Rapport

Rapport Nr 2016- 08 

Identifiering av 

fokusämnen för 

slam – organiska 

miljögifter 

Maritha Hörsing 

Anna Ledin 

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling 

Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. 

Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad 

forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska 

fältet under huvud rubrikerna: 

Dricksvatten 

Rörnät & Klimat 

Avlopp & Miljö 

Management 

SVU styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har 

kommittén följande sammansättning: 

Anna Linusson, Ordförande 

Daniel Hellström, Utvecklingsledare 

Per Ericsson 

Tove Göthner 

Tage Hägerman 

Stefan Johansson 

Kristina Laurell 

Annika Malm 

Lisa Osterman 

Kenneth M. Persson 

Carl-Olof Zetterman 

Svenskt Vatten 


Norrvatten 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Smedjebacken 

Skellefteå kommun 

Formas 

Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad 

Örebro kommun 

Sydvatten AB 

SYVAB 

Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan 

åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. 

Svenskt Vatten Utveckling 

Svenskt Vatten AB 

Box 14057 

167 14 Bromma 

Tfn 08-506 002 00 

Fax 08-506 002 10 

svensktvatten@svensktvatten.se 

www.svensktvatten.se 

Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.


Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2016-08 

Rapportens titel: 

Title of the report: 

Författare: 

Identifiering av fokusämnen för slam – organiska miljögifter 

Identification of organic micropollutants in focus for sludge 

Maritha Hörsing, Inst. Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Kungliga 

Tekniska Högskolan; Anna Ledin, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad 

Rapportnummer: 2016-08 

Antal sidor: 54 

Sammandrag: 

Abstract: 

Sökord: 

Keywords: 

Målgrupper: 

Rapport: 

En metod tas fram för att prioritera organiska mikroföroreningar i 

uppströmsarbete. Metoden tillämpas genom att prioritera de organiska 

mikroföroreningarna i ramdirektivet för vattens prioriteringslista , SIN-listan 

och utfasningsämnena i kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. 

A method has been developed to prioritize organic micro-pollutants in 

upstream work. The method has been applied in order to prioritize the organic 

micro-pollutants on the priority list in the Water Framework Directive, the SIN 

list and the phase out substances in the Chemicals Inspectorate’s priority guide 

PRIO. 

Uppströmsarbete, prioriteringsmetod, organiska mikroföroreningar, slam 

Upstream measures, method to prioritize, organic micropollutants, sludge 

Vatten och avloppsingenjörer, Revaq certifierade VA-verk, kommuner, miljöoch 

samhällsbygnadsförvaltningar 

Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida 

www.svensktvatten.se 

Utgivningsår: 2016 

Utgivare: 

Svenskt Vatten AB 

© Svenskt Vatten AB 

Om projektet 

Projektnummer: 14-127 

Projektets namn: 

Projektets finansiering: 

Identifiering av fokusämnen för slam – organiska mikroföroreningar 

Svenskt Vatten Utveckling och Revaq 

Layout: Bertil Örtenstrand, Ordförrådet AB.

Förord 

Slam från avloppsreningsverk (ARV) kan utgöra en resurs av fosfor och 

andra mineraler vilka är välbehövliga för mark som används för odling. 

Men slammet kan också vara en källa till förorening av mark och vatten 

med oönskade kemiska substanser. Kemikalierna som finns i avloppsvatten 

och avloppsslam finns där för att vi människor använder kemikalierna 

i vår vardag och intet ont anande spolar ned en del av dem i avloppet. Vi 

konsumenter har inte alltid möjlighet att välja de produkter som har den 

minsta skadliga påverkan på miljön. Särskilt inte om det inte finns någon 

miljövägledning på produkterna. 

Kemikalier, i det här fallet exemplifierat med organiska miljögifter, passerar 

i många fall opåverkade genom ARV. En del följer med det renade 

vattnet ut i sjöar och vattendrag, andra följer med slammet. På ett Revaqcertifierat 

ARV pågår ett ständigt förbättringsarbete uppströms ARV hos 

anslutna verksamheter och även när det gäller hushållsprodukter för att 

identifiera de kemikalier som bör bytas ut mot mindre farliga för att förbättra 

kvalitén på avloppsslammet. Idag finns flera listor att hämta information 

från för att veta vilka organiska miljögifter som bör substitueras. Alla 

listorna innehåller inte samma organiska miljögifter och det kan vara svårt 

att prioritera bland listornas olika organiska miljögifter. Denna studie syftar 

till att ta fram ett hjälpmedel, en metodik, för att prioritera bland organiska 

miljögifter. Metodiken används sedan för att prioritera bland de organiska 

miljögifterna som finns på EU:s ramdirektiv för vattens prioriteringslista, 

utfasningsämnena i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO och 

SIN-list. 

Författarna vill tacka finansiärerna Svenskt Vatten Utveckling och Revaq 

för ekonomisk support. Vi tackar också Eva Eriksson, Danmarks Tekniska 

Universitet, Carina Blid, Gryaab, samt referensgruppen som följt projektet 

och kommit med konstruktiv kritik. 

3

4

Innehåll 

Förord.............................................................................................................3 

Sammanfattning ...........................................................................................6 

Summary .......................................................................................................7 

1 Bakgrund................................................................................................8 

2 Syfte.......................................................................................................11 

3 Metod för att prioritera organiska ämnen i 

avloppsslam i avsikt att spridas på åkermark.................................12 

4 Insamling av data................................................................................14 

4.1 Identifiering av parametrar..................................................................14 

4.2 Utvärdering av flyktighet och affinitet till lösta partiklar..................14 

4.3 Mobilitet i jorden..................................................................................16 

4.4 pH-beroende........................................................................................17 

4.5 Upptag i grödor....................................................................................17 

4.6 Förändrade redox förhållanden..........................................................20 

4.7 Fotolys av miljögifter i jorden..............................................................20 

4.8 Jordarter................................................................................................20 

5 Resultat och diskussion......................................................................21 

5.1 Parametrar.............................................................................................21 

5.2 Jämförelse med andra listor...............................................................25 

6 Rekommendationer och fortsatt arbete...........................................26 

7 Referenser............................................................................................28 

7.1 Listorna..................................................................................................29 

Bilagor .........................................................................................................30 

5

Sammanfattning 

Slam från avloppsreningsverk innehåller fosfor och andra mineraler som 

behövs på odlingsmark. Men slammet kan också vara en källa till förorening 

av mark och vatten. Organiska miljögifter passerar i många fall opåverkade 

genom avloppsverket. En del följer med det renade vattnet ut i sjöar och 

vattendrag, andra följer med slammet. På ett Revaqcertifierat avloppsverk 

pågår ett ständigt förbättringsarbete uppströms hos anslutna verksamheter 

och även när det gäller hushållsprodukter för att identifiera de kemikalier 

som bör bytas ut mot mindre farliga för att förbättra kvaliteten på avloppsslammet. 

I dag finns det flera listor att hämta information från för att få veta 

vilka organiska miljögifter som bör bytas ut. Alla listorna innehåller inte 

samma organiska miljögifter, och det kan vara svårt att prioritera. Syftet 

med projektet var att ta fram en metodik för att prioritera bland organiska 

miljögifter. Metodiken har sedan använts för att prioritera bland de organiska 

miljögifter som finns på prioriteringslistan inom EU:s ramdirektiv för 

vatten, Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO samt Internationella 

Kemikaliesekretariatets SIN-lista. Utifrån detta har en kandidatlista 

sammanställts över organiska miljögifter som inte bör ingå i slam som ska 

användas på mark. 

Kandidatlistan ska vara ett hjälpmedel för i första hand Revaqcertifierade 

avloppsverk i deras uppströmsarbete. Listan innehåller de organiska miljögifter 

som har störst risk att transporteras vidare till grundvatten eller tas 

upp i grödor om de tillförs marken via avloppsslam. I rapporten presenteras 

också metodiken som har använts för att sätta samman kandidatlistan. Om 

det finns kunskap om de inneboende egenskaperna hos ett miljögift så kan 

metodiken användas för att utvärdera och bedöma ämnet. Från ramdirektivets 

prioriteringslista sorterades tio organiska miljögifter ut och fördes upp 

på kandidatlistan. Ur SIN-listan sorterades 26 organiska miljögifter ut, och 

från Kemikalieinspektionens PRIO-guide ytterligare tolv organiska miljögifter. 

De organiska miljögifterna är inte prioriterade sinsemellan på kandidatlistan, 

utan varje enskilt avloppsverk har att ta ställning till sitt eget inkommande 

och utgående vatten och vilka miljögifter som kan finnas i det. Ett 

organiskt miljögift kan komma med avloppsvattnet från en industri som 

skulle kunna byta ut miljögiftet mot något mindre miljöbelastande alternativ. 

Miljögifter kan också komma från flera diffusa källor, vilket försvårar 

utbytet. Koncentrationen av ett organiskt miljögift kan också ha betydelse. 

Därför kan det vara befogat att vidta åtgärder för att avlägsna även ett organiskt 

miljögift som inte kvalificerat sig till kandidatlistan men som finns 

upptaget på någon av ursprungslistorna. Vilka insatser som krävs är unikt 

för varje avloppsverk. 

6

Summary 

The aim of the present project was to develop a priority list of organic 

micropollutants which should not be present in sludge if it is to be used 

on farmland. The starting point was the organic micropollutants listed on 

the Water Framework Directive priority list, the Sin list and the substances 

which should be phased out according to the Swedish Chemical Agency’s 

priority guide PRIO. The new developed priority list was primary developed 

to be a tool for Revaq – certified sewage treatment plants to be used in 

their effort in upstream measures in order to improve the sludge quality by 

work for substitution of undesirable organic micropollutants. Here we present 

a summary of the three lists and a” top ten” list is generated. This “top 

ten” list contains the organic micropollutants that pose the greatest risk to 

be transported to groundwater or uptake in crops if they are introduced into 

soil through sewage sludge. This tool can be used to evaluate any organic 

micropollutant if there are knowledge available about inherent properties 

such as Henry’s law constant, the distribution between water and organic 

carbon, pH dependent charge, etc. 

In our review of the WFD priority list 10 organic micropollutants were 

qualified to the “top ten” list. From the SIN list 26 organic micropollutants 

qualified to the “top ten” list, and among the organic micropollutants 

which are listed to be phased out in the priority guide PRIO additionally 

12 qualified to the “top ten” list. For all these micropollutants there is a risk 

that they can be transported to groundwater or uptake in crops may occur 

if they are introduced into the soil. This “top ten” list can be expected to 

be used as a tool for Revaq-certified sewage treatment plants working with 

their upstream measures. The list is of course useful to all sewage treatment 

plants that strives to improve the quality of sewage sludge. 

It should be noted that the micropollutants are not prioritised in themselves 

among the “top ten” however each wastewater treatment plant has 

to consider their own incoming water and the micropollutants that may 

be present therein. A micropollutant identified to have its origin in the 

industry may be easily substituted with another compound which are more 

environmentally friendly. But the source of the micropollutants may also 

be diffuse which complicates the substitution to a more environmentally 

friendly compound. The concentration of the micropollutants also matter. 

It may therefore be appropriate to prioritize to take action to substitute a 

micropollutant not qualified to the “top ten” in order to improve the quality 

of the sludge. Which efforts required from each sewage treatment plant is 

unique for each sewage treatment plant. 

7

1 Bakgrund 

Slamdebatten i Sverige är ständigt pågående med mer eller mindre välgrundade 

argument för och emot att använda kommunalt avloppsslam som gödselmedel 

på odlad mark. Samtidigt håller den ur näringssynpunkt viktiga 

fosforn (P) på att ta slut, i rena och lättillgängliga reservoarer. Ett av de 

senare betydande tillskotten i debatten är Naturvårdsverkets förslag till en 

ny författning för en hållbar återföring av fosfor. I Naturvårdsverkets rapport 

6580 ”Hållbar återföring av fosfor” framgår att det finns stora kunskapsbrister 

när det gäller organiska miljögifters förekomst, ackumulering, 

spridning, upptag i växter och effekter på miljö och människor (Naturvårdsverket 

(2013). Naturvårdsverkets lägger fram tre alternativa förslag till 

författning för reglering av hållbar återföring av fosfor. De tre alternativen 

skiljer sig i huruvida ett eller flera miljökvalitetsmål tas i beaktande, hur de 

föreslagna gränsvärdena ska implementeras och hur stränga gränsvärdena 

ska vara. Förslagen innefattar gränsvärden för nio metaller och fem organiska 

miljögifter/grupper. De fem organiska miljögifterna/grupperna är 

bromerat flamskyddsmedel BDE-209, dioxiner det vill säga polyklorerade 

dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/PCDF), kortkedjiga klorparaffiner 

(SCCP), PCB, det vill säga polyklorerade bifenyler, samt perflouroktansulfonat 

(PFOS). Dessa fem föreningar föreslås baserat på argumenten 

att de är långlivade föreningar, det vill säga bryts ned mycket långsamt 

och riskerar därmed att anrikas i jorden. Det kan vidare konstateras att alla 

är halogenerade föreningar och välkända så kallade miljögifter. 

På uppdrag av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har Sternbeck 

et al. (2013) genomfört riskbedömningar av fosforrika avfallsfraktioner 

vid användning som gödselmedel på bland annat åker- och skogsmark,. 

Modellberäkningar genomfördes för jordbruksmark med fokus på risken 

för upplagring i jorden. Utgångspunkten var en giva slamgödsel vart femte 

år under 100 år. Modellen tog hänsyn till bortförsel via nedbrytning, utlakning 

samt skörd av spannmål. Ett urval av ämnen inkluderades bland alla 

de ämnen som redan har uppmäts i slam. Urvalet gjordes i samråd med 

Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket. Vid urvalet 

togs ämnen med som uppfyller kriterierna för utfasning/riskminskning 

eller finns i halter över 1 mg/kg ts eller föreslagits av Naturvårdsverket inför 

riskbedömningen. De miljögifter som saknade eller hade bristfälliga riskbedömningar 

inkluderades under förutsättning att det fanns tillräckligt 

med data angående deras fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper. 

Detta resulterade i elva organiska miljögifter/grupper inklusive tre läkemedelsgrupper. 

Därefter beräknades riskkvoter för marklevande organismer, 

hälsorisker vid högkonsumtion av spannmål och rotfrukter samt miljörisker 

för ytvatten och ackumulering i jord för de miljögifter som riskbedömts i 

studien och de som redan hade relevanta riskbedömningar. Några av miljögifter 

visade sig anrikas i matjord: PFOS, dioxiner, perfluordekansyra, perfluorundekansyra, 

PCB, kortkedjiga klorparaffiner och BDE 209 (Sternbeck 

et al., 2013). 

8

Inom Revaqs certifieringssystem har man valt ett helt annat angreppssätt. 

Här gäller inte gränsvärden utan här är förbättringsarbetet uppströms 

i fokus. Det åligger producenten av avloppsslammet, avloppsreningsverken 

(ARV), att begära in kemikalieförteckningar från anslutna anläggningar. I de 

fall det används organiska miljögifter som också klassas som utfasningsämnen 

(U-ämnen) i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide (www.kemi.se) 

ska en handlingsplan för utfasning upprättas av den anslutna verksamheten 

och på så sätt ska slammets innehåll av oönskade organiska miljögifter 

reduceras. Kriterierna, d.v.s. de ämnesegenskaper ett organiskt miljögift ska 

ha för att vara ett utfasningsämne är cancerframkallande, mutagent, reproduktionstoxiskt, 

hormonstörande, PBT/vPvB – persistenta, bioackumulerande, 

toxiska/ mycket persistenta, mycket bioackumulerande och/eller 

ozonstörande ämnen. Men detta angreppssätt tar inte hänsyn till mängder 

av ämnena. Revaq hanterar metaller på ett annorlunda sätt. 60 spårelement/ 

metaller analyseras, de som har en ackumuleringstakt större än 0,20 % per 

år vid gödsling med slam benämns prioriterade spårelement. För dessa prioriterade 

spårelement och de som regleras av svensk lagstiftning och som vid 

normal fosforgiva tillförs med mer än hälften av tillåtet gränsvärde ska en 

handlingsplan tas fram (Revaq, 2014). 

Det finns idag uppskattningsvis ca 145 000 kemikalier på marknaden 

förregistrerade hos European chemicals agency (ECHA) som en följd av 

Reach (ECHA, 2016). Tidigare uppskattning tyder på att omkring 30 000 

produceras eller importeras i mängder över ett ton och skulle kräva fullständig 

registrering (Bergman, 2012). Att inkludera alla dessa för att göra en 

kvalitetsbedömning av slam innan det sprids på åkermark eller används på 

annat sätt är inte genomförbart. Bland annat sett till de höga kostnaderna 

för kemiska analyser, men också avsaknaden på data angående deras inneboende 

egenskaper och uppförande i reningsverk och mark (inklusive upptag 

i gröda och utlakning till grundvatten). Ytterligare ett problem kan vara att 

det inte finns analysmetoder för den önskade provtypen eller att analyslaboratoriernas 

detektionsgränser inte är tillräckligt låga. 

I en tidigare studie med fokus på organiska miljögifter i åkermark som 

gödslats med slam sedan 1980-talet, togs prover från jord och den gröda 

som odlades 2012, d.v.s. sockerbeta och blasten från sockerbetan. Valet av 

organiska miljögifter gjordes utifrån vilka miljögifter som fanns rapporterade 

i vetenskaplig litteratur varefter en sortering genomfördes och bland 

de som konstaterats vara persistenta, bioackumulerande, toxiska och/eller 

klassats cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande (CMR), gjordes 

ett urval. Detta urval, bland ca 300 organiska miljögifter, gjordes i samråd 

med en referensgrupp, och resulterade i att 14 miljögifter inkluderas i 

studien. Det visade sig att nonylfenol och oktylfenol återfanns i sockerbetorna, 

medan polycykliska aromatiska kolväten (PAH) återfanns i blasten. 

PAH:erna antogs komma från atmosfäriskt nedfall medan fenolerna kommer 

från slammet. Dessa hade inkluderats i studien av det skälet att de har 

kemiska egenskaper som gör att man kan förvänta viss rörlighet i jorden och 

potential för upptag i gröda (Hörsing et al., 2014). 

En annan nyligen genomförd studie visade, genom modellering av organiska 

miljögifters transport från avloppsslam till åkermark, att av 152 orga- 

9

niska miljögifter, inkluderade i studien, är 124 troligen inte av intresse ur 

miljö– och hälsorisksynpunkt, medan 28 organiska miljögifter kvalificerade 

sig för vidare utredning (Törneman et al., 2014). I denna studie togs hänsyn 

till ämnesspecifika egenskaper så som molmassa, vattenlöslighet, ångtryck, 

fördelningen mellan oktanol och vatten, mellan oorganiskt material och 

vatten samt mellan organiskt kol och vatten, där fokus var på halveringstid i 

jord. Därtill användes jordbruks- och slamspridningsparametrar för modellberäkningar 

av halter av miljögifter i slam i jord, porvatten och växter tre, sex 

och nio år efter slamspridning. Urvalet av miljögifter inför modelleringen 

baserades på att inkludera maximalt tre miljögifter per kemisk grupp, koncentrationen 

i slam och toxicitet. Tidigare välstuderade organiska ämnesgrupper 

som exempelvis nonylfenol exkluderades dock. Modelleringen 

utgjorde grund för en sammanfattande rangordning där de 20 miljögifter 

med högst modellerad koncentration i matriserna jord, porvatten, växt samt 

PEC/nPEC togs med. Därefter summerades rangordningspoängen från vart 

och ett av matriserna och därmed rangordnades 44 organiska miljögifter i 

förhållande till varandra (Törneman et al., 2014). 

Det finns redan idag ett flertal olika listor som inkluderar organiska miljögifter 

som ska utfasas, begränsas eller bevakas. Den mest välkända listan 

är antagligen EUs ramdirektiv för vatten (WFD) som idag innehåller 45 

prioriterade ämnen/ämnesgrupper. Bland dessa finns ämnesgrupper som är 

relevanta både ur vatten- och slamperspektivet. En annan lista är SIN-list. 

SIN-list (Substitute It Now!) har funnits sedan 2008 och identifierat substanser 

av stor betydelse utifrån REACH kriterier. SIN-list har sedan starten 

genomgått två stora uppdateringar, i maj 2011 och i oktober 2014, och 

innehåller idag över 800 ämnen fördelade på 31 ämnesgrupper. 

Sammantaget av det ovan nämnda kan man konstatera att det finns ett 

stort behov av att identifiera de organiska miljögifter som är av vikt då slam 

används som gödselmedel på odlad mark för att säkerställa att gröda och 

grundvatten inte förorenas. 

10

2 Syfte 

Syftet med denna studie har varit att för REVAQ-certifierade ARV ta fram 

en lista över noga och systematiskt utvalda organiska miljögifter som ska 

vara i fokus i handlingsplaner som tas fram för att minska belastningen av 

organiska miljögifter i slammet och som ska ingå i övervakningsserier. Målet 

är att förbättra det kommunala avloppsslammets kvalitet så att det kan 

användas som gödselmedel på odlad mark och därmed återvinna näringsämnena. 

Utgångspunkter för framtagandet av listan var redan framtagna 

listor såsom WFD-listan, utfasningsämnen i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide 

PRIO och SIN-listan. 

11

3 Metod för att prioritera organiska 

ämnen i avloppsslam i avsikt att 

spridas på åkermark 

Utgångspunkten var att ta fram en lista genom att prioritera bland de organiska 

miljögifter som finns upptagna på WFD listan, på SIN-listan och 

bland utfasningsämnen i prioriteringsguiden PRIO. Prioriteringen bygger 

på att de fasfördelar sig till slammet och det finns en risk för vidare transportera 

till och upptag av grödor eller transportera med porvatten till grundvattnet. 

WFD-listan innehåller 45 efter 2013 års uppdatering, 45 miljögifter eller 

grupper av miljögifter. Dessutom finns numera en bevakningslista bestående 

av miljögifter som ska utvärderas för att eventuellt inkluderas i listan. 

SIN-listan, tillhandahålls av organisationen Chemsec ”International Chemical 

Secretariat” som bildades av fyra miljöorganisationer med en vision 

om en värld fri från farliga kemikalier. En del i arbetet inom ramen för 

Chemsec är att sätta press på lagstiftarna att arbeta snabbare med REACH, 

en annan att medvetandegöra och vara en hjälp för företag att revidera 

kemikalieanvändningen. För att identifiera vilka miljögifter som kvalificerar 

sig till SIN-listan används samma kriterier som tillämpas inom REACH, 

EU:s kemikalielagstiftning. SIN-listan innehåller ca 845 poster av kemikalier 

eller blandningar av kemikalier. För att underlätta användandet av SINlistan 

har kemikalierna delats in i grupper baserat på den strukturdel som 

har identifierats ge upphov till miljögiftets farliga egenskaper. Grupperingen 

resulterade i 31 grupper av miljögifter till exempel alkylfenoler, aromatiska 

aminer, ftalater, parabener etc. De miljögifter som uppfyller minst ett av kriterierna 

cancerogen, mutagen, reproduktionsstörande, persistent, bioackumulativ 

och toxiska (PBT substanser) eller att det finns vetenskapligt belägg 

för att sannolikt åstadkomma allvarliga effekter på människors hälsa och 

miljö som kan befaras ge allvarliga effekter kvalificerar sig till SIN-listan. 

Listorna innehåller både oorganiska och organiska miljögifter, men i denna 

studie studeras endast organiska miljögifter. 

För att på ett transparent sätt prioritera miljögifterna på listorna identifieras 

olika parametrar relevanta för att bedöma transport i jord för att 

möjliggöra upptag i gröda, samt transport till grundvatten. Utifrån dessa 

parametrar utvärderas och prioriteras miljögifter. För varje relevant parameter 

sätts gränser för när ett miljögift bedöms utgöra en risk eller när den inte 

utgör en risk, eller om den är ett gränsfall som kan utgöra en risk om också 

en annan parameters gränsvärde överskrids. De parametrar som beaktas i 

denna studie är en substans flyktighet från vatten, affinitet till lösta partiklar, 

substansens påverkan av förändrat pH, d.v.s. om den kan skifta från 

neutral till jonform eller tvärtom vid en pH-förändring. Vidare behandlas 

huruvida fotolys och förändrad redoxpotential kan påverkar substansens 

struktur, och om olika marktyper har betydelse för sorptionsegenskaperna. 

För mer information se nedan. 

12

Eftersom denna studie utgår från tre existerande listor, WFD-listan, SINlistan 

och utfasningsämnena i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide 

PRIO, får vi anse att miljögifterna redan befunnits svårnedbrytbara, potentiellt 

bioackumulerande, toxiska gentemot vattenlevande organismer, vara 

cancerogena, mutagena och/eller reproduktionsstörande och därför granskas 

inte dessa parametrar i denna studie. 

13

4 Insamling av data 

I ett första steg samlades tillgänglig data in för de organiska miljögifter som 

finns med på WFD-listan, på SIN-listan och för utfasningsämnena i prioriteringsguiden 

PRIO. Substanserna finns listade i bilaga 1, 2 och 3 med 

kemiskt namn, CAS-nummer och de olika data som samlats in. De insamlade 

uppgifterna var Log K OC 

, pK a 

och Henrys lags konstant (K H 

). I de fall 

där det inte funnits nödvändiga data att finna i databaser och i litteraturen 

har EPI Suite (version 4.11) används för att uppskatta data. Det var dock 

inte möjligt att uppskatta nödvändig data för flera mikroföreningar på SINlistan. 

Motsvarande gäller för utfasningsämnena i prioriteringsguiden PRIO 

och för ett begränsat antal ämnen på WFD-listan. Anledningen är att basinformation 

saknades. Detta medför att de miljögifterna inte kan granskas 

eller ställas i relation till de andra. 

4.1 Identifiering av parametrar 

I en tidigare framtagen metod för att riskutvärdera och prioritera miljögifter 

i dagvatten av Baun m.fl. (2006), var första steget att identifiera vilka parametrar 

som är användbara för att bedöma ett miljögifts betydelse i miljön. 

I denna studie har vi gått tillväga på samma sätt. De parametrar som har 

identifierats ha betydelse för om ett miljögift har en potentiell risk att transporteras 

från avloppsslam till mark som ett resultat av slamspridning på 

åkermark, och därefter tas upp i grödor som växer där, är: 

• Henrys lags konstant (K H 

) visar ett miljögifts flyktighet från vattenytan 

till gasform. 

• Affinitet till lösta partiklar (K OC 

) visar ett miljögifts affinitet till organiskt 

material. 

• Mobilitet i jord baserat på subindelning av K OC 

. 

• pH-beroende, ett miljögifts pKa kan påverka dess mobilitet i jorden. 

• Redox-förändringar som uppstår för miljögiftet som förflyttas från slammet 

till jorden och som påverkar substansens struktur 

• Fotolys, möjlig förändring i strukturen till följd av fotolys. 

• Olika marktyper, exempelvis lerjord eller sandig mark. 

Figur 4-1 illustrerar hur filtreringen går till och vilka frågor som ska besvaras 

stegvis för varje miljögift. 

4.2 Utvärdering av flyktighet och 

affinitet till lösta partiklar 

Det är alltid en fråga om fördelning av en kemikalie mellan olika faser, luft, 

vatten och fast. En kemikalie är inte 100 % bara i vattenfasen, en del avgår 

till luften, en del sorberar till fasta partiklar eller fett. Fördelningskonstanten 

(K) för en kemikalie kan finnas tillgänglig och kan användas för att avgöra i 

vilken fas merparten av kemikalien återfinns. 

14

1 

Start alla mikroföroreningar 

2 

Lättflyktiga, 

avgår till luft 

K OC 

affinitet 

till lösta 

partiklar 

K H 

flyktig - 

het från 

vattenlösning 

Ej sorberande, 

följer med 

vattenfasen 

3 

K OC 

Mobilitet 

Hårt sorberande, 

ligger kvar i 

jorden 

4 

pKa 

Förändrad mobilitet 

p.g.a pH 

5 

Jordtyper 

6 

Risk för upptag i 

gröda eller vidare 

transport 

Sorberar till organiskt 

material, ej mobil 

Figur 4-1 

Illustration över vilka frågeställningar varje mikroförorening ställs 

inför i filtreringsprocessen i sex steg. 

För att utvärdera om ett miljögift är flyktig och kan förväntas avgå till luften 

från en vattenlösning används K H 

. Ett högt K H 

-värde visar på att miljögiftet 

kommer att avgå från vattenlösningen till gasform, och ett lågt K H 

-värde 

säger att mikroföreningen kommer att stanna i vattenlösningen. De gränsvärden 

som är valda för att sortera miljögifterna utifrån deras K H 

-värden 

återfinns i Tabell 4-1. K H 

har delats in i tre grupper: låg, mellan och hög 

flyktighet. K H 

och affiniteten till lösta partiklar måste utvärderas tillsammans 

eftersom ett miljögift med ett högt K H 

-värde kan ha en affinitet till 

lösta partiklar som gör att den inte kommer att avgå till luften utan sorberar 

till slammet i stället. Det är därför viktigt att flyktigheten och affiniteten hos 

ett miljögift vägs samman. 

Affinitet till lösta partiklar (K OC 

) visar ett miljögifts affinitet till organiskt 

material. Ett högt värde betyder att miljögiften föredrar att sorbera till 

organiskt material framför att vara löst i vattenfasen. De gränsvärden som 

är valda för att sortera miljögifterna återfinns i Tabell 4-1, K OC 

är på samma 

sätt som K H 

indelat i tre grupper låg, mellan och hög affinitet. Gränsvärdena 

för dessa båda parametrar är hämtad från Baun m.fl. (2006) vilka i sin tur 

har hämtat inspiration från internationella överenskommelser bland andra 

OSPAR- och POP-konventionerna, regleringar i EU, USA och Canada. 

Tabell 4-1 

Gränsvärden som används för flyktighet och sorption för identifikation av ett miljögifts potential att 

upptas i gröda eller transporteras till grundvatten. (Baun m.fl., 2006) 

Parameter Låg Mellan Hög 

Flyktighet från vattenlösningar (atm∙m 3 mol –1 ) K H 

< 3×10 –7 3×10 –7 ≤ K H 

< 10 –3 K H 

≥ 10 –3 

Affinitet till lösta partiklar (liter∙kg –1 ) K oc 

< 500 500 ≤ K oc 

I den första filtreringen placeras varje miljögift in i schemat i Figur 4-2 

beroende på om den har ett lågt, mellan eller högt K H 

och K OC 

-värde. De 

miljögifter som följer med slammet är de som placerar sig i de blåmarkerade 

rutorna i figur 4-2. Ett miljögift som placeras i ett vitt fält kommer antingen 

vara lättflyktig och avgå till luften eller följa med vattenfasen. Detta filtreringssteg 

är det som i praktiken sker när miljögifterna kommer in och passerar 

opåverkade genom reningsverket. 

Flyktighet från vattenlösning 

L M H 

Affinitet till 

suspenderade 

partiklar 

L 

M 

H 

Figur 4-2 

Illustration av hur flyktigheten (K H 

) och sorption (K OC 

) påverkar en 

mikroförorenings prioritering. De vita fälten innebär att det inte 

är en prioriterad mikroförorening, medan ett blått fält innebär att 

mikroföroreningen prioriteras och slussas vidare till nästa filter. 

4.3 Mobilitet i jorden 

För att utvärdera ett miljögifts mobilitet i jorden delas K OC 

-värdena in i 

undergrupper. Dessa undergrupper baseras på tidigare studier av Helling 

och Turner (1968) som klassificerade mobiliteten av ett antal pesticider i 

olika jordar med hjälp av jord-tunnskiktskromatografi (TLC). Beroende på 

retentionsfaktorn delades de studerade pesticiderna in i fem klasser. En liknande 

indelning genomfördes av McCall m.fl. (1980) som bestämde mobilitet 

för ett antal miljögifter och relaterade den till K OC 

värden vilka i sin 

tur knyter an till Helling och Turners (1968) klassindelning. McCall m.fl. 

(1980) korrelerade retentionstiderna för ett antal miljögifter för vätskekromatografi 

(HPLC) och läckagetester i jordkolonner till K OC 

i syfte att få 

fram ett klassificeringssystem för mobilliteten hos miljögifter. McCall m.fl. 

(1980) har till skillnad från Helling och Turner (1968) delat in K OC 

i sex 

klasser, se Tabell 4-2. I K OC 

-intervallet 0–500 återfinns klasser med mycket 

hög, hög och medium mobilitet, däröver upp till K OC 

2 000 låg mobilitet 

och 2 000–5 000 obetydlig mobilitet och de över 5 000 som orörliga. 

Tabell 4-2 

Klassificering av mobilitetspotentialen för kemikalier i jord. 

(McCall m.fl. 1980) 

K OC 

Mobilitetsklass 

Hellings 

klassificeringsschema 

0–50 Mycket hög 5 

50–150 Hög 4 

150–500 Medium 3 

500–2 000 Låg 2 

2 000–5 000 Obetydlig 1 

> 5 000 Immobil 1 

16

Denna klassindelning tillämpas i den fortsatta prioriteringen. Miljögifter 

som har ett K OC 

-värde som är större än 5 000 kan inte anses vara av högsta 

prioritet med avseende på potentiell risk att tas upp i gröda eller att transporteras 

till grundvattnet under förutsättning att miljögiftet inte påverkas 

av pH-förändringar. Klassen med låg mobilitet (K OC 

500–2 000) bedöms 

utgöra en större risk jämfört med de miljögifter som tillhör klassen som 

uppvisar obetydlig mobilitet (K OC 

2 000–5 000). 

4.4 pH-beroende 

Mobiliteten hos ett miljögift kan förändras om slammet och jorden har 

olika pH. Om ett miljögift har ett pKa-värde som ligger i närheten av slammets 

eller jordens pH kan den ändras från neutral form till joniserad form 

och vise versa. Det innebär att ett miljögift som varit sorberad till partiklar 

kan frigöras och en annan som tidigare varit laddad kan bli oladdad och 

sorbera till partiklar. pH för slam ligger mellan 6,6 och 9,8 merparten har 

årsmedelvärden som ligger runt 7,6 enligt reningsverkens miljörapporter. I 

Sverige ligger det genomsnittliga pH-värdet för åkermark på 6,3 och medianen 

ligger på pH 6,2. 5 % har ett pH-värde under 5,4 och ca 5 % har ett 

pH-värde över 7,4. Se illustrationen i Figur 4-3. (Eriksson et al. 2010). 

Med den skillnaden i pH på slam och jord föreligger det möjlighet till 

mobilitetsförändringar för de miljögifter som har ett pKa-värde i det spannet. 

Men det är bara den fritt lösta fraktionen av miljögiftet som är biotillgänglig 

och kan tas upp av en växts rötter (Reichenberg m.fl. 2006). Detta 

betyder att den måste desorbera, frigöras från markpartiklarna. 

Figur 4-3 

Illustrerar pH i svensk åkermark. Det genomsnittliga pH-värdet 

ligger på 6,3. 

4.5 Upptag i grödor 

Upptag av organiska miljögifter avgörs av både miljögiftens egenskaper och 

av växtens egenskaper. För att avgöra om ett organiskt miljögift troligen tas 

upp i en gröda via roten används vanligtvis miljögiftens hydrofobicitet för 

att göra en uppskattning om så kommer att ske. För neutrala miljögifter 

har ett linjärt samband hittats mellan upptag till roten och hydrofobiciteten 

17

angivet som log D OW 

(pH-justerat log K OW 

) högre log D OW 

gav ett större 

upptag (Wu, 2013). Studien innefattade 20 läkemedel och hygienprodukter 

som spikades i två koncentrationer (0,5 och 5 µg/l) till näringslösningen 

grönsakerna odlades i. Vidare identifierades för de neutrala miljögifterna ett 

negativt samband mellan transport i plantorna och log D OW 

(Wu, 2013). 

Växterna som utgjordes av sallad, gurka, spenat och paprika odlades i 

näringslösning spikad med miljögifter i koncentrationerna 0,5 och 5 µg L –1 . 

Vanligtvis passerar oladdade mikroföreningar över växtens membran snabbare 

än en jon, det vill säga ett laddat miljögift. För oladdade miljögifter 

med ett log K OW 

> 2 blir den lipofila sorptionen relevant och upptag via 

roten ökar (Trapp, 2000). Upptaget av en negativ jon är sämre i jämförelse 

med en positiv jon (Trapp, 2009), detta på grund av växter har en negativ 

elektrisk potential över cellmembranen (Wu m.fl. 2015 ). 

Ett miljögifts pKa-värde påverkar dess upptag i en växt. För joniserbara 

organiska miljögifter så är den oladdade formen favoriserad för upptag via 

roten till plantan. Om miljögiftet är joniserad i jorden så kan bioackumulationen 

minska (Trapp, 2009). Ett miljögift i jonform kan till skillnad från 

oladdade miljögifter attraheras av negativ elektrisk potential om det är en 

bas (laddning ex.+1) och en syra (laddning ex. –1) av positiv elektronisk 

potential. 

I en modell presenterar Trapp (2009) betydelsen av jordens pH och miljögifternas 

pKa. I tabell 4-3 återges en sammanställning över vilken biokoncentrationsfaktor 

(BCF) man kan förvänta av miljögifter som är syror till 

olika delar i en växt utifrån deras pKa och jordens pH. 

Tabell 4-3 

Kategorisering av biokoncentrationsfaktor (BCF) av olika starka 

syror vid steady state vid varierande jord pH (Trapp, 2009). 

Miljögiftets pKa Jord pH 5 

Jord pH 7 

(neutral) Jord pH 9 

Stark syra 

(pKa ≤ 1) 

Måttlig till svag syra 

(2≤ pKa ≤6) 

Mycket svag syra 

(pKa ≥ 8) 

- rötter - rötter - rötter 

++ skott ++ skott ++ skott 

O frukt O frukt O frukt 

O rötter t - rötter - - rötter 

+ skott O skott - - skott 

+ + frukt + frukt - frukt 

O rötter O rötter O rötter 

O skott O skott O skott 

- frukt - frukt - frukt 

där - - BCF 10 

I tabell 4-4 återges en sammanställning över vilken BCF man kan förvänta 

av miljögifter som är baser till olika delar i en växt utifrån deras pKa och 

jordens pH. 

För att förutsäga om ett miljögift kan förväntas utgöra en risk att tas 

upp i en gröda måste slammets pH och jordens pH på vilken slammet ska 

spridas vara kända. Om pH i slammet och jorden är detsamma kommer 

strukturen hos miljögifterna inte att förändras när de överförs till jorden. 

Vanligtvis antas att ett miljögift med ett pKa börjar avge eller uppta protoner 

och därmed ändra struktur från oladdad till laddad eller vice versa vid 

18

Tabell 4-4 

Kategorisering av BCF av olika baser vid steady state varierande 

jord pH (Trapp, 2009). 

Miljögiftets pKa Jord pH 5 

Jord pH 7 

(nerutral) Jord pH 9 

Stark bas 

(pKa ≥ 12) 

Måttlig till svag bas 

(6≤ pKa ≤ 10) 

Mycket svag bas 

(pKa < 6) 

- rötter - rötter O rötter 

- skott - skott - skott 

O frukt O frukt O frukt 

-- rötter t - rötter - - rötter 

O skott + skott ++ skott 

-- frukt O frukt + frukt 

O rötter O rötter O rötter 

O skott O skott O skott 

- frukt - frukt - frukt 

där – – BCF 10 

ett pH som ligger ±2 pH enheter från dess pKa-värde. För prioriteringens 

räkning inkluderas alla miljögifter som har ett pKa-värde mellan 3 och 10,5, 

på så sätt täcks ett stort spann av pH in som kan förekomma i jorden. 

BCF är olika för olika delar av en gröda (se tabell 4-3), en stark syra (pKa 

≤ 1) förväntas ha en BCF >10 i skotten medan den i rötterna förväntas vara 

0,1. En måttligt svag syra (pKa 2–6) påverkas av jordens pH och förväntas 

ha olika BCF i olika delar av grödan beroende av jordens pH. För mycket 

svaga syror (pKa ≥ 8) är mönstret detsamma oavsett jordens pH. Lägst BCF, 

0,01–0,1, återfinns i frukt följt av skott och rötter, båda med BCF 0,1. När 

det handlar om syror är det mycket starka syror som utgör störst risk för 

bioackumulering och då främst i skotten. För måttliga till svaga syror har 

jordens pH större betydelse och störst bioackumulering återfinns i frukten. 

För mycket svaga syror kommer BFC inte upp över 1 för någon av jordarna 

eller växtdelarna. 

För baser (se tabell 4-4) gäller på samma sätt att basens styrka och jordens 

pH påverkar hur mycket upptag av ett miljögift som kan förväntas. 

En måttlig till svag bas (pKa 6–10) är den typ av bas för vilken högst BFC 

kan förväntas, särskilt vid höga pH-värden. För skott då växten är odlad på 

jord med pH 9 uppvisas den högsta BCF > 10, därefter kommer frukten 

med BCF 1–10. Starka och mycket svaga baser kan uppvisa BCF ≤ 1 för alla 

växtdelar i en jord med pH 9. För en neutral jord (pH 7) är det de måttliga 

till svaga baser som utmärker sig med en BCF för skott på mellan 1 till 10. 

För en surare jord (pH 5) beräknas alla typer av baser att ha en BCF under 

1. Den starka basen koncentreras till frukten, den måttligt till svaga basen 

till skott och den svaga basen till skott och rötter. Kombinationen jord-pH 

5 och baser utgör inte den största risken. 

Sammanfattningsvis kan man säga att för syror är de med pKa-värden < 1 

de som uppvisar störst BCF oavsett jordens pH, följt av de som har pKavärden 

mellan 2 och 6 för jordar med pH 5 och 7. En bas med ett pKa-värde 

mellan 6 och 10 är den typ av miljögift som uppvisar störst BCF bland baser 

och särskilt i jordar med högre pH (Trapp, 2009). 

19

4.6 Förändrade redox förhållanden 

Förändrade redox-förhållanden kan innebära att ett miljögift blir attraktiv 

som ett substrat för en mikroorganism. Beroende på redoxpotentialen 

har olika mikroorganismer olika möjlighet att utvinna energi ur miljögifterna. 

De miljögifter som här utvärderas har passerat genom ett ARV och 

via slammet tillförts jorden. Miljögifterna har därmed passerat de redoxförhållanden 

som råder i ett ARV, från processer med god tillgång av syre 

till syrefattig miljö eller med frånvaro av syre. Det betyder i praktiken att de 

redox-förhållanden som skulle kunna möjliggöra att miljögifterna bryts ner 

i jorden har miljögifterna redan utsatts för i ARV utan att påverkas. Med 

hänsyn till att de miljögifter som prioriteras i denna studie redan har klassats 

som persistenta och bioackumulerande är bedömningen att eventuella skillnader 

i redox-förhållanden mellan slammet och jorden inte medför någon 

förändring för dessa miljögifter. För andra miljögifter än de som behandlas i 

denna studie kan skillnader i redox-förhållanden få till följd att ett miljögift 

som inte bryts ner på vägen genom ARV kan brytas ner i jorden. 

4.7 Fotolys av miljögifter i jorden 

Nedbrytning till följd av solljusets ultravioletta (UV)-strålning är en möjlighet 

till reducering av miljögifter i jorden. UV-strålning är energirik och har 

möjlighet att bryta kemiska bindningar. Det framgår av studier som gjorts 

att fotonedbrytning sker i det allra översta skiktet, det vill säga nedbrytning 

till följd av UV-strålning stäcker sig endast 1 mm ner i jorden (Sinkkonen 

och Paasivirta, 2000). Med hänsyn till försiktighetsprincipen, och då 

avgränsningen för de miljögifter som prioriteras i denna studie redan har 

klassats som persistenta och vidare eftersom reduktionsgraden av miljögifterna 

i jorden till följd av UV-strålning antas vara liten lämnas fotolys utan 

att beakta dess eventuella påverkan på substansernas struktur. Det betyder 

att miljögifterna i denna studie inte utvärderas avseende UV-nedbrytning. 

4.8 Jordarter 

Olika jordarter har olika innehåll av organiska material vilket medför att 

miljögifternas mobilitet påverkas. Högorganisk är organiska jordarter som 

har mer än 20 % organiskt material. Detta inkluderar gyttja, dy, olika typer 

av torv och mulljord. Mellanorganisk är mineralisk organisk jord som har 

ett organiskt innehåll mellan 6–20 %. Här återfinns lergyttja, lerig dy, lerig 

mulljord etc. Lågorganisk är organisk mineraljord som har ett organiskt 

innehåll mellan 2–6 %. Exempel på jordarter i denna kategori är de samma 

som för mineralisk organisk jord. Andra jordarter är mineraljordar som 

lermorän, lera, siltig morän, silt, sandig morän, sand, grusig morän, grus, 

makadam och sprängsten. Indelningen av mineraljordarterna har gjorts 

efter kornstorleken (Larsson, 2008). 

Ett miljögift blir mer retarderad i en jord med högre innehåll av organiskt 

material vilket betyder att miljögifterna är mer mobila i en jord med lågt 

innehålla av organiskt material och gör att den transporteras lättare längre 

med porvattnet. 

20

5 Resultat och diskussion 

5.1 Parametrar 

De parametrar som bedömts ha betydelse för att kunna avgöra om ett miljögift 

utgör en risk för upptag i gröda eller vidare transport till grundvattnet 

då de tillförs jorden från rötat avloppsslam är således: 

• flyktighet från en vattenlösning, 

• affinitet till lösta partiklar, organiskt kol, (K OC 

) och därmed fördelningen 

mellan vattenfas och fast fas, 

• graden av mobilitet baserat på ett miljögifts K OC 

-värde, pH-förändringar 

och ett miljögifts pKa-värde, 

• olika marktyper och deras innehåll av organiskt material. 

Valet att prioritera miljögifterna utifrån K H 

i stället för ångtrycket medför 

att alla behandlas utifrån samma förutsättningar. K H 

definieras som förhållandet 

mellan koncentrationen av ett miljögift i vatten och dess partialtryck 

vid jämvikt, vanligtvis vid 25˚C. Ångtrycket av ett miljögift definieras som 

det tryck, vid en given temperatur och tryck, vid vilket dess avdunstning är 

i jämvikt med dess flytande och fasta form, inte en vattenlösning. Någon 

enkel omräkningsfaktor mellan ett miljögifts ångtryck och dess K H 

finns 

inte. 

För affiniteten till lösta partiklar, organiskt kol, K OC 

finns flera omräkningsformler 

till K OW 

, fördelningskonstanten mellan oktanol och vatten. 

Formen för dessa ekvationer är: 

log K OC 

= a · log K OW 

+ b 

Ekvationerna har bestämts för grupper av miljögifter, till exempel är konstanterna 

a 0,98 och b –0,32 för PAH medan a är 0,74 och b är 0,15 för 

alkylerade och klorinerade bensener (Schwarzenbach, 2003). Det ser alltså 

inte ut att vara möjligt att använda en och samma ekvation för alla miljögifter 

för att konvertera K OW 

till K OC 

eller vice versa. I denna studie har valet 

varit att använda K OC 

för att avgöra ett miljögifts affinitet till organiska kol 

och dess mobilitet. 

Påverkan av ett miljögifts pKa på mobiliteten i marken får här stor betydelse. 

Vid en strikt bedömning och en titt i läroböckerna över hur ett miljögifts 

dissociation ser ut, vet vi att när pH sammanfaller med pKa så har 

vi 50 % av den oladdade formen och 50 % av den laddade formen. Dissociationskurvan 

framställs rätt brant och vid ett avstånd på 2 pH-enheter 

från pKa är fraktionen av den ena formen ca 90 % och den andra fraktionen 

ca 10 % (Schwarzenbach, 2003). Nonylfenol som ett exempel har pKa 

på 10,25, ±2 pH-enheter indikerar dissociationsområdet pH 8,25–12,25 

vilket skulle medföra att vid pH 8,25 är största fraktionen oladdad och 

skulle då vara mindre mobil, varefter mobiliteten ökar med ökande pH på 

grund av ökad laddning. I en tidigare studie där några miljögifter, däribland 

nonylfenol, analyserades i sockerbetor kunde nonylfenol påvisas i sockerbetorna 

(Hörsing, 2014). Det året sockerbetorna skördades var pH i jorden 

på åkern där sockerbetorna odlades 7,5–7,7 (Andersson, 2012). Av jordens 

21

pH att döma borde nonylfenol varit oladdad och den borde inte vara mobil 

i jorden. Eftersom tidigare resultat visar på upptag av nonylfenol är det 

tydligt att mobiliteten inte kan avgöras enbart baserat på miljögiftens K OC 

- 

värde. Här ges effekten av pKa en större betydelse och området för dess 

betydelse sträcks utanför dissociationsområdet ±2 pH-enheter. Det betyder 

att ett miljögift som nonylfenol kvalificerar sig till kandidatlistan trots K OC 

- 

värdet på ca 18 000 L∙kg –1 . De miljögifter som kvalificerar sig till kandidatlistan 

är de som bedöms utgöra en risk för upptag i gröda eller transport 

till grundvatten. I dagsläget är det inte känt var gränsen för K OC 

-värdet ska 

sättas för att tilldöma ett pKa-värde effekten att uppgradera ett miljögift 

till kandidatlistan. Bland miljögifterna på WFD-listan är det endast nonylfenol 

och cypermetrin som påverkas. Cypermetrin har ett K OC 

-värde på ca 

10 000–60 000 och placeras för säkerhets skull bland på kandidatlistan. 

I WFD-listan lyfts ett antal miljögifter fram som prioriterat farliga 

ämnen, dessa är markerade med X i bilaga 1. I denna studie lämnas denna 

prioritering utan påverkan av bedömningen och alla miljögifter bedöms 

på samma sätt utifrån mobilitet och möjligt upptag i gröda som beskrivits 

ovan. Någon prioriteringsförändring mellan miljögifterna är inte att vänta 

mellan olika jordarter eftersom prioriteringen främst bygger på K OC 

och om 

en förening har ett pKa. I prioriteringen till kandidatlistan räknas alla miljögifter 

in som har ett K OC 

< 5 000 och/eller har ett pKa-värde som ligger ±2 

pH-enheter inom jordens pH. I Tabell 5-1 återfinns WFD-listans miljögifter 

som kvalificerar sig till kandidatlistan. Det är de miljögifter som bedöms 

kunna utgöra störst risk för upptag i gröda eller transport till grundvattnet. 

Tabell 5-1 

Kandidaterna bland miljögifterna på WFD-listan listan som utgör 

störst risk för upptag i gröda eller transport till grundvatten. 

Miljögifter 

Cybutryn Nonylfenoler 1 

Cypermetrin 

Hexaklorcyklohexan 

Kinoxifen 

Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat 

Pentaklorbensen 

Terbutryn 

Naftalen Tributyltenn (katjon) 2 

1 

nonylfenol, 4-nonylfenol, 4-nonylfenol (grenad) 

2 

inkluderar tributyltennhydrid, tributyltennklorid, bis(tributyltenn)oxid 

Efter de prioriterat farliga organiska miljögifterna följer resterande miljögifter 

på WFD- listan enligt samma procedur. Resultatet presenteras i Tabell 

6-1, och visar på de miljögifter som utgör mindre risk att tas upp i gröda 

eller transporteras till grundvatten, på grund av att de sorberar hårt till partiklar 

och som därmed kan klassificeras som immobila. 

Tabell 5-1 och 5-2 innehåller alla organiska miljögifter från WFD-listan 

som förekommer i slam. I tabellerna inkluderas alla miljögifter i en grupp 

om åtminstone en av miljögifternas parametrar är kända. Ta till exempel 

nonylfenoler, i WFD-listan ingår tre nonylfenoler som i strukturen skiljer 

sig åt genom en grenad och en rak kedja, se figur 5-1. De har tre CASnummer 

och deras värden för K H 

och K OC 

ligger väldigt nära varandra och 

de prioriteras på samma sätt. För en del av miljögifterna som på samma sätt 

är lika men där alla parametrarna inte är kända har fått samma priorite- 

22

Tabell 5-2 

De miljögifterna på WFD-listan som inte utgör störst risk för 

upptag i gröda eller transport till grundvatten. 

Antracen 

Miljögift 

Dioxinlika 

polyklorerade bifenyler 3 

Hexaklorbensen 

Benso(b)fluoranten Dikofol Indeno(1,2,3-cd)pyren 

Benso(k)fluoranten Endosulfan Klorpyrifos 

Benso(g,h,i)perylen Fluoranten Polyklorerade 

dibensofuraner 5 

Bromerade difenyletrar 1 Hexabromcyklododekan 4 Polyklorerade 

dibenso-p-dioxiner 6 

Cypermetrin 2 

Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 

Heptaklor och 

heptaklorepoxid 

1 

Endast tetra-, penta-, hexa-, heptabromdifenyleter 

Trifluralin 

2 

Avser en isomerblandning av cypermertin, bestående av alfacypermetrin, betacypermetrin, 

thetacypermetrin, zetacypermetrin. 

3 

PCB 77, PCB 81, PCB 105, PCB 114, PCB 118, PCB 123, PCB 126, PCB 156, PCB 157, 

PCB 167, PCB 169, PCB 189, 

4 

1,3,5,7,9,11-hexabromcyklododekan, 1,2,5,6,9,10-hexabromcyklododekan, 

α-hexabromcyklododekan, β-hexabromcyklododekan, γ-hexabromcyklododekan. 

5 

2,3,7,8-T4CDF, 1,2,3,7,8-P5CDF, 2,3,4,7,8-P5CDF, 1,2,3,4,7,8-H6CDF, 1,2,3,6,7,8-H6CDF, 

1,2,3,7,8,9-H6CDF, 2,3,4,6,7,8-H6CDF, 1,2,3,4,6,7,8-H7CDF, 1,2,3,4,7,8,9-H7CDF, 

1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDF. 

6 

2,3,7,8-T4CDD, 1,2,3,7,8-P5CDD, 1,2,3,4,7,8-H6CDD, 1,2,3,6,7,8-H6CDD, 

1,2,3,6,7,8-H6CDD, 1,2,3,4,6,7,8-H7CDD, 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDD. 

ring som det miljögift med känd data. Exempel på en sådan grupp är polyklorerade 

dibensofuraner, det finns inte data för varje enskild struktur och 

eftersom likheterna är så stora och de skillnader som finns inte förändrar 

prioriteringen prioriteras de som en grupp. 

Figur 5-1 

Exempel på strukturer av nonylfenol. 

SIN-listan och utfasningsämnena i Kemikalieinspektionens guide PRIO 

behandlas på liknande sätt. De miljögifter kvalificerar sig till kandidatlistan 

av dem som finns med i WFD-listan och någon av de andra listorna 

tas endast upp i tabell 5-1 eller 5-2. De miljögifter som kvalificerar sig till 

kandidatlistan från SIN-list och som finns med bland utfasningsämnena i 

Kemikalieinspektionens guide PRIO tas endast upp i tabell 5-3. De miljögifter 

som finns kvar bland utfasningsämnena i Kemikalieinspektionens 

guide PRIO och som kvalificerar sig till kandidatlistan återfinns i tabell 5-4. 

23

Tabell 5-3 

Kandidater bland miljögifterna på SIN-listan listan som utgör störst risk för upptag i gröda eller transport 

till grundvatten 

Miljögifter 

1,2,3-triklorbensen 4,4’-metylendianilin (MDA) Dibutylftalat (DBP) 

1,4,5,8,-tetraaminoantraquinon 4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)fenol Dinoseb 

2-naftylamin 

2,4-dinitrotoluen 

6-(2-kloretyl)-6-(2-metoxy)-2,5,7,10- 

tetraoxa-6-silaundekan 

(+-)-tetrahydrofurfuryl-(R)-2-[4-(6-klorkinoxalin-2-yloxi)fenyloxi]propanoat 

Hydrazobensen 

2,4,6-tribromfenol a,a,a-trichlorotoluene Quinolin 

2,4,6-tri-tert-butylfenol Azobensen TDCIPP 

2,6-dinitrotoluen Benzidin och dess salter Thiram 

4-aminoazobensen Bis(2-metoxyetyl)-eter Tonalid 

4-tert-butylfenol 

Bisfenol A 

Pentaklorfenol (PCP) 

Resterande miljögifter från SIN-listan återfinns i bilaga 2. 

Tabell 5-4 

Kandidater bland utfasningsämnena i Kemikalieinspektionens guide PRIO som inte redan är upptagna 

bland kandidaterna från WFD-listan eller SIN-listan som utgör störst risk för upptag i gröda eller transport 

till grundvatten 

Miljögifter 

Alifatisk lätt lacknafta, Industri bensin Mineralterpentin Petroleumgaser, flytande 

Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade 

lätta paraffiniska 

Destillat (petrolium), lösningsmedelsraffinerade 

tunga paraffiniska 

Kreosot 

Nafta (petroleum), fullrange alkylat- 

Nafta (petroleum), tung straight-run 

Nafta (petroleum), väteavsvavlad lätt, 

avaromatiserad 

Petroleumgaser, flytande, sweetened 

Återstoder (petroleum), ångkrackade 

Det har varit svårt att få fram KOC och KH-värden för flera miljögifter från 

SIN -listan, vilket medför att prioriteringen inte kan genomföras för alla. 

Vilka som saknar KOC och KH-värden framgår i bilaga 2. Merparten av 

de miljögifter för vilket KOC och KH-värden inte har hittats är petroleumprodukter 

och består av blandningar. En del är gaser, vilket framgår av deras 

namn och en närmare titt på kokpunkterna för dessa miljögifter bekräftar 

det. Kokpunkterna för blandningar sträcker sig t.ex. över ett område från 

–11 till –27° C. Studerar man dessa blandningars kokpunkter finner man 

att de kan sträcka sig över ett stort spann vilket medför svårighet att komma 

med endast en rekommendation för dem. Bland de tyngre petroleumprodukterna 

kan kokpunkten för en blandning sträcka sig från 27 till 210° C. 

Det stora spannet för kokpunkt gör att det är svårt att uttala sig om hur 

dessa miljögifter fördelar sig till luft, vatten eller slam. Eftersom de är blandningar 

kommer blandningarna i sig fördelas, i det fall de når avloppsvattnet, 

så att flyktiga avgår till luften och de som inte är tillräckligt hydrofoba 

kommer att följa med vattnet och de hydrofoba följer med slammet. Bland 

de som fördelar sig till slammet kommer vissa att ha en viss mobilitet och 

därmed utgöra en större risk för upptag i gröda och transport till grundvattnet. 

Generellt om dessa produkter kan sägas att de som i SIN-listan 

kallas för ”gases” har låga kokpunkter och därför kan anses avgå till luften, 

de som kallas ”gas oils” har oftast en spridd kokpunkt som innehåller delar 

24

som kan avgå till luften och andra som stannar i vattnet eller sorberar till 

slammet. En annan grupp av miljögifter som har en spridd kokpunkt är de 

som kallas ”hydrocarbons” där man kan förvänta sig att de både fördelar sig 

till vattenfasen och till slamfasen. Inom dessa grupper av miljögifter finns 

det delar som antagligen kvalificerar sig till kandidatlistan, men det är inte i 

möjligt att särskilja dem. För ett Revaq-certifierat verk blir det då extra viktigt 

att få reda på om någon av de påkopplade industrierna/verksamheterna/ 

avloppsvattensproducenterna levererar någon av dessa blandningar och om 

så är fallet vilka mängder per år. 

5.2 Jämförelse med andra listor 

I jämförelse med tidigare projekt (Hörsing m.fl., 2014) där syftet varit att 

identifiera miljögifter som återfinns i avloppsslam och att verifiera det med 

analyser av grödor kommer denna prioritering ett steg längre genom att 

fortsätta prioriteringen bland miljögifterna med hänsyn tagen till deras 

mobilitet i jorden. Törneman m.fl. (2014) levererade en lista med problematiska 

miljögifter ur ett slamåterföringsperspektiv. Genom att tillämpa 

olika modelleringsverktyg togs riskkvoter fram för olika delar, riskkvoterna 

slogs sedan ihop för att generera en rangordnad lista bestående av 44 miljögifter. 

Ett snabbt stickprov i den listan genom att tillämpa den metodik som 

använts i detta projekt pekar på att rangordningen blir förändrad. Det visar 

sig också att vissa miljögifter som Törneman m.fl. (2014) pekar ut i sin 

studie inte skulle dyka upp om istället metodik i detta projekt tillämpats. 

Till detta finns några möjliga förklaringar. Törneman m.fl. (2014) hade som 

utgångspunkt miljögifter som har mätts upp i slam. Av de miljögifter som 

inkluderats i deras studie så förekommer nedbrytningsprodukter, vilket försvårar 

bedömningen. Andra miljögifter kan komma in i ARV i en kemisk 

struktur och på vägen genom ARV ändras strukturen och därmed fasfördela 

sig till slam i stället för att följa med vattenfasen eller det motsatta, d.v.s. att 

strukturen förändras så att föreningen fasfördelas till slammet. Ytterligare 

en förklaring kan vara att Törneman m.fl. (2014) använde sig av ångtrycket 

istället för att använda Henrys lags konstant. 

I Naturvårdsverkets rapport ”Hållbar återföring av fosfor” med förslag på 

gränsvärden för organiska miljögifter i slam pekas fyra grupper ut: (Naturvårdsverket, 

2013). 

• dioxin, vilket avser polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner 

(PCDD/PCDF) 

• perfluoroktansulfonat (PFOS) 

• klorparaffiner, avser kortkedjiga klorparafinner (SCCP C10-C13), PCB 

7, avser polyklorerade bifenylerna PCB 28,52,101, 118, 138, 153, 180 

• dekabromodifenyleter (BDE-209) 

Av dessa miljögifter är det PFOS som kvalificerar sig till miljögifterna på 

kandidatlistan framtagen i denna studie. 

25

6 Rekommendationer 

och fortsatt arbete 

Ett Revaq-certifierat ARV har ett pågående systematiskt uppströmsarbete 

där de bland annat ska begära in kemikalieförteckningar från de anslutna 

verksamheterna som levererar produktions- eller processvatten till ARV För 

utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide, PRIOdatabasen, 

ska verksamheten ta fram en handlingsplan för hur dessa ämnen 

antingen kan substitueras eller på annat sätt förhindras att nå avloppsvattnet. 

Prioriteringen som presenteras här inkluderar WFD-listan SIN-listan och 

utfasningsämnena i PRIO-databasen. De miljögifter som inte omnämns i 

bilagorna 1, 2 och 3 kan bedömas på liknande sätt om tillgång till K H 

, K OC 

och eventuella pKa-värden för att bedöma risken för transport eller upptag i 

gröda. Därtill behövs en bedömning av miljögiftens bionedbrytning, potential 

att bioackumuleras, toxicitet gentemot vattenlevande organismer, cancerogen, 

mutagen och/eller reproduktionsstörande toxicitet, bioackumulerbarhet 

och persistens. I WFD-listan finns ett antal miljögifter som pekas ut 

som prioriterat farliga (X i bilaga1). Av dem som fasfördelar sig till slammet 

är det inte alla som kvalificerar sig till kandidatlistan som prioriteras med 

avseende på upptag i gröda eller transport till grundvatten. På samma sätt 

går det inte att säga att alla utfasningsämnen kvalificera sig som ett prioriterat 

miljögift avseende upptag i gröda eller transport till grundvatten bara 

genom att vara ett utfasningsämne. 

De organiska miljögifter som finns med på kandidatlistan bör ses som ett 

hjälpmedel när ett ARV måste prioritera vilka miljögifter som ska avlägsnas 

från avloppsströmmen i arbetet för ett avloppsslam med bättre kvalitet. När 

dessa miljögifter eller produkten det finns i byts ut av en ansluten verksamhet 

ska miljögifterna ersättas av ämnen som har andra egenskaper skilt från 

de egenskaperna som återfinns hos det miljögift den ersätter. 

Den sammansatta kandidatlistan utifrån WFD-listan, SIN-listan och 

utfasningsämnena i prioriteringsguiden PRIO presenteras i Tabell 6-1 utan 

någon inbördes rangordning. 

Kandidatlistan utgör en sammanställning av organiska miljögifter från 

WFD-listan, SIN- listan och utfasningsämnena i prioriteringsguiden PRIO 

som utgör risk att upptas i gröda eller transporteras till grundvattnet ska 

ses som ett hjälpmedel. Förhoppningen är att kandidatlistan kommer till 

användning på AVR för att prioritera vilka ämnen som de anslutna verksamheterna 

bör fasa ut. Miljögifterna på kandidatlistan är inte grupperade 

eller listade i någon prioriteringsordning utan i bokstavsordning. Varje 

enskilt ARV har att ta ställning till sitt eget inkommande avloppsvatten och 

vilka miljögifter som förekommer däri. Förekomsten av ett miljögift kan ha 

en källa, till exempel en industri, som nästan problemfritt kan byta ut den 

mot något mindre miljöbelastande alternativ. Men källan till miljögiften 

kan vara flera diffusa källor vilket försvårar substitution. Koncentrationen 

av ett miljögift kan också ha betydelse. Det kan därför vara befogat att vidta 

åtgärder för att avlägsna ett miljögift upptagen på någon av urspungslis- 

26

Tabell 6-1 

Den sammansatta kandidatlistan 

Miljögifter 

1,2,3-triklorbensen Benzidin och dess salter Nafta (petroleum), väteavsvavlad lätt, 

avaromatiserad 

1,4,5,8,-tetraaminoantraquinon Bis(2-metoxyetyl)-eter Naftalen 

2-naftylamin Bisfenol A Nonylfenoler 

2,4-dinitrotoluen Cybutryn Pentaklorbensen 

2,4,6-tribromfenol Cypermetrin Pentaklorfenol (PCP) 

2,4,6-tri-tert-butylfenol 

2,6-dinitrotoluen 



Destillat (petrolium), lösningsmedelsraffinerade 


Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat 

Petroleumgaser, flytande 

4-aminoazobensen Dibutylftalat (DBP) Petroleumgaser, flytande, sweetened 

4-tert-butylfenol Dinoseb TDCIPP 

4,4’-metylendianilin (MDA) Hexaklorcyklohexan Terbutryn 

4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)fenol Hydrazobensen Thiram 

6-(2-kloretyl)-6-(2-metoxy)-2,5,7,10-tetraoxa-6-silaundekan 

(+-)-tetrahydrofurfuryl-(R)-2-[4-(6-klorkinoxalin-2-yloxi)fenyloxi]propanoat 

Kinoxifen 

Kreosot 

Tonalid 

a,a,a-trichlorotoluene Mineralterpentin Quinolin 

Tributyltenn (katjon) 

Alifatisk lätt lacknafta, Industri bensin Nafta (petroleum), fullrange alkylat- Återstoder (petroleum), ångkrackade 

Azobensen 

Nafta (petroleum), tung straight-run 

torna som inte kvalificerat sig till kandidatlistan. Ett ARV har också att se 

till innehållet i det utgående vattnet när prioriteringarna ska göras. Vilka 

insatser som krävs från ett ARV är unikt för varje ARV. 

27

7 Referenser 

Andersson, P.-G. (2012) Slamspridning på åkermark, Fältförsök med 

kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981–2011. 

Hushållningssällskapet (ed). 

Baun, A., Eriksson, E., Ledin, A. and Mikkelsen, P.S. (2006) A 

methodology for ranking and hazard identification of xenobiotic organic 

compounds in urban stormwater. The Science of the Total Environment 

370(1), 29–38. 

Bergman, Å., Heindel, J.J., Jobling, S., Kidd, K.A. och Zoeller, R.T. 

(2012) State of the scienece of Endocrine disrupting chemicals – 2012, An 

assessment of the state of the science of endocrine disrupors prepared by a 

group of experts for the United Nations Environment Programme and the 

World Health Organization. UNEP ISBN: 978-92-807-3274-0 

ECHA, (2016) List of pre-registered substances. Helsinki, Finland, 

European Chemicals Agency. Available at: http://apps.echa.europa.eu/ 

preregistered/pre-registered-sub.aspx 

Eriksson, J., Mattsson, L. and Söderström, M. (2010) Tillståndet i svensk 

åkermark och gröda, Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se. 

Helling, C.S. and Turner, B.C. (1968) Pesticide Mobility: Determination 

by Soil Thin-Layer Chromatography. Science 162(3853), 562–563. 

Hörsing, M., Eriksson, E., Gissén, C., Jansen, J.l.C. and Ledin, A. (2014) 

Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med 

kommunalt avloppsslam. 

McCall, P.J., Swann, R.L. and Laskowski, D.A. (1980) Estimation of 

chemical mobility in soil from liquid chromatographic retention times. 

Bull. Environm. Contam. Toxicol. 24, 190–195. 

Naturvårdsverket (2013) Hållbar återföring av fosfor, Naturvårdsverkets 

redovisning av ett uppdrag från regeringen. Rapport 6580. 

Nilsson, Å. 1988. Syrediffusion och redoxpotential vid olika 

markvattenhalter i styv lera. Examensarbete i lantbrukets hydrologi. 

Institutionen för markvetenskap, SLU. ISSN 0282-REVAQ (2014) Regler 

för certifieringssystemed REVAQ Återvunnen växtnäring, Svenskt Vatten. 

Larsson, R. Jords egenskaper. Information 1. Statens geotekniska institut. 

ISSN 0281-75786569 

Reichenberg, F, Mayer, P (2006) Two complementary sides of 

bioavailability: Accessibility and chemical activity of organic contaminants. 

Environ Toxicol Chem 25: 1239–1245 

Sander, R.: Compilation of Henry’s law constants (version 4.0) for water 

as solvent, Atmos. Chem. Phys., 15, 4399–4981, 

doi:10.5194/acp-15-4399-2015, 2015. 

Schwarzenbach, R.P., Gschwend, P.M. and Imboden, D.M. (2003) 

Environmental organic chemistry, Johm Wiley & Sons Inc., Hoboken, 

New Jersey. 

28

Sinkkonen, S. and Paasivirta, J. (2000) Degradation half-life times 

of PCDDs, PCDFs and PCBs for environmental fate modeling. 

Chemosphere 40(9–11), 943–949. 

Sternbeck, J., Österås, A.H. and Allmyr, M. (2013) Riskbedömning 

av fosforrika fraktioner vid återförsel till åker- och skogsmark samt vid 

anläggande av etableringsskikt. 

Trapp, S. (2000) Modelling uptake into roots and subsequent 

translocation of neutral and ionisable organic compounds. Pest 

Management Science 56, 767–778. 

Trapp, S. (2009) Bioaccumulation of polar and ionizable compounds in 

plants, In Ecotoxicology modeling. Devillers, J (ed) 299–353, Springer 

US. 

Törneman, N., Praagh, M.v., Bjarke, M., Johansson, M., Frendberg, L.I. 

and Hallgren, P. (2014) Organiska ämnen i slam – en prioritering för 

slamåterföringen, p. 52. 

Wu, X., Ernst, F., Conkle, J.L. och Gan, J. (2013) Comparative uptake 

and translocation of pharmaceutical and personal care products (PPCPs) 

by common vegetables. Environment International 60, 15–22. 

Wu, X., Dodgen, L.K., Conkle, J.L. and Gan, J. (2015) Plant uptake 

of pharmaceutical and personal care products from recycled water and 

biosolids: a review. Science of The Total Environment 536, 655–666. 

7.1 Listorna 

http://chemsec.org/images/SIN_Grouping_150922.pdf 

http://www.kemi.se/prio-start 

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:320 

13L0039&from=SV 

29

Bilaga 1 

Data inhämtat för de organiska miljögifterna på WFD-listan, inklusive hur de fördelar sig till avloppsslam och mobilitet. 

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Fastställt 

som prioriterat 

farligt 

ämne enl. 

WFD 

K H 

(atm m 3 /mol) 

K OC 

(liter∙kg –1 ) 

Fördelas till 

avloppsslam 

Immobil K OC 

> 5 000 

Obetydlig 

mobilitet K OC 

2 000–5 000 

Låg mobilitet 

K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 

7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

Alaklor 15972-60-8 8,32E-09 112 Nej 

Antracen 120-12-7 X 5,56E-05 20417 Ja X 

Atrazin 1912-24-9 2,36E-09 174 Nej 

Bensen 71-43-2 5,55E-03 56 Nej 

Tetrabromodifenyl eter 40088-47-9 X 1,20E-05 13490 Ja X 

Pentabromodifenyleter 32534-81-9 X 1,20E-05 77625 Ja X 

Hexabromodifenyleter 36483-60-0 X 1,06E-05 25118864 Ja X 

Heptabromofenyleter 68928-80-3 X 1,06E-05 

Kloralkaner, C10-13 85535-84-8 X 1,69E-04 199500 Ja X 

Klorfenvinfos 470-90-6 2,89E-08 295 Nej 

Klorpyrifos (klorpyrifosetyl) 2921-88-2 2,93E-06 5012 Ja X 

1,2-dikloretan 107-06-2 1,18E-03 33 Nej 

Diklormetan 75-09-2 3,25E-03 28 Nej 

Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 117-81-7 X 2,70E-07 87096 Ja X 

Diuron 330-54-1 5,04E-10 251 Nej 

Endosulfan 115-29-7 X 6,50E-05 12303 Ja X 

Fluoranten 206-44-0 8,86E-06 63096 Ja X 

Hexaklorbensen 118-74-1 X 1,70E-03 5495 Ja X 

Hexaklorbutadien 87-68-3 X 1,03E-02 851 Nej 

Hexaklorcyklohexan 608-73-1 X 5,14E-06 1096 Ja X 

Isoproturon 34123-59-6 1,12E-10 274 Nej 

Naftalen 91-20-3 4,40E-04 912 Ja X 

Nonylfenol 25154-52-3 X 3,40E-05 18967 Ja X 10,25 1 1 1 

4-nonylfenol 104-40-5 X 3,40E-05 18967 Ja X 10,25 1 1 1 

4-nonylfenol (grenad) 84852-15-3 X 4,30E-06 19231 Ja X 11,06 1 1 1 

Oktylfenol 1806-26-4 5,72E-06 3500-18500 Ja X 10,33 1 1 1 

Oktylfenol (isomer) 140-66-9 6,90E-06 18000 Ja X 10,33 1 1 1 

Pentaklorbensen 608-93-5 X 7,03E-04 3162 Ja X 

30

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Fastställt 


farligt 

ämne enl. 

WFD 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 

7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

Pentaklorfenol 87-86-5 2,45E-08 5012 Ja X 4,7 >10 10 1 

Bens(a)pyren 50-32-8 X 4,57E-07 891251 Ja X 

Benso(b)fluoranten 205-99-2 6,57E-07 103753 Ja X 

Benso(g,h,i)perylen 191-24-2 X 3,31E-07 567545 Ja X 

Benso(k)fluoranten 207-08-9 X 5,80E-07 398107 Ja X 

Indeno(1,2,3-cd)pyren 193-39-5 X 3,48E-07 1584893 Ja X 

Simazin 122-34-9 9,42E-10 126 Nej 

Tribubyltennhydrid 688-73-3 X 

Tributyltenn katjon 36643-28-4 X 18087 Ja X 6,25 >10 10 1 

Tributyltennklorid 1461-22-9 X 

Bis(tributyltenn)oxid 56-35-9 X 

Triklorbensener 12002-48-1 1,89E-03 708 Nej 

Triklormetan (kloroform) 67-66-3 3,67E-03 40 Nej 

Trifluralin 1582-09-8 X 1,03E-04 15849 Ja X 

Dikofol 115-32-2 X 2,42E-07 5012 Ja X 

Perfluoroktansulfonsyra 

och dess derivat 

1763-23-1 X 6,90E-03 2564 Ja X -3,3 >10 >10 >10 

Kinoxifen 124495-18-7 X 5,24E-07 3622 Ja X 3,63 1 1 1 

2,3,7,8-T4CDD 1746-01-6 X 3,18E-06 3162278 Ja X 

1,2,3,7,8-P5CDD 40321-76-4 X 3,44E-07 55208 Ja X 

1,2,3,4,7,8- H6CDD 39227-28-6 X 4,48E-06 242103 Ja X 

1,2,3,6,7,8-H6CDD 57653-85-7 X 1,90E-06 408319 Ja X 

1,2,3,7,8,9-H6CDD 19408-74-3 X 1,69E-06 408319 Ja X 

1,2,3,4,6,7,8- H7CDD 35822-46-9 X 1,75E-04 402717 Ja X 

1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDD 3268-87-9 X 1,25E-06 402717 Ja X 

2,3,7,8-T4CDF 51207-31-9 X 1,67E-05 47973 Ja X 

1,2,3,7,8-P5CDF 57117-41-6 X 5,10E-06 24434 Ja X 

2,3,4,7,8-P5CDF 57117-31-4 X 5,01E-06 78886 Ja X 

1,2,3,4,7,8-H6CDF 70648-26-9 X 

1,2,3,6,7,8-H6CDF 57117-44-9 X 

1,2,3,7,8,9-H6CDF 72918-21-9 X 

31

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Fastställt 


farligt 

ämne enl. 

WFD 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 

7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

2,3,4,6,7,8-H6CDF 60851-34-5 X 

1,2,3,4,6,7,8-H7CDF 67562-39-4 X 1,41E-05 281838 Ja X 

1,2,3,4,7,8,9-H7CDF 55673-89-7 X 

1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDF 39001-02-0 X 1,89E-06 669885 Ja X 

3,3’,4,4’-T4CB, PCB 77 32598-13-3 X 9,40E-06 54576 Ja X 

3,3’,4’,5-T4CB, PCB 81 70362-50-4 X 

2,3,3’,4,4’-P5CB, PCB 105 32598-14-4 X 

2,3,4,4’,5-P5CB, PCB 114 74472-37-0 X 

2,3’,4,4’,5-P5CB, PCB 118 31508-00-6 X 2,88E-04 101859 Ja X 

2,3’,4,4’,5’-P5CB, PCB 123 65510-44-3 X 

3,3’,4,4’,5-P5CB, (PCB 126 57465-28-8 X 

2,3,3’,4,4’,5-H6CB, PCB 156 38380-08-4 X 1,43E-04 187499 Ja X 

2,3,3’,4,4’,5’-H6CB, PCB 157 69782-90-7 X 

2,3’,4,4’,5,5’-H6CB, PCB 167 52663-72-6 X 

3,3’,4,4’,5,5’-H6CB, PCB 169 32774-16-6 X 

2,3,3’,4,4’,5,5’-H7CB, PCB 

189 

39635-31-9 X 

Aklonifen 74070-46-5 1,67E-08 2443 Ja X 

Bifenox 42576-02-3 1,08E-07 3681 Ja X 

Cybutryn 28159-98-0 2,5E-08 1240 Ja X 4,1 1 1 1 

Cypermetrin 52315-07-8 4,20E-07 10000- 

31623 

Ja X 8,3 1 10 >10 

Alfacypermetrin 67375-30-8 6,81E-06 100000 Ja X 

Betacypermetrin 65731-84-2 

Thetacypermetrin 71697-59-1 

Zetacypermetrin 52315-07-8 

Diklorvos 62-73-7 5,70E-07 47 Nej 

1,3,5,7,9,11-hexabromcyklododekan 

25637-99-4 X 7,40E-06 45400 Ja X 

1,2,5,6,9,10- hexabromcyklododekan 

3194-55-6 X 794328 Ja X 

α- hexabromcyklododekan 134237-50-6 X 

β-hexabromcyklododekan 134237-51-7 X 

32

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Fastställt 


farligt 

ämne enl. 

WFD 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 

7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

γ-hexabromcyklododekan 134237-52-8 X 

Heptaklor 76-44-8 X 2,94E-04 23988 Ja X 

Heptaklorepoxid 1024-57-3 X 2,10E-05 10471 Ja X 

Terbutryn 886-50-0 2,15E-08 708 Ja X 4,3 1 1 1 

Diklofenak 15307-79-6 4,73E-12 47-1310 Ja X 4,16 1 1 1 

17-β-estradiol (E2) 50-28-2 6,30E-12 617-2138 Ja X 10,4 1 1 1 

17-α-etinylestradiol (EE2) 57-63-6 7,94E-12 1375-2227 Ja X 10,4 1 1 1 

33

Bilaga 2 

Data inhämtat för de organiska miljögifterna på SIN-listan, inklusive hur de fördelar sig till avloppsslam och mobilitet 

Miljögift 

Namn: CAS nr 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 7 

neutral 

pKa ranking 

BCF jord pH 9 

1,2-benzenedicarboxylic 

acid, di-C8-10- 

branched alkyl esters, 

C9-rich 

68515-48-0 4,09E-04 

1,2-Benzenedicarboxylic 

acid, dihexyl ester, branched 

and linear 

68515-50-4 2,10E-06 

Hydrocarbons, C3-4-rich, 

petroleum distillate 

68512-91-4 7,07E-01 112 Nej 

2,4,6-Tri-tert-butylphenol 732-26-3 6,52E-06 27797 Ja X 12,19 1 1 1 

Benzene 71-43-2 5,55E-03 56 Nej 

1,2-benzenedicarboxylic 

acid, di-C6-8-branched 

alkylesters, C7-rich (DIHP) 

71888-89-6 5,10E-06 

Chloroethylene ”75-01-04 2,78E-02 25 Nej 

Formamide ”75-12-07 1,39E-09 

Carbon disulphide 75-15-0 1,44E-02 48 Nej 

Hexamethylphosphoric 

triamide 

680-31-9 1,09E-08 11 Nej 

N,N-dimethylformamide 1968-12-02 7,39E-08 1 Nej 

Cicloheximide 66-81-9 11,61 

Ethylene oxide 75-21-8 1,48E-04 3 Nej 

2-bromopropane 75-26-3 1,10E-02 32 Nej 

4-nitrobiphenyl 92-93-3 7962 Ja X 

Benzidine and its salts 92-87-5 6,76E-10 2884 Ja X 4,66 1 1 1 

Biphenyl-4-ylamine 92-67-1 4,35 

Naphthalene 91-20-3 4,40E-04 912 Ja X 

Quinoline 91-22-5 1,66E-06 1259 Ja X 4,9 1 1 1 

2-nitroanisole 91-23-6 4,29E-07 148 Nej 

2-naphthylamine 91-59-8 8,10E-08 2477 Ja X 4,16 1 1 1 

3,3’-dichlorobenzidine 91-94-1 4,47E-07 22387 Ja X 3,2 1 1 1 

4-tert-butylbenzoic acid 98-73-7 6,67E-07 114 Nej 

4-Tert-Butylphenol 98-54-4 1,19E-06 851 Ja X 10.39 1 1 1 

34

Miljögift 

Namn: CAS nr 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 7 

neutral 

pKa ranking 

BCF jord pH 9 

Ethylene thiourea 96-45-7 4,03E-05 13 Nej 

Tetrahydrofurfuryl alcohol 97-99-4 1,08E-07 2 Nej 

1,3-dichloropropan-2-ol 96-23-1 1,29E-06 9 Nej 

1,2,3-trichloropropane 96-18-4 3,43E-04 93 Nej 

Propylparaben; propyl 

4-hydroxybenzoate 

94-13-3 8,77E-08 

94-26-8 8,45E-09 8,47 

(epoxyethyl)benzene 96-09-03 1,58E-05 114 Nej 

Butylparaben; butyl 4-hydroxybenzoate 

1,2-dibromo-3-chloropropane 

96-12-08 1,47E-04 71 Nej 

4-chloro-o-toluidine 95-69-2 3,85 

1,2-dichlorobenzene 95-50-1 1,92E-03 363 Nej 

Isoprene 78-79-5 7,67E-02 61 Nej 

Trichloroethylene 79-01-06 9,85E-03 100 Nej 

Acrylamide 79-06-01 1,68E-09 6 Nej 

Bisphenol A 80-05-7 4,10E-10 1245 Ja X 

N-methylacetamide 79-16-3 4,23E-08 3 Nej 

2-nitropropane 79-46-9 1,19E-04 46 Nej 

Tetrabromobisphenol A 

(TBBPA) 

79-94-7 7,5/ 8,5 

phenolphthalein 1977-09-08 9,7 

2-methylaziridine 75-55-8 8,22 

1,2,3-trichlorobenzene 87-61-6 1,25E-03 2138 Ja X 

Hexachlorobuta-1,3-diene 87-68-3 1,03E-02 845 Nej 

Pentachlorophenol (PCP) 87-86-5 2,45E-08 5012 Ja X 4,7 >10 10 1 

N-methyl-2-pyrrolidone 872-50-4 3,20E-09 7 Nej 

Hydrocarbons, C4 87741-01-3 9,50E-01 39 Nej 

2-nitrotoluene 88-72-2 1,25E-05 371 Nej 

Dinoseb 88-85-7 4,50E-07 1259 Ja 4,62 >10 10 0,1 

O-anisidine 90-04-0 9,26E-07 46 Nej 

Dihexyl phthalate (DHP) 84-75-3 2,57E-05 52481 Ja X 

Dibutyl phthalate, DBP 84-74-2 1,81E-06 1380 Ja X 

Diethyl phthalate (DEP) 84-66-2 6,10E-07 69 Nej 

35

Miljögift 

Namn: CAS nr 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 7 

neutral 

pKa ranking 

BCF jord pH 9 

Warfarin 81-81-2 2,77E-09 427 Nej 

Benzyl butyl phthalate, BBP 85-68-7 1,26E-06 5248 Ja X 

Butylated Hydroxytoluene 

(dibutylhydroxytoluen) 

128-37-0 2,49E-03 14757 Ja X 12,23 1 1 1 

Perchloroethylene; 

tetrachloroethylene 

127-18-4 1,77E-02 251 Nej 

N,N-dimethylacetamide 127-19-5 1,31E-08 3 Nej 

Hydrazobenzene 122-66-7 4,76E-07 1507 Ja X 

2,4-dinitrotoluene 121-14-2 5,40E-08 575 Ja X 

Galaxolide 1222-05-5 1,06E-04 87096 Ja X 

N-methylformamide 123-39-7 1,97E-08 1 Nej 

Diazene-1,2-dicarboxamide 

(C,C’-azodi(formamide)) 

123-77-3 8,20E-13 70 Nej 

2,4,5-trimethylaniline 137-17-7 2,48E-06 302 Nej 

Thiram 137-26-8 1,82E-07 676 Ja X 

Ziram 137-30-4 6,19E-10 398 Nej 

4-(1,1,3,3-tetramethylbutyl) 

phenol 

140-66-9 2,54E-05 9977 Ja X 10,2 1 1 1 

TDCIPP 13674-87-8 2,32E-08 1114 Ja X 

p-nonylphenol 104-40-5 3,40E-05 18967 Ja X 

Azobenzene 103-33-3 1,35E-05 1995 Ja X /0,4 /-2,95 1 1 1 

(4-ethoxyphenyl)(3-(4-fluoro-3-phenoxyphenyl)propyl) 

dimethylsilane 

105024-66-6 1,01E-05 374111 Ja X 

Acrylonitrile 107-13-1 1,38E-04 9 Nej 

1,2-dichloroethane 107-06-2 1,18E-03 33 Nej 

Chloromethyl methyl ether 107-30-2 2,91E-05 5 Nej 

Resorcinol 108-46-3 9,88E-11 10 Nej 

Buta-1,3-diene 106-99-0 7,36E-02 40 Nej 

4-chloroaniline 106-47-8 1,16E-06 91 Nej 

1-chloro-2,3-epoxypropane 106-89-8 3,04E-05 10 Nej 

1,2-dibromoethane 106-93-4 6,50E-04 51 Nej 

1-bromopropane 106-94-5 7,32E-03 40 Nej 

4,4’-methylenedianiline, 

MDA 

101-77-9 5,30E-11 2128 Ja X 

36

Miljögift 

Namn: CAS nr 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 7 

neutral 

pKa ranking 

BCF jord pH 9 

Styrene 100-42-5 2,75E-03 912 Nej 

a-chlorotoluene 100-44-7 4,12E-04 294 Nej 

Phenylhydrazine 100-63-0 4,42E-09 134 Nej 

2-methoxyethanol 109-86-4 3,30E-07 1 Nej 

Furan 110-00-9 5,40E-03 80 Nej 

1,2,4-trichlorobenzene 120-82-1 1,42E-03 1259 Nej 

Anthracene 120-12-7 5,56E-05 20417 Ja X 

Benzophenone 119-61-9 3,38E-06 427 Nej 

4,4’-bi-o-toluidine 119-93-7 4,43E-09 

(+-)-tetrahydrofurfuryl-(R)- 

2-[4-(6-klorkinoxalin-2-yloxi) 

fenyloxi]propanoat 

119738-06-6 5,60E-10 11722 Ja X 1,25 1 1 1 

2,4,6-tribromophenol 118-79-6 1,88E-06 805 Ja X 6,8 >10 10 1 

Hexachlorobenzene 118-74-1 1,70E-03 5495 Ja X 

Bis(2-methoxyethyl) ether 111-96-6 5,23E-07 724 Ja X 

2-(2-aminoethylamino) 

ethanol 

111-41-1 1,12E-09 3 Nej 

2-ethoxyethyl acetate 111-15-9 3,20E-06 5 Nej 

2-methoxyethyl acetate 110-49-6 3,11E-07 2 Nej 

Hexane 110-54-3 1,80E00 132 Nej 

1,2-dimethoxyethane 110-71-4 5,69E-06 2 Nej 

2-ethoxyethanol 110-80-5 4,70E-07 1 Nej 

Deca-BDE 1163-19-5 1,184E-05 

Tris(2-chloroethyl)phosphate 115-96-8 3,29E-06 388 Nej 

Bis(2-ethylhexyl) phthalate; 

DEHP 

117-81-7 2,70E-07 119674 Ja X 

Dioctyl phthalate 117-84-0 2,57E-06 140929 Ja X 

Triphenyl phosphate 115-86-6 3,31E-06 10740 Ja X 

2,2’-bioxirane 1464-53-5 4,42E-06 3 Nej 

Formaldehyde 50-00-0 3,37E-07 1 Nej 

Benzo[def]chrysene 50-32-8 4,75E-07 891251 Ja X 

Urethane 51-79-6 6,39E-08 12 Nej 

Nickel 3,5-bis(tert-butyl)- 

4-hydroxybenzoate (1:2) 

52625-25-9 1,41E-07 1659587 Ja X 

37

Miljögift 

Namn: CAS nr 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 7 

neutral 

pKa ranking 

BCF jord pH 9 

Oxybis[chloromethane] 542-88-1 4,36E-03 10 Nej 

1,2-dimethylhydrazine 540-73-8 5,53E-06 15 Nej 

Diundecyl phtalate, DuDP, 

branched and linear 

3648-20-2 5,60E-05 

Sulfluramid (PFOSA) 4151-50-2 9,5 

6-(2-chloroethyl)-6-(2- 

methoxyethoxy)-2,5,7,10- 

tetraoxa-6-silaundecane 

37894-46-5 3,40E-09 635 Ja X 

Aniline 62-53-3 2,02E-06 40 Nej 

5543-57-7 2,77E-09 401 Nej 

5543-58-8 2,77E-09 401 Nej 

Thioacetamide 62-55-5 1,09E-06 9 Nej 

Dimethylnitrosoamine 62-75-9 1,82E-06 23 Nej 

Diethyl sulphate 64-67-5 6,14E-06 28 Nej 

Nitrosodipropylamine 621-64-7 5,38E-06 275 Nej 

Methoxyacetic acid 625-45-6 6,42E-09 1 Nej 

1,2-diethoxyethane 629-14-1 6,32E-05 8 Nej 

2,6-dinitrotoluene 606-20-2 7,47E-07 587 Ja X 1,8 1 1 1 

Benz[a]anthracene 56-55-3 1,20E-05 199526 Ja X 

(S)-4-hydroxy-3-(3-oxo- 

1-phenylbutyl)-2-benzopyrone 

(R)-4-hydroxy-3-(3-oxo- 

1-phenylbutyl)-2-benzopyrone 

Octamethylcyclotetrasiloxane 

556-67-2 1,20E+01 14421 Ja X 

4-aminoazobenzene 60-09-3 1,135 1811 Ja X 2,82 1 1 1 

Triclosan 3380-34-5 3,43E-01 23388 Ja X 

Benzo[e]pyrene 192-97-2 3,00E-07 599791 Ja X 

Benzo(k)fluoranthene 207-08-9 5,84E-07 398107 Ja X 

Benzo(e)acephenanthrylene 205-99-2 6,57E-07 599791 Ja X 

Aziridine 151-56-4 1,21E-05 9 Nej 

Tonalide 1506-02-1 / 

21145-77-7 

1,39E-04 2500 Ja X 

Tert-butyl methyl ether; 

MTBE; 2-methoxy-2-methylpropane 

1634-04-4 5,87E-04 12 Nej 

Chrysene 218-01-9 5,23E-06 180302 Ja X 

38

Miljögift 

Namn: CAS nr 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord pH 5 

pKa ranking 

BCF jord pH 7 

neutral 

pKa ranking 

BCF jord pH 9 

Diisononyl phthalate 28553-12-0 1,49E-06 331131 Ja X 

Hexabromocyclododecane 3194-55-6 4,60E-05 96828 Ja X 

Nonylphenol 25154-52-3 3,40E-05 38282 Ja X 10,25 1 1 1 

1,4,5,8-tetraaminoanthraquinone 

2475-45-8 2,12E-07 3243 Ja X 

4-nitrophenol 100-02-7 4,15E-10 234 Nej 

Namn och CAS nr för de organiska miljögifter på SIN-listan där data inte hittats 

Miljögift. Namn: CAS nr Miljögift. Namn: CAS nr Miljögift. Namn: CAS nr 

1,2-Benzenedicarboxylic acid, di-C7-11-branched and 

linear alkyl esters (DHNUP) 

68515-42-4 Naphtha (petroleum), light steam-cracked, 

debenzenized 

68527-26-4 Petroleum gases, liquefied 68476-85-7 

Diisodecyl phthalate, DiDP 68515-49-1/ 

26761-40-0 

Naphtha (petroleum), full-range alkylate, 

butane-contg. 

68527-27-5 Petroleum gases, liquefied, sweetened 68476-86-8 

Petroleum products, hydrofiner-powerformer 

reformates 

68514-79-4 Fuel oil, no. 6 68553-00-4 Gases (petroleum), catalytic-cracked gas oil 

depropanizer bottoms, C4-rich acid-free 

68477-71-4 

Residues (petroleum), steam-cracked light 68513-69-9 Residues (petroleum), light vacuum 68512-62-9 Gases (petroleum), catalytic reformed naphtha 

stripper overheads 

68477-77-0 

Naphtha (petroleum), full-range coker 68513-02-0 Residues (petroleum), heavy coker gas oil and vacuum 

gas oil 

68478-17-1 Gases (petroleum), C3-5 olefinic-paraffinic alkylation 

feed 

68477-83-8 

Naphtha (petroleum), light catalytic reformed, arom.- 

free 

68513-03-1 Hydrocarbons, C3-11, catalytic cracker distillates 68476-46-0 Gases (petroleum), deisobutanizer tower overheads 68477-87-2 

Residues (petroleum), alkylation splitter, C4-rich 68513-66-6 Hydrocarbons, C3-4 68476-40-4 Gases (petroleum), depropanizer dry, propene-rich 68477-90-7 

Naphtha (petroleum), steam-cracked middle arom 68516-20-1 Hydrocarbons, C2-4, C3-rich 68476-49-3 Gases (petroleum), butane splitter overheads 68477-69-0 

Gas oils (petroleum), steam-cracked 68527-18-4 Hydrocarbons, C”e5, C5-6-rich 68476-50-6 Distillates (petroleum), steam-cracked, C5-12 fraction 68477-53-2 

Gasoline, straight-run, topping-plant 68606-11-1 Hydrocarbons, C5-rich 68476-55-1 Gases (petroleum), C3-4, isobutane-rich 68477-33-8 

Gasoline, pyrolysis, debutanizer bottoms 68606-10-0 Fuel oil, residual 68476-33-5 Distillates (petroleum), C3-6, piperylene-rich 68477-35-0 

Hydrocarbons, C3 68606-26-8 Fuel oil, residues-straight-run gas oils, high-sulfur 68476-32-4 Distillates (petroleum), cracked steam-cracked 

petroleum distillates 

68477-38-3 

Residues (petroleum), topping plant, low-sulfur 68607-30-7 Distillates (petroleum), catalytic reformed 

depentanizer 

68475-79-6 Distillates (petroleum), polymd. steam-cracked 

petroleum distillates, C5-12 fraction 

68477-50-9 

Naphtha (petroleum), arom 68603-08-7 Distillates (petroleum), light steam-cracked naphtha 68475-79-6 Extracts (petroleum), solvent-refined heavy paraffinic 

distillate solvent 

68783-04-0 

Gases (petroleum), C1-5, wet 68602-83-5 Fuel gases 68476-26-6 Gases (petroleum), refinery blend 68783-07-3 

Naphtha (petroleum), light steam-cracked arom. 68527-23-1 Fuel gases, crude oil distillates 68476-29-9 Lubricating oils (petroleum), C15-30, hydrotreated 

neutral oil-based 

72623-86-0 

Lubricating oils (petroleum), C20-50, hydrotreated 

neutral oil-based, high-viscosity 

72623-85-9 Distillates (petroleum), petroleum residues vacuum 68955-27-1 Naphtha (petroleum), catalytic reformed 68955-35-1 

39


Lubricating oils (petroleum), C20-50, hydrotreated 

neutral oil-based 

72623-87-1 Tributyltin hydride 688-73-3 Poly(oxy-1,2-ethanediyl), alpha-(octylphenyl)- 

omega-hydroxy-branched 

68987-90-6 

Pentacosafluorotridecanoic acid 72629-94-8 Gas oils (petroleum), heavy atmospheric 68783-08-4 Gases (petroleum), crude distn. and catalytic cracking 68989-88-8 

2,7-naphthalenedisulfonic acid, nickel(II) salt 72319-19-8 Naphtha (petroleum), unsweetened 68783-12-0 Aromatic hydrocarbons, C6-8, naphtha-raffinate 

pyrolyzate-derived 

68475-70-7 

bis(d-gluconato-O1,O2)nickel 71957-07-8 Gases (petroleum), C2-4, sweetened 68783-65-3 Alkanes, C4-5 68475-60-5 

3,3’-dichlorobenzidine sulphate 74332-73-3 Naphtha (petroleum), light, sweetened 68783-66-4 Residual oils (petroleum), solvent deasphalted 64741-95-3 

Lubricating oils 74869-22-0 Gases (petroleum), light steam-cracked, butadiene 

conc. 

68955-28-2 Distillates (petroleum), solvent-refined light paraffinic 64741-89-5 

4,4’-bi-o-toluidine sulphate 74753-18-7 Distillates (petroleum), light thermal cracked, 

debutanized arom. 

68955-29-3 Distillates (petroleum), solvent-refined light paraffinic 64741-89-5 

Trilead bis(orthophosphate) 7446-27-7 Distillates (petroleum), intermediate vacuum 70592-76-6 Distillates (petroleum), solvent-refined heavy 

naphthenic 

64741-96-4 

Oxiranemethanol, 4-methylbenzene-sulfonate, (S)- 70987-78-9 Diethanolamine perfluorooctane sulfonate 70225-14-8 Distillates (petroleum), solvent-refined light 

naphthenic 

64741-97-5 

Gases (petroleum), straight-run stabilizer off 68919-10-8 Distillates (petroleum), light vacuum 70592-77-7 Residual oils (petroleum), solvent-refined 64742-01-4 

Extracts (petroleum), heavy paraffinic distillates, 

solvent-deasphalted 

68814-89-1 Distillates (petroleum), vacuum 70592-78-8 Distillates (petroleum), solvent-refined heavy paraffinic 64741-88-4 

Naphtha (petroleum), full-range reformed 68919-37-9 2-methoxypropyl acetate 70657-70-4 Naphtha (petroleum), sweetened 64741-87-3 

Distillates (petroleum), light straight-run gasoline 

fractionation stabilizer overheads 

68921-08-4 1-methyl-3-nitro-1-nitrosoguanidine 70-25-7 Distillates (petroleum), light thermal cracked 64741-82-8 

4-methyl-m-phenylenediamine 95-80-7 

Naphtha (petroleum), heavy thermal cracked 64741-83-9 Distillates (petroleum), hydrotreated middle 64742-46-7 Clarified oils (petroleum), catalytic cracked 64741-62-4 

Naphtha (petroleum), solvent-refined light 64741-84-0 Naphtha (petroleum), hydrotreated heavy 64742-48-9 Naphtha (petroleum), light thermal cracked 64741-74-8 

Distillates (petroleum), sweetened middle 64741-86-2 Naphtha (petroleum), hydrotreated light 64742-49-0 Naphtha (petroleum), isomerization 64741-70-4 

Extracts (petroleum), heavy paraffinic distillate solvent 64742-04-7 Distillates (petroleum), hydrotreated heavy naphthenic 64742-52-5 Residues (petroleum), hydrocracked 64741-75-9 

Extracts (petroleum), light paraffinic distillate solvent 64742-05-8 Distillates (petroleum), heavy thermal cracked 64741-81-7 Distillates (petroleum), heavy hydrocracked 64741-76-0 

Distillates (petroleum), solvent-dewaxed light 

paraffinic 

64742-56-9 Residues (petroleum), thermal cracked 64741-80-6 Naphtha (petroleum), heavy hydrocracked 64741-78-2 

Naphtha (petroleum), heavy thermal cracked 64741-83-9 Naphtha (petroleum), light catalytic cracked 64741-55-5 Naphtha (petroleum), light hydrocracked 64741-69-1 

Naphtha (petroleum), solvent-refined light 64741-84-0 Naphtha (petroleum), heavy catalytic cracked 64741-54-4 Naphtha (petroleum), heavy catalytic reformed 64741-68-0 

Distillates (petroleum), sweetened middle 64741-86-2 Gas oils (petroleum), heavy vacuum 64741-57-7 Naphtha (petroleum), light catalytic reformed 64741-63-5 

Extracts (petroleum), heavy paraffinic distillate solvent 64742-04-7 Distillates (petroleum), light catalytic cracked 64741-59-9 Naphtha (petroleum), full-range alkylate 64741-64-6 

Extracts (petroleum), light paraffinic distillate solvent 64742-05-8 Distillates (petroleum), intermediate catalytic cracked 64741-60-2 Naphtha (petroleum), light alkylate 64741-66-8 

Distillates (petroleum), solvent-dewaxed light 

paraffinic 

64742-56-9 Distillates (petroleum), heavy naphthenic 64741-53-3 Residues (petroleum), catalytic reformer fractionator 64741-67-9 

Distillates (petroleum), hydrotreated light paraffinic 64742-55-8 Distillates (petroleum), light naphthenic 64741-52-2 Residual oils (petroleum), solvent-dewaxed 64742-62-7 

40


Residual oils (petroleum), hydrotreated 64742-57-0 Natural gas condensates (petroleum) 64741-47-5 Distillates (petroleum), solvent-dewaxed heavy paraffinic 

64742-65-0 

Gas oils (petroleum), hydrotreated vacuum 64742-59-2 Natural gas (petroleum), raw liq. Mix 64741-48-6 Azafenidin 68049-83-2 

Slack wax (petroleum) 64742-61-6 Distillates (petroleum), light paraffinic 64741-50-0 Carbadox 6804-07-05 

Distillates (petroleum), hydrotreated heavy paraffinic 64742-54-7 Distillates (petroleum), heavy paraffinic 64741-51-1 4,4-isobutylethylidenediphenol 6807-17-6 

α,α-bis[4-(dimethylamino)phenyl]-4 (phenylamino) 

naphthalene-1-methanol (C.I. Solvent Blue 4)[with 

0.1% of Michler’s ketone (EC No. 202-027-5) or 

Michler’s base (EC No. 202-959-2)] 

6786-83-0 Naphtha (petroleum), light steam-cracked 64742-83-2 1-[4-[4-[[(2SR,4RS)-2-(2,4-dichlorophenyl)-2-(imidazol- 

1-ylmethyl)-1,3-dioxolan-4-yl]methoxy]phenyl] 

piperazin-1-yl]ethanoneketoconazole 

65277-42-1 

Gases (petroleum), C3-4 68131-75-9 Gas oils (petroleum), hydrodesulfurized heavy vacuum 64742-86-5 Pitch, coal tar, high-temp. 65996-93-2 

Distillates (petroleum), hydrotreated middle, intermediate 

boiling 

68410-96-8 Residues (petroleum), hydrodesulfurized atmospheric 

tower 

64742-78-5 [3,3’-dimethyl[1,1’-biphenyl]-4,4’-diyl]diammonium 

bis(hydrogen sulphate) 

64969-36-4 

Raffinates (petroleum), catalytic reformer ethylene 

glycol-water countercurrent exts. 

68410-71-9 Naphtha (petroleum), hydrodesulfurized light 64742-73-0 Solvent naphtha (petroleum), light arom. 64742-95-6 

Distillates (petroleum), light distillate hydrotreating 

process, low-boiling 

68410-97-9 Naphtha (petroleum), catalytic dewaxed 64742-66-1 Petrolatum (petroleum), oxidized 64743-01-7 

Nonylphenol, branched, ethoxylated 68412-54-4 Foots oil (petroleum) 64742-67-2 3,3’-dichlorobenzidine dihydrogen bis(sulphate) 64969-34-2 

Distillates (petroleum), straight-run light 68410-05-9 Paraffin oils (petroleum), catalytic dewaxed heavy 64742-70-7 Naphtha (petroleum), hydrodesulfurized light, 

dearomatized 

92045-53-9 

Gases (petroleum), catalytic cracked overheads 68409-99-4 Paraffin oils (petroleum), catalytic dewaxed light 64742-71-8 Naphtha (petroleum), hydrodesulfurized full-range 92045-52-8 

Residues (petroleum), atmospheric 68333-22-2 Solvent naphtha (petroleum), light aliph. 64742-89-8 Naphtha (petroleum), hydrotreated light steamcracked 

92045-57-3 

Distillates (petroleum), hydrodesulfurized light 

catalytic cracked 

68333-25-5 Residues (petroleum), steam-cracked 64742-90-1 Naphtha (petroleum), isomerization, C6-fraction 92045-58-4 

Distillates (petroleum), hydrodesulfurized middle 64742-80-9 Toluene-2,4-diammonium sulphate 65321-67-7 Naphtha (petroleum), light catalytic cracked sweetened 

92045-59-5 

Gas oils (petroleum), hydrodesulfurized 64742-79-6 Solvent naphtha (coal) 65996-79-4 Naphtha (petroleum), heavy catalytic cracked, 

sweetened 

92045-50-6 

Gas oils (petroleum), thermal-cracked, 

hydrodesulfurized 

92045-29-9 Hydrocarbons, C6-7, naphtha-cracking, 

solvent-refined 

92045-64-2 Distillates (petroleum), naphtha steam crackingderived, 

hydrotreated light arom. 

91995-50-5 

Foots oil (petroleum), hydrotreated 92045-12-0 Petrolatum (petroleum), hydrotreated 92045-77-7 Extracts (petroleum), catalytic reformed light naphtha 

solvent 

91995-68-5 

Fuel oil, heavy, high-sulfur 92045-14-2 Petroleum gases, liquefied, sweetened, C4 fraction 92045-80-2 Aromatic hydrocarbons, C8, catalytic reformingderived 

91995-18-5 

Hydrocarbons, C4, steam-cracker distillate 92045-23-3 Aromatic hydrocarbons, C6-10, C8-rich 90989-41-6 Anthracene oil, anthracene paste, distn. Lights 91995-17-4 

Naphtha (petroleum), light, C5-rich, sweetened 92045-60-8 Aromatic hydrocarbons, C8 90989-38-1 Residual oils (petroleum), catalytic dewaxed 91770-57-9 

Hydrocarbons, C4-12, naphtha-cracking, hydrotreated 92045-61-9 Slack wax (petroleum), clay-treated 90669-78-6 Anthracene oil, anthracene paste, anthracene fraction 91995-15-2 

slimes and sludges, copper electrolytic refining, 

decopperised, nickel sulfate 

92129-57-2 Anthracene oil, anthracenelow 90640-82-7 Hydrocarbons, C7-12, C>9-arom.-rich, reforming 

heavy fraction 

93572-35-1 

41


Aromatic hydrocarbons, C9-12, benzene distn. 92062-36-7 Creosote oil, acenaphthene fraction 90640-84-9 Hydrocarbons, C5-11, nonaroms.-rich, reforming light 

fraction 

93572-36-2 

Distillates (petroleum), C6-rich 93165-19-6 Distillates (coal tar), heavy oils 90640-86-1 Naphtha (petroleum), light steam-cracked, thermally 

treated 

98219-47-7 

Aromatic hydrocarbons, C7-12, C8-rich 93571-75-6 Residues (petroleum), vacuum, light 90669-76-4 Residues, steam cracked, thermally treated 98219-64-8 

Gasoline, C5-11, high-octane stabilized reformed 93572-29-3 biphenyl-3,3’,4,4’-tetrayltetraamine 91-95-2 (methylenebis(4,1-phenylenazo(1-(3-(dimethylamino) 

propyl) -1,2-dihydro-6-hydroxy-4-methyl-2-oxopyridine-5,3-diyl))) 

-1,1’-dipyridinium dichloride dihydrochloride 

EC-401- 

500-5 

Slack wax (petroleum), hydrotreated 92062-09-4 Distillates (petroleum), dewaxed light paraffinic, 

hydrotreated 

91995-40-3 a,a,a-trichlorotoluene 98-07-7 

Residues (petroleum), catalytic cracking 92061-97-7 Hydrocarbons, C4-6, depentanizer lights, arom. 

Hydrotreater 

91995-38-9 4-o-tolylazo-o-toluidine 97-56-3 

Hydrocarbons, C4-11, naphtha-cracking, arom.-free 92045-63-1 Distillates (petroleum), heat-soaked steam-cracked 

naphtha, C5-rich 

91995-41-4 Hydrocarbons, C17-30, hydrotreated distillates, distn. 

lights 

97862-82-3 

Dye K EC-402- 

660-9 

Dimethylhexanoic acid nickel salt 93983-68-7 Anthracene oil, anthracene paste 90640-81-6 

Hydrazine bis(3-carboxy-4-hydroxybenzensulfonate) EC-405- 

030-1 

Gas oils, paraffinic 93924-33-5 Anthracene oil 90640-80-5 

cobalt lithium nickel oxide EC-442- 

750-5 

5-allyl-1,3-benzodioxole 94-59-7 Hydrazine hydrate(s) 7803-57-8 

diethyl (2-(hydroxymethylcarbamoyl)ethyl)phosphonate 

EC-435- 

960-3 

Lubricating oils (petroleum), base oils, paraffinic 93572-43-1 Hydrocarbons, C4, 1,3-butadiene- and isobutene-free 95465-89-7 

Saponification and oxidation product of carnauba wax 

with acidic sodium dichromate solution 

EC-700- 

660-6 

94723-86-1 

Saponification and oxidation product of carnauba 

wax with acidic sodium dichromate solution esterified 

with ethylene glycol 

Hydrocarbons, C6-11, hydrotreated, dearomatized 93763-33-8 2-butyryl-3-hydroxy-5-thiocyclohexan-3-ylcyclohex-2-en-1-one 

EC-700- 

720-1 

Residual oils (petroleum) 93821-66-0 Distillates (petroleum), solvent-refined hydrotreated 

heavy, hydrogenated 

94733-08-1 

Saponification and oxidation product of carnauba wax 

with acidic sodium dichromate solution esterified with 

1-methyl-1,3-propanediol and subsequent saponification 

with calcium dihydroxide 

EC-700- 

725-9 

Gasoline, pyrolysis, hydrogenated 94114-03-1 A mixture of: 1,3,5-tris(3-aminomethylphenyl)- 

1,3,5-(1H,3H,5H)-triazine-2,4,6-trione; a mixture 

of oligomers of 3,5-bis(3-aminomethylphenyl)- 

1-poly[3,5-bis(3-aminomethylphenyl)-2,4,6-trioxo- 

1,3,5-(1H,3H,5H)-triazin-1-yl]-1,3,5-(1H,3H,5H))-triazine-2,4,6-t 

EC-421- 

550-1 

O-hexyl-N-ethoxy carbonylthiocarbamate EC-432- 

750-3 

Slimes and sludges, copper electrolyte refining, 

decopperised 

94551-87-8 Petrolatum 8009-03-8 

Reaction mass of: 4,7-bis(mercaptomethyl)-3,6,9- 

trithia-1,11-undecanedithiol; 

4,8-bis(mercaptomethyl)-3,6,9-trithia-1,11- 

undecanedithiol; 

5,7-bis(mercaptomethyl)-3,6,9-trithia-1,11- 

undecanedithiol 

EC-427- 

050-1 

2-[2-hydroxy-3-(2-chlorophenyl)carbamoyl- 

1-naphthylazo]-7-[2-hydroxy-3-(3-methylphenyl) 

carbamoyl-1-naphthylazo]fluoren-9-one 

EC-420- 

580-2 

Lubricating oils (petroleum), C18-40, solvent-dewaxed 

hydrocracked distillate-based 

94733-15-0 

Vernetzer Tmag EC-412- 

790-8 

2,3-dibromopropan-1-ol 96-13-9 Gasoline, natural 8006-61-9 

42


Hydrazine-tri-nitromethane EC-414- 

850-9 

O-toluidine 95-53-4 Naphtha 8030-30-6 

Ligroine 8032-32-4 Alkanes, C12-26-branched and linear 90622-53-0 Residues (petroleum), atm. tower 64741-45-3 

Bisphenol S 80-09-01 4,4’-bis(dimethylamino)benzophenone 90-94-8 2,4-Dihydroxybenzophenon; Resbenzophenone 131-56-6 

Dimethylcarbamoyl chloride 79-44-7 4,4’-methylenedi-o-toluidine 838-88-0 Benzophenone-3; Oxybenzone 131-57-7 

1,4-dichlorobut-2-ene 764-41-0 Dicyclohexyl phthalate (DCHP) 84-61-7 Dipentyl phthalate 131-18-0 

Methyloxirane 75-56-9 Phenol, nonyl-, branched 90481-04-2 Benzophenone-2 (Bp-2); 2,2’,4,4’-tetrahydroxybenzophenone 

131-55-5 

Dimethyl sulphate 77-78-1 Diisobutyl phthalate 84-69-5 4-Nonylphenol, branched, ethoxylated 127087-87-0 

N-pentyl-isopentylphthalate 776297-69-9 Tar acids, methylphenol fraction 84989-04-8 2,3-epoxypropyl phenyl ether 122-60-1 

2-ethylhexyl [[[3,5-bis(1,1-dimethylethyl)-4- 

hydroxyphenyl]methyl]thio]acetate 

80387-97-9 N-[6,9-dihydro-9-[[2-hydroxy-1-(hydroxymethyl) 

ethoxy]methyl]-6-oxo-1H-purin-2-yl]acetamide 

84245-12-5 (E)-3-[1-[4-[2-(dimethylamino)ethoxy]phenyl]-2- 

phenylbut-1-enyl]phenol 

82413-20-5 

Musk Xylene 81-15-2 Nonylphenol, ethoxylated 9016-45-9 Zineb 12122-67-7 

(isononanoato-O)(neodecanoato-O)nickel 85551-28-6 1,2-Benzenedicarboxylic acid, dipentyl ester, 

branched and linear 

84777-06-0 Distillates (petroleum), catalytic reformed 

hydrotreated light, C8-12 arom. fraction 

85116-58-1 

Solvent naphtha (coal), xylene-styrene cut 85536-20-5 Naphtha (petroleum), light straight-run 64741-46-4 Naphtha (petroleum), catalytic reformed light, 

arom.-free fraction 

85116-59-2 

Gasoline 86290-81-5 Tar acids, xylenol fraction 84989-06-0 2-chlorobuta-1,3-diene 126-99-8 

Alkanes, C10-13, chloro, SCCP 85535-84-8 DBDPE 84852-53-9 4,4’-thiodianiline 139-65-1 

A mixture of: 4-[[bis-(4-fluorophenyl)methylsilyl] 

methyl]-4H-1,2,4-triazole; 1-[[bis-(4-fluorophenyl) 

methylsilyl]methyl]-1H-1,2,4-triazole 

85509-19-9 6-hydroxy-1-(3-isopropoxypropyl)-4-methyl-2-oxo-5- 

[4-(phenylazo)phenylazo]-1,2-dihydro-3-pyridinecarbonitrile 

85136-74-9 Distillates (petroleum), hydrodesulfurized thermal 

cracked middle 

85116-53-6 

Glycols, polyethylene, mono(p-(1,1,3,3-t = Octoxynol 

= Poly(oxy-1,2-ethanediyl), alpha-(4-(1.1.3.3.-tetramet- 

hyl-butyl)phenyl)-omega-hydroxy- 

9002-93-1 Glycols, polyethylene, mono((1,1,3,3-tet = 

Poly(oxy-1,2-ethanediyl), .alpha.-[(1,1,3,3-tetramethylbutyl) 

phenyl]-.omega.-hydroxy- 

9036-19-5 Cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydride [1], ciscyclohexane-1,2-dicarboxylic 

anhydride [2], transcyclohexane-1,2-dicarboxylic 

anhydride [3] [The 

individual cis- [2] and trans- [3] isomer substances and 

all possible combinations of the cis- and trans-isomers 

[1] are covered by this entry] 

85-42-7 

Pitch, coal tar, high-temp., heat-treated 121575-60-8 Hydrocarbons, C3-6, C5-rich, steam-cracked naphtha 102110-14-5 4,4’-oxydianiline 101-80-4 

Cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydride [1], ciscyclohexane-1,2-dicarboxylic 






13149-00-3 Ethyl 1-(2,4-dichlorophenyl)-5-trichloromethyl-1,2,4- 

(1H)-triazol-3-carboxylate 

103112-35-2 Lubricating oils (petroleum), C>25, solvent-extd., 

deasphalted, dewaxed, hydrogenated 

101316-69-2 

Metam-sodium 137-42-8 Naphtha (petroleum), sweetened light 101795-01-1 Hydrocarbons, C6-rich, hydrotreated light naphtha 

distillates, solvent-refined 

101316-67-0 

Cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydride [1], ciscyclohexane-1,2-dicarboxylic 






14166-21-3 (6-(4-hydroxy-3-(2-methoxyphenylazo)-2-sulfonato 

-7-naphthylamino)- 1,3,5-triazin-2,4-diyl)bis[(amino- 

1-methylethyl)ammonium] formate 

108225-03-2 Hydrocarbons, C6-8, hydrogenated sorptiondearomatized, 

toluene raffination 

101316-66-9 

43


Zoldine MS-PLUS 143860-04-2 Residues (petroleum), steam-cracked light, arom. 102110-55-4 Naphtha (petroleum), hydrodesulfurized full-range 

coker 

101316-76-1 

Dimethylsulphamoyl chloride 13360-57-1 Hydrocarbons, C5-rich, dicyclopentadiene-contg. 102110-15-6 Tar, brown-coal, low-temp. 101316-84-1 

α-Hexabromocyclododecane 134237-50-6 Petrolatum (petroleum), clay-treated 100684-33-1 Distillates (petroleum), heavy steam-cracked 101631-14-5 

β-Hexabromocyclododecane 134237-51-7 4,4’-methylenebis[2-chloroaniline] 101-14-4 Extract residues (coal), light oil alk., acid ext., indene 

fraction 

101316-62-5 

3-amino-9-ethyl carbazole 132-32-1 N,N,N’,N’-tetramethyl-4,4’-methylenedianiline 101-61-1 Distillates (petroleum), hydrodesulfurized middle 

coker 

101316-59-0 

Pentachlorobenzenethiol 133-49-3 Hydrazinium nitrate 13464-97-6 DDC-CODechlorane A, Dechlorane plus” 13560-89-9 

γ-Hexabromocyclododecane 134237-52-8 O-isobutyl-N-ethoxy carbonylthiocarbamate 103122-66-3 Lubricating oils (petroleum), C24-50, solvent-extd., 

dewaxed, hydrogenated 

101316-72-7 

Chrysotile 12001-29-5 / 

132207-32-0 

Chloro-N,N-dimethylformiminium chloride 3724-43-4 3,5-dinitrotoluene 618-85-9 

6-methoxy-m-toluidine 120-71-8 PFHxS 355-46-4 Tetrahydrothiopyran-3-carboxaldehyde 61571-06-0 

3,3’-dimethoxybenzidine 119-90-4 Benzidine acetate 36341-27-2 2,5-dinitrotoluene 619-15-8 

Bis(2-methoxyethyl) phthalate 117-82-8 PFNA 375-95-1 4-methoxy-m-phenylenediamine 615-05-4 

1,3-propanesultone 1120-71-4 4-amino-3-fluorophenol 399-95-1 N,N-[1,1-biphenyl]-4,4-diylbisacetamide 613-35-4 

2,2’-(nitrosoimino)bisethanol 1116-54-7 BTBPE 37853-59-1 4,4’-dihydroxybenzophenone 611-99-4 

1,2-bis(2-methoxyethoxy)ethane 112-49-2 Benzidine dihydrochloride 531-85-1 2-naphthylammonium chloride 612-52-2 

(R)-1-chloro-2,3-epoxypropane 51594-55-9 2-naphthylammonium acetate 553-00-4 4,4’-bi-o-toluidine dihydrochloride 612-82-8 

Phenylhydrazinium sulphate (2:1) 52033-74-6 Isobutyl nitrite 542-56-3 Naphtha (petroleum), full-range straight-run 64741-42-0 

a,a,a,4-tetrachlorotoluene 5216-25-1 Isononylphenol-ethoxylate 37205-87-1 3,3’-dichlorobenzidine dihydrochloride 612-83-9 

Dibenz[a,h]anthracene 53-70-3 Bisphenol F 620-92-8 Naphtha (petroleum), heavy straight-run 64741-41-9 

2-ethylhexyl 4-methoxycinnamate 5466-77-3 colchicine 64-86-8 UV-328 25973-55-1 

[4-[4,4’-bis(dimethylamino) benzhydrylidene]cyclohexa-2,5-dien-1-ylidene]dimethylammonium 

chloride 

(C.I. Basic Violet 3) [with 0.1% of Michler’s ketone (EC 

No. 202-027-5) or Michler’s base (EC No. 202-959-2)] 

548-62-9 Hexahydromethylphthalic anhydride [1], Hexahydro- 

4-methylphthalic anhydride [2], Hexahydro-1-methylphthalic 

anhydride [3], Hexahydro-3-methylphthalic 

anhydride [4] [The individual isomers [2], [3] and 

[4] (including their cis- and trans- stereo isomeric 

forms) and all possible combinations of the isomers 


48122-14-1 3-(4-Methylbenzylidene)camphor; 1,7,7-trimethyl- 

3-[(4-methylphenyl)methylene]bicyclo[2.2.1]heptan- 

2-one 

36861-47-9 

[[1,1’-biphenyl]-4,4’-diyl]diammonium sulphate 531-86-2 4-methoxy-m-phenylenediammonium sulphate 39156-41-7 2,4,5-trimethylaniline hydrochloride 21436-97-5 

Chlorinated paraffins (CPs) 63449-39-8 Heptacosafluorotetradecanoic acid 376-06-7 Benzo[j]fluoranthene 205-82-3 

Perfluorooctanoic acid (PFOA)ammonium salt 3825-26-1 (2-chloroethyl)(3-hydroxypropyl)ammonium chloride 40722-80-3 1,2-dihydro-5-nitroacenaphthylene 602-87-9 

Carbon monoxide 630-08-0 Diisopentyl phthalate 605-50-5 2-methoxypropanol 1589-47-5 

3,4-dinitrotoluene 610-39-9 Bromoethylene 593-60-2 C8 SAmPAP 2965-52-8 

4,4'-bis(dimethylamino)-4''-(methylamino)trityl alcohol 

[with 0.1% of Michler's ketone (EC No. 202-027-5) or 

Michler's base (EC No. 202-959-2)] 

561-41-1 Disodium 3,3’-[[1,1’-biphenyl]-4,4’-diylbis(azo)]bis(4- 

aminonaphthalene-1-sulphonate) 

573-58-0 1-(2-amino-5-chlorophenyl)-2,2,2-trifluoro-1,1-ethanediol, 

hydrochloride 

214353-17-0 

44


4,4’-(4-iminocyclohexa-2,5-dienylidenemethylene) 

dianiline hydrochloride 

569-61-9 Nickel(II) octadecanoate, nickel(II) stearate 2223-95-2 PFOS, heptadecafluorooctane-1-sulfonic acid, 

perfluorooctane sulfonic acid 

1763-23-1 

N,N-dimethylhydrazine 57-14-7 (Methyl-ONN-azoxy)methyl acetate 592-62-1 Diazomethane 334-88-3 

2,3-dinitrotoluene 602-01-7 Benzidine sulphate 21136-70-9 2-nitronaphthalene 581-89-5 

Propiolactone 57-57-8 Henicosafluoroundecanoic acid 2058-94-8 Phenylhydrazinium chloride 59-88-1 

2,3-epoxypropan-1-ol 556-52-5 2-chloro-6-fluoro-phenol 2040-90-6 

Cyclic 3-(1,2-ethanediylacetale)-estra-5(10),9(11)- 

diene-3,17-dione 

5571-36-8 PFDS 335-77-3 / 

67906-42-7 

7-methoxy-6-(3-morpholin-4-yl-propoxy)-3Hquinazolin-4-one 

199327-61-2 

R-2,3-epoxy-1-propanol 57044-25-4 Hydrazine 302-01-2 Cyclododecane 294-62-2 

Hexahydromethylphthalic anhydride [1], Hexahydro- 







57110-29-9 Disodium 4-amino-3-[[4’-[(2,4-diaminophenyl)azo] 

[1,1’-biphenyl]-4-yl]azo] -5-hydroxy-6-(phenylazo) 

naphthalene-2,7-disulphonate 








19438-60-9 

1,3,5-tris[(2S and 2R)-2,3-epoxypropyl]-1,3,5-triazine- 

2,4,6-(1H,3H,5H)-trione 

59653-74-6 Potassium 1-methyl-3-morpholinocarbonyl-4-[3-(1- 

methyl-3-morpholinocarbonyl-5-oxo-2-pyrazolin- 

4-ylidene)-1-propenyl]pyrazole-5-olate 

183196-57-8 Trisodium [4’-(8-acetylamino-3,6-disulfonato- 

2-naphthylazo) -4’’-(6-benzoylamino-3-sulfonato- 

2-naphthylazo)-biphenyl- 1,3’,3’’,1’’’-tetraolato- 

O,O’,O’’,O’’’]copper(II) 

164058-22-4 

3-Benzylidene camphor (3-BC); 1,7,7-trimethyl- 

3-(phenylmethylene)bicyclo[2.2.1]heptan-2-one 








25550-51-0 [4-[[4-anilino-1-naphthyl][4-(dimethylamino)phenyl] 

methylene]cyclohexa-2,5-dien-1-ylidene] dimethylammonium 

chloride (C.I. Basic Blue 26) [with 0.1% of 

Michler’s ketone (EC No. 202-027-5) or Michler’s base 

(EC No. 202-959-2)] 

2580-56-5 

16071-86-6 Formaldehyde, oligomeric reaction products with 

aniline 

25214-70-4 Tetrasodium 3,3’-[[1,1’-biphenyl]-4,4’-diylbis(azo)] 

bis[5-amino-4-hydroxynaphthalene-2,7-disulphonate] 

2602-46-2 

Llithium heptadecafluorooctanesulfonate, lithium 

perfluorooctane sulfonate 

29457-72-5 Diaminotoluene 25376-45-8 4-Nonylphenol, ethoxylated 26027-38-3 

3-oxoandrost-4-ene-17-?-carboxylic acid 302-97-6 Dinitrotoluene 25321-14-6 Tert.-Butylhydroxyanisole (BHA); tert-butyl-4-methoxyphenol 

25013-16-5 

Potassium heptadecafluorooctane-1-sulfonate, 

potassium perfluorooctanesulfonate 

2795-39-3 2,3-epoxypropyltrimethylammonium chloride 3033-77-0 1,3,5-tris(oxiranylmethyl)-1,3,5-triazine- 

2,4,6(1H,3H,5H)-trione 

2451-62-9 

Ammonium heptadecafluorooctanesulfonate, 

ammonium perfluorooctane sulfonate 

29081-56-9 N,N-(dimethylamino)thioacetamide hydrochloride 27366-72-9 Dichromium tris(chromate) 24613-89-6 

PFDA 335-76-2 Trixylyl phosphate 25155-23-1 Hexabromocyclododecane 25637-99-4 

Tricosafluorododecanoic acid 307-55-1 Diphenyl ether, octabromo derivative 32536-52-0 N-Ethyl-2-pyrrolidone 2687-91-4 

Perfluorooctanoic acid (PFOA) 335-67-1 (1,1,3,3-tetramethylbutyl)phenol 27193-28-8 Phenylhydrazine hydrochloride 27140-08-5 

Perfluorooctanoic acid (PFOA) 335-67-1 (1,1,3,3-tetramethylbutyl)phenol 27193-28-8 Phenylhydrazine hydrochloride 27140-08-5 

Quadrosilan; 2,6-cis-Diphenylhexamethylcyclotetrasiloxane 

33204-76-1 4-chloro-o-toluidinium chloride 3165-93-3 BEH-TEBP 26040-51-7 

45

Bilaga 3 

Data inhämtat för de organiska Miljögifterna bland utfasningsämnena i KEMIs prioriteringsguide PRIO, inklusive hur de fördelar sig till avloppsslam samt mobilitet. 

Namn och CAS nr för de organiska miljögifter bland utfasningsämnena I KEMIs prioriteringsguide PRIO som finns med i WFD-listan eller SIN-list. 

Miljögift. Namn: CAS nr Förekommer i annan lista Miljögift. Namn: CAS nr Förekommer i annan lista 

1,3-Butadien 106-99-0 SIN listan Hexahydro-4-metylftalsyraanhydrid 19438-60-9 SIN listan 

Bensen 71-43-2 WFD Hexahydrometylftalsyraanhydrid 25550-51 SIN listan 

Benz[a]pyren 50-32-8 WFD 2-Metoxipropylacetat 70657-70-4 SIN listan 

Nonylfenol 25154-52-3 WFD Di(2-etylhexyl)ftalat 117-81-7 WFD 

4-Nonylfenol, grenad 84852-15-3 WFD Dibutylftalat 84-74-2 SIN listan 

Vinylklorid 75-01-04 SIN listan Akrylnitril 107-13-1 SIN listan 

Trikloreten 79-01-06 SIN listan Dinitrotoluen 25321-14-6 SIN listan 

Benzylklorid 100-44-7 SIN listan Azodikarbonamid 123-77-3 SIN listan 

1,3-Diklor-2-propanol 96-23-1 SIN listan 2,2’-[(3,3’-dimetoxi[1,1’-bifenyl]-4,4’-diyl)bis(azo)]bis[3-oxo-Nfenylbutyramid] 

6505-28-8 SIN listan 

klorparaffiner C10-13 85535-84-8 WFD 4,4’-diaminodifenylmeta 101-77-9 SIN listan 

2-Etoxietanol 110-80-5 SIN listan 2,2’-diklor-4,4’-metylendianilin 101-14-4 SIN listan 

Oxiran 75-21-8 SIN listan 1,3,5-Tris(oxiranylmetyl)-1,3,5-triazin-2,4,6(1H,3H,5H)-trion 2451-62-9 SIN listan 

1-klor-2,3-epoxipropan 106-89-8 SIN listan Dimetylformamid ”68-12-02 SIN listan 

Metyloxiran 75-56-9 SIN listan Akrylamid ”79-06-01 SIN listan 

Fenylglycidyleter 122-60-1 SIN listan Formamid ”75-12-07 SIN listan 

2-Metoxipropanol 1589-47-5 SIN listan Beck, koltjäre-, högtemperaturs 65996-93-2 SIN listan 

4-Hydroxi-3-(3-oxo-1-fenylbutyl)kumarin 81-81-2 SIN listan Eldningsolja, återstods- 68476-33-5 SIN listan 

1,2-Cyklohexandikarboxylsyraanhydrid 85-42-7 SIN listan Lacknafta, medeltung alifatisk 64742-82-1 SIN listan 

Namn och CAS nr för de organiska miljögifter bland utfasningsämnena I KEMIs prioriteringsguide PRIO där data hittats. 

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Förekommer 

i annan lista 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

Karbendazim (ISO) 10605-21-7 1,55E-06 200-250 Nej 4,20 -4,48 

Pyridin, alkylderivat 68391-11-7 4,05E-11 263-354 Nej 5,22-7,43 

Kreosot 8001-58-9 1000-316228 Ja X X X 

Återstoder (petroleum), 

ångkrackade 

64742-90-1 1584- 1E14 Ja X X X 

46

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Förekommer 

i annan lista 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

Destillat (petroleum), lätta 

nafteniska 

64741-52-2 1,4-1,5E3 19953- 

125892541 

Ja X 

Destillat (petroleum), tunga 

nafteniska 

64741-53-3 5,9-4,4E5 501187 - 

1,26E13 

Ja X 

Kolväten, C3-4-rika, 

petroleumdestillat 

68512-91-4 3,95E- 

1-6,9E2 

Nej 

Alkaner, C3-4-, Butanpropan 

blandning 

68475-59-2 7,07E-01 460 Nej 

Petroleumgaser, flytande 68476-85-7 1,28E-2 

-1,78 

35-2399 Ja X X 

Petroleumgaser, flytande, 

sweetened 

68476-86-8 1,28E-2 

-1,78 

35-2399 Ja X X 

Nafta 8030-30-6 1,29-1,71 80-125 Nej 

Ligroin 8032-32-4 1,29-1,71 80-125 Nej 

Nafta (petroleum), tung 

straight-run 

64741-41-9 2,01E-4-8,18 35-158489 Ja X X X 

Alifatisk lätt lacknafta, 

Industri bensin 

64742-89-8 2,92E-4 - 

2,98E-3 

1000 -50118 Ja X X X 

Nafta (petroleum), fullrange 

alkylat- 

64741-64-6 2,01E-4-8,18 35-158489 Ja X X X 

Mineralterpentin 8052-41-3 708- 

5495409 

Ja X X X 

Aromatisk lacknafta, 

medeltung 

64742-95-6 10 Nej 

Bensin 86290-81-5 60 - 229 Nej 

Nafta (petroleum), 

väteavsvavlad lätt, avaromatiserad 

92045-53-9 2,92E-4 - 

2,98E-3 

1000 - 50119 Ja X X X 

Destillat (petroleum), 

lösningsmedelsraffinerade 


64741-88-4 900–100000 Ja X X X 


lätta 

paraffiniska 

64741-89-5 900–100000 Ja X X X 

Återstodsoljor (petroleum), 

lösningsmedelsavasfalterade 

64741-95-3 3,21E-4 

-4,34 

19952623- 

1,26E13 

Ja X 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

47

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Förekommer 

i annan lista 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 



tunga nafteniska, naftenolja 

64741-96-4 5,8E-5 - 4,34 501187 

-12600000 

000000 

Ja X 


lätta 

nafteniska 

64741-97-5 1,42E-5 - 

1,48E-2 

19951 - 

125892541 

Ja X 



64742-01-4 3,21E-4 - 

4,34 

12589254 - 

1,59E13 

Ja X 


vätebehandlade tunga 

nafteniska 

64742-52-5 5,8E-5 - 4,34 501187 - 

1,26E13 

Ja X 

Destillat (petroleum), vätebehandlade 

lätta nafteniska 

64742-53-6 1,42E-5 - 

1,48E-2 

19953 - 

125892541 

Ja X 


vätebehandlade tunga 

paraffiniska 

64742-54-7 7,8E-5 - 4,34 630957 - 

1,26E13 

Ja X 


vätebehandlade lätta paraffiniska 

64742-55-8 1,42E-5 - 

1,48E-2 

19952 - 

125892541 

Ja X 


lösningsmedelsavvaxade 


64742-56-9 1,42E-5 - 

1,48E-2 

19952 - 

125892541 

Ja X 


vätebehandlade 

64742-57-0 3,1E-4 - 4,34 12589254 - 

1,26E13 

Ja X 



64742-62-7 3,1E-4 - 4,34 12589254 - 

1,26E13 

Ja X 



tunga nafteniska 

64742-63-8 5,8E-5 - 4,34 501187 

-1,26E13 

Ja X 

Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade 

tunga 

paraffiniska, Petroleumdestillat, 

alifatiskt (C13-C17), kp 

218-315 gr C 

64742-65-0 7,8E-5 - 4,34 630957 - 

1,26E13 

Ja X 

Paraffinoljor (petroleum), 

katalytiskt avvaxade tunga 

64742-70-7 7,8E-5 - 4,34 630957 - 

1,26E13 

Ja X 

Paraffinoljor (petroleum), 

katalytiskt avvaxade lätta 

64742-71-8 1,42E-5 - 

1,48E-2 

19952 - 

125892541 

Ja X 

Bis(pentabromfenyl)eter 1163-19-5 1,93E-08 1995262 Ja X 

Smörjoljor (petroleum), C20- 

50, vätebehandladeneutrala 

oljebaserade, högviskösa 

72623-85-9 7,8E-5 - 4,34 630957 - 

1,26E13 

Ja X 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 

48

Miljögift 

Namn: CAS nr 

Förekommer 

i annan lista 

K H 


K OC 



avloppsslam 

Immobil 

K OC 

> 5 000 

Obetydlig 


2 000–5 000 


K OC 

500–2 000 pKa 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 5 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 7 neutral 

pKa ranking 

BCF jord 

pH 9 


30, vätebehandlade neutrala 

oljebaserade 

72623-86-0 1,42E-5 - 

1,48E-2 

19952 - 

125892541 

Ja X 


50, vätebehandlade neutrala 

oljebaserade 

72623-87-1 7,8E-5 - 4,34 630957 - 

1,26E13 

Ja X 

1,2,5,6,9,10-Hexabromcyklododekan 

3194-55-6 4,60E-05 59000 Ja X 

Klordifluormetan 75-45-6 4,06E-02 8,6 Nej 

Namn och CAS nr för de organiska miljögifter bland utfasningsämnena I KEMIs prioriteringsguide PRIO där data inte hittats. 


Blynaftenat 61790-14-5 Nafta (petroleum), vätebehandlad tung 64742-48-9 Nafta (petroleum), full-range straight-run 64741-42-0 

Blynaftenat 50825-29-1 Lacknafta, lätt avaromatiserad 64742-49-0 Nafta (petroleum), tung alkylat- 64741-65-7 

Bly-2-etylhexanoat 301-08-6 Kolväten, C3-4- 68476-40-4 Nafta (petroleum), lätt alkylat- 64741-66-8 

Tetraetylbly 78-00-2 Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade 

medeltunga 

64741-91-9 Nafta (petroleum), lösningsmedelsraffinerad lätt, 

bensin 

64741-84-0 

Isobutan 

(innehållande >0,1% butadien (203-450-8)) 

75-28-5 Destillat (petroleum), syrabehandlade medeltunga 64742-13-8 Solventnafta (petroleum), vätebehandlad lätt naftenisk 92062-15-2 

Tetraklormetan 56-23-5 Destillat (petroleum), syrabehandlade lätta 64742-14-9 Destillat (petroleum), lerbehandlade tunga paraffiniska 

64742-36-5 

1,2-dikloretan 107-06-2 Destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga 64742-46-7 Smörjoljor 74869-22-0 

Tjära, stenkols 8007-45-2 Destillat (petroleum), väteavsvavlade medeltunga 64742-80-9 Smörjoljor (petroleum), C17-35, lösningsmedelsextraherade, 

avvaxade, vätebehandlade 

92045-42-6 

Petroleum, lösningsmedelsextrakt av lätt nafteniskt 

destillat 

64742-03-6 Smörjfetter 74869-21-9 Smörjoljor (petroleum), hydrokrackade icke 

aromatiska lösningsmedelsavparaffinerade 

92045-43-7 

Petroleum, lösningsmedelsextrakt av tungt paraffiniskt 

destillat 

64742-04-7 Råparaffin (petroleum) 64742-61-6 Smörjoljor (petroleum), basoljor, paraffiniska 93572-43-1 

Petroleum, lösningsmedelsextrakt av lätt paraffiniskt 

destillat 

64742-05-8 Råparaffin (petroleum), vätebehandlat 92062-09-4 Smörjoljor (petroleum), C>25, lösningsmedelsextraherade, 

avasfalterade, avvaxade, hydrerade 

101316-69-2 

Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 64741-45-3 Petrolatum (Petroleum) 8009-03-08 Smörjoljor (petroleum), C20-35, lösningsmedelsextraherade, 

avvaxade, hydrerade 

101316-71-6 

Eldningsolja, återstoder straight-run gasoljor, 

högsvavlig 

68476-32-4 Petrolatum (petroleum), oxiderad 64743-01-7 Smörjoljor (petroleum), C24-50, lösningsmedelsextraherade, 

avvaxade, hydrerade 

101316-72-7 

Petroleum 8002-05-09 Petrolatum (petroleum), lerbehandlat 100684-33-1 2-etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia- 

4-tenntetradekanoat 

15571-58-1 

49

50

Identifiering av fokusämnen för slam – organiska miljögifter 

Box 14057 • 167 14 Bromma 

Tfn 08 506 002 00 

Fax 08 506 002 10 

svensktvatten@svensktvatten.se 

www.svensktvatten.se

Rapport

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?