Sweden Yearbook - 2012

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2012

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2012 

Statistiska centralbyrån 

2012

Statistical Yearbook of Sweden 2012 

Official Statistics of Sweden 

Statistics Sweden 

2012 

Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914 

Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914 

Producent 

Producer 

SCB, kommunikationsavdelningen 

Statistics Sweden, Communication Department 

Box 24300, SE-104 51 Stockholm 

+46 8 506 940 00 

statistisk.arsbok@scb.se 

Förfrågningar Eva Ullberg +46 8 506 941 22 

Inquiries 

eva.ullberg@scb.se 

Maria Sjölander +46 8 506 940 53 

maria.sjolander@scb.se 

Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och 

på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: 

Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2012. 

This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and 

quoted. When quoting, please state the source as follows: 

Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2012. 

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar 

av statistiken. 

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing 

the statistics. 

Omslag/Cover: Ateljén SCB 

Omslagsbild/Cover photo: Jan-Aage Haaland 

ISSN 1654-4420 (online) 

ISSN 0081-5381 (print) 

ISBN 978-91-618-1548-7 (print) 

URN:NBN:SE:SCB-2012-A01BR1201_pdf (pdf) 

Printed in Sweden 

SCB-Tryck, Örebro 2011.12

Förord 

Foreword 

Statistisk årsbok för Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som läsare ett smakprov av 

den statistik som produceras i Sverige. Vill du fördjupa dig i något område hänvisar vi till de 

webbplatser och databaser där Sveriges officiella statistik finns tillgänglig. 

Bokens innehåll presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagramrubriker 

är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt kan hitta tabellen du 

söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella 

översikter finns på sidorna med blå kant, i slutet av boken. 

Statistisk årsboks redaktion består av ett stort antal personer som på olika sätt bidragit till framställningen 

av 2012 års bok. Projektledare har varit Emma Luukka och produktionssamordnare Eva 

Ullberg. Samtliga har medverkat till att utföra produktionen så effektivt och rationellt som möjligt. 

SCB:s olika ämnesansvariga har bidragit med statistikunderlag och värdefulla synpunkter. 

SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter, organisationer och enskilda personer som 

också bistått med underlag till årsboken. 

Ett speciellt tack riktas även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland för ovärderlig hjälp 

med de internationella tabellerna. 

Statistiska centralbyrån, november 2011 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander Lindbom 

The Statistical Yearbook of Sweden has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the 

statistics that are produced in Sweden. If you would like in-depth information in an area that interests you, 

please visit the websites and databases where the official statistics of Sweden are available. 

The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables 

and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English), make it easy to find 

the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources. 

International tables are available at the end of the book where the pages are marked with blue edges. 

The editorial staff of the Statistical Yearbook of Sweden consists of a large number of persons who have 

contributed in different ways to the production of the 2012 edition. The project manager was Emma Luukka 

and project coordinator was Eva Ullberg. All the editorial staff have contributed to efficient and rational 

production to the highest degree. 

The subject departments have supplied the statistics together with their valuable viewpoints. 

Statistics Sweden would like to thank all the government agencies, organisations and individuals who 

provided valuable information for the yearbook. 

And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for invaluable help with the international 

tables. 

Statistics Sweden, November 2011 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander Lindbom

Innehåll Statistisk årsbok 2012 

Innehåll 

Contents 

Sida 

Page 

Förord 3 

Preface 

Teckenförklaring 5 

Key to symbols 

Kvalitetsdeklaration 6 

Quality declaration 

Geografiska uppgifter 7 

Geographical data 

Väder 21 

Weather 

Miljö 33 

Environment 

Befolkning 59 

Population 

Jordbruk, skogsbruk och fiske 105 

Agriculture, forestry and fishery 

Näringsverksamhet 127 

Business activities 

Energi 145 

Energy 

Boende, byggande och bebyggelse 159 

Housing and construction 

Handel med varor och tjänster 171 

Trade in goods and services 

Transporter och kommunikationer 187 

Transport and communications 

Informations- och kommunikationsteknik 

217 

Information technology 

Arbetsmarknad 231 

Labour market 

Hushållens ekonomi 265 

Household finances 

Priser och konsumtion 283 

Prices and consumption 

Nationalräkenskaper 301 

National accounts 

Offentlig ekonomi 315 

Public finances 

Sida 

Page 

Finansmarknad 339 

Financial market 

Socialförsäkring 353 

Social insurance 

Socialtjänst 365 

Social welfare 

Hälso- och sjukvård 377 

Health and medical care 

Rättsväsende 399 

Judicial system 

Utbildning och forskning 427 

Education and research 

Kultur och fritid 465 

Culture and leisure 

Demokrati 495 

Democracy 

Medelsvensson och topplistor 513 

The average Swede and top charts 

Internationella översikter 535 

International perspectives 

Förkortningar 570 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 571 

Notes 

Statistiska standarder 581 

Standards, classifications 

SI-systemet 583 

Système International d’Unités 

Mått och vikt 584 

Weights and measures 

Engelskt sakregister 586 

English subject index 

Svenskt sakregister 593 

Swedish subject index 

Redaktion och foto 605 

Editorial staff and photo 

En detaljerad innehållsförteckning återfinns i början av varje ämnesavsnitt 

A detailed list of contents will be found at the beginning of each subject division 

4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 

Teckenförklaring 

Teckenförklaring 

Key to symbols 

Sveriges officiella statistik 

Official Statistics of Sweden 

Upprepning “ Repetition 

Intet finns att redovisa (värdet noll) – Zero 

Mindre än hälften av den använda enheten 0 

0,0 

Less than half unit of measure 

Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för 

att anges 

. . Data not available 

Uppgift kan inte förekomma . Not applicable 

Preliminär uppgift (markeras inte i de 

internationella tabellerna) 

* Provisional or estimated figure 

(not used in the international tables) 

Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below) 

Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below) 

Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below) 

En streckad linje, som avskär en tidsserie, 

markerar att uppgifterna på ömse 

sidor om linjen inte är fullt jämförbara. 

I tabeller med avrundade tal kan 

smärre avvikelser förekomma mellan 

summan av dessa tal och den 

redovisade slutsumman. 

Substantial breaks in the homogeneity 

of a series are indicated by a vertical 

dotted line through the column. 

In tables where figures have been 

rounded to the nearest final digit, there may 

be a slight discrepancy in the sum of the 

items as shown. 

Note for foreign readers 

If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) 

by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000. 

Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,). 

Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a) 

Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. 

Ton, t = Metric tonnes 

Km 2 = Sq. km. 

Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2012 

Kvalitetsdeklaration 

Quality declaration 

Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2011. Viss statistik kan ha 

reviderats eller förändrats efter publiceringen. 

The data in Statistical Yearbook 2012 was collected during 2011. Some of the statistics may have been revised 

or changed since the date of publishing. 

När det gäller årsboksuppgifternas kvalitet hänvisas till: 

– angivna källor 

– SCB:s webbplats – www.scb.se 

For information on the quality of data in the yearbook, please see: 

– stated sources 

– Statistics Sweden’s website – www.scb.se 


Geografiska uppgifter 

Geographical data

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2012 

1 – Geografiska uppgifter 


Sida 

Page 

1.1 Berg, sjöar, vattendrag och öar i 

Sverige ...............................................................9 

Mountains, lakes, watercourses and 

islands in Sweden 

1.2 Geografiska uppgifter ...............................10 


1.3 Öar i Sverige ..............................................11 

Islands in Sweden 

1.4 Kust och stränder i Sverige .....................13 

Coast and shores in Sweden 

Sida 

Page 

1.5 Land- och vattenarealer inkl. 

havsvatten den 1 januari 2011, km 2 ................ 14 

Area of land and water incl. seawater, sq. 

km. 

1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 19 

Coast and shores, by county 

1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter 

storleksklass, länsvis ..................................... 20 

All islands in seas or lakes, by size and 

county 



1.1 

Berg, sjöar, vattendrag och öar i Sverige1 

Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden 


1) Enhet vid älvar korrigerad 2012-02-03. 

Källa: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmäteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se) 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



1.2 



Bergshöjder, meter över havet 

Norrbottens län 

Kebnekaise (Giebmegáisi) 1 2 106 

Sarektjåhkkå 2 089 

Kaskasatjåkka (Gasskasèohkka) 2 076 

(Sulitelma (Sulidälbmá) 1 860) 

Västerbottens län 

Norra Storfjället (Stoere Vaerie) 1 768 

(Marsfjället (Maaresvaerie) 1 590) 

Jämtlands län 

Helagsfjället (Maajåelkie) 1 796 

Templet (Storsola) 1 728 

Lillsylen 1 702 

(Åreskutan 1 420) 

(Sielkentjahke 1 315) 

Västernorrlands län 

Solbergsliden 594 

Dalarnas län 

Storvätteshågna (Gealta) 1 204 

Mulen 1 191 

Härjehågna 1 185 

(Städjan 1 131) 

(Transtrandsfjällen 948) 

Värmlands län 

Granberget vid Höljes 701 

Brånberget 691 

Västra Götalands län 

Galtåsen 362 

Hökensås 354 

Ålleberg 334 

Kinnekulle 306 

Billingen 304 

Jönköpings län 

Tomtabacken 377 

(Taberg 343) 

Östergötlands län 

Stenabohöjden 328 

(Omberg 264) 

Hallands län 

Hallandsås-Högalteknall 226 

Skåne län 

Söderåsen 212 

Sjöar, km 2 vattenyta 

Vänern 5 519 

Vättern 1 886 

Mälaren 1 090 

Hjälmaren 477 

Storsjön 456 

Torneträsk (Duortnosjávri) 330 

Siljan 292 

Hornavan (Tjårvek) 262 

Akkajaure 260 

Uddjaure (Ujják) 249 

Storavan (Buovđđahávva) 184 

Bolmen 173 

Storuman (Stuora Ubmeje) 171 

Stora Lulevatten (Stuor Julevu) 163 

Kallsjön 159 

Vattendrag 2 , km 

Göta älv / Klarälven 731 

Dalälven 541 

Torneälven (Duortnoseatnu) 513 

Kalixälven (Gáláseatnu) 460 

Luleälven (Julevädno) 457 

Vindelälven (Viddolätno) 450 

Umeälven 449 

Ångermanälven 447 

Ljusnan 437 

Indalsälven 426 

Skellefteälven 410 

1) De samiska namnen anges i förekommande fall inom parentes. 

2) Här återges den totala längden från källan till havet oavsett 

om källa eller avrinningsområde ligger i Norge eller Finland. 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI, Faktablad 

nr 44, 2010 och Faktablad nr 39, 2008 (www.smhi.se). 



1.3 

Öar i Sverige 

Islands in Sweden 

Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö 

har närmare 11 000 vardera. Tio kommuner består endast av öar. Om man 

räknar med de minsta öarna, de som endast är några kvadratmeter stora, 

finns det sammanlagt 221 800 stycken i de svenska haven, insjöarna och 

vattendragen. 

De 50 största öarna, hektar 

Nr Önamn Län Areal, ha 

1 Gotland Gotlands 299 400 

2 Öland Kalmar 134 700 

3 Orust Västra Götalands 34 560 

4 Hisingen Västra Götalands 19 884 

5 Värmdö Stockholms 18 140 

6 Tjörn Västra Götalands 14 754 

7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790 

8 Fårö Gotlands 11 330 

9 Selaön Södermanlands 9 472 

10 Gräsö Uppsala 9 326 

11 Svartsjölandet Stockholms 8 202 

12 Hertsön Norrbottens 7 342 

13 Alnön Västernorrlands 6 779 

14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765 

15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634 

16 Ingarö Stockholms 6 326 

17 Ljusterö Stockholms 6 205 

18 Torsö Västra Götalands 6 203 

19 Ammerön Jämtlands 5 990 

20 Kållandsö Västra Götalands 5 678 

21 Hemsön Västernorrlands 5 439 

22 Mörkö Stockholms 5 166 

23 Ornö Stockholms 4 899 

24 Hammarö Värmlands 4 880 

25 Bolmsö Kronobergs 4 213 

26 Härnön Västernorrlands 4 183 

27 Frösön Jämtlands 4 100 

28 Gotska Sandön Gotlands 3 654 

29 Vätö Stockholms 3 435 

30 Lidingö Stockholms 3 026 

31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687 

32 Adelsö Stockholms 2 608 

33 Visingsö Jönköpings 2 504 

34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501 

35 Sandön Norrbottens 2 488 

36 Singö Stockholms 2 477 

37 Torö Stockholms 2 462 

38 Ängesön Västerbottens 2 417 

39 Holmön Västerbottens 2 395 

40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395 

41 Rånön Norrbottens 2 393 

42 Obbolaön Västerbottens 2 371 

43 Utö Stockholms 2 357 

44 Lovön Stockholms 2 322 

45 Södra Muskö Stockholms 2 250 

46 Sollerön Dalarnas 2 225 

47 Blidö Stockholms 2 187 

48 Torpön Östergötlands 2 178 

49 Storön Norrbottens 2 125 

50 Ängsön Västmanlands 2 101 


Detta är en ö 

En ö definieras i uppslagsböcker som 

landmassa omfluten av vatten. Inget står 

om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s 

undersökning har kanaler inte ansetts 

avgränsa öar – om det inte tidigare har 

funnits vatten i form av sund eller 

liknande på platsen. Uppgifterna om 

öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets 

digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De 

minsta öarna som ingår i denna studie är 

endast några kvadratmeter stora. 

De tusen öarnas land 

Det totala antalet öar i hav, insjöar och 

vattendrag är 221 800 stycken. Det 

motsvarar sammanlagt 2,6 procent av 

Sveriges landareal. De län som har flest 

antal öar är Stockholms län och Västra 

Götalands län med vardera cirka 30 000 

öar. Kommuner med flest antal öar är 

Norrtälje och Värmdö med närmare 

11 000 vardera, följt av Östhammar med 

omkring 7 500 och Oskarshamn med 

cirka 6 000. Tio kommuner består endast 

av öar; Ekerö, Värmdö, Lidingö, 

Mörbylånga, Borgholm, Gotland, Öckerö, 

Tjörn, Orust och Hammarö. 

. 



Flest havsöar i Stockholm 

98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest 

havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I 

Västra Götalands län kan antalet öar räknas till 

drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till 

närmare 13 000. Kommuner med flest havsöar 

är samma som ligger i topp vad gäller totala 

antalet öar, dvs. Norrtälje (10 500), Värmdö 

(10 500), Östhammar (7 100) och Oskarshamn 

(5 400). Av de 87 kommuner som har havskust 

saknar fem havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, 

Skurup, Ystad och Laholm. 

Flest insjööar i Arjeplog 

Det finns 123 400 öar i insjöarna, inklusive 

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i 

vattendragen. Till insjööarna räknas även de öar 

som ligger i insjöar på havsöar. Län med störst 

antal insjööar är Västra Götalands (15 500), 

Norrbottens (13 700) och Värmlands (12 400). 

Den kommun som i särklass har flest insjööar är 

Arjeplog (4 700). Därefter kommer Strömsunds 

kommun (2 900), Lidköping (2 600) och Säffle 

(2 400). 

Kommunerna Lidingö och Vaxholm, saknar 

helt öar i insjöar. 

14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern 

I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår 

största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285 

stycken. Vättern är med sina 858 öar den sjö av 

våra fyra största sjöar som har minst antal öar. I 

Mälaren finns det 1 416 öar och i Hjälmaren 

1 283 stycken. 

Men de flesta är små, mycket små 

Av de 221 800 öarna är det 68 procent som har 

mindre landareal än 1 000 kvadratmeter. Det 

innebär att majoriteten av öarna bara är drygt 

30x30 meter. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101 

(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö. 



1.4 

Kust och stränder i Sverige 

Coast and shores in Sweden 

Nio och ett halvt varv runt jordklotet. Så lång är Sveriges totala fastlandskust 

inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket 

innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare. 


Detta är en kust 

Med kust avses landsträckan utmed hav eller 

större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker 

gränslinjen mellan land och vatten. Här i 

årsboken använder vi begreppet kust endast i 

benämningen fastlandskust, alltså det ställe där 

fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten 

blir då längden på gränslinjen 

mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet 

strandlinje används i alla övriga fall där land 

möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd 

är beräknade utifrån Lantmäteriets 

digitala vattenkarta i skala 1:10 000. 

Nio och ett halvt varv runt jorden 

Den sammanlagda längden på fastlandskusten 

och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det 

motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet. 

Av den totala längden svarar insjöarnas och 

vattendragens stränder för 312 300 km, stränder 

på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km, 

havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten 

för 11 500 km. 

Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten 

Av länen har Norrbottens län den i särklass 

längsta sammanlagda längden kust och strand – 

22 procent av den totala längden i landet. 

Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre 

än en procent av rikssiffran. 

De 15 kommuner med längst kust- och 

strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive 

Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast 

sträcka strand och kust är ytmässigt sett små 

kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner 

i Skåne. 

I Kiruna kommun finns imponerande 16 800 

km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och 

strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i 

Stockholms län med sina 5 km. 

Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd 

per km 2 är 860 meter – och räknat per person 

blir det 41 meter kust och strand. 

Vänern har 1 790 km strand 

Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta 

strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km, 

Vättern har 550 km och Hjälmaren 357 km. 

Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km 

Kod Kommun Insjöar och 

vattendrag 

Öar i insjöar 

och 

vattendrag 

Havsöar Fastlandskust 

Strand och 

kust totalt 

Andel av 

rikets kust o. 

stränder % 

Längst 

2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3 

2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0 

2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9 

2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0 

2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8 

2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4 

2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0 

2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8 

2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7 

2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7 

Kortast 

0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001 

1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002 

0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004 

1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006 

1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006 

1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006 

0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008 

1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009 

0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010 

0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.5 

Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2 

Area of land and water incl. seawater, sq. km. 

Kod 

Code 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 

Land area 1 

Inlandsvatten 

exkl. de 4 

stora sjöarna 

Inland water excl. 

the 4 

large lakes 

Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


Land area and 

inlandwater excl. 

the 4 

large lakes 

De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

The 4 

large lakes 

Havsvatten 

ut till 

territorialgränsen 

Seawater 

Totalareal land 

och vatten inkl. 

havsvatten 

Total area of land, 

inland water and 

seawater 

01 Stockholms län 6 519,3 269,9 6 789,2 379,6 9 470,9 16 639,7 

0114 Upplands Väsby 75,4 4,9 80,3 4,0 – 84,3 

0115 Vallentuna 360,1 11,1 371,2 – – 371,2 

0117 Österåker 310,8 11,5 322,3 – 236,0 558,2 

0120 Värmdö 443,0 8,4 451,3 – 2 547,6 2 998,9 

0123 Järfälla 54,1 1,1 55,2 8,2 – 63,4 

0125 Ekerö 216,4 1,2 217,6 169,0 – 386,6 

0126 Huddinge 131,3 8,6 139,9 1,5 – 141,5 

0127 Botkyrka 194,8 10,0 204,9 5,4 13,3 223,6 

0128 Salem 54,3 7,5 61,8 9,7 – 71,5 

0136 Haninge 457,5 6,5 464,0 – 1 709,6 2 173,7 

0138 Tyresö 69,5 3,4 72,9 – 28,2 101,1 

0139 Upplands-Bro 237,1 6,3 243,4 85,0 – 328,5 

0140 Nykvarn 153,5 16,7 170,2 8,0 – 178,2 

0160 Täby 60,6 5,4 66,0 – 5,3 71,3 

0162 Danderyd 26,5 0,2 26,7 – 5,9 32,6 

0163 Sollentuna 52,9 3,2 56,2 – 2,2 58,3 

0180 Stockholm 188,1 5,2 193,3 15,9 7,1 216,2 

0181 Södertälje 525,6 32,9 558,4 53,0 86,5 697,9 

0182 Nacka 95,5 4,5 100,0 – 29,6 129,6 

0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,8 0,0 – 8,8 

0184 Solna 19,4 1,2 20,6 0,5 0,7 21,8 

0186 Lidingö 30,9 0,3 31,2 – 20,2 51,4 

0187 Vaxholm 57,7 0,7 58,4 – 49,4 107,7 

0188 Norrtälje 2 010,8 107,7 2 118,4 – 3 787,0 5 905,5 

0191 Sigtuna 327,9 4,6 332,4 19,2 – 351,6 

0192 Nynäshamn 357,2 6,8 364,1 – 942,3 1 306,4 

03 Uppsala län 8 208,4 228,8 8 437,2 203,1 3 365,3 12 005,6 

0305 Håbo 143,4 2,8 146,2 40,0 – 186,2 

0319 Älvkarleby 213,4 21,8 235,2 – 380,6 615,8 

0330 Knivsta 283,5 4,1 287,6 9,4 – 296,9 

0331 Heby 1 171,7 60,0 1 231,7 – – 1 231,7 

0360 Tierp 1 550,5 59,6 1 610,1 – 978,9 2 589,0 

0380 Uppsala 2 189,1 45,5 2 234,6 11,5 – 2 246,1 

0381 Enköping 1 184,1 3,9 1 187,9 142,3 – 1 330,2 

0382 Östhammar 1 471,6 30,9 1 502,6 – 2 005,8 3 508,4 

04 Södermanlands län 6 103,1 503,6 6 606,7 457,6 1 689,4 8 753,7 

0428 Vingåker 372,5 41,6 414,1 27,8 – 441,9 

0461 Gnesta 462,7 77,7 540,4 – – 540,4 

0480 Nyköping 1 427,9 134,9 1 562,8 – 515,0 2 077,7 

0481 Oxelösund 35,6 0,2 35,8 – 724,6 760,3 

0482 Flen 722,0 108,6 830,6 – – 830,6 

0483 Katrineholm 1 025,4 94,7 1 120,1 75,8 – 1 195,9 

0484 Eskilstuna 1 103,8 23,5 1 127,2 130,3 – 1 257,5 

0486 Strängnäs 741,6 14,8 756,4 223,6 – 980,0 

0488 Trosa 211,0 7,7 218,7 – 449,8 668,5 

05 Östergötlands län 10 604,6 1 041,5 11 646,1 642,7 2 335,3 14 624,1 

0509 Ödeshög 431,6 20,8 452,4 219,9 – 672,3 

0512 Ydre 679,0 103,6 782,7 – – 782,7 

0513 Kinda 1 135,3 173,5 1 308,7 – – 1 308,7 

0560 Boxholm 528,3 78,7 607,0 – – 607,0 

0561 Åtvidaberg 690,4 93,9 784,3 – – 784,3 

0562 Finspång 1 061,6 160,2 1 221,7 – – 1 221,7 

0563 Valdemarsvik 739,0 42,7 781,7 – 1 277,9 2 059,6 

0580 Linköping 1 435,8 140,1 1 575,9 – – 1 575,9 

0581 Norrköping 1 503,6 108,4 1 612,0 – 417,0 2 029,0 

0582 Söderköping 677,9 13,3 691,2 – 638,2 1 329,5 

0583 Motala 988,3 68,9 1 057,1 216,4 – 1 273,5 

0584 Vadstena 182,5 26,4 208,9 206,4 – 415,2 

0586 Mjölby 548,8 11,0 559,7 – – 559,7 

06 Jönköpings län 10 494,6 757,9 11 252,5 501,4 – 11 753,9 

0604 Aneby 520,5 36,2 556,7 – – 556,7 

0617 Gnosjö 422,8 29,7 452,4 – – 452,4 




1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2 (forts.) 

Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten 

exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

0642 Mullsjö 201,5 10,8 212,4 – – 212,4 

0643 Habo 329,5 6,2 335,7 128,2 – 463,9 

0662 Gislaved 1 143,4 82,7 1 226,2 – – 1 226,2 

0665 Vaggeryd 829,0 33,6 862,5 – – 862,5 

0680 Jönköping 1 488,9 73,2 1 562,1 373,3 – 1 935,4 

0682 Nässjö 934,9 58,8 993,7 – – 993,7 

0683 Värnamo 1 222,8 168,5 1 391,2 – – 1 391,2 

0684 Sävsjö 682,6 50,4 733,0 – – 733,0 

0685 Vetlanda 1 509,6 99,1 1 608,6 – – 1 608,6 

0686 Eksjö 803,9 73,8 877,7 – – 877,7 

0687 Tranås 405,0 35,0 440,0 – – 440,0 

07 Kronobergs län 8 468,0 962,1 9 430,1 – – 9 430,1 

0760 Uppvidinge 1 178,0 54,6 1 232,6 – – 1 232,6 

0761 Lessebo 414,8 43,8 458,5 – – 458,5 

0763 Tingsryd 1 049,4 163,6 1 213,0 – – 1 213,0 

0764 Alvesta 977,6 99,0 1 076,6 – – 1 076,6 

0765 Älmhult 895,4 87,9 983,3 – – 983,3 

0767 Markaryd 520,2 15,4 535,6 – – 535,6 

0780 Växjö 1 673,6 251,4 1 925,0 – – 1 925,0 

0781 Ljungby 1 757,9 246,1 2 004,0 – – 2 004,0 

08 Kalmar län 11 219,1 474,9 11 694,0 – 8 901,0 20 595,0 

0821 Högsby 754,4 48,3 802,6 – – 802,6 

0834 Torsås 470,9 1,4 472,3 – 135,9 608,2 

0840 Mörbylånga 669,9 1,3 671,2 – 2 390,3 3 061,5 

0860 Hultsfred 1 127,1 65,9 1 193,0 – – 1 193,0 

0861 Mönsterås 602,0 8,3 610,3 – 335,5 945,8 

0862 Emmaboda 692,3 30,1 722,4 – – 722,4 

0880 Kalmar 961,8 3,4 965,2 – 291,7 1 256,9 

0881 Nybro 1 177,1 30,1 1 207,2 – – 1 207,2 

0882 Oskarshamn 1 054,8 47,9 1 102,8 – 1 191,8 2 294,5 

0883 Västervik 1 881,9 153,5 2 035,4 – 1 570,6 3 606,0 

0884 Vimmerby 1 145,4 80,5 1 225,9 – – 1 225,9 

0885 Borgholm 680,2 3,6 683,8 – 2 985,3 3 669,1 

09 Gotlands län 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3 

0980 Gotland 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3 

10 Blekinge län 2 946,7 108,7 3 055,4 – 3 901,5 6 956,9 

1060 Olofström 391,9 23,5 415,4 – – 415,4 

1080 Karlskrona 1 046,9 28,8 1 075,7 – 2 272,6 3 348,2 

1081 Ronneby 829,8 36,2 866,0 – 381,8 1 247,9 

1082 Karlshamn 491,3 19,8 511,1 – 325,4 836,5 

1083 Sölvesborg 186,5 0,4 186,9 – 921,7 1 108,6 

12 Skåne län 11 035,4 333,1 11 368,5 – 5 755,5 17 124,0 

1214 Svalöv 390,5 0,6 391,1 – – 391,1 

1230 Staffanstorp 107,6 0,3 107,9 – – 107,9 

1231 Burlöv 18,8 0,1 18,9 – 0,4 19,3 

1233 Vellinge 143,2 1,0 144,2 – 559,8 704,0 

1256 Östra Göinge 434,9 18,5 453,4 – – 453,4 

1257 Örkelljunga 321,5 10,0 331,5 – – 331,5 

1260 Bjuv 116,2 0,3 116,4 – – 116,4 

1261 Kävlinge 153,8 0,6 154,5 – 139,2 293,7 

1262 Lomma 55,6 0,5 56,1 – 34,6 90,7 

1263 Svedala 219,0 8,6 227,6 – – 227,6 

1264 Skurup 195,2 0,9 196,1 – 300,6 496,6 

1265 Sjöbo 495,7 13,6 509,2 – – 509,2 

1266 Hörby 422,8 12,4 435,2 – – 435,2 

1267 Höör 293,0 28,7 321,7 – – 321,7 

1270 Tomelilla 398,7 0,7 399,4 – – 399,4 

1272 Bromölla 163,4 22,9 186,2 – 10,7 196,9 

1273 Osby 578,5 23,5 601,9 – – 601,9 

1275 Perstorp 159,8 3,0 162,8 – – 162,8 

1276 Klippan 376,5 4,9 381,4 – – 381,4 

1277 Åstorp 93,0 0,2 93,2 – – 93,2 

1278 Båstad 218,4 0,5 218,8 – 668,5 887,3 

1280 Malmö 155,6 0,9 156,5 – 178,7 335,1 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1281 Lund 430,3 12,6 442,9 – – 442,9 

1282 Landskrona 141,2 12,3 153,4 – 149,1 302,5 

1283 Helsingborg 346,3 1,0 347,2 – 78,5 425,7 

1284 Höganäs 144,3 0,2 144,5 – 535,7 680,2 

1285 Eslöv 421,7 4,9 426,5 – – 426,5 

1286 Ystad 352,4 4,3 356,7 – 858,8 1 215,5 

1287 Trelleborg 342,1 1,8 343,9 – 837,8 1 181,7 

1290 Kristianstad 1 251,7 94,3 1 346,0 – 482,5 1 828,5 

1291 Simrishamn 394,2 0,7 394,9 – 871,7 1 266,6 

1292 Ängelholm 422,6 10,9 433,4 – 49,0 482,4 

1293 Hässleholm 1 276,5 37,6 1 314,2 – – 1 314,2 

13 Hallands län 5 461,6 257,9 5 719,5 – 3 040,7 8 760,2 

1315 Hylte 951,1 101,2 1 052,4 – – 1 052,4 

1380 Halmstad 1 020,1 16,3 1 036,4 – 669,5 1 705,9 

1381 Laholm 888,5 18,6 907,0 – 61,9 969,0 

1382 Falkenberg 1 115,4 46,7 1 162,1 – 676,5 1 838,6 

1383 Varberg 874,2 39,7 913,9 – 796,8 1 710,7 

1384 Kungsbacka 611,4 35,4 646,8 – 836,0 1 482,8 

14 Västra Götalands 23 956,1 1 432,7 25 388,8 3 555,3 5 556,0 34 500,1 

1401 Härryda 268,4 24,4 292,8 – – 292,8 

1402 Partille 57,2 2,2 59,4 – – 59,4 

1407 Öckerö 25,9 0,1 26,0 – 490,4 516,4 

1415 Stenungsund 253,5 14,1 267,6 – 35,4 303,1 

1419 Tjörn 168,2 0,7 169,0 – 684,7 853,7 

1421 Orust 389,0 4,5 393,5 – 487,8 881,3 

1427 Sotenäs 139,2 1,3 140,4 – 549,7 690,2 

1430 Munkedal 638,4 33,7 672,1 – 7,4 679,5 

1435 Tanum 923,6 37,6 961,2 – 1 368,2 2 329,4 

1438 Dals-Ed 729,7 101,2 830,9 – – 830,9 

1439 Färgelanda 593,1 29,3 622,3 – – 622,3 

1440 Ale 318,3 15,0 333,3 – – 333,3 

1441 Lerum 260,3 49,9 310,2 – – 310,2 

1442 Vårgårda 428,7 14,8 443,5 – – 443,5 

1443 Bollebygd 264,9 19,4 284,3 – – 284,3 

1444 Grästorp 265,7 1,2 266,9 14,6 – 281,4 

1445 Essunga 235,8 1,1 236,9 – – 236,9 

1446 Karlsborg 408,0 77,6 485,6 315,9 – 801,5 

1447 Gullspång 315,5 68,9 384,4 173,7 – 558,1 

1452 Tranemo 744,4 37,3 781,6 – – 781,6 

1460 Bengtsfors 889,2 176,9 1 066,0 – – 1 066,0 

1461 Mellerud 515,0 48,4 563,4 386,5 – 949,8 

1462 Lilla Edet 317,9 26,2 344,2 – – 344,2 

1463 Mark 933,7 84,1 1 017,8 – – 1 017,8 

1465 Svenljunga 925,5 67,2 992,8 – – 992,8 

1466 Herrljunga 500,4 11,8 512,2 – – 512,2 

1470 Vara 700,2 3,5 703,6 – – 703,6 

1471 Götene 406,8 0,8 407,6 218,1 – 625,8 

1472 Tibro 220,9 15,4 236,3 – – 236,3 

1473 Töreboda 542,9 51,0 593,9 – – 593,9 

1480 Göteborg 450,7 14,5 465,2 – 563,9 1 029,1 

1481 Mölndal 146,8 6,4 153,2 – – 153,2 

1482 Kungälv 364,7 8,0 372,7 – 313,2 685,9 

1484 Lysekil 209,9 0,8 210,7 – 495,6 706,3 

1485 Uddevalla 641,9 12,7 654,6 – 82,5 737,1 

1486 Strömstad 471,5 10,3 481,9 – 477,3 959,1 

1487 Vänersborg 647,5 22,4 669,9 234,4 – 904,3 

1488 Trollhättan 412,1 18,1 430,2 – – 430,2 

1489 Alingsås 474,9 79,7 554,6 – – 554,6 

1490 Borås 915,2 57,8 973,0 – – 973,0 

1491 Ulricehamn 1 051,4 70,8 1 122,2 – – 1 122,2 

1492 Åmål 484,1 51,8 535,9 359,0 – 894,9 

1493 Mariestad 602,4 11,0 613,4 896,4 – 1 509,8 

1494 Lidköping 703,2 2,3 705,5 672,9 – 1 378,4 

1495 Skara 440,1 10,2 450,2 – – 450,2 






exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1496 Skövde 676,4 11,6 688,0 – – 688,0 

1497 Hjo 298,4 5,1 303,5 283,9 – 587,4 

1498 Tidaholm 520,3 4,7 525,0 – – 525,0 

1499 Falköping 1 056,7 14,7 1 071,4 – – 1 071,4 

17 Värmlands län 17 591,3 1 796,7 19 388,0 2 534,9 – 21 922,9 

1715 Kil 360,7 48,6 409,3 – – 409,3 

1730 Eda 825,4 75,5 900,9 – – 900,9 

1737 Torsby 4 188,7 196,5 4 385,2 – – 4 385,2 

1760 Storfors 393,6 81,5 475,1 – – 475,1 

1761 Hammarö 56,9 2,1 59,0 363,0 – 422,0 

1762 Munkfors 142,3 6,3 148,6 – – 148,6 

1763 Forshaga 350,3 49,1 399,3 – – 399,3 

1764 Grums 386,4 48,3 434,6 47,2 – 481,9 

1765 Årjäng 1 420,1 243,8 1 663,9 – – 1 663,9 

1766 Sunne 1 296,4 160,7 1 457,1 – – 1 457,1 

1780 Karlstad 1 165,3 75,9 1 241,1 330,4 – 1 571,5 

1781 Kristinehamn 748,0 41,6 789,6 602,8 – 1 392,4 

1782 Filipstad 1 543,1 178,6 1 721,7 – – 1 721,7 

1783 Hagfors 1 834,0 178,2 2 012,2 – – 2 012,2 

1784 Arvika 1 659,4 309,1 1 968,6 – – 1 968,6 

1785 Säffle 1 220,7 100,3 1 321,0 1 191,5 – 2 512,5 

18 Örebro län 8 546,3 796,9 9 343,2 341,8 – 9 685,0 

1814 Lekeberg 466,0 18,2 484,2 – – 484,2 

1860 Laxå 604,8 136,0 740,8 – – 740,8 

1861 Hallsberg 640,2 33,7 673,8 – – 673,8 

1862 Degerfors 385,6 50,5 436,2 – – 436,2 

1863 Hällefors 989,8 167,4 1 157,2 – – 1 157,2 

1864 Ljusnarsberg 578,6 56,0 634,6 – – 634,6 

1880 Örebro 1 380,2 50,8 1 431,0 197,9 – 1 628,8 

1881 Kumla 205,3 1,5 206,9 – – 206,9 

1882 Askersund 819,9 61,5 881,3 143,9 – 1 025,2 

1883 Karlskoga 470,7 42,5 513,2 – – 513,2 

1884 Nora 621,9 72,9 694,7 – – 694,7 

1885 Lindesberg 1 382,8 105,9 1 488,7 – – 1 488,7 

19 Västmanlands län 5 144,9 235,8 5 380,7 309,4 – 5 690,1 

1904 Skinnskatteberg 662,2 59,6 721,9 – – 721,9 

1907 Surahammar 345,0 26,1 371,1 – – 371,1 

1960 Kungsör 203,3 1,0 204,3 23,5 – 227,8 

1961 Hallstahammar 171,1 1,8 172,9 9,0 – 181,9 

1962 Norberg 419,7 30,5 450,2 – – 450,2 

1980 Västerås 962,8 3,8 966,6 176,4 – 1 143,0 

1981 Sala 1 174,7 36,4 1 211,1 – – 1 211,1 

1982 Fagersta 270,7 41,4 312,1 – – 312,1 

1983 Köping 607,8 27,1 634,8 14,1 – 648,9 

1984 Arboga 327,3 8,1 335,4 86,3 – 421,7 

20 Dalarnas län 28 196,8 2 208,3 30 405,1 – – 30 405,1 

2021 Vansbro 1 548,7 118,5 1 667,2 – – 1 667,2 

2023 Malung 4 105,8 233,5 4 339,3 – – 4 339,3 

2026 Gagnef 769,1 44,9 814,0 – – 814,0 

2029 Leksand 1 225,9 193,2 1 419,1 – – 1 419,1 

2031 Rättvik 1 932,0 217,1 2 149,1 – – 2 149,1 

2034 Orsa 1 742,3 65,9 1 808,1 – – 1 808,1 

2039 Älvdalen 6 917,3 272,2 7 189,5 – – 7 189,5 

2061 Smedjebacken 953,9 109,9 1 063,8 – – 1 063,8 

2062 Mora 2 828,1 301,1 3 129,2 – – 3 129,2 

2080 Falun 2 051,9 236,4 2 288,3 – – 2 288,3 

2081 Borlänge 586,7 52,2 638,9 – – 638,9 

2082 Säter 573,9 54,0 627,9 – – 627,9 

2083 Hedemora 839,9 94,1 934,0 – – 934,0 

2084 Avesta 615,7 57,0 672,7 – – 672,7 

2085 Ludvika 1 498,9 158,1 1 657,0 – – 1 657,0 

21 Gävleborgs län 18 200,2 1 555,7 19 755,9 – 5 393,6 25 149,5 

2101 Ockelbo 1 069,6 66,0 1 135,5 – – 1 135,5 

2104 Hofors 411,1 37,2 448,3 – – 448,3 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

2121 Ovanåker 1 883,5 145,0 2 028,4 – – 2 028,4 

2132 Nordanstig 1 380,1 84,2 1 464,3 – 1 078,9 2 543,2 

2161 Ljusdal 5 288,6 354,5 5 643,0 – – 5 643,0 

2180 Gävle 1 615,1 193,1 1 808,2 – 1 411,5 3 219,7 

2181 Sandviken 1 167,4 137,1 1 304,5 – – 1 304,5 

2182 Söderhamn 1 064,9 113,1 1 178,0 – 1 116,9 2 294,9 

2183 Bollnäs 1 821,3 165,6 1 986,9 – – 1 986,9 

2184 Hudiksvall 2 497,5 260,1 2 757,5 – 1 786,3 4 543,8 

22 Västernorrlands län 21 684,5 1 422,1 23 106,6 – 5 068,5 28 175,1 

2260 Ånge 3 068,1 247,3 3 315,4 – – 3 315,4 

2262 Timrå 788,0 39,6 827,6 – 414,2 1 241,8 

2280 Härnösand 1 064,5 43,2 1 107,7 – 843,4 1 951,1 

2281 Sundsvall 3 208,7 263,9 3 472,6 – 1 000,2 4 472,8 

2282 Kramfors 1 705,5 91,2 1 796,7 – 1 114,7 2 911,4 

2283 Sollefteå 5 428,1 369,1 5 797,2 – – 5 797,2 

2284 Örnsköldsvik 6 421,0 367,8 6 788,7 – 1 696,2 8 484,9 

23 Jämtlands län 49 343,1 4 757,3 54 100,4 – – 54 100,4 

2303 Ragunda 2 526,2 123,3 2 649,6 – – 2 649,6 

2305 Bräcke 3 428,9 378,2 3 807,1 – – 3 807,1 

2309 Krokom 6 218,2 638,4 6 856,6 – – 6 856,6 

2313 Strömsund 10 566,8 1 290,5 11 857,4 – – 11 857,4 

2321 Åre 7 262,8 1 029,9 8 292,7 – – 8 292,7 

2326 Berg 5 753,5 431,0 6 184,5 – – 6 184,5 

2361 Härjedalen 11 364,3 570,4 11 934,7 – – 11 934,7 

2380 Östersund 2 220,5 295,4 2 515,9 – – 2 515,9 

24 Västerbottens län 55 189,7 4 094,4 59 284,1 – 7 915,7 67 199,8 

2401 Nordmaling 1 238,7 39,3 1 277,9 – 1 210,7 2 488,7 

2403 Bjurholm 1 315,6 56,8 1 372,4 – – 1 372,4 

2404 Vindeln 2 650,7 216,4 2 867,1 – – 2 867,1 

2409 Robertsfors 1 301,8 21,1 1 322,9 – 1 065,2 2 388,1 

2417 Norsjö 1 751,4 186,3 1 937,7 – – 1 937,7 

2418 Malå 1 608,7 131,0 1 739,7 – – 1 739,7 

2421 Storuman 7 378,5 907,4 8 285,9 – – 8 285,9 

2422 Sorsele 7 465,0 547,1 8 012,0 – – 8 012,0 

2425 Dorotea 2 795,1 166,8 2 961,9 – – 2 961,9 

2460 Vännäs 533,2 24,6 557,8 – – 557,8 

2462 Vilhelmina 8 120,2 674,8 8 795,0 – – 8 795,0 

2463 Åsele 4 277,0 297,2 4 574,1 – – 4 574,1 

2480 Umeå 2 331,4 83,5 2 414,9 – 2 838,5 5 253,4 

2481 Lycksele 5 560,4 370,1 5 930,5 – – 5 930,5 

2482 Skellefteå 6 858,7 371,9 7 230,6 – 2 801,4 10 032,0 

25 Norrbottens län 98 249,0 7 762,5 106 011,5 – 6 957,7 112 969,2 

2505 Arvidsjaur 5 699,1 470,6 6 169,7 – – 6 169,7 

2506 Arjeplog 12 804,5 1 790,3 14 594,7 – – 14 594,7 

2510 Jokkmokk 17 735,4 1 741,9 19 477,2 – – 19 477,2 

2513 Överkalix 2 792,0 154,3 2 946,3 – – 2 946,3 

2514 Kalix 1 815,0 96,4 1 911,5 – 1 834,6 3 746,0 

2518 Övertorneå 2 381,4 127,9 2 509,2 – – 2 509,2 

2521 Pajala 7 916,5 208,5 8 125,0 – – 8 125,0 

2523 Gällivare 15 825,2 1 125,3 16 950,5 – – 16 950,5 

2560 Älvsbyn 1 712,7 97,1 1 809,8 – – 1 809,8 

2580 Luleå 2 110,0 140,0 2 250,0 – 2 747,6 4 997,6 

2581 Piteå 3 111,8 150,8 3 262,6 – 1 455,7 4 718,3 

2582 Boden 4 043,0 278,0 4 321,0 – – 4 321,0 

2583 Haparanda 927,3 37,5 964,8 – 919,9 1 884,7 

2584 Kiruna 19 371,1 1 343,5 20 714,7 – – 20 714,7 

Hela riket 1 Sweden 1 410 335,4 31 034,1 441 369,5 8 925,8 81 498,7 531 794,0 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av 

gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än 

summan av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna. 

From 2000 there are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for 

Sweden. 

Se Tabellanmärkningar. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.6 

Kust och stränder, länsvis, km 

Coast and shores, by county 


Län 

County 

Fastland 

Mainland 

Havsöar 

Sea islands 

Insjöar och 

vattendrag 

Lakes and 

watercourses 

Öar i insjöar och 

vattendrag 

Islands in lakes and 

watercourses 

Totalt 

Total 

Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136 

Uppsala 608 2 052 2 907 717 6 284 

Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821 

Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359 

Jönköpings – – 7 878 642 8 520 

Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764 

Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560 

Gotlands – 954 564 40 1 558 

Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162 

Skåne 646 134 4 492 384 5 656 

Hallands 477 315 4 102 272 5 166 

Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249 

Värmlands – – 16 289 2 587 18 876 

Örebro – – 7 493 951 8 444 

Västmanlands – – 3 007 619 3 626 

Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891 

Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288 

Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659 

Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085 

Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981 

Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659 

Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö. 



1.7 

Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis 

All islands in seas or lakes, by size and county 

Län 

County 

Storleksklass, landareal 

Size, land area 

Väder 

Weather

Väder Statistisk årsbok 2012 

2 – Väder 

Weather 

Sida 

Page 

2.1 Väder ..........................................................23 

Weather 

2.2 Rekord i väder ...........................................24 

Weather records 

2.3 Klimat i förändring ....................................25 

A changing climate 

2.4 Årsmedeltemperaturen i Sverige 

och globalt 1860–2010, avvikelse från 

normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........27 

Average temperature, deviation from 

normal values in Sweden and worldwide 

2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt 

varmaste sommaren, medeltemperatur ........28 

Warmest June, July, August and warmest 

summer, average temperatures (Celsius) 

2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur 

för månaderna juni, juli och 

augusti) ............................................................28 

Average summer temperatures (Celsius) 

Sida 

Page 

2.7 Nederbörd i mm ........................................ 29 

Precipitation 

2.8 Medeltemperatur ...................................... 30 

Average temperature (Celsius) 

2.9 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 31 

Precipitation, maximum values 

2.10 Temperatur, maximioch minimivärden 

.............................................................. 31 

Temperatures, maximum and minimum 

values (Celsius) 

2.11 Kalla och varma dagar samt dagar 

med nederbörd på platser runt om i 

landet ............................................................... 32 

Cold and warm days, and days with 

precipitation across Sweden 



Väder 

2.1 Väder 

Weather 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



2.2 

Rekord i väder 

Weather records 

Temperatur Temperature 

Högsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Highest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05 

Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18 

16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18 

Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30 

22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30 

April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27 

Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27 

32,5 Kalmar Småland 1892-05-28 

Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29 

Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09 

Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09 

September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01 

Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09 

November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02 

December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24 

Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Lowest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari -49 Karesuando Lappland 1999-01-27 

-49 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01 

Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02 

Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04 

April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06 

Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03 

Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02 

Juli -5 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22 

-5 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14 

Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31 

September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29 

Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28 

November -43 Vittangi Lappland 1890-11-24 

December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30 

Nederbörd Precipitation 

Största dygnsnederbörd under resp. månad 

Most precipitation during a day in each month 

Största månadsnederbörd 

Most precipitation during each month 

Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År 

Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989 

Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943 

Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938 

April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943 

Maj 93 Öxabäck Västergötland 21:a 1931 209 Tåsan Värmland 1997 

Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987 

Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007 

Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986 

September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984 

Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967 

November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000 

December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975 

Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008 

Källa: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI (www.smhi.se). 



2.3 

Klimat i förändring 

A changing climate 

Kvicksilvret i termometern kryper uppåt medan regnet faller allt stridare 

över den svenska nejden. Vi upplever, kort sagt, ett klimat i förändring. 

Väder 

Vi går mot allt varmare och blötare tider. 

Temperaturökningen de senaste 15 åren är nära 

nog en grad högre för året som helhet jämfört 

med tidigare. Samtidigt har nederbörden ökat 

med omkring 7 procent, men denna förändring 

är inte statistiskt signifikant. 

Temperaturförändringar från perioden 

1961–1990 till 1991–2005 

Av de uppmätta värdena kan man se att flera 

månader har både blivit varmare/mildare och 

blötare. Speciellt vad gäller juni kan man konstatera 

att den inte precis stärkt sina aktier som 

semestermånad eftersom den blivit både kyligare 

och regnigare. 

Nederbördsförändringar från perioden 

1961–1990 till 1991–2005 

Störst temperaturökning längs Norrlandskusten 

För året som helhet ökade temperaturen som 

mest i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten 

(se karta). Den genomsnittliga ökningen 

för hela landet var 0,9 grader från perioden 

1961–1990 till 1991–2005. 

Vintern visar sig vara den årstid då temperaturen 

ökat mest – med drygt 2 grader i nordvästra 

Svealand och i större delar av Norrland. 

Förändringen i medeltemperaturen motsvarar 

en förflyttning av isotermer från södra Skåne till 

sydligaste Småland eller från Stockholm till 

Gävle. 



Ökningarna under vår och sommar är något 

större i södra än i norra delen av landet. Sommartid 

är det Östersjöns kusttrakter som uppvisar 

den största ökningen. 

Hösten uppvisar den klart minsta ökningen, 

och allra minst är den i västra Götaland med 

nästan oförändrad temperatur närmast kusten. 

värden med den så kallade standard-normalperioden 

1961–1990. Det ska SMHI göra fram 

till år 2021 då en ny 30-årsperiod, 1991–2020, är 

fullbordad. Nu har drygt halva denna period 

gått, och man kan se vartåt det lutar genom att 

jämföra de senaste 15 åren med de 30 närmast 

föregående. 

Medeltemperaturen (C) 

Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring 

Januari -4,0 -6,5 +2,5 

Februari -4,3 -6,0 +1,7 

Mars -1,2 -2,5 +1,3 

April 3,3 2,2 +1,1 

Maj 8,5 8,2 +0,3 

Juni 12,8 13,2 -0,3 

Juli 15,8 14,8 +1,0 

Augusti 14,8 13,6 +1,2 

September 10,1 9,4 +0,7 

Oktober 4,7 5,0 -0,3 

November -0,1 -0,7 +0,6 

December -3,4 -4,6 +1,2 

Året 4,8 3,9 +0,9 

Gotska Sandön går mot strömmen 

Årsnederbörden har ökat i så gott som hela 

landet, se karta på sidan 25. Endast i ostligaste 

Svealand och på Gotska Sandön har mindre 

minskningar observerats. Ökningarna är störst i 

mellersta och norra Norrland med i allmänhet 

10–15 procent. Även i Götaland är ökningen 

påtaglig med omkring 10 procent främst i de 

västra och inre delarna. 

Vinternederbörden uppvisar tydliga ökningar i 

västra Götaland och norra Norrland med lokalt 

20–30 procent. 

Förändringarna under våren liknar ganska 

mycket förändringarna under vintern. 

Sommaren uppvisar i allmänhet de största 

ökningarna med 20–30 procent inom stora 

områden främst i mellersta och norra Norrland. 

Hösten avviker markant från övriga årstider 

då nederbörden minskat i nära nog hela landet. 

Bara i tre lite större områden har höstnederbörden 

ökat, nämligen sydöstra Götaland, 

runt Sveriges geografiska mittpunkt och Kebnekaise-Sarek. 

Klimatstudien 

I klimatsammanhang jämförs aktuella värden 

med medelvärden för en längre period. Således 

jämför SMHI, i enlighet med en internationell 

överenskommelse, för närvarande uppmätta 

Medelnederbörden (mm) 

Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring % 

Januari 49,1 46,0 +7 

Februari 38,6 32,8 +17 

Mars 35,0 36,7 -4 

April 40,6 35,9 +13 

Maj 45,9 40,9 +12 

Juni 72,2 53,0 +36 

Juli 82,0 73,7 +11 

Augusti 74,6 69,6 +7 

September 58,9 67,9 -13 

Oktober 63,2 60,0 +5 

November 58,2 60,9 -4 

December 53,3 51,7 +3 

Året 671,6 629,1 +7 

Källa: Klimat i förändring, faktablad nr 29 (www.smhi.se). 



2.4 

Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2010, 

avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990 

Average temperature, deviation from normal values in Sweden 

and worldwide 

Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 37 stationer 

fördelade över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, 

sydligaste, västligaste och östligaste stationen markerats. 

Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala 

årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större 

variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som 

utgör ungefär en promille av jordens yta. 

Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic 

Research Unit på University of East Anglia. 

Väder 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East 

Anglia (www.cru.uea.ac.uk). 



2.5 

Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, 

medeltemperatur 

Warmest June, July, August and warmest summer, average 

temperatures (Celsius) 

Station 

Juni June 

1901–2011 

Juli July 

1901–2011 

Augusti August 

1901–2011 

Sommar Summer 

1901–2011 

Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year 

Mätningarna 

börjar 

Start year 

Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 

Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 

Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 

Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860 

Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 

Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858 

Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 

Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892 

Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858 

Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 

Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 

Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 

Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 

Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 

Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860 

Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 

Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 

Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859 


2.6 

Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna 

juni, juli och augusti) 

Average summer temperatures (Celsius) 

Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997, 2002, 2006 och 2008–2011. 

Station 

Sommaren 

Whole summer 

1997 2002 2006 2008 2009 2010 2011 

Karesuando 13,3 13,6 12,8 10,7 11,5 11,0 12,8 

Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 12,2 13,0 12,3 14,1 

Haparanda 15,8 16,5 15,2 13,3 14,3 13,7 15,5 

Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 13,5 14,0 14,4 15,6 

Östersund-Frösön 15,1 15,9 15,1 13,2 13,1 13,0 14,5 

Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 14,6 15,0 15,8 

Gävle 16,4 17,4 17,0 15,2 15,0 16,0 16,1 

Särna 14,7 14,9 14,9 13,0 12,8 13,4 14,1 

Karlstad 18,4 18,3 18,2 16,4 15,2 15,8 16,2 

Örebro 18,4 18,0 18,0 15,8 15,4 17,0 17,1 

Stockholm 19,0 19,3 19,0 17,1 16,4 18,0 18,0 

Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,6 15,3 16,5 16,6 

Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,5 17,3 17,3 17,5 

Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 15,0 14,9 15,7 15,5 

Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 16,1 15,9 16,7 16,6 

Växjö 17,5 17,1 17,3 15,5 15,4 16,3 15,9 

Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 16,2 15,6 16,9 17,2 

Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,4 17,9 17,0 




2.7 

Nederbörd i mm 

Precipitation 

Väder 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 

Januari 27 23 29 30 23 44 37 40 17 27 52 50 

Februari 28 19 21 23 50 32 36 29 38 21 62 42 

Mars 9 23 34 24 59 35 45 33 15 23 20 46 

April 10 23 12 23 23 29 16 30 26 28 25 43 

Maj 47 28 83 35 49 32 50 38 100 35 40 45 

Juni 74 42 67 48 26 41 45 41 124 57 49 44 

Juli 112 75 87 78 40 49 38 55 87 76 46 58 

Augusti 37 63 64 74 71 65 125 74 78 60 135 77 

September 29 45 58 50 60 66 67 69 63 59 65 81 

Oktober 44 44 55 41 46 64 46 61 13 37 36 73 

November 15 34 16 41 27 59 44 67 17 31 70 79 

December 21 24 35 32 30 42 29 48 53 31 87 66 

Året 453 442 561 497 504 558 578 582 631 484 687 703 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 

Januari 12 36 53 51 20 43 26 39 31 44 37 35 

Februari 37 28 75 37 49 31 29 27 81 34 67 24 

Mars 22 32 31 34 33 37 22 26 25 32 25 29 

April 27 35 33 42 26 37 23 30 22 37 20 31 

Maj 63 52 56 41 116 42 31 30 115 41 54 38 

Juni 109 70 78 46 53 53 33 45 25 50 38 45 

Juli 87 85 47 73 128 62 74 72 166 76 100 66 

Augusti 68 71 150 86 101 73 105 66 83 66 115 61 

September 83 75 48 70 61 70 73 55 42 72 23 59 

Oktober 23 58 15 57 45 67 34 50 30 57 53 44 

November 17 48 106 59 54 71 58 53 87 58 62 46 

December 33 42 81 54 30 48 45 46 31 46 44 39 

Året 581 631 773 650 716 635 553 539 738 614 638 516 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 

Januari 35 61 30 62 34 48 27 52 32 37 30 54 

Februari 74 39 48 41 35 28 49 35 58 30 44 33 

Mars 32 46 46 50 23 32 28 41 21 29 34 44 

April 12 47 32 42 16 29 20 40 13 29 18 40 

Maj 70 50 31 51 53 29 44 48 68 35 42 43 

Juni 84 61 53 61 30 31 39 55 25 39 47 54 

Juli 98 83 159 68 113 50 92 75 125 59 24 66 

Augusti 141 75 118 77 98 50 127 57 48 50 202 63 

September 61 84 74 81 39 59 74 71 30 50 57 63 

Oktober 88 71 130 84 64 50 42 58 24 39 58 60 

November 111 74 80 84 102 57 90 63 185 46 115 69 

December 46 66 48 75 54 51 44 56 70 41 75 65 

Året 852 757 849 774 661 517 677 651 699 484 747 655 




2.8 Medeltemperatur 

Average temperature (Celsius) 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 

Januari -15,7 -16,0 -15,9 -16,6 -14,2 -12,1 -10,5 -9,1 -12,2 -8,6 -10,4 -7,1 

Februari -19,4 -14,6 -18,7 -14,0 -15,4 -11,4 -13,2 -8,6 -11,3 -7,3 -11,0 -6,6 

Mars -10,9 -10,0 -9,4 -8,3 -8,1 -6,8 -4,7 -4,3 -3,2 -3,6 -2,6 -2,7 

April -0,7 -3,7 0,5 -1,3 1,8 -0,5 2,5 1,2 2,6 1,0 2,9 2,0 

Maj 6,0 3,4 7,3 5,5 10,1 6,1 9,7 7,3 6,6 7,2 9,1 7,6 

Juni 9,0 10,3 10,5 11,9 11,9 12,8 12,0 13,0 10,3 11,8 12,5 13,3 

Juli 13,6 12,8 15,0 14,2 16,5 15,4 17,1 15,2 15,5 13,4 17,8 15,3 

Augusti 10,3 10,4 11,5 11,9 12,8 13,2 14,0 13,5 13,2 12,3 14,7 14,2 

September 5,9 5,0 6,7 6,4 8,7 8,0 9,2 8,7 8,8 8,0 10,1 9,8 

Oktober 0,3 -1,6 0,8 0,6 3,7 2,5 3,9 3,8 4,1 3,8 4,6 5,2 

November -13,5 -9,1 -14,4 -8,6 -8,1 -4,2 -5,7 -2,4 -6,2 -2,2 -3,9 -0,6 

December -15,5 -14,0 -17,2 -13,7 -12,8 -9,5 -12,0 -6,6 -13,4 -6,1 -11,5 -4,8 

Året -2,4 -2,3 -1,8 -1,0 0,7 1,1 1,9 2,7 1,3 2,5 2,8 3,8 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 

Januari -17,1 -11,7 -10,9 -4,8 -9,4 -4,6 -7,0 -2,8 -10,0 -4,1 -9,0 -3,2 

Februari -14,2 -9,9 -8,0 -4,5 -7,5 -4,7 -5,3 -3,0 -6,5 -4,1 -5,7 -3,4 

Mars -4,8 -5,1 -2,0 -1,0 -1,7 -1,1 -0,2 0,1 -0,9 -0,6 -1,0 -0,2 

April 1,7 0,4 4,4 3,4 5,2 3,6 6,4 4,6 6,3 4,1 5,9 4,5 

Maj 6,9 7,0 9,2 9,3 9,7 9,9 11,3 10,7 11,2 10,5 10,1 10,5 

Juni 11,4 12,1 13,2 14,6 14,1 14,7 15,7 15,6 15,3 15,1 14,3 15,0 

Juli 15,5 13,4 19,3 16,3 17,7 16,1 21,2 17,2 19,1 16,3 19,2 16,2 

Augusti 13,2 11,8 15,6 14,9 15,5 14,9 17,2 16,2 16,5 15,0 15,9 15,3 

September 7,3 7,3 10,5 10,6 10,5 10,9 12,0 11,9 11,1 10,7 10,9 11,2 

Oktober 1,9 2,3 4,6 6,0 5,2 6,5 6,4 7,5 5,6 6,4 5,4 7,0 

November -9,6 -5,0 -1,7 0,6 -2,0 1,2 0,3 2,6 -1,1 1,1 -0,5 2,0 

December -17,7 -10,3 -8,9 -3,3 -10,8 -2,9 -6,6 -1,0 -9,0 -2,5 -8,2 -1,6 

Året -0,4 1,0 3,8 5,2 3,9 5,4 6,0 6,6 4,8 5,7 4,8 6,1 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 

Januari -7,7 -3,6 -5,5 -1,6 -4,9 -1,1 -6,5 -2,7 -5,0 -1,6 -4,0 -0,6 

Februari -5,6 -3,8 -3,5 -1,6 -3,2 -1,8 -4,1 -2,6 -3,1 -1,8 -1,8 -0,5 

Mars -1,1 -0,9 1,9 1,2 0,2 0,1 0,2 0,4 0,7 0,8 2,6 1,9 

April 5,4 3,7 7,2 5,2 4,3 4,0 6,0 4,9 5,4 4,8 7,4 6,0 

Maj 8,9 9,6 11,3 10,9 9,1 9,6 9,3 10,8 9,4 10,1 10,5 11,4 

Juni 13,6 13,9 15,3 14,9 13,6 14,3 14,1 14,9 14,3 14,7 15,2 15,4 

Juli 18,3 15,0 19,5 16,2 19,9 16,3 18,8 15,9 19,1 16,3 20,9 16,8 

Augusti 15,2 14,1 17,2 15,6 17,2 15,9 15,9 15,2 16,8 15,7 17,6 16,5 

September 10,4 10,2 12,9 12,2 12,2 12,1 11,1 11,2 11,9 12,1 13,1 13,0 

Oktober 5,0 6,4 7,9 8,5 6,9 8,1 5,6 7,2 6,0 7,9 7,8 9,1 

November -0,3 1,5 1,8 3,7 2,8 3,9 0,7 2,5 2,5 3,4 3,0 4,5 

December -8,0 -2,0 -6,2 0,3 -3,6 0,7 -7,4 -1,1 -6,5 -0,1 -5,0 1,1 

Året 4,6 5,3 6,7 7,1 6,3 6,8 5,4 6,4 6,0 6,9 7,3 7,9 




Väder 

2.9 

Nederbörd i mm, maxvärde 

Precipitation, maximum values 

Station 

Maxvärde 

Max value 

Under ett dygn 1 

During 24 hours 

Under en månad 

During a month 

Under ett år 

During a year 

2010 Datum 2 

Date 

1901– 

2010 

Datum 2 2010 Månad 1901– 

2010 

Månad 

och år 

1901– 

2010 

År 

Karesuando 40,1 22/7 50,2 1967-08-06 112 juli 214 juli 2004 667 2004 

Jokkmokk 42,0 4/8 48,0 1947-09-10 87 juli 196 juli 1981 735 1935 

Haparanda 28,2 22/8 55,8 1942-09-22 71 augusti 185 juli 1954 934 1935 

Umeå flygplats 52,2 4/8 118,5 2007-08-27 125 augusti 224 dec. 1966 1 024 2000 

Frösön 29,8 17/7 71,8 1942-07-10 124 juni 214 juli 2000 759 1987 

Härnösand 38,7 24/8 187,3 1908-06-18 135 augusti 278 dec. 1966 1 048 2000 

Särna 33,8 11/6 63,7 1924-08-18 109 juni 201 juli 1957 855 1924 

Gävle 67,8 18/8 120,1 1979-08-26 150 augusti 253 aug. 1986 887 1981 

Karlstad 63,4 29/7 68,4 1952-05-05 128 juli 242 juli 2009 1 003 2000 

Stockholm 40,0 24/7 68,3 1903-08-16 105 augusti 192 juli 1960 801 1960 

Örebro 68,0 29/7 71,1 1917-08-15 166 juli 229 juli 2000 950 2000 

Malmslätt 31,5 24/7 72,7 1972-07-13 115 augusti 197 aug. 1945 690 1960 

Jönköpings Flyg 42,0 10/6 82,7 1940-06-25 141 augusti 229 juli 2004 1 027 1998 

Göteborg 45,4 30/7 74,0 1910-06-05 159 juli 220 okt. 1967 1 229 2006 

Visby flygplats 49,3 24/7 89,3 1907-07-02 113 juli 188 juli 1907 720 1912 

Växjö 42,3 24/7 141,0 1945-08-14 127 augusti 327 aug. 1945 961 1945 

Kalmar 73,0 24/7 73,0 2010-07-24 185 november 211 aug. 1945 782 1960 

Lund 44,3 6/8 81,2 1941-07-17 202 augusti 264 aug. 2006 845 2006 

1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2010 avser högsta värdena sedan år 

1901. Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn. 


2.10 

Temperatur, maximioch minimivärden 

Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) 

Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1 

2010 Datum 2 

Date 

1880– 

2010 

Datum 2 2010 Datum 2 1880– 

2010 

Datum 2 

Karesuando 24,3 18/5 32,5 1927-07-09 -37,9 21/2 -49,0 1999-01-27 

Jokkmokk 24,0 22/7 34,5 1945-07-17 -37,0 24/2 -46,0 1924-01-22 

Haparanda 28,2 15/5 33,0 1896-07-03 -32,4 20/2 -41,7 1966-02-08 

Umeå flygplats 25,6 7/8 33,5 1882-06-27 -32,5 24/2 -38,2 1978-02-15 

Frösön 25,9 3/7 31,5 1947-06-30 -32,8 24/2 -38,1 1978-12-31 

Härnösand 26,6 4/7 36,5 1891-06-25 -28,6 24/2 -35,0 1893-01-15 

Särna 24,5 3/7 33,0 1947-06-29 -37,0 24/2 -46,0 1941-01-03 

Gävle 31,7 13/7 36,4 1947-06-30 -30,4 6/1 -33,7 1956-02-09 

Karlstad 29,1 3/7 34,0 1933-07-09 -23,7 6/1 -36,0 1966-02-09 

Stockholm 32,5 11/7 35,4 1975-08-06 -21,0 22/2 -28,2 1942-01-25 

Örebro 33,3 11/7 36,0 1975-08-07 -28,3 6/1 -30,0 1966-02-13 

Malmslätt 33,9 11/7 34,6 1992-08-10 -28,9 30/1 -32,0 1942-01-27 

Jönköpings Flyg 33,4 11/7 33,4 2010-07-11 -23,2 9/1 -35,4 1966-02-09 

Göteborg 30,2 12/7 34,1 1975-08-09 -16,7 26/12 -26,4 1966-02-09 

Visby flygplats 33,7 11/7 33,7 2010-07-11 -20,0 30/1 -25,4 1966-02-09 

Växjö 32,0 11/7 34,4 1992-08-10 -22,0 22/12 -34,0 1942-01-26 

Kalmar 30,3 13/7 35,2 1994-07-27 -25,7 22/2 -31,0 1942-01-28 

Lund 34,3 11/7 34,3 2010-07-11 -19,3 22/12 -26,3 1942-01-26 

1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2010 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan år 1880. Maximioch 

minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. 




2.11 

Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet 

Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden 

Station 

Startår 

Start 

year 

Frostdagar 1 

Days with frost 

Högsommardagar 2 

Warm summer days 

Nederbördsdagar 3 

Days with precipitation 

2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010 

Karesuando 1879 225 244 229 227 4 – 3 – 207 198 170 172 

Jokkmokk 1860 228 246 227 221 7 5 7 – 180 173 . . 125 

Haparanda 1859 184 191 194 193 3 2 6 7 201 191 160 170 

Umeå 1860 187 188 189 201 4 6 6 4 135 146 149 157 

Östersund-Frösön 1860 161 169 151 185 6 8 8 1 181 180 180 189 

Härnösand 1858 151 147 161 188 2 7 4 4 161 155 161 147 

Gävle 1858 149 140 151 187 9 11 13 15 167 184 158 164 

Särna 1892 221 209 202 209 11 16 12 – 178 213 198 195 

Karlstad 1858 117 115 141 170 15 19 13 8 167 175 164 . . 

Örebro 1860 130 111 . . 171 14 23 . . 17 182 193 176 184 

Stockholm 1756 81 62 89 136 18 24 19 28 179 188 175 177 

Linköping 1860 116 105 132 165 13 22 14 19 187 198 205 217 

Göteborg 1859 60 50 73 124 13 23 25 16 184 200 185 173 

Jönköping 1860 133 120 133 170 6 16 11 14 192 211 190 186 

Kalmar 1860 93 86 112 151 9 9 6 22 115 173 155 162 

Växjö 1860 97 80 113 148 12 15 12 21 196 215 199 193 

Visby flygplats 1860 73 63 97 137 10 6 3 22 168 156 169 180 

Lund 1859 45 51 72 118 45 22 34 29 185 167 176 169 

1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C. 

2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C. 

3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm. 



Miljö 

Environment

Miljö Statistisk årsbok 2012 

3 – Miljö 

Environment 

Sida 

Page 

3.1 Användning av naturresurser – 

markanvändning .............................................36 

Use of natural resources – land use 

3.2 Användning av naturresurser – 

skyddad natur ..................................................38 

Protected nature 

3.3 Skyddad skog per kommun 2010, 

procent .............................................................39 

Protected forest area by county, percent 

3.4 Miljöpåverkan ............................................40 

Environmental impact 

3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel .............42 

Environmental Accounts and Economic 

instruments 

3.6 Markanvändningen omkring år 2005 

efter 2007 års länsindelning, hektar ..............44 

Land use, by county, hectares 

3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 

år 2005 efter 2007 års länsindelning, 

hektar ...............................................................45 

Built-up areas and associated land, by 

county, hectares 

3.8 Nationalparker, areal och år för 

beslut om inrättande som nationalpark 

2010-12-31 ........................................................45 

National parks, area and year of decision 

to establish a national park 

3.9 Naturreservat, naturvårdsområden 

samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 2010-12-31 ...........................................46 

Nature reserves, nature management 

areas and wildlife protection areas, by 

county 

3.10 Vattenanvändning per användarkategori 

och län år 2005, 1 000 m 3 .................47 

Water use by category of use and county 

3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten .............47 

Oil spills in Swedish waters 

3.12 Översikt över antal rödlistade arter i 

olika kategorier inom de olika organismgrupperna 

............................................................48 

Overview of all red-listed and endangered 

species, by status 

3.13 Akut hotade ryggradsdjur ......................49 

Critically endangered vertebrates 

Sida 

Page 

3.14 De 20 största kemikalierna med 

avseende på kvantitet och omsättning i 

ton år 2009 ....................................................... 49 

The 20 most common chemicals in terms 

of quantity and turnover in tonnes 

3.15 Bekämpningsmedel efter olika 

användningsområden ..................................... 50 

Pesticides by category of use 

3.16 Jordbrukets användning av kväve 

och fosfor från mineral(handels)- och 

stallgödsel ....................................................... 50 

Use of nitrogen and phosphorus from 

fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

3.17 Utsläpp och vattenmängder från 

tillståndspliktiga kommunala reningsverk 

2008, efter storleksklass ........................ 51 

Discharges to water from municipal 

wastewater treatment plants by size, total 

discharges 

3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, 

metaller och organiska miljögifter 

i slam från kommunala reningsverk 

2008. Medelvärden för storleksklasser, 

vägda med producerade 

TS-mängder..................................................... 51 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, 

metals and organic indicator substances in 

sludge from municipal wastewater treatment 

plants. Means weighted with respect 

to amounts of produced dry substance 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), 

metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O) .............. 52 

Emissions to air of carbon dioxide, 

methane and nitrous oxide 

3.20 Återvinning – krav och nivåer för 

varugrupper där producentansvar införts ..... 53 

Recycling – requirements and levels for 

commodities with producer responsibility 

3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 

2008, 1 000 ton ................................................ 54 

Generation of waste in different sectors 

3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan 

och ekonomiska data för branscher, 

offentliga myndigheter och hushåll 

2008 .................................................................. 55 

Environmental accounts, environmental 

impact and economic data by industry, 

public authorities and households 



Miljö 

Sida 

Page 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- 

ekvivalenter ..................................................... 56 

Emissions of greenhouse gases, tonnes 

CO 2-equivalents 

3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande 

priser, mnkr ..................................................... 57 

Environmental taxes, current prices, 

SEK m 

Sida 

Page 

3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter, 

antal ärenden och belopp i kronor .................. 58 

Environmental sanction charges, number 

and amounts in SEK 



3.1 

Användning av naturresurser – markanvändning 

Use of natural resources – land use 

Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande 

närmare en tredjedel av denna siffra. Samtidigt breder skogen ut sig över 

motsvarande drygt halva riket, vattenarealen lägger beslag på 9 procent och 

jordbruksmarken 8. Totalt uppgår Sveriges landareal till 45 miljoner hektar 

eller 450 000 km 2 . 

Markanvändningen 2005, procent av total areal 

Markanvändning 

Procent 

Jordbruksmark 7,6 

Skogsmark 53,1 

Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 

Golfbanor och skidpister 0,1 

Täkter 0,1 

Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 

Naturligt gräsbevuxen mark, 

hedmark o.dyl. 7,2 

Berg i dagen och övrig mark 11,6 

Vatten 8,9 

Totalt 100,0 

Omkring 30 procent av den bebyggda marken 

ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i 

Stockholms län där 15 procent av länets totala 

landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens 

andel av den bebyggda marken i 

särklass högst. Lägst andel bebyggd mark har 

Norrbottens län med endast 0,6 procent. I de tre 

nordligaste länen utgör mark avsedd för 

transporter en betydligt större andel av den 

bebyggda marken än genomsnittet för landet. 

Många långa vägar 

Till den bebyggda marken räknas tillhörande 

mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser 

och upplagsytor inom industrin. Mark 

för transporter, t.ex. vägar, räknas också in i den 

bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar, 

motionsspår och kraftledningsgator räknas 

dock inte in. 

Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 

procent av den totala landarealen. Av den 

bebyggda marken är 43 procent bostadsmark 

(29 procent permanentbostäder och 14 procent 

fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd 

för transporter av olika slag. Resterande 25 procent 

fördelar sig bland annat på industri, 

offentlig service och handel till betydligt lägre 

procentsatser. 

Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp 

Typ 

Procent 

Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 

Fritidshus 14,4 

Industri 5,9 

Handel och affärsverksamhet 1,5 

Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 

Transporter 30,9 

Tekniska anläggningar 0,9 

Övrig bebyggd mark 13,8 

Totalt 100,0 

Halva Skåne är jordbruksmark 

Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs 

av jordbruksmark. Skåne är det län som i 

särklass har den största andelen jordbruksmark 

– nära hälften (48 procent) av länets totala areal. 

Som god tvåa kommer Gotlands län där en 

tredjedel (33 procent) av arealen utgörs av jordbruksmark. 



Man ser knappt skogen för alla träd 

Det finns i landet 23,9 miljoner hektar skogsmark, 

vilket motsvarar 58 procent av landarealen, 

eller 53 procent av totalarealen (dvs. 

med vatten inkluderat). De största skogsarealerna 

finns i norrlandslänen. Andelen skog är 

störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län 

med 86 respektive 79 procent av landarealen. 

Virkesförrådet på skogsmark består till 38 

procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent 

av björk. Resterande 9 procent utgörs av 

andra trädslag eller torra träd. 

Få orörda sjöar 

Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större 

vattendrag en yta av närmare 40 000 km 2 , vilket 

utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna 

areal är inte vattendrag, som är sex meter och 

smalare samt sjöar mindre än några 10-tal m 2 , 

inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar 

kan beräknas till cirka 1 200 km 2 , motsvarande 

0,3 procent av landets yta. 

Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal 

av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att 

erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag 

är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft. 

Den reglerade sjöytan omfattar närmare 

20 000 km 2 , vilket utgör hälften av den totala 

vattenarealen i landet. 

Miljö 

Procent av totala arealen inom respektive län 

som är jordbruksmark och skogsmark 

Län Jordbruksmark Skogsmark 

Stockholms 16 43 

Uppsala 24 60 

Södermanlands 23 53 

Östergötlands 23 55 

Jönköpings 14 65 

Kronobergs 10 69 

Kalmar 18 63 

Gotlands 33 39 

Blekinge 16 64 

Skåne 48 35 

Hallands 24 55 

Västra Götalands 23 51 

Värmlands 7 71 

Örebro 13 62 

Västmanlands 22 56 

Dalarnas 3 65 

Gävleborgs 4 79 

Västernorrlands 3 74 

Jämtlands 1 51 

Västerbottens 2 56 

Norrbottens 1 39 

Totalt 8 53 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige 

(www.scb.se/MI0803). 



3.2 

Användning av naturresurser – skyddad natur 

Protected nature 

I mer än 100 år har det funnits skyddad natur i Sverige. 1909 antog 

riksdagen en lag om nationalparker och bildade de nio första parkerna. 

Motivet var att skydda natur till förmån för vetenskapen och turismen. 

Sedan dess har ytterligare 20 nationalparker tillkommit. Den senaste, 

Kosterhavets nationalpark, invigdes 2009. 

Nationalparker och naturreservat 

Nationalparker och naturreservat är de mest 

omfattande skyddsformerna i Sverige och i de 

flesta andra länder. I dag finns det 29 nationalparker 

i Sverige. Nära 82 procent av den totala 

nationalparksarean ligger inom fjällområdet 

eller i fjällnära områden i Norrbottens län. År 

2009 fick Sverige sin första marina nationalpark, 

Kosterhavet i norra Bohuslän. 

Sverige har också 3 616 naturreservat. Av den 

sammanlagda skyddade landarealen utgör 

naturreservaten 82 procent. Naturreservat bildas 

av länsstyrelserna och kommunerna med stöd 

av miljöbalken. De består ofta av sammanhängande 

områden med biologiskt särskilt 

värdefull natur där naturskog, vattendrag, våtmarker 

och kulturlandskap kan ingå. 

Små skyddade områden dominerar 

Till antalet domineras de skyddade områdena 

helt av små områden. Knappt tre procent utgörs 

av områden större än 5 000 hektar. Av Sveriges 

290 kommuner har 25 stycken mer än 15 procent 

av sin totalareal skyddad. I de flesta 

kommuner är mindre än 2 procent av skogen 

skyddad. 

Skyddade arealer 31 december 2010 

Typ av skyddat 

område 

Antal 

Totalareal, 

hektar 

Varav 

land,% 

Nationalparker 29 738 096 85,5 

Naturreservat 3 616 4 327 608 84,2 

Naturvårdsområden 

103 118 337 64,4 

Djur- och växtskyddsområden 

973 97 387 63,6 

Totalt 4 721 5 281 428 83,6 

Biotopskyddsområde 

i skog 6 482 21 383 100 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska 

meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/MI0603). 



3.3 

Skyddad skog per kommun 2010, procent 

Protected forest area by county, percent 

Miljö 

Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria. 



3.4 Miljöpåverkan 

Environmental impact 

Vi människor både påverkar och påverkas av miljön i våra dagliga liv. Avfall 

och utsläpp av växthusgaser har en negativ påverkan. Utan koldioxid och 

ånga i atmosfären skulle dock jordens medeltemperatur vara omkring 33 

grader lägre än idag – det vill säga 18 minusgrader. Planeten skulle vara 

frusen. Växthuseffekten är därför en av förutsättningarna för att liv ska 

kunna existera på jorden. Problemen uppstår när växthuseffekten förstärks 

av människans utsläpp av växthusgaser. 

Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten 

av en global uppvärmning nu otvetydig och 

medeltemperaturen ökar för både land och 

vatten. Det konstaterar de i den fjärde klimatrapporten 

år 2007 (IPCC Fourth Assessment 

Report). Elva av de senaste tolv åren (1995–2006) 

är bland de tolv varmaste åren sedan temperaturuppgifter 

finns tillgängliga (sedan 1850). 

Uppvärmningen är även accelererande, 

ökningen för de senaste 50 åren (1956–2005) är 

nästan dubbelt så stor som med ökningen för de 

föregående 100 åren (1906–2005). Ökningen 

hade varit ännu större om inte haven fungerade 

som en buffert. Man bedömer att haven tagit 

upp över 80 procent av den värme som tillförts 

klimatsystemet. Studier visar att havens medeltemperatur 

har ökat ner till åtminstone 3 000 

meters djup sedan 1961. 

Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka 

Trots detta fortsätter de globala utsläppen av 

växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004 

ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxiden 

är den viktigaste växthusgasen, men 

även andra gaser som metan och lustgas samt 

de så kallade industrigaserna, fluorvätekarbonater 

(HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid, 

bidrar till den ökade växthuseffekten. 

Dessa gaser ger per molekyl eller per 

kg ett större bidrag till växthuseffekten än 

koldioxid, men på grund av de lägre halterna 

av dem i atmosfären har de inte lika stor påverkan 

på klimatet. 

Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en 

28:e plats. Listan toppas med god marginal av 

USA. Andra länder med stora utsläpp utanför 

Annex-1 listan är Kina och Indien. 

Sverige klarar klimatmål 

Enligt Kyotoprotokollet har Sverige möjlighet 

att öka sina växthusgasutsläpp med 4 procent 

till perioden 2008–2012 jämfört med 1990. 

Sveriges interna klimatmål år dock att istället 

minska utsläppen med 4 procent under perioden. 

Det är ett åtagande som kommer att uppfyllas 

med god marginal då minskningen mellan 

1990 och 2009 är cirka 17 procent. 

Fram till 2020 har Sverige satt ett mål att 

minska utsläpp för den icke-handlande sektorn 

(dvs. de utsläpp som inte innefattas av EU:s 

system för handel med utsläppsrätter) med 40 

procent. 

Utsläpp av växthusgaser från Annex-1 länderna 

2008 

Nr Land Miljoner ton 

CO 2 - 

ekvivalenter 

Procentuell 

fördelning 

1 USA 6 925 39,0 

2 Ryssland 2 230 12,6 

3 Japan 1 282 7,2 

4 Tyskland 958 5,4 

5 Kanada 735 4,1 

6 Storbritannien 632 3,6 

7 Australien 550 3,1 

8 Italien 541 3,0 

9 Frankrike 532 3,0 

10 Ukraina 428 2,4 

11 Spanien 406 2,3 

12 Polen 396 2,2 

13 Turkiet 367 2,1 

14 Nederländerna 207 1,2 

15 Rumänien 146 0,8 

16 Tjeckien 141 0,8 

17 Belgien 133 0,8 

18 Grekland 128 0,7 

19 Vitryssland 91 0,5 

20 Österrike 87 0,5 

21 Portugal 78 0,4 

22 Nya Zeeland 75 0,4 

23 Bulgarien 74 0,4 

24 Ungern 73 0,4 

25 Finland 70 0,4 

26 Irland 67 0,4 

27 Danmark 65 0,4 

28 Sverige 64 0,4 

29 Norge 54 0,3 

30 Schweiz 53 0,3 

31 Slovakien 49 0,3 

32 Kroatien 31 0,2 

33 Litauen 24 0,1 

34 Slovenien 21 0,1 

35 Estland 20 0,1 

36 Luxemburg 12 0,1 

37 Lettland 12 0,1 

38 Island 5 0,0 

39 Liechtenstein 0 0,0 

40 Monaco 0 0,0 

Annex 1 totalt 17 763 100 



Avfall i Sverige 2008 

Under 2008 uppkom i Sverige ungefär 98 

miljoner ton avfall. Av dessa uppkom ca 5 

miljoner ton i hushållen och 93 miljoner ton i 

olika verksamheter. Den klart största posten 

är avfall från utvinningsindustrin, 59 miljoner 

ton, varav 83 procent är gruvavfall som 

deponerades i närheten av gruvorna. 

Förutom gruvavfallet materialåtervanns 

42 procent av avfallet, 37 procent användes 

som bränsle, 15 procent deponerades, 6 procent 

släpptes ut i vatten eller på mark. 

Ungefär en tredjedel (9 miljoner ton) av 

det avfall som inte behandlas på den plats 

där det uppkommit tas till speciella anläggningar. 

Där förbehandlas och sorteras det för 

att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas 

eller deponeras. En stor mängd avfall, 64 

miljoner ton, tas om hand för slutlig behandling 

vid den industrianläggning där det 

uppkommit. 

Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 5 

procent av den totala avfallsmängden, eller 

en femtedel om man räknar bort gruvavfallet. 

Under 2008 gav hushållen upphov 

Miljö 

till knappt 5 miljoner ton icke farligt avfall. 

Den ojämförligt största posten är det som 

kallas för hushållsavfall och liknande, som 

står för 2,4 miljoner ton. Detta avfall är i 

första hand vanligt hushållsavfall och grovsopor 

som lämnas vid återvinningscentraler. 

Av de 98 miljoner ton avfall som uppkom i 

Sverige 2008 räknades 96 miljoner ton som 

icke-farligt. Den sektor som alstrar mest 

icke-farligt avfall är industrin. Av den totala 

mängden farligt avfall (2 miljoner ton) gav 

industrisektorn, tjänstesektorn respektive 

infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, 

avlopps- och byggsektorerna) samtliga upphov 

till drygt en halv miljon ton farligt 

avfall vardera. 

Källa:UNFCCC (unfccc.int), 

IPCC (www.ipcc.ch). 

Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.5 

Miljöräkenskaper och styrmedel 

Environmental Accounts and Economic instruments 

Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver 

samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i 

miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, 

materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och 

miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch 

vilket möjliggör en kombinerad analys. 

Analys av ekonomiska styrmedel 

Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna 

med analys av miljöekonomiska styrmedel. 

Inledningsvis fokuserades arbetet på miljöskatter 

och miljömotiverade subventioner. 

Under senare år har man utökat analysen till att 

inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner 

och utsläppsrätter. Både miljömotiverade 

subventioner och miljöskatter är officiell 

statistik. Se figur nedan för en översikt av de 

miljörelaterade styrmedel som inkluderas i 

miljöräkenskaperna idag. 

Miljörelaterade subventioner 

Till miljörelaterade subventioner räknas 

miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga 

subventioner. Miljömotiverade subventioner 

är utbetalningar från staten som görs med 

motivet att gynna aktiviteter som minskar 

utsläpp och användning av naturresurser. Ett 

exempel är miljöersättningar i jordbruket. 

Potentiellt miljöskadliga subventioner är 

utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp 

eller ökad användning av naturresurser. Ett 

exempel på en sådan subvention är transportstödet. 

En internationell definition och metod 

för potentiellt miljöskadliga subventioner är 

under utveckling. 

Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna 

Handeln med utsläppsrätter 

Syftet med handelssystemet är att det på ett 

kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av 

koldioxid från energiintensiv industri och 

energiproduktion i Europa. 

Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter 

gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar 

har tilldelningen varit gratis. Från och 

med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter 

vara huvudregel som tilldelningsmetod. 

Miljöskatter för positiv miljöeffekt 

Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv 

miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på 

produkter och aktiviteter som kan medföra en 

negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade 

per bransch ska rapporteras till EU från och 

med år 2013. 

Miljöekonomisk profil för näringslivet 

För att undersöka näringslivets påverkan på 

miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket 

diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En 

sådan profil visar respektive branschgrupps 

andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade 

utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp. 

I den miljöekonomiska profilen framgår det 

att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika 

branscher i olika omfattning. Detta på grund av 

att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla 

branscher, koldioxidskatten har ett flertal 

undantag samt att det är olika skattesatser för 

olika branscher. 

Den miljöekonomiska profilen visar också att 

den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå 

med andelen utsläpp. Det finns dock branscher 

som orsakar utsläpp men som inte ingår i 

utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn 

och transportsektorn. 



Miljö 

Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99) 

Anm: Data från 2007 och i SNI2002. 

Miljöekonomisk branschprofil 

Det går också att kombinera ekonomiska variabler 

med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk 

branschprofil. Branschfördelningen gör att 

olika variabler, från olika källor, kan kombineras 

i en och samma analys. Dessa kan användas 

för att beskriva en viss bransch mer i detalj och 

för att jämföra olika branscher. 

Nedan är ett exempel på en sådan profil för 

energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet 

visar branschens utsläpp och styrmedel 

som andel av den totala ekonomin. 

I den totala ekonomin inkluderas förutom 

näringslivet även privat och offentlig konsumtion 

samt hushållens intresseorganisationer. 

Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin) 

Anm: Data från 2007. 

Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.6 

Markanvändningen omkring år 2005 efter 2007 års länsindelning, 

hektar 

Land use, by county, hectares 

Län 1 

County 1 

Jordbruksmark 

Agricultural land 

Skogsmark 

Land under forest 

Bebyggd mark och 

tillhörande mark 2 

Built-up areas and 

associated land 2 

Golfbanor och 

skidpister 

Golf courses 

and ski pists 

Täkter 

Quarries, pits 

Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450 

Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400 

Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700 

Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950 

Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700 

Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600 

Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100 

Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950 

Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300 

Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600 

Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750 

Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500 

Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550 

Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250 

Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050 

Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400 

Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900 

Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000 

Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750 

Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900 

Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500 

De fyra största sjöarna 3 

The four largest lakes . . . . . 

Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300 

Län 1 

County 1 

Myr, ej skogsbevuxen 

Marshes not 

wooded 

Naturligt gräsbevuxen 

mark, 

hedmark o.dyl. 

Natural grassland, 

heathland etc. 

Berg i dagen 

och övrig mark 

Bare rock and 

other land 

Vatten Water 

Total land- och 

vattenareal 

Total land and 

water area 

Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920 

Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730 


Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610 

Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250 

Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010 

Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400 

Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370 

Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540 

Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850 

Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950 


Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800 

Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320 

Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070 

Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520 

Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580 


Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040 


Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150 

De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580 

Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530 

1 Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by 

municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401. 

2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 



3.7 

Bebyggd mark och tillhörande mark år 2005 efter 2007 års 

länsindelning, hektar 

Built-up areas and associated land, by county, hectares 

Miljö 

Län 

County 

Bostadsmark 

Residential land 

Permanentbostäder 

Land used 

for permanent 

dwellings 

Fritidshus 1 

Land used 

for holiday 

homes 1 

Industri 

Industrial 

land 

Handel 

och 

affärsverksamhet 

Commercial 

land 

Offentlig 

service, fritidsanläggn. 

m.m. 

Land used 

for public 

services and 

recreation 

facilities 

Transporter 

Land used 

for transport 

and communication 

facilities 

Tekniska 

anläggn. 

Land 

used for 

technical 

installations 

and 

waste 

disposal 

Övrig 

bebyggd 

mark 

Other 

built-up 

land 

Totalt 1 

Total 1 

Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715 

Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690 

Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460 

Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070 

Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825 

Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875 

Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180 

Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395 

Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020 

Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550 

Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975 

Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490 

Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480 

Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210 

Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445 

Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210 

Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940 

Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930 

Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920 

Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695 

Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805 

Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365 

Förändring 2000–2005 

Change 2000–2005 

+4 000 -1 600 +3 000 +600 +950 +5 000 +500 +5 000 +17 000– 

18 0000 

1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 

3.8 

Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som 

nationalpark 2010-12-31 

National parks, area and year of decision to establish a national park 

Nationalpark 

National park 

Beslutsår 

Year of 

decision 

Areal, hektar 

Area, hectares 

Totalt 

Total 

Därav land 

Of which 

land area 

Nationalpark 

Beslutsår 

Areal, hektar 

Totalt 

Därav land 

Abisko 1909 7 721 6 787 Pieljekaise 1909 15 485 14 130 

Björnlandet 1991 1 143 1 111 Sarek 1909 198 466 193 884 

Blå Jungfrun 1926 190 67 Skuleskogen 1984 3 056 2 739 

Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 402 304 

Djurö 1991 2 323 286 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 329 

Fulufjället 2002 38 440 37 637 Store Mosse 1982 7 672 7 377 

Färnebofjärden 1998 10 464 6 248 Sånfjället 1909 10 378 10 354 

Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614 

Gotska Sandön 1909 4 464 3 676 Tiveden 1983 1 351 1 206 

Hamra 1909 30 29 Tresticklan 1996 2 904 2 703 

Haparanda skärgård 1995 7 430 742 Tyresta 1993 1 962 1 878 

Kosterhavet 2009 38 823 1 796 Töfsingdalen 1930 1 590 1 577 

Muddus 1942 51 137 49 327 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 654 

Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 79 

Padjelanta 1962 199 898 166 605 Summa Total 738 096 631 394 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603). 



3.9 

Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 2010-12-31 

Nature reserves, nature management areas and wildlife protection 

areas, by county 

Län 

County 

Naturreservat 1 

Naturvårdsområden 1 

Nature reserves 1 Nature management areas 1 

Djur- och växtskyddsområden 

Wildlife protection areas 

Antal 

Number 

Areal, hektar 


Summa 

Total 

Därav 

landareal, 

% 

Of which 

land area, 

% 

Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Stockholm 255 119 028 37 5 1 031 53 27 1 037 27 

Uppsala 133 37 421 64 0 - - 33 3 534 11 

Södermanlands 131 46 003 31 4 2 871 82 135 6 430 13 

Östergötlands 187 47 980 35 1 287 100 82 5 983 14 

Jönköpings 112 16 716 94 4 2 770 76 25 657 57 

Kronobergs 104 18 749 67 3 622 97 6 50 33 

Kalmar 179 48 450 50 11 6 634 100 118 5 961 19 

Gotlands 114 71 435 16 3 9 302 99 11 1 375 72 

Blekinge 93 15 940 53 0 - - 7 1 582 33 

Skåne 216 71 247 31 8 5 058 98 18 2 280 43 

Hallands 147 20 345 59 4 4 748 29 20 648 29 

Västra Götaland 400 112 808 61 31 51 543 40 359 10 202 56 

Värmlands 125 92 011 43 1 10 438 87 30 673 33 

Örebro 208 37 781 85 0 10 95 2 306 58 

Västmanlands 87 23 548 55 1 8 526 95 7 54 9 

Dalarnas 207 231 371 96 5 617 51 4 37 68 

Gävleborgs 156 30 187 64 11 3 983 51 10 1 788 2 

Västernorrlands 146 31 224 76 3 8 332 83 19 325 76 

Jämtlands 93 518 282 94 1 272 99 11 1 082 71 


Norrbottens 284 1 911 155 93 1 610 97 47 52 003 90 

Hela riket Sweden 

2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64 973 97 387 64 

2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 957 95 267 64 

2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 892 93 887 69 

2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 928 93 841 69 

2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 1 022 93 378 65 

2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 1 040 107 506 56 

2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 1 040 107 506 56 

2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 1 040 107 506 56 

2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 1 040 107 506 56 

2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 1 039 107 445 56 

2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 1 049 107 617 56 

1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 1 063 107 843 56 

1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are 

revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 

2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature 

reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 




3.10 

Län 

County 

Miljö 

Vattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m3 

Water use by category of use and county 

Hushåll 

Households 

Jordbruk 

Agriculture 

Industri 

Industry 

Övrig användning 

1 

Other use 1 

Totalt söt- och 

havsvatten 

Total sea and 

freshwater 

Stockholms 127 908 2 373 66 007 60 228 256 516 

Uppsala 19 573 5 403 47 878 9 015 81 869 

Södermanlands 14 289 4 640 101 799 9 547 130 275 


Jönköpings 19 469 5 699 19 408 8 013 52 589 

Kronobergs 9 946 3 136 8 213 5 413 26 708 

Kalmar 14 128 10 036 31 678 7 688 63 530 

Gotlands 3 518 4 464 1 234 1 525 10 741 

Blekinge 8 124 4 999 85 735 5 834 104 692 

Skåne 72 968 40 076 104 640 32 298 249 982 

Hallands 17 586 10 372 63 010 7 252 98 220 


Värmlands 16 605 3 593 175 311 9 796 205 305 

Örebro 17 165 3 430 74 582 9 886 105 063 

Västmanlands 15 763 2 517 47 450 11 449 77 179 

Dalarnas 17 403 1 762 106 787 10 772 136 724 

Gävleborgs 17 394 1 527 162 664 8 778 190 363 

Västernorrlands 15 124 927 324 684 12 883 353 618 

Jämtlands 9 536 813 2 679 4 796 17 824 


Norrbottens 14 898 755 211 060 11 126 237 839 

Hela riket Sweden 561 300 132 416 2 254 862 297 837 3 246 415 

1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell 

och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av 

vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply 

used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902). 

3.11 

Oljeutsläpp i svenska farvatten 

Oil spills in Swedish waters 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 

Number of confirmed spills Volume, cu.m. 

0– 1 300 252 316 311 287 237 

1– 10 9 16 9 3 1 3 

10–100 4 1 – 1 – – 

>100 – – – – – – 

Summa Total 313 269 325 315 288 240 

Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen 

Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 40 36 34 35 51 31 

Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se). 



3.12 

Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom 

de olika organismgrupperna 

Overview of all red-listed and endangered species, by status 

Arter 

Species 

Kategorier 1 

Status 1 

Hotade 

Endangered 

(CR, EN, VU) 

DD RE CR EN VU NT Antal 

Number 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Percent 

Rödlistade 

Red-listed 

(DD, RE, CR, EN, 

VU, NT) 

Totalt 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Antal 

bedömda 

arter 

Number of 

species 

evaluated 

Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534 

Alger Nostocophyceae, 

Phaeophyceae, Rhodophyta 

& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384 

Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006 

Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500 

Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109 

Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63 

Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253 

Grod- och kräldjur 

Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19 

Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136 

Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707 

Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845 

Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718 

Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412 

Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025 

Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35 

Sländor Neuroptera, 

Trichoptera, Ephemeroptera, 

Plecoptera, Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394 

Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75 

Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771 

Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120 

Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73 

Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4 

Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458 

Ringmaskar och planarier 

Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91 

Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45 

Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 13 23 48 48 

Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825 

1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10. 

Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är 

potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden 

besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. 

Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom 

en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. 

Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för 

Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att 

den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, 

Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. 

Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess 

utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. 

Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) 

Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för 

någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. 

Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att 

man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). 

Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet 

hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras 

länsförekomster etc. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.13 

Däggdjur 

Mammalia 

Akut hotade ryggradsdjur 

Critically endangered vertebrates 

Fåglar 

Aves 

Kräldjur, groddjur 

Reptilia, amphibia 

Fiskar och rundmunnar 1 

Pisces 

Miljö 

Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding 

Pipistrell Rödspov Lyrtorsk 

Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål 

Tornuggla 

Brugd 

Fjälluggla 

Håbrand (sillhaj) 

Vitryggig hackspett 

Pigghaj 

Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: 

• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne). 

• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). 

• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). 

• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). 

• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 procent de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par). 

• Rödspov (har minskat med 65 procent de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). 

• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). 

• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). 

• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20–40 ex. i landet). 

• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800–1 200 år 2010). 

• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer 

dött ut). 

• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det 

beståndet numera är försvunnet). 

• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 procent). 

• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80–95) procent under de senaste 80 åren). 

• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 procent de senaste 100 åren.) 

• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95–97) procent under de senaste 80 åren). 

Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: 

Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, 

atlantisk stör och slätrocka. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/GetSpecies.aspx 

3.14 

De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och 

omsättning i ton år 2009 

The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover 

in tonnes 

CAS-nummer 

CAS number 

Ämnesnamn 

Substance 

Antal produkter 

Number of products 

Kvantitet 

Quantity 

8002-05-9 Råolja 12 18 924 233 

86290-81-5 Bensin 61 7 894 832 

68334-30-5 Dieselolja 77 6 156 621 

64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 291 3 126 406 

8008-20-6 Fotogen 126 2 414 961 

7732-18-5 Vatten 26 995 2 141 812 

65997-15-1 Portlandcement 903 2 056 843 

7727-37-9 Kväve 42 1 880 386 

64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 8 1 756 898 

64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 16 1 450 085 

7782-44-7 Syre 24 1 081 058 

74-82-8 Metan 14 942 747 

630-08-0 Kolmonooxid 7 937 232 

7647-14-5 Natriumklorid 1 393 905 872 

7664-93-9 Svavelsyra 441 855 709 

124-38-9 Koldioxid 216 848 990 

6484-52-2 Ammoniumnitrat 200 770 082 

8052-42-4 Asfalt 204 698 484 

68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 11 632 728 

1305-78-8 Kalciumoxid 539 610 619 

Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504). 



3.15 

Användningsområde 

Category of use 

Bekämpningsmedel efter olika användningsområden 

Pesticides by category of use 

Verksam beståndsdel, ton 

Active substance, tonnes 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Jordbruk Agriculture 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473 

Skogsbruk Forestry 5 5 7 5 12 27 

Frukt- och trädgård Horticultural production 97 84 34 82 73 92 

Industri Industry 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566 

Hushållskonsumtion Household consumption 556 530 516 469 505 458 

Summa Total 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615 


Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se). 

3.16 

Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- 

och stallgödsel 

Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

Län 

County 

Areal 1 , 

1 000 ha 

Area, 

1 000 ha 

Endast mineralgödsel 

Fertilizers only 

Areal, % 

Crop area, 

% 

Kväve 

Nitrogen 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 2 

Fertilizers and/or 

manure 

Fosfor 

Phosphorus 

Endast mineralgödsel Mineral- och/eller 

stallgödsel 2 

Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha 

Stockholms 73 55 102 70 98 24 11 39 20 

Uppsala 152 59 99 75 99 34 13 51 18 


Östergötlands 195 49 117 76 112 19 14 47 26 

Jönköpings 88 11 66 79 99 5 11 72 33 

Kronobergs 47 9 63 74 104 4 .. 69 31 

Kalmar 119 22 84 75 112 9 11 63 26 

Gotlands 84 37 88 86 100 23 16 73 24 

Blekinge 30 31 107 86 108 8 .. 63 28 

Skåne 444 57 130 87 130 31 17 61 25 

Hallands 107 23 102 76 112 13 16 66 27 

Västra Götalands 428 40 104 75 103 24 20 59 26 

Värmlands 97 33 83 62 85 25 20 54 25 

Örebro 96 49 92 74 96 39 14 64 21 

Västmanlands 90 59 104 76 106 36 14 53 25 

Dalarnas 56 36 74 66 82 30 11 59 21 

Gävleborgs 65 26 67 61 80 20 9 54 23 

Västernorrlands 49 12 .. 51 98 4 .. 43 29 

Jämtlands 41 18 .. 69 82 7 .. 58 26 

Västerbottens 64 24 85 68 89 10 .. 54 25 

Norrbottens 33 29 .. 65 93 21 .. 57 27 


2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25 

2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24 

2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24 

2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23 

2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24 

1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25 

1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25 

1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25 

1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25 

1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30 

1) Träda och ospecificerad åkermark ingår ej. 

2) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1002). 



3.17 

Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala 

reningsverk 2008, efter storleksklass 

Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by 

size, total discharges 

Miljö 

Sort 

Measure 

Totalt 

Total 

Storleksklass (dimensionerade 1 

antal personekvivalenter, PE 2 ) 

Size (person equivalents) 

2002 2004 2006 2008 2 001– 

10 000 

10 001– 

100 000 

100 001– 

Utsläpp av Discharge of 

Tot-P ton 351 318 362 313 42 128 143 

Tot-N ton 18 036 17 779 18 347 18 434 2 709 8 460 7 265 

BOD 7 ton 8 158 7 869 8 570 7 447 1 310 2 998 3 139 

Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 228 1 185 1 240 1 259 152 513 593 

Antal reningsverk 

Wastewater treatment plants 479 479 475 467 278 170 19 

Anslutna personer, 1 000-tal 

Population connected 7 620 7 633 8 080 8 267 786 3 211 4 270 

1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter, 

PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses 

motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 

2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well 

to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. 


3.18 

Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska 

miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2008. Medelvärden 

för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator 

substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. 

Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 

Slaminnehåll 

Sludge substance 

Totalt 

Total 

Medelvärden, mg/kg TS 1 

Weighted means 1 

2002 2004 2006 2008 2 001– 

20 000 

20 001– 

100 000 

100 001– 

Fosfor Phosphorus 27 717 28 145 26 977 27 740 19 940 26 010 31 220 

Kväve Nitrogen 37 864 40 093 42 050 42 590 38 700 41 000 44 800 

Bly Lead 30,7 24,6 27,5 22,4 17,2 20,8 25,1 

Kadmium Cadmium 1,3 1,0 1,0 0,8 0,7 0,8 0,8 

Koppar Copper 370,3 345,9 357,9 335,3 267,8 319,6 367,5 

Krom Chrome 29,7 28,9 29,3 28,3 27,7 31,5 26,4 

Kvicksilver Mercury 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 0,7 

Nickel 17,1 20,3 18,8 16,9 14,2 13,6 20,0 

Zink Zinc 548,6 508,3 551,5 544,3 447,3 498,0 606,2 

Nonylfenol Nonylphenol 17,2 14,9 14,8 10,6 5,5 9,5 12,8 

Toluen Toluene 3,8 . . . . . . . . . . . . 

PAH 2 1,0 0,9 0,7 0,98 0,75 0,79 1,17 

PCB 3 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,06 

1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 

2) Polyaromatic hydrocarbons. 

3) Polychlorinated biphenyl. 





3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och 

dikväveoxid (N 2 O) 

Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 

Källa 

Source 

Utsläpp av CO2, 1 000 ton 

Emission of CO2, 1 000 tonnes 

Sänka av CO2, 1 000 ton 

Absorption of CO2, 1 000 tonnes 

1990 2000 2009 1990 2000 2009 

Energi 1 Energy 1 51 445 48 587 42 763 . . . 

Energiproduktion 1 Energy industries 1 9 569 8 423 9 897 . . . 

Tillverknings- och byggindustri 

Manufacturing industries and construction 11 698 12 296 8 237 . . . 

Transporter 1 Transport 1 18 778 19 434 20 160 . . . 

Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 091 8 079 3 557 . . . 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 

Fugitive emissions from fuels 1 309 356 912 . . . 

Industriprocesser 1 Industrial processes 1 4 915 5 126 3 577 . . . 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

Solvent and other product use 242 155 172 . . . 

Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . . 

Markanvändning och skogsbruk 1 

Land use change and forestry 1 . . . -44 804 -41 053 -41 769 

Avfall Waste 44 44 108 . . . 

Totalt 1 Total 1 56 646 53 913 46 621 -44 804 -41 053 -41 769 

Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 

International bunkers 3 563 6 697 9 274 . . . 

Källa 

Utsläpp av CH4, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of CH4, 1 000 tonnes 

CO2 -equivalents 

Utsläpp av N2O, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of N2O, 1 000 tonnes 

CO2 -equivalents 

1990 2000 2009 1990 2000 2009 

Energi 1 433 397 454 1 303 1 304 1 321 

Energiproduktion 22 46 89 328 309 452 

Tillverknings- och byggindustri 46 42 47 527 524 459 

Transporter 1 105 56 27 145 211 160 

Övriga sektorer 1, 2 244 234 273 302 257 246 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 16 19 18 1 2 4 

Industriprocesser 14 17 12 902 742 393 

Lösningsmedels- och produktanvändning . . . . . . 90 122 123 

Jordbruk 3 407 3 267 3 162 5 830 5 368 5 030 

Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 79 74 128 

Avfall 1 3 166 2 706 1 665 212 165 164 

Totalt 1 7 021 6 390 5 295 8 416 7 775 7 159 

Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1 1 1 54 101 142 

1) Reviderade uppgifter. Revised figures. 

2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and 

buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0108) i samarbete med Svenska miljöinstitutet 

(IVL, www.ivl.se) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI, www.smhi.se). 



3.20 

Miljö 

Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar 

införts 

Recycling – requirements and levels for commodities with producer 

responsibility 

Varuslag 

Material 

Återvinningskrav 

Recycling requirement 

Återvinning i % 1 

Recycling in percent 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

2, 3,4 

Tidnings- och journalpapper 

Newspapers and periodicals 2, 3, 4 75 % insamling 83 83 85 89 91 .. 

Däck 5 Tyres – 100 100 100 97 100 100 

Förpackningar 6 Packaging 6 

Standard glasförpackning öl och läsk 7 – – – – – – .. 

Glasförpackningar 70% materialutnyttjande 95 91 94 94 90 93 

Wellpapp, papp, papper och kartong 8 65% materialutnyttjande 72 72 73 74 74 70 

Wellpapp – 86 – – – – .. 

Papp, papper, kartong – 42 – – – – .. 

Metall, ej dryckesförpackning 9 70% materialutnyttjande 58 66 69 67 73 73 

Stålplåt – 72 77 77 70 79 82 

Aluminium, ej dryckesförpackning – 27 34 36 37 42 23 

Aluminium, dryckesförpackning 90% materialutnyttjande 86 85 87 91 90 87 

Plast 10 

70% återvinning, dock 

minst 30% materialutnyttjande 

73 81 76 60 36 44 

PET-flaskor som återfylls 11 – 98 96 100 – – .. 

PET-flaskor som återvinns 12 90 % materialåtervinning 85/95 82/89 98 84 84 86 

Trä 13 Wood 13 

70% återvinning, dock 

minst 15% materialutnyttjande 

11 100 100 100 100 100 

Övrigt material Other 

30%, minst 15% materialutnyttjande 

per material – – – – – – 

Bilar 14 Cars 14 85% 85 86 90 91 90 91 

Elektriska och elektroniska produkter 

Electrical and electronic equipment 15 – . . 94 94 88 92 92 

1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om 

inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total ampount put on the Swedish market if 

nothing else stated. 

2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005. 

3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to 

a model presented by PressRetur AB in 2006. 

4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla 

in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by 

the Swedish EPA. 

5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100 procent beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 

6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005. 

7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft 

drinks since 2006-01-01. 

8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of 

paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01. 

9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar 

av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for packaging of steel and aluminium (non-drinking 

containers) since 2005-01-01.FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med 

tidigare år. Producers have cease to use the system with reusable bottles. Collection was therefor larger than the sale. 

12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 

13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen 

samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated 

in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 

14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat 2000. The recycling requirement on EU-level were decided in January 1, 2000. 

15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-registret. Målen 

varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt samlades ca 17,1 kg elavfall/capita in under 2010. Total recovery based on total 

amount collected and the producers' reports to the Swedish EPA's EE-register. Recycling targets vary depending on type of product 

(Ordinance 2005:209). In total approximately 17,1 kg/capita was collected in 2010. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.21 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Bransch 

Industry 

Uppkomst av avfall i olika sektorer 2008, 1 000 ton 

Generation of waste in different sectors 

Uppkommet farligt 

avfall 

Generation of 

hazardous waste 

Uppkommet ickefarligt 

avfall 

Generation of nonhazardous 

waste 

Uppkommet avfall, 

totalt 

Generation of 

waste, total 

01–02 Jordbruk och skogsbruk 

Agriculture, hunting and forestry 17 286 304 

03 Fiske Fishing 1,8 29 31 

04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 3,3 58 730 58 733 

10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak 

Manufacture of food products, beverages and 

tobacco products 2,3 1 288 1 290 

13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather 

and related products 0,3 32 32 

16 Tillverkning av trävaror 

Manufacture of wood and wood products 5 239 244 

17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk 

produktion 

Manufacture of paper and paper products; Printing 

and reproduction of recorded media 12 7 354 7 367 

19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter 

Manufacture of coke and refined petroleum 

products 25 12 37 

20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror 

och plastvaror 

Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical 

products, rubber and plastic products 131 247 378 

23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 

produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 4,5 244 248 

24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av 

metallvaror 

Manufacture of basic metals and fabricated metal 

products 381 2 071 2 452 

26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik, elapparatur, 

maskiner, motorfordon och andra transportmedel 

Manufacture of computer, electronic and optical 

products, electrical equipment, machinery, motor 

vehicles and other transport equipment 70 844 915 

31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt 

reparationer 

Manufacture of furniture and other manufacturing; 

Repair and installation 3,5 85 89 

35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply 235 1 276 1 512 

36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och 

renhållning 

Water collection, treatment and supply; Sewerage; 

Remediation activities 

0,3 2 487 

(798 torrt dry) 

2 487 

(798 torrt) 

38 Avfallshantering inkl. återvinning 

Waste collection, treatment and disposal activities; 

materials recovery 

150 

(125 torrt) 

10 266 

(2 930 torrt) 

10 416 

(3 054 torrt) 

41– 43 Byggverksamhet Construction 274 3 111 3 385 

45–99 

exkl. 46.77 

Tjänster Service activities 590 

(509 torrt) 

1 224 

(811 torrt) 

1 814 

(1 319 torrt) 

46.77 Partihandel med avfall och skrot 

Wholesale of waste and scrap 12 948 960 

– Avfall från hushåll Waste generated by households 349 4 810 5 158 

Summa Total 2 269 95 582 97 852 

(2 061 torrt) (86 145 torrt) (88 306 torrt) 

Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.22 

Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för 

branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2008 

Environmental accounts, environmental impact and economic data by 

industry, public authorities and households 

Miljö 

SNI 92 Bransch 

SE-SIC Industry 

92 

Energianvändning, 

petajoule 1 

Bränsle 2 

Fuel 2 

El och 

fjärrvärme 

3 

5 

CO2 

Utsläpp till luft, 

Miljö- 

1 000 ton 4 skyddskostna- 

SO2 

NOx 

der, 

milj. 

SEK 6, 7 

Förädlingsvärde, 

mdkr 

Value 

Added, 

SEK bn 

Sysselsatta 

1 000-tal 

Employed, 

1 000s 

01-05 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 39 6 2 464 0 11 . . 50 97 

10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 10 11 800 1 7 . . 21 9 

15-20 Livsmedels-dryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 34 32 806 1 3 1 023 60 109 

21-22 Massa och papper Pulp and paper etc. 65 94 1 637 7 16 . . 55 81 

23 Raffinaderier Refineries 38 4 2 933 1 2 . . 9 4 

24-25 Tillverkning av kemikalier, gummi etc. 

Chemical industries 26 27 1 559 1 3 1 329 72 59 

26 Tillverkning av icke-metalliska 

mineraliska produkter 

Manufacture of non-metallic mineral 

products 22 5 3 529 1 3 412 13 19 

27 Stål och metallframställning 

Manufacture of basic metals 31 29 6 033 9 5 871 31 35 

28-35 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 11 33 733 0 2 1 727 243 375 

36-37 Övrig tillverkningsindustri 

Manufacture of furniture and recycling 2 4 72 0 0 .. 15 46 

40-41 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 

Electricity and water supply 212 35 7 894 8 14 2 214 89 34 

45 Byggindustri Construction 32 4 2 220 0 12 . . 146 295 

50-52 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder 

Wholesale and retail trade; repair of 

goods 26 21 1 700 0 7 . . 323 549 

55 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 1 6 87 0 0 . . 41 139 

60-64 Transport 8 190 16 14 037 53 192 . . 186 278 

65-67 Bank, Försäkring Bank, Insurance 1 3 84 0 0 . . 110 97 

70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting companies 22 45 1 428 0 4 . . 598 601 

80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård, 

omsorg 

Education and health 2 5 143 0 0 . . 85 185 

90-95 Samhälleliga och personliga tjänster 

Other services 5 5 477 0 1 . . 64 129 

Hushållens ideella organisationer 

Non Profit Institutions 1 6 42 0 0 . . 39 106 

Offentlig konsumtion/ Offentlig sektor 

Public Consumption/ Public sector 16 51 945 0 4 . . 562 1 321 

Privat konsumtion Private consumption 197 247 10 723 1 25 . . . . . . 

Samtliga Total 983 689 60 346 83 311 . . 2 810 4 565 

1) Energy use, petajoule. 

2) Fossila och bio-bränslen. Fossil and bio fuels. 

3) Electric energy and district heating. 

4) Emissions to air. 

5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded. 

6) Environmental protection expenditure. 

7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10-41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for 

the industries 10-41, 37 excluded. 

8) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) . 



3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents 

SNI 92 Bransch 

SE-SIC Industry 

92 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

01-05 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, 

fishing 11 435 829 11 457 164 11 543 099 11 574 467 11 580 447 11 403 026 11 109 956 

10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 570 231 644 266 525 036 549 505 564 595 619 321 831 827 

15-20 Livsmedels-dryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 1 215 398 1 346 921 1 102 995 1 004 926 962 975 899 579 862 955 

21-22 Massa och papper 

Pulp and paper etc. 2 600 068 2 518 013 2 459 974 2 344 685 2 137 706 1 882 443 1 862 294 

23 Raffinaderier Refineries 2 381 694 2 348 903 2 467 546 2 486 257 2 823 514 2 657 694 2 979 464 

24-25 Tillverkning av kemikalier, 

gummi etc. 

Chemical industries 2 266 378 2 136 295 2 345 444 2 289 906 2 325 572 2 212 220 1 861 438 

26 Tillverkning av ickemetalliska 

mineraliska 

produkter 

Manufacture of nonmetallic 

mineral products 3 582 690 3 405 019 3 396 968 3 534 283 3 698 470 3 580 290 3 594 825 

27 Stål- och metallframställning 

Manufcture of basic 

metals 6 342 575 6 163 639 6 415 844 6 115 620 5 882 889 6 222 742 6 087 606 

28-35 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 1 007 614 963 209 828 409 867 265 841 970 811 575 741 623 

36-37 Övrig tillverkningsindustri 

Manufacture of furniture 

and recycling 175 007 138 042 138 064 152 820 170 570 139 601 73 240 

40-41 El-, gas-, värme- och 

vattenförsörjning 

Electricity and water 

supply 9 043 594 10 538 783 10 278 136 8 968 509 8 962 117 8 558 771 8 360 057 

45 Byggindustri 

Construction 2 048 967 2 079 554 2 076 081 2 194 163 2 282 795 2 365 073 2 357 585 

50-52 Parti- och detaljhandel, 

reparationsverkstäder 

Wholesale and retail 

trade, repair of goods 1 671 923 1 733 495 1 783 364 1 837 112 1 896 756 1 941 130 1 712 425 

55 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 90 880 94 605 94 001 95 351 93 897 95 223 87 805 

60-64 Transport 1 10 780 276 12 315 010 13 698 378 13 980 590 14 461 037 14 798 041 14 246 431 

65-67 Bank, Försäkring 

Bank, Insurance 54 331 83 602 50 561 49 064 60 965 72 798 85 126 

70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting 

companies 1 272 994 1 230 147 1 258 001 1 281 933 1 396 713 1 501 029 1 442 941 

80-85 Utbildning, hälso- och 

sjukvård, omsorg 

Education and health 145 054 148 803 149 415 144 890 151 711 157 566 145 873 

90-95 Samhälleliga och personliga 

tjänster 

Other services 2 722 350 2 729 544 2 760 588 2 644 746 2 523 512 2 455 568 2 097 386 

Hushållens ideella 

organisationer 

Non Profit institutions 103 968 104 881 95 515 75 514 65 205 55 437 42 949 

Offentlig konsumtion/ 

Offentlig sektor 

Public Consumption/ 

Public sector 1 259 490 1 282 149 1 215 884 1 009 843 1 018 183 1 067 777 976 784 

Privat konsumtion 

Private consumption 14 323 752 14 014 377 13 850 672 12 851 372 11 786 252 11 412 863 11 226 771 

Samtliga Total 75 095 063 77 476 420 78 533 974 76 052 821 75 687 850 74 909 766 72 787 361 

1) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107). 



3.24 

Miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr 

Environmental taxes, current prices, SEK m 

Miljö 

Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Skatt på energi Energy taxes 63 810 65 580 66 615 67 634 69 065 70 423 73 573 

Energiskatt Energy tax 34 948 37 412 38 024 38 288 38 387 40 099 41 209 

Bränslen Fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 590 20 224 20 148 

El Electricity 17 069 17 951 18 748 18 831 18 797 19 875 21 061 

Övriga produktionsskatter på elkraft 

Other production taxes on electricity 2 372 2 483 3 846 4 219 4 908 4 240 5 030 

Kärnkraftsskatt 1 Tax on nuclear power 1 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394 3 997 

Avgift/skatt för nedrustning & förvaring 

Fee/tax on dismantling & storing 509 689 648 981 932 846 1 033 

Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 770 26 084 27 334 

Skatt på föroreningar Pollution taxes 1 416 1 355 1 188 1 129 925 491 419 

Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 62 39 48 

Skatt på bekämpningsmedel Tax on pesticides 61 77 81 81 89 71 85 

Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 366 178 – 

Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 332 189 261 

Miljöskyddsavgift Environmental protection fee 108 – – – – – – 

Avgift till batterifonden Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14 25 

Skatt på transport Transport taxes 9 058 11 240 11 997 13 239 16 047 16 376 16 400 

Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 520 10 349 11 308 11 682 11 875 

Trängselskatt congestion charges – – 489 345 687 785 799 

Avgift till bilskrotningsfonden 

Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 0 0 

Vägavgifter Road charges 720 722 718 748 782 891 778 

Skatt på trafikförs.premier 

Tax on road traffic insurance – – – 1 642 3 270 3 018 2 948 

Skatt på naturresurser Resource taxes 202 200 254 261 254 167 153 

Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 167 153 

Summa Total environmental taxes 74 486 78 375 80 054 82 263 86 291 87 457 90 545 

Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige 

Environmental taxes as percent of GDP 2 in 

Sweden 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,7% 2,8% 2,7% 

Miljöskatter i procent av totala skatter i Sverige 

Environmental taxes as percent of total taxes 8,7% 8,6% 8,3% 8,3% 8,9% 9,5% . . 

Miljöskatter i EU i procent av BNP i hela EU 

Env. taxes in EU as per cent of total GDP in EU 2,66 % 2,6 % 2,6 % 2,46 % 2,4 % . . . . 

1) Den rörliga skatten på elkraft upphörde 1/7-2000 och ersattes av en skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. The tax on 

electric power ceased July 1, 2000 and was replaced with a tax on nuclear reactor thermal power. 

2) Avser BNP till marknadspris, löpande priser. GDP at market price, current prices. 


Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat. 



3.25 

Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor 

Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 

Grupp av beslutsmotiv 

Group of motives 

Antal ärenden 

Number of sanctions 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010 

Avfall Waste 15 8 101 26 40 27 19 

Elektriska och elektroniska 

produkter 

Electrical and electronic 

products – – – 78 126 18 20 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 

Chemical products and 

biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 1 392 1 639 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 

Environmentally hazardous 

activities and health protection 217 252 252 243 268 257 427 

Övrigt Other 86 63 56 27 25 36 53 

Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 1 730 2 158 

Grupp av beslutsmotiv 

Avgifter, kr 

Charges, SEK 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010 

Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 170 000 111 000 

Elektriska och elektroniska 

produkter – – – 8 100 000 5 400 000 360 000 200 000 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 3 831 000 5 062 000 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 707 000 1 006 500 

Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 52 000 90 000 

Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 5 120 000 6 469 500 

1) Reviderade uppgifter. 


Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604). 


Befolkning 

Population

Befolkning Statistisk årsbok 2012 

4 – Befolkning 

Population 

Sida 

Page 

4.1 Befolkning .................................................. 62 

Population 

4.2 Befolkningstäthet – antal invånare 

per kvadratkilometer år 2010 .......................... 65 

Population density – number of inhabitants 

per square kilometer 

4.3 Flyttgröt....................................................... 66 

Removals 

4.4 Sveriges framtida befolkning .................... 68 

The future population 

4.5 Försörjningskvoten ................................... 70 

Dependency ratio 

4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser 

för åren 1750 och 2010 ....................... 71 

Age pyramids 

4.7 Utvandrare och invandrare ....................... 71 

Emigrants and immigrants 

4.8 Födda 1905–2010 ....................................... 72 

Births 

4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 

levande födda 1751/55–2006/2010 .................. 72 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 

1 000 live births 

4.10 Folkmängd den 31 december efter 

kön ..................................................................... 73 

Population, by sex 

4.11 Antal och tätorter 2010 och småorter 

2005 samt folkmängd, länsvis ............... 73 

Number of localities and smaller localities 

and population in localities and smaller 

localities, by county 

4.12 Areal och folkmängd i tätorter den 

31 december 2010, länsvis .............................. 74 

Population of localities, by county 

4.13 Folkmängd i de största tätorterna 

den 31 december 2005 och 2010 .................... 75 

Population of the largest localities 

4.14 Areal utanför tätort och folkmängd 

utanför tätort den 31 december 2005 och 

2010, länsvis ..................................................... 75 

Area and population in sparsely populated 

areas, by county 

4.15 Folkmängd i länen den 31 december 

enligt indelningen den 1 januari året 

efter redovisat år .............................................. 76 

Population, by county 

Sida 

Page 

4.16 Areal och folkmängd i kommunerna 

den 31 december 2010 enligt indelningen 

den 1 januari 2011 samt kommunernas 

rangordning efter folkmängd ......................... 77 

Area and population of municipalities and 

ranking order 

4.17 Folkmängd i de största kommunerna 

den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari 2011 ............................... 82 

Population of the largest municipalities 

4.18 Folkmängd efter kön, civilstånd och 

ålder i ettårsklasser den 31 december 

2010 ................................................................... 83 

Population by sex, civil status, age by single 

year 

4.19 Beräknad folkmängd i tusental till 

och med år 2060 .............................................. 85 

Population projections 

4.20 Antal hushåll i Sverige enligt olika 

beräkningsmetoder ......................................... 87 

Number of households in Sweden 

estimated with different methods 

4.21 Antal hushåll efter antal boende 

och antal barn den 1 november 1990 och 

den 31 december 2000 och 2009 .................... 88 

Number of households by numbers of 

persons and children 

4.22 Namnärenden .......................................... 89 

Applications for family and first names 

4.23 Skilsmässor efter makarnas 

medianålder, äktenskapets medianvaraktighet 

och barnantal ............................... 89 

Divorces by median age of spouses, 

median duration of marriage and number of 

children 

4.24 Födda barn, summerad fruktsamhet ..... 90 

Births, total fertility rate 

4.25 Döda och dödfödda................................. 91 

Deaths and stillbirths 

4.26 Återstående medellivslängd för 

perioden 2006–2010 ........................................ 92 

Life expectancy 

4.27 Återstående medellivslängd vid 

födelsen, länsvis .............................................. 93 

Life expectancy at birth, by county 

4.28 Folkmängdens förändringar 1751– 

2010 ................................................................... 94 

Population changes 



Befolkning 

Sida 

Page 

4.29 Folkmängdens förändringar i län 

och kommuner 2010 enligt indelningen 

den 1 januari 2010............................................ 95 

Population changes in counties and 

municipalities 

4.30 Befolkning efter födelseland ................ 100 

Population by country of birth 

4.31 Utrikes födda och födda i Sverige 

med två utrikesfödda föräldrar efter 

ursprungsland och kön i hela riket den 

31 december 2010 .......................................... 101 

Foreign-born persons and persons born in 

Sweden with both parents born abroad by 

country of origin and sex in the whole 

country 

Sida 

Page 

4.32 Invandrare och utvandrare, länsvis ..... 102 

Immigrants and emigrants, by county 

4.33 Invandrare och utvandrare efter 

medborgarskapsland ..................................... 103 

Immigrants and emigrants, by country of 

citizenship 

4.34 Utländska medborgare som erhållit 

svenskt medborgarskap ................................ 104 

Naturalised aliens 



4.1 Befolkning 

Population 

Under 2010 ökade Sveriges befolkning med nästan 75 000 personer till drygt 

9,4 miljoner människor. Samtidigt minskade invandringen, vilket inte har 

skett sedan 2004. 

För att befolkningen ska kunna reproducera sig 

själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) 

behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn 

under sitt liv. Under 2010 var den summerade 

fruktsamheten i Sverige 1,98, det vill säga under 

denna nivå. Trots detta har det inte fötts så 

många barn i Sverige sedan 1993. 

År 2010 föddes 115 641 barn i Sverige, 59 385 

pojkar och 56 256 flickor. Det är 3 840 fler än 

under 2009. 

De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i 

Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i 

genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan 

något, men ända fram till i början av 1900-talet 

var den summerade fruktsamheten för kvinnor 

över 4. 

Under större delen av perioden 1900–1970 

var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 

2,1. Födelsetalen har därefter 

varit över denna nivå endast vid två tillfällen, 

1990 och 1991. Efter babyboomen i början på 90- 

talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 

1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till 

dagens (2010 års) nivå. 

Svenskarna blir allt äldre 

Sverige är ett av de länder som har högst 

medellivslängd i världen. De flickor som föddes 

under 2010 beräknas ha i genomsnitt 83 år 

framför sig, medan pojkarna har en förväntad 

medellivslängd på 79 år. Måtten är beräknade 

som ett snitt över de senaste fem åren. 

Annat var det förr. Under 1900-talets första 

decennium var den förväntade medellivslängden 

för nyfödda flickor 57 år och 55 år för 

pojkar. 

En bidragande orsak till den låga medellivslängden 

i början av 1900-talet var den höga 

spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent 

av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin 

första födelsedag. 

Medellivslängd 1985–2010 

Spädbarnsdödligheten mycket låg 

Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet 

barn som dör under sitt första levnadsår, 

minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i 

mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av 

spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga 

minskningen har bara fortsatt. År 2010 var 

spädbarnsdödligheten 2,4 barn per 1 000 födda 

för flickor och 2,7 för pojkar. Totalt avled 294 

barn, 134 flickor och 160 pojkar, före sin ettårsdag. 

Spädbarnsdödlighet 1980–2010 



Vi gifter oss allt senare 

Medelåldern för giftermål har successivt stigit 

under de senaste två decennierna. För de som 

gifte sig år 2010 var medelåldern för män 38,7 år 

och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år 

1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern 

för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år. 

Även bland de nyskilda har medelåldern ökat 

och 2010 var den 44,7 år för män och 41,4 år för 

kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år 

1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna. 

Giftermål och skilsmässor 1991–2010 

Befolkning 

Par som tidigare varit registrerade som partners 

kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. 

Under 2010 gjorde 194 kvinnliga och 132 

manliga par detta. 

Under 2010 gifte sig 702 enkönade par i 

Sverige. Det var fler kvinnliga par än manliga 

som vigdes, 419 jämfört med 283. I dessa siffror 

ingår även omvandlingar från partnerskap till 

äktenskap. 

Jämfört med 2009 minskade antalet omvandlingar, 

men det kompenserades med en nästan 

lika stor ökning av nya giftermål. 

I Sverige lever 3 501 kvinnor och 3 112 män i 

ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att 

antalet registrerade partners och personer i 

enkönade äktenskap kan vara ett udda antal 

beror på att statistiken gäller personer som är 

folkbokförda i Sverige, och att det finns personer 

som gift sig med en person som inte är folkbokförd 

i landet. 

Personer som registrerat partnerskap eller 

ingått enkönat äktenskap 1995–2010 

Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap. 

Äktenskapens varaktighet har varierat över 

tiden. De äktenskap som upplöstes 1991 hade i 

genomsnitt varat i 9,5 år medan de som slutade 

med skilsmässa 2010 i genomsnitt varat i 8,0 år. 

Mest varaktiga under perioden var de äktenskap 

som upplöstes 2003. De hade i genomsnitt 

varat i 11,1 år. 

Fler kvinnliga än manliga äktenskap 

Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat 

partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. 

Det betyder att två personer av samma kön kan 

gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya 

äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. 

Därmed är det inte längre möjligt 

att registrera partnerskap i Sverige. 

Anm: I antalen för 2009 och 2010 ingår de som omvandlat sina 

partnerskap till äktenskap. 



Utvandringen ökar 

Under 2010 flyttade 48 853 personer från Sverige 

för att bosätta sig utomlands under minst ett år. 

Det är en ökning på 24,5 procent jämfört med 

2009 då 39 240 personer utvandrade. 

Statistiken påverkas dock av att Skatteverket 

under 2010 ökade sina utredningsinsatser 

avseende personer som under en längre tid haft 

okänd hemvist. Om en person inte längre anses 

vistas i landet avregistreras han/hon som 

utvandrad till obefintlig (OB). Om antalet 

utvandrade till OB utesluts år 2009 och 2010 

ökade utvandringen med drygt 14 procent. 

Bland svenskfödda utvandrare var nordiska 

samt engelskspråkiga länder mest populära. Av 

dessa drog 40 procent sitt flyttlass till Norge, 

Danmark och Finland medan Storbritannien 

och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de 

svenskfödda utvandrarna till drygt 140 olika 

länder. 

Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem 

som utvandrade under 2010 och hade i genomsnitt 

bott i Sverige i drygt 7 år. Det vanligaste 

var att de återvände till sitt födelseland. Bland 

de finsk-, dansk- och norskfödda personerna 

som lämnade Sverige flyttade mellan 80 och 90 

procent hem till födelselandet. 

Invandringen minskar något 

Invandringen till Sverige har varit hög de 

senaste åren. Under 2010 sjönk invandringen 

något men ligger fortfarande på en hög nivå. 

Detta år invandrade 98 801 personer, 46 163 

kvinnor och 52 638 män. De som invandrar är 

ofta unga personer – så många som 4 av 5 som 

invandrade under 2010 var under 40 år. 

Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen 

av thailändska och turkiska medborgare. 

Bland de invandrade thailändska medborgarna 

var hela 78 procent kvinnor. Bland de 

turkiska medborgarna var mönstret omvänt – 

där utgjorde männen 67 procent av invandrargruppen. 

Bland de invandrade fanns 170 medborgarskap 

representerade. Den största invandrargruppen 

utgjordes av svenska medborgare 

(19 765 personer). 

Stora skillnader mellan kommunerna 

Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner 

varierade, från mindre än två procent i 

Lekeberg, Öckerö, Gotland, Piteå och 

Söderköping till drygt 28 procent i Haparanda. I 

Haparanda är huvuddelen av de utländska 

medborgarna finländare. 

De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg 

och Malmö hade alla relativt hög andel 

personer med utländskt medborgarskap. I Stor- 

Stockholm hade 9,6 procent av befolkningen 

utländskt medborgarskap, i Stor-Malmö och 

Stor-Göteborg var motsvarande siffror 9,9 

respektive 6,8 procent. I övriga landet utgör 

utländska medborgare 5,3 procent av befolkningen. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). 



4.2 

Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2010 

Population density – number of inhabitants per square kilometer 

Befolkning 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



4.3 Flyttgröt 

Removals 

Nära 1,2 miljoner personer flyttade under 2010, vilket motsvarar ungefär var 

åttonde person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i, 

eller har återvänt till, det län där de föddes. Den sista december 2010 bodde 74 

procent av den svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän. 

Varje dag flyttar 3 600 personer 

Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 

flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt 

flyttade 1 156 563 personer, 583 164 kvinnor och 

573 399 män. Nära 140 000 personer flyttade 

mer än en gång, vilket resulterade i drygt 1,3 

miljoner flyttningar inom Sverige. Den allra 

flitigaste flyttaren flyttade nio gånger under 

året. 

Männen var i genomsnitt något yngre än 

kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga 

åldern för manliga och kvinnliga flyttare var 30- 

32 år. Kvinnorna flyttar i sin tur något fler 

gånger än männen. En kvinna förväntas flytta i 

genomsnitt tolv gånger under sitt liv och en 

man elva gånger. 

De flesta länen tappar 

I Stockholms län var det 6 000 personer fler som 

flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade 

länet det största inrikes flyttningsnettot i landet 

under 2010. Endast 7 av 21 län hade ett positivt 

flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens 

län. 

Tre av fyra bor kvar i födelselänet 

Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i, 

eller har återvänt till, det län där de är födda. 

Den sista december 2010 bodde 74 procent av 

den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän, 

73 procent av kvinnorna och 76 procent av männen. 

Samtliga län i Sverige har en högre andel 

kvarboende män än kvinnor. 

Andel (%) svenskfödda med samma boendelän 

som födelselän den 31 december 2010 

Län Kvinnor Män Totalt 

Yngre flyttar långt – äldre kort 

De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen, 

under 2010 registrerades 882 656 

sådana flyttningar. Var tredje flytt skedde över 

kommungränsen och av dessa flyttningar gick 

knappt hälften utanför länet. Bland dem som 

flyttade till ett annat län var hälften i åldern 20 

till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast 

på studier eller byte av arbete. Under denna 

period i livet flyttar både kvinnor och män i 

genomsnitt fyra gånger. Mest flyttar 21- 

åringarna och det gäller för både kvinnor och 

män. Efter 30-årsåldern är flyttningarna färre 

och dessutom kortare. Endast 12 procent av alla 

flyttningar bland personer äldre än 30 år går 

utanför länet. 

Stockholms län 69 73 71 

Uppsala län 53 56 54 

Södermanlands län 63 66 64 

Östergötlands län 72 74 73 

Jönköpings län 72 76 74 

Kronobergs län 68 72 70 

Kalmar län 72 75 73 

Gotlands län 72 74 73 

Blekinge län 74 75 74 

Skåne län 80 82 81 

Hallands län 57 61 59 

Västra Götalands län 80 83 82 

Värmlands län 77 79 78 

Örebro län 69 72 71 

Västmanlands län 66 69 67 

Dalarnas län 71 74 73 

Gävleborgs län 75 77 76 

Västernorrlands län 76 79 78 

Jämtlands län 71 74 72 

Västerbottens län 78 80 79 

Norrbottens län 86 87 86 

Totalt 73 76 74 

Hjortkvarn – Sveriges mittpunkt 

Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig 

för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar 

som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska 

mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens 

kommun 

En annan känd punkt som kandiderar till 

Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken 

i Ånge kommun i Medelpad. Denna 



mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 

1947 genom att man konstruerade en styv karta 

av landet och sedan flyttade man en nål under 

kartan tills det vägde jämnt. 

En demografisk mittpunkt skulle kunna 

sägas vara en fortsättning på hur man kom fram 

till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten. 

Om man på den styva kartan över 

Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk 

bor, så skulle kartan väga jämnt vid den 

demografiska mittpunkten. Till denna punkt 

skulle det genomsnittliga avståndet fågelvägen 

för samtliga boende i Sverige bli kortast. 

Befolkning 

År 2007 utropade Statistiska centralbyrån 

Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara 

Sveriges demografiska mittpunkt. Mycket tyder 

dock på att punkten om ett antal år kommer 

lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i 

Östergötlands län. Det beror på att en allt större 

andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra 

Sverige. 




4.4 

Sveriges framtida befolkning 

The future population 

Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring 

mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet 

av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige, 

och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2021 passera 10- 

miljonersstrecket. 

Enligt 2011 års prognos kommer folkmängden i 

Sverige att öka från 9,4 miljoner år 2010 till 10,9 

miljoner år 2060. Det betyder en ökning med 

omkring 1,5 miljoner människor på knappa 50 år. 

Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent 

av den svenska befolkningen född utomlands. 

År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 

procent och kommer enligt prognosen att stiga 

till omkring 18 procent år 2060. 

Andelen äldre i befolkningen ökar 

Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades 

antalet personer i åldern 65 år eller äldre, 

från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990 

har dock antalet ålderspensionärer varit relativt 

oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av 

att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar 

nådde pensionsåldern under dessa år. 

Personer födda på 1940-talet går i pension 

under åren 2005–2015. Under dessa tio år kommer 

antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka 

med drygt 20 procent. Det betyder en ökning 

från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen 

upphör inte i och med detta – år 2060 räknar 

man med 2,7 miljoner personer över 65 år i 

Sverige. 

Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre, tusental 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 2 067 4 259 721 7 047 

1960 2 258 4 352 888 7 498 

1970 2 233 4 734 1 113 8 080 

1980 2 194 4 761 1 362 8 317 

1990 2 111 4 953 1 526 8 590 

2000 2 139 5 212 1 531 8 883 

2010 2 184 5 495 1 737 9 416 

2020 2 297 5 599 2 080 9 976 

2030 2 353 5 645 2 344 10 342 

2040 2 295 5 718 2 519 10 531 

2050 2 323 5 845 2 559 10 726 

2060 2 372 5 787 2 719 10 878 



Även om antalet personer i arbetsför ålder 

(20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. 

Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen 

på att antalet personer 65 år eller äldre 

ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. 

Befolkning 

Andel personer som är 65 år och äldre per 

kommun, 2010-12-31, procent 

Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 29,3 60,4 10,2 100 

1960 30,1 58,0 11,8 100 

1970 27,6 58,6 13,8 100 

1980 26,4 57,2 16,4 100 

1990 24,6 57,7 17,8 100 

2000 24,1 58,7 17,2 100 

2010 23,2 58,4 18,4 100 

2020 23,0 56,1 20,8 100 

2030 22,8 54,6 22,7 100 

2040 21,8 54,3 23,9 100 

2050 21,7 54,5 23,9 100 

2060 21,8 53,2 25,0 100 

Den svenska befolkningen kommer därför att 

kännetecknas av en växande andel äldre och en 

minskande andel unga människor. År 1950 var 

drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. 

År 2000 hade andelen barn och ungdomar 

minskat till 24 procent och enligt prognosen 

beräknas andelen minska ytterligare till 22 

procent år 2060. Andelen personer i åldern 65 år 

eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 

1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas 

andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. 

Under förutsättning att pensionsåldern 

ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde 

person skulle vara pensionstagare om drygt 50 

år. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: 

Sveriges framtida befolkning 2011–2060 

(www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning. 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och 

naturresurser (www.gis.scb.se). 



4.5 Försörjningskvoten 

Dependency ratio 

Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den 

arbetande delen av befolkningen. Idag har vi en försörjningskvot på 0,70 vilket 

betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 70 unga och gamla. 

Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år 2060. 

Den så kallade demografiska försörjningskvoten 

är ett mått som ofta används när man vill 

bedöma de ekonomiska konsekvenserna av 

befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som 

relationen mellan antalet personer i arbetsför 

ålder (20–64 år) och summan av befolkningen 

som ligger utanför detta åldersintervall (0–19 år 

och 65– år). 

Försörjningskvoten ökar 

I diagrammet nedan visas försörjningskvoten 

totalt, samt den del som beror på andelen unga 

och den del som beror på andelen äldre. Den 

totala försörjningskvoten har varit relativt 

konstant sedan 1960-talet, medan delen från 

barn och ungdomar har gått ned samtidigt som 

delen från äldre har ökat något. 

I dag har vi en försörjningskvot på 0,70 vilket 

betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder 

ska försörja 70 unga och gamla. Denna nivå 

antas öka till en nivå på omkring 0,88 år 2060. 

Under prognosperioden kommer försörjningskvoten 

från de äldre öka, medan den från 

de unga förväntas vara konstant. Omkring år 

2030 kommer de äldre ”kosta” mer än de yngre. 

Det står i stark kontrast till situationen på 1960- 

talet, då de unga ”kostade” betydligt mer än de 

äldre. 

Pensionsåldern kan behöva höjas 

Det har under en längre tid pågått en debatt om 

huruvida pensionsåldern ska höjas för att 

utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer 

hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern 

behöver höjas för att behålla försörjningskvoten 

på samma nivå som idag I dessa 

beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen, 

20 år, konstant. 

Pensionsålder för att behålla 

försörjningskvoten på dagens nivå 

År 

Pensionsålder 

2015 66 år 

2021 67 år 

2033 68 år 

Försörjningskvoten år 1960–2009 samt prognos 2010–2060 

Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401). 



4.6 

Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2010 

Age pyramids 

Befolkning 

Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl 

för sin benämning 1750 – nuförtiden är 

det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. 

För 2010 liknar den mest en 

rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen 

(60– år) står pyramiden stadigt än idag. 

Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903 

och för 2010 SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101). 

4.7 

Utvandrare och invandrare 

Emigrants and immigrants 

In-och utvandingen 1851–2010 

Invandringen 1967–2010 

In- och utvandring till Sverige började registreras 

under senare hälften av 1800-talet. 

Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige 

ett utvandringsland med tidvis ett mycket 

betydande utvandringsnetto. Under åren 

1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. 

Detta kan jämföras med att Sveriges 

befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 

6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare 

sökte sig till USA. Invandrarna, som under 

motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, 

bestod huvudsakligen av hemvändande 

svenskamerikaner. 

Under 1930-talet var antalet invandrare 

högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna 

var även då återvändande svenskamerikaner. 

Det var alltså ännu för tidigt att 

tala om Sverige som ett invandringsland. I 

slutet av andra världskriget ökade invandringen 

och ändrade karaktär, främst som en 

följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, 

huvudsakligen från de baltiska staterna och 

från eller via de nordiska länderna. 

I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring 

som fortsatte en bit in på 

1970-talet. Sverige hade en relativt hög och 

jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes 

såväl till industrin som till en starkt 

växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna 

liberaliserades inom 

Norden och år 1954 ingicks avtal om en 

gemensam nordisk arbetsmarknad. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige 

Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; 

Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.8 

Födda 1905–2010 

Births 

Under den betraktade hundraårsperioden 

finns fem födelsetoppar: 

1909 med 139 500 födda 

1920 med 138 800 födda 

1945 med 135 400 födda 

1966 med 123 400 födda 

1990 med 123 900 födda 

Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet 

gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens 

första år (1749) redovisas 

59 483 födda. Första året med över 100 000 

födda var 1825, och ”all time high” är år 

1887 med 140 169. 

Källa: SCB (www.scb.se/BE0101). 

4.9 

Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2006/2010 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births 

1751/1755–2006/2010 

1891/1900–2001/2010 

. 

Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten 

mycket hög, och vart femte barn 

dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten 

var kvar på denna höga nivå vid början av 

1800-talet, men sedan började dödligheten 

sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten 

sjunkit till 15 procent för 

pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år 

senare var det endast 2 procent av pojkarna 

och 1 procent av flickorna som avled före ett 

års ålder. 

Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten 

dramatiskt. Dock kan man se 

att spädbarnsdödligheten under första 

levnadsdygnet varit tämligen konstant ända 

fram till 1970, varefter även den minskar. Ett 

par förklaringar till att spädbarnsdödligheten 

totalt sett minskat är förbättrad hygien och 

ständiga landvinningar på läkekonstens 

område. 

Att dödligheten däremot är tämligen 

konstant (1900–1960) under det första 

dygnet kan förklaras av att de barn som inte 

överlever sitt första dygn har så allvarliga 

åkommor att läkekonstens landvinningar 

inte räckt till. Att andelen ändå sjunker 

under senare delen av 1900-talet kan 

förklaras av att man nu bland annat kan 

rädda allt fler av de för tidigt födda. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101). 



4.10 

Folkmängd den 31 december efter kön 

Population, by sex 

Befolkning 

År 

Year 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

Total 

År Män Kvinnor Samtliga 

1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967 

1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229 

1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937 

1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630 

1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1994 4 356 254 4 460 127 8 816 381 

1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496 

1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499 

1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625 

1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322 

1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426 

1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792 

1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128 

1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788 

1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670 

1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392 

1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752 

1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257 

1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927 

1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347 

1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682 

1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2010 4 690 244 4 725 326 9 415 570 


Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–). 

4.11 

Antal och tätorter 2010 och småorter 2005 samt folkmängd, 

länsvis 

Number of localities and smaller localities and population in localities 

and smaller localities, by county 

Län 

County 

Antal 

Number 

Tätorter* 

Localities 1 

Folkmängd 

Population 

Småorter** 

Smaller localities 2 

Summa tätorter och 

småorter 

All localities 

Utanför tätort 

och småort*** 

Outside 

localities and 

smaller 

localities 

Summa**** 

Total 

Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd 

Stockholms 134 1 966 773 282 31 068 416 1 997 841 56 502 2 054 343 

Uppsala 68 270 395 113 10 002 181 280 397 55 485 335 882 

Södermanlands 66 222 998 69 6 590 135 229 588 41 150 270 738 

Östergötlands 93 362 463 81 8 579 174 371 042 58 600 429 642 

Jönköpings 84 277 982 62 6 188 146 284 170 52 696 336 866 

Kronobergs 52 143 387 41 4 061 93 147 448 36 492 183 940 

Kalmar 90 181 101 100 9 823 190 190 924 42 612 233 536 

Gotlands 17 33 473 49 5 149 66 38 622 18 647 57 269 

Blekinge 46 122 021 74 6 666 120 128 687 24 540 153 227 

Skåne 250 1 101 391 321 31 054 571 1 132 445 110 884 1 243 329 

Hallands 98 237 402 135 13 518 233 250 920 48 564 299 484 

Västra Götalands 309 1 326 755 415 39 390 724 1 366 145 214 152 1 580 297 

Värmlands 66 203 314 108 9 752 174 213 066 60 199 273 265 

Örebro 60 231 661 80 7 275 140 238 936 41 294 280 230 

Västmanlands 40 221 360 45 3 993 85 225 353 27 403 252 756 

Dalarnas 106 221 437 193 18 001 299 239 438 37 609 277 047 

Gävleborgs 87 216 476 166 15 535 253 232 011 44 497 276 508 

Västernorrlands 76 185 789 123 11 859 199 197 648 44 977 242 625 

Jämtlands 54 84 080 101 9 563 155 93 643 33 048 126 691 

Västerbottens 71 201 123 167 15 882 238 217 005 42 281 259 286 

Norrbottens 89 204 416 151 14 098 240 218 514 30 095 248 609 

Hela riket Sweden 1 956 8 015 797 2 876 278 046 4 832 8 293 843 1 121 727 9 415 570 

* Avser tätorter 2010. ** Avser småorter 2005. *** Jämfört med total folkmängd 2010-12-31. **** Total folkmängd 2010 

1) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of 200. 

2) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning (www.scb.se). 



4.12 

Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis 

Population of localities, by county 

Län 

County 

Tätorternas 

landareal, 

hektar 1 

200– 

499 

Antal tätorter 2 med… invånare 

Number of localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Summa 

tätorter 

Total 

Stockholms 72 423 57 38 23 13 3 134 

Uppsala 16 364 25 27 13 2 1 68 



Jönköpings 22 158 35 27 16 5 1 84 

Kronobergs 12 973 19 22 9 1 1 52 

Kalmar 18 364 38 39 9 4 0 90 

Gotlands 3 405 10 6 0 1 0 17 

Blekinge 11 245 20 16 7 3 0 46 

Skåne 60 310 80 100 53 14 3 250 

Hallands 19 729 35 45 12 5 1 98 

Västra Götalands 81 517 117 124 52 14 2 309 

Värmlands 19 719 29 17 16 3 1 66 

Örebro 20 419 20 26 11 2 1 60 

Västmanlands 16 094 14 11 9 5 1 40 

Dalarnas 30 814 43 48 10 5 0 106 

Gävleborgs 23 017 42 29 11 4 1 87 


Jämtlands 9 757 29 20 4 1 0 54 

Västerbottens 17 360 31 20 18 1 1 71 

Norrbottens 24 047 46 27 12 4 0 89 

Hela riket Sweden 537 615 795 714 329 97 21 1 956 

Län 

200– 

499 

Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare 

Population in localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Folkmängd i 

tätorter 2 

Inhabitants in 

localities 2 

Folkmängd i 

tätorter i 

procent av 

hela folkmängden 

2, 3 

Stockolms 18 214 34 362 124 612 291 129 1 498 456 1 966 773 95,7 

Uppsala 7 827 29 632 57 214 35 268 140 454 270 395 80,5 

Södermanlands 8 235 23 737 50 737 75 610 64 679 222 998 82,4 

Östergötlands 15 638 15 012 85 826 54 508 191 479 362 463 84,4 

Jönköpings 10 616 29 594 75 718 72 658 89 396 277 982 82,5 

Kronobergs 6 240 24 502 36 553 15 205 60 887 143 387 78,0 

Kalmar 11 956 39 052 42 493 87 600 - 181 101 77,5 

Gotlands 3 304 7 576 - 22 593 - 33 473 58,4 

Blekinge 6 318 16 314 33 073 66 316 - 122 021 79,6 

Skåne 24 445 101 044 260 362 255 203 460 337 1 101 391 88,6 

Hallands 12 346 44 286 37 066 85 127 58 577 237 402 79,3 

Västra Götalands 38 186 119 294 241 570 311 593 616 112 1 326 755 84,0 

Värmlands 8 724 15 439 72 118 45 348 61 685 203 314 74,4 

Örebro 6 348 25 341 51 788 41 146 107 038 231 661 82,7 

Västmanlands 4 654 11 984 31 875 61 970 110 877 221 360 87,6 

Dalarnas 13 965 43 035 45 512 118 925 - 221 437 79,9 

Gävleborgs 13 140 28 571 41 149 62 583 71 033 216 476 78,3 

Västernorrlands 10 539 29 750 37 798 56 990 50 712 185 789 76,6 

Jämtlands 9 589 17 861 12 303 44 327 - 84 080 66,4 

Västerbottens 9 688 22 690 56 376 32 775 79 594 201 123 77,6 

Norrbottens 14 490 28 383 55 598 105 945 - 204 416 82,2 

Hela riket Sweden 254 462 707 459 1 449 741 1 942 819 3 661 316 8 015 797 85,1 

1) Land area of the localities, hectares. 

2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each 

county is included in the figures for that county. 

3) Inhabitants in localities as percent of total population. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.13 

Tätorter 

Localities 

Befolkning 

Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010 

Population of the largest localities 

Folkmängd 

Population 

Folkökning 

Population 

change 

2005 2010 Antal 

Number 

Tätorter Folkmängd Folkökning 

% 2005 2010 Antal % 

Stockholm 1 252 118 1 372 565 120 447 10 Sundsvall 49 344 50 712 1 368 3 

Göteborg 510 491 549 839 39 348 8 Luleå 45 467 46 607 1 140 3 

Malmö 258 020 280 415 22 395 9 Trollhättan 44 498 46 457 1 959 4 

Uppsala 128 409 140 454 12 045 9 Östersund 43 796 44 327 531 1 

Västerås 107 005 110 877 3 872 4 Borlänge 39 422 41 734 2 312 6 

Örebro 98 237 107 038 8 801 9 Tumba 35 311 37 852 2 541 7 

Linköping 97 428 104 232 6 804 7 Upplands Väsby 35 977 37 594 1617 4 

Helsingborg 91 457 97 122 5 665 6 Falun 36 447 37 291 844 2 

Jönköping 84 423 89 396 4 973 6 Kalmar 35 170 36 392 1 222 3 

Norrköping 83 561 87 247 3 686 4 Kristianstad 33 083 35 711 2 628 8 

Lund 76 188 82 800 6 612 9 Karlskrona 32 606 35 212 2 606 8 

Umeå 75 643 79 594 3 951 5 Skövde 33 119 34 466 1 347 4 

Gävle 68 700 71 033 2 333 3 Skellefteå 32 425 32 775 350 1 

Borås 63 441 66 273 2 832 4 Lidingö 30 357 31 561 1 204 4 

Eskilstuna 60 185 64 679 4 494 7 Uddevalla 30 513 31 212 699 2 

Södertälje 60 279 64 619 4 340 7 Landskrona 28 670 30 499 1 829 6 

Karlstad 58 544 61 685 3 141 5 Nyköping 27 720 29 891 2 171 8 

Täby 58 593 61 272 2 679 5 Motala 29 798 29 823 25 0 

Växjö 55 600 60 887 5 287 10 Vallentuna 26 520 29 519 2 999 11 

Halmstad 55 688 58 577 2 889 5 Örnsköldsvik 28 617 28 991 374 1 


4.14 

Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 

2005 och 2010, länsvis 

Area and population in sparsely populated areas, by county 

Län 

County 

Landareal 

utanför tätort 

hektar, 

2010 3 

Land area 

outside 

localities, 

hectare 3 

Andel av 

länets hela 

landareal, % 

Total land 

area, % 

Folkmängd 

Population 

2005 2010 Antal 

Number 

Folkökning 

Population change 

% 

Invånare per 

km 2 land, 

2010 

Inhabitants 

per sq. km. 

land area 

Befolkning 

utanför tätort, 

% av hela 

folkmängden 

2010 

Total population 

in sparsely 

populated 

areas, % 

Stockholms 579 508 88,9 87 161 87 570 409 0,5 15,1 4,3 

Uppsala 1 804 353 98,0 65 062 65 487 425 0,7 8,1 19,5 

Södermanlands 594 797 97,5 47 273 47 740 467 1,0 8,0 17,6 

Östergötlands 1 037 863 97,9 68 035 67 179 -856 -1,3 6,5 15,6 

Jönköpings 1 027 274 97,9 58 113 58 884 771 1,3 5,7 17,5 

Kronobergs 833 705 98,5 41 376 40 553 -823 -2,0 4,9 22,0 

Kalmar 1 103 418 98,4 53 613 52 435 -1 178 -2,2 4,8 22,5 

Gotlands 311 739 98,9 24 389 23 796 -593 -2,4 7,6 41,6 

Blekinge 283 395 96,2 32 100 31 206 -894 -2,8 11,0 20,4 

Skåne 1 043 138 94,5 143 596 141 938 -1 658 -1,2 13,6 11,4 

Hallands 526 343 96,4 60 534 62 082 1 548 2,6 11,8 20,7 

Västra Götalands 2 313 360 96,6 254 530 253 542 -988 -0,4 11,0 16,0 

Värmlands 1 739 385 98,9 71 381 69 951 -1 430 -2,0 4,0 25,6 

Örebro 834 138 97,6 49 144 48 569 -575 -1,2 5,8 17,3 

Västmanlands 2 498 363 96,9 31 365 31 396 31 0,1 6,3 12,4 

Dalarnas 2 788 192 98,9 56 893 55 610 -1 283 -2,3 2,0 20,1 

Gävleborgs 1 796 884 98,7 61 541 60 032 -1 509 -2,5 3,3 21,7 

Västernorrlands 2 148 252 99,1 58 767 56 836 -1 931 -3,3 2,6 23,4 

Jämtlands 4 924 359 99,8 43 660 42 611 -1 049 -2,4 0,9 33,6 

Västerbottens 5 501 256 99,7 60 544 58 163 -2 381 -3,9 1,1 22,4 

Norrbottens 9 800 434 99,8 45 892 44 193 -1 699 -3,7 0,5 17,8 

Hela riket Sweden 40 490 156 98,7 1 414 969 1 399 773 -15 196 -1,1 3,5 14,9 

1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality. 

2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality. 

3) Korrigerad enhet, 2012-06-29. 




4.15 

Län 

County 

Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by county 

Folkmängd 

Population 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 

Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 054 343 

Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 335 882 

Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 270 738 

Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 429 642 

Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 336 866 

Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 183 940 

Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 536 

Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 269 

Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 153 227 

Skåne 1 . . . . . 1 129 424 1 243 329 

Kristianstads 258 734 256 395 264 170 280 193 289 278 . . 

Malmöhus 582 333 626 086 719 599 743 286 779 309 . . 

Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 299 484 

Västra Götalands 2 . . . . . 1 494 641 1 580 297 

Göteborgs och Bohus 556 799 625 670 715 289 711 195 739 945 . . 

Älvsborgs 358 988 374 683 403 711 425 452 441 391 . . 

Skaraborgs 248 388 249 948 257 301 269 730 276 830 . . 

Värmlands 281 396 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 273 265 

Örebro 246 950 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 280 230 

Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 252 756 

Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 277 047 

Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 508 

Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 242 625 

Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 691 

Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 259 286 

Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 248 609 

Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 415 570 

1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997). 

2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998). 


Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 

1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Del 3 för 2000 och Statistikdatabasen: Befolkning för 2010. 



4.16 

Kod 

Code 

Rangordning 

Order 

of rank 

Befolkning 

Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt 

indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning 

efter folkmängd 

Area and population of municipalities and ranking order 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 , 

km 2 

Land area 1 

sq. km 

Män 

Men 

Folkmängd 

Population 

Kvinnor 

Women 

Invånare 

per km 2 

Population 

density per 

sq. km. 

01 Stockholms län 6 519,3 1 016 200 1 038 143 2 054 343 315 

01 27 23 Botkyrka 194,8 41 755 40 853 82 608 424 

01 62 79 Danderyd 26,5 15 150 16 180 31 330 1 182 

01 25 99 Ekerö 216,4 12 680 12 730 25 410 117 

01 36 25 Haninge 457,5 38 654 38 400 77 054 168 

01 26 14 Huddinge 131,3 48 848 48 605 97 453 742 

01 23 30 Järfälla 54,1 32 976 33 235 66 211 1 225 

01 86 48 Lidingö 30,9 21 173 22 844 44 017 1 425 

01 82 19 Nacka 95,5 44 389 45 719 90 108 944 

01 88 39 Norrtälje 2 010,8 28 031 28 049 56 080 28 

01 40 226 Nykvarn 153,5 4 755 4 576 9 331 61 

01 92 95 Nynäshamn 357,2 13 137 12 895 26 032 73 

01 28 144 Salem 54,3 7 603 7 788 15 391 283 

01 91 56 Sigtuna 327,9 19 976 20 014 39 990 122 

01 63 31 Sollentuna 52,9 32 159 32 471 64 630 1 221 

01 84 29 Solna 19,4 33 639 34 505 68 144 3 516 

01 80 1 Stockholm 188,1 414 702 432 371 847 073 4 504 

01 83 61 Sundbyberg 8,7 19 210 19 423 38 633 4 435 

01 81 20 Södertälje 525,6 43 447 42 799 86 246 164 

01 38 49 Tyresö 69,5 21 417 21 530 42 947 618 

01 60 33 Täby 60,6 31 441 32 348 63 789 1 052 

01 14 60 Upplands Väsby 75,4 19 570 19 719 39 289 521 

01 39 106 Upplands-Bro 237,1 11 836 11 840 23 676 100 

01 15 81 Vallentuna 360,1 15 041 15 073 30 114 84 

01 87 195 Vaxholm 57,7 5 422 5 543 10 965 190 

01 20 63 Värmdö 443,0 19 382 18 919 38 301 86 

01 17 58 Österåker 310,8 19 807 19 714 39 521 127 

03 Uppsala län 8 208,4 167 177 168 705 335 882 41 

03 81 57 Enköping 1 184,1 19 852 19 907 39 759 34 

03 31 164 Heby 1 171,7 6 863 6 519 13 382 11 

03 05 123 Håbo 143,4 9 943 9 686 19 629 137 

03 30 156 Knivsta 283,5 7 411 7 313 14 724 52 

03 60 120 Tierp 1 550,5 10 169 9 956 20 125 13 

03 80 4 Uppsala 2 189,1 97 332 100 455 197 787 90 

03 19 232 Älvkarleby 213,4 4 652 4 451 9 103 43 

03 82 115 Östhammar 1 471,6 10 955 10 418 21 373 15 

04 Södermanlands län 6 103,1 134 587 136 151 270 738 44 

04 84 15 Eskilstuna 1 103,8 47 869 48 442 96 311 87 

04 82 138 Flen 722,0 8 128 7 900 16 028 22 

04 61 207 Gnesta 462,7 5 137 5 223 10 360 22 

04 83 75 Katrineholm 1 025,4 16 040 16 388 32 428 32 

04 80 44 Nyköping 1 427,9 25 436 26 208 51 644 36 

04 81 194 Oxelösund 35,6 5 662 5 531 11 193 315 

04 86 76 Strängnäs 741,6 16 105 16 314 32 419 44 

04 88 190 Trosa 211,0 5 707 5 755 11 462 54 

04 28 235 Vingåker 372,5 4 503 4 390 8 893 24 

05 Östergötlands län 10 604,6 215 659 213 983 429 642 41 

05 60 274 Boxholm 528,3 2 659 2 562 5 221 10 

05 62 116 Finspång 1 061,6 10 506 10 241 20 747 20 

05 13 219 Kinda 1 135,3 4 931 4 831 9 762 9 

05 80 5 Linköping 1 435,8 74 113 72 303 146 416 102 

05 86 96 Mjölby 548,8 13 001 12 855 25 856 47 

05 83 51 Motala 988,3 21 027 20 928 41 955 42 

05 81 8 Norrköping 1 503,6 64 556 65 494 130 050 86 

05 82 160 Söderköping 677,9 7 029 6 995 14 024 21 

05 84 244 Vadstena 182,5 3 602 3 789 7 391 40 

05 63 243 Valdemarsvik 739,0 3 897 3 863 7 760 11 

05 12 283 Ydre 679,0 1 905 1 767 3 672 5 

05 61 189 Åtvidaberg 690,4 5 817 5 687 11 504 17 

05 09 273 Ödeshög 431,6 2 616 2 668 5 284 12 

06 Jönköpings län 10 494,6 168 287 168 579 336 866 32 

06 04 261 Aneby 520,5 3 281 3 112 6 393 12 

06 86 137 Eksjö 803,9 8 096 8 148 16 244 20 

Totalt 

Total 



4.16 


indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter 

folkmängd (forts.) 

Kod 

Rangordning 

Kommun Landareal 1 , 

Folkmängd Invånare 

km 2 per km 2 . 

Män Kvinnor Totalt 

06 62 84 Gislaved 1 143,4 14 706 14 405 29 111 25 

06 17 225 Gnosjö 422,8 4 900 4 646 9 546 23 

06 43 200 Habo 329,5 5 420 5 321 10 741 33 

06 80 10 Jönköping 1 488,9 62 876 64 506 127 382 86 

06 42 252 Mullsjö 201,5 3 528 3 505 7 033 35 

06 82 83 Nässjö 934,9 14 708 14 631 29 339 31 

06 84 198 Sävsjö 682,6 5 490 5 340 10 830 16 

06 87 130 Tranås 405,0 9 035 9 084 18 119 45 

06 65 169 Vaggeryd 829,0 6 534 6 457 12 991 16 

06 85 91 Vetlanda 1 509,6 13 343 12 961 26 304 17 

06 83 74 Värnamo 1 222,8 16 370 16 463 32 833 27 

07 Kronobergs län 8 468,0 92 743 91 197 183 940 22 

07 64 127 Alvesta 977,6 9 591 9 211 18 802 19 

07 61 241 Lessebo 414,8 4 143 3 996 8 139 20 

07 81 90 Ljungby 1 757,9 13 782 13 515 27 297 16 

07 67 223 Markaryd 520,2 4 855 4 764 9 619 18 

07 63 184 Tingsryd 1 049,4 6 203 6 028 12 231 12 

07 60 228 Uppvidinge 1 178,0 4 773 4 471 9 244 8 

07 80 22 Växjö 1 673,6 41 576 41 429 83 005 50 

07 65 140 Älmhult 895,4 7 820 7 783 15 603 17 

08 Kalmar län 11 219,1 116 582 116 954 233 536 21 

08 85 202 Borgholm 680,2 5 306 5 370 10 676 16 

08 62 229 Emmaboda 692,3 4 680 4 507 9 187 13 

08 60 162 Hultsfred 1 127,1 6 954 6 742 13 696 12 

08 21 265 Högsby 754,4 2 954 2 823 5 777 8 

08 80 34 Kalmar 961,8 30 947 31 868 62 815 65 

08 61 172 Mönsterås 602,0 6 479 6 430 12 909 21 

08 40 161 Mörbylånga 669,9 6 856 7 165 14 021 21 

08 81 122 Nybro 1 177,1 9 906 9 745 19 651 17 

08 82 93 Oskarshamn 1 054,8 13 105 13 058 26 163 25 

08 34 253 Torsås 470,9 3 617 3 345 6 962 15 

08 84 142 Vimmerby 1 145,4 7 837 7 636 15 473 14 

08 83 69 Västervik 1 881,9 17 941 18 265 36 206 19 

09 Gotlands län 3 151,4 28 379 28 890 57 269 18 

09 80 38 Gotland 3 151,4 28 379 28 890 57 269 18 

10 Blekinge län 2 946,7 77 849 75 378 153 227 52 

10 82 80 Karlshamn 491,3 15 593 15 550 31 143 63 

10 80 32 Karlskrona 1 046,9 32 641 31 391 64 032 61 

10 60 170 Olofström 391,9 6 582 6 406 12 988 33 

10 81 87 Ronneby 829,8 14 537 13 717 28 254 34 

10 83 133 Sölvesborg 186,5 8 496 8 314 16 810 90 

12 Skåne län 11 035,4 615 995 627 334 1 243 329 113 

12 60 153 Bjuv 116,2 7 489 7 352 14 841 128 

12 72 183 Bromölla 163,4 6 144 6 128 12 272 75 

12 31 135 Burlöv 18,8 8 376 8 325 16 701 886 

12 78 159 Båstad 218,4 7 077 7 201 14 278 65 

12 85 77 Eslöv 421,7 15 906 15 681 31 587 75 

12 83 9 Helsingborg 346,3 63 271 65 906 129 177 373 

12 93 46 Hässleholm 1 276,5 25 083 25 024 50 107 39 

12 84 101 Höganäs 144,3 12 101 12 536 24 637 171 

12 66 154 Hörby 422,8 7 440 7 400 14 840 35 

12 67 143 Höör 293,0 7 732 7 728 15 460 53 

12 76 136 Klippan 376,5 8 350 8 165 16 515 44 

12 90 24 Kristianstad 1 251,7 39 127 40 416 79 543 64 

12 61 85 Kävlinge 153,8 14 537 14 476 29 013 189 

12 82 52 Landskrona 141,2 20 769 20 955 41 724 296 

12 62 113 Lomma 55,6 10 640 10 919 21 559 387 

12 81 12 Lund 430,3 55 084 55 404 110 488 257 

12 80 3 Malmö 155,6 146 750 152 213 298 963 1 922 

12 73 173 Osby 578,5 6 356 6 368 12 724 22 

12 75 251 Perstorp 159,8 3 619 3 442 7 061 44 

12 91 124 Simrishamn 394,2 9 456 9 841 19 297 49 

12 65 131 Sjöbo 495,7 9 178 8 934 18 112 37 

12 64 150 Skurup 195,2 7 473 7 508 14 981 77 

12 30 111 Staffanstorp 107,6 11 037 11 222 22 259 207 

12 14 167 Svalöv 390,5 6 798 6 444 13 242 34 



4.16 

Befolkning 




Kod 

Rangordning 





12 63 121 Svedala 219,0 9 930 9 892 19 822 91 

12 70 171 Tomelilla 398,7 6 474 6 440 12 914 32 

12 87 50 Trelleborg 342,1 21 049 21 170 42 219 123 

12 33 73 Vellinge 143,2 16 550 16 753 33 303 233 

12 86 86 Ystad 352,4 13 758 14 580 28 338 80 

12 77 155 Åstorp 93,0 7 465 7 272 14 737 159 

12 92 59 Ängelholm 422,6 19 181 20 213 39 394 93 

12 57 222 Örkelljunga 321,5 4 869 4 762 9 631 30 

12 56 163 Östra Göinge 434,9 6 926 6 664 13 590 31 

13 Hallands län 5 461,6 149 046 150 438 299 484 55 

13 82 54 Falkenberg 1 115,4 20 527 20 481 41 008 37 

13 80 18 Halmstad 1 020,1 45 315 46 485 91 800 90 

13 15 212 Hylte 951,1 5 173 5 004 10 177 11 

13 84 26 Kungsbacka 611,4 37 250 37 775 75 025 123 

13 81 107 Laholm 888,5 11 824 11 566 23 390 26 

13 83 37 Varberg 874,2 28 957 29 127 58 084 66 

14 Västra Götalands län 23 956,1 788 362 791 935 1 580 297 66 

14 40 89 Ale 318,3 13 904 13 538 27 442 86 

14 89 65 Alingsås 474,9 18 660 19 136 37 796 80 

14 60 218 Bengtsfors 889,2 4 982 4 809 9 791 11 

14 43 239 Bollebygd 264,9 4 266 4 109 8 375 32 

14 90 13 Borås 915,2 50 891 52 403 103 294 113 

14 38 278 Dals-Ed 729,7 2 413 2 279 4 692 6 

14 45 270 Essunga 235,8 2 824 2 740 5 564 24 

14 99 78 Falköping 1 056,7 15 740 15 773 31 513 30 

14 39 259 Färgelanda 593,1 3 464 3 190 6 654 11 

14 44 266 Grästorp 265,7 2 933 2 843 5 776 22 

14 47 272 Gullspång 315,5 2 691 2 600 5 291 17 

14 80 2 Göteborg 450,7 254 720 259 031 513 751 1 140 

14 71 168 Götene 406,8 6 732 6 491 13 223 33 

14 66 227 Herrljunga 500,4 4 767 4 547 9 314 19 

14 97 236 Hjo 298,4 4 382 4 459 8 841 30 

14 01 71 Härryda 268,4 17 362 17 101 34 463 128 

14 46 258 Karlsborg 408,0 3 399 3 353 6 752 17 

14 82 53 Kungälv 364,7 20 563 20 678 41 241 113 

14 41 62 Lerum 260,3 19 211 19 369 38 580 148 

14 94 64 Lidköping 703,2 18 929 19 119 38 048 54 

14 62 174 Lilla Edet 317,9 6 473 6 105 12 578 40 

14 84 158 Lysekil 209,9 7 247 7 274 14 521 69 

14 93 105 Mariestad 602,4 11 845 11 896 23 741 39 

14 63 72 Mark 933,7 16 907 16 938 33 845 36 

14 61 230 Mellerud 515,0 4 692 4 487 9 179 18 

14 30 211 Munkedal 638,4 5 248 4 933 10 181 16 

14 81 35 Mölndal 146,8 30 244 30 729 60 973 415 

14 21 147 Orust 389,0 7 709 7 512 15 221 39 

14 02 70 Partille 57,2 17 458 17 626 35 084 613 

14 95 129 Skara 440,1 8 986 9 328 18 314 42 

14 96 45 Skövde 676,4 25 782 25 620 51 402 76 

14 27 234 Sotenäs 139,2 4 508 4 544 9 052 65 

14 15 103 Stenungsund 253,5 12 126 12 166 24 292 96 

14 86 186 Strömstad 471,5 5 923 5 885 11 808 25 

14 65 209 Svenljunga 925,5 5 246 5 042 10 288 11 

14 35 181 Tanum 923,6 6 255 6 115 12 370 13 

14 72 204 Tibro 220,9 5 318 5 242 10 560 48 

14 98 175 Tidaholm 520,3 6 312 6 260 12 572 24 

14 19 151 Tjörn 168,2 7 656 7 299 14 955 89 

14 52 188 Tranemo 744,4 5 926 5 661 11 587 16 

14 88 41 Trollhättan 412,1 27 727 27 521 55 248 134 

14 73 231 Töreboda 542,9 4 636 4 477 9 113 17 

14 85 43 Uddevalla 641,9 25 571 26 297 51 868 81 

14 91 110 Ulricehamn 1 051,4 11 496 11 342 22 838 22 

14 70 139 Vara 700,2 8 051 7 711 15 762 23 

14 42 196 Vårgårda 428,7 5 486 5 457 10 943 26 

14 87 67 Vänersborg 647,5 18 358 18 499 36 857 57 

14 92 182 Åmål 484,1 6 063 6 232 12 295 25 

14 07 177 Öckerö 25,9 6 280 6 169 12 449 480 



4.16 




Kod 

Rangordning 





17 Värmlands län 17 591,3 136 435 136 830 273 265 16 

17 84 94 Arvika 1 659,4 12 940 13 094 26 034 16 

17 30 237 Eda 825,4 4 358 4 166 8 524 10 

17 82 203 Filipstad 1 543,1 5 342 5 220 10 562 7 

17 63 193 Forshaga 350,3 5 659 5 607 11 266 32 

17 64 233 Grums 386,4 4 588 4 503 9 091 24 

17 83 176 Hagfors 1 834,0 6 307 6 173 12 480 7 

17 61 152 Hammarö 56,9 7 506 7 420 14 926 262 

17 80 21 Karlstad 1 165,3 42 202 43 551 85 753 74 

17 15 187 Kil 360,7 5 865 5 841 11 706 32 

17 81 104 Kristinehamn 748,0 11 805 12 003 23 808 32 

17 62 282 Munkfors 142,3 1 890 1 881 3 771 26 

17 60 281 Storfors 393,6 2 205 2 068 4 273 11 

17 66 166 Sunne 1 296,4 6 657 6 598 13 255 10 

17 85 141 Säffle 1 220,7 7 840 7 707 15 547 13 

17 37 179 Torsby 4 188,7 6 266 6 148 12 414 3 

17 65 217 Årjäng 1 420,1 5 005 4 850 9 855 7 

18 Örebro län 8 546,3 138 994 141 236 280 230 33 

18 82 192 Askersund 819,9 5 676 5 602 11 278 14 

18 62 221 Degerfors 385,6 4 915 4 726 9 641 25 

18 61 146 Hallsberg 640,2 7 785 7 490 15 275 24 

18 63 246 Hällefors 989,8 3 624 3 596 7 220 7 

18 83 82 Karlskoga 470,7 14 722 14 946 29 668 63 

18 81 117 Kumla 205,3 10 173 10 283 20 456 100 

18 60 268 Laxå 604,8 2 893 2 793 5 686 9 

18 14 249 Lekeberg 466,0 3 691 3 443 7 134 15 

18 85 108 Lindesberg 1 382,8 11 622 11 412 23 034 17 

18 64 276 Ljusnarsberg 578,6 2 531 2 400 4 931 9 

18 84 206 Nora 621,9 5 088 5 359 10 447 17 

18 80 7 Örebro 1 380,2 66 274 69 186 135 460 98 

19 Västmanlands län 5 144,9 126 050 126 706 252 756 49 

19 84 165 Arboga 327,3 6 619 6 666 13 285 41 

19 82 178 Fagersta 270,7 6 266 6 177 12 443 46 

19 61 148 Hallstahammar 171,1 7 528 7 647 15 175 89 

19 60 242 Kungsör 203,3 4 095 3 994 8 089 40 

19 83 100 Köping 607,8 12 433 12 472 24 905 41 

19 62 267 Norberg 419,7 2 886 2 837 5 723 14 

19 81 114 Sala 1 174,7 10 744 10 791 21 535 18 

19 04 279 Skinnskatteberg 662,2 2 276 2 169 4 445 7 

19 07 216 Surahammar 345,0 5 060 4 889 9 949 29 

19 80 6 Västerås 962,8 68 143 69 064 137 207 143 

20 Dalarnas län 28 196,8 138 825 138 222 277 047 10 

20 84 112 Avesta 615,7 10 857 10 726 21 583 35 

20 81 47 Borlänge 586,7 24 834 24 417 49 251 84 

20 80 40 Falun 2 051,9 27 651 28 393 56 044 27 

20 26 213 Gagnef 769,1 5 147 4 950 10 097 13 

20 83 149 Hedemora 839,9 7 573 7 591 15 164 18 

20 29 145 Leksand 1 225,9 7 602 7 687 15 289 12 

20 85 97 Ludvika 1 498,9 12 963 12 847 25 810 17 

20 23 208 Malung-Sälen 4 105,8 5 274 5 082 10 356 3 

20 62 119 Mora 2 828,1 10 024 10 129 20 153 7 

20 34 254 Orsa 1 742,3 3 490 3 432 6 922 4 

20 31 199 Rättvik 1 932,0 5 347 5 464 10 811 6 

20 61 201 Smedjebacken 953,9 5 432 5 283 10 715 11 

20 82 197 Säter 573,9 5 499 5 341 10 840 19 

20 21 257 Vansbro 1 548,7 3 448 3 357 6 805 4 

20 39 247 Älvdalen 6 917,3 3 684 3 523 7 207 1 

21 Gävleborgs län 18 200,2 138 160 138 348 276 508 15 

21 83 92 Bollnäs 1 821,3 13 047 13 201 26 248 14 

21 80 17 Gävle 1 615,1 47 053 48 002 95 055 59 

21 04 220 Hofors 411,1 4 973 4 768 9 741 24 

21 84 68 Hudiksvall 2 497,5 18 281 18 568 36 849 15 

21 61 125 Ljusdal 5 288,6 9 586 9 479 19 065 4 

21 32 224 Nordanstig 1 380,1 4 941 4 670 9 611 7 

21 01 264 Ockelbo 1 069,6 2 989 2 947 5 936 6 

21 21 191 Ovanåker 1 883,5 5 794 5 646 11 440 6 



4.16 

Befolkning 




Kod 

Rangordning 





21 81 66 Sandviken 1 167,4 18 616 18 300 36 916 32 

21 82 98 Söderhamn 1 064,9 12 880 12 767 25 647 24 

22 Västernorrlands län 21 684,5 121 127 121 498 242 625 11 

22 80 102 Härnösand 1 064,5 12 114 12 497 24 611 23 

22 82 126 Kramfors 1 705,5 9 554 9 357 18 911 11 

22 83 118 Sollefteå 5 428,1 10 167 10 088 20 255 4 

22 81 16 Sundsvall 3 208,7 47 503 48 229 95 732 30 

22 62 132 Timrå 788,0 9 094 8 896 17 990 23 

22 60 215 Ånge 3 068,1 5 136 4 917 10 053 3 

22 84 42 Örnsköldsvik 6 421,0 27 559 27 514 55 073 9 

23 Jämtlands län 49 343,1 63 353 63 338 126 691 3 

23 26 245 Berg 5 753,5 3 769 3 583 7 352 1 

23 05 255 Bräcke 3 428,9 3 598 3 287 6 885 2 

23 61 205 Härjedalen 11 364,3 5 338 5 116 10 454 1 

23 09 157 Krokom 6 218,2 7 422 7 113 14 535 2 

23 03 269 Ragunda 2 526,2 2 821 2 769 5 590 2 

23 13 185 Strömsund 10 566,8 6 259 5 926 12 185 1 

23 21 210 Åre 7 262,8 5 253 5 021 10 274 1 

23 80 36 Östersund 2 220,5 28 893 30 523 59 416 27 

24 Västerbottens län 55 189,7 130 308 128 978 259 286 5 

24 03 290 Bjurholm 1 315,6 1 274 1 186 2 460 2 

24 25 288 Dorotea 2 795,1 1 495 1 383 2 878 1 

24 81 180 Lycksele 5 560,4 6 146 6 230 12 376 2 

24 18 285 Malå 1 608,7 1 632 1 642 3 274 2 

24 01 250 Nordmaling 1 238,7 3 625 3 473 7 098 6 

24 17 280 Norsjö 1 751,4 2 193 2 111 4 304 2 

24 09 256 Robertsfors 1 301,8 3 482 3 349 6 831 5 

24 82 28 Skellefteå 6 858,7 35 949 35 692 71 641 10 

24 22 289 Sorsele 2 7 465,0 1 429 1 307 2 736 0 

24 21 263 Storuman 7 378,5 3 123 2 997 6 120 1 

24 80 11 Umeå 2 331,4 57 769 57 704 115 473 50 

24 62 248 Vilhelmina 8 120,2 3 643 3 492 7 135 1 

24 04 271 Vindeln 2 650,7 2 756 2 751 5 507 2 

24 60 238 Vännäs 533,2 4 217 4 197 8 414 16 

24 63 287 Åsele 4 277,0 1 575 1 464 3 039 1 

25 Norrbottens län 98 249,0 126 126 122 483 248 609 3 

25 06 286 Arjeplog 2 12 804,5 1 631 1 530 3 161 0 

25 05 260 Arvidsjaur 5 699,1 3 308 3 221 6 529 1 

25 82 88 Boden 4 043,0 13 674 13 797 27 471 7 

25 23 128 Gällivare 15 825,2 9 530 8 895 18 425 1 

25 83 214 Haparanda 927,3 5 132 4 927 10 059 11 

25 10 275 Jokkmokk 2 17 735,4 2 639 2 531 5 170 0 

25 14 134 Kalix 1 815,0 8 552 8 188 16 740 9 

25 84 109 Kiruna 19 371,1 11 808 11 136 22 944 1 

25 80 27 Luleå 2 110,0 37 484 36 694 74 178 35 

25 21 262 Pajala 7 916,5 3 300 2 982 6 282 1 

25 81 55 Piteå 3 111,8 20 433 20 459 40 892 13 

25 60 240 Älvsbyn 1 712,7 4 227 4 108 8 335 5 

25 13 284 Överkalix 2 792,0 1 855 1 756 3 611 1 

25 18 277 Övertorneå 2 381,4 2 553 2 259 4 812 2 

Hela riket 1 Sweden 1 410 335,4 4 690 244 4 725 326 9 415 570 23 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av 

gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än 

summan av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna. 

From 2000 there are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for 

Sweden. 

2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 . 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister; 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.17 

Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2011 

Population of the largest municipalities 

Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 

Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 847 073 

Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 513 751 

Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 298 963 

Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 197 787 

Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 146 416 

Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 137 207 

Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 135 460 

Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 130 050 

Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 129 177 

Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 127 382 

Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 115 473 

Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 110 488 

Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 103 294 

Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 97 453 

Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 96 311 

Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 732 

Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 95 055 

Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 800 

Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 90 108 

Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 86 246 

Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 85 753 

Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 83 005 

Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 82 608 

Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 79 543 

Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 77 054 

Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 75 025 

Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 74 178 

Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 641 

Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 68 144 

Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 66 211 

Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 64 630 

Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 64 032 

Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 789 

Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 815 

Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 973 

Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 416 

Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 58 084 

Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 269 

Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 56 080 

Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 56 044 

Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 55 248 

Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 073 

Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 868 

Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 644 

Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 51 402 

Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 107 

Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 49 251 

Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 44 017 

Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 947 

Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 42 219 

Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 955 

Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 724 

Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 41 241 

Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 41 008 

Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 892 

Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 990 

Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 759 

Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 521 

Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 394 

Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 39 289 

Sundbyberg 24 488 27 068 28 085 25 717 31 308 33 868 38 633 


Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.18 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2010 

Population by sex, civil status, age by single year 

Befolkning 

Ålder 

Age 

Ogifta 

Single 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Gifta 1 

Änklingar, änkor 2 

Skilda 3 

Married 1 Widowed 2 Divorced 3 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Hela 

antalet 

Total 

0 59 496 56 414 – – – – – – 115 910 

1 58 366 55 057 – – – – – – 113 423 

2 57 606 54 111 – – – – – – 111 717 

3 56 944 53 710 – – – – – – 110 654 

4 56 519 53 565 – – – – – – 110 084 

5 54 366 51 764 – – – – – – 106 130 

6 54 549 51 557 – – – – – – 106 106 

7 53 547 50 945 – – – – – – 104 492 

8 51 884 49 578 – – – – – – 101 462 

9 50 102 47 365 – – – – – – 97 467 

10 50 016 47 101 – – – – – – 97 117 

11 48 645 46 349 – – – – – – 94 994 

12 49 552 46 500 – – – – – – 96 052 

13 49 897 47 367 – – – – – – 97 264 

14 52 223 49 864 – – – – – – 102 087 

15 56 659 53 413 – – – – – – 110 072 

16 61 106 58 129 – 1 – – – – 119 236 

17 64 080 60 737 2 7 – 1 – – 124 827 

18 67 406 63 092 44 292 – – – 1 130 835 

19 68 653 63 596 220 1 133 – – 4 29 133 635 

20 68 592 63 756 538 2 038 1 5 22 79 135 031 

21 64 656 59 442 869 2 973 1 6 46 227 128 220 

22 63 132 57 179 1 432 4 179 4 10 103 370 126 409 

23 59 284 53 769 2 120 5 265 8 11 188 582 121 227 

24 58 536 51 495 3 167 6 854 3 16 299 759 121 129 

25 56 579 48 500 4 490 8 508 8 18 440 1 031 119 574 

26 53 516 44 749 5 797 10 439 10 26 610 1 271 116 418 

27 50 960 41 690 7 360 12 383 10 25 763 1 547 114 738 

28 49 069 39 797 9 587 14 570 14 41 976 1 747 115 801 

29 46 421 37 548 11 383 16 785 14 40 1 217 1 984 115 392 

30 44 959 35 513 14 433 20 268 19 62 1 553 2 363 119 170 

31 41 883 32 439 16 075 21 738 21 65 1 659 2 695 116 575 

32 37 996 29 354 17 920 23 121 22 71 1 902 2 944 113 330 

33 36 612 28 129 20 183 24 844 23 117 2 178 3 267 115 353 

34 35 364 27 107 22 022 26 590 36 108 2 532 3 682 117 441 

35 34 602 26 672 24 741 28 952 33 156 2 892 4 300 122 348 

36 34 504 26 360 27 150 31 395 43 140 3 312 4 903 127 807 

37 32 282 24 938 28 153 31 737 50 178 3 634 5 346 126 318 

38 31 338 24 285 29 604 32 708 55 195 4 292 6 180 128 657 

39 30 240 23 422 30 440 33 080 65 237 4 554 6 714 128 752 

40 27 911 21 626 30 664 32 842 84 265 4 908 7 317 125 617 

41 26 578 20 634 30 712 32 087 94 312 5 558 7 864 123 839 

42 27 265 21 186 31 787 33 283 99 355 6 393 8 989 129 357 

43 28 132 22 006 33 721 34 342 132 387 7 434 9 954 136 108 

44 27 987 21 618 33 881 34 361 144 411 8 103 10 800 137 305 

45 26 762 20 634 34 419 34 533 158 571 8 892 11 659 137 628 

46 25 717 20 383 34 182 34 351 184 552 9 546 12 271 137 186 

47 23 489 17 925 32 160 32 200 206 623 9 543 11 717 127 863 

48 21 537 16 693 30 619 30 743 191 678 9 488 11 891 121 840 

49 20 370 15 363 29 793 30 189 202 732 9 555 11 806 118 010 

50 19 055 14 342 29 771 30 530 227 883 9 671 11 876 116 355 

51 18 654 13 614 30 270 30 899 293 919 10 109 12 180 116 938 

52 17 651 13 224 30 560 31 070 294 1 022 10 296 12 138 116 255 

53 16 871 12 602 31 239 32 090 381 1 257 10 560 12 527 117 527 

54 16 273 11 902 32 070 32 174 418 1 369 10 925 12 527 117 658 

55 15 299 11 210 31 566 32 575 476 1 597 10 734 12 278 115 735 

56 14 172 10 318 31 556 32 161 542 1 715 10 528 12 026 113 018 

57 14 022 9 879 32 534 33 096 608 1 919 10 988 12 518 115 564 

58 12 952 9 423 32 889 33 065 708 2 279 10 758 12 229 114 303 

59 12 322 8 831 32 777 32 984 798 2 396 10 468 12 243 112 819 



4.18 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2010 (forts.) 

Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela 

antalet 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Total 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

60 11 740 8 401 35 268 34 629 924 2 844 10 833 12 572 117 211 

61 11 415 8 201 36 833 36 218 1 067 3 242 10 991 13 119 121 086 

62 11 012 7 761 38 321 37 367 1 311 3 956 11 309 13 697 124 734 

63 10 488 7 071 38 909 37 771 1 401 4 328 11 451 13 751 125 170 

64 10 085 6 555 39 310 37 531 1 709 5 091 11 717 13 946 125 944 

65 9 093 5 919 39 686 37 004 1 925 5 451 11 279 13 593 123 950 

66 8 104 5 257 39 233 35 716 2 112 6 207 10 948 13 217 120 794 

67 6 951 4 591 36 385 33 176 2 212 6 525 10 012 12 233 112 085 

68 5 765 3 931 33 650 29 692 2 253 6 583 9 075 10 869 101 818 

69 4 994 3 270 28 874 25 433 2 076 6 825 7 929 9 637 89 038 

70 4 384 2 995 27 116 23 870 2 219 7 125 7 398 8 864 83 971 

71 4 007 2 849 26 685 23 515 2 440 7 964 7 171 8 590 83 221 

72 3 476 2 692 25 283 21 962 2 564 8 609 6 356 7 800 78 742 

73 3 287 2 311 23 499 20 129 2 473 9 184 5 717 7 010 73 610 

74 2 869 2 203 22 048 18 735 2 674 9 750 5 167 6 625 70 071 

75 2 675 1 996 20 279 16 783 2 895 10 210 4 726 5 883 65 447 

76 2 380 1 966 18 836 15 552 2 798 10 884 4 132 5 434 61 982 

77 2 248 1 843 17 633 13 857 3 076 11 602 3 721 5 307 59 287 

78 2 195 1 721 17 392 13 645 3 429 12 858 3 292 4 906 59 438 

79 2 028 1 686 16 146 12 236 3 460 13 691 2 968 4 673 56 888 

80 1 945 1 708 15 133 11 338 3 761 14 615 2 810 4 341 55 651 

81 1 756 1 629 13 431 9 986 3 748 14 727 2 384 3 574 51 235 

82 1 716 1 557 12 816 8 995 3 900 15 531 2 058 3 515 50 088 

83 1 430 1 398 11 071 7 469 3 858 15 554 1 733 2 963 45 476 

84 1 295 1 423 10 100 6 314 4 019 15 829 1 477 2 780 43 237 

85 1 198 1 382 8 754 5 428 4 074 15 599 1 292 2 624 40 351 

86 1 000 1 215 7 574 4 247 3 792 15 433 1 051 2 276 36 588 

87 811 1 172 6 636 3 432 3 779 14 669 900 1 889 33 288 

88 726 1 094 5 028 2 493 3 425 13 494 716 1 622 28 598 

89 618 1 036 4 225 2 090 3 412 13 129 563 1 576 26 649 

90 451 920 3 382 1 514 3 092 12 227 443 1 281 23 310 

91 322 598 2 069 859 2 247 8 659 263 831 15 848 

92 243 524 1 397 521 1 795 7 139 190 638 12 447 

93 161 436 959 323 1 477 5 964 140 505 9 965 

94 113 349 588 215 1 099 4 474 97 407 7 342 

95 80 266 355 131 753 3 406 44 241 5 276 

96 60 220 225 74 580 2 576 45 220 4 000 

97 36 162 129 44 385 1 899 29 132 2 816 

98 21 133 79 23 252 1 291 11 95 1 905 

99 11 71 36 9 154 834 7 53 1 175 

100– 15 130 44 26 180 1 170 6 88 1 659 

S:a 2 598 364 1 600 317 101 479 390 084 9 415 570 

All 2 250 413 1 599 787 372 918 502 208 

1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships. 

2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners. 

3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships. 


Källa: SCB (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.19 

Ålder 

Age 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 

Population projections 

Samtliga 1 

Total 

Befolkning 

2011 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 4 570,3 588,5 556,0 562,7 587,6 575,5 

5– 9 531,1 587,6 592,2 553,2 587,6 591,4 

10–14 486,2 581,5 601,3 570,1 576,7 600,5 

15–19 591,5 539,8 603,7 608,6 570,8 604,5 

20–24 652,5 526,4 609,3 629,4 599,8 606,3 

25–29 596,7 676,1 592,4 653,9 659,0 623,7 

30–34 585,7 690,5 581,3 659,6 680,0 652,5 

35–39 626,0 619,6 699,5 621,0 681,4 686,6 

40–44 645,5 603,0 696,5 593,6 670,5 691,4 

45–49 662,1 642,6 617,9 698,0 622,9 683,2 

50–54 584,2 649,7 596,1 686,4 588,3 664,3 

55–59 574,2 628,9 627,2 601,6 681,4 609,9 

60–64 597,3 562,5 625,0 574,1 661,5 569,3 

65–69 578,3 535,1 591,7 592,5 568,7 647,3 

70–74 401,3 549,5 509,9 571,2 527,0 610,6 

75–79 306,4 455,9 454,7 511,4 516,7 499,3 

80–84 244,6 279,8 409,5 391,4 446,3 418,4 

85–89 163,1 161,7 261,4 270,1 314,9 324,4 

90–94 72,6 74,8 92,4 141,1 140,9 165,4 

95–99 15,5 20,0 21,1 36,9 38,4 47,1 

100– 1,8 2,7 3,1 3,9 6,1 6,3 

Totalt Total 9 486,9 9 976,3 10 342,0 10 530,7 10 726,4 10 877,8 

Ålder Män 1 

Men 

2011 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 4 293,4 302,8 286,0 289,5 302,3 296,0 

5– 9 272,3 302,2 304,6 284,5 302,2 304,1 

10–14 250,0 299,0 309,3 293,2 296,6 308,8 

15–19 303,9 277,3 310,8 313,3 293,9 311,2 

20–24 333,9 270,5 313,5 324,1 308,7 312,1 

25–29 307,4 349,4 306,7 339,3 342,0 323,7 

30–34 299,7 357,0 303,1 344,1 355,0 340,7 

35–39 318,4 320,0 363,3 323,3 355,5 358,3 

40–44 327,6 307,8 359,1 308,4 348,7 359,8 

45–49 337,2 325,5 317,1 360,2 322,3 354,3 

50–54 295,2 328,7 302,4 351,3 303,3 343,1 

55–59 288,7 317,8 315,8 306,3 349,1 313,4 

60–64 297,4 282,0 314,1 289,4 336,5 291,8 

65–69 287,6 265,2 296,2 296,4 287,7 329,8 

70–74 193,6 267,5 251,4 283,6 263,2 308,1 

75–79 138,9 217,6 218,6 250,4 254,0 249,1 

80–84 100,6 124,5 188,3 184,7 213,8 203,0 

85–89 59,2 63,4 111,9 118,2 142,2 148,3 

90–94 21,7 24,0 33,4 53,4 55,5 66,8 

95–99 3,4 4,8 5,7 11,1 11,8 15,1 

100– 0,3 0,4 0,5 0,8 1,2 1,3 

Totalt 4 730,5 5 007,2 5 211,6 5 325,6 5 445,6 5 538,9 



4.19 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.) 

Ålder Kvinnor 1 

Women 

2011 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 4 276,9 285,7 269,9 273,2 285,3 279,4 

5– 9 258,8 285,4 287,6 268,7 285,4 287,2 

10–14 236,2 282,5 292,0 276,9 280,1 291,7 

15–19 287,6 262,5 292,9 295,2 277,0 293,3 

20–24 318,6 255,9 295,8 305,4 291,1 294,2 

25–29 289,3 326,7 285,7 314,6 317,0 300,0 

30–34 286,0 333,6 278,2 315,5 325,0 311,8 

35–39 307,5 299,6 336,2 297,7 325,9 328,4 

40–44 317,8 295,2 337,4 285,2 321,8 331,6 

45–49 324,9 317,1 300,9 337,8 300,6 328,9 

50–54 289,0 321,0 293,7 335,1 285,0 321,2 

55–59 285,5 311,1 311,4 295,3 332,2 296,5 

60–64 299,9 280,5 310,9 284,6 325,0 277,5 

65–69 290,7 269,9 295,5 296,1 280,9 317,4 

70–74 207,8 282,0 258,5 287,6 263,8 302,5 

75–79 167,6 238,3 236,1 261,1 262,7 250,1 

80–84 144,0 155,4 221,2 206,7 232,5 215,5 

85–89 103,9 98,3 149,5 151,8 172,8 176,2 

90–94 50,8 50,8 59,0 87,7 85,3 98,6 

95–99 12,1 15,2 15,4 25,9 26,6 32,0 

100– 1,5 2,3 2,6 3,2 4,8 4,9 

Totalt 4 756,4 4 969,0 5 130,4 5 205,2 5 280,8 5 338,9 

1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2010. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: Sveriges framtida befolkning 2011–2060 (www.scb.se/BE0401); 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.20 

Befolkning 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder 

Number of households in Sweden estimated with different methods 

Hushållstyp 1 Type of household 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Age of reference person/ 

head of household 

Hushåll 

Households 

Familjeenheter 

Family units 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 

Enligt HEK 4 

Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income 

Distribution Survey (HEK) 4 

Enligt folkbokföring 

According to national 

registration 

1990 2009 2009 2009 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 

Män Men 683 895 1 140 805 + 41 531 1 496 677 + 41 672 1 349 667 

18–24 år years 94 630 159 623 + 17 239 406 381 + 20 542 158 683 

25–64 år 426 635 759 498 + 35 323 859 689 + 35 841 928 468 

65–74 år 81 532 112 468 + 14 454 117 530 + 14 609 138 406 

75– år 81 098 109 216 + 10 189 113 077 + 10 279 124 110 

Kvinnor Women 829 586 1 106 715 + 38 690 1 408 552 + 39 367 1 337 828 

18–24 år 82 106 147 245 + 16 680 342 003 + 19 505 167 525 

25–64 år 311 850 481 602 + 28 545 572 017 + 29 389 642 207 

65–74 år 176 545 160 695 + 16 811 166 967 + 16 966 191 212 

75– år 259 085 317 173 + 15 606 327 565 + 15 657 336 884 

Båda könen Both sexes 1 513 481 2 247 520 + 51 684 2 905 229 + 48 366 2 687 495 

18–24 år 176 736 306 868 + 23 705 748 384 + 26 837 326 208 

25–64 år 738 485 1 241 100 + 43 220 1 431 706 + 43 463 1 570 675 

65–74 år 258 077 273 163 + 21 954 284 497 + 22 156 329 618 

75– år 340 183 426 389 + 16 679 440 642 + 16 670 460 994 

Två sammanboende utan barn 

Two cohabiting persons without children 975 700 1 030 462 + 25 718 1 193 477 + 25 843 820 667 

18–24 år 43 885 28 967 + 5 241 29 146 + 5 247 2 883 

25–64 år 503 690 561 301 + 21 125 709 850 + 21 924 351 117 

65–74 år 265 596 265 760 + 15 166 276 910 + 15 333 275 935 

75– år 162 529 174 435 + 8 724 177 571 + 8 757 190 732 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 

Yngsta barnet 0–17 år Youngest child 183 868 247 052 + 20 296 247 052 + 20 296 262 882 

Yngsta barnet 18–24 år . . 76 584 + 8 102 . . 91 053 


Därav män med Of whom men with 

Yngsta barnet 0–17 år 33 661 52 324 + 9 541 52 593 + 9 555 53 255 



Därav kvinnor med Of whom women with 




Sammanboende Cohabiting persons 




1 barn 0–17 år 336 378 325 505 + 15 879 325 505 + 15 879 321 844 

2 barn 0–17 år 350 928 365 016 + 17 550 365 016 + 17 550 378 793 

3+ barn 0–17 år 151 001 130 363 + 11 035 130 363 + 11 035 135 618 

Ensamstående med övriga boende 

Households with two or more single 

persons not co-living 135 356 43 695 + 6 077 . . 52 591 

Sammanboende med övriga boende 

Cohabiting and not cohabiting persons in 

the same household 183 261 33 519 + 4 540 . . 52 545 

Hushåll yngre än 18 år 5 

Households younger than 18 years 5 . . . . . . 6 570 

Samtliga Total 3 829 973 4 628 271 + 32 334 5 166 642 + 8 441 4 948 089 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers refer 

to dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. A housekeeping 

unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who share the 

housekeeping. 

4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK. 

5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2009 (www.scb.se/HE0103). 



4.21 

Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 

1990 och den 31 december 2000 och 2009 

Number of households by numbers of persons and children 

Hushållstyp 

Type of household 

Hushåll 1 

Households 1 

FoB 90 2 

Kosthushåll 3 

Census 2 Housekeeping units 3 

1990 2000 2009 

Hushåll efter antal boende 

Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 628 271 + 32 334 

1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 247 520 + 51 684 

2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 250 702 + 29 210 

3 471 184 463 799 + 20 477 474 005 + 20 405 

4 452 965 454 003 + 19 244 472 172 + 19 129 

5+ 200 649 205 402 + 13 247 183 872 + 12 312 

Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 9 029 174 + 62 312 

Antal personer per hushåll 

Number of persons per household 2,14 2,01 + 0,02 1,95 + . . 

Hushåll efter antal barn 0–6 år 

Households by number of children, age 0–6 512 333 509 934 + 22 320 534 249 + 22 343 

1 330 270 344 229 + 19 093 348 686 + 18 745 

2 159 968 152 961 + 12 547 172 184 + 13 198 

3+ 22 095 12 743 + 3 734 13 379 + 3 691 



1 333 739 366 916 + 19 900 324 840 + 18 661 

2 103 527 149 686 + 12 854 102 940 + 10 547 

3+ 7 750 21 125 + 4 905 7 999 + 2 936 



1 426 130 426 527 + 21 311 450 484 + 21 325 

2 355 522 414 993 + 20 374 387 703 + 19 571 

3+ 137 094 151 995 + 12 739 121 286 + 11 383 


Households by number of children, age 0–17 1 019 711 1 086 502 + 29 615 1 067 936 + 29 126 

1 452 992 448 957 + 21 708 472 749 + 21 590 

2 401 829 450 511 + 21 092 445 243 + 20 847 

3+ 164 890 187 034 + 14 060 149 944 + 12 505 


Households by number of children, age 0–19 . . 1 159 506 + 29 580 1 174 961 + 29 178 

1 . . 470 036 + 21 927 495 485 + 21 825 

2 . . 476 650 + 21 298 500 390 + 21 384 

3+ . . 212 820 + 14 576 179 086 + 13 158 


Households by number of children, age 20–29 . . 178 304 + 10 541 218 439 + 11 546 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0-17 år. In the census the numbers refer to 

dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who 

share the housekeeping. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2009 (www.scb.se/HE0103). 



Befolkning 

4.22 Namnärenden 

Applications for family and first names 

Ansökningar Applications 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Inkomna ansökningar Applications filed 6 482 6 917 7 516 7 619 7 750 7 257 

Godkända ansökningar Applications approved 5 794 6 396 6 408 6 969 6 688 7 020 

Gamla släktnamn Old family names 3 576 3 788 3 788 4 161 3 957 3 983 

Nya släktnamn New family names 1 018 1 237 1 141 1 259 1 164 1 315 

Förnamn First names 1 200 1 371 1 479 1 549 1 567 1 722 

Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr 

Fees paid for family and first names 8 162 8 458 9 334 9 142 9 769 11 216 


Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

4.23 

Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets 

medianvaraktighet och barnantal 

Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and 

number of children 

År 

Year 

Antal 

Number 

På 1 000 av 

medelfolkmängden 

gifta 

kvinnor 1 

Mannens 

ålder 2 

Age of 

husband 

Hustruns 

ålder 2 

Age of wife 

Äktenskapets 

varaktighet 

3 

Duration of 

marriage 

Antal barn under 18 år, % 

Number of children under 18 years, % 

0 1 2 3 4– 

1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4 

1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2 

1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3 

1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3 

1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3 

1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6 

1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6 

1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6 

1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0 

1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0 

1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6 

1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3 

1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5 

1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3 

1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4 

1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6 

1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5 

1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2 

2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4 

2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6 

2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3 

2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1 

2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0 

2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9 

2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5 

2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6 

2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5 

2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7 

2010 23 612 14,8 44,34 41,15 7,99 44,5 23,8 21,5 7,4 2,7 

1) Per 1 000 married women. 

2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning. 

3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. (www.scb.se/BE0101). 

SCB Befolkningsstatistik 2010. 



4.24 

År 

Year 

Födda barn, summerad fruktsamhet 

Births, total fertility rate 

Levande födda 

Live births 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Samtliga 

Total 

Barn till gifta 

kvinnor 1 

Summerad 

fruktsamhet 

Total fertility rate 

1991 63 729 60 008 123 737 64 108 2,117 

1992 63 193 59 655 122 848 62 077 2,090 

1993 60 329 57 669 117 998 58 509 1,997 

1994 57 329 54 928 112 257 54 330 1,890 

1995 53 214 50 208 103 422 48 653 1,738 

1996 48 660 46 637 95 297 43 949 1,606 

1997 46 511 43 991 90 502 41 557 1,532 

1998 45 940 43 088 89 028 40 370 1,511 

1999 45 230 42 943 88 173 39 422 1,503 

2000 46 620 43 821 90 441 40 404 1,547 

2001 47 138 44 328 91 466 40 710 1,570 

2002 49 187 46 628 95 815 42 137 1,653 

2003 51 114 48 043 99 157 43 625 1,718 

2004 51 975 48 953 100 928 44 937 1,752 

2005 52 036 49 310 101 346 45 108 1,769 

2006 54 483 51 430 105 913 47 093 1,854 

2007 55 259 52 162 107 421 48 602 1,879 

2008 56 352 52 949 109 301 49 469 1,907 

2009 57 564 54 237 111 801 50 967 1,935 

2010 59 385 56 256 115 641 53 010 1,985 

1) Children born to married women. 

Se Tabellanmärkning 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010. (www.scb.se/BE0101). 



4.25 

Döda och dödfödda 

Deaths and stillbirths 

Befolkning 

År 

Year 

Samtliga 

Total 

Barn under 1 år 

Infants under 1 year 

Dödfödda 

Stillbirths 

På 1 000 levande 

födda 

Per 1 000 live 

births 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Båda könen 

Both sexes 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Samtliga 

Barn till 

gifta 

kvinnor 1 

Barn till 

ogifta 

kvinnor 2 

1984 48 505 41 978 90 483 350 251 7,24 5,51 204 177 381 196 185 

1985 50 044 43 988 94 032 366 300 7,21 6,29 188 200 388 199 189 

1986 49 551 43 744 93 295 346 259 6,60 5,23 210 213 423 208 215 

1987 49 338 43 969 93 307 358 283 6,68 5,53 206 206 412 195 217 

1988 50 417 46 326 96 743 380 272 6,57 5,01 220 202 422 205 217 

1989 47 845 44 265 92 110 392 278 6,57 4,94 216 207 423 191 232 

1990 49 054 46 107 95 161 421 318 6,62 5,27 241 202 443 229 214 

1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 234 230 464 220 244 

1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 197 199 396 180 216 

1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 203 197 400 201 199 

1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 185 163 348 174 174 

1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 182 168 350 180 170 

1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 174 156 330 154 176 

1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 149 165 314 127 187 

1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 166 155 321 154 167 

1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 168 157 325 139 186 

2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 170 169 339 144 195 

2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 185 152 337 148 189 

2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 176 163 339 165 174 

2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 171 176 347 140 207 

2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 148 170 318 135 183 

2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 145 156 301 133 168 

2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 159 160 319 131 188 

2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 158 168 326 151 175 

2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 199 197 396 177 219 

2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,4 234 217 451 210 241 

2010 43 900 46 587 90 487 160 134 2,68 2,38 231 195 426 191 235 

1) Children born to married women. 

2) Children born to unmarried women. 

Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1-2 och del 4 

för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning 2004-2009 (www.scb.se/BE0101). SCB, Enheten för 

befolkningsstatistik för 2010. 



4.26 

Återstående medellivslängd för perioden 2006–2010 

Life expectancy 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 

Life expectancy, years 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 

Life expectancy, years 

Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor 

0 79,13 83,19 60 22,04 25,18 

1 78,34 82,39 61 21,20 24,30 

2 77,36 81,42 62 20,37 23,43 

3 76,38 80,43 63 19,55 22,56 

4 75,38 79,44 64 18,74 21,70 

5 74,39 78,45 65 17,96 20,87 

6 73,40 77,45 66 17,18 20,03 

7 72,40 76,46 67 16,41 19,20 

8 71,41 75,46 68 15,64 18,38 

9 70,42 74,47 69 14,89 17,56 

10 69,42 73,47 70 14,15 16,75 

11 68,43 72,48 71 13,43 15,96 

12 67,43 71,48 72 12,72 15,16 

13 66,44 70,49 73 12,03 14,39 

14 65,45 69,49 74 11,35 13,63 

15 64,46 68,50 75 10,70 12,89 

16 63,47 67,51 76 10,06 12,16 

17 62,49 66,52 77 9,44 11,44 

18 61,51 65,54 78 8,85 10,75 

19 60,54 64,55 79 8,28 10,07 

20 59,58 63,57 80 7,72 9,42 

21 58,61 62,58 81 7,20 8,79 

22 57,65 61,60 82 6,71 8,17 

23 56,69 60,61 83 6,23 7,59 

24 55,73 59,63 84 5,78 7,04 

25 54,77 58,64 85 5,36 6,52 

26 53,81 57,66 86 4,96 6,03 

27 52,84 56,67 87 4,60 5,57 

28 51,88 55,69 88 4,26 5,15 

29 50,91 54,70 89 3,94 4,76 

30 49,95 53,72 90 3,65 4,41 

31 48,99 52,73 91 1 3,40 4,07 

32 48,02 51,75 92 3,18 3,80 

33 47,05 50,76 93 2,97 3,55 

34 46,08 49,78 94 2,78 3,32 

35 45,11 48,80 95 2,60 3,10 

36 44,15 47,82 96 2,44 2,90 

37 43,18 46,84 97 2,29 2,71 

38 42,21 45,86 98 2,14 2,53 

39 41,25 44,89 99 2,01 2,37 

40 40,29 43,91 100 1,89 2,22 

41 39,33 42,94 101 1,78 2,08 

42 38,37 41,97 102 1,67 1,95 

43 37,42 41,00 103 1,57 1,83 

44 36,47 40,03 104 1,49 1,72 

45 35,52 39,08 105 1,42 1,61 

46 34,58 38,12 106 1,34 1,52 

47 33,64 37,16 107 1,28 1,42 

48 32,71 36,21 108 1,25 1,34 

49 31,78 35,26 109 1,00 1,23 

50 30,86 34,32 110 0,50 1,07 

51 29,95 33,38 111 - 0,83 

52 29,04 32,45 112– - 0,50 

53 28,14 31,53 

54 27,25 30,61 

55 26,36 29,69 

56 25,48 28,77 

57 24,61 27,86 

58 23,74 26,96 

59 22,89 26,07 

1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket. 





4.27 

Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis 

Life expectancy at birth, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Män 

Men 

1971– 

1975 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

Stockholms 71,01 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 78,06 79,29 

Uppsala 72,59 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,07 80,22 

Södermanlands 72,27 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 77,56 78,59 

Östergötlands 72,13 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 78,25 79,46 

Jönköpings 73,02 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 78,43 79,52 

Kronobergs 73,37 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 78,83 79,88 

Kalmar 72,34 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 77,59 78,77 

Gotlands 71,49 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 77,78 79,33 

Blekinge 72,90 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,46 79,19 

Skåne 1 . . . . . . . . . . 76,70 78,08 79,11 

Kristianstads 73,76 73,85 74,57 75,25 76,26 . . . 

Malmöhus 72,15 72,55 73,64 74,33 75,47 . . . 

Hallands 73,48 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,13 80,23 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . 77,07 78,07 79,15 

Göteborgs o. Bohus 72,23 72,17 73,08 74,20 75,46 . . . 

Älvsborgs 72,95 73,55 74,29 75,52 76,48 . . . 

Skaraborgs 72,72 73,53 74,63 75,55 76,26 . . . 

Värmlands 71,24 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,37 78,23 

Örebro 72,16 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 77,68 78,87 

Västmanlands 72,14 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 77,89 79,05 

Kopparbergs/Dalarnas 1 71,60 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 77,65 79,35 

Gävleborgs 71,58 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 77,28 78,17 

Västernorrlands 71,78 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,41 77,94 

Jämtlands 72,35 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 77,73 78,75 

Västerbottens 71,89 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 77,83 79,15 

Norrbottens 71,64 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 76,84 78,20 

Hela riket Sweden 72,07 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 77,99 79,13 

Län 

Kvinnor 

Women 

1971– 

1975 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

Stockholms 77,70 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 82,65 83,50 

Uppsala 77,89 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 82,90 83,61 

Södermanlands 77,02 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,00 82,62 

Östergötlands 77,38 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,42 82,95 

Jönköpings 78,02 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 82,87 83,40 

Kronobergs 78,39 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,08 83,69 

Kalmar 77,46 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,18 83,06 

Gotlands 77,81 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 81,83 83,73 

Blekinge 77,86 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,94 83,08 

Skåne 1 . . . . . . . . . . 82,10 82,43 83,34 

Kristianstads 78,65 79,25 80,45 81,02 81,50 . . . 

Malmöhus 78,36 79,14 80,30 80,80 81,22 . . . 

Hallands 78,38 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 83,44 84,23 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . 81,99 82,40 83,21 

Göteborgs o. Bohus 78,07 78,53 79,50 80,16 80,99 . . . 

Älvsborgs 77,97 79,00 79,76 80,90 81,42 . . . 

Skaraborgs 77,46 78,78 79,97 80,52 81,25 . . . 

Värmlands 77,04 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,01 82,65 

Örebro 77,58 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,07 82,97 

Västmanlands 77,20 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,17 82,90 

Kopparbergs/Dalarnas 1 76,94 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,24 82,85 

Gävleborgs 76,98 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 81,52 82,21 

Västernorrlands 76,87 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 81,72 82,57 

Jämtlands 77,17 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 81,94 82,72 

Västerbottens 77,07 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 82,48 83,16 

Norrbottens 77,68 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 81,71 82,70 

Hela riket Sweden 77,65 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 82,41 83,19 

1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län. 





4.28 

År 

Year 

Folkmängdens förändringar 1751–2010 

Population changes 

Giftermål 

Marriages 

Skilsmässor 

Divorces 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utvandrare 

Emigrants 

Invandrare 

Immigrants 

Folkökning 1 Döda under 1:a 

Population levnadsåret 

growth 1 Infant deaths 

– 1 year 

1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590 

1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634 

1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607 

1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791 

1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908 

1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718 

1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133 

1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945 

1831/40 21 506 . . 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822 

1841/50 24 042 . . 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749 

1851/60 27 714 . . 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440 

1861/70 26 695 . . 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800 

1871/80 29 866 . . 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365 

1881/90 29 264 . . 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010 

1891/00 29 276 . . 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604 

1901/10 31 846 . . 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569 

1911/20 35 761 1 087 126 294 81 649 11 837 7 555 38 209 8 753 

1921/30 39 234 3 626 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227 

1931/40 51 497 5 851 90 328 72 946 2 576 6 462 22 924 4 141 

1941/50 60 446 12 165 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386 

1951/60 52 132 17 244 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938 

1961/70 53 983 20 419 114 573 78 574 18 885 42 433 58 455 1 548 

1971/80 40 365 39 909 103 090 87 837 29 916 38 565 23 470 843 

1981/90 45 995 39 044 102 964 92 863 24 126 41 392 27 111 662 

1991/00 34 878 21 414 103 370 94 163 32 773 52 904 29 173 412 

1975 44 103 25 383 103 632 88 208 27 249 44 133 31 751 894 

1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818 

1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773 

1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727 

1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721 

1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671 

1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653 

1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635 

1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646 

1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 600 

1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666 

1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605 

1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641 

1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652 

1989 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670 

1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739 

1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761 

1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657 

1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571 

1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499 

1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429 

1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377 

1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328 

1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316 

1999 35 682 21 000 88 173 94 726 35 705 49 839 7 104 297 

2000 39 895 21 502 90 441 93 461 34 091 58 659 21 366 309 

2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334 

2002 38 012 21 322 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313 

2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308 

2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314 

2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246 

2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297 

2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268 

2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272 

2009 2 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278 

2010 50 730 23 593 115 641 90 487 48 853 98 801 74 888 294 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 

2) Fr.o.m. 2009 ingår giftermål mellan enkönade par. As from 2009 same-sex marriages are included. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige. Del 1: Befolkning; Statistikdatabasen: Befolkning för 1975– (www.scb.se). 



4.29 

Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt 

indelningen den 1 januari 2010 

Population changes in counties and municipalities 

Befolkning 

Län/ Kommun 

County/Municipality 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1 

Inflyttade 

Immigrants 

Utflyttade 

Emigrants 

Inflyttade 

Moves to 

Utflyttade 

Moves from 

Population 

growth 1 

Stockholms län 29 619 15 637 30 255 15 196 38 262 32 192 35 161 

Botkyrka 1 233 468 1 701 613 5 086 5 540 1 413 

Danderyd 331 276 490 404 1 905 1 865 180 

Ekerö 299 150 216 80 1 425 1 399 315 

Haninge 1 041 479 948 393 4 243 4 542 817 

Huddinge 1 361 643 1 659 601 7 322 7 453 1 655 

Järfälla 850 454 758 291 3 720 3 672 916 

Lidingö 526 424 557 337 2 578 2 485 572 

Nacka 1 243 610 1 035 543 6 491 5 596 2 023 

Norrtälje 532 628 353 168 2 149 2 083 153 

Nykvarn 120 51 48 43 502 472 104 

Nynäshamn 287 260 258 100 1 489 1 423 251 

Salem 168 97 122 50 881 944 78 

Sigtuna 504 232 562 257 2 608 2 415 771 

Sollentuna 797 422 767 427 4 143 3 582 1 283 

Solna 1 213 557 1 346 895 7 830 7 710 1 235 

Stockholm 13 896 6 983 14 464 8 025 47 605 43 302 17 656 

Sundbyberg 690 314 780 349 4 266 4 167 911 

Södertälje 1 132 731 1 654 413 3 958 4 609 976 

Tyresö 488 258 342 139 2 164 2 250 345 

Täby 686 452 676 354 3 771 3 552 775 

Upplands Väsby 487 262 470 177 2 449 2 314 648 

Upplands-Bro 315 123 241 139 1 599 1 420 474 

Vallentuna 382 198 163 90 1 981 1 488 753 

Vaxholm 125 84 98 41 597 575 -36 

Värmdö 438 241 275 133 2 100 1 909 545 

Österåker 475 240 272 134 1 818 1 843 348 

Uppsala län 4 141 2 674 3 643 1 590 12 199 11 731 3 984 

Enköping 386 389 193 108 1 779 1 080 399 

Heby 133 146 56 18 676 674 27 

Håbo 211 109 170 57 1 017 1 054 177 

Knivsta 197 82 91 45 843 755 247 

Tierp 196 251 103 38 980 907 81 

Uppsala 2 705 1 353 2 881 1 273 9 249 9 170 3 036 

Älvkarleby 103 103 46 18 484 481 35 

Östhammar 210 241 103 33 767 824 -18 

Södermanlands län 3 003 2 837 2 149 963 8 201 7 855 1 685 

Eskilstuna 1 155 952 898 380 3 094 3 076 734 

Flen 143 217 198 63 742 914 -111 

Gnesta 127 110 71 20 618 644 42 

Katrineholm 346 340 253 91 1 359 1 400 125 

Nyköping 550 566 358 167 2 129 1 864 435 

Oxelösund 118 133 62 40 621 560 67 

Strängnäs 364 310 174 125 1 661 1 370 395 

Trosa 123 118 44 52 581 562 16 

Vingåker 77 91 91 25 448 517 -18 

Östergötlands län 5 001 4 166 3 229 1 679 10 928 10 759 2 536 

Boxholm 56 60 22 20 253 277 -27 

Finspång 215 241 113 54 829 849 14 

Kinda 93 119 62 14 352 423 -49 

Linköping 1 810 1 206 1 594 755 7 157 6 867 1 726 

Mjölby 264 302 114 68 1 060 977 86 

Motala 474 426 173 89 1 400 1 414 112 

Norrköping 1 668 1 266 870 583 4 504 4 394 796 

Söderköping 139 147 45 28 705 731 -18 

Vadstena 59 89 36 14 337 358 -29 

Valdemarsvik 50 83 123 25 332 452 -51 

Ydre 33 45 10 5 176 169 - 

Åtvidaberg 91 128 53 17 480 472 6 

Ödeshög 49 54 14 7 232 265 -30 

Jönköpings län 3 970 3 490 2 471 1 092 7 921 8 960 822 

Aneby 66 89 59 14 369 444 -53 

Eksjö 148 221 164 42 709 864 -109 

Gislaved 312 284 179 119 837 1 020 -101 

Gnosjö 95 65 77 33 384 446 10 



4.29 

Län/ Kommun 


indelningen den 1 januari 2010 (forts.) 

Levande 

födda 

Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1 

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 

Habo 165 80 41 25 463 497 67 

Jönköping 1 677 1 220 1 005 471 4 991 4 937 1 051 

Mullsjö 88 64 31 13 364 402 6 

Nässjö 304 338 231 79 1 002 1 267 -150 

Sävsjö 124 143 128 26 376 503 -41 

Tranås 176 217 84 51 800 716 76 

Vaggeryd 162 126 67 36 459 498 32 

Vetlanda 290 322 208 78 781 929 -46 

Värnamo 363 321 197 105 1 049 1 100 80 

Kronobergs län 2 129 1 824 2 127 651 5 228 6 216 778 

Alvesta 213 224 240 46 764 904 45 

Lessebo 92 106 140 32 367 486 -26 

Ljungby 272 320 192 90 727 892 -113 

Markaryd 90 105 93 25 409 398 60 

Tingsryd 114 173 109 33 441 586 -127 

Uppvidinge 92 101 229 32 330 594 -76 

Växjö 1 076 606 864 280 4 000 4 068 982 

Älmhult 180 189 260 113 512 610 33 

Kalmar län 2 345 2 706 1 564 634 5 987 6 656 -103 

Borgholm 81 176 50 15 474 544 -130 

Emmaboda 58 126 51 30 348 336 -36 

Hultsfred 135 190 279 26 494 850 -159 

Högsby 42 69 116 30 251 407 -96 

Kalmar 739 579 376 178 3 502 3 433 427 

Mönsterås 122 172 96 33 492 576 -71 

Mörbylånga 160 152 54 46 813 641 187 

Nybro 202 231 137 53 857 837 75 

Oskarshamn 276 290 107 72 874 964 -69 

Torsås 69 93 41 23 293 369 -82 

Vimmerby 152 174 99 40 520 621 -65 

Västervik 309 454 158 88 1 154 1 163 -84 

Gotlands län 593 633 235 135 1 915 1 919 48 

Gotland 593 633 235 135 1 915 1 919 48 

Blekinge län 1 586 1 677 1 567 641 3 889 4 091 636 

Karlshamn 311 299 240 87 1 127 1 067 225 

Karlskrona 750 686 829 340 2 225 2 081 690 

Olofström 103 149 67 28 421 528 -114 

Ronneby 272 325 331 133 890 1 208 -162 

Sölvesborg 150 218 100 53 674 655 -3 

Skåne län 15 867 11 875 16 884 10 157 19 570 17 914 12 267 

Bjuv 175 156 188 124 978 1 028 28 

Bromölla 134 142 55 24 486 521 -13 

Burlöv 251 150 263 142 1 057 1 086 192 

Båstad 120 169 131 59 695 710 9 

Eslöv 379 279 272 116 1 606 1 550 318 

Helsingborg 1 609 1 287 1 509 1 073 5 640 5 570 818 

Hässleholm 527 565 374 168 1 771 1 864 71 

Höganäs 241 278 212 138 1 130 1 011 157 

Hörby 169 155 115 60 748 737 78 

Höör 205 155 134 50 879 813 199 

Klippan 184 183 176 80 922 886 133 

Kristianstad 941 760 840 285 2 777 2 759 755 

Kävlinge 412 205 148 90 1 454 1 342 375 

Landskrona 531 451 720 395 2 259 2 143 498 

Lomma 233 133 145 70 1 221 898 494 

Lund 1 320 738 2 210 1 369 7 564 7 637 1 341 

Malmö 5 053 2 786 6 925 4 638 13 506 12 968 5 054 

Osby 143 170 137 21 526 546 68 

Perstorp 59 64 126 29 492 507 78 

Simrishamn 122 260 164 46 853 860 -31 

Sjöbo 189 199 132 60 950 1 050 -41 

Skurup 149 127 78 66 831 751 114 

Staffanstorp 300 139 161 94 1 378 1 291 310 

Svalöv 160 147 119 73 827 934 -48 



4.29 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Svedala 256 146 116 83 1 049 992 197 

Tomelilla 157 162 68 27 655 713 -22 

Trelleborg 499 431 315 193 1 569 1 432 328 

Vellinge 301 273 215 168 1 425 1 356 141 

Ystad 263 329 132 94 1 370 1 111 229 

Åstorp 159 125 176 80 996 1 053 70 

Ängelholm 426 420 274 159 1 714 1 527 311 

Örkelljunga 75 126 113 46 523 548 -8 

Östra Göinge 125 165 141 37 659 660 64 

Hallands län 3 509 2 786 1 946 1 167 8 551 7 388 2 659 

Falkenberg 445 434 266 159 1 241 1 089 269 

Halmstad 1 135 903 731 432 3 421 3 236 713 

Hylte 110 116 97 45 364 507 -100 

Kungsbacka 869 534 390 275 2 980 2 345 1 087 

Laholm 235 242 126 67 889 895 45 

Varberg 715 557 336 189 1 791 1 451 645 

Västra Götalands län 19 986 15 252 14 257 7 731 24 577 24 976 10 839 

Ale 291 220 104 51 1 303 1 380 48 

Alingsås 440 364 201 122 1 646 1 517 281 

Bengtsfors 81 137 101 48 348 392 -50 

Bollebygd 91 76 50 26 486 394 122 

Borås 1 267 1 052 1 115 444 3 482 3 545 836 

Dals-Ed 50 72 59 59 139 157 -37 

Essunga 61 65 27 7 276 331 -37 

Falköping 358 398 192 85 1 109 1 079 94 

Färgelanda 60 79 39 18 315 354 -37 

Grästorp 54 66 25 13 233 315 -81 

Gullspång 32 67 90 24 189 264 -44 

Göteborg 7 857 4 461 7 301 4 006 23 068 23 342 6 421 

Götene 150 128 65 28 566 595 37 

Herrljunga 96 104 48 24 345 393 -34 

Hjo 86 101 17 15 374 380 -18 

Härryda 500 224 182 113 1 774 1 657 456 

Karlsborg 52 91 19 17 261 255 -32 

Kungälv 508 309 158 123 1 850 1 566 514 

Lerum 425 252 145 107 1 844 1 773 279 

Lidköping 414 423 142 87 1 299 1 284 59 

Lilla Edet 127 125 56 37 658 871 -195 

Lysekil 128 181 107 66 586 588 -14 

Mariestad 243 254 109 55 798 895 -58 

Mark 375 404 183 67 1 161 1 228 24 

Mellerud 85 135 96 32 330 425 -82 

Munkedal 92 127 62 45 440 490 -65 

Mölndal 868 440 416 261 3 985 3 970 592 

Orust 119 164 76 43 672 743 -87 

Partille 426 258 225 118 2 449 2 022 702 

Skara 190 206 94 45 912 1 088 -141 

Skövde 601 491 370 149 2 442 2 357 418 

Sotenäs 72 136 49 25 382 404 -60 

Stenungsund 287 179 134 54 1 207 1 085 309 

Strömstad 146 133 222 145 462 432 118 

Svenljunga 104 119 82 25 420 466 -3 

Tanum 128 177 94 41 635 521 117 

Tibro 115 130 57 24 454 523 -51 

Tidaholm 139 148 49 43 407 464 -60 

Tjörn 152 131 76 43 656 714 -6 

Tranemo 122 118 92 28 443 546 -35 

Trollhättan 650 566 484 291 2 350 2 257 375 

Töreboda 84 145 77 35 411 530 -142 

Uddevalla 651 519 335 218 2 072 1 973 350 

Ulricehamn 235 271 183 70 833 824 85 

Vara 166 202 68 44 673 669 -9 

Vårgårda 119 97 52 55 495 537 -24 

Vänersborg 437 438 200 144 1 245 1 309 -14 

Åmål 115 167 71 74 373 454 -139 

Öckerö 137 102 58 37 489 388 157 



4.29 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Värmlands län 2 800 3 231 2 333 1 306 5 443 5 981 8 

Arvika 258 331 202 126 743 807 -66 

Eda 77 111 171 126 254 312 -53 

Filipstad 89 145 153 30 353 482 -64 

Forshaga 98 116 51 41 500 628 -135 

Grums 81 109 128 42 374 484 -51 

Hagfors 97 209 138 43 298 437 -156 

Hammarö 177 129 63 65 783 734 93 

Karlstad 1 005 810 672 445 4 958 4 343 1 017 

Kil 125 122 59 54 552 566 -11 

Kristinehamn 231 332 166 89 733 864 -155 

Munkfors 32 58 20 9 190 197 -22 

Storfors 43 57 52 15 166 276 -90 

Sunne 121 189 61 43 487 523 -90 

Säffle 149 188 153 54 434 547 -55 

Torsby 112 185 98 40 343 422 -94 

Årjäng 105 140 146 84 194 278 -60 

Örebro län 3 266 2 929 2 103 837 6 951 7 212 1 348 

Askersund 104 128 32 21 488 503 -29 

Degerfors 80 140 43 19 385 418 -68 

Hallsberg 158 146 93 37 748 775 40 

Hällefors 63 88 41 10 289 408 -113 

Karlskoga 291 348 135 61 975 1 062 -74 

Kumla 277 198 119 55 1 151 1 052 242 

Laxå 35 90 26 19 195 247 -100 

Lekeberg 114 77 10 25 371 382 11 

Lindesberg 217 271 347 48 838 1 080 5 

Ljusnarsberg 36 93 99 15 224 375 -124 

Nora 103 133 52 20 520 419 104 

Örebro 1 788 1 217 1 106 507 5 925 5 649 1 454 

Västmanlands län 2 838 2 525 1 953 930 6 669 6 602 1 403 

Arboga 119 163 63 31 577 582 -17 

Fagersta 138 158 149 41 683 576 194 

Hallstahammar 179 167 108 55 731 746 48 

Kungsör 77 79 33 21 411 447 -27 

Köping 258 292 175 64 996 1 009 58 

Norberg 42 66 24 13 300 292 -7 

Sala 249 235 113 48 856 898 36 

Skinnskatteberg 38 65 12 24 240 329 -122 

Surahammar 99 98 59 25 495 561 -31 

Västerås 1 639 1 202 1 217 608 4 870 4 652 1 271 

Dalarnas län 2 846 3 165 2 126 717 6 800 7 284 593 

Avesta 221 300 149 37 634 844 -179 

Borlänge 622 461 648 150 2 093 2 185 570 

Falun 610 511 341 132 2 481 2 419 359 

Gagnef 105 106 48 24 487 484 26 

Hedemora 143 193 190 52 639 756 -31 

Leksand 123 173 104 57 698 708 -14 

Ludvika 254 338 231 70 1 066 986 160 

Malung-Sälen 103 142 54 33 330 364 -52 

Mora 188 221 95 53 768 769 7 

Orsa 57 81 66 29 425 448 -12 

Rättvik 88 163 44 15 450 388 14 

Smedjebacken 91 129 58 16 500 549 -43 

Säter 117 117 42 27 567 641 -60 

Vansbro 50 105 32 12 212 248 -71 

Älvdalen 74 125 24 10 199 244 -81 

Gävleborgs län 2 855 3 266 2 230 802 6 107 6 827 288 

Bollnäs 284 324 216 61 855 904 73 

Gävle 1 088 943 828 355 3 729 3 651 703 

Hofors 104 163 69 15 301 426 -132 

Hudiksvall 371 447 198 93 1 192 1 214 1 

Ljusdal 176 256 199 100 569 599 -12 

Nordanstig 110 127 74 21 437 507 -35 

Ockelbo 44 95 42 14 287 310 -46 



4.29 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Ovanåker 100 137 67 27 307 400 -90 

Sandviken 339 437 264 69 1 295 1 452 -62 

Söderhamn 239 337 273 47 723 952 -112 

Västernorrlands län 2 533 3 036 1 864 643 5 159 6 304 -417 

Härnösand 248 280 157 73 905 1 022 -64 

Kramfors 120 330 103 39 697 855 -303 

Sollefteå 197 348 151 50 626 764 -187 

Sundsvall 1 087 1 071 862 295 3 143 3 527 199 

Timrå 190 213 219 29 781 864 88 

Ånge 79 156 65 25 297 357 -95 

Örnsköldsvik 612 638 307 132 1 335 1 540 -55 

Jämtlands län 1 430 1 478 911 375 3 405 3 854 25 

Berg 56 112 66 9 253 349 -95 

Bräcke 57 95 90 15 314 332 20 

Härjedalen 78 156 82 29 372 478 -131 

Krokom 181 160 97 31 717 729 75 

Ragunda 60 98 55 10 218 243 -19 

Strömsund 105 177 97 22 373 479 -101 

Åre 132 104 81 82 690 716 -4 

Östersund 761 576 343 177 2 818 2 878 280 

Västerbottens län 2 891 2 611 2 498 802 6 436 7 685 738 

Bjurholm 26 44 10 9 96 119 -40 

Dorotea 27 47 31 4 73 102 -22 

Lycksele 129 156 113 35 403 503 -51 

Malå 31 34 23 3 87 125 -21 

Nordmaling 59 94 26 15 272 354 -107 

Norsjö 35 75 63 5 95 170 -57 

Robertsfors 67 91 28 10 285 328 -49 

Skellefteå 738 796 646 160 1 394 1 970 -129 

Sorsele 26 37 71 8 98 157 -7 

Storuman 53 95 32 21 168 245 -107 

Umeå 1 471 790 1 204 480 6 037 6 033 1 398 

Vilhelmina 72 113 162 23 192 312 -21 

Vindeln 56 81 35 6 216 234 -12 

Vännäs 89 97 27 13 453 403 57 

Åsele 12 61 27 10 86 149 -94 

Norrbottens län 2 433 2 689 2 456 805 4 527 6 319 -410 

Arjeplog 31 53 35 8 143 130 18 

Arvidsjaur 66 109 39 19 217 288 -93 

Boden 253 283 400 36 860 1 130 63 

Gällivare 142 210 243 41 413 650 -108 

Haparanda 107 107 154 168 321 359 -53 

Jokkmokk 36 58 58 20 157 212 -40 

Kalix 154 210 111 46 435 629 -186 

Kiruna 256 254 421 82 545 912 -25 

Luleå 806 633 584 234 2 967 3 254 228 

Pajala 42 101 42 7 200 209 -27 

Piteå 396 414 124 77 1 348 1 342 32 

Älvsbyn 78 99 132 18 240 384 -52 

Överkalix 26 64 44 1 90 156 -59 

Övertorneå 40 94 69 48 176 249 -108 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 





4.30 

Befolkning efter födelseland 

Population by country of birth 

Födelseland 1 Country of birth 1970 2 1980 3 1990 2000 2010 

Sverige Sweden 7 539 318 7 693 485 7 800 185 7 878 994 8 030 641 

Utrikes födda Foreign-born 4, 5 537 585 626 953 790 445 1 003 798 1 384 929 

Norden The Nordic countries 320 913 341 253 319 082 279 631 263 227 

Danmark Denmark 39 152 43 501 43 931 38 190 45 548 

Finland 235 453 251 342 217 636 195 447 169 521 

Island Iceland 1 627 3 547 4 771 3 530 4 728 

Norge Norway 44 681 42 863 52 744 42 464 43 430 

Europa utom Norden 

Europe other than Nordic countries 180 355 205 751 246 846 362 365 490 222 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina . . . 51 526 56 183 

Estland Estonia 18 513 15 331 11 971 10 253 10 010 

Frankrike France 2 487 3 166 3 844 5 602 7 944 

Grekland Greece 11 835 15 153 13 171 10 851 11 381 

Italien Italy 7 268 6 062 5 989 6 337 7 804 

Jugoslavien Yugoslavia 33 779 37 982 43 346 71 972 70 819 

Nederländerna Netherlands 2 916 3 077 3 543 4 532 8 700 

Polen Poland 10 851 19 967 35 631 40 123 70 253 

Rumänien Romania 1 221 1 977 8 785 11 776 19 741 

Ryssland Russian Federation . . . 6 523 15 511 

Storbritannien och Nordirland 

United Kingdom and Northern Ireland 5 378 8 243 11 378 14 602 20 839 

Turkiet Turkey 3 768 14 357 25 528 31 894 42 527 

Tyskland 6 Fed. Rep. of Germany 41 793 38 974 37 558 38 155 48 158 

Ungern Hungary 10 650 12 929 15 045 14 127 15 339 

Övriga Europa Rest of Europe 29 896 28 533 31 057 50 615 85 013 

Afrika Africa 4 149 10 025 27 343 55 138 114 853 

Eritrea . . . 3 054 10 301 

Etiopien Ethiopia 346 1 797 10 027 11 907 13 822 

Marocko Morocco 775 1 584 2 720 4 492 7 391 

Somalia 16 100 1 441 13 082 37 846 

Övriga Afrika Rest of Africa 3 012 6 544 13 155 22 603 45 493 

Nordamerika North America 15 629 14 484 19 087 24 312 31 263 

USA 12 646 11 980 13 001 14 413 17 179 

Övriga Nordamerika Rest of North America 2 983 2 504 6 086 9 899 14 084 

Sydamerika South America 2 300 17 206 44 230 50 853 63 725 

Chile 181 8 256 27 635 26 842 28 378 

Colombia 259 1 443 4 650 7 317 10 531 

Övriga Sydamerika Rest of South America 1 860 7 507 11 945 16 694 24 816 

Asien Asia 5 949 30 351 124 447 220 677 410 083 

Afghanistan 32 534 4 287 14 420 

Filippinerna Philippines 66 528 2 613 5 460 9 826 

Indien India 907 4 452 9 054 11 110 17 863 

Irak Iraq 108 631 9 818 49 372 121 761 

Iran 411 3 348 40 084 51 101 62 120 

Kina China 644 1 424 3 869 8 150 23 998 

Libanon Lebanon 240 2 170 15 986 20 038 24 116 

Pakistan 188 1 127 2 291 3 100 10 265 

Sydkorea Korea, Republic of 1 132 5 278 8 205 9 170 10 398 

Syrien Syria 100 1 606 5 874 14 162 20 758 

Thailand 105 2 055 4 934 10 353 31 378 

Vietnam 195 1 602 6 265 10 898 14 584 

Övriga Asien Rest of Asia 1 853 6 098 14 920 23 476 48 596 

Oceanien Oceania 558 962 1 866 2 981 4 529 

F.d. Sovjetunionen, former USSR 7 244 6 824 7 471 7 584 6 209 

Okänt land Unknown country 488 97 73 257 818 

Samtliga Total 8 076 903 8 320 438 8 590 630 8 882 792 9 415 570 

Utrikes födda i % av samtliga invånare 

Foreign-born as percent of all inhabitants 6,7 7,5 9,2 11,3 14,7 

1) De nordiska länderna plus de 32 vanligaste. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer som flyttat till 

Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. 

2) Folkmängd per födelseland 1970 avser förhållandet den 1 november. 

3) Folkmängd per födelseland 1980 avser förhållandet den 15 september. 

4) 1970 enligt Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1970. 

5) 1980 enligt FoB 1980. 

6) 1970, 1980 och 1990 Västtyskland och Östtyskland. 




4.31 

Befolkning 

Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 

efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2010 

Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents 

born abroad by country of origin and sex in the whole country 

Ursprungsland 

Country of origin 

Födda utomlands 

Foreign-born persons 

Födda i Sverige 1 

Born in Sweden 1 

Totalt 

Total 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män 

Kvinnor 

Norden utom Sverige 

The Nordic countries excl. Sweden 114 313 148 914 51 821 49 425 364 473 

Danmark Denmark 24 315 21 233 6 968 6 355 58 871 

Finland 68 565 100 956 41 781 40 053 251 355 

Island Iceland 2 390 2 338 481 488 5 697 

Norge Norway 19 043 24 387 4 395 4 216 52 041 

EU27 utom Norden 

EU27 other than Nordic countries 133 716 134 254 34 652 32 167 334 789 

Polen Poland 30 094 40 159 8 478 7 906 86 637 



United Kingdom & Northern Ireland 13 836 7 003 1 656 1 518 24 013 

Tyskland Germany 22 567 25 591 6 933 6 598 61 689 

Ungern Hungary 7 656 7 683 3 228 2 944 21 511 

Övriga EU27 utom Norden 

Rest of EU 27 other than Nordic countries 50 148 43 492 15 599 14 271 123 510 

Europa utom EU27 och Norden 

Europe excluding EU27 and the Nordic countries 109 989 112 263 50 546 47 357 320 155 

Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 704 28 479 9 346 8 702 74 231 

Jugoslavien Yugoslavia 35 871 34 948 21 999 20 561 113 379 

Ryssland Russian Federation 5 085 10 426 1 223 1 133 17 867 

Turkiet Turkey 23 305 19 222 16 573 15 696 74 796 

Övriga Europa utom EU27 och Norden 

Rest of Europe 18 024 19 188 7 310 6 815 51 337 

Afrika Africa 61 047 53 806 23 053 21 960 159 866 

Etiopien Ethiopia 7 192 6 630 4 333 4 171 22 326 

Somalia 19 014 18 832 6 892 6 496 51 234 

Övriga Afrika Rest of Africa 34 841 28 344 15 019 14 343 92 547 

Nordamerika North America 16 206 15 057 2 472 2 402 36 137 

USA United States 9 066 8 113 885 840 18 904 

Övriga Nordamerika Rest of North America 7 140 6 944 1 650 1 611 17 345 

Sydamerika South America 31 031 32 694 9 570 8 953 82 248 

Chile 14 287 14 091 6 262 5 959 40 599 

Övriga Sydamerika Rest of South America 16 744 18 603 4 321 3 898 43 566 

Asien Asia 201 203 208 880 65 401 61 904 537 388 

Afghanistan 8 400 6 020 1 862 1 784 18 066 

Indien India 9 101 8 762 1 850 1 755 21 468 

Irak Iraq 66 025 55 736 20 573 19 645 161 979 

Iran Iran, Islamic Republic of 32 688 29 432 9 789 9 281 81 190 

Kina China 9 381 14 617 1 774 1 682 27 454 

Libanon Lebanon 13 356 10 760 11 654 11 272 47 042 

Pakistan 7 356 2 909 1 874 1 733 13 872 

Syrien Syrian Arab Republic 10 544 10 214 9 707 8 988 39 453 

Thailand 6 908 24 470 1 040 970 33 388 

Vietnam Viet Nam 6 726 7 858 3 650 3 440 21 674 


Oceanien Oceania 2 925 1 604 170 150 4 849 

Sovjetunionen, f.d. USSR, former 2 188 4 021 2 172 2 096 10 477 

Okänt Unknown country 465 353 47 48 913 

Samtliga Total 673 083 711 846 212 324 200 636 1 797 889 

1) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av 

ländergrupper/världsdelar är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s 

and the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures. 




4.32 

Invandrare och utvandrare, länsvis 

Immigrants and emigrants, by county 

Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Invandrare Immigrants 

Stockholms 17 760 16 811 18 470 27 721 30 310 29 034 30 095 30 255 

Uppsala 2 054 1 975 1 903 2 445 2 742 3 088 3 455 3 643 



Jönköpings 1 589 1 565 1 559 2 462 2 729 2 920 2 458 2 471 

Kronobergs 1 257 1 336 1 253 2 464 2 657 2 449 2 386 2 127 

Kalmar 1 141 1 135 1 094 1 667 1 688 1 603 1 845 1 564 

Gotlands 163 139 163 157 163 201 196 235 

Blekinge 910 897 913 1 632 1 810 1 869 1 676 1 567 

Skåne 10 721 11 266 11 918 17 720 18 392 18 649 18 120 16 884 

Hallands 1 510 1 443 1 446 2 014 1 895 2 019 2 221 1 946 


Värmlands 2 019 1 793 1 997 2 518 2 372 2 345 2 215 2 333 

Örebro 1 513 1 503 1 663 2 581 2 177 2 332 2 348 2 103 

Västmanlands 1 481 1 475 1 528 2 077 1 964 1 933 2 167 1 953 

Dalarnas 1 203 1 203 1 361 2 083 1 919 2 139 2 422 2 126 

Gävleborgs 1 379 1 241 1 306 1 844 1 918 2 333 2 544 2 230 

Västernorrlands 1 136 1 114 1 286 1 782 1 777 1 704 1 850 1 864 

Jämtlands 548 532 650 820 778 873 786 911 

Västerbottens 1 215 1 486 1 309 1 734 1 926 1 989 2 313 2 498 

Norrbottens 1 539 1 571 1 490 2 323 2 218 1 951 1 859 2 456 

Hela riket Sweden 63 795 62 028 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801 

Utvandrare Emigrants 

Stockholms 11 251 12 510 12 814 15 777 15 584 13 904 11 201 15 196 

Uppsala 1 462 1 455 1 686 1 719 1 427 1 324 1 340 1 590 



Jönköpings 660 722 751 878 812 911 823 1 092 

Kronobergs 460 454 523 587 535 664 600 651 

Kalmar 354 428 440 494 572 745 502 634 

Gotlands 123 98 103 115 133 152 83 135 

Blekinge 344 289 329 380 464 540 455 641 

Skåne 6 200 6 045 6 577 7 621 8 212 8 419 7 895 10 157 

Hallands 830 807 927 1 073 878 1 106 944 1 167 


Värmlands 927 944 895 901 1 093 1 115 1 119 1 306 

Örebro 686 705 615 664 651 699 690 837 

Västmanlands 657 691 776 912 812 800 663 930 

Dalarnas 490 654 623 649 635 678 694 717 

Gävleborgs 505 647 629 580 640 730 649 802 


Jämtlands 286 259 311 314 364 394 411 375 

Västerbottens 598 496 659 688 886 797 782 802 

Norrbottens 714 734 813 693 959 921 839 805 

Hela riket 35 023 36 586 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853 

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, del 1–2 t.o.m. 2003 och Tabeller över Sveriges befolkning 2004-2009 (www.scb.se/BE0101). 

Statistikdatabasen: Befolkning för 2010. 



4.33 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland 

Immigrants and emigrants, by country of citizenship 

Befolkning 

Medborgarskapsland 

Country of citizenship 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Invandrare Immigrants 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517 19 765 

Norden utom Sverige Nordic countries 9 756 10 671 10 464 9 251 8 778 8 468 

Danmark Denmark 4 040 5 137 5 097 4 129 3 761 3 437 

Finland 2 895 2 639 2 561 2 405 2 398 2 300 

Norge Norway 2 417 2 492 2 395 2 263 1 948 2 070 

Island Iceland 404 403 411 454 671 661 


Europe other than Nordic countries 17 311 27 475 29 805 29 995 27 774 25 768 

Polen Poland 3 420 6 347 7 525 6 970 5 167 4 414 

Turkiet Turkey 1 102 1 562 1 453 1 458 1 970 2 232 

Tyskland Germany 2 016 2 883 3 614 3 405 2 773 2 202 



United Kingdom and Northern Ireland 1 050 1 537 1 541 1 719 1 638 1 435 

Litauen Lithuania 695 895 918 915 1 214 1 370 

Ryssland Russia 959 1 393 943 914 1 094 1 221 

Övriga Europa Rest of Europe 7 717 12 521 11 224 12 070 11 175 10 217 

Afrika Africa 5 124 8 020 8 530 9 357 12 962 13 238 

Somalia 1 314 2 974 3 781 4 064 6 902 6 819 

Eritrea 610 755 816 1 170 1 398 1 604 

Övriga Afrika Rest of Africa 3 200 4 291 3 933 4 123 4 662 4 815 

Nordamerika North America 1 526 1 691 1 664 1 968 2 092 2 166 

USA United States 914 901 954 1 129 1 196 1 329 

Övriga Nordamerika Rest of North America 612 790 710 839 896 837 

Sydamerika South America 1 645 2 236 1 872 1 907 1 882 1 855 

Asien Asia 14 771 27 939 29 658 28 737 28 225 25 782 

Irak Iraq 2 942 10 850 15 200 12 103 8 539 4 534 

Kina China 1 701 1 985 2 386 2 677 3 098 3 186 

Iran 1 063 2 008 1 427 1 766 2 416 2 820 

Thailand 2 056 2 339 2 548 3 060 2 994 2 775 

Indien India 1 077 1 024 1 146 1 548 1 795 2 150 

Afghanistan 656 1 669 835 1 033 1 558 1 920 

Pakistan 671 938 1 229 1 500 1 756 1 575 

Syrien Syria 535 899 457 531 747 1 047 

Övriga Asien Rest of Asia 4 070 6 227 4 430 4 519 5 322 5 775 

Oceanien Oceania 316 367 363 393 380 420 

Okänt land Unknown country 157 497 267 346 291 355 

Statslösa Stateless persons 691 1 502 913 1 364 1 379 984 

Utvandrare Emigrants 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853 

Därav svenska medborgare 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883 26 792 

Norden utom Sverige 7 628 6 977 7 077 7 428 7 234 7 292 

Danmark 2 154 2 117 2 510 2 883 3 056 3 159 

Finland 3 171 2 731 2 428 2 517 2 296 2 153 

Norge 1 922 1 821 1 770 1 749 1 660 1 629 

Island 381 308 369 279 222 351 

Europa utom Norden 4 145 5 981 6 556 6 204 6 778 8 436 

Tyskland 777 961 1 099 1 014 1 278 1 305 

Polen 241 362 636 937 1 089 1 253 

Storbritannien och Nordirland 697 946 837 739 639 1 010 

Frankrike France 383 595 655 471 482 610 

Rumänien 42 77 143 269 529 443 

Spanien Spain 209 351 350 238 249 390 

Nederländerna Netherlands 201 316 295 321 336 388 

Italien Italy 196 266 284 195 247 308 

Grekland Greece 164 269 300 230 211 290 

Ungern Hungary 80 98 149 159 153 273 

Övriga Europa 1 155 1 740 1 808 1 631 1 564 2 150 

Afrika 591 1 021 1 068 837 514 965 

Somalia 207 283 288 259 133 328 

Övriga Afrika 384 738 780 578 381 637 

Nordamerika 814 1 616 1 092 842 717 1 015 

USA 593 1 203 778 563 535 706 

Övriga Nordamerika 221 413 314 279 182 309 

Sydamerika 348 488 450 347 301 404 



4.33 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland (forts.) 

Medborgarskapsland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Asien 1 987 3 463 3 616 3 128 2 545 3 593 

Indien 371 625 669 661 595 673 

Kina 326 715 807 532 376 549 

Pakistan 79 178 282 248 285 451 

Irak 207 216 191 341 252 400 

Japan 195 309 306 228 226 262 



Okänt land Unknown country 34 65 254 163 80 121 

Statslösa Stateless persons 54 54 60 81 48 44 

Norden plus de 17 största in- och utvandringsländerna efter medborgarskap har redovisats. 


4.34 

Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap 

Naturalised aliens 

Förutvarande medborgarskapsland 1 

Previous citizenship 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Norden The Nordic countries 3 681 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342 4 067 

Danmark Denmark 335 329 431 388 404 409 485 

Finland 2 703 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432 2 971 

Island Iceland 170 109 162 163 140 179 225 

Norge Norway 473 492 422 376 352 322 386 


Europe other than Nordic countries 9 388 11 390 15 200 8 231 7 362 7 253 8 607 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 1 469 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146 919 

Polen Poland 990 793 1 000 762 686 824 1 487 

Ryssland Russia 535 886 1 510 919 759 865 769 

Serbien Serbia – – – 27 54 122 338 


United Kingdom and Northern Ireland 146 197 208 151 170 215 395 

Turkiet Turkey 1 269 1 702 2 921 1 456 1 125 1 200 1 049 

Tyskland Germany 244 294 457 386 606 700 923 

Övriga Europa Rest of Europe 4 735 5 730 6 477 2 449 2 198 2 181 2 727 

Afrika Africa 2 284 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539 3 841 

Burundi 14 9 46 114 201 354 482 

Somalia 840 688 931 655 787 885 1 076 

Övriga Afrika Rest of Africa 1 430 1 811 2 799 1 983 2 134 2 300 2 283 

Nordamerika North America 675 797 1 044 786 699 709 816 

USA 293 358 430 344 286 311 423 

Övriga Nordamerika Rest of North America 382 439 614 442 413 398 393 

Sydamerika South America 1 062 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304 1 404 

Chile 464 543 754 687 593 488 526 

Övriga Sydamerika Rest of South America 598 669 992 796 811 816 878 

Asien Asia 10 784 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214 10 944 

Afghanistan 361 623 1 062 777 812 1 180 848 

Filippinnerna Philippines 213 333 399 328 401 388 415 

Irak Iraq 5 298 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180 4 367 

Iran 1 296 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110 967 

Kina China 654 920 1 141 742 515 403 429 

Syrien Syria 1 117 1 208 1 314 596 512 500 428 

Thailand 500 585 876 1 007 1 261 1 314 1 429 

Övriga Asien Rest of Asia 1 345 1 836 3 059 2 070 2 124 2 139 2 061 

Oceanien Oceania 99 108 134 91 102 130 147 

Statslös Stateless 639 788 1 171 1 156 1 131 963 1 139 

Okänt Unknown 281 314 636 2 517 2 248 2 071 1 492 

Totalt Total 28 893 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525 32 457 

1) De nordiska länderna plus de 18 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2010. 



Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, forestry and fishery

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2012 

5 – Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, forestry and fishery 

Sida 

Page 

5.1 Jordbruk ................................................. 108 

Agriculture 

5.2 Skogsbruk .............................................. 110 

Forestry 

5.3 Saltsjöfisket ............................................ 111 

Salt water fishing 

5.4 Kor, svin och får i juni 1960–2010 ........ 112 

Cows, pigs and sheep 

5.5 Fällda älgar 1925–2010 .......................... 113 

Annual number of moose killed 

5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 

1925–2010 ..................................................... 113 

Yield of salt water fishing, landed weight 

5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 

1925–2010 ..................................................... 113 

Salt water fishing, number of professional 

fishermen 

5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass, 

2010 ............................................................... 114 

Forest land area by ownership class 

5.9 Årlig bruttoavverkning 1955–2010 ....... 114 

Annual gross felling 

5.10 Export och import av skogsindustriprodukter 

2010 efter produkt, miljarder 

kronor ............................................................ 114 

Exports and imports of forest industry 

products by product, SEK billions 

5.11 Jordbruksföretag efter företagens 

storlek ........................................................... 115 

Holdings, by size 

5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning 

i jordbruket ........................................... 116 

Holdings by type of farming 

5.13 Åkermarkens användning, hektar ...... 117 

Use of arable land, in hectares 

5.14 Totalskörd i ton .................................... 118 

Yield in metric tonnes 

5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton ...... 118 

Organic farming, total production in metric 

tonnes 

5.16 Hektarskörd av spannmål och 

potatis, kg per hektar ................................... 119 

Yield of cereals and potatoes, kg per 

hectare 

Sida 

Page 

5.17 Ekologisk odling, hektarskörd av 

spannmål, potatis och ärter, kg per 

hektar ............................................................. 120 

Organic farming, yield of cereals, potatoes 

and peas, kg per hectare 

5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur, 

svin, får och höns ......................................... 120 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

5.19 Husdjur .................................................. 120 

Livestock 

5.20 Renar vid samebyar ............................. 121 

Reindeer in Sami grazing communities 

5.21 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 121 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

5.22 Odling av trädgårdsväxter ................... 122 

Horticulture 

5.23 Frilandsareal i hektar för olika 

trädgårdsväxter ............................................ 122 

Cultivation on open ground of various 

horticultural plants, in hectares 

5.24 Antal djur som använts i försök 

enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv 

(86/609/EEG) i Sverige .................................. 123 

Number of animals used in Sweden in 

experiments and other procedures that 

come under the European Convention 

(ETS 123) and the EC Directive 

(86/609/EEC) 

5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar, 

länsvis ........................................................... 123 

Annual harvest of moose during open 

hunting season 

5.26 Total produktiv skogsmarksareal 

och areal skyddad skogsmark enligt 

svenska definitioner 2009 ............................ 124 

Total area of productive forestland and area 

of protected forest according to Swedish 

definitions 

5.27 Produktiv skogsmarksareal efter 

län, landsdelar och ägare 2006–2010, 

1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv 

skogsmark..................................................... 124 

Forest area by county and ownership. Excl. 

protected productive forest land 



Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Sida 

Page 

Sida 

Page 

5.28 Saltsjöfisket, avkastning, landad 

vikt .................................................................. 125 

Salt water fishing yields, landed weight 

5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk, 

musslor och kräftor, hel färskvikt, ton ....... 125 

Aquaculture production of food fish, 

mussels and crayfish, whole fresh weight, 

tonnes 

5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............126 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 



5.1 Jordbruk 

Agriculture 

Färre och större. Trenden inom mjölkproduktionsbranschen tycks fortsätta – 

precis som den inom åkerbruket. 

Antalet mjölkkor sinar 

Med ett undandag, första hälften av 1990-talet, 

har antalet nötkreatur kontinuerligt sjunkit. 

Från 1980 fram till 2010 var minskningen 

398 000 djur. Även antalet företag med nötkreatur 

har genom åren blivit färre. 

Antalet mjölkkor har också decimerats. Sedan 

1980 har antalet mjölkkor sjunkit med omkring 

308 000 djur. Det är en nedgång med 47 procent. 

Trenden med färre men större brukningsenheter 

inom mjölkproduktionen tycks fortsätta. 

År 2010 fanns det drygt 5 600 företag med 

mjölkkor vilket är en minskning med sju procent 

jämfört med året innan. Samtidigt steg den 

genomsnittliga besättningsstorleken från 59 till 

62 mjölkkor. 

Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag 

minskat med 87 procent. Nedgången var kraftigast 

under andra hälften av 80-talet och början 

på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet 

för mjölk som infördes 1986, vilket 

lockade en del mjölkproducenter att ställa om 

sin produktion till köttproduktion. 

Om mjölkkorna har blivit allt färre, har 

köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har 

närapå tredubblats till 197 000 jämfört med 1980 

– från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 

16. Denna kraftiga ökning har sin förklaring i 

omställningen inom jordbruket i början på 90- 

talet. Även fårstammen har växt till sig under 

samma period. Numera finns det 565 000 djur 

inom den gruppen vilket motsvarar en ökning 

med 173 000. 

Däremot har svinbeståndet minskat med 44 

procent sedan 1980 – samtidigt som antalet företag 

med svin har minskat med nio tiondelar. 

Höns på stadig frammarsch 

Inte mindre än drygt 6 miljoner höns sprätte 

runt på landets gårdar år 2010, vilket är en 

ökning med 15 procent jämfört med 2009. De 

flesta av dem, två tredjedelar, bodde i Skåne, 

Östergötlands, Västra Götalands och Hallands 

län. 

Den genomsnittliga besättningsstorleken för 

höns har mångdubblats. År 2010 fanns i genomsnitt 

1 637 hönor på varje hönsgård. Det kan 

jämföras med 1980, då de endast var 250 till 

antalet. 



Flest stora jordbruksföretag i Götaland 

År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar 

åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark 

71 100 stycken. Det är en minskning med 25 500 

företag jämfört med 1990. 

De allra minsta företagen, de under 2 hektar, 

har blivit fler medan de övriga företagen under 

100 hektar blivit färre. De större (med över 100 

hektar) har däremot blivit fler. 

Flest stora företag var det i Götalands södra 

slättland (18 procent). Av de mindre företagen, 

de med högst 10 hektar åkermark, var det mer 

än 55 procent som fanns i Jämtlands, Västernorrlands 

och Kronobergs län. 

Åkerarealen minskar 

Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år 

2010. År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner 

hektar. 

På tjugo år har därmed åkerarealen minskat 

med drygt 210 000 hektar, vilket storleksmässigt 

motsvarar 302 000 normalstora fotbollsplaner. 

Med andra ord minskar åkerarealen per år med 

15 100 fotbollsplaner. 

Åkerarealens användning år 2010 

Gröda Hektar Andel (%) 

Spannmål 962 800 36,6 

Baljväxter 46 100 1,8 

Potatis 27 200 1,0 

Sockerbetor 37 900 1,4 

Vall och grönfoder 1 194 700 45,4 

Oljeväxter 129 400 4,9 

Energiskog 13 100 0,5 

Träda 176 800 6,7 

Övrigt 45 400 1,7 

Summa 2 633 500 100,0 

Varierad jordbruksstruktur inom EU 

År 2007 fanns det drygt 13 miljoner jordbruksföretag 

i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade 

mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. 

Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent 

av den totala arealen. Omvänt hade 2 procent 

av företagen minst 100 hektar. Dessa företag 

brukade 47 procent av arealen. 

Men jordbruksföretagens antal och storlekar 

varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk 

präglas av små företag, alltså företag med en 

areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent 

av landets jordbruksföretag tillhörde den 

kategorin år 2007. Tillsammans brukade de 80 

procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot 

var bara 3 procent av företagen små, och 

svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen. 

Med sina nästan 4 miljoner företag toppade 

Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i 

EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag 


brukade drygt en tredjedel av den totala 

jordbruksarealen i landet. 

Frankrike, Spanien och Storbritannien hade 

flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive 

39 100). Frankrike var vidare det land som 

hade störst andel stora företag (drygt 17 procent). 

Dessa företag brukade 55 procent av jordbruksarealen. 

Detta kan jämföras med 

Slovakien där andelen stora företag var drygt 3 

procent, men som svarade för hela 90 procent 

av jordbruksarealen. 

Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar) 

av samtliga företag samt andel av den totala 

jordbruksarealen som de svarar för 2007 

Land 

Andel små 

företag av 

samtliga 

Andel av jordbruksarealen 

Malta 97,3 80,0 

Bulgarien 94,8 10,1 

Rumänien 89,6 35,1 

Ungern 88,3 6,8 

Slovakien 86,7 2,7 

Cypern 86,4 28,8 

Grekland 76,0 26,5 

Italien 73,3 15,9 

Portugal 72,5 10,0 

EU-27 69,8 8,4 

Polen 68,3 17,6 

Litauen 60,5 14,4 

Slovenien 59,0 21,9 

Spanien 52,2 4,6 

Tjeckien 49,2 0,8 

Lettland 40,7 5,8 

Estland 35,9 2,4 

Österrike 33,1 4,4 

Storbritannien 27,5 0,9 

Nederländerna 26,3 2,4 

Frankrike 24,0 1,0 

Belgien 24,0 1,7 

Tyskland 22,3 1,3 

Luxemburg 17,5 0,8 

Sverige 14,5 1,1 

Finland 9,2 0,8 

Irland 6,4 0,6 

Danmark 2,9 0,1 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och 

SCB. 



5.2 Skogsbruk 

Forestry 

Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Avverkningen 

har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2010 avverkades cirka 90 miljoner 

skogskubikmeter. Den svenska skogsnäringen sysselsätter ungefär 96 000 

personer. 

I Sverige finns omkring 330 000 skogsägare. 38 

procent av dem är kvinnor, 62 procent män. 

Ungefär hälften av Sveriges skogsmark ägs av 

enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka 

25 procent medan resterande 25 procent främst 

fördelar sig på statliga och övriga privata ägare. 

Gran och tall dominerar 

Det totala virkesförrådet uppgår till drygt 3 

miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 41 

procent är gran, 39 procent tall, 13 procent 

björk, samt 8 procent som är övriga lövträd och 

torra träd. 

Det är stora skillnader mellan hur virkesrika 

olika delar av landet är. Skillnaden speglar 

markens bördighet. Virkesförrådet är störst i 

södra Sverige, och i Norrland ökar virkesförrådet 

ju närmare kusten man kommer. 

Den formellt skyddade skogsmarken finns 

inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd 

och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda 

areal uppgår till 792 000 ha, varav 347 000 

ha finns i den fjällnära skogen. Årlig bruttotillväxt 

på skogsmark är omkring 121 miljoner 

m 3 sk. 

Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd 

enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). 

Under de senaste åren har andelen godkända 

föryngringar legat runt 80–90 procent vid 

skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring. 

Vid avverkning ska även miljöhänsyn 

tas enligt SVL. För 39 procent av den avverkade 

arealen bedömdes miljöhänsynen vara i nivå 

med kraven i SVL, medan den för cirka 37 procent 

av arealen bedömdes vara sämre än vad 

SVL kräver. För 25 procent av arealen var 

miljöhänsynen bättre än kraven i SVL. 

Antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder, 

som röjning och markberedning, var under 2010 

nästan 30 miljoner timmar. Under 2009 var 

kostnaderna för investeringar och underhåll 

omkring 3 miljarder kronor i det svenska skogsbruket. 

Virke transporteras främst med lastbil 

Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 

25 procent av alla landtransporter. Under 2009 

transporterades 43 miljoner ton rundvirke med 

lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik 

var motsvarande siffra (inrikes samt 

export) 2 miljoner ton. 

Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter 

1965–2009, miljoner tonkm 

Skogsavverkningen ökar 

År 2010 var bruttoavverkningen nära 90 miljoner 

m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer, 

ökat stadigt sedan början av 1950-talet då 

den låg på mellan 50–60 miljoner m 3 sk årligen. 

Transportarbetet vid transport av rundvirke var 

3 758 miljoner ton-km med lastbil och 1 797 

miljoner ton-km på järnväg. År 1991 upphörde 

flottning av rundvirke. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik). 




5.3 Saltsjöfisket 

Salt water fishing 

Mellan åren 2009 och 2010 ökade fångsten med cirka 5 000 ton, vilket är en 

ökning med 2 procent. Värdemässigt står foderfisk för den största ökningen. 

Under år 2010 fångades 212 000 ton (levande 

vikt) saltsjöfiskar. Det är en ökning med 2 procent 

jämfört med 2009. I landat skick, alltså efter 

det att fisken blivit rensad och förts iland, vägde 

den sammanlagda fångsten 204 000 ton. 

Värdet av den ilandförda fisken år 2010 räknades 

till 952 miljoner kronor, vilket är en 

ökning med 7 procent jämfört med år 2009. En 

förklaring till detta är att värdet av framför allt 

foderfisk har ökat. 

Under 2010 fångades cirka 136 000 ton foderfisk, 

vilket motsvarar 67 procent av den totala 

fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till 

människoföda. 

Foderfiskens andel av den totala fångsten i 

landad vikt 1981–2010 

Året dessförinnan togs 121 000 ton foderfisk 

iland, vilket motsvarade 61 procent av den totala 

fångsten. 

Värdet av foderfisken var år 2010 261 miljoner 

kronor, vilket motsvarar 27 procent av det 

totala fångstvärdet. 

Fångster som direktlandat i utlandet (främst 

Danmark) utgjorde 66 procent av den totala 

svenska ilandförda fångsten år 2010. Värdet av 

dessa fångster var 37 procent av det totala 

fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes 

landade fångst till allra största delen – 

91 procent – bestod av foderfisk. 

Diagrammet nedan belyser utvecklingen av 

det omdebatterade torskfisket. 

Torskfångst 1950–2010 

Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2010, JO 55 SM 1101 (www.fiskeriverket.se eller www.scb.se/JO1101). 



5.4 

Antal kor 

Kor, svin och får i juni 1960–2010 

Cows, pigs and sheep 

Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat 

med 667 000 djur. Det innebär att stammen 

på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till 

0,5 miljoner djur. Minskningen skedde 

främst under 1960-talet. 

Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 

2010 minskat med över 349 000 djur – från 

697 000 till 348 000 djur. Antalet kor för 

köttproduktion har under motsvarande 

period blivit 3 gånger fler efter en ökning 

från 59 000 till 197 000 djur. 

Antal svin 

Antalet svin är nu (år 2010) det lägsta 

under tiden från 1960 och framåt. Men 

under åren har stora variationer kunnat 

iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje 

år från 1963 till 1981 med undantag mellan 

åren 1978 och 1979. Under perioden 

1977–1985 var svinstammen på en jämn 

nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter 

två års minskning av svinstammen (1986 

och 1987) kom stammen återigen att ligga 

på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända 

fram till nästa nedgångsperiod som började 

1998 och som fortsatt fram till och med 

2010. 

Antal får 

Det finns nu (år 2010) drygt 4 gånger fler 

får än vad som fanns år 1960; nu 565 000 

får, då 140 000. Antalet får ökade fram till 

mitten av 1980-talet, varefter stammen 

minskade under resten av decenniet. 

Början av 1990-talet innebar en snabb 

återhämtning. Antal får har aldrig varit 

större än nu under tiden från 1960 och 

framåt. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) 

och SCB (www.scb.se/JO1901): 

Jordbruksstatistisk årsbok 2010. 



5.5 

Fällda älgar 1925–2010 

Annual number of moose killed 


Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner 

älgar. Flest fällda under samma år var 

175 000 djur år 1982. 

Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, 

Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen, 

statistik hämtad från; Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se); Svenska 

Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se). 

5.6 

Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2010 

Yield of salt water fishing, landed weight 

År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till 

72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag 

ökade fångsten år från år och kom vid mitten 

av 1960-talet att uppgå till 375 000 ton, 

dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. 

Andra halvan av 1960-talet och en stor del 

av 1970-talet präglas av minskande fångster. 

Sålunda var 1977 års fångst bara hälften 

så stor som fångsterna vid mitten av 

1960-talet. Den allra största fångsten landades 

år 1998 – över 400 000 ton. 

Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk 

årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden 

serie J 55, JO 55 och JO 50 

(www.scb.se/JO1101) eller 

(www.fiskeriverket.se). 

5.7 

Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2010 

Salt water fishing, number of professional fishermen 

Det fanns 11 gånger så många yrkesfiskare 

1945 som 2010. 1945 fanns det 

16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot 

1 457 år 2010. 


Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se). 



Skogsmarksareal efter ägarklass, 2010 

5.8 Forest land area by ownership class 

Den produktiva skogsmarksarealen på ca 

23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften 

ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel 

ägs av privata bolag medan den övriga 

fjärdedelen till stor del ägs av allmänna 

ägare som staten och statsägda bolag. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 

2011 (www.skogsstyrelsen.se/statistik), 

Riksskogstaxeringen. 

Årlig bruttoavverkning 1955–2010 

5.9 Annual gross felling 

Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen 

årligen med få undantag. 

Därefter följde en nedgångsperiod som 

bröts 1978. Avverkningen har därefter haft 

en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År 

2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. 

stormen Gudrun. 


2011 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen, SLU.. 

5.10 

Export och import av skogsindustriprodukter 2010 efter produkt, 

miljarder kronor 

Exports and imports of forest industry products by product, SEK 

billions 

Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter 

uppgår till drygt 128 miljarder kr 

medan importvärdet uppgår till ca 31 miljarder 

kr. Värdet av nettoexporten uppgår 

således till knappt 100 miljarder kr och är 

därmed en av de näringar som bidrar mest 

till Sveriges totala nettoexport. 


2011 (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.11 

Jordbruksföretag efter företagens storlek 

Holdings, by size 


Län 

County 

Storleksgrupp, hektar åker 

Size of holdings, hectares of arable land 

0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1– 

Summa 

företag 

All 

holdings 

Stockholms 151 227 356 402 223 216 232 212 2 019 

Uppsala 142 262 375 515 334 424 538 476 3 066 



Jönköpings 213 754 820 706 323 391 387 131 3 725 

Kronobergs 180 637 578 466 220 214 175 63 2 533 

Kalmar 330 477 568 577 293 378 458 309 3 390 

Gotlands 91 142 165 184 146 246 343 257 1 574 

Blekinge 171 285 294 277 131 143 122 42 1 465 

Skåne 711 1 383 1 545 1 596 822 1 021 1 112 1 147 9 337 

Hallands 222 563 675 721 370 362 379 232 3 524 

Västra Götalands 500 2 227 3 015 2 894 1 396 1 446 1 429 1 081 13 988 

Värmlands 82 780 963 666 276 333 298 255 3 653 

Örebro 109 355 482 411 253 267 297 282 2 456 

Västmanlands 57 130 220 288 202 245 310 285 1 737 

Dalarnas 95 417 474 436 246 231 224 115 2 238 

Gävleborgs 79 448 551 554 249 271 241 133 2 526 


Jämtlands 63 483 420 278 123 124 143 94 1 728 


Norrbottens 92 305 331 239 118 100 137 75 1 397 


2010 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456 71 091 

2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609 

2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808 

2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 

2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798 

1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119 

1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307 

1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026 

1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488 

1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305 

1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102 

1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485 

1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850 

1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och 

JO 34 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–). 



5.12 

Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket 

Holdings by type of farming 

Län 

County 

Driftsinriktning 

Type of farming 

Summa företag 

All holdings 

Växtodling 

Crop husbandry 

Husdjursskötsel 

Animal husbandry 

Blandat jordbruk 

Mixed holdings 

Småbruk 

Smallsized holdings 

Stockholms 801 340 218 660 2 019 

Uppsala 1 378 559 318 811 3 066 

Södermanlands 864 488 252 613 2 217 


Jönköpings 376 2 026 101 1 222 3 725 

Kronobergs 270 1 190 82 991 2 533 

Kalmar 594 1 527 237 1 032 3 390 

Gotlands 459 613 228 274 1 574 

Blekinge 312 604 90 459 1 465 

Skåne 3 659 2 376 728 2 574 9 337 

Hallands 945 1 140 286 1 153 3 524 

Västra Götalands 3 917 3 726 940 5 405 13 988 

Värmlands 822 754 255 1 822 3 653 

Örebro 865 480 212 899 2 456 

Västmanlands 886 226 142 483 1 737 

Dalarnas 587 627 152 872 2 238 

Gävleborgs 663 744 160 959 2 526 

Västernorrlands 412 618 96 1 149 2 275 

Jämtlands 268 563 49 848 1 728 

Västerbottens 627 605 102 1 268 2 602 

Norrbottens 369 310 58 660 1 397 


2010 20 310 20 687 5 048 25 046 71 091 

2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609 

2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808 

2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888 

2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 

1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435 

1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599 

1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389 

1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854 

1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 

1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 

1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849 

1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 

1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998-2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och JO 

35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–). 



5.13 

Åkermarkens användning, hektar 

Use of arable land, in hectares 


Gröda Crop 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 

Spannmål Grain 1 023 978 1 023 976 990 086 1 087 722 1 048 582 962 758 

Vete Wheat 354 755 360 937 361 549 361 547 375 135 399 989 

Höstvete Winter wheat 295 325 317 603 323 182 311 632 326 838 331 805 

Vårvete Spring wheat 59 430 43 334 38 367 49 915 48 297 68 184 

Råg Rye 21 386 23 454 24 716 27 581 36 633 24 228 

Korn Barley 378 564 315 134 326 681 405 763 370 156 318 775 

Höstkorn Winter barley 5 356 5 909 8 274 10 396 18 278 17 928 

Vårkorn Spring barley 373 208 309 225 318 407 395 367 351 878 300 847 

Havre Oats 200 122 206 057 207 909 227 588 196 038 164 386 

Rågvete och blandsäd 

Triticale and mixed grain 69 149 72 836 69 231 65 242 70 621 55 381 

Rågvete Triticale 50 292 55 406 53 914 49 287 53 571 36 231 

Blandsäd Mixed grain 18 857 17 430 15 317 15 955 17 050 19 150 

Baljväxter Leguminous plants 40 866 35 683 28 557 25 255 34 017 46 110 

Potatis Potatoes 30 453 28 181 28 362 26 883 26 958 27 203 

Matpotatis Table potatoes 22 081 20 215 20 330 19 590 19 706 19 842 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 8 372 7 966 8 032 7 293 7 252 7 361 

Sockerbetor Sugar beets 49 182 44 184 40 682 36 778 39 782 37 950 

Frövall Seed ley 12 847 15 151 14 276 14 260 13 969 14 818 

Vall och grönfoder 

Ley, green forage and pasture 1 066 922 1 097 563 1 127 559 1 158 912 1 175 250 1 194 711 

Slåttervall och betesvall 2 

Ley and pasture 1 027 294 1 055 099 1 081 077 1 114 293 1 120 808 1 137 642 

Grönfoder 3 Green forage 39 628 42 464 46 482 44 619 54 442 57 069 

Oljeväxter Oil crops 92 005 98 958 92 176 93 040 109 470 129 378 

Höstraps Winter rape 34 997 47 638 50 341 61 860 67 841 71 836 

Vårraps Spring rape 38 578 35 148 33 044 24 359 29 245 35 695 

Höstrybs Winter turnip rape 1 460 1 138 1 117 834 282 496 

Vårrybs Spring turnip rape 7 116 6 270 3 341 2 453 2 150 2 207 

Oljelin Oil flax 9 854 8 764 4 333 3 534 9 954 19 144 

Övriga växtslag Other crops 32 167 31 941 35 146 34 523 34 655 33 194 

Energiskog Energy forest 13 700 13 649 14 299 14 201 13 731 13 126 

Trädgårdsväxter Horticultural plants 13 373 12 277 14 913 14 727 15 554 14 687 

Andra växtslag Other crops 5 094 6 015 5 934 5 595 5 370 5 381 

Träda Fallow 321 309 306 867 280 591 146 527 153 312 176 801 

Ospecificerad åkermark 4 

Unspecified arable land 31 669 31 670 8 307 7 583 7 355 10 535 

Summa åker 5 Total arable land 2 703 057 2 671 201 2 647 700 2 631 482 2 643 350 2 633 457 

1) Vilka företag som ingår fr.o.m. 2005 framgår av Tabellanmärkningar, tab. 5.11-5.13 och 5.18. 

2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 

3) Inkl. majs. 

4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 

5) Inkl. annan obrukad åker. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 

meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.14 

Totalskörd i ton 

Yield in metric tonnes 

Skörd Yield 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Höstvete Winter wheat 1 957 000 1 795 200 2 087 800 2 004 600 2 060 100 1 873 100 

Vårvete Spring wheat 289 800 172 200 167 900 197 600 217 800 269 900 

Råg Rye 112 300 115 400 137 600 168 800 218 400 117 600 

Höstkorn Winter barley 31 000 26 900 44 000 58 400 101 100 81 200 

Vårkorn Spring barley 1 561 900 1 083 700 1 395 000 1 613 200 1 579 800 1 151 100 

Havre Oats 746 300 624 400 889 800 820 000 744 200 559 300 

Rågvete Triticale 271 500 255 900 276 100 274 100 252 700 158 700 

Blandsäd Mixed grain 80 800 54 700 59 400 58 300 67 800 68 600 

Ärter Peas 65 400 50 800 38 000 29 100 48 900 54 000 

Åkerbönor Field beans 14 900 13 000 11 300 13 700 26 100 31 100 

Slåttervall 1 Ley 2 674 400 2 425 000 2 720 800 2 326 100 2 946 300 3 082 800 

Matpotatis 2 Table potatoes 622 700 525 300 534 700 558 200 568 500 542 900 

Potatis för stärkelse Potatoes for 

processing 324 600 252 500 254 300 295 000 289 400 273 400 

Sockerbetor 3 Sugar beets 2 381 200 2 189 000 2 137 700 1 974 900 2 405 800 1 976 200 

Höstraps 4 Winter rape 113 100 151 700 153 100 206 300 240 300 222 100 

Vårraps 4 Spring rape 72 700 59 700 63 000 48 200 54 900 54 100 

Höstrybs 4 Winter turnip rape 2 700 1 700 1 900 1 400 . . 900 

Vårrybs 4 Spring turnip rape 9 700 7 300 4 400 3 500 2 800 2 500 

Oljelin 4 Oil flax 15 700 11 900 6 700 5 400 18 900 23 600 

1) Total inbärgad 1:a skörd. 

2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 

3) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 

4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 


5.15 

Ekologisk odling, totalskörd i ton 

Organic farming, total production in metric tonnes 

Skörd Yield 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Höstvete 1 Winter wheat 42 900 40 400 43 100 47 200 45 100 40 600 

Vårvete 1 Spring wheat 28 100 17 200 22 200 25 200 26 200 28 500 

Höstråg 1 Winter rye 8 400 7 300 5 700 7 800 8 800 4 300 

Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . . 

Vårkorn 1 Spring barley 45 200 31 500 37 400 41 300 41 500 36 000 

Havre 1 Oats 64 700 52 600 73 100 71 900 73 600 50 400 

Rågvete 1 Triticale 15 400 12 600 15 200 15 000 13 600 8 200 

Blandsäd 1 Mixed grain 19 700 13 300 23 100 17 000 22 900 24 000 

Ärter 2 Peas 11 400 8 400 5 100 4 800 5 100 5 000 

Åkerbönor 2 Field beans 8 100 7 300 7 300 9 600 14 600 13 100 

Höstraps 3 Winter rape 2 900 4 500 3 400 3 100 2 000 2 900 

Vårraps 3 Spring rape 400 . . . . . . . . . . 

Höstrybs 3 Winter turnip rape 500 300 400 . . . . 300 

Vårrybs 3 Spring turnip rape 800 300 300 . . . . . . 

Oljelin 3 Oil flax 500 . . . . . . . . . . 

Matpotatis 4 Table potatoes 10 800 11 500 10 500 14 300 11 200 11 700 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 



4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska 

meddelanden serie JO 16. 



5.16 

Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar 

Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 


Län 

County 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Råg 1 

Rye 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Rågvete 1 

Triticale 

Matpotatis 2 

Table 

potatoes 

Potatis för 

stärkelse 

Potatoes for 

processing 

Stockholms 3 990 3 440 . . . . 3 190 2 950 . . . . – 

Uppsala 5 000 4 060 . . . . 3 880 2 990 . . . . – 

Södermanlands 4 420 3 790 2 850 . . 3 000 2 450 4 240 . . – 

Östergötlands 5 520 4 150 4 450 4 190 4 020 2 790 3 920 31 930 – 

Jönköpings 5 340 . . – . . 3 230 3 430 . . . . – 

Kronobergs . . . . . . . . 3 350 3 620 4 040 . . . . 

Kalmar 4 910 4 260 3 660 3 930 2 930 2 500 3 820 29 470 35 050 

Gotlands 4 430 3 700 . . 3 550 3 100 2 690 3 630 27 370 – 

Blekinge 5 820 . . . . . . 4 190 . . 5 140 . . 33 920 

Skåne 6 600 5 000 6 000 5 420 5 410 4 540 5 040 28 990 38 930 

Hallands 6 480 4 550 . . 5 340 4 590 4 410 5 690 31 190 . . 

Västra Götalands 5 740 3 770 4 170 5 060 4 360 4 210 4 570 29 150 . . 

Värmlands 4 900 3 970 . . – 2 940 2 620 . . 24 720 – 

Örebro 4 740 4 300 . . . . 3 540 3 350 . . 21 650 – 

Västmanlands 4 580 3 520 . . . . 3 500 2 860 . . . . – 

Dalarnas 3 660 . . . . – 2 460 2 730 . . 23 110 – 

Gävleborgs . . . . . . – 2 210 2 130 . . 17 130 – 

Västernorrlands . . – – – 2 360 . . . . 20 230 – 

Jämtlands . . . . – – 2 250 . . – . . – 

Västerbottens – . . – – 2 410 1 570 . . 16 680 – 

Norrbottens – . . – – 2 360 . . – 16 770 – 


2010 5 660 4 070 4 870 4 640 3 930 3 530 4 420 27 360 37 140 

2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900 

2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440 

2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660 

2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690 

2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770 

2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720 

2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380 

2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050 

2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820 

2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700 

1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620 

1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440 

1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420 

1996 6 200 5 610 4 980 4 530 4 550 4 270 5 120 33 210 38 370 


2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB 

(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen: 

Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.17 

Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, 

kg per hektar 

Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 

Produktionsområde 

Production 

areas 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Höstråg 1 

Rye 

Rågvete 1 

Triticale 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Blandsäd 1 

Mixed 

grain 

Matpotatis 

2 

Table 

potatoes 

Ärter 3 

Peas 

Åkerbönor 

3 

Field 

beans 

2006 3 220 2 420 2 480 2 980 . . 2 060 1 830 1 850 13 300 2 100 1 790 

2007 3 360 2 940 3 020 3 520 . . 2 610 2 690 2 700 13 280 1 690 1 990 

2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210 

2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140 

2010 2 940 2 490 2 120 2 690 . . 2 210 2 130 2 350 13 580 1 810 2 060 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd 

med 15,0 % vattenhalt. 



meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608). 

5.18 

Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

Företag Holdings 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Med nötkreatur With cattle 26 179 25 054 23 878 22 844 21 733 21 586 

Kor Cows 

Mjölkkor Dairy cows 8 548 8 027 7 096 6 474 6 020 5 619 

Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 12 823 12 447 12 494 12 345 11 922 12 190 

Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 24 808 23 700 22 501 21 536 20 330 20 295 

Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 22 888 21 752 20 780 19 911 18 965 18 494 

Med svin With pigs 2 794 2 414 2 277 2 380 2 027 1 695 

Galtar Boars 1 259 1 187 1 049 995 885 723 

Suggor Sows 1 767 1 606 1 433 1 350 1 122 1 031 

Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 2 306 2 025 1 937 1 999 1 773 1 410 

Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 644 1 476 1 312 1 182 989 913 

Med får (exkl. lamm) With sheep 7 595 9 141 7 984 8 169 8 169 8 628 

Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 4 916 4 877 4 245 4 643 3 306 3 703 



meddelanden serie JO 20. 

5.19 Husdjur 

Livestock 

Husdjur Livestock 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Nötkreatur All cattle 1 604 933 1 590 409 1 559 725 1 558 381 1 538 281 1 536 658 

Kor Cows 

För mjölkproduktion Dairy cows 393 263 387 530 369 646 357 194 356 776 348 095 

För kalvuppfödning Suckler cows 176 613 177 522 185 717 196 254 191 505 197 053 

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 

Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 526 562 529 847 515 737 512 744 501 930 512 566 

Kalvar under 1 år 

Calves younger than 1 year of age 508 495 495 510 488 625 492 189 488 070 478 944 

Får och lamm Sheep and lambs 471 284 505 466 508 921 524 780 540 487 564 922 

Svin All pigs 1 811 216 1 680 535 1 676 327 1 609 289 1 528 740 1 519 874 

Galtar och suggor Boars and sows 188 112 186 944 181 444 169 832 160 265 155 962 

Galtar Boars 2 697 2 623 2 491 2 438 2 414 2 327 

Suggor Sows 185 415 184 321 178 953 167 394 157 851 153 635 

Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 623 104 1 493 591 1 494 883 1 439 457 1 368 474 1 363 912 

Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 085 304 1 001 947 1 015 365 974 112 942 521 936 910 

Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 537 800 491 644 479 518 465 345 425 953 427 002 

Höns och kycklingar av värpras Poultry 6 762 036 6 170 320 7 080 407 7 194 759 7 158 602 7 708 228 






5.20 

Renar vid samebyar 

Reindeer in Sami grazing communities 


År 

Year 

Summa 

Total 

Län 

County 

Jämtland Västerbotten Norrbotten 

1980 214 000 34 500 38 500 141 000 

1985 275 000 42 200 50 600 182 200 

1995 253 300 46 415 57 317 149 568 

1999 220 107 43 698 51 752 124 657 

2000 221 164 44 809 54 231 122 124 

2001 219 504 44 450 53 687 121 367 

2002 228 535 45 825 53 981 128 729 

2003 238 819 44 769 54 980 139 070 

2004 250 525 43 664 55 527 151 334 

2005 261 404 42 470 56 728 162 206 

2006 254 893 44 777 54 721 155 395 

2007 249 191 42 961 52 903 153 327 

2008 257 053 44 780 55 256 157 017 

2009 249 781 43 146 51 878 154 757 

2010 249 835 42 984 50 601 156 250 

Genomsnittlig storlek på renstammen 

Average number of reindeer 

1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000 

1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700 

1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200 

1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000 

2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se): 

Jordbruksstatistisk årsbok. 

5.21 

Animalieproduktion, 1 000 ton 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

Produkt Product 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Mjölkproduktion Production of milk 3 275 3 208 3 172 3 025 3 019 2 971 2 899 

Mejeriproduktion Dairy production 

Konsumtionsmjölk Drinking milk 1 009 992 954 926 915 908 914 

Syrad mjölk m.m. Acidified milk 263 265 267 266 272 264 263 

Grädde Cream 90 89 90 94 96 104 110 

Smör 1 Butter 52 45 42 38 39 45 39 

Ost Cheese 118 118 119 109 114 108 103 

Mjölkpulver 2 Milk powder 51 53 54 55 61 62 53 

Kött och fläsk Meat 442 415 406 404 406 407 407 

Storboskap Beef 138 131 133 129 125 135 134 

Kalvar Veal 5 4 4 4 4 5 4 

Får och lamm Mutton and lamb 4 4 4 5 5 5 5 

Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1 

Svin Pork 294 275 264 265 271 261 263 

Ägg och kycklingkött Eggs and chicken meat 

Ägg 104 102 99 95 102 105 111 

Kycklingkött 91 96 101 105 107 105 112 

1) Inklusive smördel i annat matfett. 

2) Inklusive kärnmjölkspulver. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0701): Statistiska meddelanden serie JO 48. 



5.22 

Odling av trädgårdsväxter 

Horticulture 

År 

Year 

Yta, 1 000 m 2 

Area in 1000 sq. 

meters 

Växthus 

Greenhouses 

Antal företag 

Number of 

enterprises 

Friland 

Cultivation on open ground 

Areal, hektar 



Totala antalet företag 

Total number of 

enterprises 

1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907 

1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296 

1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028 

1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326 

1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214 

1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729 

1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199 

2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004 

2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584 

2008 2 657 784 11 976 1 666 2 213 



5.23 

Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter 

Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 

Län 

County 

Köksväxter 

Vegetables, 

lettuce, herbs 

etc. 

Fruktträd 

Fruit trees 

Bär 

Berries 

Varav jordgubbar 

Of which 

strawberries 

Plantskoleväxter 

Nursery plants 

På friland 

Outdoor 

cultivation 

I container 

In container 

Stockholms 35,4 13,9 28,1 15,3 2,2 2,0 

Uppsala 36,0 15,6 63,5 57,5 1,3 – 

Södermanlands 11,7 2,3 42,4 31,5 24,7 0,7 

Östergötlands 307,3 10,4 118,4 107,0 33,5 1,1 

Jönköpings 25,3 80,6 55,7 18,3 8,2 1,6 

Kronobergs 7,5 45,7 7,5 4,5 1,5 0,0 

Kalmar 329,1 2,8 467,9 405,8 8,6 0,7 

Gotlands 717,4 13,3 39,6 25,4 1,9 0,0 

Blekinge 138,0 55,5 247,9 204,7 2,3 – 

Skåne 4 412,5 1 460,3 773,3 687,4 190,8 24,4 

Hallands 388,5 8,2 93,3 89,5 66,0 3,4 

Västra Götalands 422,1 30,4 241,5 178,5 50,3 9,6 

Värmlands 30,8 16,5 59,9 52,3 6,0 5,0 

Örebro 72,8 20,7 22,2 10,7 – 0,5 

Västmanlands 6,8 9,1 13,7 11,2 2,0 – 

Dalarnas 20,5 – 87,9 21,5 13,3 0,1 

Gävleborgs 25,0 0,7 25,0 23,6 2,9 1,8 

Västernorrlands 21,3 2,6 35,1 8,1 – – 

Jämtlands 9,4 0,2 53,3 15,2 0,8 – 

Västerbottens 11,4 – 29,5 14,9 1,7 – 

Norrbottens 23,3 – 159,6 14,5 1,1 0,0 


2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9 

2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3 

2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1 

1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9 

1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8 

1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0 

1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0 

1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0 

1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0 

1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0 






5.24 


Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige 

Number of animals used in Sweden in experiments and other 

procedures that come under the European Convention (ETS 123) and 

the EC Directive (86/609/EEC) 

Djur Animals 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Fiskar Fish 220 878 167 492 183 049 199 093 215 711 211 459 

Fåglar Birds 28 211 5 665 7 838 16 542 13 722 4 069 

Getter och får Goats and sheep 198 212 279 416 388 215 

Groddjur Amphibians 536 714 5 496 906 1 610 1 316 

Halvapor Prosimians – – – – – – 

Hundar Dogs 734 799 1 166 2 078 1 969 2 204 

Hästar, åsnor och hybrider 

Horses, donkeys and crossbreeds 135 152 650 427 594 428 

Kaniner Rabbits 2 180 2 035 2 112 1 808 1 304 1 345 

Katter Cats 164 174 220 201 91 149 

Kräldjur Reptiles – 421 – – 30 170 

Marsvin Guinea pigs 2 748 2 199 2 014 1 152 1 475 1 778 

Människoapor Apes – – – – – – 

Möss Mice 184 999 185 782 213 727 228 885 214 670 216 272 

Nötkreatur Cattle 1 352 786 727 1 961 2 032 1 590 

Råttor Rats 72 216 75 824 83 321 75 000 64 867 55 048 

Svin Pigs 2 047 1 630 2 722 2 029 2 322 1 973 

Övriga apor Other simians 60 11 75 40 129 46 

Övriga däggdjur Other mammals 90 208 639 489 209 308 

Övriga gnagare Other rodents 1 344 1 573 1 436 1 454 3 344 2 965 

Övriga rovdjur Other carnivores 161 209 210 148 297 122 

Märkta fiskar Marked fishes 212 466 160 171 161 993 185 339 179 143 200 243 

Totalt Total 518 053 445 886 505 681 532 629 524 764 501 457 


Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk (2006–, www.jordbruksverket.se). 

5.25 

Län 

County 

Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis 

Annual harvest of moose during open hunting season 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Summa 

Total 

Därav 

Of which 

Kor Cows Tjurar Bulls 

Stockholms 1 573 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 926 445 481 

Uppsala 1 869 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 1 585 778 807 


Östergötlands 2 908 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 2 908 1 422 1 486 

Jönköpings 2 624 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 3 537 1 716 1 821 

Kronobergs 1 609 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 3 046 1 464 1 582 

Kalmar 1 925 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 3 013 1 496 1 517 

Gotlands – – – – – – – – – 

Blekinge 329 189 250 294 428 480 475 210 265 

Skåne 587 465 341 336 477 639 587 266 321 

Hallands 944 773 639 749 937 1 214 1 192 537 655 

Västra Götalands 6 419 5 644 5 073 4 718 5 119 5 576 5 760 2 643 3 117 

Värmlands 8 056 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 7 190 3 464 3 726 

Örebro 3 399 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 2 501 1 204 1 297 

Västmanlands 1 874 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 1 228 595 633 

Dalarnas 9 246 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 6 143 2 676 3 467 

Gävleborgs 5 903 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 4 822 2 176 2 646 

Västernorrlands 9 896 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 8 973 4 524 4 449 

Jämtlands 13 363 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 12 432 5 823 6 609 

Västerbottens 12 334 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 13 620 6 754 6 866 

Norrbottens 9 844 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 11 039 4 795 6 244 

Hela riket Sweden 96 563 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 92 132 43 581 48 551 

Källa: Naturvårdsverket (2004, www.naturvardsverket.se) och Svenska Jägareförbundet (2005–, www.jagareforbundet.se). 



5.26 

Landsdel 

Region 

Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark 

enligt svenska definitioner 2009 

Total area of productive forestland and area of protected forest 

according to Swedish definitions 

All skogsmark 

Total forest 

land 

Skogsmark inom 

nationalparker, 

naturreservat 

National parks, nature 

reserves 

Totalt 

Total 

Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha 

Forest land by national definition, 1 000 hectares 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Of which 

submountaine 

forests 


biotopskydd 

Habitat protection 

areas 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 


naturvårdsavtal 

Nature conservation 

agreements 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Summa formellt 

skyddad skogsmark 

The sum total of 

protected forest land 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Norra Norrland 7 049 452 81 3,4 3 ,3 4,1 3,8 460 88 

Södra Norrland 5 850 98 48 3,2 3 ,2 4,7 4,5 106 56 

Svealand 5 320 114 91 6,6 6 ,5 8,4 8,3 129 106 

Götaland 5 026 82 82 6 ,3 6 ,3 9,0 9,0 97 97 

Hela riket Sweden 23 245 747 302 19 ,4 19 ,3 26,2 25,6 792 347 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket. 

5.27 

Län och landsdel 

County and regions 

Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare 

2006–2010, 1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark 

Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forestland 

Privata aktiebolag 

Private sector 

corporations 

Ägarkategori 

Ownership category 

Enskilda 

Individual 

Övriga 1 

Others 

Samtliga 

Total 

Norrbottens 388 1 190 2 016 3 594 


Jämtlands 1 126 1 080 287 2 493 

Västernorrlands 881 701 92 1 674 

Gävleborgs 524 661 297 1 482 

Dalarnas 571 825 476 1 872 

Värmlands 437 820 65 1 322 

Örebro 98 266 222 586 

Västmanlands 58 166 87 311 

Uppsala 148 216 87 451 

Stockholms 40 190 63 293 

Södermanlands 52 225 66 343 

Östergötlands 114 399 109 622 

Västra Götalands 46 1 047 186 1 279 

Jönköpings 32 587 82 701 

Kronobergs 19 521 107 647 

Kalmar 30 556 128 714 

Gotlands 5 102 13 120 

Hallands 13 264 19 296 

Blekinge 7 146 17 170 

Skåne 28 298 62 388 

N Norrland 2 1 037 2 587 3 085 6 709 

S Norrland 3 2 531 2 442 676 5 649 

Svealand 1 404 2 709 1 067 5 180 

Götaland 295 3 920 723 4 938 

Hela riket Sweden 5 267 11 658 5 551 22 476 

1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, Othe 

public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 

2) Norrbottens och Västerbottens län. 

3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. 


Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. 



5.28 

Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt 

Salt water fishing yields, landed weight 


Fiskslag m.m. 

Species of fish etc. 

Ton 

Tonnes 

2008 2009 2010 

1 000 kr 

SEK thousands 

Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr 

Ål Eel 386 20 251 291 14 646 313 16 372 

Lax Salmon 95 3 257 145 6 239 150 6 793 

Öring Trout 2 67 8 334 8 332 

Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 127 2 664 98 2 331 89 2 504 

Rödspotta Plaice 481 9 846 292 6 087 269 5 092 

Sandskädda Dab 7 43 3 21 2 10 

Skrubbskädda Flounder 145 777 142 1 006 103 818 

Övrig flundrefisk Other flatfish 363 18 161 236 13 103 219 13 853 

Torsk Cod 10 498 182 654 11 282 155 347 10 377 152 972 

Långa Ling 40 852 42 957 36 835 

Kolja Haddock 285 5 179 273 5 081 193 3 585 

Gråsej Saithe 942 8 502 1 168 14 812 1 312 18 953 

Lyrtorsk Pollack 58 1 464 55 1 546 60 1 607 

Vitling Whiting 77 1 235 65 1 105 67 1 203 

Kummel Hake 137 3 047 67 1 637 63 1 565 

Övrig torskfisk Other gadiforms 6 110 4 82 5 142 

Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 49 869 186 682 37 527 160 933 35 625 145 354 

Skarpsill Sprat 23 266 43 919 16 517 33 998 12 705 28 428 

Makrill Mackerel 3 258 47 961 3 374 35 674 2 828 30 686 

Övrig saltvattensfisk Other marine fish 342 11 567 694 9 182 108 4 924 

Foderfisk 2 Industrial fish 124 520 169 531 121 254 170 374 136 133 261 146 

Lever och rom Liver and roe 189 13 916 169 10 620 142 14 097 

Krabba Crab 85 2 316 103 2 935 114 2 895 

Hummer Lobster 16 5 538 23 7 254 19 5 965 

Havskräfta Norway lobster 1 429 120 022 1 268 106 154 1 169 110 331 

Nordhavsräka Prawns 2 328 108 621 2 303 127 687 1 614 121 024 

Blötdjur Molluscs 5 214 3 200 11 366 

Summa Total 218 955 968 397 197 403 889 345 203 734 951 851 

1) Till konsumtion. 

2) Ej fördelad på fiskslag. 

Källa: Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1101): Statistiska meddelanden serie JO 55. 

5.29 

Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, 

hel färskvikt, ton 

Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, 

whole fresh weight, tonnes 

År 

Year 

Regnbåge 

Rainbow 

trout 

Lax, Öring 

Salmon, 

Salmon trout 

Ål 

Eels 

Röding 

Char 

Summa matfisk 

Total food fish 

Musslor 

Mussels 

Kräftor 

Crayfish 

1996 5 778 13 184 100 6 075 1 821 10 

1997 4 875 3 215 183 5 276 1 425 8 

1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9 

1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9 

2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7 

2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6 

2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6 

2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7 

2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6 

2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6 

2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5 

2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3 

2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . . 

2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2 

2010 2 7 859 . . . . 1 307 9 260 1 382 1 

1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. 

2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1201): Statistiska meddelanden serie JO 60. 



5.30 

Saltsjöfisket, fiskare och båtar 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 

Yrkesfiskare 

Professional 

fishermen 

Binäringsfiskare 

Occasional 

fishermen 

Summa 

fiskare 

Fishermen, 

total 

Därav 

trålfiskare 

Of which 

trawler 

fishermen 

Antal 

Number 

Båtar 

Fishing craft 

Därav 

Of which 

Båtar 

> 12 m 1 

Vessels 

> 12 mtrs 

Båtar Båtar 

< 12 m 2 < 8 m 3 

Västkusten West coast 780 . . 780 . . 628 144 266 218 

Sydkusten South coast 301 . . 301 . . 284 30 129 125 

Ostkusten East coast 376 . . 376 . . 441 37 179 225 

2010 1 457 . . 1 457 . . 1 353 211 574 568 

2009 1 500 . . 1 500 . . 1 407 247 579 581 

2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608 

2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625 

2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646 

2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663 

2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655 

2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730 

2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789 

2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797 

2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829 

1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842 

1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141 

1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550 

1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319 

1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659 

1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . . 

1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . . 

1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . . 

1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre. 

2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m. 

3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m. 


Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–, 

www.fiskeriverket.se). 


Näringsverksamhet 

Business activities

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2012 

6 – Näringsverksamhet 


Sida 

Page 

6.1 Näringsverksamhet................................... 129 


6.2 Industrins investeringar 1996–2010, 

miljarder kronor i 2008 års priser .................. 131 

Investments in manufacturing, 2008 prices, 

SEK billion 

6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande 

1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2011, procent ............... 131 

Actual capacity utilisation in industry, 

percent 

6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar 

och vandrarhem 1978–2010 efter 

gästernas hemland ......................................... 131 

Nights spent in hotels, holiday villages and 

youth hostels by the visitors' country of 

residence, SEK m 

6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade 

under åren 1970–2010..................................... 132 

Joint stock companies, registered and 

deregistered during the year 

6.6 Bestående aktiebolag vid årets slut 

1980–2010 ........................................................ 132 

Joint stock companies, remaining registered 

at the end of the year 

6.7 Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 

1983–2010 ...................................... 132 

District Courts: bankruptcies 

6.8 Industri, tillverkning av vissa varor 

enligt Kombinerade nomenklaturen (KN) ..... 133 

Manufacturing, production of some 

commodities divided according to the 

Combined Nomenclature (CN) 

6.9 Produktionens saluvärde efter 

näringsgren, miljoner kronor ......................... 135 

Market value (industrial production) by 

industry, SEK m 

6.10 Företag efter näringsgren enligt 

SNI 2007 och juridisk form 2010 .................... 136 

Enterprises by economic activity according 

to SNI 2007 and legal form 

Sida 

Page 

6.11 Anställda efter företagets näringsgren 

enligt SNI 2007 och juridisk form 

2010 ................................................................... 137 

Employees by economic activity of the 

enterprise according to SNI 2007 and legal 

form 

6.12 Arbetsställen efter län och storleksklass 

i november 2010 .................................... 138 

Establishments by county and by size 

6.13 Ekonomiska basfakta för företagen i 

näringslivet, totalt och efter bransch 

enligt SNI 2007, år 2009, miljoner kronor ...... 139 

Basic data for market producers by industry 

(NACE Rev 2 classification), SEK m 

6.14 Kommunägda företag efter verksamhetsområde 

m.m. den 31 december .............. 140 

Municipal enterprises, by field of activity 

6.15 Aktiebolag ................................................ 140 

Registered joint stock companies 

6.16 Näringslivsregistret, nyregistrerade 

bolag 2010, länsvis .......................................... 141 

Newly registered businesses in the Trade 

and Industry Register, by county 

6.17 Patent ....................................................... 142 

Patents 

6.18 Belagda hotellrum efter målgrupp 

2010 ................................................................... 142 

Hotel rooms occupied by category of guests 

6.19 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, 

övernattande gäster efter 

hemland 2010 ................................................... 143 

Accommodation establishments, nights 

spent in tourist accommodation by 

nationality 




6.1 Näringsverksamhet 


Produktionsvärdet för det svenska näringslivet ökade med 66 procent under 

perioden 1997–2009, från 2 793 till 4 640 miljarder kronor. Ökningen var 

som störst år 2000 med en ökning i löpande priser på cirka 10 procent. 

Sedan planade ökningen ut för att därefter åter ta fart 2004. År 2009 

minskade återigen produktionsvärdet, nu med 8 procent 

År 2009 stod de varuproducerande företagen 

för 49 procent av näringslivets totala produktionsvärde, 

medan de tjänsteproducerande företagen 

stod för resterande 51 procent. Motsvarande 

andel 1997 var 56 procent respektive 

44 procent. 

De branscher som hade högst produktionsvärde 

år 2009 var: 

• parti- och detaljhandeln, 571 miljarder kronor 

• FoU och företagstjänster, 426 miljarder kronor 

• byggverksamhet, 436 miljarder kronor. 

Parti- och detaljhandeln var även den klart 

största branschen sett till antalet anställda med 

cirka 452 000 personer. Byggverksamhet hade 

näst flest anställda, 241 000 personer. 

Näringslivets förädlingsvärde gick stadigt 

uppåt mellan 1997 och 2007 bortsett från perioden 

2001–2003, då en viss avmattning skedde. 

Möjligen kan en ny avmattning nu skönjas i 

spåren av den ekonomiska krisen. För de varuproducerande 

företagen minskade förädlingsvärdet 

både år 2008 och 2009 och även för de 

tjänsteproducerande företagen verkar utvecklingen 

ha stannat av. Antalet anställda i 

näringslivet ökade med 15 procent mellan 1997 

och 2008, men år 2009 minskade antalet anställda 

med 3 procent. 

Tjänsteproducerande företag ökar mer 

Utvecklingen mellan 1997 och 2009 för varurespektive 

tjänsteproducerande företag skiljer 

sig åt. De tjänsteproducerande företagen har 

haft en kraftigare utveckling under perioden. 

Produktionsvärdet för de tjänsteproducerande 

företagen ökade med 92 procent samtidigt som 

de varuproducerande företagens ökning låg på 

46 procent. År 2009 är första året när de tjänsteproducerande 

företagen har ett högre produktionsvärde, 

2 366 miljarder kronor jämfört med 

de varuproducerande företagens 2 274 miljarder 

kronor. 

Antalet anställda bland de tjänsteproducerande 

företagen har ökat med 44 procent mellan 

1997 och 2009. För varuproducerande företag 

har antal anställda däremot minskat med 5 procent 

under samma period. 

Produktionsvärde, index 1997=100, 1997-2009 

Förbrukningsvärde, index 1997=100, 1997-2009 

Förädlingsvärde, index 1997=100, 1997-2009 



Antal anställda, index 1997=100, 1997-2009 

Personalkostnad, index 1997=100, 1997-2009 

Nettoinvesteringar, index 1997=100, 1997-2009 

Definitioner 

Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen 

utförd av företaget. Det baseras på 

försäljning, d.v.s. nettoomsättning, justerat för 

förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat 

arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter 

exkl. bidrag, kursvinster och reavinster, 

inköpskostnad för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Sveriges näringslivsutveckling, mnkr, 1997-2009 

Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för 

råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster. 

Däremot ingår inte arbetskraftskostnader, 

avskrivningar, räntor och liknande kostnader. 

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet 

minus kostnader för köpta varor och 

tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och 

inköpskostnader för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Anställda avser antalet anställda omräknat till 

heltidspersoner på årsbasis. 

Arbetskraftskostnaderna omfattar löner, sociala 

avgifter samt vissa övriga personalkostnader. 

Däremot ingår inte personalutbildning, personalvård 

och liknande. Sådana kostnader räknas 

till förbrukning (se ovan). 

Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar 

minus årets avyttringar av materiella 

anläggningstillgångar. 

Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19, 

(www.scb.se/NV0109). 

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2008 1 2009 

Produktionsvärde 

Varuproducerande 1 560 588 1 696 754 1 926 091 1 899 640 2 148 828 2 556 791 2 615 161 2 274 088 

Tjänsteproducerande 1 232 744 1 429 942 1 670 562 1 701 896 1 904 228 2 279 594 2 416 316 2 366 190 

Förbrukningsvärde 

Varuproducerande 1 075 225 1 156 901 1 364 450 1 311 743 1 475 888 1 764 018 1 838 589 1 581 705 

Tjänsteproducerande 694 705 796 124 958 140 944 928 1 051 517 1 246 195 1 351 748 1 298 393 

Förädlingsvärde 

Varuproducerande 485 362 539 853 561 641 587 898 672 940 792 773 776 572 692 383 

Tjänsteproducerande 538 038 633 717 712 422 756 968 852 711 1 033 399 1 064 568 1 067 797 

Anställda 


Tjänsteproducerande 1 079 773 1 210 483 1 328 022 1 323 658 1 347 987 1 478 273 1 564 492 1 553 584 

Arbetskraftskostnader 


Tjänsteproducerande 360 056 433 030 521 228 544 629 583 394 675 764 736 111 740 182 

Nettoinvesteringar 

Varuproducerande 79 701 78 453 82 228 83 891 100 661 125 289 . . 2 . . 2 

Tjänsteproducerande 114 268 105 475 111 470 103 978 121 059 168 439 161 067 144 946 

1) Fr.o.m. årgång 2008 gäller branschnomenklatur SNI2007. 

2) Investeringsposter för SNI 01-02, årgång 2008 och senare, publiceras ej p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen. 



6.2 


Industrins investeringar 1996–2010, miljarder kronor i 2008 års priser 

Investments in manufacturing, 2008 prices, SEK billion 

Industriföretagens investeringar för den 

svenska verksamheten har fortsatt att redovisa 

minskande volymer. Minskningen har 

dock planat ut och uppgick under 2010 till 

knappt 5 procent för industrin totalt. Det kan 

jämföras med föregående år, då investeringarna 

minskade med drygt 27 procent. 

Insatsvaruindustrin stod för den största 

absoluta minskningen med drygt 2 miljarder. 

Här skedde även den största procentuella 

minskningen. Den enda bransch som uppvisade 

en ökning var industrin för varaktiga 

konsumentvaror som ökade med knappt 15 

procent. 

Näringsgrensindelning enligt SNI 2002 

t.o.m. 2008, därefter enligt SNI 2007. 

Källa: SCB Näringslivets investeringar 


6.3 

Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2011, procent 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

Diagrammet visar det faktiska utnyttjandet 

av den tillgängliga produktionskapaciteten 

inom industrin (SNI B+C). Uppgifterna är 

säsongrensade. 

Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen 

slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll 

från 91,1 procent första kvartalet 2008 till 

76,2 procent andra kvartalet 2009, för att 

sedan öka till 88,8 procent andra kvartalet 

2011. 

Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande 


6.4 

Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1978–2010 efter 

gästernas hemland 

Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors' 

country of residence, SEK m 

Under 2010 gjordes nära 33,6 miljoner övernattningar 

på hotell, stugbyar och vandrarhem 

i Sverige. Det är de högsta som någonsin 

registrerats. Antalet övernattningar av 

svenska gäster uppgick 2010 till nära 25,8 

miljoner medan de utländska uppgick till 

nära 7,8 miljoner. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) 

och SCB (www.scb.se/NV1701). 



6.5 

Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2010 

Joint stock companies, registered and deregistered during the year 

Det största antalet nyregistrerade företag 

under perioden 1970–2010 uppmättes år 

2010 då 34708 företag registrerades. Det 

lägsta antalet uppmättes år 1977 då 1 450 

företag nyregistrerades. 

Det största antalet avregistrerade företag 

under samma period uppmättes år 1997, då 

28 500 företag avregistrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes år 1970 då 1 600 företag 

avregistrerades. 

1) Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.6 

Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2010 

Joint stock companies, remaining registered at the end of the year 

Under perioden 1980–2010 är det sex år då 

antalet bestående aktiebolag överstiger 

300 000. Det är åren 2005–2010. Antalet 

bestående aktiebolag fördubblades från 

början av 80-talet till mitten av 90-talet, då 

en minskning skedde. Från 1999 ökade åter 

antalet bestående aktiebolag. 

1) Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.7 

Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1983–2010 

District Courts: bankruptcies 

Efter att antalet konkurser stadigt minskat 

från 1992 års höga nivå på 21 200 har antalet 

fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en 

nivå runt 7 000. 

I genomsnitt gick 29 företag i konkurs 

varje arbetsdag under 2010. Motsvarande 

antal för ”rekordåret” 1992 var 85 stycken. 

Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och 

Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se; 

Institutet för tillväxtpolitiska studier, 

www.itps.se t.o.m. 2008). 




Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

6.8 nomenklaturen (KN) 

Manufacturing, production of some commodities divided 

according to the Combined Nomenclature (CN) 

Vara 

Commodity 

Kvantitetsgrund 

Unit 

Kvantitet 

Quantity 

2009 2010 

Saluvärde, tkr 

Value 

Kvantitet Saluvärde, tkr 

1 Levande djur; animaliska produkter 

Live animals; animal products 

0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva 

kroppar ton 42 645 1 253 245 . . . . 

0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . . . . . 

0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 099 400 7 522 295 1 085 947 7 692 870 

0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 46 990 1 145 211 . . . . 

0406 90 Hårdost ton 89 497 3 619 689 . . . . 

2 Vegetabiliska produkter 

Vegetable products 

0710 21 Ärter ton 35 096 360 829 . . . . 

0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 87 185 3 962 707 68 284 3 283 634 

1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 464 854 1 556 222 466 932 1 612 415 

3 Animaliska och vegetabiliska fetter 

och oljor 

Animal and vegetable fats and oils 

1517 10 Bordsmargarin ton 73 358 695 498 . . . . 

4 Beredda näringsmedel; drycker 

Prepared foodstuffs; beverages 

1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton 38 565 1 033 237 . . . . 

1701 99 Strösocker ton 220 332 1 380 493 . . . . 

2105 Glass 1000 l 83 916 1 306 779 . . . . 

2203 Maltdrycker 1000 l 456 318 3 665 919 457 810 3 696 071 

5 Mineraliska produkter 

Mineral products 

2601 Järnmalm ton 18 751 223 9 588 332 . . . . 

2603 Kopparmalm ton 203 548 3 305 140 . . . . 

2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- och jetbensin 1 000 m 3 4 530 761 20 294 375 . . . . 

2710 (ur) Eldningsolja 1 1 000 m 3 7 978 556 34 383 315 . . . . 

6 Kemiska produkter Chemicals 

2815 12 Natronlut ton 133 130 424 553 . . . . 

3003, 3004 Medikamenter . . . 50 947 484 . . . . 

3208 90 Lacker och målningsfärger, ej vattenlösliga 

ton 33 978 1 204 994 37 436 1 182 336 

3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 4 774 114 3 507 891 5 254 848 3 863 601 

7 Plaster; gummi Plastics; rubber 

3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 19 321 353 357 . . . . 

3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton . . . . . . . . 

8 Skinn; läder Skins; leather 

4107 12 91 Spaltläder ton 754 340 285 1 423 435 617 

9 Trä och trävaror 

Wood and articles of wood 

4407 10 91 Sågat virke av gran m 3 6 549 020 10 009 981 5 728 847 9 647 246 

4407 10 93 Sågat virke av furu m 3 7 059 032 11 813 500 6 878 392 12 740 726 

4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 1 467 2 979 040 1 668 3 595 528 

10 Massa och papper och varor av 

papper eller papp 

Pulp of wood and articles of paper or 

paperboard 

4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 3 210 383 13 001 291 3 112 560 16 937 968 

4801 Tidningspapper ton 2 200 136 10 505 896 2 298 741 9 415 288 

4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 928 168 3 706 638 954 820 4 471 448 

4818 40 Sanitetsbindor, tamponger, blöjor till 

spädbarn och liknande sanitetsartiklar ton 154 830 3 290 838 152 327 3 341 163 

4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 356 189 4 512 642 377 719 4 847 881 

11 Textilvaror Textiles 

5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m 2 2 980 78 964 . . . . 

5603 Bondad duk ton 36 041 811 830 36 227 843 857 

12 Skor, huvudbonader m.m. 

Footwear, headgear etc. 

6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st . . . . . . . . 



6.8 

Vara 

Commodity 

Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

nomenklaturen (KN) (forts.) 

Kvantitetsgrund 

Unit 

Kvantitet 

Quantity 

2009 2010 

Saluvärde, tkr 

Value 

Kvantitet Saluvärde, tkr 

13 Varor av sten, cement, glas etc. 

Articles of stone, cement, glass etc. 

6804 22 Slipstenar ton 3 124 157 665 . . . . 

6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller sten ton 339 005 427 775 370 530 466 401 

14 Oädla metaller och varor därav 

Base metals and related articles 

7225 (ur) Valsade platta produkter av annat 

legerat stål (ej rostfritt) ton 778 531 6 344 014 955 462 8 768 756 

7408 Koppartråd ton 147 846 4 864 957 . . . . 

7612 Aluminiumförpackningar 1 000 st 108 371 178 730 . . . . 

15 Maskiner och apparater; elektriskt 

materiel 

Machinery, electrical equipment 

8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 93 388 1 611 355 . . . . 

8419 50 Värmeväxlare st 5 443 009 5 836 054 5 470 331 5 395 494 

8534 Tryckta kretsar st 13 067 258 2 563 565 5 763 020 2 142 531 

16 Fordon, flygplan, fartyg 

Vehicles, aircraft, vessels 

8703 2 Personbilar (ej diesel) st 76 218 16 720 800 116 379 26 937 018 

8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 ton st 12 316 9 348 176 . . . . 

17 Instrument och apparater 

Instruments and apparatus 

9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller 

rymdnavigering st . . 4 460 735 . . . . 

9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 1 052 72 963 . . . . 

18 Vapen och ammunition 

Arms and ammunition 

9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för 

militärt bruk ton . . . . . . . . 

19 Diverse varor 

Miscellaneous manufactured articles 

9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . . . . . 

9406 00 20 Byggnader, monterade eller monteringsfärdiga, 

av trä . . 8 859 435 . 9 816 423 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0207): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen: 

Näringsverksamhet. 




Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor 

6.9 Market value (industrial production) by industry, SEK m 

SNI 2007 

Näringsgren 

Industry 

2007 2008 2009 

05–33 Tillverknings- och utvinningsindustri 

Mines and quarries and manufacturing industry 1 574 532 1 567 882 1 290 926 

05–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 28 330 33 605 23 653 

10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 1 546 202 1 534 637 1 267 273 

10–12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco industry 123 282 136 169 135 429 

13–15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, leather and leather 

products 11 803 10 792 9 406 

16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 

Industry for wood and wood products 89 272 81 339 72 777 

17–18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper products and printers 147 085 142 908 134 537 

19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade petroleumprodukter 

Industry for coke and refined petroleum products 11 291 13 652 14 680 

20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 119 840 113 622 121 103 

22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 38 342 39 302 34 018 

23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral products 31 207 33 758 29 335 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 159 964 155 137 102 867 

25–30, 33 Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 762 871 759 755 567 314 

31–32 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 51 245 48 203 45 806 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109). 



6.10 

Företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 2010 

Enterprises by economic activity according to SNI 2007 and legal form 

Näringsgren enl. SNI 2007 1 

Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktiebolag 

Joint 

stock 

company 

Ekonomisk 

förening 

Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 191 387 4 164 2 923 7 026 143 327 209 14 745 206 938 

B Utvinning av mineral 180 11 38 443 – 2 1 – 8 683 

C Tillverkning 21 239 88 3 222 24 175 111 30 6 – 335 49 206 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 220 36 79 1 223 134 19 2 1 18 1 732 

E Vattenförsörjning; avloppsrening, 

avfallshantering 

och sanering 233 3 56 712 98 16 – 10 15 1 143 

F Byggverksamhet 45 830 110 4 549 32 049 104 11 4 – 564 83 221 

G Handel; reparation av 

motorfordon och motorcyklar 

45 771 131 11 458 57 240 479 123 28 1 2 293 117 524 

H Transport och magazinering 

12 818 35 1 055 13 890 159 68 6 2 222 28 255 

I 

Hotell- och restaurangverksamhet 

10 551 86 5 005 11 248 171 206 76 – 31 27 374 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

21 955 20 3 805 18 365 395 204 53 1 369 45 167 

K Finans- och försäkringsverksamhet 

594 – 300 8 110 43 73 2 472 5 377 11 974 

L Fastighetsverksamhet 12 366 1 456 5 459 25 249 18 962 3 081 539 4 390 67 506 

M Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och 

teknik 69 492 74 10 018 58 809 717 299 205 23 490 140 127 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster och 

andra stödtjänster 14 888 53 2 851 10 970 240 103 25 5 226 29 361 

O Offentlig förvaltning och 

försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 61 – 8 28 1 114 5 278 52 547 

P Utbildning 10 714 12 1 331 4 352 1 304 966 257 119 39 19 094 

Q Vård och omsorg; sociala 

tjänster 15 195 5 1 488 9 086 291 685 164 253 18 27 185 

R Kultur, nöje och fritid 30 262 175 3 939 5 559 506 6 620 220 18 120 47 419 

S Annan serviceverksamhet 

38 330 28 2 299 4 056 649 11 589 529 19 87 57 586 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion av 

diverse varor och tjänster 

för eget bruk 6 – – – – – – – – 6 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader 

o.d. – – – – – – – – 6 6 

Näringsgren okänd 3 15 255 363 212 2 721 89 64 362 1 228 19 295 

Summa Total 557 347 6 850 60 095 295 311 24 596 24 600 5 163 754 6 633 981 349 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften 

om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra 

sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.20 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är 

mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 

Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.11 


Anställda efter företagets näringsgren enligt SNI 2007 och 

juridisk form 2010 

Employees by economic activity of the enterprise according to 

SNI 2007 and legal form 


Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktie- Ekonobolag 

misk 

Joint förestock 

ning 

company Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 8 775 1 229 950 24 195 2 446 333 191 296 130 38 545 

B Utvinning av mineral 49 12 39 8 007 – – 10 – – 8 117 

C Tillverkning 2 719 41 2 168 546 452 2 503 35 75 – 696 554 689 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 9 – 3 22 220 420 46 – 381 1 23 080 

E Vattenförsörjning; avloppsrening, 

avfallshantering 

och sanering 80 1 25 13 499 10 2 – 722 4 14 343 

F Byggverksamhet 10 200 81 2 865 240 732 151 30 – 515 254 574 

G Handel; reparation av 

motorfordon och motorcyklar 

7 943 26 8 985 461 524 10 342 452 147 18 3 834 493 271 

H Transport och magazinering 

7 751 13 9 870 189 458 567 64 3 2 893 3 654 214 273 

I 


8 482 31 8 409 99 130 685 594 574 – 11 117 916 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

566 – 1 276 160 213 606 336 393 3 958 164 351 


46 – 313 70 591 36 206 745 1 496 15 011 88 444 

L Fastighetsverksamhet 956 143 931 42 529 9 714 864 1 225 938 259 57 559 

M Verksamhet inom juridik, 


teknik 2 485 36 4 748 209 051 1 241 648 970 3 382 1 420 223 981 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster och 

andra stödtjänster 4 197 20 2 196 192 399 456 464 368 8 242 396 208 738 

O Offentlig förvaltning och 

försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 1 – 1 174 – 870 247 146 631 1 369 149 293 

P Utbildning 724 6 469 41 537 10 789 12 351 8 309 331 689 159 406 033 

Q Vård och omsorg; 

sociala tjänster 1 877 43 1 626 128 194 4 992 10 481 5 639 739 962 6 892 820 

R Kultur, nöje och fritid 1 197 25 704 25 999 965 20 143 3 766 2 473 67 55 339 

S Annan 

serviceverksamhet 3 147 13 1 058 20 783 1 655 50 709 1 399 421 468 79 653 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion av 

diverse varor och tjänster 

för eget bruk 4 – – – – – – – – 4 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader 

o.d. – – – – – – – – 17 17 

Näringsgren okänd 3 49 7 4 77 19 10 12 – 50 228 

Summa Total 61 257 1 727 46 640 2 496 764 47 597 98 638 24 073 1 239 547 29 025 4 045 268 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften 

om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra 

sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är 

mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 




6.12 

Län 

County 

Arbetsställen efter län och storleksklass i november 2010 

Establishments by county and by size 

Storleksklass efter antal anställda 

Size group (number of employees) 

Summa 

Total 

0 1–4 5–19 20–99 100– Arbetsställen 1 

Establishments 

Anställda 2 

Employees 

Stockholms 165 240 55 469 21 786 7 427 1 394 251 316 1 016 251 

Uppsala 24 615 6 499 2 903 1 034 160 35 211 125 607 


Östergötlands 25 540 8 268 4 134 1 414 220 39 576 170 866 

Jönköpings 26 493 6 897 3 720 1 303 204 38 617 150 389 

Kronobergs 17 900 3 707 1 934 737 110 24 388 83 025 

Kalmar 19 404 5 112 2 567 787 118 27 988 95 002 

Gotlands 6 185 1 475 677 178 25 8 540 22 475 

Blekinge 9 917 2 811 1 354 493 72 14 647 63 927 

Skåne 87 581 26 025 11 594 4 158 662 130 020 495 453 

Hallands 24 171 6 807 3 184 929 129 35 220 112 581 

Västra Götalands 115 059 32 446 15 769 5 439 913 169 626 688 839 

Värmlands 23 859 5 583 2 819 904 157 33 322 107 536 

Örebro 16 863 5 224 2 744 922 178 25 931 119 960 

Västmanlands 13 782 4 965 2 423 827 135 22 132 104 613 

Dalarnas 24 824 5 901 2 990 950 118 34 783 113 141 

Gävleborgs 20 052 5 505 2 787 951 142 29 437 113 184 

Västernorrlands 19 039 5 039 2 566 849 114 27 607 97 913 

Jämtlands 14 935 3 350 1 616 483 57 20 441 51 405 

Västerbottens 24 597 5 414 2 747 883 140 33 781 107 238 

Norrbottens 20 364 5 137 2 726 924 125 29 276 106 623 


1) Med arbetsställe avses varje adress där ett företag (enl. tab. 6.10) bedriver stadigvarande verksamhet. De flesta företagen, 973 182 st. 

har endast ett arbetsställe vardera, medan de resterande, 8 167 st., tillsammans har 85 160 arbetsställen. 

2) Uppgiften om antalet anställda är beräknad på samma sätt som i 6.11. 




6.13 


Ekonomiska basfakta för företagen i näringslivet, totalt och 

efter bransch enligt SNI 2007, år 2009, miljoner kronor 

Basic data for market producers by industry (NACE Rev 2 

classification), SEK m 

Företag inom nedanstående 

näringar 

Enterprises in the following major 

divisions 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Antal 

anställda 2 

Number of 

employees 

Produktionsvärde 

3 

Production 

value 

Förädlingsvärde 

3 

Value 

added 

Bruttoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 

Gross investments 

in fixed 

assets 

Nettoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 Net 

investments 

in fixed 

assets 

Samtliga företag 1 

All enterprises 927 917 2 441 926 4 610 230 1 760 161 .. .. 

Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture, forestry and 

fishing SNI (01-03) 201 982 37 660 145 823 37 138 .. .. 

Utvinning av mineral och tillverkning 

Mining, quarrying and 

manufacturing SNI (05-33) 54 563 569 122 1 460 857 426 502 63 163 54 712 

El-, gas-, värme- och vattenverk 

samt avfallshantering och 

sanering 

Electricity, gas and water 

supply and waste 

management SNI (35-39) 2 752 40 343 197 546 82 959 44 301 42 037 

Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 81 258 240 833 435 833 147 179 13 027 10 139 

Handel, rep. av fordon 

Wholesale and retail trade and 

repair of motor vehicles SNI (45-47) 124 042 452 315 571 014 303 031 27 670 22 608 

Transport och magasinering 

Transport and storage SNI (49-53) 28 910 203 316 385 992 117 120 30 058 23 495 


Accommodations and food 

service activities SNI (55-56) 27 547 95 578 95 911 37 530 6 102 3 986 

Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and 

communication SNI (58-63) 48 555 155 053 326 114 140 304 14 473 13 015 

Verksamhet inom juridik, 


teknik 

Professional, scientific and 

technical activities SNI (69-75) 146 375 199 320 319 834 136 644 8 474 6 363 

Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

samt andra 

stödtjänster 

Real estate activities, renting 

activities and support service 

activities 

SNI 

(68, 77-82) 77 732 224 783 438 192 211 005 135 756 70 949 

Utbildning,vård och omsorg 

Education, health and other 

social work activities SNI (85-88) 46 256 175 106 135 658 88 292 3 980 2 144 

Kultur, nöje, fritid och annan 

serviceverksamhet 

Arts, entertainment, recreation 

and other services activities SNI (90-96) 87 945 48 497 97 456 32 457 4 403 3 252 

1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66), oberoende av juridisk form. 

Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte. 

2) Antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis. 

3) Definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde samt brutto- och nettoinvesteringar i Företagens ekonomi skiljer sig från Nationalräkenskapernas. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2009 

(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.14 

År 

Year 

Antal 

företag 

Number 

of enterprises 

Kommunägda företag efter verksamhetsområde m.m. 

den 31 december 

Municipal enterprises, by field of activity 

El-, gas-, 

och 

vattenförsörjning 

Electricity, 

gas and 

water 

Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Hotels and 

restaurants 

Därav huvudsakligen verksamma inom 

Of which activity within 

Transport, 

magasinering 

kommunikation 

Transport, 

storage and 

communication 

Fastighetsoch 

uthyrningsverksamhet 

Real estate 

and business 

services 

Andra samhälls- 

och 

personliga 

tjänster/ 

Utbildning, 

vård och 

omsorg 1 

Övrigt 

Other 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Balansomslutning, 

mnkr 

Balance 

sheet, total 

1999 1 436 329 33 113 709 142 110 118 858 532 665 

2000 1 431 311 32 114 720 142 112 129 706 589 036 

2001 1 447 318 31 125 735 138 100 134 559 582 101 

2002 1 423 292 31 123 737 135 105 120 030 475 618 

2003 1 416 288 29 119 738 135 107 129 442 494 611 

2004 1 417 285 25 121 756 129 101 133 052 518 942 

2005 1 533 318 28 134 796 142 115 140 656 628 981 

2006 1 518 321 38 128 795 133 103 145 210 676 607 

2007 1 535 321 34 134 812 134 100 144 109 667 064 

2008 1 1 575 390 36 141 825 19 164 160 006 787 386 

2009 1 621 409 40 143 846 19 164 169 536 855 923 

1) Fr.o.m. 2008 redovisas Utbildning, vård och omsorg istället för Andra samhälls- och personliga tjänster. From 2008 figures for Education 

and care are reported instead of Other community and personal services. 

Källa: SCB Kommunägda företag (1998); Den offentliga sektorns finanser (1999–2003); Statistiska meddelanden, serie 

OE 27 (2004-, www.scb.se/OE0108). 

6.15 Aktiebolag 

Registered joint stock companies 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Nyregistrerade aktiebolag 

Newly registered joint stock companies 20 561 23 894 27 994 27 555 24 228 34 708 

Avregistrerade aktiebolag 

Joint stock companies deregistered 14 156 14 145 13 319 13 446 13 574 13 178 

Aktiebolag i Näringslivsregistret 1 

Joint stock companies in the Trade and Industry 

Register 1 301 628 311 377 326 052 340 186 350 903 372 097 

Aktiebolag med konkurs inledd 1 

Joint stock companies with bankruptcy proceedings 

commenced 9 397 8 565 7 867 8 001 9 156 9 271 

Aktiebolag med likvidation beslutad 1 

Joint stock companies with liquidation decided 1 7 325 6 903 7 051 6 811 6 985 7 368 

Aktiebolag med fusion inledd 1 

Joint stock companies with merger scheme adopted 1 1 107 963 881 819 836 736 

Aktiekapital i nyregistrerade bolag 2 , mnkr 

Share capital in newly registered companies 2 , SEK m 2 199 2 619 3 037 3 207 2 612 2 464 

Aktiekapitalökning 2 , mnkr 

Increase of share capital 2 SEK m 

Fondemissioner Bonus issue 2 168 3 728 8 300 3 916 11 922 2 080 

Nyemissioner Issue of shares 18 137 21 866 24 869 21 916 37 758 27 146 

Skuldebrev Convertibles 266 109 474 46 160 163 

Överkurs, mnkr 2 Premium 2 , SEK m 112 668 111 091 321 065 159 417 106 294 134 634 

Aktiekapitalminskning 2 , mnkr 

Decrease of share capital 2 , SEK m 58 072 16 063 12 101 12 088 21 120 10 566 

Utdelning 2 , mnkr Dividends 2 , SEK m 308 973 469 148 525 373 570 477 553 109 416 767 

1) Vid årets utgång. By the end of the year. 

2) Ändringar i Euro är konverterade till SEK. Changes in Euro are converted to SEK. Valutakurs: 9,5413 


Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 



6.16 


Näringslivsregistret, nyregistrerade bolag 2010, länsvis 

Newly registered businesses in the Trade and Industry Register, 

by county 

Län 

County 

Enskild 

näringsidkare 

Sole trader 

Aktiebolag 

Company 

limited by 

shares 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Kommanditbolag 

Limited 

partnership 

Bostadsrättsförening 

Tenant owner 

association 

Ekonomisk 

förening 

Economic 

association 

Stockholms 7 827 12 100 1 899 381 299 140 

Uppsala 824 1 151 176 33 17 30 


Östergötlands 792 1 157 147 24 9 23 

Jönköpings 545 966 101 22 17 23 

Kronobergs 369 503 64 5 23 30 

Kalmar 391 652 89 22 22 9 

Gotlands 144 182 24 0 16 21 

Blekinge 277 324 56 39 1 10 

Skåne 3 454 4 163 777 159 77 89 

Hallands 697 1 077 147 31 20 24 

Västra Götalands 3 913 5 533 941 195 149 166 

Värmlands 515 704 94 7 23 37 

Örebro 531 653 120 20 8 11 

Västmanlands 480 727 98 12 11 22 

Dalarnas 584 810 125 16 36 36 

Gävleborgs 516 777 97 13 15 18 

Västernorrlands 454 630 79 20 2 24 

Jämtlands 259 449 43 7 22 33 

Västerbottens 442 808 62 18 10 28 

Norrbottens 428 655 66 16 6 22 

Hela riket Sweden 23 989 34 708 5 309 1 066 799 807 

Därav via 

Of which via 

Företagsregistrering 1 15 450 6 259 1 979 285 70 393 

1) Bolagsverkets och Skatteverkets tjänst, (www.foretagsregistrering.se). 


Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 



6.17 Patent 

Patents 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Ansökningar Applications 3 215 2 943 2 845 2 881 2 777 2 604 2 549 

Sökandens hemvist Origin of Applicant 

Sverige Sweden 2 728 2 498 2 429 2 517 2 386 2 151 2 195 

Danmark Denmark 12 8 12 8 15 14 2 

Finland 63 72 54 50 59 64 44 

Norge Norway 30 36 23 23 18 25 21 

Storbritannien United Kingdom 20 10 11 13 13 15 13 

Frankrike France 5 8 12 11 4 8 24 

Italien Italy 5 3 4 1 1 1 1 

Nederländerna Netherlands 12 7 2 3 7 4 1 

Schweiz Switzerland 93 87 100 57 60 97 73 

Tyskland Germany 44 37 29 49 43 35 28 

USA 94 70 52 55 50 37 48 

Japan 18 27 32 23 28 19 11 

Korea 18 7 3 1 2 5 1 

Taiwan 23 12 12 7 7 7 7 

Övriga länder Other countries 50 61 70 63 84 122 80 

Beviljade patent Patents granted 3 232 1 911 1 477 1 287 1 224 1 248 1 379 

Patent i kraft vid årets slut 

Patents in force at end of the year 20 804 20 478 20 114 19 436 19 019 17 689 16 664 

EPO-patent i kraft vid årets slut 1 81 981 82 263 84 596 86 135 86 990 84 674 80 132 

Till svenska patentverket under samarbetskonventionen 

ingivna internationella patentansökningar 2 1 977 1 960 2 051 2 169 2 001 1 716 1 560 

Patentansökningar ingivna till det europeiska 

patentverket direkt såväl som via PCT (EPO) 3 123 303 128 609 135 846 141 297 147 463 134 542 150 961 

Därav ansökningar som omfattar Sverige 

Of which applications concerned Sweden 3 115 366 120 548 127 395 105 814 107 458 100 989 .. 

1) EPO: European Patent Office: Patents in force at end of the year. 

2) International patent applications filed with the Swedish Patent Office under the Patent Co-operation Treaty (PCT). 

3) Patent applications filed with the EPO. 

Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

6.18 

Län 

County 

Belagda hotellrum efter målgrupp 2010 

Hotel rooms occupied by category of guests 

Målgrupp Category of guests 

Företagsmarknaden Business market Privatmarknaden Private market Antal belagda rum 

1 000-tal 

Gruppgäster, % Fritidsresenärer, % Number of occupied 

Group travellers Holiday travellers rooms, thousands 

Affärs- och uppdragsresenärer, 

% 

Business travellers 

Konferensgäster, % 

Conference 

delegates 

Stockholms 51 15 8 26 5 831 639 

Uppsala 49 25 7 18 441 079 


Östergötlands 58 10 7 25 617 552 

Jönköpings 59 12 7 23 502 502 

Kronobergs 63 11 9 18 270 866 

Kalmar 49 8 7 37 410 555 

Gotlands 32 10 17 41 197 367 

Blekinge 57 7 7 29 237 521 

Skåne 51 12 8 29 1 969 425 

Hallands 45 16 5 34 429 314 

Västra Götalands 49 11 8 32 3 000 612 

Värmlands 51 7 10 32 477 520 

Örebro 61 10 6 24 378 562 

Västmanlands 61 9 9 21 301 177 

Dalarnas 43 9 8 40 548 058 

Gävleborgs 59 9 8 24 366 990 

Västernorrlands 57 9 6 28 404 888 

Jämtlands 34 11 7 48 385 441 

Västerbottens 52 9 13 26 509 244 

Norrbottens 54 7 9 31 629 729 

Hela riket Sweden 51 12 8 29 18 293 840 


Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden serie NV 41. 



6.19 


Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster 

efter hemland 2010 

Accommodation establishments, nights spent in tourist accommodation 

by nationality 

Land 

Country 

Hotell 

Hotels 

Typ av anläggning 

Type of establishment 

Stugbyar 

Holiday villages 

Vandrarhem 

Youth hostels 

Antal övernattningar 

1 

Number of 

guest-nights 

Sverige Sweden 20 974 841 2 574 982 2 245 462 25 795 285 

Norge Norway 1 098 250 120 048 55 106 1 273 404 

Danmark Denmark 529 712 290 513 62 185 882 410 

Finland 359 242 30 654 24 582 414 478 

Island Iceland 15 348 38 1 887 17 273 

Tyskland Germany 789 265 103 602 163 900 1 056 767 

Storbritannien United Kingdom 509 923 12 916 24 090 546 929 

Nederländerna Netherlands 184 444 93 985 29 602 308 031 

Italien Italy 246 496 2 223 31 521 280 240 

Frankrike France 208 424 7 640 46 853 262 917 

Ryssland Russia 178 991 6 667 9 090 194 748 

Spanien Spain 155 164 718 21 868 177 750 

Schweiz Switzerland 127 530 5 587 19 449 152 566 

Polen Poland 71 472 12 181 27 279 110 932 

Belgien Belgium 78 563 1 024 12 815 92 402 

Österrike Austria 69 421 1 574 11 733 82 728 

Estland Estonia 23 186 4 809 8 504 36 499 

Tjeckien Czech Republic 21 918 4 019 5 344 31 281 

Litauen Lithuania 14 872 5 637 6 480 26 989 

Irland Ireland 23 088 334 3 289 26 711 

Lettland Latvia 13 323 5 341 6 046 24 710 

Grekland Greece 22 064 58 1 754 23 876 

Portugal 18 650 106 5 054 23 810 

Turkiet Turkey 18 596 263 1 675 20 534 

Ungern Hungary 16 029 1 072 3 112 20 213 

Rumänien Romania 11 116 51 3 286 14 453 

Slovakien Slovakia 8 057 920 3 513 12 490 

Luxemburg Luxembourg 6 773 103 508 7 384 

Bulgarien Bulgaria 4 496 542 1 374 6 412 

Slovenien Slovenia 3 708 52 826 4 586 

Malta Malta 1 650 43 114 1 807 

Cypern Cyprus 1 455 – 143 1 598 

Övriga Europa Other European countries 52 604 1 202 5 426 59 232 

USA 387 794 2 259 17 916 407 969 

Kanada Canada 39 417 145 6 017 45 579 

Brasilien Brazil 22 459 73 5 204 27 736 

Central- och Sydamerika Rest of America 24 590 96 3 471 28 157 

Kina China 101 125 83 9 541 110 749 

Japan 89 667 725 5 228 95 620 

Indien India 44 981 1 491 11 302 57 774 

Sydkorea Republic of Korea 22 175 850 2 383 25 408 

Övriga Asien Rest of Asia 83 606 524 7 827 91 957 

Australien Australia 38 509 397 10 018 48 924 

Nya Zeeland New Zealand 4 003 55 1 382 5 440 

Övriga länder Other countries 75 077 477 7 673 83 227 

Ej angivet Not spec. 545 841 5 033 4 793 555 667 



6.19 

Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster efter 

hemland 2010 (forts.) 

Land Typ av anläggning Antal övernattningar 

Hotell Stugbyar Vandrarhem 

Summa Total 

2010 27 337 915 3 301 112 2 936 625 33 575 652 

2009 25 958 480 3 279 235 2 927 891 32 165 606 

2008 25 872 607 3 446 157 2 883 890 32 202 654 

2007 25 416 188 3 467 012 2 710 327 31 593 527 

2006 24 211 753 3 391 396 2 559 601 30 162 750 

2005 22 900 051 3 237 417 2 368 071 28 505 539 

2004 21 525 930 3 283 335 2 265 717 27 074 982 

2003 21 067 690 3 571 988 2 275 512 26 915 190 

2002 1 21 010 709 3 738 179 2 200 100 26 948 988 

2001 21 663 570 3 534 339 1 159 866 26 357 775 

2000 21 264 345 3 462 542 1 131 640 25 858 527 

1999 20 707 390 3 345 225 1 089 531 25 142 146 

1998 20 052 023 3 357 104 1 089 227 24 498 354 

1997 18 865 991 3 472 832 1 039 123 23 377 946 

1996 18 598 363 3 882 778 1 083 191 23 564 332 

1) Antal övernattningar på vandrarhem har minskat p.g.a. ny definition fr.o.m. 2002. Due to a new definition the number of nights spent in 

youth hostels has decreased from 2002.. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden Se 13 (–1996) och 

NV 41 (1997–). 


Energi 

Energy

Energi Statistisk årsbok 2012 

7 – Energi 

Energy 

Sida 

Page 

7.1 Energi ...................................................... 147 

Energy 

7.2 Vindkraft.................................................. 149 

Wind power 

7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, 

1936–2010 ..................................................... 151 

Electric energy, production 

7.4 Energipriser den 1 januari 2000–2011 

för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, 

öre per kWh .................................................. 151 

Prices on electric energy for different type 

of consumers 

7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, 

förbrukning av elenergi 

1936–2009 ..................................................... 151 

Mining and manufacturing industry, 

consumption of electric energy 

7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag ............... 152 

Mines and quarries and manufacturing 

industry, consumption of fuel and electric 

energy by kind of fuel 

7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

förbrukning av elektrisk energi 

efter näringsgren .......................................... 153 

Mines and quarries and manufacturing 

industry, consumption of electric energy by 

industry 

7.8 Genomsnittligt elenergipris för olika 

hushållskunder den 1 januari, öre/kWh ..... 154 

Average price for electric energy for 

household customers on 1 January, 

SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

Sida 

Page 

7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för 

olika hushållskunder den 1 januari, 

öre/kWh ......................................................... 154 

Average charge for grid services for 

household customers on 1 January, 

SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

7.10 Elektrisk energi, produktion och 

förbrukning ................................................... 155 

Electric energy, generation and 

consumption 

7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31 december 

.................................................................. 156 

Hydropower, installed capacity 

7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet 

och produktion ................................... 156 

Nuclear power plant energy availability and 

output 

7.13 Använda energislag för permanentbebodda 

småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 

.............................................. 157 

Consumption of energy by type for oneand 

two-dwelling buildings (incl. houses 

on agricultural property) 

7.14 Uppskattad total energianvändning 

för uppvärmning och varmvatten 

i bostäder och lokaler, TWh ......................... 157 

Estimated total energy use for heating and 

hot water in dwellings and non-residential 

buildings, TWh 

7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) 

samt beräknad bytesvolym ........... 158 

Change of electricity supplier and estimated 

volume 



Energi 

7.1 Energi 

Energy 

Under 2010 ökade elproduktionen kraftigt, och den största ökningen stod 

vindkraften för. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat 

utvecklingen i energisektorn under de senaste sju åren (2004-2010). 

2004 – rekordhög elproduktion från kärnkraft 

Produktionen av el i Sverige ökade detta år med 

12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde 

främst på kärnkraften som steg med 15 

procent till 75 TWh. Det är till dags dato den 

högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige. 

Tillförseln av el ökade även från vattenkraften 

– med 12 procent till 60 TWh. Trots att 

produktionen av el från vindkraft ökade med 25 

procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring 

en halv procent av den totala elproduktionen. 

Eltillförseln från konventionell värmekraft var 

13 TWh – en minskning med 3 procent jämfört 

med 2003. 

Den totala elanvändningen i Sverige (exkl. 

distributionsförluster) ökade med 1 procent och 

var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn 

som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade 

56 TWh, vilket var 2 procent mer än 

året innan. 

2005 – Barsebäck stänger 

Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i 

Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då 

producerat el i 30 år och 16 dagar, och under 

den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika 

mycket el som Sverige då förbrukade på ett år 

och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften 

kom också att minska med 7 procent till 

69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell 

värmekraft minskade med 5 procent. 

Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft 

med hela 20 procent – från 60 till 72 TWh. Totalt 

sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent 

till 155 TWh. 

Elanvändningen var i det närmaste oförändrad 

under 2005. Sveriges totala elanvändning (exkl. 

distributionsförluster) var 135,2 TWh. Användningen 

inom tillverkningsindustrin, gruvor och 

mineralutvinning ökade med 1 procent till 56,7 

TWh, medan den för hushåll minskade med 2 

procent till 34,4 TWh. 

2006 – minskning för vatten- och kärnkraft 

Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. 

Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. 

Vattenkraften minskade med 15 procent 

till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till 

65,0 TWh. Den konventionella värmekraften 

ökade däremot med 7 procent till 13,2 TWh. 

Vindkraften ökade med 4 procent till nära 

1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade 

därmed med 10 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet 

med utlandet som 2005 hade gett 

ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett 

underskott på 6,1 TWh. 

Sveriges elanvändning 2006 blev återigen 

närmast oförändrad. Den totala användningen 

inom landet (exkl. distributionsförluster) var 

135,5 TWh. 

2007 – elproduktionen får kraft på nytt 

Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt 

145,1 TWh netto. 

Tre kraftslag ökade produktionen – vattenkraft 

med 7 procent till 65,5 TWh, konventionell 

värmekraft med 5 procent till 13,8 TWh och 

vindkraft med hela 45 procent till 1,4 TWh. 

Vindkraftens andel nådde, tack vare den stora 

ökningen, upp till 1 procent av den totala elproduktionen. 

Elanvändningen ökade marginellt under 2007, 

och den totala elförbrukningen i landet (exkl. 

distributionsförluster) var 135,4 TWh. 

2008 – vindkraften ökar markant 

År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den 

marginella ökningen jämfört med året innan berodde 

främst på att produktionen av el från 

vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att 

de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp 

till normala nivåer. Elproduktionen från 

kärnkraftverk minskade däremot med 5 procent. 

Men vad gäller vindkraften fortsatte den 

snabba produktionsökningen. Årets resultat 

blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än 

året innan. 



Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 

TWh. Jämfört med föregående år var det en 

minskning med 2 procent. 

Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. 

distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en 

minskning med 2 procent jämfört med 2007. 

2009 – nedgång i krisens spår 

Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl. 

distributionsförluster) var 128,4 TWh. Det innebar 

en nedgång med 4 procent jämfört med 

föregående år. Elförbrukningen var därmed den 

lägsta under den senaste tjugoårsperioden. 

Minskningen kan främst förklaras av den 

dramatiska nedgången i industrikonjunkturen 

som följde på den globala ekonomiska krisen. 

Industrins förbrukning minskade med 11 procent 

till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta 

bostäder och fritidshus) ökade däremot 

till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning 

(service m.m.) ökade till 44,3 TWh 

(+3 procent). 

Dessutom minskade elproduktionen kraftigt 

under 2009. Nettoproduktionen minskade med 

8 procent till 133,7 TWh. 

Största minskningen noterades för kärnkraften 

som minskade med 18 procent till 50,0 TWh. 

Den låga kärnkraftsproduktionen berodde delvis 

på oförutsedda stillestånd i samband med 

revisioner och moderniseringar. Det innebar att 

kärnkraftens bidrag till elförsörjningen var den 

lägsta på 25 år. Vattenkraften minskade med 

5 procent till 65,4 TWh. Däremot ökade den 

konventionella värmekraften till 15,7 TWh, en 

uppgång med 11 procent. Vindkraftens snabba 

expansion fortsatte och ökade med 25 procent 

till 2,5 TWh. 

Elkraftutbytet med utlandet ledde 2009 till ett 

underskott på 4,7 TWh – att jämföra med föregående 

års överskott på 2,0 TWh. 

2010 – vindkraften ökar kraftigt 

Elproduktionen ökade kraftigt under 2010. 

Nettoproduktionen ökade med 9 procent till 

145,3 TWh jämfört med året innan. Störst 

ökning noteras för vindkraften, som ökade med 

41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade 

med 4 procent till 67,3 TWh. Den konventionella 

värmekraften ökade till 18,9 TWh, en uppgång 

med 19 procent. Kärnkraften ökade med 

11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med 

utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh. 

Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. 

distributionsförluster) var 136,8 TWh – en ökning 

med 7 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras 

i huvudsak av uppgången i industrisektorn. 

Industrins förbrukning ökade med 7 

procent till 54,4 TWh. Hushållens förbrukning 

(permanenta bostäder och fritidshus) ökade till 

37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det 

ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i 

slutet av året. Även övrig förbrukning (service 

m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent). 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och 

SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2004–2010 

(www.scb.se/EN0105). 



Energi 

7.2 Vindkraft 

Wind power 

Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna 

kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i 

dagens vindkraftverk är densamma – vinden sätter fart på en rotor som 

via en generator omvandlar rotationen till elektricitet. 

Vindkraften producerar normalt sett bara el vid 

vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare 

vindar stängs verken av säkerhetsskäl av. 

Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter 

upp till 70 m/sek. 

Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser. 

Det går inte, som med vattenkraften, att lagra 

vindenergin i dammar. Man brukar räkna med 

att det blåser tillräckligt för att ett landbaserat 

vindkraftverk ska producera el omkring 2 000 

av årets 8 760 timmar. I ett genomsnittligt vindläge 

på land ger ett modernt vindkraftverk om 

2 MW drygt 4 miljoner kWh per år. Det motsvarar 

årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda 

villor. 

Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där 

byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan 

producera mer el. Vindkraften är ett, om än 

litet, komplement till vattenkraften. Dagar då 

det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. 

Olika storlekar på aggregat har prövats. De 

vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige 

producerar mellan 1–2 MW. Våra största verk 

är på 3 MW och finns på flera platser i landet. 

På andra håll i Europa finns redan verk i drift 

som har en installerad effekt på 5-6 MW. 

I slutet av 2010 fanns det cirka 1 655 aggregat 

i landet, vilket är ett par hundra fler än året 

innan. Vindkraftverken finns främst i södra 

Sverige längs kusterna och på Gotland. Vindkraften 

i Sverige producerade 3,5 TWh år 2010. 

Jämfört med våra grannar i söder, Danmark och 

Tyskland, är Sverige än så länge ett litet vindkraftland. 

I Tyskland producerade vindkraften 

knappt 39 TWh el under 2009, och Danmark 

fick cirka 20 procent av all sin el från vindens 

kraft under 2009. 

Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk 

än det sedan producerar? 

Svaret är att efter 6–7 månader har ett vindkraftverk 

producerat lika mycket energi som det har 

gått åt för att tillverka det. Den totala energin 

som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar 

bara en procent av energin som vindkraftverket 

sedan totalt producerar. 

Vinkraftens utveckling 1982–2010 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 



Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



7.3 

Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936–2010 

Electric energy, production 

Energi 

Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften 

för nästan hela produktionen av 

elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade 

vattenkraften för 95 procent av den producerade 

elenergin. Andelen som kom från 

vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens 

utbyggnad. 

Vid en jämförelse mellan periodens startoch 

slutår kan man konstatera att elproduktionen 

var 20 gånger större år 2010 än år 

1936. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, 

Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, 

serie EN 11 (www.scb.se/EN0105). 

7.4 

Energipriser den 1 januari 2000–2011 för olika typkunder, 

tillsvidareprisavtal, öre per kWh 

Prices on electric energy for different type of consumers 

Elpriset har nått sin högsta nivå under 2000 

talet, en ökning med omkring 30 procent 

jämfört med fjolåret. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och SCB: 

Statistiska meddelanden, serie EN 17 och 

EN 24 (www.scb.se/EN0301 och EN0304). 

7.5 

Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 

1936–2009 

Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 

Industrin förbrukar nu (2009) 10 gånger så 

mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras 

kurvan kan man se en längre platå 

åren 1974–1982 då förbrukningen inte 

ökade och tre kortare perioder då förbrukningen 

minskade – en i början av 1990-talet, 

en i början av 2000-talet och nu senast året 

2009. 


Statistiska meddelanden serie EN 23 

(www.scb.se/EN0113). 



7.6 

Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel 

and electric energy by kind of fuel 

Enhet Unit 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Bränsle Fuel 

Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 503 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435 

Trädbränsle 1 Wood fuels, wood waste 1 000 Toe 1 283 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268 

Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 415 400 408 370 387 313 

Naturgas 2 Natural gas 2 Milj. m 3 363 3 314 3 355 3 347 3 345 3 320 

Stadsgas Gasworks Milj. m 3 18 20 13 8 3 1 

Fjärrvärme 2 District heating 2 GWh 3 066 3 481 3 674 3 722 3 686 3 3 510 

Bensin Gasoline 1 000 m 3 23 24 22 20 15 13 

Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 103 127 177 161 180 142 

Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 297 265 254 221 216 196 

Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 078 932 899 748 751 623 

Elektrisk energi Electric energy GWh 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 

1) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, pellets. 1 toe (tonolje-ekv.) 

= 11,63 MWh. 


3) Korrigerade uppgifter, 2012-01-25. 


Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0113): Statistiska meddelanden, 

serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. 



7.7 

Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk 

energi efter näringsgren 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of 

electric energy by industry 

Energi 

SNI 2002/ 

2007 

Näringsgren 

Industry 

Elektrisk energi, milj. kWh 

Electric energy 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 2 2009 2 

10–14/ 

05–09 

Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 2 515 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423 

15–16/ 

10–12 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco industry 2 433 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384 

17–19/ 

13–15 

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, leather 

and leather products 255 242 206 200 199 172 

20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 

Industry for wood and wood products 2 202 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067 

21–22/ 

17–18 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, 

grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper products, 

publishers and printers 23 598 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626 

23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade 

petroleumprodukter och kärnbränsle 

Industry for coke, refined petroleum products 

and nuclear fuel 875 879 951 875 982 1 055 

24/20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical products and 

man-made fibres 5 760 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462 

25/22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 1 262 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090 

26/23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral products 1 045 1 052 1 124 1 143 1 142 961 

27/24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 8 624 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962 

28–35/ 

25–30 

Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, 

machinery and equipment 6 991 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385 

36–37/ 

31–33 

Övrig tillverkningsindustri 

Manufacturing industry n.e.c. 448 468 490 532 719 599 

10–37/ 

05–33 

Samtliga grupper 

Total of above mentioned 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 

Ej branschfördelade Not divided by industry 220 548 995 1 280 1 243 1 159 

Totalt Total 56 228 56 698 57 406 57 944 56 492 50 346 

1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002. 

2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007. 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0113): 

Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 



7.8 

Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average price for electric energy for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

Bostadskategori Type of residence 2006 1 2007 1, 2 2008 1, 2 2009 1, 2 2010 1, 2 2011 1, 2 

Lägenhet Dwelling 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6 

1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 

2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0301 och www.scxb.se/EN0304): 

Statistiska meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–). 

7.9 

Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average charge for grid services for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

Bostadskategori Type of residence 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Lägenhet Dwelling 46,9 47,5 48,9 52,4 56,2 59,1 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 40,9 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,9 23,3 24,4 26,2 27,6 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb,se/EN0301 och www.scb.se/EN0304): 

Statistiska meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–). 



7.10 

Elektrisk energi, produktion och förbrukning 

Electric energy, generation and consumption 

Energi 

2005 2006 2007 2008 2009 2010* 

Antal kraftstationer Number of power stations 1 848 1 882 2 100 2 211 2 449 . . 

Teknisk utrustning Technical equipment 

Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of 

installed generators, MW 33 661 33 765 34 199 34 604 35 728 .. 

Vattenkraft Water power 16 276 16 477 16 505 16 489 16 764 .. 

Vindkraft Wind power 496 520 831 935 1 448 .. 

Kärnkraft Nuclear power 9 461 8 961 8 975 8 839 8 839 .. 

Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 426 7 806 7 890 8 342 8 677 .. 

Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 171 926 160 846 164 795 162 405 150 453 162 551 

Netto 1 Net 1 169 558 157 861 160 937 158 716 146 971 160 224 

Produktion Generation Brutto 159 058 143 299 148 744 149 651 136 682 147 620 

Netto 154 982 140 314 144 888 145 962 133 200 145 293 

Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 72 763 61 706 66 265 69 102 65 610 67 822 

Netto 72 010 61 192 65 591 68 550 64 889 67 269 

Vindkraft Brutto 949 988 1 432 1 996 2 485 3 502 

Netto 949 988 1 432 1 996 2 485 3 502 

Kärnkraft Brutto 72 691 66 977 66 969 63 889 52 173 56 626 

Netto 69 764 64 983 64 279 61 266 49 987 55 626 

Konventionell värmekraft Brutto 12 656 13 628 14 078 14 664 16 414 19 568 

Netto 12 259 13 151 13 586 14 150 15 839 18 896 

Import 2 12 868 17 547 16 051 12 754 13 771 14 931 

Användning, GWh Use, GWh 167 851 157 861 160 937 158 716 146 971 160 224 

Export 2 20 264 11 497 14 735 14 716 9 085 12 853 

Leveranser inom landet efter mottagarkategori: 

Deliveries according to NACE division 

Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll 

NACE division 01–02 incl. farming households 3 811 3 252 2 967 2 648 3 045 3 146 

Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. 

småindustri och hantverk NACE division 10–37 56 698 57 406 57 944 56 558 50 657 54 387 

El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 4 703 4 461 4 986 4 388 4 436 5 303 

Byggnads- och anläggningsverksamhet 

NACE division 45 803 873 880 942 1 074 1 203 

Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1–60.2 2 818 2 885 2 864 2 745 2 442 2 404 

Avloppsrening, avfallshantering och renhållning 

NACE division 90 690 715 702 757 726 797 

Bostäder Housing 34 423 34 807 33 457 33 470 33 934 37 301 

Övriga förbrukare Other consumers 31 284 31 104 31 532 32 036 31 990 32 231 

Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori 

Total 135 230 135 503 135 332 133 544 128 304 136 772 

Förluster fram till leveranspunkten 

Losses in transmission and distribution 12 357 10 860 10 870 10 456 9 582 10 599 

1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i 

pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at 

power stations and pumping in pumping stations. 

2) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to 

foreign trade statistics. 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0202): 

Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20; Statistikdatabasen: Energi. 



7.11 

Vattenkraft, utbyggd den 31 december 

Hydropower, installed capacity 

Vattendrag, 

River 

Effekt, 1 000 kW 

Capacity 

Vattendrag 

Effekt, 1 000 kW 

2008 2009 2010 2008 2009 2010 

Övre Norrland 7 143 7 143 7 138 Hedströmmen 8 8 7 

Lule älv 4 196 4 196 4 196 Kolbäcksån 55 57 57 

Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 5 6 

Skellefte älv 1 026 1 026 1 016 Smååar 8 8 8 

Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 416 420 416 

Ume älv utom Vättern-Motala ström 163 163 163 

Vindelälven 1 758 1 758 1 765 Emån 19 23 23 

Öreälven 6 6 6 Alsterån 8 8 7 

Gide älv 70 70 70 Ronnebyån 14 14 14 

Moälven 6 6 6 Mörrumsån 21 21 21 

Nätraån 12 12 12 Helgeån 35 35 33 

Smååar 9 9 8 Lagan 133 133 134 

Mellersta och Smååar 23 23 22 

nedre Norrland 6 124 6 122 6 126 Västsverige 1 221 1 226 1226 

Ångermanälven Nissan 55 55 55 

inkl. Faxälven 2 590 2 586 2 578 Ätran 68 68 68 

Indalsälven 2 100 2 099 2 107 Viskan 27 28 28 

Ljungan 600 600 601 Upperudsälven 25 25 25 

Delångersån 16 16 19 Byälven 72 73 72 

Ljusnan 814 817 817 Norsälven 126 126 126 

Smååar 4 4 4 Klarälven 388 388 388 

Gästrikland, Dalarna och Gullspångsälven 128 128 128 

Mälarlandskapen 1 291 1 292 1 294 Tidan 8 8 8 

Gavleån 25 24 24 Göta älv 300 301 303 

Dalälven 1 148 1 148 1 149 Smååar 24 26 27 

Eskilstunaån 9 9 9 Hela riket Sweden 16 195 16 203 16 200 

Arbogaån 33 33 35 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 

7.12 

Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion 

Nuclear power plant energy availability and output 

Reaktor 

Plant 

Nettoeffekt, 

MW 

Net 

capacity 

Startår 

Start-up 

Energitillgänglighet, procent 

Energy availability 

Produktion, TWh 

Output, TWh 

2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalprod. 

–2009, 

TWh 

Total 

output 

Barsebäck 1 (600) 1975 – – – – – – – – – – 92,7 

Barsebäck 2 (600) 1977 – – – – – – – – – – 111,5 

Forsmark 1 978 1980 76,5 81,3 81,4 90,1 93,8 6,7 7,0 7,0 7,6 8,0 204,8 

Forsmark 2 990 1981 72,3 85,7 79,7 64,1 38,5 6,0 7,5 6,9 5,5 3,3 198,4 

Forsmark 3 1 170 1985 94,3 88,2 69,7 86,1 81,4 9,6 9,0 7,1 8,8 8,3 219,6 

Oskarshamn 1 473 1972 51,3 64,1 88,3 70,5 79,0 2,1 2,6 3,5 2,8 3,2 92,0 

Oskarshamn 2 638 1974 79,7 77,7 88,7 77,9 92,0 4,1 4,0 4,5 3,9 5,0 143,0 

Oskarshamn 3 1 200 1985 96,7 89,5 71,4 15,2 32,0 9,5 8,8 7,1 1,7 3,8 207,4 

Ringhals 1 854 1976 89,8 81,4 62,0 17,4 48,7 6,5 6,0 4,5 1,3 3,6 166,7 

Ringhals 2 866 1975 91,4 85,0 79,6 39,1 80,3 6,8 6,4 5,7 2,8 5,6 182,7 

Ringhals 3 1 048 1981 81,6 66,7 88,5 91,3 83,7 6,6 6,0 7,6 8,1 7,6 180,2 

Ringhals 4 934 1983 90,8 90,8 91,0 92,8 89,3 7,1 7,2 7,3 7,5 7,2 176,1 

Totalt Total 9 151 . 84,6 83,3 82,3 64,0 70,1 65,0 64,3 61,3 50,0 55,6 1 975,1 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 



7.13 

Använda energislag för permanentbebodda småhus 

(inkl. småhus på lantbruksfastighet) 

Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings 

(incl. houses on agricultural property) 

Energi 

Använda energislag 

Consumption by type of energy 

Småhus 

One- and two-dwelling buildings 

2006 2007 2008 2009 

1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 

Enbart el Electricity only 568 32,5 565 32,6 533 30,6 499 27,3 

Därav direktverkande Of which direct 297 17,0 306 17,6 282 16,2 239 13,1 

Vattenburen Waterborne 271 15,5 259 14,9 251 14,4 260 14,2 

Enbart olja Oil only 62 3,6 56 3,3 50 2,9 28 1,5 

El och olja Electricity and oil 49 2,8 27 1,5 27 1,6 19 1,0 

Biobränsle och el Biofuel and electricity 412 23,6 340 19,6 345 19,8 395 21,6 

Enbart biobränsle Biofuel only 165 9,4 235 13,5 240 13,7 214 11,7 

Berg/jord/sjövärmepump och el 

Geothermal/water source heating pumps and 

electricity 38 2,2 24 1,4 32 1,9 49 2,7 

Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle 

Geothermal/water source heating pumps and 

biofuel 28 1,6 36 2,1 42 2,4 71 3,9 

Berg/jord/sjövärmepump 

Geothermal/water source heating pumps 120 6,9 200 11,5 172 9,9 172 9,4 

Fjärrvärme District heating 165 9,4 158 9,1 201 11,5 212 11,6 

Annat Other 143 8,2 94 5,4 101 5,8 169 9,3 

Samtliga Total 1 750 100,0 1 735 100,0 1 743 100,0 1 826 100,0 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0112): Energistatistik för småhus 

(fr.o.m. 2007) och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 

7.14 

Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och 

varmvatten i bostäder och lokaler, TWh 

Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings 

and non-residential buildings, TWh 

Uppvärmningssätt Method of heating 

Byggnadssektor Building sector 

År Year 

2005 2006 2007 2008 2009 

Olja Oil 9 6 5 3 3 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 

One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 5 3 3 2 2 

Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 1 1 1 1 0 

Lokaler Non-residential buildings 2 2 1 1 1 

Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 43 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 5 4 5 5 

Flerbostadshus 23 22 23 22 22 

Lokaler 16 15 15 15 16 

Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 21 21 18 17 18 



Lokaler 4 4 3 3 2 

Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 12 11 12 12 14 



Lokaler 0 1 1 1 1 

Gas Gas 1 1 1 1 1 



Lokaler 1 0 0 0 0 

Totalt Total 85 81 78 75 79 



Lokaler 22 21 21 19 20 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0112): Energistatistik för småhus 

(fr.o.m. 2007) och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 



7.15 

Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad 

bytesvolym 

Change of electricity supplier and estimated volume 

2006 2007 2008 2009 2010 

Antal byten Number of changes 

Hushåll/privatpersoner Households/persons 341 249 422 321 397 368 520 276 427 608 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 

Customers excl. households/persons 59 728 74 957 52 974 74 612 63 729 

Summa Total 400 977 497 278 450 342 594 888 491 337 

Bytesvolym, GWh Volume changed 

Hushåll/privatpersoner 3 400 3 634 3 257 4 706 4 483 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 9 044 8 795 9 211 8 460 9 048 

Summa 12 444 12 429 12 468 13 166 13 531 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0108) Statistikdatabasen: Energi. 


Boende, byggande 

och bebyggelse 

Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2012 

8 – Boende, byggande 

och bebyggelse 


Sida 

Page 

8.1 Bostadsbeståndet och dess 

förändringar .................................................. 161 

Housing stock 

8.2 Boende, byggande och bebyggelse .... 163 


8.3 Lägenheter i färdigställda hus 

1950–2010 ..................................................... 165 

Dwellings in completed buildings 

8.4 Lägenheter i färdigställda hus, andel 

i flerbostadshus 1950–2010 ........................ 165 

Dwellings in completed buildings, 

percentage in multi-dwelling buildings 

8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök 

i färdigställda hus 1950–2010 ..................... 165 

Percentage 1 room and kitchen dwellings in 

completed buildings 

8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus 

och småhus ........................................... 166 

Housing stock by type of building and 

number of dwellings 

8.7 Lägenheter i färdigställda hus efter 

ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp 

m.m. ........................................................ 167 

Dwellings in completed buildings by 

ownership, tenure, size of dwelling, etc. 

Sida 

Page 

8.8 Byggnads- och produktionskostnader 

för bostadshus ....................................... 168 

Building and construction costs for 

residential buildings 

8.9 Förändring i månadshyra per lägenhet 

efter region och lägenhetstyp, 

procent .......................................................... 169 

Change in rent per dwelling by region and 

size of dwelling, percent 

8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per 

m 2 efter lägenhetstyp, kronor ...................... 169 

Average annual rent and rent per square 

meter, by type of dwelling, SEK 

8.11 Lägenheter i flerbostadshus samt 

därav antal outhyrda resp. till uthyrning 

lediga lägenheter den 1 september 2009 ... 170 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of 

which were vacant on 1 September 



8.1 

Bostadsbeståndet och dess förändringar 

Housing stock 

Den 31 december 2010 fanns det cirka 4,5 miljoner lägenheter i Sverige, 

nära 2 miljoner i småhus och drygt 2,5 miljoner i flerbostadshus. Under 

2010 ombildades omkring 21 000 hyresrätter till bostadsrätter, och 

majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län. 

Boende, byggande och bebyggelse 

Från och med 2010 tas bostadsbeståndet fram 

med en ny metod. Antal lägenheter hämtas från 

fastighetstaxeringsregistret (FTR) per 1 januari 

2010. Därefter uppdateras dessa uppgifter med 

färdigställda nybyggda bostäder i småhus och 

flerbostadshus. Uppdateringar görs också med 

nettotillskottet från färdigställda ombyggnader, 

påbörjade rivningar och upplåtelseforms- och 

ägarkategoriförändringar i flerbostadshus. Den 

31 december har vi fått ett kalkylerat bostadsbestånd 

för år 2010. Den nya metoden betyder 

att vi får betydligt bättre kvalitet och aktualitet 

jämfört med den metod som användes för åren 

1991–2009. 

Förbättrad redovisning av småhus 

Till skillnad från den tidigare beräkningsmodellen, 

tar den här metoden hänsyn till 

rivningar och förändringar av upplåtelseform 

som har skett i småhus sedan 1990. Hänsyn har 

också tagits till omvandlingar av småhus från 

fritidshus till permanentboende och tvärtom. 

I beräkningarna för gruppen småhus har 

småhus för fritidsändamål uteslutits, vilket 

betyder att endast småhus med folkbokförd 

befolkning ingår. 

För flerbostadshus ingår alla lägenheter som 

är belägna på taxeringsenheter taxerade som 

flerbostadshus. Bostadslägenheter belägna på 

andra taxeringsenheter ingår inte. Detta innebär 

att t.ex. vissa vårdbostäder inte ingår i bostadsbeståndet 

2010. 

Flest lägenhetsombildningar i Stockholm 

Genom nybyggnad, ombyggnad och ombildning 

tillkom det 26 080 nya bostadsrätter i 

flerbostadshus under 2010. Hyresrätterna 

minskade med 14 280 lägenheter, vilket främst 

beror på det stora antalet ombildade lägenheter 

under året. 

Nettotillskottet av antalet lägenheter som 

ombildades till bostadsrätter var 20 610 stycken. 

Av de ombildade lägenheterna ligger majoriteten, 

69 procent, i Stockholms län. 

Av Sveriges drygt 2,5 miljoner lägenheter i 

flerbostadshus finns det: 

• 1 591 893 hyresrätter 

• 919 137 bostadsrätter 

• 99 ägarlägenheter. 

Förändringen av antalet bostadsrätter 1 och 

hyresrätter 1 1990–2010. Flerbostadshus 

1) Fr.o.m. 2010 beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten. 

Diagrammet är omräknat enligt 2010 års definition. 

Sedan 1990 har antalet bostadsrätter i flerbostadshus 

ökat med 49 procent medan antalet 

hyresrätter ökat med 2 procent. 

De allmännyttiga bostadsföretagen äger cirka 

48 procent (761 714 lägenheter) av landets hyresrätter 

i flerbostadshus. 

På 70-talet byggdes många småhus 

Av det totala svenska småhusbeståndet byggdes 

många småhus på 1970-talet. Under perioden 

1971–1980 byggdes 21 procent av det totala 

småhusbeståndet. 

När det gäller flerbostadshus byggdes 41 procent 

under perioden 1951–1970 med störst andel 

under perioden 1961–1970 då 25 procent byggdes. 



Bostadsbeståndet och dess förändringar 

År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341 

1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028 

1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462 

1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007 

1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719 

1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921 

1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397 

1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401 

1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476 

2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644 

2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538 

2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180 

2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308 

2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541 

2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059 

2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903 

2007 21 849 2 439 659 12 020 2 030 113 33 869 4 469 772 

2008 21 246 2 460 905 12 023 2 042 136 33 269 4 503 041 

2009 15 264 2 476 169 8 320 2 050 456 23 584 4 526 625 

2010 1 11 885 2 511 129 8 824 1 997 244 20 709 4 508 373 

1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på fastighetstaxeringsregistret (FTR) per 2010-01-01. Dessa uppgifter uppdateras sedan med 

förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2010 och ett bostadsbestånd per 2010-12-31 

erhålls. Det är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. För åren 1990–2009 baserade sig uppgifterna på Folkoch 

bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och 

ombildningar av bostäder. Den nya metoden innebär en förändring av lägenhetsantalet i bostadsbeståndet 2010. 

Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104). 



8.2 



Under 2010 blev 19 500 lägenheter färdiga i nybyggda hus. Det är en 

minskning med 15 procent mot året före. År 2011 var den genomsnittliga 

hyran för 3 rum och kök 5 800 kronor i månaden. Hyrorna per kvadratmeter 

har i fasta priser stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och 2010. 


Lägenheter i flerbostadshus dominerar 

År 2010 färdigställdes 19 500 lägenheter i nybyggda 

hus. Det är en minskning med 15 procent 

om man ser till året innan. Detta kan jämföras 

med det så kallade miljonprogrammet 

(1965–1974), då en miljon nya lägenheter byggdes. 

Toppnoteringen om 110 000 lägenheter var 

år 1970. 

Av de färdigställda lägenheterna år 2010 var 55 

procent i flerbostadshus. Detta kan jämföras 

med perioden 1974–1984 då övervägande delen 

av de färdigställda lägenheterna var i småhus. 

År 1978 var exempelvis tre av fyra i småhus. 

125 nybyggda studentlägenheter 

Under 2010 byggdes 125 studentlägenheter, 

vilket är en stor minskning jämfört med året 

innan då 1 172 studentlägenheter färdigställdes. 

Även byggandet av andra typer av små 

lägenheter minskar. Nybyggnad av enrumslägenheter 

var sammantaget på den lägsta 

nivån på 22 år. Totalt färdigställdes 2 045 enrumslägenheter 

med eller utan kök/kokvrå. 

En kraftig minskning av nybyggda små hyresrätter 

i flerbostadshus skedde i början av 90- 

talet, varefter denna fortsatt låga nivå har hållit i 

sig. Under 2010 färdigställdes 3 444 en- och tvårumslägenheter 

som upplåts med hyresrätt. Det 

motsvarar 64 procent av det totala antalet färdigställda 

hyreslägenheter. Det kan jämföras 

med perioden 1995–2002, då drygt fyra av fem 

nybyggda hyreslägenheter var en- eller tvårumslägenheter. 

Nettotillskott av lägenheter 1990–2010 enligt 

beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom 

ombyggnad) – (avgångna genom ombyggnad + 

rivna) 

Ombyggda lokaler gav fler lägenheter 

Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda 

flerbostadshus har varierat en hel del över åren 

(bland annat beroende på ändringar i det statliga 

stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes 

48 100 sådana lägenheter. Året därpå sjönk siffran 

till 18 800. Under 2010 blev det ett nettotillskott 

på 1 734 lägenheter vad gäller färdigställda 

ombyggnader i flerbostadshus, vilket 

var en ökning med 33 procent jämfört med året 

innan. Tillskottet uppstod främst genom att lokaler 

byggts om till bostadslägenheter (1 381 st). 

Uthyrningssvårigheter bakom rivningar 

Under 2010 revs 495 lägenheter i flerbostadshus. 

Antalet rivningar är nu på samma låga 

nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet. 

Av de rivna lägenheterna år 2010 jämnades 79 

procent med marken på grund av att de var 

svåra att hyra ut. 

Allt färre outhyrda lägenheter 

Antalet lediga lägenheter har varierat stort över 

tiden. Den högsta noteringen gjordes 1998 då 

närmare 73 000 lägenheter stod tomma, varav 

drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning. 

Den första september 2009 stod cirka 34 000 

(2,3 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av 

dessa var 25 000 (1,7 procent) lediga för omedelbar 

uthyrning. 

Till uthyrning lediga lägenheter i 

flerbostadshus 1990–2009 



Drygt 5 800 kronor i månaden för en 3:a 

Den genomsnittliga nya månadshyran för 2011 

var 5 781 kronor. Det motsvarade en höjning på 

2,4 procent jämfört med 2010. 

Genomsnittlig ny månadshyra 2011 i 

lägenheter upplåtna med hyresrätt 

Sedan hyresundersökningarna startade år 1969 

har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. 

Därför kan hyresförändringar under mätperioden 

för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara 

lägenheter belysas för perioden ifråga. 

Ju nyare bostad desto dyrare 

Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök 

var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg 

än i de övriga kommunerna, vilket framgår av 

tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare 

lägenheten är, dock med undantag för äldre 

lägenheter i storstadsregionerna och i större 

kommuner. 

Genomsnittlig ny månadshyra 2011 för en 

lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner 

och värdeår 

Månadshyran 2011 varierade från 3 519 kronor 

för 1 rum och kök till 8 939 kronor för 5 eller fler 

rum och kök. 

År 2010 var årshyran per kvadratmeter 912 

kronor. För 1 rum och kök var motsvarande 

hyra 995 kr/m 2 , och för 3 rum och kök 869 

kr/m 2 . 

Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter 

upplåtna med hyresrätt 1985–2010 

Värdeår 1 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Övriga 

större 

kommuner 

Övriga 

kommuner 

–1940 7 124 6 883 6 239 4 815 

1941–1950 6 138 5 474 5 719 4 900 

1951–1960 5 900 5 479 5 483 4 884 

1961–1970 6 177 5 544 5 500 5 182 

1971–1980 5 998 5 683 5 580 5 169 

1981–1985 6 620 6 225 6 251 5 333 

1986–1990 6 970 6 626 6 418 5 691 

1991–1995 7 879 6 872 6 598 6 060 

1991– 8 533 7 137 7 106 6 274 

Totalt 6 356 5 886 5 829 5 349 

1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större 

om- eller tillbyggnationer har gjorts. 

Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser 

stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och 

2010. Realt skedde den största ökningen under 

åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och 

subventionsförändringar. År 1991 var den 

enskilt största höjningen på nära 30 procent. 

Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104); 

Nybyggnad (www.scb.se/BO0101); Ombyggnad 

(www.scb.se/BO0102); Outhyrda (www.scb.se/BO0303) 

och Hyror (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: 

Boende, byggande och bebyggelse. 



8.3 

Lägenheter i färdigställda hus 1950–2010 

Dwellings in completed buildings 


Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen 

på bostadsbyggandet i Sverige 

under perioden 1965–1974. Målet var att 

under perioden bygga en miljon lägenheter, 

detta för att lösa den akuta bostadskris som 

rådde i slutet av 1950-talet och början av 

1960-talet. 

Miljonprogrammets mål om en miljon 

färdigställda lägenheter nåddes med lite 

råge – det blev nämligen 1 006 000 nya 

lägenheter. Bland annat färdigställdes hela 

110 000 lägenheter under år 1970. 

Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik 

(www.scb.se/BO0101). 

8.4 

Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950–2010 

Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 

Fram till och med Miljonprogrammet fanns 

de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. 

I början av 1950-talet var hela 80 procent 

av de nya lägenheterna i flerbostadshus. 

Efter Miljonprogrammet svängde byggandet 

över till mer småhus. 

Åren 1977 och 1978 var fördelningen 

mellan flerbostadshus och småhus nästan 

den omvända, då fanns nämligen 75 procent 

av de nya lägenheterna i småhus. 

Därefter svängde det åter och andelen 

lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt 

fram till 1994 då förhållandet återigen var 

det ombytta – 75 procent i flerbostadshus 

och 25 procent i småhus. 

8.5 



Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950–2010 

Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 

En 1:a med kök är nog många ungdomars 

dröm om en första egen lägenhet. Men hur 

är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna 

hoppfulla eller missmodiga? 

Diagrammet visar att av de lägenheter 

som färdigställdes i mitten av 1950-talet 

var 8 procent om ett rum och kök. Åren 

1977–1979 och 1998–2002 var andelen 

”ettor” runt 2 procent av totala antalet 

färdigställda lägenheter. I dag ligger den 

på 5,6 procent. 





8.6 

Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus 

Housing stock by type of building and number of dwellings 

Antal lägenheter 1 Number of 

dwellings 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Hela riket Sweden 4 379 541 4 404 059 4 435 903 4 469 772 4 503 041 4 526 625 4 508 373 

Flerbostadshus 

Multi-dwelling buildings 2 382 469 2 396 962 2 417 810 2 439 659 2 460 905 2 476 169 2 511 129 

Småhus 

One- or two-dwelling buildings 1 997 072 2 007 097 2 018 093 2 030 113 2 042 136 2 050 456 1 997 244 

Storstadsområden 

Metropolitan areas 1 588 314 1 601 833 1 619 372 1 638 256 1 656 583 1 669 953 1 695 727 

Flerbostadshus 1 081 735 1 090 432 1 103 612 1 117 156 1 130 196 1 140 433 1 157 227 

Småhus 506 579 511 401 515 760 521 100 526 387 529 520 538 500 

Stor-Stockholm 

Greater Stockholm 896 706 903 687 913 222 923 940 934 901 944 020 961 732 

Flerbostadshus 656 181 661 277 668 904 677 579 685 859 693 571 698 895 

Småhus 240 525 242 410 244 318 246 361 249 042 250 449 262 837 

Stor-Göteborg Greater Göteborg 406 171 409 731 413 794 417 487 421 951 424 357 428 472 


Småhus 157 129 159 070 160 580 162 233 163 635 164 497 162 691 

Stor-Malmö Greater Malmö 285 437 288 415 292 356 296 829 299 731 301 576 305 523 


Småhus 108 925 109 921 110 862 112 506 113 710 114 574 112 972 

Övriga riket 

Other parts of the country 2 791 227 2 802 226 2 816 531 2 831 516 2 846 458 2 856 672 2 812 646 

Flerbostadshus 1 300 734 1 306 530 1 314 198 1 322 503 1 330 709 1 335 736 1 353 902 

Småhus 1 490 493 1 495 696 1 502 333 1 509 013 1 515 749 1 520 936 1 458 744 

1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på fastighetstaxeringsregistret (FTR). För 2010 har FTR 2010-01-01 använts. Dessa uppgifter 

uppdateras sedan med förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2010 och ett 

bostadsbestånd per 2010-12-31 erhålls. För åren 2004–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och 

till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För åren 2004–2009 kan vissa 

kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från 

permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats 2004–2009. Rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB. 


Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104). 



8.7 


Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, 

lägenhetstyp m.m. 

Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, 

etc. 

Lägenhetstyp m.m. 

Type of ownership etc. 

2007 2008 2009 2010 

Hela 

riket 

Sweden 

Hela 

riket 

Hela 

riket 

Hela 

riket 

Därav 

storstadsområden 

1 

Varav 

Of which 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Stor- 

Malmö 

Riket i 

övrigt 

Other 

parts of 

the 

country 

Samtliga lägenheter All dwellings 30 527 32 021 22 821 19 500 10 785 6 443 2 814 1 528 8 715 

Därav i småhus 2 

Of which in one- or two-dwelling 

buildings 12 083 12 072 8 374 8 875 3 495 1 738 1 052 669 5 416 

Ägare Type of ownership 

Staten, landsting, kommuner 

State and local authorities 371 424 489 325 56 – 38 18 269 

Därav småhus – – 1 – – – – – – 

Allmännyttiga bostadsföretag 

Semi-public housing companies 5 021 3 650 3 359 2 516 1 368 868 192 308 1 148 

Därav småhus 172 248 57 147 67 – 40 27 80 

Kooperativa bostadsföretag 

Housing co-operatives 10 672 10 782 8 275 5 777 4 421 3 256 761 404 1 356 

Därav småhus 895 659 326 426 291 194 70 27 135 

Övriga enskilda ägare 

Private bodies, private persons 14 463 17 165 10 698 10 882 4 940 2 319 1 823 798 5 942 

Därav småhus 11 016 11 165 7 990 8 302 3 101 1 544 942 615 5 201 

Upplåtelseform Tenure 

Äganderätt 

Owner-occupied dwelling 10 823 11 033 7 840 8 239 3 120 1 529 990 601 5 119 

Därav småhus 10 823 11 033 7 834 8 154 3 070 1 529 940 601 5 084 

Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 10 468 10 707 8 049 5 561 4 290 3 125 761 404 1 271 

Därav småhus 889 648 326 410 291 194 70 27 119 

Hyresrätt Rented dwelling 9 236 10 281 6 932 5 700 3 375 1 789 1 063 523 2 325 

Därav småhus 371 391 214 311 98 15 42 41 213 

Lägenhetstyp Size of dwelling 

Rum utan kök 

Room(s) without kitchen 1 609 1 848 1 433 1 042 318 266 27 25 724 

Därav i småhus 22 12 8 21 2 2 - - 19 

1 rum och kök 1 room and kitchen 1 244 1 681 985 1 088 849 337 475 37 239 

Därav i småhus 25 17 5 11 5 4 1 - 6 

2 rum och kök 5 888 6 300 4 337 3 337 2 339 1 520 529 290 998 

Därav i småhus 168 232 199 212 48 25 16 7 164 

3 rum och kök 7 555 7 743 5 760 4 246 2 590 1 551 563 476 1 656 

Därav i småhus 1 194 1 194 849 932 284 120 100 64 648 

4 rum och kök 6 002 5 871 4 332 3 743 2 020 1 347 445 228 1 723 

Därav i småhus 2 877 2 673 1 765 1 889 631 315 184 132 1 258 

5 rum och kök 4 369 4 427 2 866 2 893 1 413 638 504 271 1 480 

Därav i småhus 3 972 3 855 2 472 2 672 1 243 498 480 265 1 429 

6 och flera rum och kök 

6 and more rooms and kitchen 3 860 4 151 3 108 3 151 1 256 784 271 201 1 895 

Därav i småhus 3 825 4 089 3 076 3 138 1 246 774 271 201 1 892 

1) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater 

Göteborg and Greater Malmö. 

2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/BO0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och 

bebyggelse. 



8.8 

Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus 

Building and construction costs for residential buildings 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 

Antal objekt 

Number of 

projects 

Antal lägenheter 

Number of 

dwellings 

Bostadsarea, m 2 

Useful floor space 

of dwelling 

Byggnadskostnad 1 

Building cost 

Lägenhetsarea, 

kr/m 2 

Useful floor space, 

SEK/m 2 

Produktionskostnad 1 

Production cost 

Lägenhetsarea, 

Kr/lgh 2 

kr/m 2 SEK/dwelling 

1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200 

1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200 

1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700 

1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600 

1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100 

2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700 

2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300 

2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500 

2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800 

2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600 

2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100 

2006 341 15 373 75,2 20 471 24 058 1 810 000 

2007 321 16 423 77,1 23 393 28 183 2 172 500 

2008 189 9 043 75,3 24 648 30 709 2 310 900 

2009 150 6 963 73,6 25 020 30 067 2 211 800 

År 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- or two-dwelling buildings 

Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m 2 Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 

Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 

1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000 

1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300 

1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400 

1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800 

1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900 

2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700 

2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000 

2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800 

2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400 

2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000 

2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600 

2006 388 3 292 124,3 16 817 20 484 2 546 600 

2007 434 3 657 129,6 18 390 22 985 2 979 000 

2008 463 2 456 129,6 19 653 25 107 3 253 200 

2009 328 1 994 121,9 19 508 24 745 3 017 600 

1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 

2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. 


bebyggelse. 



8.9 

Undersökningsår 

Survey year 

Region 


Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och 

lägenhetstyp, procent 

Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

2007–2008 

Stor-Stockholm Greater Stockholm 2,5 2,5 2,6 2,7 2,5 2,6 

Stor-Göteborg Greater Göteborg 1,7 1,6 1,6 1,6 1,8 1,6 

Övriga större kommuner 

Other larger municipalities 3,6 3,6 3,5 3,6 3,5 3,6 

Övriga mindre kommuner 

Other smaller municipalities 2,7 2,6 2,4 2,3 2,2 2,5 

Riket Sweden 2,8 2,7 2,7 2,7 2,6 2,7 

2008–2009 

Stor-Stockholm 3,2 3,3 3,4 3,2 3,3 3,3 

Stor-Göteborg 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9 

Övriga större kommuner 3,4 3,4 3,3 3,4 3,6 3,4 

Övriga mindre kommuner 3,2 3,3 3,3 3,2 3,5 3,3 

Riket 3,2 3,3 3,3 3,2 3,4 3,3 

2009–2010 


Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2 



Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1,6 

2010-2011 


Stor-Göteborg 2,0 2,0 1,9 1,9 2,1 2,0 



Riket 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 

8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp, kronor 

Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK 

Undersökningsår 

Survey year 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

Hyra Rent 

2003 34 677 46 838 57 520 71 159 89 480 51 351 

2004 35 766 48 270 59 251 73 217 91 352 52 864 

2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242 

2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701 

2007 37 813 51 082 62 208 76 708 95 993 55 749 

2008 39 049 52 640 64 071 79 158 99 217 57 527 

2009 40 469 54 438 66 484 81 634 102 886 59 618 

2010 41 077 55 461 67 598 83 125 104 406 60 688 

Hyra per m 2 Rent per sq. m. 

2003 840 779 739 725 707 774 

2004 865 803 761 746 723 798 

2005 889 824 780 764 747 818 

2006 898 833 784 769 751 826 

2007 915 849 800 784 764 842 

2008 944 875 825 809 790 867 

2009 978 907 857 836 821 898 

2010 995 922 869 850 831 912 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 



8.11 

Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. 

till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2009 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant 

on 1 September 

Ägarkategori 

Type of ownership 

Antal bostadslägenheter 

i flerbostadshus 

totalt 

Number of dwellings 

in multi-dwelling 

buildings 

Antal outhyrda 

lägenheter 

Vacant dwellings 

Därav till uthyrning lediga lägenheter 

Of which dwellings vacant for renting 

Antal 

Number 

% 

Kommunala Public housing 1 763 744 14 035 10 165 1,3 

Stor-Stockholm 171 140 . . 393 0,2 

Stor-Göteborg 93 608 . . 146 0,2 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 197 335 . . 1 051 0,5 

Kommuner med mindre än 75 000 inv. 301 661 . . 8 575 2,8 

Privatägda Private bodies 717 099 19 902 14 786 2,1 

Stor-Stockholm 154 260 . . 1 035 0,7 

Stor-Göteborg 73 662 . . 241 0,3 



Samtliga All 1 480 843 33 937 24 951 1,7 

Stor-Stockholm 325 400 . . 1 428 0,4 

Stor-Göteborg 167 270 . . 387 0,2 



1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 



bebyggelse. 


Handel med varor 

och tjänster 

Trade in goods and services

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2012 

9 – Handel med varor 

och tjänster 


Sida 

Page 

9.1 Handel med varor och tjänster ............. 173 


9.2 Livsmedelsförsäljningen inom 

detaljhandeln ................................................ 174 

Food sales within retail trade 

9.3 Bytesbalans, netto, miljarder kronor 

1995–2010 ..................................................... 176 

Current account balance, net, SEK bn 

9.4 Export och import: de fem värdemässigt 

största marknaderna 2010 ............ 176 

Exports and imports: the largest countries 

of destination resp. consignment 

9.5 Export, import och handelsnetto, 

varor, miljarder kronor, löpande priser, 

trend januari 1990 – juni 2011 ..................... 176 

Exports, imports and net trade in goods, 

SEK bn, current prices 

9.6 Detaljhandelns försäljning, egentlig 

detaljhandel, Systembolaget och apoteken 

exkluderade 1956–2010 ........................ 177 

Retail trade sales, excluding alcoholic 

beverages and pharmaceuticals 

9.7 Sveriges betalningsbalans, netto, 

miljarder kronor ............................................ 178 

Balance of payments, net, SEK bn 

9.8 Total export (fob) och import (cif) i 

löpande priser .............................................. 179 

Total exports and imports, current prices 

9.9 Import från avsändningsland efter 

varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2010, 

miljoner kronor ............................................. 180 

Imports by country of consignment and 

commodity, SITC, Rev. 4, SEK million 

9.10 Import från EU-länder och övriga 

länder efter importvärdets storlek, 


Imports by country of consignment and size 

of trade value, SEK million 

Sida 

Page 

9.11 Export efter handelspartner och 

varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2010, 


Exports by country of destination and 

commodity, SITC, Rev. 4, SEK million 

9.12 Export till EU-länder och övriga 

länder efter exportvärdets storlek, 


Exports by country of destination and 

size of trade value, SEK million 

9.13 Detaljhandel, hotell och restauranger 

2010, antal arbetsställen och 

omsättning, miljoner kronor ........................ 184 

Retail trade, hotels and restaurants, 

establishments and turnover, SEK million 

9.14 Dagligvaruhandelns omsättning i 

löpande priser samt antal butiker, 


Retail trade annual turnover at current 

prices and number of shops in the grocery 

trade, SEK million 

9.15 Försäljning av alkoholdrycker 

(exkl. öl klass II), miljoner kronor ................ 185 

Retail trade of alcoholic beverages 

(excl. beer), SEK million 

9.16 Försäljning av alkoholdrycker, 

detaljhandelsställen och serveringstillstånd 

den 31 december ........................... 186 

Alcoholic beverages, retail trade and 

restaurants 

9.17 Försäljning av alkoholdrycker 

per invånare .................................................. 186 

Alcoholic beverages, sales per inhabitant 



9.1 

Handel med varor och tjänster 


År 2010 var ett år av stark återhämtning för svensk utrikeshandel. Efter ett 

mycket svagt 2009 ökade både exporten och importen kraftigt under 2010. Varor 

för 1 136 miljarder kronor exporterades, vilket är en ökning med 14 procent 

jämfört med 2009. Samtidigt steg varuimporten med 17 procent och uppgick till 

1 067 miljarder kronor. Skillnaden mellan export och import – handelsnettot – 

var därmed 69 miljarder kronor. 


Region Förändring (%) 2009/2010 

Export Import 

Totalt 14 17 

EU-27 12 15 

Övriga Europa 10 27 

Afrika 14 -41 

Amerika 31 3 

Asien 15 29 

Ökad export av vägfordon och mineralvaror 

Exporten av verkstadsvaror ökade med 16 procent 

under 2010. Inom detta varuområde steg 

vägfordon med 31 procent. Samtidigt ökade 

exporten av mineralvaror med 38 procent och 

skogsvaror med 5 procent. Kemivaror ökade med 

4 procent och exporten av energivaror steg med 

31 procent. Av övriga varor ökade livsmedel 

med 9 procent. 

Importen av personbilar ökade 38 procent 

Importen av verkstadsvaror ökade med 20 procent 

under 2010. Inom detta varuområde steg 

vägfordon och dess undergrupp personbilar 

med 36 respektive 38 procent. Mineralvaror steg 

med 32 procent. Energivaror steg med 36 procent 

och av övriga varor ökade livsmedel med 3 procent. 

2010 – svag utveckling för dagligvaruhandeln 

Detaljhandeln visade en tillväxt på 3,3 procent 

under 2010 mätt i volym med antalet arbetsdagar 

i beaktande. Det är något bättre än den 

genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren 

(2,9 procent), men något sämre än motsvarande 

utveckling de senaste tio åren (4,4 procent). 

Dagligvaruhandeln visade en utveckling på 0,5 

procent under 2010 medan sällanköpsvaruhandeln 

visade på en ökning på 5,6 procent. I 

löpande priser har utvecklingen varit 3,7 procent 

för detaljhandeln, där dagligvaruhandeln 

stått för en utveckling på 2,1 procent och sällanköpsvaruhandeln 

på 5,0 procent. De branscher 

som ökat mest vad gäller volymutveckling 

under 2010 är elektronikhandeln och skohandeln 

med 23 respektive 7 procent. Guldsmedshandeln 

är däremot den bransch som haft 

sämst volymutveckling (-7,8 procent). 

I löpande priser har däremot elektronikhandeln 

ökat med 7 procent och skohandeln med 

8 procent. Förutom dessa branscher har guldsmedshandeln 

och klädhandeln gått starkt, och 

har i löpande priser ökat med 7 procent. De 

branscher som har haft sämst utveckling under 

2010, mätt i löpande priser, är heminredning 

(-1 procent), apotekshandeln (0 procent) och 

bok- och pappershandeln (1 procent). 

Utvecklingen av den totala detaljhandeln har 

varierat under året. Fram till augusti var utvecklingen 

stark, men från september tog den en 

vändning. Sedan dess har den svaga trenden för 

detaljhandeln fortsatt in i 2011. December, den 

viktiga julhandelsmånaden, visade en utveckling 

på 2,7 procent mätt i volym med antalet 

arbetsdagar i beaktande, jämfört med december 

2009. 

Omsättning inom detaljhandeln 2010. Förändring i procent jämfört med samma månad år 2009 

Källa: SCB Utrikeshandel, export och import av varor (www.scb.se/HA0201); SCB och Handelns Utredningsinstitut (www.hui.se). 



9.2 

Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln 

Food sales within retail trade 

Under 2010 var den totala försäljningen av livsmedel och drycker 221 miljarder 

kronor. Det är en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2009, vilket 

motsvarar 1,8 procent. Uppgången beror både på att volymen sålda livsmedel 

och drycker ökade, samt att priserna på dessa steg. 

År 2010 ökade försäljningen av livsmedel (exkl. 

drycker) med 1,6 procent och försäljningen av 

alkoholfria drycker ökade med 3,3 procent. 

Sedan år 2000 har livsmedel ökat försäljningen 

med 42 procent medan alkoholfria drycker har 

ökat med 46 procent. 

Prisindex för livsmedel och drycker inom 

handeln i procent, år 2000 = 100 

Varugrupp 2005 2010 

Livsmedel 106,7 122,4 

Bröd och övriga 

spannmålsprodukter 103,1 120,1 

Kött 106,5 121,0 

Fisk 118,7 134,0 

Mjölk, ost och ägg 108,6 124,6 

Oljor och fetter 102,2 115,1 

Frukt 117,1 147,8 

Grönsaker 106,4 123,9 

Socker, sylt, honung, 

choklad och konfektyr 102,2 113,6 

Övriga livsmedel 100,1 110,6 

Alkoholfria drycker 95,6 108,0 

Kaffe, te och chokladdrycker 85,8 106,3 

Mineralvatten, läskedrycker, 

fruktoch grönsaksjuicer 101,0 108,6 

Alkoholhaltiga drycker 99,8 105,5 

Spritdrycker 102,4 104,6 

Vin inkl. cider 98,8 103,5 

Öl 99,2 109,9 

Summa livsmedel och drycker 104,7 118,2 

Försäljning av livsmedel och drycker inom handeln i löpande priser och 2000 års priser, mnkr 

Varugrupp Löpande priser Fasta priser (2000 års priser) 

2000 2005 2010 2000 2005 2010 

Livsmedel 112 418 136 137 168 955 112 418 127 556 138 019 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 19 138 22 307 28 618 19 138 21 627 23 831 

Kött 19 862 27 232 33 955 19 862 25 570 28 070 

Fisk 7 352 8 698 10 296 7 352 7 327 7 684 

Mjölk, ost och ägg 19 839 23 668 30 724 19 839 21 799 24 664 

Oljor och fetter 3 662 3 900 4 754 3 662 3 817 4 131 

Frukt 8 157 11 070 12 652 8 157 9 455 8 559 

Grönsaker 13 218 15 190 18 461 13 218 14 272 14 899 

Socker, sylt, honung, choklad och 

konfektyr 15 224 17 819 20 650 15 224 17 440 18 183 

Övriga livsmedel 5 965 6 253 8 845 5 965 6 249 7 997 

Alkoholfria drycker 12 696 14 456 19 108 12 696 15 127 17 700 

Kaffe, te o. chokladdrycker 4 501 4 629 5 405 4 501 5 393 5 084 

Mineralvatten, läskedrycker, fruktoch 

grönsaksjuicer 8 195 9 827 13 703 8 195 9 734 12 617 

Alkoholhaltiga drycker 24 709 25 993 33 094 24 709 26 053 31 383 

Spritdrycker 7 285 6 372 7 013 7 285 6 223 6 707 

Vin inkl. cider 10 113 12 229 16 822 10 113 12 379 16 248 

Öl 7 312 7 391 9 259 7 312 7 450 8 428 

Summa livsmedel och drycker 149 823 176 586 221 157 149 823 168 736 187 103 




vilket är en minskning med 2 kronor per vecka 

från 2009. Bananer är den frukt som säljs mest, 

vilket genomsnittsvensken köpte för 240 kronor 

under 2010. 

Jämförelsevis äter den genomsnittlige 

svensken mindre frukt än godis. År 2010 köpte 

vi godis för 1 571 kronor per år, vilket är en 

ökning med cirka 50 öre per vecka från 2009. 

Försäljning av alkoholhaltiga drycker ökar 

År 2010 var försäljningen av alkoholhaltiga 

drycker 33 miljarder kronor. Det är en ökning 

med 2,2 procent jämfört med 2009. Priserna för 

alkoholhaltiga drycker har stigit med 1,2 procent 

mellan 2009 och 2010. 

Vinförsäljningen fortsätter att öka och årets 

försäljning uppgår till 16,8 miljarder kronor. 

Den främsta förklaringen är den stora volymförändringen, 

vilken uppgår till hela 60,1 procent 

sedan år 2000. Priset har däremot under 

samma period endast ökat med 3,5 procent. 

Eftersom en betydande del av alkoholen köps 

utanför Systembolaget (gränshandel samt illegal 

handel) visar dessa uppgifter inte den faktiska 

konsumtionen av alkohol i Sverige. 

Försäljning av livsmedel och drycker per capita 

inom handeln 2010, belopp i kronor 

Ökad försäljning av ekologiska livsmedel 

Försäljningen av ekologiska varor var år 2010 

4,1 procent av den totala försäljningen av livsmedel 

och alkoholfria drycker. Det är 0,1 procentenheter 

högre än 2009, vilket också motsvarar 

en ökning med 6 procent. 

Den ekologiska försäljningen är som störst 

inom varugruppen kaffe, te och chokladdryck. Av 

den totala försäljningen av dessa varor var 7,8 

procent ekologiska produkter. Försäljningen av 

mejerivaror är den näst största varugruppen och 

var 7,4 procent av den totala försäljning av 

dessa produkter. Den varugrupp som har minst 

andel ekologisk försäljning är kött (1,4 procent). 

Försäljning av frukt minskar 

År 2010 såldes frukt för 12,7 miljarder kronor. 

Jämfört med året innan har fruktförsäljningen 

minskat med 6 procent. Nedgången beror på att 

priset sjönk med cirka 1 procent och att 

butikerna sålde 5 procent mindre frukt. 

Den genomsnittlige svensken äter färsk frukt 

för 998 kronor per år. Det innebär att varje 

svensk köper färsk frukt för 19 kronor per vecka, 

Varugrupp 

Försäljning per capita 

Hela året Per vecka 

Livsmedel 17 944 345 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 

3 039 58 

Kött 3 606 69 

Fisk 1 094 21 

Mjölk, ost och ägg 3 263 63 

Oljor och fetter 505 10 

Frukt 1 344 26 

Grönsaker 1 961 38 

Godis 1 571 30 

Socker, sylt, honung 622 12 

Övriga livsmedel 939 18 

Alkoholfria drycker 2 029 39 

Kaffe, te och chokladdrycker 

574 11 

Läsk, vatten, juice etc. 1 455 28 

Alkoholhaltiga drycker 3 515 68 

Spritdrycker 745 14 

Vin inkl. cider 1 787 34 

Öl 983 19 

Totalt livsmedel och 

drycker 23 488 452 

Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2010, Statistiska 

meddelanden serie HA 24 (www.scb.se/HA0103). 



9.3 

Bytesbalans, netto, miljarder kronor 1995–2010 

Current account balance, net, SEK bn 

Efter att Sverige under många år dragits 

med underskott i bytesbalansen, skedde en 

vändning i mitten av 1990-talet. Därefter har 

Sveriges bytesbalans visat överskott. År 

2009 uppgick Sveriges bytesbalansöverskott 

till 218,3 miljarder kronor. 2010 hade 

det ökat till 219,8 miljarder kronor. 

Källa: SCB Betalningsbalansen 

(www.scb.se/FM0001). 

9.4 

Export och import: de fem värdemässigt största marknaderna 2010 

Exports and imports: the largest countries of destination resp. 

consignment 

Tyskland är vår största handelspartner. 

Importvärdet uppgick till 193 miljarder 

kronor och exportvärdet till 113 miljarder 

kronor. 

Våra övriga grannländer är också stora 

handelspartners. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 

9.5 

Export, import och handelsnetto, varor, miljarder kronor, löpande 

priser, trend januari 1990 – juni 2011 

Exports, imports and net trade in goods, SEK bn, current prices 

Hittills under året (januari – juni 2011) har 

värdet av varuexporten ökat med 11 procent 

medan varuimporten har ökat med 10 procent 

i värde jämfört med motsvarande period 

ett år tidigare. Varuexportvärdet under denna 

period uppgick till 613 miljarder kronor och 

varuimportvärdet till 569 miljarder kronor. 

Handelsnettot för januari – juni 2011 gav 

därmed ett överskott på 44 miljarder kronor. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 



9.6 


Detaljhandelns försäljning, egentlig detaljhandel, Systembolaget och 

apoteken exkluderade 1956–2010 

Retail trade sales, excluding alcoholic beverages and pharmaceuticals 

Index 1995=100, fasta priser 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar nivån, uttryckt som ett 

index med 1995=100. Detaljhandelns försäljning 

har fördubblats sedan mitten av 

1990-talet. 

Förändring från föregående år, procent, fasta priser 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. Diagrammet 

visar utvecklingen uttryckt som 

årlig procentuell förändring jämfört med 

föregående år. 

Ökningen av detaljhandelns försäljning 

har legat mellan 5 och 9 procent under 

2005–2008, vilket är i paritet med de stora 

ökningarna i slutet av 1960-talet. År 2010 

stannade ökningen på 3,8 procent. 

Detaljhandels försäljningsvolym. 

Säsongrensad serie. Omsättningsindex 2005=100 

Diagrammet visar hur försäljningsvolymen 

för den totala detaljhandeln har utvecklats 

sedan 1990. Diagrammet visar också hur 

dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, 

som är två stora delar av den 

totala detaljhandeln, har utvecklats. Diagrammet 

visar nivån, uttryckt som ett 

index med 2005=100. 

Sällanköpsvarorna har gått om dagligvarorna 

i utvecklingstakt de senaste åren. 

Källa: SCB Handel med varor och tjänster 

(www.scb.se/HA0101). 



9.7 

Sveriges betalningsbalans, netto, miljarder kronor 

Balance of payments, net, SEK bn 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

A. Bytesbalans Current account 187,4 248,0 289,0 281,3 218,3 219,8 

Handelsbalans (fob – fob) Trade in goods (f.o.b. – f.o.b.) 146,2 158,7 120,0 101,4 101,8 79,4 

Handelsnetto 1 140,2 145,2 95,4 94,1 80,2 67,9 

Korrigeringar 5,9 13,6 24,6 7,3 21,6 11,5 

Tjänster Services 54,6 71,4 105,6 109,8 104,2 129,0 

Transporter 22,2 19,8 22,9 23,7 20,0 12,8 

Resevaluta -28,0 -21,2 -18,2 -23,3 -12,7 -16,5 

Övriga tjänster 60,4 72,7 100,9 109,4 96,8 132,8 

Löner Compensation of employees -1,4 -1,5 -2,2 -2,1 -2,4 -2,0 

Kapitalavkastning Investment income 22,3 56,2 98,6 114,5 53,8 57,9 

Avkastning på direkta investeringar 2 69,2 101,9 115,9 131,8 56,3 69,4 

Avkastning på portföljinvesteringar -32,3 -37,6 -10,7 -16,3 -7,7 -16,1 

Aktieutdelning 5,8 5,4 13,8 17,1 36,0 41,0 

Ränta -38,1 -43,0 -24,5 -33,4 -43,7 -57,1 

Ränta på lån m.m. -14,6 -8,1 -6,6 -1,0 5,3 4,5 

Löpande transfereringar Current transfers -34,3 -36,8 -33,0 -42,2 -39,1 -44,5 

EU-bidrag/avgift -14,5 -15,1 -14,3 -20,2 -12,6 -18,0 

U-bistånd -11,3 -9,1 -8,3 -8,4 -10,1 -9,7 

Övrigt -8,4 -12,6 -10,3 -13,6 -16,4 -16,8 

B. Kapitalbalans Capital account 2,4 -19,7 -2,9 -5,2 -3,9 -4,6 

EU-bidrag för investeringar m.m. 

Contributions etc. to/from the EU, investment 2,2 1,5 1,5 0,9 1,7 1,2 

U-bistånd för investeringar m.m. 

Development assistance grants, investment -0,2 -4,6 -5,6 -5,3 -5,6 -4,5 

Övrigt Other 0,4 -16,6 1,1 -0,9 0,0 -1,4 

C. Finansiell balans Financial account -217,2 -240,7 -76,9 154,5 -77,1 -309,5 

Direkta investeringar Direct investment -118,2 17,3 -74,8 38,4 -119,6 -185,9 

I utlandet -207,0 -196,2 -262,3 -206,5 -201,3 -229,3 

Eget kapital -138,3 -142,6 -179,0 -138,1 -225,0 -61,7 

Lån 16,7 -22,4 67,8 -5,0 72,6 -10,1 

Återinvesterade vinstmedel -85,5 -31,2 -151,0 -63,4 -48,9 -157,6 

I Sverige 88,9 213,5 187,5 244,9 81,7 43,4 

Eget kapital 35,2 90,0 57,0 49,5 100,1 -9,7 

Lån 11,7 103,5 77,9 189,1 -38,1 -24,6 

Återinvesterade vinstmedel 41,9 20,0 52,6 6,4 19,8 77,7 

Portföljinvesteringar exkl. finansiella derivat 

Portfolio investment excl. fin. derivatives -1,6 -146,6 99,2 -204,0 486,5 142,5 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -95,3 -248,2 -335,7 -104,1 -141,3 -134,3 

Aktier 4,0 -164,5 -54,8 2,9 -125,3 -53,8 

Räntebärande -99,4 -83,7 -280,8 -107,1 -16,0 -80,5 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 93,7 101,6 434,8 -99,8 627,8 276,8 

Aktier 15,2 2,1 26,9 -10,7 10,7 36,8 

Räntebärande 78,5 99,5 407,9 -89,1 617,1 240,0 

Finansiella derivat Financial derivatives -7,2 0,7 -7,5 16,2 -20,5 29,7 

Övrigt kapital Other investment -84,3 -101,3 -96,0 300,2 -307,6 -297,9 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -89,6 -386,1 -325,2 11,7 100,3 -224,2 

Lån m.m. -87,8 -306,9 -225,2 -119,5 37,1 -202,9 

Handelskrediter och övrigt -1,8 -79,2 -100,1 131,2 63,2 -21,3 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 5,3 284,8 229,2 288,6 -407,9 -73,7 

Lån m.m. -37,8 231,6 31,1 569,6 -380,2 -81,5 

Handelskrediter och övrigt 43,1 53,2 198,1 -281,0 -27,7 7,7 

Valutareservens transaktionsförändring 

Reserve assets -5,9 -10,8 2,2 3,7 -116,0 2,1 

D. Restpost Net errors and omissions 27,5 12,5 -209,2 -430,6 -137,2 94,3 

1) Handelsnettot publiceras månadsvis av SCB och är värderat fob/cif. 

2) “Avkastning på direkta investeringar“ inkluderar räntor på kortfristiga lån inom direktinvesteringsförhållande. 

Källa: SCB Betalningsbalansen (www.scb.se/FM0001). 



9.8 

Total export (fob) och import (cif) i löpande priser 

Total exports and imports, current prices 


År 

Year 

Varor, värde, miljoner kronor 

Commodities, value, SEK million 

Export Import Handelsnetto 

Export – Import 1 

Exportvärde i procent 

av bruttonationalprodukten 

(BNP) till 

marknadspris 2 

1982 168 134 173 933 -5 799 26 

1983 210 516 200 369 10 147 30 

1984 242 811 218 569 24 242 31 

1985 260 481 244 655 15 826 30 

1986 265 103 232 614 32 489 28 

1987 281 433 257 408 24 025 28 

1988 305 056 280 650 24 406 27 

1989 332 576 316 593 15 983 27 

1990 339 852 323 875 15 977 25 

1991 332 779 301 290 31 489 23 

1992 326 031 290 929 35 102 23 

1993 388 290 334 257 54 033 25 

1994 471 602 399 152 72 450 28 

1995 567 882 460 259 107 623 31 

1996 569 167 448 739 120 428 31 

1997 632 567 501 180 131 387 33 

1998 675 209 544 984 130 225 33 

1999 700 960 568 008 132 952 33 

2000 804 056 672 412 131 644 35 

2001 806 466 662 746 143 720 34 

2002 805 696 656 664 149 033 33 

2003 825 850 679 329 146 521 32 

2004 904 532 739 203 165 330 34 

2005 977 280 833 757 143 523 35 

2006 1 089 095 939 730 149 365 37 

2007 1 139 674 1 034 450 105 224 36 

2008 1 194 411 1 097 903 96 509 37 

2009 996 488 912 927 83 561 32 

2010 1 135 949 1 067 102 68 847 34 

1) Net trade of goods: exports - imports. 

2) Exports in percentages of gross domestic product (GDP) at market prices. 

Källa: SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.9 

Import från avsändningsland efter varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 

2010, miljoner kronor 

Imports by country of consignment and commodity, SITC, Rev. 4, 

SEK million 

Huvudavdelningar 

Sections 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 

Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 80 677 50 509 20 416 46 847 23 833 

1 

Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 9 621 7 693 92 0 239 2 2 

2 

Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 35 219 22 261 3 391 870 1 275 55 211 

3 

Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 144 225 59 842 29 140 43 812 1 191 437 10 

4 

Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 3 908 2 669 477 0 31 0 1 

5 

Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 120 295 92 817 8 122 3 694 4 396 2 688 777 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 151 141 110 754 17 204 1 897 2 520 1 365 6 794 

7 

Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 398 417 302 584 12 814 264 15 165 9 399 17 561 

8 

Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 122 999 73 834 4 446 177 8 285 1 051 17 060 

9 

Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 600 245 270 0 60 0 0 

Summa Total 1 067 102 723 208 96 371 50 761 34 009 15 021 43 250 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 




9.10 


Import från EU-länder och övriga länder efter importvärdets 

storlek, miljoner kronor 

Imports by country of consignment and size of trade value, SEK million 

Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt Global imports 833 757 939 730 1 034 450 1 097 903 912 927 1 067 102 

EU EU countries 594 969 662 024 743 491 768 046 628 419 723 208 



Nederländerna Netherlands 54 966 58 907 63 009 65 154 58 788 69 190 

Storbritannien United Kingdom 57 777 60 620 76 885 70 378 51 190 60 560 

Finland 50 050 55 286 64 781 63 527 47 273 56 687 

Frankrike France 42 784 44 476 50 835 55 379 45 881 49 264 

Belgien Belgium 32 997 39 325 42 984 42 622 35 350 41 577 

Italien Italy 27 476 31 806 36 211 37 534 28 259 31 230 

Polen Poland 20 358 25 184 29 737 35 949 27 732 31 019 

Irland Ireland 11 498 12 285 12 422 11 402 11 479 13 719 

Spanien Spain 13 551 14 518 14 567 14 735 11 659 13 041 

Tjeckien Czech Republic 7 895 10 065 12 229 14 240 11 641 12 890 

Estland Estonia 6 925 7 502 8 040 8 241 7 027 12 049 

Österrike Austria 8 996 9 872 11 208 12 041 10 425 11 600 

Slovakien Slovakia 1 661 3 033 4 091 4 430 6 485 8 051 

Ungern Hungary 6 449 6 345 7 249 7 746 6 720 6 982 

Lettland Latvia 3 630 3 499 5 169 5 789 5 624 5 698 

Litauen Lithuania 6 151 6 547 4 736 6 499 4 168 5 672 

Portugal 2 866 3 291 4 420 4 327 3 575 3 604 

Luxemburg Luxembourg 3 871 4 996 5 245 5 362 3 506 2 571 

Rumänien Romania 1 091 1 330 1 417 1 510 1 397 2 181 

Slovenien Slovenia 1 279 1 640 1 692 1 601 1 351 1 509 

Grekland Greece 1 278 1 384 2 052 1 658 1 233 1 411 

Bulgarien Bulgaria 425 516 673 634 794 631 

Cypern 112 272 131 129 165 203 

Malta 140 91 72 70 321 96 

Ej specificerat EU-land EU country not specified – – – – – – 

Övriga länder Other countries 238 788 277 706 290 959 329 856 284 507 343 894 

Norge Norway 68 166 80 225 88 277 97 437 82 518 96 371 

Ryssland Russia 24 820 33 093 29 199 44 422 31 492 50 761 

China 22 491 28 996 35 735 36 935 34 678 43 250 

USA 28 342 31 595 32 267 33 860 34 901 34 009 

Sydkorea South Korea 7 546 8 344 7 385 8 874 6 847 15 484 

Japan 17 433 18 112 17 750 16 998 14 105 15 021 

Schweiz Switzerland 8 523 9 293 8 958 9 324 8 932 9 389 

Hongkong Hong Kong 7 901 8 751 8 571 8 484 7 939 8 983 


Indien India 2 898 3 190 4 010 4 812 4 186 5 644 

Taiwan 4 572 4 809 5 040 5 910 4 766 5 465 

Thailand 2 392 3 184 3 872 3 787 3 762 4 177 

Venezuela 1 715 2 723 2 745 4 068 2 219 4 036 

Australien Australia 2 612 2 861 2 674 3 774 2 581 3 702 

Brasilien Brazil 3 684 3 856 4 925 5 709 3 739 3 568 

Kanada Canada 2 971 3 384 3 452 3 374 3 491 3 146 

Malaysia 1 722 2 935 3 131 3 376 2 234 3 145 

Sydafrika South Africa 2 152 2 829 3 915 3 912 2 746 2 887 

Chile 2 597 3 070 3 408 3 164 1 771 2 350 

Peru 424 565 617 1 052 1 464 2 297 

Källa: Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.11 

Export efter handelspartner och varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 

2010, miljoner kronor 

Exports by country of destination and commodity, SITC, Rev. 4, 

SEK million 

Huvudavdelningar 

Sections 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 45 331 36 186 4 438 527 808 239 197 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 6 837 2 486 747 5 2 503 5 21 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 76 876 50 126 4 602 86 658 1 831 3 484 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 85 756 54 429 12 484 227 5 138 14 25 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 1 383 973 194 42 19 2 5 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 137 831 82 571 11 049 2 000 11 992 2 327 4 656 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 219 849 147 083 21 203 2 730 9 459 1 821 6 294 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 450 633 212 909 39 175 13 885 45 068 5 844 19 056 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 105 917 59 757 18 774 1 292 7 687 2 226 1 776 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 5 536 4 221 558 0 8 0 14 

Summa Total 1 135 949 650 741 113 225 20 794 83 341 14 310 35 528 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 




9.12 


Export till EU-länder och övriga länder efter exportvärdets storlek, 

miljoner kronor 

Exports by country of destination and size of trade value, SEK million 

Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt Global exports 977 280 1 089 095 1 139 674 1 194 411 996 488 1 135 949 

EU EU countries 576 681 655 114 697 238 716 815 581 862 650 741 


Storbritannien United Kingdom 75 735 78 426 81 665 87 584 73 874 83 962 


Finland 58 582 68 040 70 977 75 645 63 571 70 355 

Nederländerna Netherlands 44 209 52 229 57 639 61 025 46 662 55 987 

Frankrike France 46 874 53 685 57 244 58 558 50 529 55 691 

Belgien Belgium 41 736 49 828 52 327 51 945 36 498 45 948 

Italien Italy 32 785 36 720 36 065 37 154 30 434 32 742 

Polen Poland 17 508 22 554 27 911 30 077 25 164 29 010 

Spanien Spain 27 803 33 547 32 721 27 602 23 902 23 066 

Österrike Austria 9 124 10 406 11 677 12 069 9 289 10 566 

Esland Estonia 5 674 9 055 9 578 8 867 6 045 8 912 

Tjeckien Czech Republic 11 051 6 665 7 804 7 852 6 339 8 111 

Portugal 4 930 5 398 5 944 6 492 5 594 5 871 

Ungern Hungary 4 938 9 252 8 442 5 067 4 621 5 070 

Irland Ireland 5 460 6 210 6 248 6 152 4 631 4 625 

Litauen Lithuania 3 321 4 190 5 243 4 966 3 173 4 602 

Grekland Greece 5 384 5 850 5 345 5 476 4 741 3 858 

Lettland Latvia 2 971 3 662 4 413 3 794 2 146 2 731 

Slovakien Slovakia 1 700 2 054 2 107 2 365 1 883 2 512 

Rumänien Romania 2 405 2 989 2 703 2 985 2 347 2 254 

Bulgarien Bulgaria 1 120 1 242 1 370 1 246 836 979 

Slovenien Slovenia 910 1 348 1 525 1 441 987 858 

Luxemburg Luxembourg 723 720 773 747 787 700 

Cypern Cyprus 434 525 609 1 706 950 443 

Malta 145 176 242 254 212 326 

Ej specificerat EU-land EU country not specified 3 270 3 931 4 036 3 543 2 366 4 001 

Övriga länder Other countries 400 599 433 982 442 435 477 597 414 627 485 209 

Norge Norway 83 701 99 370 107 274 113 482 105 734 113 225 

USA 102 783 100 896 86 511 78 651 63 756 83 341 

Kina China 18 844 20 712 22 190 25 916 31 298 35 528 

Ryssland Russia 15 987 17 865 22 702 28 883 14 034 20 794 

Australien Australia 11 184 14 376 13 033 13 593 12 777 15 078 

Japan 14 849 16 865 13 951 13 175 12 541 14 310 


Indien India 6 965 9 922 10 716 12 616 12 750 13 147 

Saudiarabien Saudi Arabia 6 563 7 760 7 792 9 385 9 469 10 797 

Brasilien Brazil 5 651 6 761 7 933 9 391 6 624 10 792 

Kanada Canada 10 536 11 420 11 001 11 101 8 636 10 549 

Sydafrika South Africa 5 458 6 245 7 296 10 213 8 075 10 492 

Schweiz Switzerland 9 229 9 658 10 246 11 020 9 816 10 209 

Sydkorea South Korea 5 963 6 101 6 956 7 463 6 869 8 380 

Singapore 4 399 5 105 6 414 7 278 6 264 7 952 

Egypten Egypt 3 231 3 845 4 408 5 638 5 889 6 803 

Mexiko Mexico 5 264 5 152 4 927 5 978 4 676 5 936 

Iran 7 852 3 606 2 340 4 593 3 606 5 331 

Hongkong Hong Kong 4 041 3 650 3 910 3 234 3 322 4 203 

Indonesien Indonesia 3 292 4 829 4 291 4 915 3 975 4 005 

Källa: Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.13 

Detaljhandel, hotell och restauranger 2010, antal arbetsställen 

och omsättning, miljoner kronor 

Retail trade, hotels and restaurants, establishments and turnover, SEK 

million 

Arbetsställen 

Establishments 

Antal verksamma arbetsställen med nedanstående omsättning, mnkr 

(exkl.mervärdesskatt) 

Number of establishments by turnover (excl. value added tax), SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– Samtliga 

All 

Detaljhandel utom motorfordon 

Retail trade, except of motor vehicles 11 433 9 710 8 517 6 137 5 320 4 299 45 416 

Detaljhandel med brett sortiment 

Retail sale in non-specialized stores 811 1 093 941 677 1 035 2 193 6 750 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 

Retail sale of food, beverages and tobacco in 

specialized stores 821 884 733 232 86 19 2 775 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 

Retail sale of pharmaceutical and medical goods, 

cosmetic and toilet articles 287 271 404 307 338 503 2 110 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 

Other retail sale of new goods in specialized 

stores 6 024 6 521 6 113 4 766 3 733 1 445 28 602 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor Retail sale of second-hand goods in stores 598 162 31 10 2 1 804 

Detaljhandel, ej i butik Retail sale, not in stores 2 892 779 295 145 126 138 4 375 


Hotels and restaurants 6 048 9 103 5 708 2 378 1 405 654 25 296 

Hotell och camping Hotels and camping 1 012 990 638 406 384 360 3 790 

Restauranger, barer och catering 

Restaurants, bars and catering 5 036 8 113 5 070 1 972 1 021 294 21 506 

Arbetsställen 

Försäljning inom resp. omsättningsklass, mnkr 

Turnover, SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– 

Total försäljning 

mnkr 1 

Detaljhandel utom motorfordon 1 732 11 058 31 254 43 687 83 918 333 706 505 355 

Detaljhandel med brett sortiment 102 1 249 6 246 4 895 17 553 187 692 217 736 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 153 1016 2275 1558 1197 1886 8 084 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 45 303 1 384 2 250 5 658 29 286 38 925 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 1 041 7 541 20 319 33 901 57 459 91 784 212 046 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor 80 156 94 61 31 36 457 

Detaljhandel, ej i butik 312 793 936 1 023 2 022 23 022 28 108 

Hotell- och restaurangverksamhet 1 228 10 302 17 753 16 158 21 153 34 143 100 737 

Hotell och camping 135 904 1 707 2 531 5 779 21 212 32 267 

Restauranger, barer och catering 1 093 9 398 16 047 13 627 15 374 12 932 68 470 

1) Exkl. mervärdesskatt. Excl. value added tax. 

Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik, Företagsregistret. 



9.14 


Dagligvaruhandelns omsättning i löpande priser samt antal 

butiker, miljoner kronor 

Retail trade annual turnover at current prices and number of shops in 

the grocery trade, SEK million 

År 

Year 

Dagligvaruhandelns omsättning 

Annual turnover in the grocery trade 

Antal butiker 

Number of shops 

Varuhus och 

stormarknader 

Department stores 

and hypermarkets 

Dagligvarubutiker 

Grocery stores 

Summa 

Sales total 

Nyetablerade 

butiker 

New establishments 

Nedlagda butiker 

Closures 

Mnkr % Mnkr % Mnkr Antal % 1 Antal % 1 

Bestånd vid 

årets slut 

Number of 

shops at end 

of year 

1992 17 145 13 111 855 87 129 000 100 1,3 350 4,5 7 850 

1993 14 540 11 115 960 89 130 500 100 1,3 350 4,6 7 600 

1994 15 366 11 119 534 89 134 900 90 1,2 310 4,2 7 380 

1995 15 804 12 121 196 88 137 000 85 1,2 265 3,7 7 200 

1996 15 070 11 118 930 89 134 000 80 1,1 280 4,0 7 000 

1997 14 720 11 125 180 89 139 900 70 1,0 170 2,5 6 900 

1998 15 470 11 127 930 89 143 400 106 1,6 226 3,3 6 800 

1999 15 978 11 129 425 89 145 403 108 1,6 273 4,1 6 717 

2000 17 375 12 132 390 88 149 765 134 2,1 347 5,3 6 504 

2001 20 215 13 136 290 87 156 505 66 1,1 302 4,8 6 268 

2002 2 22 060 13 145 140 87 167 200 100 1,6 441 7,1 6 239 

2003 3 22 142 15 129 539 85 151 681 671 6,5 859 8,3 10 355 

2004 3 21 981 14 129 824 86 151 805 907 8,8 996 9,7 10 266 

2005 3 21 799 14 132 957 86 154 756 955 9,4 1 029 10,1 10 192 

2006 3 22 581 14 140 658 86 163 239 678 6,9 1 001 10,1 9 869 

2007 3 24 408 14 144 125 86 168 533 966 9,4 528 5,1 10 307 

2008 3 28 647 16 155 680 84 184 327 1 033 10,1 1 144 11,2 10 196 

2009 3 26 034 14 165 585 86 191 619 1 140 10,8 819 7,8 10 517 

2010 3 27 260 14 168 623 86 195 883 2 006 17,0 746 6,3 11 777 

1) I procent av butiksbeståndet vid resp. års början. 2) P.g.a. att bensinbutiker uppgraderats till trafikbutiker (ingår i Dagligvarubutiker) 

utan att räknas som nyetablerade är butiksbeståndet i stort oförändrat. 3) Fr.o.m. 2003 bygger uppgifterna på samtliga butiker som 

under året rapporterat omsättning i momsdeklarationer. I uppgiften för nystartade och nedlagda butiker ingår även ombildade företag. 

Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik, Företagsregistret. 

9.15 

År 

Year 

Försäljning av alkoholdrycker (exkl. öl klass II), miljoner kronor 

Retail trade of alcoholic beverages (excl. beer), SEK million 

Spritdrycker 

Spirits 

Vin 

Wines 

Totalt 

Total 

Kvantitet 1 , 1 000 liter 

Värde, mnkr 2 

Quantity 1 Value 

Därav 

starkvin 

Fortified 

wine 

Detaljhandel 

Retail 

trade 

Starköl 

Strong beer 

Servering 

Sales in 

restaurants 

Summa 

Total 

Totalt 

Spritdrycker 

Vin 

Starköl 

1993 34 287 110 139 7 962 99 835 78 802 178 637 24 159 9 490 7 514 7 156 

1994 32 245 114 767 7 504 104 783 87 126 191 909 25 522 9 484 8 220 7 818 

1995 29 697 111 477 6 283 103 646 88 618 192 264 25 060 9 042 8 419 7 599 

1996 27 154 117 440 5 678 99 219 83 192 182 411 26 095 8 801 9 317 7 977 

1997 24 831 128 018 4 408 108 175 84 834 193 009 25 459 8 365 9 486 7 608 

1998 24 050 129 729 3 102 110 980 83 085 194 065 26 070 8 550 9 994 7 526 

1999 24 676 140 107 2 694 128 168 90 227 218 395 28 675 9 139 11 126 8 410 

2000 24 948 144 225 2 619 140 968 83 093 224 061 31 712 10 246 12 162 9 304 

2001 26 676 157 087 2 566 155 039 83 962 239 001 32 379 10 308 12 635 9 436 

2002 27 439 174 954 2 468 170 715 86 678 257 393 33 749 10 402 13 250 10 097 

2003 26 567 178 314 5 493 179 882 85 466 265 348 34 537 10 197 13 898 10 442 

2004 24 201 173 839 2 385 173 834 81 973 255 807 33 536 9 295 14 009 10 232 

2005 24 305 175 926 2 358 180 109 81 067 261 176 34 089 9 214 14 570 10 305 

2006 24 583 186 043 2 271 197 008 78 929 275 937 . . . . . . . . 

2007 3 24 825 195 331 2 279 208 520 80 132 288 652 38 940 10 161 17 142 11 636 

2008 25 763 200 776 2 228 213 565 81 077 294 642 40 888 10 307 18 119 12 462 

2009 3 26 421 215 414 2 155 228 023 77 814 305 837 43 689 10 721 19 584 13 384 

2010* 27 217 222 372 2 075 226 610 78 387 304 996 45 128 11 047 20 451 13 630 

1) Avser försäljning för konsumtion. The table refers to sales for consumption. 2) Inkl. serveringsavgift. 3) Reviderade uppgifter. 

Revised figurers. 


Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 



9.16 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandelsställen och 

serveringstillstånd den 31 december 

Alcoholic beverages, retail trade and restaurants 

År 

Year 

Systembutiker 

Retail shops for 

spirits, wines and 

strong beer 

Serveringstillstånd 1 

Permanent licenses to serve alcoholic beverages 1 

Till allmänheten 

To the general public 

Övriga 2 

Others 

Summa 

Total 

Alla slag av alkoholdrycker 

Spirits, wines, 

strong beer and 

beer 

Vin, starköl och 

öl 3, 4 

Wines, 

strong beer 

and beer 

Starköl och öl 4, 5 

Strong beer 

and beer 

1990 345 3 729 1 492 63 1 936 7 220 

1991 351 4 005 1 612 65 2 075 7 757 

1992 359 4 345 1 735 75 2 126 8 281 

1993 368 4 758 1 825 87 2 180 8 850 

1994 375 5 143 1 934 105 2 214 9 396 

1995 384 5 812 1 937 86 2 307 10 142 

1996 395 . . . . . . . . . . 

1997 396 6 532 1 760 78 2 137 10 507 

1998 397 7 067 1 614 74 2 124 10 879 

1999 403 7 371 1 447 46 2 136 11 000 

2000 411 7 960 1 341 42 2 154 11 497 

2001 416 8 090 1 269 42 2 150 11 551 

2002 419 8 502 1 240 49 2 168 11 959 

2003 426 8 707 1 188 49 2 146 12 090 

2004 417 8 933 1 048 36 2 046 12 063 

2005 411 9 210 1 001 37 2 058 12 306 

2006 410 9 491 968 37 2 046 12 542 

2007 411 9 500 866 28 1 898 12 292 

2008 411 9 621 812 19 1 854 12 306 

2009 412 9 879 769 20 1 848 12 516 

2010 414 10 128 718 13 1 759 12 618 

1) Exkl. restauranger med enbart öltillstånd och exkl. tillfällig servering. Excl. beer only and temporary licenses. 

2) Tillstånd som enbart avser klubbar och slutna sällskap, trafikrestauranger samt andra kombinerade tillstånd än vad som avses i 

not 3 och 5. 

3) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera vin, starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av 

alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt. 

4) Fr.o.m. 1995 exkl. öl (ej tillståndspliktigt fr.o.m. 1995). 

5) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av 

alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt. 


Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 

9.17 

Försäljning av alkoholdrycker per invånare 

Alcoholic beverages, sales per inhabitant 

Dryck Beverages 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Liter per invånare 15 år och däröver 

Litres per inhabitant 15 years and over 

Spritdrycker Spirits 1 3,2 3,2 3,2 3,3 3,4 3,5 

Vin Wine 1 23,5 24,6 25,6 26,0 27,6 28,3 

Starköl Strong beer 34,8 36,4 37,8 38,2 39,3 38,9 

Öl klass II Beer 20,6 22,4 20,9 19,1 19,3 18,1 

Liter alkohol 100 procent per invånare 15 år och däröver 

Litres in pure alcohol per inhabitant 15 years and over 

Spritdrycker 1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 

Vin 1 2,9 3,0 3,1 3,2 3,4 3,5 

Starköl 1 1,9 2,0 2,1 2,1 2,2 2,1 

Öl klass II 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 

Summa Total 6,6 6,9 6,9 7,0 7,3 7,3 

1) Delvis reviderade uppgifter. Partly revised figures. 


Källa: Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se). 


Transporter och 

kommunikationer 

Transport and 

communications

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2012 

10 – Transporter och 

kommunikationer 

Transport and communications 

Sida 

Page 

10.1 Motorfordon på väg ............................. 190 

Motor vehicles on the road 

10.2 Dödade och svårt skadade i 

vägtrafikolyckor ........................................... 193 

Persons killed or badly injured in road 

traffic accidents 

10.3 Vägnätet ................................................ 195 

The Swedish road network 

10.4 Det statliga järnvägsnätet ................... 196 

The state rail network 

10.5 Flygplatser ............................................ 197 

Airports 

10.6 De största svenska hamnarna 

efter hanterad godsmängd 2009 ................. 198 

The largest Swedish ports by quantity of 

goods handled 

10.7 Statens kostnader för drift och 

vägbyggande, miljoner kronor .................... 199 

State expenditures for maintenance and 

construction of roads, SEK m 

10.8 Statsvägar och statsbidragsvägar 

den 1 januari ................................................. 199 

State-administered roads and roads with 

subsidies 

10.9 Vägar och gator den 1 januari ............ 200 

Roads and streets 

10.10 Registrerade fordon i trafik den 

31 december, 1 000-tal ................................. 200 

Motor vehicles in use 

10.11 Personbilar och motorcyklar i 

trafik efter ägarkategori och ägarens 

kön den 31 december .................................. 201 

Passenger cars and motorcycles in use by 

owner and sex 

10.12 Nyregistrerade motorfordon 

under 2010 efter fabrikat ............................. 201 

Motor vehicles newly registered by make 

10.13 Registrerade motorfordon i trafik 

efter årsmodell den 31 december ............... 202 

Motor vehicles in use by model year 

10.14 Lastbilstransporter med svenska 

fordon ............................................................ 203 

Lorry transportation with Swedish 

registered lorries 

Sida 

Page 

10.15 Antal personer per förarbehörighet 

uppdelat efter ålder och kön den 

31 december 2010 ......................................... 204 

Number of persons with different classes 

of driving licences by age and sex 

10.16 Dödade och skadade personer 

i vägtrafikolyckor efter ålder och 

trafikantgrupp ............................................... 205 

Road traffic accidents, persons killed or 

injured by group of roadusers and by age 

10.17 Vägtrafikolyckor med dödade 

eller skadade personer efter hastighetsbegränsning 

........................................... 206 

Road traffic accidents with persons killed 

or injured by speed limit 

10.18 Vägtrafikolyckor ................................. 206 

Road traffic accidents 

10.19 Bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare, trafikerad 

banlängd och rullande materiel den 

31 december .................................................. 207 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure 

managers, worked lines and 

rolling stock 

10.20 Bantrafik, samtliga tågoperatörer, 

trafik- och transportarbete ........................... 208 

Rail traffic, all rail operators, operations 

and transport performance 

10.21 Bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare, olyckor ............ 209 

Rail traffic, all rail operators and 

infrastructure managers, accidents 

10.22 Svenska rederinäringens nettoomsättning, 

miljoner kronor ........................ 209 

Net turnover for water transport, SEK m 

10.23 Svenska handelsflottan, fartyg 

efter huvudsaklig fart ................................... 210 

Merchant fleet, vessels by main use 

10.24 Inklarerade fartyg i direkt utrikes 

fart efter nationalitet ..................................... 211 

Entering vessels in direct voyages by 

nationality 

10.25 Fartyg i direkt fart mellan Sverige 

och utlandet .................................................. 212 

Direct voyages with vessels and ferries 

between Sweden and foreign countries 



Transporter och kommunikationer 

Sida 

Page 

10.26 De största svenska hamnarna 

efter hanterad godsmängd .......................... 213 

The largest Swedish ports by quantity of 

goods handled 

10.27 Lotsningar och säkerhetsanstalter 

för sjöfarten samt sjöräddning den 

31 december .................................................. 214 

State pilotage, aids to navigation and 

rescue service 

10.28 Trafiken på svenska flygplatser 

med linjefart och chartertrafik ..................... 214 

Flight activity at Swedish airports with 

scheduled and non-scheduled traffic 

Sida 

Page 

10.29 Ankommande och avresande 

passagerare i inrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser ............215 

Embarking and disembarking passengers 

from domestic scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 

10.30 Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser ............216 

Embarking and disembarking passengers 

from international scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 



10.1 

Motorfordon på väg 

Motor vehicles on the road 

Närmare varannan svensk har bil. En av tre kör Volvo eller Saab. Under 

2010 körde svenskarna i genomsnitt 1 292 mil. Totalt körde landets 

personbilar närmare 6,5 miljarder mil under året. 

Var tredje bil är av svenskt fabrikat 

Antalet personbilar i Sverige har ökat kraftigt 

och vid årsskiftet 2010/11 fanns det cirka 

350 000 fler personbilar i trafik än för tio år 

sedan. Trots denna ökning är 45 procent av 

personbilarna 10 år eller äldre. Närmare var 

tredje bil som rullar på våra vägar är av 

svenskt fabrikat där Volvo är vanligast. Den 

mest förekommande färgen på personbilar är 

silver-/gråfärgad, vilket innehas av drygt var 

tredje bil i Sverige. 

Fordon i trafik vid årsskiftet 2010/11 samt för 

tio år sedan 

Fordonsslag 

2000/2001 2010/2011 Procentuell 

förändring 

Personbilar 3 998 614 4 335 182 8,4 

Lastbilar 374 222 526 441 40,7 

Bussar 14 417 13 873 -3,8 

Motorcyklar 139 918 277 745 98,5 

Traktorer 325 719 319 888 -1,8 

Terrängskotrar 143 057 214 147 49,7 

EU-mopeder* 4 298 78 348 1 722,9 

Släpvagnar 729 136 965 682 32,4 

därav husvagnar 195 991 190 680 -2,7 

*Eu-mopeder började registreras år 1999. 

Personbilar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter 

ålder 

Ålder Antal Andel (%) 

0 – 4 år 1 193 782 27,5 

5 – 9 år 1 211 475 27,9 

10 – 14 år 1 168 192 26,9 

15 – år 761 733 17,6 

Samtliga 4 335 182 100,0 

Öborna kör kortast 

Personbilar registrerade på Gotland körde i 

genomsnitt 1 106 mil under år 2010. Detta 

skiljer sig framförallt från Stockholms län som 

hade den längsta genomsnittliga körsträckan 

under året – 1 357 mil. 

Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa per län år 2010 

Län Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil* 

Stockholm 904 534 1 357 

Uppsala 168 002 1 320 

Södermanland 146 699 1 262 

Östergötland 223 387 1 264 

Jönköping 188 769 1 307 

Kronoberg 104 781 1 312 

Kalmar 137 740 1 267 

Gotland 37 408 1 106 

Blekinge 87 912 1 230 

Skåne 650 388 1 282 

Halland 170 286 1 294 

Västra Götaland 815 775 1 305 

Värmland 164 978 1 286 

Örebro 155 317 1 251 

Västmanland 136 787 1 249 

Dalarna 172 866 1 238 

Gävleborg 160 088 1 247 

Västernorrland 144 801 1 247 

Jämtland 77 777 1 291 

Västerbotten 141 408 1 251 

Norrbotten 152 492 1 254 

Okänt län 318 613 

Totalt 4 942 513 1 292 

Därav taxi 15 472 6 823 

* För mer information angående ny beräkningsmetod för 

körsträckor, se www.scb.se/tk1001. 

Tickande taxametrar 

En taxi körs mer än fem gånger så långt som 

en vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga 

körsträckan för landets drygt 15 000 

taxibilar var 6 823 mil under år 2010. 




Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa efter drivmedel år 2010 

Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil 

Ju nyare bil desto längre körsträcka 

Bortsett från de två senaste årsmodellerna 

(2011 och 2010), som till stor del är inköpta 

någon gång under 2010 och därför inte har 

varit i trafik under ett helt år, kan det konstateras 

att ju nyare bilen är desto längre har den 

körts under året. Följaktligen hade bilar av årsmodell 

1992 eller äldre en körsträcka på 626 mil 

i genomsnitt, medan en bil av 2009 års modell 

hade kört 1 877 mil under 2010. 

Bensin 4 005 810 1 141 

Diesel 673 354 1 969 

El 230 699 

Etanol hybrid/E85 216 579 1 796 

Övriga hybrider 20 522 1 897 

Gas 25 955 2 288 

Övriga 63 384 

Totalt 4 942 513 1 292 

En och en halv buss per tusen invånare 

I Sverige fanns det 12 621 bussar i yrkesmässig 

trafik vid årsskiftet 2010/11. Vid samma tidpunkt 

hade vårt land drygt 9,4 miljoner 

invånare, vilket innebär att det fanns knappt 

en och en halv buss per 1 000 invånare. 

År 2010 var hälften av bussarna i yrkestrafiken 

avsedda för fler än 70 passagerare. 

Genomsnittlig körsträcka i mil för personbilar 

av skilda årsmodeller 1993-2011 

Bensin vanligast, men diesel kör längst 

Bensin är det vanligaste drivmedlet för 

svenska personbilar. Statistiken visar däremot 

att det är dieseldrivna bilar som kör längst. De 

körde i genomsnitt 1 969 mil under år 2010, 

medan bensindrivna bilar körde 1 141 mil. 

Hybridbilar körde i genomsnitt drygt 

1 800 mil, medan bilar drivna med gas körde 

2 288 mil. Den genomsnittliga körsträckan för 

elbilar var 699 mil. 

Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna 

Den vanligaste lastbilen på våra vägar är lätt 

och dieseldriven. Drygt 80 procent av lastbilarna 

är dieseldrivna och 85 procent av 

lastbilarna definieras som lätta. 

Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter 

totalvikt och drivmedel 

Totalvikt 

Bensindrivna 

Dieseldrivna 

Övriga 

bränslen 

Totalt 

Lätt lastbil 

(–3,5) 89 068 352 060 6 390 447 518 

Tung lastbil 

3 501– 1 270 77 099 554 78 923 

Samtliga 90 338 429 159 6 944 526 441 



Populärt med äldre MC 

Det rullar en mängd motorcyklar på våra 

svenska vägar. Drygt en tredjedel av dessa 

motorcyklar är 15 år eller äldre. Många av 

motorcyklarna i trafik är tunga. Drygt 30 procent 

har en cylindervolym som är 1 000 cm 3 

eller större. De lätta motorcyklarna, upp till 

125 cm 3 , står för knappt 6 procent av alla 

motorcyklar i trafik. 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter 

ålder 

Minskning av antal mopeder klass I 

Vid årsskiftet 2010/11 ses en minskning av 

antalet mopeder klass 1 i trafik. En förklaring 

till detta kan vara den körkortsbehörighet som 

behövs från den 1 oktober 2009 för att köra 

denna typ av moped. Skälet till införandet av 

förarbevis är att öka trafiksäkerheten och 

minska antalet döda och skadade i mopedolyckor. 

Antal Andel (%) 

0 – 4 år 64 785 23,3 

5 – 9 år 61 905 22,3 

10 –14 år 55 373 19,9 

15 – år 95 682 34,5 

Samtliga 277 745 100,0 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter 

cylindervolym 

Cylindervolym Antal Andel (%) 

–125 (Lätt MC) 16 332 5,9 

126–600 73 678 26,5 

601–1 000 98 750 35,6 

1 001– 87 836 31,6 

Okänd 1 149 0,4 

Samtliga 277 745 100,0 

Mopeder klass 1 (EU-mopeder) 

År Antal Förändring (%) 

2005/06 58 470 39,2 

2006/07 75 399 29,0 

2007/08 84 877 12,6 

2008/09 92 808 9,3 

2009/10 91 677 -1,2 

2010/11 78 348 -14,5 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). 



10.2 

Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor 

Persons killed or badly injured in road traffic accidents 

Antalet trafikdödade i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt perspektiv 

finns Sverige sedan länge med bland de länder som har det allra lägsta 

antalet trafikdödade per invånare. 


Utvecklingen har varit mycket gynnsam de 

senaste åren. För att hitta så låga dödstal som 

under 2010 måste vi gå tillbaka till 1940-talet. 

Då var naturligtvis antalet bilar och den motordrivna 

trafiken på en helt annan nivå än i dag. 

Antal dödade i vägtrafiken, antal dödade per 

100 000 invånare och per 100 000 bilar i trafik 

1935–2010. Index (1935=100) 

Olyckor i den svenska vägtrafiken 

I de olyckor som rapporterades av polisen 

under 2010, dödades 266 personer, nära 3 000 

skadades svårt och drygt 20 000 skadades lindrigt 

i den svenska vägtrafiken. Därtill tillkommer 

17 självmord i trafiken. Av de 266 dödade 

var 199 män och 67 kvinnor, dvs. 75 procent av 

de trafikdödade var män. Männen står för ungefär 

58 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö 

enligt SIKA:s Resvaneundersökning 

2005–2006. Det betyder att män är överrepresenterade 

bland de trafikdödade när hänsyn tas 

till färdlängd. Även bland svårt skadade dominerade 

männen (60 procent) under 2010. 

I övre högra diagrammet visas antalet män 

och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan 

1985. Totalt har antalet dödade minskat med 

67 procent, 65 procent bland männen och 

72 procent bland kvinnorna. Kvinnornas andel 

av de dödade har över de senaste 25 åren minskat 

från runt 30 procent till ungefär 25 procent. 

Antal dödade i vägtrafiken, män och kvinnor, 

samt procent kvinnor av de dödade 1985–2010 

Källa: Antal dödade från officiell statistik, Trafikanalys 

(www.trafa.se). Befolkning och antal bilar från SCB, 

www.scb.se. 

Anm: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och bussar. 

Diagrammet ovan visar att dödstalet år 1967 var 

betydligt lägre än omkringliggande år. Detta 

beror sannolikt på de kombinationer av 

regleringar och information som genomfördes i 

samband med högertrafikomläggningen den 3 

september 1967. En massiv informationskampanj 

genomfördes redan året innan högertrafik 

skulle införas för att vänja folket vid nya 

säkerhetsrutiner i trafiken. Även nya rutiner 

kring kontrollbesiktning av fordon kan ha 

bidragit till den förbättrade säkerheten på 

vägarna i senare delen av 1960-talet. År 1965 infördes 

kravet på obligatorisk kontrollbesiktning 

i Sverige. 

För att illustrera när under året människor 

dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande 

årstider: sommar (juni–september), höst och vår 

(oktober–november samt april–maj) och vinter 

(december–mars). 

Antal dödade i vägtrafiken efter årstid 

1985–2010 

Vi ser att flest personer dödas under sommaren, 

näst flest under höst eller vår och följaktligen 

minst under vintern. Variationerna över åren är 

dock stora, och årstiderna har flera gånger 



under den redovisade perioden bytt plats i 

rangordningen. Sedan 1985 har i genomsnitt 39 

procent dödats under sommaren, 33 procent 

under höst eller vår, och resterande 28 procent 

under vintern. 

Antal dödade personer i vägtrafiken under olika 

tider på dygnet 1985–2010 

De flesta som dödas i vägtrafikolyckor omkommer 

i olyckor på dagtid. Vi har delat in 

dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/ 

lunchtid (klockan 06:00–13:59), eftermiddag/ 

kväll (klockan 14:00–21:59) samt natt (klockan 

22:00–05:59). Under perioden dödades i genomsnitt 

35 procent under förmiddag/lunch, 44 procent 

under eftermiddag/kväll, och 21 procent 

under natten. Andelarna har varit stabila under 

perioden 1985–2010. 

Sverige – ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet 

Inom EU inträffar varje år över en miljon vägtrafikolyckor 

med personskador. År 2009 omkom 

nära 35 000 personer, och mångdubbelt fler 

skadas. Det finns en vitbok upprättad av EUkommissionen 

(2001) med en beskrivning av de 

problem som finns för trafiksäkerheten: för 

höga hastigheter, otillräcklig bältes- och hjälmanvändning, 

alkoholkonsumtion med mera. 

EU:s förestående utvidgning innebär en utmaning 

eftersom trafiksäkerheten generellt är 

sämre i de nya medlemsländerna. Målet för EU 

är att mellan åren 2000 och 2010 halvera antalet 

dödade i vägtrafiken. Mellan 2000 och 2009 har 

antalet dödade i trafiken inom EU minskat med 

ungefär 38 procent. 

Sverige framhålls ofta som ett föregångsland 

på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan 

länge bland de länder som har allra lägst antal 

dödade per invånare. Statistiken visar att det 

genomsnittliga antalet trafikdödade per invånare 

i Sverige är ungefär hälften så många som 

för genomsnittet i samtliga 27 EU-länder. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). 

Antal dödade per miljon invånare inom EU 27 2008–2010 

Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission / Directorate General Mobility and 

Transport. 




10.3 Vägnätet 

The Swedish road network 

Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



10.4 

Det statliga järnvägsnätet 

The state rail network 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se), Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 

(www.gis.scb.se). 




10.5 Flygplatser 

Airports 

Regelbunden civil luftfart (linjefart) och chartertrafik bedrevs under 2010 på 41 flygplatser i Sverige. Av dessa flygplatser drevs 11 av 

Swedavia, medan två var militära flottiljflygplatser där den civila flygtrafiken administrerades av Swedavia. Av övriga 28 flygplatserna 

var 24 kommunala och fyra privatägda. 

Karta: Kartan avser 2010 års förhållanden. Skellefteå och Karlstad flygplats övergick i kommunal regi under 2010 (från statlig regi). 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och 

naturresurser (www.gis.scb.se). 



10.6 

De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2009 

The largest Swedish ports by quantity of goods handled 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 




10.7 

Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor 

State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m 

År 

Year 

Statsvägar 

State-administered roads 

Bidrag till drift och byggande 

Grants for maintenance and construction 

Total 

Total 

Drift 

Maintenance 

Byggande 

Construction 

Summa 

Total 

Kommunal väghållning 

Municipal roads 

Enskild väghållning 

Private roads in rural 

districts 

1998 6 557 7 417 13 974 – 566 14 540 

1999 6 180 6 398 12 578 – 572 13 150 

2000 6 310 6 212 12 522 – 571 13 093 

2001 6 988 6 737 13 725 – 564 14 289 

2002 7 373 8 551 15 924 – 570 16 494 

2003 6 898 9 900 16 798 – 628 17 426 

2004 6 920 10 315 17 235 – 664 17 899 

2005 7 310 8 099 15 409 – 679 16 088 

2006 7 490 7 905 15 395 – 730 16 125 

2007 7 736 8 576 16 312 – 717 17 029 

2008 8 256 9 826 18 082 – 820 18 902 

2009 8 355 11 434 19 789 – 1 024 20 813 

2010 9 373 11 535 20 908 – 927 21 835 


Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). 

10.8 

Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari 

State-administered roads and roads with subsidies 

Hela 

riket 


Riksvägar 

National 

main roads 

Nationella 

stamvägar 

National 

trunk 

roads 

Övriga 

riksvägar 

Other 

national 

roads 

Länsvägar 

County 

roads 

Väglängd, km 1 

Length of roads 

Samtliga 

vägar 

Total 

Statsvägar State-administered roads 

Motorvägar 

3 

Motorways 

3 

Därav 

Of which 

Belagd 

väg 4 

totalt 

Därav 

ytbehandling 

på 

grus 5 

Riksvägar 

Belagd väg, % 

Surfaced roads 

Länsvägar 

Samtliga 

vägar 

Antal 

broar 2, 3 

Number 

of bridges 

2, 3 

Antal 

färjleder 

6 

Number 

of ferry 

routes 

Enskilda 

vägar 

med 

statsbidrag: 

väglängd, 

km 

Private 

roads 

1997 8 034 6 613 83 368 98 015 1 350 75 432 26 202 100 73 77 10 658 42 74 198 

1998 8 034 6 581 83 447 98 062 1 428 75 695 26 248 100 73 77 13 202 42 74 329 

1999 8 034 6 617 83 442 98 093 1 439 75 890 26 314 100 73 77 13 889 39 74 504 

2000 8 066 6 626 83 357 98 049 1 484 76 615 26 703 100 74 78 14 406 37 74 501 

2001 8 046 7 033 83 094 98 173 1 499 76 928 26 769 100 74 78 14 515 37 74 729 

2002 8 064 7 285 82 892 98 241 1 507 77 228 26 865 100 75 79 14 571 37 74 720 

2003 8 034 7 307 82 915 98 256 1 544 77 522 26 722 100 75 79 14 758 37 74 979 

2004 8 033 7 352 82 882 98 267 1 591 77 779 26 379 100 75 79 14 798 37 75 040 

2005 8 039 7 314 82 958 98 312 1 684 78 081 26 514 100 76 79 15 133 37 75 088 

2006 8 049 7 301 82 984 98 334 1 677 77 966 26 544 100 76 79 15 252 37 75 321 

2007 8 044 7 341 82 932 98 317 1 744 78 113 11 853 100 76 80 15 415 37 75 609 

2008 8 022 7 303 83 131 98 456 1 806 78 589 11 919 100 76 80 15 497 37 75 984 

2009 8 036 7 293 83 138 98 467 1 855 78 634 12 013 100 76 80 15 705 37 76 130 

2010 8 326 7 027 83 131 98 484 1 891 78 795 12 084 100 77 80 15 798 37 75 878 

2011 8 323 7 111 83 031 98 465 1 927 79 043 12 055 100 77 80 15 884 37 75 982 

1) Exkl. av- och påfartsramper. 

2) T.o.m. 1997 broar med en längd av över 3 m, fr.o.m. 1998 broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket. Inga vägportar etc. är 

inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned by the National 

Road Administration. 

3) Uppgifterna avser även motorvägar i städerna. Motorways in towns are included. 

4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling. 

5) Fr.o.m. 2007 används begreppet ytbehandling på grus. 

6) Färjeleder på det allmänna vägnätet. 





Vägar och gator den 1 januari 

10.9 Roads and streets 

Väghållare, vägtyper (inkl. gator) 

Road administration, type of roads 

Väglängd, km 

Length of roads 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Vägar framkomliga med bil 

Roads trafficable by car 423 955 424 926 425 440 572 946 581 059 578 313 

Därav öppna för allmän trafik 

Of which open to the public 213 955 214 926 215 440 215 597 220 862 215 952 

Statsvägar 1 State-administered roads 98 334 98 317 98 456 98 467 98 484 98 465 

Nationella stamvägar National trunk roads 8 049 8 044 8 022 8 036 8 326 8 323 

Övriga riksvägar Other national roads 7 301 7 341 7 303 7 293 7 027 7 111 

Länsvägar County roads 82 984 82 932 83 131 83 138 83 131 83 031 

Vägar med statsbidrag 

Roads with state subsidies 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 

Enskilda vägar Private roads 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 

Övriga kommunala vägar 

Other municipal roads 40 300 41 000 41 000 41 000 46 500 41 505 

Övriga vägar 2 Other roads 210 000 210 000 210 000 357 349 360 197 362 361 

1) Exkl. av- och påfartsramper. 

2) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag. 



10.10 

Registrerade fordon i trafik den 31 december, 1 000-tal 

Motor vehicles in use 

År 

Year 

Personbilar i 

trafik 

Passenger 

cars in use 

Totalt 

Total 

Därav 

nyregistrerade 

Of which 

newly 

registered 

Avställda 

personbilar 

Passenger 

cars not 

in use 

Lastbilar 

i 

trafik 

Lorries 

in use 

Nyregistrerade 

Därav 

Skåp- och 

flakbilar 

med maxlast 

av 

högst 5 ton 2 

Bussar 

Buses 

I trafik 

In use 

Släpvagnar 

Trailers 

Därav 

Per inv. 

Per inhabitant 

Husvagnar 

Of which 

caravans 

Traktorer 

Tractors 

Motorcyklar 

1 

Motorcycles 

1 

Terrängskotrar 

Cross 

country 

scooters 

1993 3 566 0,41 128 586 302 9 246 14 661 203 327 114 148 

1994 3 594 0,41 160 558 304 10 246 14 668 202 326 115 146 

1995 3 631 0,41 175 561 308 15 249 15 677 201 325 117 147 

1996 3 655 0,41 200 606 312 21 247 15 681 199 324 122 151 

1997 3 703 0,42 259 662 322 26 262 15 646 196 325 130 149 

1998 3 792 0,42 287 709 338 31 275 15 697 195 325 137 148 

1999 3 890 0,44 336 776 354 35 292 15 711 196 326 150 150 

2000 3 999 0,45 355 852 374 39 311 14 729 196 326 167 143 

2001 4 019 0,45 290 814 396 36 332 14 746 196 325 191 146 

2002 4 043 0,45 294 796 409 36 345 14 763 197 328 221 152 

2003 4 075 0,45 307 814 422 36 358 14 781 196 327 247 148 

2004 4 113 0,46 312 841 440 40 376 13 805 197 327 235 156 

2005 4 154 0,46 312 856 461 45 396 13 834 199 327 250 170 

2006 4 202 0,46 314 830 480 48 412 14 863 197 327 269 177 

2007 4 258 0,46 339 870 504 54 434 13 898 196 324 287 184 

2008 4 279 0,46 276 950 510 48 440 13 926 195 322 297 192 

2009 4 301 0,46 229 984 515 34 445 13 948 194 321 303 203 

2010 4 335 0,46 308 1053 526 44 454 14 966 191 320 304 214 

1) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June. 

2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 (–1998) och TK 20 (1999–2000); SIKA 

Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009); 

Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer. 



10.11 


Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och 

ägarens kön den 31 december 

Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex 

År 

Year 

Personbilar 

Passenger cars 

Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1 

Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1 

Ägda av fysiska personer 

Owned by individuals 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Ägda av juridiska 

personer 

Owned by 

corporations 

Summa 

personbilar 

Passenger 

cars, total 

Ägda av fysiska personer 

Män 

Kvinnor 

Ägda av 

juridiska 

personer 

Summa 

motorcyklar 

Motorcycles, 

total 

1993 2 175 049 939 163 451 828 3 566 040 . . . . . . 113 940 

1994 2 154 768 947 880 491 551 3 594 199 . . . . . . 115 196 

1995 2 165 784 960 170 504 806 3 630 760 . . . . . . 117 387 

1996 2 035 644 934 104 685 172 3 654 920 . . . . . . 121 950 

1997 2 058 842 949 578 692 750 3 701 170 . . . . . . 130 041 

1998 2 097 352 977 793 715 580 3 790 725 . . . . . . 137 466 

1999 2 142 049 1 010 441 737 669 3 890 159 . . . . . . 149 970 

2000 2 188 175 1 048 626 761 813 3 998 614 123 067 15 098 26 927 165 092 

2001 2 182 976 1 062 388 773 169 4 018 533 134 962 16 771 30 362 182 095 

2002 2 182 326 1 078 847 781 619 4 042 792 148 554 18 557 34 411 201 522 

2003 2 188 169 1 096 356 790 889 4 075 414 159 493 20 259 37 497 217 249 

2004 2 201 019 1 113 527 798 878 4 113 424 171 131 21 939 42 113 235 183 

2005 2 203 015 1 125 450 825 209 4 153 674 182 254 23 426 44 322 250 002 

2006 2 215 986 1 140 249 846 228 4 202 463 195 725 24 874 48 272 268 871 

2007 2 225 375 1 151 794 881 294 4 258 463 207 807 26 355 52 710 286 872 

2008 2 229 921 1 160 919 888 155 4 278 995 214 550 26 926 55 268 296 744 

2009 2 248 529 1 178 533 873 690 4 300 752 219 975 27 453 55 227 302 655 

2010 2 252 982 1 193 535 888 665 4 335 182 221 070 27 338 55 373 303 781 

1) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 26 (1993–1998), TK 27 (1999–2000, 

www.scb.se), SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok 

(2007–2009). 

10.12 

Nyregistrerade motorfordon under 2010 efter fabrikat 

Motor vehicles newly registered by make 

Fabrikat 

Make 

Antal 

Number 

Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal 

Personbilar Skoda 12 546 Scania 1 923 John Deere 881 

Passenger cars 308 734 Subaru 4 651 Toyota 1 806 Kubota 50 

Audi 16 980 Suzuki 3 113 Volkswagen 11 033 Massey-Ferguson 587 

BMW 16 092 Toyota 22 108 Volvo 2 289 Newholland 466 

Chevrolet 2 779 Volkswagen 36 794 Övriga 1 301 Valmet 63 

Citroën 6 269 Volvo 54 923 Valtra 946 

Chrysler 1 129 Övriga Other 7 287 Bussar Övriga 410 

Dacia 1 718 Buses 1 742 

Fiat 4 079 Lastbilar Ford 31 Motorcyklar 

Ford 19 298 Lorries 44 176 Iveco 38 Motorcycles 14 811 

Honda 4 285 Citroën 3 433 Kässbohrer 69 BMW 1 314 

Hyundai 10 246 Dacia 1 021 Man 209 BRP 390 

Kia 13 273 Dodge 299 Mercedes-Benz 230 Ducati 289 

Mazda 3 672 Fiat 785 Scania 330 Harley-Davidson 1 423 

Mercedes-Benz 12 705 Ford 3 196 Volvo 409 Honda 1 317 

Mitsubishi 5 050 Isuzu 337 Övriga 426 Husaberg 192 

Nissan 5 690 Iveco 686 Kawasaki 985 

Opel 6 712 Mercedes-Benz 3 717 Traktorer KTM 622 

Peugeot 10 490 Mitsubishi 1 022 Tractors 4 160 Kymco 226 

Porsche 1 159 Nissan 3 009 Case 360 Suzuki 871 

Renault 14 066 Opel 1 487 Claas Xerion 122 Triumph 472 

Saab 8 946 Peugeot 2 941 Fendt 181 Yamaha 1 520 

Seat 2 674 Renault 3 891 Foton 94 Övriga 5 190 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik (www.scb.se). 



10.13 

Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell 


Motor vehicles in use by model year 

Årsmodell 

Model year 

Personbilar 

Passenger cars 

Lastbilar 

Lorries 

Bussar 

Buses 

Motorcyklar 

Motorcycles 

Antal 

Number 

% Antal Antal Antal 

2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 

–1991 495 058 416 533 11,5 9,6 56 067 48 341 315 252 79 812 76 251 

1992 94 354 77 581 2,2 1,8 4 416 3 668 54 34 4 329 4 196 

1993 76 970 64 282 1,8 1,5 3 429 2 802 38 27 4 648 4 499 

1994 101 224 86 355 2,4 2,0 3 853 3 286 41 21 4 898 4 748 

1995 132 521 116 574 3,1 2,7 7 761 6 573 231 121 6 180 5 982 

1996 144 482 130 230 3,4 3,0 11 349 9 649 271 179 7 560 7 379 

1997 203 656 188 104 4,7 4,3 16 510 14 403 468 322 9 503 9 304 

1998 258 369 243 584 6,0 5,6 24 733 22 244 541 386 12 810 12 459 

1999 345 886 332 292 8,0 7,7 27 140 24 723 741 645 13 225 12 976 

2000 283 105 273 982 6,6 6,3 28 735 26 534 832 657 13 499 13 255 

2001 224 713 218 803 5,2 5,0 33 238 31 242 1 058 893 13 146 12 879 

2002 241 696 236 585 5,6 5,5 28 916 27 652 880 821 12 302 12 055 

2003 249 664 245 626 5,8 5,7 27 958 26 924 1 126 1 079 12 411 12 183 

2004 251 273 248 016 5,8 5,7 43 238 41 755 1 031 1 012 12 733 12 264 

2005 264 978 262 445 6,2 6,1 25 196 24 674 1 222 1 215 13 405 12 524 

2006 265 813 265 181 6,2 6,1 41 348 40 858 1202 1194 15 081 13 973 

2007 291 104 284 885 6,8 6,6 48 899 48 594 989 1018 18 618 17 679 

2008 232 436 233 229 5,4 5,4 51 018 51 083 1 097 1 112 15 429 15 742 

2009 142 433 183 689 3,3 4,2 25 170 26 752 1 129 1 196 7 891 9 082 

2010 1 017 225 954 0,0 5,2 5 602 38 826 141 1564 146 7 756 

2011 844 0,0 5 858 125 553 

Okänd 408 0,0 0 0 6 

Summa Total 4 300 752 4 335 182 100,0 100,0 514 576 526 441 13 407 13 873 277 626 277 745 

Källa: Trafikanalys och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik. 



10.14 

År 

Year 

Antal lastbilar 

Number of 

Swedish 

registered 

lorries 

Lastbilstransporter med svenska fordon 

Lorry transportation with Swedish registered lorries 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Transport 

for hire 

Därav 

Of which 

Icke yrkesmässig 

trafik 2 

Transport 

for own 

account 

Inrikes godstransporter 3 

National road goods 

transport 

Yrkesmässig 

trafik 1 


Transporterad godsmängd, milj. ton 

Goods carried 

Icke yrkes- Totalt 4 

mässig trafik 2 Total 4 

Utrikes godstransporter 3 

International road goods transport 

Från Sverige 

till utlandet 

From Sweden 

abroad 

Från utlandet 

till Sverige 

Abroad to 


2000 3 55 979 38 014 17 965 277 46 7 4 2 

2001 56 707 39 066 17 641 271 34 7 3 3 

2002 56 470 39 373 17 097 283 32 7 4 2 

2003 56 065 39 168 16 898 269 33 8 4 2 

2004 55 859 39 126 16 734 290 28 7 3 2 

2005 56 366 39 608 16 758 316 33 6 3 2 

2006 57 436 40 782 16 654 302 32 8 5 3 

2007 59 683 43 120 16 563 317 37 7 4 2 

2008 61 108 44 657 16 452 328 33 7 3 2 

2009 59 771 43 854 15 917 296 33 5 3 2 

2010 59 651 43 524 16 126 286 30 6 3 2 

År 

Year 

Inrikes 

godstransporter 3 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Presterade tonkm, milj. tonkm 

Driven ton-km 

Utrikes 


Icke yrkes- Totalt 4 Från 

mässig trafik 2 Sverige till 

utlandet 

Från utlandet 

till 

Sverige 

Medeltransportlängd 5 , km 

Mean haulage distance 

Inrikes 


Yrkesmäs- Icke yrkessig 

trafik 1 mässig trafik 2 

Körsträcka med last, milj. km 

Loaded haulage distance 

Inrikes 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 

godstransporter 

3 

2000 3 27 940 3 415 4 197 2 015 1 722 101 75 1 392 324 261 

2001 27 692 2 278 4 191 1 876 1 805 102 67 1 420 282 264 

2002 29 357 2 447 4 816 2 339 1 741 104 77 1 446 263 297 

2003 28 812 2 621 5 171 2 336 1 958 107 80 1 408 259 315 

2004 29 871 2 798 4 257 2 003 1 663 103 99 1 437 270 261 

2005 32 124 2 558 3 874 1 790 1 403 102 79 1 558 275 244 

2006 32 763 2 692 4 444 2 150 1 626 108 85 1 579 262 267 

2007 33 822 2 554 4 150 2 019 1 548 107 70 1 697 252 263 

2008 35 489 2 444 4 433 2 002 1 627 108 75 1 811 231 283 

2009 30 185 1 933 2 923 1 417 1 099 102 59 1 639 218 187 

2010 30 359 2 379 3 535 1 594 1 396 106 79 1 746 259 223 

År 

Year 

Körsträcka utan last, milj. km 

Empty haulage distance 

Inrikes godstransporter 3 

Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Antal transporter med last, 1 000-tal 

Number of transports with freight 

Antal transporter utan last, 1 000-tal 

Number of transports without freight 

Utrikes Inrikes godstransporter 3 Utrikes Inrikes godstransporter 3 Utrikes 

porter 3 Yrkesmäs- Icke yrkes- porter 3 Yrkesmäs- Icke yrkes- porter 3 

godstrans- 

godstrans- 

godstranssig 

trafik 1 mässig trafik 2 

sig trafik 1 mässig trafik 2 

2000 3 464 89 34 17 310 5 410 409 12 012 3 124 169 

2001 462 67 35 17 323 4 449 402 11 385 2 232 177 

2002 481 67 40 17 929 3 805 418 12 192 2 189 198 

2003 445 78 41 16 451 3 881 456 10 790 2 601 205 

2004 458 62 39 17 509 3 407 396 11 630 1 725 177 

2005 497 75 34 18 410 3 727 364 12 407 1 970 160 

2006 486 69 41 18 002 3 908 446 11 456 2 245 201 

2007 496 77 42 19 145 3 956 416 11 793 2 423 181 

2008 507 55 42 20 027 3 292 421 12 091 1 930 187 

2009 502 66 29 18 932 3 872 320 12 104 2 321 136 

2010 418 62 30 20 688 3 806 402 8 575 1 694 154 

1) Transporter för annans räkning mot ersättning. Transport for hire. 

2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning). Transport on own account. 

3) Fr.o.m. år 2000 undersöks inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar i en gemensam undersökning. De separata undersökningarna 

om inrikes resp. utrikes trafik upphörde i och med undersökningsåret 1999. From the year 2000 the earlier surveys regarding Swedish 

national and international road goods transport were replaced by a joint survey. 

4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad. 

5) Medeltransportlängden beräknas genom att dela antal tonkilometer med lastad godsmängd mätt i ton. 

Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (–2008) och SCB (1999): Lastbilstrafik (2008–), 

Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar (2005–2007); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005 

(2001–2004) , (www.trafa.se/statistik), SCB Statistiska meddelanden serie TK 30 och 56 (1999). 



10.15 

Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön 


Number of persons with different classes of driving licences by age 

and sex 

Ålder 

Age 

Män 

Men 

AM A1 – A-lätt A B BE 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

15 9 786 5 137 . . . . . . . . 

16 20 656 13 698 225 22 . . . . . . 

17 22 435 15 962 522 55 . . . . . . 

18 34 421 25 881 463 59 247 28 22 906 16 966 52 20 

19 36 217 28 913 478 34 527 65 36 750 29 261 1 093 180 

20 26 678 21 477 485 35 852 109 42 322 35 075 1 496 285 

21 18 177 13 812 405 45 1 224 163 42 614 35 796 1 632 285 

22 13 430 9 308 398 48 1 721 251 43 645 37 047 1 937 393 

23 10 061 6 932 289 25 2 277 334 41 673 36 535 1 960 387 

24 7 890 5 463 280 13 2 795 359 42 645 36 899 2 166 430 

25–29 40 588 34 269 916 84 20 198 2 693 214 201 187 165 13 473 2 033 

30–34 36 116 32 232 330 93 35 483 4 498 235 635 209 566 17 540 2 521 

35–39 39 738 34 888 147 95 55 969 8 085 279 481 250 737 27 922 3 906 

40–44 35 503 34 161 138 72 83 907 13 915 301 552 269 191 44 233 5 933 

45–49 50 524 45 467 104 67 95 636 16 497 301 707 267 726 49 226 6 964 

50–54 30 318 36 215 205 158 129 360 64 112 277 604 247 230 51 250 6 125 

55–59 34 001 30 980 183 152 221 422 180 801 273 922 246 043 53 102 4 495 

60–64 19 391 22 640 181 135 262 580 223 800 296 159 266 517 64 878 4 527 

65–69 14 487 15 581 182 117 243 883 210 319 263 037 234 068 59 436 4 267 

70–74 8 070 8 517 152 86 168 744 147 299 178 315 159 289 36 544 2 567 

75–79 4 682 4 775 97 31 122 832 108 247 127 524 115 497 24 476 1 566 

80–84 2 566 2 524 28 7 88 890 77 827 91 191 82 115 14 822 825 

85– 1 446 1 116 13 8 73 763 68 337 75 001 70 785 9 680 463 

Ålder C CE D DE 


15 . . . . . . . . 

16 . . . . . . . . 

17 . . . . . . . . 

18 472 74 24 4 . . . 

19 1 478 181 1 023 113 . . . . 

20 2 250 259 1 389 158 . . . . 

21 2 296 297 1 497 179 22 1 8 

22 2 976 391 1 731 236 108 23 21 8 

23 3 049 397 1 719 221 153 42 31 10 

24 3 326 418 1 854 221 212 49 37 11 

25–29 21 627 1 826 11 469 895 2 199 417 603 100 

30–34 25 679 2 130 13 955 1 071 4 557 704 2 014 206 

35–39 32 665 2 969 18 404 1 495 11 690 1 557 8 741 921 

40–44 47 346 4 683 26 244 1 871 22 819 3 122 19 921 2 523 

45–49 82 554 7 500 28 139 1 814 25 428 3 482 22 637 2 920 

50–54 90 415 7 549 30 414 1 500 27 059 3 162 24 834 2 748 

55–59 78 929 5 082 31 143 986 23 586 2 357 21 942 2 107 

60–64 86 673 5 354 42 462 1 320 23 416 2 295 22 297 2 162 

65–69 70 761 4 238 38 161 1 350 18 434 1 742 17 995 1 710 

70–74 34 190 1 617 19 253 653 9 554 630 9 462 627 

75–79 14 583 527 9 031 242 4 290 176 4 276 175 

80–84 4 500 102 2 958 58 1 366 33 1 362 33 

85– 943 43 642 15 255 23 246 13 

Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence for 

light motorcycle. Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. Behörighet B = körkort för personbil, lätt 

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light trailer. Behörighet C = körkort för tung 

lastbil. Driving licence for heavy lorry. Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. Behörighet E = körkort för fordon med ett 

eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers. 


Källa: Transportstyrelsen, Trafikregistret. 



10.16 


Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder 

och trafikantgrupp 

Road traffic accidents, persons killed or injured by group of 

roadusers and by age 

Ålder 

Age 

Dödade 1 

Killed 

Skadade 

Injured 

Summa 

Total 

Döda och skadade efter trafikantgrupp 

Group of roaduser: killed and injured 

Svårt 

Seriously 

Lindrigt 

Slightly 

Bilförare 

Car 

drivers 

Bilpassagerare 

2 

Förare 

av mc 3 

Passagerare 

på mc 4 

Mope- Cyklister 5 

dister 5 Cyclists 5 

Moped 

drivers 5 

Gående 

Pedestrians 

Övriga 

Other 

0– 6 4 47 390 441 1 353 – – 1 23 52 1 

7–14 6 94 812 912 3 469 8 6 66 190 141 7 

15–17 9 168 1 394 1 571 44 477 25 5 717 105 121 47 

18–24 46 602 4 205 4 853 2 479 1 300 139 29 145 216 228 22 

25–44 65 900 6 901 7 866 4 651 1 231 385 31 142 522 322 36 

45–64 72 724 4 768 5 564 3 040 777 347 17 126 527 295 45 

65– 64 330 1 798 2 192 1 124 414 54 1 33 186 274 9 

Okänd ålder 

Age unknown – 23 149 172 29 85 4 3 6 12 18 1 

Samtliga All 

2010 266 2 888 20 417 23 571 11 371 5 106 962 92 1 236 1 781 1 451 168 

2009 358 3 460 21 821 25 639 12 620 5 830 1 102 109 2 034 2 234 1 553 157 

2008 397 3 657 22 591 26 645 13 010 6 064 1 190 100 2 037 2 347 1 720 177 

2007 471 3 824 22 925 27 220 13 432 6 325 1 141 114 2 173 2 131 1 723 181 

2006 445 3 959 22 677 27 081 13 379 6 516 1 143 126 1 986 2 091 1 686 154 

2005 440 3 915 22 544 26 899 13 462 6 516 1 056 106 1 810 2 261 1 543 145 

2004 480 4 022 22 560 27 062 13 657 6 730 1 011 107 1 580 2 189 1 649 139 

2003 529 4 664 22 439 27 632 13 846 6 841 1 142 119 1 442 2 312 1 673 257 

2002 560 4 592 20 155 25 307 12 676 6 279 1 126 151 1 132 2 279 1 510 154 

2001 583 4 058 18 271 22 912 11 614 5 459 861 97 1 075 2 207 1 463 136 

2000 591 4 103 17 929 22 623 11 498 5 283 828 69 915 2 434 1 488 108 

1999 580 4 043 17 921 22 544 11 243 5 416 755 101 776 2 623 1 481 149 

1998 531 3 883 17 473 21 887 10 950 5 363 684 80 644 2 664 1 403 99 

1997 541 3 917 17 363 21 821 10 541 4 923 777 111 769 3 184 1 384 132 

1996 537 3 837 16 973 21 347 10 091 5 036 739 98 723 2 985 1 535 140 

1995 572 3 965 17 208 21 745 10 267 5 115 753 124 820 3 058 1 474 134 

1994 589 4 221 16 862 21 672 10 134 4 929 703 122 786 3 292 1 565 141 

1993 632 4 334 15 407 20 373 9 511 4 798 785 93 721 2 847 1 468 150 

1992 759 4 705 16 022 21 486 9 910 5 144 854 125 871 2 811 1 645 126 

1991 745 4 832 16 225 21 802 10 161 5 196 834 137 834 2 821 1 707 112 

1990 772 5 501 16 996 23 269 10 730 5 649 938 125 905 2 896 1 858 168 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). 

Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could 

have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 

2) Car passengers. 

3) Drivers of motorcycles. 

4) Passengers of motorcycles. 

5) Inkl. passagerare. Incl. passengers. 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se). 



10.17 

Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter 

hastighetsbegränsning 

Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

2009 2010 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Med död- Med annan personskada Summa 

lig utgång 1 

Svår 

Lindrig 

Hela riket Sweden 336 2 729 14 793 17 858 249 2 325 13 930 16 504 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

120 km/h 2 20 100 122 2 19 111 132 

110 km/h 16 110 641 767 10 118 737 865 

100 km/h 6 43 241 290 6 56 362 424 

90 km/h 96 425 1 760 2 281 57 229 1 244 1 530 

80 km/h 7 30 133 170 27 130 576 733 

70 km/h 96 617 2 906 3 619 60 558 2 686 3 304 

60 km/h 2 9 46 57 1 17 84 102 

50 km/h 57 913 5 505 6 475 40 681 4 815 5 536 

40 km/h – 9 58 67 2 16 174 192 

30 km/h 4 78 479 561 5 69 466 540 

Uppgift saknas Unknown 50 475 2 924 3 449 39 432 2 675 3 146 

1) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). Deaths occurring 

within 30 days of an accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se). 

10.18 Vägtrafikolyckor 

Road traffic accidents 

År 

Year 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

Därav 

Of which 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Stockholm Göteborg Malmö 

1991 667 3 814 11 522 16 003 1 221 1 100 864 

1992 667 3 722 11 210 15 599 1 096 1 062 855 

1993 573 3 479 10 907 14 959 1 075 1 166 728 

1994 528 3 355 12 005 15 888 1 221 1 285 919 

1995 519 3 137 11 970 15 626 1 190 1 298 860 

1996 488 3 048 11 785 15 321 1 169 1 251 848 

1997 493 3 067 12 192 15 752 1 231 1 231 886 

1998 490 3 004 12 020 15 514 1 284 1 290 862 

1999 516 3 113 12 205 15 834 1 456 893 929 

2000 535 3 104 12 131 15 770 1 354 1 041 851 

2001 511 3 100 12 185 15 796 1 394 906 831 

2002 490 3 420 13 037 16 947 1 523 931 787 

2003 460 3 446 14 459 18 365 1 573 1 255 870 

2004 430 3 082 14 517 18 029 1 572 1 205 815 

2005 406 3 004 14 684 18 094 1 408 1 192 857 

2006 404 3 002 14 807 18 213 1 513 1 259 797 

2007 426 2 979 15 143 18 548 1 465 1 210 780 

2008 355 2 868 15 239 18 462 1 408 1 143 836 

2009 336 2 729 14 793 17 858 1 405 1 048 855 

2010 249 2 325 13 930 16 504 1 383 942 727 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). 

Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could 

have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 


Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (1994–2008) och SCB: Trafikskador (–1997); Vägtrafikskador, 

(1998–), www.trafa.se resp. www.scb.se/TK1004); Statistiska meddelanden, serie HS 11 (1992–1993), HS 12 (–1991) och TK 61 

(2000). 



10.19 


Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, 

trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked 

lines and rolling stock 

År 

Year 

Järnvägar 

Railway lines 

Banlängd, km 

Length of lines, kilometres 

Spårvägar 

Tram lines 

Tunnelbana 

Metro lines 

Normalspårig 

Standard gauge 

Smalspårig 

Narrow gauge 

Totalt 

Total 

Flerspårig 

Double track 

or more 

Därav 

Of which 

Elektrifierad 

Electrified 

1993 10 823 65 10 888 1 321 7 359 . . . . 

1994 10 738 65 10 803 1 352 7 266 . . . . 

1995 10 859 66 10 925 1 449 7 402 . . . . 

1996 10 898 66 10 964 1 466 7 470 . . . . 

1997 10 875 66 10 941 1 510 7 445 . . . . 

1998 10 932 65 10 997 1 535 7 444 . . . . 

1999 10 979 65 11 044 1 575 7 474 . . . . 

2000 10 972 65 11 037 1 709 7 487 124 108 

2001 10 956 65 11 021 1 719 7 681 124 108 

2002 11 030 65 11 095 1 740 7 758 126 109 

2003 10 972 65 11 037 1 768 7 739 126 109 

2004 10 985 65 11 050 1 793 7 745 126 109 

2005 10 952 65 11 017 1 785 7 737 126 109 

2006 10 955 65 11 020 1 804 7 749 126 109 

2007 10 907 65 10 972 1 807 7 848 126 109 

2008 10 967 65 11 032 1 827 7 867 127 109 

2009 11 073 65 11 138 1 842 7 963 127 109 

2010 11 084 65 11 149 1 865 7 965 129 109 

År 

Year 

Rullande materiel 

Rolling stock 

Järnvägar Spårvägar Tunnelbana 

Personvagnar 1 

Godsvagnar 2 

Passenger cars 1 Wagons 2 

Antal 

Number 

Sitt- och 

liggplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

beds 

Antal 

Lastförmåga, 

1 000 ton 

Carrying 

capacity 

Spårvagnar 

Tram cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

standing 

places 

Tunnelbanevagnar 

Metro cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

1993 1 978 114 21 817 798 . . . . . . . . 

1994 2 018 113 21 066 780 . . . . . . . . 

1995 1 966 111 20 865 782 . . . . . . . . 

1996 1 902 108 20 302 773 . . . . . . . . 

1997 1 899 109 19 635 751 . . . . . . . . 

1998 1 887 109 18 943 729 . . . . . . . . 

1999 1 850 107 19 757 777 . . . . . . . . 

2000 1 789 111 18 406 741 449 40 1 030 155 

2001 1 888 118 17 910 740 450 40 1 071 159 

2002 1 935 123 17 674 734 460 41 1 047 152 

2003 1 877 122 16 909 720 458 42 1 112 160 

2004 1 784 116 16 832 799 458 42 1 077 153 

2005 1 901 124 16 637 772 468 44 1 077 153 

2006 1 952 126 16 407 798 518 44 1 077 153 

2007 2 177 134 15 896 815 567 47 1 077 153 

2008 2 304 143 15 735 832 613 50 1 057 150 

2009 2 291 141 14 797 791 628 50 1 057 150 

2010 2 180 131 15 166 837 629 51 1 057 150 

1) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches. 

2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic. 


Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se). 



10.20 

Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete 

Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance 

2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 

Antal tågoperatörer i järnvägstrafik 

Number of railway operators 25 24 24 26 25 25 

Antal tågoperatörer i spårvägstrafik 

Number of tram operators 3 3 3 3 3 3 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Persontransporter Passenger transport 

Antal resor, milj. Passengers carried, millions 150 159 169 179 179 180 

Personkilometer, milj. Passenger kilometres, millions 8 936 9 617 10 261 11 146 11 321 11 219 

Medelreselängd, km Average passenger journey, km 60 60 61 62 63 62 

Godstransporter 1 Freight transport 1 

Transporterat gods, milj. ton Tonnes carried, millions 63 65 68 66 56 68 

Härav kombitransporter Of which intermodal transport 7 8 8 8 10 11 

Härav malmtransporter på malmbanan 

Of which ore transports on the Ore Railway 28 29 30 28 22 30 

Tonkilometer milj. Tonne-kilometres, millions 21 675 22 271 23 250 22 924 20 389 23 464 

Härav kombitransporter 3 748 4 145 4 670 5 089 5 697 5 955 

Härav malmtransporter på malmbanan 4 400 4 519 4 602 4 363 3 416 4 620 

Medeltransportlängd, km 

Mean per tonne haulage distance, km 343 343 343 349 361 343 

Trafikarbete Operations 128 131 136 142 136 139 

Tågkilometer persontrafik, milj. 

Train-kilometres passenger traffic, millions 84 86 90 95 95 98 

Tågkilometer godstrafik, milj. 

Train-kilometres freight traffic, millions 44 45 45 48 40 41 

Drivmedelsanvändning Energy consumption 

Elektricitet, Gwh Electric, Gwh 2 039 2 142 2 115 2 229 2 125 2 098 

Diesel, m 2 25 319 26 829 25 755 27 418 24 488 23 685 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Persontrafik 

Antal resor, milj. 111 114 122 123 124 132 

Personkilometer, milj. 473 482 514 524 524 548 

Medelreselängd, km 4 4 4 4 4 4 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. Train-kilometres, millions 13 14 14 15 16 16 

Drivmedelsförbrukning 

Elektricitet, Gwh 57 60 60 63 67 71 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Persontrafik 

Antal resor, milj. 276 297 303 306 307 310 

Personkilometer, milj. 1 541 1 657 1 690 1 715 1 715 1 731 

Medelreselängd, km 6 6 6 6 6 6 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. 12 13 13 12 13 12 

Drivmedelsförbrukning 

Elektricitet, Gwh 191 201 198 199 196 202 

1) Exkl. tomma privatvagnar. Excluding empty privately owned wagons. 


Källa: Trafikanalys och Trafikverket, Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se). 



10.21 


Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, 

olyckor 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, accidents 

Trafikslag Type of traffic 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Olyckshändelser Accidents 100 131 138 123 117 141 

Kollisioner vid vägkorsning i plan Collisions at level crossings 21 18 15 6 16 16 

Andra olyckshändelser Other accidents 33 44 44 44 33 57 

Självmord och självmordsförsök Suicides and attempts at suicide 46 69 79 73 68 68 

Allvarligt skadade Seriously injured 21 20 18 9 21 27 

Resande Passengers 1 1 1 3 2 10 

Övriga Other 18 15 14 5 16 15 

Vid kollisioner vid vägkorsning i plan At collisions at level crossings 11 8 9 1 10 5 

Andra olyckshändelser 7 7 5 4 6 10 

Självmordsförsök Attempts at suicide 2 4 3 1 3 2 

Avlidna Fatalities 68 84 101 87 84 111 

Resande – – – – – 2 

Övriga 21 19 25 15 19 45 

Vid kollisioner vid vägkorsning i plan 7 9 9 4 6 9 

Andra olyckshändelser 14 10 16 11 13 36 

Självmord Suicide 47 65 76 72 65 66 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Olyckshändelser 27 34 30 15 19 14 

Självmord och självmordsförsök – – – – – 1 

Allvarligt skadade 17 34 28 11 14 10 

Resande 13 25 20 4 6 5 

Övriga 4 9 8 7 8 5 

Självmordsförsök – – – – – – 

Avlidna 4 2 2 1 2 3 

Resande 1 – – – – – 

Övriga 3 2 2 1 2 3 

Självmord – – – – – 1 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Olyckshändelser 12 14 12 15 7 17 

Självmord och självmordsförsök 7 9 9 8 5 8 

Allvarligt skadade 6 5 5 5 2 8 

Resande 2 – 2 – 1 1 

Övriga – 2 1 2 – 4 

Självmordsförsök 4 3 2 3 1 3 

Avlidna 4 7 7 10 5 9 

Resande – – – – – – 

Övriga 1 1 – 5 1 4 

Självmord 3 6 7 5 4 5 


Källa: Trafikanalys, Bantrafikskador (www.trafa.se). 

10.22 

Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor 

Net turnover for water transport, SEK m 

Intäktslag Categories of turnover 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Fraktintäkter Total freights 25 378 26 656 28 402 26 900 26 482 22 192 

Linjefart Liner traffic 10 984 11 344 15 019 13 431 12 552 9 970 

Trampfart Tramp trade 9 706 10 988 9 437 9 652 10 987 7 410 

Passagerar- och kryssningsintäkter 

Transport passengers and cruises 4 584 4 232 3 946 3 817 2 943 4 756 

Färjetransporter av tåg Transport of trains 104 92 – – – 56 

Tidsbefraktning Timecharter 6 459 8 224 7 063 6 456 9 697 7 252 

Övrigt Other 2 687 4 892 5 011 6 479 7 532 8 888 

Summa nettoomsättning Total net turnover 34 525 39 773 40 476 39 835 43 711 38 332 

Varav tidsbefraktning för till utlandet uthyrda 

fartyg Of which timecharter abroad 5 203 6 646 5 008 4 347 6 392 5 185 

Källa: Trafikanalys (2008–, www.trafa.se), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2007): SIKA Statistik 2006:13 och 

2007:16 (Sjöfartsföretag 2004 och 2005), Sjöfartsföretag 2006– (.xls). 



10.23 

Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart 

Merchant fleet, vessels by main use 

År 

Year 

Mellan svenska 

hamnar 2 

I svensk regi 

In Swedish service 

Mellan Sverige 

och utlandet 3 

Mellan utländska 

hamnar 4 

Uthyrda till 

utlandet 

Chartered to 

foreign countries 

Fartyg i 

handelssjöfart 

Vessels in 

service 

Ej använda fartyg, 

okänd användning 

Vessels not in 

use, use unknown 

Samtliga fartyg 1 

All vessels 1 

Antal 

Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner 

brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 

2001 147 34 128 436 37 117 41 409 353 996 51 2 404 999 

2002 155 34 126 476 51 157 39 389 371 1 056 39 1 410 1 057 

2003 200 49 144 618 46 415 21 150 411 1 232 15 1 426 1 234 

2004 204 59 132 601 66 553 16 67 418 1 279 17 1 435 1 280 

2005 205 46 123 505 47 403 25 172 400 1 126 18 65 418 1 191 

2006 172 24 80 297 126 525 41 414 419 1 260 14 0 433 1 260 

2007 208 66 128 820 23 185 70 330 429 1 401 – – 429 1 401 

2008 216 51 103 564 43 419 66 537 428 1 570 – – 428 1 570 

2009 216 52 94 300 59 613 45 347 414 1 311 – – 414 1 311 

2010 207 57 65 214 49 486 75 702 396 1 459 – – 396 1 459 

1) Till och med 2002 inkl fartyg som avregistrerats resp. år, därefter fartyg registrerade den 31 december. Passagerarfartyg med segel har 

exkluderats. Vessels deregistered during each year are included up until 2002. Passenger ships with sails are excluded. 

2) Between Swedish ports. 

3) Between Swedish and foreign ports. 

4) Between foreign ports. 

5) Bruttodräktighetsdagar, Gross tonnage-days, millions. 


Källa: Trafikanalys (2009–2010), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden 

Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2001–2003), SIKA Statistik Svenska och utländska fartyg i svensk regi 

(2004–2008), Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2009–2010), (www.trafa.se/statistik). 



10.24 

Nationalitet 

Nationality 


Inklarerade fartyg i direkt utrikes fart efter nationalitet 

Entering vessels in direct voyages by nationality 

Totalt 

antal 

Total 

2009 2010 

Bruttodräktighet 

i 

1 000 

Gross 

tonnage in 

1 000 

Totalt 

antal 

Bruttodräktighet 

i 

1 000 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Antal 

Number 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Passagerarfartyg och 

färjor 1 

Passenger vessels and 

ferries 1 

Antal 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Sverige Sweden 29 035 413 723 21 460 409 667 1 528 8 760 19 932 400 907 

Danmark 1 Denmark 1 28 549 224 460 23 595 199 997 759 6 556 22 836 193 441 

Finland 3 767 98 630 3 411 91 360 925 5 841 2 486 85 518 

Norge 2 Norway 2 3 583 34 603 3 444 33 461 1 539 10 707 1 905 22 754 

Cypern Cyprus 1 600 15 861 1 794 16 368 1 180 7 816 614 8 552 

Estland Estonia 1 021 25 843 974 22 268 8 21 966 22 247 

Gibraltar 700 2 718 809 3 566 803 3 456 6 110 

Grekland Greece 85 2 956 74 2 810 74 2 810 – – 

Italien 3 Italy 3 261 7 064 248 7 935 148 1 873 100 6 062 

Lettland Latvia 454 13 473 424 13 945 29 56 395 13 889 

Litauen Lithuania 385 7 465 413 7 519 79 277 334 7 242 

Malta 709 7 255 1 012 8 629 954 5 971 58 2 658 

Nederländerna Netherlands 2 503 16 900 2 739 17 788 2 395 10 655 344 7 134 

Polen Poland 356 4 319 459 6 463 31 57 428 6 406 

Portugal 302 1 647 321 2 092 281 1 247 40 845 

Ryssland Russia 455 1 351 316 1 049 316 1 049 – – 

Storbritannien 4 , Nordirland 

Great Britain 4 , Northern 

Ireland 1 227 14 062 1 213 12 867 1 078 9 503 135 3 364 

Tyskland Germany 3 134 68 952 3 083 67 541 798 4 361 2 285 63 180 

Antigua & Barbuda 1 432 5 405 1 678 6 523 1 675 6 511 3 12 

Bahamas 3 075 73 593 3 148 74 636 576 6 421 2 572 68 215 

Bermuda 33 2 820 31 2 553 4 133 27 2 421 

Liberia 241 5 363 243 6 146 243 6 146 – – 

Panama 585 11 728 543 11 897 306 6 741 237 5 155 

Saint Vincent 490 2 516 488 1 047 469 993 19 54 

Övriga nationaliteter 

Other nationalities 1 073 12 465 1 207 12 987 1 155 12 322 52 665 

Okänd nationalitet 

Unknown nationality 5 70 11 49 11 49 – – 

Samtliga fartyg All vessels 85 060 1 075 240 73 138 1 041 162 17 364 120 332 55 774 920 830 

1) Inkl. fartyg i Danmarks internationella register (DIS). Including Denmark International Register (DIS). 

2) Inkl. fartyg i Norges internationella register (NIS). Including Norway International Register (NIS). 

3) Inkl. fartyg i Italiens internationella register. Including Italy International Register. 

4) Inkl. Isle of Man och Channel Islands. Including Isle of Man and Channel Islands. 


Källa: Trafikanalys, www.trafa.se/statistik. 



10.25 

År 

Year 

Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet 

Direct voyages with vessels and ferries between Sweden 

and foreign countries 

Ankomna fartyg 

Vessels entering 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Därav i barlast 1 Passagerarfartyg och färjor 2 

Antal 

Number 

Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktighet 

i 1 000 3 het i 1 000 3 het i 1 000 3 

1992 18 878 88 750 6 425 24 096 101 482 601 892 

1993 19 334 87 228 6 424 25 069 94 692 612 093 

1994 21 056 100 747 6 594 26 413 82 453 563 287 

1995 22 033 111 906 7 467 29 520 85 319 600 027 

1996 22 224 120 545 8 522 31 717 90 846 723 188 

1997 22 854 127 341 7 828 31 685 97 580 788 060 

1998 23 250 134 350 7 628 32 373 96 819 831 763 

1999 27 089 190 647 7 347 31 930 90 798 776 678 

2000 27 371 192 713 6 958 32 429 85 861 772 482 

2001 19 103 98 323 6 319 28 790 82 331 855 669 

2002 20 044 106 918 6 785 32 659 75 182 879 091 

2003 19 440 102 539 6 765 31 469 73 707 889 859 

2004 2 19 753 106 690 7 076 34 516 73 269 928 470 

2005 19 985 115 715 7 171 35 117 73 297 948 907 

2006 19 551 119 917 7 418 38 267 72 844 955 044 

2007 20 035 121 908 7 642 38 128 73 656 983 511 

2008 19 396 125 740 7 495 39 467 75 343 1 011 827 

2009 16 344 114 181 6 269 36 465 68 716 961 059 

2010 17 364 120 332 6 051 35 735 55 774 920 830 

Svenska Swedish 1 528 8 760 729 4 030 19 932 400 907 

Utländska Foreign 15 836 111 572 5 322 31 705 35 842 519 923 

År 

Avgångna fartyg 

Vessels cleared 

Lastfartyg Därav i barlast 1 Passagerarfartyg och färjor 2 

Antal 

Number 

Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktighet 

i 1 000 3 het i 1 000 3 het i 1 000 3 

1992 19 021 90 873 6 980 32 798 101 501 601 731 

1993 19 420 87 510 7 655 32 452 94 655 611 685 

1994 21 193 100 670 8 819 37 644 82 427 563 204 

1995 22 203 112 153 8 774 39 014 85 311 593 480 

1996 22 361 120 250 7 990 40 362 90 788 723 684 

1997 22 979 127 514 9 245 44 637 97 575 788 072 

1998 23 293 133 349 9 766 48 627 96 780 831 208 

1999 27 439 190 587 9 921 47 388 90 893 776 209 

2000 27 491 191 179 10 428 48 062 85 932 772 811 

2001 19 488 97 223 9 016 41 016 82 379 854 527 

2002 20 140 103 012 9 462 43 848 75 194 878 783 

2003 19 536 98 180 8 952 41 618 73 701 891 392 

2004 2 19 812 102 311 9 272 43 147 73 484 931 288 

2005 20 029 110 059 9 130 45 920 73 510 951 624 

2006 19 448 115 788 8 139 44 869 73 151 958 584 

2007 20 072 118 717 8 364 46 436 74 010 987 589 

2008 19 389 125 473 8 336 54 402 75 636 1 015 820 

2009 16 438 114 257 6 998 44 888 69 010 965 680 

2010 17 222 118 581 8 004 48 954 55 975 924 267 

Svenska 1 357 8 396 754 2 897 20 105 404 415 

Utländska 15 865 110 185 7 250 46 058 35 870 519 852 

1) Of which in ballast. 

2) Fr.o.m. 2004 ingår kryssningsfartyg. Passenger vessels and ferries. From 2004 cruise passenger vessels are included. 

3) Gross tonnage in 1 000. 


Källa: Trafikanalys (2009-2010), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (1995–2008), Statistiska centralbyrån, 

SCB (1991–1994): Trafikanalys Sjötrafik (2010), www.trafa.se/statistik. 



10.26 


De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 

The largest Swedish ports by quantity of goods handled 

Hamn år 2009 

Port 

Varor, 1 000 ton 

Goods, 1 000 tonnes 

Lossade från 

utrikes ort 

Unloaded from 

foreign ports 

Lastade till 

utrikes ort 

Loaded to 

foreign ports 

Lossade från 

inrikes ort 

Unloaded from 

domestic ports 

Lastade till 

inrikes ort 

Loaded to 

domestic ports 

Summa 

Total 

Göteborg 19 210 17 065 739 1 920 38 934 

Brofjorden 10 301 6 260 80 3 252 19 893 

Trelleborg 4 956 5 225 23 7 10 211 

Malmö 4 616 3 747 670 241 9 274 

Helsingborg 3 346 2 830 369 40 6 585 

Luleå 1 080 3 996 757 629 6 462 

Karlshamn 1 965 3 314 438 81 5 798 

Gävle 2 340 1 269 666 64 4 340 

Oxelösunds hamnar 1 709 1 850 522 167 4 248 

Stockholm 2 387 1 198 572 32 4 189 

Övriga hamnar 22 661 19 871 5 314 4 044 51 890 

Samtliga hamnar i Sverige 

Total for all Swedish ports 

2010 84 372 70 624 12 107 12 477 179 579 

2009 74 569 66 624 10 151 10 478 161 823 

2008 87 890 73 966 12 890 13 033 187 778 

2007 84 496 75 096 12 611 12 855 185 057 

2006 83 267 74 494 11 302 11 424 180 487 

2005 82 641 69 275 13 139 13 067 178 122 

2004 79 088 65 547 11 464 11 251 167 350 

2003 76 777 60 990 11 806 11 881 161 454 

2002 72 382 58 911 11 723 11 613 154 629 

2001 70 677 57 781 12 207 12 164 152 830 

2000 74 204 59 798 12 629 12 670 159 301 

1999 70 446 59 775 12 904 13 221 156 346 

1998 71 397 56 698 13 813 13 814 155 723 

1997 66 021 57 515 13 048 13 374 149 957 

1996 61 980 54 752 13 726 13 486 143 944 

Källa: Trafikanalys (2009–, www.trafa.se) och Statens institut för kommunikationsanalys (2008): Sjötrafik; Statens institut för 

kommunikationsanalys, SIKA: SIKA Statistiska meddelanden, serie T 45, serie TK 45 och serie 021: Utrikes och inrikes 

varutrafik/trafik på/med fartyg (1996–1998, 1999–2000 resp. 2001–2004) och SIKA Statistik Utrikes och inrikes trafik med fartyg 

(2005–2007 och SIKA Statistik Sjötrafik (2008). 



10.27 

Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt 

sjöräddning den 31 december 

State pilotage, aids to navigation and rescue service 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Lotsstationer Pilot stations 26 26 26 26 26 26 

Lotsningar Pilotings 41 316 38 133 40 736 39 926 35 364 38 207 

Lotsavgifter, 1 000 kr Pilot dues 360 362 354 891 373 156 374 306 376 674 449 679 

Obemannade fyrar 1 Unmanned lighthouses 1 1 549 1 599 1 596 1 261 1 103 1 093 

Båkar, kummel m.m. Day beacons 1 007 1 048 1 047 952 837 875 

Prickar Sparbuoys 4 427 4 371 4 333 4 329 4 324 4 323 

Lysprickar Lighted sparbuoys 31 32 34 33 31 36 

Bojar Buoys 161 155 143 132 131 131 

Lysbojar Light buoys 450 458 454 444 446 460 

Mistsignalanläggningar Fog signal stations 4 0 – – – 0 

Radaranläggningar 2 Radar stations 2 26 26 26 26 26 26 

Raconer Racons 96 96 96 89 90 91 

DGPS-referensstationer 

DGPS reference stations 10 10 10 11 11 11 

Sjöräddningsstationer Life-saving stations 3 3 3 3 3 3 

Lotsstationer, -passningsställen samt fyrplatser 

som kan medverka vid sjöräddning 

Pilot stations and lighthouse stations suitable for 

rescue service 41 41 41 41 41 41 

Farledsgrupper Fairway maintenance groups 2 2 2 2 2 2 

1) Inkl. sjömärken med fast belysning. Incl. marks with fixed light. 

2) För lotsningstjänst och/eller sjöräddning. For pilotage service and/or rescue service. 


Källa: Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se). 

10.28 

Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik 

Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled 

traffic 

Flygningens art 

Specification of air traffic 

Antal flygplansrörelser 

Movements 

Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes trafik samt 

avresande i inrikes, 1 000-tal. 

Embarking and disembarking 

passengers in international traffic and 

embarking in domestic traffic 

2008 2009 2010 2008 2009 2010 

Linjefart och ej regelbunden trafik 

Scheduled and non-scheduled traffic 513 208 470 182 474 844 28 076 25 455 26 927 

Europatrafik European traffic 229 454 200 868 207 778 18 864 17 087 18 013 

Övriga världen Rest of the world 13 914 14 266 16 384 2 448 2 375 2 768 

Inrikes Domestic 269 848 255 048 250 682 6 764 5 993 6 147 

Taxiflyg Taxi flights 15 636 10 558 9 792 . . . . . . 

Utrikes International 6 474 3 286 3 062 . . . . . . 

Inrikes 9 202 7 272 6 730 . . . . . . 

Övrig flygverksamhet Other flight activity 256 976 264 032 255 110 . . . 

Summa Total 785 820 744 772 739 746 28 076 25 455 26 927 

Flygningens art 

Ankommande och avgående gods i utrikes trafik samt avgående i inrikes, ton 

Loaded and unloaded cargo in international traffic and loaded cargo in domestic 

traffic, tonnes 

Fraktgods 

Freight 

Post 

Mail 

2008 2009 2010 2008 2009 2010 

Linjefart och ej regelbunden trafik 185 292 141 113 173 640 27 693 25 120 22 775 

Europatrafik 105 150 79 805 97 877 8 397 7 865 7 019 

Övriga världen 75 596 59 634 73 421 2 233 1 544 1 258 

Inrikes 4 546 1 674 2 342 17 063 15 711 14 498 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) 

och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 



10.29 


Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled 

and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Arvidsjaur 32 223 32 900 33 039 36 776 28 116 27 404 

Borlänge 35 324 29 780 29 441 27 732 23 807 19 347 

Gällivare 41 610 42 062 51 633 38 942 36 836 34 106 

Göteborg-City 3 242 89 336 680 494 12 184 

Göteborg-Landvetter 1 355 028 1 395 851 1 282 078 1 186 109 1 015 855 1 067 643 

Hagfors 2 805 2 366 2 439 2 744 2 564 3 392 

Halmstad 108 783 112 416 111 446 104 238 89 040 88 745 

Hemavan 12 722 18 492 18 996 17 640 12 028 10 733 

Hultsfred 3 480 1 250 – – – – 

Jönköping 72 604 69 068 68 094 53 696 38 891 44 302 

Kalmar 156 001 134 668 149 460 149 447 133 548 139 068 

Karlstad 86 194 74 493 63 808 59 169 43 262 41 888 

Kiruna 165 242 170 376 189 051 201 764 182 645 195 395 

Kramfors-Sollefteå 29 221 22 651 26 144 14 782 19 016 21 618 

Kristianstad 84 442 73 879 65 498 58 491 41 085 38 219 

Linköping/Saab 14 944 16 175 17 761 14 485 2 460 863 

Luleå/Kallax 857 102 862 910 873 697 938 150 895 846 908 720 

Lycksele 23 403 26 191 26 777 25 564 21 776 21 460 

Malmö Airport 1 1 121 427 1 186 247 1 129 964 1 081 797 949 841 968 475 

Mora/Siljan 6 992 5 450 5 645 8 245 9 199 8 014 

Norrköping/Kungsängen 2 898 2 699 2 613 1 437 5 277 6 197 

Oskarshamn 10 299 12 618 12 398 13 324 13 187 11 571 

Pajala 3 153 2 978 2 456 2 749 2 672 2 651 

Ronneby 203 596 209 804 218 134 204 849 190 499 205 847 

Skellefteå 246 531 211 532 224 314 231 669 195 414 211 793 

Stockholm/Arlanda 5 744 667 5 348 263 5 063 490 4 857 921 3 956 762 4 047 322 

Stockholm/Bromma 1 209 634 1 506 156 1 665 163 1 708 411 1 813 595 1 876 193 

Stockholm/Skavsta 678 462 2 731 9 081 4 155 2 096 

Stockholm/Västerås 3 012 752 2 931 1 442 239 1 253 

Storuman 13 821 12 753 12 501 10 573 9 346 2 795 

Sundsvall/Härnösand 348 023 326 008 316 557 278 196 229 718 234 022 

Sveg 4 743 4 258 4 621 5 059 5 306 5 345 

Torsby 1 039 2 743 2 313 3 291 3 049 2 939 

Trollhättan-Vänersborg 55 254 56 151 53 204 48 611 36 564 37 493 

Umeå 776 638 765 968 770 369 781 653 780 931 796 098 

Vilhelmina 13 152 14 392 16 306 16 039 13 306 13 884 

Visby 267 739 282 223 304 285 311 615 291 229 290 884 

Växjö/Kronoberg 153 433 133 757 130 380 116 539 93 544 88 277 

Åre Östersund 2 368 878 375 094 352 431 365 984 316 571 335 212 

Ängelholm 372 411 363 407 386 135 386 779 363 668 375 525 

Örebro 14 367 22 406 15 699 7 864 13 033 15 713 

Örnsköldsvik 142 843 128 538 129 331 141 930 88 890 79 999 

Samtliga flygplatser 3 All airports 3 14 169 598 14 060 276 13 833 669 13 525 467 11 973 264 12 294 685 

1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup. 

2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund. 

3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) 




10.30 

Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from international 

scheduled and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Arvidsjaur 13 536 15 518 17 342 20 605 14 548 15 090 

Borlänge 695 3 696 4 400 8 888 10 081 14 464 

Gällivare 239 – 4 – – – 

Göteborg-City 496 051 535 908 743 473 841 440 728 396 702 614 

Göteborg-Landvetter 2 720 664 2 883 010 3 070 498 3 114 004 2 667 944 3 061 828 

Hagfors – – 16 – – – 

Halmstad 2 866 4 719 3 418 9 263 3 657 4 895 

Hemavan 16 93 38 26 24 – 

Hultsfred 269 97 158 – – – 

Jönköping 45 154 57 056 38 965 22 915 24 027 28 698 

Kalmar 22 939 22 351 24 647 28 287 23 590 27 393 

Karlstad 58 171 38 568 55 674 59 593 41 618 41 782 

Kiruna 988 1 020 2 806 5 667 3 415 3 751 

Kramfors-Sollefteå 233 24 9 5 22 16 

Kristianstad 553 1 157 442 163 120 175 

Linköping/Saab 50 995 50 051 54 250 68 038 75 964 90 658 

Luleå/Kallax 45 074 50 485 56 472 57 150 57 710 70 415 

Lycksele – – 152 – – – 

Malmö Airport 1 695 944 696 181 737 324 665 686 575 768 628 689 

Mora/Siljan 177 373 273 145 126 130 

Norrköping/Kungsängen 71 316 79 881 84 906 111 809 94 900 109 463 

Oskarshamn 16 2 23 14 108 171 

Pajala – – – – – – 

Ronneby 1 504 35 1 718 2 083 669 2 943 

Skellefteå 6 115 8 887 11 459 10 179 10 137 12 684 

Stockholm/Arlanda 11 356 811 12 151 749 12 813 304 13 248 956 12 090 680 12 900 807 

Stockholm/Bromma 133 457 126 042 137 421 144 304 154 544 161 195 

Stockholm/Skavsta 1 740 623 1 772 868 1 991 781 2 470 565 2 520 478 2 505 676 

Stockholm/Västerås 218 410 181 948 175 864 185 170 174 257 149 540 

Storuman – – – 4 – 23 

Sundsvall/Härnösand 5 958 11 727 19 773 25 440 19 184 22 110 

Sveg – – 8 273 – 352 

Torsby – 45 144 86 12 16 

Trollhättan-Vänersborg 741 8 054 8 558 6 438 74 2 110 

Umeå 33 636 36 238 41 060 41 506 34 431 49 985 

Vilhelmina – – – – – 24 

Visby 8 490 7 762 13 273 12 732 13 174 17 235 

Växjö/Kronoberg 21 652 24 307 39 132 63 260 54 898 74 598 

Åre Östersund 2 20 643 21 206 21 995 17 520 14 390 20 881 

Ängelholm 494 360 8 795 5 001 688 709 

Örebro 71 916 62 752 68 754 62 086 49 481 52 804 

Örnsköldsvik 90 3 119 3 226 3 045 3 055 6 284 

Samtliga flygplatser 3 All airports 3 17 846 436 18 857 289 20 251 555 21 312 346 19 462 170 20 780 208 

1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup. 

2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund. 

3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se, t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se, fr.o.m. 2009) 



Informations- och 

kommunikationsteknik 

Information technology

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2012 

11 – Informations- och 

kommunikationsteknik 

Information technology 

Sida 

Page 

11.1 Företagens användning av it .............. 219 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

11.2 Privatpersoners användning av 

datorer och internet ..................................... 221 

Use of computers and the Internet at home 

11.3 Tillgång till dator i hemmet ................. 222 

Access to computer at home 

11.4 Mobila teletjänster – några förändringar 

över tiden ........................................... 223 

Mobile telephone – trends 

11.5 Andel personer i åldern 16–74 år 

som använt Internet efter kön, procent...... 224 

Percentage of persons aged 16–74 who 

have used the Internet by sex, percent 

11.6 Andel och antal personer i åldern 

16–74 år som använt Internet under 

första kvartalet 2010 .................................... 224 

Percentage and number of persons aged 

16–74 who used the Internet during the first 

quarter of 2010 


16–74 år som, under första kvartalet 

2010, hämtat information från myndigheters, 

kommuners eller landstings 

hemsidor för privat bruk .............................. 225 


16–74 who, during the first quarter of 2010, 

have obtained information from public 

authorities’ web sites for private purpose 

Sida 

Page 


16–74 år som, under första kvartalet 

2010, för privat bruk använt Internet för 

att ladda upp eget material på en allmänt 

tillgänglig webbsida ..................................... 226 


16–74 who, during the first quarter of 2010, 

used the Internet for private purposes for 

uploading self-created content to any 

website to be shared 

11.9 Omsättning, förädlingsvärde och 

bruttoinvesteringar i IT-sektorn år 2009 ..... 227 

Turnover, value added and gross 

investments in IT sector 

11.10 Företagens utgifter för inköp av 

data- och telekommunikationsutrustning 

samt mjukvara 2010, miljoner kronor ......... 228 

Enterprises’ expenditure on computer- and 

telecommunications equipment and 

software, SEK m 

11.11 Företagens utgifter för leasing och 

hyra av data- och telekommunikationsutrustning 

2010, miljoner kronor ................ 229 

Enterprises’ expenditure on rental and leas 

of computer and telecommunication 

equipment, SEK m 

11.12 IT-specialister i IT-sektorn efter 

bransch och kön år 2009 ............................ 230 

Engineers and scientists in IT sector by 

industry and sex 



11.1 

Företagens användning av it 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

Idag använder i stort sett samtliga företag med 10 anställda eller fler datorer 

(97 procent) och internet (96 procent). Andelen företag som använder datorer 

och internet har legat på denna höga nivå sedan början av 2000-talet då 

mätningarna började. 


Mobila anslutningar ökar i popularitet 

Under perioden 2000-2010 har det skett stora 

förändringar vad gäller vilka anslutningsalternativ 

företagen använder för att koppla 

upp sig. Mobila anslutningar till internet har på 

senare tid ökat kraftigt. I början av 2010 hade 60 

procent av företagen mobila anslutningar, jämfört 

med 46 procent ett år tidigare. 

Även bland företag med 1-9 anställda har 

mobila anslutningar vuxit i popularitet, från 33 

procent 2009 till 49 procent 2010. Drygt hälften 

av företagen med 10 anställda eller fler har 

mobila bredbandsanslutningar via 3G- eller 4Gnätet. 

Vid en europeisk jämförelse är det bara i 

Finland som en större andel företag (68 procent) 

använder mobila bredbandsanslutningar. 

Andel företag med 10 anställda eller fler som 

ansluter till Internet med mobilt bredband, efter 

bransch 2010 

Andel företag som ansluter till Internet med 

mobilt bredband, efter storleksklass 2010 

Nordiska företag bäst på policys för itsäkerhet 

I Sverige har 46 procent av företag med 10 anställda 

eller fler en formellt fastställd policy för 

it-säkerhet, som innefattar en plan för regelbunden 

översyn. 

Vid en jämförelse med andra EU-länder 

ligger både Sverige och Norge i topp över hur 

stor andel företag som har en sådan policy. 

Även i Danmark är andelen relativt hög (43 

procent). Genomsnittet för alla EU-länder ligger 

på 26 procent. 

Fortsatt ökning av företag som tar emot e- 

beställningar 

Under 2009 tog vart fjärde företag emot 

beställningar elektroniskt via en hemsida eller 

automatiserat informationsutbyte (såsom EDI). 

Det innebär en ökning med 5 procentenheter 

sedan 2007. 

E-handeln utgjorde under 2009 ungefär 20 

procent av företagens omsättning. E-handel via 

automatiserat informationsbyte (13 procent) är 

större än e-handel via webbplatser (7 procent) 

räknat som andel av företagens omsättning. Att 

beställa varor eller tjänster via internet är också 

populärt. Nära 70 procent av företagen gjorde 

detta under 2009. 

Ökning av myndighetskontakter via internet 

Av företag med 10 anställda eller fler har 90 

procent använt internet vid kontakter med 

myndigheter, kommuner eller landsting under 

2009. Det är en ökning med 4 procentenheter 

sedan 2008. Företagen använder internet främst 

för att söka information (88 procent) eller för att 

hämta blanketter på myndigheters hemsidor (86 

procent). 

Även bland företag med 1-9 anställda är det 

vanligt med myndighetskontakter via internet. 

Under 2009 hade 76 procent av företagen med 

1-9 anställda haft kontakt med myndigheter, 

kommuner eller landsting via internet. 

Fyra av tio företag har en policy om minskad 

energiförbrukning 

Fyra av tio företag med 10 anställda eller fler 

har en miljöpolicy eller motsvarande, som innebär 

att företaget ska minska energiförbrukningen 

vid användning av it. Bland företag med 

1–9 anställda är andelen i det närmsta identisk. 



Exempel på åtgärder som minskar energiförbrukningen 

är användning av skärmsläckare, 

krav på att datorer stängs av vid arbetsdagens 

slut, minskade utskrifter och energisnål drift. 

Nästan fyra av tio företag med 10 anställda 

eller fler har likaså en miljöpolicy som ämnar att 

företaget ska ta hänsyn till energiförbrukningen 

vid val av system och hårdvara. Motsvarande 

siffra för företag med 1–9 anställda är en tredjedel. 

15 procent av företagen med 10 anställda 

eller fler använder någon it-lösning som verktyg 

för att minska företagets energiförbrukning. 

Andelen är 5 procent för företag med 1–9 anställda. 

är en ökning sedan 2009, då dessa utgifter låg 

på 4,8 miljarder kronor. Störst är ökningen 

bland informations- och kommunikationsföretag. 

Företagens utgifter för hård- och mjukvara 

var 34,1 miljarder kronor. Utöver detta hade 

företagen utgifter för leasing av data- och 

telekommunikationsutrustning som låg på 7,5 

miljarder kronor. 

Distansarbete förekommer i hälften av 

företagen 

Ungefär hälften av företagen med 10 anställda 

eller fler har anställda som regelbundet, 

i genomsnitt en gång i veckan, arbetar utanför 

själva företaget, och som därifrån har tillgång 

till företagets it-system. Förekomsten är högst 

bland informations- och kommunikationsföretag. 

Distansarbete förekommer i en tredjedel av 

företagen med 1–9 anställda. 

Företagens telekommunikationsutgifter ökar 

Företagens utgifter för telekommunikationsutrustning 

var 6,5 miljarder kronor år 2010. Det 

Källa: SCB, It i företag 2010 (www.scb.se/IT0101) och 

Företagens utgifter för it 2009 (www.scb.se/nv0802). 

Andel företag med miljöpolicy eller motsvarande som innebär följande, efter storleksklass 2010 



11.2 


Privatpersoners användning av datorer och internet 

Use of computers and the Internet at home 

År 2010 hade 91 procent av alla privatpersoner tillgång till internet i 

hemmet. Andelen personer som använder internet dagligen har ökat 

avsevärt de senaste åren – från 41 procent 2003 till 76 procent 2010. 

Internet mindre populärt bland äldre 

Drygt nio av tio personer i åldern 25–34 år 

använder internet dagligen. Andelen dagliga 

användare är nästan lika hög bland 16–24- 

åringarna. I övriga åldersgrupper är andelen 

dagliga användare lägre och andelen minskar 

med stigande ålder. Bland 65–74-åringarna är 

andelen dagliga användare 40 procent. Allra 

lägst, 34 procent, är andelen bland kvinnor i 

åldern 65–74 år. 

Mobila anslutningar allt vanligare 

Vanligaste anslutningsformen till internet är 

fortfarande via det vanliga telefonnätet (en så 

kallad DSL-anslutning). Men andelen med 

sådana anslutningar sjunker och i stället ökar 

andelen mobila anslutningar via 3G- eller 4Gnätet, 

samt fasta anslutningar via till exempel 

kabel-tv eller fiber. Mobila bredbandsanslutningar 

är framför allt vanligt bland yngre. 

Ungefär 50 procent av de svenska hemmen 

använder en anslutning via DSL, 27 procent har 

mobila anslutningar via 3G/4G och 32 procent 

ansluter via till exempel kabel-tv eller fiber. 

Söka information och mejla vanligast 

Internet används för många olika ändamål. 

Mycket populärt är att söka information om 

varor eller tjänster. 82 procent av alla i åldern 

16–74 år hade gjort detta under första kvartalet 

2010. Än mer populärt är att skicka och ta emot 

e-post. Denna andel ligger på 84 procent. 

Webbradio/-tv används av varannan person 

Bland personer 16–24 år har 69 procent använt 

internet för att lyssna på webbradio eller titta på 

webb-tv. Andelen är något högre bland de 

mellan 25–34 år. I de högre åldersgrupperna är 

det däremot mindre vanligt och andelen sjunker 

med stigande ålder. 

I de flesta åldersgrupperna är det en högre 

andel män än kvinnor som lyssnat på webbradio 

eller tittat på webb-tv. Men i den yngsta 

gruppen är det en högre andel kvinnor som 

använt dessa medium. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

använt internet för att lyssna på webbradio eller 

titta på webb-tv under första kvartalet 2010 

Ålder 

Procent 

Män Kvinnor Totalt Antal 

16–24 65 72 69 776 100 

25–34 80 67 74 847 400 

35–44 73 58 66 852 000 

45–54 54 55 54 660 600 

55–64 44 35 39 470 700 

65–74 28 22 25 227 900 

Samtliga 59 52 56 3 834 600 

Hälften handlar via internet 

Hälften av alla i åldern 16–74 år har använt 

internet för att köpa eller beställa varor eller 

tjänster under första kvartalet 2010. Researrangemang 

är det vanligaste att köpa via 

internet. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

använt internet för att köpa/beställa varor eller 

tjänster under första kvartalet 2010 

Ålder 

Procent 

Män Kvinnor Totalt Antal 

16–24 50 50 50 565 800 

25–34 66 67 66 765 500 

35–44 66 61 63 817 300 

45–54 47 55 51 614 900 

55–64 42 37 39 471 600 

65–74 25 20 23 205 800 

Samtliga 51 49 50 3 441 000 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och 

Internet 2010 (www.scb.se/LE0108) 



11.3 

Tillgång till dator i hemmet 

Access to computer at home 

Andel av befolkningen 16–84/74 år 

Andel bland olika grupper 2010 

I mitten av 1990-talet hade drygt var fjärde i 

åldern 16–84 år tillgång till dator i hemmet. 

År 2010 hade andelen ökat till 92 procent. 

Uppgifterna hämtas nu från undersökningen 

om privatpersoners användning av 

datorer och Internet istället för från undersökningarna 

om levnadsförhållanden 

(ULF). Eftersom dessa undersökningar 

omfattar olika åldersgrupper och ställer 

olika frågor är statistiken inte jämförbar. En 

del av ökningen mellan 2005 och 2007 

beror på att uppgifterna från 2007 omfattar 

åldrarna 16–74 år. Andelen för 75–84 år är 

mycket liten vilket drar upp värdet. För år 

2005 redovisas båda undersökningarna – 

enligt de nya mätningarna är det 84 procent 

som har tillgång till dator i hemmet, enligt 

ULF 79,5 procent. 

Tillgången till dator i hemmet är betydligt 

mer omfattande hos studerande och 

sysselsatta än hos arbetslösa och pensionärer. 

Framför allt har pensionärerna klart 

lägre tillgång än övriga. 

Andel bland olika hushållstyper 2010 

Tillgången till dator i hemmet är vanligast 

bland ensamstående män med barn och 

sammanboende med barn. Lägst andel 

finns bland ensamstående kvinnor utan 

barn med 74 procent. Sannolikt är detta en 

ålderseffekt, då många ensamstående 

kvinnor utan barn är äldre. Det är dock en 

klar ökning mot förhållandet 1994 då bara 

14 procent av dessa kvinnor hade tillgång 

till dator (enligt underökningarna om 

levnadsförhållanden). 

Källa: SCB (www.scb.se/LE0101); Privatpersoners 

användning av datorer och 

Internet 2010 (www.scb.se/LE0108). 



11.4 


Mobila teletjänster – några förändringar över tiden 

Mobile telephone – trends 

Mobilabonnemang (inkl. kontantkort) 

Det finns nu betydligt fler mobilabonnemang 

(inkl. kontantkort) än invånare i 

Sverige. 

Den lilla nedgången 2004 beror på en 

definitionsändring. Post- och telestyrelsen 

ändrade då definitionen för hur länge ett 

kontantkort får vara inaktivt för att räknas in 

i det statistiska underlaget. Förändringen 

medför stora skillnader i antalet abonnemang. 

Antalet abonnemang var 12,6 miljoner 

den 31 december 2010, av dessa var 

10,8 miljoner för mobiltelefoni och 1,7 miljoner 

för mobila bredband. 

Antal SMS skickade från mobiltelefoner 

År 2010 skickades 126 gånger fler SMS än 

1999. Det innebär att vi i Sverige under året 

sände fler sms än vi ringde telefonsamtal 

från fasta och mobila telefoner (det ringdes 

14,2 miljarder samtal). 

Genomsnittligt antal skickade SMS per abonnemang och 

månad i Danmark, Norge och Sverige 

Av diagrammet ovan framgick att vi skickade 

17,9 miljarder SMS under 2010. Räknar 

man om det för att se hur mycket det blir per 

abonnemang och månad kommer vi fram 

till att en abonnent i genomsnitt skickade 

139 SMS i månaden. 

I Norge skickas 98 SMS per kund och 

månad och i Danmark 157. 

Källa: Post- och telestyrelsen Statistikportalen 19 maj 

2011 (http://www.statistik.pts.se). 



11.5 

Andel personer i åldern 16–74 år som använt Internet efter kön, 

procent 

Percentage of persons aged 16–74 who have used the Internet by 

sex, percent 

Frekvens Frequency Kön Sex 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

I stort sett varje dag de senaste tre månaderna Män Men 57 63 67 64 72 75 78 

Almost every day during the past three months Kvinnor Women 46 50 55 53 65 71 75 

Totalt Total 52 57 61 58 69 73 76 

Minst en gång per vecka de senaste tre månaderna Män 21 17 17 15 13 13 11 

At least once a week during the past three months Kvinnor 27 22 21 20 16 14 12 

Totalt 24 19 19 17 15 13 12 

Minst en gång per månad de senaste tre månaderna Män 4 4 4 3 3 3 2 

At least once a month during the past three months Kvinnor 6 5 6 4 4 3 2 

Totalt 5 4 5 4 3 3 2 

Mindre än en gång per månad de senaste tre månaderna Män 1 1 1 1 1 0 0 

Less than once a month during the past three months Kvinnor 1 1 2 1 1 1 1 

Totalt 1 1 1 1 1 1 1 

Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare Män 6 5 3 4 4 2 2 

Not during the past three months, but earlier Kvinnor 6 9 5 6 4 3 2 

Totalt 6 7 4 5 3 3 2 

Aldrig Män 12 10 9 13 7 7 6 

Never Kvinnor 13 13 11 17 10 8 7 

Totalt 12 12 10 15 9 7 7 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010 (www.scb.se/LE0108). 

11.6 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som använt Internet 

under första kvartalet 2010 

Percentage and number of persons aged 16–74 who used the 

Internet during the first quarter of 2010 

Ålder Age 

Utbildningsnivå Education level 

Sysselsättning Occupation 

Familjetyp Family type 

Födelseland Country of birth 

Totalt 

Total 

Andel i procent 

Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 

Totalt Män Kvinnor 

16–24 100 99 100 1 125 300 574 200 551 100 

25–34 99 98 100 1 138 100 576 000 562 000 

35–44 99 99 99 1 281 700 651 900 629 800 

45–54 95 93 96 1 151 100 574 300 576 800 

55–64 87 87 86 1 038 100 522 000 516 200 

65–74 58 64 53 533 100 287 900 245 200 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 78 81 74 1 130 100 633 500 496 600 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 93 94 93 3 247 300 1 718 900 1 528 400 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 97 97 97 1 828 000 799 200 1 028 800 

Studerande Students 98 96 100 722 400 319 300 403 100 

Anställda Employees 97 96 97 3 845 200 1 888 900 1 956 300 

Egna företagare Self employed 96 94 99 471 000 348 000 123 000 

Arbetslösa Unemployed 95 94 96 316 300 171 500 144 800 

Pensionärer och andra Pensioners and others 67 72 63 912 600 458 800 453 900 

1 vuxen utan barn 1 adult without children 84 88 79 1 130 100 629 200 500 900 

1 vuxen med barn 1 adult with children 95 100 93 115 900 41 100 74 800 

2– vuxna utan barn 89 90 89 2 997 500 1 530 900 1 466 600 

2– vuxna med barn 98 96 99 2 024 000 985 200 1 038 700 

Inrikes födda Swedish-born persons 91 92 90 5 666 600 2 915 500 2 751 100 

Utrikes födda Foreign-born persons 90 88 92 600 900 270 900 330 000 

Samtliga Total 91 91 90 6 267 500 3 186 400 3 081 100 




11.7 

Ålder Age 






Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under första 

kvartalet 2010, hämtat information från myndigheters, 

kommuners eller landstings hemsidor för privat bruk 

Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the first 

quarter of 2010, have obtained information from public authorities’ 

web sites for private purpose 

Totalt 

Total 


Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 


16–24 46 42 49 515 100 244 300 270 800 

25–34 71 68 73 815 300 402 300 413 000 

35–44 71 71 70 915 200 468 700 446 500 

45–54 61 63 59 745 700 390 200 355 500 

55–64 51 51 52 614 500 305 200 309 200 

65–74 35 43 28 321 600 192 300 129 300 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 36 37 35 521 000 285 100 235 900 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 57 59 56 1 993 100 1 075 500 917 600 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 74 77 71 1 391 100 633 600 757 400 


Anställda Employees 63 62 64 2 515 200 1 227 100 1 288 000 




1 vuxen utan barn 1 adult without children 49 53 46 667 400 377 500 289 900 


2– vuxna utan barn 54 55 53 1 817 700 938 900 878 800 

2– vuxna med barn 66 64 69 1 372 500 655 400 717 100 

Inrikes födda Swedish-born persons 58 58 57 3 598 300 1 845 300 1 753 000 






11.8 

Ålder Age 





Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under första 

kvartalet 2010, för privat bruk använt Internet för att ladda upp 

eget material på en allmänt tillgänglig webbsida 

Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the first 

quarter of 2010, used the Internet for private purposes for uploading 

self-created content to any website to be shared 

Totalt 

Total 


Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 


16–24 54 47 61 610 000 272 300 337 800 

25–34 39 38 40 448 900 226 500 222 500 

35–44 27 32 23 353 200 209 200 143 900 

45–54 21 20 21 249 700 124 600 125 200 

55–64 14 16 12 167 600 93 800 73 900 

65–74 8 11 6 73 900 47 700 26 200 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 27 21 33 384 900 162 000 222 900 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 27 29 26 950 800 530 200 420 600 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 28 32 25 534 900 266 600 268 300 


Anställda Employees 26 27 26 1 051 600 538 600 513 000 




1 vuxen utan barn 1 adult without children 23 27 18 307 800 191 700 116 100 


2– vuxna utan barn 26 27 25 883 700 465 700 418 000 

2– vuxna med barn 33 29 36 674 500 301 300 373 200 

Inrikes födda Swedish-born persons 28 28 28 1 741 400 897 700 843 700 


Samtliga Total 28 28 27 1 903 400 974 000 929 400 




11.9 


Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar i 

IT-sektorn år 2009 

Turnover, value added and gross investments in IT sector 

Bransch (SNI 2007) 1 

Industry 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Förädlings 

värde, mnkr 

Value added, 

SEK m 

Bruttoinvestering, 

mnkr 

Gross investments, 

SEK m 

Medelantal 

anställa 

Number of 

employed 


Number of 

enterprise 

ELEKTRONIKINDUSTRI 2 Computer industry 124 069 35 903 1 915 35 390 1 579 

Elektroniska komponenter . . . . . . . . . . 

Kretskort . . . . . . . . . . 

Datorer och kringutrustning . . . . . . . . . . 

Kommunikationsutrustning . . . . . . . . . . 

Hemelektronik 3 124 055 35 902 1 915 35 380 1 554 

Magnetiska och optiska medier 14 1 0 10 25 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 364 473 131 493 13 360 141 187 38 961 

Handel med IT-varor Trade in IT commodities 97 068 13 940 446 17 705 2 967 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 56 823 8 725 275 11 053 1 880 

Partihandel med elektronikkomponenter 26 284 3 183 85 4 074 694 

Partihandel med teleprodukter 13 961 2 032 86 2 578 393 


Information services and telecommunications 265 177 116 493 12 894 121 474 35 459 

Utgivning av dataspel 2 446 853 64 1 467 197 

Utgivning av annan programvara 16 153 8 230 372 8 748 1 810 

Trådbunden telekommunikation 62 912 26 380 5 456 16 849 504 

Trådlös telekommunikation 32 403 11 454 3 390 5 686 115 

Annan telekommunikation 6 919 2 112 376 2 758 144 

Dataprogrammering 63 034 28 678 1 297 37 925 18 656 

Datakonsultverksamhet 65 444 31 318 1 516 38 096 11 801 

Datordrifttjänster 7 319 3 346 179 4 605 257 

Andra IT- och datatjänster 929 484 14 599 317 

Databehandling 6 476 3 051 214 3 836 1 410 

Webbportaler 1 142 587 16 905 248 

Reparation av datorer och telekommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment 2 228 1 060 20 2 008 535 

Reparation av datorer 1 619 800 14 1 389 445 

Reparation av telekommunikationsutrustning 609 260 6 619 90 

1) Uppgifterna avser företag och verksamhetens bransch. 

2) SCB:s sekretessregler medför att redovisningen av hemelektronik även innefattar tillverkning av elektroniska komponenter, kretskort, 

datorer och kringutrustning, kommunikationsutrustning samt instrument för mätning, provning och navigering. 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



11.10 

Företagens utgifter för inköp av data- och telekommunikationsutrustning 

samt mjukvara 2010, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on computer- and telecommunications 

equipment and software, SEK m 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Datautrustning 

Computer 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Telekommunikationsutrustning 

Telecommunication 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Mjukvara 

Software 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

05-09 Gruvor och mineralutvinning 

Mines and quarries .. .. .. .. .. .. 

10-33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 1 511 675 581 109 2 968 1 009 

35-39 Energi och återvinning 

Energy and recycling 273 192 134 51 531 134 

41-43 Byggverksamhet Construction 397 271 188 17 216 26 

45-47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor 

vehicles 1 888 866 545 107 3 799 1 090 

49-53 Transport och magasinering 

Transport and storage 676 209 447 163 948 264 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 110 63 42 13 129 27 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 1 913 1266 3 676 1349 4 091 1 385 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 663 402 291 45 3 398 1 217 

68 Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 181 86 230 136 372 73 

69-75+ Övriga företagstjänster 

77-82 Other business activities 1 330 823 353 57 1 803 683 

90-93 Kultur, nöje och fritid 

Arts, entertainment and recreation .. .. .. .. .. .. 

95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication 

equipment 3 3 0 0 12 7 

Källa: SCB Företagens utgifter för IT 2010 (www.scb.se/NV0802). 



11.11 


Företagens utgifter för leasing och hyra av data- och 

telekommunikationsutrustning 2010, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on rental and leas of computer and 

telecommunication equipment, SEK m 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Finansiell leasing 

Finance lease 

Hyra/operationell 

leasing 

Rental/operating 

lease 

05-09 Gruvor och mineralutvinning Mines and quarries .. 10 

10-33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 235 1 382 

35-39 Energi och återvinning Energy and recycling .. 758 

41-43 Byggverksamhet Construction 82 78 

45-47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor vehicles 207 541 

49-53 Transport och magasinering Transport and storage 22 200 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service activities 30 32 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 543 2 126 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 39 490 

68 Fastighetsverksamhet Real estate activities 27 52 

69-75+ Övriga företagstjänster 

77-82 Other business activities 140 403 

90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 6 57 

95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment 0 0 

Källa: SCB Företagens utgifter för IT 2010 (www.scb.se/NV0802). 



11.12 

IT-specialister i IT-sektorn efter bransch och kön år 2009 

Engineers and scientists in IT sector by industry and sex 

Bransch 

Industry 

IT-specialister 

Engineers and 

scientists in IT sector 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Totalt antal sysselsatta 

Employed, total 


ELEKTRONIKINDUSTRI Computer industry 5 731 917 6 648 18 518 7 368 25 886 

Elektroniska komponenter 279 26 305 1 290 555 1 845 

Kretskort 359 85 444 1 154 825 1 979 

Datorer och kringutrustning 383 30 413 1 200 453 1 653 

Kommunikationsutrustning 4 592 762 5 354 14 372 5 214 19 586 

Hemelektronik 118 14 132 496 319 815 

Magnetiska och optiska medier 0 0 0 6 2 8 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 38 928 6 632 45 560 107 144 37 177 144 321 

Partihandel med IT utrustning 

Wholesale of information and communication 

equipment 3 647 256 3 903 13 772 4 407 18 179 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 1 293 78 1 371 5 407 1 922 7 329 

Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 

2 354 178 2 532 8 365 2 485 10 850 

Utgivning av programvara Software publishing 3 489 553 4 042 9 203 2 970 12 173 

Utgivning av dataspel 489 39 528 1 303 238 1 541 

Utgivning av annan programvara 3 000 514 3 514 7 900 2 732 10 632 

Telekommunkation Telecommunications 5 164 706 5 870 14 879 7 837 22 716 

Trådbunden telekommunikation 3 243 471 3 714 9 010 5 534 14 544 

Trådlös telekommunikation 1 022 204 1 226 3 547 1 939 5 486 

Telekommunkation via satellit 40 5 45 166 78 244 

Annan telekommunikation 859 26 885 2 156 286 2 442 

IT-tjänster 

Computer programming, consultancy and related 

activities 24 818 4 858 29 676 63 643 19 611 83 254 

Dataprogrammering 12 164 2 143 14 307 30 486 9 107 39 593 

IT-konsultverksamhet 11 071 2 410 13 481 28 576 9 084 37 660 

Datordriftjänster 1 330 270 1 600 3 763 1 182 4 945 

Andra IT-tjänster 253 35 288 818 238 1 056 

Informationstjänster Information service activities 1 043 221 1 264 3 670 1 919 5 589 

Databehandling, hosting o.d. 935 203 1 138 3106 1 569 4 675 

Webbportaler 108 18 126 564 350 914 

Reparation av datorer, hushållartiklar och 

personliga artiklar 

Repair of computers and personal and household 

goods 767 38 805 1 977 433 2 410 

Reparation av datorer och kringutrustning 583 28 611 1 467 221 1 688 

Reparation av kommunikationsutrustning 184 10 194 510 212 722 

Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS; Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 


Arbetsmarknad 

Labour market

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2012 

12 – Arbetsmarknad 

Labour market 

Sida 

Page 

12.1 Löner ..................................................... 234 

Wages and salaries 

12.2 Arbetsmarknad ..................................... 235 

Labour market 

12.3 Funktionsnedsattas situation på 

arbetsmarknaden ......................................... 237 

Labour market situation for disabled 

persons 

12.4 Personer berörda av varsel om 

uppsägning 1990–2010 ................................ 239 

Persons receiving redundancy notices 

12.5 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2010 ................................. 239 

Employment offices, new jobs with 

duration of more than 10 days 

12.6 Andelar arbetslösa september 

2010 – augusti 2011 bland ungdomar 

(15–24 år) och totalt (15–74 år), 

säsongrensade data .................................... 239 

Unemployment rate, age 15–24 and 

15–74, seasonally adjusted data 

12.7 Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 

1 000-tal ........................................ 240 

Labour force participation of the 

population, in thousands 

12.8 Inrikes och utrikes födda, jämförelse. 

Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2010 ........ 241 

Swedish and foreign born persons, 

comparison. Population aged15–74 years 

by labour force participation and sex 

12.9 Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet 

samt efter kön och 

utbildningsnivå 2010 .................................... 241 

Labour force participation of the population 

aged 15–74 years by sex and level of 

education 

12.10 Sysselsatta efter anknytningsgrad 

till arbetsmarknaden, överenskommen 

arbetstid per vecka, kön och 

ålder 2010 ...................................................... 242 

Employed persons by degree of attachment 

to the labour market,working hours 

per week, sex and age 

12.11 Sysselsatta efter näringsgren 

(SNI 2007), 1 000-tal ..................................... 242 

Employed persons by industry, thousands 

Sida 

Page 

12.12 Anställda (exkl. tjänstlediga) inom 

offentlig sektor, 1 000-tal ............................. 243 

Employees (excl. employees who are off 

duty) in public sector 

12.13 Anställda efter sektor, länsvis, 1:a 

kvartalet 2011 ................................................ 243 

Number of employees by sector and 

county, 1st quarter 

12.14 Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 

fördelade efter kön och ålder, procent ....... 244 

Working environment for employed 

persons by sex and age, percent 

12.15 Anmälda arbetsolyckor med 

sjukfrånvaro och arbetssjukdomar ............ 247 

Reported occupational accidents with 

absence from work and work-related 

diseases 

12.16 Personalutbildning för sysselsatta 

med fördelning på näringsgren 

(SNI 2007) och kurslängd, första 

halvåret .......................................................... 248 

Staff and labour force training by industry 

and course length, first half of the year 

12.17 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i november 

2009, länsvis, enligt indelningen den 

1 januari 2010 ................................................ 249 

Employed persons by place of work, by 

county and industry 

12.18 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i kombination 

med kön och yrkesställning i 

november 2009 ............................................. 251 

Employed persons by industry, sex and 

status of employment 

12.19 Förvärvsarbetande anställda i 

åldern 16–64 år efter yrke (SSYK 96) i 

kombination med kön år 2009 ..................... 253 

Wage-earning employees aged 16–64 by 

occupation and sex 

12.20 Totalt antal arbetstimmar (faktiskt 

arbetad tid) i genomsnitt per vecka för 

personer i arbete, miljoner .......................... 256 

Total number of hours worked (actual 

hours) per week on average for persons at 

work, millions 



Sida 

Page 

Arbetsmarknad 

Sida 

Page 

12.21 Personer berörda av varsel om 

uppsägning inom olikanäringsgrenar 

(SNI 2007) 2010 ............................................. 256 

Persons receiving redundancy notices, by 

industry 

12.22 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet..................................................... 257 

Employment offices, new vacancies with 

duration of more than 10 days 

12.23 Arbetsförmedlingen, utgifter, 


National Labour Market Board, 

expenditures, SEK m 

12.24 Arbetslöshetskassor, medlemsantal 

och förmåner den 31 december ......... 258 

Unemployment insurance funds, members 

and benefits 

12.25 Arbetslöshetskassor, verksamhet .... 258 

Unemployment insurance funds, activity 

12.26 Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 

och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och 

branschföreningarden 1 oktober 2011 ....... 259 

The Confederation of Swedish Enterprise, 

member employer organisations and 

industry organisations 

12.27 Vissa fackliga organisationer, 

anslutna medlemmarden 31 december 

2010 ................................................................ 260 

Swedish Federations of Trade Unions, 

members 

12.28 Arbetsinställelser, lovliga och 

olovliga, inom olika näringsgrenar 

(SNI 92) ...........................................................261 

Stoppages of work, legal and illegal, by 

industry 

12.29 Genomsnittlig timlön för arbetare 

inom privat sektor, kronor ............................262 

Average hourly wages of manual workers 

in private sector, SEK 

12.30 Genomsnittlig månadslön efter 

utbildningsnivå och kön, kronor .................262 

Average monthly salary by level of 

education and sex, SEK 

12.31 Genomsnittlig månadslön för 

tjänstemän inom privat sektor, kronor .......263 

Average monthly salary of non-manual 

workers in private sector, SEK 

12.32 Statlig sektor – genomsnittlig 

månadslön 2010 efter näringsgren, 

kronor .............................................................264 

Governmental sector – average monthly 

salary by industry, SEK 

12.33 Genomsnittlig månadslön efter 

sektor och kön...............................................264 

Average monthly salary by sector and sex 



12.1 Löner 

Wages and salaries 

Högutbildade män tjänade 2010 i genomsnitt 8 800 kronor mer än kvinnorna i 

samma grupp – varje månad. Gapet är dock mindre om man ser till samtliga 

anställda, männens genomsnittliga månadslön blev då 30 600 kronor medan 

kvinnornas blev 26 200 kronor. 

Högre utbildning ger högre lön 

Anställda som endast gått ut grundskolan hade 

en genomsnittlig månadslön på 24 500 kronor. 

De med gymnasial utbildning tjänade 25 400, 

medan de med eftergymnasial utbildning 

tjänade 32 900 kronor i genomsnitt. Utbildningen 

påverkar alltså individens lön positivt – 

högre utbildning leder till en högre lön. Detta 

gäller både kvinnor och män, även om män 

generellt sett har en högre lönenivå. Skillnaden 

mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön 

är störst i gruppen med eftergymnasial 

utbildning om 3 år eller längre (exkl. forskarutbildade). 

Det var 23 procent av alla anställda 

som hade den utbildningsnivån. I den gruppen 

hade kvinnorna en genomsnittlig månadslön på 

30 500 kronor medan männens lön var 39 300 

kronor. En förklaring till löneskillnaderna är 

den könsuppdelade arbetsmarknaden. 

Av samtliga kvinnor med eftergymnasial utbildning 

arbetade 50 procent inom kommuner 

och landsting och 43 procent i privat sektor. För 

männen var motsvarande andelar 18 respektive 

71 procent. 

Högst lön i Stockholm 

I Stockholmsregionen var den genomsnittliga 

månadslönen högst. Där låg den på 32 200 

kronor, att jämföra med 28 400 kronor i hela 

landet eller 26 200 i regionen Småland med 

öarna där den genomsnittliga månadslönen var 

lägst. 

De anställda mellan 18 och 24 år hade en 

genomsnittlig månadslön på 21 100 kronor, medan 

anställda i åldrarna 25–39 år tjänade 27 300 

kronor. De mellan 40 och 64 år hade högst 

genomsnittlig månadslön, 30 200 kronor. 

Tio yrkesgrupper med störst respektive minst löneskillnad mellan kvinnor och män 2010 

Månadslön 2010 

Kvinnor 

Män 

Kvinnors 

lön i % 

av männens 

Kranförare m.fl. 18 900 27 100 70 

Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 38 100 53 200 72 

Banktjänstemän och kreditrådgivare 30 700 42 600 72 

Övriga företagsekonomer 36 500 49 500 74 

Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 

19 700 26 000 76 

Ekonomichefer och administrativa 

chefer 46 900 60 800 77 

Försäkringsrepresentanter 32 300 41 100 79 

Organisationsutvecklare 38 200 48 200 79 

Vaktmästare m.fl. 17 700 22 300 79 

Övriga jurister 29 100 36 400 80 

Husdjursuppfödare och husdjursskötare 

20 200 20 100 100 

Bagare och konditorer 21 500 21 400 100 

Grundskollärare 26 000 25 900 100 

Valsverksoperatörer 27 200 27 100 100 

Optiker 31 100 31 000 100 

Fritidsledare m.fl. 22 500 22 500 100 

Telefonister 21 700 21 700 100 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 

m.fl. 23 500 23 500 100 

Vårdbiträden, personliga assistenter 

m.fl. 22 000 22 000 100 

Frisörer, hudterapeuter m.fl. 22 800 22 800 100 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



Arbetsmarknad 

12.2 Arbetsmarknad 

Labour market 

Under 2010 återhämtade sig arbetsmarknaden efter den nedgång av bland 

annat sysselsättning och arbetade timmar som var 2009. Under 2010 var det 

istället en ökning av antalet personer i arbetskraften, antalet sysselsatta och 

antalet arbetade timmar. Jämfört med 2009 var det inte heller någon 

ytterligare ökning av arbetslösheten. 

Befolkningen i åldern 15–74 år var 2010 

i genomsnitt 7 022 000, vilket är 67 000 fler än 

2009. 

Befolkningen 15-74 år, i arbetskraften och ej i 

arbetskraften 2010 

Bland männen skedde det dock en ökning med 

0,5 procentenheter till 67,6 procent. Sysselsättningsgraden 

för kvinnorna var 61,8 procent. 

Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 38,5 

procent sysselsatta. 

Andelen sysselsatta bland ungdomar (15-24 år) 

och totalt (15-74 år) 2002–2010 

Antalet personer i arbetskraften, det vill säga 

personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa, 

ökade med 55 000. Ökningen förklaras av 

att det var 43 000 fler män i arbetskraften. Totalt 

var 4 962 000 personer i åldern 15–74 år i arbetskraften, 

vilket ger ett relativt arbetskraftstal på 

70,7 procent. Arbetskraftstalet bland män var 

73,9 procent och bland kvinnor 67,4 procent. För 

männen innebär det en ökning med 0,5 procentenheter 

jämfört med 2009. 

Antalet sysselsatta ökade 

Under 2010 ökade antalet sysselsatta efter den 

nedgång som var under 2009. Ökningen berodde 

huvudsakligen på att det var fler män 

sysselsatta. I genomsnitt var 4 546 000 personer 

sysselsatta i åldern 15–74 år. 

Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 

479 000 sysselsatta. I åldrarna 20–24 år ökade 

antalet sysselsatta med 14 000, vilket motsvarar 

en ökning med 4,0 procent. 

Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av 

befolkningen, låg under 2010 kvar på samma 

nivå som året innan, det vill säga 64,7 procent. 

Antalet sysselsatta bland de utrikes födda var 

652 000 vilket motsvarar en sysselsättningsgrad 

på 55,2 procent. Bland utrikesfödda kvinnor 

minskade den med 2,0 procentenheter till 50,5 

procent. Bland de utrikesfödda männen var 

sysselsättningsgraden 60,3 procent. 

Finansiell verksamhet sysselsätter flest 

De tre näringsgrenar där flest var sysselsatta var 

som föregående år Finansiell verksamhet (709 000 

sysselsatta), Vård och omsorg (700 000 sysselsatta), 

samt Tillverkning och utvinning, energi och miljö 

(602 000 sysselsatta). En ökning skedde inom 

byggverksamheten där antalet sysselsatta ökade 

med 11 000 till 305 000 vilket motsvarar en 

ökning med 3,7 procent. 

Antalet sysselsatta ökade mest i de tre största 

länen. I Stockholms län ökade antalet med 

16 000, i Västra Götalands län med 12 000 och i 

Skåne län med 14 000 personer jämfört med 

2009. Det län med störst procentuell ökning av 

antalet sysselsatta var Gävleborgs län, där 

antalet sysselsatta ökade med 4,6 procent vilket 

motsvarar 6 000 personer. 

Av de sysselsatta var 54 000 personer sysselsatta 

utomlands men folkbokförda i Sverige. 



Ökning av antalet anställda 

Under 2010 ökade antalet anställda med 31 000 

personer. Ökningen var nästan uteslutande 

bland männen. I genomsnitt var 4 048 000 

personer i åldern 15–74 år anställda under 2010. 

Av de anställda var 3 409 000 fast anställda och 

639 000 tidsbegränsat anställda. Den anställningsform 

som ökade var tidsbegränsat 

anställda, totalt 27 000 fler hade en sådan 

anställning, vilket är en ökning med 4,3 procent. 

Fler arbetade timmar 

Det totala antalet arbetade timmar var under 

2010 i genomsnitt 141 miljoner per vecka, vilket 

är en ökning med 6 miljoner timmar jämfört 

med 2009. Ökningen av antalet arbetade timmar 

skedde bland män och kvinnor med 4 respektive 

2 miljoner timmar. 

416 000 arbetslösa under 2010 

Under 2009 ökade arbetslösheten jämfört med 

tidigare år, men under 2010 skedde det inte 

någon ytterligare ökning. Antalet arbetslösa var 

2010 i genomsnitt 416 000 personer i åldern 15–74 

år, varav 223 000 var män och 193 000 var 

kvinnor. Bland ungdomarna i åldern 15–24 år 

var 162 000 arbetslösa varav 74 000, det vill säga 

närmare hälften, var heltidsstuderande. 

Arbetslöshetstalet, andelen arbetslösa av 

arbetskraften, har under åren 2001 till och med 

2009 varierat mellan 5,8 och 8,3 procent. För befolkningen 

i åldern 15–74 år var arbetslöshetstalet 

8,4 procent år 2010. Bland männen var 8,5 

procent arbetslösa och bland kvinnorna 8,2 procent. 

Arbetslöshetstalet för ungdomarna i åldern 

15–24 år har under åren 2001 till och med 2009 

varierat mellan 15,0 och 25,0 procent. Under 

2010 var 25,2 procent av arbetskraften i den 

åldersgruppen arbetslösa. 

Andelen arbetslösa bland ungdomar (15-24 år) 

och totalt (15-74 år) 2002-2010 

Bland de utrikes födda ökade arbetslösheten 

med 0,9 procentenheter till 16,0 procent. Detta 

berodde på att andelen arbetslösa ökade bland 

de utrikes födda kvinnorna, från 14,3 till 16,5 

procent, en ökning med 2,2 procentenheter. 

De delar av Sverige som hade högst arbetslöshet 

var Västernorrlands, Västmanlands och 

Östergötlands län. I Västernorrlands län ökade 

arbetslösheten med 1,8 procentenheter till 10,8 

procent. Det enda länet där arbetslösheten 

minskade var Gotlands län. Där minskade 

andelen arbetslösa med 2,3 procentenheter till 

6,6 procent. 

Andelen arbetslösa per län AKU 2010, procent 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 


Personer utanför arbetskraften 

Gruppen ej i arbetskraften består av personer 

som varken är sysselsatta eller arbetslösa, och 

utgörs främst av heltidsstuderande som inte har 

sökt eller kunnat ta arbete, pensionärer och 

sjuka. Under 2010 var 2 060 000 personer i 

åldern 15–74 år utanför arbetskraften, varav 

927 000 män och 1 133 000 kvinnor. Jämfört med 

2009 betraktade sig 62 000 färre som sjuka, en 

minskning med 14,1 procent, och 58 000 fler 

betraktade sig som pensionärer, en ökning med 

7,5 procent. 

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna 2010 

(www.scb.se/aku). 



12.3 

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

Labour market situation for disabled persons 

Arbetsmarknad 

Drygt 900 000 personer mellan 16–64 år i Sverige har någon funktionsnedsättning. 

För över en halv miljon av dem, 57 procent, innebär det också att arbetsförmågan är 

nedsatt. Hur ser det ut för dessa grupper på arbetsmarknaden? 

Definitionen av funktionsnedsättning baserar 

sig på FN:s standardregler. Man kan ha nedsatt 

syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, 

rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk 

funktionsnedsättning. Det kan även vara 

diabetessjukdom, hjärt- och lungproblem, magtarmsjukdom, 

psoriasis, epilepsi, dyslexi eller 

något liknande. Man kan ha funktionsnedsättning 

utan nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning 

med nedsatt arbetsförmåga. 

Sexton av hundra är funktionsnedsatta 

Drygt var sjätte person i åldern 16–64 år, eller 16 

procent, har någon funktionsnedsättning. 

Främst gäller nedsättningen rörelsehinder (30 

procent), astma/allergi/annan överkänslighet 

(17 procent) samt psykisk funktionsnedsättning 

(9 procent). För omkring 525 000 personer – 9 

procent av hela befolkningen – innebär funktionsnedsättningen 

även att deras arbetsförmåga 

är nedsatt. Fler kvinnor än män uppger 

detta – cirka 61 procent av kvinnorna i gruppen, 

52 procent av männen. 

Andel personer som svarat att de har någon 

funktionsnedsättning har minskat för varje år 

sedan år 2000, då andelen var cirka 21 procent 

av den totala befolkningen. Vid senaste mätningen, 

2008, var andelen drygt 15 procent. 

Två tredjedelar av de med funktionsnedsättning 

i åldern 16–64 år ingick i arbetskraften 

år 2008. Denna siffra kan jämföras med de utan 

funktionsnedsättning. Av dessa ingick 8 av 10 i 

arbetskraften. 

I gruppen funktionsnedsatta med nedsatt 

arbetsförmåga har 47 procent rörelsehinder. 

Astma/allergi eller annan överkänslighet 

kommer därefter (14,5 procent) följt av psykisk 

funktionsnedsättning (9,4 procent). 

Funktionsnedsatta i arbete 

Sysselsättningen för funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga är markant lägre än i 

andra grupper, precis som tidigare år. Hälften 

av de med nedsatt arbetsförmåga hade sysselsättning 

2008. Motsvarande andel bland de 

funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga 

var 78 procent. Andelen sysselsatta bland de 

utan funktionsnedsättning visade sig vara något 

lägre, 77 procent. 

Det betyder att funktionsnedsättningen i sig 

inte påverkar graden av sysselsättning (detsamma 

gäller för deltagandet i arbetskraften). 

Däremot har det betydelse om funktionsnedsättningen 

även medför att arbetsförmågan är 

nedsatt. 

Av de sysselsatta totalt var andelen med 

funktionsnedsättning 13 procent 2008. Det är i 

samma nivå som 2006. 

Andel sysselsatta bland funktionsnedsatta med 

och utan nedsatt arbetsförmåg samt bland ej 

funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Andel i arbetskraften bland funktionsnedsatta 

med och utan nedsatt arbetsförmåga samt 

bland ej funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Lägst arbetslöshet bland funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 

År 2008 var arbetslösheten bland de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 4 procent. 

Det kan jämföras med andelen arbetslösa bland 

de utan funktionsnedsättning som låg nära 5 

procent. Arbetslösheten för de funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent. 



Andel arbetslösa bland funktionsnedsatta med 

och utan nedsatt arbetsförmåga samt bland ej 

funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Åldern inverkar 

Ju äldre vi blir, desto vanligare är det att syn 

och hörsel försämras. Även risken för att råka ut 

för skador och sjukdomar ökar med stigande 

ålder. Inte oväntat finns därför den största 

andelen av de med funktionsnedsättning i den 

äldsta åldersgruppen, 50–64 år (44 procent). 

Därefter kommer mellangruppen 30–49 år (37 

procent) och slutligen gruppen 16–29 år (19 

procent). 

Av de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga 

är majoriteten (53 procent) 50–64 år. 

Motsvarande andel bland de unga är drygt 12 

procent. 

Diskriminering 

Bland de sysselsatta funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga har drygt 20 procent 

blivit diskriminerade. För de utan nedsatt 

arbetsförmåga är förhållandena betydligt bättre. 

Av samtliga funktionsnedsatta har 12 procent 

upplevt någon form av diskriminering på 

grund av funktionsnedsättningen de senaste 

fem åren. 

Cirka 4 procent av de funktionsnedsatta har 

någon gång under de senaste fem åren upplevt 

att de inte fått ett jobb de sökt på grund av sin 

funktionsnedsättning, trots att de haft tillräckliga 

meriter för det. Cirka 4 procent av funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga upplever 

att de på grund av sin funktionsnedsättning 

har blivit förbigångna när de har sökt 

avancemang i sitt arbete. 

Knappt 1 procent av de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga och 6 procent av de 

med nedsatt arbetsförmåga upplever att de 

blivit osakligt behandlade vid lönesättning. 

Källa: SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

4:e kvartalet 2008 (www.scb.se/AM0503). 



12.4 

Personer berörda av varsel om uppsägning 1990–2010 

Persons receiving redundancy notices 

Arbetsmarknad 

Diagrammet ger en tydlig bild av lågkonjunkturen 

i början av 1990-talet. Under åren 

1991–1993 varslades varje år över 100 000 

personer om uppsägning. Toppåret, eller 

rättare sagt bottenåret, var 1992 med 

185 000 varsel. Det kan jämföras med högkonjunkturen 

vid millennieskiftet då 28 000 

personer varslades. I slutet av diagrammet 

ger den ekonomiska krisen sig tillkänna, 

med ökat antal varsel. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2010 

Employment offices, new jobs with duration of more than 10 days 

Detta diagram visar liksom föregående 

diagram på effekter av konjunktursvängningarna. 

Det var få nyanmälda lediga platser 

vid lågkonjunkturen 1992–1993 och 

betydligt fler vid högkonjunkturen runt 

millennieskiftet. År 2007 var antalet lediga 

platser rekordhögt, närmare 830 000, men 

år 2009 hade detta antal mer än halverats 

till följd av den ekonomiska krisen. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.6 

Andelar arbetslösa september 2010 – augusti 2011 bland 

ungdomar (15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade data 

Unemployment rate, age 15–24 and 15–74, seasonally adjusted data 

Diagrammet visar säsongrensade data för 

andelen arbetslösa över en ettårsperiod, 

där säsongsvariationer över året har eliminerats. 

Detta möjliggör jämförelser mellan 

de olika månaderna. Arbetslösheten har 

under denna ettårsperiod varierat mellan 

7,3 och 8,2 procent för befolkningen i 

åldern 15–74 år medan den för ungdomar 

varierat mellan 21,6 och 24,5 procent. 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). 



12.7 

Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 1 000-tal 

Labour force participation of the population, in thousands 

År Year 

Kön Sex 

I arbete 

Persons 

at work 

I arbetskraften 

Population in the labour force 

Sysselsatta 

Employed 

Frånvarande 

Persons 

absent 

from work 

Summa 

Arbetslösa 

Unemployed 

Summa 

Total 

Ej i arbetskraften 

ningen, 

Befolk- 

Persons totalt, 

not in the 16–64/ 

labour 15–74 år 1 

force Population, 

total, 

16–64/ 

15–74 

years 1 

Arbetslösa 

i 

procent 

av arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften 

i 

procent 

av befolkningen 

Labour 

force ratio 

Sysselsatta 

i procent 

av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

1993 3 314 650 3 964 356 4 320 1 141 5 461 8,2 79,1 72,6 

Män Men 1 759 267 2 026 218 2 245 529 2 774 9,7 80,9 73,0 

Kv Women 1 555 383 1 938 137 2 076 612 2 688 6,6 77,2 72,1 

1994 3 326 602 3 928 340 4 268 1 228 5 496 8,0 77,7 71,5 

Män 1 770 248 2 017 202 2 219 572 2 792 9,1 79,5 72,3 

Kv 1 557 354 1 911 138 2 049 656 2 705 6,7 75,7 70,6 

1995 3 391 596 3 986 333 4 319 1 204 5 523 7,7 78,2 72,2 

Män 1 815 246 2 061 190 2 251 554 2 805 8,5 80,3 73,5 

Kv 1 576 350 1 925 142 2 068 650 2 718 6,9 76,1 70,8 

1996 3 383 580 3 963 347 4 310 1 227 5 537 8,1 77,8 71,6 

Män 1 811 247 2 058 192 2 250 562 2 812 8,5 80,0 73,2 

Kv 1 572 333 1 905 155 2 060 665 2 725 7,5 75,6 69,9 

1997 3 348 574 3 922 342 4 264 1 286 5 549 8,0 76,8 70,7 

Män 1 798 243 2 042 188 2 230 589 2 819 8,5 79,1 72,4 

Kv 1 550 330 1 880 154 2 034 697 2 730 7,5 74,5 68,9 

1998 3 366 613 3 979 276 4 255 1 308 5 564 6,5 76,5 71,5 

Män 1 816 262 2 079 154 2 233 594 2 826 6,9 79,0 73,5 

Kv 1 550 351 1 901 122 2 023 715 2 738 6,0 73,9 69,4 

1999 3 457 611 4 068 241 4 308 1 272 5 581 5,6 77,2 72,9 

Män 1 865 257 2 121 133 2 254 580 2 835 5,9 79,5 74,8 

Kv 1 592 355 1 946 107 2 054 692 2 746 5,2 74,8 70,9 

2000 3 497 662 4 159 203 4 362 1 241 5 602 4,7 77,9 74,2 

Män 1 890 277 2 167 114 2 281 565 2 846 5,0 80,2 76,1 

Kv 1 607 385 1 992 89 2 081 676 2 757 4,3 75,5 72,2 

2001 3 537 702 4 239 175 4 414 1 218 5 632 4,0 78,4 75,3 

Män 1 912 291 2 203 99 2 302 559 2 861 4,3 80,5 77,0 

Kv 1 625 411 2 036 76 2 112 659 2 771 3,6 76,2 73,5 

2002 3 517 727 4 244 176 4 421 1 246 5 666 4,0 78,0 74,9 

Män 1 890 308 2 197 101 2 298 581 2 879 4,4 79,8 76,3 

Kv 1 628 419 2 047 76 2 123 665 2 788 3,6 76,1 73,4 

2003 3 510 724 4 234 217 4 450 1 251 5 701 4,9 78,1 74,3 

Män 1 889 302 2 191 123 2 314 582 2 896 5,3 79,9 75,6 

Kv 1 621 422 2 043 94 2 136 669 2 805 4,4 76,2 72,8 

2004 3 508 705 4 213 246 4 459 1 277 5 736 5,5 77,7 73,4 

Män 1 885 301 2 186 137 2 323 590 2 913 5,9 79,7 75,0 

Kv 1 623 404 2 027 109 2 136 687 2 823 5,1 75,7 71,8 

2005 1 3640 707 4 348 367 4 714 1 949 6 663 7,8 70,8 65,2 

Män 1970 311 2 281 194 2 475 886 3 361 7,8 73,6 67,9 

Kv 1670 397 2 067 173 2 239 1 062 3 302 7,7 67,8 62,6 

2006 1 3 715 715 4 429 336 4 766 1 966 6 732 7,1 70,8 65,8 

Män 2 016 315 2 331 173 2 503 896 3 399 6,9 73,7 68,6 

Kv 1 699 400 2 099 164 2 262 1 071 3 333 7,2 67,9 63,0 

2007 1 3 842 699 4 541 298 4 838 1 965 6 803 6,1 71,1 66,7 

Män 2 077 314 2 390 149 2 540 898 3 438 5,9 73,9 69,5 

Kv 1 765 385 2 150 148 2 299 1 067 3 365 6,5 68,3 63,9 

2008 1 3 889 704 4 593 305 4 898 1 982 6 880 6,2 71,2 66,8 

Män 2 102 320 2 422 152 2 574 904 3 479 5,9 74,0 69,6 

Kv 1 787 384 2 171 152 2 324 1 077 3 401 6,6 68,3 63,8 

2009 1 3 785 714 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7 

Män 2 030 328 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1 

Kv 1 755 385 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,6 

2010 1 3 869 678 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 70,7 64,7 

Män 2 099 303 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 73,9 67,6 

Kv 1 770 375 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 67,4 61,8 

1) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, p.g.a. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data 

are not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 1 samt Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad. 



12.8 

Arbetsmarknad 

Inrikes och utrikes födda, jämförelse. Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2010 

Swedish and foreign born persons, comparison. Population aged 

15–74 years by labour force participation and sex 

Befolkningen, 

1 000-tal 

Population, 

thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften i 

procent av 

befolkningen 

Labour force 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen 

Both sexes 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 70,7 64,7 

Inrikes födda 

Swedish born 3 895 291 4 186 1 655 5 841 7,0 71,7 66,7 

Utrikes födda 

Foreign born 652 124 776 405 1 181 16,0 65,7 55,2 

Män Men 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 73,9 67,6 

Inrikes födda 2 062 160 2 223 766 2 989 7,2 74,4 69,0 

Utrikes födda 339 63 402 161 563 15,6 71,4 60,3 

Kvinnor Women 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 67,4 61,8 

Inrikes födda 1 832 131 1 963 889 2 852 6,7 68,8 64,2 

Utrikes födda 312 62 374 244 619 16,5 60,5 50,5 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 32A, B samt Statistikdatabasen: 


12.9 

Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet samt efter 

kön och utbildningsnivå 2010 

Labour force participation of the population aged 15–74 years by sex 

and level of education 

Befolkningen, 1000-tal 

Population, thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen Both sexes 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 64,7 

Förgymnasial utbildning 

Compulsory school 560 124 685 744 1 429 18,2 39,2 

Gymnasial utbildning 

Upper secondary education 2 126 184 2 309 717 3 026 7,9 70,3 

Eftergymnasial utbildning 

Post-secondary education 1 834 96 1 929 407 2 336 5,0 78,5 

Uppgift saknas Unknown level 26 12 38 193 231 31,4 11,4 

Män Men 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 67,6 

Förgymnasial utbildning 347 68 414 353 767 16,3 45,2 

Gymnasial utbildning 1 180 103 1 283 316 1 599 8,0 73,8 

Eftergymnasial utbildning 860 46 906 164 1 070 5,1 80,4 

Uppgift saknas 15 6 21 94 115 29,9 12,7 

Kvinnor Women 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 61,8 

Förgymnasial utbildning 214 57 270 391 662 21,0 32,3 

Gymnasial utbildning 946 81 1 026 400 1 427 7,9 66,3 

Eftergymnasial utbildning 974 49 1 023 243 1 266 4,8 76,9 

Uppgift saknas 12 6 18 99 116 33,1 10,2 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 






12.10 

Sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden, 

överenskommen arbetstid per vecka, kön och ålder 2010 

Employed persons by degree of attachment to the labour market, 

working hours per week, sex and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Fast anställda 

Permanent 

employee 

Tidsbegränsat 

anställda 

Employees 

employed 

for a limited 

period 

Summa 

anställda 

All 

employees 

Sysselsatta 1 000-tal 

Employed thousands 

Företagare, 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

Entrepreneur/ 

selfemployed, 

unpaid household 

workers 

Summa 

sysselsatta 

Total 

1–19 tim. 

1–19 

hours 

Därav 

Of which 

20–34 

tim. 

35– 

tim. 

Genomsnittlig 

överenskommen 

arbetstid, 

timmar 

Average 

number of 

agreed 

working hours 

Båda könen 

Both sexes 

15–24 år years 199 266 465 14 479 116 109 251 29,7 

25–54 ” 2 502 308 2 810 305 3 115 74 479 2 558 .. 

55–74 ” 708 65 773 179 952 75 211 663 .. 

15–74 ” 3 409 639 4 048 498 4 546 264 799 3 472 37,2 

Män Men 

15–24 år 114 119 232 10 242 42 40 159 29,7 

25–54 ” 1 293 133 1 427 214 1 641 26 96 1 518 .. 

55–74 ” 349 33 382 136 518 41 74 402 .. 

15–74 ” 1 756 285 2 041 360 2 401 109 210 2 078 37,2 

Kvinnor 

Women 

15–24 år 86 147 233 4 237 74 70 92 26,4 

25–54 ” 1 208 175 1 383 90 1 474 48 383 1 041 .. 

55–74 ” 359 32 391 43 434 34 137 261 .. 

15–74 ” 1 653 354 2 007 138 2 145 156 589 1 394 37,2 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 2 samt Statistikdatabasen: 


12.11 

Sysselsatta efter näringsgren (SNI 2007), 1 000-tal 

Employed persons by industry, thousands 

Näringsgren Industry 2009 2010 

Jordbruk, skogsbruk o fiske Agriculture, forestry and fishing 98 96 

Tillverkning o. utvinning, energi o. miljö Manufacturing, mining, quarrying, 

electricity and water supply 611 602 

Därav: Tillverkning av verkstadsvaror Manufacturing of machinery and 

transport equipment 288 280 

Byggverksamhet Construction 294 305 

Handel Wholesale and retail trade 551 560 

Transport Transportation 240 242 

Hotell och restaurang Accomodation and food services 144 153 

Information och kommunikation Information and communication 180 181 

Finansiell verksamhet, företagstjänster Financial intermediation, business 

activities 703 709 

Offentlig förvaltning m.m. Public administration, etc 267 274 

Utbildning Education 480 494 

Vård och omsorg Health and social work 702 700 

Personliga och kulturella tjänster Personal services and cultural activities 223 225 

Uppgift saknas Unknown 7 6 

Summa Total 4 499 4 546 






12.12 

Arbetsmarknad 

Anställda (exkl. tjänstlediga) inom offentlig sektor, 1 000-tal 

Employees (excl. employees who are off duty) in public sector 

Sektor Sector 2006 2007 2008 2009 2010 

Statlig sektor 1 Governmental sector 1 229,1 227,1 223,2 222,1 224,7 

Kvinnor Women 113,0 112,6 110,9 112,0 114,9 

Män Men 116,1 114,4 112,3 110,1 109,8 

Primärkommunal sektor Municipalities 805,5 803,3 786,0 767,6 774,2 

Kvinnor 627,0 629,0 618,8 603,4 607,8 

Män 178,5 174,4 167,3 164,2 166,4 

Landstingskommunal sektor County councils 234,8 237,0 236,8 232,8 229,8 

Kvinnor 187,0 188,9 188,6 184,8 182,5 

Män 47,8 48,2 48,2 48,0 47,2 

Samtliga 1 Total 1 1 269,4 1 267,4 1 246,0 1 222,4 1 228,7 

Kvinnor 927,0 930,5 918,3 900,1 905,2 

Män 342,4 337,0 327,7 322,3 323,4 

1) 2006: reviderad uppgift. 2006: revised figure. 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50, 51 och 52 (www.scb.se/AM0104 och 

www.scb.se/AM0105 och www.scb.se/AM0106). 

12.13 

Anställda efter sektor, länsvis, 1:a kvartalet 2011 

Number of employees by sector and county, 1st quarter 

Län 

County 


Public sector 

Varav tillsvidareanställda 

Of whom permanent 

employees 

Privat sektor 

Private sector 


Totalt 

Total 


Stockholms 219 149 166 632 817 471 695 035 1 036 620 861 667 

Uppsala 51 227 40 345 69 219 60 901 120 446 101 246 


Östergötlands 55 664 47 566 114 763 98 623 170 428 146 189 

Jönköpings 51 445 41 592 103 762 91 908 155 206 133 500 

Kronobergs 26 734 21 216 55 393 48 872 82 127 70 088 

Kalmar 33 401 26 459 59 814 51 190 93 215 77 649 

Gotlands 8 224 7 086 12 038 10 844 20 262 17 930 

Blekinge 23 686 20 165 34 523 30 421 58 209 50 586 

Skåne 157 518 126 358 336 780 296 108 494 298 422 466 

Hallands 36 722 30 953 73 731 64 424 110 453 95 377 

Västra Götalands 219 451 178 671 478 221 416 961 697 672 595 632 

Värmlands 40 880 31 333 63 058 55 829 103 938 87 163 

Örebro 44 329 34 908 72 277 63 257 116 605 98 165 

Västmanlands 31 418 25 620 72 857 62 877 104 275 88 496 

Dalarnas 39 985 34 087 72 201 61 411 112 186 95 498 

Gävleborgs 36 864 31 872 74 650 65 969 111 514 97 841 

Västernorrlands 36 091 30 940 59 769 52 251 95 860 83 191 

Jämtlands 20 849 16 927 33 442 26 891 54 290 43 819 

Västerbottens 45 186 38 347 63 539 54 739 108 725 93 086 

Norrbottens 41 641 32 498 62 623 53 318 104 264 85 817 

Hela riket Sweden 1 255 759 1 012 539 2 791 311 2 416 231 4 047 068 3 428 771 

Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201). 



12.14 

Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 fördelade efter kön och ålder, 

procent 

Working environment for employed persons by sex and age, percent 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre 

Questions posed to employed persons aged 16 and over 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män i åldern 

Men aged 

Kvinnor i åldern 

Women aged 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetsmiljöarbete Work environment management 

Systematiskt arbetsmiljöarbetet pågår på arbetsplatsen 

Efforts for systematic work environment management are 

carried out at the establishment 57 54 39 59 62 35 57 58 

Företagshälsovård Occupational health service 

Har tillgång till företagshälsovård genom arbetet 

Occupational health service provided via work 67 64 52 69 70 43 66 70 

Företagshälsovården har besökt arbetsplatsen eller på annat 

sätt gjort en bedömning av arbetsmiljön 

Establishment assessed by occupational health service 29 22 21 31 30 13 23 24 

Arbetar minst 1/4 av tiden med/vid maskiner 

Working at least 1/4 of the time with machines 

Handhållna eller släpbara maskiner 

Handheld or portable machine 27 12 .. 24 26 22 11 10 

Rörliga maskiner som man sitter i och kör (ej buss eller bil) 

Equipment that one sits in and drives (not buses or cars) 13 2 .. 14 12 3 2 2 

Stationära maskiner Stationary machines 16 9 .. 15 15 16 9 7 

Datoranvändning Computer work 

Använder persondator Computer work 72 76 55 78 74 55 82 80 

Använder persondator minst 1/2 av tiden 

Computer work at least half of the time 40 42 30 45 39 30 48 40 

Använder persondator nästan hela tiden 

Computer work almost all the time 15 20 16 18 11 18 23 16 

Kroppsliga besvär Pain in the body 

Har ont varje vecka i Feel pain every week in the 

Övre delen av ryggen eller nacken Upper parts of back or neck 27 41 .. 25 29 42 40 40 

Nedre delen av ryggen Lower parts of back 25 32 .. 24 26 39 30 32 

Axlar eller armar Shoulders or arms 25 36 .. 22 31 32 35 39 

Höfter, ben, knän eller fötter Hips, legs, knees or feet 24 29 .. 19 31 30 22 37 

Andra besvär Other kind of problem 

Förhållanden varje vecka Conditions every week 

Är uttröttad i kroppen Physically exhausted 44 49 .. 41 45 58 43 53 

Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid 

Cannot dismiss job from thoughts when off work 42 45 .. 46 41 41 46 46 

Är trött och håglös Tired and listless 33 42 .. 33 30 53 41 39 

Har svårigheter att sova p.g.a. tankar på jobbet 

Hard to sleep because of thoughts about work 18 22 .. 17 20 16 21 27 

Känner olust att gå till arbetet No desire to go to job 16 16 .. 15 13 25 15 15 

Är för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter 

Too tired/lack time for family, friends or recreation activities 5 7 .. 5 5 7 8 7 

Arbetar ensam och riskerar att hamna i otrygga eller riskfyllda 

situationer 

Work alone and run risk of getting into insecure or threatening 

situations 13 14 .. 11 16 21 14 11 

Tid för återhämtning Lack of recreation 

Får klart otillräckligt med sömn 

Lack of sleep from workday to workday 11 12 .. 12 10 9 13 13 

Sjuknärvaro under de senaste 12 månaderna 

Have worked despite sickness during the last 12 months 

Gått till jobbet två gånger eller mer trots att man borde sjukskrivit 

sig Have gone to work at least twice despite sickness 44 47 .. 47 38 54 49 41 

Arbetsställningar, arbetsrörelser 

Working postures, work movements 

Förhållanden varje dag Conditions at work every day 

Tvungen att lyfta minst 15 kg åt gången flera ggr/dag 

Lift at least 15 kg at the same time several times a day 18 10 .. 18 16 13 10 9 

Förhållanden minst 1/4 av tiden 

Conditions at work at least 1/4 of time 

Arbetar rent kroppsligt Physical work 42 33 .. 39 39 51 30 30 

Måste ta i så mycket att man andas snabbare 

Have to exert so that breathing becomes faster 24 12 .. 23 22 24 12 8 

Arbetar ibland framåtböjd utan stöd med händerna 

Have to work leaning forward without support of hands 27 26 .. 23 27 36 23 24 

Arbetar ibland i vriden ställning Work in twisted postures 26 26 .. 23 26 36 24 23 



12.14 

Arbetsmarknad 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetar ibland med händerna i höjd med axlarna eller högre 

Work with hands raised 21 15 .. 19 21 21 15 12 

Arbetar i sittande ställning som högst 1/10 av tiden 

Working in a sitting position at the most 10 % of the time 32 33 .. 29 31 45 28 33 

Sitter och arbetar i ett sträck mer än två timmar Maintain a 

sitting position more than two hours without interruption 29 23 .. 30 28 22 25 20 

Exponering Exposure 

Utsatt minst 1/4 av tiden för Exposed at least 1/4 of time to 

Buller, svårt att tala i normal samtalston 

Noise, cannot speak in normal tone 29 15 .. 29 26 18 14 15 

Vibrationer, kroppen skakar och vibrerar 

Vibrations, body shakes and vibrates 12 2 .. 12 11 4 2 1 

Vibrationer, från handhållna maskiner 

Vibrations from hand-held machines 14 3 .. 13 13 5 3 2 

Kyla Cold 22 10 .. 21 21 18 10 7 

Olja eller skärvätskor (hudkontakt) 

Oil or cutting fluids (skin contact) 9 2 .. 9 7 5 1 1 

Rengörings-, desinfektionsmedel (hudkontakt) 

Cleaning agents and/or disinfectants (skin contact) 9 20 .. 8 7 34 17 18 

Vatten (hudkontakt flera ggr/timme) 

Water skin contact several times an hour 14 31 .. 13 12 43 28 29 

Luftföroreningar Air pollution 28 16 .. 26 28 23 14 15 

Tobaksrök från andras rökning som man ser eller känner, 

passiv rökning Environmental tobacco smoke 5 5 .. 5 5 8 4 3 

Stress, sociala kontakter Stress, social factors 

Har högst 1/2 tiden möjlighet att själv bestämma arbetstakten 

Can set own work tempo at the most 1/2 of time 47 60 .. 48 41 62 58 62 

Kan ta korta pauser för att prata (som mest 1/2 tiden) 

Able to take short breaks to chat. At the most half of the time 45 64 .. 44 47 60 60 72 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från chefer för det mesta 

inte/aldrig Hardly ever/never receive support and 

encouragement from superiors 36 30 .. 35 42 27 29 32 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från arbetskamrater för det 

mesta inte/aldrig Hardly ever/never receive support and 

encouragement from fellow workers 19 13 .. 17 25 10 13 15 

Får för det mesta inte/aldrig besked från chef/arbetsledare vad 

som i första hand skall göras 

Hardly ever/never have difficulty getting information from 

supervisors about what should be given priority 36 36 .. 35 45 26 34 42 

Arbetet ger möjlighet att lära nytt, utvecklas i yrket varje vecka 

Can learn something new and develop every week 44 40 .. 47 37 45 44 34 

Utsatt för konflikter, hot, våld, mobbning, minst någon gång 

de senaste 12 månaderna Exposed to conflicts, threat, 

violence, bullying at least some time in the last 12 months 

Konflikter/bråk på arbetsplatsen med andra personer 

Conflicts at work with others 35 37 .. 36 31 46 37 33 

Våld eller hot om våld Violence or threat of violence 10 18 .. 11 9 21 18 17 

Personlig förföljelse (mobbning) från chefer/arbetskamrater 

Bullying from superiors or fellow workers 9 9 .. 9 8 9 10 9 

Högt i tak Openness at work 

Svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden 

alltid/för det mesta 

Always/mostly hard to present criticism of working conditions. 15 20 .. 14 15 28 19 17 

Trakasserier minst någon gång de senaste 12 månaderna 

Harassment at least some time the last 12 months 

Sexuella trakasserier från chefer/arbetskamrater 1 

Sexual harassment from superiors or fellow workers 1 2 .. 1 0 5 2 1 

Trakasserier grundat på kön från chefer/arbetskamrater 1 

Harassment based on gender from superiors or fellow workers 5 12 .. 5 5 15 14 7 

Sexuella trakasserier från andra personer 1 

Sexual harassment from others 2 7 .. 2 2 17 7 4 

Krav och inflytande Demands and influence 

Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta 

med jobb hem 

Have to skip lunch, work late, or take work home every week 38 34 .. 41 34 29 38 32 

Upprepar enbart samma arbetsmoment många gånger/ timme 

minst 1/2 tiden 

Repeat the same task several times per hour at least half the time 38 45 .. 35 35 59 40 44 



12.14 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Kan för det mesta inte/aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter 

skall göras 

Can hardly ever/never decide when work should be done 37 52 .. 34 37 57 48 55 

Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen 

av det egna arbetet 

Hardly ever/never involved in planning own work 23 30 .. 21 21 46 25 29 

Utbildning, lärotidskrav Educational requirements 

Har fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 utbildningsdagar 

Received at least 5 educational days on company time 23 22 .. 27 19 20 24 20 

Låga kunskapskrav för arbetet (utbildningstid resp. lärokrav som 

mest några månader) The work requires only lower-secondary 

school or at most a few months of on-the-job training 29 28 .. 24 26 55 23 23 

Upplevelser av arbetet, instämmer helt eller delvis 

Experience of work, agree fully or in part 

Har alldeles för mycket att göra Too much to do 46 56 .. 52 41 49 58 56 

Har för svåra arbetsuppgifter Duties too difficult 11 10 .. 11 10 10 12 8 

Har för enkla arbetsuppgifter Duties too simple 17 19 .. 16 12 29 18 15 

Har för lite inflytande Too little influence 23 25 .. 24 21 28 25 24 

Har ett psykiskt påfrestande arbete Mentally stressful work 32 41 .. 33 31 41 41 41 

Har ett enformigt arbete Monotonous work 20 18 .. 19 15 38 15 14 

Arbetet är bundet och ofritt Constrained and unfree work 14 18 .. 12 12 26 16 17 

Har ett mycket meningsfullt arbete Extremely meaningful work 68 74 .. 71 70 63 76 78 

Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet 

Very satisfied with work, generally speaking 77 78 .. 78 79 72 78 81 

Antal sysselsatta 2009, 16–64 år, 1 000-tal 2 

The working population in 2009, 16–64 years, thousands 2 273 2 068 437 1139 697 382 1 013 673 

Frågor ställda till sysselsatta 16–29 år 

Questions posed to employed persons aged 16-29 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16-24 25-29 16-24 25-29 

Antal jobb sammantaget under de senaste tre åren 

Total number of jobs during the last three years 

Ett arbete One jobb 37 29 35 39 .. .. 

Två till fyra arbeten Two to four jobs 57 61 57 56 .. 

Fem eller fler arbeten Five or more jobs 6 10 9 4 .. .. 

Etablerad på arbetsmarknaden (god försörjning, tryggt jobb etc.) 

Established on the labour market (ability to support oneself, 

secure job etc.) 

Ja Yes 81 74 73 88 .. .. 

Nej No 16 23 24 9 .. .. 

Arbetsuppgifterna stämmer med egna utbildningen 

Work in line with education 

Ja, i stort Yes, by and large 46 46 41 50 .. .. 

Endast delvis Only partly 14 12 11 17 .. .. 

Nej, utbildningen gäller annat No, education was in another field 36 36 43 29 .. .. 


Working population in 2009, 16–29 years, thousands 437 382 211 226 203 179 

Frågor ställda till dem som uppnått 50 år och mer 

Questions posed to those aged 50 and over 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

50-54 55-59 60–64 50-54 55-59 60–64 

Har I dag svårt att klara av arbetsuppgifterna p.g.a. ålder 

Employed, who have difficulties in performing duties they have 

now due to age 6 5 6 6 7 5 4 6 

Bedömer att man inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie 

pensionsålder i nuvarande yrke på grund av hälsoskäl 

Employed persons, who do not think they will be able to work up 

to the normal retirement age in the present occupation due to 

health problems 9 11 10 10 7 11 12 9 


Working population in 2009, 50–64 years, thousands 697 673 250 239 207 257 231 184 

1) Jämställdhetslagen säger: Trakasserier 16 a § En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare genom 

trakasserier på grund av kön eller genom sexuella trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som 

kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande 

i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Lag (2005:476). 

2) Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) oktober/november 2009. 

Arbetsmiljöverket (www.av.se) och SCB (producent; www.scb.se/AM0501): Arbetsmiljöverkets rapportserie 

Arbetsmiljöstatistik rapport 2010:3. 



12.15 

Arbetsolyckor med 

sjukfrånvaro 

Occupational accidents 

with absence from work 

Arbetssjukdomar 

Occupational diseases 

Arbetsmarknad 

Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar 

Reported occupational accidents with absence from work and workrelated 

diseases 

Arbetstagare 1, 2 

Employees 1, 2 

Summa 

Total 

Därav 

dödsfall 

Of which 

fatal cases 

Egenföretagare 

Self-employed 

Summa 

Därav 

dödsfall 

Värnpliktiga och 

Samtliga 5 

övriga enligt LSP 3, 4 Total 5 

Summa 

Därav 

dödsfall 

Summa 

Därav 

dödsfall 

Arbetsolyckor 

Occupational accidents 

2002 36 922 47 766 14 726 4 39 141 66 

Män Men 22 228 43 658 14 677 4 24 038 62 

Kvinnor Women 14 694 4 108 – 49 – 15 103 4 

2003 34 078 50 514 6 1 054 3 36 245 60 

Män 20 372 48 444 6 967 3 22 188 58 

Kvinnor 13 706 2 70 – 87 – 14 057 2 

2004 32 366 47 339 11 880 3 34 318 61 

Män 19 201 39 286 9 816 3 20 764 51 

Kvinnor 13 165 8 53 2 64 – 13 554 10 

2005 31 343 53 397 15 729 – 33 220 68 

Män 18 593 48 343 14 664 – 20 087 62 

Kvinnor 12 750 5 54 1 65 – 13 133 6 

2006 31 918 54 366 14 628 – 33 786 70 

Män 18 699 53 318 13 554 – 20 111 68 

Kvinnor 13 219 1 48 1 74 – 13 675 2 

2007 29 404 65 346 10 527 – 31 000 76 

Män 17 543 58 316 10 482 – 18 784 69 

Kvinnor 11 861 7 30 – 45 – 12 216 7 

2008 28 084 54 311 14 608 2 29 664 72 

Män 16 841 49 274 14 549 2 18 080 67 

Kvinnor 11 243 5 37 – 59 – 11 584 5 

2009 25 552 35 268 6 557 2 27 053 43 

Män 14 512 31 228 6 476 2 15 637 39 

Kvinnor 11 040 4 40 – 81 – 11 416 4 

2010* 26 775 49 203 5 538 1 28 310 55 

Män 15 443 48 175 5 472 1 16 565 54 

Kvinnor 11 332 1 28 – 66 – 11 745 1 

Arbetssjukdomar 

Work-related diseases 

2002 21 884 15 455 1 480 2 22 972 22 

Män 9 490 14 292 1 465 2 10 347 21 

Kvinnor 12 394 1 163 – 15 – 12 625 1 

2003 25 058 12 507 1 493 1 26 246 15 

Män 10 828 10 342 1 471 1 11 752 13 

Kvinnor 14 230 2 165 – 22 – 14 494 2 

2004 20 460 27 327 1 383 2 21 308 31 

Män 9 013 26 212 1 342 2 9 646 30 

Kvinnor 11 447 1 115 – 41 – 11 662 1 

2005 16 840 13 267 2 358 8 17 588 26 

Män 7 590 12 157 2 318 8 8 134 25 

Kvinnor 9 250 1 110 – 40 – 9 454 1 

2006 13 951 17 235 1 343 4 14 648 25 

Män 6 193 15 147 1 295 4 6 707 23 

Kvinnor 7 758 2 88 – 48 – 7 941 2 

2007 11 437 23 171 – 239 1 11 940 26 

Män 5 124 18 112 – 211 1 5 491 21 

Kvinnor 6 313 5 59 – 28 – 6 449 5 

2008 10 272 19 140 2 325 6 10 804 27 

Män 4 703 18 85 2 282 6 5 100 26 

Kvinnor 5 569 1 55 – 43 – 5 704 1 

2009 8 765 13 116 – 198 4 9 134 17 

Män 3 913 13 76 – 168 4 4 182 17 

Kvinnor 4 852 – 40 – 30 – 4 952 – 

2010* 8 983 14 92 – 289 4 9 427 18 

Män 3 910 13 59 – 241 3 4 248 16 

Kvinnor 5 073 1 33 – 48 1 5 179 2 

1) Studerande ingår om de uppbär lön. Övriga studerande särredovisas ej, men ingår i kolumnen för samtliga. Salaried students are included. 

Other students are not specified, but are included in the total column. 2) Personer i arbetsmarknadsåtgärder särredovisas ej, men ingår i 

kolumnen för samtliga. Persons in labour market programmes are not specified, but are included in the total column. 3) Conscripted personnel 

and others by LSP. 4) LSP = Lagen om statligt personskadeskydd. State Personal Injuries Guarantee Act. 5) Inkl studerande och personer i 

arbetsmarknadsåtgärder. Incl. students and persons in labour market programs. 

Källa: Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsskador. 



12.16 

Personalutbildning för sysselsatta med fördelning på 

näringsgren (SNI 2007) och kurslängd, första halvåret 

Staff and labour force training by industry and course length, first 

half of the year 

Näringsgren 

Industry 

Sysselsatta som deltagit i personalutbildning, 1 000-tal 

Employed persons in training, thousands 

2008 2010 

Högst 5 

dagar 

At most 5 

days 

Minst 6 

dagar 

At least 6 

days 

Summa 

Total 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 22 5 27 22 3 25 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 

Mining, manufacturing 199 47 246 153 33 186 

D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 

Construction industry; electricity, gas, steam and hot 

water plants, water works; sewage plants, wastedisposal 

plants 96 24 120 106 15 121 

G–J Handel och kommunikationer 

Wholesale and retail trade, transport, and 

communication 362 88 450 355 71 426 

K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 

Financial intermediation 254 71 325 256 64 320 

O+U Utbildning och forskning Education and research 108 43 151 224 47 271 

P Vård och omsorg Health care and social work 242 50 292 297 71 368 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 

Community, social and personal service activities, 

hotels & restaurants 319 74 393 71 15 86 

R–T Offentlig verksamhet och försvar 

Public administration and defence 67 13 80 128 40 168 

A–Q Samtliga Total 1 673 417 2 090 1 611 359 1 970 

Näringsgren 

Andel sysselsatta som deltagit i personalutbildning, procent 

Share of employed persons in training, percent 

2008 2010 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

Total 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 24 6 30 27 4 30 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 31 7 38 27 5 33 

D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 28 7 34 29 4 34 

G–J Handel och kommunikationer 32 8 40 31 6 38 

K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 37 10 48 37 9 46 

O+U Utbildning och forskning 43 17 60 46 10 57 

P Vård och omsorg 50 10 61 42 10 52 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 44 10 54 34 7 41 

R–T Offentlig verksamhet och försvar 31 6 38 47 15 62 

A–Q Samtliga 37 9 46 36 8 44 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 39 (www.scb.se/UF0502); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



12.17 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2009, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2010 

Employed persons by place of work, by county and industry 

Län 

County 

Näringsgren/SNI 

Industry/NACE Rev. 2 

Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, 

forestry and 

fishing 

A 

Tillverkning 

och utvinning 

Manufacturing, 

mining and 

quarrying 

B+C 

Energiförsörjning; 

miljöverksamhet 

Energy supply 

and environmental 

activities 

D+E 

Byggverksamhet 

Construction 

F 

Handel Transport och 

Wholesale and magasinering 

retail trade Transportation and 

storage 

G 

H 

Stockholm 3 143 74 773 7 866 62 692 142 136 57 824 

Uppsala 2 690 12 440 2 161 10 547 13 757 5 803 

Södermanland 2 420 18 019 1 184 8 173 12 048 4 558 

Östergötland 4 335 31 328 1 753 12 314 20 818 8 229 

Jönköping 3 731 39 084 1 322 9 339 19 401 9 095 

Kronoberg 2 808 19 200 509 5 354 10 923 4 642 

Kalmar 4 124 20 142 2 102 6 946 10 549 4 525 

Gotland 1 508 1 737 149 2 219 2 452 1 224 

Blekinge 1 620 12 415 807 4 107 5 699 2 371 

Skåne 10 489 66 219 5 161 36 261 71 958 27 814 

Halland 3 582 17 223 3 038 9 575 18 474 5 522 


Värmland 3 241 19 016 1 266 7 699 13 745 5 070 

Örebro 2 354 20 754 1 169 8 549 14 627 6 099 

Västmanland 1 693 23 178 1 312 7 566 12 304 4 252 

Dalarna 3 174 22 440 1 309 9 637 13 615 5 185 

Gävleborg 3 286 22 510 1 440 9 594 11 797 5 755 

Västernorrland 2 872 14 656 1 368 8 494 11 421 6 061 

Jämtland 2 703 5 055 837 4 151 5 745 2 785 

Västerbotten 3 132 15 614 1 655 8 039 11 554 5 892 

Norrbotten 2 919 15 639 1 453 9 756 10 286 5 710 


Män Men 60 672 452 748 34 464 265 795 290 115 169 227 

Kvinnor Women 15 526 142 463 10 311 22 737 239 503 49 360 

Län 


Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Accommodiation 

and food service 

activities 

I 

Information 

och kommunikation 

Information and 

communication 

J 

Finans- och 

försäkringsverksamhet 

Financial and 

insurance 

activities 

K 

Fastighetsverksamhet 

Real estate 

activities 

L 

Företagstjänster 

Business service 

activities 

M+N 

Offentlig 

förvaltning 

Public 

administration 

and defence 

O 

Stockholm 39 166 79 838 47 756 16 504 155 909 65 053 

Uppsala 3 405 3 447 1 530 2 074 19 759 7 890 

Södermanland 2 859 1 640 1 200 2 070 8 023 5 594 

Östergötland 4 845 5 963 2 341 2 937 18 406 10 251 

Jönköping 3 593 2 710 1 274 2 014 9 918 7 432 

Kronoberg 1 943 2 704 1 234 1 112 6 568 3 531 

Kalmar 2 947 1 817 948 1 511 7 183 4 898 

Gotland 1 141 358 639 422 1 741 2 171 

Blekinge 1 525 2 082 562 989 5 499 6 018 

Skåne 15 034 18 141 7 791 8 691 58 336 25 118 

Halland 3 953 1 785 1 575 1 865 9 011 5 130 


Värmland 3 116 2 673 1 220 1 757 8 905 6 897 

Örebro 3 072 2 404 1 163 1 967 10 586 7 785 

Västmanland 2 406 2 608 1 077 1 685 10 053 5 666 

Dalarna 3 908 2 102 1 044 1 777 8 975 6 916 

Gävleborg 3 339 2 110 1 074 1 861 10 291 7 637 

Västernorrland 2 536 3 625 2 712 1 626 8 934 7 792 

Jämtland 2 669 1 280 740 867 5 781 4 151 

Västerbotten 2 942 3 212 1 431 1 630 9 085 5 472 

Norrbotten 3 274 2 778 1 562 1 610 10 126 8 377 

Hela riket 129 816 165 920 88 887 66 512 457 696 240 410 

Män 58 814 113 902 41 582 41 905 255 188 105 551 

Kvinnor 71 002 52 018 47 305 24 607 202 508 134 859 



12.17 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2009, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2010 

(forts.) 

Län 


Utbildning 

Education 

P 

Vård och omsorg; 

sociala tjänster 

Human health and 

social work 

activities 

Q 

Kulturella och 

personliga 

tjänster m.m. 

Arts, entertainment 

and recreation; other 

service activities 

R+S+T+U 

Ej specificerbar 

verksamhet 

Unspecified 

activities 

Samtliga 

näringsgrenar 

Total 

G 

Stockholm 101 752 128 284 53 700 6 971 1 043 367 

Uppsala 14 598 25 880 6 018 1 351 133 350 

Södermanland 11 815 20 285 4 455 2 187 106 530 

Östergötland 20 978 31 540 7 544 1 645 185 227 

Jönköping 15 310 28 379 5 407 1 726 159 735 

Kronoberg 8 932 15 023 3 298 1 781 89 562 

Kalmar 10 863 19 306 3 684 1 712 103 257 

Gotland 2 952 4 543 1 613 760 25 629 

Blekinge 7 023 11 849 2 249 949 65 764 

Skåne 57 172 87 257 22 383 5 743 523 568 

Halland 14 481 21 096 4 847 1 996 123 153 

Västra Götaland 72 569 122 123 30 471 7 731 735 532 

Värmland 12 264 20 835 5 221 1 746 114 671 

Örebro 13 828 23 009 4 909 1 266 123 541 

Västmanland 11 841 17 717 3 878 990 108 226 

Dalarna 11 820 24 499 5 717 1 285 123 403 

Gävleborg 12 048 21 413 4 809 1 388 120 352 

Västernorrland 11 110 19 859 4 954 1 206 109 226 

Jämtland 6 388 11 324 2 660 780 57 916 

Västerbotten 15 606 25 250 4 803 1 496 116 813 

Norrbotten 12 130 20 711 4 404 1 186 111 921 

Hela riket 445 480 700 182 187 024 45 895 4 280 743 

Män 111 494 119 957 80 128 20 180 2 221 722 

Kvinnor 333 986 580 225 106 896 25 715 2 059 021 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207): Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS; 

Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.18 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2009 

Employed persons by industry, sex and status of employment 

SNI 2007 Näringsgren 

NACE Rev. 2 Industry 

Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Percent 

(total) 

Antal förvärvsarbetande 

Number of employed 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Båda 

könen 

Both 

sexes 

Egna 

företagare 

Selfemployed 

persons 

Därav 

Of whom 

Företagare i 

eget aktiebolag 

Selfemployed 

persons with 

joint-stock 

company 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 1,8 60 672 15 526 76 198 41 077 4 400 

B + C Tillverkning och utvinning 

Manufacturing, mining and quarrying 13,9 452 748 142 463 595 211 12 421 15 793 

B Utvinning av mineral 0,2 6 770 1 170 7 940 94 214 

C 10-12 Framställning av livsmedel, drycker 

och tobak 1,3 35 907 21 869 57 776 837 1 164 

C 13-15 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 

0,2 4 479 4 416 8 895 1 456 552 

C 16 Tillverkning av trä och varor av trä, 

rotting o.d. utom möbler 0,8 28 552 4 802 33 354 1 832 1 509 

C 17 Pappers- och pappersvarutillverkning 

0,8 26 491 7 943 34 434 28 127 

C 18 Grafisk produktion och reproduktion 

av inspelningar 0,4 12 169 4 977 17 146 581 1 157 

C 19 Tillverkning av stenkolsprodukter 

och raffinerade petroleumprodukter 0,1 1 764 416 2 180 5 3 

C 20 Tillverkning av kemikalier och 

kemiska produkter 0,4 12 573 5 731 18 304 58 149 

C 21 Tillverkning av farmaceutiska 

basprodukter och läkemedel 0,4 6 632 8 555 15 187 4 25 

C 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror 

0,5 14 385 5 861 20 246 180 590 

C 23 Tillverkning av andra icke-metalliska 

mineraliska produkter 0,4 12 982 2 768 15 750 604 415 

C 24 Stål- och metallframställning 0,7 25 832 5 431 31 263 29 152 

C 25 Tillverkning av metallvaror utom 

maskiner och apparater 1,7 60 948 11 849 72 797 2 513 4 276 

C 26-28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, 

optik, elappparatur och andra 

maskiner och apparater 3,1 103 882 29 701 133 583 581 2 097 

C 29-30 Transportmedelstillverkning 1,8 60 028 15 233 75 261 355 528 

C 31-32 Övrig tillverkning 0,7 19 784 9 306 29 090 1 735 1 478 

C 33 Reparationer och installationer av 

maskiner och apparater 0,5 19 570 2 435 22 005 1 529 1 357 

D + E Energiförsörjning; miljöverksamhet 

Energy supply and environmental 

activities 1,0 34 464 10 311 44 775 213 426 

D Försörjning av el, gas, värme och 

kyla 0,6 19 808 7 183 26 991 74 78 

E 36-37 Vattenförsörjning och 

avloppsrensning 0,1 4 100 982 5 082 18 53 

E 38-39 Avfallshantering, återvinning och 

sanering 0,3 10 556 2 146 12 702 121 295 

F Byggverksamhet Construction 6,7 265 795 22 737 288 532 31 885 23 485 

G Handel Wholesale and retail trade 12,4 290 115 239 503 529 618 28 173 29 873 

G 45 Handel samt reparation av 

motorfordon och motorcyklar 1,6 58 209 8 222 66 431 6 021 4 879 

G 46 Parti-och provisionshandel utom 

med motorfordon 4,6 135 154 63 225 198 379 6 402 10 998 

G 47 Detaljhandel utom med motorfordon 

och motorcyklar 6,2 96 752 168 056 264 808 15 750 13 996 

H Transport och magasinering 

Transportation and storage 5,1 169 227 49 360 218 587 10 468 9 198 

H 49-52 Transport och magasinering 4,2 144 283 36 017 180 300 10 289 9 138 

H 53 Post- och kurirverksamhet 0,9 24 944 13 343 38 287 179 60 



12.18 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2009 (forts.) 

SNI 2007 Näringsgren Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Antal förvärvsarbetande 

Män Kvinnor Båda 

könen 

Egna 

företagare 

Därav 

Företagare i 

eget aktiebolag 

I Hotell- och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 3,0 58 814 71 002 129 816 12 641 5 422 

J Information och kommunikation 

Information and communication 3,9 113 902 52 018 165 920 8 796 9 631 

J 58-60 Förlagsverksamhet, film-, videooch 

TV-programproduktion, sändning 

av program 1,2 30 926 22 047 52 973 3 005 2 282 

J 61 Telekommunikation 0,5 14 875 7 837 22 712 71 78 

J 62-63 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet 

och informationstjänster 2,1 68 101 22 134 90 235 5 720 7 271 


Financial and insurance activities 2,1 41 582 47 305 88 887 340 1 292 

K 64 Finansiella tjänster utom försäkring 

och pensionsfondsverksamhet 1,3 24 071 30 617 54 688 26 332 

K 65 Försäkring, återförsäkring och 

pensionsfondsverksamhet utom 

obligatorisk socialförsäkring 0,5 9 718 10 558 20 276 2 2 

K 66 Stödtjänster till finansiella tjänster 

och försäkring 0,3 7 793 6 130 13 923 312 958 

L Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 1,6 41 905 24 607 66 512 3 658 3 365 

M + N Företagstjänster 

Business service activities 10,7 255 188 202 508 457 696 40 968 32 511 

M 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 

1,0 17 112 24 073 41 185 5 638 5 750 

M 70 Verksamheter som utövas av 

huvudkontor; konsulttjänster till 

företag 1,1 25 704 19 730 45 434 7 871 7 339 

M 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; 

teknisk provning och analys 1,8 58 508 18 295 76 803 6 987 8 644 

M 72 Vetenskaplig forskning och utveckling 

0,6 15 702 11 594 27 296 297 482 

M 73 Reklam och marknadsundersökning 0,7 15 523 13 191 28 714 3 224 2 943 

M 74-75 Andra specialiserade företagstjänster 

inkl. veterinärverksamhet 0,7 14 154 14 639 28 793 8 553 2 682 

N 77 Uthyrning och leasing 0,3 8 575 2 428 11 003 738 798 

N 78 Arbetsförmedling, bemanning och 

andra personalrelaterade tjänster 1,3 28 726 27 480 56 206 506 754 

N 79-82 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice- 

och kontorstjänster m.m. 3,3 71 184 71 078 142 262 7 154 3 119 

O Offentlig förvaltning m.m. 

Governmental organisations and 

bodies 5,6 105 551 134 859 240 410 31 18 

P Utbildning Education 10,4 111 494 333 986 445 480 3 649 2 221 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster 

Human health and social activities 16,4 119 957 580 225 700 182 8 640 7 063 

Q 86 Hälso- och sjukvård 7,1 58 493 243 673 302 166 7 319 5 901 

Q 87 Vård och omsorg med boende 4,9 28 359 181 036 209 395 132 603 

Q 88 Öppna sociala insatser 4,4 33 105 155 516 188 621 1 189 559 

R + S + T 

+ U 

Kulturella och personliga tjänster 

m.m 

Arts, entertainment and recreation; 

other service activities 4,4 80 128 106 896 187 024 35 755 4 301 

R Kultur, nöje och fritid 1,9 41 245 39 389 80 634 11 298 1 992 

S + T + U Annan serviceverksamhet och 

personliga tjänster 2,5 38 883 67 507 106 390 24 457 2 309 

Ej specificerad verksamhet 

Unspecified activities 1,1 20 180 25 715 45 895 19 896 13 

A-Q Samtliga näringsgrenar Total 100,0 2 221 722 2 059 021 4 280 743 258 611 149 012 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207): Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS; 

Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.19 

Yrke enligt SSYK 96 1 

Occupation 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke 

(SSYK 96) i kombination med kön år 2009 

Wage-earning employees aged 16–64 by occupation and sex 

Totalt 

Total 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

1 LEDNINGSARBETE Legislators, senior officials and managers 242 014 163 407 78 607 

11 Politiskt arbete m.m. Legislators and senior officials 4 222 2 535 1 687 

111 Högre ämbetsmän och politiker Legislators and senior government officials 3 128 1 895 1 233 

112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Senior officials of special-interest org. 1 094 640 454 

12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. 

Corporate managers 166 941 109 788 57 153 

121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Directors and chief executives 21 466 18 881 2 585 

122 Drift- och verksamhetschefer Production and operations managers 76 412 42 896 33 516 

123 Chefer för särskilda funktioner Other specialist managers 69 063 48 011 21 052 

13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. 

Managers of small enterprises, local authorities 70 851 51 084 19 767 

131 Chefer för mindre företag och enheter Managers of small enterprises 70 851 51 084 19 767 

2 ARBETE SOM KRÄVER TEORETISK SPECIALISTKOMPETENS Professionals 710 036 334 907 375 129 

21 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap 

m.m. Physical, mathematical and engineering science professionals 177 527 135 421 42 106 

211 Fysiker, kemister m.fl. Physicists, chemists and related professionals 6 967 4 027 2 940 

212 Matematiker och statistiker Mathematicians and statisticians 1 809 1 066 743 

213 Dataspecialister Computing professionals 92 280 71 447 20 833 

214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Architects, engineers and related professionals 76 471 58 881 17 590 

22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och 

sjukvård Life science and health professionals 80 176 26 531 53 645 

221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Life science professionals 4 373 2 056 2 317 

222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Health professionals (except nursing) 45 284 21 441 23 843 

223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Midwifes; Nursing prof. 30 519 3 034 27 485 

23 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Teaching prof. 195 269 68 437 126 832 

231 Universitets- och högskollärare 

College, university and higher education teaching professionals 31 759 17 355 14 404 

232 Gymnasielärare m.fl. Secondary education teaching professionals 57 518 26 201 31 317 

233 Grundskollärare Primary education teaching professionals 77 556 16 740 60 816 

234 Speciallärare Special education teaching professionals 7 592 1 451 6 141 

235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Other teaching professionals 20 844 6 690 14 154 

24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Other professionals 257 064 104 518 152 546 

241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Business prof. 100 205 45 136 55 069 

242 Jurister Legal professionals 17 847 8 429 9 418 

243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Archivists, librarians and related information prof. 8 560 2 232 6 328 

244 Samhälls- och språkvetare 

Social science and linguistics professionals (exc. social work prof.) 4 242 1 786 2 456 

245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 

Writers and creative or performing artists 38 501 17 756 20 745 

246 Präster Religious professionals 3 595 2 153 1 442 

247 Administratörer i offentlig förvaltning Public service administrative professionals 44 394 17 586 26 808 

248 Administratörer i intresseorganisationer 

Administrative professionals of special interest organisations 7 041 3 427 3 614 

249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. Psychologists, social work and related prof. 32 679 6 013 26 666 

3 ARBETE SOM KRÄVER KORTARE HÖGSKOLEUTBILDNING ELLER 

MOTSVARANDE KUNSKAPER Technicians and associate professionals 738 815 342 875 395 940 

31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Physical and engineering science ass. prof. 181 899 147 580 34 319 

311 Ingenjörer och tekniker Physical and engineering science technicians 117 600 96 861 20 739 

312 Datatekniker och dataoperatörer Computer associate professionals 42 398 33 265 9 133 

313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 

Optical and electronic equipment operators 8 567 6 123 2 444 

314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. Ship and aircraft controllers and technicians 6 029 5 483 546 

315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Safety and quality inspectors 7 305 5 848 1 457 

32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare 

högskoleutbildning Life science and health associate professionals 118 496 15 522 102 974 

321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. Agricultural and forestry technicians 3 103 2 464 639 

322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Health associate prof. (except nursing) 35 790 5 483 30 307 

323 Sjuksköterskor Nursing associate professionals 70 036 6 679 63 357 

324 Biomedicinska analytiker Life science technicians 9 567 896 8 671 

33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Teaching associate prof. 87 436 9 249 78 187 

331 Förskollärare och fritidspedagoger Pre-primary education teaching associate prof. 81 644 6 077 75 567 

332 Andra lärare och instruktörer Other teaching associate professionals 5 792 3 172 2 620 

34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Other associate prof. 350 984 170 524 180 460 

341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Finance and sales associate professionals 178 629 110 198 68 431 

342 Agenter, förmedlare m.fl. Business services agents and trade brokers 20 094 9 314 10 780 



12.19 


(SSYK 96) i kombination med kön år 2009 (forts.) 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 

Administrative associate professionals 66 810 13 382 53 428 

344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 

Customs, tax and related government associate professionals 21 636 5 134 16 502 

345 Poliser Police officers 16 341 11 913 4 428 

346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Social work associate professionals 31 089 10 957 20 132 

347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 

Artistic, entertainment and sports associate professionals 15 081 8 708 6 373 

348 Pastorer Religious associate professionals 1 304 918 386 

4 KONTORS- OCH KUNDSERVICEARBETE Clerks 326 198 103 649 222 549 

41 Kontorsarbete m.m. Office clerks 257 731 88 869 168 862 

411 Kontorssekreterare och dataregistrerare Office secretaries and data entry operators 33 215 1 765 31 450 

412 Bokförings- och redovisningsassistenter Numerical clerks 54 128 5 335 48 793 

413 Lager- och transportassistenter Stores and transport clerks 61 981 48 979 13 002 

414 Biblioteksassistenter m.fl. Library and filing clerks 3 817 801 3 016 

415 Brevbärare m.fl. Mail carriers and sorting clerks 20 988 12 788 8 200 

419 Övrig kontorspersonal Other office clerks 83 602 19 201 64 401 

42 Kundservicearbete Customer services clerks 68 467 14 780 53 687 

421 Kassapersonal m.fl. Cashiers, tellers and related clerks 22 003 4 633 17 370 

422 Kundinformatörer Client information clerks 46 464 10 147 36 317 

5 SERVICE-, OMSORGS- OCH FÖRSÄLJNINGSARBETE 

Service workers and retail workers 781 790 189 455 592 335 

51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Personal and protective services workers 584 150 114 621 469 529 

511 Resevärdar m.fl. Travel attendants and related workers 6 086 2 131 3 955 

512 Storhushålls- och restaurangpersonal 

Housekeeping and restaurant services workers 53 285 21 808 31 477 

513 Vård- och omsorgspersonal Personal care and related workers 481 255 65 028 416 227 

514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 

Other personal services workers 10 584 2 213 8 371 

515 Säkerhetspersonal Protective services workers 32 940 23 441 9 499 

52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. 

Models, salespersons and demonstrators 197 640 74 834 122 806 

521 Fotomodeller m.fl. Fashion and other models 64 7 57 

522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 

Shop and stall salespersons and demonstrators 197 576 74 827 122 749 

6 ARBETE INOM JORDBRUK, TRÄDGÅRD, SKOGSBRUK OCH FISKE 

Skilled agricultural and fishery workers 32 822 23 942 8 880 

61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Skilled agricultural and fishery workers 32 822 23 942 8 880 

611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Market gardeners and crop growers 16 175 12 434 3 741 

612 Djuruppfödare och djurskötare Animal producers and related workers 7 610 3 787 3 823 

613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Crop and animal producers 4 841 3 814 1 027 

614 Skogsbrukare Forestry and related workers 3 682 3 412 270 

615 Fiskare och jägare Fishery workers, hunters and trappers 514 495 19 

7 HANTVERKSARBETE INOM BYGGVERKSAMHET OCH TILLVERKNING 

Craft and related trades workers 351 693 333 861 17 832 

71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Extraction and building trades workers 207 764 200 341 7 423 

711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Miners, shot firers, stonecutters and carvers 3 301 3 155 146 

712 Byggnads- och anläggningsarbetare Building frame and related trades workers 91 427 89 851 1 576 

713 Byggnadshantverkare Building finishers and related trades workers 92 201 87 824 4 377 

714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 

Painters, building structure cleaners and related trades workers 20 835 19 511 1 324 

72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 

Metal, machinery and related trades workers 119 422 116 077 3 345 

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Metal moulders, welders, sheet metalworkers, 

structural-metal preparers and related trades workers 30 769 30 085 684 

722 Smeder, verktygsmakare m.fl. Blacksmiths, tool-makers and related trades workers 9 087 8 695 392 

723 Maskin- och motorreparatörer Machinery mechanics and fitters 50 714 49 835 879 

724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 

Electrical and electronic equipment mechanics and fitters 28 852 27 462 1 390 

73 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. 

Precision, handicraft, craft printing and related trades workers 11 189 7 995 3 194 

731 Finmekaniker m.fl. Precision workers in metal and related materials 4 595 3 977 618 

732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 

Potters, glass-makers and related trades workers 942 629 313 

733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. Handicraft workers in wood, textile, 

leather and related materials 121 42 79 

734 Grafiker m.fl. Craft printing and related trades workers 5 531 3 347 2 184 



12.19 


(SSYK 96) i kombination med kön år 2009 (forts.) 

Arbetsmarknad 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

74 Annat hantverksarbete Other craft and related trades workers 13 318 9 448 3 870 

741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Food processing and related trades workers 8 331 6 384 1 947 

742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. Wood treaters, cabinet-makers and related 

trades workers 2 272 2 003 269 

743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Garment and related trades workers 2 382 820 1 562 

744 Garvare, skinnberedare och skomakare 

Pelt, leather and shoemaking trades workers 333 241 92 

8 PROCESS- OCH MASKINOPERATÖRSARBETE, TRANSPORTARBETE M.M. 

Plant and machine operators and assemblers 370 823 312 873 57 950 

81 Processoperatörsarbete Stationary plant and related operators 49 692 44 000 5 692 

811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Mineral processing plant operators 1 489 1 427 62 

812 Processoperatörer vid stål- och metallverk Metal processing plant operators 12 103 10 671 1 432 

813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter 

Glass, ceramics and related plant operators 1 538 1 259 279 

814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 

Wood processing and paper plant operators 18 094 16 001 2 093 

815 Processoperatörer, kemisk basindustri Chemical processing plant operators 6 505 5 549 956 

816 Driftmaskinister m.fl. Power production and related plant operators 8 884 8 139 745 

817 Industrirobotoperatörer Industrial robot operators 1 079 954 125 

82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Machine operators and assemblers 186 839 143 829 43 010 

821 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling 

Metal and mineralproducts machine operators 44 539 39 921 4 618 

822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Chemical products machine operators 12 484 8 526 3 958 

823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 

Rubber and plastic products machine operators 10 899 8 145 2 754 

824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Wood products machine operators 11 007 9 432 1 575 

825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 

Printing, binding and paper products machine operators 11 141 9 057 2 084 

826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 

Textile, fur and leatherproducts machine operators 5 744 2 583 3 161 

827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 

Food and related products machine operators 17 463 10 667 6 796 

828 Montörer Assemblers 45 144 34 455 10 689 

829 Övriga maskinoperatörer och montörer Other machine operators and assemblers 28 418 21 043 7 375 

83 Transport- och maskinförararbete Drivers and mobile-plant operators 134 292 125 044 9 248 

831 Lokförare m.fl. Locomotive engine drivers and related workers 5 454 4 745 709 

832 Fordonsförare Motor vehicle drivers 95 710 88 509 7 201 

833 Maskinförare Agricultural and other mobile plant operators 31 141 29 942 1 199 

834 Däckspersonal Ships' deck crews and related workers 1 987 1 848 139 

9 ARBETE UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING 

Elementary occupations 223 210 100 513 122 697 

91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Sales and services elementary occupations 175 315 65 045 110 270 

911 Torg- och marknadsförsäljare Street vendors and market salespersons 193 111 82 

912 Städare m.fl. Helpers and cleaners 67 589 14 704 52 885 

913 Köks- och restaurangbiträden Helpers in restaurants 57 574 15 067 42 507 

914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 

Doorkeepers, newspaper and package deliverers and related workers 12 392 9 408 2 984 

915 Renhållnings- och återvinningsarbetare Garbage collectors and related labourers 8 746 8 031 715 

919 Övriga servicearbetare Other sales and services elementary occupations 28 821 17 724 11 097 

92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning 

Agricultural, fishery and related labourers 2 727 1 809 918 

921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Agricultural, fishery and related labourers 2 727 1 809 918 

93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Labourers in mining, construction, manufacturing and transport 45 168 33 659 11 509 

931 Grovarbetare inom bygg och anläggning Mining and construction labourers 3 825 3 684 141 

932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Manufacturing labourers 27 961 18 101 9 860 

933 Godshanterare och expressbud Transport labourers and freight handlers 13 382 11 874 1 508 

0 MILITÄRT ARBETE Armed forces 10 430 9 884 546 

01 Militärt arbete Armed forces professionals 10 430 9 884 546 

011 Militärer Servicemen and women, and officers 10 430 9 884 546 

Uppgift saknas Information missing 163 063 97 361 65 702 

Samtliga Total 3 925 765 1 996 215 1 929 550 

1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 33 (www.scb.se/AM0208); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.20 

År 

Year 

Totalt antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) i genomsnitt per 

vecka för personer i arbete, miljoner 

Total number of hours worked (actual hours) per week on average 

for persons at work, millions 

Båda könen 

Both sexes 

Samtliga personer i arbete 

All persons at work 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

employees 

Anställda 

Employees 

I offentlig 

tjänst/sektor 2 

Government 

workers/Public 

sector 2 

I enskild tjänst/ 

privat sektor 2 

Private enterprise 

workers/ 

Private sector 2 

Företagare och 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

1 

Employers and 

unpaid household 

workers 1 

1997 123,3 72,0 51,3 105,2 36,4 68,8 18,1 

1998 123,8 72,5 51,4 106,0 36,6 69,3 17,9 

1999 128,7 75,1 53,6 110,2 37,4 72,6 18,5 

2000 130,1 75,8 54,3 112,0 37,1 74,8 18,0 

2000 130,1 75,8 54,3 112,0 36,1 75,9 18,0 

2001 2 130,8 76,2 54,6 113,3 36,1 77,0 17,5 

2002 128,9 74,5 54,4 112,1 36,3 75,6 16,8 

2003 127,0 73,4 53,6 110,6 36,3 74,3 16,4 

2004 126,7 73,2 53,5 110,0 36,3 73,6 16,7 

2005 3 132,4 77,0 55,4 113,9 36,7 75,9 18,5 

2006 3 134,4 78,3 56,2 115,8 37,1 77,4 18,6 

2007 3 138,6 80,4 58,2 119,9 37,6 80,6 18,7 

2008 3 140,3 81,2 59,1 121,7 37,2 82,6 18,6 

2009 3 135,0 77,3 57,6 116,8 36,5 78,7 18,2 

2010 3 140,9 81,5 59,4 120,9 37,6 82,7 20,0 

1) Medhjälpande hushållsmedlem utan kontant lön ingår. Unpaid household workers are included. 

2) Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet inte jämförbara med tidigare år. As of 2001 the data concerning sector 

classification are not comparable to the data of earlier years. 

3) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data are 

not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 7, 8 samt Statistikdatabasen: 


12.21 

Personer berörda av varsel om uppsägning inom olika 

näringsgrenar (SNI 2007) 2010 

Persons receiving redundancy notices, by industry 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 114 

Utvinning av mineral Extraction of mineral 23 

Tillverkning Manufacturing 13 882 

därav verkstadsindustri of which engineering industry 6 676 

Energi och miljö Energy supply and environmental activities 437 

Byggverksamhet Construction 3 425 

Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 3 619 

Transport och magasinering Transportation and storage 4 798 

Hotell- och restaurangverksamhet Accommodation and food service activities 865 

Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 2 158 

Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 323 

Fastighetsverksamhet Real estate activities 340 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Professional, scientific and technical activities 1 917 

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, 

Administrative and support service activities 5 935 

Kultur, nöje, fritid, annan serviceverksamhet m.m. 

Arts, entertainment, recrecation, other service activities and personal activities 925 

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg, sociala tjänster m.m. 

Public administration, education, human health and social work activities etc 5 311 

Uppgift saknas Unknown activity 396 

Samtliga Total 44 468 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 

2010 



12.22 

Arbetsmarknad 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 

dagars varaktighet 

Employment offices, new vacancies with duration of more than 10 

days 

Yrke Occupation 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Ledningsarbete 

Legislators, senior officials managers 6 206 7 752 11 831 16 254 14 614 9 440 11 786 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 

Professionals 51 743 65 129 84 085 102 478 97 273 64 077 91 270 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 

eller motsvarande 

Technicians and associate professionals 64 736 83 638 119 358 164 595 133 589 100 049 133 608 

Kontors- och kundservicearbete Clerks 24 749 26 301 42 245 59 100 43 835 23 074 31 787 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 

Service workers and shop workers 122 058 141 105 195 346 267 163 166 895 121 665 154 477 

Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk 

och fiske Agriculture, garden, forestry and 

fishing 5 056 4 037 4 467 4 474 5 011 3 313 4 144 

Hantverksarbete inom byggverksamhet och 

tillverkning Craft and related trades workers 17 972 24 036 37 009 48 888 34 800 18 766 28 933 

Process- och maskinoperatörsarbete, 

transportarbete m.m. 

Process-operators and transport workers 28 804 29 203 57 588 78 179 55 461 20 289 35 774 

Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Elementary occupations 31 746 33 092 58 318 87 629 58 159 48 390 58 374 

Militärt arbete Military work 2 2 23 3 4 27 506 

Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde 

Unspecified vacancies 15 1 46 22 – – – 

Summa Total 353 087 414 296 610 316 828 785 609 641 409 090 550 659 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 

12.23 

Arbetsförmedlingen, utgifter, miljoner kronor 

National Labour Market Board, expenditures, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Arbetsmarknadsverkets/Arbetsförmedlingens 

förvaltningskostnader Administration costs 4 593 5 173 5 037 4 858 4 893 5 852 

Arbetsmarknadsprogram 

Labour market policy programmes 15 069 15 892 8 745 9 600 13 662 21 515 

Flyttningsbidrag 1 Mobility allowance 69 79 67 69 67 91 

Arbetsmarknadsutbildning Labour market training 4 956 5 270 3 247 1 762 1 551 2 588 

Sysselsättningsskapande åtgärder 

Employment creating measures 1 531 1 812 957 1 578 1 443 1 633 

Datortek Computer centers 542 482 33 – – – 

Praktikprogrammen 2 Trainee programmes 2 1 802 1 483 449 134 705 1 828 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

Vocational rehabilitation of disabled persons 666 733 311 208 186 1 517 

Ungdomsinsatser Youth measures 747 756 163 543 2 073 2 804 

Friår 3 Career break 3 1 280 1 823 651 – – – 

Aktivitet inom vägledning och platsförmedling. 

Activities within counselling guidance and 

placement services 3 477 3 455 2 866 5 306 7 637 11 054 

Särskilda insatser för arbetshandikappade 

Adjustments 6 662 11 651 12 467 13 928 9 482 10 095 

Kontant stöd vid arbetslöshet 4 

Cash allowances at unemployment 4 31 113 27 089 19 778 13 578 19 328 17 646 

Försvars- och beredskapsplanering 

Work in total defence – – – – – – 

Europeiska socialfonden 5 The European Social Fund 5 1 245 1 791 1 820 590 0 0 

Övrigt 6 Other 6 5 104 5 391 4 787 3 048 4 357 5 533 

Summa 4 Total 4 63 786 66 987 52 635 45 602 51 722 60 641 

1) Tidigare Arbetsmarknadsservice. Former Labour market services. 

2) Praktikprogrammet t.ex. arbetspraktik. Trainee programmes: employment-generating programmes, for example the work experience. 

3) Friår. The Career break is a pilot scheme 2002–2005. 

4) 2008: reviderad uppgift. 2008: revised figure. 

5) Genom EU-medlemskapet tillförs Sverige ekonomiska bidrag till arbetsmarknads- och utbildningsprogram. 

6) I "Övrigt" ingår en statlig ålderspensionsavgift. "Other" includes a governmental old age pension fee. 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsförmedlingen.se). 



12.24 

Arbetslöshetskassor, medlemsantal och förmåner 


Unemployment insurance funds, members and benefits 

2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 

Kassor Funds 37 37 36 35 33 32 32 

Medlemmar Members 

Kvinnor Women 1 937 248 1 937 933 1 928 320 1 723 566 1 689 753 1 710 286 1 720 791 

Män Men 1 869 248 1 868 697 1 850 708 1 664 356 186 352 1 649 803 1 648 807 

Summa Total 3 806 496 3 806 630 3 779 028 3 387 922 3 324 182 3 360 089 3 369 598 

Högsta dagpenning, kr 2 

Maximum daily benefits 730/680 730/680 730/680 680 680 680 680 

1) Uppgifterna angående medlemsantalet för den 31 december 2008 lämnades av arbetslöshetskassorna i december 2009, för 

den 31 december 2009 i december 2010 och för den 31 december 2010 i maj 2011. 

2) Den 2 juli 2001 t.o.m. den 30 juni 2002 kunde arbetslösa få högst 680 kronor i förhöjd ersättning under de 100 första ersättningsdagarna. 

Fr.o.m. den 1 juli 2002 utgör den förhöjda ersättningen högst 730 kr. Fr.o.m. den 1 januari 2007 togs den förhöjda 

dagpenningen bort. 

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (www.iaf.se). 

12.25 

Arbetslöshetskassor, verksamhet 

Unemployment insurance funds, activity 

År 

Year 

Erlagda avgifter 

Paid fees 

Totalbelopp, 

mnkr 

Total 

Per årsmedlem, 

kr 

Average per 

member 

Totalbelopp, 

mnkr 

Utbetalda ersättningar 

Benefits granted 

Per årsmedlem, 

kr 1 

Antal ersättningstagare 

Number of 

beneficiaries 

Genomsnittligt 

utbetald 

dagersättning, 

kr 2 

Average benefit 

paid per day 

Statsbidrag, 

mnkr 

State grants 

Finansieringsavgifter, 

mnkr 3 

Financing fees 

1990 765 215 6 819 1 917 298 283 402 6 819 503 

1991 821 230 12 700 3 507 431 134 445 12 700 549 

1992 1 599 436 25 516 6 871 683 245 478 25 516 1 190 

1993 1 753 467 38 607 10 254 914 300 476 38 607 1 227 

1994 729 194 38 467 10 201 984 526 458 38 467 . 

1995 1 912 507 38 907 10 232 960 189 461 38 907 1 219 

1996 1 929 508 37 413 9 843 949 488 458 37 413 1 224 

1997 2 577 680 37 453 9 884 825 112 472 37 453 1 822 

1998 3 382 891 32 633 8 582 862 450 501 32 633 2 501 

1999 3 488 921 30 829 8 132 774 932 510 30 829 2 534 

2000 3 554 937 27 830 7 337 696 183 518 27 830 2 585 

2001 3 647 964 22 265 5 873 574 320 530 22 265 2 656 

2002 3 747 991 22 677 5 984 539 537 566 22 677 2 839 

2003 3 989 1 050 28 465 7 492 565 369 605 28 465 3 015 

2004 4 253 1 117 32 614 8 568 610 943 614 32 614 3 072 

2005 4 371 1 148 31 189 8 193 601 370 618 31 189 3 101 

2006 4 444 1 176 26 918 7 123 552 878 621 26 918 3 131 

2007 13 569 4 002 19 438 5 737 417 016 590 19 438 11 176 

2008 4 10 325 3 106 13 592 4 089 327 613 583 13 592 8 451 

2009 4 8 801 3 619 19 561 5 822 384 781 608 19 561 7 444 

2010 8 170 2 425 17 615 5 228 359 373 609 17 615 6 241 

1) Med årsmedlem avses medlemmar i arbetslöshetskassorna 31/12 respektive år. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att ca 5 procent 

av den utbetalda ersättningen gått till personer som inte var medlemmar i arbetslöshetskassa eller anslutna till Alfa-kassan. Uppgiften 

innebär därmed en överskattning av det genomsnittliga belopp som utbetalats per medlem med ca 1,5 procent. 

2) Belopp inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning/antal dagar med inkomstrelaterad ersättning. 

3) Statsbidraget täcker 100 procent av utbetald ersättning. A-kassorna betalar en avgift för finansiering av del av statens kostnader. 

Finansieringsavgiften motsvarar 131 procent av den genomsnittligt utbetalda dagpenningen, multiplicerat med antalet medlemmar i 

a-kassan. Finansieringsavgiften var tillfälligt avskaffad 1994. Den 1 januari 2007 till den 30 juni 2008 betalade kassorna även en förhöjd 

finansieringsavgift. Fr.o.m. den 1 juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften med en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgift 

motsvarar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. 

4) Erlagda avgifter samt finansieringsavgifter 2008 och 2009: reviderad uppgift. Paid fees financing fees 2008 and 2009: revised figure. 

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (–2002); Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2003–, www.iaf.se). 



12.26 

Arbetsmarknad 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och branschföreningar 

den 1 oktober 2011 

The Confederation of Swedish Enterprise, member employer 

organisations and industry organisations 

Medlemsorganisation 

Branch association 

Företag 

Firms 

Anställda 

Employees 

Almega Samhallförbundet 1 19 529 

Almega Tjänsteförbunden 3 819 164 654 

Almega Tjänsteföretagen 2 359 66 180 

Bemanningsföretagen 451 41 078 

BIL Sweden 22 32 247 

Biltrafikens Arbetsgivareförbund 8 632 68 252 

Bruksindustriföreningen 35 18 620 

Bussarbetsgivarna 419 22 923 

Byggmaterialindustrierna 19 3 621 

Byggnadsämnesförbundet 173 11 798 

Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2 226 24 412 

Energiföretagens Arbetsgivareförening 151 18 972 

Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation 157 17 400 

Grafiska Företagens Förbund 537 15 039 

Industri- och KemiGruppen 1 234 71 681 

IT&Telekomföretagen inom Almega 1 069 99 481 

Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 39 5 069 

Livsmedelsföretagen 825 44 790 

Läkemedelsindustriföreningen 47 13 665 

Maskinentreprenörerna 3 632 12 767 

Medieföretagen 656 41 279 

Motorbranschens Arbetsgivareförbund 2 113 39 919 

Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund 37 2 583 

Plast- & Kemiföretagen 212 40 629 

Plåtslageriernas Riksförbund 874 6 134 

Sjöfartens Arbetsgivareförbund 103 11 627 

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 3 920 25 482 

Skogsindustrierna 276 32 177 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 170 32 196 

SVEMEK 368 6 835 

SveMin/GAF 48 11 657 

Svensk Betong 51 5 070 

Svensk Handel 12 426 220 614 

Svenska Flygbranschen 97 10 566 

Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning 5 154 

Sveriges Bergmaterialindustri 59 5 185 

Sveriges Byggindustrier 3 186 82 950 

Sveriges Hamnar 57 3 873 

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare 3 795 61 219 

Sveriges Managementkonsulter 11 111 

Sveriges Redareförening 73 11 197 

Sveriges Transportindustriförbund 97 19 679 

Teknikföretagen 3 578 274 394 

TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening 12 2 316 

TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag 214 6 980 

Trä- och Möbelföretagen 716 25 993 

VVS Företagen 1 081 18 290 

Vårdföretagarna 2 029 72 185 

Återvinningsindustrierna 31 14 931 

Summa ovanstående Total listed 62 142 1 858 403 

Företag anslutna till mer än en medlemsorganisation 

Firms associated with more than one branch organisation 1 885 164 204 

Svenskt Näringsliv (netto) Net total 60 257 1 694 199 

Källa: Svenskt Näringsliv (www.svensktnaringsliv.se). 



12.27 

Vissa fackliga organisationer, anslutna medlemmar 


Swedish Federations of Trade Unions, members 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 1 

Därav 

kvinnor 2 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 1 

Därav 

kvinnor 2 

Landsorganisationen (LO) 3 1 527 986 702 787 SRAT 10 13 051 8 538 

Byggnadsarbetareförbundet, Tandläkarförbund, Sveriges 8 626 4 509 

Svenska 110 348 1 165 Universitetslärarförbund, Sveriges 19 547 9 248 

Elektrikerförbundet, Svenska 25 189 275 Veterinärförbund, Sveriges 2 889 1 845 

Fastighetsanställdas Förbund 32 720 16 694 Yrkesverksamma (SACO) 

GS-facket 58 293 11 412 Gainfully employed 462 648 243 339 

Handelsanställdas Förbund 145 266 97 894 Statlig tjänst 

Hotell- och Restaurangfacket 33 812 22 204 Government employees 96 021 46 307 

Industrifacket Metall, IF Metall 354 322 81 110 Primärkommunal tjänst 

Kommunalarbetareförbundet, Certain municipalities 101 746 71 930 

Svenska 506 878 407 131 Landstingstjänst County councils 56 189 36 592 

Livsmedelsarbetareförbundet, Kyrkans avtal Church of Sweden 4 597 2 590 

Svenska 35 001 13 944 Enskild tjänst Private employees 186 562 78 335 

Musikerförbundet, Svenska 2 686 .. Egenföretagare Self-employers 17 533 7 575 

Målareförbundet, Svenska 14 999 973 Ej yrkesverksamma Not employed 155 058 81 686 

Pappersindustriarbetarefbd., 

Svenska 17 799 2 911 Sveriges arbetares 

SEKO – Facket för Service och centralorganisation (SAC) 11 

Kommunikation 128 034 37 292 Central Organization of 

Transportarbetareförbundet, Swedish Workers 5 412 1 921 

Svenska 62 639 9 782 

Tjänstemännens central- 

Sveriges akademikers centralorganisation (TCO) 12, 13 1 192 508 . . 

organisation (SACO) 4 617 706 325 025 Facket för försäkring o. finans, FTF 14 191 . . 

Akademikerförbundet SSR 5 59 785 47 307 Fackförbundet SKTF 14 163 882 . . 

Arbetsterapeuter, Förbundet Fackförbundet ST 92 822 . . 

Sveriges 9 838 9 402 Farmaciförbundet 7 014 . . 

Arkitekter, Sveriges 11 121 5 662 Finansförbundet 36 454 . . 

Civilekonomerna 38 381 20 607 Folkhögskolans lärarfbd., Svenska 15 .. . . 

DIK-förbundet 6 21 748 16 874 Försvarsförbundet 4 817 . . 

Farmacevtförbund, Sveriges 7 471 6 460 Journalistförbundet, Svenska 16 972 . . 

Fartygsbefälsförening, Sveriges 7 403 6 384 Lärarförbundet 229 428 . . 

Ingenjörer, Sveriges 7 128 704 30 021 Polisförbundet 23 440 . . 

Jusek 8 78 563 43 231 Skogs- och lantbrukstjänstem.fbd. 934 . . 

Kyrkans akademikerförbund 5 059 2 672 Teaterförbundet 8 219 . . 

Leg. sjukgymnasters riksförbund 11 702 9 525 Tull-Kust 3 704 . . 

Läkarförbund, Sveriges 42 854 19 653 Unionen 16 477 086 . . 

Lärarnas riksförbund 83 641 58 346 Vårdförbundet 111 724 . . 

Naturvetarna 9 31 116 18 336 Yrkesmusikerförbund, Sveriges 1 821 . . 

Officersförbundet 15 969 734 Yrkesverksamma (TCO) 962 629 . . 

Psykologförbund, Sveriges 9 658 6 926 Statlig tjänst . . . . 

Reservofficersförbund, Sveriges 2 902 30 Kommunal tjänst . . . . 

SACO-förbundet Trafik och Järnväg 4 457 1 099 Enskild tjänst . . . . 

Skolledarförbund, Sveriges 7 126 3 775 Ej yrkesverksamma 229 879 . . 

1) Total membership. 

2) Of which women. 

3) The Swedish Trade Union Confederation (LO). 

4) The Swedish Confederation of Professional Associations, SACO. 

5) Förbund för ekonomer, samhälls- och personalvetare, socionomer och chefer. 

6) Akademiker inom dokumentation, information och kultur. 

7) I januari 2007 gick Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet samman. 

8) Förbund för jurister, samhällsvetare och ekonomer. 

9) Den 1 januari 2009 gick Agrifack och Naturvetareförbundet samman i det nya förbundet Naturvetarna. 

10) SRAT företräder medlemmar inom hälsa, kommunikation och förvaltning. 

11) Antal medlemmar i 46 lokala samorganisationer. 

12) The Swedish Confederation for Professional Employees (TCO). 

13) TCO redovisar endast könsuppdelad statistik för aktiva medlemmar. 

14) Fackförbundet SKTF har i september 2011 bytt namn till Vision. 

15) Folkhögskolans lärarfbd., Svenska har sedan 2010-07-01 samarbetsavtal med Lärarförbundet och deras medlemmar räknas in i 

Lärarförbundet. 

16) Den 1 januari 2008 gick Sif och Tjänstemannaförbundet HTF samman. 

Källa: Uppgifter från resp. facklig organisation (LO: www.lo.se, SACO: www.saco.se, SAC: www.sac.se, TCO: www.tco.se). 



12.28 

Arbetsinställelser, lovliga och olovliga, inom olika 

näringsgrenar (SNI 92) 

Stoppages of work, legal and illegal, by industry 

Arbetsmarknad 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Arbetsinställelser 1 Stoppages of work 1 9 14 9 14 5 6 7 

Därav strejker Of which strikes 7 13 9 14 4 6 6 

Förlorade arbetsdagar 1 Working days lost 1 

Tillverkning och utvinning (C+D) 

Manufacturing, mining and quarrying 

Lovlig Legal 110 – – 210 41 – 152 

Lockout – – – – – – – 

Olovlig Illegal 280 25 39 1 710 – – – 

Byggverksamhet (F) Construction 

Lovlig 14 434 100 – 4 138 – – – 

Lockout 11 553 – – – – – – 

Olovlig – – – – – – – 

Handel och kommunikationer (G+I) 

Wholesale and retail trade; transport, storage 

and communication 

Lovlig 444 150 750 7 200 11 640 1 014 – 

Lockout 333 – – – 120 – – 

Olovlig – 50 – 1 – 546 – 

Övriga näringsgrenar Other industries 

Lovlig 14 243 1 182 407 95 000 – 28 740 

Lockout 14 30 – – – – 1 100 

Olovlig – – – – – – – 

Summa 1, 2 Total 1, 2 15 282 568 1 971 13 666 106 801 1 560 28 892 

Lovlig 15 203 493 1 932 11 955 106 801 1 014 28 892 

Lockout 11 900 30 – – 120 – 1 100 

Olovlig 280 75 39 1 711 – 546 – 

Berörda arbetstagare 1, 2 

Affected employees 1, 2 2 449 604 1 749 3 635 12 766 1 119 3 211 

Lovlig 4 100 456 1 519 2 481 12 766 875 3 211 

Lockout 1 858 8 – – 24 – 220 

Olovlig 200 140 230 1 154 – 244 – 

1) En konflikt som pågått över ett årsskifte redovisas enbart under begynnelseåret vad avser antal arbetsinställelser och antal berörda 

anställda. Förlorade arbetsdagar redovisas däremot för resp. kalenderår. Conflicts that continue into a new year are accounted for solely 

during the first year regarding number of stoppages and number of employed, while workdays lost are accounted for during each separate 

year. 

2) Arbetstagare som samtidigt omfattas av strejk och lockout är redovisade under båda arbetsinställelserna, medan summan är 

nettoräknad. Antalet förlorade arbetsdagar är redovisade på samma sätt. Employees who at the same time are involved in both strikes and 

lockouts are accounted for in both, while the sum of involved employees is checked for duplicate. 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se). 



12.29 

Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor, kronor 

Average hourly wages of manual workers in private sector, SEK 

Näringsgren enl. SNI 2007 

Industry 

Genomsnittlig timlön, kr 

Average hourly wages 

Män Men 

Kvinnor Women 

2009 2010 2009 2010 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 126,00 129,10 117,10 118,80 

Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 179,80 179,10 175,50 178,90 

Tillverkningsindustri Manufacturing 145,10 147,60 134,40 137,30 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food, beverage and tobacco industry 141,00 141,20 129,90 130,80 

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Textile, wearing apparel and leather industry 135,20 136,70 123,10 123,20 

Trävaruindustri, utom möbler 

Industry for wood and products of wood, cork, cane etc., except furniture 138,80 141,70 134,50 138,50 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 

Industry for paper and paper products 166,40 167,50 154,80 157,90 

Grafisk och annan reproduktionsindustri 

Printers; other industry for recorded media 153,10 155,20 130,70 133,00 

Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 144,00 143,90 131,40 133,60 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Industry for other non-metallic mineral products 145,90 146,00 137,30 134,40 

Stål- och metallverk Industry for basic metals 153,80 159,40 148,90 154,70 

Transportmedelsindustri Industry for transport equipment 147,40 152,40 141,00 146,40 

Byggindustri Construction industry 151,00 154,30 127,60 127,20 

Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 135,90 138,70 135,40 137,00 

Hotell och restauranger Hotels and restaurants 120,40 122,90 113,60 117,10 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 57 (www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen: 


12.30 

Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå och kön, kronor 

Average monthly salary by level of education and sex, SEK 

År 

Year 

Förgymnasial 

utbildning 

=9 years 

Gymnasial 

utbildning 

2 years 

Eftergymnasial 

utbildning 

=3 years 

Forskarutbildning 

Postgraduate 

education 

1 2 3 4 5 6 7 

Samtliga 

utbildningsnivåer 

All education 

levels 

2005 20 600 21 100 21 800 22 100 26 000 29 900 40 100 24 300 

Män 

Men 21 900 22 300 23 400 24 000 28 900 34 700 42 300 26 400 

Kvinnor 

Women 18 600 19 300 20 200 20 000 23 400 26 300 35 500 22 100 

2006 21 200 21 800 22 600 22 600 26 700 30 500 41 400 25 000 

Män 22 500 23 000 24 200 24 400 29 600 35 300 43 700 27 100 

Kvinnor 19 200 20 000 20 800 20 600 24 000 27 000 37 000 22 800 

2007 21 800 22 500 23 300 23 300 27 600 31 400 42 200 25 800 

Män 23 200 23 800 25 100 25 200 30 700 36 400 44 500 28 000 

Kvinnor 19 500 20 400 21 300 21 200 24 800 27 700 37 700 23 500 

2008 22 500 23 400 24 500 24 400 28 800 32 900 43 800 27 100 

Män 23 900 24 700 26 300 26 200 32 100 38 200 46 400 29 400 

Kvinnor 20 400 21 400 22 600 22 400 25 800 29 100 39 100 24 700 

2009 23 000 24 000 25 200 25 100 29 600 33 600 45 300 27 900 

Män 24 500 25 200 27 000 26 800 32 700 38 600 48 000 30 100 

Kvinnor 20 900 22 100 23 400 23 200 26 700 30 000 40 600 25 700 

2010 23 200 24 500 25 800 25 400 29 900 34 100 45 900 28 400 

Män 24 700 25 700 27 500 27 100 33 000 39 300 48 600 30 600 

Kvinnor 21 200 22 600 23 900 23 500 27 200 30 500 41 300 26 200 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.31 

Arbetsmarknad 

Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor, 

kronor 

Average monthly salary of non-manual workers in private sector, 

SEK 


Genomsnittlig månadslön 2 

Industry 1 Average monthly wages 2 

Män Men 

Kvinnor Women 

2009 2010 2009 2010 

Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 

Manufacturing industry; mines and quarries 38 700 39 400 31 900 32 600 

Ledningsarbete 51 100 51 900 47 400 48 300 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 41 000 41 300 37 800 38 500 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 33 800 34 700 29 800 30 400 

Kontors- och kundservicearbete 27 600 28 200 25 000 25 600 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 32 200 32 600 26 100 25 900 

Byggindustri Construction industry 34 900 36 600 28 200 29 500 





Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 36 000 36 800 29 200 30 100 






Hotell och restauranger Hotels and restaurants 29 600 30 200 27 800 27 800 


Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens .. .. 31 100 34 200 




Banker och andra kreditinstitut Banks and other financial institutions 52 600 52 500 34 500 35 400 

Ledningsarbete 83 200 80 100 56 200 .. 




Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder 

Insurance and reinsurance companies, pension funds 43 900 45 400 33 500 34 900 




Kontors- och kundservicearbete .. .. 29 100 29 000 

1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör 

jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in 

combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution. 

2) I lönebegreppet ingår fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord), OB-/skifttillägg, tillägg 

för risk, smuts, värme o.d., jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Salaries include fixed and variable payments (for example, 

incentive pay and piecework), shift premiums, supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions (dirty, 

dangerous, hot or wet, etc.), on-duty and standby compensation, and other benefits. 

Yrkesområdena definieras enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK. Occupational (major) groups are defined according 

to Swedish Standard Classification of Occupation. 






12.32 

Statlig sektor – genomsnittlig månadslön 2010 efter 

näringsgren, kronor 

Governmental sector – average monthly salary by industry, SEK 

SNI 2007 Näringsgren 

Industry 

Män 

Men 

2010 

Kvinnor 

Women 

K Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 30 300 27 800 

L Fastighetsverksamhet Real estate activities 32 000 32 400 

M 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 35 100 30 100 

N 

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 

Administrative and support service activities 28 600 27 600 

O 

Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 

Public administration and defence; compulsory social security 32 600 29 300 

O 84.1 Offentlig förvaltning 35 000 31 000 

O 84.2 Offentliga tjänster 31 200 28 300 

O 84.3 Obligatorisk socialförsäkring 31 000 26 100 

P Utbildning Education 34 600 30 200 

P 85.2 Grundskoleutbildning 26 200 26 200 

P 85.4 Eftergymnasial utbildning 34 700 30 300 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster Human health and social work activities 26 500 26 500 

R Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 29 100 28 000 

Alla näringsgrenar All industries 32 900 29 400 



12.33 

År 

Year 

Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön 

Average monthly salary by sector and sex 

Alla sektorer 1 

All sectors 

Primärkommunal 

sektor 

Municipal 

authorities 

Landstingskommunal 

sektor 

County 

councils 

Statlig sektor 

Government 

Privat sektor 1 

Private sector 1 

Arbetare 

Manual 

workers 

Tjänstemän 

Non-manual 

workers 

2002 22 100 19 000 23 100 24 000 18 700 26 300 

Män 1 Men 24 100 20 500 30 200 25 900 19 400 29 300 

Kvinnor 1 Women 20 000 18 600 21 300 21 800 17 200 22 400 

2003 22 800 19 700 24 100 24 800 19 400 27 100 

Män 24 800 21 300 31 400 26 800 20 100 30 100 

Kvinnor 20 700 19 300 22 300 22 700 17 700 23 200 

2004 23 600 20 500 24 900 25 300 20 000 28 300 

Män 25 700 22 000 32 400 27 300 20 700 31 500 

Kvinnor 21 500 20 100 23 000 23 200 18 300 24 200 

2005 24 300 21 000 25 600 25 900 20 400 29 200 

Män 26 400 22 500 33 200 27 900 21 200 32 300 

Kvinnor 22 100 20 600 23 700 23 900 18 700 25 000 

2006 25 000 21 500 26 200 26 900 21 000 29 900 

Män 27 100 23 000 33 800 28 700 21 800 33 100 

Kvinnor 22 800 21 100 24 300 25 000 19 400 25 800 

2007 25 800 21 800 26 900 27 900 21 900 31 100 

Män 28 000 23 500 34 500 29 800 22 600 34 400 

Kvinnor 23 500 21 400 25 000 26 000 20 300 26 800 

2008 27 100 23 200 28 500 29 100 22 800 32 600 

Män 29 400 24 700 36 500 31 000 23 600 36 100 

Kvinnor 24 700 22 800 26 500 27 200 21 000 28 200 

2009 27 900 24 100 29 700 30 400 23 300 33 500 

Män 30 100 25 400 37 700 32 200 24 100 36 800 

Kvinnor 25 700 23 700 27 600 28 600 21 700 29 200 

2010 28 400 24 500 30 300 31 100 23 800 34 000 

Män 30 600 25 700 38 500 32 900 24 600 37 500 

Kvinnor 26 200 24 200 28 300 29 400 22 100 29 700 

1) Skillnader i löner mellan olika sektorer och mellan kvinnor och män påverkas bl.a. av skillnader i ålders- och yrkessammansättningar 

samt av att verksamheter flyttas mellan sektorer. 

Källa: SCB Lönestatistisk årsbok (–2003); Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110, 2004–); Statistikdatabasen: 



Hushållens ekonomi 

Household finances

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2012 

13 – Hushållens ekonomi 

Household finances 

Sida 

Page 

13.1 Hushållens inkomster ............................... 267 

Household income 

13.2 Förmögenhet .............................................. 270 

Wealth 

13.3 Hushållens utgifter .................................... 271 

Household expenditure 

13.4 Sammanräknad förvärvsinkomst 

2009, antal personer efter kön, ålder och 

inkomstklass ...................................................... 273 

Total income from employment and business, 

number of persons by sex, age and income 

group 

13.5 Sammanräknad förvärvsinkomst, 

medianvärden i löpande priser efter kön 

och ålder, tkr ...................................................... 275 


median values by sex and age, current prices 


medianvärden i 2009 års priser efter kön 

och ålder, tkr ...................................................... 275 


median values by sex and age, 2009 prices 


medelvärden efter kön i län och kommuner 

2009, tkr ........................................................ 276 


mean averages by sex in counties and 


13.8 Arbetsinkomst efter kön och ålder 

för helårs- och heltidsanställda personer, 

20–64 år, utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2009 års 

priser, tkr ............................................................ 279 

Income from work by sex and age, employed 

year round and full time, aged 20–64, with no 

entrepreneurial income, median value in 2009 

prices 

Sida 

Page 

13.9 Slutliga skattens andel av summa 

förvärvs- och kapitalinkomst ............................280 

Final tax, relative share of total earnings and 

capital income 

13.10 Inkomststruktur för samtliga hushåll, 

medelvärden i 2009 års priser, tkr ............280 

Income composition for all households, mean 

value, 2009 prices 

13.11 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

(k.e.) för individer 20– år efter 

hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2009 

års priser, tkr ......................................................281 

Equalised disposable income for individuals 

by type of household, median value, 2009 

prices 

13.12 Hushållens utgifter (HUT) per 

utgiftsområde och år, procent ..........................282 

Household Budget Survey, share of total 

consumption per household 

13.13 Nettoförmögenhet för kvinnor och 

män i olika åldersgrupper, median tkr i 

2007 års priser ....................................................282 

Net wealth for women and men by age, 

median in SEK thousands, 2007 prices 



13.1 

Hushållens inkomster 

Household income 


Hushållens ekonomiska standard har ökat varje år sedan 1990-talets 

lågkonjunktur. Under 2000-talet har framför allt barnfamiljer fått en bättre 

ekonomi. Samtidigt har en allt större del av den svenska befolkningen fått det 

ekonomiskt sämre under åren 1999–2009. Ensamstående med barn är de 

som har drabbats hårdast. 

Många arbetstagare fick i början av 1990-talet 

sänkta inkomster, vilket var en av följderna av 

att ekonomin i Sverige upplevde en omfattande 

nedgång. Detta bidrog till att arbetslösheten 

sköt i höjden och att allt fler personer hamnade 

utanför arbetskraften. 

Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet 

samt bostadsbidrag och socialbidrag 

ökade visserligen, men kunde inte helt motverka 

den kraftiga nedgången i inkomsterna 

från eget arbete och egen kapitalavkastning. 

Den sammantagna effekten blev att de disponibla 

inkomsterna minskade fram till mitten av 

1990-talet. Mellan åren 1991 till 1995 sjönk den 

ekonomiska standarden med 11 procent. 

Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen 

och allt fler grupper fick ökade inkomster. 

År 2009 hade alla typer av hushåll 

högre ekonomisk standard än 1999. För exempelvis 

ensamboende personer utan barn var 

ökningen 26 procent och för sammanboende 

utan barn 33 procent. 

Liten ökning av inkomstspridningen 

Diagrammet nedan ger en bild av hur inkomstspridningen 

har sett ut mellan 1991 och 2009. 

Genom att använda måttet Gini-koefficient blir 

detta tydligt. Koefficienten kan anta ett värde 

mellan 0 och 1. Ju högre värde på koefficienten 

desto större inkomstspridning, dvs. desto större 

skillnader mellan höga och låga inkomster. 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

1991–2009 

År 2009 innebar en liten ökning av inkomstspridningen, 

dock är spridningen mindre än 

under de två rekordåren 2000 och 2007. År 2007 

uppmättes den högsta inkomstspridningen 

sedan SCB påbörjade mätningarna 1975. 

Ett annat sätt att illustrera inkomstspridningen 

är att dela in hushållen i tio lika stora 

grupper, baserade på hur stora inkomsterna är. 

På så sätt kan man se hur inkomstutvecklingen 

har varit i olika inkomstskikt och om avståndet 

mellan de som tjänar mycket respektive lite har 

ökat eller minskat. De tio procent med de lägsta 

inkomsterna utgör decilgrupp 1, de tio procent 

med de näst lägsta inkomsterna utgör decilgrupp 

2, o.s.v. Denna metod visar bland annat 

att inkomstutvecklingen har varit positiv i alla 

inkomstskikten mellan 1999 och 2009. Vidare 

framgår att inkomstutvecklingen har varit 

bättre ju högre upp i inkomstskikten man 

kommer – från 18 procent i det lägsta skiktet till 

43,5 procent i det högsta. 

Procentuell förändring av ekonomisk standard 

1999–2009 i decilgrupper. Samtliga personer, 

2009 års priser 

Decilgrupp 

Förändring 

inkl. reavinst 

Förändring 

exkl. reavinst 

1 18,0 15,3 

2 20,2 20,5 

3 25,6 25,8 

4 31,0 31,8 

5 33,6 34,8 

6 35,9 37,1 

7 37,6 39,2 

8 38,2 40,2 

9 39,9 43,0 

10 43,5 52,7 

Median 34,7 35,9 



Fortfarande stora skillnader mellan könen 

Bland personer 20–64 år arbetade 67 procent av 

männen och 49 procent av kvinnorna heltid år 

2009. Tio år tidigare var siffrorna 68 och 46 procent. 

Kvinnorna närmar sig männen, men inte 

med stormsteg. De relativa skillnaderna i arbetsinkomst 

mellan heltidsanställda kvinnor och 

män har minskat något under 2000-talet. År 

1999 var medianinkomsten för kvinnor 83 procent 

av männens motsvarighet; för 2009 är 

siffran 85 procent. 

Ekonomisk återhämtning för barnfamiljer 

Barnfamiljerna var en av de grupper som 

drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur. 

Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter 

nådde upp till samma nivå som i början av 

1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska 

standard 1999 fortfarande var lägre än vad den 

var 1991. Men under 2000-talet har den ekonomiska 

standarden ökat markant för barnfamiljerna 

och främst för sammanboende med 

barn. Mellan 1999 och 2009 ökade den ekonomiska 

standarden med 39 procent för sammanboende 

med barn. För ensamstående med barn 

var ökningen 24 procent. 

Lägre inkomst bland utrikes födda 

Utrikes födda har under alla undersökta år en 

betydligt lägre inkomst än vad de som är födda 

i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2009 

för utrikes födda i åldrarna 20 år och äldre var 

78 procent av nivån för födda i Sverige. Men det 

är stor skillnad beroende på från vilket land 

man kommer, och även beroende på hur länge 

man har bott i Sverige. Invandrare från Norden 

och övriga EU-länder har en inkomstnivå som 

ligger betydligt högre än den gör för invandrare 

från länder utanför EU. Lägst inkomster har 

gruppen med kortaste vistelsetid i landet. 

Procentuell förändring av ekonomisk standard 1999–2009 för individer i olika hushållstyper 



Ekonomisk standard för individer efter 

födelseland. 

Index: Födda i Sverige = 100 

Födelseland samt antal år 

i Sverige 

2009 1999 

Samtliga 20– år 97 98 

Födda i Sverige 100 100 

Utrikes födda 78 85 

Norden exkl. Sverige 92 97 

1–10 år i Sverige 79 105 


21– år i Sverige 93 97 

EU27 exklusive Norden 87 97 




Övriga Europa 72 74 




Övriga länder 65 73 




Andelen med låg ekonomisk standard ökar 

En allt större andel av befolkningen har låg 

ekonomisk standard (ekonomisk standard som 

ligger under 60 procent av medianvärdet). Detta 

mått används internationellt som en indikator 

på risk för fattigdom och socialt utanförskap. År 

1991 var andelen i Sverige 7 procent, år 1999 var 

den 8 procent och 2009 13 procent. 

Ökningen är störst bland ensamstående med 

barn, från 11 procent 1999 till 27 procent 2009. 

Av barn till ensamstående kvinnor låg ungefär 

vart sjunde barn under gränsen 1999, år 2009 

vart tredje. Ensamstående utan barn i 

åldersgruppen 20–29 år har haft en liknande 

utveckling. Förklaringen till ökningen i denna 

åldersgrupp är att allt fler studerar och därmed 

har låga inkomster. 

Bland sammanboende har andelen med låg 

ekonomisk standard ökat i betydligt mindre 

omfattning mellan 1999 och 2009. För sammanboende 

utan barn har andelen ökat från 5 till 6 

procent och för sammanboende med barn har 

den ökat från 8 till 10 procent. I en grupp har 

andelen minskat. Det är de äldsta sammanboende 

(75– år) som har haft en liten minskning 


av andelen som har låg ekonomisk standard, 

från drygt 4 till knappt 4 procent. 

Sett ur ett internationellt perspektiv är det en 

relativt liten andel av den svenska befolkningen 

som har låg ekonomisk standard. Av EU:s 27 

länder är det bara Tjeckien, Nederländerna, 

Slovakien och Danmark som har en mindre 

andel. 

Betalar 73 000 i skatt 

Den slutliga skatten uppgick år 2009 till 539 000 

miljoner kronor. Medelvärdet för befolkningen 

20 år och äldre var 73 300 kronor. 

Slutlig skatt för befolkningen 20 år och äldre 

2009. Kommuner med högst respektive lägst 

medelvärde 

Högst 

medelvärde 

Belopp 

Lägst 

medelvärde 

Belopp 

Danderyd 210 300 Eda 53 400 

Lidingö 148 600 Årjäng 53 400 

Täby 123 400 Ljusnarsberg 53 700 

Nacka 113 600 Örkelljuna 53 800 

Vaxholm 109 200 Övertorneå 54 200 

Sollentuna 108 400 Haparanda 54 500 

Lomma 108 100 Högsby 54 800 

Ekerö 107 000 Klippan 55 200 

Värmdö 100 000 Munkfors 55 400 

Vellinge 97 800 Åstorp 55 700 

Källa: SCB Hushållens ekonomi (www.scb.se/HE0103); 

Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110) 



13.2 Förmögenhet 

Wealth 

Förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel av 

befolkningen har mycket stora förmögenheter samtidigt som en stor andel har 

ganska små tillgångar. Äldre män är rikast. 

Svenskarnas förmögenhet består till stor del av 

fastigheter och bostadsrätter (reala tillgångar). 

Dessa tillgångar utgör drygt 70 procent av 

samtliga tillgångar i SCB:s förmögenhetsstatistik. 

Ändå äger endast drygt hälften av den 

vuxna befolkningen denna typ av tillgångar. 

De finansiella tillgångarna är totalt sett 

betydligt mindre än de reala, men å andra sidan 

har flertalet någon form av sparande. De vanligaste 

sparformerna är bankkonton och fonder. 

Totalt uppgick befolkningens nettoförmögenhet, 

dvs. samtliga tillgångar minus samtliga 

skulder, till 5 500 miljarder kronor 2007. 

Ökad förmögenhet under 2000-talet 

Förmögenheten ökade för både kvinnor och 

män mellan 1999 och 2007. Ökningen beror 

främst på att värdet på småhus och bostadsrätter 

steg kraftigt under perioden. De finansiella 

tillgångarna och skulderna har också ökat 

under samma tid, dock inte lika mycket. 

För kvinnor ökade den genomsnittliga 

nettoförmögenheten med 68 procent mellan 

1999 och 2007. Motsvarande ökning för män var 

57 procent. Kvinnors genomsnittliga nettoförmögenhet 

var 517 000 kronor medan genomsnittet 

för män var 686 000 kronor 2007. 

Medianvärdet steg med cirka 30 000 kronor till 

drygt 60 000 kronor för både kvinnor och män 

under perioden. Ökningen kan delvis förklaras 

med att kvaliteten på statistiken över bankkontosparande 

förbättrades 2006. 

Yngre fattigare än äldre 

Förmögenheten är betydligt mer snedfördelad 

än exempelvis inkomster. Den rikaste tiondelen 

av befolkningen ägde 67 procent av den samlade 

nettoförmögenheten 2007. 

Ålder är en av de faktorer som har störst 

betydelse för hur stora tillgångar och skulder 

man har. I unga år har de flesta små tillgångar 

och ofta lån för studier och boende. Under årens 

lopp byggs tillgångarna upp och man har 

möjlighet att spara när inkomsterna blir större. 

Medianvärdet på nettoförmögenheten 2007 

var 0 kronor för både kvinnor och män mellan 

20 och 29 år. Kvinnor i gruppen 30–49 år hade 

121 000 kronor, medan män hade 146 000 

kronor. Bland äldre är det större skillnad mellan 

kvinnors och mäns förmögenhet. Kvinnor i 

gruppen 65–74 år hade en nettoförmögenhet på 

516 000 kronor, medan män i samma åldersgrupp 

hade 838 000 kronor. Det är en skillnad 

på nästan 39 procent. Skillnaden mellan könen 

minskade dock något mellan 1999 och 2007. 

Nettoförmögenhet för kvinnor och män 

1999–2007. Median- och medelvärde (för alla) i 

tusentals kronor, 2007 års priser 

Källa: SCB Förmögenhetsstatistik (www.scb.se/HE0104). 



13.3 

Hushållens utgifter 

Household expenditure 

De svenska hushållens utgifter var 2009 i genomsnitt 276 000 kronor – 

aningen lägre än 2008 då utgifterna var 291 000 kronor. Den genomsnittliga 

månadsutgiften för hushållen är 23 000 kr. Mest pengar spenderar vi på vårt 

boende, vilket står för cirka 30 procent av våra utgifter. 


De fyra största utgiftsposterna är bostad, fritid 

och kultur, transport samt livsmedel. I genomsnitt 

per månad kostar 

• boende 5 900 kr, vilket är en minskning med 

cirka 2 procent jämfört med 2008 

• fritid och kultur 4 500 kr, vilket är en 

minskning med cirka 2 procent jämfört med 

2008 

• transport 3 600 kr, vilket är en minskning 

med cirka 15 procent jämfört med 2008 

• livsmedel 2 900 kr, vilket är en ökning med 

cirka 2 procent jämfört med 2008. 

Skillnader mellan olika hushållsgrupper 

Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer 

sig åt mellan olika hushållsgrupper. Ensamstående 

lägger 32–36 procent av utgifterna på 

boende medan motsvarande siffra för sammanboende 

är 25 procent. 

När det gäller transport är skillnaderna störst 

mellan sammanboende med barn och ensamstående 

utan barn. Sammanboende med barn 

lägger cirka 16 procent av utgifterna på 

transport, för de ensamstående utan barn är 

motsvarande andel 9 procent. 

Stadsbor äter ute mer och kör bil mindre 

Hushållsutgifterna varierar också beroende på 

var i landet man bor. I storstäderna lägger man 

mer på utemåltider än i övriga Sverige – men 

det omvända förhållandet gäller för drift av bil. 

Personlig hygien 

Nu lämnar vi hushållen och tittar närmare på 

genomsnittlig utgift per person – rättare sagt 

män och kvinnor i åldern 20–64 år. 

Tablån nederst på nästa sida visar exempelvis 

att i åldern 50–64 år är kvinnornas utgifter för 

personlig hygien 10 gånger större än männens. 

Kvinnors utgifter för underkläder är nästan tre 

gånger större än männens. Detta gäller för 

samtliga åldersgrupper. 

Bland personer i åldern 20–29 år är männens 

utgifter för alkoholhaltiga drycker lite högre än 

kvinnornas. Däremot i åldrarna 30–64 år ser 

man att dessa utgifter är hela 2–3 gånger så 

höga bland männen jämfört med kvinnorna. 

Utgiftsposternas andel inom olika hushållsgrupper 

år 2009, procent 

Ensamstående 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Sammanboende 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Samtliga 

Totala utgifter 100 100 100 100 100 

Köpta livsmedel 

och alkoholfria 

drycker 16,6 14,0 14,7 15,0 14,8 

Utemåltider 2,8 3,9 3,6 3,2 3,6 

Alkoholhaltiga 

drycker 0,9 1,6 0,9 1,9 1,5 

Tobak 1,4 1,2 0,5 0,7 0,9 

Förbrukningsvaror 

3,3 2,3 2,5 2,4 2,4 

Hushållstjänster 4,7 4,0 6,2 4,3 4,6 

Kläder och skor 5,8 3,6 5,4 3,9 4,2 

Bostad 31,7 35,9 24,8 25,4 29,6 

Möbler, inventarier, 

textilier, hushållsutrustning 

3,5 3,6 5,3 5,8 4,6 

Hälso- och sjukvård 

1,9 1,9 2,0 2,8 2,1 

Transport 11,2 9,2 15,6 14,6 12,7 

Fritid och kultur 15,9 18,7 17,8 19,7 18,7 



Utgift i kronor per månad och hushåll år 2009 

Utgiftspost Ensamstående Sammanboende Samtliga 

Med barn Utan barn Med barn Utan barn 

Totala utgifter 21 173 14 084 33 909 25 413 23 027 

Köpta livsmedel 2 993 1 614 4 398 3 165 2 898 

Alkoholfria drycker 270 138 330 227 223 

Utemåltider 632 599 1 292 919 871 

Alkoholhaltiga drycker 153 218 343 494 333 

Tobak 218 155 156 171 168 

Förbrukningsvaror 692 285 830 554 524 

Hushållstjänster 958 583 2 061 1 163 1 128 

Kläder och skor 1 398 616 1 967 1 129 1 143 

Bostad 6 128 4 601 8 063 5 628 5 851 

Möbler, inventarier, textilier, 

hushållsutrustning 869 574 1 996 1 748 1 339 

Hälso- och sjukvård 406 277 749 696 533 

Transport 2 447 1 679 5 459 4 393 3 554 

Fritid och kultur 3 816 2 721 6 403 5 157 4 468 

Utgift per månad och hushåll år 2009, procentuell fördelning 

Utgiftspost Storstäder Förortskommuner 

Större 

städer 

Pendlingskommuner 

Övriga 

kommuner 

Totala utgifter i kronor 23 310 27 753 21 506 24 426 22 008 

Procent 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

Köpta livsmedel 12,9 13,3 12,9 14,5 15,0 

Alkoholfria drycker 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2 

Utemåltider 5,2 3,6 3,5 3,2 2,7 

Alkoholhaltiga drycker 1,6 1,6 1,6 1,1 1,3 

Tobak 0,8 0,9 0,8 0,9 1,1 

Förbrukningsvaror 2,2 2,2 2,5 2,4 2,5 

Hushållstjänster 4,4 4,6 4,5 4,3 4,8 

Kläder och skor 4,7 4,9 4,6 4,2 3,3 

Bostad 31,7 27,0 30,7 28,4 28,8 

Möbler, inventarier, textilier, 

hushållsutrustning 4,4 5,1 4,4 4,8 4,8 

Hälso- och sjukvård 1,5 2,5 2,2 2,1 2,3 

Transport 9,8 14,0 13,2 14,2 12,9 

Drift av bil 4,7 7,2 7,2 9,3 9,3 

Lokaltrafik 2,9 2,5 1,7 1,2 0,8 

Fritid och kultur 19,5 19,1 17,8 18,8 18,8 

Indelningen i kommungrupper är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag som är lämpliga för att 

belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. 

Kommungrupp 

Omfattning 

Storstäder 

Kommuner med fler än 200 000 invånare. 

Förortskommuner 

Kommuner där fler än 50 procent av invånarna pendlar till arbetet i ett närliggande område. 

Större städer 

Kommuner med 50 000–200 000 invånare varav fler än 70 procent i tätorten. 

Pendlingskommuner Kommuner där fler än 40 procent av invånarna pendlar till arbetet i en annan kommun. 

Övriga kommuner 

Övriga kommuner som ej kan inräknas i ovanstående beskrivning. 

Utgift i kronor per månad och person för vissa poster år 2009 

Utgiftspost 20–29 30–49 50–64 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Utemåltider 302 197 343 233 198 158 

Alkoholhaltiga drycker 36 30 28 12 28 9 

Personlig hygien 49 158 21 126 9 94 

Kläder och skor 460 675 347 758 312 533 

Därav underkläder 32 88 32 87 18 45 

Källa: SCB Hushållens utgifter, HUT (www.scb.se/HE0201). 



13.4 

Kön, inkomst 1 , tkr 

Sex, income 1 , 

SEK 1 000s 


Sammanräknad förvärvsinkomst 2009, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass 

Total income from employment and business, number of persons by 

sex, age and income group 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

Number of income-earners in ages 

20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 20–64 65–74 75– 

Män och 

kvinnor 

Both sexes 7 016 949 582 028 1 096 218 1 269 976 1 190 917 1 192 113 5 331 254 889 222 796 475 

0 kr 259 892 71 122 66 330 47 383 39 712 29 469 254 016 3 908 1 968 

1 kr– 19,9 tkr 152 049 62 302 40 716 21 213 13 175 10 747 148 153 3 556 340 

20,0– 39,9 tkr 126 162 53 519 33 428 15 275 9 888 9 001 121 111 4 708 343 

40,0– 59,9 123 579 47 718 33 916 15 988 10 745 9 852 118 219 3 298 2 062 

60,0– 79,9 115 068 37 084 29 720 15 036 10 723 10 714 103 277 5 895 5 896 

80,0– 99,9 277 195 41 050 35 532 17 223 15 048 18 647 127 500 46 140 103 555 

100,0–119,9 355 802 29 592 42 320 38 564 40 933 49 199 200 608 52 525 102 669 

120,0–139,9 324 266 27 257 35 961 27 947 27 944 38 885 157 994 71 493 94 779 

140,0–159,9 353 260 25 878 40 026 32 915 31 707 42 293 172 819 87 070 93 371 

160,0–179,9 396 029 25 218 45 758 41 751 39 036 52 868 204 631 92 184 99 214 

180,0–199,9 396 753 25 858 51 084 49 325 42 851 56 202 225 320 88 989 82 444 

200,0–219,9 398 665 26 515 58 197 60 362 52 562 62 046 259 682 76 166 62 817 

220,0–239,9 401 948 25 920 65 485 71 716 63 155 67 466 293 742 61 310 46 896 

240,0–259,9 416 089 22 894 73 180 84 549 79 786 78 798 339 207 46 906 29 976 

260,0–279,9 412 743 18 061 75 332 91 936 89 867 84 037 359 233 36 657 16 853 

280,0–299,9 385 207 13 694 70 963 90 468 89 324 79 540 343 989 29 756 11 462 

300,0–339,9 636 898 16 567 111 288 154 387 152 163 140 525 574 930 47 065 14 903 

340,0–399,9 606 700 8 851 96 229 148 637 145 945 145 058 544 720 49 976 12 004 

400,0–499,9 442 086 2 401 60 220 121 750 109 604 101 070 395 045 39 030 8 011 

500,0–999,9 391 916 507 29 120 112 516 111 452 94 349 347 944 37 624 6 348 

1 000,0– 44 642 20 1 413 11 035 15 297 11 347 39 114 4 966 564 

Medelvärde 1 3 

Average value 1 3 251,5 114,4 223,0 299,6 313,3 297,7 266,3 234,4 171,9 

Medelvärde 2 4 

Average value 2 4 261,2 130,4 237,4 311,2 324,1 305,3 279,6 235,5 172,3 

Medianvärde 

Median value 231,6 90,5 231,0 280,8 286,2 274,2 256,5 196,4 158,7 

Summa inkomster, 

mnkr 

Total income 1 764 933 66 600 244 510 380 424 373 075 354 944 1 419 553 208 458 136 922 

Män Men 3 447 852 297 914 557 353 643 611 601 825 595 861 2 696 564 434 401 316 887 

0 kr 137 217 41 553 34 090 23 503 21 091 14 283 134 520 1 900 797 

1 kr– 19,9 tkr 74 487 31 826 19 215 9 336 7 050 5 445 72 872 1 489 126 

20,0– 39,9 tkr 54 098 23 028 13 687 5 987 4 980 4 466 52 148 1 843 107 

40,0– 59,9 51 248 19 568 13 330 6 176 5 417 4 948 49 439 1 378 431 

60,0– 79,9 47 785 15 500 12 065 6 058 5 364 5 280 44 267 2 222 1 296 

80,0– 99,9 78 855 18 894 15 300 6 783 6 878 7 427 55 282 9 952 13 621 

100,0–119,9 108 309 12 884 17 745 16 489 18 983 20 192 86 293 9 816 12 200 

120,0–139,9 91 555 11 658 12 759 9 919 11 454 14 645 60 435 14 265 16 855 

140,0–159,9 118 985 11 102 13 691 10 953 12 472 15 583 63 801 23 548 31 636 

160,0–179,9 166 118 11 083 15 550 13 874 15 920 20 561 76 988 38 587 50 543 

180,0–199,9 175 958 11 951 17 103 14 332 15 012 21 013 79 411 47 991 48 556 

200,0–219,9 173 893 13 339 20 560 17 070 16 890 22 691 90 550 44 885 38 458 

220,0–239,9 177 252 14 517 26 413 21 647 20 351 25 514 108 442 37 344 31 466 

240,0–259,9 187 051 14 221 34 045 30 297 27 628 31 382 137 573 28 678 20 800 

260,0–279,9 197 399 12 317 39 771 39 278 35 806 36 785 163 957 22 257 11 185 

280,0–299,9 202 177 10 325 41 737 45 041 40 434 38 404 175 941 18 651 7 585 

300,0–339,9 374 670 13 732 73 014 90 353 81 529 75 489 334 117 30 314 10 239 

340,0–399,9 389 961 7 834 68 710 97 661 88 217 83 893 346 315 34 744 8 902 

400,0–499,9 305 622 2 132 44 534 84 883 72 161 66 410 270 120 29 125 6 377 

500,0–999,9 297 156 430 22 789 84 624 81 516 71 635 260 994 30 937 5 225 

1 000,0– 38 056 20 1 245 9 347 12 672 9 815 33 099 4 475 482 

Medelvärde 1 3 291,0 127,2 252,1 344,8 353,5 337,7 302,0 281,6 210,3 

Medelvärde 2 4 303,0 147,8 268,5 357,8 366,4 346,0 317,8 282,8 210,8 

Medianvärde 268,4 97,8 266,8 319,1 316,5 304,6 288,3 229,8 192,2 


mnkr 1 003 287 37 900 140 518 221 897 212 770 201 250 814 335 122 326 66 626 



13.4 

Kön, inkomst 1 , tkr 

Sammanräknad förvärvsinkomst 2009, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass (forts.) 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 20–64 65–74 75– 

Kvinnor Women 3 569 097 284 114 538 865 626 365 589 092 596 252 2 634 690 454 821 479 588 

0 kr 122 675 29 569 32 240 23 880 18 621 15 186 119 496 2 008 1 171 

1 kr– 19,9 tkr 77 562 30 476 21 501 11 877 6 125 5 302 75 281 2 067 214 

20,0– 39,9 tkr 72 064 30 491 19 741 9 288 4 908 4 535 68 963 2 865 236 

40,0– 59,9 72 331 28 150 20 586 9 812 5 328 4 904 68 780 1 920 1 631 

60,0– 79,9 67 283 21 584 17 655 8 978 5 359 5 434 59 010 3 673 4 600 

80,0– 99,9 198 340 22 156 20 232 10 440 8 170 11 220 72 218 36 188 89 934 

100,0–119,9 247 493 16 708 24 575 22 075 21 950 29 007 114 315 42 709 90 469 

120,0–139,9 232 711 15 599 23 202 18 028 16 490 24 240 97 559 57 228 77 924 

140,0–159,9 234 275 14 776 26 335 21 962 19 235 26 710 109 018 63 522 61 735 

160,0–179,9 229 911 14 135 30 208 27 877 23 116 32 307 127 643 53 597 48 671 

180,0–199,9 220 795 13 907 33 981 34 993 27 839 35 189 145 909 40 998 33 888 

200,0–219,9 224 772 13 176 37 637 43 292 35 672 39 355 169 132 31 281 24 359 

220,0–239,9 224 696 11 403 39 072 50 069 42 804 41 952 185 300 23 966 15 430 

240,0–259,9 229 038 8 673 39 135 54 252 52 158 47 416 201 634 18 228 9 176 

260,0–279,9 215 344 5 744 35 561 52 658 54 061 47 252 195 276 14 400 5 668 

280,0–299,9 183 030 3 369 29 226 45 427 48 890 41 136 168 048 11 105 3 877 

300,0–339,9 262 228 2 835 38 274 64 034 70 634 65 036 240 813 16 751 4 664 

340,0–399,9 216 739 1 017 27 519 50 976 57 728 61 165 198 405 15 232 3 102 

400,0–499,9 136 464 269 15 686 36 867 37 443 34 660 124 925 9 905 1 634 

500,0–999,9 94 760 77 6 331 27 892 29 936 22 714 86 950 6 687 1 123 

1 000,0– 6 586 .. 168 1 688 2 625 1 532 6 015 491 82 

Medelvärde 1 3 213,4 101,0 193,0 253,1 272,1 257,8 229,7 189,4 146,6 

Medelvärde 2 4 221,0 112,7 205,3 263,1 281,0 264,5 240,6 190,2 146,9 

Medianvärde 200,8 81,9 199,6 247,7 262,5 249,9 230,0 165,1 132,7 


mnkr 761 646 28 700 103 992 158 528 160 304 153 694 605 218 86 132 70 296 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst för befolkningen (20 år och 

äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2009. Earned income for the population (20 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31, 2009. 

2) All income-earners. 

3) Medelvärden beräknade för samtliga. Mean average income calculated for all. 

4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. Mean average income calculated for those who have an income. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT(bearbetning). 



13.5 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i löpande priser 

efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values by sex 

and age, current prices 

Kön/ålder Sex/age 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

Män och kvinnor Both sexes 198,4 202,9 209,5 217,9 227,7 232,0 

20–24 86,2 86,2 94,1 101,6 104,1 90,7 

25–34 204,2 207,4 214,5 223,8 233,5 231,9 

35–44 233,9 240,8 250,6 262,5 275,2 281,2 

45–54 241,7 247,7 256,2 266,7 279,0 286,5 

55–64 232,6 238,8 246,1 255,4 266,3 274,5 

65– 144,1 148,9 153,5 159,3 167,1 176,6 

20–64 219,3 224,4 232,2 241,9 252,9 257,0 

Män Men 231,3 236,9 244,6 255,7 266,2 268,9 

20–24 96,2 97,3 108,8 121,9 125,5 98,1 

25–34 236,5 240,9 248,6 260,2 270,5 267,7 

35–44 268,9 277,5 289,1 303,3 316,6 319,5 

45–54 269,7 277,2 287,2 300,1 312,2 317,0 

55–64 261,4 268,6 276,9 288,0 298,9 305,0 

65– 174,7 180,3 185,2 191,4 200,6 210,7 

20–64 248,5 255,0 264,0 276,0 286,9 288,8 

Kvinnor Women 171,9 175,7 181,5 187,8 196,2 201,1 

20–24 76,8 77,0 84,3 88,7 90,6 82,1 

25–34 176,5 179,1 185,3 191,7 200,0 200,3 

35–44 204,8 210,3 218,6 227,8 240,6 247,9 

45–54 220,3 225,3 232,8 241,4 254,0 262,7 

55–64 208,6 214,3 221,2 229,4 240,8 250,1 

65– 119,0 122,7 127,0 132,4 139,6 148,3 

20–64 195,3 199,6 206,5 214,4 225,0 230,3 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered in 

the population register both January 1 and December 31. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning). 

13.6 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i 2009 års 

priser efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values by sex 

and age, 2009 prices 

Kön/ålder Sex/age 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

Män och kvinnor Both sexes 208,5 212,9 216,8 220,9 224,8 227,0 232,0 

20–24 97,3 92,5 92,1 99,2 104,8 103,8 90,7 

25–34 217,3 219,2 221,6 226,2 230,8 232,8 231,9 

35–44 244,9 251,0 257,4 264,2 270,8 274,3 281,2 

45–54 253,9 259,4 264,7 270,1 275,1 278,1 286,5 

55–64 242,4 249,6 255,2 259,5 263,4 265,5 274,5 

65– 149,9 154,7 159,1 161,9 164,3 166,6 176,6 

20–64 230,5 235,4 239,9 244,8 249,5 252,1 257,0 

Män Men 243,6 248,2 253,2 257,9 263,7 265,4 268,9 

20–24 108,0 103,2 104,0 114,8 125,8 125,1 98,1 

25–34 251,4 253,8 257,4 262,1 268,4 269,6 267,7 

35–44 281,7 288,6 296,6 304,8 312,8 315,6 319,5 

45–54 283,5 289,5 296,2 302,8 309,6 311,2 317,0 

55–64 273,2 280,6 287,0 291,9 297,1 298,0 305,0 

65– 182,6 187,5 192,7 195,3 197,4 200,0 210,7 

20–64 261,6 266,7 272,5 278,3 284,7 286,0 288,8 

Kvinnor Women 180,2 184,5 187,8 191,4 193,7 195,5 201,1 

20–24 86,8 82,4 82,3 88,9 91,4 90,3 82,1 

25–34 187,3 189,4 191,4 195,4 197,7 199,3 200,3 

35–44 213,9 219,8 224,7 230,5 235,0 239,9 247,9 

45–54 230,7 236,4 240,8 245,5 249,0 253,2 262,7 

55–64 215,9 223,9 229,0 233,2 236,7 240,0 250,1 

65– 123,2 127,7 131,2 133,9 136,6 139,1 148,3 

20–64 204,6 209,6 213,3 217,8 221,2 224,3 230,3 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31. 





Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län 

13.7 och kommuner 2009, tkr 

Total income from employment and business, mean averages by 

sex in counties and municipalities 

Län/Kommun 

County/Municipality 

Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 

Income from employment and business 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Län/Kommun 

Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 


Stockholms 343,3 250,0 295,3 Gislaved 275,8 197,4 237,0 

Botkyrka 265,5 203,7 234,4 Gnosjö 282,2 202,0 242,8 

Danderyd 614,6 326,6 461,0 Habo 296,3 210,6 253,4 

Ekerö 388,4 271,6 329,0 Jönköping 286,8 204,8 244,7 

Haninge 293,6 224,9 258,9 Mullsjö 268,4 197,8 233,2 

Huddinge 313,8 237,5 275,1 Nässjö 266,4 194,7 230,2 

Järfälla 331,5 240,1 284,7 Sävsjö 255,6 183,9 220,0 

Lidingö 491,8 290,8 384,6 Tranås 267,4 188,6 227,2 

Nacka 410,2 277,2 341,4 Vaggeryd 272,8 196,5 234,7 

Norrtälje 278,3 207,0 242,3 Vetlanda 268,8 194,2 231,7 

Nykvarn 342,3 249,7 296,2 Värnamo 283,7 206,8 244,7 

Nynäshamn 290,1 215,1 252,6 Kronobergs 276,8 199,0 237,8 

Salem 344,3 253,9 297,8 Alvesta 270,5 193,1 232,4 

Sigtuna 309,6 223,7 265,9 Lessebo 265,5 190,1 227,8 

Sollentuna 400,0 277,3 337,0 Ljungby 274,6 198,2 236,6 

Solna 329,0 252,3 289,4 Markaryd 255,9 178,9 217,5 

Stockholm 341,3 255,5 296,7 Tingsryd 251,9 183,5 217,9 

Sundbyberg 305,1 241,2 272,5 Uppvidinge 257,8 188,8 224,1 

Södertälje 264,9 202,7 233,6 Växjö 285,3 205,1 244,7 

Tyresö 348,9 254,0 300,4 Älmhult 294,9 210,8 252,7 

Täby 455,6 287,6 368,6 Kalmar 264,8 195,6 229,8 

Upplands-Bro 309,6 226,8 267,5 Borgholm 235,7 186,7 210,8 

Upplands Väsby 317,4 238,0 276,8 Emmaboda 266,9 190,0 229,2 

Vallentuna 359,7 249,6 303,7 Hultsfred 244,8 179,4 212,3 

Vaxholm 396,4 271,6 332,2 Högsby 236,6 178,5 207,8 

Värmdö 349,6 259,1 304,7 Kalmar 273,4 202,3 236,9 

Österåker 358,0 250,9 303,9 Mönsterås 276,9 194,9 235,7 

Uppsala 292,1 213,8 252,2 Mörbylånga 270,9 206,8 238,0 

Enköping 289,5 207,4 248,0 Nybro 251,8 186,2 218,8 

Heby 249,1 184,7 217,5 Oskarshamn 292,5 204,5 248,3 

Håbo 337,5 235,2 286,4 Torsås 246,4 178,5 212,9 

Knivsta 357,8 249,5 303,6 Vimmerby 260,0 191,9 226,0 

Tierp 257,0 183,7 220,5 Västervik 257,0 196,0 226,0 

Uppsala 292,1 218,1 253,8 Gotlands 241,3 198,4 219,3 

Älvkarleby 280,8 193,8 237,2 Gotland 241,3 198,4 219,3 

Östhammar 283,0 200,2 242,2 Blekinge 272,2 199,6 235,8 

Södermanlands 277,1 203,8 239,8 Karlshamn 274,2 199,0 236,4 

Eskilstuna 261,3 197,0 228,6 Karlskrona 280,8 207,1 243,7 

Flen 256,1 192,1 224,0 Olofström 260,2 191,4 226,0 

Gnesta 280,4 209,8 244,6 Ronneby 261,8 193,3 228,0 

Katrineholm 262,2 194,3 227,4 Sölvesborg 264,3 190,3 227,1 

Nyköping 292,6 209,3 249,7 Skåne 279,4 200,7 239,0 

Oxelösund 295,2 207,7 251,7 Bjuv 258,7 184,2 221,3 

Strängnäs 306,5 220,8 262,9 Bromölla 271,4 187,7 229,3 

Trosa 328,3 231,6 279,6 Burlöv 268,0 197,6 232,4 

Vingåker 254,5 193,6 224,2 Båstad 303,1 197,2 249,1 

Östergötlands 276,1 198,9 237,3 Eslöv 269,5 200,0 234,4 

Boxholm 263,7 189,1 227,3 Helsingborg 291,6 204,6 246,3 

Finspång 288,5 193,1 241,1 Hässleholm 261,1 188,2 224,2 

Kinda 264,2 188,3 226,6 Höganäs 332,3 213,2 270,3 

Linköping 287,2 205,5 246,5 Hörby 252,9 188,3 220,3 

Mjölby 271,5 195,3 233,1 Höör 277,3 201,9 239,2 

Motala 262,2 196,9 229,1 Klippan 257,2 179,6 218,1 

Norrköping 272,0 196,5 233,6 Kristianstad 270,5 197,9 233,2 

Söderköping 281,8 205,4 243,1 Kävlinge 331,0 226,0 278,0 

Vadstena 275,3 205,3 238,9 Landskrona 256,2 183,9 219,1 

Valdemarsvik 252,0 184,0 218,0 Lomma 415,3 259,4 334,4 

Ydre 252,5 189,5 222,0 Lund 291,4 218,1 254,1 

Åtvidaberg 266,2 193,4 230,0 Malmö 254,2 191,6 221,5 

Ödeshög 246,6 182,5 214,1 Osby 263,4 187,8 225,5 

Jönköpings 278,3 200,5 238,9 Perstorp 262,3 179,0 220,5 

Aneby 261,2 193,6 227,9 Simrishamn 260,0 191,5 224,8 

Eksjö 273,8 204,6 238,4 Sjöbo 258,2 186,3 222,9 



13.7 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län och 

kommuner 2009, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Skurup 270,3 197,3 233,5 Åmål 249,0 186,2 216,6 

Staffanstorp 331,1 230,0 279,9 Öckerö 329,7 216,6 272,5 

Svalöv 264,9 192,1 229,2 Värmlands 260,8 197,1 228,4 

Svedala 309,6 221,3 264,9 Arvika 251,3 192,9 221,4 

Tomelilla 244,1 182,5 213,1 Eda 228,2 190,0 209,0 

Trelleborg 271,8 198,0 234,1 Filipstad 237,4 187,2 212,3 

Vellinge 387,6 241,3 312,6 Forshaga 262,0 192,4 227,1 

Ystad 279,0 203,5 239,5 Grums 262,0 190,8 226,4 

Åstorp 256,4 183,9 220,2 Hagfors 242,1 185,7 213,8 

Ängelholm 301,6 204,6 251,2 Hammarö 325,0 227,6 276,4 

Örkelljunga 250,9 177,4 214,0 Karlstad 276,0 207,2 240,5 

Östra Göinge 255,8 190,6 223,4 Kil 267,4 194,2 230,4 

Hallands 297,7 207,8 251,9 Kristinehamn 259,2 191,9 224,9 

Falkenberg 267,9 194,1 230,7 Munkfors 231,9 179,6 205,3 

Halmstad 279,1 200,8 238,8 Storfors 256,3 189,1 223,2 

Hylte 269,1 187,6 228,9 Sunne 245,1 188,6 216,5 

Kungsbacka 361,0 239,9 299,1 Säffle 255,9 184,3 220,0 

Laholm 263,3 185,5 224,4 Torsby 229,0 189,2 209,1 

Varberg 291,3 201,8 245,8 Årjäng 217,9 186,1 201,8 

Västra Götalands 286,0 209,4 247,1 Örebro 272,6 201,5 236,3 

Ale 294,9 215,0 255,1 Askersund 273,0 192,0 232,3 

Alingsås 292,7 208,6 249,6 Degerfors 265,5 194,7 230,2 

Bengtsfors 235,3 178,7 207,0 Hallsberg 267,9 193,3 231,0 

Bollebygd 301,7 220,6 261,4 Hällefors 242,0 181,6 211,9 

Borås 275,4 203,6 238,3 Karlskoga 287,2 205,8 245,8 

Dals-Ed 229,8 182,6 206,5 Kumla 278,3 200,8 238,7 

Essunga 249,2 187,9 219,0 Laxå 259,6 193,3 226,9 

Falköping 260,2 193,9 226,5 Lekeberg 266,6 198,2 233,5 

Färgelanda 237,4 192,8 215,9 Lindesberg 263,4 198,8 231,2 

Grästorp 257,8 190,6 224,8 Ljusnarsberg 235,2 182,9 209,3 

Gullspång 237,2 184,1 211,1 Nora 276,6 203,9 239,2 

Göteborg 288,2 213,9 250,2 Örebro 275,2 205,4 238,9 

Götene 275,1 198,5 237,1 Västmanlands 287,2 204,7 245,4 

Herrljunga 261,6 190,2 226,4 Arboga 266,5 192,6 229,1 

Hjo 261,3 197,9 229,1 Fagersta 280,5 201,9 240,7 

Härryda 348,9 240,7 294,7 Hallstahammar 263,6 196,7 230,0 

Karlsborg 266,9 195,9 231,4 Kungsör 274,0 201,7 237,8 

Kungälv 320,2 223,5 271,2 Köping 265,8 192,9 229,2 

Lerum 340,8 233,0 285,8 Norberg 267,9 193,0 230,8 

Lidköping 286,9 202,2 243,8 Sala 261,7 194,5 227,7 

Lilla Edet 267,7 195,3 232,5 Skinnskatteberg 249,3 192,7 221,6 

Lysekil 280,2 196,4 237,9 Surahammar 276,7 197,8 237,8 

Mariestad 264,5 197,2 230,4 Västerås 304,6 212,4 257,6 

Mark 268,8 196,0 232,0 Dalarnas 270,7 200,4 235,2 

Mellerud 234,7 180,3 207,4 Avesta 271,7 198,6 235,0 

Munkedal 248,0 187,8 218,6 Borlänge 275,4 201,8 238,4 

Mölndal 328,2 235,8 281,1 Falun 288,4 215,5 251,0 

Orust 286,1 200,9 244,0 Gagnef 273,4 193,9 233,8 

Partille 331,4 236,4 282,6 Hedemora 263,2 194,1 228,3 

Skara 273,5 202,1 236,7 Leksand 276,3 198,5 236,5 

Skövde 279,8 206,5 242,7 Ludvika 279,8 197,1 238,0 

Sotenäs 289,7 199,9 243,9 Malung-Sälen 240,9 192,9 217,1 

Stenungsund 329,0 222,4 274,6 Mora 261,3 201,4 230,9 

Strömstad 252,0 208,2 229,8 Orsa 234,4 183,1 208,0 

Svenljunga 254,5 188,7 222,0 Rättvik 253,9 187,1 219,8 

Tanum 249,0 192,7 220,9 Smedjebacken 281,8 195,2 238,8 

Tibro 255,5 191,5 223,6 Säter 266,8 203,9 235,6 

Tidaholm 256,1 192,1 223,8 Vansbro 234,4 180,7 207,4 

Tjörn 322,1 210,6 267,2 Älvdalen 230,7 185,4 208,6 

Tranemo 270,1 196,8 233,9 Gävleborgs 269,3 200,3 234,4 

Trollhättan 277,5 202,4 239,7 Bollnäs 250,7 196,3 223,2 

Töreboda 235,2 182,3 208,9 Gävle 287,3 210,0 247,8 

Uddevalla 272,8 203,8 237,5 Hofors 267,5 199,1 233,5 

Ulricehamn 266,4 198,8 232,6 Hudiksvall 267,1 200,0 232,9 

Vara 255,4 186,5 221,4 Ljusdal 244,5 188,9 216,5 

Vårgårda 267,0 196,3 231,8 Nordanstig 241,2 187,6 215,0 

Vänersborg 274,1 207,4 240,2 Ockelbo 255,8 190,2 223,2 



13.7 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län och 

kommuner 2009, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Ovanåker 248,7 187,2 218,5 Norsjö 252,2 187,5 220,3 

Sandviken 280,6 199,0 240,1 Robertsfors 252,5 194,3 223,8 

Söderhamn 253,7 192,5 222,8 Skellefteå 276,5 203,0 239,5 

Västernorrlands 276,6 208,9 242,4 Sorsele 230,1 185,8 208,7 

Härnösand 260,8 209,8 234,6 Storuman 239,4 191,1 215,8 

Kramfors 245,6 195,7 220,7 Umeå 273,8 212,0 242,5 

Sollefteå 242,8 196,9 219,7 Vilhelmina 229,9 188,6 209,7 

Sundsvall 291,4 219,1 254,5 Vindeln 246,2 186,3 216,0 

Timrå 275,2 206,2 240,7 Vännäs 271,9 202,0 236,7 

Ånge 249,4 194,1 222,1 Åsele 230,8 182,7 207,0 

Örnsköldsvik 288,1 203,8 245,6 Norrbottens 273,8 208,5 241,4 

Jämtlands 251,6 204,0 227,6 Arjeplog 246,9 196,5 222,2 

Berg 230,4 187,9 209,8 Arvidsjaur 257,6 198,5 228,0 

Bräcke 230,7 194,0 212,9 Boden 269,7 209,9 239,3 

Härjedalen 235,4 190,2 213,3 Gällivare 294,5 215,9 256,7 

Krokom 255,3 209,3 232,8 Haparanda 224,4 192,9 208,8 

Ragunda 238,7 187,4 213,4 Jokkmokk 250,1 201,7 226,3 

Strömsund 225,6 190,1 208,4 Kalix 259,1 202,4 230,9 

Åre 239,9 200,0 220,4 Kiruna 306,8 222,3 265,6 

Östersund 268,8 213,0 239,7 Luleå 279,8 214,9 247,4 

Västerbottens 267,5 204,0 235,6 Pajala 226,4 189,2 209,0 

Bjurholm 228,8 178,7 204,7 Piteå 285,6 204,6 244,6 

Dorotea 234,0 186,7 211,5 Älvsbyn 258,5 190,9 224,9 

Lycksele 258,7 201,5 229,5 Överkalix 230,9 196,7 214,2 

Malå 268,7 193,9 231,4 Övertorneå 219,4 192,8 206,8 

Nordmaling 254,8 190,2 223,0 Hela riket Sweden 291,8 213,8 252,1 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medelvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2009. Mean averages for the population (20 years and older) 

entered in the population register both January 1 and December 31, 2009. 


Källa: SCB Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110); Statistikdatabsen: Hushållens ekonomi. 



13.8 


Arbetsinkomst efter kön och ålder för helårs- och heltidsanställda 

personer, 20–64 år, utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2009 års priser, tkr 

Income from work by sex and age, employed year round and full 

time, aged 20–64, with no entrepreneurial income, median value in 

2009 prices 

Kön/ålder Sex/age 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Män Men 

20–24 243,6 253,9 243,8 255,9 259,6 265,7 

25–34 290,7 303,0 303,8 312,3 310,6 317,7 

35–44 318,3 335,1 332,1 346,6 348,1 355,9 

45–54 329,2 336,2 336,9 350,6 348,0 362,8 

55–64 322,9 329,9 340,8 352,1 340,3 353,5 

20–64 310,2 319,1 323,7 331,3 331,8 341,6 

Kvinnor Women 

20–24 214,8 215,6 219,7 228,6 227,8 238,9 

25–34 248,5 258,1 257,3 261,1 267,9 272,8 

35–44 266,2 274,0 279,3 280,6 284,9 293,6 

45–54 270,7 281,3 287,6 287,6 287,0 300,1 

55–64 278,8 282,5 289,5 288,1 292,8 302,5 

20–64 262,7 273,0 276,5 277,0 280,7 290,6 

Samtliga All 

20–24 231,5 238,8 234,7 247,1 251,8 255,0 

25–34 273,2 285,0 285,6 293,5 293,2 299,7 

35–44 295,8 309,5 312,8 317,4 319,6 327,9 

45–54 298,9 307,4 312,6 320,6 318,6 328,2 

55–64 303,5 309,3 316,4 318,5 318,8 329,1 

20–64 288,5 299,2 302,8 307,9 308,5 316,4 

Kvinnors inkomst i procent av 

männens Women's income as a 

percentage of men's income 

20–24 88,2 84,9 90,1 89,4 87,7 89,9 

25–34 85,5 85,2 84,7 83,6 86,3 85,9 

35–44 83,6 81,8 84,1 81,0 81,8 82,5 

45–54 82,2 83,7 85,4 82,0 82,5 82,7 

55–64 86,3 85,6 84,9 81,8 86,0 85,6 

20–64 84,7 85,6 85,4 83,6 84,6 85,1 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen, HEK. 



Slutliga skattens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst 

13.9 Final tax, relative share of total earnings and capital income 

Inkomst, tkr Income, SEK 1 000s 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

1 kr– 19,9 tkr 11,8 12,0 12,7 13,3 12,8 12,2 

20,0– 39,9 tkr 17,2 16,7 16,1 12,0 11,5 10,5 

40,0– 59,9 23,8 22,8 21,4 15,1 13,7 12,8 

60,0– 79,9 25,7 24,3 23,1 19,4 17,7 15,9 

80,0– 99,9 25,3 24,3 23,5 22,2 21,4 19,5 

100,0–119,9 25,9 25,1 24,3 23,1 22,5 21,5 

120,0–139,9 27,1 26,3 25,5 24,4 23,6 22,7 

140,0–159,9 28,3 27,5 26,8 25,6 24,9 24,1 

160,0–179,9 29,1 28,4 27,7 26,2 25,5 24,9 

180,0–199,9 29,9 29,1 28,4 26,4 25,7 25,2 

200,0–219,9 30,4 29,7 29,0 26,6 25,7 25,1 

220,0–239,9 30,9 30,2 29,4 26,7 25,7 25,0 

240,0–259,9 31,3 30,6 29,8 26,9 25,6 24,8 

260,0–279,9 31,6 31,0 30,2 27,2 25,8 24,8 

280,0–299,9 31,9 31,3 30,6 27,4 26,0 24,9 

300,0–339,9 32,7 32,2 31,4 28,1 26,5 25,3 

340,0–399,9 34,8 34,2 33,4 30,0 28,3 26,2 

400,0–499,9 37,3 36,8 36,0 32,9 31,5 28,9 

500,0–999,9 41,7 41,1 40,0 37,3 36,8 34,8 

1 000,0– 42,7 41,6 40,3 37,7 38,9 38,3 

Medelvärde 1 2 , Average value 1 2 56,5 58,9 61,4 61,0 59,3 56,5 

Medelvärde 2 3 , Average value 2 3 68,1 70,5 73,1 71,8 70,1 68,4 

Summa skatt, mnkr Total final tax 518 379 542 260 570 460 571 339 561 102 539 039 

1) Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital 

(överskott). Slutlig skatt för dem som någon gång under året var folkbokförda i riket. Final tax for the population registered in the population 

register. 

2) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs. inkl. dem som ej betalar skatt. Average value for all individuals including those who did not pay 

tax. 

3) Medelvärde beräknat för dem som har inkomst. Average value for those who have an income. 



13.10 

Inkomststruktur för samtliga hushåll, medelvärden i 2009 års 

priser, tkr 

Income composition for all households, mean value, 2009 prices 

Inkomstslag, tkr Types of income, SEK 1 000s 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Faktorinkomst Factor income 279,7 296,4 317,9 347,1 325,6 318,8 

Löneinkomst 243,0 250,7 257,6 272,1 270,2 268,1 

Näringsinkomst m.m. 11,4 11,9 11,7 11,9 12,0 11,4 

Ränta och utdelning 10,4 10,6 16,9 20,0 21,0 19,4 

Kapitalvinst 15,0 23,1 31,7 43,1 22,4 19,9 

Skattepliktiga transfereringar Taxable transfers 106,3 104,4 105,2 101,6 97,7 104,1 

Pensioner 68,2 67,4 69,7 70,6 70,2 75,2 

Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 12,8 12,8 12,9 13,2 11,7 11,8 

Sjukersättningar 9,4 8,1 7,5 6,1 5,1 4,1 

Föräldrapenning 4,8 5,4 5,5 5,4 5,6 5,9 

Arbetsmarknadsstöd 10,5 10,0 9,1 5,8 4,5 6,6 

Övriga skattepliktiga 0,6 0,7 0,5 0,6 0,6 0,6 

Skattefria transfereringar Transfers not taxable 17,7 18,3 18,4 17,9 16,7 17,0 

Barnbidrag 5,1 5,3 5,7 5,5 5,1 5,0 

Studiestöd inklusive studielån 5,5 5,2 5,1 5,1 4,6 5,1 

Bostadsbidrag 3,4 3,4 3,4 3,3 3,2 3,0 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1,6 2,1 1,8 1,9 2,0 2,1 

Övrigt 2,1 2,1 2,2 2,1 1,8 1,9 

Negativa transfereringar Negative transfers 125,8 128,7 133,5 131,2 119,3 115,0 

Skatt inkl. allmänna egenavgifter 119,6 122,4 127,0 124,7 113,7 109,2 

Underhållsbidrag och återbetalning av studielån 6,3 6,3 6,5 6,5 5,6 5,8 

Disponibel inkomst Disposable income 277,9 290,4 308,1 335,3 320,6 324,9 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

Equalised disposable income 183,8 192,2 203,5 220,6 213,3 216,6 


Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK (bearbetning). 



13.11 


Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) för individer 

20– år efter hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2009 års priser, 

tkr 

Equalised disposable income for individuals by type of household, 

median value, 2009 prices 

Hushållstyp 

Type of household 

Disponibel inkomst per k.e. 1 , tkr 

Equalised disposable income 1 , SEK 1 000s 

Förändring i procent 

Change in percent 

1991 2005 2006 2007 2008 2009 2009/2008 2009/1991 

Ensamboende män 

Single men without children 141,8 163,5 164,3 176,8 184,6 185,1 0,3 30,6 

20–24 126,6 115,2 124,0 127,6 147,5 143,7 -2,5 13,5 

25–34 160,0 178,4 179,4 195,1 198,6 197,9 -0,4 23,7 

35–49 153,5 190,1 194,8 209,8 211,6 223,2 5,5 45,4 

50–64 152,0 178,7 185,0 192,2 206,0 207,7 0,8 36,6 

65–74 124,6 141,5 148,3 145,4 150,0 153,8 2,5 23,4 

75– 97,0 132,8 133,7 138,8 139,6 141,8 1,6 46,3 

Ensamboende kvinnor 

Single women without children 114,6 133,1 138,5 139,2 139,0 140,4 1,0 22,5 

20–24 124,1 111,1 113,4 119,7 124,1 118,3 -4,6 -4,6 

25–34 138,6 156,9 159,6 177,9 185,7 181,4 -2,3 30,9 

35–49 156,6 169,4 183,7 181,6 196,2 200,4 2,2 28,0 

50–64 150,2 173,7 182,1 187,4 181,6 201,0 10,7 33,9 

65–74 107,7 133,5 135,1 134,5 136,3 137,0 0,5 27,2 

75– 94,7 119,8 122,8 122,7 122,6 127,5 4,0 34,6 

Sammanboende utan barn 0–19 år 

Cohabiting without children aged 0–19 179,6 217,4 227,9 248,5 241,6 248,8 3,0 38,6 

20–24 180,9 176,8 190,5 201,9 189,8 195,7 3,2 8,2 

25–34 202,0 231,9 241,9 270,5 264,0 268,0 1,5 32,7 

35–49 216,8 253,3 268,7 280,5 286,1 295,2 3,2 36,1 

50–64 200,5 254,2 265,3 288,6 284,4 294,9 3,7 47,1 

65–74 143,1 182,8 193,7 208,0 205,6 218,9 6,5 53,0 

75– 111,1 151,1 155,4 158,6 159,7 166,1 4,0 49,6 

Ensamstående män med barn 0–19 år 

Single men with children aged 0–19 148,6 149,5 158,1 169,2 165,6 171,4 3,5 15,3 

Ensamstående kvinnor med barn 

0–19 år 

Single women with children aged 0–19 115,0 123,5 126,5 136,1 131,3 131,9 0,4 14,7 

Sammanboende med barn 0–19 år 

Cohabiting with children aged 0–19 145,0 172,6 179,7 192,8 195,9 201,0 2,6 38,6 

1 barn child 164,4 189,6 196,1 213,7 217,6 217,0 -0,3 32,0 

2 barn children 142,5 171,7 179,1 191,5 194,2 202,2 4,1 41,9 

3+ barn 124,1 144,7 148,7 159,8 164,0 165,7 1,0 33,4 

Övriga 2 Others 2 

Ensamstående Single 152,4 173,2 173,5 190,5 190,8 187,5 -1,8 23,0 

Sammanboende Cohabiting 194,3 226,5 245,8 248,7 253,7 256,7 1,2 32,1 

Samtliga 20– år All aged 20– 149,0 176,2 182,8 195,4 195,7 199,8 2,1 34,1 

1) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer i 

hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between 

individuals in households of different compositions. 

2) Utöver referenspersonen och hans/hennes sammanboende finns även andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. There are more adults, 

mostly children aged 20 and older in addition to the reference person and his/her spouse. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103); Inkomstfördelningsundersökningen, HEK. 



13.12 

Hushållens utgifter (HUT) per utgiftsområde och år, procent 

Household Budget Survey, share of total consumption per household 

2005 2006 2007 2008 2009 

Antal medverkande hushåll 

Number of participating households 2 079 1 972 2 254 2 120 2 047 

Genomsnittligt antal Average number of 

Personer persons 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 

Konsumtionsenheter consumption unit factors 1,57 1,59 1,56 1,58 1,57 

Beräknad populationsstorlek Calculated size of population 3 883 910 3 988 100 3 980 340 3 984 880 4 002 530 

Totala utgifter i genomsnitt, kr Total expenditure, SEK 265 920 263 310 263 020 290 910 276 320 

Totala utgifter per utgiftsområde, procent 

Expense items, total expenditure, percent 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 

01 Livsmedel & alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 11,86 12,51 12,60 12,64 13,56 

02 Alkoholhaltiga drycker (även lättöl), tobak & narkotika 

Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 2,16 2,06 2,10 2,11 2,18 

03 Kläder och skor Clothing and footwear 5,17 5,08 5,49 5,12 4,96 

04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen 

Housing, water, electricity, gas and other fuels 18,43 18,83 18,63 17,58 19,31 

05 Möbler, inventarier, hushållsutrustning & rutinunderhåll 

av bostaden Furnishings, household equipment and 

routine maintenance of the house 6,68 6,18 6,55 6,54 6,49 

06 Hälso- och sjukvård Health 2,60 2,28 2,44 2,26 2,32 

07 Transporter Transport 14,76 16,10 15,20 14,72 12,86 

08 Kommunikationer Communications 3,22 3,22 3,41 2,98 3,10 

09 Fritid och kultur Recreation and culture 13,84 14,46 14,89 16,06 15,10 

10 Utbildning Education 0,03 . . 0,04 0,02 

11 Restauranger och hotell Restaurants and hotels 4,00 4,16 4,15 4,04 4,06 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 6,39 6,44 6,35 6,30 6,53 

Övrigt 1, 2 10,76 10,09 9,56 10,85 9,61 

1) Restpost som bl.a. innehåller ränteutgifter, fastighetsavgift, A-kassa och gåvor. 

2) Fastighetsavgift och skattepliktiga förmåner saknas 2009. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie HE 35 (www.scb.se/HE0201), Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi. 

13.13 

Kön och ålder 

Sex and age 

Nettoförmögenhet för kvinnor och män i olika åldersgrupper, 

median tkr i 2007 års priser 

Net wealth for women and men by age, median in SEK thousands, 

2007 prices 

Medianvärde i tkr 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kvinnor och män 

Both sexes 32 38 37 32 34 30 37 60 65 

0 – 19 2 5 5 5 6 5 6 8 8 

20 – 29 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

30 – 49 39 53 58 58 50 65 78 113 133 

50 – 64 280 315 319 307 327 365 410 478 517 

65 – 74 359 396 398 371 412 462 518 599 658 

75 – 265 298 303 276 315 347 386 458 493 

Kvinnor Women 33 40 39 33 34 30 37 61 65 

0 – 19 2 5 5 5 6 5 6 8 8 

20 – 29 0 0 0 0 -1 -1 0 0 0 

30 – 49 40 53 57 53 45 59 71 103 121 

50 – 64 233 265 271 260 283 320 364 428 468 

65 – 74 269 297 300 275 311 346 394 463 516 

75 – 195 218 223 200 232 248 275 336 360 

Män Men 30 36 35 32 33 30 38 60 64 

0 – 19 3 5 5 5 6 5 6 8 8 

20 – 29 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

30 – 49 39 54 58 63 55 71 85 125 146 

50 – 64 340 376 376 363 379 418 464 534 571 

65 – 74 497 543 542 515 559 619 687 777 838 

75 – 424 473 473 436 485 545 600 690 738 


Källa: SCB Förmögenhetsstatistik (www.scb.se/HE0104). 


Priser och konsumtion 

Prices and consumption

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 

14 – Priser och 

konsumtion 


Sida 

Page 

14.1 Priser och konsumtion ........................ 285 


14.2 Fastighetspriser ................................... 287 

Real estate prices 

14.3 Konsumtionen av livsmedel ............... 288 

Consumption of food 

14.4 Levnadskostnadsindex 

(juli 1914=100) ............................................... 290 

Cost-of-living index 

14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn 

till konsumentprisernas utveckling ..... 290 

The value of the Swedish krona as 

reflected in the development of consumer 

prices 

14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, 

procent (Inflationstakten) 

........................................................... 291 

Consumer Price Index, yearly changes, 

percent (Inflation rate) 

14.7 Konsumentprisindex (totalindex), 

månadstal (1980=100), fastställda tal 

och beräknade årsmedeltal ......................... 292 

Consumer price index (total), monthly, 

fixed index and calculated annual 

averages 

14.8 Konsumentprisindex enligt 

COICOP och nettoprisindex ........................ 293 

Consumer price index, by COICOP and 

net price index 

Sida 

Page 

14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om 

allmän försäkring .......................................... 294 

Basic amount according to the National 

Insurance Act 

14.10 Producentprisindex (2005=100) ........ 295 

Producer price index 

14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex 

för tjänster (2005=100) ................ 296 

Service producer price index (2005=100) 

14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus 

(med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt 

(1968=100) ................................ 296 

Construction price index for residential 

buildings including VAT 

14.13 Fastighetsprisindex för småhus 

(1990=100 för länsindex, 1981=100 för 

övriga regioner) ............................................ 297 

Real estate price index for one- and twodwelling 

buildings (1990=100 for county 

indexes, 1981=100 for other regions) 

14.14 Kostens sammansättning och 

näringsvärde per person och dag .............. 298 

Food composition and nutritional value per 

person and day 

14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. ........ 298 

Food consumption 

14.16 Konsumtion av livsmedel m.m., 

kg respektive liter per capita ....................... 300 

Food consumption per capita 



14.1 



Boendekostnaderna blev i genomsnitt 5,3 procent högre under 2010. Priserna 

inom transport steg med 3,3 procent medan livsmedel och alkoholfria drycker 

blev 2,7 procent dyrare. Men alla priser har inte ökat, t ex priserna inom post och 

telekommunikationer sjönk med i genomsnitt 1,6 procent. Totalt ökade konsumentprisindex 

med 2,3 procent under 2010. 


Konsumentprisindex (KPI) används på flera 

viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har 

en central roll som allmän information i samhällsdebatten 

och i resonemang om löner och 

liknande. Pensioner och andra sociala förmåner 

är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt 

justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan 

indexreglering är också vanlig i många avtal. 

Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver 

siffrorna för att kunna bedöma det aktuella 

läget i samhällsekonomin. 

KPI är färskvara och visar månad för månad 

hur prisläget utvecklas. 

En bit in på varje månad kommer KPI-resultaten 

för den just gångna månaden. 

KPI mäts genom att undersöka vad olika 

varor kostar i olika affärer. Alla slags konsumentvaror 

och konsumenttjänster ska omfattas 

– från kläder, frisör- och biobesök till bostad och 

bil. Den officiella serien med KPI-tal utgår från 

år 1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal 

lika med 100. För juli 2011 var KPI-talet uppe i 

311,13 – det innebär att en korg med konsumentprodukter 

som 1980 kostade 100 kr nu för tiden 

kostar 311,13 kr (juli 2011). Indextalet följer 

alltså prisläget på konsumentprodukter. 

KPI-korgen och prisutvecklingen under 2010 

Priset på en korg 

KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen, 

säger man ibland. Men vad är den allmänna 

prisutvecklingen? Man kan inte bara slumpmässigt 

välja en vara och anta att den följer en 

allmän prisutveckling. 

Detta måste redas ut. Det man vill komma åt 

är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla 

slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en 

stor ”korg” med ett representativt urval bland 

allt det vi konsumenter köper. KPI följer hur 

priset på den här korgen utvecklas över tiden. 

Så följer man prisläget månad för månad. En 

och samma korg kostade inte exakt lika mycket 

i juli 2011 som månaden innan, i juni 2011. 

Priserna har under månaden hunnit ändras på 

en hel del saker i korgen. Korgens förändring i 

pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite 

från månaden innan. 

Den här ”KPI-korgens” sammansättning svarar 

mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. 

Den innehåller alltså olika slags varor 

och tjänster i de proportioner som hushållen 

konsumerar dem. Det gör att KPI speglar pris- 



utvecklingen för konsumtionen som helhet. 

Under året följer man hela tiden samma korg, 

med samma varor och tjänster. På så sätt blir 

resultaten jämförbara mellan månaderna. 

Förändringarna i KPI beror i princip bara på 

ändrade priser. 

Inför varje nytt år uppdaterar man KPIkorgens 

sammansättning. Det gör man för att 

fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens 

sammansättning kan ju nämligen 

ändras över tiden, på så sätt att hushållen lägger 

ner allt mer pengar på vissa slags saker och allt 

mindre på andra. Genom att årligen aktualisera 

KPI-korgen hänger man med. 

Under året förändras som sagt KPI-talet i takt 

med att korgens pris ändras. Mellan december 

och januari påföljande år skarvar man sedan 

med prisutvecklingen på nästa års korg, och 

KPI förändras därefter i takt med att priserna på 

den nya korgen förändras. Så fortsätter det, år 

för år, så att KPI kan följa prisläget hur länge 

som helst. 

Konsumentpriserna +2,3 % under 2010 

Priserna steg inom många områden och 

förändringarna påverkar KPI olika mycket. 

Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna 

som har skett under 2010 för 

olika varor och tjänster. 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker 

steg med 2,7 procent, vilket bidrog till att öka 

konsumentpriserna med totalt 0,4 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda 

priser på grönsaker (11,0 procent) samt kaffe, te 

och kakao (11,2 procent). 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak 

steg med i genomsnitt 0,1 procent under 2010, 

vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på 

konsumentpriserna. 

Boende 

Boendekostnaderna ökade med 5,3 procent. Det 

bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången 

med 1,4 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda 

elpriser (15,0 procent), ökade räntekostnader 

(12,5 procent) samt höjda hyror inom gruppen 

hyres- och bostadsrättslägenheter (1,5 procent). 

Kläder och skor 

Priserna på kläder steg med 1,8 procent och 

priserna på skor ökade med 3,0 procent under 

2010. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna 

för kläder och skor steg med 2,0 

procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna 

med totalt 0,1 procentenhet. 

Inventarier och hushållsvaror 

Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk 

med i genomsnitt 1,5 procent, vilket motverkade 

den totala prisuppgången med 0,1 procentenhet. 


Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 2,0 

procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna 

med totalt 0,1 procentenhet. 

Transport 

Priserna inom transport steg 3,3 procent, vilket 

bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 

0,4 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda priser 

på drivmedel (8,8 procent). 

Post och telekommunikationer 

Priserna för post och telekommunikationer 

sjönk med 1,6 procent, vilket motverkade den 

totala konsumentprisuppgången med 0,1 procentenhet. 

Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta 

priser på teletjänster och utrustning med 1,7 

procent. 

Rekreation och kultur 

Prissänkningar inom området rekreation och 

kultur motverkade den totala uppgången med 

0,2 procentenheter. Priserna inom området 

sjönk med 1,4 procent. 

Till nedgången bidrog framför allt sänkta 

priser på audiovisuell och fotografisk utrustning 

(-15,3 procent). Prisnedgången dämpades 

av prishöjningar på andra större varor för 

rekreation (3,6 procent), tidningar, böcker och 

skrivmaterial (2,5 procent) samt rekreationstjänster 

och kulturella tjänster (2,3 procent). 

Utbildning 

Priserna på utbildning ökade med 1,8 procent, 

vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på 

konsumentpriserna totalt sett. 

Restaurang och logi 

Priserna inom huvudgruppen restaurang och 

logi steg med 2,6 procent, vilket bidrog med 0,2 

procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. 

Priserna ökade för såväl restauranger 

(2,6 procent) som för logi (2,1 procent). 

Diverse varor och tjänster 

Priserna på diverse varor och tjänster steg med 

2,4 procent, vilket påverkade konsumentpriserna 

uppåt med 0,1 procentenhet. 

Till uppgången bidrog bland annat ökade priser 

på övriga personliga tillhörigheter (6,9 procent). 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 




14.2 Fastighetspriser 

Real estate prices 

Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. 

Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen 

i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2010 var 

drygt 2 miljoner kronor. 

Drygt 55 procent av befolkningen mellan 16 och 

84 år bor i småhus (friliggande villor, rad- eller 

kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker 

av varierande storlek beroende på var i landet 

vi vill bosätta oss. 

Köpeskilling för småhus: medelvärde per 

kommun för permanentboende (ej tomträtt) 

2010 

Dyrast i storstadsregionerna 

Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets 

storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi 

landets dyraste kommun, Danderyd, där 

medelpriset för ett småhus år 2010 var drygt 6,8 

miljoner kronor. Av de kommuner med högst 

medelpriser ligger tio av dem i Stor-Stockholm. 

Efter Danderyd kommer Lidingö, Solna, Sundbyberg, 

Nacka, Vaxholm, Stockholm, Täby, 

Sollentuna och Värmdö. Den dyraste 

kommunen utanför Stockholmsregionen är 

Vellinge i Skåne, där husen år 2010 kostade 

drygt 3,7 miljoner i genomsnitt. Även de 

skånska kommunerna Malmö, Lomma och 

Lund hade snittpriser på över 3 miljoner. I 

Göteborgsregionen är det i huvudkommunen 

Göteborg som husen är som dyrast med ett 

medelpris på drygt 3,7 miljoner. Andra dyra 

kommuner i Göteborgstrakten är Öckerö, 

Partille och Mölndal med priser över 3 miljoner. 

Lägst priser i norra Sverige 

De kommuner där det är billigast att köpa hus 

är nästan uteslutande glesbygdskommuner i 

norra Sveriges inland. Överkalix i Norrbottens 

län var den kommun i landet som hade det 

lägsta genomsnittspriset år 2010, nämligen 

248 000 kronor. I kommunerna Åsele, Norsjö, 

Ragunda, Ånge, Övertorneå, Sorsele och 

Ljusnarsberg fick man ett småhus för mindre än 

350 000 kronor i genomsnitt. 

Större prisskillnad 

Som nämnts ovan och även framgår av kartan 

till vänster är prisskillnaderna stora mellan 

landets 290 kommuner. Skillnaderna har dessutom 

ökat över tiden. I de 10 dyraste kommunerna 

ökade medelpriserna i genomsnitt med 

84 procent mellan 2000 och 2010. Detta är dock 

inte fallet i de billigaste kommunerna där 

snittpriserna ökade med 9 procent. 

Källa: SCB, Enheten för Byggande, bostäder och fastigheter 





14.3 

Konsumtionen av livsmedel 

Consumption of food 

Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980-2009 ökade 

konsumtionen med 53 procent, från 50 till 77 kg per person och år. 

Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna 

kan vi notera att befolkningen nu 

äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror 

än tidigare. Däremot äter vi ungefär 

lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre 

knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt 

mindre mjöl. 

Konsumtion av mjölk 

Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, 

kg per person och år 

1980 2009 Förändring 

procent 

Mjöl 16,3 10,1 -38 

Knäckebröd 6,1 3,6 -41 

Kaffebröd 9,2 8,7 -0,5 

Mjukt matbröd 30,6 53,6 75 

Konditorivaror 2,7 11,7 333 

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat 

med 69 procent – från 28 kg per person och år 

till 47 kg. Av dessa äter vi 11 kg nötkött (inkl. 

kalv), 16 kg griskött samt 16 kg kött från fjäderfä. 

Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande 

mycket blygsam – drygt ett kilo per 

person och år. 

Konsumtion av färskt och fryst kött samt 

charkuterivaror, kg per person och år 

1980 2009 Förändring 

procent 

Nöt 6,1 11,3 85 

Gris 12,5 15,6 25 

Fjäderfä 4,3 16,0 272 

Får 0,6 1,2 100 

Charkuterivaror 25,3 23,3 -8 

Under perioden har även ostkonsumtionen ökat 

– från 14 till 18 kg. Det kan jämföras med konsumtionen 

av smör och margarin som nästintill 

har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är 

den nere i 12 kg per person år 2009. 

Färska frukter och bär ökade med 8 procent, 

från 54 till 59 kg per person och år. 

Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen 

ökade från 6 till 11 kg, vilket är en ökning 

med 79 procent, under perioden 1980–2009. 

Även konsumtionen av färska köksväxter ökade 

kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades 

från 22 till 43 kg. Däremot äter vi 

mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen 

har minskat från 65 till 45 kg per person. 

Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter 

samt frukt och bär 

Mjölkkonsumtionen minskade under åren 

1980–2009 med 31 procent – från 183 till 127 liter 

per person och år. Konsumtionen av grädde 

ökade däremot i motsvarande grad, med 42 

procent, till nära 11 liter per person 2009. 



Konsumtion av godis och glass samt såser 

Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker 


Direktkonsumtionen av socker har minskat 

kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen 

av choklad och konfektyrvaror samt 

läskedrycker ökat kraftigt. 

Fler kalorier än vad vi behöver 

Den totala energitillförseln från livsmedel, exkl. 

alkoholhaltiga drycker, ökade under perioden 

1980–2009 från 12 000 till 13 200 kJ per person 

och dag, eller från 2 878 till 3 159 kalorier. En 

vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier om 

dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. Fler 

kalorier kan leda till övervikt – såvida de inte 

förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom 

detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och 

sjukvård, tabellen ”Överviktiga samt därav feta 

bland män och kvinnor i olika åldrar”. 

Av energitillförseln 2009 kom 29 procent från 

bröd- och spannmålsprodukter, 23 procent från 

mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från 

kött och köttvaror. 

Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2011:2, Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se). 



14.4 

Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) 

Cost-of-living index 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1930–2010 (www.scb.se/PR0101). 

14.5 

Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling 

The value of the Swedish krona as reflected in the development of 

consumer prices 

Läs så här: 1 krona 2010 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 

1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 

1 krona 1900 motsvarar 51,56 kronor i 2010 års penningvärde. 

År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 

1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 

1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 

1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06 

1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 

1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04 

1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 

1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09 

1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,14 

1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,33 

1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,68 

2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,86 

2010 4 434 51,56 47,17 16,36 27,37 22,97 17,05 10,89 7,33 3,03 1,46 1,16 1,00 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1930–2010 (www.scb.se/PR0101). 



14.6 


Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent 

(Inflationstakten) 

Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 

2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3 

2009 1,3 0,9 0,2 -0,1 -0,7 -1,0 -1,2 -1,2 -1,9 -1,8 -1,0 0,6 

2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9 

2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5 

2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 

2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 

2004 0,7 -0,4 -0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 

2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 

2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 

2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 

2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 

1999 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 

1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0 -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 -1,1 -1,2 

1997 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6 

1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0 -0,2 -0,4 -0,2 

1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1 

1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 

1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 

1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 

1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 

1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 

1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 

1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 

1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 

1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3 

1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 

1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 

1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 

1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6 

1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 

1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 



14.7 

Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), 

fastställda tal och beräknade årsmedeltal 

Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated 

annual averages 

År 

Year 

Jan. Feb. Mars 

March 

April 

Maj 

May 

Juni 

June 

Juli 

July 

Aug. Sept. Okt. 

Oct. 

Nov. Dec. Årsmedeltal 

1 

Annual 

average 

1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 

1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 

1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 

1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 

1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 

1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 

1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 

1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 

1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 

1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 

2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 

2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 

2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 

2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 

2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 

2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 

2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 

2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51 

2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61 

2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66 

2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46 

2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 

1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 14.8, se not 1 för tab. 14.8. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (–1999), PR 14 (2000–), Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); 

Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.8 

Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex 

Consumer price index, by COICOP and net price index 


Varugrupp 

Commodity group 

Vägningstal, 

2010 

Weights 

Indextal (1980=100) 

Index numbers 

Årsmedeltal 1 

Annual averages 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Konsumentprisindex 2 

Consumer price index 

1 Livsmedel och alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 136,0 239,7 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 

2 Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages, tobacco 37,0 349,4 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 

3 Kläder och skor Clothing and footwear 54,0 161,4 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 

4 Boende 

Housing, water, electricity and fuels 279,0 326,2 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 

5 Inventarier och hushållsvaror 

Furnishings and household goods 55,0 228,9 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 

6 Hälso- och sjukvård Health 32,0 732,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 

7 Transport 134,0 347,3 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 

8 Post- och telekommunikation 

Communication 34,0 214,6 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 

9 Rekreation och kultur 

Recreation and culture 116,0 194,5 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 

10 Utbildning 3 Education 4,0 . . . . . . . . . . . . . . 

11 Restauranger och logi 

Restaurants and hotels 65,0 388,6 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 54,0 295,4 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 

Totalt Total 1000,0 279,1 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 

Nettoprisindex Net price index (4) 238,1 238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 

1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av 

revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 

2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by 

Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification 

was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 

3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår 

dock i totalindex. 

4) Vägningstal för nettoprisindex (2010: 765,73) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 

14.9 Basic amount according to the National Insurance Act 

År 

Year 

Månad 

Month 

Prisbasbelopp, 

kr 1 

Basic 

amount 

År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 

1970 Mars–juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan.–dec. 34 400 

Aug.–dec. 6 400 Febr.–mars 12 200 1994 Jan.–dec. 35 200 

1971 Jan. 6 400 April–dec. 12 600 1995 Jan.–dec. 35 700 

Febr. 6 700 1979 Jan.–maj 13 100 1996 Jan.–dec. 36 200 

Mars–nov. 6 900 Juni–sept. 13 500 1997 Jan.–dec. 36 300 

Dec. 7 100 Okt.–dec. 13 900 1998 Jan.–dec. 36 400 

1972 Jan.–juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan.–dec. 36 400 

Juli–dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan.–dec. 36 600 

1973 Jan. 7 300 Mars–juni 14 900 2001 Jan.–dec. 36 900 

Febr.–juli 7 600 Juli–okt. 15 400 2002 Jan.–dec. 37 900 

Aug.–dec. 7 900 Nov.–dec. 16 100 2003 Jan.–dec. 38 600 

1974 Jan.–mars 8 100 1981 2 Jan.–febr. 16 100 2004 Jan.–dec. 39 300 

April–nov. 8 500 Mars–maj 16 700 2005 Jan.–dec. 39 400 

Dec. 9 000 Juni–dec. 17 300 2006 Jan.–dec. 39 700 

1975 Jan.–juni 9 000 1982 3 Jan.–dec. 17 800 2007 Jan.–dec. 40 300 

Juli–sept. 9 400 1983 4 Jan.–dec. 19 400 2008 Jan.–dec. 41 000 

Okt.–dec. 9 700 1984 2 Jan.–dec. 20 300 2009 Jan.–dec. 42 800 

1976 Jan.–febr. 9 700 1985 Jan.–dec. 21 800 2010 Jan.–dec. 42 400 

Mars–juni 10 000 1986 Jan.–dec. 23 300 2011 Jan.–dec. 42 800 

Juli–nov. 10 400 1987 5 Jan.–dec. 24 100 2012 Jan.–dec. 44 000 

Dec. 10 700 1988 2 Jan.–dec. 25 800 

1977 Jan.–mars 10 700 1989 2 Jan.–dec. 27 900 

April–juni 11 100 1990 Jan.–dec. 29 700 

Juli–aug. 11 500 1991 2 Jan.–dec. 32 200 

Sept.–dec. 11 800 1992 Jan.–dec. 33 700 

1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 

2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 

3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 

4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 

5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli–december 1987. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.10 

Producentprisindex (2005=100) 

Producer price index 


Produktgrupper enligt SPIN 2007 

Products according to CPA 2008 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

juli 

A Produkter från jordbruk, skogsbruk och 

fiske 

Products from agriculture, hunting, forestry and 

fishing 100,0 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 157,7 

B–E Totalindex Total 100,0 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 

B Produkter från utvinning av mineral 

Products from mining and quarrying 100,0 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5 . . 

C Tillverkade varor Manufactured products 100,0 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 115,7 

10 Livsmedel Food 100,0 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 122,8 

11 Drycker Beverages 100,0 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 101,9 

13 Textilvaror Textile products 100,0 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 106,2 

16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); 

varor av halm, rotting o.d. 

Wood and products of wood (excl furniture), 

cork, straw and plaiting materials 100,0 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,7 

17 Papper och pappersvaror 

Pulp, paper, and paper products 100,0 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 117,2 

19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Refined petroleum products and coke 100,0 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 115,1 

20 Kemikalier och kemiska produkter 

Chemicals and chemical products 100,0 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 128,4 

22 Gummi- och plastvaror 

Rubber and plastic products 100,0 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 120,2 

23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Non-metallic mineral products 100,0 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,9 

24 Metaller Basic metals 100,0 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 146,9 

25 Metallvaror, utom maskiner och apparater 

Fabricated metal products except machinery 

and equipment 100,0 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,8 

26 Datorer, elektronikvaror och optik 

Computer, electronic and optical products 100,0 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,4 

27 Elapparatur Electrical equipment 100,0 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,4 

28 Övriga maskiner 

Other electrical machinery and apparatus 100,0 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,9 

29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

Motor vehicles, trailers and semi-trailers 100,0 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,6 

30 Andra transportmedel 

Other transport equipment 100,0 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,1 

31 Möbler Furniture 100,0 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,8 

32 Andra tillverkade varor 

Other manufactured goods 100,0 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 111,6 

33 Reparation och installation av maskiner och 

apparater 

Repair and installation of machinery and 

equipment 100,0 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,2 

D El, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning 100,0 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 126,8 

E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, 

avfallshanterings- och saneringstjänster 

Watersupply; sewerage, waste management 

and remediation activities 100,0 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 131,8 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/PR0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.11 

Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) 

Service producer price index (2005=100) 

Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 

Products according to CPA 2007, base year 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Hotelltjänster Hotel services 98,8 97,4 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 

Uthyrning av lokaler 

Letting of own property (2010=100) . . . . . . . . . . . . . . 100,0 

Biluthyrning Car rental 97,8 99,1 100,0 102,1 106,9 97,0 103 107,9 

Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. 

Computer and related activities 101,8 99,7 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 

Andra stödtjänster till transport 

Other transport services . . 97,5 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 

Vägtransporter av gods Road transport of goods . . 96,1 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 

Sjötransporter av gods Sea transport of goods . . 88,5 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 

Juridiska tjänster Legal services 91,3 94,8 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 

Revision och redovisning Auditing and accounting 93,4 97,5 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 

Architectural and technical consultancy activities 93,8 96,1 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 

Godshantering Cargo Handling (2006=100) . . . . . . 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 

Varulagring och magasinering 

Storage and warehousing (2006=100) . . . . . . 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 

Uthyrning av personal 

Provision of personnel activities (2006=100) . . . . . . 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 

1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated. 


Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/PR0801). 

14.12 

Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) 

inkl. mervärdesskatt (1968=100) 

Construction price index for residential buildings including VAT 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- and two-dwelling buildings 

Anbudspriser 

Tender price 

Pågående 

priser 

Current 

price 

Funktionsprisindex 

Function 

price 

Kvalitetsprisindex 

Quality price 

index 

Anbudspriser 

Pågående 

priser 

Funktionsprisindex 

Kvalitetsprisindex 

1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5 

1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7 

1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4 

1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7 

1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7 

1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0 

1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7 

1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3 

1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5 

1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0 

2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1 

2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2 

2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3 

2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5 

2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6 

2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9 

2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5 

2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5 

2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7 

2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3 

1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 

2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006. 

SCB Byggnadsprisindex, BPI (http://www.scb.se/PR0501) 



14.13 


Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 

1981=100 för övriga regioner) 

Real estate price index for one- and two-dwelling buildings 

(1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 

Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Småhus för permanentboende Owner-occupied one- or twodwelling 

buildings 

Stockholm 202 228 261 267 268 294 

Uppsala 191 210 229 237 242 263 

Södermanland 173 189 203 209 214 223 

Östergötland 191 208 226 231 244 256 

Jönköping 186 203 220 231 240 255 

Kronoberg 189 208 228 236 246 254 

Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248 

Blekinge 181 198 213 220 229 241 

Skåne 227 257 284 284 290 311 

Halland 210 231 252 261 265 285 

Västra Götaland 187 208 228 236 240 261 

Värmland 150 165 181 191 199 204 

Örebro 168 185 203 215 217 225 

Västmanland 172 189 207 212 219 227 

Dalarna 142 160 173 179 192 205 

Gävleborg 155 168 187 197 201 209 

Västernorrland 133 150 161 169 176 184 

Jämtland 140 160 174 190 192 206 

Västerbotten 157 177 190 199 201 212 

Norrbotten 135 145 153 157 162 175 

Hela riket Sweden 191 212 235 242 246 264 

Stockholms län 502 565 647 662 666 731 

Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741 

Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460 

Småland med öarna 324 357 387 405 420 445 

Sydsverige 458 517 570 572 585 625 

Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775 

Västsverige 418 464 508 526 535 580 

Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693 

Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365 

Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307 

Övre Norrland 255 281 300 311 318 337 

Hela riket 387 431 477 491 501 538 

Fritidshus Holiday homes 

Stockholms län 591 654 760 779 800 857 

Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642 

Västkusten 637 742 817 831 877 953 

Sydsverige 627 717 802 818 846 887 

Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472 

Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529 

Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401 

Övre Norrland 346 401 431 443 458 511 

Hela riket 470 527 588 603 633 679 


bebyggelse. 



14.14 

Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag 

Food composition and nutritional value per person and day 

Joule per person och dag 

Joules per person and day 

1980 1990 2000 2005 2009* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 

Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 

0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 

Fish crustaceans and molluscs 

MJ 

Mjölk, grädde och mjölkpulver 

1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 

Milk, cream and milk-powder 

MJ 

Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 

Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 

Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 

Köksväxter, frukter och bär 

0,9 1,1 1,0 1,1 1,1 

Vegetables, fruits and berries 

MJ 

Potatis och potatisprodukter 

0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 

Potatoes and potato products 

MJ 

Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 

Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 

Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 

0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 

Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ 

Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,6 

Näringsvärde per person och dag 

Nutritional value per person and day 

1980 1990 2000 2005 2009* 

Kolhydrater 1 , g Carbohydrate 1 , g 342 352 357 367 373 

Fett, g Fat, g 126 121 120 123 129 

Protein, g 87 89 97 102 110 

Järn 2 , mg Iron 2 , mg 19 19 14 15 15 

Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 136 

C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 144 

A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 

Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 658 

Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 

1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 

2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktade mjöler och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and 

flour products has ceased. 

3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A-aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A 

activity from beta-carotene. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 

14.15 

Konsumtion av livsmedel m.m. 

Food consumption 

Livsmedel Food 

Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals . . . . . . . . . . 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 170,1 146 150,3 174,9 169,3 

Mjölprodukter Flour products 129,5 134,8 126,1 132,2 132 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 34,4 34,6 32,1 32,7 33,2 

Mjukt matbröd Soft bread 430,2 473,6 460,2 510,6 498,7 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 36,7 33,7 35,7 42,3 39,2 

Konditorivaror 3 Confectionery 3 104,2 95,3 88,1 77,4 108,9 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46,4 46 45,7 42,1 41,8 

Kött och köttvaror Meat and meat products . . . . . . . . . . 

Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 420,8 412,3 418,6 397,7 401,9 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 5 Poultry meat, fresh and frozen 5 128,4 134,2 138,2 152,7 149 

Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 40,5 39,9 40,8 47,0 46,9 

Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 151,4 165,6 162 164,3 161,5 

Köttkonserver Canned meat 6,5 7,2 4,6 2,7 2,3 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 6 Fish, etc. 6 . . . . . . . . . . 

Fryst filead fisk Frozen fillets 28,1 29 34,1 34,5 35,6 

Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 86,3 94,9 99,8 87,3 86,9 



14.15 

Livsmedel 

Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) 


Kvantitet, milj. kg resp. liter 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. . . . . . . . . . . 

Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk 

Milk sold outside dairies and consumed on farms 8,6 8 7,1 6,5 6,1 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 265,7 242,7 237,2 238 240 

Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 682,1 666,4 647 636 624,1 

Syrade produkter < 1,0 %Fermented products < 1.0% 87,9 88 79,9 76,6 67,6 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 %Fermented products 1.0% – 2.0% 40,3 31,4 47 52,4 47,8 

Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 158,9 174,5 170,2 181,3 191,2 

Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, culture cream 32,8 32,1 34 34,3 34,7 

Tjock grädde, > 29 % Thick cream 46,9 48,7 50,4 54,1 62,9 

Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 

Hårdost Hard cheese 115,9 118,4 115,2 116,3 117 

Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43 43,2 47,1 47,5 50,3 

Ägg 7 Eggs 7 88,5 90,4 87,8 92,3 94 

Matfett m.m. Edible fats, etc. 122,9 117,5 122,1 116,9 120,1 

Smör Butter 13,6 15,1 16,6 17 20,9 

Hushållsmargarin 8 Household margarine 8 109,3 102,4 105,5 99,9 99,2 

Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries . . . . . . . . . . 

Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 525,8 561,4 566,9 570,5 575,9 

Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 573,3 591,4 605,2 598,2 543,2 

Mandel och nötter Almonds, nuts 16,9 20,7 23,2 24,3 25,3 

Soppor, även konserverade 9 Soups 9 41,8 41,5 41,8 41,2 37 

Saft Juices 173,7 198,0 216,2 202,8 138,7 

Potatis och potatisprodukter Potatoes . . . . . . . . . . 

Potatis, färsk 10 Potatoes, fresh 10 420,1 417,1 410,9 410,7 415,4 

Socker och sirap Sugar and syrup . . . . 

Socker Sugar 67,2 59,3 58,8 58,4 61,4 

Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa . . . . . . . . . . 

Kaffe, rostat Coffee, roasted 69,8 73,8 73 73,5 73,6 

Te Tea 2,7 2,2 3,4 3,7 3,8 

Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,7 137,2 142,5 145,2 140,8 

Glass Ice cream 114,2 110,4 108,2 101,4 96,5 

Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1061,1 1134,4 1102,9 1068,1 1099,2 

Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten 

Carbonated beverages and mineral waters 851,4 919,2 901,6 881,6 912,5 

Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 209,7 215,2 201,3 186,5 186,7 

Alkoholhaltiga drycker 11 Alcoholic beverages 11 . . . . . . . . . . 

Starköl Strong beer 261,2 275,9 288,7 294,6 305,8 

Vin Wine 175,9 186 199,3 200,8 215 

Spritdrycker Spirits 24,3 24,6 24,8 25,8 26,4 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

5) Fr.o.m. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

6) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. From year 2000 fresh fish is not reported due to 

uncertain data. 

7) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be 

interpreted with caution. 

8) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 

9) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as 

well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

10) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

11) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 



14.16 

Livsmedel 

Food 

Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita 

Food consumption per capita 

Kg resp. liter 

Quantity 

Livsmedel 

Kg resp. liter 

1990 2009* 1990 2009* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,2 Hårdost Hard cheese 13,1 12,6 

Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror 

Mesvaror, smältost och annan ost 

Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,4 

confectionery 9,4 14,2 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,1 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,6 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,9 

Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 53,6 Smör Butter 2,2 2,2 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,2 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 15,9 9,3 

Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,7 Köksväxter, frukter och bär 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,5 Vegetables, fruits and berries 

Kött och köttvaror Meat and meat products 

Köksväxter, färska och frysta 

Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,5 61,9 

Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,0 58,5 

Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,0 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,0 

Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 14,9 

Cured meats and provisions, unmixed 6 4,6 5,0 Potatis och potatisprodukter Potatoes 

Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 44,7 

Cured meats and provisions, mixed 6 14,7 17,4 Socker och sirap Sugar and syrup 

Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,2 Socker Sugar 13,9 5,6 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8 

Kaffe, te och kakao 

Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,8 Coffee, tea and cocoa 

Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 7,9 

Canned and prepared fish 6,7 9,3 Te Tea 0,3 0,4 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,1 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 25,8 Glass Ice cream 13,8 10,4 

Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 118,2 

Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 67,2 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten 

Syrade produkter < 1,0 % 7,0 7,3 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 98,1 

Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 20,1 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,1 Alkoholhaltiga drycker 14 

Syrade produkter > 2,0 % 19,2 20,6 Alcoholic beverages 14 

Tunn grädde 9 , gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,9 

Thin cream 9 , culture cream 2,4 3,8 Vin 14 Wine 14 12,2 23,1 

Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 6,8 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,8 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995. 

4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made 

with caution due to changes in source data. 

7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to 

uncertain data. 

9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara 

med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 

10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on 

insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, 

Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as 

well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 


Nationalräkenskaper 

National accounts

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2012 

15 – Nationalräkenskaper 

National accounts 

Sida 

Page 

15.1 Bruttonationalprodukten, BNP ........... 303 

Gross domestic product, GDP 

15.2 Bruttonationalprodukten, BNP, 

utvecklingen fr.o.m. 1951 ............................ 304 

Changes in gross domestic product, GDP, 

from 1951 onwards 

15.3 Bruttonationalprodukten, BNP, 


Gross domestic product, GDP, SEK m 

15.4 Bruttonationalprodukten efter 

näringsgren (SNI 2007) i löpande 

priser, miljoner kronor ................................. 307 

Gross domestic product, by type of 

economic activity, current prices, SEK m 

15.5 Försörjningsbalans, miljoner 

kronor ............................................................ 308 

Expenditure in gross domestic product, 

SEK m 

15.6 Bruttonationalprodukt, BNP, och 

bruttonationalinkomst, BNI, miljoner 

kronor ............................................................ 309 

Gross domestic product, GDP, and Gross 

national income, GNI, SEK m 

15.7 Disponibel nationalinkomst i 

löpande priser, miljoner kronor .................. 310 

National disposable income, current 

prices, SEK m 

Sida 

Page 

15.8 Hushållens konsumtion på 

ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor ............................................................ 311 

Household consumption expenditure, 

current prices, SEK m 

15.9 Fasta bruttoinvesteringar, efter 

näringsgren (SNI 2007) samt investeringstyp 

i löpande priser, miljoner 

kronor ............................................................ 312 

Gross fixed capital formation, by activity 

and type of investment, current prices, 

SEK m 

15.10 Bruttoregionprodukt per län, 

löpande priser, miljoner kronor .................. 313 

Regional gross domestic product by 

county, current prices, SEK m 

15.11 Bruttoregionprodukt per invånare, 

löpande priser, 1 000 kr ...................... 313 

Regional gross domestic product per 

capita, current prices, SEK 1 000s 

15.12 Utgifter för sociala förmåner per 

funktion i löpande priser, mnkr ................... 314 

Expenditure for social protection benefits, 

by function, current prices, SEK m 



15.1 

Bruttonationalprodukten, BNP 

Gross domestic product, GDP 

År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP. 

Hundra år senare, år 2000, var bidraget endast 2 procent. Under samma 

period ökade BNP-andelen för produktion av offentliga tjänster från 4 till 23 

procent. 


Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP 

per capita visar på en stark utveckling större 

delen av århundradet. Under perioden fram till 

och med andra världskriget bröts tillväxten ett 

antal gånger av minskningar under ett eller två 

år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod, 

som endast bröts av tillfälliga 

nedgångar 1977 och 1981. Krisen i början av 

1990-talet innebar en treårig nedgång från 1990. 

Bruttonationalprodukten per capita 1900–2010. 

Tusental kronor, 2005 års priser 

rade för en andel på drygt 30 procent av produktionen 

både i början och slutet av seklet. I 

början av 60-talet noteras en topp av industri 

och övrig varuproduktion på cirka 45 procent. 

Bidrag till BNP 1900-2000, procent 

1900 1920 1940 1960 1980 2000 

Jordbruk, 

skogsbruk 

och fiske 28 22 12 8 4 2 

Industri och 

övrig varuproduktion 

31 35 42 46 34 28 

Näringslivets 

tjänsteproduktion 

37 38 37 36 40 47 

Produktion av 

offentliga 

tjänster 4 5 8 10 22 23 

BNP 100 100 100 100 100 100 

Den slutliga inhemska användningen utmärks 

av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna 

på bekostnad av hushållens. 

Investeringarnas andel av användningen har, 

sett över en lång period, varit mer stabil. 

Slutlig inhemsk användning 

De olika näringarnas bidrag till BNP visar den 

relativa nedgången av produktionen i basnäringarna 

jordbruk, skogsbruk och fiske samt 

den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig 

varuproduktion, där industrin dominerar, sva- 

Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



15.2 

Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951 

Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards 

Bruttonationalprodukten (BNP) – utvecklingen 1951–2010 

Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i 

genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960- 

talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt. 

Lågkonjunktur under 1970-talet 

Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. 

Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev 

BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den 

lägsta ökning som noterats efter 1950. Oljepriserna 

fördubblades i slutet av 1973 och året 

därefter inträffade en lågkonjunktur i övriga 

Europa. 

I Sverige försökte man undvika konjunkturnedgången 

bland annat genom att hålla produktionen 

uppe med hjälp av statligt lagerstöd. 

Extremt höga löneökningar under mitten av 

1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för 

företagen. Samtidigt måste de stora lager som 

byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978, 

till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att 

Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden. 

BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en 

devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften. 

Och år 1979 var det åter dags 

för en chockhöjning av oljepriserna. Men några 

år under 1970-talet visade ändå på en relativt 

bra tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga 

ökningen av BNP 2,0 procent. 

Tillväxt under 1980-talet 

Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten, 

med 1984 som toppår med drygt 4 procent 

i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden 

och halverade importpriser på olja 

1986 spädde också på den totala efterfrågan. 

Den genomsnittliga BNP-tillväxten under 1980- 

talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades 

det svenska kostnadsläget gentemot omvärlden 

successivt. 

Finanskris i början av 1990-talet 

År 1990 ändrades målen för den ekonomiska 

politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte 

låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning 

av skattesystemet genomfördes också 

1990–1991. Av olika skäl blev politiken inte 

lyckosam och i november 1992 tvingades 

Sverige överge den stabila växelkurspolitiken. 

Kronan föll omedelbart med över 25 procent 

gentemot viktiga konkurrentländer. Första 

hälften av 1990-talet hade negativ BNPutveckling 

tre år i rad. 

Snabb återhämtning efter finanskris i slutet av 

2000-talet 

BNP-utvecklingen under 2000-talet var stark 

fram till den internationella finanskrisen, vilken 

kännetecknades av bland annat kraschen av den 

amerikanska banken Lehman Brothers. Den 

starka utvecklingen under 2000-talet fick ett 

abrupt slut 2008, då BNP minskade med -0,6 

procent och -5,3 procent under 2009. Nedgången 

i BNP-utvecklingen under 2009 var av historiskt 

stora mått och följdes av en snabb återhämtning 

under 2010 då BNP ökade med 5,6 procent. 



Export och import av varor och tjänster, 

procent av BNP 1950–2010 


Under perioden 1950 till 1975 utgjorde exporten 

och importen mellan 20 och 25 procent av BNP. 

Därefter har andelarna ökat och exportandelen 

hade i början av 2006 nått omkring 50 procent. 

Det tyder på ekonomins allt större utlandsberoende. 

Tydliga spår av speciella händelser 

kan också urskiljas. År 1974 ökade export- och 

importandelarna kraftigt, som en följd av den 

första oljeprischocken. Dessutom syns kronans 

försvagning från hösten 1992 som ökande 

andelar följande år. 

Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



15.3 

Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor 

Gross domestic product, GDP, SEK m 

År 

Year 

BNP till marknadspris 

GDP in purchasers’ values 

Löpande priser 

Current prices 

Fasta priser 

referensår 2010 

Constant prices reference 

year 2010 

Volymindex 

2005=100 

Volume indices 

Volymförändring % 

Rates of growth 

1980 558 580 1 766 686 57,3 . 

1981 610 305 1 763 112 57,2 -0,2 

1982 667 670 1 784 148 57,9 1,2 

1983 749 024 1 816 437 58,9 1,8 

1984 840 046 1 894 023 61,4 4,3 

1985 914 767 1 935 496 62,8 2,2 

1986 1 002 401 1 990 872 64,6 2,9 

1987 1 087 476 2 059 699 66,8 3,5 

1988 1 187 313 2 114 618 68,6 2,7 

1989 1 317 353 2 173 387 70,5 2,8 

1990 1 446 639 2 195 344 71,2 1,0 

1991 1 558 833 2 170 728 70,4 -1,1 

1992 1 555 130 2 144 604 69,6 -1,2 

1993 1 572 541 2 099 524 68,1 -2,1 

1994 1 678 588 2 185 848 70,9 4,1 

1995 1 809 575 2 272 172 73,7 3,9 

1996 1 853 915 2 306 085 74,8 1,5 

1997 1 932 988 2 370 828 76,9 2,8 

1998 2 025 024 2 469 484 80,1 4,2 

1999 2 138 421 2 583 556 83,8 4,6 

2000 2 265 447 2 700 710 87,6 4,5 

2001 2 348 419 2 734 623 88,7 1,3 

2002 2 443 630 2 802 449 90,9 2,5 

2003 2 544 867 2 867 192 93,0 2,3 

2004 2 660 957 2 987 429 96,9 4,2 

2005 2 769 375 3 083 002 100,0 3,2 

2006 2 944 480 3 215 571 104,3 4,3 

2007 3 126 018 3 323 476 107,8 3,4 

2008 3 204 320 3 301 895 107,1 -0,6 

2009* 3 093 843 3 132 330 101,6 -5,1 

2010* 3 308 061 3 308 061 107,3 5,6 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 (–2006, www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 

2011:2 (www.scb.se/NR0103 ); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.4 


Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande 

priser, miljoner kronor 

Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, 

SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Bruttonationalprodukten till marknadspris 

Gross domestic product at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061 

Produktskatter Taxes on products 360 569 380 215 401 435 411 265 415 174 442 575 

Minus: Produktsubventioner 

Less: Subsidies on products 13 393 14 362 15 207 16 795 17 381 17 036 

Näringslivets förädlingsvärde till baspris 

Value added, market producers and 

producers for own final use 1 891 074 2 024 909 2 161 012 2 208 825 2 089 485 2 259 753 

A01-F43 Varuproducenter 

Producers of goods 705 484 760 151 815 891 799 405 709 349 811 981 

A01-A03 Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture,forestry, fishing 28 984 36 677 45 812 48 742 46 142 51 870 

B05-B09 Utvinning av mineral 

Mineral extract 12 287 16 751 17 719 21 376 15 088 29 555 

C10-C33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 468 095 494 440 522 580 481 320 408 022 455 732 

D35-E39 Försörjning av el., gas, värme 

och kyla, vatten, avlopp, avfall, 

sanering 

Electricity, gas, steam and air 

conditioning, water supply, waste 80 811 83 565 84 409 101 697 100 861 116 510 

F41-F43 Byggverksamhet Construction 115 307 128 718 145 371 146 270 139 236 158 314 

G45-T98 Tjänsteproducenter 

Producers of services 1 185 590 1 264 758 1 345 121 1 409 420 1 380 136 1 447 772 

G45-G47 Handel Wholesale and retail trade 267 453 285 123 304 920 319 375 304 651 329 910 

H49-H53 Transport och magasinering 

Transport and storage 129 265 134 356 143 332 149 850 138 368 147 026 

I55-I56 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 33 867 36 106 38 836 41 020 40 305 43 052 

J58-J63 Informations- och kommunikations 

verksamhet 

Information and communication 129 548 134 376 139 444 149 025 148 120 152 855 

K64-K66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial services and insurance 

activities 114 351 105 243 106 962 109 684 120 803 120 947 

L68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 

Real estate activities 220 482 239 897 248 077 261 759 258 804 255 358 

M69-N82 Juridik, ekonomi, vetenskap, 

teknik, uthyrning fastighetsservice, 

resetjänster och stödtjänster 

Professional, scientific, technical 

and admin. activities 192 084 222 042 246 850 251 765 238 247 260 015 

P85-Q88 Utbildning, vård, sociala tjänster 

Education, health and social work 

R90-T98 

activities 65 662 71 530 77 930 84 854 88 568 94 311 

Personliga och kulturella tjänster 

Personal and art services 32 878 36 085 38 770 42 088 42 270 44 298 

Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande 


Value added, NPISH 36 466 37 621 37 985 39 151 40 766 42 356 

Förädlingsvärde i offentliga myndigheter 

Value added, government 494 659 516 097 540 793 561 874 565 799 580 413 

Stat och socialförsäkring 

Central government and social authorities 129 281 135 700 140 229 145 648 148 006 154 180 

Kommunala myndigheter Local government 365 378 380 397 400 564 416 226 417 793 426 233 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2 

(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.5 

Försörjningsbalans, miljoner kronor 

Expenditure in gross domestic product, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Löpande priser Current prices 

BNP till marknadspris GDP at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061 

Import av varor och tjänster 

Imports of goods and services 1 124 567 1 266 441 1 388 241 1 498 895 1 291 519 1 452 882 

Import av varor Imports of goods 826 442 941 564 1 025 850 1 099 212 907 916 1 064 237 

Import av tjänster Imports of services 298 125 324 877 362 391 399 683 383 603 388 645 

Summa tillgång Total resources 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 385 362 4 760 943 

Konsumtionsutgifter 

Final consumption expenditure 2 061 300 2 154 556 2 257 576 2 339 941 2 384 843 2 498 006 

Hushåll inklusive icke vinstdrivande organisationer 

Household and NPISH 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 527 325 1 604 862 

Offentlig konsumtion General government 725 248 765 257 797 414 835 164 857 518 893 144 

Statliga myndigheter Central government 197 383 208 224 212 179 219 248 226 772 238 735 


Bruttoinvesteringar Gross capital formation 491 398 551 529 635 211 648 038 505 087 610 244 

Fast bruttoinvestering 

Gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 552 146 589 172 

Näringsliv Producers excluding government 

non-market producers 420 360 468 442 523 473 544 947 451 866 483 120 

Statliga myndigheter Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 49 832 52 728 


Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål 

Changes in inventories incl. valuables -4 305 423 23 247 6 231 -47 059 21 072 

Inhemsk slutlig användning 

Gross domestic final expenditure 2 552 698 2 706 085 2 892 787 2 987 979 2 889 930 3 108 250 

Export av varor och tjänster 

Exports of goods and services 1 341 244 1 504 836 1 621 472 1 715 236 1 495 432 1 652 693 

Export av varor Exports of goods 993 871 1 110 629 1 172 012 1 216 466 1 011 056 1 147 751 

Export av tjänster Exports of services 347 373 394 207 449 460 498 770 484 376 504 942 

Summa användning Total uses 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 385 362 4 760 943 

Fasta priser, referensår 2010 

Constant prices, reference year 2010 

BNP till marknadspris 3 083 716 3 216 229 3 322 822 3 302 439 3 131 633 3 308 061 

Import av varor och tjänster 1 216 792 1 326 269 1 445 788 1 495 865 1 288 984 1 452 882 

Import av varor 887 143 972 349 1 057 323 1 085 725 906 340 1 064 237 

Import av tjänster 328 410 352 428 386 973 408 892 382 613 388 645 

Summa tillgång 4 298 565 4 541 628 4 769 970 4 800 516 4 419 768 4 760 943 

Konsumtionsutgifter 2 291 244 2 345 224 2 406 592 2 415 226 2 421 289 2 498 006 

Hushåll inklusive icke-vinstdrivande organisationer 

1 457 155 1 496 614 1 551 939 1 551 977 1 547 317 1 604 862 

Offentlig konsumtion 834 814 849 068 854 639 863 281 874 023 893 144 

Statliga myndigheter 224 700 227 532 226 413 226 324 229 040 238 735 

Kommunala myndigheter 610 087 621 523 628 268 637 013 645 040 654 409 

Bruttoinvesteringar 544 234 601 278 676 821 668 855 511 360 610 244 

Fast bruttoinvestering 545 426 595 649 648 577 657 576 552 787 589 172 

Näringsliv 461 093 506 154 555 649 560 630 451 660 483 120 

Statliga myndigheter 43 604 44 348 43 921 46 375 50 017 52 728 

Kommunala myndigheter 41 206 45 683 49 690 51 219 51 127 53 324 

Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål -1 705 1 734 22 661 7 738 -45 436 21 072 

Inhemsk slutlig användning 2 835 254 2 946 400 3 083 232 3 083 896 2 932 467 3 108 250 

Export av varor och tjänster 1 462 874 1 593 882 1 685 016 1 714 409 1 488 206 1 652 693 

Export av varor 1 080 421 1 164 630 1 206 001 1 214 472 1 002 586 1 147 751 

Export av tjänster 381 321 428 141 478 741 500 100 485 984 504 942 

Summa användning 4 298 565 4 541 628 4 769 970 4 800 516 4 419 768 4 760 943 

Per invånare (capita), 1 000 kr 

Per capita, 1 000 SEK 

Medelfolkmängd, 1 000-tal 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 


Hushållens konsumtionsutgifter 1 148 153 160 163 164 171 

BNP till marknadspris 307 324 342 348 333 353 

Fasta priser, referensår 2010 

Hushållens konsumtionsutgifter 1 161 165 170 168 166 171 

BNP till marknadspris 341 354 363 358 337 353 

1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer. 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2 




15.6 


Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, 


Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, 

SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Löpande priser Current prices 

BNP 1 GDP 1 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061 

Primära inkomster från utlandet 

Primary income from abroad 296 276 388 592 461 501 490 399 377 027 402 597 

Primära inkomster till utlandet 

Primary income to abroad 276 381 350 763 390 245 378 659 323 089 342 917 

BNI GNI 2 789 270 2 982 309 3 197 274 3 316 060 3 147 781 3 367 741 

Fasta priser Constant prices 

BNP 1 3 083 716 3 216 229 3 322 822 3 302 439 3 131 633 3 308 061 

Reala värden, referensår 2005 

Real values reference year 2005 

Primära inkomster från utlandet 296 276 380 936 442 863 455 700 344 450 362 475 

Primära inkomster till utlandet 276 381 343 852 374 485 351 867 295 172 308 743 

BNI 2 2 789 270 2 923 549 3 068 153 3 081 428 2 875 794 3 032 119 

Medelfolkmängd, 1 000-tal Mean population 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 

Per capita, 1 000 kr Per capita, 1 000 SEK 


BNP 306,7 324,2 341,7 347,5 332,7 352,7 

BNI 308,9 328,4 349,5 359,7 338,5 359,1 

Fasta priser (BNP), Reala Värden (BNI) 

BNP 341,5 354,2 363,2 358,2 336,8 352,7 

BNI 2 308,9 321,9 335,4 334,2 309,3 323,3 

1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, myndigheter, 

ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen utomlands, 

och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, aktieutdelningar m.m. 

mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där även skatter till EU och 

subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande 

priser. 

BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal 

delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom 

kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen 

mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar 

därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning 

medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt. 

Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som 

skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen. 

The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers 

(enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the 

production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of 

compensation of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU 

recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross 

national income (GNI) at current prices. 

GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a 

sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices. 

The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to 

totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final 

consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import 

prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This 

difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the 

possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance. 

2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms 

of trade). 



(www.scb.se/NR0103). 



15.7 

Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor 

National disposable income, current prices, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Bruttonationalprodukt till marknadspris 

Gross domestic product at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061 

Minus: Kapitalförslitning 

Less: Consumption of fixed capital 344 058 363 059 385 068 416 568 435 524 439 814 

Nettonationalprodukt till marknadspris 

Net domestic product at market prices 2 425 317 2 581 421 2 740 950 2 787 752 2 658 319 2 868 247 

Skatter på produktion 

Taxes on production incl. imports 460 202 493 999 523 315 581 575 585 949 601 661 

minus: Subventioner Less: Subsidies 51 631 56 125 56 290 57 767 58 989 59 501 

Löner och soc.avgifter 

Compensation of employees 1 502 255 1 558 778 1 678 060 1 724 586 1 709 497 1 773 778 

Driftsöverskott, netto Operating surplus, net 514 491 584 769 595 865 539 358 421 862 552 309 

Löner från utlandet, netto 

Compensation of employees from the rest of 

the world, net -1 406 -1 525 -2 195 -2 148 -2 388 -1 956 

Kapitalinkomst från utlandet, netto 

Property income from the rest of the world, 

net 16 874 35 702 67 870 109 314 50 281 57 647 

Produktionsskatter och subventioner mot 

utlandet, netto 

Taxes on production incl. imports and 

subsidies to/from the rest of the world, net 4 427 3 652 5 581 4 574 6 045 3 989 

Nationalinkomst till marknadspris 

National income at market prices 2 445 212 2 619 250 2 812 206 2 899 492 2 712 257 2 927 927 

Löpande transfereringar från utlandet, netto 

Current transfers from the rest of the world, 

net -40 847 -43 490 -36 583 -45 304 -48 302 -50 244 

Disponibel nationalinkomst 

National disposable income 2 404 365 2 575 760 2 775 623 2 854 188 2 663 955 2 877 683 

Icke finansiella företag inkl. oförd. 

Non-financial corporations incl. unalloc. 147 086 193 457 164 702 145 641 -8 609 78 513 

Finansiella företag Financial corporations 120 519 124 185 175 205 178 751 156 813 169 371 

Staten Central Government 237 001 263 558 308 399 283 202 227 311 250 319 

Kommunerna Local government 543 886 567 711 601 585 627 759 639 097 678 612 

Socialförsäkringsinstitutioner 

Social security funds 29 296 32 578 36 015 33 604 6 235 8 890 

Hushållen inkl. hushållens icke vinstdrivande 


Households and non-profit institutions 

serving households 1 326 577 1 394 271 1 489 717 1 585 231 1 643 108 1 691 978 






15.8 


Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor 

Household consumption expenditure, current prices, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker 

Food and non-alcoholic beverages 153 945 161 836 170 190 179 926 188 476 192 462 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages and tobacco 46 995 47 145 49 439 51 581 55 737 56 756 

Beklädnadsartiklar och skor 

Clothing and footwear 62 284 67 253 70 239 71 773 74 717 79 927 

Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning 

Housing, water, electricity, gas and other fuel 348 276 358 621 371 961 386 904 403 234 421 154 

Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll 

Furnishings, household equipment and 

routine maintenance of the house 63 515 68 807 74 524 77 614 79 217 81 726 

Hälso- och sjukvård Health 41 093 43 005 45 126 47 491 50 554 53 008 

Transporter Transport 185 391 187 691 198 365 190 791 181 496 201 715 

Kommunikation Communications 45 805 45 775 47 232 47 933 48 325 50 302 

Fritid, underhållning och kultur 

Recreation and culture 146 536 154 655 165 554 169 417 171 810 177 029 

Utbildning Education 3 375 3 619 3 969 4 316 4 574 4 761 

Hotell, cafeer och restauranger 

Restaurants and hotels 64 561 69 357 74 182 80 163 79 683 84 125 

Övriga varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 125 865 139 408 148 128 155 081 154 526 161 674 

Summa ändamålsfördelat Total by purpose 1 287 641 1 347 172 1 418 909 1 462 990 1 492 349 1 564 639 

Hushållens konsumtion i utlandet 

Direct purchases abroad by residents 53 848 57 549 63 867 68 725 65 285 69 819 

Utländsk konsumtion i Sverige 

Purchases by non-resident households in 

Sweden -51 571 -62 493 -69 139 -74 843 -79 913 -81 081 

Hushållens totala konsumtionsutgifter 

Total final consumption expenditures by 

households 1 289 918 1 342 228 1 413 637 1 456 872 1 477 721 1 553 377 

Hushållens icke vinstdrivande organisationer 

Non-profit institutions serving households 46 134 47 071 46 525 47 905 49 604 51 485 

Total konsumtion Total consumption 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 527 325 1 604 862 






15.9 

Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt 

investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor 

Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, 

current prices, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 

Fast bruttoinvestering i näringslivet 

Gross fixed capital formation by producers, market 

producers and producers for own account 420 360 468 442 523 473 544 947 451 866 483 120 

Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing 14 345 15 046 15 914 18 112 15 093 14 966 

Utvinning av mineral Mineral extract 4 918 6 519 8 368 9 211 6 812 4 361 

Tillverkningsindustri Manufacturing industry 78 849 75 233 84 445 86 880 67 161 66 439 

Försörjning av el., gas, värme och kyla, vatten, avlopp, 

avfall, sanering 

Electricity, gas, steam and air conditioning, water 

supply, waste 34 467 43 100 49 175 51 167 48 992 48 808 

Byggverksamhet Construction 15 191 18 382 20 741 26 733 17 884 20 677 

Handel Wholesale and retail trade 35 545 39 158 44 224 48 695 39 519 44 335 

Transport och magasinering Transport and storage 31 262 36 103 34 537 39 920 31 834 38 502 

Hotell och restaurang Hotels and restaurants 5 064 5 556 6 446 6 662 5 542 5 362 


Information and communication 23 831 21 999 26 630 28 547 25 463 22 471 

Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial services and insurance activities 16 008 16 801 18 046 17 331 16 865 21 227 

Småhus, fritidshus 

One- and two-family houses, secondary homes 62 652 74 614 85 753 78 165 68 017 77 619 

Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv 

Management of real estate 53 988 67 130 75 378 74 313 60 109 66 663 

Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning 

fastighetsservice resetjänster och stödtjänster 

Professional, scientific, technical and admin. activities 27 347 31 451 35 904 40 567 30 703 33 047 

Utbildning, vård, sociala tjänster 

Education, health and social work activities 4 879 5 604 5 834 5 757 5 564 6 011 

Personliga och kulturella tjänster 

Personal and art services 9 465 9 545 9 969 10 568 10 019 10 300 

Ofördelade Unallocated 2 549 2 201 2 109 2 319 2 289 2 332 

Offentliga fasta bruttoinvesteringar 

Government gross fixed capital formation 75 343 82 664 88 491 96 860 100 280 106 052 

Statliga myndigheter och socialförsäkringssektorn 

Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 49 832 52 728 


Totala fasta bruttoinvesteringar 

Total gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 552 146 589 172 

Efter typ av investering: By type of investment: 

Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter 

Agriculture, forestry, fishing products 1 591 1 905 1 884 2 162 2 212 2 257 

Maskiner och inventarier Machinery and equipment 162 868 172 699 193 760 211 943 170 166 178558 

Transportmedel Transport equipment 44 878 53 571 56 625 53 851 38 939 47740 

Bostäder Dwellings 87 358 105 614 121 170 111 747 87 868 104 815 

Övriga byggnader och anläggningar 

Other buildings and constructions 115 959 128 677 144 750 162 987 159 410 158 085 

Övriga investeringar Other capital formation n.e.c. 83 049 88 640 93 775 99 117 93 551 97 717 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2 




15.10 


Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor 

Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m 

Län County 2002 1 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 

Stockholm 695 908 721 429 766 400 808 596 847 013 910 669 940 342 

Uppsala 75 156 79 712 79 820 83 674 90 622 91 479 97 619 

Södermanland 55 576 57 208 61 358 63 849 66 934 73 931 76 212 

Östergötland 99 045 100 226 104 150 108 773 114 023 121 295 121 255 

Jönköping 82 945 85 310 89 408 87 747 95 895 105 153 106 762 

Kronoberg 44 694 46 038 49 226 46 879 53 531 58 971 60 785 

Kalmar 55 633 58 454 58 560 60 712 64 544 66 430 69 988 

Gotland 12 593 13 242 13 624 13 939 14 523 15 103 14 941 

Blekinge 35 221 37 952 40 353 41 800 42 887 44 605 43 870 

Skåne 285 351 293 172 303 909 316 644 337 966 372 679 366 917 

Halland 64 437 69 459 70 726 72 579 79 813 82 423 89 521 

Västra Götaland 402 522 429 211 441 983 459 849 492 564 516 789 523 698 

Värmland 64 029 65 934 67 583 68 808 72 596 75 452 77 777 

Örebro 64 173 67 008 71 397 72 876 79 251 83 369 84 249 

Västmanland 60 001 61 321 63 294 65 024 69 922 75 125 75 348 

Dalarna 66 824 70 718 74 490 78 120 82 358 86 716 87 295 

Gävleborg 63 291 65 367 68 894 71 667 75 281 77 323 80 470 

Västernorrland 64 574 64 620 67 857 70 441 72 048 74 723 78 550 

Jämtland 29 986 31 344 32 555 34 182 35 810 35 396 39 515 

Västerbotten 58 144 61 744 65 843 68 762 74 916 75 637 77 828 

Norrbotten 63 250 65 063 69 191 74 101 81 616 82 374 90 994 

Extra-region 2 

Extra territorial organisations and 

bodies 2 277 335 336 353 367 376 384 

Totalt Total 2 443 630 2 544 867 2 660 957 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 

1) Hela tidsserien (1993–2007) för regionala räkenskaper har reviderats. 

2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. Extra territorial 

organisations and bodies such as embassies, consulates. 


Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper ( www.scb.se/NR0105). 

15.11 

Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, 1 000 kr 

Regional gross domestic product per capita, current prices, 

SEK 1 000s 

Län County 2002 1 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 

Stockholm 377 389 411 430 445 471 478 

Uppsala 241 254 253 264 284 284 300 

Södermanland 215 220 235 244 255 280 286 

Östergötland 240 242 251 261 273 289 287 

Jönköping 253 260 272 266 290 316 319 

Kronoberg 253 260 277 263 299 327 335 

Kalmar 237 249 250 259 276 284 300 

Gotland 219 230 237 242 253 264 262 

Blekinge 235 253 269 278 284 294 288 

Skåne 250 255 263 272 287 313 304 

Halland 232 248 250 255 278 284 306 

Västra Götaland 268 284 291 302 321 335 337 

Värmland 234 241 247 252 266 276 284 

Örebro 235 245 261 266 289 303 304 

Västmanland 245 249 256 263 282 302 302 

Dalarna 241 256 270 283 299 315 317 

Gävleborg 228 236 249 259 273 281 292 

Västernorrland 264 265 278 289 295 307 323 

Jämtland 234 245 255 269 282 279 311 

Västerbotten 228 242 257 267 291 294 302 

Norrbotten 249 257 274 294 324 328 364 

Totalt Total 274 284 296 307 324 342 348 

1) Hela tidsserien (1993–2007) för regionala räkenskaper har reviderats. 


Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper ( www.scb.se/NR0105). 



15.12 

Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr 

Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, 

SEK m 

Län County 2005 2006 2007 2008 2009* 

Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care 219 453 229 378 234 694 241 856 247 843 

Kontantförmåner Cash benefits 49 099 48 765 44 448 40 666 36 865 

Naturaförmåner Benefits in kind 170 354 180 613 190 246 201 190 210 978 

Funktionshinder Disability 126 743 133 481 138 177 137 778 140 730 

Kontantförmåner 75 665 75 929 76 100 74 774 73 084 

Naturaförmåner 51 078 57 552 62 077 63 004 67 646 

Ålderdom Old age 319 558 328 084 345 643 370 423 392 512 



Efterlevande Survivors 17 941 18 072 17 971 17 968 18 077 


Naturaförmåner 0 0 0 0 0 

Familj/barn Family/Children 79 653 87 781 91 448 96 836 99 586 



Arbetslöshet Unemployment 51 161 47 861 33 905 27 932 40 322 



Boende Housing 14 775 15 008 14 736 14 695 14 746 

Kontantförmåner 0 0 0 0 0 


Övrig social utsatthet Social exclusion 16 624 17 444 18 354 19 815 21 954 



Totala utgifter Total expenditure 845 908 877 109 894 928 927 303 975 770 




Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt 

utgifternas finansiering (www.scb.se/NR0201). 


Offentlig ekonomi 

Public finances

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2012 

16 – Offentlig ekonomi 

Public finances 

Sida 

Page 

16.1 Statsbudgeten ............................................ 317 

Central government budget 

16.2 Statsskulden 1950–2010 ........................... 319 

Central government debt 

16.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter, 

miljoner kronor ............................................ 320 

Central government budget, revenues and 


16.4 Statsbudgetens utgifter efter ändamål, 

miljoner kronor ................................................... 320 

Central government expenditures (total 

budget), by activity, SEK m 

16.5 Statsskulden, miljoner kronor .................. 320 

Central government debt, SEK m 

16.6 Statsbudgetens inkomster, miljoner 

kronor ................................................................. 321 

Central government budget (CGB), revenues, 

SEK m 

16.7 Statsbudgetens utgifter, miljoner 

kronor ................................................................. 322 

Central government budget (CGB), 


16.8 Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, 

miljoner kronor .............................. 323 

Swedish official development assistance to 

developing countries, SEK m 

16.9 Taxering till statlig inkomstskatt, 

miljoner kronor ................................................... 326 

Assessment for central government income 

tax, SEK m 

16.10 Begravningsavgift och kyrkoavgift, 

fysiska personer, miljoner kronor .................... 326 

Funeral and burial fees as well as church 

dues, individuals, SEK m 

16.11 Taxering till statlig förmögenhetsskatt, 

statlig fastighetsskatt och kommunal 

fastighetsavgift, miljoner kronor ...................... 327 

Tax assessment for national wealth tax, 

national property tax and municipal property 

tax, SEK m 

Sida 

Page 

16.12 Kommunalt skatteunderlag och 

kommunala skattesatser m.m. 2011, 

kommunvis .........................................................328 

Local tax base and tax rates etc. in 


16.13 Kommunalt skatteunderlag och 

kommunala skattesatser m.m. 2011, 

länsvis .................................................................333 

Local tax base and tax rates etc., in counties 

16.14 Kommunalekonomisk utjämning 

för kommuner och landsting, hela riket, 

miljoner kronor ...................................................334 

Economic equalisation for municipalities and 

county councils, total, SEK millions 

16.15 Landstingens finanser, miljoner 

kronor ..................................................................335 

Finances of county councils, SEK m 

16.16 Kommunernas kostnader för vissa 

verksamheter, miljoner kronor, riket ................336 

Expenses of municipalities, by activity, SEK m, 


16.17 Kommunernas finanser, miljoner 

kronor ..................................................................337 

Finances of municipalities, SEK m 

16.18 Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst 

och taxering till kommunal 

inkomstskatt, fysiska personer, miljoner 

kronor ..................................................................338 

Assessment for national capital income tax 

and assessment for local income tax, 

individuals, SEK m 




16.1 Statsbudgeten 

Central government budget 

Statsbudgetens utfall 2010 blev drygt 105 miljarder kronor högre än det 

beräknade budgetsaldot – och 175 miljarder högre än 2009. 

Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster 

och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså detsamma 

som statens lånebehov (med omvänt 

tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan 

amortera på statsskulden. Är saldot däremot 

negativt behöver staten låna. 

Statsbudgetens saldo -1 miljard 

Budgetsaldot för år 2010 blev -1 052 miljoner 

kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot 

till -106 114 miljoner kronor. Med statsbudget 

avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen 

av riksdagen i december 2009, exklusive 

tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och 

statsbudget 2009 blev 105 062 miljoner kronor. 

Statsbudgetens utfall 2010, mnkr 

Statsbudget 

Utfall 

2010 

Skillnad 

mot statsbudget 

Inkomster 723 029 779 521 56 492 

Skatter m.m. 657 766 713 966 56 200 

Övriga inkomster 65 263 65 555 292 

Utgifter 829 143 780 573 -48 570 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 787 451 763 028 -24 423 

Statsskuldsräntor 

m.m. 23 170 23 361 -191 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning 21 565 -9 225 -30 790 

Kassamässig 

korrigering 1 261 3 409 2 148 

Budgetsaldo -106 114 -1 052 105 062 

Statsbudgeten 2009 och 2010 

I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall 

för 2009 och 2010. Där framgår att statsbudgetens 

inkomster ökade med 69 985 miljoner 

kronor mellan 2009 och 2010, vilket är en ökning 

nära 10 procent. Inkomster i form av Skatter m.m. 

ökade med 74 976 miljoner kronor. Statsbudgetens 

utgifter minskade med 105 100 miljoner 

kronor eller 12 procent. Inom utgiftsområde 26 

Statsskuldsräntor m.m. bör noteras att räntor på 

statsskulden har minskat med 13 102 miljoner 

kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade 

däremot med 113 899 miljoner kronor, 

främst på grund av krisen på finansmarknaderna 

under 2009 som då medförde en kraftigt 

ökad statlig utlåning till bankerna. 

Statsbudgetens utfall 2009 och 2010, mnkr 

Utfall 

2010 

Utfall 

2009 

Skillnad 

2010– 

2009 

Inkomster 779 521 709 536 69 985 

Skatter m.m. 713 966 638 990 74 976 

Övriga inkomster 65 555 70 546 -4 991 

Utgifter 780 573 885 673 -105 100 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 763 028 744 807 18 221 

Statsskuldsräntor 

m.m. 23 361 36 463 -13 102 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning -9 225 104 674 -113 899 

Kassamässig 

korrigering 3 409 -270 3 679 

Budgetsaldo -1 052 -176 137 175 085 



Utgiftstak för staten 2010 

Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i 

statsbudgeten för 2010 till 1 024 000 miljoner kronor. 

Samtliga utgiftsområden, förutom utgiftsområde 

26 Statsskuldsräntor m.m., omfattas av 

utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår 

även utgifterna för ålderspensionssystemet vid 

sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens 

utfall 2010 uppgick de utgifter som omfattas av 

utgiftstaket till 985 925 miljoner kronor. Det 

innebär att det statliga utgiftstaket underskreds 

med 38 075 miljoner kronor. År 2009 underskreds 

taket med 24 391 miljoner kronor. 

Takbegränsade utgifter 2010, mnkr 

Statsbudget 

2010 

Utfall 

2010 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 

m.m. 787 451 763 028 

Ålderspensionssystemet 

vid sidan av statsbudgeten 223 501 222 897 

Takbegränsade utgifter 1 010 952 985 925 

Marginal till utgiftstaket 13 048 38 075 

Utgiftstak för staten 1 024 000 1 024 000 

Underliggande saldo 2010 

Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller 

engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen 

över tiden. Genom att bortse från dem får man 

ett mått på den underliggande utvecklingen. I 

figuren nedan visas faktiskt och underliggande 

saldo för perioden 1990–2010. Justeringar har 

även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper 

för att få jämförbarhet mellan åren. 

Såväl det faktiska som det underliggande 

saldot visade 2010 ett underskott. Både det faktiska 

och det underliggande underskottet minskade 

i förhållande till föregående år. Engångseffekterna 

2010 var negativa men betydligt lägre 

än föregående år. Det är framför allt stora förtida 

utbetalningar och viss utlåning som utgör 

engångseffekter under året. 

Engångseffekterna år 2010 beräknas totalt påverka 

saldot positivt med 23 425 miljoner kronor. 

År 2009 var engångseffekterna -105 274 miljoner 

kronor till följd av krisen på finansmarknaden. 

Det vanligaste är att engångseffekterna 

är positiva. Genomsnittet sedan år 1990 är cirka 

25 000 miljoner kronor. 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall 

2010 (www.esv.se). 

Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2010, miljoner kronor 



16.2 

Statsskulden 1950–2010 

Central government debt 

Skuld i kronor och i utländsk valuta, mkr 

Statsskulden per capita 

Statsskulden som andel av BNP 


Vad är statsskuld? 

Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar 

genom åren har varit större än inbetalningarna. 

Är det underskott i statens finanser 

ökar statsskulden. Statsskulden minskar när 

det är överskott. 

Statsskulden finansieras genom att Riksgäldskontoret 

tar upp lån för statens räkning. 

Lånen tas i huvudsak upp genom att Riksgäldskontoret 

ger ut värdepapper som obligationer 

och statsskuldväxlar. För att sprida 

riskerna i statsskulden använder Riksgäldskontoret 

också derivat. 

Hur mäts statsskulden? 

Det finns olika sätt att mäta statens skulder 

och finansiella ställning. Riksgäldskontoret 

ansvarar för statens bruttoskuld. I detta begrepp 

ingår alla lån och värdepapper som 

används för att finansiera statsskulden samt 

alla derivat som används för att styra skuldens 

risksammansättning. 

För att beräkna statsskuldens storlek summerar 

man värdet av alla lån, värdepapper 

och derivat. Värderingen sker till något som 

kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp 

som staten betalar tillbaka när lånet förfaller. 

Denna princip gäller även inom EU. För realobligationer 

ingår upplupen inflationskompensation 

fram till värderingstidpunkten. Framtida 

inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta 

räknas om till svenska kronor med aktuella 

valutakurser. 

Den svenska statsskulden uppgick år 2010 

till 1 151 miljarder kronor (1 151 000 000 000 

kr). Räknar vi om statsskulden till att gälla hur 

mycket var och en av Sveriges drygt 9,4 

miljoner invånare har i skuld så kommer vi 

fram till 122 000 kr. 

År 2010 var statsskuldens andel av BNP 

35 procent. Under åren 1994-1996 var andelen 

som högst (drygt 80 procent) och under 

perioden 1965-1967 var den som lägst 

(19 procent). 

Källa: Riksgälden (www.riksgalden.se); 

SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101) och 

Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



16.3 

Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor 

Central government budget, revenues and expenditures, SEK m 

År 

Year 

Inkomster 

Revenues 

Utgifter 

Expenditures 

Överskott (+) 

År Inkomster Utgifter Överskott (+) 

Underskott (–) 1 Underskott (–) 1 

1993/94 376 925 554 023 -177 098 2003 3 661731 708 081 -46 350 

1994/95 423 183 579 421 -156 238 2004 3 694 418 747 761 -53 343 

1995/96 2 816 978 957 567 -140 589 2005 3 745 825 731 771 14 054 

1997 3 648 928 655 156 -6 228 2006 3 810 315 791 942 18 373 

1998 3 706 314 696 652 9 662 2007 3 863 716 760 507 88 600 

1999 3 725 104 643 147 81 956 2008 3 901 274 766 076 135 198 

2000 3 800 000 698 068 101 932 2009 3 709 536 885 673 -176 137 

2001 3 755 126 716 379 38 747 2010 3 779 521 780 573 -1 052 

2002 3 730 488 729 309 1 178 2011 3, 4 878 412 815 121 63 291 

1) Surplus or deficit. 

2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months. 

3) Fr.o.m. 1997 ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är 

identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the 

Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government 

Borrowing Requirement. 

4) Enl. Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011). 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se) fr.o.m. 1997 års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) (www.riksrevisionen.se). 

16.4 

Ändamål 

Purpose 

Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor 

Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m 

2008 2009 2010 

Mnkr % Mnkr % Mnkr % 

Allmän offentlig förvaltning 195 306 24,7 223 112 28,6 198 564 25,3 

Försvar 42 494 5,4 44 055 5,6 45 028 5,7 

Samhällsskydd och rättsskipning 35 523 4,5 37 328 4,8 38 354 4,9 

Näringslivsfrågor 127 373 16,1 68 206 8,7 92 803 11,8 

Miljöskydd 4 455 0,6 3 637 0,5 4 318 0,5 

Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 3 711 0,5 2 379 0,3 4 216 0,5 

Hälso- och sjukvård 29 451 3,7 26 074 3,3 33 846 4,3 

Fritidsverksamhet, kultur och religion 7 071 0,9 4 806 0,6 8 389 1,1 

Utbildning 48 243 6,1 63 157 8,1 57 203 7,3 

Socialt skydd 296 636 37,5 308 516 39,5 303 668 38,6 

Summa utgiftsområden Total 790 263 100,0 781 270 100,0 786 389 100,0 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se). 

16.5 

Statsskulden, miljoner kronor 

Central government debt, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Statsskulden 1 Central government debt 1 309 462 1 269 957 1 168 013 1 118 963 1 189 171 1 151 468 

Statsobligationslån Treasury bonds 559 595 585 872 570 769 523 676 492 453 581 845 

Premieobligationslån Lottery bonds 42 300 41 200 38 200 37 327 37 100 34 500 

Riksgäldskonto National debt account – – – – – – 

Riksgäldsspar National debt savings 21 841 23 138 25 414 44 256 34 003 28 064 

Statsskuldväxlar Treasury bills 382 239 353 722 299 218 267 852 236 050 218 083 

Dagslån Overnight borrowing – – 1 572 20 805 61 100 18 893 

Lån i utländsk valuta 

Debt in foreign currency 303 487 266 024 232 840 225 047 328 464 270 083 

Utbetalda räntor på statsskulden 

Paid interest on Central government debt 32 561 49 374 47 161 33 126 31 142 23 266 

1) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. 

Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår. 

Källa: Riksgälden Den svenska statsskulden (www.riksgalden.se); SCB Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi (www.scb.se). 



16.6 

Inkomster 

Revenues 

Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), revenues, SEK m 

Enligt statsbudgetens utfall 

Outcome 


Enl. budgetprognos 

1, 2 

Forecast 

Enl. statsbudget 

2 

Adopted 

CGB 

2008 2009 2010 2011 2011 

Statsbudgetens totala inkomster Total 901 274 709 536 779 521 878 412 832 988 

1000 Skatter m.m. Tax revenues, etc. 750 174 638 989 713 966 775 237 732 021 

1100 Skatt på inkomst Taxes on income . . . . . . . . . . 

1200 

Socialavgifter och löneskatter 

Social security contribution . . . . . . . . . . 

1300 Skatt på egendom Taxes on property . . . . . . . . . . 

1400 

Skatt på varor och tjänster 

Taxes on goods and services . . . . . . . . . . 

1500 Utjämningsavgift Reallocation fee . . . . . . . . . . 

Betalningsdifferenser, skattekonto 

1600 Cash difference account . . . . . . . . . . 

1700 Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . . . . 

2000 

Inkomster av statens verksamhet 

From government activities 52 964 48 115 41 783 54 624 50 457 

2100 Rörelseöverskott 4 170 7 143 6 044 6 700 6 123 

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 329 935 460 353 343 

2300 Ränteinkomster 7 711 7 728 6 821 6 242 6 134 

2400 Aktieutdelning 24 681 19 140 16 876 26 977 24 000 

2500 Offentligrättsliga avgifter 12 134 10 762 9 894 10 345 11 799 

2600 Försäljningsinkomster 157 84 65 279 334 

2700 Böter m.m. 1 202 1 405 1 127 1 264 1 214 

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 580 917 497 2 464 510 

3000 

Inkomster av försåld egendom 

From sale of property 76 519 102 167 22 723 25 000 

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 39 23 26 34 0 

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0 

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 76 480 79 141 22 689 25 000 

4000 Återbetalning av lån Loans repaid 1 881 1 736 1 687 1 479 1 491 

4100 Återbetalning av näringslån 14 8 6 4 4 

4300 Återbetalning av studielån 1 774 1 674 1 602 1 441 1 441 

4500 Återbetalning av övriga lån 93 54 79 34 46 

5000 Kalkylmässiga inkomster Computed revenues 8 700 8 912 8 940 11 134 10 927 

5100 Avskrivningar och amorteringar 512 537 550 561 547 

5200 Statliga pensionsavgifter 8 188 8 375 8 390 10 573 10 380 

6000 

Bidrag m.m. från EU 

Contributions, etc. from the EU 11 036 11 682 12 978 13 215 13 092 

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfond 8 994 9 191 10 230 9 293 10 005 

6200 Bidrag från EU:s fiskefond 94 70 102 58 73 

6300 Bidrag från EU:s regionalfond 464 1 315 872 1 954 1 440 

6400 Bidrag från EU:s socialfond 870 358 1 151 1 205 976 

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 348 470 391 450 350 

6900 Övriga bidrag från EU 265 279 232 255 248 

1) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011). 

2) Skatter är i budgeten fr.o.m. 2006 presenterade i intäktsmässig struktur. 




16.7 

Utgiftsområde/Politikområde 

Expenditure area/Political area 

Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), expenditures, SEK m 

Enligt Statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1 

Forecast 

Enl. statsbudget 

Adopted 

CGB 

2008 2 2009 2 2010 2 2011 2 2011 2 

Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures 766 076 885 673 780 573 815 121 826 783 

Totala utgifter inom utgiftsområden 

Total expenditures included in expenditure areas 790 263 781 270 786 388 807 652 810 446 

1 Rikets styrelse The Swedish political system 10 966 12 152 11 657 11 503 11 333 

Samhällsekonomi och finansförvaltning 

2 Economic and fiscal administration 11 378 12 006 12 144 12 903 12 998 

Skatteförvaltning och uppbörd 

3 Tax administration and collection 9 446 9 434 9 385 9 984 10 009 

4 Rättsväsendet Justice 32 693 33 645 35 486 37 083 36 757 

5 

Utrikesförvaltning och internationell samverkan 

Foreign policy administration and international 

co-operation 1 750 1 815 1 998 1 997 2 002 

6 Totalförsvar Total defence 43 030 42 106 45 665 45 424 45 306 

7 

Internationellt bistånd 

International development assistance 27 453 29 600 26 669 29 681 30 513 

8 

Invandrare och flyktingar 

Immigrants and refugees 6 134 6 521 7 092 7 622 7 157 

9 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg 

Health care, medical care, social services 49 131 53 065 56 015 56 951 60 067 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 

Financial security in the event of illness and 

disability 115 862 109 969 99 933 94 588 93 841 

10 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

11 Financial security in old age 42 591 42 304 41 473 41 445 40 624 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

12 Financial security for families and children 66 393 68 080 70 177 72 104 73 092 

13 Arbetsmarknad The labour market 51 781 5 332 5 192 6 111 6 028 

14 Arbetsliv Working life 1 031 60 620 68 556 64 851 69 632 

15 Studiestöd Study support 19 110 21 022 22 580 21 855 23 472 

Utbildning och universitetsforskning 

16 Education and university research 44 524 49 263 53 234 53 609 54 531 

Kultur, medier, trossamfund och fritid 

Culture, the media, religious organizations, and 

17 leisure activities 10 117 10 269 11 338 12 113 12 195 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 

byggande 

Community planning, housing supply and 

18 construction 2 075 1 906 1 559 1 138 1 282 

Regional utjämning och utveckling 

19 Regional balance and development 2 799 3 204 3 179 3 248 3 510 

Allmän miljö- och naturvård 

20 General environment and nature conservation 4 667 5 161 5 161 5 261 5 129 

21 Energi Energy 2 079 3 045 2 704 3 032 2 870 

22 Kommunikationer Communications 61 484 40 573 39 784 41 577 40 125 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 

23 näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc. 16 508 16 369 17 447 18 271 17 867 

24 Näringsliv Business sector 12 761 6 565 8 501 5 402 5 474 

Allmänna bidrag till kommuner 

25 General grants to municipalities 64 770 81 589 75 691 88 022 88 025 

Statsskuldsräntor m.m. 

26 Interest on central government debt, etc. 48 206 36 463 23 361 31 913 25 970 

27 

Avgiften till Europeiska gemenskapen 

The contribution to the European Community 31 526 19 192 30 407 29 964 30 637 

Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde 

Expenditures not included in expenditure areas -24 188 104 403 -5 815 7 469 16 338 

1) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011). 

2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur. 




16.8 


Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor 

Swedish official development assistance to developing countries, SEK m 

Utvecklingsländer/regioner Developing Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Bilateralt bistånd Bilateral Assistance 16 857 21 028 19 814 21 009 22 997 20 951 

Varav administrativa kostnader 1 

Of which administrative costs 1 1 197 1 421 1 443 1 502 1 675 1 744 

Afrika Africa 5 963 6 535 6 763 6 854 6 980 6 314 

Algeriet Algeria 17 3 6 14 10 12 

Angola 83 53 45 33 15 9 

Benin 11 2 2 3 7 14 

Botswana 2 12 25 29 23 34 

Burkina Faso 114 111 143 154 187 251 

Burundi 39 61 40 46 35 58 

Centralafrikanska republiken Central African Republic 10 13 51 43 45 63 

Egypten Egypt 12 15 16 15 13 10 

Elfenbenskusten Cote D´Ivoire 27 58 39 37 23 9 

Eritrea 23 15 18 13 26 9 

Etiopien 1 Ethiopia 1 511 306 302 314 340 284 

Gambia 5 6 6 6 7 6 

Ghana 1 199 6 11 9 10 2 

Guinea 9 11 3 5 5 7 

Guinea-Bissau – – – 1 – – 

Kamerun 1 Cameroon 1 65 95 498 5 8 4 

Kap Verde Cape Verde 1 1 3 2 5 1 

Kenya 315 383 308 440 510 344 

Kongo, demokratiska republiken 1 

Congo Democratic Republic 1 177 295 226 454 471 520 

Kongo, republiken Congo republic 17 24 21 11 5 10 

Lesotho – – 1 1 3 3 

Liberia 111 112 134 175 320 193 

Madagaskar Madagascar – 96 3 4 10 7 

Malawi 144 128 138 97 37 18 

Mali 162 187 179 196 220 195 

Marocko Morocco 4 11 9 0 0 0 

Mauretanien Mauritania 4 8 6 8 6 3 

Moçambique Mozambique 592 676 700 799 755 609 

Namibia 40 66 28 15 19 23 

Niger 12 1 8 11 8 61 

Nigeria 5 7 7 7 5 3 

Rwanda 175 129 147 96 102 182 

Senegal 4 5 1 2 11 3 

Sierra Leone 16 29 12 16 13 4 

Somalia 97 98 174 167 224 186 

Sudan 340 350 460 434 417 437 

Sydafrika South Africa 171 163 131 84 75 103 

Swaziland – – – – 1 0 

Tanzania 686 823 728 839 741 690 

Tchad Chad 18 27 40 68 54 88 

Togo 3 5 6 5 3 2 

Tunisien Tunisia 4 5 6 1 4 0 

Uganda 358 461 382 428 402 312 

Zambia 256 356 363 344 185 158 

Zimbabwe 113 131 133 172 224 219 

Regionala insatser Regional contributions 1 011 1 190 1 204 1 251 1 396 1 170 

Amerika America 1 276 1 382 1 372 1 338 1 269 1 246 

Argentina 3 3 6 1 7 1 

Bolivia 155 132 175 184 226 200 

Brasilien Brazil 18 23 27 21 15 15 

Chile 18 2 2 4 2 12 

Colombia 109 135 125 175 198 181 

Costa Rica 7 7 7 7 8 4 

Dominikanska republiken Dominican Republic 1 – 1 4 0 0 

Ecuador 8 5 3 5 4 1 

El Salvador 45 31 28 24 28 11 

Guatemala 114 241 194 182 201 200 

Haiti 12 21 15 61 4 287 

Honduras 152 138 134 117 63 67 

Jamaica 2 1 2 1 0 – 

Kuba Cuba 7 7 1 6 1 1 



16.8 

Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Mexiko Mexico 2 1 1 0 1 0 

Nicaragua 306 296 283 223 213 76 

Panama – – 1 2 1 1 

Paraguay 14 11 12 12 13 10 

Peru 27 30 39 20 22 7 

Uruguay 3 3 2 1 1 1 

Venezuela 1 – – 1 0 1 

Regionala insatser 272 363 314 287 261 167 

Asien Asia 3 187 5 292 3 130 3 543 4 016 3 509 

Afghanistan 330 342 379 494 611 661 

Armenien Armenia 12 17 24 18 17 7 

Azerbaijan 9 4 9 7 5 7 

Bangladesh 178 283 80 255 354 261 

Bhutan 2 1 5 5 3 – 

Filippinerna Philippines 18 43 41 41 73 49 

Georgien Georgia 31 69 73 182 120 146 

Indien India 123 126 91 82 76 79 

Indonesien Indonesia 161 176 111 81 88 43 

Irak 1 Iraq 1 84 2 052 117 178 191 178 

Iran 1 – – 0 1 3 

Jordanien Jordan 5 3 1 1 2 1 

Kambodja Cambodia 110 126 121 108 183 171 

Kazakstan Kazakhstan 6 6 4 2 2 7 

Kina China 75 88 71 99 56 50 

Kirgizistan Kyrgyzstan 19 37 50 58 63 67 

Nordkorea Democratic People’s Rep. of Korea 41 38 52 39 48 43 

Laos 112 175 134 137 139 43 

Libanon Lebanon 3 71 62 12 20 7 

Malaysia 5 4 3 3 5 4 

Mongoliet Mongolia 18 19 15 8 10 9 

Myanmar (Burma) 34 28 77 145 135 90 

Nepal 9 16 -120 17 10 13 

Pakistan 68 87 96 60 104 306 

Sri Lanka 387 152 156 104 140 80 

Syrien Syria 1 6 7 0 10 2 

Tadjikistan Tajikistan 34 65 94 84 70 38 

Thailand 48 58 62 52 62 52 

Uzbekistan 7 10 5 0 4 3 

Vietnam 313 315 318 251 167 119 

Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas 275 376 367 480 511 421 

Yemen 4 4 5 8 42 52 

Östtimor East Timor 20 12 43 40 35 35 


Europa Europe 1 124 1 197 1 153 1 084 1 434 1 268 

Albanien Albania 64 92 81 75 79 79 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 350 296 250 192 248 202 

Kosovo 2 . . . . 95 141 

Kroatien Croatia 42 37 41 18 5 1 

Makedonien Macedonia 83 99 95 76 74 47 

Moldavien Moldova 64 87 116 90 158 90 

Montenegro 3 . . 38 28 20 9 

Serbien Serbia . . 226 263 175 127 

Serbien och Montenegro/Jugoslavien 3 

Serbia and Montenegro/Yugoslavia 3 265 344 . . . . 

Turkiet Turkey 19 24 49 49 64 93 

Ukraina 4 Ukraine 4 79 136 150 144 275 226 

Vitryssland 3 Belarus 4 42 58 71 99 91 126 



Papua Nya Guinea Papua New Guinea 1 – 1 1 0 0 

Salomonöarna Salomon islands – – 1 0 0 0 

Regionala insatser 1 1 1 1 0 – 

Globala insatser Global contributions 5 304 6 621 7 394 8 189 9 299 8 614 

Varav flyktingkostnader i Sverige 

Of which refugee costs in Sweden 1 072 1 212 1 745 2 508 2 342 2 857 

Multilateralt bistånd Multilateral Assistance 8 263 8 133 9 506 10 617 11 747 11 655 



16.8 


Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 

UN economic and social activities 3 483 3 558 3 641 4 101 4 323 4 559 

FN:s utvecklingsprogram, UNDP 

UN Development Programme 830 790 800 720 720 630 

FN:s befolkningsfond, UNFPA UN Population Fund 355 400 405 400 450 424 

FN:s flyktingkommissarie, UNHCR 

UN High Commissioner for Refugees 480 505 534 564 620 639 

FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund 400 440 445 460 560 471 

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, UNRWA 

UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the 

Near East 210 230 242 272 305 348 

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP 

World Food Programme 390 410 390 450 485 480 

Övrigt inom FN Other within UN 818 783 825 1 235 1 183 1 567 

De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 5 

The multilateral development banks etc. 5 2 898 1 153 3 120 2 789 4 204 2 379 

Världsbanksgruppen och IMF World Bank group and IMF 2 120 350 2 165 2 139 2 670 2 162 

Världsbanken, IBRD World Bank 2 – – – – – 

Internationella utvecklingsfonden, IDA 

International Development Association 2 050 350 2 165 2 039 2 570 2 039 

Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI 

International Development Association- Multilateral Debt 

Relief Initiative . . . 100 100 113 

Internationella Valutafonden, IMF 

International Monetary Fund 69 – – – – 10 

Regionala utvecklingsbanker 5 

Regional Development Banks 5 777 803 952 650 1 534 217 

Afrikanska utvecklingsbanken African Development Bank 9 9 8 – – – 

Afrikanska utvecklingsfonden African Development Fund 507 507 711 564 1 149 43 

Asiatiska utvecklingsbanken Asian Development Bank – – – – – 10 

Asiatiska utvecklingsfonden Asian Development Fund 86 86 86 86 100 100 

Interamerikanska utvecklingsbanken IDB – – – – – – 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF 

Nordic Development Fund 172 108 103 – 285 36 

Övriga utvecklingsbanker Other development banks 3 6 44 – – 28 

Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF 

African Capacity Buildning Foundation – 6 – – – – 

Övrigt multilateralt samarbete 

Other multilateral cooperation 406 1 606 644 1 253 948 1 877 

Globala miljöfonden, GEF Global Environment Facility – 655 – – – 1 015 

Övriga miljöinsatser Other environmental contributions 16 14 12 12 11 11 

Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD 

International Fund for Agricultural Development – 251 – – 100 240 

Övriga insatser Other contributions 390 687 632 1 241 837 611 

Biståndssamarbete via EU EU assistance 1 476 1 813 2 113 2 474 2 272 2 841 

Europeiska kommissionen, EC 

Commission of the European Communities 811 1 135 1 394 1 646 1 250 1 868 

Europeiska utvecklingsfonden 

European Development Fund 665 677 660 828 1 022 973 

Europeiska investeringsbanken, EIB 

European Investment Bank – – 59 – – – 

Bilateralt och multilateralt bistånd 

Bilateral and Multilateral Assistance 25 120 29 161 29 320 31 625 34 744 32 606 

1) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år 

2007. Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in 

2007. 

2) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år 2009. För åren 2004-2008 ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Development 

assistance to Kosovo is reported separately as from 2009. Development assistance to Kosovo was previously included in the figures for 

Serbia. 

3) I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. In June 2006 Montenegro became an independent country. 

4) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m. 2005. Ukraine and Belarus are counted as developing countries from 

2005. 

5) Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not 

when disbursed. 

Källa: Sida (www.sida.se); OECD-DAC reporting. 



16.9 

Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor 

Assessment for central government income tax, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Fysiska personer och dödsbon 

Individuals etc. 

Taxerad 

förvärvsinkomst 

2 

Assessed 

income 

Beskattningsbar 


Taxable 

income 

Debiterad 

skatt på 


Debited tax 

Taxering till statlig inkomstskatt 

Assessment for central government income tax 

Aktiebolag m.fl. 1 

Joint-stock companies etc 

Taxerad 

(= beskattningsbar) 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Övriga skattskyldiga 

Other taxpayers 

Taxerad 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Samtliga skattskyldiga 

All taxpayers 

Taxerad 

förvärvsinkomst/ 

inkomst 

Debiterad 

skatt 

2000 1 183 245 1 027 103 29 577 190 654 50 542 10 546 2 921 1 384 445 83 041 

2001 1 247 076 1 103 773 33 479 261 085 69 058 12 382 3 431 1 520 543 105 967 

2002 1 310 620 1 174 007 34 616 195 013 49 997 7 501 2 091 1 513 134 86 704 

2003 1 364 676 1 236 013 33 108 162 458 41 922 7 355 2 006 1 534 490 77 036 

2004 1 424 575 1 288 346 32 662 171 951 46 804 7 623 2 120 1 604 148 81 587 

2005 1 466 583 1 328 172 34 023 256 589 68 828 9 648 2 682 1 732 820 105 533 

2006 1 519 371 1 378 700 38 308 328 950 88 745 11 676 3 242 1 859 997 130 295 

2007 1 579 142 1 437 820 41 005 361 090 95 428 13 624 3 789 1 953 856 140 222 

2008 1 660 351 1 518 908 44 799 384 034 101 070 12 726 3 542 2 057 111 149 411 

2009 1 744 245 1 601 688 47 953 310 897 81 273 6 398 1 769 2 061 541 130 995 

2010 1 777 429 1 622 718 40 087 349 600 84 920 6 136 1 599 2 133 165 126 606 

1) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska 

personer. 

2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus allmänna avdrag. 

3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet. 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.10 

Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner 

kronor 

Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment year 

Begravningsavgift 

Funeral and burial fees 

Kyrkoavgift 

Church dues 

Totalt 

Total 

Kr per inkomsttagare 

1 

SEK per income 

earner 

Svenska kyrkan 

Church of Sweden 

Totalt 

Kr per tillhörig med 

inkomst 2 

SEK per parishoner 

with income 

Andra trossamfund 3 

Other churches 

2002 2 930 447 9 422 1 698 93 

2003 2 900 441 9 869 1 795 109 

2004 2 928 436 10 260 1 845 117 

2005 2 989 445 10 434 1 900 123 

2006 3 082 457 10 653 1 964 132 

2007 3 194 469 10 932 2 030 147 

2008 3 352 487 11 412 2 129 163 

2009 3 523 508 11 879 2 233 178 

2010 3 561 518 11 918 2 286 186 

1) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska 

Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst – fria församlingar i samverkan. 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2002–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden, serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet. 



16.11 


Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt 

och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor 

Tax assessment for national wealth tax, national property tax and 

municipal property tax, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Förmögenhetsskatt 

National wealth tax 

Samtliga 

skattskyldiga 

All taxpayers 

Fysiska 

personer 

Individuals 

etc. 

Samtliga 

skattskyldiga 

Statlig fastighetsskatt 

National property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

Legal 

persons 

Samtliga 

skattskyldiga 

Kommunal fastighetsavgift 

Municipal property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

2000 8 590 8 428 23 330 13 265 10 066 . . . 

2001 8 223 8 043 23 264 13 321 9 943 . . . 

2002 6 493 6 312 21 197 12 058 9 139 . . . 

2003 3 934 3 818 23 522 13 420 10 103 . . . 

2004 4 897 4 767 23 964 13 589 10 375 . . . 

2005 5 333 5 191 24 343 14 151 10 192 . . . 

2006 4 998 4 822 25 128 14 805 10 323 . . . 

2007 6 142 5 949 25 007 13 239 11 767 . . . 

2008 . . 25 865 13 474 12 390 . . . 

2009 . . 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831 

2010 . . 11 252 963 10 289 14 075 10 999 3 076 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007), SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet (1999–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.12 

Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 

2011, kommunvis 

Local tax base and tax rates etc. in municipalities 

Län/ 

kommun 

County/ 

Municipality 

Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering 

Tax base (taxable income) 

Totalt mnkr 

Total, SEK m 

Skatteunderlag per invånare 

(skattekraft) 

Tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Andel av riksmedelvärdet, 

% 

In % of 

average 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Total 

kommunal 

Total 

Därav till 

kommun 

Of which 

municipality 

Skatteinkomster, 

mnkr 

Revenues 

from 

municipal 

taxation 

Stockholms län 

Botkyrka 12 328 151 834 87 32,23 20,13 2 462 

Danderyd 9 617 308 729 178 29,30 17,20 1 667 

Ekerö 5 281 210 448 121 31,33 19,23 1 017 

Haninge 13 103 171 872 99 31,88 19,78 2 581 

Huddinge 17 249 180 060 104 32,05 19,95 3 434 

Järfälla 12 662 193 921 112 30,73 18,63 2 354 

Lidingö 11 513 265 012 153 30,72 18,62 2 157 

Nacka 19 660 223 188 128 30,36 18,26 3 597 

Norrtälje 9 382 167 752 97 32,22 20,12 1 879 

Nykvarn 1 755 190 221 109 32,05 19,95 350 

Nynäshamn 4 421 171 499 99 31,93 19,83 873 

Salem 2 920 190 685 110 32,00 19,90 581 

Sigtuna 6 956 177 360 102 32,08 19,98 1 386 

Sollentuna 14 105 222 657 128 30,30 18,20 2 571 

Solna 14 308 213 849 123 29,22 17,12 2 446 

Stockholm 175 718 211 858 122 29,58 17,48 30 684 

Sundbyberg 7 106 188 380 108 31,13 19,03 1 351 

Södertälje 13 577 159 222 92 32,23 20,13 2 715 

Tyresö 8 393 197 000 113 31,58 19,48 1 634 

Täby 15 736 249 718 144 29,73 17,63 2 784 

Upplands Väsby 7 311 189 191 109 31,28 19,18 1 399 

Upplands-Bro 4 086 176 110 101 31,68 19,58 797 

Vallentuna 5 732 195 237 112 31,08 18,98 1 087 

Vaxholm 2 315 210 480 121 31,88 19,78 459 

Värmdö 7 417 196 456 113 32,38 20,28 1 505 

Österåker 7 829 199 854 115 31,00 18,90 1 478 

Uppsala län 

Enköping 6 608 167 881 97 31,35 20,98 1 382 

Heby 1 975 147 875 85 32,87 22,50 442 

Håbo 3 654 187 856 108 32,20 21,83 799 

Knivsta 2 794 192 989 111 31,77 21,40 599 

Tierp 3 021 150 699 87 31,45 21,08 632 

Uppsala 34 342 176 338 102 31,70 21,33 7 321 

Älvkarleby 1 479 163 148 94 33,05 22,68 335 

Östhammar 3 603 168 430 97 32,55 22,18 798 

Södermanlands län 

Eskilstuna 14 973 156 663 90 32,35 22,18 3 309 

Flen 2 466 152 781 88 31,75 21,58 529 

Gnesta 1 680 162 786 94 32,35 22,18 372 

Katrineholm 5 004 154 923 89 32,35 22,18 1 105 

Nyköping 8 859 172 990 100 31,65 21,48 1 900 

Oxelösund 2 025 181 982 105 32,45 22,28 451 

Strängnäs 5 688 177 605 102 31,90 21,73 1 236 

Trosa 2 156 188 370 108 31,63 21,46 463 

Vingåker 1 348 151 252 87 32,90 22,73 305 

Östergötlands län 

Boxholm 814 155 185 89 31,84 21,99 178 

Finspång 3 483 167 988 97 31,55 21,70 754 

Kinda 1 499 152 780 88 31,00 21,15 315 

Linköping 24 660 170 434 98 30,25 20,40 5 014 

Mjölby 4 062 157 635 91 31,00 21,15 855 

Motala 6 573 157 081 90 31,25 21,40 1 399 

Norrköping 20 669 159 912 92 31,30 21,45 4 416 

Söderköping 2 300 163 827 94 31,20 21,35 489 

Vadstena 1 244 167 651 97 31,10 21,25 263 

Valdemarsvik 1 179 150 984 87 32,00 22,15 260 

Ydre 563 153 325 88 30,75 20,90 117 

Åtvidaberg 1 796 156 233 90 32,00 22,15 396 

Ödeshög 764 143 697 83 31,65 21,80 165 



16.12 

Län/ 

kommun 



2011, kommunvis (forts.) 

Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster, 

Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare 

(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Jönköpings län 

Aneby 995 154 427 89 32,90 22,23 220 

Eksjö 2 717 166 147 96 32,57 21,90 594 

Gislaved 4 642 158 900 91 32,75 22,08 1 021 

Gnosjö 1 566 164 231 95 32,80 22,13 346 

Habo 1 737 162 749 94 32,33 21,66 375 

Jönköping 21 210 167 896 97 32,15 21,48 4 545 

Mullsjö 1 100 156 507 90 32,65 21,98 241 

Nässjö 4 612 156 407 90 32,45 21,78 1 000 

Sävsjö 1 608 147 960 85 32,25 21,58 345 

Tranås 2 790 154 605 89 32,22 21,55 598 

Vaggeryd 2 032 156 785 90 31,50 20,83 421 

Vetlanda 4 141 157 161 90 32,17 21,50 886 

Värnamo 5 489 167 579 96 31,75 21,08 1 153 

Kronobergs län 

Alvesta 2 965 158 048 91 32,76 22,11 653 

Lessebo 1 227 150 276 87 32,85 22,20 271 

Ljungby 4 466 162 948 94 31,61 20,96 932 

Markaryd 1 420 148 499 85 31,65 21,00 296 

Tingsryd 1 881 152 205 88 32,11 21,46 401 

Uppvidinge 1 410 151 284 87 32,65 22,00 308 

Växjö 13 830 168 616 97 31,41 20,76 2 862 

Älmhult 2 702 173 569 100 31,25 20,60 555 

Kalmar län 

Borgholm 1 601 148 155 85 32,20 21,99 350 

Emmaboda 1 489 161 459 93 31,83 21,62 321 

Hultsfred 2 052 148 141 85 32,53 22,32 455 

Högsby 830 141 328 81 32,33 22,12 182 

Kalmar 10 335 165 663 95 32,43 22,22 2 293 

Mönsterås 2 122 163 487 94 32,03 21,82 462 

Mörbylånga 2 211 159 857 92 32,03 21,82 481 

Nybro 2 980 152 203 88 32,45 22,24 659 

Oskarshamn 4 574 174 362 100 32,13 21,92 1 002 

Torsås 1 030 146 162 84 32,05 21,84 223 

Vimmerby 2 397 154 269 89 32,48 22,27 531 

Västervik 5 729 157 864 91 31,78 21,57 1 230 

Gotlands län 

Gotland 8 619 150 620 87 33,10 33,10 2 837 

Blekinge län 

Karlshamn 5 129 165 877 95 32,60 21,89 1 120 

Karlskrona 10 461 165 148 95 31,90 21,19 2 209 

Olofström 2 070 157 965 91 32,55 21,84 450 

Ronneby 4 491 158 033 91 32,75 22,04 986 

Sölvesborg 2 654 157 855 91 32,66 21,95 580 

Skåne län 

Bjuv 2 116 142 855 82 31,28 20,89 438 

Bromölla 1 924 156 584 90 32,15 21,76 417 

Burlöv 2 501 151 519 87 30,48 20,09 498 

Båstad 2 530 177 331 102 30,62 20,23 510 

Eslöv 4 886 156 273 90 30,13 19,74 957 

Helsingborg 21 824 170 026 98 30,60 20,21 4 394 

Hässleholm 7 611 152 111 88 31,00 20,61 1 557 

Höganäs 4 516 184 495 106 30,12 19,73 889 

Hörby 2 182 147 828 85 30,37 19,98 432 

Höör 2 405 157 621 91 31,32 20,93 501 

Klippan 2 381 145 367 84 30,40 20,01 472 

Kristianstad 12 524 158 956 92 31,25 20,86 2 599 

Kävlinge 5 251 183 351 106 28,90 18,51 968 

Landskrona 6 044 146 598 84 30,63 20,24 1 212 

Lomma 4 576 217 210 125 29,63 19,24 883 

Lund 19 518 178 820 103 31,23 20,84 4 063 

Malmö 43 597 148 334 85 31,23 20,84 9 021 

Osby 1 941 153 382 88 31,65 21,26 410 

Perstorp 1 035 148 272 85 30,95 20,56 211 



16.12 

Län/ 

kommun 





(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Simrishamn 3 054 158 033 91 30,90 20,51 622 

Sjöbo 2 736 150 719 87 30,81 20,42 554 

Skurup 2 280 153 385 88 30,44 20,05 453 

Staffanstorp 4 040 184 077 106 29,18 18,79 756 

Svalöv 2 012 151 389 87 30,88 20,49 409 

Svedala 3 376 172 031 99 30,63 20,24 681 

Tomelilla 1 862 143 946 83 31,00 20,61 380 

Trelleborg 6 594 157 401 91 30,75 20,36 1 334 

Vellinge 6 931 208 995 120 28,89 18,50 1 282 

Ystad 4 735 168 462 97 30,50 20,11 948 

Åstorp 2 075 141 477 81 30,68 20,29 417 

Ängelholm 6 821 174 527 100 29,43 19,04 1 292 

Örkelljunga 1 379 143 108 82 29,15 18,76 255 

Östra Göinge 2 069 152 928 88 31,50 21,11 434 

Hallands län 

Falkenberg 6 348 155 827 90 31,02 21,30 1 345 

Halmstad 15 080 165 558 95 30,50 20,78 3 121 

Hylte 1 565 152 294 88 31,17 21,45 334 

Kungsbacka 14 499 196 092 113 31,25 21,53 3 130 

Laholm 3 570 152 926 88 30,50 20,78 737 

Varberg 9 622 167 524 96 30,25 20,53 1 968 

Västra Götalands län 

Ale 4 639 169 354 97 32,75 22,30 1 033 

Alingsås 6 355 169 388 98 32,24 21,79 1 382 

Bengtsfors 1 420 144 295 83 33,24 22,79 322 

Bollebygd 1 455 176 285 101 31,94 21,49 312 

Borås 16 741 163 390 94 31,94 21,49 3 586 

Dals-Ed 670 141 682 82 34,09 23,64 157 

Essunga 839 149 837 86 32,45 22,00 184 

Falköping 4 855 154 513 89 32,05 21,60 1 043 

Färgelanda 978 146 203 84 33,64 23,19 226 

Grästorp 887 151 479 87 32,45 22,00 194 

Gullspång 774 144 989 83 33,37 22,92 176 

Göteborg 90 047 177 493 102 32,00 21,55 19 399 

Götene 2 098 159 097 92 32,35 21,90 458 

Herrljunga 1 442 154 293 89 32,74 22,29 320 

Hjo 1 384 156 258 90 32,45 22,00 303 

Härryda 6 507 191 333 110 31,50 21,05 1 371 

Karlsborg 1 114 164 244 95 31,95 21,50 239 

Kungälv 7 489 183 877 106 32,32 21,87 1 640 

Lerum 7 125 186 033 107 31,53 21,08 1 502 

Lidköping 6 386 168 096 97 31,74 21,29 1 356 

Lilla Edet 2 024 158 487 91 33,25 22,80 460 

Lysekil 2 446 168 291 97 32,94 22,49 549 

Mariestad 3 796 159 506 92 32,14 21,69 820 

Mark 5 259 155 505 90 32,09 21,64 1 132 

Mellerud 1 327 143 248 82 33,14 22,69 299 

Munkedal 1 533 149 637 86 33,21 22,76 347 

Mölndal 11 549 191 273 110 31,14 20,69 2 391 

Orust 2 633 172 005 99 32,84 22,39 589 

Partille 6 433 187 099 108 30,84 20,39 1 311 

Skara 3 008 163 016 94 31,45 21,00 629 

Skövde 8 622 169 115 97 31,44 20,99 1 804 

Sotenäs 1 612 176 924 102 32,19 21,74 350 

Stenungsund 4 417 184 157 106 32,52 22,07 976 

Strömstad 1 813 155 077 89 32,79 22,34 403 

Svenljunga 1 548 150 433 87 32,15 21,70 334 

Tanum 1 876 153 065 88 32,44 21,99 410 

Tibro 1 614 152 077 88 31,59 21,14 339 

Tidaholm 1 931 152 855 88 32,20 21,75 418 

Tjörn 2 799 187 115 108 32,09 21,64 606 

Tranemo 1 871 160 971 93 31,45 21,00 391 

Trollhättan 8 972 163 509 94 31,84 21,39 1 913 

Töreboda 1 312 141 709 82 31,85 21,40 278 



16.12 

Län/ 

kommun 






(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Uddevalla 8 362 162 314 93 32,54 22,09 1 842 

Ulricehamn 3 596 158 049 91 31,43 20,98 750 

Vara 2 411 152 895 88 31,65 21,20 508 

Vårgårda 1 679 153 103 88 32,09 21,64 361 

Vänersborg 6 109 165 683 95 33,09 22,64 1 381 

Åmål 1 846 148 460 85 33,34 22,89 420 

Öckerö 2 250 183 009 105 31,64 21,19 477 

Värmlands län 

Arvika 4 001 153 285 88 31,65 20,90 830 

Eda 1 180 137 602 79 33,00 22,25 260 

Filipstad 1 582 148 835 86 32,75 22,00 346 

Forshaga 1 727 151 458 87 33,10 22,35 384 

Grums 1 437 157 185 90 33,15 22,40 321 

Hagfors 1 919 151 829 87 33,25 22,50 429 

Hammarö 2 699 181 968 105 32,85 22,10 597 

Karlstad 14 427 170 263 98 32,50 21,75 3 133 

Kil 1 807 154 212 89 33,15 22,40 403 

Kristinehamn 3 760 156 923 90 33,20 22,45 841 

Munkfors 548 144 437 83 33,25 22,50 122 

Storfors 675 154 752 89 33,25 22,50 151 

Sunne 1 966 147 322 85 32,55 21,80 426 

Säffle 2 357 151 085 87 32,75 22,00 516 

Torsby 1 827 146 089 84 33,25 22,50 408 

Årjäng 1 298 130 934 75 32,70 21,95 282 

Örebro län 

Askersund 1 850 163 632 94 32,40 21,72 400 

Degerfors 1 568 161 539 93 32,85 22,17 347 

Hallsberg 2 411 158 241 91 32,10 21,42 514 

Hällefors 1 095 149 299 86 33,10 22,42 244 

Karlskoga 5 169 173 811 100 32,10 21,42 1 105 

Kumla 3 204 158 506 91 31,10 20,42 650 

Laxå 937 161 879 93 33,23 22,55 211 

Lekeberg 1 127 158 267 91 32,48 21,80 245 

Lindesberg 3 693 160 343 92 32,35 21,67 797 

Ljusnarsberg 748 148 063 85 32,10 21,42 159 

Nora 1 717 166 022 96 32,80 22,12 379 

Örebro 21 968 163 930 94 31,90 21,22 4 646 

Västmanlands län 

Arboga 2 125 159 757 92 32,24 21,74 460 

Fagersta 2 097 171 185 99 32,49 21,99 461 

Hallstahammar 2 367 156 463 90 32,19 21,69 511 

Kungsör 1 327 163 542 94 32,41 21,91 290 

Köping 3 969 159 747 92 32,54 22,04 872 

Norberg 928 161 972 93 33,04 22,54 209 

Sala 3 373 156 902 90 32,69 22,19 746 

Skinnskatteberg 722 158 196 91 32,89 22,39 161 

Surahammar 1 638 164 094 94 32,69 22,19 362 

Västerås 24 223 178 196 103 30,74 20,24 4 891 

Dalarnas län 

Avesta 3 637 167 115 96 33,10 22,21 806 

Borlänge 7 886 161 997 93 33,55 22,66 1 784 

Falun 9 609 172 562 99 33,20 22,31 2 143 

Gagnef 1 575 156 388 90 33,38 22,49 353 

Hedemora 2 422 159 402 92 33,30 22,41 541 

Leksand 2 505 163 713 94 32,95 22,06 551 

Ludvika 4 289 167 198 96 33,20 22,31 955 

Malung-Sälen 1 566 150 440 87 33,20 22,31 348 

Mora 3 233 160 484 92 33,47 22,58 728 

Orsa 988 142 482 82 33,55 22,66 222 

Rättvik 1 656 153 330 88 32,95 22,06 363 

Smedjebacken 1 822 169 332 97 33,59 22,70 413 

Säter 1 774 162 742 94 33,45 22,56 399 

Vansbro 971 141 218 81 33,43 22,54 217 

Älvdalen 1 043 143 071 82 33,45 22,56 234 



16.12 

Län/ 

kommun 





(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Gävleborgs län 

Bollnäs 4 065 155 296 89 32,07 20,90 844 

Gävle 16 246 172 188 99 32,72 21,55 3 496 

Hofors 1 616 163 722 94 33,82 22,65 365 

Hudiksvall 5 951 161 510 93 32,82 21,65 1 284 

Ljusdal 2 861 149 983 86 33,57 22,40 638 

Nordanstig 1 428 148 068 85 33,57 22,40 318 

Ockelbo 929 155 286 89 33,97 22,80 211 

Ovanåker 1 761 152 761 88 33,07 21,90 384 

Sandviken 6 240 168 756 97 32,82 21,65 1 348 

Söderhamn 4 045 157 032 90 32,87 21,70 873 

Västernorrlands län 

Härnösand 4 065 164 761 95 34,03 23,04 936 

Kramfors 3 024 157 376 91 33,83 22,84 688 

Sollefteå 3 152 154 201 89 34,08 23,09 725 

Sundsvall 17 045 178 417 103 33,28 22,29 3 801 

Timrå 2 955 165 059 95 33,33 22,34 659 

Ånge 1 575 155 170 89 34,02 23,03 361 

Örnsköldsvik 9 495 172 239 99 32,78 21,79 2 066 

Jämtlands län 

Berg 1 068 143 406 83 33,47 22,87 243 

Bräcke 1 011 147 278 85 33,92 23,32 235 

Härjedalen 1 580 149 285 86 33,42 22,82 359 

Krokom 2 205 152 502 88 33,12 22,52 495 

Ragunda 839 149 569 86 34,17 23,57 197 

Strömsund 1 806 146 973 85 33,67 23,07 414 

Åre 1 530 148 852 86 33,17 22,57 344 

Östersund 9 949 168 240 97 32,97 22,37 2 223 

Västerbottens län 

Bjurholm 344 137 525 79 33,40 22,90 78 

Dorotea 432 148 900 86 33,40 22,90 98 

Lycksele 1 988 160 005 92 33,35 22,85 453 

Malå 535 162 461 94 33,65 23,15 124 

Nordmaling 1 126 156 251 90 33,55 23,05 259 

Norsjö 657 150 681 87 33,65 23,15 152 

Robertsfors 1 049 152 409 88 32,90 22,40 234 

Skellefteå 11 907 165 900 95 32,90 22,40 2 662 

Sorsele 395 144 007 83 33,40 22,90 90 

Storuman 943 151 438 87 33,40 22,90 215 

Umeå 19 342 169 558 98 33,10 22,60 4 370 

Vilhelmina 1 018 142 315 82 33,70 23,20 235 

Vindeln 832 150 826 87 33,40 22,90 190 

Vännäs 1 318 157 711 91 33,40 22,90 301 

Åsele 443 141 557 81 33,40 22,90 101 

Norrbottens län 

Arjeplog 501 159 411 92 32,68 22,28 111 

Arvidsjaur 1 071 161 736 93 32,48 22,08 236 

Boden 4 593 167 573 96 32,53 22,13 1 014 

Gällivare 3 481 187 829 108 32,73 22,33 779 

Haparanda 1 448 143 226 82 32,68 22,28 320 

Jokkmokk 850 163 226 94 32,63 22,23 188 

Kalix 2 767 163 496 94 32,73 22,33 616 

Kiruna 4 329 188 482 108 33,23 22,83 991 

Luleå 12 914 174 635 101 32,68 22,28 2 877 

Pajala 933 147 810 85 32,88 22,48 208 

Piteå 7 003 171 387 99 32,43 22,03 1 541 

Älvsbyn 1 318 157 137 90 32,63 22,23 292 

Överkalix 570 155 222 89 32,98 22,58 128 

Övertorneå 707 143 673 83 31,93 21,53 151 

1) Kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Local authority, taxable income. 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.13 



2011, länsvis 

Local tax base and tax rates etc., in counties 

Län 

County 

Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering 

Tax base (taxable income) 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Skatteinkomster, mnkr 

Revenues from taxation 

Totalt 

miljoner 

kronor 

Total, 

SEK millions 

Skatteunderlag per 

invånare (skattekraft) 

Tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Andel av 

riksmedelvärdet, 

% 

In % of 

average 

Total 

kommunal 

Total 

Kommun 

Municipality 

Därav till 

Of which 

Landsting 

County 

council 

Kommun 

Landsting 

Stockholms 410 482 203 291 117 30,45 18,35 12,10 75 250 49 986 

Uppsala 57 476 173 173 100 31,81 21,44 10,37 12 307 5 945 

Södermanlands 44 198 164 273 95 32,10 21,93 10,17 9 670 4 471 

Östergötlands 69 607 162 974 94 30,94 21,09 9,85 14 622 6 811 

Jönköpings 54 640 162 597 94 32,24 21,57 10,67 11 744 5 806 

Kronobergs 29 901 163 250 94 31,73 21,08 10,65 6 278 3 172 

Kalmar 37 350 159 864 92 32,21 22,00 10,21 8 189 3 789 

Gotlands 8 619 150 620 87 33,10 33,10 0,00 2 837 0 

Blekinge 24 804 162 550 94 32,33 21,62 10,71 5 345 2 646 

Skåne 199 329 161 916 93 30,69 20,30 10,39 40 249 20 611 

Hallands 50 685 170 756 98 30,75 21,03 9,72 10 634 4 900 

Västra Götalands 267 853 170 666 98 32,03 21,58 10,45 57 694 27 905 

Värmlands 43 210 158 131 91 32,71 21,96 10,75 9 450 4 622 

Örebro 45 487 163 106 94 32,07 21,39 10,68 9 697 4 839 

Västmanlands 42 770 170 159 98 31,51 21,01 10,50 8 963 4 477 

Dalarnas 44 975 162 684 94 33,31 22,42 10,89 10 059 4 881 

Gävleborgs 45 144 163 435 94 32,86 21,69 11,17 9 761 5 030 

Västernorrlands 41 311 169 974 98 33,37 22,38 10,99 9 237 4 532 

Jämtlands 19 988 157 801 91 33,23 22,63 10,60 4 509 2 107 

Västerbottens 42 330 163 722 94 33,13 22,63 10,50 9 561 4 425 

Norrbottens 42 485 170 611 98 32,67 22,27 10,40 9 453 4 403 

Hela riket Sweden 1 622 643 173 718 100 31,55 20,73 10,82 335 509 175 355 

Landsting 

County councils 1 614 025 173 860 100 31,54 20,66 10,88 . 175 355 

1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.14 

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och 

landsting, totalt, miljoner kronor 

Economic equalisation for municipalities and county councils, 

total, SEK millions 

År 

Year 

Bidrag 

Grants 

Inkomstutjämning 1 

Income equalisation 

Avgifter Skillnad 

Fees Difference 

Bidrag 

Kostnadsutjämning 

Cost equalisation 

Avgifter Skillnad 

Strukturbidrag 

Structural 

grant 

Införandebidrag 

Transitional 

regulations 

Regleringspost 

2 

Adjustment 

item 

Kommunalekonomisk 

utjämning, 

totalt 

Income from 

grants, total 

Kommuner 

Municipalities 

2005 45 008 -3 414 41 595 4 620 -4 650 -31 1 539 1 522 -2 000 42 626 

2006 46 212 -3 229 42 983 4 703 -4 732 -29 1 533 838 -160 45 165 

2007 48 139 -3 289 44 851 4 855 -4 862 -7 1 533 462 8 317 55 157 

2008 51 962 -3 654 48 308 5 198 -5 208 -10 1 528 308 -4 199 45 935 

2009 54 331 -4 050 50 281 5 551 -5 564 -13 1 525 192 -4 528 47 456 

2010 52 817 -3 912 48 905 5 701 -5 697 5 1 523 90 2 394 52 916 

2011 54 075 -3 898 50 177 6 070 -6 058 12 1 521 – 9 630 61 339 

Landsting 

County councils 

2005 14 933 -2 151 12 782 1 207 -1 208 -1 658 624 -1 486 12 576 

2006 15 233 -1 997 13 235 1 091 -1 096 -4 657 348 -1 272 12 964 

2007 15 780 -1 952 13 828 1 164 -1 165 -1 658 235 937 15 656 

2008 16 947 -2 090 14 857 1 360 -1 354 6 657 174 869 16 563 

2009 17 677 -2 209 15 468 1 414 -1 412 1 656 113 1 077 17 316 

2010 17 187 -2 134 15 053 1 550 -1 540 10 657 53 4 060 19 833 

2011 17 557 -2 114 15 444 1 609 -1 610 -1 657 – 7 565 23 664 

1) Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 

115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en egen skattekraft 

som överstiger respektive nivå betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. 

2) Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med beslutat anslag för 

kommuner respektive landsting för aktuellt utjämningsår. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift 

erläggas. Om nettobeloppet uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. 

Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader (www.scb.se/OE0115); 

Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.15 

Landstingens finanser, miljoner kronor 

Finances of county councils, SEK m 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Externa utgifter External expenditures 211 226 222 611 231 625 244 783 253 741 260 541 

Löner och arbetsgivaravgifter 101 214 105 368 111 246 115 710 117 173 118 896 

Material 36 595 38 232 39 842 41 963 44 131 44 668 

Tjänster 23 031 25 471 26 071 27 643 28 954 29 409 

Lämnade bidrag 10 794 12 622 14 179 14 711 15 512 17 059 

Köp av verksamhet 29 287 29 658 31 635 34 181 37 857 41 257 

Därav från 

privata företag/vårdgivare 16 905 17 282 17 997 19 432 21 766 24 427 

landstingsägda företag inom egen koncern 4 884 4 552 5 346 5 828 6 672 7 252 

andra landsting 6 016 6 396 6 770 7 284 7 852 7 911 

kommunalförbund 205 215 125 130 148 149 

Räntor – – – – – – 

Övriga utgifter 10 305 11 260 8 652 10 575 10 114 9 252 

Externa inkomster External revenues 211 488 224 443 235 631 245 688 256 534 265 262 

Landstingsskatt 147 092 155 901 163 751 171 418 175 714 178 778 

Generella statsbidrag 34 128 35 788 37 752 38 738 40 990 46 627 

Ersättningar från sjukförsäkringen – – – – – – 

Försäljning av verksamhet 9 790 11 231 11 513 12 180 12 964 13 404 

Försäljning av tjänster 5 873 5 189 5 517 5 746 6 080 6 441 

Försäljning av material och varor 1 124 1 201 1 187 1 276 1 269 1 378 

Patientavgifter och övriga erhållna avgifter 5 791 5 777 5 851 6 099 6 186 6 205 

Övriga erhållna bidrag 5 932 6 156 6 570 6 531 8 185 8 639 

Därav specialdestinerade statsbidrag 3 801 3 699 4 023 3 982 5 323 5 554 

Övriga inkomster 1 758 3 200 3 490 3 700 5 146 3 790 

RESULTATRÄKNING Profit and loss account 

Verksamhetens intäkter 29 936 31 004 32 288 33 559 36 449 37 988 

Verksamhetens kostnader -201 271 -214 937 -223 162 -234 357 -243 771 -251 447 

Avskrivningar -5 732 -5 911 -6 299 -6 539 -6 841 -7 100 

Verksamhetens nettokostnader 

Total net current expenditures -177 067 -189 844 -197 175 -207 336 -214 163 -220 560 

Skatteintäkter 147 092 155 901 163 751 171 418 175 714 178 778 

Generella statsbidrag 1 13 053 12 710 15 344 16 265 17 000 19 490 

Finansiella intäkter 1 707 1 751 1 815 1 984 3 381 1 869 

Finansiella kostnader -1 620 -1 696 -2 174 -3 905 -3 129 -1 994 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest 

incomes 4 241 1 900 3 969 900 2 792 4 720 

Extraordinära intäkter 65 0 33 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 -68 0 0 0 0 

Årets resultat Net profit/loss for the year 4 306 1 832 4 002 900 2 792 4 720 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Omsättningstillgångar Current assets 37 716 42 436 47 229 51 504 63 170 63 579 

Likvida medel 22 392 25 294 27 307 31 497 42 749 41 588 

Kundfordringar och övriga fordringar 11 687 12 455 14 969 15482 14 489 16 141 

Fordringar hos staten 2 115 3 108 3 351 2 641 4 216 4 191 

Förråd 1 522 1 579 1 602 1 884 1 716 1 660 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to public infrastructure . . . . . . . . 1 171 1 183 

Anläggningstillgångar Fixed assets 68 288 71 669 77 495 81 986 89 768 101 125 

Finansiella anläggningstillgångar exkl. långfr. fordringar 7 092 7 636 9 160 9 251 10 210 11 476 

Långfristiga fordringar 3 147 3 825 3 820 4 946 7 444 11 068 

Maskiner och inventarier 13 924 14 370 16 369 17 257 18 225 20 042 

Byggnader och mark 43 821 45 516 47 818 50 164 53 539 58 242 

Immateriella anläggningstillgångar 297 321 327 369 350 298 

Summa tillgångar Total assets 106 004 114 104 124 723 133 491 154 109 165 887 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 42 186 41 788 44 687 47 225 56 718 55 966 

Semesterlöneskulder 5 633 6 047 6 017 5 834 6 101 6 456 

Leverantörsskulder och övriga skulder 36 553 35 741 38 670 41 391 50 617 49 510 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 10 540 9 209 7 830 8 282 9 841 13 106 

Redovisad pensionsskuld . . . . . . . . . . . . 

Övriga långfristiga skulder 10 540 9 209 7 830 8 282 9 841 13 106 

Summa skulder Total liabilities 52 726 50 997 52 517 55 507 66 559 69 072 



16.15 

Landstingens finanser, miljoner kronor (forts.) 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Eget kapital Equity 27 851 29 686 33 693 34 589 37 417 42 111 

Rörelsekapital -4 470 648 2 542 4 279 6 452 7 613 

Anläggningskapital 32 321 29 038 31 151 30 311 29 792 33 315 

Avsättningar Appropriations 25 427 33 422 38 514 43 393 50 135 54 704 

Avsättningar för pensioner intj. fr.o.m.1998 19 085 24 994 31 121 35 977 41 642 45 185 

Andra avsättningar 6 342 8 428 7 393 7 416 8 493 9 519 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 106 004 114 105 124 724 133 489 154 110 165 887 

1) Här ingår skatteutjämningsbidraget netto och ersättningar från sjukförsäkringen. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling (2004–2010, www.skl.se). 

16.16 

Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, miljoner 

kronor, riket 

Expenses of municipalities, by activity, SEK m, Sweden 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Politisk verksamhet Political activity 4 533 4 804 5 003 5 305 5 579 5 722 

Infrastruktur, skydd m.m. Infrastructure, shelter etc. 28 649 30 522 31 174 33 058 35 043 35 516 

Fritid Recreation 10 458 10 964 10 279 12 141 12 331 13 067 

Kultur Culture 9 567 9 742 11 596 10 730 10 660 10 884 

Förskoleverksamhet o. skolbarnsomsorg Child care 51 168 54 594 58 433 62 472 65 442 68 552 

Utbildning Education 121 824 125 175 129 068 133 940 135 787 138 335 

Äldreomsorg Assistance for the aged 80 256 83 458 86 829 91 733 93 255 95 926 

Funktionshinderomsorg Assistance for the disabled 42 429 44 970 48 126 51 682 53 468 55 032 

Individ- och familjeomsorg Individual and family 

assistance 27 835 28 140 28 947 30 815 32 509 33 930 

Särskilt riktade insatser Specially activities 6 959 9 807 11 672 10 850 10 204 11 397 

Övriga verksamheter Other activities 3 001 3 270 4 133 4 389 5 060 5 343 

Summa egentlig verksamhet Total real activities 386 679 405 446 425 260 447 115 459 338 473 704 

Affärsverksamhet Business activities 23 774 25 916 26 626 27 652 26 701 26 374 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.17 

Kommunernas finanser, miljoner kronor 

Finances of municipalities, SEK m 


2006 2007 2008 2009 2010 

Externa utgifter External expenditures 472 166 498 240 525 409 534 357 553 340 

Inköp av fastigheter, inventarier m.m. 11 010 11 218 11 811 13 389 15 002 

Löner och arvoden 175 944 183 413 190 782 193 353 196 081 

Arbetsgivaravgifter 64 863 68 965 69 331 64 673 65 030 

Ekonomiskt bistånd (inkl. flyktingar) 8 527 8 769 9 587 11 102 11 740 

Kostnadsräntor 6 433 8 215 9 498 6 220 5 677 

Övriga utgifter 205 389 217 660 234 400 245 620 259 810 

Externa inkomster External revenues 482 826 506 500 521 716 528 956 553 899 

Kommunalskatt 302 350 314 941 330 645 336 314 342 385 

Generella statsbidrag m.m. 50 430 55 677 58 279 61 486 76 162 

Statliga drift- och investeringsbidrag 21 494 18 976 18 782 19 088 20 568 

Erhållna avgifter (egentlig verksamhet) 14 295 14 914 15 548 16 062 16 304 

Erhållna avgifter (affärsmässig verksamhet) 14 130 14 676 14 415 13 866 14 025 

Hyror och arrenden 14 582 15 144 15 780 16 380 17 045 

Försäljning av tillgångar inkl. försäljningsmedel 23 664 27 605 21 438 18 350 20 164 

Räntor 7 955 9 899 11 341 11 118 9 947 

Övriga inkomster 33 926 34 668 35 488 36 292 37 299 

Investeringar Investment 30 199 33 386 36 874 36 783 35 950 

RESULTATRÄKNING Profit and loss account 

Verksamhetens intäkter 104 175 104 986 107 350 110 154 114 122 

Verksamhetens kostnader -433 204 -454 811 -476 618 -486 832 -506 678 

Avskrivningar -14 281 -14 503 -15 162 -15 729 -16 562 

Verksamhetens nettokostnader 

Total net current expenditure -343 310 -364 328 -384 430 -392 407 -409 118 

Skatteintäkter och generella statsbidrag m.m. 352 780 370 606 388 905 397 800 418 675 

Finansnetto 3 869 3 822 2 549 5 168 4 026 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest incomes 13 339 10 100 7 024 10 561 13 583 

Extraordinära intäkter 9 299 13 899 1 124 162 1 033 

Extraordinära kostnader -3 272 -1 990 -1 941 -35 -447 

Förändring av eget kapital Change in equity 19 366 22 009 6 207 10 688 14 169 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Immateriella anläggningstillgångar 438 134 235 288 325 

Materiella anläggningstillgångar 259 988 271 714 282 963 295 263 309 441 

Finansiella anläggningstillgångar 170 287 168 174 176 535 179 492 194 110 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 430 713 440 022 459 733 475 043 503 876 

Förråd, lager, exploateringsfastigheter 2 248 3 155 5 974 6 642 5 414 

Kortfristiga fordringar och placeringar 62 897 61 313 92 180 95 088 100 696 

Kassa och bank 23 963 43 917 17 505 30 795 21 150 

Summa omsättningstillgångar Current assets 89 108 108 385 115 659 132 445 127 260 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to central government infrastructure . . . 648 839 

Summa tillgångar Total assets 519 821 548 407 575 392 608 136 631 975 

Eget kapital Equity 277 221 299 682 303 697 314 082 328 771 

Avsättningar för pensioner o. liknande förpliktelser 11 665 14 736 16 850 18 811 20 727 

Andra avsättningar 9 296 10 630 11 669 13 776 16 767 

Summa avsättningar Appropriations, total 20 961 25 366 28 519 32 587 37 494 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 117 274 118 751 121 428 120 748 128 706 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 104 365 104 608 121 748 140 719 137 004 

Summa skulder Total liabilities 221 639 223 359 243 176 261 467 265 710 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 519 821 548 407 575 392 608 136 631 975 

Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 340 072 372 384 379 300 399 471 391 071 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder 

eller avsättningar 172 450 200 787 200 216 204 584 195 031 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 167 622 171 597 179 084 194 887 196 040 




16.18 

Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst och taxering till 

kommunal inkomstskatt, fysiska personer, miljoner kronor 

Assessment for national capital income tax and assessment for local 

income tax, individuals, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Inkomst av kapital, statlig taxering 

Income from capital, central government tax assessment 

Överskott Surplus Underskott Deficit Beskattningsbar 


Totalt 

Taxable income 

Totalt 

Total 

Skatt 

Tax 

Skattereduktion 

Tax reduction 

Taxering till kommunal inkomstskatt 

Tax assessment for local government tax 

Beskattningsbar 

förvärvsinkomst, 

kronor per 

inkomsttagare 

Taxable income, 

SEK/incomeearner 

Debiterad skatt 

Debited tax 

2000 127 785 38 183 44 253 12 970 1 027 103 158 900 323 154 

2001 159 939 47 759 47 246 13 681 1 103 773 169 100 336 304 

2002 102 503 30 539 58 665 16 407 1 174 007 179 200 359 389 

2003 81 305 24 151 63 441 17 926 1 236 013 188 000 378 492 

2004 82 956 24 687 62 623 17 979 1 288 346 192 000 403 077 

2005 96 102 28 609 58 132 16 833 1 328 172 197 700 419 839 

2006 129 148 38 463 54 023 15 745 1 378 700 204 200 435 577 

2007 176 820 52 732 53 575 15 588 1 437 820 211 000 454 117 

2008 227 805 67 957 64 709 18 622 1 518 908 220 600 479 068 

2009 170 781 50 886 88 468 24 804 1 601 688 231 100 503 423 

2010 149 649 44 544 68 075 19 369 1 622 718 236 100 511 150 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 

(www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 


Finansmarknad 

Financial market

Finansmarknad Statistisk årsbok 2012 

17 – Finansmarknad 


Sida 

Page 

17.1 Finansmarknad .......................................... 341 


17.2 Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt 

januari 1985 – juli 2011 .................. 342 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

17.3 Affärsvärldens generalindex, 

Stockholmsbörsen 1980–2011.......................... 342 

Affärsvärlden, general index 

17.4 Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, 

ställningsvärden den 31 december, 

miljarder kr .......................................................... 342 

Household loans in banks and housing finance 

institutions, SEK bn 

17.5 Finansiell ställning för olika samhällssektorer 

den 31 december ................................ 343 

Financial wealth, assets and liabilities of 

institutional sectors 

17.6 Finansiella tillgångar per finansobjekt 

den 31 december, ställningsvärden ................. 344 

Financial assets by type of assets at the end of 

year, outstanding values 

17.7 Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande 

organisationer, finansiella tillgångar 

och skulder, ställningsvärden 

den 31 december, miljoner kronor ................... 345 

Households incl. non-profit inst. serving 

households, financial assets and liabilities, 

outstanding values, SEK m 

17.8 Utestående skuld av svenska obligationer 

och förlagsbevis den 31 december, 

miljoner kronor................................................... 346 

Bonds and debentures in circulation in 

Sweden, SEK m 

17.9 Innehav av aktier i bolag noterade på 

svensk marknadsplats den 31 december, 

miljoner kronor................................................... 347 

Holdings of shares in corporations quoted on 

Swedish marketplaces, SEK m 

Sida 

Page 

17.10 NASDAQ OMX Nordiska Börs 

Stockholm ...........................................................348 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

17.11 Antal institut på finansmarknaden .........348 

Number of institute on the financial market 

17.12 Riksbankens tillgångar och skulder, 

den 31 december, miljoner kronor ...................349 

The Riksbank’s assets and liabilities, SEK m 

17.13 Bostadsinstitutens utlåning och 

finansiering, miljoner kronor.............................350 

Housing finance institutions’ advances and 

funding, SEK m 

17.14 Investeringsfonder, förmögenhet 

och sparande, miljoner kronor, samt antal 

fonder ..................................................................350 

Investment funds, wealth, SEK m, and number 

of funds 

17.15 Skadeförsäkring, under året influten 

premieinkomst och utbetalda försäkringsersättningar, 

1 000-tals kr ..................................351 

Non-life insurance, premium income and 

claims paid during the year. SEK thousands 

17.16 Antal premiepensionssparare och 

genomsnittlig behållning, marknadsvärde i 

januari .................................................................352 

Number of premium pension savers and 

average savings, market value in January 

17.17 Antal personer med pensionsbehållning 

och genomsnittligt belopp 

per år efter kön och ålder ..................................352 

Number of people with pension balance and 

the average balance per year 



Finansmarknad 

17.1 Finansmarknad 


Läget på finansmarknaden fortsatte att förbättras under 2010. Börskurserna 

steg, dock inte lika mycket som 2009. Detta gynnade samtliga sektorer med 

stora aktieinnehav. Värdeökningen på de samlade aktieinnehaven var 775 

miljarder kronor. 

Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskapssystemet 

och beskriver hur finansiella 

flöden och stockar fördelar sig mellan 

olika samhällssektorer, samt mellan Sverige och 

utlandet. 

Hushållssektorn är största nettolångivaren 

Diagrammet nedan visar hur de finansiella tillgångarna 

och skulderna fördelar sig mellan de 

olika sektorerna i slutet av år 2010. 

Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder 

kronor efter sektor, kontopost och motsektor 

31 december 2010 

största nettolångivaren gentemot de övriga 

sektorerna. 

37 procent av Sveriges tillgångar finns i aktier 

och andra ägarandelar 

De finansiella tillgångarna är ytterligare uppdelade 

i olika typer av tillgångsslag såsom: 

• sedlar, mynt och inlåning 

• certifikat, obligationer och finansiella derivat 

• lån, inklusive leasing och koncernlån 

• aktier och andra ägarandelar 

• försäkringssparande 

• övriga finansiella tillgångar, inklusive 

handelskrediter. 

Aktier och andra ägarandelar utgjorde det 

största tillgångsslaget, med nära 37 procent av 

den svenska ekonomins totala finansiella tillgångar 

vid utgången av år 2010. I den posten 

ingår: 

• börsnoterade och ej börsnoterade aktier 

• andra ägarandelar, inklusive investeringsfondsandelar 

och bostadsrättsandelar (som i 

finansräkenskaperna betraktas som andelar 

i en ekonomisk förening) 

• svenskars innehav av utländska aktier och 

andelar. 

Den icke-finansiella företagssektorn var nettolåntagare 

vid utgången av 2010, vilket innebar 

att skulderna var större än de finansiella 

tillgångarna. Det förklaras dels av att de ickefinansiella 

företagen lånar upp kapital eller 

emitterar värdepapper som sedan används till 

investeringar, dels av att finansräkenskaperna 

tillämpar marknadsvärdering även av emitterade 

obligationer och börsnoterade aktier på 

bolagens skuldsida. 

Den samlade offentliga sektorns finansiella 

tillgångar var cirka 860 miljarder kronor större 

än skulderna 2010. Statens skulder översteg tillgångarna 

med 67 miljarder, medan överskottet i 

kommuner och socialförsäkring var 26 respektive 

898 miljarder kronor. De finansiella företagens 

finansiella tillgångar och skulder ligger på 

relativt höga nivåer, vilket förklaras av deras 

verksamhet som finansiella intermediärer 

(mellanhänder). Hushållssektorn är den enskilt 

Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder 

kronor efter kontopost 31 december 2010 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0103). 



17.2 

Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt januari 1985 – 

juli 2011 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

Diagrammet visar ränteutvecklingen för 

femåriga svenska statsobligationer. 

Räntenivån steg under åren 2005–2008 

men föll kraftigt under senare hälften av 

2008 och lade sig på en historiskt sett låg 

nivå. Under perioden augusti 2010 – april 

2011 steg räntenivån, men har efter det 

fallit något. 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 

17.3 

Affärsvärldens generalindex, Stockholmsbörsen 1980–2011 

Affärsvärlden, general index 

Diagrammet visar kursutvecklingen på 

Stockholmsbörsen i form av Affärsvärldens 

generalindex AFGX under perioden 

1980-01-02 – 2011-08-23 (1995-12-29 = 

100). Hushållens finansiella förmögenhet 

påverkas av kursutvecklingen på de börsnoterade 

aktierna, inklusive den inverkan 

dessa har på innehav i aktiefonder och 

försäkringssparande, m.m. 

Källa: Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se). 

17.4 

Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, ställningsvärden 

den 31 december 1996–2010, miljarder kr 

Household loans in banks and housing finance institutions, SEK bn 

Diagrammet visar hur hushållens lån i 

bank och bostadsinstitut ökat sedan 1996. 

Vi kan dessutom nämna att den procentuella 

ökningen blev större varje år fram till 

2005, då låneökningen var som störst. Hushållens 

låntagande fortsatte dock på en 

hög nivå även därefter. 

SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0401). 



17.5 

Finansmarknad 

Finansiell ställning för olika samhällssektorer den 31 december 

Financial wealth, assets and liabilities of institutional sectors 

2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 

MILJONER KRONOR SEK m 

Finansiell förmögenhet 

Financial wealth 

Summa svenska sektorer 

Total, Swedish sectors -342 497 -883 255 -303 452 -521 912 -353 478 -447 346 

Icke-finansiella företag 

Non-financial corporations -3 452 553 -4 775 308 -4 634 808 -4 218 360 -4 960 318 -5 587 675 

Finansiella företag 

Financial corporations -102 936 -34 690 359 867 492 149 431 067 449 375 


General government 217 426 555 599 703 933 531 421 754 374 857 408 

Hushåll inkl. dess icke vinstdrivande 

org. 

Households incl. non-profit 

org. serving households 2 995 566 3 371 144 3 267 556 2 672 878 3 421 399 3 833 546 

Utlandet Rest of the world 366 133 908 122 331 900 554 289 410 854 509 554 

Finansiella tillgångar 

Financial assets 31 620 754 34 638 210 37 903 616 40 236 713 42 629 466 44 515 431 

Summa svenska sektorer 25 138 031 27 322 145 29 516 539 30 958 179 33 186 314 34 749 543 

Icke-finansiella företag 7 385 490 7 356 846 8 085 857 8 741 065 8 975 807 9 475 385 

Finansiella företag 10 795 442 12 172 075 13 435 273 14 826 524 15 626 511 15 962 688 

Offentlig sektor 2 034 050 2 283 952 2 382 315 2 229 271 2 488 010 2 599 175 

Hushåll inkl. HIO 2 4 923 049 5 509 272 5 613 094 5 161 319 6 095 986 6 712 295 

Utlandet 6 482 723 7 316 065 8 387 077 9 278 534 9 443 152 9 765 888 

Skulder Liabilities 31 597 118 34 613 343 37 875 168 40 204 336 42 572 090 44 453 223 

Summa svenska sektorer 25 480 528 28 205 400 29 819 991 31 480 091 33 539 792 35 196 889 

Icke-finansiella företag 10 838 043 12 132 154 12 720 665 12 959 425 13 936 125 15 063 060 


Offentlig sektor 1 816 624 1 728 353 1 678 382 1 697 850 1 733 636 1 741 767 

Hushåll inkl. HIO 2 1 927 483 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 674 587 2 878 749 

Utlandet 6 116 590 6 407 943 8 055 177 8 724 245 9 032 298 9 256 334 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 

Summa svenska sektorer 79 79 78 77 79 82 

Icke-finansiella företag 23 21 21 22 21 22 

Finansiella företag 34 35 35 37 37 38 

Offentlig sektor 6 7 6 6 6 6 

Hushåll inkl. HIO 2 16 16 15 13 14 16 

Utlandet 21 21 22 23 22 23 

Skulder 100 100 100 100 100 100 

Summa svenska sektorer 81 81 79 78 79 79 

Icke-finansiella företag 34 35 34 32 33 34 

Finansiella företag 34 35 35 36 36 35 

Offentlig sektor 6 5 4 4 4 4 

Hushåll inkl. HIO 2 6 6 6 6 6 6 

Utlandet 19 19 21 22 21 21 


2) Hushållens icke vinstdrivande organisationer. 


Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 



17.6 

Finansiella tillgångar per finansobjekt den 31 december, 

ställningsvärden 

Financial assets by type of assets at the end of year, outstanding values 

2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 2010 

MILJONER KRONOR SEK m 

Finansiella tillgångar 

Financial assets 31 620 754 34 638 210 37 903 616 40 236 713 42 629 466 44 515 431 

Monetärt guld och SDR 

Monetary gold and SDRs 23 636 24 867 28 448 32 377 57 376 62 208 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 4 094 019 4 744 043 5 184 773 6 899 332 6 252 424 5 854 896 

Certifikat Short-term securities 865 751 908 906 1 055 647 912 725 1 010 039 740 338 

Obligationer och förlagsbevis 

Bonds 3 866 440 4 022 573 4 527 564 5 291 574 5 815 467 5 901 114 

Finansiella derivat 

Financial derivatives 437 347 403 399 519 982 1 489 667 827 142 840 053 

Lån Loans 3 977 207 4 345 123 4 975 777 5 567 621 5 753 653 5 990 943 

Leasing 109 729 120 895 129 989 146 923 152 645 154 141 

Koncernlån 

Inter-company loans 1 658 384 2 115 839 2 550 022 3 009 025 2 988 561 2 997 114 

Svenska börsnoterade aktier 

Swedish quoted shares 3 324 555 4 075 500 3 737 218 2 111 343 3 236 070 4 030 651 

Svenska ej börsnoterade aktier 

Swedish non-quoted shares 3 698 397 3 893 883 3 961 699 4 484 443 4 715 564 5 082 495 

Andra ägarandelar 

Other equity 772 341 878 235 964 620 984 810 1 221 715 1 379 491 

Svenska fondandelar 

Swedish mutual fund shares 1 160 510 1 368 990 1 416 170 1 016 916 1 393 334 1 635 074 

Utländska aktier, andelar och 

fondandelar 

Foreign shares and other 

equity 3 155 320 2 969 206 3 837 312 3 759 648 4 405 548 4 546 534 

Försäkringssparande 

Insurance savings 2 184 145 2 268 079 2 236 806 2 151 776 2 556 730 2 808 596 

Handelskrediter inkl. concernhandelskrediter 

Trade credits including intercompany 

trade credits 923 705 956 735 994 411 951 656 875 695 889 298 

Övriga finansiella tillgångar 

Other financial assets 1 369 268 1 541 937 1 783 178 1 426 877 1 405 087 1 662 981 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 

Monetärt guld och SDR 0 0 0 0 0 0 

Sedlar, mynt och inlåning 13 14 14 17 15 13 

Certifikat 3 3 3 2 2 2 

Obligationer och förlagsbevis 12 12 12 13 14 13 

Finansiella derivat 1 1 1 4 2 2 

Lån 13 13 13 14 13 13 

Leasing 0 0 0 0 0 0 

Koncernlån 5 6 7 7 7 7 

Sv. börsnoterade aktier 11 12 10 5 8 9 

Sv. ej börsnoterade aktier 12 11 10 11 11 11 

Andra ägarandelar 2 3 3 2 3 3 

Sv. fondandelar 4 4 4 3 3 4 

Utl. aktier, andelar och 

fondandelar 10 9 10 9 10 10 

Försäkringssparande 7 7 6 5 6 6 

Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter 

3 3 3 2 2 2 

Övriga finansiella tillgångar 4 4 5 4 3 4 



Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103). 

Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.7 

Finansmarknad 

Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella 

tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december, 


Households incl. non-profit inst. serving households, financial assets 

and liabilities, outstanding values, SEK m 

2005 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 

Finansiell förmögenhet Net financial wealth 2 995 566 3 371 144 3 267 556 2 672 878 3 421 399 3 833 546 

Finansiella tillgångar Financial assets 4 923 049 5 509 272 5 613 094 5 161 319 6 095 986 6 712 295 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 738 604 835 415 994 361 1 088 415 1 126 974 1 211 205 

Sedlar och mynt Currency 80 206 80 531 80 185 79 413 79 952 77 078 

Bankinlåning Deposits in banks 629 484 725 301 881 934 954 440 993 775 1 086 763 

Inlåning i övriga monetära finansinstitut 

Deposits in other MFI 7 618 7 123 7 446 10 842 19 668 19 495 

Riksgäldsspar National debt savings 21 296 22 460 24 796 43 720 33 579 27 869 

Obligationer och konvertibler 

Bonds and convertible loans 120 715 134 892 170 219 166 730 172 770 142 364 

Icke-finansiella företag Non-fin. corporations 9 793 8 003 3 943 5 178 3 175 2 104 

Finansiella företag Financial corporations 57 806 66 447 98 499 89 945 95 275 74 996 

Premieobligationer Lottery bonds 42 001 41 354 37 782 37 488 37 326 34 790 

Utländskt Foreign 11 115 19 088 29 995 34 119 36 994 30 474 

Finansiella derivat Financial derivatives 0 19 510 17 368 964 4 671 6 222 

Lån Loans 10 491 5 929 7 645 11 641 11 465 12 068 

Aktier, andelar och fondandelar 

Shares, other equities and mutual fund shares 1 896 522 2 267 356 2 213 745 1 781 364 2 270 445 2 572 407 

Sv. börsaktier Sw. quoted shares 591 316 702 329 607 832 371 104 542 761 648 929 

Sv. ej börsnoterade aktier 

Sw. non-quoted shares . . . . . . . . . . . . 

Andra ägarandelar (Bostadsrättsandelar) 

Other equity (Tenant ownership rights) 689 176 795 463 882 829 890 418 1 070 460 1 203 609 

Sv. fondandelar Sw. mutual fund shares 438 402 483 820 466 796 302 269 396 387 439 312 

Räntefonder Bond and money market funds 31 923 33 851 34 986 40 172 36 306 34 606 

Aktiefonder Equity funds 336 053 366 500 341 712 193 604 272 461 302 114 

Andra fonder Other funds 70 426 83 469 90 098 68 493 87 620 102 592 

Utl. aktier, andelar och fondandelar 

Foreign shares and other equity 177 628 285 744 256 288 217 573 260 837 280 557 

Försäkringssparande 

Insurance technical reserves 1 942 407 2 018 892 1 964 241 1 854 950 2 250 194 2 494 184 

Individuellt Individual pension savings 742 264 765 723 716 172 608 529 533 847 633 115 

Kollektivt Collective insurance 900 552 940 133 927 483 936 546 1 417 355 1 573 947 

Utländskt Foreign 39 241 42 467 44 816 44 315 47 425 48 297 

Övriga försäkringstekniska reserver 

Other insurance technical reserves 260 350 270 569 275 770 265 560 251 567 238 825 

Handelskrediter Trade credits 9 511 9 496 9 422 9 001 8 098 8 098 

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 

Other accounts receivable 84 649 86 206 91 491 91 973 83 816 87 379 

Skulder Liabilities 1 927 483 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 674 587 2 878 749 

Finansiella derivat . . 10 519 10 709 2 458 764 658 

Lån 1 774 901 1 964 360 2 151 715 2 327 503 2 524 199 2 711 698 


Riksbanken The Central Bank 258 265 272 283 290 278 

Banker Banks 352 175 402 714 651 369 719 963 761 704 818 234 

Bostadsinstitut Housing finance institutions 1 111 034 1 251 567 1 193 935 1 333 527 1 479 995 1 600 669 

Kommun- och företagsfinansierande institut 

Other Monetary Financial institutions 60 725 64 055 67 859 32 492 34 482 36 334 

Finansbolag Finance companies 53 428 56 182 56 052 57 855 62 444 67 369 

Övriga finansinstitut 

Other financial institutions 4 742 1 821 1 333 228 106 105 

Försäkringsföretag Insurance corporations 1 176 1 149 973 1 192 272 366 

Offentlig sektor General government 174 862 177 961 179 619 181 722 184 683 188 149 

Staten Central government 174 591 177 670 179 285 181 408 184 387 187 915 

Kommuner Local government 271 291 334 314 296 234 

Utlandet Rest of the world 16 265 8 303 - - - - 

Handelskrediter 22 913 25 576 24 842 23 912 21 179 21 179 

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 124 362 133 046 153 970 130 128 124 019 140 282 

Övriga skulder Other accounts payable 5 307 4 627 4 302 4 440 4 426 4 932 



Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 



17.8 

År 

Year 

Ickefinansiella 

företag 

Non-financial 

corporations 

Utestående skuld av svenska obligationer och förlagsbevis 

den 31 december, miljoner kronor 

Bonds and debentures in circulation in Sweden, SEK m 

Banker 

Banks 

Bostadsinstitut 

Housing 

finance 

institutions 

Kommun- och 

foretagsinstitut 

Other monetary 

credit market 

corporations 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

Övriga finansiella 

företag 

Other 

financial 

corporations 

Summa 

Total 

1997 97 726 120 695 756 527 119 625 1 345 374 21 821 6 534 2 468 302 

1998 111 039 146 262 799 603 139 464 1 387 627 20 380 14 027 2 618 402 

1999 139 341 174 043 727 460 170 174 1 219 693 16 981 27 537 2 475 229 

2000 198 083 160 486 663 736 187 413 1 119 622 15 779 29 891 2 375 010 

2001 251 019 159 406 644 650 178 256 951 710 15 570 31 617 2 232 228 

2002 269 518 151 318 683 451 179 390 1 002 564 17 160 37 491 2 340 892 

2003 295 795 155 303 752 536 212 102 1 030 961 20 831 51 205 2 518 733 

2004 264 532 224 715 663 053 229 686 1 135 631 19 959 49 736 2 587 312 

2005 320 233 330 507 865 355 280 821 1 101 868 23 410 47 880 2 970 074 

2006 308 508 431 954 959 386 306 669 1 042 814 28 643 46 359 3 124 333 

2007 358 011 521 577 1 106 665 361 095 977 361 28 476 47 474 3 400 659 

2008 428 371 852 376 1 272 265 437 810 965 438 23 574 42 853 4 022 687 

2009 512 139 1 039 162 1 415 475 509 359 970 288 28 731 46 211 4 521 365 

2010 466 480 1 190 632 1 416 354 481 869 1 011 258 31 069 45 653 4 643 315 


Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistiska meddelanden 

serie FM 11 (–2003, www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.9 

Finansmarknad 

Innehav av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats 

den 31 december, miljoner kronor 

Holdings of shares in corporations quoted on Swedish marketplaces, 

SEK m 

År 

Year 

Icke-finansiella 

företag 

Non-financial 

enterprises 

Banker, 

finansinstitut 

m.fl. 

Banks etc. 

Investmentföretag 

Investment 

companies 

Investeringsfonder 

Investment 

funds 

Försäkringsbolag 

Insurance 

companies 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

1997 165 563 38 207 137 969 199 524 267 447 63 678 10 613 

1998 157 662 29 704 143 952 207 931 278 765 59 409 13 710 

1999 222 077 62 023 190 926 271 065 391 044 59 682 9 556 

2000 246 493 87 943 233 224 309 742 357 244 179 929 10 330 

2001 237 615 56 938 178 334 284 617 336 995 155 657 5 890 

2002 158 594 46 666 103 775 195 855 193 627 106 372 4 393 

2003 217 014 54 135 132 691 272 621 216 721 130 001 5 880 

2004 240 961 94 551 145 924 308 544 240 445 143 460 5 553 

2005 305 608 100 898 193 191 427 654 315 996 158 423 4 738 

2006 396 835 110 656 229 339 495 180 359 335 200 106 3 452 

2007 382 708 89 732 226 030 442 568 336 431 182 326 2 348 

2008 219 243 36 874 124 027 262 965 208 076 106 907 1 412 

2009 320 738 73 908 186 061 443 381 320 382 166 058 1 677 

2010 398 692 94 365 233 186 534 607 384 832 164 605 1 919 

År 

AP-fonden 

The Swedish 

National Pension 

Insurance Fund 

Hushåll 

Households 

Företagens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving enterprises 

Hushållens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving households 

Utländska 

innehavare 

Foreign holders 

Summa 

Total 

1997 84 904 324 758 44 575 114 620 670 741 2 122 599 

1998 102 823 342 744 41 129 116 533 790 595 2 284 958 

1999 139 795 488 554 63 614 90 069 1 272 368 3 260 772 

2000 147 869 477 620 75 903 94 292 1 418 397 3 638 987 

2001 108 654 399 827 54 019 84 111 1 006 568 2 909 225 

2002 76 911 267 924 34 005 55 071 625 765 1 868 959 

2003 95 968 339 524 42 037 67 263 779 866 2 353 722 

2004 106 527 414 491 50 167 78 567 938 856 2 768 046 

2005 127 871 535 094 75 913 99 471 1 281 775 3 626 632 

2006 140 745 631 544 93 930 117 423 1 646 377 4 424 922 

2007 131 197 546 544 80 275 99 271 1 545 021 4 064 451 

2008 82 095 335 779 48 910 58 904 827 842 2 313 033 

2009 119 141 488 118 64 729 87 195 1 247 083 3 518 471 

2010 135 643 577 750 71 134 105 056 1 640 673 4 342 461 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad, Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden serie FM 20 

(www.scb.se/FM0201); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.10 

NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

År 

Year 

Medlemmar den 

31 dec., aktiehandeln, 

avista 

Number of 

members 

Därav fjärrmedlemmar 

Of which foreign 

members 

Antal börsnoterade 

bolag den 

31 dec. 1 

Number of listed 

companies 1 

Börsvärde 

(marknadsvärde), 

Mdkr 1 

Market capitalization 

SEK bn 1 

Omsättning av 

aktier, Mdkr 1 

Turnover 

SEK bn 1 

Stockholmsbörsens 

all-shares 

OMXS 2 

1990 27 – 258 558 104 -30,0 

1991 26 – 230 558 130 5,0 

1992 27 – 205 552 171 0,0 

1993 29 1 205 892 339 52,0 

1994 34 4 228 976 659 5,0 

1995 41 7 223 1 179 665 18,0 

1996 45 12 229 1 688 918 38,0 

1997 48 15 261 2 164 1 346 24,0 

1998 53 20 276 2 413 1 830 10,0 

1999 57 25 300 3 717 2 609 66,0 

2000 63 30 311 3 583 4 456 -12,0 

2001 72 41 305 2 856 3 994 -17,0 

2002 73 43 297 1 780 2 702 -37,0 

2003 69 42 282 2 314 2 453 29,8 

2004 66 41 277 2 699 3 391 17,6 

2005 73 46 272 3 507 3 764 32,6 

2006 75 48 276 4 275 5 521 23,6 

2007 86 59 279 3 959 6 525 -6,0 

2008 84 39 266 2 239 4 694 -42,0 

2009 80 38 258 3 413 3 417 46,7 

2010 77 37 258 4 230 3 699 23,1 

1) Inkl. A- och O-listan, nuvarande Nordiska listan Stockholm. Incl. A- and O-list, present Nordic list Stockholm. 

2) Årlig förändring i procent. Annual change percent. 

Källa: Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm (www.nasdaqomxnordic.com). 

17.11 

Antal institut på finansmarknaden 

Number of institute on the financial market 

År 

Year 

Banker 1 

Banks 

Kreditmarknadsföretag 

Credit market 

enterprises 

Därav: bostadsinstitut 3 

Of which: housing 

finance institutions 

Värdepappersbolag 

Securities brokerage 

companies 

Antal banker 

Number of 

banks 

Antal bankkontor 

2 

Number of 

bank 

branches 

Medelantal 

anställda 

Number of 

employees 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

1993 109 2 835 41 329 114 4 796 9 1 895 34 900 

1994 112 2 690 43 203 100 4 613 9 1 914 60 1 235 

1995 119 2 601 43 305 97 4 524 11 1 890 77 1 460 

1996 124 2 527 43 234 90 4 464 11 1 961 80 1 569 

1997 124 2 522 43 202 86 4 236 14 1 915 88 1 841 

1998 126 2 197 43 531 84 3 717 13 1 121 94 2 038 

1999 124 2 140 43 222 88 3 694 13 1 040 103 2 822 

2000 126 2 059 41 995 87 3 586 13 699 108 3 668 

2001 129 2 061 42 001 86 3 881 13 533 105 3 924 

2002 127 2 026 41 863 83 4 098 13 523 102 3 660 

2003 125 2 046 40 169 83 4 220 9 498 106 3 204 

2004 126 2 037 40 044 76 4 198 8 489 102 2 293 

2005 124 2 046 40 260 67 4 683 8 493 110 2 761 

2006 125 2 069 42 949 68 4 883 9 484 113 2 263 

2007 123 2 105 44 056 63 3 975 7 426 131 2 439 

2008 118 2 193 46 250 59 4 299 7 431 134 2 477 

2009 112 2 120 44 638 58 4 393 7 431 134 2 416 

2010 113 2 164 45 411 58 4 178 6 50 135 2 475 

1) Inkl. utlandsägda banker och filialer; fr.o.m. 1998 inkl. två medlemsbanker. 

2) Definieras som "antal arbetsställen" fr.o.m. 2002. 

3) I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM). 



17.12 

Finansmarknad 

Riksbankens tillgångar och skulder, den 31 december, miljoner 

kronor 

The Riksbank’s assets and liabilities, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

TILLGÅNGAR Assets 208 607 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 

Guld Gold 22 235 22 222 25 827 29 976 31 691 38 537 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

utanför Sverige 

Claims on residents outside Sweden in foreign 

currency 173 158 167 184 172 556 200 448 302 348 282 555 

Fordringar på IMF Receivables from the IMF 5 729 4 892 4 614 6 261 30 898 31 175 

Banktillgodohavanden och värdepapper 

Bank balances and security investments 167 429 162 292 167 942 194 187 271 450 251 380 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

i Sverige 

Claims on residents outside in Sweden in foreign 

currency – – – 196 124 – – 

Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Lending to monetary policy counterparties in SEK 9 601 7 088 9 129 266 462 368 802 500 

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 

Main refinancing operations 9 600 6 700 7 199 – – 

Finjusterande transaktioner Fine-tuning operations – 267 1 787 – – 

Strukturella transaktioner Structural operations – – – 264 800 368 801 500 

Utlåningsfacilitet Marginal lending facility 1 121 143 0 1 0 

Övrig utlåning Other lending – – – 1 662 – – 

Övriga tillgångar Other assets 3 613 4 191 4 414 7 201 5 997 5 334 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Liabilities and capital 208 607 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 

Utelöpande sedlar och mynt 

Banknotes and coins in circulation 111 075 112 380 114 324 112 273 110 663 105 401 

Skulder i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Liabilities to monetary policy counterparties in SEK 250 121 143 206 696 171 163 5 142 

Emitterade skuldcertifikat 

Debt certificates issued – – – 48 946 192 222 – 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande i 

Sverige Liabilities to residents in Sweden in SEK – – – 104 – – 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in SEK 94 66 82 189 248 70 69 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i 

Sverige 

Liabilities to residents in Sweden in foreign 

currency – – – 1 862 92 544 83 774 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in foreign 

currency 10 159 13 906 12 047 8 688 – 431 

Motpost till SDR som tilldelats av IMF 

Counterpart of SDRs allocated by the IMF 2 797 2 540 2 517 2 979 25 216 23 275 

Övriga skulder Other liabilities 194 262 184 9 998 662 535 

Avsättningar Provisions 289 276 206 264 251 220 

Värderegleringskonton Revaluation accounts 23 680 8 488 20 081 49 228 37 818 35 102 

Eget kapital Balancing account and capital 56 813 54 769 58 247 58 742 64 025 72 429 

Grundfond Balancing account 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 

Reserver Capital 55 813 53 770 57 247 57 742 63 025 71 429 

Årets resultat Result for the year 3 256 7 877 4 095 11 183 14 204 548 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 



17.13 

Bostadsinstitutens utlåning och finansiering, miljoner kronor 

Housing finance institutions’ advances and funding, SEK m 

2004 2005 2006 2007 1 2008 2009 2010 

Utlåning till: Lending to: 

Svenska icke-MFI 2 

Swedish non-MFI 2 1 392 909 1 528 126 1 662 867 1 593 886 1 763 545 1 970 579 2 105 291 

Icke-finansiella företag 

Non-financial enterprises 403 423 400 855 397 724 385 030 414 555 473 190 486 238 

Kommuner och landsting 

Local government 20 084 19 562 17 520 19 630 22 188 21 293 22 556 

Hushåll 3 Households 3 968 830 1 107 325 1 247 227 1 188 947 1 326 692 1 475 983 1 596 395 

Övriga sektorer Other sectors 572 385 396 279 111 112 101 

Utländska icke-MFI 2 

Foreign non-MFI 2 414 610 786 959 45 222 50 068 56 335 

Summa Total icke-MFI 1 393 323 1 528 736 1 663 653 1 594 845 1 808 768 2 020 646 2 161 626 

Finansiering Funding 

Upplåning från: Borrowing from: 

Svenska MFI Swedish MFI 464 788 476 558 482 863 363 384 536 049 587 506 634 255 

Banker Banks 425 378 457 668 468 264 344 283 518 491 550 254 641 908 

Svenska icke-MFI Swedish non-MFI 2 019 2 057 1 497 759 3 542 4 652 0 

Utländska icke-MFI 

Foreign non-MFI 15 870 11 443 23 288 10 237 25 921 0 0 

Utländska MFI Foreign MFI 98 98 0 189 41 880 49 920 51 991 

Upplåning via obligations- och 

förlagslån: 

Borrowing by bonds and debentures: 743 305 861 463 1 051 259 1 151 934 1 300 575 1 391 209 1 432 209 

Upplåning via certifikat 

Borrowing by short-term securities: 171 463 175 044 145 896 166 712 81 119 116 131 9 646 

Summa Total 1 397 543 1 526 663 1 704 803 1 693 215 1 989 086 2 149 418 2 128 101 

1) I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut genom fusion med en bank. In October 2007 a Housing credit institution merged with a 

Bank. 

2) MFI, monetära finansinstitut. MFI, Monetary Financial Institutions. 

3) Inkl. Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Incl. Non profit institutions serving households. 

Källa: Riksbanken och SCB: Finansmarknadsstatistik (www.scb.se/FM5001). 

17.14 

Investeringsfonder, förmögenhet och sparande, miljoner 

kronor, samt antal fonder 

Investment funds, wealth, SEK m, and number of funds 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Fondförmögenhet 

Market value of funds 832 441 1 160 993 1 368 756 1 416 210 1 017 216 1 393 337 1 635 074 

Aktiefonder Equity shares 484 714 682 804 792 961 789 173 459 887 723 031 964 499 

Räntefonder 

Bond and money market funds 100 170 116 562 138 859 154 239 182 688 164 092 177 461 

Övriga fonder 1 Other funds 247 557 361 627 436 935 472 798 374 641 506 214 493 114 

Nettosparande 2 Net savings 65 366 103 211 77 046 34 816 23 318 115 211 104 179 

Aktiefonder 25 654 28 639 -72 -6 993 -6 374 70 070 121 251 

Räntefonder 8 315 15 231 23 439 15 497 22 100 -17 597 13 215 

Övriga fonder 1 31 397 59 342 53 679 26 312 7 592 62 738 -30 287 

Antal fonder Number of funds 585 615 645 710 741 759 787 

Aktiefonder 312 317 324 339 343 339 342 

Räntefonder 90 88 90 90 83 82 84 

Övriga fonder 1 183 210 231 281 315 338 361 

1) I Övriga fonder ingår blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder m.m. 

2) Värdet av köpta minus sålda fondandelar. 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Statistiska meddelanden serie FM 37 (www.scb.se/FM0403). 



17.15 

Finansmarknad 

Skadeförsäkring, under året influten premieinkomst och 

utbetalda försäkringsersättningar, 1 000-tals kr 

Non-life insurance, premium income and claims paid during the year, 

SEK thousands 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Premieinkomst 

Premium income 64 456 468 66 036 063 65 531 687 67 277 802 56 387 233 57 203 769 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring 

Health and accident insurance 14 685 189 15 416 969 14 082 000 17 036 869 5 965 397 6 078 901 

Trygghetsförsäkring vid 

arbetsskada 

Employers’ no-fault insurance 701 192 763 150 679 490 648 665 549 563 165 370 

Hem- och villaförsäkring 

Householder’s and 

homeowner’s insurance 10 813 293 11 144 111 11 318 119 11 316 624 11 643 083 12 105 772 

Företags- och fastighetsförsäkring 

Business and houseowner’s 

insurance 12 345 997 12 308 090 12 889 578 12 623 033 12 837 612 12 348 270 

Motorfordonsförsäkring 

Motor vehicle insurance 11 830 937 11 991 191 12 529 753 12 641 350 12 820 268 13 333 489 

Trafikförsäkring 

Motor third party insurance 10 932 881 10 922 278 10 258 237 9 222 989 8 822 118 8 459 487 

Sjöfartsförsäkring 

Marine insurance 235 740 249 828 252 230 165 193 265 552 301 835 

Luftfartsförsäkring 

Aviation insurance 12 443 11 719 8 208 4 555 7 419 6 664 

Transportförsäkring 

Transport insurance 774 652 772 988 786 804 777 321 723 991 644 324 

Kredit- och borgensförsäkring 

Credit insurance 563 200 617 512 593 854 514 858 107 822 636 756 

Avgångsbidragsförsäkring 

Termination insurance 149 121 254 685 316 841 241 398 457 683 870 527 

Husdjursförsäkring 

Animal insurance 1 404 722 1 569 975 1 812 857 2 002 568 2 121 664 2 223 536 

Övrig försäkring Other classes 7 101 13 567 3 249 82 379 65 061 28 838 

Utbetalda försäkringsersättningar 

Claims paid 45 255 959 44 445 605 43 552 764 47 469 650 48 837 287 49 438 616 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring 11 939 075 12 108 227 11 399 903 12 489 995 12 586 838 12 218 168 

Trygghetsförsäkring vid 

arbetsskada 1 693 852 1 693 855 1 158 397 1 681 961 1 555 352 1 601 049 

Hem- och villaförsäkring 6 750 540 6 642 868 6 927 576 7 430 076 8 139 445 8 787 535 

Företags- och fastighetsförsäkring 

8 569 194 7 451 742 7 347 452 8 342 528 8 020 023 8 099 695 

Motorfordonsförsäkring 8 193 221 8 213 421 8 729 712 9 100 542 9 373 422 9 807 318 

Trafikförsäkring 6 139 559 6 214 789 5 868 928 5 999 937 6 160 962 5 943 257 

Sjöfartsförsäkring 191 932 174 460 230 965 177 923 135 425 105 583 

Luftfartsförsäkring 637 8 039 273 2 312 16 656 2 134 

Transportförsäkring 568 022 497 425 418 888 498 823 430 115 353 715 

Kredit- och borgensförsäkring 220 838 262 398 218 848 180 257 316 687 261 069 

Avgångsbidragsförsäkring 67 611 115 174 65 587 174 903 612 205 683 197 

Husdjursförsäkring 921 371 1 060 920 1 186 226 1 366 515 1 465 485 1 565 100 

Övrig försäkring 107 2 287 9 23 878 24 672 10 796 


Källa: Finansinspektionen Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502). 



17.16 

Antal premiepensionssparare och genomsnittlig behållning, 

marknadsvärde i januari 

Number of premium pension savers and average savings, market 

value in January 

Ålder (31/12) resp. år 

Age 

Antal pensionssparare 

Number of pension savers 

Genomsnittlig behållning. Marknadsvärde, kr 

Average savings. Market value SEK 

Samtliga 

Both sexes 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga Män Kvinnor 

–19 20 276 9 408 10 868 1 028 1 055 1 004 

20–24 432 915 212 702 220 213 6 526 7 179 5 896 

25–29 551 753 282 988 268 765 22 302 24 654 19 827 

30–34 585 748 300 906 284 842 47 104 51 347 42 622 

35–39 641 188 329 653 311 535 75 156 81 521 68 421 

40–44 662 580 340 875 321 705 91 130 99 645 82 108 

45–49 676 685 350 029 326 656 96 537 105 426 87 011 

50–54 593 807 304 955 288 852 99 474 107 893 90 586 

55–59 581 027 296 523 284 504 100 311 107 848 92 455 

60–64 604 540 305 913 298 627 78 070 83 907 72 091 

65– 916 990 463 177 453 813 35 375 38 958 31 719 

Summa Total 1 

2011 6 267 509 3 197 129 3 070 380 65 995 72 034 59 707 

2010 5 960 356 3 036 083 2 924 273 57 620 62 991 52 042 

2009 5 813 174 2 961 399 2 851 775 40 667 44 433 36 757 

2008 5 665 954 2 885 298 2 780 656 54 645 60 062 49 025 

2007 5 549 097 2 825 560 2 723 537 48 327 53 051 43 425 

2006 5 446 667 2 773 826 2 672 841 35 509 39 059 31 826 

2005 5 343 692 2 723 834 2 619 858 23 363 25 662 20 973 

2004 5 220 309 2 664 224 2 556 085 17 995 19 831 16 083 

2003 5 079 872 2 594 171 2 485 701 11 669 12 888 10 397 

2002 4 893 130 2 500 136 2 392 994 13 280 14 744 11 750 

1) Fr.o.m. år 2011 ingår likviditetskontot i den genomsnittliga behållningen. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2009. Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) 

fr.o.m. 2010. 

17.17 

Antal personer med pensionsbehållning och genomsnittligt 

belopp per år efter kön och ålder 

Number of people with pension balance and the average balance 

per year 

Ålder 

Age 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Antal 

Number 


belopp 

Average 

amount 

Antal 


belopp 

Antal 


belopp 

–19 61 074 7 499 33 081 7 591 27 993 7 391 

20–24 547 979 48 414 271 292 45 325 276 687 51 443 

25–29 568 626 157 303 276 517 147 376 292 109 166 701 

30–34 601 295 299 988 292 319 282 380 308 976 316 647 

35–39 667 742 504 659 326 060 475 881 341 682 532 121 

40–44 698 625 736 459 340 123 693 203 358 502 777 498 

45–49 692 096 945 613 335 653 889 728 356 443 998 237 

50–54 638 136 1 160 654 310 960 1 084 298 327 176 1 233 226 

55–59 628 671 1 291 258 306 303 1 191 712 322 368 1 385 843 

60–64 667 258 1 031 638 325 784 944 475 341 474 1 114 795 

65– 352 987 114 564 161 162 101 865 191 825 125 232 

Summa Total 

2010 6 124 489 666 831 2 979 254 621 543 3 145 235 709 730 

2009 5 962 591 691 399 2 910 549 641 088 3 052 042 739 377 

2008 5 888 998 701 067 2 880 113 646 745 3 008 885 753 064 

2007 5 812 499 658 329 2 847 988 604 396 2 964 511 710 142 

2006 5 742 953 624 503 2 815 922 571 080 2 927 031 675 898 

2005 5 699 876 593 759 2 794 541 541 100 2 905 335 644 409 

2004 5 670 987 563 752 2 781 112 511 858 2 889 875 613 694 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2008. Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) 

fr.o.m. 2009. 


Socialförsäkring 

Social insurance

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2012 

18 – Socialförsäkring 


Sida 

Page 

18.1 Utgifter för det sociala skyddet .......... 355 

Expenses for social security 

18.2 Socialförsäkring ................................... 356 


18.3 Allmän sjukförsäkring; antal 

ersatta sjukpenningdagar 1955–2010 ........ 359 

Sickness insurance, days of sickness 

18.4 Sjukskrivna (pågående fall) i 

december 1998–2010 ................................... 359 

Number of ongoing sickness periods 

18.5 Allmän sjukförsäkring, antal 

sjukpenningdagar m.m. ............................... 360 

Sickness insurance, days of sickness cash 

benefit, etc. 

18.6 Föräldraförsäkring, antal dagar .......... 360 

Parental insurance, number of days 

18.7 Antal personer med sjukersättning/ 

aktivitetsersättning i december .................. 361 

Number of persons with sickness 

compensation/activity compensation in 

December 

Sida 

Page 

18.8 Socialförsäkringens utgifter, 


Social insurance expenditures, SEK m 

18.9 Socialförsäkringens inkomster 

och utgifter 2010, miljoner kronor .............. 363 

Social insurance income and expenditures, 

SEK m 

18.10 Antal pensionstagare med 

ålderspension och äldreförsörjningsstöd 

i december ............................................ 364 

Number of persons with old age pension 

and maintenance support for the elderly in 

December 



18.1 

Utgifter för det sociala skyddet 

Expenses for social security 

Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka under 2009, både i löpande 

priser och i förhållande till BNP. År 2009 kom det sociala skyddet att uppgå 

till 994 miljarder kronor vilket motsvarar 32,2 procent av BNP. 


Varje år under perioden 1993–2009 har utgifterna 

för det sociala skyddet ökat mätt i löpande 

priser. Utgifterna har under den perioden ökat 

med 407 miljarder kronor (från 587 till 994), 

vilket motsvarar en ökning med 69,4 procent. 

Som andel av BNP har utgifterna för det 

sociala skyddet varierat en del under åren. 

Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt 

för att därefter öka under tre år. Från år 2004 

minskade andelen ända till 2008 för att därefter 

åter öka. Totalt sett har utgifternas andel av 

BNP minskat från 37,3 procent 1993 till 32,2 procent 

2009. Mellan 2008 och 2009 steg denna 

andel relativt mycket vilket delvis förklaras av 

att BNP sjönk år 2009. 

Totala utgifter för det sociala skyddet 1993–2009 

Kraftig ökning av utgifterna för arbetslöshet 

Mellan 2008 och 2009 ökade de totala utgifterna 

för socialt skydd med 47,8 miljarder kronor, 

vilket motsvarar en ökning med 5,1 procent. 

De utgifter som vägde tyngst var de för ålderdom 

samt hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde 

de 65,6 procent av de sociala förmånerna 

år 2009. Utgifterna för boende och övrig social 

utsatthet vägde minst, sammanlagt 3,7 procent. 

Utgifterna för ålderdom ökade med 22,1 

miljarder kronor, motsvarande 6 procent mellan 

år 2008 och 2009. Dessa består till största delen 

av pensioner, vilka ökade med 7,9 procent. 

Kostnaden för äldreomsorgen minskade med 

1,3 procent. 

Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård 

med 6 miljarder kronor, vilket motsvarar 

en ökning med 2,5 procent. Den totala utgiften 

för betald sjukledighet minskade med 9,3 procent. 

Av denna sjönk utgifterna för betald sjukpenning 

från Försäkringskassan med hela 16,4 

procent. Utgifterna för sjukvård ökade däremot 

med 4,9 procent. 

Utgifterna för funktionshinder ökade med 3 

miljarder kronor, vilket motsvarar 2,1 procent. 

Utgifterna för arbetslöshet steg med 12,4 


Både utgifterna för arbetslöshetskassorna och 

för arbetsmarknadsåtgärder steg kraftigt, med 

42,7 respektive 56,8 procent. 

Utgifterna för barn och familj ökade med 2,8 


Utgifter för föräldrapenning vid barns födelse 

stod för den största delen av ökningen på 

1milljard kronor eller 4,5 procent. 

Utgifter för sociala förmåner uppdelade på 

funktion, procent 

Funktion 1995 2000 2009 

Sjukdom/Hälso- och sjukvård 21,8 27,0 25,4 

Funktionshinder 11,9 13,2 14,4 

Ålderdom 35,4 37,0 40,2 

Efterlevande 2,3 2,2 1,9 

Familj/Barn 11,4 9,0 10,2 

Arbetslöshet 10,9 7,1 4,1 

Boende 3,3 2,1 1,5 

Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,2 

Totala utgifter 100,0 100,0 100,0 

Finansiering av det sociala skyddet 

Det sociala skyddet finansieras med hjälp av 

skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter 

från egenföretagare och anställda samt 

kapitalinkomster från AP-fonderna. 

Andelen kapitalinkomster i förhållande till 

totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent år 

1993 till 2,1 procent år 2009. Två procentenheter 

av sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet. 

Andelen sociala avgifter i förhållande till totala 

inkomster har ökat under perioden (1993–2009), 

från 40 procent 1993 till 46,2 procent 2009. Det 

har också skett en successiv förskjutning inom 

de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva 

avgifter till egenavgifter från egenföretagare 

och anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna 

5 procent av de totala avgifterna och år 

2009 21,2 procent. 

Skatterna finansierar ungefär hälften av det 

sociala skyddet. Andelen skatter i förhållande till 

totala inkomster har varit relativt konstant under 

hela perioden. År 2009 utgjorde de 51,7 procent. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NR 15 SM 1001 




18.2 Socialförsäkring 


Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än 

mammorna. Av alla föräldrapenningdagar 2010 tog män ut drygt en 

femtedel (23 procent). Det kan tyckas vara en låg andel, men det är ändå 

betydligt högre än i början av 1990-talet, då bara 7 procent av dagarna togs 

ut av män. 

Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning 

av ett barns födelse eller adoption under 

sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna 

har gemensam vårdnad om barnet har 

båda rätt till hälften av det totala antalet dagar. 

En förälder kan dock överlåta rätten till 

föräldrapenning till den andra föräldern med 

undantag av 60 dagar som är reserverade för 

vardera föräldern. 

Under 2010 var andelen dagar som togs ut av 

män högst i Västerbottens län (26 procent) och 

lägst i Jönköpings län (21 procent). Det förekommer 

stora variationer mellan kommuner. 

Andelen var högst i Knivsta kommun i Uppsala 

län (29,7 procent), och lägst i Haparanda kommun 

i Norrbottens (13,6 procent). 

Föräldrapenning. Kommuner med störst resp. 

minst andel dagar uttagna av män 2010 

Kommun med störst andel 

Kommun med minst andel 

Kommun Andel Kommun Andel 

Knivsta 29,7 Haparanda 13,6 

Umeå 28,4 Eda 14,8 

Öckerö 28,4 Torsby 14,8 

Tjörn 28,1 Årjäng 15,4 

Vallentuna 27,8 Dals-Ed 16,6 

Sollentuna 27,4 Färgelanda 16,7 

Lund 27,2 Söderhamn 17,0 

Leksand 27,2 Valdemarsvik 17,0 

Vaxholm 27,2 Aneby 17,1 

Gullspång 27,1 Strömstad 17,2 

Föräldrapenning/Andel av uttagna dagar som 

tagits ut av män 

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn/Andel 

av uttagna dagar som tagits ut av män 



36 procent av VAB-dagarna togs ut av män 

En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete 

för att vårda ett sjukt barn är berättigad 

till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller 

barn som är yngre än 12 år och i vissa fall även 

äldre barn. Av det totala antalet ersatta dagar 

under 2010 (4 656 667) tog männen ut 36 procent. 

Männens andel sjönk under perioden 

1989–1997 från 35 till 31 procent, men steg därefter 

fram till 2006 till 37 procent. 

Tillfällig föräldrapenning i samband med 

barns födelse eller adoption 

I samband med ett barns födelse eller adoption 

har fadern eller barnets andra förälder rätt till 

tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per 

barn. Dagarna får tas ut till och med den 

sextionde dagen efter den dag då barnet har 

kommit hem eller den dag adoptivföräldern har 

fått barnet i sin vård. 


Antalet födda barn och antalet män med 

ersättningsdagar i samband med barns födelse 

eller adoption, var som högst år 1990. Då tog 86 

procent av männen ut ersättning. Men eftersom 

det successivt under hela 1990-talet föddes allt 

färre barn, sjönk också antalet män som tog ut 

dagar i samband med barns födelse eller 

adoption. Samtidigt minskade även andelen 

barn för vilka en man tog ut ersättning. År 1999 

var den siffran nere i 73 procent. Därefter 

skedde en årlig ökning till 2004 då andelen var 

uppe i 79 procent. Efter 2004 har siffran 

minskat, och 2010 var andelen barn för vilka en 

man tog ut ersättning 72 procent. 

Andel födda barn för vilka en man har tagit ut 

tillfällig föräldrapenning i samband med barns 

födelse eller adoption 1989-2010 

Födda barn/Män som tagit ut tillfällig föräldrapenning 

i samband med barns födelse eller 

adoption 1989-2010 

Källa: Försäkringskassan, Statistikenheten 

(www.forsakringskassan.se). 



Föräldrapenning – männens procentuella fördelning av uttagna nettodagar, försäkringskassan 

2010 




18.3 


Allmän sjukförsäkring; antal ersatta sjukpenningdagar 1955–2010 

Sickness insurance, days of sickness 

År 2010 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar 

till 37 miljoner vilket motsvarar 6 dagar 

per försäkrad i åldrarna 16–64 år. 

(Antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år var 

5 848 317.) 

Under de drygt femtio år diagrammet spänner 

över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar 

årligen överstiger 100 miljoner. 

Det är perioderna 1975-1979, 1987-1991 och 

2001-2003. Åren 1988 och 1989 uppgick sjukpenningdagarna 

till 22 dagar per försäkrad i 

åldrarna 16–64 år. 

Källa: Försäkringskassan 


18.4 

Sjukskrivna (pågående fall) i december 1998–2010 

Number of ongoing sickness periods 

Drygt 111 000 var sjukskrivna i slutet av år 

2010. I slutet av år 2002 var antalet sjukskrivna 

298 000. 



Närmare tre procent av de försäkrade kvinnorna 

och drygt en procent av de försäkrade 

männen (i åldrarna 16–64 år) var sjukskrivna i 

slutet av år 2010. År 2002 var motsvarande 

andelar 7 respektive 4 procent. 





18.5 

Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. 

Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc. 

2006 2007 2008 2009 2010 

Ersatta sjukpenningdagar 1 , 1 000-tal 

Days of sickness cash benefit 1 75 555 66 429 55 323 43 656 37 336 

Män Men 28 053 24 636 20 835 17 075 14 534 

Kvinnor Women 47 502 41 793 34 487 26 582 22 802 

Sjuktal 1 Sick rate 1 14,0 12,3 10,2 8,0 6,7 

Män 10,1 8,9 7,5 6,1 5,1 

Kvinnor 18,1 15,8 13,1 10,1 8,4 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1 

Number of ongoing sickness periods in December 1 194 500 164 200 132 300 108 700 111 500 

Män 71 400 60 900 50 600 42 300 42 000 

Kvinnor 123 000 103 300 81 700 66 400 69 500 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december per 

1 000 försäkrade 

Number of ongoing cases of sickness cash benefit in 

December per 1000 insured persons 36,2 30,3 24,3 19,8 20,2 

Män 25,9 21,9 18,2 15,1 14,9 

Kvinnor 46,9 39,0 30,7 24,7 25,6 

Avslutade sjukfall 1 , 1 000-tal 

Number of terminated sickness periods during the year 1 604 575 518 483 442 

Män 230 218 196 185 164 

Kvinnor 374 357 322 298 278 

1) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön 

och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay 

to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 

18.6 

Föräldraförsäkring, antal dagar 

Parental insurance, number of days 

Förmån/Kön Benefits/Sex 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Föräldrapenning 1 Parental benefit 1 42 658 813 43 482 694 45 290 629 47 260 349 47 839 165 49 718 626 

Män Men 8 320 078 8 957 898 9 434 538 10 143 062 10 669 822 11 489 945 

Kvinnor Women 34 338 735 34 524 796 35 856 091 37 117 288 37 169 343 38 228 681 

Tillfällig föräldrapenning 1 

Temporary parental benefits 1 5 165 750 5 721 358 5 368 056 5 482 541 5 298 183 5 481 476 

Män 2 335 296 2 573 558 2 417 311 2 461 153 2 382 328 2 461 607 

Kvinnor 2 830 454 3 147 610 2 950 745 3 021 389 2 915 855 3 019 869 

Vård av barn 1 Care of sick child 1 4 421 332 4 956 658 4 570 716 4 664 413 4 489 378 4 656 667 

Män 1 602 116 1 822 206 1 633 686 1 658 603 1 590 462 1 654 380 

Kvinnor 2 819 216 3 134 444 2 937 030 3 005 810 2 898 916 3 002 288 

Ersättningsdagar i samband med barns 

födelse eller adoption 1, 2 

In connection with childbirth or adoption 1, 2 733 576 751 192 786 323 805 821 796 879 812 422 

Män 729 117 746 575 779 815 798 062 787 576 802 844 

Kvinnor 4 459 4 435 6 508 7 760 9 303 9 578 

Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 3 

Contact days, for children covered by 

LSS 1, 3 10 842 13 508 11 018 12 307 11 926 12 387 

Män 4 063 4 777 3 810 4 488 4 290 4 383 

Kvinnor 6 779 8 731 7 208 7 819 7 636 8 004 

Graviditetspenning 1 Pregnancy benefit 1 841 616 879 517 932 285 936 320 924 783 919 903 

1) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en 

kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days. 

2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras (kallades 

tidigare "pappadagar"). 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten cash benefit days when a child is born 

or adopted (earlier called "paternity days"). 

3) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0–16 år, som omfattas av LSS 

(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4–12 år. Contact days for children 

covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0-16 years who are entitled to support under the LSS Act on support 

and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4-12 were included. 




18.7 

Kön och ålder 

Sex and age 


Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december 

Number of persons with sickness compensation/activity compensation 

in December 

Samtliga 

All 

Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1 

Size of sickness compensation/activity compensation 1 

Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4 

Kvinnor Women 

2010 261 154 177 196 7 505 134 52 016 24 303 

2009 297 499 201 685 8 880 161 58 970 27 803 

2008 318 321 215 659 9 668 192 63 079 29 723 

2007 330 322 224 923 10 042 224 65 568 29 565 

2006 331 416 228 081 9 689 270 65 456 27 920 

2005 331 480 230 599 9 361 329 64 865 26 326 

2004 318 654 225 591 8 337 381 61 282 23 063 

2003 296 123 213 947 7 039 458 55 721 18 958 

Män Men 

2010 181 658 141 167 4 817 117 27 265 8 292 

2009 200 802 155 490 5 538 137 30 472 9 165 

2008 213 185 164 332 6 090 161 32 823 9 784 

2007 221 424 170 881 6 378 187 34 449 9 529 

2006 223 481 173 034 6 368 225 34 810 9 044 

2005 225 309 175 190 6 335 256 34 893 8 635 

2004 220 988 173 715 5 884 307 33 473 7 609 

2003 211 166 168 188 5 235 371 30 996 6 376 

Samtliga Both sexes 

2010 442 812 318 363 12 322 251 79 281 32 595 

2009 498 301 357 175 14 418 298 89 442 36 968 

2008 531 506 379 991 15 758 353 95 897 39 507 

2007 551 746 395 804 16 420 411 100 017 39 094 

2006 554 897 401 115 16 057 495 100 266 36 964 

2005 556 789 405 789 15 696 585 99 758 34 961 

2004 539 642 399 306 14 221 688 94 755 30 672 

2003 507 289 382 135 12 274 829 86 717 25 334 

2010 

Kvinnor Women 

19 1 285 1 276 .. – .. .. 

20–24 6 320 6 035 27 – 171 87 

25–29 6 114 5 406 57 – 429 222 

30–34 5 883 4 625 114 – 752 392 

35–39 10 154 7 017 280 – 1 964 893 

40–44 18 322 11 694 612 . . 4 138 1 874 

45–49 28 679 18 322 1 004 4 6 479 2 870 

50–54 39 394 25 190 1 257 16 8 915 4 016 

55–59 56 517 37 098 1 640 35 11 982 5 762 

60–64 2 88 486 60 533 2 511 75 17 181 8 186 

Män Men 

19 1 756 1 752 .. – .. .. 

20–24 7 424 7 193 12 – 118 101 

25–29 6 226 5 759 30 – 271 166 

30–34 5 691 4 974 71 – 450 196 

35–39 7 661 6 274 137 – 899 351 

40–44 12 055 9 492 273 . . 1 654 635 

45–49 18 812 14 472 479 4 2 943 914 

50–54 25 560 19 353 695 18 4 257 1 237 

55–59 37 044 27 742 1 141 37 6 273 1 851 

60–64 2 59 429 44 156 1 978 57 10 399 2 839 


19 3 041 3 028 4 – 6 3 

20–24 13 744 13 228 39 – 289 188 

25–29 12 340 11 165 87 – 700 388 

30–34 11 574 9 599 185 – 1 202 588 

35–39 17 815 13 291 417 – 2 863 1 244 

40–44 30 377 21 186 885 5 5 792 2 509 

45–49 47 491 32 794 1 483 8 9 422 3 784 

50–54 64 954 44 543 1 952 34 13 172 5 253 

55–59 93 561 64 840 2 781 72 18 255 7 613 

60–64 2 147 915 104 689 4 489 132 27 580 11 025 

1) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness 

compensation/activity compensation in 2003. 

2) Inkl. ett fåtal 65-åringar. Incl. a few 65 year-olds. 




18.8 

Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor 

Social insurance expenditures, SEK m 

Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit 2006 2007 2008 2009 2010 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 65 480 66 709 68 091 69 679 71 676 

Föräldraförsäkring Parental insurance 26 094 27 662 29 212 30 387 31 865 

Barnbidrag Child allowance 23 611 23 516 23 389 23 364 23 731 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Housing allowance to families etc. 3 598 3 377 3 223 3 372 3 493 

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 

Care allowance for disabled children 2 625 2 637 2 679 2 789 2 766 

Underhållsstöd Maintenance support 4 038 3 888 3 724 3 645 3 550 

Barnpension Child pension 

Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance 109 113 117 125 126 

Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension 918 896 886 891 838 

Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years 4 452 4 592 4 833 5 077 5 279 

Bidrag till adoptioner Adoption allowance 35 28 28 29 28 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 

Financial security in sickness and disability 137 709 134 239 132 510 130 620 121 592 

Sjukpenning Sickness allowance 34 011 29 228 24 638 20 628 18 449 

Rehabiliteringsersättningar Rehabilitation allowance 2 568 2 422 1 894 2 140 1 990 

Närståendepenning Allowance for care of close relatives 81 79 76 90 115 

Sjukvård i internationella förhållanden 385 472 361 608 579 

Tandvård 2 999 3 259 3 867 5 503 4 897 

Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. 1 Sickness/activity compensation 1 70 178 68 360 69 633 67 804 60 597 

Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning 

Housing supplement to pensioners with sickness/ activity 

compensation 3 962 4 096 4 359 4 467 4 698 

Handikappersättning Disability allowance 1 171 1 174 1 192 1 242 1 226 

Arbetsskadeersättning Work injury benefit 6 005 5 918 5 425 5 156 4 587 

Bilstöd Car allowance to the disabled 257 245 200 222 259 

Assistansersättning Attendance allowance 16 084 18 171 19 858 21 753 23 188 

Bidrag till landsting Grants to county councils – 806 1 000 1 000 1 000 

Övrig ersättning Other benefits 8 8 7 7 6 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 

Financial security in old age etc. 221 460 229 868 242 645 260 618 262 585 

Ålderspension Old-age pension 

Garantipension 2 Guarantee pension 2 21 339 20 371 19 344 19 054 18 234 

Inkomstgrundad Income based 176 363 186 080 200 007 218 250 221 610 

Efterlevandepension till vuxna Adult survivor´s pension 

Garantipension 2 878 796 716 653 571 

Inkomstgrundad 14 935 14 906 14 981 15 194 14 520 

Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners 7 448 7 263 7 113 6 907 7 091 

Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly 419 402 437 497 511 

Överföringar till EU och Särskilda regleringar 

Transfers to EU and Special regulations 25 34 25 20 6 

Övrig pension Other pensions 53 50 47 44 42 

Annan utbetalning Other payments 11 811 6 426 6 805 10 344 16 209 

Aktivitetsstöd Activity assistance 11 755 6 372 6 738 10 293 16 157 

Dagpenning till totalförsvarspliktiga m.m. 

Daily allowance to conscripts etc. 3 3 3 3 0 

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga Family allowance to conscripts 28 28 41 29 31 

Övrigt Other 25 23 22 19 21 

Administration 10 832 9 435 9 737 9 711 10 034 

Totalt Total 447 292 446 677 459 788 480 972 482 096 

1) 2006–2009 reviderade uppgifter då sjuk- och aktivitetsersättning, statliga ålderspensionsuppgifter för sjuk- och aktivitetsersättning samt 

kostnader för vissa personer med sjuk- och aktivitetsersättning är sammanslaget till en post. Revised figures 2006-2009 due to 

sickness/activity compensation, compensation for certain pensioners with sickness/activity compensation and old age pension charges for 

sickness/activitycompensation are merged into one post. 

2) Inklusive Särskilt pensionstillägg. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.9 

Försäkringsgren 

Type of insurance 


Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2010, miljoner kronor 

Social insurance income and expenditures, SEK m 

Avgifter 

Fees 

Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/ 

under- 

Statliga 

medel 

enl. lag 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Utbetalningar 

Payments 

Administration 

Summa skott 1 

Surplus/ 

deficit 

Government 

money 

statutory 

Föräldraförsäkring 2 

Parental insurance 27 079 – – 27 079 31 340 1 135 32 475 -5 396 

Barnbidrag Child allowance – 23 978 – 23 978 23 731 247 23 978 – 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. 

Housing allowance for families 

with children, etc. – 3 723 – 3 723 3 493 230 3 723 – 

Vårdbidrag för funktionshindrade 

barn 

Care allowance (for disabled 

children) – 2 945 – 2 945 2 766 179 2 945 – 

Underhållsstöd 

Maintenance support – 2 420 1 499 3 919 3 550 369 3 919 – 

Pensionsrätt för barnår 

Child-rearing pension right – 5 279 – 5 279 5 279 .. 5 279 – 

Sjukförsäkring 3 

Sickness insurance 74 574 14 941 – 89 515 81 677 3 585 85 262 4 253 4 

Bidrag till landsting 

Grants to county councils – 1 000 – 1 000 1 000 .. 1 000 – 

Tandvård Dental care – 5 103 – 5 103 4 897 206 5 103 – 

Sjukvårdsförmåner 

Health care benefits – 618 – 618 579 39 618 – 

Handikappersättning 

Disability allowance – 1 317 – 1 317 1 226 91 1 317 – 

Aktivitetsstöd Activity support 16 157 698 – 16 855 16 157 698 16 855 – 

Arbetsskador Work injury 8 370 48 46 8 464 4 587 242 4 829 3 635 

Bilstöd Car allowance – 285 – 285 259 26 285 – 

Assistansersättning 

Attendance allowance – 19 096 4 309 23 405 23 188 217 23 405 – 

Ålderspension Old age pension 

Till/från AP-fonden 

To/from the First National 

Pension Fund 205 068 – 84 796 289 864 220 203 1 849 222 052 67 812 

Till/från statsbudgeten 

To/from national budget 13 923 4 484 – 18 407 18 234 173 18 407 – 

Premiepensionssystemet 

Premium pension scheme 29 936 – – 29 936 1 412 346 1 758 . . 

Efterlevandepensioner 

Survivor's pension 20 922 700 – 21 622 16 055 58 16 113 5 509 

Bostadstillägg (BTP) till ålderspension, 

sjuk-och aktivitetsersättning 

m.m. 

Housing supplement, BTP to old 

age pension, sickness benefit and 

temporary sickness benefit etc. – 12 223 – 12 223 11 789 434 12 223 – 

Äldreförsörjningsstöd 

Maintenance support for the 

elderly – 516 – 516 511 5 516 – 

Frivillig pension och sjömanspension 

– – 44 44 42 2 44 . . 

Övrig ersättning Other payments 17 70 5 92 86 6 92 – 

Totalt 1 Total 396 046 99 445 90 699 586 189 472 061 10 137 482 198 . . 

1) Över-/underskott: summering är ej meningsfull på grund av att inkomsterna i premiepensionssystemet utgörs av reserveringar. 

2) Här ingår inte havandeskapspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften. 

3) Omfattar sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, havandeskapspenning samt närståendepenning. 

4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.10 

Antal pensionstagare med ålderspension och 

äldreförsörjningsstöd i december 

Number of persons with old age pension and maintenance 

support for the elderly in December 

Ålder Age Män Men Kvinnor Women 

Pensionstagare 

All Pensioners 

Ålderspension 

Old age 

pension 

Därav med 

Of which with 


Maintenance 

support for the 

elderly 



Därav med 


61–64 48 569 48 569 – 43 848 43 848 – 

65–69 277 789 277 428 2 816 277 754 277 300 3 347 

70–74 203 350 202 921 2 079 213 778 213 072 2 685 

75–79 147 859 147 607 861 175 806 175 372 783 

80–84 107 264 107 126 423 152 062 151 794 572 

85–89 62 860 62 824 155 110 304 110 204 400 

90–94 21 682 21 674 43 50 483 50 447 198 

95–99 3 531 3 526 9 12 502 12 485 46 

100– 268 267 – 1 500 1 494 10 

Summa All 

2010 873 172 871 942 6 388 1 038 037 1 036 016 8 041 

2009 843 501 842 259 6 140 1 014 629 1 012 471 7 543 

2008 815 758 814 544 5 566 993 642 991 582 6 288 

2007 789 384 788 215 5 215 973 501 971 518 5 726 

2006 764 622 763 489 4 923 955 994 953 986 5 497 

2005 745 499 744 243 4 858 942 578 940 191 5 679 

2004 726 295 724 695 4 909 928 423 925 186 6 393 

2003 713 446 711 408 5 051 918 437 914 292 7 450 

Ålder 




Därav med 


61–64 92 417 92 417 – 

65–69 555 543 554 728 6 163 

70–74 417 128 415 993 4 764 

75–79 323 665 322 979 1 644 

80–84 259 326 258 920 995 

85–89 173 164 173 028 555 

90–94 72 165 72 121 241 

95–99 16 033 16 011 55 

100– 1 768 1 761 12 

Summa 

2010 1 911 209 1 907 958 14 429 

2009 1 858 130 1 854 730 13 683 

2008 1 809 400 1 806 126 11 854 

2007 1 762 885 1 759 733 10 941 

2006 1 720 616 1 717 475 10 420 

2005 1 688 077 1 684 434 10 537 

2004 1 654 718 1 649 881 11 302 

2003 1 631 883 1 625 700 12 501 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2008, Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) 

fr.o.m. 2009. 


Socialtjänst 

Social welfare

Socialtjänst Statistisk årsbok 2012 

19 – Socialtjänst 

Social welfare 

Sida 

Page 

19.1 Socialtjänst ....................................... 367 

Social services 

19.2 Fler äldre bor kvar hemma .............. 368 

More elderly people live at home 

19.3 Andel personer med beviljad 

hemtjänst i åldersgruppen 65 år och 

äldre per kommun, oktober 2008, 

procent ...................................................... 369 

Percentage of persons over 65 years of 

age receiving home-help services, by 

municipality 

19.4 Ekonomiskt bistånd (tidigare 

socialbidrag) 1990–2010 .......................... 370 

Social assistance 

19.5 Nyblivna adopterade, av en eller 

två adoptivföräldrar, efter födelseland .. 371 

Adopted persons with one or two adoptive 

parents by country of birth 

19.6 Faderskap ......................................... 372 

Establishment of paternity 

19.7 Heldygnsinsatser för barn och 

unga ........................................................... 373 

24-hour social service interventions for 

children and young people 

19.8 Vissa insatser för vuxna missbrukare 

under året.................................... 373 

Interventions for adult substance abusers 

during the year 

19.9 Antal beslut om insatser enligt lag 

om vård av missbrukare i vissa fall 

(LVM).......................................................... 373 

Decisions upon interventions according to 

the Care of Alcoholics and Drug Abusers 

Act 

Sida 

Page 

19.10 Antal personer med beslut om 

insatser enligt lag om vård av missbrukare 

i vissa fall (LVM) någon gång 

under året, efter kön och ålder ............... 374 

Number of persons ordered treatment 

according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act sometime during the 

year, by sex and age 

19.11 Vistelse i frivillig institutionsvård, 

intagna den 1 november ................ 374 

Care in treatment centres/residential 

homes, admissions 

19.12 Antal äldre personer och personer 

med funktionsnedsättning i 

särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen 

den 1 oktober 2009 efter 

ålder och kön, länsvis .............................. 375 

Number of elderly persons and persons 

with functional imparements in special 

forms of accommodation as of 1 October 

2009 by age, sex and county 

19.13 Färdtjänst den 31 december ......... 376 

Transport service for the elderly and 

disabled 

19.14 Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) 

och introduktionsersättning ...... 376 

Social assistance and introductory 

benefits 



Socialtjänst 

19.1 Socialtjänst 

Social services 

Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 2010 

var i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Det har däremot skett stora 

förändringar mellan de olika ersättningsformerna. Antalet med sjukpenning, 

sjuk- och aktivitetsersättning och arbetslöshetsersättning har minskat samtidigt 

som antalet med arbetsmarknadsåtgärder ökat med 45 procent. 

Statistiken omfattar personer i åldern 20–64 år 

som försörjs genom sociala ersättningar och 

bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning 

(tidigare kallat förtidspension), ersättning 

vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd 

(tidigare kalla socialbidrag). 

Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, 

så kallade helårsekvivalenter. Detta för att 

skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. 

Med helårsekvivalent avses det antal 

individer som skulle kunna försörjas under ett 

helt år med full ersättning. Exempelvis blir två 

personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår 

var, tillsammans en helårsekvivalent. 

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i 

åldrarna 20–64 som försörjs med sociala 

ersättningar och bidrag, 1990–2010 

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med 

sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt 

under början av 1990-talet. Mellan åren 1990 

och 1994 ökade antalet med nästan 60 procent. 

Därefter har antalet stadigt minskat, med 

undantag för åren 2001–2004 och år 2009. År 

2010 minskade antalet åter, men endast med 0,5 

procent. Det skedde dock stora förändringar 

mellan de olika ersättningsformerna. Antalet 

med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning 

och arbetslöshet minskade samtidigt som antalet 

med arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt 

bistånd steg. 

Förändringar mellan olika ersättningsformer 

År 1990 var det 211 500 helårsekvivalenter som 

hade sjukpenning. Fram till 1997 sjönk antalet 

för att därefter börja stiga. År 2002 räknades de 

till 270 000. Sedan 2003 har antalet helårsekvivalenter 

med sjukpenning minskat varje år och 

2010 var antalet till 90 600. 

Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den 

största andelen av antalet helårsekvivalenter. 

Antalet steg långsamt ända fram till 2006 då 

trenden bröts och antalet började minska. 

Antalet helårsekvivalenter med ersättning 

för arbetslöshet har varierat kraftigt mellan 

åren. Antalet var lägst 1990 då endast 69 100 

fick denna ersättning för att därefter stiga till 

339 900 år 1995. Sedan dess har antalet aldrig 

legat på en så hög nivå igen. Mellan 2009 och 

2010 minskade antalet till 117 200. 

Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter 

med arbetsmarknadsåtgärder har följt ungefär 

samma mönster som de med ersättning för 

arbetslöshet. Som lägst var antalet 60 600 (1990) 

och som högst 189 800 (1996). Därefter sjönk 

antalet under flera år, men de två senaste åren 

har antalet ökat med 45 procent per år till 

175 400. 

Jämfört med de andra ersättningsformerna 

har antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt 

bistånd varierat relativt lite mellan åren. Denna 

ersättningsform har också utgjort den minsta 

andelen av antalet helårsekvivalenter under 

hela perioden. År 2010 ökade dock antalet till 

95 800 och utgör därmed en större andel än 

sjukpenning. 

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i 

åldrarna 20–64 uppdelat på de olika 

ersättningssystemen, 1990–2010 

Källa: SCB Enheten för ekonomiska mikrosimuleringar 

(www.scb.se/HE0000). 



19.2 

Fler äldre bor kvar hemma 

More elderly people live at home 

Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer minskar medan andelen som 

bor kvar hemma och får hemtjänst ökar. 

Drygt 300 000 personer i åldern 65 år eller äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer eller 

var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i 

oktober 2009. Det motsvarade ungefär 18 

procent av befolkningen i den åldersgruppen. 

Äldre med hemtjänst har ökat 

Drygt 205 000 äldre, som bodde kvar hemma, 

var beviljade hemtjänst i oktober 2009. I förhållande 

till befolkningen i åldern 65 år eller 

äldre innebär det att andelen personer med 

hemtjänst ökat från 8 till 12 procent mellan åren 

2000 och 2009. Denna jämförelse bör man göra 

under beaktande av att uppgifterna har något 

olika definition. Definitionen för statistiken för 

år 2009 innehåller även personer med beslut 

som enbart avsåg matdistribution, trygghetslarm 

och/eller snöröjning. Det innebär att 

statistiken innehåller en betydligt större mängd 

individer än det tidigare året. 

Färre i särskilda boendeformer 

Drygt 95 000 personer i åldern 65 år och äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer i 

oktober 2009. Det betyder att antalet har 

minskat med cirka 23 000 eller cirka 20 procent 

sedan år 2000. Andelen personer i åldern 65 år 

eller äldre som bodde permanent i särskilda 

boendeformer minskade från 8 till mindre än 6 

procent. 



19.3 

Socialtjänst 

Andel personer med beviljad hemtjänst i åldersgruppen 65 år 

och äldre per kommun, oktober 2010, procent 

Percentage of persons over 65 years of age receiving home-help 

services, by municipality 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se). 



19.4 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1990–2010 

Social assistance 

Utbetalt ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 

Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd mer 

än fördubblades mätt i 2010 års priser 

under perioden 1990–1996. Från och med 

1997 minskade sedan utbetalningarna 

under sex år i rad med sammanlagt 33 procent. 

De senaste åren har det dock börjat 

stiga uppåt igen. 

Personer som fått ekonomiskt bistånd (tidigare 

socialbidrag) 

Drygt 247 000 hushåll fick ekonomiskt 

bistånd någon gång under 2010. I dessa 

hushåll ingick ca 437 000 personer, vilket 

utgjorde 4,7 procent av befolkningen. Vid 

jämförelse med 1996, då antalet biståndsmottagare 

var som högst, har antalet 

minskat med 40 procent. 

Antal biståndsmånader i medeltal per biståndsmottagare Under perioden 1990-2010 har den 

genomsnittliga biståndstiden successivt 

ökat. I början av 1990-talet låg den på lite 

drygt 4 månader och 2010 har biståndstiden 

uppnått drygt 6 månader. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt 

bistånd årsstatistik 2010 (www.socialstyrelsen.se); 

Statistikdatabasen: Socialtjänst. 



19.5 

Socialtjänst 

Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter 

födelseland 

Adopted persons with one or two adoptive parents by country of birth 

Födelseland 1 

Adoptionsår 2 Adoption year 2 

Country of birth 1 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Därav Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt Total 1 669 1 596 1 460 1 333 1 434 1 503 1 399 713 686 

Sverige Sweden 576 524 531 558 611 626 613 276 337 

Norden utom Sverige 

The Nordic countries excl. Sweden 16 9 5 9 5 3 5 2 3 

Danmark Denmark 3 3 4 1 – 1 – – – 

Finland Finland 11 4 1 5 1 – 4 2 2 

Island Iceland – – – 1 – – – – – 

Norge Norway 2 2 – 2 4 2 1 – 1 

EU 27 utom Norden 

EU 27 excl. the Nordic countries 60 59 56 51 60 66 84 47 37 

Bulgarien Bulgaria 6 1 – 2 2 8 11 5 6 

Estland Estonia 1 6 8 6 8 7 9 4 5 

Lettland Latvia 1 2 – 2 5 1 – – – 

Litauen Lithuania 7 6 6 10 7 14 12 7 5 

Polen Poland 24 31 22 26 19 22 24 13 11 

Slovakien Slovakia 1 3 2 1 7 5 18 14 4 

Tjeckien Czech republic 7 5 4 – 2 5 1 – 1 

Övriga EU27 utom Norden 

Other EU27 excl. The Nordic 

countries 13 5 14 4 10 4 9 4 5 

Europa utom EU27 och Norden 

Europe excl. EU27 and the Nordic 

countries 151 67 72 38 29 45 35 23 12 

Jugoslavien Yugoslavia 2 4 3 2 1 – 3 1 2 

Ryssland Russia 59 42 47 26 12 31 24 20 4 

Ukraina Ukraine 21 7 7 4 6 4 2 1 1 

Vitryssland Belarus 49 2 – – – – – – – 

Övriga Europa utom EU27 och 

Norden 

Other Europe excl. EU27 and the 

Nordic countries 20 12 15 6 10 10 6 1 5 

Afrika Africa 101 117 81 87 114 136 114 66 48 

Etiopien Ethiopia 19 39 30 33 47 35 35 23 12 

Kenya Kenya 1 2 1 2 – 11 14 12 2 

Nigeria Nigeria – 1 – – 1 21 8 2 6 

Sydafrika South Africa 60 45 34 40 40 41 27 11 16 

Övriga Afrika Other Africa 21 30 16 12 26 28 30 18 12 

Nordamerika North America 9 3 10 2 9 12 9 1 8 

USA United States 4 1 7 – 7 5 4 – 4 

Övriga Nordamerika 

Other North America 5 2 3 2 2 7 5 1 4 

Sydamerika South America 93 66 65 48 49 66 90 50 40 

Bolivia Bolivia 11 9 10 10 4 5 7 4 3 

Chile Chile 8 4 2 3 2 4 – – – 

Colombia Colombia 68 47 46 33 42 50 70 37 33 

Ecuador Ecuador 1 – 1 – 1 5 9 6 3 

Övriga Sydamerika 

Other South America 5 6 6 2 – 2 4 3 1 



19.5 

Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter 

födelseland (forts.) 

Födelseland 1 Adoptionsår 2 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Därav 

Män 

Kvinnor 

Asien Asia 663 749 635 537 554 548 448 247 201 

Filippinerna Philippines 8 11 13 14 8 13 9 6 3 

Indien India 56 40 37 52 47 45 39 14 25 

Irak Iraq 12 4 4 2 5 5 4 3 1 

Iran Iran 2 5 3 4 8 3 7 – 7 

Kina China 417 490 354 286 275 238 192 115 77 

Korea, Nord- North Korea 3 4 1 1 3 2 2 1 1 

Korea, Syd- South Korea 110 93 88 69 79 91 75 57 18 

Taiwan Taiwan 2 4 3 5 22 35 41 19 22 

Thailand Thailand 41 37 41 33 35 37 34 12 22 

Vietnam Viet Nam 1 50 65 55 52 60 30 15 15 

Övriga Asien Other Asia 11 11 26 16 20 19 15 5 10 

Oceanien Oceania – – 3 1 – – 1 1 – 

Sovjetunionen Soviet Union – 1 2 2 2 1 – – – 

Okänt land Unkown country – 1 – – 1 – – – – 

1) De nordiska länderna och de 30 vanligaste födelseländerna i övrigt för adopterade 2001–2010. The Nordic countries and 30 other 

countries (the most common). 

2) Tabellen visar det antal personer som adopterades respektive år och som var folkbokförda den 31 december samma år som 

adoptionen. The table shows the number of persons being adopted respectively year and entered in the population register, December 31, 

the same year as the adoption. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2010 (www.scb.se/BE0101). 

19.6 Faderskap 

Establishment of paternity 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Barn för vilka faderskap fastställts 

Children for whom paternity established 

Genom bekräftelse By confirmation 56 119 58 670 58 108 58 819 59 717 61 775 

därav i fall där faderskapspresumtion för mannen i 

äktenskapet ifrågasatts 141 196 162 161 201 223 

Genom dom Decided in court 174 206 218 221 251 302 

Barn för vilka faderskapsutredning nedlagts 

Children for whom paternity inquiry dismissed 446 597 738 851 982 1 120 

Barn för vilka faderskapsutredning pågick den 

31 december 

Children for whom paternity inquiry was in progress 

as of December 31 8 227 8 534 8 760 9 342 10 065 10 262 

Barn för vilka föräldrarna anmält gemensam vårdnad 

Children whose parents have agreed on joint custody 52 753 54 522 54 454 54 879 55 709 56 306 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0201). 



19.7 

Heldygnsinsatser för barn och unga 

24-hour social service interventions for children and young people 

Socialtjänst 

Barn och unga föremål för: Type of intervention 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 

Vård utanför hemmet enl. 4 kap. 1 § (före 2002: 6g §) 

socialtjänstlagen (SoL). Care outside the home 15 322 15 284 15 659 16 419 17 379 18 115 19 223 

Omedelbart omhändertagande enl. 6 § lagen om vård 

av unga (LVU). Taken immediately into care 1 967 1 933 2 106 2 156 2 337 2 271 2 422 

Vård enl. 2 o. 3 §§ LVU. Care 5 691 5 807 5 848 5 977 6 110 6 168 6 187 

Samtliga barn och unga 1 All children and young 

people 1 20 406 20 422 20 975 21 720 22 825 23 666 24 894 

1) Här liksom för de olika insatstyperna redovisas varje barn/ungdom endast en gång oavsett antalet insatser per år. Net accounting. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0210 resp. www.scb.se/SO0211). 

19.8 

Vissa insatser för vuxna missbrukare under året 

Interventions for adult substance abusers during the year 

Insatser Interventions 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Frivillig institutionsvård enligt SoL 1 

Voluntary care under SoL 1 

Intagningar i frivillig institutionsvård. 

Admissions in treatment centres/residential homes 11 918 11 134 10 738 12 037 12 271 10 685 

Tvångsvård på institution Compulsory care 

Insatser enligt LVM 2, 3 Interventions under LVM 3 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 

Totalt Total 13 306 12 660 12 265 13 507 13 601 12 255 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 

3) Uppgifterna avser beslut om insatser enligt LVM. 


19.9 

Antal beslut om insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa 

fall (LVM) 

Decisions upon interventions according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Ansökningar (bifallna och avslagna) till länsrätten 

om beredande av vård enligt LVM 

Applications for care 653 753 758 708 598 741 

Därav beslut om vård Of which decided 626 716 724 679 545 699 

Beslut (fastställda och icke fastställda) enligt LVM 

om omedelbart omhändertagande 

Taken immediately into care 735 773 769 762 732 830 

Därav beslut fattat av Decided by 

Länsrätt 1 County Courts 2 1 3 0 2 4 

Polis 2 Police 19 – – – – 

Socialnämnd Social Welfare Board 714 772 766 762 730 824 

Samtliga beslut All 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 

1) Fr.o.m. 10 februari 2010 fattas beslut av förvaltningsrätt. 

2) 2005: Uppgiften gäller för perioden före 1 juli 2005. Denna uppgift har utgått från och med 1 juli 2005 p.g.a. ändringar i lagen (LVM). 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 



19.10 

Antal personer med beslut om insatser enligt lag om vård av 

missbrukare i vissa fall (LVM) någon gång under året, efter kön 

och ålder 

Number of persons ordered treatment according to the Care of 

Alcoholics and Drug Abusers Act sometime during the year, by sex 

and age 

År/Kön 

Year/Sex 

Ålder Age 

18–24 25–29 30–39 40–49 50–59 60–64 65– Samtliga 

Total 

Därav omedelbart 

omhändertagna 

1 

2000 148 72 203 197 133 30 21 804 223 

Män 95 53 142 137 98 24 18 567 166 

Kvinnor 53 19 61 60 35 6 3 237 57 

2001 201 88 198 184 152 29 16 868 216 

Män 130 66 141 130 113 24 14 618 166 

Kvinnor 71 22 57 54 39 5 2 250 50 

2002 207 95 176 194 157 35 17 881 226 

Män 122 70 115 136 131 25 14 613 173 

Kvinnor 85 25 61 58 26 10 3 268 53 

2003 175 81 142 175 133 48 20 774 202 

Män 104 50 88 128 102 38 17 527 148 

Kvinnor 71 31 54 47 31 10 3 247 154 

2004 137 78 149 150 122 39 17 692 197 

Män 80 52 90 96 78 33 13 442 134 

Kvinnor 57 26 59 54 44 6 4 250 63 

2005 165 91 136 192 172 69 45 870 233 

Män 91 54 81 126 125 57 38 572 165 

Kvinnor 74 37 55 66 47 12 7 298 68 

2006 169 126 136 203 202 68 36 940 204 

Män 96 82 82 130 147 57 29 623 147 

Kvinnor 73 44 54 73 55 11 7 317 57 

2007 195 110 127 208 217 66 28 951 210 

Män 114 73 78 130 161 56 23 635 143 

Kvinnor 81 37 49 78 56 10 5 316 67 

2008 165 104 141 195 176 72 42 895 199 

Män 102 65 80 135 126 60 37 605 150 

Kvinnor 63 39 61 60 50 12 5 290 49 

2009 135 108 95 178 168 72 51 807 235 

Män 74 79 61 124 118 56 40 552 168 

Kvinnor 77 29 34 54 50 16 11 255 67 

2010 194 115 138 187 195 60 63 952 235 

Män 114 74 99 123 147 47 44 648 167 

Kvinnor 80 41 39 64 48 13 19 304 68 

1) Of which immediately taken into custody. 

LVM = Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents (Special 

Provisions) Act. 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 

19.11 

Vistelse i frivillig institutionsvård, intagna den 1 november 

Care in treatment centres/residential homes, admissions 

Vårdtyp Type of care 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Intagna enligt SoL 1 Admissions under SoL 1 2 702 2 712 2 593 2 485 2 201 2 378 

Män Men 2 030 2 044 1 925 1 827 1 651 1 814 

Kvinnor Women 672 668 668 658 550 564 

Intagna enligt LVM 2 Admissions under LVM 2 236 276 265 244 241 285 

Män 145 179 186 151 160 183 

Kvinnor 91 97 79 93 81 102 

Summa Total 2 938 2 988 2 858 2 729 2 442 2 663 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 




19.12 

Socialtjänst 

Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i 

särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 

2009 efter ålder och kön, länsvis 

Number of elderly persons and persons with functional imparements 

in special forms of accommodation as of 1 October 2009 by age, sex 

and county 

Län 

County 

Totalt 

Boende 

Residents 

65– år –64 år Samtliga 

Total 

Varav 

kommunalt 

Totalt 

Varav 

kommunalt 

Totalt 

Varav 

kommunalt 

Stockholm 16 626 9 261 1 127 584 17 753 9 845 

Uppsala 2 632 2 105 323 186 2 955 2 291 



Jönköpings 4 141 3 974 179 160 4 320 4 134 

Kronobergs 2 314 2 202 130 118 2 444 2 320 

Kalmar 2 646 2 554 94 67 2 740 2 621 

Gotlands .. 432 27 .. 27 .. 

Blekinge .. 1859 .. 79 .. 1 938 

Skåne 10 788 8 568 612 367 11 400 8 935 

Hallands 3 386 2 747 140 113 3 526 2 860 

Västra Götalands .. 14 655 768 602 .. 15 257 

Värmlands 2 882 2 520 144 132 3 026 2 652 

Örebro 3 008 2 898 .. 94 .. 2 992 

Västmanlands 2 998 2 586 105 91 3 103 2 677 

Dalarnas .. 2 971 .. 119 .. 3 090 

Gävleborgs 3 357 3 139 .. 83 .. 3 222 

Västernorrlands .. 3 149 .. 73 .. 3 222 

Jämtlands 1 815 1 592 70 62 1 885 1 654 


Norrbottens 3 390 3 354 206 206 3 596 3 560 


Boendet kan vara kommunalt, enskilt eller av annan kommun. 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och http://www.scb.se/SO0311). 



19.13 

Färdtjänst den 31 december 

Transport service for the elderly and disabled 

Län 

County 

Genomsnittligt antal resor per färdtjänstberättigad och län 1 

Average number of trips with transport service, by number of qualified 

and by county 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Stockholms 39 39 39 40 39 41 43 

Uppsala 47 47 40 40 38 35 37 

Södermanlands 22 21 22 22 23 23 25 

Östergötlands 45 45 45 44 42 42 38 

Jönköpings 30 33 32 30 39 36 35 

Kronobergs 25 24 23 24 21 24 26 

Kalmar 25 27 32 34 32 36 36 

Gotlands 19 19 20 17 18 19 18 

Blekinge 15 23 23 22 21 21 22 

Skåne 51 45 44 45 42 45 45 

Hallands 41 39 38 40 39 38 39 

Västra Götalands 26 25 25 26 27 29 29 

Värmlands 22 21 23 22 22 20 20 

Örebro 26 29 30 30 29 30 30 

Västmanlands 28 26 25 24 23 21 24 

Dalarnas 26 27 25 18 13 14 15 

Gävleborgs 28 26 25 26 21 22 22 

Västernorrlands 20 19 19 19 19 19 21 

Jämtlands 30 30 31 33 35 33 30 


Norrbottens 26 26 25 25 24 25 24 

Hela riket Sweden 33 32 32 33 32 33 34 

1) Resor med riksfärdtjänst ingår inte. Excl. inter-municipal trips with transport service. 

Källa: Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst (www.trafa.se). 

19.14 

Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) och 

introduktionsersättning 

Social assistance and introductory benefits 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Antal biståndshushåll 1 Recipient households 1 225 338 218 584 211 586 215 172 237 307 247 210 

Ensam man Single man 92 459 91 507 89 378 90 396 100 543 105 032 

Utan barn Without children 86 787 85 882 83 861 84 924 94 219 97 831 

Med barn With children 5 672 5 625 5 517 5 472 6 324 7 201 

Ensam kvinna Single woman 92 091 86 881 83 850 85 833 93 297 99 360 

Utan barn 55 517 52 973 51 202 53 063 58 137 61 046 

Med barn 36 574 33 908 32 648 32 770 35 160 38 314 

Gifta par (eller samboende) Married couples (or 

cohabiting persons) 40 087 39 451 37 459 38 051 42 143 41 508 

Utan barn 13 033 12 783 11 981 12 059 13 424 13 032 

Med barn 27 054 26 668 25 478 25 992 28 989 28 476 

Personer som fått bistånd 2 Assistance recipients 2 406 743 392 466 378 552 384 671 422 320 437 050 

Procent 3 Percent 3 4,5 4,3 4,1 4,2 4,5 4,7 

Vuxna 2 Adults 2 271 607 264 191 254 761 258 858 284 407 294 017 

Män Men 136 634 135 029 130 540 132 216 146 322 150 611 

Kvinnor Women 134 973 129 162 124 221 126 642 138 085 143 406 

Barn Children 135 136 128 275 123 791 125 813 137 913 143 033 

1) Inkl. hushåll som enbart består av barn under 18 år eller med okänd hushållstyp. Incl. household without any adult and unknown type of 

household. 

2) Inkl. okänt kön. Incl. unknown sex. 

3) I procent av medelfolkmängden. Percent of the mean population. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt bistånd årsstatistik (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0203). 



Health and medical care

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2012 

20 – Hälso- och sjukvård 

Health and medical care 

Sida 

Page 

20.1 Ohälsa och sjukdom ............................ 379 

Ill-health and illness 

20.2 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 9 sombrukar/brukat 

alkohol ........................................................... 381 

Pupils in compulsory school, year 9, selfassessment 

of using alcohol 

20.3 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol .......................... 382 

Pupils in secondary school year 2, selfassessment 

of using alcohol 

20.4 Andelen dagligrökare efter kön och 

ålder, procent ............................................... 383 

Everyday smokers, by sex and age, 

percent 

20.5 Andelen överviktiga i åldern 16–84 

år efter kön och ålder, procent ................... 384 

Overweight persons, by sex and age, 

percent 

20.6 Hälsotillstånd och sjuklighet efter 

kön och ålder 2010,procent ......................... 385 

Self-assessment of state of health, by sex 

and age, percent 

20.7 Överviktiga samt därav feta bland 

män och kvinnor i olika åldrar, procent ..... 385 

Overweight and obese persons, by sex 

and age, percent 

20.8 Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

.................................................................. 386 

Healthcare service 

20.9 Hälso- och sjukvårdspersonal 

inom landsting och primärkommuner 

den 1 november ............................................ 386 

Medical personnel 

Sida 

Page 

20.10 Genomsnittligt disponibla vårdplatser 

efter huvudman ochhuvudgrupp 

2010 ................................................................ 387 

Available hospital beds by responsible 

authority, average 

20.11 De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga 

infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall .................................. 388 

The most common infectious diseases in 

Sweden subject to statutory reporting, 

number of reported cases 

20.12 Apotekens försäljning av läkemedel 

mot recept, exklusive dosdispenserade 

läkemedel .............................. 389 

Pharmacy retail sales, prescribed drugs 

excluding multi-dose drug dispensing 

20.13 Apotekens totalförsäljning av 

läkemedel, kronor ......................................... 389 

Pharmacy retail drug sales, SEK 

20.14 Utförda aborter ................................... 390 

Number of induced abortions 

20.15 Självmord ............................................ 391 

Suicides 

20.16 Döda efter dödsorsak och ålder, 

män ................................................................ 392 

Deaths by cause and age, men 

20.17 Döda efter dödsorsak och ålder, 

kvinnor ........................................................... 395 

Deaths by cause and age, women 

20.18 Döda på grund av olyckshändelse 

........................................................ 398 

Deaths due to accidents 



20.1 

Ohälsa och sjukdom 

Ill-health and illness 

Drygt tre fjärdedelar av befolkningen i åldern 16–84 år anser att deras hälsotillstånd 

är bra eller mycket bra. 5 procent anser att deras hälsotillstånd är 

dåligt eller mycket dåligt. 


Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

varierar med ålder. Med stigande ålder minskar 

andelen personer som tycker att deras hälsotillstånd 

är bra. Andelen med bra hälsotillstånd 

tenderar att vara något högre bland män än 

bland kvinnor. 

Andel som anser sig ha gott eller mycket gott 

hälsotillstånd 2010 efter ålder 

Nästan hälften av kvinnorna i åldern 16–84 år 

(48 procent) uppger att de har någon långvarig 

sjukdom eller något långvarigt besvär. Motsvarande 

andel bland män är något lägre (42 

procent). 

Av kvinnorna uppger 15 procent att de har 

svåra besvär av långvarig sjukdom. Bland männen 

är andelen 11 procent. 

Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

har ett visst samband med sjukdomar 

och besvär, men det är inte samma sak att 

konstatera att man har en sjukdom som att 

uppleva sitt hälsotillstånd som dåligt. 

Mer än hälften av dem som har någon långvarig 

sjukdom, 63 procent av männen och 58 

procent av kvinnorna, bedömer ändå sitt hälsotillstånd 

som gott. 

Andel som anser sig ha gott eller mycket gott 

hälsotillstånd 2010 

Frågan om man har ”några kroniska eller långvariga 

sjukdomar eller besvär” eller om man 

”regelbundet tar medicin för någonting” fångar 

upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar 

och tillstånd. 

När befolkningen tillfrågas om de har ”några 

kroniska eller långvariga sjukdomar eller 

besvär” eller om man ”regelbundet tar medicin 

för någonting” är det sjukdomar i rörelseorganen 

(t.ex. reumatism) och cirkulationsorganen 

(t.ex. högt blodtryck och hjärtinfarkt) 

som oftast nämns. Sjukdomar som kan hänföras 

till endokrina systemet (t.ex. diabetes och 

struma) eller andningsorganen (t.ex. kronisk 

luftrörskatarr) är andra ofta nämnda sjukdomar 

eller besvär. 



Skattat antal personer i befolkningen med 

sjukdomar inom olika sjukdomsgrupper 

16–84 år 

Sjukdomsgrupp Män Kvinnor Samtliga 

Sjukdomar relaterade 

till andningsorganen 226 000 246 000 472 000 

Sjukdomar relaterade 

till cirkulationsorganen 647 000 597 000 1 244 000 

Hjärtsjukdomar 224 000 134 000 358 000 

Högt blodtryck 423 000 463 000 886 000 

Endokrina systemets 

sjukdomar 318 000 424 000 743 000 

Diabetes 191 000 137 000 328 000 

Hudsjukdomar 67 000 61 000 128 000 

Matsmältningsorganens 

sjukdomar 110 000 167 000 277 000 

Sjukdomar i nervsystem 

och sinnesorgan 165 000 176 000 341 000 

Sjukdomar i skelettet 

och rörelseorganen 338 000 570 000 908 000 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden 

(ULF, 2010). 



20.2 


Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 9 som 

brukar/brukat alkohol 

Pupils in compulsory school, year 9, self-assessment of using alcohol 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2010 

Mellan åren 1989 och 1997 låg pojkarnas 

årskonsumtion kring 3,2 l ren alkohol (100 

procent). Året därefter skedde en ökning 

med en topp år 2000 för att sedan minska 

fram till 2007. I 2008 och 2009 års undersökning 

ökade konsumtionen något, medan 

den minskade 2010 till 2,4l. Det är den 

lägsta konsumtionsnivån för pojkar mellan 

åren 1989 och 2010 

Bland flickorna ökade årskonsumtionen 

från 1990-talets början fram till 2005. Framförallt 

var det en markant ökning under 

slutet av 1990-och början av 2000-talet. Den 

nuvarande konsumtionsnivån är 1,9 l, vilket 

är den lägsta sedan 1997. 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på 

dryckeslag 2010 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag kan man för pojkarnas del 

konstatera att starköl dominerar 2010. Därefter 

följer sprit och blanddrycker. Vinkonsumtionen 

utgör den minsta delen av den 

totala alkoholkonsumtionen. 

Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion 

är spritens och blanddryckernas 

dominerande ställning. 

Intensivkonsumtion av alkohol 1972–2010 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst en halv halvflaska sprit 1 eller en 

helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som svarat 

att de intensivkonsumerat minst någon 

gång i månaden. Andelen som intensivkonsumerar 

har under de senaste åren 

legat på ungefär samma nivå bland pojkar 

och flickor. 

1) Före år 2000 löd frågan – en halvflaska sprit. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 124 (www.can.se). 



20.3 

Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol 

Pupils in secondary school year 2, self-assessment of using alcohol 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2010 

Som väntat låg den genomsnittliga totala 

årskonsumtionen 100-procentig alkohol 

högre bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört 

med i årskurs 9. När mätningarna 

började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet 

ha en årskonsumtion i samma storleksordning 

som pojkarna i årskurs 9, knappt 

fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion 

har sedan dess legat stabilt och i årets 

undersökning uppskattades den till 4 liter. 

Gymnasiepojkarnas beräknade årskonsumtion 

har minskat sedan 2007. År 2009 drack 

de 6,1 liter alkohol per år, vilket är den lägsta 

nivån sedan undersökningen började. Året 

därefter, 2010, var konsumtionen 6,2 l per 

år. 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på 

dryckeslag 2010 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag utgjorde starkölskonsumtionen 

– följt av spritkonsumtionen – den 

största andelen bland pojkarna. 

Den minsta andelen av konsumtionen 

utgjorde vin. 

Bland flickorna var de vanligaste dryckerna 

sprit och blanddrycker. Utmärkande för 

flickornas konsumtion var att vin stod för 

14 procent av den totala alkoholkonsumtionen. 

Detta tyder på att flickors konsumtionsmönster 

delvis förändras mellan årskurs 9 

och gymnasiets år 2 (jmf föregående tabell). 

Intensivkonsumtion av alkohol 2005–2010 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst en halv halvflaska sprit eller en 

helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som 

svarat att de intensivkonsumerat minst 

någon gång i månaden. 

År 2010 var denna andel bland pojkarna 

48 procent och bland flickorna 45 procent. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 124 (www.can.se). 



20.4 

Andelen dagligrökare efter kön och ålder, procent 

Everyday smokers, by sex and age, percent 


Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/Le0101). 



20.5 

Andelen överviktiga i åldern 16–84 år efter kön och ålder, procent 

Overweight persons, by sex and age, percent 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/Le0101). 



20.6 

Hälsotillstånd och sjuklighet efter kön och ålder 2010, 

procent 

Self-assessment of state of health, by sex and age, percent 


Kön/Ålder 

Sex/Age 

Allmänt 

hälsotillstånd 1 är 

Svåra 

besvär 

av lång- 

Värk i muskler 

eller leder 5 

Gott 2 Dåligt 3 varig 

sjukdom 

Totalt Svår 

värk 

Värk i 

skuldror, 

nacke 

eller 

axlar 6 

Ryggvärk, 

höftsmärtor 

eller 

ischias 7 

Värk i 

händer, 

armbågar, 

ben eller 

knän 8 

Trött för 

jämnan 9 

Besvär 

med 

sömnen 

10 

Återkommande 

huvudvärk, 

migrän 11 

Besökt 

läkare 

för sjukdom 

(sen. 3 

mån.) 12 

Män Men 81 5 11 52 15 29 30 26 8 22 10 31 

16–24 91 1 5 33 5 15 18 15 8 21 10 22 

25–34 91 3 7 42 8 24 24 19 12 23 11 24 

35–44 85 2 8 49 14 26 28 22 7 24 12 27 

45–54 81 8 15 60 23 36 36 33 11 25 13 31 

55–64 78 6 15 60 19 34 35 31 7 21 9 33 

65–74 70 6 14 60 20 34 36 32 5 20 7 41 

75–84 56 10 19 65 22 35 36 35 6 21 4 49 

Kvinnor 

Women 77 6 15 64 23 43 38 36 14 32 19 39 

16–24 89 3 10 45 12 27 25 17 16 25 26 35 

25–34 88 3 9 55 16 39 30 19 18 29 20 29 

35–44 85 4 14 61 21 46 35 29 17 29 25 36 

45–54 75 8 18 72 29 52 42 45 17 35 20 40 

55–64 71 7 19 72 29 49 42 49 10 34 13 40 

65–74 65 7 21 76 27 44 47 50 8 35 10 45 

75–84 54 9 19 74 33 43 48 50 7 36 8 50 

1) General state of health. 

2) Good. 

3) Bad. 

4) Severe symptoms of long-term illness. 

5) Pain in muscles and joints, divided into of respondents in total and those with severe pain. 

6) Pain in shoulders or neck. 

7) Back pain, hip pain or sciatica. 

8) Pain in hands elbows legs or knees. 

9) Tired all the time. 

10) Trouble sleeping. 

11) Recurrent headaches, migraines. 

12) Been to doctor for illness (within the last 3 months). 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101). 

20.7 

Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar, 

procent 

Overweight and obese persons, by sex and age, percent 

Kön/Ålder 

Sex /Age 

Överviktiga 

Overweight persons 

Därav feta 

Of whom obese persons 

1980–81 1988–89 1996–97 2000–01 2009 1 2010 1980–81 1988–89 1996–97 2000–01 2009 1 2010 

Män Men 35 38 46 50 53 54 5 5 7 9 11 12 

16–24 11 13 16 21 23 23 1 1 2 3 3 4 

25–34 24 29 38 41 46 49 2 3 5 7 10 9 

35–44 36 39 51 55 56 61 4 6 7 9 11 16 

45–54 46 48 57 60 65 65 6 7 9 12 14 16 

55–64 50 54 60 62 65 64 7 8 9 13 14 13 

65–74 49 51 57 61 65 63 8 7 11 14 15 14 

75–84 41 41 43 50 53 55 5 7 4 8 12 9 

Kvinnor 

Women 26 27 34 37 37 39 5 5 7 9 10 11 

16–24 6 6 13 13 11 15 0 1 2 2 3 4 

25–34 10 15 22 26 28 26 1 3 5 7 7 9 

35–44 18 20 29 34 33 36 3 4 6 9 8 10 

45–54 33 33 39 39 40 48 6 7 9 9 11 14 

55–64 45 46 47 50 52 48 10 10 10 14 15 10 

65–74 49 44 52 54 52 54 10 9 12 14 15 16 

75–84 38 38 42 46 51 49 8 7 8 13 14 13 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats. 

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/ULF). 



20.8 

Typ av vård 

Type of care 

Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

Healthcare service 


disponibla 

(fasta) 

vårdplatser 1, 2 

Hospital beds 

average 

available 

Utskrivningar 2 

Discharges 

Vårddagar, 

1 000-tal 2, 3 

Care-days 

Medelvårdtid 

2 , dagar 

Mean 

average 

stay, days 

Läkarbesök, Varav hos 

2, 4, 5 

totalt annan 

1 000-tal vårdgivare 5, 6 

Visits to 1 000-tal 

physicians Of which care 

1 000s provided by 

others than 

county/ 

regional 

councils 

Specialiserad vård Specialized care 25 476 1 552 697 8 295,4 5,3 13 013,0 3 160,8 

Somatisk vård Somatic care 21 019 1 458 994 6 866,1 4,7 11 968,2 2 850,9 

Psykiatrisk vård Psychiatric care 4 457 93 703 1 429,3 15,3 1 044,9 310,0 

Primärvård Primary health care 90 17 825 225,9 9,5 13 861,8 5 394,2 

Allmänläkarvård 7 General practice . . . . 13 595,5 5 325,8 

Summa Total 

2010 25 566 1 576 522 8 521,3 5,4 26 874,8 8 555,0 

2009 8 25 693 1 559 456 9 065,5 5,8 26 356,7 7 955,7 

2008 25 862 1 565 180,0 9 388,2 6,0 25 876,2 7 645,3 

2007 26 196 1 502 500,0 8 750,0 5,8 25 347,1 7 329,3 

2006 26 223 1 489 048,0 9 019,8 6,0 25 169,1 7 221,0 

2005 26 478 1 477 540,0 8 796,2 5,9 24 847,6 7 223,1 

2004 27 088 1 456 444,0 8 726,2 6,0 24 763,7 7 331,7 

2003 27 332 1 443 528,0 8 872,5 6,1 24 289,6 7 208,3 

2002 27 969 1 444 915,0 8 984,4 6,2 25 618,5 7 511,3 

2001 29 122 1 458 851,0 9 282,0 6,4 25 630,5 7 388,3 

2000 31 765 1 476 414,0 9 467,0 6,4 25 382,9 6 629,5 

1999 32 755 1 506 690,0 9 962,0 6,6 25 665,1 6 239,8 

1) 2001–2010: genomsnittligt disponibla vårdplatser; 1999–2000: fastställda vårdplatser. Fr.o.m. 2000 inkl. viss privat vård, 241 vårdplatser 

2000, 309 vårdplatser 2001, 658 vårdplatser 2002, 816 vårdplatser 2003, 1 018 vårdplatser 2004, 934 vårdplatser 2005, 880 vårdplatser 

2006, 916 vårdplatser 2007, 940 vårdplatser 2008, 1 151 vårdplatser 2009 och 1 216 vårdplatser 2010. 

2) Egenproducerad verksamhet (förvaltning och landstings-/regionägt bolag) samt verksamhet producerad av annan vårdgivare. 

3) Vårddagar innefattar även vårdtid som hänför sig till år före utskrivningsåret. 

4) T.o.m. 2000 exkl. läkarbesök inom primärkommunal primärvård. 

5) Exkl läkarbesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. För 2009 var dessa besök totalt 541 900, varav hos annan vårdgivare 101 

900. För 2010 var dessa besök totalt 567 400, varav hos annan vårdgivare 141 600. 

6) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller ersättning enl. nationell taxa etc. 

7) Inkl. jourverksamhet. 

8) Vissa uppgifter är reviderade. Some of the figures are revised. 


Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0205); Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 

20.9 

Hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och 

primärkommuner den 1 november 

Medical personnel 

Sjukvårdspersonal Medical personnel 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 

Läkare Physicians 26 400 27 000 27 600 28 300 29 400 29 100 29 300 29 500 

Per 100 000 invånare Per 100 000 inhab. 294 300 305 311 320 314 314 313 

Sjuksköterskor och barnmorskor m.fl. 

Nurses and midwives 80 800 81 900 83 700 86 100 88 200 71 500 71 400 71 000 

Sjukgymnaster Physiotherapists 6 000 5 900 6 100 6 200 6 200 6 000 5 900 5 800 

Arbetsterapeuter Occupational therapists 4 100 4 100 4 200 4 300 4 300 4 000 3 800 3 800 

Hörselvårdsassistenter m.fl. 

Audiological assistants 600 600 600 700 700 600 600 600 

Undersköterskor Assistant nurses 42 000 40 000 39 400 39 900 40 000 39 000 36 800 35 800 

Sjukvårdsbiträden Nursing auxiliaries 2 000 1 600 1 400 1 400 1 200 1 200 1 000 1 000 

Skötare m.fl. 

Nursing personnel at mental hospitals 11 700 11 500 11 100 11 100 11 000 10 800 10 200 9 700 

Tandläkare Dentists 4 300 4 300 4 300 4 300 4 300 4 100 4 100 4 100 

Per 100 000 invånare 48 48 48 47 47 44 44 44 

Tandtekniker Dental technicians 200 200 200 200 200 200 200 200 

Tandsköterskor och -hygienister 

Dental nurses and hygienists 9 900 9 700 9 600 9 500 9 500 9 100 9 000 8 900 

1) Från och med år 2008 används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Bland annat redovisas ledningspersonal 

för sig vilket möjliggör en bättre uppföljning av dessa grupper. Förändringarna innebär dock att det inte är möjligt att göra korrekta utvecklingstal 

med tidigare år. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 



20.10 


Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudman och 

huvudgrupp 2010 

Available hospital beds by responsible authority, average 

Huvudman 

Responsible authority 

Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp 

Hospital beds, average disposable 

Specialiserad 

somatisk 

vård 

Specialized 

somatic 

care 

Medicinsk 

korttidsvård 

Medical 

short-term 

care 

Därav 

Of which 

Kirurgisk 

korttidsvård 

Surgical 

short-term 

care 

Geriatrisk 

vård 

Geriatrics 

Övrig vård 1 

Other care 1 

Specialiserad 

psykiatrisk 

vård 

Specialized 

psychiatric 

care 

Summa 

specialiserad 

vård 

Specialized 

care, total 

Totalt 2 

Total 2 

Landsting/kommun 3 

County council/municipality 19 919 9 622 7 506 1 603 1 188 4 346 24 265 24 350 

Stockholms läns 3 3 142 1 364 1 278 473 27 768 3 910 3 910 

Uppsala läns 3 954 353 420 105 76 142 1 096 1 096 

Södermanlands läns 597 31 86 – 480 219 816 816 

Östergötlands läns 3 856 413 326 75 42 160 1 016 1 016 

Jönköpings läns 777 350 295 132 – 147 924 924 

Kronobergs läns 409 230 149 30 – 179 588 588 

Kalmar läns 543 250 222 54 17 102 645 645 

Gotlands kommun 134 84 50 – – 16 150 150 

Blekinge läns 347 200 147 – – 71 418 418 

Skåne läns 3 2 873 1 519 1 020 45 289 590 3 463 3 463 

Hallands läns 3 592 300 266 16 10 89 681 681 

Västra Götalands läns 3 3 409 1 748 1 299 324 38 824 4 233 4 233 

Värmlands läns 576 308 189 – 79 102 678 678 

Örebro läns 3 726 386 306 34 – 135 861 861 

Västmanlands läns 3 569 334 188 22 25 117 686 686 

Dalarnas läns 692 327 274 73 18 135 827 827 

Gävleborgs läns 3 543 294 225 16 8 66 609 619 

Västernorrlands läns 3 500 275 172 53 – 185 685 685 

Jämtlands läns 290 164 126 – – 53 343 351 

Västerbottens läns 3 773 394 269 110 – 124 897 931 

Norrbottens läns 617 298 199 41 79 122 739 772 

Annan vårdgivare 4 

Other responsible 

authority 1 100 347 178 469 106 111 1 211 1 216 

Stockholm läns 5 862 205 127 469 61 92 954 954 

Uppsala läns 6 14 – 14 – – – 14 14 

Östergötlands läns 7 17 – 17 – – – 17 17 

Skåne läns 8 34 34 – – – – 34 34 

Hallands läns 9 88 68 20 – – – 88 88 

Västra Götalands läns 10 34 – – – 34 19 53 53 

Örebro läns 11 11 – – – 11 – 11 11 

Västmanlands läns 12 16 16 – – – – 16 16 

Gävleborgs läns 13 – – – – – – – 5 

Västernorrlands läns 14 10 10 – – – – 10 10 

Västerbottens läns 15 14 14 – – – – 14 14 


1) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. Undistributed short-term care. 

2) I totalt ingår förutom specialiserad vård 90 vårdplatser inom primärvård. Including 90 hospital beds in primary health care. 

3) Egenproducerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt bolag. 

4) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller med ersättning enl. nationell taxa etc. 

5) S:t Görans sjukhus AB (292), Ersta sjukhus (71), Sophiahemmet (30), Brommageriatriken AB (115), Nackageriatriken AB (57), 

Stockholms sjukhem (73), Capio Geriatrik AB (144), Löwet Geriatrik (34), Nynäs Geriatrik (18), Handengeriatriken (48), Prima 

vuxenpsykiatri (32) och Capio Maria AB (40). 

6) Elisabethsjukhuset. 

7) Proxima Motala. 

8) Carema Närvård AB (Simrishamn). 

9) Reumatikersjukhuset Spenshult (68) och Movement Halmstad (20). 

10) Lundby sjukhus AB (12), Stadsmissionen Göteborg (19) och Carlanderska sjukhuset (22). 

11) Läkargruppen AB. 

12) Bergslagssjukhuset, Fagersta. 

13) Rosengård i Sandviken. 

14) Mellannorrlands Hospice AB. 

15) Axlagården. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010 (www.skl.se). 



20.11 

De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall 

The most common infectious diseases in Sweden subject to 

statutory reporting, number of reported cases 

Sjukdom Disease 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Klamydiainfektion Chlamydia infection 33 172 32 508 47 101 42 003 37 780 36 814 

Campylobacterinfektion Campylobacter infection 6 808 6 078 7 006 7 693 7 179 8 001 

ESBL 1 Extended Spectrum Betalactamase – – 2 106 2 957 3 755 4 984 

Salmonellainfektion Salmonella infection total 3 587 4 056 3 933 4 194 3 054 3 606 

Hepatit C Hepatitis C 2 576 1 976 2 134 2 536 2 215 1 944 

Hepatit B Hepatitis B 1 383 1 208 1 465 1 577 1 535 1 598 

Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) 

Meticillin-resistant S.aureus 976 1 057 1 128 1 314 1 480 1 580 

Pneumokockinfektion (invasiv infektion) 

Streptococcus pneumoniae 1 449 1 331 1 441 1 789 1 618 1 457 

Giardiainfektion Giardia infection 1 149 1 383 1 419 1 533 1 211 1 312 

Gonorré Gonorrhoea 691 677 642 722 614 842 

Tuberkulos Tuberculosis 575 498 497 545 643 683 

Shigellainfektion 571 429 470 597 469 557 

Harpest (tularemi) 246 241 174 382 244 484 

HIV-infektion 2 HIV infection 392 390 541 441 487 465 

Sorkfeber Nephropathia epidemica 329 213 2 195 569 53 416 

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 

Penicillin-resistant pneumococci 663 631 669 565 446 409 

Cryptosporidium (infektion med) 

Kikhosta Pertussis 1 360 795 689 459 281 266 

Den nya influensa A (H1N1)1 Influenza A (H1N1) . . . . 10 968 137 

Totalt 3 Total 3 55 110 56 654 77 345 74 230 77 918 69 660 

1) Anmälningspliktig från laboratorierna fr.o.m. 1/2 2009. 

2) Human Immune Deficiency Virus. 

3) Inkl. övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Including other infectious diseases in Sweden subject to statutory reporting. 


Källa: Smittskyddsinstitutet (www.smittskyddsinstitutet.se). 



20.12 


Apotekens försäljning av läkemedel mot recept, exklusive 

dosdispenserade läkemedel 

Pharmacy retail sales, prescribed drugs excluding multi-dose drug 

dispensing 

År 

Year 

AUP exkl. moms 1 , kr 

Total price, VAT excluded, 

SEK 

Förmån 2 , kr 

Cost of drug 

reimbursement system, 

SEK 

Varurader 3 

Prescription items 

Förpackningar 4 

Drug packages 

2000 18 849 022 912 13 969 648 658 57 486 917 75 281 522 

2001 19 821 723 767 14 736 792 668 58 724 372 76 516 457 

2002 21 305 543 500 15 922 944 328 60 172 090 76 901 236 

2003 21 302 016 488 15 961 764 707 60 461 927 75 671 973 

2004 21 172 237 677 15 664 017 970 61 381 985 76 188 100 

2005 21 192 030 260 15 561 810 791 62 455 678 77 364 852 

2006 21 772 952 271 15 808 244 586 63 774 483 78 645 690 

2007 22 691 136 435 16 412 565 040 65 258 429 80 274 139 

2008 23 456 480 819 16 990 014 256 66 663 439 81 978 472 

2009 23 667 288 623 17 006 737 726 67 464 956 82 678 278 

2010 23 685 354 113 16 861 090 411 68 420 312 83 667 502 

1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms. 

2) Landstingens kostnad för läkemedel inom läkemedelsförmånen. 

3) Antalet expeditionstillfällen av ett läkemedel, oavsett antal förpackningar. 

4) Antalet sålda förpackningar. 


Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se). 

20.13 

Apotekens totalförsäljning av läkemedel, kronor 

Pharmacy retail drug sales, SEK 

År 

Year 

Alla försäljningssätt 

1,2 

Total sales 

Handköp 

Shopping 

Förskrivning 

Prescribed drugs 

Vanlig förskrivning 

Regular prescripttions 

Dosdispenserade 

läkemedel 

Prescriptions for 

multi-dose 

dispensing 

Rekvisitioner 

Ordered drugs 

Sjukhus 

Hospitals 

Övriga kunder 

Other 

customers 

2000 24 653 376 223 1 846 526 389 18 849 022 912 1 337 323 918 2 204 197 195 416 305 808 

2001 26 229 622 479 2 006 942 908 19 821 723 767 1 619 305 996 2 370 825 018 410 824 791 

2002 28 288 557 249 2 195 517 025 21 305 543 500 1 804 190 792 2 574 055 359 409 250 574 

2003 28 906 290 083 2 413 816 573 21 302 016 488 1 901 840 258 2 870 325 078 418 291 686 

2004 29 599 514 796 2 570 947 891 21 172 237 677 1 926 284 137 3 467 732 496 462 312 595 

2005 30 440 371 732 2 769 527 637 21 192 030 260 1 914 908 483 4 107 522 543 456 382 810 

2006 31 970 148 457 3 008 356 421 21 772 952 271 1 929 501 743 4 805 028 244 454 309 778 

2007 33 916 954 709 3 254 212 629 22 691 136 435 2 043 401 883 5 455 798 764 472 404 999 

2008 35 648 973 373 3 461 106 480 23 456 480 819 2 220 247 486 6 039 057 687 472 080 901 

2009 36 607 812 863 3 720 222 036 23 667 288 623 2 279 348 706 6 478 527 633 462 425 865 

2010 36 698 642 600 3 545 490 334 23 685 354 113 2 365 447 398 6 742 225 873 360 124 882 

1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms. 

2) Sedan 2009 tillåts även viss läkemedelsförsäljning i övrig handel. För denna försäljning finns ingen komplett statistik. 


Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se). 



20.14 

Utförda aborter 

Number of induced abortions 

Graviditetsveckor, 

Summa 1, 2 

fullgångna 2010 1 

Total 1, 2 

Completed weeks of gestation 1 

Ålder 

Age 

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40– 

–5 4 990 642 1 324 1 093 868 689 374 

6 9 403 1 410 2 416 1 933 1 608 1 324 712 

7 9 091 1 509 2 456 1 840 1 491 1 210 585 

8 6 036 1 185 1 683 1 145 905 770 348 

9 2 408 498 691 446 351 303 119 

10 1 888 408 535 339 258 230 118 

11 1 336 285 351 238 209 156 97 

12 534 119 145 88 83 72 27 

13 406 80 111 73 71 41 30 

14 361 50 93 67 53 71 27 

15 278 62 73 37 44 43 19 

16 217 33 47 39 33 37 28 

17 213 33 44 40 37 45 14 

18- 410 60 75 89 91 67 28 

Samtliga All abortions 

2010 1 37 693 6 389 10 068 7 495 6 124 5 073 2 542 

2009 1 37 524 7 007 9 664 7 282 6 019 4 999 2 473 

2008 2 38 053 7 561 9 636 7 274 5 902 5 091 2 551 

2007 2 37 205 7 584 9 160 7 102 6 003 4 937 2 204 

2006 2 36 045 7 532 8 638 6 740 5 851 4 904 2 360 

2005 2 34 978 6 941 8 067 6 514 5 965 5 052 2 420 

2004 2 34 454 6 681 7 823 6 519 6 045 5 115 2 249 

2003 2 34 473 6 589 7 930 6 544 6 156 5 105 2 139 

2002 2 33 365 6 503 7 614 6 416 5 895 4 973 1 959 

2001 2 31 772 5 664 7 108 6 587 5 939 4 627 1 832 

2000 2 30 980 5 217 6 849 6 559 5 928 4 543 1 877 

1999 30 712 4 673 6 788 6 573 6 393 4 438 1 847 

1998 31 008 4 533 6 911 6 765 6 463 4 416 1 920 

1997 31 433 4 374 7 256 7 007 6 568 4 341 1 887 

1996 32 117 4 362 7 720 7 421 6 496 4 246 1 872 

1995 31 441 4 195 7 547 7 407 6 164 4 157 1 971 

1994 32 293 4 477 8 030 7 602 5 974 4 143 2 067 

1993 34 169 4 839 8 533 8 167 6 227 4 195 2 208 

1992 34 849 5 338 8 768 8 089 5 988 4 283 2 383 

1991 35 788 6 152 9 250 7 971 5 869 4 136 2 410 

1990 37 489 6 791 9 822 8 066 5 733 4 461 2 616 

1) Information om graviditetslängd eller kvinnans ålder saknas för 0,3 procent. Bortfallet är inkluderat i summan. Information about 

completed weeks of gestation or age of the woman is missing for 0.3 percent. The nonresponse is included in the total. 

2) Inkl. okänd ålder. Incl. unknown age. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Hälsa och sjukdomar (1994–2007), Hälsa och sjukvård (2008–, www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0102); Statistiska meddelanden serie HS 46 (–1993). 




20.15 Självmord 

Suicides 

Kön 

Sex 

Antal självmord 

Number of suicides 

Självmord på 100 000 inv. 

Suicides per 100 000 inh. 

Dödssätt 

Number of suicides, by method 

–24 år 

years 

25– 

44 år 

45– 

år 

Summa 

Total 

15– 

24 år 

25– 

44 år 

45– 

år 

Hela 

befolkningen 

Whole 

population 

Förgiftning 

Poisoning 

Hängning, 

strypning 

1 

Dränkning 

Drowning 

Skott 

och 

sprängning 

2 

Annat 

sätt 

Other 

methods 

Män 

Men 

1994 74 292 563 929 13,2 23,5 33,4 21,4 247 338 41 179 124 

1995 78 304 554 936 13,4 24,5 32,5 21,5 257 330 46 173 130 

1996 67 280 525 872 12,0 22,6 30,5 20,0 237 313 35 160 127 

1997 66 292 498 856 11,6 23,5 28,7 19,6 244 309 34 149 120 

1998 59 262 559 880 10,7 21,1 32,0 20,1 228 355 45 133 119 

1999 81 253 527 861 14,8 20,4 29,9 19,7 187 332 45 154 143 

2000 64 245 493 802 12,0 19,7 27,7 18,3 164 322 52 134 130 

2001 61 253 519 833 11,2 20,4 28,9 19,0 176 341 54 135 127 

2002 82 242 538 862 14,6 19,5 29,7 19,5 176 350 41 164 131 

2003 61 235 479 775 11,0 19,0 26,1 17,5 153 340 25 119 138 

2004 93 219 521 833 16,2 17,7 28,2 18,7 148 373 28 137 147 

2005 73 222 540 835 12,0 18,0 29,0 18,7 150 405 33 119 128 

2006 75 214 528 817 12,5 17,3 28,1 18,1 151 376 40 120 130 

2007 74 230 497 801 11,4 18,5 26,1 17,6 139 384 25 106 147 

2008 96 228 531 855 15,5 18,3 27,6 18,7 172 384 34 119 146 

2009 94 247 546 887 14,4 19,8 28,0 19,2 166 418 32 129 142 

Kvinnor 

Women 

1994 21 100 274 395 3,5 8,4 14,3 8,9 184 80 61 8 62 

1995 29 117 266 412 5,2 9,9 13,7 9,2 204 87 54 4 63 

1996 26 95 260 381 4,6 8,0 13,3 8,5 182 100 49 3 47 

1997 37 100 207 344 6,6 8,4 10,5 7,7 168 77 33 1 65 

1998 29 79 241 349 5,5 6,6 12,2 7,8 178 75 43 1 52 

1999 32 113 213 358 6,4 9,5 10,7 8,0 153 94 50 2 59 

2000 27 92 209 328 5,2 7,7 10,5 7,3 131 81 43 3 71 

2001 21 77 265 363 3,6 6,5 13,2 8,1 159 99 45 5 55 

2002 26 83 209 318 4,5 7,0 10,3 7,1 128 92 42 6 50 

2003 37 96 200 333 6,8 8,1 9,8 7,4 136 99 37 2 59 

2004 36 90 195 321 6,0 7,6 9,5 7,1 138 85 37 3 58 

2005 40 97 247 384 6,6 8,1 12,0 8,4 154 119 43 1 67 

2006 53 109 217 379 9,2 9,1 10,5 8,3 147 136 32 3 61 

2007 37 95 193 325 6,1 7,9 9,3 7,1 131 84 33 1 76 

2008 44 88 183 315 6,8 7,3 8,7 6,8 146 94 21 1 53 

2009 46 86 221 353 7,2 7,2 10,4 7,6 157 95 31 5 65 

Samtliga 

Both sexes 

1994 95 392 837 1 324 8,5 16,1 23,2 15,0 431 418 102 187 186 

1995 107 421 820 1 348 9,4 17,3 22,5 15,3 461 417 100 177 193 

1996 93 375 785 1 253 8,3 15,5 21,4 14,2 419 413 84 163 174 

1997 103 392 705 1 200 9,1 16,1 19,0 13,6 412 386 67 150 185 

1998 88 341 800 1 229 8,1 14,0 21,5 13,9 406 430 88 134 171 

1999 113 366 740 1 219 10,7 15,0 19,7 13,7 340 426 95 156 202 

2000 91 337 703 1 130 8,7 13,8 18,6 12,7 295 403 95 137 201 

2001 82 330 784 1 196 7,5 13,6 20,7 13,5 335 440 99 140 182 

2002 108 325 747 1 180 9,7 13,4 19,5 13,2 304 442 83 170 181 

2003 98 331 679 1 108 9,0 13,6 17,6 12,4 289 439 62 121 197 

2004 129 309 716 1 154 11,2 12,7 18,4 12,8 286 458 65 140 205 

2005 113 319 787 1 219 9,4 13,1 20,1 13,5 304 524 76 120 195 

2006 128 323 745 1 196 10,8 13,3 18,9 13,2 298 512 72 123 191 

2007 111 325 690 1 126 8,8 13,3 17,3 12,3 270 468 58 107 223 

2008 140 316 714 1 170 11,3 12,9 17,8 12,7 318 478 55 120 199 

2009 140 333 767 1 240 10,9 13,6 18,8 13,3 323 513 63 134 207 

1) Hanging, strangulation. 2) Firearms, explosives. 


Källa: SCB Dödsorsaker (1993); Socialstyrelsen Statistik Dödsorsaker (1994–); (www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0301). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22. 

Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/. 



20.16 

Döda efter dödsorsak och ålder, män 

Deaths by cause and age, men 

Dödsorsak 

Cause of death 

Europeisk dödsorsakslista 

European listing 

Antal 1 / 

Standardiserade 

dödstal 2 

Män 

Men 

2007 2008 2009 Därav i åldrarna 

Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 

01 Kap. I. Vissa 

infektions- och Antal 775 809 892 6 4 17 100 101 664 

parasitsjukdomar Dödstal 2 17,1 17,6 19,3 10,5 0,5 0,9 8,3 23,8 209,6 

02 Tuberkulos Antal 27 21 29 – – – 1 1 27 

Dödstal 0,6 0,5 0,6 – – – 0,1 0,2 8,5 

03 Meningokock- Antal 2 3 – – – – – – – 

infektion Dödstal 0,0 0,1 – – – – – – – 

04 HIV Antal 19 13 18 1 – 4 9 4 – 

Dödstal 0,4 0,3 0,4 1,8 – 0,2 0,7 0,9 – 

05 Virushepatit Antal 49 39 53 – – 6 41 6 – 

Dödstal 1,1 0,9 1,1 – – 0,3 3,4 1,4 – 

06 Kap. II. Tumörer Antal 11 586 11 673 11 686 1 33 215 2044 3004 6389 

Dödstal 255,0 254,7 252,6 1,8 4,5 11,4 168,9 708,6 2 016,7 

07 Maligna tumörer Antal 11 256 11 317 11 345 – 31 212 2 019 2 946 6 137 

Dödstal 247,7 246,9 245,2 – 4,2 11,3 166,8 695,0 1 937,1 

08 i läpp, munhåla och Antal 171 202 174 – – 3 56 57 58 

svalg Dödstal 3,8 4,4 3,8 – – 0,2 4,6 13,4 18,3 

09 i matstrupen Antal 288 262 302 – – 8 96 91 107 

Dödstal 6,3 5,7 6,5 – – 0,4 7,9 21,5 33,8 

10 i magsäcken Antal 437 417 412 – – 6 77 91 238 

Dödstal 9,6 9,1 8,9 – – 0,3 6,4 21,5 75,1 

11 i tjocktarmen Antal 830 857 886 – – 17 139 247 483 

Dödstal 18,3 18,7 19,2 – – 0,9 11,5 58,3 152,5 

12 i ändtarm och anus Antal 450 488 467 – – 9 94 151 213 

Dödstal 9,9 10,6 10,1 – – 0,5 7,8 35,6 67,2 

13 i levern och intra- 

Hepatitiska gall- Antal 355 360 380 – – 8 113 110 149 

gångarna Dödstal 7,8 7,9 8,2 – – 0,4 9,3 25,9 47,0 

14 i pankreas Antal 714 739 685 – – 7 169 201 308 

Dödstal 15,7 16,1 14,8 – – 0,4 14,0 47,4 97,2 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 842 1 943 1 874 – – 11 401 613 849 

lunga Dödstal 40,5 42,4 40,5 – – 0,6 33,1 144,6 268,0 

16 malignt melanom i Antal 268 301 282 – – 22 81 80 99 

huden Dödstal 5,9 6,6 6,1 – – 1,2 6,7 18,9 31,2 

17 i bröstkörtel Antal 18 10 18 – – 1 3 3 11 

Dödstal 0,4 0,2 0,4 – – 0,1 0,2 0,7 3,5 

18 i livmoderhalsen Antal . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . 

19 i annan del av Antal . . . . . . . . 

livmodern Dödstal . . . . . . . . 

20 i äggstock Antal . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . 

21 i prostata Antal 2 470 2 485 2 424 – – 2 136 458 1 828 

Dödstal 54,4 54,2 52,4 – – 0,1 11,2 108,0 577,0 

22 i njure Antal 343 322 344 – – 7 84 99 154 

Dödstal 7,5 7,0 7,4 – – 0,4 6,9 23,4 48,6 

23 i urinblåsan Antal 473 456 434 – – 2 42 110 280 

Dödstal 10,4 9,9 9,4 – – 0,1 3,5 25,9 88,4 

24 i lymfatisk och Antal 1 079 979 1 076 – 10 31 196 268 571 

blodbildande vävnad Dödstal 23,7 21,4 23,3 – 1,4 1,6 16,2 63,2 180,2 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 132 134 114 – 1 1 6 11 95 

immunsystemet Dödstal 2,9 2,9 2,5 – 0,1 0,1 0,5 2,6 30,0 

26 Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

ämnesomsättnings- Antal 1 176 1 209 1 186 6 7 31 173 239 730 

sjukdomar Dödstal 25.9 26.4 25,6 10,5 1,0 1,6 14,3 56,4 230,4 

27 Diabetes Antal 1 001 1 017 986 – 1 19 135 201 630 

Dödstal 22.0 22.2 21,3 – 0,1 1,0 11,2 47,4 198,9 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 1 698 1 689 1 742 – 1 22 154 149 1 416 

beteendestörningar Dödstal 37,4 36,8 37,7 – 0,1 1,2 12,7 35,1 447,0 

29 Orsakade av alkohol Antal 257 238 236 – – 9 129 63 35 

Dödstal 5,7 5,2 5,1 – – 0,5 10,7 14,9 11,0 

30 Orsakade av droger Antal 9 25 18 – – 12 5 – 1 

Dödstal 0,2 0,5 0,4 – – 0,6 0,4 – 0,3 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1 296 1 362 1 408 1 9 47 158 286 907 

örat Dödstal 28,5 29,7 30,4 1,8 1,2 2,5 13,1 67,5 286,3 

32 Meningit (annan än Antal 9 11 10 – – – – 3 7 

i grupp 03) Dödstal 0,2 0,2 0,2 – – – – 0,7 2,2 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 17 922 17 742 17 315 1 8 142 1 761 2 702 12 701 

organens sjukdomar Dödstal 394,4 387,1 374,3 1,8 1,1 7,5 145,5 637,4 4009,0 

34 Ischemiska hjärt- Antal 9 004 8 849 8 414 – – 47 1 041 1 545 5 781 

sjukdomar Dödstal 198,2 193,0 181,9 – – 2,5 86,0 364,5 1824,8 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 4 936 4 846 4 393 – – 30 617 872 2 874 

Dödstal 108,6 105,7 95,0 – – 1,6 51,0 205,7 907,2 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 3 201 3 031 3 108 1 6 54 234 299 2 514 

(utom klaffel) Dödstal 70,4 66,1 67,2 1,8 0,8 2,9 19,3 70,5 793,5 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 3 291 3 470 3 349 – 2 28 255 464 2 600 

kärl Dödstal 72,4 75,7 72,4 – 0,3 1,5 21,1 109,5 820,7 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 738 2 890 2 773 2 6 38 210 381 2 136 


38 Influensa Antal 26 13 29 – 1 – 2 5 21 

Dödstal 0,6 0,3 0,6 – 0,1 – 0,2 1,2 6,6 

39 Lunginflammation Antal 971 1 083 994 1 2 22 61 52 856 

Dödstal 21,4 23,6 21,5 1,8 0,3 1,2 5,0 12,3 270,2 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 313 1 341 1 273 – – 1 89 247 936 

i nedre luftvägarna Dödstal 28,9 29,3 27,5 – – 0,1 7,4 58,3 295,4 

41 Astma Antal 57 55 45 – – 1 7 6 31 

Dödstal 1,3 1,2 1,0 – – 0,1 0,6 1,4 9,8 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

Antal 1 464 1 526 1 396 2 – 24 366 269 735 

sjukdomar Dödstal 32,2 33,3 30,2 3,5 – 1,3 30,2 63,5 232,0 

43 Sår i magsäcken och Antal 189 191 172 – – – 29 37 106 

tolvfingertarmen Dödstal 4,2 4,2 3,7 – – – 2,4 8,7 33,5 

44 Sjukdomar i levern Antal 423 441 398 – – 12 215 103 68 

Dödstal 9,3 9,6 8,6 – – 0,6 17,8 24,3 21,5 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens Antal 58 59 56 – – 2 3 8 43 

sjukdomar Dödstal 1,3 1,3 1,2 – – 0,1 0,2 1,9 13,6 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och bind- Antal 164 141 123 – 1 4 12 28 78 

väven Dödstal 3,6 3,1 2,7 – 0,1 0,2 1,0 6,6 24,6 

47 Reumatoid artrit och Antal 45 29 34 – – 1 4 9 20 

osteoartros Dödstal 1,0 0,6 0,7 – – 0,1 0,3 2,1 6,3 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 636 625 642 – – 3 23 69 547 

organen Dödstal 14,0 13,6 13,9 – – 0,2 1,9 16,3 172,7 

49 Sjukdomar i njure och Antal 437 428 465 – – 3 22 50 390 

urinledare Dödstal 9,6 9,3 10,1 – – 0,2 1,8 11,8 123,1 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal . . – – – – – – 

barnsängstid Dödstal . . – – – – – – 

51 Kap XVI. Vissa Antal 71 59 72 65 4 2 1 – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,6 1,3 1,6 113,8 0,5 0,1 0,1 – – 

75– år 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och Antal 123 103 120 44 8 17 30 11 10 

kromosomavvikelser Dödstal 2,7 2,2 2,6 77,0 1,1 0,9 2,5 2,6 3,2 

53 Medfödda missbildningar 

av nerv- Antal 9 11 10 6 2 – 1 1 – 

systemet Dödstal 0,2 0,2 0,2 10,5 0,3 – 0,1 0,2 – 


av cirkula- Antal 35 37 33 12 2 10 6 1 2 

tionsorganen Dödstal 0,8 0,8 0,7 21,0 0,3 0,5 0,5 0,2 0,6 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 129 1 082 1 283 19 6 52 191 186 829 

fynd och lab.fynd Dödstal 24,8 23,6 27,7 33,3 0,8 2,8 15,8 43,9 261,7 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 8 10 10 10 – – – – – 

Dödstal 0,2 0,2 0,2 17,5 – – – – – 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 690 644 827 9 6 51 183 178 400 

orsaker till död Dödstal 15,2 14,0 17,9 15,8 0,8 2,7 15,1 42,0 126,3 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 3 057 3 013 2 945 1 31 806 807 342 958 

till sjukdom och död Dödstal 67,3 65,7 63,7 1,8 4,2 42,8 66,7 80,7 302,4 

59 Olycksfall Antal 1 824 1 797 1 698 1 23 349 356 202 767 

Dödstal 40,1 39,2 36,7 1,8 3,1 18,5 29,4 47,7 242,1 

60 därav Transportolyckor Antal 367 335 292 1 9 125 88 30 39 

Dödstal 8,1 7,3 6,3 1,8 1,2 6,6 7,3 7,1 12,3 

601 Motorfordonsolyckor Antal 288 259 239 1 4 114 68 19 33 

på allmän väg Dödstal 6,3 5,7 5,2 1,8 0,5 6,1 5,6 4,5 10,4 

61 därav Fallolyckor Antal 439 488 445 – 2 15 55 70 303 

Dödstal 9,7 10,6 9,6 – 0,3 0,8 4,5 16,5 95,6 

62 därav Förgiftnings- Antal 286 269 306 – – 153 112 30 11 

olyckor Dödstal 6,3 5,9 6,6 – – 8,1 9,3 7,1 3,5 

63 Självmord och annan 

avsiktligt själv- Antal 801 855 887 – 3 338 341 96 109 

destruktiv handling Dödstal 17,6 18,7 19,2 – 0,4 18,0 28,2 22,6 34,4 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp Antal 75 47 50 – 4 25 16 3 2 

av annan person Dödstal 1,7 1,0 1,1 – 0,5 1,3 1,3 0,7 0,6 

65 Skadehändelser med Antal 225 199 208 – 1 90 80 27 10 

oklar avsikt Dödstal 5,0 4,3 4,5 – 0,1 4,8 6,6 6,4 3,2 

Samtliga dödsorsaker Antal 44 025 44 116 43 753 148 119 1 423 6 039 7 786 28 238 

Total Dödstal 968,9 962,4 945,7 259,1 16,2 75,6 498,9 1 836,7 8 913,2 

1) Number. 

2) Standardized death rates. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0301). 

Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22. 

Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas. 

75– år 



20.17 

Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor 

Deaths by cause and age, women 


Dödsorsak 

Cause of death 


European listing 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Kvinnor 

Women 


Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 

01 Kap. I. Vissa infektions- 

och Antal 848 887 1032 5 2 10 72 90 853 

parasitsjukdomar Dödstal 2 18,4 19,1 22,1 9,3 0,3 0,6 6,0 20,2 177,2 

02 Tuberkulos Antal 34 41 30 – – 1 – 2 27 

Dödstal 0,7 0,9 0,6 – – 0,1 – 0,4 5,6 

03 Meningokock- Antal 2 1 2 – – 1 – – 1 

infektion Dödstal 0,0 0,0 0,0 – – 0,1 – – 0,2 

04 HIV Antal 8 5 10 – – 3 7 – – 

Dödstal 0,2 0,1 0,2 – – 0,2 0,6 – – 

05 Virushepatit Antal 20 23 24 – – – 14 4 6 

Dödstal 0,4 0,5 0,5 – – – 1,2 0,9 1,2 

06 Kap. II. Tumörer Antal 11 045 10 882 10 769 2 18 241 2 137 2 602 5 769 

Dödstal 239,9 234,7 230,5 3,7 2,6 13,4 179,3 583,8 1198,2 

07 Maligna tumörer Antal 10 584 10 434 10 372 2 18 238 2 125 2 574 5 415 

Dödstal 229,9 225,1 222,0 3,7 2,6 13,2 178,3 577,5 1124,6 

08 i läpp, munhåla och Antal 127 111 100 – – 2 21 23 54 

svalg Dödstal 2,8 2,4 2,1 – – 0,1 1,8 5,2 11,2 

09 i matstrupen Antal 111 100 117 – – 2 25 39 51 

Dödstal 2,4 2,2 2,5 – – 0,1 2,1 8,7 10,6 

10 i magsäcken Antal 300 268 257 – – 5 50 62 140 

Dödstal 6,5 5,8 5,5 – – 0,3 4,2 13,9 29,1 

11 i tjocktarmen Antal 998 959 907 – – 17 139 211 540 

Dödstal 21,7 20,7 19,4 – – 0,9 11,7 47,3 112,2 

12 i ändtarm och anus Antal 369 371 371 – – 7 64 89 211 

Dödstal 8,0 8,0 7,9 – – 0,4 5,4 20,0 43,8 

13 i levern och intrahepati- 

Antal 233 232 254 – – 4 40 55 155 

tiska gallgångarna Dödstal 5,1 5,0 5,4 – – 0,2 3,4 12,3 32,2 

14 i pankreas Antal 822 833 858 – – 8 138 228 484 

Dödstal 17,9 18,0 18,4 – – 0,4 11,6 51,2 100,5 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 663 1 668 1 663 – – 21 426 565 651 

lunga Dödstal 36,1 36,0 35,6 – – 1,2 35,7 126,8 135,2 

16 malignt melanom i Antal 207 196 217 – – 12 52 51 102 

huden Dödstal 4,5 4,2 4,6 – – 0,7 4,4 11,4 21,2 

17 i bröstkörtel Antal 1 477 1 512 1 378 – – 61 421 299 597 

Dödstal 32,1 32,6 29,5 – – 3,4 35,3 67,1 124,0 

18 i livmoderhalsen Antal 162 139 158 – – 16 43 35 64 

Dödstal 3,5 3,0 3,4 – – 0,9 3,6 7,9 13,3 

19 i annan del av liv- Antal 318 321 353 – – 5 58 96 194 

modern Dödstal 6,9 6,9 7,6 – – 0,3 4,9 21,5 40,3 

20 i äggstock Antal 600 595 675 – – 16 185 183 291 

Dödstal 13,0 12,8 14,4 – – 0,9 15,5 41,1 60,4 

21 i prostata Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

22 i njure Antal 264 248 198 – 1 1 25 39 132 

Dödstal 5,7 5,3 4,2 – 0,1 0,1 2,1 8,7 27,4 

23 i urinblåsan Antal 215 173 200 – – 2 15 35 148 

Dödstal 4,7 3,7 4,3 – – 0,1 1,3 7,9 30,7 

24 i lymfatisk och blod- Antal 882 845 856 1 9 8 117 188 533 

bildande vävnad Dödstal 19,2 18,2 18,3 1,9 1,3 0,4 9,8 42,2 110,7 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 190 202 183 1 4 5 10 13 150 

immunsystemet Dödstal 4,1 4,4 3,9 1,9 0,6 0,3 0,8 2,9 31,2 

26 Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

ämnesomsättnings- Antal 1 188 1 287 1 187 4 4 12 88 112 967 

sjukdomar Dödstal 25,8 27,8 25,4 7,4 0,6 0,7 7,4 25,1 200,8 

27 Diabetes Antal 959 982 953 – – 5 62 86 800 

Dödstal 20,8 21,2 20,4 – – 0,3 5,2 19,3 166,2 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 3 329 3 272 3 189 – – 8 56 91 3 034 

beteendestörningar Dödstal 72,3 70,6 68,3 – – 0,4 4,7 20,4 630,1 

29 Orsakade av alkohol Antal 54 54 61 – – 4 33 10 14 

Dödstal 1,2 1,2 1,3 – – 0,2 2,8 2,2 2,9 

30 Orsakade av droger Antal 6 4 6 – – 1 5 – – 

Dödstal 0,1 0,1 0,1 – – 0,1 0,4 – – 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1834 1843 1876 4 7 32 115 219 1499 

örat Dödstal 39,8 39,8 40,2 7,4 1,0 1,8 9,6 49,1 311,3 

32 Meningit (annan än Antal 12 14 10 – – 2 2 2 4 

i grupp 03) Dödstal 0,3 0,3 0,2 – – 0,1 0,2 0,4 0,8 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 20 038 19 724 18 828 4 2 67 673 1 303 16 779 


34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 7 800 7 639 7 138 – 1 18 300 588 6 231 

domar Dödstal 169,4 164,8 152,8 – 0,1 1,0 25,2 131,9 1294,1 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 3 904 3 813 3 529 – – 9 182 371 2 967 

Dödstal 84,8 82,3 75,5 – – 0,5 15,3 83,2 616,2 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 4 575 4 241 3 951 2 1 15 84 134 3 715 

(utom klaffel) Dödstal 99,4 91,5 84,6 3,7 0,1 0,8 7,0 30,1 771,6 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 4 639 4 894 4 615 1 – 15 178 316 4 105 

kärl Dödstal 100,8 105,6 98,8 1,9 – 0,8 14,9 70,9 852,6 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 958 2 958 2 973 – 4 14 182 360 2 413 

organens sjukdomar Dödstal 64,2 63,8 63,6 – 0,6 0,8 15,3 80,8 501,2 

38 Influensa Antal 33 24 45 – – 1 2 4 38 

Dödstal 0,7 0,5 1,0 – – 0,1 0,2 0,9 7,9 

39 Lunginflammation Antal 1 171 1 174 1 085 – 1 2 36 35 1 011 

Dödstal 25,4 25,3 23,2 – 0,1 0,1 3,0 7,9 210,0 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 397 1 432 1 473 – – 4 120 275 1 074 

i nedre luftvägarna Dödstal 30,3 30,9 31,5 – – 0,2 10,1 61,7 223,1 

41 Astma Antal 100 88 106 – – 3 6 9 88 

Dödstal 2,2 1,9 2,3 – – 0,2 0,5 2,0 18,3 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

Antal 1 564 1 569 1 505 – 3 16 185 207 1 094 

sjukdomar Dödstal 34,0 33,8 32,2 – 0,4 0,9 15,5 46,4 227,2 

43 Sår i magsäcken och Antal 221 196 181 – – 3 14 18 146 

tolvfingertarmen Dödstal 4,8 4,2 3,9 – – 0,2 1,2 4,0 30,3 

44 Sjukdomar i levern Antal 192 197 206 – – 5 91 61 49 

Dödstal 4,2 4,2 4,4 – – 0,3 7,6 13,7 10,2 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens sjuk- Antal 93 94 87 – – – – 6 81 

domar Dödstal 2,0 2,0 1,9 – – – – 1,3 16,8 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och bind Antal 336 333 313 – – 2 27 44 240 

väven Dödstal 7,3 7,2 6,7 – – 0,1 2,3 9,9 49,8 

47 Reumatoid artrit och Antal 136 135 138 – – – 7 22 109 

osteoartros Dödstal 3,0 2,9 3,0 – – – 0,6 4,9 22,6 

48 Kap XIV. Sjukdomar 

i urin- och köns- Antal 561 568 552 – – 2 15 36 499 

organen Dödstal 12,2 12,3 11,8 – – 0,1 1,3 8,1 103,6 

49 Sjukdomar i njure och Antal 386 391 396 – – 1 14 27 354 

urinledare Dödstal 8,4 8,4 8,5 – – 0,1 1,2 6,1 73,5 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal 2 6 6 – – 6 – – – 

barnsängstid Dödstal 0,0 0,1 0,1 – – 0,3 – – – 

51 Kap XVI. Vissa Antal 48 57 53 52 1 – – – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,0 1,2 1,1 96,7 0,1 – – – – 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och Antal 120 92 98 42 4 10 23 3 16 

kromosomavvikelser Dödstal 2,6 2,0 2,1 78,1 0,6 0,6 1,9 0,7 3,3 


av nerv- Antal 15 11 12 7 1 4 – – – 

systemet Dödstal 0,3 0,2 0,3 13,0 0,1 0,2 – – – 


av cirkulations- Antal 38 26 26 10 1 2 5 2 6 

organen Dödstal 0,8 0,6 0,6 18,6 0,1 0,1 0,4 0,4 1,2 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 863 1 855 2 001 13 4 29 94 98 1 763 

fynd och lab.fynd Dödstal 40,5 40,0 42,8 24,2 0,6 1,6 7,9 22,0 366,2 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 5 5 4 4 – – – – – 

Dödstal 0,1 0,1 0,1 7,4 – – – – – 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 573 589 706 9 4 29 92 95 477 

orsaker till död Dödstal 12,4 12,7 15,1 16,7 0,6 1,6 7,7 21,3 99,1 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 1 778 1 797 1 772 3 19 244 307 166 1 033 

till sjukdom och död Dödstal 38,6 38,8 37,9 5,6 2,7 13,6 25,8 37,2 214,5 

59 Olycksfall Antal 1202 1248 1189 3 13 73 97 99 904 

Dödstal 26,1 26,9 25,4 5,6 1,9 4,1 8,1 22,2 187,8 

60 därav Transportolyckor Antal 132 116 94 – 5 32 15 19 23 

Dödstal 2,9 2,5 2,0 – 0,7 1,8 1,3 4,3 4,8 

601 Motorfordonsolyckor Antal 122 107 84 – 5 31 11 16 21 

på allmän väg Dödstal 2,6 2,3 1,8 – 0,7 1,7 0,9 3,6 4,4 

61 därav Fallolyckor Antal 356 403 376 – – 2 18 31 325 

Dödstal 7,7 8,7 8,0 – – 0,1 1,5 7,0 67,5 

62 därav Förgiftnings- Antal 65 80 78 – – 24 29 17 8 

olyckor Dödstal 1,4 1,7 1,7 – – 1,3 2,4 3,8 1,7 

63 Självmord och annan 

avsiktligt självdestruk- Antal 325 315 353 – 3 129 140 45 36 

tiv handling Dödstal 7,1 6,8 7,6 – 0,4 7,2 11,7 10,1 7,5 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 31 23 35 – – 15 12 5 3 

person Dödstal 0,7 0,5 0,7 – – 0,8 1,0 1,1 0,6 

65 Skadehändelser med Antal 102 107 102 – 2 26 52 7 15 

oklar avsikt Dödstal 2,2 2,3 2,2 – 0,3 1,4 4,4 1,6 3,1 

Samtliga dödsorsaker Antal 47 795 47 426 46 424 130 72 698 3 984 5 350 36 190 

Total Dödstal 1 038,0 1 023,0 993,6 241,8 10,3 38,8 334,2 1 200,3 7 516,3 

1) Number. 

2) Standardized death rates 



Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22 

Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas. 

75– år 



20.18 

Kön Sex 

Olyckshändelse Accident 

Döda på grund av olyckshändelse 

Deaths due to accidents 

Samtliga 

Total 

Barn under 15 år 

Children under 15 years 

2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 

Män Men 1 710 1 726 1 824 1 797 1 698 19 25 15 18 23 

Transportolyckor 1 

Transport accidents 366 383 367 334 292 6 16 4 7 10 

Järnvägsolyckor 2 

Railway accidents – – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 

Motor vehicle accidents 306 307 301 265 244 5 14 4 6 5 

Andra olyckor i transport till lands 

Other transport accidents on land 31 43 30 44 29 1 2 – 1 5 

Olyckor i trafik till sjöss 

Water transport accidents 23 20 27 21 17 – – – – – 

Olyckor i lufttrafik 

Aircraft accidents 6 13 9 4 2 – – – – – 

Förgiftning Accidental poisoning 231 223 286 269 306 – – 2 1 – 

Fall 3 Accidental falls 407 444 439 488 445 – 1 – 1 2 

Maskinolyckor 

Machinery accidents 6 13 11 14 9 – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 

Accidents caused by fire, explosion, 

firearms or hot or corrosive 

substance 56 57 58 54 65 1 2 3 1 3 

Drunkning genom olyckshändelse 4 

Accidental drowning 82 86 90 82 71 5 4 2 3 6 

Skador av fallande föremål och 

ras 5 Blow from falling objects 28 17 30 15 13 – – 3 – – 

Skador av elektrisk ström 

Electric current 5 6 8 7 4 – – 1 1 

Kvävning (även genom ras) 

Suffocation 51 60 47 45 47 4 2 1 1 1 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 

Freezing, hunger, thirst and 

exposure 42 25 28 26 33 – – – – – 

Skada av blixt Lightning – 1 – 1 1 – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 

Other accidents 436 411 460 462 412 3 – – 3 – 

Kvinnor Women 1 257 1 134 1 202 1 248 1 189 9 9 15 8 16 

Transportolyckor 1 126 126 132 116 94 3 7 4 1 5 

Järnvägsolyckor 2 – – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 116 109 117 104 86 3 3 4 1 5 

Andra olyckor i transport till lands 7 15 13 6 6 – 3 – – – 

Olyckor i trafik till sjöss 2 2 1 4 2 – 1 – – – 

Olyckor i lufttrafik 1 – 1 2 – – – – – – 

Förgiftning 64 84 65 80 78 – – 2 – – 

Fall 3 381 342 356 403 376 1 – – – – 

Maskinolyckor 2 – 1 – – – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 24 18 29 29 42 1 1 3 4 8 

Drunkning genom olyckshändelse 4 17 20 18 22 16 – 1 2 1 1 

Skador av fallande föremål och 

ras 5 6 – 2 – 2 – – 3 – – 

Skador av elektrisk ström – – – – 1 – – – – – 

Kvävning (även genom ras) 44 44 39 39 36 1 – 1 1 1 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 18 17 19 12 17 – – – – – 

Skada av blixt – – – 1 – – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 575 483 541 546 527 3 – 0 1 1 

Samtliga 6 Both sexes 6 2 967 2 860 3 026 3 045 2 887 28 34 30 26 39 

1) Omfattar även olyckor utanför allmän väg. 2) Exkl. olyckor där motorfordon varit delaktiga. Dessa redovisas under motorfordonsolyckor. 

3) Frakturer utan angiven orsak redovisades tidigare som fall men redovisas fr.o.m. 1997 under övriga olyckshändelser. 

4) Exkl. drunkning genom trafikolycka vilket redovisas som trafikolycka. 5) Exkl. ras med kvävning som följd. 6) Korrigerad uppgift. 

Revised figure. 



Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22 

Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/. 


Rättsväsende 

Judicial system

Rättsväsende Statistisk årsbok 2012 

21 – Rättsväsende 


Sida 

Page 

21.1 Rättsväsende ........................................ 402 


21.2 Återfall i brott ........................................ 405 

Persons relapse into crime 

21.3 Brott mot enskilda personer ............... 407 

Persons subjected to different types of 

offences against the person, percent 

21.4 Personer som utsatts för brott mot 

enskild person 2009, andel inom respektive 

åldersgrupp i befolkningen .................. 409 

Persons subjected to different types of 

offences against the person, percent 

21.5 Personer som känt otrygghet vid 

utevistelse i sitt bostadsområde sen 

kväll 2010, procent ....................................... 409 

Persons that do not feel safe in their 

neighbourhood at night, percent 

21.6 Anmälda brott åren 1950–2010 ........... 409 

Reported offences 

21.7 Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden 

i de fem län med högst 

respektive lägst frekvens 2010 ................... 410 

Reported offences per 1 000 of mean 

population in the five counties with highest 

and lowest frequency respectively 

21.8 Uppklaringsprocent åren 

1950–2010 ..................................................... 410 

Cleared-up crimes, percent 

21.9 Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 

1975–2010 ............................................... 410 

All conviction decisions, total and by type 

of conviction 

21.10 Utsatta för brott mot enskild 

person 2009 i olika grupper, procent ......... 411 

Persons subjected to offences against 

the person in different groups, percent 

21.11 Anmälda brott ..................................... 412 

Reported crimes 

21.12 Anmälda brott 2010, länsvis ............. 413 

Reported crimes, by county 

21.13 Anmälda brott, 

uppklaringsprocent efter brottstyp ............ 414 

Reported crimes, cleared-up crimes, 

percentage 

21.14 Personer misstänkta för brott efter 

brottstyp, ålder vid brottet och kön, 2010 .. 415 

Persons suspected of crimes, by type of 

offence, age at the time of crime and sex 

Sida 

Page 

21.15 Lagföringsbeslut efter huvudbrott ... 416 

All conviction decisions, by principal offence 

21.16 Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

och lagföringstyp 2010 ................................ 417 


and type of conviction 

21.17 Personer lagförda för brott och 

andel som återfallit i brott inom 1 respektive 

3 år, efter ålder ................................ 418 

Persons found guilty for criminal offences 

and percentage of relapse into crime within 

1 resp. 3 years, by age 

21.18 Personer lagförda för brott och 

andel som återfallit i brott inom 3 år, 

efter kön och antal tidigare lagföringar 

under 10-årsperioden före ingångslagföringen 

......................................................... 419 

Persons found guilty of criminal offences 

and percentage of relapse into crime within 

3 years, by sex and previous convictions 

during 10 years before the initial conviction 

21.19 Kriminalvårdsanstalter och häkten 

samt intensivövervakning, nyintagna ........ 420 

Prisons, remand prisons and intensive 

supervision with electronic monitoring, 

new inmates/new supervision cases 

21.20 Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning 

och frivård, genomsnittligt 

antal personer ............................................... 420 

Average institutional and non-institutional 

populations 

21.21 Omhändertaganden av berusade 

personer ........................................................ 421 

Persons taken into custody for drunkenness 

21.22 Frivård, nytillkomna övervakningsfall................................................................... 

421 

Non-institutional population, persons newly 

received for supervision 

21.23 Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

.................................................. 422 

Cases in the general administrative courts 

21.24 Tingsrätter, inkomna mål och 

ärenden .......................................................... 423 

District Courts, incoming cases and other 

proceedings 

21.25 Tingsrätter, slutligt handlagda 

ärenden m.m. ................................................ 423 

District Courts, decided cases 




Sida 

Page 

21.26 Lantmäteriet, registrerade 

inskrivningsärenden .................................... 424 

The Swedish mapping, cadastral and land 

registration authority, registered land 

registration matters 

21.27 Hovrätter, inkomna mål ..................... 424 

Courts of Appeal, incoming cases 

21.28 Högsta domstolen, ansökningar 

om prövningstillstånd .................................. 424 

The Supreme Court, applications for review 

of cases 

21.29 Nådeansökningar ............................... 424 

Petitions for pardon 

21.30 Rättshjälp, statens kostnader, 


Legal aid, costs to the State, SEK m 

Sida 

Page 

21.31 Hyresnämnder och 

arrendenämnder, inkomna ärenden ............425 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, 

incoming cases 

21.32 Riksdagens ombudsmän, inkomna 

ärenden ..........................................................425 

The Parliamentary Ombudsmen, incoming 

cases 

21.33 Mål och ärenden vid vissa andra 

myndigheter ...................................................426 

Cases and legal matters heard by certain 

other authorities 



21.1 Rättsväsende 


Under 2010 anmäldes cirka 1 370 000 brott, vilket är en minskning med 3 procent 

jämfört med året innan. De brottskategorier som antalsmässigt minskade mest var olika 

typer av skadegörelsebrott, bilbrott och cykelstöld. Sett till ett längre tidsperspektiv har 

dock de anmälda brotten ökat. Bortsett från några enskilda år karaktäriseras utvecklingen 

sedan 1975 av en kontinuerlig ökning. Sedan 2001 har antalet anmälda brott 

ökat med cirka 181 000 brott, vilket är en ökning med 15 procent. 

I översikten nedan visas några sammanfattande 

uppgifter från Kriminalstatistik 2010. 

De beskriver vad som har inträffat i olika delar 

av rättsprocessen under året. Uppgifterna avser 

inte att redovisa ett ”rättsflöde”. En sådan jämförelse 

är inte möjlig då de olika siffrorna 

bygger på olika enheter och definitioner. De 

brott och insatser som inte lett till vidare 

åtgärder, redovisas inte i denna översikt. 

Män 100 000 våldsbrott 

Under 2010 anmäldes 113 000 våldsbrott (mord, 

dråp, misshandel, våldtäkt, fridskränkning, 

kvinnofridskränkning, rån och våld mot tjänsteman), 

vilket ungefär är samma nivå som 2009 

(+1 %). De anmälda våldsbrotten motsvarade 8 

procent av samtliga anmälda brott. Knappt 80 

procent av de anmälda våldsbrotten utgjordes 

av misshandel, som har ökat med nästan 50 procent 

i antal under den senaste tioårsperioden. 

Misshandelsbrott mot barn 0–6 år ökade 

År 2010 anmäldes 87 900 misshandelsbrott, vilket 

är en ökning med 2 procent jämfört med året 

innan. 

Cirka 22 procent av misshandelsbrotten riktades 

mot barn i åldern 0–17 år. Denna kategori är 

sammantaget närmast oförändrad jämfört med 

föregående år på cirka 19 200 anmälda brott. 

Misshandel mot barn 0-6 år ökade med 16 procent 

till cirka 2 550 anmälda brott. Även misshandel 

mot barn 7–14 år ökade något, 2 procent, till 

9 050 brott, medan misshandel mot barn 15–17 

år minskade med 5 procent till 7 620 brott. Misshandelsbrotten 

mot barn i åldern 7–17 år anmäls 

i hög grad av skolan, vilket slår igenom i 

statistiken på så sätt att färre brott anmäls under 

sommaren än under terminerna. Denna säsongsvariation 

finns inte för anmälda misshandelsbrott 

mot barn i åldern 0–6 år. 

Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinna 

18 år eller äldre ökade med 4 procent till 27 300. 

Det gjordes även cirka 2 500 anmälningar om 

grov kvinnofridskränkning, vilket är en minskning 

med 6 procent jämfört med 2009. Anmälda 

misshandelsbrott mot man 18 år eller äldre ökade 

med 1 procent till 41 300 brott. 



Fler anmälda sexualbrott 

År 2010 anmäldes cirka 17 200 sexualbrott, vilket 

är en ökning med 9 procent jämfört med 2009. 

Köp av sexuella tjänster står för en stor del av 

ökningen och bland dessa återfinns enskilda 

koppleriärenden, där ett stort antal köp av 

sexuella tjänster noterats. 

Under 2010 anmäldes 5 960 våldtäkter, vilket är 

samma nivå som föregående år. De anmälda 

våldtäkterna har ökat under de senaste tio åren. 

Ökningen har varit speciellt kraftig sedan en ny 

sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april 

2005. Den innebär att en del gärningar, som tidigare 

rubricerats som sexuellt utnyttjande, nu 

rubriceras som våldtäkt. I statistiken märks 

detta, förutom att antalet anmälda våldtäkter 

har ökat, även genom att antalet anmälda brott 

avseende sexuellt tvång och utnyttjande minskat 

sedan lagändringen. 

Färre anmälda butiksrån 

Antalet anmälda rån minskade med 4 procent 

under 2010. Totalt anmäldes 9 220 rån, varav 

6 690 var personrån. Denna kategori låg kvar på 

en nästan oförändrad nivå jämfört med 2009. De 

anmälda butiksrånen minskade med 22 procent 

till 900 brott. Det anmäldes 41 bankrån, vilket 

nästan är en halvering jämfört med föregående 

år och den lägsta uppmätta nivån sedan statistiken 

började föras 1975. Denna kategori är dock 

volymmässigt liten och uppvisar stora antalsmässiga 

variationer mellan åren. 

Färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott 

Stöld- och tillgreppsbrotten utgör en stor del av 

samtliga anmälda brott, nästan 40 procent. 

Totalt anmäldes 519 000 sådana brott under 

2010, vilket är en minskning med 5 procent jämfört 

med föregående år. De flesta stöldbrottskategorierna 

minskade, däribland: 


• Bilbrott (billtillgrepp och stöd ur och från 

motordrivet fordon) 

• Cykelstöld 

• Butiksstöld/snatteri 

• Tillgrepp av moped och motorcykel 

• Inbrott i villa, butik/varuhus samt arbetslokal 

(kontor, lager, verkstad m.m.) 

• Stöld utan inbrott i skola, kyrka och andra 

lokaler för kultur samt bostad. 

Dock ökade antalet anmälda inbrott i källare och 

vind samt inbrott i lägenhet. 

Kraftig minskning av bilbrotten de senaste tio 

åren 

Även sett ur ett tioårsperspektiv har de 

anmälda stöldbrotten minskat och ligger nu på 

en nivå som är 21 procent lägre än år 2001. 

De anmälda bilbrotten har minskat under de 

senaste tio åren. Under 2010 anmäldes 21 300 

biltillgrepp och 68 800 stölder ur och från 

motordrivet fordon. Sedan 2001 har antalet biltillgrepp 

minskat med 64 procent, medan 

antalet stölder ur och från motordrivet fordon 

minskat med 54 procent. 

Även antalet cykelstölder, har minskat under 

de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 60 500 

cykelstölder, vilket är 21 procent färre än 2001. 

Sedan 1993, då den högsta nivån nåddes, har 

antalet anmälda cykelstölder mer än halverats. 

Skadegörelsebrotten minskade kraftigt 

År 2010 anmäldes cirka 165 000 skadegörelsebrott, 

vilket är en minskning med 18 procent jämfört 

med föregående år. Samtliga kategorier av 

skadegörelse minskade under året. I de flesta 

länen minskade antalet anmälda brott, den 

största antalsmässiga minskningen skedde i 

Stockholms län. De anmälda skadegörelsebrotten 

har totalt sett ökat med 22 procent 

sedan 2001. Den största delen av denna ökning 

skedde under perioden 2006–2008. 

Måttet uppklaringsprocent 

Antalet uppklarade brott är ett mått på polisens, åklagarens och övriga brottsutredande 

myndigheters arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de brottsanmälningar som upprättats. 

Begreppet uppklarat betyder antingen att en person bundits till brottet eller att brottet har 

klarats upp på annat sätt. Den första betydelsen benämns här personuppklarat och innebär att 

åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse meddelats. Det är ett grovt mått 

på de brottsutredande myndigheternas förmåga att binda gärningspersoner till det anmälda 

brottet. Den andra betydelsen benämns teknisk uppklaring och innebär att det beslutats om en 

annan typ av klarläggande, till exempel (genom nedläggningsgrunderna) att man inte kan 

styrka att ett brott begåtts eller att den misstänkta personen inte är straffbar (under 15 år). 

Resterande brott är ouppklarade eller under utredning. 

Uppklaringsprocenten definieras som antalet brott som klarats upp under ett år (anmälda 

samma år eller tidigare) i procent av antalet anmälda brott samma år. 



4 av 10 brott klarades upp 2010 

Den totala uppklaringsprocenten, som omfattar 

både personuppklarade och tekniskt uppklarade 

brott, ökade med drygt 1 procentenhet 

jämfört med föregående år, till 39 procent år 

2010. Personuppklaringsprocenten uppgick till 

18 procent och den tekniska uppklaringsprocenten 

till 21 procent. Den totala uppklaringsprocenten 

minskade från och med början av 

1980-talet till och med 1996. Den största minskningen 

skedde mellan åren 1994–1996. Därefter 

har uppklaringsprocenten ökat kontinuerligt, 

med undantag för enskilda år, och ligger idag 

på ungefär samma nivå som under första delen 

av 1980-talet. 

Nivån på uppklaringen skiljer sig åt mellan 

olika brottstyper 

Det finns stora skillnader i uppklaringsprocenten 

mellan olika brottstyper. Till viss del 

beror det på att brotten är olika svåra att klara 

upp. För några brottstyper, som till exempel 

trafikbrott, narkotikabrott och butikstölder finns det 

redan vid anmälan en identifierad misstänkt 

person, vilket leder till en hög uppklaringsprocent. 

Andra brott, där det sällan finns en identifierad 

misstänkt person, är mer svåruppklarade. 

Det gäller exempelvis cykelstölder, där de flesta 

anmälda brotten förblir ouppklarade. 

Hälften av våldsbrotten klaras upp 

För våldsbrott finns det relativt ofta en identifierad 

misstänkt person, vilket gör att uppklaringsprocenten 

är förhållandevis hög jämfört 

med andra brottstyper. 

Trenden under den senaste tioårsperioden 

visar på en ökning av både de anmälda och de 

personuppklarade våldsbrotten. De anmälda 

brotten har dock periodvis ökat i en högre grad, 

vilket medför att personuppklaringsprocenten 

varit svagt nedåtgående. 

År 2010 uppgick personuppklaringsprocenten 

till 18 procent, vilket är oförändrat jämfört 

med föregående år. Utvecklingen av den 

totala uppklaringsprocenten för våldsbrott var 

nedåtgående fram till 2001. Därefter ökade nivån 

något, för att sedan ligga relativt konstant de 

senaste åren. År 2010 uppgick den till 48 procent. 

Uppklaringen av våldtäktsbrott varierar 

mellan olika år 

Utvecklingen av uppklarade våldtäktsbrott bör 

generellt sett tolkas med försiktighet, eftersom 

enskilda ärenden och händelser som omfattar 

ett stort antal brott i hög grad kan påverka 

statistiken. Därför är det inte ovanligt med stora 

variationer mellan olika år. Personuppklaringsprocenten 

för våldtäkter minskade från 31 till 19 

procent mellan åren 2009 och 2010. Minskningen 

har skett från en hög nivå 2009, som till 

stor del kan förklaras av enstaka ärenden som 

omfattar ett stort antal brott. Samtidigt ökade 

den tekniska uppklaringsprocenten från 28 till 

31 procent. Sammantaget minskade den totala 

uppklaringsprocenten från 59 till 50 procent 

2010. 

En tredjedel av rånbrotten klaras upp 

År 2010 var personuppklaringsprocenten för 

rånbrott 14 procent och den tekniska uppklaringsprocenten 

19 procent. Sammantaget innebär 

det att den totala uppklaringsprocenten 

uppgick till 34 procent, vilket är samma nivå 

som föregående år. Under den senaste tioårsperioden 

har personuppklaringsprocenten ökat 

från 11 till 14 procent och den tekniska uppklaringsprocenten 

från 9 till 19 procent. 

Låg uppklaringsprocent för stöldbrotten 

Personuppklaringen är generellt sett låg för 

stöld- och tillgreppsbrott (undantaget är butiksstölder), 

eftersom det är sällsynt att det finns en 

identifierad gärningsperson för brottet. 

År 2010 var personuppklaringsprocenten 8 

procent. Även den tekniska uppklaringsprocenten 

var låg och uppgick till 9 procent, varför den 

totala uppklaringen kom att uppgå till 17 procent. 

Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten 

ökat från 6 procent 

under början av perioden till 8 procent under 

den senare delen. Även den tekniska uppklaringsprocenten 

och därmed likaså den totala 

uppklaringsprocenten har ökat. Den senare har 

ökat från 10 till 17 procent mellan åren 2001 och 

2010. 

Hur pass stor andel av brotten som klaras upp 

varierar mellan olika typer av stöldbrott. År 2010 

uppklarades 5 procent av stölder ur och från 

motorfordon, 17 procent av biltillgreppen och 67 

procent av butiksstölderna (inkl. snatteri). 

Få skadegörelsebrott klaras upp 

År 2010 klarades 11 procent av skadegörelsebrotten 

upp (4 procent personuppklarade och 7 

procent tekniskt uppklarade). Mellan 1983 och 

1996 halverades den totala uppklaringsprocenten. 

Sedan dess har den legat på en förhållandevis 

konstant nivå strax över 10 procent. 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2010 

(www.bra.se). 



21.2 

Återfall i brott 

Persons relapse into crime 

Var fjärde person som lagförts för brottslighet begår brott på nytt inom ett år. 

Inom tre år återfaller knappt två av fem. Kvinnor återfaller mer sällan än män, 

precis som äldre återfaller mer sällan än yngre. Detsamma gäller för debutanter 

(personer utan tidigare brottsbelastning) jämfört med personer med gediget 

belastningsregister (brottsregister). 


Återfall i brott beskriver andelen lagförda personer 

som återfallit i ny lagförd brottslighet 

inom ett respektive tre år. Eftersom inte alla 

som återfaller i brott blir lagförda, redovisas inte 

den faktiska lagföringsfrekvensen utan endast 

den registrerade. 

bland kvinnorna var 28 procent. Skillnaden i 

vad gäller återfallen mellan män och kvinnor 

har minskat något jämfört med 1996. 

Andel av lagförda män och kvinnor 2005 som 

återfallit i brott inom ett respektive tre år 

Fyra av tio återfaller i brott inom tre år 

Av de personer som lagförts för brott under 

perioden 1996–2005 återföll 22–25 procent inom 

ett år. Inom en treårsperiod var motsvarande 

andel 35–39 procent. Det innebär att majoriteten 

av de återfall som skett under en treårsperiod 

inträffar redan inom ett år från ingångslagföringen. 

Andel av samtliga lagförda visst år som 

återfallit i brott inom ett respektive tre år 

Män återfaller oftare i brott 

Män återfaller i brott i högre grad än kvinnor. 

Av samtliga män som lagfördes år 2005 återföll 

26 procent av männen inom ett år. Motsvarande 

andel bland kvinnorna var 18 procent. Skillnaden 

mellan könen kvarstår även i det lite längre 

perspektivet – andelen män som återfaller inom 

tre år var 41 procent medan motsvarande andel 

Lägre återfallsfrekvens bland unga och äldre 

Återfallsfrekvensen var något större inom 

åldersspannet 18–49 jämfört med unga i åldern 

15–17 år respektive äldre i åldern 50 år och äldre. 

Av 18–49-åringarna som lagfördes för brott år 

2005, återföll i genomsnitt 27 procent i brottslighet 

inom ett år. Bland de allra yngsta (15–17 

år) var andelen återfall inom samma period 21 

procent. Den ettåriga återfallsandelen hos de 

båda åldersgrupperna 50–59 år samt 60 år och 

äldre uppgick i sin tur till 18 respektive 10 procent. 

Andelen återfall inom tre år följer i stort sett 

samma mönster, det vill säga den högsta 

andelen återfall fanns i åldersgruppen 18–49 år. 

I detta åldersspann återföll i genomsnitt 42 procent 

av de lagförda inom tre år. Bland de yngsta 

var återfallsandelen 36 procent och bland de i 

åldersgrupperna 50–59 år samt 60 år och äldre 

var andelen 31 respektive 18 procent. 



Andel av lagförda i viss ålder 2005 som återfallit 

i brott inom ett respektive tre år 

Den absolut högsta andelen återfall – 90 procent 

– fanns bland de personer som tidigare lagförts 

för brott vid minst tio tillfällen. 

Gruppen av mycket brottsbelastade är dock 

relativt liten. Åren 1996-2005 var antalet lagförda 

med minst tio tidigare lagföringar mellan 

5 360–5950. Som en jämförelse var antalet 

debutanter dessa år mellan 34 900 och 40 800. 

Andel av lagförda 2005 med visst antal tidigare 

lagföringar (de senaste tio åren före ingångslagföringen) 

som återfallit i brott inom ett 

respektive tre år 

Återfall i brott är mycket vanligare bland kraftigt 

brottsbelastade jämfört med brottsdebutanter. 

Ju längre belastningsregister en person har, 

desto högre risk för återfall. Detta gäller även 

sett under en längre period. Med tidigare brottsbelastning 

avses antalet lagföringar under tioårsperioden 

före ingångslagföringen. 

Av dem som år 2005 lagfördes för första 

gången (debutanter) återföll 20 procent inom en 

treårsperiod. Bland personer som lagförts vid 

1–2 tidigare tillfällen var motsvarande andel 

ungefär dubbelt så stor (41 procent). 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2008 

(www.bra.se). 



21.3 


Brott mot enskilda personer 

Persons subjected to different types of offences against the person, 

percent 

Ungefär två miljoner brott begicks mot svenska folket 2009. Men utsattheten är 

inte jämnt fördelad – hälften av alla brott mot enskild person riktade sig mot en 

hundradel av befolkningen. 

Två miljoner brott 

Var fjärde person (16–79 år) utsattes för ett eller 

flera brott under 2009. 79 procent av händelserna 

föll under kategorin brott mot enskild 

person (misshandel, hot, sexualbrott, personrån, 

bedrägeri och trakasserier). I faktiska tal handlar 

det sammantaget om nästan 1 900 000 

brottshändelser mot enskild person. 

Var åttonde person i befolkningen utsattes för 

något av de här brotten. Vanligast var hot och 

trakasserier (4 procent). Mindre än 1 procent 

utsattes för sexualbrott och personrån. 

Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för olika 

typer av brott mot enskilda personer 2009 

Skattat 

antal utsatta 

personer 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) utsatta 

i 

befolkningen 

Skattat 

antal händelser 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) anmälda 

händelser 

Samtliga 

brott 825 000 11,4 1 872 000 27 

Hot 311 000 4,3 956 000 24 

Misshandel 174 000 2,4 378 000 32 

Sexualbrott 67 000 0,9 156 000 12 

Personrån 55 000 0,8 66 000 45 

Bedrägeri 211 000 2,9 316 000 41 

Trakasserier 

267 000 3,7 

1 

19 2 

personrån och bedrägerier medan, kvinnor 

utsätts i större omfattning för sexualbrott och 

trakasserier. 

Utsatthet för brott mot enskild person. 

Andel (%) inom resp. grupp i befolkningen 

Utsatt för … Män Kvinnor 

… hot 3,8 4,8 

… misshandel 3,0 1,8 

… sexualbrott 0,4 1,4 

… personrån 1,0 0,5 

… trakasserier 3,0 4,4 

… bedrägeri 3,4 2,5 

… något brott av 

ovanstående 11,4 11,3 

Kvinnor som utsätts för hot, trakasserier och 

misshandel är i högre grad bekanta eller närstående 

med gärningspersonen än vad män som 

utsätts för samma typ av brott är. Skillnaden är 

störst i fråga om misshandel. Hot och misshandel 

mot kvinnor sker oftast i hemmet, i skolan 

eller på arbetsplatsen, medan männen till största 

delen hotas eller misshandlas på allmän plats. 

Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott 

som utförts av närstående person 2009 

1) När det gäller trakasserier inhämtas inte information om varje 

enskild händelse varför ingen skattning av antalet händelser 

kan göras. 

2) Andel utsatta personer som polisanmält en eller flera händelser. 

Detta eftersom trakasserier inte räknas i antal händelser. 

Kvinnor och män drabbas av brott mot enskild 

person i ungefär lika stor utsträckning, men 

typen av brott skiljer sig i viss mån åt. Män 

riskerar i högre grad bli föremål för misshandel, 




som skett på allmän plats 2009 


som skett i bostaden 2009 

Generellt gäller att yngre drabbas av brott i 

högre omfattning än äldre. 

Många brott mot få personer 

En stor andel av brottsligheten mot enskild person 

– 54 procent – begås mot en liten del av befolkningen 

– 1,3 procent. Denna grupp utsattes 

för fyra eller fler brott under 2009. 

Knappt en fjärdedel av samtliga brott mot enskilda 

personer anmäls till polisen. Anmälningar 

om personrån ligger i topp (45 procent) 

medan sexualbrott och trakasserier anmäls i 

minst utsträckning (12 procent). 

Bostadsort spelar in 

Brott mot enskilda personer är något vanligare i 

storstadslänen medan egendomsbrott mot hushåll 

inte följer detta mönster. 

Svenskarna ett tryggt folk 

Sveriges vuxna befolkning oroar sig inte nämnvärt 

över att själva utsättas för brott. 5 av 6 

känner sig trygga när de går ut ensamma sent 

en kväll i sitt bostadsområde. 

Även om befolkningen i Sverige inte är speciellt 

oroade för att själva bli föremål för brott, 

oroas många över brottsligheten i samhället. 

1 av 5 är antingen ganska mycket eller mycket 

oroade över detta. 3 av 4 upplever att brottsligheten 

i samhället ökat – 1 av 3 menar att den 

ökat kraftigt. 

De som känner sig mest otrygga är kvinnor, 

äldre och utrikes födda. Dessa grupper väljer i 

högre grad än andra en annan väg när de ska 

någonstans, eller avstår helt från någon aktivitet 

i rädsla för att utsättas för brott. 

I siffror talat, känner 6 procent av männen 

och 24 procent av kvinnorna sig ganska eller 

mycket otrygga när de vistas ute en sen kväll. 

Vissa undviker helt att gå ut när mörkret lagt 

sig över nejden. När det gäller äldre, 75–79 år, 

känner sig en tredjedel otrygga utomhus när 

mörkret fallit. 

24 procent av de utrikes födda och 13 procent 

av dem med svensk bakgrund. känner otrygghet 

vid sådan utevistelse. 

Källa: Rapport 2011:1 NTU 2010 (Nationella trygghetsundersökningen), 

Om utsatthet, trygghet och förtroende, Brå. 



21.4 


Personer som utsatts för brott mot enskild person 2009, andel 

inom respektive åldersgrupp i befolkningen 

Persons subjected to different types of offences against the person, 

percent 

Brott mot person drabbar yngre personer i 

större utsträckning än medelålders och 

äldre. Detta gäller för samtliga brottstyper 

mot enskild person (hot, misshandel, 

sexualbrott, personrån, trakasserier och 

bedrägerier). Män och kvinnor utsätts i 

ungefär lika stor utsträckning för brott mot 

person totalt sett, men utsattheten varierar 

mellan könen för olika brottstyper. Hot, 

sexualbrott och trakasserier drabbar kvinnor 

i större utsträckning medan män i större 

utsträckning utsätts för misshandel och 

personrån. 

21.5 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, 

Rapport 2011:2 Nationella trygghetsundersökningen 

2010 (www.bra.se). 

Personer som känt otrygghet vid utevistelse i sitt bostadsområde 

sen kväll 2010, procent 

Persons that do not feel safe in their neighbourhood at night, percent 

De allra flesta känner sig trygga i sitt bostadsområde 

om de går ut en sen kväll, 

men var sjätte person (15 procent) känner 

sig otrygg. När det gäller otrygghet vid 

utevistelse sen kväll är skillnaderna mellan 

könen stor. Av männen svarade 6 procent 

att de känner sig ganska eller mycket 

otrygga eller att de inte går ut på grund av 

otrygghet, vilket ska jämföras med 24 procent 

av kvinnorna. Speciellt stor andel 

otrygga finns bland äldre kvinnor. 

21.6 

Anmälda brott åren 1950–2010 

Reported offences 


Rapport 2011:2 Nationella trygghetsundersökningen 

2010 (www.bra.se). 

Ungefär sju gånger fler brott anmäldes 

2010 än 1950. Antalet anmälda brott har 

allt sedan 1985 legat över en miljon per 

år. 2010 anmäldes 1 370 000 brott. 


Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.7 

Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden i de fem län med 

högst respektive lägst frekvens 2010 

Reported offences per 1 000 of mean population in the five counties with 

highest and lowest frequency respectively 

Bara fyra län har ett högre antal anmälda 

brott per 1 000 invånare än riksgenomsnittet. 

Det är Stockholms län med 194, 

Skåne län med 167, Västmanlands län med 

154 och Gotlands län med 149. Riksgenomsnittet 

låg 2010 på 146. Lägst antal 

har Västerbottens län med 100 anmälda 

brott per 1 000 invånare. 

21.8 

Uppklaringsprocent åren 1950–2010 

Cleared-up crimes, percent 



År 2010 klarades cirka 533 000 brott upp. 

Det totala antalet anmälda brott år 2010 var 

1 370 000. De uppklarade brotten i relation 

till de anmälda brotten, den så kallade uppklaringsprocenten, 

var därför 39 procent. År 

1950 var uppklaringsprocenten 58 procent. 



21.9 

Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 1975–2010 

All conviction decisions, total and by type of conviction 

Sett i ett längre perspektiv, sedan år 1975, 

har antalet lagföringsbeslut mer än halverats. 

Den största minskningen inträffade i 

slutet av 1970-talet när fylleri avkriminaliserades. 

Under den efterföljande perioden, 

fram till mitten av 1990-talet, kom utvecklingen 

att karaktäriseras av en svagare men 

kontinuerlig minskning av antalet lagföringsbeslut. 

I mitten av 1990-talet stabiliserades 

lagföringarna på en relativt konstant nivå, 

men sedan 2005 har lagföringarna ökat 

något. Det är främst domslut och åtalsunderlåtelser 

som har ökat. 





21.10 


Utsatta för brott mot enskild person 2009 i olika grupper, 

procent 

Persons subjected to offences against the person in different groups, 

percent 

Enskilda personer utsatta för 1 

Persons being subjected to 

Hot 

Threats 

Misshandel 

Assaults 

Därav 

allvarliga 

Thereof 

serious 

Sexualbrott 

Sexual 

offences 

Personrån 

Robbery 

Trakasserier 

Harassment 

Bedrägeri 

Fraud 

Något brott 

mot 

enskilda 

personer 2 

All offences 

against the 

person 

Kön och ålder Sex and age 

Män Men 3,8 3,0 0,7 0,4 1,0 3,0 3,4 11,4 

16–24 7,0 9,6 2,5 0,4 3,9 4,2 3,5 20,7 

25–44 4,7 2,9 0,7 0,4 0,7 3,1 4,3 12,9 

45–64 2,9 1,3 0,2 0,6 0,2 3,0 3,2 9,0 

65–79 0,9 .. .. .. 0,4 1,6 1,8 4,5 

Kvinnor Women 4,8 1,8 0,4 1,4 0,5 4,4 2,5 11,3 

16–24 8,0 3,6 0,6 3,5 1,0 7,6 2,3 18,6 

25–44 6,0 1,9 0,4 1,8 0,5 4,7 3,0 12,6 

45–64 3,9 1,9 0,4 0,7 0,4 4,1 2,6 10,3 

65–79 1,4 .. .. .. 0,3 1,6 1,4 4,3 

Svensk och utländsk bakgrund 

Swedish and foreign background 

Svenskfödda med Swedish born with 

Minst en förälder inrikes född 

At least one parent born in Sweden 4,1 2,2 0,5 0,8 0,8 3,1 2,5 10,5 

Båda föräldrarna utrikes födda 

Both parents foreign born 5,2 2,2 .. 1,0 0,7 4,3 3,4 12,7 

Utrikes födda Foreign born 5,1 3,4 0,9 1,5 0,8 6,3 4,9 15,5 

Utbildning Education 

Förgymnasial Compulsory school 4,8 3,7 0,7 1,3 1,2 3,9 2,8 12,8 

Gymnasial 

Upper secondary education 4,3 2,3 0,6 0,7 0,7 3,8 2,9 11,2 


Post secondary education 3,9 1,5 0,4 1 0,4 3,3 3,1 10,5 

Familjetyp Type of family 

Sammanboende utan barn 

Cohabiting without children 2,9 1,3 0,3 0,5 0,5 2,2 2,7 8,2 

Sammanboende med barn 

Cohabiting with children 3,5 1,6 0,3 0,7 0,1 2,3 2,5 8,5 


Single persons without children 6,0 4,2 1,0 1,4 1,6 5,5 3,3 16,1 


Single persons with children 8,4 3,3 0,9 2,9 .. 10,1 4,1 19,3 

Bostadstyp Type of housing 

Småhus 

One- or two dwelling buildings 3,4 2,0 0,5 0,6 0,5 2,8 2,4 9,3 

Flerfamiljshus Multi-dwelling buildings 5,5 2,9 0,7 1,3 1,1 4,9 3,7 14,2 

Boendeort Location 

Storstad Metropolitan area 5,5 2,8 0,8 1,1 1,2 4,2 3,5 

Större stad Larger town 3,8 2,1 0,4 0,8 0,6 3,9 2,8 13,7 

Mindre stad/landsbygd 

Small town/countryside 3,4 2,3 0,5 0,8 0,4 2,7 2,4 10,8 

Samtliga 16–79 Total 4,3 2,4 0,6 0,9 0,8 3,7 2,9 9,1 

1) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) används begreppet brott mot enskilda personer i stället för brott mot person. 

2) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) ingår brottstypen bedrägeri i denna kategori. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå (www.bra.se), Rapport 2011:1: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2010. 



21.11 

Anmälda brott 


Brott Crimes 2006 2007 2008 2009 2010 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 1 039 850 1 105 650 1 145 561 1 171 737 1 126 324 

3 kap. Brott mot liv och hälsa 

Crimes against life and health 80 728 86 768 89 145 91 209 93 030 

Fullbordade mord och dråp samt misshandel 

med dödlig utgång 1 

Murder, manslaughter and assault 

resulting in death 240 258 209 230 329 

Misshandel ej med dödlig utgång 

Assault not resulting in death 77 019 82 262 84 566 86 281 87 854 

Vållande till annans död Causing death 184 220 231 215 195 

4 kap. Brott mot frihet och frid 

Crimes against liberty and peace 94 643 102 644 110 885 116 240 118 037 

5 kap. Ärekränkning Defamation 8 922 9 366 9 752 10 857 11 326 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 12 147 12 563 14 342 15 693 17 167 

Våldtäkt Rape 4 208 4 749 5 446 5 937 5 960 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 159 1 255 1 402 1 452 1 740 

8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott 

Theft, robbery and other crimes of stealing 582 715 576 492 559 541 553 582 528 387 

Inbrottsstöld 

Burglary, not involving fire arms 99 355 96 654 94 011 95 516 92 471 

Tillgrepp av Thefts of 

Bilar Cars 36 506 32 011 27 929 23 741 21 320 

Cyklar Bicycles 66 668 67 602 66 335 66 804 60 504 

Rån Robbery 8 584 8 673 8 909 9 570 9 219 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet 

Fraud and other dishonesty 57 460 77 671 98 356 108 494 114 724 

10 kap. Förskingring och annan trolöshet 

Embezzlement and other breaches of trust 6 632 7 025 7 541 9 343 12 173 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 2 

Crimes against creditors 2 945 5 065 9 252 11 374 12 399 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 147 708 179 088 195 088 202 450 165 128 

13 kap. Allmänfarliga brott 

Crimes involving public danger 6 111 6 452 6 510 6 455 5 561 

Mordbrand Arson 2 205 2 299 2 466 2 527 2 008 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 7 545 8 084 8 344 8 404 9 134 

15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga 

Perjury, false prosecution and other untrue 

statements 4 088 4 233 4 968 4 395 4 738 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande 

beteende) 

Crimes against public order 3 584 3 737 3 998 3 837 4 027 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet 

Crimes against public activity 18 598 19 901 20 887 21 696 22 334 

Våld eller hot mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 9 651 10 087 10 680 11 023 11 473 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet 

Crimes against the security of the Realm – 16 10 24 18 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 4 865 5 290 5 540 6 232 6 401 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 78 352 80 243 82 380 77 612 77 149 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 

Drunken driving, gross drunken driving 27 375 29 362 31 114 29 963 29 619 

Övriga brott Other crimes 50 977 50 881 51 266 47 649 47 530 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 66 857 71 546 78 188 80 256 87 890 

Övriga brott Other crimes 39 899 48 885 71 725 76 021 79 036 

Samtliga brott All crimes 1 224 958 1 306 324 1 377 854 1 405 626 1 370 399 

1) Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp. 

2) Förändringar i statistikunderlaget har påverkat statistiken över ekonomisk brottslighet (borgenärs- och skattebrott) fr.o.m. år 2007. 

Tidigare har dessa uppgifter underskattats i statistiken. 

3) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår. 


Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.12 

Anmälda brott 2010, länsvis 

Reported crimes, by county 


Län 

County 

Stöldbrott 

Theft 

Brottstyp 

Type of crime 

Våldsbrott 

Crimes of 

violence 

Övriga brott 

Ohter crimes 

Samtliga brott 

All crimes 

Anmälda brott 

per 100 000 av 

medelfolkmängden 


per 100 000 of 

mean population 

Stockholms 141 901 32 255 221 743 395 899 19 438 

Uppsala 14 079 3 838 22 874 40 791 12 217 



Jönköpings 15 620 2 809 17 566 35 995 10 698 

Kronobergs 9 081 1 501 10 150 20 732 11 295 

Kalmar 10 033 2 443 12 729 25 205 10 790 

Gotlands 2 292 766 5 461 8 519 14 882 

Blekinge 6 466 1 272 9 027 16 765 10 964 

Skåne 81 835 15 341 109 363 206 539 16 694 

Hallands 14 246 2 861 16 648 33 755 11 321 


Värmlands 11 223 2 652 16 564 30 439 11 139 

Örebro 14 441 3 389 21 597 39 427 14 103 

Västmanlands 15 601 3 513 19 654 38 768 15 381 

Dalarnas 12 315 3 060 16 205 31 580 11 200 

Gävleborgs 12 125 3 094 17 191 32 410 11 727 


Jämtlands 5 720 1 386 8 638 15 744 12 428 


Norrbottens 10 131 2 580 15 192 27 903 11 214 

Hela riket Sweden 519 168 113 258 737 973 1 370 399 14 605 





21.13 

Anmälda brott, uppklaringsprocent efter brottstyp 

Reported crimes, cleared-up crimes, percentage 

Brott Crimes 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 24 26 26 27 30 31 


Crimes against life and health 48 49 48 48 49 49 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault resulting in 

death 77 70 87 92 82 84 


Assault not resulting in death 47 48 47 48 48 48 

Vållande till annans död Causing death 80 90 74 78 90 72 


Crimes against liberty and peace 50 51 50 51 53 53 

5 kap. Ärekränkning Defamation 82 82 83 83 82 85 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 51 54 52 53 55 51 

Våldtäkt Rape 49 55 48 57 59 50 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 91 86 88 85 88 89 


Theft, robbery and other crimes of stealing 13 14 14 16 17 17 

Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 9 10 11 10 11 11 


Bilar Cars 12 14 15 16 16 17 

Cyklar Bicycles 2 2 2 3 2 2 

Rån Robbery 28 30 34 34 34 34 


Fraud and other dishonesty 50 53 47 46 63 60 


Embezzlement and other breaches of trust 71 70 68 64 77 57 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 

Crimes against creditors 84 102 69 51 46 49 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 11 12 11 11 11 11 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 39 37 37 38 38 42 

Mordbrand Arson 30 31 34 34 32 37 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 48 52 51 57 64 52 



statements 71 78 75 69 81 73 


beteende) Crimes against public order 49 56 53 54 59 59 


Crimes against public activity 62 63 61 61 64 64 

Våld eller hot mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 63 65 60 60 65 65 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – 13 60 75 56 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 98 93 90 90 90 87 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 86 83 83 81 85 83 


Drunken driving, gross drunken driving 93 90 91 89 93 91 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 79 85 77 79 83 80 

Samtliga brott All crimes 32 34 33 35 38 39 

1) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår. 





21.14 


Personer misstänkta för brott efter brottstyp, ålder vid brottet 

och kön, 2010 

Persons suspected of crimes, by type of offence, age at the time of 

crime and sex 

Brott Crimes 

Ålder 

Age 

15–17 18–20 21–29 30–59 60– 

Totalt 1 Därav 

Total 1 kvinnor 

Of whom 

women 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 13 188 9 505 18 582 35 692 4 440 81 793 19 625 


Crimes against life and health 3 309 2 653 4 385 7 721 687 18 817 2 900 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault resulting 

in death 18 16 29 93 11 167 20 


Assault not resulting in death 3 245 2 566 4 218 7 334 622 18 039 2 782 

Vållande till annans död Causing death - 8 22 36 14 80 11 


Crimes against liberty and peace 2 217 1 492 3 257 7 846 833 15 716 2 485 

5 kap. Ärekränkning Defamation 234 132 321 904 142 1 765 572 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 295 252 654 1 537 250 3 017 57 

Våldtäkt Rape 146 151 334 435 45 1 125 6 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 2 9 104 338 8 465 248 


Theft, robbery and other crimes of stealing 6 598 3 957 7 866 13 875 2 013 34 364 10 657 

Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 742 647 1 139 1 448 27 4 007 326 


Bilar Cars 386 312 510 570 6 1 785 150 

Cyklar Bicycles 109 52 136 276 4 578 49 

Rån Robbery 552 420 521 263 7 1 767 124 


Fraud and other dishonesty 716 1 136 2 450 3 562 159 8 058 1 655 


Embezzlement and other breaches of trust 331 225 464 1 127 95 2 257 529 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 

Crimes against creditors 3 50 390 2 392 243 3 091 441 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 763 1 308 1 917 2 272 151 7 420 776 


Crimes involving public danger 121 63 110 297 96 688 177 

Mordbrand Arson 76 36 43 98 18 271 61 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 188 146 593 987 40 1 975 441 



statements 834 301 298 442 34 1 923 866 


beteende) 

Crimes against public order 103 145 279 536 68 1 136 137 


Crimes against public activity 931 1 158 2 288 3 037 226 7 660 1 033 

Våld mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 268 352 761 946 81 2 414 500 

Hot m.m. mot tjänsteman 

Threats etc., to public servant 302 391 762 1 122 91 2 672 282 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty - - - 1 - 1 - 


Crimes against the security of the Realm - - - 1 - 1 - 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. - - 17 162 23 213 64 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 2 460 2 383 6 608 16 167 2 871 30 508 3 313 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 

Drunken driving, gross drunken driving 400 801 2 381 8 235 1 997 13 818 1 470 

Rattfylleri under påverkan av narkotika 

Driving under influence of narcotics 128 562 1 784 2 941 68 5 485 585 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 2 637 4 654 9 480 9 737 245 26 771 3 635 

Samtliga brott All crimes 16 664 14 238 29 816 57 185 8 050 126 451 25 717 

1) Inkl. okänd ålder och okänt kön. Incl. unknown age and sex. 





21.15 

Huvudbrott 

Principal offence 

Lagföringsbeslut efter huvudbrott 


2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

Samtliga 

Total 

Därav Of whom 

Kvinnor 

Women 

Samtliga brott Total number of criminal offences 119 686 125 156 134 488 141 577 138 136 24 086 114 049 

Brott mot brottsbalken 

Offences against the Penal Code 53 762 53 359 57 254 59 542 58 501 14 503 43 998 


Crimes against life and health 9 210 9 497 10 354 9 744 9 990 1 361 8 629 

Mord och dråp Murder and manslaughter 163 153 149 150 165 16 149 

Misshandel, grov misshandel 2 

Assault, aggravated assault 2 8 787 9 057 9 874 9 268 9 514 1 296 8 218 

Vållande till annans död 

Causing another’s death 52 57 48 50 37 6 31 


Crimes against liberty and peace 3 330 3 351 3 689 3 538 3 753 502 3 251 

5 kap. Ärekränkning Defamation 84 67 88 53 59 17 42 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 1 038 985 1 055 1 090 1 324 13 1 311 

Våldtäkt, grov våldtäkt 

Rape, aggravated rape 227 217 262 253 204 1 203 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 11 13 16 13 17 11 6 


Theft, robbery and other crimes of stealing 25 098 24 099 25 784 29 393 27 563 9 529 18 034 

Stöld Theft 7 184 7 143 7 590 8 196 7 807 1 980 5 827 

Grov stöld Grand theft 931 1 024 942 1 027 1 022 100 922 

Rån, grovt rån 

Robbery, aggravated robbery 887 850 885 1 049 990 53 937 


Fraud and other dishonesty 3 103 3 093 3 242 3 175 3 190 717 2 473 


Embezzlement and other breaches of trust 792 811 768 801 741 221 520 

11 kap 

. 

Brott mot borgenärer m.m. 

Crimes against creditors 1 405 1 470 1 703 1 424 1 653 205 1 448 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 3 192 3 443 3 586 3 316 3 162 282 2 880 


Crimes involving public danger 233 259 316 232 305 89 216 

Mordbrand, grov mordbrand 

Arson, aggravated arson 121 123 156 97 119 33 86 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 847 838 885 946 940 242 698 



statements 1 140 1 194 1 272 1 290 1 201 624 577 

16 kap. Brott mot allmän ordning 

Crimes against public order 453 472 579 565 623 48 575 


Crimes against public activity 3 761 3 722 3 879 3 938 3 956 639 3 317 

Våld eller hot mot tjänsteman 

Violence or threat against public servant 2 564 2 481 2 521 2 544 2 500 435 2 065 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – – – 1 – 1 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 64 45 38 24 23 3 20 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 65 924 71 797 77 234 82 035 79 635 4 9 583 70 051 

Trafikbrottslagen 3 Road Traffic Offences Act 3 26 881 27 877 29 302 29 416 27 940 3 226 24 714 


Drunken driving, gross drunken driving 3 12 426 13 373 13 224 13 645 12 978 1 511 11 467 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 13 932 15 179 16 817 18 525 20 021 2 941 17 080 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 596 643 619 461 405 34 371 

Övriga brott Other crimes 24 515 28 098 30 496 33 633 31 269 4 3 382 27 886 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott (från 2010). Incl. aggravated assault, particulary serious offences (from 2010). 

3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 

4) Inkl. en lagföring där kön ej har redovisats. 



Män 

Men 



21.16 

Huvudbrott 

Principal offence 


Lagföringsbeslut efter huvudbrott och lagföringstyp 2010 

All conviction decisions, by principal offence and type of conviction 

Lagföringstyp 1 

Type of conviction 1 

Domslut 

Convictions 

in district 

courts 

Strafföreläggande 

Fines or 

suspended 

sanctions 

issued by 

prosecutor 

Åtalsunderlåtelse 

Waivers of 

prosecution 

Samtliga brott Total number of criminal offences 74 510 39 649 23 977 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 37 592 10 335 10 574 

3-7 kap. Brott mot person Crimes against a person 13 417 1 072 654 

3 kap. Brott mot liv och hälsa Crimes against life and health 9 424 370 196 

Mord och dråp Murder and manslaughter 165 – – 

Misshandel, grov misshandel 2 Assault, aggravated assault 2 8 993 328 193 

Vållande till annans död Causing another’s death 35 1 1 

4 kap. Brott mot frihet och frid Crimes against liberty and peace 2 978 352 423 

5 kap. Ärekränkning Defamation 46 9 4 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 953 340 31 

Våldtäkt, grov våldtäkt Rape, aggravated rape 204 – – 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 16 1 – 

8-12 kap. Brott mot förmögenhet Crimes against property 19 225 8 252 8 832 

8 kap. Tillgreppsbrott Crimes of stealing 13 492 6 359 7 712 

Snatteri Shoplifting 4 464 5 596 6 695 

Stöld Theft 6 360 655 792 

Grov stöld Grand theft 1 010 3 9 

Tillgrepp av fortskaffningsmedel Theft of motor vehicles 487 7 78 

Rån, grovt rån Robbery, aggravated robbery 987 0 3 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet Fraud and other dishonesty 2 488 292 410 

Bedrägeri, grovt bedrägeri Fraud, aggravated fraud 1 235 175 191 

Häleri, häleriförseelse Receiving stolen goods 992 32 87 

Förskingring och annan trolöshet 

Embezzlement and other breaches of trust 479 140 122 

10 kap. 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. Crimes against creditors 935 684 34 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 831 777 554 

13–15 kap. Brott mot allmänheten Crimes against the public 1 113 492 841 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 213 73 19 

Mordbrand, även grov Arson, aggravated arson 117 0 2 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 653 146 141 

Mened, falskt åtal m.m. 

Perjury, false prosecution and other untrue statements 247 273 681 

15 kap. 

16–20 kap. Brott mot staten Offences against the State 3 837 519 247 

16 kap. Brott mot allmän ordning Crimes against public order 343 245 35 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet Crimes against public activity 3 474 271 211 

Våld eller hot mot tjänsteman Violence against public servant 2 392 48 60 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet Crimes against the security of the Realm 1 – – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 19 3 1 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 36 918 29 314 13 403 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 12 177 11 896 3 867 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 Drunken driving, gross drunken driving 3 6 647 6 098 233 

Smitning ’Hit-and-run’ offences 215 254 43 

Olovlig körning Unauthorised driving 4870 5145 3542 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 8 772 5 588 5 661 

Lagen om straff för smuggling The Smuggling of Goods Act 910 1 353 43 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 312 65 28 

Miljöbalken The Environmental Code 75 113 12 

Övriga författningar Other laws and regulations 14 672 10 299 3 792 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott. Incl. aggravated assault, particulary serious offences. 

3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.17 

Personer lagförda för brott och andel som återfallit i brott inom 

1 respektive 3 år, efter ålder 

Persons found guilty for criminal offences and percentage of relapse 

into crime within 1 resp. 3 years, by age 

Lagförda 1 /Ålder/Återfall 

Convicted 1 /Age/Relapse 

Ingångslagföring 2 , år 

Initial conviction 2 , year 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

Lagförda, totalt, 15– 

Convicted, total, 15– 81 502 76 732 75 473 73 340 77 731 77 027 78 621 80 276 

Återfall, %, inom 

Relapse within 

1 år 23 23 24 25 24 25 24 24 

3 år 35 36 37 38 38 39 38 39 

Lagförda, 15–17 12 451 10 220 9 962 10 071 10 299 10 457 11 371 11 148 


1 år 21 23 23 22 21 22 20 21 

3 år 35 37 38 37 37 38 35 36 

Lagförda, 18–20 8 761 7 938 7 888 7 737 8 352 8 007 8 462 8 660 


1 år 24 25 26 27 25 27 27 28 

3 år 39 40 42 43 40 44 43 44 

Lagförda, 21–24 8 826 8 334 8 411 8 424 9 122 9 189 9 135 9 403 


1 år 24 26 27 28 28 27 27 28 

3 år 37 40 42 42 42 42 43 44 

Lagförda, 25–29 8 694 8 352 8 060 7 809 8 313 8 367 8 418 8 729 


1 år 25 25 26 27 27 27 27 27 

3 år 38 39 40 41 40 41 42 42 

Lagförda, 30–39 17 217 16 759 16 063 15 127 15 513 15 128 14 881 14 421 


1 år 28 27 28 29 28 29 27 27 

3 år 41 41 42 43 42 42 41 41 

Lagförda, 40–49 13 304 13 139 13 033 12 575 13 488 13 556 13 602 14 192 


1 år 24 25 26 27 26 28 28 27 

3 år 37 38 40 41 40 42 43 42 

Lagförda, 50–59 7 745 7 792 7 790 7 568 8 277 8 110 8 083 8 606 


1 år 14 14 14 16 16 17 19 18 

3 år 24 24 25 27 27 29 30 31 

Lagförda, 60– 4 504 4 198 4 266 4 029 4 367 4 213 4 669 5 117 


1 år 8 7 7 8 9 10 10 10 

3 år 14 13 14 15 15 18 18 18 

1) Nettoredovisning. Net accounting. 

2) Ingångslagföring är den lagföring som följs upp för återfall. Ingångslagföring defineras som en persons första lagföring ett visst 

kalenderår. Initial convictions are those convictions that are followed up for relapses. Initial conviction is defined as a person’s first 

conviction during a particular calendar year. 




21.18 


Personer lagförda för brott och andel som återfallit i brott 

inom 3 år, efter kön och antal tidigare lagföringar under 

10-årsperioden före ingångslagföringen 

Persons found guilty of criminal offences and percentage of relapse 

into crime within 3 years, by sex and previous convictions during 

10 years before the initial conviction 

Antal lagföringar 

under de senaste 

10 åren 

Previous 

adjudications 

during the last 

10 years 

Lagförda 1 / 

Återfall/Kön 

Convicted 1 / 

Relapse/Sex 

Ingångslagföring 2 , år 

Initial conviction 2 , year 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

Samtliga 

Total 

Lagförda, totalt 

Convicted, total 81 502 76 732 75 473 73 340 77 731 77 027 78 621 80 276 

Återfall, % 

Relapse, % 35 36 37 38 38 39 38 39 

Män Men 65 128 61 955 61 536 59 811 63 364 62 461 62 960 64 319 

Återfall % 39 39 40 41 40 41 41 41 

Kvinnor Women 16 374 14 777 13 910 13 529 14 367 14 566 15 661 15 957 

Återfall % 23 24 26 26 27 29 28 28 

0 Lagförda 39 979 36 421 35 804 34 926 38 035 37 917 39 736 40 749 

Återfall % 18 17 19 19 19 20 20 20 

Män 29 040 26 887 26 902 26 288 28 823 28 543 29 553 30 424 

Återfall % 20 19 21 21 20 22 22 22 

Kvinnor 10 939 9 534 8 902 8 638 9 212 9 374 10 183 10 325 

Återfall % 11 12 13 13 14 16 14 15 

1–2 Lagförda 20 082 19 354 19 001 18 205 19 356 19 003 18 948 19 730 

Återfall % 34 35 36 38 38 39 41 41 

Män 16 869 16 308 16 196 15 466 16 474 16 087 15 769 16 523 

Återfall % 35 36 36 39 39 39 41 42 

Kvinnor 3 213 3 046 2 805 2 739 2 882 2 916 3 179 3 207 

Återfall % 32 31 33 33 35 36 38 38 

3–4 Lagförda 7 768 7 530 7 445 7 166 7 273 7 169 7 318 7 193 

Återfall % 55 55 56 57 59 60 60 61 

Män 6 869 6 611 6 552 6 311 6 402 6 304 6 395 6 234 

Återfall % 54 55 57 57 58 60 59 60 

Kvinnor 899 919 893 855 871 865 923 959 

Återfall % 55 56 56 57 62 63 61 63 

5–9 Lagförda 7 844 7 787 7 634 7 446 7 513 7 382 7 219 7 241 

Återfall % 71 71 73 73 74 74 75 76 

Män 7 049 7 004 6 850 6 653 6 669 6 516 6 376 6 324 

Återfall % 71 71 73 73 74 74 75 76 

Kvinnor 795 783 784 793 844 866 843 917 

Återfall % 71 70 75 75 74 76 75 76 

10– Lagförda 5 829 5 640 5 589 5 597 5 554 5 556 5 400 5 363 

Återfall % 88 89 89 89 89 90 89 90 

Män 5 301 5 145 5 063 5 093 4 996 5 011 4 867 4 814 

Återfall % 88 89 90 89 90 90 89 91 

Kvinnor 528 495 526 504 558 545 533 549 

Återfall % 87 91 87 88 87 89 89 87 

1) Nettoredovisning. Net accounting. 

2) Ingångslagföring är den lagföring som följs upp för återfall. Ingångslagföring defineras som en persons första lagföring ett visst 

kalenderår. Initial convictions are those convictions that are followed up for relapses. Initial conviction is defined as a person’s first 

conviction during a particular calendar year. 




21.19 

Kriminalvårdsanstalter och häkten samt intensivövervakning, 

nyintagna 

Prisons, remand prisons and intensive supervision with electronic 

monitoring, new inmates/new supervision cases 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 Därav 

Of whom 

Kvinnor 

Women 

Utländska 

medborgare 

Foreign 

citizens 

Fängelse Prison 10 656 10 428 9 829 10 370 9 805 9 679 674 2 809 

14 dagar–2 månader 

14 days– 2 months 3 275 3 271 3 156 3 448 3 151 3 222 293 1 035 

3–5 månader 2 241 2 197 2 054 2 041 1 936 1 913 125 529 

6–11 månader 2 233 2 120 2 005 2 004 1 847 1 810 102 475 

1 år year 1 494 1 483 1 369 1 478 1 447 1 431 76 369 

2 år 567 584 535 624 631 574 38 153 

3 år 281 275 229 262 280 275 16 81 

4 år och mer 4 years and over 546 484 465 501 503 450 23 164 

Livstid Life imprisonment 19 14 16 12 10 4 1 3 

Häktade gripna, anhållna 1 

Arrested 34 744 38 195 34 749 34 122 36 194 34 897 . . . . 

Intensivövervakning 

Intensive supervision with 

electronic monitoring 2 886 3 034 2 963 3 087 3 022 2 905 339 433 

1) Samtliga inskrivningar på häkten oavsett kategori. 

Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se). 

21.20 

Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning och frivård, 

genomsnittligt antal personer 

Average institutional and non-institutional populations 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Personer i anstalter 1 Institutional population 1 6 675 6 707 6 505 6 480 6 485 6 357 

Gripna, anhållna, häktade Apprehended and arrested 1 542 1 565 1 492 1 476 1 490 1 468 

Därav undersökningsfall 

Of which cases under investigation 33 31 27 27 23 15 

Dömda till fängelse Sentenced to prison 5 067 5 096 4 936 4 927 4 925 4 832 

Övriga Other sanctions 66 46 77 77 70 57 

Personer i intensivövervakning 

Persons in intensive supervision with electronic 

monitoring 313 427 424 459 400 376 

Personer i frivård Non-institutional population 12 196 12 124 12 157 12 305 12 819 12 957 

Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 7 266 7 315 7 338 7 565 8 153 8 519 

varav med föreskrift om särskild behandlingsplan 

of which ordered a special plan for treatment 1 268 1 385 1 452 1 440 1 522 1 500 

varav med föreskrift om samhällstjänst 

of which ordered work in community service 1 179 1 256 1 247 1 341 1 541 1 697 

Villkorligt frigivna On parole 4 930 4 809 4 819 4 740 4 666 4 438 

Personer med villkorlig dom med samhällstjänst 

Persons on parole with work in community service 783 700 728 850 852 693 

1) Intagna på kriminalvårdsanstalter, häkten och med häkten samordnade polisarrester. Persons admitted to correctional institutions, 

remand prisons, and police custody connected with remand prisons. 





21.21 

Omhändertaganden av berusade personer 

Persons taken into custody for drunkenness 


Kön 

Sex 

Stockholm 

Polisdistrikt 

Police district 

Västra 

Götaland 

Skåne län Övriga distrikt 1 

Hela riket 


Per 1 000 

invånare 

15 år och 

däröver 2 

Män 2000 5 393 10 244 4 278 23 447 43 362 12,2 

Men 2001 4 869 9 457 4 168 22 399 40 893 11,4 

2002 4 736 8 777 4 502 21 489 39 504 11,0 

2003 5 095 8 798 4 334 21 770 39 997 11,0 

2004 5 081 8 397 4 424 22 448 40 350 11,0 

2005 5 961 8 522 5 127 23 421 43 031 11,7 

2006 6 540 10 102 5 983 26 541 49 166 13,2 

2007 7 867 9 688 6 003 31 316 54 874 14,5 

2008 8 652 9 859 5918 33 385 57 814 15,2 

2009 8 649 7 564 5532 31 986 53 713 13,9 

2010 9 270 7 612 5 443 33 053 55 378 14,2 

Kvinnor 2000 506 1 228 387 2 546 4 667 1,3 

Women 2001 541 1 139 437 2 568 4 685 1,3 

2002 551 1 142 501 2 629 4 823 1,3 

2003 621 1 014 481 2 768 4 884 1,3 

2004 757 1 001 472 2 970 5 200 1,4 

2005 931 1 037 513 3 293 5 774 1,5 

2006 946 1 321 640 3 914 6 821 1,8 

2007 1 155 1 254 823 4 673 7 905 2,0 

2008 1 218 1 396 837 5 117 8 568 2,2 

2009 1 167 1 201 758 5 188 8 314 2,1 

2010 1 298 1 072 743 5 685 8 798 2,2 

Totalt 2000 5 899 11 472 4 665 25 993 48 029 6,6 

Total 2001 5 410 10 596 4 605 24 967 45 578 6,3 

2002 5 287 9 919 5 003 24 118 44 327 6,0 

2003 5 716 9 812 4 815 24 538 44 881 6,1 

2004 5 838 9 398 4 896 25 418 45 550 6,1 

2005 6 892 9 559 5 640 26 714 48 805 6,5 

2006 7 486 11 423 6 623 30 455 55 987 7,4 

2007 9 022 10 942 6 826 35 989 62 779 8,2 

2008 9 870 11 255 6 755 38 502 66 382 8,6 

2009 9 816 8 765 6 290 37 156 62 027 8,0 

2010 10 568 8 684 6 186 38 738 64 176 8,2 

1) Other districts. 

2) Per 1 000 män, per 1 000 kvinnor resp. per 1 000 invånare 15 år och däröver. 

Källa: Transportstyrelsen, trafikregistret. 

21.22 

Frivård, nytillkomna övervakningsfall 

Non-institutional population, persons newly received for supervision 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Samtliga 

Total 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Villkorligt frigivna med övervakning 

Paroled under supervision 6 067 6 035 5 932 5 589 5 399 5 042 292 

Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 6 611 6 947 6 717 7 231 7 881 7 737 1 264 

Överflyttad övervakning från annat nordiskt land 

Transferred supervision from other Nordic 

country 11 11 8 22 25 3 – 

Samtliga Total 12 689 12 993 12 657 12 842 13 305 12 782 1 556 

Villkorligt frigivna utan övervakning 

Paroled without supervision 2 765 2 845 2 541 2 455 2 705 2 801 201 




21.23 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

Cases in the general administrative courts 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

LÄNSRÄTTER (numera förvaltningsrätter) 

County administrative courts (now called administrative 

courts) 

Inkomna Incoming cases 106 267 110 901 119 288 119 623 125 456 131 112 

Skattemål Tax cases 15 856 15 827 15 549 16 389 13 998 13 082 

Trängselskattemål Congestion Charge Act 12 925 70 129 653 555 

Socialförsäkringsmål Social insurance cases 21 449 23 043 22 791 14 462 16 532 22 378 

Mål enligt socialtjänstlagen 

Cases under Social Services Act 22 200 20 268 21 467 21 633 23 963 24 137 

Psykiatrimål Psychiatric cases 13 127 13 415 13 475 13 635 13 597 13 332 

LVU- och LVM-mål 1 

Care of Young Persons Act and Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act 3 783 4 166 4 220 4 402 4 365 4 621 

LOU-mål 2 Care of Public procurement 1 280 1 539 1 129 1 428 2 082 3 571 

Mängdmål 3 Quantitative cases 11 631 10 559 9 860 9 446 10 822 7 366 

Utlännings- och medborgarskapsmål Migration cases . 6 652 15 924 22 729 22 495 23 573 

Övriga mål Other cases 16 929 14 507 14 803 15 370 16 949 18 497 

Avgjorda Decided cases 103 563 108 966 120 171 127 307 119 884 118 997 

Skattemål 14 626 15 686 17 030 18 455 15 095 13 928 

Trängselskattemål 5 896 68 153 592 407 

Socialförsäkringsmål 20 183 21 837 23 455 21 888 14 040 14 612 

Mål enligt socialtjänstlagen 22 130 20 901 21 216 22 109 22 245 22 970 

Psykiatrimål 13 100 13 397 13 440 13 649 13 551 13 309 

LVU- och LVM-mål 1 3 753 4 113 4 197 4 454 4 275 4 585 

LOU-mål 2 1 215 1 547 1 123 1 360 1 990 3 154 

Mängdmål 3 12 193 10 132 11 037 9 925 10 040 6 850 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 5 917 13 756 19 276 22 870 23 824 

Övriga mål 16 358 14 540 14 849 16 038 15 186 15 358 

Balanserade vid utgången av året 

Pending cases at the end of the year 44 239 49 258 48 383 40 730 46 401 58 528 

Skattemål 12 993 13 134 11 654 9 588 8 491 7 642 

Trängselskattemål 7 36 38 14 75 223 



Psykiatrimål 233 251 286 272 318 306 

LVU- och LVM-mål 1 420 473 496 444 534 566 

LOU-mål 2 146 138 144 212 304 722 

Mängdmål 3 2 570 2 997 1 820 1 341 2 123 2 623 


Övriga mål 6 383 6 350 6 304 5 636 7 399 10 557 

KAMMARRÄTTER Administrative Courts of Appeal 

Inkomna 24 057 25 465 29 431 34 784 34 519 31 808 

Skattemål 5 823 6 120 6 169 6 978 6 512 5 441 

Trängselskattemål . 91 29 18 107 55 



Psykiatrimål 967 994 1 113 1 058 1 064 1 166 

LVU- och LVM-mål 1 882 980 980 1 069 1 093 1 176 

LOU-mål 2 345 382 334 371 410 586 

Mängdmål 3 2 277 1 764 1 795 1 743 1 696 1 030 


Övriga mål 6 023 5 549 5 603 6 130 5 738 5 655 

Avgjorda 25 560 26 012 29 495 35 048 35 590 34 293 

Skattemål 6 452 6 655 6 953 7 170 6 756 6 812 




Psykiatrimål 937 1 008 1 104 1 055 1 047 1 190 

LVU- och LVM-mål 1 892 955 1 000 1 034 1 075 1 165 

LOU-mål 2 331 386 330 360 409 544 

Mängdmål 3 2 323 1 968 1 834 1 819 1 663 1 175 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 824 4 396 8 258 10 841 10 911 

Övriga mål 6 495 5 849 5 473 6 254 5 835 6 101 



21.23 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (forts.) 


Mål 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Balanserade vid utgången av året 14 273 13 726 13 662 13 402 12 363 9 910 

Skattemål 7 196 6 661 5 877 5 685 5 441 4 075 



Mål enligt socialtjänstlagen 613 492 580 645 520 379 

Psykiatrimål 123 109 118 121 138 113 

LVU- och LVM-mål 1 145 170 150 185 203 214 

LOU-mål 2 34 30 34 45 46 88 

Mängdmål 3 644 440 400 324 357 212 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 539 968 1 304 1 553 1 437 

Övriga mål 2 513 2 212 2 343 2 219 2 122 1 700 

Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) 

The Supreme Administrative Court 

Inkomna 7 482 8 071 7 877 8 684 8 263 7 719 

Avgjorda 6 813 6 967 9 158 10 313 10 110 8 313 

Mål vari prövningstillstånd meddelats 149 150 181 162 206 196 

Balanserade vid utgången av året 6 779 7 899 6 618 4 941 3 043 2 442 

1) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) resp. lagen om vård av missbrukare (LVM). 

2) Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LOU). 

3) Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål. 

Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se). 

21.24 

Tingsrätter, inkomna mål och ärenden 

District Courts, incoming cases and other proceedings 

Mål/Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Tvistemål Civil cases 65 010 64 264 66 139 72 446 82 462 85 790 

Brottmål Criminal cases 69 215 71 426 75 894 83 037 87 476 92 415 

Fastighetsdomstolsmål Real estate cases 1 160 1 273 1 033 1 155 1 244 1 132 

Miljömål Environmental cases 1 603 1 608 1 769 1 846 2 075 2 006 

Allmänna domstolsärenden Ordinary court proceedings 56 784 57 256 58 872 59 909 68 976 71 885 

Konkursansökningar Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 


21.25 

Tingsrätter, slutligt handlagda ärenden m.m. 

District Courts, decided cases 

Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Inkomna konkursansökningar Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 

Konkurser Bankruptcies 

Avslutade 8 189 7 477 6 995 6 558 6 544 7 241 

Avgjorda tvistemål avseende familjerätt 1 Civil cases 

Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 18 055 17 852 17 785 18 662 19 553 20 304 

Talan om äktenskapsskillnad genom stämning 4 642 4 808 5 092 5 559 5 982 6 511 

Faderskapsmål 407 455 463 523 575 712 

Talan om vårdnad av barn m.m. 2 007 2 281 2 462 2 894 3 103 3 328 

1) Avskrivna mål ingår inte. 




21.26 

Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden 

The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, 

registered land registration matters 

Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Lagfartsärenden Ownership registration 315 728 310 346 313 025 284 583 278 821 285 259 

Inteckningsärenden Mortgage registration 558 322 554 471 519 173 471 667 524 237 452 436 

Övriga ärenden Other matters 63 124 61 943 60 930 60 392 66 935 67 740 

Summa ärenden Total matters 937 174 926 760 893 128 816 642 869 993 805 435 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se). 

21.27 

Hovrätter, inkomna mål 

Courts of Appeal, incoming cases 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Tvistemål Civil cases 2 509 2 605 2 513 2 752 2 800 2 980 

Brottmål Criminal cases 8 834 8 767 8 388 9 030 9 072 9 373 

Miljömål Environmental cases 461 530 513 597 630 662 

Övriga mål Other appeal cases 10 868 11 178 10 869 11 253 10 705 11 212 


21.28 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

The Supreme Court, applications for review of cases 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Inkomna Filed 5 101 5 249 5 010 5 420 6 024 6 010 

Avgjorda Decided 5 013 5 429 5 041 5 221 5 923 6 107 

Mål som har beviljats prövningstillstånd 

Applications approved 123 135 172 138 142 133 

Balanserade vid utgången av året 

Pending cases at the end of the year 1 334 1 151 1 120 1 318 1 418 1 318 


21.29 Nådeansökningar 

Petitions for pardon 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Inkomna nådeansökningar Number of petitions for pardon 509 480 365 341 307 323 

Avgjorda ärenden Decisions 504 454 405 328 194 369 

Avslagna Rejected 469 429 387 320 190 318 

Helt eller delvis bifallna Wholly or partly granted 35 22 18 8 4 6 

Källa: Justitiedepartementet. 



21.30 

Rättshjälp, statens kostnader, miljoner kronor 

Legal aid, costs to the State, SEK m 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totala bruttokostnader Total gross accounts 1 094,3 1 105,3 1 208,7 1 373,6 1 406,2 1 557,7 

Domstolar Courts 936,2 942,9 1 031,9 1 194,4 1 219,6 1 363,3 

Rättshjälpsmyndigheten Legal aid authority 158,1 162,4 176,8 179,2 186,6 194,4 

Domstolsverket The National Courts Administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Källa: Domstolsverket (www.domstol.se). 

21.31 

Hyresnämnder och arrendenämnder, inkomna ärenden 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, incoming cases 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Hyresnämnder Rent Tribunals 28 853 24 600 25 696 27 470 27 616 27 191 

Därav Of which 

Enligt 12 kap. Jordabalken 26 011 22 417 22 617 23 844 24 422 23 726 

Enligt hyresförhandlingslagen 511 386 484 441 410 368 

Arrendenämnder Tenancy Tribunals 1 646 1 099 1 899 2 464 1 896 2 302 


21.32 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 

The Parliamentary Ombudsmen, incoming cases 

2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 

Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsmännen 

(JO) The Parliamentary Ombudsmen 

for the Judiciary and the Civil Administration 5 595 6 008 5 711 6 550 6 918 7 444 6 954 

Klagomål och framställningar från enskilda 5 433 5 804 5 530 6 356 6 729 7 310 6 816 

JO-initiativ 52 89 91 73 68 46 36 

Lagstiftningsremisser 110 115 90 121 121 88 102 

Källa: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (www.jo.se). 



21.33 

Mål och ärenden vid vissa andra myndigheter 

Cases and legal matters heard by certain other authorities 

Myndighet/Ärenden Authority/Legal matter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Riksåklagaren (RÅ) 1 The Chief Public Prosecutor 1 807 3 764 3 797 4 122 4 393 4 898 

Överprövningar av underställda åklagares beslut 249 338 281 292 224 315 

Justitiekanslern (JK) The Attorney-General 7 109 8 371 8 722 8 483 8 413 8 287 

Skadeståndsmål/ärenden 2 024 2 111 2 491 2 654 2 951 2 814 

Tillsynsärenden 1 138 1 789 1 899 1 649 1 680 1 308 

Integritetsärenden 989 1 223 1 326 1 279 1 074 1 163 

Rättshjälp 1 999 2 420 2 200 2 068 1 898 2 164 

Kronofogdemyndigheten (KFM) 

The Swedish Enforcement Administration and legislation 

Betalningsföreläggande och handräckning 856 182 867 632 911 543 1 026 574 1 207 844 1 217 052 

Allmänna betalningsmål 2, 3 1 809 722 1 816 034 1 666 407 1 603 294 1 630 637 1 703 835 

Enskilda betalningsmål 4 471 039 467 619 524 897 539 483 614 295 595 889 

Avhysningar 10 731 9 234 9 369 9 458 9 714 9 866 

därav verkställda 3 938 3 298 3 219 3 004 3 040 3 116 

Antal barn som berörts av avhysning . . . . . . 716 618 632 

Exekutiva fastighetsförsäljningsärenden 3 348 2 984 2 946 3 563 3 456 4 161 

Fastigheter 2 796 2 388 2 241 2 480 2 441 2 890 

Bostadsrätter 552 596 705 1 083 1 015 1 271 

Konkurstillsynsärenden 7 271 6 527 6 206 6 626 7 933 7 600 

Skuldsaneringsärenden 4 178 3 830 6 831 6 528 6 589 7 987 

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KOV/KO) 

The National Board for Consumer Policies/the Consumer 

Ombudsman 13 730 13 236 20 148 22 524 20 375 21 504 

därav Konsument Europa 5 3 182 3 390 3 262 3 241 2 976 4 076 

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) 

The Swedish National Board for Consumer Complaints 

Konsumenttvister 8 621 8 697 9 097 9 858 10 682 9 335 

Barnombudsmannen (BO) 6 The Children’s Ombudsman 1 431 1 361 1 510 1 347 1 176 1 135 

Diskrimineringsombudsmannen 7 

The Equality Ombudsman . . . . 2 537 2 614 

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 8 

The Ombudsman against Ethnic Discrimination 1 467 1 525 1 571 1 103 . . 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 

The Equal Opportunities Ombudsman 814 888 1 409 1 282 . . 

9, 10 

Handikappombudsmannen (HO) 

Office of the Disability Ombudsman 3 260 1 704 2 022 1 829 . . 

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av 

sexuell läggning (HomO) 

Office of the Ombudsman against Discrimination on 

grounds of Sexual Orientation 858 907 772 717 . . 

1) Fr.o.m. den 1 jan. 2005 ingår Riksåklagaren och de 43 åklagarkamrarna i Åklagarmyndigheten. Uppgifterna för 2005 avser liksom 

tidigare år endast mål och ärenden vid Riksåklagarens kansli. 

2) Exkl. återdebiterade mål. 

3) Inkl. underhållsstöd. 

4) Exkl. överflyttningar av mål mellan KFM. 

5) Enl. regeringsbeslut år 2000 att inrätta ett s.k. euroguichet kontor inom nätverket European Consumer Centre öppnades "Konsument 

Europa", www.konsumenteuropa.se, som en fristående enhet inom Konsumentverket för allmänheten den 15 mars 2001. 

6) Diarieförda ärenden. 

7) Diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 av DO, JämO, HO och HomO. 

8) 2008: exkl. rådgivningsärenden. 

9) Exkl. juridisk rådgivning per telefon. 

10) 2005: Ökningen av ärenden beror till största delen på en massanmälningsaktion i samband med den s.k. Tillgänglighetsmarschen i 

augusti 2005. 

Källa: Respektive myndighet. 


Utbildning och forskning 

Education and research

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 

22 – Utbildning och 

forskning 

Education and research 

Sida 

Page 

22.1 Utbildning – utbildningsnivå ..................... 430 

Education – educational level 

22.2 Utbildningsnivå för befolkningen 

25–64 år 1990–2010 ............................................ 433 

Educational level for the population 25–64 

years of age 

22.3 Andel elever i grundskolan med annat 

modersmål än svenska 1978/79–2010/11 ........ 433 

Percentage of pupils in the compulsory school 

with a mother tongue other than Swedish 

22.4 Övergångsfrekvens till högskolan 

inom tre år för avgångna elever från 

gymnasieskolans linjer/program 

1989/90–2006/07 ................................................. 433 

Rate of transition to higher education within 

three years among pupils who left upper 

secondary school education 

22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter 

utbildningsnivå, kön och ålder 2010 ................ 434 

Population aged 16 years and older, by level 

of education, sex and age 

22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå 

samt kön år 2010 ............ 435 

Population aged 25–64, by field of education, 

level of education and sex 

22.7 Total utbildningskostnad i löpande 

priser, mnkr, och andel av BNP ........................ 436 

Total educational expenditure in current prices 

and percentage of GDP 

22.8 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 

och förskoleklass ................................ 437 

Pre-school, pedagogical care, pre-school 

classes and leisure-time centres 

22.9 Elever i förskoleklass efter kön, 

huvudman och modersmål ............................... 438 

Pupils in pre-school classes by sex, organiser 

and mother tongue 

22.10 Elever och skolor i grundskolan ............ 438 

Pupils and schools in compulsory 

comprehensive school 

22.11 Elever i särskolan .................................... 439 

Pupils at special schools for the mentally 

handicapped 

22.12 Elever i specialskolan ............................. 439 

Pupils at regional schools for pupils with 

impaired hearing/vision or physical disabilities 

Sida 

Page 

22.13 Elever i grundskolan med betyg och 

betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 

2010 .....................................................440 

Number of compulsory school pupils with 

leaving certificates and grade distribution by 

subject in the last (ninth) year 

22.14 Elever i grundskolan med annat 

modersmål än svenska .....................................441 

Compulsory school pupils with a mother 

tongue other than Swedish 

22.15 Svenskundervisning för invandrare 

efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning 

och kön .......................................................442 

Swedish for immigrants by mother tongue, 

country of birth, age, education and sex 

22.16 Svenska elever i förskoleklass, 

grund- och gymnasieskola i svenska 

utlandsskolor .....................................................443 

Swedish pupils in Swedish pre-school classes, 

compulsory schools and upper secondary 

schools abroad 

22.17 Sökande och intagna till gymnasieskolan, 

höstterminen 2010 ................................444 

Upper secondary school applicants and 

admissions, autumn term 

22.18 Elever i gymnasieskolan den 15 oktober 

.......................................................................445 

Upper secondary school students, 15 October 

22.19 Elever som slutfört gymnasieskolan 

under läsåret ......................................................446 

Students leaving upper secondary school 

having completed education 

22.20 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan 

och andel med grundläggande 

behörighet till universitet och högskolor 

samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 

2009/2010 ............................................................447 

Upper secondary school average grade 

obtained and basic eligibility for university 

education and average grades 

22.21 Elever vid folkhögskolor .........................448 

Pupils at folk high schools 

22.22 Elever i kommunal vuxenutbildning 

under kalenderåren ............................................448 

Students in municipal adult education 




Sida 

Page 

Sida 

Page 

22.23 Högskolenybörjare, nybörjare vid 

viss högskola, registrerade studenter, 

examina och examinerade personer läsåret 

2009/2010 per universitet/högskola efter 

kön ...................................................................... 449 

University entrants, first-year students at 

university/higher education institution, students 

enrolled, degrees awarded and graduates by 

university/higher education institution and sex 

22.24 Examina efter inriktning enligt 

Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), 

examen och kön ................................................. 451 

Number of university degrees, by field of 

education, degree and sex 

22.25 Doktorandnybörjare efter nationellt 

forskningsämnesområde och kön ................... 454 

New doctoral students by national research 

subject area and sex 

22.26 Doktorander under hösten efter 

nationellt forskningsämnesområde och 

kön ...................................................................... 455 

Doctoral students during the autumn by 

national research subject area and sex 

22.27 Doktorander under hösten efter 

universitet/högskola och kön ........................... 456 

Doctoral students during the autumn by 


22.28 Doktorsexamina efter nationellt 

forskningsämnesområde och kön ................... 457 

Doctoral degrees by national research subject 

area and sex 

22.29 Tjänstgörande och tjänstlediga 

lärare, översikt ................................................... 458 

Teachers on duty and on leave, overview 

22.30 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 

2010/2011 ............................................................ 458 

Teachers on duty and on leave 

22.31 Utgifter för forskning och utveckling 

(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 

löpande priser .................................................... 459 

Expenditure on research and development 

(R&D) by sector, current prices, SEK m 


(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 

2009 års priser .................................................... 459 


(R&D) by sector, 2009 prices, SEK m 


(FoU) på utförande sektor och finansieringskällor 

2009, miljoner kronor ..................... 460 


(R&D), by sector and sources of finance, 

SEK m 

22.34 Företagens utgifter för egen utförd 

FoU efter näringsgren 2009, mnkr, löpande 

priser ................................................................... 461 

Enterprises intramural R&D expenditure by 

industry, MSEK, current prices 

22.35 Företagens utgifter, årsverken, personer 

och personer med forskarexamen 

efter företagsstorlek, 2009 ................................ 462 

Expenditure on intramural R&D, number of fulltime 

equivalents, persons and persons with 

postgraduate education by number of 

employees 

22.36 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling (FoU) 2009, personaldata, 

FoU-årsverken ................................. 462 

Research and development (R&D) in the 

higher education sector, personnel data (fulltime 

equivalent in R&D) 

22.37 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling (FoU) 2009, 

intäkter, miljoner kronor .................................... 463 

Research and development (R&D) in the 

higher education sector, current costs, SEK m 

22.38 Statliga anslag för forskning och 

utveckling (FoU) fördelade på ändamål, 

miljoner kronor i löpande priser ....................... 464 

Government grants for research and 

development (R&D), by objectives, SEK m, 

current prices 



22.1 

Utbildning – utbildningsnivå 

Education – educational level 

Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och 

av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar 

är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av 

männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. 

Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade. I dag 

studerar nästan samtliga ungdomar vidare på 

den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte 

avslutar sin utbildning. 

Allt fler i en årskull läser därefter vidare på 

högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år 

från gymnasieskolan till högskolan är idag över 

40 procent. Idag har 24 procent av befolkningen 

i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial 

utbildning, medan 14 procent endast har förgymnasial 

utbildning, dit grundskola och folkskola 

räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är 

högutbildade än lågutbildade. 

Unga kvinnor är de högst utbildade 

Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial 

utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial 

utbildning. Kvinnor har därmed en högre 

utbildningsnivå. Av kvinnorna är 27 procent 

högutbildade jämfört med 20 procent för 

männen (25–64 år). 

Andel av befolkningen i åldern 25–64 år med 

minst 3 års eftergymnasial utbildning år 2010 

(procent) 

Höjd utbildningsnivå efter skolreform på 

1960-talet 

Det var framförallt under efterkrigstiden som 

utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig 

obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den 

utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. 

Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium 

för ett fåtal. Även den eftergymnasiala 

utbildningen har kommit allt fler till godo. 

År 1930 hade 3 procent av männen och 

endast 0,6 procent av kvinnorna en treårig gymnasial 

utbildning alternativt en eftergymnasial 

utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, 

cirka 85 procent, hade enbart gått i 

folkskola. 

År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. 

Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män 

hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även 

om kvinnornas utbildning ofta var kortare än 

männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14 

procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning 

som högsta utbildning. Fortfarande 

hade dock nära nog hälften av befolkningen 

enbart genomgått folkskola. 

Drygt 1,1 miljon är högutbildade 

Högutbildade (de med en eftergymnasial 

utbildning 3 år eller längre) utgör alltså 24 procent 

av befolkningen (25–64 år), eller 1 147 000 

personer. Ytterligare 716 000 har en kortare 

eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 15 

procent av befolkningen (25–64 år). Totalt har 

alltså nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64 

år, eller 38 procent, någon form av eftergymnasial 

utbildning. Och det här är en utveckling 

som fortsätter. De senaste åren har andelen 

högutbildade ökat med cirka 1 procentenhet 

varje år. 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser 




Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt välutbildad 

grupp. Här är också skillnaden jämfört 

med männen störst. Över hälften, 52 procent, av 

kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form 

av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje 

kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad, 

medan männens andel är 24 procent. I 

början på 1990-talet var andelen högutbildade 

större bland männen. Kvinnornas dominans på 

universitet och högskolor, både i form av andelen 

studerande och examinerade, har ökat 

under senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån. 

En annan orsak till att kvinnorna 

avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar 

förlängdes i början av 1990-talet och 

numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar, 

t.ex. de som krävs för att bli förskollärare 

och sjuksköterska. 

Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna 

Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial 

utbildning, har de inte hunnit ifatt i 

forskarutbildningen. Av de cirka 55 800 forskarutbildade 

i åldern 25–64 år är 38 procent kvinnor. 

Den manliga dominansen ökar med stigande 

ålder. Bland 25–34-åringarna var 56 procent 

av de forskarutbildade män, bland 55–64- 

åringarna var motsvarande andel 68 procent. 


Folkskola vanlig utbildning bland äldre 

Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade, 

knappt var fjärde person har endast förgymnasial 

utbildning. Motsvarande andel i 

åldersgrupperna 25–34 år och 35–44 år är var 

tionde. Männen har i större utsträckning än 

kvinnorna endast en förgymnasial utbildning 

som högsta utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. 

Högutbildade amerikaner och ryssar 

Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå 

än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade 

är ungefär lika stor – 24 procent bland 

inrikes födda och 23 procent bland utrikes födda 

i åldern 25–64 år. Däremot finns det stora skillnader 

mellan olika födelseländer och invandrargrupper, 

mycket beroende på att åldersstruktur 

och skäl för invandring varierar mellan grupperna. 

Av födda i Norden har de från Finland 

högst andel med enbart förgymnasial utbildning 

(24 procent) medan islänningarna bidrar med 

den största andelen högutbildade (37 procent). 



Andel med förgymnasial utbildning resp. med 

lång eftergymnasial utbildning bland utrikes 

födda (fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2010 

Födelseland 

Förgymnasial 

utbildning 

Andel med 


utbildning 3 år 

eller längre 

Finland 24 16 

Norge 16 22 

Danmark 14 25 

Island 11 37 

Thailand 45 14 

Turkiet 44 9 

Vietnam 42 10 

Japan 3 50 

USA 4 50 

Ryssland 4 59 

Danderydsborna är de högst utbildade 

41 kommuner, oftast storstadskommuner och 

residensstäder, har en större andel högutbildade 

än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten 

av kommunerna med högst utbildningsnivå 

ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, 

Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka 

har 35 procent eller mer av invånarna minst 

treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel 

finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen 

har en sådan utbildning. Lund, Lomma, 

Uppsala och Umeå har också mer än 35 procent 

högutbildade invånare. Störst antal personer 

med minst treårig eftergymnasial utbildning 

finns i de tre storstäderna. 

Kommuner med störst andel och störst antal 

högutbildade i åldern 25–64 år, 2010 

Kommun 

Andel högutbildade 

(%) 

Kommun 

Antal högutbildade 

Danderyd 54 Stockholm 181 400 

Lund 50 Göteborg 90 400 

Lomma 42 Malmö 47 800 

Lidingö 42 Uppsala 39 900 

Täby 39 Lund 28 500 

Uppsala 38 Linköping 24 600 

Solna 38 Umeå 21 700 

Stockholm 37 Örebro 17 700 

Umeå 36 Västerås 17 500 

Sollentuna 35 Nacka 16 600 

Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen: 

Utbildning och forskning. 



22.2 

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2010 

Educational level for the population 25–64 years of age 


Andelen med enbart förgymnasial utbildning 

har minskat från en tredjedel i befolkningen 

1990 till 14 procent 2010. Andelen med 

eftergymnasial utbildning har under samma 

period ökat från 23 procent till 38 procent. 

Källa: SCB Befolkningens utbildning 

(www.scb.se/UF0506). 

22.3 

Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

1978/79–2010/11 

Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue 

other than Swedish 

Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans 

elever ett annat modersmål än 

svenska. Läsåret 2010/11 var motsvarande 

andel drygt 20 procent. Det motsvarar 

181 000 elever. Vanligaste språket vid sidan 

av svenska var arabiska; 33 000 elever hade 

det som modersmål läsåret 2010/11. 

Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 

(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre 

årgångar) samt tabell 22.14 i denna bok. 

22.4 

Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever 

från gymnasieskolans linjer/program 1989/90–2006/07 

Rate of transition to higher education within three years among pupils 

who left upper secondary school education 

Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier 

inom tre år efter gymnasieskolan. 

Bland dem som avslutade gymnasieskolan 

läsåret 2006/07 påbörjade 48 procent av 

kvinnorna och 37 procent av männen högskolestudier 

inom tre år. 

Den höga övergångsfrekvensen för 

avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring 

av gymnasieskolan. Totalsiffran 

är en överskattning jämfört med en 

normal avgångskull. 

Källa: Högskoleverket och SCB 

(www.scb.se/UF0205). 



22.5 

Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 

2010 

Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Befolkning 

16 år och äldre 

Population 

16 years and 

older 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning 

Primary 

and lower 

secondary 

education 

Gymnasial 

utbildning 

=


22.6 


Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 

år 2010 

Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex 

Utbildningsinriktning 

Field of education 

Befolkning, 

25–64 år 

Population 

25–64 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning 

inkl. okänd 

nivå 

Primary and 

lower 

secondary 

education 

(incl. 

unknown 

level). 

Gymnasial 

utbildning 

Upper 

secondary 

education 


utbildning 

=3 years 

Totalt 

Total 

Allmän utbildning 

Båda könen 

Both sexes 1 122 545 62 38 0 – 100 

General education Män Men 573 920 70 30 0 – 100 

Kvinnor 

Women 548 625 54 46 0 – 100 

Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 336 973 – 1 33 65 100 

Teaching methods and teacher Män 79 805 – 2 31 67 100 

education Kvinnor 257 168 – 1 34 65 100 

Humaniora och konst Båda könen 196 071 – 33 29 38 100 

Humanities and arts Män 80 823 – 34 30 37 100 

Kvinnor 115 248 – 32 29 39 100 

Samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration Båda könen 822 321 – 48 18 35 100 

Social sciences, law, Män 317 729 – 41 19 40 100 

commerce, administration Kvinnor 504 592 – 52 17 31 100 

Naturvetenskap, matematik Båda könen 134 874 – 11 30 59 100 

och data Natural sciences, Män 80 654 – 8 34 58 100 

mathematics and computing Kvinnor 54 220 – 14 25 61 100 

Teknik och tillverkning Båda könen 1 051 821 – 65 16 19 100 

Engineering and Män 926 526 – 68 16 16 100 

manufacturing Kvinnor 125 295 – 43 18 39 100 

Lant- och skogsbruk samt Båda könen 82 422 – 72 13 15 100 

djursjukvård Agriculture and Män 55 468 – 75 14 12 100 

forestry, veterinary medicine Kvinnor 26 954 – 65 13 23 100 

Hälso- och sjukvård samt Båda könen 628 472 – 44 18 38 100 

social omsorg Health care Män 103 596 – 28 20 52 100 

and nursing, social care Kvinnor 524 876 – 47 18 35 100 

Tjänster Båda könen 295 290 – 75 17 9 100 

Services Män 140 641 – 64 22 14 100 

Kvinnor 154 649 – 85 12 4 100 

Okänd Båda könen 191 955 42 42 8 8 100 

Unknown Män 106 417 44 43 7 6 100 

Kvinnor 85 538 40 41 9 10 100 

Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 862 744 16 46 15 24 100 

Män 2 465 579 18 48 14 20 100 

Kvinnor 2 397 165 14 44 15 27 100 


Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506). 



22.7 

Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP 

Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 

Typ av skolform/verksamhet 

Type of education/activity 

Totala kostnader, miljoner kr 

Total expenditure, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009 

Kostnad per 

skolform/ 

verksamhet 

2009 som 

andel (%) av 

BNP 2009 

Expenditure 

by type of 

school, 

percentage 

of GDP 

Andel av total 

utbildningskostnad 

2009 (%) 

Percentage 

of total 

educational 

expenditure 

Förskola Preschool teaching 37 566 40 948 44 617 48 218 50 642 1,63 18,6 

Förskoleklass Preschool class 3 999 4 165 4 404 4 549 4 873 0,16 1,8 

Grundskola Compulsory school 73 663 74 056 75 296 77 902 77 436 2,49 28,5 

Specialskola 1 

Special school primarily for pupils 

with impaired hearing 453 456 470 447 464 0,01 0,2 

Obligatorisk särskola 

Compulsory scholl for intellectually 

disabled children 3 836 3 922 4 057 4 337 4 318 0,14 1,6 

Gymnasiesärskola 

Schools for intellectually disabled 

children 1 688 1 852 2 038 2 461 2 672 0,09 1,0 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 29 856 31 789 33 920 36 089 37 060 1,19 13,6 

Komvux Adult secondary education 4 435 4 289 3 836 3 699 3 710 0,12 1,4 

Kompletterande utbildning 

Supplementary education 

programmes 303 334 339 348 340 0,01 0,1 

Särvux Education for adults with 

learning disabilities 159 168 199 194 205 0,01 0,1 

CFL, Nationellt centrum för flexibelt 

lärande 

National centre for flexible learning 35 29 8 . . . . 

Svenskundervisning för invandrare 

Swedish tuition for immigrants 897 1 023 1 241 1 550 1 706 0,05 0,6 

Universitet/Högskola 

Higher education, tertiary education, 

universities and university colleges 44 598 45 833 47 079 49 538 52 101 1,68 19,1 

Folkhögskola 2 Folk high school 2 574 2 633 2 750 2 859 2 874 0,09 1,1 

Studieförbund 2 Study association 3 422 3 397 3 528 3 580 3 687 0,12 1,4 

Arbetsmarknadspolitiska program 

Employment training 4 960 5 249 3 232 2 088 1 989 0,06 0,7 

Svenska utlandsskolor 

Swedish schools abroad 152 159 152 92 155 0,00 0,1 

Kvalificerad yrkesutbildning 

Advanced vocational training 837 1 006 1 159 1 228 1 335 0,04 0,5 

Centrala kostnader 

Central administrative costs 2 454 2 719 2 835 2 775 3 522 0,11 1,3 

Studiestöd 3 Student aid 19 724 20 085 19 277 19 054 22 992 0,74 8,5 

Totala kostnader Total 235 611 244 112 250 437 261 008 272 081 8,75 100,0 

1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum. 

2) Ny insamlingsmetod från och med 2005. Tidigare års uppgifter borttagna. 

3) Exkl. lån. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514). 



22.8 


Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass 

Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time 

centres 

År 1 

Year 

Förskola inskrivna barn i åldern 

Preschool number of children aged 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa 

2000 21 32 188 60 378 64 528 72 598 81 366 3 449 366 314 894 

2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987 

2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646 

2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722 

2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045 

2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954 

2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231 

2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941 

2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586 

2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080 

2010 15 53 171 97 436 101 846 103 451 100 243 1 499 335 457 996 

År 1 

Fritidshem inskrivna barn i åldern 

Leisure time centres 

Förskoleklass inskrivna barn i åldern 

Preschool class 

–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa 

Antal förskolor 

och 

Fritidshem 

4, 5 

2000 80 598 227 724 24 147 332 469 . . 1 111 105 023 1 371 107 505 . . 

2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . . 

2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . . 

2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530 

2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394 

2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637 

2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962 

2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142 

2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246 

2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194 

2010 90 125 244 578 43 785 378 488 . . 922 101 563 1 044 103 529 14 159 

År 1 

Familjedaghem inskrivna barn i åldern 

Family day-care homes 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa 

Antal 

familjedaghem 

6 

2000 33 5 674 9 777 9 627 9 993 10 305 3 961 7 317 1 075 57 762 10 470 

2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236 

2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406 

2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576 

2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840 

2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357 

2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978 

2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530 

2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951 

År 1 

Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern 

Pedagogical care 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa 

Antal verksamheter 

inom pedagogisk 

omsorg 7 

2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345 

2010 3 2 610 4 488 4 391 4 031 3 298 455 872 290 20 438 3 919 

1) Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2007, 2008, 2009 och 2010 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 

2005 var mättidpunkten 14 oktober. 

2) Inkl. skolbarn i förskola. 

3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 

4) Number of pre-schools and leisure-time centres. 

5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 

6) Number of family day-care homes. 

7) Number of pedagogical care. 


Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); 

Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999). 



22.9 

Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål 

Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 

Huvudman/Modersmål 

Organiser/Mother tongue 

Antal elever i förskoleklass under läsåret 

Number of pupils during the school year 

2008/09 2009/10 2010/11 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Totalt 

Total 

Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 

Alla huvudmän 

All organisers 50 010 47 577 97 587 51 408 48 875 100 283 53 371 50 158 103 529 

Kommunal regi 

Municipal organisers 45 943 43 509 89 452 47 050 44 540 91 590 48 459 45 543 94 002 

Enskild regi 

Private organisers 4 067 4 068 8 135 4 358 4 335 8 693 4 822 4 615 9 437 

Modersmål (annat än 

svenska) 

Mother tongue (other than 

Swedish) 8 208 7 784 15 992 9 163 8 787 17 950 10 204 9 181 19 385 

Albanska Albanian 308 317 625 364 287 651 411 356 767 

Arabiska Arabic 1 551 1 493 3 044 1 689 1 593 3 282 1 923 1 695 3 618 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 698 620 1 318 704 694 1 398 759 673 1 432 

Engelska English 488 473 961 624 630 1 254 687 641 1 328 

Finska Finnish 388 371 759 363 357 720 412 352 764 

Kurdiska Kurdish 325 311 636 392 343 735 403 364 767 

Persiska Persian 277 281 558 317 287 604 316 302 618 

Somaliska Somali 401 368 769 484 431 915 564 505 1 069 

Spanska Spanish 525 489 1 014 592 572 1 164 610 565 1 175 

Turkiska Turkish 310 273 583 315 320 635 344 331 675 

Övriga språk Other 2 932 2 781 5 713 3 310 3 261 6 571 3 775 3 397 7 172 


(www.skolverket.se). Del 2. 

22.10 

Elever och skolor i grundskolan 

Pupils and schools in compulsory comprehensive school 

2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 

Skolor Schools 4 963 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 4 626 

Elever Pupils 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487 

Flickor Girls 499 378 485 487 469 233 456 412 441 681 434 601 431 858 

Pojkar Boys 524 346 509 970 493 116 479 457 464 508 457 126 454 629 

Därav fristående 

Of which private 

Skolor 576 596 610 635 677 709 741 

Elever 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136 

Flickor 35 540 37 503 39 899 43 494 45 391 48 637 53 208 

Pojkar 33 911 36 588 38 688 42 711 44 053 47 311 51 928 

Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och 

www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.11 

Läsår 

School year 

Elever i särskolan 

Pupils at special schools for the mentally handicapped 

Grundsärskola 

Compulsory 

level 

Träningsskola 

Training 

school 

Yrkesutbildning 

Vocational 

training 

Yrkesträning 

1 

Verksamhetsträning 

2 


Summa 

Total 

Därav i 

särskild 

undervis- 

3, 4 ,5 

ning 

1995/96 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100 

1996/97 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137 

1997/98 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107 

1998/99 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152 

1999/00 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . . 

2000/01 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . . 

2001/02 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . . 

2002/03 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . . 

2003/04 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . . 

2004/05 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . . 

2005/06 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . . 

2006/07 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . . 

2007/08 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . . 

2008/09 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 600 . . 

2009/10 8 640 4 033 6 021 2 010 1 381 22 085 . . 

2010/11 8 003 4 112 5 921 1 940 1 419 21 395 . . 

1) Vocational training of mentally handicapped young people. 

2) Occupational training for the disabled. 

3) Of whom receiving remedial tuition. 

4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 

5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in 

relevant column. 

Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999); 

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för 

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–). 

22.12 

Elever i specialskolan 

Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision 

or physical disabilities 

Skoltyp Type of school 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 

Regionskolor för döva eller hörselskadade 

Regional schools or pupils with impaired hearing 528 499 472 450 457 430 415 

Riksskolor 

Schools for pupils with impaired hearing/vision or 

physical disabilities 139 104 76 64 59 70 86 

Ekeskolan 1 , Örebro 26 18 11 10 9 23 25 

Hällsboskolan 2 , Sigtuna 52 35 21 10 12 12 28 

Åsbackaskolan 3 , Gnesta 61 51 44 44 38 35 33 

Samtliga All pupils 667 603 548 514 516 500 501 

1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02 

t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment. 

2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m 

2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09.A school for pupils with impaired speech. 

3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally 

handicapped. 





22.13 

Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne 

i årskurs 9 vårterminen 2010 

Number of compulsory school pupils with leaving certificates and 

grade distribution by subject in the last (ninth) year 

Ämne 

Subject 

Pojkar 

Boys 

Antal elever 1 

Number of pupils 1 Betygsfördelning (%) 

Grade distribution (%) 

Flickor 

Girls 

Totalt 

Total 

Godkänd 

Passed 

Väl Godkänd 

Passed with 

merit 

Mycket Väl 

Godkänd 

Passed with 

distinction 

Ej uppnått 

målen 1 

Not achieving 

goals 1 

Totalt 

Bild Art education 57 456 55 268 112 724 37,2 39,0 19,8 4,0 100,0 

Engelska English 57 458 55 281 112 739 35,3 38,1 20,5 6,2 100,0 

Hemkunskap Domestic science 57 438 55 265 112 703 34,2 38,9 22,1 4,8 100,0 

Idrott och hälsa 

Physical education and Health 57 458 55 281 112 739 29,9 37,3 25,4 7,4 100,0 

Matematik Mathematics 57 458 55 281 112 739 51,7 26,3 14,2 7,9 100,0 

Moderna språk, elevens val 

Third foreign language 902 1 234 2 136 24,9 32,4 38,5 4,2 100,0 

Moderna språk, språkval 

Second foreign language 32 734 38 379 71 113 37,6 34,7 22,5 5,3 100,0 

Modersmål Mother tongue 3 746 4 232 7 978 19,0 33,7 44,4 3,0 100,0 

Musik Music 57 458 55 281 112 739 38,4 36,8 19,8 4,9 100,0 

NO-ämnen 2 General science 2 10 148 10 022 20 170 42,5 32,1 15,8 9,7 100,0 

Biologi Biology 47 310 45 259 92 569 43,1 32,4 16,1 8,5 100,0 

Fysik Physics 47 310 45 259 92 569 45,2 30,9 13,7 10,2 100,0 

Kemi Chemistry 47 310 45 259 92 569 47,1 29,5 13,1 10,4 100,0 

SO-ämnen 2 

Social science subjects 2 18 030 17 724 35 754 37,5 35,6 20,6 6,4 100,0 

Geografi Geography 39 428 37 557 76 985 42,9 34,4 15,2 7,5 100,0 

Historia History 39 428 37 557 76 985 40,1 34,5 17,9 7,5 100,0 

Religionskunskap 

Religious studies 39 428 37 557 76 985 41,3 34,7 17,1 6,9 100,0 

Samhällskunskap Civics 39 428 37 557 76 985 42,6 33,8 16,1 7,5 100,0 

Slöjd Craft 57 452 55 244 112 696 34,8 41,8 19,8 3,6 100,0 

Svenska Swedish 53 054 51 618 104 672 42,7 38,5 15,4 3,5 100,0 

Svenska som andra språk 

Swedish as second language 4 404 3 663 8 067 47,4 21,6 4,4 26,7 100,0 

Teckenspråk Sign language 110 161 271 32,5 31,4 26,2 10,0 100,0 

Teknik Technology 57 456 55 267 112 723 42,0 38,0 13,5 6,4 100,0 

Genomsnittligt meritvärde 3 

Average overall merit rating 197,9 220,1 208,8 . . . . . 

Andel behöriga till gymnasieskolan 

Share eligible for upper 

secondary education 

2010 87,2 89,2 88,2 

2009 87,6 89,9 88,8 . . . . . 

2008 87,9 89,9 88,9 . . . . . 

2007 87,9 90,4 89,1 . . . . . 

2006 88,3 90,7 89,5 . . . . . 

2005 87,7 90,7 89,2 . . . . . 

2004 88,2 91,1 89,6 . . . . . 

2003 87,7 91,0 89,9 . . . . . 

2002 88,0 91,0 89,5 . . . . . 

2001 87,4 91,0 89,2 . . . . . 

2000 87,8 91,6 89,4 . . . . . 

1) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och 

kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with 

goal-related grades are included . 

2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) 

and/or social subjects (SO). 

3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas 

sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 

and MVG 20. 

4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, 

matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. 

Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror (–2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 

(2001–2002). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se). Del 1 (2003–). 



22.14 


Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish 

Modersmål Mother tongue 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 2010/11 1 

Nordiskt Nordic 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 12 278 

Danska Danish 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 1 934 

Finska Finnish 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 8 525 

Isländska Icelandic 419 397 434 455 515 560 

Norska Norwegian 975 951 1 063 1 165 1 188 1 259 

Europeiskt utom nordiskt European 

other than Nordic 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 70 475 

Albanska Albanian 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 7 052 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 14 579 

Engelska English 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 11 262 

Estniska Estonian 331 326 347 361 402 457 

Flamländska Dutch 474 568 479 649 722 673 

Franska French 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 2 718 

Grekiska Greek 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 1 830 

Italienska Italian 904 866 880 896 955 1 029 

Makedonska Macedonian 670 668 693 736 763 795 

Polska Polish 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 1 211 

Portugisiska Portuguese 873 862 950 1 010 1 104 5 946 

Romanés Romani 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 1 316 

Rumänska Romanian 750 724 823 971 1 022 1 133 

Ryska Russian 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 4 068 

Samiska 2 Sami 2 595 572 570 489 512 566 

Spanska Spanish 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 10 900 

Tornedalsfinska Torne Valley Finnish 1 089 996 1 043 978 907 593 

Tyska German 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 3 177 

Ungerska Hungarian 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 1 170 

Afrikanskt African 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 14 012 

Amhariska Amharic 412 431 485 554 635 716 

Somaliska Somali 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 10 196 

Tigrinia Tigrinya 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 3 100 

Asiatiskt Asian 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 76 076 

Arabiska Arabic 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 33 204 

Armeniska Armenian 493 504 504 542 552 572 

Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 4 670 

Bangla Bengali 753 763 765 779 837 832 

Dari 839 907 1 039 1 095 1 256 1 404 

Kinesiska 3 Chinese 3 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 3 322 

Kurdiska Kurdish 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 5 858 

Pashto 581 517 508 484 465 544 

Persiska Persian 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 6 683 

Sorani 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302 4 420 

Tagalog 522 508 571 666 726 816 

Thai 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 5 193 

Turkiska Turkish 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 6 012 

Urdu 732 743 749 798 839 833 

Vietnamesiska Vietnamese 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 1 713 

Övriga Other 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 8 571 


1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 

2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 

3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.15 

Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, 

födelseland, ålder, utbildning och kön 

Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, 

education and sex 

Modersmål Mother tongue/ 

Födelseland country of birth/ 

Ålder Age/ 


Totalt 

Total 

Antal elever 

Number of pupils 

Kvinnor 

Women 

2009 2010 

Män 

Men 

Andel (%) 

Percentage 

Kvinnor 

Män Totalt Kvinnor 

Antal elever Andel (%) 

Män 

Kvinnor 

Män 

Samtliga elever All pupils 91 237 52 331 38 906 57,4 42,6 96 136 55 122 41 014 57,3 42,7 

Därav med modersmål 

(10 största) 

Of which with mother tongue 

Arabiska Arabic 21 827 10 732 11 095 49,2 50,8 20 026 10 228 9 798 51,1 48,9 

Somaliska Somali 6 202 3 555 2 647 57,3 42,7 9 571 5 156 4 415 53,9 46,1 

Thailändska Thai 5 499 5 235 264 95,2 4,8 5 707 5 396 311 94,6 5,4 

Polska Polish 4 937 3 055 1 882 61,9 38,1 4 647 2 877 1 770 61,9 38,1 

Spanska Spanish 4 111 2 272 1 839 55,3 44,7 3 883 2 156 1 727 55,5 44,5 

Engelska English 3 779 1 535 2 244 40,6 59,4 3 854 1 607 2 247 41,7 58,3 

Persiska Persian 2 811 1 733 1 078 61,7 38,3 3 487 2 063 1 424 59,2 40,8 

Kurdiska/Nordkurdiska 

Kurdish/North kurdish 3 261 1 827 1 434 56,0 44,0 3 142 1 844 1 298 58,7 41,3 

Turkiska 2 612 1 330 1 282 50,9 49,1 2 837 1 380 1 457 48,6 51,4 

Bosniska/Kroatiska/ 

Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 2 675 1 503 1 172 56,2 43,8 2 697 1 523 1 174 56,5 43,5 

Därav med födelseland 

(10 största) 

Of which with country of 

birth 

Irak Iraq 20 649 10 303 10 346 49,9 50,1 18 021 9 616 8 405 53,4 46,6 

Somalia 6 193 3 530 2 663 57,0 43,0 9 540 5 124 4 416 53,7 46,3 

Thailand 5 397 5 149 248 95,4 4,6 5 626 5 332 294 94,8 5,2 

Polen Poland 4 861 3 024 1 837 62,2 37,8 4 632 2 861 1 771 61,8 38,2 

Iran 2 777 1 693 1 084 61,0 39,0 3 434 1 997 1 437 58,2 41,8 

Turkiet Turkey 2 822 1 486 1 336 52,7 47,3 3 055 1 530 1 525 50,1 49,9 

Kina China 2 303 1 661 642 72,1 27,9 2 610 1 842 768 70,6 29,4 

Eritrea 1 975 1 171 804 59,3 40,7 2 367 1 453 914 61,4 38,6 

Afghanistan 1 983 1 121 862 56,5 43,5 2 211 1 231 980 55,7 44,3 

Serbien Serbia 1 712 824 888 48,1 51,9 1 600 830 770 51,9 48,1 

Därav i åldern 

Of which aged 

16–19 år years 1 384 661 723 47,8 52,2 1 343 635 708 47,3 52,7 

20–24 år 12 411 7 587 4 824 61,1 38,9 13 171 7 825 5 346 59,4 40,6 

25–39 år 53 781 30 309 23 472 56,4 43,6 56 389 31 718 24 671 56,2 43,8 

40–54 år 20 588 12 176 8 412 59,1 40,9 21 877 13 183 8 694 60,3 39,7 

55 år– 3 073 1 598 1 475 52,0 48,0 3 356 1 761 1 595 52,5 47,5 

Därav med utbildning 

Of which with education 

högst 3 år max. 3 years 11 922 7 742 4 180 64,9 35,1 13 998 9 002 4 996 64,3 35,7 

4–6 år 9 805 6 322 3 483 64,5 35,5 10 360 6 669 3 691 64,4 35,6 

7–9 år 13 817 8 051 5 766 58,3 41,7 14 624 8 420 6 204 57,6 42,4 

10–12 år 25 610 14 030 11 580 54,8 45,2 26 045 14 101 11 944 54,1 45,9 

13 år eller mer 

13 years or more 30 083 16 186 13 897 53,8 46,2 31 109 16 930 14 179 54,4 45,6 

I läs- och skrivinlärning 

In reading and writing 

learning 22 710 13 883 8 827 61,1 38,9 24 339 15 021 9 318 61,7 38,3 

I praktik In traineeship 8 185 4 312 3 873 52,7 47,3 6 013 3 337 2 676 55,5 44,5 

Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå. 



22.16 


Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i 

svenska utlandsskolor 

Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools 

and upper secondary schools abroad 

Skolform/Världsdel Type of school/Continent 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 

Totalt antal elever 

Total number of pupils 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 1 129 

Förskoleklass Pre-school class 69 67 82 100 102 89 

Flickor Girls 33 27 37 44 45 37 

Pojkar Boys 36 40 45 56 57 52 

Europa Europe 47 51 56 64 78 75 

Afrika Africa 4 2 7 10 9 4 

Sydamerika South America – 1 – – 1 – 

Asien Asia 18 13 19 26 14 10 

Grundskola Compulsory school 671 640 648 684 618 610 

Flickor 319 302 305 321 294 280 

Pojkar 352 338 343 363 324 330 

Europa 558 552 551 571 518 521 

Afrika 37 28 25 43 50 40 

Sydamerika 5 4 7 5 6 2 

Asien 71 56 65 65 44 47 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 263 325 385 384 374 430 

Flickor 173 214 284 252 261 307 

Pojkar 90 111 101 132 113 123 

Europa 226 277 343 333 319 377 

Afrika 37 48 42 51 55 53 

Andel (%) behöriga Entitled, percent 74 66 51 53 50 44 

Förskoleklass 72 78 55 66 60 51 

Flickor 67 85 57 55 53 51 

Pojkar 78 73 54 75 65 50 

Europa 62 73 54 55 53 47 

Afrika 75 . . 14 70 67 . . 

Sydamerika – . . – – . . – 

Asien 100 100 74 92 93 90 

Grundskola 90 84 71 73 70 66 

Flickor 90 83 70 71 64 61 

Pojkar 90 85 72 74 76 71 

Europa 88 83 70 69 66 62 

Afrika 97 82 52 88 86 88 

Sydamerika 100 100 71 80 83 . . 

Asien 100 100 89 97 100 96 

Gymnasieskola 33 27 15 15 15 12 

Flickor 22 17 9 10 9 8 

Pojkar 54 45 34 25 29 22 

Europa 36 30 17 16 16 13 

Afrika 16 8 2 6 7 8 

Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: 

http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4404. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115). 



22.17 

Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2010 

Upper secondary school applicants and admissions, autumn term 

Studieväg 

Course of studies 

Behöriga 

1:a-handssökande 

First choice 

qualified 

applicants 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Intagna 

Admissions 

Män 

Därav 

Kvinnor 

Nationella program National Programmes 74 331 38 677 35 654 72 554 37 911 34 643 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 2 621 695 1 926 3 046 852 2 194 

Bygg Construction 5 439 4 969 470 4 590 4 217 373 

El Electrical Engineering 4 025 3 895 130 3 894 3 768 126 

Energi Energy 957 937 20 863 845 18 

Estetiska Arts 4 755 1 586 3 169 4 731 1 593 3 138 

Fordon Vehicle Engineering 3 758 3 322 436 3 905 3 452 453 

Handel och administration 

Business and Administration 3 102 990 2 112 3 279 1 077 2 202 

Hantverk Handicraft 3 063 227 2 836 2 458 270 2 188 

Hotell- och restaurang 

Hotel, Restaurant and Catering 2 768 1 218 1 550 3 134 1 422 1 712 

Industri Industry 1 185 1 084 101 1 534 1 416 118 

Livsmedel Food 459 101 358 487 104 383 

Medie Media 2 185 701 1 484 2 168 686 1 482 

Naturbruk Natural Resource Use 2 317 817 1 500 2 308 868 1 440 

Naturvetenskap Natural Science 11 542 6 077 5 465 10 788 5 654 5 134 

Omvårdnad Health Care 2 757 479 2 278 3 030 504 2 526 

Samhällsvetenskap Social Sciences 17 541 6 877 10 664 16 605 6 585 10 020 

Teknik Technical 5 857 4 702 1 155 5 734 4 598 1 136 

Specialutformat program 1 

Specially Designed Programme . . . . . . 12 296 6 119 6 177 

Individuella program Individual Programmes 6 021 3 400 2 621 22 015 12 639 9 376 

International Baccalaureate 839 319 520 946 397 576 

Utbildning vid fristående skolor 1 

Education at independent schools . . . . . . 34 465 17 151 17 314 


1) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år 

2010 (www.skolverket.se). Del 2. 



22.18 

Elever i gymnasieskolan den 15 oktober 

Upper secondary school students, 15 October 


Studieväg 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Samtliga 

Both sexes 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Nationella program 1, 2 

National Programmes 295 768 307 165 315 810 319 170 317 166 309 588 150 336 

Barn- och fritid Child Care and 

Recreation 14 220 14 663 14 322 13 447 12 037 10 555 7 781 

Bygg Construction 11 300 12 472 13 900 15 469 15 894 16 100 1 437 

El Electrical Engineering 20 585 21 467 22 255 23 173 23 604 22 521 1 150 

Energi Energy 2 472 2 826 3 169 3 401 3 898 4 193 134 

Estetiska Arts 20 611 21 687 21 994 21 848 21 226 20 592 13 663 

Fordon Vehicle Engineering 13 832 14 656 15 316 15 659 15 552 14 643 1 557 


Business and Administration 14 335 15 410 16 499 16 775 16 255 15 254 10 013 

Hantverk Handicraft 6 768 7 749 8 894 10 016 11 292 12 407 11 023 


Hotel, Restaurant and Catering 15 376 15 523 15 226 14 482 13 232 11 916 6 876 

Industri Industry 6 711 7 563 8 414 9 146 9 148 8 144 927 

Livsmedel Food 1 587 1 622 1 685 1 733 1 703 1 614 1 246 

Medie Media 15 801 16 277 16 901 16 697 15 985 14 714 8 993 

Naturbruk Natural Resource Use 9 805 10 192 10 475 10 783 10 836 11 015 7 516 

Naturvetenskap Natural Science 38 928 39 239 38 813 39 057 39 099 39 674 19 065 

Omvårdnad Health Care 10 199 10 843 11 885 12 626 13 259 13 078 10 188 

Samhällsvetenskap Social Sciences 75 402 76 805 77 303 75 892 74 699 73 718 44 904 

Teknik Technical 17 836 18 171 18 759 18 966 19 447 19 450 3 863 

Specialutformat program 

Specially Designed Programme 34 303 37 338 39 617 42 021 42 554 41 112 20 879 

Individuella program 

Individual Programmes 26 595 28 731 31 616 32 052 31 919 31 854 13 607 

International Baccalaureate 2 749 2 853 3 015 3 093 3 132 3 158 1 888 


Education at independent schools – – – – – – – 


1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen 

grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de 

nationella programmen. 





22.19 

Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret 

Students leaving upper secondary school having completed 

education 

Studieväg 


2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Samtliga 

Both sexes 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Nationella program 1, 2 National Programmes 62 152 76 065 79 113 83 377 84 532 41 850 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 134 3 534 3 481 3 692 3 389 2 610 

Bygg Construction 2 844 3 139 3 454 3 945 4 409 359 

El Electrical Engineering 3 276 5 106 5 241 5 616 6 106 252 

Energi Energy 516 664 727 840 943 28 

Estetiska Arts 4 009 5 001 5 478 5 748 5 314 3 685 

Fordon Vehicle Engineering 2 676 3 209 3 553 3 679 3 949 309 


Business and Administration 3 008 3 312 3 698 4 390 4 489 3 105 

Hantverk Handicraft 1 471 1 779 2 145 2 446 2 685 2 382 


Hotel, Restaurant and Catering 3 339 3 861 3 743 3 709 3 530 2 324 

Industri Industry 896 1588 1733 2036 2268 267 

Livsmedel Food 372 380 402 427 471 347 

Medie Media 2 733 3 790 4 045 4 266 4 168 2 542 

Naturbruk Natural Resource Use 1 907 2 638 2 786 2 760 2 828 1 952 

Naturvetenskap Natural Science 9 373 10 903 10 683 10 896 10 879 5 168 

Omvårdnad Health Care 2 214 2 380 2 635 3 009 3 213 2 630 

Samhällsvetenskap Social Sciences 15 928 20 009 20 506 20 885 20 666 12 815 

Teknik Technical 4 456 4 772 4 803 5 033 5 225 1 075 

Specialutformat program 

Specially Designed Programme 11 468 12 716 13 174 13 734 14 293 7 553 

Individuella program Individual Programmes 521 601 557 164 616 232 


Education at independent schools 10 533 – – – – – 

International Baccalaureate 638 688 736 648 552 351 


1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever 

vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 





22.20 


Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med 

grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt 

genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2009/2010 

Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility 

for university education and average grades 

Studieväg 


Män 

Men 

Elever med slutbetyg 

Pupils obtaining 

leaving certificates 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Both sexes 

Elever med grundläggande 

behörighet till universitet 

och högskolor 1 , procent 

Basic eligibility for university 

education, percent 

Män 

Kvinnor 

Genomsnittlig 

betygspoäng 2 

Average grade 


Totalt 

Program/anknytning 3 

Programmes 

Barn- och fritid 

Child Care and Recreation 945 2 914 3 859 74,5 82,1 80,2 11,8 13,2 12,9 

Bygg Construction 4 324 411 4 735 83,4 88,8 83,9 12,5 13,0 12,5 

El Electrical Engineering 5 954 259 6 213 84,4 91,1 84,6 12,3 13,2 12,3 

Energi Energy 1 024 36 1 060 83,9 86,1 84,0 12,1 13,0 12,1 

Estetiska Arts 1 790 4 133 5 923 87,8 91,9 90,6 14,4 15,2 14,9 

Fordon Vehicle Engineering 3 867 320 4 187 69,6 81,6 70,6 11,5 11,7 11,5 


Business and Administration 1 557 3 396 4 953 71,7 83,1 79,5 11,9 13,4 12,9 

Hantverk Handicraft 327 2 463 2 790 72,5 89,4 87,5 12,5 14,5 14,3 


Hotel, Restaurant and Catering 1 255 2 453 3 708 66,9 78,3 74,4 12,0 13,1 12,8 

Industri Industry 2 264 287 2 551 76,1 92,7 78,0 12,4 14,6 12,7 

Livsmedel Food 131 356 487 67,9 83,4 79,3 12,0 13,5 13,1 

Medie Media 1 738 2 652 4 390 77,7 88,1 84,0 12,7 13,9 13,4 

Naturbruk Natural Resource Use 908 2 027 2 935 71,1 83,3 79,5 12,6 14,3 13,7 

Naturvetenskap Natural Science 6 802 6 350 13 152 94,7 96,9 95,7 15,8 16,5 16,1 

Omvårdnad Health Care 619 2 806 3 425 78,8 83,9 82,9 12,3 13,7 13,4 

Samhällsvetenskap 

Social Sciences 10 317 16 218 26 535 89,3 94,0 92,2 14,1 15,3 14,8 

Teknik Technical 4 528 1 177 5 705 87,4 95,1 89,0 13,7 15,4 14,0 

Specialutformat program, övriga 

Specially Designed Programme 1 179 1 086 2 265 86,7 93,8 90,1 13,5 15,3 14,4 

Individuella program, övriga 

Individual Programmes 192 163 355 . . . 

Gymnasieskolan totalt Total 49 721 49 507 99 228 83,6 89,9 86,8 13,3 14,7 14,0 

1) Grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program 

eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs 

för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500 

kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng 

krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), 

matematik A samt engelska A. 

2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. 

Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det 

fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Kurser utöver 

de som ingår i elevens fullständiga program ska fr.o.m. år 2010 tydligt anges i slutbetyget. Våren 2010 fick 99 228 elever ett slutbetyg. För 

961 elever som läst utökat program har skolan inte markerat vilka kurser som eleven läst som utökat program. För dessa elever, cirka 1,0 

procent av alla med slutbetyg, har den tidigare beräkningsmodellen för genomsnittlig betygspoäng tillämpats, dvs. elevens alla kurser och 

kursbetyg ingår. 

3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 

år 2010 (www.skolverket.se). Del 1. 



22.21 

År 

Year 

Termin 

Term 

Elever vid folkhögskolor 

Pupils at folk high schools 

Deltagarveckor 

Student weeks 

Deltagare 

Participants 

Alla kurstyper 

All types 

of courses 

Långa 

Alla kurstyper Långa kurser 

kurser 1 

Long 

courses 1 Män Kvinnor Samtliga 

Men Women Both sexes 

Kvinnor Män Samtliga 

2002 Våren Spring 579 980 480 216 46 375 66 416 112 791 9 579 17 714 27 293 

Hösten Autumn 530 518 410 134 47 337 68 736 116 073 9 330 17 243 26 573 

2003 Våren 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028 

Hösten 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055 

2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585 

Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476 

2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997 

Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982 

2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287 

Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098 

2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057 

Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738 

2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260 

Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508 

2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422 

Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554 

2010 Våren 566 267 486 534 36 176 53 312 89 488 10 348 18 044 28 392 

Hösten 492 034 414 476 36 591 53 383 89 974 10 270 17 697 27 967 

1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration. 

Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510). 

22.22 

Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren 

Students in municipal adult education 

Utbildningsnivå Educational level 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Grundläggande utbildning 

Compulsory education 44 905 43 038 37 202 33 037 33 376 33 561 

Män Men 15 921 15 509 13 342 11 359 11 991 12 451 

Födda utomlands Foreign-born 12 416 12 817 11 462 9 793 10 300 10 900 

Kvinnor Women 28 984 27 529 23 860 21 678 21 385 21 110 

Födda utomlands 23 722 23 395 20 832 19 164 18 932 18 915 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 197 748 191 738 158 682 140 081 150 121 160 426 

Män 67 835 63 160 51 507 46 185 54 126 58 800 


Kvinnor 129 913 128 578 107 175 93 896 95 995 101 626 


Påbyggnadsutbildning Supplementary courses 4 286 2 264 2 848 3 850 3 638 1 267 

Män 1 704 833 1 209 1 718 1 552 484 

Födda utomlands 289 172 308 421 424 89 

Kvinnor 2 582 1 431 1 639 2 132 2 086 783 

Födda utomlands 356 227 304 451 503 176 


Män 85 460 79 502 66 058 59 262 67 669 71 735 


Kvinnor 161 479 157 538 132 674 117 706 119 466 123 519 


Därav med Of which with 

Folkskola Elementary school 11 319 11 376 9 438 7 812 7 516 7 761 

Grundskola Compulsory school 32 667 30 461 27 469 31 224 33 820 35 537 

Gymnasieskola högst 2 år 

Upper secondary school, 2 years at most 56 582 53 592 42 306 36 154 37 324 37 743 

Gymnasieskola längre än 2 år 

Upper secondary school, More than 2 years 93 513 87 949 72 197 60 651 66 922 70 715 

Högskola Higher education 45 539 44 513 38 159 32 903 34 182 36 134 

Uppgift saknas Unknown 7 319 9 149 9 163 8 224 7 371 7 364 





22.23 


Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade 

studenter, examina och examinerade personer läsåret 

2009/2010 per universitet/högskola efter kön 

University entrants, first-year students at university/higher education 

institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by 


Universitet/högskola 

University/higher 

education institution 

Högskolenybörjare 

1 

University 

entrants 

Nybörjare vid en 

viss högskola 2 

First-year students 

at specific 

univ./institution 

Registrerade 

studenter 

Students 

enrolled 

Examina 3 

Degrees 

awarded 

Examinerade 

personer 3 

Graduates 

Totalt 

Total 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Hela riket 5 Sweden 108 870 55 199 848 58 433 579 60 60 358 65 51 705 65 

Universitet Universities 

Uppsala universitet 7 045 55 12 342 56 32 090 57 4 375 63 3 907 63 

Lunds universitet 9 123 53 14 036 55 38 812 54 4 801 59 4 346 58 

Göteborgs universitet 7 901 63 13 801 62 40 747 64 4 775 70 4 345 71 

Stockholms universitet 9 924 61 17 740 60 48 001 63 4 400 68 4 002 68 

Umeå universitet 5 855 57 14 032 60 29 507 62 4 031 68 3 348 66 

Linköpings universitet 6 054 49 8 394 54 23 211 54 3 499 59 3 069 61 

Karolinska institutet 1 004 70 2 716 75 8 037 77 2 089 84 1 738 83 

Kungl. Tekniska högskolan 5 334 30 8 078 34 18 732 32 2 261 32 2 248 31 

Chalmers tekniska högskola 6 2 602 29 3 378 31 10 681 27 2 099 28 1 439 28 

Luleå tekniska universitet 2 768 46 5 725 53 11 694 55 1 358 59 1 242 57 

Handelshögskolan i Stockholm 6 502 43 728 43 1 886 44 282 47 282 47 

Sveriges lantbruksuniversitet 1 312 57 2 547 65 5 777 66 710 73 649 71 

Karlstads universitet 3 101 60 6 033 62 14 214 66 1 609 72 1 486 72 

Mittuniversitetet 3 704 59 13 446 59 21 665 62 1 547 77 1 202 76 

Linnéuniversitetet 7 1 570 62 6 268 66 21 145 64 1 349 68 1 277 68 

Växjö universitet 7 2 826 51 4 997 56 11 502 61 796 63 753 64 

Örebro universitet 3 601 60 6 472 63 14 641 65 1 770 71 1 537 70 

Högskolor med vetenskapsområde 

Higher education institutions with 

the right to award postgraduate 

degrees 

Blekinge tekniska högskola 2 194 38 5 404 48 8 322 45 924 44 817 38 

Högskolan i Jönköping 6 3 660 56 6 783 59 14 565 61 2 187 62 1 553 62 

Högskolan i Kalmar 7 1 733 58 3 771 61 7 968 62 379 65 372 65 

Malmö högskola 4 058 64 8 550 62 19 067 66 1 983 74 1 917 74 

Mälardalens högskola 3 123 60 4 874 63 11 890 66 1 801 73 1 483 71 

Övriga högskolor 

Other higher education institutions 

Försvarshögskolan 151 23 517 31 849 27 156 15 156 15 

Gymnastik- och idrottshögskolan 110 67 387 43 773 46 63 56 43 56 

Högskolan i Borås 2 746 63 5 160 68 11 054 72 1 955 78 1 268 76 

Högskolan Dalarna 3 496 54 9 777 58 15 963 61 1 207 69 989 67 

Högskolan på Gotland 1 060 45 4 977 52 6 976 52 110 63 107 63 

Högskolan i Gävle 2 607 59 7 093 60 12 857 64 1 127 74 959 71 

Högskolan i Halmstad 2 938 56 6 290 62 10 679 62 1 091 67 878 67 

Högskolan Kristianstad 2 107 68 6 534 69 11 161 71 1 140 82 931 80 

Högskolan i Skövde 2 477 45 5 134 56 8 666 58 1 150 70 905 68 

Högskolan Väst 2 341 60 4 548 62 9 072 68 1 096 82 891 81 

Södertörns högskola 2 815 67 5 532 65 10 650 67 817 73 761 73 

Konstnärliga högskolor 

Higher education institutions of 

Arts 

Dans- och cirkushögskolan 72 67 111 68 281 79 27 89 27 89 

Dramatiska institutet 16 25 95 58 254 60 92 51 92 51 

Konstfack 138 59 300 67 723 69 100 78 97 77 

Kungl. Konsthögskolan 30 53 83 58 240 57 39 59 39 59 

Kungl. Musikhögskolan i 

Stockholm 211 56 426 59 1 065 54 57 49 56 50 

Operahögskolan i Stockholm 3 0 16 63 44 61 17 65 17 65 

Teaterhögskolan i Stockholm 27 44 78 67 166 70 24 63 24 63 

Beckmans Designhögskola 6 23 48 42 57 129 61 38 55 38 55 

Stockholms Musikpedagogiska 

Institut 6 23 39 104 68 197 62 5 40 5 40 



22.23 

Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade 

studenter, examina och examinerade personer läsåret 2009/2010 

per universitet/högskola efter kön (forts.) 


Högskolenybörjare 

1 

Nybörjare vid en 

viss högskola 2 

Registrerade 

studenter 

Examina 3 

Examinerade 

personer 3 

Totalt 

Total 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Övriga enskilda utbildningsanordnare 

Other private organisers of higher 

education 

Center för Cognitiv Psykoterapi 

och utbildning i Göteborg – – – – 40 78 – – – – 

Ericastiftelsen 6 100 77 94 145 83 10 80 10 80 

Ersta Sköndal högskola 138 80 435 86 1 135 86 227 88 154 87 

Gammelkroppa skogsskola 21 19 25 20 25 20 1 – 1 – 

Göteborgs Psykoterapi Institut – – – – 6 100 – – – – 

Johannelunds teologiska högskola 29 45 87 38 187 39 16 44 16 44 

Otterhällans institut – – – – 4 100 4 100 4 100 

Psykoterapisällskapet i Stockholm 

AB – – – – 15 87 11 91 11 91 

Röda korsets högskola 113 76 261 80 686 82 350 83 225 81 

Sophiahemmet Högskola 97 77 233 79 561 85 297 90 186 90 

Stockholms akademi för psykoterapiutbildning 

– – 18 89 49 82 13 69 13 69 

Svenska institutet för kognitiv 

psykoterapi 1 0 24 83 86 78 29 79 29 79 

Svenska psykoanalytiska institutet – – – – 8 63 4 75 4 75 

Svenska psykoanalytiska sällskapet – – – – 11 45 – – – – 

Teologiska Högskolan, Stockholm 65 74 324 77 531 72 49 67 49 67 

Örebro Teologiska Högskola 57 26 131 42 303 44 11 55 11 55 

1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå 

(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige. 

2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller 

avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola. 

3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. 

4) Of whom women. 

5) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast 

förekommer en gång på hela riket. 

6) Enskild utbildningsanordnare. 

7) Linnéuniversitetet bildades 1 januari 2010 genom samgående mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. 


Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205). 



22.24 


Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur 

(SUN), examen och kön 

Number of university degrees, by field of education, degree and sex 

SUN-inriktning 


Examen 

Degree 

2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Antal examina 2 Number of degrees 58 524 66 58 583 66 57 865 66 60 358 65 

Därav antal examinerade personer 2 

Of which number of graduates 52 293 65 52 226 66 50 363 65 51 705 65 

Pedagogik och lärarutbildning Education 10 744 81 11 777 78 9 915 79 9 892 80 

Högskoleexamen – pedagogik och lärarutbildning 92 67 56 79 56 75 50 80 

Kandidatexamen – pedagogik och lärarutbildning 606 85 746 87 895 86 933 88 

Magisterexamen – pedagogik och lärarutbildning 229 81 206 78 167 82 112 78 

Magisterexamen (2007) – pedagogik och lärarutbildning 

. . 4 100 69 83 197 79 

Magisterexamen med ämnesbredd – pedagogik 

och lärarutbildning 102 63 104 77 128 71 36 83 

Masterexamen – pedagogik och lärarutbildning . . 2 100 2 100 27 93 

Konstnärlig kandidatexamen – pedagogik och lärarutbildning 

. . 9 33 – – – – 

Konstnärlig masterexamen – pedagogik och lärarutbildning 

. . 2 – – – – – 

Folkhögskollärarexamen 76 64 39 67 74 68 57 74 

Lärarexamen 8 982 80 10 068 76 8 108 78 8 110 79 

Speciallärarexamen . . – – – – 73 99 

Specialpedagogexamen 652 94 541 94 416 94 297 91 

Yrkeshögskoleexamen – pedagogik och lärarutbildning 

5 100 – – – – – – 

Humaniora och konst Humanities and Arts 3 084 64 3 157 63 3 262 61 3 513 62 

Högskoleexamen – humaniora och konst 229 62 207 58 186 50 215 51 

Kandidatexamen – humaniora och konst 1 443 68 1 500 67 1 661 64 1 767 66 

Magisterexamen – humaniora och konst 939 63 776 65 588 65 460 59 

Magisterexamen (2007) – humaniora och konst . . 15 40 136 59 181 66 

Magisterexamen med ämnesbredd – humaniora 

och konst 77 53 75 53 47 62 48 63 

Masterexamen – humaniora och konst . . 22 68 40 68 97 66 

Konstnärlig högskoleexamen – humaniora och konst . . – – 1 100 4 50 

Konstnärlig kandidatexamen – humaniora och konst . . 89 47 164 60 343 57 

Konstnärlig magisterexamen – humaniora och konst . . 60 65 58 50 67 63 

Konstnärlig masterexamen – humaniora och konst . . 15 40 92 49 147 52 

Konstn högskoleexamen dans 5 60 17 100 18 94 4 100 

Konstn högskoleexamen konst o design 55 67 16 75 9 78 19 58 

Konstn högskoleexamen musik 71 39 106 56 59 49 25 60 

Konstn högskoleexamen scen o medier 61 54 59 49 20 45 13 46 

Organistexamen 14 50 19 58 16 44 5 20 

Teologie kandidatexamen 149 58 142 54 147 57 112 58 

Yrkeshögskoleexamen – humaniora och konst 40 50 38 55 20 35 5 80 

Äldre examina – humaniora och konst 1 – 1 100 – – 1 100 

Samhällsvetenskap, juridik, handel, 

administration Social sciences, Business and Law 14 485 61 13 728 62 13 417 62 13 844 61 

Högskoleexamen – samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration 551 64 509 58 517 64 430 68 

Kandidatexamen – samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration 5 764 64 5 458 64 5 787 64 6 289 64 

Magisterexamen – samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration 5 494 58 4 809 59 3 766 59 3 120 58 

Magisterexamen (2007) – samhällsvetenskap, 

juridik, handel, administration . . 98 58 1 063 54 1 392 53 

Magisterexamen med ämnesbredd – samhällsvetenskap, 

juridik, handel, administration 810 50 855 53 380 48 220 54 

Masterexamen – samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration . . 21 76 201 64 766 55 

Civilekonomexamen . . – – – – 40 48 

Juristexamen 1 149 64 1 222 63 1 034 66 989 64 

Psykologexamen 420 72 455 75 415 74 402 64 

Psykoterapeutexamen 224 75 233 82 203 78 187 78 

Yrkeshögskoleexamen – samhällsvetenskap, 

juridik, handel, administration 60 68 57 75 47 87 3 67 

Äldre examina – samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration 13 69 11 27 4 75 6 33 



22.24 



Examen 

Degree 


(SUN), examen och kön (forts.) 

2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Totalt 

Naturvetenskap, matematik och data 

Science, Mathematics and Computing 3 322 48 3 122 48 3 313 48 3 450 48 

Högskoleexamen – naturvetenskap, matematik 

och data 97 37 88 43 93 54 90 43 

Kandidatexamen – naturvetenskap, matematik 

och data 941 47 938 50 1 179 50 1 300 50 

Magisterexamen – naturvetenskap, matematik 

och data 2 198 49 1 823 48 1 455 50 970 53 

Magisterexamen (2007) – naturvetenskap, 

matematik och data . . 19 32 171 48 287 38 

Magisterexamen med ämnesbredd – naturvetenskap, 

matematik och data 78 24 140 49 23 43 9 11 

Masterexamen – naturvetenskap, matematik och 

data . . 103 34 387 37 791 44 

Yrkeshögskoleexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 8 38 10 – 4 – 2 – 

Äldre examina – naturvetenskap, matematik och 

data – – 1 100 1 100 1 – 

Teknik och tillverkning 

Engineering, Manufacturing and Construction 9 108 29 8 844 31 8 938 28 10 258 30 

Högskoleexamen – teknik och tillverkning 214 35 183 37 252 33 389 37 

Kandidatexamen – teknik och tillverkning 996 33 945 35 1 160 32 1 487 38 

Magisterexamen – teknik och tillverkning 1 104 24 1 053 23 769 23 379 25 

Magisterexamen (2007) – teknik och tillverkning . . 36 39 267 33 418 30 

Magisterexamen med ämnesbredd – teknik och 

tillverkning 166 34 219 42 159 34 60 20 

Masterexamen – teknik och tillverkning . . 191 30 611 24 1 952 26 

Arkitektexamen 177 59 207 62 178 60 154 63 

Brandingenjörsexamen 25 32 45 13 61 33 67 30 

Civilingenjörsexamen 4 146 28 3 973 30 3 419 28 3 415 28 

Högskoleingenjörsexamen 2 053 27 1 749 27 1 813 25 1 768 28 

Landskapsarkitektexamen 43 77 68 81 57 75 56 84 

Landskapsingenjörsexamen 31 84 29 76 26 69 22 82 

Maskinteknikerexamen – – – – 1 – 1 – 

Sjöingenjörsexamen 57 4 52 – 84 – 60 3 

Yrkeshögskoleexamen – teknik och tillverkning 55 16 81 25 57 14 26 15 

Yrkesteknisk högskoleexamen 41 46 13 38 24 58 4 50 

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 

Agriculture and Veterinary 397 63 454 66 455 64 407 70 

Högskoleexamen – lant- och skogsbruk samt 

djursjukvård – – 1 100 1 100 1 – 

Kandidatexamen – lant- och skogsbruk samt 

djursjukvård 7 29 12 75 21 76 24 88 

Magisterexamen – lant- och skogsbruk samt 

djursjukvård 37 30 46 46 35 57 9 56 

Magisterexamen (2007) – lant- och skogsbruk 

samt djursjukvård . . 3 33 1 – – – 

Magisterexamen med ämnesbredd – lant- och 

skogsbruk samt djursjukvård 14 43 16 69 1 100 – – 

Masterexamen – lant- och skogsbruk samt 

djursjukvård . . – – 18 67 27 63 

Agronomexamen 70 77 80 79 76 72 63 75 

Djursjukvårdarexamen 30 100 38 100 34 94 35 100 

Hippologexamen 46 96 41 100 40 90 30 97 

Hortonomexamen 8 88 16 69 17 88 7 86 

Högskoleingenjörsexamen 7 – – – – – – – 

Jägmästarexamen 19 21 51 31 52 31 55 42 

Lantmästarexamen 47 26 33 12 37 24 33 42 

Skogsmästarexamen 19 11 22 5 31 16 19 32 

Skogsteknikerexamen 10 30 – – 8 13 1 – 

Trädgårdsingenjörsexamen 23 83 27 96 17 82 27 89 

Veterinärexamen 60 97 68 82 66 89 76 78 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 



22.24 



Examen 

Degree 



(SUN), examen och kön (forts.) 

2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Totalt 

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 

Health and Welfare 16 757 85 16 856 85 17 915 84 18 189 85 

Högskoleexamen – hälso- och sjukvård samt social 

omsorg 91 79 109 90 84 90 166 83 

Kandidatexamen – hälso- och sjukvård samt social 

omsorg 3 718 88 3 903 87 4 064 87 4 439 89 

Magisterexamen – hälso- och sjukvård samt social 

omsorg 792 85 831 82 666 84 492 83 

Magisterexamen (2007) – hälso- och sjukvård samt 

social omsorg . . 63 75 631 85 1 022 85 

Magisterexamen med ämnesbredd – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 209 71 180 80 75 85 57 86 

Masterexamen – hälso- och sjukvård samt social 

omsorg . . 1 100 87 66 173 65 

Apotekarexamen 182 80 182 80 186 77 209 77 

Arbetsterapeutexamen 399 93 408 92 361 91 392 92 

Audionomexamen 52 88 51 86 58 76 23 87 

Barnmorskeexamen 221 100 243 100 258 100 246 100 

Biomedicinsk analytikerexamen 292 88 327 83 314 80 252 87 

Dietistexamen 73 93 93 92 115 93 87 91 

Logopedexamen 82 96 99 95 144 94 102 94 

Läkarexamen 919 60 957 60 985 60 988 58 

Optikerexamen 78 74 88 83 69 78 75 91 

Ortopedingenjörsexamen 31 58 10 40 21 52 28 61 

Receptarieexamen 290 93 216 94 185 92 181 89 

Röntgensjuksköterskeexamen 114 82 91 81 148 79 124 75 

Sjukgymnastexamen 492 77 517 78 501 70 516 78 

Sjukhusfysikerexamen 40 40 44 39 26 46 24 46 

Sjuksköterskeexamen 4 203 86 3 883 86 4 237 86 3 990 88 

Social omsorgsexamen 291 92 276 93 300 93 269 92 

Socionomexamen 1 787 89 1 699 88 1 748 88 1 812 88 

Specialistsjuksköterskeexamen 1 785 83 1 971 85 1 954 85 1 846 86 

Studie- och yrkesvägledarexamen 189 89 142 92 155 87 164 85 

Tandhygienistexamen 160 93 215 92 228 94 213 92 

Tandläkarexamen 173 67 176 62 199 60 219 63 

Tandteknikerexamen 65 77 45 71 76 74 76 83 

Yrkeshögskoleexamen – hälso- och sjukvård samt 

social omsorg 29 100 36 78 40 80 4 100 

Tjänster Services 626 52 645 56 646 59 803 53 

Högskoleexamen – tjänster 26 65 24 50 27 56 47 77 

Kandidatexamen – tjänster 283 58 262 67 328 72 355 69 

Magisterexamen – tjänster 99 59 83 63 63 63 58 67 

Magisterexamen (2007) – tjänster . . 1 100 7 57 80 69 

Magisterexamen med ämnesbredd – tjänster 90 60 131 49 77 55 35 40 

Masterexamen – tjänster . . – – 36 53 25 48 

Officersexamen . . – – – – 134 11 

Sjökaptensexamen 101 11 93 10 96 17 64 9 

Styrmansexamen 1 – – – – – – – 

Yrkeshögskoleexamen – tjänster 26 88 51 94 12 75 5 60 

Okänd inriktning Unspecified 1 100 – – 4 25 2 100 

Högskoleexamen – okänd 1 100 – – – – – – 

Magisterexamen med ämnesbredd – okänd – – – – 4 25 2 100 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

1 Of whom women. 

2 Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. 



Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 



22.25 

Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde 

och kön 

New doctoral students by national research subject area and sex 

Nationellt forskningsämnesområde 

National research subject area 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Samtliga 1 All students 2 930 3 002 2 992 3 379 3 500 3 471 

Humaniora och religionsvetenskap 171 156 163 205 208 194 

Rättsvetenskap/juridik 28 20 21 27 24 35 

Samhällsvetenskap 375 390 375 491 469 433 

Matematik 69 56 65 75 66 61 

Naturvetenskap 462 508 419 492 483 460 

Teknikvetenskap 684 767 810 922 958 1 054 

Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering 

40 45 38 74 58 56 

Medicin 948 902 922 929 1021 966 

Odontologi 26 30 24 22 54 19 

Farmaci 24 19 13 15 18 17 

Veterinärmedicin 27 21 30 30 23 35 

Övriga forskningsområden 77 89 112 98 121 141 

Därav kvinnor 1 Of whom women 1 448 1 481 1 384 1 620 1 715 1 630 




Matematik 26 11 17 19 21 13 


Teknikvetenskap 198 237 209 254 291 305 


19 23 18 37 32 24 

Medicin 567 539 544 545 600 564 

Odontologi 17 20 16 12 34 8 

Farmaci 14 8 6 9 11 9 



Andel kvinnor i procent Women, percent 49 49 46 48 49 47 

1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man 

det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer. 





22.26 


Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde 

och kön 

Doctoral students during the autumn by national research subject 

area and sex 



2005 2006 2007 2008 2009 2010 


Humaniora och religionsvetenskap 1 882 1 701 1 533 1 388 1 357 1 255 


Samhällsvetenskap 3 100 2 935 2 790 2 735 2 693 2 622 

Matematik 397 391 352 349 339 331 

Naturvetenskap 2 787 2 756 2 565 2 494 2 495 2 416 

Teknikvetenskap 4 495 4 334 4 200 4 207 4 336 4 712 


303 288 259 281 288 280 

Medicin 5 111 5 021 5 010 4 942 4 968 4 940 

Odontologi 173 187 164 165 197 183 

Farmaci 139 132 120 110 105 85 




Humaniora och religionsvetenskap 1 016 935 815 762 756 705 


Samhällsvetenskap 1 660 1 611 1 557 1 511 1 507 1 467 

Matematik 101 100 89 90 95 86 

Naturvetenskap 1 277 1 266 1 164 1 147 1 159 1 126 

Teknikvetenskap 1 265 1 257 1 207 1 193 1 251 1 370 


150 156 137 147 144 135 

Medicin 3 013 3 006 2 973 2 964 2 932 2 915 

Odontologi 105 118 103 102 121 107 

Farmaci 76 67 62 58 58 46 




1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet). 





22.27 

Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön 

Doctoral students during the autumn by university/higher education 

institution and sex 


University/higher education institution 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 


Uppsala universitet 2 314 2 173 2 045 2 028 1 924 1 774 

Lunds universitet 2 841 2 643 2 460 2 305 2 442 2 505 

Göteborgs universitet 2 191 2 127 1 958 1 837 1 780 1 635 

Stockholms universitet 1 867 1 806 1 653 1 568 1 593 1 520 

Umeå universitet 1 164 1 139 1 120 1 086 1 079 1 087 

Linköpings universitet 1 297 1 211 1 214 1 119 1 116 1 169 

Karolinska institutet 2 250 2 187 2 199 2 192 2 139 2 184 

Kungl. Tekniska högskolan 1 593 1 517 1 520 1 605 1 637 1 793 

Chalmers tekniska högskola 1 031 1 029 993 978 1 032 1 127 

Luleå tekniska universitet 504 520 485 478 503 518 

Handelshögskolan i Stockholm 200 188 178 158 126 126 

Sveriges lantbruksuniversitet 682 642 626 642 654 634 

Karlstads universitet 224 233 209 209 228 226 

Mittuniversitetet 115 130 136 141 187 206 

Linnéuniversitetet 2 . . . . . 268 

Växjö universitet 2 228 210 201 222 198 . 

Örebro universitet 342 388 435 467 466 449 

Blekinge tekniska högskola 87 93 87 95 112 116 

Högskolan i Jönköping 63 87 100 135 147 150 

Högskolan i Kalmar 2 85 79 85 83 83 . 

Malmö högskola 59 69 72 70 79 86 

Mälardalens högskola 138 137 131 125 120 132 


Uppsala universitet 1 111 1 053 979 995 929 876 

Lunds universitet 1 322 1 256 1 151 1 087 1 182 1 204 

Göteborgs universitet 1 263 1 257 1 159 1 093 1 046 965 

Stockholms universitet 1 021 1 000 920 858 877 817 

Umeå universitet 607 607 588 568 558 544 

Linköpings universitet 570 541 564 529 514 545 

Karolinska institutet 1 365 1 333 1 331 1 321 1 306 1 340 

Kungl. Tekniska högskolan 457 435 436 444 466 516 

Chalmers tekniska högskola 295 308 290 289 315 338 

Luleå tekniska universitet 195 193 181 163 164 177 

Handelshögskolan i Stockholm 82 76 62 55 44 47 

Sveriges lantbruksuniversitet 359 359 348 360 368 348 

Karlstads universitet 116 123 120 124 138 132 

Mittuniversitetet 45 59 69 80 99 110 

Linnéuniversitetet 2 . . . . . 151 

Växjö universitet 2 129 125 111 122 111 . 

Örebro universitet 181 208 222 258 256 248 

Blekinge tekniska högskola 23 33 28 31 44 38 

Högskolan i Jönköping 36 57 73 95 108 107 

Högskolan i Kalmar 2 48 41 55 50 49 . 

Malmö högskola 39 53 56 55 57 63 

Mälardalens högskola 39 36 33 34 37 50 


1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1–100 procents aktivitet). 

2) Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet. 





22.28 


Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och 

kön 

Doctoral degrees by national research subject area and sex 



1985 1990 1995 2000 2005 2010 

Samtliga All students 873 1 095 1 520 2 177 2 758 2 592 




Matematik 12 9 21 41 58 49 




16 24 33 58 65 40 

Medicin 314 374 437 695 825 847 

Odontologi 14 17 27 22 25 30 

Farmaci 16 14 18 25 22 19 


Övriga forskningsområden – 14 19 38 49 93 

Därav kvinnor Of whom women 184 298 491 845 1 247 1 300 




Matematik – 2 4 6 10 13 




4 6 9 19 29 24 

Medicin 67 97 172 320 469 504 

Odontologi 1 9 16 10 11 21 

Farmaci 4 6 9 16 15 11 


Övriga forskningsområden – 6 12 30 40 76 






22.29 

Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt 

Teachers on duty and on leave, overview 

Lärarkategori 1 

Position 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Rektor Head teacher 5 947 6 025 6 208 6 404 6 405 6 452 3 831 

Biträdande skolledare Deputy head 2 601 2 509 2 440 2 271 2 108 2 064 1 326 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 2 256 2 310 2 170 2 277 2 227 2 194 1 732 

Lektor Senior subject teacher 221 219 207 188 160 149 46 

Ämneslärare Subject teacher 65 928 66 073 65 296 65 537 63 710 63 746 44 404 

Lågstadielärare Junior level teacher 15 163 14 309 13 668 12 998 12 265 12 007 11 483 

Mellanstadielärare Intermediate level teacher 13 548 12 984 12 151 11 268 10 563 10 097 7 898 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 11 491 11 513 11 146 11 263 10 790 10 598 9 108 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 23 158 23 031 22 851 22 607 21 745 21 542 11 976 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 11 288 11 443 11 684 11 856 11 715 11 865 5 152 

Lärare modersmål Mother tongue teacher 2 544 2 293 2 242 2 734 2 919 3 021 2 078 

Övriga lärare Other teachers 6 295 6 585 6 672 7 353 7 373 7 828 5 997 


1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, Nationellt centrum för 

flexibelt lärande (tidigare Statens skolor för vuxna, skolformen upphörde 2007), särskola, särvux, svenska för invandrare, specialskola 

samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår uppgifter om personal i skolor med 

kompletterande utbildningar. 



22.30 

Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2010/2011 

Teachers on duty and on leave 

Lärarkategori 1 

Position 

Grundskola 

Compulsory 

school 

Gymnasium 

2 

Upper 

secondary 

school 2 

Skolform 

Type of school 

Kommunal 

utbildning 

för 

vuxna 

Municipal 

adult education 

3 

Särskola, 

särvux 

School 

for the 

intellectually 

disabled 

Svenska 

för invandrare 

Swedish 

for immigrants 

Specialskola 

Special 

school for 

pupils with 

impaired 

vision or 

hearing or 

speech 

defects 

Samtliga 

Total 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Rektor Head teacher 4 428 1 558 262 143 53 8 6 452 3 831 

Biträdande skolledare Deputy head 1 284 570 95 43 60 12 2 064 1 326 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 780 928 404 36 43 3 2 194 1 732 

Lektor Senior subject teacher 11 130 8 . . . 149 46 

Ämneslärare Subject teacher 41 091 20 028 2 173 255 4 195 63 746 44 404 

Lågstadielärare Junior level teacher 11 017 .. 7 982 . . 12 007 11 483 

Mellanstadielärare 

Intermediate level teacher 9 139 .. 34 923 . . 10 097 7 898 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 8 239 1 132 91 1 107 . 29 10 598 9 108 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 15 238 5 539 31 687 . 47 21 542 11 976 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 15 9 660 1 324 866 . . 11 865 5 152 

Lärare modersmål 

Mother tongue teacher 2 904 85 6 10 16 . 3 021 2 078 

Övriga lärare Other teachers 2 309 1 735 354 848 2 582 . 7 828 5 997 

Samtliga Total 96 455 41 367 4 789 5 900 2 758 294 151 563 105 031 

1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, särvux, 

svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår 

uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar. 

2) Inklusive skolor med kompletterande utbildningar. Including supplementary schools. 





22.31 


Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, löpande priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, current 

prices, SEK m 

År 

Year 

Företagssektorn 

Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 

Privata, ickevinstdrivande 

sektorn 2 

Private nonprofit 

sector 2 

Universitetsoch 

högskolesektorn 

Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

1999 56 954 2 547 86 16 983 76 570 3,58 

2001 3 75 135 2 755 89 19 013 96 992 4,13 

2003 71 953 3 149 377 21 062 96 541 3,79 

2005 4 71 702 4 795 306 21 660 98 463 3,56 

2007 77 176 5 305 179 23 534 106 194 3,40 

2009 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59 

1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result for the years prior to 2005. 

2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises 

(NACE Rev.1 65-67). 

4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301) samt UF 15 (1999–2005); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.32 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, 2009 års priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, 

2009 prices, SEK m 

År 

Year 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 2 


sector 2 



Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

1999 68 174 3 048 103 20 329 91 653 3,58 

2001 3 86 620 3 176 103 21 919 111 819 4,13 

2003 80 282 3 514 421 23 500 107 716 3,79 

2005 4 79 052 5 287 337 23 880 108 555 3,56 

2007 4 81 224 5 583 188 24 768 111 763 3,40 

2009 4 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59 

1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result prior to the year 2005. 

2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises 

(NACE Rev.1 65-67). 

4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10–49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10–49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 13, 14 och 15 (1997) samt UF 13, 14, 15 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0317); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.33 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor 

och finansieringskällor 2009, miljoner kronor 

Expenditure on research and development (R&D), by sector and 

sources of finance, SEK m 

Finansieringskällor 

Sources of finance 

FoU-utförande sektor 

Sector performing R&D 

Summa 

Total 

Procent 

Percent 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 


sector 



Higher education 

sector 

Svenska finansieringskällor 

Swedish sources of finance 69 010 4 755 84 26 204 100 053 89,6 

Medel från näringslivet 

Financing from trade and industry 64 198 252 1 1 266 65 717 58,8 

Offentliga medel 1 Public financing 1 4 692 4 388 53 22 333 31 466 28,2 

Medel från privata icke-vinstdrivande 

sektor m.m. 

Financing from private non-profit 

funds, etc. 59 112 30 2 367 2 568 2,3 

Medel från utlandet 

Financing from abroad 9 620 206 1 1 842 11 669 10,4 

Summa 2 Total 2 78 630 4 961 84 28 046 111 720 100 

1) Inkl. Forskningsstiftelserna med kapital från Löntagarfonderna. Fr.o.m. år 2005 ingår kommuner och landsting samt lokala och regionala 

FoU-enheter i Offentliga sektorn. Including Public research funds. County councils and municipalities are included in the Public sector from 

2005. 

2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell varksamhet (SNI 65-67). Fr. o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda). As of 

2001, including the financial enterprises (NACE Rev.1 65-67). As of 2005, including small enterprises (10-49 employees). 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13, 14 och 16 (www.scb.se/UF0304, www.scb.se/UF0302 och 

www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.34 


Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2009, 

mnkr, löpande priser 

Enterprises intramural R&D expenditure by industry, MSEK, current 

prices 

SNI 2007/ 

NACE Rev. 2 

Näringsgren 

Industry 

01-99 Samtliga näringsgrenar Total expenditure on R&D 78 630 

01-43 Varuproducerande företag Manufacturing 59 557 

01-09 Jord- skogsbruk , fiske, Utvinning av mineraler 

Agriculture, forestry, fishing, Mining and Quarrying 327 

10-12 Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning 

Manufacture of food products, beverages, tobaco products 377 

13-16 +18 Textil- Klädes- lädervarutillverkning. Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan 

reproduktion 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather. Products of wood except furniture. 

Printing and reproduction. 118 

17 Massa-, pappersvarutillverkning Manufacture of paper and paper products 3 258 

19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning 

Manufacture of coke and refined petroleum products and chemicals 1 886 

21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 

Manufacture of basic pharmaceutical products and pharmaceutical preparations 6 319 

22 Gummi- och plastvarutillverkning Manufacture of rubber and plastic products 239 

23 Icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products 107 

24 Stål- och metallframställning Manufacture of basic metals 1 563 

25-28 Totalt SNI 25-28 Totally SNI 25-28 27 135 

25 Metallvaror utom maskiner och apparater 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 1 878 

26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik 

Manufacture of computer, electronic and optical products 18 596 

27 Tillverkning av elapparatur Manufacture of electrical equipment 993 

28 Tillverkning av övriga maskiner Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 5 668 

29-30 Motorfordon och andra transportmedel 

Manufacture of motor vehicles and other transport equipment 15 985 

31-32 Möbler och övrig tillverkning Manufacture of furniture and other manufacturing 1 078 

33 Reparation och installation av maskiner och apparater 

Repair and installation of machinery and equipment 876 

35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning 

Supply of electricity, gas, steam and air conditioning, Water supply 118 

41-43 Byggverksamhet Construction 170 

45-99 Tjänsteproducerande företag Services 19 073 

45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang 

Wholesale and retail trade, Accommodation and food service activities 2 266 

49-53 Transport och magasinering Transportation and storage 130 

58-60 Förlag; film-, video och TV-programföretag 

Publishing activities, Motion picture, Programming and brodcasting activities 757 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 4 565 

64-66 Finans och försäkringsverksamhet Financial and insurance activitied 626 

68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster 

Real estate activities, Administrative and support service activities 24 

69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; konsulttjänster till företag 

Legal and accounting activities, Activities of head offices 156 

71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 

Architectural and engineering activities; technical testing and analysis 779 

72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Scientific research and development 8 585 

73-75+82+84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. 

vård, sociala tjänster 

Advertising and market research, office administrative, Public administration and defence, 

education, Human health and social work activities 282 

Industriforskningsinstitut Research institutes 1 660 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.35 

Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med 

forskarexamen efter företagsstorlek, 2009 

Expenditure on intramural R&D, number of full-time equivalents, 

persons and persons with postgraduate education by number of 

employees 

Antal anställda 

Number of employees 

Totalt 

Total 

10-49 50-249 250 eller fler 

250 or more 

FoU-utgifter totalt R&D expenditure 78 630 5 080 9 495 64 055 

Arbetskraftskostnader Labour costs 41 924 3 404 5 658 32 862 

Konsultarvoden Consultancy fees 14 242 639 1 528 12 075 

Övriga driftkostnader Other currents costs 18 891 764 1 895 16 233 

Investeringar i fastig-heter och maskiner 

Investments in real estates and machines 3 573 273 414 2 886 

Årsverken totalt Full-time equivalents 54 285 4 904 8 385 40 995 

Kvinnor Women 13 800 1 204 2 079 10 517 

Män Men 40 484 3 699 6 306 30 478 

Personer totalt Persons 61 674 7 043 9 673 44 958 

Kvinnor 15 949 1 710 2 466 11 774 

Män 45 725 5 333 7 206 33 185 

Antal personer med forskarexamen 

Persons with post-graduate degrees 6 120 1 208 1 287 3 626 

Kvinnor 1 799 389 377 1 033 

Män 4 322 818 910 2 593 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.36 

Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2009, personaldata, FoU-årsverken 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

personnel data (full-time equivalent in R&D) 


University/college 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Universitet och högskolor med forskarutbildning 

Universities and university colleges with postgraduate education 

Uppsala universitet 1 610 676 935 

Lunds universitet 1 891 787 1 104 

Göteborgs universitet 1 648 893 755 

Stockholms universitet 1 472 725 748 

Umeå universitet 1 151 544 608 

Linköpings universitet 887 411 477 

Karolinska institutet 1 977 1 254 723 

Kungl. Tekniska högskolan 1 110 294 816 

Chalmers tekniska högskola 768 201 567 

Luleå tekniska universitet 365 115 250 

Handelshögskolan i Stockholm 47 13 34 

Sveriges lantbruksuniversitet 1 075 548 527 

Karlstads universitet 198 94 104 

Mittuniversitetet 195 80 115 

Växjö universitet 166 81 85 

Örebro universitet 233 111 122 

Blekinge tekniska högskola 99 33 66 

Högskolan i Jönköping 176 96 80 

Högskolan i Kalmar 115 55 60 

Malmö högskola 177 103 74 

Mälardalens högskola 154 76 78 

Övriga högskolor Other university colleges 831 361 466 

Forskningsinstitut Research institutes 43 8 35 

Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor 

Higher education institutions of Art, Health etc. 65 31 23 

Summa universitetsoch högskolesektorn Total higher education sector 16 453 7 603 8 852 




22.37 


Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

current costs, SEK m 


University/college 

Finansieringskällor 

Sources of financing 

Direkta 

statsanslag 

Government 

appropriations 

Forskningsråd 

Public 

research 

councils 

Övriga 

offentliga 

medel 

Other 

Government 

funds 

Företag 

Business 

Privata 

icke-vinstdrivande 



organisations 

Utlandet 

Foreign 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Universitet och högskolor 

med forskarutbildning 

Universities and university 

colleges with postgraduate 

education 

Uppsala universitet 1 402 421 514 77 292 169 18 2 893 

Lunds universitet 1 520 625 601 98 409 262 22 3 537 

Göteborgs universitet 1 379 427 507 96 310 133 -89 2 765 

Stockholms universitet 1 045 350 282 34 129 75 35 1 948 

Umeå universitet 915 215 423 34 135 70 10 1 802 

Linköpings universitet 595 212 363 40 64 57 2 1 331 

Karolinska institutet 1 211 440 868 185 508 427 49 3 689 

Kungliga tekniska högskolan 650 212 433 170 115 174 12 1 766 

Chalmers tekniska högskola 467 201 431 126 135 165 31 1 555 

Luleå tekniska universitet 252 30 140 84 46 87 2 641 

Handelshögskolan i Stockholm 22 5 10 37 53 5 17 148 

Sveriges lantbruksuniversitet 792 196 336 126 141 75 6 1 672 

Karlstads universitet 160 12 68 6 12 13 3 274 

Mittuniversitetet 159 7 74 11 5 41 1 299 

Växjö universitet 151 9 31 5 2 9 6 212 

Örebro universitet 156 27 79 3 14 6 0 286 

Blekinge tekniska högskola 69 2 42 4 7 5 0 130 

Högskolan i Jönköping 59 9 60 17 16 5 28 193 

Högskolan i Kalmar 70 10 26 5 12 5 1 129 

Malmö högskola 87 18 60 0 12 5 0 181 

Mälardalens högskola 61 3 97 10 9 11 0 191 

Övriga högskolor 

Other university colleges 418 39 513 28 22 40 10 1 069 

Forskningsinstitut 

Research institutes 45 6 20 0 4 1 3 79 

Konstnärliga högskolor 

University colleges of Art 29 5 11 0 0 0 1 47 

Övriga enskilda utbildningsanordnare 

Other independent education 

providers 0 1 4 3 17 2 4 31 

Summa universitetsoch 


Total higher education sector 11 713 3 481 5 989 1 201 2 471 1 843 172 26 870 




22.38 

Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på 

ändamål, miljoner kronor i löpande priser 

Government grants for research and development (R&D), by 

objectives, SEK m, current prices 

Ändamål Objectives 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 

Agriculture, forestry, hunting, fishing 550 366 414 430 451 466 

Industriell verksamhet Mining and manufacturing 1 416 1 246 1 458 1 218 996 656 

Energi- och vattenförsörjning 

Energy and water supply 882 837 906 1 201 1 404 1 525 

Transport och telekommunikationer 

Transport and telecommunications 782 802 899 1 445 1 477 1 135 

Boende och samhällsplanering 

Housing and social planning 208 189 214 200 212 203 

Fysisk miljö, naturvård 

Environment, nature conservation 434 344 375 522 519 563 

Hälso- och sjukvård Health and medical care 286 157 161 268 536 394 

Socialvård, social miljö, trygghet Social services 123 52 52 306 361 370 

Kultur, massmedia, fritid Culture, media, leisure 170 36 29 45 64 69 

Undervisning Education 211 81 66 144 189 50 

Arbetsmiljö, personalskydd Work environment 243 126 27 143 126 140 

Offentlig förvaltning, samhällsservice 

Public administration 394 274 293 153 188 255 

Utforskning av jorden och atmosfären 

Earth and atmospheric research 162 220 229 161 199 203 

Allmän vetenskaplig utveckling 

General advancement of knowledge 14 454 15 726 17 099 19 126 19 849 20 147 

Matematik och naturvetenskap Natural sciences 3 402 3 322 3 441 3 728 4 197 4 240 

Teknisk vetenskap Technology 2 303 2 594 2 966 3 008 3 250 3 571 

Medicinsk vetenskap Medicine 4 398 4 721 5 254 5 377 6 091 6 341 

Lantbruks- och veterinärvetenskap 

Agriculture and veterinary science 672 591 669 666 717 680 

Samhällsvetenskap Social sciences 1 960 2 034 1 803 1 890 2 325 2 470 

Humanistisk vetenskap Humanities 1 052 1 094 1 238 1 445 1 569 1 105 

Tvärvetenskap Interdisciplinary research 229 1 370 1 728 1 488 1 365 1 366 

FoU som inte kan fördelas Non-distributable R&D 437 - - 1 525 335 375 

Rymdverksamhet Space 224 191 192 205 233 97 

Försvar Defence 4 171 4 057 3 180 2 368 2 223 2 260 

Ej fördelat Not distributed .. .. .. 336 443 444 

Summa Total 24 709 24 704 25 594 28 270 29 470 28 975 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling; 

Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 


Kultur och fritid 

Culture and leisure

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2012 

23 – Kultur och fritid 

Culture and leisure 

Sida 

Page 

23.1 Det svenska båtlivet .................................. 467 

Boating in Sweden 

23.2 Bokläsning ................................................. 469 

Reading 

23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst 

specialförbund 1985–2010 ................................ 471 

Sports clubs belonging to certain federations 

23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar – 

trender ................................................................ 472 

Public libraries, cinemas and study circles – 

trends 

23.5 Personer 16–84 år som gjort en 

semesterresa om minst en vecka 2010, 

procent ................................................................ 473 

Persons taking a trip of at least one week 

duration, percent 

23.6 Primärkommunala nettokostnader för 

kulturverksamhet, mnkr .................................... 474 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

23.7 Landstingskommunala driftkostnader 

för kulturverksamhet, löpande priser ............... 474 

County council operating costs for culture, 

current prices 

23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och 

tillväxt 2010 ......................................................... 475 

Research libraries, stocks and acquisitions 

23.9 Forskningsbibliotek, utlåning, personal 

och kostnader 2010 ................................. 476 

Research libraries, media circulation, staff 

and costs 

23.10 Folkbibliotek ............................................. 477 

Public libraries 

23.11 Studiecirklar ............................................. 478 

Study circles 

23.12 Studieförbundens kulturprogram .......... 479 

Adult educational associations’ cultural 

programmes 

23.13 Bokproduktion, översikt ......................... 480 

Book production, overview 

23.14 Bokproduktion efter språk ...................... 480 

Book production by language 

23.15 Bokproduktion efter ämnesområde ....... 481 

Book production by subject 

23.16 Dagstidningar ........................................... 482 

Daily newspapers 

Sida 

Page 

23.17 Tidskrifter .................................................482 

Weeklies and periodicals 

23.18 Genomsnittligt antal betalda TVavgifter 

under året ..............................................482 

Average number of TV-licences paid during 

the year 

23.19 Biografer, biografbesökare och 

filmer ...................................................................483 

Cinemas, cinema goers and films 

23.20 Granskade långfilmer ..............................483 

Films censored 

23.21 Museer och offentliga konsthallar 

2009 .....................................................................483 

Museums and Exhibition Halls 

23.22 Orkestrar och regional musikverksamhet, 

verksamhet och ekonomi 2008 ..........485 

Orchestras and regional music organisations, 

activities and finances 

23.23 Teater och dans, verksamhet och 

ekonomi 2008 .....................................................486 

Theatre and dance, activities and finances 

23.24 Antal idrottsföreningar och utövade 

idrotter ................................................................487 

Number of sports clubs and types of sports 

23.25 Idrottsföreningar efter specialförbund 

den 1 januari .............................................488 

Sports clubs belonging to federations 

23.26 Personer 16–84 år som gjort en 

semesterresa om minst en vecka, haft 

tillgång till fritidshus samt varken gjort 

någon semesterresa eller haft tillgång till 

fritidshus 2010, procent .....................................489 

Persons who have taken a holiday trip of at 

least one week, had access to a holiday home, 

and persons who have not taken a holiday trip 

of at least one week nor had access to a 

holiday home, percent 

23.27 Personer 16–84 år som ägnar sig åt 

bokläsning och lyssnar på talböcker 2010, 

procent ................................................................491 

Persons reading books and listening to talking 

books, percent 

23.28 Personer 16–84 år som under de 

senaste 12 månaderna 2010 strövat i skog 

och mark, procent ..............................................493 

Persons who walked in forests and fields during 

a twelve month period 2010, percent 



23.1 

Det svenska båtlivet 

Boating in Sweden 

Sverige har en levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är 

öppen och tillgänglig för alla. Det ger bra förutsättningar för båtlivet som 

betyder mycket för många svenska regioner, företag och utövare. 


År 2010 vistades cirka 2,5 miljoner svenskar 

mellan 20-74 år i en fritidsbåt i Sverige, enligt 

Transportstyrelsens Båtlivsundersökning. Det 

innebär att det var cirka 38 procent som 

tillbringade tid i egen eller annans fritidsbåt vid 

minst ett tillfälle. Det är en ökning med 8 procent 

sedan den förra undersökningen år 2004. 

Antal båtägare ökar 

År 2010 ägde nästan 18 procent en eller flera 

fritidsbåtar. Det är en ökning med nära procent 

sedan 2004. 

En annan skillnad vi kan utläsa mellan åren 

är att det år 2010 är mer vanligt att äga mer än 

en båt. Det var 24 procent av hushållen som 

ägde två båtar eller fler, jämfört med 21,2 procent 

2004. 

De svenska hushållen som ingick i undersökningen 

2010 ägde ungefär 943 000 fritidsbåtar, 

varav cirka 881 000 var i sjödugligt skick. Den 

vanligaste båttypen var en motorbåt utan övernattningsmöjlighet 

med motor på minst 10 hk. 

Det var nästan en tredjedel av hushållen som 

ägde en sådan båt. 

Olika användningsområden för små och stora 

båtar 

Drygt åtta av tio båtar användes någon gång 

under 2010. Under perioden maj till september 

användes 134 000 båtar per dag och i genomsnitt 

var 2,8 personer med på dessa turer. Juli 

var den månad då flest personer var ute med 

sin båt, och då användes båten i genomsnitt tio 

dagar. 

Fritidsbåten används oftast till dagsturer och 

fisketurer. Det gäller framför allt mindre båtar 

och ruffade motorbåtar. Däremot används 

ruffade segelbåtar främst till längre turer med 

övernattning. 

De båtar som användes oftast var segelbåtar 

med möjlighet till tillfällig övernattning. 99 procent 

använde sin segelbåt, medan det bara var 

cirka sex av tio som använde sina kajaker, kanadensare, 

ekor, roddbåtar och jollar. 



Flest båtar på Ostkusten 

Fritidsbåtsanvändningen är spridd över hela 

Sverige, men skiljer sig mellan olika områden 

beroende på de geografiska förutsättningarna. 

Under 2010 var det vanligast att de med små 

båtar hade sin hemmahamn i inlandsvatten, 

medan de som ägde större båtar hade dem vid 

havskusten. 

En skattning av båtbeståndet visar att det 

fanns flest båtar på Ostkusten. 

Båtbestånd efter geografisk fördelning 2010 

Med 40 procent var båttypen ”Ruffad segelbåt” 

den vanligaste på Ostkusten. Drygt en tredjedel 

av de båtar som fanns i inlandet tillhörde båttypen 

liten båt. 

Viktigt med frihet och naturupplevelser 

För drygt nio av tio personer var upplevelserna 

av frihet och natur viktigast när de vistades i 

fritidsbåten. För 89 procent var vädret viktigt 

och för 82 procent var tystnad och lugn viktigt. 

Nästan två tredjedelar av samtliga som hade 

vistats i en båt upplevde att båtlivet hade 

påverkat deras hälsa ganska eller mycket 

positivt. Endast 1 procent upplevde att båtlivet 

hade påverkat hälsan negativt. 

Positiv inställning till lagen om sjöfylleri 

År 2010 ändrades lagen om sjöfylleri. De nya 

alkoholgränserna är 0,2 promille för sjöfylleri 

och 1,0 promille för grovt sjöfylleri. Lagen 

omfattar de som kör en båt som är längre än 10 

meter eller båtar som kan hålla en högre hastighet 

än 15 knop. Både båtföraren och personer 

ombord med uppgifter som är av betydelse för 

säkerheten till sjöss omfattas av den nya lagen. 

Lagändringen gör också att Polisen och Kustbevakningen 

har rätt att göra rutinmässiga alkoholtester 

för att kontrollera nykterheten och 

sjösäkerheten i svenska vatten. 

Det fanns en viss skillnad i inställningen till 

den nya lagen mellan de som ägde en båt och 

de som inte gjorde det. Jämförelsen visar att 90 

procent av de som inte var båtägare var positivt 

inställda, medan det var 82 procent av båtägarna 

som var det. 

Två av tre har ingen båtexamen 

Enligt undersökningen var det inte så vanligt att 

båtägare hade någon form av båtexamen. Drygt 

två tredjedelar hade ingen examen, var femte 

hade förarintyg/skärgårdsskepparexamen och 

var tionde hade kustskepparintyg/skepparexamen. 

Bland de personer som ägde en båt 

med hastighet över 20 knop hade i regel fler 

examen. 

Även om många inte har någon formell 

båtexamen har drygt hälften av de som kör båt 

mer än 300 timmars körerfarenhet. Av de som 

kör båt med hastighet över 20 knop har drygt 

tre av fyra mer än 100 timmars erfarenhet. 

Motsvarande uppgift för båtar med max 20 

knop är 70,3 procent. 

Resultatet av undersökningen visar att 

knappt 3 procent var med om en allvarligare 

båtincident under 2010. Nära en tredjedel av 

olyckorna handlade om att man hade kolliderat 

med en annan båt. 

Enligt Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik 

har antalet insatser från 2005 till 2010 varierat 

mellan 659 och 758. År 2007 var det en topp 

med 934 sjöräddningsinsatser. Under 2010 var 

det 29 personer som omkom eller saknades till 

följd av fritidsbåtsolyckor. Det är en minskning 

med nästan 15 procent jämfört med året innan. 

Definitioner 

Fritidsbåt är en privatägd båt som används som 

fritidsbåt t.ex. motorbåt, segelbåt, roddbåt, 

kajak, kanot, vattenskoter och jolle som inte är 

tillbehör till annan båt. 

Ej sjödugligt skick innebär att båten skulle 

behöva mer än en vanlig service för att kunna 

sjösättas. 

Möjlighet till enbart tillfällig övernattning innebär 

att båten inte har något slutet utrymme med 

acceptabel ståhöjd. 

Liten båt: Helt öppen båt med motor under 10 

hk, eka, roddbåt, jolle, kanadensare och kajak. 

Ruffad motorbåt: Ruffad motorbåt avsedd för 

övernattning. 

Ruffad segelbåt: Ruffad segelbåt, motorseglare 

avsedd för övernattning. 

Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se) och 

Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se) 




23.2 Bokläsning 

Reading 

Även om andelen svenska bokläsare minskat något sedan toppåren 2005 och 

2006, är den regelbundna läsningen mer utbredd i befolkningen i dag än för ett 

kvartssekel sedan. År 2010 är det 39 procent av den vuxna befolkningen som läst 

en bok minst en gång i veckan under de senaste 12 månaderna. Samtidigt består 

stora skillnader i läsvanor mellan olika grupper av befolkningen. 

Den 1 januari 2002 sänktes bokmomsen från 25 

till 6 procent. SCB fick i uppdrag av Kulturdepartementet 

att förse Bokpriskommissionen 

med underlag för att följa effekter av momssänkningen. 

Regeringens förhoppning var att 

momssänkningen på böcker och tidskrifter 

skulle öka läsandet bland Sveriges befolkning. 

Inom ramen för detta uppdrag samarbetade 

SCB med SOM-institutet vid Göteborgs universitet 

för att genom de så kallade SOM-undersökningarna 

följa läsandets utveckling i Sverige. 

SOM-institutet har därefter fortsatt att samla in 

och analysera data om svenskars bokläsning. 

Tendens till stabiliserat bokläsande 

Under de senaste 25 åren har skaran av regelbundna 

bokläsare växt i Sverige. Från 1988 till 

2010 har andelen som uppger att de ”läst någon 

bok” minst någon gång i veckan under de 

senaste 12 månaderna ökat från 28 till 39 procent. 

Tillväxten ägde framför allt rum under 

2000-talets inledande år, vilket utöver den 

sänkta bokmomsen kan relateras till nya försäljningsställen, 

ökad pocketutgivning och en 

deckarvåg med många storsäljande författare. 

Sedan mitten av decenniet, med toppnoteringen 

42 procent 2005–2006, har andelen minskat 

något och de senaste åren omfattat strax under 

40 procent. Nivån är därmed ungefär densamma 

som år 2002 när bokmomsen precis 

hade sänkts. Andelen bokläsare växer något om 

vi inkluderar även de som lyssnat på en bok: 

från 39 till 41 procent. 

Kvinnor läser mer regelbundet än män 

Bokläsandet i Sverige karakteriseras av en stor 

könsskillnad, och den har bestått under hela 

perioden 1988–2010. År 1988 var andelen regelbundna 

läsare 35 procent hos kvinnor och 21 

procent hos män. Motsvarande resultat för år 

2010, med generellt fler regelbundna bokläsare i 

befolkningen, är 47 procent för kvinnor och 30 

procent för män. 

Gruppen som inte har läst en bok under det 

senast året är tvärtom väsentligt större hos män 

än hos kvinnor. År 2010 motsvarar den 27 procent 

av männen mot 13 procent av kvinnorna. 

Andelen icke-läsande kvinnor har legat tämligen 

stabil under det senaste kvartsseklet. Hos 

männen har däremot andelen icke-läsare 

successivt vuxit sedan slutet av 1980-talet, då 

gruppen utgjorde cirka 20 procent. 

Den sporadiska bokläsaren (som läst minst 

någon gång under de senaste 12 månaderna 

men inte så ofta som varje vecka) är något 

mindre vanlig i dag än i slutet av 1980-talet. Det 

gäller både kvinnor och män. År 2010 är andelen 

sporadiska läsare ungefär lika stor hos 

kvinnor och män: 40 respektive 43 procent. 

Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter kön, 

procent 1988–2010 



Högutbildade läser mer regelbundet 

Andra faktorer som har stor betydelse för bokläsandet 

är utbildning och social klass. I en jämförelse 

av personer som själva beskriver sig som 

boende i högre tjänstemannahem med dem 

boende i arbetarhem är andelen regelbundna 

läsare ungefär den dubbla i de högre tjänstemannahemmen: 

60 mot 28 procent (2010). 1 

Det finns stor anledning att skilja på läsandet 

av skön- och facklitteratur. Till att börja med har 

det regelbundna läsandet av skönlitterära böcker 

mer än dubbelt så stor utbredning i befolkningen 

som läsandet av fackböcker. År 2010 

uppger 39 procent att de läser en skönlitterär 

bok minst varje vecka och 15 procent en fackbok 

(i båda fallen inkluderas ljudböcker i frågan). 

Könsskillnaden i läsandet av skönlitteratur är 

densamma som för böcker allmänt: 47 procent 

av kvinnorna läser skönlitteratur minst varje 

vecka mot 29 procent av männen. 

Resultaten visar också att andelen regelbundna 

läsare av skönlitteratur är tre gånger så 

stor bland dem med examen från högskola/ 

universitet jämfört med dem med grundskola 

som högsta utbildning: 58 respektive 19 procent. 

Vid motsvarande jämförelser ifråga om fackböcker 

finns ingen könsskillnad, däremot ökar 

utbildningsfaktorn ytterligare i betydelse. Andelen 

läsare av fackböcker är 31 procent bland 

högutbildade och 2 procent bland lågutbildade. 

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988–2010. 

Undersökningen omfattar den svenska befolkningen i åldrarna 

16–85 år. 

Andelen regelbundna läsare av skönlitteratur respektive fackböcker i olika grupper 2010, procent 

Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter 

subjektiv klass 1988–2010 

1) Det ska noteras att enkätfrågans svarsalternativ ’Högre 

tjänstemannahem’ före 2009 års undersökning löd ’Högre 

tjänstemanna-/akademikerhem’. 



23.3 


Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund 1985–2010 

Sports clubs belonging to certain federations 

Gymnastik, fotboll och friidrott 

Fotboll är den överlägset största idrotten vad 

gäller antalet föreningar. Under hela den 

betraktade perioden har antalet legat mellan 

3 000 och 3 500. 

Gymnastik och friidrott är de sporter som 

kommer närmast vad gäller antalet föreningar. 

Bägge har dock haft en nedåtgående 

trend under den betraktade perioden. 

Golf, ridsport och tennis 

Ridsporten hade en kraftig uppgång under 

10-årsperioden 1985–1995, och ökade från 

300 föreningar till över 900. Därefter har 

antalet förblivit tämligen konstant – mellan 

900 och 1 000. 

Även golf har ökat men där har ökningen 

varit jämt fördelad över hela perioden. 

Beträffande tennis kan det vara värt att 

berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock 

spelade han en match mot Henri Lecomte 1 

april 1983). 

Bandy, innebandy och ishockey 

Innebandyn blev som namnet antyder en 

innesport och 1997 fanns hela 1 600 föreningar, 

vilket var 8 gånger fler än 1985. Efter 

toppåret 1997 har antalet föreningar minskat 

och uppgår nu till drygt 1 100. 

Beträffande ishockey och bandy kan man 

konstatera att antalet föreningar nu (2010) är 

lite lägre än 1985. 

Källa: Riksidrottsförbundet. 



23.4 

Folkbibliotek, bio och studiecirklar – trender 

Public libraries, cinemas and study circles – trends 

Folkbibliotek, utlåning av böcker, miljoner 1950–2009 

Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen 

från 17 miljoner lån per år till 78 

miljoner lån, varefter upp- och nedgångar 

följt på varandra. Sedan 1996 har utlåningen 

minskat stadigt med undantag för senaste 

två åren då utlåningen uppgick till 58 miljoner. 

Det är främst utlåningen av skönlitterära 

böcker som minskar, vilket till viss del kan 

förklaras av höjd utlåning av e-böcker och 

ljudböcker. 

Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se). 

Biobesökare, miljoner 1960–2010 

År 1960 uppgick antalet biobesökare till 55 

miljoner. Bland filmer som visades det året 

kan nämnas: Alla vi barn i Bullerbyn, Jungfrukällan 

och Psycho. 

År 2010 var antalet biobesök nästan 16 

miljoner. De mest sedda filmerna var: Avatar, 

Harry Potter och Dödsrelikerna del 1, Inception 

och Snabba Cash. Digitaliseringen av 

biograferna slog igenom på allvar 2010. I 

december var cirka 34 procent av alla besök 

på digitala föreställningar (vilket var betydligt 

högre än föregående år). 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

Studiecirklar, 1 000-tal 1951–2009 

Studiecirklar följer i stort sett samma utveckling 

som utlåningen av böcker på folkbiblioteken. 

Under perioden 1950–1979 ökade 

antalet cirklar från 33 000 till 350 000, dvs. 

mer än en tiodubbling. År 2009 hölls 

281 400 studiecirklar av studieförbunden. 




23.5 


Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en vecka 

2010, procent 

Persons taking a trip of at least one week duration, percent 

Hushållstyp 

60 procent av befolkningen i åldern 16–84 år 

gjorde en semesterresa om minst en vecka 

2010. Ser man till olika hushållstyper visar 

sig stora skillnader i resandet. Sålunda hade 

55 procent av ensamstående med barn gjort 

en semesterresa. Motsvarande andel bland 

sammanboende med barn var 63 procent. 

SKL-region 

Ser man till regioner visar sig befolkningen i 

de tre storstadsområdena vara de som reser 

mest. 70 procent hade gjort en semesterresa 

under det senaste året. I glesbygdskommunerna 

– i diagrammet betecknade 

som ”Övriga kommuner" (glesbygds- och 

varuproducerande kommuner samt övriga 

kommuner upp till 25.000 invånare exkl. 

pendlingskommuner) – var motsvarande 

andel 49 procent. 

Socioekonomisk grupp 

Även när man studerar socioekonomiska 

grupper framkommer stora skillnader. Bland 

ej facklärda arbetare hade knappt hälften 

(47 procent) gjort en semesterresa. Bland 

högre tjänstemän hade 74 procent gjort en 

sådan resa. 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF (www.scb.se/LE0101). 



23.6 

Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

Verksamhetsområde 

Area of activity 

Nettokostnader, miljoner kr 

Net costs, SEK m 

Nettokostnader per invånare, kr 

Net costs per inhabitant 

2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010 

Allmän kulturverksamhet 1 

General cultural activities 2 974 3 209 3 199 3 242 326 347 343 344 

Stöd till studieorganisationer 

Support for adult educational 

associations 553 568 516 524 61 61 55 56 

Bibliotek Libraries 3 621 3 724 3 760 3 829 397 402 403 407 

Musik-/kulturskola 

Schools of music/culture 1 786 1 864 1 872 1 901 196 201 200 202 

Totalt Total 8 934 9 365 9 347 9 496 980 1 011 1 001 1 009 

1) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar. 


23.7 

Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, 

löpande priser 

County council operating costs for culture, current prices 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Kulturutgifter 1 , milj. kr Current 2 454 2 751 2 868 3 005 3 114 3 158 

Kulturutgifter 1 , kr per inv. 

Current costs, SEK/inhabitant. 271 302 312 325 335 337 

1) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande 

föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth 

organisations and organisations that provide facilities for community activities. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010. 



23.8 

Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2010 

Research libraries, stocks and acquisitions 


Bibliotek 

Library 

Bibliotek, 

antal 

Libraries, 

number 

Böcker, 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Books, serial 

publications, 

meters of 

shelves 

Mediebestånd* 

Media stocks* 

Periodika, 

tryckt form, 

titlar, antal 

Periodical, 

in print, 

titles, 

number 

Periodika, 

elektr. form, 

titlar, antal 

Periodical 

electronic 

form, titles, 

number 

Databaser 

1 

Databases 

Förvärv av 

böcker och 

seriella publikationer, 

hyllmeter* 

Acquisitions, 

book and 

serial publications, 

shelf 

meters* 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 4 103 475 9 498 4 666 41 732 

Högskolebibliotek University Libraries 141 632 491 42 669 383 811 2 594 5 848 

Därav bibliotek vid Of which libraries at 

Chalmers bibliotek 3 13 367 450 7 150 150 86 

Göteborgs universitetsbibliotek 10 67 385 5 419 11 746 200 652 

Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 4 247 50 2 131 43 17 

Karlstads universitetsbibliotek 2 6 153 736 9 490 64 64 

Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 2 12 860 135 9 069 35 55 

Kungliga Tekniska högskolans bibliotek 6 24 063 823 6 901 94 185 

Linköpings universitetsbibliotek 6 16 596 2 030 14 500 109 22 

Luleå universitetsbibliotek 2 6 891 131 18 800 81 37 

Lunds universitets bibliotek 31 173 010 13 939 19 014 138 1 218 

Stockholms universitetsbibliotek 11 62 577 2 053 8 393 133 611 

Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 7 13 668 1 786 14 026 46 56 

Umeå universitetsbibliotek 4 33 954 5 760 10 585 129 530 

Uppsala universitetsbibliotek 14 136 500 1 608 17 683 272 539 

Linnéuniversitetet 2 7 857 612 11 730 104 425 

Örebro universitetsbibliotek 4 8 458 738 10 891 82 78 

Specialbibliotek Special Libraries 57 80 782 9 102 39 565 729 687 

Därav bibliotek vid 

Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna 

Museet 1 4 318 149 8 4 46 

Naturvårdsverkets biblioteket 1 630 93 2 129 8 8 

Nordiska museets bibliotek 1 3 700 268 10 2 27 

Patent och registreringsverkets bibliotek 2 2 432 103 8 058 342 14 

Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens 

bibliotek 2 7 082 897 37 3 44 

Riksdagsbiblioteket 1 14 271 2 117 19 087 41 78 

Statistiska centralbyråns bibliotek 1 - 75 2 100 5 - 

Svenska barnboksinstitutets bibliotek 1 2 400 120 - - 50 

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, 

Biblioteket 4 1 087 217 - 200 - 

VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, 

BIC 1 4 000 237 16 2 16 

Samtliga 2 Total 2 202 816 748 61 269 428 042 3 364 7 267 

1) Fr.o.m. 2006 års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser". 

2) Totalt 75 bibliotek med 202 serviceställen. There are 75 libraries with 202 service points. 

Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2010 (www.kb.se). 



23.9 

Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2010 

Research libraries, media circulation, staff and costs 

Bibliotek 

Library 

Lokala lån 

Local 

circulation 

Ut- och inlåning* 

Media circulation* 

Lån till 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

lending 

Inlån från 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

loans 

received 

Personal, helårsverken* 

Staff, person-years* 

Totalt 

Total 

Därav bibliotekarier 

och 

dokumentalister 

1 

Driftkostnader, 

1 000 kr* 

inkl. lokaler 

Operating 

costs* 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 102 634 7 337 2 853 357 162 317 458 

Högskolebibliotek 

University Libraries 9 290 632 419 616 144 399 1 590 1 062 1 960 146 

Därav bibliotek vid Of which library at 

Chalmers bibliotek 58 477 8 660 4 280 42 25 69 748 

Göteborgs universitetsbibliotek 542 462 34 764 9 018 179 130 189 447 

Handelshögskolan i Stockholm. 

Biblioteket 25 812 41 662 10 8 13 561 

Karlstads universitetsbibliotek 136 637 9 053 3 318 33 15 49 222 

Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 

219 397 17 019 5 287 103 55 132 838 

Kungliga Tekniska högskolans 

bibliotek 87 427 4 366 4 379 54 27 92 505 

Linköpings universitetsbibliotek 520 133 26 175 7 782 85 65 105 349 

Luleå universitetsbibliotek 307 189 18 645 4 888 35 21 40 933 

Lunds universitets bibliotek 548 219 42 016 33 420 180 140 215 463 

Stockholms universitetsbibliotek 1 132 557 18 642 8 707 112 76 158 962 

Sveriges lantbruksuniversitets 

bibliotek 98 322 5 468 4 015 50 38 61 510 

Umeå universitetsbibliotek 2 366 021 44 883 3 688 95 59 122 586 

Uppsala universitetsbibliotek 302 290 53 353 8 722 177 108 224 912 

Linnéuniversitetet i Kalmar och 

Växjö 2 159 792 4 871 4 241 48 36 61 851 

Örebro universitetsbibliotek 316 919 14 184 2 949 30 18 44 373 

Specialbibliotek Special Libraries 203 616 43 246 5 394 192 132 142 863 

Därav bibliotek vid 

Konstbiblioteket/Nationalmuseum & 

Moderna Museet 2 089 172 153 4 2 1 933 

Naturvårdsverkets biblioteket 1 747 143 90 3 3 2 726 

Nordiska museets bibliotek 6 507 450 33 6 3 2 753 

Patent och registreringsverkets 

bibliotek 5 952 13 122 929 12 5 12 985 

Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens 

bibliotek 41 163 2 127 139 12 10 9 480 

Riksdagsbiblioteket 21 302 2 443 350 38 20 32 234 

Statistiska centralbyråns bibliotek 1 817 330 115 3 3 3 747 

Svenska barnboksinstitutets bibliotek 3 008 320 - 8 4 5 965 

Totalförsvarets forskningsinstitut, 

FOI. Biblioteket - - 1 924 5 5 4 042 

VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, 

BIC 683 900 274 7 6 5 240 


1) Of whom librarians and documentalists. 

2) Namnbyte 1 januari 2010. 

Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2010 (www.kb.se). 




23.10 Folkbibliotek 

Public libraries 

År 1 

Year 

Antal bibliotekssystem 

2 

Number of library 

systems 2 

Bokbestånd, 

1 000-tal 

Book-stock, volumes 

in thousands 

AV-mediebestånd 

3 , 

1 000-tal 

Audiovisual 

media-stock, 

units in 

thousands 

Summa 

Total 

Tidningar och 

tidskrifter, 

1 000-tal Årsprenumerationer 

Newspapers and 

periodicals Annual 

subscriptions 

1991 375 47 203 2 291 49 494 148 

1992 371 46 559 2 223 48 781 143 

1993 365 46 128 2 291 48 419 136 

1994 358 44 919 2 361 47 279 132 

1995 358 45 127 2 391 47 516 128 

1996 328 44 569 2 396 46 966 123 

1997 330 44 528 2 499 47 027 126 

1998 327 44 717 2 847 47 564 116 

1999 327 44 969 2 847 47 816 113 

2000 332 44 938 2 876 47 814 111 

2001 330 44 742 2 912 47 654 111 

2002 330 44 658 3 033 47 691 105 

2003 329 43 859 3 099 46 958 103 

2004 329 43 111 3 190 46 301 98 

2005 327 41 970 3 314 45 284 94 

2006 326 41 238 3 264 44 503 92 

2007 292 40 230 3 197 43 427 88 

2008 290 39 520 3 148 42 668 88 

2009 3 290 38 073 3 612 41 684 86 

2010* 290 36 438 3 487 39 925 81 

År 1 

Utlåning, 1 000-tal 

Circulation, thousands 

Driftkostnader, 1 000-tal kr 

Operating costs, thousands 

Böcker 

Books 

Skönlitteratur 

för 

vuxna 

Literature 

(fiction, 

poetry, 

drama) 

Andel lån av 

Fraction loans of 

Facklitteratur 

för vuxna 

Non-fiction 

literature 

Barnböcker 

Juvenile 

books 

AV-medier 

Audiovisual 

media 

Summa 

Böcker o.d. 

Books, etc. 

Därav för 

Of which for 

Personal 

Staff 

1991 66 438 31 27 42 4 237 2 624 201 339 812 1 324 995 

1992 67 456 30 28 42 4 602 2 711 048 345 245 1 339 491 

1993 68 234 30 29 41 5 049 2 631 567 342 762 1 256 824 

1994 68 706 29 30 41 6 020 2 696 924 352 367 1 276 476 

1995 71 201 29 30 41 6 984 2 721 195 355 492 1 286 306 

1996 74 231 28 31 41 7 886 2 815 649 356 045 1 342 700 

1997 73 216 27 32 41 8 203 2 897 858 369 239 1 391 160 

1998 72 589 27 32 41 9 038 2 952 457 384 663 1 423 742 

1999 71 029 28 31 41 9 428 2 940 440 386 692 1 434 900 

2000 70 909 28 31 41 10 043 2 988 208 400 402 1 497 371 

2001 68 783 28 30 42 10 595 3 137 701 407 327 1 589 329 

2002 66 692 28 30 42 11 758 3 242 239 420 293 1 676 786 

2003 65 344 27 30 43 11 559 3 334 686 412 699 1 752 867 

2004 63 908 27 29 44 11 390 3 379 611 407 637 1 764 694 

2005 60 683 26 29 45 11 473 3 412 473 412 036 1 792 205 

2006 59 014 26 28 46 11 674 3 609 746 461 718 1 855 773 

2007 57 290 25 27 48 11 823 3 554 424 449 307 1 858 630 

2008 58 263 25 27 48 11 627 3 575 007 418 090 1 914 907 

2009 58 424 25 26 49 12 007 3 676 252 418 936 1 940 914 

2010* 56 867 26 25 49 11 456 3 615 166 424 211 1 919 612 

1) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006, 

bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m. 1995 och tal- och punktskriftsbiblioteket åren 2004–2007. 

Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included 1990–2007. 

2) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any. 

3) Fr.o.m. 2009 inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 (–1997); Statens kulturråd och SCB (–2008): Kulturen i siffror: 

Folkbiblioteken 1998–2008, Bibliotek 2009 (www.kulturradet.se), Bibliotek 2010 (www.kb.se). 



23.11 Studiecirklar 

Study circles 

Studieförbund 1 

Adult educational 

associations 

Allmänna cirklar 

General study circles 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga 

Total 

Därav 

andel 

kvinnor 

% 

Of whom 

women 

% 

ABF 

Cirklar 

Circles 80 139 74 394 74 694 81 269 78 925 78 223 . 

Deltagare 

Participants 639 721 601 418 581 217 619 540 594 021 573 783 60 

Bilda Cirklar 14 012 13 244 12 219 10 825 11 633 12 977 . 

Deltagare 117 091 110 525 99 491 85 868 87 749 96 680 57 

FU Cirklar 15 513 16 097 18 012 17 737 17 671 19 357 . 

Deltagare 132 638 133 283 137 263 128 423 121 926 130 588 61 

Sfr Cirklar 39 838 39 041 40 085 42 500 41 523 42 561 . 

Deltagare 270 818 262 015 257 625 260 038 240 084 239 886 48 

SV Cirklar 55 274 53 277 54 452 56 869 53 377 52 858 . 

Deltagare 461 443 436 296 430 758 429 024 392 396 385 466 62 

NBV Cirklar 14 744 13 697 15 703 24 333 21 736 19 389 . 

Deltagare 99 728 92 563 98 891 137 767 120 900 105 873 50 

SISU 2 Cirklar 41 348 38 060 36 323 . . . . 

Deltagare 316 919 289 821 280 487 . . . . 

Sensus Cirklar 19 430 22 919 22 051 20 453 18 379 18 528 . 

Deltagare 211 389 225 252 210 618 166 422 144 959 134 761 60 

Mbsk Cirklar 22 418 21 811 26 623 29 329 31 448 36 169 . 

Deltagare 189 887 181 356 197 150 194 325 202 018 216 391 50 

TBV 3 Cirklar 6 613 . . . . . . 

Deltagare 39 715 . . . . . . 

Ibn Rushd 4 Cirklar . . . . . . . . 910 1 335 

Deltagare . . . . . . . . 5 408 7 933 36 

Summa Cirklar 309 329 292 540 300 162 283 315 275 602 281 397 . 

Total Deltagare 2 479 349 2 332 529 2 293 500 2 021 407 1 909 461 1 891 361 57 

1) Statsunderstödda studieförbund. ABF = Arbetarnas bildningsförbund, Bilda = Studieförbundet Bilda, FU = Folkuniversitetet, 

NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SISU = Svenska idrottsrörelsens studieförbund, 

Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet, 

Ibn Rushd = Studieförbund öppet för alla med visionen att islam ska vara en självklar del av Sverige. 

2) SISU erhåller fr.o.m. 2007 statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken. 

3) TBV ingår i Sensus studieförbund sedan den 1 oktober 2004. 

4) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari 2008. 

Källa: Statens kulturråd: (www.kulturradet.se). 



23.12 

Studieförbundens kulturprogram 

Adult educational associations’ cultural programmes 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Föreläsningar Lectures 

Arrangemang Events 78 290 84 642 88 683 87 383 104 154 109 563 

Besökare Participants 3 010 680 3 092 356 3 111 397 3 001 595 3 551 594 3 625 427 

Sång/Musik Song/Music 

Arrangemang 74 943 78 571 83 408 88 138 96 666 104 595 

Besökare 6 354 418 6 617 405 6 684 256 6 634 079 6 969 969 7 443 741 

Dramatisk framställning Drama 

Arrangemang 18 070 19 771 19 550 15 090 16 983 17 168 

Besökare 1 449 073 1 525 088 1 526 416 1 349 935 1 313 973 1 324 012 

Film/Foto/Bild Film/Photo/Art 

Arrangemang 10 421 12 348 15 893 13 763 13 005 17 726 

Besökare 400 966 422 106 529 512 616 211 648 539 796 569 

Dans Dance 

Arrangemang 5 236 6 229 7 139 6 851 7 567 7 258 

Besökare 706 733 814 865 801 969 633 361 700 782 684 557 

Utställningsverksamhet 

Exhibitions 

Arrangemang 11 118 15 413 18 176 15 561 15 835 17 573 

Besökare 1 638 402 1 817 882 1 834 947 1 584 849 1 816 436 1 879 005 

Konst/Konsthantverk 

Art/Handicraft 

Arrangemang 3 418 3 611 3 941 4 353 5 795 6 139 

Besökare 226 101 191 589 225 330 172 587 221 761 205 036 

Litteraturverksamhet Literature 

Arrangemang 2 942 3 066 3 232 2 809 3 652 4 778 

Besökare 90 454 79 617 87 416 66 701 77 997 91 530 

Tvärkulturell verksamhet 

Intercultural activity 

Arrangemang 16 327 14 972 16 655 18 708 22 002 27 227 

Besökare 1 386 076 1 051 344 1 022 842 960 069 1 124 495 1 074 877 

Summa Total 

Arrangemang 220 765 238 623 256 677 252 656 285 659 312 027 

Besökare 15 262 903 15 612 252 15 824 085 15 019 387 16 425 546 17 124 754 

Källa: Statens kulturråd: (www.kulturradet.se). 



23.13 

Bokproduktion, översikt 

Book production, overview 

År 

Year 

Böcker, broschyrer 1 

Books, pamphlets 1 


Non-fiction 


Fiction, 

poetry, drama 

Barn- och ungdomslitteratur 

Juvenile books 

Summa 

Total 

1992 9 538 2 032 1 243 12 813 

1993 9 682 2 140 1 073 12 895 

1994 10 578 2 059 1 185 13 822 

1995 9 518 1 919 1 263 12 700 

1996 10 596 1 904 996 13 496 

1997 10 231 1 923 1 056 13 210 

1998 9 495 1 923 1 129 12 547 

1999 9 000 1 900 1 088 11 988 

2000 7 891 1 880 1 205 10 976 

2001 7 800 1 978 1 154 10 932 

2002 7 073 1 929 1 090 10 092 

2003 7 591 2 390 1 191 11 172 

2004 2 13 093 2 938 1 652 17 683 

2005 17 267 2 537 1 609 21 413 

2006 17 760 2 449 1 556 21 765 

2007 18 471 2 637 1 677 22 785 

2008 21 072 3 133 1 977 26 182 

2009 15 426 2 659 1 744 19 829 

2010 16 701 3 211 1 719 21 631 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m. 2004 ingår delar i 

universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004 

research reports from universities are included. 

2) Fr.o.m. 2004 ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitetsoch högskoleinstitutioner 

registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural 

sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included. 

Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin. 

23.14 

Språk 

Language 

Bokproduktion efter språk 

Book production by language 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt 

Total 


1 


2 

Barnoch 

ungdomslitteratur 

3 


Books, pamphlets 4 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 16 701 3 211 1 719 

Originalarbeten Original works 18 222 18 699 19 704 22 578 17 093 18 923 15 800 2 137 986 

Svenska Swedish 12 772 13 031 13 583 16 042 12 559 13 888 11 042 1 980 866 

Engelska English 5 061 5 144 5 620 5 911 4 105 4 554 4 501 46 7 

Franska French 34 44 57 52 34 41 39 2 – 

Tyska German 46 48 44 48 54 43 36 3 4 

Övriga språk Other languages 309 432 400 525 341 397 182 106 109 

Översättningar Translations 3 191 3 020 3 081 3 604 2 736 2 708 901 1 074 733 

Originalspråk By original language 

Danska Danish 130 133 151 161 141 136 67 30 39 

Norska Norwegian 162 130 149 179 130 157 56 60 41 

Engelska 2 339 2 141 2 169 2 490 1 897 1 889 615 743 531 

Franska 138 125 96 151 124 115 25 67 23 

Tyska 104 109 118 175 130 113 57 27 29 

Övriga språk 318 382 388 448 314 298 81 147 70 

1) Non-fiction. 

2) Fiction, poetry, drama. 

3) Juvenile books. 

4) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 




23.15 

Bokproduktion efter ämnesområde 

Book production by subject 


Ämnesområde 

Subject 


Books, pamphlets 1 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt 

Total 

Nya verk 

First 

editions 

Nya upplagor 

och 

nytryck 

Reeditions, 

reprints 

A. Bok- och biblioteksväsen 

Bibliography and library science 193 215 210 125 96 100 89 11 

B. Skrifter av allmänt och blandat 

innehåll General works 394 487 492 503 346 375 345 30 

C. Religion Religion 406 490 378 544 411 497 412 85 

D. Filosofi och psykologi 

Philosophy and psychology 435 473 453 585 484 521 403 118 

E. Uppfostran och undervisning 

Education 664 721 811 931 609 782 712 70 

F. Språkvetenskap Philology 683 661 633 863 550 660 512 148 

G. Litteraturvetenskap Literary history 162 206 214 268 225 240 210 30 

H. Skönlitteratur 

Literature (fiction, poetry, drama) 

Svensk i original 

Swedish literature 1 316 1 247 1 321 1 751 1 529 1 966 1 523 443 

Utländsk i svensk översättning 

Foreign literature translated into 

Swedish 1 118 1 093 1 214 1 207 1 014 1 064 814 250 

På främmande språk 

In languages other than Swedish 103 109 94 153 98 156 142 14 

I. Konst, musik, teater, film 

Fine arts, music, theatre, film 771 830 905 1 123 812 1 059 1 010 49 

J. Arkeologi Archaeology 611 697 789 1 039 699 601 599 2 

K. Historia History 363 427 307 338 299 332 269 63 

L. Biografi med genealogi 

Biography and genealogy 340 354 479 627 556 608 524 84 

M. Etnografi, socialantropologi och 

etnologi 

Ethnography and anthropology 78 110 100 98 78 74 61 13 

N. Geografi Geography 620 659 631 716 641 574 482 92 

O. Samhälls- och rättsvetenskap 

Social sciences and law 2 098 2 384 2 710 2 786 2 061 2 138 1 816 322 

P. Teknik, industri, kommunikationer 

Technology, manufacturing, 

communications 2 898 2 370 2 425 2 580 1 717 1 705 1 546 159 

Q. Ekonomi och näringsväsen 

Economics 2 138 2 061 2 274 2 481 1 815 2 039 1 743 296 

R. Idrott, lek och spel 

Sports and games 258 288 238 326 231 210 187 23 

S. Militärväsen 

Military and naval science 306 153 182 303 194 172 166 6 

T. Matematik Mathematics 466 391 329 378 411 310 262 48 

U. Naturvetenskap Physical science 1 783 1 956 2 078 2 213 1 410 1 672 1 609 63 

V. Medicin Medicine 1 593 1 817 1 834 2 257 1 787 2 043 1 886 157 

X. Musikalier Musical scores 7 10 7 10 12 14 10 4 

u. Böcker för barn och ungdom 

Juvenile books 

Svensk skönlitteratur 

Swedish fiction 524 549 619 677 680 747 604 143 

Utländsk skönlitteratur i svensk 

översättning 

Foreign fiction translated into 

Swedish 817 752 782 901 729 636 568 68 

Övrig skönlitteratur Other fiction 32 71 62 81 81 111 105 6 

Övriga böcker för barn och 

ungdom Other juvenile books 236 184 214 318 254 225 208 17 

Total bokproduktion Total 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 18 817 2 814 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf 

maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 




23.16 Dagstidningar 

Daily newspapers 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Antal tidningar Number of newspapers 168 166 169 168 171 169 

Borgerliga 1 Non-Socialist 1 91 86 85 86 88 85 

Socialistiska Socialist 2 27 28 28 29 33 33 

Övriga 3 Other 3 50 52 56 53 50 51 

Nettoupplaga 4 Net circulation 4 

Samtliga, 1 000-tal 3 998 3 928 3 833 3 725 3 605 3 470 

Borgerliga 2 722 2 675 2 617 2 563 2 488 2 408 

Socialistiska 686 667 629 604 612 539 

Övriga 590 586 587 558 505 523 

Storstadspress 5 , 1 000-tal 

Metropolitan press 5 1 871 1 825 1 767 1 716 1 641 1 559 

Borgerliga 1 305 1 272 1 242 1 217 1 171 1 129 

Socialistiska 429 417 389 368 349 311 

Övriga 137 136 136 131 121 119 

1) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent 

Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc. 

2) Social Democrats, Communists and Syndicalists. 

3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent. 

4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Average weekday net circulation. 

5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg and Malmö. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.17 Tidskrifter 

Weeklies and periodicals 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Antal tidskrifter 1 Number of periodicals 417 423 443 443 436 427 415 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies 2 14 13 14 14 14 14 14 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 

Other weeklies and periodicals (excl. 

comics) 3 401 406 425 426 421 412 400 

Serietidningar Comics 2 4 4 3 1 1 1 

Nettoupplaga, 1 000-tal Net circulation 22 668 22 800 21 950 22 121 22 738 22 328 21 818 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 2 054 1 977 1 926 1 882 1 828 1 790 1 749 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 20 453 20 632 19 855 20 109 20 827 20 466 20 004 

Serietidningar 161 191 169 130 83 72 65 

1) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar. 

2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals. 

3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.18 

Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året 

Average number of TV-licences paid during the year 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 

TV-avgifter, 1 000-tal TV-licences 3 404 3 402 3 411 3 441 3 457 3 480 3 454 

Antal per 1 000 inv. 2 

Per 1 000 inhabitants 378 377 376 376 375 374 368 

1) Reglerna för juridiska personer ändrades 2010-01-01, varefter de endast betalar en avgift oavsett antal mottagare. 

2) Beräknat på medelfolkmängden. 

Källa: Radiotjänst i Kiruna AB (www.radiotjanst.se). 



23.19 

Biografer, biografbesökare och filmer 

Cinemas, cinema goers and films 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Biografer Cinemas 609 591 551 514 502 488 

Biosalonger Cinema auditoriums 970 974 934 848 848 831 

Biografbesökare, milj. Cinema audiences 14,6 15,3 14,9 15,3 17,4 15,8 

Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue 1 123 1 202 1 179 1 257 1 546 1 472 

Filmpremiärer New films 270 255 250 254 269 237 

Nya utländska filmer New foreign films 224 213 221 218 228 195 

Nya svenska filmer New Swedish films 46 42 29 36 41 42 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

23.20 

Granskade långfilmer 

Films censored 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Granskade långfilmer Films censored 491 420 387 419 344 392 

Därav pornografiska Of which pornographic 100 97 79 119 32 67 


Källa: Statens biografbyrå (2005–2009), Statens medieråd 2010 (www.statensmedierad.se). 

23.21 

Museer och offentliga konsthallar 2009 

Museums and Exhibition Halls 

Museer 1 

Museums 

Besök 

Visits 

Färdigställda 

utställningar 

2 

Exhibitions 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav 

Of which 

Landstingsbidrag 

County 

council 

grants 

Personal, 

årsverken 

Staff 

personyears 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Entréintäkter 

Entrance 

fees 

Centrala museer 

Central museums 

Arbetets museum 218 252 38 27 24 848 13 819 – – – 

Arkitekturmuseet 76 000 13 28 49 365 40 952 – – 1 566 

Armémuseum 98 026 5 36 51 228 45 496 – – 1 194 

Etnografiska museet 99 899 9 33 42 509 37 800 – – 783 

Flygvapenmuseum 7 522 0 31 29 328 26 826 – – 19 

Hallwylska museet 110 580 6 9 9 798 5 575 – – 2 180 

Historiska museet 11 139 6 11 13 021 8 628 465 – 238 

Kungl. Myntkabinettet 52 918 7 13 21 106 17 677 – – 383 

Livrustkammaren 225 222 4 16 20 443 13 254 – – 4 034 

Marinmuseum . . . . . . . . 

Medelhavsmuseet 105 180 3 26 30 826 26 880 – – 1 046 

Moderna museet 581 858 13 103 165 900 115 850 – – 18 640 

Musikmuseet 76 249 10 14 20 876 19 363 – – 758 

Nationalmuseum 383 893 4 157 140 921 87 643 – – 17 086 

Naturhistoriska riksmuseet 3 564 000 15 251 244 303 182 115 – – 26 395 

Stiftelsen Nordiska museet 269 321 22 165 150 629 114 012 – 550 10 644 

Prins Eugens Waldemarsudde 197 021 8 27 34 237 10 195 – – 12 182 

Sjöhistoriska museet 213 298 9 8 10 697 4 645 – – 472 

Stiftelsen Skansen 1 405 128 1 237 193 621 71 096 – – 77 645 

Skokloster slott 44 760 2 10 10 850 8 639 – – 1 407 

Tekniska museet 318 240 14 64 86 750 46 163 – – 6 340 

Vasamuseet 1 154 615 12 228 236 039 116 213 – – 84 330 

Världskulturmuseet 248 830 9 34 66 807 62 200 – – 467 

Östasiatiska museet 64 104 3 25 31 235 28 670 – – 754 



23.21 

Museer och offentliga konsthallar 2009 (forts.) 

Museer 1 Besök Färdigställda 

utställningar 

Personal, 

årsverken 

Intäkter, 

1 000 kr 

Statsbidrag 

Därav 


Kommunbidrag 

Entréintäkter 

Regionala museer 

Regional museums 

Blekinge Museum 39 000 9 32 24 760 7 087 6 584 3 772 105 

Bohusläns museum och 

konsthall 282 664 21 77 52 969 11 358 16 209 8 450 465 

Dalarnas museum 121 600 25 49 38 125 7 790 21 780 1 319 – 

Jämtlands läns museum 206 608 8 138 66 826 16 369 16 649 9 949 3 162 

Jönköpings läns museum 129 260 30 73 47 655 9 222 10 085 5 958 233 

Kalmar konstmuseum 97 693 36 17 15 584 4 586 4 774 4 499 594 

Kalmar läns museum 95 844 14 77 53 647 11 970 7 099 5 334 394 

Kulturen i Lund 105 180 38 58 45 127 4 206 9 817 11 166 1 438 

Länsmuseet Gävleborg 67 725 15 40 27 575 6 070 11 937 – 36 

Länsmuseet på Gotland 151 000 40 43 39 448 9 447 – 8 615 2 254 

Länsmuseet Västernorrland 123 313 32 64 50 307 12 184 22 321 7 174 66 

Malmö museer 246 736 16 96 101 369 9 663 14 881 37 226 2 305 

Göteborgs naturhistoriska 

museum 115 429 8 35 26 200 6 453 13 952 – 1 662 

Nordiska Akvarellmuseet 234 000 6 21 28 392 2 690 7 200 2 300 4 255 

Norrbottens museum 46 454 28 46 31 221 7 559 18 860 – – 

Regionmuseet Kristianstad . . . . . . . . 

Regionmuseum Västra 

Götaland 54 493 14 44 34 408 5 707 19 570 1 700 – 

Röhsska museet 110 895 28 31 24 011 2 917 5 866 9 188 1 166 

Sjöfartsmuseet i Göteborg 123 035 7 28 20 592 1 712 3 544 10 629 1 039 

Smålands museum . . . . . . . . 

Stiftelsen Hallands länsmuseer . . . . . . . . 

Stockholms läns museum 20 106 4 34 24 371 3 680 7 684 – – 

Sörmlands museum 120 142 14 45 28 770 6 228 16 305 1 305 177 

Upplandsmuseet 70 727 13 50 34 752 8 409 17 016 – 16 

Värmlands museum 269 354 48 51 39 561 8 779 11 246 8 611 1 427 

Västerbottens museum 229 500 21 64 36 418 9 074 6 876 9 952 10 

Västergötlands museum 120 920 14 40 29 535 7 175 9 064 3 000 – 

Västmanlands läns museum 45 825 11 30 22 646 6 891 13 737 – – 

Örebro läns museum 150 742 11 43 30 091 10 294 15 218 731 788 

Östergötlands länsmuseum 191 081 19 78 53 774 11 906 6 729 5 111 827 

1) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter 

som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter 

som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas, 

dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat 

kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. 

2) Basutställningar, tillfälliga utställningar och egna vandringsutställningar som färdigställts under 2009. 

3) Inklusive Cosmonova. 




23.22 


Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och 

ekonomi 2008 

Orchestras and regional music organisations, activities and finances 

Musikinstitutioner och organisationer 

Music institutions and organisations 

Konserter 

Concerts 

Besök 1 

Visits 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav Of which 


2 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Spelintäkter 

3 

Ticket 

income 

Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar 

Regional and local music institutions/ 

orchestras 

Stockholms konserthusstiftelse 4 182 203 600 142 823 – 101 000 – 34 735 

Uppsala kammarorkester 11 10 855 9 184 3 494 4 243 0 1 435 

Norrköpings symfoniorkester 79 59 239 78 015 18 887 4 506 47 466 6 032 

Jönköpings Sinfonietta 109 23 853 19 070 2 749 11 400 2 180 1 415 

Musica Vitae 78 12 665 12 971 3 005 1 655 1 110 951 

Camerata Nordica, Kalmar 165 18 021 8 651 4 232 2 626 738 1 055 

Malmö symfoniorkester 135 158 501 95 120 18 313 3 622 59 102 7 534 

Helsingborgs symfoniorkester 61 34 455 56 307 13 519 2 609 32 842 3 974 

Göteborgs symfoniker 173 171 140 169 064 29 974 87 105 2 000 30 888 

Göteborgsmusiken 137 53 290 22 057 6 213 0 6 225 1 441 

Svenska Kammarorkestern, Örebro 5 185 68 462 43 822 18 929 369 17 450 4 426 

Västerås Sinfonietta 6 46 29 287 14 952 3 613 6 388 – 2 935 

Dalasinfoniettan 7 . . . . . . . . . . . . . . 

Gävle symfoniorkester 37 21 790 46 896 13 565 0 30 877 1 834 

Nordiska Kammarorkestern Sundsvall 68 16 697 16 296 3 993 3 067 8 446 547 

Norrbottens kammarorkester 46 5 631 10 797 4 623 3 786 1 688 594 

Regional musikverksamhet 

Regional music organisations 

Länsmusiken i Stockholm 415 39 326 9 958 4 324 3 000 175 1 052 

Musik i Uppland 399 71 098 17 522 10 616 3 624 750 2 180 

Sörmlands Musik & Teater 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Östgötamusiken 567 56 088 16 179 8 722 3 240 2 579 1 485 

Smålands musik och teater 9 481 111 966 20 813 10 192 6 800 0 1 856 

Kalmar läns musikstiftelse 395 41 501 10 832 6 390 1 671 369 1 971 

Gotlandsmusiken 389 48 947 11 602 9 489 0 927 875 

Musik i Blekinge 2 217 180 636 15 715 8 315 1 458 0 4 848 

Musik i Syd 2 178 251 311 64 839 10 931 36 559 732 7 464 

Musik i Halland 748 71 962 12 926 8 176 2 290 0 1 815 

Västra Götalandsregionen 10 1 013 82 302 63 630 28 548 22 199 725 4 050 

Värmlandsoperan 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Musik för Örebro län 11 . . . . . . . . . . . . . . 

Västmanlandsmusiken 6 879 124 006 51 311 9 994 19 657 0 20 869 

Musik i Dalarna 7 188 33 860 28 900 13 124 12 087 0 2 077 

Musik i Gävleborg 563 68 226 13 529 6 071 3 540 33 3 510 

Musik i Västernorrland 753 76 622 23 844 11 201 7 269 1 919 1 344 

Jämtlands läns musik och teater 731 65 806 15 066 10 682 3 298 140 921 

Västerbottensmusiken 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Norrbottensmusiken 380 46 737 28 676 12 314 8 699 2 350 2 119 

1) Inkl. icke-betalande publik. 

2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 

3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter. 

4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet. 

5) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län. 

6) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun. 

7) Uppgifter för Dalasinfoniettan redovisas med Musik i Dalarna. 

8) Uppgifter för Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottenmusiken redovisas i tabellen för teater och dans. 

9) Uppgifterna har tidigare inkluderat Jönköpings Sinfonietta. 

10) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2008 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom 

Väst. 

11) Uppgifter för Musik för Örebro län redovisas genom Svenska Kammarorkestern. 




23.23 

Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2008 

Theatre and dance, activities and finances 

Teater-, dansinstitutioner, 

Fria teater-, dansgrupper 

Theatre and dance institutions, 

Independent groups 

Föreställningar 

1 

Performances 

Besök 1 

Visits 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav 

Of which 


2 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Spelintäkter 

3 

Ticket 

income 

Nationella, regionala och lokala teateroch 

dansinstitutioner 

State-subsidised central, regional and local 

theatres 

Kungliga Operan 338 194 751 463 971 383 497 – – 59 493 

Dramaten 1 213 226 049 245 157 201 790 – – 28 789 

Riksteatern 2 496 622 387 332 331 248 246 – – 48 096 

Cirkus Cirkör 182 69 814 17 314 4 817 1 500 1 500 3 965 

Folkoperan 102 63 375 42 544 13 084 5 790 8 400 11 233 

Stockholms Stadsteater 1 433 396 308 331 518 47 137 – 208 000 54 366 

Oktoberteatern 88 4 785 5 805 2 252 715 1 701 510 

Sörmlands Musik & Teater 650 56 370 37 776 16 112 15 144 287 4 496 

Uppsala Stadsteater 420 57 741 75 870 14 350 – 54 500 5 195 

Stiftelsen Östergötlands länsteater 736 106 755 99 507 27 060 20 624 30 924 10 788 

Smålands Musik och Teater/Teatern 422 38 456 38 877 7 247 24 854 3 061 1 404 

Regionteatern Blekinge Kronoberg 380 29 715 32 792 11 106 13 376 3 669 2 516 

Byteatern Kalmars Länsteater 165 12 249 13 480 4 901 6 302 – 1 660 

Länsteatern på Gotland 114 7 993 8 189 3 460 – 3 898 566 

Helsingborgs Stadsteater 202 46 462 63 173 9 957 4 346 43 076 5 794 

Malmö Dramatiska Teater 228 40 837 69 243 12 672 3 615 46 620 3 973 

Malmö Opera och Musikteater AB 434 123 367 215 291 45 188 114 560 11 265 27 043 

Skånes Dansteater 64 13 949 31 536 17 005 11 261 1 094 996 

Teater Halland 146 9 030 10 348 5 059 4 344 – 684 

Folkteatern i Göteborg 281 32 819 42 987 10 632 27 121 – 5 234 

GöteborgsOperan AB 299 219 248 400 642 107 753 176 328 383 67 837 

Göteborgs Stadsteater AB 686 118 203 143 407 34 443 – 87 777 13 508 

Västsvenska Teater och Dans AB 391 23 085 33 740 11 824 19 420 – 1 359 

Borås Stadsteater 230 32 412 34 980 8 809 – 23 034 2 449 

Värmlandsoperan 209 30 258 44 649 15 620 15 113 7 056 4 530 

Örebro Länsteater 302 22 643 34 054 6 341 23 952 170 2 059 

Teater Västmanland 461 37 824 32 920 8 222 12 722 8 784 2 067 

Estrad Norr 186 10 250 9 110 3 966 3 912 – 559 

Stiftelsen Dalateatern 156 10 949 26 156 7 509 15 530 1 807 965 

Folkteatern Gävleborg 138 11 374 26 450 7 191 17 289 300 1 087 

Teater Västernorrland 313 27 362 29 817 8 733 11 352 6 149 3 003 

NorrlandsOperan 424 75 884 93 303 44 415 17 733 18 610 5 035 

Västerbottensteatern 447 26 365 28 035 7 895 8 953 6 232 3 145 

Norrbottensteatern 169 27 962 39 734 12 121 13 062 9 414 2 567 

NorrDans 122 19 313 16 618 7 564 7 709 875 470 

Övriga teatrar med statsbidrag 4 369 100 420 64 309 8 960 2 623 6 874 34 391 

Fria teatergrupper 

Independent state-subsidised professional 

theatre groups 7 468 566 149 200 845 64 076 17 965 39 152 61 933 

Fria dansgrupper 

Independent state-subsidised professional 

dance groups 1 237 167 439 52 035 23 417 3 527 5 823 13 344 

1) Inkl. avgiftsfria föreställningar. 

2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 

3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter samt intäkter av försålda föreställningar. 

4) Drottningholms slottsteater, Orionteatern, Confidencen Ulriksdals Slottsteater, Strindbergs Intima Teater, Vadstena Akademien och 

Föreningen Dalhallas vänner. 




23.24 

Antal idrottsföreningar och utövade idrotter 

Number of sports clubs and types of sports 


Distrikt District 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Föreningar Associations 

Blekinge 386 384 387 434 417 447 

Dalarna 974 973 990 1 037 1 012 1 172 

Gotland 190 183 186 203 191 270 

Gästrikland 324 316 326 347 337 420 

Halland 783 785 787 819 795 888 

Hälsingland 422 408 422 448 425 492 

Jämtland-Härjedalen 477 456 465 499 493 646 

Norrbotten 692 698 724 779 749 977 

Skåne 2 272 2 221 2 301 2 430 2 384 2 578 

Småland 1 879 1 846 1 849 2 054 1 976 2 299 

Stockholm 2 816 2 804 2 837 2 956 2 951 3 386 

Södermanland 751 744 760 820 802 963 

Uppland 858 837 865 950 940 1 201 

Värmland 927 917 924 981 943 1 062 

Västerbotten 747 739 743 805 752 952 

Västergötland 1 420 1 409 1 432 1 566 1 521 1 802 


Västmanland 542 541 552 600 587 660 

Västsvenska IF 1 816 1 826 1 868 1 953 1 890 2 128 

Örebro läns 552 555 575 617 587 734 

Östergötland 828 818 836 895 880 994 

Idrotter Types of sports 

Blekinge 58 58 58 58 59 61 

Dalarna 63 64 65 65 64 66 

Gotland 42 42 44 44 46 44 

Gästrikland 59 60 61 61 60 62 

Halland 60 60 60 60 60 63 

Hälsingland 53 52 51 51 51 55 

Jämtland-Härjedalen 59 60 58 58 59 61 

Norrbotten 58 58 58 58 57 57 

Skåne 64 64 65 65 64 66 

Småland 64 62 62 62 62 64 

Stockholm 67 68 66 66 66 68 

Södermanland 60 59 59 59 60 62 

Uppland 65 65 65 65 65 67 

Värmland 63 63 65 65 64 66 

Västerbotten 58 57 58 58 59 59 

Västergötland 64 64 64 64 64 66 


Västmanland 60 59 59 59 59 61 

Västsvenska IF 65 65 66 66 66 68 

Örebro läns 60 60 60 60 60 61 

Östergötland 62 64 65 65 64 65 

Samtliga 1 Total 68 68 68 68 70 70 

1) Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet blev invalda i Riksidrottsförbundet från den 1:a januari 2010. Karateförbundet var 

en del av Budoförbundet. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.25 

Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari 

Sports clubs belonging to federations 

Specialförbund 

Federation 

Föreningar 1 

Clubs 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Badminton 278 270 263 253 243 241 

Bandy 315 313 309 290 279 277 

Bangolf Minigolf 118 115 112 109 105 101 

Basketboll Basketball 381 395 392 373 370 368 

Bilsport Motoring 496 480 474 473 481 471 

Bordtennis Table tennis 782 764 748 749 742 728 

Boule Boules 297 288 283 279 270 281 

Bowling 895 872 842 826 794 784 

Boxning Boxing 141 141 151 153 157 163 

Brottning 2 Wrestling 152 166 163 166 167 169 

Budo & kampsport 3 736 761 806 856 840 656 

Bågskytte Archery 153 154 157 165 153 145 

Cykel Cycling 245 240 246 253 259 266 

Danssport Dancing 146 147 154 156 156 148 

Flygsport 4 Flying 415 405 392 396 395 393 

Fotboll Football 3 273 3 295 3 356 3 460 3 448 3 460 

Fri-Idrott Athletics 982 975 954 947 950 960 

Golf 464 468 471 477 481 484 

Gymnastik Gymnastics 1 344 1 292 1 257 1 213 1 207 1 164 

Gång Walking 143 128 129 127 127 127 

Handboll Handball 537 523 524 530 521 510 

Handikappidrott Handicap sports 450 479 486 477 485 459 

Innebandy Floorball 1 180 1 130 1 163 1 126 1 186 1 215 

Ishockey Ice hockey 644 645 643 644 629 628 

Judo 161 160 151 153 157 160 

Kanot Canoeing 130 130 120 123 119 115 

Konståkning Figure skating 124 126 129 132 140 138 

Motorcykel & snöskoter 604 601 592 577 571 555 

Mångkamp 5 Multi-event sports 99 97 97 91 90 94 

Orientering Orienteering 645 627 619 613 611 601 

Ridsport Riding 964 960 967 941 932 923 

Segling Sailing 423 427 425 418 423 414 

Simning Swimming 342 333 335 335 342 347 

Skidor Skiing 1 632 1 598 1 574 1 551 1 536 1 508 

Skolidrott School sports 1 724 1 583 1 672 1 745 1 694 1 202 

Skyttesport 6, 7 Sport shooting. 770 747 727 1 957 1 396 1 314 

Sportdykning Sport diving 217 212 209 203 195 178 

Styrkelyft Power lifting 150 153 157 162 161 157 

Taekwondo 171 169 169 180 176 192 

Tennis 540 530 504 504 484 487 

Tyngdlyftning Weight lifting 86 85 87 86 87 90 

Varpa 56 55 50 51 51 50 

Volleyboll Volleyball 204 200 208 208 208 75 

Övriga Other 8 1 289 1 208 1 237 1 465 1 342 2 373 

Samtliga 9 Total 24 898 24 447 22 894 25 993 24 092 25 171 

1) En och samma idrottsförening kan tillhöra mer än ett specialförbund. 

2) I Svenska Brottningsförbundet ingår från 2006 Svenska Armsportförbundet. 

3) Karateförbundet eget förbund från 2010-01-01 

4) Inkl. Svenska Modellsportförbundet. 

5) Militär idrott t.o.m. 2001. Up to 2002 Military sports. 

6) Namnbyte: Sportskytte t.o.m. 2008. 

7) Inkluderar föreningar från Ungdomsskytteförbundet. 

8) Inkl. Svenska Dartförbundet (inträde i RF 2010-01-01) 

9) Exkl. korporationsidrotten. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.26 

Redovisningsgrupp 

Population group 1 


Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en 

vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon 

semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2010, procent 

Persons who have taken a holiday trip of at least one week, had 

access to a holiday home, and persons who have not taken a 

holiday trip of at least one week nor had access to a holiday home, 

percent 

Gjort en semesterresa 

om minst en 

vecka, % 

Have taken a 

holiday trip of at 

least one week, % 

Haft tillgång till 

fritidshus, % 

Had access to a 

holiday home, % 

Varken tillgång till 

fritidshus eller gjort 

semesterresa, % 

Not taken a holiday 

trip of at least one 

week nor had access 

to a holiday home, % 

Skattat antal i 

befolkningen, 

(tusental) 

Population, 

(thousands) 

KÖN OCH ÅLDER 

Samtliga 16–84 år 59,9 54,9 21,3 7 501 

16–24 år 66,5 59,1 15,5 1 124 

25–34 år 64,5 57,9 18,1 1 148 

35–44 år 64,5 60,1 16,9 1 275 

45–54 år 61,7 52,3 19,9 1 213 

55–64 år 61,6 56,2 20,2 1 208 

65–74 år 52,9 50,8 26,2 953 

75–84 år 31,7 38,7 45,4 579 

Män 16–84 år 61,1 54,9 20,3 3 750 

16–24 år 65,1 59,7 15,2 596 

25–34 år 66,1 58,1 16,2 600 

35–44 år 64,9 57,3 18,3 624 

45–54 år 66,9 52,6 16,7 594 

55–64 år 61,1 54,1 21,5 595 

65–74 år 53,5 52,5 24,8 482 

75–84 år 31,8 42,7 42,9 258 

Kvinnor 16–84 år 58,6 54,8 22,3 3 752 

16–24 år 68,0 58,4 15,8 528 

25–34 år 62,8 57,6 20,1 548 

35–44 år 64,2 62,7 15,6 651 

45–54 år 56,7 52,0 22,9 619 

55–64 år 62,0 58,3 18,9 613 

65–74 år 52,2 49,0 27,7 472 

75–84 år 31,6 35,6 47,4 321 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 56,5 50,0 25,5 2 680 

Män 56,4 51,3 24,6 1 417 

Kvinnor 56,6 48,6 26,5 1 263 


Alla 54,6 48,2 27,8 242 

Män 68,3 50,6 18,7 64 

Kvinnor 49,6 47,3 31,1 178 


Alla 61,7 56,3 19,2 2 704 

Män 62,6 55,8 18,6 1 366 

Kvinnor 60,8 56,8 19,7 1 338 


Alla 62,7 60,6 17,4 1 876 

Män 65,6 59,6 16,1 903 

Kvinnor 60,0 61,6 18,7 972 

UTLÄNDSK BAKGRUND 


Alla 66,1 34,5 24,2 1 208 

Män 66,6 32,4 24,5 603 

Kvinnor 65,7 36,6 23,9 606 

Inrikes födda med två utrikes födda 

föräldrar 

Alla 74,6 54,5 12,9 185 

Män 71,7 50,3 17,9 90 

Kvinnor 77,4 58,5 8,2 95 



23.26 

Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en vecka, 

haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon semesterresa 

eller haft tillgång till fritidshus 2010, procent (forts.) 



Gjort en semesterresa 

om minst en 

vecka, % 

Haft tillgång till 

fritidshus, % 

Varken tillgång till 

fritidshus eller gjort 

semesterresa, % 


befolkningen, 

(tusental) 

SVENSK BAKGRUND 

Inrikes födda med en inrikes och en utrikes 

född förälder 

Alla 63,9 54,5 19,5 458 

Män 67,3 57,6 17,2 215 

Kvinnor 60,9 51,7 21,6 244 

Inrikes födda med två inrikes födda 

föräldrar 

Alla 57,8 59,4 20,9 5 624 

Män 59,2 59,8 19,6 2 834 

Kvinnor 56,5 59,0 22,3 2 790 

SOCIOEKONOMISK GRUPP 

Ej facklärda arbetare 

Alla 47,2 45,1 31,0 1 495 

Män 46,6 43,4 32,8 651 

Kvinnor 47,6 46,4 29,7 844 

Facklärda arbetare 

Alla 50,9 49,1 28,1 1 205 

Män 52,1 48,7 26,2 734 

Kvinnor 48,9 49,7 31,0 471 

Lägre tjänstemän 

Alla 60,3 57,7 19,2 857 

Män 65,8 62,5 12,9 280 

Kvinnor 57,7 55,4 22,3 577 

Tjänstemän mellannivå 

Alla 70,1 62,4 12,9 1 326 

Män 70,9 58,8 12,2 597 

Kvinnor 69,4 65,3 13,5 729 

Högre tjänstemän 

Alla 74,0 70,3 8,7 

Män 75,2 71,5 8,0 500 

Kvinnor 72,3 68,8 9,6 378 

Företagare 

Alla 59,5 51,9 24,0 

Män 61,9 53,3 22,4 497 

Kvinnor 54,0 48,8 27,6 216 

SKL-REGION 2 , AGGREGERAD 

Storstäder och förortskommuner 

Alla 69,5 56,9 15,4 2 466 

Män 71,6 55,3 14,4 1 291 

Kvinnor 67,2 58,6 16,5 1 174 

Större städer,övr.kommuner>25 000 inv. 

samt pendlingskommuner 

Alla 57,8 55,0 22,4 3 597 

Män 58,9 56,0 21,1 1 727 

Kvinnor 56,7 54,0 23,6 1 869 


Alla 48,6 51,3 28,6 1 439 

Män 47,7 51,8 28,7 731 

Kvinnor 49,5 50,7 28,5 708 

1) For English translation see Notes. 

2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting. 





23.27 




Personer 16–84 år som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar på 

talböcker 2010, procent 

Persons reading books and listening to talking books, percent 

Ägnar sig åt 

bokläsning 

varje vecka, % 

Reading books 

every week, 

% 


läsning av 

skönlitteratur 


Reading fiction 

every week, 

% 

Lyssnar på 

talböcker minst 

någon gång, % 

Listening to 

talking books at 

least some time, 

% 

Lyssnar på 

talböcker varje 

vecka, % 

Listening to 

talking books 

every week, 

% 


befolkningen 

(tusental) 

Population 

(thousands) 


Samtliga 16–84 år 39,9 35,0 20,1 5,2 7 501 

16–24 år 28,8 25,2 12,1 2,1 1 124 

25–34 år 37,4 31,4 21,2 4,5 1 148 

35–44 år 40,5 34,5 24,3 6,4 1 275 

45–54 år 40,3 36,0 23,8 7,3 1 213 

55–64 år 45,7 41,4 24,7 7,1 1 208 

65–74 år 46,6 41,6 17,2 3,8 953 

75–84 år 40,2 35,1 10,5 3,8 579 

Män 16–84 år 31,2 25,6 20,0 4,9 3 750 

16–24 år 21,9 18,9 13,2 3,0 596 

25–34 år 30,4 25,0 24,5 4,7 600 

35–44 år 32,8 25,5 26,4 6,9 624 

45–54 år 32,7 27,8 23,9 7,2 594 

55–64 år 33,3 27,8 20,4 4,4 595 

65–74 år 35,7 28,8 14,8 3,7 482 

75–84 år 33,3 25,4 9,2 2,4 258 

Kvinnor 16–84 år 48,6 44,4 20,1 5,6 3 752 

16–24 år 36,4 32,2 10,8 1,2 528 

25–34 år 45,0 38,4 17,7 4,3 548 

35–44 år 48,0 43,0 22,3 5,9 651 

45–54 år 47,7 44,0 23,7 7,5 619 

55–64 år 57,8 54,6 28,9 9,8 613 

65–74 år 57,9 54,8 19,6 4,0 472 

75–84 år 45,9 43,3 11,5 5,0 321 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 37,8 33,1 16,7 3,9 2 680 

Män 29,2 24,6 17,2 4,1 1 417 

Kvinnor 47,4 42,7 16,1 3,8 1 263 


Alla 40,2 37,5 19,9 6,7 242 

Män 33,8 30,2 26,5 8,9 64 

Kvinnor 42,5 40,1 17,5 5,9 178 


Alla 42,0 36,8 21,4 5,7 2 704 

Män 33,0 26,1 18,7 4,5 1 366 

Kvinnor 51,3 47,8 24,1 6,9 1 338 


Alla 39,7 34,6 22,8 6,1 1 876 

Män 31,4 26,1 25,8 6,3 903 

Kvinnor 47,4 42,5 20,0 5,9 972 



Alla 40,5 31,4 14,3 3,9 1 208 

Män 36,0 26,1 13,8 3,8 603 

Kvinnor 44,9 36,7 14,8 4,1 606 

Inrikes födda med två utrikes 

födda föräldrar 

Alla 38,0 34,2 14,0 1,0 185 

Män 20,0 16,1 8,2 0,0 90 

Kvinnor 54,1 50,5 19,2 1,9 95 



23.27 

Personer 16–84 år som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar på 

talböcker 2010, procent (forts.) 




bokläsning 



läsning av 

skönlitteratur 


Lyssnar på 

talböcker minst 

någon gång, % 

Lyssnar på 

talböcker varje 

vecka, % 


befolkningen 

(tusental) 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 41,9 36,8 21,2 5,6 458 

Män 36,2 30,3 23,1 4,7 215 

Kvinnor 46,9 42,5 19,6 6,4 244 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 39,7 35,7 21,3 5,5 5 624 

Män 30,2 25,4 21,4 5,3 2 834 

Kvinnor 49,4 46,1 21,2 5,8 2 790 



Alla 29,0 26,4 16,3 5,0 1 495 

Män 18,1 16,2 16,3 4,5 651 

Kvinnor 37,5 34,3 16,3 5,4 844 


Alla 29,2 25,7 17,6 4,2 1 205 

Män 19,5 15,3 17,3 3,8 734 

Kvinnor 44,5 41,9 17,9 4,8 471 


Alla 43,8 41,2 21,9 5,9 857 

Män 33,0 29,6 24,8 7,7 280 

Kvinnor 49,1 46,8 20,5 5,0 577 


Alla 53,0 47,3 25,2 7,3 1 326 

Män 45,5 37,0 23,5 5,7 597 

Kvinnor 59,2 55,7 26,6 8,6 729 


Alla 56,3 49,2 27,2 7,0 877 

Män 49,4 41,5 26,4 6,5 500 

Kvinnor 65,6 59,5 28,2 7,6 378 

Företagare 

Alla 37,4 30,8 21,6 4,8 713 

Män 31,7 25,1 20,0 4,3 497 

Kvinnor 50,3 44,0 25,1 5,9 216 



Alla 46,0 40,6 22,1 4,9 2 466 

Män 38,2 32,2 22,6 4,5 1 291 

Kvinnor 54,6 50,0 21,4 5,3 1 174 

Större städer,övr.kommuner 

>25 000 inv. samt pendlingskommuner 

Alla 37,7 32,8 19,1 5,1 3 597 

Män 29,0 23,2 18,7 5,2 1 727 

Kvinnor 45,7 41,7 19,4 5,1 1 869 


Alla 35,0 30,8 19,1 6,1 1 439 

Män 24,2 19,6 18,5 4,7 731 

Kvinnor 46,1 42,3 19,7 7,4 708 







23.28 


Personer 16–84 år som under de senaste 12 månaderna 2010 

strövat i skog och mark, procent 

Persons who walked in forests and fields during a twelve month 

period 2010, percent 


Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % 

Population group 1 Walking in forests and fields during a twelve month period, % 

Ingen gång 

Not at all 

Minst någon 

gång 

At least 

some time 

Mer än 

5 gånger 

More than 

5 times 

Mer än 

20 gånger 

More than 

20 times 

Mer än 

60 gånger 

More than 

60 times 


befolkningen 

(tusental) 

Population 

(thousands) 


Samtliga 16–84 år 27,3 72,7 55,5 31,6 14,4 7 501 

16–24 år 42,8 57,2 36,0 15,4 6,2 1 124 

25–34 år 26,7 73,3 48,5 23,1 8,6 1 148 

35–44 år 24,4 75,6 57,0 30,0 12,3 1 275 

45–54 år 18,8 81,2 66,4 40,3 18,2 1 213 

55–64 år 19,6 80,4 66,4 43,7 22,7 1 208 

65–74 år 25,3 74,7 63,5 40,2 20,3 953 

75–84 år 43,1 56,9 44,2 24,8 11,7 579 

Män 16–84 år 29,7 70,3 52,5 29,0 13,0 3 750 

16–24 år 47,7 52,3 33,7 14,1 6,0 596 

25–34 år 29,6 70,4 42,7 19,0 7,8 600 

35–44 år 28,5 71,5 50,4 26,0 10,9 624 

45–54 år 20,7 79,3 63,6 35,0 13,7 594 

55–64 år 23,0 77,0 62,9 39,9 19,9 595 

65–74 år 25,1 74,9 64,5 41,6 20,8 482 

75–84 år 37,4 62,6 50,0 30,1 13,7 258 

Kvinnor 16–84 år 24,9 75,1 58,5 34,2 15,8 3 752 

16–24 år 37,4 62,6 38,6 16,8 6,3 528 

25–34 år 23,5 76,5 54,7 27,5 9,5 548 

35–44 år 20,6 79,4 63,3 33,9 13,5 651 

45–54 år 17,0 83,0 69,0 45,3 22,5 619 

55–64 år 16,3 83,7 69,8 47,4 25,4 613 

65–74 år 25,5 74,5 62,4 38,8 19,7 472 

75–84 år 47,9 52,1 39,3 20,4 9,9 321 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 36,1 63,9 45,3 24,2 10,6 2 680 

Män 39,1 60,9 41,7 23,0 9,6 1 417 

Kvinnor 32,7 67,3 49,2 25,5 11,6 1 263 


Alla 25,2 74,8 54,5 32,8 13,2 242 

Män 18,2 81,8 55,3 35,9 14,9 64 

Kvinnor 27,7 72,3 54,2 31,6 12,5 178 


Alla 22,1 77,9 63,2 38,3 18,8 2 704 

Män 23,9 76,1 61,5 35,5 17,1 1 366 

Kvinnor 20,2 79,8 64,9 41,0 20,5 1 338 


Alla 23,0 77,0 58,7 32,1 13,7 1 876 

Män 24,9 75,1 55,0 27,7 12,0 903 

Kvinnor 21,2 78,8 62,1 36,1 15,3 972 



Alla 40,3 59,7 45,8 25,2 12,6 1 208 

Män 39,5 60,5 43,8 22,5 11,6 603 

Kvinnor 41,1 58,9 47,9 27,9 13,7 606 

Inrikes födda med två utrikes 


Alla 31,2 68,8 45,3 26,5 11,8 185 

Män 37,0 63,0 38,5 22,6 12,4 90 

Kvinnor 25,9 74,1 51,5 30,0 11,3 95 



23.28 

Personer 16–84 år som under de senaste 12 månaderna 2010 

strövat i skog och mark, procent (forts.) 

Redovisningsgrupp Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % Skattat antal i 

befolkningen 

Ingen gång 

(tusental) 

Minst någon 

gång 

Mer än 

5 gånger 

Mer än 

20 gånger 

Mer än 

60 gånger 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 25,4 74,6 57,1 34,3 14,9 458 

Män 32,7 67,3 51,7 31,0 11,6 215 

Kvinnor 18,9 81,1 61,8 37,3 17,9 244 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 24,6 75,4 57,7 32,8 14,8 5 624 

Män 27,2 72,8 54,8 30,4 13,5 2 834 

Kvinnor 21,9 78,1 60,7 35,3 16,2 2 790 



Alla 34,9 65,1 50,2 29,5 14,9 1 495 

Män 34,3 65,7 47,2 27,8 14,4 651 

Kvinnor 35,4 64,6 52,6 30,7 15,3 844 


Alla 27,8 72,2 57,0 33,3 15,9 1 205 

Män 30,7 69,3 55,5 30,9 13,9 734 

Kvinnor 23,2 76,8 59,4 37,2 19,1 471 


Alla 23,6 76,4 56,8 31,5 14,7 857 

Män 23,8 76,2 57,6 33,0 16,1 280 

Kvinnor 23,5 76,5 56,4 30,8 14,0 577 


Alla 16,6 83,4 65,4 38,7 15,9 1 326 

Män 19,3 80,7 60,0 32,9 12,8 597 

Kvinnor 14,4 85,6 69,8 43,5 18,5 729 


Alla 17,6 82,4 63,1 32,8 13,8 877 

Män 20,2 79,8 59,1 27,9 11,5 500 

Kvinnor 14,2 85,8 68,5 39,2 16,9 378 

Företagare 0 

Alla 27,5 72,5 58,6 36,9 18,7 713 

Män 29,7 70,3 55,4 35,0 15,8 497 

Kvinnor 22,6 77,4 65,9 41,3 25,3 216 



Alla 29,8 70,2 50,4 27,0 11,3 2 466 

Män 33,3 66,7 46,3 22,8 9,0 1 291 

Kvinnor 26,0 74,0 54,9 31,6 13,9 1 174 

Större städer, övr. kommuner 

>25 000 inv. samt pendlingskommuner 

Alla 26,9 73,1 56,0 31,5 14,5 3 597 

Män 28,6 71,4 54,3 29,7 13,8 1 727 

Kvinnor 25,3 74,7 57,7 33,2 15,1 1 869 


Alla 23,9 76,1 62,8 39,7 19,6 1 439 

Män 25,7 74,3 59,2 38,3 18,2 731 

Kvinnor 22,1 77,9 66,6 41,1 21,1 708 






Demokrati 

Democracy

Demokrati Statistisk årsbok 2012 

24 – Demokrati 

Democracy 

Sid 

Page 

24.1 Demokrati .......................................... 497 

Democracy 

24.2 Valdeltagandet i riksdagsvalen 

bland samtliga väljare och bland unga 

förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, 

procent ...................................................... 499 

Election to the Riksdag, participation 

among all voters and among young firsttime 

voters, percent 

24.3 Riksdagens sammansättning efter 

kön valåren 1929–2010, procent ............. 499 

Composition of the Riksdag, by sex, 

percent 

24.4 Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, 

röstande och mandat 

efter partier och valkrets ......................... 500 

Election to the Riksdag, persons entitled 

to vote, voters and distribution of seats by 

party and constituency 

24.5 Riksdagsvalet 2010, giltiga 

valsedlar efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning ............................. 501 

Election to the Riksdag, percent 

distribution of valid ballots by party and 

constituency 

24.6 Riksdagsvalet 2006, partival inom 

olika befolkningsgrupper ........................ 502 

Party votes and participation in the 

Riksdag election in different types of 

population groups 

24.7 Riksdagsval, ledamöter efter 

partier ........................................................ 503 

Election to the Riksdag, members by 

party 

24.8 Antal nominerade och valda 

kandidater 2010 efter födelseland, kön 

och typ av val ............................................ 503 

Number of nominees and elected by 

country of birth, sex and election 

24.9 Valda efter parti, kön och ålder i 

riksdagsvalet 2010, procentuell fördelning 

inom parti, kön och ålder........... 504 

Elected to the Riksdag by party, sex and 

age, percentage by party, sex and age 

24.10 Riksdagsvalen 2002 och 2006, 

partival och valdeltagande ...................... 504 

Party votes and electoral participation in 

the elections to the Riksdag 

Sida 

Page 

24.11 Riksdagsvalen 2006 och 2010, 

jämförelse av valdeltagandet inom 

olika grupper ............................................. 505 

Comparison between electoral 

participation of different groups in the 

Riksdag elections 

24.12 Riksdagens arbete ......................... 506 

Riksdag activities 

24.13 Landstingsfullmäktigval 2010, 

röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier och landsting ....................... 507 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution of 

seats by party and county council 

24.14 Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och mandat efter 

partier ........................................................ 507 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution of 

seats by party 

24.15 Landstingsfullmäktigval 2010, 

giltiga valsedlar efter partier och 

landsting, procentuell fördelning ........... 508 

Elections to county councils, percent 


county council 

24.16 Kommunfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell 

fördelning .................................................. 509 

Elections to municipal councils, persons 

entitled to vote, voters and percent 

distribution of valid ballots by party 

24.17 Folkomröstningar........................... 510 

Referendums 

24.18 Valet till Europaparlamentet 

2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och län, 

procentuell fördelning ............................. 511 

European Parliament election, persons 

entitled to vote, voters and percent 


county 

24.19 Valet till Europaparlamentet 

2009, mandat efter partigrupper och 

medlemsländer ......................................... 512 

European Parliament election, distribution 

of seats by party and member states 



Demokrati 

24.1 Demokrati 

Democracy 

Valdeltagandet kan ses som ett centralt mått på tillståndet för den representativa 

demokratin. Om vi ser till perioden efter 1921 varierar valdeltagandet i riksdagsval 

mellan 53 och nära 92 procent (år 1924 respektive 1976). 

Ökat valdeltagande 

Den 19 september 2010 hölls val till riksdag, 

landstings- och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet 

röstade 84,6 procent av de röstberättigade, 

vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört 

med valet 2006. Därmed har valdeltagandet 

ökat i två på varandra följande riksdagsval. 

Lomma kommun hade det högsta valdeltagandet 

i 2010 års riksdagsval. Där röstade 91 procent. 

Lägst valdeltagande hade Haparanda med 

71 procent. 

Valdeltagande till riksdagsvalet per kommun, 

2010 (procent) 

Även i landstingsvalen ökade valdeltagandet i 

2010 års val i förhållande till år 2006. Det gäller 

såväl riket totalt sett som i de enskilda landstingen. 

När det gäller 2010 års val till kommunfullmäktige 

så ökade valdeltagandet i 288 av 

290 kommuner. Undantagen var Burlöv och 

Bengtsfors kommun där valdeltagandet sjönk 

något. 

Skillnader i röstbenägenhet 

Om man ser till olika befolkningsgrupper så 

finns det skillnader vad gäller benägenheten att 

rösta. Kvinnor och män har totalt sett röstat i 

ungefär samma utsträckning sedan 1960-talet, 

men om man ser till olika åldersgrupper finns 

det tydliga könsskillnader. Bland de allra äldsta 

är valdeltagandet högre bland män än bland 

kvinnor. 

I övriga åldersgrupper röstar dock kvinnor i 

högre grad än män. Om man ser till andra 

grupper kan det konstateras att andelen 

röstande är mindre bland unga, ensamstående, 

lågutbildade och arbetslösa, medan den är 

större bland medelålders personer, sammanboende, 

högutbildade och sysselsatta. 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 

(www.gis.scb.se) 

Nytt parti och färre kvinnor i riksdagen 

I och med 2010 års val kom Sverigedemokraterna 

in i Sveriges riksdag för första gången. Det 

innebär att det numera finns åtta partier representerade 

bland de 349 ledamöterna. 

Andelen kvinnor som valdes in i riksdagen 

2010 uppgår till 45 procent. Det innebär en 

minskning i förhållande till 2006 års val då 

47 procent av de invalda riksdagsledamöterna 

var kvinnor. Men Sverige tillhör fortfarande de 

länder som har högst andel kvinnor i det 

nationella parlamentet. 



Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste 

kommuner vid riksdagsvalet 2010 

Partiernas tre starkaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

Partiernas tre svagaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

M 

M 

Vellinge 59,1 Överkalix 8,1 

Danderyd 52,1 Älvsbyn 10,8 

Täby 50,8 Norsjö 11,3 

C 

C 

Robertsfors 20,7 Gällivare 1,7 

Krokom 18,1 Landskrona 2,5 

Berg 17,5 Kiruna 2,6 

FP 

FP 

Landskrona 11,7 Haparanda 1,5 

Täby 11,5 Ragunda 1,8 

Lund 11,1 Pajala 2,1 

KD 

KD 

Öckerö 19,3 Bräcke 1,4 

Gnosjö 19,1 Överkalix 1,4 

Mullsjö 18,8 Ragunda 1,5 

MP 

MP 

Lund 12,8 Dorotea 0,8 

Stockholm 12,2 Åsele 1,8 

Uppsala 11,2 Bjurholm 1,9 

S 

S 

Överkalix 61,0 Danderyd 5,8 

Haparanda 60,4 Lidingö 9,2 

Kalix 59,3 Vellinge 9,4 

V 

V 

Pajala 18,8 Vellinge 0,9 

Kiruna 14,0 Danderyd 1,2 

Gällivare 13,6 Lomma 1,4 

SD 

SD 

Sjöbo 15,8 Danderyd 1,7 

Bromölla 15,4 Umeå 2,3 

Bjuv 14,9 Täby 2,3 

Omval 2011 

Den 15 maj 2011 hölls omval till kommunfullmäktige 

i Örebros nordöstra valkrets och till 

landstingsfullmäktige i Västra Götalands läns 

landsting. I båda omvalen sjönk valdeltagandet 

drastiskt jämfört med de ordinarie valen. I de 

tabeller som redovisar valen till landstings- och 

kommunfullmäktigvalen presenteras de ordinarie 

valresultaten från 2010 tillsammans med 

resultaten från omvalen 2011. 1 

Minskad andel partimedlemmar 

Andelen som är medlemmar i politiska partier 

har mer än halverats sedan början av 1980-talet. 

Då var i genomsnitt 14 procent av befolkningen 

i åldrarna 16–84 år medlemmar i något 

politiskt parti. Nu är andelen partianslutna nere 

i drygt 5 procent. 

Bland partimedlemmarna har männen under 

hela perioden 1980–2009 varit något fler än 

kvinnorna. Skillnaden mellan könen har dock 

minskat markant. 

Med stigande ålder ökar andelen medlemmar. 

Den allra högsta anslutningsnivån, cirka 11 

procent, finns bland män 65–84 år. Trenden har 

dock varit vikande för samtliga åldersgrupper 

sedan 1980-talets mitt. 

Lägst representation i storstäder 

Medlemskap och politisk aktivitet varierar 

mellan olika regioner. I glesare befolkade delar 

av landet är andelen partianslutna något högre 

än i storstadsregionerna. 

Medlemskap i politiskt parti. 

Andel (%) av befolkningen 16–84 år 

År Män Kvinnor Samtliga 

1980–81 16,6 11,2 13,8 

1982–83 17,8 11,3 14,5 

1984–85 17,4 12,7 15,0 

1986–87 15,9 10,6 13,2 

1988–89 15,3 10,0 12,6 

1990–91 13,0 9,5 11,2 

1992–93 12,1 9,3 10,7 

1994–95 10,9 8,4 9,6 

1996–97 10,1 7,8 8,9 

1998–99 8,5 6,6 7,5 

2000–01 7,8 6,3 7,0 

2002–03 7,3 5,8 6,5 

2004–05 6,4 5,5 6,0 

2006–07 1 6,0 4,5 5,3 

2008–09 6,0 4,3 5,1 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till 

telefonintervjuer. För mer information om detta, se www.scb.se. 

Källa: SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF (www.scb.se/LE0101); SCB:s valstatistik 

(www.scb.se/ME0104 och www.scb.se/ME0105). 

1) Det gäller tabellerna 24.13, 24.14, 24.15 och 24.16. 



24.2 

Demokrati 

Valdeltagandet i riksdagsvalen bland samtliga väljare och bland 

unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, procent 

Election to the Riksdag, participation among all voters and among 

young first-time voters, percent 

Samtliga väljare 

Uppgifterna om valdeltagande efter kön och 

bland förstagångsväljare är hämtade från 

SCB:s valdeltagandeundersökningar. Dessa 

undersökningar är urvalsundersökningar, 

vilket gör att det finns en viss osäkerhet i 

siffrorna. För mer information kring valdeltagandeundersökningarna, 

se 

www.scb.se. Med förstagångsväljare avses 

här personer som uppnått rösträttsålder 

sedan föregående riksdagsval. Det är värt 

att nämna att rösträttsåldern vid 1970 och 

1973 års val var 19 år och från och med 

1976 års val är den 18 år. 

Förstagångsväljare 

Riksdagsval 

Antal förstagångsväljare 

Andel förstagångsväljare 

av 

samtliga röstberättigade 

1973 318 097 5,6 

1976 488 194 8,2 

1979 302 224 5,0 

1982 328 765 5,4 

1985 356 209 5,7 

1988 321 649 5,1 

1991 324 153 5,1 

1994 305 294 4,7 

1998 386 517 5,9 

2002 387 806 5,8 

2006 436 598 6,3 

2010 504 431 7,1 

Källa: SCB Allmänna valen 

(www.scb.se/ME0105). 

24.3 

Riksdagens sammansättning efter kön valåren 1929–2010, procent 

Composition of the Riksdag, by sex, percent 

År 1929 var andelen kvinnor i riksdagen en 

procent, 1957 hade den ökat till 10 procent 

och 1988 hade den ökat till 38 procent. Men 

vid valet 1991 minskade andelen kvinnor i 

riksdagen med nästan fem procentenheter. 

År 1994 ökade andelen på nytt till drygt 

40 procent och därefter steg andelen till 

47 procent vid 2006 års val. Riksdagsvalet 

2010 innebär återigen en tillbakagång för 

andelen kvinnor i riksdagen. Efter valet 

uppgick andelen till 45 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen respektive år 

(www.scb.se/ME0104); Riksdagen 

(www.riksdagen.se). 



24.4 

Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, röstande och mandat efter 

partier och valkrets 

Election to the Riksdag, persons entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party and constituency 

Valkrets 

Constituency 

Röstberättigade 

Persons 

entitled 

to vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Samtliga 

Total 

I % av 

Mandat efter parti 1 

röst- 

Seats by party 1 

berättigade 

3 

M C FP KD MP S V SD Summa 

Total 

Stockholms stads 634 464 534 887 539 034 85,0 10 2 3 2 3 6 2 1 29 

Stockholms läns 850 629 716 349 722 800 85,0 15 2 3 3 3 8 2 2 38 

Uppsala läns 253 765 215 030 217 595 85,7 4 1 1 1 1 3 1 1 13 

Södermanlands läns 204 779 171 427 173 551 84,8 3 1 1 – 1 4 – 1 11 

Östergötlands läns 330 010 279 741 283 131 85,8 4 1 1 1 1 5 1 1 15 

Jönköpings läns 256 538 216 564 219 201 85,4 3 1 1 2 1 4 – 1 13 

Kronobergs läns 138 781 116 513 118 089 85,1 2 1 – – – 3 – – 6 

Kalmar läns 184 737 154 736 156 929 84,9 3 1 – 1 – 4 – – 9 

Gotlands läns 46 237 38 640 39 257 84,9 1 – – – – 1 – – 2 

Blekinge läns 118 279 100 162 101 504 85,8 2 – – – – 3 – 1 6 

Malmö stads 214 326 169 108 170 667 79,6 3 – 1 – 1 3 1 1 10 

Skåne läns västra 213 580 173 435 175 446 82,1 4 – 1 – 1 3 – 1 10 

Skåne läns södra 267 562 228 526 231 076 86,4 5 1 1 1 1 3 – 1 13 

Skåne läns norra och 

östra 232 273 190 154 192 880 83,0 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Hallands läns 229 891 195 565 198 084 86,2 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Göteborgs stads 389 821 319 302 322 458 82,7 5 1 1 1 2 5 2 1 18 

Västra Götalands 

läns västra 264 666 225 037 227 791 86,1 4 1 1 1 1 3 1 1 13 


läns norra 205 328 172 860 175 170 85,3 3 1 1 1 1 3 1 1 12 


läns södra 144 186 121 187 122 673 85,1 3 – – – – 3 – – 6 


läns östra 200 322 168 561 170 910 85,3 3 1 1 1 – 4 – – 10 

Värmlands läns 213 239 177 215 179 376 84,1 3 1 1 – 1 5 1 – 12 

Örebro läns 215 772 182 378 184 592 85,5 3 – 1 1 1 4 1 1 12 

Västmanlands läns 192 258 160 143 162 166 84,3 3 – 1 – 1 4 1 1 11 

Dalarnas läns 217 072 179 168 181 942 83,8 3 1 – – 1 4 1 1 11 

Gävleborgs läns 217 152 177 248 179 711 82,8 3 1 1 – 1 4 1 1 12 

Västernorrlands läns 191 150 159 975 161 665 84,6 2 1 – – – 5 1 – 9 

Jämtlands läns 100 144 81 936 83 203 83,1 1 1 – – – 2 – – 4 

Västerbottens läns 201 902 170 598 172 378 85,4 2 1 1 1 1 4 1 – 11 

Norrbottens läns 194 788 163 963 165 403 84,9 2 – – – – 6 1 – 9 


2010 7 123 651 5 960 408 6 028 682 84,6 107 23 24 19 25 112 19 20 349 

2006 6 892 009 5 551 278 5 650 416 82,0 97 29 28 24 19 130 22 – 349 

2002 6 722 163 5 303 212 5 385 430 80,1 55 22 48 33 17 144 30 . 349 

1998 6 603 129 5 260 109 5 373 575 81,4 82 18 17 42 16 131 43 . 349 

1994 6 496 365 5 555 540 5 640 393 86,8 80 27 26 15 18 161 22 . 349 

1991 6 413 771 5 470 761 5 562 920 86,7 80 31 33 26 – 138 16 . 349 4 

1988 6 330 023 5 373 719 5 441 050 86,0 66 42 44 – 20 156 21 . 349 

1985 6 249 445 5 567 022 5 615 242 89,9 76 44 5 51 – – 159 19 . 349 

1982 6 130 993 5 554 602 5 606 603 91,4 86 56 21 – – 166 20 . 349 

1979 6 040 461 5 448 638 5 480 126 90,7 73 64 38 – . 154 20 . 349 

1976 5 947 077 5 437 748 5 457 043 91,8 55 86 39 – . 152 17 . 349 

1973 

(1974 års riksdag) 5 690 333 5 160 146 5 168 996 90,8 51 90 34 – . 156 19 . 350 

1970 

(1971 års riksdag) 5 645 804 4 976 196 4 984 207 88,3 41 71 58 – . 163 17 . 350 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP (t.o.m. 1988 års val Folkpartiet, FP), Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet, 

KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna, 

VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010. 

2) With valid ballot papers. 

3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Här ingår Ny demokrati (nyd) med 25 mandat. 

5) En kd (tidigare KdS) ledamot. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970-2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.5 

Demokrati 

Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning 

Election to the Riksdag, percent distribution of valid ballots by party and 

constituency 

Valkrets 

Constituency 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

M C FP KD MP S V SD Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Stockholms stads 34,3 6,3 8,6 5,3 12,2 20,9 7,4 3,2 1,8 100 

Stockholms läns 40,0 5,8 8,3 6,3 7,5 22,2 4,4 4,2 1,4 100 

Uppsala läns 30,1 8,3 7,8 5,7 8,8 27,4 5,5 4,7 1,7 100 

Södermanlands läns 27,9 5,7 6,6 4,7 7,6 34,7 5,0 6,6 1,0 100 

Östergötlands läns 28,6 6,3 6,8 5,8 7,6 32,9 5,1 5,3 1,5 100 

Jönköpings läns 26,7 7,8 5,6 12,8 5,3 30,6 4,1 6,4 0,7 100 

Kronobergs läns 29,8 9,9 5,7 6,1 6,0 30,5 4,6 6,4 0,9 100 

Kalmar läns 26,9 8,9 5,1 6,0 5,6 35,6 5,0 5,8 1,0 100 

Gotlands läns 25,2 14,6 4,6 2,9 8,4 33,3 6,1 3,2 1,7 100 

Blekinge läns 27,3 5,8 5,4 4,0 5,3 36,5 5,1 9,8 0,9 100 

Malmö stads 32,6 2,8 7,0 3,1 8,8 28,7 6,0 7,8 3,2 100 

Skåne läns västra 33,8 4,7 8,1 4,0 5,7 28,8 3,4 10,1 1,5 100 

Skåne läns södra 38,5 5,6 8,6 4,3 7,1 22,1 3,3 8,7 1,8 100 

Skåne läns norra och östra 32,0 6,8 6,7 5,0 5,4 28,7 3,2 11,2 1,1 100 

Hallands läns 34,7 8,8 7,8 5,6 5,9 26,8 3,5 5,4 1,5 100 

Göteborgs stads 30,4 3,8 8,4 6,1 10,7 25,2 8,5 4,9 1,9 100 

Västra Götalands läns västra 32,8 6,0 9,0 7,3 7,0 26,4 4,7 5,6 1,2 100 

Västra Götalands läns norra 26,9 6,6 7,7 6,4 6,9 32,4 5,7 6,1 1,1 100 

Västra Götalands läns södra 28,3 7,7 7,3 6,4 6,0 31,2 5,1 6,9 1,1 100 

Västra Götalands läns östra 27,9 8,3 6,2 6,6 5,6 33,9 4,9 5,8 1,0 100 

Värmlands läns 25,7 7,5 6,0 4,7 5,6 38,7 5,8 4,8 1,2 100 

Örebro läns 24,0 5,4 6,3 6,2 6,5 38,8 5,7 6,1 1,1 100 

Västmanlands läns 27,1 5,2 7,5 4,6 5,9 36,4 5,7 6,2 1,4 100 

Dalarnas läns 25,1 7,9 4,9 4,4 5,9 37,5 5,9 7,0 1,5 100 

Gävleborgs läns 23,1 7,3 5,3 4,1 6,2 38,3 7,2 7,1 1,3 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,0 5,2 4,4 5,5 44,0 6,0 4,5 1,9 100 

Jämtlands läns 22,2 12,8 3,9 2,9 6,5 40,3 6,5 3,8 1,2 100 

Västerbottens läns 17,7 7,4 6,0 5,3 7,2 42,2 10,0 2,7 1,4 100 

Norrbottens läns 16,4 4,6 4,3 3,3 5,3 51,9 9,3 3,8 1,1 100 


2010 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 100 

2006 26,2 7,9 7,5 6,6 5,2 35,0 5,8 2,9 2,7 100 

2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 1,4 1,7 100 

1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 0,4 2,2 100 

1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 . 2,3 2 100 

1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 . 7,7 2, 3 100 

1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 . 0,7 2 100 

1985 21,3 12,4 4 14,2 . 4 1,5 44,7 5,4 . 0,5 100 

1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 . 0,2 100 

1979 20,3 18,1 10,6 1,4 . 43,2 5,6 . 0,8 100 

1976 15,6 24,1 11,1 1,4 . 42,7 4,8 . 0,4 100 

1973 14,3 25,1 9,4 1,8 . 43,6 5,3 . 0,6 100 

1970 11,5 19,9 16,2 1,8 . 45,3 4,8 . 0,4 100 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 

2) SD redovisas med övriga partier. 

3) Ny Demokrati (NyD) redovisas med övriga partier, de fick 6,7 procent av rösterna. 

4) Valsamverkan mellan C och KDS. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.6 

Riksdagsvalet 2006, partival inom olika befolkningsgrupper 

Party votes and participation in the Riksdag election in different types of 

population groups 

Befolkningsgrupper 

Population groups 

Partival i procent 1 

Party vote in percent 1 

M C FP KD MP S V Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Intervjuade 

personer 

Persons 

interviewed 

Procentuell 

andel ej 

röstande 

2 

Samtliga All 26,5 7,8 7,4 7,0 5,9 35,3 5,5 4,6 100 2 634 18,7 

Kön Sex 

Män Men 28,4 7,6 7,5 6,3 4,2 35,9 4,9 5,2 100 1 317 22,3 

Kvinnor Women 24,6 8,1 7,4 7,7 7,6 34,6 6,2 3,9 100 1 317 14,7 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 3 27,9 4,9 5,5 5,5 8,7 34,4 5,5 7,7 100 183 26,9 

22–30 4 25,5 8,3 7,7 4,9 12,6 27,3 6,1 7,7 100 326 24,9 

31–40 28,1 6,0 8,0 8,6 7,5 33,6 4,7 3,5 100 452 22,2 

41–50 28,7 7,5 6,9 5,5 6,3 33,3 7,5 4,2 100 505 17,8 

51–60 23,4 6,9 9,2 5,5 4,9 40,1 6,7 3,3 100 491 15,5 

61–70 26,7 10,2 7,0 8,2 1,8 37,4 4,2 4,5 100 401 12,4 

71–85 25,4 10,9 6,2 11,6 0,4 39,9 2,2 3,6 100 276 13,4 

Inkomst, kr 5 Income 

0– 66 278 26,6 5,9 6,5 7,3 12,4 29,7 4,2 7,3 100 354 24,1 

66 279–154 068 18,9 11,3 5,5 9,7 3,9 39,8 7,1 3,9 100 435 26,5 

154 069–243 680 21,8 7,9 5,4 6,1 6,3 41,2 6,0 5,3 100 815 17,9 

243 681–318 844 25,7 7,0 9,6 5,9 4,5 37,6 5,7 4,0 100 575 14,7 

318 845– 43,3 7,1 11,0 7,3 3,8 21,6 3,5 2,4 100 453 11,4 


Folkskola 14,7 8,5 4,5 5,7 0,6 56,5 4,5 5,1 100 177 18,8 

Grundskola 20,5 4,1 5,7 7,4 1,6 45,9 6,6 8,2 100 122 36,0 

Yrkesskola 16,9 11,8 4,4 9,6 3,7 43,4 3,7 6,6 100 136 17,3 

Realskola 32,6 15,7 7,9 6,7 2,3 29,2 4,5 1,1 100 89 18,8 

Gymnasium, 2 år 22,4 7,2 5,4 5,8 2,7 46,2 5,4 4,9 100 223 18,4 

Gymnasium, 3–4 år 25,6 5,1 6,1 5,8 6,6 38,3 5,8 6,6 100 394 27,3 

Eftergymnasial utbildning 29,9 9,6 11,3 7,9 10,0 20,5 6,5 4,3 100 897 9,2 

Bostadsort 6 

Place of residence 

Ren landsbygd 22,9 16,1 5,3 8,7 3,1 32,5 5,8 5,5 100 415 20,9 

Mindre tätort 20,7 7,9 6,2 6,8 6,2 41,2 5,1 5,9 100 546 17,8 

Stad eller större tätort 28,9 5,6 7,7 6,6 5,6 36,6 5,1 3,9 100 1 286 17,9 

De tre storstäderna 6 30,5 6,1 10,9 6,6 9,6 25,5 7,2 3,7 100 377 20,5 


2) Andel ej röstande avser de personer som blivit intervjuade. Siffrorna är viktade med hänsyn taget till att andelen röstare tenderar att 

vara överrepresenterade bland svarande i survey-undersökningar. Percentage non-voters. 

3) Förstagångsväljare; Födda 1984-09-16–1988-09-17. Persons entitled to vote for the first time. 

4) Födda 1976-01-01–1984-09-15. 

5) Inkomst bygger på en fördelning 15-20-30-20-15 gjord utifrån hela urvalet som bas. Uppgift om inkomst saknas för två personer. Income 

data is missing for two persons. 

6) Uppgifterna om bostadsort bygger på intervjuarnas observationer av var undersökningspersonerna bor. Tre kategorier används: ren 

landsbygd, mindre tätort samt stad eller större tätort. Ur gruppen boende i stad eller större tätort har man brutit ut personer boende i de tre 

storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Uppgift om bostadsort saknas för tio personer. Place of residence is missing for ten 

persons. 

Källa: SCB Allmänna valen 2006 (www.scb.se/ME0106). Del 4; 2006 års valundersökning, Statsvetenskapliga institutionen, 

Göteborgs universitet. 



24.7 

År 1 

Year 

Riksdagsval, ledamöter efter partier 

Election to the Riksdag, members by party 

Antal riksdagsledamöter som tillhör 2 

Members of the Riksdag by party 

Demokrati 

M C FP KD MP NYD S V SD Män Kvinnor Samtliga 

1929 122 44 63 . . . 142 9 . 376 4 380 

1933 108 54 47 . . . 162 9 . 374 6 380 

1937 89 58 43 . . . 178 12 . 370 10 380 

1941 77 52 38 . . . 209 4 . 362 18 380 

1945 69 56 40 . . . 198 17 . 360 20 380 

1949 47 51 75 . . . 196 11 . 352 28 380 

1953 51 51 80 . . . 189 9 . 346 34 380 

1957 55 44 88 . . . 185 9 . 342 39 381 

1959 61 54 70 . . . 190 7 . 340 42 382 

1961 58 54 73 . . . 191 7 . 340 43 383 

1965 59 54 69 . . . 191 10 . 340 44 384 3 

1969 57 59 60 . . . 204 4 . 331 53 384 

1971 4 41 71 58 . . . 163 17 . 301 49 350 

1974 51 90 34 . . . 156 19 . 276 74 350 

1976 55 86 39 . . . 152 17 . 274 75 349 

1979 73 64 38 . . . 154 20 . 257 92 349 

1982 86 56 21 . . . 166 20 . 254 95 349 

1985 76 44 5 51 . . . 159 19 . 241 108 349 

1988 66 42 44 . 20 . 156 21 . 218 131 349 

1991 80 31 33 26 . 25 138 16 . 234 115 349 

1994 80 27 26 15 18 . 161 22 . 208 141 349 

1998 82 18 17 42 16 . 131 43 . 200 149 349 

2002 55 22 48 33 17 . 144 30 . 191 158 349 

2006 97 29 28 24 19 . 130 22 . 184 165 349 

2010 107 23 24 19 25 . 112 19 20 192 157 349 

1) Tidpunkten för uppgifterna 1929–1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. 

Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv. 


3) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. 

4) Fr.o.m. 1971 den nya enkammarriksdagen. 

5) En KDS-ledamot (numera KD). 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0104) och (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.8 

Antal nominerade och valda kandidater 2010 efter födelseland, kön 

och typ av val 

Number of nominees and elected by country of birth, sex and election 

Typ av val 1 

Election 1 

Inrikes födda 

Born in Sweden 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 


Born abroad 

Totalt 

Total 

Kvinnor Män Kvinnor Män 

Riksdagsvalet Election to the Riksdag 

Nominerade Nominees 2 236 2 829 267 333 2 503 3 162 

Valda Elected 142 179 15 13 157 192 

Landstingsfullmäktigvalen 

Elections to the county councils 

Nominerade 4 814 6 044 580 624 5 394 6 668 

Valda 720 814 66 62 786 876 

Kommunfullmäktigvalen 

Elections to municipal councils 

Nominerade 19 494 27 851 2 153 2 546 21 647 30 397 

Valda 2 5 099 6 888 483 499 5 582 7 387 

1) Uppgifterna gäller de ordinarie valen 2010. The results refers to the ordinary elections in 2010. 

2) Totalt var 12 978 mandat tillgängliga. Nio mandat är ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en 

i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. 

Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.9 

Valda efter parti, kön och ålder i riksdagsvalet 2010, procentuell 

fördelning inom parti, kön och ålder 

Elected to the Riksdag by party, sex and age, percentage by party, sex 

and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Parti 1 

Party 

Totalt 

Total 

M C FP KD MP S V SD 2010 2006 2002 

Män Men 

18–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4 

30–49 59 38 57 25 36 55 38 59 52 49 41 

50–64 32 50 29 75 55 41 63 18 40 43 53 

65– 2 6 14 – – 2 – 6 3 4 2 

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 

Samtliga 56 16 14 12 11 58 8 17 192 184 191 

Kvinnor Women 

18–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4 

30–49 57 29 60 43 36 50 46 100 51 47 46 

50–64 41 57 30 57 36 46 55 – 43 46 48 

65– – – 10 – 7 – – – 1 2 2 

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 

Samtliga 51 7 10 7 14 54 11 3 157 165 158 

Samtliga Total 

18–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4 

30–49 58 35 58 32 36 53 42 65 51 48 44 

50–64 36 52 29 68 44 44 58 15 42 44 51 

65– 1 4 13 – 4 1 – 5 2 3 2 

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 

Samtliga 107 23 24 19 25 112 19 20 349 349 349 


Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.10 

Riksdagsvalen 2002 och 2006, partival och valdeltagande 

Party votes and electoral participation in the elections to the Riksdag 

Partival och valdeltagande 

Partival och valdeltagande i procent 2006 

participation 2002 1 M C FP KD MP S V Övriga Blankt 2 

2002 1 

Party votes and electoral participation in percent 2006 

Party votes and electoral 

Other 

Ej röstande 

2006 

Summa 

i % 

Total in 

percent 

M 81 2 3 5 0 3 0 1 0 4 100 

C 10 56 9 6 4 5 1 1 1 6 100 

FP 40 9 30 9 2 5 1 0 0 4 100 

KD 29 7 4 49 1 5 0 1 1 4 100 

MP 4 9 6 2 47 12 5 9 2 3 100 

S 8 3 3 1 3 69 3 2 2 5 100 

V 2 3 3 1 10 25 42 7 1 6 100 

Övriga partier 11 5 0 3 0 14 3 54 0 11 100 

Blankt Blank 17 4 4 4 2 15 2 20 22 9 100 

Ej röstande 2002 

Non-voters 2002 15 4 2 2 4 18 3 3 3 46 100 

Ej röstberättigade 2002 

Not entitled to vote in 2002 22 3 5 4 6 30 4 5 2 18 100 


2) Voters who returned a blank ballot-paper. 

Källa: SCB Allmänna valen 2006 (www.scb.se/ME0106). Del 4. 2006 års valundersökning, Statsvetenskapliga 

institutionen, Göteborgs universitet. 



24.11 

Demokrati 

Riksdagsvalen 2006 och 2010, jämförelse av valdeltagandet 

inom olika grupper 

Comparison between electoral participation of different groups in 

the Riksdag elections 

Valdeltagande i procent 

Electoral participation in percent 

Män 

Men 

2006 2010 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

Män Kvinnor Samtliga 

Totalt valdeltagande i riksdagsvalen 

Electoral participation, total . . . . 82 . . . . 85 

Skattning i valdeltagarstudien 

Estimate from electoral participation survey 82 83 82 84 85 85 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 1 

Entitled to vote for the first time 1 74 78 76 79 82 80 

18–29 år 74 78 76 78 81 80 

30–49 år 81 84 83 84 87 86 

50–64 år 85 89 87 88 90 89 

65– år 84 77 80 86 81 83 

Civilstånd Civil status 

Gifta Married 90 90 90 91 91 91 

Ej gifta Unmarried 76 79 78 81 83 82 

Inkomstgrupp 2 Income group 2 

Ingen inkomst 3 No income 3 64 69 66 70 72 71 

0– 20 71 74 73 75 78 77 

21– 40 75 82 79 79 84 82 

41– 60 82 87 85 85 90 88 

61– 80 86 91 88 88 94 91 

81–100 92 95 93 94 96 95 


Utrikes född Born abroad 65 68 67 73 74 73 

Inrikes född Born in Sweden 84 85 85 87 88 87 

Sysselsättning 4 Employment 4 

Sysselsatta Employed 84 88 86 87 90 88 

Arbetslösa Unemployed 67 77 72 77 81 79 

Utbildning 5 Education 5 

Förgymnasial utbildning Compulsory school only 75 78 76 79 80 79 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 82 85 83 84 87 86 

Eftergymnasial utbildning 

Post–secondary education 92 93 93 94 95 94 

Facklig tillhörighet 6 Trade union affiliation 6 

LO The Swedish Trade Union Confederation 78 82 80 82 85 83 

TCO 

The Swedish Confederation of Professional 

Employees 91 93 92 93 94 94 

SACO 

The Swedish Confederation of Professional 

Associations 95 96 96 96 97 97 

Kommentar: År 2010 har den statistiska metoden bakom de skattningar som tas fram inom valdeltagandeundersökningen reviderats. 

I samband med detta har nya skattningar för tidigare val tagits fram. Här redovisade skattningar är reviderade och kan därmed avvika 

något från vad som tidigare redovisats avseende valdeltagandet i allmänna valen. 

1) 2006: Födda Born 1984–09–16 t.o.m. 1988–09–17. 2010: Födda Born 1988–09–18 t.o.m. 1992–09–19. 

2) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 

Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade 

utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Uppgifterna avser inkomster under året två år innan respektive valår enligt taxeringen året 

innan valåret. 

3) Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad. No income or no income registered. 

4) Gäller åldersgruppen 18-64 år. Uppgift om arbetskraftsstatus kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Det har skett två 

större förändringar av AKU under senare år. År 2005 EU-anpassades undersökningen och år 2008 ändrades det officiella måttet på 

arbetslösa. Detta gör att direkta jämförelser över tid med redovisningar efter gamla indelningar bör undvikas, i synnerhet vad gäller 

antalsuppgifter. För mer information om dessa förändringar av AKU se SCB:s webbplats. 

5) Uppgift om utbildning hämtas från Utbildningsregistret och gäller åldersgruppen 16–74 år. 

6) Uppgift om arbetskraftstillhörighet hämtas från AKU och gäller åldersgruppen 18–64 år. 

Källa: Valdeltagandeundersökningen vid de allmänna valen (2006 och 2010): Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen 

(www.scb.se/ME0105); Statistikdatabasen: Demokrati 



24.12 

År 

Year 

Riksdagsskrivelser 

Formal 

descisions 

Riksdagens arbete 

Riksdag activities 

Propositioner/Skrivelser 

Government 

bills/Communications 

Motioner 

Private 

members’ 

motions 

Interpellationer 

Interpellations 

Skriftliga 

frågor 

Written 

questions 

Plenidagar 

Plenary 

days 

Plenitimmar 

Plenary 

hours 

Voteringar 

med 

rösträkning 

Votes 

1998/99 260 148 2 502 370 911 110 523 792 

1999/00 265 150 3 211 416 1 418 128 615 890 

2000/01 288 151 3 675 457 1 698 125 652 843 

2001/02 336 190 4 231 497 1 643 123 652 1 059 

2002/03 245 151 3 548 417 1 375 121 550 835 

2003/04 288 181 3 991 551 1 616 131 603 884 

2004/05 312 178 4 167 688 2 197 141 730 766 

2005/06 392 216 4 824 479 2 144 142 680 912 

2006/07 226 133 2 617 695 1 658 136 644 529 

2007/08 266 168 3 577 844 1 655 138 758 622 

2008/09 314 232 3 961 598 1 227 139 696 548 

2009/10 391 246 4 022 498 1 036 145 635 558 

2010/11 325 168 3 350 446 682 127 575 683 

År Utskottsbetänkanden och utlåtanden 1 

Konstitutionsutskottet 

…the 

Constitution 

Finansutskottet 

…Finance 

Skatteutskottet 

…Taxation 

Justitieutskottet 

…Justice 

Committee reports: The Committee on… 

Civilutskottet 

2 

…Civil 

Affairs 

Utrikesutskottet 

…Foreign 

Affairs 

Försvarsutskottet 

…Defence 

Socialförsäkringsutskottet 

…Social 

Insurance 

Socialutskottet 

…Health 

and 

Welfare 

Kulturutskottet 

…Cultural 

Affairs 

1998/99 30 28 23 27 . 13 8 12 14 11 13 

1999/00 23 30 24 24 . 14 8 13 14 14 17 

2000/01 26 29 27 32 . 14 11 15 19 8 18 

2001/02 39 28 29 29 . 15 13 19 24 23 17 

2002/03 34 27 19 19 . 16 5 10 20 8 19 

2003/04 25 29 36 29 . 17 8 17 9 8 14 

2004/05 32 33 35 35 . 13 11 16 24 9 18 

2005/06 41 30 38 42 . 23 12 20 32 31 23 

2006/07 26 28 22 13 31 12 10 12 16 11 17 

2007/08 24 31 32 32 25 11 15 13 21 14 16 

2008/09 26 42 36 28 35 17 11 12 26 9 21 

2009/10 43 41 48 38 31 25 9 20 25 15 24 

2010/11 31 44 37 29 28 17 7 12 17 11 18 

År 

Utskottsbetänkanden och utlåtanden (forts.) (cont.) 

Utbildningsutskottet 

…Education 

Trafikutskottet 

…Transport 

and 

Communications 

Miljö- och 

Jordbruksutskottet 

…Environment 

and 

Agriculture 

Näringsutskottet 

…Industry 

and 

Trade 

Arbetsmarknadsutskottet 

…the 

Labour 

Market 

Lagutskottet 

3 

…Laws 

Bostadsutskottet 

3 

…Housing 

Utrikesoch 

försvars 4 

Konstitutions- 

och 

utrikes 5 

Sammansatta utskott 

Utrikes-, 

miljöoch 

jordbruks 

6 

Utrikesoch 

social 7 

Justitieoch 

social 8 

1998/99 13 10 14 9 20 11 2 . . . . 

1999/00 12 18 18 8 24 8 – . . . . 

2000/01 17 21 11 11 24 13 – 1 . . . 

2001/02 15 25 18 11 33 15 3 2 . . . 

2002/03 6 17 14 8 19 10 2 3 1 . . 

2003/04 14 22 15 6 29 13 2 1 – . . 

2004/05 16 15 17 9 28 11 2 – – 1 . 

2005/06 16 31 22 12 39 13 2 – – – 1 

2006/07 16 17 16 14 . . 3 1 – – – 

2007/08 16 19 17 10 . . 5 – – – 1 

2008/09 18 30 26 10 . . 3 – – – – 

2009/10 26 30 27 15 . . 3 – – – – 

2010/11 28 26 26 11 . . 4 – – – – 

1) Fr.o.m. den 1 januari 2007 ska utskotten skriva utlåtanden över grön- och vitböcker från Europeiska kommissionen. Talmannen kan i 

samråd med gruppledarna även besluta att utskotten ska skriva utlåtanden på andra EU-dokument. Fr.o.m. den 1 december 2009 kan 

kammaren besluta att avge motiverade yttranden över utkast till lagstiftningsakter som utskott i utlåtanden funnit strida mot subsidiaritetsprincipen. 

2) Inrättades i och med att riksmötet 2006/07 startade. 3) Upphörde i och med att riksmötet 2006/07 startade. 

4) The Compound Committee of Foreign Affairs and Defence. 5) The Compound Committee of Constitution and Foreign Affairs. 

6) The Compound Committee of Foreign Affairs, Environment and Defence. 7) The Compound Committee of Foreign Affairs and Health 

and Welfare. 8) The Compound Committee of Justice and Social Insurance. 

Se Tabellanmärkning. Källa: Riksdagen, Kammarkansliet (www.riksdagen.se). 



24.13 

Demokrati 

Landstingsfullmäktigval 2010, röstberättigade, röstande och 

mandat efter partier och landsting 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party and county council 

Landsting 

County council 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 

röstberättigade 


Summa 

Stockholms läns 1 566 055 1 254 844 1 270 809 81,1 57 6 15 7 15 39 10 – – 149 

Uppsala läns 260 773 212 057 216 440 83,0 20 6 6 4 6 22 4 3 – 71 

Södermanlands läns 211 993 165 974 171 946 81,1 18 4 5 3 6 27 4 4 – 71 

Östergötlands läns 336 887 273 033 278 376 82,6 25 6 6 5 7 35 5 4 8 101 

Jönköpings läns 262 982 211 659 216 017 82,1 21 7 4 11 3 28 3 4 – 81 

Kronobergs läns 143 888 113 922 116 999 81,3 12 5 3 3 2 15 3 2 – 45 

Kalmar läns 188 581 150 626 154 501 81,9 13 7 3 5 3 30 3 3 – 67 

Blekinge läns 121 421 98 646 100 653 82,9 10 3 3 2 2 20 2 5 – 47 

Skåne läns 971 147 753 547 767 163 79,0 48 7 12 5 10 47 6 14 – 149 

Hallands läns 233 616 189 909 194 217 83,1 24 7 6 3 4 21 3 3 – 71 

Västra Götalands läns 1 240 519 979 417 999 523 80,6 39 8 12 9 11 47 9 7 7 149 

Västra Götalands läns 4 1 246 191 545 215 548 950 44,1 38 9 11 9 12 52 9 9 – 149 

Värmlands läns 220 350 173 210 177 058 80,4 16 8 5 3 4 33 4 3 5 81 

Örebro läns 220 735 178 506 182 090 82,5 15 4 5 4 4 31 4 4 – 71 

Västmanlands läns 199 198 157 401 160 689 80,7 19 4 6 4 4 31 5 4 – 77 

Dalarnas läns 221 157 173 404 178 549 80,7 18 8 4 4 4 33 5 4 3 83 

Gävleborgs läns 221 071 172 739 177 005 80,1 15 6 5 3 4 28 6 4 4 75 

Västernorrlands läns 194 206 155 860 158 866 81,8 18 6 4 3 3 32 5 – 6 77 

Jämtlands läns 101 550 78 700 80 895 79,7 11 9 3 – 4 24 4 – – 55 

Västerbottens läns 205 556 165 517 169 047 82,2 10 6 7 4 4 33 7 – – 71 

Norrbottens läns 200 816 160 783 163 876 81,6 9 4 3 – 3 33 6 – 13 71 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Resultaten avser omvalet till Västra Götalands landsting 2011. The results refers to the reelection in the county council in Västra 

Götaland in 2011. 

Källa: Allmänna valen, del 2, www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.14 

År 

Year 

Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 



Summa 

2010 7 322 501 5 819 754 5 934 719 81,0 418 121 117 82 103 609 98 68 46 1 662 

2010 4 7 328 173 5 385 552 5 484 146 74,8 417 122 116 82 104 614 98 70 39 1 662 

2006 7 052 595 5 415 740 5 559 749 78,8 376 156 129 116 68 631 107 16 57 1 656 

2002 6 897 918 5 227 376 5 343 961 77,5 253 139 187 141 55 682 145 . 54 1 656 

1998 6 823 318 5 180 596 5 330 147 78,1 337 123 94 168 70 633 187 . 34 1 646 

1994 6 184 048 5 107 107 5 215 568 84,3 342 190 129 58 78 849 104 . 27 1 777 

1991 6 093 099 4 983 701 5 117 335 84,0 390 218 189 132 34 724 76 . – 1 763 

1988 5 973 827 4 959 278 5 027 654 84,2 283 241 211 40 83 803 82 . – 1 743 

1985 5 900 618 5 147 132 5 194 999 88,0 347 236 229 18 – 821 82 . – 1 733 

1982 5 784 076 5 145 536 5 194 370 89,8 365 305 100 21 – 847 79 . – 1 717 

1979 5 679 203 5 037 222 5 067 827 89,2 302 346 177 12 – 781 87 . – 1 705 

1976 5 581 711 5 036 760 5 054 054 90,5 239 423 179 8 – 770 64 . – 1 683 

1973 5 148 171 4 662 325 4 671 035 90,7 192 427 121 8 – 728 42 . 1 1 519 

1970 5 101 488 4 492 920 4 501 818 88,2 154 348 232 2 – 754 33 . 1 1 524 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. /The results include the reelection to the county 

council in Västra Götaland in 2011. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (www.scb.se/ME0104); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.15 

Landstingsfullmäktigval 2010, giltiga valsedlar efter partier och 

landsting, procentuell fördelning 

Elections to county councils, percent distribution of valid ballots by 

party and county council 

Landsting 

County council 

Giltiga valsedlar 1 

Valid ballots 1 


Other 

Summa 1 

Total 1 

Stockholms läns 36,7 3,8 9,3 4,7 9,7 25,6 6,2 2,8 1,1 100 

Uppsala läns 27,4 7,9 8,4 5,3 8,7 31,1 6,3 3,6 1,2 100 

Södermanlands läns 24,6 5,8 7,5 4,7 7,4 37,7 5,6 5,6 1,1 100 

Östergötlands läns 24,8 5,7 6,1 5,1 6,5 34,5 5,0 3,5 8,8 100 

Jönköpings läns 24,7 8,9 5,4 13,2 4,4 33,8 4,4 5,1 0,1 100 

Kronobergs läns 27,0 10,7 5,7 6,0 5,3 33,7 6,7 4,7 0,1 100 

Kalmar läns 21,2 10,1 5,1 8,2 4,6 40,9 5,0 4,3 0,7 100 

Blekinge läns 23,4 6,7 5,8 3,6 4,7 38,9 5,4 8,5 3,1 100 

Skåne läns 30,9 4,5 7,8 3,5 6,6 30,5 3,9 9,3 2,9 100 

Hallands läns 32,1 9,8 8,1 4,4 5,5 29,1 3,7 4,3 3,1 100 

Västra Götalands läns 26,0 5,6 8,1 5,7 7,3 30,9 6,1 4,4 5,9 100 

Västra Götalands läns 2 23,9 5,7 7,2 5,3 7,4 32,6 5,9 5,8 6,1 100 

Värmlands läns 20,9 8,5 6,0 3,7 4,5 41,1 5,4 3,4 6,6 100 

Örebro läns 20,8 5,1 6,5 6,3 5,3 44,4 6,2 4,9 0,4 100 

Västmanlands läns 23,7 5,1 7,8 4,4 4,9 39,0 6,5 4,3 4,3 100 

Dalarnas läns 22,0 10,2 4,6 4,4 4,8 38,6 5,5 4,6 5,2 100 

Gävleborgs läns 20,0 7,8 6,3 4,4 5,5 36,8 7,3 6,0 6,0 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,2 5,5 3,7 4,4 40,4 5,6 3,0 8,7 100 

Jämtlands läns 19,4 16,1 4,3 2,4 6,0 41,0 6,9 2,7 1,3 100 

Västerbottens läns 13,9 7,8 9,1 6,0 5,5 44,9 9,6 1,6 1,6 100 

Norrbottens läns 11,9 4,9 4,1 2,6 4,0 43,1 8,5 1,6 19,2 100 

Summa Total 

2010 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 100 

2010 2 27,2 6,2 7,3 5,0 6,8 33,4 5,7 4,7 3,6 100 

2006 24,6 7,9 8,1 6,7 4,7 34,9 6,1 2,8 4,2 100 

2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 0,6 4,8 100 

1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 . 4,1 100 

1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 . 3,0 100 

1991 3 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 . 1,8 100 

1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 . 0,6 100 

1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 . 0,5 100 

1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 . 0,4 100 

1979 18,6 18,6 10,4 2,0 . 43,9 5,5 . 0,9 100 

1976 14,9 23,2 10,9 1,9 . 43,7 4,7 . 0,6 100 

1973 13,8 25,2 9,5 2,1 . 43,8 5,0 . 0,6 100 

1970 11,6 20,6 15,3 1,9 . 45,8 4,3 . 0,5 100 


2) Resultaten avser/inkluderar omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results refers to/include the reelection in the county 

council in Västra Götaland in 2011. 

3) I övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 0,7 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (1970–2010), www.scb.se/ME0104. 



24.16 

Demokrati 

Kommunfullmäktigval, röstberättigade, röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell fördelning 

Elections to municipal councils, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party 

År 

Year 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Giltiga valsedlar 1 Valid ballots 1 

Samtliga 

Total 

I % av 



Other 

Summa 

Total 

2010 7 368 986 5 926 710 6 014 598 81,6 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2010 4 7 369 236 5 921 576 6 009 275 81,5 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2006 7 098 097 5 521 563 5 636 102 79,4 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 100 

2002 6 942 694 5 313 271 5 410 101 77,9 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 100 

1998 6 867 790 5 272 294 5 396 102 78,6 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 . 5,4 100 

1994 6 767 575 5 619 601 5 710 572 84,4 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 . 4,9 100 

1991 5 6 672 157 5 516 976 5 622 181 84,3 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 . 6,3 100 

1988 6 553 388 5 439 351 5 507 474 84,0 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 . 2,6 100 

1985 6 475 194 5 639 348 5 687 186 87,8 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 . 2,6 100 

1982 6 356 006 5 644 935 5 694 923 89,6 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 . 2,2 100 

1979 6 251 917 5 534 512 5 565 691 89,0 18,6 17,7 10,5 2,1 . 43,0 5,8 . 2,4 100 

1976 6 157 923 5 544 396 5 564 291 90,4 15,1 22,1 11,3 2,0 . 43,0 4,9 . 1,5 100 

1973 5 686 600 5 137 764 5 148 375 90,5 13,9 23,7 10,4 2,1 . 43,2 5,1 . 1,7 100 

1970 5 644 083 4 962 682 4 973 654 88,1 11,8 18,8 16,1 1,8 . 45,3 4,4 . 1,7 100 


2) With valid ballots. 


4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011. The results include the reelection to Örebro Municipal 

council in the northeast constituency in 2011 

5) I Övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 3,4 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (–1994); Allmänna valen. Del 3 (–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: 

Demokrati (2010). 



24.17 Folkomröstningar 

Referendums 

Datum 

Date 

27 aug. 

1922 

16 okt. 

1955 

13 okt. 

1957 

23 mars 

1980 

13 nov. 

1994 

14 sep. 

2003 

Fråga 

Issue 


Persons 

entitled to 

vote 

Röstande 

Voters 

Röstande 

i % 

av röstberättigade 

1 

Avgivna valsedlar 

Votes cast 

Giltiga 

Valid ballots 

Antal Number % 

Ogiltiga 

Void 

ballots 

Folkomröstning om rusdrycksförbud 

Referendum on prohibition 3 302 483 1 820 452 55,1 1 814 229 100,0 6 223 

För införande av fullständigt rusdrycksförbud 

For introduction of general prohibition 889 132 49,0 

Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 

Against introduction of general prohibition 925 097 51,0 

Folkomröstning angående högertrafik 

Referendum on right-hand driving 4 866 100 2 587 730 53,2 2 581 687 100,0 6 043 

För införande av högertrafik 

For introduction of right-hand driving 400 061 15,5 

För bibehållande av vänstertrafik 

For continuance of left-hand driving 2 139 996 82,9 

Blanka valsedlar Blank ballots 41 630 1,6 

Folkomröstning i pensionsfrågan 2 

Referendum on supplementary pension 

schemes 2 4 907 701 3 552 865 72,4 3 542 583 100,0 10 282 

Förslag nr 1 Alternative 1 1 624 131 45,8 

Förslag nr 2 Alternative 2 530 576 15,0 

Förslag nr 3 Alternative 3 1 251 477 35,3 

Blanka valsedlar 136 399 3,9 

Folkomröstning om kärnkraften 3 

Referendum on nuclear power 3 6 321 165 4 781 479 75,6 4 778 326 100,0 3 153 

Linje 1 904 968 18,9 

Linje 2 1 869 344 39,1 

Linje 3 1 846 911 38,7 


Folkomröstning om EU 4 

Referendum on EU membership 4 6 510 055 5 424 487 83,3 5 421 790 100,0 2 697 

Ja till medlemskap Yes 2 833 721 52,3 

Nej till medlemskap No 2 539 132 46,8 


Folkomröstning om införande av 

euron 5 

Referendum on introduction of the euro 5 7 077 502 5 843 788 82,6 5 840 313 100,0 3 475 

Ja till införandet av euron Yes 2 453 899 42,0 

Nej till införandet av euron No 3 265 341 55,9 


Källor och noter: Se Tabellanmärkningar. Sources and footnotes: See Notes. 



24.18 

Län 

County 


Persons 

entitled to 

vote 

Demokrati 

Valet till Europaparlamentet 2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och län, procentuell fördelning 

European Parliament election, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party and county 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

Samtliga I % av M C FP KD MP S V PP Övgade 

3 

Total röstberättiriga 

Other 

Stockholms 

1 470 438 742 301 751 426 51,1 24,9 3,0 18,1 3,7 13,8 16,6 4,9 7,1 7,9 100 

Uppsala 251 513 119 531 121 602 48,3 17,6 6,1 16,0 4,6 13,0 21,0 5,7 7,2 8,7 100 

Södermanlands 

203 987 87 958 90 043 44,1 17,5 5,5 12,9 4,2 10,8 29,3 5,0 6,7 8,2 100 

Östergötlands 

327 891 145 518 148 271 45,2 17,0 9,2 10,5 4,9 12,1 25,8 4,7 8,1 7,7 100 

Jönköpings 

255 870 112 851 115 439 45,1 15,9 6,8 10,5 15,3 8,1 24,9 4,9 5,6 8,0 100 

Kronobergs 

139 264 58 072 59 357 42,6 17,2 8,7 10,6 6,0 8,9 23,9 9,4 6,4 9,1 100 

Kalmar 184 826 77 248 79 745 43,1 15,5 10,5 9,6 6,2 8,7 29,6 5,6 6,5 7,8 100 

Gotlands 45 935 19 717 20 163 43,9 15,0 14,4 10,2 2,9 11,7 26,1 5,5 7,0 7,1 100 

Blekinge 118 117 46 834 47 978 40,6 16,4 6,3 11,1 4,1 8,4 28,6 5,7 6,9 12,6 100 

Skåne 922 807 390 270 398 890 43,2 22,9 4,5 14,6 3,3 9,6 22,2 3,9 7,3 11,5 100 

Hallands 227 059 103 476 105 873 46,6 22,9 7,9 14,0 4,5 9,4 23,7 3,8 6,3 7,4 100 

Västra 

Götalands 1 197 819 547 275 557 393 46,5 18,1 5,4 13,2 5,1 11,9 24,3 5,7 7,5 8,7 100 

Värmlands 213 152 85 173 86 859 40,7 14,8 7,5 11,8 4,1 9,2 31,2 6,5 6,4 8,4 100 

Örebro 215 095 95 477 97 550 45,4 13,8 4,6 11,0 6,1 9,9 31,2 6,4 6,8 10,2 100 

Västmanlands 

191 634 84 447 86 147 45,0 16,6 4,6 14,3 4,1 8,2 29,8 6,9 7,6 8,0 100 

Dalarnas 216 712 87 066 89 356 41,2 12,7 6,2 11,8 4,0 9,0 30,2 7,8 7,4 10,9 100 

Gävleborgs 

217 025 80 447 81 952 37,8 12,5 6,8 10,5 3,7 9,8 31,0 8,2 6,4 11,0 100 

Västernorrlands 

191 408 75 990 77 264 40,4 11,1 6,1 9,0 4,8 8,2 37,6 6,8 7,1 9,4 100 

Jämtlands 100 419 40 674 41 448 41,3 10,1 14,0 6,6 2,4 9,2 34,7 6,7 5,9 10,5 100 

Västerbottens 

202 030 90 458 91 845 45,5 7,7 5,1 8,7 4,9 10,0 30,5 8,4 7,9 16,8 100 

Norrbottens 

195 302 77 763 78 960 40,4 10,1 3,8 6,6 3,3 7,0 39,6 11,4 7,8 10,5 100 

Hela riket 


2009 7 088 303 3 168 546 3 227 561 45,5 18,8 5,5 13,6 4,7 11,0 24,4 5,7 7,1 9,2 100 

2004 6 827 870 2 512 069 2 584 464 37,9 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 . 16,6 100 

1999 6 664 205 2 529 437 2 588 514 38,8 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8 . 0,5 100 

1995 6 551 781 2 683 151 2 727 317 41,6 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9 . 2,7 100 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet- 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V, Piratpartiet (The Pirate Party) = PP. Partiernas namn 

anges i den form de hade vid EU-valet 2009. 

2) With valid ballots. 


Källa: SCB Valet till Europaparlamentet (2004 och 2009, www.scb.se/ME0109); Statistikdatabasen: Demokrati. 

Summa 

Total 



24.19 

Valet till Europaparlamentet 2009, mandat efter partigrupper 

och medlemsländer 

European Parliament election, distribution of seats by party and 

member states 

Land 

Country 

EPP S&D ALDE GREENS/ 

EFA 

Partigrupper 

Political groups 

ECR GUE/NGL EFD NA 

Mandat 

per land 1 

Belgien 5 5 5 4 1 – – 2 22 

Bulgarien 6 4 5 – – – – 2 17 

Cypern 2 2 – – – 2 – – 6 

Danmark 1 4 3 2 – 1 2 – 13 

Estland 1 1 3 1 – – – – 6 

Finland 4 2 4 2 – – 1 – 13 

Frankrike 29 14 6 14 – 5 1 3 72 

Grekland 8 8 – 1 – 3 2 – 22 

Irland 4 3 4 – – 1 – – 12 

Italien 35 21 7 – – – 9 – 72 

Lettland 3 1 1 1 1 1 – – 8 

Litauen 4 3 2 – 1 – 2 – 12 

Luxemburg 3 1 1 1 – – – – 6 

Malta 2 3 – – – – – – 5 

Nederländerna 5 3 6 3 1 2 1 4 25 

Polen 28 7 – – 15 – – – 50 

Portugal 10 7 – – – 5 – – 22 

Rumänien 14 11 5 – – – – 3 33 

Slovakien 6 5 1 – – – 1 – 13 

Slovenien 3 2 2 – – – – – 7 

Spanien 23 21 2 2 – 1 – 1 50 

Storbritannien – 13 11 5 25 1 13 4 72 

Sverige 5 5 4 3 – 1 – – 18 

Tjeckien 2 7 – – 9 4 – – 22 

Tyskland 42 23 12 14 – 8 – – 99 

Ungern 14 4 – – 1 – – 3 22 

Österrike 6 4 – 2 – – – 5 17 

Totalt 265 184 84 55 54 35 32 27 736 

Partigrupp 

Political group 

De svenska partiernas 

grupptillhörighet 2 

EPP Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) M (4) och KD (1) 

S&D Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S (5) 

ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa C (1) och FP (3) 

GREENS/EFA Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen MP (2) och PP (1) 

ECR Europeiska konservativa och reformister – 

GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster V (1) 

EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa – 

NA Grupplösa – 

1) Seats by country. 

2) Swedish parties in political groups. 

Källa: Europaparlamentet (http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/new_parliament_sv.html). 


Medelsvensson och topplistor 


Kvinnan Medelsvensson 

Namn: Maria Johansson 

Ålder: 42 år 

Arbetar: Inom vård och 

omsorg 

Civilstånd: Gift och har två 

barn 

Bil: Volvo V70, ljusgrå 

Mannen Medelsvensson 

Namn: Lars Mikael Johansson 

Ålder: 40 år 

Arbetar: Inom tillverkningsindustrin 

Civilstånd: Gift och har två 

barn

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2012 

25 – Medelsvensson och 

topplistor 


Sida 

Page 

25.1 Medelsvensson .................................... 515 

The average Swede 

25.2 Populära namn ..................................... 520 

Most popular names 

25.3 Födda 2010 efter månad och 

veckodag ....................................................... 521 

Births 2010 by month and day of week 

25.4 Flicknamn år 2010 ................................ 522 

Most common names given to girls 

25.5 Pojknamn år 2010 ................................ 523 

Most common names given to boys 

25.6 Kvinnonamn 2010 ................................ 524 

Most common female names 

25.7 Mansnamn 2010 ................................... 525 

Most common male names 

25.8 Efternamn 2010 .................................... 526 

Most common family names 

25.9 De 20 största yrkena. Anställda 

16–64 år efter antal i yrket, år 2009 ............. 527 

The 20 most common occupations. 

Employees aged 16-64 by number of years 

in the occupation 

25.10 De 20 vanligaste yrkena för 

kvinnor. Anställda 16–64 år efter antal 

kvinnor i yrket, år 2009 ................................ 527 

The 20 most common occupations for 

women. Employees aged 16-64 by number 

of women in the occupation 

25.11 De 20 vanligaste yrkena för män. 

Anställda 16–64 år efter antal män i 

yrket, år 2009 ................................................ 528 

The 20 most common occupations for men. 

Employees aged 16–64 by number of men 

in the occupation 

25.12 Yrken med högst medelålder. 

Anställda 16–64 år efter medelålder, 

år 2009 ........................................................... 528 

Occupations with the highest average age. 

Employees aged 16–64 by average age 

Sida 

Page 

25.13 Yrken med högst genomsnittlig 

månadslön 2010............................................ 529 

Occupations with highest average salary 

25.14 Yrken med lägst genomsnittlig 

månadslön 2010............................................ 529 

Occupations with lowest average salary 

25.15 Yrken som har högst andel 

olikkönade par där båda tillhör samma 

yrke ................................................................ 530 

Occupations with the highest percentage of 

persons of different-sex couples where both 

persons have the same occupation 

25.16 Antal hushåll efter hushållstyp. 

Antal kosthushåll boende i Sverige den 

31 december respektive år .......................... 531 

Number of households by type of household. 

Number of housekeeping units living 

in Sweden on 31 December each year 

25.17 Hushållen fördelade efter hushållstyp 

och boendeform 2009 .................... 532 

Households broken down by household 

type and dwelling form 

25.18 Antal invånare per km 2 i kommuner 

med störst resp. minst trängsel 

2010 ................................................................ 533 

Population density per sq. km. in most and 

least crowded municipalities 

25.19 Kommuner med störst resp. 

minst andel invånare 65 år och äldre 

2010 ................................................................ 533 

Municipalities with the highest/lowest 

number of inhabitants aged 65– 

25.20 Högst och lägst skattesats 2011 

samt högsta och lägsta skatteunderlag 

enligt 2010 års taxering ................................ 534 

Highest and lowest local tax rate and local 

tax base in municipalities 




25.1 Medelsvensson 

The average Swede 

Vi på SCB får ofta frågor om vem Medelsvensson är. Kvinnan och 

mannen Medelsvensson kan man säga mycket om – likaså om 

barnen i ett genomsnittligt parförhållande. Men att sätta ihop en 

genomsnittlig ”familj” är svårare eftersom det inte finns någon 

möjlighet att via befintliga befolkningsregister identifiera samboförhållanden. 

Sveriges genomsnittsman och genomsnittskvinna lever inte ihop 

i en familj. Det närmaste familjen Medelsvensson vi kan komma är 

att utgå från kvinnan Medelsvensson och hennes man (som inte är 

mannen Medelsvensson). Nedan visar vi hur vår genomsnittlige 

man och kvinna lever. 

Majoriteten av uppgifterna i denna text avser åren 2009 och 2010 

och har tagits fram med hjälp av medelvärden, medianer, typvärden 

etc. Inom några områden redovisas information gällande hushåll 

eller liknande. Dessa uppgifter kommer från urvalsundersökningar. 

Medelsvensson heter Johansson 

Både mannen och kvinnan 

Medelsvensson heter 

Johansson i efternamn. 

Mannen Medelsvensson 

Mannen Medelsvensson är 40 år 

och föddes år 1970. 

Han heter Lars Mikael Johansson 

och har tilltalsnamnet Mikael. 

Mikael är gift. 

Mikael är far till två barn. 

Han har gymnasial utbildning 

och arbetar heltid inom 

tillverkningsindustrin. 

Mikael bör bli 80 år. Han avlider år 

2051. 

Kvinnan Medelsvensson 

Kvinnan Medelsvensson är 42 år 

och föddes år 1968. 

Hon heter Maria Johansson. 

Maria är gift sedan 12 år tillbaka. 

När hon gifte sig (1998) var hon 

30 år och hennes man 32 år. 

258 785 personer har efternamnet Johansson. Näst vanligast 

är Andersson som 257 994 personer heter. Först på 9:e plats 

hittar vi Svensson som 104 689 personer heter. 

Vanlig medelvärdesberäkning på befolkningens ålder. Årtal 

genom vanlig subtraktion av åldersmedelvärdet från 2010. 

För män födda 1970 är Lars (4 117) det vanligaste mansnamnet 

och Mikael (2 246) det vanligaste tilltalsnamnet. 

Bland landets 40-åriga män är 30 664 gifta, 27 911 ogifta och 

4 908 är skilda. 

Män födda i Sverige 1970 har i genomsnitt hittills blivit far 

till 1,55 barn. Det avrundar vi här till närmaste heltalet två. 

51 procent av 40-åriga män har gymnasial utbildning. 

93 procent av papporna som är gifta/sambo jobbar heltid. 

446 000 män arbetar inom tillverkning. 

För 40-åriga män är den förväntade återstående 

medellivslängden knappa 41 år. 

Vanlig medelvärdesberäkning på befolkningens ålder. Årtal 

genom vanlig subtraktion av åldersmedelvärdet från 2010. 

För kvinnor födda 1968 är Maria (8 667) det vanligaste 

kvinnonamnet och även vanligast som tilltalsnamn (2 906). 

Bland 42-åriga kvinnor är 33 283 gifta, 21 186 ogifta och 

8 989 skilda. Vi undersökte när Marias ålderskurva, och 

ålderskurvan för brudens ålder vid första äktenskapet, skär 

varandra. Det gör de 1998 då både Marias och brudens ålder 

var 30 år. Brudgummen var då 2 år äldre än bruden, dvs. den 

statistiska brudgummen var då 32 år. 



Maria är gymnasieutbildad och jobbar 

heltid inom vård och omsorg. 

Medelkvinnan Maria har två barn, 

en son och en dotter. Sonen är 15 år 

dottern är 12 år. 

Barnen 

Marias son heter Simon och föddes 

onsdagen den 12 april. Drygt 3 år 

senare föddes lillasyster Emma, 

tisdagen den 5 maj. 

Barnens pappa tog ut tillfällig föräldrapenning 

både när Simon och Emma 

föddes. 

Simon går i nian och tänker fortsätta på 

samhällsprogrammet i gymnasiet. 

Emma går i sexan. 

Båda barnen har eget rum. De äger 

varsin mobil och cykel. 

Simon och Emma idrottar i någon 

klubb eller förening minst en gång i 

veckan. 

Simon har egen tv och dator på sitt 

rum. Det har inte Emma – men när 

hon fyller år ska hon få en dator. 

Emma och Simon tittar på tv mindre 

än 3 timmar per dag. Internet tar, än 

så länge, upp en mindre del av deras 

tid. 

Emmas månadspeng är 205 kronor. 

Simon får betydligt mer, cirka 600 

kronor – med ålderns rätt, som han 

brukar säga. 

Båda barnen tycker att de nästan alltid 

är på bra humör. De har inte huvudvärk 

eller ont i magen. Ibland har de 

däremot lite svårt att sova. 

Simon och Emma har en positiv syn 

på framtiden. De tror att de kommer 

få ett bra liv. 

47 procent av 42-åriga kvinnor har gymnasial utbildning. 

58 procent av mammorna som är gifta/sambo arbetar 

heltid. 580 000 kvinnor arbetar inom vård och omsorg. 

Kvinnor i Sverige födda 1968 har hittills fött i genomsnitt 

1,94 barn. Avrundat till heltal blir det två barn. Vi har 

undersökt när Marias ålderskurva och kurvan för förstföderskornas 

medelålder skär varandra. Det gör de 1995 då 

Marias och förstföderskornas ålder var 27 år. Andra barnet 

kommer cirka tre år senare, dvs. 1998. 

Simon är det vanligaste namnet bland 15-åriga pojkar, följt 

av Alexander och Anton. Emma är det vanligaste namnet 

bland 12-åriga flickor, följt av Julia och Elin. Födelsedatumen 

är de dagar då det föddes flest pojkar respektive flest flickor 

aktuella år. 

År 1995, då Simon föddes, tog cirka 75 procent av fäderna 

ut tillfällig föräldrapenning. Motsvarande andel 1998, då 

Emma föddes, var cirka 73 procent. 

Samhällsprogrammet är det program som har flest 

förstahandssökande. 

Bland flickor 10–12 år har 92 procent eget rum, 90 procent 

egen mobil och 98 procent egen cykel. Bland pojkar 13–15 år 

har 95 procent eget rum, 98 procent egen mobil och 91 procent 

egen cykel. 

69 procent av flickor 10–12 år idrottar minst en gång i 

veckan. Bland pojkar 13–15 år är andelen 62 procent. 

36 procent av flickor 10–12 år och 61 procent av pojkar i 

åldern 13–15 har egen tv. 40 procent av flickor i åldern 

10–12 har egen dator och i åldern 13-15 är andelen 61. Av 

pojkar i åldern 13-15 är motsvarande uppgift 68 procent. 

Endast 15 procent av flickor 10–12 år ser på tv mer än tre 

timmar per dag. Motsvarande andel för pojkar 13–15 år är 

34 procent. Endast 22 procent av flickor 10–12 år mejlar, 

chattar eller surfar minst en timme per dag, men i gruppen 

13–15 år har den ökat till hela 66 procent. Motsvarande 

siffra för pojkar är 20 respektive 44 procent. 

Beloppen får vi genom att väga ihop de undersökningar 

som Swedbank och Nordea har genomfört. 

12-åringar: Swedbank 210 kr, Nordea 200 kr. 

15-åringar: Swedbank 600 kr, Nordea 600 kr. 

Andel inom resp. grupp som minst en gång i veckan har … 

Flickor 10–12 år 

… huvudvärk 21 19 

… magont 19 11 

… sömnproblem 26 25 

Pojkar 13–15 år 

98–100 procent av barnen svarade ”stämmer precis” eller 

”stämmer ungefär” på följande påstående ”Jag tror att jag 

kommer att få det bra i framtiden”. 



Boende och boendeort 

Maria och hennes familj bor i villa 

med taxeringsvärdet 1 326 000 kr. 

Familjen bor i en tätort. Till höger 

redovisar vi förslag på boendeort. 

Ekonomi 

Tillsammans har Maria och hennes 

man en inkomst på 55 300 kr/mån. 

Den disponibla inkomsten, dvs. den 

inkomst de förfogar över efter skatt, 

är 47 000 kr/mån. 


74 procent av hushåll med två sammanboende med två barn bor 

i småhus. 

Av landets 9 415 570 invånare bor 8 015 797 i tätorter, vilket 

motsvarar 85 procent. 

Här är några exempel på var vi skulle kunna placera hushållet 

Johansson: 

• I Stockholm, som är den största kommunen med 

847 073 invånare. 

• I Leksand, som baserat på folkmängd, kommer på plats 

145 av våra 290 kommuner. 

• I Hjortkvarn, som ligger i Hallsbergs kommun, som är 

den demografiska mittpunkten. 

Det är inte alltid lätt att redovisa inkomster, här har vi valt 

att använda medianvärde. Marias man har en arbetsinkomst 

på 32 000 kr/mån och Maria 23 300 kr/mån. Låt 

oss ta ett litet exempel för att belysa hur stora skillnaderna 

kan bli mellan medelvärde och medianvärde. Vi har här fått 

uppgifter om fem personers arbetsinkomst: 

Personer 

Andersson 5 000 000 

Bertilsson 400 000 

Carlsson 300 000 

Davidsson 200 000 

Eriksson 100 000 

Arbetsinkomst per år 

En medelvärdesberäkning (alltså summan av alla arbetsinkomster 

dividerat med antalet arbetsinkomster) ger här 

en medelarbetsinkomst på 1 200 000 kr. Medianvärdet (den 

mittersta arbetsinkomsten) är 300 000 kr. I fallet ovan med 

Andersson som har en extremt hög arbetsinkomst kommer 

medelvärdet att ligga en bra bit över de övriga personernas 

arbetsinkomst – därför kan medianvärdet vara att föredra. 

I genomsnitt har Marias hushåll 

utgifter på 35 000 kr i månaden. 

Cirka en fjärdedel av de totala 

månadsutgifterna i Marias hushåll 

utgörs av boendekostnaden. 

Levnadsförhållanden 

I hemmet finns dator och tillgång till 

Internet. 

Maria och hennes man äger en silvergrå 

Volvo av 1999 års modell. Om 

Maria får bestämma kommer deras 

nästa bil att vara röd. Under året 

körde de 1 240 mil. 

Totalt uppgår utgiften per hushåll till i medeltal 23 400 kr i 

månaden. För hushållstypen sammanboende med två barn 

är månadsutgifterna 35 000 kr. 

För hushåll i storstäder utgör boendekostnaden nästan 

28 procent av månadens utgifter. I större städer utgör 

denna månadskostnad 26 procent. Ser vi istället till sammanboende 

med barn totalt så är motsvarande andel för 

dem 24 procent. 

Av de sammanboende med barn har 99 procent dator och 

98 procent internet i hemmet. 

Volvo är det vanligaste bilmärket. De flesta bilar som körs 

är av årsmodell 1999. Silver/grå är den populäraste färgen 

på personbilar. Denna färg är vanligast på bilar ägda av 

män och röd är den vanligaste färgen på bilar ägda av 

kvinnor. Eftersom det finns fler bilar ägda av män så blir 

den vanligaste färgen totalt sett silver/grå. 



Familjen har tillgång till ett fritidshus. 

Maria gjorde en semesterresa under 

året. Troligen tillsammans med sin 

man och sina barn. 

Maria läser böcker oftare än hennes 

man. 

57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna 

i åldern 35–44 år har tillgång till fritidshus. Motsvarande 

andel i gruppen sammanboende med barn var 61 procent. 

65 procent av männen och 64 procent av kvinnorna i åldern 

35–44 år var på semesterresa i minst 1 vecka under året. 

Motsvarande andel i gruppen sammanboende med barn 

var 63 procent. 

48 procent av kvinnorna i åldern 35–44 år läser böcker varje 

vecka, jämfört med 33 procent bland männen. 

Konsumtion 

Varje vecka delar Maria och maken på 

en liter vin och tre burkar starköl. 

Dessutom dricker de 7 centiliter 

starksprit var. 

Årskonsumtionen av alkoholhaltiga drycker per person 

över 15 år var 28 liter vin, 39 liter starköl och 3,4 liter 

spritdrycker. 

Varje vecka äter Marias hushåll 1,2 kg 

godis, eller 3 hg per person. Utöver 

detta konsumerar de lika mycket 

kaffebröd/konditorivaror. 

Maria spenderar 6 ggr så mycket som 

maken på hygienartiklar. 

Maria spenderar mer än dubbelt så 

mycket som maken på underkläder. 

Hälsa 

Marias man är något överviktig, men 

inte Maria själv. 

Ibland har både Maria och hennes 

man lite svårt att sova. 

Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror var drygt 

15 kilo per capita. Konsumtionen av kaffebröd och konditorivaror 

var högre – den uppgick till nästan 16 kg per 

capita. 

Kvinnor i åldern 30–49 år spenderar 126 kr i månaden på 

varor för den personliga hygienen. Motsvarande utgift för 

männen är 21 kr. 

Kvinnor i åldern 30–49 år lägger 87 kr i månaden på 

underkläder. Motsvarande utgift för männen är 32 kr. 

61 procent av männen i åldern 35–44 år är överviktiga. 

Uppgiften ska jämföras med 36 procent bland kvinnorna i 

motsvarande ålder. 

24 procent av männen i åldern 35–44 år, och 29 procent av 

kvinnorna i samma åldersgrupp har besvär med sömnen. 

Varken Maria eller hennes man röker. Andelen dagligrökare bland män i åldern 35–44 år var 11 

procent, och bland kvinnor 14 procent. 

Demokrati 

Makarna brukar rösta vid val till 

riksdag, landstingsfullmäktige och 

kommunfullmäktige. Vid 2010 års val 

röstade de i alla tre valen. 

Ibland deltar de i politiska 

diskussioner, särskilt Marias man. 

De drar sig inte för att själva 

överklaga myndighetsbeslut. 

Vid 2010 års riksdagsval röstade 6 028 682 personer (84,6 

procent), vid landstingsfullmäktigvalen 5 934 719 personer 

(81,0 procent) och vid kommunfullmäktigvalen 6 014 598 

personer (81,6 procent). 

Sammanboende män med barn deltar oftare i politiska 

diskussioner än sammanboende kvinnor med barn (51 procent 

jämfört med 43). Män och kvinnor överklagar själva 

myndighetsbeslut (79 respektive 76 procent). 




Regionala jämförelsetal 

Befolkningens 

medelålder 

2010 

Medelålder vid första 

barnets födelse 

2010 

Summerad fruktsamhet 

2010 

Återstående medellivslängd 

vid födelsen 

2006–2010 


Stockholms län 37,8 40,0 32,8 30,4 1,80 1,98 79,3 83,5 

Uppsala län 38,9 40,6 31,5 29,1 1,75 1,87 80,2 83,6 

Södermanlands län 41,2 43,3 30,6 27,6 1,82 2,07 78,6 82,6 

Östergötlands län 40,0 42,3 30,8 28,1 1,73 1,97 79,5 83,0 

Jönköpings län 40,2 42,5 30,5 27,8 1,89 2,10 79,5 83,4 

Kronobergs län 40,7 42,8 30,6 28,0 1,75 2,03 79,9 83,7 

Kalmar län 42,6 44,9 30,2 27,6 1,73 1,99 78,8 83,1 

Gotlands län 42,3 44,5 31,4 28,3 1,81 2,05 79,3 83,7 

Blekinge län 41,7 44,3 30,4 27,8 1,56 1,99 79,2 83,1 

Skåne län 39,7 41,9 31,3 28,7 1,78 1,95 79,1 83,3 

Hallands län 40,6 42,6 31,2 28,8 1,96 2,18 80,2 84,2 

Västra Götalands län 39,8 41,8 31,4 28,9 1,76 1,99 79,2 83,2 

Värmlands län 42,1 44,5 30,7 27,7 1,68 1,95 78,2 82,7 

Örebro län 40,7 42,8 30,5 27,9 1,80 1,99 78,9 83,0 

Västmanlands län 41,0 43,2 30,5 27,7 1,79 2,02 79,1 82,9 

Dalarnas län 42,2 44,4 30,4 28,0 1,76 2,03 79,4 82,9 

Gävleborgs län 42,2 44,4 30,3 27,5 1,70 2,00 78,2 82,2 

Västernorrlands län 42,2 44,4 30,8 27,8 1,71 2,02 77,9 82,6 

Jämtlands län 42,1 44,0 31,6 28,6 1,81 2,11 78,8 82,7 

Västerbottens län 40,3 42,4 30,8 28,2 1,62 1,83 79,2 83,2 

Norrbottens län 42,1 44,4 30,5 27,9 1,57 1,95 78,2 82,7 

Riket 40,0 42,1 31,4 28,9 1,80 1,98 79,1 83,2 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101) och SCB Demografisk analys (www.scb.se/BE0701). 

En medelvecka i Sverige 

Vad hände under en vanlig vecka i 

Sverige år 2010? För att illustrera en så 

kallad medelvecka har vi använt oss 

av några årsuppgifter (som har dividerats 

med 52) och månadsuppgifter 

(som har dividerats med fyra). 

• Det föddes 1 142 pojkar och 1 082 flickor. 

• 21 pojkar fick namnet Oscar och 17 flickor fick namnet 

Maja. 

• 1 971 personer gifte sig, medan 900 personer skiljde sig. 

• Befolkningen ökade med 961 personer på grund av en 

större invandring än utvandring. 

• 5 937 personbilar nyregistrerades, varav 1 056 var 

Volvo. 

• 410 biltillgrepp och 1 164 cykelstölder anmäldes. 

• 371 personer blev misstänkta för rattfylleri, 5 personer 

dödades och 56 personer skadades svårt i trafiken. 

• 6 mord/dråp, 1 690 fall av misshandel och 330 sexualbrott, 

varav 115 våldtäkter, anmäldes. 

• Det lånades 1,1 miljoner böcker på våra folkbibliotek 

runtom i landet, varav hälften var barnböcker. 

• Under veckan skickades 35 SMS per abonnent. 

Tidsanvändning per dag 

Hur många minuter spenderar den 

genomsnittliga kvinnan respektive 

mannen på olika fritids- och hemarbetsaktiviteter 

per dag? 

SCB:s tidsanvändningsundersökning 

år 2010 ger oss svaren. 

• Under en genomsnittlig dag lägger kvinnan och mannen 

28 respektive 23 minuter på inköp av varor och 

tjänster. 

• Kvinnan och mannen lägger 35 respektive 20 minuter 

på städning av bostaden. 

• Kvinnan och mannen ägnar sig åt matlagning 43 respektive 

26 minuter. 

• Mannen ägnar 36 minuter åt idrott och friluftsliv. 

Kvinnan lägger 34 minuter på sådana aktiviteter. 

• Mannen tittar på tv och/eller lyssnar på radio 22 minuter 

mer än kvinnan. Mannen och kvinnan spenderar 

140 respektive 118 minuter på detta. 

• Kvinnan och mannen lägger 57 respektive 48 minuter 

varje dag på social samvaro. 



25.2 

Populära namn 

Most popular names 

Maja och Oscar heter årets vinnare. Maja knuffade bort Alice från tronen 

och Oscar tog sig upp till förstaplats från sin delade tredjeplats i listan över 

de populäraste tilltalsnamnen som gavs till flickor och pojkar under 2010. 

Det är tredje gången under de senaste fem åren 

som Maja toppar listan för flickorna. Oscar har 

varit det populäraste pojknamnet både 2002 och 

2005. Han har funnits med på topp 10-listan 

under hela 2000-talet. 

Regionala skillnader i namnstatistiken 

Det är inte i hela landet som Maja och Oscar går 

hem, utan det finns regionala skillnader i vilka 

namn som är populärast. 

Bland våra 21 län toppar Maja sju av länen 

och Oscar ligger i topp i sex län. Lucas, som var 

förra årets riksvinnare, är fortfarande ett 

populärt pojknamn i sex län. 

I Stor-Stockholm är Julia och Alexander 

omtyckta, medan Alice och Oscar toppar i Stor- 

Göteborg. Föräldrarna i Stor-Malmö följer rikets 

smak och döper sina barn till Maja och Oscar. 

Fyra nykomlingar på topp 10-listan 

Olivia, Theo, Liam och Leo är de som har 

klättrat uppåt på topplistan för att placera sig 

bland de tio populäraste. 

Olivia tog sig upp från sjuttonde plats och 

hamnade på plats tio. I och med det petade hon 

bort Ebba som i år placerade sig på tolfte plats. 

Trion Theo, Liam och Leo tog sig till åttonde, 

nionde och tionde plats. År 2009 låg Leo på 

plats 14, Liam på plats 15 och Theo på plats 16. 

Trions framfart gjorde så att Erik och Viktor 

hamnade på en delad elfte plats och Axel 

flyttades ner till plats 15. 

De snabbaste klättrarna 

De tilltalsnamn som har ökat snabbast mellan 

åren 2009 och 2010 är Tove, Minna, Frank och 

Elvin. Det är namn som för första gången 

hamnade på topp 100-listan. 

Tove är det flicknamn som har ökat snabbast 

med 180 procent, vilket tog henne till 65:e plats. 

Hon följs av Minna som ökade med 105 procent 

och som placerade sig på en 90:e plats. 

Vi kan fundera över om det finns någon 

koppling mellan dessa snabba klättrare och tvprogrammet 

Idol i TV4. Minnah Karlsson kom 

på andraplats i Idol 2010 och Tove Östman 

Styrke kammade hem tredjeplatsen i Idol 2009. 

Pojknamnen Frank och Elvin ökade med 60 

procent respektive 47 procent. Frank placerade 

sig på plats 88 och Elvin kom på plats 98. 

För namnen Kajsa, Emelie, Carl och Marcus 

gäller motsatt förhållande. Populariteten för 

dem har dalat snabbast. 

Många kreativa föräldrar 

Dagens föräldrar väljer bland allt fler namn och 

olika stavningar. År 2010 fick 56 513 flickor och 

59 783 pojkar 6 245 respektive 5 714 olika namn, 

om varje stavning räknas som ett eget namn. Av 

de nyfödda namngivna var det 4 092 flickor och 

3 775 pojkar som fick namn, eller åtminstone 

stavningar, som de var helt ensamma om att få. 

Maria och Karl toppar i Sverige 

Tittar vi på hela befolkningen ser vi att de 

kvinnliga förnamnens topplista är ganska 

oförändrad mellan enstaka år. Maria har täten 

och namnet bärs av 447 254 personer. På plats 

två och tre kommer Elisabeth och Anna, precis 

som året innan. På listan över de 100 vanligaste 

kvinnliga tilltalsnamnen ser vi att Anna ligger i 

ledningen, före Eva och Maria. 

Under 2010 tog Karl över förstaplatsen från 

Erik på topplistan över de mest vanliga manliga 

förnamnen. Karl tog sig upp från andraplatsen 

och spurtade förbi Erik med 268 fler namnbärare. 

Namnet Karl bärs av 335 356 män och 

Erik bärs av 335 088 män. På plats tre kommer 

namnet Lars som betydligt färre bär. 

Men Lars behöver inte hänga läpp eftersom 

han, precis som 2009, toppar listan över de vanligaste 

tilltalsnamnen. Efter honom följer Anders 

och Karl. 

Populära namn efter födelseår 1910–2010 

Prickad linje: Förnamn män/kvinnor 2010. 

Heldragen linje: Tilltalsnamn män/kvinnor 2010. 

Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001). 



25.3 

Månad 

Födda 2010 efter månad och veckodag 

Births 2010 by month and day of week 


Mars, april eller maj har tidigare varit 

bebisarnas favoritmånader att födas – men 

de senaste åren har juli tagit över tätpositionen 

i födelsestatistiken. Även augusti är 

vanligtvis med på topp 5-listan och juni 

följer ofta hack i häl. Under 2009 erövrade 

sommarmånaderna hela prispallen. Under 

2010 ser det något annorlunda ut. Juli var 

etta för tredje året i rad och juni ligger kvar 

på en tredjeplats, precis som under 2009, 

men mars har återigen klättrat upp på topp 

tre. 

Veckodag 

Tisdagen var den vanligaste dagen att 

födas under 2010, följt av onsdag och 

torsdag. Av de 100 dagarna med flest antal 

födda barn fanns inte en enda lördag eller 

söndag. Om det hade varit en jämn fördelning 

över veckodagarna borde det ha 

funnits 14 lördagar och 14 söndagar bland 

dessa 100 dagar. 

Slutsatsen ovan förstärks om man tittar 

på den motsatta statistiken, dvs. de 100 

dagarna med minst antal födda barn – 

bland dessa fanns hela 34 lördagar och 

36 söndagar. 

Ingen lördag eller söndag finns med bland 

dagarna med flest antal födda barn 

respektive år. 

Bland dagarna med minst antal födda 

barn finns det flest antal lördagar och 

söndagar. 

Källa: SCB, Enheten för befolkningsstatistik. 



25.4 

Flicknamn år 2010 

Most common names given to girls 

Tabellen visar de 100 vanligaste tilltalsnamnen som givits till flickor 2010. Namnen redovisas under den vanligaste stavningen, men 

samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 

Rangordning 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

bärare 

Number 

Per 

1 000 

2010 2009 2010 2009 

Rangordning Namn Antal 

bärare 

Per 

1 000 

1 (2) Maja 895 16 51 (41) Tindra 307 5 

2 (1) Alice 867 15 52 (44) Sofia 297 5 

3 (7) Julia 823 15 53 (43) Nora 290 5 

4 (8) Linnéa 750 13 54 (46) Nathalie 282 5 

5 (9) Wilma 742 13 55 (65) Leia 276 5 

6 (3) Ella 737 13 56 (51) Filippa 269 5 

7 (5) Elsa 724 13 57 (55) Siri 262 5 

8 (4) Emma 722 13 58 (50) Emelie 253 4 

9 (6) Alva 711 13 59 (59) Inez 252 4 

10 (17) Olivia 703 12 60 (60) Edith 248 4 

11 (11) Molly 677 12 61 (63) Liv 240 4 

12 (10) Ebba 661 12 61 (57) Stina 240 4 

13 (13) Klara 638 11 63 (68) Lisa 220 4 

14 (12) Nellie 592 11 64 (60) Linn 219 4 

15 (14) Agnes 588 10 65 (Ny) Tove 218 4 

16 (19) Isabelle 583 10 66 (66) Emmy 212 4 

17 (15) Ida 577 10 67 (86) Livia 210 4 

18 (16) Elin 570 10 68 (63) Jasmine 201 4 

19 (23) Ellen 545 10 69 (73) Evelina 199 4 

20 (22) Moa 542 10 70 (58) Cornelia 198 4 

21 (18) Emilia 522 9 71 (79) Märta 189 3 

22 (27) Nova 515 9 72 (71) Svea 183 3 

23 (24) Alma 506 9 73 (84) Ingrid 182 3 

24 (21) Saga 490 9 74 (88) My 180 3 

25 (20) Amanda 475 8 75 (77) Joline 179 3 

26 (34) Isabella 467 8 75 (72) Rebecca 179 3 

27 (39) Lilly 460 8 77 (62) Mira 178 3 

28 (29) Alicia 456 8 78 (82) Hilda 176 3 

29 (33) Astrid 441 8 78 (74) Ronja 176 3 

30 (25) Matilda 433 8 80 (85) Melissa 174 3 

31 (48) Tilde 431 8 81 (76) Anna 172 3 

31 (32) Tuva 431 8 82 (67) Frida 167 3 

33 (31) Stella 416 7 83 (96) Maria 166 3 

34 (38) Elvira 412 7 84 (83) Iris 164 3 

34 (30) Felicia 412 7 85 (70) Josefine 162 3 

36 (49) Tyra 409 7 86 (79) Elise 161 3 

37 (26) Hanna 408 7 87 (78) Elina 160 3 

38 (28) Sara 404 7 88 (94) Greta 159 3 

39 (46) Vera 399 7 89 (87) Vilda 158 3 

40 (37) Thea 380 7 90 (Ny) Minna 154 3 

41 (52) Freja 378 7 91 (95) Hedda 150 3 

42 (42) Lova 372 7 91 (81) Lina 150 3 

43 (34) Meja 359 6 93 (91) Nicole 142 3 

43 (36) Selma 359 6 94 (75) Kajsa 137 2 

45 (53) Signe 352 6 95 (Ny) Majken 136 2 

46 (45) Ester 339 6 96 (88) Sofie 135 2 

47 (40) Lovisa 336 6 97 (Ny) Annie 133 2 

48 (69) Ellie 328 6 98 (Ny) Juni 130 2 

49 (56) Lea 308 5 99 (Ny) Hedvig 129 2 

49 (54) Tilda 308 5 99 (Ny) Novalie 129 2 




25.5 

Pojknamn år 2010 

Most common names given to boys 


Tabellen visar de 100 vanligaste tilltalsnamnen som givits till pojkar 2010. Namnen redovisas under den vanligaste stavningen, 

men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 

Rangordning 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

bärare 

Number 

Per 

1 000 

2010 2009 2010 2009 

Rangordning Namn Antal 

bärare 

Per 

1 000 

1 (3) Oscar 1 108 19 51 (61) Love 357 6 

2 (3) William 1 032 17 52 (53) Ville 343 6 

3 (1) Lucas 1 026 17 53 (48) Sebastian 328 6 

4 (2) Elias 888 15 54 (52) Sixten 327 6 

5 (6) Alexander 887 15 55 (38) Carl 324 5 

6 (5) Hugo 873 15 56 (51) Malte 320 5 

7 (7) Oliver 810 14 57 (57) Neo 313 5 

8 (16) Theo 804 14 58 (54) David 302 5 

9 (15) Liam 782 13 59 (56) Joel 298 5 

10 (14) Leo 764 13 60 (59) Adrian 276 5 

11 (9) Erik 741 12 61 (70) Valter 275 5 

11 (8) Viktor 741 12 62 (63) Josef 258 4 

13 (12) Emil 729 12 63 (64) Jack 250 4 

14 (13) Isak 712 12 64 (57) Hampus 247 4 

15 (10) Axel 692 12 65 (65) Mohammed 244 4 

16 (11) Filip 685 12 65 (59) Samuel 244 4 

17 (17) Anton 627 11 67 (67) Alex 239 4 

18 (20) Gustav 617 10 68 (69) Tim 231 4 

19 (24) Edvin 609 10 69 (68) Daniel 225 4 

20 (24) Vincent 598 10 70 (72) Vilgot 222 4 

21 (23) Arvid 596 10 71 (66) Wilhelm 221 4 

22 (19) Albin 581 10 72 (82) Harry 211 4 

23 (22) Ludvig 580 10 73 (76) Milton 196 3 

24 (18) Melvin 562 9 74 (79) Maximilian 193 3 

25 (30) Noah 554 9 75 (73) Robin 191 3 

26 (42) Charlie 531 9 76 (71) Sigge 190 3 

27 (21) Max 529 9 77 (76) Måns 189 3 

28 (31) Elliot 509 9 78 (91) Eddie 186 3 

29 (26) Viggo 499 8 79 (88) Elton 184 3 

30 (27) Alvin 488 8 80 (86) Hjalmar 183 3 

31 (39) Alfred 480 8 80 (75) Vidar 183 3 

32 (29) Adam 474 8 82 (81) Loke 179 3 

32 (44) Theodor 474 8 83 (83) Elis 177 3 

34 (35) Olle 464 8 84 (76) August 174 3 

35 (28) Wilmer 458 8 85 (84) John 167 3 

36 (36) Benjamin 457 8 86 (79) Hannes 163 3 

37 (32) Simon 453 8 87 (91) Sam 157 3 

38 (45) Nils 431 7 88 (Ny) Frank 154 3 

39 (49) Noel 417 7 89 (93) Svante 153 3 

40 (42) Jacob 414 7 90 (74) Marcus 151 3 

41 (46) Leon 411 7 91 (88) Mio 148 2 

42 (40) Rasmus 405 7 92 (95) Ali 144 2 

43 (34) Kevin 400 7 92 (86) Otto 144 2 

44 (37) Linus 394 7 94 (96) Johannes 141 2 

45 (50) Casper 380 6 95 (90) Fabian 136 2 

45 (41) Gabriel 380 6 96 (Ny) Ebbe 134 2 

47 (33) Jonathan 377 6 97 (85) Aron 133 2 

48 (62) Milo 373 6 98 (Ny) Elvin 131 2 

49 (55) Melker 369 6 98 (Ny) Julian 131 2 

50 (47) Felix 367 6 100 (Ny) Ivar 130 2 




25.6 

Kvinnonamn 2010 

Most common female names 

Tabellen visar de 100 vanligaste förnamnen bland kvinnor och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn den 31 dec. 2010. Olika 

stavningar ingår i varje namn men namnen redovisas med sin vanligaste stavning. 

Rang 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

Number 

Därav som 

tilltalsnamn 

Thereby first given 

name 

Rang Namn Antal Därav som 

tilltalsnamn 

Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Maria 447 254 83 590 18,7 51 Anneli 40 156 25 001 62,3 

2 Elisabeth 357 715 33 056 9,2 52 Sofie 39 737 17 386 43,8 

3 Anna 305 763 113 145 37,0 53 Britt 39 203 19 717 50,3 

4 Kristina 284 799 59 275 20,8 54 Astrid 39 012 16 105 41,3 

5 Margareta 280 139 29 129 10,4 55 Caroline 38 637 21 755 56,3 

6 Eva 202 781 94 133 46,4 56 Rut 37 841 18 865 49,9 

7 Birgitta 175 222 41 786 23,8 57 Kristin 37 729 11 525 30,5 

8 Karin 174 224 80 640 46,3 58 Åsa 37 635 27 780 73,8 

9 Linnéa 162 764 26 075 16,0 59 Karolina 36 956 11 558 31,3 

10 Marie 140 329 41 438 29,5 60 Yvonne 36 771 17 119 46,6 

11 Ingrid 120 977 53 968 44,6 61 Lisa 36 725 21 664 59,0 

12 Marianne 104 967 28 482 27,1 62 Gun 36 594 22 732 62,1 

13 Sofia 94 557 31 661 33,5 63 Camilla 36 116 26 938 74,6 

14 Kerstin 91 727 58 940 64,3 64 Emelie 36 111 27 235 75,4 

15 Lena 85 747 59 200 69,0 65 Agneta 35 748 18 871 52,8 

16 Helena 83 601 27 736 33,2 66 Madeleine 35 117 19 170 54,6 

17 Inger 76 054 41 011 53,9 67 Erika 34 794 15 090 43,4 

18 Sara 73 997 50 951 68,9 68 Berit 33 548 21 439 63,9 

19 Katarina 73 341 29 573 40,3 69 Alice 33 439 14 738 44,1 

20 Johanna 71 429 34 105 47,7 70 Julia 33 326 25 015 75,1 

21 Emma 69 733 47 202 67,7 71 Amanda 33 322 22 082 66,3 

22 Viktoria 68 622 13 307 19,4 72 Inga 33 166 18 267 55,1 

23 Ingegerd 64 934 12 386 19,1 73 Charlotte 33 147 12 697 38,3 

24 Cecilia 64 294 23 363 36,3 74 Ingeborg 33 147 2 949 8,9 

25 Monica 63 684 38 738 60,8 75 Lovisa 31 671 10 632 33,6 

26 Irene 63 580 13 552 21,3 76 Ann-Marie 31 603 17 094 54,1 

27 Susanne 62 330 37 826 60,7 77 Sandra 31 194 25 829 82,8 

28 Ulla 62 005 41 274 66,6 78 Birgit 30 581 18 198 59,5 

29 Anita 61 717 28 092 45,5 79 Frida 29 796 21 525 72,2 

30 Jenny 60 000 40 596 67,7 80 Rebecka 29 667 18 545 62,5 

31 Therese 59 396 24 306 40,9 81 Märta 28 602 11 213 39,2 

32 Elin 59 076 36 497 61,8 82 Charlotta 28 389 6 077 21,4 

33 Viola 58 177 3 622 6,2 83 Ellinor 27 902 10 630 38,1 

34 Carina 56 260 33 434 59,4 84 Britta 27 880 15 264 54,7 

35 Gunilla 54 988 27 510 50,0 85 Jessica 27 709 22 837 82,4 

36 Louise 54 730 15 689 28,7 86 Alexandra 27 128 13 409 49,4 

37 Hanna 53 923 35 982 66,7 87 Sonja 27 079 17 167 63,4 

38 Ann 52 888 25 280 47,8 88 Gunnel 25 792 15 760 61,1 

39 Helen 51 849 22 891 44,1 89 Maj 25 739 14 037 54,5 

40 Linda 51 503 38 355 74,5 90 Ann-Christin 24 940 15 690 62,9 

41 Annika 49 081 38 843 79,1 91 Maja 24 527 18 137 73,9 

42 Malin 48 924 40 765 83,3 92 Solveig 24 428 12 613 51,6 

43 Ida 48 232 26 660 55,3 93 Lisbeth 23 848 13 426 56,3 

44 Barbro 45 974 26 855 58,4 94 Emilia 23 550 11 236 47,7 

45 Ulrika 45 653 21 693 47,5 95 Isabelle 23 490 13 421 57,1 

46 Matilda 43 985 19 764 44,9 96 Gerd 23 478 14 342 61,1 

47 Anette 43 499 27 667 63,6 97 Pia 23 464 17 498 74,6 

48 Josefin 42 552 22 945 53,9 98 Ellen 23 299 12 889 55,3 

49 Elsa 42 222 21 359 50,6 99 Mona 23 038 16 301 70,8 

50 Siv 41 837 26 820 64,1 100 Ebba 22 973 14 701 64,0 




25.7 

Mansnamn 2010 

Most common male names 


Tabellen visar de 100 vanligaste förnamnen bland män och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn den 31 dec. 2010. Olika 

stavningar ingår i varje namn men namnen redovisas med sin vanligaste stavning. 

Rang 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

Number 

Därav som 

tilltalsnamn 

Thereby first given 

name 

Rang Namn Antal Därav som 

tilltalsnamn 

Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Karl 335 356 80 688 24,1 51 David 51 530 30 739 59,7 

2 Erik 335 088 71 911 21,5 52 Patrik 51 335 35 038 68,3 

3 Lars 235 152 99 888 42,5 53 Rickard 50 581 26 046 51,5 

4 Anders 192 372 82 180 42,7 54 Viktor 49 814 30 433 61,1 

5 Per 185 813 74 133 39,9 55 Emil 49 383 27 693 56,1 

6 Johan 174 529 76 874 44,0 56 Christoffer 49 141 29 278 59,6 

7 Mikael 172 539 79 284 46,0 57 Roland 48 015 11 853 24,7 

8 Olof 155 713 17 114 11,0 58 Joakim 47 605 32 535 68,3 

9 Nils 139 047 44 544 32,0 59 Tommy 47 007 29 315 62,4 

10 Lennart 131 461 29 186 22,2 60 Vilhelm 45 858 4 046 8,8 

11 Jan 130 452 65 823 50,5 61 Ingvar 44 034 7 288 16,6 

12 Gustav 123 940 27 359 22,1 62 Claes 40 561 19 568 48,2 

13 Hans 122 653 55 761 45,5 63 Filip 39 197 27 160 69,3 

14 Gunnar 116 906 20 012 17,1 64 Roger 38 908 19 541 50,2 

15 Sven 114 471 47 642 41,6 65 Kent 37 267 21 608 58,0 

16 Peter 113 047 63 526 56,2 66 Ove 36 603 10 964 30,0 

17 Bengt 100 062 52 956 52,9 67 William 36 152 18 645 51,6 

18 Fredrik 99 650 54 724 54,9 68 Simon 35 985 28 617 79,5 

19 Thomas 95 131 60 466 63,6 69 Sebastian 35 319 20 770 58,8 

20 Bo 90 618 45 305 50,0 70 Rune 34 281 11 126 32,5 

21 Åke 88 836 18 861 21,2 71 Kurt 34 236 19 573 57,2 

22 Göran 86 530 27 977 32,3 72 Anton 33 943 24 963 73,5 

23 Daniel 83 634 54 130 64,7 73 Kenneth 33 252 16 741 50,3 

24 Christer 80 457 33 912 42,1 74 Gösta 31 822 8 053 25,3 

25 Stefan 73 785 45 288 61,4 75 Tobias 31 744 22 104 69,6 

26 Magnus 73 713 41 898 56,8 76 Johannes 31 564 9 580 30,4 

27 Oskar 73 644 33 388 45,3 77 Jörgen 31 521 17 203 54,6 

28 Andreas 73 375 45 352 61,8 78 Emanuel 30 145 2 966 9,8 

29 Martin 72 612 39 102 53,9 79 Mohammed 29 354 17 321 59,0 

30 Alexander 71 668 33 144 46,2 80 Robin 28 178 22 503 79,9 

31 Mats 68 991 46 057 66,8 81 Jonathan 27 904 20 742 74,3 

32 Leif 68 377 39 514 57,8 82 Jakob 27 333 19 915 72,9 

33 Bertil 68 327 14 829 21,7 83 Georg 26 742 4 589 17,2 

34 Arne 67 276 16 854 25,1 84 Sten 25 972 12 915 49,7 

35 John 66 995 24 455 36,5 85 Börje 25 380 9 110 35,9 

36 Mattias 65 729 41 082 62,5 86 Johnny 25 288 15 152 59,9 

37 Ulf 65 235 35 303 54,1 87 Alf 24 737 11 663 47,1 

38 Henrik 64 290 32 909 51,2 88 Hugo 24 431 12 191 49,9 

39 Ingemar 62 920 9 049 14,4 89 Bernt 24 318 13 451 55,3 

40 Björn 61 473 37 473 61,0 90 Torbjörn 24 311 13 083 53,8 

41 Jonas 60 197 40 794 67,8 91 Allan 23 690 5 594 23,6 

42 Stig 59 943 32 343 54,0 92 Dan 22 942 12 454 54,3 

43 Kjell 56 963 33 420 58,7 93 Adam 22 795 17 480 76,7 

44 Robert 56 834 27 836 49,0 94 Linus 22 335 18 456 82,6 

45 Axel 56 652 16 550 29,2 95 Elias 22 205 14 545 65,5 

46 Rolf 56 022 30 782 54,9 96 Lucas 20 792 17 367 83,5 

47 Marcus 54 483 42 084 77,2 97 Ola 20 699 9 746 47,1 

48 Niklas 54 365 39 934 73,5 98 Henry 20 554 4 417 21,5 

49 Christian 54 008 26 169 48,5 99 Jesper 20 497 17 223 84,0 

50 Håkan 53 358 26 814 50,3 100 Jimmy 20 240 16 023 79,2 




25.8 

Efternamn 2010 

Most common family names 

Tabellen visar de 100 vanligaste efternamnen och hur vanliga namnen är i befolkningen den 31 december 2010. Olika stavningar 

ingår i varje namn men namnet redovisas med den vanligaste stavningen. 

Rang 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

Number 

Rang Namn Antal Rang Namn Antal 

1 Johansson 258 785 35 Sandberg 17 813 69 Nordin 10 779 

2 Andersson 257 994 36 Forsberg 16 715 70 Sandström 10 767 

3 Karlsson 228 794 37 Sjöberg 16 553 71 Ström 10 732 

4 Nilsson 175 392 38 Danielsson 15 817 72 Hermansson 10 681 

5 Eriksson 150 296 39 Håkansson 15 816 73 Lund 10 667 

6 Larsson 127 403 40 Wallin 15 582 74 Åberg 10 494 

7 Olsson 117 401 41 Engström 15 579 75 Ekström 10 325 

8 Persson 110 618 42 Eklund 15 384 76 Holmgren 10 270 

9 Svensson 104 689 43 Lundin 15 175 77 Sundberg 10 221 

10 Gustafsson 99 693 44 Gunnarsson 14 714 78 Hedlund 10 149 

11 Pettersson 98 475 45 Fransson 14 570 79 Hellström 9 932 

12 Jonsson 75 353 46 Samuelsson 14 492 80 Dahlberg 9 925 

13 Jansson 51 412 47 Holm 14 395 81 Sjögren 9 897 

14 Hansson 44 900 48 Bergman 14 203 82 Abrahamsson 9 822 

15 Bengtsson 35 047 49 Björk 14 067 83 Martinsson 9 730 

16 Jönsson 33 225 50 Vikström 13 975 84 Andreasson 9 659 

17 Lindberg 27 584 51 Isaksson 13 906 85 Öberg 9 565 

18 Jakobsson 27 030 52 Arvidsson 13 572 86 Månsson 9 550 

19 Magnusson 26 935 53 Bergqvist 13 496 87 Falk 9 521 

20 Olofsson 26 820 54 Holmberg 13 328 88 Blom 9 430 

21 Lindström 25 326 55 Nyström 13 308 89 Ek 9 288 

22 Lindgren 23 147 56 Claesson 12 928 90 Åkesson 9 192 

23 Lindqvist 23 117 57 Löfgren 12 851 91 Strömberg 9 159 

24 Axelsson 23 048 58 Söderberg 12 761 92 Jonasson 9 094 

25 Lundberg 21 496 59 Nyberg 12 708 93 Norberg 8 916 

26 Berg 21 479 60 Mårtensson 12 679 94 Hansen 8 826 

27 Bergström 21 381 61 Blomqvist 12 671 95 Sundström 8 815 

28 Lundgren 20 846 62 Nordström 12 218 96 Åström 8 791 

29 Mattsson 20 379 63 Lundström 12 156 97 Holmqvist 8 779 

30 Lundqvist 20 306 64 Pålsson 11 848 98 Sundqvist 8 714 

31 Lind 19 665 65 Eliasson 11 828 99 Ivarsson 8 706 

32 Berglund 19 435 66 Björklund 11 419 100 Göransson 8 642 

33 Fredriksson 18 744 67 Viklund 11 413 

34 Henriksson 17 887 68 Berggren 11 212 





De 20 största yrkena. Anställda 16–64 år efter antal i yrket, 

25.9 år 2009 

The 20 most common occupations. Employees aged 16-64 by 

number of years in the occupation 

Yrke 

Occupation 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Procent 

Percent 

Kvinnor 

Män 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 163 093 151 821 11 272 93 7 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 147 995 122 035 25 960 82 18 

Försäljare, fackhandel 100 776 62 119 38 657 62 38 

Barnskötare m.fl. 86 741 76 733 10 008 88 12 

Företagssäljare 84 833 24 110 60 723 28 72 

Övrig kontorspersonal 83 602 64 401 19 201 77 23 

Förskollärare och fritidspedagoger 81 644 75 567 6 077 93 7 

Grundskollärare 77 556 60 816 16 740 78 22 

Systemerare och programmerare 71 445 14 697 56 748 21 79 

Hotell- och kontorsstädare m.fl. 66 058 52 105 13 953 79 21 

Försäljare, dagligvaror 65 920 45 346 20 574 69 31 

Skötare och vårdare 64 848 48 415 16 433 75 25 

Köks- och restaurangbiträden 57 574 42 507 15 067 74 26 

Lastbils- och långtradarförare 54 381 2 058 52 323 4 96 

Bokförings- och redovisningsassistenter 54 128 48 793 5 335 90 10 

Lagerassistenter m.fl. 54 030 10 530 43 500 19 81 

Administratörer i offentlig förvaltning 44 394 26 808 17 586 60 40 

Administrativa assistenter 43 114 34 702 8 412 80 20 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 42 217 426 41 791 1 99 

Verktygsmaskinoperatörer 41 645 4 490 37 155 11 89 

Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96). 

Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208). 

25.10 

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Anställda 16–64 år efter 

antal kvinnor i yrket, år 2009 

The 20 most common occupations for women. Employees aged 

16-64 by number of women in the occupation 

Yrke 

Occupation 

Antal 

kvinnor 

Number of 

women 

Totalt 

Total 

Procent 

kvinnor 

Percent 

women 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 151 821 163 093 93 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 122 035 147 995 82 

Barnskötare m.fl. 76 733 86 741 88 

Förskollärare och fritidspedagoger 75 567 81 644 93 

Övrig kontorspersonal 64 401 83 602 77 

Försäljare, fackhandel 62 119 100 776 62 

Grundskollärare 60 816 77 556 78 

Hotell- och kontorsstädare m.fl. 52 105 66 058 79 

Bokförings- och redovisningsassistenter 48 793 54 128 90 

Skötare och vårdare 48 415 64 848 75 

Försäljare, dagligvaror 45 346 65 920 69 

Köks- och restaurangbiträden 42 507 57 574 74 

Övriga sjuksköterskor 35 695 39 314 91 

Administrativa assistenter 34 702 43 114 80 

Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 28 843 29 740 97 

Administratörer i offentlig förvaltning 26 808 44 394 60 

Företagssäljare 24 110 84 833 28 

Socialsekreterare och kuratorer 21 439 25 409 84 

Receptionister m.fl. 19 311 22 865 84 

Banktjänstemän och kreditrådgivare 18 292 28 620 64 





25.11 

De 20 vanligaste yrkena för män. Anställda 16–64 år efter 

antal män i yrket, år 2009 

The 20 most common occupations for men. Employees aged 

16–64 by number of men in the occupation 

Yrke 

Antal 

män 

Totalt 

Procent 

män 

Företagssäljare 60 723 84 833 72 

Systemerare och programmerare 56 748 71 445 79 

Lastbils- och långtradarförare 52 323 54 381 96 

Lagerassistenter m.fl. 43 500 54 030 81 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 41 791 42 217 99 

Försäljare, fackhandel 38 657 100 776 38 

Verktygsmaskinoperatörer 37 155 41 645 89 

Fastighetsskötare 32 795 36 625 90 

Datatekniker 31 254 39 378 79 

Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 28 062 28 424 99 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 25 960 147 995 18 

Installationselektriker 25 012 25 241 99 

Övriga ingenjörer och tekniker 23 470 28 692 82 

Maskiningenjörer och maskintekniker 23 227 26 123 89 

Övriga maskinoperatörer och montörer 21 043 28 418 74 

Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 20 828 21 309 98 

Försäljare, dagligvaror 20 574 65 920 31 

Buss- och spårvagnsförare 19 376 22 632 86 

Övrig kontorspersonal 19 201 83 602 23 

Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 18 881 21 466 88 



25.12 

Yrke 

Yrken med högst medelålder. Anställda 16–64 år efter 

medelålder, år 2009 

Occupations with the highest average age. Employees aged 

16–64 by average age 

Medelålder 

Högre ämbetsmän och politiker 53 

Andra sjuksköterskor med särskild kompetens 51 

Speciallärare 51 

Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 51 

Verksamhetschefer inom utbildning 51 

Distriktssköterskor 50 

Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 50 

Körsnärer 50 

Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 50 

Begravningsentreprenörer 49 

Tandsköterskor 49 

Övriga drift- och verksamhetschefer 49 

Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning 49 

Biblioteksassistenter m.fl. 49 

Chefstjänstemän i intresseorganisationer 49 

Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 48 

Präster 48 

Receptarier 48 

Verksamhetschefer inom vård och omsorg 48 

Chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 48 

Kartingenjörer m.fl. 48 

Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 48 

Chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 48 

Chefer för mindre enheter inom utbildning 48 

Fartygsbefäl m.fl. 48 





25.13 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2010 

Occupations with highest average salary 


Månadslön, kr 

Salary SEK 

3411 Värdepappersmäklare 83 900 

1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 78 100 

1110 Högre ämbetsmän och politiker 60 900 

1237 Forsknings- och utvecklingschefer 59 800 

1233 Försäljnings- och marknadschefer 57 800 

1225 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 57 100 

3143 Piloter m.fl. 56 300 

3144 Flygledare 56 300 

1234 Reklam- och pr-chefer 55 800 

2221 Läkare 55 700 

1236 It-chefer 55 000 

1232 Personalchefer 54 900 

1231 Ekonomichefer och administrativa chefer 53 900 

1239 Övriga chefer inom specialområden 51 500 

2121 Matematiker 51 200 

2421 Advokater och åklagare 49 600 

1223 Driftchefer inom byggverksamhet 49 400 

2422 Domare 48 200 

1315 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 47 600 

1229 Övriga drift- och verksamhetschefer 47 200 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 

25.14 

Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2010 

Occupations with lowest average salary 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Månadslön, kr 

Salary SEK 

6129 Övriga djuruppfödare och djurskötare 18 000 

5223 Kaféföreståndare 18 800 

5224 Kioskföreståndare 19 100 

9130 Köks- och restaurangbiträden 19 600 

9210 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 19 600 

9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 19 800 

8263 Symaskinoperatörer 19 900 

5131 Barnskötare m.fl. 20 100 

6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 20 100 

6121 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 20 200 

6112 Trädgårdsodlare 20 300 

9142 Vaktmästare m.fl. 20 300 

8264 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 20 500 

9190 Övriga servicearbetare 20 700 

5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 800 

5227 Demonstratörer, uthyrare m.fl. 20 800 

8285 Montörer, papp- och textilprodukter m.m. 21 100 

8321 Bil- och taxiförare 21 300 

4150 Brevbärare m.fl. 21 400 

7412 Bagare och konditorer 21 400 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



25.15 

Yrken som har högst andel olikkönade par där båda tillhör 

samma yrke, år 2009 

Occupations with the highest percentage of persons of differentsex 

couples where both persons have the same occupation 

Yrke 

Andelen som är i ett 

parförhållande där 

både tillhör samma 

yrke, procent 1 

Andelen 

män inom 

yrket, 

procent 

Andelen 

kvinnor inom 

yrket, 

procent 

Läkare 24 53,60 46,40 

Poliser 15 73,70 26,30 

Jurister 14 48,90 51,10 

Tandläkare 14 42,70 57,30 

Maskin- och monteringsarbete 13 76,50 23,50 

Universitets- och högskollärare 13 55,40 44,60 

Journalister, författare, informatörer m.fl. 10 44,90 55,10 

Gymnasielärare 9 45,80 54,20 

Klassiska underhållare 2 9 48,70 51,30 

Säljare, inköpare, mäklare, banktjänsteman 8,90 61,10 38,90 

1) Andelen relateras till antalet individer inom yrket totalt som är antingen gifta eller sambo med gemensamma barn. 

2) Klassiska underhållare består av musiker, kompositörer, skådespelare, regissörer, koreografer och dansare. 

Källa: SCB Välfärd- SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och valfärd (www.scb.se/LE0001). 



25.16 


Antal hushåll efter hushållstyp. Antal kosthushåll boende i 

Sverige den 31 december respektive år 

Number of households by type of household. Number of 

housekeeping units living in Sweden on 31 December each year 

Hushållstyp 

Type of 

Household 

1991 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 + Felmarginal 

Margin of 

error 

Samtliga 

individer 8 494 000 8 584 000 8 751 000 8 882 000 8 905 000 8 940 000 8 978 000 9 029 000 ± 62 000 

Samtliga 

hushåll 4 141 000 4 244 000 4 363 000 4 441 000 4 465 000 4 477 000 4 555 000 4 628 000 ± 32 000 


antal personer 

per hushåll 2,05 2,02 2,01 2 1,99 2 1,97 1,95 

Ensamboende 

kvinnor 960 000 996 000 1 073 000 1 033 000 1 076 000 1 041 000 1 095 000 1 107 000 ± 39 000 

18–24 112 000 120 000 127 000 113 000 115 000 116 000 138 000 147 000 ± 17 000 

25–34 100 000 110 000 155 000 140 000 123 000 138 000 142 000 151 000 ± 16 000 

35–49 100 000 117 000 109 000 95 000 122 000 117 000 116 000 114 000 ± 14 000 

50–64 165 000 179 000 196 000 235 000 236 000 215 000 231 000 216 000 ± 20 000 

65–74 200 000 178 000 158 000 149 000 154 000 158 000 154 000 161 000 ± 17 000 

75– 283 000 292 000 329 000 302 000 326 000 297 000 313 000 317 000 ± 16 000 

Ensamboende 

män 867 000 929 000 956 000 1 024 000 1 001 000 1 039 000 1 096 000 1 141 000 ± 42 000 

18–24 137 000 140 000 119 000 126 000 132 000 140 000 142 000 160 000 ± 17 000 

25–34 228 000 240 000 235 000 240 000 213 000 233 000 236 000 234 000 ± 20 000 

35–49 206 000 202 000 238 000 248 000 238 000 245 000 277 000 267 000 ± 22 000 

50–64 129 000 169 000 182 000 222 000 213 000 225 000 245 000 258 000 ± 21 000 

65–74 82 000 94 000 77 000 92 000 92 000 95 000 95 000 112 000 ± 14 000 

75– 86 000 84 000 105 000 95 000 112 000 102 000 100 000 109 000 ± 10 000 

Sammanboende 

utan 

barn 1 023 000 1 022 000 1 015 000 1 038 000 1 038 000 1 047 000 1 026 000 1 030 000 ± 26 000 

18–24 41 000 43 000 37 000 35 000 33 000 32 000 37 000 29 000 ± 5 000 

25–34 104 000 100 000 102 000 105 000 112 000 101 000 103 000 88 000 ± 9 000 

35–49 107 000 117 000 83 000 79 000 73 000 75 000 83 000 71 000 ± 8 000 

50–64 332 000 374 000 414 000 414 000 423 000 424 000 377 000 403 000 ± 19 000 

65–74 276 000 236 000 215 000 225 000 233 000 239 000 256 000 266 000 ± 15 000 

75– 163 000 153 000 164 000 179 000 163 000 177 000 169 000 174 000 ± 9 000 

Sammanboende 

med 

barn 0–19 år 926 000 895 000 889 000 888 000 902 000 900 000 906 000 887 000 ± 24 000 

1 barn 342 000 326 000 324 000 316 000 320 000 318 000 323 000 330 000 ± 16 000 

2 barn 394 000 388 000 390 000 395 000 420 000 414 000 418 000 403 000 ± 18 000 

3+ barn 190 000 181 000 174 000 176 000 162 000 168 000 165 000 154 000 ± 12 000 

Ensamstående 

kvinnor 

med barn 180 000 200 000 224 000 233 000 220 000 220 000 204 000 222 000 ± 19 000 

1 barn 110 000 111 000 116 000 123 000 119 000 125 000 113 000 120 000 ± 14 000 

2+ barn 70 000 89 000 108 000 110 000 101 000 95 000 91 000 103 000 ± 13 000 

Ensamstående 

män 

med barn 35 000 37 000 46 000 61 000 76 000 61 000 56 000 66 000 ± 10 000 

1 barn 24 000 25 000 30 000 42 000 53 000 37 000 38 000 46 000 ± 9 000 

2+ barn 11 000 12 000 16 000 19 000 23 000 24 000 18 000 20 000 ± 6 000 

Övriga sammanboende 

hushåll 86 000 95 000 96 000 91 000 82 000 95 000 94 000 96 000 ± 8 000 

Övriga ensamstående 

hushåll 65 000 71 000 64 000 74 000 70 000 73 000 79 000 79 000 ± 8 000 

Källa: SCB Hushållens ekonomi , HEK (www.scb.se/HE0103). 



25.17 

Hushållen fördelade efter hushållstyp och boendeform 2009 

Households broken down by household type and dwelling form 

Småhus 


Äganderätt 

Bostadsrätt 

Hyresrätt 

1:a hand 

Bostadsrätt 

Hyresrätt 

1:a hand 

Ensamboende 15,1 ±1,3 0,8 ±0,3 3,3 ±0,7 22,0 ±1,2 48,8 ±1,8 

–64 år 12,7 ±1,7 0,6 ±0,3 3,1 ±0,9 22,2 ±1,7 51,6 ±2,4 

Kvinnor 10,6 ±2,4 0,6 ±0,5 3,3 ±1,5 22,2 ±2,7 52,7 ±3,8 

Män 14,1 ±2,3 0,5 ±0,4 2,9 ±1,1 22,3 ±2,3 50,8 ±3,2 

65– år 19,5 ±2,2 1,1 ±0,5 3,8 ±1,1 21,7 ±2,1 43,7 ±2,8 

Kvinnor 16,0 ±2,4 1,3 ±0,7 4,0 ±1,4 22,4 ±2,5 46,6 ±3,3 

Män 27,6 ±4,8 0,7 ±0,8 3,3 ±1,9 20,1 ±4,0 37,0 ±5,2 

Sammanboende utan barn 53,0 ±1,7 1,8 ±0,4 1,8 ±0,5 16,8 ±1,0 22,5 ±1,5 

–64 år 49,9 ±2,3 1,8 ±0,5 2,3 ±0,8 16,4 ±1,4 25,2 ±2,2 

65– år 57,5 ±2,4 1,9 ±0,6 1,2 ±0,5 17,5 ±1,6 18,6 ±1,9 

Ensamstående med barn 22,7 ±4,6 3,9 ±1,7 5,8 ±2,8 15,0 ±3,3 49,4 ±5,5 

Sammanboende med barn 62,9 ±2,1 2,7 ±0,6 3,3 ±0,9 9,4 ±1,1 18,8 ±1,8 

1 barn 52,6 ±3,9 2,5 ±0,9 3,7 ±1,6 14,4 ±2,3 24,3 ±3,6 

2 barn 68,1 ±3,0 3,3 ±1,0 2,8 ±1,1 8,0 ±1,4 15,0 ±2,4 

3+ barn 66,7 ±5,2 1,5 ±1,0 4,2 ±2,5 4,5 ±1,8 19,7 ±4,5 

Övriga hushåll 50,8 ±3,5 1,5 ±0,7 2,7 ±1,2 9,9 ±1,8 28,6 ±3,4 

Samtliga hushåll 36,0 ±0,8 1,6 ±0,2 3,1 ±0,4 17,3 ±0,5 35,4 ±1,0 

Antal i tusental 1 599 ±36 72 ±9 136 ±19 766 ±24 1 573 ±47 

Hyresrätt 

2:a hand 

Särskilt 

boende 

Övrigt Samtliga Antal i 

tusental 

Ensamboende 3,4 ±0,7 2,3 ±0,4 4,3 ±0,8 100 1 988 ±44 

–64 år 4,8 ±1,1 . . 5,1 ±1,2 100 1 290 ±45 

Kvinnor 5,5 ±1,8 . . 5,1 ±1,8 100 547 ±28 

Män 4,3 ±1,3 . . 5,1 ±1,5 100 743 ±31 

65– år 0,7 ±0,5 6,4 ±1,3 3,0 ±1,0 100 698 ±24 

Kvinnor 0,6 ±0,5 7,1 ±1,6 2,0 ±0,9 100 488 ±14 

Män 1,1 ±1,1 5,0 ±2,0 5,3 ±2,4 100 210 ±14 

Sammanboende utan barn 0,7 ±0,3 0,0 ±0,0 3,3 ±0,7 100 1 110 ±21 

–64 år 1,1 ±0,5 . . 3,4 ±0,9 100 655 ±22 

65– år 0,2 ±0,2 0,1 ±0,1 3,1 ±0,9 100 456 ±14 

Ensamstående med barn 1,3 ±1,7 0,0 ±0,0 1,9 ±1,4 100 247 ±15 

Sammanboende med barn 0,1 ±0,1 0,0 ±0,0 2,8 ±0,7 100 829 ±16 

1 barn 0,2 ±0,3 0,0 ±0,0 2,3 ±1,2 100 264 ±18 

2 barn 0,0 ±0,0 0,0 ±0,0 2,8 ±1,1 100 419 ±20 

3+ barn 0,0 ±0,0 0,0 ±0,0 3,5 ±1,9 100 147 ±12 

Övriga hushåll 0,7 ±0,6 0,0 ±0,0 5,9 ±1,7 100 262 ±14 

Samtliga hushåll 1,8 ±0,3 1,0 ±0,2 3,7 ±0,4 100 4 437 ±32 

Antal i tusental 81 ±15 45 ±9 166 ±20 4 437 ±32 

Värdet till höger om ± anger 95 % konfidensintervall omkring punktskattningen. 

Uppgift kan inte förekomma i denna undersökning då uppgift om särskilt boende inte har noterats för personer under 65 år. 

Övrigt boende är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och boende utan hyreskontrakt. 

Till hushållstypen Övriga räknas hushåll där det utöver definitionen på en av de andra hushållstyperna finns ytterligare minst en person 

som är 20 år eller äldre. Det kan vara såväl hemmavarande barn eller annan person som har gemensam ”hushållning” med 

referenspersonen. 

Källa: SCB Hushållens ekonomi , HEK (www.scb.se/HE0103). 




25.18 Antal invånare per km2 i kommuner med störst resp. minst 

trängsel 2010 

Population density per sq. km. in most and least crowded 


Kommuner med störst trängsel 

Most crowded municipalities 

Invånare per km 2 

Population density 

per sq. km. 

Kommuner med minst trängsel 

Least crowded municipalities 

Invånare per km 2 

Population density 

per sq. km 

Stockholm 4 504 Arjeplog 0,25 

Sundbyberg 4 435 Jokkmokk 0,29 

Solna 3 516 Sorsele 0,37 

Malmö 1 922 Åsele 0,71 

Lidingö 1 425 Pajala 0,79 

Järfälla 1 225 Storuman 0,83 

Sollentuna 1 221 Vilhelmina 0,88 

Danderyd 1 182 Härjedalen 0,92 

Göteborg 1 140 Dorotea 1,03 

Täby 1 052 Älvdalen 1,04 

Nacka 944 Arvidsjaur 1,15 

Burlöv 886 Strömsund 1,15 

Huddinge 742 Gällivare 1,16 

Tyresö 618 Kiruna 1,18 

Partille 613 Berg 1,28 

Upplands Väsby 521 Överkalix 1,29 

Öckerö 480 Åre 1,41 

Botkyrka 424 Bjurholm 1,87 

Mölndal 415 Bräcke 2,01 

Lomma 387 Övertorneå 2,02 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistiska meddelanden MI 65 SM0201 (www.scb.se/MI0802); 

Statistikdatabasen: Befolkning resp. Miljö; SCB:s Kommunarealregister. 

25.19 

Kommuner med störst resp. minst andel invånare 65 år och 

äldre 2010 

Municipalities with the highest/lowest number of inhabitants aged 

65– 

Kommuner med störst andel invånare i åldern 65– 

Municipalities with the highest percent 

Kommuner med minst andel invånare i åldern 65– 

Municipalities with the lowest percent 

Nr 

# 

Kommun 

Municipality 

Län 

County 

Procent 

Percent 

Nr 

# 

Kommun 

Municipality 

Län 

County 

Procent 

Percent 

1 Pajala Norrbottens 30,7 266 Tyresö Stockholms 15,4 

2 Överkalix Norrbottens 30,5 267 Upplands Väsby Stockholms 15,4 

3 Dorotea Västerbottens 29,4 268 Svedala Skåne 15,4 

4 Bjurholm Västerbottens 29,4 269 Habo Jönköpings 15,3 

5 Åsele Västerbottens 29,4 270 Mölndal Västra Götalands 15,2 

6 Borgholm Kalmar 29,0 271 Ekerö Stockholms 14,9 

7 Simrishamn Skåne 28,4 272 Sigtuna Stockholms 14,9 

8 Munkfors Värmlands 28,3 273 Göteborg Västra Götalands 14,8 

9 Rättvik Dalarnas 27,8 274 Sollentuna Stockholms 14,8 

10 Ljusnarsberg Örebro 27,5 275 Uppsala Uppsala 14,7 

11 Ragunda Jämtlands 27,4 276 Lund Skåne 14,5 

12 Båstad Skåne 27,3 277 Nykvarn Stockholms 14,4 

13 Sorsele Västerbottens 27,3 278 Håbo Uppsala 14,4 

14 Hagfors Värmlands 27,3 279 Umeå Västerbottens 14,4 

15 Hällefors Örebro 27,2 280 Nacka Stockholms 14,4 

16 Storuman Västerbottens 27,1 281 Härryda Västra Götalands 14,2 

17 Sotenäs Västra Götalands 26,9 282 Haninge Stockholms 14,2 

18 Vadstena Östergötlands 26,9 283 Stockholm Stockholms 14,1 

19 Övertorneå Norrbottens 26,7 284 Upplands-Bro Stockholms 14,0 

20 Tingsryd Kronobergs 26,6 285 Vallentuna Stockholms 13,9 

21 Härjedalen Jämtlands 26,5 286 Värmdö Stockholms 13,5 

22 Filipstad Värmlands 26,3 287 Sundbyberg Stockholms 13,2 

23 Torsby Värmlands 26,3 288 Botkyrka Stockholms 12,8 

24 Laxå Örebro 26,2 289 Huddinge Stockholms 12,4 

25 Arvidsjaur Norrbottens 26,1 290 Knivsta Uppsala 11,8 




25.20 

Högst skattesats 

Highest local tax rate 

Rang Kommun 

# Municipality 

Högst och lägst skattesats 2011 samt högsta och lägsta skatteunderlag 

enligt 2010 års taxering 

Highest and lowest local tax rate and local tax base in municipalities 

Skattesats 

i procent 

Local 

tax 

rate 

in percent 

Lägst skattesats 

Lowest local tax rate 

Rang Kommun 

Skattesats 

i procent 

Högst skatteunderlag 

Highest local tax capacity 

Rang Kommun 

Kronor 

per invånare 

SEK per 

inhabitant 

Lägst skatteunderlag 

Lowest local tax capacity 

Rang Kommun 

Kronor 

per 

invånare 

1 Ragunda 34,17 1 Vellinge 28,89 1 Danderyd 308 729 1 Årjäng 130 934 

2 Dals-Ed 34,09 2 Kävlinge 28,90 2 Lidingö 265 012 2 Bjurholm 137 525 

3 Sollefteå 34,08 3 Örkelljunga 29,15 3 Täby 249 718 3 Eda 137 602 

4 Härnösand 34,03 4 Staffanstorp 29,18 4 Nacka 223 188 4 Vansbro 141 218 

5 Ånge 34,02 5 Solna 29,22 5 Sollentuna 222 657 5 Högsby 141 328 

6 Ockelbo 33,97 6 Danderyd 29,30 6 Lomma 217 210 6 Åstorp 141 477 

7 Bräcke 33,92 7 Ängelholm 29,43 7 Solna 213 849 7 Åsele 141 557 

8 Kramfors 33,83 8 Stockholm 29,58 8 Stockholm 211 858 8 Dals-Ed 141 682 

9 Hofors 33,82 9 Lomma 29,63 9 Vaxholm 210 480 9 Töreboda 141 709 

10 Vilhelmina 33,70 10 Täby 29,73 10 Ekerö 210 448 10 Vilhelmina 142 315 

11 Strömsund 33,67 11 Höganäs 30,12 11 Vellinge 208 995 11 Orsa 142 482 

12 Malå 33,65 12 Eslöv 30,13 12 Österåker 199 854 12 Bjuv 142 855 

Norsjö 33,65 13 Linköping 30,25 13 Tyresö 197 000 13 Älvdalen 143 071 

14 Färgelanda 33,64 Varberg 30,25 14 Värmdö 196 456 14 Örkelljunga 143 108 

15 Smedjebacken 33,59 15 Sollentuna 30,30 15 Kungsbacka 196 092 15 Haparanda 143 226 

16 Ljusdal 33,57 16 Nacka 30,36 16 Vallentuna 195 237 16 Mellerud 143 248 

Nordanstig 33,57 17 Hörby 30,37 17 Järfälla 193 921 17 Berg 143 406 

18 Borlänge 33,55 18 Klippan 30,40 18 Knivsta 192 989 18 Övertorneå 143 673 

Nordmaling 33,55 19 Skurup 30,44 19 Härryda 191 333 19 Ödeshög 143 697 

Orsa 33,55 20 Burlöv 30,48 20 Mölndal 191 273 20 Tomelilla 143 946 

21 Berg 33,47 21 Halmstad 30,50 21 Salem 190 685 21 Sorsele 144 007 

Mora 33,47 Laholm 30,50 22 Nykvarn 190 221 22 Bengtsfors 144 295 

23 Säter 33,45 Ystad 30,50 23 Upplands Väsby 189 191 23 Munkfors 144 437 

Älvdalen 33,45 24 Helsingborg 30,60 24 Kiruna 188 482 24 Gullspång 144 989 

25 Vansbro 33,43 25 Båstad 30,62 25 Sundbyberg 188 380 25 Klippan 145 367 

26 Härjedalen 33,42 26 Landskrona 30,63 26 Trosa 188 370 26 Torsby 146 089 

27 Bjurholm 33,40 Svedala 30,63 27 Håbo 187 856 27 Torsås 146 162 

Dorotea 33,40 28 Åstorp 30,68 28 Gällivare 187 829 28 Färgelanda 146 203 

Sorsele 33,40 29 Lidingö 30,72 29 Tjörn 187 115 29 Landskrona 146 598 

Storuman 33,40 30 Järfälla 30,73 30 Partille 187 099 30 Strömsund 146 973 

Vindeln 33,40 31 Västerås 30,74 31 Lerum 186 033 31 Bräcke 147 278 

Vännäs 33,40 32 Trelleborg 30,75 32 Höganäs 184 495 32 Sunne 147 322 

Åsele 33,40 Ydre 30,75 33 Stenungsund 184 157 33 Pajala 147 810 

34 Gagnef 33,38 34 Sjöbo 30,81 34 Staffanstorp 184 077 34 Hörby 147 828 

35 Gullspång 33,37 35 Partille 30,84 35 Kungälv 183 877 35 Heby 147 875 

36 Lycksele 33,35 36 Svalöv 30,88 36 Kävlinge 183 351 36 Sävsjö 147 960 

37 Åmål 33,34 37 Simrishamn 30,90 37 Öckerö 183 009 37 Ljusnarsberg 148 063 

38 Timrå 33,33 38 Perstorp 30,95 38 Oxelösund 181 982 38 Nordanstig 148 068 

39 Hedemora 33,30 39 Hässleholm 31,00 39 Hammarö 181 968 39 Hultsfred 148 141 

40 Sundsvall 33,28 Kinda 31,00 40 Huddinge 180 060 40 Borgholm 148 155 

41 Hagfors 33,25 Mjölby 31,00 41 Lund 178 820 41 Perstorp 148 272 

Lilla Edet 33,25 Tomelilla 31,00 42 Sundsvall 178 417 42 Malmö 148 334 

Munkfors 33,25 Österåker 31,00 43 Västerås 178 196 43 Åmål 148 460 

Storfors 33,25 44 Falkenberg 31,02 44 Strängnäs 177 605 44 Markaryd 148 499 

Torsby 33,25 45 Vallentuna 31,08 45 Göteborg 177 493 45 Filipstad 148 835 

46 Bengtsfors 33,24 46 Kumla 31,10 46 Sigtuna 177 360 46 Åre 148 852 

47 Laxå 33,23 Vadstena 31,10 47 Båstad 177 331 47 Dorotea 148 900 

Kiruna 33,23 48 Sundbyberg 31,13 48 Sotenäs 176 924 48 Härjedalen 149 285 

49 Munkedal 33,21 49 Mölndal 31,14 49 Uppsala 176 338 49 Hällefors 149 299 

50 Falun 33,20 50 Hylte 31,17 50 Bollebygd 176 285 50 Ragunda 149 569 

Kristinehamn 33,20 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden, serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Sveriges statistiska databaser, Offentlig ekonomi. 


Internationella översikter 

International perspectives

Internationella översikter Statistisk årsbok 2012 

26 – Internationella 

översikter 

International perspectives 

Sida 

Page 

26.1 Världens befolkningstillväxt ............... 537 

World population growth in historical 

perspective 

26.2 Befolkningsförändringar – tillbakablick 

och prognos ........................................ 539 

Population changes – historical review and 

forecast 

26.3 Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i 

världsdelar och områden ............................ 540 

Population, population density, surface 

area, etc., continents and regions 

26.4 Världens största städer ....................... 541 

The world's largest cities 

26.5 Beräknad folkmängd i världsdelar 

och områden 1950–2050 ............................. 541 

Estimated population of continents and 

regions 

26.6 Areal, folkmängd och folktäthet i 

olika länder ................................................... 542 

Surface area, population and population 

density in different countries 

26.7 Befolkningen efter kön och ålder ....... 547 

Population, by sex and age 

26.8 Levande födda barn efter moderns 

ålder samt fruktsamhetstal ......................... 548 

Live birth rates specific for age of mother 

and total fertility rate 

26.9 Återstående medellivslängd vid 

födelsen år 2011 ........................................... 549 

Life expectancy at birth 

26.10 Landareal och odlad areal 2009........ 550 

Land area and arable area 

26.11 Skörd 2009, 1 000 ton ........................ 552 

Crop yields, 1 000 tonnes 

26.12 Vissa viktiga varor efter de 10 

största producentländerna.......................... 555 

Some important goods by 10 largest 

countries of production 

Sida 

Page 

26.13 Produktion av elektrisk energi, 

GWh, 2008 ..................................................... 557 

Electricity production, GWh 

26.14 Förbrukning av elektrisk energi, 

kWh per invånare .......................................... 558 

Electricity use, kWh per inhabitant 

26.15 Kärnkraft i världen 31 december 

2010 ................................................................ 559 

Nuclear power worldwide 

26.16 Import och export av vissa varor, 

1 000 ton ........................................................ 560 

Imports and exports of some goods, 1 000 

tonnes 

26.17 De 35 största handelsflottorna 

den 1 januari 2010 ........................................ 562 

The 35 most important maritime countries 

and territories 

26.18 Arbetslösa, 1 000-tal .......................... 563 

Unemployment, 1 000s 

26.19 Konsumentprisindex (2005=100)...... 564 


26.20 BNP per invånare i löpande priser, 

US dollar ........................................................ 565 

GDP per inhabitant in current prices, US 

dollar 

26.21 BNP-utveckling i fasta priser, 

procent från föregående år .......................... 566 

GDP development in constant prices, 

percent from previous year 

26.22 Militärutgifter....................................... 567 

Military expenditure 

26.23 Valutakurser, värdet av en USD 

uttryckt i resp. lands valutaenhet ............... 568 

Exchange rates 



26.1 

Världens befolkningstillväxt 

World population growth in historical perspective 

Världens snabba befolkningsökning är ett sent fenomen. FN har uppskattat att 

världens befolkning år 0, dvs. för 2 010 år sedan, uppgick till 300 miljoner, och 

att det under en lång period därefter inte skedde några större förändringar. 


År 1750 levde cirka 790 miljoner människor på 

jorden. Av dessa bodde 64 procent i Asien, 

21 procent i Europa och 13 procent i Afrika. 

150 år senare, år 1900, hade folkmängden ökat 

till drygt det dubbla – 1,7 miljarder. Den 

huvudsakliga ökningen hade skett i Europa där 

andelen av den totala folkmängden hade ökat 

till 25 procent. Under samma period ökade 

Nordamerikas och Latinamerikas befolkningsandelar 

från mindre än en halv resp. två procent 

till 5 procent vardera. Samtidigt hade Asiens 

andel minskat till 57 procent och Afrikas till 

8 procent. Det var inte förrän efter år 1900 som 

befolkningsökningen började accelerera, och 

folkmängden kom år 1950 att uppgå till 2,5 

miljarder. Det motsvarar en ökning på mer än 

50 procent på 50 år. 

En allt snabbare befolkningstillväxt tog sin 

början i mitten av 1900-talet och resulterade i en 

folkmängd om 6,1 miljarder år 2000 – nära nog 

2,5 gånger så många som år 1950. 

Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas 

världens befolkning år 2050 vara runt 9,3 miljarder. 

Det innebär en ökning med cirka 50 procent 

sedan år 2000. År 2050 kommer vidare 

55 procent av världens befolkning att finnas i 

Asien, 24 procent i Afrika och 8 procent i 

Europa. Här kan noteras att Europas andel av 

världsbefolkningen i mitten av 1900-talet uppgick 

till 22 procent. 

Nordamerikaner lever längst 

Medellivslängden har från mitten av 1900-talet 

till idag ökat från 48 till 68 år, och beräknas till 

år 2050 öka med ytterligare åtta år till 76 år. 

Nordamerika har under hela perioden den 

längsta medellivslängden, 69 år 1950/55 och 

83 år 2045/50. 

Återstående medellivslängd vid födelsen, år 

1950/ 

55 

1975/ 

80 

2005/ 

10 

2025/ 

30 

2045/ 

50 

Europa 65,6 71,2 75,4 79,1 81,7 

Afrika 38,2 48,5 55,2 62,4 68,2 

Asien 42,9 59,8 69,0 73,6 76,7 

Latinamerika 51,3 63,1 73,4 77,3 79,9 

och Karibien 

Nordamerika 68,7 73,3 78,2 80,9 83,2 

Oceanien 60,5 68,5 76,6 80,2 82,5 

Hela världen 47,7 60,7 67,9 72,4 75,6 

Den ökade medellivslängden kommer naturligtvis 

att påverka befolkningens åldersstruktur. 

De mer utvecklade länderna 1 

uppvisar nu en 

högre andel äldre (65– år) än de mindre utvecklade 

1 . Vidare antas andelen äldre öka i de 

utvecklade länderna från 16 procent år 2010 till 

26 procent 2050. Andelen barn och ungdomar 

(0–14 år) i dessa länder förväntas ligga oförändrat 

runt 16 procent. I de mindre utvecklade länderna 

räknar man med motsvarande förändringar, 

men i en helt annan omfattning. Där 

förväntas andelen äldre öka kraftigt, från 6 till 

15 procent. Vidare kalkylerar man med en kraftig 

minskning av andelen barn och ungdomar – 

från 30 procent 2010 till 21 procent 2050. 

Ser vi till olika världsdelar förväntas 7 procent 

av Afrikas befolkning vara 65 år eller äldre 

år 2050. För Europas del ser det annorlunda ut – 

där antas andelen äldre uppgå till 27 procent 

samma år. Det omvända gäller om vi betraktar 

andelen barn och ungdomar i befolkningen. I 

Afrika beräknas den andelen år 2050 uppgå till 

31 procent medan motsvarande andel i Europa 

är 16 procent. 

Över hälften bor i tätorter 

I mitten av 1900-talet bodde 30 procent av 

världens befolkning i tätorter. I dag bor cirka 

hälften av befolkningen i tätorter. År 2050 

beräknas 70 procent tillhöra tätortsbefolkningen. 

Speciellt stora är förändringarna i 

Afrika och Asien, där cirka 15 procent bodde i 

tätorter år 1950. År 2050 beräknas cirka två 

tredjedelar av deras befolkning bo i tätorter. 

Andel av världens befolkning som bor i 

tätorter, procent 

1950 1975 2000 2025 2050 

Europa 51,3 65,3 70,8 76,9 84,3 

Afrika 14,4 25,7 36,0 47,2 61,6 

Asien 16,3 24,0 36,8 49,9 64,7 

Latinamerika 

och Karibien 41,4 60,7 75,5 83,8 88,8 

Nordamerika 63,9 73,8 79,1 85,7 90,1 

Oceanien 62,0 71,5 70,4 70,8 74,8 

Hela världen 28,8 37,2 46,4 56,6 68,7 

1) Mer utvecklade länder: Hela Europa, Nordamerika, Australien, Nya 

Zeeland och Japan. Mindre utvecklade länder: Hela Afrika, Asien (exkl. 

Japan), Latinamerika, Karibien, Melanesien, Mikronesien och 

Polynesien. 

Källa: UN World population prospects (www.un.org). 



Världens befolkning fördelad efter världsdelar, absoluta tal och procent 

År 

Miljoner 

Europa Afrika Asien Latin 

amerika 

och 

Karibien 

Nordamerika 

Oceanien 

Totalt 

hela 

världen 

Procent 

Europa Afrika Asien Latinamerika 

och 

Karibien 

Nord- 

Ocea- Totalt 

ame- 

rika 

nien hela 

världen 

1950 547 230 1 403 167 172 13 2 532 21,6 9,1 55,4 6,6 6,8 0,5 100 

1960 604 287 1 708 220 204 16 3 038 19,9 9,4 56,2 7,2 6,7 0,5 100 

1970 656 368 2 135 286 231 20 3 696 17,7 10,0 57,8 7,7 6,3 0,5 100 

1980 693 483 2 638 362 254 23 4 453 15,6 10,8 59,2 8,1 5,7 0,5 100 

1990 720 635 3 199 443 281 27 5 306 13,6 12,0 60,3 8,3 5,3 0,5 100 

2000 727 811 3 719 521 313 31 6 123 11,9 13,2 60,7 8,5 5,1 0,5 100 

2010 738 1 022 4 164 590 345 37 6 896 10,7 14,8 60,4 8,6 5,0 0,5 100 

2020 744 1 278 4 566 652 374 42 7 657 9,7 16,7 59,6 8,5 4,9 0,5 100 

2030 741 1 562 4 868 702 402 47 8 321 8,9 18,8 58,5 8,4 4,8 0,6 100 

2040 732 1 870 5 061 735 425 51 8 874 8,2 21,1 57,0 8,3 4,8 0,6 100 

2050 719 2 192 5 142 751 447 55 9 306 7,7 23,6 55,3 8,1 4,8 0,6 100 

Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre, procent 

År Europa Afrika Asien Latinamerika 

och Karibien 

Nordamerika Oceanien Hela världen 

1950 8,2 3,3 4,1 3,5 8,2 7,4 5,2 

1960 8,9 3,1 3,8 3,6 9,0 7,4 5,1 

1970 10,5 3,1 3,8 4,0 9,7 7,1 5,3 

1980 12,4 3,1 4,5 4,5 11,1 8,0 6,0 

1990 12,7 3,1 5,0 4,9 12,4 9,1 6,2 

2000 14,8 3,3 5,8 5,8 12,4 9,9 6,9 

2010 16,2 3,5 6,7 6,9 13,2 10,7 7,6 

2020 18,9 3,9 8,8 8,9 16,4 12,9 9,4 

2030 22,4 4,5 11,6 12,1 20,2 15,4 11,7 

2040 25,0 5,3 15,3 15,5 21,3 17,2 14,3 

2050 26,9 6,6 17,9 19,1 21,6 18,4 16,2 

Urbaniseringsgraden per land år 2009 (procent). Uppgifter från UN (ESA) 

Källa: WHO UN World population prospects (www.un.org), SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 




26.2 

Världens befolkningstillväxt 

Befolkningsförändringar – tillbakablick och prognos 

Population changes – historical review and forecast 

År 2050 förväntas världens befolkning 

vara 3,5 gånger större än vad den var 

100 år tidigare, dvs. 1950. 

Andel av världens befolkning som bor i tätorter 

Under den redovisade perioden kommer 

andelen av världens befolkning som bor i 

tätorter att mer än fördubblas – från 30 till 

närmare 70 procent. 

Återstående medellivslängd vid födelsen 

Under perioden kommer medellivslängden 

för män att öka från 47 till 73 år och för 

kvinnor från 49 till 77 år. 

Källa: United Nations, Population Division 

(www.un.org). 



26.3 

Världsdel 

och område 1 

Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i världsdelar och områden 

Population, population density, surface area, etc., continents and 

regions 

Uppskattad folkmängd vid mitten av året 

i miljoner 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Levande 

födda 

Årligt genomsnitt 2005– 

2010 per 1 000 av medelfolkmängden, 

promille 

Döda 

Årlig 

folkökning 

Areal Inv. 

1 000 km 2 per 

km 2 

2008 2010 

Europa 2, 3 548 605 656 693 721 727 738 10 11 1 23 049 32 

Nordeuropa 78 82 87 90 92 94 99 12 10 5 1 810 55 

Västeuropa 141 152 166 171 176 183 189 10 9 2 1 108 171 

Sydeuropa 108 117 127 138 143 145 155 10 10 5 1 317 118 

Östeuropa 220 254 276 295 310 304 295 10 14 -4 18 814 16 

Afrika 227 285 367 482 639 820 1 022 36 12 23 30 312 34 

Nordafrika 53 68 87 113 148 180 209 24 7 17 8 525 25 

Västafrika 68 84 106 139 183 238 304 40 14 25 6 138 50 

Östafrika 65 82 108 144 193 253 324 40 13 26 6 361 51 

Centralafrika 26 32 41 54 73 98 127 43 16 26 6 613 19 

Sydafrika 16 20 26 33 42 51 58 23 15 10 2 675 22 

Nordamerika 4 172 204 231 254 283 319 345 14 8 10 21 776 16 

Latinamerika 167 220 287 363 442 521 590 19 6 11 20 546 29 

Centralamerika 38 51 70 92 112 135 156 21 5 12 2 480 63 

Karibien 17 21 25 30 34 39 42 19 7 8 234 178 

Sydamerika 112 148 191 241 296 347 393 18 6 11 17 832 22 

Asien 5 1 403 1 694 2 125 2 623 3 179 3 698 4 164 19 7 11 31 880 131 

Västasien 52 67 88 117 152 190 232 24 6 19 4 831 48 

Syd- och 

Centralasien 516 627 783 991 1 251 1 518 1 765 24 8 15 10 791 164 

Sydöstasien 176 220 283 356 440 517 593 19 7 12 4 495 132 

Östasien 6 660 779 972 1 159 1 337 1 472 1 574 13 7 6 11 763 134 

Oceanien 7 12,8 15,9 19,6 22,9 26,9 31,2 36,6 17 7 13 8 564 4 

Australien och 

Nya Zeeland 10,1 12,6 15,5 17,8 20,5 23,0 26,6 13 7 10 8 012 3 

Melanesien 2,3 2,7 3,4 4,3 5,5 7,0 8,7 30 8 22 541 16 

Mikronesien 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 22 5 13 3 179 

Polynesien 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 22 5 8 8 84 

Totalt 2 529 3 023 3 686 4 438 5 291 6 115 6 896 20 8 12 136 127 51 

1) De skilda områdena omfattar följande länder: 

Västeuropa: Belgien, Frankrike, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike. 

Sydeuropa: Albanien, Andorra, Bosnien-Hercegovina, Gibraltar, Grekland, Italien, Jugoslavien (fr.o.m. 2003: Serbien och Montenegro), 

Kroatien, Makedonien, Malta, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Vatikanstaten. 

Östeuropa: Bulgarien, Moldova, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vitryssland. 

Nordeuropa: Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Irland, Island, Kanalöarna, Lettland, Litauen, Man, Norge, Storbritannien och Nordirland, 

Sverige. 

Västafrika: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, 

Nigeria, Saint Helena, Senegal, Sierra Leone, Togo. 

Östafrika: Brittiska besittningar i Indiska Oceanen, Burundi, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Komorerna, Madagaskar, Malawi, Mauritius, 

Moçambique, Réunion, Rwanda, Seychellerna, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe. 

Nordafrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan, Tunisien, Västra Sahara. 

Centralafrika: Angola, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Kongo, Sao Tomé och Principe, Tchad, Zaire. 

Sydafrika: Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland, Sydafrika. 

Nordamerika: Bermuda, Grönland, Kanada, Saint Pierre o. Miquelon, USA (inkl. Hawaii). 

Centralamerika: Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama. 

Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Falklandsöarna, Fr. Guyana, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, 

Uruguay, Venezuela. 

Karibiska öarna: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamaöarna, Barbados, Caymanöarna, Dominica, Dominikanska rep., Grenada, 

Guadeloupe, Haiti, Jamaica, Jungfruöarna (Br.), Jungfruöarna (USA), Kuba, Martinique, Montserrat, Nederl. Antillerna, Puerto Rico, Saint 

Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Turks- o. Caicosöarna. 

Östasien: Hongkong, Japan, Kina, Macao, Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea. 

Södra Centralasien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, 

Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan. 

Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand, Vietnam, Östra Timor. 

Västasien: Armenien, Azerbaijan, Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, 

Gazaremsan (Palestina), Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Yemen. 

Australien och Nya Zeeland: Australien, Norfolkön, Nya Zeeland. 

Melanesien: Fiji, Nya Caledonien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu. 

Mikronesien: Canton och Enderburyöarna, Mikronesiska federationen, Guam, Johnstonön, Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Nordmarianerna, 

Palau och de mindre avsidesliggande Stillahavsöarna. 

Polynesien: Amerikanska Samoa, Cooköarna, Franska Polynesien, Niue, Pitcairn, Samoa, Tokelau, Tonga, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna. 

2) Inkl. hela Ryska federationen (Ryssland), exkl. den europeiska delen av Turkiet (ingår i Västasien). 3) Areal: exkl. de asiatiska 

delarna av Ryssland; inkl. de europeiska delarna av Turkiet: 10 301 000 km 2 . 4) Inkl. Hawaii. 5) Exkl. de asiatiska delarna av 

Ryssland, inkl. de europeiska delarna av Turkiet. 6) Exkl. de delar av Ryssland som ligger i Fjärran östern. 7) Exkl. Hawaii. 

Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org. 




26.4 

Världens största städer 

The world's largest cities 

Nr Folkmängd med förstäder, land År Nr Folkmängd med förstäder, land År 

1 Tokyo, Japan 35 140 500 2008 31 Tianjin, Kina 7 759 000 2009 

2 Söul, Sydkorea 24 746 300 2008 32 Wuhan, Kina 7 582 000 2009 

3 Delhi, Indien 22 157 000 2009 33 Bogotá, Colombia 7 363 800 2010 

4 Mexico City, Mexiko 20 116 800 2010 34 Lahore, Pakistan 7 132 000 2010 

5 Bombay, Indien 20 041 000 2009 35 Victoria, Honkong 7 067 800 2010 

6 New York, USA 18 897 100 2010 36 Bangkok 1 , Thailand 6 876 000 2010 

7 Shanghai, Kina 16 344 000 2009 37 Taipei, Taiwan 6 698 300 2008 

8 Calcutta, Indien 15 552 000 2009 38 Dallas, USA 6 371 800 2010 

9 Dhaka, Bangladesh 14 251 000 2009 39 Rio de Janeiro 1 , Brasilien 6 320 400 2010 

10 Moskva, Ryssland 13 500 000 2006 40 Madrid, Spanien 6 271 600 2008 

11 Teheran, Iran 13 422 400 2006 41 Santiago 1 , Chile 6 045 400 2010 

12 Jakarta, Indonesien 13 215 000 2005 42 Ho Chi Minhs stad1, Vietnam 5 968 400 2009 

13 Karachi, Pakistan 13 125 000 2010 43 Philadelphia, USA 5 965 300 2010 

14 Buenos Aires, Argentina 13 047 400 2010 44 Houston, USA 5 946 800 2010 

15 Los Angeles, USA 12 828 800 2010 45 Bagdad, Irak 5 751 000 2009 

16 Istanbul 1 , Turkiet 12 611 900 2010 46 Toronto, USA 5 741 400 2010 

17 Peking (Beijing), Kina 12 214 000 2009 47 Washington, D.C, USA 5 582 200 2010 

18 Kairo, Egypten 11 893 000 2007 48 Miami, USA 5 564 600 2010 

19 Manila, Filippinerna 11 449 000 2009 49 Barcelona, Spanien 5 416 400 2008 

20 Osaka, Japan 11 294 000 2007 50 Bangalore 1 , Indien 5 310 000 2009 

21 São Paulo, Brasilien 11 253 500 2010 51 Atlanta, USA 5 268 900 2010 

22 Paris, Frankrike 10 410 000 2009 52 Dongguan, Kina 5 219 000 2009 

23 Lagos, Nigeria 9 466 000 2007 53 Singapore 1 , Singapore 5 076 700 2010 

24 Chicago, USA 9 461 100 2010 54 Shenyang, Kina 5 074 000 2009 

25 Chongqing, Kina 9 348 000 2009 55 Khartum, Sudan 5 021 000 2009 

26 Shenzhen, Kina 8 847 000 2009 56 Foshan, Kina 4 876 000 2009 

27 Lima, Peru 8 769 000 2009 57 Chengdu, Kina 4 869 000 2009 

28 Kinshasa 1 , Kongo-Kinshasa 8 754 000 2009 58 Riad, Saudiarabien 4 725 000 2009 

29 Kanton (Guangzhou), Kina 8 735 000 2009 59 Xi’an, Kina 4 704 000 2009 

30 London, Storbritannien 8 615 000 2009 60 Essen, Tyskland 4 694 700 2009 

1) Utan förstäder. Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: World Urbanization Prospects; The Statesman’s Year-Book; Der 

Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; De nationella statistiska instituten. 

26.5 

Världsdel, område 1 

Beräknad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 

Estimated population of continents and regions 

Uppskattad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 i miljoner 

1950 1970 1990 2010 2030 2050 

Europa 2, 3 547 656 720 738 741 719 

Nordeuropa 78 87 92 99 109 114 

Sydeuropa 108 127 142 155 159 155 

Västeuropa 141 166 175 189 194 193 

Östeuropa 220 276 311 295 280 257 

Afrika 230 368 365 1 022 1 562 2 192 

Centralafrika 26 41 72 127 200 278 

Nordafrika 53 87 146 209 275 322 

Sydafrika 16 25 42 58 64 67 

Västafrika 70 107 183 304 496 744 

Östafrika 65 108 193 324 527 780 

Nordamerika 4 172 231 281 345 402 447 

Latinamerika och Karibien 167 286 443 590 702 751 

Centralamerika 38 70 113 156 194 216 

Karibien 17 25 34 42 46 47 

Sydamerika 112 191 296 393 461 488 

Asien 5 1 403 2 135 3 199 4 164 4 868 5 142 

Syd- och Centralasien 507 779 1 246 1 765 2 216 2 476 

Sydöstasien 173 285 445 593 706 759 

Västasien 51 87 149 232 320 395 

Östasien 6 672 984 1 359 1 574 1 625 1 512 

Oceanien 7 13 20 27 37 47 55 

Australien och Nya Zeeland 10 16 20 27 33 37 

Melanesien 2 3 6 9 13 17 

Mikronesien 0 0 0 1 1 1 

Polynesien 0 0 1 1 1 1 

Totalt världen World total 2 532 3 696 5 306 6 896 8 321 9 306 

1–7) Se not 1–7, tab. 26.3. Källa: UN, World Population Prospects. 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder 

Surface area, population and population density in different countries 

Land Areal Befolkning 

Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1 

2008 Land Vatten 

1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Europa 

Suveräna stater 

Sverige 450 295 91,1 8,9 9 220 20 85 

Danmark 3 43 094 98,5 1,5 5 489 127 87 

Finland 338 424 89,8 10,1 5 313 16 85 

Island 103 000 97,3 2,7 319 3 93 

Norge 323 782 94,0 6,0 4 768 15 79 

Albanien 28 748 95,3 4,7 3 182 111 51 

Andorra 468 100,0 0,0 84 179 88 

Belgien 30 528 99,2 0,8 10 667 349 97 

Bosnien och Hercegovina 51 197 100,0 0,0 3 842 75 48 

Bulgarien 110 879 99,7 0,3 7 623 69 71 

Estland 45 227 93,7 6,3 1 341 30 70 

Frankrike 4 551 500 99,7 0,3 62 277 113 85 

Grekland 131 957 97,7 2,3 11 237 85 61 

Irland 70 273 98,0 2,0 4 422 63 62 

Italien 301 336 97,6 2,4 59 832 199 68 

Kroatien 56 594 98,9 1,1 4 435 78 57 

Lettland 64 559 96,1 3,9 2 266 35 68 

Liechtenstein 160 100,0 0,0 35 222 14 

Litauen 65 300 99,4 0,6 3 358 51 67 

Luxemburg 2 586 100,0 0,0 489 189 85 

Makedonien 25 713 98,9 1,1 2 047 80 59 

Malta 316 100,0 0,0 412 1 304 95 

Moldavien 33 846 97,2 2,8 3 570 105 46 

Monaco 1,5 100,0 0,0 31 20 667 100 

Montenegro 13 812 97,4 2,6 629 46 62 

Nederländerna 37 354 81,6 18,4 16 446 440 82 

Polen 312 685 97,4 2,6 38 116 122 61 

Portugal 92 090 99,5 0,5 10 622 115 60 

Rumänien 238 391 96,6 3,4 21 504 90 57 

Ryssland 17 098 242 95,8 4,2 141 956 8 73 

San Marino 61 100,0 0,0 32 531 94 

Schweiz 41 277 95,8 4,2 7 648 185 74 

Serbien 88 361 99,8 0,2 7 350 83 56 

Slovakien 49 037 98,1 1,9 5 407 110 55 

Slovenien 20 273 99,4 0,6 2 023 100 50 

Spanien 505 992 98,7 1,3 45 593 90 77 

Storbritannien 5 242 900 98,7 1,3 61 383 253 80 

Tjeckien 78 865 98,0 2,0 10 430 132 74 

Tyskland 357 114 97,8 2,2 82 127 230 74 

Ukraina 603 500 96,0 4,0 46 373 77 69 

Ungern 93 028 99,3 0,7 10 038 108 68 

Vatikanstaten 0,4 100,0 0,0 1 2 500 100 

Vitryssland 207 600 99,9 0,1 9 681 47 74 

Österrike 83 871 98,7 1,3 8 337 99 67 

Icke suveräna områden 

Danmark 

Färöarna 1 393 100,0 0,0 49 35 40 

Norge 

Svalbard och Jan Mayen 62 422 . . . . 2,8 0 . . 

Storbritannien 

Gibraltar 6 100,0 0,0 29 4 881 100 

Kanalöarna 6 194 152 784 31 

Isle of Man 572 100,0 0,0 82 143 51 

Afrika 


Algeriet 2 381 741 100,0 0,0 34 745 15 66 

Angola 1 246 700 100,0 0,0 15 636 13 58 

Benin 112 622 98,2 1,8 8 225 73 42 

Botswana 582 000 97,4 2,6 1 755 3 60 

Burkina Faso 272 967 99,9 0,1 14 731 54 25 




26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.) 




1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Burundi 27 834 92,3 7,7 7 566 272 11 

Centralafrikanska republiken 622 984 99,9 0,1 4 123 7 39 

Comorerna 2 235 100,0 0,0 778 348 28 

Djibouti 23 200 99,9 0,1 790 34 76 

Egypten 1 002 000 99,4 0,6 75 194 75 43 

Ekvatoritalguinea 28 051 100,0 0,0 473 17 40 

Elfenbenskusten 322 463 98,6 1,4 20 807 65 50 

Eritrea 117 600 85,9 14,1 4 354 37 21 

Etiopien 1 104 300 90,6 9,4 79 221 72 17 

Gabon 267 668 95,9 4,1 1 313 5 86 

Gambia 11 295 80,6 19,4 1 510 134 57 

Ghana 238 533 95,4 4,6 22 901 96 51 

Guinea 245 857 99,9 0,1 10 183 41 35 

Guinea-Bissau 36 125 77,9 22,1 1 389 38 30 

Kamerun 475 442 97,9 2,1 17 000 36 58 

Kap Verde 4 033 100,0 0,0 500 124 60 

Kenya 580 367 98,1 1,9 38 300 66 22 

Kongo-Brazzaville 342 000 99,9 0,1 3 752 11 62 

Kongo-Kinshasa 7 2 344 858 96,7 3,3 68 076 29 35 

Lesotho 30 355 100,0 0,0 1 881 62 26 

Liberia 111 369 86,5 13,5 3 348 30 47 

Libyen 1 759 540 100,0 0,0 5 799 3 78 

Madagaskar 587 041 99,1 0,9 18 865 32 30 

Malawi 118 484 79,4 20,6 13 630 115 19 

Mali 1 240 192 98,4 1,6 12 706 10 35 

Marocko 446 550 99,9 0,1 31 177 70 58 

Mauritanien 1 025 520 100,0 0,0 3 160 3 41 

Mauritius 1 969 99,5 0,5 1 269 644 42 

Mocambique 801 590 97,8 2,2 20 854 26 38 

Namibia 824 268 99,9 0,1 2 065 3 37 

Niger 1 267 000 100,0 0,0 14 297 11 17 

Nigeria 923 768 98,6 1,4 140 004 152 49 

Rwanda 26 338 93,7 6,3 9 052 344 19 

São Tomé och Príncipe 964 100,0 0,0 158 164 61 

Senegal 196 722 97,9 2,1 11 343 58 42 

Seychellerna 452 100,0 0,0 87 193 55 

Sierra Leone 71 740 99,8 0,2 5 390 75 38 

Somalia 637 657 98,4 1,6 7 954 12 37 

Sudan 2 505 813 94,8 5,2 38 193 15 39 

Swaziland 17 364 99,1 0,9 1 146 66 21 

Sydafrika 1 221 037 100,0 0,0 48 687 40 61 

Tanzania 945 087 93,5 6,5 40 600 43 26 

Tchad 1 284 000 98,1 1,9 9 810 8 27 

Togo 56 785 95,8 4,2 5 596 99 43 

Tunisien 163 610 94,5 5,5 10 329 63 67 

Uganda 241 550 81,7 18,3 29 593 123 13 

Zambia 752 612 98,8 1,2 12 526 17 36 

Zimbabwe 390 757 99,0 1,0 12 150 31 38 


Frankrike 

Mayotte 373 100,0 0,0 178 477 50 

Réunion 2 513 99,6 0,4 806 321 94 


S:t Helena 308 100,0 0,0 5 16 40 

Västra Sahara 8 266 000 100,0 0,0 416 2 82 



26.6 





1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Nord- och Mellanamerika 


Antigua och Barbuda 442 100,0 0,0 83 188 30 

Bahamas 13 943 100,0 0,0 338 24 84 

Barbados 430 100,0 0,0 275 639 44 

Belize 22 966 99,3 0,7 322 14 52 

Costa Rica 51 100 99,9 0,1 4 533 89 64 

Dominica 751 . . . . 72 96 67 

Dominikanska republiken 48 671 99,3 0,7 9 625 198 69 

El Salvador 21 041 98,8 1,2 6 125 291 64 

Grenada 344 . . . . 109 318 39 

Guatemala 108 889 99,6 0,4 13 678 126 49 

Haiti 27 700 99,3 0,7 9 149 330 51 

Honduras 112 492 99,8 0,2 7 707 69 51 

Jamaica 10 991 98,5 1,5 2 687 245 52 

Kanada 9 984 670 91,1 8,9 33 327 3 81 

Kuba 109 886 99,1 0,9 11 236 102 75 

Mexiko 1 964 375 97,5 2,5 106 683 54 78 

Nicaragua 130 373 92,1 7,9 5 669 43 57 

Panama 75 417 99,5 0,5 3 395 45 74 

Saint Kitts och Nevis 261 100,0 0,0 39 149 32 

Saint Lucia 539 . . . . 168 312 28 

Saint Vincent och Grenadinerna 389 100,0 0,0 104 267 49 

Trinidad och Tobago 5 130 100,0 0,0 1 309 255 14 

USA 9 629 091 93,2 6,8 304 060 32 82 


Danmark 

Grönland 9 2 166 086 100,0 0,0 56 0 84 

Frankrike 

Guadeloupe 1 705 98,8 1,2 403 236 98 

Martinique 1 128 96,4 3,6 400 354 89 

Saint Pierre och Miquelon 242 95,8 4,2 6 25 90 

Nederländerna 

Aruba 180 100,0 0,0 105 585 47 

Nederländska Antillerna 800 100,0 0,0 197 246 93 


Anguilla 91 . . . . 15 170 100 

Bermuda 54 100,0 0,0 64 1 181 100 

Caymanöarna 264 100,0 0,0 57 216 100 

Jungfruöarna 151 100,0 0,0 22 146 41 

Montserrat 102 100,0 0,0 5 48 14 

Turks- och Caicosöarna 948 100,0 0,0 37 39 93 

USA 

Jungfruöarna 347 100,0 0,0 110 317 95 

Puerto Rico 8 870 100,0 0,0 3 954 446 99 

Sydamerika 


Argentina 2 780 400 98,4 1,6 39 746 14 92 

Bolivia 1 098 581 98,7 1,3 10 028 9 66 

Brasilien 8 514 877 99,5 0,5 189 613 22 86 

Chile 756 102 99,0 1,0 16 763 22 89 

Colombia 1 141 748 91,2 8,8 44 450 39 75 

Ecuador 256 369 97,6 2,4 13 805 54 66 

Guyana 214 969 91,6 8,4 766 4 29 

Paraguay 406 752 97,7 2,3 6 230 15 61 

Peru 1 285 216 99,6 0,4 28 807 22 77 

Surinam 163 820 95,5 4,5 517 3 69 

Uruguay 176 215 98,5 1,5 3 334 19 92 

Venezuela 912 050 96,7 3,3 27 935 31 93 


Frankrike 

Franska Guyana 83 534 97,9 2,1 222 3 76 


Falklandsöarna 12 173 100,0 0,0 3 0 73 




26.6 





1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Asien 


Afghanistan 652 090 100,0 0,0 22 576 35 22 

Arabemiraten, Förenade 83 600 100,0 0,0 4 765 57 84 

Armenien 29 743 94,6 5,4 3 234 109 64 

Azerbaijan 86 600 100,0 0,0 8 680 100 52 

Bahrain 758 100,0 0,0 1 107 1 461 89 

Bangladesh 143 998 90,4 9,6 144 500 1 003 28 

Bhutan 38 394 100,0 0,0 671 17 34 

Brunei 5 765 91,3 8,7 398 69 75 

Cypern 9 251 99,9 0,1 793 86 70 

Filippinerna 300 000 99,4 0,6 90 457 302 49 

Georgien 69 700 100,0 0,0 4 384 63 53 

Indien 10 3 287 263 90,4 9,6 1 150 196 350 30 

Indonesien 1 910 931 95,1 4,9 228 523 120 44 

Irak 435 244 99,8 0,2 31 895 73 66 

Iran 1 628 750 99,3 0,7 72 584 45 70 

Israel 22 072 97,9 2,1 7 309 331 92 

Japan 377 930 99,7 0,3 127 704 338 67 

Jordanien 11 89 342 99,7 0,3 5 850 65 79 

Kambodja 181 035 97,5 2,5 14 509 80 20 

Kazakstan 2 724 900 98,3 1,7 15 674 6 58 

Kina 9 596 961 97,2 2,8 1 324 655 138 46 

Kirgizistan 199 951 96,6 3,4 5 078 25 35 

Kuwait 17 818 100,0 0,0 2 496 140 98 

Laos 236 800 97,5 2,5 6 000 25 32 

Libanon 11 10 452 98,4 1,6 3 755 359 87 

Malaysia 330 803 99,6 0,4 27 729 84 71 

Maldiverna 300 100,0 0,0 310 1 032 39 

Mongoliet 1 564 100 100,0 0,0 2 659 2 62 

Myanmar (Burma) 676 578 97,2 2,8 58 377 86 33 

Nepal 147 181 97,2 2,8 26 967 183 18 

Nordkorea 120 538 99,9 0,1 23 612 196 60 

Oman 309 500 100,0 0,0 2 867 9 73 

Pakistan 12 796 095 96,8 3,2 162 370 204 36 

Qatar 11 586 100,0 0,0 1 448 125 96 

Saudiarabien 2 149 690 100,0 0,0 24 807 12 82 

Singapore 710 98,4 1,6 3 643 5 131 100 

Sri Lanka 65 610 98,5 1,5 20 216 308 14 

Sydkorea 99 828 99,5 0,5 48 607 487 83 

Syrien 13 185 180 99,2 0,8 19 644 106 55 

Tadzjikistan 143 100 98,3 1,7 7 295 51 26 

Taiwan 36 188 100,0 0,0 22 603 625 . . 

Thailand 513 120 99,6 0,4 66 480 130 34 

Turkiet 783 562 99,3 0,7 71 079 91 69 

Turkmenistan 448 100 96,3 3,7 5 124 10 49 

Uzbekistan 447 400 92,6 7,4 26 209 59 36 

Vietnam 331 212 98,1 1,9 85 122 257 30 

Yemen 14 527 968 100,0 0,0 22 198 42 31 

Östtimor 15 14 874 100,0 0,0 1 013 68 28 


Kina 

Hong Kong 16 1 104 92,5 7,5 6 978 6 320 100 

Macao 16 30 100,0 0,0 552 18 705 100 

Palestina 17 

Västbanken och Gazaområdet 6 020 100,0 0,0 3 826 635 74 



26.6 





1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Oceanien 


Australien 7 692 024 100,0 0,0 21 499 3 89 

Fijiöarna 18 272 100,0 0,0 834 46 52 

Kiribati 726 100,0 0,0 90 124 44 

Marshallöarna 181 100,0 0,0 53 294 71 

Mikronesien 702 100,0 0,0 108 154 23 

Nauru 21 100,0 0,0 10 476 100 

Nya Zeeland 270 467 99,1 0,9 4 269 16 86 

Palau 459 100,0 0,0 21 47 82 

Papua Nya Guinea 462 840 97,8 2,2 5 935 13 13 

Samoa 2 842 99,6 0,4 188 66 20 

Solomonöarna 28 896 96,9 3,1 507 18 18 

Tonga 747 96 4,0 103 138 23 

Tuvalu 26 100,0 0,0 10 385 50 

Vanuatu 12 189 100,0 0,0 221 18 25 


Australien 

Cocosöarna 14 100,0 0,0 1 43 . . 

Norfolkön 36 100,0 0,0 2 53 . . 

Frankrike 

Franska Polynesien 4 000 91,5 8,5 262 66 52 

Nya Caledonien 18 575 98,4 1,6 242 13 57 

Wallis och Futuna 142 100,0 0,0 15 106 . . 

Nya Zeeland 

Cooköarna 236 100,0 0,0 22 94 75 

Niue 260 100,0 0,0 2 8 37 

Tokelauöarna 12 100,0 0,0 1 83 0 


Pitcairn 5 . . . . 0 12 . . 

USA 

Amerikanska Samoa 199 100,0 0,0 65 327 93 

Guam 549 100,0 0,0 176 320 93 

1) Uppgifterna är FN:s uppskattningar, som kan avvika från de nationella uppgifterna. 

2) Andelarna bygger på nationella uppgifter som FN meddelat och som inte är jämförbara sinsemellan. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

4) Exkl. transoceana områden. 

5) Exkl. Kanalöarna och Isle of Man. 

6) Inkl. Guernsey och Jersey. 

7) F.d. Zaire, officiella namnet Demokratiska republiken Kongo fr.o.m. maj 1997. 

8) Ockuperat av Marocko. 

9) Därav glaciärfritt område 341 700 km 2 , motsv. folktäthet 0,2. 

10) Inkl. de delar av Jammu och Kashmir som finns på indiska sidan och vilkas ställning ännu inte avgjorts. 

11) Exkl. flyktingar från Palestina. 

12) Exkl. Jammu och Kashmir vilkas ställning ännu inte avgjorts. 

13) Inkl. flyktingar från Palestina. 

14) Arabrepubliken Yemen och Demokratiska folkrepubliken Yemen förenades 1990. 

15) Blev självständigt 2002-05-20. 

16) Hongkong förenades med Kina den 1 juli 1997 och Macao den 20 december 1999. 

17) Erövrat av Israel 1967-06-05; progressiv självstyrelse. 

Källa: The Statesman's Yearbook 2008. Additional source: United Nations: Demographic Yearbook. (United Nations: World 

Population Data Sheet. Eurostat: Demographic Statistics). Populations Division of the United Nations Secretariat, World 

Urbanization Prospects. 




26.7 

Befolkningen efter kön och ålder 

Population, by sex and age 

Land Datum Befolkning, 1 000-tal Antal invånare inom följande 

åldersklasser, % 

Män Kvinnor Totalt 0–14 15–64 65– 

Kvinnor 

per 1 000 

män 

Europa 

Sverige 2010-01-01 4 649 4 692 9 341 16,6 65,3 18,1 1 009 

Danmark 2010-01-01 2 743 2 791 5 535 18,1 65,6 16,3 1 018 

Finland 2010-01-01 2 625 2 726 5 351 16,6 66,4 17,0 1 039 

Island 2010-01-01 160 158 318 20,9 67,1 12,0 986 

Norge 2010-01-01 2 427 2 431 4 858 18,9 66,2 14,9 1 002 

Belgien 2010-01-01 5 312 5 528 10 840 16,9 65,9 17,2 1 041 

Bulgarien 2010-01-01 3 659 3 904 7 564 13,6 68,9 17,5 1 067 

Estland 2010-01-01 617 723 1 340 15,1 67,8 17,1 1 171 

Frankrike 2010-01-01 30 419 32 380 62 799 18,3 64,8 16,8 1 064 

Grekland 2010-01-01 5 597 5 708 11 305 14,4 66,7 18,9 1 020 

Irland 2010-01-01 2 216 2 251 4 468 21,3 67,3 11,3 1 016 

Italien 2010-01-01 29 287 31 053 60 340 14,1 65,7 20,2 1 060 

Kroatien 2010-01-01 2 135 2 291 4 426 15,3 67,5 17,3 1 073 

Lettland 2010-01-01 1 037 1 211 2 248 13,8 68,9 17,4 1 167 

Litauen 2010-01-01 1 548 1 781 3 329 15,0 68,9 16,1 1 151 

Luxemburg 2010-01-01 249 253 502 17,7 68,3 14,0 1 013 

Nederländerna 2010-01-01 8 203 8 372 16 575 17,6 67,1 15,3 1 020 

Polen 2010-01-01 18 429 19 739 38 167 15,2 71,3 13,5 1 071 

Portugal 2010-01-01 5 148 5 490 10 638 15,2 66,9 17,9 1 066 

Rumänien 2010-01-01 10 451 11 011 21 462 15,2 69,9 14,9 1 054 

Ryssland 2010-01-01 65 639 76 275 141 915 15,1 72,0 12,9 1 162 

Schweiz 2010-01-01 3 831 3 955 7 786 15,2 68,0 16,8 1 033 

Slovakien 2010-01-01 2 637 2 788 5 425 15,3 72,4 12,3 1 057 

Slovenien 2010-01-01 1 014 1 033 2 047 14,0 69,4 16,5 1 019 

Spanien 2010-01-01 22 672 23 317 45 989 14,9 68,2 16,8 1 028 

Storbritannien 2010-01-01 30 509 31 518 62 027 17,5 66,1 16,5 1 033 

Tjeckien 2010-01-01 5 157 5 350 10 507 14,2 70,6 15,2 1 037 

Tyskland 2010-01-01 40 104 41 699 81 802 13,5 65,9 20,7 1 040 

Ukraina 2009-01-01 21 185 24 778 45 963 14,1 70,0 15,9 1 170 

Ungern 2010-01-01 4 757 5 257 10 014 14,7 68,6 16,6 1 105 

Vitryssland 2009-01-01 4 512 5 160 9 672 14,6 71,2 14,1 1 144 

Österrike 2010-01-01 4 079 4 296 8 375 14,9 67,5 17,6 1 053 

Asien 

Filippinerna 2008-07-01 45 483 44 974 90 457 33,9 61,9 4,2 989 

Indien 2001-03-01 532 157 496 454 1 028 610 35,4 59,8 4,8 933 

Indonesien 2008-07-01 114 399 114 124 228 523 27,2 67,7 5,1 998 

Iran 2006-10-28 35 866 34 629 70 496 25,1 69,7 5,2 966 

Israel 2008-07-01 3 614 3 695 7 309 28,4 61,9 9,7 1 022 

Japan 2008-07-01 62 252 65 452 127 704 13,5 64,6 21,9 1 051 

Kina 2000-11-01 640 276 602 336 1 242 612 22,9 70,0 7,1 941 

Malaysia 2008-07-01 14 114 13 614 27 729 32,0 63,5 4,4 965 

Pakistan 2007-07-01 76 858 73 003 149 860 41,6 55,1 3,3 950 

Sydkorea 2008-07-01 24 416 24 191 48 607 17,4 72,3 10,3 991 

Thailand 2007-07-01 32 467 33 574 66 042 22,0 70,7 7,3 1 034 

Turkiet 2010-01-01 36 462 36 099 72 561 26,0 67,0 7,0 990 

Afrika 

Algeriet 2008-04-16 17 233 16 847 34 080 28,1 66,6 5,3 978 

Egypten 2000-07-01 32 695 31 281 63 976 37,7 58,9 3,4 957 

Marocko 2007-07-01 15 246 15 595 30 841 29,2 65,1 5,7 1 023 

Nigeria 2003-07-01 63 242 62 911 126 153 44,3 53,0 2,7 995 

Sydafrika 2008-07-01 23 445 25 242 48 687 32,2 63,2 4,6 1 077 


Kanada 2008-07-01 16 522 16 789 33 311 16,8 69,5 13,7 1 016 

Kuba 2008-07-01 5 628 5 609 11 236 17,8 70,2 12,0 997 

Mexiko 2008-07-01 52 466 54 216 106 683 29,4 65,0 5,6 1 033 

USA 2008-07-01 149 925 154 135 304 060 20,1 67,1 12,8 1 028 

Sydamerika 

Argentina 2007-07-01 19 273 20 083 39 356 25,9 64,0 10,1 1 042 

Brasilien 2008-07-01 93 085 96 528 189 613 26,5 67,0 6,5 1 037 

Chile 2008-07-01 8 298 8 466 16 763 23,3 68,1 8,6 1 020 

Colombia 2008-07-01 21 942 22 508 44 450 29,6 64,0 6,4 1 026 

Peru 2008-07-01 14 444 14 363 28 807 30,8 63,6 5,6 994 

Oceanien 

Australien 2008-07-01 10 661 10 771 21 432 19,3 67,5 13,2 1 010 

Nya Zeeland 2008-07-01 2 092 2 177 4 269 20,8 66,6 12,6 1 040 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 



26.8 

Levande födda barn efter moderns ålder samt fruktsamhetstal 

Live birth rates specific for age of mother and total fertility rate 

Land År Levande födda per 1 000 kvinnor i följande åldersgrupper Fruktsamhetstal 

–19 1 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 2 Summerad 

År 

Europa 

Sverige 2009 5,9 50,5 115,3 134,4 66,8 12,8 0,7 1,94 2009 

Danmark 3 2009 5,5 42,2 122,5 130,5 56,3 9,6 0,5 1,84 2009 

Finland 2009 8,5 59,4 115,7 119,5 56,5 11,9 0,4 1,86 2009 

Island 2009 14,6 73,8 142,0 131,8 68,3 14,9 0,7 2,23 2009 

Norge 2009 9,5 61,4 128,1 127,2 58,3 10,2 0,5 1,98 2009 

Belgien 2009 10,7 57,9 131,4 114,2 45,2 8,0 0,5 1,84 2009 

Bulgarien 2009 46,7 80,3 91,7 64,8 24,5 3,8 0,2 1,57 2009 

Estland 2009 20,4 63,6 104,2 83,3 44,6 9,5 0,3 1,62 2009 

Frankrike 2009 10,0 60,1 133,4 124,8 56,5 11,7 0,6 1,99 2009 

Grekland 2009 11,6 46,4 86,4 99,0 49,9 10,3 1,3 1,52 2009 

Irland 2009 16,3 57,3 87,1 133,3 99,3 20,7 1,1 2,07 2009 

Italien 2008 7,0 35,4 74,6 94,9 58,5 12,6 0,7 1,42 2008 

Kroatien 2009 12,9 60,8 100,9 83,4 35,1 6,2 0,3 1,49 2009 

Lettland 2009 20,8 59,3 83,2 61,3 31,6 7,2 0,3 1,31 2009 

Litauen 2009 16,9 61,9 111,2 81,9 31,7 5,4 0,2 1,55 2009 

Luxemburg 2009 7,1 43,3 89,5 110,2 56,0 10,8 0,7 1,59 2009 

Nederländerna 2009 5,3 38,1 111,7 134,8 57,7 8,6 0,3 1,79 2009 

Polen 2009 16,3 58,8 96,0 74,4 29,9 5,8 0,2 1,40 2009 

Portugal 2009 15,3 43,8 72,7 82,5 41,6 8,0 0,5 1,32 2009 

Rumänien 2009 39,5 67,7 82,1 59,6 22,1 4,7 0,2 1,38 2009 

Ryssland 2009 30,2 90,3 93,7 63,8 27,8 5,2 0,2 1,54 2009 

Schweiz 2009 4,1 33,9 82,4 108,5 58,9 10,6 0,6 1,50 2009 

Serbien 2009 21,7 69,8 91,7 70,3 29,1 4,7 0,3 1,44 2009 

Slovakien 2009 21,8 56,4 91,4 77,9 30,9 5,4 0,2 1,41 2009 

Slovenien 2009 5,4 41,9 110,1 105,3 39,4 5,7 0,2 1,53 2009 

Spanien 2009 12,0 35,6 63,5 96,6 61,0 11,8 0,9 1,40 2009 

Storbritannien 2009 25,1 72,7 106,4 112,3 58,8 12,0 0,7 1,94 2009 

Tjeckien 2009 11,8 46,8 102,8 97,1 36,2 5,6 0,2 1,49 2009 

Tyskland 2009 9,1 39,6 80,0 89,7 43,5 8,0 0,3 1,36 2009 

Ukraina 2008 31,8 97,5 87,8 51,2 19,7 3,3 0,2 1,45 2008 

Ungern 2009 19,5 44,4 81,3 79,8 33,8 6,4 0,3 1,32 2009 

Vitryssland 2008 22,1 91,9 93,2 56,0 20,7 3,2 0,1 1,42 2008 

Österrike 2009 10,4 48,7 85,8 84,7 39,4 7,8 0,3 1,39 2009 

Asien 

Indien . . . . . . . . . . . . . . . . 2,68 2007 

Israel 2008 13,7 106,7 174,2 171,2 99,0 24,8 2,4 2,96 2008 

Japan 2008 5,1 35,8 84,5 90,4 42,4 6,7 0,2 1,37 2008 

Kina . . . . . . . . . . . . . . . . 1,80 1997 

Malaysia 2007 11,6 65,6 138,8 126,2 71,9 21,9 2,3 2,22 2007 

Pakistan 2005 20,3 157,6 225,5 179,9 106,6 50,1 18,1 3,70 2007 

Sydkorea 2008 1,7 18,2 85,7 101,7 26,6 3,2 0,2 1,19 2008 

Turkiet 2008 35,9 120,3 127,1 85,2 39,8 10,9 1,9 2,10 2008 

Afrika 

Tunisien 2007 6,0 52,6 117,4 126,2 79,8 22,8 2,0 2,04 2007 


Kanada 2007 14,1 52,4 100,1 103,8 47,4 7,9 0,4 1,66 2007 

Kuba 2008 48,3 99,4 87,8 53,0 24,0 4,0 0,2 1,59 2008 

USA 2006 42,5 106,0 116,7 97,7 47,4 9,3 . . 2,12 2008 

Sydamerika 

Argentina 2007 64,3 109,4 108,9 95,5 59,3 17,3 1,3 2,29 2008 

Chile 2007 53,4 82,7 92,6 83,1 47,5 13,3 0,7 1,88 2007 

Uruguay 2007 58,8 92,2 92,2 86,5 48,3 12,5 0,9 2,01 2008 

Oceanien 

Australien 2008 17,1 57,1 105,8 127,8 70,9 14,1 0,6 1,97 2008 

Nya Zeeland 2008 32,8 78,3 112,3 126,0 72,1 13,9 0,7 2,18 2008 

1) Barn födda av moder under 20 år per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år. 

2) Barn födda av moder i åldern 45 och över per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 




26.9 

Återstående medellivslängd vid födelsen år 2011 

Life expectancy at birth 

Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor 

Hela världen 65,2 69,1 Kap Verde 68,5 73,0 Caymanöarna 78,0 83,4 

Europa Kenya 58,9 60,1 Grönland 68,3 73,7 

Sverige 78,8 83,5 Komorerna 61,8 66,7 Montserrat 75,0 71,2 

Danmark 76,3 81,1 Kongo 53,6 56,3 Puerto Rico 75,3 82,7 

Finland 75,8 82,9 Lesotho 51,5 51,8 Saint Pierre och 

Island 78,7 83,2 Liberia 55,4 58,6 Miquelon 77,6 82,3 

Norge 77,5 83,0 Libyen 75,3 80,1 Turks- och 

Albanien 74,8 80,3 Madagaskar 61,6 65,7 Caicosöarna 76,4 82,0 

Andorra 80,4 84,6 Malawi 50,9 52,5 Sydamerika 

Belgien 76,4 82,8 Mali 51,0 54,3 Argentina 73,7 80,4 

Bosnien och Marocko 72,8 79,1 Bolivia 64,8 70,4 

Hercegovina 75,3 82,6 Mauretanien 58,9 63,4 Brasilien 69,0 76,3 

Bulgarien 70,0 77,4 Mauritius 71,0 78,1 Chile 74,4 81,1 

Estland 68,0 79,0 Moçambique 51,0 52,6 Colombia 71,3 78,0 

Frankrike 78,0 84,5 Namibia 52,5 51,9 Ecuador 72,8 78,8 

Grekland 77,4 82,7 Niger 52,1 54,7 Guyana 63,3 71,1 

Irland 78,0 82,6 Nigeria 46,8 48,4 Paraguay 73,6 78,9 

Italien 79,2 84,5 Rwanda 56,6 59,5 Peru 70,6 74,5 

Kroatien 72,2 79,6 São Tomé och Surinam 71,5 77,2 

Lettland 67,6 78,1 Príncipe 61,9 64,3 Uruguay 73,1 79,5 

Liechtenstein 76,9 83,8 Senegal 57,9 61,8 Venezuela 70,8 77,2 

Litauen 70,5 80,5 Seychellerna 68,9 78,3 Asien 

Luxemburg 76,4 83,1 Sierra Leone 53,7 58,7 Afghanistan 44,8 45,3 

Makedonien 72,6 77,9 Somalia 48,5 52,4 Armenien 69,6 77,3 

Malta 77,5 82,1 Sudan 54,2 56,7 Azerbajdzjan 63,2 72,0 

Moldavien 67,7 75,3 Swaziland 48,9 48,4 Bahrain 76,0 80,3 

Monaco 85,8 93,8 Sydafrika 50,2 48,4 Bangladesh 67,9 71,7 

Nederländerna 77,1 82,4 Tanzania 51,3 54,4 Bhutan 66,5 68,2 

Polen 72,1 80,3 Tchad 47,3 49,4 Brunei 73,9 78,5 

Portugal 75,3 82,0 Togo 60,2 65,3 Cypern 75,0 80,7 

Rumänien 70,5 77,7 Tunisien 73,0 77,2 Filippinerna 68,7 74,7 

Ryssland 59,8 73,2 Uganda 52,2 54,3 Förenade 

San Marino 80,5 85,7 Zambia 51,1 53,6 Arabemiraten 73,9 79,2 

Schweiz 78,2 84,1 Zimbabwe 49,9 49,3 Georgien 73,8 80,8 

Serbien 71,5 77,3 Saint Helena 75,8 81,8 Indien 65,8 68,0 

Slovakien 71,9 79,9 Västsahara 58,9 63,4 Indonesien 68,8 74,0 

Slovenien 73,6 81,2 Nord- och Mellan- Irak 69,2 72,0 

Spanien 78,2 84,4 amerika Iran 68,6 71,6 

Storbritannien 78,0 82,3 Antigua och Barbuda 73,5 77,6 Israel 78,8 83,2 

Tjeckien 73,9 80,7 Bahamas 68,8 73,6 Japan 79,0 85,7 

Tyskland 77,8 82,4 Barbados 72,1 76,6 Jordanien 78,7 81,5 

Ukraina 62,8 74,8 Belize 66,5 70,0 Kambodja 60,3 65,1 

Ungern 71,0 78,8 Costa Rica 75,1 80,5 Kazakstan 63,2 74,1 

Vitryssland 65,6 77,2 Dominica 73,0 79,1 Kina 72,7 76,9 

Österrike 76,9 82,8 Dominikanska rep. 75,2 79,6 Kirgizistan 66,0 74,2 

Färöarna 77,3 82,4 El Salvador 70,2 76,9 Kuwait 76,0 78,3 

Gibraltar 75,8 81,7 Grenada 70,5 75,8 Laos 60,5 64,4 

Afrika Guatemala 69,0 72,8 Libanon 73,5 76,6 

Algeriet 72,8 76,3 Haiti 60,8 63,5 Malaysia 71,1 76,7 

Angola 37,7 39,8 Honduras 68,9 72,4 Maldiverna 72,2 76,8 

Benin 58,6 61,1 Jamaica 71,8 75,2 Mongoliet 65,9 70,9 

Botswana 58,8 57,3 Kanada 78,8 84,1 Myanmar 62,6 67,3 

Burkina Faso 51,8 55,7 Kuba 75,5 80,1 Nepal 64,9 67,4 

Burundi 57,1 60,5 Mexiko 73,7 79,4 Nordkorea 65,0 72,9 

Centralafrikanska rep. 48,8 51,4 Nicaragua 69,8 74,1 Oman 72,4 76,2 

Demokratiska Panama 75,0 80,7 Pakistan 64,2 67,9 

republiken Kongo 53,9 56,8 Saint Kitts och Nevis 72,3 77,0 Qatar 74,0 77,5 

Djibouti 58,7 63,7 Saint Lucia 74,2 79,7 Saudiarabien 72,2 76,2 

Egypten 70,1 75,4 Saint Vincent och Singapore 79,5 85,0 

Ekvatorialguinea 61,4 63,4 Grenadinerna 72,3 76,1 Sri Lanka 72,2 79,4 

Elfenbenskusten 55,8 57,8 Trinidad och Tobago 68,5 74,3 Sydkorea 75,8 82,5 

Eritrea 60,4 64,7 USA 75,9 80,9 Syrien 72,3 77,2 

Etiopien 53,6 58,8 Amerikanska Tadzjikistan 63,0 69,3 

Gabon 51,8 53,2 Jungfruöarna 76,3 82,6 Taiwan 75,5 81,4 

Gambia 61,2 65,9 Anguilla 78,3 83,5 Thailand 71,2 76,1 

Ghana 59,8 62,3 Aruba 72,7 78,8 Turkiet 70,6 74,5 

Guinea 56,6 59,6 Bermuda 77,5 84,0 Turkmenistan 65,6 71,6 

Kamerun 53,5 55,3 Brittiska Uzbekistan 69,5 75,7 

Guinea-Bissau 46,8 50,7 Jungfruöarna 76,3 79,0 Vietnam 69,7 74,9 



26.9 

Återstående medellivslängd vid födelsen år 2011 (forts.) 

Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Vietnam 69,7 74,9 

Yemen 61,7 65,9 Mikronesien 69,6 73,6 Vanuatu 63,0 66,4 

Östtimor 65,5 70,5 Nauru 61,3 68,8 Amerikanska Samoa 71,3 77,3 

Hongkong 79,3 85,0 Nya Zeeland 78,6 82,7 Cooköarna 71,9 77,6 

Macao 81,5 87,5 Palau 68,6 75,1 Franska Polynesien 74,6 79,7 

Oceanien Papua Nya Guinea 64,0 68,6 Guam 75,3 81,6 

Australien 79,4 84,4 Salomonöarna 71,6 76,9 Nordmarianerna 74,5 79,9 

Fiji 68,7 74,0 Samoa 69,6 75,4 Nya Kaledonien 72,7 81,0 

Kiribati 62,0 66,9 Tonga 73,8 76,6 Wallis och Futuna 76,0 82,1 

Marshallöarna 69,7 74,0 Tuvalu 62,7 66,9 

Källa: CIA: The World Factbook (www.cia.gov). 

26.10 

Landareal och odlad areal 2009 

Land area and arable area 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Hela världen 13 003 468 1 533 354 11,8 Botswana 56 673 252 0,4 

Sverige 41 034 2 643 6,4 Burkina Faso 27 360 5 965 21,8 

Danmark 4 243 2 437 57,4 Burundi 2 568 1 250 48,7 

Finland 30 390 2 262 7,4 Centralafrikanska rep. 62 298 2 035 3,3 

Island 10 025 7 0,1 Demokratiska 

Norge 30 547 840 2,8 Republiken Kongo 226 705 7 450 3,3 

Albanien 2 740 699 25,5 Djibouti 2 318 2 0,1 

Andorra 47 1 2,1 Egypten 99 545 3 689 3,7 

Belgien 3 028 862 28,5 Ekvatorialguinea 2 805 202 7,2 

Bosnien och Elfenbenskusten 31 800 7 100 22,3 

Hercegovina 5 100 1 099 21,6 Eritrea 10 100 692 6,9 

Bulgarien 10 856 3 311 30,5 Etiopien 100 000 14 985 15,0 

Estland 4 239 604 14,3 Gabon 25 767 475 1,8 

Frankrike 54 766 19 396 35,4 Gambia 1 000 405 40,5 

Grekland 12 890 3 699 28,7 Ghana 22 754 7 200 31,6 

Irland 6 889 1 092 15,9 Guinea 24 572 3 540 14,4 

Italien 29 414 9 485 32,3 Guinea-Bissau 2 812 550 19,6 

Kroatien 5 596 957 17,1 Kamerun 47 271 7 363 15,6 

Lettland 6 218 1 174 18,9 Kap Verde 403 63 15,6 

Liechtenstein 16 4 21,9 Kenya 56 914 6 050 10,6 

Litauen 6 268 2 081 33,2 Komorerna 186 140 75,2 

Luxemburg 259 64 24,7 Kongo 34 150 560 1,6 

Makedonien 2 522 455 18,0 Lesotho 3 036 339 11,2 

Malta 32 9 29,1 Liberia 9 632 610 6,3 

Moldavien 3 289 2 118 64,4 Libyen 175 954 2 050 1,2 

Montenegro 1 345 189 14,1 Madagaskar 58 154 3 550 6,1 

Nederländerna 3 373 1 090 32,3 Malawi 9 428 3 722 39,5 

Polen 30 420 12 939 42,5 Mali 122 019 6 461 5,3 

Portugal 9 147 1 903 20,8 Marocko 44 630 9 055 20,3 

Rumänien 23 006 9 151 39,8 Mauretanien 103 070 401 0,4 

Ryssland 1 637 687 123 541 7,5 Mauritius 203 91 44,8 

San Marino 6 1 16,7 Moçambique 78 638 5 300 6,7 

Schweiz 4 000 430 10,8 Namibia 82 329 808 1,0 

Serbien 8 746 3 596 41,1 Niger 126 670 15 000 11,8 

Slovakien 4 809 1 406 29,2 Nigeria 91 077 37 000 40,6 

Slovenien 2 014 201 10,0 Rwanda 2 467 1 580 64,1 

Spanien 49 880 17 216 34,5 São Tomé och Príncipe 96 55 57,3 

Storbritannien 24 193 6 092 25,2 Senegal 19 253 3 905 20,3 

Tjeckien 7 725 3 256 42,2 Seychellerna 46 3 6,5 

Tyskland 34 861 12 145 34,8 Sierra Leone 7 162 1 215 17,0 

Ukraina 57 932 33 376 57,6 Somalia 62 734 1 028 1,6 

Ungern 9 053 4 779 52,8 Sudan 237 600 20 391 8,6 

Vitryssland 20 282 5 664 27,9 Swaziland 1 720 190 11,1 

Österrike 8 244 1 437 17,4 Sydafrika 121 447 15 300 12,6 

Färöarna 140 3 2,2 Tanzania 88 580 11 500 13,0 

Afrika Tchad 125 920 4 332 3,4 

Algeriet 238 174 8 435 3,5 Togo 5 439 2 380 43,8 

Angola 124 670 4 290 3,4 Tunisien 15 536 4 936 31,8 

Benin 11 062 2 750 24,9 Uganda 19 981 8 850 44,3 




26.10 

Land 

Landareal och odlad areal 2009 (forts.) 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Zambia 74 339 3 385 4,6 Bangladesh 13 017 8 549 65,7 

Zimbabwe 38 685 4 300 11,1 Bhutan 3 839 100 2,6 

Mayotte 38 20 53,3 Brunei 527 8 1,5 

Réunion 250 36 14,3 Cypern 924 121 13,1 

Saint Helena 39 4 10,3 Filippinerna 29 817 10 450 35,1 

Västsahara 26 600 4 0,0 Förenade Arabemiraten 8 360 264 3,2 

Nord-och Georgien 6 949 568 8,2 

Mellanamerika Indien 297 319 169 623 57,1 

Antigua och Barbuda 44 9 20,5 Indonesien 181 157 42 600 23,5 

Bahamas 1 001 12 1,2 Irak 43 432 4 750 10,9 

Barbados 43 17 39,5 Iran 162 855 18 991 11,7 

Belize 2 281 102 4,5 Israel 2 164 383 17,7 

Costa Rica 5 106 500 9,8 Japan 36 450 4 609 12,6 

Dominica 75 23 30,0 Jordanien 8 878 283 3,2 

Dominikanska republiken 4 832 1 270 26,3 Kambodja 17 652 4 055 23,0 

El Salvador 2 072 907 43,8 Kazakstan 269 970 23 480 8,7 

Grenada 34 12 33,8 Kina 932 749 124 320 13,3 

Guatemala 10 716 2 445 22,8 Kirgizistan 19 180 1 351 7,0 

Haiti 2 756 1 350 49,0 Kuwait 1 782 15 0,8 

Honduras 11 189 1 430 12,8 Laos 23 080 1 468 6,4 

Jamaica 1 083 220 20,3 Libanon 1 023 288 28,2 

Kanada 909 351 52 150 5,7 Malaysia 32 855 7 585 23,1 

Kuba 10 644 4 025 37,8 Maldiverna 30 7 23,3 

Mexiko 194 395 27 833 14,3 Mongoliet 155 356 962 0,6 

Nicaragua 12 034 2 130 17,7 Myanmar 65 352 12 135 18,6 

Panama 7 434 695 9,4 Nepal 14 335 2 520 17,6 

Saint Kitts och Nevis 26 4 16,2 Nordkorea 12 041 2 855 23,7 

Saint Lucia 61 10 16,4 Oman 30 950 136 0,4 

Saint Vincent och Pakistan 77 088 21 280 27,6 

Grenadinerna 39 8 20,5 Qatar 1 159 15 1,3 

Trinidad och Tobago 513 47 9,2 Saudiarabien 214 969 3 435 1,6 

USA 914 742 165 451 18,1 Singapore 70 1 1,0 

Amerikanska Sri Lanka 6 271 2 170 34,6 

Jungfruöarna 35 2 5,7 Sydkorea 9 710 1 796 18,5 

Anguilla 9 . . . . Syrien 18 363 5 664 30,8 

Aruba 18 2 11,1 Tadzjikistan 13 996 875 6,3 

Bermuda 5 1 14,8 Thailand 51 089 18 995 37,2 

Brittiska Jungfruöarna 15 2 13,3 Turkiet 76 963 24 294 31,6 

Caymanöarna 24 1 2,9 Turkmenistan 46 993 1 910 4,1 

Grönland 41 045 . . . . Uzbekistan 42 540 4 651 10,9 

Guadeloupe 169 24 14,3 Vietnam 31 007 9 630 31,1 

Martinique 106 17 16,1 Yemen 52 797 1 452 2,8 

Montserrat 10 2 20,0 Östtimor 1 487 225 15,1 

Nederländska Antillerna 80 8 10,0 Oceanien 

Puerto Rico 887 100 11,3 Australien 768 230 47 511 6,2 

Saint Pierre och Miquelon 23 3 13,0 Fiji 1 827 243 13,3 

Turks- och Caicosöarna 95 1 1,1 Kiribati 81 34 42,0 

Sydamerika Marshallöarna 18 10 55,6 

Argentina 273 669 32 000 11,7 Mikronesien 70 19 27,1 

Bolivia 108 330 3 954 3,7 Nauru 2 0 20,0 

Brasilien 845 942 68 500 8,1 Nya Zeeland 26 331 542 2,1 

Chile 74 353 1 727 2,3 Palau 46 3 6,5 

Colombia 110 950 3 354 3,0 Papua Nya Guinea 45 286 960 2,1 

Ecuador 24 836 2 548 10,3 Salomonöarna 2 799 76 2,7 

Guyana 19 685 445 2,3 Samoa 283 64 22,6 

Paraguay 39 730 3 900 9,8 Tonga 72 27 37,5 

Peru 128 000 4 440 3,5 Tuvalu 3 2 60,0 

Surinam 15 600 64 0,4 Vanuatu 1 219 145 11,9 

Uruguay 17 502 1 912 10,9 Amerikanska Samoa 20 5 25,0 

Venezuela 88 205 3 400 3,9 Cooköarna 24 3 12,5 

Franska Guyana 8 220 16 0,2 Franska Polynesien 366 25 6,7 

Asien Guam 54 11 20,4 

Afghanistan 65 223 7 910 12,1 Niue 26 4 15,4 

Armenien 2 848 511 17,9 Nordmarianerna 46 2 4,4 

Azerbajdzjan 8 262 2 101 25,4 Nya Kaledonien 1 828 12 0,7 

Bahrain 76 4 5,0 Wallis och Futuna 14 6 42,9 

Källa: FAO (www.fao.org). 



26.11 

Skörd 2009, 1 000 ton 

Crop yields, 1 000 tonnes 

Land 

Produktion 1 000 ton 

Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor 

Hela världen 685 614 18 168 152 125 23 258 818 823 685 240 329 581 227 158 

Europa 

Sverige 2 284 219 1 677 750 . . . . 854 2 406 

Danmark 5 940 238 3 394 315 . . . . 1 618 1 898 

Finland 887 42 2 171 1 115 . . . . 755 559 

Island . . . . . . . . . . . . 10 . . 

Norge 240 27 435 245 . . . . 333 . . 

Albanien 333 3 5 25 265 . . 200 40 

Belgien 1 910 3 453 35 808 . . 3 296 5 186 

Bosnien och Hercegovina 256 12 77 35 963 . . 414 . . 

Bulgarien 3 977 19 859 31 1 291 43 232 . . 

Estland 343 39 377 87 . . . . 139 . . 

Frankrike 38 332 130 12 876 573 15 288 138 7 226 35 067 

Grekland 1 830 37 280 110 2 352 205 848 1 000 

Irland 674 0 1 167 146 . . . . 361 . . 

Italien 6 341 12 1 049 315 7 878 1 500 1 753 3 308 

Kroatien 936 3 244 62 2 183 . . 270 1 217 

Lettland 1 036 162 266 141 . . . . 525 . . 

Litauen 2 100 208 858 143 24 . . 663 682 

Luxemburg 91 7 54 7 2 . . 20 . . 

Makedonien 271 9 146 5 154 17 207 5 

Malta 9 . . 1 . . . . . . 10 . . 

Moldavien 737 1 261 1 1 141 . . 261 337 

Montenegro 3 1 2 0 10 . . 156 . . 

Nederländerna 1 402 11 310 10 245 . . 7 181 5 735 

Polen 9 790 3 713 3 984 1 415 1 707 . . 9 703 10 849 

Portugal 110 18 76 67 594 159 519 137 

Rumänien 5 203 33 1 182 296 7 973 72 4 004 817 

Ryssland 61 740 4 333 17 881 5 401 3 963 913 31 134 24 892 

Schweiz 549 16 198 11 174 . . 517 1 720 

Serbien 2 068 13 303 74 6 396 . . 898 2 798 

Slovakien 1 538 57 675 35 988 . . 216 899 

Slovenien 137 2 71 4 303 . . 103 . . 

Spanien 4 724 181 7 349 906 3 492 899 2 460 4 154 

Storbritannien 14 379 36 6 769 757 . . . . 6 423 8 330 

Tjeckien 4 358 178 2 003 166 890 . . 753 3 038 

Tyskland 25 190 4 270 12 288 826 4 527 . . 11 618 25 919 

Ukraina 20 886 954 11 833 731 10 486 143 19 666 10 068 

Ungern 4 419 73 1 064 111 7 528 12 561 737 

Vitryssland 1 979 1 227 2 123 552 449 . . 7 125 3 973 

Österrike 1 523 184 835 99 1 891 . . 722 3 083 

Afrika 

Algeriet 2 953 . . 2 203 96 1 0 2 636 . . 

Angola 5 . . . . . . 970 14 823 . . 

Benin . . . . . . . . 1 205 151 0 . . 

Botswana . . . . . . . . 13 . . . . . . 

Burkina Faso . . . . . . . . 895 214 2 . . 

Burundi 9 . . . . . . 120 78 11 . . 

Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 151 39 1 . . 

Demokratiska Republiken 

Kongo 9 . . 1 . . 1 200 320 95 . . 

Egypten 8 523 48 146 . . 6 600 7 500 4 000 5 134 

Elfenbenskusten . . . . . . . . 680 680 . . . . 

Eritrea 26 . . 65 . . 17 . . 0 . . 

Etiopien 3 076 . . 1 750 43 3 897 25 572 . . 

Gabon . . . . . . . . 46 1 . . . . 

Gambia . . . . . . . . 55 79 . . . . 

Ghana . . . . . . 0 1 620 391 . . . . 

Guinea . . . . . . . . 566 1 499 11 . . 

Guinea-Bissau . . . . . . . . 14 150 . . . . 

Kamerun 1 . . . . . . 1 300 70 145 . . 

Kap Verde . . . . . . . . 7 . . 4 . . 

Kenya 129 . . 42 3 2 439 37 400 . . 




26.11 

Land 

Skörd 2009, 1 000 ton (forts.) 



Komorerna . . . . . . . . 5 20 1 . . 

Kongo . . . . . . . . 8 2 6 . . 

Lesotho 7 . . 1 0 57 . . 84 . . 

Liberia . . . . . . . . . . 293 . . . . 

Libyen 100 . . 99 . . 3 . . 311 . . 

Madagaskar 12 . . . . . . 370 4 005 220 . . 

Malawi 3 . . . . . . 3 767 136 348 . . 

Mali 15 . . . . . . 1 477 1 951 106 4 

Marocko 6 400 3 3 800 20 150 31 1 500 2 926 

Mauretanien 4 . . 1 . . 12 99 2 . . 

Mauritius . . . . . . . . 1 . . 20 . . 

Moçambique 2 . . . . . . 1 437 104 98 . . 

Namibia 12 . . . . . . 57 . . 12 . . 

Niger 9 . . . . . . 1 20 34 . . 

Nigeria 37 . . . . . . 7 339 3 403 915 . . 

Rwanda 72 . . . . . . 286 111 1 287 . . 

São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 4 . . . . . . 

Senegal . . . . . . . . 329 502 3 . . 

Sierra Leone . . . . . . . . 30 785 . . . . 

Somalia 1 . . . . . . 112 17 . . . . 

Sudan 642 . . . . . . 66 23 284 . . 

Swaziland 0 . . . . . . 61 0 6 . . 

Sydafrika 1 958 2 216 37 12 050 3 1 819 . . 

Tanzania 92 . . 3 . . 3 324 1 334 727 . . 

Tchad 11 . . . . . . 209 131 50 . . 

Togo . . . . . . . . 652 70 . . . . 

Tunisien 1 654 . . 850 1 . . . . 343 . . 

Uganda 20 . . . . . . 1 272 181 689 . . 

Zambia 195 . . 3 . . 1 887 42 10 . . 

Zimbabwe 40 . . 66 1 700 0 47 . . 

Réunion . . . . . . . . 11 0 5 . . 


Bahamas . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Belize . . . . . . . . 45 21 1 . . 

Costa Rica . . . . . . . . 24 256 74 . . 

Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . . 

Dominikanska republiken . . . . . . . . 35 551 43 . . 

El Salvador . . . . . . . . 786 40 5 . . 

Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Guatemala 9 . . 1 . . 1 687 23 460 . . 

Haiti . . . . . . . . 220 128 17 . . 

Honduras 1 . . . . . . 587 45 31 . . 

Jamaica . . . . . . . . 2 0 9 . . 

Kanada 26 848 281 9 517 2 798 9 561 . . 4 581 658 

Kuba . . . . . . . . 305 564 279 . . 

Mexiko 4 116 0 519 130 20 143 263 1 501 . . 

Nicaragua . . . . . . . . 522 335 34 . . 

Panama . . . . . . . . 86 242 26 . . 

Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Saint Vincent och 

Grenadinerna . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Trinidad och Tobago . . . . . . . . 3 2 . . . . 

USA 60 314 178 4 949 1 351 333 011 9 972 19 569 26 779 

Bermuda . . . . . . . . . . . . 1 . . 

Sydamerika 

Argentina 7 573 24 1 363 181 13 121 1 334 1 950 . . 

Bolivia 239 0 74 7 814 396 763 . . 

Brasilien 5 056 4 201 253 51 232 12 652 3 444 . . 

Chile 1 145 8 53 344 1 346 127 925 1 042 

Colombia 24 . . 18 4 1 637 2 985 2 273 30 

Ecuador 11 0 21 1 811 1 579 287 4 

Guyana . . . . . . . . 5 554 . . . . 

Paraguay 1 067 . . . . . . 1 858 220 1 . . 

Peru 223 0 213 11 1 544 2 990 3 717 . . 

Surinam . . . . . . . . 0 195 . . . . 



26.11 

Land 

Skörd 2009, 1 000 ton (forts.) 



Uruguay 1 844 . . 464 54 270 1 287 102 . . 

Venezuela 0 . . . . . . 2 800 1 330 420 21 

Franska Guyana . . . . . . . . 0 9 . . . . 

Asien 

Afghanistan 5 064 . . 486 . . 300 645 302 17 

Armenien 207 1 145 2 15 . . 594 10 

Azerbajdzjan 2 096 0 644 8 151 4 983 189 

Bangladesh 849 . . 0 . . 730 47 724 5 268 . . 

Bhutan 4 . . 2 1 61 66 49 . . 

Cypern 8 . . 30 1 . . . . 132 . . 

Filippinerna . . . . . . . . 7 034 16 266 119 . . 

Förenade Arabemiraten 0 . . . . . . . . . . 7 . . 

Georgien 54 0 20 4 291 . . 217 . . 

Indien 80 680 . . 1 690 . . 16 680 133 700 34 391 . . 

Indonesien . . . . . . . . 17 630 64 399 1 175 . . 

Irak 1 700 . . 502 0 238 173 223 18 

Iran 13 485 . . 3 446 . . 1 643 2 253 4 108 2 041 

Israel 133 . . 5 0 81 . . 609 . . 

Japan 674 . . 179 0 0 10 593 2 398 3 649 

Jordanien 12 . . 17 . . 20 . . 119 . . 

Kambodja . . . . . . . . 924 7 586 . . . . 

Kazakstan 17 052 75 2 519 204 471 307 2 756 181 

Kina 115 115 630 2 318 580 164 108 196 681 73 282 7 179 

Kirgizistan 1 057 0 290 4 487 21 1 393 54 

Kuwait 0 . . 2 . . 1 . . 25 . . 

Laos . . . . . . . . 849 3 145 42 . . 

Libanon 153 . . 34 1 4 . . 515 37 

Malaysia . . . . . . . . 35 2 510 . . . . 

Mongoliet 388 . . 2 2 . . . . 151 . . 

Myanmar 179 . . . . . . 1 226 32 682 548 . . 

Nepal 1 344 . . 23 . . 1 931 4 524 2 424 . . 

Nordkorea 169 69 63 17 1 705 2 336 1 560 . . 

Oman 1 . . 4 . . . . . . 11 . . 

Pakistan 24 033 . . 82 . . 3 262 10 325 2 941 93 

Qatar 0 . . 7 . . 1 . . 0 . . 

Saudiarabien 1 000 . . 25 . . 160 . . 480 . . 

Sri Lanka . . . . . . . . 130 3 652 62 . . 

Sydkorea 11 . . 260 . . 77 7 023 640 . . 

Syrien 3 702 . . 846 0 183 . . 710 733 

Tadzjikistan 905 0 79 3 187 74 691 . . 

Thailand 1 . . 19 . . 4 616 31 463 126 . . 

Turkiet 20 600 343 7 300 218 4 250 750 4 398 17 275 

Turkmenistan 2 958 . . 73 . . 17 125 247 234 

Uzbekistan 6 638 14 210 . . 231 194 1 525 . . 

Vietnam . . . . . . . . 4 382 38 896 443 . . 

Yemen 222 . . 23 . . 56 . . 278 . . 

Östtimor . . . . . . . . 135 121 1 . . 

Oceanien 

Australien 21 656 20 8 098 1 244 376 270 1 179 . . 

Fiji . . . . . . . . 1 12 0 . . 

Nya Zeeland 403 . . 435 34 238 . . 490 . . 

Papua Nya Guinea . . . . . . . . 11 1 1 . . 

Salomonöarna . . . . . . . . . . 4 . . . . 

Vanuatu . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 1 . . 

Nya Kaledonien 0 . . . . . . 3 . . 1 . . 

Källa: FAO (www.fao.org). 




26.12 

Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna 

Some important goods by 10 largest countries of production 

De 10 största producentländerna enligt det senaste året. Världsproduktionen är i regel uppskattad. 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Nöt- och kalvkött, 

1 000 ton 2008 2009 

Smör 1 , 

1 000 ton 2008 2009 

Världsproduktionen 61 956 62 837 100 Världsproduktionen 9 634 9 968 100 

USA 11 839 11 891 19 Indien 3 813 4 183 42 

Brasilien 9 024 9 395 15 USA 746 714 7 

Kina 5 841 6 061 10 Pakistan 611 630 6 

Argentina 3 134 3 378 5 Tyskland 465 453 5 

Australien 2 155 2 148 3 Nya Zeeland 419 442 4 

Ryssland 1 769 1 741 3 Frankrike 410 404 4 

Mexiko 1 667 1 705 3 Ryssland 272 233 2 

Frankrike 1 518 1 467 2 Iran 192 197 2 

Kanada 1 288 1 255 2 Polen 197 176 2 

Tyskland 1 159 1 143 2 Australien 128 148 1 

Svinkött, 1 000 ton 2008 2009 Tomater, 1 000 ton 2008 2009 


Kina 47 190 49 874 47 Kina 39 939 45 366 30 

USA 10 599 10 442 10 USA 13 718 14 142 9 

Tyskland 5 122 5 265 5 Indien 10 303 11 149 7 

Spanien 3 484 3 291 3 Turkiet 10 985 10 746 7 

Brasilien 3 015 2 924 3 Egypten 9 204 10 000 7 

Vietnam 2 783 2 909 3 Italien 5 977 6 877 4 

Ryssland 2 042 2 169 2 Iran 4 826 5 888 4 

Frankrike 2 029 2 004 2 Spanien 4 050 4 604 3 

Kanada 1 948 1 945 2 Brasilien 3 868 4 310 3 

Polen 1 920 1 735 2 Mexiko 2 937 2 591 2 

Hönskött, 1 000 ton 2008 2009 Bananer, 1 000 ton 2008 2009 


USA 16 994 16 334 20 Indien 26 217 26 997 28 

Kina 11 016 11 443 14 Filippinerna 8 688 9 013 9 

Brasilien 10 216 9 940 12 Kina 8 043 9 006 9 

Mexiko 2 581 2 626 3 Ecuador 6 701 7 637 8 

Ryssland 2 001 2 313 3 Brasilien 6 998 6 783 7 

Iran 1 566 1 670 2 Indonesien 5 741 6 273 6 

Argentina 1 400 1 501 2 Tanzania 2 447 3 219 3 

Storbritannien 1 259 1 463 2 Guatemala 2 448 2 544 3 

Indonesien 1 350 1 409 2 Costa Rica 2 127 2 365 2 

Japan 1 369 1 394 2 Mexiko 2 159 2 232 2 

Mjölk 2 , 1 000 ton 2008 2009 Socker 3 , 1000 ton 2002 2003 


USA 86 160 85 859 15 Brasilien 23 810 24 780 17 

Indien 44 100 45 140 8 Indien 20 475 22 140 15 

Kina 35 874 35 510 6 Kina 11 754 11 112 8 

Ryssland 32 100 32 326 6 USA 7 602 8 118 6 

Brasilien 27 579 29 112 5 Thailand 5 947 6 631 5 

Tyskland 28 656 27 938 5 Australien 4 987 5 371 4 

Frankrike 24 516 23 341 4 Mexiko 5 180 5 240 4 

Nya Zeeland 15 217 15 400 3 Frankrike 5 139 4 282 3 

Storbritannien 13 719 13 237 2 Tyskland 4 395 4 158 3 

Polen 12 425 12 447 2 Pakistan 3 507 4 004 3 

Kaffe 4 , 1 000 ton 2008 2009 Vin, 1 000 ton 2008 2009 


Brasilien 2 797 2 440 29 Italien 4 610 4 995 18 

Vietnam 1 067 1 176 14 Frankrike 4 269 4 631 17 

Colombia 689 888 11 Spanien 3 737 3 251 12 

Indonesien 683 700 8 USA 2 250 2 232 8 

Indien 263 290 3 Kina 1 500 1 580 6 

Etiopien 273 265 3 Argentina 1 468 1 214 4 

Peru 274 255 3 Australien 1 245 1 178 4 

Mexiko 266 252 3 Sydafrika 1 026 1 050 4 

Guatemala 248 249 3 Chile 825 987 4 

Honduras 190 206 2 Tyskland 1 000 950 3 



26.12 

Varor 

Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna (forts.) 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Råtobak, 1 000 ton 2008 2009 Råolja, 1 000 ton 2008 2009 

Världsproduktionen 6 691 7 193 100 Världsproduktionen 3 906 000 3 714 000 100 

Kina 2 840 3 068 43 Ryssland 488 000 494 000 13 

Brasilien 851 863 12 Saudiarabien 515 300 459 500 12 

Indien 490 620 9 USA 309 500 334 526 9 

USA 363 373 5 Iran 209 800 202 400 5 

Malawi 160 208 3 Kina 189 728 189 000 5 

Indonesien 170 181 3 Mexiko 163 220 135 600 4 

Argentina 158 159 2 Kanada 135 700 134 300 4 

Italien 121 119 2 Venezuela 131 600 124 800 3 

Pakistan 108 105 1 Irak 119 300 121 800 3 

Zimbabwe 82 96 1 Kuwait 137 300 121 300 3 

Bomull, 1 000 ton 2005 2006 Naturgas, milj. m 3 2008 2009 

Världsproduktionen 24 809 24 837 100 Världsproduktionen 3 170 000 3 093 000 100 

Kina 5 714 6 730 27 USA 574 000 593 000 19 

USA 5 201 4 498 18 Ryssland 664 000 584 000 19 

Indien 3 332 3 564 14 Kanada 167 515 155 966 5 

Pakistan 2 214 2 187 9 Iran 116 300 131 200 4 

Brasilien . . 1 210 5 Norge 99 200 103 500 3 

Uzbekistan 1 250 1 171 5 Qatar 76 600 89 300 3 

Turkiet 864 900 4 Kina 80 300 85 200 3 

Australien 645 597 2 Indonesien 74 128 81 810 3 

Grekland . . 400 2 Algeriet 86 505 81 400 3 

Syrien . . 335 1 Saudiarabien 80 440 77 500 3 

Järnmalm, 1 000 ton 2008 2009 Koppar, 1 000 ton 2008 2009 

Världsproduktionen 2 214 000 2 248 000 100 Världsproduktionen 12 400 12 500 100 

Kina 824 011 880 171 39 Kina 2 453 2 648 21 

Australien 342 435 394 069 18 Chile 1 369 1 522 12 

Brasilien 351 200 327 000 15 Japan 1 336 1 302 10 

Indien 215 437 213 371 9 Indien 651 705 6 

Ryssland 99 900 92 000 4 USA 574 597 5 

Ukraina 72 688 66 452 3 Ryssland 627 580 5 

Sydafrika 48 983 55 313 2 Polen 493 458 4 

Iran 38 200 38 200 2 Republiken Korea 502 455 4 

Kanada 32 102 31 699 1 Australien 449 422 3 

USA 53 600 26 000 1 Kazakstan 393 380 3 

Guldmalm ton 

Au-innehåll 2008 2009 Aluminium, 1 000 ton 2008 2009 


Kina 285 320 13 Kina 13 178 12 846 35 

USA 233 223 9 Ryssland 4 190 3 815 10 

Australien 215 222 9 Kanada 3 120 3 030 8 

Ryssland 184 205 8 Australien 1 974 1 943 5 

Sydafrika 213 198 8 USA 2 658 1 727 5 

Peru 180 182 7 Brasilien 1 661 1 536 4 

Indonesien 64 128 5 Indien 1 347 1 302 4 

Kanada 97 97 4 Norge 1 368 1 090 3 

Ghana 81 97 4 Förenade Arabemiraten 892 1 010 3 

Uzbekistan 73 73 3 Bahrain 872 850 2 

Diamanter, 1 000 karat 2008 2009 Bly, 1 000 ton 2008 2009 


Ryssland 36 925 34 759 29 Kina 3 206 3 708 42 

Kongo-Kinshasa 33 402 21 298 18 USA 1 281 1 214 14 

Botswana 32 595 17 734 15 Tyskland 415 391 4 

Angola 8 907 13 828 11 Storbritannien 283 302 3 

Kanada 14 803 10 946 9 Kanada 259 259 3 

Australien 15 670 10 795 9 Japan 280 248 3 

Sydafrika 12 901 6 119 5 Republiken Korea 270 238 3 

Namibia 2 435 1 192 1 Australien 260 234 3 

Kina 1 070 1 050 1 Mexiko 206 200 2 

Zimbabwe 797 964 1 Indien 165 197 2 

1). Inkl. smörolja 2).Bara komjölk 3) Råsocker. 4) Orostat kaffe 

Källa: FAO: Statistical Databases (http://faostat.fao.org); British Geological Survey: World Mineral Production. 




26.13 

Produktion av elektrisk energi, GWh, 2008 

Electricity production, GWh 

Land Totalt Därav 

Termisk Vattenkraft Kärnkraft 

Sverige 150 036 14 936 69 211 63 889 

Danmark 36 391 29 434 26 - 

Finland 77 436 37 101 17 112 22 958 

Island 16 468 3 12 427 - 

Norge inkl. Svalbard och Jan Mayen 142 669 1 230 140 522 - 

Belgien 84 930 36 926 1 757 45 568 

Bulgarien 45 037 25 873 3 277 15 765 

Estland 10 581 10 420 28 - 

Frankrike inkl. Monaco 574 868 60 832 68 325 439 468 

Grekland 63 749 57 353 4 149 - 

Irland 29 685 25 975 1 300 - 

Italien inkl. San Marino 319 130 261 329 47 227 - 

Kroatien 12 326 6 960 5 326 - 

Lettland 5 274 2 106 3 109 - 

Litauen 13 912 2 899 988 9 894 

Luxemburg 3 557 2 511 965 - 

Nederländerna 107 645 99 076 102 4 169 

Polen 156 177 152 593 2 747 - 

Portugal 45 969 32 686 7 296 - 

Rumänien 64 956 36 530 17 195 11 226 

Ryssland 1 040 379 710 113 166 711 163 085 

Schweiz inkl. Lichtenstein 68 984 3 296 37 935 27 700 

Slovakien 28 962 8 011 4 241 16 703 

Slovenien 16 399 6 107 4 018 6 273 

Spanien 313 746 193 880 26 112 58 973 

Storbritannien 389 366 320 509 9 257 52 486 

Tjeckien 83 518 54 333 2 376 26 551 

Tyskland 637 232 416 762 26 963 148 495 

Ukraina 192 586 91 188 11 512 89 841 

Ungern 40 025 24 788 213 14 818 

Österrike 67 101 24 379 40 678 - 

Algeriet 40 236 39 953 283 - 

Egypten 134 566 118 953 14 682 - 

Marocko 20 345 18 688 1 359 - 

Sydafrika 258 291 241 201 4 032 13 004 

Tunisien 14 662 14 585 38 - 

Kanada 651 324 170 908 382 580 93 951 

Mexiko 258 913 202 597 39 178 9 804 

USA 4 369 099 3 174 140 281 995 837 804 

Bolivia 6 240 3 959 2 281 - 

Brasilien 463 120 79 595 369 556 13 969 

Chile 59 704 35 473 24 193 - 

Colombia 56 024 9 567 46 403 - 

Venezuela 119 297 32 456 86 841 - 

Bangladesh 34 957 33 483 1 474 - 

Filippinerna 59 646 39 001 9 860 - 

Indonesien 149 437 129 612 11 528 - 

Israel 56 421 56 397 15 - 

Japan 1 082 014 732 965 83 295 258 128 

Malaysia 97 893 90 432 7 461 - 

Pakistan 91 616 62 214 27 784 1 618 

Sydkorea 446 428 289 186 5 563 150 958 

Thailand 147 427 140 309 7 113 - 

Turkiet 198 418 164 139 33 270 - 

Vietnam 73 049 47 063 25 986 - 

Australien 257 247 241 089 12 057 - 

Nya Zeeland 43 775 16 206 22 312 - 

Källa: UN, UNData (data.un.org). 



26.14 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare 

Electricity use, kWh per inhabitant 

Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Sverige 16 983 17 373 17 011 16 519 16 604 16 694 16 446 

Danmark 6 885 6 953 6 932 7 123 6 954 6 951 7 136 

Finland 16 588 16 249 16 678 17 066 17 352 16 687 17 793 

Island 27 577 28 385 29 324 29 412 29 430 29 348 32 629 

Norge 27 604 27 381 26 745 25 171 26 477 27 155 26 289 

Belgien 8 629 8 665 8 696 8 791 8 986 8 927 9 090 

Bulgarien 4 444 4 681 4 624 4 743 4 582 4 752 4 949 

Estland 5 540 5 751 5 763 6 105 6 177 6 236 6 519 

Frankrike 1 7 996 8 047 8 042 8 316 8 426 8 457 8 370 

Grekland 4 939 5 142 5 233 5 497 5 630 5 746 5 830 

Irland 6 378 6 464 6 554 6 635 6 724 6 796 7 042 

Italien 2 5 670 5 667 5 798 5 946 5 999 6 021 6 093 

Kroatien 3 356 3 455 3 547 3 717 3 820 3 956 4 066 

Lettland 2 435 2 607 2 705 2 843 2 931 3 066 3 234 

Litauen 2 729 3 089 3 232 3 453 3 505 3 463 3 551 

Luxemburg 16 016 15 563 16 020 16 348 16 534 16 175 16 694 

Nederländerna 6 823 6 947 6 982 7 025 7 196 7 262 7 235 

Polen 3 592 3 594 3 585 3 704 3 794 3 819 3 954 

Portugal 4 835 4 555 4 648 4 770 4 925 5 062 5 147 

Rumänien 2 282 2 375 2 393 2 441 2 552 2 613 2 707 

Ryssland 5 916 6 051 6 101 6 303 6 425 6 572 6 878 

Schweiz 3 8 544 8 489 8 517 8 726 8 669 8 843 8 918 

Slovakien 5 313 5 274 5 256 5 377 5 335 5 233 5 395 

Slovenien 6 188 6 379 6 798 7 109 7 258 7 392 7 551 

Spanien 5 748 5 932 6 058 6 237 6 488 6 745 6 803 

Storbritannien 6 566 6 604 6 692 6 756 6 756 6 790 6 699 

Tjeckien 6 176 6 342 6 368 6 569 6 722 6 834 6 973 

Tyskland 7 226 7 172 7 047 7 275 7 444 7 469 7 525 

Ukraina 3 372 3 465 3 525 3 683 3 741 3 775 3 913 

Ungern 3 854 3 881 3 972 4 051 4 070 4 162 4 276 

Österrike 8 155 7 799 7 860 8 146 8 256 8 328 8 488 

Algeriet 832 809 881 929 975 998 1 055 

Egypten 1 098 1 185 1 295 1 353 1 412 1 458 1 622 

Etiopien 4 28 28 30 33 36 40 44 

Marocko . . . . . . 678 699 771 826 

Nigeria 128 131 178 162 157 153 165 

Sydafrika 5 4 623 4 268 4 436 4 673 4 653 4 641 4 752 

Tanzania 72 83 83 76 70 84 76 

Tunisien 1 060 1 123 1 147 1 196 1 251 1 293 1 395 

Kanada 18 575 18 266 18 523 18 411 18 383 18 711 18 177 

Mexiko 2 292 2 084 2 109 2 101 2 130 2 263 2 373 

USA 13 936 13 649 14 127 14 057 14 256 14 544 14 470 

Argentina 2 437 2 456 2 398 2 578 2 714 2 874 3 017 

Bolivia 467 469 482 474 493 555 550 

Brasilien 2 345 2 108 2 167 2 243 2 340 2 400 2 466 

Chile 2 713 2 851 2 918 3 185 3 347 3 469 3 642 

Colombia 1 039 1 010 1 019 1 045 1 112 1 063 1 132 

Paraguay 1 179 1 096 1 114 1 118 1 146 1 193 1 344 

Peru 862 789 829 860 902 944 999 

Venezuela 3 525 3 641 3 464 3 510 3 769 3 821 4 063 

Bangladesh 115 123 130 145 157 163 167 

Filippinerna 593 604 610 653 677 663 653 

Indien 554 561 569 594 618 639 668 

Indonesien 6 473 456 511 526 552 579 599 

Irak 1 346 1 345 1 325 1 076 1 239 1 287 1 151 

Iran 1 906 2 010 2 151 2 304 2 465 2 625 2 848 

Israel 6 599 6 520 6 632 6 753 6 845 6 894 7 090 

Japan 8 603 8 219 8 327 8 294 8 525 8 702 8 722 

Kazakstan 3 667 3 853 4 030 4 182 4 320 4 522 4 735 

Kina 1 057 1 146 1 272 1 471 1 684 1 907 2 176 




26.14 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare (forts.) 

Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Malaysia 2 977 3 211 3 037 3 133 3 196 3 256 3 342 

Nordkorea 1 474 901 877 895 931 970 946 

Pakistan 464 482 506 519 576 618 628 

Sydkorea 6 243 6 632 6 966 7 189 7 657 8 063 8 365 

Thailand 1 689 1 769 1 880 1 889 2 020 2 100 2 192 

Turkiet 1 903 1 851 1 904 2 012 2 108 2 204 2 393 

Vietnam 342 389 449 503 560 643 671 

Australien 10 847 11 185 11 525 11 479 11 646 12 029 12 157 

Nya Zeeland 10 332 10 023 10 508 10 213 10 537 10 480 10 504 

Världsproduktion 2 428 2 486 2 611 2 677 2 766 2 852 2 923 

1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein. 4) Inkl. Eritrea. 5) Inkl. Botswana, Lesotho, Namibia o. Swaziland. 

6) Inkl. Östra Timor. 

Källa: UN Energy Statistics Yearbook. 

26.15 

Kärnkraft i världen 31 december 2010 

Nuclear power worldwide 

Land Kärnkraftverk Befintlig effekt, 

MW (megawatt) 

I användning, 

Under 

antal uppbyggnad, antal 

Planerad effekt, 

MW 

Kärnkraftselens andel 

av totala elförsörjningen 

i procent 

Sverige 10 – 9 303 9 303 38 

Finland 4 1 2 716 4 316 28 

Belgien 7 – 5 926 5 926 51 

Bulgarien 2 2 1 906 3 812 33 

Frankrike 58 1 63 130 64 730 74 

Nederländerna 1 – 482 482 3 

Rumänien 2 – 1 300 1 300 19 

Ryssland 32 11 22 693 31 846 17 

Schweiz 5 – 3 238 3 238 38 

Slovakien 4 2 1 816 2 598 52 

Slovenien 1 – 666 666 37 

Spanien 8 – 7 514 7 514 20 

Storbritannien 19 – 10 137 10 137 16 

Tjeckien 6 – 3 678 3 678 33 

Tyskland 17 – 20 490 20 490 28 

Ukraina 15 2 13 107 15 007 48 

Ungern 4 – 1 889 1 889 42 

Sydafrika 2 – 1 800 1 800 5 

Kanada 18 – 12 569 12 569 15 

Mexiko 2 – 1 300 1 300 4 

USA 104 1 101 240 102 405 20 

Argentina 2 1 935 1 627 6 

Brasilien 2 1 1 884 3 129 3 

Armenien 1 – 375 375 39 

Indien 19 6 4 189 7 955 3 

Iran – 1 – 915 – 

Japan 54 2 46 821 49 471 29 

Kina 13 28 10 058 38 288 2 

Pakistan 2 1 425 725 3 

Sydkorea 21 5 18 698 24 258 32 

Världen totalt 1, 2 441 67 375 267 439 331 . . 

1) Inkl. Taiwan. 

2) Världen totalt: Kärnkraftselens andel av totala elförsörjningen uppskattas av World Nuclear Association till ca 14 procent. 

Källa: IAEA (Internationella atomenergiorganet), Wien 2011, Reference Data Series No. 2 

(http://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/RDS2_web.pdf). 

World Nuclear Association (http://world-nuclear.org/info/inf01.html). 



26.16 

De 10 största import-/exportländerna år 2008. 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton 

Imports and exports of some goods, 1 000 tonnes 

Import 2007 2008 Export 2007 2008 

Ox- och kalvkött 1 

USA 851 723 Brasilien 1 281 1 018 

Ryssland 409 586 Australien 941 939 

Japan 472 457 USA 411 528 

Mexiko 277 278 Kanada 285 318 

Frankrike 192 195 Nya Zeeland 318 312 

Storbritannien 187 178 Nederländerna 240 264 

Nederländerna 160 154 Irland 297 246 

Tyskland 156 147 Uruguay 243 239 

Rep. Korea 154 137 Argentina 293 214 

Italien 152 130 Paraguay 138 163 

Svinkött 

Ryssland 565 662 USA 966 1 468 

Tyskland 618 595 Danmark 1 160 1 147 

Hongkong 198 299 Tyskland 533 708 

USA 335 283 Belgien 391 436 

Mexiko 234 275 Spanien 351 427 

Polen 112 240 Frankrike 288 333 

Italien 228 223 Nederländerna 264 290 

Rumänien 126 170 Polen 150 194 

Grekland 146 148 Kanada 151 161 

Storbritannien 153 143 Hongkong 44 127 

Smör 2 

Frankrike 160 139 Nya Zeeland 364 300 

Tyskland 175 131 Nederländerna 154 156 

Belgien 122 111 Irland 143 124 

Ryssland 75 84 Belgien 136 120 

Storbritannien 102 81 Tyskland 94 99 

Nederländerna 79 56 USA 35 82 

Italien 52 53 Frankrike 63 67 

Iran 41 48 Vitryssland 50 62 

Egypten 19 46 Danmark 57 60 

Mexiko 59 41 Australien 65 48 

Vete 3 

Egypten 5 911 8 328 USA 32 947 30 093 

Algeriet 4 851 6 914 Frankrike 14 386 16 293 

Brasilien 6 638 6 033 Kanada 17 552 15 781 

Japan 5 275 5 781 Ryssland 14 444 11 720 

Italien 6 258 5 443 Argentina 9 645 8 772 

Iran 153 5 197 Australien 14 684 8 278 

Spanien 3 441 4 656 Ukraina 1 619 7 511 

Indonesien 4 649 4 497 Tyskland 4 646 7 038 

Nederländerna 4 838 4 305 Kazakstan 6 178 4 951 

Marocko 3 683 4 084 Storbritannien 1 912 2 766 

Ris 3 

Mexiko 756 717 USA 1 735 2 140 

Rep. Korea 230 261 Thailand 310 294 

Storbritannien 251 254 Uruguay 204 172 

Nederländerna 172 190 Kina 172 168 

Belgien 175 187 Italien 123 117 

Brasilien 225 162 Argentina 129 108 

Italien 99 150 Guyana 175 68 

Nicaragua 151 146 Spanien 52 57 

Frankrike 160 140 Frankrike 37 37 

Tyskland 128 133 Brasilien 1 32 

Majs 3 

Japan 16 628 16 460 USA 57 014 54 094 

Mexiko 7 955 9 146 Argentina 14 990 15 383 

Rep. Korea 8 579 9 021 Brasilien 10 934 6 433 

Spanien 6 675 5 442 Frankrike 4 749 6 138 

Kina 4 530 4 231 Indien 2 728 3 537 

Egypten 4 474 3 980 Ungern 4 976 3 372 

Nederländerna 3 448 3 557 Ukraina 809 2 812 

Colombia 3 323 3 324 Sydafrika 72 1 079 

Iran 3 409 2 971 Paraguay 2 109 1 059 

Kanada 2 579 2 702 Kanada 486 883 




26.16 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.) 

Import 2007 2008 Export 2007 2008 

Havre 3 

USA 1 882 2 169 Kanada 2 028 2 159 

Tyskland 251 255 Finland 271 388 

Mexiko 96 127 Australien 30 192 

Spanien 8 67 Sverige 121 156 

Japan 59 63 Storbritannien 38 119 

Belgien 70 62 USA 34 57 

Schweiz 56 60 Frankrike 38 37 

Danmark 58 48 Tyskland 32 34 

Norge 54 48 Lettland 5 32 

Storbritannien 54 46 Chile 36 26 

Potatis 

Belgien 1 423 1 272 Frankrike 1 962 1 890 

Nederländerna 1 227 1 214 Nederländerna 1 553 1 488 

Spanien 692 759 Tyskland 1 543 1 397 

Italien 557 583 Belgien 765 712 

Ryssland 252 537 Kanada 610 633 

USA 502 534 Egypten 390 398 

Tyskland 535 532 Kina 365 342 

Storbritannien 371 502 USA 295 291 

Frankrike 548 481 Israel 462 283 

Portugal 301 297 Spanien 247 262 

Socker 4 

Ryssland 3 410 2 418 Brasilien 12 443 13 625 

USA 1 702 1 699 Thailand 2 092 2 978 

Rep. Korea 1 487 1 615 Indien 2 422 1 455 

Malaysia 1 650 1 444 Guatemala 1 295 1 297 

Storbritannien 1 328 1 408 Kuba 738 779 

Japan 1 523 1 396 Sydafrika 732 462 

Kanada 1 199 1 334 Mauritius 442 427 

Egypten 309 1 161 Mexiko 60 385 

Nigeria 1 052 1 140 El Salvador 253 270 

Kina 971 800 Fiji 217 260 

Kaffe 5 

USA 1 356 1 353 Brasilien 1 494 1 574 

Tyskland 1 077 1 111 Vietnam 1 232 1 061 

Italien 467 474 Colombia 638 605 

Japan 397 394 Indonesien 321 469 

Belgien 215 385 Tyskland 445 441 

Frankrike 330 317 Belgien 142 310 

Spanien 274 271 Guatemala 231 230 

Kanada 212 190 Peru 174 225 

Storbritannien 147 165 Honduras 207 200 

Sverige 118 118 Uganda 154 184 

Tobak 6 

Ryssland 310 305 Brasilien 694 678 

USA 229 214 Indien 173 208 

Tyskland 212 178 Kina 169 199 

Frankrike 92 117 USA 188 169 

Kina 94 112 Turkiet 111 152 

Nederländerna 120 108 Malawi 130 139 

Belgien 84 98 Argentina 100 104 

Filippinerna 69 80 Italien 113 100 

Indonesien 62 77 Grekland 81 75 

Egypten 69 73 Belgien 48 64 

Pappersmassa 7 

Kina 8 746 9 747 Kanada 10 356 9 343 

USA 6 134 5 601 Brasilien 6 495 7 051 

Tyskland 5 009 5 305 USA 6 015 6 828 

Italien 3 479 3 212 Chile 3 859 4 063 

Rep. Korea 2 571 2 480 Sverige 3 302 3 412 

Frankrike 2 081 1 957 Indonesien 2 327 2 622 

Japan 2 014 1 916 Finland 2 553 2 226 

Nederländerna 1 242 1 333 Ryssland 1 735 1 875 

Mexiko 1 139 1 264 Belgien 1 420 1 118 

Storbritannien 1 306 1 223 Tyskland 1 000 1 056 

1) Benfritt nöt- och kalvkött. 2) Smör tillverkat av komjölk. 3) Omalet. 4) Omvandlat till råsocker. 5) Rostat och orostat. 

6) Obearbetad. 7) Mekanisk och kemisk massa. 

Källa: FAO Statistical Databases (http://faostat.fao.org). 



26.17 

De 35 största handelsflottorna den 1 januari 2010 

The 35 most important maritime countries and territories 

Land 1 Antal fartyg 2 under Dödviktstonnage 2 i 1 000-tal 

Egen 

flagg 3 

Utländsk 

flagg 

Alla 

Egen 

flagg 3 

Utländsk 

flagg 

Summa 

tonnage 

Därav 

utländsk 

flagg, % 

Andel av 

världens 

tonnage, % 

Grekland 741 2 409 3 150 58 478 127 617 186 095 69 15,96 

Japan 720 3 031 3 751 14 443 166 876 183 320 92 15,73 

Kina 2 024 1 609 3 633 41 026 63 426 104 452 61 8,96 

Tyskland 458 3 169 3 627 16 926 86 969 103 896 84 8,91 

Sydkorea 775 425 1 200 18 865 26 018 44 883 58 3,85 

USA 920 945 1 865 21 530 19 761 41 291 48 3,54 

Norge 820 1 148 1 968 14 102 26 416 40 519 65 3,48 

Hongkong 350 330 680 21 225 13 217 34 442 38 2,95 

Danmark 360 580 940 12 937 20 261 33 198 61 2,85 

Singapore 598 387 985 17 377 15 232 32 609 47 2,8 

Taiwan 92 545 637 3 769 25 721 29 491 87 2,53 

Storbritannien 357 437 794 8 949 17 263 26 212 66 2,25 

Italien 608 236 844 15 278 7 176 22 454 32 1,93 

Ryssland 1 472 515 1 987 5 860 13 571 19 432 70 1,67 

Kanada 210 223 433 2 304 15 981 18 285 87 1,57 

Bermuda – 180 180 – 17 193 17 193 100 1,47 

Indien 443 66 509 14 281 2 886 17 167 17 1,47 

Turkiet 558 664 1 222 7 139 9 630 16 769 57 1,44 

Iran 74 91 165 853 12 840 13 693 94 1,17 

Saudiarabien 74 98 172 1 741 11 465 13 206 87 1,13 

Belgien 85 149 234 5 581 6 967 12 548 56 1,08 

Malaysia 380 100 480 8 783 3 656 12 439 29 1,07 

Förenade Arabemiratet 63 354 417 699 8 525 9 224 92 0,79 

Indonesien 778 90 868 7 070 1 869 8 939 21 0,77 

Cypern 129 206 335 3 543 5 339 8 882 60 0,76 

Nederländerna 528 272 800 4 829 3 989 8 818 45 0,76 

Brasilien 128 33 161 2 272 5 464 7 736 71 0,66 

Frankrike 180 224 404 2 995 4 391 7 386 59 0,63 

Sverige 136 217 353 1 453 5 570 7 023 79 0,60 

Vietnam 460 84 544 4 561 2 231 6 792 33 0,58 

Kuwait 39 47 86 3 836 2 768 6 603 42 0,57 

Spanien 173 231 404 1 406 3 839 5 245 73 0,45 

Isle of Man 2 30 32 5 4818 4 823 100 0,41 

Schweiz 35 122 157 1 023 2 925 3 948 74 0,34 

Thailand 298 45 343 3 008 786 3 794 21 0,33 

Totalt (dessa 35) 15 068 19 292 34 360 348 147 764 657 1 112 804 69 95,46 

Hela världen 17 279 21 133 38 412 368 252 797 468 1 165 720 68 100 

1) Avser det land/landområde där fartygets moderbolag har sitt säte. 

2) Fartyg med bruttodräktighet om 1 000 och därutöver, men exkl. USA:s reservflotta och USA:s och Kanadas Great Lakes-flotta. 

3) Inkluderar fartyg som seglar under den nationella flaggan men är registrerade i kolonier eller självstyrande områden. 

Källa: UN Review of Maritime Transport 2010. 




26.18 

Arbetslösa, 1 000-tal 

Unemployment, 1 000s 

Land 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 

Sverige 337 7 298 6 305 6 408 8 415 8 

Danmark 114 4 111 4 98 3 177 6 219 7 

Finland 205 8 183 7 172 6 221 8 224 8 

Island 5 3 4 2 5 3 13 7 14 8 

Norge 83 3 62 3 66 3 80 3 91 4 

Belgien 383 8 353 7 333 7 380 8 406 8 

Bulgarien 306 9 240 7 200 6 238 7 348 10 

Estland 41 6 32 5 38 6 95 14 116 17 

Frankrike 2 434 9 2 220 8 2 070 7 2 573 9 2 643 9 

Grekland 435 9 407 8 378 8 471 10 629 13 

Irland 93 4 101 5 135 6 255 12 288 14 

Italien 1 673 7 1 506 6 1 692 7 1 945 8 2 102 8 

Kroatien 199 11 171 10 149 8 160 9 206 12 

Lettland 80 7 71 6 91 8 203 17 216 19 

Litauen 90 6 69 4 94 6 225 14 291 18 

Luxemburg 10 5 9 4 11 5 12 5 10 4 

Nederländerna 336 4 278 3 243 3 304 3 390 5 

Polen 2 344 14 1 619 10 1 211 7 1 411 8 1 699 10 

Portugal 428 8 449 8 427 8 529 10 603 11 

Rumänien 728 7 641 6 576 6 681 7 725 7 

Ryssland 5 332 7 4 606 6 4 804 6 6 337 8 5 645 8 

Slovakien 355 13 296 11 256 10 323 12 389 14 

Slovenien 61 6 50 5 46 4 61 6 75 7 

Spanien 1 837 9 1 834 8 2 591 11 4 150 18 4 632 20 

Storbritannien 1 642 5 1 623 5 1 753 6 2 363 8 2 440 8 

Tjeckien 372 7 277 5 230 4 352 7 384 7 

Tyskland 4 249 10 3 602 9 3 141 8 3 227 8 2 946 7 

Ungern 317 8 312 7 329 8 421 10 475 11 

Österrike 196 5 186 4 162 4 204 5 188 4 

Egypten 2 424 11 2 130 9 2 145 9 2 360 9 2 350 9 

Marocko 1 083 9 1 089 10 1 075 10 1 031 9 1 040 9 

Sydafrika 4 333 26 4 141 24 4 075 23 4 167 24 4 332 25 

Kanada 1 107 6 1 079 6 1 117 6 1 516 8 1 484 8 

Mexiko 1 573 4 1 655 4 1 801 4 2 521 6 . . 5 

USA 7 043 5 7 078 5 8 924 6 14 265 9 14 825 10 

Brasilien 2 213 10 2 100 9 1 813 8 1 872 8 1 591 5 

Chile 532 8 494 7 562 8 . . . . 626 8 

Colombia 2 306 12 2162 11 2 219 11 2 513 12 2 557 12 

Venezuela 1 215 10 1 050 9 926 7 1 019 8 1 116 9 

Filippinerna 2 829 8 2 653 7 2 716 7 2 831 8 2 859 7 

Hongkong 171 5 146 4 129 4 192 5 157 4 

Indonesien 11 018 10 10 280 9 9 411 8 9 110 8 8 456 7 

Israel 236 8 212 7 180 6 230 8 209 7 

Japan 2 751 4 2 568 4 2 646 4 3 356 5 3 335 5 

Malaysia 353 3 360 3 370 3 414 4 388 3 

Sydkorea 827 4 783 3 769 3 889 4 918 4 

Turkiet 2 329 10 2 361 10 2 605 11 3 460 14 3 049 12 

Australien 524 5 478 4 474 4 638 6 621 5 

Nya Zeeland 83 4 83 4 95 4 141 6 152 7 

1) Uppgifterna utgör årsmedeltal och de är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 

2) Antal arbetslösa i procent av arbetskraften. 

Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (unstats.un.org). 



26.19 

Land 

Konsumentprisindex (2005=100) 


Konsumentprisindex 

Totalt 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

2008 2009 2010 2008 2009 2010 

Sverige 107,2 106,9 108,2 109,9 113,1 114,7 

Danmark 107,2 108,6 111,1 115,4 115,3 115,8 

Finland 108,3 108,3 109,7 112,3 114,6 110,5 

Island 126,1 141,2 148,8 123,9 145,7 151,8 

Norge 107,0 109,2 111,9 108,6 113,1 113,3 

Belgien 108,3 108,2 110,6 112,1 113,3 115,0 

Bulgarien 130,6 134,2 137,5 139,6 138,7 138,2 

Estland 122,9 122,8 126,4 131,2 125,9 129,7 

Frankrike 106,1 106,2 107,8 108,4 108,5 109,3 

Grekland 110,6 111,9 117,2 112,8 115,0 115,1 

Irland 113,5 108,4 107,4 111,0 107,2 102,3 

Italien 1 120,7 121,6 123,3 125,4 127,7 127,9 

Kroatien 112,6 115,3 116,5 116,5 118,4 116,6 

Lettland 135,4 140,1 138,6 145,2 145,1 144,7 

Litauen 121,7 127,1 128,8 136,8 139,1 138,5 

Luxemburg 108,6 109,0 111,5 111,5 113,1 114,1 

Nederländerna 3 104,1 105,4 106,7 106,7 107,9 107,8 

Polen 107,8 111,6 114,5 111,9 116,5 119,6 

Portugal 1 126,4 125,2 127,1 121,1 116,9 116,6 

Rumänien 120,5 127,2 135,0 117,8 121,7 124,5 

Ryssland 136,4 152,3 162,8 143,9 160,6 171,2 

Schweiz 104,2 103,7 104,4 103,6 103,4 102,2 

Slovakien 112,3 114,1 115,2 113,6 109,9 111,6 

Slovenien 112,2 113,1 115,2 121,3 122,0 123,2 

Spanien 1 125,9 125,5 127,7 133,5 132,0 131,0 

Storbritannien 111,9 111,3 116,4 116,7 122,9 126,8 

Tjeckien 112,1 113,3 114,9 114,2 109,7 111,3 

Tyskland 106,6 107,0 108,2 112,3 110,8 112,5 

Ukraina 153,9 178,6 195,3 156,7 175,3 194,5 

Ungern 119,0 124,0 130,0 132,2 138,0 142,3 

Österrike 107,0 107,5 109,5 112,8 113,0 113,6 

Algeriet 1 128,9 .. 145,9 134,6 .. 157,1 

Egypten 139,4 155,8 173,1 154,3 179,0 214,5 

Marocko 3 106,3 107,4 108,4 112,3 113,3 114,6 

Sydafrika 5 100,0 107,1 111,7 100,0 109,4 111,0 

Tunisien 113,0 117,0 122,2 114,7 119,7 127,8 

Kanada 106,6 106,9 108,9 108,7 114,1 115,7 

Mexiko 113,3 119,3 124,2 119,0 129,4 134,5 

USA 110,2 109,8 111,7 112,8 113,3 113,7 

Bolivia 4 111,9 115,6 118,5 122,5 124,1 127,8 

Brasilien 114,1 119,7 125,7 120,7 127,7 135,5 

Chile 6 .. 100,0 101,4 .. 100,0 102,2 

Colombia 6 .. 100,0 102,3 .. 100,0 101,4 

Venezuela 5 100,0 127,1 162,9 100,0 128,0 170,1 

Bangladesh 1 160,7 168,8 182,5 168,7 177,2 195,1 

Filippinerna 1 155,0 160,1 166,1 152,3 161,3 166,1 

Hongkong 108,6 109,2 111,7 116,8 118,4 121,2 

Indonesien 1 207,2 216,1 227,2 210,9 225,7 247,0 

Israel 107,3 110,9 113,9 121,2 123,0 126,1 

Japan 101,7 100,3 99,6 103,4 103,6 103,3 

Malaysia 7 97,7 98,3 100,0 93,8 97,6 100,0 

Pakistan 1 180,8 205,5 234,0 202,6 229,6 268,0 

Sydkorea 109,7 112,8 116,1 108,2 116,3 123,8 

Thailand 4 105,4 104,5 108,0 111,6 116,5 122,8 

Turkiet 2 154,7 164,3 178,4 155,9 168,4 186,2 

Vietnam 143,1 152,9 166,9 165,0 179,4 198,6 

Australien 110,6 112,6 115,8 115,4 119,7 121,6 

Nya Zeeland 110,0 112,3 114,9 115,8 122,9 124,0 

Anm. Uppgifterna är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 

1) Basår 2000=100. 2) Basår 2003=100. 3) Basår 2006=100. 4) Basår 2007=100. 5) Basår 2008=100. 6) Basår 2009=100. 

7) Basår 2010=100. 





26.20 

BNP per invånare i löpande priser, US dollar 

GDP per inhabitant in current prices, US dollar 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Sverige 30 418 32 506 32 701 35 680 38 486 39 475 37 155 39 013 

Danmark 30 428 32 301 33 196 36 026 37 731 39 494 37 680 39 476 

Finland 27 614 29 873 30 708 33 119 36 175 38 000 35 656 36 653 

Island 30 768 33 698 35 025 35 808 37 179 39 166 36 647 .. 

Norge 38 299 42 258 47 319 53 288 55 042 60 480 54 568 56 648 

Belgien 30 242 31 152 32 141 34 159 35 597 36 879 36 300 37 435 

Estland 13 370 14 758 16 531 19 134 21 262 21 802 19 876 20 608 

Frankrike 27 281 28 195 29 554 31 406 33 151 33 963 33 373 33 835 

Grekland 22 702 24 088 24 572 27 095 28 250 30 077 29 303 28 189 

Irland 34 525 36 512 38 623 42 268 45 294 42 644 39 562 39 778 

Italien 27 138 27 416 28 144 30 224 31 898 33 269 32 413 31 563 

Luxemburg 60 724 65 022 68 372 78 523 84 577 89 742 84 848 89 633 

Nederländerna 31 703 33 209 35 111 38 064 40 744 42 887 40 804 42 478 

Polen 11 985 13 015 13 786 15 067 16 762 18 062 18 920 19 784 

Portugal 19 392 19 796 21 294 22 870 24 206 24 957 25 055 25 609 

Ryssland 9 214 10 223 11 826 14 981 16 787 20 342 19 023 .. 

Schweiz 33 266 34 537 35 478 39 116 42 756 45 586 44 840 46 479 

Slovakien 13 599 14 660 16 175 18 401 20 919 23 245 22 869 23 448 

Slovenien 20 514 22 276 23 472 25 428 27 214 29 221 27 462 27 545 

Spanien 24 748 25 958 27 377 30 348 32 252 33 173 32 247 32 076 

Storbritannien 29 849 31 791 32 724 34 971 35 719 36 817 35 151 35 917 

Tjeckien 17 992 19 304 20 366 22 350 24 579 25 845 25 563 25 299 

Tyskland 28 567 29 901 31 366 33 713 35 623 37 171 36 332 37 566 

Ungern 15 424 16 317 16 938 18 329 19 187 20 700 20 275 20 325 

Österrike 31 081 32 598 33 409 36 269 37 802 39 849 38 814 39 768 

EU27 24 543 25 731 26 895 29 068 30 773 32 114 31 269 31 737 

Sydafrika 7 412 7 978 8 654 9 335 10 049 10 452 10 238 10 678 

Kanada 31 269 32 846 35 106 36 854 38 356 38 989 37 873 38 989 

Mexico 10 884 11 535 12 461 13 673 14 582 15 291 14 388 .. 

USA 38 128 40 246 42 466 44 595 46 337 46 901 45 674 .. 

Chile 10 476 11 300 12 194 13 036 13 897 14 568 14 321 .. 

Indonesien 2 821 2 999 3 207 3 449 3 727 3 987 4 155 4 334 

Israel 22 271 23 650 23 390 24 960 26 583 27 679 27 661 .. 

Japan 27 487 29 021 30 312 31 865 33 577 33 805 32 018 .. 

Kina 3 217 3 614 4 102 4 749 5 554 6 189 6 778 .. 

Turkiet 8 790 10 166 11 391 12 887 13 897 14 962 14 218 .. 

Australien 32 091 33 516 35 115 37 109 39 087 39 058 39 918 .. 

Nya Zeeland 23 438 24 492 25 219 27 007 28 567 29 077 29 149 .. 

OECD 26 658 28 111 29 562 31 516 33 133 34 006 33 026 .. 

Källa: OECD (stats.oecd.org). 



26.21 

BNP-utveckling i fasta priser, procent från föregående år 

GDP development in constant prices, percent from previous year 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Sverige 2,3 4,2 3,2 4,3 3,3 -0,6 -5,3 5,7 

Danmark 0,4 2,3 2,4 3,4 1,6 -1,1 -5,2 1,7 

Finland 2,0 4,1 2,9 4,4 5,3 1,0 -8,2 3,6 

Island 2,4 7,7 7,5 4,6 6,0 1,4 -6,9 -3,5 

Norge 1,0 3,9 2,7 2,3 2,7 0,7 -1,7 0,3 

Belgien 0,8 3,2 1,7 2,7 2,9 1,0 -2,8 2,2 

Estland 7,6 7,2 9,4 10,6 6,9 -5,1 -13,9 3,1 

Frankrike 0,9 2,5 1,8 2,5 2,3 -0,1 -2,7 1,5 

Grekland 5,9 4,4 2,3 5,2 4,3 1,0 -2,0 -4,5 

Irland 4,4 4,6 6,0 5,3 5,6 -3,5 -7,6 -1,0 

Italien 0,0 1,5 0,7 2,0 1,5 -1,3 -5,2 1,3 

Luxemburg 1,5 4,4 5,4 5,0 6,6 1,4 -3,6 3,5 

Nederländerna 0,3 2,2 2,0 3,4 3,9 1,9 -3,9 1,8 

Polen 3,9 5,3 3,6 6,2 6,8 5,1 1,6 3,8 

Portugal -0,9 1,6 0,8 1,4 2,4 0,0 -2,5 1,3 

Ryssland 7,3 7,2 6,4 8,2 8,5 5,2 -7,9 4,0 

Schweiz -0,2 2,5 2,6 3,6 3,6 2,1 -1,9 2,7 

Slovakien 4,8 5,1 6,7 8,5 10,5 5,8 -4,8 4,0 

Slovenien 2,9 4,4 4,0 5,8 6,9 3,6 -8,0 1,4 

Spanien 3,1 3,3 3,6 4,0 3,6 0,9 -3,7 -0,1 

Storbritannien 2,8 3,0 2,2 2,8 2,7 -0,1 -4,9 1,4 

Tjeckien 3,6 4,5 6,3 6,8 6,1 2,5 -4,1 2,3 

Tyskland -0,2 1,2 0,8 3,4 2,7 1,0 -4,7 3,6 

Ungern 4,0 4,5 3,2 3,6 0,8 0,8 -6,7 1,2 

Österrike 0,8 2,5 2,5 3,6 3,7 2,2 -3,9 2,0 

EU27 1,3 2,5 2,0 3,2 3,0 0,5 -4,2 1,8 

Sydafrika 2,9 4,6 5,3 5,6 5,6 3,6 -1,7 2,8 

Kanada 1,9 3,1 3,0 2,8 2,2 0,7 -2,8 3,2 

Mexico 1,4 4,1 3,3 5,1 3,4 1,5 -6,0 5,5 

USA 2,5 3,6 3,1 2,7 1,9 0,0 -2,7 2,9 

Chile 4,0 6,0 5,6 4,6 4,6 3,7 -1,7 5,2 

Indonesien 4,8 5,0 5,7 5,5 6,3 6,0 4,6 6,1 

Israel 1,5 4,8 4,9 5,6 5,5 4,0 0,8 4,8 

Japan 1,4 2,7 1,9 2,0 2,4 -1,2 -6,3 3,9 

Kina 10,0 10,1 11,3 12,7 14,2 9,6 9,1 10,3 

Turkiet 5,3 9,4 8,4 6,9 4,7 0,7 -4,8 8,9 

Australien 4,2 3,0 3,1 3,6 3,8 1,4 2,3 2,6 

Nya Zeeland 3,9 3,6 3,2 2,2 2,9 -1,1 0,8 2,5 

OECD 2,0 3,3 2,7 3,1 2,7 0,3 -3,5 3,0 

Källa: OECD (stats.oecd.org). 




26.22 Militärutgifter 

Military expenditure 

Land Militärutgifter i 2009 års priser och växelkurser, milj. USA-dollar Procent av bruttonationalprodukten 

2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 5 668 5 817 5 174 5 063 5 248 1,5 1,4 1,4 1,2 1,2 

Danmark 4 606 4 442 4 614 4 337 4 588 1,3 1,4 1,3 1,4 1,4 

Finland 3 380 3 184 3 428 3 599 3 718 1,4 1,4 1,2 1,3 1,5 

Norge 5 459 5 807 5 838 6 196 6 322 1,6 1,5 1,5 1,4 1,6 

Belgien 5 071 5 472 5 959 5 622 5 382 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 

Bulgarien 1 042 1 210 1 014 963 698 2,6 2,4 2,6 2,1 2,0 

Estland 410 498 480 437 336 1,9 1,9 2,1 2,2 2,3 

Frankrike 63 059 63 272 62 642 66 869 61 285 2,5 2,4 2,3 2,3 2,5 

Grekland 9 135 9 128 10 148 10 572 9 369 2,9 2,9 2,8 3,0 3,2 

Irland 1 374 1 384 1 434 1 415 1 354 0,6 0,5 0,5 0,6 0,6 

Italien 39 226 38 006 39 408 38 303 38 198 1,9 1,8 1,7 1,8 1,8 

Kroatien 1 048 1 079 1 239 1 129 1 060 1,6 1,7 1,7 1,9 1,8 

Lettland 536 584 572 364 268 1,7 1,8 1,7 1,7 1,4 

Litauen 579 632 661 504 427 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 

Luxemburg 291 301 .. .. .. 0,6 0,6 0,6 .. .. 

Nederländerna 11 922 12 082 11 873 12 129 11 604 1,5 1,5 1,5 1,4 1,5 

Polen 7 303 8 256 7 385 7 917 8 380 1,9 1,9 2,0 1,7 1,8 

Portugal 4 710 4 508 4 525 4 810 5 213 2,1 2,0 1,9 1,9 2,1 

Rumänien 2 476 2 375 2 617 2 225 2 164 2,0 1,8 1,5 1,5 1,4 

Ryssland 42 317 45 908 50 937 53 330 52 586 3,7 3,6 3,5 3,5 4,3 

Schweiz 3 939 3 964 4 060 4 057 4 392 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 

Slovakien 1 363 1 371 1 403 1 218 1 010 1,7 1,6 1,5 1,5 1,4 

Slovenien 744 749 793 792 788 1,4 1,6 1,5 1,5 1,6 

Spanien 17 027 17 591 17 646 16 939 15 803 1,0 1,2 1,2 1,2 1,1 

Storbritannien 52 475 53 122 55 291 57 907 57 424 2,4 2,4 2,3 2,5 2,7 

Tjeckien 3 212 3 098 2 641 2 719 2 529 2,0 1,7 1,6 1,4 1,4 

Tyskland 44 411 44 454 45 730 47 453 46 848 1,4 1,3 1,3 1,3 1,4 

Ukraina 3 170 3 853 3 770 3 347 3 442 2,8 2,8 2,9 2,7 2,9 

Ungern 1 749 1 782 1 656 1 476 1 323 1,4 1,2 1,3 1,2 1,1 

Vitryssland 683 745 764 676 726 1,5 1,7 1,6 1,5 1,4 

Österrike 3 098 3 683 3 570 3 334 3 446 0,9 0,8 0,9 0,9 0,9 

Algeriet 3 557 4 173 4 862 5 281 5 586 2,8 2,6 2,9 3,0 3,8 

Egypten 4 413 4 444 4 139 4 017 3 914 2,9 2,7 2,5 2,3 2,1 

Marocko 2 490 2 565 2 861 3 055 3 256 3,4 3,3 3,2 3,3 3,4 

Nigeria 879 1 021 1 435 1 504 1 724 0,6 0,5 0,6 0,8 0,9 

Sydafrika 3 782 3 713 3 647 3 813 3 735 1,5 1,4 1,3 1,3 1,3 

Kanada 15 415 16 806 18 111 19 518 20 164 1,1 1,2 1,2 1,3 1,5 

Mexiko 3 789 4 279 4 284 4 762 4 859 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 

USA 561 555 576 294 618 940 668 604 687 105 4,0 3,9 4,0 4,3 4,7 

Argentina 1 910 2 211 2 512 2 982 3 179 0,9 0,9 0,9 0,8 1,0 

Bolivia 277 307 361 347 314 1,9 1,7 1,8 2,0 2,0 

Brasilien 20 504 22 114 23 528 25 704 28 096 1,5 1,5 1,5 1,5 1,6 

Chile 5 633 5 781 5 626 5 679 6 198 3,6 3,5 3,4 3,5 3,5 

Colombia 6 909 7 430 8 323 8 569 9 191 3.4 3,3 3,3 3,6 3,7 

Peru 1 476 1 416 1 387 1 712 1 992 1,5 1,3 1,2 1,1 1,4 

Venezuela 6 014 5 020 5 562 4 273 3 106 1,4 1,6 1,3 1,4 1,3 

Bangladesh 897 944 932 1 024 1 137 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 

Filippinerna 1 254 1 472 1 342 1 321 1 486 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 

Indien 28 365 28 765 32 106 35 819 34 816 2,7 2,5 2,3 2,5 2,8 

Iran 12 743 10 473 7 044 .. .. 3,3 3,4 2,5 1,8 .. 

Israel 13 687 13 458 13 074 12 373 13 001 7,6 7,6 7,1 6,9 6,3 

Japan 51 616 50 905 50 221 51 008 51 420 1,0 1,0 0,9 0,9 1,0 

Malaysia 3 678 4 107 4 199 3 881 3 259 2,3 2,1 2,1 2,0 2,0 

Pakistan 5 160 5 182 4 888 5 039 5 160 3,4 3,3 3,0 2,8 2,8 

Sydkorea 20 778 21 717 23 138 24 372 24 270 2,6 2,6 2,6 2,8 2,9 

Thailand 2 654 3 498 4 115 4 907 4 336 1,1 1,1 1,3 1,6 1,9 

Turkiet 15 859 13 880 15 285 16 302 15 634 2,5 2,5 2,2 2,3 2,7 

Australien 16 038 17 023 17 643 18 963 19 799 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9 

Nya Zeeland 1 172 1 227 1 263 1 339 1 358 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2 

Anm: Kursiv stil anger av SIPRI uppskattat värde. 

Källa: SIPRI Yearbook 2010. 



26.23 

Valutakurser, värdet av en USD uttryckt i resp. lands valutaenhet 

Exchange rates 

Land Myntenhet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Sverige 1 Krona (SEK) 7,96 6,86 6,41 7,81 7,12 6,71 

Danmark 2 Krone (DKK) 6,32 5,66 5,08 5,28 5,19 5,61 

Island 1 Króna (ISK) 62,98 71,66 61,85 120,58 124,90 115,05 

Norge 1 Krone (NOK) 6,77 6,26 5,41 7,00 5,78 5,86 

Bulgarien 1 Lev (BGN) 1,66 1,49 1,33 1,39 1,36 1,47 

Kroatien 1 Kuna (HRK) 6,23 5,58 4,99 5,16 5,09 5,57 

Lettland 1 Lats (LVL) 0,59 0,54 0,48 0,50 0,49 0,54 

Litauen 1 Litas (LTL) 2,91 2,63 2,36 2,45 2,41 2,61 

Polen 2 Zloty (PLZ) 3,26 2,91 2,44 2,96 2,85 2,96 

Rumänien 2 Leu (ROL) 3,11 2,57 2,46 2,83 2,94 3,20 

Ryssland 1 Rubel (RUR) 28,78 26,33 24,55 29,38 30,24 30,48 

Schweiz 2 Franc (CHF) 1,31 1,22 1,13 1,06 1,03 0,94 

Storbritannien 2 Pund (GBP) 0,58 0,51 0,50 0,69 0,62 0,64 

Tjeckien 1 Koruna (CZK) 24,59 20,88 18,08 19,35 18,37 18,75 

Ukraina 1 Hryvna (HRY) 5,05 5,05 5,05 7,70 7,99 7,96 

Ungern 1 Forint (HUF) 213,58 191,62 172,61 187,91 188,07 208,65 

EMU 5 Euro (EUR) 0,85 0,76 0,68 0,72 0,69 0,75 

Algeriet 1 Dinar (DZD) 73,38 71,16 66,83 71,18 72,73 74,94 

Egypten 2 Pund (EGP) 5,73 5,70 5,50 5,50 5,48 5,79 

Etiopien 1 Birr (ETB) 8,68 8,78 9,20 9,96 12,64 16,55 

Marocko 1 Dirham (MAD) 9,25 8,46 7,71 8,10 7,86 8,36 

Nigeria 3 Naira (NGN) 129,00 128,27 117,97 132,56 149,58 150,66 

Sydafrika 3 Rand (ZAR) 6,33 6,97 6,81 9,31 7,38 6,63 

Tunisien 2 Dinar (TND) 1,36 1,30 1,22 1,31 1,32 1,44 

Kanada 2 Dollar (CAD) 1,16 1,17 0,99 1,22 1,05 1,00 

Mexiko 2 Peso (MXN) 10,78 10,88 10,87 13,54 13,06 12,36 

USA 2 Dollar (USD) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 

Argentina 1 Peso (ARS) 3,01 3,04 3,13 3,43 3,78 3,96 

Bolivia 4 Boliviano (BOB) 8,04 7,98 7,62 7,02 7,02 7,02 

Brasilien 3 Real (BRL) 2,34 2,14 1,77 2,34 1,74 1,67 

Chile 2 Peso (CLP) 514,21 534,43 495,82 629,11 506,43 468,37 

Colombia 3 Peso (COP) 2 284,22 2 225,44 1 987,81 2 198,09 2 044,23 1 989,88 

Paraguay 2 Guarani (PYG) 6 120,00 5 190,00 4 875,00 4 945,00 4 610,00 4 573,75 

Peru 2 New Sol (PEN) 3,43 3,20 3,00 3,14 2,89 2,81 

Bangladesh 1 Taka (BDT) 66,21 69,07 68,58 68,92 69,27 70,75 

Filippinerna 2 Peso (PHP) 53,07 49,13 41,40 47,49 46,36 43,88 

Indien 2 Rupie (INR) 45,07 44,25 39,42 48,46 46,68 44,81 

Indonesien 2 Rupiah (IDR) 9 830,00 9 020,00 9 419,00 10 950,00 9 400,00 8 991,00 

Iran 1 Rial (IRR) 9 091,00 9 223,00 9 282,00 9 825,00 9 984,00 10 353,00 

Israel 2 Shekel (ILS) 4,60 4,23 3,85 3,80 3,78 3,55 

Japan 2 Yen (JPY) 117,97 118,95 114,00 90,75 92,06 81,45 

Kina 2 Yuan renminbi (CNY) 8,07 7,81 7,30 6,83 6,83 6,62 

Malaysia 1 Ringgit (MYR) 3,78 3,53 3,31 3,46 3,42 3,08 

Pakistan 2 Rupee (PKR) 59,83 60,92 61,22 79,10 84,26 85,71 

Sydkorea 2 Won (KRW) 1 011,60 929,80 936,10 1 259,50 1 164,50 1 134,80 

Thailand 1 Baht (THB) 41,03 36,05 33,72 34,90 33,32 30,15 

Turkiet 2 Lira (TL) 1,35 1,41 1,17 1,53 1,49 1,54 

Vietnam 2 Dong (VND) 15 916,00 16 054,00 16 114,00 16 977,00 17 941,00 18 932,00 

Australien 2 Dollar (AUD) 1,36 1,26 1,13 1,44 1,11 0,98 

Nya Zeeland 2 Dollar (NZD) 1,47 1,42 1,29 1,73 1,39 1,30 

1 Officiell kurs. 

2) Marknadskurs. 

3) Medelvärdet av köp- och säljkurserna vid slutet av året. 

4) Kursen fastställs genom auktioner genomförda av centralbanken. 

5) Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, 

Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike. 



Förkortningar 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 

Notes 

Statistiska standarder 


Mått och vikt 


SI-systemet 

Système International D’Unités 

Engelskt sakregister 


Svenskt sakregister 

Swedish subject index

Förkortningar Statistisk årsbok 2012 

Förkortningar 

Abbreviations 

AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) 

BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) 

CN = Combined Nomenclature 

COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose 

CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community 

DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee 

ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank 

EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) 

EFTA = European Free Trade Association 

EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) 

EMCF = European Monetary Cooperation Fund 

EMI = European Monetary Institute 

EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union 

ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts 

EU = Europeiska unionen European Union 

Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union 

FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United 

Nations 

FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden’s Business Database 

GDP = Gross Domestic Product 

HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer 

Non profit institution serving households 

HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) 

ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization 

IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund 

ISCO = International Standard Classification of Occupations 

ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities 

IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural 

Resources) 

KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) 

MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination 

MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges 

NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des 

Activités Economiques dans la Communauté européenne 

NPISH = Non profit institution serving households 

NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique 

OECD = Organization for Economic Co-operation and Development 

RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) 

SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights 

SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute 

Sida = Swedish International Development Co-operation Agency 

SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute 

SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution 

SITC = Standard International Trade Classification 

SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports 

SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) 

SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) 

SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden 

SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports 

SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of 

Products by Activity 

SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations 

SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology 

ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey 

UN = Förenta Nationerna United Nations 

UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 

WCO = World Customs Organization 

WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 





Notes 

Tab. 1.5, 4.16 

Nya, mera detaljerade beräkningar av Sveriges areal har 

genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter 

om landarealen fr.o.m. 2000-01-01. Detta beror på 

att vattenarealen nu har kunnat beräknas på ett noggrannare 

sätt än tidigare och nu innefattar ytor som tidigare 

inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet 

har ökat på bekostnad av landarealen. För mer 

information, se Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201, 

Land- och vattenarealer 1 jan 2000 

(http://www.scb.se/MI0802). 

Tab. 3.15 

Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel 

enligt uppgift från tillverkare/ombud. 

Tab. 3.18 

Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande 

ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. 

Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt 

nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av 

lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att 

det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av 

ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, 

polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande 

många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. 

PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor 

tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar 

hos däggdjur. 

Tab. 3.22, 3.24–3.25 

Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden 

mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi 

ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och 

miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik 

samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. 

Tab. 3.25 

Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan 

1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika 

tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall 

betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS 

1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för 

vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och 

med vilka belopp. 

Tab. 4.10–4.34 

Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om 

befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd 

menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden 

(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss 

tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till 

vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av 

födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. 

Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls 

successivt från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena). 

Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av 

SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används 

till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd. 

Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder 

och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om befolkningsförändringar 

finns från 1968. 

Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje 

årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 

1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna 

avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 

1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband 

med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna 

inte avser årsskiftet utan den 1 nov. 

folkräkningsåret. Även folkoch bostadsräkningarna 1975, 

1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive 

år. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad 

med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes 

i september 1980. Tidpunkten för 1980 års räkning 

är därför den 15 september. 

Tab. 4.16 

Se Tabellanmärkning, tab. 1.5. 

Tab. 4.16–4.17 

Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis 

(Tab. 4.16), samt efter folkmängdens storlek det senast 

redovisade året (tab. 4.17 ). Folkmängdsuppgifterna avser 

slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar 

som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. 

Tab. 4.19 

Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 

dec. 2010. Folkmängden har framskrivits med följande 

antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas 

på sikt minska från 2,0 år 2011 till 1,82 vid prognosens 

slut år 2060. Dödlighet: den återstående medellivslängden 

antas öka från 79,7 år för män och 83,6 år för kvinnor år 

2011 till 84,7 år respektive 86,9 år 2060. Utrikes omflyttning: 

inflyttningsöverskottet antas vara 47 000 år 2011 

och beräknas på sikt minska till 19 000. 

Tab. 4.20–4.21, 13.10–13.11 

Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning 

om hushållens ekonomi (HEK). Ett kosthushåll 

består av samtliga personer som bor i samma bostad 

och har gemensam ”hushållning”. Ett kosthushåll kan 

bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer 

som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt 

befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring 

ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket 

hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i 

det aktuella hushållet. 

Tab. 4.22 

I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av 

Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden 

som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av 

Skatteverket ingår ej. 

Tab. 4.24 

Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal 

barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning 

att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med 

reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att 

belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen 

under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden 

skulle kunna reproducera sig själv. 

Tab. 4.26–4.27 

Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt 

återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom 

att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x- 

åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid 

antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, 

utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. 

Tab. 4.29 

Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar 

över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således 

inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. 


Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2012 

Tab. 5.11–5.13, 5.18 

Avsåg före år 2010 samtliga jordbruksföretag som brukade 

mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar: 

minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 

suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns 

(inklusive kycklingar), eller innehade minst 2 500 kvm 

frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller innehade minst 

200 kvm växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. 2010 

avses samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha 

åkermark, eller brukar sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark 

(åker + bete), eller bedriver trädgårdsodling omfattande 

minst 2 500 kvm frilandsareal, eller bedriver 

trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta, 

eller innehar stora djurbesättningar omfattande minst 10 

nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 

20 får, eller 1 000 fjäderfä. För åren 1996–1998 har uppgifter 

på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och 

areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. 

baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och 

husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan 

för län och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik 

bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I 

resultatberäkningarna utnyttjas både de totalräknade uppgifterna 

och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 

inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från 

Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade 

stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas 

uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom 

postenkät. Uppgifter om djurinnehav 2004–2010 inhämtas 

från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt), 

eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar). 

Tab. 5.14–5.17 

Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som 

under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett 

urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.14–5.15 har 

beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och 

grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997 

beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. 

För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att 

jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir 

rättvisande. 

Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan 

användas till växtodling eller bete och som är lämplig att 

plöja. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan 

användas till bete och som inte är lämplig att plöja. 

Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och 

som inte i väsentlig utsträckning används för annat 

ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot 

sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. 

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock 

inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda 

förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. 

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den 

enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i 

genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. 

Tab. 5.15, 5.17 

Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk 

produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 

Tab. 5.18–5.19 

Avser företag, före år 2010, med minst 2,1 hektar åker 

eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag 

som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. 

– Stor djurbesättning: 

– minst 50 kor eller 

– minst 250 nötkreatur eller 

– minst 250 svin eller 

– minst 50 suggor eller 

– minst 50 tackor eller 

– minst 1 000 höns (inkl. kycklingar). 

Fr.o.m. 2010 avses företag med mer än 2,0 ha åkermark, 

eller minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller med 

stor djurbesättning. 

– Stor djurbesättning: 

– minst 10 nötkreatur eller 

– minst 10 suggor eller 

– minst 50 svin eller 

– minst 20 får eller 

– minst 1 000 fjäderfä. 

Tab. 5.19 

För ”Nötkreatur” och ”Svin” gäller: För åren 2001–2002 

baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För 

”nötkreatur” 2003–2009 framställs statistiken genom 

elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets 

centrala djurdatabas (CDB). För ”svin” 2003 baseras 

statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga 

jordbruksföretag i landet. För ”svin” 2004, 2006, 2008 och 

2009 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på 

ca 8 500 jordbruksföretag kompletterat med företag från 

administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling 

för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten 

Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007 

och 2010 baseras statistiken på en postenkätundersökning 

(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i 

landet. 

För ”Får och lamm” samt ”Höns och kycklingar av 

värpras” gäller: För åren 2001–2002 baseras statistiken 

på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras 

statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga 

jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008 och 

2009 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på 

ca 8 500 jordbruksföretag kompletterat med företag från 

administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen 

skedde via postutskick samt via webbtjänsten 

Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007 

och 2010 baseras statistiken på en postenkätsundersökning 

(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag 

i landet. 

Tab. 5.20 

Uppgifter om renantalet, som avser renar i vinterhjorden 

är hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k. 

renlängderna. 

Tab. 5.23 

Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. 

Tab. 5.24 

Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s 

direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning 

där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka 

smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som 

djurförsök (tab. 15.24). Försök som innebär att djur utan 

föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ 

eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa 

bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet 

med användningen av djur som är avgörande för om 

denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning 

är angiven i 19 § djurskyddslagen. Fr.o.m. år 2003 

redovisas mer detaljerade uppgifter om djurens användning 

som t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur 

redovisas. – Märkning av fisk (tab. 5.24) görs 

i syfte att undersöka och kontrollera de svenska fiskebestånden. 

Denna verksamhet faller under djurskyddslagens 

19 § och klassas därför som djurförsök. Provfiske 

är något som tidigare gjorts i Sverige och som Sverige 

enligt EU-direktiv är ålagt att utföra. 

Tab. 5.27 

Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i 

två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. 

Allmänna ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där 

staten äger > 50 %) samt övriga allmänna skogar (kommu- 



ner, stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs 

av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda. 

De senare benämns vanligen i dagligt tal ”privatskogen”. 

Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett 

ägare. 

Tab. 5.30 

Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m. 

1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m. 

1999 varje år. 

Tab. 6.8 

Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig 

industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med 

minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för 

företag med mellan 0–19 anställda har hämtats från 

administrativa källor. 

Tab. 6.15–6.16 

Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan 

vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för 

resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år 

2010 togs fram den 28 juli 2011. Relativa avvikelser 

understiger i samtliga fall 1 procent. Lagerbolag är 

exkluderade. 

Tab. 6.18 

Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas 

enligt gästens sätt att betala. – Affärs- och uppdragsresenärer: 

betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). 

Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista 

samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar 

enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte 

ordinarie pris och reser främst helger och under 

sommaren. 

Tab. 7.6–7.7 

Uppgifterna omfattar alla industriarbetsställen med minst 

10 anställda som huvudsakligen har industriell 

verksamhet. – Tab. 7.7. Totaluppgiften kommer från Årlig 

energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från 

Industrins årliga energianvändning. 

Tab. 7.8 

Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta av 

elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris 

är det pris kund som inte gjort något aktivt val av 

avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) 

definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund 

med 2 000 kWh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar 

en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och villa 

med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kWh i 

årsförbrukning. 

Tab. 7.9 

Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt 

följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i 

årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme 

motsvarar en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och 16 

A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund 

med 20 000 kWh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. 

Tab. 8.6 

Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från 

SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter. 

Tab. 8.6–8.7 

Regional redovisning enligt indelningen respektive år. 

Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i 

Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, 

Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, 

Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, 

Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, 

Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, 

Värmdö och Österåker. 

Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, 

Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla 

Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 


Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, 

Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, 

Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 

2006-01-01 tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde: 

I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn 

och Södertälje. 

I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet. 

I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup. 

Tab. 8.9 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Övriga större kommuner avser kommuner med mer än 

75 000 invånare respektive år. 

Övriga mindre kommuner avser kommuner med 75 000 

eller färre invånare respektive år. 

Tab. 8.9–8.10 

Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom 

studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. 

Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom 

bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller 

annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, 

ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel 

ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. 

Tab. 8.11 

Regional redovisning i fyra regioner enligt kommunindelningen 

den 1 jan. 2009 och efter folkmängd den 31 

december 2008: 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner 

som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg): 

Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, 

Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, 

Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö 

och Örebro. 

Övriga kommuner. 

Tab. 9.15–9.17 

Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd 

av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 procent 

alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa 

varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i 

genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol. 

Tab. 10.7–10.9 

Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, 

”statsvägar”, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i 

viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, 

”enskilda statsbidragsvägar”. Förändringar i vägnätet uppkommer 

genom nyanläggning och ombyggnad samt 

genom överföring till annan väghållare. 

Tab. 10.15 

Körkortsbehörigheter 

(www.transportstyrelsen.se): 

AM 15 år, moped klass I 

A1 16 år, lätt motorcykel 

A 18 år, tung motorcykel 

B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt 

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, 

terrängvagn eller motorredskap, klass I 

BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, 

lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon 

CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon 

DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett 

vikt) 



AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och 

motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är 

utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra 

traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig 

motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel 

med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre 

effekt än 25 kW och ett effekt/ viktförhållande som 

överstiger 0,16 kW/kg, om man har haft A-behörighet 

under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för 

sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E-behörighet 

lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns; 

körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller 

D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren 

haft körkort med sökt behörighet. – Klass I: motorredskap 

som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: 

motorredskap som är konstruerat för en hastighet om 

högst 30 km/tim. 

Tab. 10.16–10.18 

Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till 

Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna 

fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år. 

Tab. 10.19 

Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar 

redovisar antalet disponibla fordon för trafik. 

Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar 

och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt 

räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent 

sammankopplade. 

Tab. 10.20 

Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik 

under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma 

hela året eller endast del av året. – Drivmedelsförbrukning: 

fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade 

elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i 

omformarstationer. 

Tab. 10.21 

Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. 

För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett 

banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller 

skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än 

150 000 Euro, eller 1 400 000 SEK uppkommit 

Tab. 10.23 

Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet 

och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet 

multiplicerat med antalet dagar det använts. 

Tab. 10.24–10.25 

Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek 

beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten 

avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs 

dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). 

Tab. 10.27 

Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. 

Tab. 12.7–12.11 

Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar 

(AKU) som utförs av Statistiska 

centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval 

av befolkningen i åldersgruppen 15–74 år (uppgifterna 

före 2005 avser åldersgruppen 16–64 år) intervjuas 

angående en viss vecka (referensveckan) och delas på 

grund härav upp i följande kategorier: 

1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta 

eller arbetslösa. 

2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i 

kategorierna ”sysselsatta” och ”arbetslösa”. 

3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något 

förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra 

veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta 

referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans 

slut; se närmare avsnittet ”Begrepp och definitioner” 

i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet 

har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även 

omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa 

betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad 

statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005. 

4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna ”i 

arbete” och ” frånvarande”. 

5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme 

under referensveckan. 

6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men 

är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester, 

sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. 

Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i 

arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet 

anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. 

Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. 

Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, 

definitioner och innehåll. 

Skattningarna för 1987–1995 har reviderats med 

hänsyn tagen till dessa förändringar. 

Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet 

(tab. 12.20) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen 

av en ny standard för sektorindelning i AKU. 

Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002, 

vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande 

jämförbarhet för vissa näringsgrenar. 

Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning. 

Detta tillsammans med ändringar i 

population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att 

årsmedeltalen i den här redovisade statistiken fr.o.m. 2005 

inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Fr.o.m. 2008 

används en reviderad standard, SNI 2007, vid klassificering 

av näringsgren. 

Tab. 12.16 

Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna 

(AKU). Statistik om personalutbildning 

finns på SCB:s webbplats (www.scb.se/UF0502). 

Undersökningen genomförs avseende första halvåren 

under jämna år. 

Tab. 12.17–12.18 

Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens 

belägenhet (dagbefolkning). 

Tab. 12.19 

Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga 

yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter 

som tidigare skett i samband med folkoch 

bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda 

personer i Sverige per den 31 december 2009 

med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande 

räknas alla personer som bedöms ha utfört i 

genomsnitt en timmes arbete per vecka under november 

månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under 

mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. 

Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd. 

Tab. 12.29,12.31 

Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det 

kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid 

jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper 

ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. 

Detta beror ofta på att det har varit rotation 

bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser 

individer i åldern 18–64 år. Undersökningens huvudsakliga 

mätperiod är 1 – 30 september. – Tab. 12.29. l tabellen 

ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig 

lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten 

arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten 

m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning, 

jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg. 

I lönebegreppet ingår fast lön, fasta lönetillägg, 

ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön 

och ackord) samt OB-/skifttillägg och olika tillägg för smuts, 




risk, värme o.d. – Tab. 12.31. I tabellen ingår uppgifter om 

totallön, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid 

skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg 

för smuts, risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och 

beredskapsersättning samt väntetids- och restidsersättning. 

Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning 

är exkluderade. 

Tab. 13.4–13.6, 13.8, 13.11 

Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. 

inkomstår. 

Tab. 13.8 

Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, 

sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning 

vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. 

Tab. 13,8, 13.10–13.11 

Se Tabellanmärkning, tab. 4.20–4.21 m.fl. 

Tab. 13.4–13.7, 13.9 

Statistiken, tab. 13.4–13.7, avser att belysa inkomstfördelningen 

på individnivå. Statistiken är baserad på 

registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och 

kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, 

Statens tjänstepensionsverk, Pliktverket 

och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter 

från SCB-registren Befolkningens utbildning och 

Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas 

Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 

2009 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt 

gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda 

i Sverige under 2009. Statistiken, tab. 13.4–13.7 avser 

befolkningen 20 år och äldre som var folkbokförd i Sverige 

både den 1 januari och 31 december. 

Statistiken, Tab. 13.9, avser att belysa skatter och 

taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad 

på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter 

och kontrolluppgifter) som ingår i Inkomst- och taxeringsregistret. 

Målpopulationen för 2009 års skattestatistik 

utgörs av de fysiska personer som enligt Skatte- och 

taxeringsförfattningen var skattskyldiga i Sverige 2009, 

dvs. den skattskyldiga befolkningen. 

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet 

bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. 

Den sammanräknade förvärvsinkomsten består 

av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, 

vilket avser inkomster från anställning, företagande, 

pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. 

I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst 

av kapital. Lägger man till inkomst av kapital till den 

sammanräknade förvärvsinkomsten skapar man inkomstbegreppet 

summa förvärvs- och kapitalinkomst 

Tab. 13.13 

Förmögenhetsstatistiken bygger i huvudsak på Skatteverkets 

kontrolluppgifter över finansiella tillgångar och skulder 

samt fastighetstaxeringsuppgifter för hela befolkningen. 

Tillgångarna och skulderna är marknadsvärderade per den 

31 december respektive år. Alla reala och finansiella tillgångar 

som är förmögenhetsskattepliktiga ska ingå men 

en stor del av hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar 

för de individer/hushåll som inte når upp till gränsen 

för förmögenhetsskatt) saknas emellertid i undersökningen. 

Sådana övriga tillgångar är bl. a. bilar, båtar, 

smycken, konst etc. Värdet av privata pensionsförsäkringar 

ingår inte heller i undersökningen, liksom onoterade 

aktier och företagares skattefria tillgångar. Fr.o.m. år 2006 

förbättrades statistiken över bankkontotillgångar beroende 

på att banker blev ålagda att lämna kontrolluppgift för alla 

konton med behållning över 10 000 kr. Tidigare har kravet 

varit att årsräntan ska överstiga 100 kr på ett konto för att 

uppgift ska lämnas. Totalsumman och andelen personer 

med banktillgångar är betydligt högre för åren 2006 och 

2007 och är därför inte helt jämförbara med tidigare år. 

Från och med år 2004 har beräkningen av bostadsrätter 

förändrats i förmögenhetsstatistiken. Statistiken över bostadsrätter 

2004–2007 är därför inte helt jämförbar med 

tidigare år. Fr.o.m. inkomståret 2007 är förmögenhetsskatten 

avskaffad. Det innebär att inga deklarerade tillgångar 

eller skulder finns tillgängliga för detta år. Tabell 

13.22 redovisar nettoförmögenhet, dvs. samtliga tillgångar 

minus samtliga skulder. 

Tab. 14.7–14.9 

Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, 

serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre 

indexserien ”Levnadskostnadsindex utan direkta skatter 

och sociala förmåner” med juli 1914 som bas finns 

publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, 

”Konsumentprisindex 1830–2005”. Indextal finns även 

tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion, 

samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/PR0101). 

– Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna 

för hela den privata inhemska konsumtionen. 

Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen 

jämfört med genomsnittet för år 1980 

(genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett 

urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. 

Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens 

sammansättning i riket. Vägningstalen revideras 

vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens 

sammansättning under det tilländalupna året. 

– Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) 

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas 

på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. 

Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 

1980 användes konsumentprisindex. För tid efter 

oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex 

med bortseende från direkt inverkan av ändringar 

i energipriser. För tid efter november 1982 används åter 

konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för 

åren 1984 t.o.m. 1987 bortsågs dock från de prisförändringar 

som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen 

i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS 

1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp 

gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt 

upphört för basbelopp gällande 1989. Vid beräkningen av 

basbeloppen för åren 1991 t.o.m. 1994 bortsågs från de 

prisförändringar som följde av ändringen av den statliga 

fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag 

inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna 

vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga 

inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991. 

Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs 

också från de direkta effekter på prisläget som berodde på 

deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19 

november–18 december 1992 (SFS 1990:656 och 

1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet 

för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av 

prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 (t.o.m. 

basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november 

föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet 

för en månad i sänder på grundval av prisläget 

två månader tidigare. 

Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal 

kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också 

bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om 

prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan 

närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. 

Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att 

man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle 

fastställas för år. 

Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under 

augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen 

beror på att statens budgetår numera sammanfaller med 

kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen 

den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna 

(SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande 

av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna 

utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års 

prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med 



det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det 

allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet 

avser och prisläget i juni 1997. 

– Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex 

och visar den genomsnittliga utvecklingen av 

konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som 

belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är 

rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva 

försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från 

indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial 

och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen 

av varorna. Även indirekta skatter, som kan 

hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, 

har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening 

kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten 

saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna 

reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla 

belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner 

hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har 

tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska 

skäl har prisjusteringar inte kunnat ske på varje enskild 

konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt att beräkna 

nettoprisindex som överensstämmer med delserierna i 

konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex som 

korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat 

beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga 

statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från 

övriga statsutgifter görs med utgångspunkt från de 

principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa 

avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och 

subventioner har beaktats vid beräkningen av 

nettoprisindex år 2010. 

– Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, 

tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt, 

vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt 

på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt, 

skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt. 

– Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd 

till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, 

räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättnings- 

och transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar, 

tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH), 

investeringsbidrag för bostäder (FBH), samt skattereduktion 

för husarbete. 

Tab. 14.10–14.11 

Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den 

genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion 

och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper. 

Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna 

levereras från svenska producenter respektive första 

inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige. 

Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från 

ungefär 1 850 företag, med uppdelning på producentpriser 

vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden 

samt importpriser. Index för hemmamarknaden 

tillsammans med exportmarknaden utgör det totala 

producentprisindexet. Index för hemmamarknaden ihop 

med importmarknaden ger prisindex för inhemsk tillgång. 

Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster 

som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion. 

Större delen av de branscher som mäts i 

Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. Insamlingen 

sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 prisuppgifter. 

I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i 

producent- och importled skapar kraven på jämförbarhet 

över tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika 

produkten som prismäts varje månad måste ha 

samma specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars 

måste en kvalitetsvärdering göras. 

Användare av producentprisindex är Riksbanken, 

Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet, 

Eurostat samt företagare och privatpersoner 

som använder prisstatistik för avtalsregleringar. 

Tab. 15.3–15.9 

Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska 

nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med 

det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) 

vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer 

som framgår av ”A System of National Accounts” 

(SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige 

under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa 

tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för 

perioden 1980–1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s 

hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller 

med den tidigare SNA som fastställdes 1968. 

Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild 

av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på 

revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata 

information om nya företeelser i ekonomin. 

Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver 

i form av ett kontosystem med kompletterande 

tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på 

ett konsistent och överskådligt sätt. 

Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag 

för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I 

huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet 

som underlag för nationalbudgeterna samt 

för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för 

löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna 

för löpande ekonomisk analys och 

som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g) 

andra internationella organisationer dels för sammanställning 

av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser 

och bedömningar. Sedan inträdet i den 

Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna 

som underlag för att bestämma deltagarländernas 

bidrag till EU:s budget samt som kriterier för 

deltagande i valutaunionen. 

Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag 

för omfattande strukturell analys som normalt utförs av 

myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk 

ekonomisk forskning inom skilda områden samt för 

konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet 

görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, 

större företag m.fl. 

Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna 

beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen 

och dess användning, inkomstbildning, omfördelning 

och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner 

med utlandet. 

I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. 

hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en 

integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning 

av produktionen och användningen på ett stort antal varor 

och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter 

och mer konsistenta fastprisberäkningar. 

Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna 

näringslivet samt offentliga myndigheter och 

hushållens icke vinstdrivande organisationer och med 

branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, 

förbrukning och förädlingsvärde. Summan 

av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser 

ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från 

produktionssidan. Produktionens användning redovisas 

uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal 

konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar 

och export med omfattande underindelningar. Summan av 

dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt 

från användningssidan. 

De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt 

ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke 

finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, 

socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande 

organisationer samt utlandet liksom inkomsternas 

omfördelning i form av transfereringar av olika slag, 

disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt 

finansiellt sparande. 



Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 

även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare 

serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna. 

I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i 

föregående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett 

visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär 

förbättrade volymberäkningar genom att förändringar 

mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på 

varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte 

summerar till totalerna. 

Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent 

och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 

1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 

1995, 2000 och 2005. 

Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan 

och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning 

och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med 

brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNPberäkningar 

i löpande priser finns från 1980 med brott 

1993. 

Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, 

serie NR 10, som innehåller den mest utförliga 

redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur 

nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets 

skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och 

OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper 

(Yearbook of National Accounts Statistics resp. National 

Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer. 

Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta – 

och delvis i löpande – priser och procentuella förändringstal 

redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna distribueras 

samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för 

resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna 

är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska databaser, 

SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s hemsida: 

(www.scb.se/NR0101 och www.scb.se/NR0103). 

Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade 

nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd 

detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial 

från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma 

med begrepp, definitioner och klassificeringar i 

nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar 

finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten 

och kan göras tillgängliga för konsumenter i 

form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för 

nationalräkenskaper. 

Tab. 15.10–15.11 

Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till 

ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper 

med regional, geografisk, indelning. Beräkningarna 

omfattar, förutom bruttoregionprodukter (BRP) 

från produktionssidan, även löner, investeringar samt 

hushållens disponibla inkomster (allt i löpande priser) samt 

medelantalet sysselsatta. Dessutom beräknas uppgifter 

om regional volymförändring, i form av uppgifter om årlig 

volymförändring för BRP på länsnivå. 

De svenska nationalräkenskaperna och regional-räkenskaperna 

framställs enligt ESA 95 (European System of 

Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC) 

No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna 

för riket överensstämmer med national-räkenskapernas. 

Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från andra 

statistikproducenter (huvudsakligen inom SCB men också 

från flera statistikansvariga myndigheter), administrativt 

material och andra uppgifter. 

Tab. 15.12 

Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt 

skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan 

EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet 

finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner 

och ett grundsystem som ger information om såväl det 

sociala skyddets omfattning som dess inkomster och 

utgifter. I Sverige har det statistiska underlaget till rapporten 

erhållits från såväl Nationalräkenskaperna (SCB) som 

Arbetslöshetskassan (f.d. Arbetsmarknadsstyrelsen), 


Försäkringskassan (f.d. Riksförsäkringsverket), Pensionsmyndigheten 

och Socialstyrelsen. 

Tab. 17.5–17.8 

Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. 

Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet 

och behandlar de finansiella aktiviteter 

som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna 

är att ge information om finansiella tillgångar och 

skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, 

för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller 

för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) 

Council Regulation (EC) No 2223/96. 

Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna 

och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av 

finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall 

beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna 

och transaktionerna i samhället innebär det att de två 

senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen 

av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva 

beräkningar. 

Centralt för finansräkenskaperna är också att det för 

varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och 

särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart 

med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas 

de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde 

även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. 

Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig 

åt jämfört med affärsredovisning. 

Tab. 17.15 

Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala 

bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör 

omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i 

tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska 

risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader 

ingår i utbetalda försäkringsersättningar. 

Tab. 17.16 

Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten 

2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer 

som är födda 1938 eller senare och som har intjänat 

premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett 

aktivt val får sina medel placerade i AP7 Såfa (Statens 

årskullsförvaltningsalternativ), som förvaltas av den Sjunde 

AP-fonden. I maj 2010 överfördes medlen från Premiesparfonden 

till AP7 Såfa. 

Tab. 18.5 

Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med 

hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i 

åldrarna 16–64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning 

eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension 

eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. 

Tab. 19.7 

Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av 

insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen 

på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas 

det/den endast en gång i raden ”Samtliga barn och ungdomar”, 

som av den anledningen är mindre än summan av 

de övriga raderna Statistiken redovisar registerstatus vid 

det tillfälle den framställs. Det innebär att siffrorna ej är 

desamma som de som redovisats tidigare år eftersom 

korrigeringar och tillägg görs bakåt i tiden. År 1998 gjordes 

en stor systemomläggning, som bl.a. medförde en 

omfattande kvalitetsgranskning. 

Tab. 20.8 

Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss 

privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret 

2001. 

Tab. 20.11 

Tabellen baseras på de 19 vanligaste anmälningspliktiga 

sjukdomarna 2010. Se vidare 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport 

er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/ 



eller http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/sok-pasjukdom/?alpha=n. 

Tab. 20.12 

Läkemedel förskrivna på recept är inte momspliktiga. 

Läkemedelsförmånen är den subvention som utgår i 

enlighet med lagen om läkemedelsförmåner m.m. Ytterligare 

subventioner av läkemedel i enlighet med annan 

lagstiftning, eller särskilda beslut kan förekomma, t.ex. delbetalning 

av p-piller till ungdomar eller smittskyddsläkemedel. 

Förutom läkemedel ingår även stomihjälpmedel 

och produkter som behövs för att tillföra kroppen läkemedel 

i läkemedelsförmånen. Dessa kostnader rapporteras 

inte i denna tabell. 

Försäljningsstatistiken kan inte skilja en krediteringsrad 

från en debiteringsrad. Även om krediteringar av läkemedel 

är ovanliga, innebär detta en smärre överskattning av 

antalet varurader. 

Tab. 20.13 

Läkemedel förskrivna på recept, eller sålda till sjukhus är 

inte momspliktiga. 

Tab. 20.14 

Ålder är beräknat med användning av år och månad vid 

abortens utförande och kvinnans födelseår och månad. 

Tab. 20.15–20.18 

Ytterligare statistik finns på 

http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/ 

och i dödsorsakspublikationerna på 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-31 

Tab. 21.11– 21.14 

Uppgifterna avser antalet händelser som har anmälts och 

registrerats som brott och av polis, tull, åklagare och 

Ekobrottsmyndigheten under ett visst kalenderår. Några 

procent av dessa händelser kommer dock efter utredning 

visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse 

och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott 

i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, 

BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), 

brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga 

specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i 

straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast 

de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, 

liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen 

av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 § 1 st., TBL 2 §. 

Tab. 21.13 

Uppklaringsprocenten definieras som antal brott 

uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i 

procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade 

brott avses de polisanmälda brott som polisen och 

åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen 

”uppklarade brott” innebär inte att någon dömts för brottet 

utan anger att brottet fått ”ett polisiärt klarläggande”. Ett 

brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den 

åtalade frikänts vid en rättegång. 

Tab. 21.14 

Redovisar de personer som av polis och åklagare efter 

avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för 

brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas 

endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks 

för flera brott av samma typ under året (vilket brukar 

uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp 

vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär att 

tabellen inte är summerbar. 

Tab. 21.15–21.16 

Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första 

instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden 

och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. 

En person som lagförts för brott flera gånger under 

året har således räknats för varje lagföringsbeslut. Redovisningen 

omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott 

mot specialstraffrättsliga författningar. I lagföringsbeslut 

som innehåller flera brott räknats endast det svåraste 

brottet, sett till brottens straffskala. 

Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen 

ingår ej. 

Tab. 21.20 

Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. 

Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn 

och fängelse. 

Tab. 22.5–22.6 

Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen 

avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar 

vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med 

tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna 

består i att: 

1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk 

Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade 

nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar 

framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 

2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. 

Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 

1993-, Komvux 1988- och Utländska utbildningar 

som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår 

också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till 

Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år 

2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en 

effekt av de ovan beskrivna förändringarna. 

Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på 

www.scb.se/UF0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet 

med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till 

en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, 

SCB okt. 2001. För övriga förändringar under 

perioden 1990–2010 samt en utförlig beskrivning av 

Utbildningsregistret, se: www.scb.se/UF0506. 

Tab. 22.7 

I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala 

kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som 

studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola 

eller andra eftergymnasiala utbildningar. 

De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader 

för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk 

och Högskoleverket. 

Tab. 22.8 

Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem 

med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. 

Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten 

2009. 

Tab. 22.23–22.28 

Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om 

studenter och examina till SCB:s universitetsoch högskoleregister. 

Efterrapporteringar och rättningar medför en 

kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att 

antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid 

olika tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna 

är i allmänhet små. När det gäller doktorandnybörjare och 

doktorander på forskarnivå sker en något större förändring 

för senaste året, vid jämförelse mellan de två senaste 

tabelluttagen. – En ny examensordning infördes den 1 juli 

2007. Utbildningen indelades i grundnivå, avancerad nivå 

och forskarnivå. Några nya examina inrättades, bl.a. 

masterexamen, civilekonomexamen och officersexamen 

samt fyra konstnärliga examina medan ett tiotal examina 

togs bort. 

Tab. 23.16–23.17 

Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning 

helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord 

utgivningsplan, innehålla minst 25 procent redaktionell 

text samt även i övrigt uppfylla Postens ”Villkor för 

posttidningar”. 

Tab. 23.20 

Alla filmer som skall visas offentligt skall vara granskade 

och godkända av Statens biografbyrå. 

Biografbyrån har till uppgift (Förordning (2007:1182) 

med instruktion för Statens biografbyrå) att enligt lagen 

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och video- 



gram pröva om framställningen i en film eller ett videogram 

skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller 

offentlig tillställning. 

Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till Biografbyrån 

inlämnade granskningsansökningar som lett till 

beslut i granskningsärende. Det finns dock ingen överensstämmelse 

mellan uppgiften om antalet granskade filmer 

hos Biografbyrån och antalet biografpremiärer i tabell 

23.19. 

Även filmer och videogram som man inte har för avsikt 

att visa offentligt kan granskas och godkännas av Biografbyrån. 

Den som ansöker om granskning är inte skyldig att 

ange om filmen skall visas offentligt. De pornografiska 

filmerna som anges i tabellen har t ex inte visats offentligt 

och distributören har därför inte haft skyldighet att låta 

granska filmerna. I uppgiften om antal granskade filmer 

kan det finnas fler filmtitlar än de pornografiska som aldrig 

kommit i biografdistribution. 

Tab. 23.26–23.28 

För jämförelser av resultat från Undersökningarna av 

befolkningens levnadsförhållanden, ULF, publicerade i 

tidigare årgångar av Statistisk årsbok, är det viktigt att 

känna till att ULF fr.o.m. 2008 integrerades med Eurostats 

undersökning Statistics on Income and Living Conditions, 

SILC. Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna, 

vilket kan påverka jämförelsen över tid 

väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan 

varierar därför från indikator till indikator. Därutöver 

används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för 

att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. För 

vägledning se SCB:s rapport "Förändringar i Undersökningarna 

av levnadsförhållanden 2006-2008 – En studie 

av jämförbarheten över tid för välfärdsindikatorerna" på 

SCB:s webbplats www.scb.se. 

List of terms: 

Samtliga All individuals 

Kön Gender 

Män Men 

Kvinnor Women 

Ålder Age 

År Year 

Hushållstyp Type of household 

Ensamstående utan barn Single without children 

Ensamstående med barn Single with children 

Sammanboende utan barn Married/cohabiting without 

children 

Sammanboende med barn Married/cohabiting with 

children 

Utländsk bakgrund Foreign background 

Utrikes födda Foreign-born persons 

Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in 

Sweden with two parents born abroad 

Svensk bakgrund Swedish background 

Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in 

Sweden with one parent born abroad 

Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in 

Sweden with both parents born in Sweden 

Socioekonomisk grupp Socio-economic status 

Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers 

Facklärda arbetare Skilled manual workers 

Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers 

Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual 

workers 

Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers 

Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers 

SKL-region (aggregerad) SKL-region (aggregated) 

Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet 

(SK) – numera Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL). Indelningen har gjorts i nio grupper efter 

vissa strukturella egenskaper som bl. a. befolkningsstorlek, 

pendlingsmönster, och näringslivsstruktur. Antalet kommuner 

i varje grupp, angivna inom parentes, gäller senaste 

uppdateringen 1 januari 2005. 

Kommungrupperna är: 


Storstäder (3): Kommun med en folkmängd som 

överstiger 200 000 invånare. 

Förortskommuner (38): Kommun där mer än 50 procent 

av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 

Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av 

storstäderna 

Större städer (27): Kommun med 50 000-200 000 

invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 

Pendlingskommuner (41): Kommun där mer än 40 procent 

av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan 

kommun. 

Glesbygdskommuner (39): Kommun med mindre än 7 

invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 

invånare. 

Varuproducerande kommuner (40): Kommun med mer 

än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, 

anställda inom varutillverkning eller industriell verksamhet. 

(SNI92). 

Övriga kommuner, > 25 000 inv. (34): Kommun som inte 

tillhör någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 

invånare. 

Övriga kommuner, 12 500–25 000 inv. (37): Kommun 

som inte tillhör någon av tidigare grupper och har 12 500– 

25 000 invånare. 

Övriga kommuner, 25 000 inv. samt 

pendlingskommuner: Större städer, Pendlingskommuner 

samt Övriga kommuner över 25 000 inv. 

– Övriga kommuner: Glesbygdskommuner, Varuproducerande 

kommuner, Övriga kommuner, 12 500–25 000 

inv. samt Övriga kommuner mindre än 12 500 inv. 

Tab. 23.26 

I begreppet fritidshus ingår fr.o.m. 2008 även husbil, 

husvagn eller båt som man kan övernatta i. 

Tab. 24.12 

Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år 

1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta 

utskott. Särskilda utskott kan även förekomma. 

Tab. 24.17 

Källor: År 1922: Otto Grönlund, ”Folkomröstningen den 27 

augusti 1922 angående rusdrycksförbud”, Nordisk statistisk 

tidskrift 1923, sid. 292–312. – År 1955: Kungl. Maj:ts 

skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens protokoll år 

1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet. 

– År 1957: Ture Widstam, ”Folkomröstningen i 

pensionsfrågan den 13 oktober 1957”. Statistisk tidskrift 

1958:5. – År 1980: ”Resultat från folkomröstningen om 

kärnkraft den 23 mars 1980” . Statistiska meddelanden, 

serie Be 1980:5. – År 1994: ”Folkomröstningen om medlemskap 

i EU den 13 november 1994”. Statistiska meddelanden, 

serie Be 62 SM 9501. – År 2003: ”Folkomröstning 

om euron 2003”. 

Noter Notes: 

1 Electoral participation. Voters in per cent of total number 

of persons entitled to vote. 

2 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, 

som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt 

värde. Andra förvärvsarbetande – företagare m.fl. – får 

möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för 

tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt 

värde. 

Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet 

att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, 

som med garanti av staten behåller sitt värde. 

Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt 

försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning 

genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner 

utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen 

till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal 



eller genom andra överenskommelser, enskilt eller 

gruppvis. 

Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan 

sponsored by the Social Democratic party. The 

Communist party supported this plan. 

Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Agrarian party (Centre party). 

Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Liberal and Conservative parties. 

3 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig 

med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande 

av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska 

oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor 

blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer 

som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare 

kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter 

blir avgörande för den ordning i vilken 

reaktorerna tas ur drift. 

Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s 

valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt 

och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället 

skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen 

bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny 

permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara 

energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch 

säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken 

genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje 

reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk 

en säkerhetskommitté med lokal förankring. 

Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. 

Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och 

distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra 

framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av 

betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i 

vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. 

Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling 

av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En 

hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på 

grundval av – fortsatt och intensifierad energibesparing – 

kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna 

i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke 

laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i 

vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om 

pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, 

innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning 

skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen 

skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av 

reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas 

genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning 

samt ökad förädling av råvaror. 

Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate 

which is possible with due regard to the need for electric 

power to maintain employment and prosperity. In order 

among other things to reduce dependence on oil, and 

pending the availability of renewable energy sources, use 

will be made of not more than the twelve nuclear reactors 

which today are in operation, ready for commissioning or 

under construction. There is to be no further expansion of 

the nuclear power sector. Safety considerations will decide 

the order in which the reactors are to be taken out of 

service. 

Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following 

text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: 

Energy conservation is to be vigorously prosecuted and 

given further encouragement. The most disadvantaged 

groups in society are to be protected. Measures are to be 

taken to steer the consumption of electricity with the aim, 

among other things, of preventive direct-acting electrical 

heating in new permanent building development. Research 

and development activities concerning renewable energy 

sources are to be stepped up under public auspices. 

Measures to improve environmental standards and safety 

standards are to be taken at nuclear power stations. A 

special safety study is to be carried out for each reactor. A 

safety committee including local representatives is to be 

appointed at every nuclear power station for purposes of 

public supervision. Electricity production in oil-based and 

coal-based condensation is to be avoided. Principal 

responsibility for the production and distribution of 

electrical power is to be vested in society. Nuclear power 

stations and other future facilities of importance for the 

production of electricity are to be owned by national and 

local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric 

power production are to be sequestrated by means of 

taxation. 

Alternative 3: No further expansion of nuclear power. 

Closure within not more than ten year of the six reactors 

now in service. A conservation plan for the reduction of 

dependence on oil is to be based on continued and 

intensified energy economizing; greatly increased efforts to 

develop renewable energy sources. Stricter safety 

requirements are to be imposed on operational reactors. 

No inactivated reactors are to be commissioned. No 

uranium extraction is to be permitted in Sweden. The 

following text was on the reverse side of the voting slip: If 

current or future safety analyses so require, this Alternative 

naturally implies an immediate shutdown. The campaign 

against nuclear weapons and their proliferation is to 

continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of 

reactors and reactor technology are to be discontinued. 

Employment to be boosted by means of alternative energy 

production, more efficient energy management and more 

extensive upgrading of raw materials. 

4 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på 

två av valsedlarna: ”Folkomröstning om EU-medlemskap. 

Riksdagen har beslutat att det skall hållas en 

folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska 

unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli 

medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram 

mellan Sverige och EU:s medlemsstater. 

Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med 

avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?” 

På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den 

andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln 

hade enbart rubrik ”Folkomröstning om EU-medlemskap” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Referendum on EU Membership. The parliament has 

decided that a referendum shall be held concerning 

Swedish membership in the European Union (EU). The 

election relates to whether Sweden should become a 

member of the EU in accordance with the agreement, 

which was concluded after negotiations between Sweden 

and the Member States. 

Do you think that Sweden should become a member of the 

EU in accordance with the agreement between Sweden 

and the EU Member States?” 

In one of the voting ballots the text was followed by a YES 

and in the other paper by a NO, directly after the question. 

The third ballot had only the heading “Referendum on EU 

Membership” followed by the text 

“Blank voting paper”, for a blank vote. 

5 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på 

två av röstsedlarna: ”Anser du att Sverige ska införa 

euron som valuta?” På den ena röstsedeln följdes texten 

av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den 

tredje röstsedeln hade enbart rubrik ”Folkomröstning” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Do you think Sweden should introduce the euro as its 

official currency?” On one of the voting ballots the text 

was followed by a YES and on the other ballot by a NO, 

directly after the question. The third ballot had only the 

heading ”Referendum” followed by the text ”Blank voting 

paper”, for a blank vote. 






Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet 

för den officiella statistiken och för annan statlig 

statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning 

av den statliga statistiken och för samordning mellan 

statlig och annan statistik. Samordningen avser att åstadkomma 

jämförbarhet och konsistens mellan statistiska 

material och över tiden samt en rationell insamling, 

bearbetning, redovisning och användning av statistisk 

information. Standarder för klassifikationer och indelningar, 

begrepp och definitioner är grundläggande instrument för 

sådan statistiksamordning. 

Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning 

och remissbehandling av förslag. På många områden finns 

av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade 

standarder till vilka motsvarande svenska standarder 

anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden 

anpassad standard kopplad till den internationella förlagan. 

Standarder och andra instrument för samordning av 

svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden 

i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB. 

I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar 

gjorts till följande standarder: 

a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade 

Classification, Revision 3 and 4. 

d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity 

Description and Coding System) samt från denna 

utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen 

e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996. 

Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard. 

a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 

SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till 

näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels 

arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade 

enheter, dels företag, organisationer, myndigheter o. dyl. 

Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör observeras 

att en statistikgren i sin tillämpning av standarden kan välja 

såväl indelningsnivå i standarden som typ av produktionsenhet. 

SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning 

2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s 

näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des 

Activités Économiques dans les Commu-nautés 

Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2, 

som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE 

har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s 

ISIC (International Standard Industrial Classification of All 

Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC 

benämns ISIC Rev.4. 

SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. 

Integreringen med NACE innebär att de fyra första 

nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad 

gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI 

2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå. 

Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har 

strävat efter att balansera: 

a. kontinuitet med föregående versioner 

b. relevans till den globala ekonomin 

c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer 

Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför 

medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat. 

SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002 

som var resultatet av en mindre revision av SNI 92. 

Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69. 

SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller 

struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar 

av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar 

mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns 

publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6. 

Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 sker successivt 

för olika statistikgrenar. I de tabeller som publiceras i 

Statistisk årsbok finns därför SNI-uppgifter avseende SNI 

2002 eller SNI 2007. 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar 

både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter 

ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI 

2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen 

SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell 

standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning, 

men begränsad till att endast omfatta transportabla varor, 

utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under 

namnet ”Varu-SNI”. Den uppfattades då som en del av 

SNI och inte som en fristående standard. 

SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification 

of Products by Activity, CPA, och är utom på 

detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av 

CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2. 

Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003. 

SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk 

retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS 

2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad, 

innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på 

lägsta nivå. 

c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, 

SITC 

I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard 

International Trade Classification) av FN:s statistiska 

kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu 

gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och 

används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för 

2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den 

svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006. 

SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering 

avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första 

hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt 

uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå. 

Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren 

SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och 

3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga 

varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har 

dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3- 

siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från 

eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan 

påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och 

perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2- 

siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5- 

siffernivå är däremot mer omfattande. Den mest 

detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca 

3 000 varuposter. På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2- 

siffernivån 67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper. 

Genom samarbete mellan FN och Tullsamarbetsrådet i 


Statistiska standarder Statistisk årsbok 2012 

Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad 

varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa. 

Utifrån denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se 

avsnitt d) och SITC, som används för att bygga upp SITCredovisningen 

i den svenska statistiken. 

SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som 

”Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4”. 

d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad 

av denna till KN 

En internationell varunomenklatur används som grund för 

den svenska tulltaxan och den mest detaljerade varuförteckningen 

för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur, 

kallad Harmonized System (HS; eg. 

Harmonized Commodity Description and Coding System), 

har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World 

Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på 

detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för 

varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken 

Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS 

gäller i den svenska statistiken fr.o.m. år 2007. En ny 

version av HS införs i den svenska statistiken fr. o. m. år 

2012. 

Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning, 

Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade 

nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln 

och handeln mellan medlemsländerna. KN är 

hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8- 

siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna 

till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder 

den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen 

enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska 

utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid 

varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN 

fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007 

ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån 

indelad i knappt 9 300 varuposter (2011 års version). 

e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 

En ny svensk yrkesindelning, Standard för svensk yrkesklassificering, 

SSYK 96, fastställdes våren 1996. Den är 

baserad på ILO:s klassifikation ISCO-88 och dess EUversion, 

ISCO-88 (COM). SSYK 96 har införts successivt i 

statistiken sedan 1997. SSYK 96, med koder, benämningar 

och beskrivningar samt kodningshjälpmedel har 

publicerats i MIS 1998:3 (nytryck 2001). Information finns 

även på SCB:s webbplats: www.scb.se/ssyk. 

Några andra viktiga standarder är: 

– SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för 

klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1, 

www.scb.se/sun). 

– Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4, 

www.scb.se/sei) . 

– Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader 

m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989: 

4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4). 

– Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS 

1990:3). 

– Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag 

(MIS 1991:6). 

– Standarder för klassificering av institutionella enheter: 

Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 

2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR 

2000 (MIS 2001:2). 

– Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och 

definitioner (MIS 1999:1). 

Ytterligare information om klassifikationer som 

används i statistiken 

För information om och nedladdning av klassifikationer 

hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats: 

www.scb.se/Pages/List____259939.aspx 



SI-systemet 

Système International d’Unités 

SI-systemet 

Storhet 

Quantity 

Benämning 

Name 

SI-enhet 

SI unit 

Beteckning 

Symbol 

Benämning 

Äldre enhet 

Former unit 

Beteckning 

Förhållande mellan 

enheterna 

Relation between units 

Plan vinkel 

Plane angle 

radian 1 rad grad 1° 1 rad = 57,3° 

Längd Length meter 1 m meter 1 m 

Area Area kvadratmeter 1 m 2 kvadratmeter 1 m 2 

ar 1 a 1 m 2 = 10 -2 a 

hektar 1 ha 1 m 2 = 10 -4 ha 

Volym Volume kubikmeter 1 m 3 kubikmeter 1 m 3 

Tid Time sekund 1 s sekund 1 s 

Hastighet Velocity meter/sekund 1 m/s meter/sekund 1 m/s 

Energi Energy joule 1 J kalori 1 cal 1 J = 0,239 cal = 1 Ws 

wattimme 1 Wh 1 J = 0,278 x 10 -3 Wh 

kilopondmeter 1 kpm 1 J = 1 x 9,81 -1 kpm 

Effekt Power watt 1 W watt 1 W 

hästkraft 1 hk 1 W = 1,36 x 10 -3 hk 

kilopondmeter/sek kpm/s 1 W = 0,102 kpm/s 

kilokalori/ timme 1 kcal/h 1 W = 0,86 kcal/h 

Massa Mass kilogram 1 kg kilogram 1 kg 

Kraft Force newton 1 N kilopond 1 kp 1 N = 0,102 kp 

Temperatur grad Celsius 1 °C grad Celsius 1 °C 0° C = 273,15 K 

Temperature kelvin 1 K kelvin 1 K 0 K = -273,15 °C 

Elmängd, laddning 

Electric charge 

Elektrisk spänning 

Electromotive force 

Elektrisk ström 

Electric current 

coulomb 1 C coulomb 1 C 

volt 1 V volt 1 v 

ampere 1 A ampere 1 A 


Mått och vikt Statistisk årsbok 2012 



Längd Length 

1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm 

1 m = 

3,2808 feet 

1,0936 yard 

1 foot = 12 inch = 30,48 cm 

1 yard = 3 feet = 0,9144 m 

1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km 

1 km = 0,540 nautisk mil 

1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km 

Areal Area 

1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2 

1 m 2 = 10,7639 square feet 

1,1960 square yard 

1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar = 

= 2,471 acre 

1 square foot = 0,0929 m 2 

1 square yard = 0,8361 m 2 

1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar 

1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar 

1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2 

Volym Volume 

1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3 

1 liter = 

1 dm 3 = 

0,8799 quart 

1,0567 quart (US) 

1,76 pint 

1 quart = 1,1365 l 

1 quart (US) = 0,9464 l 

1 pint = 0,568 l 

1 hl = 

100 l = 

21,997 gallon 

26,417 gallon (US) 

2,7496 bushel 

2,8378 bushel (US) 

1 gallon = 4 quart = 4,546 l 

1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l 

1 bushel = 8 gallon = 36,37 l 

1 bushel (US) = 35,24 l 

1 m 3 = 

35,315 cubic feet 

1,3080 cubic yard 

1 cubic foot = 0,0283 m 3 

1 cubic yard = 0,7646 m 3 

1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard 

1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått 

= ca 1,65 m 3 fast mått 

1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått = 

= ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått 

1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått 

1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels) 

1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels) 




Vikt, massa Weight 

1 kg = 

2,2046 pounds 

35,274 ounces 1 pound (lb) = 

1 ounce (oz) = 

16 ounces = 0,4536 kg 

12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem 

för guld, silver, platina o. ädelstenar) 

0,02835 kg 

31,1 g (Troy) 

100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg 

1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton 

0,9842 long ton 

1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg 

1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg 

Elektricitet Electricity 

1 kW = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kW = 0,746 hp (UK) 

1 kWh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kWh 

Temperatur Temperature 

100 °C (Celsius) = 212 °F (Fahrenheit) = 

100 °F = 37,78 °C 

= vattnets kokpunkt 

0 °C = 32 °F = vattnets fryspunkt 0 °F = –17,78 °C 

Omräkning från °F till °C: °C = (°F–32) x 5/9 °F = 9/5 °C + 32 

Stycketal 

Number of pieces 

1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort 

gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark. 

Måttenheter för skepp 

Units of measurement for ships 

Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3 

Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader 

och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek. 

Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan 

lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt. 

Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement. 

Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i 

timmen. 

Prefix 

Prefixes 

Prefix Symbol Faktor Factor 

deka da 10 

hekto h 10 2 = 100 

kilo k 10 3 = 1 000 

mega M 10 6 = 1 000 000 

giga G 10 9 = 1 000 000 000 

tera T 10 12 = 1 000 000 000 000 

peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000 


Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2012 



This index refers to table numbers. 

A 

Abortions 20.14 

Abusers, interventions for 19.8, 19.9, 19.10 

Accident, death by 20.18 

− occupational 12.15 

− road traffic 10.16, 10.17, 10.18 

Accidents, traffic 10.2 

Accommodation establishment 6.19 

− category of guests 6.18 

− guest-nights 6.19 

Accounts, national 15.3 p 

− regional 15.10, 15.11 

Administrative courts 21.23 

Adopted, by country of birth 19.5 

Adult education 22.22 

Adult educational associations 23.11, 23.12 

After school centres 22.8 

Agriculture 5.1, 5.11 p 

− arable land 5.13 

− holdings 5.11, 5.12, 5.18 

− organic farming 5.15, 5.17 

− use of nitrogen 3.16 

− use of phosphorus 3.16 

− yield 5.14, 5.16 

Air traffic 10.28, 10.29, 10.30 

Aircraft 10.28 

Airports 10.29, 10.30 

− passengers 10.5 

Alcohol, having used 20.2 

Alcoholic beverages, consumption 14.14, 14.15 

− retail trade 9.15, 9.16 

Aliens, naturalised 4.34 

Animals 3.12, 5.24 

− livestock 5.19, 5.20 

− number of animal species 3.12 

− red-listed animal species 3.12 

− used in experiments 5.24 

Aquaculture production 5.29 

Arable land 5.13 

− consumption of nitrogen 3.16 

− consumption of phosphorus 3.16 

− use of 5.13 

Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12 

− by county 4.12, 4.14, 4.16 

− international perspective 26.10 

− of forest land 5.8, 5.26, 5.27 

− of municipalities 1.5, 4.16 

− of water 1.5 

− protected forest 5.26 

Assessment 16.9 

Athletics 23.24, 23.25 

− federations 23.25 

Attorney-General 21.33 

Aviation 10.30 

B 

Balance of payments 9.7 

Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

Bank of Sweden, see the Riksbank 

Bankruptcies 6.7 

Banks 17.8 p, 17.12 p 

Basic amount 14.9 

Births 4.8, 4.24, 4.28, 25.3 

− international perspectives 26.8 

Bonds 17.8 

− in circulation in Sweden 17.8 

Book production 23.13, 23.14, 23.15 

Books, persons reading 23.27 

Bridges 10.8 

Broadcasting 23.18 

Budget, Swedish State 16.3 

Buildings 8.6 p 

Built-up areas and associated land, by county 3.7 

Burial fees 16.11 

Buses 10.10, 10.12, 10.13 

Business activities 6.1 

Businesses, newly registered 6.16 

C 

Cadastral and land registration authority 21.26 

Campsites, nights spent in 6.4 

Capital market 17.1 p 

Capital transactions 9.7 

Carbon dioxide, emissions of 3.19 

Cargo ships 10.24 

Cars 10.1, 10.2 

Causes of death 20.15 20.16, 20.17, 20.18 

Central Government Budget 16.1, 16.3 p 

Central Government Debt 16.2 

Central Government, income tax 16.9 

Chemicals, most common in terms of quantity 3.14 

Chief Public Prosecutor 21.33 

Child care 22.8 p 

Children, Ombudsman 21.33 

− social service interventions 19.7 

Church dues 16.11 

Cinemas 23.19 

Cinema goers 23.4 

Cities, largest 4.17 


Citizen influence 24.1 

Citizenship 4.31, 4.22 

Climate 2.3 

Coast 1.3 

Coast, mainland 1.6 

Combated oil spills 3.11 

Commodities 6.8 

− production of 6.8 



Companies, credit market 17.13 

− joint stock, registered 6.15 

− limited by shares 6.16 

− registered businesses, newly 6.16 

− registered limited 6.15 

Compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

− leaving certificates 22.13 

− mother tongue other than Swedish 22.14 

− pupils 22.10, 22.13, 22.16 

− schools 22.10 

Computers 11.1 p, 11.2, 11.3 

− use 11.5 p 

Confederation of Swedish Enterprise 12.26 

Confirmed oil spills 3.11 

Construction 8.2 

− costs 8.8 

− dwellings 8.7 

− hourly/monthly earnings 12.29, 12.31 

Consumer Ombudsman 21.33 

Consumer price index 14.6, 14.7, 14.8 


Consumption 14.1, 14.3, 14.14 

− household 13.12, 15.8 

− water-, in counties 3.10 

Cost-of-living index 14.4 

Country of birth 4.30, 4.31, 19.5, 24.8 

− of origin 4.31 

County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15 

− finances 16.15 

− operating costs for culture 23.6, 23.7 

Courts, Administrative 21.23 

− District 21.24, 21.25 

− of Appeal 21.27 

− Supreme 21.28 

Cows 5.4 

Credit market companies 17.13 

Crimes 21.11 p 

− cleared-up 21.8, 21.13 

− persons being subjected to 21.10 

− relapse into 21.2, 21.17, 21.28 

Criminal (Penal) Code 21.11 p 

Crops 5.13 

Culture 23.6 p 

− operating costs 23.6, 23.7 

Current account balance 9.3 

D 

Dairy and meat production 5.21 

Daycare centres 22.8 

Deaths 4.24, 4,25, 4.28, 4.29 

− by accident 10.16, 10.18, 20.18 

− by cause and age 20.16, 20.17 

− infant 4.24, 4.25 

Debentures 17.8 

− in circulation in Sweden 17.8 

Debt, State 16.5 

Debts, private 3.13 

Democracy 24.1, 24.4 

Dentists 20.10 

Dependency burden 4.5 

Developing countries, Swedish official assistance 16.8 

Development see Research and development (R&D) 

Disability, Ombudsman 21.33 

Disabled persons 19.12 

− dwellings 19.12 

− labour market situation 12.3 


Discrimination, Ethnic, Ombudsman 21.33 

Diseases, infectious 20.11 

− occupational 12.15 

Dismissal 12.4 

Dismissal of employees 12.21 

District Courts 21.24, 21.25 

Divorces 4.23, 4.28 

Drainage areas 1.1 

Drivers licences 10.15 

Drunkenness 21.21 

Dwellings 8.3, 8.4, 8.5 

− adapted to elderly or disabled persons 19.12 

− completed 8.7 

− prices 8.10 

− rent by type of dwelling 8.10 

− vacant for renting 8.11 

E 

Earnings, average hourly 12.29 

Economic association 6.16 

Economically active population 12.17 p 

− by county 12.17 

− by industry 12.17, 12.18 

− by occupation 12.18 

− by sex 12.18 

Education 22.5 p 

− municipal adult 22.22 

− population by education level 22.5, 22.6 

− pre-school classes 22.8, 22.9 

− teachers, on duty and on leave 22.29, 22.30 

Education, higher 22.23 p 

− higher, degrees awarded 22.23, 22.24 

− higher, doctoral degrees 22.28 

− higher, enrolled students 22.23 

− higher, first year students 22.23 

− higher, post-graduate 22.25 p 

Educational, associations, adult 23.11, 23.12 

− expenditures 22.7 

Educational level 22.1, 22.2 

Elderly people, type of living 19.2 

Elderly persons, dwellings 19.12 

Elections 24.4 p 

− elected 24.8, 24.9 

− nominees 24.8 

− participation 24.10, 24.11 

− referenda 24.17 

− to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15 

− to municipal council 24.8, 24.16 

− to the European Parliament 24.18, 24.19 

− to the Riksdag 24.2, 24.4 p 

Electric energy 

− consumption of 7.6, 7.7, 7.10 

− generation 7.10 

− price 7.8 

Electricity, international perspective 26.13, 26.14 

Electricity supplier, change of 7.15 

Elks, killed 5.25 

Emigrants 4.7, 4.28, 4.29, 4.33 p 

Emissions 3.19, 3.23 

− of greenhouse gases 3.23 

− to air 3.19 

Employed 6.11, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p 

− labour force participation 12.10 

− staff training 12.16 

− weekly hours 12.10 

− work hours per week 12.10 



Employees 6.11 p, 12.10 p, 12.11, 12.14, 12.16 p 

− average hourly earnings 12.29 

− by branch 6.10 p 


− by economic activities 6.10 p 

− by industry 6.11, 12.11 

− by legal form 6.10 

− by occupation 12.19 

− by sector 12.13 

− hours worked per week 12.20 

− in public sector 12.12 

− monthly salaries 12.30,12.31, 12.33 

− redundancy notices 12.21 

Employment offices 12.5, 12.22 

− vacancies 12.22 

Endangered species 3.12, 3.13 

Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

− use by type 7.13, 7.14 

Enforcement Authorities 21.33 

Enterprise, The Confederation of Swedish 12.26 

Enterprises 6.10 

− basic data 6.13 

− branch 6.10 

− economic activity 6.10 

− expenditure on software 11.11 

− expenditure on IT and telecommunication 

equipment 11.10 

− municipal 6.14 

− some central data 6.13 

Environment 3.6 

− working 12.14 

Environmental accounts 

− environmental impact 3.22 

− environmental taxes 3.24 

− sanction 3.25 

Environmental accounts and consumption 3.5 

Environmental sanction charges 3.25 

Equal Opportunities Ombudsman 21.33 

Equalisation, economic 16.14 

Equality Ombudsman 21.33 

Establishments 6.12 

− –economic activity 6.12 

− –hotels and restaurants 9.13 

European Parliament, election to 24.18, 24.19 

Exchange, OMX, Stockholm 17.10 

Exports 9.4, 9.5, 9.8, 9.11, 9.12 

− –international perspectives 26.16 

Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12 

− –by country of destination 9.11, 9.12 

− –value of 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Family and first names, applications for 4.22 

Family day care 22.8 

Fiction, reading 23.27 

File sharing 11.8 

Film Classification, National Board of 23.20 

Films 23.19, 23.20 

− censored 23.20 

− new 23.19 

Final tax 13.15 

Finance, public 16.3 p 

Finances, of county councils 16.15 

− of municipalities 16.17 

Financial accounts 17.5 p 

− financial objects 17.6 

Financial market 17.1 p 

− financial accounts 17.3 p 

− institutes 17.11 

− investment funds 17.14 

− Riksbanken, the 17.12 

Fishery 5.3, 5.6, 5.7, 5.28 p 

− fishermen 5.30 

− fishing craft 5.30 

− yield, landed weight 5.28 

Fishing, recreational 23.1 

Food, consumption 14.3, 14.14, 14.15 

− production 6.8 

Food sales 9.2 

Foreign citizens 4.30, 4.31, 4.34 

− naturalised 4.34 

Foreign trade 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 p 

Foreign-born persons 4.30, 4.31 

Forest 5.8, 5.26 p 

− area 5.8, 5.27 


− by ownership 5.8, 5.27 

− protected 5.26 

− walking in 23.28 

Forestry 5.2, 5.8, 5.9, 5.10, 5.26 p 

− fellings 5.9 

− products 5.10 

Fuel, consumption of 7.6 

Funeral fees 16.10 

G 

GDP 9.4, 15.1, 15.2 

General index 17.3 

Geographical data 1.1, 1.2 

Glass, recycled quantities of 3.20 

Goods, important, international perspectives 26.12, 

26.16 

Government, see the Riksdag 

Greenhouse effect 3.4 

Greenhouse gases, emissions of 3.23 

Grid service 7.9 

Gross domestic product 15.1, 15.2, 15,3 

Gross fixed capital formation 15.9 

Gross national income 15.5, 15.6 

Gross tonnage 10.24, 10.25 

Guilty of criminal offences 21.9 

Guilty of crimes, persons 21.16, 21.18, 21.19 

H 

Handicapped persons, dwellings 19.12 

Health 20.6, 20.7 

− overweight persons 20.7 

− state of health 20.6 

Higher education, transition to 22.4 

Higher education, see Education 

Holdings, agricultural, by size 5.11 p 

− with cattle 5.18 

− with fowls 5.18 

− with pigs 5.18 

− with sheep 5.18 

Holiday trips 23.5 

Holiday villages, nights spent in 6.4 

Home daycare nurseries 22.8 

Home-help services 19.3 

Horticulture 5.22, 5.23 

Hospital, beds 20.8, 20.10 

− healthcare service 20.8 



Hotel rooms 6.18 

Hotels and restaurants, establishments 9.13 

Hotels, nights spent in 6.4 

Household Budget Survey 13.12 

Households 4.20, 4.21, 13.10 p, 25.13 

− disposable income 13.11 

− finances13.1, 13.2, 13.3, 17.4 

− financial assets and liabilities 17.7 

− income composition 13.10 

− number of 4.20 

− persons 4.21 

− structure of income 13.10 

− total income 13.10 

Housing 8.2 

Housing stock 8.1, 8.6 

I 

Illness 18.3, 20.1 

Immigrants 4.7, 4.28, 4.29, 4.33 p, 22.15 

− Swedish for 22.15 

Imports 9.4, 9.5, 9.8, 9.9, 9.10 


Imported commodities 9.8, 9.9, 9.10 

− by country of consignment 9.9, 9.10 

− value of 9.8, 9.9, 9.10 

Income 13.4 p, 15.5 p 

− average income 13.5, 13.6, 13.7, 13.8 


− from employment 13.4 p 

− national 15.6, 15.7 

Income composition 13.10 

Income-earners 13.4 p 

− average income 13.5, 13.6, 13.7 


− final tax 13.9 

Index, construction price 14.12 

− consumer price 14.7, 14.8 

− net price 14.8 

− producer price 14.10 

− service producer price 14.11 

− real estate price 14.13 

Infant mortality 4.9, 4.29 

Infectious diseases 20.11 

Information technology 11.1 p 

− computers 11.1 p 

− engineers and scientists 11.12 

− employment 11.5 

− internet 11.5 p 

− investments 11.9 

− turnover 11.9 

− value added 11.9 

Injuries, occupational 12.15 

Inmigrants 4.28, 4.29. 4.32 

International perspectives 26.3 p 

Internet 11.1, 11.2, 11.15 p 

− use 11.5 p 

Investment funds 17.14 

Islands 1.1, 1.3, 1. 6, 1.7 

IT see Information technology 

J 

Joint stock companies 6.5, 6.6, 6.15, 6.16 

Judicial system 21.1, 21.11 p 

K 

-- 


L 

Laboratory animals 5.24 

Labour force 12.7 p 

− educational level 12.9 

− foreign born 12.8 

− participation of population 12.7, 12.8 

Labour market 12.2, 12.7 p 

Labour market programmes 12.6 

Lakes 1.1 

Land and water, total area 1.5, 3.6 

Land use 3.1 

Land use, by county 3.6 

Leaving certificates, compulsory comprehensive 

school 22.13 

Legal aid 21.30 

Legal system 21.11 p 

Leisure 23.26 p 

− holiday home, access to 23.26 

− holiday trip 23.26 

− reading 23.27 

− time-centres 22.8, 22.10 

Libraries 23.4 

Libraries, public 23.10 

− research 23.8, 23.9 

Life-saving 10.27 

Life expectancy 4.27 

Life tables 4.26, 4.27 

Limited partnership 6.16 

Live births 4.23, 4.28, 4.29 


Livestock 5.19, 5.20, 5.21 

− kind 5.19 

− production 5.21 

Localities 4.11, 4.12, 4.13 

− larger 4.11, 4.12 

− largest 4.13 

− smaller 4.11 

Lockouts 12.28 

Lorries 10.10, 10.11, 10.12 

Lorry transportation 10.14 

M 

Magazines 23.17 

Main land 1.6 

Mandate 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Manufacturing 6.2, 6.3, 6.8 p 

− consumption of energy 7.6, 7.7 

− market value 6.9 

− production of commodities 6.8 

− value 6.8 

Market producers 6.13 

− basic data 6.13 

Market value, by industry 6.8, 6.9 

Marriages 4.18, 4.26 

− married 4.18 

Medical care 20.8 p 

Medical personnel 20.9 

Merchant fleet 10.22 p 


− vessels by main use 10.23 

− by nationality 10.24 

Meteorological, data 2.4, 2.5, 2.7, 2.8, 2.11, 2.2 

− stations 1.1, 2.4, 2.5, 2.7, 2.8 

Methane, emissions of 3.19 

Metro traffic 10.19, 10.20, 10.21 

Migration 4.29 



Military expenditures, international perspectives 26.22 

Mobile telephone 11.4 

Monthly salaries 12.31, 12.33, 12.30 

Moose 5.5 

Mooses killed 5.25 

Mother tongue other than Swedish 22.3 

Motor vehicles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Motorcycles 10.10, 10.12, 10.13 

Mountains 1.1 

Multilateral, assistance 16.8 

Municipal councils, elections 24.8, 24.16 

Municipal enterprises, by field of activity 6.14 

Municipalities, finances 16.17 

Municipalities, operating costs for culture 23.6 

− population of 4.16 

− tax base 16.12 

− tax rates 16.12 

− taxable income 16.12 

− with inhabitants aged 65–, 25.19 

Municipality expenses 16.16 

Museums 23.21 

N 

Names 25.2, 25.4 p 

− applications for 4.22 

− given to boys 25.5 

− family names 25.8 

− female names 25.6 

− given to girls 25.4 

− male names 25.7 

− most popular in Sweden 25.2 

National accounts 15.3 p 

− gross domestic product 15.3 p 

− gross fixed capital formation 15.5 

National Bank, see the Riksbank 

National disposable income 15.7 

National income 15.6 

National Labour Market Board, expenditures 12.23 

National parks 3.8 

National real estate tax 16.11 

National wealth tax 16.11 

Nature, protected 3.2 

− forest 3.3 

Nature reserves 3.9 

Navigation, aids to 10.27 

Net trade 9.5 

Newspapers, daily 23.16 

Nitrous oxides, emissions of 3.19 

Non-life insurance 17.15 

Non-scheduled air traffic 10.29, 10.30 

Nuclear power, availability 7.12 

− capacity 7.12 


− output 7.12 

− plants 7.12 

− referenda 24.17 

− technical equipment 7.10 

Nurses 20.9 

O 

Occupation 12.19 

Occupational accidents 12.15 

− diseases 12.15 

− injuries 12.15 

Offences 21.11 p 

− persons found guilty of criminal 21.15 

− reported 21.3, 21.6, 21.7 

Oil spills 3.11 

Ombudsman 21.32, 21.33 

− the Children 21.33 

− the Consumer 21.33 

− the Disability, Office of 21.33 

− the Discrimination, Ethnic 21.33 

− the Discrimination, Sexual 21.33 

− the Equal Opportunities 21.33 

− the Parliamentary 21.32 

OMX, Nordic Exchange Stockholm 17.10 

Orchestras, activities and finances 23.22 

Organic farming 5.15, 5.17 

Outmigration 4.29 

Overweight persons 20.5 

P 

Paper, recycled quantities of 3.20 

Pardon, petitions for 21.29 

Parks, national 3.8 

Parliament, elections 24.4 p 

Parliamentary Ombudsmen 21.32 

Passenger cars 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Paternity 19.6 

Patents 6.17 

Payments, balance of 9.7 

Penal code 21.11 p 

Pensions 17.17, 18.10 

− old age 18.10 

− pension balance 17.17 

Pensioners18.10, 25.19 

Periodicals 23.17 

Pesticides 3.15 

Petitions for pardon 21.29 

Pharmacies 20.12 p 

− sales of drugs 20.12, 20.13 

− sales of perscription drugs 20.12 

Physicians 20.9 

Physiotherapists 20.9 

Pigs 5.4 

Pilotage 10.27 

Plants, horticultural 5.23 

− number of species 3.12 

− red-listed species 3.12 

Politics 24.4 p 

Population 4.1, 4.2, 4.4, 4.6, 4.10 p, 12.8 

− by age 4.18 

− by citizenship 4.33 

− by civil status 4.18 

− by counties 4.11, 4.12, 4.14 p 

− by country of birth 4.30, 4.31 

− by country of origin 4.31 

− by education level 22.5, 22.6 

− by field of study 22.6 

− by sex 4.6, 4.16, 4.18 

− by single years 4.18 

− changes 4.10 p, 4.24 p 

− density of 4.16, 25.18, 26.6 

− economically active 12.17, 12.18 

− estimated int. 26.5 

− in labour force 12.7, 12.8 

− in rural areas 4.11, 4.14 

− international perspectives 26.3 p 

− labour force participation 12.7 

− of localities 4.11, 4.12, 4.13 

− of municipalities 4.16, 4.17 

− of the largest municipalities 4.17 

− projection 4.19 



Ports 

− goods handled 10.6 

− Swedish 10.26 

Post-graduate education 22.25 p 

− doctoral degree 22.28 

− enrolments 22.26, 22.27 

− first year students 22.25 

Power, water 7.11 

− developed 7.11 

Precipitation 2.7, 2.9, 2.11, 2.2 

Premium pension savers 17.16 

Pre-schools 22.8, 22.9, 22.10 

Prices 14.1, p 

− general 14.1 

− real estate 14.2 

Prisons 21.19 

Production 6.8 p 

− market value 6.8, 6.9 

− of commodities, value 6.8 

− of commodities, quantity 6.8 

Prosecutor, Chief Public 21.33 

Protected nature 3.2 p 

− forest 3.3 

Public Consumer Complaints Board 21.33 

Pupils 22.9, 22.10 p 

− abroad, Swedish schools 22.16 

− adult education 22.22 

− compulsory school 22.10, 22.13, 22.16 

− folk high schools 22.21 

− mother tongue other than Swedish 22.14 

− pre-school classes 22.9 

− upper secondary school 22.16 p 

R 

Rail network 10.4 

Railways 10.4, 10.19, 10.20, 10.21 

− length of lines 10.19 

− operating accidents 10.21 

− operations 10.20 

− rolling stock 10.19 

Reading 23.2, 23.27 

− fiction 23.27 

− talking books 23.27 

Real estate prices 14.2 

Recycling 3.20 

Red-listed species 3.12, 3.13 

Redundancy notices, persons receiving 12.4, 12.21 

Referenda 24.17 

Regional gross domestic product 15.10 p 

− by county 15.10, 15.11 

− per capita 15.11 

Registration authority, cadastral and land 21.26 

Reindeer 5.20 

Relapse into crime 21.17, 21.18 

Removals 4.3 

Rent 8.2, 8.9, 8.10 

Rent Tribunals 21.31 

Research 22.31 p 

Research and development (R&D) 22.35 p 

− expenditure by performing sector 22.32, 22.33 

− expenditure in higher education sector 22.37 

− government grants 22.38 

Research libraries, media circulation, staff, costs 23.9 

stocks and acquisitions 23.8 

Residential buildings 8.6 p 

− construction costs 8.8 

− production costs 8.8 

Retail trade 9.13, 9.14, 9.15 

− annual turnover 9.14 

− earnings 12.31 

− establishments 9.13 

− sales 9.6 

− spirits and wines 9.15, 9.16, 9.17 

Riksbank, the (Riksbanken) 17.12 

− assets and liabilities 17.12 

Riksdag, activities 24.12 

− elections to 24.4 p 

− the composition of 24.7 

Riksdag, composition of, by sex 24.3 

Rivers 1.1 

Road network 10.3 

Road traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18 

Roads 10.7 p 

− construction of 10.7 

− length of roads10.8, 10.9 

− state expenditures for maintenance 10.7 

− traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18 

Rural areas 4.11, 4.14 


S 

Salaries 12.1, 12.29 p 

Salary, average monthly, by level and education 12.30 

− by sector 12.32, 12.33 

− occupations with highest 25.13 

− occupations with lowest 25.14 

Salt water fishing 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30 

Scheduled air traffic 10.28, 10.29, 10.30 

Schools 22.9, 22.10 p 

− compulsory 22.10, 22.13, 22.14 

− folk high 22.21 

− for children with hearing or speech defects 22.12 

− for children with impaired vision 22.12 

− for the intellectually disabled 22.11 

− pre-school 22.9 

− Swedish, abroad 22.16 

− upper secondary 22.16 p 

Sea-fishery 5.28, 5.30 

Sea fishery yields 5.28 

Securities 17.8 p 

− bonds 17.8 

− debentures 17.8 

− Exchange, Stockholm 17.10 

− shares 17.9 

Service producer price index 14.11 

Service trades9.13 p 

Shares 17.9 

Sheep 5.4 

Shipping 10.22 p 

− net turnover 10.22 

Shops, number of 9.14 

Shores 1.3 

Sickness 18.3, 18.4 

Sickness compensation 18.7 

Sickness, insurance 18.3, 18.5 

Sludge 3.18 

Smokers, everyday- 20.4 

SMS 11.4 

Social protection benefits, expenditure 15.12 

Social assistance 19.4 

Social insurance 18.2, 18.8, 18.9 

Social security 18.1 

Social security benefits 19.14 

Social services 19.1 



Social welfare 19.5 p 

− adult substance misusers, interventions for 19.8 

− care in treatment/residential homes 19.11 

− transport service 19.13 

Software, enterprise expenditure 11.11 

Sole trader 6.16 

Summer temperature 2.1 

Sound broadcasting, see Television 

Spill sources, identified 3.11 

Spills, combated 3.11 

− confirmed 3.11 

Spirits, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Sports 23.24, 23.25 

Sports clubs 23.3 

Staff and labour force training 12.16 

State, budget 16.3 p 

debt 16.5 

expenditures 16.3, 16.4, 16.7 

revenues 16.3, 16.6 

Stillbirths 4.24 

Stoppages of work 12.28 

Strikes 12.28 

Study circles 23.4, 23.11 

Substance misusers 19.8, 20.15, 20.16, 20.17 

Supervision, institutional and non-institutional, 21.20, 

21.22 

− intensive 21.19, 21.20, 21.22 

Supreme Court 21.28 

Suspected of crimes 21.14 

Swede, the average 25.1 

Swedish Enterprise, Confederation of 12.26 

Swedish krona, value, 14.5 

Swedish schools abroad, pupils 22.16 

Swedish State budget 16.3 p 

Swedish Trade Union Confederation, LO 12.27 

T 

Talking books, listening to 23.27 

Tax 13.9, 16.9p 

− central government income 16.9 p 

− final 13.9 

− national real estate 16.11 

− national wealth 16.11 

Tax, basis, local, by county 16.13 

− municipalities 16.12, 25.20 

Tax rate, local, by county 16.13 

− municipalities 16.12, 25.20 

Teachers 22.29, 22.30 

Television 23.18 

Temperature 2.1, 2.2, 2.4 p, 2.8, 2.10, 2.11 

Tenancy Tribunals 21.31 

Tenant-owner association 6.16 

Theatre, activities and finances 23.23 

Threat, persons being subjected to 21.4, 21.10 

Tonnage, gross 10.24, 10.29, 10.25 

Top ten 25.2 p 

− birthdays 25.3 

− local tax rates 25.20 

− names 25.2, 25.4 p 

− occupations 25.9-25.15 

− populaton density 25.18 

Total area, land and water 1.5, 3.6 

Tractors 10.10, 10.12 

Trade 9.1, 9.4, 9.5, 9.6 

Trade, internal 9.13, 9.14, 9.15, 9.16 

− external 9.8 p 

Trade Union Federation, The Swedish 12.27 

Trading partnership 6.16 

Traffic accidents 10.16 p, 20.16 p 

Tram traffic 10.19, 10.20, 10.21 

Transport 10.1 p 

− service for elderly 19.13 

Treasury bond rate 17.2 

U 

Unemployment 

− insurance funds 12.24, 12.25 


Trade Unions 12.27 

Upper secondary school 22.16, 22.17, 22.18, 22.19, 

22.20 

− applicants and admissions 22.17 

− basic eligibility for university education 22.20 

− obtained average grade 22.20 

− students 22.18 

− students leaving school 22.19, 22.20 

V 

Vacancies 12.22 

Vans 10.10 

Vehicles 10.1 

Vehicles, motor 10.10, 10.11, 10.12 

Vessels 10.23 p 

− by main use 10.23 

− by nationality 10.24 

Violence, persons being subjected to 21.4, 21.5, 21.10 

W 

Wages 12.1, 12.29 p 

Waste, generation of 3.21 

Wastewater treatment plants 3.18 

Water, area 1.5 

− consumption 3.10 

− power 7.11 

Wealth 13.13 

Weather 2.1 p 

Weeklies 23.17 

Wind power 7.2 

Wines, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Women per 1 000 men, internat. 26.7 

Work, hours per week 12.20 

Workers, Central Organization of 12.27 

Working environment for employed persons 12.14 

World population 26.1, 26.2 

Y 

Yields 5.16 






Swedish subject index 

Detta register hänvisar till tabellnummer. 

A 

Aborter, fullgångna graviditetsveckor 20.14 

Adopterade efter födelseland 19.5 

Adoptioner, nationella 19.5 

Aktiebolag 6.5, 6.6, 6.15, 6.16 

− avregistrerade 6.15 

− nyregistrerade 6.15, 6.16 

− taxering 16.9 

Aktier 17.6, 17.7, 17.9 

Aktivitetsersättning 18.7, 18.8 

Alkohol, använt 20.2, 20.3 

AKU, arbetskraftsundersökningarna 12.7 f, 12.20 f 

Alkoholdrycker, detaljhandel 9.15, 9.16, 9.17 

− försäljning 9.16, 9.17 

Alkoholförgiftning, dödsorsak 20.16, 20.17 

Alkoholhaltiga drycker, försäljningsställen 9.16 

− konsumtion 14.14, 14.15 

Alkoholmissbrukare, se Missbruk 

Allmän försäkring, prisbasbelopp 14.9 

− sjukförsäkring 18.5 

Allmänfarliga brott 21.11, 21.13 f 

Allmänna reklamationsnämnden 21.33 

Allmänna val 24.4 f 

Allmänläkarvård 20.8 

Aluminium, återvinning 3.20 

AMU, arbetsmarknadsutbildning 12.27, 12.23 

− utgifter 12.23 

Animaliska produkter 5.21 

Anmälningspliktiga sjukdomar 20.11 

Anslag, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.38 

Anställda, antal 6.10, 6.11, 12.13, 12.14 

− efter juridisk form 6.10, 6.11 

− efter län 12.13 

− efter näringsgren 6.10, 6.11 

− efter sektor 12.13 

− i enskild tjänst 12.20 

− i offentlig tjänst 12.20 

− i privat sektor 12.20 

− inom offentlig sektor 12.12, 12.20 

Apor, försök med 5.24 

Apotek 20.12 f 

− försäljning mot recept 20.12 

− läkemedelsförsäljning 20.12, 20.13 

Arbetande 12.7 f 

Arbetsförmedling 12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser 12.22 

Arbetsinkomst, genomsnittlig 12.29 f, 13.8 

Arbetsinställelser 12.28 

Arbetskraften 12.7 f 

− utbildningsnivå 12.9 

Arbetskraftstillhörighet 12.7,12.9 

Arbetskraftsundersökningarna, AKU 12.7 f, 12.20f 

Arbetslösa 12.7, 12.26, 12.27 

− efter kön 12.26 

− efter ålder 12.26 

− internat. 26.18 

− kontant stöd 12.23 

Arbetslöshetskassor 12.24, 12.25 

Arbetsmarknad, allmänt 12.2 

Arbetsmarknad 12.7 f 

Arbetsmarknadspolitiska program 12.6 

Arbetsmarknadsstöd 13.10 

Arbetsmarknadsutbildning, AMU 12.23 

Arbetsmarknadsverket 12.23 

Arbetsmiljö, ålder och kön 12.14 

Arbetsolyckor 12.15 

Arbetssjukdomar 12.15 

Arbetsskador 12.15 

Arbetsställen 6.12, 9.13 

− efter storleksklass 6.12 

Arbetstid 12.10, 12.20 

Arbetstimmar, antal 12.20 

Areal, frilands- 5.23 

− hela riket 1.1, 1.5 

− internat. 26.3, 26.6 

− jordbruks- 5.23 

− nationalparker 3.8 

− skogsmark 5.26 

− skyddad skogsmark 5.26 

− vatten- 1.5 

− åker- 5.18 

Arrendenämnder 21.31 

ATP, se AP-fonder 

Avfall, uppkomst av 3.21 

Avsändningsland, import 9.9, 9.10 

B 

Bantrafik 10.19, 10.20, 10.21 

Barn, födda 4.24 

− i barnomsorg 22.8 

− insatser för barn och unga 19.7 

Barnadödlighet 4.25, 4.28 

Barndaghem, se Daghem 

Barnmorskor, sjuksköterskor antal 20.9 

Barnombudsmannen (BO) 21.33 

Barnomsorg, deltidsgrupper 22.8 

− elever i förskoleklass 22.8, 22.9 

− skolbarn 22.8 

Barnpension, utgifter 18.8 

Basbelopp, se Prisbasbelopp 14.9 

Bebyggd mark 3.6, 3.7 

Bebyggelse 8.2 

Bedrägeribrott 21.11, 21.13 f 

Befolkning 4.1, 4.4, 4.10 f, 26.1, 26.2 

− efter arbetskraftstillhörighet 12.7 

− födelseland 4.30, 4.31 

− förvärvsarbetande 12.17 f 

− förändringar i världen 26.2 

− inkomst 13.4 

− kön och ålder, internat. 26.7 

− medborgarskap 4.31 

− näringsgren 12.18 

− prognos 4.4 

− tillväxt i världen 26.1 


Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2012 

− täthet 4.2 

− ursprungsland 4.31 

− utbildningsinriktning 22.6 

− utbildningsnivå 22.5 

− internat. 26.8, 26.9 

Befolkningsprognos, se Folkmängd, beräknad 

Befolkningsutvecklingen, den svenska 4.10 f 

Begravningsavgift 16.10 

Bekämpningsmedel 3.15 

− användningsområden 3.15 

Berg 1.1 

Bergshöjder 1.1 

Berusade, omhändertagna 21.21 

Bestämmelseland, export 9.11, 9.12 

− Sveriges 9.7 

Betyg, i grundskolan per ämne 22.13 

− i gymnasieskolan per program 22.20 

Bibliotek 23.4 

Bibliotek, folk- 23.10 

− forsknings- 23.8, 23.9 

Bibliotekarier, antal 23.9 

Bilar 10.1 

Bilar, avställda 10.10 

− per invånare 10.10 

− registrerade 10.10 f 

− årsmodell 10.13 

− ägarens kön 10.11 

− ägarkategori 10.11 

Bilateralt bistånd 16.8 

Biografbesök 23.4, 23.19 

Biografbyrå, Statens 23.20 

− granskade filmer 23.20 

Biografer 23.19 

Bistånd, ekonomiskt 19.4, 19.14 

− till u-länder 16.8 

Bistånd, bilateralt 16.8 

− multilateralt 16.8 

BNP, bruttonationalprodukt 9.4, 15.1, 15.2, 15.3 f 

− efter näringsgren 15.4 

− till marknadspris 15.3, 15.5, 15.7 

− utvecklingen under 1900-talet 15.1 

− utvecklingen fr.o.m.1951 15.2 

Boende 8.2 

Boendeformer, särskilda 19.12 

Bojar 10.27 

Bokbestånd, bibliotek 23.8, 23.10 

Bokläsning 23.2, 23.27 

− skönlitteratur 23.27 

− talböcker, lyssna till 23.27 

Bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15 

Bolag, nyregistrerade 6.16 

Bostad, konsumentprisindex 14.8 

− konsumtion 15.8 

− årshyra 8.10 

Bostadsbeståndet 8.1, 8.6 

− flerbostadshus 8.6 

− lägenheter 8.6 

− småhus 8.6 

Bostadsbyggande 8.6 f 

− lägenheter, nybyggda 8.7 

− modernisering 8.9 

Bostadshus 8.6, 8.7 f 

− bestånd 8.6 

− byggnadskostnader 8.8 

− flerbostadshus 8.6 

− produktionskostnader 8.8 

− småhus 8.6, 8.7 

Bostadsinstitut 17.13 f 

Bostadslägenheter, se Lägenheter 

Bostadsmark 3.7 

Bostadsrättsförening 6.16 

Bostäder 8.6, 8.7 f 

− använda energislag 7.14 

Broar 10.8 

Brott, anmälda 21.6, 21.7, 21.11, 21.12, 21.13 

− mot allmän ordning 21.11, 21.13 f 

− mot allmän verksamhet 21.11, 22.37 f 

− mot borgenärer 21.11, 21.13 f 

− mot brottsbalken 21.11, 21.13 f 

− mot enskild person 21.3 

− mot familj 21.11, 21.13 f 

− mot frihet och frid 21.11, 21.13 f 

− mot liv och hälsa 21.11, 21.13 f 

− mot narkotikastrafflagen 21.11, 21.13 f 

− mot person 21.10 

− mot rikets säkerhet 21.11, 21.13 f 

− mot trafikbrottslagen m. m. 21.11, 21.13f 

− polisanmälda 21.11, 21.12, 21.13 

− återfall 21.2, 21.17, 21.18 

Brottmål 21.24, 21.27 

Bruttodräktighet 10.24, 10.25 

Bruttoinvesteringar, inom näringsliv 15.9 

− –offentliga myndigheter 15.9 

Bruttonationalinkomst 15.6 

Bruttonationalprodukten, se BNP 

Bruttoregionprodukt 15.10 f 

− efter län 15.10 

− per invånare 15.11 

Brännvin, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Budget, statens 16.3 f 

Budgetredovisning, statens 16.3 f 

Bussar, registrerade 10.10, 10.12, 10.13 

Butikshandel 9.13 

Byggande 8.2 

Byggnader, bostadsbestånd 8.6, 8.7 f 

Byggnadskostnader för bostadshus 8.8 

Byggnadsprisindex 14.12 

Bytesbalans 9.3, 9.7 


Båkar 10.27 

Bär, areal 5.23 

Böcker 23.8, 23.9, 23.10, 23.13, 23.14, 23.15 

− lån 23.9, 23.10 

− läsning av 23.27 

− talböcker 23.27 

C 

Campingplatser, övernattningar 6.4 

Campylobacterinfektion 20.11 

Centrala museer 23.21 

Chartertrafik, flyg 10.29, 10.30 

Civilförvaltningen, allmänna, anställda 12.12 

Civilstånd 4.18 

D 

Dagbarn 22.8 

Dagbefolkning 12.17, 12.18 

Daghem 22.8 

Dagligrökare 20.4 

Dagligvaruhandeln 9.14 

− butiker 9.14 

− omsättning 9.14 

Dagstidningar 23.16 

Databaser, antal 23.8 

Datakonsulter 11.9, 11.12 

Dataservice 11.9 11.12 

Dator 11.1 f, 11.2, 11,3 

− användning av företag 11.1 

− användning av privatpersoner 11.2 

− hemdatorer 11.2 f 



− Internet 11.5 f 

− tillgång till 11.3 

Datoranvändning 11.1 f 

Demokrati 24.1, 24.4 f 

Detaljhandel 9.6, 9.13 

− arbetsställen 9.13 


Detaljhandelspriser, se Konsumentpriser 

Diskrimineringsombudsmannen 21.33 

Disponibel inkomst 13.10, 13.11 

Djur 3.12 f 

− rödlistade 3.12, 3.13 

− utrotningshotade 3.12, 3.13 

Djur- och växtskyddsområden 3.9 

Doktorander 22.26, 22.27 

− nybörjare 22.26 

Doktorsexamina 22.28 

Dramaten 23.23 

Drunkning 20.15, 20.18 

Döda 4.25, 4.28, 4.29, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

− i 1:a levnadsåret 4.25, 4.28, 20.16, 20.17 


− olyckshändelse 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 20.18 

− på 1 000 levande födda 4.28, 4.29, 4.25 

Dödfödda, se Födda 

− spädbarns- 4.30, 4.33 

Dödsorsaker 10.16, 10.17, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

Dödsrisk, observerad 4.26 

Dödviktstonnage, internat. 26.17 

E 

Efterlevandepension 18.8 

Efterlevandestöd till barn 18.8 

EG (EU), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

Ekologisk odling 5.15, 5.17 

Ekonomi, se Inkomst resp. Förmögenhet 

Ekonomisk förening 6.16 

Ekonomiskt bistånd 19.4, 19.14 

Elektrisk energi, export 7.10 

− förbrukning 7.6, 7.7, 7.10 

− förbrukning, internat. 26.14 

− leveranser efter mottagarkategori 7.10 

− pris för hushållskunder 7.8 

− produktion 7.10, 7.11 

− produktion, internat. 26.13 

Elektronikindustrin 11.9, 11.12 

Elenergi, se Elektrisk energi 

Elever, i förskoleklass 22.8, 22.9 

− i grundskolan 22.10, 22.13, 22.14 

− i grundskolan efter modersmål 22.14 

− i gymnasieskolan 22.14 

− i kommunal vuxenutbildning 22.22 

− i specialskolan 22.12 

− i särskolan 22.11 

− i utlandsskolor, svenska 22.16 

− vid folkhögskolor 22.21 

Elhandelsföretag, byte av 7.15 

Elleverantör, byte av 7.15 

Elström, produktion 7.10, 7.11 

Emigranter, se Utvandrare 

Energi 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

− allmänt 7.1 

− antal kraftstationer 7.4 

− använda energislag i bostäder och lokaler 7.14 

− elektrisk energi 7.3 

− förbrukning av 7.5 

− internat. 26.13, 26.14, 26.15 

− kärnkrafts- 7.12 

Enskild näringsidkare 6.16 

Etnisk diskriminering, ombudsman mot 21.33 

EU (EG), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

− val 24.18 

Europaparlamentet, mandat 24.19 

Examina, högskolor 22.23, 22.24 

− per högskola 22.23 

Export 9.4, 9.5 

− procent av BNP 9.4 

− värdet av 9.5 

Export av varor 9.8 f 

− efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

− värde 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Fackliga organisationer 12.27 

Faderskap 19.6 

Fakulteter, se Forskningsämnen, nationella 

Fall, dödsorsak 20.18 

Familjedaghem 22.8 

Farledsgrupper 10.27 

Fartygstrafiken i rikets hamnar 10.26 

Fastighetsdomstolsmål 21.24 

Fastighetspriser 14.2 

Fastighetsprisindex, för småhus 14.13 

Fastighetsskatt 16.11 

Fastighetstaxeringsmål 21.23 

Fett, mat- 14.14 14.15 

Fildelning 11.8 

Filmer, granskade 23.20 

Filmpremiärer 23.19 

Finansiell balans 9.7 

Finansiella företag 17.11 f 

− institut 17.11 

− investeringsfonder 17.14 

− kreditmarknadsföretag 17.13 

Finansmarknad 17.1 f 

Finansräkenskaper 17.5 f 

− finansobjekt 17.5, 17.6 

− hushåll, finansiella tillgångar 17.7 

− hushåll, ställningsvärden 17.7 

Fisk, produktion av 5.29 

Fiskare, antal m. m. 5.30 

Fiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30 

− båtar, antal, storlek 5.30 

− fångst 5.28 

− produkter från, producentprisindex 14.11 

− saltsjö- 5.28, 5.30 

Fjäderfäkött, produktion 5.21 

Floder 1.1 

Flyg, charter- 10.29, 10.30 

Flyggods 10.28 

Flygolyckor, dödsorsak 20.18 

Flygpassagerare 10.29, 10.30 

Flygplansrörelser 10.28 

Flygplatser 10.39, 10.30 

− passagerare 10.5 

− trafik 10.28 

Flygtrafik 10.28, 10.29, 10.30 

Flyttning, inrikes 4.3 

Fläsk, produktion 5.21 

Folkbibliotek 23.4, 23.10 

Folkhögskolor, elever 22.21 

Folkmängd 4.6, 4.10 f 

− areal 4.16 

− beräknad 4.19 

− beräknad, internat. 26.5 

− civilstånd 4.18 

− ettårsklasser 4.18 

− glesbygd 4.11, 4.14 

− historisk översikt 4.10 f 

− internat. 26.3, 6.4, 26.5, 26.6 




− kommuner 4.16, 4.17 

− kommuner, de största 4.17 

− kön 4.10, 4.16, 4.19 

− länsvis 4.11, 4.12, 4.14 

− småorter 4.11 

− städer, de största, internat. 26.4 

− tätorter 4.11, 4.12, 4.13, 4.14 

− ålder 4.19 

Folkmängdens förändringar 4.28 

− i vissa länder, internat. 26.5 

− kommuner 4.29 

− län 4.29 

Folkmängdsprognos 4.19 


Folkmängdstäthet, internat. 26.3, 26.6 

− länsvis 4.14 

Folkomröstningar 24.17 

Folkpensioner 18.8, 18.10 

Folktäthet, internat. 26.3, 26.6 

Folkökning 4.10, 4.28, 4.29 


Fondbörs, Stockholms, se OMX Nordiska börs 

Stockholm 

Fordon 10.1 

Forskarutbildning 22.26, 22.27, 22.28 

− avlagda examina 22.28 

− doktorander 22.26, 22.27 


Forskning 22.31 f 

Forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31 f 

− statliga anslag 22.38 

− utgifter 22.31, 22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37 

− årsverken 22.34, 22.36 

Forskningsbibliotek 23.8, 23.9 

− bestånd och tillväxt 23.8 

− utlåning, personal, kostnader 23.9 

Forskningsämnen, nationella 22.26 f 

Fosfor, jordbrukets användning 22.17 

Frilandsareal, trädgårdsväxter 5.23 

Fristående skolor, utbildning vid 22.14, 22.20 

Friställda, se Arbetslösa 

Fritid, 23.4, 23.26 f 

− bokläsning 23.27 

− fritidshus, tillgång till 23.26 

− semesterresa 23.26, 

Fritidsfiske 23.1 

Fritidshem 22.8 

Fritidsvanor, se Fritid 

Frivård 21.20, 21.25 

Fruktträd, areal 5.23 

Frågor, Riksdagen 24.12 

Frånskilda, se Skilda 

Funktionsnedsatta, på arbetsmarknaden 12.3 

Fyrar 10.27 

Får 5.5, 5.19 

− företag med 5.18, 5.19 

Fängelse 21.19 

Färdtjänst 19.13 

Färjleder 10.8 

Födda 4.8, 25.3 

− död- 4.24 

− i äktenskap 4.24 

− kön 4.24 

− levande 4.18, 4.24 

− levande, internat. 26.8 

− moderns ålder, internat. 26.8 

− sannolik återstående livslängd 4.26 

− utom äktenskap 4.24 

− utrikes 4.30, 4.31 

Födelsedag 25.3 

Födelseland 4.31 

Födelseöverskott 4.29 

Födoämnen, konsumtion 14.14, 14.15, 15.8 

Förarbehörighet 10.15 

Företag 6.10 f 

− antal anställda 6.10 

− efter juridisk form 6.10, 6.11 


− ekonomiska basfakta 6.13 

− inom bolagssektorn 6.13 

− jordbruks- 5.11f, 6.10, 6.11 

− näringsgren 6.10, 6.11 

− utgifter för data- och telekommunikation 11.10 

Förfalskningsbrott 21.11, 21.13 f 

Förfrysning, dödsorsak 20.18 

Förgiftning (alkohol-), dödsorsak 20.16, 20.17 

Förlagsbevis 17.8 

Förmögenhet 13.13 

− kön, ålder 13.13 

− netto- 13.13 

− storlek 13.13 

Förmögenhetsskatt 16.11 

Förnamn, ansökningar 4.41 

Förskingring 21.11, 21.13 f 

Förskola 22.8, 22.9 

Förskoleverksamhet 22.8 

Förstagångsväljare 24.2 

Försvar, anställda 12.13 

Försäkring, allmän- 18.5, 18.8 

− avgångsbidrags- 17.15 

− basbelopp 14.9 

− fastighets- 17.15 

− flyg- 17.15 

− företags- och fastighetsförsäkring 17.15 

− föräldra- 18.6 

− grupp- 17.15 

− hem- 17.15 

− hem- och villa 17.15 

− husdjurs- 17.15 

− kredit- 17.15 

− luftfarts- 17.15 

− motorfordons- 17.15 

− olycksfalls- 17.15 

− prisbasbelopp 14.9 

− sjuk- 17.15 

− sjöfarts- 17.15 

− skade- 17.15 

− trafik- 17.15 

− transport- 17.15 

− trygghets-, vid arbetsskada 17.15 

− villa- 17.15 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandeln 9.15, 9.16 

per invånare 9.17 

Försöksdjur 5.24 

Försörjningsbalans 15.5 

Försörjningsbördan 4.5 

Förtidspensioner 18.8 

Förvaltningsdomstolar, inkomna mål 21.23. 21.27 

Föräldraförsäkring 18.6 

Föräldrapenning 18.6 

G 

Generalindex 17.3 

Genomsnittlig timförtjänst 12.29 

Geografiska uppgifter 1.1 f, 1.2 

Geriatrik, vårdplatser 20.10 

Gifta 4.18 

Giftermål 4.28 



Glas, återvinning 3.20 

Glesbygd 4.11, 4.14 

− folkmängd 4.14 

Godsmängd, transporterad 10.14, 10.20 

Godstrafik, bil 10.14 

− flyg 10.28 

− järnväg 10.20 

Gonorré 20.11 

Gravationsbevis 21.25 

Grisar 5.4 

Grundskolan 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

− betygsfördelning per ämne 22.13 

Gränser, Sveriges 1.1 

Gymnasieskolan 22.16, 22.14, 22.20 

− avgångna med fullbordad utbildning 22.19 

− genomsnittlig betygspoäng 22.20 

− grundläggande behörighet till universitet och högskolor 

22.20 

− program, nationella 22.14, 22.20 

− program, specialutformat 22.14, 22.20 

− slutbetyg 22.20 

− sökande och intagna 22.17 

− utlandsskolor, svenska 22.16 

− övergång till högskolan 22.4 

Gödselmedel 3.16 

− handelsgödsel 3.16 

− stallgödsel 3.16 

H 

Hamnar 10.26 

− godsmängd 10.6 

− hanterad godsmängd 10.26 

Handel 9.1, 9.5, 9.6 

Handel, butiks- 9.13 

− dagligvaru-, nedläggningar 9.14 

− dagligvaru-, nyetableringar 9.14 

− detalj- 9.13 

− detalj-, arbetsställen 9.13 

− detalj-, försäljning 9.13 

− inrikes- 9.13, 9.14 

− utrikes- 9.7 f 

− utrikes-, internat. 26.16 

Handelsbalans 9.7 

Handelsbolag 6.16 

Handelsflottan 10.23 


Handelsnetto 9.5 

Handikappersättning 18.8 

Handikappombudsmannen (HO) 21.33 

Havsvatten 1.5 

Heldygnsinsatser för barn och unga 19.7 

Hemdator se Dator 

Hemlån av böcker 23.9, 23.10 

Hemtjänst 19.2, 19.3 

Hepatit 20.11 

HIV-infektion 20.11 

HomO 21.33 

Hot 21.4 

Hot, personer utsatta för 21.10 

Hotell 6.18, 6.19 

− arbetsställen 9.13 

− beläggning 6.18 


− rum, belagda 6.18 

− övernattande gäster 6.19 

− övernattningar 6.4 

Hovrätter, inkomna mål 21.27 

Husdjur 5.19, 5.20 


Hushåll, antal 4.20, 4.21, 25.16, 27.17 

− antal barn 4.21 

− boende 4.21 

− finansiella tillgångar 17.7 

− inkomststruktur 13.10 

− ställningsvärden 17.7 


Hushållens ekonomi 13.1, 13.2, 13.3, 17.4 

− förmögenhet 13.2 

− inkomster 13.1 

− lån 17.4 


Hushållsartiklar, konsumentprisindex 14.8 

Hushållsel, konsumentprisindex 14.8 

Husvagnar, registrerade 10.10 

Hyra per m 2 8.10 

− förändring 8.9 

Hyresnämnder 21.31 

Hyresrätt 8.7 

Hyror 8.2 

Häktade 21.19 

Hälso- och sjukvård 20.8 f 


− personal 20.9 

Hälsotillstånd 20.1, 20.6 f 

Högmålsbrott 21.11, 21.13, 21.15, 21.16 

Högskolan, doktorander 22.26, 22.26 

− examinerade 22.23, 22.24, 22.32 


− registrerade 22.23 

− studerande per högskola 22.23 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

21.28 

Höns och kycklingar 5.19 

Höns 5.19 


Hörselvårdsassistenter 20.9 

I 

Idrott 23.24, 23.25 

specialförbund 23.25 

Idrottsföreningar 23.3, 23.24, 23.25 

Import 9.4, 9.5 

− procent av BNP 9.4 

− värdet av 9.5 

Import av varor 9.8, 9.9, 9.10 

− efter avsändningsland 9.9, 9.10 

− värde 9.8, 9.9, 9.10 

Import och export av viktiga varor, internat. 26.16 

Inbrott 21.11, 21.13 f 

Industri 6.2, 6.3, 6.8 f 

− förbrukning av elektrisk energi 7.6, 7.7 

− industriproduktionsindex 6.9 

− investeringar 6.2 

− kapacitetsutnyttjande 6.3 

− produktionens saluvärde 6.9 

− producentprisindex 14.11 

Infektionssjukdomar, anmälningspliktiga, rapporterade 

fall 20.11 

Inflyttade, för kommuner 4.29 

− för län 4.29 

− inrikes och utrikes 4.29 

Inflyttningsöverskott 4.29 

Informationsteknologi 11.1 f 

− datakonsult 11.9, 11.12 

− dataservice 11.9, 11.12 

− dator 11.1 f 

− elektronikindustrin 11.16, 11.19 



− hemdator 11.2 f 


− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

− IT-specialister 11.12 

− IT-varor, handel med 11.9 

− telekommunikation 11.9, 11.12 

− utgifter, företagens 11.11 

Införsel, se Import av varor 

Inkomst 13.4 f 

− antal personer 13.4 

− disponibel inkomst 13.11 

− genomsnittlig timlön 12.40 

− i fasta priser 13.6 

− i löpande priser 13.5 


− län 13.7 

− medelvärden 13.7 

− medianvärden 13.5, 13.6 

− sammanräknad 13.4 f 

− slutlig skatt 13.9 

Inkomster, statsbudgeten 16.3,16.6 

Inkomstklasser 13.4 

− antal individer 13.4 f 

Inkomstskatt, kommunal 16.12, 16.13 

− statlig 16.9 

Inkomststruktur 13.10 

Inkomsttagare 13.4 f 

− sammanräknad inkomst 13.4 

Inkomstutjämning 14.14 

Inlandsvatten 1.5 

Inrikeshandel 9.13 f 

Insatser för barn och unga 19.7 

Inskrivningsärenden; Lantmäteriet 21.25 

Intensivövervakning 21.19, 21.20 

Internationella översikter 26.3 f 

Internet 11.1 f, 11.2 

− användning av 11.5 f 

− användning av företag 11.1 

− användning av privatpersoner 11.2 

− tillgång till 11.5f 

Interpellationer, Riksdagen 24.12 

Invandrare 4.1, 4.7, 4.28, 4.29, 4.32 f 

− efter länder 4.33 

− grund för bosättning 4.22 


− medborgarskapsland 4.22 

− svenskundervisning 22.15 

Inventarier, konsumentprisindex 14.8 

Investeringar, brutto- 15.9 

Investeringsfonder 17.14 

Invånare per km 2 4.14, 4.16, 25.18 

− internat. 26.3, 26.6 

IT 11.1 f 

− datakonsult 11.9, 11.12 

− dataservice 11.9, 11.12 

− dator 11.1 f 

− elektronikindustrin 11.9, 11.12 

− hemdator 11.2 f 


− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

− IT-specialister 11.12 

− IT-varor, handel med 11.9 

− telekommunikation 11.9, 11.12 

IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

IT-varor, handel med 11.12 

J 

Jakt, älg- 5.25 

Jordbruk 5.1, 5.11 f 

− företag, länsvis 5.11, 5.12 

− internat. 26.10, 


Jordbruksföretag 5.11 f 

− län 5.11, 5.12 

− med får 5.18 

− med husdjur 5.18, 5.19 

− med höns 5.18 

− med nötkreatur 5.18 

− med svin 5.18 

− med trädgårdsväxter 5.22 

− storlek 5.11 

Jordbruksmark 3.6, 5.11 f 

Jordgubbar, areal 5.23 

Justitiekanslern (JK) 21.33 

Justitieombudsmännen (JO) 21.32 

JämO 21.33 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 21.33 

Järnvägar, banlängd 10.19 

− rullande materiel 10.19 

− trafik, person- och gods- 10.20 

Järnvägsnätet 10.4 

Järnvägsolyckor, dödsorsak 20.18 

− olyckshändelser 10.21 

K 

Kammarrätter 21.23 

Kaniner, försök med 5.24 

Kapitalbalans 9.7 

Kapitalinkomst 13.9 

− inkomstklass 13.9 

− slutlig skatt 13.9 

Kapitalmarknad, se Finansmarknad 

Kemikalier 3.14 

Kemiska produkter, kvantitet 3.14 

− ämnen förekommande i 3.14 

Kirurgisk korttidsvård 20.10 

Klamydiainfektion 20.11 

Klimat 2.2 

Kläder, konsumentprisindex 14.8 


Kommanditbolag 6.13 

Kommunala myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9 

Kommunalanställd personal 12.12 

Kommunalval 24.16 

Kommunalt skatteunderlag 16.12, 16.13 

Kommuner 4.16, 4.17, 4.29 

− finanser 16.17 

− folkmängd, se Folkmängd 

− invånare 4.11 

− invånare, andel 65 år och äldre 25.19 

− kommunalekonomisk utjämning 16.14 

− kostnader 16.16 

− landareal 1.5, 4.16 

− skattesatser 16.12 

Kommunernas kostnader 16.16, 16.17 

Kommunfullmäktigval 24.16 

Kommunikationer 10.1 f 

− internat. 26.17 f 


Kommunägda företag 6.14 

Konkursansökningar 21.24, 21.25 

Konkurser 6.7, 21.24, 21.25 



Konserter 23.22 

Konsumentombudsmannen/Konsumentverket 21.33 

Konsumentprisindex 14.6, 14.7, 14.8 

− COICOP 14.8 


− månadstal 14.7 

− årsmedeltal 14.7, 14.8 

Konsumtion 14.1, 14.2, 14.14, 14.15,15.8 


− av livsmedel 14.3 

− livsmedel 14.14, 14.15, 15.8 

− privat 15.8 

Konsumtion av livsmedel m.m. 14.14, 14.15 

− kvantitet 14.14 

Konsumtionsenhet 13.11 

Kor 5.4 

Kosthushåll 4.20, 4.21 

Kostnadsutjämning 14.14 

Kraftstationer, antal 7.10 

Kreatur, se Husdjur 

Kriminalvård, frivård 21.22 

Kriminalvårdsanstalter 21.19, 21.20 

Kronans värde 14.5 

Kronofogdemyndigheter, ärenden 21.33 

Kultur 23.6 

− driftkostnader 23,6, 23.7 

− konsumentprisindex 14.8 

Kulturprogram, studieförbund 23.12 

Kust 1.3 

Kustbevakningen, bekräftade oljeutsläpp 3.11 

Kustlängd 1.6 

Kvarlevande av 100 000 födda 4.31 

Kvinnor per 1 000 män, internat. 26.7 

Kväve, jordbrukets användning 22.17 

Kvävning, olyckshändelse 20.18 

Kyrkoavgift 16.10 

Kärnkraft, internat. 26.13, 26.15 

− kapacitet 7.12 

− produktion 7.10, 7.12 

− reaktorer 7.12 

− tillgång 7.12 

Köksväxter, areal 5.23 

Körkortsinnehavare 10.15 

− ålder 10.15 

Körkortsmål 21.23 

Kött, produktion 5.21 

L 

Lagfartsärenden 21.25 

Lagförda 21.9 

Lagförda personer 21.15, 21.16, 21.17, 21.18 

Landareal 1.1, 1.5, 3.9, 4.12, 4.14 


− kommuner 1.5, 4.16 

− länsvis 1.5, 4.14 

− naturreservat 3.9 

Landgräns, Sveriges 1.1 

Landsorganisationen (LO) 12.27 

Landsting, finanser 16.15 

− val 24.13, 24.14, 24.15 

Landstingsanställd personal 12.12 

Lantmäteriet, registrerade inskrivning-ärenden 21.24 

Lastbilar, antal i yrkesmässig trafik 10.14 

− registrerade 10.10, 10.12, 10.13 

Lastbilstransporter 10.14 

Lediganmälda platser 12.22 

Levande födda, se Födda 

Levnadskostnader se Konsumentpriser 

Levnadskostnadsindex 14.4 

Linjefart, flyg 10.28, 10.29, 10.30 


Litteratur, bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15 

Livslängd 4.1 

Livslängd, sannolik återstående, vid födseln 4.26, 4.27 

− återstående medel- 4.26 

− återstående medel-, internat. 26.9 

Livslängdstabeller 4.26, 4.27 


Livsmedel 9.2, 14.3 

− försäljning 9.2 

− konsumtion av 14.3 

Livsmedel, export 9.11, 9.12 

− import 9.9, 9.10 


− konsumtion 14.14, 14.15, 15.8 

Livsmedelsbutiker 9.13 

Livstidsstraff 21.19 

Lokaler, använda energislag 7.14 

Lockouter 12.28 

Lotsavgifter 10.27 

Lotsningar 10.27 

Lotsstationer 10.27 

Luftfart 10.28, 10.29, 10.30 

Lufttrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

LVM, lagen om vård av missbrukare 19.8 f 

LVU- och LVM-mål 21.23 

Långfilmer, granskade 23.20 

− pornografiska 23.20 

Långtidssjukvård 20.10 

Lägenheter 8.3, 8.4, 8.9 

Lägenheter, byggnadsår, flerbostadshus 8.6, 8.7 

− outhyrda 8.14 

− årshyra 8.10 

− ägarkategori 8.7 

Läkarbesök 20.8 

Läkare, antal 20.9 

Läkemedel, försäljning 20.12 f 

Län, areal 4.14, 4.16 

− folkmängd 4.11, 4.12, 4.14, 4.15, 4.16 


Länsmuseer 23.21 

Länsmusikorganisationer 23.22 

Länsrätter 21.23 

Länsteatrar 23.23 

Lärare 22.29, 22.30 

Löner 12.1, 12.29, 12.30, 12.31, 12.32, 12.33, 25.13, 

25.14 

− genomsnittlig timförtjänst 12.29 

− månadslön för privat sektor 12.31 

− månadslön för statlig sektor 12.32 

− yrken med högsta 25.13 

− yrken med lägsta 25.14 

M 

Mandat 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Markanvändning 3.1, 3.6 

Marsvin, försök med 5.24 

Maskinolyckor, dödsorsak 20.18 

Matfett, konsumtion 14.14, 14.15 

Medborgare, utländska 4.31 

− utländska, som erhållit svenskt medborgarskap 4.34 

Medborgarinflytande 24.1, 24.4 f 

Medborgarskap, svenskt 4.33, 4.22, 4.34 

− utländskt 4.31, 4.22, 4.34 

Medborgarskapsland 4.31, 4.22 

Medelfolkmängd 4.29 


Medellivslängd 4.1 

Medellivslängd, återstående 4.26, 4.27 

− återstående, internat. 26.9 

Medelsvensson 25.2 



Medeltemperatur 2.5, 2.6, 2.8 

Medicinsk korttidsvård 20.10 

Mejeriprodukter, produktion 5.21 

Mened 21.11, 21.13, 21.14, 21.15, 21.16 

Metaller 3.18 

Meteorologiska stationer 1.1, 2.5 f, 2.2 

Militärutgifter, internat. 26.22 

Miljö 3.6 f 

Miljögifter 3.18 

Miljöpåverkan 3.4 

Miljöräkenskaper 3.22, 3.22 

Miljöräkenskaper och konsumtion 3.5 

Miljösanktionsavgifter 3.25 

Missbruk 19.8, 19.9,19.10 

Missbrukare, intagna vuxna 19.8 

Misshandel 21.10 

Misstänkta för brott 21.14 

Mistsignalanläggningar 10.27 

Mjukvara, företagens utgifter 11.11 

Mjölk, produktion 5.21 

Mobiltelefon 11.4 

Modersmål, annat än svenska 22.3 

Modersmål, grundskolan 22.14 

Mord och dråp 21.13 f 

Mordbrand 21.13 f 

Motioner, Riksdagen 24.12 

Motorcyklar, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Motorfartyg, se Fartyg 

Motorfordon, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

− årsmodell 10.13 

Motorfordonsolyckor, dödsorsak 20.16, 20.17, 20.18 

Motorvägar 10.8 

Multilateralt bistånd 16.8 

Museer, besök 23.21 

− centrala museer 23.21 

− regionala 23.21 

− statliga, se Centrala museer 

Musikinstitutioner 23.22 

Musikverksamhet 23.22 

Mål, domstols- 21.23, 21.24, 21.25,h 21.27, 21.28 

Månadslön, genomsnittlig, sektor och kön 12.31, 12.32, 

12.33, 12.30 

− genomsnittlig, utbildningsnivå och kön 12.30 

− privat sektor 12.31 

− statlig sektor 12.32 

− yrken med högsta 25.13 

− yrken med lägsta 25.14 

Möss, försök med 5.29 

N 

Namn 25.2, 25.4 f 

− efter- 25.8 

− flick- 25.5 

− kvinno- 25.7 

− mans- 25.6 

− pojk- 25.4 

Namnärenden, ansökningar 4.22 

Narkotikastrafflagen 21.13 f 

Nationalinkomst, disponibel 15.7 

Nationalparker 3.8 

Nationalräkenskaper 15.3 f 

Nationella program, gymnasieskolan 22.14, 22.20 

Natur, skyddad 3.2 

− skog 3.3 

Naturreservat 3.9 

Naturresurser 3.1, 3.2 

− markanvändning 3.1 

− skyddad natur 3.2 

Naturvård, se Miljö 

Naturvårdsområden 3.9 

Nederbörd 2.7, 2,9, 2.11 

Nominerade, kandidater till kommun 24.8 

− landsting 24.8 

− riksdag 24.8 

Nybörjare per högskola 22.23 

Nådeansökningar 21.29 

Näringsgrenar 6.10 f, 12.11, 12.16, 12.17, 12.18 

− företag 6.10, 6.13 

Näringsidkare, enskild 6.16 

Näringslivet, bruttoinvesteringar 15.9 

− ekonomiska basfakta för företag 6.13 

Näringslivsregistret 6.16 

Näringsverksamhet, allmänt 6.1 

Näringsverksamhet 6.8 f 

Näringsämnen i slam 3.18 

Nättjänst, pris för hushåll 7.9 

Nöjen, konsumentprisindex 14.8 

Nötkreatur 5.18, 5.19 

O 

Obligationer 17.8 

− förlagsbevis 17.8 

− utestående skuld 17.8 

Offentlig sektor, antal arbetstimmar 12.20 

Offentliga finanser 16.3 f 

Offentligt anställd personal 12.12, 12.20 

Ogifta 4.18 

Ohälsa 20.1, 20.5 

Oljeutsläpp, bekräftade 3.11 

− bekämpade 3.11 

Olyckor, arbets- 12.15 

− genom eld, explosion o. d. 20.15, 20.18 

− järnvägs- 10.21, 20.18 

− lufttrafik- 20.18 

− motorfordons- 20.16, 20.17, 20.18 

− vägtrafik- 10.16, 10.17, 10.18 

Olyckor, i trafik 10.2 

Olyckshändelser, dödsorsak 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 

20.18 

− järnvägstrafik 10.21 

− spårvägstrafik 10.21 

− tunnelbanetrafik 10.21 

OMX Nordiska Börs Stockholm 17.10 

Operan 23.23 

Orkesterverksamhet 23.22 

Ostkustfiske 5.30 

P 

Papper, återvinning 3.20 

Pappersmassa, se Industri resp. Priser 

Partival 24.5, 24.6, 24.10, 24.15, 24.16, 24.18 

Patent 6.17 

Pedagogisk omsorg 22.8 

Penning- och kreditväsen, internat. 26.23 

Pensioner 17.17, 18.8, 18.10, 

− barn- 18.8 

− folk- 18.8 

− förtids- 18.8 

− pensionsbehållning 17.17 

− ålders- 18.9, 18.10 

− äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.10 

Pensionstagare 18.10 

Periodika 23.8 

Periodiska skrifter 6.25 

Personal, i kommunal tjänst 12.12 

− landstingsanställd 12.12 

− offentligt anställd 12.12, 12.20 

Personalutbildning 12.16 

Personbilar 10.1 

Personbilar, se Bilar 



Persondator se Dator 

Persontrafik, flyg 10.28, 10.29, 10.30 

− järnväg 10.20 

Personer, andel 65 år och äldre 25.19 

PET-flaskor, återvinning 3.20 

Plantskoleväxter 5.23 

Plast, återvinning 3.20 

Plenidagar, Riksdagen 24.12 

Politiska förhållanden 24.8 f 

Populärpress 23.17 

Potatis, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

PPI, producentprisindex för industrin 14.10 

Praktikprogram 12.23 

Premieinkomst, -intäkt 17.15 

Premiepensionssparare 17.16 

Primärkommun, se Kommuner 

Primärvård 20.8 

Prisbasbelopp 14.9 

Priser 14.1 f, 14.7 f 


Privat konsumtion 15.8, 15.11 

Producentprisindex för industrin 14.10 

Produktion, se Tillverkningsindustri 

− fisk 5.29 

− slam 3.18 

Produktionens saluvärde 6.9 

Produktionskostnader för bostadshus 8.8 

Programvara, företagens utgifter för 11.6 

Prognos, folkmängd 4.18 

Propositioner, Riksdagen 24.12 

Psykiatrimål 21.21 

Psykiatrisk vård 20.8 

R 

Radaranläggningar 10.27 

Radio se Televisionsavgifter 

Radiolicenser, se Televisionsavgifter 

Rattfylleri 21.11, 21.13 f 

Rederinäringen, svenska, nettoomsättning 10.22 

Regeringsrätten 21.23 

Regleringsbidrag 16.14 

Rehabilitering, arbetslivsinriktad 12.23 

Renar, antal 5.20 

Reningsverk, kommunala 3.18 

Resevaluta 9.7 

Restauranger 9.13 

Returburkar, återvinning 3.20 

Riksbanken 17.12 

− tillgångar och skulder 17.12 

Riksdagen, arbete 24.12 

sammansättning 24.7 

− utskott 24.12 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 21.32 

Riksdagens sammansättning 24.3 

Riksdagsmän, antal 24.7 

Riksdagsskrivelser 24.12 

Riksdagsval 24.4 f 

Riksteatern 23.23 

Riksåklagaren (RÅ) 21.33 

Rusdrycker, se Alkoholdrycker 

Rån 21.10, 21.11 

Råttor, försök med 5.29 

Ränta, statsobligations- 17.2 

Rättshjälp, statens kostnader 21.30 

Rättsväsende 21.11 


− inkomna ärenden vid myndigheter 21.33 

Rörelseidkare, se Företag 

Röstande, antal 24.4, 24.13, 24.14, 24.16, 24.17, 24.18 

Röstberättigade 24.13, 24.14, 24.16, 24.17 

Röstsedlar, partifördelning 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 


S 

Salmonellainfektion 20.11 

Saltsjöfiske 5.3, 5.6, 5.7 

Saltsjöfiske, landad vikt 5.38 

Samebyar, renar vid 5.20 

Samfärdsel, konsumentprisindex 14.8 

Semesterresa 23.5, 23.26, 23.26 

Serveringstillstånd 9.16 

Servicenäringar 9.13 f 

Sexualbrott 21.10, 21.11, 21.13 f 

Sexuell läggning, ombudsman mot diskriminering p.g.a. 

(HomO) 21.33 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring, se Försäkring 

Sjukdom 20.1 

Sjukdom, anmälningspliktig 20.11 

− arbets- 12.15 

Sjukersättning 18.7, 18.8 

Sjukförsäkring 18.3 

Sjukförsäkring, allmän 18.5 

Sjukgymnaster, antal 20.9 

Sjukhusvård, vårdtyper 20.8 

Sjukpenningdagar 18.3 

Sjukpenning, antal dagar 18.5 

− sjukfall 18.5 

Sjukskrivna 18.4 

Sjuksköterskor, antal 20.9 

Sjukvård, Hälso- och, verksamhet 20.8 

− vårdplatser 20.8, 20.10 

Sjukvårdspersonal, antal 20.9 

Självmord 10.21, 20.15, 20.16, 20.17 

Sjöar 1.1 

Sjöfart 10.22 f 

Sjöräddningsstationer 10.27 

Sjötrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

Skadeersättningar 17.15 

Skadegörelse 21.11, 21.13f 

Skador, av blixt, elektrisk ström, ras m.m., 

olyckshändelse 20.18 

Skaldjur, fångst 5.28 

Skatt, fastighets- 16.11 

− förmögenhets- 16.11 

− kommunal 16.12, 16.13 

− landstings- 16.15 

− statlig 16.9 

Skattebrott 21.15, 21.16 

Skatteinkomster 16.9 

Skattekronor 16.12, 16.13 

Skattemål 21.25 

Skattesats 16.12, 16.13, 25.20 

Skatteunderlag 16.12, 16.12, 25.20 

Skilda 4.18, 4.23 

Skilsmässor 4.23, 4.28 

–barnantal 4.23 

Skogar, allmänna 5.27 

− bolags- 5.27 

− privata 5.27 

− ströva i 23.32 

Skogsbruk 5.13, 5.33 f 


− ägargrupp 5.27 

Skogsindustri, utrikeshandel 5.10 

Skogsmark 5.8 

− areal 5.8, 5.27, 5.26 

− markanvändning 3.6 

− skyddad 5.26 

− ägarklass 5.8 

Skolbarnsomsorg 22.8 

Skolor, antal i grundskolan 22.10 

− folkhög- 22.21 

− för- 22.8, 22.9 



− grund- 22.10, 22.16, 22.14 

− gymnasie- 22.16 f 

− hög- 22.23 

− special- 22.12 

− sär- 22.11 

− tränings- 22.11 

− utlands-, svenska 22.16 

− yrkessär- 22.11 

Skor, konsumentprisindex 14.8 


Skotrar, registrerade 10.10 

Skott, dödsorsak 20.15, 20.18 

Skrivelser, Riksdagen 24.12 

Skulder för personer 13.21, 13.22 

Skyddad natur 3.2 f 

− skog 3.3 

Skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

− hektarskörd 5.16 


− totalskörd 5.14 

Skötare, antal 20.9 

Slam, produktion 3.18 

Släktnamn 4.22, 25.8 

SMS 11.4 

Småhus 7.12, 8.6, 8.7 

− använda energislag 7.13 

Småorter 4.11 

Sociala förmåner 15.12 

− utgifter för 15.12 

Sociala skyddet 18.1 

Socialbidrag 19.14 

Socialförsäkring 18.2, 18.8, 18.9 

− inkomster 18.19 

− utgifter 18.8, 18.9 

Socialförsäkringsmål 21.23 

Socialtjänst 19.1, 19.5 f 

Socialtjänstlagen, mål enligt 21.23 

Somatisk vård 20.8, 20.10 

Sommartemperatur 2.1, 2.4, 2.5, 2.6 

Spannmål, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

− ekologisk 5.15, 5.17 

Specialskola 22.12 

Specialutformat program, gymnasieskolan 22.14, 22.20 

Sprängning, dödsorsak 20.15, 20.18 

Spårvagnar, antal 10.19 

Spårvägar 10.19 

Spårvägstrafik 10.20, 10.21 

Spädbarnsdödlighet 4.1, 4.9, 4.25, 4.28 

Stadshotell , se Hotell 

Stadsteatrar 23.23 

Starköl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Statens biografbyrå, granskade filmer 23.20 

Statens, inkomster 16.3,16.6 

− utgifter 16.3, 16.4, 16.7 

Statliga myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9 

Statsbudgeten 16.1, 16.3 f 

− inkomster 16.3,16.6 

− utgifter 16.3, 16.4, 16.7 

Statsinkomster, se Statens inkomster och utgifter 

Statsobligationsränta 17.2 

Statsskulden 16.2, 16.5 

Statstjänstemän 12.12 

Statsutgifter, se Statens inkomster och utgifter 

Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Stormarknader 9.14 

Strafftid, kriminalvårdens 21.19 

Strejker 12.28 

Stränder 1.3 

Studerande, vid viss högskola 22.23 

Studiecirklar 23.4, 23.11 

Studieförbund 23.11, 23.12 

Stugbyar 6.19 



Städer, folkmängd, internat. 26.4 

− se Folkmängd, kommuner 

− största, internat. 26.4 

Stöld 21.11, 21.13 f 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 12.26 

− anslutna förbund 12.26 

Svenskundervisning, SFI 22.15 

Sveriges akademikers centralorganisation 

(SACO) 12.27 

Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) 12.27 

Sveriges betalningsbalans, se Betalningsbalans 

Svin 5.4, 5.19 


Sydkustfiske 5.30 

Sysselsatta 12.7, 12.10, 12.11 

− anknytningsgrad till arbetsmarknaden 12.10 

− arbetsmiljö 12.14 

− arbetstid 12.10 


− personalutbildning 12.16 

Sysselsättningsskapande åtgärder 12.23 

Systembutiker 9.16 

Säkerhetsanstalter för sjöfarten 10.27 

Särskilda boendeformer 19.2, 19.12 

Särskola, elever 22.11 

T 

T-bana 10.19 10.20, 10.21 

Talböcker, lyssna till 23.27 

Tandhygienister, antal 20.9 

Tandläkare, antal 20.9 

Tandsköterskor, antal 20.9 

Tandtekniker, antal 20.9 

Taxeringar 16.9 f 

Teater, verksamhet och ekonomi 23.23 

Teatergrupper, fria 23.23 

Telekommunikation 11.9, 11.12 

− licens-/mottagaravgift 23.18 

Teletjänster, mobila 11.4 

Televisionsavgifter 23.18 

Temperatur 2.1, 2.4 

Temperatur, medel- 2.5, 2.5, 2.6, 2.8, 2.10 

− antal frostdagar 2.11 

− antal högsommardagar 2.11 

− sommar- 2.5 

Terapeuter, arbets-, antal 20.9 

Territorialvattengräns 1.1 

Terrängskotrar, registrerade 10.10 

Tidningar 23.16, 23.17 

Tidningspapper, återvinning 3.20 

Tidskrifter 23.17 

Tillverkningsindustri 6.8, 6.9 

− energiförbrukning 7.7, 7.8 

− produktionens saluvärde 6.9 

− tillverkning av varor 6.8 

Timlön, genomsnittlig för arbetare 12.29 

Tingsrätter, verksamhet 21.24, 21.25 

Tio-i-topp 25.2 f 

− invånare per km 2 25.11 

− namn 25.1, 25.3 

− namn, efter- 25.10 

− namn, flick- 25.7 

− namn, kvinno- 25.9 

− namn, mans- 25.8 

− namn, pojk- 25.6 

− skattesats 25.12 



− skatteunderlag 25.12 

− väder 25.19 

− yrken 25.9-25.15 

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 12.27 

Tjänsteprisindex, TPI 14.11 

Tjänster, konsumtion 15.8 

Tonnage, dödvikts-, internat. 26.17 


Topplistor, se Tio-i-topp 

Trafikantgrupp, olyckor 10.16 

Trafikbrott 21.11, 21.13 f 

Trafikbrottslagen 21.11, 21.13 f 

Trafiken i rikets hamnar 10.26 

Trafikförsäkring 17.21 

Trafikolyckor 10.2 

Trafikolyckor, se Olyckor 

Trakasserier 21.10 

Traktorer, registrerade 10.10, 10.12 

Traktorkort 10.15 

Transporter 10.1 f 



Träda 5.13 

Trädgårdsväxter, odling m. m. 5.22, 5.23 

Träningsskola, elever 22.11 

Tularemi 20.11 

Tunnelbana 10.19 

Tunnelbanetrafik 10.20, 10.21 

Tunnelbanevagnar, antal 10.19 

Turisthotell, se Hotell 

TV, antal betalda TV-avgifter 23.18 

Tvistemål 21.24, 21.27 

Tätorter 4.11, 4.12, 4.13 

− folkmängd 4.11, 4.12, 4.13 

U 

U-landsbistånd 16.8 

Uppklaringsprocent 21.8, 21.13 

Uppsägning 12.4 

Uppsägning, varsel om 12.21 

Ursprungsland 4.31 

Utbildning 22.5 f 

− för sysselsatta efter näringsgren 12.16 

− kostnader 22.7 

− personal- 12.16 

Utbildningsinriktning, befolkning 22.6 

Utbildningskostnader 22.7 

Utbildningsnivå 22.1, 22.2 

Utbildningsnivå, kön och ålder 22.5 

− personer i arbetskraften 12.9 

Utflyttade, för kommuner 4.29 

− för län 4.29 

− inrikes och utrikes 4.29 

Utförsel, se Export 

Utgifter, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31, 

22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37 

− inom den kommunala sektorn 16.16, 16.17 

− statsbudgeten 16.3, 16.4, 16.7 

Utgiftsområden 13.12, 16.7 

Utjämningsavgift 16.14 

Utlandsskolor, svenska 22.16 

Utlänningar, se Medborgare/Medborgarskap, utländskt 

Utrikes födda 4.30, 4.31, 12.8 

− efter arbetskraftstillhörighet 12.8 

Utrikeshandel 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 f 


− skogsindustri 5.10 

Utskott, Riksdagens 24.12 

Utsläpp, miljöförstörande 3.11, 3.19, 3.23 

Utvandrare 4.1, 4.7, 4.28, 4.32, 4.33 

− efter länder 4.33 


Utvecklingsbistånd 16.8 


V 

Val, allmänna 24.4 f 

− EU- 24.18, 24.19 

− nominerade 24.8 

− valda 24.8, 24.9 

− valdeltagande 24.2, 24.10, 24.11 

Valsedlar, antal 24.4, 24.5, 24.13, 24.14, 24.15, 24.16 

Valutakurser, internat. 26.23 

Valutareserven 9.7 

Vandrarhem 6.19 



Varor, export 9.8, 9.11, 9.12 

− export och import, internat. 26.16 

− export, fördelning efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

− export, värde 9.8, 9.11, 9.12 

− import 9.8, 9.9, 9.10 

− import och export 9.8 f 

− import och export, internat. 26.16 

− import, fördelning efter avsändningsland 9.9, 9.10 

− import, värde 9.8, 9.9, 9.10 


− konsumtion 14.14, 15.8 

− produktion, internat. 26.12 

− producentprisindex 14.10 

− tillverkning av 6.8 

Varsel 12.4 

Varsel om uppsägning 12.21 

Varuhushandel 9.13, 9.14 

Vattenareal 1.5 

Vattenbruk 5.29 

Vattenförbrukning 3.10 

Vattenkraft 7.11, 7.12 


− utbyggd 7.12 

Vattenområden 1.1 

Verksamhetsområden, kommuner 16.16 

Vetenskapliga bibliotek, se Forskningsbibliotek 

Villkorlig frigivning 21.22 

Vin, försäljning 9.15 

Vindkraft 7.2, 7.10 

Voteringar, Riksdagen 24.12 

Vuxenutbildning, kommunal 22.24 

Våld 21.4, 21.5 

Våldtäkt 21.11, 21.12 f 

Vård, hem för, intagna 19.8, 19.11 

Vårdbidrag, barn 18.8 

Vårdplatser, sjukhus, antal 20.8, 20.10 

Väder 2.1, 2.5, 2.6, 2.7, 2.8, 2.9, 2.10, 2.11, 2,2 

Vädjande mål, se Tvistemål 

Vägar 10.7 f 

Vägar och gator 10.8, 10.9 

− väghållare 10.9 

− väglängd i km 10.9 

− vägtyp 10.9 

Vägbyggande och drift 10.7 

− bidrag till enskild väghållning 10.7 

− bidrag till kommunal väghållning 10.7 

− statens kostnader 10.7 

Vägnätet 10.3 

Vägtrafikolyckor 10.16, 10.17, 10.18 

Vägunderhåll, statens kostnader 10.7 



Värdepapper 17.8 f 

− aktier 17.9 

− förlagsbevis 17.8 

− obligationer 17.8 

− Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Världens handelsflotta, internat. 26.17 

Världsdelar, areal, folkmängd, internat. 26.3, 26.6 

Värme, se Elektrisk energi 

Värmekraft 7.10 

Västkustfiske 5.30 

Växtarter, rödlistade 3.12 

− utrotningshotade 3.12 

Växthus, antal företag 5.22 

Växthuseffekten 3.4 

Växthusgaser, utsläpp av 3.23 

Växthusyta 5.22 

Växtskyddsområden, djurskydds- och 3.9 

Y 

Yrke 12.19 

Yrkesfiskare 5.30 

Yrkesinriktade program, gymnasieskolan 22.14, 22.20 

Yrkesskola, särskolan, elever 22.11 

Yrkessärskola, elever 22.11 

Yrkesundervisning, gymnasieskolan 22.14, 22.20 

Yrkesverksamma 12.19 

Å 

Åkerjord, i träda 5.13 

Åkerjordens användning 5.13 

Åkermark 5.13 

Åldersfördelning, hela befolkningen 4.18 


Ålderspensioner 18.8, 18.10 

Årshyra, genomsnittlig 8.10 

Årsmedeltemperatur 2.4 

Årsverken, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.34, 

22.36 

Återfall i brott 21.2, 21.17, 21.18 

Återstående medellivslängd 4.27 


Återvinning, krav 3.20 

− nivåer 3.20 

− producentansvar 3.20 

Ä 

Äganderättsbevis 21.25 

Ägg, produktion 5.21 

Äktenskapsskillnader 4.23, 4.28 

− talan om 21.25 

Äldreboende 19.2 

Äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.9, 18.10 

Älgar 5.5 

− fällda 5.25 

Älvar 1.1 

Änklingar 4.18 

Änkor 4.18 

Ärekränkning 21.11, 21.13 f 

Ärter, skörd 5.14, 5.15, 5.17 

Ö 

Öar 1.1, 1.3, 6, 7 

Öl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 


Övergångsfrekvens till högskolan 22.4 

Övervakning, intensiv- 21.19, 21.20 

− kriminalvården 21.19, 21.20, 21.22 

Övervikt 20.7 

Överviktiga 20.5 



Redaktion och foto 

Editorial staff and photo 

Foto 

Redaktion 

Projektledare och ämnesansvarig 

Produktionssamordnare och ämnesansvarig 

Ämnesansvarig 



Textredaktör 

Bildredaktör 

Layout 

Diagram 

Kartor 

Emma Luukka 

Eva Ullberg 

Linda Larsson Conteh 

Barbara Narfström 

Torbjörn Nyqvist 

Maria Sjölander 

Jan-Aage Haaland 

Inga-Lill Kvist 

Åsa Westlund 

Stefan Svanström 

Vinjettfoto 

Kvalitetsdeklaration 


Väder 

Miljö 

Befolkning 



Energi 





Arbetsmarknad 





Finansmarknad 


Socialtjänst 





Demokrati 



Förkortningar m.m. 

Monica Holmberg 

Maria Larsson 


Alexander Löckert 



Åsa Olsson 





MATTON 

MATTON 

MATTON 




MATTON 





Per-Erik Adamsson 




MATTON 



Foto Statistisk årsbok 2012 

Övrigt foto 

sidan 11 

sidan 12 

sidan 26 

sidan 36 

sidan 37 

sidan 38 

sidan 41 

sidan 63 

sidan 64 

sidan 66 

sidan 67 

sidan 68 

sidan 108 

sidan 108 h 

sidan 109 

sidan 110 

sidan 111 

sidan 126 

sidan 147 

sidan 148 

sidan 149 

sidan 161 

sidan 162 

sidan 174 

sidan 175 

Lillebror Alin sidan 190 


Monica Holmberg sidan 191 v 


Arne Orrgård sidan 191 h 




Alexander Löckert sidan 220 





Johnér 

Monica Holmberg sidan 267 

Riksbanken 


Riksbanken 

Arne Orrgård sidan 269 

Riksbanken 


Lillebror Alin 


Marie Almers 



Jan-Aage Haaland sidan 303 


Lillebror Alin sidan 317 Sören Andersson / SCANPIX 


Markus Grip 







Arne Orrgård sidan 406 










Lillebror Alin sidan 515 Håkan Lindgren / SCANPIX 


Statistisk årsbok 

– boken om Sverige 

Statistisk årsbok ger dig en opartisk och detaljerad bild av hela 

det svenska samhället, i form av texter, tabeller, diagram och 

kartor. Förutom att ge dig kunskap väcker den funderingar 

och kittlar fantasin. Kort och gott – det här är boken för dig 

som vill ha koll på det svenska samhället. 

Använd boken som uppslagsverk, inspirationskälla eller för att 

snabbt få en översikt av Sverige. 

I Statistisk årsbok får du till exempel veta att: 

• Hushållet Medelsvensson har en genomsnittlig månadsutgift 

på 35 000 kronor och cirka en fjärdedel går till boendet. 

• År 2010 var den genomsnittliga månadslönen 

28 400 kronor. 

• Sveriges befolkning beräknas öka med 1,5 miljoner 

de närmaste 50 åren. 

• Andelen personer som dagligen använder internet har ökat 

de senaste åren – från 41 procent 2003 till 76 procent 2010. 

Om du vill fördjupa dig ytterligare inom något område finns 

det utförliga källhänvisningar i anslutning till fakta uppgifterna. 

Boken innehåller också både ett svenskt och ett engelskt 

ISSN 1654-4420 (online) 

ISSN 0081-5381 (print) 

ISBN 978-91-618-1548-7 (print) 

All officiell statistik finns på: www.scb.se 

Kundservice: tfn 08-506 948 01 

All official statistics can be found at: www.scb.se 

Customer service, phone +46 8 506 948 01 

www.scb.se

Sweden Yearbook - 2012

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?