Fäll ett träd - Skogen i Skolan

Tidningen är 

ett kontaktorgan 

mellan 

skolan och 

skogsnäringen 

inom ramen 

för samarbetsprogrammet 

Skogen 

i Skolan. 

När skogen 

kom till Skansen 

BYGGA TRÄTORN. Under Skogens Dagar på Skansen i Stockholm fick mellanstadieklasser 

smaka, se och prova på vad skogen har att erbjuda. SIDAN 12 

På praktik hos 

träindustrin 

I NORSJÖ i 

Västerbotten 

samarbetar 

skolan tätt 

med ortens 

träindustri för 

att väcka ungas 

intresse för 

att arbeta med 

skog och trä. 

SIDAN 20 

Stämning runt 

lägerelden 

TROTS REGN och rusk är stämningen 

hög bland femteklassarna 

från Edsbro skola när de 

är ute på äventyr i Norrtäljeskogarna. 

SIDAN 4 

Lönsamt smutsgöra 

Information 

och inspiration 

för lärare 

och elever. 

Nr 4/2003 

ATT SLUMRA till under en kolningsprocess 

var varje kolares mardröm. 

Med lite otur kunde flera 

veckors arbete gå upp i rök på bara 

ett litet kick. 

SIDAN 16 

Skogen i Skolan på nätet: www.skogeniskolan.se

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

Tidningen Skogen i Skolan 

ANSVARIG UTGIVARE: Billy Ederlöf 

REDAKTÖR: Anders Pauser, 

tel: 090–700 901 

e-post: anders.p@nordreportern.se 

REDAKTIONSRÅD: 

För skolan: Ulla Schütt, Jörgen Wickström, 

Anqi Lindblom-Ahlm, Billy Ederlöf. För skogsnäringen: 

Lars-Erik Holmberg, Ola Persson, 

Lars Klingström. 

I REDAKTIONEN: Anders Pauser, Gunnar 

Andersson, Billy Ederlöf, Catrin Offerman, 

Anne Pettersson 

LAYOUT OCH REDIGERING: 

Marcus Gustafsson, Jenny Ädel, 

Fredrik Lundell, Mattias Wennberg. 

REDAKTIONENS ADRESS: 

Tidningen Skogen i Skolan, Box 104, 

901 03 Umeå, tel: 090–700 900, 

fax: 090–14 23 20 

e-post: info@nordreportern.se 

PRENUMERATIONER – ADRESSÄNDRING: 

Maud Lie, tel: 090–786 68 54 

ANNONSER: Display i Umeå AB, 

tel: 090–71 15 00 

OMSLAGSBILD: Anne Pettersson 

UPPLAGA: 21 000 ex 

REPRO: AB Nordreportern 

TRYCK: Tryckeri City, Umeå 

PAPPER: Scandia 2000 150g 

Uppfyller miljökraven för Emas, TCF. 

Pappersbruket certifierat enligt ISO 14001 

Skogen i Skolan är ett samverkansprogram 

mellan skolan och skogsnäringen. 

ORDFÖRANDE: 

Birgitta Wilhelmsson, tel: 090–786 97 35 

PROJEKTLEDARE: 

Karl Jäghagen, tel: 090–786 66 49 

och Billy Ederlöf, tel: 090–786 68 58 

KANSLI: 

Maud Lie, tel: 090–786 68 54 

ADRESS: 

Skogen i Skolan 

UnivEx, Umeå universitet, 901 87 Umeå, 

fax: 090–786 67 09 

skogeniskolan@univex.umu.se 

www.skogeniskolan.se 

Skogen i Skolan har projektansvariga i länen, 

bestående av skolrepresentant och skogrepresentant 

(se sid 23). 

En tidning i utveckling 

DET HÄR BLIR den sista ledaren jag 

skriver i Skogen i Skolan-tidningen. 

Nåväl. Så särskilt drastiskt är det inte, 

då jag kommer att fortsätta som redaktör 

för tidningen. Däremot kommer 

jag att överlåta skrivandet av ledare 

till, i första hand, Birgitta Wilhelmsson 

i hennes egenskap av ordförande 

för Skogen i Skolan. Tanken är att ge 

organisationen en starkare röst i tidningen, 

något som jag själv tycker är 

bra för tidningens utveckling. 

Vi kommer även att ta några andra 

grepp för att ytterligare förbättra Skogen 

i Skolan-tidningen och göra den 

ännu mer läsvärd. Från och med nästa 

nummer kommer vi också bjuda in 

en krönikör till varje utgåva, förhoppningsvis 

personer med kunskaper om 

skola eller skog som de vill förmedla 

till en större grupp. Alla är naturligtvis 

välkomna att bidra med tips på intressanta 

krönikörer. Det är bara att mejla 

in förslag till mig på anders.p@nordreportern.se. 

INNEHÅLL 

Skogen är full av överraskningar 4 

Bävern flitigast på natten 6 

Orden i skogen 7 

SIS bästa skogslänkar 8 

Ursprunget viktigt för trädens hälsa 10 

När skogen kom till Skansen 12 

Getingar bygger trähus med sting 14 

Naturskolan bygger in skogen i stan 15 

Kolning – ett lönsamt smutsgöra 16 

Aktuella böcker 18 

Julknåp 19 

På visit i träindustrin 20 

Eken – hårt trä med historiska anor 24 

Ett ytterligare grepp är att tidningen 

lite oftare ska göra besök i verkligheten, 

det vill säga hos olika skolor som 

arbetar med skogen i sin undervisning. 

Den här gången blev det Edsbro 

skola i Norrtälje. Tanken med detta är 

att möta olika undervisningssituationer 

och erfarenheter på fältet och att 

vi på så sätt ska kunna förmedla fler 

pedagogiska modeller och tips till våra 

läsare och därmed ytterligare öka tidningens 

nyttovärde. 

Slutligen vill jag så hälsa Birgitta 

Wilhelmsson välkommen att ta över 

denna ledarspalt. Lycka till! 

ANDERS PAUSER 

REDAKTÖR 

anders.p@nordreportern.se 

Simon Karlsson, Edsbro skola, 

börjar lära sig mäta höjd på 

träd. 

SKOGEN I SKOLAN 4/2003 3 

FOTO: ANDERS PAUSER

Tanken med grundskoleelever i skogen, som är ett projekt i Norrtälje, är att få fler barn i kommunen att komma ut i skogen och arbeta 

Skogen är full av överraskni 

Trots att det är kallt och regnar är 

stämningen runt lägerelden hög 

bland femteklassarna från Edsbro 

skola utanför Norrtälje. Medan de 

väntar på att tjäran ska bli färdig 

gissar de under stort stoj från 

vilka djur kranier och torr avföring 

kommer. 

– Barn tycker om att upptäcka 

nya saker och skogen är full av 

överraskningar, säger Susanne 

Karlsson som leder frågeleken. 

UNDER EN MÅNADS tid har skogsvårdskonsulenten 

Susanne Karlsson 

från Skogsvårdsstyrelsens distrikt i 

Norrtälje arbetat med grundskoleelver 

i skogen, med ekonomiskt stöd från 

Roslagens Sparbank. Tanken är att få 

fler barn i kommunen att komma ut i 

skogen och arbeta och leka utifrån Skogen 

i Skolans pedagogiska material. 

– Edsbro skola är den tredje skolan 

jag arbetat med under hösten och den 

här femman är den sista mellandstadieklassen 

på skolan som jag är ute en 

dag med, berättar Susanne Karlsson. 

Det är på gränsen för sent på grund 

av vädret. 

TJÄ RFRAMSTÄ LLNING 

Hon arbetar fritt utifrån det pedagogiska 

materialet och låter till viss del 

det som händer styra dagens innehåll, 

även om flera fasta element alltid 

är inplanerade. Detta pedagogiska 

arbetsätt präglar exempelvis den flera 

timmar långa vandringen som genom- 

förs från skolan till en badplats vid sjön 

Giesen alldeles vid en skogsbryn. 

På vandringen hinner man både 

genomföra en säkerhetsövning i 

Camp Malloy-stil, när en bro ska passeras 

utan att någon blir blöt, och man 

plockar smultronblad till te-bryggning 

när man upptäcker en slänt med 

många blad. 

– Faktiskt blev vi också osäkra på 

hur vägen till sjön gick och fick börja 

använda oss av myrstackar och trädkronornas 

lutning för att gå i rätt riktning, 

berättar Susanne Karlsson. 

På plats vid sjöstranden tänds så 

eld vid en eldstad för att grilla korv och 

för att starta tjärframställningen med 

ett antal splintade kådrika tallbitar i 

en plåtburk med hål i botten. Under 

Det är skönt att sitt vid en brasa i ruskvädret och gissa vad kranierna kommer från för djur tycker barnen från Edsbro skola. 

4 SKOGEN I SKOLAN 4/2003

och leka utifrån Skogen i Skolans pedagogiska material. Till höger: Elinor Norman och Petra Liljegren tyckte hornet var intressant. 

ngar 

hålet ställs en mindre burk. Plåtburken 

ställs i elden och värmen gör att veden 

”svettas” ur kåda. Vid lunch väcker tjäran 

som runnit ner i den lilla burken 

stor uppståndelse och alla barnen vill 

lukta på den. 

– Det är ett bra tillfälle att prata om 

vad tjäran användes till förr och tidigare 

på dagen har jag också berättat om 

hur man använde trä kol vid gruvbrytningen 

i området för att få en historisk 

koppling till det vi gör, säger Susanne 

Karlsson. 

Under dagen genomförs flera 

övningar och lekar, något som uppskattas 

av barnen. 

– Det är en jättekul dag och jag har 

lärt mig massor, säger Elinor Norman 

vid slutet av dagen. 

I en övning smygs ämnet matematik 

in via en mätövning där man ska 

avgöra höjden på ett träd. Genom att 

sikta med rak arm och med en lika lång 

pinne som armen i näven får barnen 

förflytta sig tills pinnens topp stämmer 

överens med trädets topp. Därefter stegas 

avståndet upp, ett avstånd som är 

lika långt som trädet är högt. 

De åldersbestämmer även träd och 

borrar i ett som visar sig vara 103 år 

gammalt. Denna övning avslutas med 

en lek där barnen bildar ring och sätter 

sig på varandras knä. De representerar 

sol, näring, vatten och luft, allt som 

behövs för att ett träd ska leva. 

– När jag sedan ber de barn som 

representerar vattnet att lämna kedjan 

så rasar gruppen, precis som ett 

Bilden i mitten nedan: Simon Karlsson uppskattar höjden på ett träd genom att hålla upp en pinne. 

räd dör när det blir för torrt, poängterar 

Susanne Karlsson. 

VILL NÅ FLER 

Susanne Karlsson ser skogsdagen som 

mycket värdefull för eleverna och hoppas 

till nästa år nå ännu fler skolor, 

särskilt stadsskolor som inte nappade 

på detta års erbjudande om hjälp med 

en utedag. 

– Jag tror att en del lärare där känner 

sig osäkra och anser att de kan för lite 

om skogen, säger hon. Men de behöver 

inte vara så kunniga eftersom vi tillsammans 

med barnen alltid kan forska 

fram de svar som önskas. Dessutom 

ger undervisning i skogen ofta en 

enorm respons från eleverna. 

TEXT OCH FOTO: ANDERS PAUSER 

SKOGEN I SKOLAN 4/2003 5

Det är lätt att se bäverns arbete längs sjöstränderna. 

Bävern är Sveriges största gnagare. 

Den kan vara ganska svår 

att få syn på eftersom den framförallt 

är aktiv på nätterna och 

lever i vattendrag. Däremot är 

det lätt att se träden bävern fällt 

längs sjöstränderna. 

Bävern är en gnagare med platt svans 

och simhud mellan tårna och är den 

känd för att bygga sina bon vid sjöar. 

Om man ser omkullfallna träd med 

tydliga gnagspår är det tecken på att 

det finns bävrar i området. Men vill 

man verkligen se en bäver är chansen 

störst i gryningen eller skymningen, 

eftersom den är mest aktiv på natten. 

När bävern fäller träd gnager den 

med sina fyra mejselformiga framtänder 

runt nedre delen av stammen tills 

trädet tippar. 

– Bävrarna är snabba på att fälla träd. 

Det behövs inte särskilt många tuggor 

för att fälla små aspar på fem centimeter 

i diameter och större träd kan de 

utan problem fälla på en natt, berättar 

Ulf Carlberg, biträdande jourhavande 

biolog på Naturhistoriska riksmuseet. 

F L O T TA R G R E N A R 

Bävern ändrar i miljön så att naturen 

passar deras levnadssätt och är därför 

ett ganska unikt djur. Träden fälls för 

6 S K O G E N I S K O L A N 4 / 2 0 0 3 

att bygga bo och skapa vattensamlingar, 

som gör det lättare att flotta grenarna 

till den planerade bosättningen. 

Dämningarna ger även bävern ett 

konstant vattentillstånd vid hyddan, 

vilken har ingången under vatten och 

består av mossa, grenar och jord. Inne 

i hyddan är det torrt och en normalstor 

hydda brukar vara omkring 1–2 meter 

hög, 2–4 meter bred och 8–10 meter 

lång. 

– Bävern kan också gnaga på träden 

för att slipa på tänderna som hela tiden 

växer och ibland lämnar den bara träden 

med gnagskador utan att bry sig 

om att fälla dem helt, förklarar Ulf 

Carlberg. 

F LY T E R S O M K O R K A R 

F O T O : F R E D R I K E L G H 

Bävern flitigast på natten 

Slipar tänderna gör bävern mest på 

sommaren när den äter mycket mjuka 

örter och näckrosor. Den lever även på 

bark och lövträd, framförallt asp men 

även sälj och björk. 

Flest träd fäller bävrarna under 

hösten, när de ska lagra upp ett vinterförråd, 

berättar Ulf Carlberg. Då gnager 

de fram stora bitar från träden som 

sparas i ett undervattensförråd i närheten 

av hyddan. 

Bäverfamiljen får 2–3 ungar i majjuni 

som stannar i reviret till tvåårsåldern. 

De små bäverbarnen får lära sig 

att samla mat, fälla träd och simma av 

sina föräldrar och syskon. 

– Från början kan bäverungarna 

inte simma utan flyter som korkar, de 

är väldigt små och gulliga. Annars är 

en bäver ett stort däggdjur som med 

svansen kan bli omkring 1,5 meter 

lång, säger Ulf Carlberg. 

Bävern 

– fridlyst sedan 1873 

Ö V N I N G S T I P S ! 

Högstadiet • Utomhus • Halvdag 

Fäll ett träd 

1 Bävern kan fälla träd av vilken 

storlek som helst, men välj ett 

litet träd som kanske växer lite 

trångt och ändå inte kommer 

att bli ett fullvuxet träd. 

2 Be markägaren om lov, man 

får inte fälla träd eller bryta 

kvistar på annans mark. 

3 Först gör man ett jack i trädet 

på den sida man vill att det ska 

ramla. Använd en yxa eller en 

såg och se till att ingen finns i 

närheten när trädet faller. 

T E X T : A N N E P E T T E R S S O N 

• Bävern utrotades helt på 

1800-talet bland annat för 

sin päls skull och 1873 blev 

arten fridlyst. 

• 1920 inplanterades några 

norska bävrar i Jämtland och 

sedan dess har arten återhämtat 

sig. 

• Nu finns det ungefär 

100 000 djur spridda i större 

delen av landet. 

• Omkring 5 000 bävrar skjuts 

varje år och detta är färre än 

vad stammen beräknas klara 

av. 

• Om du vill veta mer: 

www.nrm.se/jourhavande_ 

biolog/sida23.html 

F A K T A

Skogsordlista – din lian i djungeln 

Ibland är det inte bara skogen som 

är snårig. Även orden som beskriver 

skogen kan vara svårgenomträngliga. 

Skogen i Skolan presenterar 

därför en skogsordlista med början i 

detta nummer. 

Art: Individer som kan få fortplantningsduglig 

avkomma. 

Avrinning: Del av nederbörd som 

strömmar från ett avgränsat område till 

till exempel sjö eller vattendrag. 

Barrblandskog: Beståndstyp där den 

sammanlagda andelen barrträd utgör 

minst 70 procent. 

Barrotsplanta: Planta där jorden 

avlägsnats från rötterna. 

Bestånd: Ett skogsområde som karaktäriseras 

av viss enhetlighet beträffande 

ålder, trädslagsblandning, bördighet, 

etc. 

Beståndsföryngring: Naturlig föryngring 

uppkommen i ett slutet bestånd. 

Biologisk mångfald: Variationsrikedom 

�� 

�� 

�� 

inom och mellan arter och inom ekosystem. 

Biomassa: Fysikalisk massa hos organismer 

inom ett viss område vid en 

given tid. 

Biotop: Naturtyp, område med enhetlig 

ekologisk struktur, till exempel mosse, 

blåbärsgranskog, tallhed. 

Biotopskydd: Lagligt skydd för biotop. 

Blandskog: Beståndstyp med betydande 

förekomst av mer än ett trädslag. 

Blädning: Avverkning med syfte att 

gallra i en fullskiktad skog utan att dess 

struktur ändras. 

Bonitet: En ståndorts naturgivna virkesproducerande 

förmåga mätt som 

m3sk/ha och år. 

Brösthöjd: Standardhöjd vid mätning av 

stående träd, belägen 1,3 meter över 

markytan. 

Bärande träd: Träd som lämnar föda 

till människor och djur, till exempel ek, 

apel, hassel och oxel. 

Cellulosa: Ett organiskt ämne som 

utgör stödsubstrat i växternas cellväggar. 

Detaljhänsyn: Utgör en del av generell 

hänsyn och kan exempelvis bestå av 

att vid avverkning lämna enstaka träd, 

mindre trädgrupper, död ved och högstubbar. 

Diversitet: Artvariation i ett växt- eller 

djursamhälle med hänsyn till artantal och 

relativ talrikhet av de olika arterna. 

Ekologi: Läran om samspel mellan 

organismer och deras omgivning. 

Ekosystem: Växt- och djursamhälle med 

tillhörande miljö, till exempel en sjö, en 

lövskog. 

Evighetsträd: Träd som aldrig avverkas 

utan får stå kvar, åldras och dö naturligt. 

Fanér: Tunn träskiva avsedd att användas 

som ytbeläggning på exempelvis 

träprodukter. 

Fiber: Lång och smal växtcell. 

Flerskiktad: Väl utvecklade träd-, busk- 

och fältskikt på samma yta. 

Källa: Skogsvårdsstyrelsen 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� �� 

� �� 

� �� 

� �� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

Klipp ut och spara! 

�� 

S K O G E N I S K O L A N 4 / 2 0 0 3 7

Internet är en grön guldgruva för den som vill veta mer om skog och natur. En bra start är att kolla in 19 länkar som SIS tipsar om i det 

här numret. 

SIS bästa skogslänkar 

Internet är en guldgruva för den 

som söker information om skog 

och natur, vill veta vad lagen 

säger, eller ställa frågor till en 

forskare. 

Nedan presenteras några av 

Skogen i Skolans favoritsidor på 

nätet. 

WWW.SKOGSSVERIGE.SE 

Är skogsnäringens portal på internet. 

Här hittar du nyheter från branschen. 

Du kan även få information om skog 

och trä eller om hur skogsägandet sett 

ut sedan medeltiden. 

Från skogssveriges hemsida har du 

möjlighet att ställa frågor till forskare 

på Sveriges Lantbruksuniversitet och 

du kan hitta statistik om skogsnäring- 

8 SKOGEN I SKOLAN 4/2003 

en, eller få hjälp att räkna ut volymen 

på en stock. 

WWW.SKOGFORSK.SE 

Skogforsk är det svenska skogsbrukets 

forskningsinstitut och här jobbar 

ett 70-tal forskare inom områden 

som skogsteknisk utveckling, skogsvård 

och råvaruutnyttjande. På deras 

hemsida finns tjänsten Kunskap 

Direkt där du kan hitta det mesta som 

du undrar över när det gäller röjning, 

gallring och lövskogsskötsel. Här kan 

du få personligt anpassade skötselråd, 

göra egna beräkningar, testa dig själv 

och tävla. 

På skogsforsks hemsida finns också 

alla lagar och bestämmelser beträffande 

miljöhänsyn i skogsbruket sammanfattade. 

Vill du veta mer finns 

aktuella lagar och myndigheter länkade. 

WWW.SKOGSINDUSTRIERNA.ORG 

På skogsindustriernas hemsida finns 

fakta om skogsindustrin. 

Informationen omfattar fakta kring 

miljö, energi, transporter och forskning. 

Faktauppgifterna är samlade 

i skrifter med statistik och diagram 

eller som OH-bilder. Under rubriken 

produkter och tillverkare hittar du 

även uppgifter om vilka företag som 

tillverkar massa och papper samt sågade 

trävaror. 

På skogsindustriernas hemsida 

finns också en miljödatabas med information 

om utsläpp, avfallsmängder 

och energiförbrukning från massaoch 

pappersindustrin.

WWW.SVO.SE 

FOTO: TERO NIEMI 

Är skogsvårdsstyrelsen och skogsstyrelsens 

webbplats. 

Här kan du hitta ett urval av lagar 

och förordningar som rör skogsbruket, 

bland annat skogsvårdslagen i en förkortad 

version. 

På webbplatsen finns också statistik 

om skogen och man kan få tag på 

siffror om exempelvis hur mycket skog 

som finns i Sverige, vem som äger den 

och vad den används till. Sumpskogar, 

nyckelbiotoper, och naturvärdesobjekt 

i landet presenteras i form av kartor 

och fakta. 

Här finns en särskild avdelning för 

skolan. Gå till Statistik och sedan För 

skolan. 

TEXT: CATRIN OFFERMAN 

… och här finns ännu fler länkar till skogen: 

www.lantmateriet.se 

Här kan du ladda hem kartor gratis 

från nätet. 

www-markinfo.slu.se 

För kartor och information om berggrund, 

markegenskaper och vegetation 

i svensk skogsmark. 

www.ig.uit.no/geostudiesamling 

Norsk sida med fina bilder och 

information om bergarter, fossiler 

och mineraler med mera. 

www.miljomal.nu 

Om Sveriges miljömål. 

www.naturvardsverket.se 

Naturvårdsverkets hemsida. 

www.miljodepartementet.se 

För senaste nyheter om landets 

miljöpolitik. 

www-riksskogstaxeringen. slu.se 

För fakta om tillstånd, avverkning 

och tillväxt i skogen. 

www.vattenkikaren.gu.se 

En sida där man får lära sig mer 

om havet, dess växt och djurliv. 

Vänder sig till barn och ungdomar 

från lågstadiet upp till gymnasiet. 

Fyra bra skogssidor på Internet: 

Innehåller många förslag till egna 

havsundersökningar. 

www.bioresurs.uu.se/myller 

En sida om det myllrande livet i 

skogen, havet och i sjöarna. 

www-skogsskada.slu.se 

Här kan du få hjälp att diagnosticera 

svamp- insekts- och klimatskador. 

www.eu-wildlifetrade.org 

För information om handel med 

vilda djur och växter. 

www.efi.fi/fine/kidscorner 

Här finns förslag på roliga lekar att 

göra i skogen. 

www.skogsresurs.com 

På denna finns en stor samling 

skogslänkar. 

www.snf.se 

Svenska naturskyddsföreningens 

hemsida. Här kan man läsa om 

natur och det senaste om miljö. 

www.jagareforbundet.se 

Med intressanta delar för skolans 

lärare och elever. 

www.skogssverige.se www.skogforsk.se 

www.skogsindustrierna.org www.svo.se 

FAKTA 


En yngre tallplantering på gammal granmark i Järvsö-trakten, Hälsingland, som sommaren 2001 drabbats av svampepidemi. 

Svampen heter Gremmeniella och kallas också för ”den röde djävulen”. FOTO: PER HANSSON 

Ursprunget viktigt för trädens hälsa 

Ordet proveniens betyder 

ursprung och handlar om vilka 

växter som trivs i ett särskilt 

område. Om växterna planteras i 

fel klimatområden kan det resultera 

i kostsamma konsekvenser 

genom skador på skog. I värsta 

fall kan träden dö. 

VILKEN PROVENIENS EN växt har 

visar var den kommer ifrån. En växt 

som levt i ett varmt eller kallt klimat 

i flera generationer har anpassat sig 

genetiskt för att trivas i det området. 

Om man flyttar en växt till ett annat 

område är det inte säkert att den klarar 

av att överleva i ett nytt klimat. Till 

exempel så är barrträden som växer i 

Norrland härdade för att klara av de 

kalla vintrarna medan träden i södra 

Sverige är vana vid ett mildare klimat. 

– Forskning har visat att om man 

flyttar träd från norr mot söder så får 

man en härdigare proveniens men flyt- 


tar man träd från söder och norruthar 

de svårare att överleva i det nya klimatet, 

berättar Per Hansson, skogspatolog 

på Sveriges Lantbruksuniversitet 

i Umeå. 

TUFFARE TRÄ D I NORR 

Anledningen till att växter har svårare 

att anpassa sig om de flyttas norrut 

beror på att de inte är genetiskt anpas- 

sade för det tuffare klimatet. Två aspekter 

som bestämmer ett träds härdighet 

är temperaturen och vegetationsperiodens 

längd. Växter i norr är anpassade 

att starta en tidig invintring medan 

denna egenskap inte finns hos de sydligare 

provenienserna, som därför riskerar 

att frysa ihjäl innan vintern. 

– Det är vanligt att det uppstår frostskador 

på träden som i sin tur kan leda 

Proveniensers betydelse i din egen trädgård 

När man odlar träd och växter i 

sin trädgård är det bra om man 

ser över vilka provenienser som 

är bäst lämpade för området. Om 

man köper växter hos en lokal trädgårdshandlare 

brukar de bara sälja 

växter som är anpassade för området 

där plantskolan finns. Däremot 

om man tar med sig plantor söderi- 

från eller handlar på postorder är 

det viktigt att undersöka vilken 

växtzon materialet är lämpat för. 

Om det går fel kan växterna dö ut 

efter en säsong. Det finns visserligen 

växter som kan anpassa sig 

till ett nytt klimat, men det tar ofta 

flera generationer och många individer 

hinner dö ut under tiden. 

FAKTA

till stress. Därför har träden svårare att 

försvara sig mot skadesvampar och 

skadeinsekter, förklarar Per Hansson. 

DEN RÖ DE DJÄ VULEN 

Eftersom träd som planteras i fel områden 

riskerar att skadas av klimatet, kan 

felplantering resultera i kostsamma 

konsekvenser för skogsägaren. Ett 

färskt exempel i Sverige är den svampepidemi 

som drabbade tallskogar, som 

på 50-talet hade planterats en till två 

grader för långt norrut. Största anledningen 

till felplanteringen var brist på 

frö med rätt proveniens men det fanns 

också tankar om en snabbare tillväxt. 

Men 50 år senare, efter den ovanligt 

blöta sommaren 2000, slog naturen 

tillbaka och tallen drabbades hårt av 

svampangrepp. Svampen heter Gremmeniella 

och kallas även för ”den röde 

Trädgårdsinventering 

Ta en lektion med eleverna ute i en 

trädgård. Titta närmare på vilka växter 

och träd som finns i trädgården 

och undersök vilka provenienser det 

handlar om. Tips på frågor som klassen 

kan ta reda på: 

Vilket område kommer växterna 

ursprungligen ifrån? 

Vad finns det för växtzoner i 

Sverige? I vilken zon bor du? 

djävulen”. Under 2001 drabbades 

drygt 300 000 hektar tallskog på en 

säsong och stora delar av skogen fick 

slutavverkas i förtid. 

– Vi har kommit fram till att huvudorsaken 

till denna epidemi var olämp- 

Framtiden 

finns i skogen 

Den tekniska utvecklingen i skogen är spännande. 

Vi på Holmen Skog håller just nu på att montera 

GPS mottagare och program för att hantera kartor i 

avverkningsmaskinernas datorer. Det gör att maskinförarna 

kan orientera sig med hjälp av den position 

som GPS ger på den digitala kartan. 

Ett annat spännande exempel på den tekniska 

utvecklingen är drivaren. Det är ny typ av skogsmaskin 

som är en skördare och skotare på en och samma 

gång. 

www.holmenskog.com 

ÖVNINGSTIPS! 

Utomhus Halvdag 

Varför klarar inte alla växter av 

att leva i Sverige. 

Varför har växter olika förutsättningar 

runt om i landet? 

Finns det växter som förädlats av 

människan för att passa i området 

med nya efterfrågade egenskaper, 

som till exempel blommor 

i vissa färger eller tjockare 

stjälkar? 

liga provenienser i kombination med 

den extremt dåliga sommaren. Så 

snabbt kan det gå när man planterar 

missanpassade växter i ett område, 

säger Per Hansson. 

TEXT: ANNE PETTERSSON 

Vi sköter Holmenkoncernens skogar, cirka en miljon hektar. Virket från dessa 

skogar och det virke som vi köper av andra skogsägare levereras till Holmens 

egna industrier och till andra skogsföretag. 


Att göra sitt eget papper var jättekul enligt Louisa Von Grothusen, klass 5A på Olovslundskolan. Men att det var svårt att veta när pappret 

var färdigt. Det krävdes också en hel del koncentration. 

När skogen kom till Skansen 

Skogen i storstan på Skansen i 

Stockholm var ett välkommet 

avbrott från skolvardagen. 

Under en hel dag fick mellanstadieklasser 

se och prova på vad 

skogen har att erbjuda. 

SKOGEN I STORSTAN är ett nytt projekt 

med mål att väcka intresset för 

skogens möjligheter hos elever. Tre 

temadagar anordnades i Stockholm, 

8–10 september, då skogsnäringen 

hade flyttat in på Skansen. Dessutom 

ordnades tre liknande dagar i Handen 

och Jakobsberg. Sammanlagt deltog 14 

000 elever. 

Tanken var att ge elever från Stockholmsregionen 

en möjlighet att lära 


sig mer om skogen och skogsnäringen. 

Under dagen besökte eleverna ett 

20-tal stationer. 

Bland annat fick de bygga egna lekstugor 

i trä som revs ner på tid och 

göra sitt eget papper från en pytteliten 

träbit. Dessutom fick de lära sig hur 

en stock blir bräder, plantera egna träd 

och lära sig att hitta rätt om de går vilse 

i skogen. 

Andra inslag var skogsnäringens 

historia och att få äta kolbullar, en 

maträtt som var mycket vanlig bland 

skogsarbetare förr i tiden. 

UPPSKATTAT AVBROTT 

5 000 elever besökte temadagarna på 

Skansen. En av mellanstadieklasser- 

na var klass 5A från Olovslundskolan i 

Bromma. Klassföreståndaren Pia Nesi 

var mycket nöjd med arrangemanget. 

– Jag har tidigare varit på Skogens 

dagar på Gärdet och det var mycket 

stökigare och rörigare. Nu är det mer 

utspritt och det blir inte så långa köer, 

säger Pia Nesi som också tycker att det 

är jättetjusigt att man får göra saker att 

ta med sig hem. 

Från klass 5A var 21 elever med på 

Skansen och de flesta tyckte att det var 

roligast att göra sitt eget papper och 

tävla i lekstugebygge. 

– Det är skönt att få frisk luft och 

inte bara stanna inne i klassrummet 

hela tiden, säger Celia From i 5A. 

TEXT OCH FOTO: ANNE PETTERSSON

Linda Merza och Salaa Shaker, som går i sexan på Albyskolan, hjälptes åt att 

bygga en fågelholk. 

Eleverna från Olovslundskolan tävlade killar mot tjejer i att bygga högst torn 

med trätrissor. Celia From, i mitten, tyckte att det var skönt att lämna skolbänken 

för en dag. 

Det var hela tiden en stor efterfrågan på nygräddade kolbullar, som serverades 

med eller utan fläsk. 

Rekordmånga 

väljer jägmästare 

Att it-bubblan definitivt spruckit 

märks nu tydligt på de skogliga 

utbildningarna. Inte på åtta år har 

så många ungdomar sökt jägmästarprogrammet 

som i år. Av 150 

förstahandssökande fick 89 börja. 

Även tanken att bli skogsingenjör 

lockar allt fler. 102 personer sökte 

utbildningen i Skinnskatteberg, 43 

fick plats. I Gammelkroppa har 19 

studenter av 40 behöriga tagits in, 

rapporterar Skogsakademikern. 

Tydligare definition 

av nyckelbiotop 

Vad är egentligen en nyckelbiotop? 

För att undvika alla frågetecken 

väljer nu Skogsstyrelsen att 

förtydliga sin definition. 

– Vi vill markera att varje 

klassning bygger på en samlad 

bedömning av biotopens struktur, 

artinnehåll, historik och fysiska 

egenskaper, säger Lasse Bengtsson, 

ansvarig för nyckelbiotoper 

på Skogsstyrelsen. 

Förekomsten av en enda hotad art 

gör inte automatiskt att området 

blir en nyckelbiotop, och ett skogsområde 

kan klassas som nyckelbiotop 

utan att ha några rödlistade 

arter, fastslår Skogsstyrelsen. 

• Facit till julknåpet sidan 19 

�� 

S K O G E N I S K O L A N 4 / 2 0 0 3 13

De bygger trähus med sting 

Visste du att det inte bara är 

människan som gillar att bygga 

sina hus i trä? Getingarna har för 

länge sedan insett fördelarna 

med att bygga bon av trä. De 

skrapar loss trä som de tuggar 

tillsammans med saliv till en pappersmassa. 

Vi människor börjar bli mer och mer 

intresserade av att bygga flervåningshus 

i trä. Men visste du att getingarna 

för länge sedan insett fördelarna med 

det. Getingarnas bon är byggda i flera 

våningar och gjorda av pappersmassa. 

Getingar är en överfamilj i insektsordningen 

steklar och kan delas in i 

tre familjer, sociala getingar, solitära 

getingar eller lergetingar, samt familjen 

Masa´ridae som dock inte finns i 

Sverige. 

B Y G G E R AV T R Ä 

Familjen sociala getingar, dit våra vanliga 

getingar hör, omfattar mer än 800 

arter. Men det är bara 14 av dessa som 

finns i Sverige. Till dem hör bland 

annat bålgeting, vanlig geting, tysk 

geting och pappersgeting. 

Alla arter inom familjen sociala 

getingar i Sverige är svarta och gula, 

men vissa har även rödbruna partier. 

De flesta bildar samhällen med drottning, 

hanar och arbetare. De bygger 

stora bon av trä som skrapas loss från 

exempelvis döda träd eller staketstolpar. 

Träet tuggas sedan med saliv till 

en pappersmassa. 

F L E R A V Å N I N G A R 

Boet placeras fritt hängande under 

grenar eller tak, i underjordiska hålor 

eller i ihåliga träd. Boet består av kakor 

av sexkantiga celler i flera våningar 

och omges vanligen av ett hölje av 

grått, pappersliknande material. Alla 

celler, eller rum, används för uppfödning 

av larver och boet kan rymma 

upp till 20 000 individer och i extremfall 

mäta över en meter i diameter. 

Samhällena är ettåriga. Nya drottningar 

och hanar kläcks och parar sig 

på eftersommaren, varpå alla arbetare 

och hanar dör. Endast de nya drottningarna 

övervintrar och grundar 

påföljande vår ett nytt samhälle. 


I likhet med människan gillar getingen att bygga sitt bo i trä. 

…men till skillnad från människan kan de bosätta sig på vägskyltsstoplar. 

Familjen solitära getingar eller lergetingar 

omfattar ungefär 3 000 arter, 

varav 36 finns i Sverige. 

Här finns ingen arbetarkast utan 

endast normala honor och hanar. 

Honorna bygger bon av lera och saliv. 

Bona placeras i marken, i håligheter i 

stockar, i vassrör, fritt fästade i vegetationen 

eller vid en klippvägg. Bona 

innehåller från en till några få celler, 

men i gengäld kan honorna bygga flera 

bon. 

Källa: Nationalencyklopedien 

T E X T : G U N N A R A N D E R S S O N

Med hjälp av Naturskolan bygger barn i Malmö en naturkulle på sin skolgård. Det blir mycket grävande och 

släpande på torv innan kullen är färdig. 

Naturskolan bygger in skogen i stan 

I Sverige finns det ett 70-tal 

naturskolor. Genom att bygga in 

naturmiljö på skolgårdar, ta ut 

barn i skogen och ordna fortbildning 

för lärare vill naturskolorna 

stimulera naturintresset hos både 

elever och lärare. 

På vissa skolor har både vuxna och 

barn låg kunskapsnivå om skog och 

natur och det är något som naturskolorna 

vill ändra på. 

– Behovet är särskilt stort i storstadsregionerna, 

det finns barn som egentligen 

aldrig kommer utanför stadsbebyggelsen, 

konstaterar Bo Lindvall på 

Malmö Naturskola. 

I storstäderna är det ofta långt till 

skogen och därför har Malmö Naturskola 

byggt naturkullar på några skolgårdar 

tillsammans med barnen på 

respektive skola, för att ge dem lite närmare 

till naturen. 

– Det är många skolor i Malmö som 

inte har en skog i sin närhet, men det 

är genom att ge barnen möjlighet att 

undersöka naturen i vardagen som 

de får ett naturintresse, det är mycket 

bättre än att läsa om skogen i böcker, 

menar Bo Lindvall. 

S K O G S B R U K S D A G A R 

Malmö Naturskola har också ordnat 

skogsbruksdagar för skolklasser där 

eleverna fått lära sig om skogsskötsel, 

naturvård och hur man fäller ett träd. 

De har också en gymnasiesatsning där 

eleverna ger sig ut i skogen och oriente- 

Över 1 000 skolor har Grön Flagg 

SUNNERBYS KO L A N i Sorunda är den 

tusende skolan att ansluta sig till miljönätverket 

Grön Flagg. Nätverket startades 

1996 av Stiftelsen Håll Sverige 

Rent och är del av det internationella 

projektet Eco Schools. När skolan 

ansluter sig till Grön Flagg bestämmer 

de sig för fem konkreta miljömål som 

de aktivt vill arbeta med inom område- 

rar och i kombination med kartläsning 

får de lösa uppgifter om biotoper som 

de besöker under orienteringsturen. 

Naturskolorna har en intresseförening 

och i dess regi ordnas fortutbildningar 

för naturpedagoger och lärare. 

Varje år startas nya naturskolor och 

målet är att det ska finnas minst en 

naturskola i varje kommun. Om du 

vill veta mer om Naturskoleföreningen 

kan du gå in på www.naturskola.a.se. 

T E X T : C AT R I N O F F E R M A N 

na kretslopp, vatten, energi, skog samt 

livsstil och hälsa. Grön Flagg kan ses 

som en miljöcertifiering för skolor och 

det ska bland annat finnas ett miljöråd 

med personal- och elevrepresentanter 

på de skolor som är med i nätverket. 

Mer information om Grön Flagg 

finns på webbplatsen www.hsr.se 

T E X T : C AT R I N O F F E R M A N 

S K O G E N I S K O L A N 4 / 2 0 0 3 15

En normalstor mila innehåller 120–150 kubikmeter travat mått ved. Då milan är färdigrest, täcks den med ett tjockt lager granris. 

Ovanpå granriset läggs ett ca 25 cm tjockt lager av finkornig mineraljord. I L L U S T R AT I O N : F R E D R I K L U N D E L L 

Kolning – ett lönsamt smutsgöra 

Kolmila 

– så bygger man en 

• Platsen för milan, kolbottnen, 

måste vara tät och torr. På 

denna läggs kolved radiellt. 

Ovanpå dessa läggs en rost 

av smala kolvedsklampar. 

• I resmilan staplas kolveden 

stående runt en centralstock. 

• I centrum lämnas en öppning 

ner till botten kallad tändtrumman, 

den fylls med ved. 

Vid bordstaken fästes en 

riktstång. Mot denna riktas 

veden in, för att tyngdpunkten 

skall falla i centrum. 

• Veden reses kompakt med 

toppändan uppåt, för att få 

milans sidor att luta inåt. 

Täcks milan med granris. 


F A K T A 

Att slumra till under en kolningsprocess 

var varje kolares mardröm. 

Med lite otur och fel vind 

kunde flera veckors hårt arbete 

bokstavligen gå upp i rök på bara 

ett litet kick. Elden behövde hela 

tiden passas. 

Framställning av träkol är en urgammal 

syssla. Redan för 6000–8000 år 

sedan då människor började utvinna 

metaller förekom kolning i vissa delar 

av världen. I Sverige kan kolningen 

ledas tillbaka till järnålderns början. 

Den äldsta kända kolningsmetoden är 

kolgropen. En grop grävdes och fylldes 

med ved som sedan antändes och 

täcktes med granris eller grästorv och 

veden fick sedan pyrande förbrännas. 

Under tidigt medeltid utvecklades 

den första svenska kolmilan, så kallad 

liggmila. När järntillverkningen 

tog fart i Sverige under 1300 och 1400- 

talen förbättrades milkolningen drastiskt 

eftersom tillgången till kol var 

oerhört viktig för järnproduktionen. 

T U N G T A R B E T E 

När arbetet på åkern tog slut på höstkanten 

var det dags för bönderna att 

börja kola. Veden högs redan på våren, 

men skulle sedan ligga på tork under 

sommaren. De flesta sorters ved, barr 

såväl som lövträd kunde användas i 

processen. 

Kolmilan, som ofta innehöll mellan 

120–150 kubikmeter travad ved 

när den antändes måste bevakas dygnet 

runt. Det var ett ansvarsfyllt arbete 

eftersom det gällde att ha kontroll 

över milan dag som natt så att elden 

inte spred sig eller brann för häftigt. 

Veden blev bara kol under begränsad 

lufttillförsel och för häftig eld kunde 

göra att hela milan brann upp. Samtidigt 

fick man heller inte kväva lågorna

Gör ditt eget kol! 

1 Packa en plåthink full med upprätt 

stående ved. 

2 Vänd sedan hinken upp och ned så 

att det sluter tätt nere vid marken. 

3 Stapla ved runtomkring och tänd på. 

4 När temperaturen nått 270 grader 

kommer kolningsprocessen att 

starta och fortsätter sedan utan att 

man tillför någon mer värme. För en 

20 liters hink tar det ett par timmar 

innan kolet är färdigt. 

Metoden är relativt säker, men kommer 

det in för mycket luft i hinken kan det 

börja brinna i veden och blir det för tätt 

är det risk att kolningen kvävs. 

En temadag med filmer, egna aktiviteter och förbluffande fakta. 

Framtidsresan – snart på en gymnasieskola nära dig… 

Den som vill bygga en minikolmila kan 

titta på Skogen i Skolans hemsida, 

www.skogeniskolan.se. Under rubriken 

”För lärare” och sedan ”Övningar” finns 

en bra beskrivning hur man gör en minikolmla. 

En spännande och fascinerande 

uppgift som bland annat innebär att 

eleverna ofta måste vakta milan under 

en natt. 

ÖVNINGSTIPS! 

Mellan- och högstadiet Utomhus Halvdag 

FFEL E L AADRESS? D R E S S ? 

En smarrig 

jätteorganism 

Tidningen är 

ett kontaktorgan 

mellan 

skolan och 

skogsnäringen 

inom ramen 

för samarbetsprogrammet 

Skogen 

i Skolan. 

INGET SKOLPROJEKT Svamp skogens primör SIDAN 6 

Knäck en nöt 

EFTER EN INBJUDAN från 

skogsnäringen i trakten gav 

sig Hembergsskolans åttor 

iväg på en studiedag i skogen. 

SIDAN 16 

Naturslinga i stan 

KOMMUNEN i 

Örnsköldsvik 

satsar på att 

förskolor och 

skolor ska ha 

nära till naturen. 

Målet är 

att uterummet 

ska bli 

som ett extra 

klassrum. 

SIDAN 8 

Hur mycket skog? 

EN TRAVE virke består inte bara 

Information 

och inspiration 

för lärare 

och elever. 

Nr 3/2003 

av stockarnas volym, mycket är 

bara luft. Lär dig räkna ut hur 

mycket virke som finns i en 

trave. 

Skogen i Skolan på nätet: www.skogeniskolan.se 

Hjälp oss 

skicka ditt 

exemplar av 

tidningen till 

rätt adress 

Maila eller faxa rätt adress (gärna hemadressen) 

till Skogen i Skolans kansli: 

E-post: skogeniskolan@univex.umu.se 

Fax: 090 – 786 67 09 

SIDAN 13 

Glöm inte att ange din gamla adress. 


Samordning 

en lönsam affär 

Skogsbruket skulle spara stora 

pengar om de samordnade sina 

virkestransporter, hävdar forskningsinstitutet 

Skogforsk i en ny 

rapport. Besparingarna skulle 

främst kunna ske genom att företagen 

körde med full last både 

från skogen till fabrikerna och tillbaka 

igen. I studien har 

Skogforsk granskat 

merparten av alla 

virkestransporter 

under två vinterveckor 

i norra 

Sverige. Materialet 

visar att 

hela 46 procent 

av volymen 

skulle kunna 

köras med 

fulla bilar 

fast den inte gjorde det. Skogsbruket 

hade då kunnat minska transportkostnaderna 

med fem procent, 

bränsleförbrukningen med sju 

procent och tidsåtgången med nio 

procent. Dåligt samarbete bidrar 

alltså till både både utsläpp och 

resursslöseri. 

Restaurering 

av våtmarker 

Våtmarker har en viktig funktion 

i att rena vatten som rinner ut till 

havet via bäckar, sjöar och vikar, 

och här lever tusentals växt- och 

djurarter. Men i Sverige har man 

inte förvaltat denna resurs utan 

torrlagt mossar, grävt tusentals 

diken och på så sätt skapat en akut 

ekologisk situation i våtmarkerna. 

Sveaskog och Världsnaturfonden, 

WWF har nu startat ett pilotprojekt 

i Västergötland för att visa 

hur man praktiskt kan arbeta för 

att återställa sjöar och vattendrag i 

skogslandskapet. Syftet med projektet 

är att utveckla checklistor 

och arbetsmetoder för restaurering 

av våtmarker som kan användas 

i det dagliga skogsbruket. 


Alger vid Sveriges östersjökust 

Förlag: En publikation från Artdatabanken, 

www.artdata.slu.se/bocker.htm 

Pris: 320 kronor 

Artdatabanken och Världsnaturfonden har tagit fram 

en fotoflora om Östersjöns alger. Det är den första 

floran i sitt slag och gör det möjligt att artbestämma 

ett hundratal grön-, brun- och rödalger. De flesta har svenska namn, men även 

många nordiska namn finns med. 

– Vi vill inspirera läsarna till egna studier av alger och bidra till att öka faktakunskapen 

om situationen i havet, säger Anna Tolstoj som tillsammans med Katrin 

Österlund sammanställt fotofloran. 

Myror i djungelbrallan 

Förlag: Rabén & Sjögren www.raben.se 

Antal sidor: 45 


Djungeln är grön grön grön, här växer det så det knakar. 

Så börjar boken Myror i djungelbrallan som är en naturbok 

om djungeln för barn mellan 5–7 år. I boken får vi träffa anakondan, pilgiftsgrodorna, 

bladskärarmyrorna och många andra djur. Vi får veta vad de gör på 

dagarna, hur de ser ut och vilka djur som ingår i djungelbandet. 

Myror i djungelbrallan är skriven av Anna Olsson och Anna Sommanson och blev 

årets pandabok för barn och ungdom. Den är baserad på Svt:s tv-program Myror i 

brallan och tidigare böcker i serien är Myror i brallan och Myror i badbrallan. 

Sångägget – sjung 

lek och lär om djur 

Förlag: Musikförlaget Lutfisken AB, 

www.lutfisken.se 

Antal sidor: 88 


Cd: 144 kronor. 

Sångägget är en sångbok med texter som handlar 

om allt från giraffhalsar till nyckelpigeben, harskutt 

och ankdammar. Bokens syfte är att genom rörelselekar och samtal fördjupa och 

förstärka barns positiva inställning till liv i alla former. Ackorden är skrivna så 

att sångerna lätt ska kunna kompas på piano eller gitarr. Samtliga sånger finns 

också inspelade på cd. Lutfisken planerar att ge ut fyra sångböcker om årstiderna 

i Sverige. Har du förslag på visor med lämpligt årstidsinnehåll kontakta Briger 

Nilsson på Lutfisken AB, telefon: 031 – 20 40 98

Paketkoder 

Tomtefar är trött på alla som klämmer 

på sina paket, skakar och lyssnar och 

försöker lista ut vad han lagt i paketen. 

Därför har han i stället för att skriva 

namn på paketen skrivit en kod eller 

gåta på alla paket som han lagt under 

granen. Koder som han tror att ingen 

annan kan knäcka. Men hur listig är 

du? Kan du gissa vilka förnamn som 

tomten gömt bakom följande ord, 

meningar eller siffror? 

Ett exempel: Har du tagit ledigt 

idag. Svar: Frida. Så här tänkte tomten; 

Ledigt= en fri dag. När du säger fri 

dag, låter det nästan som frida. Alltså är 

paketet till Frida. 

1 Älskad piraja 

2 Sjöfågel till billigt pris 

3 Han går för fullt 

4 Håller på att ta slut 

5 Andra klassens ridtur 

6 Medhållande fegis 

7 Kommer varje morgon 

8 Dubbelkarl 

9 Armfäste 

10 Pengar kvar när du är pank 

11 Är fåren före klippningen 

12 Finns i mineralsamlingen 

13 Kal övergång över vatten 

14 Huvudbatalj 

15 Käglor ställda efter varandra 

16 Sa frun till Beethoven 

17 Inne i föremålet 

18 Skärgårdsdotter 

19 Svart gubbe i kortleken 

20 Ström i dött djur 

21 Gör det svårt för kammen 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

Till läraren – Kopiera Tomtens kodord till eleverna. 

Beroende på elevernas ålder och kunskaper 

kan du skriva in någon eller några bokstäver i 

de namn som kan upplevas svårast. En kalender 

med namnsdagar kan vara ett hjälpmedel. 

Julknåp 

Facit 

Facit: 

Se sidan 13 


På visit i 

träindustrin 

I Norsjö i Västerbotten samarbetar 

skolan tätt med träindustrin 

på orten. Gymnasiets industriprogram 

har en speciell träinriktning 

som innebär att eleverna tillbringar 

mycket tid ute i industrin. 

Samarbetet mellan skolan och industrin 

är viktigt exempelvis för att väcka 

ungas intresse 

för att arbeta 

inom skogs- och 

t r ä i ndust r i n. 

I Norsjö, en 

liten kommun 

i Västerbottens 

inland, finns en 

stark tradition 

av träindustri. 

Där har man 

startat ett intensivt 

samarbete 

mellan skolan 

och några av träindustrierna på orten. 

I år är det fjärde året som kommunens 

gymnasieskola erbjuder eleverna 

ett industriprogram med en speciell 

gren inriktad mot träindustrin. 

– Vi kände att vi behövde förnya oss 

och komma närmare arbetslivet, berättar 

Elna Larsson som tillsammans med 

Mattias Larsson och Ulla Nygren är 

lärare på träinriktningen. 

S A M R A B E TA R M E D I N D U S T R I N 

Samarbetet med industrin var då en 

nödvändighet för att överhuvudtaget 

kunna erbjuda ett industriprogram 

med träinriktning. 


Elna Larsson, lärare 

på träinriktningen. 

– För oss är det omöjligt att göra de 

investeringar som skulle behövas för 

att ha ett sådant här program, förklarar 

hon. 

Gymnasiet i Norsjö samarbetar i 

första hand med tre större träindustrier 

i kommunen, SSC Trätrappor, Assi 

Domän Interiör och Norsjö Fönster. 

Dessutom var Umeå universitet inblandade 

i uppbyggnaden av programmet. 

Ett antal mindre industrier har också 

varit intresserade av ett samarbete, men 

det är ännu på planeringsstadiet. 

Träinriktningen har sammanlagt 

åtta platser per årskull. Eleverna läser 

som på alla andra program kärnämnena 

svenska, engelska och matematik. 

Dessutom har inriktningen ett antal 

teoretiska karaktärsämnen som exempelvis 

A- och B-kurser i träteknik och 

ritteknik. 

Men en viktig del i utbildningen är 

direktkontakten med arbetet ute på 

industrierna. 

– Fösta terminnen handlar det 

enbart om studiebesök, men under 

vårterminen i ettan börjar den arbetsplatsförlagda 

utbildningen och i hela 

tvåan är alla elever två dagar i veckan, 

mellan klockan sju och fyra, ute på 

industrierna och praktiserar, berättar 

Elna Larsson. 

I trean är arbetsplatspraktiken bara 

en dag per vecka eftersom det obligatoriska 

projektarbetet kräver mer tid i 

skolan. Eleverna delas in parvis eller 

i vissa fall i grupper om tre. I ettan 

består kontakten med arbetsplatserna 

om en slags introduktion där en hand- 

En starkt bidragande orsak till att Tobias 

Johansson valde träinriktningen på indu- 

ledare per grupp tar hand om ett antal 

studiebesök. Men i tvåan blir det konkret 

arbetspraktik. 

– Det har fungerat bra. Nu börjar 

det finnas en viss vana från personalens 

sida att ta hand om eleverna så de 

brukar komma in i arbetet på en gång, 

säger Elna Larsson. 

S Ä K R A P E R S O N A L B E H O V 

För att praktiken ska bli så säker som 

möjligt ägnas en dag i veckan under 

första terminen åt en grundläggande 

utbildning i säkerhetstänkande när 

man arbetar med maskiner. 

– Det är oerhört viktigt och en 

grundförutsättning för att företagen 

ska kunna ha förtroende för eleverna, 

säger Elna Larsson. 

Bengt Lindgren är vd för SSC Trä-

striprogrammet var att han ville ha möjligheten att bo kvar i Norsjö. ”Det finns mycket 

träindustri i den här trakten och jag vill kunna bo kvar här”, säger Tobias Johansson. 

trappor, ett av de företag som ingår i 

samarbetet. En av de som som gick 

ut programmets första kull i våras är 

redan fast anställd på Trätrappor. 

– Det här samarbetet med skolan 

är ett sätt för oss att få välutbildad och 

motiverad personal, konstaterar Bengt 

Lindgren. 

Det gäller att säkra behovet av kompetent 

personal när det stora generationsskiftet 

på arbetsmarknaden kommer. 

Tidigare, när ungdomarna i Norsjö 

bara hade det vanliga trätekniska programmet 

i grannkommunerna Lycksele 

och Skellefteå att välja på, så kom 

det ut ungefär en halv elev per årskull. 

Nu blir den siffran mellan fem och 

åtta elever. 

Bengt Lindgren menar att samarbe- 

tet är viktigt även om det kostar företaget 

både tid och kraft att ha praktikanter 

från skolan. 

K O S TA R T I D O C H K R A F T 

– Vi ser det som en möjlighet att få 

vara med och påverka utbildningens 

utformning vilket gör att vi kan få specialutbildad 

personal. Då är det värt 

de extra kostnader det innebär, säger 

han. 

T E X T : G U N N A R A N D E R S S O N 

Träinriktning 

Industriprogrammet i Norsjö 

• Startade höstterminen 2001 

• Har åtta platser per år 

• Har riksintag 

F A K T A 

Praktiken en 

förusättning 

Tobias Johansson går tredje 

och sista året på industriprogrammets 

träinriktning. 

Efter utbildningen hoppas 

han direkt kunna börja arbeta 

inom träindustrin. 

– Utan den här utbildningen 

skulle jag aldrig ha sökt mig 

till jobb inom träbranschen, 

konstaterar han. 

Det är än så länge enbart killar 

som går industriprogrammets träinriktning 

vid Norsjö gymnasium. 

En av dem är Tobias Johansson 

som nu går näst sista terminen. En 

starkt bidragande orsak till att han 

valde träinriktningen var att han 

ville ha möjligheten att bo kvar i 

Norsjö. 

– Det finns mycket träindustri i 

den här trakten och jag vill kunna 

bo kvar här. Då var utbildningen 

en chans för mig att få jobb, säger 

Tobias Johansson. 

S P E C I A L I S E R A R S I G 

Han hade inte kunnat tänka sig att 

flytta till en annan kommun för 

att utbilda sig till ett yrke inom träbranschen. 

– Nej, den här utbildningen var 

en förutsättning för att jag skulle 

satsa på träindustrin, säger han. 

Han tycker att det bästa med 

träinriktningen är kontakten med 

arbetslivet. Att få praktisera mycket 

lockade honom att söka. 

– Nu får jag rätt utbildning för 

att kunna få jobb direkt efter skolan, 

konstaterar han. 

Tobias Johansson praktiserar på 

SSC Trätrappor. Under sin praktik 

i tvåan var han runt på de flesta 

arbetsställena i fabriken, men i trean 

har han valt att specialisera sig 

på bara några arbetsmoment. 

Eleverna får ingen praktiklön, 

men om man får arbete efter skolan 

så går man in i samma löneklass 

som de som arbetat i tre år. 

T E X T : G U N N A R A N D E R S S O N 

S K O G E N I S K O L A N 4 / 2 0 0 3 21

S k o g e n i S k o l a n 

Skogen i skolan i österled 

Billy Ederlöf, projektledare på 

Skogen i skolan har deltagit i ett 

miljöutbildnings seminarium i St. 

Petersburg. Läs mer om hur miljöundervisningen 

går till i Ryssland! 

Med hjälp av resurser från Svenska 

Institutet kunde Hans Vondrak från 

Jägareförbundet och undertecknad 

medverka i seminariet ”International 

seminar on action-oriented methods 

of environmental education”. De ryska 

lärarna som deltog visade mycket stort 

intresse för de svenska modeller som 

vi visade och de läromedel och annan 

material som vi hade med oss. 

Hans och jag fick en och en halv 

timme på oss att berätta hur våra organisationer 

fungerar, hur vi arbetar mot 

skolans lärare och elever. 

F E L S TA V A D E M I L J Ö B U D S K A P 

Vi fick möjlighet att besöka några skolor 

för att se hur man arbetar med miljöfrågor. 

Vid en av skolorna arbetade man 

med en kombination mellan ekologi 

och grammatik. Läraren hade skrivit 

tavlan full med ekologiska meningar, 

meningar med en hel del avsiktliga 

fel. 

Eleverna fick gå fram och rätta 

meningarna och samtidigt diskuterade 

man deras ekologiska innebörd. 

Vi fick också möjlighet att vara med på 

Billy Ederlöf visar 

det interaktiva 

utbildningsmaterialet 

Min skog. Under 

de tre dagara som 

mässan pågick 

hade vi ett mycket 

stort antal besökare 

som med 

intresse tittade på 

vårt utbud. 


Vid en av skolorna under Rysslandsbesöket hade läraren skrivit tavlan full med ekologiska 

meningar – med en hel del avsiktliga grammatiska fel. Eleverna fick gå fram och rätta 

meningarna och samtidigt diskuterade man deras ekologiska innebörd. 

ett möte med en skolas Eco-council. I 

rådet finns en eller ett par elever från 

varje klass. 

Alla elever har en specifik uppgift 

som de ansvarar för, till exempel materialåtervinning, 

energi, skolgårdens 

och närområdets miljö. 

B Y TA E R FA R E N H E T 

Trots att lärarnas och skolans ekonomi 

är begränsad såg vi ett stort engagemang 

på flera områden. Även om 

kunskapen i engelska är begränsad 

finns ett stort intresse från flera skolor 

att utbyta erfarenheter med svenska 

skolor. Skogen i Skolan kan förmedla 

adresser till ryska klasser. Skicka ett 

mail till oss så kan vi sända er adresser 

till ryska skolor. 

Vår adress är som bekant 

www.skogeniskolan.se. En utförligare 

rapport finns på hemsidan under rubriken 

Aktuellt. 

T E X T : B I L LY E D E R L Ö F 

Stort intresse 

SKOGEN I SKOLAN deltog i år på den 

stora mässa för undervisningsområden 

som heter Skolforum i Älvsjö. 

Skogen i Skolan i region Mälardalen 

ställde upp med ett engagerat 

team bestående av Raymond Wide, 

Susanne Karlsson och Bengt-Olov 

Rosenquist, Katarina Ekberg från 

Skogsstyrelsen och från kansliet i 

Umeå deltog Birgitta Wilhelmsson 

och Billy Ederlöf.

Snön hängde i luften och några 

flingor singlade sakta ned, som 

för att understryka temat, när 

kursen för lärare ifrån hela 

Dalarna drog igång på höstlovets 

första morgon. Under två dagar 

fick deltagarna aktivt uppleva hur 

skogsbruket gick till vintertid förr 

och hur det fungerar i dag. 

Trots kallt väder och nedkylda tår var 

intresset på topp och många nyfikna 

frågor ställdes till körkarlen Stor-Lars 

Olsson som selat på sin stilige ardenner 

och visade hur timmerkörning i 

skogen går till med rena hästkrafter. 

– Det gäller att inte lassa för tungt, 

menar Lars. Då blir han bara less och 

vill aldrig gå framför timmerlasset 

igen. 

Deltagarna fick prova på hur det 

gick till att fälla träd med gamla redskap 

och hur man sedan kvistade och 

barkade dem. Det var svettigt vid stock- 

för SIS på skogsmässa 

Söndag den 26 oktober byggde 

vi upp montern där vi presenterade 

Skogsstyrelsen och våra läromedel, tidningen, 

en övning där vi testade besökarnas 

kunskaper om olika branschers 

nettoexport under 2002. 

Vi lät dessutom besökarna testa en 

del övningar ur vårt cd-läromedel Min 

Skog. 

Under de tre dagara som mässan 

pågick hade vi ett mycket stort antal 

Under kursen 

i Dalarna låg 

snön i luften. 

Men de som 

provade att 

hålla i tömmarna 

höll ångan 

uppe och slapp 

frysa. 

Skogskurs lockade många 

sågen och kursdeltagarna konstaterade 

pustande att skogsarbetarna förr 

hade en väldig teknik och styrka i sina 

sega kroppar. Att lära sig hur kolning 

och tjärbränning gick till var ett annat 

inslag på kursen. 

De fick också lära sig hur det går 

till att fälla träd idag. I en stor maskinhall 

hade en modern skördarsimulator 

riggats upp. I en sådan simulator kan 

blivande maskinförare, och för dagen 

även hugade lärare, öva sig på att hantera 

alla manöverspakar och knappar 

och fälla virtuella träd. 

Kursen var förlagd till Trängslet, 

som är ett militärt skjutfältsområde i 

Älvdalens kommun och etthundratolv 

lärare från förskola till gymnasium 

hade sökt sig hit. Det stora gensvaret 

borgar för att en ny kurs kommer att 

hållas vid samma tid nästa år, då alla 

lärare från länet är välkomna åter. 

T E X T : K R I S T I N A L E X A N D R E , 

S K O G S V Å R D S S T Y R E L S E N 

besökare som med intresse tittade på 

vårt utbud. 

Vi fick också ett par hundra nya 

prenumeranter till SiS-tidningen och 

beställningar på läromedel. 

Nästa år kommer vi förmodligen att 

finnas med på mässan och dessutom 

kommer vi att ha ett eller ett par seminarier 

där Skogen i Skolans verksamhet 

presenteras. 

T E X T : B I L LY E D E R L Ö F 

S Ö D R A G Ö TA L A N D 

Nils-Gunnar Cato 044 – 18 67 00 

Bo Lindvall 040 – 34 36 94 

J Ö N K Ö P I N G - 

K R O N O B E R G S L Ä N 

S k o g e n i S k o l a n 

K O N T A K T P E R S O N E R F Ö R S I S 

Per Dahlström 036 – 30 63 50 

Lars-Göran Eriksson 0470 – 74 66 50 

Kerstin Ståhl 036 – 10 54 14 

Marianne Sundlöf 0472 – 345 20 

G O T L A N D S L Ä N 

Christer Håkansson 0498 – 29 26 66 

Kjell Ekman 0498 – 26 96 04 

Ö S T R A G Ö TA L A N D 

Christer Fältheim 0490 – 675 00 

Anders Szczpanski 013 – 28 10 00 

V Ä S T R A G Ö TA L A N D 

Kjell Johnsson 0530 – 501 07 

Janeric Mörk 0512 – 338 32 

Bo Persson 0501 – 686 96 

M Ä L A R D A L E N 

Leif Elmberg 08 – 791 34 31 

Raymond Wide 018 – 18 04 00 

V Ä R M L A N D - Ö R E B R O L Ä N 

Jens Meyer 054 – 52 53 54 

Anders Westlund 054 – 14 56 39 

Leif Nykvist 019 – 20 71 02 

D A L A R N A S L Ä N 

Ulla Schütt 070 – 581 26 78 

Gunnar Granér 0246 – 513 55, 

070 – 647 21 06 

G Ä V L E B O R G S L Ä N 

Sven-Olle Larsson 0278 – 63 90 16 

J Ä M T L A N D S L Ä N 

Pia Speijer 070 – 3073400 

Per-Olov Ringnér 063 – 57 14 16 

V Ä S T E R N O R R L A N D S L Ä N 

Lennart Sidén 0691 – 611 17 

Ulf Olsson 0620 – 577 85 

V Ä S T E R B O T T E N S L Ä N 

Bengt Marcusson 0910 – 73 52 95 

Mats-Erik Estefors 0950 – 379 95 

Rikard Ålstig 0950 – 379 44, 

070 – 372 31 22 

N O R R B O T T E N S L Ä N 

Roger Wiklund 0920 – 24 20 44 

För adresser, e-post med mera se: 

www.skogeniskolan.se 

S K O G E N I S K O L A N 4 / 2 0 0 3 23

POSTTIDNING B Vid obeställbarhet returnera till: Skogen i Skolan, Univex, Umeå universitet, 901 87 Umeå 

fakta om träd 

EK FÖ REKOMMER UPP till mellersta 

Sverige och finns i två arter, skogsek 

och bergek. Man skiljer inte mellan 

arterna när det gäller sågat virke. Det 

är ett högväxt träd med grov stam och 

vid krona. 

Barken är grov och skårig. Ekar blir 

ofta mycket gamla och den äldsta kända 

eken är Rumkullaeken i Norra Kvill 

i Småland som sägs vara 900–1 000 

år gammal. Den har en omkrets på 13 

meter. På grund av att gamla ekar ofta 

är ihåliga är det svårt att göra en exakt 

åldersbestämning. 

Ekens ved har länge varit uppskattad 

för sin hårdhet och sin motståndskraft. 

Under flera århundraden tillhörde 

eken också kronan eftersom veden 

användes vid skeppsbyggnad. Att hugga 

ner eller skada en ek, även småplantor, 

var belagt med stränga straff. 

Det är en förklaring till att ekar ibland 

står kvar mitt ute på åkrar. Historiskt 

har ekens frukter, ekollonen, använts 

som svinfoder och som kaffesurrogat. 

Barken användes också förr vid läderberedning 

i garverier och för att färga 

svart. 

H Å RD OCH SEG 

I det här numret presenterar vi den stolta eken. Tack 

vare sin hårdhet och seghet används ekvirke till golv, 

möbler, snickeriet – ofta i utsatta miljöer och båtar. 

FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV OCH TARKETT 

Under flera århundraden tillhörde eken kronan eftersom veden användes vid skeppsbyggnad. Att hugga ner eller skada en ek var belagt 

med stränga straff. Det är en förklaring till att ekar ibland står kvar mitt ute på åkrar. I dag används eken till mycket annat, exempelvis golv. 

Hårt trä med historiska anor 

Ek avverkas med fördel på vintern om 

ekvirket ska torkas utomhus. Då undviker 

man allt för stark torkning inledningsvis 

med risk för sprickor. 

Kärnveden är mycket beständig 

mot röta och insekter, medan splintveden 

inte är lika beständig. Under fuktiga 

förhållanden kan järn orsaka blåsvarta 

fläckar på virket och icke korrosionsbeständiga 

metaller som järn och 

bly korroderar lätt i kontakt med ek. 

Användningsområdena idag är 

många men tack vare sin hårdhet och 

seghet används ekvirke till golv, möbler, 

snickeriet och i utsatta miljöer och 

båtar. 

H Ö G STATUS 

Ekfaner i golv är en vanlig produkt 

med hög status och här föredrar man 

lättare ekvirke med smala årsringar. 

Bland de utsatta miljöer ek används 

till kan nämnas broar, trappor, räcket, 

portar och staket. 

Ek är ett trädslag där sågsnittets läge 

i stocken har stor betydelse för utseendet 

eftersom eken har höga strålar, vilka 

framträder i radiella snitt. Kärnan är 

mörkare än splinten. Om den utsätts 

för fukt och väta under längre tid så 

svartnar också eken, men det påverkar 

inte de övriga egenskaperna. 

TEXT: ANDERS PAUSER

Fäll ett träd - Skogen i Skolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?