You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Statistiska centralbyrån Statistics <strong>Sweden</strong><br />
Statistisk årsbok för Sverige<br />
Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> <strong>2012</strong>
Statistisk årsbok för Sverige<br />
Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> <strong>2012</strong><br />
Statistiska centralbyrån<br />
<strong>2012</strong>
Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> <strong>2012</strong><br />
Official Statistics of <strong>Sweden</strong><br />
Statistics <strong>Sweden</strong><br />
<strong>2012</strong><br />
Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914<br />
Previous publication The Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> has been published since 1914<br />
Producent<br />
Producer<br />
SCB, kommunikationsavdelningen<br />
Statistics <strong>Sweden</strong>, Communication Department<br />
Box 24300, SE-104 51 Stockholm<br />
+46 8 506 940 00<br />
statistisk.arsbok@scb.se<br />
Förfrågningar Eva Ullberg +46 8 506 941 22<br />
Inquiries<br />
eva.ullberg@scb.se<br />
Maria Sjölander +46 8 506 940 53<br />
maria.sjolander@scb.se<br />
Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och<br />
på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:<br />
Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige <strong>2012</strong>.<br />
This publication is a part of the official statistics of <strong>Sweden</strong> (SOS). It may be used freely and<br />
quoted. When quoting, please state the source as follows:<br />
Source: Statistics <strong>Sweden</strong>, Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> <strong>2012</strong>.<br />
Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar<br />
av statistiken.<br />
Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing<br />
the statistics.<br />
Omslag/Cover: Ateljén SCB<br />
Omslagsbild/Cover photo: Jan-Aage Haaland<br />
ISSN 1654-4420 (online)<br />
ISSN 0081-5381 (print)<br />
ISBN 978-91-618-1548-7 (print)<br />
URN:NBN:SE:SCB-<strong>2012</strong>-A01BR1201_pdf (pdf)<br />
Printed in <strong>Sweden</strong><br />
SCB-Tryck, Örebro 2011.12
Förord<br />
Foreword<br />
Statistisk årsbok för Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som läsare ett smakprov av<br />
den statistik som produceras i Sverige. Vill du fördjupa dig i något område hänvisar vi till de<br />
webbplatser och databaser där Sveriges officiella statistik finns tillgänglig.<br />
Bokens innehåll presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagramrubriker<br />
är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt kan hitta tabellen du<br />
söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella<br />
översikter finns på sidorna med blå kant, i slutet av boken.<br />
Statistisk årsboks redaktion består av ett stort antal personer som på olika sätt bidragit till framställningen<br />
av <strong>2012</strong> års bok. Projektledare har varit Emma Luukka och produktionssamordnare Eva<br />
Ullberg. Samtliga har medverkat till att utföra produktionen så effektivt och rationellt som möjligt.<br />
SCB:s olika ämnesansvariga har bidragit med statistikunderlag och värdefulla synpunkter.<br />
SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter, organisationer och enskilda personer som<br />
också bistått med underlag till årsboken.<br />
Ett speciellt tack riktas även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland för ovärderlig hjälp<br />
med de internationella tabellerna.<br />
Statistiska centralbyrån, november 2011<br />
Cecilia Westström<br />
Christine Uhrlander Lindbom<br />
The Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the<br />
statistics that are produced in <strong>Sweden</strong>. If you would like in-depth information in an area that interests you,<br />
please visit the websites and databases where the official statistics of <strong>Sweden</strong> are available.<br />
The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables<br />
and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English), make it easy to find<br />
the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources.<br />
International tables are available at the end of the book where the pages are marked with blue edges.<br />
The editorial staff of the Statistical <strong>Yearbook</strong> of <strong>Sweden</strong> consists of a large number of persons who have<br />
contributed in different ways to the production of the <strong>2012</strong> edition. The project manager was Emma Luukka<br />
and project coordinator was Eva Ullberg. All the editorial staff have contributed to efficient and rational<br />
production to the highest degree.<br />
The subject departments have supplied the statistics together with their valuable viewpoints.<br />
Statistics <strong>Sweden</strong> would like to thank all the government agencies, organisations and individuals who<br />
provided valuable information for the yearbook.<br />
And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for invaluable help with the international<br />
tables.<br />
Statistics <strong>Sweden</strong>, November 2011<br />
Cecilia Westström<br />
Christine Uhrlander Lindbom
Innehåll Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Innehåll<br />
Contents<br />
Sida<br />
Page<br />
Förord 3<br />
Preface<br />
Teckenförklaring 5<br />
Key to symbols<br />
Kvalitetsdeklaration 6<br />
Quality declaration<br />
Geografiska uppgifter 7<br />
Geographical data<br />
Väder 21<br />
Weather<br />
Miljö 33<br />
Environment<br />
Befolkning 59<br />
Population<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske 105<br />
Agriculture, forestry and fishery<br />
Näringsverksamhet 127<br />
Business activities<br />
Energi 145<br />
Energy<br />
Boende, byggande och bebyggelse 159<br />
Housing and construction<br />
Handel med varor och tjänster 171<br />
Trade in goods and services<br />
Transporter och kommunikationer 187<br />
Transport and communications<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
217<br />
Information technology<br />
Arbetsmarknad 231<br />
Labour market<br />
Hushållens ekonomi 265<br />
Household finances<br />
Priser och konsumtion 283<br />
Prices and consumption<br />
Nationalräkenskaper 301<br />
National accounts<br />
Offentlig ekonomi 315<br />
Public finances<br />
Sida<br />
Page<br />
Finansmarknad 339<br />
Financial market<br />
Socialförsäkring 353<br />
Social insurance<br />
Socialtjänst 365<br />
Social welfare<br />
Hälso- och sjukvård 377<br />
Health and medical care<br />
Rättsväsende 399<br />
Judicial system<br />
Utbildning och forskning 427<br />
Education and research<br />
Kultur och fritid 465<br />
Culture and leisure<br />
Demokrati 495<br />
Democracy<br />
Medelsvensson och topplistor 513<br />
The average Swede and top charts<br />
Internationella översikter 535<br />
International perspectives<br />
Förkortningar 570<br />
Abbreviations<br />
Tabellanmärkningar 571<br />
Notes<br />
Statistiska standarder 581<br />
Standards, classifications<br />
SI-systemet 583<br />
Système International d’Unités<br />
Mått och vikt 584<br />
Weights and measures<br />
Engelskt sakregister 586<br />
English subject index<br />
Svenskt sakregister 593<br />
Swedish subject index<br />
Redaktion och foto 605<br />
Editorial staff and photo<br />
En detaljerad innehållsförteckning återfinns i början av varje ämnesavsnitt<br />
A detailed list of contents will be found at the beginning of each subject division<br />
4 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Teckenförklaring<br />
Teckenförklaring<br />
Key to symbols<br />
Sveriges officiella statistik<br />
Official Statistics of <strong>Sweden</strong><br />
Upprepning “ Repetition<br />
Intet finns att redovisa (värdet noll) – Zero<br />
Mindre än hälften av den använda enheten 0<br />
0,0<br />
Less than half unit of measure<br />
Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för<br />
att anges<br />
. . Data not available<br />
Uppgift kan inte förekomma . Not applicable<br />
Preliminär uppgift (markeras inte i de<br />
internationella tabellerna)<br />
* Provisional or estimated figure<br />
(not used in the international tables)<br />
Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below)<br />
Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below)<br />
Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below)<br />
En streckad linje, som avskär en tidsserie,<br />
markerar att uppgifterna på ömse<br />
sidor om linjen inte är fullt jämförbara.<br />
I tabeller med avrundade tal kan<br />
smärre avvikelser förekomma mellan<br />
summan av dessa tal och den<br />
redovisade slutsumman.<br />
Substantial breaks in the homogeneity<br />
of a series are indicated by a vertical<br />
dotted line through the column.<br />
In tables where figures have been<br />
rounded to the nearest final digit, there may<br />
be a slight discrepancy in the sum of the<br />
items as shown.<br />
Note for foreign readers<br />
If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only)<br />
by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000.<br />
Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,).<br />
Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a)<br />
Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK.<br />
Ton, t = Metric tonnes<br />
Km 2 = Sq. km.<br />
Statistiska centralbyrån 5
Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Kvalitetsdeklaration<br />
Quality declaration<br />
Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2011. Viss statistik kan ha<br />
reviderats eller förändrats efter publiceringen.<br />
The data in Statistical <strong>Yearbook</strong> <strong>2012</strong> was collected during 2011. Some of the statistics may have been revised<br />
or changed since the date of publishing.<br />
När det gäller årsboksuppgifternas kvalitet hänvisas till:<br />
– angivna källor<br />
– SCB:s webbplats – www.scb.se<br />
For information on the quality of data in the yearbook, please see:<br />
– stated sources<br />
– Statistics <strong>Sweden</strong>’s website – www.scb.se<br />
6 Statistiska centralbyrån
Geografiska uppgifter<br />
Geographical data
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1 – Geografiska uppgifter<br />
Geographical data<br />
Sida<br />
Page<br />
1.1 Berg, sjöar, vattendrag och öar i<br />
Sverige ...............................................................9<br />
Mountains, lakes, watercourses and<br />
islands in <strong>Sweden</strong><br />
1.2 Geografiska uppgifter ...............................10<br />
Geographical data<br />
1.3 Öar i Sverige ..............................................11<br />
Islands in <strong>Sweden</strong><br />
1.4 Kust och stränder i Sverige .....................13<br />
Coast and shores in <strong>Sweden</strong><br />
Sida<br />
Page<br />
1.5 Land- och vattenarealer inkl.<br />
havsvatten den 1 januari 2011, km 2 ................ 14<br />
Area of land and water incl. seawater, sq.<br />
km.<br />
1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 19<br />
Coast and shores, by county<br />
1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter<br />
storleksklass, länsvis ..................................... 20<br />
All islands in seas or lakes, by size and<br />
county<br />
8 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.1<br />
Berg, sjöar, vattendrag och öar i Sverige1<br />
Mountains, lakes, watercourses and islands in <strong>Sweden</strong><br />
Geografiska uppgifter<br />
1) Enhet vid älvar korrigerad <strong>2012</strong>-02-03.<br />
Källa: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmäteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se)<br />
Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 9
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.2<br />
Geografiska uppgifter<br />
Geographical data<br />
Bergshöjder, meter över havet<br />
Norrbottens län<br />
Kebnekaise (Giebmegáisi) 1 2 106<br />
Sarektjåhkkå 2 089<br />
Kaskasatjåkka (Gasskasèohkka) 2 076<br />
(Sulitelma (Sulidälbmá) 1 860)<br />
Västerbottens län<br />
Norra Storfjället (Stoere Vaerie) 1 768<br />
(Marsfjället (Maaresvaerie) 1 590)<br />
Jämtlands län<br />
Helagsfjället (Maajåelkie) 1 796<br />
Templet (Storsola) 1 728<br />
Lillsylen 1 702<br />
(Åreskutan 1 420)<br />
(Sielkentjahke 1 315)<br />
Västernorrlands län<br />
Solbergsliden 594<br />
Dalarnas län<br />
Storvätteshågna (Gealta) 1 204<br />
Mulen 1 191<br />
Härjehågna 1 185<br />
(Städjan 1 131)<br />
(Transtrandsfjällen 948)<br />
Värmlands län<br />
Granberget vid Höljes 701<br />
Brånberget 691<br />
Västra Götalands län<br />
Galtåsen 362<br />
Hökensås 354<br />
Ålleberg 334<br />
Kinnekulle 306<br />
Billingen 304<br />
Jönköpings län<br />
Tomtabacken 377<br />
(Taberg 343)<br />
Östergötlands län<br />
Stenabohöjden 328<br />
(Omberg 264)<br />
Hallands län<br />
Hallandsås-Högalteknall 226<br />
Skåne län<br />
Söderåsen 212<br />
Sjöar, km 2 vattenyta<br />
Vänern 5 519<br />
Vättern 1 886<br />
Mälaren 1 090<br />
Hjälmaren 477<br />
Storsjön 456<br />
Torneträsk (Duortnosjávri) 330<br />
Siljan 292<br />
Hornavan (Tjårvek) 262<br />
Akkajaure 260<br />
Uddjaure (Ujják) 249<br />
Storavan (Buovđđahávva) 184<br />
Bolmen 173<br />
Storuman (Stuora Ubmeje) 171<br />
Stora Lulevatten (Stuor Julevu) 163<br />
Kallsjön 159<br />
Vattendrag 2 , km<br />
Göta älv / Klarälven 731<br />
Dalälven 541<br />
Torneälven (Duortnoseatnu) 513<br />
Kalixälven (Gáláseatnu) 460<br />
Luleälven (Julevädno) 457<br />
Vindelälven (Viddolätno) 450<br />
Umeälven 449<br />
Ångermanälven 447<br />
Ljusnan 437<br />
Indalsälven 426<br />
Skellefteälven 410<br />
1) De samiska namnen anges i förekommande fall inom parentes.<br />
2) Här återges den totala längden från källan till havet oavsett<br />
om källa eller avrinningsområde ligger i Norge eller Finland.<br />
Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI, Faktablad<br />
nr 44, 2010 och Faktablad nr 39, 2008 (www.smhi.se).<br />
10 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.3<br />
Öar i Sverige<br />
Islands in <strong>Sweden</strong><br />
Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö<br />
har närmare 11 000 vardera. Tio kommuner består endast av öar. Om man<br />
räknar med de minsta öarna, de som endast är några kvadratmeter stora,<br />
finns det sammanlagt 221 800 stycken i de svenska haven, insjöarna och<br />
vattendragen.<br />
De 50 största öarna, hektar<br />
Nr Önamn Län Areal, ha<br />
1 Gotland Gotlands 299 400<br />
2 Öland Kalmar 134 700<br />
3 Orust Västra Götalands 34 560<br />
4 Hisingen Västra Götalands 19 884<br />
5 Värmdö Stockholms 18 140<br />
6 Tjörn Västra Götalands 14 754<br />
7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790<br />
8 Fårö Gotlands 11 330<br />
9 Selaön Södermanlands 9 472<br />
10 Gräsö Uppsala 9 326<br />
11 Svartsjölandet Stockholms 8 202<br />
12 Hertsön Norrbottens 7 342<br />
13 Alnön Västernorrlands 6 779<br />
14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765<br />
15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634<br />
16 Ingarö Stockholms 6 326<br />
17 Ljusterö Stockholms 6 205<br />
18 Torsö Västra Götalands 6 203<br />
19 Ammerön Jämtlands 5 990<br />
20 Kållandsö Västra Götalands 5 678<br />
21 Hemsön Västernorrlands 5 439<br />
22 Mörkö Stockholms 5 166<br />
23 Ornö Stockholms 4 899<br />
24 Hammarö Värmlands 4 880<br />
25 Bolmsö Kronobergs 4 213<br />
26 Härnön Västernorrlands 4 183<br />
27 Frösön Jämtlands 4 100<br />
28 Gotska Sandön Gotlands 3 654<br />
29 Vätö Stockholms 3 435<br />
30 Lidingö Stockholms 3 026<br />
31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687<br />
32 Adelsö Stockholms 2 608<br />
33 Visingsö Jönköpings 2 504<br />
34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501<br />
35 Sandön Norrbottens 2 488<br />
36 Singö Stockholms 2 477<br />
37 Torö Stockholms 2 462<br />
38 Ängesön Västerbottens 2 417<br />
39 Holmön Västerbottens 2 395<br />
40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395<br />
41 Rånön Norrbottens 2 393<br />
42 Obbolaön Västerbottens 2 371<br />
43 Utö Stockholms 2 357<br />
44 Lovön Stockholms 2 322<br />
45 Södra Muskö Stockholms 2 250<br />
46 Sollerön Dalarnas 2 225<br />
47 Blidö Stockholms 2 187<br />
48 Torpön Östergötlands 2 178<br />
49 Storön Norrbottens 2 125<br />
50 Ängsön Västmanlands 2 101<br />
Geografiska uppgifter<br />
Detta är en ö<br />
En ö definieras i uppslagsböcker som<br />
landmassa omfluten av vatten. Inget står<br />
om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s<br />
undersökning har kanaler inte ansetts<br />
avgränsa öar – om det inte tidigare har<br />
funnits vatten i form av sund eller<br />
liknande på platsen. Uppgifterna om<br />
öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets<br />
digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De<br />
minsta öarna som ingår i denna studie är<br />
endast några kvadratmeter stora.<br />
De tusen öarnas land<br />
Det totala antalet öar i hav, insjöar och<br />
vattendrag är 221 800 stycken. Det<br />
motsvarar sammanlagt 2,6 procent av<br />
Sveriges landareal. De län som har flest<br />
antal öar är Stockholms län och Västra<br />
Götalands län med vardera cirka 30 000<br />
öar. Kommuner med flest antal öar är<br />
Norrtälje och Värmdö med närmare<br />
11 000 vardera, följt av Östhammar med<br />
omkring 7 500 och Oskarshamn med<br />
cirka 6 000. Tio kommuner består endast<br />
av öar; Ekerö, Värmdö, Lidingö,<br />
Mörbylånga, Borgholm, Gotland, Öckerö,<br />
Tjörn, Orust och Hammarö.<br />
.<br />
Statistiska centralbyrån 11
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Flest havsöar i Stockholm<br />
98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest<br />
havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I<br />
Västra Götalands län kan antalet öar räknas till<br />
drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till<br />
närmare 13 000. Kommuner med flest havsöar<br />
är samma som ligger i topp vad gäller totala<br />
antalet öar, dvs. Norrtälje (10 500), Värmdö<br />
(10 500), Östhammar (7 100) och Oskarshamn<br />
(5 400). Av de 87 kommuner som har havskust<br />
saknar fem havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma,<br />
Skurup, Ystad och Laholm.<br />
Flest insjööar i Arjeplog<br />
Det finns 123 400 öar i insjöarna, inklusive<br />
Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i<br />
vattendragen. Till insjööarna räknas även de öar<br />
som ligger i insjöar på havsöar. Län med störst<br />
antal insjööar är Västra Götalands (15 500),<br />
Norrbottens (13 700) och Värmlands (12 400).<br />
Den kommun som i särklass har flest insjööar är<br />
Arjeplog (4 700). Därefter kommer Strömsunds<br />
kommun (2 900), Lidköping (2 600) och Säffle<br />
(2 400).<br />
Kommunerna Lidingö och Vaxholm, saknar<br />
helt öar i insjöar.<br />
14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern<br />
I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår<br />
största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285<br />
stycken. Vättern är med sina 858 öar den sjö av<br />
våra fyra största sjöar som har minst antal öar. I<br />
Mälaren finns det 1 416 öar och i Hjälmaren<br />
1 283 stycken.<br />
Men de flesta är små, mycket små<br />
Av de 221 800 öarna är det 68 procent som har<br />
mindre landareal än 1 000 kvadratmeter. Det<br />
innebär att majoriteten av öarna bara är drygt<br />
30x30 meter.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101<br />
(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö.<br />
12 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.4<br />
Kust och stränder i Sverige<br />
Coast and shores in <strong>Sweden</strong><br />
Nio och ett halvt varv runt jordklotet. Så lång är Sveriges totala fastlandskust<br />
inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket<br />
innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare.<br />
Geografiska uppgifter<br />
Detta är en kust<br />
Med kust avses landsträckan utmed hav eller<br />
större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker<br />
gränslinjen mellan land och vatten. Här i<br />
årsboken använder vi begreppet kust endast i<br />
benämningen fastlandskust, alltså det ställe där<br />
fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten<br />
blir då längden på gränslinjen<br />
mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet<br />
strandlinje används i alla övriga fall där land<br />
möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd<br />
är beräknade utifrån Lantmäteriets<br />
digitala vattenkarta i skala 1:10 000.<br />
Nio och ett halvt varv runt jorden<br />
Den sammanlagda längden på fastlandskusten<br />
och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det<br />
motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet.<br />
Av den totala längden svarar insjöarnas och<br />
vattendragens stränder för 312 300 km, stränder<br />
på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km,<br />
havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten<br />
för 11 500 km.<br />
Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten<br />
Av länen har Norrbottens län den i särklass<br />
längsta sammanlagda längden kust och strand –<br />
22 procent av den totala längden i landet.<br />
Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre<br />
än en procent av rikssiffran.<br />
De 15 kommuner med längst kust- och<br />
strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive<br />
Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast<br />
sträcka strand och kust är ytmässigt sett små<br />
kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner<br />
i Skåne.<br />
I Kiruna kommun finns imponerande 16 800<br />
km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och<br />
strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i<br />
Stockholms län med sina 5 km.<br />
Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd<br />
per km 2 är 860 meter – och räknat per person<br />
blir det 41 meter kust och strand.<br />
Vänern har 1 790 km strand<br />
Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta<br />
strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km,<br />
Vättern har 550 km och Hjälmaren 357 km.<br />
Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km<br />
Kod Kommun Insjöar och<br />
vattendrag<br />
Öar i insjöar<br />
och<br />
vattendrag<br />
Havsöar Fastlandskust<br />
Strand och<br />
kust totalt<br />
Andel av<br />
rikets kust o.<br />
stränder %<br />
Längst<br />
2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3<br />
2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0<br />
2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9<br />
2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0<br />
2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8<br />
2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4<br />
2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0<br />
2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8<br />
2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7<br />
2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7<br />
Kortast<br />
0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001<br />
1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002<br />
0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004<br />
1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006<br />
1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006<br />
1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006<br />
0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008<br />
1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009<br />
0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010<br />
0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö.<br />
Statistiska centralbyrån 13
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.5<br />
Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2<br />
Area of land and water incl. seawater, sq. km.<br />
Kod<br />
Code<br />
Kommun<br />
Municipality<br />
Landareal 1<br />
Land area 1<br />
Inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
Inland water excl.<br />
the 4<br />
large lakes<br />
Landareal och<br />
inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
Land area and<br />
inlandwater excl.<br />
the 4<br />
large lakes<br />
De 4 stora<br />
sjöarna:<br />
Vänern,<br />
Vättern,<br />
Mälaren,<br />
Hjälmaren<br />
The 4<br />
large lakes<br />
Havsvatten<br />
ut till<br />
territorialgränsen<br />
Seawater<br />
Totalareal land<br />
och vatten inkl.<br />
havsvatten<br />
Total area of land,<br />
inland water and<br />
seawater<br />
01 Stockholms län 6 519,3 269,9 6 789,2 379,6 9 470,9 16 639,7<br />
0114 Upplands Väsby 75,4 4,9 80,3 4,0 – 84,3<br />
0115 Vallentuna 360,1 11,1 371,2 – – 371,2<br />
0117 Österåker 310,8 11,5 322,3 – 236,0 558,2<br />
0120 Värmdö 443,0 8,4 451,3 – 2 547,6 2 998,9<br />
0123 Järfälla 54,1 1,1 55,2 8,2 – 63,4<br />
0125 Ekerö 216,4 1,2 217,6 169,0 – 386,6<br />
0126 Huddinge 131,3 8,6 139,9 1,5 – 141,5<br />
0127 Botkyrka 194,8 10,0 204,9 5,4 13,3 223,6<br />
0128 Salem 54,3 7,5 61,8 9,7 – 71,5<br />
0136 Haninge 457,5 6,5 464,0 – 1 709,6 2 173,7<br />
0138 Tyresö 69,5 3,4 72,9 – 28,2 101,1<br />
0139 Upplands-Bro 237,1 6,3 243,4 85,0 – 328,5<br />
0140 Nykvarn 153,5 16,7 170,2 8,0 – 178,2<br />
0160 Täby 60,6 5,4 66,0 – 5,3 71,3<br />
0162 Danderyd 26,5 0,2 26,7 – 5,9 32,6<br />
0163 Sollentuna 52,9 3,2 56,2 – 2,2 58,3<br />
0180 Stockholm 188,1 5,2 193,3 15,9 7,1 216,2<br />
0181 Södertälje 525,6 32,9 558,4 53,0 86,5 697,9<br />
0182 Nacka 95,5 4,5 100,0 – 29,6 129,6<br />
0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,8 0,0 – 8,8<br />
0184 Solna 19,4 1,2 20,6 0,5 0,7 21,8<br />
0186 Lidingö 30,9 0,3 31,2 – 20,2 51,4<br />
0187 Vaxholm 57,7 0,7 58,4 – 49,4 107,7<br />
0188 Norrtälje 2 010,8 107,7 2 118,4 – 3 787,0 5 905,5<br />
0191 Sigtuna 327,9 4,6 332,4 19,2 – 351,6<br />
0192 Nynäshamn 357,2 6,8 364,1 – 942,3 1 306,4<br />
03 Uppsala län 8 208,4 228,8 8 437,2 203,1 3 365,3 12 005,6<br />
0305 Håbo 143,4 2,8 146,2 40,0 – 186,2<br />
0319 Älvkarleby 213,4 21,8 235,2 – 380,6 615,8<br />
0330 Knivsta 283,5 4,1 287,6 9,4 – 296,9<br />
0331 Heby 1 171,7 60,0 1 231,7 – – 1 231,7<br />
0360 Tierp 1 550,5 59,6 1 610,1 – 978,9 2 589,0<br />
0380 Uppsala 2 189,1 45,5 2 234,6 11,5 – 2 246,1<br />
0381 Enköping 1 184,1 3,9 1 187,9 142,3 – 1 330,2<br />
0382 Östhammar 1 471,6 30,9 1 502,6 – 2 005,8 3 508,4<br />
04 Södermanlands län 6 103,1 503,6 6 606,7 457,6 1 689,4 8 753,7<br />
0428 Vingåker 372,5 41,6 414,1 27,8 – 441,9<br />
0461 Gnesta 462,7 77,7 540,4 – – 540,4<br />
0480 Nyköping 1 427,9 134,9 1 562,8 – 515,0 2 077,7<br />
0481 Oxelösund 35,6 0,2 35,8 – 724,6 760,3<br />
0482 Flen 722,0 108,6 830,6 – – 830,6<br />
0483 Katrineholm 1 025,4 94,7 1 120,1 75,8 – 1 195,9<br />
0484 Eskilstuna 1 103,8 23,5 1 127,2 130,3 – 1 257,5<br />
0486 Strängnäs 741,6 14,8 756,4 223,6 – 980,0<br />
0488 Trosa 211,0 7,7 218,7 – 449,8 668,5<br />
05 Östergötlands län 10 604,6 1 041,5 11 646,1 642,7 2 335,3 14 624,1<br />
0509 Ödeshög 431,6 20,8 452,4 219,9 – 672,3<br />
0512 Ydre 679,0 103,6 782,7 – – 782,7<br />
0513 Kinda 1 135,3 173,5 1 308,7 – – 1 308,7<br />
0560 Boxholm 528,3 78,7 607,0 – – 607,0<br />
0561 Åtvidaberg 690,4 93,9 784,3 – – 784,3<br />
0562 Finspång 1 061,6 160,2 1 221,7 – – 1 221,7<br />
0563 Valdemarsvik 739,0 42,7 781,7 – 1 277,9 2 059,6<br />
0580 Linköping 1 435,8 140,1 1 575,9 – – 1 575,9<br />
0581 Norrköping 1 503,6 108,4 1 612,0 – 417,0 2 029,0<br />
0582 Söderköping 677,9 13,3 691,2 – 638,2 1 329,5<br />
0583 Motala 988,3 68,9 1 057,1 216,4 – 1 273,5<br />
0584 Vadstena 182,5 26,4 208,9 206,4 – 415,2<br />
0586 Mjölby 548,8 11,0 559,7 – – 559,7<br />
06 Jönköpings län 10 494,6 757,9 11 252,5 501,4 – 11 753,9<br />
0604 Aneby 520,5 36,2 556,7 – – 556,7<br />
0617 Gnosjö 422,8 29,7 452,4 – – 452,4<br />
14 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Geografiska uppgifter<br />
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2 (forts.)<br />
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
Landareal och<br />
inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
De 4 stora<br />
sjöarna:<br />
Vänern,<br />
Vättern,<br />
Mälaren,<br />
Hjälmaren<br />
Havsvatten<br />
ut till<br />
territorialgränsen<br />
Totalareal land<br />
och vatten inkl.<br />
havsvatten<br />
0642 Mullsjö 201,5 10,8 212,4 – – 212,4<br />
0643 Habo 329,5 6,2 335,7 128,2 – 463,9<br />
0662 Gislaved 1 143,4 82,7 1 226,2 – – 1 226,2<br />
0665 Vaggeryd 829,0 33,6 862,5 – – 862,5<br />
0680 Jönköping 1 488,9 73,2 1 562,1 373,3 – 1 935,4<br />
0682 Nässjö 934,9 58,8 993,7 – – 993,7<br />
0683 Värnamo 1 222,8 168,5 1 391,2 – – 1 391,2<br />
0684 Sävsjö 682,6 50,4 733,0 – – 733,0<br />
0685 Vetlanda 1 509,6 99,1 1 608,6 – – 1 608,6<br />
0686 Eksjö 803,9 73,8 877,7 – – 877,7<br />
0687 Tranås 405,0 35,0 440,0 – – 440,0<br />
07 Kronobergs län 8 468,0 962,1 9 430,1 – – 9 430,1<br />
0760 Uppvidinge 1 178,0 54,6 1 232,6 – – 1 232,6<br />
0761 Lessebo 414,8 43,8 458,5 – – 458,5<br />
0763 Tingsryd 1 049,4 163,6 1 213,0 – – 1 213,0<br />
0764 Alvesta 977,6 99,0 1 076,6 – – 1 076,6<br />
0765 Älmhult 895,4 87,9 983,3 – – 983,3<br />
0767 Markaryd 520,2 15,4 535,6 – – 535,6<br />
0780 Växjö 1 673,6 251,4 1 925,0 – – 1 925,0<br />
0781 Ljungby 1 757,9 246,1 2 004,0 – – 2 004,0<br />
08 Kalmar län 11 219,1 474,9 11 694,0 – 8 901,0 20 595,0<br />
0821 Högsby 754,4 48,3 802,6 – – 802,6<br />
0834 Torsås 470,9 1,4 472,3 – 135,9 608,2<br />
0840 Mörbylånga 669,9 1,3 671,2 – 2 390,3 3 061,5<br />
0860 Hultsfred 1 127,1 65,9 1 193,0 – – 1 193,0<br />
0861 Mönsterås 602,0 8,3 610,3 – 335,5 945,8<br />
0862 Emmaboda 692,3 30,1 722,4 – – 722,4<br />
0880 Kalmar 961,8 3,4 965,2 – 291,7 1 256,9<br />
0881 Nybro 1 177,1 30,1 1 207,2 – – 1 207,2<br />
0882 Oskarshamn 1 054,8 47,9 1 102,8 – 1 191,8 2 294,5<br />
0883 Västervik 1 881,9 153,5 2 035,4 – 1 570,6 3 606,0<br />
0884 Vimmerby 1 145,4 80,5 1 225,9 – – 1 225,9<br />
0885 Borgholm 680,2 3,6 683,8 – 2 985,3 3 669,1<br />
09 Gotlands län 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3<br />
0980 Gotland 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3<br />
10 Blekinge län 2 946,7 108,7 3 055,4 – 3 901,5 6 956,9<br />
1060 Olofström 391,9 23,5 415,4 – – 415,4<br />
1080 Karlskrona 1 046,9 28,8 1 075,7 – 2 272,6 3 348,2<br />
1081 Ronneby 829,8 36,2 866,0 – 381,8 1 247,9<br />
1082 Karlshamn 491,3 19,8 511,1 – 325,4 836,5<br />
1083 Sölvesborg 186,5 0,4 186,9 – 921,7 1 108,6<br />
12 Skåne län 11 035,4 333,1 11 368,5 – 5 755,5 17 124,0<br />
1214 Svalöv 390,5 0,6 391,1 – – 391,1<br />
1230 Staffanstorp 107,6 0,3 107,9 – – 107,9<br />
1231 Burlöv 18,8 0,1 18,9 – 0,4 19,3<br />
1233 Vellinge 143,2 1,0 144,2 – 559,8 704,0<br />
1256 Östra Göinge 434,9 18,5 453,4 – – 453,4<br />
1257 Örkelljunga 321,5 10,0 331,5 – – 331,5<br />
1260 Bjuv 116,2 0,3 116,4 – – 116,4<br />
1261 Kävlinge 153,8 0,6 154,5 – 139,2 293,7<br />
1262 Lomma 55,6 0,5 56,1 – 34,6 90,7<br />
1263 Svedala 219,0 8,6 227,6 – – 227,6<br />
1264 Skurup 195,2 0,9 196,1 – 300,6 496,6<br />
1265 Sjöbo 495,7 13,6 509,2 – – 509,2<br />
1266 Hörby 422,8 12,4 435,2 – – 435,2<br />
1267 Höör 293,0 28,7 321,7 – – 321,7<br />
1270 Tomelilla 398,7 0,7 399,4 – – 399,4<br />
1272 Bromölla 163,4 22,9 186,2 – 10,7 196,9<br />
1273 Osby 578,5 23,5 601,9 – – 601,9<br />
1275 Perstorp 159,8 3,0 162,8 – – 162,8<br />
1276 Klippan 376,5 4,9 381,4 – – 381,4<br />
1277 Åstorp 93,0 0,2 93,2 – – 93,2<br />
1278 Båstad 218,4 0,5 218,8 – 668,5 887,3<br />
1280 Malmö 155,6 0,9 156,5 – 178,7 335,1<br />
Statistiska centralbyrån 15
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2 (forts.)<br />
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
Landareal och<br />
inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
De 4 stora<br />
sjöarna:<br />
Vänern,<br />
Vättern,<br />
Mälaren,<br />
Hjälmaren<br />
Havsvatten<br />
ut till<br />
territorialgränsen<br />
Totalareal land<br />
och vatten inkl.<br />
havsvatten<br />
1281 Lund 430,3 12,6 442,9 – – 442,9<br />
1282 Landskrona 141,2 12,3 153,4 – 149,1 302,5<br />
1283 Helsingborg 346,3 1,0 347,2 – 78,5 425,7<br />
1284 Höganäs 144,3 0,2 144,5 – 535,7 680,2<br />
1285 Eslöv 421,7 4,9 426,5 – – 426,5<br />
1286 Ystad 352,4 4,3 356,7 – 858,8 1 215,5<br />
1287 Trelleborg 342,1 1,8 343,9 – 837,8 1 181,7<br />
1290 Kristianstad 1 251,7 94,3 1 346,0 – 482,5 1 828,5<br />
1291 Simrishamn 394,2 0,7 394,9 – 871,7 1 266,6<br />
1292 Ängelholm 422,6 10,9 433,4 – 49,0 482,4<br />
1293 Hässleholm 1 276,5 37,6 1 314,2 – – 1 314,2<br />
13 Hallands län 5 461,6 257,9 5 719,5 – 3 040,7 8 760,2<br />
1315 Hylte 951,1 101,2 1 052,4 – – 1 052,4<br />
1380 Halmstad 1 020,1 16,3 1 036,4 – 669,5 1 705,9<br />
1381 Laholm 888,5 18,6 907,0 – 61,9 969,0<br />
1382 Falkenberg 1 115,4 46,7 1 162,1 – 676,5 1 838,6<br />
1383 Varberg 874,2 39,7 913,9 – 796,8 1 710,7<br />
1384 Kungsbacka 611,4 35,4 646,8 – 836,0 1 482,8<br />
14 Västra Götalands 23 956,1 1 432,7 25 388,8 3 555,3 5 556,0 34 500,1<br />
1401 Härryda 268,4 24,4 292,8 – – 292,8<br />
1402 Partille 57,2 2,2 59,4 – – 59,4<br />
1407 Öckerö 25,9 0,1 26,0 – 490,4 516,4<br />
1415 Stenungsund 253,5 14,1 267,6 – 35,4 303,1<br />
1419 Tjörn 168,2 0,7 169,0 – 684,7 853,7<br />
1421 Orust 389,0 4,5 393,5 – 487,8 881,3<br />
1427 Sotenäs 139,2 1,3 140,4 – 549,7 690,2<br />
1430 Munkedal 638,4 33,7 672,1 – 7,4 679,5<br />
1435 Tanum 923,6 37,6 961,2 – 1 368,2 2 329,4<br />
1438 Dals-Ed 729,7 101,2 830,9 – – 830,9<br />
1439 Färgelanda 593,1 29,3 622,3 – – 622,3<br />
1440 Ale 318,3 15,0 333,3 – – 333,3<br />
1441 Lerum 260,3 49,9 310,2 – – 310,2<br />
1442 Vårgårda 428,7 14,8 443,5 – – 443,5<br />
1443 Bollebygd 264,9 19,4 284,3 – – 284,3<br />
1444 Grästorp 265,7 1,2 266,9 14,6 – 281,4<br />
1445 Essunga 235,8 1,1 236,9 – – 236,9<br />
1446 Karlsborg 408,0 77,6 485,6 315,9 – 801,5<br />
1447 Gullspång 315,5 68,9 384,4 173,7 – 558,1<br />
1452 Tranemo 744,4 37,3 781,6 – – 781,6<br />
1460 Bengtsfors 889,2 176,9 1 066,0 – – 1 066,0<br />
1461 Mellerud 515,0 48,4 563,4 386,5 – 949,8<br />
1462 Lilla Edet 317,9 26,2 344,2 – – 344,2<br />
1463 Mark 933,7 84,1 1 017,8 – – 1 017,8<br />
1465 Svenljunga 925,5 67,2 992,8 – – 992,8<br />
1466 Herrljunga 500,4 11,8 512,2 – – 512,2<br />
1470 Vara 700,2 3,5 703,6 – – 703,6<br />
1471 Götene 406,8 0,8 407,6 218,1 – 625,8<br />
1472 Tibro 220,9 15,4 236,3 – – 236,3<br />
1473 Töreboda 542,9 51,0 593,9 – – 593,9<br />
1480 Göteborg 450,7 14,5 465,2 – 563,9 1 029,1<br />
1481 Mölndal 146,8 6,4 153,2 – – 153,2<br />
1482 Kungälv 364,7 8,0 372,7 – 313,2 685,9<br />
1484 Lysekil 209,9 0,8 210,7 – 495,6 706,3<br />
1485 Uddevalla 641,9 12,7 654,6 – 82,5 737,1<br />
1486 Strömstad 471,5 10,3 481,9 – 477,3 959,1<br />
1487 Vänersborg 647,5 22,4 669,9 234,4 – 904,3<br />
1488 Trollhättan 412,1 18,1 430,2 – – 430,2<br />
1489 Alingsås 474,9 79,7 554,6 – – 554,6<br />
1490 Borås 915,2 57,8 973,0 – – 973,0<br />
1491 Ulricehamn 1 051,4 70,8 1 122,2 – – 1 122,2<br />
1492 Åmål 484,1 51,8 535,9 359,0 – 894,9<br />
1493 Mariestad 602,4 11,0 613,4 896,4 – 1 509,8<br />
1494 Lidköping 703,2 2,3 705,5 672,9 – 1 378,4<br />
1495 Skara 440,1 10,2 450,2 – – 450,2<br />
16 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Geografiska uppgifter<br />
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2 (forts.)<br />
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
Landareal och<br />
inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
De 4 stora<br />
sjöarna:<br />
Vänern,<br />
Vättern,<br />
Mälaren,<br />
Hjälmaren<br />
Havsvatten<br />
ut till<br />
territorialgränsen<br />
Totalareal land<br />
och vatten inkl.<br />
havsvatten<br />
1496 Skövde 676,4 11,6 688,0 – – 688,0<br />
1497 Hjo 298,4 5,1 303,5 283,9 – 587,4<br />
1498 Tidaholm 520,3 4,7 525,0 – – 525,0<br />
1499 Falköping 1 056,7 14,7 1 071,4 – – 1 071,4<br />
17 Värmlands län 17 591,3 1 796,7 19 388,0 2 534,9 – 21 922,9<br />
1715 Kil 360,7 48,6 409,3 – – 409,3<br />
1730 Eda 825,4 75,5 900,9 – – 900,9<br />
1737 Torsby 4 188,7 196,5 4 385,2 – – 4 385,2<br />
1760 Storfors 393,6 81,5 475,1 – – 475,1<br />
1761 Hammarö 56,9 2,1 59,0 363,0 – 422,0<br />
1762 Munkfors 142,3 6,3 148,6 – – 148,6<br />
1763 Forshaga 350,3 49,1 399,3 – – 399,3<br />
1764 Grums 386,4 48,3 434,6 47,2 – 481,9<br />
1765 Årjäng 1 420,1 243,8 1 663,9 – – 1 663,9<br />
1766 Sunne 1 296,4 160,7 1 457,1 – – 1 457,1<br />
1780 Karlstad 1 165,3 75,9 1 241,1 330,4 – 1 571,5<br />
1781 Kristinehamn 748,0 41,6 789,6 602,8 – 1 392,4<br />
1782 Filipstad 1 543,1 178,6 1 721,7 – – 1 721,7<br />
1783 Hagfors 1 834,0 178,2 2 012,2 – – 2 012,2<br />
1784 Arvika 1 659,4 309,1 1 968,6 – – 1 968,6<br />
1785 Säffle 1 220,7 100,3 1 321,0 1 191,5 – 2 512,5<br />
18 Örebro län 8 546,3 796,9 9 343,2 341,8 – 9 685,0<br />
1814 Lekeberg 466,0 18,2 484,2 – – 484,2<br />
1860 Laxå 604,8 136,0 740,8 – – 740,8<br />
1861 Hallsberg 640,2 33,7 673,8 – – 673,8<br />
1862 Degerfors 385,6 50,5 436,2 – – 436,2<br />
1863 Hällefors 989,8 167,4 1 157,2 – – 1 157,2<br />
1864 Ljusnarsberg 578,6 56,0 634,6 – – 634,6<br />
1880 Örebro 1 380,2 50,8 1 431,0 197,9 – 1 628,8<br />
1881 Kumla 205,3 1,5 206,9 – – 206,9<br />
1882 Askersund 819,9 61,5 881,3 143,9 – 1 025,2<br />
1883 Karlskoga 470,7 42,5 513,2 – – 513,2<br />
1884 Nora 621,9 72,9 694,7 – – 694,7<br />
1885 Lindesberg 1 382,8 105,9 1 488,7 – – 1 488,7<br />
19 Västmanlands län 5 144,9 235,8 5 380,7 309,4 – 5 690,1<br />
1904 Skinnskatteberg 662,2 59,6 721,9 – – 721,9<br />
1907 Surahammar 345,0 26,1 371,1 – – 371,1<br />
1960 Kungsör 203,3 1,0 204,3 23,5 – 227,8<br />
1961 Hallstahammar 171,1 1,8 172,9 9,0 – 181,9<br />
1962 Norberg 419,7 30,5 450,2 – – 450,2<br />
1980 Västerås 962,8 3,8 966,6 176,4 – 1 143,0<br />
1981 Sala 1 174,7 36,4 1 211,1 – – 1 211,1<br />
1982 Fagersta 270,7 41,4 312,1 – – 312,1<br />
1983 Köping 607,8 27,1 634,8 14,1 – 648,9<br />
1984 Arboga 327,3 8,1 335,4 86,3 – 421,7<br />
20 Dalarnas län 28 196,8 2 208,3 30 405,1 – – 30 405,1<br />
2021 Vansbro 1 548,7 118,5 1 667,2 – – 1 667,2<br />
2023 Malung 4 105,8 233,5 4 339,3 – – 4 339,3<br />
2026 Gagnef 769,1 44,9 814,0 – – 814,0<br />
2029 Leksand 1 225,9 193,2 1 419,1 – – 1 419,1<br />
2031 Rättvik 1 932,0 217,1 2 149,1 – – 2 149,1<br />
2034 Orsa 1 742,3 65,9 1 808,1 – – 1 808,1<br />
2039 Älvdalen 6 917,3 272,2 7 189,5 – – 7 189,5<br />
2061 Smedjebacken 953,9 109,9 1 063,8 – – 1 063,8<br />
2062 Mora 2 828,1 301,1 3 129,2 – – 3 129,2<br />
2080 Falun 2 051,9 236,4 2 288,3 – – 2 288,3<br />
2081 Borlänge 586,7 52,2 638,9 – – 638,9<br />
2082 Säter 573,9 54,0 627,9 – – 627,9<br />
2083 Hedemora 839,9 94,1 934,0 – – 934,0<br />
2084 Avesta 615,7 57,0 672,7 – – 672,7<br />
2085 Ludvika 1 498,9 158,1 1 657,0 – – 1 657,0<br />
21 Gävleborgs län 18 200,2 1 555,7 19 755,9 – 5 393,6 25 149,5<br />
2101 Ockelbo 1 069,6 66,0 1 135,5 – – 1 135,5<br />
2104 Hofors 411,1 37,2 448,3 – – 448,3<br />
Statistiska centralbyrån 17
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2011, km2 (forts.)<br />
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
Landareal och<br />
inlandsvatten<br />
exkl. de 4<br />
stora sjöarna<br />
De 4 stora<br />
sjöarna:<br />
Vänern,<br />
Vättern,<br />
Mälaren,<br />
Hjälmaren<br />
Havsvatten<br />
ut till<br />
territorialgränsen<br />
Totalareal land<br />
och vatten inkl.<br />
havsvatten<br />
2121 Ovanåker 1 883,5 145,0 2 028,4 – – 2 028,4<br />
2132 Nordanstig 1 380,1 84,2 1 464,3 – 1 078,9 2 543,2<br />
2161 Ljusdal 5 288,6 354,5 5 643,0 – – 5 643,0<br />
2180 Gävle 1 615,1 193,1 1 808,2 – 1 411,5 3 219,7<br />
2181 Sandviken 1 167,4 137,1 1 304,5 – – 1 304,5<br />
2182 Söderhamn 1 064,9 113,1 1 178,0 – 1 116,9 2 294,9<br />
2183 Bollnäs 1 821,3 165,6 1 986,9 – – 1 986,9<br />
2184 Hudiksvall 2 497,5 260,1 2 757,5 – 1 786,3 4 543,8<br />
22 Västernorrlands län 21 684,5 1 422,1 23 106,6 – 5 068,5 28 175,1<br />
2260 Ånge 3 068,1 247,3 3 315,4 – – 3 315,4<br />
2262 Timrå 788,0 39,6 827,6 – 414,2 1 241,8<br />
2280 Härnösand 1 064,5 43,2 1 107,7 – 843,4 1 951,1<br />
2281 Sundsvall 3 208,7 263,9 3 472,6 – 1 000,2 4 472,8<br />
2282 Kramfors 1 705,5 91,2 1 796,7 – 1 114,7 2 911,4<br />
2283 Sollefteå 5 428,1 369,1 5 797,2 – – 5 797,2<br />
2284 Örnsköldsvik 6 421,0 367,8 6 788,7 – 1 696,2 8 484,9<br />
23 Jämtlands län 49 343,1 4 757,3 54 100,4 – – 54 100,4<br />
2303 Ragunda 2 526,2 123,3 2 649,6 – – 2 649,6<br />
2305 Bräcke 3 428,9 378,2 3 807,1 – – 3 807,1<br />
2309 Krokom 6 218,2 638,4 6 856,6 – – 6 856,6<br />
2313 Strömsund 10 566,8 1 290,5 11 857,4 – – 11 857,4<br />
2321 Åre 7 262,8 1 029,9 8 292,7 – – 8 292,7<br />
2326 Berg 5 753,5 431,0 6 184,5 – – 6 184,5<br />
2361 Härjedalen 11 364,3 570,4 11 934,7 – – 11 934,7<br />
2380 Östersund 2 220,5 295,4 2 515,9 – – 2 515,9<br />
24 Västerbottens län 55 189,7 4 094,4 59 284,1 – 7 915,7 67 199,8<br />
2401 Nordmaling 1 238,7 39,3 1 277,9 – 1 210,7 2 488,7<br />
2403 Bjurholm 1 315,6 56,8 1 372,4 – – 1 372,4<br />
2404 Vindeln 2 650,7 216,4 2 867,1 – – 2 867,1<br />
2409 Robertsfors 1 301,8 21,1 1 322,9 – 1 065,2 2 388,1<br />
2417 Norsjö 1 751,4 186,3 1 937,7 – – 1 937,7<br />
2418 Malå 1 608,7 131,0 1 739,7 – – 1 739,7<br />
2421 Storuman 7 378,5 907,4 8 285,9 – – 8 285,9<br />
2422 Sorsele 7 465,0 547,1 8 012,0 – – 8 012,0<br />
2425 Dorotea 2 795,1 166,8 2 961,9 – – 2 961,9<br />
2460 Vännäs 533,2 24,6 557,8 – – 557,8<br />
2462 Vilhelmina 8 120,2 674,8 8 795,0 – – 8 795,0<br />
2463 Åsele 4 277,0 297,2 4 574,1 – – 4 574,1<br />
2480 Umeå 2 331,4 83,5 2 414,9 – 2 838,5 5 253,4<br />
2481 Lycksele 5 560,4 370,1 5 930,5 – – 5 930,5<br />
2482 Skellefteå 6 858,7 371,9 7 230,6 – 2 801,4 10 032,0<br />
25 Norrbottens län 98 249,0 7 762,5 106 011,5 – 6 957,7 112 969,2<br />
2505 Arvidsjaur 5 699,1 470,6 6 169,7 – – 6 169,7<br />
2506 Arjeplog 12 804,5 1 790,3 14 594,7 – – 14 594,7<br />
2510 Jokkmokk 17 735,4 1 741,9 19 477,2 – – 19 477,2<br />
2513 Överkalix 2 792,0 154,3 2 946,3 – – 2 946,3<br />
2514 Kalix 1 815,0 96,4 1 911,5 – 1 834,6 3 746,0<br />
2518 Övertorneå 2 381,4 127,9 2 509,2 – – 2 509,2<br />
2521 Pajala 7 916,5 208,5 8 125,0 – – 8 125,0<br />
2523 Gällivare 15 825,2 1 125,3 16 950,5 – – 16 950,5<br />
2560 Älvsbyn 1 712,7 97,1 1 809,8 – – 1 809,8<br />
2580 Luleå 2 110,0 140,0 2 250,0 – 2 747,6 4 997,6<br />
2581 Piteå 3 111,8 150,8 3 262,6 – 1 455,7 4 718,3<br />
2582 Boden 4 043,0 278,0 4 321,0 – – 4 321,0<br />
2583 Haparanda 927,3 37,5 964,8 – 919,9 1 884,7<br />
2584 Kiruna 19 371,1 1 343,5 20 714,7 – – 20 714,7<br />
Hela riket 1 <strong>Sweden</strong> 1 410 335,4 31 034,1 441 369,5 8 925,8 81 498,7 531 794,0<br />
1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av<br />
gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än<br />
summan av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna.<br />
From 2000 there are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for<br />
<strong>Sweden</strong>.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö.<br />
18 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.6<br />
Kust och stränder, länsvis, km<br />
Coast and shores, by county<br />
Geografiska uppgifter<br />
Län<br />
County<br />
Fastland<br />
Mainland<br />
Havsöar<br />
Sea islands<br />
Insjöar och<br />
vattendrag<br />
Lakes and<br />
watercourses<br />
Öar i insjöar och<br />
vattendrag<br />
Islands in lakes and<br />
watercourses<br />
Totalt<br />
Total<br />
Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136<br />
Uppsala 608 2 052 2 907 717 6 284<br />
Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821<br />
Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359<br />
Jönköpings – – 7 878 642 8 520<br />
Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764<br />
Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560<br />
Gotlands – 954 564 40 1 558<br />
Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162<br />
Skåne 646 134 4 492 384 5 656<br />
Hallands 477 315 4 102 272 5 166<br />
Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249<br />
Värmlands – – 16 289 2 587 18 876<br />
Örebro – – 7 493 951 8 444<br />
Västmanlands – – 3 007 619 3 626<br />
Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891<br />
Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288<br />
Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659<br />
Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085<br />
Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981<br />
Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö.<br />
Statistiska centralbyrån 19
Geografiska uppgifter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
1.7<br />
Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis<br />
All islands in seas or lakes, by size and county<br />
Län<br />
County<br />
Storleksklass, landareal<br />
Size, land area<br />
Väder<br />
Weather
Väder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2 – Väder<br />
Weather<br />
Sida<br />
Page<br />
2.1 Väder ..........................................................23<br />
Weather<br />
2.2 Rekord i väder ...........................................24<br />
Weather records<br />
2.3 Klimat i förändring ....................................25<br />
A changing climate<br />
2.4 Årsmedeltemperaturen i Sverige<br />
och globalt 1860–2010, avvikelse från<br />
normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........27<br />
Average temperature, deviation from<br />
normal values in <strong>Sweden</strong> and worldwide<br />
2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt<br />
varmaste sommaren, medeltemperatur ........28<br />
Warmest June, July, August and warmest<br />
summer, average temperatures (Celsius)<br />
2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur<br />
för månaderna juni, juli och<br />
augusti) ............................................................28<br />
Average summer temperatures (Celsius)<br />
Sida<br />
Page<br />
2.7 Nederbörd i mm ........................................ 29<br />
Precipitation<br />
2.8 Medeltemperatur ...................................... 30<br />
Average temperature (Celsius)<br />
2.9 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 31<br />
Precipitation, maximum values<br />
2.10 Temperatur, maximi- och minimivärden<br />
.............................................................. 31<br />
Temperatures, maximum and minimum<br />
values (Celsius)<br />
2.11 Kalla och varma dagar samt dagar<br />
med nederbörd på platser runt om i<br />
landet ............................................................... 32<br />
Cold and warm days, and days with<br />
precipitation across <strong>Sweden</strong><br />
22 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Väder<br />
2.1 Väder<br />
Weather<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 23
Väder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.2<br />
Rekord i väder<br />
Weather records<br />
Temperatur Temperature<br />
Högsta uppmätta temperatur under resp. månad<br />
Highest temperature during each month<br />
Månad<br />
Month<br />
C o<br />
Plats<br />
Place<br />
Landskap<br />
County<br />
Datum<br />
Date<br />
Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05<br />
Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18<br />
16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18<br />
Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30<br />
22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30<br />
April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27<br />
Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27<br />
32,5 Kalmar Småland 1892-05-28<br />
Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29<br />
Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09<br />
Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09<br />
September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01<br />
Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09<br />
November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02<br />
December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24<br />
Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad<br />
Lowest temperature during each month<br />
Månad<br />
Month<br />
C o<br />
Plats<br />
Place<br />
Landskap<br />
County<br />
Datum<br />
Date<br />
Januari -49 Karesuando Lappland 1999-01-27<br />
-49 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01<br />
Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02<br />
Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04<br />
April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06<br />
Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03<br />
Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02<br />
Juli -5 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22<br />
-5 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14<br />
Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31<br />
September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29<br />
Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28<br />
November -43 Vittangi Lappland 1890-11-24<br />
December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30<br />
Nederbörd Precipitation<br />
Största dygnsnederbörd under resp. månad<br />
Most precipitation during a day in each month<br />
Största månadsnederbörd<br />
Most precipitation during each month<br />
Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År<br />
Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989<br />
Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943<br />
Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938<br />
April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943<br />
Maj 93 Öxabäck Västergötland 21:a 1931 209 Tåsan Värmland 1997<br />
Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987<br />
Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007<br />
Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986<br />
September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984<br />
Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967<br />
November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000<br />
December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975<br />
Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008<br />
Källa: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI (www.smhi.se).<br />
24 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.3<br />
Klimat i förändring<br />
A changing climate<br />
Kvicksilvret i termometern kryper uppåt medan regnet faller allt stridare<br />
över den svenska nejden. Vi upplever, kort sagt, ett klimat i förändring.<br />
Väder<br />
Vi går mot allt varmare och blötare tider.<br />
Temperaturökningen de senaste 15 åren är nära<br />
nog en grad högre för året som helhet jämfört<br />
med tidigare. Samtidigt har nederbörden ökat<br />
med omkring 7 procent, men denna förändring<br />
är inte statistiskt signifikant.<br />
Temperaturförändringar från perioden<br />
1961–1990 till 1991–2005<br />
Av de uppmätta värdena kan man se att flera<br />
månader har både blivit varmare/mildare och<br />
blötare. Speciellt vad gäller juni kan man konstatera<br />
att den inte precis stärkt sina aktier som<br />
semestermånad eftersom den blivit både kyligare<br />
och regnigare.<br />
Nederbördsförändringar från perioden<br />
1961–1990 till 1991–2005<br />
Störst temperaturökning längs Norrlandskusten<br />
För året som helhet ökade temperaturen som<br />
mest i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten<br />
(se karta). Den genomsnittliga ökningen<br />
för hela landet var 0,9 grader från perioden<br />
1961–1990 till 1991–2005.<br />
Vintern visar sig vara den årstid då temperaturen<br />
ökat mest – med drygt 2 grader i nordvästra<br />
Svealand och i större delar av Norrland.<br />
Förändringen i medeltemperaturen motsvarar<br />
en förflyttning av isotermer från södra Skåne till<br />
sydligaste Småland eller från Stockholm till<br />
Gävle.<br />
Statistiska centralbyrån 25
Väder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Ökningarna under vår och sommar är något<br />
större i södra än i norra delen av landet. Sommartid<br />
är det Östersjöns kusttrakter som uppvisar<br />
den största ökningen.<br />
Hösten uppvisar den klart minsta ökningen,<br />
och allra minst är den i västra Götaland med<br />
nästan oförändrad temperatur närmast kusten.<br />
värden med den så kallade standard-normalperioden<br />
1961–1990. Det ska SMHI göra fram<br />
till år 2021 då en ny 30-årsperiod, 1991–2020, är<br />
fullbordad. Nu har drygt halva denna period<br />
gått, och man kan se vartåt det lutar genom att<br />
jämföra de senaste 15 åren med de 30 närmast<br />
föregående.<br />
Medeltemperaturen (C)<br />
Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring<br />
Januari -4,0 -6,5 +2,5<br />
Februari -4,3 -6,0 +1,7<br />
Mars -1,2 -2,5 +1,3<br />
April 3,3 2,2 +1,1<br />
Maj 8,5 8,2 +0,3<br />
Juni 12,8 13,2 -0,3<br />
Juli 15,8 14,8 +1,0<br />
Augusti 14,8 13,6 +1,2<br />
September 10,1 9,4 +0,7<br />
Oktober 4,7 5,0 -0,3<br />
November -0,1 -0,7 +0,6<br />
December -3,4 -4,6 +1,2<br />
Året 4,8 3,9 +0,9<br />
Gotska Sandön går mot strömmen<br />
Årsnederbörden har ökat i så gott som hela<br />
landet, se karta på sidan 25. Endast i ostligaste<br />
Svealand och på Gotska Sandön har mindre<br />
minskningar observerats. Ökningarna är störst i<br />
mellersta och norra Norrland med i allmänhet<br />
10–15 procent. Även i Götaland är ökningen<br />
påtaglig med omkring 10 procent främst i de<br />
västra och inre delarna.<br />
Vinternederbörden uppvisar tydliga ökningar i<br />
västra Götaland och norra Norrland med lokalt<br />
20–30 procent.<br />
Förändringarna under våren liknar ganska<br />
mycket förändringarna under vintern.<br />
Sommaren uppvisar i allmänhet de största<br />
ökningarna med 20–30 procent inom stora<br />
områden främst i mellersta och norra Norrland.<br />
Hösten avviker markant från övriga årstider<br />
då nederbörden minskat i nära nog hela landet.<br />
Bara i tre lite större områden har höstnederbörden<br />
ökat, nämligen sydöstra Götaland,<br />
runt Sveriges geografiska mittpunkt och Kebnekaise-Sarek.<br />
Klimatstudien<br />
I klimatsammanhang jämförs aktuella värden<br />
med medelvärden för en längre period. Således<br />
jämför SMHI, i enlighet med en internationell<br />
överenskommelse, för närvarande uppmätta<br />
Medelnederbörden (mm)<br />
Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring %<br />
Januari 49,1 46,0 +7<br />
Februari 38,6 32,8 +17<br />
Mars 35,0 36,7 -4<br />
April 40,6 35,9 +13<br />
Maj 45,9 40,9 +12<br />
Juni 72,2 53,0 +36<br />
Juli 82,0 73,7 +11<br />
Augusti 74,6 69,6 +7<br />
September 58,9 67,9 -13<br />
Oktober 63,2 60,0 +5<br />
November 58,2 60,9 -4<br />
December 53,3 51,7 +3<br />
Året 671,6 629,1 +7<br />
Källa: Klimat i förändring, faktablad nr 29 (www.smhi.se).<br />
26 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.4<br />
Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2010,<br />
avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990<br />
Average temperature, deviation from normal values in <strong>Sweden</strong><br />
and worldwide<br />
Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 37 stationer<br />
fördelade över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste,<br />
sydligaste, västligaste och östligaste stationen markerats.<br />
Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala<br />
årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större<br />
variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som<br />
utgör ungefär en promille av jordens yta.<br />
Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic<br />
Research Unit på University of East Anglia.<br />
Väder<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East<br />
Anglia (www.cru.uea.ac.uk).<br />
Statistiska centralbyrån 27
Väder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.5<br />
Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren,<br />
medeltemperatur<br />
Warmest June, July, August and warmest summer, average<br />
temperatures (Celsius)<br />
Station<br />
Juni June<br />
1901–2011<br />
Juli July<br />
1901–2011<br />
Augusti August<br />
1901–2011<br />
Sommar Summer<br />
1901–2011<br />
Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year<br />
Mätningarna<br />
börjar<br />
Start year<br />
Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879<br />
Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860<br />
Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859<br />
Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860<br />
Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860<br />
Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858<br />
Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858<br />
Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892<br />
Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858<br />
Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860<br />
Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756<br />
Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860<br />
Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859<br />
Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860<br />
Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860<br />
Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860<br />
Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860<br />
Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
2.6<br />
Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna<br />
juni, juli och augusti)<br />
Average summer temperatures (Celsius)<br />
Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997, 2002, 2006 och 2008–2011.<br />
Station<br />
Sommaren<br />
Whole summer<br />
1997 2002 2006 2008 2009 2010 2011<br />
Karesuando 13,3 13,6 12,8 10,7 11,5 11,0 12,8<br />
Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 12,2 13,0 12,3 14,1<br />
Haparanda 15,8 16,5 15,2 13,3 14,3 13,7 15,5<br />
Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 13,5 14,0 14,4 15,6<br />
Östersund-Frösön 15,1 15,9 15,1 13,2 13,1 13,0 14,5<br />
Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 14,6 15,0 15,8<br />
Gävle 16,4 17,4 17,0 15,2 15,0 16,0 16,1<br />
Särna 14,7 14,9 14,9 13,0 12,8 13,4 14,1<br />
Karlstad 18,4 18,3 18,2 16,4 15,2 15,8 16,2<br />
Örebro 18,4 18,0 18,0 15,8 15,4 17,0 17,1<br />
Stockholm 19,0 19,3 19,0 17,1 16,4 18,0 18,0<br />
Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,6 15,3 16,5 16,6<br />
Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,5 17,3 17,3 17,5<br />
Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 15,0 14,9 15,7 15,5<br />
Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 16,1 15,9 16,7 16,6<br />
Växjö 17,5 17,1 17,3 15,5 15,4 16,3 15,9<br />
Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 16,2 15,6 16,9 17,2<br />
Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,4 17,9 17,0<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
28 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.7<br />
Nederbörd i mm<br />
Precipitation<br />
Väder<br />
Månad<br />
Month<br />
Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand<br />
2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90<br />
Januari 27 23 29 30 23 44 37 40 17 27 52 50<br />
Februari 28 19 21 23 50 32 36 29 38 21 62 42<br />
Mars 9 23 34 24 59 35 45 33 15 23 20 46<br />
April 10 23 12 23 23 29 16 30 26 28 25 43<br />
Maj 47 28 83 35 49 32 50 38 100 35 40 45<br />
Juni 74 42 67 48 26 41 45 41 124 57 49 44<br />
Juli 112 75 87 78 40 49 38 55 87 76 46 58<br />
Augusti 37 63 64 74 71 65 125 74 78 60 135 77<br />
September 29 45 58 50 60 66 67 69 63 59 65 81<br />
Oktober 44 44 55 41 46 64 46 61 13 37 36 73<br />
November 15 34 16 41 27 59 44 67 17 31 70 79<br />
December 21 24 35 32 30 42 29 48 53 31 87 66<br />
Året 453 442 561 497 504 558 578 582 631 484 687 703<br />
Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt<br />
2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90<br />
Januari 12 36 53 51 20 43 26 39 31 44 37 35<br />
Februari 37 28 75 37 49 31 29 27 81 34 67 24<br />
Mars 22 32 31 34 33 37 22 26 25 32 25 29<br />
April 27 35 33 42 26 37 23 30 22 37 20 31<br />
Maj 63 52 56 41 116 42 31 30 115 41 54 38<br />
Juni 109 70 78 46 53 53 33 45 25 50 38 45<br />
Juli 87 85 47 73 128 62 74 72 166 76 100 66<br />
Augusti 68 71 150 86 101 73 105 66 83 66 115 61<br />
September 83 75 48 70 61 70 73 55 42 72 23 59<br />
Oktober 23 58 15 57 45 67 34 50 30 57 53 44<br />
November 17 48 106 59 54 71 58 53 87 58 62 46<br />
December 33 42 81 54 30 48 45 46 31 46 44 39<br />
Året 581 631 773 650 716 635 553 539 738 614 638 516<br />
Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund<br />
2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90<br />
Januari 35 61 30 62 34 48 27 52 32 37 30 54<br />
Februari 74 39 48 41 35 28 49 35 58 30 44 33<br />
Mars 32 46 46 50 23 32 28 41 21 29 34 44<br />
April 12 47 32 42 16 29 20 40 13 29 18 40<br />
Maj 70 50 31 51 53 29 44 48 68 35 42 43<br />
Juni 84 61 53 61 30 31 39 55 25 39 47 54<br />
Juli 98 83 159 68 113 50 92 75 125 59 24 66<br />
Augusti 141 75 118 77 98 50 127 57 48 50 202 63<br />
September 61 84 74 81 39 59 74 71 30 50 57 63<br />
Oktober 88 71 130 84 64 50 42 58 24 39 58 60<br />
November 111 74 80 84 102 57 90 63 185 46 115 69<br />
December 46 66 48 75 54 51 44 56 70 41 75 65<br />
Året 852 757 849 774 661 517 677 651 699 484 747 655<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
Statistiska centralbyrån 29
Väder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.8 Medeltemperatur<br />
Average temperature (Celsius)<br />
Månad<br />
Month<br />
Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand<br />
2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90<br />
Januari -15,7 -16,0 -15,9 -16,6 -14,2 -12,1 -10,5 -9,1 -12,2 -8,6 -10,4 -7,1<br />
Februari -19,4 -14,6 -18,7 -14,0 -15,4 -11,4 -13,2 -8,6 -11,3 -7,3 -11,0 -6,6<br />
Mars -10,9 -10,0 -9,4 -8,3 -8,1 -6,8 -4,7 -4,3 -3,2 -3,6 -2,6 -2,7<br />
April -0,7 -3,7 0,5 -1,3 1,8 -0,5 2,5 1,2 2,6 1,0 2,9 2,0<br />
Maj 6,0 3,4 7,3 5,5 10,1 6,1 9,7 7,3 6,6 7,2 9,1 7,6<br />
Juni 9,0 10,3 10,5 11,9 11,9 12,8 12,0 13,0 10,3 11,8 12,5 13,3<br />
Juli 13,6 12,8 15,0 14,2 16,5 15,4 17,1 15,2 15,5 13,4 17,8 15,3<br />
Augusti 10,3 10,4 11,5 11,9 12,8 13,2 14,0 13,5 13,2 12,3 14,7 14,2<br />
September 5,9 5,0 6,7 6,4 8,7 8,0 9,2 8,7 8,8 8,0 10,1 9,8<br />
Oktober 0,3 -1,6 0,8 0,6 3,7 2,5 3,9 3,8 4,1 3,8 4,6 5,2<br />
November -13,5 -9,1 -14,4 -8,6 -8,1 -4,2 -5,7 -2,4 -6,2 -2,2 -3,9 -0,6<br />
December -15,5 -14,0 -17,2 -13,7 -12,8 -9,5 -12,0 -6,6 -13,4 -6,1 -11,5 -4,8<br />
Året -2,4 -2,3 -1,8 -1,0 0,7 1,1 1,9 2,7 1,3 2,5 2,8 3,8<br />
Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt<br />
2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90<br />
Januari -17,1 -11,7 -10,9 -4,8 -9,4 -4,6 -7,0 -2,8 -10,0 -4,1 -9,0 -3,2<br />
Februari -14,2 -9,9 -8,0 -4,5 -7,5 -4,7 -5,3 -3,0 -6,5 -4,1 -5,7 -3,4<br />
Mars -4,8 -5,1 -2,0 -1,0 -1,7 -1,1 -0,2 0,1 -0,9 -0,6 -1,0 -0,2<br />
April 1,7 0,4 4,4 3,4 5,2 3,6 6,4 4,6 6,3 4,1 5,9 4,5<br />
Maj 6,9 7,0 9,2 9,3 9,7 9,9 11,3 10,7 11,2 10,5 10,1 10,5<br />
Juni 11,4 12,1 13,2 14,6 14,1 14,7 15,7 15,6 15,3 15,1 14,3 15,0<br />
Juli 15,5 13,4 19,3 16,3 17,7 16,1 21,2 17,2 19,1 16,3 19,2 16,2<br />
Augusti 13,2 11,8 15,6 14,9 15,5 14,9 17,2 16,2 16,5 15,0 15,9 15,3<br />
September 7,3 7,3 10,5 10,6 10,5 10,9 12,0 11,9 11,1 10,7 10,9 11,2<br />
Oktober 1,9 2,3 4,6 6,0 5,2 6,5 6,4 7,5 5,6 6,4 5,4 7,0<br />
November -9,6 -5,0 -1,7 0,6 -2,0 1,2 0,3 2,6 -1,1 1,1 -0,5 2,0<br />
December -17,7 -10,3 -8,9 -3,3 -10,8 -2,9 -6,6 -1,0 -9,0 -2,5 -8,2 -1,6<br />
Året -0,4 1,0 3,8 5,2 3,9 5,4 6,0 6,6 4,8 5,7 4,8 6,1<br />
Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund<br />
2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90 2010 1961/90<br />
Januari -7,7 -3,6 -5,5 -1,6 -4,9 -1,1 -6,5 -2,7 -5,0 -1,6 -4,0 -0,6<br />
Februari -5,6 -3,8 -3,5 -1,6 -3,2 -1,8 -4,1 -2,6 -3,1 -1,8 -1,8 -0,5<br />
Mars -1,1 -0,9 1,9 1,2 0,2 0,1 0,2 0,4 0,7 0,8 2,6 1,9<br />
April 5,4 3,7 7,2 5,2 4,3 4,0 6,0 4,9 5,4 4,8 7,4 6,0<br />
Maj 8,9 9,6 11,3 10,9 9,1 9,6 9,3 10,8 9,4 10,1 10,5 11,4<br />
Juni 13,6 13,9 15,3 14,9 13,6 14,3 14,1 14,9 14,3 14,7 15,2 15,4<br />
Juli 18,3 15,0 19,5 16,2 19,9 16,3 18,8 15,9 19,1 16,3 20,9 16,8<br />
Augusti 15,2 14,1 17,2 15,6 17,2 15,9 15,9 15,2 16,8 15,7 17,6 16,5<br />
September 10,4 10,2 12,9 12,2 12,2 12,1 11,1 11,2 11,9 12,1 13,1 13,0<br />
Oktober 5,0 6,4 7,9 8,5 6,9 8,1 5,6 7,2 6,0 7,9 7,8 9,1<br />
November -0,3 1,5 1,8 3,7 2,8 3,9 0,7 2,5 2,5 3,4 3,0 4,5<br />
December -8,0 -2,0 -6,2 0,3 -3,6 0,7 -7,4 -1,1 -6,5 -0,1 -5,0 1,1<br />
Året 4,6 5,3 6,7 7,1 6,3 6,8 5,4 6,4 6,0 6,9 7,3 7,9<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
30 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Väder<br />
2.9<br />
Nederbörd i mm, maxvärde<br />
Precipitation, maximum values<br />
Station<br />
Maxvärde<br />
Max value<br />
Under ett dygn 1<br />
During 24 hours<br />
Under en månad<br />
During a month<br />
Under ett år<br />
During a year<br />
2010 Datum 2<br />
Date<br />
1901–<br />
2010<br />
Datum 2 2010 Månad 1901–<br />
2010<br />
Månad<br />
och år<br />
1901–<br />
2010<br />
År<br />
Karesuando 40,1 22/7 50,2 1967-08-06 112 juli 214 juli 2004 667 2004<br />
Jokkmokk 42,0 4/8 48,0 1947-09-10 87 juli 196 juli 1981 735 1935<br />
Haparanda 28,2 22/8 55,8 1942-09-22 71 augusti 185 juli 1954 934 1935<br />
Umeå flygplats 52,2 4/8 118,5 2007-08-27 125 augusti 224 dec. 1966 1 024 2000<br />
Frösön 29,8 17/7 71,8 1942-07-10 124 juni 214 juli 2000 759 1987<br />
Härnösand 38,7 24/8 187,3 1908-06-18 135 augusti 278 dec. 1966 1 048 2000<br />
Särna 33,8 11/6 63,7 1924-08-18 109 juni 201 juli 1957 855 1924<br />
Gävle 67,8 18/8 120,1 1979-08-26 150 augusti 253 aug. 1986 887 1981<br />
Karlstad 63,4 29/7 68,4 1952-05-05 128 juli 242 juli 2009 1 003 2000<br />
Stockholm 40,0 24/7 68,3 1903-08-16 105 augusti 192 juli 1960 801 1960<br />
Örebro 68,0 29/7 71,1 1917-08-15 166 juli 229 juli 2000 950 2000<br />
Malmslätt 31,5 24/7 72,7 1972-07-13 115 augusti 197 aug. 1945 690 1960<br />
Jönköpings Flyg 42,0 10/6 82,7 1940-06-25 141 augusti 229 juli 2004 1 027 1998<br />
Göteborg 45,4 30/7 74,0 1910-06-05 159 juli 220 okt. 1967 1 229 2006<br />
Visby flygplats 49,3 24/7 89,3 1907-07-02 113 juli 188 juli 1907 720 1912<br />
Växjö 42,3 24/7 141,0 1945-08-14 127 augusti 327 aug. 1945 961 1945<br />
Kalmar 73,0 24/7 73,0 2010-07-24 185 november 211 aug. 1945 782 1960<br />
Lund 44,3 6/8 81,2 1941-07-17 202 augusti 264 aug. 2006 845 2006<br />
1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2010 avser högsta värdena sedan år<br />
1901. Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort.<br />
2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn.<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
2.10<br />
Temperatur, maximi- och minimivärden<br />
Temperatures, maximum and minimum values (Celsius)<br />
Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1<br />
2010 Datum 2<br />
Date<br />
1880–<br />
2010<br />
Datum 2 2010 Datum 2 1880–<br />
2010<br />
Datum 2<br />
Karesuando 24,3 18/5 32,5 1927-07-09 -37,9 21/2 -49,0 1999-01-27<br />
Jokkmokk 24,0 22/7 34,5 1945-07-17 -37,0 24/2 -46,0 1924-01-22<br />
Haparanda 28,2 15/5 33,0 1896-07-03 -32,4 20/2 -41,7 1966-02-08<br />
Umeå flygplats 25,6 7/8 33,5 1882-06-27 -32,5 24/2 -38,2 1978-02-15<br />
Frösön 25,9 3/7 31,5 1947-06-30 -32,8 24/2 -38,1 1978-12-31<br />
Härnösand 26,6 4/7 36,5 1891-06-25 -28,6 24/2 -35,0 1893-01-15<br />
Särna 24,5 3/7 33,0 1947-06-29 -37,0 24/2 -46,0 1941-01-03<br />
Gävle 31,7 13/7 36,4 1947-06-30 -30,4 6/1 -33,7 1956-02-09<br />
Karlstad 29,1 3/7 34,0 1933-07-09 -23,7 6/1 -36,0 1966-02-09<br />
Stockholm 32,5 11/7 35,4 1975-08-06 -21,0 22/2 -28,2 1942-01-25<br />
Örebro 33,3 11/7 36,0 1975-08-07 -28,3 6/1 -30,0 1966-02-13<br />
Malmslätt 33,9 11/7 34,6 1992-08-10 -28,9 30/1 -32,0 1942-01-27<br />
Jönköpings Flyg 33,4 11/7 33,4 2010-07-11 -23,2 9/1 -35,4 1966-02-09<br />
Göteborg 30,2 12/7 34,1 1975-08-09 -16,7 26/12 -26,4 1966-02-09<br />
Visby flygplats 33,7 11/7 33,7 2010-07-11 -20,0 30/1 -25,4 1966-02-09<br />
Växjö 32,0 11/7 34,4 1992-08-10 -22,0 22/12 -34,0 1942-01-26<br />
Kalmar 30,3 13/7 35,2 1994-07-27 -25,7 22/2 -31,0 1942-01-28<br />
Lund 34,3 11/7 34,3 2010-07-11 -19,3 22/12 -26,3 1942-01-26<br />
1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2010 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan år 1880. Maximioch<br />
minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort.<br />
2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn.<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
Statistiska centralbyrån 31
Väder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
2.11<br />
Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser<br />
runt om i landet<br />
Cold and warm days, and days with precipitation across <strong>Sweden</strong><br />
Station<br />
Startår<br />
Start<br />
year<br />
Frostdagar 1<br />
Days with frost<br />
Högsommardagar 2<br />
Warm summer days<br />
Nederbördsdagar 3<br />
Days with precipitation<br />
2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010<br />
Karesuando 1879 225 244 229 227 4 – 3 – 207 198 170 172<br />
Jokkmokk 1860 228 246 227 221 7 5 7 – 180 173 . . 125<br />
Haparanda 1859 184 191 194 193 3 2 6 7 201 191 160 170<br />
Umeå 1860 187 188 189 201 4 6 6 4 135 146 149 157<br />
Östersund-Frösön 1860 161 169 151 185 6 8 8 1 181 180 180 189<br />
Härnösand 1858 151 147 161 188 2 7 4 4 161 155 161 147<br />
Gävle 1858 149 140 151 187 9 11 13 15 167 184 158 164<br />
Särna 1892 221 209 202 209 11 16 12 – 178 213 198 195<br />
Karlstad 1858 117 115 141 170 15 19 13 8 167 175 164 . .<br />
Örebro 1860 130 111 . . 171 14 23 . . 17 182 193 176 184<br />
Stockholm 1756 81 62 89 136 18 24 19 28 179 188 175 177<br />
Linköping 1860 116 105 132 165 13 22 14 19 187 198 205 217<br />
Göteborg 1859 60 50 73 124 13 23 25 16 184 200 185 173<br />
Jönköping 1860 133 120 133 170 6 16 11 14 192 211 190 186<br />
Kalmar 1860 93 86 112 151 9 9 6 22 115 173 155 162<br />
Växjö 1860 97 80 113 148 12 15 12 21 196 215 199 193<br />
Visby flygplats 1860 73 63 97 137 10 6 3 22 168 156 169 180<br />
Lund 1859 45 51 72 118 45 22 34 29 185 167 176 169<br />
1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C.<br />
2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C.<br />
3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm.<br />
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).<br />
32 Statistiska centralbyrån
Miljö<br />
Environment
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3 – Miljö<br />
Environment<br />
Sida<br />
Page<br />
3.1 Användning av naturresurser –<br />
markanvändning .............................................36<br />
Use of natural resources – land use<br />
3.2 Användning av naturresurser –<br />
skyddad natur ..................................................38<br />
Protected nature<br />
3.3 Skyddad skog per kommun 2010,<br />
procent .............................................................39<br />
Protected forest area by county, percent<br />
3.4 Miljöpåverkan ............................................40<br />
Environmental impact<br />
3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel .............42<br />
Environmental Accounts and Economic<br />
instruments<br />
3.6 Markanvändningen omkring år 2005<br />
efter 2007 års länsindelning, hektar ..............44<br />
Land use, by county, hectares<br />
3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark<br />
år 2005 efter 2007 års länsindelning,<br />
hektar ...............................................................45<br />
Built-up areas and associated land, by<br />
county, hectares<br />
3.8 Nationalparker, areal och år för<br />
beslut om inrättande som nationalpark<br />
2010-12-31 ........................................................45<br />
National parks, area and year of decision<br />
to establish a national park<br />
3.9 Naturreservat, naturvårdsområden<br />
samt djur- och växtskyddsområden,<br />
länsvis 2010-12-31 ...........................................46<br />
Nature reserves, nature management<br />
areas and wildlife protection areas, by<br />
county<br />
3.10 Vattenanvändning per användarkategori<br />
och län år 2005, 1 000 m 3 .................47<br />
Water use by category of use and county<br />
3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten .............47<br />
Oil spills in Swedish waters<br />
3.12 Översikt över antal rödlistade arter i<br />
olika kategorier inom de olika organismgrupperna<br />
............................................................48<br />
Overview of all red-listed and endangered<br />
species, by status<br />
3.13 Akut hotade ryggradsdjur ......................49<br />
Critically endangered vertebrates<br />
Sida<br />
Page<br />
3.14 De 20 största kemikalierna med<br />
avseende på kvantitet och omsättning i<br />
ton år 2009 ....................................................... 49<br />
The 20 most common chemicals in terms<br />
of quantity and turnover in tonnes<br />
3.15 Bekämpningsmedel efter olika<br />
användningsområden ..................................... 50<br />
Pesticides by category of use<br />
3.16 Jordbrukets användning av kväve<br />
och fosfor från mineral(handels)- och<br />
stallgödsel ....................................................... 50<br />
Use of nitrogen and phosphorus from<br />
fertilisers and manure in Swedish<br />
agriculture, by county<br />
3.17 Utsläpp och vattenmängder från<br />
tillståndspliktiga kommunala reningsverk<br />
2008, efter storleksklass ........................ 51<br />
Discharges to water from municipal<br />
wastewater treatment plants by size, total<br />
discharges<br />
3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen,<br />
metaller och organiska miljögifter<br />
i slam från kommunala reningsverk<br />
2008. Medelvärden för storleksklasser,<br />
vägda med producerade<br />
TS-mängder..................................................... 51<br />
Concentrations of phosphorus, nitrogen,<br />
metals and organic indicator substances in<br />
sludge from municipal wastewater treatment<br />
plants. Means weighted with respect<br />
to amounts of produced dry substance<br />
3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2),<br />
metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O) .............. 52<br />
Emissions to air of carbon dioxide,<br />
methane and nitrous oxide<br />
3.20 Återvinning – krav och nivåer för<br />
varugrupper där producentansvar införts ..... 53<br />
Recycling – requirements and levels for<br />
commodities with producer responsibility<br />
3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer<br />
2008, 1 000 ton ................................................ 54<br />
Generation of waste in different sectors<br />
3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan<br />
och ekonomiska data för branscher,<br />
offentliga myndigheter och hushåll<br />
2008 .................................................................. 55<br />
Environmental accounts, environmental<br />
impact and economic data by industry,<br />
public authorities and households<br />
34 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Miljö<br />
Sida<br />
Page<br />
3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-<br />
ekvivalenter ..................................................... 56<br />
Emissions of greenhouse gases, tonnes<br />
CO 2-equivalents<br />
3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande<br />
priser, mnkr ..................................................... 57<br />
Environmental taxes, current prices,<br />
SEK m<br />
Sida<br />
Page<br />
3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter,<br />
antal ärenden och belopp i kronor .................. 58<br />
Environmental sanction charges, number<br />
and amounts in SEK<br />
Statistiska centralbyrån 35
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.1<br />
Användning av naturresurser – markanvändning<br />
Use of natural resources – land use<br />
Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande<br />
närmare en tredjedel av denna siffra. Samtidigt breder skogen ut sig över<br />
motsvarande drygt halva riket, vattenarealen lägger beslag på 9 procent och<br />
jordbruksmarken 8. Totalt uppgår Sveriges landareal till 45 miljoner hektar<br />
eller 450 000 km 2 .<br />
Markanvändningen 2005, procent av total areal<br />
Markanvändning<br />
Procent<br />
Jordbruksmark 7,6<br />
Skogsmark 53,1<br />
Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9<br />
Golfbanor och skidpister 0,1<br />
Täkter 0,1<br />
Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6<br />
Naturligt gräsbevuxen mark,<br />
hedmark o.dyl. 7,2<br />
Berg i dagen och övrig mark 11,6<br />
Vatten 8,9<br />
Totalt 100,0<br />
Omkring 30 procent av den bebyggda marken<br />
ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i<br />
Stockholms län där 15 procent av länets totala<br />
landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens<br />
andel av den bebyggda marken i<br />
särklass högst. Lägst andel bebyggd mark har<br />
Norrbottens län med endast 0,6 procent. I de tre<br />
nordligaste länen utgör mark avsedd för<br />
transporter en betydligt större andel av den<br />
bebyggda marken än genomsnittet för landet.<br />
Många långa vägar<br />
Till den bebyggda marken räknas tillhörande<br />
mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser<br />
och upplagsytor inom industrin. Mark<br />
för transporter, t.ex. vägar, räknas också in i den<br />
bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar,<br />
motionsspår och kraftledningsgator räknas<br />
dock inte in.<br />
Den bebyggda arealen uppgår till endast 3<br />
procent av den totala landarealen. Av den<br />
bebyggda marken är 43 procent bostadsmark<br />
(29 procent permanentbostäder och 14 procent<br />
fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd<br />
för transporter av olika slag. Resterande 25 procent<br />
fördelar sig bland annat på industri,<br />
offentlig service och handel till betydligt lägre<br />
procentsatser.<br />
Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp<br />
Typ<br />
Procent<br />
Bostadsmark, permanentbostäder 28,7<br />
Fritidshus 14,4<br />
Industri 5,9<br />
Handel och affärsverksamhet 1,5<br />
Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9<br />
Transporter 30,9<br />
Tekniska anläggningar 0,9<br />
Övrig bebyggd mark 13,8<br />
Totalt 100,0<br />
Halva Skåne är jordbruksmark<br />
Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs<br />
av jordbruksmark. Skåne är det län som i<br />
särklass har den största andelen jordbruksmark<br />
– nära hälften (48 procent) av länets totala areal.<br />
Som god tvåa kommer Gotlands län där en<br />
tredjedel (33 procent) av arealen utgörs av jordbruksmark.<br />
36 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Man ser knappt skogen för alla träd<br />
Det finns i landet 23,9 miljoner hektar skogsmark,<br />
vilket motsvarar 58 procent av landarealen,<br />
eller 53 procent av totalarealen (dvs.<br />
med vatten inkluderat). De största skogsarealerna<br />
finns i norrlandslänen. Andelen skog är<br />
störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län<br />
med 86 respektive 79 procent av landarealen.<br />
Virkesförrådet på skogsmark består till 38<br />
procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent<br />
av björk. Resterande 9 procent utgörs av<br />
andra trädslag eller torra träd.<br />
Få orörda sjöar<br />
Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större<br />
vattendrag en yta av närmare 40 000 km 2 , vilket<br />
utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna<br />
areal är inte vattendrag, som är sex meter och<br />
smalare samt sjöar mindre än några 10-tal m 2 ,<br />
inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar<br />
kan beräknas till cirka 1 200 km 2 , motsvarande<br />
0,3 procent av landets yta.<br />
Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal<br />
av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att<br />
erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag<br />
är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft.<br />
Den reglerade sjöytan omfattar närmare<br />
20 000 km 2 , vilket utgör hälften av den totala<br />
vattenarealen i landet.<br />
Miljö<br />
Procent av totala arealen inom respektive län<br />
som är jordbruksmark och skogsmark<br />
Län Jordbruksmark Skogsmark<br />
Stockholms 16 43<br />
Uppsala 24 60<br />
Södermanlands 23 53<br />
Östergötlands 23 55<br />
Jönköpings 14 65<br />
Kronobergs 10 69<br />
Kalmar 18 63<br />
Gotlands 33 39<br />
Blekinge 16 64<br />
Skåne 48 35<br />
Hallands 24 55<br />
Västra Götalands 23 51<br />
Värmlands 7 71<br />
Örebro 13 62<br />
Västmanlands 22 56<br />
Dalarnas 3 65<br />
Gävleborgs 4 79<br />
Västernorrlands 3 74<br />
Jämtlands 1 51<br />
Västerbottens 2 56<br />
Norrbottens 1 39<br />
Totalt 8 53<br />
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige<br />
(www.scb.se/MI0803).<br />
Statistiska centralbyrån 37
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.2<br />
Användning av naturresurser – skyddad natur<br />
Protected nature<br />
I mer än 100 år har det funnits skyddad natur i Sverige. 1909 antog<br />
riksdagen en lag om nationalparker och bildade de nio första parkerna.<br />
Motivet var att skydda natur till förmån för vetenskapen och turismen.<br />
Sedan dess har ytterligare 20 nationalparker tillkommit. Den senaste,<br />
Kosterhavets nationalpark, invigdes 2009.<br />
Nationalparker och naturreservat<br />
Nationalparker och naturreservat är de mest<br />
omfattande skyddsformerna i Sverige och i de<br />
flesta andra länder. I dag finns det 29 nationalparker<br />
i Sverige. Nära 82 procent av den totala<br />
nationalparksarean ligger inom fjällområdet<br />
eller i fjällnära områden i Norrbottens län. År<br />
2009 fick Sverige sin första marina nationalpark,<br />
Kosterhavet i norra Bohuslän.<br />
Sverige har också 3 616 naturreservat. Av den<br />
sammanlagda skyddade landarealen utgör<br />
naturreservaten 82 procent. Naturreservat bildas<br />
av länsstyrelserna och kommunerna med stöd<br />
av miljöbalken. De består ofta av sammanhängande<br />
områden med biologiskt särskilt<br />
värdefull natur där naturskog, vattendrag, våtmarker<br />
och kulturlandskap kan ingå.<br />
Små skyddade områden dominerar<br />
Till antalet domineras de skyddade områdena<br />
helt av små områden. Knappt tre procent utgörs<br />
av områden större än 5 000 hektar. Av Sveriges<br />
290 kommuner har 25 stycken mer än 15 procent<br />
av sin totalareal skyddad. I de flesta<br />
kommuner är mindre än 2 procent av skogen<br />
skyddad.<br />
Skyddade arealer 31 december 2010<br />
Typ av skyddat<br />
område<br />
Antal<br />
Totalareal,<br />
hektar<br />
Varav<br />
land,%<br />
Nationalparker 29 738 096 85,5<br />
Naturreservat 3 616 4 327 608 84,2<br />
Naturvårdsområden<br />
103 118 337 64,4<br />
Djur- och växtskyddsområden<br />
973 97 387 63,6<br />
Totalt 4 721 5 281 428 83,6<br />
Biotopskyddsområde<br />
i skog 6 482 21 383 100<br />
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska<br />
meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/MI0603).<br />
38 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.3<br />
Skyddad skog per kommun 2010, procent<br />
Protected forest area by county, percent<br />
Miljö<br />
Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria.<br />
Statistiska centralbyrån 39
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.4 Miljöpåverkan<br />
Environmental impact<br />
Vi människor både påverkar och påverkas av miljön i våra dagliga liv. Avfall<br />
och utsläpp av växthusgaser har en negativ påverkan. Utan koldioxid och<br />
ånga i atmosfären skulle dock jordens medeltemperatur vara omkring 33<br />
grader lägre än idag – det vill säga 18 minusgrader. Planeten skulle vara<br />
frusen. Växthuseffekten är därför en av förutsättningarna för att liv ska<br />
kunna existera på jorden. Problemen uppstår när växthuseffekten förstärks<br />
av människans utsläpp av växthusgaser.<br />
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten<br />
av en global uppvärmning nu otvetydig och<br />
medeltemperaturen ökar för både land och<br />
vatten. Det konstaterar de i den fjärde klimatrapporten<br />
år 2007 (IPCC Fourth Assessment<br />
Report). Elva av de senaste tolv åren (1995–2006)<br />
är bland de tolv varmaste åren sedan temperaturuppgifter<br />
finns tillgängliga (sedan 1850).<br />
Uppvärmningen är även accelererande,<br />
ökningen för de senaste 50 åren (1956–2005) är<br />
nästan dubbelt så stor som med ökningen för de<br />
föregående 100 åren (1906–2005). Ökningen<br />
hade varit ännu större om inte haven fungerade<br />
som en buffert. Man bedömer att haven tagit<br />
upp över 80 procent av den värme som tillförts<br />
klimatsystemet. Studier visar att havens medeltemperatur<br />
har ökat ner till åtminstone 3 000<br />
meters djup sedan 1961.<br />
Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka<br />
Trots detta fortsätter de globala utsläppen av<br />
växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004<br />
ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxiden<br />
är den viktigaste växthusgasen, men<br />
även andra gaser som metan och lustgas samt<br />
de så kallade industrigaserna, fluorvätekarbonater<br />
(HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid,<br />
bidrar till den ökade växthuseffekten.<br />
Dessa gaser ger per molekyl eller per<br />
kg ett större bidrag till växthuseffekten än<br />
koldioxid, men på grund av de lägre halterna<br />
av dem i atmosfären har de inte lika stor påverkan<br />
på klimatet.<br />
Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en<br />
28:e plats. Listan toppas med god marginal av<br />
USA. Andra länder med stora utsläpp utanför<br />
Annex-1 listan är Kina och Indien.<br />
Sverige klarar klimatmål<br />
Enligt Kyotoprotokollet har Sverige möjlighet<br />
att öka sina växthusgasutsläpp med 4 procent<br />
till perioden 2008–<strong>2012</strong> jämfört med 1990.<br />
Sveriges interna klimatmål år dock att istället<br />
minska utsläppen med 4 procent under perioden.<br />
Det är ett åtagande som kommer att uppfyllas<br />
med god marginal då minskningen mellan<br />
1990 och 2009 är cirka 17 procent.<br />
Fram till 2020 har Sverige satt ett mål att<br />
minska utsläpp för den icke-handlande sektorn<br />
(dvs. de utsläpp som inte innefattas av EU:s<br />
system för handel med utsläppsrätter) med 40<br />
procent.<br />
Utsläpp av växthusgaser från Annex-1 länderna<br />
2008<br />
Nr Land Miljoner ton<br />
CO 2 -<br />
ekvivalenter<br />
Procentuell<br />
fördelning<br />
1 USA 6 925 39,0<br />
2 Ryssland 2 230 12,6<br />
3 Japan 1 282 7,2<br />
4 Tyskland 958 5,4<br />
5 Kanada 735 4,1<br />
6 Storbritannien 632 3,6<br />
7 Australien 550 3,1<br />
8 Italien 541 3,0<br />
9 Frankrike 532 3,0<br />
10 Ukraina 428 2,4<br />
11 Spanien 406 2,3<br />
12 Polen 396 2,2<br />
13 Turkiet 367 2,1<br />
14 Nederländerna 207 1,2<br />
15 Rumänien 146 0,8<br />
16 Tjeckien 141 0,8<br />
17 Belgien 133 0,8<br />
18 Grekland 128 0,7<br />
19 Vitryssland 91 0,5<br />
20 Österrike 87 0,5<br />
21 Portugal 78 0,4<br />
22 Nya Zeeland 75 0,4<br />
23 Bulgarien 74 0,4<br />
24 Ungern 73 0,4<br />
25 Finland 70 0,4<br />
26 Irland 67 0,4<br />
27 Danmark 65 0,4<br />
28 Sverige 64 0,4<br />
29 Norge 54 0,3<br />
30 Schweiz 53 0,3<br />
31 Slovakien 49 0,3<br />
32 Kroatien 31 0,2<br />
33 Litauen 24 0,1<br />
34 Slovenien 21 0,1<br />
35 Estland 20 0,1<br />
36 Luxemburg 12 0,1<br />
37 Lettland 12 0,1<br />
38 Island 5 0,0<br />
39 Liechtenstein 0 0,0<br />
40 Monaco 0 0,0<br />
Annex 1 totalt 17 763 100<br />
40 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Avfall i Sverige 2008<br />
Under 2008 uppkom i Sverige ungefär 98<br />
miljoner ton avfall. Av dessa uppkom ca 5<br />
miljoner ton i hushållen och 93 miljoner ton i<br />
olika verksamheter. Den klart största posten<br />
är avfall från utvinningsindustrin, 59 miljoner<br />
ton, varav 83 procent är gruvavfall som<br />
deponerades i närheten av gruvorna.<br />
Förutom gruvavfallet materialåtervanns<br />
42 procent av avfallet, 37 procent användes<br />
som bränsle, 15 procent deponerades, 6 procent<br />
släpptes ut i vatten eller på mark.<br />
Ungefär en tredjedel (9 miljoner ton) av<br />
det avfall som inte behandlas på den plats<br />
där det uppkommit tas till speciella anläggningar.<br />
Där förbehandlas och sorteras det för<br />
att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas<br />
eller deponeras. En stor mängd avfall, 64<br />
miljoner ton, tas om hand för slutlig behandling<br />
vid den industrianläggning där det<br />
uppkommit.<br />
Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 5<br />
procent av den totala avfallsmängden, eller<br />
en femtedel om man räknar bort gruvavfallet.<br />
Under 2008 gav hushållen upphov<br />
Miljö<br />
till knappt 5 miljoner ton icke farligt avfall.<br />
Den ojämförligt största posten är det som<br />
kallas för hushållsavfall och liknande, som<br />
står för 2,4 miljoner ton. Detta avfall är i<br />
första hand vanligt hushållsavfall och grovsopor<br />
som lämnas vid återvinningscentraler.<br />
Av de 98 miljoner ton avfall som uppkom i<br />
Sverige 2008 räknades 96 miljoner ton som<br />
icke-farligt. Den sektor som alstrar mest<br />
icke-farligt avfall är industrin. Av den totala<br />
mängden farligt avfall (2 miljoner ton) gav<br />
industrisektorn, tjänstesektorn respektive<br />
infrastruktursektorerna (energi-, vatten-,<br />
avlopps- och byggsektorerna) samtliga upphov<br />
till drygt en halv miljon ton farligt<br />
avfall vardera.<br />
Källa:UNFCCC (unfccc.int),<br />
IPCC (www.ipcc.ch).<br />
Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 41
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.5<br />
Miljöräkenskaper och styrmedel<br />
Environmental Accounts and Economic instruments<br />
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver<br />
samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i<br />
miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning,<br />
materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och<br />
miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch<br />
vilket möjliggör en kombinerad analys.<br />
Analys av ekonomiska styrmedel<br />
Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna<br />
med analys av miljöekonomiska styrmedel.<br />
Inledningsvis fokuserades arbetet på miljöskatter<br />
och miljömotiverade subventioner.<br />
Under senare år har man utökat analysen till att<br />
inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner<br />
och utsläppsrätter. Både miljömotiverade<br />
subventioner och miljöskatter är officiell<br />
statistik. Se figur nedan för en översikt av de<br />
miljörelaterade styrmedel som inkluderas i<br />
miljöräkenskaperna idag.<br />
Miljörelaterade subventioner<br />
Till miljörelaterade subventioner räknas<br />
miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga<br />
subventioner. Miljömotiverade subventioner<br />
är utbetalningar från staten som görs med<br />
motivet att gynna aktiviteter som minskar<br />
utsläpp och användning av naturresurser. Ett<br />
exempel är miljöersättningar i jordbruket.<br />
Potentiellt miljöskadliga subventioner är<br />
utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp<br />
eller ökad användning av naturresurser. Ett<br />
exempel på en sådan subvention är transportstödet.<br />
En internationell definition och metod<br />
för potentiellt miljöskadliga subventioner är<br />
under utveckling.<br />
Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna<br />
Handeln med utsläppsrätter<br />
Syftet med handelssystemet är att det på ett<br />
kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av<br />
koldioxid från energiintensiv industri och<br />
energiproduktion i Europa.<br />
Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter<br />
gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar<br />
har tilldelningen varit gratis. Från och<br />
med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter<br />
vara huvudregel som tilldelningsmetod.<br />
Miljöskatter för positiv miljöeffekt<br />
Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv<br />
miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på<br />
produkter och aktiviteter som kan medföra en<br />
negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade<br />
per bransch ska rapporteras till EU från och<br />
med år 2013.<br />
Miljöekonomisk profil för näringslivet<br />
För att undersöka näringslivets påverkan på<br />
miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket<br />
diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En<br />
sådan profil visar respektive branschgrupps<br />
andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade<br />
utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp.<br />
I den miljöekonomiska profilen framgår det<br />
att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika<br />
branscher i olika omfattning. Detta på grund av<br />
att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla<br />
branscher, koldioxidskatten har ett flertal<br />
undantag samt att det är olika skattesatser för<br />
olika branscher.<br />
Den miljöekonomiska profilen visar också att<br />
den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå<br />
med andelen utsläpp. Det finns dock branscher<br />
som orsakar utsläpp men som inte ingår i<br />
utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn<br />
och transportsektorn.<br />
42 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Miljö<br />
Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99)<br />
Anm: Data från 2007 och i SNI2002.<br />
Miljöekonomisk branschprofil<br />
Det går också att kombinera ekonomiska variabler<br />
med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk<br />
branschprofil. Branschfördelningen gör att<br />
olika variabler, från olika källor, kan kombineras<br />
i en och samma analys. Dessa kan användas<br />
för att beskriva en viss bransch mer i detalj och<br />
för att jämföra olika branscher.<br />
Nedan är ett exempel på en sådan profil för<br />
energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet<br />
visar branschens utsläpp och styrmedel<br />
som andel av den totala ekonomin.<br />
I den totala ekonomin inkluderas förutom<br />
näringslivet även privat och offentlig konsumtion<br />
samt hushållens intresseorganisationer.<br />
Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin)<br />
Anm: Data från 2007.<br />
Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 43
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.6<br />
Markanvändningen omkring år 2005 efter 2007 års länsindelning,<br />
hektar<br />
Land use, by county, hectares<br />
Län 1<br />
County 1<br />
Jordbruksmark<br />
Agricultural land<br />
Skogsmark<br />
Land under forest<br />
Bebyggd mark och<br />
tillhörande mark 2<br />
Built-up areas and<br />
associated land 2<br />
Golfbanor och<br />
skidpister<br />
Golf courses<br />
and ski pists<br />
Täkter<br />
Quarries, pits<br />
Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450<br />
Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400<br />
Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700<br />
Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950<br />
Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700<br />
Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600<br />
Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100<br />
Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950<br />
Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300<br />
Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600<br />
Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750<br />
Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500<br />
Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550<br />
Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250<br />
Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050<br />
Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400<br />
Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900<br />
Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000<br />
Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750<br />
Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900<br />
Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500<br />
De fyra största sjöarna 3<br />
The four largest lakes . . . . .<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300<br />
Län 1<br />
County 1<br />
Myr, ej skogsbevuxen<br />
Marshes not<br />
wooded<br />
Naturligt gräsbevuxen<br />
mark,<br />
hedmark o.dyl.<br />
Natural grassland,<br />
heathland etc.<br />
Berg i dagen<br />
och övrig mark<br />
Bare rock and<br />
other land<br />
Vatten Water<br />
Total land- och<br />
vattenareal<br />
Total land and<br />
water area<br />
Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920<br />
Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730<br />
Södermanlands 5 600 500 59 150 50 360 660 670<br />
Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610<br />
Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250<br />
Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010<br />
Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400<br />
Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370<br />
Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540<br />
Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850<br />
Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950<br />
Västra Götalands 62 850 200 269 800 143 270 2 538 880<br />
Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800<br />
Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320<br />
Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070<br />
Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520<br />
Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580<br />
Västernorrlands 129 550 50 194 000 142 210 2 310 660<br />
Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040<br />
Västerbottens 733 100 552 050 743 200 409 440 5 928 410<br />
Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150<br />
De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580<br />
Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530<br />
1 Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by<br />
municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401.<br />
2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county.<br />
3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.<br />
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö.<br />
44 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.7<br />
Bebyggd mark och tillhörande mark år 2005 efter 2007 års<br />
länsindelning, hektar<br />
Built-up areas and associated land, by county, hectares<br />
Miljö<br />
Län<br />
County<br />
Bostadsmark<br />
Residential land<br />
Permanentbostäder<br />
Land used<br />
for permanent<br />
dwellings<br />
Fritidshus 1<br />
Land used<br />
for holiday<br />
homes 1<br />
Industri<br />
Industrial<br />
land<br />
Handel<br />
och<br />
affärsverksamhet<br />
Commercial<br />
land<br />
Offentlig<br />
service, fritidsanläggn.<br />
m.m.<br />
Land used<br />
for public<br />
services and<br />
recreation<br />
facilities<br />
Transporter<br />
Land used<br />
for transport<br />
and communication<br />
facilities<br />
Tekniska<br />
anläggn.<br />
Land<br />
used for<br />
technical<br />
installations<br />
and<br />
waste<br />
disposal<br />
Övrig<br />
bebyggd<br />
mark<br />
Other<br />
built-up<br />
land<br />
Totalt 1<br />
Total 1<br />
Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715<br />
Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690<br />
Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460<br />
Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070<br />
Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825<br />
Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875<br />
Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180<br />
Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395<br />
Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020<br />
Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550<br />
Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975<br />
Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490<br />
Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480<br />
Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210<br />
Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445<br />
Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210<br />
Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940<br />
Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930<br />
Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920<br />
Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695<br />
Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365<br />
Förändring 2000–2005<br />
Change 2000–2005<br />
+4 000 -1 600 +3 000 +600 +950 +5 000 +500 +5 000 +17 000–<br />
18 0000<br />
1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county.<br />
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö.<br />
3.8<br />
Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som<br />
nationalpark 2010-12-31<br />
National parks, area and year of decision to establish a national park<br />
Nationalpark<br />
National park<br />
Beslutsår<br />
Year of<br />
decision<br />
Areal, hektar<br />
Area, hectares<br />
Totalt<br />
Total<br />
Därav land<br />
Of which<br />
land area<br />
Nationalpark<br />
Beslutsår<br />
Areal, hektar<br />
Totalt<br />
Därav land<br />
Abisko 1909 7 721 6 787 Pieljekaise 1909 15 485 14 130<br />
Björnlandet 1991 1 143 1 111 Sarek 1909 198 466 193 884<br />
Blå Jungfrun 1926 190 67 Skuleskogen 1984 3 056 2 739<br />
Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 402 304<br />
Djurö 1991 2 323 286 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 329<br />
Fulufjället 2002 38 440 37 637 Store Mosse 1982 7 672 7 377<br />
Färnebofjärden 1998 10 464 6 248 Sånfjället 1909 10 378 10 354<br />
Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614<br />
Gotska Sandön 1909 4 464 3 676 Tiveden 1983 1 351 1 206<br />
Hamra 1909 30 29 Tresticklan 1996 2 904 2 703<br />
Haparanda skärgård 1995 7 430 742 Tyresta 1993 1 962 1 878<br />
Kosterhavet 2009 38 823 1 796 Töfsingdalen 1930 1 590 1 577<br />
Muddus 1942 51 137 49 327 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 654<br />
Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 79<br />
Padjelanta 1962 199 898 166 605 Summa Total 738 096 631 394<br />
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603).<br />
Statistiska centralbyrån 45
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.9<br />
Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden,<br />
länsvis 2010-12-31<br />
Nature reserves, nature management areas and wildlife protection<br />
areas, by county<br />
Län<br />
County<br />
Naturreservat 1<br />
Naturvårdsområden 1<br />
Nature reserves 1 Nature management areas 1<br />
Djur- och växtskyddsområden<br />
Wildlife protection areas<br />
Antal<br />
Number<br />
Areal, hektar<br />
Area, hectares<br />
Summa<br />
Total<br />
Därav<br />
landareal,<br />
%<br />
Of which<br />
land area,<br />
%<br />
Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar<br />
Summa<br />
Därav<br />
landareal,<br />
%<br />
Summa<br />
Därav<br />
landareal,<br />
%<br />
Stockholm 255 119 028 37 5 1 031 53 27 1 037 27<br />
Uppsala 133 37 421 64 0 - - 33 3 534 11<br />
Södermanlands 131 46 003 31 4 2 871 82 135 6 430 13<br />
Östergötlands 187 47 980 35 1 287 100 82 5 983 14<br />
Jönköpings 112 16 716 94 4 2 770 76 25 657 57<br />
Kronobergs 104 18 749 67 3 622 97 6 50 33<br />
Kalmar 179 48 450 50 11 6 634 100 118 5 961 19<br />
Gotlands 114 71 435 16 3 9 302 99 11 1 375 72<br />
Blekinge 93 15 940 53 0 - - 7 1 582 33<br />
Skåne 216 71 247 31 8 5 058 98 18 2 280 43<br />
Hallands 147 20 345 59 4 4 748 29 20 648 29<br />
Västra Götaland 400 112 808 61 31 51 543 40 359 10 202 56<br />
Värmlands 125 92 011 43 1 10 438 87 30 673 33<br />
Örebro 208 37 781 85 0 10 95 2 306 58<br />
Västmanlands 87 23 548 55 1 8 526 95 7 54 9<br />
Dalarnas 207 231 371 96 5 617 51 4 37 68<br />
Gävleborgs 156 30 187 64 11 3 983 51 10 1 788 2<br />
Västernorrlands 146 31 224 76 3 8 332 83 19 325 76<br />
Jämtlands 93 518 282 94 1 272 99 11 1 082 71<br />
Västerbottens 239 825 927 92 6 683 32 2 1 380 93<br />
Norrbottens 284 1 911 155 93 1 610 97 47 52 003 90<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64 973 97 387 64<br />
2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 957 95 267 64<br />
2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 892 93 887 69<br />
2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 928 93 841 69<br />
2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 1 022 93 378 65<br />
2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 1 040 107 506 56<br />
2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 1 040 107 506 56<br />
2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 1 040 107 506 56<br />
2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 1 040 107 506 56<br />
2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 1 039 107 445 56<br />
2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 1 049 107 617 56<br />
1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 1 063 107 843 56<br />
1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are<br />
revised from 2003 (nature reserves, nature management areas).<br />
2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature<br />
reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased.<br />
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603).<br />
46 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.10<br />
Län<br />
County<br />
Miljö<br />
Vattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m3<br />
Water use by category of use and county<br />
Hushåll<br />
Households<br />
Jordbruk<br />
Agriculture<br />
Industri<br />
Industry<br />
Övrig användning<br />
1<br />
Other use 1<br />
Totalt söt- och<br />
havsvatten<br />
Total sea and<br />
freshwater<br />
Stockholms 127 908 2 373 66 007 60 228 256 516<br />
Uppsala 19 573 5 403 47 878 9 015 81 869<br />
Södermanlands 14 289 4 640 101 799 9 547 130 275<br />
Östergötlands 22 266 7 676 86 949 17 320 134 211<br />
Jönköpings 19 469 5 699 19 408 8 013 52 589<br />
Kronobergs 9 946 3 136 8 213 5 413 26 708<br />
Kalmar 14 128 10 036 31 678 7 688 63 530<br />
Gotlands 3 518 4 464 1 234 1 525 10 741<br />
Blekinge 8 124 4 999 85 735 5 834 104 692<br />
Skåne 72 968 40 076 104 640 32 298 249 982<br />
Hallands 17 586 10 372 63 010 7 252 98 220<br />
Västra Götalands 91 447 16 935 431 401 47 811 587 594<br />
Värmlands 16 605 3 593 175 311 9 796 205 305<br />
Örebro 17 165 3 430 74 582 9 886 105 063<br />
Västmanlands 15 763 2 517 47 450 11 449 77 179<br />
Dalarnas 17 403 1 762 106 787 10 772 136 724<br />
Gävleborgs 17 394 1 527 162 664 8 778 190 363<br />
Västernorrlands 15 124 927 324 684 12 883 353 618<br />
Jämtlands 9 536 813 2 679 4 796 17 824<br />
Västerbottens 16 190 1 285 101 694 6 408 125 577<br />
Norrbottens 14 898 755 211 060 11 126 237 839<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 561 300 132 416 2 254 862 297 837 3 246 415<br />
1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell<br />
och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av<br />
vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply<br />
used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902).<br />
3.11<br />
Oljeutsläpp i svenska farvatten<br />
Oil spills in Swedish waters<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3<br />
Number of confirmed spills Volume, cu.m.<br />
0– 1 300 252 316 311 287 237<br />
1– 10 9 16 9 3 1 3<br />
10–100 4 1 – 1 – –<br />
>100 – – – – – –<br />
Summa Total 313 269 325 315 288 240<br />
Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen<br />
Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 40 36 34 35 51 31<br />
Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se).<br />
Statistiska centralbyrån 47
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.12<br />
Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom<br />
de olika organismgrupperna<br />
Overview of all red-listed and endangered species, by status<br />
Arter<br />
Species<br />
Kategorier 1<br />
Status 1<br />
Hotade<br />
Endangered<br />
(CR, EN, VU)<br />
DD RE CR EN VU NT Antal<br />
Number<br />
Andel<br />
(%) av<br />
bedömda<br />
Percent<br />
Rödlistade<br />
Red-listed<br />
(DD, RE, CR, EN,<br />
VU, NT)<br />
Totalt<br />
Andel<br />
(%) av<br />
bedömda<br />
Antal<br />
bedömda<br />
arter<br />
Number of<br />
species<br />
evaluated<br />
Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534<br />
Alger Nostocophyceae,<br />
Phaeophyceae, Rhodophyta<br />
& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384<br />
Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006<br />
Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500<br />
Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109<br />
Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63<br />
Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253<br />
Grod- och kräldjur<br />
Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19<br />
Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136<br />
Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707<br />
Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845<br />
Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718<br />
Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412<br />
Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025<br />
Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35<br />
Sländor Neuroptera,<br />
Trichoptera, Ephemeroptera,<br />
Plecoptera, Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394<br />
Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75<br />
Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771<br />
Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120<br />
Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73<br />
Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4<br />
Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458<br />
Ringmaskar och planarier<br />
Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91<br />
Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45<br />
Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 13 23 48 48<br />
Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825<br />
1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10.<br />
Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är<br />
potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden<br />
besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen.<br />
Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom<br />
en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin.<br />
Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för<br />
Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.<br />
Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att<br />
den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.<br />
Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad,<br />
Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.<br />
Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess<br />
utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut.<br />
Övriga kategorier (arterna ej rödlistade)<br />
Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för<br />
någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad.<br />
Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att<br />
man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas).<br />
Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet<br />
hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras<br />
länsförekomster etc.<br />
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,<br />
Uppsala.<br />
48 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.13<br />
Däggdjur<br />
Mammalia<br />
Akut hotade ryggradsdjur<br />
Critically endangered vertebrates<br />
Fåglar<br />
Aves<br />
Kräldjur, groddjur<br />
Reptilia, amphibia<br />
Fiskar och rundmunnar 1<br />
Pisces<br />
Miljö<br />
Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding<br />
Pipistrell Rödspov Lyrtorsk<br />
Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål<br />
Tornuggla<br />
Brugd<br />
Fjälluggla<br />
Håbrand (sillhaj)<br />
Vitryggig hackspett<br />
Pigghaj<br />
Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter:<br />
• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne).<br />
• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd).<br />
• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår).<br />
• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet).<br />
• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 procent de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par).<br />
• Rödspov (har minskat med 65 procent de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par).<br />
• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland).<br />
• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år).<br />
• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20–40 ex. i landet).<br />
• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800–1 200 år 2010).<br />
• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer<br />
dött ut).<br />
• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det<br />
beståndet numera är försvunnet).<br />
• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 procent).<br />
• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80–95) procent under de senaste 80 åren).<br />
• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 procent de senaste 100 åren.)<br />
• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95–97) procent under de senaste 80 åren).<br />
Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850:<br />
Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka,<br />
atlantisk stör och slätrocka.<br />
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,<br />
Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/GetSpecies.aspx<br />
3.14<br />
De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och<br />
omsättning i ton år 2009<br />
The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover<br />
in tonnes<br />
CAS-nummer<br />
CAS number<br />
Ämnesnamn<br />
Substance<br />
Antal produkter<br />
Number of products<br />
Kvantitet<br />
Quantity<br />
8002-05-9 Råolja 12 18 924 233<br />
86290-81-5 Bensin 61 7 894 832<br />
68334-30-5 Dieselolja 77 6 156 621<br />
64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 291 3 126 406<br />
8008-20-6 Fotogen 126 2 414 961<br />
7732-18-5 Vatten 26 995 2 141 812<br />
65997-15-1 Portlandcement 903 2 056 843<br />
7727-37-9 Kväve 42 1 880 386<br />
64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 8 1 756 898<br />
64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 16 1 450 085<br />
7782-44-7 Syre 24 1 081 058<br />
74-82-8 Metan 14 942 747<br />
630-08-0 Kolmonooxid 7 937 232<br />
7647-14-5 Natriumklorid 1 393 905 872<br />
7664-93-9 Svavelsyra 441 855 709<br />
124-38-9 Koldioxid 216 848 990<br />
6484-52-2 Ammoniumnitrat 200 770 082<br />
8052-42-4 Asfalt 204 698 484<br />
68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 11 632 728<br />
1305-78-8 Kalciumoxid 539 610 619<br />
Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504).<br />
Statistiska centralbyrån 49
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.15<br />
Användningsområde<br />
Category of use<br />
Bekämpningsmedel efter olika användningsområden<br />
Pesticides by category of use<br />
Verksam beståndsdel, ton<br />
Active substance, tonnes<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Jordbruk Agriculture 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473<br />
Skogsbruk Forestry 5 5 7 5 12 27<br />
Frukt- och trädgård Horticultural production 97 84 34 82 73 92<br />
Industri Industry 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566<br />
Hushållskonsumtion Household consumption 556 530 516 469 505 458<br />
Summa Total 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se).<br />
3.16<br />
Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)-<br />
och stallgödsel<br />
Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish<br />
agriculture, by county<br />
Län<br />
County<br />
Areal 1 ,<br />
1 000 ha<br />
Area,<br />
1 000 ha<br />
Endast mineralgödsel<br />
Fertilizers only<br />
Areal, %<br />
Crop area,<br />
%<br />
Kväve<br />
Nitrogen<br />
Mineral- och/eller<br />
stallgödsel 2<br />
Fertilizers and/or<br />
manure<br />
Fosfor<br />
Phosphorus<br />
Endast mineralgödsel Mineral- och/eller<br />
stallgödsel 2<br />
Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha<br />
Stockholms 73 55 102 70 98 24 11 39 20<br />
Uppsala 152 59 99 75 99 34 13 51 18<br />
Södermanlands 115 49 108 71 107 18 13 40 22<br />
Östergötlands 195 49 117 76 112 19 14 47 26<br />
Jönköpings 88 11 66 79 99 5 11 72 33<br />
Kronobergs 47 9 63 74 104 4 .. 69 31<br />
Kalmar 119 22 84 75 112 9 11 63 26<br />
Gotlands 84 37 88 86 100 23 16 73 24<br />
Blekinge 30 31 107 86 108 8 .. 63 28<br />
Skåne 444 57 130 87 130 31 17 61 25<br />
Hallands 107 23 102 76 112 13 16 66 27<br />
Västra Götalands 428 40 104 75 103 24 20 59 26<br />
Värmlands 97 33 83 62 85 25 20 54 25<br />
Örebro 96 49 92 74 96 39 14 64 21<br />
Västmanlands 90 59 104 76 106 36 14 53 25<br />
Dalarnas 56 36 74 66 82 30 11 59 21<br />
Gävleborgs 65 26 67 61 80 20 9 54 23<br />
Västernorrlands 49 12 .. 51 98 4 .. 43 29<br />
Jämtlands 41 18 .. 69 82 7 .. 58 26<br />
Västerbottens 64 24 85 68 89 10 .. 54 25<br />
Norrbottens 33 29 .. 65 93 21 .. 57 27<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25<br />
2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24<br />
2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24<br />
2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23<br />
2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24<br />
1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25<br />
1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25<br />
1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25<br />
1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25<br />
1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30<br />
1) Träda och ospecificerad åkermark ingår ej.<br />
2) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1002).<br />
50 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.17<br />
Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala<br />
reningsverk 2008, efter storleksklass<br />
Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by<br />
size, total discharges<br />
Miljö<br />
Sort<br />
Measure<br />
Totalt<br />
Total<br />
Storleksklass (dimensionerade 1<br />
antal personekvivalenter, PE 2 )<br />
Size (person equivalents)<br />
2002 2004 2006 2008 2 001–<br />
10 000<br />
10 001–<br />
100 000<br />
100 001–<br />
Utsläpp av Discharge of<br />
Tot-P ton 351 318 362 313 42 128 143<br />
Tot-N ton 18 036 17 779 18 347 18 434 2 709 8 460 7 265<br />
BOD 7 ton 8 158 7 869 8 570 7 447 1 310 2 998 3 139<br />
Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 228 1 185 1 240 1 259 152 513 593<br />
Antal reningsverk<br />
Wastewater treatment plants 479 479 475 467 278 170 19<br />
Anslutna personer, 1 000-tal<br />
Population connected 7 620 7 633 8 080 8 267 786 3 211 4 270<br />
1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter,<br />
PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses<br />
motsvara 70 gram BOD7 per dygn.<br />
2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well<br />
to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day.<br />
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).<br />
3.18<br />
Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska<br />
miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2008. Medelvärden<br />
för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder<br />
Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator<br />
substances in sludge from municipal wastewater treatment plants.<br />
Means weighted with respect to amounts of produced dry substance<br />
Slaminnehåll<br />
Sludge substance<br />
Totalt<br />
Total<br />
Medelvärden, mg/kg TS 1<br />
Weighted means 1<br />
2002 2004 2006 2008 2 001–<br />
20 000<br />
20 001–<br />
100 000<br />
100 001–<br />
Fosfor Phosphorus 27 717 28 145 26 977 27 740 19 940 26 010 31 220<br />
Kväve Nitrogen 37 864 40 093 42 050 42 590 38 700 41 000 44 800<br />
Bly Lead 30,7 24,6 27,5 22,4 17,2 20,8 25,1<br />
Kadmium Cadmium 1,3 1,0 1,0 0,8 0,7 0,8 0,8<br />
Koppar Copper 370,3 345,9 357,9 335,3 267,8 319,6 367,5<br />
Krom Chrome 29,7 28,9 29,3 28,3 27,7 31,5 26,4<br />
Kvicksilver Mercury 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 0,7<br />
Nickel 17,1 20,3 18,8 16,9 14,2 13,6 20,0<br />
Zink Zinc 548,6 508,3 551,5 544,3 447,3 498,0 606,2<br />
Nonylfenol Nonylphenol 17,2 14,9 14,8 10,6 5,5 9,5 12,8<br />
Toluen Toluene 3,8 . . . . . . . . . . . .<br />
PAH 2 1,0 0,9 0,7 0,98 0,75 0,79 1,17<br />
PCB 3 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,06<br />
1) TS = torrsubstans. TS = dry substance.<br />
2) Polyaromatic hydrocarbons.<br />
3) Polychlorinated biphenyl.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).<br />
Statistiska centralbyrån 51
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och<br />
dikväveoxid (N 2 O)<br />
Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide<br />
Källa<br />
Source<br />
Utsläpp av CO2, 1 000 ton<br />
Emission of CO2, 1 000 tonnes<br />
Sänka av CO2, 1 000 ton<br />
Absorption of CO2, 1 000 tonnes<br />
1990 2000 2009 1990 2000 2009<br />
Energi 1 Energy 1 51 445 48 587 42 763 . . .<br />
Energiproduktion 1 Energy industries 1 9 569 8 423 9 897 . . .<br />
Tillverknings- och byggindustri<br />
Manufacturing industries and construction 11 698 12 296 8 237 . . .<br />
Transporter 1 Transport 1 18 778 19 434 20 160 . . .<br />
Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 091 8 079 3 557 . . .<br />
Diffusa utsläpp från bränslen 1<br />
Fugitive emissions from fuels 1 309 356 912 . . .<br />
Industriprocesser 1 Industrial processes 1 4 915 5 126 3 577 . . .<br />
Lösningsmedels- och produktanvändning<br />
Solvent and other product use 242 155 172 . . .<br />
Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . .<br />
Markanvändning och skogsbruk 1<br />
Land use change and forestry 1 . . . -44 804 -41 053 -41 769<br />
Avfall Waste 44 44 108 . . .<br />
Totalt 1 Total 1 56 646 53 913 46 621 -44 804 -41 053 -41 769<br />
Bunkring för internationell flyg- och sjöfart<br />
International bunkers 3 563 6 697 9 274 . . .<br />
Källa<br />
Utsläpp av CH4, 1 000 ton<br />
CO2 -ekvivalenter<br />
Emission of CH4, 1 000 tonnes<br />
CO2 -equivalents<br />
Utsläpp av N2O, 1 000 ton<br />
CO2 -ekvivalenter<br />
Emission of N2O, 1 000 tonnes<br />
CO2 -equivalents<br />
1990 2000 2009 1990 2000 2009<br />
Energi 1 433 397 454 1 303 1 304 1 321<br />
Energiproduktion 22 46 89 328 309 452<br />
Tillverknings- och byggindustri 46 42 47 527 524 459<br />
Transporter 1 105 56 27 145 211 160<br />
Övriga sektorer 1, 2 244 234 273 302 257 246<br />
Diffusa utsläpp från bränslen 1 16 19 18 1 2 4<br />
Industriprocesser 14 17 12 902 742 393<br />
Lösningsmedels- och produktanvändning . . . . . . 90 122 123<br />
Jordbruk 3 407 3 267 3 162 5 830 5 368 5 030<br />
Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 79 74 128<br />
Avfall 1 3 166 2 706 1 665 212 165 164<br />
Totalt 1 7 021 6 390 5 295 8 416 7 775 7 159<br />
Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1 1 1 54 101 142<br />
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.<br />
2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and<br />
buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities.<br />
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0108) i samarbete med Svenska miljöinstitutet<br />
(IVL, www.ivl.se) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI, www.smhi.se).<br />
52 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.20<br />
Miljö<br />
Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar<br />
införts<br />
Recycling – requirements and levels for commodities with producer<br />
responsibility<br />
Varuslag<br />
Material<br />
Återvinningskrav<br />
Recycling requirement<br />
Återvinning i % 1<br />
Recycling in percent<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
2, 3,4<br />
Tidnings- och journalpapper<br />
Newspapers and periodicals 2, 3, 4 75 % insamling 83 83 85 89 91 ..<br />
Däck 5 Tyres – 100 100 100 97 100 100<br />
Förpackningar 6 Packaging 6<br />
Standard glasförpackning öl och läsk 7 – – – – – – ..<br />
Glasförpackningar 70% materialutnyttjande 95 91 94 94 90 93<br />
Wellpapp, papp, papper och kartong 8 65% materialutnyttjande 72 72 73 74 74 70<br />
Wellpapp – 86 – – – – ..<br />
Papp, papper, kartong – 42 – – – – ..<br />
Metall, ej dryckesförpackning 9 70% materialutnyttjande 58 66 69 67 73 73<br />
Stålplåt – 72 77 77 70 79 82<br />
Aluminium, ej dryckesförpackning – 27 34 36 37 42 23<br />
Aluminium, dryckesförpackning 90% materialutnyttjande 86 85 87 91 90 87<br />
Plast 10<br />
70% återvinning, dock<br />
minst 30% materialutnyttjande<br />
73 81 76 60 36 44<br />
PET-flaskor som återfylls 11 – 98 96 100 – – ..<br />
PET-flaskor som återvinns 12 90 % materialåtervinning 85/95 82/89 98 84 84 86<br />
Trä 13 Wood 13<br />
70% återvinning, dock<br />
minst 15% materialutnyttjande<br />
11 100 100 100 100 100<br />
Övrigt material Other<br />
30%, minst 15% materialutnyttjande<br />
per material – – – – – –<br />
Bilar 14 Cars 14 85% 85 86 90 91 90 91<br />
Elektriska och elektroniska produkter<br />
Electrical and electronic equipment 15 – . . 94 94 88 92 92<br />
1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om<br />
inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total ampount put on the Swedish market if<br />
nothing else stated.<br />
2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005.<br />
3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to<br />
a model presented by PressRetur AB in 2006.<br />
4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla<br />
in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by<br />
the Swedish EPA.<br />
5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100 procent beroende på lagerskillnader i insamlade däck.<br />
6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005.<br />
7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft<br />
drinks since 2006-01-01.<br />
8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of<br />
paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01.<br />
9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar<br />
av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for packaging of steel and aluminium (non-drinking<br />
containers) since 2005-01-01.FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010.<br />
10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010.<br />
11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med<br />
tidigare år. Producers have cease to use the system with reusable bottles. Collection was therefor larger than the sale.<br />
12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles.<br />
13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen<br />
samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated<br />
in <strong>Sweden</strong>, i.e. not only what the material companies collect/treat.<br />
14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat 2000. The recycling requirement on EU-level were decided in January 1, 2000.<br />
15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-registret. Målen<br />
varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt samlades ca 17,1 kg elavfall/capita in under 2010. Total recovery based on total<br />
amount collected and the producers' reports to the Swedish EPA's EE-register. Recycling targets vary depending on type of product<br />
(Ordinance 2005:209). In total approximately 17,1 kg/capita was collected in 2010.<br />
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 53
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.21<br />
SNI 2007<br />
SE-SIC 2007<br />
Bransch<br />
Industry<br />
Uppkomst av avfall i olika sektorer 2008, 1 000 ton<br />
Generation of waste in different sectors<br />
Uppkommet farligt<br />
avfall<br />
Generation of<br />
hazardous waste<br />
Uppkommet ickefarligt<br />
avfall<br />
Generation of nonhazardous<br />
waste<br />
Uppkommet avfall,<br />
totalt<br />
Generation of<br />
waste, total<br />
01–02 Jordbruk och skogsbruk<br />
Agriculture, hunting and forestry 17 286 304<br />
03 Fiske Fishing 1,8 29 31<br />
04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 3,3 58 730 58 733<br />
10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak<br />
Manufacture of food products, beverages and<br />
tobacco products 2,3 1 288 1 290<br />
13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror<br />
Manufacture of textiles, wearing apparel, leather<br />
and related products 0,3 32 32<br />
16 Tillverkning av trävaror<br />
Manufacture of wood and wood products 5 239 244<br />
17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk<br />
produktion<br />
Manufacture of paper and paper products; Printing<br />
and reproduction of recorded media 12 7 354 7 367<br />
19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter<br />
Manufacture of coke and refined petroleum<br />
products 25 12 37<br />
20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror<br />
och plastvaror<br />
Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical<br />
products, rubber and plastic products 131 247 378<br />
23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska<br />
produkter<br />
Manufacture of other non-metallic mineral products 4,5 244 248<br />
24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av<br />
metallvaror<br />
Manufacture of basic metals and fabricated metal<br />
products 381 2 071 2 452<br />
26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik, elapparatur,<br />
maskiner, motorfordon och andra transportmedel<br />
Manufacture of computer, electronic and optical<br />
products, electrical equipment, machinery, motor<br />
vehicles and other transport equipment 70 844 915<br />
31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt<br />
reparationer<br />
Manufacture of furniture and other manufacturing;<br />
Repair and installation 3,5 85 89<br />
35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla<br />
Electricity, gas, steam and air conditioning supply 235 1 276 1 512<br />
36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och<br />
renhållning<br />
Water collection, treatment and supply; Sewerage;<br />
Remediation activities<br />
0,3 2 487<br />
(798 torrt dry)<br />
2 487<br />
(798 torrt)<br />
38 Avfallshantering inkl. återvinning<br />
Waste collection, treatment and disposal activities;<br />
materials recovery<br />
150<br />
(125 torrt)<br />
10 266<br />
(2 930 torrt)<br />
10 416<br />
(3 054 torrt)<br />
41– 43 Byggverksamhet Construction 274 3 111 3 385<br />
45–99<br />
exkl. 46.77<br />
Tjänster Service activities 590<br />
(509 torrt)<br />
1 224<br />
(811 torrt)<br />
1 814<br />
(1 319 torrt)<br />
46.77 Partihandel med avfall och skrot<br />
Wholesale of waste and scrap 12 948 960<br />
– Avfall från hushåll Waste generated by households 349 4 810 5 158<br />
Summa Total 2 269 95 582 97 852<br />
(2 061 torrt) (86 145 torrt) (88 306 torrt)<br />
Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).<br />
54 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.22<br />
Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för<br />
branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2008<br />
Environmental accounts, environmental impact and economic data by<br />
industry, public authorities and households<br />
Miljö<br />
SNI 92 Bransch<br />
SE-SIC Industry<br />
92<br />
Energianvändning,<br />
petajoule 1<br />
Bränsle 2<br />
Fuel 2<br />
El och<br />
fjärrvärme<br />
3<br />
5<br />
CO2<br />
Utsläpp till luft,<br />
Miljö-<br />
1 000 ton 4 skyddskostna-<br />
SO2<br />
NOx<br />
der,<br />
milj.<br />
SEK 6, 7<br />
Förädlingsvärde,<br />
mdkr<br />
Value<br />
Added,<br />
SEK bn<br />
Sysselsatta<br />
1 000-tal<br />
Employed,<br />
1 000s<br />
01-05 Jordbruk, skog, fiske<br />
Agriculture, forestry, fishing 39 6 2 464 0 11 . . 50 97<br />
10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri<br />
Mining and quarrying 10 11 800 1 7 . . 21 9<br />
15-20 Livsmedels-dryckesvaruindustrin<br />
Manufacture of food etc. 34 32 806 1 3 1 023 60 109<br />
21-22 Massa och papper Pulp and paper etc. 65 94 1 637 7 16 . . 55 81<br />
23 Raffinaderier Refineries 38 4 2 933 1 2 . . 9 4<br />
24-25 Tillverkning av kemikalier, gummi etc.<br />
Chemical industries 26 27 1 559 1 3 1 329 72 59<br />
26 Tillverkning av icke-metalliska<br />
mineraliska produkter<br />
Manufacture of non-metallic mineral<br />
products 22 5 3 529 1 3 412 13 19<br />
27 Stål och metallframställning<br />
Manufacture of basic metals 31 29 6 033 9 5 871 31 35<br />
28-35 Metallvaruindustri etc.<br />
Engineering industry 11 33 733 0 2 1 727 243 375<br />
36-37 Övrig tillverkningsindustri<br />
Manufacture of furniture and recycling 2 4 72 0 0 .. 15 46<br />
40-41 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning<br />
Electricity and water supply 212 35 7 894 8 14 2 214 89 34<br />
45 Byggindustri Construction 32 4 2 220 0 12 . . 146 295<br />
50-52 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder<br />
Wholesale and retail trade; repair of<br />
goods 26 21 1 700 0 7 . . 323 549<br />
55 Hotell och restaurang<br />
Hotels and restaurants 1 6 87 0 0 . . 41 139<br />
60-64 Transport 8 190 16 14 037 53 192 . . 186 278<br />
65-67 Bank, Försäkring Bank, Insurance 1 3 84 0 0 . . 110 97<br />
70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet<br />
Houses and Renting companies 22 45 1 428 0 4 . . 598 601<br />
80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård,<br />
omsorg<br />
Education and health 2 5 143 0 0 . . 85 185<br />
90-95 Samhälleliga och personliga tjänster<br />
Other services 5 5 477 0 1 . . 64 129<br />
Hushållens ideella organisationer<br />
Non Profit Institutions 1 6 42 0 0 . . 39 106<br />
Offentlig konsumtion/ Offentlig sektor<br />
Public Consumption/ Public sector 16 51 945 0 4 . . 562 1 321<br />
Privat konsumtion Private consumption 197 247 10 723 1 25 . . . . . .<br />
Samtliga Total 983 689 60 346 83 311 . . 2 810 4 565<br />
1) Energy use, petajoule.<br />
2) Fossila och bio-bränslen. Fossil and bio fuels.<br />
3) Electric energy and district heating.<br />
4) Emissions to air.<br />
5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded.<br />
6) Environmental protection expenditure.<br />
7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10-41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for<br />
the industries 10-41, 37 excluded.<br />
8) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) .<br />
Statistiska centralbyrån 55
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter<br />
Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents<br />
SNI 92 Bransch<br />
SE-SIC Industry<br />
92<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
01-05 Jordbruk, skog, fiske<br />
Agriculture, forestry,<br />
fishing 11 435 829 11 457 164 11 543 099 11 574 467 11 580 447 11 403 026 11 109 956<br />
10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri<br />
Mining and quarrying 570 231 644 266 525 036 549 505 564 595 619 321 831 827<br />
15-20 Livsmedels-dryckesvaruindustrin<br />
Manufacture of food etc. 1 215 398 1 346 921 1 102 995 1 004 926 962 975 899 579 862 955<br />
21-22 Massa och papper<br />
Pulp and paper etc. 2 600 068 2 518 013 2 459 974 2 344 685 2 137 706 1 882 443 1 862 294<br />
23 Raffinaderier Refineries 2 381 694 2 348 903 2 467 546 2 486 257 2 823 514 2 657 694 2 979 464<br />
24-25 Tillverkning av kemikalier,<br />
gummi etc.<br />
Chemical industries 2 266 378 2 136 295 2 345 444 2 289 906 2 325 572 2 212 220 1 861 438<br />
26 Tillverkning av ickemetalliska<br />
mineraliska<br />
produkter<br />
Manufacture of nonmetallic<br />
mineral products 3 582 690 3 405 019 3 396 968 3 534 283 3 698 470 3 580 290 3 594 825<br />
27 Stål- och metallframställning<br />
Manufcture of basic<br />
metals 6 342 575 6 163 639 6 415 844 6 115 620 5 882 889 6 222 742 6 087 606<br />
28-35 Metallvaruindustri etc.<br />
Engineering industry 1 007 614 963 209 828 409 867 265 841 970 811 575 741 623<br />
36-37 Övrig tillverkningsindustri<br />
Manufacture of furniture<br />
and recycling 175 007 138 042 138 064 152 820 170 570 139 601 73 240<br />
40-41 El-, gas-, värme- och<br />
vattenförsörjning<br />
Electricity and water<br />
supply 9 043 594 10 538 783 10 278 136 8 968 509 8 962 117 8 558 771 8 360 057<br />
45 Byggindustri<br />
Construction 2 048 967 2 079 554 2 076 081 2 194 163 2 282 795 2 365 073 2 357 585<br />
50-52 Parti- och detaljhandel,<br />
reparationsverkstäder<br />
Wholesale and retail<br />
trade, repair of goods 1 671 923 1 733 495 1 783 364 1 837 112 1 896 756 1 941 130 1 712 425<br />
55 Hotell och restaurang<br />
Hotels and restaurants 90 880 94 605 94 001 95 351 93 897 95 223 87 805<br />
60-64 Transport 1 10 780 276 12 315 010 13 698 378 13 980 590 14 461 037 14 798 041 14 246 431<br />
65-67 Bank, Försäkring<br />
Bank, Insurance 54 331 83 602 50 561 49 064 60 965 72 798 85 126<br />
70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet<br />
Houses and Renting<br />
companies 1 272 994 1 230 147 1 258 001 1 281 933 1 396 713 1 501 029 1 442 941<br />
80-85 Utbildning, hälso- och<br />
sjukvård, omsorg<br />
Education and health 145 054 148 803 149 415 144 890 151 711 157 566 145 873<br />
90-95 Samhälleliga och personliga<br />
tjänster<br />
Other services 2 722 350 2 729 544 2 760 588 2 644 746 2 523 512 2 455 568 2 097 386<br />
Hushållens ideella<br />
organisationer<br />
Non Profit institutions 103 968 104 881 95 515 75 514 65 205 55 437 42 949<br />
Offentlig konsumtion/<br />
Offentlig sektor<br />
Public Consumption/<br />
Public sector 1 259 490 1 282 149 1 215 884 1 009 843 1 018 183 1 067 777 976 784<br />
Privat konsumtion<br />
Private consumption 14 323 752 14 014 377 13 850 672 12 851 372 11 786 252 11 412 863 11 226 771<br />
Samtliga Total 75 095 063 77 476 420 78 533 974 76 052 821 75 687 850 74 909 766 72 787 361<br />
1) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services.<br />
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107).<br />
56 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.24<br />
Miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr<br />
Environmental taxes, current prices, SEK m<br />
Miljö<br />
Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Skatt på energi Energy taxes 63 810 65 580 66 615 67 634 69 065 70 423 73 573<br />
Energiskatt Energy tax 34 948 37 412 38 024 38 288 38 387 40 099 41 209<br />
Bränslen Fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 590 20 224 20 148<br />
El Electricity 17 069 17 951 18 748 18 831 18 797 19 875 21 061<br />
Övriga produktionsskatter på elkraft<br />
Other production taxes on electricity 2 372 2 483 3 846 4 219 4 908 4 240 5 030<br />
Kärnkraftsskatt 1 Tax on nuclear power 1 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394 3 997<br />
Avgift/skatt för nedrustning & förvaring<br />
Fee/tax on dismantling & storing 509 689 648 981 932 846 1 033<br />
Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 770 26 084 27 334<br />
Skatt på föroreningar Pollution taxes 1 416 1 355 1 188 1 129 925 491 419<br />
Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 62 39 48<br />
Skatt på bekämpningsmedel Tax on pesticides 61 77 81 81 89 71 85<br />
Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 366 178 –<br />
Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 332 189 261<br />
Miljöskyddsavgift Environmental protection fee 108 – – – – – –<br />
Avgift till batterifonden Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14 25<br />
Skatt på transport Transport taxes 9 058 11 240 11 997 13 239 16 047 16 376 16 400<br />
Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 520 10 349 11 308 11 682 11 875<br />
Trängselskatt congestion charges – – 489 345 687 785 799<br />
Avgift till bilskrotningsfonden<br />
Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 0 0<br />
Vägavgifter Road charges 720 722 718 748 782 891 778<br />
Skatt på trafikförs.premier<br />
Tax on road traffic insurance – – – 1 642 3 270 3 018 2 948<br />
Skatt på naturresurser Resource taxes 202 200 254 261 254 167 153<br />
Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 167 153<br />
Summa Total environmental taxes 74 486 78 375 80 054 82 263 86 291 87 457 90 545<br />
Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige<br />
Environmental taxes as percent of GDP 2 in<br />
<strong>Sweden</strong> 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,7% 2,8% 2,7%<br />
Miljöskatter i procent av totala skatter i Sverige<br />
Environmental taxes as percent of total taxes 8,7% 8,6% 8,3% 8,3% 8,9% 9,5% . .<br />
Miljöskatter i EU i procent av BNP i hela EU<br />
Env. taxes in EU as per cent of total GDP in EU 2,66 % 2,6 % 2,6 % 2,46 % 2,4 % . . . .<br />
1) Den rörliga skatten på elkraft upphörde 1/7-2000 och ersattes av en skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. The tax on<br />
electric power ceased July 1, 2000 and was replaced with a tax on nuclear reactor thermal power.<br />
2) Avser BNP till marknadspris, löpande priser. GDP at market price, current prices.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat.<br />
Statistiska centralbyrån 57
Miljö Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
3.25<br />
Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor<br />
Environmental sanction charges, number and amounts in SEK<br />
Grupp av beslutsmotiv<br />
Group of motives<br />
Antal ärenden<br />
Number of sanctions<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010<br />
Avfall Waste 15 8 101 26 40 27 19<br />
Elektriska och elektroniska<br />
produkter<br />
Electrical and electronic<br />
products – – – 78 126 18 20<br />
Kemiska produkter och<br />
biotekniska organismer<br />
Chemical products and<br />
biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 1 392 1 639<br />
Miljöfarlig verksamhet och<br />
hälsoskydd<br />
Environmentally hazardous<br />
activities and health protection 217 252 252 243 268 257 427<br />
Övrigt Other 86 63 56 27 25 36 53<br />
Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 1 730 2 158<br />
Grupp av beslutsmotiv<br />
Avgifter, kr<br />
Charges, SEK<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010<br />
Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 170 000 111 000<br />
Elektriska och elektroniska<br />
produkter – – – 8 100 000 5 400 000 360 000 200 000<br />
Kemiska produkter och<br />
biotekniska organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 3 831 000 5 062 000<br />
Miljöfarlig verksamhet och<br />
hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 707 000 1 006 500<br />
Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 52 000 90 000<br />
Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 5 120 000 6 469 500<br />
1) Reviderade uppgifter.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604).<br />
58 Statistiska centralbyrån
Befolkning<br />
Population
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4 – Befolkning<br />
Population<br />
Sida<br />
Page<br />
4.1 Befolkning .................................................. 62<br />
Population<br />
4.2 Befolkningstäthet – antal invånare<br />
per kvadratkilometer år 2010 .......................... 65<br />
Population density – number of inhabitants<br />
per square kilometer<br />
4.3 Flyttgröt....................................................... 66<br />
Removals<br />
4.4 Sveriges framtida befolkning .................... 68<br />
The future population<br />
4.5 Försörjningskvoten ................................... 70<br />
Dependency ratio<br />
4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser<br />
för åren 1750 och 2010 ....................... 71<br />
Age pyramids<br />
4.7 Utvandrare och invandrare ....................... 71<br />
Emigrants and immigrants<br />
4.8 Födda 1905–2010 ....................................... 72<br />
Births<br />
4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000<br />
levande födda 1751/55–2006/2010 .................. 72<br />
Infant deaths (under 1 year of age), rate per<br />
1 000 live births<br />
4.10 Folkmängd den 31 december efter<br />
kön ..................................................................... 73<br />
Population, by sex<br />
4.11 Antal och tätorter 2010 och småorter<br />
2005 samt folkmängd, länsvis ............... 73<br />
Number of localities and smaller localities<br />
and population in localities and smaller<br />
localities, by county<br />
4.12 Areal och folkmängd i tätorter den<br />
31 december 2010, länsvis .............................. 74<br />
Population of localities, by county<br />
4.13 Folkmängd i de största tätorterna<br />
den 31 december 2005 och 2010 .................... 75<br />
Population of the largest localities<br />
4.14 Areal utanför tätort och folkmängd<br />
utanför tätort den 31 december 2005 och<br />
2010, länsvis ..................................................... 75<br />
Area and population in sparsely populated<br />
areas, by county<br />
4.15 Folkmängd i länen den 31 december<br />
enligt indelningen den 1 januari året<br />
efter redovisat år .............................................. 76<br />
Population, by county<br />
Sida<br />
Page<br />
4.16 Areal och folkmängd i kommunerna<br />
den 31 december 2010 enligt indelningen<br />
den 1 januari 2011 samt kommunernas<br />
rangordning efter folkmängd ......................... 77<br />
Area and population of municipalities and<br />
ranking order<br />
4.17 Folkmängd i de största kommunerna<br />
den 31 december enligt indelningen<br />
den 1 januari 2011 ............................... 82<br />
Population of the largest municipalities<br />
4.18 Folkmängd efter kön, civilstånd och<br />
ålder i ettårsklasser den 31 december<br />
2010 ................................................................... 83<br />
Population by sex, civil status, age by single<br />
year<br />
4.19 Beräknad folkmängd i tusental till<br />
och med år 2060 .............................................. 85<br />
Population projections<br />
4.20 Antal hushåll i Sverige enligt olika<br />
beräkningsmetoder ......................................... 87<br />
Number of households in <strong>Sweden</strong><br />
estimated with different methods<br />
4.21 Antal hushåll efter antal boende<br />
och antal barn den 1 november 1990 och<br />
den 31 december 2000 och 2009 .................... 88<br />
Number of households by numbers of<br />
persons and children<br />
4.22 Namnärenden .......................................... 89<br />
Applications for family and first names<br />
4.23 Skilsmässor efter makarnas<br />
medianålder, äktenskapets medianvaraktighet<br />
och barnantal ............................... 89<br />
Divorces by median age of spouses,<br />
median duration of marriage and number of<br />
children<br />
4.24 Födda barn, summerad fruktsamhet ..... 90<br />
Births, total fertility rate<br />
4.25 Döda och dödfödda................................. 91<br />
Deaths and stillbirths<br />
4.26 Återstående medellivslängd för<br />
perioden 2006–2010 ........................................ 92<br />
Life expectancy<br />
4.27 Återstående medellivslängd vid<br />
födelsen, länsvis .............................................. 93<br />
Life expectancy at birth, by county<br />
4.28 Folkmängdens förändringar 1751–<br />
2010 ................................................................... 94<br />
Population changes<br />
60 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Befolkning<br />
Sida<br />
Page<br />
4.29 Folkmängdens förändringar i län<br />
och kommuner 2010 enligt indelningen<br />
den 1 januari 2010............................................ 95<br />
Population changes in counties and<br />
municipalities<br />
4.30 Befolkning efter födelseland ................ 100<br />
Population by country of birth<br />
4.31 Utrikes födda och födda i Sverige<br />
med två utrikesfödda föräldrar efter<br />
ursprungsland och kön i hela riket den<br />
31 december 2010 .......................................... 101<br />
Foreign-born persons and persons born in<br />
<strong>Sweden</strong> with both parents born abroad by<br />
country of origin and sex in the whole<br />
country<br />
Sida<br />
Page<br />
4.32 Invandrare och utvandrare, länsvis ..... 102<br />
Immigrants and emigrants, by county<br />
4.33 Invandrare och utvandrare efter<br />
medborgarskapsland ..................................... 103<br />
Immigrants and emigrants, by country of<br />
citizenship<br />
4.34 Utländska medborgare som erhållit<br />
svenskt medborgarskap ................................ 104<br />
Naturalised aliens<br />
Statistiska centralbyrån 61
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.1 Befolkning<br />
Population<br />
Under 2010 ökade Sveriges befolkning med nästan 75 000 personer till drygt<br />
9,4 miljoner människor. Samtidigt minskade invandringen, vilket inte har<br />
skett sedan 2004.<br />
För att befolkningen ska kunna reproducera sig<br />
själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott)<br />
behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn<br />
under sitt liv. Under 2010 var den summerade<br />
fruktsamheten i Sverige 1,98, det vill säga under<br />
denna nivå. Trots detta har det inte fötts så<br />
många barn i Sverige sedan 1993.<br />
År 2010 föddes 115 641 barn i Sverige, 59 385<br />
pojkar och 56 256 flickor. Det är 3 840 fler än<br />
under 2009.<br />
De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i<br />
Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i<br />
genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan<br />
något, men ända fram till i början av 1900-talet<br />
var den summerade fruktsamheten för kvinnor<br />
över 4.<br />
Under större delen av perioden 1900–1970<br />
var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån<br />
2,1. Födelsetalen har därefter<br />
varit över denna nivå endast vid två tillfällen,<br />
1990 och 1991. Efter babyboomen i början på 90-<br />
talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år<br />
1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till<br />
dagens (2010 års) nivå.<br />
Svenskarna blir allt äldre<br />
Sverige är ett av de länder som har högst<br />
medellivslängd i världen. De flickor som föddes<br />
under 2010 beräknas ha i genomsnitt 83 år<br />
framför sig, medan pojkarna har en förväntad<br />
medellivslängd på 79 år. Måtten är beräknade<br />
som ett snitt över de senaste fem åren.<br />
Annat var det förr. Under 1900-talets första<br />
decennium var den förväntade medellivslängden<br />
för nyfödda flickor 57 år och 55 år för<br />
pojkar.<br />
En bidragande orsak till den låga medellivslängden<br />
i början av 1900-talet var den höga<br />
spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent<br />
av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin<br />
första födelsedag.<br />
Medellivslängd 1985–2010<br />
Spädbarnsdödligheten mycket låg<br />
Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet<br />
barn som dör under sitt första levnadsår,<br />
minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i<br />
mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av<br />
spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga<br />
minskningen har bara fortsatt. År 2010 var<br />
spädbarnsdödligheten 2,4 barn per 1 000 födda<br />
för flickor och 2,7 för pojkar. Totalt avled 294<br />
barn, 134 flickor och 160 pojkar, före sin ettårsdag.<br />
Spädbarnsdödlighet 1980–2010<br />
62 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Vi gifter oss allt senare<br />
Medelåldern för giftermål har successivt stigit<br />
under de senaste två decennierna. För de som<br />
gifte sig år 2010 var medelåldern för män 38,7 år<br />
och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år<br />
1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern<br />
för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år.<br />
Även bland de nyskilda har medelåldern ökat<br />
och 2010 var den 44,7 år för män och 41,4 år för<br />
kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år<br />
1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna.<br />
Giftermål och skilsmässor 1991–2010<br />
Befolkning<br />
Par som tidigare varit registrerade som partners<br />
kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap.<br />
Under 2010 gjorde 194 kvinnliga och 132<br />
manliga par detta.<br />
Under 2010 gifte sig 702 enkönade par i<br />
Sverige. Det var fler kvinnliga par än manliga<br />
som vigdes, 419 jämfört med 283. I dessa siffror<br />
ingår även omvandlingar från partnerskap till<br />
äktenskap.<br />
Jämfört med 2009 minskade antalet omvandlingar,<br />
men det kompenserades med en nästan<br />
lika stor ökning av nya giftermål.<br />
I Sverige lever 3 501 kvinnor och 3 112 män i<br />
ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att<br />
antalet registrerade partners och personer i<br />
enkönade äktenskap kan vara ett udda antal<br />
beror på att statistiken gäller personer som är<br />
folkbokförda i Sverige, och att det finns personer<br />
som gift sig med en person som inte är folkbokförd<br />
i landet.<br />
Personer som registrerat partnerskap eller<br />
ingått enkönat äktenskap 1995–2010<br />
Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap.<br />
Äktenskapens varaktighet har varierat över<br />
tiden. De äktenskap som upplöstes 1991 hade i<br />
genomsnitt varat i 9,5 år medan de som slutade<br />
med skilsmässa 2010 i genomsnitt varat i 8,0 år.<br />
Mest varaktiga under perioden var de äktenskap<br />
som upplöstes 2003. De hade i genomsnitt<br />
varat i 11,1 år.<br />
Fler kvinnliga än manliga äktenskap<br />
Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat<br />
partnerskap med en könsneutral äktenskapslag.<br />
Det betyder att två personer av samma kön kan<br />
gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya<br />
äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen.<br />
Därmed är det inte längre möjligt<br />
att registrera partnerskap i Sverige.<br />
Anm: I antalen för 2009 och 2010 ingår de som omvandlat sina<br />
partnerskap till äktenskap.<br />
Statistiska centralbyrån 63
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Utvandringen ökar<br />
Under 2010 flyttade 48 853 personer från Sverige<br />
för att bosätta sig utomlands under minst ett år.<br />
Det är en ökning på 24,5 procent jämfört med<br />
2009 då 39 240 personer utvandrade.<br />
Statistiken påverkas dock av att Skatteverket<br />
under 2010 ökade sina utredningsinsatser<br />
avseende personer som under en längre tid haft<br />
okänd hemvist. Om en person inte längre anses<br />
vistas i landet avregistreras han/hon som<br />
utvandrad till obefintlig (OB). Om antalet<br />
utvandrade till OB utesluts år 2009 och 2010<br />
ökade utvandringen med drygt 14 procent.<br />
Bland svenskfödda utvandrare var nordiska<br />
samt engelskspråkiga länder mest populära. Av<br />
dessa drog 40 procent sitt flyttlass till Norge,<br />
Danmark och Finland medan Storbritannien<br />
och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de<br />
svenskfödda utvandrarna till drygt 140 olika<br />
länder.<br />
Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem<br />
som utvandrade under 2010 och hade i genomsnitt<br />
bott i Sverige i drygt 7 år. Det vanligaste<br />
var att de återvände till sitt födelseland. Bland<br />
de finsk-, dansk- och norskfödda personerna<br />
som lämnade Sverige flyttade mellan 80 och 90<br />
procent hem till födelselandet.<br />
Invandringen minskar något<br />
Invandringen till Sverige har varit hög de<br />
senaste åren. Under 2010 sjönk invandringen<br />
något men ligger fortfarande på en hög nivå.<br />
Detta år invandrade 98 801 personer, 46 163<br />
kvinnor och 52 638 män. De som invandrar är<br />
ofta unga personer – så många som 4 av 5 som<br />
invandrade under 2010 var under 40 år.<br />
Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen<br />
av thailändska och turkiska medborgare.<br />
Bland de invandrade thailändska medborgarna<br />
var hela 78 procent kvinnor. Bland de<br />
turkiska medborgarna var mönstret omvänt –<br />
där utgjorde männen 67 procent av invandrargruppen.<br />
Bland de invandrade fanns 170 medborgarskap<br />
representerade. Den största invandrargruppen<br />
utgjordes av svenska medborgare<br />
(19 765 personer).<br />
Stora skillnader mellan kommunerna<br />
Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner<br />
varierade, från mindre än två procent i<br />
Lekeberg, Öckerö, Gotland, Piteå och<br />
Söderköping till drygt 28 procent i Haparanda. I<br />
Haparanda är huvuddelen av de utländska<br />
medborgarna finländare.<br />
De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg<br />
och Malmö hade alla relativt hög andel<br />
personer med utländskt medborgarskap. I Stor-<br />
Stockholm hade 9,6 procent av befolkningen<br />
utländskt medborgarskap, i Stor-Malmö och<br />
Stor-Göteborg var motsvarande siffror 9,9<br />
respektive 6,8 procent. I övriga landet utgör<br />
utländska medborgare 5,3 procent av befolkningen.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).<br />
64 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.2<br />
Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2010<br />
Population density – number of inhabitants per square kilometer<br />
Befolkning<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 65
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.3 Flyttgröt<br />
Removals<br />
Nära 1,2 miljoner personer flyttade under 2010, vilket motsvarar ungefär var<br />
åttonde person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i,<br />
eller har återvänt till, det län där de föddes. Den sista december 2010 bodde 74<br />
procent av den svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän.<br />
Varje dag flyttar 3 600 personer<br />
Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607<br />
flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt<br />
flyttade 1 156 563 personer, 583 164 kvinnor och<br />
573 399 män. Nära 140 000 personer flyttade<br />
mer än en gång, vilket resulterade i drygt 1,3<br />
miljoner flyttningar inom Sverige. Den allra<br />
flitigaste flyttaren flyttade nio gånger under<br />
året.<br />
Männen var i genomsnitt något yngre än<br />
kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga<br />
åldern för manliga och kvinnliga flyttare var 30-<br />
32 år. Kvinnorna flyttar i sin tur något fler<br />
gånger än männen. En kvinna förväntas flytta i<br />
genomsnitt tolv gånger under sitt liv och en<br />
man elva gånger.<br />
De flesta länen tappar<br />
I Stockholms län var det 6 000 personer fler som<br />
flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade<br />
länet det största inrikes flyttningsnettot i landet<br />
under 2010. Endast 7 av 21 län hade ett positivt<br />
flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens<br />
län.<br />
Tre av fyra bor kvar i födelselänet<br />
Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i,<br />
eller har återvänt till, det län där de är födda.<br />
Den sista december 2010 bodde 74 procent av<br />
den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän,<br />
73 procent av kvinnorna och 76 procent av männen.<br />
Samtliga län i Sverige har en högre andel<br />
kvarboende män än kvinnor.<br />
Andel (%) svenskfödda med samma boendelän<br />
som födelselän den 31 december 2010<br />
Län Kvinnor Män Totalt<br />
Yngre flyttar långt – äldre kort<br />
De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen,<br />
under 2010 registrerades 882 656<br />
sådana flyttningar. Var tredje flytt skedde över<br />
kommungränsen och av dessa flyttningar gick<br />
knappt hälften utanför länet. Bland dem som<br />
flyttade till ett annat län var hälften i åldern 20<br />
till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast<br />
på studier eller byte av arbete. Under denna<br />
period i livet flyttar både kvinnor och män i<br />
genomsnitt fyra gånger. Mest flyttar 21-<br />
åringarna och det gäller för både kvinnor och<br />
män. Efter 30-årsåldern är flyttningarna färre<br />
och dessutom kortare. Endast 12 procent av alla<br />
flyttningar bland personer äldre än 30 år går<br />
utanför länet.<br />
Stockholms län 69 73 71<br />
Uppsala län 53 56 54<br />
Södermanlands län 63 66 64<br />
Östergötlands län 72 74 73<br />
Jönköpings län 72 76 74<br />
Kronobergs län 68 72 70<br />
Kalmar län 72 75 73<br />
Gotlands län 72 74 73<br />
Blekinge län 74 75 74<br />
Skåne län 80 82 81<br />
Hallands län 57 61 59<br />
Västra Götalands län 80 83 82<br />
Värmlands län 77 79 78<br />
Örebro län 69 72 71<br />
Västmanlands län 66 69 67<br />
Dalarnas län 71 74 73<br />
Gävleborgs län 75 77 76<br />
Västernorrlands län 76 79 78<br />
Jämtlands län 71 74 72<br />
Västerbottens län 78 80 79<br />
Norrbottens län 86 87 86<br />
Totalt 73 76 74<br />
Hjortkvarn – Sveriges mittpunkt<br />
Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig<br />
för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar<br />
som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska<br />
mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens<br />
kommun<br />
En annan känd punkt som kandiderar till<br />
Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken<br />
i Ånge kommun i Medelpad. Denna<br />
66 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
mittpunkt togs fram av Stockholms högskola<br />
1947 genom att man konstruerade en styv karta<br />
av landet och sedan flyttade man en nål under<br />
kartan tills det vägde jämnt.<br />
En demografisk mittpunkt skulle kunna<br />
sägas vara en fortsättning på hur man kom fram<br />
till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten.<br />
Om man på den styva kartan över<br />
Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk<br />
bor, så skulle kartan väga jämnt vid den<br />
demografiska mittpunkten. Till denna punkt<br />
skulle det genomsnittliga avståndet fågelvägen<br />
för samtliga boende i Sverige bli kortast.<br />
Befolkning<br />
År 2007 utropade Statistiska centralbyrån<br />
Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara<br />
Sveriges demografiska mittpunkt. Mycket tyder<br />
dock på att punkten om ett antal år kommer<br />
lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i<br />
Östergötlands län. Det beror på att en allt större<br />
andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra<br />
Sverige.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 67
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.4<br />
Sveriges framtida befolkning<br />
The future population<br />
Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring<br />
mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet<br />
av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige,<br />
och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2021 passera 10-<br />
miljonersstrecket.<br />
Enligt 2011 års prognos kommer folkmängden i<br />
Sverige att öka från 9,4 miljoner år 2010 till 10,9<br />
miljoner år 2060. Det betyder en ökning med<br />
omkring 1,5 miljoner människor på knappa 50 år.<br />
Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent<br />
av den svenska befolkningen född utomlands.<br />
År 2000 hade andelen stigit till drygt 11<br />
procent och kommer enligt prognosen att stiga<br />
till omkring 18 procent år 2060.<br />
Andelen äldre i befolkningen ökar<br />
Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades<br />
antalet personer i åldern 65 år eller äldre,<br />
från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990<br />
har dock antalet ålderspensionärer varit relativt<br />
oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av<br />
att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar<br />
nådde pensionsåldern under dessa år.<br />
Personer födda på 1940-talet går i pension<br />
under åren 2005–2015. Under dessa tio år kommer<br />
antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka<br />
med drygt 20 procent. Det betyder en ökning<br />
från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen<br />
upphör inte i och med detta – år 2060 räknar<br />
man med 2,7 miljoner personer över 65 år i<br />
Sverige.<br />
Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive<br />
65 år eller äldre, tusental<br />
År<br />
Ålder<br />
0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga<br />
1950 2 067 4 259 721 7 047<br />
1960 2 258 4 352 888 7 498<br />
1970 2 233 4 734 1 113 8 080<br />
1980 2 194 4 761 1 362 8 317<br />
1990 2 111 4 953 1 526 8 590<br />
2000 2 139 5 212 1 531 8 883<br />
2010 2 184 5 495 1 737 9 416<br />
2020 2 297 5 599 2 080 9 976<br />
2030 2 353 5 645 2 344 10 342<br />
2040 2 295 5 718 2 519 10 531<br />
2050 2 323 5 845 2 559 10 726<br />
2060 2 372 5 787 2 719 10 878<br />
68 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Även om antalet personer i arbetsför ålder<br />
(20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar.<br />
Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen<br />
på att antalet personer 65 år eller äldre<br />
ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper.<br />
Befolkning<br />
Andel personer som är 65 år och äldre per<br />
kommun, 2010-12-31, procent<br />
Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive<br />
65 år eller äldre<br />
År<br />
Ålder<br />
0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga<br />
1950 29,3 60,4 10,2 100<br />
1960 30,1 58,0 11,8 100<br />
1970 27,6 58,6 13,8 100<br />
1980 26,4 57,2 16,4 100<br />
1990 24,6 57,7 17,8 100<br />
2000 24,1 58,7 17,2 100<br />
2010 23,2 58,4 18,4 100<br />
2020 23,0 56,1 20,8 100<br />
2030 22,8 54,6 22,7 100<br />
2040 21,8 54,3 23,9 100<br />
2050 21,7 54,5 23,9 100<br />
2060 21,8 53,2 25,0 100<br />
Den svenska befolkningen kommer därför att<br />
kännetecknas av en växande andel äldre och en<br />
minskande andel unga människor. År 1950 var<br />
drygt 29 procent av befolkningen under 20 år.<br />
År 2000 hade andelen barn och ungdomar<br />
minskat till 24 procent och enligt prognosen<br />
beräknas andelen minska ytterligare till 22<br />
procent år 2060. Andelen personer i åldern 65 år<br />
eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år<br />
1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas<br />
andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen.<br />
Under förutsättning att pensionsåldern<br />
ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde<br />
person skulle vara pensionstagare om drygt 50<br />
år.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18:<br />
Sveriges framtida befolkning 2011–2060<br />
(www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och<br />
naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 69
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.5 Försörjningskvoten<br />
Dependency ratio<br />
Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den<br />
arbetande delen av befolkningen. Idag har vi en försörjningskvot på 0,70 vilket<br />
betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 70 unga och gamla.<br />
Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år 2060.<br />
Den så kallade demografiska försörjningskvoten<br />
är ett mått som ofta används när man vill<br />
bedöma de ekonomiska konsekvenserna av<br />
befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som<br />
relationen mellan antalet personer i arbetsför<br />
ålder (20–64 år) och summan av befolkningen<br />
som ligger utanför detta åldersintervall (0–19 år<br />
och 65– år).<br />
Försörjningskvoten ökar<br />
I diagrammet nedan visas försörjningskvoten<br />
totalt, samt den del som beror på andelen unga<br />
och den del som beror på andelen äldre. Den<br />
totala försörjningskvoten har varit relativt<br />
konstant sedan 1960-talet, medan delen från<br />
barn och ungdomar har gått ned samtidigt som<br />
delen från äldre har ökat något.<br />
I dag har vi en försörjningskvot på 0,70 vilket<br />
betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder<br />
ska försörja 70 unga och gamla. Denna nivå<br />
antas öka till en nivå på omkring 0,88 år 2060.<br />
Under prognosperioden kommer försörjningskvoten<br />
från de äldre öka, medan den från<br />
de unga förväntas vara konstant. Omkring år<br />
2030 kommer de äldre ”kosta” mer än de yngre.<br />
Det står i stark kontrast till situationen på 1960-<br />
talet, då de unga ”kostade” betydligt mer än de<br />
äldre.<br />
Pensionsåldern kan behöva höjas<br />
Det har under en längre tid pågått en debatt om<br />
huruvida pensionsåldern ska höjas för att<br />
utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer<br />
hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern<br />
behöver höjas för att behålla försörjningskvoten<br />
på samma nivå som idag I dessa<br />
beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen,<br />
20 år, konstant.<br />
Pensionsålder för att behålla<br />
försörjningskvoten på dagens nivå<br />
År<br />
Pensionsålder<br />
2015 66 år<br />
2021 67 år<br />
2033 68 år<br />
Försörjningskvoten år 1960–2009 samt prognos 2010–2060<br />
Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401).<br />
70 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.6<br />
Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2010<br />
Age pyramids<br />
Befolkning<br />
Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl<br />
för sin benämning 1750 – nuförtiden är<br />
det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen.<br />
För 2010 liknar den mest en<br />
rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen<br />
(60– år) står pyramiden stadigt än idag.<br />
Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903<br />
och för 2010 SCB Befolkningsstatistik<br />
(www.scb.se/BE0101).<br />
4.7<br />
Utvandrare och invandrare<br />
Emigrants and immigrants<br />
In-och utvandingen 1851–2010<br />
Invandringen 1967–2010<br />
In- och utvandring till Sverige började registreras<br />
under senare hälften av 1800-talet.<br />
Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige<br />
ett utvandringsland med tidvis ett mycket<br />
betydande utvandringsnetto. Under åren<br />
1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor.<br />
Detta kan jämföras med att Sveriges<br />
befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och<br />
6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare<br />
sökte sig till USA. Invandrarna, som under<br />
motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner,<br />
bestod huvudsakligen av hemvändande<br />
svenskamerikaner.<br />
Under 1930-talet var antalet invandrare<br />
högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna<br />
var även då återvändande svenskamerikaner.<br />
Det var alltså ännu för tidigt att<br />
tala om Sverige som ett invandringsland. I<br />
slutet av andra världskriget ökade invandringen<br />
och ändrade karaktär, främst som en<br />
följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit,<br />
huvudsakligen från de baltiska staterna och<br />
från eller via de nordiska länderna.<br />
I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring<br />
som fortsatte en bit in på<br />
1970-talet. Sverige hade en relativt hög och<br />
jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes<br />
såväl till industrin som till en starkt<br />
växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna<br />
liberaliserades inom<br />
Norden och år 1954 ingicks avtal om en<br />
gemensam nordisk arbetsmarknad.<br />
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige<br />
Del 1; Befolkningsförändringar Del 3;<br />
Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 71
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.8<br />
Födda 1905–2010<br />
Births<br />
Under den betraktade hundraårsperioden<br />
finns fem födelsetoppar:<br />
1909 med 139 500 födda<br />
1920 med 138 800 födda<br />
1945 med 135 400 födda<br />
1966 med 123 400 födda<br />
1990 med 123 900 födda<br />
Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet<br />
gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens<br />
första år (1749) redovisas<br />
59 483 födda. Första året med över 100 000<br />
födda var 1825, och ”all time high” är år<br />
1887 med 140 169.<br />
Källa: SCB (www.scb.se/BE0101).<br />
4.9<br />
Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2006/2010<br />
Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births<br />
1751/1755–2006/2010<br />
1891/1900–2001/2010<br />
.<br />
Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten<br />
mycket hög, och vart femte barn<br />
dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten<br />
var kvar på denna höga nivå vid början av<br />
1800-talet, men sedan började dödligheten<br />
sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten<br />
sjunkit till 15 procent för<br />
pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år<br />
senare var det endast 2 procent av pojkarna<br />
och 1 procent av flickorna som avled före ett<br />
års ålder.<br />
Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten<br />
dramatiskt. Dock kan man se<br />
att spädbarnsdödligheten under första<br />
levnadsdygnet varit tämligen konstant ända<br />
fram till 1970, varefter även den minskar. Ett<br />
par förklaringar till att spädbarnsdödligheten<br />
totalt sett minskat är förbättrad hygien och<br />
ständiga landvinningar på läkekonstens<br />
område.<br />
Att dödligheten däremot är tämligen<br />
konstant (1900–1960) under det första<br />
dygnet kan förklaras av att de barn som inte<br />
överlever sitt första dygn har så allvarliga<br />
åkommor att läkekonstens landvinningar<br />
inte räckt till. Att andelen ändå sjunker<br />
under senare delen av 1900-talet kan<br />
förklaras av att man nu bland annat kan<br />
rädda allt fler av de för tidigt födda.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik<br />
(www.scb.se/BE0101).<br />
72 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.10<br />
Folkmängd den 31 december efter kön<br />
Population, by sex<br />
Befolkning<br />
År<br />
Year<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Samtliga<br />
Total<br />
År Män Kvinnor Samtliga<br />
1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967<br />
1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229<br />
1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937<br />
1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630<br />
1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1994 4 356 254 4 460 127 8 816 381<br />
1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496<br />
1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499<br />
1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625<br />
1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322<br />
1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426<br />
1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792<br />
1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128<br />
1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788<br />
1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670<br />
1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392<br />
1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752<br />
1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257<br />
1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927<br />
1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347<br />
1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682<br />
1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2010 4 690 244 4 725 326 9 415 570<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–).<br />
4.11<br />
Antal och tätorter 2010 och småorter 2005 samt folkmängd,<br />
länsvis<br />
Number of localities and smaller localities and population in localities<br />
and smaller localities, by county<br />
Län<br />
County<br />
Antal<br />
Number<br />
Tätorter*<br />
Localities 1<br />
Folkmängd<br />
Population<br />
Småorter**<br />
Smaller localities 2<br />
Summa tätorter och<br />
småorter<br />
All localities<br />
Utanför tätort<br />
och småort***<br />
Outside<br />
localities and<br />
smaller<br />
localities<br />
Summa****<br />
Total<br />
Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd<br />
Stockholms 134 1 966 773 282 31 068 416 1 997 841 56 502 2 054 343<br />
Uppsala 68 270 395 113 10 002 181 280 397 55 485 335 882<br />
Södermanlands 66 222 998 69 6 590 135 229 588 41 150 270 738<br />
Östergötlands 93 362 463 81 8 579 174 371 042 58 600 429 642<br />
Jönköpings 84 277 982 62 6 188 146 284 170 52 696 336 866<br />
Kronobergs 52 143 387 41 4 061 93 147 448 36 492 183 940<br />
Kalmar 90 181 101 100 9 823 190 190 924 42 612 233 536<br />
Gotlands 17 33 473 49 5 149 66 38 622 18 647 57 269<br />
Blekinge 46 122 021 74 6 666 120 128 687 24 540 153 227<br />
Skåne 250 1 101 391 321 31 054 571 1 132 445 110 884 1 243 329<br />
Hallands 98 237 402 135 13 518 233 250 920 48 564 299 484<br />
Västra Götalands 309 1 326 755 415 39 390 724 1 366 145 214 152 1 580 297<br />
Värmlands 66 203 314 108 9 752 174 213 066 60 199 273 265<br />
Örebro 60 231 661 80 7 275 140 238 936 41 294 280 230<br />
Västmanlands 40 221 360 45 3 993 85 225 353 27 403 252 756<br />
Dalarnas 106 221 437 193 18 001 299 239 438 37 609 277 047<br />
Gävleborgs 87 216 476 166 15 535 253 232 011 44 497 276 508<br />
Västernorrlands 76 185 789 123 11 859 199 197 648 44 977 242 625<br />
Jämtlands 54 84 080 101 9 563 155 93 643 33 048 126 691<br />
Västerbottens 71 201 123 167 15 882 238 217 005 42 281 259 286<br />
Norrbottens 89 204 416 151 14 098 240 218 514 30 095 248 609<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 1 956 8 015 797 2 876 278 046 4 832 8 293 843 1 121 727 9 415 570<br />
* Avser tätorter 2010. ** Avser småorter 2005. *** Jämfört med total folkmängd 2010-12-31. **** Total folkmängd 2010<br />
1) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of 200.<br />
2) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning (www.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 73
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.12<br />
Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis<br />
Population of localities, by county<br />
Län<br />
County<br />
Tätorternas<br />
landareal,<br />
hektar 1<br />
200–<br />
499<br />
Antal tätorter 2 med… invånare<br />
Number of localities 2 with… inhabitants<br />
500–<br />
1 999<br />
2 000–<br />
9 999<br />
10 000–<br />
49 999<br />
50 000–<br />
Summa<br />
tätorter<br />
Total<br />
Stockholms 72 423 57 38 23 13 3 134<br />
Uppsala 16 364 25 27 13 2 1 68<br />
Södermanlands 15 437 24 25 12 4 1 66<br />
Östergötlands 22 335 48 18 22 3 2 93<br />
Jönköpings 22 158 35 27 16 5 1 84<br />
Kronobergs 12 973 19 22 9 1 1 52<br />
Kalmar 18 364 38 39 9 4 0 90<br />
Gotlands 3 405 10 6 0 1 0 17<br />
Blekinge 11 245 20 16 7 3 0 46<br />
Skåne 60 310 80 100 53 14 3 250<br />
Hallands 19 729 35 45 12 5 1 98<br />
Västra Götalands 81 517 117 124 52 14 2 309<br />
Värmlands 19 719 29 17 16 3 1 66<br />
Örebro 20 419 20 26 11 2 1 60<br />
Västmanlands 16 094 14 11 9 5 1 40<br />
Dalarnas 30 814 43 48 10 5 0 106<br />
Gävleborgs 23 017 42 29 11 4 1 87<br />
Västernorrlands 20 128 33 29 10 3 1 76<br />
Jämtlands 9 757 29 20 4 1 0 54<br />
Västerbottens 17 360 31 20 18 1 1 71<br />
Norrbottens 24 047 46 27 12 4 0 89<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 537 615 795 714 329 97 21 1 956<br />
Län<br />
200–<br />
499<br />
Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare<br />
Population in localities 2 with… inhabitants<br />
500–<br />
1 999<br />
2 000–<br />
9 999<br />
10 000–<br />
49 999<br />
50 000–<br />
Folkmängd i<br />
tätorter 2<br />
Inhabitants in<br />
localities 2<br />
Folkmängd i<br />
tätorter i<br />
procent av<br />
hela folkmängden<br />
2, 3<br />
Stockolms 18 214 34 362 124 612 291 129 1 498 456 1 966 773 95,7<br />
Uppsala 7 827 29 632 57 214 35 268 140 454 270 395 80,5<br />
Södermanlands 8 235 23 737 50 737 75 610 64 679 222 998 82,4<br />
Östergötlands 15 638 15 012 85 826 54 508 191 479 362 463 84,4<br />
Jönköpings 10 616 29 594 75 718 72 658 89 396 277 982 82,5<br />
Kronobergs 6 240 24 502 36 553 15 205 60 887 143 387 78,0<br />
Kalmar 11 956 39 052 42 493 87 600 - 181 101 77,5<br />
Gotlands 3 304 7 576 - 22 593 - 33 473 58,4<br />
Blekinge 6 318 16 314 33 073 66 316 - 122 021 79,6<br />
Skåne 24 445 101 044 260 362 255 203 460 337 1 101 391 88,6<br />
Hallands 12 346 44 286 37 066 85 127 58 577 237 402 79,3<br />
Västra Götalands 38 186 119 294 241 570 311 593 616 112 1 326 755 84,0<br />
Värmlands 8 724 15 439 72 118 45 348 61 685 203 314 74,4<br />
Örebro 6 348 25 341 51 788 41 146 107 038 231 661 82,7<br />
Västmanlands 4 654 11 984 31 875 61 970 110 877 221 360 87,6<br />
Dalarnas 13 965 43 035 45 512 118 925 - 221 437 79,9<br />
Gävleborgs 13 140 28 571 41 149 62 583 71 033 216 476 78,3<br />
Västernorrlands 10 539 29 750 37 798 56 990 50 712 185 789 76,6<br />
Jämtlands 9 589 17 861 12 303 44 327 - 84 080 66,4<br />
Västerbottens 9 688 22 690 56 376 32 775 79 594 201 123 77,6<br />
Norrbottens 14 490 28 383 55 598 105 945 - 204 416 82,2<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 254 462 707 459 1 449 741 1 942 819 3 661 316 8 015 797 85,1<br />
1) Land area of the localities, hectares.<br />
2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each<br />
county is included in the figures for that county.<br />
3) Inhabitants in localities as percent of total population.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
74 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.13<br />
Tätorter<br />
Localities<br />
Befolkning<br />
Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010<br />
Population of the largest localities<br />
Folkmängd<br />
Population<br />
Folkökning<br />
Population<br />
change<br />
2005 2010 Antal<br />
Number<br />
Tätorter Folkmängd Folkökning<br />
% 2005 2010 Antal %<br />
Stockholm 1 252 118 1 372 565 120 447 10 Sundsvall 49 344 50 712 1 368 3<br />
Göteborg 510 491 549 839 39 348 8 Luleå 45 467 46 607 1 140 3<br />
Malmö 258 020 280 415 22 395 9 Trollhättan 44 498 46 457 1 959 4<br />
Uppsala 128 409 140 454 12 045 9 Östersund 43 796 44 327 531 1<br />
Västerås 107 005 110 877 3 872 4 Borlänge 39 422 41 734 2 312 6<br />
Örebro 98 237 107 038 8 801 9 Tumba 35 311 37 852 2 541 7<br />
Linköping 97 428 104 232 6 804 7 Upplands Väsby 35 977 37 594 1617 4<br />
Helsingborg 91 457 97 122 5 665 6 Falun 36 447 37 291 844 2<br />
Jönköping 84 423 89 396 4 973 6 Kalmar 35 170 36 392 1 222 3<br />
Norrköping 83 561 87 247 3 686 4 Kristianstad 33 083 35 711 2 628 8<br />
Lund 76 188 82 800 6 612 9 Karlskrona 32 606 35 212 2 606 8<br />
Umeå 75 643 79 594 3 951 5 Skövde 33 119 34 466 1 347 4<br />
Gävle 68 700 71 033 2 333 3 Skellefteå 32 425 32 775 350 1<br />
Borås 63 441 66 273 2 832 4 Lidingö 30 357 31 561 1 204 4<br />
Eskilstuna 60 185 64 679 4 494 7 Uddevalla 30 513 31 212 699 2<br />
Södertälje 60 279 64 619 4 340 7 Landskrona 28 670 30 499 1 829 6<br />
Karlstad 58 544 61 685 3 141 5 Nyköping 27 720 29 891 2 171 8<br />
Täby 58 593 61 272 2 679 5 Motala 29 798 29 823 25 0<br />
Växjö 55 600 60 887 5 287 10 Vallentuna 26 520 29 519 2 999 11<br />
Halmstad 55 688 58 577 2 889 5 Örnsköldsvik 28 617 28 991 374 1<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
4.14<br />
Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december<br />
2005 och 2010, länsvis<br />
Area and population in sparsely populated areas, by county<br />
Län<br />
County<br />
Landareal<br />
utanför tätort<br />
hektar,<br />
2010 3<br />
Land area<br />
outside<br />
localities,<br />
hectare 3<br />
Andel av<br />
länets hela<br />
landareal, %<br />
Total land<br />
area, %<br />
Folkmängd<br />
Population<br />
2005 2010 Antal<br />
Number<br />
Folkökning<br />
Population change<br />
%<br />
Invånare per<br />
km 2 land,<br />
2010<br />
Inhabitants<br />
per sq. km.<br />
land area<br />
Befolkning<br />
utanför tätort,<br />
% av hela<br />
folkmängden<br />
2010<br />
Total population<br />
in sparsely<br />
populated<br />
areas, %<br />
Stockholms 579 508 88,9 87 161 87 570 409 0,5 15,1 4,3<br />
Uppsala 1 804 353 98,0 65 062 65 487 425 0,7 8,1 19,5<br />
Södermanlands 594 797 97,5 47 273 47 740 467 1,0 8,0 17,6<br />
Östergötlands 1 037 863 97,9 68 035 67 179 -856 -1,3 6,5 15,6<br />
Jönköpings 1 027 274 97,9 58 113 58 884 771 1,3 5,7 17,5<br />
Kronobergs 833 705 98,5 41 376 40 553 -823 -2,0 4,9 22,0<br />
Kalmar 1 103 418 98,4 53 613 52 435 -1 178 -2,2 4,8 22,5<br />
Gotlands 311 739 98,9 24 389 23 796 -593 -2,4 7,6 41,6<br />
Blekinge 283 395 96,2 32 100 31 206 -894 -2,8 11,0 20,4<br />
Skåne 1 043 138 94,5 143 596 141 938 -1 658 -1,2 13,6 11,4<br />
Hallands 526 343 96,4 60 534 62 082 1 548 2,6 11,8 20,7<br />
Västra Götalands 2 313 360 96,6 254 530 253 542 -988 -0,4 11,0 16,0<br />
Värmlands 1 739 385 98,9 71 381 69 951 -1 430 -2,0 4,0 25,6<br />
Örebro 834 138 97,6 49 144 48 569 -575 -1,2 5,8 17,3<br />
Västmanlands 2 498 363 96,9 31 365 31 396 31 0,1 6,3 12,4<br />
Dalarnas 2 788 192 98,9 56 893 55 610 -1 283 -2,3 2,0 20,1<br />
Gävleborgs 1 796 884 98,7 61 541 60 032 -1 509 -2,5 3,3 21,7<br />
Västernorrlands 2 148 252 99,1 58 767 56 836 -1 931 -3,3 2,6 23,4<br />
Jämtlands 4 924 359 99,8 43 660 42 611 -1 049 -2,4 0,9 33,6<br />
Västerbottens 5 501 256 99,7 60 544 58 163 -2 381 -3,9 1,1 22,4<br />
Norrbottens 9 800 434 99,8 45 892 44 193 -1 699 -3,7 0,5 17,8<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 40 490 156 98,7 1 414 969 1 399 773 -15 196 -1,1 3,5 14,9<br />
1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality.<br />
2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality.<br />
3) Korrigerad enhet, <strong>2012</strong>-06-29.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
Statistiska centralbyrån 75
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.15<br />
Län<br />
County<br />
Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen<br />
den 1 januari året efter redovisat år<br />
Population, by county<br />
Folkmängd<br />
Population<br />
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />
Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 054 343<br />
Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 335 882<br />
Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 270 738<br />
Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 429 642<br />
Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 336 866<br />
Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 183 940<br />
Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 536<br />
Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 269<br />
Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 153 227<br />
Skåne 1 . . . . . 1 129 424 1 243 329<br />
Kristianstads 258 734 256 395 264 170 280 193 289 278 . .<br />
Malmöhus 582 333 626 086 719 599 743 286 779 309 . .<br />
Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 299 484<br />
Västra Götalands 2 . . . . . 1 494 641 1 580 297<br />
Göteborgs och Bohus 556 799 625 670 715 289 711 195 739 945 . .<br />
Älvsborgs 358 988 374 683 403 711 425 452 441 391 . .<br />
Skaraborgs 248 388 249 948 257 301 269 730 276 830 . .<br />
Värmlands 281 396 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 273 265<br />
Örebro 246 950 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 280 230<br />
Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 252 756<br />
Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 277 047<br />
Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 508<br />
Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 242 625<br />
Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 691<br />
Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 259 286<br />
Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 248 609<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 415 570<br />
1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997).<br />
2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998).<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för<br />
1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Del 3 för 2000 och Statistikdatabasen: Befolkning för 2010.<br />
76 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.16<br />
Kod<br />
Code<br />
Rangordning<br />
Order<br />
of rank<br />
Befolkning<br />
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning<br />
efter folkmängd<br />
Area and population of municipalities and ranking order<br />
Kommun<br />
Municipality<br />
Landareal 1 ,<br />
km 2<br />
Land area 1<br />
sq. km<br />
Män<br />
Men<br />
Folkmängd<br />
Population<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Invånare<br />
per km 2<br />
Population<br />
density per<br />
sq. km.<br />
01 Stockholms län 6 519,3 1 016 200 1 038 143 2 054 343 315<br />
01 27 23 Botkyrka 194,8 41 755 40 853 82 608 424<br />
01 62 79 Danderyd 26,5 15 150 16 180 31 330 1 182<br />
01 25 99 Ekerö 216,4 12 680 12 730 25 410 117<br />
01 36 25 Haninge 457,5 38 654 38 400 77 054 168<br />
01 26 14 Huddinge 131,3 48 848 48 605 97 453 742<br />
01 23 30 Järfälla 54,1 32 976 33 235 66 211 1 225<br />
01 86 48 Lidingö 30,9 21 173 22 844 44 017 1 425<br />
01 82 19 Nacka 95,5 44 389 45 719 90 108 944<br />
01 88 39 Norrtälje 2 010,8 28 031 28 049 56 080 28<br />
01 40 226 Nykvarn 153,5 4 755 4 576 9 331 61<br />
01 92 95 Nynäshamn 357,2 13 137 12 895 26 032 73<br />
01 28 144 Salem 54,3 7 603 7 788 15 391 283<br />
01 91 56 Sigtuna 327,9 19 976 20 014 39 990 122<br />
01 63 31 Sollentuna 52,9 32 159 32 471 64 630 1 221<br />
01 84 29 Solna 19,4 33 639 34 505 68 144 3 516<br />
01 80 1 Stockholm 188,1 414 702 432 371 847 073 4 504<br />
01 83 61 Sundbyberg 8,7 19 210 19 423 38 633 4 435<br />
01 81 20 Södertälje 525,6 43 447 42 799 86 246 164<br />
01 38 49 Tyresö 69,5 21 417 21 530 42 947 618<br />
01 60 33 Täby 60,6 31 441 32 348 63 789 1 052<br />
01 14 60 Upplands Väsby 75,4 19 570 19 719 39 289 521<br />
01 39 106 Upplands-Bro 237,1 11 836 11 840 23 676 100<br />
01 15 81 Vallentuna 360,1 15 041 15 073 30 114 84<br />
01 87 195 Vaxholm 57,7 5 422 5 543 10 965 190<br />
01 20 63 Värmdö 443,0 19 382 18 919 38 301 86<br />
01 17 58 Österåker 310,8 19 807 19 714 39 521 127<br />
03 Uppsala län 8 208,4 167 177 168 705 335 882 41<br />
03 81 57 Enköping 1 184,1 19 852 19 907 39 759 34<br />
03 31 164 Heby 1 171,7 6 863 6 519 13 382 11<br />
03 05 123 Håbo 143,4 9 943 9 686 19 629 137<br />
03 30 156 Knivsta 283,5 7 411 7 313 14 724 52<br />
03 60 120 Tierp 1 550,5 10 169 9 956 20 125 13<br />
03 80 4 Uppsala 2 189,1 97 332 100 455 197 787 90<br />
03 19 232 Älvkarleby 213,4 4 652 4 451 9 103 43<br />
03 82 115 Östhammar 1 471,6 10 955 10 418 21 373 15<br />
04 Södermanlands län 6 103,1 134 587 136 151 270 738 44<br />
04 84 15 Eskilstuna 1 103,8 47 869 48 442 96 311 87<br />
04 82 138 Flen 722,0 8 128 7 900 16 028 22<br />
04 61 207 Gnesta 462,7 5 137 5 223 10 360 22<br />
04 83 75 Katrineholm 1 025,4 16 040 16 388 32 428 32<br />
04 80 44 Nyköping 1 427,9 25 436 26 208 51 644 36<br />
04 81 194 Oxelösund 35,6 5 662 5 531 11 193 315<br />
04 86 76 Strängnäs 741,6 16 105 16 314 32 419 44<br />
04 88 190 Trosa 211,0 5 707 5 755 11 462 54<br />
04 28 235 Vingåker 372,5 4 503 4 390 8 893 24<br />
05 Östergötlands län 10 604,6 215 659 213 983 429 642 41<br />
05 60 274 Boxholm 528,3 2 659 2 562 5 221 10<br />
05 62 116 Finspång 1 061,6 10 506 10 241 20 747 20<br />
05 13 219 Kinda 1 135,3 4 931 4 831 9 762 9<br />
05 80 5 Linköping 1 435,8 74 113 72 303 146 416 102<br />
05 86 96 Mjölby 548,8 13 001 12 855 25 856 47<br />
05 83 51 Motala 988,3 21 027 20 928 41 955 42<br />
05 81 8 Norrköping 1 503,6 64 556 65 494 130 050 86<br />
05 82 160 Söderköping 677,9 7 029 6 995 14 024 21<br />
05 84 244 Vadstena 182,5 3 602 3 789 7 391 40<br />
05 63 243 Valdemarsvik 739,0 3 897 3 863 7 760 11<br />
05 12 283 Ydre 679,0 1 905 1 767 3 672 5<br />
05 61 189 Åtvidaberg 690,4 5 817 5 687 11 504 17<br />
05 09 273 Ödeshög 431,6 2 616 2 668 5 284 12<br />
06 Jönköpings län 10 494,6 168 287 168 579 336 866 32<br />
06 04 261 Aneby 520,5 3 281 3 112 6 393 12<br />
06 86 137 Eksjö 803,9 8 096 8 148 16 244 20<br />
Totalt<br />
Total<br />
Statistiska centralbyrån 77
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.16<br />
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter<br />
folkmängd (forts.)<br />
Kod<br />
Rangordning<br />
Kommun Landareal 1 ,<br />
Folkmängd Invånare<br />
km 2 per km 2 .<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
06 62 84 Gislaved 1 143,4 14 706 14 405 29 111 25<br />
06 17 225 Gnosjö 422,8 4 900 4 646 9 546 23<br />
06 43 200 Habo 329,5 5 420 5 321 10 741 33<br />
06 80 10 Jönköping 1 488,9 62 876 64 506 127 382 86<br />
06 42 252 Mullsjö 201,5 3 528 3 505 7 033 35<br />
06 82 83 Nässjö 934,9 14 708 14 631 29 339 31<br />
06 84 198 Sävsjö 682,6 5 490 5 340 10 830 16<br />
06 87 130 Tranås 405,0 9 035 9 084 18 119 45<br />
06 65 169 Vaggeryd 829,0 6 534 6 457 12 991 16<br />
06 85 91 Vetlanda 1 509,6 13 343 12 961 26 304 17<br />
06 83 74 Värnamo 1 222,8 16 370 16 463 32 833 27<br />
07 Kronobergs län 8 468,0 92 743 91 197 183 940 22<br />
07 64 127 Alvesta 977,6 9 591 9 211 18 802 19<br />
07 61 241 Lessebo 414,8 4 143 3 996 8 139 20<br />
07 81 90 Ljungby 1 757,9 13 782 13 515 27 297 16<br />
07 67 223 Markaryd 520,2 4 855 4 764 9 619 18<br />
07 63 184 Tingsryd 1 049,4 6 203 6 028 12 231 12<br />
07 60 228 Uppvidinge 1 178,0 4 773 4 471 9 244 8<br />
07 80 22 Växjö 1 673,6 41 576 41 429 83 005 50<br />
07 65 140 Älmhult 895,4 7 820 7 783 15 603 17<br />
08 Kalmar län 11 219,1 116 582 116 954 233 536 21<br />
08 85 202 Borgholm 680,2 5 306 5 370 10 676 16<br />
08 62 229 Emmaboda 692,3 4 680 4 507 9 187 13<br />
08 60 162 Hultsfred 1 127,1 6 954 6 742 13 696 12<br />
08 21 265 Högsby 754,4 2 954 2 823 5 777 8<br />
08 80 34 Kalmar 961,8 30 947 31 868 62 815 65<br />
08 61 172 Mönsterås 602,0 6 479 6 430 12 909 21<br />
08 40 161 Mörbylånga 669,9 6 856 7 165 14 021 21<br />
08 81 122 Nybro 1 177,1 9 906 9 745 19 651 17<br />
08 82 93 Oskarshamn 1 054,8 13 105 13 058 26 163 25<br />
08 34 253 Torsås 470,9 3 617 3 345 6 962 15<br />
08 84 142 Vimmerby 1 145,4 7 837 7 636 15 473 14<br />
08 83 69 Västervik 1 881,9 17 941 18 265 36 206 19<br />
09 Gotlands län 3 151,4 28 379 28 890 57 269 18<br />
09 80 38 Gotland 3 151,4 28 379 28 890 57 269 18<br />
10 Blekinge län 2 946,7 77 849 75 378 153 227 52<br />
10 82 80 Karlshamn 491,3 15 593 15 550 31 143 63<br />
10 80 32 Karlskrona 1 046,9 32 641 31 391 64 032 61<br />
10 60 170 Olofström 391,9 6 582 6 406 12 988 33<br />
10 81 87 Ronneby 829,8 14 537 13 717 28 254 34<br />
10 83 133 Sölvesborg 186,5 8 496 8 314 16 810 90<br />
12 Skåne län 11 035,4 615 995 627 334 1 243 329 113<br />
12 60 153 Bjuv 116,2 7 489 7 352 14 841 128<br />
12 72 183 Bromölla 163,4 6 144 6 128 12 272 75<br />
12 31 135 Burlöv 18,8 8 376 8 325 16 701 886<br />
12 78 159 Båstad 218,4 7 077 7 201 14 278 65<br />
12 85 77 Eslöv 421,7 15 906 15 681 31 587 75<br />
12 83 9 Helsingborg 346,3 63 271 65 906 129 177 373<br />
12 93 46 Hässleholm 1 276,5 25 083 25 024 50 107 39<br />
12 84 101 Höganäs 144,3 12 101 12 536 24 637 171<br />
12 66 154 Hörby 422,8 7 440 7 400 14 840 35<br />
12 67 143 Höör 293,0 7 732 7 728 15 460 53<br />
12 76 136 Klippan 376,5 8 350 8 165 16 515 44<br />
12 90 24 Kristianstad 1 251,7 39 127 40 416 79 543 64<br />
12 61 85 Kävlinge 153,8 14 537 14 476 29 013 189<br />
12 82 52 Landskrona 141,2 20 769 20 955 41 724 296<br />
12 62 113 Lomma 55,6 10 640 10 919 21 559 387<br />
12 81 12 Lund 430,3 55 084 55 404 110 488 257<br />
12 80 3 Malmö 155,6 146 750 152 213 298 963 1 922<br />
12 73 173 Osby 578,5 6 356 6 368 12 724 22<br />
12 75 251 Perstorp 159,8 3 619 3 442 7 061 44<br />
12 91 124 Simrishamn 394,2 9 456 9 841 19 297 49<br />
12 65 131 Sjöbo 495,7 9 178 8 934 18 112 37<br />
12 64 150 Skurup 195,2 7 473 7 508 14 981 77<br />
12 30 111 Staffanstorp 107,6 11 037 11 222 22 259 207<br />
12 14 167 Svalöv 390,5 6 798 6 444 13 242 34<br />
78 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.16<br />
Befolkning<br />
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter<br />
folkmängd (forts.)<br />
Kod<br />
Rangordning<br />
Kommun Landareal 1 ,<br />
Folkmängd Invånare<br />
km 2 per km 2 .<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
12 63 121 Svedala 219,0 9 930 9 892 19 822 91<br />
12 70 171 Tomelilla 398,7 6 474 6 440 12 914 32<br />
12 87 50 Trelleborg 342,1 21 049 21 170 42 219 123<br />
12 33 73 Vellinge 143,2 16 550 16 753 33 303 233<br />
12 86 86 Ystad 352,4 13 758 14 580 28 338 80<br />
12 77 155 Åstorp 93,0 7 465 7 272 14 737 159<br />
12 92 59 Ängelholm 422,6 19 181 20 213 39 394 93<br />
12 57 222 Örkelljunga 321,5 4 869 4 762 9 631 30<br />
12 56 163 Östra Göinge 434,9 6 926 6 664 13 590 31<br />
13 Hallands län 5 461,6 149 046 150 438 299 484 55<br />
13 82 54 Falkenberg 1 115,4 20 527 20 481 41 008 37<br />
13 80 18 Halmstad 1 020,1 45 315 46 485 91 800 90<br />
13 15 212 Hylte 951,1 5 173 5 004 10 177 11<br />
13 84 26 Kungsbacka 611,4 37 250 37 775 75 025 123<br />
13 81 107 Laholm 888,5 11 824 11 566 23 390 26<br />
13 83 37 Varberg 874,2 28 957 29 127 58 084 66<br />
14 Västra Götalands län 23 956,1 788 362 791 935 1 580 297 66<br />
14 40 89 Ale 318,3 13 904 13 538 27 442 86<br />
14 89 65 Alingsås 474,9 18 660 19 136 37 796 80<br />
14 60 218 Bengtsfors 889,2 4 982 4 809 9 791 11<br />
14 43 239 Bollebygd 264,9 4 266 4 109 8 375 32<br />
14 90 13 Borås 915,2 50 891 52 403 103 294 113<br />
14 38 278 Dals-Ed 729,7 2 413 2 279 4 692 6<br />
14 45 270 Essunga 235,8 2 824 2 740 5 564 24<br />
14 99 78 Falköping 1 056,7 15 740 15 773 31 513 30<br />
14 39 259 Färgelanda 593,1 3 464 3 190 6 654 11<br />
14 44 266 Grästorp 265,7 2 933 2 843 5 776 22<br />
14 47 272 Gullspång 315,5 2 691 2 600 5 291 17<br />
14 80 2 Göteborg 450,7 254 720 259 031 513 751 1 140<br />
14 71 168 Götene 406,8 6 732 6 491 13 223 33<br />
14 66 227 Herrljunga 500,4 4 767 4 547 9 314 19<br />
14 97 236 Hjo 298,4 4 382 4 459 8 841 30<br />
14 01 71 Härryda 268,4 17 362 17 101 34 463 128<br />
14 46 258 Karlsborg 408,0 3 399 3 353 6 752 17<br />
14 82 53 Kungälv 364,7 20 563 20 678 41 241 113<br />
14 41 62 Lerum 260,3 19 211 19 369 38 580 148<br />
14 94 64 Lidköping 703,2 18 929 19 119 38 048 54<br />
14 62 174 Lilla Edet 317,9 6 473 6 105 12 578 40<br />
14 84 158 Lysekil 209,9 7 247 7 274 14 521 69<br />
14 93 105 Mariestad 602,4 11 845 11 896 23 741 39<br />
14 63 72 Mark 933,7 16 907 16 938 33 845 36<br />
14 61 230 Mellerud 515,0 4 692 4 487 9 179 18<br />
14 30 211 Munkedal 638,4 5 248 4 933 10 181 16<br />
14 81 35 Mölndal 146,8 30 244 30 729 60 973 415<br />
14 21 147 Orust 389,0 7 709 7 512 15 221 39<br />
14 02 70 Partille 57,2 17 458 17 626 35 084 613<br />
14 95 129 Skara 440,1 8 986 9 328 18 314 42<br />
14 96 45 Skövde 676,4 25 782 25 620 51 402 76<br />
14 27 234 Sotenäs 139,2 4 508 4 544 9 052 65<br />
14 15 103 Stenungsund 253,5 12 126 12 166 24 292 96<br />
14 86 186 Strömstad 471,5 5 923 5 885 11 808 25<br />
14 65 209 Svenljunga 925,5 5 246 5 042 10 288 11<br />
14 35 181 Tanum 923,6 6 255 6 115 12 370 13<br />
14 72 204 Tibro 220,9 5 318 5 242 10 560 48<br />
14 98 175 Tidaholm 520,3 6 312 6 260 12 572 24<br />
14 19 151 Tjörn 168,2 7 656 7 299 14 955 89<br />
14 52 188 Tranemo 744,4 5 926 5 661 11 587 16<br />
14 88 41 Trollhättan 412,1 27 727 27 521 55 248 134<br />
14 73 231 Töreboda 542,9 4 636 4 477 9 113 17<br />
14 85 43 Uddevalla 641,9 25 571 26 297 51 868 81<br />
14 91 110 Ulricehamn 1 051,4 11 496 11 342 22 838 22<br />
14 70 139 Vara 700,2 8 051 7 711 15 762 23<br />
14 42 196 Vårgårda 428,7 5 486 5 457 10 943 26<br />
14 87 67 Vänersborg 647,5 18 358 18 499 36 857 57<br />
14 92 182 Åmål 484,1 6 063 6 232 12 295 25<br />
14 07 177 Öckerö 25,9 6 280 6 169 12 449 480<br />
Statistiska centralbyrån 79
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.16<br />
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter<br />
folkmängd (forts.)<br />
Kod<br />
Rangordning<br />
Kommun Landareal 1 ,<br />
Folkmängd Invånare<br />
km 2 per km 2 .<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
17 Värmlands län 17 591,3 136 435 136 830 273 265 16<br />
17 84 94 Arvika 1 659,4 12 940 13 094 26 034 16<br />
17 30 237 Eda 825,4 4 358 4 166 8 524 10<br />
17 82 203 Filipstad 1 543,1 5 342 5 220 10 562 7<br />
17 63 193 Forshaga 350,3 5 659 5 607 11 266 32<br />
17 64 233 Grums 386,4 4 588 4 503 9 091 24<br />
17 83 176 Hagfors 1 834,0 6 307 6 173 12 480 7<br />
17 61 152 Hammarö 56,9 7 506 7 420 14 926 262<br />
17 80 21 Karlstad 1 165,3 42 202 43 551 85 753 74<br />
17 15 187 Kil 360,7 5 865 5 841 11 706 32<br />
17 81 104 Kristinehamn 748,0 11 805 12 003 23 808 32<br />
17 62 282 Munkfors 142,3 1 890 1 881 3 771 26<br />
17 60 281 Storfors 393,6 2 205 2 068 4 273 11<br />
17 66 166 Sunne 1 296,4 6 657 6 598 13 255 10<br />
17 85 141 Säffle 1 220,7 7 840 7 707 15 547 13<br />
17 37 179 Torsby 4 188,7 6 266 6 148 12 414 3<br />
17 65 217 Årjäng 1 420,1 5 005 4 850 9 855 7<br />
18 Örebro län 8 546,3 138 994 141 236 280 230 33<br />
18 82 192 Askersund 819,9 5 676 5 602 11 278 14<br />
18 62 221 Degerfors 385,6 4 915 4 726 9 641 25<br />
18 61 146 Hallsberg 640,2 7 785 7 490 15 275 24<br />
18 63 246 Hällefors 989,8 3 624 3 596 7 220 7<br />
18 83 82 Karlskoga 470,7 14 722 14 946 29 668 63<br />
18 81 117 Kumla 205,3 10 173 10 283 20 456 100<br />
18 60 268 Laxå 604,8 2 893 2 793 5 686 9<br />
18 14 249 Lekeberg 466,0 3 691 3 443 7 134 15<br />
18 85 108 Lindesberg 1 382,8 11 622 11 412 23 034 17<br />
18 64 276 Ljusnarsberg 578,6 2 531 2 400 4 931 9<br />
18 84 206 Nora 621,9 5 088 5 359 10 447 17<br />
18 80 7 Örebro 1 380,2 66 274 69 186 135 460 98<br />
19 Västmanlands län 5 144,9 126 050 126 706 252 756 49<br />
19 84 165 Arboga 327,3 6 619 6 666 13 285 41<br />
19 82 178 Fagersta 270,7 6 266 6 177 12 443 46<br />
19 61 148 Hallstahammar 171,1 7 528 7 647 15 175 89<br />
19 60 242 Kungsör 203,3 4 095 3 994 8 089 40<br />
19 83 100 Köping 607,8 12 433 12 472 24 905 41<br />
19 62 267 Norberg 419,7 2 886 2 837 5 723 14<br />
19 81 114 Sala 1 174,7 10 744 10 791 21 535 18<br />
19 04 279 Skinnskatteberg 662,2 2 276 2 169 4 445 7<br />
19 07 216 Surahammar 345,0 5 060 4 889 9 949 29<br />
19 80 6 Västerås 962,8 68 143 69 064 137 207 143<br />
20 Dalarnas län 28 196,8 138 825 138 222 277 047 10<br />
20 84 112 Avesta 615,7 10 857 10 726 21 583 35<br />
20 81 47 Borlänge 586,7 24 834 24 417 49 251 84<br />
20 80 40 Falun 2 051,9 27 651 28 393 56 044 27<br />
20 26 213 Gagnef 769,1 5 147 4 950 10 097 13<br />
20 83 149 Hedemora 839,9 7 573 7 591 15 164 18<br />
20 29 145 Leksand 1 225,9 7 602 7 687 15 289 12<br />
20 85 97 Ludvika 1 498,9 12 963 12 847 25 810 17<br />
20 23 208 Malung-Sälen 4 105,8 5 274 5 082 10 356 3<br />
20 62 119 Mora 2 828,1 10 024 10 129 20 153 7<br />
20 34 254 Orsa 1 742,3 3 490 3 432 6 922 4<br />
20 31 199 Rättvik 1 932,0 5 347 5 464 10 811 6<br />
20 61 201 Smedjebacken 953,9 5 432 5 283 10 715 11<br />
20 82 197 Säter 573,9 5 499 5 341 10 840 19<br />
20 21 257 Vansbro 1 548,7 3 448 3 357 6 805 4<br />
20 39 247 Älvdalen 6 917,3 3 684 3 523 7 207 1<br />
21 Gävleborgs län 18 200,2 138 160 138 348 276 508 15<br />
21 83 92 Bollnäs 1 821,3 13 047 13 201 26 248 14<br />
21 80 17 Gävle 1 615,1 47 053 48 002 95 055 59<br />
21 04 220 Hofors 411,1 4 973 4 768 9 741 24<br />
21 84 68 Hudiksvall 2 497,5 18 281 18 568 36 849 15<br />
21 61 125 Ljusdal 5 288,6 9 586 9 479 19 065 4<br />
21 32 224 Nordanstig 1 380,1 4 941 4 670 9 611 7<br />
21 01 264 Ockelbo 1 069,6 2 989 2 947 5 936 6<br />
21 21 191 Ovanåker 1 883,5 5 794 5 646 11 440 6<br />
80 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.16<br />
Befolkning<br />
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter<br />
folkmängd (forts.)<br />
Kod<br />
Rangordning<br />
Kommun Landareal 1 ,<br />
Folkmängd Invånare<br />
km 2 per km 2 .<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
21 81 66 Sandviken 1 167,4 18 616 18 300 36 916 32<br />
21 82 98 Söderhamn 1 064,9 12 880 12 767 25 647 24<br />
22 Västernorrlands län 21 684,5 121 127 121 498 242 625 11<br />
22 80 102 Härnösand 1 064,5 12 114 12 497 24 611 23<br />
22 82 126 Kramfors 1 705,5 9 554 9 357 18 911 11<br />
22 83 118 Sollefteå 5 428,1 10 167 10 088 20 255 4<br />
22 81 16 Sundsvall 3 208,7 47 503 48 229 95 732 30<br />
22 62 132 Timrå 788,0 9 094 8 896 17 990 23<br />
22 60 215 Ånge 3 068,1 5 136 4 917 10 053 3<br />
22 84 42 Örnsköldsvik 6 421,0 27 559 27 514 55 073 9<br />
23 Jämtlands län 49 343,1 63 353 63 338 126 691 3<br />
23 26 245 Berg 5 753,5 3 769 3 583 7 352 1<br />
23 05 255 Bräcke 3 428,9 3 598 3 287 6 885 2<br />
23 61 205 Härjedalen 11 364,3 5 338 5 116 10 454 1<br />
23 09 157 Krokom 6 218,2 7 422 7 113 14 535 2<br />
23 03 269 Ragunda 2 526,2 2 821 2 769 5 590 2<br />
23 13 185 Strömsund 10 566,8 6 259 5 926 12 185 1<br />
23 21 210 Åre 7 262,8 5 253 5 021 10 274 1<br />
23 80 36 Östersund 2 220,5 28 893 30 523 59 416 27<br />
24 Västerbottens län 55 189,7 130 308 128 978 259 286 5<br />
24 03 290 Bjurholm 1 315,6 1 274 1 186 2 460 2<br />
24 25 288 Dorotea 2 795,1 1 495 1 383 2 878 1<br />
24 81 180 Lycksele 5 560,4 6 146 6 230 12 376 2<br />
24 18 285 Malå 1 608,7 1 632 1 642 3 274 2<br />
24 01 250 Nordmaling 1 238,7 3 625 3 473 7 098 6<br />
24 17 280 Norsjö 1 751,4 2 193 2 111 4 304 2<br />
24 09 256 Robertsfors 1 301,8 3 482 3 349 6 831 5<br />
24 82 28 Skellefteå 6 858,7 35 949 35 692 71 641 10<br />
24 22 289 Sorsele 2 7 465,0 1 429 1 307 2 736 0<br />
24 21 263 Storuman 7 378,5 3 123 2 997 6 120 1<br />
24 80 11 Umeå 2 331,4 57 769 57 704 115 473 50<br />
24 62 248 Vilhelmina 8 120,2 3 643 3 492 7 135 1<br />
24 04 271 Vindeln 2 650,7 2 756 2 751 5 507 2<br />
24 60 238 Vännäs 533,2 4 217 4 197 8 414 16<br />
24 63 287 Åsele 4 277,0 1 575 1 464 3 039 1<br />
25 Norrbottens län 98 249,0 126 126 122 483 248 609 3<br />
25 06 286 Arjeplog 2 12 804,5 1 631 1 530 3 161 0<br />
25 05 260 Arvidsjaur 5 699,1 3 308 3 221 6 529 1<br />
25 82 88 Boden 4 043,0 13 674 13 797 27 471 7<br />
25 23 128 Gällivare 15 825,2 9 530 8 895 18 425 1<br />
25 83 214 Haparanda 927,3 5 132 4 927 10 059 11<br />
25 10 275 Jokkmokk 2 17 735,4 2 639 2 531 5 170 0<br />
25 14 134 Kalix 1 815,0 8 552 8 188 16 740 9<br />
25 84 109 Kiruna 19 371,1 11 808 11 136 22 944 1<br />
25 80 27 Luleå 2 110,0 37 484 36 694 74 178 35<br />
25 21 262 Pajala 7 916,5 3 300 2 982 6 282 1<br />
25 81 55 Piteå 3 111,8 20 433 20 459 40 892 13<br />
25 60 240 Älvsbyn 1 712,7 4 227 4 108 8 335 5<br />
25 13 284 Överkalix 2 792,0 1 855 1 756 3 611 1<br />
25 18 277 Övertorneå 2 381,4 2 553 2 259 4 812 2<br />
Hela riket 1 <strong>Sweden</strong> 1 410 335,4 4 690 244 4 725 326 9 415 570 23<br />
1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av<br />
gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än<br />
summan av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna.<br />
From 2000 there are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for<br />
<strong>Sweden</strong>.<br />
2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 .<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister;<br />
Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
Statistiska centralbyrån 81
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.17<br />
Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt<br />
indelningen den 1 januari 2011<br />
Population of the largest municipalities<br />
Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />
Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 847 073<br />
Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 513 751<br />
Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 298 963<br />
Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 197 787<br />
Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 146 416<br />
Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 137 207<br />
Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 135 460<br />
Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 130 050<br />
Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 129 177<br />
Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 127 382<br />
Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 115 473<br />
Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 110 488<br />
Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 103 294<br />
Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 97 453<br />
Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 96 311<br />
Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 732<br />
Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 95 055<br />
Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 800<br />
Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 90 108<br />
Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 86 246<br />
Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 85 753<br />
Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 83 005<br />
Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 82 608<br />
Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 79 543<br />
Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 77 054<br />
Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 75 025<br />
Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 74 178<br />
Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 641<br />
Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 68 144<br />
Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 66 211<br />
Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 64 630<br />
Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 64 032<br />
Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 789<br />
Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 815<br />
Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 973<br />
Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 416<br />
Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 58 084<br />
Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 269<br />
Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 56 080<br />
Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 56 044<br />
Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 55 248<br />
Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 073<br />
Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 868<br />
Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 644<br />
Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 51 402<br />
Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 107<br />
Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 49 251<br />
Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 44 017<br />
Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 947<br />
Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 42 219<br />
Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 955<br />
Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 724<br />
Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 41 241<br />
Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 41 008<br />
Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 892<br />
Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 990<br />
Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 759<br />
Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 521<br />
Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 394<br />
Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 39 289<br />
Sundbyberg 24 488 27 068 28 085 25 717 31 308 33 868 38 633<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
82 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.18<br />
Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser<br />
den 31 december 2010<br />
Population by sex, civil status, age by single year<br />
Befolkning<br />
Ålder<br />
Age<br />
Ogifta<br />
Single<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Gifta 1<br />
Änklingar, änkor 2<br />
Skilda 3<br />
Married 1 Widowed 2 Divorced 3<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
Hela<br />
antalet<br />
Total<br />
0 59 496 56 414 – – – – – – 115 910<br />
1 58 366 55 057 – – – – – – 113 423<br />
2 57 606 54 111 – – – – – – 111 717<br />
3 56 944 53 710 – – – – – – 110 654<br />
4 56 519 53 565 – – – – – – 110 084<br />
5 54 366 51 764 – – – – – – 106 130<br />
6 54 549 51 557 – – – – – – 106 106<br />
7 53 547 50 945 – – – – – – 104 492<br />
8 51 884 49 578 – – – – – – 101 462<br />
9 50 102 47 365 – – – – – – 97 467<br />
10 50 016 47 101 – – – – – – 97 117<br />
11 48 645 46 349 – – – – – – 94 994<br />
12 49 552 46 500 – – – – – – 96 052<br />
13 49 897 47 367 – – – – – – 97 264<br />
14 52 223 49 864 – – – – – – 102 087<br />
15 56 659 53 413 – – – – – – 110 072<br />
16 61 106 58 129 – 1 – – – – 119 236<br />
17 64 080 60 737 2 7 – 1 – – 124 827<br />
18 67 406 63 092 44 292 – – – 1 130 835<br />
19 68 653 63 596 220 1 133 – – 4 29 133 635<br />
20 68 592 63 756 538 2 038 1 5 22 79 135 031<br />
21 64 656 59 442 869 2 973 1 6 46 227 128 220<br />
22 63 132 57 179 1 432 4 179 4 10 103 370 126 409<br />
23 59 284 53 769 2 120 5 265 8 11 188 582 121 227<br />
24 58 536 51 495 3 167 6 854 3 16 299 759 121 129<br />
25 56 579 48 500 4 490 8 508 8 18 440 1 031 119 574<br />
26 53 516 44 749 5 797 10 439 10 26 610 1 271 116 418<br />
27 50 960 41 690 7 360 12 383 10 25 763 1 547 114 738<br />
28 49 069 39 797 9 587 14 570 14 41 976 1 747 115 801<br />
29 46 421 37 548 11 383 16 785 14 40 1 217 1 984 115 392<br />
30 44 959 35 513 14 433 20 268 19 62 1 553 2 363 119 170<br />
31 41 883 32 439 16 075 21 738 21 65 1 659 2 695 116 575<br />
32 37 996 29 354 17 920 23 121 22 71 1 902 2 944 113 330<br />
33 36 612 28 129 20 183 24 844 23 117 2 178 3 267 115 353<br />
34 35 364 27 107 22 022 26 590 36 108 2 532 3 682 117 441<br />
35 34 602 26 672 24 741 28 952 33 156 2 892 4 300 122 348<br />
36 34 504 26 360 27 150 31 395 43 140 3 312 4 903 127 807<br />
37 32 282 24 938 28 153 31 737 50 178 3 634 5 346 126 318<br />
38 31 338 24 285 29 604 32 708 55 195 4 292 6 180 128 657<br />
39 30 240 23 422 30 440 33 080 65 237 4 554 6 714 128 752<br />
40 27 911 21 626 30 664 32 842 84 265 4 908 7 317 125 617<br />
41 26 578 20 634 30 712 32 087 94 312 5 558 7 864 123 839<br />
42 27 265 21 186 31 787 33 283 99 355 6 393 8 989 129 357<br />
43 28 132 22 006 33 721 34 342 132 387 7 434 9 954 136 108<br />
44 27 987 21 618 33 881 34 361 144 411 8 103 10 800 137 305<br />
45 26 762 20 634 34 419 34 533 158 571 8 892 11 659 137 628<br />
46 25 717 20 383 34 182 34 351 184 552 9 546 12 271 137 186<br />
47 23 489 17 925 32 160 32 200 206 623 9 543 11 717 127 863<br />
48 21 537 16 693 30 619 30 743 191 678 9 488 11 891 121 840<br />
49 20 370 15 363 29 793 30 189 202 732 9 555 11 806 118 010<br />
50 19 055 14 342 29 771 30 530 227 883 9 671 11 876 116 355<br />
51 18 654 13 614 30 270 30 899 293 919 10 109 12 180 116 938<br />
52 17 651 13 224 30 560 31 070 294 1 022 10 296 12 138 116 255<br />
53 16 871 12 602 31 239 32 090 381 1 257 10 560 12 527 117 527<br />
54 16 273 11 902 32 070 32 174 418 1 369 10 925 12 527 117 658<br />
55 15 299 11 210 31 566 32 575 476 1 597 10 734 12 278 115 735<br />
56 14 172 10 318 31 556 32 161 542 1 715 10 528 12 026 113 018<br />
57 14 022 9 879 32 534 33 096 608 1 919 10 988 12 518 115 564<br />
58 12 952 9 423 32 889 33 065 708 2 279 10 758 12 229 114 303<br />
59 12 322 8 831 32 777 32 984 798 2 396 10 468 12 243 112 819<br />
Statistiska centralbyrån 83
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.18<br />
Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser<br />
den 31 december 2010 (forts.)<br />
Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela<br />
antalet<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Total<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
60 11 740 8 401 35 268 34 629 924 2 844 10 833 12 572 117 211<br />
61 11 415 8 201 36 833 36 218 1 067 3 242 10 991 13 119 121 086<br />
62 11 012 7 761 38 321 37 367 1 311 3 956 11 309 13 697 124 734<br />
63 10 488 7 071 38 909 37 771 1 401 4 328 11 451 13 751 125 170<br />
64 10 085 6 555 39 310 37 531 1 709 5 091 11 717 13 946 125 944<br />
65 9 093 5 919 39 686 37 004 1 925 5 451 11 279 13 593 123 950<br />
66 8 104 5 257 39 233 35 716 2 112 6 207 10 948 13 217 120 794<br />
67 6 951 4 591 36 385 33 176 2 212 6 525 10 012 12 233 112 085<br />
68 5 765 3 931 33 650 29 692 2 253 6 583 9 075 10 869 101 818<br />
69 4 994 3 270 28 874 25 433 2 076 6 825 7 929 9 637 89 038<br />
70 4 384 2 995 27 116 23 870 2 219 7 125 7 398 8 864 83 971<br />
71 4 007 2 849 26 685 23 515 2 440 7 964 7 171 8 590 83 221<br />
72 3 476 2 692 25 283 21 962 2 564 8 609 6 356 7 800 78 742<br />
73 3 287 2 311 23 499 20 129 2 473 9 184 5 717 7 010 73 610<br />
74 2 869 2 203 22 048 18 735 2 674 9 750 5 167 6 625 70 071<br />
75 2 675 1 996 20 279 16 783 2 895 10 210 4 726 5 883 65 447<br />
76 2 380 1 966 18 836 15 552 2 798 10 884 4 132 5 434 61 982<br />
77 2 248 1 843 17 633 13 857 3 076 11 602 3 721 5 307 59 287<br />
78 2 195 1 721 17 392 13 645 3 429 12 858 3 292 4 906 59 438<br />
79 2 028 1 686 16 146 12 236 3 460 13 691 2 968 4 673 56 888<br />
80 1 945 1 708 15 133 11 338 3 761 14 615 2 810 4 341 55 651<br />
81 1 756 1 629 13 431 9 986 3 748 14 727 2 384 3 574 51 235<br />
82 1 716 1 557 12 816 8 995 3 900 15 531 2 058 3 515 50 088<br />
83 1 430 1 398 11 071 7 469 3 858 15 554 1 733 2 963 45 476<br />
84 1 295 1 423 10 100 6 314 4 019 15 829 1 477 2 780 43 237<br />
85 1 198 1 382 8 754 5 428 4 074 15 599 1 292 2 624 40 351<br />
86 1 000 1 215 7 574 4 247 3 792 15 433 1 051 2 276 36 588<br />
87 811 1 172 6 636 3 432 3 779 14 669 900 1 889 33 288<br />
88 726 1 094 5 028 2 493 3 425 13 494 716 1 622 28 598<br />
89 618 1 036 4 225 2 090 3 412 13 129 563 1 576 26 649<br />
90 451 920 3 382 1 514 3 092 12 227 443 1 281 23 310<br />
91 322 598 2 069 859 2 247 8 659 263 831 15 848<br />
92 243 524 1 397 521 1 795 7 139 190 638 12 447<br />
93 161 436 959 323 1 477 5 964 140 505 9 965<br />
94 113 349 588 215 1 099 4 474 97 407 7 342<br />
95 80 266 355 131 753 3 406 44 241 5 276<br />
96 60 220 225 74 580 2 576 45 220 4 000<br />
97 36 162 129 44 385 1 899 29 132 2 816<br />
98 21 133 79 23 252 1 291 11 95 1 905<br />
99 11 71 36 9 154 834 7 53 1 175<br />
100– 15 130 44 26 180 1 170 6 88 1 659<br />
S:a 2 598 364 1 600 317 101 479 390 084 9 415 570<br />
All 2 250 413 1 599 787 372 918 502 208<br />
1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships.<br />
2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners.<br />
3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
84 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.19<br />
Ålder<br />
Age<br />
Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060<br />
Population projections<br />
Samtliga 1<br />
Total<br />
Befolkning<br />
2011 2020 2030 2040 2050 2060<br />
0– 4 570,3 588,5 556,0 562,7 587,6 575,5<br />
5– 9 531,1 587,6 592,2 553,2 587,6 591,4<br />
10–14 486,2 581,5 601,3 570,1 576,7 600,5<br />
15–19 591,5 539,8 603,7 608,6 570,8 604,5<br />
20–24 652,5 526,4 609,3 629,4 599,8 606,3<br />
25–29 596,7 676,1 592,4 653,9 659,0 623,7<br />
30–34 585,7 690,5 581,3 659,6 680,0 652,5<br />
35–39 626,0 619,6 699,5 621,0 681,4 686,6<br />
40–44 645,5 603,0 696,5 593,6 670,5 691,4<br />
45–49 662,1 642,6 617,9 698,0 622,9 683,2<br />
50–54 584,2 649,7 596,1 686,4 588,3 664,3<br />
55–59 574,2 628,9 627,2 601,6 681,4 609,9<br />
60–64 597,3 562,5 625,0 574,1 661,5 569,3<br />
65–69 578,3 535,1 591,7 592,5 568,7 647,3<br />
70–74 401,3 549,5 509,9 571,2 527,0 610,6<br />
75–79 306,4 455,9 454,7 511,4 516,7 499,3<br />
80–84 244,6 279,8 409,5 391,4 446,3 418,4<br />
85–89 163,1 161,7 261,4 270,1 314,9 324,4<br />
90–94 72,6 74,8 92,4 141,1 140,9 165,4<br />
95–99 15,5 20,0 21,1 36,9 38,4 47,1<br />
100– 1,8 2,7 3,1 3,9 6,1 6,3<br />
Totalt Total 9 486,9 9 976,3 10 342,0 10 530,7 10 726,4 10 877,8<br />
Ålder Män 1<br />
Men<br />
2011 2020 2030 2040 2050 2060<br />
0– 4 293,4 302,8 286,0 289,5 302,3 296,0<br />
5– 9 272,3 302,2 304,6 284,5 302,2 304,1<br />
10–14 250,0 299,0 309,3 293,2 296,6 308,8<br />
15–19 303,9 277,3 310,8 313,3 293,9 311,2<br />
20–24 333,9 270,5 313,5 324,1 308,7 312,1<br />
25–29 307,4 349,4 306,7 339,3 342,0 323,7<br />
30–34 299,7 357,0 303,1 344,1 355,0 340,7<br />
35–39 318,4 320,0 363,3 323,3 355,5 358,3<br />
40–44 327,6 307,8 359,1 308,4 348,7 359,8<br />
45–49 337,2 325,5 317,1 360,2 322,3 354,3<br />
50–54 295,2 328,7 302,4 351,3 303,3 343,1<br />
55–59 288,7 317,8 315,8 306,3 349,1 313,4<br />
60–64 297,4 282,0 314,1 289,4 336,5 291,8<br />
65–69 287,6 265,2 296,2 296,4 287,7 329,8<br />
70–74 193,6 267,5 251,4 283,6 263,2 308,1<br />
75–79 138,9 217,6 218,6 250,4 254,0 249,1<br />
80–84 100,6 124,5 188,3 184,7 213,8 203,0<br />
85–89 59,2 63,4 111,9 118,2 142,2 148,3<br />
90–94 21,7 24,0 33,4 53,4 55,5 66,8<br />
95–99 3,4 4,8 5,7 11,1 11,8 15,1<br />
100– 0,3 0,4 0,5 0,8 1,2 1,3<br />
Totalt 4 730,5 5 007,2 5 211,6 5 325,6 5 445,6 5 538,9<br />
Statistiska centralbyrån 85
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.19<br />
Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.)<br />
Ålder Kvinnor 1<br />
Women<br />
2011 2020 2030 2040 2050 2060<br />
0– 4 276,9 285,7 269,9 273,2 285,3 279,4<br />
5– 9 258,8 285,4 287,6 268,7 285,4 287,2<br />
10–14 236,2 282,5 292,0 276,9 280,1 291,7<br />
15–19 287,6 262,5 292,9 295,2 277,0 293,3<br />
20–24 318,6 255,9 295,8 305,4 291,1 294,2<br />
25–29 289,3 326,7 285,7 314,6 317,0 300,0<br />
30–34 286,0 333,6 278,2 315,5 325,0 311,8<br />
35–39 307,5 299,6 336,2 297,7 325,9 328,4<br />
40–44 317,8 295,2 337,4 285,2 321,8 331,6<br />
45–49 324,9 317,1 300,9 337,8 300,6 328,9<br />
50–54 289,0 321,0 293,7 335,1 285,0 321,2<br />
55–59 285,5 311,1 311,4 295,3 332,2 296,5<br />
60–64 299,9 280,5 310,9 284,6 325,0 277,5<br />
65–69 290,7 269,9 295,5 296,1 280,9 317,4<br />
70–74 207,8 282,0 258,5 287,6 263,8 302,5<br />
75–79 167,6 238,3 236,1 261,1 262,7 250,1<br />
80–84 144,0 155,4 221,2 206,7 232,5 215,5<br />
85–89 103,9 98,3 149,5 151,8 172,8 176,2<br />
90–94 50,8 50,8 59,0 87,7 85,3 98,6<br />
95–99 12,1 15,2 15,4 25,9 26,6 32,0<br />
100– 1,5 2,3 2,6 3,2 4,8 4,9<br />
Totalt 4 756,4 4 969,0 5 130,4 5 205,2 5 280,8 5 338,9<br />
1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2010.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: Sveriges framtida befolkning 2011–2060 (www.scb.se/BE0401);<br />
Statistikdatabasen: Befolkning.<br />
86 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.20<br />
Befolkning<br />
Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder<br />
Number of households in <strong>Sweden</strong> estimated with different methods<br />
Hushållstyp 1 Type of household 1<br />
Ålder efter referensperson/<br />
hushållsföreståndare<br />
Age of reference person/<br />
head of household<br />
Hushåll<br />
Households<br />
Familjeenheter<br />
Family units<br />
FoB 90 2 Kosthushåll 3<br />
Enligt HEK 4<br />
Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income<br />
Distribution Survey (HEK) 4<br />
Enligt folkbokföring<br />
According to national<br />
registration<br />
1990 2009 2009 2009<br />
Ensamstående utan barn<br />
Single persons without children<br />
Män Men 683 895 1 140 805 + 41 531 1 496 677 + 41 672 1 349 667<br />
18–24 år years 94 630 159 623 + 17 239 406 381 + 20 542 158 683<br />
25–64 år 426 635 759 498 + 35 323 859 689 + 35 841 928 468<br />
65–74 år 81 532 112 468 + 14 454 117 530 + 14 609 138 406<br />
75– år 81 098 109 216 + 10 189 113 077 + 10 279 124 110<br />
Kvinnor Women 829 586 1 106 715 + 38 690 1 408 552 + 39 367 1 337 828<br />
18–24 år 82 106 147 245 + 16 680 342 003 + 19 505 167 525<br />
25–64 år 311 850 481 602 + 28 545 572 017 + 29 389 642 207<br />
65–74 år 176 545 160 695 + 16 811 166 967 + 16 966 191 212<br />
75– år 259 085 317 173 + 15 606 327 565 + 15 657 336 884<br />
Båda könen Both sexes 1 513 481 2 247 520 + 51 684 2 905 229 + 48 366 2 687 495<br />
18–24 år 176 736 306 868 + 23 705 748 384 + 26 837 326 208<br />
25–64 år 738 485 1 241 100 + 43 220 1 431 706 + 43 463 1 570 675<br />
65–74 år 258 077 273 163 + 21 954 284 497 + 22 156 329 618<br />
75– år 340 183 426 389 + 16 679 440 642 + 16 670 460 994<br />
Två sammanboende utan barn<br />
Two cohabiting persons without children 975 700 1 030 462 + 25 718 1 193 477 + 25 843 820 667<br />
18–24 år 43 885 28 967 + 5 241 29 146 + 5 247 2 883<br />
25–64 år 503 690 561 301 + 21 125 709 850 + 21 924 351 117<br />
65–74 år 265 596 265 760 + 15 166 276 910 + 15 333 275 935<br />
75– år 162 529 174 435 + 8 724 177 571 + 8 757 190 732<br />
Ensamstående med barn<br />
Single persons with children<br />
Yngsta barnet 0–17 år Youngest child 183 868 247 052 + 20 296 247 052 + 20 296 262 882<br />
Yngsta barnet 18–24 år . . 76 584 + 8 102 . . 91 053<br />
Yngsta barnet 0–24 år . . 323 636 + 21 612 . . 353 935<br />
Därav män med Of whom men with<br />
Yngsta barnet 0–17 år 33 661 52 324 + 9 541 52 593 + 9 555 53 255<br />
Yngsta barnet 18–24 år . . 25 701 + 4 812 . . 27 369<br />
Yngsta barnet 0–24 år . . 78 025 + 10 649 . . 80 624<br />
Därav kvinnor med Of whom women with<br />
Yngsta barnet 0–17 år 150 207 194 728 + 18 074 194 459 + 18 067 209 627<br />
Yngsta barnet 18–24 år . . 50 883 + 6 573 . . 63 684<br />
Yngsta barnet 0–24 år . . 245 611 + 19 091 . . 273 311<br />
Sammanboende Cohabiting persons<br />
Yngsta barnet 0–17 år 838 307 820 884 + 23 541 820 884 + 23 541 836 255<br />
Yngsta barnet 18–24 år . . 128 554 + 8 479 . . 138 031<br />
Yngsta barnet 0–24 år . . 949 438 + 23 689 . . 974 286<br />
1 barn 0–17 år 336 378 325 505 + 15 879 325 505 + 15 879 321 844<br />
2 barn 0–17 år 350 928 365 016 + 17 550 365 016 + 17 550 378 793<br />
3+ barn 0–17 år 151 001 130 363 + 11 035 130 363 + 11 035 135 618<br />
Ensamstående med övriga boende<br />
Households with two or more single<br />
persons not co-living 135 356 43 695 + 6 077 . . 52 591<br />
Sammanboende med övriga boende<br />
Cohabiting and not cohabiting persons in<br />
the same household 183 261 33 519 + 4 540 . . 52 545<br />
Hushåll yngre än 18 år 5<br />
Households younger than 18 years 5 . . . . . . 6 570<br />
Samtliga Total 3 829 973 4 628 271 + 32 334 5 166 642 + 8 441 4 948 089<br />
1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded.<br />
2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers refer<br />
to dwelling households and children 0–17 years of age.<br />
3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. A housekeeping<br />
unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who share the<br />
housekeeping.<br />
4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK.<br />
5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2009 (www.scb.se/HE0103).<br />
Statistiska centralbyrån 87
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.21<br />
Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november<br />
1990 och den 31 december 2000 och 2009<br />
Number of households by numbers of persons and children<br />
Hushållstyp<br />
Type of household<br />
Hushåll 1<br />
Households 1<br />
FoB 90 2<br />
Kosthushåll 3<br />
Census 2 Housekeeping units 3<br />
1990 2000 2009<br />
Hushåll efter antal boende<br />
Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 628 271 + 32 334<br />
1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 247 520 + 51 684<br />
2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 250 702 + 29 210<br />
3 471 184 463 799 + 20 477 474 005 + 20 405<br />
4 452 965 454 003 + 19 244 472 172 + 19 129<br />
5+ 200 649 205 402 + 13 247 183 872 + 12 312<br />
Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 9 029 174 + 62 312<br />
Antal personer per hushåll<br />
Number of persons per household 2,14 2,01 + 0,02 1,95 + . .<br />
Hushåll efter antal barn 0–6 år<br />
Households by number of children, age 0–6 512 333 509 934 + 22 320 534 249 + 22 343<br />
1 330 270 344 229 + 19 093 348 686 + 18 745<br />
2 159 968 152 961 + 12 547 172 184 + 13 198<br />
3+ 22 095 12 743 + 3 734 13 379 + 3 691<br />
Hushåll efter antal barn 7–12 år<br />
Households by number of children, age 7–12 445 016 537 726 + 23 307 435 779 + 21 092<br />
1 333 739 366 916 + 19 900 324 840 + 18 661<br />
2 103 527 149 686 + 12 854 102 940 + 10 547<br />
3+ 7 750 21 125 + 4 905 7 999 + 2 936<br />
Hushåll efter antal barn 0–15 år<br />
Households by number of children, age 0–15 918 746 993 514 + 28 922 959 472 + 28 310<br />
1 426 130 426 527 + 21 311 450 484 + 21 325<br />
2 355 522 414 993 + 20 374 387 703 + 19 571<br />
3+ 137 094 151 995 + 12 739 121 286 + 11 383<br />
Hushåll efter antal barn 0–17 år<br />
Households by number of children, age 0–17 1 019 711 1 086 502 + 29 615 1 067 936 + 29 126<br />
1 452 992 448 957 + 21 708 472 749 + 21 590<br />
2 401 829 450 511 + 21 092 445 243 + 20 847<br />
3+ 164 890 187 034 + 14 060 149 944 + 12 505<br />
Hushåll efter antal barn 0–19 år<br />
Households by number of children, age 0–19 . . 1 159 506 + 29 580 1 174 961 + 29 178<br />
1 . . 470 036 + 21 927 495 485 + 21 825<br />
2 . . 476 650 + 21 298 500 390 + 21 384<br />
3+ . . 212 820 + 14 576 179 086 + 13 158<br />
Hushåll efter antal barn 20–29 år<br />
Households by number of children, age 20–29 . . 178 304 + 10 541 218 439 + 11 546<br />
1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded.<br />
2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0-17 år. In the census the numbers refer to<br />
dwelling households and children 0–17 years of age.<br />
3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll.<br />
A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who<br />
share the housekeeping.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2009 (www.scb.se/HE0103).<br />
88 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Befolkning<br />
4.22 Namnärenden<br />
Applications for family and first names<br />
Ansökningar Applications 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Inkomna ansökningar Applications filed 6 482 6 917 7 516 7 619 7 750 7 257<br />
Godkända ansökningar Applications approved 5 794 6 396 6 408 6 969 6 688 7 020<br />
Gamla släktnamn Old family names 3 576 3 788 3 788 4 161 3 957 3 983<br />
Nya släktnamn New family names 1 018 1 237 1 141 1 259 1 164 1 315<br />
Förnamn First names 1 200 1 371 1 479 1 549 1 567 1 722<br />
Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr<br />
Fees paid for family and first names 8 162 8 458 9 334 9 142 9 769 11 216<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se).<br />
4.23<br />
Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets<br />
medianvaraktighet och barnantal<br />
Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and<br />
number of children<br />
År<br />
Year<br />
Antal<br />
Number<br />
På 1 000 av<br />
medelfolkmängden<br />
gifta<br />
kvinnor 1<br />
Mannens<br />
ålder 2<br />
Age of<br />
husband<br />
Hustruns<br />
ålder 2<br />
Age of wife<br />
Äktenskapets<br />
varaktighet<br />
3<br />
Duration of<br />
marriage<br />
Antal barn under 18 år, %<br />
Number of children under 18 years, %<br />
0 1 2 3 4–<br />
1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4<br />
1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2<br />
1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3<br />
1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3<br />
1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3<br />
1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6<br />
1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6<br />
1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6<br />
1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0<br />
1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0<br />
1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6<br />
1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3<br />
1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5<br />
1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3<br />
1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4<br />
1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6<br />
1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5<br />
1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2<br />
2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4<br />
2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6<br />
2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3<br />
2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1<br />
2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0<br />
2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9<br />
2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5<br />
2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6<br />
2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5<br />
2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7<br />
2010 23 612 14,8 44,34 41,15 7,99 44,5 23,8 21,5 7,4 2,7<br />
1) Per 1 000 married women.<br />
2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning.<br />
3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. (www.scb.se/BE0101).<br />
SCB Befolkningsstatistik 2010.<br />
Statistiska centralbyrån 89
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.24<br />
År<br />
Year<br />
Födda barn, summerad fruktsamhet<br />
Births, total fertility rate<br />
Levande födda<br />
Live births<br />
Pojkar<br />
Boys<br />
Flickor<br />
Girls<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Barn till gifta<br />
kvinnor 1<br />
Summerad<br />
fruktsamhet<br />
Total fertility rate<br />
1991 63 729 60 008 123 737 64 108 2,117<br />
1992 63 193 59 655 122 848 62 077 2,090<br />
1993 60 329 57 669 117 998 58 509 1,997<br />
1994 57 329 54 928 112 257 54 330 1,890<br />
1995 53 214 50 208 103 422 48 653 1,738<br />
1996 48 660 46 637 95 297 43 949 1,606<br />
1997 46 511 43 991 90 502 41 557 1,532<br />
1998 45 940 43 088 89 028 40 370 1,511<br />
1999 45 230 42 943 88 173 39 422 1,503<br />
2000 46 620 43 821 90 441 40 404 1,547<br />
2001 47 138 44 328 91 466 40 710 1,570<br />
2002 49 187 46 628 95 815 42 137 1,653<br />
2003 51 114 48 043 99 157 43 625 1,718<br />
2004 51 975 48 953 100 928 44 937 1,752<br />
2005 52 036 49 310 101 346 45 108 1,769<br />
2006 54 483 51 430 105 913 47 093 1,854<br />
2007 55 259 52 162 107 421 48 602 1,879<br />
2008 56 352 52 949 109 301 49 469 1,907<br />
2009 57 564 54 237 111 801 50 967 1,935<br />
2010 59 385 56 256 115 641 53 010 1,985<br />
1) Children born to married women.<br />
Se Tabellanmärkning<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik<br />
2010. (www.scb.se/BE0101).<br />
90 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.25<br />
Döda och dödfödda<br />
Deaths and stillbirths<br />
Befolkning<br />
År<br />
Year<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Barn under 1 år<br />
Infants under 1 year<br />
Dödfödda<br />
Stillbirths<br />
På 1 000 levande<br />
födda<br />
Per 1 000 live<br />
births<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Båda könen<br />
Both sexes<br />
Pojkar<br />
Boys<br />
Flickor<br />
Girls<br />
Pojkar Flickor Pojkar Flickor Samtliga<br />
Barn till<br />
gifta<br />
kvinnor 1<br />
Barn till<br />
ogifta<br />
kvinnor 2<br />
1984 48 505 41 978 90 483 350 251 7,24 5,51 204 177 381 196 185<br />
1985 50 044 43 988 94 032 366 300 7,21 6,29 188 200 388 199 189<br />
1986 49 551 43 744 93 295 346 259 6,60 5,23 210 213 423 208 215<br />
1987 49 338 43 969 93 307 358 283 6,68 5,53 206 206 412 195 217<br />
1988 50 417 46 326 96 743 380 272 6,57 5,01 220 202 422 205 217<br />
1989 47 845 44 265 92 110 392 278 6,57 4,94 216 207 423 191 232<br />
1990 49 054 46 107 95 161 421 318 6,62 5,27 241 202 443 229 214<br />
1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 234 230 464 220 244<br />
1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 197 199 396 180 216<br />
1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 203 197 400 201 199<br />
1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 185 163 348 174 174<br />
1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 182 168 350 180 170<br />
1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 174 156 330 154 176<br />
1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 149 165 314 127 187<br />
1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 166 155 321 154 167<br />
1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 168 157 325 139 186<br />
2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 170 169 339 144 195<br />
2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 185 152 337 148 189<br />
2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 176 163 339 165 174<br />
2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 171 176 347 140 207<br />
2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 148 170 318 135 183<br />
2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 145 156 301 133 168<br />
2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 159 160 319 131 188<br />
2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 158 168 326 151 175<br />
2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 199 197 396 177 219<br />
2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,4 234 217 451 210 241<br />
2010 43 900 46 587 90 487 160 134 2,68 2,38 231 195 426 191 235<br />
1) Children born to married women.<br />
2) Children born to unmarried women.<br />
Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1-2 och del 4<br />
för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning 2004-2009 (www.scb.se/BE0101). SCB, Enheten för<br />
befolkningsstatistik för 2010.<br />
Statistiska centralbyrån 91
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.26<br />
Återstående medellivslängd för perioden 2006–2010<br />
Life expectancy<br />
Ålder<br />
Age<br />
Återstående medellivslängd, år<br />
Life expectancy, years<br />
Ålder<br />
Age<br />
Återstående medellivslängd, år<br />
Life expectancy, years<br />
Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor<br />
0 79,13 83,19 60 22,04 25,18<br />
1 78,34 82,39 61 21,20 24,30<br />
2 77,36 81,42 62 20,37 23,43<br />
3 76,38 80,43 63 19,55 22,56<br />
4 75,38 79,44 64 18,74 21,70<br />
5 74,39 78,45 65 17,96 20,87<br />
6 73,40 77,45 66 17,18 20,03<br />
7 72,40 76,46 67 16,41 19,20<br />
8 71,41 75,46 68 15,64 18,38<br />
9 70,42 74,47 69 14,89 17,56<br />
10 69,42 73,47 70 14,15 16,75<br />
11 68,43 72,48 71 13,43 15,96<br />
12 67,43 71,48 72 12,72 15,16<br />
13 66,44 70,49 73 12,03 14,39<br />
14 65,45 69,49 74 11,35 13,63<br />
15 64,46 68,50 75 10,70 12,89<br />
16 63,47 67,51 76 10,06 12,16<br />
17 62,49 66,52 77 9,44 11,44<br />
18 61,51 65,54 78 8,85 10,75<br />
19 60,54 64,55 79 8,28 10,07<br />
20 59,58 63,57 80 7,72 9,42<br />
21 58,61 62,58 81 7,20 8,79<br />
22 57,65 61,60 82 6,71 8,17<br />
23 56,69 60,61 83 6,23 7,59<br />
24 55,73 59,63 84 5,78 7,04<br />
25 54,77 58,64 85 5,36 6,52<br />
26 53,81 57,66 86 4,96 6,03<br />
27 52,84 56,67 87 4,60 5,57<br />
28 51,88 55,69 88 4,26 5,15<br />
29 50,91 54,70 89 3,94 4,76<br />
30 49,95 53,72 90 3,65 4,41<br />
31 48,99 52,73 91 1 3,40 4,07<br />
32 48,02 51,75 92 3,18 3,80<br />
33 47,05 50,76 93 2,97 3,55<br />
34 46,08 49,78 94 2,78 3,32<br />
35 45,11 48,80 95 2,60 3,10<br />
36 44,15 47,82 96 2,44 2,90<br />
37 43,18 46,84 97 2,29 2,71<br />
38 42,21 45,86 98 2,14 2,53<br />
39 41,25 44,89 99 2,01 2,37<br />
40 40,29 43,91 100 1,89 2,22<br />
41 39,33 42,94 101 1,78 2,08<br />
42 38,37 41,97 102 1,67 1,95<br />
43 37,42 41,00 103 1,57 1,83<br />
44 36,47 40,03 104 1,49 1,72<br />
45 35,52 39,08 105 1,42 1,61<br />
46 34,58 38,12 106 1,34 1,52<br />
47 33,64 37,16 107 1,28 1,42<br />
48 32,71 36,21 108 1,25 1,34<br />
49 31,78 35,26 109 1,00 1,23<br />
50 30,86 34,32 110 0,50 1,07<br />
51 29,95 33,38 111 - 0,83<br />
52 29,04 32,45 112– - 0,50<br />
53 28,14 31,53<br />
54 27,25 30,61<br />
55 26,36 29,69<br />
56 25,48 28,77<br />
57 24,61 27,86<br />
58 23,74 26,96<br />
59 22,89 26,07<br />
1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0401).<br />
92 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.27<br />
Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis<br />
Life expectancy at birth, by county<br />
Befolkning<br />
Län<br />
County<br />
Män<br />
Men<br />
1971–<br />
1975<br />
1976–<br />
1980<br />
1981–<br />
1985<br />
1986–<br />
1990<br />
1991–<br />
1995<br />
1996–<br />
2000<br />
2001–<br />
2005<br />
2006–<br />
2010<br />
Stockholms 71,01 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 78,06 79,29<br />
Uppsala 72,59 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,07 80,22<br />
Södermanlands 72,27 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 77,56 78,59<br />
Östergötlands 72,13 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 78,25 79,46<br />
Jönköpings 73,02 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 78,43 79,52<br />
Kronobergs 73,37 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 78,83 79,88<br />
Kalmar 72,34 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 77,59 78,77<br />
Gotlands 71,49 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 77,78 79,33<br />
Blekinge 72,90 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,46 79,19<br />
Skåne 1 . . . . . . . . . . 76,70 78,08 79,11<br />
Kristianstads 73,76 73,85 74,57 75,25 76,26 . . .<br />
Malmöhus 72,15 72,55 73,64 74,33 75,47 . . .<br />
Hallands 73,48 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,13 80,23<br />
Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . 77,07 78,07 79,15<br />
Göteborgs o. Bohus 72,23 72,17 73,08 74,20 75,46 . . .<br />
Älvsborgs 72,95 73,55 74,29 75,52 76,48 . . .<br />
Skaraborgs 72,72 73,53 74,63 75,55 76,26 . . .<br />
Värmlands 71,24 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,37 78,23<br />
Örebro 72,16 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 77,68 78,87<br />
Västmanlands 72,14 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 77,89 79,05<br />
Kopparbergs/Dalarnas 1 71,60 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 77,65 79,35<br />
Gävleborgs 71,58 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 77,28 78,17<br />
Västernorrlands 71,78 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,41 77,94<br />
Jämtlands 72,35 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 77,73 78,75<br />
Västerbottens 71,89 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 77,83 79,15<br />
Norrbottens 71,64 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 76,84 78,20<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 72,07 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 77,99 79,13<br />
Län<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
1971–<br />
1975<br />
1976–<br />
1980<br />
1981–<br />
1985<br />
1986–<br />
1990<br />
1991–<br />
1995<br />
1996–<br />
2000<br />
2001–<br />
2005<br />
2006–<br />
2010<br />
Stockholms 77,70 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 82,65 83,50<br />
Uppsala 77,89 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 82,90 83,61<br />
Södermanlands 77,02 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,00 82,62<br />
Östergötlands 77,38 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,42 82,95<br />
Jönköpings 78,02 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 82,87 83,40<br />
Kronobergs 78,39 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,08 83,69<br />
Kalmar 77,46 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,18 83,06<br />
Gotlands 77,81 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 81,83 83,73<br />
Blekinge 77,86 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,94 83,08<br />
Skåne 1 . . . . . . . . . . 82,10 82,43 83,34<br />
Kristianstads 78,65 79,25 80,45 81,02 81,50 . . .<br />
Malmöhus 78,36 79,14 80,30 80,80 81,22 . . .<br />
Hallands 78,38 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 83,44 84,23<br />
Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . 81,99 82,40 83,21<br />
Göteborgs o. Bohus 78,07 78,53 79,50 80,16 80,99 . . .<br />
Älvsborgs 77,97 79,00 79,76 80,90 81,42 . . .<br />
Skaraborgs 77,46 78,78 79,97 80,52 81,25 . . .<br />
Värmlands 77,04 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,01 82,65<br />
Örebro 77,58 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,07 82,97<br />
Västmanlands 77,20 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,17 82,90<br />
Kopparbergs/Dalarnas 1 76,94 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,24 82,85<br />
Gävleborgs 76,98 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 81,52 82,21<br />
Västernorrlands 76,87 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 81,72 82,57<br />
Jämtlands 77,17 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 81,94 82,72<br />
Västerbottens 77,07 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 82,48 83,16<br />
Norrbottens 77,68 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 81,71 82,70<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 77,65 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 82,41 83,19<br />
1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 93
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.28<br />
År<br />
Year<br />
Folkmängdens förändringar 1751–2010<br />
Population changes<br />
Giftermål<br />
Marriages<br />
Skilsmässor<br />
Divorces<br />
Levande<br />
födda<br />
Live births<br />
Döda<br />
Deaths<br />
Utvandrare<br />
Emigrants<br />
Invandrare<br />
Immigrants<br />
Folkökning 1 Döda under 1:a<br />
Population levnadsåret<br />
growth 1 Infant deaths<br />
– 1 year<br />
1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590<br />
1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634<br />
1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607<br />
1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791<br />
1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908<br />
1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718<br />
1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133<br />
1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945<br />
1831/40 21 506 . . 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822<br />
1841/50 24 042 . . 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749<br />
1851/60 27 714 . . 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440<br />
1861/70 26 695 . . 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800<br />
1871/80 29 866 . . 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365<br />
1881/90 29 264 . . 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010<br />
1891/00 29 276 . . 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604<br />
1901/10 31 846 . . 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569<br />
1911/20 35 761 1 087 126 294 81 649 11 837 7 555 38 209 8 753<br />
1921/30 39 234 3 626 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227<br />
1931/40 51 497 5 851 90 328 72 946 2 576 6 462 22 924 4 141<br />
1941/50 60 446 12 165 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386<br />
1951/60 52 132 17 244 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938<br />
1961/70 53 983 20 419 114 573 78 574 18 885 42 433 58 455 1 548<br />
1971/80 40 365 39 909 103 090 87 837 29 916 38 565 23 470 843<br />
1981/90 45 995 39 044 102 964 92 863 24 126 41 392 27 111 662<br />
1991/00 34 878 21 414 103 370 94 163 32 773 52 904 29 173 412<br />
1975 44 103 25 383 103 632 88 208 27 249 44 133 31 751 894<br />
1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818<br />
1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773<br />
1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727<br />
1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721<br />
1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671<br />
1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653<br />
1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635<br />
1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646<br />
1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 600<br />
1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666<br />
1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605<br />
1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641<br />
1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652<br />
1989 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670<br />
1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739<br />
1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761<br />
1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657<br />
1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571<br />
1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499<br />
1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429<br />
1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377<br />
1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328<br />
1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316<br />
1999 35 682 21 000 88 173 94 726 35 705 49 839 7 104 297<br />
2000 39 895 21 502 90 441 93 461 34 091 58 659 21 366 309<br />
2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334<br />
2002 38 012 21 322 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313<br />
2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308<br />
2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314<br />
2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246<br />
2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297<br />
2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268<br />
2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272<br />
2009 2 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278<br />
2010 50 730 23 593 115 641 90 487 48 853 98 801 74 888 294<br />
1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the<br />
difference between the population at the beginning and end of the year.<br />
2) Fr.o.m. 2009 ingår giftermål mellan enkönade par. As from 2009 same-sex marriages are included.<br />
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige. Del 1: Befolkning; Statistikdatabasen: Befolkning för 1975– (www.scb.se).<br />
94 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.29<br />
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2010<br />
Population changes in counties and municipalities<br />
Befolkning<br />
Län/ Kommun<br />
County/Municipality<br />
Levande<br />
födda<br />
Live births<br />
Döda<br />
Deaths<br />
Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1<br />
Inflyttade<br />
Immigrants<br />
Utflyttade<br />
Emigrants<br />
Inflyttade<br />
Moves to<br />
Utflyttade<br />
Moves from<br />
Population<br />
growth 1<br />
Stockholms län 29 619 15 637 30 255 15 196 38 262 32 192 35 161<br />
Botkyrka 1 233 468 1 701 613 5 086 5 540 1 413<br />
Danderyd 331 276 490 404 1 905 1 865 180<br />
Ekerö 299 150 216 80 1 425 1 399 315<br />
Haninge 1 041 479 948 393 4 243 4 542 817<br />
Huddinge 1 361 643 1 659 601 7 322 7 453 1 655<br />
Järfälla 850 454 758 291 3 720 3 672 916<br />
Lidingö 526 424 557 337 2 578 2 485 572<br />
Nacka 1 243 610 1 035 543 6 491 5 596 2 023<br />
Norrtälje 532 628 353 168 2 149 2 083 153<br />
Nykvarn 120 51 48 43 502 472 104<br />
Nynäshamn 287 260 258 100 1 489 1 423 251<br />
Salem 168 97 122 50 881 944 78<br />
Sigtuna 504 232 562 257 2 608 2 415 771<br />
Sollentuna 797 422 767 427 4 143 3 582 1 283<br />
Solna 1 213 557 1 346 895 7 830 7 710 1 235<br />
Stockholm 13 896 6 983 14 464 8 025 47 605 43 302 17 656<br />
Sundbyberg 690 314 780 349 4 266 4 167 911<br />
Södertälje 1 132 731 1 654 413 3 958 4 609 976<br />
Tyresö 488 258 342 139 2 164 2 250 345<br />
Täby 686 452 676 354 3 771 3 552 775<br />
Upplands Väsby 487 262 470 177 2 449 2 314 648<br />
Upplands-Bro 315 123 241 139 1 599 1 420 474<br />
Vallentuna 382 198 163 90 1 981 1 488 753<br />
Vaxholm 125 84 98 41 597 575 -36<br />
Värmdö 438 241 275 133 2 100 1 909 545<br />
Österåker 475 240 272 134 1 818 1 843 348<br />
Uppsala län 4 141 2 674 3 643 1 590 12 199 11 731 3 984<br />
Enköping 386 389 193 108 1 779 1 080 399<br />
Heby 133 146 56 18 676 674 27<br />
Håbo 211 109 170 57 1 017 1 054 177<br />
Knivsta 197 82 91 45 843 755 247<br />
Tierp 196 251 103 38 980 907 81<br />
Uppsala 2 705 1 353 2 881 1 273 9 249 9 170 3 036<br />
Älvkarleby 103 103 46 18 484 481 35<br />
Östhammar 210 241 103 33 767 824 -18<br />
Södermanlands län 3 003 2 837 2 149 963 8 201 7 855 1 685<br />
Eskilstuna 1 155 952 898 380 3 094 3 076 734<br />
Flen 143 217 198 63 742 914 -111<br />
Gnesta 127 110 71 20 618 644 42<br />
Katrineholm 346 340 253 91 1 359 1 400 125<br />
Nyköping 550 566 358 167 2 129 1 864 435<br />
Oxelösund 118 133 62 40 621 560 67<br />
Strängnäs 364 310 174 125 1 661 1 370 395<br />
Trosa 123 118 44 52 581 562 16<br />
Vingåker 77 91 91 25 448 517 -18<br />
Östergötlands län 5 001 4 166 3 229 1 679 10 928 10 759 2 536<br />
Boxholm 56 60 22 20 253 277 -27<br />
Finspång 215 241 113 54 829 849 14<br />
Kinda 93 119 62 14 352 423 -49<br />
Linköping 1 810 1 206 1 594 755 7 157 6 867 1 726<br />
Mjölby 264 302 114 68 1 060 977 86<br />
Motala 474 426 173 89 1 400 1 414 112<br />
Norrköping 1 668 1 266 870 583 4 504 4 394 796<br />
Söderköping 139 147 45 28 705 731 -18<br />
Vadstena 59 89 36 14 337 358 -29<br />
Valdemarsvik 50 83 123 25 332 452 -51<br />
Ydre 33 45 10 5 176 169 -<br />
Åtvidaberg 91 128 53 17 480 472 6<br />
Ödeshög 49 54 14 7 232 265 -30<br />
Jönköpings län 3 970 3 490 2 471 1 092 7 921 8 960 822<br />
Aneby 66 89 59 14 369 444 -53<br />
Eksjö 148 221 164 42 709 864 -109<br />
Gislaved 312 284 179 119 837 1 020 -101<br />
Gnosjö 95 65 77 33 384 446 10<br />
Statistiska centralbyrån 95
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.29<br />
Län/ Kommun<br />
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2010 (forts.)<br />
Levande<br />
födda<br />
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1<br />
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade<br />
Habo 165 80 41 25 463 497 67<br />
Jönköping 1 677 1 220 1 005 471 4 991 4 937 1 051<br />
Mullsjö 88 64 31 13 364 402 6<br />
Nässjö 304 338 231 79 1 002 1 267 -150<br />
Sävsjö 124 143 128 26 376 503 -41<br />
Tranås 176 217 84 51 800 716 76<br />
Vaggeryd 162 126 67 36 459 498 32<br />
Vetlanda 290 322 208 78 781 929 -46<br />
Värnamo 363 321 197 105 1 049 1 100 80<br />
Kronobergs län 2 129 1 824 2 127 651 5 228 6 216 778<br />
Alvesta 213 224 240 46 764 904 45<br />
Lessebo 92 106 140 32 367 486 -26<br />
Ljungby 272 320 192 90 727 892 -113<br />
Markaryd 90 105 93 25 409 398 60<br />
Tingsryd 114 173 109 33 441 586 -127<br />
Uppvidinge 92 101 229 32 330 594 -76<br />
Växjö 1 076 606 864 280 4 000 4 068 982<br />
Älmhult 180 189 260 113 512 610 33<br />
Kalmar län 2 345 2 706 1 564 634 5 987 6 656 -103<br />
Borgholm 81 176 50 15 474 544 -130<br />
Emmaboda 58 126 51 30 348 336 -36<br />
Hultsfred 135 190 279 26 494 850 -159<br />
Högsby 42 69 116 30 251 407 -96<br />
Kalmar 739 579 376 178 3 502 3 433 427<br />
Mönsterås 122 172 96 33 492 576 -71<br />
Mörbylånga 160 152 54 46 813 641 187<br />
Nybro 202 231 137 53 857 837 75<br />
Oskarshamn 276 290 107 72 874 964 -69<br />
Torsås 69 93 41 23 293 369 -82<br />
Vimmerby 152 174 99 40 520 621 -65<br />
Västervik 309 454 158 88 1 154 1 163 -84<br />
Gotlands län 593 633 235 135 1 915 1 919 48<br />
Gotland 593 633 235 135 1 915 1 919 48<br />
Blekinge län 1 586 1 677 1 567 641 3 889 4 091 636<br />
Karlshamn 311 299 240 87 1 127 1 067 225<br />
Karlskrona 750 686 829 340 2 225 2 081 690<br />
Olofström 103 149 67 28 421 528 -114<br />
Ronneby 272 325 331 133 890 1 208 -162<br />
Sölvesborg 150 218 100 53 674 655 -3<br />
Skåne län 15 867 11 875 16 884 10 157 19 570 17 914 12 267<br />
Bjuv 175 156 188 124 978 1 028 28<br />
Bromölla 134 142 55 24 486 521 -13<br />
Burlöv 251 150 263 142 1 057 1 086 192<br />
Båstad 120 169 131 59 695 710 9<br />
Eslöv 379 279 272 116 1 606 1 550 318<br />
Helsingborg 1 609 1 287 1 509 1 073 5 640 5 570 818<br />
Hässleholm 527 565 374 168 1 771 1 864 71<br />
Höganäs 241 278 212 138 1 130 1 011 157<br />
Hörby 169 155 115 60 748 737 78<br />
Höör 205 155 134 50 879 813 199<br />
Klippan 184 183 176 80 922 886 133<br />
Kristianstad 941 760 840 285 2 777 2 759 755<br />
Kävlinge 412 205 148 90 1 454 1 342 375<br />
Landskrona 531 451 720 395 2 259 2 143 498<br />
Lomma 233 133 145 70 1 221 898 494<br />
Lund 1 320 738 2 210 1 369 7 564 7 637 1 341<br />
Malmö 5 053 2 786 6 925 4 638 13 506 12 968 5 054<br />
Osby 143 170 137 21 526 546 68<br />
Perstorp 59 64 126 29 492 507 78<br />
Simrishamn 122 260 164 46 853 860 -31<br />
Sjöbo 189 199 132 60 950 1 050 -41<br />
Skurup 149 127 78 66 831 751 114<br />
Staffanstorp 300 139 161 94 1 378 1 291 310<br />
Svalöv 160 147 119 73 827 934 -48<br />
96 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.29<br />
Län/ Kommun<br />
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2010 (forts.)<br />
Levande<br />
födda<br />
Befolkning<br />
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1<br />
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade<br />
Svedala 256 146 116 83 1 049 992 197<br />
Tomelilla 157 162 68 27 655 713 -22<br />
Trelleborg 499 431 315 193 1 569 1 432 328<br />
Vellinge 301 273 215 168 1 425 1 356 141<br />
Ystad 263 329 132 94 1 370 1 111 229<br />
Åstorp 159 125 176 80 996 1 053 70<br />
Ängelholm 426 420 274 159 1 714 1 527 311<br />
Örkelljunga 75 126 113 46 523 548 -8<br />
Östra Göinge 125 165 141 37 659 660 64<br />
Hallands län 3 509 2 786 1 946 1 167 8 551 7 388 2 659<br />
Falkenberg 445 434 266 159 1 241 1 089 269<br />
Halmstad 1 135 903 731 432 3 421 3 236 713<br />
Hylte 110 116 97 45 364 507 -100<br />
Kungsbacka 869 534 390 275 2 980 2 345 1 087<br />
Laholm 235 242 126 67 889 895 45<br />
Varberg 715 557 336 189 1 791 1 451 645<br />
Västra Götalands län 19 986 15 252 14 257 7 731 24 577 24 976 10 839<br />
Ale 291 220 104 51 1 303 1 380 48<br />
Alingsås 440 364 201 122 1 646 1 517 281<br />
Bengtsfors 81 137 101 48 348 392 -50<br />
Bollebygd 91 76 50 26 486 394 122<br />
Borås 1 267 1 052 1 115 444 3 482 3 545 836<br />
Dals-Ed 50 72 59 59 139 157 -37<br />
Essunga 61 65 27 7 276 331 -37<br />
Falköping 358 398 192 85 1 109 1 079 94<br />
Färgelanda 60 79 39 18 315 354 -37<br />
Grästorp 54 66 25 13 233 315 -81<br />
Gullspång 32 67 90 24 189 264 -44<br />
Göteborg 7 857 4 461 7 301 4 006 23 068 23 342 6 421<br />
Götene 150 128 65 28 566 595 37<br />
Herrljunga 96 104 48 24 345 393 -34<br />
Hjo 86 101 17 15 374 380 -18<br />
Härryda 500 224 182 113 1 774 1 657 456<br />
Karlsborg 52 91 19 17 261 255 -32<br />
Kungälv 508 309 158 123 1 850 1 566 514<br />
Lerum 425 252 145 107 1 844 1 773 279<br />
Lidköping 414 423 142 87 1 299 1 284 59<br />
Lilla Edet 127 125 56 37 658 871 -195<br />
Lysekil 128 181 107 66 586 588 -14<br />
Mariestad 243 254 109 55 798 895 -58<br />
Mark 375 404 183 67 1 161 1 228 24<br />
Mellerud 85 135 96 32 330 425 -82<br />
Munkedal 92 127 62 45 440 490 -65<br />
Mölndal 868 440 416 261 3 985 3 970 592<br />
Orust 119 164 76 43 672 743 -87<br />
Partille 426 258 225 118 2 449 2 022 702<br />
Skara 190 206 94 45 912 1 088 -141<br />
Skövde 601 491 370 149 2 442 2 357 418<br />
Sotenäs 72 136 49 25 382 404 -60<br />
Stenungsund 287 179 134 54 1 207 1 085 309<br />
Strömstad 146 133 222 145 462 432 118<br />
Svenljunga 104 119 82 25 420 466 -3<br />
Tanum 128 177 94 41 635 521 117<br />
Tibro 115 130 57 24 454 523 -51<br />
Tidaholm 139 148 49 43 407 464 -60<br />
Tjörn 152 131 76 43 656 714 -6<br />
Tranemo 122 118 92 28 443 546 -35<br />
Trollhättan 650 566 484 291 2 350 2 257 375<br />
Töreboda 84 145 77 35 411 530 -142<br />
Uddevalla 651 519 335 218 2 072 1 973 350<br />
Ulricehamn 235 271 183 70 833 824 85<br />
Vara 166 202 68 44 673 669 -9<br />
Vårgårda 119 97 52 55 495 537 -24<br />
Vänersborg 437 438 200 144 1 245 1 309 -14<br />
Åmål 115 167 71 74 373 454 -139<br />
Öckerö 137 102 58 37 489 388 157<br />
Statistiska centralbyrån 97
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.29<br />
Län/ Kommun<br />
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2010 (forts.)<br />
Levande<br />
födda<br />
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1<br />
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade<br />
Värmlands län 2 800 3 231 2 333 1 306 5 443 5 981 8<br />
Arvika 258 331 202 126 743 807 -66<br />
Eda 77 111 171 126 254 312 -53<br />
Filipstad 89 145 153 30 353 482 -64<br />
Forshaga 98 116 51 41 500 628 -135<br />
Grums 81 109 128 42 374 484 -51<br />
Hagfors 97 209 138 43 298 437 -156<br />
Hammarö 177 129 63 65 783 734 93<br />
Karlstad 1 005 810 672 445 4 958 4 343 1 017<br />
Kil 125 122 59 54 552 566 -11<br />
Kristinehamn 231 332 166 89 733 864 -155<br />
Munkfors 32 58 20 9 190 197 -22<br />
Storfors 43 57 52 15 166 276 -90<br />
Sunne 121 189 61 43 487 523 -90<br />
Säffle 149 188 153 54 434 547 -55<br />
Torsby 112 185 98 40 343 422 -94<br />
Årjäng 105 140 146 84 194 278 -60<br />
Örebro län 3 266 2 929 2 103 837 6 951 7 212 1 348<br />
Askersund 104 128 32 21 488 503 -29<br />
Degerfors 80 140 43 19 385 418 -68<br />
Hallsberg 158 146 93 37 748 775 40<br />
Hällefors 63 88 41 10 289 408 -113<br />
Karlskoga 291 348 135 61 975 1 062 -74<br />
Kumla 277 198 119 55 1 151 1 052 242<br />
Laxå 35 90 26 19 195 247 -100<br />
Lekeberg 114 77 10 25 371 382 11<br />
Lindesberg 217 271 347 48 838 1 080 5<br />
Ljusnarsberg 36 93 99 15 224 375 -124<br />
Nora 103 133 52 20 520 419 104<br />
Örebro 1 788 1 217 1 106 507 5 925 5 649 1 454<br />
Västmanlands län 2 838 2 525 1 953 930 6 669 6 602 1 403<br />
Arboga 119 163 63 31 577 582 -17<br />
Fagersta 138 158 149 41 683 576 194<br />
Hallstahammar 179 167 108 55 731 746 48<br />
Kungsör 77 79 33 21 411 447 -27<br />
Köping 258 292 175 64 996 1 009 58<br />
Norberg 42 66 24 13 300 292 -7<br />
Sala 249 235 113 48 856 898 36<br />
Skinnskatteberg 38 65 12 24 240 329 -122<br />
Surahammar 99 98 59 25 495 561 -31<br />
Västerås 1 639 1 202 1 217 608 4 870 4 652 1 271<br />
Dalarnas län 2 846 3 165 2 126 717 6 800 7 284 593<br />
Avesta 221 300 149 37 634 844 -179<br />
Borlänge 622 461 648 150 2 093 2 185 570<br />
Falun 610 511 341 132 2 481 2 419 359<br />
Gagnef 105 106 48 24 487 484 26<br />
Hedemora 143 193 190 52 639 756 -31<br />
Leksand 123 173 104 57 698 708 -14<br />
Ludvika 254 338 231 70 1 066 986 160<br />
Malung-Sälen 103 142 54 33 330 364 -52<br />
Mora 188 221 95 53 768 769 7<br />
Orsa 57 81 66 29 425 448 -12<br />
Rättvik 88 163 44 15 450 388 14<br />
Smedjebacken 91 129 58 16 500 549 -43<br />
Säter 117 117 42 27 567 641 -60<br />
Vansbro 50 105 32 12 212 248 -71<br />
Älvdalen 74 125 24 10 199 244 -81<br />
Gävleborgs län 2 855 3 266 2 230 802 6 107 6 827 288<br />
Bollnäs 284 324 216 61 855 904 73<br />
Gävle 1 088 943 828 355 3 729 3 651 703<br />
Hofors 104 163 69 15 301 426 -132<br />
Hudiksvall 371 447 198 93 1 192 1 214 1<br />
Ljusdal 176 256 199 100 569 599 -12<br />
Nordanstig 110 127 74 21 437 507 -35<br />
Ockelbo 44 95 42 14 287 310 -46<br />
98 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.29<br />
Län/ Kommun<br />
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt<br />
indelningen den 1 januari 2010 (forts.)<br />
Levande<br />
födda<br />
Befolkning<br />
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1<br />
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade<br />
Ovanåker 100 137 67 27 307 400 -90<br />
Sandviken 339 437 264 69 1 295 1 452 -62<br />
Söderhamn 239 337 273 47 723 952 -112<br />
Västernorrlands län 2 533 3 036 1 864 643 5 159 6 304 -417<br />
Härnösand 248 280 157 73 905 1 022 -64<br />
Kramfors 120 330 103 39 697 855 -303<br />
Sollefteå 197 348 151 50 626 764 -187<br />
Sundsvall 1 087 1 071 862 295 3 143 3 527 199<br />
Timrå 190 213 219 29 781 864 88<br />
Ånge 79 156 65 25 297 357 -95<br />
Örnsköldsvik 612 638 307 132 1 335 1 540 -55<br />
Jämtlands län 1 430 1 478 911 375 3 405 3 854 25<br />
Berg 56 112 66 9 253 349 -95<br />
Bräcke 57 95 90 15 314 332 20<br />
Härjedalen 78 156 82 29 372 478 -131<br />
Krokom 181 160 97 31 717 729 75<br />
Ragunda 60 98 55 10 218 243 -19<br />
Strömsund 105 177 97 22 373 479 -101<br />
Åre 132 104 81 82 690 716 -4<br />
Östersund 761 576 343 177 2 818 2 878 280<br />
Västerbottens län 2 891 2 611 2 498 802 6 436 7 685 738<br />
Bjurholm 26 44 10 9 96 119 -40<br />
Dorotea 27 47 31 4 73 102 -22<br />
Lycksele 129 156 113 35 403 503 -51<br />
Malå 31 34 23 3 87 125 -21<br />
Nordmaling 59 94 26 15 272 354 -107<br />
Norsjö 35 75 63 5 95 170 -57<br />
Robertsfors 67 91 28 10 285 328 -49<br />
Skellefteå 738 796 646 160 1 394 1 970 -129<br />
Sorsele 26 37 71 8 98 157 -7<br />
Storuman 53 95 32 21 168 245 -107<br />
Umeå 1 471 790 1 204 480 6 037 6 033 1 398<br />
Vilhelmina 72 113 162 23 192 312 -21<br />
Vindeln 56 81 35 6 216 234 -12<br />
Vännäs 89 97 27 13 453 403 57<br />
Åsele 12 61 27 10 86 149 -94<br />
Norrbottens län 2 433 2 689 2 456 805 4 527 6 319 -410<br />
Arjeplog 31 53 35 8 143 130 18<br />
Arvidsjaur 66 109 39 19 217 288 -93<br />
Boden 253 283 400 36 860 1 130 63<br />
Gällivare 142 210 243 41 413 650 -108<br />
Haparanda 107 107 154 168 321 359 -53<br />
Jokkmokk 36 58 58 20 157 212 -40<br />
Kalix 154 210 111 46 435 629 -186<br />
Kiruna 256 254 421 82 545 912 -25<br />
Luleå 806 633 584 234 2 967 3 254 228<br />
Pajala 42 101 42 7 200 209 -27<br />
Piteå 396 414 124 77 1 348 1 342 32<br />
Älvsbyn 78 99 132 18 240 384 -52<br />
Överkalix 26 64 44 1 90 156 -59<br />
Övertorneå 40 94 69 48 176 249 -108<br />
1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the<br />
difference between the population at the beginning and end of the year.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 99
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.30<br />
Befolkning efter födelseland<br />
Population by country of birth<br />
Födelseland 1 Country of birth 1970 2 1980 3 1990 2000 2010<br />
Sverige <strong>Sweden</strong> 7 539 318 7 693 485 7 800 185 7 878 994 8 030 641<br />
Utrikes födda Foreign-born 4, 5 537 585 626 953 790 445 1 003 798 1 384 929<br />
Norden The Nordic countries 320 913 341 253 319 082 279 631 263 227<br />
Danmark Denmark 39 152 43 501 43 931 38 190 45 548<br />
Finland 235 453 251 342 217 636 195 447 169 521<br />
Island Iceland 1 627 3 547 4 771 3 530 4 728<br />
Norge Norway 44 681 42 863 52 744 42 464 43 430<br />
Europa utom Norden<br />
Europe other than Nordic countries 180 355 205 751 246 846 362 365 490 222<br />
Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina . . . 51 526 56 183<br />
Estland Estonia 18 513 15 331 11 971 10 253 10 010<br />
Frankrike France 2 487 3 166 3 844 5 602 7 944<br />
Grekland Greece 11 835 15 153 13 171 10 851 11 381<br />
Italien Italy 7 268 6 062 5 989 6 337 7 804<br />
Jugoslavien Yugoslavia 33 779 37 982 43 346 71 972 70 819<br />
Nederländerna Netherlands 2 916 3 077 3 543 4 532 8 700<br />
Polen Poland 10 851 19 967 35 631 40 123 70 253<br />
Rumänien Romania 1 221 1 977 8 785 11 776 19 741<br />
Ryssland Russian Federation . . . 6 523 15 511<br />
Storbritannien och Nordirland<br />
United Kingdom and Northern Ireland 5 378 8 243 11 378 14 602 20 839<br />
Turkiet Turkey 3 768 14 357 25 528 31 894 42 527<br />
Tyskland 6 Fed. Rep. of Germany 41 793 38 974 37 558 38 155 48 158<br />
Ungern Hungary 10 650 12 929 15 045 14 127 15 339<br />
Övriga Europa Rest of Europe 29 896 28 533 31 057 50 615 85 013<br />
Afrika Africa 4 149 10 025 27 343 55 138 114 853<br />
Eritrea . . . 3 054 10 301<br />
Etiopien Ethiopia 346 1 797 10 027 11 907 13 822<br />
Marocko Morocco 775 1 584 2 720 4 492 7 391<br />
Somalia 16 100 1 441 13 082 37 846<br />
Övriga Afrika Rest of Africa 3 012 6 544 13 155 22 603 45 493<br />
Nordamerika North America 15 629 14 484 19 087 24 312 31 263<br />
USA 12 646 11 980 13 001 14 413 17 179<br />
Övriga Nordamerika Rest of North America 2 983 2 504 6 086 9 899 14 084<br />
Sydamerika South America 2 300 17 206 44 230 50 853 63 725<br />
Chile 181 8 256 27 635 26 842 28 378<br />
Colombia 259 1 443 4 650 7 317 10 531<br />
Övriga Sydamerika Rest of South America 1 860 7 507 11 945 16 694 24 816<br />
Asien Asia 5 949 30 351 124 447 220 677 410 083<br />
Afghanistan 32 534 4 287 14 420<br />
Filippinerna Philippines 66 528 2 613 5 460 9 826<br />
Indien India 907 4 452 9 054 11 110 17 863<br />
Irak Iraq 108 631 9 818 49 372 121 761<br />
Iran 411 3 348 40 084 51 101 62 120<br />
Kina China 644 1 424 3 869 8 150 23 998<br />
Libanon Lebanon 240 2 170 15 986 20 038 24 116<br />
Pakistan 188 1 127 2 291 3 100 10 265<br />
Sydkorea Korea, Republic of 1 132 5 278 8 205 9 170 10 398<br />
Syrien Syria 100 1 606 5 874 14 162 20 758<br />
Thailand 105 2 055 4 934 10 353 31 378<br />
Vietnam 195 1 602 6 265 10 898 14 584<br />
Övriga Asien Rest of Asia 1 853 6 098 14 920 23 476 48 596<br />
Oceanien Oceania 558 962 1 866 2 981 4 529<br />
F.d. Sovjetunionen, former USSR 7 244 6 824 7 471 7 584 6 209<br />
Okänt land Unknown country 488 97 73 257 818<br />
Samtliga Total 8 076 903 8 320 438 8 590 630 8 882 792 9 415 570<br />
Utrikes födda i % av samtliga invånare<br />
Foreign-born as percent of all inhabitants 6,7 7,5 9,2 11,3 14,7<br />
1) De nordiska länderna plus de 32 vanligaste. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer som flyttat till<br />
Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen.<br />
2) Folkmängd per födelseland 1970 avser förhållandet den 1 november.<br />
3) Folkmängd per födelseland 1980 avser förhållandet den 15 september.<br />
4) 1970 enligt Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1970.<br />
5) 1980 enligt FoB 1980.<br />
6) 1970, 1980 och 1990 Västtyskland och Östtyskland.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
100 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.31<br />
Befolkning<br />
Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar<br />
efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2010<br />
Foreign-born persons and persons born in <strong>Sweden</strong> with both parents<br />
born abroad by country of origin and sex in the whole country<br />
Ursprungsland<br />
Country of origin<br />
Födda utomlands<br />
Foreign-born persons<br />
Födda i Sverige 1<br />
Born in <strong>Sweden</strong> 1<br />
Totalt<br />
Total<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
Norden utom Sverige<br />
The Nordic countries excl. <strong>Sweden</strong> 114 313 148 914 51 821 49 425 364 473<br />
Danmark Denmark 24 315 21 233 6 968 6 355 58 871<br />
Finland 68 565 100 956 41 781 40 053 251 355<br />
Island Iceland 2 390 2 338 481 488 5 697<br />
Norge Norway 19 043 24 387 4 395 4 216 52 041<br />
EU27 utom Norden<br />
EU27 other than Nordic countries 133 716 134 254 34 652 32 167 334 789<br />
Polen Poland 30 094 40 159 8 478 7 906 86 637<br />
Rumänien Romania 9 415 10 326 2 072 2 008 23 821<br />
Storbritannien och Nordirland<br />
United Kingdom & Northern Ireland 13 836 7 003 1 656 1 518 24 013<br />
Tyskland Germany 22 567 25 591 6 933 6 598 61 689<br />
Ungern Hungary 7 656 7 683 3 228 2 944 21 511<br />
Övriga EU27 utom Norden<br />
Rest of EU 27 other than Nordic countries 50 148 43 492 15 599 14 271 123 510<br />
Europa utom EU27 och Norden<br />
Europe excluding EU27 and the Nordic countries 109 989 112 263 50 546 47 357 320 155<br />
Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 704 28 479 9 346 8 702 74 231<br />
Jugoslavien Yugoslavia 35 871 34 948 21 999 20 561 113 379<br />
Ryssland Russian Federation 5 085 10 426 1 223 1 133 17 867<br />
Turkiet Turkey 23 305 19 222 16 573 15 696 74 796<br />
Övriga Europa utom EU27 och Norden<br />
Rest of Europe 18 024 19 188 7 310 6 815 51 337<br />
Afrika Africa 61 047 53 806 23 053 21 960 159 866<br />
Etiopien Ethiopia 7 192 6 630 4 333 4 171 22 326<br />
Somalia 19 014 18 832 6 892 6 496 51 234<br />
Övriga Afrika Rest of Africa 34 841 28 344 15 019 14 343 92 547<br />
Nordamerika North America 16 206 15 057 2 472 2 402 36 137<br />
USA United States 9 066 8 113 885 840 18 904<br />
Övriga Nordamerika Rest of North America 7 140 6 944 1 650 1 611 17 345<br />
Sydamerika South America 31 031 32 694 9 570 8 953 82 248<br />
Chile 14 287 14 091 6 262 5 959 40 599<br />
Övriga Sydamerika Rest of South America 16 744 18 603 4 321 3 898 43 566<br />
Asien Asia 201 203 208 880 65 401 61 904 537 388<br />
Afghanistan 8 400 6 020 1 862 1 784 18 066<br />
Indien India 9 101 8 762 1 850 1 755 21 468<br />
Irak Iraq 66 025 55 736 20 573 19 645 161 979<br />
Iran Iran, Islamic Republic of 32 688 29 432 9 789 9 281 81 190<br />
Kina China 9 381 14 617 1 774 1 682 27 454<br />
Libanon Lebanon 13 356 10 760 11 654 11 272 47 042<br />
Pakistan 7 356 2 909 1 874 1 733 13 872<br />
Syrien Syrian Arab Republic 10 544 10 214 9 707 8 988 39 453<br />
Thailand 6 908 24 470 1 040 970 33 388<br />
Vietnam Viet Nam 6 726 7 858 3 650 3 440 21 674<br />
Övriga Asien Rest of Asia 30 718 38 102 9 182 8 494 86 496<br />
Oceanien Oceania 2 925 1 604 170 150 4 849<br />
Sovjetunionen, f.d. USSR, former 2 188 4 021 2 172 2 096 10 477<br />
Okänt Unknown country 465 353 47 48 913<br />
Samtliga Total 673 083 711 846 212 324 200 636 1 797 889<br />
1) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av<br />
ländergrupper/världsdelar är nettoräknade. Born in <strong>Sweden</strong> with parents from two different countries are included under both the mother’s<br />
and the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 101
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.32<br />
Invandrare och utvandrare, länsvis<br />
Immigrants and emigrants, by county<br />
Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Invandrare Immigrants<br />
Stockholms 17 760 16 811 18 470 27 721 30 310 29 034 30 095 30 255<br />
Uppsala 2 054 1 975 1 903 2 445 2 742 3 088 3 455 3 643<br />
Södermanlands 1 486 1 278 1 403 1 935 2 329 2 560 2 408 2 149<br />
Östergötlands 2 187 1 814 2 108 3 015 3 320 3 452 4 063 3 229<br />
Jönköpings 1 589 1 565 1 559 2 462 2 729 2 920 2 458 2 471<br />
Kronobergs 1 257 1 336 1 253 2 464 2 657 2 449 2 386 2 127<br />
Kalmar 1 141 1 135 1 094 1 667 1 688 1 603 1 845 1 564<br />
Gotlands 163 139 163 157 163 201 196 235<br />
Blekinge 910 897 913 1 632 1 810 1 869 1 676 1 567<br />
Skåne 10 721 11 266 11 918 17 720 18 392 18 649 18 120 16 884<br />
Hallands 1 510 1 443 1 446 2 014 1 895 2 019 2 221 1 946<br />
Västra Götalands 10 984 10 451 10 409 14 756 14 401 15 728 14 853 14 257<br />
Värmlands 2 019 1 793 1 997 2 518 2 372 2 345 2 215 2 333<br />
Örebro 1 513 1 503 1 663 2 581 2 177 2 332 2 348 2 103<br />
Västmanlands 1 481 1 475 1 528 2 077 1 964 1 933 2 167 1 953<br />
Dalarnas 1 203 1 203 1 361 2 083 1 919 2 139 2 422 2 126<br />
Gävleborgs 1 379 1 241 1 306 1 844 1 918 2 333 2 544 2 230<br />
Västernorrlands 1 136 1 114 1 286 1 782 1 777 1 704 1 850 1 864<br />
Jämtlands 548 532 650 820 778 873 786 911<br />
Västerbottens 1 215 1 486 1 309 1 734 1 926 1 989 2 313 2 498<br />
Norrbottens 1 539 1 571 1 490 2 323 2 218 1 951 1 859 2 456<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 63 795 62 028 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801<br />
Utvandrare Emigrants<br />
Stockholms 11 251 12 510 12 814 15 777 15 584 13 904 11 201 15 196<br />
Uppsala 1 462 1 455 1 686 1 719 1 427 1 324 1 340 1 590<br />
Södermanlands 717 684 680 690 721 792 721 963<br />
Östergötlands 1 068 1 078 1 077 1 271 1 466 1 366 1 098 1 679<br />
Jönköpings 660 722 751 878 812 911 823 1 092<br />
Kronobergs 460 454 523 587 535 664 600 651<br />
Kalmar 354 428 440 494 572 745 502 634<br />
Gotlands 123 98 103 115 133 152 83 135<br />
Blekinge 344 289 329 380 464 540 455 641<br />
Skåne 6 200 6 045 6 577 7 621 8 212 8 419 7 895 10 157<br />
Hallands 830 807 927 1 073 878 1 106 944 1 167<br />
Västra Götalands 6 286 6 528 6 444 8 453 8 036 8 612 7 276 7 731<br />
Värmlands 927 944 895 901 1 093 1 115 1 119 1 306<br />
Örebro 686 705 615 664 651 699 690 837<br />
Västmanlands 657 691 776 912 812 800 663 930<br />
Dalarnas 490 654 623 649 635 678 694 717<br />
Gävleborgs 505 647 629 580 640 730 649 802<br />
Västernorrlands 405 358 446 449 538 625 455 643<br />
Jämtlands 286 259 311 314 364 394 411 375<br />
Västerbottens 598 496 659 688 886 797 782 802<br />
Norrbottens 714 734 813 693 959 921 839 805<br />
Hela riket 35 023 36 586 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853<br />
Källa: SCB, Befolkningsstatistik, del 1–2 t.o.m. 2003 och Tabeller över Sveriges befolkning 2004-2009 (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistikdatabasen: Befolkning för 2010.<br />
102 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.33<br />
Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland<br />
Immigrants and emigrants, by country of citizenship<br />
Befolkning<br />
Medborgarskapsland<br />
Country of citizenship<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Invandrare Immigrants 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801<br />
Därav svenska medborgare<br />
Of whom Swedish citizens 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517 19 765<br />
Norden utom Sverige Nordic countries 9 756 10 671 10 464 9 251 8 778 8 468<br />
Danmark Denmark 4 040 5 137 5 097 4 129 3 761 3 437<br />
Finland 2 895 2 639 2 561 2 405 2 398 2 300<br />
Norge Norway 2 417 2 492 2 395 2 263 1 948 2 070<br />
Island Iceland 404 403 411 454 671 661<br />
Europa utom Norden<br />
Europe other than Nordic countries 17 311 27 475 29 805 29 995 27 774 25 768<br />
Polen Poland 3 420 6 347 7 525 6 970 5 167 4 414<br />
Turkiet Turkey 1 102 1 562 1 453 1 458 1 970 2 232<br />
Tyskland Germany 2 016 2 883 3 614 3 405 2 773 2 202<br />
Rumänien Romania 352 337 2 587 2 544 1 829 1 726<br />
Storbritannien och Nordirland<br />
United Kingdom and Northern Ireland 1 050 1 537 1 541 1 719 1 638 1 435<br />
Litauen Lithuania 695 895 918 915 1 214 1 370<br />
Ryssland Russia 959 1 393 943 914 1 094 1 221<br />
Övriga Europa Rest of Europe 7 717 12 521 11 224 12 070 11 175 10 217<br />
Afrika Africa 5 124 8 020 8 530 9 357 12 962 13 238<br />
Somalia 1 314 2 974 3 781 4 064 6 902 6 819<br />
Eritrea 610 755 816 1 170 1 398 1 604<br />
Övriga Afrika Rest of Africa 3 200 4 291 3 933 4 123 4 662 4 815<br />
Nordamerika North America 1 526 1 691 1 664 1 968 2 092 2 166<br />
USA United States 914 901 954 1 129 1 196 1 329<br />
Övriga Nordamerika Rest of North America 612 790 710 839 896 837<br />
Sydamerika South America 1 645 2 236 1 872 1 907 1 882 1 855<br />
Asien Asia 14 771 27 939 29 658 28 737 28 225 25 782<br />
Irak Iraq 2 942 10 850 15 200 12 103 8 539 4 534<br />
Kina China 1 701 1 985 2 386 2 677 3 098 3 186<br />
Iran 1 063 2 008 1 427 1 766 2 416 2 820<br />
Thailand 2 056 2 339 2 548 3 060 2 994 2 775<br />
Indien India 1 077 1 024 1 146 1 548 1 795 2 150<br />
Afghanistan 656 1 669 835 1 033 1 558 1 920<br />
Pakistan 671 938 1 229 1 500 1 756 1 575<br />
Syrien Syria 535 899 457 531 747 1 047<br />
Övriga Asien Rest of Asia 4 070 6 227 4 430 4 519 5 322 5 775<br />
Oceanien Oceania 316 367 363 393 380 420<br />
Okänt land Unknown country 157 497 267 346 291 355<br />
Statslösa Stateless persons 691 1 502 913 1 364 1 379 984<br />
Utvandrare Emigrants 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853<br />
Därav svenska medborgare 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883 26 792<br />
Norden utom Sverige 7 628 6 977 7 077 7 428 7 234 7 292<br />
Danmark 2 154 2 117 2 510 2 883 3 056 3 159<br />
Finland 3 171 2 731 2 428 2 517 2 296 2 153<br />
Norge 1 922 1 821 1 770 1 749 1 660 1 629<br />
Island 381 308 369 279 222 351<br />
Europa utom Norden 4 145 5 981 6 556 6 204 6 778 8 436<br />
Tyskland 777 961 1 099 1 014 1 278 1 305<br />
Polen 241 362 636 937 1 089 1 253<br />
Storbritannien och Nordirland 697 946 837 739 639 1 010<br />
Frankrike France 383 595 655 471 482 610<br />
Rumänien 42 77 143 269 529 443<br />
Spanien Spain 209 351 350 238 249 390<br />
Nederländerna Netherlands 201 316 295 321 336 388<br />
Italien Italy 196 266 284 195 247 308<br />
Grekland Greece 164 269 300 230 211 290<br />
Ungern Hungary 80 98 149 159 153 273<br />
Övriga Europa 1 155 1 740 1 808 1 631 1 564 2 150<br />
Afrika 591 1 021 1 068 837 514 965<br />
Somalia 207 283 288 259 133 328<br />
Övriga Afrika 384 738 780 578 381 637<br />
Nordamerika 814 1 616 1 092 842 717 1 015<br />
USA 593 1 203 778 563 535 706<br />
Övriga Nordamerika 221 413 314 279 182 309<br />
Sydamerika 348 488 450 347 301 404<br />
Statistiska centralbyrån 103
Befolkning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4.33<br />
Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland (forts.)<br />
Medborgarskapsland 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Asien 1 987 3 463 3 616 3 128 2 545 3 593<br />
Indien 371 625 669 661 595 673<br />
Kina 326 715 807 532 376 549<br />
Pakistan 79 178 282 248 285 451<br />
Irak 207 216 191 341 252 400<br />
Japan 195 309 306 228 226 262<br />
Övriga Asien Rest of Asia 809 1 420 1 361 1 118 811 1 258<br />
Oceanien Oceania 251 368 255 212 140 191<br />
Okänt land Unknown country 34 65 254 163 80 121<br />
Statslösa Stateless persons 54 54 60 81 48 44<br />
Norden plus de 17 största in- och utvandringsländerna efter medborgarskap har redovisats.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).<br />
4.34<br />
Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap<br />
Naturalised aliens<br />
Förutvarande medborgarskapsland 1<br />
Previous citizenship<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Norden The Nordic countries 3 681 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342 4 067<br />
Danmark Denmark 335 329 431 388 404 409 485<br />
Finland 2 703 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432 2 971<br />
Island Iceland 170 109 162 163 140 179 225<br />
Norge Norway 473 492 422 376 352 322 386<br />
Europa utom Norden<br />
Europe other than Nordic countries 9 388 11 390 15 200 8 231 7 362 7 253 8 607<br />
Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 1 469 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146 919<br />
Polen Poland 990 793 1 000 762 686 824 1 487<br />
Ryssland Russia 535 886 1 510 919 759 865 769<br />
Serbien Serbia – – – 27 54 122 338<br />
Storbritannien och Nordirland<br />
United Kingdom and Northern Ireland 146 197 208 151 170 215 395<br />
Turkiet Turkey 1 269 1 702 2 921 1 456 1 125 1 200 1 049<br />
Tyskland Germany 244 294 457 386 606 700 923<br />
Övriga Europa Rest of Europe 4 735 5 730 6 477 2 449 2 198 2 181 2 727<br />
Afrika Africa 2 284 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539 3 841<br />
Burundi 14 9 46 114 201 354 482<br />
Somalia 840 688 931 655 787 885 1 076<br />
Övriga Afrika Rest of Africa 1 430 1 811 2 799 1 983 2 134 2 300 2 283<br />
Nordamerika North America 675 797 1 044 786 699 709 816<br />
USA 293 358 430 344 286 311 423<br />
Övriga Nordamerika Rest of North America 382 439 614 442 413 398 393<br />
Sydamerika South America 1 062 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304 1 404<br />
Chile 464 543 754 687 593 488 526<br />
Övriga Sydamerika Rest of South America 598 669 992 796 811 816 878<br />
Asien Asia 10 784 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214 10 944<br />
Afghanistan 361 623 1 062 777 812 1 180 848<br />
Filippinnerna Philippines 213 333 399 328 401 388 415<br />
Irak Iraq 5 298 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180 4 367<br />
Iran 1 296 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110 967<br />
Kina China 654 920 1 141 742 515 403 429<br />
Syrien Syria 1 117 1 208 1 314 596 512 500 428<br />
Thailand 500 585 876 1 007 1 261 1 314 1 429<br />
Övriga Asien Rest of Asia 1 345 1 836 3 059 2 070 2 124 2 139 2 061<br />
Oceanien Oceania 99 108 134 91 102 130 147<br />
Statslös Stateless 639 788 1 171 1 156 1 131 963 1 139<br />
Okänt Unknown 281 314 636 2 517 2 248 2 071 1 492<br />
Totalt Total 28 893 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525 32 457<br />
1) De nordiska länderna plus de 18 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2010.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
104 Statistiska centralbyrån
Jordbruk, skogsbruk<br />
och fiske<br />
Agriculture, forestry and fishery
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5 – Jordbruk, skogsbruk<br />
och fiske<br />
Agriculture, forestry and fishery<br />
Sida<br />
Page<br />
5.1 Jordbruk ................................................. 108<br />
Agriculture<br />
5.2 Skogsbruk .............................................. 110<br />
Forestry<br />
5.3 Saltsjöfisket ............................................ 111<br />
Salt water fishing<br />
5.4 Kor, svin och får i juni 1960–2010 ........ 112<br />
Cows, pigs and sheep<br />
5.5 Fällda älgar 1925–2010 .......................... 113<br />
Annual number of moose killed<br />
5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt<br />
1925–2010 ..................................................... 113<br />
Yield of salt water fishing, landed weight<br />
5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare<br />
1925–2010 ..................................................... 113<br />
Salt water fishing, number of professional<br />
fishermen<br />
5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass,<br />
2010 ............................................................... 114<br />
Forest land area by ownership class<br />
5.9 Årlig bruttoavverkning 1955–2010 ....... 114<br />
Annual gross felling<br />
5.10 Export och import av skogsindustriprodukter<br />
2010 efter produkt, miljarder<br />
kronor ............................................................ 114<br />
Exports and imports of forest industry<br />
products by product, SEK billions<br />
5.11 Jordbruksföretag efter företagens<br />
storlek ........................................................... 115<br />
Holdings, by size<br />
5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning<br />
i jordbruket ........................................... 116<br />
Holdings by type of farming<br />
5.13 Åkermarkens användning, hektar ...... 117<br />
Use of arable land, in hectares<br />
5.14 Totalskörd i ton .................................... 118<br />
Yield in metric tonnes<br />
5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton ...... 118<br />
Organic farming, total production in metric<br />
tonnes<br />
5.16 Hektarskörd av spannmål och<br />
potatis, kg per hektar ................................... 119<br />
Yield of cereals and potatoes, kg per<br />
hectare<br />
Sida<br />
Page<br />
5.17 Ekologisk odling, hektarskörd av<br />
spannmål, potatis och ärter, kg per<br />
hektar ............................................................. 120<br />
Organic farming, yield of cereals, potatoes<br />
and peas, kg per hectare<br />
5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur,<br />
svin, får och höns ......................................... 120<br />
Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl<br />
5.19 Husdjur .................................................. 120<br />
Livestock<br />
5.20 Renar vid samebyar ............................. 121<br />
Reindeer in Sami grazing communities<br />
5.21 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 121<br />
Dairy and meat production, 1 000 tonnes<br />
5.22 Odling av trädgårdsväxter ................... 122<br />
Horticulture<br />
5.23 Frilandsareal i hektar för olika<br />
trädgårdsväxter ............................................ 122<br />
Cultivation on open ground of various<br />
horticultural plants, in hectares<br />
5.24 Antal djur som använts i försök<br />
enligt Europarådskonventionen<br />
(ETS 123) och EG:s direktiv<br />
(86/609/EEG) i Sverige .................................. 123<br />
Number of animals used in <strong>Sweden</strong> in<br />
experiments and other procedures that<br />
come under the European Convention<br />
(ETS 123) and the EC Directive<br />
(86/609/EEC)<br />
5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar,<br />
länsvis ........................................................... 123<br />
Annual harvest of moose during open<br />
hunting season<br />
5.26 Total produktiv skogsmarksareal<br />
och areal skyddad skogsmark enligt<br />
svenska definitioner 2009 ............................ 124<br />
Total area of productive forestland and area<br />
of protected forest according to Swedish<br />
definitions<br />
5.27 Produktiv skogsmarksareal efter<br />
län, landsdelar och ägare 2006–2010,<br />
1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv<br />
skogsmark..................................................... 124<br />
Forest area by county and ownership. Excl.<br />
protected productive forest land<br />
106 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Sida<br />
Page<br />
Sida<br />
Page<br />
5.28 Saltsjöfisket, avkastning, landad<br />
vikt .................................................................. 125<br />
Salt water fishing yields, landed weight<br />
5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk,<br />
musslor och kräftor, hel färskvikt, ton ....... 125<br />
Aquaculture production of food fish,<br />
mussels and crayfish, whole fresh weight,<br />
tonnes<br />
5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............126<br />
Sea fishing, fishermen and fishing craft<br />
Statistiska centralbyrån 107
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.1 Jordbruk<br />
Agriculture<br />
Färre och större. Trenden inom mjölkproduktionsbranschen tycks fortsätta –<br />
precis som den inom åkerbruket.<br />
Antalet mjölkkor sinar<br />
Med ett undandag, första hälften av 1990-talet,<br />
har antalet nötkreatur kontinuerligt sjunkit.<br />
Från 1980 fram till 2010 var minskningen<br />
398 000 djur. Även antalet företag med nötkreatur<br />
har genom åren blivit färre.<br />
Antalet mjölkkor har också decimerats. Sedan<br />
1980 har antalet mjölkkor sjunkit med omkring<br />
308 000 djur. Det är en nedgång med 47 procent.<br />
Trenden med färre men större brukningsenheter<br />
inom mjölkproduktionen tycks fortsätta.<br />
År 2010 fanns det drygt 5 600 företag med<br />
mjölkkor vilket är en minskning med sju procent<br />
jämfört med året innan. Samtidigt steg den<br />
genomsnittliga besättningsstorleken från 59 till<br />
62 mjölkkor.<br />
Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag<br />
minskat med 87 procent. Nedgången var kraftigast<br />
under andra hälften av 80-talet och början<br />
på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet<br />
för mjölk som infördes 1986, vilket<br />
lockade en del mjölkproducenter att ställa om<br />
sin produktion till köttproduktion.<br />
Om mjölkkorna har blivit allt färre, har<br />
köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har<br />
närapå tredubblats till 197 000 jämfört med 1980<br />
– från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till<br />
16. Denna kraftiga ökning har sin förklaring i<br />
omställningen inom jordbruket i början på 90-<br />
talet. Även fårstammen har växt till sig under<br />
samma period. Numera finns det 565 000 djur<br />
inom den gruppen vilket motsvarar en ökning<br />
med 173 000.<br />
Däremot har svinbeståndet minskat med 44<br />
procent sedan 1980 – samtidigt som antalet företag<br />
med svin har minskat med nio tiondelar.<br />
Höns på stadig frammarsch<br />
Inte mindre än drygt 6 miljoner höns sprätte<br />
runt på landets gårdar år 2010, vilket är en<br />
ökning med 15 procent jämfört med 2009. De<br />
flesta av dem, två tredjedelar, bodde i Skåne,<br />
Östergötlands, Västra Götalands och Hallands<br />
län.<br />
Den genomsnittliga besättningsstorleken för<br />
höns har mångdubblats. År 2010 fanns i genomsnitt<br />
1 637 hönor på varje hönsgård. Det kan<br />
jämföras med 1980, då de endast var 250 till<br />
antalet.<br />
108 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Flest stora jordbruksföretag i Götaland<br />
År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar<br />
åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark<br />
71 100 stycken. Det är en minskning med 25 500<br />
företag jämfört med 1990.<br />
De allra minsta företagen, de under 2 hektar,<br />
har blivit fler medan de övriga företagen under<br />
100 hektar blivit färre. De större (med över 100<br />
hektar) har däremot blivit fler.<br />
Flest stora företag var det i Götalands södra<br />
slättland (18 procent). Av de mindre företagen,<br />
de med högst 10 hektar åkermark, var det mer<br />
än 55 procent som fanns i Jämtlands, Västernorrlands<br />
och Kronobergs län.<br />
Åkerarealen minskar<br />
Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år<br />
2010. År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner<br />
hektar.<br />
På tjugo år har därmed åkerarealen minskat<br />
med drygt 210 000 hektar, vilket storleksmässigt<br />
motsvarar 302 000 normalstora fotbollsplaner.<br />
Med andra ord minskar åkerarealen per år med<br />
15 100 fotbollsplaner.<br />
Åkerarealens användning år 2010<br />
Gröda Hektar Andel (%)<br />
Spannmål 962 800 36,6<br />
Baljväxter 46 100 1,8<br />
Potatis 27 200 1,0<br />
Sockerbetor 37 900 1,4<br />
Vall och grönfoder 1 194 700 45,4<br />
Oljeväxter 129 400 4,9<br />
Energiskog 13 100 0,5<br />
Träda 176 800 6,7<br />
Övrigt 45 400 1,7<br />
Summa 2 633 500 100,0<br />
Varierad jordbruksstruktur inom EU<br />
År 2007 fanns det drygt 13 miljoner jordbruksföretag<br />
i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade<br />
mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal.<br />
Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent<br />
av den totala arealen. Omvänt hade 2 procent<br />
av företagen minst 100 hektar. Dessa företag<br />
brukade 47 procent av arealen.<br />
Men jordbruksföretagens antal och storlekar<br />
varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk<br />
präglas av små företag, alltså företag med en<br />
areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent<br />
av landets jordbruksföretag tillhörde den<br />
kategorin år 2007. Tillsammans brukade de 80<br />
procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot<br />
var bara 3 procent av företagen små, och<br />
svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen.<br />
Med sina nästan 4 miljoner företag toppade<br />
Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i<br />
EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
brukade drygt en tredjedel av den totala<br />
jordbruksarealen i landet.<br />
Frankrike, Spanien och Storbritannien hade<br />
flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive<br />
39 100). Frankrike var vidare det land som<br />
hade störst andel stora företag (drygt 17 procent).<br />
Dessa företag brukade 55 procent av jordbruksarealen.<br />
Detta kan jämföras med<br />
Slovakien där andelen stora företag var drygt 3<br />
procent, men som svarade för hela 90 procent<br />
av jordbruksarealen.<br />
Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar)<br />
av samtliga företag samt andel av den totala<br />
jordbruksarealen som de svarar för 2007<br />
Land<br />
Andel små<br />
företag av<br />
samtliga<br />
Andel av jordbruksarealen<br />
Malta 97,3 80,0<br />
Bulgarien 94,8 10,1<br />
Rumänien 89,6 35,1<br />
Ungern 88,3 6,8<br />
Slovakien 86,7 2,7<br />
Cypern 86,4 28,8<br />
Grekland 76,0 26,5<br />
Italien 73,3 15,9<br />
Portugal 72,5 10,0<br />
EU-27 69,8 8,4<br />
Polen 68,3 17,6<br />
Litauen 60,5 14,4<br />
Slovenien 59,0 21,9<br />
Spanien 52,2 4,6<br />
Tjeckien 49,2 0,8<br />
Lettland 40,7 5,8<br />
Estland 35,9 2,4<br />
Österrike 33,1 4,4<br />
Storbritannien 27,5 0,9<br />
Nederländerna 26,3 2,4<br />
Frankrike 24,0 1,0<br />
Belgien 24,0 1,7<br />
Tyskland 22,3 1,3<br />
Luxemburg 17,5 0,8<br />
Sverige 14,5 1,1<br />
Finland 9,2 0,8<br />
Irland 6,4 0,6<br />
Danmark 2,9 0,1<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och<br />
SCB.<br />
Statistiska centralbyrån 109
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.2 Skogsbruk<br />
Forestry<br />
Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Avverkningen<br />
har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2010 avverkades cirka 90 miljoner<br />
skogskubikmeter. Den svenska skogsnäringen sysselsätter ungefär 96 000<br />
personer.<br />
I Sverige finns omkring 330 000 skogsägare. 38<br />
procent av dem är kvinnor, 62 procent män.<br />
Ungefär hälften av Sveriges skogsmark ägs av<br />
enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka<br />
25 procent medan resterande 25 procent främst<br />
fördelar sig på statliga och övriga privata ägare.<br />
Gran och tall dominerar<br />
Det totala virkesförrådet uppgår till drygt 3<br />
miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 41<br />
procent är gran, 39 procent tall, 13 procent<br />
björk, samt 8 procent som är övriga lövträd och<br />
torra träd.<br />
Det är stora skillnader mellan hur virkesrika<br />
olika delar av landet är. Skillnaden speglar<br />
markens bördighet. Virkesförrådet är störst i<br />
södra Sverige, och i Norrland ökar virkesförrådet<br />
ju närmare kusten man kommer.<br />
Den formellt skyddade skogsmarken finns<br />
inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd<br />
och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda<br />
areal uppgår till 792 000 ha, varav 347 000<br />
ha finns i den fjällnära skogen. Årlig bruttotillväxt<br />
på skogsmark är omkring 121 miljoner<br />
m 3 sk.<br />
Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd<br />
enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429).<br />
Under de senaste åren har andelen godkända<br />
föryngringar legat runt 80–90 procent vid<br />
skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring.<br />
Vid avverkning ska även miljöhänsyn<br />
tas enligt SVL. För 39 procent av den avverkade<br />
arealen bedömdes miljöhänsynen vara i nivå<br />
med kraven i SVL, medan den för cirka 37 procent<br />
av arealen bedömdes vara sämre än vad<br />
SVL kräver. För 25 procent av arealen var<br />
miljöhänsynen bättre än kraven i SVL.<br />
Antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder,<br />
som röjning och markberedning, var under 2010<br />
nästan 30 miljoner timmar. Under 2009 var<br />
kostnaderna för investeringar och underhåll<br />
omkring 3 miljarder kronor i det svenska skogsbruket.<br />
Virke transporteras främst med lastbil<br />
Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt<br />
25 procent av alla landtransporter. Under 2009<br />
transporterades 43 miljoner ton rundvirke med<br />
lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik<br />
var motsvarande siffra (inrikes samt<br />
export) 2 miljoner ton.<br />
Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter<br />
1965–2009, miljoner tonkm<br />
Skogsavverkningen ökar<br />
År 2010 var bruttoavverkningen nära 90 miljoner<br />
m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer,<br />
ökat stadigt sedan början av 1950-talet då<br />
den låg på mellan 50–60 miljoner m 3 sk årligen.<br />
Transportarbetet vid transport av rundvirke var<br />
3 758 miljoner ton-km med lastbil och 1 797<br />
miljoner ton-km på järnväg. År 1991 upphörde<br />
flottning av rundvirke.<br />
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010<br />
(www.skogsstyrelsen.se/statistik).<br />
110 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
5.3 Saltsjöfisket<br />
Salt water fishing<br />
Mellan åren 2009 och 2010 ökade fångsten med cirka 5 000 ton, vilket är en<br />
ökning med 2 procent. Värdemässigt står foderfisk för den största ökningen.<br />
Under år 2010 fångades 212 000 ton (levande<br />
vikt) saltsjöfiskar. Det är en ökning med 2 procent<br />
jämfört med 2009. I landat skick, alltså efter<br />
det att fisken blivit rensad och förts iland, vägde<br />
den sammanlagda fångsten 204 000 ton.<br />
Värdet av den ilandförda fisken år 2010 räknades<br />
till 952 miljoner kronor, vilket är en<br />
ökning med 7 procent jämfört med år 2009. En<br />
förklaring till detta är att värdet av framför allt<br />
foderfisk har ökat.<br />
Under 2010 fångades cirka 136 000 ton foderfisk,<br />
vilket motsvarar 67 procent av den totala<br />
fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till<br />
människoföda.<br />
Foderfiskens andel av den totala fångsten i<br />
landad vikt 1981–2010<br />
Året dessförinnan togs 121 000 ton foderfisk<br />
iland, vilket motsvarade 61 procent av den totala<br />
fångsten.<br />
Värdet av foderfisken var år 2010 261 miljoner<br />
kronor, vilket motsvarar 27 procent av det<br />
totala fångstvärdet.<br />
Fångster som direktlandat i utlandet (främst<br />
Danmark) utgjorde 66 procent av den totala<br />
svenska ilandförda fångsten år 2010. Värdet av<br />
dessa fångster var 37 procent av det totala<br />
fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes<br />
landade fångst till allra största delen –<br />
91 procent – bestod av foderfisk.<br />
Diagrammet nedan belyser utvecklingen av<br />
det omdebatterade torskfisket.<br />
Torskfångst 1950–2010<br />
Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2010, JO 55 SM 1101 (www.fiskeriverket.se eller www.scb.se/JO1101).<br />
Statistiska centralbyrån 111
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.4<br />
Antal kor<br />
Kor, svin och får i juni 1960–2010<br />
Cows, pigs and sheep<br />
Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat<br />
med 667 000 djur. Det innebär att stammen<br />
på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till<br />
0,5 miljoner djur. Minskningen skedde<br />
främst under 1960-talet.<br />
Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till<br />
2010 minskat med över 349 000 djur – från<br />
697 000 till 348 000 djur. Antalet kor för<br />
köttproduktion har under motsvarande<br />
period blivit 3 gånger fler efter en ökning<br />
från 59 000 till 197 000 djur.<br />
Antal svin<br />
Antalet svin är nu (år 2010) det lägsta<br />
under tiden från 1960 och framåt. Men<br />
under åren har stora variationer kunnat<br />
iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje<br />
år från 1963 till 1981 med undantag mellan<br />
åren 1978 och 1979. Under perioden<br />
1977–1985 var svinstammen på en jämn<br />
nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter<br />
två års minskning av svinstammen (1986<br />
och 1987) kom stammen återigen att ligga<br />
på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända<br />
fram till nästa nedgångsperiod som började<br />
1998 och som fortsatt fram till och med<br />
2010.<br />
Antal får<br />
Det finns nu (år 2010) drygt 4 gånger fler<br />
får än vad som fanns år 1960; nu 565 000<br />
får, då 140 000. Antalet får ökade fram till<br />
mitten av 1980-talet, varefter stammen<br />
minskade under resten av decenniet.<br />
Början av 1990-talet innebar en snabb<br />
återhämtning. Antal får har aldrig varit<br />
större än nu under tiden från 1960 och<br />
framåt.<br />
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);<br />
Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se)<br />
och SCB (www.scb.se/JO1901):<br />
Jordbruksstatistisk årsbok 2010.<br />
112 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.5<br />
Fällda älgar 1925–2010<br />
Annual number of moose killed<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner<br />
älgar. Flest fällda under samma år var<br />
175 000 djur år 1982.<br />
Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984,<br />
Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen,<br />
statistik hämtad från; Naturvårdsverket<br />
(www.naturvardsverket.se); Svenska<br />
Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se).<br />
5.6<br />
Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2010<br />
Yield of salt water fishing, landed weight<br />
År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till<br />
72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag<br />
ökade fångsten år från år och kom vid mitten<br />
av 1960-talet att uppgå till 375 000 ton,<br />
dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst.<br />
Andra halvan av 1960-talet och en stor del<br />
av 1970-talet präglas av minskande fångster.<br />
Sålunda var 1977 års fångst bara hälften<br />
så stor som fångsterna vid mitten av<br />
1960-talet. Den allra största fångsten landades<br />
år 1998 – över 400 000 ton.<br />
Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk<br />
årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden<br />
serie J 55, JO 55 och JO 50<br />
(www.scb.se/JO1101) eller<br />
(www.fiskeriverket.se).<br />
5.7<br />
Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2010<br />
Salt water fishing, number of professional fishermen<br />
Det fanns 11 gånger så många yrkesfiskare<br />
1945 som 2010. 1945 fanns det<br />
16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot<br />
1 457 år 2010.<br />
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);<br />
Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 113
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Skogsmarksareal efter ägarklass, 2010<br />
5.8 Forest land area by ownership class<br />
Den produktiva skogsmarksarealen på ca<br />
23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften<br />
ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel<br />
ägs av privata bolag medan den övriga<br />
fjärdedelen till stor del ägs av allmänna<br />
ägare som staten och statsägda bolag.<br />
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok<br />
2011 (www.skogsstyrelsen.se/statistik),<br />
Riksskogstaxeringen.<br />
Årlig bruttoavverkning 1955–2010<br />
5.9 Annual gross felling<br />
Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen<br />
årligen med få undantag.<br />
Därefter följde en nedgångsperiod som<br />
bröts 1978. Avverkningen har därefter haft<br />
en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År<br />
2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a.<br />
stormen Gudrun.<br />
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok<br />
2011 (www.skogsstyrelsen.se/statistik);<br />
Riksskogstaxeringen, SLU..<br />
5.10<br />
Export och import av skogsindustriprodukter 2010 efter produkt,<br />
miljarder kronor<br />
Exports and imports of forest industry products by product, SEK<br />
billions<br />
Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter<br />
uppgår till drygt 128 miljarder kr<br />
medan importvärdet uppgår till ca 31 miljarder<br />
kr. Värdet av nettoexporten uppgår<br />
således till knappt 100 miljarder kr och är<br />
därmed en av de näringar som bidrar mest<br />
till Sveriges totala nettoexport.<br />
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok<br />
2011 (www.skogsstyrelsen.se/statistik).<br />
114 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.11<br />
Jordbruksföretag efter företagens storlek<br />
Holdings, by size<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Län<br />
County<br />
Storleksgrupp, hektar åker<br />
Size of holdings, hectares of arable land<br />
0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1–<br />
Summa<br />
företag<br />
All<br />
holdings<br />
Stockholms 151 227 356 402 223 216 232 212 2 019<br />
Uppsala 142 262 375 515 334 424 538 476 3 066<br />
Södermanlands 111 213 327 408 191 266 323 378 2 217<br />
Östergötlands 284 385 478 482 311 447 627 627 3 641<br />
Jönköpings 213 754 820 706 323 391 387 131 3 725<br />
Kronobergs 180 637 578 466 220 214 175 63 2 533<br />
Kalmar 330 477 568 577 293 378 458 309 3 390<br />
Gotlands 91 142 165 184 146 246 343 257 1 574<br />
Blekinge 171 285 294 277 131 143 122 42 1 465<br />
Skåne 711 1 383 1 545 1 596 822 1 021 1 112 1 147 9 337<br />
Hallands 222 563 675 721 370 362 379 232 3 524<br />
Västra Götalands 500 2 227 3 015 2 894 1 396 1 446 1 429 1 081 13 988<br />
Värmlands 82 780 963 666 276 333 298 255 3 653<br />
Örebro 109 355 482 411 253 267 297 282 2 456<br />
Västmanlands 57 130 220 288 202 245 310 285 1 737<br />
Dalarnas 95 417 474 436 246 231 224 115 2 238<br />
Gävleborgs 79 448 551 554 249 271 241 133 2 526<br />
Västernorrlands 56 583 619 403 179 163 184 88 2 275<br />
Jämtlands 63 483 420 278 123 124 143 94 1 728<br />
Västerbottens 46 545 687 505 197 202 246 174 2 602<br />
Norrbottens 92 305 331 239 118 100 137 75 1 397<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2010 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456 71 091<br />
2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609<br />
2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808<br />
2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780<br />
2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798<br />
1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119<br />
1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307<br />
1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026<br />
1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488<br />
1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305<br />
1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102<br />
1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485<br />
1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850<br />
1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk<br />
årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och<br />
JO 34 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–).<br />
Statistiska centralbyrån 115
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.12<br />
Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket<br />
Holdings by type of farming<br />
Län<br />
County<br />
Driftsinriktning<br />
Type of farming<br />
Summa företag<br />
All holdings<br />
Växtodling<br />
Crop husbandry<br />
Husdjursskötsel<br />
Animal husbandry<br />
Blandat jordbruk<br />
Mixed holdings<br />
Småbruk<br />
Smallsized holdings<br />
Stockholms 801 340 218 660 2 019<br />
Uppsala 1 378 559 318 811 3 066<br />
Södermanlands 864 488 252 613 2 217<br />
Östergötlands 1 236 1 171 342 892 3 641<br />
Jönköpings 376 2 026 101 1 222 3 725<br />
Kronobergs 270 1 190 82 991 2 533<br />
Kalmar 594 1 527 237 1 032 3 390<br />
Gotlands 459 613 228 274 1 574<br />
Blekinge 312 604 90 459 1 465<br />
Skåne 3 659 2 376 728 2 574 9 337<br />
Hallands 945 1 140 286 1 153 3 524<br />
Västra Götalands 3 917 3 726 940 5 405 13 988<br />
Värmlands 822 754 255 1 822 3 653<br />
Örebro 865 480 212 899 2 456<br />
Västmanlands 886 226 142 483 1 737<br />
Dalarnas 587 627 152 872 2 238<br />
Gävleborgs 663 744 160 959 2 526<br />
Västernorrlands 412 618 96 1 149 2 275<br />
Jämtlands 268 563 49 848 1 728<br />
Västerbottens 627 605 102 1 268 2 602<br />
Norrbottens 369 310 58 660 1 397<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2010 20 310 20 687 5 048 25 046 71 091<br />
2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609<br />
2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808<br />
2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888<br />
2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110<br />
1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435<br />
1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599<br />
1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389<br />
1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854<br />
1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682<br />
1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463<br />
1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849<br />
1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234<br />
1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998-2010) och SCB: Jordbruksstatistisk<br />
årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och JO<br />
35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–).<br />
116 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.13<br />
Åkermarkens användning, hektar<br />
Use of arable land, in hectares<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Gröda Crop 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010<br />
Spannmål Grain 1 023 978 1 023 976 990 086 1 087 722 1 048 582 962 758<br />
Vete Wheat 354 755 360 937 361 549 361 547 375 135 399 989<br />
Höstvete Winter wheat 295 325 317 603 323 182 311 632 326 838 331 805<br />
Vårvete Spring wheat 59 430 43 334 38 367 49 915 48 297 68 184<br />
Råg Rye 21 386 23 454 24 716 27 581 36 633 24 228<br />
Korn Barley 378 564 315 134 326 681 405 763 370 156 318 775<br />
Höstkorn Winter barley 5 356 5 909 8 274 10 396 18 278 17 928<br />
Vårkorn Spring barley 373 208 309 225 318 407 395 367 351 878 300 847<br />
Havre Oats 200 122 206 057 207 909 227 588 196 038 164 386<br />
Rågvete och blandsäd<br />
Triticale and mixed grain 69 149 72 836 69 231 65 242 70 621 55 381<br />
Rågvete Triticale 50 292 55 406 53 914 49 287 53 571 36 231<br />
Blandsäd Mixed grain 18 857 17 430 15 317 15 955 17 050 19 150<br />
Baljväxter Leguminous plants 40 866 35 683 28 557 25 255 34 017 46 110<br />
Potatis Potatoes 30 453 28 181 28 362 26 883 26 958 27 203<br />
Matpotatis Table potatoes 22 081 20 215 20 330 19 590 19 706 19 842<br />
Potatis för stärkelse<br />
Potatoes for processing 8 372 7 966 8 032 7 293 7 252 7 361<br />
Sockerbetor Sugar beets 49 182 44 184 40 682 36 778 39 782 37 950<br />
Frövall Seed ley 12 847 15 151 14 276 14 260 13 969 14 818<br />
Vall och grönfoder<br />
Ley, green forage and pasture 1 066 922 1 097 563 1 127 559 1 158 912 1 175 250 1 194 711<br />
Slåttervall och betesvall 2<br />
Ley and pasture 1 027 294 1 055 099 1 081 077 1 114 293 1 120 808 1 137 642<br />
Grönfoder 3 Green forage 39 628 42 464 46 482 44 619 54 442 57 069<br />
Oljeväxter Oil crops 92 005 98 958 92 176 93 040 109 470 129 378<br />
Höstraps Winter rape 34 997 47 638 50 341 61 860 67 841 71 836<br />
Vårraps Spring rape 38 578 35 148 33 044 24 359 29 245 35 695<br />
Höstrybs Winter turnip rape 1 460 1 138 1 117 834 282 496<br />
Vårrybs Spring turnip rape 7 116 6 270 3 341 2 453 2 150 2 207<br />
Oljelin Oil flax 9 854 8 764 4 333 3 534 9 954 19 144<br />
Övriga växtslag Other crops 32 167 31 941 35 146 34 523 34 655 33 194<br />
Energiskog Energy forest 13 700 13 649 14 299 14 201 13 731 13 126<br />
Trädgårdsväxter Horticultural plants 13 373 12 277 14 913 14 727 15 554 14 687<br />
Andra växtslag Other crops 5 094 6 015 5 934 5 595 5 370 5 381<br />
Träda Fallow 321 309 306 867 280 591 146 527 153 312 176 801<br />
Ospecificerad åkermark 4<br />
Unspecified arable land 31 669 31 670 8 307 7 583 7 355 10 535<br />
Summa åker 5 Total arable land 2 703 057 2 671 201 2 647 700 2 631 482 2 643 350 2 633 457<br />
1) Vilka företag som ingår fr.o.m. 2005 framgår av Tabellanmärkningar, tab. 5.11-5.13 och 5.18.<br />
2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år.<br />
3) Inkl. majs.<br />
4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall.<br />
5) Inkl. annan obrukad åker.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.<br />
Statistiska centralbyrån 117
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.14<br />
Totalskörd i ton<br />
Yield in metric tonnes<br />
Skörd Yield 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Höstvete Winter wheat 1 957 000 1 795 200 2 087 800 2 004 600 2 060 100 1 873 100<br />
Vårvete Spring wheat 289 800 172 200 167 900 197 600 217 800 269 900<br />
Råg Rye 112 300 115 400 137 600 168 800 218 400 117 600<br />
Höstkorn Winter barley 31 000 26 900 44 000 58 400 101 100 81 200<br />
Vårkorn Spring barley 1 561 900 1 083 700 1 395 000 1 613 200 1 579 800 1 151 100<br />
Havre Oats 746 300 624 400 889 800 820 000 744 200 559 300<br />
Rågvete Triticale 271 500 255 900 276 100 274 100 252 700 158 700<br />
Blandsäd Mixed grain 80 800 54 700 59 400 58 300 67 800 68 600<br />
Ärter Peas 65 400 50 800 38 000 29 100 48 900 54 000<br />
Åkerbönor Field beans 14 900 13 000 11 300 13 700 26 100 31 100<br />
Slåttervall 1 Ley 2 674 400 2 425 000 2 720 800 2 326 100 2 946 300 3 082 800<br />
Matpotatis 2 Table potatoes 622 700 525 300 534 700 558 200 568 500 542 900<br />
Potatis för stärkelse Potatoes for<br />
processing 324 600 252 500 254 300 295 000 289 400 273 400<br />
Sockerbetor 3 Sugar beets 2 381 200 2 189 000 2 137 700 1 974 900 2 405 800 1 976 200<br />
Höstraps 4 Winter rape 113 100 151 700 153 100 206 300 240 300 222 100<br />
Vårraps 4 Spring rape 72 700 59 700 63 000 48 200 54 900 54 100<br />
Höstrybs 4 Winter turnip rape 2 700 1 700 1 900 1 400 . . 900<br />
Vårrybs 4 Spring turnip rape 9 700 7 300 4 400 3 500 2 800 2 500<br />
Oljelin 4 Oil flax 15 700 11 900 6 700 5 400 18 900 23 600<br />
1) Total inbärgad 1:a skörd.<br />
2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar.<br />
3) Uppgifterna avser avräknad betmängd.<br />
4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 16; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.<br />
5.15<br />
Ekologisk odling, totalskörd i ton<br />
Organic farming, total production in metric tonnes<br />
Skörd Yield 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Höstvete 1 Winter wheat 42 900 40 400 43 100 47 200 45 100 40 600<br />
Vårvete 1 Spring wheat 28 100 17 200 22 200 25 200 26 200 28 500<br />
Höstråg 1 Winter rye 8 400 7 300 5 700 7 800 8 800 4 300<br />
Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . .<br />
Vårkorn 1 Spring barley 45 200 31 500 37 400 41 300 41 500 36 000<br />
Havre 1 Oats 64 700 52 600 73 100 71 900 73 600 50 400<br />
Rågvete 1 Triticale 15 400 12 600 15 200 15 000 13 600 8 200<br />
Blandsäd 1 Mixed grain 19 700 13 300 23 100 17 000 22 900 24 000<br />
Ärter 2 Peas 11 400 8 400 5 100 4 800 5 100 5 000<br />
Åkerbönor 2 Field beans 8 100 7 300 7 300 9 600 14 600 13 100<br />
Höstraps 3 Winter rape 2 900 4 500 3 400 3 100 2 000 2 900<br />
Vårraps 3 Spring rape 400 . . . . . . . . . .<br />
Höstrybs 3 Winter turnip rape 500 300 400 . . . . 300<br />
Vårrybs 3 Spring turnip rape 800 300 300 . . . . . .<br />
Oljelin 3 Oil flax 500 . . . . . . . . . .<br />
Matpotatis 4 Table potatoes 10 800 11 500 10 500 14 300 11 200 11 700<br />
1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt.<br />
2) Avser skörd med 15,0 % vattenhalt.<br />
3) Avser skörd med 9,0 % vattenhalt.<br />
4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska<br />
meddelanden serie JO 16.<br />
118 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.16<br />
Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar<br />
Yield of cereals and potatoes, kg per hectare<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Län<br />
County<br />
Odling om mer än 2,0 hektar åkermark<br />
Holdings larger than 2,0 hectares of arable land<br />
Höstvete 1<br />
Winter<br />
wheat<br />
Vårvete 1<br />
Spring<br />
wheat<br />
Råg 1<br />
Rye<br />
Höstkorn 1<br />
Winter<br />
barley<br />
Vårkorn 1<br />
Spring<br />
barley<br />
Havre 1<br />
Oats<br />
Rågvete 1<br />
Triticale<br />
Matpotatis 2<br />
Table<br />
potatoes<br />
Potatis för<br />
stärkelse<br />
Potatoes for<br />
processing<br />
Stockholms 3 990 3 440 . . . . 3 190 2 950 . . . . –<br />
Uppsala 5 000 4 060 . . . . 3 880 2 990 . . . . –<br />
Södermanlands 4 420 3 790 2 850 . . 3 000 2 450 4 240 . . –<br />
Östergötlands 5 520 4 150 4 450 4 190 4 020 2 790 3 920 31 930 –<br />
Jönköpings 5 340 . . – . . 3 230 3 430 . . . . –<br />
Kronobergs . . . . . . . . 3 350 3 620 4 040 . . . .<br />
Kalmar 4 910 4 260 3 660 3 930 2 930 2 500 3 820 29 470 35 050<br />
Gotlands 4 430 3 700 . . 3 550 3 100 2 690 3 630 27 370 –<br />
Blekinge 5 820 . . . . . . 4 190 . . 5 140 . . 33 920<br />
Skåne 6 600 5 000 6 000 5 420 5 410 4 540 5 040 28 990 38 930<br />
Hallands 6 480 4 550 . . 5 340 4 590 4 410 5 690 31 190 . .<br />
Västra Götalands 5 740 3 770 4 170 5 060 4 360 4 210 4 570 29 150 . .<br />
Värmlands 4 900 3 970 . . – 2 940 2 620 . . 24 720 –<br />
Örebro 4 740 4 300 . . . . 3 540 3 350 . . 21 650 –<br />
Västmanlands 4 580 3 520 . . . . 3 500 2 860 . . . . –<br />
Dalarnas 3 660 . . . . – 2 460 2 730 . . 23 110 –<br />
Gävleborgs . . . . . . – 2 210 2 130 . . 17 130 –<br />
Västernorrlands . . – – – 2 360 . . . . 20 230 –<br />
Jämtlands . . . . – – 2 250 . . – . . –<br />
Västerbottens – . . – – 2 410 1 570 . . 16 680 –<br />
Norrbottens – . . – – 2 360 . . – 16 770 –<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2010 5 660 4 070 4 870 4 640 3 930 3 530 4 420 27 360 37 140<br />
2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900<br />
2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440<br />
2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660<br />
2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690<br />
2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770<br />
2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720<br />
2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380<br />
2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050<br />
2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820<br />
2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700<br />
1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620<br />
1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440<br />
1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420<br />
1996 6 200 5 610 4 980 4 530 4 550 4 270 5 120 33 210 38 370<br />
1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt.<br />
2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB<br />
(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen:<br />
Jord- och skogsbruk, fiske.<br />
Statistiska centralbyrån 119
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.17<br />
Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter,<br />
kg per hektar<br />
Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare<br />
Produktionsområde<br />
Production<br />
areas<br />
Höstvete 1<br />
Winter<br />
wheat<br />
Vårvete 1<br />
Spring<br />
wheat<br />
Höstråg 1<br />
Rye<br />
Rågvete 1<br />
Triticale<br />
Odling om mer än 2,0 hektar åkermark<br />
Holdings larger than 2,0 hectares of arable land<br />
Höstkorn 1<br />
Winter<br />
barley<br />
Vårkorn 1<br />
Spring<br />
barley<br />
Havre 1<br />
Oats<br />
Blandsäd 1<br />
Mixed<br />
grain<br />
Matpotatis<br />
2<br />
Table<br />
potatoes<br />
Ärter 3<br />
Peas<br />
Åkerbönor<br />
3<br />
Field<br />
beans<br />
2006 3 220 2 420 2 480 2 980 . . 2 060 1 830 1 850 13 300 2 100 1 790<br />
2007 3 360 2 940 3 020 3 520 . . 2 610 2 690 2 700 13 280 1 690 1 990<br />
2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210<br />
2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140<br />
2010 2 940 2 490 2 120 2 690 . . 2 210 2 130 2 350 13 580 1 810 2 060<br />
1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd<br />
med 15,0 % vattenhalt.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608).<br />
5.18<br />
Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns<br />
Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl<br />
Företag Holdings 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Med nötkreatur With cattle 26 179 25 054 23 878 22 844 21 733 21 586<br />
Kor Cows<br />
Mjölkkor Dairy cows 8 548 8 027 7 096 6 474 6 020 5 619<br />
Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 12 823 12 447 12 494 12 345 11 922 12 190<br />
Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 24 808 23 700 22 501 21 536 20 330 20 295<br />
Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 22 888 21 752 20 780 19 911 18 965 18 494<br />
Med svin With pigs 2 794 2 414 2 277 2 380 2 027 1 695<br />
Galtar Boars 1 259 1 187 1 049 995 885 723<br />
Suggor Sows 1 767 1 606 1 433 1 350 1 122 1 031<br />
Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 2 306 2 025 1 937 1 999 1 773 1 410<br />
Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 644 1 476 1 312 1 182 989 913<br />
Med får (exkl. lamm) With sheep 7 595 9 141 7 984 8 169 8 169 8 628<br />
Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 4 916 4 877 4 245 4 643 3 306 3 703<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 20.<br />
5.19 Husdjur<br />
Livestock<br />
Husdjur Livestock 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Nötkreatur All cattle 1 604 933 1 590 409 1 559 725 1 558 381 1 538 281 1 536 658<br />
Kor Cows<br />
För mjölkproduktion Dairy cows 393 263 387 530 369 646 357 194 356 776 348 095<br />
För kalvuppfödning Suckler cows 176 613 177 522 185 717 196 254 191 505 197 053<br />
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver<br />
Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 526 562 529 847 515 737 512 744 501 930 512 566<br />
Kalvar under 1 år<br />
Calves younger than 1 year of age 508 495 495 510 488 625 492 189 488 070 478 944<br />
Får och lamm Sheep and lambs 471 284 505 466 508 921 524 780 540 487 564 922<br />
Svin All pigs 1 811 216 1 680 535 1 676 327 1 609 289 1 528 740 1 519 874<br />
Galtar och suggor Boars and sows 188 112 186 944 181 444 169 832 160 265 155 962<br />
Galtar Boars 2 697 2 623 2 491 2 438 2 414 2 327<br />
Suggor Sows 185 415 184 321 178 953 167 394 157 851 153 635<br />
Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 623 104 1 493 591 1 494 883 1 439 457 1 368 474 1 363 912<br />
Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 085 304 1 001 947 1 015 365 974 112 942 521 936 910<br />
Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 537 800 491 644 479 518 465 345 425 953 427 002<br />
Höns och kycklingar av värpras Poultry 6 762 036 6 170 320 7 080 407 7 194 759 7 158 602 7 708 228<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 20; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.<br />
120 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.20<br />
Renar vid samebyar<br />
Reindeer in Sami grazing communities<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
År<br />
Year<br />
Summa<br />
Total<br />
Län<br />
County<br />
Jämtland Västerbotten Norrbotten<br />
1980 214 000 34 500 38 500 141 000<br />
1985 275 000 42 200 50 600 182 200<br />
1995 253 300 46 415 57 317 149 568<br />
1999 220 107 43 698 51 752 124 657<br />
2000 221 164 44 809 54 231 122 124<br />
2001 219 504 44 450 53 687 121 367<br />
2002 228 535 45 825 53 981 128 729<br />
2003 238 819 44 769 54 980 139 070<br />
2004 250 525 43 664 55 527 151 334<br />
2005 261 404 42 470 56 728 162 206<br />
2006 254 893 44 777 54 721 155 395<br />
2007 249 191 42 961 52 903 153 327<br />
2008 257 053 44 780 55 256 157 017<br />
2009 249 781 43 146 51 878 154 757<br />
2010 249 835 42 984 50 601 156 250<br />
Genomsnittlig storlek på renstammen<br />
Average number of reindeer<br />
1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000<br />
1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700<br />
1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200<br />
1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000<br />
2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se):<br />
Jordbruksstatistisk årsbok.<br />
5.21<br />
Animalieproduktion, 1 000 ton<br />
Dairy and meat production, 1 000 tonnes<br />
Produkt Product 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Mjölkproduktion Production of milk 3 275 3 208 3 172 3 025 3 019 2 971 2 899<br />
Mejeriproduktion Dairy production<br />
Konsumtionsmjölk Drinking milk 1 009 992 954 926 915 908 914<br />
Syrad mjölk m.m. Acidified milk 263 265 267 266 272 264 263<br />
Grädde Cream 90 89 90 94 96 104 110<br />
Smör 1 Butter 52 45 42 38 39 45 39<br />
Ost Cheese 118 118 119 109 114 108 103<br />
Mjölkpulver 2 Milk powder 51 53 54 55 61 62 53<br />
Kött och fläsk Meat 442 415 406 404 406 407 407<br />
Storboskap Beef 138 131 133 129 125 135 134<br />
Kalvar Veal 5 4 4 4 4 5 4<br />
Får och lamm Mutton and lamb 4 4 4 5 5 5 5<br />
Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1<br />
Svin Pork 294 275 264 265 271 261 263<br />
Ägg och kycklingkött Eggs and chicken meat<br />
Ägg 104 102 99 95 102 105 111<br />
Kycklingkött 91 96 101 105 107 105 112<br />
1) Inklusive smördel i annat matfett.<br />
2) Inklusive kärnmjölkspulver.<br />
Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0701): Statistiska meddelanden serie JO 48.<br />
Statistiska centralbyrån 121
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.22<br />
Odling av trädgårdsväxter<br />
Horticulture<br />
År<br />
Year<br />
Yta, 1 000 m 2<br />
Area in 1000 sq.<br />
meters<br />
Växthus<br />
Greenhouses<br />
Antal företag<br />
Number of<br />
enterprises<br />
Friland<br />
Cultivation on open ground<br />
Areal, hektar<br />
Area, hectares<br />
Antal företag<br />
Totala antalet företag<br />
Total number of<br />
enterprises<br />
1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907<br />
1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296<br />
1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028<br />
1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326<br />
1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214<br />
1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729<br />
1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199<br />
2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004<br />
2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584<br />
2008 2 657 784 11 976 1 666 2 213<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 33 (www.scb.se/JO0607).<br />
5.23<br />
Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter<br />
Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares<br />
Län<br />
County<br />
Köksväxter<br />
Vegetables,<br />
lettuce, herbs<br />
etc.<br />
Fruktträd<br />
Fruit trees<br />
Bär<br />
Berries<br />
Varav jordgubbar<br />
Of which<br />
strawberries<br />
Plantskoleväxter<br />
Nursery plants<br />
På friland<br />
Outdoor<br />
cultivation<br />
I container<br />
In container<br />
Stockholms 35,4 13,9 28,1 15,3 2,2 2,0<br />
Uppsala 36,0 15,6 63,5 57,5 1,3 –<br />
Södermanlands 11,7 2,3 42,4 31,5 24,7 0,7<br />
Östergötlands 307,3 10,4 118,4 107,0 33,5 1,1<br />
Jönköpings 25,3 80,6 55,7 18,3 8,2 1,6<br />
Kronobergs 7,5 45,7 7,5 4,5 1,5 0,0<br />
Kalmar 329,1 2,8 467,9 405,8 8,6 0,7<br />
Gotlands 717,4 13,3 39,6 25,4 1,9 0,0<br />
Blekinge 138,0 55,5 247,9 204,7 2,3 –<br />
Skåne 4 412,5 1 460,3 773,3 687,4 190,8 24,4<br />
Hallands 388,5 8,2 93,3 89,5 66,0 3,4<br />
Västra Götalands 422,1 30,4 241,5 178,5 50,3 9,6<br />
Värmlands 30,8 16,5 59,9 52,3 6,0 5,0<br />
Örebro 72,8 20,7 22,2 10,7 – 0,5<br />
Västmanlands 6,8 9,1 13,7 11,2 2,0 –<br />
Dalarnas 20,5 – 87,9 21,5 13,3 0,1<br />
Gävleborgs 25,0 0,7 25,0 23,6 2,9 1,8<br />
Västernorrlands 21,3 2,6 35,1 8,1 – –<br />
Jämtlands 9,4 0,2 53,3 15,2 0,8 –<br />
Västerbottens 11,4 – 29,5 14,9 1,7 –<br />
Norrbottens 23,3 – 159,6 14,5 1,1 0,0<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9<br />
2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3<br />
2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1<br />
1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9<br />
1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8<br />
1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0<br />
1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0<br />
1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0<br />
1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0<br />
1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska<br />
meddelanden serie JO 33 (www.scb.se/JO0607).<br />
122 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.24<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen<br />
(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige<br />
Number of animals used in <strong>Sweden</strong> in experiments and other<br />
procedures that come under the European Convention (ETS 123) and<br />
the EC Directive (86/609/EEC)<br />
Djur Animals 2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Fiskar Fish 220 878 167 492 183 049 199 093 215 711 211 459<br />
Fåglar Birds 28 211 5 665 7 838 16 542 13 722 4 069<br />
Getter och får Goats and sheep 198 212 279 416 388 215<br />
Groddjur Amphibians 536 714 5 496 906 1 610 1 316<br />
Halvapor Prosimians – – – – – –<br />
Hundar Dogs 734 799 1 166 2 078 1 969 2 204<br />
Hästar, åsnor och hybrider<br />
Horses, donkeys and crossbreeds 135 152 650 427 594 428<br />
Kaniner Rabbits 2 180 2 035 2 112 1 808 1 304 1 345<br />
Katter Cats 164 174 220 201 91 149<br />
Kräldjur Reptiles – 421 – – 30 170<br />
Marsvin Guinea pigs 2 748 2 199 2 014 1 152 1 475 1 778<br />
Människoapor Apes – – – – – –<br />
Möss Mice 184 999 185 782 213 727 228 885 214 670 216 272<br />
Nötkreatur Cattle 1 352 786 727 1 961 2 032 1 590<br />
Råttor Rats 72 216 75 824 83 321 75 000 64 867 55 048<br />
Svin Pigs 2 047 1 630 2 722 2 029 2 322 1 973<br />
Övriga apor Other simians 60 11 75 40 129 46<br />
Övriga däggdjur Other mammals 90 208 639 489 209 308<br />
Övriga gnagare Other rodents 1 344 1 573 1 436 1 454 3 344 2 965<br />
Övriga rovdjur Other carnivores 161 209 210 148 297 122<br />
Märkta fiskar Marked fishes 212 466 160 171 161 993 185 339 179 143 200 243<br />
Totalt Total 518 053 445 886 505 681 532 629 524 764 501 457<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk (2006–, www.jordbruksverket.se).<br />
5.25<br />
Län<br />
County<br />
Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis<br />
Annual harvest of moose during open hunting season<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Summa<br />
Total<br />
Därav<br />
Of which<br />
Kor Cows Tjurar Bulls<br />
Stockholms 1 573 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 926 445 481<br />
Uppsala 1 869 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 1 585 778 807<br />
Södermanlands 1 861 1 678 1 323 1 080 1 103 1 165 1 155 593 562<br />
Östergötlands 2 908 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 2 908 1 422 1 486<br />
Jönköpings 2 624 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 3 537 1 716 1 821<br />
Kronobergs 1 609 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 3 046 1 464 1 582<br />
Kalmar 1 925 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 3 013 1 496 1 517<br />
Gotlands – – – – – – – – –<br />
Blekinge 329 189 250 294 428 480 475 210 265<br />
Skåne 587 465 341 336 477 639 587 266 321<br />
Hallands 944 773 639 749 937 1 214 1 192 537 655<br />
Västra Götalands 6 419 5 644 5 073 4 718 5 119 5 576 5 760 2 643 3 117<br />
Värmlands 8 056 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 7 190 3 464 3 726<br />
Örebro 3 399 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 2 501 1 204 1 297<br />
Västmanlands 1 874 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 1 228 595 633<br />
Dalarnas 9 246 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 6 143 2 676 3 467<br />
Gävleborgs 5 903 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 4 822 2 176 2 646<br />
Västernorrlands 9 896 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 8 973 4 524 4 449<br />
Jämtlands 13 363 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 12 432 5 823 6 609<br />
Västerbottens 12 334 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 13 620 6 754 6 866<br />
Norrbottens 9 844 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 11 039 4 795 6 244<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 96 563 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 92 132 43 581 48 551<br />
Källa: Naturvårdsverket (2004, www.naturvardsverket.se) och Svenska Jägareförbundet (2005–, www.jagareforbundet.se).<br />
Statistiska centralbyrån 123
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.26<br />
Landsdel<br />
Region<br />
Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark<br />
enligt svenska definitioner 2009<br />
Total area of productive forestland and area of protected forest<br />
according to Swedish definitions<br />
All skogsmark<br />
Total forest<br />
land<br />
Skogsmark inom<br />
nationalparker,<br />
naturreservat<br />
National parks, nature<br />
reserves<br />
Totalt<br />
Total<br />
Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha<br />
Forest land by national definition, 1 000 hectares<br />
Varav<br />
nedan<br />
fjällnära<br />
skog<br />
Of which<br />
submountaine<br />
forests<br />
Skogsmark inom<br />
biotopskydd<br />
Habitat protection<br />
areas<br />
Total<br />
Varav<br />
nedan<br />
fjällnära<br />
skog<br />
Skogsmark inom<br />
naturvårdsavtal<br />
Nature conservation<br />
agreements<br />
Total<br />
Varav<br />
nedan<br />
fjällnära<br />
skog<br />
Summa formellt<br />
skyddad skogsmark<br />
The sum total of<br />
protected forest land<br />
Total<br />
Varav<br />
nedan<br />
fjällnära<br />
skog<br />
Norra Norrland 7 049 452 81 3,4 3 ,3 4,1 3,8 460 88<br />
Södra Norrland 5 850 98 48 3,2 3 ,2 4,7 4,5 106 56<br />
Svealand 5 320 114 91 6,6 6 ,5 8,4 8,3 129 106<br />
Götaland 5 026 82 82 6 ,3 6 ,3 9,0 9,0 97 97<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 23 245 747 302 19 ,4 19 ,3 26,2 25,6 792 347<br />
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket.<br />
5.27<br />
Län och landsdel<br />
County and regions<br />
Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare<br />
2006–2010, 1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark<br />
Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forestland<br />
Privata aktiebolag<br />
Private sector<br />
corporations<br />
Ägarkategori<br />
Ownership category<br />
Enskilda<br />
Individual<br />
Övriga 1<br />
Others<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Norrbottens 388 1 190 2 016 3 594<br />
Västerbottens 649 1 396 1 069 3 114<br />
Jämtlands 1 126 1 080 287 2 493<br />
Västernorrlands 881 701 92 1 674<br />
Gävleborgs 524 661 297 1 482<br />
Dalarnas 571 825 476 1 872<br />
Värmlands 437 820 65 1 322<br />
Örebro 98 266 222 586<br />
Västmanlands 58 166 87 311<br />
Uppsala 148 216 87 451<br />
Stockholms 40 190 63 293<br />
Södermanlands 52 225 66 343<br />
Östergötlands 114 399 109 622<br />
Västra Götalands 46 1 047 186 1 279<br />
Jönköpings 32 587 82 701<br />
Kronobergs 19 521 107 647<br />
Kalmar 30 556 128 714<br />
Gotlands 5 102 13 120<br />
Hallands 13 264 19 296<br />
Blekinge 7 146 17 170<br />
Skåne 28 298 62 388<br />
N Norrland 2 1 037 2 587 3 085 6 709<br />
S Norrland 3 2 531 2 442 676 5 649<br />
Svealand 1 404 2 709 1 067 5 180<br />
Götaland 295 3 920 723 4 938<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 5 267 11 658 5 551 22 476<br />
1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, Othe<br />
public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners.<br />
2) Norrbottens och Västerbottens län.<br />
3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Riksskogstaxeringen, SLU.<br />
124 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.28<br />
Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt<br />
Salt water fishing yields, landed weight<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Fiskslag m.m.<br />
Species of fish etc.<br />
Ton<br />
Tonnes<br />
2008 2009 2010<br />
1 000 kr<br />
SEK thousands<br />
Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr<br />
Ål Eel 386 20 251 291 14 646 313 16 372<br />
Lax Salmon 95 3 257 145 6 239 150 6 793<br />
Öring Trout 2 67 8 334 8 332<br />
Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 127 2 664 98 2 331 89 2 504<br />
Rödspotta Plaice 481 9 846 292 6 087 269 5 092<br />
Sandskädda Dab 7 43 3 21 2 10<br />
Skrubbskädda Flounder 145 777 142 1 006 103 818<br />
Övrig flundrefisk Other flatfish 363 18 161 236 13 103 219 13 853<br />
Torsk Cod 10 498 182 654 11 282 155 347 10 377 152 972<br />
Långa Ling 40 852 42 957 36 835<br />
Kolja Haddock 285 5 179 273 5 081 193 3 585<br />
Gråsej Saithe 942 8 502 1 168 14 812 1 312 18 953<br />
Lyrtorsk Pollack 58 1 464 55 1 546 60 1 607<br />
Vitling Whiting 77 1 235 65 1 105 67 1 203<br />
Kummel Hake 137 3 047 67 1 637 63 1 565<br />
Övrig torskfisk Other gadiforms 6 110 4 82 5 142<br />
Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 49 869 186 682 37 527 160 933 35 625 145 354<br />
Skarpsill Sprat 23 266 43 919 16 517 33 998 12 705 28 428<br />
Makrill Mackerel 3 258 47 961 3 374 35 674 2 828 30 686<br />
Övrig saltvattensfisk Other marine fish 342 11 567 694 9 182 108 4 924<br />
Foderfisk 2 Industrial fish 124 520 169 531 121 254 170 374 136 133 261 146<br />
Lever och rom Liver and roe 189 13 916 169 10 620 142 14 097<br />
Krabba Crab 85 2 316 103 2 935 114 2 895<br />
Hummer Lobster 16 5 538 23 7 254 19 5 965<br />
Havskräfta Norway lobster 1 429 120 022 1 268 106 154 1 169 110 331<br />
Nordhavsräka Prawns 2 328 108 621 2 303 127 687 1 614 121 024<br />
Blötdjur Molluscs 5 214 3 200 11 366<br />
Summa Total 218 955 968 397 197 403 889 345 203 734 951 851<br />
1) Till konsumtion.<br />
2) Ej fördelad på fiskslag.<br />
Källa: Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1101): Statistiska meddelanden serie JO 55.<br />
5.29<br />
Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor,<br />
hel färskvikt, ton<br />
Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish,<br />
whole fresh weight, tonnes<br />
År<br />
Year<br />
Regnbåge<br />
Rainbow<br />
trout<br />
Lax, Öring<br />
Salmon,<br />
Salmon trout<br />
Ål<br />
Eels<br />
Röding<br />
Char<br />
Summa matfisk<br />
Total food fish<br />
Musslor<br />
Mussels<br />
Kräftor<br />
Crayfish<br />
1996 5 778 13 184 100 6 075 1 821 10<br />
1997 4 875 3 215 183 5 276 1 425 8<br />
1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9<br />
1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9<br />
2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7<br />
2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6<br />
2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6<br />
2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7<br />
2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6<br />
2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6<br />
2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5<br />
2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3<br />
2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . .<br />
2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2<br />
2010 2 7 859 . . . . 1 307 9 260 1 382 1<br />
1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.<br />
2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1201): Statistiska meddelanden serie JO 60.<br />
Statistiska centralbyrån 125
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
5.30<br />
Saltsjöfisket, fiskare och båtar<br />
Sea fishing, fishermen and fishing craft<br />
Yrkesfiskare<br />
Professional<br />
fishermen<br />
Binäringsfiskare<br />
Occasional<br />
fishermen<br />
Summa<br />
fiskare<br />
Fishermen,<br />
total<br />
Därav<br />
trålfiskare<br />
Of which<br />
trawler<br />
fishermen<br />
Antal<br />
Number<br />
Båtar<br />
Fishing craft<br />
Därav<br />
Of which<br />
Båtar<br />
> 12 m 1<br />
Vessels<br />
> 12 mtrs<br />
Båtar Båtar<br />
< 12 m 2 < 8 m 3<br />
Västkusten West coast 780 . . 780 . . 628 144 266 218<br />
Sydkusten South coast 301 . . 301 . . 284 30 129 125<br />
Ostkusten East coast 376 . . 376 . . 441 37 179 225<br />
2010 1 457 . . 1 457 . . 1 353 211 574 568<br />
2009 1 500 . . 1 500 . . 1 407 247 579 581<br />
2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608<br />
2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625<br />
2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646<br />
2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663<br />
2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655<br />
2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730<br />
2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789<br />
2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797<br />
2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829<br />
1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842<br />
1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141<br />
1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550<br />
1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319<br />
1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659<br />
1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . .<br />
1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . .<br />
1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . .<br />
1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre.<br />
2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m.<br />
3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–,<br />
www.fiskeriverket.se).<br />
126 Statistiska centralbyrån
Näringsverksamhet<br />
Business activities
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6 – Näringsverksamhet<br />
Business activities<br />
Sida<br />
Page<br />
6.1 Näringsverksamhet................................... 129<br />
Business activities<br />
6.2 Industrins investeringar 1996–2010,<br />
miljarder kronor i 2008 års priser .................. 131<br />
Investments in manufacturing, 2008 prices,<br />
SEK billion<br />
6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande<br />
1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2011, procent ............... 131<br />
Actual capacity utilisation in industry,<br />
percent<br />
6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar<br />
och vandrarhem 1978–2010 efter<br />
gästernas hemland ......................................... 131<br />
Nights spent in hotels, holiday villages and<br />
youth hostels by the visitors' country of<br />
residence, SEK m<br />
6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade<br />
under åren 1970–2010..................................... 132<br />
Joint stock companies, registered and<br />
deregistered during the year<br />
6.6 Bestående aktiebolag vid årets slut<br />
1980–2010 ........................................................ 132<br />
Joint stock companies, remaining registered<br />
at the end of the year<br />
6.7 Tingsrätter: beslutade företagskonkurser<br />
1983–2010 ...................................... 132<br />
District Courts: bankruptcies<br />
6.8 Industri, tillverkning av vissa varor<br />
enligt Kombinerade nomenklaturen (KN) ..... 133<br />
Manufacturing, production of some<br />
commodities divided according to the<br />
Combined Nomenclature (CN)<br />
6.9 Produktionens saluvärde efter<br />
näringsgren, miljoner kronor ......................... 135<br />
Market value (industrial production) by<br />
industry, SEK m<br />
6.10 Företag efter näringsgren enligt<br />
SNI 2007 och juridisk form 2010 .................... 136<br />
Enterprises by economic activity according<br />
to SNI 2007 and legal form<br />
Sida<br />
Page<br />
6.11 Anställda efter företagets näringsgren<br />
enligt SNI 2007 och juridisk form<br />
2010 ................................................................... 137<br />
Employees by economic activity of the<br />
enterprise according to SNI 2007 and legal<br />
form<br />
6.12 Arbetsställen efter län och storleksklass<br />
i november 2010 .................................... 138<br />
Establishments by county and by size<br />
6.13 Ekonomiska basfakta för företagen i<br />
näringslivet, totalt och efter bransch<br />
enligt SNI 2007, år 2009, miljoner kronor ...... 139<br />
Basic data for market producers by industry<br />
(NACE Rev 2 classification), SEK m<br />
6.14 Kommunägda företag efter verksamhetsområde<br />
m.m. den 31 december .............. 140<br />
Municipal enterprises, by field of activity<br />
6.15 Aktiebolag ................................................ 140<br />
Registered joint stock companies<br />
6.16 Näringslivsregistret, nyregistrerade<br />
bolag 2010, länsvis .......................................... 141<br />
Newly registered businesses in the Trade<br />
and Industry Register, by county<br />
6.17 Patent ....................................................... 142<br />
Patents<br />
6.18 Belagda hotellrum efter målgrupp<br />
2010 ................................................................... 142<br />
Hotel rooms occupied by category of guests<br />
6.19 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter,<br />
övernattande gäster efter<br />
hemland 2010 ................................................... 143<br />
Accommodation establishments, nights<br />
spent in tourist accommodation by<br />
nationality<br />
128 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Näringsverksamhet<br />
6.1 Näringsverksamhet<br />
Business activities<br />
Produktionsvärdet för det svenska näringslivet ökade med 66 procent under<br />
perioden 1997–2009, från 2 793 till 4 640 miljarder kronor. Ökningen var<br />
som störst år 2000 med en ökning i löpande priser på cirka 10 procent.<br />
Sedan planade ökningen ut för att därefter åter ta fart 2004. År 2009<br />
minskade återigen produktionsvärdet, nu med 8 procent<br />
År 2009 stod de varuproducerande företagen<br />
för 49 procent av näringslivets totala produktionsvärde,<br />
medan de tjänsteproducerande företagen<br />
stod för resterande 51 procent. Motsvarande<br />
andel 1997 var 56 procent respektive<br />
44 procent.<br />
De branscher som hade högst produktionsvärde<br />
år 2009 var:<br />
• parti- och detaljhandeln, 571 miljarder kronor<br />
• FoU och företagstjänster, 426 miljarder kronor<br />
• byggverksamhet, 436 miljarder kronor.<br />
Parti- och detaljhandeln var även den klart<br />
största branschen sett till antalet anställda med<br />
cirka 452 000 personer. Byggverksamhet hade<br />
näst flest anställda, 241 000 personer.<br />
Näringslivets förädlingsvärde gick stadigt<br />
uppåt mellan 1997 och 2007 bortsett från perioden<br />
2001–2003, då en viss avmattning skedde.<br />
Möjligen kan en ny avmattning nu skönjas i<br />
spåren av den ekonomiska krisen. För de varuproducerande<br />
företagen minskade förädlingsvärdet<br />
både år 2008 och 2009 och även för de<br />
tjänsteproducerande företagen verkar utvecklingen<br />
ha stannat av. Antalet anställda i<br />
näringslivet ökade med 15 procent mellan 1997<br />
och 2008, men år 2009 minskade antalet anställda<br />
med 3 procent.<br />
Tjänsteproducerande företag ökar mer<br />
Utvecklingen mellan 1997 och 2009 för varurespektive<br />
tjänsteproducerande företag skiljer<br />
sig åt. De tjänsteproducerande företagen har<br />
haft en kraftigare utveckling under perioden.<br />
Produktionsvärdet för de tjänsteproducerande<br />
företagen ökade med 92 procent samtidigt som<br />
de varuproducerande företagens ökning låg på<br />
46 procent. År 2009 är första året när de tjänsteproducerande<br />
företagen har ett högre produktionsvärde,<br />
2 366 miljarder kronor jämfört med<br />
de varuproducerande företagens 2 274 miljarder<br />
kronor.<br />
Antalet anställda bland de tjänsteproducerande<br />
företagen har ökat med 44 procent mellan<br />
1997 och 2009. För varuproducerande företag<br />
har antal anställda däremot minskat med 5 procent<br />
under samma period.<br />
Produktionsvärde, index 1997=100, 1997-2009<br />
Förbrukningsvärde, index 1997=100, 1997-2009<br />
Förädlingsvärde, index 1997=100, 1997-2009<br />
Statistiska centralbyrån 129
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Antal anställda, index 1997=100, 1997-2009<br />
Personalkostnad, index 1997=100, 1997-2009<br />
Nettoinvesteringar, index 1997=100, 1997-2009<br />
Definitioner<br />
Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen<br />
utförd av företaget. Det baseras på<br />
försäljning, d.v.s. nettoomsättning, justerat för<br />
förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat<br />
arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter<br />
exkl. bidrag, kursvinster och reavinster,<br />
inköpskostnad för varor som säljs utan vidare<br />
bearbetning (handelsvaror).<br />
Sveriges näringslivsutveckling, mnkr, 1997-2009<br />
Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för<br />
råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster.<br />
Däremot ingår inte arbetskraftskostnader,<br />
avskrivningar, räntor och liknande kostnader.<br />
Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet<br />
minus kostnader för köpta varor och<br />
tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och<br />
inköpskostnader för varor som säljs utan vidare<br />
bearbetning (handelsvaror).<br />
Anställda avser antalet anställda omräknat till<br />
heltidspersoner på årsbasis.<br />
Arbetskraftskostnaderna omfattar löner, sociala<br />
avgifter samt vissa övriga personalkostnader.<br />
Däremot ingår inte personalutbildning, personalvård<br />
och liknande. Sådana kostnader räknas<br />
till förbrukning (se ovan).<br />
Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar<br />
minus årets avyttringar av materiella<br />
anläggningstillgångar.<br />
Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19,<br />
(www.scb.se/NV0109).<br />
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2008 1 2009<br />
Produktionsvärde<br />
Varuproducerande 1 560 588 1 696 754 1 926 091 1 899 640 2 148 828 2 556 791 2 615 161 2 274 088<br />
Tjänsteproducerande 1 232 744 1 429 942 1 670 562 1 701 896 1 904 228 2 279 594 2 416 316 2 366 190<br />
Förbrukningsvärde<br />
Varuproducerande 1 075 225 1 156 901 1 364 450 1 311 743 1 475 888 1 764 018 1 838 589 1 581 705<br />
Tjänsteproducerande 694 705 796 124 958 140 944 928 1 051 517 1 246 195 1 351 748 1 298 393<br />
Förädlingsvärde<br />
Varuproducerande 485 362 539 853 561 641 587 898 672 940 792 773 776 572 692 383<br />
Tjänsteproducerande 538 038 633 717 712 422 756 968 852 711 1 033 399 1 064 568 1 067 797<br />
Anställda<br />
Varuproducerande 933 970 956 260 979 494 936 672 925 174 960 634 947 115 888 341<br />
Tjänsteproducerande 1 079 773 1 210 483 1 328 022 1 323 658 1 347 987 1 478 273 1 564 492 1 553 584<br />
Arbetskraftskostnader<br />
Varuproducerande 322 518 356 830 396 121 409 657 429 675 478 035 489 309 460 341<br />
Tjänsteproducerande 360 056 433 030 521 228 544 629 583 394 675 764 736 111 740 182<br />
Nettoinvesteringar<br />
Varuproducerande 79 701 78 453 82 228 83 891 100 661 125 289 . . 2 . . 2<br />
Tjänsteproducerande 114 268 105 475 111 470 103 978 121 059 168 439 161 067 144 946<br />
1) Fr.o.m. årgång 2008 gäller branschnomenklatur SNI2007.<br />
2) Investeringsposter för SNI 01-02, årgång 2008 och senare, publiceras ej p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen.<br />
130 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.2<br />
Näringsverksamhet<br />
Industrins investeringar 1996–2010, miljarder kronor i 2008 års priser<br />
Investments in manufacturing, 2008 prices, SEK billion<br />
Industriföretagens investeringar för den<br />
svenska verksamheten har fortsatt att redovisa<br />
minskande volymer. Minskningen har<br />
dock planat ut och uppgick under 2010 till<br />
knappt 5 procent för industrin totalt. Det kan<br />
jämföras med föregående år, då investeringarna<br />
minskade med drygt 27 procent.<br />
Insatsvaruindustrin stod för den största<br />
absoluta minskningen med drygt 2 miljarder.<br />
Här skedde även den största procentuella<br />
minskningen. Den enda bransch som uppvisade<br />
en ökning var industrin för varaktiga<br />
konsumentvaror som ökade med knappt 15<br />
procent.<br />
Näringsgrensindelning enligt SNI 2002<br />
t.o.m. 2008, därefter enligt SNI 2007.<br />
Källa: SCB Näringslivets investeringar<br />
(www.scb.se/NV0801).<br />
6.3<br />
Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2011, procent<br />
Actual capacity utilisation in industry, percent<br />
Diagrammet visar det faktiska utnyttjandet<br />
av den tillgängliga produktionskapaciteten<br />
inom industrin (SNI B+C). Uppgifterna är<br />
säsongrensade.<br />
Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen<br />
slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll<br />
från 91,1 procent första kvartalet 2008 till<br />
76,2 procent andra kvartalet 2009, för att<br />
sedan öka till 88,8 procent andra kvartalet<br />
2011.<br />
Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande<br />
(www.scb.se/NV0701).<br />
6.4<br />
Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1978–2010 efter<br />
gästernas hemland<br />
Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors'<br />
country of residence, SEK m<br />
Under 2010 gjordes nära 33,6 miljoner övernattningar<br />
på hotell, stugbyar och vandrarhem<br />
i Sverige. Det är de högsta som någonsin<br />
registrerats. Antalet övernattningar av<br />
svenska gäster uppgick 2010 till nära 25,8<br />
miljoner medan de utländska uppgick till<br />
nära 7,8 miljoner.<br />
Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se)<br />
och SCB (www.scb.se/NV1701).<br />
Statistiska centralbyrån 131
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.5<br />
Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2010<br />
Joint stock companies, registered and deregistered during the year<br />
Det största antalet nyregistrerade företag<br />
under perioden 1970–2010 uppmättes år<br />
2010 då 34708 företag registrerades. Det<br />
lägsta antalet uppmättes år 1977 då 1 450<br />
företag nyregistrerades.<br />
Det största antalet avregistrerade företag<br />
under samma period uppmättes år 1997, då<br />
28 500 företag avregistrerades. Det lägsta<br />
antalet uppmättes år 1970 då 1 600 företag<br />
avregistrerades.<br />
1) Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded.<br />
Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/).<br />
6.6<br />
Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2010<br />
Joint stock companies, remaining registered at the end of the year<br />
Under perioden 1980–2010 är det sex år då<br />
antalet bestående aktiebolag överstiger<br />
300 000. Det är åren 2005–2010. Antalet<br />
bestående aktiebolag fördubblades från<br />
början av 80-talet till mitten av 90-talet, då<br />
en minskning skedde. Från 1999 ökade åter<br />
antalet bestående aktiebolag.<br />
1) Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded.<br />
Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/).<br />
6.7<br />
Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1983–2010<br />
District Courts: bankruptcies<br />
Efter att antalet konkurser stadigt minskat<br />
från 1992 års höga nivå på 21 200 har antalet<br />
fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en<br />
nivå runt 7 000.<br />
I genomsnitt gick 29 företag i konkurs<br />
varje arbetsdag under 2010. Motsvarande<br />
antal för ”rekordåret” 1992 var 85 stycken.<br />
Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och<br />
Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se;<br />
Institutet för tillväxtpolitiska studier,<br />
www.itps.se t.o.m. 2008).<br />
132 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Näringsverksamhet<br />
Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade<br />
6.8 nomenklaturen (KN)<br />
Manufacturing, production of some commodities divided<br />
according to the Combined Nomenclature (CN)<br />
Vara<br />
Commodity<br />
Kvantitetsgrund<br />
Unit<br />
Kvantitet<br />
Quantity<br />
2009 2010<br />
Saluvärde, tkr<br />
Value<br />
Kvantitet Saluvärde, tkr<br />
1 Levande djur; animaliska produkter<br />
Live animals; animal products<br />
0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva<br />
kroppar ton 42 645 1 253 245 . . . .<br />
0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . . . . .<br />
0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 099 400 7 522 295 1 085 947 7 692 870<br />
0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 46 990 1 145 211 . . . .<br />
0406 90 Hårdost ton 89 497 3 619 689 . . . .<br />
2 Vegetabiliska produkter<br />
Vegetable products<br />
0710 21 Ärter ton 35 096 360 829 . . . .<br />
0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 87 185 3 962 707 68 284 3 283 634<br />
1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 464 854 1 556 222 466 932 1 612 415<br />
3 Animaliska och vegetabiliska fetter<br />
och oljor<br />
Animal and vegetable fats and oils<br />
1517 10 Bordsmargarin ton 73 358 695 498 . . . .<br />
4 Beredda näringsmedel; drycker<br />
Prepared foodstuffs; beverages<br />
1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton 38 565 1 033 237 . . . .<br />
1701 99 Strösocker ton 220 332 1 380 493 . . . .<br />
2105 Glass 1000 l 83 916 1 306 779 . . . .<br />
2203 Maltdrycker 1000 l 456 318 3 665 919 457 810 3 696 071<br />
5 Mineraliska produkter<br />
Mineral products<br />
2601 Järnmalm ton 18 751 223 9 588 332 . . . .<br />
2603 Kopparmalm ton 203 548 3 305 140 . . . .<br />
2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- och jetbensin 1 000 m 3 4 530 761 20 294 375 . . . .<br />
2710 (ur) Eldningsolja 1 1 000 m 3 7 978 556 34 383 315 . . . .<br />
6 Kemiska produkter Chemicals<br />
2815 12 Natronlut ton 133 130 424 553 . . . .<br />
3003, 3004 Medikamenter . . . 50 947 484 . . . .<br />
3208 90 Lacker och målningsfärger, ej vattenlösliga<br />
ton 33 978 1 204 994 37 436 1 182 336<br />
3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 4 774 114 3 507 891 5 254 848 3 863 601<br />
7 Plaster; gummi Plastics; rubber<br />
3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 19 321 353 357 . . . .<br />
3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton . . . . . . . .<br />
8 Skinn; läder Skins; leather<br />
4107 12 91 Spaltläder ton 754 340 285 1 423 435 617<br />
9 Trä och trävaror<br />
Wood and articles of wood<br />
4407 10 91 Sågat virke av gran m 3 6 549 020 10 009 981 5 728 847 9 647 246<br />
4407 10 93 Sågat virke av furu m 3 7 059 032 11 813 500 6 878 392 12 740 726<br />
4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 1 467 2 979 040 1 668 3 595 528<br />
10 Massa och papper och varor av<br />
papper eller papp<br />
Pulp of wood and articles of paper or<br />
paperboard<br />
4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 3 210 383 13 001 291 3 112 560 16 937 968<br />
4801 Tidningspapper ton 2 200 136 10 505 896 2 298 741 9 415 288<br />
4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 928 168 3 706 638 954 820 4 471 448<br />
4818 40 Sanitetsbindor, tamponger, blöjor till<br />
spädbarn och liknande sanitetsartiklar ton 154 830 3 290 838 152 327 3 341 163<br />
4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 356 189 4 512 642 377 719 4 847 881<br />
11 Textilvaror Textiles<br />
5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m 2 2 980 78 964 . . . .<br />
5603 Bondad duk ton 36 041 811 830 36 227 843 857<br />
12 Skor, huvudbonader m.m.<br />
Footwear, headgear etc.<br />
6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st . . . . . . . .<br />
Statistiska centralbyrån 133
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.8<br />
Vara<br />
Commodity<br />
Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade<br />
nomenklaturen (KN) (forts.)<br />
Kvantitetsgrund<br />
Unit<br />
Kvantitet<br />
Quantity<br />
2009 2010<br />
Saluvärde, tkr<br />
Value<br />
Kvantitet Saluvärde, tkr<br />
13 Varor av sten, cement, glas etc.<br />
Articles of stone, cement, glass etc.<br />
6804 22 Slipstenar ton 3 124 157 665 . . . .<br />
6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller sten ton 339 005 427 775 370 530 466 401<br />
14 Oädla metaller och varor därav<br />
Base metals and related articles<br />
7225 (ur) Valsade platta produkter av annat<br />
legerat stål (ej rostfritt) ton 778 531 6 344 014 955 462 8 768 756<br />
7408 Koppartråd ton 147 846 4 864 957 . . . .<br />
7612 Aluminiumförpackningar 1 000 st 108 371 178 730 . . . .<br />
15 Maskiner och apparater; elektriskt<br />
materiel<br />
Machinery, electrical equipment<br />
8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 93 388 1 611 355 . . . .<br />
8419 50 Värmeväxlare st 5 443 009 5 836 054 5 470 331 5 395 494<br />
8534 Tryckta kretsar st 13 067 258 2 563 565 5 763 020 2 142 531<br />
16 Fordon, flygplan, fartyg<br />
Vehicles, aircraft, vessels<br />
8703 2 Personbilar (ej diesel) st 76 218 16 720 800 116 379 26 937 018<br />
8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 ton st 12 316 9 348 176 . . . .<br />
17 Instrument och apparater<br />
Instruments and apparatus<br />
9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller<br />
rymdnavigering st . . 4 460 735 . . . .<br />
9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 1 052 72 963 . . . .<br />
18 Vapen och ammunition<br />
Arms and ammunition<br />
9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för<br />
militärt bruk ton . . . . . . . .<br />
19 Diverse varor<br />
Miscellaneous manufactured articles<br />
9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . . . . .<br />
9406 00 20 Byggnader, monterade eller monteringsfärdiga,<br />
av trä . . 8 859 435 . 9 816 423<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0207): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen:<br />
Näringsverksamhet.<br />
134 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Näringsverksamhet<br />
Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor<br />
6.9 Market value (industrial production) by industry, SEK m<br />
SNI 2007<br />
Näringsgren<br />
Industry<br />
2007 2008 2009<br />
05–33 Tillverknings- och utvinningsindustri<br />
Mines and quarries and manufacturing industry 1 574 532 1 567 882 1 290 926<br />
05–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 28 330 33 605 23 653<br />
10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 1 546 202 1 534 637 1 267 273<br />
10–12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri<br />
Food product, beverage and tobacco industry 123 282 136 169 135 429<br />
13–15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri<br />
Industry for textiles and textile products, leather and leather<br />
products 11 803 10 792 9 406<br />
16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler<br />
Industry for wood and wood products 89 272 81 339 72 777<br />
17–18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri<br />
Industry for pulp, paper, and paper products and printers 147 085 142 908 134 537<br />
19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade petroleumprodukter<br />
Industry for coke and refined petroleum products 11 291 13 652 14 680<br />
20–21 Kemisk industri<br />
Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 119 840 113 622 121 103<br />
22 Gummi- och plastvaruindustri<br />
Industry for rubber and plastic products 38 342 39 302 34 018<br />
23 Jord- och stenvaruindustri<br />
Industry for other non-metallic mineral products 31 207 33 758 29 335<br />
24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 159 964 155 137 102 867<br />
25–30, 33 Verkstadsindustri<br />
Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 762 871 759 755 567 314<br />
31–32 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 51 245 48 203 45 806<br />
Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109).<br />
Statistiska centralbyrån 135
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.10<br />
Företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 2010<br />
Enterprises by economic activity according to SNI 2007 and legal form<br />
Näringsgren enl. SNI 2007 1<br />
Juridisk form 2<br />
Economic activity 1 Legal form<br />
Fysisk<br />
person<br />
Individuals<br />
Enkelt<br />
bolag<br />
Sole<br />
proprietorship<br />
Handelsbolag<br />
Trading<br />
partnership<br />
Aktiebolag<br />
Joint<br />
stock<br />
company<br />
Ekonomisk<br />
förening<br />
Co-operative<br />
society<br />
Ideell<br />
förening<br />
m.m.<br />
Unincorporated<br />
association<br />
Stiftelse<br />
Foundation<br />
Offentlig<br />
myndighet<br />
Public<br />
authority<br />
Annan<br />
juridisk<br />
form<br />
Other<br />
legal<br />
form<br />
Totalt<br />
Total<br />
A Jordbruk, skogsbruk och<br />
fiske 191 387 4 164 2 923 7 026 143 327 209 14 745 206 938<br />
B Utvinning av mineral 180 11 38 443 – 2 1 – 8 683<br />
C Tillverkning 21 239 88 3 222 24 175 111 30 6 – 335 49 206<br />
D Försörjning av el, gas,<br />
värme och kyla 220 36 79 1 223 134 19 2 1 18 1 732<br />
E Vattenförsörjning; avloppsrening,<br />
avfallshantering<br />
och sanering 233 3 56 712 98 16 – 10 15 1 143<br />
F Byggverksamhet 45 830 110 4 549 32 049 104 11 4 – 564 83 221<br />
G Handel; reparation av<br />
motorfordon och motorcyklar<br />
45 771 131 11 458 57 240 479 123 28 1 2 293 117 524<br />
H Transport och magazinering<br />
12 818 35 1 055 13 890 159 68 6 2 222 28 255<br />
I<br />
Hotell- och restaurangverksamhet<br />
10 551 86 5 005 11 248 171 206 76 – 31 27 374<br />
J Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
21 955 20 3 805 18 365 395 204 53 1 369 45 167<br />
K Finans- och försäkringsverksamhet<br />
594 – 300 8 110 43 73 2 472 5 377 11 974<br />
L Fastighetsverksamhet 12 366 1 456 5 459 25 249 18 962 3 081 539 4 390 67 506<br />
M Verksamhet inom juridik,<br />
ekonomi, vetenskap och<br />
teknik 69 492 74 10 018 58 809 717 299 205 23 490 140 127<br />
N Uthyrning, fastighetsservice,<br />
resetjänster och<br />
andra stödtjänster 14 888 53 2 851 10 970 240 103 25 5 226 29 361<br />
O Offentlig förvaltning och<br />
försvar; obligatorisk<br />
socialförsäkring 61 – 8 28 1 114 5 278 52 547<br />
P Utbildning 10 714 12 1 331 4 352 1 304 966 257 119 39 19 094<br />
Q Vård och omsorg; sociala<br />
tjänster 15 195 5 1 488 9 086 291 685 164 253 18 27 185<br />
R Kultur, nöje och fritid 30 262 175 3 939 5 559 506 6 620 220 18 120 47 419<br />
S Annan serviceverksamhet<br />
38 330 28 2 299 4 056 649 11 589 529 19 87 57 586<br />
T Förvärvsarbete i hushåll;<br />
hushållens produktion av<br />
diverse varor och tjänster<br />
för eget bruk 6 – – – – – – – – 6<br />
U Verksamhet vid internationella<br />
organisationer,<br />
utländska ambassader<br />
o.d. – – – – – – – – 6 6<br />
Näringsgren okänd 3 15 255 363 212 2 721 89 64 362 1 228 19 295<br />
Summa Total 557 347 6 850 60 095 295 311 24 596 24 600 5 163 754 6 633 981 349<br />
1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning<br />
NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2.<br />
2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften<br />
om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra<br />
sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.20 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är<br />
mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare.<br />
3) I allmänhet nya företag.<br />
Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.<br />
136 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.11<br />
Näringsverksamhet<br />
Anställda efter företagets näringsgren enligt SNI 2007 och<br />
juridisk form 2010<br />
Employees by economic activity of the enterprise according to<br />
SNI 2007 and legal form<br />
Näringsgren enl. SNI 2007 1<br />
Juridisk form 2<br />
Economic activity 1 Legal form<br />
Fysisk<br />
person<br />
Individuals<br />
Enkelt<br />
bolag<br />
Sole<br />
proprietorship<br />
Handelsbolag<br />
Trading<br />
partnership<br />
Aktie- Ekonobolag<br />
misk<br />
Joint förestock<br />
ning<br />
company Co-operative<br />
society<br />
Ideell<br />
förening<br />
m.m.<br />
Unincorporated<br />
association<br />
Stiftelse<br />
Foundation<br />
Offentlig<br />
myndighet<br />
Public<br />
authority<br />
Annan<br />
juridisk<br />
form<br />
Other<br />
legal<br />
form<br />
Totalt<br />
Total<br />
A Jordbruk, skogsbruk och<br />
fiske 8 775 1 229 950 24 195 2 446 333 191 296 130 38 545<br />
B Utvinning av mineral 49 12 39 8 007 – – 10 – – 8 117<br />
C Tillverkning 2 719 41 2 168 546 452 2 503 35 75 – 696 554 689<br />
D Försörjning av el, gas,<br />
värme och kyla 9 – 3 22 220 420 46 – 381 1 23 080<br />
E Vattenförsörjning; avloppsrening,<br />
avfallshantering<br />
och sanering 80 1 25 13 499 10 2 – 722 4 14 343<br />
F Byggverksamhet 10 200 81 2 865 240 732 151 30 – 515 254 574<br />
G Handel; reparation av<br />
motorfordon och motorcyklar<br />
7 943 26 8 985 461 524 10 342 452 147 18 3 834 493 271<br />
H Transport och magazinering<br />
7 751 13 9 870 189 458 567 64 3 2 893 3 654 214 273<br />
I<br />
Hotell- och restaurangverksamhet<br />
8 482 31 8 409 99 130 685 594 574 – 11 117 916<br />
J Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
566 – 1 276 160 213 606 336 393 3 958 164 351<br />
K Finans- och försäkringsverksamhet<br />
46 – 313 70 591 36 206 745 1 496 15 011 88 444<br />
L Fastighetsverksamhet 956 143 931 42 529 9 714 864 1 225 938 259 57 559<br />
M Verksamhet inom juridik,<br />
ekonomi, vetenskap och<br />
teknik 2 485 36 4 748 209 051 1 241 648 970 3 382 1 420 223 981<br />
N Uthyrning, fastighetsservice,<br />
resetjänster och<br />
andra stödtjänster 4 197 20 2 196 192 399 456 464 368 8 242 396 208 738<br />
O Offentlig förvaltning och<br />
försvar; obligatorisk<br />
socialförsäkring 1 – 1 174 – 870 247 146 631 1 369 149 293<br />
P Utbildning 724 6 469 41 537 10 789 12 351 8 309 331 689 159 406 033<br />
Q Vård och omsorg;<br />
sociala tjänster 1 877 43 1 626 128 194 4 992 10 481 5 639 739 962 6 892 820<br />
R Kultur, nöje och fritid 1 197 25 704 25 999 965 20 143 3 766 2 473 67 55 339<br />
S Annan<br />
serviceverksamhet 3 147 13 1 058 20 783 1 655 50 709 1 399 421 468 79 653<br />
T Förvärvsarbete i hushåll;<br />
hushållens produktion av<br />
diverse varor och tjänster<br />
för eget bruk 4 – – – – – – – – 4<br />
U Verksamhet vid internationella<br />
organisationer,<br />
utländska ambassader<br />
o.d. – – – – – – – – 17 17<br />
Näringsgren okänd 3 49 7 4 77 19 10 12 – 50 228<br />
Summa Total 61 257 1 727 46 640 2 496 764 47 597 98 638 24 073 1 239 547 29 025 4 045 268<br />
1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning<br />
NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2.<br />
2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften<br />
om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra<br />
sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är<br />
mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare.<br />
3) I allmänhet nya företag.<br />
Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.<br />
Statistiska centralbyrån 137
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.12<br />
Län<br />
County<br />
Arbetsställen efter län och storleksklass i november 2010<br />
Establishments by county and by size<br />
Storleksklass efter antal anställda<br />
Size group (number of employees)<br />
Summa<br />
Total<br />
0 1–4 5–19 20–99 100– Arbetsställen 1<br />
Establishments<br />
Anställda 2<br />
Employees<br />
Stockholms 165 240 55 469 21 786 7 427 1 394 251 316 1 016 251<br />
Uppsala 24 615 6 499 2 903 1 034 160 35 211 125 607<br />
Södermanlands 16 107 5 331 2 359 806 135 24 738 99 186<br />
Östergötlands 25 540 8 268 4 134 1 414 220 39 576 170 866<br />
Jönköpings 26 493 6 897 3 720 1 303 204 38 617 150 389<br />
Kronobergs 17 900 3 707 1 934 737 110 24 388 83 025<br />
Kalmar 19 404 5 112 2 567 787 118 27 988 95 002<br />
Gotlands 6 185 1 475 677 178 25 8 540 22 475<br />
Blekinge 9 917 2 811 1 354 493 72 14 647 63 927<br />
Skåne 87 581 26 025 11 594 4 158 662 130 020 495 453<br />
Hallands 24 171 6 807 3 184 929 129 35 220 112 581<br />
Västra Götalands 115 059 32 446 15 769 5 439 913 169 626 688 839<br />
Värmlands 23 859 5 583 2 819 904 157 33 322 107 536<br />
Örebro 16 863 5 224 2 744 922 178 25 931 119 960<br />
Västmanlands 13 782 4 965 2 423 827 135 22 132 104 613<br />
Dalarnas 24 824 5 901 2 990 950 118 34 783 113 141<br />
Gävleborgs 20 052 5 505 2 787 951 142 29 437 113 184<br />
Västernorrlands 19 039 5 039 2 566 849 114 27 607 97 913<br />
Jämtlands 14 935 3 350 1 616 483 57 20 441 51 405<br />
Västerbottens 24 597 5 414 2 747 883 140 33 781 107 238<br />
Norrbottens 20 364 5 137 2 726 924 125 29 276 106 623<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 718 245 206 989 95 402 32 398 5 308 1 058 342 4 045 268<br />
1) Med arbetsställe avses varje adress där ett företag (enl. tab. 6.10) bedriver stadigvarande verksamhet. De flesta företagen, 973 182 st.<br />
har endast ett arbetsställe vardera, medan de resterande, 8 167 st., tillsammans har 85 160 arbetsställen.<br />
2) Uppgiften om antalet anställda är beräknad på samma sätt som i 6.11.<br />
Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.<br />
138 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.13<br />
Näringsverksamhet<br />
Ekonomiska basfakta för företagen i näringslivet, totalt och<br />
efter bransch enligt SNI 2007, år 2009, miljoner kronor<br />
Basic data for market producers by industry (NACE Rev 2<br />
classification), SEK m<br />
Företag inom nedanstående<br />
näringar<br />
Enterprises in the following major<br />
divisions<br />
Antal<br />
företag<br />
Number of<br />
enterprises<br />
Antal<br />
anställda 2<br />
Number of<br />
employees<br />
Produktionsvärde<br />
3<br />
Production<br />
value<br />
Förädlingsvärde<br />
3<br />
Value<br />
added<br />
Bruttoinvesteringar<br />
i materiella<br />
anläggningstillgångar<br />
3<br />
Gross investments<br />
in fixed<br />
assets<br />
Nettoinvesteringar<br />
i materiella<br />
anläggningstillgångar<br />
3 Net<br />
investments<br />
in fixed<br />
assets<br />
Samtliga företag 1<br />
All enterprises 927 917 2 441 926 4 610 230 1 760 161 .. ..<br />
Jordbruk, skogsbruk, fiske<br />
Agriculture, forestry and<br />
fishing SNI (01-03) 201 982 37 660 145 823 37 138 .. ..<br />
Utvinning av mineral och tillverkning<br />
Mining, quarrying and<br />
manufacturing SNI (05-33) 54 563 569 122 1 460 857 426 502 63 163 54 712<br />
El-, gas-, värme- och vattenverk<br />
samt avfallshantering och<br />
sanering<br />
Electricity, gas and water<br />
supply and waste<br />
management SNI (35-39) 2 752 40 343 197 546 82 959 44 301 42 037<br />
Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 81 258 240 833 435 833 147 179 13 027 10 139<br />
Handel, rep. av fordon<br />
Wholesale and retail trade and<br />
repair of motor vehicles SNI (45-47) 124 042 452 315 571 014 303 031 27 670 22 608<br />
Transport och magasinering<br />
Transport and storage SNI (49-53) 28 910 203 316 385 992 117 120 30 058 23 495<br />
Hotell- och restaurangverksamhet<br />
Accommodations and food<br />
service activities SNI (55-56) 27 547 95 578 95 911 37 530 6 102 3 986<br />
Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
Information and<br />
communication SNI (58-63) 48 555 155 053 326 114 140 304 14 473 13 015<br />
Verksamhet inom juridik,<br />
ekonomi, vetenskap och<br />
teknik<br />
Professional, scientific and<br />
technical activities SNI (69-75) 146 375 199 320 319 834 136 644 8 474 6 363<br />
Fastighets- och uthyrningsverksamhet<br />
samt andra<br />
stödtjänster<br />
Real estate activities, renting<br />
activities and support service<br />
activities<br />
SNI<br />
(68, 77-82) 77 732 224 783 438 192 211 005 135 756 70 949<br />
Utbildning,vård och omsorg<br />
Education, health and other<br />
social work activities SNI (85-88) 46 256 175 106 135 658 88 292 3 980 2 144<br />
Kultur, nöje, fritid och annan<br />
serviceverksamhet<br />
Arts, entertainment, recreation<br />
and other services activities SNI (90-96) 87 945 48 497 97 456 32 457 4 403 3 252<br />
1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66), oberoende av juridisk form.<br />
Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte.<br />
2) Antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis.<br />
3) Definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde samt brutto- och nettoinvesteringar i Företagens ekonomi skiljer sig från Nationalräkenskapernas.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2009<br />
(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.<br />
Statistiska centralbyrån 139
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.14<br />
År<br />
Year<br />
Antal<br />
företag<br />
Number<br />
of enterprises<br />
Kommunägda företag efter verksamhetsområde m.m.<br />
den 31 december<br />
Municipal enterprises, by field of activity<br />
El-, gas-,<br />
och<br />
vattenförsörjning<br />
Electricity,<br />
gas and<br />
water<br />
Hotell- och<br />
restaurangverksamhet<br />
Hotels and<br />
restaurants<br />
Därav huvudsakligen verksamma inom<br />
Of which activity within<br />
Transport,<br />
magasinering<br />
kommunikation<br />
Transport,<br />
storage and<br />
communication<br />
Fastighetsoch<br />
uthyrningsverksamhet<br />
Real estate<br />
and business<br />
services<br />
Andra samhälls-<br />
och<br />
personliga<br />
tjänster/<br />
Utbildning,<br />
vård och<br />
omsorg 1<br />
Övrigt<br />
Other<br />
Omsättning,<br />
mnkr<br />
Turnover,<br />
SEK m<br />
Balansomslutning,<br />
mnkr<br />
Balance<br />
sheet, total<br />
1999 1 436 329 33 113 709 142 110 118 858 532 665<br />
2000 1 431 311 32 114 720 142 112 129 706 589 036<br />
2001 1 447 318 31 125 735 138 100 134 559 582 101<br />
2002 1 423 292 31 123 737 135 105 120 030 475 618<br />
2003 1 416 288 29 119 738 135 107 129 442 494 611<br />
2004 1 417 285 25 121 756 129 101 133 052 518 942<br />
2005 1 533 318 28 134 796 142 115 140 656 628 981<br />
2006 1 518 321 38 128 795 133 103 145 210 676 607<br />
2007 1 535 321 34 134 812 134 100 144 109 667 064<br />
2008 1 1 575 390 36 141 825 19 164 160 006 787 386<br />
2009 1 621 409 40 143 846 19 164 169 536 855 923<br />
1) Fr.o.m. 2008 redovisas Utbildning, vård och omsorg istället för Andra samhälls- och personliga tjänster. From 2008 figures for Education<br />
and care are reported instead of Other community and personal services.<br />
Källa: SCB Kommunägda företag (1998); Den offentliga sektorns finanser (1999–2003); Statistiska meddelanden, serie<br />
OE 27 (2004-, www.scb.se/OE0108).<br />
6.15 Aktiebolag<br />
Registered joint stock companies<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Nyregistrerade aktiebolag<br />
Newly registered joint stock companies 20 561 23 894 27 994 27 555 24 228 34 708<br />
Avregistrerade aktiebolag<br />
Joint stock companies deregistered 14 156 14 145 13 319 13 446 13 574 13 178<br />
Aktiebolag i Näringslivsregistret 1<br />
Joint stock companies in the Trade and Industry<br />
Register 1 301 628 311 377 326 052 340 186 350 903 372 097<br />
Aktiebolag med konkurs inledd 1<br />
Joint stock companies with bankruptcy proceedings<br />
commenced 9 397 8 565 7 867 8 001 9 156 9 271<br />
Aktiebolag med likvidation beslutad 1<br />
Joint stock companies with liquidation decided 1 7 325 6 903 7 051 6 811 6 985 7 368<br />
Aktiebolag med fusion inledd 1<br />
Joint stock companies with merger scheme adopted 1 1 107 963 881 819 836 736<br />
Aktiekapital i nyregistrerade bolag 2 , mnkr<br />
Share capital in newly registered companies 2 , SEK m 2 199 2 619 3 037 3 207 2 612 2 464<br />
Aktiekapitalökning 2 , mnkr<br />
Increase of share capital 2 SEK m<br />
Fondemissioner Bonus issue 2 168 3 728 8 300 3 916 11 922 2 080<br />
Nyemissioner Issue of shares 18 137 21 866 24 869 21 916 37 758 27 146<br />
Skuldebrev Convertibles 266 109 474 46 160 163<br />
Överkurs, mnkr 2 Premium 2 , SEK m 112 668 111 091 321 065 159 417 106 294 134 634<br />
Aktiekapitalminskning 2 , mnkr<br />
Decrease of share capital 2 , SEK m 58 072 16 063 12 101 12 088 21 120 10 566<br />
Utdelning 2 , mnkr Dividends 2 , SEK m 308 973 469 148 525 373 570 477 553 109 416 767<br />
1) Vid årets utgång. By the end of the year.<br />
2) Ändringar i Euro är konverterade till SEK. Changes in Euro are converted to SEK. Valutakurs: 9,5413<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se).<br />
140 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.16<br />
Näringsverksamhet<br />
Näringslivsregistret, nyregistrerade bolag 2010, länsvis<br />
Newly registered businesses in the Trade and Industry Register,<br />
by county<br />
Län<br />
County<br />
Enskild<br />
näringsidkare<br />
Sole trader<br />
Aktiebolag<br />
Company<br />
limited by<br />
shares<br />
Handelsbolag<br />
Trading<br />
partnership<br />
Kommanditbolag<br />
Limited<br />
partnership<br />
Bostadsrättsförening<br />
Tenant owner<br />
association<br />
Ekonomisk<br />
förening<br />
Economic<br />
association<br />
Stockholms 7 827 12 100 1 899 381 299 140<br />
Uppsala 824 1 151 176 33 17 30<br />
Södermanlands 547 687 104 26 16 11<br />
Östergötlands 792 1 157 147 24 9 23<br />
Jönköpings 545 966 101 22 17 23<br />
Kronobergs 369 503 64 5 23 30<br />
Kalmar 391 652 89 22 22 9<br />
Gotlands 144 182 24 0 16 21<br />
Blekinge 277 324 56 39 1 10<br />
Skåne 3 454 4 163 777 159 77 89<br />
Hallands 697 1 077 147 31 20 24<br />
Västra Götalands 3 913 5 533 941 195 149 166<br />
Värmlands 515 704 94 7 23 37<br />
Örebro 531 653 120 20 8 11<br />
Västmanlands 480 727 98 12 11 22<br />
Dalarnas 584 810 125 16 36 36<br />
Gävleborgs 516 777 97 13 15 18<br />
Västernorrlands 454 630 79 20 2 24<br />
Jämtlands 259 449 43 7 22 33<br />
Västerbottens 442 808 62 18 10 28<br />
Norrbottens 428 655 66 16 6 22<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 23 989 34 708 5 309 1 066 799 807<br />
Därav via<br />
Of which via<br />
Företagsregistrering 1 15 450 6 259 1 979 285 70 393<br />
1) Bolagsverkets och Skatteverkets tjänst, (www.foretagsregistrering.se).<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 141
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.17 Patent<br />
Patents<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Ansökningar Applications 3 215 2 943 2 845 2 881 2 777 2 604 2 549<br />
Sökandens hemvist Origin of Applicant<br />
Sverige <strong>Sweden</strong> 2 728 2 498 2 429 2 517 2 386 2 151 2 195<br />
Danmark Denmark 12 8 12 8 15 14 2<br />
Finland 63 72 54 50 59 64 44<br />
Norge Norway 30 36 23 23 18 25 21<br />
Storbritannien United Kingdom 20 10 11 13 13 15 13<br />
Frankrike France 5 8 12 11 4 8 24<br />
Italien Italy 5 3 4 1 1 1 1<br />
Nederländerna Netherlands 12 7 2 3 7 4 1<br />
Schweiz Switzerland 93 87 100 57 60 97 73<br />
Tyskland Germany 44 37 29 49 43 35 28<br />
USA 94 70 52 55 50 37 48<br />
Japan 18 27 32 23 28 19 11<br />
Korea 18 7 3 1 2 5 1<br />
Taiwan 23 12 12 7 7 7 7<br />
Övriga länder Other countries 50 61 70 63 84 122 80<br />
Beviljade patent Patents granted 3 232 1 911 1 477 1 287 1 224 1 248 1 379<br />
Patent i kraft vid årets slut<br />
Patents in force at end of the year 20 804 20 478 20 114 19 436 19 019 17 689 16 664<br />
EPO-patent i kraft vid årets slut 1 81 981 82 263 84 596 86 135 86 990 84 674 80 132<br />
Till svenska patentverket under samarbetskonventionen<br />
ingivna internationella patentansökningar 2 1 977 1 960 2 051 2 169 2 001 1 716 1 560<br />
Patentansökningar ingivna till det europeiska<br />
patentverket direkt såväl som via PCT (EPO) 3 123 303 128 609 135 846 141 297 147 463 134 542 150 961<br />
Därav ansökningar som omfattar Sverige<br />
Of which applications concerned <strong>Sweden</strong> 3 115 366 120 548 127 395 105 814 107 458 100 989 ..<br />
1) EPO: European Patent Office: Patents in force at end of the year.<br />
2) International patent applications filed with the Swedish Patent Office under the Patent Co-operation Treaty (PCT).<br />
3) Patent applications filed with the EPO.<br />
Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se).<br />
6.18<br />
Län<br />
County<br />
Belagda hotellrum efter målgrupp 2010<br />
Hotel rooms occupied by category of guests<br />
Målgrupp Category of guests<br />
Företagsmarknaden Business market Privatmarknaden Private market Antal belagda rum<br />
1 000-tal<br />
Gruppgäster, % Fritidsresenärer, % Number of occupied<br />
Group travellers Holiday travellers rooms, thousands<br />
Affärs- och uppdragsresenärer,<br />
%<br />
Business travellers<br />
Konferensgäster, %<br />
Conference<br />
delegates<br />
Stockholms 51 15 8 26 5 831 639<br />
Uppsala 49 25 7 18 441 079<br />
Södermanlands 45 15 9 31 383 799<br />
Östergötlands 58 10 7 25 617 552<br />
Jönköpings 59 12 7 23 502 502<br />
Kronobergs 63 11 9 18 270 866<br />
Kalmar 49 8 7 37 410 555<br />
Gotlands 32 10 17 41 197 367<br />
Blekinge 57 7 7 29 237 521<br />
Skåne 51 12 8 29 1 969 425<br />
Hallands 45 16 5 34 429 314<br />
Västra Götalands 49 11 8 32 3 000 612<br />
Värmlands 51 7 10 32 477 520<br />
Örebro 61 10 6 24 378 562<br />
Västmanlands 61 9 9 21 301 177<br />
Dalarnas 43 9 8 40 548 058<br />
Gävleborgs 59 9 8 24 366 990<br />
Västernorrlands 57 9 6 28 404 888<br />
Jämtlands 34 11 7 48 385 441<br />
Västerbottens 52 9 13 26 509 244<br />
Norrbottens 54 7 9 31 629 729<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 51 12 8 29 18 293 840<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden serie NV 41.<br />
142 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.19<br />
Näringsverksamhet<br />
Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster<br />
efter hemland 2010<br />
Accommodation establishments, nights spent in tourist accommodation<br />
by nationality<br />
Land<br />
Country<br />
Hotell<br />
Hotels<br />
Typ av anläggning<br />
Type of establishment<br />
Stugbyar<br />
Holiday villages<br />
Vandrarhem<br />
Youth hostels<br />
Antal övernattningar<br />
1<br />
Number of<br />
guest-nights<br />
Sverige <strong>Sweden</strong> 20 974 841 2 574 982 2 245 462 25 795 285<br />
Norge Norway 1 098 250 120 048 55 106 1 273 404<br />
Danmark Denmark 529 712 290 513 62 185 882 410<br />
Finland 359 242 30 654 24 582 414 478<br />
Island Iceland 15 348 38 1 887 17 273<br />
Tyskland Germany 789 265 103 602 163 900 1 056 767<br />
Storbritannien United Kingdom 509 923 12 916 24 090 546 929<br />
Nederländerna Netherlands 184 444 93 985 29 602 308 031<br />
Italien Italy 246 496 2 223 31 521 280 240<br />
Frankrike France 208 424 7 640 46 853 262 917<br />
Ryssland Russia 178 991 6 667 9 090 194 748<br />
Spanien Spain 155 164 718 21 868 177 750<br />
Schweiz Switzerland 127 530 5 587 19 449 152 566<br />
Polen Poland 71 472 12 181 27 279 110 932<br />
Belgien Belgium 78 563 1 024 12 815 92 402<br />
Österrike Austria 69 421 1 574 11 733 82 728<br />
Estland Estonia 23 186 4 809 8 504 36 499<br />
Tjeckien Czech Republic 21 918 4 019 5 344 31 281<br />
Litauen Lithuania 14 872 5 637 6 480 26 989<br />
Irland Ireland 23 088 334 3 289 26 711<br />
Lettland Latvia 13 323 5 341 6 046 24 710<br />
Grekland Greece 22 064 58 1 754 23 876<br />
Portugal 18 650 106 5 054 23 810<br />
Turkiet Turkey 18 596 263 1 675 20 534<br />
Ungern Hungary 16 029 1 072 3 112 20 213<br />
Rumänien Romania 11 116 51 3 286 14 453<br />
Slovakien Slovakia 8 057 920 3 513 12 490<br />
Luxemburg Luxembourg 6 773 103 508 7 384<br />
Bulgarien Bulgaria 4 496 542 1 374 6 412<br />
Slovenien Slovenia 3 708 52 826 4 586<br />
Malta Malta 1 650 43 114 1 807<br />
Cypern Cyprus 1 455 – 143 1 598<br />
Övriga Europa Other European countries 52 604 1 202 5 426 59 232<br />
USA 387 794 2 259 17 916 407 969<br />
Kanada Canada 39 417 145 6 017 45 579<br />
Brasilien Brazil 22 459 73 5 204 27 736<br />
Central- och Sydamerika Rest of America 24 590 96 3 471 28 157<br />
Kina China 101 125 83 9 541 110 749<br />
Japan 89 667 725 5 228 95 620<br />
Indien India 44 981 1 491 11 302 57 774<br />
Sydkorea Republic of Korea 22 175 850 2 383 25 408<br />
Övriga Asien Rest of Asia 83 606 524 7 827 91 957<br />
Australien Australia 38 509 397 10 018 48 924<br />
Nya Zeeland New Zealand 4 003 55 1 382 5 440<br />
Övriga länder Other countries 75 077 477 7 673 83 227<br />
Ej angivet Not spec. 545 841 5 033 4 793 555 667<br />
Statistiska centralbyrån 143
Näringsverksamhet Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
6.19<br />
Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster efter<br />
hemland 2010 (forts.)<br />
Land Typ av anläggning Antal övernattningar<br />
Hotell Stugbyar Vandrarhem<br />
Summa Total<br />
2010 27 337 915 3 301 112 2 936 625 33 575 652<br />
2009 25 958 480 3 279 235 2 927 891 32 165 606<br />
2008 25 872 607 3 446 157 2 883 890 32 202 654<br />
2007 25 416 188 3 467 012 2 710 327 31 593 527<br />
2006 24 211 753 3 391 396 2 559 601 30 162 750<br />
2005 22 900 051 3 237 417 2 368 071 28 505 539<br />
2004 21 525 930 3 283 335 2 265 717 27 074 982<br />
2003 21 067 690 3 571 988 2 275 512 26 915 190<br />
2002 1 21 010 709 3 738 179 2 200 100 26 948 988<br />
2001 21 663 570 3 534 339 1 159 866 26 357 775<br />
2000 21 264 345 3 462 542 1 131 640 25 858 527<br />
1999 20 707 390 3 345 225 1 089 531 25 142 146<br />
1998 20 052 023 3 357 104 1 089 227 24 498 354<br />
1997 18 865 991 3 472 832 1 039 123 23 377 946<br />
1996 18 598 363 3 882 778 1 083 191 23 564 332<br />
1) Antal övernattningar på vandrarhem har minskat p.g.a. ny definition fr.o.m. 2002. Due to a new definition the number of nights spent in<br />
youth hostels has decreased from 2002..<br />
Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden Se 13 (–1996) och<br />
NV 41 (1997–).<br />
144 Statistiska centralbyrån
Energi<br />
Energy
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7 – Energi<br />
Energy<br />
Sida<br />
Page<br />
7.1 Energi ...................................................... 147<br />
Energy<br />
7.2 Vindkraft.................................................. 149<br />
Wind power<br />
7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh,<br />
1936–2010 ..................................................... 151<br />
Electric energy, production<br />
7.4 Energipriser den 1 januari 2000–2011<br />
för olika typkunder, tillsvidareprisavtal,<br />
öre per kWh .................................................. 151<br />
Prices on electric energy for different type<br />
of consumers<br />
7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin,<br />
förbrukning av elenergi<br />
1936–2009 ..................................................... 151<br />
Mining and manufacturing industry,<br />
consumption of electric energy<br />
7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri,<br />
användning av bränslen och<br />
elektrisk energi efter bränsleslag ............... 152<br />
Mines and quarries and manufacturing<br />
industry, consumption of fuel and electric<br />
energy by kind of fuel<br />
7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri,<br />
förbrukning av elektrisk energi<br />
efter näringsgren .......................................... 153<br />
Mines and quarries and manufacturing<br />
industry, consumption of electric energy by<br />
industry<br />
7.8 Genomsnittligt elenergipris för olika<br />
hushållskunder den 1 januari, öre/kWh ..... 154<br />
Average price for electric energy for<br />
household customers on 1 January,<br />
SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre)<br />
Sida<br />
Page<br />
7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för<br />
olika hushållskunder den 1 januari,<br />
öre/kWh ......................................................... 154<br />
Average charge for grid services for<br />
household customers on 1 January,<br />
SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre)<br />
7.10 Elektrisk energi, produktion och<br />
förbrukning ................................................... 155<br />
Electric energy, generation and<br />
consumption<br />
7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31 december<br />
.................................................................. 156<br />
Hydropower, installed capacity<br />
7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet<br />
och produktion ................................... 156<br />
Nuclear power plant energy availability and<br />
output<br />
7.13 Använda energislag för permanentbebodda<br />
småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet)<br />
.............................................. 157<br />
Consumption of energy by type for oneand<br />
two-dwelling buildings (incl. houses<br />
on agricultural property)<br />
7.14 Uppskattad total energianvändning<br />
för uppvärmning och varmvatten<br />
i bostäder och lokaler, TWh ......................... 157<br />
Estimated total energy use for heating and<br />
hot water in dwellings and non-residential<br />
buildings, TWh<br />
7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag)<br />
samt beräknad bytesvolym ........... 158<br />
Change of electricity supplier and estimated<br />
volume<br />
146 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Energi<br />
7.1 Energi<br />
Energy<br />
Under 2010 ökade elproduktionen kraftigt, och den största ökningen stod<br />
vindkraften för. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat<br />
utvecklingen i energisektorn under de senaste sju åren (2004-2010).<br />
2004 – rekordhög elproduktion från kärnkraft<br />
Produktionen av el i Sverige ökade detta år med<br />
12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde<br />
främst på kärnkraften som steg med 15<br />
procent till 75 TWh. Det är till dags dato den<br />
högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige.<br />
Tillförseln av el ökade även från vattenkraften<br />
– med 12 procent till 60 TWh. Trots att<br />
produktionen av el från vindkraft ökade med 25<br />
procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring<br />
en halv procent av den totala elproduktionen.<br />
Eltillförseln från konventionell värmekraft var<br />
13 TWh – en minskning med 3 procent jämfört<br />
med 2003.<br />
Den totala elanvändningen i Sverige (exkl.<br />
distributionsförluster) ökade med 1 procent och<br />
var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn<br />
som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade<br />
56 TWh, vilket var 2 procent mer än<br />
året innan.<br />
2005 – Barsebäck stänger<br />
Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i<br />
Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då<br />
producerat el i 30 år och 16 dagar, och under<br />
den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika<br />
mycket el som Sverige då förbrukade på ett år<br />
och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften<br />
kom också att minska med 7 procent till<br />
69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell<br />
värmekraft minskade med 5 procent.<br />
Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft<br />
med hela 20 procent – från 60 till 72 TWh. Totalt<br />
sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent<br />
till 155 TWh.<br />
Elanvändningen var i det närmaste oförändrad<br />
under 2005. Sveriges totala elanvändning (exkl.<br />
distributionsförluster) var 135,2 TWh. Användningen<br />
inom tillverkningsindustrin, gruvor och<br />
mineralutvinning ökade med 1 procent till 56,7<br />
TWh, medan den för hushåll minskade med 2<br />
procent till 34,4 TWh.<br />
2006 – minskning för vatten- och kärnkraft<br />
Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år.<br />
Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart.<br />
Vattenkraften minskade med 15 procent<br />
till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till<br />
65,0 TWh. Den konventionella värmekraften<br />
ökade däremot med 7 procent till 13,2 TWh.<br />
Vindkraften ökade med 4 procent till nära<br />
1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade<br />
därmed med 10 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet<br />
med utlandet som 2005 hade gett<br />
ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett<br />
underskott på 6,1 TWh.<br />
Sveriges elanvändning 2006 blev återigen<br />
närmast oförändrad. Den totala användningen<br />
inom landet (exkl. distributionsförluster) var<br />
135,5 TWh.<br />
2007 – elproduktionen får kraft på nytt<br />
Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt<br />
145,1 TWh netto.<br />
Tre kraftslag ökade produktionen – vattenkraft<br />
med 7 procent till 65,5 TWh, konventionell<br />
värmekraft med 5 procent till 13,8 TWh och<br />
vindkraft med hela 45 procent till 1,4 TWh.<br />
Vindkraftens andel nådde, tack vare den stora<br />
ökningen, upp till 1 procent av den totala elproduktionen.<br />
Elanvändningen ökade marginellt under 2007,<br />
och den totala elförbrukningen i landet (exkl.<br />
distributionsförluster) var 135,4 TWh.<br />
2008 – vindkraften ökar markant<br />
År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den<br />
marginella ökningen jämfört med året innan berodde<br />
främst på att produktionen av el från<br />
vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att<br />
de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp<br />
till normala nivåer. Elproduktionen från<br />
kärnkraftverk minskade däremot med 5 procent.<br />
Men vad gäller vindkraften fortsatte den<br />
snabba produktionsökningen. Årets resultat<br />
blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än<br />
året innan.<br />
Statistiska centralbyrån 147
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Elanvändningen i Sverige stannade vid 144<br />
TWh. Jämfört med föregående år var det en<br />
minskning med 2 procent.<br />
Den totala elförbrukningen inom landet (exkl.<br />
distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en<br />
minskning med 2 procent jämfört med 2007.<br />
2009 – nedgång i krisens spår<br />
Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl.<br />
distributionsförluster) var 128,4 TWh. Det innebar<br />
en nedgång med 4 procent jämfört med<br />
föregående år. Elförbrukningen var därmed den<br />
lägsta under den senaste tjugoårsperioden.<br />
Minskningen kan främst förklaras av den<br />
dramatiska nedgången i industrikonjunkturen<br />
som följde på den globala ekonomiska krisen.<br />
Industrins förbrukning minskade med 11 procent<br />
till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta<br />
bostäder och fritidshus) ökade däremot<br />
till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning<br />
(service m.m.) ökade till 44,3 TWh<br />
(+3 procent).<br />
Dessutom minskade elproduktionen kraftigt<br />
under 2009. Nettoproduktionen minskade med<br />
8 procent till 133,7 TWh.<br />
Största minskningen noterades för kärnkraften<br />
som minskade med 18 procent till 50,0 TWh.<br />
Den låga kärnkraftsproduktionen berodde delvis<br />
på oförutsedda stillestånd i samband med<br />
revisioner och moderniseringar. Det innebar att<br />
kärnkraftens bidrag till elförsörjningen var den<br />
lägsta på 25 år. Vattenkraften minskade med<br />
5 procent till 65,4 TWh. Däremot ökade den<br />
konventionella värmekraften till 15,7 TWh, en<br />
uppgång med 11 procent. Vindkraftens snabba<br />
expansion fortsatte och ökade med 25 procent<br />
till 2,5 TWh.<br />
Elkraftutbytet med utlandet ledde 2009 till ett<br />
underskott på 4,7 TWh – att jämföra med föregående<br />
års överskott på 2,0 TWh.<br />
2010 – vindkraften ökar kraftigt<br />
Elproduktionen ökade kraftigt under 2010.<br />
Nettoproduktionen ökade med 9 procent till<br />
145,3 TWh jämfört med året innan. Störst<br />
ökning noteras för vindkraften, som ökade med<br />
41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade<br />
med 4 procent till 67,3 TWh. Den konventionella<br />
värmekraften ökade till 18,9 TWh, en uppgång<br />
med 19 procent. Kärnkraften ökade med<br />
11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med<br />
utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh.<br />
Den totala elförbrukningen inom landet (exkl.<br />
distributionsförluster) var 136,8 TWh – en ökning<br />
med 7 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras<br />
i huvudsak av uppgången i industrisektorn.<br />
Industrins förbrukning ökade med 7<br />
procent till 54,4 TWh. Hushållens förbrukning<br />
(permanenta bostäder och fritidshus) ökade till<br />
37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det<br />
ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i<br />
slutet av året. Även övrig förbrukning (service<br />
m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent).<br />
Källa: Statens energimyndighet<br />
(www.energimyndigheten.se) och<br />
SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2004–2010<br />
(www.scb.se/EN0105).<br />
148 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Energi<br />
7.2 Vindkraft<br />
Wind power<br />
Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna<br />
kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i<br />
dagens vindkraftverk är densamma – vinden sätter fart på en rotor som<br />
via en generator omvandlar rotationen till elektricitet.<br />
Vindkraften producerar normalt sett bara el vid<br />
vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare<br />
vindar stängs verken av säkerhetsskäl av.<br />
Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter<br />
upp till 70 m/sek.<br />
Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser.<br />
Det går inte, som med vattenkraften, att lagra<br />
vindenergin i dammar. Man brukar räkna med<br />
att det blåser tillräckligt för att ett landbaserat<br />
vindkraftverk ska producera el omkring 2 000<br />
av årets 8 760 timmar. I ett genomsnittligt vindläge<br />
på land ger ett modernt vindkraftverk om<br />
2 MW drygt 4 miljoner kWh per år. Det motsvarar<br />
årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda<br />
villor.<br />
Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där<br />
byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan<br />
producera mer el. Vindkraften är ett, om än<br />
litet, komplement till vattenkraften. Dagar då<br />
det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen.<br />
Olika storlekar på aggregat har prövats. De<br />
vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige<br />
producerar mellan 1–2 MW. Våra största verk<br />
är på 3 MW och finns på flera platser i landet.<br />
På andra håll i Europa finns redan verk i drift<br />
som har en installerad effekt på 5-6 MW.<br />
I slutet av 2010 fanns det cirka 1 655 aggregat<br />
i landet, vilket är ett par hundra fler än året<br />
innan. Vindkraftverken finns främst i södra<br />
Sverige längs kusterna och på Gotland. Vindkraften<br />
i Sverige producerade 3,5 TWh år 2010.<br />
Jämfört med våra grannar i söder, Danmark och<br />
Tyskland, är Sverige än så länge ett litet vindkraftland.<br />
I Tyskland producerade vindkraften<br />
knappt 39 TWh el under 2009, och Danmark<br />
fick cirka 20 procent av all sin el från vindens<br />
kraft under 2009.<br />
Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk<br />
än det sedan producerar?<br />
Svaret är att efter 6–7 månader har ett vindkraftverk<br />
producerat lika mycket energi som det har<br />
gått åt för att tillverka det. Den totala energin<br />
som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar<br />
bara en procent av energin som vindkraftverket<br />
sedan totalt producerar.<br />
Vinkraftens utveckling 1982–2010<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se).<br />
Statistiska centralbyrån 149
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
150 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.3<br />
Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936–2010<br />
Electric energy, production<br />
Energi<br />
Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften<br />
för nästan hela produktionen av<br />
elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade<br />
vattenkraften för 95 procent av den producerade<br />
elenergin. Andelen som kom från<br />
vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens<br />
utbyggnad.<br />
Vid en jämförelse mellan periodens startoch<br />
slutår kan man konstatera att elproduktionen<br />
var 20 gånger större år 2010 än år<br />
1936.<br />
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige,<br />
Översiktstabeller; Statistiska meddelanden,<br />
serie EN 11 (www.scb.se/EN0105).<br />
7.4<br />
Energipriser den 1 januari 2000–2011 för olika typkunder,<br />
tillsvidareprisavtal, öre per kWh<br />
Prices on electric energy for different type of consumers<br />
Elpriset har nått sin högsta nivå under 2000<br />
talet, en ökning med omkring 30 procent<br />
jämfört med fjolåret.<br />
Källa: Statens energimyndighet<br />
(www.energimyndigheten.se) och SCB:<br />
Statistiska meddelanden, serie EN 17 och<br />
EN 24 (www.scb.se/EN0301 och EN0304).<br />
7.5<br />
Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi<br />
1936–2009<br />
Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy<br />
Industrin förbrukar nu (2009) 10 gånger så<br />
mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras<br />
kurvan kan man se en längre platå<br />
åren 1974–1982 då förbrukningen inte<br />
ökade och tre kortare perioder då förbrukningen<br />
minskade – en i början av 1990-talet,<br />
en i början av 2000-talet och nu senast året<br />
2009.<br />
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);<br />
Statistiska meddelanden serie EN 23<br />
(www.scb.se/EN0113).<br />
Statistiska centralbyrån 151
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.6<br />
Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och<br />
elektrisk energi efter bränsleslag<br />
Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel<br />
and electric energy by kind of fuel<br />
Enhet Unit 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Bränsle Fuel<br />
Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 503 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435<br />
Trädbränsle 1 Wood fuels, wood waste 1 000 Toe 1 283 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268<br />
Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 415 400 408 370 387 313<br />
Naturgas 2 Natural gas 2 Milj. m 3 363 3 314 3 355 3 347 3 345 3 320<br />
Stadsgas Gasworks Milj. m 3 18 20 13 8 3 1<br />
Fjärrvärme 2 District heating 2 GWh 3 066 3 481 3 674 3 722 3 686 3 3 510<br />
Bensin Gasoline 1 000 m 3 23 24 22 20 15 13<br />
Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 103 127 177 161 180 142<br />
Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 297 265 254 221 216 196<br />
Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 078 932 899 748 751 623<br />
Elektrisk energi Electric energy GWh 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187<br />
1) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, pellets. 1 toe (tonolje-ekv.)<br />
= 11,63 MWh.<br />
2) Reviderade uppgifter. Revised figures.<br />
3) Korrigerade uppgifter, <strong>2012</strong>-01-25.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0113): Statistiska meddelanden,<br />
serie EN 23, Industrins årliga energianvändning.<br />
152 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.7<br />
Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk<br />
energi efter näringsgren<br />
Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of<br />
electric energy by industry<br />
Energi<br />
SNI 2002/<br />
2007<br />
Näringsgren<br />
Industry<br />
Elektrisk energi, milj. kWh<br />
Electric energy<br />
2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 2 2009 2<br />
10–14/<br />
05–09<br />
Gruvor och mineralutvinningsindustri<br />
Mines and quarries 2 515 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423<br />
15–16/<br />
10–12<br />
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri<br />
Food product, beverage and tobacco industry 2 433 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384<br />
17–19/<br />
13–15<br />
Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri<br />
Industry for textiles and textile products, leather<br />
and leather products 255 242 206 200 199 172<br />
20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler<br />
Industry for wood and wood products 2 202 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067<br />
21–22/<br />
17–18<br />
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag,<br />
grafisk industri<br />
Industry for pulp, paper, and paper products,<br />
publishers and printers 23 598 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626<br />
23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade<br />
petroleumprodukter och kärnbränsle<br />
Industry for coke, refined petroleum products<br />
and nuclear fuel 875 879 951 875 982 1 055<br />
24/20–21 Kemisk industri<br />
Industry for chemicals, chemical products and<br />
man-made fibres 5 760 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462<br />
25/22 Gummi- och plastvaruindustri<br />
Industry for rubber and plastic products 1 262 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090<br />
26/23 Jord- och stenvaruindustri<br />
Industry for other non-metallic mineral products 1 045 1 052 1 124 1 143 1 142 961<br />
27/24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 8 624 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962<br />
28–35/<br />
25–30<br />
Verkstadsindustri<br />
Industry for fabricated metal products,<br />
machinery and equipment 6 991 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385<br />
36–37/<br />
31–33<br />
Övrig tillverkningsindustri<br />
Manufacturing industry n.e.c. 448 468 490 532 719 599<br />
10–37/<br />
05–33<br />
Samtliga grupper<br />
Total of above mentioned 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187<br />
Ej branschfördelade Not divided by industry 220 548 995 1 280 1 243 1 159<br />
Totalt Total 56 228 56 698 57 406 57 944 56 492 50 346<br />
1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002.<br />
2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0113):<br />
Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23.<br />
Statistiska centralbyrån 153
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.8<br />
Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder<br />
den 1 januari, öre/kWh<br />
Average price for electric energy for household customers<br />
on 1 January, SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre)<br />
Bostadskategori Type of residence 2006 1 2007 1, 2 2008 1, 2 2009 1, 2 2010 1, 2 2011 1, 2<br />
Lägenhet Dwelling 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9<br />
Villa utan elvärme<br />
One- and two-dwelling building without electric space<br />
heating 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3<br />
Villa med elvärme<br />
One- and two-dwelling with electric space heating 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6<br />
1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement.<br />
2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0301 och www.scxb.se/EN0304):<br />
Statistiska meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–).<br />
7.9<br />
Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder<br />
den 1 januari, öre/kWh<br />
Average charge for grid services for household customers<br />
on 1 January, SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre)<br />
Bostadskategori Type of residence 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
Lägenhet Dwelling 46,9 47,5 48,9 52,4 56,2 59,1<br />
Villa utan elvärme<br />
One- and two-dwelling building without electric space<br />
heating 40,9 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3<br />
Villa med elvärme<br />
One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,9 23,3 24,4 26,2 27,6<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb,se/EN0301 och www.scb.se/EN0304):<br />
Statistiska meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–).<br />
154 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.10<br />
Elektrisk energi, produktion och förbrukning<br />
Electric energy, generation and consumption<br />
Energi<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010*<br />
Antal kraftstationer Number of power stations 1 848 1 882 2 100 2 211 2 449 . .<br />
Teknisk utrustning Technical equipment<br />
Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of<br />
installed generators, MW 33 661 33 765 34 199 34 604 35 728 ..<br />
Vattenkraft Water power 16 276 16 477 16 505 16 489 16 764 ..<br />
Vindkraft Wind power 496 520 831 935 1 448 ..<br />
Kärnkraft Nuclear power 9 461 8 961 8 975 8 839 8 839 ..<br />
Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 426 7 806 7 890 8 342 8 677 ..<br />
Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 171 926 160 846 164 795 162 405 150 453 162 551<br />
Netto 1 Net 1 169 558 157 861 160 937 158 716 146 971 160 224<br />
Produktion Generation Brutto 159 058 143 299 148 744 149 651 136 682 147 620<br />
Netto 154 982 140 314 144 888 145 962 133 200 145 293<br />
Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 72 763 61 706 66 265 69 102 65 610 67 822<br />
Netto 72 010 61 192 65 591 68 550 64 889 67 269<br />
Vindkraft Brutto 949 988 1 432 1 996 2 485 3 502<br />
Netto 949 988 1 432 1 996 2 485 3 502<br />
Kärnkraft Brutto 72 691 66 977 66 969 63 889 52 173 56 626<br />
Netto 69 764 64 983 64 279 61 266 49 987 55 626<br />
Konventionell värmekraft Brutto 12 656 13 628 14 078 14 664 16 414 19 568<br />
Netto 12 259 13 151 13 586 14 150 15 839 18 896<br />
Import 2 12 868 17 547 16 051 12 754 13 771 14 931<br />
Användning, GWh Use, GWh 167 851 157 861 160 937 158 716 146 971 160 224<br />
Export 2 20 264 11 497 14 735 14 716 9 085 12 853<br />
Leveranser inom landet efter mottagarkategori:<br />
Deliveries according to NACE division<br />
Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll<br />
NACE division 01–02 incl. farming households 3 811 3 252 2 967 2 648 3 045 3 146<br />
Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl.<br />
småindustri och hantverk NACE division 10–37 56 698 57 406 57 944 56 558 50 657 54 387<br />
El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 4 703 4 461 4 986 4 388 4 436 5 303<br />
Byggnads- och anläggningsverksamhet<br />
NACE division 45 803 873 880 942 1 074 1 203<br />
Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1–60.2 2 818 2 885 2 864 2 745 2 442 2 404<br />
Avloppsrening, avfallshantering och renhållning<br />
NACE division 90 690 715 702 757 726 797<br />
Bostäder Housing 34 423 34 807 33 457 33 470 33 934 37 301<br />
Övriga förbrukare Other consumers 31 284 31 104 31 532 32 036 31 990 32 231<br />
Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori<br />
Total 135 230 135 503 135 332 133 544 128 304 136 772<br />
Förluster fram till leveranspunkten<br />
Losses in transmission and distribution 12 357 10 860 10 870 10 456 9 582 10 599<br />
1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i<br />
pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at<br />
power stations and pumping in pumping stations.<br />
2) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to<br />
foreign trade statistics.<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0202):<br />
Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20; Statistikdatabasen: Energi.<br />
Statistiska centralbyrån 155
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.11<br />
Vattenkraft, utbyggd den 31 december<br />
Hydropower, installed capacity<br />
Vattendrag,<br />
River<br />
Effekt, 1 000 kW<br />
Capacity<br />
Vattendrag<br />
Effekt, 1 000 kW<br />
2008 2009 2010 2008 2009 2010<br />
Övre Norrland 7 143 7 143 7 138 Hedströmmen 8 8 7<br />
Lule älv 4 196 4 196 4 196 Kolbäcksån 55 57 57<br />
Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 5 6<br />
Skellefte älv 1 026 1 026 1 016 Smååar 8 8 8<br />
Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 416 420 416<br />
Ume älv utom Vättern-Motala ström 163 163 163<br />
Vindelälven 1 758 1 758 1 765 Emån 19 23 23<br />
Öreälven 6 6 6 Alsterån 8 8 7<br />
Gide älv 70 70 70 Ronnebyån 14 14 14<br />
Moälven 6 6 6 Mörrumsån 21 21 21<br />
Nätraån 12 12 12 Helgeån 35 35 33<br />
Smååar 9 9 8 Lagan 133 133 134<br />
Mellersta och Smååar 23 23 22<br />
nedre Norrland 6 124 6 122 6 126 Västsverige 1 221 1 226 1226<br />
Ångermanälven Nissan 55 55 55<br />
inkl. Faxälven 2 590 2 586 2 578 Ätran 68 68 68<br />
Indalsälven 2 100 2 099 2 107 Viskan 27 28 28<br />
Ljungan 600 600 601 Upperudsälven 25 25 25<br />
Delångersån 16 16 19 Byälven 72 73 72<br />
Ljusnan 814 817 817 Norsälven 126 126 126<br />
Smååar 4 4 4 Klarälven 388 388 388<br />
Gästrikland, Dalarna och Gullspångsälven 128 128 128<br />
Mälarlandskapen 1 291 1 292 1 294 Tidan 8 8 8<br />
Gavleån 25 24 24 Göta älv 300 301 303<br />
Dalälven 1 148 1 148 1 149 Smååar 24 26 27<br />
Eskilstunaån 9 9 9 Hela riket <strong>Sweden</strong> 16 195 16 203 16 200<br />
Arbogaån 33 33 35<br />
Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se).<br />
7.12<br />
Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion<br />
Nuclear power plant energy availability and output<br />
Reaktor<br />
Plant<br />
Nettoeffekt,<br />
MW<br />
Net<br />
capacity<br />
Startår<br />
Start-up<br />
Energitillgänglighet, procent<br />
Energy availability<br />
Produktion, TWh<br />
Output, TWh<br />
2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Totalprod.<br />
–2009,<br />
TWh<br />
Total<br />
output<br />
Barsebäck 1 (600) 1975 – – – – – – – – – – 92,7<br />
Barsebäck 2 (600) 1977 – – – – – – – – – – 111,5<br />
Forsmark 1 978 1980 76,5 81,3 81,4 90,1 93,8 6,7 7,0 7,0 7,6 8,0 204,8<br />
Forsmark 2 990 1981 72,3 85,7 79,7 64,1 38,5 6,0 7,5 6,9 5,5 3,3 198,4<br />
Forsmark 3 1 170 1985 94,3 88,2 69,7 86,1 81,4 9,6 9,0 7,1 8,8 8,3 219,6<br />
Oskarshamn 1 473 1972 51,3 64,1 88,3 70,5 79,0 2,1 2,6 3,5 2,8 3,2 92,0<br />
Oskarshamn 2 638 1974 79,7 77,7 88,7 77,9 92,0 4,1 4,0 4,5 3,9 5,0 143,0<br />
Oskarshamn 3 1 200 1985 96,7 89,5 71,4 15,2 32,0 9,5 8,8 7,1 1,7 3,8 207,4<br />
Ringhals 1 854 1976 89,8 81,4 62,0 17,4 48,7 6,5 6,0 4,5 1,3 3,6 166,7<br />
Ringhals 2 866 1975 91,4 85,0 79,6 39,1 80,3 6,8 6,4 5,7 2,8 5,6 182,7<br />
Ringhals 3 1 048 1981 81,6 66,7 88,5 91,3 83,7 6,6 6,0 7,6 8,1 7,6 180,2<br />
Ringhals 4 934 1983 90,8 90,8 91,0 92,8 89,3 7,1 7,2 7,3 7,5 7,2 176,1<br />
Totalt Total 9 151 . 84,6 83,3 82,3 64,0 70,1 65,0 64,3 61,3 50,0 55,6 1 975,1<br />
Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se).<br />
156 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.13<br />
Använda energislag för permanentbebodda småhus<br />
(inkl. småhus på lantbruksfastighet)<br />
Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings<br />
(incl. houses on agricultural property)<br />
Energi<br />
Använda energislag<br />
Consumption by type of energy<br />
Småhus<br />
One- and two-dwelling buildings<br />
2006 2007 2008 2009<br />
1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal %<br />
Enbart el Electricity only 568 32,5 565 32,6 533 30,6 499 27,3<br />
Därav direktverkande Of which direct 297 17,0 306 17,6 282 16,2 239 13,1<br />
Vattenburen Waterborne 271 15,5 259 14,9 251 14,4 260 14,2<br />
Enbart olja Oil only 62 3,6 56 3,3 50 2,9 28 1,5<br />
El och olja Electricity and oil 49 2,8 27 1,5 27 1,6 19 1,0<br />
Biobränsle och el Biofuel and electricity 412 23,6 340 19,6 345 19,8 395 21,6<br />
Enbart biobränsle Biofuel only 165 9,4 235 13,5 240 13,7 214 11,7<br />
Berg/jord/sjövärmepump och el<br />
Geothermal/water source heating pumps and<br />
electricity 38 2,2 24 1,4 32 1,9 49 2,7<br />
Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle<br />
Geothermal/water source heating pumps and<br />
biofuel 28 1,6 36 2,1 42 2,4 71 3,9<br />
Berg/jord/sjövärmepump<br />
Geothermal/water source heating pumps 120 6,9 200 11,5 172 9,9 172 9,4<br />
Fjärrvärme District heating 165 9,4 158 9,1 201 11,5 212 11,6<br />
Annat Other 143 8,2 94 5,4 101 5,8 169 9,3<br />
Samtliga Total 1 750 100,0 1 735 100,0 1 743 100,0 1 826 100,0<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0112): Energistatistik för småhus<br />
(fr.o.m. 2007) och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006).<br />
7.14<br />
Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och<br />
varmvatten i bostäder och lokaler, TWh<br />
Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings<br />
and non-residential buildings, TWh<br />
Uppvärmningssätt Method of heating<br />
Byggnadssektor Building sector<br />
År Year<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
Olja Oil 9 6 5 3 3<br />
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter)<br />
One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 5 3 3 2 2<br />
Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 1 1 1 1 0<br />
Lokaler Non-residential buildings 2 2 1 1 1<br />
Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 43<br />
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 5 4 5 5<br />
Flerbostadshus 23 22 23 22 22<br />
Lokaler 16 15 15 15 16<br />
Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 21 21 18 17 18<br />
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 15 15 14 13 15<br />
Flerbostadshus 2 2 1 1 1<br />
Lokaler 4 4 3 3 2<br />
Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 12 11 12 12 14<br />
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 11 10 11 11 13<br />
Flerbostadshus 0 0 0 0 0<br />
Lokaler 0 1 1 1 1<br />
Gas Gas 1 1 1 1 1<br />
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 0 0 0 0 0<br />
Flerbostadshus 0 0 0 0 0<br />
Lokaler 1 0 0 0 0<br />
Totalt Total 85 81 78 75 79<br />
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 36 34 32 32 35<br />
Flerbostadshus 27 26 25 24 24<br />
Lokaler 22 21 21 19 20<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0112): Energistatistik för småhus<br />
(fr.o.m. 2007) och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006).<br />
Statistiska centralbyrån 157
Energi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
7.15<br />
Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad<br />
bytesvolym<br />
Change of electricity supplier and estimated volume<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
Antal byten Number of changes<br />
Hushåll/privatpersoner Households/persons 341 249 422 321 397 368 520 276 427 608<br />
Kunder exkl. hushåll/privatpersoner<br />
Customers excl. households/persons 59 728 74 957 52 974 74 612 63 729<br />
Summa Total 400 977 497 278 450 342 594 888 491 337<br />
Bytesvolym, GWh Volume changed<br />
Hushåll/privatpersoner 3 400 3 634 3 257 4 706 4 483<br />
Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 9 044 8 795 9 211 8 460 9 048<br />
Summa 12 444 12 429 12 468 13 166 13 531<br />
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0108) Statistikdatabasen: Energi.<br />
158 Statistiska centralbyrån
Boende, byggande<br />
och bebyggelse<br />
Housing and construction
Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8 – Boende, byggande<br />
och bebyggelse<br />
Housing and construction<br />
Sida<br />
Page<br />
8.1 Bostadsbeståndet och dess<br />
förändringar .................................................. 161<br />
Housing stock<br />
8.2 Boende, byggande och bebyggelse .... 163<br />
Housing and construction<br />
8.3 Lägenheter i färdigställda hus<br />
1950–2010 ..................................................... 165<br />
Dwellings in completed buildings<br />
8.4 Lägenheter i färdigställda hus, andel<br />
i flerbostadshus 1950–2010 ........................ 165<br />
Dwellings in completed buildings,<br />
percentage in multi-dwelling buildings<br />
8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök<br />
i färdigställda hus 1950–2010 ..................... 165<br />
Percentage 1 room and kitchen dwellings in<br />
completed buildings<br />
8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus<br />
och småhus ........................................... 166<br />
Housing stock by type of building and<br />
number of dwellings<br />
8.7 Lägenheter i färdigställda hus efter<br />
ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp<br />
m.m. ........................................................ 167<br />
Dwellings in completed buildings by<br />
ownership, tenure, size of dwelling, etc.<br />
Sida<br />
Page<br />
8.8 Byggnads- och produktionskostnader<br />
för bostadshus ....................................... 168<br />
Building and construction costs for<br />
residential buildings<br />
8.9 Förändring i månadshyra per lägenhet<br />
efter region och lägenhetstyp,<br />
procent .......................................................... 169<br />
Change in rent per dwelling by region and<br />
size of dwelling, percent<br />
8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per<br />
m 2 efter lägenhetstyp, kronor ...................... 169<br />
Average annual rent and rent per square<br />
meter, by type of dwelling, SEK<br />
8.11 Lägenheter i flerbostadshus samt<br />
därav antal outhyrda resp. till uthyrning<br />
lediga lägenheter den 1 september 2009 ... 170<br />
Dwellings in multi-dwelling buildings and of<br />
which were vacant on 1 September<br />
160 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.1<br />
Bostadsbeståndet och dess förändringar<br />
Housing stock<br />
Den 31 december 2010 fanns det cirka 4,5 miljoner lägenheter i Sverige,<br />
nära 2 miljoner i småhus och drygt 2,5 miljoner i flerbostadshus. Under<br />
2010 ombildades omkring 21 000 hyresrätter till bostadsrätter, och<br />
majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län.<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Från och med 2010 tas bostadsbeståndet fram<br />
med en ny metod. Antal lägenheter hämtas från<br />
fastighetstaxeringsregistret (FTR) per 1 januari<br />
2010. Därefter uppdateras dessa uppgifter med<br />
färdigställda nybyggda bostäder i småhus och<br />
flerbostadshus. Uppdateringar görs också med<br />
nettotillskottet från färdigställda ombyggnader,<br />
påbörjade rivningar och upplåtelseforms- och<br />
ägarkategoriförändringar i flerbostadshus. Den<br />
31 december har vi fått ett kalkylerat bostadsbestånd<br />
för år 2010. Den nya metoden betyder<br />
att vi får betydligt bättre kvalitet och aktualitet<br />
jämfört med den metod som användes för åren<br />
1991–2009.<br />
Förbättrad redovisning av småhus<br />
Till skillnad från den tidigare beräkningsmodellen,<br />
tar den här metoden hänsyn till<br />
rivningar och förändringar av upplåtelseform<br />
som har skett i småhus sedan 1990. Hänsyn har<br />
också tagits till omvandlingar av småhus från<br />
fritidshus till permanentboende och tvärtom.<br />
I beräkningarna för gruppen småhus har<br />
småhus för fritidsändamål uteslutits, vilket<br />
betyder att endast småhus med folkbokförd<br />
befolkning ingår.<br />
För flerbostadshus ingår alla lägenheter som<br />
är belägna på taxeringsenheter taxerade som<br />
flerbostadshus. Bostadslägenheter belägna på<br />
andra taxeringsenheter ingår inte. Detta innebär<br />
att t.ex. vissa vårdbostäder inte ingår i bostadsbeståndet<br />
2010.<br />
Flest lägenhetsombildningar i Stockholm<br />
Genom nybyggnad, ombyggnad och ombildning<br />
tillkom det 26 080 nya bostadsrätter i<br />
flerbostadshus under 2010. Hyresrätterna<br />
minskade med 14 280 lägenheter, vilket främst<br />
beror på det stora antalet ombildade lägenheter<br />
under året.<br />
Nettotillskottet av antalet lägenheter som<br />
ombildades till bostadsrätter var 20 610 stycken.<br />
Av de ombildade lägenheterna ligger majoriteten,<br />
69 procent, i Stockholms län.<br />
Av Sveriges drygt 2,5 miljoner lägenheter i<br />
flerbostadshus finns det:<br />
• 1 591 893 hyresrätter<br />
• 919 137 bostadsrätter<br />
• 99 ägarlägenheter.<br />
Förändringen av antalet bostadsrätter 1 och<br />
hyresrätter 1 1990–2010. Flerbostadshus<br />
1) Fr.o.m. 2010 beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten.<br />
Diagrammet är omräknat enligt 2010 års definition.<br />
Sedan 1990 har antalet bostadsrätter i flerbostadshus<br />
ökat med 49 procent medan antalet<br />
hyresrätter ökat med 2 procent.<br />
De allmännyttiga bostadsföretagen äger cirka<br />
48 procent (761 714 lägenheter) av landets hyresrätter<br />
i flerbostadshus.<br />
På 70-talet byggdes många småhus<br />
Av det totala svenska småhusbeståndet byggdes<br />
många småhus på 1970-talet. Under perioden<br />
1971–1980 byggdes 21 procent av det totala<br />
småhusbeståndet.<br />
När det gäller flerbostadshus byggdes 41 procent<br />
under perioden 1951–1970 med störst andel<br />
under perioden 1961–1970 då 25 procent byggdes.<br />
Statistiska centralbyrån 161
Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Bostadsbeståndet och dess förändringar<br />
År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter<br />
Tillskott<br />
under året<br />
Vid årets<br />
slut<br />
Tillskott<br />
under året<br />
Vid årets<br />
slut<br />
Tillskott<br />
under året<br />
Vid årets<br />
slut<br />
1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341<br />
1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028<br />
1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462<br />
1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007<br />
1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719<br />
1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921<br />
1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397<br />
1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401<br />
1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476<br />
2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644<br />
2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538<br />
2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180<br />
2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308<br />
2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541<br />
2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059<br />
2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903<br />
2007 21 849 2 439 659 12 020 2 030 113 33 869 4 469 772<br />
2008 21 246 2 460 905 12 023 2 042 136 33 269 4 503 041<br />
2009 15 264 2 476 169 8 320 2 050 456 23 584 4 526 625<br />
2010 1 11 885 2 511 129 8 824 1 997 244 20 709 4 508 373<br />
1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på fastighetstaxeringsregistret (FTR) per 2010-01-01. Dessa uppgifter uppdateras sedan med<br />
förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2010 och ett bostadsbestånd per 2010-12-31<br />
erhålls. Det är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. För åren 1990–2009 baserade sig uppgifterna på Folkoch<br />
bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och<br />
ombildningar av bostäder. Den nya metoden innebär en förändring av lägenhetsantalet i bostadsbeståndet 2010.<br />
Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104).<br />
162 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.2<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Housing and construction<br />
Under 2010 blev 19 500 lägenheter färdiga i nybyggda hus. Det är en<br />
minskning med 15 procent mot året före. År 2011 var den genomsnittliga<br />
hyran för 3 rum och kök 5 800 kronor i månaden. Hyrorna per kvadratmeter<br />
har i fasta priser stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och 2010.<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Lägenheter i flerbostadshus dominerar<br />
År 2010 färdigställdes 19 500 lägenheter i nybyggda<br />
hus. Det är en minskning med 15 procent<br />
om man ser till året innan. Detta kan jämföras<br />
med det så kallade miljonprogrammet<br />
(1965–1974), då en miljon nya lägenheter byggdes.<br />
Toppnoteringen om 110 000 lägenheter var<br />
år 1970.<br />
Av de färdigställda lägenheterna år 2010 var 55<br />
procent i flerbostadshus. Detta kan jämföras<br />
med perioden 1974–1984 då övervägande delen<br />
av de färdigställda lägenheterna var i småhus.<br />
År 1978 var exempelvis tre av fyra i småhus.<br />
125 nybyggda studentlägenheter<br />
Under 2010 byggdes 125 studentlägenheter,<br />
vilket är en stor minskning jämfört med året<br />
innan då 1 172 studentlägenheter färdigställdes.<br />
Även byggandet av andra typer av små<br />
lägenheter minskar. Nybyggnad av enrumslägenheter<br />
var sammantaget på den lägsta<br />
nivån på 22 år. Totalt färdigställdes 2 045 enrumslägenheter<br />
med eller utan kök/kokvrå.<br />
En kraftig minskning av nybyggda små hyresrätter<br />
i flerbostadshus skedde i början av 90-<br />
talet, varefter denna fortsatt låga nivå har hållit i<br />
sig. Under 2010 färdigställdes 3 444 en- och tvårumslägenheter<br />
som upplåts med hyresrätt. Det<br />
motsvarar 64 procent av det totala antalet färdigställda<br />
hyreslägenheter. Det kan jämföras<br />
med perioden 1995–2002, då drygt fyra av fem<br />
nybyggda hyreslägenheter var en- eller tvårumslägenheter.<br />
Nettotillskott av lägenheter 1990–2010 enligt<br />
beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom<br />
ombyggnad) – (avgångna genom ombyggnad +<br />
rivna)<br />
Ombyggda lokaler gav fler lägenheter<br />
Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda<br />
flerbostadshus har varierat en hel del över åren<br />
(bland annat beroende på ändringar i det statliga<br />
stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes<br />
48 100 sådana lägenheter. Året därpå sjönk siffran<br />
till 18 800. Under 2010 blev det ett nettotillskott<br />
på 1 734 lägenheter vad gäller färdigställda<br />
ombyggnader i flerbostadshus, vilket<br />
var en ökning med 33 procent jämfört med året<br />
innan. Tillskottet uppstod främst genom att lokaler<br />
byggts om till bostadslägenheter (1 381 st).<br />
Uthyrningssvårigheter bakom rivningar<br />
Under 2010 revs 495 lägenheter i flerbostadshus.<br />
Antalet rivningar är nu på samma låga<br />
nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet.<br />
Av de rivna lägenheterna år 2010 jämnades 79<br />
procent med marken på grund av att de var<br />
svåra att hyra ut.<br />
Allt färre outhyrda lägenheter<br />
Antalet lediga lägenheter har varierat stort över<br />
tiden. Den högsta noteringen gjordes 1998 då<br />
närmare 73 000 lägenheter stod tomma, varav<br />
drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning.<br />
Den första september 2009 stod cirka 34 000<br />
(2,3 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av<br />
dessa var 25 000 (1,7 procent) lediga för omedelbar<br />
uthyrning.<br />
Till uthyrning lediga lägenheter i<br />
flerbostadshus 1990–2009<br />
Statistiska centralbyrån 163
Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Drygt 5 800 kronor i månaden för en 3:a<br />
Den genomsnittliga nya månadshyran för 2011<br />
var 5 781 kronor. Det motsvarade en höjning på<br />
2,4 procent jämfört med 2010.<br />
Genomsnittlig ny månadshyra 2011 i<br />
lägenheter upplåtna med hyresrätt<br />
Sedan hyresundersökningarna startade år 1969<br />
har hyresförändringarna mätts på likartat sätt.<br />
Därför kan hyresförändringar under mätperioden<br />
för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara<br />
lägenheter belysas för perioden ifråga.<br />
Ju nyare bostad desto dyrare<br />
Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök<br />
var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg<br />
än i de övriga kommunerna, vilket framgår av<br />
tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare<br />
lägenheten är, dock med undantag för äldre<br />
lägenheter i storstadsregionerna och i större<br />
kommuner.<br />
Genomsnittlig ny månadshyra 2011 för en<br />
lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner<br />
och värdeår<br />
Månadshyran 2011 varierade från 3 519 kronor<br />
för 1 rum och kök till 8 939 kronor för 5 eller fler<br />
rum och kök.<br />
År 2010 var årshyran per kvadratmeter 912<br />
kronor. För 1 rum och kök var motsvarande<br />
hyra 995 kr/m 2 , och för 3 rum och kök 869<br />
kr/m 2 .<br />
Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter<br />
upplåtna med hyresrätt 1985–2010<br />
Värdeår 1<br />
Stor-<br />
Stockholm<br />
Stor-<br />
Göteborg<br />
Övriga<br />
större<br />
kommuner<br />
Övriga<br />
kommuner<br />
–1940 7 124 6 883 6 239 4 815<br />
1941–1950 6 138 5 474 5 719 4 900<br />
1951–1960 5 900 5 479 5 483 4 884<br />
1961–1970 6 177 5 544 5 500 5 182<br />
1971–1980 5 998 5 683 5 580 5 169<br />
1981–1985 6 620 6 225 6 251 5 333<br />
1986–1990 6 970 6 626 6 418 5 691<br />
1991–1995 7 879 6 872 6 598 6 060<br />
1991– 8 533 7 137 7 106 6 274<br />
Totalt 6 356 5 886 5 829 5 349<br />
1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större<br />
om- eller tillbyggnationer har gjorts.<br />
Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser<br />
stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och<br />
2010. Realt skedde den största ökningen under<br />
åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och<br />
subventionsförändringar. År 1991 var den<br />
enskilt största höjningen på nära 30 procent.<br />
Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104);<br />
Nybyggnad (www.scb.se/BO0101); Ombyggnad<br />
(www.scb.se/BO0102); Outhyrda (www.scb.se/BO0303)<br />
och Hyror (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen:<br />
Boende, byggande och bebyggelse.<br />
164 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.3<br />
Lägenheter i färdigställda hus 1950–2010<br />
Dwellings in completed buildings<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen<br />
på bostadsbyggandet i Sverige<br />
under perioden 1965–1974. Målet var att<br />
under perioden bygga en miljon lägenheter,<br />
detta för att lösa den akuta bostadskris som<br />
rådde i slutet av 1950-talet och början av<br />
1960-talet.<br />
Miljonprogrammets mål om en miljon<br />
färdigställda lägenheter nåddes med lite<br />
råge – det blev nämligen 1 006 000 nya<br />
lägenheter. Bland annat färdigställdes hela<br />
110 000 lägenheter under år 1970.<br />
Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik<br />
(www.scb.se/BO0101).<br />
8.4<br />
Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950–2010<br />
Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings<br />
Fram till och med Miljonprogrammet fanns<br />
de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus.<br />
I början av 1950-talet var hela 80 procent<br />
av de nya lägenheterna i flerbostadshus.<br />
Efter Miljonprogrammet svängde byggandet<br />
över till mer småhus.<br />
Åren 1977 och 1978 var fördelningen<br />
mellan flerbostadshus och småhus nästan<br />
den omvända, då fanns nämligen 75 procent<br />
av de nya lägenheterna i småhus.<br />
Därefter svängde det åter och andelen<br />
lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt<br />
fram till 1994 då förhållandet återigen var<br />
det ombytta – 75 procent i flerbostadshus<br />
och 25 procent i småhus.<br />
8.5<br />
Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik<br />
(www.scb.se/BO0101).<br />
Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950–2010<br />
Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings<br />
En 1:a med kök är nog många ungdomars<br />
dröm om en första egen lägenhet. Men hur<br />
är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna<br />
hoppfulla eller missmodiga?<br />
Diagrammet visar att av de lägenheter<br />
som färdigställdes i mitten av 1950-talet<br />
var 8 procent om ett rum och kök. Åren<br />
1977–1979 och 1998–2002 var andelen<br />
”ettor” runt 2 procent av totala antalet<br />
färdigställda lägenheter. I dag ligger den<br />
på 5,6 procent.<br />
Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik<br />
(www.scb.se/BO0101).<br />
Statistiska centralbyrån 165
Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.6<br />
Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus<br />
Housing stock by type of building and number of dwellings<br />
Antal lägenheter 1 Number of<br />
dwellings<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 4 379 541 4 404 059 4 435 903 4 469 772 4 503 041 4 526 625 4 508 373<br />
Flerbostadshus<br />
Multi-dwelling buildings 2 382 469 2 396 962 2 417 810 2 439 659 2 460 905 2 476 169 2 511 129<br />
Småhus<br />
One- or two-dwelling buildings 1 997 072 2 007 097 2 018 093 2 030 113 2 042 136 2 050 456 1 997 244<br />
Storstadsområden<br />
Metropolitan areas 1 588 314 1 601 833 1 619 372 1 638 256 1 656 583 1 669 953 1 695 727<br />
Flerbostadshus 1 081 735 1 090 432 1 103 612 1 117 156 1 130 196 1 140 433 1 157 227<br />
Småhus 506 579 511 401 515 760 521 100 526 387 529 520 538 500<br />
Stor-Stockholm<br />
Greater Stockholm 896 706 903 687 913 222 923 940 934 901 944 020 961 732<br />
Flerbostadshus 656 181 661 277 668 904 677 579 685 859 693 571 698 895<br />
Småhus 240 525 242 410 244 318 246 361 249 042 250 449 262 837<br />
Stor-Göteborg Greater Göteborg 406 171 409 731 413 794 417 487 421 951 424 357 428 472<br />
Flerbostadshus 249 042 250 661 253 214 255 254 258 316 259 860 265 781<br />
Småhus 157 129 159 070 160 580 162 233 163 635 164 497 162 691<br />
Stor-Malmö Greater Malmö 285 437 288 415 292 356 296 829 299 731 301 576 305 523<br />
Flerbostadshus 176 512 178 494 181 494 184 323 186 021 187 002 192 551<br />
Småhus 108 925 109 921 110 862 112 506 113 710 114 574 112 972<br />
Övriga riket<br />
Other parts of the country 2 791 227 2 802 226 2 816 531 2 831 516 2 846 458 2 856 672 2 812 646<br />
Flerbostadshus 1 300 734 1 306 530 1 314 198 1 322 503 1 330 709 1 335 736 1 353 902<br />
Småhus 1 490 493 1 495 696 1 502 333 1 509 013 1 515 749 1 520 936 1 458 744<br />
1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på fastighetstaxeringsregistret (FTR). För 2010 har FTR 2010-01-01 använts. Dessa uppgifter<br />
uppdateras sedan med förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2010 och ett<br />
bostadsbestånd per 2010-12-31 erhålls. För åren 2004–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och<br />
till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För åren 2004–2009 kan vissa<br />
kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från<br />
permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats 2004–2009. Rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104).<br />
166 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.7<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform,<br />
lägenhetstyp m.m.<br />
Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling,<br />
etc.<br />
Lägenhetstyp m.m.<br />
Type of ownership etc.<br />
2007 2008 2009 2010<br />
Hela<br />
riket<br />
<strong>Sweden</strong><br />
Hela<br />
riket<br />
Hela<br />
riket<br />
Hela<br />
riket<br />
Därav<br />
storstadsområden<br />
1<br />
Varav<br />
Of which<br />
Stor-<br />
Stockholm<br />
Stor-<br />
Göteborg<br />
Stor-<br />
Malmö<br />
Riket i<br />
övrigt<br />
Other<br />
parts of<br />
the<br />
country<br />
Samtliga lägenheter All dwellings 30 527 32 021 22 821 19 500 10 785 6 443 2 814 1 528 8 715<br />
Därav i småhus 2<br />
Of which in one- or two-dwelling<br />
buildings 12 083 12 072 8 374 8 875 3 495 1 738 1 052 669 5 416<br />
Ägare Type of ownership<br />
Staten, landsting, kommuner<br />
State and local authorities 371 424 489 325 56 – 38 18 269<br />
Därav småhus – – 1 – – – – – –<br />
Allmännyttiga bostadsföretag<br />
Semi-public housing companies 5 021 3 650 3 359 2 516 1 368 868 192 308 1 148<br />
Därav småhus 172 248 57 147 67 – 40 27 80<br />
Kooperativa bostadsföretag<br />
Housing co-operatives 10 672 10 782 8 275 5 777 4 421 3 256 761 404 1 356<br />
Därav småhus 895 659 326 426 291 194 70 27 135<br />
Övriga enskilda ägare<br />
Private bodies, private persons 14 463 17 165 10 698 10 882 4 940 2 319 1 823 798 5 942<br />
Därav småhus 11 016 11 165 7 990 8 302 3 101 1 544 942 615 5 201<br />
Upplåtelseform Tenure<br />
Äganderätt<br />
Owner-occupied dwelling 10 823 11 033 7 840 8 239 3 120 1 529 990 601 5 119<br />
Därav småhus 10 823 11 033 7 834 8 154 3 070 1 529 940 601 5 084<br />
Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 10 468 10 707 8 049 5 561 4 290 3 125 761 404 1 271<br />
Därav småhus 889 648 326 410 291 194 70 27 119<br />
Hyresrätt Rented dwelling 9 236 10 281 6 932 5 700 3 375 1 789 1 063 523 2 325<br />
Därav småhus 371 391 214 311 98 15 42 41 213<br />
Lägenhetstyp Size of dwelling<br />
Rum utan kök<br />
Room(s) without kitchen 1 609 1 848 1 433 1 042 318 266 27 25 724<br />
Därav i småhus 22 12 8 21 2 2 - - 19<br />
1 rum och kök 1 room and kitchen 1 244 1 681 985 1 088 849 337 475 37 239<br />
Därav i småhus 25 17 5 11 5 4 1 - 6<br />
2 rum och kök 5 888 6 300 4 337 3 337 2 339 1 520 529 290 998<br />
Därav i småhus 168 232 199 212 48 25 16 7 164<br />
3 rum och kök 7 555 7 743 5 760 4 246 2 590 1 551 563 476 1 656<br />
Därav i småhus 1 194 1 194 849 932 284 120 100 64 648<br />
4 rum och kök 6 002 5 871 4 332 3 743 2 020 1 347 445 228 1 723<br />
Därav i småhus 2 877 2 673 1 765 1 889 631 315 184 132 1 258<br />
5 rum och kök 4 369 4 427 2 866 2 893 1 413 638 504 271 1 480<br />
Därav i småhus 3 972 3 855 2 472 2 672 1 243 498 480 265 1 429<br />
6 och flera rum och kök<br />
6 and more rooms and kitchen 3 860 4 151 3 108 3 151 1 256 784 271 201 1 895<br />
Därav i småhus 3 825 4 089 3 076 3 138 1 246 774 271 201 1 892<br />
1) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater<br />
Göteborg and Greater Malmö.<br />
2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/BO0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och<br />
bebyggelse.<br />
Statistiska centralbyrån 167
Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.8<br />
Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus<br />
Building and construction costs for residential buildings<br />
År<br />
Year<br />
Flerbostadshus<br />
Multi-dwelling buildings<br />
Antal objekt<br />
Number of<br />
projects<br />
Antal lägenheter<br />
Number of<br />
dwellings<br />
Bostadsarea, m 2<br />
Useful floor space<br />
of dwelling<br />
Byggnadskostnad 1<br />
Building cost<br />
Lägenhetsarea,<br />
kr/m 2<br />
Useful floor space,<br />
SEK/m 2<br />
Produktionskostnad 1<br />
Production cost<br />
Lägenhetsarea,<br />
Kr/lgh 2<br />
kr/m 2 SEK/dwelling<br />
1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200<br />
1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200<br />
1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700<br />
1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600<br />
1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100<br />
2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700<br />
2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300<br />
2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500<br />
2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800<br />
2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600<br />
2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100<br />
2006 341 15 373 75,2 20 471 24 058 1 810 000<br />
2007 321 16 423 77,1 23 393 28 183 2 172 500<br />
2008 189 9 043 75,3 24 648 30 709 2 310 900<br />
2009 150 6 963 73,6 25 020 30 067 2 211 800<br />
År<br />
Gruppbyggda småhus<br />
Collectively built one- or two-dwelling buildings<br />
Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m 2 Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1<br />
Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2<br />
1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000<br />
1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300<br />
1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400<br />
1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800<br />
1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900<br />
2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700<br />
2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000<br />
2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800<br />
2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400<br />
2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000<br />
2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600<br />
2006 388 3 292 124,3 16 817 20 484 2 546 600<br />
2007 434 3 657 129,6 18 390 22 985 2 979 000<br />
2008 463 2 456 129,6 19 653 25 107 3 253 200<br />
2009 328 1 994 121,9 19 508 24 745 3 017 600<br />
1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag.<br />
2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 26 (www.scb.se/BO0201); Statistikdatabasen: Boende, byggande och<br />
bebyggelse.<br />
168 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.9<br />
Undersökningsår<br />
Survey year<br />
Region<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och<br />
lägenhetstyp, procent<br />
Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent<br />
1 rok<br />
1 room and<br />
kitchen<br />
2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok<br />
5 and more<br />
rooms and<br />
kitchen<br />
Samtliga 1<br />
Total<br />
2007–2008<br />
Stor-Stockholm Greater Stockholm 2,5 2,5 2,6 2,7 2,5 2,6<br />
Stor-Göteborg Greater Göteborg 1,7 1,6 1,6 1,6 1,8 1,6<br />
Övriga större kommuner<br />
Other larger municipalities 3,6 3,6 3,5 3,6 3,5 3,6<br />
Övriga mindre kommuner<br />
Other smaller municipalities 2,7 2,6 2,4 2,3 2,2 2,5<br />
Riket <strong>Sweden</strong> 2,8 2,7 2,7 2,7 2,6 2,7<br />
2008–2009<br />
Stor-Stockholm 3,2 3,3 3,4 3,2 3,3 3,3<br />
Stor-Göteborg 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9<br />
Övriga större kommuner 3,4 3,4 3,3 3,4 3,6 3,4<br />
Övriga mindre kommuner 3,2 3,3 3,3 3,2 3,5 3,3<br />
Riket 3,2 3,3 3,3 3,2 3,4 3,3<br />
2009–2010<br />
Stor-Stockholm 2,3 2,1 2,2 1,9 2,1 2,1<br />
Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2<br />
Övriga större kommuner 1,5 1,4 1,3 1,3 1,5 1,4<br />
Övriga mindre kommuner 1,5 1,5 1,3 1,4 1,5 1,4<br />
Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1,6<br />
2010-2011<br />
Stor-Stockholm 2,5 2,6 2,5 2,5 2,4 2,6<br />
Stor-Göteborg 2,0 2,0 1,9 1,9 2,1 2,0<br />
Övriga större kommuner 2,5 2,7 2,7 2,6 2,7 2,7<br />
Övriga mindre kommuner 2,4 2,3 2,2 2,3 2,3 2,3<br />
Riket 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4<br />
1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och<br />
bebyggelse.<br />
8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp, kronor<br />
Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK<br />
Undersökningsår<br />
Survey year<br />
1 rok<br />
1 room and<br />
kitchen<br />
2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok<br />
5 and more<br />
rooms and<br />
kitchen<br />
Samtliga 1<br />
Total<br />
Hyra Rent<br />
2003 34 677 46 838 57 520 71 159 89 480 51 351<br />
2004 35 766 48 270 59 251 73 217 91 352 52 864<br />
2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242<br />
2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701<br />
2007 37 813 51 082 62 208 76 708 95 993 55 749<br />
2008 39 049 52 640 64 071 79 158 99 217 57 527<br />
2009 40 469 54 438 66 484 81 634 102 886 59 618<br />
2010 41 077 55 461 67 598 83 125 104 406 60 688<br />
Hyra per m 2 Rent per sq. m.<br />
2003 840 779 739 725 707 774<br />
2004 865 803 761 746 723 798<br />
2005 889 824 780 764 747 818<br />
2006 898 833 784 769 751 826<br />
2007 915 849 800 784 764 842<br />
2008 944 875 825 809 790 867<br />
2009 978 907 857 836 821 898<br />
2010 995 922 869 850 831 912<br />
1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och<br />
bebyggelse.<br />
Statistiska centralbyrån 169
Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
8.11<br />
Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp.<br />
till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2009<br />
Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant<br />
on 1 September<br />
Ägarkategori<br />
Type of ownership<br />
Antal bostadslägenheter<br />
i flerbostadshus<br />
totalt<br />
Number of dwellings<br />
in multi-dwelling<br />
buildings<br />
Antal outhyrda<br />
lägenheter<br />
Vacant dwellings<br />
Därav till uthyrning lediga lägenheter<br />
Of which dwellings vacant for renting<br />
Antal<br />
Number<br />
%<br />
Kommunala Public housing 1 763 744 14 035 10 165 1,3<br />
Stor-Stockholm 171 140 . . 393 0,2<br />
Stor-Göteborg 93 608 . . 146 0,2<br />
Kommuner med mer än 75 000 inv. 197 335 . . 1 051 0,5<br />
Kommuner med mindre än 75 000 inv. 301 661 . . 8 575 2,8<br />
Privatägda Private bodies 717 099 19 902 14 786 2,1<br />
Stor-Stockholm 154 260 . . 1 035 0,7<br />
Stor-Göteborg 73 662 . . 241 0,3<br />
Kommuner med mer än 75 000 inv. 227 761 . . 3 040 1,3<br />
Kommuner med mindre än 75 000 inv. 261 416 . . 10 470 4,0<br />
Samtliga All 1 480 843 33 937 24 951 1,7<br />
Stor-Stockholm 325 400 . . 1 428 0,4<br />
Stor-Göteborg 167 270 . . 387 0,2<br />
Kommuner med mer än 75 000 inv. 425 096 . . 4 091 1,0<br />
Kommuner med mindre än 75 000 inv. 563 077 . . 19 045 3,4<br />
1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 35 (www.scb.se/BO0303); Statistikdatabasen: Boende, byggande och<br />
bebyggelse.<br />
170 Statistiska centralbyrån
Handel med varor<br />
och tjänster<br />
Trade in goods and services
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9 – Handel med varor<br />
och tjänster<br />
Trade in goods and services<br />
Sida<br />
Page<br />
9.1 Handel med varor och tjänster ............. 173<br />
Trade in goods and services<br />
9.2 Livsmedelsförsäljningen inom<br />
detaljhandeln ................................................ 174<br />
Food sales within retail trade<br />
9.3 Bytesbalans, netto, miljarder kronor<br />
1995–2010 ..................................................... 176<br />
Current account balance, net, SEK bn<br />
9.4 Export och import: de fem värdemässigt<br />
största marknaderna 2010 ............ 176<br />
Exports and imports: the largest countries<br />
of destination resp. consignment<br />
9.5 Export, import och handelsnetto,<br />
varor, miljarder kronor, löpande priser,<br />
trend januari 1990 – juni 2011 ..................... 176<br />
Exports, imports and net trade in goods,<br />
SEK bn, current prices<br />
9.6 Detaljhandelns försäljning, egentlig<br />
detaljhandel, Systembolaget och apoteken<br />
exkluderade 1956–2010 ........................ 177<br />
Retail trade sales, excluding alcoholic<br />
beverages and pharmaceuticals<br />
9.7 Sveriges betalningsbalans, netto,<br />
miljarder kronor ............................................ 178<br />
Balance of payments, net, SEK bn<br />
9.8 Total export (fob) och import (cif) i<br />
löpande priser .............................................. 179<br />
Total exports and imports, current prices<br />
9.9 Import från avsändningsland efter<br />
varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2010,<br />
miljoner kronor ............................................. 180<br />
Imports by country of consignment and<br />
commodity, SITC, Rev. 4, SEK million<br />
9.10 Import från EU-länder och övriga<br />
länder efter importvärdets storlek,<br />
miljoner kronor ............................................. 181<br />
Imports by country of consignment and size<br />
of trade value, SEK million<br />
Sida<br />
Page<br />
9.11 Export efter handelspartner och<br />
varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2010,<br />
miljoner kronor ............................................. 182<br />
Exports by country of destination and<br />
commodity, SITC, Rev. 4, SEK million<br />
9.12 Export till EU-länder och övriga<br />
länder efter exportvärdets storlek,<br />
miljoner kronor ............................................. 183<br />
Exports by country of destination and<br />
size of trade value, SEK million<br />
9.13 Detaljhandel, hotell och restauranger<br />
2010, antal arbetsställen och<br />
omsättning, miljoner kronor ........................ 184<br />
Retail trade, hotels and restaurants,<br />
establishments and turnover, SEK million<br />
9.14 Dagligvaruhandelns omsättning i<br />
löpande priser samt antal butiker,<br />
miljoner kronor ............................................. 185<br />
Retail trade annual turnover at current<br />
prices and number of shops in the grocery<br />
trade, SEK million<br />
9.15 Försäljning av alkoholdrycker<br />
(exkl. öl klass II), miljoner kronor ................ 185<br />
Retail trade of alcoholic beverages<br />
(excl. beer), SEK million<br />
9.16 Försäljning av alkoholdrycker,<br />
detaljhandelsställen och serveringstillstånd<br />
den 31 december ........................... 186<br />
Alcoholic beverages, retail trade and<br />
restaurants<br />
9.17 Försäljning av alkoholdrycker<br />
per invånare .................................................. 186<br />
Alcoholic beverages, sales per inhabitant<br />
172 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.1<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Trade in goods and services<br />
År 2010 var ett år av stark återhämtning för svensk utrikeshandel. Efter ett<br />
mycket svagt 2009 ökade både exporten och importen kraftigt under 2010. Varor<br />
för 1 136 miljarder kronor exporterades, vilket är en ökning med 14 procent<br />
jämfört med 2009. Samtidigt steg varuimporten med 17 procent och uppgick till<br />
1 067 miljarder kronor. Skillnaden mellan export och import – handelsnettot –<br />
var därmed 69 miljarder kronor.<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Region Förändring (%) 2009/2010<br />
Export Import<br />
Totalt 14 17<br />
EU-27 12 15<br />
Övriga Europa 10 27<br />
Afrika 14 -41<br />
Amerika 31 3<br />
Asien 15 29<br />
Ökad export av vägfordon och mineralvaror<br />
Exporten av verkstadsvaror ökade med 16 procent<br />
under 2010. Inom detta varuområde steg<br />
vägfordon med 31 procent. Samtidigt ökade<br />
exporten av mineralvaror med 38 procent och<br />
skogsvaror med 5 procent. Kemivaror ökade med<br />
4 procent och exporten av energivaror steg med<br />
31 procent. Av övriga varor ökade livsmedel<br />
med 9 procent.<br />
Importen av personbilar ökade 38 procent<br />
Importen av verkstadsvaror ökade med 20 procent<br />
under 2010. Inom detta varuområde steg<br />
vägfordon och dess undergrupp personbilar<br />
med 36 respektive 38 procent. Mineralvaror steg<br />
med 32 procent. Energivaror steg med 36 procent<br />
och av övriga varor ökade livsmedel med 3 procent.<br />
2010 – svag utveckling för dagligvaruhandeln<br />
Detaljhandeln visade en tillväxt på 3,3 procent<br />
under 2010 mätt i volym med antalet arbetsdagar<br />
i beaktande. Det är något bättre än den<br />
genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren<br />
(2,9 procent), men något sämre än motsvarande<br />
utveckling de senaste tio åren (4,4 procent).<br />
Dagligvaruhandeln visade en utveckling på 0,5<br />
procent under 2010 medan sällanköpsvaruhandeln<br />
visade på en ökning på 5,6 procent. I<br />
löpande priser har utvecklingen varit 3,7 procent<br />
för detaljhandeln, där dagligvaruhandeln<br />
stått för en utveckling på 2,1 procent och sällanköpsvaruhandeln<br />
på 5,0 procent. De branscher<br />
som ökat mest vad gäller volymutveckling<br />
under 2010 är elektronikhandeln och skohandeln<br />
med 23 respektive 7 procent. Guldsmedshandeln<br />
är däremot den bransch som haft<br />
sämst volymutveckling (-7,8 procent).<br />
I löpande priser har däremot elektronikhandeln<br />
ökat med 7 procent och skohandeln med<br />
8 procent. Förutom dessa branscher har guldsmedshandeln<br />
och klädhandeln gått starkt, och<br />
har i löpande priser ökat med 7 procent. De<br />
branscher som har haft sämst utveckling under<br />
2010, mätt i löpande priser, är heminredning<br />
(-1 procent), apotekshandeln (0 procent) och<br />
bok- och pappershandeln (1 procent).<br />
Utvecklingen av den totala detaljhandeln har<br />
varierat under året. Fram till augusti var utvecklingen<br />
stark, men från september tog den en<br />
vändning. Sedan dess har den svaga trenden för<br />
detaljhandeln fortsatt in i 2011. December, den<br />
viktiga julhandelsmånaden, visade en utveckling<br />
på 2,7 procent mätt i volym med antalet<br />
arbetsdagar i beaktande, jämfört med december<br />
2009.<br />
Omsättning inom detaljhandeln 2010. Förändring i procent jämfört med samma månad år 2009<br />
Källa: SCB Utrikeshandel, export och import av varor (www.scb.se/HA0201); SCB och Handelns Utredningsinstitut (www.hui.se).<br />
Statistiska centralbyrån 173
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.2<br />
Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln<br />
Food sales within retail trade<br />
Under 2010 var den totala försäljningen av livsmedel och drycker 221 miljarder<br />
kronor. Det är en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2009, vilket<br />
motsvarar 1,8 procent. Uppgången beror både på att volymen sålda livsmedel<br />
och drycker ökade, samt att priserna på dessa steg.<br />
År 2010 ökade försäljningen av livsmedel (exkl.<br />
drycker) med 1,6 procent och försäljningen av<br />
alkoholfria drycker ökade med 3,3 procent.<br />
Sedan år 2000 har livsmedel ökat försäljningen<br />
med 42 procent medan alkoholfria drycker har<br />
ökat med 46 procent.<br />
Prisindex för livsmedel och drycker inom<br />
handeln i procent, år 2000 = 100<br />
Varugrupp 2005 2010<br />
Livsmedel 106,7 122,4<br />
Bröd och övriga<br />
spannmålsprodukter 103,1 120,1<br />
Kött 106,5 121,0<br />
Fisk 118,7 134,0<br />
Mjölk, ost och ägg 108,6 124,6<br />
Oljor och fetter 102,2 115,1<br />
Frukt 117,1 147,8<br />
Grönsaker 106,4 123,9<br />
Socker, sylt, honung,<br />
choklad och konfektyr 102,2 113,6<br />
Övriga livsmedel 100,1 110,6<br />
Alkoholfria drycker 95,6 108,0<br />
Kaffe, te och chokladdrycker 85,8 106,3<br />
Mineralvatten, läskedrycker,<br />
frukt- och grönsaksjuicer 101,0 108,6<br />
Alkoholhaltiga drycker 99,8 105,5<br />
Spritdrycker 102,4 104,6<br />
Vin inkl. cider 98,8 103,5<br />
Öl 99,2 109,9<br />
Summa livsmedel och drycker 104,7 118,2<br />
Försäljning av livsmedel och drycker inom handeln i löpande priser och 2000 års priser, mnkr<br />
Varugrupp Löpande priser Fasta priser (2000 års priser)<br />
2000 2005 2010 2000 2005 2010<br />
Livsmedel 112 418 136 137 168 955 112 418 127 556 138 019<br />
Bröd och övriga spannmålsprodukter 19 138 22 307 28 618 19 138 21 627 23 831<br />
Kött 19 862 27 232 33 955 19 862 25 570 28 070<br />
Fisk 7 352 8 698 10 296 7 352 7 327 7 684<br />
Mjölk, ost och ägg 19 839 23 668 30 724 19 839 21 799 24 664<br />
Oljor och fetter 3 662 3 900 4 754 3 662 3 817 4 131<br />
Frukt 8 157 11 070 12 652 8 157 9 455 8 559<br />
Grönsaker 13 218 15 190 18 461 13 218 14 272 14 899<br />
Socker, sylt, honung, choklad och<br />
konfektyr 15 224 17 819 20 650 15 224 17 440 18 183<br />
Övriga livsmedel 5 965 6 253 8 845 5 965 6 249 7 997<br />
Alkoholfria drycker 12 696 14 456 19 108 12 696 15 127 17 700<br />
Kaffe, te o. chokladdrycker 4 501 4 629 5 405 4 501 5 393 5 084<br />
Mineralvatten, läskedrycker, fruktoch<br />
grönsaksjuicer 8 195 9 827 13 703 8 195 9 734 12 617<br />
Alkoholhaltiga drycker 24 709 25 993 33 094 24 709 26 053 31 383<br />
Spritdrycker 7 285 6 372 7 013 7 285 6 223 6 707<br />
Vin inkl. cider 10 113 12 229 16 822 10 113 12 379 16 248<br />
Öl 7 312 7 391 9 259 7 312 7 450 8 428<br />
Summa livsmedel och drycker 149 823 176 586 221 157 149 823 168 736 187 103<br />
174 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Handel med varor och tjänster<br />
vilket är en minskning med 2 kronor per vecka<br />
från 2009. Bananer är den frukt som säljs mest,<br />
vilket genomsnittsvensken köpte för 240 kronor<br />
under 2010.<br />
Jämförelsevis äter den genomsnittlige<br />
svensken mindre frukt än godis. År 2010 köpte<br />
vi godis för 1 571 kronor per år, vilket är en<br />
ökning med cirka 50 öre per vecka från 2009.<br />
Försäljning av alkoholhaltiga drycker ökar<br />
År 2010 var försäljningen av alkoholhaltiga<br />
drycker 33 miljarder kronor. Det är en ökning<br />
med 2,2 procent jämfört med 2009. Priserna för<br />
alkoholhaltiga drycker har stigit med 1,2 procent<br />
mellan 2009 och 2010.<br />
Vinförsäljningen fortsätter att öka och årets<br />
försäljning uppgår till 16,8 miljarder kronor.<br />
Den främsta förklaringen är den stora volymförändringen,<br />
vilken uppgår till hela 60,1 procent<br />
sedan år 2000. Priset har däremot under<br />
samma period endast ökat med 3,5 procent.<br />
Eftersom en betydande del av alkoholen köps<br />
utanför Systembolaget (gränshandel samt illegal<br />
handel) visar dessa uppgifter inte den faktiska<br />
konsumtionen av alkohol i Sverige.<br />
Försäljning av livsmedel och drycker per capita<br />
inom handeln 2010, belopp i kronor<br />
Ökad försäljning av ekologiska livsmedel<br />
Försäljningen av ekologiska varor var år 2010<br />
4,1 procent av den totala försäljningen av livsmedel<br />
och alkoholfria drycker. Det är 0,1 procentenheter<br />
högre än 2009, vilket också motsvarar<br />
en ökning med 6 procent.<br />
Den ekologiska försäljningen är som störst<br />
inom varugruppen kaffe, te och chokladdryck. Av<br />
den totala försäljningen av dessa varor var 7,8<br />
procent ekologiska produkter. Försäljningen av<br />
mejerivaror är den näst största varugruppen och<br />
var 7,4 procent av den totala försäljning av<br />
dessa produkter. Den varugrupp som har minst<br />
andel ekologisk försäljning är kött (1,4 procent).<br />
Försäljning av frukt minskar<br />
År 2010 såldes frukt för 12,7 miljarder kronor.<br />
Jämfört med året innan har fruktförsäljningen<br />
minskat med 6 procent. Nedgången beror på att<br />
priset sjönk med cirka 1 procent och att<br />
butikerna sålde 5 procent mindre frukt.<br />
Den genomsnittlige svensken äter färsk frukt<br />
för 998 kronor per år. Det innebär att varje<br />
svensk köper färsk frukt för 19 kronor per vecka,<br />
Varugrupp<br />
Försäljning per capita<br />
Hela året Per vecka<br />
Livsmedel 17 944 345<br />
Bröd och övriga spannmålsprodukter<br />
3 039 58<br />
Kött 3 606 69<br />
Fisk 1 094 21<br />
Mjölk, ost och ägg 3 263 63<br />
Oljor och fetter 505 10<br />
Frukt 1 344 26<br />
Grönsaker 1 961 38<br />
Godis 1 571 30<br />
Socker, sylt, honung 622 12<br />
Övriga livsmedel 939 18<br />
Alkoholfria drycker 2 029 39<br />
Kaffe, te och chokladdrycker<br />
574 11<br />
Läsk, vatten, juice etc. 1 455 28<br />
Alkoholhaltiga drycker 3 515 68<br />
Spritdrycker 745 14<br />
Vin inkl. cider 1 787 34<br />
Öl 983 19<br />
Totalt livsmedel och<br />
drycker 23 488 452<br />
Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2010, Statistiska<br />
meddelanden serie HA 24 (www.scb.se/HA0103).<br />
Statistiska centralbyrån 175
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.3<br />
Bytesbalans, netto, miljarder kronor 1995–2010<br />
Current account balance, net, SEK bn<br />
Efter att Sverige under många år dragits<br />
med underskott i bytesbalansen, skedde en<br />
vändning i mitten av 1990-talet. Därefter har<br />
Sveriges bytesbalans visat överskott. År<br />
2009 uppgick Sveriges bytesbalansöverskott<br />
till 218,3 miljarder kronor. 2010 hade<br />
det ökat till 219,8 miljarder kronor.<br />
Källa: SCB Betalningsbalansen<br />
(www.scb.se/FM0001).<br />
9.4<br />
Export och import: de fem värdemässigt största marknaderna 2010<br />
Exports and imports: the largest countries of destination resp.<br />
consignment<br />
Tyskland är vår största handelspartner.<br />
Importvärdet uppgick till 193 miljarder<br />
kronor och exportvärdet till 113 miljarder<br />
kronor.<br />
Våra övriga grannländer är också stora<br />
handelspartners.<br />
Källa: SCB Utrikeshandel med varor<br />
(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen:<br />
Handel med varor och tjänster.<br />
9.5<br />
Export, import och handelsnetto, varor, miljarder kronor, löpande<br />
priser, trend januari 1990 – juni 2011<br />
Exports, imports and net trade in goods, SEK bn, current prices<br />
Hittills under året (januari – juni 2011) har<br />
värdet av varuexporten ökat med 11 procent<br />
medan varuimporten har ökat med 10 procent<br />
i värde jämfört med motsvarande period<br />
ett år tidigare. Varuexportvärdet under denna<br />
period uppgick till 613 miljarder kronor och<br />
varuimportvärdet till 569 miljarder kronor.<br />
Handelsnettot för januari – juni 2011 gav<br />
därmed ett överskott på 44 miljarder kronor.<br />
Källa: SCB Utrikeshandel med varor<br />
(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen:<br />
Handel med varor och tjänster.<br />
176 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.6<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Detaljhandelns försäljning, egentlig detaljhandel, Systembolaget och<br />
apoteken exkluderade 1956–2010<br />
Retail trade sales, excluding alcoholic beverages and pharmaceuticals<br />
Index 1995=100, fasta priser<br />
Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym<br />
utvecklats sedan 1956.<br />
Diagrammet visar nivån, uttryckt som ett<br />
index med 1995=100. Detaljhandelns försäljning<br />
har fördubblats sedan mitten av<br />
1990-talet.<br />
Förändring från föregående år, procent, fasta priser<br />
Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym<br />
utvecklats sedan 1956. Diagrammet<br />
visar utvecklingen uttryckt som<br />
årlig procentuell förändring jämfört med<br />
föregående år.<br />
Ökningen av detaljhandelns försäljning<br />
har legat mellan 5 och 9 procent under<br />
2005–2008, vilket är i paritet med de stora<br />
ökningarna i slutet av 1960-talet. År 2010<br />
stannade ökningen på 3,8 procent.<br />
Detaljhandels försäljningsvolym.<br />
Säsongrensad serie. Omsättningsindex 2005=100<br />
Diagrammet visar hur försäljningsvolymen<br />
för den totala detaljhandeln har utvecklats<br />
sedan 1990. Diagrammet visar också hur<br />
dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln,<br />
som är två stora delar av den<br />
totala detaljhandeln, har utvecklats. Diagrammet<br />
visar nivån, uttryckt som ett<br />
index med 2005=100.<br />
Sällanköpsvarorna har gått om dagligvarorna<br />
i utvecklingstakt de senaste åren.<br />
Källa: SCB Handel med varor och tjänster<br />
(www.scb.se/HA0101).<br />
Statistiska centralbyrån 177
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.7<br />
Sveriges betalningsbalans, netto, miljarder kronor<br />
Balance of payments, net, SEK bn<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
A. Bytesbalans Current account 187,4 248,0 289,0 281,3 218,3 219,8<br />
Handelsbalans (fob – fob) Trade in goods (f.o.b. – f.o.b.) 146,2 158,7 120,0 101,4 101,8 79,4<br />
Handelsnetto 1 140,2 145,2 95,4 94,1 80,2 67,9<br />
Korrigeringar 5,9 13,6 24,6 7,3 21,6 11,5<br />
Tjänster Services 54,6 71,4 105,6 109,8 104,2 129,0<br />
Transporter 22,2 19,8 22,9 23,7 20,0 12,8<br />
Resevaluta -28,0 -21,2 -18,2 -23,3 -12,7 -16,5<br />
Övriga tjänster 60,4 72,7 100,9 109,4 96,8 132,8<br />
Löner Compensation of employees -1,4 -1,5 -2,2 -2,1 -2,4 -2,0<br />
Kapitalavkastning Investment income 22,3 56,2 98,6 114,5 53,8 57,9<br />
Avkastning på direkta investeringar 2 69,2 101,9 115,9 131,8 56,3 69,4<br />
Avkastning på portföljinvesteringar -32,3 -37,6 -10,7 -16,3 -7,7 -16,1<br />
Aktieutdelning 5,8 5,4 13,8 17,1 36,0 41,0<br />
Ränta -38,1 -43,0 -24,5 -33,4 -43,7 -57,1<br />
Ränta på lån m.m. -14,6 -8,1 -6,6 -1,0 5,3 4,5<br />
Löpande transfereringar Current transfers -34,3 -36,8 -33,0 -42,2 -39,1 -44,5<br />
EU-bidrag/avgift -14,5 -15,1 -14,3 -20,2 -12,6 -18,0<br />
U-bistånd -11,3 -9,1 -8,3 -8,4 -10,1 -9,7<br />
Övrigt -8,4 -12,6 -10,3 -13,6 -16,4 -16,8<br />
B. Kapitalbalans Capital account 2,4 -19,7 -2,9 -5,2 -3,9 -4,6<br />
EU-bidrag för investeringar m.m.<br />
Contributions etc. to/from the EU, investment 2,2 1,5 1,5 0,9 1,7 1,2<br />
U-bistånd för investeringar m.m.<br />
Development assistance grants, investment -0,2 -4,6 -5,6 -5,3 -5,6 -4,5<br />
Övrigt Other 0,4 -16,6 1,1 -0,9 0,0 -1,4<br />
C. Finansiell balans Financial account -217,2 -240,7 -76,9 154,5 -77,1 -309,5<br />
Direkta investeringar Direct investment -118,2 17,3 -74,8 38,4 -119,6 -185,9<br />
I utlandet -207,0 -196,2 -262,3 -206,5 -201,3 -229,3<br />
Eget kapital -138,3 -142,6 -179,0 -138,1 -225,0 -61,7<br />
Lån 16,7 -22,4 67,8 -5,0 72,6 -10,1<br />
Återinvesterade vinstmedel -85,5 -31,2 -151,0 -63,4 -48,9 -157,6<br />
I Sverige 88,9 213,5 187,5 244,9 81,7 43,4<br />
Eget kapital 35,2 90,0 57,0 49,5 100,1 -9,7<br />
Lån 11,7 103,5 77,9 189,1 -38,1 -24,6<br />
Återinvesterade vinstmedel 41,9 20,0 52,6 6,4 19,8 77,7<br />
Portföljinvesteringar exkl. finansiella derivat<br />
Portfolio investment excl. fin. derivatives -1,6 -146,6 99,2 -204,0 486,5 142,5<br />
Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -95,3 -248,2 -335,7 -104,1 -141,3 -134,3<br />
Aktier 4,0 -164,5 -54,8 2,9 -125,3 -53,8<br />
Räntebärande -99,4 -83,7 -280,8 -107,1 -16,0 -80,5<br />
Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 93,7 101,6 434,8 -99,8 627,8 276,8<br />
Aktier 15,2 2,1 26,9 -10,7 10,7 36,8<br />
Räntebärande 78,5 99,5 407,9 -89,1 617,1 240,0<br />
Finansiella derivat Financial derivatives -7,2 0,7 -7,5 16,2 -20,5 29,7<br />
Övrigt kapital Other investment -84,3 -101,3 -96,0 300,2 -307,6 -297,9<br />
Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -89,6 -386,1 -325,2 11,7 100,3 -224,2<br />
Lån m.m. -87,8 -306,9 -225,2 -119,5 37,1 -202,9<br />
Handelskrediter och övrigt -1,8 -79,2 -100,1 131,2 63,2 -21,3<br />
Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 5,3 284,8 229,2 288,6 -407,9 -73,7<br />
Lån m.m. -37,8 231,6 31,1 569,6 -380,2 -81,5<br />
Handelskrediter och övrigt 43,1 53,2 198,1 -281,0 -27,7 7,7<br />
Valutareservens transaktionsförändring<br />
Reserve assets -5,9 -10,8 2,2 3,7 -116,0 2,1<br />
D. Restpost Net errors and omissions 27,5 12,5 -209,2 -430,6 -137,2 94,3<br />
1) Handelsnettot publiceras månadsvis av SCB och är värderat fob/cif.<br />
2) “Avkastning på direkta investeringar“ inkluderar räntor på kortfristiga lån inom direktinvesteringsförhållande.<br />
Källa: SCB Betalningsbalansen (www.scb.se/FM0001).<br />
178 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.8<br />
Total export (fob) och import (cif) i löpande priser<br />
Total exports and imports, current prices<br />
Handel med varor och tjänster<br />
År<br />
Year<br />
Varor, värde, miljoner kronor<br />
Commodities, value, SEK million<br />
Export Import Handelsnetto<br />
Export – Import 1<br />
Exportvärde i procent<br />
av bruttonationalprodukten<br />
(BNP) till<br />
marknadspris 2<br />
1982 168 134 173 933 -5 799 26<br />
1983 210 516 200 369 10 147 30<br />
1984 242 811 218 569 24 242 31<br />
1985 260 481 244 655 15 826 30<br />
1986 265 103 232 614 32 489 28<br />
1987 281 433 257 408 24 025 28<br />
1988 305 056 280 650 24 406 27<br />
1989 332 576 316 593 15 983 27<br />
1990 339 852 323 875 15 977 25<br />
1991 332 779 301 290 31 489 23<br />
1992 326 031 290 929 35 102 23<br />
1993 388 290 334 257 54 033 25<br />
1994 471 602 399 152 72 450 28<br />
1995 567 882 460 259 107 623 31<br />
1996 569 167 448 739 120 428 31<br />
1997 632 567 501 180 131 387 33<br />
1998 675 209 544 984 130 225 33<br />
1999 700 960 568 008 132 952 33<br />
2000 804 056 672 412 131 644 35<br />
2001 806 466 662 746 143 720 34<br />
2002 805 696 656 664 149 033 33<br />
2003 825 850 679 329 146 521 32<br />
2004 904 532 739 203 165 330 34<br />
2005 977 280 833 757 143 523 35<br />
2006 1 089 095 939 730 149 365 37<br />
2007 1 139 674 1 034 450 105 224 36<br />
2008 1 194 411 1 097 903 96 509 37<br />
2009 996 488 912 927 83 561 32<br />
2010 1 135 949 1 067 102 68 847 34<br />
1) Net trade of goods: exports - imports.<br />
2) Exports in percentages of gross domestic product (GDP) at market prices.<br />
Källa: SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).<br />
Statistiska centralbyrån 179
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.9<br />
Import från avsändningsland efter varugrupp enligt SITC, Rev. 4,<br />
2010, miljoner kronor<br />
Imports by country of consignment and commodity, SITC, Rev. 4,<br />
SEK million<br />
Huvudavdelningar<br />
Sections<br />
Totalt<br />
Total<br />
EU 1<br />
Norge<br />
Norway<br />
Ryssland<br />
Russia<br />
USA Japan Kina<br />
China<br />
0<br />
Livsmedel och levande djur<br />
Food and live animals 80 677 50 509 20 416 46 847 23 833<br />
1<br />
Drycker och tobak<br />
Beverages and tobacco 9 621 7 693 92 0 239 2 2<br />
2<br />
Råvaror, icke ätbara, utom bränslen<br />
Crude materials, inedible except fuels 35 219 22 261 3 391 870 1 275 55 211<br />
3<br />
Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström<br />
Mineral fuels, lubricants, electrical energy 144 225 59 842 29 140 43 812 1 191 437 10<br />
4<br />
Animaliska och vegetabiliska oljor och<br />
fetter Animal and vegetable oils and fat 3 908 2 669 477 0 31 0 1<br />
5<br />
Produkter av kemiska och närstående<br />
industrier Chemicals 120 295 92 817 8 122 3 694 4 396 2 688 777<br />
6 Bearbetade varor Manufactured goods 151 141 110 754 17 204 1 897 2 520 1 365 6 794<br />
7<br />
Maskiner och apparater samt transportmedel<br />
Machinery and transport equipment 398 417 302 584 12 814 264 15 165 9 399 17 561<br />
8<br />
Diverse färdiga varor<br />
Miscellaneous manufactured articles 122 999 73 834 4 446 177 8 285 1 051 17 060<br />
9<br />
Övriga varor<br />
Commodities and transactions not<br />
classified 600 245 270 0 60 0 0<br />
Summa Total 1 067 102 723 208 96 371 50 761 34 009 15 021 43 250<br />
1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta,<br />
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike.<br />
Källa: SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).<br />
180 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.10<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Import från EU-länder och övriga länder efter importvärdets<br />
storlek, miljoner kronor<br />
Imports by country of consignment and size of trade value, SEK million<br />
Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Totalt Global imports 833 757 939 730 1 034 450 1 097 903 912 927 1 067 102<br />
EU EU countries 594 969 662 024 743 491 768 046 628 419 723 208<br />
Tyskland Germany 151 518 168 623 189 412 194 064 164 402 193 268<br />
Danmark Denmark 79 227 90 610 94 224 103 027 81 976 88 507<br />
Nederländerna Netherlands 54 966 58 907 63 009 65 154 58 788 69 190<br />
Storbritannien United Kingdom 57 777 60 620 76 885 70 378 51 190 60 560<br />
Finland 50 050 55 286 64 781 63 527 47 273 56 687<br />
Frankrike France 42 784 44 476 50 835 55 379 45 881 49 264<br />
Belgien Belgium 32 997 39 325 42 984 42 622 35 350 41 577<br />
Italien Italy 27 476 31 806 36 211 37 534 28 259 31 230<br />
Polen Poland 20 358 25 184 29 737 35 949 27 732 31 019<br />
Irland Ireland 11 498 12 285 12 422 11 402 11 479 13 719<br />
Spanien Spain 13 551 14 518 14 567 14 735 11 659 13 041<br />
Tjeckien Czech Republic 7 895 10 065 12 229 14 240 11 641 12 890<br />
Estland Estonia 6 925 7 502 8 040 8 241 7 027 12 049<br />
Österrike Austria 8 996 9 872 11 208 12 041 10 425 11 600<br />
Slovakien Slovakia 1 661 3 033 4 091 4 430 6 485 8 051<br />
Ungern Hungary 6 449 6 345 7 249 7 746 6 720 6 982<br />
Lettland Latvia 3 630 3 499 5 169 5 789 5 624 5 698<br />
Litauen Lithuania 6 151 6 547 4 736 6 499 4 168 5 672<br />
Portugal 2 866 3 291 4 420 4 327 3 575 3 604<br />
Luxemburg Luxembourg 3 871 4 996 5 245 5 362 3 506 2 571<br />
Rumänien Romania 1 091 1 330 1 417 1 510 1 397 2 181<br />
Slovenien Slovenia 1 279 1 640 1 692 1 601 1 351 1 509<br />
Grekland Greece 1 278 1 384 2 052 1 658 1 233 1 411<br />
Bulgarien Bulgaria 425 516 673 634 794 631<br />
Cypern 112 272 131 129 165 203<br />
Malta 140 91 72 70 321 96<br />
Ej specificerat EU-land EU country not specified – – – – – –<br />
Övriga länder Other countries 238 788 277 706 290 959 329 856 284 507 343 894<br />
Norge Norway 68 166 80 225 88 277 97 437 82 518 96 371<br />
Ryssland Russia 24 820 33 093 29 199 44 422 31 492 50 761<br />
China 22 491 28 996 35 735 36 935 34 678 43 250<br />
USA 28 342 31 595 32 267 33 860 34 901 34 009<br />
Sydkorea South Korea 7 546 8 344 7 385 8 874 6 847 15 484<br />
Japan 17 433 18 112 17 750 16 998 14 105 15 021<br />
Schweiz Switzerland 8 523 9 293 8 958 9 324 8 932 9 389<br />
Hongkong Hong Kong 7 901 8 751 8 571 8 484 7 939 8 983<br />
Turkiet Turkey 6 089 7 456 7 352 8 045 6 399 7 728<br />
Indien India 2 898 3 190 4 010 4 812 4 186 5 644<br />
Taiwan 4 572 4 809 5 040 5 910 4 766 5 465<br />
Thailand 2 392 3 184 3 872 3 787 3 762 4 177<br />
Venezuela 1 715 2 723 2 745 4 068 2 219 4 036<br />
Australien Australia 2 612 2 861 2 674 3 774 2 581 3 702<br />
Brasilien Brazil 3 684 3 856 4 925 5 709 3 739 3 568<br />
Kanada Canada 2 971 3 384 3 452 3 374 3 491 3 146<br />
Malaysia 1 722 2 935 3 131 3 376 2 234 3 145<br />
Sydafrika South Africa 2 152 2 829 3 915 3 912 2 746 2 887<br />
Chile 2 597 3 070 3 408 3 164 1 771 2 350<br />
Peru 424 565 617 1 052 1 464 2 297<br />
Källa: Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).<br />
Statistiska centralbyrån 181
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.11<br />
Export efter handelspartner och varugrupp enligt SITC, Rev. 4,<br />
2010, miljoner kronor<br />
Exports by country of destination and commodity, SITC, Rev. 4,<br />
SEK million<br />
Huvudavdelningar<br />
Sections<br />
Totalt<br />
Total<br />
EU 1<br />
Norge<br />
Norway<br />
Ryssland<br />
Russia<br />
USA Japan Kina<br />
China<br />
0 Livsmedel och levande djur<br />
Food and live animals 45 331 36 186 4 438 527 808 239 197<br />
1 Drycker och tobak<br />
Beverages and tobacco 6 837 2 486 747 5 2 503 5 21<br />
2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen<br />
Crude materials, inedible except fuels 76 876 50 126 4 602 86 658 1 831 3 484<br />
3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström<br />
Mineral fuels, lubricants, electrical energy 85 756 54 429 12 484 227 5 138 14 25<br />
4 Animaliska och vegetabiliska oljor och<br />
fetter Animal and vegetable oils and fat 1 383 973 194 42 19 2 5<br />
5 Produkter av kemiska och närstående<br />
industrier Chemicals 137 831 82 571 11 049 2 000 11 992 2 327 4 656<br />
6 Bearbetade varor Manufactured goods 219 849 147 083 21 203 2 730 9 459 1 821 6 294<br />
7 Maskiner och apparater samt transportmedel<br />
Machinery and transport equipment 450 633 212 909 39 175 13 885 45 068 5 844 19 056<br />
8 Diverse färdiga varor<br />
Miscellaneous manufactured articles 105 917 59 757 18 774 1 292 7 687 2 226 1 776<br />
9 Övriga varor<br />
Commodities and transactions not<br />
classified 5 536 4 221 558 0 8 0 14<br />
Summa Total 1 135 949 650 741 113 225 20 794 83 341 14 310 35 528<br />
1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta,<br />
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike.<br />
Källa: SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).<br />
182 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.12<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Export till EU-länder och övriga länder efter exportvärdets storlek,<br />
miljoner kronor<br />
Exports by country of destination and size of trade value, SEK million<br />
Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Totalt Global exports 977 280 1 089 095 1 139 674 1 194 411 996 488 1 135 949<br />
EU EU countries 576 681 655 114 697 238 716 815 581 862 650 741<br />
Tyskland Germany 100 868 108 069 118 901 123 950 101 428 113 255<br />
Storbritannien United Kingdom 75 735 78 426 81 665 87 584 73 874 83 962<br />
Danmark Denmark 67 022 78 339 83 729 88 254 72 855 74 302<br />
Finland 58 582 68 040 70 977 75 645 63 571 70 355<br />
Nederländerna Netherlands 44 209 52 229 57 639 61 025 46 662 55 987<br />
Frankrike France 46 874 53 685 57 244 58 558 50 529 55 691<br />
Belgien Belgium 41 736 49 828 52 327 51 945 36 498 45 948<br />
Italien Italy 32 785 36 720 36 065 37 154 30 434 32 742<br />
Polen Poland 17 508 22 554 27 911 30 077 25 164 29 010<br />
Spanien Spain 27 803 33 547 32 721 27 602 23 902 23 066<br />
Österrike Austria 9 124 10 406 11 677 12 069 9 289 10 566<br />
Esland Estonia 5 674 9 055 9 578 8 867 6 045 8 912<br />
Tjeckien Czech Republic 11 051 6 665 7 804 7 852 6 339 8 111<br />
Portugal 4 930 5 398 5 944 6 492 5 594 5 871<br />
Ungern Hungary 4 938 9 252 8 442 5 067 4 621 5 070<br />
Irland Ireland 5 460 6 210 6 248 6 152 4 631 4 625<br />
Litauen Lithuania 3 321 4 190 5 243 4 966 3 173 4 602<br />
Grekland Greece 5 384 5 850 5 345 5 476 4 741 3 858<br />
Lettland Latvia 2 971 3 662 4 413 3 794 2 146 2 731<br />
Slovakien Slovakia 1 700 2 054 2 107 2 365 1 883 2 512<br />
Rumänien Romania 2 405 2 989 2 703 2 985 2 347 2 254<br />
Bulgarien Bulgaria 1 120 1 242 1 370 1 246 836 979<br />
Slovenien Slovenia 910 1 348 1 525 1 441 987 858<br />
Luxemburg Luxembourg 723 720 773 747 787 700<br />
Cypern Cyprus 434 525 609 1 706 950 443<br />
Malta 145 176 242 254 212 326<br />
Ej specificerat EU-land EU country not specified 3 270 3 931 4 036 3 543 2 366 4 001<br />
Övriga länder Other countries 400 599 433 982 442 435 477 597 414 627 485 209<br />
Norge Norway 83 701 99 370 107 274 113 482 105 734 113 225<br />
USA 102 783 100 896 86 511 78 651 63 756 83 341<br />
Kina China 18 844 20 712 22 190 25 916 31 298 35 528<br />
Ryssland Russia 15 987 17 865 22 702 28 883 14 034 20 794<br />
Australien Australia 11 184 14 376 13 033 13 593 12 777 15 078<br />
Japan 14 849 16 865 13 951 13 175 12 541 14 310<br />
Turkiet Turkey 8 614 9 543 9 573 12 625 12 773 13 401<br />
Indien India 6 965 9 922 10 716 12 616 12 750 13 147<br />
Saudiarabien Saudi Arabia 6 563 7 760 7 792 9 385 9 469 10 797<br />
Brasilien Brazil 5 651 6 761 7 933 9 391 6 624 10 792<br />
Kanada Canada 10 536 11 420 11 001 11 101 8 636 10 549<br />
Sydafrika South Africa 5 458 6 245 7 296 10 213 8 075 10 492<br />
Schweiz Switzerland 9 229 9 658 10 246 11 020 9 816 10 209<br />
Sydkorea South Korea 5 963 6 101 6 956 7 463 6 869 8 380<br />
Singapore 4 399 5 105 6 414 7 278 6 264 7 952<br />
Egypten Egypt 3 231 3 845 4 408 5 638 5 889 6 803<br />
Mexiko Mexico 5 264 5 152 4 927 5 978 4 676 5 936<br />
Iran 7 852 3 606 2 340 4 593 3 606 5 331<br />
Hongkong Hong Kong 4 041 3 650 3 910 3 234 3 322 4 203<br />
Indonesien Indonesia 3 292 4 829 4 291 4 915 3 975 4 005<br />
Källa: Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).<br />
Statistiska centralbyrån 183
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.13<br />
Detaljhandel, hotell och restauranger 2010, antal arbetsställen<br />
och omsättning, miljoner kronor<br />
Retail trade, hotels and restaurants, establishments and turnover, SEK<br />
million<br />
Arbetsställen<br />
Establishments<br />
Antal verksamma arbetsställen med nedanstående omsättning, mnkr<br />
(exkl.mervärdesskatt)<br />
Number of establishments by turnover (excl. value added tax), SEK m<br />
–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0–<br />
24,9<br />
25,0– Samtliga<br />
All<br />
Detaljhandel utom motorfordon<br />
Retail trade, except of motor vehicles 11 433 9 710 8 517 6 137 5 320 4 299 45 416<br />
Detaljhandel med brett sortiment<br />
Retail sale in non-specialized stores 811 1 093 941 677 1 035 2 193 6 750<br />
Specialiserad butikshandel med livsmedel,<br />
drycker och tobak<br />
Retail sale of food, beverages and tobacco in<br />
specialized stores 821 884 733 232 86 19 2 775<br />
Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar,<br />
kosmetika och hygienartiklar<br />
Retail sale of pharmaceutical and medical goods,<br />
cosmetic and toilet articles 287 271 404 307 338 503 2 110<br />
Övrig specialiserad butikshandel med nya varor<br />
Other retail sale of new goods in specialized<br />
stores 6 024 6 521 6 113 4 766 3 733 1 445 28 602<br />
Butikshandel med antikviteter och begagnade<br />
varor Retail sale of second-hand goods in stores 598 162 31 10 2 1 804<br />
Detaljhandel, ej i butik Retail sale, not in stores 2 892 779 295 145 126 138 4 375<br />
Hotell- och restaurangverksamhet<br />
Hotels and restaurants 6 048 9 103 5 708 2 378 1 405 654 25 296<br />
Hotell och camping Hotels and camping 1 012 990 638 406 384 360 3 790<br />
Restauranger, barer och catering<br />
Restaurants, bars and catering 5 036 8 113 5 070 1 972 1 021 294 21 506<br />
Arbetsställen<br />
Försäljning inom resp. omsättningsklass, mnkr<br />
Turnover, SEK m<br />
–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0–<br />
24,9<br />
25,0–<br />
Total försäljning<br />
mnkr 1<br />
Detaljhandel utom motorfordon 1 732 11 058 31 254 43 687 83 918 333 706 505 355<br />
Detaljhandel med brett sortiment 102 1 249 6 246 4 895 17 553 187 692 217 736<br />
Specialiserad butikshandel med livsmedel,<br />
drycker och tobak 153 1016 2275 1558 1197 1886 8 084<br />
Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar,<br />
kosmetika och hygienartiklar 45 303 1 384 2 250 5 658 29 286 38 925<br />
Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 1 041 7 541 20 319 33 901 57 459 91 784 212 046<br />
Butikshandel med antikviteter och begagnade<br />
varor 80 156 94 61 31 36 457<br />
Detaljhandel, ej i butik 312 793 936 1 023 2 022 23 022 28 108<br />
Hotell- och restaurangverksamhet 1 228 10 302 17 753 16 158 21 153 34 143 100 737<br />
Hotell och camping 135 904 1 707 2 531 5 779 21 212 32 267<br />
Restauranger, barer och catering 1 093 9 398 16 047 13 627 15 374 12 932 68 470<br />
1) Exkl. mervärdesskatt. Excl. value added tax.<br />
Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik, Företagsregistret.<br />
184 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.14<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Dagligvaruhandelns omsättning i löpande priser samt antal<br />
butiker, miljoner kronor<br />
Retail trade annual turnover at current prices and number of shops in<br />
the grocery trade, SEK million<br />
År<br />
Year<br />
Dagligvaruhandelns omsättning<br />
Annual turnover in the grocery trade<br />
Antal butiker<br />
Number of shops<br />
Varuhus och<br />
stormarknader<br />
Department stores<br />
and hypermarkets<br />
Dagligvarubutiker<br />
Grocery stores<br />
Summa<br />
Sales total<br />
Nyetablerade<br />
butiker<br />
New establishments<br />
Nedlagda butiker<br />
Closures<br />
Mnkr % Mnkr % Mnkr Antal % 1 Antal % 1<br />
Bestånd vid<br />
årets slut<br />
Number of<br />
shops at end<br />
of year<br />
1992 17 145 13 111 855 87 129 000 100 1,3 350 4,5 7 850<br />
1993 14 540 11 115 960 89 130 500 100 1,3 350 4,6 7 600<br />
1994 15 366 11 119 534 89 134 900 90 1,2 310 4,2 7 380<br />
1995 15 804 12 121 196 88 137 000 85 1,2 265 3,7 7 200<br />
1996 15 070 11 118 930 89 134 000 80 1,1 280 4,0 7 000<br />
1997 14 720 11 125 180 89 139 900 70 1,0 170 2,5 6 900<br />
1998 15 470 11 127 930 89 143 400 106 1,6 226 3,3 6 800<br />
1999 15 978 11 129 425 89 145 403 108 1,6 273 4,1 6 717<br />
2000 17 375 12 132 390 88 149 765 134 2,1 347 5,3 6 504<br />
2001 20 215 13 136 290 87 156 505 66 1,1 302 4,8 6 268<br />
2002 2 22 060 13 145 140 87 167 200 100 1,6 441 7,1 6 239<br />
2003 3 22 142 15 129 539 85 151 681 671 6,5 859 8,3 10 355<br />
2004 3 21 981 14 129 824 86 151 805 907 8,8 996 9,7 10 266<br />
2005 3 21 799 14 132 957 86 154 756 955 9,4 1 029 10,1 10 192<br />
2006 3 22 581 14 140 658 86 163 239 678 6,9 1 001 10,1 9 869<br />
2007 3 24 408 14 144 125 86 168 533 966 9,4 528 5,1 10 307<br />
2008 3 28 647 16 155 680 84 184 327 1 033 10,1 1 144 11,2 10 196<br />
2009 3 26 034 14 165 585 86 191 619 1 140 10,8 819 7,8 10 517<br />
2010 3 27 260 14 168 623 86 195 883 2 006 17,0 746 6,3 11 777<br />
1) I procent av butiksbeståndet vid resp. års början. 2) P.g.a. att bensinbutiker uppgraderats till trafikbutiker (ingår i Dagligvarubutiker)<br />
utan att räknas som nyetablerade är butiksbeståndet i stort oförändrat. 3) Fr.o.m. 2003 bygger uppgifterna på samtliga butiker som<br />
under året rapporterat omsättning i momsdeklarationer. I uppgiften för nystartade och nedlagda butiker ingår även ombildade företag.<br />
Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik, Företagsregistret.<br />
9.15<br />
År<br />
Year<br />
Försäljning av alkoholdrycker (exkl. öl klass II), miljoner kronor<br />
Retail trade of alcoholic beverages (excl. beer), SEK million<br />
Spritdrycker<br />
Spirits<br />
Vin<br />
Wines<br />
Totalt<br />
Total<br />
Kvantitet 1 , 1 000 liter<br />
Värde, mnkr 2<br />
Quantity 1 Value<br />
Därav<br />
starkvin<br />
Fortified<br />
wine<br />
Detaljhandel<br />
Retail<br />
trade<br />
Starköl<br />
Strong beer<br />
Servering<br />
Sales in<br />
restaurants<br />
Summa<br />
Total<br />
Totalt<br />
Spritdrycker<br />
Vin<br />
Starköl<br />
1993 34 287 110 139 7 962 99 835 78 802 178 637 24 159 9 490 7 514 7 156<br />
1994 32 245 114 767 7 504 104 783 87 126 191 909 25 522 9 484 8 220 7 818<br />
1995 29 697 111 477 6 283 103 646 88 618 192 264 25 060 9 042 8 419 7 599<br />
1996 27 154 117 440 5 678 99 219 83 192 182 411 26 095 8 801 9 317 7 977<br />
1997 24 831 128 018 4 408 108 175 84 834 193 009 25 459 8 365 9 486 7 608<br />
1998 24 050 129 729 3 102 110 980 83 085 194 065 26 070 8 550 9 994 7 526<br />
1999 24 676 140 107 2 694 128 168 90 227 218 395 28 675 9 139 11 126 8 410<br />
2000 24 948 144 225 2 619 140 968 83 093 224 061 31 712 10 246 12 162 9 304<br />
2001 26 676 157 087 2 566 155 039 83 962 239 001 32 379 10 308 12 635 9 436<br />
2002 27 439 174 954 2 468 170 715 86 678 257 393 33 749 10 402 13 250 10 097<br />
2003 26 567 178 314 5 493 179 882 85 466 265 348 34 537 10 197 13 898 10 442<br />
2004 24 201 173 839 2 385 173 834 81 973 255 807 33 536 9 295 14 009 10 232<br />
2005 24 305 175 926 2 358 180 109 81 067 261 176 34 089 9 214 14 570 10 305<br />
2006 24 583 186 043 2 271 197 008 78 929 275 937 . . . . . . . .<br />
2007 3 24 825 195 331 2 279 208 520 80 132 288 652 38 940 10 161 17 142 11 636<br />
2008 25 763 200 776 2 228 213 565 81 077 294 642 40 888 10 307 18 119 12 462<br />
2009 3 26 421 215 414 2 155 228 023 77 814 305 837 43 689 10 721 19 584 13 384<br />
2010* 27 217 222 372 2 075 226 610 78 387 304 996 45 128 11 047 20 451 13 630<br />
1) Avser försäljning för konsumtion. The table refers to sales for consumption. 2) Inkl. serveringsavgift. 3) Reviderade uppgifter.<br />
Revised figurers.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se).<br />
Statistiska centralbyrån 185
Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
9.16<br />
Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandelsställen och<br />
serveringstillstånd den 31 december<br />
Alcoholic beverages, retail trade and restaurants<br />
År<br />
Year<br />
Systembutiker<br />
Retail shops for<br />
spirits, wines and<br />
strong beer<br />
Serveringstillstånd 1<br />
Permanent licenses to serve alcoholic beverages 1<br />
Till allmänheten<br />
To the general public<br />
Övriga 2<br />
Others<br />
Summa<br />
Total<br />
Alla slag av alkoholdrycker<br />
Spirits, wines,<br />
strong beer and<br />
beer<br />
Vin, starköl och<br />
öl 3, 4<br />
Wines,<br />
strong beer<br />
and beer<br />
Starköl och öl 4, 5<br />
Strong beer<br />
and beer<br />
1990 345 3 729 1 492 63 1 936 7 220<br />
1991 351 4 005 1 612 65 2 075 7 757<br />
1992 359 4 345 1 735 75 2 126 8 281<br />
1993 368 4 758 1 825 87 2 180 8 850<br />
1994 375 5 143 1 934 105 2 214 9 396<br />
1995 384 5 812 1 937 86 2 307 10 142<br />
1996 395 . . . . . . . . . .<br />
1997 396 6 532 1 760 78 2 137 10 507<br />
1998 397 7 067 1 614 74 2 124 10 879<br />
1999 403 7 371 1 447 46 2 136 11 000<br />
2000 411 7 960 1 341 42 2 154 11 497<br />
2001 416 8 090 1 269 42 2 150 11 551<br />
2002 419 8 502 1 240 49 2 168 11 959<br />
2003 426 8 707 1 188 49 2 146 12 090<br />
2004 417 8 933 1 048 36 2 046 12 063<br />
2005 411 9 210 1 001 37 2 058 12 306<br />
2006 410 9 491 968 37 2 046 12 542<br />
2007 411 9 500 866 28 1 898 12 292<br />
2008 411 9 621 812 19 1 854 12 306<br />
2009 412 9 879 769 20 1 848 12 516<br />
2010 414 10 128 718 13 1 759 12 618<br />
1) Exkl. restauranger med enbart öltillstånd och exkl. tillfällig servering. Excl. beer only and temporary licenses.<br />
2) Tillstånd som enbart avser klubbar och slutna sällskap, trafikrestauranger samt andra kombinerade tillstånd än vad som avses i<br />
not 3 och 5.<br />
3) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera vin, starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av<br />
alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt.<br />
4) Fr.o.m. 1995 exkl. öl (ej tillståndspliktigt fr.o.m. 1995).<br />
5) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av<br />
alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se).<br />
9.17<br />
Försäljning av alkoholdrycker per invånare<br />
Alcoholic beverages, sales per inhabitant<br />
Dryck Beverages 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Liter per invånare 15 år och däröver<br />
Litres per inhabitant 15 years and over<br />
Spritdrycker Spirits 1 3,2 3,2 3,2 3,3 3,4 3,5<br />
Vin Wine 1 23,5 24,6 25,6 26,0 27,6 28,3<br />
Starköl Strong beer 34,8 36,4 37,8 38,2 39,3 38,9<br />
Öl klass II Beer 20,6 22,4 20,9 19,1 19,3 18,1<br />
Liter alkohol 100 procent per invånare 15 år och däröver<br />
Litres in pure alcohol per inhabitant 15 years and over<br />
Spritdrycker 1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1<br />
Vin 1 2,9 3,0 3,1 3,2 3,4 3,5<br />
Starköl 1 1,9 2,0 2,1 2,1 2,2 2,1<br />
Öl klass II 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6<br />
Summa Total 6,6 6,9 6,9 7,0 7,3 7,3<br />
1) Delvis reviderade uppgifter. Partly revised figures.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se).<br />
186 Statistiska centralbyrån
Transporter och<br />
kommunikationer<br />
Transport and<br />
communications
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10 – Transporter och<br />
kommunikationer<br />
Transport and communications<br />
Sida<br />
Page<br />
10.1 Motorfordon på väg ............................. 190<br />
Motor vehicles on the road<br />
10.2 Dödade och svårt skadade i<br />
vägtrafikolyckor ........................................... 193<br />
Persons killed or badly injured in road<br />
traffic accidents<br />
10.3 Vägnätet ................................................ 195<br />
The Swedish road network<br />
10.4 Det statliga järnvägsnätet ................... 196<br />
The state rail network<br />
10.5 Flygplatser ............................................ 197<br />
Airports<br />
10.6 De största svenska hamnarna<br />
efter hanterad godsmängd 2009 ................. 198<br />
The largest Swedish ports by quantity of<br />
goods handled<br />
10.7 Statens kostnader för drift och<br />
vägbyggande, miljoner kronor .................... 199<br />
State expenditures for maintenance and<br />
construction of roads, SEK m<br />
10.8 Statsvägar och statsbidragsvägar<br />
den 1 januari ................................................. 199<br />
State-administered roads and roads with<br />
subsidies<br />
10.9 Vägar och gator den 1 januari ............ 200<br />
Roads and streets<br />
10.10 Registrerade fordon i trafik den<br />
31 december, 1 000-tal ................................. 200<br />
Motor vehicles in use<br />
10.11 Personbilar och motorcyklar i<br />
trafik efter ägarkategori och ägarens<br />
kön den 31 december .................................. 201<br />
Passenger cars and motorcycles in use by<br />
owner and sex<br />
10.12 Nyregistrerade motorfordon<br />
under 2010 efter fabrikat ............................. 201<br />
Motor vehicles newly registered by make<br />
10.13 Registrerade motorfordon i trafik<br />
efter årsmodell den 31 december ............... 202<br />
Motor vehicles in use by model year<br />
10.14 Lastbilstransporter med svenska<br />
fordon ............................................................ 203<br />
Lorry transportation with Swedish<br />
registered lorries<br />
Sida<br />
Page<br />
10.15 Antal personer per förarbehörighet<br />
uppdelat efter ålder och kön den<br />
31 december 2010 ......................................... 204<br />
Number of persons with different classes<br />
of driving licences by age and sex<br />
10.16 Dödade och skadade personer<br />
i vägtrafikolyckor efter ålder och<br />
trafikantgrupp ............................................... 205<br />
Road traffic accidents, persons killed or<br />
injured by group of roadusers and by age<br />
10.17 Vägtrafikolyckor med dödade<br />
eller skadade personer efter hastighetsbegränsning<br />
........................................... 206<br />
Road traffic accidents with persons killed<br />
or injured by speed limit<br />
10.18 Vägtrafikolyckor ................................. 206<br />
Road traffic accidents<br />
10.19 Bantrafik, samtliga tågoperatörer<br />
och infrastrukturförvaltare, trafikerad<br />
banlängd och rullande materiel den<br />
31 december .................................................. 207<br />
Rail traffic, all rail operators and infrastructure<br />
managers, worked lines and<br />
rolling stock<br />
10.20 Bantrafik, samtliga tågoperatörer,<br />
trafik- och transportarbete ........................... 208<br />
Rail traffic, all rail operators, operations<br />
and transport performance<br />
10.21 Bantrafik, samtliga tågoperatörer<br />
och infrastrukturförvaltare, olyckor ............ 209<br />
Rail traffic, all rail operators and<br />
infrastructure managers, accidents<br />
10.22 Svenska rederinäringens nettoomsättning,<br />
miljoner kronor ........................ 209<br />
Net turnover for water transport, SEK m<br />
10.23 Svenska handelsflottan, fartyg<br />
efter huvudsaklig fart ................................... 210<br />
Merchant fleet, vessels by main use<br />
10.24 Inklarerade fartyg i direkt utrikes<br />
fart efter nationalitet ..................................... 211<br />
Entering vessels in direct voyages by<br />
nationality<br />
10.25 Fartyg i direkt fart mellan Sverige<br />
och utlandet .................................................. 212<br />
Direct voyages with vessels and ferries<br />
between <strong>Sweden</strong> and foreign countries<br />
188 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Transporter och kommunikationer<br />
Sida<br />
Page<br />
10.26 De största svenska hamnarna<br />
efter hanterad godsmängd .......................... 213<br />
The largest Swedish ports by quantity of<br />
goods handled<br />
10.27 Lotsningar och säkerhetsanstalter<br />
för sjöfarten samt sjöräddning den<br />
31 december .................................................. 214<br />
State pilotage, aids to navigation and<br />
rescue service<br />
10.28 Trafiken på svenska flygplatser<br />
med linjefart och chartertrafik ..................... 214<br />
Flight activity at Swedish airports with<br />
scheduled and non-scheduled traffic<br />
Sida<br />
Page<br />
10.29 Ankommande och avresande<br />
passagerare i inrikes linjefart och<br />
chartertrafik på svenska flygplatser ............215<br />
Embarking and disembarking passengers<br />
from domestic scheduled and nonscheduled<br />
traffic at Swedish airports<br />
10.30 Ankommande och avresande<br />
passagerare i utrikes linjefart och<br />
chartertrafik på svenska flygplatser ............216<br />
Embarking and disembarking passengers<br />
from international scheduled and nonscheduled<br />
traffic at Swedish airports<br />
Statistiska centralbyrån 189
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.1<br />
Motorfordon på väg<br />
Motor vehicles on the road<br />
Närmare varannan svensk har bil. En av tre kör Volvo eller Saab. Under<br />
2010 körde svenskarna i genomsnitt 1 292 mil. Totalt körde landets<br />
personbilar närmare 6,5 miljarder mil under året.<br />
Var tredje bil är av svenskt fabrikat<br />
Antalet personbilar i Sverige har ökat kraftigt<br />
och vid årsskiftet 2010/11 fanns det cirka<br />
350 000 fler personbilar i trafik än för tio år<br />
sedan. Trots denna ökning är 45 procent av<br />
personbilarna 10 år eller äldre. Närmare var<br />
tredje bil som rullar på våra vägar är av<br />
svenskt fabrikat där Volvo är vanligast. Den<br />
mest förekommande färgen på personbilar är<br />
silver-/gråfärgad, vilket innehas av drygt var<br />
tredje bil i Sverige.<br />
Fordon i trafik vid årsskiftet 2010/11 samt för<br />
tio år sedan<br />
Fordonsslag<br />
2000/2001 2010/2011 Procentuell<br />
förändring<br />
Personbilar 3 998 614 4 335 182 8,4<br />
Lastbilar 374 222 526 441 40,7<br />
Bussar 14 417 13 873 -3,8<br />
Motorcyklar 139 918 277 745 98,5<br />
Traktorer 325 719 319 888 -1,8<br />
Terrängskotrar 143 057 214 147 49,7<br />
EU-mopeder* 4 298 78 348 1 722,9<br />
Släpvagnar 729 136 965 682 32,4<br />
därav husvagnar 195 991 190 680 -2,7<br />
*Eu-mopeder började registreras år 1999.<br />
Personbilar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter<br />
ålder<br />
Ålder Antal Andel (%)<br />
0 – 4 år 1 193 782 27,5<br />
5 – 9 år 1 211 475 27,9<br />
10 – 14 år 1 168 192 26,9<br />
15 – år 761 733 17,6<br />
Samtliga 4 335 182 100,0<br />
Öborna kör kortast<br />
Personbilar registrerade på Gotland körde i<br />
genomsnitt 1 106 mil under år 2010. Detta<br />
skiljer sig framförallt från Stockholms län som<br />
hade den längsta genomsnittliga körsträckan<br />
under året – 1 357 mil.<br />
Personbilar och genomsnittlig körsträcka för<br />
dessa per län år 2010<br />
Län Antal fordon Genomsnittlig<br />
körsträcka, mil*<br />
Stockholm 904 534 1 357<br />
Uppsala 168 002 1 320<br />
Södermanland 146 699 1 262<br />
Östergötland 223 387 1 264<br />
Jönköping 188 769 1 307<br />
Kronoberg 104 781 1 312<br />
Kalmar 137 740 1 267<br />
Gotland 37 408 1 106<br />
Blekinge 87 912 1 230<br />
Skåne 650 388 1 282<br />
Halland 170 286 1 294<br />
Västra Götaland 815 775 1 305<br />
Värmland 164 978 1 286<br />
Örebro 155 317 1 251<br />
Västmanland 136 787 1 249<br />
Dalarna 172 866 1 238<br />
Gävleborg 160 088 1 247<br />
Västernorrland 144 801 1 247<br />
Jämtland 77 777 1 291<br />
Västerbotten 141 408 1 251<br />
Norrbotten 152 492 1 254<br />
Okänt län 318 613<br />
Totalt 4 942 513 1 292<br />
Därav taxi 15 472 6 823<br />
* För mer information angående ny beräkningsmetod för<br />
körsträckor, se www.scb.se/tk1001.<br />
Tickande taxametrar<br />
En taxi körs mer än fem gånger så långt som<br />
en vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga<br />
körsträckan för landets drygt 15 000<br />
taxibilar var 6 823 mil under år 2010.<br />
190 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Transporter och kommunikationer<br />
Personbilar och genomsnittlig körsträcka för<br />
dessa efter drivmedel år 2010<br />
Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig<br />
körsträcka, mil<br />
Ju nyare bil desto längre körsträcka<br />
Bortsett från de två senaste årsmodellerna<br />
(2011 och 2010), som till stor del är inköpta<br />
någon gång under 2010 och därför inte har<br />
varit i trafik under ett helt år, kan det konstateras<br />
att ju nyare bilen är desto längre har den<br />
körts under året. Följaktligen hade bilar av årsmodell<br />
1992 eller äldre en körsträcka på 626 mil<br />
i genomsnitt, medan en bil av 2009 års modell<br />
hade kört 1 877 mil under 2010.<br />
Bensin 4 005 810 1 141<br />
Diesel 673 354 1 969<br />
El 230 699<br />
Etanol hybrid/E85 216 579 1 796<br />
Övriga hybrider 20 522 1 897<br />
Gas 25 955 2 288<br />
Övriga 63 384<br />
Totalt 4 942 513 1 292<br />
En och en halv buss per tusen invånare<br />
I Sverige fanns det 12 621 bussar i yrkesmässig<br />
trafik vid årsskiftet 2010/11. Vid samma tidpunkt<br />
hade vårt land drygt 9,4 miljoner<br />
invånare, vilket innebär att det fanns knappt<br />
en och en halv buss per 1 000 invånare.<br />
År 2010 var hälften av bussarna i yrkestrafiken<br />
avsedda för fler än 70 passagerare.<br />
Genomsnittlig körsträcka i mil för personbilar<br />
av skilda årsmodeller 1993-2011<br />
Bensin vanligast, men diesel kör längst<br />
Bensin är det vanligaste drivmedlet för<br />
svenska personbilar. Statistiken visar däremot<br />
att det är dieseldrivna bilar som kör längst. De<br />
körde i genomsnitt 1 969 mil under år 2010,<br />
medan bensindrivna bilar körde 1 141 mil.<br />
Hybridbilar körde i genomsnitt drygt<br />
1 800 mil, medan bilar drivna med gas körde<br />
2 288 mil. Den genomsnittliga körsträckan för<br />
elbilar var 699 mil.<br />
Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna<br />
Den vanligaste lastbilen på våra vägar är lätt<br />
och dieseldriven. Drygt 80 procent av lastbilarna<br />
är dieseldrivna och 85 procent av<br />
lastbilarna definieras som lätta.<br />
Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter<br />
totalvikt och drivmedel<br />
Totalvikt<br />
Bensindrivna<br />
Dieseldrivna<br />
Övriga<br />
bränslen<br />
Totalt<br />
Lätt lastbil<br />
(–3,5) 89 068 352 060 6 390 447 518<br />
Tung lastbil<br />
3 501– 1 270 77 099 554 78 923<br />
Samtliga 90 338 429 159 6 944 526 441<br />
Statistiska centralbyrån 191
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Populärt med äldre MC<br />
Det rullar en mängd motorcyklar på våra<br />
svenska vägar. Drygt en tredjedel av dessa<br />
motorcyklar är 15 år eller äldre. Många av<br />
motorcyklarna i trafik är tunga. Drygt 30 procent<br />
har en cylindervolym som är 1 000 cm 3<br />
eller större. De lätta motorcyklarna, upp till<br />
125 cm 3 , står för knappt 6 procent av alla<br />
motorcyklar i trafik.<br />
Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter<br />
ålder<br />
Minskning av antal mopeder klass I<br />
Vid årsskiftet 2010/11 ses en minskning av<br />
antalet mopeder klass 1 i trafik. En förklaring<br />
till detta kan vara den körkortsbehörighet som<br />
behövs från den 1 oktober 2009 för att köra<br />
denna typ av moped. Skälet till införandet av<br />
förarbevis är att öka trafiksäkerheten och<br />
minska antalet döda och skadade i mopedolyckor.<br />
Antal Andel (%)<br />
0 – 4 år 64 785 23,3<br />
5 – 9 år 61 905 22,3<br />
10 –14 år 55 373 19,9<br />
15 – år 95 682 34,5<br />
Samtliga 277 745 100,0<br />
Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2010/11 efter<br />
cylindervolym<br />
Cylindervolym Antal Andel (%)<br />
–125 (Lätt MC) 16 332 5,9<br />
126–600 73 678 26,5<br />
601–1 000 98 750 35,6<br />
1 001– 87 836 31,6<br />
Okänd 1 149 0,4<br />
Samtliga 277 745 100,0<br />
Mopeder klass 1 (EU-mopeder)<br />
År Antal Förändring (%)<br />
2005/06 58 470 39,2<br />
2006/07 75 399 29,0<br />
2007/08 84 877 12,6<br />
2008/09 92 808 9,3<br />
2009/10 91 677 -1,2<br />
2010/11 78 348 -14,5<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se).<br />
192 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.2<br />
Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor<br />
Persons killed or badly injured in road traffic accidents<br />
Antalet trafikdödade i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt perspektiv<br />
finns Sverige sedan länge med bland de länder som har det allra lägsta<br />
antalet trafikdödade per invånare.<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Utvecklingen har varit mycket gynnsam de<br />
senaste åren. För att hitta så låga dödstal som<br />
under 2010 måste vi gå tillbaka till 1940-talet.<br />
Då var naturligtvis antalet bilar och den motordrivna<br />
trafiken på en helt annan nivå än i dag.<br />
Antal dödade i vägtrafiken, antal dödade per<br />
100 000 invånare och per 100 000 bilar i trafik<br />
1935–2010. Index (1935=100)<br />
Olyckor i den svenska vägtrafiken<br />
I de olyckor som rapporterades av polisen<br />
under 2010, dödades 266 personer, nära 3 000<br />
skadades svårt och drygt 20 000 skadades lindrigt<br />
i den svenska vägtrafiken. Därtill tillkommer<br />
17 självmord i trafiken. Av de 266 dödade<br />
var 199 män och 67 kvinnor, dvs. 75 procent av<br />
de trafikdödade var män. Männen står för ungefär<br />
58 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö<br />
enligt SIKA:s Resvaneundersökning<br />
2005–2006. Det betyder att män är överrepresenterade<br />
bland de trafikdödade när hänsyn tas<br />
till färdlängd. Även bland svårt skadade dominerade<br />
männen (60 procent) under 2010.<br />
I övre högra diagrammet visas antalet män<br />
och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan<br />
1985. Totalt har antalet dödade minskat med<br />
67 procent, 65 procent bland männen och<br />
72 procent bland kvinnorna. Kvinnornas andel<br />
av de dödade har över de senaste 25 åren minskat<br />
från runt 30 procent till ungefär 25 procent.<br />
Antal dödade i vägtrafiken, män och kvinnor,<br />
samt procent kvinnor av de dödade 1985–2010<br />
Källa: Antal dödade från officiell statistik, Trafikanalys<br />
(www.trafa.se). Befolkning och antal bilar från SCB,<br />
www.scb.se.<br />
Anm: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och bussar.<br />
Diagrammet ovan visar att dödstalet år 1967 var<br />
betydligt lägre än omkringliggande år. Detta<br />
beror sannolikt på de kombinationer av<br />
regleringar och information som genomfördes i<br />
samband med högertrafikomläggningen den 3<br />
september 1967. En massiv informationskampanj<br />
genomfördes redan året innan högertrafik<br />
skulle införas för att vänja folket vid nya<br />
säkerhetsrutiner i trafiken. Även nya rutiner<br />
kring kontrollbesiktning av fordon kan ha<br />
bidragit till den förbättrade säkerheten på<br />
vägarna i senare delen av 1960-talet. År 1965 infördes<br />
kravet på obligatorisk kontrollbesiktning<br />
i Sverige.<br />
För att illustrera när under året människor<br />
dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande<br />
årstider: sommar (juni–september), höst och vår<br />
(oktober–november samt april–maj) och vinter<br />
(december–mars).<br />
Antal dödade i vägtrafiken efter årstid<br />
1985–2010<br />
Vi ser att flest personer dödas under sommaren,<br />
näst flest under höst eller vår och följaktligen<br />
minst under vintern. Variationerna över åren är<br />
dock stora, och årstiderna har flera gånger<br />
Statistiska centralbyrån 193
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
under den redovisade perioden bytt plats i<br />
rangordningen. Sedan 1985 har i genomsnitt 39<br />
procent dödats under sommaren, 33 procent<br />
under höst eller vår, och resterande 28 procent<br />
under vintern.<br />
Antal dödade personer i vägtrafiken under olika<br />
tider på dygnet 1985–2010<br />
De flesta som dödas i vägtrafikolyckor omkommer<br />
i olyckor på dagtid. Vi har delat in<br />
dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/<br />
lunchtid (klockan 06:00–13:59), eftermiddag/<br />
kväll (klockan 14:00–21:59) samt natt (klockan<br />
22:00–05:59). Under perioden dödades i genomsnitt<br />
35 procent under förmiddag/lunch, 44 procent<br />
under eftermiddag/kväll, och 21 procent<br />
under natten. Andelarna har varit stabila under<br />
perioden 1985–2010.<br />
Sverige – ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet<br />
Inom EU inträffar varje år över en miljon vägtrafikolyckor<br />
med personskador. År 2009 omkom<br />
nära 35 000 personer, och mångdubbelt fler<br />
skadas. Det finns en vitbok upprättad av EUkommissionen<br />
(2001) med en beskrivning av de<br />
problem som finns för trafiksäkerheten: för<br />
höga hastigheter, otillräcklig bältes- och hjälmanvändning,<br />
alkoholkonsumtion med mera.<br />
EU:s förestående utvidgning innebär en utmaning<br />
eftersom trafiksäkerheten generellt är<br />
sämre i de nya medlemsländerna. Målet för EU<br />
är att mellan åren 2000 och 2010 halvera antalet<br />
dödade i vägtrafiken. Mellan 2000 och 2009 har<br />
antalet dödade i trafiken inom EU minskat med<br />
ungefär 38 procent.<br />
Sverige framhålls ofta som ett föregångsland<br />
på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan<br />
länge bland de länder som har allra lägst antal<br />
dödade per invånare. Statistiken visar att det<br />
genomsnittliga antalet trafikdödade per invånare<br />
i Sverige är ungefär hälften så många som<br />
för genomsnittet i samtliga 27 EU-länder.<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se).<br />
Antal dödade per miljon invånare inom EU 27 2008–2010<br />
Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission / Directorate General Mobility and<br />
Transport.<br />
194 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Transporter och kommunikationer<br />
10.3 Vägnätet<br />
The Swedish road network<br />
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 195
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.4<br />
Det statliga järnvägsnätet<br />
The state rail network<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se), Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser<br />
(www.gis.scb.se).<br />
196 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Transporter och kommunikationer<br />
10.5 Flygplatser<br />
Airports<br />
Regelbunden civil luftfart (linjefart) och chartertrafik bedrevs under 2010 på 41 flygplatser i Sverige. Av dessa flygplatser drevs 11 av<br />
Swedavia, medan två var militära flottiljflygplatser där den civila flygtrafiken administrerades av Swedavia. Av övriga 28 flygplatserna<br />
var 24 kommunala och fyra privatägda.<br />
Karta: Kartan avser 2010 års förhållanden. Skellefteå och Karlstad flygplats övergick i kommunal regi under 2010 (från statlig regi).<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och<br />
naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 197
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.6<br />
De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2009<br />
The largest Swedish ports by quantity of goods handled<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
198 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Transporter och kommunikationer<br />
10.7<br />
Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor<br />
State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m<br />
År<br />
Year<br />
Statsvägar<br />
State-administered roads<br />
Bidrag till drift och byggande<br />
Grants for maintenance and construction<br />
Total<br />
Total<br />
Drift<br />
Maintenance<br />
Byggande<br />
Construction<br />
Summa<br />
Total<br />
Kommunal väghållning<br />
Municipal roads<br />
Enskild väghållning<br />
Private roads in rural<br />
districts<br />
1998 6 557 7 417 13 974 – 566 14 540<br />
1999 6 180 6 398 12 578 – 572 13 150<br />
2000 6 310 6 212 12 522 – 571 13 093<br />
2001 6 988 6 737 13 725 – 564 14 289<br />
2002 7 373 8 551 15 924 – 570 16 494<br />
2003 6 898 9 900 16 798 – 628 17 426<br />
2004 6 920 10 315 17 235 – 664 17 899<br />
2005 7 310 8 099 15 409 – 679 16 088<br />
2006 7 490 7 905 15 395 – 730 16 125<br />
2007 7 736 8 576 16 312 – 717 17 029<br />
2008 8 256 9 826 18 082 – 820 18 902<br />
2009 8 355 11 434 19 789 – 1 024 20 813<br />
2010 9 373 11 535 20 908 – 927 21 835<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se).<br />
10.8<br />
Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari<br />
State-administered roads and roads with subsidies<br />
Hela<br />
riket<br />
<strong>Sweden</strong><br />
Riksvägar<br />
National<br />
main roads<br />
Nationella<br />
stamvägar<br />
National<br />
trunk<br />
roads<br />
Övriga<br />
riksvägar<br />
Other<br />
national<br />
roads<br />
Länsvägar<br />
County<br />
roads<br />
Väglängd, km 1<br />
Length of roads<br />
Samtliga<br />
vägar<br />
Total<br />
Statsvägar State-administered roads<br />
Motorvägar<br />
3<br />
Motorways<br />
3<br />
Därav<br />
Of which<br />
Belagd<br />
väg 4<br />
totalt<br />
Därav<br />
ytbehandling<br />
på<br />
grus 5<br />
Riksvägar<br />
Belagd väg, %<br />
Surfaced roads<br />
Länsvägar<br />
Samtliga<br />
vägar<br />
Antal<br />
broar 2, 3<br />
Number<br />
of bridges<br />
2, 3<br />
Antal<br />
färjleder<br />
6<br />
Number<br />
of ferry<br />
routes<br />
Enskilda<br />
vägar<br />
med<br />
statsbidrag:<br />
väglängd,<br />
km<br />
Private<br />
roads<br />
1997 8 034 6 613 83 368 98 015 1 350 75 432 26 202 100 73 77 10 658 42 74 198<br />
1998 8 034 6 581 83 447 98 062 1 428 75 695 26 248 100 73 77 13 202 42 74 329<br />
1999 8 034 6 617 83 442 98 093 1 439 75 890 26 314 100 73 77 13 889 39 74 504<br />
2000 8 066 6 626 83 357 98 049 1 484 76 615 26 703 100 74 78 14 406 37 74 501<br />
2001 8 046 7 033 83 094 98 173 1 499 76 928 26 769 100 74 78 14 515 37 74 729<br />
2002 8 064 7 285 82 892 98 241 1 507 77 228 26 865 100 75 79 14 571 37 74 720<br />
2003 8 034 7 307 82 915 98 256 1 544 77 522 26 722 100 75 79 14 758 37 74 979<br />
2004 8 033 7 352 82 882 98 267 1 591 77 779 26 379 100 75 79 14 798 37 75 040<br />
2005 8 039 7 314 82 958 98 312 1 684 78 081 26 514 100 76 79 15 133 37 75 088<br />
2006 8 049 7 301 82 984 98 334 1 677 77 966 26 544 100 76 79 15 252 37 75 321<br />
2007 8 044 7 341 82 932 98 317 1 744 78 113 11 853 100 76 80 15 415 37 75 609<br />
2008 8 022 7 303 83 131 98 456 1 806 78 589 11 919 100 76 80 15 497 37 75 984<br />
2009 8 036 7 293 83 138 98 467 1 855 78 634 12 013 100 76 80 15 705 37 76 130<br />
2010 8 326 7 027 83 131 98 484 1 891 78 795 12 084 100 77 80 15 798 37 75 878<br />
2011 8 323 7 111 83 031 98 465 1 927 79 043 12 055 100 77 80 15 884 37 75 982<br />
1) Exkl. av- och påfartsramper.<br />
2) T.o.m. 1997 broar med en längd av över 3 m, fr.o.m. 1998 broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket. Inga vägportar etc. är<br />
inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned by the National<br />
Road Administration.<br />
3) Uppgifterna avser även motorvägar i städerna. Motorways in towns are included.<br />
4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling.<br />
5) Fr.o.m. 2007 används begreppet ytbehandling på grus.<br />
6) Färjeleder på det allmänna vägnätet.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 199
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Vägar och gator den 1 januari<br />
10.9 Roads and streets<br />
Väghållare, vägtyper (inkl. gator)<br />
Road administration, type of roads<br />
Väglängd, km<br />
Length of roads<br />
2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
Vägar framkomliga med bil<br />
Roads trafficable by car 423 955 424 926 425 440 572 946 581 059 578 313<br />
Därav öppna för allmän trafik<br />
Of which open to the public 213 955 214 926 215 440 215 597 220 862 215 952<br />
Statsvägar 1 State-administered roads 98 334 98 317 98 456 98 467 98 484 98 465<br />
Nationella stamvägar National trunk roads 8 049 8 044 8 022 8 036 8 326 8 323<br />
Övriga riksvägar Other national roads 7 301 7 341 7 303 7 293 7 027 7 111<br />
Länsvägar County roads 82 984 82 932 83 131 83 138 83 131 83 031<br />
Vägar med statsbidrag<br />
Roads with state subsidies 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982<br />
Enskilda vägar Private roads 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982<br />
Övriga kommunala vägar<br />
Other municipal roads 40 300 41 000 41 000 41 000 46 500 41 505<br />
Övriga vägar 2 Other roads 210 000 210 000 210 000 357 349 360 197 362 361<br />
1) Exkl. av- och påfartsramper.<br />
2) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se).<br />
10.10<br />
Registrerade fordon i trafik den 31 december, 1 000-tal<br />
Motor vehicles in use<br />
År<br />
Year<br />
Personbilar i<br />
trafik<br />
Passenger<br />
cars in use<br />
Totalt<br />
Total<br />
Därav<br />
nyregistrerade<br />
Of which<br />
newly<br />
registered<br />
Avställda<br />
personbilar<br />
Passenger<br />
cars not<br />
in use<br />
Lastbilar<br />
i<br />
trafik<br />
Lorries<br />
in use<br />
Nyregistrerade<br />
Därav<br />
Skåp- och<br />
flakbilar<br />
med maxlast<br />
av<br />
högst 5 ton 2<br />
Bussar<br />
Buses<br />
I trafik<br />
In use<br />
Släpvagnar<br />
Trailers<br />
Därav<br />
Per inv.<br />
Per inhabitant<br />
Husvagnar<br />
Of which<br />
caravans<br />
Traktorer<br />
Tractors<br />
Motorcyklar<br />
1<br />
Motorcycles<br />
1<br />
Terrängskotrar<br />
Cross<br />
country<br />
scooters<br />
1993 3 566 0,41 128 586 302 9 246 14 661 203 327 114 148<br />
1994 3 594 0,41 160 558 304 10 246 14 668 202 326 115 146<br />
1995 3 631 0,41 175 561 308 15 249 15 677 201 325 117 147<br />
1996 3 655 0,41 200 606 312 21 247 15 681 199 324 122 151<br />
1997 3 703 0,42 259 662 322 26 262 15 646 196 325 130 149<br />
1998 3 792 0,42 287 709 338 31 275 15 697 195 325 137 148<br />
1999 3 890 0,44 336 776 354 35 292 15 711 196 326 150 150<br />
2000 3 999 0,45 355 852 374 39 311 14 729 196 326 167 143<br />
2001 4 019 0,45 290 814 396 36 332 14 746 196 325 191 146<br />
2002 4 043 0,45 294 796 409 36 345 14 763 197 328 221 152<br />
2003 4 075 0,45 307 814 422 36 358 14 781 196 327 247 148<br />
2004 4 113 0,46 312 841 440 40 376 13 805 197 327 235 156<br />
2005 4 154 0,46 312 856 461 45 396 13 834 199 327 250 170<br />
2006 4 202 0,46 314 830 480 48 412 14 863 197 327 269 177<br />
2007 4 258 0,46 339 870 504 54 434 13 898 196 324 287 184<br />
2008 4 279 0,46 276 950 510 48 440 13 926 195 322 297 192<br />
2009 4 301 0,46 229 984 515 34 445 13 948 194 321 303 203<br />
2010 4 335 0,46 308 1053 526 44 454 14 966 191 320 304 214<br />
1) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June.<br />
2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons.<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 (–1998) och TK 20 (1999–2000); SIKA<br />
Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009);<br />
Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer.<br />
200 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.11<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och<br />
ägarens kön den 31 december<br />
Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex<br />
År<br />
Year<br />
Personbilar<br />
Passenger cars<br />
Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1<br />
Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1<br />
Ägda av fysiska personer<br />
Owned by individuals<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Ägda av juridiska<br />
personer<br />
Owned by<br />
corporations<br />
Summa<br />
personbilar<br />
Passenger<br />
cars, total<br />
Ägda av fysiska personer<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
Ägda av<br />
juridiska<br />
personer<br />
Summa<br />
motorcyklar<br />
Motorcycles,<br />
total<br />
1993 2 175 049 939 163 451 828 3 566 040 . . . . . . 113 940<br />
1994 2 154 768 947 880 491 551 3 594 199 . . . . . . 115 196<br />
1995 2 165 784 960 170 504 806 3 630 760 . . . . . . 117 387<br />
1996 2 035 644 934 104 685 172 3 654 920 . . . . . . 121 950<br />
1997 2 058 842 949 578 692 750 3 701 170 . . . . . . 130 041<br />
1998 2 097 352 977 793 715 580 3 790 725 . . . . . . 137 466<br />
1999 2 142 049 1 010 441 737 669 3 890 159 . . . . . . 149 970<br />
2000 2 188 175 1 048 626 761 813 3 998 614 123 067 15 098 26 927 165 092<br />
2001 2 182 976 1 062 388 773 169 4 018 533 134 962 16 771 30 362 182 095<br />
2002 2 182 326 1 078 847 781 619 4 042 792 148 554 18 557 34 411 201 522<br />
2003 2 188 169 1 096 356 790 889 4 075 414 159 493 20 259 37 497 217 249<br />
2004 2 201 019 1 113 527 798 878 4 113 424 171 131 21 939 42 113 235 183<br />
2005 2 203 015 1 125 450 825 209 4 153 674 182 254 23 426 44 322 250 002<br />
2006 2 215 986 1 140 249 846 228 4 202 463 195 725 24 874 48 272 268 871<br />
2007 2 225 375 1 151 794 881 294 4 258 463 207 807 26 355 52 710 286 872<br />
2008 2 229 921 1 160 919 888 155 4 278 995 214 550 26 926 55 268 296 744<br />
2009 2 248 529 1 178 533 873 690 4 300 752 219 975 27 453 55 227 302 655<br />
2010 2 252 982 1 193 535 888 665 4 335 182 221 070 27 338 55 373 303 781<br />
1) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June.<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 26 (1993–1998), TK 27 (1999–2000,<br />
www.scb.se), SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok<br />
(2007–2009).<br />
10.12<br />
Nyregistrerade motorfordon under 2010 efter fabrikat<br />
Motor vehicles newly registered by make<br />
Fabrikat<br />
Make<br />
Antal<br />
Number<br />
Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal<br />
Personbilar Skoda 12 546 Scania 1 923 John Deere 881<br />
Passenger cars 308 734 Subaru 4 651 Toyota 1 806 Kubota 50<br />
Audi 16 980 Suzuki 3 113 Volkswagen 11 033 Massey-Ferguson 587<br />
BMW 16 092 Toyota 22 108 Volvo 2 289 Newholland 466<br />
Chevrolet 2 779 Volkswagen 36 794 Övriga 1 301 Valmet 63<br />
Citroën 6 269 Volvo 54 923 Valtra 946<br />
Chrysler 1 129 Övriga Other 7 287 Bussar Övriga 410<br />
Dacia 1 718 Buses 1 742<br />
Fiat 4 079 Lastbilar Ford 31 Motorcyklar<br />
Ford 19 298 Lorries 44 176 Iveco 38 Motorcycles 14 811<br />
Honda 4 285 Citroën 3 433 Kässbohrer 69 BMW 1 314<br />
Hyundai 10 246 Dacia 1 021 Man 209 BRP 390<br />
Kia 13 273 Dodge 299 Mercedes-Benz 230 Ducati 289<br />
Mazda 3 672 Fiat 785 Scania 330 Harley-Davidson 1 423<br />
Mercedes-Benz 12 705 Ford 3 196 Volvo 409 Honda 1 317<br />
Mitsubishi 5 050 Isuzu 337 Övriga 426 Husaberg 192<br />
Nissan 5 690 Iveco 686 Kawasaki 985<br />
Opel 6 712 Mercedes-Benz 3 717 Traktorer KTM 622<br />
Peugeot 10 490 Mitsubishi 1 022 Tractors 4 160 Kymco 226<br />
Porsche 1 159 Nissan 3 009 Case 360 Suzuki 871<br />
Renault 14 066 Opel 1 487 Claas Xerion 122 Triumph 472<br />
Saab 8 946 Peugeot 2 941 Fendt 181 Yamaha 1 520<br />
Seat 2 674 Renault 3 891 Foton 94 Övriga 5 190<br />
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik (www.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 201
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.13<br />
Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell<br />
den 31 december<br />
Motor vehicles in use by model year<br />
Årsmodell<br />
Model year<br />
Personbilar<br />
Passenger cars<br />
Lastbilar<br />
Lorries<br />
Bussar<br />
Buses<br />
Motorcyklar<br />
Motorcycles<br />
Antal<br />
Number<br />
% Antal Antal Antal<br />
2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010<br />
–1991 495 058 416 533 11,5 9,6 56 067 48 341 315 252 79 812 76 251<br />
1992 94 354 77 581 2,2 1,8 4 416 3 668 54 34 4 329 4 196<br />
1993 76 970 64 282 1,8 1,5 3 429 2 802 38 27 4 648 4 499<br />
1994 101 224 86 355 2,4 2,0 3 853 3 286 41 21 4 898 4 748<br />
1995 132 521 116 574 3,1 2,7 7 761 6 573 231 121 6 180 5 982<br />
1996 144 482 130 230 3,4 3,0 11 349 9 649 271 179 7 560 7 379<br />
1997 203 656 188 104 4,7 4,3 16 510 14 403 468 322 9 503 9 304<br />
1998 258 369 243 584 6,0 5,6 24 733 22 244 541 386 12 810 12 459<br />
1999 345 886 332 292 8,0 7,7 27 140 24 723 741 645 13 225 12 976<br />
2000 283 105 273 982 6,6 6,3 28 735 26 534 832 657 13 499 13 255<br />
2001 224 713 218 803 5,2 5,0 33 238 31 242 1 058 893 13 146 12 879<br />
2002 241 696 236 585 5,6 5,5 28 916 27 652 880 821 12 302 12 055<br />
2003 249 664 245 626 5,8 5,7 27 958 26 924 1 126 1 079 12 411 12 183<br />
2004 251 273 248 016 5,8 5,7 43 238 41 755 1 031 1 012 12 733 12 264<br />
2005 264 978 262 445 6,2 6,1 25 196 24 674 1 222 1 215 13 405 12 524<br />
2006 265 813 265 181 6,2 6,1 41 348 40 858 1202 1194 15 081 13 973<br />
2007 291 104 284 885 6,8 6,6 48 899 48 594 989 1018 18 618 17 679<br />
2008 232 436 233 229 5,4 5,4 51 018 51 083 1 097 1 112 15 429 15 742<br />
2009 142 433 183 689 3,3 4,2 25 170 26 752 1 129 1 196 7 891 9 082<br />
2010 1 017 225 954 0,0 5,2 5 602 38 826 141 1564 146 7 756<br />
2011 844 0,0 5 858 125 553<br />
Okänd 408 0,0 0 0 6<br />
Summa Total 4 300 752 4 335 182 100,0 100,0 514 576 526 441 13 407 13 873 277 626 277 745<br />
Källa: Trafikanalys och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik.<br />
202 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.14<br />
År<br />
Year<br />
Antal lastbilar<br />
Number of<br />
Swedish<br />
registered<br />
lorries<br />
Lastbilstransporter med svenska fordon<br />
Lorry transportation with Swedish registered lorries<br />
Yrkesmässig<br />
trafik 1<br />
Transport<br />
for hire<br />
Därav<br />
Of which<br />
Icke yrkesmässig<br />
trafik 2<br />
Transport<br />
for own<br />
account<br />
Inrikes godstransporter 3<br />
National road goods<br />
transport<br />
Yrkesmässig<br />
trafik 1<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Transporterad godsmängd, milj. ton<br />
Goods carried<br />
Icke yrkes- Totalt 4<br />
mässig trafik 2 Total 4<br />
Utrikes godstransporter 3<br />
International road goods transport<br />
Från Sverige<br />
till utlandet<br />
From <strong>Sweden</strong><br />
abroad<br />
Från utlandet<br />
till Sverige<br />
Abroad to<br />
<strong>Sweden</strong><br />
2000 3 55 979 38 014 17 965 277 46 7 4 2<br />
2001 56 707 39 066 17 641 271 34 7 3 3<br />
2002 56 470 39 373 17 097 283 32 7 4 2<br />
2003 56 065 39 168 16 898 269 33 8 4 2<br />
2004 55 859 39 126 16 734 290 28 7 3 2<br />
2005 56 366 39 608 16 758 316 33 6 3 2<br />
2006 57 436 40 782 16 654 302 32 8 5 3<br />
2007 59 683 43 120 16 563 317 37 7 4 2<br />
2008 61 108 44 657 16 452 328 33 7 3 2<br />
2009 59 771 43 854 15 917 296 33 5 3 2<br />
2010 59 651 43 524 16 126 286 30 6 3 2<br />
År<br />
Year<br />
Inrikes<br />
godstransporter 3<br />
Yrkesmässig<br />
trafik 1<br />
Presterade tonkm, milj. tonkm<br />
Driven ton-km<br />
Utrikes<br />
godstransporter 3<br />
Icke yrkes- Totalt 4 Från<br />
mässig trafik 2 Sverige till<br />
utlandet<br />
Från utlandet<br />
till<br />
Sverige<br />
Medeltransportlängd 5 , km<br />
Mean haulage distance<br />
Inrikes<br />
godstransporter 3<br />
Yrkesmäs- Icke yrkessig<br />
trafik 1 mässig trafik 2<br />
Körsträcka med last, milj. km<br />
Loaded haulage distance<br />
Inrikes<br />
godstransporter 3<br />
Yrkesmässig<br />
trafik 1<br />
Icke yrkesmässig<br />
trafik 2<br />
Utrikes<br />
godstransporter<br />
3<br />
2000 3 27 940 3 415 4 197 2 015 1 722 101 75 1 392 324 261<br />
2001 27 692 2 278 4 191 1 876 1 805 102 67 1 420 282 264<br />
2002 29 357 2 447 4 816 2 339 1 741 104 77 1 446 263 297<br />
2003 28 812 2 621 5 171 2 336 1 958 107 80 1 408 259 315<br />
2004 29 871 2 798 4 257 2 003 1 663 103 99 1 437 270 261<br />
2005 32 124 2 558 3 874 1 790 1 403 102 79 1 558 275 244<br />
2006 32 763 2 692 4 444 2 150 1 626 108 85 1 579 262 267<br />
2007 33 822 2 554 4 150 2 019 1 548 107 70 1 697 252 263<br />
2008 35 489 2 444 4 433 2 002 1 627 108 75 1 811 231 283<br />
2009 30 185 1 933 2 923 1 417 1 099 102 59 1 639 218 187<br />
2010 30 359 2 379 3 535 1 594 1 396 106 79 1 746 259 223<br />
År<br />
Year<br />
Körsträcka utan last, milj. km<br />
Empty haulage distance<br />
Inrikes godstransporter 3<br />
Yrkesmässig<br />
trafik 1<br />
Icke yrkesmässig<br />
trafik 2<br />
Antal transporter med last, 1 000-tal<br />
Number of transports with freight<br />
Antal transporter utan last, 1 000-tal<br />
Number of transports without freight<br />
Utrikes Inrikes godstransporter 3 Utrikes Inrikes godstransporter 3 Utrikes<br />
porter 3 Yrkesmäs- Icke yrkes- porter 3 Yrkesmäs- Icke yrkes- porter 3<br />
godstrans-<br />
godstrans-<br />
godstranssig<br />
trafik 1 mässig trafik 2<br />
sig trafik 1 mässig trafik 2<br />
2000 3 464 89 34 17 310 5 410 409 12 012 3 124 169<br />
2001 462 67 35 17 323 4 449 402 11 385 2 232 177<br />
2002 481 67 40 17 929 3 805 418 12 192 2 189 198<br />
2003 445 78 41 16 451 3 881 456 10 790 2 601 205<br />
2004 458 62 39 17 509 3 407 396 11 630 1 725 177<br />
2005 497 75 34 18 410 3 727 364 12 407 1 970 160<br />
2006 486 69 41 18 002 3 908 446 11 456 2 245 201<br />
2007 496 77 42 19 145 3 956 416 11 793 2 423 181<br />
2008 507 55 42 20 027 3 292 421 12 091 1 930 187<br />
2009 502 66 29 18 932 3 872 320 12 104 2 321 136<br />
2010 418 62 30 20 688 3 806 402 8 575 1 694 154<br />
1) Transporter för annans räkning mot ersättning. Transport for hire.<br />
2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning). Transport on own account.<br />
3) Fr.o.m. år 2000 undersöks inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar i en gemensam undersökning. De separata undersökningarna<br />
om inrikes resp. utrikes trafik upphörde i och med undersökningsåret 1999. From the year 2000 the earlier surveys regarding Swedish<br />
national and international road goods transport were replaced by a joint survey.<br />
4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad.<br />
5) Medeltransportlängden beräknas genom att dela antal tonkilometer med lastad godsmängd mätt i ton.<br />
Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (–2008) och SCB (1999): Lastbilstrafik (2008–),<br />
Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar (2005–2007); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005<br />
(2001–2004) , (www.trafa.se/statistik), SCB Statistiska meddelanden serie TK 30 och 56 (1999).<br />
Statistiska centralbyrån 203
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.15<br />
Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön<br />
den 31 december 2010<br />
Number of persons with different classes of driving licences by age<br />
and sex<br />
Ålder<br />
Age<br />
Män<br />
Men<br />
AM A1 – A-lätt A B BE<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
15 9 786 5 137 . . . . . . . .<br />
16 20 656 13 698 225 22 . . . . . .<br />
17 22 435 15 962 522 55 . . . . . .<br />
18 34 421 25 881 463 59 247 28 22 906 16 966 52 20<br />
19 36 217 28 913 478 34 527 65 36 750 29 261 1 093 180<br />
20 26 678 21 477 485 35 852 109 42 322 35 075 1 496 285<br />
21 18 177 13 812 405 45 1 224 163 42 614 35 796 1 632 285<br />
22 13 430 9 308 398 48 1 721 251 43 645 37 047 1 937 393<br />
23 10 061 6 932 289 25 2 277 334 41 673 36 535 1 960 387<br />
24 7 890 5 463 280 13 2 795 359 42 645 36 899 2 166 430<br />
25–29 40 588 34 269 916 84 20 198 2 693 214 201 187 165 13 473 2 033<br />
30–34 36 116 32 232 330 93 35 483 4 498 235 635 209 566 17 540 2 521<br />
35–39 39 738 34 888 147 95 55 969 8 085 279 481 250 737 27 922 3 906<br />
40–44 35 503 34 161 138 72 83 907 13 915 301 552 269 191 44 233 5 933<br />
45–49 50 524 45 467 104 67 95 636 16 497 301 707 267 726 49 226 6 964<br />
50–54 30 318 36 215 205 158 129 360 64 112 277 604 247 230 51 250 6 125<br />
55–59 34 001 30 980 183 152 221 422 180 801 273 922 246 043 53 102 4 495<br />
60–64 19 391 22 640 181 135 262 580 223 800 296 159 266 517 64 878 4 527<br />
65–69 14 487 15 581 182 117 243 883 210 319 263 037 234 068 59 436 4 267<br />
70–74 8 070 8 517 152 86 168 744 147 299 178 315 159 289 36 544 2 567<br />
75–79 4 682 4 775 97 31 122 832 108 247 127 524 115 497 24 476 1 566<br />
80–84 2 566 2 524 28 7 88 890 77 827 91 191 82 115 14 822 825<br />
85– 1 446 1 116 13 8 73 763 68 337 75 001 70 785 9 680 463<br />
Ålder C CE D DE<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
15 . . . . . . . .<br />
16 . . . . . . . .<br />
17 . . . . . . . .<br />
18 472 74 24 4 . . .<br />
19 1 478 181 1 023 113 . . . .<br />
20 2 250 259 1 389 158 . . . .<br />
21 2 296 297 1 497 179 22 1 8<br />
22 2 976 391 1 731 236 108 23 21 8<br />
23 3 049 397 1 719 221 153 42 31 10<br />
24 3 326 418 1 854 221 212 49 37 11<br />
25–29 21 627 1 826 11 469 895 2 199 417 603 100<br />
30–34 25 679 2 130 13 955 1 071 4 557 704 2 014 206<br />
35–39 32 665 2 969 18 404 1 495 11 690 1 557 8 741 921<br />
40–44 47 346 4 683 26 244 1 871 22 819 3 122 19 921 2 523<br />
45–49 82 554 7 500 28 139 1 814 25 428 3 482 22 637 2 920<br />
50–54 90 415 7 549 30 414 1 500 27 059 3 162 24 834 2 748<br />
55–59 78 929 5 082 31 143 986 23 586 2 357 21 942 2 107<br />
60–64 86 673 5 354 42 462 1 320 23 416 2 295 22 297 2 162<br />
65–69 70 761 4 238 38 161 1 350 18 434 1 742 17 995 1 710<br />
70–74 34 190 1 617 19 253 653 9 554 630 9 462 627<br />
75–79 14 583 527 9 031 242 4 290 176 4 276 175<br />
80–84 4 500 102 2 958 58 1 366 33 1 362 33<br />
85– 943 43 642 15 255 23 246 13<br />
Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence for<br />
light motorcycle. Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. Behörighet B = körkort för personbil, lätt<br />
lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light trailer. Behörighet C = körkort för tung<br />
lastbil. Driving licence for heavy lorry. Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. Behörighet E = körkort för fordon med ett<br />
eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Transportstyrelsen, Trafikregistret.<br />
204 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.16<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder<br />
och trafikantgrupp<br />
Road traffic accidents, persons killed or injured by group of<br />
roadusers and by age<br />
Ålder<br />
Age<br />
Dödade 1<br />
Killed<br />
Skadade<br />
Injured<br />
Summa<br />
Total<br />
Döda och skadade efter trafikantgrupp<br />
Group of roaduser: killed and injured<br />
Svårt<br />
Seriously<br />
Lindrigt<br />
Slightly<br />
Bilförare<br />
Car<br />
drivers<br />
Bilpassagerare<br />
2<br />
Förare<br />
av mc 3<br />
Passagerare<br />
på mc 4<br />
Mope- Cyklister 5<br />
dister 5 Cyclists 5<br />
Moped<br />
drivers 5<br />
Gående<br />
Pedestrians<br />
Övriga<br />
Other<br />
0– 6 4 47 390 441 1 353 – – 1 23 52 1<br />
7–14 6 94 812 912 3 469 8 6 66 190 141 7<br />
15–17 9 168 1 394 1 571 44 477 25 5 717 105 121 47<br />
18–24 46 602 4 205 4 853 2 479 1 300 139 29 145 216 228 22<br />
25–44 65 900 6 901 7 866 4 651 1 231 385 31 142 522 322 36<br />
45–64 72 724 4 768 5 564 3 040 777 347 17 126 527 295 45<br />
65– 64 330 1 798 2 192 1 124 414 54 1 33 186 274 9<br />
Okänd ålder<br />
Age unknown – 23 149 172 29 85 4 3 6 12 18 1<br />
Samtliga All<br />
2010 266 2 888 20 417 23 571 11 371 5 106 962 92 1 236 1 781 1 451 168<br />
2009 358 3 460 21 821 25 639 12 620 5 830 1 102 109 2 034 2 234 1 553 157<br />
2008 397 3 657 22 591 26 645 13 010 6 064 1 190 100 2 037 2 347 1 720 177<br />
2007 471 3 824 22 925 27 220 13 432 6 325 1 141 114 2 173 2 131 1 723 181<br />
2006 445 3 959 22 677 27 081 13 379 6 516 1 143 126 1 986 2 091 1 686 154<br />
2005 440 3 915 22 544 26 899 13 462 6 516 1 056 106 1 810 2 261 1 543 145<br />
2004 480 4 022 22 560 27 062 13 657 6 730 1 011 107 1 580 2 189 1 649 139<br />
2003 529 4 664 22 439 27 632 13 846 6 841 1 142 119 1 442 2 312 1 673 257<br />
2002 560 4 592 20 155 25 307 12 676 6 279 1 126 151 1 132 2 279 1 510 154<br />
2001 583 4 058 18 271 22 912 11 614 5 459 861 97 1 075 2 207 1 463 136<br />
2000 591 4 103 17 929 22 623 11 498 5 283 828 69 915 2 434 1 488 108<br />
1999 580 4 043 17 921 22 544 11 243 5 416 755 101 776 2 623 1 481 149<br />
1998 531 3 883 17 473 21 887 10 950 5 363 684 80 644 2 664 1 403 99<br />
1997 541 3 917 17 363 21 821 10 541 4 923 777 111 769 3 184 1 384 132<br />
1996 537 3 837 16 973 21 347 10 091 5 036 739 98 723 2 985 1 535 140<br />
1995 572 3 965 17 208 21 745 10 267 5 115 753 124 820 3 058 1 474 134<br />
1994 589 4 221 16 862 21 672 10 134 4 929 703 122 786 3 292 1 565 141<br />
1993 632 4 334 15 407 20 373 9 511 4 798 785 93 721 2 847 1 468 150<br />
1992 759 4 705 16 022 21 486 9 910 5 144 854 125 871 2 811 1 645 126<br />
1991 745 4 832 16 225 21 802 10 161 5 196 834 137 834 2 821 1 707 112<br />
1990 772 5 501 16 996 23 269 10 730 5 649 938 125 905 2 896 1 858 168<br />
1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt<br />
polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010).<br />
Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could<br />
have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010).<br />
2) Car passengers.<br />
3) Drivers of motorcycles.<br />
4) Passengers of motorcycles.<br />
5) Inkl. passagerare. Incl. passengers.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se).<br />
Statistiska centralbyrån 205
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.17<br />
Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter<br />
hastighetsbegränsning<br />
Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit<br />
Hastighetsbegränsning<br />
Speed limit<br />
Antal trafikolyckor efter skadans art<br />
Road traffic accidents by type<br />
2009 2010<br />
Med dödlig<br />
utgång 1<br />
Fatal 1<br />
Med annan personskada<br />
Non fatal personal injury<br />
Svår<br />
Serious<br />
Lindrig<br />
Slight<br />
Summa<br />
Total<br />
Med död- Med annan personskada Summa<br />
lig utgång 1<br />
Svår<br />
Lindrig<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 336 2 729 14 793 17 858 249 2 325 13 930 16 504<br />
Hastighetsbegränsning<br />
Speed limit<br />
120 km/h 2 20 100 122 2 19 111 132<br />
110 km/h 16 110 641 767 10 118 737 865<br />
100 km/h 6 43 241 290 6 56 362 424<br />
90 km/h 96 425 1 760 2 281 57 229 1 244 1 530<br />
80 km/h 7 30 133 170 27 130 576 733<br />
70 km/h 96 617 2 906 3 619 60 558 2 686 3 304<br />
60 km/h 2 9 46 57 1 17 84 102<br />
50 km/h 57 913 5 505 6 475 40 681 4 815 5 536<br />
40 km/h – 9 58 67 2 16 174 192<br />
30 km/h 4 78 479 561 5 69 466 540<br />
Uppgift saknas Unknown 50 475 2 924 3 449 39 432 2 675 3 146<br />
1) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). Deaths occurring<br />
within 30 days of an accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010).<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se).<br />
10.18 Vägtrafikolyckor<br />
Road traffic accidents<br />
År<br />
Year<br />
Antal trafikolyckor efter skadans art<br />
Road traffic accidents by type<br />
Därav<br />
Of which<br />
Med dödlig<br />
utgång 1<br />
Fatal 1<br />
Med annan personskada<br />
Non fatal personal injury<br />
Svår<br />
Serious<br />
Lindrig<br />
Slight<br />
Summa<br />
Total<br />
Stockholm Göteborg Malmö<br />
1991 667 3 814 11 522 16 003 1 221 1 100 864<br />
1992 667 3 722 11 210 15 599 1 096 1 062 855<br />
1993 573 3 479 10 907 14 959 1 075 1 166 728<br />
1994 528 3 355 12 005 15 888 1 221 1 285 919<br />
1995 519 3 137 11 970 15 626 1 190 1 298 860<br />
1996 488 3 048 11 785 15 321 1 169 1 251 848<br />
1997 493 3 067 12 192 15 752 1 231 1 231 886<br />
1998 490 3 004 12 020 15 514 1 284 1 290 862<br />
1999 516 3 113 12 205 15 834 1 456 893 929<br />
2000 535 3 104 12 131 15 770 1 354 1 041 851<br />
2001 511 3 100 12 185 15 796 1 394 906 831<br />
2002 490 3 420 13 037 16 947 1 523 931 787<br />
2003 460 3 446 14 459 18 365 1 573 1 255 870<br />
2004 430 3 082 14 517 18 029 1 572 1 205 815<br />
2005 406 3 004 14 684 18 094 1 408 1 192 857<br />
2006 404 3 002 14 807 18 213 1 513 1 259 797<br />
2007 426 2 979 15 143 18 548 1 465 1 210 780<br />
2008 355 2 868 15 239 18 462 1 408 1 143 836<br />
2009 336 2 729 14 793 17 858 1 405 1 048 855<br />
2010 249 2 325 13 930 16 504 1 383 942 727<br />
1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt<br />
polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010).<br />
Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could<br />
have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010).<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (1994–2008) och SCB: Trafikskador (–1997); Vägtrafikskador,<br />
(1998–), www.trafa.se resp. www.scb.se/TK1004); Statistiska meddelanden, serie HS 11 (1992–1993), HS 12 (–1991) och TK 61<br />
(2000).<br />
206 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.19<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare,<br />
trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december<br />
Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked<br />
lines and rolling stock<br />
År<br />
Year<br />
Järnvägar<br />
Railway lines<br />
Banlängd, km<br />
Length of lines, kilometres<br />
Spårvägar<br />
Tram lines<br />
Tunnelbana<br />
Metro lines<br />
Normalspårig<br />
Standard gauge<br />
Smalspårig<br />
Narrow gauge<br />
Totalt<br />
Total<br />
Flerspårig<br />
Double track<br />
or more<br />
Därav<br />
Of which<br />
Elektrifierad<br />
Electrified<br />
1993 10 823 65 10 888 1 321 7 359 . . . .<br />
1994 10 738 65 10 803 1 352 7 266 . . . .<br />
1995 10 859 66 10 925 1 449 7 402 . . . .<br />
1996 10 898 66 10 964 1 466 7 470 . . . .<br />
1997 10 875 66 10 941 1 510 7 445 . . . .<br />
1998 10 932 65 10 997 1 535 7 444 . . . .<br />
1999 10 979 65 11 044 1 575 7 474 . . . .<br />
2000 10 972 65 11 037 1 709 7 487 124 108<br />
2001 10 956 65 11 021 1 719 7 681 124 108<br />
2002 11 030 65 11 095 1 740 7 758 126 109<br />
2003 10 972 65 11 037 1 768 7 739 126 109<br />
2004 10 985 65 11 050 1 793 7 745 126 109<br />
2005 10 952 65 11 017 1 785 7 737 126 109<br />
2006 10 955 65 11 020 1 804 7 749 126 109<br />
2007 10 907 65 10 972 1 807 7 848 126 109<br />
2008 10 967 65 11 032 1 827 7 867 127 109<br />
2009 11 073 65 11 138 1 842 7 963 127 109<br />
2010 11 084 65 11 149 1 865 7 965 129 109<br />
År<br />
Year<br />
Rullande materiel<br />
Rolling stock<br />
Järnvägar Spårvägar Tunnelbana<br />
Personvagnar 1<br />
Godsvagnar 2<br />
Passenger cars 1 Wagons 2<br />
Antal<br />
Number<br />
Sitt- och<br />
liggplatser,<br />
1 000-tal<br />
Seats and<br />
beds<br />
Antal<br />
Lastförmåga,<br />
1 000 ton<br />
Carrying<br />
capacity<br />
Spårvagnar<br />
Tram cars<br />
Antal<br />
Sitt- och<br />
ståplatser,<br />
1 000-tal<br />
Seats and<br />
standing<br />
places<br />
Tunnelbanevagnar<br />
Metro cars<br />
Antal<br />
Sitt- och<br />
ståplatser,<br />
1 000-tal<br />
1993 1 978 114 21 817 798 . . . . . . . .<br />
1994 2 018 113 21 066 780 . . . . . . . .<br />
1995 1 966 111 20 865 782 . . . . . . . .<br />
1996 1 902 108 20 302 773 . . . . . . . .<br />
1997 1 899 109 19 635 751 . . . . . . . .<br />
1998 1 887 109 18 943 729 . . . . . . . .<br />
1999 1 850 107 19 757 777 . . . . . . . .<br />
2000 1 789 111 18 406 741 449 40 1 030 155<br />
2001 1 888 118 17 910 740 450 40 1 071 159<br />
2002 1 935 123 17 674 734 460 41 1 047 152<br />
2003 1 877 122 16 909 720 458 42 1 112 160<br />
2004 1 784 116 16 832 799 458 42 1 077 153<br />
2005 1 901 124 16 637 772 468 44 1 077 153<br />
2006 1 952 126 16 407 798 518 44 1 077 153<br />
2007 2 177 134 15 896 815 567 47 1 077 153<br />
2008 2 304 143 15 735 832 613 50 1 057 150<br />
2009 2 291 141 14 797 791 628 50 1 057 150<br />
2010 2 180 131 15 166 837 629 51 1 057 150<br />
1) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches.<br />
2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se).<br />
Statistiska centralbyrån 207
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.20<br />
Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete<br />
Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance<br />
2005 2006 2007 2008 1 2009 2010<br />
Antal tågoperatörer i järnvägstrafik<br />
Number of railway operators 25 24 24 26 25 25<br />
Antal tågoperatörer i spårvägstrafik<br />
Number of tram operators 3 3 3 3 3 3<br />
JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic<br />
Persontransporter Passenger transport<br />
Antal resor, milj. Passengers carried, millions 150 159 169 179 179 180<br />
Personkilometer, milj. Passenger kilometres, millions 8 936 9 617 10 261 11 146 11 321 11 219<br />
Medelreselängd, km Average passenger journey, km 60 60 61 62 63 62<br />
Godstransporter 1 Freight transport 1<br />
Transporterat gods, milj. ton Tonnes carried, millions 63 65 68 66 56 68<br />
Härav kombitransporter Of which intermodal transport 7 8 8 8 10 11<br />
Härav malmtransporter på malmbanan<br />
Of which ore transports on the Ore Railway 28 29 30 28 22 30<br />
Tonkilometer milj. Tonne-kilometres, millions 21 675 22 271 23 250 22 924 20 389 23 464<br />
Härav kombitransporter 3 748 4 145 4 670 5 089 5 697 5 955<br />
Härav malmtransporter på malmbanan 4 400 4 519 4 602 4 363 3 416 4 620<br />
Medeltransportlängd, km<br />
Mean per tonne haulage distance, km 343 343 343 349 361 343<br />
Trafikarbete Operations 128 131 136 142 136 139<br />
Tågkilometer persontrafik, milj.<br />
Train-kilometres passenger traffic, millions 84 86 90 95 95 98<br />
Tågkilometer godstrafik, milj.<br />
Train-kilometres freight traffic, millions 44 45 45 48 40 41<br />
Drivmedelsanvändning Energy consumption<br />
Elektricitet, Gwh Electric, Gwh 2 039 2 142 2 115 2 229 2 125 2 098<br />
Diesel, m 2 25 319 26 829 25 755 27 418 24 488 23 685<br />
SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic<br />
Persontrafik<br />
Antal resor, milj. 111 114 122 123 124 132<br />
Personkilometer, milj. 473 482 514 524 524 548<br />
Medelreselängd, km 4 4 4 4 4 4<br />
Trafikarbete<br />
Tågkilometer, milj. Train-kilometres, millions 13 14 14 15 16 16<br />
Drivmedelsförbrukning<br />
Elektricitet, Gwh 57 60 60 63 67 71<br />
TUNNELBANETRAFIK Metro traffic<br />
Persontrafik<br />
Antal resor, milj. 276 297 303 306 307 310<br />
Personkilometer, milj. 1 541 1 657 1 690 1 715 1 715 1 731<br />
Medelreselängd, km 6 6 6 6 6 6<br />
Trafikarbete<br />
Tågkilometer, milj. 12 13 13 12 13 12<br />
Drivmedelsförbrukning<br />
Elektricitet, Gwh 191 201 198 199 196 202<br />
1) Exkl. tomma privatvagnar. Excluding empty privately owned wagons.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys och Trafikverket, Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se).<br />
208 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.21<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare,<br />
olyckor<br />
Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, accidents<br />
Trafikslag Type of traffic 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic<br />
Olyckshändelser Accidents 100 131 138 123 117 141<br />
Kollisioner vid vägkorsning i plan Collisions at level crossings 21 18 15 6 16 16<br />
Andra olyckshändelser Other accidents 33 44 44 44 33 57<br />
Självmord och självmordsförsök Suicides and attempts at suicide 46 69 79 73 68 68<br />
Allvarligt skadade Seriously injured 21 20 18 9 21 27<br />
Resande Passengers 1 1 1 3 2 10<br />
Övriga Other 18 15 14 5 16 15<br />
Vid kollisioner vid vägkorsning i plan At collisions at level crossings 11 8 9 1 10 5<br />
Andra olyckshändelser 7 7 5 4 6 10<br />
Självmordsförsök Attempts at suicide 2 4 3 1 3 2<br />
Avlidna Fatalities 68 84 101 87 84 111<br />
Resande – – – – – 2<br />
Övriga 21 19 25 15 19 45<br />
Vid kollisioner vid vägkorsning i plan 7 9 9 4 6 9<br />
Andra olyckshändelser 14 10 16 11 13 36<br />
Självmord Suicide 47 65 76 72 65 66<br />
SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic<br />
Olyckshändelser 27 34 30 15 19 14<br />
Självmord och självmordsförsök – – – – – 1<br />
Allvarligt skadade 17 34 28 11 14 10<br />
Resande 13 25 20 4 6 5<br />
Övriga 4 9 8 7 8 5<br />
Självmordsförsök – – – – – –<br />
Avlidna 4 2 2 1 2 3<br />
Resande 1 – – – – –<br />
Övriga 3 2 2 1 2 3<br />
Självmord – – – – – 1<br />
TUNNELBANETRAFIK Metro traffic<br />
Olyckshändelser 12 14 12 15 7 17<br />
Självmord och självmordsförsök 7 9 9 8 5 8<br />
Allvarligt skadade 6 5 5 5 2 8<br />
Resande 2 – 2 – 1 1<br />
Övriga – 2 1 2 – 4<br />
Självmordsförsök 4 3 2 3 1 3<br />
Avlidna 4 7 7 10 5 9<br />
Resande – – – – – –<br />
Övriga 1 1 – 5 1 4<br />
Självmord 3 6 7 5 4 5<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys, Bantrafikskador (www.trafa.se).<br />
10.22<br />
Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor<br />
Net turnover for water transport, SEK m<br />
Intäktslag Categories of turnover 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Fraktintäkter Total freights 25 378 26 656 28 402 26 900 26 482 22 192<br />
Linjefart Liner traffic 10 984 11 344 15 019 13 431 12 552 9 970<br />
Trampfart Tramp trade 9 706 10 988 9 437 9 652 10 987 7 410<br />
Passagerar- och kryssningsintäkter<br />
Transport passengers and cruises 4 584 4 232 3 946 3 817 2 943 4 756<br />
Färjetransporter av tåg Transport of trains 104 92 – – – 56<br />
Tidsbefraktning Timecharter 6 459 8 224 7 063 6 456 9 697 7 252<br />
Övrigt Other 2 687 4 892 5 011 6 479 7 532 8 888<br />
Summa nettoomsättning Total net turnover 34 525 39 773 40 476 39 835 43 711 38 332<br />
Varav tidsbefraktning för till utlandet uthyrda<br />
fartyg Of which timecharter abroad 5 203 6 646 5 008 4 347 6 392 5 185<br />
Källa: Trafikanalys (2008–, www.trafa.se), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2007): SIKA Statistik 2006:13 och<br />
2007:16 (Sjöfartsföretag 2004 och 2005), Sjöfartsföretag 2006– (.xls).<br />
Statistiska centralbyrån 209
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.23<br />
Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart<br />
Merchant fleet, vessels by main use<br />
År<br />
Year<br />
Mellan svenska<br />
hamnar 2<br />
I svensk regi<br />
In Swedish service<br />
Mellan Sverige<br />
och utlandet 3<br />
Mellan utländska<br />
hamnar 4<br />
Uthyrda till<br />
utlandet<br />
Chartered to<br />
foreign countries<br />
Fartyg i<br />
handelssjöfart<br />
Vessels in<br />
service<br />
Ej använda fartyg,<br />
okänd användning<br />
Vessels not in<br />
use, use unknown<br />
Samtliga fartyg 1<br />
All vessels 1<br />
Antal<br />
Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner<br />
brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5<br />
2001 147 34 128 436 37 117 41 409 353 996 51 2 404 999<br />
2002 155 34 126 476 51 157 39 389 371 1 056 39 1 410 1 057<br />
2003 200 49 144 618 46 415 21 150 411 1 232 15 1 426 1 234<br />
2004 204 59 132 601 66 553 16 67 418 1 279 17 1 435 1 280<br />
2005 205 46 123 505 47 403 25 172 400 1 126 18 65 418 1 191<br />
2006 172 24 80 297 126 525 41 414 419 1 260 14 0 433 1 260<br />
2007 208 66 128 820 23 185 70 330 429 1 401 – – 429 1 401<br />
2008 216 51 103 564 43 419 66 537 428 1 570 – – 428 1 570<br />
2009 216 52 94 300 59 613 45 347 414 1 311 – – 414 1 311<br />
2010 207 57 65 214 49 486 75 702 396 1 459 – – 396 1 459<br />
1) Till och med 2002 inkl fartyg som avregistrerats resp. år, därefter fartyg registrerade den 31 december. Passagerarfartyg med segel har<br />
exkluderats. Vessels deregistered during each year are included up until 2002. Passenger ships with sails are excluded.<br />
2) Between Swedish ports.<br />
3) Between Swedish and foreign ports.<br />
4) Between foreign ports.<br />
5) Bruttodräktighetsdagar, Gross tonnage-days, millions.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys (2009–2010), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden<br />
Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2001–2003), SIKA Statistik Svenska och utländska fartyg i svensk regi<br />
(2004–2008), Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2009–2010), (www.trafa.se/statistik).<br />
210 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.24<br />
Nationalitet<br />
Nationality<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Inklarerade fartyg i direkt utrikes fart efter nationalitet<br />
Entering vessels in direct voyages by nationality<br />
Totalt<br />
antal<br />
Total<br />
2009 2010<br />
Bruttodräktighet<br />
i<br />
1 000<br />
Gross<br />
tonnage in<br />
1 000<br />
Totalt<br />
antal<br />
Bruttodräktighet<br />
i<br />
1 000<br />
Lastfartyg<br />
Cargo vessels<br />
Antal<br />
Number<br />
Bruttodräktighet,<br />
1 000<br />
Passagerarfartyg och<br />
färjor 1<br />
Passenger vessels and<br />
ferries 1<br />
Antal<br />
Bruttodräktighet,<br />
1 000<br />
Sverige <strong>Sweden</strong> 29 035 413 723 21 460 409 667 1 528 8 760 19 932 400 907<br />
Danmark 1 Denmark 1 28 549 224 460 23 595 199 997 759 6 556 22 836 193 441<br />
Finland 3 767 98 630 3 411 91 360 925 5 841 2 486 85 518<br />
Norge 2 Norway 2 3 583 34 603 3 444 33 461 1 539 10 707 1 905 22 754<br />
Cypern Cyprus 1 600 15 861 1 794 16 368 1 180 7 816 614 8 552<br />
Estland Estonia 1 021 25 843 974 22 268 8 21 966 22 247<br />
Gibraltar 700 2 718 809 3 566 803 3 456 6 110<br />
Grekland Greece 85 2 956 74 2 810 74 2 810 – –<br />
Italien 3 Italy 3 261 7 064 248 7 935 148 1 873 100 6 062<br />
Lettland Latvia 454 13 473 424 13 945 29 56 395 13 889<br />
Litauen Lithuania 385 7 465 413 7 519 79 277 334 7 242<br />
Malta 709 7 255 1 012 8 629 954 5 971 58 2 658<br />
Nederländerna Netherlands 2 503 16 900 2 739 17 788 2 395 10 655 344 7 134<br />
Polen Poland 356 4 319 459 6 463 31 57 428 6 406<br />
Portugal 302 1 647 321 2 092 281 1 247 40 845<br />
Ryssland Russia 455 1 351 316 1 049 316 1 049 – –<br />
Storbritannien 4 , Nordirland<br />
Great Britain 4 , Northern<br />
Ireland 1 227 14 062 1 213 12 867 1 078 9 503 135 3 364<br />
Tyskland Germany 3 134 68 952 3 083 67 541 798 4 361 2 285 63 180<br />
Antigua & Barbuda 1 432 5 405 1 678 6 523 1 675 6 511 3 12<br />
Bahamas 3 075 73 593 3 148 74 636 576 6 421 2 572 68 215<br />
Bermuda 33 2 820 31 2 553 4 133 27 2 421<br />
Liberia 241 5 363 243 6 146 243 6 146 – –<br />
Panama 585 11 728 543 11 897 306 6 741 237 5 155<br />
Saint Vincent 490 2 516 488 1 047 469 993 19 54<br />
Övriga nationaliteter<br />
Other nationalities 1 073 12 465 1 207 12 987 1 155 12 322 52 665<br />
Okänd nationalitet<br />
Unknown nationality 5 70 11 49 11 49 – –<br />
Samtliga fartyg All vessels 85 060 1 075 240 73 138 1 041 162 17 364 120 332 55 774 920 830<br />
1) Inkl. fartyg i Danmarks internationella register (DIS). Including Denmark International Register (DIS).<br />
2) Inkl. fartyg i Norges internationella register (NIS). Including Norway International Register (NIS).<br />
3) Inkl. fartyg i Italiens internationella register. Including Italy International Register.<br />
4) Inkl. Isle of Man och Channel Islands. Including Isle of Man and Channel Islands.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys, www.trafa.se/statistik.<br />
Statistiska centralbyrån 211
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.25<br />
År<br />
Year<br />
Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet<br />
Direct voyages with vessels and ferries between <strong>Sweden</strong><br />
and foreign countries<br />
Ankomna fartyg<br />
Vessels entering<br />
Lastfartyg<br />
Cargo vessels<br />
Därav i barlast 1 Passagerarfartyg och färjor 2<br />
Antal<br />
Number<br />
Bruttodräktig-<br />
Antal Bruttodräktig-<br />
Antal Bruttodräktighet<br />
i 1 000 3 het i 1 000 3 het i 1 000 3<br />
1992 18 878 88 750 6 425 24 096 101 482 601 892<br />
1993 19 334 87 228 6 424 25 069 94 692 612 093<br />
1994 21 056 100 747 6 594 26 413 82 453 563 287<br />
1995 22 033 111 906 7 467 29 520 85 319 600 027<br />
1996 22 224 120 545 8 522 31 717 90 846 723 188<br />
1997 22 854 127 341 7 828 31 685 97 580 788 060<br />
1998 23 250 134 350 7 628 32 373 96 819 831 763<br />
1999 27 089 190 647 7 347 31 930 90 798 776 678<br />
2000 27 371 192 713 6 958 32 429 85 861 772 482<br />
2001 19 103 98 323 6 319 28 790 82 331 855 669<br />
2002 20 044 106 918 6 785 32 659 75 182 879 091<br />
2003 19 440 102 539 6 765 31 469 73 707 889 859<br />
2004 2 19 753 106 690 7 076 34 516 73 269 928 470<br />
2005 19 985 115 715 7 171 35 117 73 297 948 907<br />
2006 19 551 119 917 7 418 38 267 72 844 955 044<br />
2007 20 035 121 908 7 642 38 128 73 656 983 511<br />
2008 19 396 125 740 7 495 39 467 75 343 1 011 827<br />
2009 16 344 114 181 6 269 36 465 68 716 961 059<br />
2010 17 364 120 332 6 051 35 735 55 774 920 830<br />
Svenska Swedish 1 528 8 760 729 4 030 19 932 400 907<br />
Utländska Foreign 15 836 111 572 5 322 31 705 35 842 519 923<br />
År<br />
Avgångna fartyg<br />
Vessels cleared<br />
Lastfartyg Därav i barlast 1 Passagerarfartyg och färjor 2<br />
Antal<br />
Number<br />
Bruttodräktig-<br />
Antal Bruttodräktig-<br />
Antal Bruttodräktighet<br />
i 1 000 3 het i 1 000 3 het i 1 000 3<br />
1992 19 021 90 873 6 980 32 798 101 501 601 731<br />
1993 19 420 87 510 7 655 32 452 94 655 611 685<br />
1994 21 193 100 670 8 819 37 644 82 427 563 204<br />
1995 22 203 112 153 8 774 39 014 85 311 593 480<br />
1996 22 361 120 250 7 990 40 362 90 788 723 684<br />
1997 22 979 127 514 9 245 44 637 97 575 788 072<br />
1998 23 293 133 349 9 766 48 627 96 780 831 208<br />
1999 27 439 190 587 9 921 47 388 90 893 776 209<br />
2000 27 491 191 179 10 428 48 062 85 932 772 811<br />
2001 19 488 97 223 9 016 41 016 82 379 854 527<br />
2002 20 140 103 012 9 462 43 848 75 194 878 783<br />
2003 19 536 98 180 8 952 41 618 73 701 891 392<br />
2004 2 19 812 102 311 9 272 43 147 73 484 931 288<br />
2005 20 029 110 059 9 130 45 920 73 510 951 624<br />
2006 19 448 115 788 8 139 44 869 73 151 958 584<br />
2007 20 072 118 717 8 364 46 436 74 010 987 589<br />
2008 19 389 125 473 8 336 54 402 75 636 1 015 820<br />
2009 16 438 114 257 6 998 44 888 69 010 965 680<br />
2010 17 222 118 581 8 004 48 954 55 975 924 267<br />
Svenska 1 357 8 396 754 2 897 20 105 404 415<br />
Utländska 15 865 110 185 7 250 46 058 35 870 519 852<br />
1) Of which in ballast.<br />
2) Fr.o.m. 2004 ingår kryssningsfartyg. Passenger vessels and ferries. From 2004 cruise passenger vessels are included.<br />
3) Gross tonnage in 1 000.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Trafikanalys (2009-2010), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (1995–2008), Statistiska centralbyrån,<br />
SCB (1991–1994): Trafikanalys Sjötrafik (2010), www.trafa.se/statistik.<br />
212 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.26<br />
Transporter och kommunikationer<br />
De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd<br />
The largest Swedish ports by quantity of goods handled<br />
Hamn år 2009<br />
Port<br />
Varor, 1 000 ton<br />
Goods, 1 000 tonnes<br />
Lossade från<br />
utrikes ort<br />
Unloaded from<br />
foreign ports<br />
Lastade till<br />
utrikes ort<br />
Loaded to<br />
foreign ports<br />
Lossade från<br />
inrikes ort<br />
Unloaded from<br />
domestic ports<br />
Lastade till<br />
inrikes ort<br />
Loaded to<br />
domestic ports<br />
Summa<br />
Total<br />
Göteborg 19 210 17 065 739 1 920 38 934<br />
Brofjorden 10 301 6 260 80 3 252 19 893<br />
Trelleborg 4 956 5 225 23 7 10 211<br />
Malmö 4 616 3 747 670 241 9 274<br />
Helsingborg 3 346 2 830 369 40 6 585<br />
Luleå 1 080 3 996 757 629 6 462<br />
Karlshamn 1 965 3 314 438 81 5 798<br />
Gävle 2 340 1 269 666 64 4 340<br />
Oxelösunds hamnar 1 709 1 850 522 167 4 248<br />
Stockholm 2 387 1 198 572 32 4 189<br />
Övriga hamnar 22 661 19 871 5 314 4 044 51 890<br />
Samtliga hamnar i Sverige<br />
Total for all Swedish ports<br />
2010 84 372 70 624 12 107 12 477 179 579<br />
2009 74 569 66 624 10 151 10 478 161 823<br />
2008 87 890 73 966 12 890 13 033 187 778<br />
2007 84 496 75 096 12 611 12 855 185 057<br />
2006 83 267 74 494 11 302 11 424 180 487<br />
2005 82 641 69 275 13 139 13 067 178 122<br />
2004 79 088 65 547 11 464 11 251 167 350<br />
2003 76 777 60 990 11 806 11 881 161 454<br />
2002 72 382 58 911 11 723 11 613 154 629<br />
2001 70 677 57 781 12 207 12 164 152 830<br />
2000 74 204 59 798 12 629 12 670 159 301<br />
1999 70 446 59 775 12 904 13 221 156 346<br />
1998 71 397 56 698 13 813 13 814 155 723<br />
1997 66 021 57 515 13 048 13 374 149 957<br />
1996 61 980 54 752 13 726 13 486 143 944<br />
Källa: Trafikanalys (2009–, www.trafa.se) och Statens institut för kommunikationsanalys (2008): Sjötrafik; Statens institut för<br />
kommunikationsanalys, SIKA: SIKA Statistiska meddelanden, serie T 45, serie TK 45 och serie 021: Utrikes och inrikes<br />
varutrafik/trafik på/med fartyg (1996–1998, 1999–2000 resp. 2001–2004) och SIKA Statistik Utrikes och inrikes trafik med fartyg<br />
(2005–2007 och SIKA Statistik Sjötrafik (2008).<br />
Statistiska centralbyrån 213
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.27<br />
Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt<br />
sjöräddning den 31 december<br />
State pilotage, aids to navigation and rescue service<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Lotsstationer Pilot stations 26 26 26 26 26 26<br />
Lotsningar Pilotings 41 316 38 133 40 736 39 926 35 364 38 207<br />
Lotsavgifter, 1 000 kr Pilot dues 360 362 354 891 373 156 374 306 376 674 449 679<br />
Obemannade fyrar 1 Unmanned lighthouses 1 1 549 1 599 1 596 1 261 1 103 1 093<br />
Båkar, kummel m.m. Day beacons 1 007 1 048 1 047 952 837 875<br />
Prickar Sparbuoys 4 427 4 371 4 333 4 329 4 324 4 323<br />
Lysprickar Lighted sparbuoys 31 32 34 33 31 36<br />
Bojar Buoys 161 155 143 132 131 131<br />
Lysbojar Light buoys 450 458 454 444 446 460<br />
Mistsignalanläggningar Fog signal stations 4 0 – – – 0<br />
Radaranläggningar 2 Radar stations 2 26 26 26 26 26 26<br />
Raconer Racons 96 96 96 89 90 91<br />
DGPS-referensstationer<br />
DGPS reference stations 10 10 10 11 11 11<br />
Sjöräddningsstationer Life-saving stations 3 3 3 3 3 3<br />
Lotsstationer, -passningsställen samt fyrplatser<br />
som kan medverka vid sjöräddning<br />
Pilot stations and lighthouse stations suitable for<br />
rescue service 41 41 41 41 41 41<br />
Farledsgrupper Fairway maintenance groups 2 2 2 2 2 2<br />
1) Inkl. sjömärken med fast belysning. Incl. marks with fixed light.<br />
2) För lotsningstjänst och/eller sjöräddning. For pilotage service and/or rescue service.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se).<br />
10.28<br />
Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik<br />
Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled<br />
traffic<br />
Flygningens art<br />
Specification of air traffic<br />
Antal flygplansrörelser<br />
Movements<br />
Ankommande och avresande<br />
passagerare i utrikes trafik samt<br />
avresande i inrikes, 1 000-tal.<br />
Embarking and disembarking<br />
passengers in international traffic and<br />
embarking in domestic traffic<br />
2008 2009 2010 2008 2009 2010<br />
Linjefart och ej regelbunden trafik<br />
Scheduled and non-scheduled traffic 513 208 470 182 474 844 28 076 25 455 26 927<br />
Europatrafik European traffic 229 454 200 868 207 778 18 864 17 087 18 013<br />
Övriga världen Rest of the world 13 914 14 266 16 384 2 448 2 375 2 768<br />
Inrikes Domestic 269 848 255 048 250 682 6 764 5 993 6 147<br />
Taxiflyg Taxi flights 15 636 10 558 9 792 . . . . . .<br />
Utrikes International 6 474 3 286 3 062 . . . . . .<br />
Inrikes 9 202 7 272 6 730 . . . . . .<br />
Övrig flygverksamhet Other flight activity 256 976 264 032 255 110 . . .<br />
Summa Total 785 820 744 772 739 746 28 076 25 455 26 927<br />
Flygningens art<br />
Ankommande och avgående gods i utrikes trafik samt avgående i inrikes, ton<br />
Loaded and unloaded cargo in international traffic and loaded cargo in domestic<br />
traffic, tonnes<br />
Fraktgods<br />
Freight<br />
Post<br />
Mail<br />
2008 2009 2010 2008 2009 2010<br />
Linjefart och ej regelbunden trafik 185 292 141 113 173 640 27 693 25 120 22 775<br />
Europatrafik 105 150 79 805 97 877 8 397 7 865 7 019<br />
Övriga världen 75 596 59 634 73 421 2 233 1 544 1 258<br />
Inrikes 4 546 1 674 2 342 17 063 15 711 14 498<br />
Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009)<br />
och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).<br />
214 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.29<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart<br />
och chartertrafik på svenska flygplatser<br />
Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled<br />
and non-scheduled traffic at Swedish airports<br />
Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Arvidsjaur 32 223 32 900 33 039 36 776 28 116 27 404<br />
Borlänge 35 324 29 780 29 441 27 732 23 807 19 347<br />
Gällivare 41 610 42 062 51 633 38 942 36 836 34 106<br />
Göteborg-City 3 242 89 336 680 494 12 184<br />
Göteborg-Landvetter 1 355 028 1 395 851 1 282 078 1 186 109 1 015 855 1 067 643<br />
Hagfors 2 805 2 366 2 439 2 744 2 564 3 392<br />
Halmstad 108 783 112 416 111 446 104 238 89 040 88 745<br />
Hemavan 12 722 18 492 18 996 17 640 12 028 10 733<br />
Hultsfred 3 480 1 250 – – – –<br />
Jönköping 72 604 69 068 68 094 53 696 38 891 44 302<br />
Kalmar 156 001 134 668 149 460 149 447 133 548 139 068<br />
Karlstad 86 194 74 493 63 808 59 169 43 262 41 888<br />
Kiruna 165 242 170 376 189 051 201 764 182 645 195 395<br />
Kramfors-Sollefteå 29 221 22 651 26 144 14 782 19 016 21 618<br />
Kristianstad 84 442 73 879 65 498 58 491 41 085 38 219<br />
Linköping/Saab 14 944 16 175 17 761 14 485 2 460 863<br />
Luleå/Kallax 857 102 862 910 873 697 938 150 895 846 908 720<br />
Lycksele 23 403 26 191 26 777 25 564 21 776 21 460<br />
Malmö Airport 1 1 121 427 1 186 247 1 129 964 1 081 797 949 841 968 475<br />
Mora/Siljan 6 992 5 450 5 645 8 245 9 199 8 014<br />
Norrköping/Kungsängen 2 898 2 699 2 613 1 437 5 277 6 197<br />
Oskarshamn 10 299 12 618 12 398 13 324 13 187 11 571<br />
Pajala 3 153 2 978 2 456 2 749 2 672 2 651<br />
Ronneby 203 596 209 804 218 134 204 849 190 499 205 847<br />
Skellefteå 246 531 211 532 224 314 231 669 195 414 211 793<br />
Stockholm/Arlanda 5 744 667 5 348 263 5 063 490 4 857 921 3 956 762 4 047 322<br />
Stockholm/Bromma 1 209 634 1 506 156 1 665 163 1 708 411 1 813 595 1 876 193<br />
Stockholm/Skavsta 678 462 2 731 9 081 4 155 2 096<br />
Stockholm/Västerås 3 012 752 2 931 1 442 239 1 253<br />
Storuman 13 821 12 753 12 501 10 573 9 346 2 795<br />
Sundsvall/Härnösand 348 023 326 008 316 557 278 196 229 718 234 022<br />
Sveg 4 743 4 258 4 621 5 059 5 306 5 345<br />
Torsby 1 039 2 743 2 313 3 291 3 049 2 939<br />
Trollhättan-Vänersborg 55 254 56 151 53 204 48 611 36 564 37 493<br />
Umeå 776 638 765 968 770 369 781 653 780 931 796 098<br />
Vilhelmina 13 152 14 392 16 306 16 039 13 306 13 884<br />
Visby 267 739 282 223 304 285 311 615 291 229 290 884<br />
Växjö/Kronoberg 153 433 133 757 130 380 116 539 93 544 88 277<br />
Åre Östersund 2 368 878 375 094 352 431 365 984 316 571 335 212<br />
Ängelholm 372 411 363 407 386 135 386 779 363 668 375 525<br />
Örebro 14 367 22 406 15 699 7 864 13 033 15 713<br />
Örnsköldsvik 142 843 128 538 129 331 141 930 88 890 79 999<br />
Samtliga flygplatser 3 All airports 3 14 169 598 14 060 276 13 833 669 13 525 467 11 973 264 12 294 685<br />
1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup.<br />
2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund.<br />
3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked.<br />
Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009)<br />
och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).<br />
Statistiska centralbyrån 215
Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
10.30<br />
Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart<br />
och chartertrafik på svenska flygplatser<br />
Embarking and disembarking passengers from international<br />
scheduled and non-scheduled traffic at Swedish airports<br />
Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Arvidsjaur 13 536 15 518 17 342 20 605 14 548 15 090<br />
Borlänge 695 3 696 4 400 8 888 10 081 14 464<br />
Gällivare 239 – 4 – – –<br />
Göteborg-City 496 051 535 908 743 473 841 440 728 396 702 614<br />
Göteborg-Landvetter 2 720 664 2 883 010 3 070 498 3 114 004 2 667 944 3 061 828<br />
Hagfors – – 16 – – –<br />
Halmstad 2 866 4 719 3 418 9 263 3 657 4 895<br />
Hemavan 16 93 38 26 24 –<br />
Hultsfred 269 97 158 – – –<br />
Jönköping 45 154 57 056 38 965 22 915 24 027 28 698<br />
Kalmar 22 939 22 351 24 647 28 287 23 590 27 393<br />
Karlstad 58 171 38 568 55 674 59 593 41 618 41 782<br />
Kiruna 988 1 020 2 806 5 667 3 415 3 751<br />
Kramfors-Sollefteå 233 24 9 5 22 16<br />
Kristianstad 553 1 157 442 163 120 175<br />
Linköping/Saab 50 995 50 051 54 250 68 038 75 964 90 658<br />
Luleå/Kallax 45 074 50 485 56 472 57 150 57 710 70 415<br />
Lycksele – – 152 – – –<br />
Malmö Airport 1 695 944 696 181 737 324 665 686 575 768 628 689<br />
Mora/Siljan 177 373 273 145 126 130<br />
Norrköping/Kungsängen 71 316 79 881 84 906 111 809 94 900 109 463<br />
Oskarshamn 16 2 23 14 108 171<br />
Pajala – – – – – –<br />
Ronneby 1 504 35 1 718 2 083 669 2 943<br />
Skellefteå 6 115 8 887 11 459 10 179 10 137 12 684<br />
Stockholm/Arlanda 11 356 811 12 151 749 12 813 304 13 248 956 12 090 680 12 900 807<br />
Stockholm/Bromma 133 457 126 042 137 421 144 304 154 544 161 195<br />
Stockholm/Skavsta 1 740 623 1 772 868 1 991 781 2 470 565 2 520 478 2 505 676<br />
Stockholm/Västerås 218 410 181 948 175 864 185 170 174 257 149 540<br />
Storuman – – – 4 – 23<br />
Sundsvall/Härnösand 5 958 11 727 19 773 25 440 19 184 22 110<br />
Sveg – – 8 273 – 352<br />
Torsby – 45 144 86 12 16<br />
Trollhättan-Vänersborg 741 8 054 8 558 6 438 74 2 110<br />
Umeå 33 636 36 238 41 060 41 506 34 431 49 985<br />
Vilhelmina – – – – – 24<br />
Visby 8 490 7 762 13 273 12 732 13 174 17 235<br />
Växjö/Kronoberg 21 652 24 307 39 132 63 260 54 898 74 598<br />
Åre Östersund 2 20 643 21 206 21 995 17 520 14 390 20 881<br />
Ängelholm 494 360 8 795 5 001 688 709<br />
Örebro 71 916 62 752 68 754 62 086 49 481 52 804<br />
Örnsköldsvik 90 3 119 3 226 3 045 3 055 6 284<br />
Samtliga flygplatser 3 All airports 3 17 846 436 18 857 289 20 251 555 21 312 346 19 462 170 20 780 208<br />
1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup.<br />
2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund.<br />
3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked.<br />
Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se, t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se, fr.o.m. 2009)<br />
och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).<br />
216 Statistiska centralbyrån
Informations- och<br />
kommunikationsteknik<br />
Information technology
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11 – Informations- och<br />
kommunikationsteknik<br />
Information technology<br />
Sida<br />
Page<br />
11.1 Företagens användning av it .............. 219<br />
ICT usage and e-commerce in enterprises<br />
11.2 Privatpersoners användning av<br />
datorer och internet ..................................... 221<br />
Use of computers and the Internet at home<br />
11.3 Tillgång till dator i hemmet ................. 222<br />
Access to computer at home<br />
11.4 Mobila teletjänster – några förändringar<br />
över tiden ........................................... 223<br />
Mobile telephone – trends<br />
11.5 Andel personer i åldern 16–74 år<br />
som använt Internet efter kön, procent...... 224<br />
Percentage of persons aged 16–74 who<br />
have used the Internet by sex, percent<br />
11.6 Andel och antal personer i åldern<br />
16–74 år som använt Internet under<br />
första kvartalet 2010 .................................... 224<br />
Percentage and number of persons aged<br />
16–74 who used the Internet during the first<br />
quarter of 2010<br />
11.7 Andel och antal personer i åldern<br />
16–74 år som, under första kvartalet<br />
2010, hämtat information från myndigheters,<br />
kommuners eller landstings<br />
hemsidor för privat bruk .............................. 225<br />
Percentage and number of persons aged<br />
16–74 who, during the first quarter of 2010,<br />
have obtained information from public<br />
authorities’ web sites for private purpose<br />
Sida<br />
Page<br />
11.8 Andel och antal personer i åldern<br />
16–74 år som, under första kvartalet<br />
2010, för privat bruk använt Internet för<br />
att ladda upp eget material på en allmänt<br />
tillgänglig webbsida ..................................... 226<br />
Percentage and number of persons aged<br />
16–74 who, during the first quarter of 2010,<br />
used the Internet for private purposes for<br />
uploading self-created content to any<br />
website to be shared<br />
11.9 Omsättning, förädlingsvärde och<br />
bruttoinvesteringar i IT-sektorn år 2009 ..... 227<br />
Turnover, value added and gross<br />
investments in IT sector<br />
11.10 Företagens utgifter för inköp av<br />
data- och telekommunikationsutrustning<br />
samt mjukvara 2010, miljoner kronor ......... 228<br />
Enterprises’ expenditure on computer- and<br />
telecommunications equipment and<br />
software, SEK m<br />
11.11 Företagens utgifter för leasing och<br />
hyra av data- och telekommunikationsutrustning<br />
2010, miljoner kronor ................ 229<br />
Enterprises’ expenditure on rental and leas<br />
of computer and telecommunication<br />
equipment, SEK m<br />
11.12 IT-specialister i IT-sektorn efter<br />
bransch och kön år 2009 ............................ 230<br />
Engineers and scientists in IT sector by<br />
industry and sex<br />
218 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.1<br />
Företagens användning av it<br />
ICT usage and e-commerce in enterprises<br />
Idag använder i stort sett samtliga företag med 10 anställda eller fler datorer<br />
(97 procent) och internet (96 procent). Andelen företag som använder datorer<br />
och internet har legat på denna höga nivå sedan början av 2000-talet då<br />
mätningarna började.<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Mobila anslutningar ökar i popularitet<br />
Under perioden 2000-2010 har det skett stora<br />
förändringar vad gäller vilka anslutningsalternativ<br />
företagen använder för att koppla<br />
upp sig. Mobila anslutningar till internet har på<br />
senare tid ökat kraftigt. I början av 2010 hade 60<br />
procent av företagen mobila anslutningar, jämfört<br />
med 46 procent ett år tidigare.<br />
Även bland företag med 1-9 anställda har<br />
mobila anslutningar vuxit i popularitet, från 33<br />
procent 2009 till 49 procent 2010. Drygt hälften<br />
av företagen med 10 anställda eller fler har<br />
mobila bredbandsanslutningar via 3G- eller 4Gnätet.<br />
Vid en europeisk jämförelse är det bara i<br />
Finland som en större andel företag (68 procent)<br />
använder mobila bredbandsanslutningar.<br />
Andel företag med 10 anställda eller fler som<br />
ansluter till Internet med mobilt bredband, efter<br />
bransch 2010<br />
Andel företag som ansluter till Internet med<br />
mobilt bredband, efter storleksklass 2010<br />
Nordiska företag bäst på policys för itsäkerhet<br />
I Sverige har 46 procent av företag med 10 anställda<br />
eller fler en formellt fastställd policy för<br />
it-säkerhet, som innefattar en plan för regelbunden<br />
översyn.<br />
Vid en jämförelse med andra EU-länder<br />
ligger både Sverige och Norge i topp över hur<br />
stor andel företag som har en sådan policy.<br />
Även i Danmark är andelen relativt hög (43<br />
procent). Genomsnittet för alla EU-länder ligger<br />
på 26 procent.<br />
Fortsatt ökning av företag som tar emot e-<br />
beställningar<br />
Under 2009 tog vart fjärde företag emot<br />
beställningar elektroniskt via en hemsida eller<br />
automatiserat informationsutbyte (såsom EDI).<br />
Det innebär en ökning med 5 procentenheter<br />
sedan 2007.<br />
E-handeln utgjorde under 2009 ungefär 20<br />
procent av företagens omsättning. E-handel via<br />
automatiserat informationsbyte (13 procent) är<br />
större än e-handel via webbplatser (7 procent)<br />
räknat som andel av företagens omsättning. Att<br />
beställa varor eller tjänster via internet är också<br />
populärt. Nära 70 procent av företagen gjorde<br />
detta under 2009.<br />
Ökning av myndighetskontakter via internet<br />
Av företag med 10 anställda eller fler har 90<br />
procent använt internet vid kontakter med<br />
myndigheter, kommuner eller landsting under<br />
2009. Det är en ökning med 4 procentenheter<br />
sedan 2008. Företagen använder internet främst<br />
för att söka information (88 procent) eller för att<br />
hämta blanketter på myndigheters hemsidor (86<br />
procent).<br />
Även bland företag med 1-9 anställda är det<br />
vanligt med myndighetskontakter via internet.<br />
Under 2009 hade 76 procent av företagen med<br />
1-9 anställda haft kontakt med myndigheter,<br />
kommuner eller landsting via internet.<br />
Fyra av tio företag har en policy om minskad<br />
energiförbrukning<br />
Fyra av tio företag med 10 anställda eller fler<br />
har en miljöpolicy eller motsvarande, som innebär<br />
att företaget ska minska energiförbrukningen<br />
vid användning av it. Bland företag med<br />
1–9 anställda är andelen i det närmsta identisk.<br />
Statistiska centralbyrån 219
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Exempel på åtgärder som minskar energiförbrukningen<br />
är användning av skärmsläckare,<br />
krav på att datorer stängs av vid arbetsdagens<br />
slut, minskade utskrifter och energisnål drift.<br />
Nästan fyra av tio företag med 10 anställda<br />
eller fler har likaså en miljöpolicy som ämnar att<br />
företaget ska ta hänsyn till energiförbrukningen<br />
vid val av system och hårdvara. Motsvarande<br />
siffra för företag med 1–9 anställda är en tredjedel.<br />
15 procent av företagen med 10 anställda<br />
eller fler använder någon it-lösning som verktyg<br />
för att minska företagets energiförbrukning.<br />
Andelen är 5 procent för företag med 1–9 anställda.<br />
är en ökning sedan 2009, då dessa utgifter låg<br />
på 4,8 miljarder kronor. Störst är ökningen<br />
bland informations- och kommunikationsföretag.<br />
Företagens utgifter för hård- och mjukvara<br />
var 34,1 miljarder kronor. Utöver detta hade<br />
företagen utgifter för leasing av data- och<br />
telekommunikationsutrustning som låg på 7,5<br />
miljarder kronor.<br />
Distansarbete förekommer i hälften av<br />
företagen<br />
Ungefär hälften av företagen med 10 anställda<br />
eller fler har anställda som regelbundet,<br />
i genomsnitt en gång i veckan, arbetar utanför<br />
själva företaget, och som därifrån har tillgång<br />
till företagets it-system. Förekomsten är högst<br />
bland informations- och kommunikationsföretag.<br />
Distansarbete förekommer i en tredjedel av<br />
företagen med 1–9 anställda.<br />
Företagens telekommunikationsutgifter ökar<br />
Företagens utgifter för telekommunikationsutrustning<br />
var 6,5 miljarder kronor år 2010. Det<br />
Källa: SCB, It i företag 2010 (www.scb.se/IT0101) och<br />
Företagens utgifter för it 2009 (www.scb.se/nv0802).<br />
Andel företag med miljöpolicy eller motsvarande som innebär följande, efter storleksklass 2010<br />
220 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.2<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Privatpersoners användning av datorer och internet<br />
Use of computers and the Internet at home<br />
År 2010 hade 91 procent av alla privatpersoner tillgång till internet i<br />
hemmet. Andelen personer som använder internet dagligen har ökat<br />
avsevärt de senaste åren – från 41 procent 2003 till 76 procent 2010.<br />
Internet mindre populärt bland äldre<br />
Drygt nio av tio personer i åldern 25–34 år<br />
använder internet dagligen. Andelen dagliga<br />
användare är nästan lika hög bland 16–24-<br />
åringarna. I övriga åldersgrupper är andelen<br />
dagliga användare lägre och andelen minskar<br />
med stigande ålder. Bland 65–74-åringarna är<br />
andelen dagliga användare 40 procent. Allra<br />
lägst, 34 procent, är andelen bland kvinnor i<br />
åldern 65–74 år.<br />
Mobila anslutningar allt vanligare<br />
Vanligaste anslutningsformen till internet är<br />
fortfarande via det vanliga telefonnätet (en så<br />
kallad DSL-anslutning). Men andelen med<br />
sådana anslutningar sjunker och i stället ökar<br />
andelen mobila anslutningar via 3G- eller 4Gnätet,<br />
samt fasta anslutningar via till exempel<br />
kabel-tv eller fiber. Mobila bredbandsanslutningar<br />
är framför allt vanligt bland yngre.<br />
Ungefär 50 procent av de svenska hemmen<br />
använder en anslutning via DSL, 27 procent har<br />
mobila anslutningar via 3G/4G och 32 procent<br />
ansluter via till exempel kabel-tv eller fiber.<br />
Söka information och mejla vanligast<br />
Internet används för många olika ändamål.<br />
Mycket populärt är att söka information om<br />
varor eller tjänster. 82 procent av alla i åldern<br />
16–74 år hade gjort detta under första kvartalet<br />
2010. Än mer populärt är att skicka och ta emot<br />
e-post. Denna andel ligger på 84 procent.<br />
Webbradio/-tv används av varannan person<br />
Bland personer 16–24 år har 69 procent använt<br />
internet för att lyssna på webbradio eller titta på<br />
webb-tv. Andelen är något högre bland de<br />
mellan 25–34 år. I de högre åldersgrupperna är<br />
det däremot mindre vanligt och andelen sjunker<br />
med stigande ålder.<br />
I de flesta åldersgrupperna är det en högre<br />
andel män än kvinnor som lyssnat på webbradio<br />
eller tittat på webb-tv. Men i den yngsta<br />
gruppen är det en högre andel kvinnor som<br />
använt dessa medium.<br />
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som<br />
använt internet för att lyssna på webbradio eller<br />
titta på webb-tv under första kvartalet 2010<br />
Ålder<br />
Procent<br />
Män Kvinnor Totalt Antal<br />
16–24 65 72 69 776 100<br />
25–34 80 67 74 847 400<br />
35–44 73 58 66 852 000<br />
45–54 54 55 54 660 600<br />
55–64 44 35 39 470 700<br />
65–74 28 22 25 227 900<br />
Samtliga 59 52 56 3 834 600<br />
Hälften handlar via internet<br />
Hälften av alla i åldern 16–74 år har använt<br />
internet för att köpa eller beställa varor eller<br />
tjänster under första kvartalet 2010. Researrangemang<br />
är det vanligaste att köpa via<br />
internet.<br />
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som<br />
använt internet för att köpa/beställa varor eller<br />
tjänster under första kvartalet 2010<br />
Ålder<br />
Procent<br />
Män Kvinnor Totalt Antal<br />
16–24 50 50 50 565 800<br />
25–34 66 67 66 765 500<br />
35–44 66 61 63 817 300<br />
45–54 47 55 51 614 900<br />
55–64 42 37 39 471 600<br />
65–74 25 20 23 205 800<br />
Samtliga 51 49 50 3 441 000<br />
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och<br />
Internet 2010 (www.scb.se/LE0108)<br />
Statistiska centralbyrån 221
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.3<br />
Tillgång till dator i hemmet<br />
Access to computer at home<br />
Andel av befolkningen 16–84/74 år<br />
Andel bland olika grupper 2010<br />
I mitten av 1990-talet hade drygt var fjärde i<br />
åldern 16–84 år tillgång till dator i hemmet.<br />
År 2010 hade andelen ökat till 92 procent.<br />
Uppgifterna hämtas nu från undersökningen<br />
om privatpersoners användning av<br />
datorer och Internet istället för från undersökningarna<br />
om levnadsförhållanden<br />
(ULF). Eftersom dessa undersökningar<br />
omfattar olika åldersgrupper och ställer<br />
olika frågor är statistiken inte jämförbar. En<br />
del av ökningen mellan 2005 och 2007<br />
beror på att uppgifterna från 2007 omfattar<br />
åldrarna 16–74 år. Andelen för 75–84 år är<br />
mycket liten vilket drar upp värdet. För år<br />
2005 redovisas båda undersökningarna –<br />
enligt de nya mätningarna är det 84 procent<br />
som har tillgång till dator i hemmet, enligt<br />
ULF 79,5 procent.<br />
Tillgången till dator i hemmet är betydligt<br />
mer omfattande hos studerande och<br />
sysselsatta än hos arbetslösa och pensionärer.<br />
Framför allt har pensionärerna klart<br />
lägre tillgång än övriga.<br />
Andel bland olika hushållstyper 2010<br />
Tillgången till dator i hemmet är vanligast<br />
bland ensamstående män med barn och<br />
sammanboende med barn. Lägst andel<br />
finns bland ensamstående kvinnor utan<br />
barn med 74 procent. Sannolikt är detta en<br />
ålderseffekt, då många ensamstående<br />
kvinnor utan barn är äldre. Det är dock en<br />
klar ökning mot förhållandet 1994 då bara<br />
14 procent av dessa kvinnor hade tillgång<br />
till dator (enligt underökningarna om<br />
levnadsförhållanden).<br />
Källa: SCB (www.scb.se/LE0101); Privatpersoners<br />
användning av datorer och<br />
Internet 2010 (www.scb.se/LE0108).<br />
222 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.4<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Mobila teletjänster – några förändringar över tiden<br />
Mobile telephone – trends<br />
Mobilabonnemang (inkl. kontantkort)<br />
Det finns nu betydligt fler mobilabonnemang<br />
(inkl. kontantkort) än invånare i<br />
Sverige.<br />
Den lilla nedgången 2004 beror på en<br />
definitionsändring. Post- och telestyrelsen<br />
ändrade då definitionen för hur länge ett<br />
kontantkort får vara inaktivt för att räknas in<br />
i det statistiska underlaget. Förändringen<br />
medför stora skillnader i antalet abonnemang.<br />
Antalet abonnemang var 12,6 miljoner<br />
den 31 december 2010, av dessa var<br />
10,8 miljoner för mobiltelefoni och 1,7 miljoner<br />
för mobila bredband.<br />
Antal SMS skickade från mobiltelefoner<br />
År 2010 skickades 126 gånger fler SMS än<br />
1999. Det innebär att vi i Sverige under året<br />
sände fler sms än vi ringde telefonsamtal<br />
från fasta och mobila telefoner (det ringdes<br />
14,2 miljarder samtal).<br />
Genomsnittligt antal skickade SMS per abonnemang och<br />
månad i Danmark, Norge och Sverige<br />
Av diagrammet ovan framgick att vi skickade<br />
17,9 miljarder SMS under 2010. Räknar<br />
man om det för att se hur mycket det blir per<br />
abonnemang och månad kommer vi fram<br />
till att en abonnent i genomsnitt skickade<br />
139 SMS i månaden.<br />
I Norge skickas 98 SMS per kund och<br />
månad och i Danmark 157.<br />
Källa: Post- och telestyrelsen Statistikportalen 19 maj<br />
2011 (http://www.statistik.pts.se).<br />
Statistiska centralbyrån 223
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.5<br />
Andel personer i åldern 16–74 år som använt Internet efter kön,<br />
procent<br />
Percentage of persons aged 16–74 who have used the Internet by<br />
sex, percent<br />
Frekvens Frequency Kön Sex 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
I stort sett varje dag de senaste tre månaderna Män Men 57 63 67 64 72 75 78<br />
Almost every day during the past three months Kvinnor Women 46 50 55 53 65 71 75<br />
Totalt Total 52 57 61 58 69 73 76<br />
Minst en gång per vecka de senaste tre månaderna Män 21 17 17 15 13 13 11<br />
At least once a week during the past three months Kvinnor 27 22 21 20 16 14 12<br />
Totalt 24 19 19 17 15 13 12<br />
Minst en gång per månad de senaste tre månaderna Män 4 4 4 3 3 3 2<br />
At least once a month during the past three months Kvinnor 6 5 6 4 4 3 2<br />
Totalt 5 4 5 4 3 3 2<br />
Mindre än en gång per månad de senaste tre månaderna Män 1 1 1 1 1 0 0<br />
Less than once a month during the past three months Kvinnor 1 1 2 1 1 1 1<br />
Totalt 1 1 1 1 1 1 1<br />
Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare Män 6 5 3 4 4 2 2<br />
Not during the past three months, but earlier Kvinnor 6 9 5 6 4 3 2<br />
Totalt 6 7 4 5 3 3 2<br />
Aldrig Män 12 10 9 13 7 7 6<br />
Never Kvinnor 13 13 11 17 10 8 7<br />
Totalt 12 12 10 15 9 7 7<br />
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010 (www.scb.se/LE0108).<br />
11.6<br />
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som använt Internet<br />
under första kvartalet 2010<br />
Percentage and number of persons aged 16–74 who used the<br />
Internet during the first quarter of 2010<br />
Ålder Age<br />
Utbildningsnivå Education level<br />
Sysselsättning Occupation<br />
Familjetyp Family type<br />
Födelseland Country of birth<br />
Totalt<br />
Total<br />
Andel i procent<br />
Percentage<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Absoluta tal<br />
Number<br />
Totalt Män Kvinnor<br />
16–24 100 99 100 1 125 300 574 200 551 100<br />
25–34 99 98 100 1 138 100 576 000 562 000<br />
35–44 99 99 99 1 281 700 651 900 629 800<br />
45–54 95 93 96 1 151 100 574 300 576 800<br />
55–64 87 87 86 1 038 100 522 000 516 200<br />
65–74 58 64 53 533 100 287 900 245 200<br />
Förgymnasial utbildning Compulsory school 78 81 74 1 130 100 633 500 496 600<br />
Gymnasial utbildning Upper secondary education 93 94 93 3 247 300 1 718 900 1 528 400<br />
Eftergymnasial utbildning Post secondary education 97 97 97 1 828 000 799 200 1 028 800<br />
Studerande Students 98 96 100 722 400 319 300 403 100<br />
Anställda Employees 97 96 97 3 845 200 1 888 900 1 956 300<br />
Egna företagare Self employed 96 94 99 471 000 348 000 123 000<br />
Arbetslösa Unemployed 95 94 96 316 300 171 500 144 800<br />
Pensionärer och andra Pensioners and others 67 72 63 912 600 458 800 453 900<br />
1 vuxen utan barn 1 adult without children 84 88 79 1 130 100 629 200 500 900<br />
1 vuxen med barn 1 adult with children 95 100 93 115 900 41 100 74 800<br />
2– vuxna utan barn 89 90 89 2 997 500 1 530 900 1 466 600<br />
2– vuxna med barn 98 96 99 2 024 000 985 200 1 038 700<br />
Inrikes födda Swedish-born persons 91 92 90 5 666 600 2 915 500 2 751 100<br />
Utrikes födda Foreign-born persons 90 88 92 600 900 270 900 330 000<br />
Samtliga Total 91 91 90 6 267 500 3 186 400 3 081 100<br />
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010 (www.scb.se/LE0108).<br />
224 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.7<br />
Ålder Age<br />
Utbildningsnivå Education level<br />
Sysselsättning Occupation<br />
Familjetyp Family type<br />
Födelseland Country of birth<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under första<br />
kvartalet 2010, hämtat information från myndigheters,<br />
kommuners eller landstings hemsidor för privat bruk<br />
Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the first<br />
quarter of 2010, have obtained information from public authorities’<br />
web sites for private purpose<br />
Totalt<br />
Total<br />
Andel i procent<br />
Percentage<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Absoluta tal<br />
Number<br />
Totalt Män Kvinnor<br />
16–24 46 42 49 515 100 244 300 270 800<br />
25–34 71 68 73 815 300 402 300 413 000<br />
35–44 71 71 70 915 200 468 700 446 500<br />
45–54 61 63 59 745 700 390 200 355 500<br />
55–64 51 51 52 614 500 305 200 309 200<br />
65–74 35 43 28 321 600 192 300 129 300<br />
Förgymnasial utbildning Compulsory school 36 37 35 521 000 285 100 235 900<br />
Gymnasial utbildning Upper secondary education 57 59 56 1 993 100 1 075 500 917 600<br />
Eftergymnasial utbildning Post secondary education 74 77 71 1 391 100 633 600 757 400<br />
Studerande Students 49 47 50 360 700 157 400 203 300<br />
Anställda Employees 63 62 64 2 515 200 1 227 100 1 288 000<br />
Egna företagare Self employed 65 64 70 322 800 236 100 86 700<br />
Arbetslösa Unemployed 59 59 58 195 100 107 500 87 600<br />
Pensionärer och andra Pensioners and others 39 43 36 533 600 274 800 258 700<br />
1 vuxen utan barn 1 adult without children 49 53 46 667 400 377 500 289 900<br />
1 vuxen med barn 1 adult with children 57 76 48 69 800 31 200 38 600<br />
2– vuxna utan barn 54 55 53 1 817 700 938 900 878 800<br />
2– vuxna med barn 66 64 69 1 372 500 655 400 717 100<br />
Inrikes födda Swedish-born persons 58 58 57 3 598 300 1 845 300 1 753 000<br />
Utrikes födda Foreign-born persons 49 51 48 329 000 157 700 171 400<br />
Samtliga Total 57 57 56 3 927 300 2 003 000 1 924 400<br />
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010 (www.scb.se/LE0108).<br />
Statistiska centralbyrån 225
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.8<br />
Ålder Age<br />
Utbildningsnivå Education level<br />
Sysselsättning Occupation<br />
Familjetyp Family type<br />
Födelseland Country of birth<br />
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under första<br />
kvartalet 2010, för privat bruk använt Internet för att ladda upp<br />
eget material på en allmänt tillgänglig webbsida<br />
Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the first<br />
quarter of 2010, used the Internet for private purposes for uploading<br />
self-created content to any website to be shared<br />
Totalt<br />
Total<br />
Andel i procent<br />
Percentage<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Absoluta tal<br />
Number<br />
Totalt Män Kvinnor<br />
16–24 54 47 61 610 000 272 300 337 800<br />
25–34 39 38 40 448 900 226 500 222 500<br />
35–44 27 32 23 353 200 209 200 143 900<br />
45–54 21 20 21 249 700 124 600 125 200<br />
55–64 14 16 12 167 600 93 800 73 900<br />
65–74 8 11 6 73 900 47 700 26 200<br />
Förgymnasial utbildning Compulsory school 27 21 33 384 900 162 000 222 900<br />
Gymnasial utbildning Upper secondary education 27 29 26 950 800 530 200 420 600<br />
Eftergymnasial utbildning Post secondary education 28 32 25 534 900 266 600 268 300<br />
Studerande Students 53 46 59 392 500 152 700 239 800<br />
Anställda Employees 26 27 26 1 051 600 538 600 513 000<br />
Egna företagare Self employed 28 29 26 138 800 106 800 32 000<br />
Arbetslösa Unemployed 30 35 25 101 000 63 000 38 000<br />
Pensionärer och andra Pensioners and others 16 18 15 219 400 112 800 106 600<br />
1 vuxen utan barn 1 adult without children 23 27 18 307 800 191 700 116 100<br />
1 vuxen med barn 1 adult with children 31 37 27 37 300 15 200 22 100<br />
2– vuxna utan barn 26 27 25 883 700 465 700 418 000<br />
2– vuxna med barn 33 29 36 674 500 301 300 373 200<br />
Inrikes födda Swedish-born persons 28 28 28 1 741 400 897 700 843 700<br />
Utrikes födda Foreign-born persons 24 25 24 162 000 76 300 85 700<br />
Samtliga Total 28 28 27 1 903 400 974 000 929 400<br />
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010 (www.scb.se/LE0108).<br />
226 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.9<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar i<br />
IT-sektorn år 2009<br />
Turnover, value added and gross investments in IT sector<br />
Bransch (SNI 2007) 1<br />
Industry<br />
Omsättning,<br />
mnkr<br />
Turnover,<br />
SEK m<br />
Förädlings<br />
värde, mnkr<br />
Value added,<br />
SEK m<br />
Bruttoinvestering,<br />
mnkr<br />
Gross investments,<br />
SEK m<br />
Medelantal<br />
anställa<br />
Number of<br />
employed<br />
Antal företag<br />
Number of<br />
enterprise<br />
ELEKTRONIKINDUSTRI 2 Computer industry 124 069 35 903 1 915 35 390 1 579<br />
Elektroniska komponenter . . . . . . . . . .<br />
Kretskort . . . . . . . . . .<br />
Datorer och kringutrustning . . . . . . . . . .<br />
Kommunikationsutrustning . . . . . . . . . .<br />
Hemelektronik 3 124 055 35 902 1 915 35 380 1 554<br />
Magnetiska och optiska medier 14 1 0 10 25<br />
IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG<br />
IT-related service enterprises 364 473 131 493 13 360 141 187 38 961<br />
Handel med IT-varor Trade in IT commodities 97 068 13 940 446 17 705 2 967<br />
Partihandel med datorer och kringutrustning samt<br />
programvara 56 823 8 725 275 11 053 1 880<br />
Partihandel med elektronikkomponenter 26 284 3 183 85 4 074 694<br />
Partihandel med teleprodukter 13 961 2 032 86 2 578 393<br />
Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
Information services and telecommunications 265 177 116 493 12 894 121 474 35 459<br />
Utgivning av dataspel 2 446 853 64 1 467 197<br />
Utgivning av annan programvara 16 153 8 230 372 8 748 1 810<br />
Trådbunden telekommunikation 62 912 26 380 5 456 16 849 504<br />
Trådlös telekommunikation 32 403 11 454 3 390 5 686 115<br />
Annan telekommunikation 6 919 2 112 376 2 758 144<br />
Dataprogrammering 63 034 28 678 1 297 37 925 18 656<br />
Datakonsultverksamhet 65 444 31 318 1 516 38 096 11 801<br />
Datordrifttjänster 7 319 3 346 179 4 605 257<br />
Andra IT- och datatjänster 929 484 14 599 317<br />
Databehandling 6 476 3 051 214 3 836 1 410<br />
Webbportaler 1 142 587 16 905 248<br />
Reparation av datorer och telekommunikationsutrustning<br />
Repair of computers and communication equipment 2 228 1 060 20 2 008 535<br />
Reparation av datorer 1 619 800 14 1 389 445<br />
Reparation av telekommunikationsutrustning 609 260 6 619 90<br />
1) Uppgifterna avser företag och verksamhetens bransch.<br />
2) SCB:s sekretessregler medför att redovisningen av hemelektronik även innefattar tillverkning av elektroniska komponenter, kretskort,<br />
datorer och kringutrustning, kommunikationsutrustning samt instrument för mätning, provning och navigering.<br />
Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.<br />
Statistiska centralbyrån 227
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.10<br />
Företagens utgifter för inköp av data- och telekommunikationsutrustning<br />
samt mjukvara 2010, miljoner kronor<br />
Enterprises’ expenditure on computer- and telecommunications<br />
equipment and software, SEK m<br />
Bransch (SNI 2007)<br />
Industry<br />
Datautrustning<br />
Computer<br />
equipment<br />
Varav<br />
investeringar<br />
Of which<br />
investment<br />
Telekommunikationsutrustning<br />
Telecommunication<br />
equipment<br />
Varav<br />
investeringar<br />
Of which<br />
investment<br />
Mjukvara<br />
Software<br />
Varav<br />
investeringar<br />
Of which<br />
investment<br />
05-09 Gruvor och mineralutvinning<br />
Mines and quarries .. .. .. .. .. ..<br />
10-33 Tillverkningsindustri<br />
Manufacturing industry 1 511 675 581 109 2 968 1 009<br />
35-39 Energi och återvinning<br />
Energy and recycling 273 192 134 51 531 134<br />
41-43 Byggverksamhet Construction 397 271 188 17 216 26<br />
45-47 Handel; reparation av motorfordon<br />
Wholesale and retail trade; repair of motor<br />
vehicles 1 888 866 545 107 3 799 1 090<br />
49-53 Transport och magasinering<br />
Transport and storage 676 209 447 163 948 264<br />
55-56 Hotell och restaurangverksamhet<br />
Accommodation and food service<br />
activities 110 63 42 13 129 27<br />
58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
Information and communication 1 913 1266 3 676 1349 4 091 1 385<br />
64-66 Finans- och försäkringsverksamhet<br />
Financial and insurance activities 663 402 291 45 3 398 1 217<br />
68 Fastighetsverksamhet<br />
Real estate activities 181 86 230 136 372 73<br />
69-75+ Övriga företagstjänster<br />
77-82 Other business activities 1 330 823 353 57 1 803 683<br />
90-93 Kultur, nöje och fritid<br />
Arts, entertainment and recreation .. .. .. .. .. ..<br />
95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning<br />
Repair of computers and communication<br />
equipment 3 3 0 0 12 7<br />
Källa: SCB Företagens utgifter för IT 2010 (www.scb.se/NV0802).<br />
228 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.11<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Företagens utgifter för leasing och hyra av data- och<br />
telekommunikationsutrustning 2010, miljoner kronor<br />
Enterprises’ expenditure on rental and leas of computer and<br />
telecommunication equipment, SEK m<br />
Bransch (SNI 2007)<br />
Industry<br />
Finansiell leasing<br />
Finance lease<br />
Hyra/operationell<br />
leasing<br />
Rental/operating<br />
lease<br />
05-09 Gruvor och mineralutvinning Mines and quarries .. 10<br />
10-33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 235 1 382<br />
35-39 Energi och återvinning Energy and recycling .. 758<br />
41-43 Byggverksamhet Construction 82 78<br />
45-47 Handel; reparation av motorfordon<br />
Wholesale and retail trade; repair of motor vehicles 207 541<br />
49-53 Transport och magasinering Transport and storage 22 200<br />
55-56 Hotell och restaurangverksamhet<br />
Accommodation and food service activities 30 32<br />
58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
Information and communication 543 2 126<br />
64-66 Finans- och försäkringsverksamhet<br />
Financial and insurance activities 39 490<br />
68 Fastighetsverksamhet Real estate activities 27 52<br />
69-75+ Övriga företagstjänster<br />
77-82 Other business activities 140 403<br />
90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 6 57<br />
95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning<br />
Repair of computers and communication equipment 0 0<br />
Källa: SCB Företagens utgifter för IT 2010 (www.scb.se/NV0802).<br />
Statistiska centralbyrån 229
Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
11.12<br />
IT-specialister i IT-sektorn efter bransch och kön år 2009<br />
Engineers and scientists in IT sector by industry and sex<br />
Bransch<br />
Industry<br />
IT-specialister<br />
Engineers and<br />
scientists in IT sector<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Totalt<br />
Total<br />
Totalt antal sysselsatta<br />
Employed, total<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
ELEKTRONIKINDUSTRI Computer industry 5 731 917 6 648 18 518 7 368 25 886<br />
Elektroniska komponenter 279 26 305 1 290 555 1 845<br />
Kretskort 359 85 444 1 154 825 1 979<br />
Datorer och kringutrustning 383 30 413 1 200 453 1 653<br />
Kommunikationsutrustning 4 592 762 5 354 14 372 5 214 19 586<br />
Hemelektronik 118 14 132 496 319 815<br />
Magnetiska och optiska medier 0 0 0 6 2 8<br />
IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG<br />
IT-related service enterprises 38 928 6 632 45 560 107 144 37 177 144 321<br />
Partihandel med IT utrustning<br />
Wholesale of information and communication<br />
equipment 3 647 256 3 903 13 772 4 407 18 179<br />
Partihandel med datorer och kringutrustning samt<br />
programvara 1 293 78 1 371 5 407 1 922 7 329<br />
Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning<br />
2 354 178 2 532 8 365 2 485 10 850<br />
Utgivning av programvara Software publishing 3 489 553 4 042 9 203 2 970 12 173<br />
Utgivning av dataspel 489 39 528 1 303 238 1 541<br />
Utgivning av annan programvara 3 000 514 3 514 7 900 2 732 10 632<br />
Telekommunkation Telecommunications 5 164 706 5 870 14 879 7 837 22 716<br />
Trådbunden telekommunikation 3 243 471 3 714 9 010 5 534 14 544<br />
Trådlös telekommunikation 1 022 204 1 226 3 547 1 939 5 486<br />
Telekommunkation via satellit 40 5 45 166 78 244<br />
Annan telekommunikation 859 26 885 2 156 286 2 442<br />
IT-tjänster<br />
Computer programming, consultancy and related<br />
activities 24 818 4 858 29 676 63 643 19 611 83 254<br />
Dataprogrammering 12 164 2 143 14 307 30 486 9 107 39 593<br />
IT-konsultverksamhet 11 071 2 410 13 481 28 576 9 084 37 660<br />
Datordriftjänster 1 330 270 1 600 3 763 1 182 4 945<br />
Andra IT-tjänster 253 35 288 818 238 1 056<br />
Informationstjänster Information service activities 1 043 221 1 264 3 670 1 919 5 589<br />
Databehandling, hosting o.d. 935 203 1 138 3106 1 569 4 675<br />
Webbportaler 108 18 126 564 350 914<br />
Reparation av datorer, hushållartiklar och<br />
personliga artiklar<br />
Repair of computers and personal and household<br />
goods 767 38 805 1 977 433 2 410<br />
Reparation av datorer och kringutrustning 583 28 611 1 467 221 1 688<br />
Reparation av kommunikationsutrustning 184 10 194 510 212 722<br />
Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS; Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se).<br />
230 Statistiska centralbyrån
Arbetsmarknad<br />
Labour market
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12 – Arbetsmarknad<br />
Labour market<br />
Sida<br />
Page<br />
12.1 Löner ..................................................... 234<br />
Wages and salaries<br />
12.2 Arbetsmarknad ..................................... 235<br />
Labour market<br />
12.3 Funktionsnedsattas situation på<br />
arbetsmarknaden ......................................... 237<br />
Labour market situation for disabled<br />
persons<br />
12.4 Personer berörda av varsel om<br />
uppsägning 1990–2010 ................................ 239<br />
Persons receiving redundancy notices<br />
12.5 Arbetsförmedling, nyanmälda<br />
lediga platser med mer än 10 dagars<br />
varaktighet 1992–2010 ................................. 239<br />
Employment offices, new jobs with<br />
duration of more than 10 days<br />
12.6 Andelar arbetslösa september<br />
2010 – augusti 2011 bland ungdomar<br />
(15–24 år) och totalt (15–74 år),<br />
säsongrensade data .................................... 239<br />
Unemployment rate, age 15–24 and<br />
15–74, seasonally adjusted data<br />
12.7 Befolkning efter arbetskraftstillhörighet,<br />
1 000-tal ........................................ 240<br />
Labour force participation of the<br />
population, in thousands<br />
12.8 Inrikes och utrikes födda, jämförelse.<br />
Befolkningen 15–74 år efter<br />
arbetskraftstillhörighet och kön 2010 ........ 241<br />
Swedish and foreign born persons,<br />
comparison. Population aged15–74 years<br />
by labour force participation and sex<br />
12.9 Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet<br />
samt efter kön och<br />
utbildningsnivå 2010 .................................... 241<br />
Labour force participation of the population<br />
aged 15–74 years by sex and level of<br />
education<br />
12.10 Sysselsatta efter anknytningsgrad<br />
till arbetsmarknaden, överenskommen<br />
arbetstid per vecka, kön och<br />
ålder 2010 ...................................................... 242<br />
Employed persons by degree of attachment<br />
to the labour market,working hours<br />
per week, sex and age<br />
12.11 Sysselsatta efter näringsgren<br />
(SNI 2007), 1 000-tal ..................................... 242<br />
Employed persons by industry, thousands<br />
Sida<br />
Page<br />
12.12 Anställda (exkl. tjänstlediga) inom<br />
offentlig sektor, 1 000-tal ............................. 243<br />
Employees (excl. employees who are off<br />
duty) in public sector<br />
12.13 Anställda efter sektor, länsvis, 1:a<br />
kvartalet 2011 ................................................ 243<br />
Number of employees by sector and<br />
county, 1st quarter<br />
12.14 Arbetsmiljö för sysselsatta 2009<br />
fördelade efter kön och ålder, procent ....... 244<br />
Working environment for employed<br />
persons by sex and age, percent<br />
12.15 Anmälda arbetsolyckor med<br />
sjukfrånvaro och arbetssjukdomar ............ 247<br />
Reported occupational accidents with<br />
absence from work and work-related<br />
diseases<br />
12.16 Personalutbildning för sysselsatta<br />
med fördelning på näringsgren<br />
(SNI 2007) och kurslängd, första<br />
halvåret .......................................................... 248<br />
Staff and labour force training by industry<br />
and course length, first half of the year<br />
12.17 Förvärvsarbetande dagbefolkning<br />
efter näringsgren (SNI 2007) i november<br />
2009, länsvis, enligt indelningen den<br />
1 januari 2010 ................................................ 249<br />
Employed persons by place of work, by<br />
county and industry<br />
12.18 Förvärvsarbetande dagbefolkning<br />
efter näringsgren (SNI 2007) i kombination<br />
med kön och yrkesställning i<br />
november 2009 ............................................. 251<br />
Employed persons by industry, sex and<br />
status of employment<br />
12.19 Förvärvsarbetande anställda i<br />
åldern 16–64 år efter yrke (SSYK 96) i<br />
kombination med kön år 2009 ..................... 253<br />
Wage-earning employees aged 16–64 by<br />
occupation and sex<br />
12.20 Totalt antal arbetstimmar (faktiskt<br />
arbetad tid) i genomsnitt per vecka för<br />
personer i arbete, miljoner .......................... 256<br />
Total number of hours worked (actual<br />
hours) per week on average for persons at<br />
work, millions<br />
232 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Sida<br />
Page<br />
Arbetsmarknad<br />
Sida<br />
Page<br />
12.21 Personer berörda av varsel om<br />
uppsägning inom olikanäringsgrenar<br />
(SNI 2007) 2010 ............................................. 256<br />
Persons receiving redundancy notices, by<br />
industry<br />
12.22 Arbetsförmedling, nyanmälda<br />
lediga platser med mer än 10 dagars<br />
varaktighet..................................................... 257<br />
Employment offices, new vacancies with<br />
duration of more than 10 days<br />
12.23 Arbetsförmedlingen, utgifter,<br />
miljoner kronor ............................................. 257<br />
National Labour Market Board,<br />
expenditures, SEK m<br />
12.24 Arbetslöshetskassor, medlemsantal<br />
och förmåner den 31 december ......... 258<br />
Unemployment insurance funds, members<br />
and benefits<br />
12.25 Arbetslöshetskassor, verksamhet .... 258<br />
Unemployment insurance funds, activity<br />
12.26 Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund<br />
och Branschföreningar,<br />
anslutna arbetsgivarförbund och<br />
branschföreningarden 1 oktober 2011 ....... 259<br />
The Confederation of Swedish Enterprise,<br />
member employer organisations and<br />
industry organisations<br />
12.27 Vissa fackliga organisationer,<br />
anslutna medlemmarden 31 december<br />
2010 ................................................................ 260<br />
Swedish Federations of Trade Unions,<br />
members<br />
12.28 Arbetsinställelser, lovliga och<br />
olovliga, inom olika näringsgrenar<br />
(SNI 92) ...........................................................261<br />
Stoppages of work, legal and illegal, by<br />
industry<br />
12.29 Genomsnittlig timlön för arbetare<br />
inom privat sektor, kronor ............................262<br />
Average hourly wages of manual workers<br />
in private sector, SEK<br />
12.30 Genomsnittlig månadslön efter<br />
utbildningsnivå och kön, kronor .................262<br />
Average monthly salary by level of<br />
education and sex, SEK<br />
12.31 Genomsnittlig månadslön för<br />
tjänstemän inom privat sektor, kronor .......263<br />
Average monthly salary of non-manual<br />
workers in private sector, SEK<br />
12.32 Statlig sektor – genomsnittlig<br />
månadslön 2010 efter näringsgren,<br />
kronor .............................................................264<br />
Governmental sector – average monthly<br />
salary by industry, SEK<br />
12.33 Genomsnittlig månadslön efter<br />
sektor och kön...............................................264<br />
Average monthly salary by sector and sex<br />
Statistiska centralbyrån 233
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.1 Löner<br />
Wages and salaries<br />
Högutbildade män tjänade 2010 i genomsnitt 8 800 kronor mer än kvinnorna i<br />
samma grupp – varje månad. Gapet är dock mindre om man ser till samtliga<br />
anställda, männens genomsnittliga månadslön blev då 30 600 kronor medan<br />
kvinnornas blev 26 200 kronor.<br />
Högre utbildning ger högre lön<br />
Anställda som endast gått ut grundskolan hade<br />
en genomsnittlig månadslön på 24 500 kronor.<br />
De med gymnasial utbildning tjänade 25 400,<br />
medan de med eftergymnasial utbildning<br />
tjänade 32 900 kronor i genomsnitt. Utbildningen<br />
påverkar alltså individens lön positivt –<br />
högre utbildning leder till en högre lön. Detta<br />
gäller både kvinnor och män, även om män<br />
generellt sett har en högre lönenivå. Skillnaden<br />
mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön<br />
är störst i gruppen med eftergymnasial<br />
utbildning om 3 år eller längre (exkl. forskarutbildade).<br />
Det var 23 procent av alla anställda<br />
som hade den utbildningsnivån. I den gruppen<br />
hade kvinnorna en genomsnittlig månadslön på<br />
30 500 kronor medan männens lön var 39 300<br />
kronor. En förklaring till löneskillnaderna är<br />
den könsuppdelade arbetsmarknaden.<br />
Av samtliga kvinnor med eftergymnasial utbildning<br />
arbetade 50 procent inom kommuner<br />
och landsting och 43 procent i privat sektor. För<br />
männen var motsvarande andelar 18 respektive<br />
71 procent.<br />
Högst lön i Stockholm<br />
I Stockholmsregionen var den genomsnittliga<br />
månadslönen högst. Där låg den på 32 200<br />
kronor, att jämföra med 28 400 kronor i hela<br />
landet eller 26 200 i regionen Småland med<br />
öarna där den genomsnittliga månadslönen var<br />
lägst.<br />
De anställda mellan 18 och 24 år hade en<br />
genomsnittlig månadslön på 21 100 kronor, medan<br />
anställda i åldrarna 25–39 år tjänade 27 300<br />
kronor. De mellan 40 och 64 år hade högst<br />
genomsnittlig månadslön, 30 200 kronor.<br />
Tio yrkesgrupper med störst respektive minst löneskillnad mellan kvinnor och män 2010<br />
Månadslön 2010<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
Kvinnors<br />
lön i %<br />
av männens<br />
Kranförare m.fl. 18 900 27 100 70<br />
Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 38 100 53 200 72<br />
Banktjänstemän och kreditrådgivare 30 700 42 600 72<br />
Övriga företagsekonomer 36 500 49 500 74<br />
Övriga byggnads- och anläggningsarbetare<br />
19 700 26 000 76<br />
Ekonomichefer och administrativa<br />
chefer 46 900 60 800 77<br />
Försäkringsrepresentanter 32 300 41 100 79<br />
Organisationsutvecklare 38 200 48 200 79<br />
Vaktmästare m.fl. 17 700 22 300 79<br />
Övriga jurister 29 100 36 400 80<br />
Husdjursuppfödare och husdjursskötare<br />
20 200 20 100 100<br />
Bagare och konditorer 21 500 21 400 100<br />
Grundskollärare 26 000 25 900 100<br />
Valsverksoperatörer 27 200 27 100 100<br />
Optiker 31 100 31 000 100<br />
Fritidsledare m.fl. 22 500 22 500 100<br />
Telefonister 21 700 21 700 100<br />
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden<br />
m.fl. 23 500 23 500 100<br />
Vårdbiträden, personliga assistenter<br />
m.fl. 22 000 22 000 100<br />
Frisörer, hudterapeuter m.fl. 22 800 22 800 100<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110).<br />
234 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Arbetsmarknad<br />
12.2 Arbetsmarknad<br />
Labour market<br />
Under 2010 återhämtade sig arbetsmarknaden efter den nedgång av bland<br />
annat sysselsättning och arbetade timmar som var 2009. Under 2010 var det<br />
istället en ökning av antalet personer i arbetskraften, antalet sysselsatta och<br />
antalet arbetade timmar. Jämfört med 2009 var det inte heller någon<br />
ytterligare ökning av arbetslösheten.<br />
Befolkningen i åldern 15–74 år var 2010<br />
i genomsnitt 7 022 000, vilket är 67 000 fler än<br />
2009.<br />
Befolkningen 15-74 år, i arbetskraften och ej i<br />
arbetskraften 2010<br />
Bland männen skedde det dock en ökning med<br />
0,5 procentenheter till 67,6 procent. Sysselsättningsgraden<br />
för kvinnorna var 61,8 procent.<br />
Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 38,5<br />
procent sysselsatta.<br />
Andelen sysselsatta bland ungdomar (15-24 år)<br />
och totalt (15-74 år) 2002–2010<br />
Antalet personer i arbetskraften, det vill säga<br />
personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa,<br />
ökade med 55 000. Ökningen förklaras av<br />
att det var 43 000 fler män i arbetskraften. Totalt<br />
var 4 962 000 personer i åldern 15–74 år i arbetskraften,<br />
vilket ger ett relativt arbetskraftstal på<br />
70,7 procent. Arbetskraftstalet bland män var<br />
73,9 procent och bland kvinnor 67,4 procent. För<br />
männen innebär det en ökning med 0,5 procentenheter<br />
jämfört med 2009.<br />
Antalet sysselsatta ökade<br />
Under 2010 ökade antalet sysselsatta efter den<br />
nedgång som var under 2009. Ökningen berodde<br />
huvudsakligen på att det var fler män<br />
sysselsatta. I genomsnitt var 4 546 000 personer<br />
sysselsatta i åldern 15–74 år.<br />
Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var<br />
479 000 sysselsatta. I åldrarna 20–24 år ökade<br />
antalet sysselsatta med 14 000, vilket motsvarar<br />
en ökning med 4,0 procent.<br />
Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av<br />
befolkningen, låg under 2010 kvar på samma<br />
nivå som året innan, det vill säga 64,7 procent.<br />
Antalet sysselsatta bland de utrikes födda var<br />
652 000 vilket motsvarar en sysselsättningsgrad<br />
på 55,2 procent. Bland utrikesfödda kvinnor<br />
minskade den med 2,0 procentenheter till 50,5<br />
procent. Bland de utrikesfödda männen var<br />
sysselsättningsgraden 60,3 procent.<br />
Finansiell verksamhet sysselsätter flest<br />
De tre näringsgrenar där flest var sysselsatta var<br />
som föregående år Finansiell verksamhet (709 000<br />
sysselsatta), Vård och omsorg (700 000 sysselsatta),<br />
samt Tillverkning och utvinning, energi och miljö<br />
(602 000 sysselsatta). En ökning skedde inom<br />
byggverksamheten där antalet sysselsatta ökade<br />
med 11 000 till 305 000 vilket motsvarar en<br />
ökning med 3,7 procent.<br />
Antalet sysselsatta ökade mest i de tre största<br />
länen. I Stockholms län ökade antalet med<br />
16 000, i Västra Götalands län med 12 000 och i<br />
Skåne län med 14 000 personer jämfört med<br />
2009. Det län med störst procentuell ökning av<br />
antalet sysselsatta var Gävleborgs län, där<br />
antalet sysselsatta ökade med 4,6 procent vilket<br />
motsvarar 6 000 personer.<br />
Av de sysselsatta var 54 000 personer sysselsatta<br />
utomlands men folkbokförda i Sverige.<br />
Statistiska centralbyrån 235
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Ökning av antalet anställda<br />
Under 2010 ökade antalet anställda med 31 000<br />
personer. Ökningen var nästan uteslutande<br />
bland männen. I genomsnitt var 4 048 000<br />
personer i åldern 15–74 år anställda under 2010.<br />
Av de anställda var 3 409 000 fast anställda och<br />
639 000 tidsbegränsat anställda. Den anställningsform<br />
som ökade var tidsbegränsat<br />
anställda, totalt 27 000 fler hade en sådan<br />
anställning, vilket är en ökning med 4,3 procent.<br />
Fler arbetade timmar<br />
Det totala antalet arbetade timmar var under<br />
2010 i genomsnitt 141 miljoner per vecka, vilket<br />
är en ökning med 6 miljoner timmar jämfört<br />
med 2009. Ökningen av antalet arbetade timmar<br />
skedde bland män och kvinnor med 4 respektive<br />
2 miljoner timmar.<br />
416 000 arbetslösa under 2010<br />
Under 2009 ökade arbetslösheten jämfört med<br />
tidigare år, men under 2010 skedde det inte<br />
någon ytterligare ökning. Antalet arbetslösa var<br />
2010 i genomsnitt 416 000 personer i åldern 15–74<br />
år, varav 223 000 var män och 193 000 var<br />
kvinnor. Bland ungdomarna i åldern 15–24 år<br />
var 162 000 arbetslösa varav 74 000, det vill säga<br />
närmare hälften, var heltidsstuderande.<br />
Arbetslöshetstalet, andelen arbetslösa av<br />
arbetskraften, har under åren 2001 till och med<br />
2009 varierat mellan 5,8 och 8,3 procent. För befolkningen<br />
i åldern 15–74 år var arbetslöshetstalet<br />
8,4 procent år 2010. Bland männen var 8,5<br />
procent arbetslösa och bland kvinnorna 8,2 procent.<br />
Arbetslöshetstalet för ungdomarna i åldern<br />
15–24 år har under åren 2001 till och med 2009<br />
varierat mellan 15,0 och 25,0 procent. Under<br />
2010 var 25,2 procent av arbetskraften i den<br />
åldersgruppen arbetslösa.<br />
Andelen arbetslösa bland ungdomar (15-24 år)<br />
och totalt (15-74 år) 2002-2010<br />
Bland de utrikes födda ökade arbetslösheten<br />
med 0,9 procentenheter till 16,0 procent. Detta<br />
berodde på att andelen arbetslösa ökade bland<br />
de utrikes födda kvinnorna, från 14,3 till 16,5<br />
procent, en ökning med 2,2 procentenheter.<br />
De delar av Sverige som hade högst arbetslöshet<br />
var Västernorrlands, Västmanlands och<br />
Östergötlands län. I Västernorrlands län ökade<br />
arbetslösheten med 1,8 procentenheter till 10,8<br />
procent. Det enda länet där arbetslösheten<br />
minskade var Gotlands län. Där minskade<br />
andelen arbetslösa med 2,3 procentenheter till<br />
6,6 procent.<br />
Andelen arbetslösa per län AKU 2010, procent<br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser<br />
(www.gis.scb.se).<br />
Personer utanför arbetskraften<br />
Gruppen ej i arbetskraften består av personer<br />
som varken är sysselsatta eller arbetslösa, och<br />
utgörs främst av heltidsstuderande som inte har<br />
sökt eller kunnat ta arbete, pensionärer och<br />
sjuka. Under 2010 var 2 060 000 personer i<br />
åldern 15–74 år utanför arbetskraften, varav<br />
927 000 män och 1 133 000 kvinnor. Jämfört med<br />
2009 betraktade sig 62 000 färre som sjuka, en<br />
minskning med 14,1 procent, och 58 000 fler<br />
betraktade sig som pensionärer, en ökning med<br />
7,5 procent.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna 2010<br />
(www.scb.se/aku).<br />
236 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.3<br />
Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden<br />
Labour market situation for disabled persons<br />
Arbetsmarknad<br />
Drygt 900 000 personer mellan 16–64 år i Sverige har någon funktionsnedsättning.<br />
För över en halv miljon av dem, 57 procent, innebär det också att arbetsförmågan är<br />
nedsatt. Hur ser det ut för dessa grupper på arbetsmarknaden?<br />
Definitionen av funktionsnedsättning baserar<br />
sig på FN:s standardregler. Man kan ha nedsatt<br />
syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem,<br />
rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk<br />
funktionsnedsättning. Det kan även vara<br />
diabetessjukdom, hjärt- och lungproblem, magtarmsjukdom,<br />
psoriasis, epilepsi, dyslexi eller<br />
något liknande. Man kan ha funktionsnedsättning<br />
utan nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning<br />
med nedsatt arbetsförmåga.<br />
Sexton av hundra är funktionsnedsatta<br />
Drygt var sjätte person i åldern 16–64 år, eller 16<br />
procent, har någon funktionsnedsättning.<br />
Främst gäller nedsättningen rörelsehinder (30<br />
procent), astma/allergi/annan överkänslighet<br />
(17 procent) samt psykisk funktionsnedsättning<br />
(9 procent). För omkring 525 000 personer – 9<br />
procent av hela befolkningen – innebär funktionsnedsättningen<br />
även att deras arbetsförmåga<br />
är nedsatt. Fler kvinnor än män uppger<br />
detta – cirka 61 procent av kvinnorna i gruppen,<br />
52 procent av männen.<br />
Andel personer som svarat att de har någon<br />
funktionsnedsättning har minskat för varje år<br />
sedan år 2000, då andelen var cirka 21 procent<br />
av den totala befolkningen. Vid senaste mätningen,<br />
2008, var andelen drygt 15 procent.<br />
Två tredjedelar av de med funktionsnedsättning<br />
i åldern 16–64 år ingick i arbetskraften<br />
år 2008. Denna siffra kan jämföras med de utan<br />
funktionsnedsättning. Av dessa ingick 8 av 10 i<br />
arbetskraften.<br />
I gruppen funktionsnedsatta med nedsatt<br />
arbetsförmåga har 47 procent rörelsehinder.<br />
Astma/allergi eller annan överkänslighet<br />
kommer därefter (14,5 procent) följt av psykisk<br />
funktionsnedsättning (9,4 procent).<br />
Funktionsnedsatta i arbete<br />
Sysselsättningen för funktionsnedsatta med<br />
nedsatt arbetsförmåga är markant lägre än i<br />
andra grupper, precis som tidigare år. Hälften<br />
av de med nedsatt arbetsförmåga hade sysselsättning<br />
2008. Motsvarande andel bland de<br />
funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga<br />
var 78 procent. Andelen sysselsatta bland de<br />
utan funktionsnedsättning visade sig vara något<br />
lägre, 77 procent.<br />
Det betyder att funktionsnedsättningen i sig<br />
inte påverkar graden av sysselsättning (detsamma<br />
gäller för deltagandet i arbetskraften).<br />
Däremot har det betydelse om funktionsnedsättningen<br />
även medför att arbetsförmågan är<br />
nedsatt.<br />
Av de sysselsatta totalt var andelen med<br />
funktionsnedsättning 13 procent 2008. Det är i<br />
samma nivå som 2006.<br />
Andel sysselsatta bland funktionsnedsatta med<br />
och utan nedsatt arbetsförmåg samt bland ej<br />
funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008<br />
Andel i arbetskraften bland funktionsnedsatta<br />
med och utan nedsatt arbetsförmåga samt<br />
bland ej funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008<br />
Lägst arbetslöshet bland funktionsnedsatta<br />
utan nedsatt arbetsförmåga<br />
År 2008 var arbetslösheten bland de funktionsnedsatta<br />
utan nedsatt arbetsförmåga 4 procent.<br />
Det kan jämföras med andelen arbetslösa bland<br />
de utan funktionsnedsättning som låg nära 5<br />
procent. Arbetslösheten för de funktionsnedsatta<br />
med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent.<br />
Statistiska centralbyrån 237
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Andel arbetslösa bland funktionsnedsatta med<br />
och utan nedsatt arbetsförmåga samt bland ej<br />
funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008<br />
Åldern inverkar<br />
Ju äldre vi blir, desto vanligare är det att syn<br />
och hörsel försämras. Även risken för att råka ut<br />
för skador och sjukdomar ökar med stigande<br />
ålder. Inte oväntat finns därför den största<br />
andelen av de med funktionsnedsättning i den<br />
äldsta åldersgruppen, 50–64 år (44 procent).<br />
Därefter kommer mellangruppen 30–49 år (37<br />
procent) och slutligen gruppen 16–29 år (19<br />
procent).<br />
Av de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga<br />
är majoriteten (53 procent) 50–64 år.<br />
Motsvarande andel bland de unga är drygt 12<br />
procent.<br />
Diskriminering<br />
Bland de sysselsatta funktionsnedsatta med<br />
nedsatt arbetsförmåga har drygt 20 procent<br />
blivit diskriminerade. För de utan nedsatt<br />
arbetsförmåga är förhållandena betydligt bättre.<br />
Av samtliga funktionsnedsatta har 12 procent<br />
upplevt någon form av diskriminering på<br />
grund av funktionsnedsättningen de senaste<br />
fem åren.<br />
Cirka 4 procent av de funktionsnedsatta har<br />
någon gång under de senaste fem åren upplevt<br />
att de inte fått ett jobb de sökt på grund av sin<br />
funktionsnedsättning, trots att de haft tillräckliga<br />
meriter för det. Cirka 4 procent av funktionsnedsatta<br />
med nedsatt arbetsförmåga upplever<br />
att de på grund av sin funktionsnedsättning<br />
har blivit förbigångna när de har sökt<br />
avancemang i sitt arbete.<br />
Knappt 1 procent av de funktionsnedsatta<br />
utan nedsatt arbetsförmåga och 6 procent av de<br />
med nedsatt arbetsförmåga upplever att de<br />
blivit osakligt behandlade vid lönesättning.<br />
Källa: SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden<br />
4:e kvartalet 2008 (www.scb.se/AM0503).<br />
238 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.4<br />
Personer berörda av varsel om uppsägning 1990–2010<br />
Persons receiving redundancy notices<br />
Arbetsmarknad<br />
Diagrammet ger en tydlig bild av lågkonjunkturen<br />
i början av 1990-talet. Under åren<br />
1991–1993 varslades varje år över 100 000<br />
personer om uppsägning. Toppåret, eller<br />
rättare sagt bottenåret, var 1992 med<br />
185 000 varsel. Det kan jämföras med högkonjunkturen<br />
vid millennieskiftet då 28 000<br />
personer varslades. I slutet av diagrammet<br />
ger den ekonomiska krisen sig tillkänna,<br />
med ökat antal varsel.<br />
Källa: Arbetsförmedlingen<br />
(www.arbetsformedlingen.se).<br />
12.5<br />
Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars<br />
varaktighet 1992–2010<br />
Employment offices, new jobs with duration of more than 10 days<br />
Detta diagram visar liksom föregående<br />
diagram på effekter av konjunktursvängningarna.<br />
Det var få nyanmälda lediga platser<br />
vid lågkonjunkturen 1992–1993 och<br />
betydligt fler vid högkonjunkturen runt<br />
millennieskiftet. År 2007 var antalet lediga<br />
platser rekordhögt, närmare 830 000, men<br />
år 2009 hade detta antal mer än halverats<br />
till följd av den ekonomiska krisen.<br />
Källa: Arbetsförmedlingen<br />
(www.arbetsformedlingen.se).<br />
12.6<br />
Andelar arbetslösa september 2010 – augusti 2011 bland<br />
ungdomar (15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade data<br />
Unemployment rate, age 15–24 and 15–74, seasonally adjusted data<br />
Diagrammet visar säsongrensade data för<br />
andelen arbetslösa över en ettårsperiod,<br />
där säsongsvariationer över året har eliminerats.<br />
Detta möjliggör jämförelser mellan<br />
de olika månaderna. Arbetslösheten har<br />
under denna ettårsperiod varierat mellan<br />
7,3 och 8,2 procent för befolkningen i<br />
åldern 15–74 år medan den för ungdomar<br />
varierat mellan 21,6 och 24,5 procent.<br />
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU).<br />
Statistiska centralbyrån 239
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.7<br />
Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 1 000-tal<br />
Labour force participation of the population, in thousands<br />
År Year<br />
Kön Sex<br />
I arbete<br />
Persons<br />
at work<br />
I arbetskraften<br />
Population in the labour force<br />
Sysselsatta<br />
Employed<br />
Frånvarande<br />
Persons<br />
absent<br />
from work<br />
Summa<br />
Arbetslösa<br />
Unemployed<br />
Summa<br />
Total<br />
Ej i arbetskraften<br />
ningen,<br />
Befolk-<br />
Persons totalt,<br />
not in the 16–64/<br />
labour 15–74 år 1<br />
force Population,<br />
total,<br />
16–64/<br />
15–74<br />
years 1<br />
Arbetslösa<br />
i<br />
procent<br />
av arbetskraften<br />
Unemployment<br />
ratio<br />
Arbetskraften<br />
i<br />
procent<br />
av befolkningen<br />
Labour<br />
force ratio<br />
Sysselsatta<br />
i procent<br />
av<br />
befolkningen<br />
Employment<br />
ratio<br />
1993 3 314 650 3 964 356 4 320 1 141 5 461 8,2 79,1 72,6<br />
Män Men 1 759 267 2 026 218 2 245 529 2 774 9,7 80,9 73,0<br />
Kv Women 1 555 383 1 938 137 2 076 612 2 688 6,6 77,2 72,1<br />
1994 3 326 602 3 928 340 4 268 1 228 5 496 8,0 77,7 71,5<br />
Män 1 770 248 2 017 202 2 219 572 2 792 9,1 79,5 72,3<br />
Kv 1 557 354 1 911 138 2 049 656 2 705 6,7 75,7 70,6<br />
1995 3 391 596 3 986 333 4 319 1 204 5 523 7,7 78,2 72,2<br />
Män 1 815 246 2 061 190 2 251 554 2 805 8,5 80,3 73,5<br />
Kv 1 576 350 1 925 142 2 068 650 2 718 6,9 76,1 70,8<br />
1996 3 383 580 3 963 347 4 310 1 227 5 537 8,1 77,8 71,6<br />
Män 1 811 247 2 058 192 2 250 562 2 812 8,5 80,0 73,2<br />
Kv 1 572 333 1 905 155 2 060 665 2 725 7,5 75,6 69,9<br />
1997 3 348 574 3 922 342 4 264 1 286 5 549 8,0 76,8 70,7<br />
Män 1 798 243 2 042 188 2 230 589 2 819 8,5 79,1 72,4<br />
Kv 1 550 330 1 880 154 2 034 697 2 730 7,5 74,5 68,9<br />
1998 3 366 613 3 979 276 4 255 1 308 5 564 6,5 76,5 71,5<br />
Män 1 816 262 2 079 154 2 233 594 2 826 6,9 79,0 73,5<br />
Kv 1 550 351 1 901 122 2 023 715 2 738 6,0 73,9 69,4<br />
1999 3 457 611 4 068 241 4 308 1 272 5 581 5,6 77,2 72,9<br />
Män 1 865 257 2 121 133 2 254 580 2 835 5,9 79,5 74,8<br />
Kv 1 592 355 1 946 107 2 054 692 2 746 5,2 74,8 70,9<br />
2000 3 497 662 4 159 203 4 362 1 241 5 602 4,7 77,9 74,2<br />
Män 1 890 277 2 167 114 2 281 565 2 846 5,0 80,2 76,1<br />
Kv 1 607 385 1 992 89 2 081 676 2 757 4,3 75,5 72,2<br />
2001 3 537 702 4 239 175 4 414 1 218 5 632 4,0 78,4 75,3<br />
Män 1 912 291 2 203 99 2 302 559 2 861 4,3 80,5 77,0<br />
Kv 1 625 411 2 036 76 2 112 659 2 771 3,6 76,2 73,5<br />
2002 3 517 727 4 244 176 4 421 1 246 5 666 4,0 78,0 74,9<br />
Män 1 890 308 2 197 101 2 298 581 2 879 4,4 79,8 76,3<br />
Kv 1 628 419 2 047 76 2 123 665 2 788 3,6 76,1 73,4<br />
2003 3 510 724 4 234 217 4 450 1 251 5 701 4,9 78,1 74,3<br />
Män 1 889 302 2 191 123 2 314 582 2 896 5,3 79,9 75,6<br />
Kv 1 621 422 2 043 94 2 136 669 2 805 4,4 76,2 72,8<br />
2004 3 508 705 4 213 246 4 459 1 277 5 736 5,5 77,7 73,4<br />
Män 1 885 301 2 186 137 2 323 590 2 913 5,9 79,7 75,0<br />
Kv 1 623 404 2 027 109 2 136 687 2 823 5,1 75,7 71,8<br />
2005 1 3640 707 4 348 367 4 714 1 949 6 663 7,8 70,8 65,2<br />
Män 1970 311 2 281 194 2 475 886 3 361 7,8 73,6 67,9<br />
Kv 1670 397 2 067 173 2 239 1 062 3 302 7,7 67,8 62,6<br />
2006 1 3 715 715 4 429 336 4 766 1 966 6 732 7,1 70,8 65,8<br />
Män 2 016 315 2 331 173 2 503 896 3 399 6,9 73,7 68,6<br />
Kv 1 699 400 2 099 164 2 262 1 071 3 333 7,2 67,9 63,0<br />
2007 1 3 842 699 4 541 298 4 838 1 965 6 803 6,1 71,1 66,7<br />
Män 2 077 314 2 390 149 2 540 898 3 438 5,9 73,9 69,5<br />
Kv 1 765 385 2 150 148 2 299 1 067 3 365 6,5 68,3 63,9<br />
2008 1 3 889 704 4 593 305 4 898 1 982 6 880 6,2 71,2 66,8<br />
Män 2 102 320 2 422 152 2 574 904 3 479 5,9 74,0 69,6<br />
Kv 1 787 384 2 171 152 2 324 1 077 3 401 6,6 68,3 63,8<br />
2009 1 3 785 714 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7<br />
Män 2 030 328 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1<br />
Kv 1 755 385 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,6<br />
2010 1 3 869 678 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 70,7 64,7<br />
Män 2 099 303 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 73,9 67,6<br />
Kv 1 770 375 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 67,4 61,8<br />
1) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, p.g.a. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data<br />
are not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 1 samt Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
240 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.8<br />
Arbetsmarknad<br />
Inrikes och utrikes födda, jämförelse. Befolkningen 15–74 år efter<br />
arbetskraftstillhörighet och kön 2010<br />
Swedish and foreign born persons, comparison. Population aged<br />
15–74 years by labour force participation and sex<br />
Befolkningen,<br />
1 000-tal<br />
Population,<br />
thousands<br />
Sysselsatta<br />
Employed<br />
Arbetslösa<br />
Unemployed<br />
Arbetskraften<br />
1<br />
Labour<br />
force 1<br />
Ej i arbetskraften<br />
Not in the<br />
labour force<br />
Befolkningen<br />
Population<br />
Arbetslösa i<br />
procent av<br />
arbetskraften<br />
Unemployment<br />
ratio<br />
Arbetskraften i<br />
procent av<br />
befolkningen<br />
Labour force<br />
ratio<br />
Sysselsatta i<br />
procent av<br />
befolkningen<br />
Employment<br />
ratio<br />
Båda könen<br />
Both sexes 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 70,7 64,7<br />
Inrikes födda<br />
Swedish born 3 895 291 4 186 1 655 5 841 7,0 71,7 66,7<br />
Utrikes födda<br />
Foreign born 652 124 776 405 1 181 16,0 65,7 55,2<br />
Män Men 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 73,9 67,6<br />
Inrikes födda 2 062 160 2 223 766 2 989 7,2 74,4 69,0<br />
Utrikes födda 339 63 402 161 563 15,6 71,4 60,3<br />
Kvinnor Women 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 67,4 61,8<br />
Inrikes födda 1 832 131 1 963 889 2 852 6,7 68,8 64,2<br />
Utrikes födda 312 62 374 244 619 16,5 60,5 50,5<br />
1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 32A, B samt Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
12.9<br />
Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet samt efter<br />
kön och utbildningsnivå 2010<br />
Labour force participation of the population aged 15–74 years by sex<br />
and level of education<br />
Befolkningen, 1000-tal<br />
Population, thousands<br />
Sysselsatta<br />
Employed<br />
Arbetslösa<br />
Unemployed<br />
Arbetskraften<br />
1<br />
Labour<br />
force 1<br />
Ej i arbetskraften<br />
Not in the<br />
labour force<br />
Befolkningen<br />
Population<br />
Arbetslösa i<br />
procent av<br />
arbetskraften<br />
Unemployment<br />
ratio<br />
Sysselsatta i<br />
procent av<br />
befolkningen<br />
Employment<br />
ratio<br />
Båda könen Both sexes 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 64,7<br />
Förgymnasial utbildning<br />
Compulsory school 560 124 685 744 1 429 18,2 39,2<br />
Gymnasial utbildning<br />
Upper secondary education 2 126 184 2 309 717 3 026 7,9 70,3<br />
Eftergymnasial utbildning<br />
Post-secondary education 1 834 96 1 929 407 2 336 5,0 78,5<br />
Uppgift saknas Unknown level 26 12 38 193 231 31,4 11,4<br />
Män Men 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 67,6<br />
Förgymnasial utbildning 347 68 414 353 767 16,3 45,2<br />
Gymnasial utbildning 1 180 103 1 283 316 1 599 8,0 73,8<br />
Eftergymnasial utbildning 860 46 906 164 1 070 5,1 80,4<br />
Uppgift saknas 15 6 21 94 115 29,9 12,7<br />
Kvinnor Women 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 61,8<br />
Förgymnasial utbildning 214 57 270 391 662 21,0 32,3<br />
Gymnasial utbildning 946 81 1 026 400 1 427 7,9 66,3<br />
Eftergymnasial utbildning 974 49 1 023 243 1 266 4,8 76,9<br />
Uppgift saknas 12 6 18 99 116 33,1 10,2<br />
1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 23 samt Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
Statistiska centralbyrån 241
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.10<br />
Sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden,<br />
överenskommen arbetstid per vecka, kön och ålder 2010<br />
Employed persons by degree of attachment to the labour market,<br />
working hours per week, sex and age<br />
Kön, ålder<br />
Sex, age<br />
Fast anställda<br />
Permanent<br />
employee<br />
Tidsbegränsat<br />
anställda<br />
Employees<br />
employed<br />
for a limited<br />
period<br />
Summa<br />
anställda<br />
All<br />
employees<br />
Sysselsatta 1 000-tal<br />
Employed thousands<br />
Företagare,<br />
medhjälpande<br />
hushållsmedlem<br />
Entrepreneur/<br />
selfemployed,<br />
unpaid household<br />
workers<br />
Summa<br />
sysselsatta<br />
Total<br />
1–19 tim.<br />
1–19<br />
hours<br />
Därav<br />
Of which<br />
20–34<br />
tim.<br />
35–<br />
tim.<br />
Genomsnittlig<br />
överenskommen<br />
arbetstid,<br />
timmar<br />
Average<br />
number of<br />
agreed<br />
working hours<br />
Båda könen<br />
Both sexes<br />
15–24 år years 199 266 465 14 479 116 109 251 29,7<br />
25–54 ” 2 502 308 2 810 305 3 115 74 479 2 558 ..<br />
55–74 ” 708 65 773 179 952 75 211 663 ..<br />
15–74 ” 3 409 639 4 048 498 4 546 264 799 3 472 37,2<br />
Män Men<br />
15–24 år 114 119 232 10 242 42 40 159 29,7<br />
25–54 ” 1 293 133 1 427 214 1 641 26 96 1 518 ..<br />
55–74 ” 349 33 382 136 518 41 74 402 ..<br />
15–74 ” 1 756 285 2 041 360 2 401 109 210 2 078 37,2<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
15–24 år 86 147 233 4 237 74 70 92 26,4<br />
25–54 ” 1 208 175 1 383 90 1 474 48 383 1 041 ..<br />
55–74 ” 359 32 391 43 434 34 137 261 ..<br />
15–74 ” 1 653 354 2 007 138 2 145 156 589 1 394 37,2<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 2 samt Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
12.11<br />
Sysselsatta efter näringsgren (SNI 2007), 1 000-tal<br />
Employed persons by industry, thousands<br />
Näringsgren Industry 2009 2010<br />
Jordbruk, skogsbruk o fiske Agriculture, forestry and fishing 98 96<br />
Tillverkning o. utvinning, energi o. miljö Manufacturing, mining, quarrying,<br />
electricity and water supply 611 602<br />
Därav: Tillverkning av verkstadsvaror Manufacturing of machinery and<br />
transport equipment 288 280<br />
Byggverksamhet Construction 294 305<br />
Handel Wholesale and retail trade 551 560<br />
Transport Transportation 240 242<br />
Hotell och restaurang Accomodation and food services 144 153<br />
Information och kommunikation Information and communication 180 181<br />
Finansiell verksamhet, företagstjänster Financial intermediation, business<br />
activities 703 709<br />
Offentlig förvaltning m.m. Public administration, etc 267 274<br />
Utbildning Education 480 494<br />
Vård och omsorg Health and social work 702 700<br />
Personliga och kulturella tjänster Personal services and cultural activities 223 225<br />
Uppgift saknas Unknown 7 6<br />
Summa Total 4 499 4 546<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 3 samt Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
242 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.12<br />
Arbetsmarknad<br />
Anställda (exkl. tjänstlediga) inom offentlig sektor, 1 000-tal<br />
Employees (excl. employees who are off duty) in public sector<br />
Sektor Sector 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Statlig sektor 1 Governmental sector 1 229,1 227,1 223,2 222,1 224,7<br />
Kvinnor Women 113,0 112,6 110,9 112,0 114,9<br />
Män Men 116,1 114,4 112,3 110,1 109,8<br />
Primärkommunal sektor Municipalities 805,5 803,3 786,0 767,6 774,2<br />
Kvinnor 627,0 629,0 618,8 603,4 607,8<br />
Män 178,5 174,4 167,3 164,2 166,4<br />
Landstingskommunal sektor County councils 234,8 237,0 236,8 232,8 229,8<br />
Kvinnor 187,0 188,9 188,6 184,8 182,5<br />
Män 47,8 48,2 48,2 48,0 47,2<br />
Samtliga 1 Total 1 1 269,4 1 267,4 1 246,0 1 222,4 1 228,7<br />
Kvinnor 927,0 930,5 918,3 900,1 905,2<br />
Män 342,4 337,0 327,7 322,3 323,4<br />
1) 2006: reviderad uppgift. 2006: revised figure.<br />
Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50, 51 och 52 (www.scb.se/AM0104 och<br />
www.scb.se/AM0105 och www.scb.se/AM0106).<br />
12.13<br />
Anställda efter sektor, länsvis, 1:a kvartalet 2011<br />
Number of employees by sector and county, 1st quarter<br />
Län<br />
County<br />
Offentlig sektor<br />
Public sector<br />
Varav tillsvidareanställda<br />
Of whom permanent<br />
employees<br />
Privat sektor<br />
Private sector<br />
Varav tillsvidareanställda<br />
Totalt<br />
Total<br />
Varav tillsvidareanställda<br />
Stockholms 219 149 166 632 817 471 695 035 1 036 620 861 667<br />
Uppsala 51 227 40 345 69 219 60 901 120 446 101 246<br />
Södermanlands 35 295 28 964 61 180 54 402 96 475 83 365<br />
Östergötlands 55 664 47 566 114 763 98 623 170 428 146 189<br />
Jönköpings 51 445 41 592 103 762 91 908 155 206 133 500<br />
Kronobergs 26 734 21 216 55 393 48 872 82 127 70 088<br />
Kalmar 33 401 26 459 59 814 51 190 93 215 77 649<br />
Gotlands 8 224 7 086 12 038 10 844 20 262 17 930<br />
Blekinge 23 686 20 165 34 523 30 421 58 209 50 586<br />
Skåne 157 518 126 358 336 780 296 108 494 298 422 466<br />
Hallands 36 722 30 953 73 731 64 424 110 453 95 377<br />
Västra Götalands 219 451 178 671 478 221 416 961 697 672 595 632<br />
Värmlands 40 880 31 333 63 058 55 829 103 938 87 163<br />
Örebro 44 329 34 908 72 277 63 257 116 605 98 165<br />
Västmanlands 31 418 25 620 72 857 62 877 104 275 88 496<br />
Dalarnas 39 985 34 087 72 201 61 411 112 186 95 498<br />
Gävleborgs 36 864 31 872 74 650 65 969 111 514 97 841<br />
Västernorrlands 36 091 30 940 59 769 52 251 95 860 83 191<br />
Jämtlands 20 849 16 927 33 442 26 891 54 290 43 819<br />
Västerbottens 45 186 38 347 63 539 54 739 108 725 93 086<br />
Norrbottens 41 641 32 498 62 623 53 318 104 264 85 817<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 1 255 759 1 012 539 2 791 311 2 416 231 4 047 068 3 428 771<br />
Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201).<br />
Statistiska centralbyrån 243
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.14<br />
Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 fördelade efter kön och ålder,<br />
procent<br />
Working environment for employed persons by sex and age, percent<br />
Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre<br />
Questions posed to employed persons aged 16 and over<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män i åldern<br />
Men aged<br />
Kvinnor i åldern<br />
Women aged<br />
16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64<br />
Arbetsmiljöarbete Work environment management<br />
Systematiskt arbetsmiljöarbetet pågår på arbetsplatsen<br />
Efforts for systematic work environment management are<br />
carried out at the establishment 57 54 39 59 62 35 57 58<br />
Företagshälsovård Occupational health service<br />
Har tillgång till företagshälsovård genom arbetet<br />
Occupational health service provided via work 67 64 52 69 70 43 66 70<br />
Företagshälsovården har besökt arbetsplatsen eller på annat<br />
sätt gjort en bedömning av arbetsmiljön<br />
Establishment assessed by occupational health service 29 22 21 31 30 13 23 24<br />
Arbetar minst 1/4 av tiden med/vid maskiner<br />
Working at least 1/4 of the time with machines<br />
Handhållna eller släpbara maskiner<br />
Handheld or portable machine 27 12 .. 24 26 22 11 10<br />
Rörliga maskiner som man sitter i och kör (ej buss eller bil)<br />
Equipment that one sits in and drives (not buses or cars) 13 2 .. 14 12 3 2 2<br />
Stationära maskiner Stationary machines 16 9 .. 15 15 16 9 7<br />
Datoranvändning Computer work<br />
Använder persondator Computer work 72 76 55 78 74 55 82 80<br />
Använder persondator minst 1/2 av tiden<br />
Computer work at least half of the time 40 42 30 45 39 30 48 40<br />
Använder persondator nästan hela tiden<br />
Computer work almost all the time 15 20 16 18 11 18 23 16<br />
Kroppsliga besvär Pain in the body<br />
Har ont varje vecka i Feel pain every week in the<br />
Övre delen av ryggen eller nacken Upper parts of back or neck 27 41 .. 25 29 42 40 40<br />
Nedre delen av ryggen Lower parts of back 25 32 .. 24 26 39 30 32<br />
Axlar eller armar Shoulders or arms 25 36 .. 22 31 32 35 39<br />
Höfter, ben, knän eller fötter Hips, legs, knees or feet 24 29 .. 19 31 30 22 37<br />
Andra besvär Other kind of problem<br />
Förhållanden varje vecka Conditions every week<br />
Är uttröttad i kroppen Physically exhausted 44 49 .. 41 45 58 43 53<br />
Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid<br />
Cannot dismiss job from thoughts when off work 42 45 .. 46 41 41 46 46<br />
Är trött och håglös Tired and listless 33 42 .. 33 30 53 41 39<br />
Har svårigheter att sova p.g.a. tankar på jobbet<br />
Hard to sleep because of thoughts about work 18 22 .. 17 20 16 21 27<br />
Känner olust att gå till arbetet No desire to go to job 16 16 .. 15 13 25 15 15<br />
Är för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter<br />
Too tired/lack time for family, friends or recreation activities 5 7 .. 5 5 7 8 7<br />
Arbetar ensam och riskerar att hamna i otrygga eller riskfyllda<br />
situationer<br />
Work alone and run risk of getting into insecure or threatening<br />
situations 13 14 .. 11 16 21 14 11<br />
Tid för återhämtning Lack of recreation<br />
Får klart otillräckligt med sömn<br />
Lack of sleep from workday to workday 11 12 .. 12 10 9 13 13<br />
Sjuknärvaro under de senaste 12 månaderna<br />
Have worked despite sickness during the last 12 months<br />
Gått till jobbet två gånger eller mer trots att man borde sjukskrivit<br />
sig Have gone to work at least twice despite sickness 44 47 .. 47 38 54 49 41<br />
Arbetsställningar, arbetsrörelser<br />
Working postures, work movements<br />
Förhållanden varje dag Conditions at work every day<br />
Tvungen att lyfta minst 15 kg åt gången flera ggr/dag<br />
Lift at least 15 kg at the same time several times a day 18 10 .. 18 16 13 10 9<br />
Förhållanden minst 1/4 av tiden<br />
Conditions at work at least 1/4 of time<br />
Arbetar rent kroppsligt Physical work 42 33 .. 39 39 51 30 30<br />
Måste ta i så mycket att man andas snabbare<br />
Have to exert so that breathing becomes faster 24 12 .. 23 22 24 12 8<br />
Arbetar ibland framåtböjd utan stöd med händerna<br />
Have to work leaning forward without support of hands 27 26 .. 23 27 36 23 24<br />
Arbetar ibland i vriden ställning Work in twisted postures 26 26 .. 23 26 36 24 23<br />
244 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.14<br />
Arbetsmarknad<br />
Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 fördelade efter kön och ålder,<br />
procent (forts.)<br />
Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern<br />
16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64<br />
Arbetar ibland med händerna i höjd med axlarna eller högre<br />
Work with hands raised 21 15 .. 19 21 21 15 12<br />
Arbetar i sittande ställning som högst 1/10 av tiden<br />
Working in a sitting position at the most 10 % of the time 32 33 .. 29 31 45 28 33<br />
Sitter och arbetar i ett sträck mer än två timmar Maintain a<br />
sitting position more than two hours without interruption 29 23 .. 30 28 22 25 20<br />
Exponering Exposure<br />
Utsatt minst 1/4 av tiden för Exposed at least 1/4 of time to<br />
Buller, svårt att tala i normal samtalston<br />
Noise, cannot speak in normal tone 29 15 .. 29 26 18 14 15<br />
Vibrationer, kroppen skakar och vibrerar<br />
Vibrations, body shakes and vibrates 12 2 .. 12 11 4 2 1<br />
Vibrationer, från handhållna maskiner<br />
Vibrations from hand-held machines 14 3 .. 13 13 5 3 2<br />
Kyla Cold 22 10 .. 21 21 18 10 7<br />
Olja eller skärvätskor (hudkontakt)<br />
Oil or cutting fluids (skin contact) 9 2 .. 9 7 5 1 1<br />
Rengörings-, desinfektionsmedel (hudkontakt)<br />
Cleaning agents and/or disinfectants (skin contact) 9 20 .. 8 7 34 17 18<br />
Vatten (hudkontakt flera ggr/timme)<br />
Water skin contact several times an hour 14 31 .. 13 12 43 28 29<br />
Luftföroreningar Air pollution 28 16 .. 26 28 23 14 15<br />
Tobaksrök från andras rökning som man ser eller känner,<br />
passiv rökning Environmental tobacco smoke 5 5 .. 5 5 8 4 3<br />
Stress, sociala kontakter Stress, social factors<br />
Har högst 1/2 tiden möjlighet att själv bestämma arbetstakten<br />
Can set own work tempo at the most 1/2 of time 47 60 .. 48 41 62 58 62<br />
Kan ta korta pauser för att prata (som mest 1/2 tiden)<br />
Able to take short breaks to chat. At the most half of the time 45 64 .. 44 47 60 60 72<br />
Möjlighet till stöd och uppmuntran från chefer för det mesta<br />
inte/aldrig Hardly ever/never receive support and<br />
encouragement from superiors 36 30 .. 35 42 27 29 32<br />
Möjlighet till stöd och uppmuntran från arbetskamrater för det<br />
mesta inte/aldrig Hardly ever/never receive support and<br />
encouragement from fellow workers 19 13 .. 17 25 10 13 15<br />
Får för det mesta inte/aldrig besked från chef/arbetsledare vad<br />
som i första hand skall göras<br />
Hardly ever/never have difficulty getting information from<br />
supervisors about what should be given priority 36 36 .. 35 45 26 34 42<br />
Arbetet ger möjlighet att lära nytt, utvecklas i yrket varje vecka<br />
Can learn something new and develop every week 44 40 .. 47 37 45 44 34<br />
Utsatt för konflikter, hot, våld, mobbning, minst någon gång<br />
de senaste 12 månaderna Exposed to conflicts, threat,<br />
violence, bullying at least some time in the last 12 months<br />
Konflikter/bråk på arbetsplatsen med andra personer<br />
Conflicts at work with others 35 37 .. 36 31 46 37 33<br />
Våld eller hot om våld Violence or threat of violence 10 18 .. 11 9 21 18 17<br />
Personlig förföljelse (mobbning) från chefer/arbetskamrater<br />
Bullying from superiors or fellow workers 9 9 .. 9 8 9 10 9<br />
Högt i tak Openness at work<br />
Svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden<br />
alltid/för det mesta<br />
Always/mostly hard to present criticism of working conditions. 15 20 .. 14 15 28 19 17<br />
Trakasserier minst någon gång de senaste 12 månaderna<br />
Harassment at least some time the last 12 months<br />
Sexuella trakasserier från chefer/arbetskamrater 1<br />
Sexual harassment from superiors or fellow workers 1 2 .. 1 0 5 2 1<br />
Trakasserier grundat på kön från chefer/arbetskamrater 1<br />
Harassment based on gender from superiors or fellow workers 5 12 .. 5 5 15 14 7<br />
Sexuella trakasserier från andra personer 1<br />
Sexual harassment from others 2 7 .. 2 2 17 7 4<br />
Krav och inflytande Demands and influence<br />
Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta<br />
med jobb hem<br />
Have to skip lunch, work late, or take work home every week 38 34 .. 41 34 29 38 32<br />
Upprepar enbart samma arbetsmoment många gånger/ timme<br />
minst 1/2 tiden<br />
Repeat the same task several times per hour at least half the time 38 45 .. 35 35 59 40 44<br />
Statistiska centralbyrån 245
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.14<br />
Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 fördelade efter kön och ålder,<br />
procent (forts.)<br />
Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern<br />
16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64<br />
Kan för det mesta inte/aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter<br />
skall göras<br />
Can hardly ever/never decide when work should be done 37 52 .. 34 37 57 48 55<br />
Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen<br />
av det egna arbetet<br />
Hardly ever/never involved in planning own work 23 30 .. 21 21 46 25 29<br />
Utbildning, lärotidskrav Educational requirements<br />
Har fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 utbildningsdagar<br />
Received at least 5 educational days on company time 23 22 .. 27 19 20 24 20<br />
Låga kunskapskrav för arbetet (utbildningstid resp. lärokrav som<br />
mest några månader) The work requires only lower-secondary<br />
school or at most a few months of on-the-job training 29 28 .. 24 26 55 23 23<br />
Upplevelser av arbetet, instämmer helt eller delvis<br />
Experience of work, agree fully or in part<br />
Har alldeles för mycket att göra Too much to do 46 56 .. 52 41 49 58 56<br />
Har för svåra arbetsuppgifter Duties too difficult 11 10 .. 11 10 10 12 8<br />
Har för enkla arbetsuppgifter Duties too simple 17 19 .. 16 12 29 18 15<br />
Har för lite inflytande Too little influence 23 25 .. 24 21 28 25 24<br />
Har ett psykiskt påfrestande arbete Mentally stressful work 32 41 .. 33 31 41 41 41<br />
Har ett enformigt arbete Monotonous work 20 18 .. 19 15 38 15 14<br />
Arbetet är bundet och ofritt Constrained and unfree work 14 18 .. 12 12 26 16 17<br />
Har ett mycket meningsfullt arbete Extremely meaningful work 68 74 .. 71 70 63 76 78<br />
Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet<br />
Very satisfied with work, generally speaking 77 78 .. 78 79 72 78 81<br />
Antal sysselsatta 2009, 16–64 år, 1 000-tal 2<br />
The working population in 2009, 16–64 years, thousands 2 273 2 068 437 1139 697 382 1 013 673<br />
Frågor ställda till sysselsatta 16–29 år<br />
Questions posed to employed persons aged 16-29<br />
Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern<br />
16-24 25-29 16-24 25-29<br />
Antal jobb sammantaget under de senaste tre åren<br />
Total number of jobs during the last three years<br />
Ett arbete One jobb 37 29 35 39 .. ..<br />
Två till fyra arbeten Two to four jobs 57 61 57 56 ..<br />
Fem eller fler arbeten Five or more jobs 6 10 9 4 .. ..<br />
Etablerad på arbetsmarknaden (god försörjning, tryggt jobb etc.)<br />
Established on the labour market (ability to support oneself,<br />
secure job etc.)<br />
Ja Yes 81 74 73 88 .. ..<br />
Nej No 16 23 24 9 .. ..<br />
Arbetsuppgifterna stämmer med egna utbildningen<br />
Work in line with education<br />
Ja, i stort Yes, by and large 46 46 41 50 .. ..<br />
Endast delvis Only partly 14 12 11 17 .. ..<br />
Nej, utbildningen gäller annat No, education was in another field 36 36 43 29 .. ..<br />
Antal sysselsatta 2009, 16–29 år, 1 000-tal 2<br />
Working population in 2009, 16–29 years, thousands 437 382 211 226 203 179<br />
Frågor ställda till dem som uppnått 50 år och mer<br />
Questions posed to those aged 50 and over<br />
Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern<br />
50-54 55-59 60–64 50-54 55-59 60–64<br />
Har I dag svårt att klara av arbetsuppgifterna p.g.a. ålder<br />
Employed, who have difficulties in performing duties they have<br />
now due to age 6 5 6 6 7 5 4 6<br />
Bedömer att man inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie<br />
pensionsålder i nuvarande yrke på grund av hälsoskäl<br />
Employed persons, who do not think they will be able to work up<br />
to the normal retirement age in the present occupation due to<br />
health problems 9 11 10 10 7 11 12 9<br />
Antal sysselsatta 2009, 50–64 år, 1 000-tal 2<br />
Working population in 2009, 50–64 years, thousands 697 673 250 239 207 257 231 184<br />
1) Jämställdhetslagen säger: Trakasserier 16 a § En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare genom<br />
trakasserier på grund av kön eller genom sexuella trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som<br />
kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande<br />
i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Lag (2005:476).<br />
2) Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) oktober/november 2009.<br />
Arbetsmiljöverket (www.av.se) och SCB (producent; www.scb.se/AM0501): Arbetsmiljöverkets rapportserie<br />
Arbetsmiljöstatistik rapport 2010:3.<br />
246 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.15<br />
Arbetsolyckor med<br />
sjukfrånvaro<br />
Occupational accidents<br />
with absence from work<br />
Arbetssjukdomar<br />
Occupational diseases<br />
Arbetsmarknad<br />
Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar<br />
Reported occupational accidents with absence from work and workrelated<br />
diseases<br />
Arbetstagare 1, 2<br />
Employees 1, 2<br />
Summa<br />
Total<br />
Därav<br />
dödsfall<br />
Of which<br />
fatal cases<br />
Egenföretagare<br />
Self-employed<br />
Summa<br />
Därav<br />
dödsfall<br />
Värnpliktiga och<br />
Samtliga 5<br />
övriga enligt LSP 3, 4 Total 5<br />
Summa<br />
Därav<br />
dödsfall<br />
Summa<br />
Därav<br />
dödsfall<br />
Arbetsolyckor<br />
Occupational accidents<br />
2002 36 922 47 766 14 726 4 39 141 66<br />
Män Men 22 228 43 658 14 677 4 24 038 62<br />
Kvinnor Women 14 694 4 108 – 49 – 15 103 4<br />
2003 34 078 50 514 6 1 054 3 36 245 60<br />
Män 20 372 48 444 6 967 3 22 188 58<br />
Kvinnor 13 706 2 70 – 87 – 14 057 2<br />
2004 32 366 47 339 11 880 3 34 318 61<br />
Män 19 201 39 286 9 816 3 20 764 51<br />
Kvinnor 13 165 8 53 2 64 – 13 554 10<br />
2005 31 343 53 397 15 729 – 33 220 68<br />
Män 18 593 48 343 14 664 – 20 087 62<br />
Kvinnor 12 750 5 54 1 65 – 13 133 6<br />
2006 31 918 54 366 14 628 – 33 786 70<br />
Män 18 699 53 318 13 554 – 20 111 68<br />
Kvinnor 13 219 1 48 1 74 – 13 675 2<br />
2007 29 404 65 346 10 527 – 31 000 76<br />
Män 17 543 58 316 10 482 – 18 784 69<br />
Kvinnor 11 861 7 30 – 45 – 12 216 7<br />
2008 28 084 54 311 14 608 2 29 664 72<br />
Män 16 841 49 274 14 549 2 18 080 67<br />
Kvinnor 11 243 5 37 – 59 – 11 584 5<br />
2009 25 552 35 268 6 557 2 27 053 43<br />
Män 14 512 31 228 6 476 2 15 637 39<br />
Kvinnor 11 040 4 40 – 81 – 11 416 4<br />
2010* 26 775 49 203 5 538 1 28 310 55<br />
Män 15 443 48 175 5 472 1 16 565 54<br />
Kvinnor 11 332 1 28 – 66 – 11 745 1<br />
Arbetssjukdomar<br />
Work-related diseases<br />
2002 21 884 15 455 1 480 2 22 972 22<br />
Män 9 490 14 292 1 465 2 10 347 21<br />
Kvinnor 12 394 1 163 – 15 – 12 625 1<br />
2003 25 058 12 507 1 493 1 26 246 15<br />
Män 10 828 10 342 1 471 1 11 752 13<br />
Kvinnor 14 230 2 165 – 22 – 14 494 2<br />
2004 20 460 27 327 1 383 2 21 308 31<br />
Män 9 013 26 212 1 342 2 9 646 30<br />
Kvinnor 11 447 1 115 – 41 – 11 662 1<br />
2005 16 840 13 267 2 358 8 17 588 26<br />
Män 7 590 12 157 2 318 8 8 134 25<br />
Kvinnor 9 250 1 110 – 40 – 9 454 1<br />
2006 13 951 17 235 1 343 4 14 648 25<br />
Män 6 193 15 147 1 295 4 6 707 23<br />
Kvinnor 7 758 2 88 – 48 – 7 941 2<br />
2007 11 437 23 171 – 239 1 11 940 26<br />
Män 5 124 18 112 – 211 1 5 491 21<br />
Kvinnor 6 313 5 59 – 28 – 6 449 5<br />
2008 10 272 19 140 2 325 6 10 804 27<br />
Män 4 703 18 85 2 282 6 5 100 26<br />
Kvinnor 5 569 1 55 – 43 – 5 704 1<br />
2009 8 765 13 116 – 198 4 9 134 17<br />
Män 3 913 13 76 – 168 4 4 182 17<br />
Kvinnor 4 852 – 40 – 30 – 4 952 –<br />
2010* 8 983 14 92 – 289 4 9 427 18<br />
Män 3 910 13 59 – 241 3 4 248 16<br />
Kvinnor 5 073 1 33 – 48 1 5 179 2<br />
1) Studerande ingår om de uppbär lön. Övriga studerande särredovisas ej, men ingår i kolumnen för samtliga. Salaried students are included.<br />
Other students are not specified, but are included in the total column. 2) Personer i arbetsmarknadsåtgärder särredovisas ej, men ingår i<br />
kolumnen för samtliga. Persons in labour market programmes are not specified, but are included in the total column. 3) Conscripted personnel<br />
and others by LSP. 4) LSP = Lagen om statligt personskadeskydd. State Personal Injuries Guarantee Act. 5) Inkl studerande och personer i<br />
arbetsmarknadsåtgärder. Incl. students and persons in labour market programs.<br />
Källa: Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsskador.<br />
Statistiska centralbyrån 247
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.16<br />
Personalutbildning för sysselsatta med fördelning på<br />
näringsgren (SNI 2007) och kurslängd, första halvåret<br />
Staff and labour force training by industry and course length, first<br />
half of the year<br />
Näringsgren<br />
Industry<br />
Sysselsatta som deltagit i personalutbildning, 1 000-tal<br />
Employed persons in training, thousands<br />
2008 2010<br />
Högst 5<br />
dagar<br />
At most 5<br />
days<br />
Minst 6<br />
dagar<br />
At least 6<br />
days<br />
Summa<br />
Total<br />
Högst 5<br />
dagar<br />
Minst 6<br />
dagar<br />
Summa<br />
A Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Agriculture, forestry and fishing 22 5 27 22 3 25<br />
B+C Utvinning av mineral; tillverkning<br />
Mining, manufacturing 199 47 246 153 33 186<br />
D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning<br />
Construction industry; electricity, gas, steam and hot<br />
water plants, water works; sewage plants, wastedisposal<br />
plants 96 24 120 106 15 121<br />
G–J Handel och kommunikationer<br />
Wholesale and retail trade, transport, and<br />
communication 362 88 450 355 71 426<br />
K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster<br />
Financial intermediation 254 71 325 256 64 320<br />
O+U Utbildning och forskning Education and research 108 43 151 224 47 271<br />
P Vård och omsorg Health care and social work 242 50 292 297 71 368<br />
Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang<br />
Community, social and personal service activities,<br />
hotels & restaurants 319 74 393 71 15 86<br />
R–T Offentlig verksamhet och försvar<br />
Public administration and defence 67 13 80 128 40 168<br />
A–Q Samtliga Total 1 673 417 2 090 1 611 359 1 970<br />
Näringsgren<br />
Andel sysselsatta som deltagit i personalutbildning, procent<br />
Share of employed persons in training, percent<br />
2008 2010<br />
Högst 5<br />
dagar<br />
Minst 6<br />
dagar<br />
Summa<br />
Total<br />
Högst 5<br />
dagar<br />
Minst 6<br />
dagar<br />
Summa<br />
A Jordbruk, skogsbruk och fiske 24 6 30 27 4 30<br />
B+C Utvinning av mineral; tillverkning 31 7 38 27 5 33<br />
D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 28 7 34 29 4 34<br />
G–J Handel och kommunikationer 32 8 40 31 6 38<br />
K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 37 10 48 37 9 46<br />
O+U Utbildning och forskning 43 17 60 46 10 57<br />
P Vård och omsorg 50 10 61 42 10 52<br />
Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 44 10 54 34 7 41<br />
R–T Offentlig verksamhet och försvar 31 6 38 47 15 62<br />
A–Q Samtliga 37 9 46 36 8 44<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 39 (www.scb.se/UF0502); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
248 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.17<br />
Arbetsmarknad<br />
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007)<br />
i november 2009, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2010<br />
Employed persons by place of work, by county and industry<br />
Län<br />
County<br />
Näringsgren/SNI<br />
Industry/NACE Rev. 2<br />
Jordbruk, skogsbruk<br />
och fiske<br />
Agriculture,<br />
forestry and<br />
fishing<br />
A<br />
Tillverkning<br />
och utvinning<br />
Manufacturing,<br />
mining and<br />
quarrying<br />
B+C<br />
Energiförsörjning;<br />
miljöverksamhet<br />
Energy supply<br />
and environmental<br />
activities<br />
D+E<br />
Byggverksamhet<br />
Construction<br />
F<br />
Handel Transport och<br />
Wholesale and magasinering<br />
retail trade Transportation and<br />
storage<br />
G<br />
H<br />
Stockholm 3 143 74 773 7 866 62 692 142 136 57 824<br />
Uppsala 2 690 12 440 2 161 10 547 13 757 5 803<br />
Södermanland 2 420 18 019 1 184 8 173 12 048 4 558<br />
Östergötland 4 335 31 328 1 753 12 314 20 818 8 229<br />
Jönköping 3 731 39 084 1 322 9 339 19 401 9 095<br />
Kronoberg 2 808 19 200 509 5 354 10 923 4 642<br />
Kalmar 4 124 20 142 2 102 6 946 10 549 4 525<br />
Gotland 1 508 1 737 149 2 219 2 452 1 224<br />
Blekinge 1 620 12 415 807 4 107 5 699 2 371<br />
Skåne 10 489 66 219 5 161 36 261 71 958 27 814<br />
Halland 3 582 17 223 3 038 9 575 18 474 5 522<br />
Västra Götaland 10 374 123 769 6 914 47 520 96 309 40 171<br />
Värmland 3 241 19 016 1 266 7 699 13 745 5 070<br />
Örebro 2 354 20 754 1 169 8 549 14 627 6 099<br />
Västmanland 1 693 23 178 1 312 7 566 12 304 4 252<br />
Dalarna 3 174 22 440 1 309 9 637 13 615 5 185<br />
Gävleborg 3 286 22 510 1 440 9 594 11 797 5 755<br />
Västernorrland 2 872 14 656 1 368 8 494 11 421 6 061<br />
Jämtland 2 703 5 055 837 4 151 5 745 2 785<br />
Västerbotten 3 132 15 614 1 655 8 039 11 554 5 892<br />
Norrbotten 2 919 15 639 1 453 9 756 10 286 5 710<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 76 198 595 211 44 775 288 532 529 618 218 587<br />
Män Men 60 672 452 748 34 464 265 795 290 115 169 227<br />
Kvinnor Women 15 526 142 463 10 311 22 737 239 503 49 360<br />
Län<br />
Näringsgren/SNI<br />
Hotell- och<br />
restaurangverksamhet<br />
Accommodiation<br />
and food service<br />
activities<br />
I<br />
Information<br />
och kommunikation<br />
Information and<br />
communication<br />
J<br />
Finans- och<br />
försäkringsverksamhet<br />
Financial and<br />
insurance<br />
activities<br />
K<br />
Fastighetsverksamhet<br />
Real estate<br />
activities<br />
L<br />
Företagstjänster<br />
Business service<br />
activities<br />
M+N<br />
Offentlig<br />
förvaltning<br />
Public<br />
administration<br />
and defence<br />
O<br />
Stockholm 39 166 79 838 47 756 16 504 155 909 65 053<br />
Uppsala 3 405 3 447 1 530 2 074 19 759 7 890<br />
Södermanland 2 859 1 640 1 200 2 070 8 023 5 594<br />
Östergötland 4 845 5 963 2 341 2 937 18 406 10 251<br />
Jönköping 3 593 2 710 1 274 2 014 9 918 7 432<br />
Kronoberg 1 943 2 704 1 234 1 112 6 568 3 531<br />
Kalmar 2 947 1 817 948 1 511 7 183 4 898<br />
Gotland 1 141 358 639 422 1 741 2 171<br />
Blekinge 1 525 2 082 562 989 5 499 6 018<br />
Skåne 15 034 18 141 7 791 8 691 58 336 25 118<br />
Halland 3 953 1 785 1 575 1 865 9 011 5 130<br />
Västra Götaland 22 143 22 643 10 014 11 543 74 607 36 631<br />
Värmland 3 116 2 673 1 220 1 757 8 905 6 897<br />
Örebro 3 072 2 404 1 163 1 967 10 586 7 785<br />
Västmanland 2 406 2 608 1 077 1 685 10 053 5 666<br />
Dalarna 3 908 2 102 1 044 1 777 8 975 6 916<br />
Gävleborg 3 339 2 110 1 074 1 861 10 291 7 637<br />
Västernorrland 2 536 3 625 2 712 1 626 8 934 7 792<br />
Jämtland 2 669 1 280 740 867 5 781 4 151<br />
Västerbotten 2 942 3 212 1 431 1 630 9 085 5 472<br />
Norrbotten 3 274 2 778 1 562 1 610 10 126 8 377<br />
Hela riket 129 816 165 920 88 887 66 512 457 696 240 410<br />
Män 58 814 113 902 41 582 41 905 255 188 105 551<br />
Kvinnor 71 002 52 018 47 305 24 607 202 508 134 859<br />
Statistiska centralbyrån 249
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.17<br />
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007)<br />
i november 2009, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2010<br />
(forts.)<br />
Län<br />
Näringsgren/SNI<br />
Utbildning<br />
Education<br />
P<br />
Vård och omsorg;<br />
sociala tjänster<br />
Human health and<br />
social work<br />
activities<br />
Q<br />
Kulturella och<br />
personliga<br />
tjänster m.m.<br />
Arts, entertainment<br />
and recreation; other<br />
service activities<br />
R+S+T+U<br />
Ej specificerbar<br />
verksamhet<br />
Unspecified<br />
activities<br />
Samtliga<br />
näringsgrenar<br />
Total<br />
G<br />
Stockholm 101 752 128 284 53 700 6 971 1 043 367<br />
Uppsala 14 598 25 880 6 018 1 351 133 350<br />
Södermanland 11 815 20 285 4 455 2 187 106 530<br />
Östergötland 20 978 31 540 7 544 1 645 185 227<br />
Jönköping 15 310 28 379 5 407 1 726 159 735<br />
Kronoberg 8 932 15 023 3 298 1 781 89 562<br />
Kalmar 10 863 19 306 3 684 1 712 103 257<br />
Gotland 2 952 4 543 1 613 760 25 629<br />
Blekinge 7 023 11 849 2 249 949 65 764<br />
Skåne 57 172 87 257 22 383 5 743 523 568<br />
Halland 14 481 21 096 4 847 1 996 123 153<br />
Västra Götaland 72 569 122 123 30 471 7 731 735 532<br />
Värmland 12 264 20 835 5 221 1 746 114 671<br />
Örebro 13 828 23 009 4 909 1 266 123 541<br />
Västmanland 11 841 17 717 3 878 990 108 226<br />
Dalarna 11 820 24 499 5 717 1 285 123 403<br />
Gävleborg 12 048 21 413 4 809 1 388 120 352<br />
Västernorrland 11 110 19 859 4 954 1 206 109 226<br />
Jämtland 6 388 11 324 2 660 780 57 916<br />
Västerbotten 15 606 25 250 4 803 1 496 116 813<br />
Norrbotten 12 130 20 711 4 404 1 186 111 921<br />
Hela riket 445 480 700 182 187 024 45 895 4 280 743<br />
Män 111 494 119 957 80 128 20 180 2 221 722<br />
Kvinnor 333 986 580 225 106 896 25 715 2 059 021<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207): Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS;<br />
Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.<br />
250 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.18<br />
Arbetsmarknad<br />
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i<br />
kombination med kön och yrkesställning i november 2009<br />
Employed persons by industry, sex and status of employment<br />
SNI 2007 Näringsgren<br />
NACE Rev. 2 Industry<br />
Procentuell<br />
fördelning<br />
(totalt)<br />
Percent<br />
(total)<br />
Antal förvärvsarbetande<br />
Number of employed<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Båda<br />
könen<br />
Both<br />
sexes<br />
Egna<br />
företagare<br />
Selfemployed<br />
persons<br />
Därav<br />
Of whom<br />
Företagare i<br />
eget aktiebolag<br />
Selfemployed<br />
persons with<br />
joint-stock<br />
company<br />
A Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Agriculture, forestry and fishing 1,8 60 672 15 526 76 198 41 077 4 400<br />
B + C Tillverkning och utvinning<br />
Manufacturing, mining and quarrying 13,9 452 748 142 463 595 211 12 421 15 793<br />
B Utvinning av mineral 0,2 6 770 1 170 7 940 94 214<br />
C 10-12 Framställning av livsmedel, drycker<br />
och tobak 1,3 35 907 21 869 57 776 837 1 164<br />
C 13-15 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning<br />
0,2 4 479 4 416 8 895 1 456 552<br />
C 16 Tillverkning av trä och varor av trä,<br />
rotting o.d. utom möbler 0,8 28 552 4 802 33 354 1 832 1 509<br />
C 17 Pappers- och pappersvarutillverkning<br />
0,8 26 491 7 943 34 434 28 127<br />
C 18 Grafisk produktion och reproduktion<br />
av inspelningar 0,4 12 169 4 977 17 146 581 1 157<br />
C 19 Tillverkning av stenkolsprodukter<br />
och raffinerade petroleumprodukter 0,1 1 764 416 2 180 5 3<br />
C 20 Tillverkning av kemikalier och<br />
kemiska produkter 0,4 12 573 5 731 18 304 58 149<br />
C 21 Tillverkning av farmaceutiska<br />
basprodukter och läkemedel 0,4 6 632 8 555 15 187 4 25<br />
C 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror<br />
0,5 14 385 5 861 20 246 180 590<br />
C 23 Tillverkning av andra icke-metalliska<br />
mineraliska produkter 0,4 12 982 2 768 15 750 604 415<br />
C 24 Stål- och metallframställning 0,7 25 832 5 431 31 263 29 152<br />
C 25 Tillverkning av metallvaror utom<br />
maskiner och apparater 1,7 60 948 11 849 72 797 2 513 4 276<br />
C 26-28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror,<br />
optik, elappparatur och andra<br />
maskiner och apparater 3,1 103 882 29 701 133 583 581 2 097<br />
C 29-30 Transportmedelstillverkning 1,8 60 028 15 233 75 261 355 528<br />
C 31-32 Övrig tillverkning 0,7 19 784 9 306 29 090 1 735 1 478<br />
C 33 Reparationer och installationer av<br />
maskiner och apparater 0,5 19 570 2 435 22 005 1 529 1 357<br />
D + E Energiförsörjning; miljöverksamhet<br />
Energy supply and environmental<br />
activities 1,0 34 464 10 311 44 775 213 426<br />
D Försörjning av el, gas, värme och<br />
kyla 0,6 19 808 7 183 26 991 74 78<br />
E 36-37 Vattenförsörjning och<br />
avloppsrensning 0,1 4 100 982 5 082 18 53<br />
E 38-39 Avfallshantering, återvinning och<br />
sanering 0,3 10 556 2 146 12 702 121 295<br />
F Byggverksamhet Construction 6,7 265 795 22 737 288 532 31 885 23 485<br />
G Handel Wholesale and retail trade 12,4 290 115 239 503 529 618 28 173 29 873<br />
G 45 Handel samt reparation av<br />
motorfordon och motorcyklar 1,6 58 209 8 222 66 431 6 021 4 879<br />
G 46 Parti-och provisionshandel utom<br />
med motorfordon 4,6 135 154 63 225 198 379 6 402 10 998<br />
G 47 Detaljhandel utom med motorfordon<br />
och motorcyklar 6,2 96 752 168 056 264 808 15 750 13 996<br />
H Transport och magasinering<br />
Transportation and storage 5,1 169 227 49 360 218 587 10 468 9 198<br />
H 49-52 Transport och magasinering 4,2 144 283 36 017 180 300 10 289 9 138<br />
H 53 Post- och kurirverksamhet 0,9 24 944 13 343 38 287 179 60<br />
Statistiska centralbyrån 251
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.18<br />
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i<br />
kombination med kön och yrkesställning i november 2009 (forts.)<br />
SNI 2007 Näringsgren Procentuell<br />
fördelning<br />
(totalt)<br />
Antal förvärvsarbetande<br />
Män Kvinnor Båda<br />
könen<br />
Egna<br />
företagare<br />
Därav<br />
Företagare i<br />
eget aktiebolag<br />
I Hotell- och restaurangverksamhet<br />
Accommodation and food service<br />
activities 3,0 58 814 71 002 129 816 12 641 5 422<br />
J Information och kommunikation<br />
Information and communication 3,9 113 902 52 018 165 920 8 796 9 631<br />
J 58-60 Förlagsverksamhet, film-, videooch<br />
TV-programproduktion, sändning<br />
av program 1,2 30 926 22 047 52 973 3 005 2 282<br />
J 61 Telekommunikation 0,5 14 875 7 837 22 712 71 78<br />
J 62-63 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet<br />
och informationstjänster 2,1 68 101 22 134 90 235 5 720 7 271<br />
K Finans- och försäkringsverksamhet<br />
Financial and insurance activities 2,1 41 582 47 305 88 887 340 1 292<br />
K 64 Finansiella tjänster utom försäkring<br />
och pensionsfondsverksamhet 1,3 24 071 30 617 54 688 26 332<br />
K 65 Försäkring, återförsäkring och<br />
pensionsfondsverksamhet utom<br />
obligatorisk socialförsäkring 0,5 9 718 10 558 20 276 2 2<br />
K 66 Stödtjänster till finansiella tjänster<br />
och försäkring 0,3 7 793 6 130 13 923 312 958<br />
L Fastighetsverksamhet<br />
Real estate activities 1,6 41 905 24 607 66 512 3 658 3 365<br />
M + N Företagstjänster<br />
Business service activities 10,7 255 188 202 508 457 696 40 968 32 511<br />
M 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet<br />
1,0 17 112 24 073 41 185 5 638 5 750<br />
M 70 Verksamheter som utövas av<br />
huvudkontor; konsulttjänster till<br />
företag 1,1 25 704 19 730 45 434 7 871 7 339<br />
M 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet;<br />
teknisk provning och analys 1,8 58 508 18 295 76 803 6 987 8 644<br />
M 72 Vetenskaplig forskning och utveckling<br />
0,6 15 702 11 594 27 296 297 482<br />
M 73 Reklam och marknadsundersökning 0,7 15 523 13 191 28 714 3 224 2 943<br />
M 74-75 Andra specialiserade företagstjänster<br />
inkl. veterinärverksamhet 0,7 14 154 14 639 28 793 8 553 2 682<br />
N 77 Uthyrning och leasing 0,3 8 575 2 428 11 003 738 798<br />
N 78 Arbetsförmedling, bemanning och<br />
andra personalrelaterade tjänster 1,3 28 726 27 480 56 206 506 754<br />
N 79-82 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice-<br />
och kontorstjänster m.m. 3,3 71 184 71 078 142 262 7 154 3 119<br />
O Offentlig förvaltning m.m.<br />
Governmental organisations and<br />
bodies 5,6 105 551 134 859 240 410 31 18<br />
P Utbildning Education 10,4 111 494 333 986 445 480 3 649 2 221<br />
Q Vård och omsorg; sociala tjänster<br />
Human health and social activities 16,4 119 957 580 225 700 182 8 640 7 063<br />
Q 86 Hälso- och sjukvård 7,1 58 493 243 673 302 166 7 319 5 901<br />
Q 87 Vård och omsorg med boende 4,9 28 359 181 036 209 395 132 603<br />
Q 88 Öppna sociala insatser 4,4 33 105 155 516 188 621 1 189 559<br />
R + S + T<br />
+ U<br />
Kulturella och personliga tjänster<br />
m.m<br />
Arts, entertainment and recreation;<br />
other service activities 4,4 80 128 106 896 187 024 35 755 4 301<br />
R Kultur, nöje och fritid 1,9 41 245 39 389 80 634 11 298 1 992<br />
S + T + U Annan serviceverksamhet och<br />
personliga tjänster 2,5 38 883 67 507 106 390 24 457 2 309<br />
Ej specificerad verksamhet<br />
Unspecified activities 1,1 20 180 25 715 45 895 19 896 13<br />
A-Q Samtliga näringsgrenar Total 100,0 2 221 722 2 059 021 4 280 743 258 611 149 012<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207): Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS;<br />
Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.<br />
252 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.19<br />
Yrke enligt SSYK 96 1<br />
Occupation<br />
Arbetsmarknad<br />
Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke<br />
(SSYK 96) i kombination med kön år 2009<br />
Wage-earning employees aged 16–64 by occupation and sex<br />
Totalt<br />
Total<br />
Därav<br />
Of whom<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
1 LEDNINGSARBETE Legislators, senior officials and managers 242 014 163 407 78 607<br />
11 Politiskt arbete m.m. Legislators and senior officials 4 222 2 535 1 687<br />
111 Högre ämbetsmän och politiker Legislators and senior government officials 3 128 1 895 1 233<br />
112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Senior officials of special-interest org. 1 094 640 454<br />
12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m.<br />
Corporate managers 166 941 109 788 57 153<br />
121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Directors and chief executives 21 466 18 881 2 585<br />
122 Drift- och verksamhetschefer Production and operations managers 76 412 42 896 33 516<br />
123 Chefer för särskilda funktioner Other specialist managers 69 063 48 011 21 052<br />
13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m.<br />
Managers of small enterprises, local authorities 70 851 51 084 19 767<br />
131 Chefer för mindre företag och enheter Managers of small enterprises 70 851 51 084 19 767<br />
2 ARBETE SOM KRÄVER TEORETISK SPECIALISTKOMPETENS Professionals 710 036 334 907 375 129<br />
21 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap<br />
m.m. Physical, mathematical and engineering science professionals 177 527 135 421 42 106<br />
211 Fysiker, kemister m.fl. Physicists, chemists and related professionals 6 967 4 027 2 940<br />
212 Matematiker och statistiker Mathematicians and statisticians 1 809 1 066 743<br />
213 Dataspecialister Computing professionals 92 280 71 447 20 833<br />
214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Architects, engineers and related professionals 76 471 58 881 17 590<br />
22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och<br />
sjukvård Life science and health professionals 80 176 26 531 53 645<br />
221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Life science professionals 4 373 2 056 2 317<br />
222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Health professionals (except nursing) 45 284 21 441 23 843<br />
223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Midwifes; Nursing prof. 30 519 3 034 27 485<br />
23 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Teaching prof. 195 269 68 437 126 832<br />
231 Universitets- och högskollärare<br />
College, university and higher education teaching professionals 31 759 17 355 14 404<br />
232 Gymnasielärare m.fl. Secondary education teaching professionals 57 518 26 201 31 317<br />
233 Grundskollärare Primary education teaching professionals 77 556 16 740 60 816<br />
234 Speciallärare Special education teaching professionals 7 592 1 451 6 141<br />
235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Other teaching professionals 20 844 6 690 14 154<br />
24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Other professionals 257 064 104 518 152 546<br />
241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Business prof. 100 205 45 136 55 069<br />
242 Jurister Legal professionals 17 847 8 429 9 418<br />
243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Archivists, librarians and related information prof. 8 560 2 232 6 328<br />
244 Samhälls- och språkvetare<br />
Social science and linguistics professionals (exc. social work prof.) 4 242 1 786 2 456<br />
245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl.<br />
Writers and creative or performing artists 38 501 17 756 20 745<br />
246 Präster Religious professionals 3 595 2 153 1 442<br />
247 Administratörer i offentlig förvaltning Public service administrative professionals 44 394 17 586 26 808<br />
248 Administratörer i intresseorganisationer<br />
Administrative professionals of special interest organisations 7 041 3 427 3 614<br />
249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. Psychologists, social work and related prof. 32 679 6 013 26 666<br />
3 ARBETE SOM KRÄVER KORTARE HÖGSKOLEUTBILDNING ELLER<br />
MOTSVARANDE KUNSKAPER Technicians and associate professionals 738 815 342 875 395 940<br />
31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Physical and engineering science ass. prof. 181 899 147 580 34 319<br />
311 Ingenjörer och tekniker Physical and engineering science technicians 117 600 96 861 20 739<br />
312 Datatekniker och dataoperatörer Computer associate professionals 42 398 33 265 9 133<br />
313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl.<br />
Optical and electronic equipment operators 8 567 6 123 2 444<br />
314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. Ship and aircraft controllers and technicians 6 029 5 483 546<br />
315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Safety and quality inspectors 7 305 5 848 1 457<br />
32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare<br />
högskoleutbildning Life science and health associate professionals 118 496 15 522 102 974<br />
321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. Agricultural and forestry technicians 3 103 2 464 639<br />
322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Health associate prof. (except nursing) 35 790 5 483 30 307<br />
323 Sjuksköterskor Nursing associate professionals 70 036 6 679 63 357<br />
324 Biomedicinska analytiker Life science technicians 9 567 896 8 671<br />
33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Teaching associate prof. 87 436 9 249 78 187<br />
331 Förskollärare och fritidspedagoger Pre-primary education teaching associate prof. 81 644 6 077 75 567<br />
332 Andra lärare och instruktörer Other teaching associate professionals 5 792 3 172 2 620<br />
34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Other associate prof. 350 984 170 524 180 460<br />
341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Finance and sales associate professionals 178 629 110 198 68 431<br />
342 Agenter, förmedlare m.fl. Business services agents and trade brokers 20 094 9 314 10 780<br />
Statistiska centralbyrån 253
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.19<br />
Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke<br />
(SSYK 96) i kombination med kön år 2009 (forts.)<br />
Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.<br />
Administrative associate professionals 66 810 13 382 53 428<br />
344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän<br />
Customs, tax and related government associate professionals 21 636 5 134 16 502<br />
345 Poliser Police officers 16 341 11 913 4 428<br />
346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Social work associate professionals 31 089 10 957 20 132<br />
347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.<br />
Artistic, entertainment and sports associate professionals 15 081 8 708 6 373<br />
348 Pastorer Religious associate professionals 1 304 918 386<br />
4 KONTORS- OCH KUNDSERVICEARBETE Clerks 326 198 103 649 222 549<br />
41 Kontorsarbete m.m. Office clerks 257 731 88 869 168 862<br />
411 Kontorssekreterare och dataregistrerare Office secretaries and data entry operators 33 215 1 765 31 450<br />
412 Bokförings- och redovisningsassistenter Numerical clerks 54 128 5 335 48 793<br />
413 Lager- och transportassistenter Stores and transport clerks 61 981 48 979 13 002<br />
414 Biblioteksassistenter m.fl. Library and filing clerks 3 817 801 3 016<br />
415 Brevbärare m.fl. Mail carriers and sorting clerks 20 988 12 788 8 200<br />
419 Övrig kontorspersonal Other office clerks 83 602 19 201 64 401<br />
42 Kundservicearbete Customer services clerks 68 467 14 780 53 687<br />
421 Kassapersonal m.fl. Cashiers, tellers and related clerks 22 003 4 633 17 370<br />
422 Kundinformatörer Client information clerks 46 464 10 147 36 317<br />
5 SERVICE-, OMSORGS- OCH FÖRSÄLJNINGSARBETE<br />
Service workers and retail workers 781 790 189 455 592 335<br />
51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Personal and protective services workers 584 150 114 621 469 529<br />
511 Resevärdar m.fl. Travel attendants and related workers 6 086 2 131 3 955<br />
512 Storhushålls- och restaurangpersonal<br />
Housekeeping and restaurant services workers 53 285 21 808 31 477<br />
513 Vård- och omsorgspersonal Personal care and related workers 481 255 65 028 416 227<br />
514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster<br />
Other personal services workers 10 584 2 213 8 371<br />
515 Säkerhetspersonal Protective services workers 32 940 23 441 9 499<br />
52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m.<br />
Models, salespersons and demonstrators 197 640 74 834 122 806<br />
521 Fotomodeller m.fl. Fashion and other models 64 7 57<br />
522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.<br />
Shop and stall salespersons and demonstrators 197 576 74 827 122 749<br />
6 ARBETE INOM JORDBRUK, TRÄDGÅRD, SKOGSBRUK OCH FISKE<br />
Skilled agricultural and fishery workers 32 822 23 942 8 880<br />
61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske<br />
Skilled agricultural and fishery workers 32 822 23 942 8 880<br />
611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Market gardeners and crop growers 16 175 12 434 3 741<br />
612 Djuruppfödare och djurskötare Animal producers and related workers 7 610 3 787 3 823<br />
613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Crop and animal producers 4 841 3 814 1 027<br />
614 Skogsbrukare Forestry and related workers 3 682 3 412 270<br />
615 Fiskare och jägare Fishery workers, hunters and trappers 514 495 19<br />
7 HANTVERKSARBETE INOM BYGGVERKSAMHET OCH TILLVERKNING<br />
Craft and related trades workers 351 693 333 861 17 832<br />
71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Extraction and building trades workers 207 764 200 341 7 423<br />
711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Miners, shot firers, stonecutters and carvers 3 301 3 155 146<br />
712 Byggnads- och anläggningsarbetare Building frame and related trades workers 91 427 89 851 1 576<br />
713 Byggnadshantverkare Building finishers and related trades workers 92 201 87 824 4 377<br />
714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl.<br />
Painters, building structure cleaners and related trades workers 20 835 19 511 1 324<br />
72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m.<br />
Metal, machinery and related trades workers 119 422 116 077 3 345<br />
721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Metal moulders, welders, sheet metalworkers,<br />
structural-metal preparers and related trades workers 30 769 30 085 684<br />
722 Smeder, verktygsmakare m.fl. Blacksmiths, tool-makers and related trades workers 9 087 8 695 392<br />
723 Maskin- och motorreparatörer Machinery mechanics and fitters 50 714 49 835 879<br />
724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.<br />
Electrical and electronic equipment mechanics and fitters 28 852 27 462 1 390<br />
73 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m.<br />
Precision, handicraft, craft printing and related trades workers 11 189 7 995 3 194<br />
731 Finmekaniker m.fl. Precision workers in metal and related materials 4 595 3 977 618<br />
732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl.<br />
Potters, glass-makers and related trades workers 942 629 313<br />
733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. Handicraft workers in wood, textile,<br />
leather and related materials 121 42 79<br />
734 Grafiker m.fl. Craft printing and related trades workers 5 531 3 347 2 184<br />
254 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.19<br />
Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke<br />
(SSYK 96) i kombination med kön år 2009 (forts.)<br />
Arbetsmarknad<br />
Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
74 Annat hantverksarbete Other craft and related trades workers 13 318 9 448 3 870<br />
741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Food processing and related trades workers 8 331 6 384 1 947<br />
742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. Wood treaters, cabinet-makers and related<br />
trades workers 2 272 2 003 269<br />
743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Garment and related trades workers 2 382 820 1 562<br />
744 Garvare, skinnberedare och skomakare<br />
Pelt, leather and shoemaking trades workers 333 241 92<br />
8 PROCESS- OCH MASKINOPERATÖRSARBETE, TRANSPORTARBETE M.M.<br />
Plant and machine operators and assemblers 370 823 312 873 57 950<br />
81 Processoperatörsarbete Stationary plant and related operators 49 692 44 000 5 692<br />
811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Mineral processing plant operators 1 489 1 427 62<br />
812 Processoperatörer vid stål- och metallverk Metal processing plant operators 12 103 10 671 1 432<br />
813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter<br />
Glass, ceramics and related plant operators 1 538 1 259 279<br />
814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri<br />
Wood processing and paper plant operators 18 094 16 001 2 093<br />
815 Processoperatörer, kemisk basindustri Chemical processing plant operators 6 505 5 549 956<br />
816 Driftmaskinister m.fl. Power production and related plant operators 8 884 8 139 745<br />
817 Industrirobotoperatörer Industrial robot operators 1 079 954 125<br />
82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Machine operators and assemblers 186 839 143 829 43 010<br />
821 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling<br />
Metal and mineralproducts machine operators 44 539 39 921 4 618<br />
822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Chemical products machine operators 12 484 8 526 3 958<br />
823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri<br />
Rubber and plastic products machine operators 10 899 8 145 2 754<br />
824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Wood products machine operators 11 007 9 432 1 575<br />
825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri<br />
Printing, binding and paper products machine operators 11 141 9 057 2 084<br />
826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri<br />
Textile, fur and leatherproducts machine operators 5 744 2 583 3 161<br />
827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.<br />
Food and related products machine operators 17 463 10 667 6 796<br />
828 Montörer Assemblers 45 144 34 455 10 689<br />
829 Övriga maskinoperatörer och montörer Other machine operators and assemblers 28 418 21 043 7 375<br />
83 Transport- och maskinförararbete Drivers and mobile-plant operators 134 292 125 044 9 248<br />
831 Lokförare m.fl. Locomotive engine drivers and related workers 5 454 4 745 709<br />
832 Fordonsförare Motor vehicle drivers 95 710 88 509 7 201<br />
833 Maskinförare Agricultural and other mobile plant operators 31 141 29 942 1 199<br />
834 Däckspersonal Ships' deck crews and related workers 1 987 1 848 139<br />
9 ARBETE UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING<br />
Elementary occupations 223 210 100 513 122 697<br />
91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning<br />
Sales and services elementary occupations 175 315 65 045 110 270<br />
911 Torg- och marknadsförsäljare Street vendors and market salespersons 193 111 82<br />
912 Städare m.fl. Helpers and cleaners 67 589 14 704 52 885<br />
913 Köks- och restaurangbiträden Helpers in restaurants 57 574 15 067 42 507<br />
914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl.<br />
Doorkeepers, newspaper and package deliverers and related workers 12 392 9 408 2 984<br />
915 Renhållnings- och återvinningsarbetare Garbage collectors and related labourers 8 746 8 031 715<br />
919 Övriga servicearbetare Other sales and services elementary occupations 28 821 17 724 11 097<br />
92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning<br />
Agricultural, fishery and related labourers 2 727 1 809 918<br />
921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske<br />
Agricultural, fishery and related labourers 2 727 1 809 918<br />
93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning<br />
Labourers in mining, construction, manufacturing and transport 45 168 33 659 11 509<br />
931 Grovarbetare inom bygg och anläggning Mining and construction labourers 3 825 3 684 141<br />
932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Manufacturing labourers 27 961 18 101 9 860<br />
933 Godshanterare och expressbud Transport labourers and freight handlers 13 382 11 874 1 508<br />
0 MILITÄRT ARBETE Armed forces 10 430 9 884 546<br />
01 Militärt arbete Armed forces professionals 10 430 9 884 546<br />
011 Militärer Servicemen and women, and officers 10 430 9 884 546<br />
Uppgift saknas Information missing 163 063 97 361 65 702<br />
Samtliga Total 3 925 765 1 996 215 1 929 550<br />
1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 33 (www.scb.se/AM0208); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.<br />
Statistiska centralbyrån 255
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.20<br />
År<br />
Year<br />
Totalt antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) i genomsnitt per<br />
vecka för personer i arbete, miljoner<br />
Total number of hours worked (actual hours) per week on average<br />
for persons at work, millions<br />
Båda könen<br />
Both sexes<br />
Samtliga personer i arbete<br />
All persons at work<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Samtliga<br />
All<br />
employees<br />
Anställda<br />
Employees<br />
I offentlig<br />
tjänst/sektor 2<br />
Government<br />
workers/Public<br />
sector 2<br />
I enskild tjänst/<br />
privat sektor 2<br />
Private enterprise<br />
workers/<br />
Private sector 2<br />
Företagare och<br />
medhjälpande<br />
hushållsmedlem<br />
1<br />
Employers and<br />
unpaid household<br />
workers 1<br />
1997 123,3 72,0 51,3 105,2 36,4 68,8 18,1<br />
1998 123,8 72,5 51,4 106,0 36,6 69,3 17,9<br />
1999 128,7 75,1 53,6 110,2 37,4 72,6 18,5<br />
2000 130,1 75,8 54,3 112,0 37,1 74,8 18,0<br />
2000 130,1 75,8 54,3 112,0 36,1 75,9 18,0<br />
2001 2 130,8 76,2 54,6 113,3 36,1 77,0 17,5<br />
2002 128,9 74,5 54,4 112,1 36,3 75,6 16,8<br />
2003 127,0 73,4 53,6 110,6 36,3 74,3 16,4<br />
2004 126,7 73,2 53,5 110,0 36,3 73,6 16,7<br />
2005 3 132,4 77,0 55,4 113,9 36,7 75,9 18,5<br />
2006 3 134,4 78,3 56,2 115,8 37,1 77,4 18,6<br />
2007 3 138,6 80,4 58,2 119,9 37,6 80,6 18,7<br />
2008 3 140,3 81,2 59,1 121,7 37,2 82,6 18,6<br />
2009 3 135,0 77,3 57,6 116,8 36,5 78,7 18,2<br />
2010 3 140,9 81,5 59,4 120,9 37,6 82,7 20,0<br />
1) Medhjälpande hushållsmedlem utan kontant lön ingår. Unpaid household workers are included.<br />
2) Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet inte jämförbara med tidigare år. As of 2001 the data concerning sector<br />
classification are not comparable to the data of earlier years.<br />
3) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data are<br />
not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 7, 8 samt Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
12.21<br />
Personer berörda av varsel om uppsägning inom olika<br />
näringsgrenar (SNI 2007) 2010<br />
Persons receiving redundancy notices, by industry<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 114<br />
Utvinning av mineral Extraction of mineral 23<br />
Tillverkning Manufacturing 13 882<br />
därav verkstadsindustri of which engineering industry 6 676<br />
Energi och miljö Energy supply and environmental activities 437<br />
Byggverksamhet Construction 3 425<br />
Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 3 619<br />
Transport och magasinering Transportation and storage 4 798<br />
Hotell- och restaurangverksamhet Accommodation and food service activities 865<br />
Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 2 158<br />
Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 323<br />
Fastighetsverksamhet Real estate activities 340<br />
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Professional, scientific and technical activities 1 917<br />
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster,<br />
Administrative and support service activities 5 935<br />
Kultur, nöje, fritid, annan serviceverksamhet m.m.<br />
Arts, entertainment, recrecation, other service activities and personal activities 925<br />
Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg, sociala tjänster m.m.<br />
Public administration, education, human health and social work activities etc 5 311<br />
Uppgift saknas Unknown activity 396<br />
Samtliga Total 44 468<br />
Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se).<br />
2010<br />
256 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.22<br />
Arbetsmarknad<br />
Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10<br />
dagars varaktighet<br />
Employment offices, new vacancies with duration of more than 10<br />
days<br />
Yrke Occupation 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Ledningsarbete<br />
Legislators, senior officials managers 6 206 7 752 11 831 16 254 14 614 9 440 11 786<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens<br />
Professionals 51 743 65 129 84 085 102 478 97 273 64 077 91 270<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning<br />
eller motsvarande<br />
Technicians and associate professionals 64 736 83 638 119 358 164 595 133 589 100 049 133 608<br />
Kontors- och kundservicearbete Clerks 24 749 26 301 42 245 59 100 43 835 23 074 31 787<br />
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete<br />
Service workers and shop workers 122 058 141 105 195 346 267 163 166 895 121 665 154 477<br />
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk<br />
och fiske Agriculture, garden, forestry and<br />
fishing 5 056 4 037 4 467 4 474 5 011 3 313 4 144<br />
Hantverksarbete inom byggverksamhet och<br />
tillverkning Craft and related trades workers 17 972 24 036 37 009 48 888 34 800 18 766 28 933<br />
Process- och maskinoperatörsarbete,<br />
transportarbete m.m.<br />
Process-operators and transport workers 28 804 29 203 57 588 78 179 55 461 20 289 35 774<br />
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning<br />
Elementary occupations 31 746 33 092 58 318 87 629 58 159 48 390 58 374<br />
Militärt arbete Military work 2 2 23 3 4 27 506<br />
Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde<br />
Unspecified vacancies 15 1 46 22 – – –<br />
Summa Total 353 087 414 296 610 316 828 785 609 641 409 090 550 659<br />
Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se).<br />
12.23<br />
Arbetsförmedlingen, utgifter, miljoner kronor<br />
National Labour Market Board, expenditures, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Arbetsmarknadsverkets/Arbetsförmedlingens<br />
förvaltningskostnader Administration costs 4 593 5 173 5 037 4 858 4 893 5 852<br />
Arbetsmarknadsprogram<br />
Labour market policy programmes 15 069 15 892 8 745 9 600 13 662 21 515<br />
Flyttningsbidrag 1 Mobility allowance 69 79 67 69 67 91<br />
Arbetsmarknadsutbildning Labour market training 4 956 5 270 3 247 1 762 1 551 2 588<br />
Sysselsättningsskapande åtgärder<br />
Employment creating measures 1 531 1 812 957 1 578 1 443 1 633<br />
Datortek Computer centers 542 482 33 – – –<br />
Praktikprogrammen 2 Trainee programmes 2 1 802 1 483 449 134 705 1 828<br />
Arbetslivsinriktad rehabilitering<br />
Vocational rehabilitation of disabled persons 666 733 311 208 186 1 517<br />
Ungdomsinsatser Youth measures 747 756 163 543 2 073 2 804<br />
Friår 3 Career break 3 1 280 1 823 651 – – –<br />
Aktivitet inom vägledning och platsförmedling.<br />
Activities within counselling guidance and<br />
placement services 3 477 3 455 2 866 5 306 7 637 11 054<br />
Särskilda insatser för arbetshandikappade<br />
Adjustments 6 662 11 651 12 467 13 928 9 482 10 095<br />
Kontant stöd vid arbetslöshet 4<br />
Cash allowances at unemployment 4 31 113 27 089 19 778 13 578 19 328 17 646<br />
Försvars- och beredskapsplanering<br />
Work in total defence – – – – – –<br />
Europeiska socialfonden 5 The European Social Fund 5 1 245 1 791 1 820 590 0 0<br />
Övrigt 6 Other 6 5 104 5 391 4 787 3 048 4 357 5 533<br />
Summa 4 Total 4 63 786 66 987 52 635 45 602 51 722 60 641<br />
1) Tidigare Arbetsmarknadsservice. Former Labour market services.<br />
2) Praktikprogrammet t.ex. arbetspraktik. Trainee programmes: employment-generating programmes, for example the work experience.<br />
3) Friår. The Career break is a pilot scheme 2002–2005.<br />
4) 2008: reviderad uppgift. 2008: revised figure.<br />
5) Genom EU-medlemskapet tillförs Sverige ekonomiska bidrag till arbetsmarknads- och utbildningsprogram.<br />
6) I "Övrigt" ingår en statlig ålderspensionsavgift. "Other" includes a governmental old age pension fee.<br />
Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsförmedlingen.se).<br />
Statistiska centralbyrån 257
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.24<br />
Arbetslöshetskassor, medlemsantal och förmåner<br />
den 31 december<br />
Unemployment insurance funds, members and benefits<br />
2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1<br />
Kassor Funds 37 37 36 35 33 32 32<br />
Medlemmar Members<br />
Kvinnor Women 1 937 248 1 937 933 1 928 320 1 723 566 1 689 753 1 710 286 1 720 791<br />
Män Men 1 869 248 1 868 697 1 850 708 1 664 356 186 352 1 649 803 1 648 807<br />
Summa Total 3 806 496 3 806 630 3 779 028 3 387 922 3 324 182 3 360 089 3 369 598<br />
Högsta dagpenning, kr 2<br />
Maximum daily benefits 730/680 730/680 730/680 680 680 680 680<br />
1) Uppgifterna angående medlemsantalet för den 31 december 2008 lämnades av arbetslöshetskassorna i december 2009, för<br />
den 31 december 2009 i december 2010 och för den 31 december 2010 i maj 2011.<br />
2) Den 2 juli 2001 t.o.m. den 30 juni 2002 kunde arbetslösa få högst 680 kronor i förhöjd ersättning under de 100 första ersättningsdagarna.<br />
Fr.o.m. den 1 juli 2002 utgör den förhöjda ersättningen högst 730 kr. Fr.o.m. den 1 januari 2007 togs den förhöjda<br />
dagpenningen bort.<br />
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (www.iaf.se).<br />
12.25<br />
Arbetslöshetskassor, verksamhet<br />
Unemployment insurance funds, activity<br />
År<br />
Year<br />
Erlagda avgifter<br />
Paid fees<br />
Totalbelopp,<br />
mnkr<br />
Total<br />
Per årsmedlem,<br />
kr<br />
Average per<br />
member<br />
Totalbelopp,<br />
mnkr<br />
Utbetalda ersättningar<br />
Benefits granted<br />
Per årsmedlem,<br />
kr 1<br />
Antal ersättningstagare<br />
Number of<br />
beneficiaries<br />
Genomsnittligt<br />
utbetald<br />
dagersättning,<br />
kr 2<br />
Average benefit<br />
paid per day<br />
Statsbidrag,<br />
mnkr<br />
State grants<br />
Finansieringsavgifter,<br />
mnkr 3<br />
Financing fees<br />
1990 765 215 6 819 1 917 298 283 402 6 819 503<br />
1991 821 230 12 700 3 507 431 134 445 12 700 549<br />
1992 1 599 436 25 516 6 871 683 245 478 25 516 1 190<br />
1993 1 753 467 38 607 10 254 914 300 476 38 607 1 227<br />
1994 729 194 38 467 10 201 984 526 458 38 467 .<br />
1995 1 912 507 38 907 10 232 960 189 461 38 907 1 219<br />
1996 1 929 508 37 413 9 843 949 488 458 37 413 1 224<br />
1997 2 577 680 37 453 9 884 825 112 472 37 453 1 822<br />
1998 3 382 891 32 633 8 582 862 450 501 32 633 2 501<br />
1999 3 488 921 30 829 8 132 774 932 510 30 829 2 534<br />
2000 3 554 937 27 830 7 337 696 183 518 27 830 2 585<br />
2001 3 647 964 22 265 5 873 574 320 530 22 265 2 656<br />
2002 3 747 991 22 677 5 984 539 537 566 22 677 2 839<br />
2003 3 989 1 050 28 465 7 492 565 369 605 28 465 3 015<br />
2004 4 253 1 117 32 614 8 568 610 943 614 32 614 3 072<br />
2005 4 371 1 148 31 189 8 193 601 370 618 31 189 3 101<br />
2006 4 444 1 176 26 918 7 123 552 878 621 26 918 3 131<br />
2007 13 569 4 002 19 438 5 737 417 016 590 19 438 11 176<br />
2008 4 10 325 3 106 13 592 4 089 327 613 583 13 592 8 451<br />
2009 4 8 801 3 619 19 561 5 822 384 781 608 19 561 7 444<br />
2010 8 170 2 425 17 615 5 228 359 373 609 17 615 6 241<br />
1) Med årsmedlem avses medlemmar i arbetslöshetskassorna 31/12 respektive år. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att ca 5 procent<br />
av den utbetalda ersättningen gått till personer som inte var medlemmar i arbetslöshetskassa eller anslutna till Alfa-kassan. Uppgiften<br />
innebär därmed en överskattning av det genomsnittliga belopp som utbetalats per medlem med ca 1,5 procent.<br />
2) Belopp inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning/antal dagar med inkomstrelaterad ersättning.<br />
3) Statsbidraget täcker 100 procent av utbetald ersättning. A-kassorna betalar en avgift för finansiering av del av statens kostnader.<br />
Finansieringsavgiften motsvarar 131 procent av den genomsnittligt utbetalda dagpenningen, multiplicerat med antalet medlemmar i<br />
a-kassan. Finansieringsavgiften var tillfälligt avskaffad 1994. Den 1 januari 2007 till den 30 juni 2008 betalade kassorna även en förhöjd<br />
finansieringsavgift. Fr.o.m. den 1 juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften med en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgift<br />
motsvarar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen.<br />
4) Erlagda avgifter samt finansieringsavgifter 2008 och 2009: reviderad uppgift. Paid fees financing fees 2008 and 2009: revised figure.<br />
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (–2002); Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2003–, www.iaf.se).<br />
258 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.26<br />
Arbetsmarknad<br />
Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund och Branschföreningar,<br />
anslutna arbetsgivarförbund och branschföreningar<br />
den 1 oktober 2011<br />
The Confederation of Swedish Enterprise, member employer<br />
organisations and industry organisations<br />
Medlemsorganisation<br />
Branch association<br />
Företag<br />
Firms<br />
Anställda<br />
Employees<br />
Almega Samhallförbundet 1 19 529<br />
Almega Tjänsteförbunden 3 819 164 654<br />
Almega Tjänsteföretagen 2 359 66 180<br />
Bemanningsföretagen 451 41 078<br />
BIL <strong>Sweden</strong> 22 32 247<br />
Biltrafikens Arbetsgivareförbund 8 632 68 252<br />
Bruksindustriföreningen 35 18 620<br />
Bussarbetsgivarna 419 22 923<br />
Byggmaterialindustrierna 19 3 621<br />
Byggnadsämnesförbundet 173 11 798<br />
Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2 226 24 412<br />
Energiföretagens Arbetsgivareförening 151 18 972<br />
Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation 157 17 400<br />
Grafiska Företagens Förbund 537 15 039<br />
Industri- och KemiGruppen 1 234 71 681<br />
IT&Telekomföretagen inom Almega 1 069 99 481<br />
Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 39 5 069<br />
Livsmedelsföretagen 825 44 790<br />
Läkemedelsindustriföreningen 47 13 665<br />
Maskinentreprenörerna 3 632 12 767<br />
Medieföretagen 656 41 279<br />
Motorbranschens Arbetsgivareförbund 2 113 39 919<br />
Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund 37 2 583<br />
Plast- & Kemiföretagen 212 40 629<br />
Plåtslageriernas Riksförbund 874 6 134<br />
Sjöfartens Arbetsgivareförbund 103 11 627<br />
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 3 920 25 482<br />
Skogsindustrierna 276 32 177<br />
Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 170 32 196<br />
SVEMEK 368 6 835<br />
SveMin/GAF 48 11 657<br />
Svensk Betong 51 5 070<br />
Svensk Handel 12 426 220 614<br />
Svenska Flygbranschen 97 10 566<br />
Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning 5 154<br />
Sveriges Bergmaterialindustri 59 5 185<br />
Sveriges Byggindustrier 3 186 82 950<br />
Sveriges Hamnar 57 3 873<br />
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare 3 795 61 219<br />
Sveriges Managementkonsulter 11 111<br />
Sveriges Redareförening 73 11 197<br />
Sveriges Transportindustriförbund 97 19 679<br />
Teknikföretagen 3 578 274 394<br />
TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening 12 2 316<br />
TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag 214 6 980<br />
Trä- och Möbelföretagen 716 25 993<br />
VVS Företagen 1 081 18 290<br />
Vårdföretagarna 2 029 72 185<br />
Återvinningsindustrierna 31 14 931<br />
Summa ovanstående Total listed 62 142 1 858 403<br />
Företag anslutna till mer än en medlemsorganisation<br />
Firms associated with more than one branch organisation 1 885 164 204<br />
Svenskt Näringsliv (netto) Net total 60 257 1 694 199<br />
Källa: Svenskt Näringsliv (www.svensktnaringsliv.se).<br />
Statistiska centralbyrån 259
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.27<br />
Vissa fackliga organisationer, anslutna medlemmar<br />
den 31 december 2010<br />
Swedish Federations of Trade Unions, members<br />
Förbund<br />
Unions<br />
Samtliga<br />
medlemmar 1<br />
Därav<br />
kvinnor 2<br />
Förbund<br />
Unions<br />
Samtliga<br />
medlemmar 1<br />
Därav<br />
kvinnor 2<br />
Landsorganisationen (LO) 3 1 527 986 702 787 SRAT 10 13 051 8 538<br />
Byggnadsarbetareförbundet, Tandläkarförbund, Sveriges 8 626 4 509<br />
Svenska 110 348 1 165 Universitetslärarförbund, Sveriges 19 547 9 248<br />
Elektrikerförbundet, Svenska 25 189 275 Veterinärförbund, Sveriges 2 889 1 845<br />
Fastighetsanställdas Förbund 32 720 16 694 Yrkesverksamma (SACO)<br />
GS-facket 58 293 11 412 Gainfully employed 462 648 243 339<br />
Handelsanställdas Förbund 145 266 97 894 Statlig tjänst<br />
Hotell- och Restaurangfacket 33 812 22 204 Government employees 96 021 46 307<br />
Industrifacket Metall, IF Metall 354 322 81 110 Primärkommunal tjänst<br />
Kommunalarbetareförbundet, Certain municipalities 101 746 71 930<br />
Svenska 506 878 407 131 Landstingstjänst County councils 56 189 36 592<br />
Livsmedelsarbetareförbundet, Kyrkans avtal Church of <strong>Sweden</strong> 4 597 2 590<br />
Svenska 35 001 13 944 Enskild tjänst Private employees 186 562 78 335<br />
Musikerförbundet, Svenska 2 686 .. Egenföretagare Self-employers 17 533 7 575<br />
Målareförbundet, Svenska 14 999 973 Ej yrkesverksamma Not employed 155 058 81 686<br />
Pappersindustriarbetarefbd.,<br />
Svenska 17 799 2 911 Sveriges arbetares<br />
SEKO – Facket för Service och centralorganisation (SAC) 11<br />
Kommunikation 128 034 37 292 Central Organization of<br />
Transportarbetareförbundet, Swedish Workers 5 412 1 921<br />
Svenska 62 639 9 782<br />
Tjänstemännens central-<br />
Sveriges akademikers central- organisation (TCO) 12, 13 1 192 508 . .<br />
organisation (SACO) 4 617 706 325 025 Facket för försäkring o. finans, FTF 14 191 . .<br />
Akademikerförbundet SSR 5 59 785 47 307 Fackförbundet SKTF 14 163 882 . .<br />
Arbetsterapeuter, Förbundet Fackförbundet ST 92 822 . .<br />
Sveriges 9 838 9 402 Farmaciförbundet 7 014 . .<br />
Arkitekter, Sveriges 11 121 5 662 Finansförbundet 36 454 . .<br />
Civilekonomerna 38 381 20 607 Folkhögskolans lärarfbd., Svenska 15 .. . .<br />
DIK-förbundet 6 21 748 16 874 Försvarsförbundet 4 817 . .<br />
Farmacevtförbund, Sveriges 7 471 6 460 Journalistförbundet, Svenska 16 972 . .<br />
Fartygsbefälsförening, Sveriges 7 403 6 384 Lärarförbundet 229 428 . .<br />
Ingenjörer, Sveriges 7 128 704 30 021 Polisförbundet 23 440 . .<br />
Jusek 8 78 563 43 231 Skogs- och lantbrukstjänstem.fbd. 934 . .<br />
Kyrkans akademikerförbund 5 059 2 672 Teaterförbundet 8 219 . .<br />
Leg. sjukgymnasters riksförbund 11 702 9 525 Tull-Kust 3 704 . .<br />
Läkarförbund, Sveriges 42 854 19 653 Unionen 16 477 086 . .<br />
Lärarnas riksförbund 83 641 58 346 Vårdförbundet 111 724 . .<br />
Naturvetarna 9 31 116 18 336 Yrkesmusikerförbund, Sveriges 1 821 . .<br />
Officersförbundet 15 969 734 Yrkesverksamma (TCO) 962 629 . .<br />
Psykologförbund, Sveriges 9 658 6 926 Statlig tjänst . . . .<br />
Reservofficersförbund, Sveriges 2 902 30 Kommunal tjänst . . . .<br />
SACO-förbundet Trafik och Järnväg 4 457 1 099 Enskild tjänst . . . .<br />
Skolledarförbund, Sveriges 7 126 3 775 Ej yrkesverksamma 229 879 . .<br />
1) Total membership.<br />
2) Of which women.<br />
3) The Swedish Trade Union Confederation (LO).<br />
4) The Swedish Confederation of Professional Associations, SACO.<br />
5) Förbund för ekonomer, samhälls- och personalvetare, socionomer och chefer.<br />
6) Akademiker inom dokumentation, information och kultur.<br />
7) I januari 2007 gick Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet samman.<br />
8) Förbund för jurister, samhällsvetare och ekonomer.<br />
9) Den 1 januari 2009 gick Agrifack och Naturvetareförbundet samman i det nya förbundet Naturvetarna.<br />
10) SRAT företräder medlemmar inom hälsa, kommunikation och förvaltning.<br />
11) Antal medlemmar i 46 lokala samorganisationer.<br />
12) The Swedish Confederation for Professional Employees (TCO).<br />
13) TCO redovisar endast könsuppdelad statistik för aktiva medlemmar.<br />
14) Fackförbundet SKTF har i september 2011 bytt namn till Vision.<br />
15) Folkhögskolans lärarfbd., Svenska har sedan 2010-07-01 samarbetsavtal med Lärarförbundet och deras medlemmar räknas in i<br />
Lärarförbundet.<br />
16) Den 1 januari 2008 gick Sif och Tjänstemannaförbundet HTF samman.<br />
Källa: Uppgifter från resp. facklig organisation (LO: www.lo.se, SACO: www.saco.se, SAC: www.sac.se, TCO: www.tco.se).<br />
260 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.28<br />
Arbetsinställelser, lovliga och olovliga, inom olika<br />
näringsgrenar (SNI 92)<br />
Stoppages of work, legal and illegal, by industry<br />
Arbetsmarknad<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Arbetsinställelser 1 Stoppages of work 1 9 14 9 14 5 6 7<br />
Därav strejker Of which strikes 7 13 9 14 4 6 6<br />
Förlorade arbetsdagar 1 Working days lost 1<br />
Tillverkning och utvinning (C+D)<br />
Manufacturing, mining and quarrying<br />
Lovlig Legal 110 – – 210 41 – 152<br />
Lockout – – – – – – –<br />
Olovlig Illegal 280 25 39 1 710 – – –<br />
Byggverksamhet (F) Construction<br />
Lovlig 14 434 100 – 4 138 – – –<br />
Lockout 11 553 – – – – – –<br />
Olovlig – – – – – – –<br />
Handel och kommunikationer (G+I)<br />
Wholesale and retail trade; transport, storage<br />
and communication<br />
Lovlig 444 150 750 7 200 11 640 1 014 –<br />
Lockout 333 – – – 120 – –<br />
Olovlig – 50 – 1 – 546 –<br />
Övriga näringsgrenar Other industries<br />
Lovlig 14 243 1 182 407 95 000 – 28 740<br />
Lockout 14 30 – – – – 1 100<br />
Olovlig – – – – – – –<br />
Summa 1, 2 Total 1, 2 15 282 568 1 971 13 666 106 801 1 560 28 892<br />
Lovlig 15 203 493 1 932 11 955 106 801 1 014 28 892<br />
Lockout 11 900 30 – – 120 – 1 100<br />
Olovlig 280 75 39 1 711 – 546 –<br />
Berörda arbetstagare 1, 2<br />
Affected employees 1, 2 2 449 604 1 749 3 635 12 766 1 119 3 211<br />
Lovlig 4 100 456 1 519 2 481 12 766 875 3 211<br />
Lockout 1 858 8 – – 24 – 220<br />
Olovlig 200 140 230 1 154 – 244 –<br />
1) En konflikt som pågått över ett årsskifte redovisas enbart under begynnelseåret vad avser antal arbetsinställelser och antal berörda<br />
anställda. Förlorade arbetsdagar redovisas däremot för resp. kalenderår. Conflicts that continue into a new year are accounted for solely<br />
during the first year regarding number of stoppages and number of employed, while workdays lost are accounted for during each separate<br />
year.<br />
2) Arbetstagare som samtidigt omfattas av strejk och lockout är redovisade under båda arbetsinställelserna, medan summan är<br />
nettoräknad. Antalet förlorade arbetsdagar är redovisade på samma sätt. Employees who at the same time are involved in both strikes and<br />
lockouts are accounted for in both, while the sum of involved employees is checked for duplicate.<br />
Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se).<br />
Statistiska centralbyrån 261
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.29<br />
Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor, kronor<br />
Average hourly wages of manual workers in private sector, SEK<br />
Näringsgren enl. SNI 2007<br />
Industry<br />
Genomsnittlig timlön, kr<br />
Average hourly wages<br />
Män Men<br />
Kvinnor Women<br />
2009 2010 2009 2010<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 126,00 129,10 117,10 118,80<br />
Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 179,80 179,10 175,50 178,90<br />
Tillverkningsindustri Manufacturing 145,10 147,60 134,40 137,30<br />
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri<br />
Food, beverage and tobacco industry 141,00 141,20 129,90 130,80<br />
Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri<br />
Textile, wearing apparel and leather industry 135,20 136,70 123,10 123,20<br />
Trävaruindustri, utom möbler<br />
Industry for wood and products of wood, cork, cane etc., except furniture 138,80 141,70 134,50 138,50<br />
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri<br />
Industry for paper and paper products 166,40 167,50 154,80 157,90<br />
Grafisk och annan reproduktionsindustri<br />
Printers; other industry for recorded media 153,10 155,20 130,70 133,00<br />
Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 144,00 143,90 131,40 133,60<br />
Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter<br />
Industry for other non-metallic mineral products 145,90 146,00 137,30 134,40<br />
Stål- och metallverk Industry for basic metals 153,80 159,40 148,90 154,70<br />
Transportmedelsindustri Industry for transport equipment 147,40 152,40 141,00 146,40<br />
Byggindustri Construction industry 151,00 154,30 127,60 127,20<br />
Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar<br />
Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 135,90 138,70 135,40 137,00<br />
Hotell och restauranger Hotels and restaurants 120,40 122,90 113,60 117,10<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 57 (www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
12.30<br />
Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå och kön, kronor<br />
Average monthly salary by level of education and sex, SEK<br />
År<br />
Year<br />
Förgymnasial<br />
utbildning<br />
=9 years<br />
Gymnasial<br />
utbildning<br />
2 years<br />
Eftergymnasial<br />
utbildning<br />
=3 years<br />
Forskarutbildning<br />
Postgraduate<br />
education<br />
1 2 3 4 5 6 7<br />
Samtliga<br />
utbildningsnivåer<br />
All education<br />
levels<br />
2005 20 600 21 100 21 800 22 100 26 000 29 900 40 100 24 300<br />
Män<br />
Men 21 900 22 300 23 400 24 000 28 900 34 700 42 300 26 400<br />
Kvinnor<br />
Women 18 600 19 300 20 200 20 000 23 400 26 300 35 500 22 100<br />
2006 21 200 21 800 22 600 22 600 26 700 30 500 41 400 25 000<br />
Män 22 500 23 000 24 200 24 400 29 600 35 300 43 700 27 100<br />
Kvinnor 19 200 20 000 20 800 20 600 24 000 27 000 37 000 22 800<br />
2007 21 800 22 500 23 300 23 300 27 600 31 400 42 200 25 800<br />
Män 23 200 23 800 25 100 25 200 30 700 36 400 44 500 28 000<br />
Kvinnor 19 500 20 400 21 300 21 200 24 800 27 700 37 700 23 500<br />
2008 22 500 23 400 24 500 24 400 28 800 32 900 43 800 27 100<br />
Män 23 900 24 700 26 300 26 200 32 100 38 200 46 400 29 400<br />
Kvinnor 20 400 21 400 22 600 22 400 25 800 29 100 39 100 24 700<br />
2009 23 000 24 000 25 200 25 100 29 600 33 600 45 300 27 900<br />
Män 24 500 25 200 27 000 26 800 32 700 38 600 48 000 30 100<br />
Kvinnor 20 900 22 100 23 400 23 200 26 700 30 000 40 600 25 700<br />
2010 23 200 24 500 25 800 25 400 29 900 34 100 45 900 28 400<br />
Män 24 700 25 700 27 500 27 100 33 000 39 300 48 600 30 600<br />
Kvinnor 21 200 22 600 23 900 23 500 27 200 30 500 41 300 26 200<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.<br />
262 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.31<br />
Arbetsmarknad<br />
Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor,<br />
kronor<br />
Average monthly salary of non-manual workers in private sector,<br />
SEK<br />
Näringsgren enl. SNI 2007 1<br />
Genomsnittlig månadslön 2<br />
Industry 1 Average monthly wages 2<br />
Män Men<br />
Kvinnor Women<br />
2009 2010 2009 2010<br />
Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri<br />
Manufacturing industry; mines and quarries 38 700 39 400 31 900 32 600<br />
Ledningsarbete 51 100 51 900 47 400 48 300<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 41 000 41 300 37 800 38 500<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 33 800 34 700 29 800 30 400<br />
Kontors- och kundservicearbete 27 600 28 200 25 000 25 600<br />
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 32 200 32 600 26 100 25 900<br />
Byggindustri Construction industry 34 900 36 600 28 200 29 500<br />
Ledningsarbete 44 600 45 600 40 700 43 800<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 39 100 42 300 32 300 36 100<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 33 800 35 000 29 300 29 600<br />
Kontors- och kundservicearbete 26 700 30 100 24 100 25 100<br />
Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar<br />
Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 36 000 36 800 29 200 30 100<br />
Ledningsarbete 46 600 47 500 36 900 38 600<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 39 600 41 700 36 400 35 600<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 33 400 34 400 29 600 29 600<br />
Kontors- och kundservicearbete 26 300 26 900 24 800 25 600<br />
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 28 500 28 500 22 900 23 700<br />
Hotell och restauranger Hotels and restaurants 29 600 30 200 27 800 27 800<br />
Ledningsarbete 33 600 34 000 31 200 32 300<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens .. .. 31 100 34 200<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 33 500 28 400 29 200 28 400<br />
Kontors- och kundservicearbete 26 600 27 900 25 200 25 700<br />
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 23 600 26 400 22 800 22 500<br />
Banker och andra kreditinstitut Banks and other financial institutions 52 600 52 500 34 500 35 400<br />
Ledningsarbete 83 200 80 100 56 200 ..<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 53 600 53 300 45 100 45 200<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 48 400 49 400 31 500 31 900<br />
Kontors- och kundservicearbete 27 000 25 700 26 500 26 800<br />
Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder<br />
Insurance and reinsurance companies, pension funds 43 900 45 400 33 500 34 900<br />
Ledningsarbete 92 300 92 700 61 400 71 400<br />
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 51 700 54 100 42 000 43 300<br />
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 38 000 39 000 30 800 31 500<br />
Kontors- och kundservicearbete .. .. 29 100 29 000<br />
1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör<br />
jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in<br />
combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution.<br />
2) I lönebegreppet ingår fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord), OB-/skifttillägg, tillägg<br />
för risk, smuts, värme o.d., jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Salaries include fixed and variable payments (for example,<br />
incentive pay and piecework), shift premiums, supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions (dirty,<br />
dangerous, hot or wet, etc.), on-duty and standby compensation, and other benefits.<br />
Yrkesområdena definieras enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK. Occupational (major) groups are defined according<br />
to Swedish Standard Classification of Occupation.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 62 (www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
Statistiska centralbyrån 263
Arbetsmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
12.32<br />
Statlig sektor – genomsnittlig månadslön 2010 efter<br />
näringsgren, kronor<br />
Governmental sector – average monthly salary by industry, SEK<br />
SNI 2007 Näringsgren<br />
Industry<br />
Män<br />
Men<br />
2010<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
K Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 30 300 27 800<br />
L Fastighetsverksamhet Real estate activities 32 000 32 400<br />
M<br />
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik<br />
Professional, scientific and technical activities 35 100 30 100<br />
N<br />
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster<br />
Administrative and support service activities 28 600 27 600<br />
O<br />
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring<br />
Public administration and defence; compulsory social security 32 600 29 300<br />
O 84.1 Offentlig förvaltning 35 000 31 000<br />
O 84.2 Offentliga tjänster 31 200 28 300<br />
O 84.3 Obligatorisk socialförsäkring 31 000 26 100<br />
P Utbildning Education 34 600 30 200<br />
P 85.2 Grundskoleutbildning 26 200 26 200<br />
P 85.4 Eftergymnasial utbildning 34 700 30 300<br />
Q Vård och omsorg; sociala tjänster Human health and social work activities 26 500 26 500<br />
R Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 29 100 28 000<br />
Alla näringsgrenar All industries 32 900 29 400<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50 (www.scb.se/AM0104); Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
12.33<br />
År<br />
Year<br />
Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön<br />
Average monthly salary by sector and sex<br />
Alla sektorer 1<br />
All sectors<br />
Primärkommunal<br />
sektor<br />
Municipal<br />
authorities<br />
Landstingskommunal<br />
sektor<br />
County<br />
councils<br />
Statlig sektor<br />
Government<br />
Privat sektor 1<br />
Private sector 1<br />
Arbetare<br />
Manual<br />
workers<br />
Tjänstemän<br />
Non-manual<br />
workers<br />
2002 22 100 19 000 23 100 24 000 18 700 26 300<br />
Män 1 Men 24 100 20 500 30 200 25 900 19 400 29 300<br />
Kvinnor 1 Women 20 000 18 600 21 300 21 800 17 200 22 400<br />
2003 22 800 19 700 24 100 24 800 19 400 27 100<br />
Män 24 800 21 300 31 400 26 800 20 100 30 100<br />
Kvinnor 20 700 19 300 22 300 22 700 17 700 23 200<br />
2004 23 600 20 500 24 900 25 300 20 000 28 300<br />
Män 25 700 22 000 32 400 27 300 20 700 31 500<br />
Kvinnor 21 500 20 100 23 000 23 200 18 300 24 200<br />
2005 24 300 21 000 25 600 25 900 20 400 29 200<br />
Män 26 400 22 500 33 200 27 900 21 200 32 300<br />
Kvinnor 22 100 20 600 23 700 23 900 18 700 25 000<br />
2006 25 000 21 500 26 200 26 900 21 000 29 900<br />
Män 27 100 23 000 33 800 28 700 21 800 33 100<br />
Kvinnor 22 800 21 100 24 300 25 000 19 400 25 800<br />
2007 25 800 21 800 26 900 27 900 21 900 31 100<br />
Män 28 000 23 500 34 500 29 800 22 600 34 400<br />
Kvinnor 23 500 21 400 25 000 26 000 20 300 26 800<br />
2008 27 100 23 200 28 500 29 100 22 800 32 600<br />
Män 29 400 24 700 36 500 31 000 23 600 36 100<br />
Kvinnor 24 700 22 800 26 500 27 200 21 000 28 200<br />
2009 27 900 24 100 29 700 30 400 23 300 33 500<br />
Män 30 100 25 400 37 700 32 200 24 100 36 800<br />
Kvinnor 25 700 23 700 27 600 28 600 21 700 29 200<br />
2010 28 400 24 500 30 300 31 100 23 800 34 000<br />
Män 30 600 25 700 38 500 32 900 24 600 37 500<br />
Kvinnor 26 200 24 200 28 300 29 400 22 100 29 700<br />
1) Skillnader i löner mellan olika sektorer och mellan kvinnor och män påverkas bl.a. av skillnader i ålders- och yrkessammansättningar<br />
samt av att verksamheter flyttas mellan sektorer.<br />
Källa: SCB Lönestatistisk årsbok (–2003); Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110, 2004–); Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad.<br />
264 Statistiska centralbyrån
Hushållens ekonomi<br />
Household finances
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13 – Hushållens ekonomi<br />
Household finances<br />
Sida<br />
Page<br />
13.1 Hushållens inkomster ............................... 267<br />
Household income<br />
13.2 Förmögenhet .............................................. 270<br />
Wealth<br />
13.3 Hushållens utgifter .................................... 271<br />
Household expenditure<br />
13.4 Sammanräknad förvärvsinkomst<br />
2009, antal personer efter kön, ålder och<br />
inkomstklass ...................................................... 273<br />
Total income from employment and business,<br />
number of persons by sex, age and income<br />
group<br />
13.5 Sammanräknad förvärvsinkomst,<br />
medianvärden i löpande priser efter kön<br />
och ålder, tkr ...................................................... 275<br />
Total income from employment and business,<br />
median values by sex and age, current prices<br />
13.6 Sammanräknad förvärvsinkomst,<br />
medianvärden i 2009 års priser efter kön<br />
och ålder, tkr ...................................................... 275<br />
Total income from employment and business,<br />
median values by sex and age, 2009 prices<br />
13.7 Sammanräknad förvärvsinkomst,<br />
medelvärden efter kön i län och kommuner<br />
2009, tkr ........................................................ 276<br />
Total income from employment and business,<br />
mean averages by sex in counties and<br />
municipalities<br />
13.8 Arbetsinkomst efter kön och ålder<br />
för helårs- och heltidsanställda personer,<br />
20–64 år, utan inkomst från näringsverksamhet,<br />
medianvärden i 2009 års<br />
priser, tkr ............................................................ 279<br />
Income from work by sex and age, employed<br />
year round and full time, aged 20–64, with no<br />
entrepreneurial income, median value in 2009<br />
prices<br />
Sida<br />
Page<br />
13.9 Slutliga skattens andel av summa<br />
förvärvs- och kapitalinkomst ............................280<br />
Final tax, relative share of total earnings and<br />
capital income<br />
13.10 Inkomststruktur för samtliga hushåll,<br />
medelvärden i 2009 års priser, tkr ............280<br />
Income composition for all households, mean<br />
value, 2009 prices<br />
13.11 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet<br />
(k.e.) för individer 20– år efter<br />
hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2009<br />
års priser, tkr ......................................................281<br />
Equalised disposable income for individuals<br />
by type of household, median value, 2009<br />
prices<br />
13.12 Hushållens utgifter (HUT) per<br />
utgiftsområde och år, procent ..........................282<br />
Household Budget Survey, share of total<br />
consumption per household<br />
13.13 Nettoförmögenhet för kvinnor och<br />
män i olika åldersgrupper, median tkr i<br />
2007 års priser ....................................................282<br />
Net wealth for women and men by age,<br />
median in SEK thousands, 2007 prices<br />
266 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.1<br />
Hushållens inkomster<br />
Household income<br />
Hushållens ekonomi<br />
Hushållens ekonomiska standard har ökat varje år sedan 1990-talets<br />
lågkonjunktur. Under 2000-talet har framför allt barnfamiljer fått en bättre<br />
ekonomi. Samtidigt har en allt större del av den svenska befolkningen fått det<br />
ekonomiskt sämre under åren 1999–2009. Ensamstående med barn är de<br />
som har drabbats hårdast.<br />
Många arbetstagare fick i början av 1990-talet<br />
sänkta inkomster, vilket var en av följderna av<br />
att ekonomin i Sverige upplevde en omfattande<br />
nedgång. Detta bidrog till att arbetslösheten<br />
sköt i höjden och att allt fler personer hamnade<br />
utanför arbetskraften.<br />
Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet<br />
samt bostadsbidrag och socialbidrag<br />
ökade visserligen, men kunde inte helt motverka<br />
den kraftiga nedgången i inkomsterna<br />
från eget arbete och egen kapitalavkastning.<br />
Den sammantagna effekten blev att de disponibla<br />
inkomsterna minskade fram till mitten av<br />
1990-talet. Mellan åren 1991 till 1995 sjönk den<br />
ekonomiska standarden med 11 procent.<br />
Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen<br />
och allt fler grupper fick ökade inkomster.<br />
År 2009 hade alla typer av hushåll<br />
högre ekonomisk standard än 1999. För exempelvis<br />
ensamboende personer utan barn var<br />
ökningen 26 procent och för sammanboende<br />
utan barn 33 procent.<br />
Liten ökning av inkomstspridningen<br />
Diagrammet nedan ger en bild av hur inkomstspridningen<br />
har sett ut mellan 1991 och 2009.<br />
Genom att använda måttet Gini-koefficient blir<br />
detta tydligt. Koefficienten kan anta ett värde<br />
mellan 0 och 1. Ju högre värde på koefficienten<br />
desto större inkomstspridning, dvs. desto större<br />
skillnader mellan höga och låga inkomster.<br />
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet<br />
1991–2009<br />
År 2009 innebar en liten ökning av inkomstspridningen,<br />
dock är spridningen mindre än<br />
under de två rekordåren 2000 och 2007. År 2007<br />
uppmättes den högsta inkomstspridningen<br />
sedan SCB påbörjade mätningarna 1975.<br />
Ett annat sätt att illustrera inkomstspridningen<br />
är att dela in hushållen i tio lika stora<br />
grupper, baserade på hur stora inkomsterna är.<br />
På så sätt kan man se hur inkomstutvecklingen<br />
har varit i olika inkomstskikt och om avståndet<br />
mellan de som tjänar mycket respektive lite har<br />
ökat eller minskat. De tio procent med de lägsta<br />
inkomsterna utgör decilgrupp 1, de tio procent<br />
med de näst lägsta inkomsterna utgör decilgrupp<br />
2, o.s.v. Denna metod visar bland annat<br />
att inkomstutvecklingen har varit positiv i alla<br />
inkomstskikten mellan 1999 och 2009. Vidare<br />
framgår att inkomstutvecklingen har varit<br />
bättre ju högre upp i inkomstskikten man<br />
kommer – från 18 procent i det lägsta skiktet till<br />
43,5 procent i det högsta.<br />
Procentuell förändring av ekonomisk standard<br />
1999–2009 i decilgrupper. Samtliga personer,<br />
2009 års priser<br />
Decilgrupp<br />
Förändring<br />
inkl. reavinst<br />
Förändring<br />
exkl. reavinst<br />
1 18,0 15,3<br />
2 20,2 20,5<br />
3 25,6 25,8<br />
4 31,0 31,8<br />
5 33,6 34,8<br />
6 35,9 37,1<br />
7 37,6 39,2<br />
8 38,2 40,2<br />
9 39,9 43,0<br />
10 43,5 52,7<br />
Median 34,7 35,9<br />
Statistiska centralbyrån 267
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Fortfarande stora skillnader mellan könen<br />
Bland personer 20–64 år arbetade 67 procent av<br />
männen och 49 procent av kvinnorna heltid år<br />
2009. Tio år tidigare var siffrorna 68 och 46 procent.<br />
Kvinnorna närmar sig männen, men inte<br />
med stormsteg. De relativa skillnaderna i arbetsinkomst<br />
mellan heltidsanställda kvinnor och<br />
män har minskat något under 2000-talet. År<br />
1999 var medianinkomsten för kvinnor 83 procent<br />
av männens motsvarighet; för 2009 är<br />
siffran 85 procent.<br />
Ekonomisk återhämtning för barnfamiljer<br />
Barnfamiljerna var en av de grupper som<br />
drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur.<br />
Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter<br />
nådde upp till samma nivå som i början av<br />
1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska<br />
standard 1999 fortfarande var lägre än vad den<br />
var 1991. Men under 2000-talet har den ekonomiska<br />
standarden ökat markant för barnfamiljerna<br />
och främst för sammanboende med<br />
barn. Mellan 1999 och 2009 ökade den ekonomiska<br />
standarden med 39 procent för sammanboende<br />
med barn. För ensamstående med barn<br />
var ökningen 24 procent.<br />
Lägre inkomst bland utrikes födda<br />
Utrikes födda har under alla undersökta år en<br />
betydligt lägre inkomst än vad de som är födda<br />
i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2009<br />
för utrikes födda i åldrarna 20 år och äldre var<br />
78 procent av nivån för födda i Sverige. Men det<br />
är stor skillnad beroende på från vilket land<br />
man kommer, och även beroende på hur länge<br />
man har bott i Sverige. Invandrare från Norden<br />
och övriga EU-länder har en inkomstnivå som<br />
ligger betydligt högre än den gör för invandrare<br />
från länder utanför EU. Lägst inkomster har<br />
gruppen med kortaste vistelsetid i landet.<br />
Procentuell förändring av ekonomisk standard 1999–2009 för individer i olika hushållstyper<br />
268 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Ekonomisk standard för individer efter<br />
födelseland.<br />
Index: Födda i Sverige = 100<br />
Födelseland samt antal år<br />
i Sverige<br />
2009 1999<br />
Samtliga 20– år 97 98<br />
Födda i Sverige 100 100<br />
Utrikes födda 78 85<br />
Norden exkl. Sverige 92 97<br />
1–10 år i Sverige 79 105<br />
11–20 år i Sverige 93 94<br />
21– år i Sverige 93 97<br />
EU27 exklusive Norden 87 97<br />
1–10 år i Sverige 79 84<br />
11–20 år i Sverige 92 86<br />
21– år i Sverige 91 105<br />
Övriga Europa 72 74<br />
1–10 år i Sverige 62 65<br />
11–20 år i Sverige 73 74<br />
21– år i Sverige 79 87<br />
Övriga länder 65 73<br />
1–10 år i Sverige 55 64<br />
11–20 år i Sverige 65 78<br />
21– år i Sverige 88 91<br />
Andelen med låg ekonomisk standard ökar<br />
En allt större andel av befolkningen har låg<br />
ekonomisk standard (ekonomisk standard som<br />
ligger under 60 procent av medianvärdet). Detta<br />
mått används internationellt som en indikator<br />
på risk för fattigdom och socialt utanförskap. År<br />
1991 var andelen i Sverige 7 procent, år 1999 var<br />
den 8 procent och 2009 13 procent.<br />
Ökningen är störst bland ensamstående med<br />
barn, från 11 procent 1999 till 27 procent 2009.<br />
Av barn till ensamstående kvinnor låg ungefär<br />
vart sjunde barn under gränsen 1999, år 2009<br />
vart tredje. Ensamstående utan barn i<br />
åldersgruppen 20–29 år har haft en liknande<br />
utveckling. Förklaringen till ökningen i denna<br />
åldersgrupp är att allt fler studerar och därmed<br />
har låga inkomster.<br />
Bland sammanboende har andelen med låg<br />
ekonomisk standard ökat i betydligt mindre<br />
omfattning mellan 1999 och 2009. För sammanboende<br />
utan barn har andelen ökat från 5 till 6<br />
procent och för sammanboende med barn har<br />
den ökat från 8 till 10 procent. I en grupp har<br />
andelen minskat. Det är de äldsta sammanboende<br />
(75– år) som har haft en liten minskning<br />
Hushållens ekonomi<br />
av andelen som har låg ekonomisk standard,<br />
från drygt 4 till knappt 4 procent.<br />
Sett ur ett internationellt perspektiv är det en<br />
relativt liten andel av den svenska befolkningen<br />
som har låg ekonomisk standard. Av EU:s 27<br />
länder är det bara Tjeckien, Nederländerna,<br />
Slovakien och Danmark som har en mindre<br />
andel.<br />
Betalar 73 000 i skatt<br />
Den slutliga skatten uppgick år 2009 till 539 000<br />
miljoner kronor. Medelvärdet för befolkningen<br />
20 år och äldre var 73 300 kronor.<br />
Slutlig skatt för befolkningen 20 år och äldre<br />
2009. Kommuner med högst respektive lägst<br />
medelvärde<br />
Högst<br />
medelvärde<br />
Belopp<br />
Lägst<br />
medelvärde<br />
Belopp<br />
Danderyd 210 300 Eda 53 400<br />
Lidingö 148 600 Årjäng 53 400<br />
Täby 123 400 Ljusnarsberg 53 700<br />
Nacka 113 600 Örkelljuna 53 800<br />
Vaxholm 109 200 Övertorneå 54 200<br />
Sollentuna 108 400 Haparanda 54 500<br />
Lomma 108 100 Högsby 54 800<br />
Ekerö 107 000 Klippan 55 200<br />
Värmdö 100 000 Munkfors 55 400<br />
Vellinge 97 800 Åstorp 55 700<br />
Källa: SCB Hushållens ekonomi (www.scb.se/HE0103);<br />
Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110)<br />
Statistiska centralbyrån 269
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.2 Förmögenhet<br />
Wealth<br />
Förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel av<br />
befolkningen har mycket stora förmögenheter samtidigt som en stor andel har<br />
ganska små tillgångar. Äldre män är rikast.<br />
Svenskarnas förmögenhet består till stor del av<br />
fastigheter och bostadsrätter (reala tillgångar).<br />
Dessa tillgångar utgör drygt 70 procent av<br />
samtliga tillgångar i SCB:s förmögenhetsstatistik.<br />
Ändå äger endast drygt hälften av den<br />
vuxna befolkningen denna typ av tillgångar.<br />
De finansiella tillgångarna är totalt sett<br />
betydligt mindre än de reala, men å andra sidan<br />
har flertalet någon form av sparande. De vanligaste<br />
sparformerna är bankkonton och fonder.<br />
Totalt uppgick befolkningens nettoförmögenhet,<br />
dvs. samtliga tillgångar minus samtliga<br />
skulder, till 5 500 miljarder kronor 2007.<br />
Ökad förmögenhet under 2000-talet<br />
Förmögenheten ökade för både kvinnor och<br />
män mellan 1999 och 2007. Ökningen beror<br />
främst på att värdet på småhus och bostadsrätter<br />
steg kraftigt under perioden. De finansiella<br />
tillgångarna och skulderna har också ökat<br />
under samma tid, dock inte lika mycket.<br />
För kvinnor ökade den genomsnittliga<br />
nettoförmögenheten med 68 procent mellan<br />
1999 och 2007. Motsvarande ökning för män var<br />
57 procent. Kvinnors genomsnittliga nettoförmögenhet<br />
var 517 000 kronor medan genomsnittet<br />
för män var 686 000 kronor 2007.<br />
Medianvärdet steg med cirka 30 000 kronor till<br />
drygt 60 000 kronor för både kvinnor och män<br />
under perioden. Ökningen kan delvis förklaras<br />
med att kvaliteten på statistiken över bankkontosparande<br />
förbättrades 2006.<br />
Yngre fattigare än äldre<br />
Förmögenheten är betydligt mer snedfördelad<br />
än exempelvis inkomster. Den rikaste tiondelen<br />
av befolkningen ägde 67 procent av den samlade<br />
nettoförmögenheten 2007.<br />
Ålder är en av de faktorer som har störst<br />
betydelse för hur stora tillgångar och skulder<br />
man har. I unga år har de flesta små tillgångar<br />
och ofta lån för studier och boende. Under årens<br />
lopp byggs tillgångarna upp och man har<br />
möjlighet att spara när inkomsterna blir större.<br />
Medianvärdet på nettoförmögenheten 2007<br />
var 0 kronor för både kvinnor och män mellan<br />
20 och 29 år. Kvinnor i gruppen 30–49 år hade<br />
121 000 kronor, medan män hade 146 000<br />
kronor. Bland äldre är det större skillnad mellan<br />
kvinnors och mäns förmögenhet. Kvinnor i<br />
gruppen 65–74 år hade en nettoförmögenhet på<br />
516 000 kronor, medan män i samma åldersgrupp<br />
hade 838 000 kronor. Det är en skillnad<br />
på nästan 39 procent. Skillnaden mellan könen<br />
minskade dock något mellan 1999 och 2007.<br />
Nettoförmögenhet för kvinnor och män<br />
1999–2007. Median- och medelvärde (för alla) i<br />
tusentals kronor, 2007 års priser<br />
Källa: SCB Förmögenhetsstatistik (www.scb.se/HE0104).<br />
270 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.3<br />
Hushållens utgifter<br />
Household expenditure<br />
De svenska hushållens utgifter var 2009 i genomsnitt 276 000 kronor –<br />
aningen lägre än 2008 då utgifterna var 291 000 kronor. Den genomsnittliga<br />
månadsutgiften för hushållen är 23 000 kr. Mest pengar spenderar vi på vårt<br />
boende, vilket står för cirka 30 procent av våra utgifter.<br />
Hushållens ekonomi<br />
De fyra största utgiftsposterna är bostad, fritid<br />
och kultur, transport samt livsmedel. I genomsnitt<br />
per månad kostar<br />
• boende 5 900 kr, vilket är en minskning med<br />
cirka 2 procent jämfört med 2008<br />
• fritid och kultur 4 500 kr, vilket är en<br />
minskning med cirka 2 procent jämfört med<br />
2008<br />
• transport 3 600 kr, vilket är en minskning<br />
med cirka 15 procent jämfört med 2008<br />
• livsmedel 2 900 kr, vilket är en ökning med<br />
cirka 2 procent jämfört med 2008.<br />
Skillnader mellan olika hushållsgrupper<br />
Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer<br />
sig åt mellan olika hushållsgrupper. Ensamstående<br />
lägger 32–36 procent av utgifterna på<br />
boende medan motsvarande siffra för sammanboende<br />
är 25 procent.<br />
När det gäller transport är skillnaderna störst<br />
mellan sammanboende med barn och ensamstående<br />
utan barn. Sammanboende med barn<br />
lägger cirka 16 procent av utgifterna på<br />
transport, för de ensamstående utan barn är<br />
motsvarande andel 9 procent.<br />
Stadsbor äter ute mer och kör bil mindre<br />
Hushållsutgifterna varierar också beroende på<br />
var i landet man bor. I storstäderna lägger man<br />
mer på utemåltider än i övriga Sverige – men<br />
det omvända förhållandet gäller för drift av bil.<br />
Personlig hygien<br />
Nu lämnar vi hushållen och tittar närmare på<br />
genomsnittlig utgift per person – rättare sagt<br />
män och kvinnor i åldern 20–64 år.<br />
Tablån nederst på nästa sida visar exempelvis<br />
att i åldern 50–64 år är kvinnornas utgifter för<br />
personlig hygien 10 gånger större än männens.<br />
Kvinnors utgifter för underkläder är nästan tre<br />
gånger större än männens. Detta gäller för<br />
samtliga åldersgrupper.<br />
Bland personer i åldern 20–29 år är männens<br />
utgifter för alkoholhaltiga drycker lite högre än<br />
kvinnornas. Däremot i åldrarna 30–64 år ser<br />
man att dessa utgifter är hela 2–3 gånger så<br />
höga bland männen jämfört med kvinnorna.<br />
Utgiftsposternas andel inom olika hushållsgrupper<br />
år 2009, procent<br />
Ensamstående<br />
Med<br />
barn<br />
Utan<br />
barn<br />
Sammanboende<br />
Med<br />
barn<br />
Utan<br />
barn<br />
Samtliga<br />
Totala utgifter 100 100 100 100 100<br />
Köpta livsmedel<br />
och alkoholfria<br />
drycker 16,6 14,0 14,7 15,0 14,8<br />
Utemåltider 2,8 3,9 3,6 3,2 3,6<br />
Alkoholhaltiga<br />
drycker 0,9 1,6 0,9 1,9 1,5<br />
Tobak 1,4 1,2 0,5 0,7 0,9<br />
Förbrukningsvaror<br />
3,3 2,3 2,5 2,4 2,4<br />
Hushållstjänster 4,7 4,0 6,2 4,3 4,6<br />
Kläder och skor 5,8 3,6 5,4 3,9 4,2<br />
Bostad 31,7 35,9 24,8 25,4 29,6<br />
Möbler, inventarier,<br />
textilier, hushållsutrustning<br />
3,5 3,6 5,3 5,8 4,6<br />
Hälso- och sjukvård<br />
1,9 1,9 2,0 2,8 2,1<br />
Transport 11,2 9,2 15,6 14,6 12,7<br />
Fritid och kultur 15,9 18,7 17,8 19,7 18,7<br />
Statistiska centralbyrån 271
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Utgift i kronor per månad och hushåll år 2009<br />
Utgiftspost Ensamstående Sammanboende Samtliga<br />
Med barn Utan barn Med barn Utan barn<br />
Totala utgifter 21 173 14 084 33 909 25 413 23 027<br />
Köpta livsmedel 2 993 1 614 4 398 3 165 2 898<br />
Alkoholfria drycker 270 138 330 227 223<br />
Utemåltider 632 599 1 292 919 871<br />
Alkoholhaltiga drycker 153 218 343 494 333<br />
Tobak 218 155 156 171 168<br />
Förbrukningsvaror 692 285 830 554 524<br />
Hushållstjänster 958 583 2 061 1 163 1 128<br />
Kläder och skor 1 398 616 1 967 1 129 1 143<br />
Bostad 6 128 4 601 8 063 5 628 5 851<br />
Möbler, inventarier, textilier,<br />
hushållsutrustning 869 574 1 996 1 748 1 339<br />
Hälso- och sjukvård 406 277 749 696 533<br />
Transport 2 447 1 679 5 459 4 393 3 554<br />
Fritid och kultur 3 816 2 721 6 403 5 157 4 468<br />
Utgift per månad och hushåll år 2009, procentuell fördelning<br />
Utgiftspost Storstäder Förortskommuner<br />
Större<br />
städer<br />
Pendlingskommuner<br />
Övriga<br />
kommuner<br />
Totala utgifter i kronor 23 310 27 753 21 506 24 426 22 008<br />
Procent 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0<br />
Köpta livsmedel 12,9 13,3 12,9 14,5 15,0<br />
Alkoholfria drycker 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2<br />
Utemåltider 5,2 3,6 3,5 3,2 2,7<br />
Alkoholhaltiga drycker 1,6 1,6 1,6 1,1 1,3<br />
Tobak 0,8 0,9 0,8 0,9 1,1<br />
Förbrukningsvaror 2,2 2,2 2,5 2,4 2,5<br />
Hushållstjänster 4,4 4,6 4,5 4,3 4,8<br />
Kläder och skor 4,7 4,9 4,6 4,2 3,3<br />
Bostad 31,7 27,0 30,7 28,4 28,8<br />
Möbler, inventarier, textilier,<br />
hushållsutrustning 4,4 5,1 4,4 4,8 4,8<br />
Hälso- och sjukvård 1,5 2,5 2,2 2,1 2,3<br />
Transport 9,8 14,0 13,2 14,2 12,9<br />
Drift av bil 4,7 7,2 7,2 9,3 9,3<br />
Lokaltrafik 2,9 2,5 1,7 1,2 0,8<br />
Fritid och kultur 19,5 19,1 17,8 18,8 18,8<br />
Indelningen i kommungrupper är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag som är lämpliga för att<br />
belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv.<br />
Kommungrupp<br />
Omfattning<br />
Storstäder<br />
Kommuner med fler än 200 000 invånare.<br />
Förortskommuner<br />
Kommuner där fler än 50 procent av invånarna pendlar till arbetet i ett närliggande område.<br />
Större städer<br />
Kommuner med 50 000–200 000 invånare varav fler än 70 procent i tätorten.<br />
Pendlingskommuner Kommuner där fler än 40 procent av invånarna pendlar till arbetet i en annan kommun.<br />
Övriga kommuner<br />
Övriga kommuner som ej kan inräknas i ovanstående beskrivning.<br />
Utgift i kronor per månad och person för vissa poster år 2009<br />
Utgiftspost 20–29 30–49 50–64<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
Utemåltider 302 197 343 233 198 158<br />
Alkoholhaltiga drycker 36 30 28 12 28 9<br />
Personlig hygien 49 158 21 126 9 94<br />
Kläder och skor 460 675 347 758 312 533<br />
Därav underkläder 32 88 32 87 18 45<br />
Källa: SCB Hushållens utgifter, HUT (www.scb.se/HE0201).<br />
272 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.4<br />
Kön, inkomst 1 , tkr<br />
Sex, income 1 ,<br />
SEK 1 000s<br />
Hushållens ekonomi<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst 2009, antal personer efter kön,<br />
ålder och inkomstklass<br />
Total income from employment and business, number of persons by<br />
sex, age and income group<br />
Samtliga<br />
inkomsttagare<br />
2<br />
Antal inkomsttagare i ålder<br />
Number of income-earners in ages<br />
20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 20–64 65–74 75–<br />
Män och<br />
kvinnor<br />
Both sexes 7 016 949 582 028 1 096 218 1 269 976 1 190 917 1 192 113 5 331 254 889 222 796 475<br />
0 kr 259 892 71 122 66 330 47 383 39 712 29 469 254 016 3 908 1 968<br />
1 kr– 19,9 tkr 152 049 62 302 40 716 21 213 13 175 10 747 148 153 3 556 340<br />
20,0– 39,9 tkr 126 162 53 519 33 428 15 275 9 888 9 001 121 111 4 708 343<br />
40,0– 59,9 123 579 47 718 33 916 15 988 10 745 9 852 118 219 3 298 2 062<br />
60,0– 79,9 115 068 37 084 29 720 15 036 10 723 10 714 103 277 5 895 5 896<br />
80,0– 99,9 277 195 41 050 35 532 17 223 15 048 18 647 127 500 46 140 103 555<br />
100,0–119,9 355 802 29 592 42 320 38 564 40 933 49 199 200 608 52 525 102 669<br />
120,0–139,9 324 266 27 257 35 961 27 947 27 944 38 885 157 994 71 493 94 779<br />
140,0–159,9 353 260 25 878 40 026 32 915 31 707 42 293 172 819 87 070 93 371<br />
160,0–179,9 396 029 25 218 45 758 41 751 39 036 52 868 204 631 92 184 99 214<br />
180,0–199,9 396 753 25 858 51 084 49 325 42 851 56 202 225 320 88 989 82 444<br />
200,0–219,9 398 665 26 515 58 197 60 362 52 562 62 046 259 682 76 166 62 817<br />
220,0–239,9 401 948 25 920 65 485 71 716 63 155 67 466 293 742 61 310 46 896<br />
240,0–259,9 416 089 22 894 73 180 84 549 79 786 78 798 339 207 46 906 29 976<br />
260,0–279,9 412 743 18 061 75 332 91 936 89 867 84 037 359 233 36 657 16 853<br />
280,0–299,9 385 207 13 694 70 963 90 468 89 324 79 540 343 989 29 756 11 462<br />
300,0–339,9 636 898 16 567 111 288 154 387 152 163 140 525 574 930 47 065 14 903<br />
340,0–399,9 606 700 8 851 96 229 148 637 145 945 145 058 544 720 49 976 12 004<br />
400,0–499,9 442 086 2 401 60 220 121 750 109 604 101 070 395 045 39 030 8 011<br />
500,0–999,9 391 916 507 29 120 112 516 111 452 94 349 347 944 37 624 6 348<br />
1 000,0– 44 642 20 1 413 11 035 15 297 11 347 39 114 4 966 564<br />
Medelvärde 1 3<br />
Average value 1 3 251,5 114,4 223,0 299,6 313,3 297,7 266,3 234,4 171,9<br />
Medelvärde 2 4<br />
Average value 2 4 261,2 130,4 237,4 311,2 324,1 305,3 279,6 235,5 172,3<br />
Medianvärde<br />
Median value 231,6 90,5 231,0 280,8 286,2 274,2 256,5 196,4 158,7<br />
Summa inkomster,<br />
mnkr<br />
Total income 1 764 933 66 600 244 510 380 424 373 075 354 944 1 419 553 208 458 136 922<br />
Män Men 3 447 852 297 914 557 353 643 611 601 825 595 861 2 696 564 434 401 316 887<br />
0 kr 137 217 41 553 34 090 23 503 21 091 14 283 134 520 1 900 797<br />
1 kr– 19,9 tkr 74 487 31 826 19 215 9 336 7 050 5 445 72 872 1 489 126<br />
20,0– 39,9 tkr 54 098 23 028 13 687 5 987 4 980 4 466 52 148 1 843 107<br />
40,0– 59,9 51 248 19 568 13 330 6 176 5 417 4 948 49 439 1 378 431<br />
60,0– 79,9 47 785 15 500 12 065 6 058 5 364 5 280 44 267 2 222 1 296<br />
80,0– 99,9 78 855 18 894 15 300 6 783 6 878 7 427 55 282 9 952 13 621<br />
100,0–119,9 108 309 12 884 17 745 16 489 18 983 20 192 86 293 9 816 12 200<br />
120,0–139,9 91 555 11 658 12 759 9 919 11 454 14 645 60 435 14 265 16 855<br />
140,0–159,9 118 985 11 102 13 691 10 953 12 472 15 583 63 801 23 548 31 636<br />
160,0–179,9 166 118 11 083 15 550 13 874 15 920 20 561 76 988 38 587 50 543<br />
180,0–199,9 175 958 11 951 17 103 14 332 15 012 21 013 79 411 47 991 48 556<br />
200,0–219,9 173 893 13 339 20 560 17 070 16 890 22 691 90 550 44 885 38 458<br />
220,0–239,9 177 252 14 517 26 413 21 647 20 351 25 514 108 442 37 344 31 466<br />
240,0–259,9 187 051 14 221 34 045 30 297 27 628 31 382 137 573 28 678 20 800<br />
260,0–279,9 197 399 12 317 39 771 39 278 35 806 36 785 163 957 22 257 11 185<br />
280,0–299,9 202 177 10 325 41 737 45 041 40 434 38 404 175 941 18 651 7 585<br />
300,0–339,9 374 670 13 732 73 014 90 353 81 529 75 489 334 117 30 314 10 239<br />
340,0–399,9 389 961 7 834 68 710 97 661 88 217 83 893 346 315 34 744 8 902<br />
400,0–499,9 305 622 2 132 44 534 84 883 72 161 66 410 270 120 29 125 6 377<br />
500,0–999,9 297 156 430 22 789 84 624 81 516 71 635 260 994 30 937 5 225<br />
1 000,0– 38 056 20 1 245 9 347 12 672 9 815 33 099 4 475 482<br />
Medelvärde 1 3 291,0 127,2 252,1 344,8 353,5 337,7 302,0 281,6 210,3<br />
Medelvärde 2 4 303,0 147,8 268,5 357,8 366,4 346,0 317,8 282,8 210,8<br />
Medianvärde 268,4 97,8 266,8 319,1 316,5 304,6 288,3 229,8 192,2<br />
Summa inkomster,<br />
mnkr 1 003 287 37 900 140 518 221 897 212 770 201 250 814 335 122 326 66 626<br />
Statistiska centralbyrån 273
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.4<br />
Kön, inkomst 1 , tkr<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst 2009, antal personer efter kön,<br />
ålder och inkomstklass (forts.)<br />
Samtliga<br />
inkomsttagare<br />
2<br />
Antal inkomsttagare i ålder<br />
20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 20–64 65–74 75–<br />
Kvinnor Women 3 569 097 284 114 538 865 626 365 589 092 596 252 2 634 690 454 821 479 588<br />
0 kr 122 675 29 569 32 240 23 880 18 621 15 186 119 496 2 008 1 171<br />
1 kr– 19,9 tkr 77 562 30 476 21 501 11 877 6 125 5 302 75 281 2 067 214<br />
20,0– 39,9 tkr 72 064 30 491 19 741 9 288 4 908 4 535 68 963 2 865 236<br />
40,0– 59,9 72 331 28 150 20 586 9 812 5 328 4 904 68 780 1 920 1 631<br />
60,0– 79,9 67 283 21 584 17 655 8 978 5 359 5 434 59 010 3 673 4 600<br />
80,0– 99,9 198 340 22 156 20 232 10 440 8 170 11 220 72 218 36 188 89 934<br />
100,0–119,9 247 493 16 708 24 575 22 075 21 950 29 007 114 315 42 709 90 469<br />
120,0–139,9 232 711 15 599 23 202 18 028 16 490 24 240 97 559 57 228 77 924<br />
140,0–159,9 234 275 14 776 26 335 21 962 19 235 26 710 109 018 63 522 61 735<br />
160,0–179,9 229 911 14 135 30 208 27 877 23 116 32 307 127 643 53 597 48 671<br />
180,0–199,9 220 795 13 907 33 981 34 993 27 839 35 189 145 909 40 998 33 888<br />
200,0–219,9 224 772 13 176 37 637 43 292 35 672 39 355 169 132 31 281 24 359<br />
220,0–239,9 224 696 11 403 39 072 50 069 42 804 41 952 185 300 23 966 15 430<br />
240,0–259,9 229 038 8 673 39 135 54 252 52 158 47 416 201 634 18 228 9 176<br />
260,0–279,9 215 344 5 744 35 561 52 658 54 061 47 252 195 276 14 400 5 668<br />
280,0–299,9 183 030 3 369 29 226 45 427 48 890 41 136 168 048 11 105 3 877<br />
300,0–339,9 262 228 2 835 38 274 64 034 70 634 65 036 240 813 16 751 4 664<br />
340,0–399,9 216 739 1 017 27 519 50 976 57 728 61 165 198 405 15 232 3 102<br />
400,0–499,9 136 464 269 15 686 36 867 37 443 34 660 124 925 9 905 1 634<br />
500,0–999,9 94 760 77 6 331 27 892 29 936 22 714 86 950 6 687 1 123<br />
1 000,0– 6 586 .. 168 1 688 2 625 1 532 6 015 491 82<br />
Medelvärde 1 3 213,4 101,0 193,0 253,1 272,1 257,8 229,7 189,4 146,6<br />
Medelvärde 2 4 221,0 112,7 205,3 263,1 281,0 264,5 240,6 190,2 146,9<br />
Medianvärde 200,8 81,9 199,6 247,7 262,5 249,9 230,0 165,1 132,7<br />
Summa inkomster,<br />
mnkr 761 646 28 700 103 992 158 528 160 304 153 694 605 218 86 132 70 296<br />
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst för befolkningen (20 år och<br />
äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2009. Earned income for the population (20 years and older) entered<br />
in the population register both January 1 and December 31, 2009.<br />
2) All income-earners.<br />
3) Medelvärden beräknade för samtliga. Mean average income calculated for all.<br />
4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. Mean average income calculated for those who have an income.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT(bearbetning).<br />
274 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.5<br />
Hushållens ekonomi<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i löpande priser<br />
efter kön och ålder, tkr<br />
Total income from employment and business, median values by sex<br />
and age, current prices<br />
Kön/ålder Sex/age 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1<br />
Män och kvinnor Both sexes 198,4 202,9 209,5 217,9 227,7 232,0<br />
20–24 86,2 86,2 94,1 101,6 104,1 90,7<br />
25–34 204,2 207,4 214,5 223,8 233,5 231,9<br />
35–44 233,9 240,8 250,6 262,5 275,2 281,2<br />
45–54 241,7 247,7 256,2 266,7 279,0 286,5<br />
55–64 232,6 238,8 246,1 255,4 266,3 274,5<br />
65– 144,1 148,9 153,5 159,3 167,1 176,6<br />
20–64 219,3 224,4 232,2 241,9 252,9 257,0<br />
Män Men 231,3 236,9 244,6 255,7 266,2 268,9<br />
20–24 96,2 97,3 108,8 121,9 125,5 98,1<br />
25–34 236,5 240,9 248,6 260,2 270,5 267,7<br />
35–44 268,9 277,5 289,1 303,3 316,6 319,5<br />
45–54 269,7 277,2 287,2 300,1 312,2 317,0<br />
55–64 261,4 268,6 276,9 288,0 298,9 305,0<br />
65– 174,7 180,3 185,2 191,4 200,6 210,7<br />
20–64 248,5 255,0 264,0 276,0 286,9 288,8<br />
Kvinnor Women 171,9 175,7 181,5 187,8 196,2 201,1<br />
20–24 76,8 77,0 84,3 88,7 90,6 82,1<br />
25–34 176,5 179,1 185,3 191,7 200,0 200,3<br />
35–44 204,8 210,3 218,6 227,8 240,6 247,9<br />
45–54 220,3 225,3 232,8 241,4 254,0 262,7<br />
55–64 208,6 214,3 221,2 229,4 240,8 250,1<br />
65– 119,0 122,7 127,0 132,4 139,6 148,3<br />
20–64 195,3 199,6 206,5 214,4 225,0 230,3<br />
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (20 år<br />
och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered in<br />
the population register both January 1 and December 31.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning).<br />
13.6<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i 2009 års<br />
priser efter kön och ålder, tkr<br />
Total income from employment and business, median values by sex<br />
and age, 2009 prices<br />
Kön/ålder Sex/age 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1<br />
Män och kvinnor Both sexes 208,5 212,9 216,8 220,9 224,8 227,0 232,0<br />
20–24 97,3 92,5 92,1 99,2 104,8 103,8 90,7<br />
25–34 217,3 219,2 221,6 226,2 230,8 232,8 231,9<br />
35–44 244,9 251,0 257,4 264,2 270,8 274,3 281,2<br />
45–54 253,9 259,4 264,7 270,1 275,1 278,1 286,5<br />
55–64 242,4 249,6 255,2 259,5 263,4 265,5 274,5<br />
65– 149,9 154,7 159,1 161,9 164,3 166,6 176,6<br />
20–64 230,5 235,4 239,9 244,8 249,5 252,1 257,0<br />
Män Men 243,6 248,2 253,2 257,9 263,7 265,4 268,9<br />
20–24 108,0 103,2 104,0 114,8 125,8 125,1 98,1<br />
25–34 251,4 253,8 257,4 262,1 268,4 269,6 267,7<br />
35–44 281,7 288,6 296,6 304,8 312,8 315,6 319,5<br />
45–54 283,5 289,5 296,2 302,8 309,6 311,2 317,0<br />
55–64 273,2 280,6 287,0 291,9 297,1 298,0 305,0<br />
65– 182,6 187,5 192,7 195,3 197,4 200,0 210,7<br />
20–64 261,6 266,7 272,5 278,3 284,7 286,0 288,8<br />
Kvinnor Women 180,2 184,5 187,8 191,4 193,7 195,5 201,1<br />
20–24 86,8 82,4 82,3 88,9 91,4 90,3 82,1<br />
25–34 187,3 189,4 191,4 195,4 197,7 199,3 200,3<br />
35–44 213,9 219,8 224,7 230,5 235,0 239,9 247,9<br />
45–54 230,7 236,4 240,8 245,5 249,0 253,2 262,7<br />
55–64 215,9 223,9 229,0 233,2 236,7 240,0 250,1<br />
65– 123,2 127,7 131,2 133,9 136,6 139,1 148,3<br />
20–64 204,6 209,6 213,3 217,8 221,2 224,3 230,3<br />
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (20 år<br />
och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered<br />
in the population register both January 1 and December 31.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning).<br />
Statistiska centralbyrån 275
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län<br />
13.7 och kommuner 2009, tkr<br />
Total income from employment and business, mean averages by<br />
sex in counties and municipalities<br />
Län/Kommun<br />
County/Municipality<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr<br />
Income from employment and business<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Totalt<br />
Total<br />
Län/Kommun<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
Stockholms 343,3 250,0 295,3 Gislaved 275,8 197,4 237,0<br />
Botkyrka 265,5 203,7 234,4 Gnosjö 282,2 202,0 242,8<br />
Danderyd 614,6 326,6 461,0 Habo 296,3 210,6 253,4<br />
Ekerö 388,4 271,6 329,0 Jönköping 286,8 204,8 244,7<br />
Haninge 293,6 224,9 258,9 Mullsjö 268,4 197,8 233,2<br />
Huddinge 313,8 237,5 275,1 Nässjö 266,4 194,7 230,2<br />
Järfälla 331,5 240,1 284,7 Sävsjö 255,6 183,9 220,0<br />
Lidingö 491,8 290,8 384,6 Tranås 267,4 188,6 227,2<br />
Nacka 410,2 277,2 341,4 Vaggeryd 272,8 196,5 234,7<br />
Norrtälje 278,3 207,0 242,3 Vetlanda 268,8 194,2 231,7<br />
Nykvarn 342,3 249,7 296,2 Värnamo 283,7 206,8 244,7<br />
Nynäshamn 290,1 215,1 252,6 Kronobergs 276,8 199,0 237,8<br />
Salem 344,3 253,9 297,8 Alvesta 270,5 193,1 232,4<br />
Sigtuna 309,6 223,7 265,9 Lessebo 265,5 190,1 227,8<br />
Sollentuna 400,0 277,3 337,0 Ljungby 274,6 198,2 236,6<br />
Solna 329,0 252,3 289,4 Markaryd 255,9 178,9 217,5<br />
Stockholm 341,3 255,5 296,7 Tingsryd 251,9 183,5 217,9<br />
Sundbyberg 305,1 241,2 272,5 Uppvidinge 257,8 188,8 224,1<br />
Södertälje 264,9 202,7 233,6 Växjö 285,3 205,1 244,7<br />
Tyresö 348,9 254,0 300,4 Älmhult 294,9 210,8 252,7<br />
Täby 455,6 287,6 368,6 Kalmar 264,8 195,6 229,8<br />
Upplands-Bro 309,6 226,8 267,5 Borgholm 235,7 186,7 210,8<br />
Upplands Väsby 317,4 238,0 276,8 Emmaboda 266,9 190,0 229,2<br />
Vallentuna 359,7 249,6 303,7 Hultsfred 244,8 179,4 212,3<br />
Vaxholm 396,4 271,6 332,2 Högsby 236,6 178,5 207,8<br />
Värmdö 349,6 259,1 304,7 Kalmar 273,4 202,3 236,9<br />
Österåker 358,0 250,9 303,9 Mönsterås 276,9 194,9 235,7<br />
Uppsala 292,1 213,8 252,2 Mörbylånga 270,9 206,8 238,0<br />
Enköping 289,5 207,4 248,0 Nybro 251,8 186,2 218,8<br />
Heby 249,1 184,7 217,5 Oskarshamn 292,5 204,5 248,3<br />
Håbo 337,5 235,2 286,4 Torsås 246,4 178,5 212,9<br />
Knivsta 357,8 249,5 303,6 Vimmerby 260,0 191,9 226,0<br />
Tierp 257,0 183,7 220,5 Västervik 257,0 196,0 226,0<br />
Uppsala 292,1 218,1 253,8 Gotlands 241,3 198,4 219,3<br />
Älvkarleby 280,8 193,8 237,2 Gotland 241,3 198,4 219,3<br />
Östhammar 283,0 200,2 242,2 Blekinge 272,2 199,6 235,8<br />
Södermanlands 277,1 203,8 239,8 Karlshamn 274,2 199,0 236,4<br />
Eskilstuna 261,3 197,0 228,6 Karlskrona 280,8 207,1 243,7<br />
Flen 256,1 192,1 224,0 Olofström 260,2 191,4 226,0<br />
Gnesta 280,4 209,8 244,6 Ronneby 261,8 193,3 228,0<br />
Katrineholm 262,2 194,3 227,4 Sölvesborg 264,3 190,3 227,1<br />
Nyköping 292,6 209,3 249,7 Skåne 279,4 200,7 239,0<br />
Oxelösund 295,2 207,7 251,7 Bjuv 258,7 184,2 221,3<br />
Strängnäs 306,5 220,8 262,9 Bromölla 271,4 187,7 229,3<br />
Trosa 328,3 231,6 279,6 Burlöv 268,0 197,6 232,4<br />
Vingåker 254,5 193,6 224,2 Båstad 303,1 197,2 249,1<br />
Östergötlands 276,1 198,9 237,3 Eslöv 269,5 200,0 234,4<br />
Boxholm 263,7 189,1 227,3 Helsingborg 291,6 204,6 246,3<br />
Finspång 288,5 193,1 241,1 Hässleholm 261,1 188,2 224,2<br />
Kinda 264,2 188,3 226,6 Höganäs 332,3 213,2 270,3<br />
Linköping 287,2 205,5 246,5 Hörby 252,9 188,3 220,3<br />
Mjölby 271,5 195,3 233,1 Höör 277,3 201,9 239,2<br />
Motala 262,2 196,9 229,1 Klippan 257,2 179,6 218,1<br />
Norrköping 272,0 196,5 233,6 Kristianstad 270,5 197,9 233,2<br />
Söderköping 281,8 205,4 243,1 Kävlinge 331,0 226,0 278,0<br />
Vadstena 275,3 205,3 238,9 Landskrona 256,2 183,9 219,1<br />
Valdemarsvik 252,0 184,0 218,0 Lomma 415,3 259,4 334,4<br />
Ydre 252,5 189,5 222,0 Lund 291,4 218,1 254,1<br />
Åtvidaberg 266,2 193,4 230,0 Malmö 254,2 191,6 221,5<br />
Ödeshög 246,6 182,5 214,1 Osby 263,4 187,8 225,5<br />
Jönköpings 278,3 200,5 238,9 Perstorp 262,3 179,0 220,5<br />
Aneby 261,2 193,6 227,9 Simrishamn 260,0 191,5 224,8<br />
Eksjö 273,8 204,6 238,4 Sjöbo 258,2 186,3 222,9<br />
276 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.7<br />
Hushållens ekonomi<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län och<br />
kommuner 2009, tkr (forts.)<br />
Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Totalt<br />
Total<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
Skurup 270,3 197,3 233,5 Åmål 249,0 186,2 216,6<br />
Staffanstorp 331,1 230,0 279,9 Öckerö 329,7 216,6 272,5<br />
Svalöv 264,9 192,1 229,2 Värmlands 260,8 197,1 228,4<br />
Svedala 309,6 221,3 264,9 Arvika 251,3 192,9 221,4<br />
Tomelilla 244,1 182,5 213,1 Eda 228,2 190,0 209,0<br />
Trelleborg 271,8 198,0 234,1 Filipstad 237,4 187,2 212,3<br />
Vellinge 387,6 241,3 312,6 Forshaga 262,0 192,4 227,1<br />
Ystad 279,0 203,5 239,5 Grums 262,0 190,8 226,4<br />
Åstorp 256,4 183,9 220,2 Hagfors 242,1 185,7 213,8<br />
Ängelholm 301,6 204,6 251,2 Hammarö 325,0 227,6 276,4<br />
Örkelljunga 250,9 177,4 214,0 Karlstad 276,0 207,2 240,5<br />
Östra Göinge 255,8 190,6 223,4 Kil 267,4 194,2 230,4<br />
Hallands 297,7 207,8 251,9 Kristinehamn 259,2 191,9 224,9<br />
Falkenberg 267,9 194,1 230,7 Munkfors 231,9 179,6 205,3<br />
Halmstad 279,1 200,8 238,8 Storfors 256,3 189,1 223,2<br />
Hylte 269,1 187,6 228,9 Sunne 245,1 188,6 216,5<br />
Kungsbacka 361,0 239,9 299,1 Säffle 255,9 184,3 220,0<br />
Laholm 263,3 185,5 224,4 Torsby 229,0 189,2 209,1<br />
Varberg 291,3 201,8 245,8 Årjäng 217,9 186,1 201,8<br />
Västra Götalands 286,0 209,4 247,1 Örebro 272,6 201,5 236,3<br />
Ale 294,9 215,0 255,1 Askersund 273,0 192,0 232,3<br />
Alingsås 292,7 208,6 249,6 Degerfors 265,5 194,7 230,2<br />
Bengtsfors 235,3 178,7 207,0 Hallsberg 267,9 193,3 231,0<br />
Bollebygd 301,7 220,6 261,4 Hällefors 242,0 181,6 211,9<br />
Borås 275,4 203,6 238,3 Karlskoga 287,2 205,8 245,8<br />
Dals-Ed 229,8 182,6 206,5 Kumla 278,3 200,8 238,7<br />
Essunga 249,2 187,9 219,0 Laxå 259,6 193,3 226,9<br />
Falköping 260,2 193,9 226,5 Lekeberg 266,6 198,2 233,5<br />
Färgelanda 237,4 192,8 215,9 Lindesberg 263,4 198,8 231,2<br />
Grästorp 257,8 190,6 224,8 Ljusnarsberg 235,2 182,9 209,3<br />
Gullspång 237,2 184,1 211,1 Nora 276,6 203,9 239,2<br />
Göteborg 288,2 213,9 250,2 Örebro 275,2 205,4 238,9<br />
Götene 275,1 198,5 237,1 Västmanlands 287,2 204,7 245,4<br />
Herrljunga 261,6 190,2 226,4 Arboga 266,5 192,6 229,1<br />
Hjo 261,3 197,9 229,1 Fagersta 280,5 201,9 240,7<br />
Härryda 348,9 240,7 294,7 Hallstahammar 263,6 196,7 230,0<br />
Karlsborg 266,9 195,9 231,4 Kungsör 274,0 201,7 237,8<br />
Kungälv 320,2 223,5 271,2 Köping 265,8 192,9 229,2<br />
Lerum 340,8 233,0 285,8 Norberg 267,9 193,0 230,8<br />
Lidköping 286,9 202,2 243,8 Sala 261,7 194,5 227,7<br />
Lilla Edet 267,7 195,3 232,5 Skinnskatteberg 249,3 192,7 221,6<br />
Lysekil 280,2 196,4 237,9 Surahammar 276,7 197,8 237,8<br />
Mariestad 264,5 197,2 230,4 Västerås 304,6 212,4 257,6<br />
Mark 268,8 196,0 232,0 Dalarnas 270,7 200,4 235,2<br />
Mellerud 234,7 180,3 207,4 Avesta 271,7 198,6 235,0<br />
Munkedal 248,0 187,8 218,6 Borlänge 275,4 201,8 238,4<br />
Mölndal 328,2 235,8 281,1 Falun 288,4 215,5 251,0<br />
Orust 286,1 200,9 244,0 Gagnef 273,4 193,9 233,8<br />
Partille 331,4 236,4 282,6 Hedemora 263,2 194,1 228,3<br />
Skara 273,5 202,1 236,7 Leksand 276,3 198,5 236,5<br />
Skövde 279,8 206,5 242,7 Ludvika 279,8 197,1 238,0<br />
Sotenäs 289,7 199,9 243,9 Malung-Sälen 240,9 192,9 217,1<br />
Stenungsund 329,0 222,4 274,6 Mora 261,3 201,4 230,9<br />
Strömstad 252,0 208,2 229,8 Orsa 234,4 183,1 208,0<br />
Svenljunga 254,5 188,7 222,0 Rättvik 253,9 187,1 219,8<br />
Tanum 249,0 192,7 220,9 Smedjebacken 281,8 195,2 238,8<br />
Tibro 255,5 191,5 223,6 Säter 266,8 203,9 235,6<br />
Tidaholm 256,1 192,1 223,8 Vansbro 234,4 180,7 207,4<br />
Tjörn 322,1 210,6 267,2 Älvdalen 230,7 185,4 208,6<br />
Tranemo 270,1 196,8 233,9 Gävleborgs 269,3 200,3 234,4<br />
Trollhättan 277,5 202,4 239,7 Bollnäs 250,7 196,3 223,2<br />
Töreboda 235,2 182,3 208,9 Gävle 287,3 210,0 247,8<br />
Uddevalla 272,8 203,8 237,5 Hofors 267,5 199,1 233,5<br />
Ulricehamn 266,4 198,8 232,6 Hudiksvall 267,1 200,0 232,9<br />
Vara 255,4 186,5 221,4 Ljusdal 244,5 188,9 216,5<br />
Vårgårda 267,0 196,3 231,8 Nordanstig 241,2 187,6 215,0<br />
Vänersborg 274,1 207,4 240,2 Ockelbo 255,8 190,2 223,2<br />
Statistiska centralbyrån 277
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.7<br />
Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län och<br />
kommuner 2009, tkr (forts.)<br />
Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Totalt<br />
Total<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
Ovanåker 248,7 187,2 218,5 Norsjö 252,2 187,5 220,3<br />
Sandviken 280,6 199,0 240,1 Robertsfors 252,5 194,3 223,8<br />
Söderhamn 253,7 192,5 222,8 Skellefteå 276,5 203,0 239,5<br />
Västernorrlands 276,6 208,9 242,4 Sorsele 230,1 185,8 208,7<br />
Härnösand 260,8 209,8 234,6 Storuman 239,4 191,1 215,8<br />
Kramfors 245,6 195,7 220,7 Umeå 273,8 212,0 242,5<br />
Sollefteå 242,8 196,9 219,7 Vilhelmina 229,9 188,6 209,7<br />
Sundsvall 291,4 219,1 254,5 Vindeln 246,2 186,3 216,0<br />
Timrå 275,2 206,2 240,7 Vännäs 271,9 202,0 236,7<br />
Ånge 249,4 194,1 222,1 Åsele 230,8 182,7 207,0<br />
Örnsköldsvik 288,1 203,8 245,6 Norrbottens 273,8 208,5 241,4<br />
Jämtlands 251,6 204,0 227,6 Arjeplog 246,9 196,5 222,2<br />
Berg 230,4 187,9 209,8 Arvidsjaur 257,6 198,5 228,0<br />
Bräcke 230,7 194,0 212,9 Boden 269,7 209,9 239,3<br />
Härjedalen 235,4 190,2 213,3 Gällivare 294,5 215,9 256,7<br />
Krokom 255,3 209,3 232,8 Haparanda 224,4 192,9 208,8<br />
Ragunda 238,7 187,4 213,4 Jokkmokk 250,1 201,7 226,3<br />
Strömsund 225,6 190,1 208,4 Kalix 259,1 202,4 230,9<br />
Åre 239,9 200,0 220,4 Kiruna 306,8 222,3 265,6<br />
Östersund 268,8 213,0 239,7 Luleå 279,8 214,9 247,4<br />
Västerbottens 267,5 204,0 235,6 Pajala 226,4 189,2 209,0<br />
Bjurholm 228,8 178,7 204,7 Piteå 285,6 204,6 244,6<br />
Dorotea 234,0 186,7 211,5 Älvsbyn 258,5 190,9 224,9<br />
Lycksele 258,7 201,5 229,5 Överkalix 230,9 196,7 214,2<br />
Malå 268,7 193,9 231,4 Övertorneå 219,4 192,8 206,8<br />
Nordmaling 254,8 190,2 223,0 Hela riket <strong>Sweden</strong> 291,8 213,8 252,1<br />
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medelvärden för befolkningen (20 år<br />
och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2009. Mean averages for the population (20 years and older)<br />
entered in the population register both January 1 and December 31, 2009.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110); Statistikdatabsen: Hushållens ekonomi.<br />
278 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.8<br />
Hushållens ekonomi<br />
Arbetsinkomst efter kön och ålder för helårs- och heltidsanställda<br />
personer, 20–64 år, utan inkomst från näringsverksamhet,<br />
medianvärden i 2009 års priser, tkr<br />
Income from work by sex and age, employed year round and full<br />
time, aged 20–64, with no entrepreneurial income, median value in<br />
2009 prices<br />
Kön/ålder Sex/age 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Män Men<br />
20–24 243,6 253,9 243,8 255,9 259,6 265,7<br />
25–34 290,7 303,0 303,8 312,3 310,6 317,7<br />
35–44 318,3 335,1 332,1 346,6 348,1 355,9<br />
45–54 329,2 336,2 336,9 350,6 348,0 362,8<br />
55–64 322,9 329,9 340,8 352,1 340,3 353,5<br />
20–64 310,2 319,1 323,7 331,3 331,8 341,6<br />
Kvinnor Women<br />
20–24 214,8 215,6 219,7 228,6 227,8 238,9<br />
25–34 248,5 258,1 257,3 261,1 267,9 272,8<br />
35–44 266,2 274,0 279,3 280,6 284,9 293,6<br />
45–54 270,7 281,3 287,6 287,6 287,0 300,1<br />
55–64 278,8 282,5 289,5 288,1 292,8 302,5<br />
20–64 262,7 273,0 276,5 277,0 280,7 290,6<br />
Samtliga All<br />
20–24 231,5 238,8 234,7 247,1 251,8 255,0<br />
25–34 273,2 285,0 285,6 293,5 293,2 299,7<br />
35–44 295,8 309,5 312,8 317,4 319,6 327,9<br />
45–54 298,9 307,4 312,6 320,6 318,6 328,2<br />
55–64 303,5 309,3 316,4 318,5 318,8 329,1<br />
20–64 288,5 299,2 302,8 307,9 308,5 316,4<br />
Kvinnors inkomst i procent av<br />
männens Women's income as a<br />
percentage of men's income<br />
20–24 88,2 84,9 90,1 89,4 87,7 89,9<br />
25–34 85,5 85,2 84,7 83,6 86,3 85,9<br />
35–44 83,6 81,8 84,1 81,0 81,8 82,5<br />
45–54 82,2 83,7 85,4 82,0 82,5 82,7<br />
55–64 86,3 85,6 84,9 81,8 86,0 85,6<br />
20–64 84,7 85,6 85,4 83,6 84,6 85,1<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen, HEK.<br />
Statistiska centralbyrån 279
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Slutliga skattens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst<br />
13.9 Final tax, relative share of total earnings and capital income<br />
Inkomst, tkr Income, SEK 1 000s 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1<br />
1 kr– 19,9 tkr 11,8 12,0 12,7 13,3 12,8 12,2<br />
20,0– 39,9 tkr 17,2 16,7 16,1 12,0 11,5 10,5<br />
40,0– 59,9 23,8 22,8 21,4 15,1 13,7 12,8<br />
60,0– 79,9 25,7 24,3 23,1 19,4 17,7 15,9<br />
80,0– 99,9 25,3 24,3 23,5 22,2 21,4 19,5<br />
100,0–119,9 25,9 25,1 24,3 23,1 22,5 21,5<br />
120,0–139,9 27,1 26,3 25,5 24,4 23,6 22,7<br />
140,0–159,9 28,3 27,5 26,8 25,6 24,9 24,1<br />
160,0–179,9 29,1 28,4 27,7 26,2 25,5 24,9<br />
180,0–199,9 29,9 29,1 28,4 26,4 25,7 25,2<br />
200,0–219,9 30,4 29,7 29,0 26,6 25,7 25,1<br />
220,0–239,9 30,9 30,2 29,4 26,7 25,7 25,0<br />
240,0–259,9 31,3 30,6 29,8 26,9 25,6 24,8<br />
260,0–279,9 31,6 31,0 30,2 27,2 25,8 24,8<br />
280,0–299,9 31,9 31,3 30,6 27,4 26,0 24,9<br />
300,0–339,9 32,7 32,2 31,4 28,1 26,5 25,3<br />
340,0–399,9 34,8 34,2 33,4 30,0 28,3 26,2<br />
400,0–499,9 37,3 36,8 36,0 32,9 31,5 28,9<br />
500,0–999,9 41,7 41,1 40,0 37,3 36,8 34,8<br />
1 000,0– 42,7 41,6 40,3 37,7 38,9 38,3<br />
Medelvärde 1 2 , Average value 1 2 56,5 58,9 61,4 61,0 59,3 56,5<br />
Medelvärde 2 3 , Average value 2 3 68,1 70,5 73,1 71,8 70,1 68,4<br />
Summa skatt, mnkr Total final tax 518 379 542 260 570 460 571 339 561 102 539 039<br />
1) Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital<br />
(överskott). Slutlig skatt för dem som någon gång under året var folkbokförda i riket. Final tax for the population registered in the population<br />
register.<br />
2) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs. inkl. dem som ej betalar skatt. Average value for all individuals including those who did not pay<br />
tax.<br />
3) Medelvärde beräknat för dem som har inkomst. Average value for those who have an income.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning).<br />
13.10<br />
Inkomststruktur för samtliga hushåll, medelvärden i 2009 års<br />
priser, tkr<br />
Income composition for all households, mean value, 2009 prices<br />
Inkomstslag, tkr Types of income, SEK 1 000s 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Faktorinkomst Factor income 279,7 296,4 317,9 347,1 325,6 318,8<br />
Löneinkomst 243,0 250,7 257,6 272,1 270,2 268,1<br />
Näringsinkomst m.m. 11,4 11,9 11,7 11,9 12,0 11,4<br />
Ränta och utdelning 10,4 10,6 16,9 20,0 21,0 19,4<br />
Kapitalvinst 15,0 23,1 31,7 43,1 22,4 19,9<br />
Skattepliktiga transfereringar Taxable transfers 106,3 104,4 105,2 101,6 97,7 104,1<br />
Pensioner 68,2 67,4 69,7 70,6 70,2 75,2<br />
Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 12,8 12,8 12,9 13,2 11,7 11,8<br />
Sjukersättningar 9,4 8,1 7,5 6,1 5,1 4,1<br />
Föräldrapenning 4,8 5,4 5,5 5,4 5,6 5,9<br />
Arbetsmarknadsstöd 10,5 10,0 9,1 5,8 4,5 6,6<br />
Övriga skattepliktiga 0,6 0,7 0,5 0,6 0,6 0,6<br />
Skattefria transfereringar Transfers not taxable 17,7 18,3 18,4 17,9 16,7 17,0<br />
Barnbidrag 5,1 5,3 5,7 5,5 5,1 5,0<br />
Studiestöd inklusive studielån 5,5 5,2 5,1 5,1 4,6 5,1<br />
Bostadsbidrag 3,4 3,4 3,4 3,3 3,2 3,0<br />
Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1,6 2,1 1,8 1,9 2,0 2,1<br />
Övrigt 2,1 2,1 2,2 2,1 1,8 1,9<br />
Negativa transfereringar Negative transfers 125,8 128,7 133,5 131,2 119,3 115,0<br />
Skatt inkl. allmänna egenavgifter 119,6 122,4 127,0 124,7 113,7 109,2<br />
Underhållsbidrag och återbetalning av studielån 6,3 6,3 6,5 6,5 5,6 5,8<br />
Disponibel inkomst Disposable income 277,9 290,4 308,1 335,3 320,6 324,9<br />
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet<br />
Equalised disposable income 183,8 192,2 203,5 220,6 213,3 216,6<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK (bearbetning).<br />
280 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.11<br />
Hushållens ekonomi<br />
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) för individer<br />
20– år efter hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2009 års priser,<br />
tkr<br />
Equalised disposable income for individuals by type of household,<br />
median value, 2009 prices<br />
Hushållstyp<br />
Type of household<br />
Disponibel inkomst per k.e. 1 , tkr<br />
Equalised disposable income 1 , SEK 1 000s<br />
Förändring i procent<br />
Change in percent<br />
1991 2005 2006 2007 2008 2009 2009/2008 2009/1991<br />
Ensamboende män<br />
Single men without children 141,8 163,5 164,3 176,8 184,6 185,1 0,3 30,6<br />
20–24 126,6 115,2 124,0 127,6 147,5 143,7 -2,5 13,5<br />
25–34 160,0 178,4 179,4 195,1 198,6 197,9 -0,4 23,7<br />
35–49 153,5 190,1 194,8 209,8 211,6 223,2 5,5 45,4<br />
50–64 152,0 178,7 185,0 192,2 206,0 207,7 0,8 36,6<br />
65–74 124,6 141,5 148,3 145,4 150,0 153,8 2,5 23,4<br />
75– 97,0 132,8 133,7 138,8 139,6 141,8 1,6 46,3<br />
Ensamboende kvinnor<br />
Single women without children 114,6 133,1 138,5 139,2 139,0 140,4 1,0 22,5<br />
20–24 124,1 111,1 113,4 119,7 124,1 118,3 -4,6 -4,6<br />
25–34 138,6 156,9 159,6 177,9 185,7 181,4 -2,3 30,9<br />
35–49 156,6 169,4 183,7 181,6 196,2 200,4 2,2 28,0<br />
50–64 150,2 173,7 182,1 187,4 181,6 201,0 10,7 33,9<br />
65–74 107,7 133,5 135,1 134,5 136,3 137,0 0,5 27,2<br />
75– 94,7 119,8 122,8 122,7 122,6 127,5 4,0 34,6<br />
Sammanboende utan barn 0–19 år<br />
Cohabiting without children aged 0–19 179,6 217,4 227,9 248,5 241,6 248,8 3,0 38,6<br />
20–24 180,9 176,8 190,5 201,9 189,8 195,7 3,2 8,2<br />
25–34 202,0 231,9 241,9 270,5 264,0 268,0 1,5 32,7<br />
35–49 216,8 253,3 268,7 280,5 286,1 295,2 3,2 36,1<br />
50–64 200,5 254,2 265,3 288,6 284,4 294,9 3,7 47,1<br />
65–74 143,1 182,8 193,7 208,0 205,6 218,9 6,5 53,0<br />
75– 111,1 151,1 155,4 158,6 159,7 166,1 4,0 49,6<br />
Ensamstående män med barn 0–19 år<br />
Single men with children aged 0–19 148,6 149,5 158,1 169,2 165,6 171,4 3,5 15,3<br />
Ensamstående kvinnor med barn<br />
0–19 år<br />
Single women with children aged 0–19 115,0 123,5 126,5 136,1 131,3 131,9 0,4 14,7<br />
Sammanboende med barn 0–19 år<br />
Cohabiting with children aged 0–19 145,0 172,6 179,7 192,8 195,9 201,0 2,6 38,6<br />
1 barn child 164,4 189,6 196,1 213,7 217,6 217,0 -0,3 32,0<br />
2 barn children 142,5 171,7 179,1 191,5 194,2 202,2 4,1 41,9<br />
3+ barn 124,1 144,7 148,7 159,8 164,0 165,7 1,0 33,4<br />
Övriga 2 Others 2<br />
Ensamstående Single 152,4 173,2 173,5 190,5 190,8 187,5 -1,8 23,0<br />
Sammanboende Cohabiting 194,3 226,5 245,8 248,7 253,7 256,7 1,2 32,1<br />
Samtliga 20– år All aged 20– 149,0 176,2 182,8 195,4 195,7 199,8 2,1 34,1<br />
1) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer i<br />
hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between<br />
individuals in households of different compositions.<br />
2) Utöver referenspersonen och hans/hennes sammanboende finns även andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. There are more adults,<br />
mostly children aged 20 and older in addition to the reference person and his/her spouse.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103); Inkomstfördelningsundersökningen, HEK.<br />
Statistiska centralbyrån 281
Hushållens ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
13.12<br />
Hushållens utgifter (HUT) per utgiftsområde och år, procent<br />
Household Budget Survey, share of total consumption per household<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
Antal medverkande hushåll<br />
Number of participating households 2 079 1 972 2 254 2 120 2 047<br />
Genomsnittligt antal Average number of<br />
Personer persons 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1<br />
Konsumtionsenheter consumption unit factors 1,57 1,59 1,56 1,58 1,57<br />
Beräknad populationsstorlek Calculated size of population 3 883 910 3 988 100 3 980 340 3 984 880 4 002 530<br />
Totala utgifter i genomsnitt, kr Total expenditure, SEK 265 920 263 310 263 020 290 910 276 320<br />
Totala utgifter per utgiftsområde, procent<br />
Expense items, total expenditure, percent 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00<br />
01 Livsmedel & alkoholfria drycker<br />
Food and non-alcoholic beverages 11,86 12,51 12,60 12,64 13,56<br />
02 Alkoholhaltiga drycker (även lättöl), tobak & narkotika<br />
Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 2,16 2,06 2,10 2,11 2,18<br />
03 Kläder och skor Clothing and footwear 5,17 5,08 5,49 5,12 4,96<br />
04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen<br />
Housing, water, electricity, gas and other fuels 18,43 18,83 18,63 17,58 19,31<br />
05 Möbler, inventarier, hushållsutrustning & rutinunderhåll<br />
av bostaden Furnishings, household equipment and<br />
routine maintenance of the house 6,68 6,18 6,55 6,54 6,49<br />
06 Hälso- och sjukvård Health 2,60 2,28 2,44 2,26 2,32<br />
07 Transporter Transport 14,76 16,10 15,20 14,72 12,86<br />
08 Kommunikationer Communications 3,22 3,22 3,41 2,98 3,10<br />
09 Fritid och kultur Recreation and culture 13,84 14,46 14,89 16,06 15,10<br />
10 Utbildning Education 0,03 . . 0,04 0,02<br />
11 Restauranger och hotell Restaurants and hotels 4,00 4,16 4,15 4,04 4,06<br />
12 Diverse varor och tjänster<br />
Miscellaneous goods and services 6,39 6,44 6,35 6,30 6,53<br />
Övrigt 1, 2 10,76 10,09 9,56 10,85 9,61<br />
1) Restpost som bl.a. innehåller ränteutgifter, fastighetsavgift, A-kassa och gåvor.<br />
2) Fastighetsavgift och skattepliktiga förmåner saknas 2009.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie HE 35 (www.scb.se/HE0201), Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi.<br />
13.13<br />
Kön och ålder<br />
Sex and age<br />
Nettoförmögenhet för kvinnor och män i olika åldersgrupper,<br />
median tkr i 2007 års priser<br />
Net wealth for women and men by age, median in SEK thousands,<br />
2007 prices<br />
Medianvärde i tkr<br />
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
Kvinnor och män<br />
Both sexes 32 38 37 32 34 30 37 60 65<br />
0 – 19 2 5 5 5 6 5 6 8 8<br />
20 – 29 0 0 0 0 0 0 0 0 0<br />
30 – 49 39 53 58 58 50 65 78 113 133<br />
50 – 64 280 315 319 307 327 365 410 478 517<br />
65 – 74 359 396 398 371 412 462 518 599 658<br />
75 – 265 298 303 276 315 347 386 458 493<br />
Kvinnor Women 33 40 39 33 34 30 37 61 65<br />
0 – 19 2 5 5 5 6 5 6 8 8<br />
20 – 29 0 0 0 0 -1 -1 0 0 0<br />
30 – 49 40 53 57 53 45 59 71 103 121<br />
50 – 64 233 265 271 260 283 320 364 428 468<br />
65 – 74 269 297 300 275 311 346 394 463 516<br />
75 – 195 218 223 200 232 248 275 336 360<br />
Män Men 30 36 35 32 33 30 38 60 64<br />
0 – 19 3 5 5 5 6 5 6 8 8<br />
20 – 29 0 0 0 0 0 0 0 0 0<br />
30 – 49 39 54 58 63 55 71 85 125 146<br />
50 – 64 340 376 376 363 379 418 464 534 571<br />
65 – 74 497 543 542 515 559 619 687 777 838<br />
75 – 424 473 473 436 485 545 600 690 738<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Förmögenhetsstatistik (www.scb.se/HE0104).<br />
282 Statistiska centralbyrån
Priser och konsumtion<br />
Prices and consumption
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14 – Priser och<br />
konsumtion<br />
Prices and consumption<br />
Sida<br />
Page<br />
14.1 Priser och konsumtion ........................ 285<br />
Prices and consumption<br />
14.2 Fastighetspriser ................................... 287<br />
Real estate prices<br />
14.3 Konsumtionen av livsmedel ............... 288<br />
Consumption of food<br />
14.4 Levnadskostnadsindex<br />
(juli 1914=100) ............................................... 290<br />
Cost-of-living index<br />
14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn<br />
till konsumentprisernas utveckling ..... 290<br />
The value of the Swedish krona as<br />
reflected in the development of consumer<br />
prices<br />
14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar,<br />
procent (Inflationstakten)<br />
........................................................... 291<br />
Consumer Price Index, yearly changes,<br />
percent (Inflation rate)<br />
14.7 Konsumentprisindex (totalindex),<br />
månadstal (1980=100), fastställda tal<br />
och beräknade årsmedeltal ......................... 292<br />
Consumer price index (total), monthly,<br />
fixed index and calculated annual<br />
averages<br />
14.8 Konsumentprisindex enligt<br />
COICOP och nettoprisindex ........................ 293<br />
Consumer price index, by COICOP and<br />
net price index<br />
Sida<br />
Page<br />
14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om<br />
allmän försäkring .......................................... 294<br />
Basic amount according to the National<br />
Insurance Act<br />
14.10 Producentprisindex (2005=100) ........ 295<br />
Producer price index<br />
14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex<br />
för tjänster (2005=100) ................ 296<br />
Service producer price index (2005=100)<br />
14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus<br />
(med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt<br />
(1968=100) ................................ 296<br />
Construction price index for residential<br />
buildings including VAT<br />
14.13 Fastighetsprisindex för småhus<br />
(1990=100 för länsindex, 1981=100 för<br />
övriga regioner) ............................................ 297<br />
Real estate price index for one- and twodwelling<br />
buildings (1990=100 for county<br />
indexes, 1981=100 for other regions)<br />
14.14 Kostens sammansättning och<br />
näringsvärde per person och dag .............. 298<br />
Food composition and nutritional value per<br />
person and day<br />
14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. ........ 298<br />
Food consumption<br />
14.16 Konsumtion av livsmedel m.m.,<br />
kg respektive liter per capita ....................... 300<br />
Food consumption per capita<br />
284 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.1<br />
Priser och konsumtion<br />
Prices and consumption<br />
Boendekostnaderna blev i genomsnitt 5,3 procent högre under 2010. Priserna<br />
inom transport steg med 3,3 procent medan livsmedel och alkoholfria drycker<br />
blev 2,7 procent dyrare. Men alla priser har inte ökat, t ex priserna inom post och<br />
telekommunikationer sjönk med i genomsnitt 1,6 procent. Totalt ökade konsumentprisindex<br />
med 2,3 procent under 2010.<br />
Priser och konsumtion<br />
Konsumentprisindex (KPI) används på flera<br />
viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har<br />
en central roll som allmän information i samhällsdebatten<br />
och i resonemang om löner och<br />
liknande. Pensioner och andra sociala förmåner<br />
är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt<br />
justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan<br />
indexreglering är också vanlig i många avtal.<br />
Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver<br />
siffrorna för att kunna bedöma det aktuella<br />
läget i samhällsekonomin.<br />
KPI är färskvara och visar månad för månad<br />
hur prisläget utvecklas.<br />
En bit in på varje månad kommer KPI-resultaten<br />
för den just gångna månaden.<br />
KPI mäts genom att undersöka vad olika<br />
varor kostar i olika affärer. Alla slags konsumentvaror<br />
och konsumenttjänster ska omfattas<br />
– från kläder, frisör- och biobesök till bostad och<br />
bil. Den officiella serien med KPI-tal utgår från<br />
år 1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal<br />
lika med 100. För juli 2011 var KPI-talet uppe i<br />
311,13 – det innebär att en korg med konsumentprodukter<br />
som 1980 kostade 100 kr nu för tiden<br />
kostar 311,13 kr (juli 2011). Indextalet följer<br />
alltså prisläget på konsumentprodukter.<br />
KPI-korgen och prisutvecklingen under 2010<br />
Priset på en korg<br />
KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen,<br />
säger man ibland. Men vad är den allmänna<br />
prisutvecklingen? Man kan inte bara slumpmässigt<br />
välja en vara och anta att den följer en<br />
allmän prisutveckling.<br />
Detta måste redas ut. Det man vill komma åt<br />
är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla<br />
slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en<br />
stor ”korg” med ett representativt urval bland<br />
allt det vi konsumenter köper. KPI följer hur<br />
priset på den här korgen utvecklas över tiden.<br />
Så följer man prisläget månad för månad. En<br />
och samma korg kostade inte exakt lika mycket<br />
i juli 2011 som månaden innan, i juni 2011.<br />
Priserna har under månaden hunnit ändras på<br />
en hel del saker i korgen. Korgens förändring i<br />
pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite<br />
från månaden innan.<br />
Den här ”KPI-korgens” sammansättning svarar<br />
mot de svenska hushållens konsumtionsmönster.<br />
Den innehåller alltså olika slags varor<br />
och tjänster i de proportioner som hushållen<br />
konsumerar dem. Det gör att KPI speglar pris-<br />
Statistiska centralbyrån 285
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
utvecklingen för konsumtionen som helhet.<br />
Under året följer man hela tiden samma korg,<br />
med samma varor och tjänster. På så sätt blir<br />
resultaten jämförbara mellan månaderna.<br />
Förändringarna i KPI beror i princip bara på<br />
ändrade priser.<br />
Inför varje nytt år uppdaterar man KPIkorgens<br />
sammansättning. Det gör man för att<br />
fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens<br />
sammansättning kan ju nämligen<br />
ändras över tiden, på så sätt att hushållen lägger<br />
ner allt mer pengar på vissa slags saker och allt<br />
mindre på andra. Genom att årligen aktualisera<br />
KPI-korgen hänger man med.<br />
Under året förändras som sagt KPI-talet i takt<br />
med att korgens pris ändras. Mellan december<br />
och januari påföljande år skarvar man sedan<br />
med prisutvecklingen på nästa års korg, och<br />
KPI förändras därefter i takt med att priserna på<br />
den nya korgen förändras. Så fortsätter det, år<br />
för år, så att KPI kan följa prisläget hur länge<br />
som helst.<br />
Konsumentpriserna +2,3 % under 2010<br />
Priserna steg inom många områden och<br />
förändringarna påverkar KPI olika mycket.<br />
Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna<br />
som har skett under 2010 för<br />
olika varor och tjänster.<br />
Livsmedel och alkoholfria drycker<br />
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker<br />
steg med 2,7 procent, vilket bidrog till att öka<br />
konsumentpriserna med totalt 0,4 procentenheter.<br />
Till uppgången bidrog framför allt höjda<br />
priser på grönsaker (11,0 procent) samt kaffe, te<br />
och kakao (11,2 procent).<br />
Alkoholhaltiga drycker och tobak<br />
Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak<br />
steg med i genomsnitt 0,1 procent under 2010,<br />
vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på<br />
konsumentpriserna.<br />
Boende<br />
Boendekostnaderna ökade med 5,3 procent. Det<br />
bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången<br />
med 1,4 procentenheter.<br />
Till uppgången bidrog framför allt höjda<br />
elpriser (15,0 procent), ökade räntekostnader<br />
(12,5 procent) samt höjda hyror inom gruppen<br />
hyres- och bostadsrättslägenheter (1,5 procent).<br />
Kläder och skor<br />
Priserna på kläder steg med 1,8 procent och<br />
priserna på skor ökade med 3,0 procent under<br />
2010. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna<br />
för kläder och skor steg med 2,0<br />
procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna<br />
med totalt 0,1 procentenhet.<br />
Inventarier och hushållsvaror<br />
Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk<br />
med i genomsnitt 1,5 procent, vilket motverkade<br />
den totala prisuppgången med 0,1 procentenhet.<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 2,0<br />
procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna<br />
med totalt 0,1 procentenhet.<br />
Transport<br />
Priserna inom transport steg 3,3 procent, vilket<br />
bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med<br />
0,4 procentenheter.<br />
Till uppgången bidrog framför allt höjda priser<br />
på drivmedel (8,8 procent).<br />
Post och telekommunikationer<br />
Priserna för post och telekommunikationer<br />
sjönk med 1,6 procent, vilket motverkade den<br />
totala konsumentprisuppgången med 0,1 procentenhet.<br />
Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta<br />
priser på teletjänster och utrustning med 1,7<br />
procent.<br />
Rekreation och kultur<br />
Prissänkningar inom området rekreation och<br />
kultur motverkade den totala uppgången med<br />
0,2 procentenheter. Priserna inom området<br />
sjönk med 1,4 procent.<br />
Till nedgången bidrog framför allt sänkta<br />
priser på audiovisuell och fotografisk utrustning<br />
(-15,3 procent). Prisnedgången dämpades<br />
av prishöjningar på andra större varor för<br />
rekreation (3,6 procent), tidningar, böcker och<br />
skrivmaterial (2,5 procent) samt rekreationstjänster<br />
och kulturella tjänster (2,3 procent).<br />
Utbildning<br />
Priserna på utbildning ökade med 1,8 procent,<br />
vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på<br />
konsumentpriserna totalt sett.<br />
Restaurang och logi<br />
Priserna inom huvudgruppen restaurang och<br />
logi steg med 2,6 procent, vilket bidrog med 0,2<br />
procentenheter till den totala konsumentprisuppgången.<br />
Priserna ökade för såväl restauranger<br />
(2,6 procent) som för logi (2,1 procent).<br />
Diverse varor och tjänster<br />
Priserna på diverse varor och tjänster steg med<br />
2,4 procent, vilket påverkade konsumentpriserna<br />
uppåt med 0,1 procentenhet.<br />
Till uppgången bidrog bland annat ökade priser<br />
på övriga personliga tillhörigheter (6,9 procent).<br />
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101).<br />
286 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Priser och konsumtion<br />
14.2 Fastighetspriser<br />
Real estate prices<br />
Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid.<br />
Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen<br />
i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2010 var<br />
drygt 2 miljoner kronor.<br />
Drygt 55 procent av befolkningen mellan 16 och<br />
84 år bor i småhus (friliggande villor, rad- eller<br />
kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker<br />
av varierande storlek beroende på var i landet<br />
vi vill bosätta oss.<br />
Köpeskilling för småhus: medelvärde per<br />
kommun för permanentboende (ej tomträtt)<br />
2010<br />
Dyrast i storstadsregionerna<br />
Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets<br />
storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi<br />
landets dyraste kommun, Danderyd, där<br />
medelpriset för ett småhus år 2010 var drygt 6,8<br />
miljoner kronor. Av de kommuner med högst<br />
medelpriser ligger tio av dem i Stor-Stockholm.<br />
Efter Danderyd kommer Lidingö, Solna, Sundbyberg,<br />
Nacka, Vaxholm, Stockholm, Täby,<br />
Sollentuna och Värmdö. Den dyraste<br />
kommunen utanför Stockholmsregionen är<br />
Vellinge i Skåne, där husen år 2010 kostade<br />
drygt 3,7 miljoner i genomsnitt. Även de<br />
skånska kommunerna Malmö, Lomma och<br />
Lund hade snittpriser på över 3 miljoner. I<br />
Göteborgsregionen är det i huvudkommunen<br />
Göteborg som husen är som dyrast med ett<br />
medelpris på drygt 3,7 miljoner. Andra dyra<br />
kommuner i Göteborgstrakten är Öckerö,<br />
Partille och Mölndal med priser över 3 miljoner.<br />
Lägst priser i norra Sverige<br />
De kommuner där det är billigast att köpa hus<br />
är nästan uteslutande glesbygdskommuner i<br />
norra Sveriges inland. Överkalix i Norrbottens<br />
län var den kommun i landet som hade det<br />
lägsta genomsnittspriset år 2010, nämligen<br />
248 000 kronor. I kommunerna Åsele, Norsjö,<br />
Ragunda, Ånge, Övertorneå, Sorsele och<br />
Ljusnarsberg fick man ett småhus för mindre än<br />
350 000 kronor i genomsnitt.<br />
Större prisskillnad<br />
Som nämnts ovan och även framgår av kartan<br />
till vänster är prisskillnaderna stora mellan<br />
landets 290 kommuner. Skillnaderna har dessutom<br />
ökat över tiden. I de 10 dyraste kommunerna<br />
ökade medelpriserna i genomsnitt med<br />
84 procent mellan 2000 och 2010. Detta är dock<br />
inte fallet i de billigaste kommunerna där<br />
snittpriserna ökade med 9 procent.<br />
Källa: SCB, Enheten för Byggande, bostäder och fastigheter<br />
(www.scb.se/BO0501).<br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 287
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.3<br />
Konsumtionen av livsmedel<br />
Consumption of food<br />
Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980-2009 ökade<br />
konsumtionen med 53 procent, från 50 till 77 kg per person och år.<br />
Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna<br />
kan vi notera att befolkningen nu<br />
äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror<br />
än tidigare. Däremot äter vi ungefär<br />
lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre<br />
knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt<br />
mindre mjöl.<br />
Konsumtion av mjölk<br />
Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter,<br />
kg per person och år<br />
1980 2009 Förändring<br />
procent<br />
Mjöl 16,3 10,1 -38<br />
Knäckebröd 6,1 3,6 -41<br />
Kaffebröd 9,2 8,7 -0,5<br />
Mjukt matbröd 30,6 53,6 75<br />
Konditorivaror 2,7 11,7 333<br />
Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat<br />
med 69 procent – från 28 kg per person och år<br />
till 47 kg. Av dessa äter vi 11 kg nötkött (inkl.<br />
kalv), 16 kg griskött samt 16 kg kött från fjäderfä.<br />
Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande<br />
mycket blygsam – drygt ett kilo per<br />
person och år.<br />
Konsumtion av färskt och fryst kött samt<br />
charkuterivaror, kg per person och år<br />
1980 2009 Förändring<br />
procent<br />
Nöt 6,1 11,3 85<br />
Gris 12,5 15,6 25<br />
Fjäderfä 4,3 16,0 272<br />
Får 0,6 1,2 100<br />
Charkuterivaror 25,3 23,3 -8<br />
Under perioden har även ostkonsumtionen ökat<br />
– från 14 till 18 kg. Det kan jämföras med konsumtionen<br />
av smör och margarin som nästintill<br />
har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är<br />
den nere i 12 kg per person år 2009.<br />
Färska frukter och bär ökade med 8 procent,<br />
från 54 till 59 kg per person och år.<br />
Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen<br />
ökade från 6 till 11 kg, vilket är en ökning<br />
med 79 procent, under perioden 1980–2009.<br />
Även konsumtionen av färska köksväxter ökade<br />
kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades<br />
från 22 till 43 kg. Däremot äter vi<br />
mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen<br />
har minskat från 65 till 45 kg per person.<br />
Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter<br />
samt frukt och bär<br />
Mjölkkonsumtionen minskade under åren<br />
1980–2009 med 31 procent – från 183 till 127 liter<br />
per person och år. Konsumtionen av grädde<br />
ökade däremot i motsvarande grad, med 42<br />
procent, till nära 11 liter per person 2009.<br />
288 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Konsumtion av godis och glass samt såser<br />
Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker<br />
Priser och konsumtion<br />
Direktkonsumtionen av socker har minskat<br />
kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen<br />
av choklad och konfektyrvaror samt<br />
läskedrycker ökat kraftigt.<br />
Fler kalorier än vad vi behöver<br />
Den totala energitillförseln från livsmedel, exkl.<br />
alkoholhaltiga drycker, ökade under perioden<br />
1980–2009 från 12 000 till 13 200 kJ per person<br />
och dag, eller från 2 878 till 3 159 kalorier. En<br />
vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier om<br />
dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. Fler<br />
kalorier kan leda till övervikt – såvida de inte<br />
förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom<br />
detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och<br />
sjukvård, tabellen ”Överviktiga samt därav feta<br />
bland män och kvinnor i olika åldrar”.<br />
Av energitillförseln 2009 kom 29 procent från<br />
bröd- och spannmålsprodukter, 23 procent från<br />
mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från<br />
kött och köttvaror.<br />
Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2011:2, Konsumtionen av<br />
livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se).<br />
Statistiska centralbyrån 289
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.4<br />
Levnadskostnadsindex (juli 1914=100)<br />
Cost-of-living index<br />
Källa: SCB Konsumentprisindex 1930–2010 (www.scb.se/PR0101).<br />
14.5<br />
Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas<br />
utveckling<br />
The value of the Swedish krona as reflected in the development of<br />
consumer prices<br />
Läs så här: 1 krona 2010 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde.<br />
1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde.<br />
1 krona 1900 motsvarar 51,56 kronor i 2010 års penningvärde.<br />
År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />
1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02<br />
1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02<br />
1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06<br />
1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04<br />
1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04<br />
1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06<br />
1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09<br />
1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,14<br />
1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,33<br />
1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,68<br />
2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,86<br />
2010 4 434 51,56 47,17 16,36 27,37 22,97 17,05 10,89 7,33 3,03 1,46 1,16 1,00<br />
Källa: SCB Konsumentprisindex 1930–2010 (www.scb.se/PR0101).<br />
290 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.6<br />
Priser och konsumtion<br />
Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent<br />
(Inflationstakten)<br />
Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate)<br />
År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec<br />
2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3<br />
2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3<br />
2009 1,3 0,9 0,2 -0,1 -0,7 -1,0 -1,2 -1,2 -1,9 -1,8 -1,0 0,6<br />
2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9<br />
2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5<br />
2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6<br />
2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9<br />
2004 0,7 -0,4 -0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3<br />
2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3<br />
2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1<br />
2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7<br />
2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0<br />
1999 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3<br />
1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0 -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 -1,1 -1,2<br />
1997 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6<br />
1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0 -0,2 -0,4 -0,2<br />
1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1<br />
1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5<br />
1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1<br />
1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9<br />
1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9<br />
1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9<br />
1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6<br />
1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0<br />
1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1<br />
1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3<br />
1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6<br />
1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2<br />
1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2<br />
1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6<br />
1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1<br />
1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1<br />
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101).<br />
Statistiska centralbyrån 291
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.7<br />
Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100),<br />
fastställda tal och beräknade årsmedeltal<br />
Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated<br />
annual averages<br />
År<br />
Year<br />
Jan. Feb. Mars<br />
March<br />
April<br />
Maj<br />
May<br />
Juni<br />
June<br />
Juli<br />
July<br />
Aug. Sept. Okt.<br />
Oct.<br />
Nov. Dec. Årsmedeltal<br />
1<br />
Annual<br />
average<br />
1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8<br />
1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2<br />
1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4<br />
1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2<br />
1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5<br />
1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8<br />
1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0<br />
1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3<br />
1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0<br />
1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1<br />
2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7<br />
2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1<br />
2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8<br />
2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1<br />
2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2<br />
2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4<br />
2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22<br />
2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51<br />
2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61<br />
2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66<br />
2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46<br />
2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13<br />
1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 14.8, se not 1 för tab. 14.8.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (–1999), PR 14 (2000–), Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101);<br />
Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.<br />
292 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.8<br />
Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex<br />
Consumer price index, by COICOP and net price index<br />
Priser och konsumtion<br />
Varugrupp<br />
Commodity group<br />
Vägningstal,<br />
2010<br />
Weights<br />
Indextal (1980=100)<br />
Index numbers<br />
Årsmedeltal 1<br />
Annual averages<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Konsumentprisindex 2<br />
Consumer price index<br />
1 Livsmedel och alkoholfria drycker<br />
Food and non-alcoholic beverages 136,0 239,7 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16<br />
2 Alkoholhaltiga drycker och tobak<br />
Alcoholic beverages, tobacco 37,0 349,4 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34<br />
3 Kläder och skor Clothing and footwear 54,0 161,4 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16<br />
4 Boende<br />
Housing, water, electricity and fuels 279,0 326,2 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70<br />
5 Inventarier och hushållsvaror<br />
Furnishings and household goods 55,0 228,9 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31<br />
6 Hälso- och sjukvård Health 32,0 732,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91<br />
7 Transport 134,0 347,3 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86<br />
8 Post- och telekommunikation<br />
Communication 34,0 214,6 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02<br />
9 Rekreation och kultur<br />
Recreation and culture 116,0 194,5 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97<br />
10 Utbildning 3 Education 4,0 . . . . . . . . . . . . . .<br />
11 Restauranger och logi<br />
Restaurants and hotels 65,0 388,6 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56<br />
12 Diverse varor och tjänster<br />
Miscellaneous goods and services 54,0 295,4 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46<br />
Totalt Total 1000,0 279,1 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47<br />
Nettoprisindex Net price index (4) 238,1 238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58<br />
1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av<br />
revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering.<br />
2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by<br />
Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification<br />
was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose.<br />
3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår<br />
dock i totalindex.<br />
4) Vägningstal för nettoprisindex (2010: 765,73) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.<br />
Statistiska centralbyrån 293
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring<br />
14.9 Basic amount according to the National Insurance Act<br />
År<br />
Year<br />
Månad<br />
Month<br />
Prisbasbelopp,<br />
kr 1<br />
Basic<br />
amount<br />
År Månad Prisbasbelopp,<br />
kr 1 År Månad Prisbasbelopp,<br />
kr 1<br />
1970 Mars–juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan.–dec. 34 400<br />
Aug.–dec. 6 400 Febr.–mars 12 200 1994 Jan.–dec. 35 200<br />
1971 Jan. 6 400 April–dec. 12 600 1995 Jan.–dec. 35 700<br />
Febr. 6 700 1979 Jan.–maj 13 100 1996 Jan.–dec. 36 200<br />
Mars–nov. 6 900 Juni–sept. 13 500 1997 Jan.–dec. 36 300<br />
Dec. 7 100 Okt.–dec. 13 900 1998 Jan.–dec. 36 400<br />
1972 Jan.–juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan.–dec. 36 400<br />
Juli–dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan.–dec. 36 600<br />
1973 Jan. 7 300 Mars–juni 14 900 2001 Jan.–dec. 36 900<br />
Febr.–juli 7 600 Juli–okt. 15 400 2002 Jan.–dec. 37 900<br />
Aug.–dec. 7 900 Nov.–dec. 16 100 2003 Jan.–dec. 38 600<br />
1974 Jan.–mars 8 100 1981 2 Jan.–febr. 16 100 2004 Jan.–dec. 39 300<br />
April–nov. 8 500 Mars–maj 16 700 2005 Jan.–dec. 39 400<br />
Dec. 9 000 Juni–dec. 17 300 2006 Jan.–dec. 39 700<br />
1975 Jan.–juni 9 000 1982 3 Jan.–dec. 17 800 2007 Jan.–dec. 40 300<br />
Juli–sept. 9 400 1983 4 Jan.–dec. 19 400 2008 Jan.–dec. 41 000<br />
Okt.–dec. 9 700 1984 2 Jan.–dec. 20 300 2009 Jan.–dec. 42 800<br />
1976 Jan.–febr. 9 700 1985 Jan.–dec. 21 800 2010 Jan.–dec. 42 400<br />
Mars–juni 10 000 1986 Jan.–dec. 23 300 2011 Jan.–dec. 42 800<br />
Juli–nov. 10 400 1987 5 Jan.–dec. 24 100 <strong>2012</strong> Jan.–dec. 44 000<br />
Dec. 10 700 1988 2 Jan.–dec. 25 800<br />
1977 Jan.–mars 10 700 1989 2 Jan.–dec. 27 900<br />
April–juni 11 100 1990 Jan.–dec. 29 700<br />
Juli–aug. 11 500 1991 2 Jan.–dec. 32 200<br />
Sept.–dec. 11 800 1992 Jan.–dec. 33 700<br />
1) T.o.m. 1998: Basbelopp.<br />
2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet.<br />
3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år.<br />
4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983.<br />
5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli–december 1987.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.<br />
294 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.10<br />
Producentprisindex (2005=100)<br />
Producer price index<br />
Priser och konsumtion<br />
Produktgrupper enligt SPIN 2007<br />
Products according to CPA 2008<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
juli<br />
A Produkter från jordbruk, skogsbruk och<br />
fiske<br />
Products from agriculture, hunting, forestry and<br />
fishing 100,0 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 157,7<br />
B–E Totalindex Total 100,0 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7<br />
B Produkter från utvinning av mineral<br />
Products from mining and quarrying 100,0 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5 . .<br />
C Tillverkade varor Manufactured products 100,0 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 115,7<br />
10 Livsmedel Food 100,0 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 122,8<br />
11 Drycker Beverages 100,0 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 101,9<br />
13 Textilvaror Textile products 100,0 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 106,2<br />
16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler);<br />
varor av halm, rotting o.d.<br />
Wood and products of wood (excl furniture),<br />
cork, straw and plaiting materials 100,0 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,7<br />
17 Papper och pappersvaror<br />
Pulp, paper, and paper products 100,0 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 117,2<br />
19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter<br />
Refined petroleum products and coke 100,0 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 115,1<br />
20 Kemikalier och kemiska produkter<br />
Chemicals and chemical products 100,0 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 128,4<br />
22 Gummi- och plastvaror<br />
Rubber and plastic products 100,0 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 120,2<br />
23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter<br />
Non-metallic mineral products 100,0 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,9<br />
24 Metaller Basic metals 100,0 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 146,9<br />
25 Metallvaror, utom maskiner och apparater<br />
Fabricated metal products except machinery<br />
and equipment 100,0 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,8<br />
26 Datorer, elektronikvaror och optik<br />
Computer, electronic and optical products 100,0 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,4<br />
27 Elapparatur Electrical equipment 100,0 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,4<br />
28 Övriga maskiner<br />
Other electrical machinery and apparatus 100,0 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,9<br />
29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar<br />
Motor vehicles, trailers and semi-trailers 100,0 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,6<br />
30 Andra transportmedel<br />
Other transport equipment 100,0 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,1<br />
31 Möbler Furniture 100,0 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,8<br />
32 Andra tillverkade varor<br />
Other manufactured goods 100,0 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 111,6<br />
33 Reparation och installation av maskiner och<br />
apparater<br />
Repair and installation of machinery and<br />
equipment 100,0 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,2<br />
D El, gas, värme och kyla<br />
Electricity, gas, steam and air conditioning 100,0 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 126,8<br />
E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-,<br />
avfallshanterings- och saneringstjänster<br />
Watersupply; sewerage, waste management<br />
and remediation activities 100,0 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 131,8<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/PR0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.<br />
Statistiska centralbyrån 295
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.11<br />
Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100)<br />
Service producer price index (2005=100)<br />
Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1<br />
Products according to CPA 2007, base year<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Hotelltjänster Hotel services 98,8 97,4 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3<br />
Uthyrning av lokaler<br />
Letting of own property (2010=100) . . . . . . . . . . . . . . 100,0<br />
Biluthyrning Car rental 97,8 99,1 100,0 102,1 106,9 97,0 103 107,9<br />
Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m.<br />
Computer and related activities 101,8 99,7 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8<br />
Andra stödtjänster till transport<br />
Other transport services . . 97,5 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6<br />
Vägtransporter av gods Road transport of goods . . 96,1 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5<br />
Sjötransporter av gods Sea transport of goods . . 88,5 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8<br />
Juridiska tjänster Legal services 91,3 94,8 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7<br />
Revision och redovisning Auditing and accounting 93,4 97,5 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8<br />
Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet<br />
Architectural and technical consultancy activities 93,8 96,1 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2<br />
Godshantering Cargo Handling (2006=100) . . . . . . 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2<br />
Varulagring och magasinering<br />
Storage and warehousing (2006=100) . . . . . . 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4<br />
Uthyrning av personal<br />
Provision of personnel activities (2006=100) . . . . . . 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5<br />
1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/PR0801).<br />
14.12<br />
Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag)<br />
inkl. mervärdesskatt (1968=100)<br />
Construction price index for residential buildings including VAT<br />
År<br />
Year<br />
Flerbostadshus<br />
Multi-dwelling buildings<br />
Gruppbyggda småhus<br />
Collectively built one- and two-dwelling buildings<br />
Anbudspriser<br />
Tender price<br />
Pågående<br />
priser<br />
Current<br />
price<br />
Funktionsprisindex<br />
Function<br />
price<br />
Kvalitetsprisindex<br />
Quality price<br />
index<br />
Anbudspriser<br />
Pågående<br />
priser<br />
Funktionsprisindex<br />
Kvalitetsprisindex<br />
1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5<br />
1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7<br />
1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4<br />
1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7<br />
1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7<br />
1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0<br />
1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7<br />
1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3<br />
1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5<br />
1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0<br />
2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1<br />
2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2<br />
2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3<br />
2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5<br />
2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6<br />
2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9<br />
2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5<br />
2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5<br />
2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7<br />
2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3<br />
1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings.<br />
2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006.<br />
SCB Byggnadsprisindex, BPI (http://www.scb.se/PR0501)<br />
296 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.13<br />
Priser och konsumtion<br />
Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex,<br />
1981=100 för övriga regioner)<br />
Real estate price index for one- and two-dwelling buildings<br />
(1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions)<br />
Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Småhus för permanentboende Owner-occupied one- or twodwelling<br />
buildings<br />
Stockholm 202 228 261 267 268 294<br />
Uppsala 191 210 229 237 242 263<br />
Södermanland 173 189 203 209 214 223<br />
Östergötland 191 208 226 231 244 256<br />
Jönköping 186 203 220 231 240 255<br />
Kronoberg 189 208 228 236 246 254<br />
Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248<br />
Blekinge 181 198 213 220 229 241<br />
Skåne 227 257 284 284 290 311<br />
Halland 210 231 252 261 265 285<br />
Västra Götaland 187 208 228 236 240 261<br />
Värmland 150 165 181 191 199 204<br />
Örebro 168 185 203 215 217 225<br />
Västmanland 172 189 207 212 219 227<br />
Dalarna 142 160 173 179 192 205<br />
Gävleborg 155 168 187 197 201 209<br />
Västernorrland 133 150 161 169 176 184<br />
Jämtland 140 160 174 190 192 206<br />
Västerbotten 157 177 190 199 201 212<br />
Norrbotten 135 145 153 157 162 175<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 191 212 235 242 246 264<br />
Stockholms län 502 565 647 662 666 731<br />
Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741<br />
Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460<br />
Småland med öarna 324 357 387 405 420 445<br />
Sydsverige 458 517 570 572 585 625<br />
Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775<br />
Västsverige 418 464 508 526 535 580<br />
Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693<br />
Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365<br />
Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307<br />
Övre Norrland 255 281 300 311 318 337<br />
Hela riket 387 431 477 491 501 538<br />
Fritidshus Holiday homes<br />
Stockholms län 591 654 760 779 800 857<br />
Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642<br />
Västkusten 637 742 817 831 877 953<br />
Sydsverige 627 717 802 818 846 887<br />
Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472<br />
Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529<br />
Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401<br />
Övre Norrland 346 401 431 443 458 511<br />
Hela riket 470 527 588 603 633 679<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 41 (www.scb.se/BO0501); Statistikdatabasen: Boende, byggande och<br />
bebyggelse.<br />
Statistiska centralbyrån 297
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.14<br />
Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag<br />
Food composition and nutritional value per person and day<br />
Joule per person och dag<br />
Joules per person and day<br />
1980 1990 2000 2005 2009*<br />
Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0<br />
Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8<br />
Fisk, kräftdjur och blötdjur<br />
0,2 0,2 0,2 0,3 0,4<br />
Fish crustaceans and molluscs<br />
MJ<br />
Mjölk, grädde och mjölkpulver<br />
1,4 1,2 1,2 1,1 1,1<br />
Milk, cream and milk-powder<br />
MJ<br />
Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6<br />
Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1<br />
Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0<br />
Köksväxter, frukter och bär<br />
0,9 1,1 1,0 1,1 1,1<br />
Vegetables, fruits and berries<br />
MJ<br />
Potatis och potatisprodukter<br />
0,6 0,6 0,6 0,6 0,8<br />
Potatoes and potato products<br />
MJ<br />
Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3<br />
Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4<br />
Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker<br />
0,6 0,7 0,8 0,8 0,9<br />
Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ<br />
Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,6<br />
Näringsvärde per person och dag<br />
Nutritional value per person and day<br />
1980 1990 2000 2005 2009*<br />
Kolhydrater 1 , g Carbohydrate 1 , g 342 352 357 367 373<br />
Fett, g Fat, g 126 121 120 123 129<br />
Protein, g 87 89 97 102 110<br />
Järn 2 , mg Iron 2 , mg 19 19 14 15 15<br />
Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 136<br />
C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 144<br />
A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3<br />
Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 658<br />
Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1<br />
1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates.<br />
2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktade mjöler och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and<br />
flour products has ceased.<br />
3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A-aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A<br />
activity from beta-carotene.<br />
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll.<br />
14.15<br />
Konsumtion av livsmedel m.m.<br />
Food consumption<br />
Livsmedel Food<br />
Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity<br />
2005 2006 2007 2008 2009*<br />
Bröd och spannmålsprodukter Cereals . . . . . . . . . .<br />
Mjöl och gryn Flour and hulled grain 170,1 146 150,3 174,9 169,3<br />
Mjölprodukter Flour products 129,5 134,8 126,1 132,2 132<br />
Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 34,4 34,6 32,1 32,7 33,2<br />
Mjukt matbröd Soft bread 430,2 473,6 460,2 510,6 498,7<br />
Kaffebröd Coffee rolls, etc. 36,7 33,7 35,7 42,3 39,2<br />
Konditorivaror 3 Confectionery 3 104,2 95,3 88,1 77,4 108,9<br />
Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46,4 46 45,7 42,1 41,8<br />
Kött och köttvaror Meat and meat products . . . . . . . . . .<br />
Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 420,8 412,3 418,6 397,7 401,9<br />
Fjäderfäkött, färskt och fryst 5 Poultry meat, fresh and frozen 5 128,4 134,2 138,2 152,7 149<br />
Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 40,5 39,9 40,8 47,0 46,9<br />
Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 151,4 165,6 162 164,3 161,5<br />
Köttkonserver Canned meat 6,5 7,2 4,6 2,7 2,3<br />
Fisk, kräftdjur och blötdjur 6 Fish, etc. 6 . . . . . . . . . .<br />
Fryst filead fisk Frozen fillets 28,1 29 34,1 34,5 35,6<br />
Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 86,3 94,9 99,8 87,3 86,9<br />
298 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.15<br />
Livsmedel<br />
Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.)<br />
Priser och konsumtion<br />
Kvantitet, milj. kg resp. liter<br />
2005 2006 2007 2008 2009*<br />
Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. . . . . . . . . . .<br />
Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk<br />
Milk sold outside dairies and consumed on farms 8,6 8 7,1 6,5 6,1<br />
Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 265,7 242,7 237,2 238 240<br />
Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 682,1 666,4 647 636 624,1<br />
Syrade produkter < 1,0 %Fermented products < 1.0% 87,9 88 79,9 76,6 67,6<br />
Syrade produkter 1,0 % - 2,0 %Fermented products 1.0% – 2.0% 40,3 31,4 47 52,4 47,8<br />
Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 158,9 174,5 170,2 181,3 191,2<br />
Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, culture cream 32,8 32,1 34 34,3 34,7<br />
Tjock grädde, > 29 % Thick cream 46,9 48,7 50,4 54,1 62,9<br />
Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
Hårdost Hard cheese 115,9 118,4 115,2 116,3 117<br />
Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43 43,2 47,1 47,5 50,3<br />
Ägg 7 Eggs 7 88,5 90,4 87,8 92,3 94<br />
Matfett m.m. Edible fats, etc. 122,9 117,5 122,1 116,9 120,1<br />
Smör Butter 13,6 15,1 16,6 17 20,9<br />
Hushållsmargarin 8 Household margarine 8 109,3 102,4 105,5 99,9 99,2<br />
Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries . . . . . . . . . .<br />
Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 525,8 561,4 566,9 570,5 575,9<br />
Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 573,3 591,4 605,2 598,2 543,2<br />
Mandel och nötter Almonds, nuts 16,9 20,7 23,2 24,3 25,3<br />
Soppor, även konserverade 9 Soups 9 41,8 41,5 41,8 41,2 37<br />
Saft Juices 173,7 198,0 216,2 202,8 138,7<br />
Potatis och potatisprodukter Potatoes . . . . . . . . . .<br />
Potatis, färsk 10 Potatoes, fresh 10 420,1 417,1 410,9 410,7 415,4<br />
Socker och sirap Sugar and syrup . . . .<br />
Socker Sugar 67,2 59,3 58,8 58,4 61,4<br />
Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa . . . . . . . . . .<br />
Kaffe, rostat Coffee, roasted 69,8 73,8 73 73,5 73,6<br />
Te Tea 2,7 2,2 3,4 3,7 3,8<br />
Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,7 137,2 142,5 145,2 140,8<br />
Glass Ice cream 114,2 110,4 108,2 101,4 96,5<br />
Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1061,1 1134,4 1102,9 1068,1 1099,2<br />
Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten<br />
Carbonated beverages and mineral waters 851,4 919,2 901,6 881,6 912,5<br />
Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 209,7 215,2 201,3 186,5 186,7<br />
Alkoholhaltiga drycker 11 Alcoholic beverages 11 . . . . . . . . . .<br />
Starköl Strong beer 261,2 275,9 288,7 294,6 305,8<br />
Vin Wine 175,9 186 199,3 200,8 215<br />
Spritdrycker Spirits 24,3 24,6 24,8 25,8 26,4<br />
1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread.<br />
2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003.<br />
3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues.<br />
4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat.<br />
5) Fr.o.m. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005.<br />
6) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. From year 2000 fresh fish is not reported due to<br />
uncertain data.<br />
7) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be<br />
interpreted with caution.<br />
8) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil.<br />
9) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as<br />
well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years.<br />
10) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled<br />
potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution.<br />
11) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits<br />
served in restaurants, cafés etc.<br />
Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av<br />
livsmedel och dess näringsinnehåll.<br />
Statistiska centralbyrån 299
Priser och konsumtion Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
14.16<br />
Livsmedel<br />
Food<br />
Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita<br />
Food consumption per capita<br />
Kg resp. liter<br />
Quantity<br />
Livsmedel<br />
Kg resp. liter<br />
1990 2009* 1990 2009*<br />
Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0<br />
Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,2 Hårdost Hard cheese 13,1 12,6<br />
Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror<br />
Mesvaror, smältost och annan ost<br />
Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,4<br />
confectionery 9,4 14,2 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,1<br />
Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,6 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,9<br />
Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 53,6 Smör Butter 2,2 2,2<br />
Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,2 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 15,9 9,3<br />
Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,7 Köksväxter, frukter och bär<br />
Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,5 Vegetables, fruits and berries<br />
Kött och köttvaror Meat and meat products<br />
Köksväxter, färska och frysta<br />
Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,5 61,9<br />
Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta<br />
Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,0 58,5<br />
Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,0 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,0<br />
Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 14,9<br />
Cured meats and provisions, unmixed 6 4,6 5,0 Potatis och potatisprodukter Potatoes<br />
Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 44,7<br />
Cured meats and provisions, mixed 6 14,7 17,4 Socker och sirap Sugar and syrup<br />
Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,2 Socker Sugar 13,9 5,6<br />
Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8<br />
Kaffe, te och kakao<br />
Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,8 Coffee, tea and cocoa<br />
Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 7,9<br />
Canned and prepared fish 6,7 9,3 Te Tea 0,3 0,4<br />
Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,1<br />
Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 25,8 Glass Ice cream 13,8 10,4<br />
Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 118,2<br />
Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 67,2 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten<br />
Syrade produkter < 1,0 % 7,0 7,3 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 98,1<br />
Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 20,1<br />
Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,1 Alkoholhaltiga drycker 14<br />
Syrade produkter > 2,0 % 19,2 20,6 Alcoholic beverages 14<br />
Tunn grädde 9 , gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,9<br />
Thin cream 9 , culture cream 2,4 3,8 Vin 14 Wine 14 12,2 23,1<br />
Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 6,8 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,8<br />
1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread.<br />
2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003.<br />
3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995.<br />
4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues.<br />
5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat.<br />
6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made<br />
with caution due to changes in source data.<br />
7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005.<br />
8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to<br />
uncertain data.<br />
9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara<br />
med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %.<br />
10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on<br />
insufficient material and should therefore be interpreted with caution.<br />
11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine,<br />
Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years.<br />
12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as<br />
well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years.<br />
13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled<br />
potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution.<br />
14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits<br />
served in restaurants, cafés etc.<br />
Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av<br />
livsmedel och dess näringsinnehåll.<br />
300 Statistiska centralbyrån
Nationalräkenskaper<br />
National accounts
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15 – Nationalräkenskaper<br />
National accounts<br />
Sida<br />
Page<br />
15.1 Bruttonationalprodukten, BNP ........... 303<br />
Gross domestic product, GDP<br />
15.2 Bruttonationalprodukten, BNP,<br />
utvecklingen fr.o.m. 1951 ............................ 304<br />
Changes in gross domestic product, GDP,<br />
from 1951 onwards<br />
15.3 Bruttonationalprodukten, BNP,<br />
miljoner kronor ............................................. 306<br />
Gross domestic product, GDP, SEK m<br />
15.4 Bruttonationalprodukten efter<br />
näringsgren (SNI 2007) i löpande<br />
priser, miljoner kronor ................................. 307<br />
Gross domestic product, by type of<br />
economic activity, current prices, SEK m<br />
15.5 Försörjningsbalans, miljoner<br />
kronor ............................................................ 308<br />
Expenditure in gross domestic product,<br />
SEK m<br />
15.6 Bruttonationalprodukt, BNP, och<br />
bruttonationalinkomst, BNI, miljoner<br />
kronor ............................................................ 309<br />
Gross domestic product, GDP, and Gross<br />
national income, GNI, SEK m<br />
15.7 Disponibel nationalinkomst i<br />
löpande priser, miljoner kronor .................. 310<br />
National disposable income, current<br />
prices, SEK m<br />
Sida<br />
Page<br />
15.8 Hushållens konsumtion på<br />
ändamål i löpande priser, miljoner<br />
kronor ............................................................ 311<br />
Household consumption expenditure,<br />
current prices, SEK m<br />
15.9 Fasta bruttoinvesteringar, efter<br />
näringsgren (SNI 2007) samt investeringstyp<br />
i löpande priser, miljoner<br />
kronor ............................................................ 312<br />
Gross fixed capital formation, by activity<br />
and type of investment, current prices,<br />
SEK m<br />
15.10 Bruttoregionprodukt per län,<br />
löpande priser, miljoner kronor .................. 313<br />
Regional gross domestic product by<br />
county, current prices, SEK m<br />
15.11 Bruttoregionprodukt per invånare,<br />
löpande priser, 1 000 kr ...................... 313<br />
Regional gross domestic product per<br />
capita, current prices, SEK 1 000s<br />
15.12 Utgifter för sociala förmåner per<br />
funktion i löpande priser, mnkr ................... 314<br />
Expenditure for social protection benefits,<br />
by function, current prices, SEK m<br />
302 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.1<br />
Bruttonationalprodukten, BNP<br />
Gross domestic product, GDP<br />
År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP.<br />
Hundra år senare, år 2000, var bidraget endast 2 procent. Under samma<br />
period ökade BNP-andelen för produktion av offentliga tjänster från 4 till 23<br />
procent.<br />
Nationalräkenskaper<br />
Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP<br />
per capita visar på en stark utveckling större<br />
delen av århundradet. Under perioden fram till<br />
och med andra världskriget bröts tillväxten ett<br />
antal gånger av minskningar under ett eller två<br />
år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod,<br />
som endast bröts av tillfälliga<br />
nedgångar 1977 och 1981. Krisen i början av<br />
1990-talet innebar en treårig nedgång från 1990.<br />
Bruttonationalprodukten per capita 1900–2010.<br />
Tusental kronor, 2005 års priser<br />
rade för en andel på drygt 30 procent av produktionen<br />
både i början och slutet av seklet. I<br />
början av 60-talet noteras en topp av industri<br />
och övrig varuproduktion på cirka 45 procent.<br />
Bidrag till BNP 1900-2000, procent<br />
1900 1920 1940 1960 1980 2000<br />
Jordbruk,<br />
skogsbruk<br />
och fiske 28 22 12 8 4 2<br />
Industri och<br />
övrig varuproduktion<br />
31 35 42 46 34 28<br />
Näringslivets<br />
tjänsteproduktion<br />
37 38 37 36 40 47<br />
Produktion av<br />
offentliga<br />
tjänster 4 5 8 10 22 23<br />
BNP 100 100 100 100 100 100<br />
Den slutliga inhemska användningen utmärks<br />
av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna<br />
på bekostnad av hushållens.<br />
Investeringarnas andel av användningen har,<br />
sett över en lång period, varit mer stabil.<br />
Slutlig inhemsk användning<br />
De olika näringarnas bidrag till BNP visar den<br />
relativa nedgången av produktionen i basnäringarna<br />
jordbruk, skogsbruk och fiske samt<br />
den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig<br />
varuproduktion, där industrin dominerar, sva-<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103).<br />
Statistiska centralbyrån 303
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.2<br />
Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951<br />
Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards<br />
Bruttonationalprodukten (BNP) – utvecklingen 1951–2010<br />
Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i<br />
genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960-<br />
talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt.<br />
Lågkonjunktur under 1970-talet<br />
Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium.<br />
Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev<br />
BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den<br />
lägsta ökning som noterats efter 1950. Oljepriserna<br />
fördubblades i slutet av 1973 och året<br />
därefter inträffade en lågkonjunktur i övriga<br />
Europa.<br />
I Sverige försökte man undvika konjunkturnedgången<br />
bland annat genom att hålla produktionen<br />
uppe med hjälp av statligt lagerstöd.<br />
Extremt höga löneökningar under mitten av<br />
1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för<br />
företagen. Samtidigt måste de stora lager som<br />
byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978,<br />
till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att<br />
Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden.<br />
BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en<br />
devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften.<br />
Och år 1979 var det åter dags<br />
för en chockhöjning av oljepriserna. Men några<br />
år under 1970-talet visade ändå på en relativt<br />
bra tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga<br />
ökningen av BNP 2,0 procent.<br />
Tillväxt under 1980-talet<br />
Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten,<br />
med 1984 som toppår med drygt 4 procent<br />
i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden<br />
och halverade importpriser på olja<br />
1986 spädde också på den totala efterfrågan.<br />
Den genomsnittliga BNP-tillväxten under 1980-<br />
talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades<br />
det svenska kostnadsläget gentemot omvärlden<br />
successivt.<br />
Finanskris i början av 1990-talet<br />
År 1990 ändrades målen för den ekonomiska<br />
politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte<br />
låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning<br />
av skattesystemet genomfördes också<br />
1990–1991. Av olika skäl blev politiken inte<br />
lyckosam och i november 1992 tvingades<br />
Sverige överge den stabila växelkurspolitiken.<br />
Kronan föll omedelbart med över 25 procent<br />
gentemot viktiga konkurrentländer. Första<br />
hälften av 1990-talet hade negativ BNPutveckling<br />
tre år i rad.<br />
Snabb återhämtning efter finanskris i slutet av<br />
2000-talet<br />
BNP-utvecklingen under 2000-talet var stark<br />
fram till den internationella finanskrisen, vilken<br />
kännetecknades av bland annat kraschen av den<br />
amerikanska banken Lehman Brothers. Den<br />
starka utvecklingen under 2000-talet fick ett<br />
abrupt slut 2008, då BNP minskade med -0,6<br />
procent och -5,3 procent under 2009. Nedgången<br />
i BNP-utvecklingen under 2009 var av historiskt<br />
stora mått och följdes av en snabb återhämtning<br />
under 2010 då BNP ökade med 5,6 procent.<br />
304 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Export och import av varor och tjänster,<br />
procent av BNP 1950–2010<br />
Nationalräkenskaper<br />
Under perioden 1950 till 1975 utgjorde exporten<br />
och importen mellan 20 och 25 procent av BNP.<br />
Därefter har andelarna ökat och exportandelen<br />
hade i början av 2006 nått omkring 50 procent.<br />
Det tyder på ekonomins allt större utlandsberoende.<br />
Tydliga spår av speciella händelser<br />
kan också urskiljas. År 1974 ökade export- och<br />
importandelarna kraftigt, som en följd av den<br />
första oljeprischocken. Dessutom syns kronans<br />
försvagning från hösten 1992 som ökande<br />
andelar följande år.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103).<br />
Statistiska centralbyrån 305
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.3<br />
Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor<br />
Gross domestic product, GDP, SEK m<br />
År<br />
Year<br />
BNP till marknadspris<br />
GDP in purchasers’ values<br />
Löpande priser<br />
Current prices<br />
Fasta priser<br />
referensår 2010<br />
Constant prices reference<br />
year 2010<br />
Volymindex<br />
2005=100<br />
Volume indices<br />
Volymförändring %<br />
Rates of growth<br />
1980 558 580 1 766 686 57,3 .<br />
1981 610 305 1 763 112 57,2 -0,2<br />
1982 667 670 1 784 148 57,9 1,2<br />
1983 749 024 1 816 437 58,9 1,8<br />
1984 840 046 1 894 023 61,4 4,3<br />
1985 914 767 1 935 496 62,8 2,2<br />
1986 1 002 401 1 990 872 64,6 2,9<br />
1987 1 087 476 2 059 699 66,8 3,5<br />
1988 1 187 313 2 114 618 68,6 2,7<br />
1989 1 317 353 2 173 387 70,5 2,8<br />
1990 1 446 639 2 195 344 71,2 1,0<br />
1991 1 558 833 2 170 728 70,4 -1,1<br />
1992 1 555 130 2 144 604 69,6 -1,2<br />
1993 1 572 541 2 099 524 68,1 -2,1<br />
1994 1 678 588 2 185 848 70,9 4,1<br />
1995 1 809 575 2 272 172 73,7 3,9<br />
1996 1 853 915 2 306 085 74,8 1,5<br />
1997 1 932 988 2 370 828 76,9 2,8<br />
1998 2 025 024 2 469 484 80,1 4,2<br />
1999 2 138 421 2 583 556 83,8 4,6<br />
2000 2 265 447 2 700 710 87,6 4,5<br />
2001 2 348 419 2 734 623 88,7 1,3<br />
2002 2 443 630 2 802 449 90,9 2,5<br />
2003 2 544 867 2 867 192 93,0 2,3<br />
2004 2 660 957 2 987 429 96,9 4,2<br />
2005 2 769 375 3 083 002 100,0 3,2<br />
2006 2 944 480 3 215 571 104,3 4,3<br />
2007 3 126 018 3 323 476 107,8 3,4<br />
2008 3 204 320 3 301 895 107,1 -0,6<br />
2009* 3 093 843 3 132 330 101,6 -5,1<br />
2010* 3 308 061 3 308 061 107,3 5,6<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 (–2006, www.scb.se/NR0103); BNP kvartal<br />
2011:2 (www.scb.se/NR0103 ); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.<br />
306 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.4<br />
Nationalräkenskaper<br />
Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande<br />
priser, miljoner kronor<br />
Gross domestic product, by type of economic activity, current prices,<br />
SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Bruttonationalprodukten till marknadspris<br />
Gross domestic product at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061<br />
Produktskatter Taxes on products 360 569 380 215 401 435 411 265 415 174 442 575<br />
Minus: Produktsubventioner<br />
Less: Subsidies on products 13 393 14 362 15 207 16 795 17 381 17 036<br />
Näringslivets förädlingsvärde till baspris<br />
Value added, market producers and<br />
producers for own final use 1 891 074 2 024 909 2 161 012 2 208 825 2 089 485 2 259 753<br />
A01-F43 Varuproducenter<br />
Producers of goods 705 484 760 151 815 891 799 405 709 349 811 981<br />
A01-A03 Jordbruk, skogsbruk, fiske<br />
Agriculture,forestry, fishing 28 984 36 677 45 812 48 742 46 142 51 870<br />
B05-B09 Utvinning av mineral<br />
Mineral extract 12 287 16 751 17 719 21 376 15 088 29 555<br />
C10-C33 Tillverkningsindustri<br />
Manufacturing industry 468 095 494 440 522 580 481 320 408 022 455 732<br />
D35-E39 Försörjning av el., gas, värme<br />
och kyla, vatten, avlopp, avfall,<br />
sanering<br />
Electricity, gas, steam and air<br />
conditioning, water supply, waste 80 811 83 565 84 409 101 697 100 861 116 510<br />
F41-F43 Byggverksamhet Construction 115 307 128 718 145 371 146 270 139 236 158 314<br />
G45-T98 Tjänsteproducenter<br />
Producers of services 1 185 590 1 264 758 1 345 121 1 409 420 1 380 136 1 447 772<br />
G45-G47 Handel Wholesale and retail trade 267 453 285 123 304 920 319 375 304 651 329 910<br />
H49-H53 Transport och magasinering<br />
Transport and storage 129 265 134 356 143 332 149 850 138 368 147 026<br />
I55-I56 Hotell och restaurang<br />
Hotels and restaurants 33 867 36 106 38 836 41 020 40 305 43 052<br />
J58-J63 Informations- och kommunikations<br />
verksamhet<br />
Information and communication 129 548 134 376 139 444 149 025 148 120 152 855<br />
K64-K66 Finans- och försäkringsverksamhet<br />
Financial services and insurance<br />
activities 114 351 105 243 106 962 109 684 120 803 120 947<br />
L68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare<br />
Real estate activities 220 482 239 897 248 077 261 759 258 804 255 358<br />
M69-N82 Juridik, ekonomi, vetenskap,<br />
teknik, uthyrning fastighetsservice,<br />
resetjänster och stödtjänster<br />
Professional, scientific, technical<br />
and admin. activities 192 084 222 042 246 850 251 765 238 247 260 015<br />
P85-Q88 Utbildning, vård, sociala tjänster<br />
Education, health and social work<br />
R90-T98<br />
activities 65 662 71 530 77 930 84 854 88 568 94 311<br />
Personliga och kulturella tjänster<br />
Personal and art services 32 878 36 085 38 770 42 088 42 270 44 298<br />
Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande<br />
organisationer<br />
Value added, NPISH 36 466 37 621 37 985 39 151 40 766 42 356<br />
Förädlingsvärde i offentliga myndigheter<br />
Value added, government 494 659 516 097 540 793 561 874 565 799 580 413<br />
Stat och socialförsäkring<br />
Central government and social authorities 129 281 135 700 140 229 145 648 148 006 154 180<br />
Kommunala myndigheter Local government 365 378 380 397 400 564 416 226 417 793 426 233<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2<br />
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.<br />
Statistiska centralbyrån 307
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.5<br />
Försörjningsbalans, miljoner kronor<br />
Expenditure in gross domestic product, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Löpande priser Current prices<br />
BNP till marknadspris GDP at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061<br />
Import av varor och tjänster<br />
Imports of goods and services 1 124 567 1 266 441 1 388 241 1 498 895 1 291 519 1 452 882<br />
Import av varor Imports of goods 826 442 941 564 1 025 850 1 099 212 907 916 1 064 237<br />
Import av tjänster Imports of services 298 125 324 877 362 391 399 683 383 603 388 645<br />
Summa tillgång Total resources 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 385 362 4 760 943<br />
Konsumtionsutgifter<br />
Final consumption expenditure 2 061 300 2 154 556 2 257 576 2 339 941 2 384 843 2 498 006<br />
Hushåll inklusive icke vinstdrivande organisationer<br />
Household and NPISH 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 527 325 1 604 862<br />
Offentlig konsumtion General government 725 248 765 257 797 414 835 164 857 518 893 144<br />
Statliga myndigheter Central government 197 383 208 224 212 179 219 248 226 772 238 735<br />
Kommunala myndigheter Local government 527 865 557 033 585 235 615 916 630 746 654 409<br />
Bruttoinvesteringar Gross capital formation 491 398 551 529 635 211 648 038 505 087 610 244<br />
Fast bruttoinvestering<br />
Gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 552 146 589 172<br />
Näringsliv Producers excluding government<br />
non-market producers 420 360 468 442 523 473 544 947 451 866 483 120<br />
Statliga myndigheter Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 49 832 52 728<br />
Kommunala myndigheter Local government 35 791 40 665 45 659 49 295 50 448 53 324<br />
Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål<br />
Changes in inventories incl. valuables -4 305 423 23 247 6 231 -47 059 21 072<br />
Inhemsk slutlig användning<br />
Gross domestic final expenditure 2 552 698 2 706 085 2 892 787 2 987 979 2 889 930 3 108 250<br />
Export av varor och tjänster<br />
Exports of goods and services 1 341 244 1 504 836 1 621 472 1 715 236 1 495 432 1 652 693<br />
Export av varor Exports of goods 993 871 1 110 629 1 172 012 1 216 466 1 011 056 1 147 751<br />
Export av tjänster Exports of services 347 373 394 207 449 460 498 770 484 376 504 942<br />
Summa användning Total uses 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 385 362 4 760 943<br />
Fasta priser, referensår 2010<br />
Constant prices, reference year 2010<br />
BNP till marknadspris 3 083 716 3 216 229 3 322 822 3 302 439 3 131 633 3 308 061<br />
Import av varor och tjänster 1 216 792 1 326 269 1 445 788 1 495 865 1 288 984 1 452 882<br />
Import av varor 887 143 972 349 1 057 323 1 085 725 906 340 1 064 237<br />
Import av tjänster 328 410 352 428 386 973 408 892 382 613 388 645<br />
Summa tillgång 4 298 565 4 541 628 4 769 970 4 800 516 4 419 768 4 760 943<br />
Konsumtionsutgifter 2 291 244 2 345 224 2 406 592 2 415 226 2 421 289 2 498 006<br />
Hushåll inklusive icke-vinstdrivande organisationer<br />
1 457 155 1 496 614 1 551 939 1 551 977 1 547 317 1 604 862<br />
Offentlig konsumtion 834 814 849 068 854 639 863 281 874 023 893 144<br />
Statliga myndigheter 224 700 227 532 226 413 226 324 229 040 238 735<br />
Kommunala myndigheter 610 087 621 523 628 268 637 013 645 040 654 409<br />
Bruttoinvesteringar 544 234 601 278 676 821 668 855 511 360 610 244<br />
Fast bruttoinvestering 545 426 595 649 648 577 657 576 552 787 589 172<br />
Näringsliv 461 093 506 154 555 649 560 630 451 660 483 120<br />
Statliga myndigheter 43 604 44 348 43 921 46 375 50 017 52 728<br />
Kommunala myndigheter 41 206 45 683 49 690 51 219 51 127 53 324<br />
Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål -1 705 1 734 22 661 7 738 -45 436 21 072<br />
Inhemsk slutlig användning 2 835 254 2 946 400 3 083 232 3 083 896 2 932 467 3 108 250<br />
Export av varor och tjänster 1 462 874 1 593 882 1 685 016 1 714 409 1 488 206 1 652 693<br />
Export av varor 1 080 421 1 164 630 1 206 001 1 214 472 1 002 586 1 147 751<br />
Export av tjänster 381 321 428 141 478 741 500 100 485 984 504 942<br />
Summa användning 4 298 565 4 541 628 4 769 970 4 800 516 4 419 768 4 760 943<br />
Per invånare (capita), 1 000 kr<br />
Per capita, 1 000 SEK<br />
Medelfolkmängd, 1 000-tal 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378<br />
Löpande priser<br />
Hushållens konsumtionsutgifter 1 148 153 160 163 164 171<br />
BNP till marknadspris 307 324 342 348 333 353<br />
Fasta priser, referensår 2010<br />
Hushållens konsumtionsutgifter 1 161 165 170 168 166 171<br />
BNP till marknadspris 341 354 363 358 337 353<br />
1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2<br />
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.<br />
308 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.6<br />
Nationalräkenskaper<br />
Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI,<br />
miljoner kronor<br />
Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI,<br />
SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Löpande priser Current prices<br />
BNP 1 GDP 1 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061<br />
Primära inkomster från utlandet<br />
Primary income from abroad 296 276 388 592 461 501 490 399 377 027 402 597<br />
Primära inkomster till utlandet<br />
Primary income to abroad 276 381 350 763 390 245 378 659 323 089 342 917<br />
BNI GNI 2 789 270 2 982 309 3 197 274 3 316 060 3 147 781 3 367 741<br />
Fasta priser Constant prices<br />
BNP 1 3 083 716 3 216 229 3 322 822 3 302 439 3 131 633 3 308 061<br />
Reala värden, referensår 2005<br />
Real values reference year 2005<br />
Primära inkomster från utlandet 296 276 380 936 442 863 455 700 344 450 362 475<br />
Primära inkomster till utlandet 276 381 343 852 374 485 351 867 295 172 308 743<br />
BNI 2 2 789 270 2 923 549 3 068 153 3 081 428 2 875 794 3 032 119<br />
Medelfolkmängd, 1 000-tal Mean population 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378<br />
Per capita, 1 000 kr Per capita, 1 000 SEK<br />
Löpande priser<br />
BNP 306,7 324,2 341,7 347,5 332,7 352,7<br />
BNI 308,9 328,4 349,5 359,7 338,5 359,1<br />
Fasta priser (BNP), Reala Värden (BNI)<br />
BNP 341,5 354,2 363,2 358,2 336,8 352,7<br />
BNI 2 308,9 321,9 335,4 334,2 309,3 323,3<br />
1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, myndigheter,<br />
ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen utomlands,<br />
och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, aktieutdelningar m.m.<br />
mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där även skatter till EU och<br />
subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande<br />
priser.<br />
BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal<br />
delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom<br />
kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen<br />
mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar<br />
därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning<br />
medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt.<br />
Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som<br />
skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen.<br />
The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers<br />
(enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the<br />
production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in <strong>Sweden</strong>. The transfers of income in form of<br />
compensation of employees, interests, dividends etc. between <strong>Sweden</strong> and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU<br />
recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross<br />
national income (GNI) at current prices.<br />
GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a<br />
sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices.<br />
The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to<br />
totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final<br />
consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import<br />
prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This<br />
difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the<br />
possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance.<br />
2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms<br />
of trade).<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2<br />
(www.scb.se/NR0103).<br />
Statistiska centralbyrån 309
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.7<br />
Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor<br />
National disposable income, current prices, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Bruttonationalprodukt till marknadspris<br />
Gross domestic product at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 093 843 3 308 061<br />
Minus: Kapitalförslitning<br />
Less: Consumption of fixed capital 344 058 363 059 385 068 416 568 435 524 439 814<br />
Nettonationalprodukt till marknadspris<br />
Net domestic product at market prices 2 425 317 2 581 421 2 740 950 2 787 752 2 658 319 2 868 247<br />
Skatter på produktion<br />
Taxes on production incl. imports 460 202 493 999 523 315 581 575 585 949 601 661<br />
minus: Subventioner Less: Subsidies 51 631 56 125 56 290 57 767 58 989 59 501<br />
Löner och soc.avgifter<br />
Compensation of employees 1 502 255 1 558 778 1 678 060 1 724 586 1 709 497 1 773 778<br />
Driftsöverskott, netto Operating surplus, net 514 491 584 769 595 865 539 358 421 862 552 309<br />
Löner från utlandet, netto<br />
Compensation of employees from the rest of<br />
the world, net -1 406 -1 525 -2 195 -2 148 -2 388 -1 956<br />
Kapitalinkomst från utlandet, netto<br />
Property income from the rest of the world,<br />
net 16 874 35 702 67 870 109 314 50 281 57 647<br />
Produktionsskatter och subventioner mot<br />
utlandet, netto<br />
Taxes on production incl. imports and<br />
subsidies to/from the rest of the world, net 4 427 3 652 5 581 4 574 6 045 3 989<br />
Nationalinkomst till marknadspris<br />
National income at market prices 2 445 212 2 619 250 2 812 206 2 899 492 2 712 257 2 927 927<br />
Löpande transfereringar från utlandet, netto<br />
Current transfers from the rest of the world,<br />
net -40 847 -43 490 -36 583 -45 304 -48 302 -50 244<br />
Disponibel nationalinkomst<br />
National disposable income 2 404 365 2 575 760 2 775 623 2 854 188 2 663 955 2 877 683<br />
Icke finansiella företag inkl. oförd.<br />
Non-financial corporations incl. unalloc. 147 086 193 457 164 702 145 641 -8 609 78 513<br />
Finansiella företag Financial corporations 120 519 124 185 175 205 178 751 156 813 169 371<br />
Staten Central Government 237 001 263 558 308 399 283 202 227 311 250 319<br />
Kommunerna Local government 543 886 567 711 601 585 627 759 639 097 678 612<br />
Socialförsäkringsinstitutioner<br />
Social security funds 29 296 32 578 36 015 33 604 6 235 8 890<br />
Hushållen inkl. hushållens icke vinstdrivande<br />
organisationer<br />
Households and non-profit institutions<br />
serving households 1 326 577 1 394 271 1 489 717 1 585 231 1 643 108 1 691 978<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2<br />
(www.scb.se/NR0103).<br />
310 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.8<br />
Nationalräkenskaper<br />
Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner<br />
kronor<br />
Household consumption expenditure, current prices, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker<br />
Food and non-alcoholic beverages 153 945 161 836 170 190 179 926 188 476 192 462<br />
Alkoholhaltiga drycker och tobak<br />
Alcoholic beverages and tobacco 46 995 47 145 49 439 51 581 55 737 56 756<br />
Beklädnadsartiklar och skor<br />
Clothing and footwear 62 284 67 253 70 239 71 773 74 717 79 927<br />
Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning<br />
Housing, water, electricity, gas and other fuel 348 276 358 621 371 961 386 904 403 234 421 154<br />
Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll<br />
Furnishings, household equipment and<br />
routine maintenance of the house 63 515 68 807 74 524 77 614 79 217 81 726<br />
Hälso- och sjukvård Health 41 093 43 005 45 126 47 491 50 554 53 008<br />
Transporter Transport 185 391 187 691 198 365 190 791 181 496 201 715<br />
Kommunikation Communications 45 805 45 775 47 232 47 933 48 325 50 302<br />
Fritid, underhållning och kultur<br />
Recreation and culture 146 536 154 655 165 554 169 417 171 810 177 029<br />
Utbildning Education 3 375 3 619 3 969 4 316 4 574 4 761<br />
Hotell, cafeer och restauranger<br />
Restaurants and hotels 64 561 69 357 74 182 80 163 79 683 84 125<br />
Övriga varor och tjänster<br />
Miscellaneous goods and services 125 865 139 408 148 128 155 081 154 526 161 674<br />
Summa ändamålsfördelat Total by purpose 1 287 641 1 347 172 1 418 909 1 462 990 1 492 349 1 564 639<br />
Hushållens konsumtion i utlandet<br />
Direct purchases abroad by residents 53 848 57 549 63 867 68 725 65 285 69 819<br />
Utländsk konsumtion i Sverige<br />
Purchases by non-resident households in<br />
<strong>Sweden</strong> -51 571 -62 493 -69 139 -74 843 -79 913 -81 081<br />
Hushållens totala konsumtionsutgifter<br />
Total final consumption expenditures by<br />
households 1 289 918 1 342 228 1 413 637 1 456 872 1 477 721 1 553 377<br />
Hushållens icke vinstdrivande organisationer<br />
Non-profit institutions serving households 46 134 47 071 46 525 47 905 49 604 51 485<br />
Total konsumtion Total consumption 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 527 325 1 604 862<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2<br />
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.<br />
Statistiska centralbyrån 311
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.9<br />
Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt<br />
investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor<br />
Gross fixed capital formation, by activity and type of investment,<br />
current prices, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009* 2010*<br />
Fast bruttoinvestering i näringslivet<br />
Gross fixed capital formation by producers, market<br />
producers and producers for own account 420 360 468 442 523 473 544 947 451 866 483 120<br />
Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing 14 345 15 046 15 914 18 112 15 093 14 966<br />
Utvinning av mineral Mineral extract 4 918 6 519 8 368 9 211 6 812 4 361<br />
Tillverkningsindustri Manufacturing industry 78 849 75 233 84 445 86 880 67 161 66 439<br />
Försörjning av el., gas, värme och kyla, vatten, avlopp,<br />
avfall, sanering<br />
Electricity, gas, steam and air conditioning, water<br />
supply, waste 34 467 43 100 49 175 51 167 48 992 48 808<br />
Byggverksamhet Construction 15 191 18 382 20 741 26 733 17 884 20 677<br />
Handel Wholesale and retail trade 35 545 39 158 44 224 48 695 39 519 44 335<br />
Transport och magasinering Transport and storage 31 262 36 103 34 537 39 920 31 834 38 502<br />
Hotell och restaurang Hotels and restaurants 5 064 5 556 6 446 6 662 5 542 5 362<br />
Informations- och kommunikationsverksamhet<br />
Information and communication 23 831 21 999 26 630 28 547 25 463 22 471<br />
Finans- och försäkringsverksamhet<br />
Financial services and insurance activities 16 008 16 801 18 046 17 331 16 865 21 227<br />
Småhus, fritidshus<br />
One- and two-family houses, secondary homes 62 652 74 614 85 753 78 165 68 017 77 619<br />
Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv<br />
Management of real estate 53 988 67 130 75 378 74 313 60 109 66 663<br />
Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning<br />
fastighetsservice resetjänster och stödtjänster<br />
Professional, scientific, technical and admin. activities 27 347 31 451 35 904 40 567 30 703 33 047<br />
Utbildning, vård, sociala tjänster<br />
Education, health and social work activities 4 879 5 604 5 834 5 757 5 564 6 011<br />
Personliga och kulturella tjänster<br />
Personal and art services 9 465 9 545 9 969 10 568 10 019 10 300<br />
Ofördelade Unallocated 2 549 2 201 2 109 2 319 2 289 2 332<br />
Offentliga fasta bruttoinvesteringar<br />
Government gross fixed capital formation 75 343 82 664 88 491 96 860 100 280 106 052<br />
Statliga myndigheter och socialförsäkringssektorn<br />
Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 49 832 52 728<br />
Kommunala myndigheter Local government 35 791 40 665 45 659 49 295 50 448 53 324<br />
Totala fasta bruttoinvesteringar<br />
Total gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 552 146 589 172<br />
Efter typ av investering: By type of investment:<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter<br />
Agriculture, forestry, fishing products 1 591 1 905 1 884 2 162 2 212 2 257<br />
Maskiner och inventarier Machinery and equipment 162 868 172 699 193 760 211 943 170 166 178558<br />
Transportmedel Transport equipment 44 878 53 571 56 625 53 851 38 939 47740<br />
Bostäder Dwellings 87 358 105 614 121 170 111 747 87 868 104 815<br />
Övriga byggnader och anläggningar<br />
Other buildings and constructions 115 959 128 677 144 750 162 987 159 410 158 085<br />
Övriga investeringar Other capital formation n.e.c. 83 049 88 640 93 775 99 117 93 551 97 717<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2011:2<br />
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.<br />
312 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.10<br />
Nationalräkenskaper<br />
Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor<br />
Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m<br />
Län County 2002 1 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008<br />
Stockholm 695 908 721 429 766 400 808 596 847 013 910 669 940 342<br />
Uppsala 75 156 79 712 79 820 83 674 90 622 91 479 97 619<br />
Södermanland 55 576 57 208 61 358 63 849 66 934 73 931 76 212<br />
Östergötland 99 045 100 226 104 150 108 773 114 023 121 295 121 255<br />
Jönköping 82 945 85 310 89 408 87 747 95 895 105 153 106 762<br />
Kronoberg 44 694 46 038 49 226 46 879 53 531 58 971 60 785<br />
Kalmar 55 633 58 454 58 560 60 712 64 544 66 430 69 988<br />
Gotland 12 593 13 242 13 624 13 939 14 523 15 103 14 941<br />
Blekinge 35 221 37 952 40 353 41 800 42 887 44 605 43 870<br />
Skåne 285 351 293 172 303 909 316 644 337 966 372 679 366 917<br />
Halland 64 437 69 459 70 726 72 579 79 813 82 423 89 521<br />
Västra Götaland 402 522 429 211 441 983 459 849 492 564 516 789 523 698<br />
Värmland 64 029 65 934 67 583 68 808 72 596 75 452 77 777<br />
Örebro 64 173 67 008 71 397 72 876 79 251 83 369 84 249<br />
Västmanland 60 001 61 321 63 294 65 024 69 922 75 125 75 348<br />
Dalarna 66 824 70 718 74 490 78 120 82 358 86 716 87 295<br />
Gävleborg 63 291 65 367 68 894 71 667 75 281 77 323 80 470<br />
Västernorrland 64 574 64 620 67 857 70 441 72 048 74 723 78 550<br />
Jämtland 29 986 31 344 32 555 34 182 35 810 35 396 39 515<br />
Västerbotten 58 144 61 744 65 843 68 762 74 916 75 637 77 828<br />
Norrbotten 63 250 65 063 69 191 74 101 81 616 82 374 90 994<br />
Extra-region 2<br />
Extra territorial organisations and<br />
bodies 2 277 335 336 353 367 376 384<br />
Totalt Total 2 443 630 2 544 867 2 660 957 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320<br />
1) Hela tidsserien (1993–2007) för regionala räkenskaper har reviderats.<br />
2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. Extra territorial<br />
organisations and bodies such as embassies, consulates.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper ( www.scb.se/NR0105).<br />
15.11<br />
Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, 1 000 kr<br />
Regional gross domestic product per capita, current prices,<br />
SEK 1 000s<br />
Län County 2002 1 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008<br />
Stockholm 377 389 411 430 445 471 478<br />
Uppsala 241 254 253 264 284 284 300<br />
Södermanland 215 220 235 244 255 280 286<br />
Östergötland 240 242 251 261 273 289 287<br />
Jönköping 253 260 272 266 290 316 319<br />
Kronoberg 253 260 277 263 299 327 335<br />
Kalmar 237 249 250 259 276 284 300<br />
Gotland 219 230 237 242 253 264 262<br />
Blekinge 235 253 269 278 284 294 288<br />
Skåne 250 255 263 272 287 313 304<br />
Halland 232 248 250 255 278 284 306<br />
Västra Götaland 268 284 291 302 321 335 337<br />
Värmland 234 241 247 252 266 276 284<br />
Örebro 235 245 261 266 289 303 304<br />
Västmanland 245 249 256 263 282 302 302<br />
Dalarna 241 256 270 283 299 315 317<br />
Gävleborg 228 236 249 259 273 281 292<br />
Västernorrland 264 265 278 289 295 307 323<br />
Jämtland 234 245 255 269 282 279 311<br />
Västerbotten 228 242 257 267 291 294 302<br />
Norrbotten 249 257 274 294 324 328 364<br />
Totalt Total 274 284 296 307 324 342 348<br />
1) Hela tidsserien (1993–2007) för regionala räkenskaper har reviderats.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper ( www.scb.se/NR0105).<br />
Statistiska centralbyrån 313
Nationalräkenskaper Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
15.12<br />
Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr<br />
Expenditure for social protection benefits, by function, current prices,<br />
SEK m<br />
Län County 2005 2006 2007 2008 2009*<br />
Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care 219 453 229 378 234 694 241 856 247 843<br />
Kontantförmåner Cash benefits 49 099 48 765 44 448 40 666 36 865<br />
Naturaförmåner Benefits in kind 170 354 180 613 190 246 201 190 210 978<br />
Funktionshinder Disability 126 743 133 481 138 177 137 778 140 730<br />
Kontantförmåner 75 665 75 929 76 100 74 774 73 084<br />
Naturaförmåner 51 078 57 552 62 077 63 004 67 646<br />
Ålderdom Old age 319 558 328 084 345 643 370 423 392 512<br />
Kontantförmåner 250 979 258 723 273 318 290 922 314 036<br />
Naturaförmåner 68 579 69 361 72 325 79 501 78 476<br />
Efterlevande Survivors 17 941 18 072 17 971 17 968 18 077<br />
Kontantförmåner 17 941 18 072 17 971 17 968 18 077<br />
Naturaförmåner 0 0 0 0 0<br />
Familj/barn Family/Children 79 653 87 781 91 448 96 836 99 586<br />
Kontantförmåner 41 569 45 233 46 708 47 850 48 950<br />
Naturaförmåner 38 084 42 548 44 740 48 986 50 636<br />
Arbetslöshet Unemployment 51 161 47 861 33 905 27 932 40 322<br />
Kontantförmåner 44 641 40 370 27 428 21 771 33 748<br />
Naturaförmåner 6 520 7 491 6 477 6 161 6 574<br />
Boende Housing 14 775 15 008 14 736 14 695 14 746<br />
Kontantförmåner 0 0 0 0 0<br />
Naturaförmåner 14 775 15 008 14 736 14 695 14 746<br />
Övrig social utsatthet Social exclusion 16 624 17 444 18 354 19 815 21 954<br />
Kontantförmåner 9 274 9 389 9 589 10 245 11 799<br />
Naturaförmåner 7 350 8 055 8 765 9 570 10 155<br />
Totala utgifter Total expenditure 845 908 877 109 894 928 927 303 975 770<br />
Kontantförmåner 489 168 496 481 495 562 504 196 536 559<br />
Naturaförmåner 356 740 380 628 399 366 423 107 439 211<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt<br />
utgifternas finansiering (www.scb.se/NR0201).<br />
314 Statistiska centralbyrån
Offentlig ekonomi<br />
Public finances
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16 – Offentlig ekonomi<br />
Public finances<br />
Sida<br />
Page<br />
16.1 Statsbudgeten ............................................ 317<br />
Central government budget<br />
16.2 Statsskulden 1950–2010 ........................... 319<br />
Central government debt<br />
16.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter,<br />
miljoner kronor ............................................ 320<br />
Central government budget, revenues and<br />
expenditures, SEK m<br />
16.4 Statsbudgetens utgifter efter ändamål,<br />
miljoner kronor ................................................... 320<br />
Central government expenditures (total<br />
budget), by activity, SEK m<br />
16.5 Statsskulden, miljoner kronor .................. 320<br />
Central government debt, SEK m<br />
16.6 Statsbudgetens inkomster, miljoner<br />
kronor ................................................................. 321<br />
Central government budget (CGB), revenues,<br />
SEK m<br />
16.7 Statsbudgetens utgifter, miljoner<br />
kronor ................................................................. 322<br />
Central government budget (CGB),<br />
expenditures, SEK m<br />
16.8 Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer,<br />
miljoner kronor .............................. 323<br />
Swedish official development assistance to<br />
developing countries, SEK m<br />
16.9 Taxering till statlig inkomstskatt,<br />
miljoner kronor ................................................... 326<br />
Assessment for central government income<br />
tax, SEK m<br />
16.10 Begravningsavgift och kyrkoavgift,<br />
fysiska personer, miljoner kronor .................... 326<br />
Funeral and burial fees as well as church<br />
dues, individuals, SEK m<br />
16.11 Taxering till statlig förmögenhetsskatt,<br />
statlig fastighetsskatt och kommunal<br />
fastighetsavgift, miljoner kronor ...................... 327<br />
Tax assessment for national wealth tax,<br />
national property tax and municipal property<br />
tax, SEK m<br />
Sida<br />
Page<br />
16.12 Kommunalt skatteunderlag och<br />
kommunala skattesatser m.m. 2011,<br />
kommunvis .........................................................328<br />
Local tax base and tax rates etc. in<br />
municipalities<br />
16.13 Kommunalt skatteunderlag och<br />
kommunala skattesatser m.m. 2011,<br />
länsvis .................................................................333<br />
Local tax base and tax rates etc., in counties<br />
16.14 Kommunalekonomisk utjämning<br />
för kommuner och landsting, hela riket,<br />
miljoner kronor ...................................................334<br />
Economic equalisation for municipalities and<br />
county councils, total, SEK millions<br />
16.15 Landstingens finanser, miljoner<br />
kronor ..................................................................335<br />
Finances of county councils, SEK m<br />
16.16 Kommunernas kostnader för vissa<br />
verksamheter, miljoner kronor, riket ................336<br />
Expenses of municipalities, by activity, SEK m,<br />
<strong>Sweden</strong><br />
16.17 Kommunernas finanser, miljoner<br />
kronor ..................................................................337<br />
Finances of municipalities, SEK m<br />
16.18 Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst<br />
och taxering till kommunal<br />
inkomstskatt, fysiska personer, miljoner<br />
kronor ..................................................................338<br />
Assessment for national capital income tax<br />
and assessment for local income tax,<br />
individuals, SEK m<br />
316 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Offentlig ekonomi<br />
16.1 Statsbudgeten<br />
Central government budget<br />
Statsbudgetens utfall 2010 blev drygt 105 miljarder kronor högre än det<br />
beräknade budgetsaldot – och 175 miljarder högre än 2009.<br />
Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster<br />
och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså detsamma<br />
som statens lånebehov (med omvänt<br />
tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan<br />
amortera på statsskulden. Är saldot däremot<br />
negativt behöver staten låna.<br />
Statsbudgetens saldo -1 miljard<br />
Budgetsaldot för år 2010 blev -1 052 miljoner<br />
kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot<br />
till -106 114 miljoner kronor. Med statsbudget<br />
avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen<br />
av riksdagen i december 2009, exklusive<br />
tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och<br />
statsbudget 2009 blev 105 062 miljoner kronor.<br />
Statsbudgetens utfall 2010, mnkr<br />
Statsbudget<br />
Utfall<br />
2010<br />
Skillnad<br />
mot statsbudget<br />
Inkomster 723 029 779 521 56 492<br />
Skatter m.m. 657 766 713 966 56 200<br />
Övriga inkomster 65 263 65 555 292<br />
Utgifter 829 143 780 573 -48 570<br />
Utgiftsområden<br />
exkl. räntor 787 451 763 028 -24 423<br />
Statsskuldsräntor<br />
m.m. 23 170 23 361 -191<br />
Riksgäldskontoret,<br />
nettoutlåning 21 565 -9 225 -30 790<br />
Kassamässig<br />
korrigering 1 261 3 409 2 148<br />
Budgetsaldo -106 114 -1 052 105 062<br />
Statsbudgeten 2009 och 2010<br />
I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall<br />
för 2009 och 2010. Där framgår att statsbudgetens<br />
inkomster ökade med 69 985 miljoner<br />
kronor mellan 2009 och 2010, vilket är en ökning<br />
nära 10 procent. Inkomster i form av Skatter m.m.<br />
ökade med 74 976 miljoner kronor. Statsbudgetens<br />
utgifter minskade med 105 100 miljoner<br />
kronor eller 12 procent. Inom utgiftsområde 26<br />
Statsskuldsräntor m.m. bör noteras att räntor på<br />
statsskulden har minskat med 13 102 miljoner<br />
kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade<br />
däremot med 113 899 miljoner kronor,<br />
främst på grund av krisen på finansmarknaderna<br />
under 2009 som då medförde en kraftigt<br />
ökad statlig utlåning till bankerna.<br />
Statsbudgetens utfall 2009 och 2010, mnkr<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2009<br />
Skillnad<br />
2010–<br />
2009<br />
Inkomster 779 521 709 536 69 985<br />
Skatter m.m. 713 966 638 990 74 976<br />
Övriga inkomster 65 555 70 546 -4 991<br />
Utgifter 780 573 885 673 -105 100<br />
Utgiftsområden<br />
exkl. räntor 763 028 744 807 18 221<br />
Statsskuldsräntor<br />
m.m. 23 361 36 463 -13 102<br />
Riksgäldskontoret,<br />
nettoutlåning -9 225 104 674 -113 899<br />
Kassamässig<br />
korrigering 3 409 -270 3 679<br />
Budgetsaldo -1 052 -176 137 175 085<br />
Statistiska centralbyrån 317
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Utgiftstak för staten 2010<br />
Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i<br />
statsbudgeten för 2010 till 1 024 000 miljoner kronor.<br />
Samtliga utgiftsområden, förutom utgiftsområde<br />
26 Statsskuldsräntor m.m., omfattas av<br />
utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår<br />
även utgifterna för ålderspensionssystemet vid<br />
sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens<br />
utfall 2010 uppgick de utgifter som omfattas av<br />
utgiftstaket till 985 925 miljoner kronor. Det<br />
innebär att det statliga utgiftstaket underskreds<br />
med 38 075 miljoner kronor. År 2009 underskreds<br />
taket med 24 391 miljoner kronor.<br />
Takbegränsade utgifter 2010, mnkr<br />
Statsbudget<br />
2010<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor<br />
m.m. 787 451 763 028<br />
Ålderspensionssystemet<br />
vid sidan av statsbudgeten 223 501 222 897<br />
Takbegränsade utgifter 1 010 952 985 925<br />
Marginal till utgiftstaket 13 048 38 075<br />
Utgiftstak för staten 1 024 000 1 024 000<br />
Underliggande saldo 2010<br />
Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller<br />
engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen<br />
över tiden. Genom att bortse från dem får man<br />
ett mått på den underliggande utvecklingen. I<br />
figuren nedan visas faktiskt och underliggande<br />
saldo för perioden 1990–2010. Justeringar har<br />
även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper<br />
för att få jämförbarhet mellan åren.<br />
Såväl det faktiska som det underliggande<br />
saldot visade 2010 ett underskott. Både det faktiska<br />
och det underliggande underskottet minskade<br />
i förhållande till föregående år. Engångseffekterna<br />
2010 var negativa men betydligt lägre<br />
än föregående år. Det är framför allt stora förtida<br />
utbetalningar och viss utlåning som utgör<br />
engångseffekter under året.<br />
Engångseffekterna år 2010 beräknas totalt påverka<br />
saldot positivt med 23 425 miljoner kronor.<br />
År 2009 var engångseffekterna -105 274 miljoner<br />
kronor till följd av krisen på finansmarknaden.<br />
Det vanligaste är att engångseffekterna<br />
är positiva. Genomsnittet sedan år 1990 är cirka<br />
25 000 miljoner kronor.<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall<br />
2010 (www.esv.se).<br />
Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2010, miljoner kronor<br />
318 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.2<br />
Statsskulden 1950–2010<br />
Central government debt<br />
Skuld i kronor och i utländsk valuta, mkr<br />
Statsskulden per capita<br />
Statsskulden som andel av BNP<br />
Offentlig ekonomi<br />
Vad är statsskuld?<br />
Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar<br />
genom åren har varit större än inbetalningarna.<br />
Är det underskott i statens finanser<br />
ökar statsskulden. Statsskulden minskar när<br />
det är överskott.<br />
Statsskulden finansieras genom att Riksgäldskontoret<br />
tar upp lån för statens räkning.<br />
Lånen tas i huvudsak upp genom att Riksgäldskontoret<br />
ger ut värdepapper som obligationer<br />
och statsskuldväxlar. För att sprida<br />
riskerna i statsskulden använder Riksgäldskontoret<br />
också derivat.<br />
Hur mäts statsskulden?<br />
Det finns olika sätt att mäta statens skulder<br />
och finansiella ställning. Riksgäldskontoret<br />
ansvarar för statens bruttoskuld. I detta begrepp<br />
ingår alla lån och värdepapper som<br />
används för att finansiera statsskulden samt<br />
alla derivat som används för att styra skuldens<br />
risksammansättning.<br />
För att beräkna statsskuldens storlek summerar<br />
man värdet av alla lån, värdepapper<br />
och derivat. Värderingen sker till något som<br />
kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp<br />
som staten betalar tillbaka när lånet förfaller.<br />
Denna princip gäller även inom EU. För realobligationer<br />
ingår upplupen inflationskompensation<br />
fram till värderingstidpunkten. Framtida<br />
inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta<br />
räknas om till svenska kronor med aktuella<br />
valutakurser.<br />
Den svenska statsskulden uppgick år 2010<br />
till 1 151 miljarder kronor (1 151 000 000 000<br />
kr). Räknar vi om statsskulden till att gälla hur<br />
mycket var och en av Sveriges drygt 9,4<br />
miljoner invånare har i skuld så kommer vi<br />
fram till 122 000 kr.<br />
År 2010 var statsskuldens andel av BNP<br />
35 procent. Under åren 1994-1996 var andelen<br />
som högst (drygt 80 procent) och under<br />
perioden 1965-1967 var den som lägst<br />
(19 procent).<br />
Källa: Riksgälden (www.riksgalden.se);<br />
SCB Befolkningsstatistik<br />
(www.scb.se/BE0101) och<br />
Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103).<br />
Statistiska centralbyrån 319
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.3<br />
Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor<br />
Central government budget, revenues and expenditures, SEK m<br />
År<br />
Year<br />
Inkomster<br />
Revenues<br />
Utgifter<br />
Expenditures<br />
Överskott (+)<br />
År Inkomster Utgifter Överskott (+)<br />
Underskott (–) 1 Underskott (–) 1<br />
1993/94 376 925 554 023 -177 098 2003 3 661731 708 081 -46 350<br />
1994/95 423 183 579 421 -156 238 2004 3 694 418 747 761 -53 343<br />
1995/96 2 816 978 957 567 -140 589 2005 3 745 825 731 771 14 054<br />
1997 3 648 928 655 156 -6 228 2006 3 810 315 791 942 18 373<br />
1998 3 706 314 696 652 9 662 2007 3 863 716 760 507 88 600<br />
1999 3 725 104 643 147 81 956 2008 3 901 274 766 076 135 198<br />
2000 3 800 000 698 068 101 932 2009 3 709 536 885 673 -176 137<br />
2001 3 755 126 716 379 38 747 2010 3 779 521 780 573 -1 052<br />
2002 3 730 488 729 309 1 178 2011 3, 4 878 412 815 121 63 291<br />
1) Surplus or deficit.<br />
2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months.<br />
3) Fr.o.m. 1997 ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är<br />
identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the<br />
Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government<br />
Borrowing Requirement.<br />
4) Enl. Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011).<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se) fr.o.m. 1997 års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) (www.riksrevisionen.se).<br />
16.4<br />
Ändamål<br />
Purpose<br />
Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor<br />
Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m<br />
2008 2009 2010<br />
Mnkr % Mnkr % Mnkr %<br />
Allmän offentlig förvaltning 195 306 24,7 223 112 28,6 198 564 25,3<br />
Försvar 42 494 5,4 44 055 5,6 45 028 5,7<br />
Samhällsskydd och rättsskipning 35 523 4,5 37 328 4,8 38 354 4,9<br />
Näringslivsfrågor 127 373 16,1 68 206 8,7 92 803 11,8<br />
Miljöskydd 4 455 0,6 3 637 0,5 4 318 0,5<br />
Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 3 711 0,5 2 379 0,3 4 216 0,5<br />
Hälso- och sjukvård 29 451 3,7 26 074 3,3 33 846 4,3<br />
Fritidsverksamhet, kultur och religion 7 071 0,9 4 806 0,6 8 389 1,1<br />
Utbildning 48 243 6,1 63 157 8,1 57 203 7,3<br />
Socialt skydd 296 636 37,5 308 516 39,5 303 668 38,6<br />
Summa utgiftsområden Total 790 263 100,0 781 270 100,0 786 389 100,0<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se).<br />
16.5<br />
Statsskulden, miljoner kronor<br />
Central government debt, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Statsskulden 1 Central government debt 1 309 462 1 269 957 1 168 013 1 118 963 1 189 171 1 151 468<br />
Statsobligationslån Treasury bonds 559 595 585 872 570 769 523 676 492 453 581 845<br />
Premieobligationslån Lottery bonds 42 300 41 200 38 200 37 327 37 100 34 500<br />
Riksgäldskonto National debt account – – – – – –<br />
Riksgäldsspar National debt savings 21 841 23 138 25 414 44 256 34 003 28 064<br />
Statsskuldväxlar Treasury bills 382 239 353 722 299 218 267 852 236 050 218 083<br />
Dagslån Overnight borrowing – – 1 572 20 805 61 100 18 893<br />
Lån i utländsk valuta<br />
Debt in foreign currency 303 487 266 024 232 840 225 047 328 464 270 083<br />
Utbetalda räntor på statsskulden<br />
Paid interest on Central government debt 32 561 49 374 47 161 33 126 31 142 23 266<br />
1) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.<br />
Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår.<br />
Källa: Riksgälden Den svenska statsskulden (www.riksgalden.se); SCB Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi (www.scb.se).<br />
320 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.6<br />
Inkomster<br />
Revenues<br />
Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor<br />
Central government budget (CGB), revenues, SEK m<br />
Enligt statsbudgetens utfall<br />
Outcome<br />
Offentlig ekonomi<br />
Enl. budgetprognos<br />
1, 2<br />
Forecast<br />
Enl. statsbudget<br />
2<br />
Adopted<br />
CGB<br />
2008 2009 2010 2011 2011<br />
Statsbudgetens totala inkomster Total 901 274 709 536 779 521 878 412 832 988<br />
1000 Skatter m.m. Tax revenues, etc. 750 174 638 989 713 966 775 237 732 021<br />
1100 Skatt på inkomst Taxes on income . . . . . . . . . .<br />
1200<br />
Socialavgifter och löneskatter<br />
Social security contribution . . . . . . . . . .<br />
1300 Skatt på egendom Taxes on property . . . . . . . . . .<br />
1400<br />
Skatt på varor och tjänster<br />
Taxes on goods and services . . . . . . . . . .<br />
1500 Utjämningsavgift Reallocation fee . . . . . . . . . .<br />
Betalningsdifferenser, skattekonto<br />
1600 Cash difference account . . . . . . . . . .<br />
1700 Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . . . .<br />
2000<br />
Inkomster av statens verksamhet<br />
From government activities 52 964 48 115 41 783 54 624 50 457<br />
2100 Rörelseöverskott 4 170 7 143 6 044 6 700 6 123<br />
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 329 935 460 353 343<br />
2300 Ränteinkomster 7 711 7 728 6 821 6 242 6 134<br />
2400 Aktieutdelning 24 681 19 140 16 876 26 977 24 000<br />
2500 Offentligrättsliga avgifter 12 134 10 762 9 894 10 345 11 799<br />
2600 Försäljningsinkomster 157 84 65 279 334<br />
2700 Böter m.m. 1 202 1 405 1 127 1 264 1 214<br />
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 580 917 497 2 464 510<br />
3000<br />
Inkomster av försåld egendom<br />
From sale of property 76 519 102 167 22 723 25 000<br />
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 39 23 26 34 0<br />
3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0<br />
3300 Övriga inkomster av försåld egendom 76 480 79 141 22 689 25 000<br />
4000 Återbetalning av lån Loans repaid 1 881 1 736 1 687 1 479 1 491<br />
4100 Återbetalning av näringslån 14 8 6 4 4<br />
4300 Återbetalning av studielån 1 774 1 674 1 602 1 441 1 441<br />
4500 Återbetalning av övriga lån 93 54 79 34 46<br />
5000 Kalkylmässiga inkomster Computed revenues 8 700 8 912 8 940 11 134 10 927<br />
5100 Avskrivningar och amorteringar 512 537 550 561 547<br />
5200 Statliga pensionsavgifter 8 188 8 375 8 390 10 573 10 380<br />
6000<br />
Bidrag m.m. från EU<br />
Contributions, etc. from the EU 11 036 11 682 12 978 13 215 13 092<br />
6100 Bidrag från EU:s jordbruksfond 8 994 9 191 10 230 9 293 10 005<br />
6200 Bidrag från EU:s fiskefond 94 70 102 58 73<br />
6300 Bidrag från EU:s regionalfond 464 1 315 872 1 954 1 440<br />
6400 Bidrag från EU:s socialfond 870 358 1 151 1 205 976<br />
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 348 470 391 450 350<br />
6900 Övriga bidrag från EU 265 279 232 255 248<br />
1) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011).<br />
2) Skatter är i budgeten fr.o.m. 2006 presenterade i intäktsmässig struktur.<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se).<br />
Statistiska centralbyrån 321
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.7<br />
Utgiftsområde/Politikområde<br />
Expenditure area/Political area<br />
Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor<br />
Central government budget (CGB), expenditures, SEK m<br />
Enligt Statsbudgetens utfall<br />
Outcome<br />
Enl. budgetprognos<br />
1<br />
Forecast<br />
Enl. statsbudget<br />
Adopted<br />
CGB<br />
2008 2 2009 2 2010 2 2011 2 2011 2<br />
Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures 766 076 885 673 780 573 815 121 826 783<br />
Totala utgifter inom utgiftsområden<br />
Total expenditures included in expenditure areas 790 263 781 270 786 388 807 652 810 446<br />
1 Rikets styrelse The Swedish political system 10 966 12 152 11 657 11 503 11 333<br />
Samhällsekonomi och finansförvaltning<br />
2 Economic and fiscal administration 11 378 12 006 12 144 12 903 12 998<br />
Skatteförvaltning och uppbörd<br />
3 Tax administration and collection 9 446 9 434 9 385 9 984 10 009<br />
4 Rättsväsendet Justice 32 693 33 645 35 486 37 083 36 757<br />
5<br />
Utrikesförvaltning och internationell samverkan<br />
Foreign policy administration and international<br />
co-operation 1 750 1 815 1 998 1 997 2 002<br />
6 Totalförsvar Total defence 43 030 42 106 45 665 45 424 45 306<br />
7<br />
Internationellt bistånd<br />
International development assistance 27 453 29 600 26 669 29 681 30 513<br />
8<br />
Invandrare och flyktingar<br />
Immigrants and refugees 6 134 6 521 7 092 7 622 7 157<br />
9<br />
Hälsovård, sjukvård och social omsorg<br />
Health care, medical care, social services 49 131 53 065 56 015 56 951 60 067<br />
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp<br />
Financial security in the event of illness and<br />
disability 115 862 109 969 99 933 94 588 93 841<br />
10<br />
Ekonomisk trygghet vid ålderdom<br />
11 Financial security in old age 42 591 42 304 41 473 41 445 40 624<br />
Ekonomisk trygghet för familjer och barn<br />
12 Financial security for families and children 66 393 68 080 70 177 72 104 73 092<br />
13 Arbetsmarknad The labour market 51 781 5 332 5 192 6 111 6 028<br />
14 Arbetsliv Working life 1 031 60 620 68 556 64 851 69 632<br />
15 Studiestöd Study support 19 110 21 022 22 580 21 855 23 472<br />
Utbildning och universitetsforskning<br />
16 Education and university research 44 524 49 263 53 234 53 609 54 531<br />
Kultur, medier, trossamfund och fritid<br />
Culture, the media, religious organizations, and<br />
17 leisure activities 10 117 10 269 11 338 12 113 12 195<br />
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br />
byggande<br />
Community planning, housing supply and<br />
18 construction 2 075 1 906 1 559 1 138 1 282<br />
Regional utjämning och utveckling<br />
19 Regional balance and development 2 799 3 204 3 179 3 248 3 510<br />
Allmän miljö- och naturvård<br />
20 General environment and nature conservation 4 667 5 161 5 161 5 261 5 129<br />
21 Energi Energy 2 079 3 045 2 704 3 032 2 870<br />
22 Kommunikationer Communications 61 484 40 573 39 784 41 577 40 125<br />
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br />
23 näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc. 16 508 16 369 17 447 18 271 17 867<br />
24 Näringsliv Business sector 12 761 6 565 8 501 5 402 5 474<br />
Allmänna bidrag till kommuner<br />
25 General grants to municipalities 64 770 81 589 75 691 88 022 88 025<br />
Statsskuldsräntor m.m.<br />
26 Interest on central government debt, etc. 48 206 36 463 23 361 31 913 25 970<br />
27<br />
Avgiften till Europeiska gemenskapen<br />
The contribution to the European Community 31 526 19 192 30 407 29 964 30 637<br />
Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde<br />
Expenditures not included in expenditure areas -24 188 104 403 -5 815 7 469 16 338<br />
1) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011).<br />
2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur.<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se).<br />
322 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.8<br />
Offentlig ekonomi<br />
Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor<br />
Swedish official development assistance to developing countries, SEK m<br />
Utvecklingsländer/regioner Developing Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Bilateralt bistånd Bilateral Assistance 16 857 21 028 19 814 21 009 22 997 20 951<br />
Varav administrativa kostnader 1<br />
Of which administrative costs 1 1 197 1 421 1 443 1 502 1 675 1 744<br />
Afrika Africa 5 963 6 535 6 763 6 854 6 980 6 314<br />
Algeriet Algeria 17 3 6 14 10 12<br />
Angola 83 53 45 33 15 9<br />
Benin 11 2 2 3 7 14<br />
Botswana 2 12 25 29 23 34<br />
Burkina Faso 114 111 143 154 187 251<br />
Burundi 39 61 40 46 35 58<br />
Centralafrikanska republiken Central African Republic 10 13 51 43 45 63<br />
Egypten Egypt 12 15 16 15 13 10<br />
Elfenbenskusten Cote D´Ivoire 27 58 39 37 23 9<br />
Eritrea 23 15 18 13 26 9<br />
Etiopien 1 Ethiopia 1 511 306 302 314 340 284<br />
Gambia 5 6 6 6 7 6<br />
Ghana 1 199 6 11 9 10 2<br />
Guinea 9 11 3 5 5 7<br />
Guinea-Bissau – – – 1 – –<br />
Kamerun 1 Cameroon 1 65 95 498 5 8 4<br />
Kap Verde Cape Verde 1 1 3 2 5 1<br />
Kenya 315 383 308 440 510 344<br />
Kongo, demokratiska republiken 1<br />
Congo Democratic Republic 1 177 295 226 454 471 520<br />
Kongo, republiken Congo republic 17 24 21 11 5 10<br />
Lesotho – – 1 1 3 3<br />
Liberia 111 112 134 175 320 193<br />
Madagaskar Madagascar – 96 3 4 10 7<br />
Malawi 144 128 138 97 37 18<br />
Mali 162 187 179 196 220 195<br />
Marocko Morocco 4 11 9 0 0 0<br />
Mauretanien Mauritania 4 8 6 8 6 3<br />
Moçambique Mozambique 592 676 700 799 755 609<br />
Namibia 40 66 28 15 19 23<br />
Niger 12 1 8 11 8 61<br />
Nigeria 5 7 7 7 5 3<br />
Rwanda 175 129 147 96 102 182<br />
Senegal 4 5 1 2 11 3<br />
Sierra Leone 16 29 12 16 13 4<br />
Somalia 97 98 174 167 224 186<br />
Sudan 340 350 460 434 417 437<br />
Sydafrika South Africa 171 163 131 84 75 103<br />
Swaziland – – – – 1 0<br />
Tanzania 686 823 728 839 741 690<br />
Tchad Chad 18 27 40 68 54 88<br />
Togo 3 5 6 5 3 2<br />
Tunisien Tunisia 4 5 6 1 4 0<br />
Uganda 358 461 382 428 402 312<br />
Zambia 256 356 363 344 185 158<br />
Zimbabwe 113 131 133 172 224 219<br />
Regionala insatser Regional contributions 1 011 1 190 1 204 1 251 1 396 1 170<br />
Amerika America 1 276 1 382 1 372 1 338 1 269 1 246<br />
Argentina 3 3 6 1 7 1<br />
Bolivia 155 132 175 184 226 200<br />
Brasilien Brazil 18 23 27 21 15 15<br />
Chile 18 2 2 4 2 12<br />
Colombia 109 135 125 175 198 181<br />
Costa Rica 7 7 7 7 8 4<br />
Dominikanska republiken Dominican Republic 1 – 1 4 0 0<br />
Ecuador 8 5 3 5 4 1<br />
El Salvador 45 31 28 24 28 11<br />
Guatemala 114 241 194 182 201 200<br />
Haiti 12 21 15 61 4 287<br />
Honduras 152 138 134 117 63 67<br />
Jamaica 2 1 2 1 0 –<br />
Kuba Cuba 7 7 1 6 1 1<br />
Statistiska centralbyrån 323
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.8<br />
Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.)<br />
Utvecklingsländer/regioner 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Mexiko Mexico 2 1 1 0 1 0<br />
Nicaragua 306 296 283 223 213 76<br />
Panama – – 1 2 1 1<br />
Paraguay 14 11 12 12 13 10<br />
Peru 27 30 39 20 22 7<br />
Uruguay 3 3 2 1 1 1<br />
Venezuela 1 – – 1 0 1<br />
Regionala insatser 272 363 314 287 261 167<br />
Asien Asia 3 187 5 292 3 130 3 543 4 016 3 509<br />
Afghanistan 330 342 379 494 611 661<br />
Armenien Armenia 12 17 24 18 17 7<br />
Azerbaijan 9 4 9 7 5 7<br />
Bangladesh 178 283 80 255 354 261<br />
Bhutan 2 1 5 5 3 –<br />
Filippinerna Philippines 18 43 41 41 73 49<br />
Georgien Georgia 31 69 73 182 120 146<br />
Indien India 123 126 91 82 76 79<br />
Indonesien Indonesia 161 176 111 81 88 43<br />
Irak 1 Iraq 1 84 2 052 117 178 191 178<br />
Iran 1 – – 0 1 3<br />
Jordanien Jordan 5 3 1 1 2 1<br />
Kambodja Cambodia 110 126 121 108 183 171<br />
Kazakstan Kazakhstan 6 6 4 2 2 7<br />
Kina China 75 88 71 99 56 50<br />
Kirgizistan Kyrgyzstan 19 37 50 58 63 67<br />
Nordkorea Democratic People’s Rep. of Korea 41 38 52 39 48 43<br />
Laos 112 175 134 137 139 43<br />
Libanon Lebanon 3 71 62 12 20 7<br />
Malaysia 5 4 3 3 5 4<br />
Mongoliet Mongolia 18 19 15 8 10 9<br />
Myanmar (Burma) 34 28 77 145 135 90<br />
Nepal 9 16 -120 17 10 13<br />
Pakistan 68 87 96 60 104 306<br />
Sri Lanka 387 152 156 104 140 80<br />
Syrien Syria 1 6 7 0 10 2<br />
Tadjikistan Tajikistan 34 65 94 84 70 38<br />
Thailand 48 58 62 52 62 52<br />
Uzbekistan 7 10 5 0 4 3<br />
Vietnam 313 315 318 251 167 119<br />
Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas 275 376 367 480 511 421<br />
Yemen 4 4 5 8 42 52<br />
Östtimor East Timor 20 12 43 40 35 35<br />
Regionala insatser 641 483 577 492 659 463<br />
Europa Europe 1 124 1 197 1 153 1 084 1 434 1 268<br />
Albanien Albania 64 92 81 75 79 79<br />
Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 350 296 250 192 248 202<br />
Kosovo 2 . . . . 95 141<br />
Kroatien Croatia 42 37 41 18 5 1<br />
Makedonien Macedonia 83 99 95 76 74 47<br />
Moldavien Moldova 64 87 116 90 158 90<br />
Montenegro 3 . . 38 28 20 9<br />
Serbien Serbia . . 226 263 175 127<br />
Serbien och Montenegro/Jugoslavien 3<br />
Serbia and Montenegro/Yugoslavia 3 265 344 . . . .<br />
Turkiet Turkey 19 24 49 49 64 93<br />
Ukraina 4 Ukraine 4 79 136 150 144 275 226<br />
Vitryssland 3 Belarus 4 42 58 71 99 91 126<br />
Regionala insatser 115 24 36 49 150 127<br />
Oceanien Oceania 2 1 3 2 0 0<br />
Papua Nya Guinea Papua New Guinea 1 – 1 1 0 0<br />
Salomonöarna Salomon islands – – 1 0 0 0<br />
Regionala insatser 1 1 1 1 0 –<br />
Globala insatser Global contributions 5 304 6 621 7 394 8 189 9 299 8 614<br />
Varav flyktingkostnader i Sverige<br />
Of which refugee costs in <strong>Sweden</strong> 1 072 1 212 1 745 2 508 2 342 2 857<br />
Multilateralt bistånd Multilateral Assistance 8 263 8 133 9 506 10 617 11 747 11 655<br />
324 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.8<br />
Offentlig ekonomi<br />
Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.)<br />
Utvecklingsländer/regioner 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet<br />
UN economic and social activities 3 483 3 558 3 641 4 101 4 323 4 559<br />
FN:s utvecklingsprogram, UNDP<br />
UN Development Programme 830 790 800 720 720 630<br />
FN:s befolkningsfond, UNFPA UN Population Fund 355 400 405 400 450 424<br />
FN:s flyktingkommissarie, UNHCR<br />
UN High Commissioner for Refugees 480 505 534 564 620 639<br />
FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund 400 440 445 460 560 471<br />
FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, UNRWA<br />
UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the<br />
Near East 210 230 242 272 305 348<br />
FN:s världslivsmedelsprogram, WFP<br />
World Food Programme 390 410 390 450 485 480<br />
Övrigt inom FN Other within UN 818 783 825 1 235 1 183 1 567<br />
De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 5<br />
The multilateral development banks etc. 5 2 898 1 153 3 120 2 789 4 204 2 379<br />
Världsbanksgruppen och IMF World Bank group and IMF 2 120 350 2 165 2 139 2 670 2 162<br />
Världsbanken, IBRD World Bank 2 – – – – –<br />
Internationella utvecklingsfonden, IDA<br />
International Development Association 2 050 350 2 165 2 039 2 570 2 039<br />
Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI<br />
International Development Association- Multilateral Debt<br />
Relief Initiative . . . 100 100 113<br />
Internationella Valutafonden, IMF<br />
International Monetary Fund 69 – – – – 10<br />
Regionala utvecklingsbanker 5<br />
Regional Development Banks 5 777 803 952 650 1 534 217<br />
Afrikanska utvecklingsbanken African Development Bank 9 9 8 – – –<br />
Afrikanska utvecklingsfonden African Development Fund 507 507 711 564 1 149 43<br />
Asiatiska utvecklingsbanken Asian Development Bank – – – – – 10<br />
Asiatiska utvecklingsfonden Asian Development Fund 86 86 86 86 100 100<br />
Interamerikanska utvecklingsbanken IDB – – – – – –<br />
Nordiska utvecklingsfonden, NDF<br />
Nordic Development Fund 172 108 103 – 285 36<br />
Övriga utvecklingsbanker Other development banks 3 6 44 – – 28<br />
Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF<br />
African Capacity Buildning Foundation – 6 – – – –<br />
Övrigt multilateralt samarbete<br />
Other multilateral cooperation 406 1 606 644 1 253 948 1 877<br />
Globala miljöfonden, GEF Global Environment Facility – 655 – – – 1 015<br />
Övriga miljöinsatser Other environmental contributions 16 14 12 12 11 11<br />
Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD<br />
International Fund for Agricultural Development – 251 – – 100 240<br />
Övriga insatser Other contributions 390 687 632 1 241 837 611<br />
Biståndssamarbete via EU EU assistance 1 476 1 813 2 113 2 474 2 272 2 841<br />
Europeiska kommissionen, EC<br />
Commission of the European Communities 811 1 135 1 394 1 646 1 250 1 868<br />
Europeiska utvecklingsfonden<br />
European Development Fund 665 677 660 828 1 022 973<br />
Europeiska investeringsbanken, EIB<br />
European Investment Bank – – 59 – – –<br />
Bilateralt och multilateralt bistånd<br />
Bilateral and Multilateral Assistance 25 120 29 161 29 320 31 625 34 744 32 606<br />
1) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år<br />
2007. Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in<br />
2007.<br />
2) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år 2009. För åren 2004-2008 ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Development<br />
assistance to Kosovo is reported separately as from 2009. Development assistance to Kosovo was previously included in the figures for<br />
Serbia.<br />
3) I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. In June 2006 Montenegro became an independent country.<br />
4) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m. 2005. Ukraine and Belarus are counted as developing countries from<br />
2005.<br />
5) Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not<br />
when disbursed.<br />
Källa: Sida (www.sida.se); OECD-DAC reporting.<br />
Statistiska centralbyrån 325
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.9<br />
Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor<br />
Assessment for central government income tax, SEK m<br />
Taxeringsår<br />
Assessment<br />
year<br />
Fysiska personer och dödsbon<br />
Individuals etc.<br />
Taxerad<br />
förvärvsinkomst<br />
2<br />
Assessed<br />
income<br />
Beskattningsbar<br />
förvärvsinkomst<br />
Taxable<br />
income<br />
Debiterad<br />
skatt på<br />
förvärvsinkomst<br />
Debited tax<br />
Taxering till statlig inkomstskatt<br />
Assessment for central government income tax<br />
Aktiebolag m.fl. 1<br />
Joint-stock companies etc<br />
Taxerad<br />
(= beskattningsbar)<br />
inkomst 3<br />
Debiterad<br />
skatt<br />
Övriga skattskyldiga<br />
Other taxpayers<br />
Taxerad<br />
inkomst 3<br />
Debiterad<br />
skatt<br />
Samtliga skattskyldiga<br />
All taxpayers<br />
Taxerad<br />
förvärvsinkomst/<br />
inkomst<br />
Debiterad<br />
skatt<br />
2000 1 183 245 1 027 103 29 577 190 654 50 542 10 546 2 921 1 384 445 83 041<br />
2001 1 247 076 1 103 773 33 479 261 085 69 058 12 382 3 431 1 520 543 105 967<br />
2002 1 310 620 1 174 007 34 616 195 013 49 997 7 501 2 091 1 513 134 86 704<br />
2003 1 364 676 1 236 013 33 108 162 458 41 922 7 355 2 006 1 534 490 77 036<br />
2004 1 424 575 1 288 346 32 662 171 951 46 804 7 623 2 120 1 604 148 81 587<br />
2005 1 466 583 1 328 172 34 023 256 589 68 828 9 648 2 682 1 732 820 105 533<br />
2006 1 519 371 1 378 700 38 308 328 950 88 745 11 676 3 242 1 859 997 130 295<br />
2007 1 579 142 1 437 820 41 005 361 090 95 428 13 624 3 789 1 953 856 140 222<br />
2008 1 660 351 1 518 908 44 799 384 034 101 070 12 726 3 542 2 057 111 149 411<br />
2009 1 744 245 1 601 688 47 953 310 897 81 273 6 398 1 769 2 061 541 130 995<br />
2010 1 777 429 1 622 718 40 087 349 600 84 920 6 136 1 599 2 133 165 126 606<br />
1) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska<br />
personer.<br />
2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus allmänna avdrag.<br />
3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet.<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701):<br />
Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
16.10<br />
Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner<br />
kronor<br />
Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m<br />
Taxeringsår<br />
Assessment year<br />
Begravningsavgift<br />
Funeral and burial fees<br />
Kyrkoavgift<br />
Church dues<br />
Totalt<br />
Total<br />
Kr per inkomsttagare<br />
1<br />
SEK per income<br />
earner<br />
Svenska kyrkan<br />
Church of <strong>Sweden</strong><br />
Totalt<br />
Kr per tillhörig med<br />
inkomst 2<br />
SEK per parishoner<br />
with income<br />
Andra trossamfund 3<br />
Other churches<br />
2002 2 930 447 9 422 1 698 93<br />
2003 2 900 441 9 869 1 795 109<br />
2004 2 928 436 10 260 1 845 117<br />
2005 2 989 445 10 434 1 900 123<br />
2006 3 082 457 10 653 1 964 132<br />
2007 3 194 469 10 932 2 030 147<br />
2008 3 352 487 11 412 2 129 163<br />
2009 3 523 508 11 879 2 233 178<br />
2010 3 561 518 11 918 2 286 186<br />
1) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll.<br />
2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll.<br />
3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska<br />
Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst – fria församlingar i samverkan.<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket (2002–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden, serie OE 21 (www.scb.se/OE0701):<br />
Taxeringsutfallet.<br />
326 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.11<br />
Offentlig ekonomi<br />
Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt<br />
och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor<br />
Tax assessment for national wealth tax, national property tax and<br />
municipal property tax, SEK m<br />
Taxeringsår<br />
Assessment<br />
year<br />
Förmögenhetsskatt<br />
National wealth tax<br />
Samtliga<br />
skattskyldiga<br />
All taxpayers<br />
Fysiska<br />
personer<br />
Individuals<br />
etc.<br />
Samtliga<br />
skattskyldiga<br />
Statlig fastighetsskatt<br />
National property tax<br />
Fysiska<br />
personer<br />
Juridiska<br />
personer<br />
Legal<br />
persons<br />
Samtliga<br />
skattskyldiga<br />
Kommunal fastighetsavgift<br />
Municipal property tax<br />
Fysiska<br />
personer<br />
Juridiska<br />
personer<br />
2000 8 590 8 428 23 330 13 265 10 066 . . .<br />
2001 8 223 8 043 23 264 13 321 9 943 . . .<br />
2002 6 493 6 312 21 197 12 058 9 139 . . .<br />
2003 3 934 3 818 23 522 13 420 10 103 . . .<br />
2004 4 897 4 767 23 964 13 589 10 375 . . .<br />
2005 5 333 5 191 24 343 14 151 10 192 . . .<br />
2006 4 998 4 822 25 128 14 805 10 323 . . .<br />
2007 6 142 5 949 25 007 13 239 11 767 . . .<br />
2008 . . 25 865 13 474 12 390 . . .<br />
2009 . . 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831<br />
2010 . . 11 252 963 10 289 14 075 10 999 3 076<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007), SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701):<br />
Taxeringsutfallet (1999–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
Statistiska centralbyrån 327
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.12<br />
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.<br />
2011, kommunvis<br />
Local tax base and tax rates etc. in municipalities<br />
Län/<br />
kommun<br />
County/<br />
Municipality<br />
Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering<br />
Tax base (taxable income)<br />
Totalt mnkr<br />
Total, SEK m<br />
Skatteunderlag per invånare<br />
(skattekraft)<br />
Tax capacity<br />
Kronor per<br />
invånare<br />
SEK per<br />
inhabitant<br />
Andel av riksmedelvärdet,<br />
%<br />
In % of<br />
average<br />
Skattesats i procent<br />
Local tax rate in percent<br />
Total<br />
kommunal<br />
Total<br />
Därav till<br />
kommun<br />
Of which<br />
municipality<br />
Skatteinkomster,<br />
mnkr<br />
Revenues<br />
from<br />
municipal<br />
taxation<br />
Stockholms län<br />
Botkyrka 12 328 151 834 87 32,23 20,13 2 462<br />
Danderyd 9 617 308 729 178 29,30 17,20 1 667<br />
Ekerö 5 281 210 448 121 31,33 19,23 1 017<br />
Haninge 13 103 171 872 99 31,88 19,78 2 581<br />
Huddinge 17 249 180 060 104 32,05 19,95 3 434<br />
Järfälla 12 662 193 921 112 30,73 18,63 2 354<br />
Lidingö 11 513 265 012 153 30,72 18,62 2 157<br />
Nacka 19 660 223 188 128 30,36 18,26 3 597<br />
Norrtälje 9 382 167 752 97 32,22 20,12 1 879<br />
Nykvarn 1 755 190 221 109 32,05 19,95 350<br />
Nynäshamn 4 421 171 499 99 31,93 19,83 873<br />
Salem 2 920 190 685 110 32,00 19,90 581<br />
Sigtuna 6 956 177 360 102 32,08 19,98 1 386<br />
Sollentuna 14 105 222 657 128 30,30 18,20 2 571<br />
Solna 14 308 213 849 123 29,22 17,12 2 446<br />
Stockholm 175 718 211 858 122 29,58 17,48 30 684<br />
Sundbyberg 7 106 188 380 108 31,13 19,03 1 351<br />
Södertälje 13 577 159 222 92 32,23 20,13 2 715<br />
Tyresö 8 393 197 000 113 31,58 19,48 1 634<br />
Täby 15 736 249 718 144 29,73 17,63 2 784<br />
Upplands Väsby 7 311 189 191 109 31,28 19,18 1 399<br />
Upplands-Bro 4 086 176 110 101 31,68 19,58 797<br />
Vallentuna 5 732 195 237 112 31,08 18,98 1 087<br />
Vaxholm 2 315 210 480 121 31,88 19,78 459<br />
Värmdö 7 417 196 456 113 32,38 20,28 1 505<br />
Österåker 7 829 199 854 115 31,00 18,90 1 478<br />
Uppsala län<br />
Enköping 6 608 167 881 97 31,35 20,98 1 382<br />
Heby 1 975 147 875 85 32,87 22,50 442<br />
Håbo 3 654 187 856 108 32,20 21,83 799<br />
Knivsta 2 794 192 989 111 31,77 21,40 599<br />
Tierp 3 021 150 699 87 31,45 21,08 632<br />
Uppsala 34 342 176 338 102 31,70 21,33 7 321<br />
Älvkarleby 1 479 163 148 94 33,05 22,68 335<br />
Östhammar 3 603 168 430 97 32,55 22,18 798<br />
Södermanlands län<br />
Eskilstuna 14 973 156 663 90 32,35 22,18 3 309<br />
Flen 2 466 152 781 88 31,75 21,58 529<br />
Gnesta 1 680 162 786 94 32,35 22,18 372<br />
Katrineholm 5 004 154 923 89 32,35 22,18 1 105<br />
Nyköping 8 859 172 990 100 31,65 21,48 1 900<br />
Oxelösund 2 025 181 982 105 32,45 22,28 451<br />
Strängnäs 5 688 177 605 102 31,90 21,73 1 236<br />
Trosa 2 156 188 370 108 31,63 21,46 463<br />
Vingåker 1 348 151 252 87 32,90 22,73 305<br />
Östergötlands län<br />
Boxholm 814 155 185 89 31,84 21,99 178<br />
Finspång 3 483 167 988 97 31,55 21,70 754<br />
Kinda 1 499 152 780 88 31,00 21,15 315<br />
Linköping 24 660 170 434 98 30,25 20,40 5 014<br />
Mjölby 4 062 157 635 91 31,00 21,15 855<br />
Motala 6 573 157 081 90 31,25 21,40 1 399<br />
Norrköping 20 669 159 912 92 31,30 21,45 4 416<br />
Söderköping 2 300 163 827 94 31,20 21,35 489<br />
Vadstena 1 244 167 651 97 31,10 21,25 263<br />
Valdemarsvik 1 179 150 984 87 32,00 22,15 260<br />
Ydre 563 153 325 88 30,75 20,90 117<br />
Åtvidaberg 1 796 156 233 90 32,00 22,15 396<br />
Ödeshög 764 143 697 83 31,65 21,80 165<br />
328 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.12<br />
Län/<br />
kommun<br />
Offentlig ekonomi<br />
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.<br />
2011, kommunvis (forts.)<br />
Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster,<br />
Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare<br />
(skattekraft)<br />
Total<br />
kommunal<br />
Därav till<br />
kommun<br />
mnkr<br />
Kronor per<br />
invånare<br />
Andel av riksmedelvärdet,<br />
%<br />
Jönköpings län<br />
Aneby 995 154 427 89 32,90 22,23 220<br />
Eksjö 2 717 166 147 96 32,57 21,90 594<br />
Gislaved 4 642 158 900 91 32,75 22,08 1 021<br />
Gnosjö 1 566 164 231 95 32,80 22,13 346<br />
Habo 1 737 162 749 94 32,33 21,66 375<br />
Jönköping 21 210 167 896 97 32,15 21,48 4 545<br />
Mullsjö 1 100 156 507 90 32,65 21,98 241<br />
Nässjö 4 612 156 407 90 32,45 21,78 1 000<br />
Sävsjö 1 608 147 960 85 32,25 21,58 345<br />
Tranås 2 790 154 605 89 32,22 21,55 598<br />
Vaggeryd 2 032 156 785 90 31,50 20,83 421<br />
Vetlanda 4 141 157 161 90 32,17 21,50 886<br />
Värnamo 5 489 167 579 96 31,75 21,08 1 153<br />
Kronobergs län<br />
Alvesta 2 965 158 048 91 32,76 22,11 653<br />
Lessebo 1 227 150 276 87 32,85 22,20 271<br />
Ljungby 4 466 162 948 94 31,61 20,96 932<br />
Markaryd 1 420 148 499 85 31,65 21,00 296<br />
Tingsryd 1 881 152 205 88 32,11 21,46 401<br />
Uppvidinge 1 410 151 284 87 32,65 22,00 308<br />
Växjö 13 830 168 616 97 31,41 20,76 2 862<br />
Älmhult 2 702 173 569 100 31,25 20,60 555<br />
Kalmar län<br />
Borgholm 1 601 148 155 85 32,20 21,99 350<br />
Emmaboda 1 489 161 459 93 31,83 21,62 321<br />
Hultsfred 2 052 148 141 85 32,53 22,32 455<br />
Högsby 830 141 328 81 32,33 22,12 182<br />
Kalmar 10 335 165 663 95 32,43 22,22 2 293<br />
Mönsterås 2 122 163 487 94 32,03 21,82 462<br />
Mörbylånga 2 211 159 857 92 32,03 21,82 481<br />
Nybro 2 980 152 203 88 32,45 22,24 659<br />
Oskarshamn 4 574 174 362 100 32,13 21,92 1 002<br />
Torsås 1 030 146 162 84 32,05 21,84 223<br />
Vimmerby 2 397 154 269 89 32,48 22,27 531<br />
Västervik 5 729 157 864 91 31,78 21,57 1 230<br />
Gotlands län<br />
Gotland 8 619 150 620 87 33,10 33,10 2 837<br />
Blekinge län<br />
Karlshamn 5 129 165 877 95 32,60 21,89 1 120<br />
Karlskrona 10 461 165 148 95 31,90 21,19 2 209<br />
Olofström 2 070 157 965 91 32,55 21,84 450<br />
Ronneby 4 491 158 033 91 32,75 22,04 986<br />
Sölvesborg 2 654 157 855 91 32,66 21,95 580<br />
Skåne län<br />
Bjuv 2 116 142 855 82 31,28 20,89 438<br />
Bromölla 1 924 156 584 90 32,15 21,76 417<br />
Burlöv 2 501 151 519 87 30,48 20,09 498<br />
Båstad 2 530 177 331 102 30,62 20,23 510<br />
Eslöv 4 886 156 273 90 30,13 19,74 957<br />
Helsingborg 21 824 170 026 98 30,60 20,21 4 394<br />
Hässleholm 7 611 152 111 88 31,00 20,61 1 557<br />
Höganäs 4 516 184 495 106 30,12 19,73 889<br />
Hörby 2 182 147 828 85 30,37 19,98 432<br />
Höör 2 405 157 621 91 31,32 20,93 501<br />
Klippan 2 381 145 367 84 30,40 20,01 472<br />
Kristianstad 12 524 158 956 92 31,25 20,86 2 599<br />
Kävlinge 5 251 183 351 106 28,90 18,51 968<br />
Landskrona 6 044 146 598 84 30,63 20,24 1 212<br />
Lomma 4 576 217 210 125 29,63 19,24 883<br />
Lund 19 518 178 820 103 31,23 20,84 4 063<br />
Malmö 43 597 148 334 85 31,23 20,84 9 021<br />
Osby 1 941 153 382 88 31,65 21,26 410<br />
Perstorp 1 035 148 272 85 30,95 20,56 211<br />
Statistiska centralbyrån 329
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.12<br />
Län/<br />
kommun<br />
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.<br />
2011, kommunvis (forts.)<br />
Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster,<br />
Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare<br />
(skattekraft)<br />
Total<br />
kommunal<br />
Därav till<br />
kommun<br />
mnkr<br />
Kronor per<br />
invånare<br />
Andel av riksmedelvärdet,<br />
%<br />
Simrishamn 3 054 158 033 91 30,90 20,51 622<br />
Sjöbo 2 736 150 719 87 30,81 20,42 554<br />
Skurup 2 280 153 385 88 30,44 20,05 453<br />
Staffanstorp 4 040 184 077 106 29,18 18,79 756<br />
Svalöv 2 012 151 389 87 30,88 20,49 409<br />
Svedala 3 376 172 031 99 30,63 20,24 681<br />
Tomelilla 1 862 143 946 83 31,00 20,61 380<br />
Trelleborg 6 594 157 401 91 30,75 20,36 1 334<br />
Vellinge 6 931 208 995 120 28,89 18,50 1 282<br />
Ystad 4 735 168 462 97 30,50 20,11 948<br />
Åstorp 2 075 141 477 81 30,68 20,29 417<br />
Ängelholm 6 821 174 527 100 29,43 19,04 1 292<br />
Örkelljunga 1 379 143 108 82 29,15 18,76 255<br />
Östra Göinge 2 069 152 928 88 31,50 21,11 434<br />
Hallands län<br />
Falkenberg 6 348 155 827 90 31,02 21,30 1 345<br />
Halmstad 15 080 165 558 95 30,50 20,78 3 121<br />
Hylte 1 565 152 294 88 31,17 21,45 334<br />
Kungsbacka 14 499 196 092 113 31,25 21,53 3 130<br />
Laholm 3 570 152 926 88 30,50 20,78 737<br />
Varberg 9 622 167 524 96 30,25 20,53 1 968<br />
Västra Götalands län<br />
Ale 4 639 169 354 97 32,75 22,30 1 033<br />
Alingsås 6 355 169 388 98 32,24 21,79 1 382<br />
Bengtsfors 1 420 144 295 83 33,24 22,79 322<br />
Bollebygd 1 455 176 285 101 31,94 21,49 312<br />
Borås 16 741 163 390 94 31,94 21,49 3 586<br />
Dals-Ed 670 141 682 82 34,09 23,64 157<br />
Essunga 839 149 837 86 32,45 22,00 184<br />
Falköping 4 855 154 513 89 32,05 21,60 1 043<br />
Färgelanda 978 146 203 84 33,64 23,19 226<br />
Grästorp 887 151 479 87 32,45 22,00 194<br />
Gullspång 774 144 989 83 33,37 22,92 176<br />
Göteborg 90 047 177 493 102 32,00 21,55 19 399<br />
Götene 2 098 159 097 92 32,35 21,90 458<br />
Herrljunga 1 442 154 293 89 32,74 22,29 320<br />
Hjo 1 384 156 258 90 32,45 22,00 303<br />
Härryda 6 507 191 333 110 31,50 21,05 1 371<br />
Karlsborg 1 114 164 244 95 31,95 21,50 239<br />
Kungälv 7 489 183 877 106 32,32 21,87 1 640<br />
Lerum 7 125 186 033 107 31,53 21,08 1 502<br />
Lidköping 6 386 168 096 97 31,74 21,29 1 356<br />
Lilla Edet 2 024 158 487 91 33,25 22,80 460<br />
Lysekil 2 446 168 291 97 32,94 22,49 549<br />
Mariestad 3 796 159 506 92 32,14 21,69 820<br />
Mark 5 259 155 505 90 32,09 21,64 1 132<br />
Mellerud 1 327 143 248 82 33,14 22,69 299<br />
Munkedal 1 533 149 637 86 33,21 22,76 347<br />
Mölndal 11 549 191 273 110 31,14 20,69 2 391<br />
Orust 2 633 172 005 99 32,84 22,39 589<br />
Partille 6 433 187 099 108 30,84 20,39 1 311<br />
Skara 3 008 163 016 94 31,45 21,00 629<br />
Skövde 8 622 169 115 97 31,44 20,99 1 804<br />
Sotenäs 1 612 176 924 102 32,19 21,74 350<br />
Stenungsund 4 417 184 157 106 32,52 22,07 976<br />
Strömstad 1 813 155 077 89 32,79 22,34 403<br />
Svenljunga 1 548 150 433 87 32,15 21,70 334<br />
Tanum 1 876 153 065 88 32,44 21,99 410<br />
Tibro 1 614 152 077 88 31,59 21,14 339<br />
Tidaholm 1 931 152 855 88 32,20 21,75 418<br />
Tjörn 2 799 187 115 108 32,09 21,64 606<br />
Tranemo 1 871 160 971 93 31,45 21,00 391<br />
Trollhättan 8 972 163 509 94 31,84 21,39 1 913<br />
Töreboda 1 312 141 709 82 31,85 21,40 278<br />
330 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.12<br />
Län/<br />
kommun<br />
Offentlig ekonomi<br />
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.<br />
2011, kommunvis (forts.)<br />
Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster,<br />
Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare<br />
(skattekraft)<br />
Total<br />
kommunal<br />
Därav till<br />
kommun<br />
mnkr<br />
Kronor per<br />
invånare<br />
Andel av riksmedelvärdet,<br />
%<br />
Uddevalla 8 362 162 314 93 32,54 22,09 1 842<br />
Ulricehamn 3 596 158 049 91 31,43 20,98 750<br />
Vara 2 411 152 895 88 31,65 21,20 508<br />
Vårgårda 1 679 153 103 88 32,09 21,64 361<br />
Vänersborg 6 109 165 683 95 33,09 22,64 1 381<br />
Åmål 1 846 148 460 85 33,34 22,89 420<br />
Öckerö 2 250 183 009 105 31,64 21,19 477<br />
Värmlands län<br />
Arvika 4 001 153 285 88 31,65 20,90 830<br />
Eda 1 180 137 602 79 33,00 22,25 260<br />
Filipstad 1 582 148 835 86 32,75 22,00 346<br />
Forshaga 1 727 151 458 87 33,10 22,35 384<br />
Grums 1 437 157 185 90 33,15 22,40 321<br />
Hagfors 1 919 151 829 87 33,25 22,50 429<br />
Hammarö 2 699 181 968 105 32,85 22,10 597<br />
Karlstad 14 427 170 263 98 32,50 21,75 3 133<br />
Kil 1 807 154 212 89 33,15 22,40 403<br />
Kristinehamn 3 760 156 923 90 33,20 22,45 841<br />
Munkfors 548 144 437 83 33,25 22,50 122<br />
Storfors 675 154 752 89 33,25 22,50 151<br />
Sunne 1 966 147 322 85 32,55 21,80 426<br />
Säffle 2 357 151 085 87 32,75 22,00 516<br />
Torsby 1 827 146 089 84 33,25 22,50 408<br />
Årjäng 1 298 130 934 75 32,70 21,95 282<br />
Örebro län<br />
Askersund 1 850 163 632 94 32,40 21,72 400<br />
Degerfors 1 568 161 539 93 32,85 22,17 347<br />
Hallsberg 2 411 158 241 91 32,10 21,42 514<br />
Hällefors 1 095 149 299 86 33,10 22,42 244<br />
Karlskoga 5 169 173 811 100 32,10 21,42 1 105<br />
Kumla 3 204 158 506 91 31,10 20,42 650<br />
Laxå 937 161 879 93 33,23 22,55 211<br />
Lekeberg 1 127 158 267 91 32,48 21,80 245<br />
Lindesberg 3 693 160 343 92 32,35 21,67 797<br />
Ljusnarsberg 748 148 063 85 32,10 21,42 159<br />
Nora 1 717 166 022 96 32,80 22,12 379<br />
Örebro 21 968 163 930 94 31,90 21,22 4 646<br />
Västmanlands län<br />
Arboga 2 125 159 757 92 32,24 21,74 460<br />
Fagersta 2 097 171 185 99 32,49 21,99 461<br />
Hallstahammar 2 367 156 463 90 32,19 21,69 511<br />
Kungsör 1 327 163 542 94 32,41 21,91 290<br />
Köping 3 969 159 747 92 32,54 22,04 872<br />
Norberg 928 161 972 93 33,04 22,54 209<br />
Sala 3 373 156 902 90 32,69 22,19 746<br />
Skinnskatteberg 722 158 196 91 32,89 22,39 161<br />
Surahammar 1 638 164 094 94 32,69 22,19 362<br />
Västerås 24 223 178 196 103 30,74 20,24 4 891<br />
Dalarnas län<br />
Avesta 3 637 167 115 96 33,10 22,21 806<br />
Borlänge 7 886 161 997 93 33,55 22,66 1 784<br />
Falun 9 609 172 562 99 33,20 22,31 2 143<br />
Gagnef 1 575 156 388 90 33,38 22,49 353<br />
Hedemora 2 422 159 402 92 33,30 22,41 541<br />
Leksand 2 505 163 713 94 32,95 22,06 551<br />
Ludvika 4 289 167 198 96 33,20 22,31 955<br />
Malung-Sälen 1 566 150 440 87 33,20 22,31 348<br />
Mora 3 233 160 484 92 33,47 22,58 728<br />
Orsa 988 142 482 82 33,55 22,66 222<br />
Rättvik 1 656 153 330 88 32,95 22,06 363<br />
Smedjebacken 1 822 169 332 97 33,59 22,70 413<br />
Säter 1 774 162 742 94 33,45 22,56 399<br />
Vansbro 971 141 218 81 33,43 22,54 217<br />
Älvdalen 1 043 143 071 82 33,45 22,56 234<br />
Statistiska centralbyrån 331
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.12<br />
Län/<br />
kommun<br />
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.<br />
2011, kommunvis (forts.)<br />
Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster,<br />
Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare<br />
(skattekraft)<br />
Total<br />
kommunal<br />
Därav till<br />
kommun<br />
mnkr<br />
Kronor per<br />
invånare<br />
Andel av riksmedelvärdet,<br />
%<br />
Gävleborgs län<br />
Bollnäs 4 065 155 296 89 32,07 20,90 844<br />
Gävle 16 246 172 188 99 32,72 21,55 3 496<br />
Hofors 1 616 163 722 94 33,82 22,65 365<br />
Hudiksvall 5 951 161 510 93 32,82 21,65 1 284<br />
Ljusdal 2 861 149 983 86 33,57 22,40 638<br />
Nordanstig 1 428 148 068 85 33,57 22,40 318<br />
Ockelbo 929 155 286 89 33,97 22,80 211<br />
Ovanåker 1 761 152 761 88 33,07 21,90 384<br />
Sandviken 6 240 168 756 97 32,82 21,65 1 348<br />
Söderhamn 4 045 157 032 90 32,87 21,70 873<br />
Västernorrlands län<br />
Härnösand 4 065 164 761 95 34,03 23,04 936<br />
Kramfors 3 024 157 376 91 33,83 22,84 688<br />
Sollefteå 3 152 154 201 89 34,08 23,09 725<br />
Sundsvall 17 045 178 417 103 33,28 22,29 3 801<br />
Timrå 2 955 165 059 95 33,33 22,34 659<br />
Ånge 1 575 155 170 89 34,02 23,03 361<br />
Örnsköldsvik 9 495 172 239 99 32,78 21,79 2 066<br />
Jämtlands län<br />
Berg 1 068 143 406 83 33,47 22,87 243<br />
Bräcke 1 011 147 278 85 33,92 23,32 235<br />
Härjedalen 1 580 149 285 86 33,42 22,82 359<br />
Krokom 2 205 152 502 88 33,12 22,52 495<br />
Ragunda 839 149 569 86 34,17 23,57 197<br />
Strömsund 1 806 146 973 85 33,67 23,07 414<br />
Åre 1 530 148 852 86 33,17 22,57 344<br />
Östersund 9 949 168 240 97 32,97 22,37 2 223<br />
Västerbottens län<br />
Bjurholm 344 137 525 79 33,40 22,90 78<br />
Dorotea 432 148 900 86 33,40 22,90 98<br />
Lycksele 1 988 160 005 92 33,35 22,85 453<br />
Malå 535 162 461 94 33,65 23,15 124<br />
Nordmaling 1 126 156 251 90 33,55 23,05 259<br />
Norsjö 657 150 681 87 33,65 23,15 152<br />
Robertsfors 1 049 152 409 88 32,90 22,40 234<br />
Skellefteå 11 907 165 900 95 32,90 22,40 2 662<br />
Sorsele 395 144 007 83 33,40 22,90 90<br />
Storuman 943 151 438 87 33,40 22,90 215<br />
Umeå 19 342 169 558 98 33,10 22,60 4 370<br />
Vilhelmina 1 018 142 315 82 33,70 23,20 235<br />
Vindeln 832 150 826 87 33,40 22,90 190<br />
Vännäs 1 318 157 711 91 33,40 22,90 301<br />
Åsele 443 141 557 81 33,40 22,90 101<br />
Norrbottens län<br />
Arjeplog 501 159 411 92 32,68 22,28 111<br />
Arvidsjaur 1 071 161 736 93 32,48 22,08 236<br />
Boden 4 593 167 573 96 32,53 22,13 1 014<br />
Gällivare 3 481 187 829 108 32,73 22,33 779<br />
Haparanda 1 448 143 226 82 32,68 22,28 320<br />
Jokkmokk 850 163 226 94 32,63 22,23 188<br />
Kalix 2 767 163 496 94 32,73 22,33 616<br />
Kiruna 4 329 188 482 108 33,23 22,83 991<br />
Luleå 12 914 174 635 101 32,68 22,28 2 877<br />
Pajala 933 147 810 85 32,88 22,48 208<br />
Piteå 7 003 171 387 99 32,43 22,03 1 541<br />
Älvsbyn 1 318 157 137 90 32,63 22,23 292<br />
Överkalix 570 155 222 89 32,98 22,58 128<br />
Övertorneå 707 143 673 83 31,93 21,53 151<br />
1) Kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Local authority, taxable income.<br />
Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
332 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.13<br />
Offentlig ekonomi<br />
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.<br />
2011, länsvis<br />
Local tax base and tax rates etc., in counties<br />
Län<br />
County<br />
Skatteunderlag 1 enl. 2010 års taxering<br />
Tax base (taxable income)<br />
Skattesats i procent<br />
Local tax rate in percent<br />
Skatteinkomster, mnkr<br />
Revenues from taxation<br />
Totalt<br />
miljoner<br />
kronor<br />
Total,<br />
SEK millions<br />
Skatteunderlag per<br />
invånare (skattekraft)<br />
Tax capacity<br />
Kronor per<br />
invånare<br />
SEK per<br />
inhabitant<br />
Andel av<br />
riksmedelvärdet,<br />
%<br />
In % of<br />
average<br />
Total<br />
kommunal<br />
Total<br />
Kommun<br />
Municipality<br />
Därav till<br />
Of which<br />
Landsting<br />
County<br />
council<br />
Kommun<br />
Landsting<br />
Stockholms 410 482 203 291 117 30,45 18,35 12,10 75 250 49 986<br />
Uppsala 57 476 173 173 100 31,81 21,44 10,37 12 307 5 945<br />
Södermanlands 44 198 164 273 95 32,10 21,93 10,17 9 670 4 471<br />
Östergötlands 69 607 162 974 94 30,94 21,09 9,85 14 622 6 811<br />
Jönköpings 54 640 162 597 94 32,24 21,57 10,67 11 744 5 806<br />
Kronobergs 29 901 163 250 94 31,73 21,08 10,65 6 278 3 172<br />
Kalmar 37 350 159 864 92 32,21 22,00 10,21 8 189 3 789<br />
Gotlands 8 619 150 620 87 33,10 33,10 0,00 2 837 0<br />
Blekinge 24 804 162 550 94 32,33 21,62 10,71 5 345 2 646<br />
Skåne 199 329 161 916 93 30,69 20,30 10,39 40 249 20 611<br />
Hallands 50 685 170 756 98 30,75 21,03 9,72 10 634 4 900<br />
Västra Götalands 267 853 170 666 98 32,03 21,58 10,45 57 694 27 905<br />
Värmlands 43 210 158 131 91 32,71 21,96 10,75 9 450 4 622<br />
Örebro 45 487 163 106 94 32,07 21,39 10,68 9 697 4 839<br />
Västmanlands 42 770 170 159 98 31,51 21,01 10,50 8 963 4 477<br />
Dalarnas 44 975 162 684 94 33,31 22,42 10,89 10 059 4 881<br />
Gävleborgs 45 144 163 435 94 32,86 21,69 11,17 9 761 5 030<br />
Västernorrlands 41 311 169 974 98 33,37 22,38 10,99 9 237 4 532<br />
Jämtlands 19 988 157 801 91 33,23 22,63 10,60 4 509 2 107<br />
Västerbottens 42 330 163 722 94 33,13 22,63 10,50 9 561 4 425<br />
Norrbottens 42 485 170 611 98 32,67 22,27 10,40 9 453 4 403<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 1 622 643 173 718 100 31,55 20,73 10,82 335 509 175 355<br />
Landsting<br />
County councils 1 614 025 173 860 100 31,54 20,66 10,88 . 175 355<br />
1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals.<br />
Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18<br />
(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
Statistiska centralbyrån 333
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.14<br />
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och<br />
landsting, totalt, miljoner kronor<br />
Economic equalisation for municipalities and county councils,<br />
total, SEK millions<br />
År<br />
Year<br />
Bidrag<br />
Grants<br />
Inkomstutjämning 1<br />
Income equalisation<br />
Avgifter Skillnad<br />
Fees Difference<br />
Bidrag<br />
Kostnadsutjämning<br />
Cost equalisation<br />
Avgifter Skillnad<br />
Strukturbidrag<br />
Structural<br />
grant<br />
Införandebidrag<br />
Transitional<br />
regulations<br />
Regleringspost<br />
2<br />
Adjustment<br />
item<br />
Kommunalekonomisk<br />
utjämning,<br />
totalt<br />
Income from<br />
grants, total<br />
Kommuner<br />
Municipalities<br />
2005 45 008 -3 414 41 595 4 620 -4 650 -31 1 539 1 522 -2 000 42 626<br />
2006 46 212 -3 229 42 983 4 703 -4 732 -29 1 533 838 -160 45 165<br />
2007 48 139 -3 289 44 851 4 855 -4 862 -7 1 533 462 8 317 55 157<br />
2008 51 962 -3 654 48 308 5 198 -5 208 -10 1 528 308 -4 199 45 935<br />
2009 54 331 -4 050 50 281 5 551 -5 564 -13 1 525 192 -4 528 47 456<br />
2010 52 817 -3 912 48 905 5 701 -5 697 5 1 523 90 2 394 52 916<br />
2011 54 075 -3 898 50 177 6 070 -6 058 12 1 521 – 9 630 61 339<br />
Landsting<br />
County councils<br />
2005 14 933 -2 151 12 782 1 207 -1 208 -1 658 624 -1 486 12 576<br />
2006 15 233 -1 997 13 235 1 091 -1 096 -4 657 348 -1 272 12 964<br />
2007 15 780 -1 952 13 828 1 164 -1 165 -1 658 235 937 15 656<br />
2008 16 947 -2 090 14 857 1 360 -1 354 6 657 174 869 16 563<br />
2009 17 677 -2 209 15 468 1 414 -1 412 1 656 113 1 077 17 316<br />
2010 17 187 -2 134 15 053 1 550 -1 540 10 657 53 4 060 19 833<br />
2011 17 557 -2 114 15 444 1 609 -1 610 -1 657 – 7 565 23 664<br />
1) Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag<br />
115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en egen skattekraft<br />
som överstiger respektive nivå betalar en inkomstutjämningsavgift till staten.<br />
2) Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med beslutat anslag för<br />
kommuner respektive landsting för aktuellt utjämningsår. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift<br />
erläggas. Om nettobeloppet uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag.<br />
Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader (www.scb.se/OE0115);<br />
Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
334 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.15<br />
Landstingens finanser, miljoner kronor<br />
Finances of county councils, SEK m<br />
Offentlig ekonomi<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Externa utgifter External expenditures 211 226 222 611 231 625 244 783 253 741 260 541<br />
Löner och arbetsgivaravgifter 101 214 105 368 111 246 115 710 117 173 118 896<br />
Material 36 595 38 232 39 842 41 963 44 131 44 668<br />
Tjänster 23 031 25 471 26 071 27 643 28 954 29 409<br />
Lämnade bidrag 10 794 12 622 14 179 14 711 15 512 17 059<br />
Köp av verksamhet 29 287 29 658 31 635 34 181 37 857 41 257<br />
Därav från<br />
privata företag/vårdgivare 16 905 17 282 17 997 19 432 21 766 24 427<br />
landstingsägda företag inom egen koncern 4 884 4 552 5 346 5 828 6 672 7 252<br />
andra landsting 6 016 6 396 6 770 7 284 7 852 7 911<br />
kommunalförbund 205 215 125 130 148 149<br />
Räntor – – – – – –<br />
Övriga utgifter 10 305 11 260 8 652 10 575 10 114 9 252<br />
Externa inkomster External revenues 211 488 224 443 235 631 245 688 256 534 265 262<br />
Landstingsskatt 147 092 155 901 163 751 171 418 175 714 178 778<br />
Generella statsbidrag 34 128 35 788 37 752 38 738 40 990 46 627<br />
Ersättningar från sjukförsäkringen – – – – – –<br />
Försäljning av verksamhet 9 790 11 231 11 513 12 180 12 964 13 404<br />
Försäljning av tjänster 5 873 5 189 5 517 5 746 6 080 6 441<br />
Försäljning av material och varor 1 124 1 201 1 187 1 276 1 269 1 378<br />
Patientavgifter och övriga erhållna avgifter 5 791 5 777 5 851 6 099 6 186 6 205<br />
Övriga erhållna bidrag 5 932 6 156 6 570 6 531 8 185 8 639<br />
Därav specialdestinerade statsbidrag 3 801 3 699 4 023 3 982 5 323 5 554<br />
Övriga inkomster 1 758 3 200 3 490 3 700 5 146 3 790<br />
RESULTATRÄKNING Profit and loss account<br />
Verksamhetens intäkter 29 936 31 004 32 288 33 559 36 449 37 988<br />
Verksamhetens kostnader -201 271 -214 937 -223 162 -234 357 -243 771 -251 447<br />
Avskrivningar -5 732 -5 911 -6 299 -6 539 -6 841 -7 100<br />
Verksamhetens nettokostnader<br />
Total net current expenditures -177 067 -189 844 -197 175 -207 336 -214 163 -220 560<br />
Skatteintäkter 147 092 155 901 163 751 171 418 175 714 178 778<br />
Generella statsbidrag 1 13 053 12 710 15 344 16 265 17 000 19 490<br />
Finansiella intäkter 1 707 1 751 1 815 1 984 3 381 1 869<br />
Finansiella kostnader -1 620 -1 696 -2 174 -3 905 -3 129 -1 994<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto<br />
Profit or loss after tax revenues and net interest<br />
incomes 4 241 1 900 3 969 900 2 792 4 720<br />
Extraordinära intäkter 65 0 33 0 0 0<br />
Extraordinära kostnader 0 -68 0 0 0 0<br />
Årets resultat Net profit/loss for the year 4 306 1 832 4 002 900 2 792 4 720<br />
BALANSRÄKNING Balance sheets<br />
Omsättningstillgångar Current assets 37 716 42 436 47 229 51 504 63 170 63 579<br />
Likvida medel 22 392 25 294 27 307 31 497 42 749 41 588<br />
Kundfordringar och övriga fordringar 11 687 12 455 14 969 15482 14 489 16 141<br />
Fordringar hos staten 2 115 3 108 3 351 2 641 4 216 4 191<br />
Förråd 1 522 1 579 1 602 1 884 1 716 1 660<br />
Bidrag till statlig infrastruktur<br />
Contribution to public infrastructure . . . . . . . . 1 171 1 183<br />
Anläggningstillgångar Fixed assets 68 288 71 669 77 495 81 986 89 768 101 125<br />
Finansiella anläggningstillgångar exkl. långfr. fordringar 7 092 7 636 9 160 9 251 10 210 11 476<br />
Långfristiga fordringar 3 147 3 825 3 820 4 946 7 444 11 068<br />
Maskiner och inventarier 13 924 14 370 16 369 17 257 18 225 20 042<br />
Byggnader och mark 43 821 45 516 47 818 50 164 53 539 58 242<br />
Immateriella anläggningstillgångar 297 321 327 369 350 298<br />
Summa tillgångar Total assets 106 004 114 104 124 723 133 491 154 109 165 887<br />
Kortfristiga skulder Short-term liabilities 42 186 41 788 44 687 47 225 56 718 55 966<br />
Semesterlöneskulder 5 633 6 047 6 017 5 834 6 101 6 456<br />
Leverantörsskulder och övriga skulder 36 553 35 741 38 670 41 391 50 617 49 510<br />
Långfristiga skulder Long-term liabilities 10 540 9 209 7 830 8 282 9 841 13 106<br />
Redovisad pensionsskuld . . . . . . . . . . . .<br />
Övriga långfristiga skulder 10 540 9 209 7 830 8 282 9 841 13 106<br />
Summa skulder Total liabilities 52 726 50 997 52 517 55 507 66 559 69 072<br />
Statistiska centralbyrån 335
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.15<br />
Landstingens finanser, miljoner kronor (forts.)<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Eget kapital Equity 27 851 29 686 33 693 34 589 37 417 42 111<br />
Rörelsekapital -4 470 648 2 542 4 279 6 452 7 613<br />
Anläggningskapital 32 321 29 038 31 151 30 311 29 792 33 315<br />
Avsättningar Appropriations 25 427 33 422 38 514 43 393 50 135 54 704<br />
Avsättningar för pensioner intj. fr.o.m.1998 19 085 24 994 31 121 35 977 41 642 45 185<br />
Andra avsättningar 6 342 8 428 7 393 7 416 8 493 9 519<br />
Skulder, avsättningar och eget kapital<br />
Total liabilities, appropriations and equity 106 004 114 105 124 724 133 489 154 110 165 887<br />
1) Här ingår skatteutjämningsbidraget netto och ersättningar från sjukförsäkringen.<br />
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling (2004–2010, www.skl.se).<br />
16.16<br />
Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, miljoner<br />
kronor, riket<br />
Expenses of municipalities, by activity, SEK m, <strong>Sweden</strong><br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Politisk verksamhet Political activity 4 533 4 804 5 003 5 305 5 579 5 722<br />
Infrastruktur, skydd m.m. Infrastructure, shelter etc. 28 649 30 522 31 174 33 058 35 043 35 516<br />
Fritid Recreation 10 458 10 964 10 279 12 141 12 331 13 067<br />
Kultur Culture 9 567 9 742 11 596 10 730 10 660 10 884<br />
Förskoleverksamhet o. skolbarnsomsorg Child care 51 168 54 594 58 433 62 472 65 442 68 552<br />
Utbildning Education 121 824 125 175 129 068 133 940 135 787 138 335<br />
Äldreomsorg Assistance for the aged 80 256 83 458 86 829 91 733 93 255 95 926<br />
Funktionshinderomsorg Assistance for the disabled 42 429 44 970 48 126 51 682 53 468 55 032<br />
Individ- och familjeomsorg Individual and family<br />
assistance 27 835 28 140 28 947 30 815 32 509 33 930<br />
Särskilt riktade insatser Specially activities 6 959 9 807 11 672 10 850 10 204 11 397<br />
Övriga verksamheter Other activities 3 001 3 270 4 133 4 389 5 060 5 343<br />
Summa egentlig verksamhet Total real activities 386 679 405 446 425 260 447 115 459 338 473 704<br />
Affärsverksamhet Business activities 23 774 25 916 26 626 27 652 26 701 26 374<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
336 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.17<br />
Kommunernas finanser, miljoner kronor<br />
Finances of municipalities, SEK m<br />
Offentlig ekonomi<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
Externa utgifter External expenditures 472 166 498 240 525 409 534 357 553 340<br />
Inköp av fastigheter, inventarier m.m. 11 010 11 218 11 811 13 389 15 002<br />
Löner och arvoden 175 944 183 413 190 782 193 353 196 081<br />
Arbetsgivaravgifter 64 863 68 965 69 331 64 673 65 030<br />
Ekonomiskt bistånd (inkl. flyktingar) 8 527 8 769 9 587 11 102 11 740<br />
Kostnadsräntor 6 433 8 215 9 498 6 220 5 677<br />
Övriga utgifter 205 389 217 660 234 400 245 620 259 810<br />
Externa inkomster External revenues 482 826 506 500 521 716 528 956 553 899<br />
Kommunalskatt 302 350 314 941 330 645 336 314 342 385<br />
Generella statsbidrag m.m. 50 430 55 677 58 279 61 486 76 162<br />
Statliga drift- och investeringsbidrag 21 494 18 976 18 782 19 088 20 568<br />
Erhållna avgifter (egentlig verksamhet) 14 295 14 914 15 548 16 062 16 304<br />
Erhållna avgifter (affärsmässig verksamhet) 14 130 14 676 14 415 13 866 14 025<br />
Hyror och arrenden 14 582 15 144 15 780 16 380 17 045<br />
Försäljning av tillgångar inkl. försäljningsmedel 23 664 27 605 21 438 18 350 20 164<br />
Räntor 7 955 9 899 11 341 11 118 9 947<br />
Övriga inkomster 33 926 34 668 35 488 36 292 37 299<br />
Investeringar Investment 30 199 33 386 36 874 36 783 35 950<br />
RESULTATRÄKNING Profit and loss account<br />
Verksamhetens intäkter 104 175 104 986 107 350 110 154 114 122<br />
Verksamhetens kostnader -433 204 -454 811 -476 618 -486 832 -506 678<br />
Avskrivningar -14 281 -14 503 -15 162 -15 729 -16 562<br />
Verksamhetens nettokostnader<br />
Total net current expenditure -343 310 -364 328 -384 430 -392 407 -409 118<br />
Skatteintäkter och generella statsbidrag m.m. 352 780 370 606 388 905 397 800 418 675<br />
Finansnetto 3 869 3 822 2 549 5 168 4 026<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto<br />
Profit or loss after tax revenues and net interest incomes 13 339 10 100 7 024 10 561 13 583<br />
Extraordinära intäkter 9 299 13 899 1 124 162 1 033<br />
Extraordinära kostnader -3 272 -1 990 -1 941 -35 -447<br />
Förändring av eget kapital Change in equity 19 366 22 009 6 207 10 688 14 169<br />
BALANSRÄKNING Balance sheets<br />
Immateriella anläggningstillgångar 438 134 235 288 325<br />
Materiella anläggningstillgångar 259 988 271 714 282 963 295 263 309 441<br />
Finansiella anläggningstillgångar 170 287 168 174 176 535 179 492 194 110<br />
Summa anläggningstillgångar Fixed assets 430 713 440 022 459 733 475 043 503 876<br />
Förråd, lager, exploateringsfastigheter 2 248 3 155 5 974 6 642 5 414<br />
Kortfristiga fordringar och placeringar 62 897 61 313 92 180 95 088 100 696<br />
Kassa och bank 23 963 43 917 17 505 30 795 21 150<br />
Summa omsättningstillgångar Current assets 89 108 108 385 115 659 132 445 127 260<br />
Bidrag till statlig infrastruktur<br />
Contribution to central government infrastructure . . . 648 839<br />
Summa tillgångar Total assets 519 821 548 407 575 392 608 136 631 975<br />
Eget kapital Equity 277 221 299 682 303 697 314 082 328 771<br />
Avsättningar för pensioner o. liknande förpliktelser 11 665 14 736 16 850 18 811 20 727<br />
Andra avsättningar 9 296 10 630 11 669 13 776 16 767<br />
Summa avsättningar Appropriations, total 20 961 25 366 28 519 32 587 37 494<br />
Långfristiga skulder Long-term liabilities 117 274 118 751 121 428 120 748 128 706<br />
Kortfristiga skulder Short-term liabilities 104 365 104 608 121 748 140 719 137 004<br />
Summa skulder Total liabilities 221 639 223 359 243 176 261 467 265 710<br />
Skulder, avsättningar och eget kapital<br />
Total liabilities, appropriations and equity 519 821 548 407 575 392 608 136 631 975<br />
Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 340 072 372 384 379 300 399 471 391 071<br />
Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder<br />
eller avsättningar 172 450 200 787 200 216 204 584 195 031<br />
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 167 622 171 597 179 084 194 887 196 040<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
Statistiska centralbyrån 337
Offentlig ekonomi Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
16.18<br />
Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst och taxering till<br />
kommunal inkomstskatt, fysiska personer, miljoner kronor<br />
Assessment for national capital income tax and assessment for local<br />
income tax, individuals, SEK m<br />
Taxeringsår<br />
Assessment<br />
year<br />
Inkomst av kapital, statlig taxering<br />
Income from capital, central government tax assessment<br />
Överskott Surplus Underskott Deficit Beskattningsbar<br />
förvärvsinkomst<br />
Totalt<br />
Taxable income<br />
Totalt<br />
Total<br />
Skatt<br />
Tax<br />
Skattereduktion<br />
Tax reduction<br />
Taxering till kommunal inkomstskatt<br />
Tax assessment for local government tax<br />
Beskattningsbar<br />
förvärvsinkomst,<br />
kronor per<br />
inkomsttagare<br />
Taxable income,<br />
SEK/incomeearner<br />
Debiterad skatt<br />
Debited tax<br />
2000 127 785 38 183 44 253 12 970 1 027 103 158 900 323 154<br />
2001 159 939 47 759 47 246 13 681 1 103 773 169 100 336 304<br />
2002 102 503 30 539 58 665 16 407 1 174 007 179 200 359 389<br />
2003 81 305 24 151 63 441 17 926 1 236 013 188 000 378 492<br />
2004 82 956 24 687 62 623 17 979 1 288 346 192 000 403 077<br />
2005 96 102 28 609 58 132 16 833 1 328 172 197 700 419 839<br />
2006 129 148 38 463 54 023 15 745 1 378 700 204 200 435 577<br />
2007 176 820 52 732 53 575 15 588 1 437 820 211 000 454 117<br />
2008 227 805 67 957 64 709 18 622 1 518 908 220 600 479 068<br />
2009 170 781 50 886 88 468 24 804 1 601 688 231 100 503 423<br />
2010 149 649 44 544 68 075 19 369 1 622 718 236 100 511 150<br />
Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21<br />
(www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
338 Statistiska centralbyrån
Finansmarknad<br />
Financial market
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17 – Finansmarknad<br />
Financial market<br />
Sida<br />
Page<br />
17.1 Finansmarknad .......................................... 341<br />
Financial market<br />
17.2 Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt<br />
januari 1985 – juli 2011 .................. 342<br />
Treasury bond rate, 5 years, monthly averages<br />
17.3 Affärsvärldens generalindex,<br />
Stockholmsbörsen 1980–2011.......................... 342<br />
Affärsvärlden, general index<br />
17.4 Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut,<br />
ställningsvärden den 31 december,<br />
miljarder kr .......................................................... 342<br />
Household loans in banks and housing finance<br />
institutions, SEK bn<br />
17.5 Finansiell ställning för olika samhällssektorer<br />
den 31 december ................................ 343<br />
Financial wealth, assets and liabilities of<br />
institutional sectors<br />
17.6 Finansiella tillgångar per finansobjekt<br />
den 31 december, ställningsvärden ................. 344<br />
Financial assets by type of assets at the end of<br />
year, outstanding values<br />
17.7 Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande<br />
organisationer, finansiella tillgångar<br />
och skulder, ställningsvärden<br />
den 31 december, miljoner kronor ................... 345<br />
Households incl. non-profit inst. serving<br />
households, financial assets and liabilities,<br />
outstanding values, SEK m<br />
17.8 Utestående skuld av svenska obligationer<br />
och förlagsbevis den 31 december,<br />
miljoner kronor................................................... 346<br />
Bonds and debentures in circulation in<br />
<strong>Sweden</strong>, SEK m<br />
17.9 Innehav av aktier i bolag noterade på<br />
svensk marknadsplats den 31 december,<br />
miljoner kronor................................................... 347<br />
Holdings of shares in corporations quoted on<br />
Swedish marketplaces, SEK m<br />
Sida<br />
Page<br />
17.10 NASDAQ OMX Nordiska Börs<br />
Stockholm ...........................................................348<br />
NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm<br />
17.11 Antal institut på finansmarknaden .........348<br />
Number of institute on the financial market<br />
17.12 Riksbankens tillgångar och skulder,<br />
den 31 december, miljoner kronor ...................349<br />
The Riksbank’s assets and liabilities, SEK m<br />
17.13 Bostadsinstitutens utlåning och<br />
finansiering, miljoner kronor.............................350<br />
Housing finance institutions’ advances and<br />
funding, SEK m<br />
17.14 Investeringsfonder, förmögenhet<br />
och sparande, miljoner kronor, samt antal<br />
fonder ..................................................................350<br />
Investment funds, wealth, SEK m, and number<br />
of funds<br />
17.15 Skadeförsäkring, under året influten<br />
premieinkomst och utbetalda försäkringsersättningar,<br />
1 000-tals kr ..................................351<br />
Non-life insurance, premium income and<br />
claims paid during the year. SEK thousands<br />
17.16 Antal premiepensionssparare och<br />
genomsnittlig behållning, marknadsvärde i<br />
januari .................................................................352<br />
Number of premium pension savers and<br />
average savings, market value in January<br />
17.17 Antal personer med pensionsbehållning<br />
och genomsnittligt belopp<br />
per år efter kön och ålder ..................................352<br />
Number of people with pension balance and<br />
the average balance per year<br />
340 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Finansmarknad<br />
17.1 Finansmarknad<br />
Financial market<br />
Läget på finansmarknaden fortsatte att förbättras under 2010. Börskurserna<br />
steg, dock inte lika mycket som 2009. Detta gynnade samtliga sektorer med<br />
stora aktieinnehav. Värdeökningen på de samlade aktieinnehaven var 775<br />
miljarder kronor.<br />
Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskapssystemet<br />
och beskriver hur finansiella<br />
flöden och stockar fördelar sig mellan<br />
olika samhällssektorer, samt mellan Sverige och<br />
utlandet.<br />
Hushållssektorn är största nettolångivaren<br />
Diagrammet nedan visar hur de finansiella tillgångarna<br />
och skulderna fördelar sig mellan de<br />
olika sektorerna i slutet av år 2010.<br />
Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder<br />
kronor efter sektor, kontopost och motsektor<br />
31 december 2010<br />
största nettolångivaren gentemot de övriga<br />
sektorerna.<br />
37 procent av Sveriges tillgångar finns i aktier<br />
och andra ägarandelar<br />
De finansiella tillgångarna är ytterligare uppdelade<br />
i olika typer av tillgångsslag såsom:<br />
• sedlar, mynt och inlåning<br />
• certifikat, obligationer och finansiella derivat<br />
• lån, inklusive leasing och koncernlån<br />
• aktier och andra ägarandelar<br />
• försäkringssparande<br />
• övriga finansiella tillgångar, inklusive<br />
handelskrediter.<br />
Aktier och andra ägarandelar utgjorde det<br />
största tillgångsslaget, med nära 37 procent av<br />
den svenska ekonomins totala finansiella tillgångar<br />
vid utgången av år 2010. I den posten<br />
ingår:<br />
• börsnoterade och ej börsnoterade aktier<br />
• andra ägarandelar, inklusive investeringsfondsandelar<br />
och bostadsrättsandelar (som i<br />
finansräkenskaperna betraktas som andelar<br />
i en ekonomisk förening)<br />
• svenskars innehav av utländska aktier och<br />
andelar.<br />
Den icke-finansiella företagssektorn var nettolåntagare<br />
vid utgången av 2010, vilket innebar<br />
att skulderna var större än de finansiella<br />
tillgångarna. Det förklaras dels av att de ickefinansiella<br />
företagen lånar upp kapital eller<br />
emitterar värdepapper som sedan används till<br />
investeringar, dels av att finansräkenskaperna<br />
tillämpar marknadsvärdering även av emitterade<br />
obligationer och börsnoterade aktier på<br />
bolagens skuldsida.<br />
Den samlade offentliga sektorns finansiella<br />
tillgångar var cirka 860 miljarder kronor större<br />
än skulderna 2010. Statens skulder översteg tillgångarna<br />
med 67 miljarder, medan överskottet i<br />
kommuner och socialförsäkring var 26 respektive<br />
898 miljarder kronor. De finansiella företagens<br />
finansiella tillgångar och skulder ligger på<br />
relativt höga nivåer, vilket förklaras av deras<br />
verksamhet som finansiella intermediärer<br />
(mellanhänder). Hushållssektorn är den enskilt<br />
Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder<br />
kronor efter kontopost 31 december 2010<br />
Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0103).<br />
Statistiska centralbyrån 341
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.2<br />
Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt januari 1985 –<br />
juli 2011<br />
Treasury bond rate, 5 years, monthly averages<br />
Diagrammet visar ränteutvecklingen för<br />
femåriga svenska statsobligationer.<br />
Räntenivån steg under åren 2005–2008<br />
men föll kraftigt under senare hälften av<br />
2008 och lade sig på en historiskt sett låg<br />
nivå. Under perioden augusti 2010 – april<br />
2011 steg räntenivån, men har efter det<br />
fallit något.<br />
Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se).<br />
17.3<br />
Affärsvärldens generalindex, Stockholmsbörsen 1980–2011<br />
Affärsvärlden, general index<br />
Diagrammet visar kursutvecklingen på<br />
Stockholmsbörsen i form av Affärsvärldens<br />
generalindex AFGX under perioden<br />
1980-01-02 – 2011-08-23 (1995-12-29 =<br />
100). Hushållens finansiella förmögenhet<br />
påverkas av kursutvecklingen på de börsnoterade<br />
aktierna, inklusive den inverkan<br />
dessa har på innehav i aktiefonder och<br />
försäkringssparande, m.m.<br />
Källa: Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se).<br />
17.4<br />
Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, ställningsvärden<br />
den 31 december 1996–2010, miljarder kr<br />
Household loans in banks and housing finance institutions, SEK bn<br />
Diagrammet visar hur hushållens lån i<br />
bank och bostadsinstitut ökat sedan 1996.<br />
Vi kan dessutom nämna att den procentuella<br />
ökningen blev större varje år fram till<br />
2005, då låneökningen var som störst. Hushållens<br />
låntagande fortsatte dock på en<br />
hög nivå även därefter.<br />
SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0401).<br />
342 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.5<br />
Finansmarknad<br />
Finansiell ställning för olika samhällssektorer den 31 december<br />
Financial wealth, assets and liabilities of institutional sectors<br />
2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010<br />
MILJONER KRONOR SEK m<br />
Finansiell förmögenhet<br />
Financial wealth<br />
Summa svenska sektorer<br />
Total, Swedish sectors -342 497 -883 255 -303 452 -521 912 -353 478 -447 346<br />
Icke-finansiella företag<br />
Non-financial corporations -3 452 553 -4 775 308 -4 634 808 -4 218 360 -4 960 318 -5 587 675<br />
Finansiella företag<br />
Financial corporations -102 936 -34 690 359 867 492 149 431 067 449 375<br />
Offentlig sektor<br />
General government 217 426 555 599 703 933 531 421 754 374 857 408<br />
Hushåll inkl. dess icke vinstdrivande<br />
org.<br />
Households incl. non-profit<br />
org. serving households 2 995 566 3 371 144 3 267 556 2 672 878 3 421 399 3 833 546<br />
Utlandet Rest of the world 366 133 908 122 331 900 554 289 410 854 509 554<br />
Finansiella tillgångar<br />
Financial assets 31 620 754 34 638 210 37 903 616 40 236 713 42 629 466 44 515 431<br />
Summa svenska sektorer 25 138 031 27 322 145 29 516 539 30 958 179 33 186 314 34 749 543<br />
Icke-finansiella företag 7 385 490 7 356 846 8 085 857 8 741 065 8 975 807 9 475 385<br />
Finansiella företag 10 795 442 12 172 075 13 435 273 14 826 524 15 626 511 15 962 688<br />
Offentlig sektor 2 034 050 2 283 952 2 382 315 2 229 271 2 488 010 2 599 175<br />
Hushåll inkl. HIO 2 4 923 049 5 509 272 5 613 094 5 161 319 6 095 986 6 712 295<br />
Utlandet 6 482 723 7 316 065 8 387 077 9 278 534 9 443 152 9 765 888<br />
Skulder Liabilities 31 597 118 34 613 343 37 875 168 40 204 336 42 572 090 44 453 223<br />
Summa svenska sektorer 25 480 528 28 205 400 29 819 991 31 480 091 33 539 792 35 196 889<br />
Icke-finansiella företag 10 838 043 12 132 154 12 720 665 12 959 425 13 936 125 15 063 060<br />
Finansiella företag 10 898 378 12 206 765 13 075 406 14 334 375 15 195 444 15 513 313<br />
Offentlig sektor 1 816 624 1 728 353 1 678 382 1 697 850 1 733 636 1 741 767<br />
Hushåll inkl. HIO 2 1 927 483 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 674 587 2 878 749<br />
Utlandet 6 116 590 6 407 943 8 055 177 8 724 245 9 032 298 9 256 334<br />
PROCENT Percent<br />
Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100<br />
Summa svenska sektorer 79 79 78 77 79 82<br />
Icke-finansiella företag 23 21 21 22 21 22<br />
Finansiella företag 34 35 35 37 37 38<br />
Offentlig sektor 6 7 6 6 6 6<br />
Hushåll inkl. HIO 2 16 16 15 13 14 16<br />
Utlandet 21 21 22 23 22 23<br />
Skulder 100 100 100 100 100 100<br />
Summa svenska sektorer 81 81 79 78 79 79<br />
Icke-finansiella företag 34 35 34 32 33 34<br />
Finansiella företag 34 35 35 36 36 35<br />
Offentlig sektor 6 5 4 4 4 4<br />
Hushåll inkl. HIO 2 6 6 6 6 6 6<br />
Utlandet 19 19 21 22 21 21<br />
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.<br />
2) Hushållens icke vinstdrivande organisationer.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen:<br />
Finansmarknad.<br />
Statistiska centralbyrån 343
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.6<br />
Finansiella tillgångar per finansobjekt den 31 december,<br />
ställningsvärden<br />
Financial assets by type of assets at the end of year, outstanding values<br />
2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 2010<br />
MILJONER KRONOR SEK m<br />
Finansiella tillgångar<br />
Financial assets 31 620 754 34 638 210 37 903 616 40 236 713 42 629 466 44 515 431<br />
Monetärt guld och SDR<br />
Monetary gold and SDRs 23 636 24 867 28 448 32 377 57 376 62 208<br />
Sedlar, mynt och inlåning<br />
Currency and deposits 4 094 019 4 744 043 5 184 773 6 899 332 6 252 424 5 854 896<br />
Certifikat Short-term securities 865 751 908 906 1 055 647 912 725 1 010 039 740 338<br />
Obligationer och förlagsbevis<br />
Bonds 3 866 440 4 022 573 4 527 564 5 291 574 5 815 467 5 901 114<br />
Finansiella derivat<br />
Financial derivatives 437 347 403 399 519 982 1 489 667 827 142 840 053<br />
Lån Loans 3 977 207 4 345 123 4 975 777 5 567 621 5 753 653 5 990 943<br />
Leasing 109 729 120 895 129 989 146 923 152 645 154 141<br />
Koncernlån<br />
Inter-company loans 1 658 384 2 115 839 2 550 022 3 009 025 2 988 561 2 997 114<br />
Svenska börsnoterade aktier<br />
Swedish quoted shares 3 324 555 4 075 500 3 737 218 2 111 343 3 236 070 4 030 651<br />
Svenska ej börsnoterade aktier<br />
Swedish non-quoted shares 3 698 397 3 893 883 3 961 699 4 484 443 4 715 564 5 082 495<br />
Andra ägarandelar<br />
Other equity 772 341 878 235 964 620 984 810 1 221 715 1 379 491<br />
Svenska fondandelar<br />
Swedish mutual fund shares 1 160 510 1 368 990 1 416 170 1 016 916 1 393 334 1 635 074<br />
Utländska aktier, andelar och<br />
fondandelar<br />
Foreign shares and other<br />
equity 3 155 320 2 969 206 3 837 312 3 759 648 4 405 548 4 546 534<br />
Försäkringssparande<br />
Insurance savings 2 184 145 2 268 079 2 236 806 2 151 776 2 556 730 2 808 596<br />
Handelskrediter inkl. concernhandelskrediter<br />
Trade credits including intercompany<br />
trade credits 923 705 956 735 994 411 951 656 875 695 889 298<br />
Övriga finansiella tillgångar<br />
Other financial assets 1 369 268 1 541 937 1 783 178 1 426 877 1 405 087 1 662 981<br />
PROCENT Percent<br />
Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100<br />
Monetärt guld och SDR 0 0 0 0 0 0<br />
Sedlar, mynt och inlåning 13 14 14 17 15 13<br />
Certifikat 3 3 3 2 2 2<br />
Obligationer och förlagsbevis 12 12 12 13 14 13<br />
Finansiella derivat 1 1 1 4 2 2<br />
Lån 13 13 13 14 13 13<br />
Leasing 0 0 0 0 0 0<br />
Koncernlån 5 6 7 7 7 7<br />
Sv. börsnoterade aktier 11 12 10 5 8 9<br />
Sv. ej börsnoterade aktier 12 11 10 11 11 11<br />
Andra ägarandelar 2 3 3 2 3 3<br />
Sv. fondandelar 4 4 4 3 3 4<br />
Utl. aktier, andelar och<br />
fondandelar 10 9 10 9 10 10<br />
Försäkringssparande 7 7 6 5 6 6<br />
Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter<br />
3 3 3 2 2 2<br />
Övriga finansiella tillgångar 4 4 5 4 3 4<br />
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103).<br />
Statistikdatabasen: Finansmarknad.<br />
344 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.7<br />
Finansmarknad<br />
Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella<br />
tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december,<br />
miljoner kronor<br />
Households incl. non-profit inst. serving households, financial assets<br />
and liabilities, outstanding values, SEK m<br />
2005 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010<br />
Finansiell förmögenhet Net financial wealth 2 995 566 3 371 144 3 267 556 2 672 878 3 421 399 3 833 546<br />
Finansiella tillgångar Financial assets 4 923 049 5 509 272 5 613 094 5 161 319 6 095 986 6 712 295<br />
Sedlar, mynt och inlåning<br />
Currency and deposits 738 604 835 415 994 361 1 088 415 1 126 974 1 211 205<br />
Sedlar och mynt Currency 80 206 80 531 80 185 79 413 79 952 77 078<br />
Bankinlåning Deposits in banks 629 484 725 301 881 934 954 440 993 775 1 086 763<br />
Inlåning i övriga monetära finansinstitut<br />
Deposits in other MFI 7 618 7 123 7 446 10 842 19 668 19 495<br />
Riksgäldsspar National debt savings 21 296 22 460 24 796 43 720 33 579 27 869<br />
Obligationer och konvertibler<br />
Bonds and convertible loans 120 715 134 892 170 219 166 730 172 770 142 364<br />
Icke-finansiella företag Non-fin. corporations 9 793 8 003 3 943 5 178 3 175 2 104<br />
Finansiella företag Financial corporations 57 806 66 447 98 499 89 945 95 275 74 996<br />
Premieobligationer Lottery bonds 42 001 41 354 37 782 37 488 37 326 34 790<br />
Utländskt Foreign 11 115 19 088 29 995 34 119 36 994 30 474<br />
Finansiella derivat Financial derivatives 0 19 510 17 368 964 4 671 6 222<br />
Lån Loans 10 491 5 929 7 645 11 641 11 465 12 068<br />
Aktier, andelar och fondandelar<br />
Shares, other equities and mutual fund shares 1 896 522 2 267 356 2 213 745 1 781 364 2 270 445 2 572 407<br />
Sv. börsaktier Sw. quoted shares 591 316 702 329 607 832 371 104 542 761 648 929<br />
Sv. ej börsnoterade aktier<br />
Sw. non-quoted shares . . . . . . . . . . . .<br />
Andra ägarandelar (Bostadsrättsandelar)<br />
Other equity (Tenant ownership rights) 689 176 795 463 882 829 890 418 1 070 460 1 203 609<br />
Sv. fondandelar Sw. mutual fund shares 438 402 483 820 466 796 302 269 396 387 439 312<br />
Räntefonder Bond and money market funds 31 923 33 851 34 986 40 172 36 306 34 606<br />
Aktiefonder Equity funds 336 053 366 500 341 712 193 604 272 461 302 114<br />
Andra fonder Other funds 70 426 83 469 90 098 68 493 87 620 102 592<br />
Utl. aktier, andelar och fondandelar<br />
Foreign shares and other equity 177 628 285 744 256 288 217 573 260 837 280 557<br />
Försäkringssparande<br />
Insurance technical reserves 1 942 407 2 018 892 1 964 241 1 854 950 2 250 194 2 494 184<br />
Individuellt Individual pension savings 742 264 765 723 716 172 608 529 533 847 633 115<br />
Kollektivt Collective insurance 900 552 940 133 927 483 936 546 1 417 355 1 573 947<br />
Utländskt Foreign 39 241 42 467 44 816 44 315 47 425 48 297<br />
Övriga försäkringstekniska reserver<br />
Other insurance technical reserves 260 350 270 569 275 770 265 560 251 567 238 825<br />
Handelskrediter Trade credits 9 511 9 496 9 422 9 001 8 098 8 098<br />
Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter<br />
Other accounts receivable 84 649 86 206 91 491 91 973 83 816 87 379<br />
Skulder Liabilities 1 927 483 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 674 587 2 878 749<br />
Finansiella derivat . . 10 519 10 709 2 458 764 658<br />
Lån 1 774 901 1 964 360 2 151 715 2 327 503 2 524 199 2 711 698<br />
Finansiella företag 1 583 538 1 777 753 1 971 793 2 145 540 2 339 293 2 523 355<br />
Riksbanken The Central Bank 258 265 272 283 290 278<br />
Banker Banks 352 175 402 714 651 369 719 963 761 704 818 234<br />
Bostadsinstitut Housing finance institutions 1 111 034 1 251 567 1 193 935 1 333 527 1 479 995 1 600 669<br />
Kommun- och företagsfinansierande institut<br />
Other Monetary Financial institutions 60 725 64 055 67 859 32 492 34 482 36 334<br />
Finansbolag Finance companies 53 428 56 182 56 052 57 855 62 444 67 369<br />
Övriga finansinstitut<br />
Other financial institutions 4 742 1 821 1 333 228 106 105<br />
Försäkringsföretag Insurance corporations 1 176 1 149 973 1 192 272 366<br />
Offentlig sektor General government 174 862 177 961 179 619 181 722 184 683 188 149<br />
Staten Central government 174 591 177 670 179 285 181 408 184 387 187 915<br />
Kommuner Local government 271 291 334 314 296 234<br />
Utlandet Rest of the world 16 265 8 303 - - - -<br />
Handelskrediter 22 913 25 576 24 842 23 912 21 179 21 179<br />
Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 124 362 133 046 153 970 130 128 124 019 140 282<br />
Övriga skulder Other accounts payable 5 307 4 627 4 302 4 440 4 426 4 932<br />
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen:<br />
Finansmarknad.<br />
Statistiska centralbyrån 345
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.8<br />
År<br />
Year<br />
Ickefinansiella<br />
företag<br />
Non-financial<br />
corporations<br />
Utestående skuld av svenska obligationer och förlagsbevis<br />
den 31 december, miljoner kronor<br />
Bonds and debentures in circulation in <strong>Sweden</strong>, SEK m<br />
Banker<br />
Banks<br />
Bostadsinstitut<br />
Housing<br />
finance<br />
institutions<br />
Kommun- och<br />
foretagsinstitut<br />
Other monetary<br />
credit market<br />
corporations<br />
Staten<br />
Central<br />
government<br />
Kommuner<br />
Local<br />
government<br />
Övriga finansiella<br />
företag<br />
Other<br />
financial<br />
corporations<br />
Summa<br />
Total<br />
1997 97 726 120 695 756 527 119 625 1 345 374 21 821 6 534 2 468 302<br />
1998 111 039 146 262 799 603 139 464 1 387 627 20 380 14 027 2 618 402<br />
1999 139 341 174 043 727 460 170 174 1 219 693 16 981 27 537 2 475 229<br />
2000 198 083 160 486 663 736 187 413 1 119 622 15 779 29 891 2 375 010<br />
2001 251 019 159 406 644 650 178 256 951 710 15 570 31 617 2 232 228<br />
2002 269 518 151 318 683 451 179 390 1 002 564 17 160 37 491 2 340 892<br />
2003 295 795 155 303 752 536 212 102 1 030 961 20 831 51 205 2 518 733<br />
2004 264 532 224 715 663 053 229 686 1 135 631 19 959 49 736 2 587 312<br />
2005 320 233 330 507 865 355 280 821 1 101 868 23 410 47 880 2 970 074<br />
2006 308 508 431 954 959 386 306 669 1 042 814 28 643 46 359 3 124 333<br />
2007 358 011 521 577 1 106 665 361 095 977 361 28 476 47 474 3 400 659<br />
2008 428 371 852 376 1 272 265 437 810 965 438 23 574 42 853 4 022 687<br />
2009 512 139 1 039 162 1 415 475 509 359 970 288 28 731 46 211 4 521 365<br />
2010 466 480 1 190 632 1 416 354 481 869 1 011 258 31 069 45 653 4 643 315<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistiska meddelanden<br />
serie FM 11 (–2003, www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: Finansmarknad.<br />
346 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.9<br />
Finansmarknad<br />
Innehav av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats<br />
den 31 december, miljoner kronor<br />
Holdings of shares in corporations quoted on Swedish marketplaces,<br />
SEK m<br />
År<br />
Year<br />
Icke-finansiella<br />
företag<br />
Non-financial<br />
enterprises<br />
Banker,<br />
finansinstitut<br />
m.fl.<br />
Banks etc.<br />
Investmentföretag<br />
Investment<br />
companies<br />
Investeringsfonder<br />
Investment<br />
funds<br />
Försäkringsbolag<br />
Insurance<br />
companies<br />
Staten<br />
Central<br />
government<br />
Kommuner<br />
Local<br />
government<br />
1997 165 563 38 207 137 969 199 524 267 447 63 678 10 613<br />
1998 157 662 29 704 143 952 207 931 278 765 59 409 13 710<br />
1999 222 077 62 023 190 926 271 065 391 044 59 682 9 556<br />
2000 246 493 87 943 233 224 309 742 357 244 179 929 10 330<br />
2001 237 615 56 938 178 334 284 617 336 995 155 657 5 890<br />
2002 158 594 46 666 103 775 195 855 193 627 106 372 4 393<br />
2003 217 014 54 135 132 691 272 621 216 721 130 001 5 880<br />
2004 240 961 94 551 145 924 308 544 240 445 143 460 5 553<br />
2005 305 608 100 898 193 191 427 654 315 996 158 423 4 738<br />
2006 396 835 110 656 229 339 495 180 359 335 200 106 3 452<br />
2007 382 708 89 732 226 030 442 568 336 431 182 326 2 348<br />
2008 219 243 36 874 124 027 262 965 208 076 106 907 1 412<br />
2009 320 738 73 908 186 061 443 381 320 382 166 058 1 677<br />
2010 398 692 94 365 233 186 534 607 384 832 164 605 1 919<br />
År<br />
AP-fonden<br />
The Swedish<br />
National Pension<br />
Insurance Fund<br />
Hushåll<br />
Households<br />
Företagens icke<br />
vinstdrivande<br />
organisationer<br />
Non-profit institutions<br />
serving enterprises<br />
Hushållens icke<br />
vinstdrivande<br />
organisationer<br />
Non-profit institutions<br />
serving households<br />
Utländska<br />
innehavare<br />
Foreign holders<br />
Summa<br />
Total<br />
1997 84 904 324 758 44 575 114 620 670 741 2 122 599<br />
1998 102 823 342 744 41 129 116 533 790 595 2 284 958<br />
1999 139 795 488 554 63 614 90 069 1 272 368 3 260 772<br />
2000 147 869 477 620 75 903 94 292 1 418 397 3 638 987<br />
2001 108 654 399 827 54 019 84 111 1 006 568 2 909 225<br />
2002 76 911 267 924 34 005 55 071 625 765 1 868 959<br />
2003 95 968 339 524 42 037 67 263 779 866 2 353 722<br />
2004 106 527 414 491 50 167 78 567 938 856 2 768 046<br />
2005 127 871 535 094 75 913 99 471 1 281 775 3 626 632<br />
2006 140 745 631 544 93 930 117 423 1 646 377 4 424 922<br />
2007 131 197 546 544 80 275 99 271 1 545 021 4 064 451<br />
2008 82 095 335 779 48 910 58 904 827 842 2 313 033<br />
2009 119 141 488 118 64 729 87 195 1 247 083 3 518 471<br />
2010 135 643 577 750 71 134 105 056 1 640 673 4 342 461<br />
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad, Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden serie FM 20<br />
(www.scb.se/FM0201); Statistikdatabasen: Finansmarknad.<br />
Statistiska centralbyrån 347
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.10<br />
NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm<br />
NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm<br />
År<br />
Year<br />
Medlemmar den<br />
31 dec., aktiehandeln,<br />
avista<br />
Number of<br />
members<br />
Därav fjärrmedlemmar<br />
Of which foreign<br />
members<br />
Antal börsnoterade<br />
bolag den<br />
31 dec. 1<br />
Number of listed<br />
companies 1<br />
Börsvärde<br />
(marknadsvärde),<br />
Mdkr 1<br />
Market capitalization<br />
SEK bn 1<br />
Omsättning av<br />
aktier, Mdkr 1<br />
Turnover<br />
SEK bn 1<br />
Stockholmsbörsens<br />
all-shares<br />
OMXS 2<br />
1990 27 – 258 558 104 -30,0<br />
1991 26 – 230 558 130 5,0<br />
1992 27 – 205 552 171 0,0<br />
1993 29 1 205 892 339 52,0<br />
1994 34 4 228 976 659 5,0<br />
1995 41 7 223 1 179 665 18,0<br />
1996 45 12 229 1 688 918 38,0<br />
1997 48 15 261 2 164 1 346 24,0<br />
1998 53 20 276 2 413 1 830 10,0<br />
1999 57 25 300 3 717 2 609 66,0<br />
2000 63 30 311 3 583 4 456 -12,0<br />
2001 72 41 305 2 856 3 994 -17,0<br />
2002 73 43 297 1 780 2 702 -37,0<br />
2003 69 42 282 2 314 2 453 29,8<br />
2004 66 41 277 2 699 3 391 17,6<br />
2005 73 46 272 3 507 3 764 32,6<br />
2006 75 48 276 4 275 5 521 23,6<br />
2007 86 59 279 3 959 6 525 -6,0<br />
2008 84 39 266 2 239 4 694 -42,0<br />
2009 80 38 258 3 413 3 417 46,7<br />
2010 77 37 258 4 230 3 699 23,1<br />
1) Inkl. A- och O-listan, nuvarande Nordiska listan Stockholm. Incl. A- and O-list, present Nordic list Stockholm.<br />
2) Årlig förändring i procent. Annual change percent.<br />
Källa: Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm (www.nasdaqomxnordic.com).<br />
17.11<br />
Antal institut på finansmarknaden<br />
Number of institute on the financial market<br />
År<br />
Year<br />
Banker 1<br />
Banks<br />
Kreditmarknadsföretag<br />
Credit market<br />
enterprises<br />
Därav: bostadsinstitut 3<br />
Of which: housing<br />
finance institutions<br />
Värdepappersbolag<br />
Securities brokerage<br />
companies<br />
Antal banker<br />
Number of<br />
banks<br />
Antal bankkontor<br />
2<br />
Number of<br />
bank<br />
branches<br />
Medelantal<br />
anställda<br />
Number of<br />
employees<br />
Antal<br />
företag<br />
Number of<br />
enterprises<br />
Medelantal<br />
anställda<br />
Antal<br />
företag<br />
Medelantal<br />
anställda<br />
Antal<br />
företag<br />
Medelantal<br />
anställda<br />
1993 109 2 835 41 329 114 4 796 9 1 895 34 900<br />
1994 112 2 690 43 203 100 4 613 9 1 914 60 1 235<br />
1995 119 2 601 43 305 97 4 524 11 1 890 77 1 460<br />
1996 124 2 527 43 234 90 4 464 11 1 961 80 1 569<br />
1997 124 2 522 43 202 86 4 236 14 1 915 88 1 841<br />
1998 126 2 197 43 531 84 3 717 13 1 121 94 2 038<br />
1999 124 2 140 43 222 88 3 694 13 1 040 103 2 822<br />
2000 126 2 059 41 995 87 3 586 13 699 108 3 668<br />
2001 129 2 061 42 001 86 3 881 13 533 105 3 924<br />
2002 127 2 026 41 863 83 4 098 13 523 102 3 660<br />
2003 125 2 046 40 169 83 4 220 9 498 106 3 204<br />
2004 126 2 037 40 044 76 4 198 8 489 102 2 293<br />
2005 124 2 046 40 260 67 4 683 8 493 110 2 761<br />
2006 125 2 069 42 949 68 4 883 9 484 113 2 263<br />
2007 123 2 105 44 056 63 3 975 7 426 131 2 439<br />
2008 118 2 193 46 250 59 4 299 7 431 134 2 477<br />
2009 112 2 120 44 638 58 4 393 7 431 134 2 416<br />
2010 113 2 164 45 411 58 4 178 6 50 135 2 475<br />
1) Inkl. utlandsägda banker och filialer; fr.o.m. 1998 inkl. två medlemsbanker.<br />
2) Definieras som "antal arbetsställen" fr.o.m. 2002.<br />
3) I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank.<br />
Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM).<br />
348 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.12<br />
Finansmarknad<br />
Riksbankens tillgångar och skulder, den 31 december, miljoner<br />
kronor<br />
The Riksbank’s assets and liabilities, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
TILLGÅNGAR Assets 208 607 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926<br />
Guld Gold 22 235 22 222 25 827 29 976 31 691 38 537<br />
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande<br />
utanför Sverige<br />
Claims on residents outside <strong>Sweden</strong> in foreign<br />
currency 173 158 167 184 172 556 200 448 302 348 282 555<br />
Fordringar på IMF Receivables from the IMF 5 729 4 892 4 614 6 261 30 898 31 175<br />
Banktillgodohavanden och värdepapper<br />
Bank balances and security investments 167 429 162 292 167 942 194 187 271 450 251 380<br />
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande<br />
i Sverige<br />
Claims on residents outside in <strong>Sweden</strong> in foreign<br />
currency – – – 196 124 – –<br />
Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska<br />
motparter<br />
Lending to monetary policy counterparties in SEK 9 601 7 088 9 129 266 462 368 802 500<br />
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner<br />
Main refinancing operations 9 600 6 700 7 199 – –<br />
Finjusterande transaktioner Fine-tuning operations – 267 1 787 – –<br />
Strukturella transaktioner Structural operations – – – 264 800 368 801 500<br />
Utlåningsfacilitet Marginal lending facility 1 121 143 0 1 0<br />
Övrig utlåning Other lending – – – 1 662 – –<br />
Övriga tillgångar Other assets 3 613 4 191 4 414 7 201 5 997 5 334<br />
SKULDER OCH EGET KAPITAL<br />
Liabilities and capital 208 607 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926<br />
Utelöpande sedlar och mynt<br />
Banknotes and coins in circulation 111 075 112 380 114 324 112 273 110 663 105 401<br />
Skulder i svenska kronor till penningpolitiska<br />
motparter<br />
Liabilities to monetary policy counterparties in SEK 250 121 143 206 696 171 163 5 142<br />
Emitterade skuldcertifikat<br />
Debt certificates issued – – – 48 946 192 222 –<br />
Skulder i svenska kronor till hemmahörande i<br />
Sverige Liabilities to residents in <strong>Sweden</strong> in SEK – – – 104 – –<br />
Skulder i svenska kronor till hemmahörande<br />
utanför Sverige<br />
Liabilities to residents outside <strong>Sweden</strong> in SEK 94 66 82 189 248 70 69<br />
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i<br />
Sverige<br />
Liabilities to residents in <strong>Sweden</strong> in foreign<br />
currency – – – 1 862 92 544 83 774<br />
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande<br />
utanför Sverige<br />
Liabilities to residents outside <strong>Sweden</strong> in foreign<br />
currency 10 159 13 906 12 047 8 688 – 431<br />
Motpost till SDR som tilldelats av IMF<br />
Counterpart of SDRs allocated by the IMF 2 797 2 540 2 517 2 979 25 216 23 275<br />
Övriga skulder Other liabilities 194 262 184 9 998 662 535<br />
Avsättningar Provisions 289 276 206 264 251 220<br />
Värderegleringskonton Revaluation accounts 23 680 8 488 20 081 49 228 37 818 35 102<br />
Eget kapital Balancing account and capital 56 813 54 769 58 247 58 742 64 025 72 429<br />
Grundfond Balancing account 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000<br />
Reserver Capital 55 813 53 770 57 247 57 742 63 025 71 429<br />
Årets resultat Result for the year 3 256 7 877 4 095 11 183 14 204 548<br />
Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se).<br />
Statistiska centralbyrån 349
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.13<br />
Bostadsinstitutens utlåning och finansiering, miljoner kronor<br />
Housing finance institutions’ advances and funding, SEK m<br />
2004 2005 2006 2007 1 2008 2009 2010<br />
Utlåning till: Lending to:<br />
Svenska icke-MFI 2<br />
Swedish non-MFI 2 1 392 909 1 528 126 1 662 867 1 593 886 1 763 545 1 970 579 2 105 291<br />
Icke-finansiella företag<br />
Non-financial enterprises 403 423 400 855 397 724 385 030 414 555 473 190 486 238<br />
Kommuner och landsting<br />
Local government 20 084 19 562 17 520 19 630 22 188 21 293 22 556<br />
Hushåll 3 Households 3 968 830 1 107 325 1 247 227 1 188 947 1 326 692 1 475 983 1 596 395<br />
Övriga sektorer Other sectors 572 385 396 279 111 112 101<br />
Utländska icke-MFI 2<br />
Foreign non-MFI 2 414 610 786 959 45 222 50 068 56 335<br />
Summa Total icke-MFI 1 393 323 1 528 736 1 663 653 1 594 845 1 808 768 2 020 646 2 161 626<br />
Finansiering Funding<br />
Upplåning från: Borrowing from:<br />
Svenska MFI Swedish MFI 464 788 476 558 482 863 363 384 536 049 587 506 634 255<br />
Banker Banks 425 378 457 668 468 264 344 283 518 491 550 254 641 908<br />
Svenska icke-MFI Swedish non-MFI 2 019 2 057 1 497 759 3 542 4 652 0<br />
Utländska icke-MFI<br />
Foreign non-MFI 15 870 11 443 23 288 10 237 25 921 0 0<br />
Utländska MFI Foreign MFI 98 98 0 189 41 880 49 920 51 991<br />
Upplåning via obligations- och<br />
förlagslån:<br />
Borrowing by bonds and debentures: 743 305 861 463 1 051 259 1 151 934 1 300 575 1 391 209 1 432 209<br />
Upplåning via certifikat<br />
Borrowing by short-term securities: 171 463 175 044 145 896 166 712 81 119 116 131 9 646<br />
Summa Total 1 397 543 1 526 663 1 704 803 1 693 215 1 989 086 2 149 418 2 128 101<br />
1) I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut genom fusion med en bank. In October 2007 a Housing credit institution merged with a<br />
Bank.<br />
2) MFI, monetära finansinstitut. MFI, Monetary Financial Institutions.<br />
3) Inkl. Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Incl. Non profit institutions serving households.<br />
Källa: Riksbanken och SCB: Finansmarknadsstatistik (www.scb.se/FM5001).<br />
17.14<br />
Investeringsfonder, förmögenhet och sparande, miljoner<br />
kronor, samt antal fonder<br />
Investment funds, wealth, SEK m, and number of funds<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Fondförmögenhet<br />
Market value of funds 832 441 1 160 993 1 368 756 1 416 210 1 017 216 1 393 337 1 635 074<br />
Aktiefonder Equity shares 484 714 682 804 792 961 789 173 459 887 723 031 964 499<br />
Räntefonder<br />
Bond and money market funds 100 170 116 562 138 859 154 239 182 688 164 092 177 461<br />
Övriga fonder 1 Other funds 247 557 361 627 436 935 472 798 374 641 506 214 493 114<br />
Nettosparande 2 Net savings 65 366 103 211 77 046 34 816 23 318 115 211 104 179<br />
Aktiefonder 25 654 28 639 -72 -6 993 -6 374 70 070 121 251<br />
Räntefonder 8 315 15 231 23 439 15 497 22 100 -17 597 13 215<br />
Övriga fonder 1 31 397 59 342 53 679 26 312 7 592 62 738 -30 287<br />
Antal fonder Number of funds 585 615 645 710 741 759 787<br />
Aktiefonder 312 317 324 339 343 339 342<br />
Räntefonder 90 88 90 90 83 82 84<br />
Övriga fonder 1 183 210 231 281 315 338 361<br />
1) I Övriga fonder ingår blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder m.m.<br />
2) Värdet av köpta minus sålda fondandelar.<br />
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Statistiska meddelanden serie FM 37 (www.scb.se/FM0403).<br />
350 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.15<br />
Finansmarknad<br />
Skadeförsäkring, under året influten premieinkomst och<br />
utbetalda försäkringsersättningar, 1 000-tals kr<br />
Non-life insurance, premium income and claims paid during the year,<br />
SEK thousands<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Premieinkomst<br />
Premium income 64 456 468 66 036 063 65 531 687 67 277 802 56 387 233 57 203 769<br />
Sjuk- och olycksfallsförsäkring<br />
Health and accident insurance 14 685 189 15 416 969 14 082 000 17 036 869 5 965 397 6 078 901<br />
Trygghetsförsäkring vid<br />
arbetsskada<br />
Employers’ no-fault insurance 701 192 763 150 679 490 648 665 549 563 165 370<br />
Hem- och villaförsäkring<br />
Householder’s and<br />
homeowner’s insurance 10 813 293 11 144 111 11 318 119 11 316 624 11 643 083 12 105 772<br />
Företags- och fastighetsförsäkring<br />
Business and houseowner’s<br />
insurance 12 345 997 12 308 090 12 889 578 12 623 033 12 837 612 12 348 270<br />
Motorfordonsförsäkring<br />
Motor vehicle insurance 11 830 937 11 991 191 12 529 753 12 641 350 12 820 268 13 333 489<br />
Trafikförsäkring<br />
Motor third party insurance 10 932 881 10 922 278 10 258 237 9 222 989 8 822 118 8 459 487<br />
Sjöfartsförsäkring<br />
Marine insurance 235 740 249 828 252 230 165 193 265 552 301 835<br />
Luftfartsförsäkring<br />
Aviation insurance 12 443 11 719 8 208 4 555 7 419 6 664<br />
Transportförsäkring<br />
Transport insurance 774 652 772 988 786 804 777 321 723 991 644 324<br />
Kredit- och borgensförsäkring<br />
Credit insurance 563 200 617 512 593 854 514 858 107 822 636 756<br />
Avgångsbidragsförsäkring<br />
Termination insurance 149 121 254 685 316 841 241 398 457 683 870 527<br />
Husdjursförsäkring<br />
Animal insurance 1 404 722 1 569 975 1 812 857 2 002 568 2 121 664 2 223 536<br />
Övrig försäkring Other classes 7 101 13 567 3 249 82 379 65 061 28 838<br />
Utbetalda försäkringsersättningar<br />
Claims paid 45 255 959 44 445 605 43 552 764 47 469 650 48 837 287 49 438 616<br />
Sjuk- och olycksfallsförsäkring 11 939 075 12 108 227 11 399 903 12 489 995 12 586 838 12 218 168<br />
Trygghetsförsäkring vid<br />
arbetsskada 1 693 852 1 693 855 1 158 397 1 681 961 1 555 352 1 601 049<br />
Hem- och villaförsäkring 6 750 540 6 642 868 6 927 576 7 430 076 8 139 445 8 787 535<br />
Företags- och fastighetsförsäkring<br />
8 569 194 7 451 742 7 347 452 8 342 528 8 020 023 8 099 695<br />
Motorfordonsförsäkring 8 193 221 8 213 421 8 729 712 9 100 542 9 373 422 9 807 318<br />
Trafikförsäkring 6 139 559 6 214 789 5 868 928 5 999 937 6 160 962 5 943 257<br />
Sjöfartsförsäkring 191 932 174 460 230 965 177 923 135 425 105 583<br />
Luftfartsförsäkring 637 8 039 273 2 312 16 656 2 134<br />
Transportförsäkring 568 022 497 425 418 888 498 823 430 115 353 715<br />
Kredit- och borgensförsäkring 220 838 262 398 218 848 180 257 316 687 261 069<br />
Avgångsbidragsförsäkring 67 611 115 174 65 587 174 903 612 205 683 197<br />
Husdjursförsäkring 921 371 1 060 920 1 186 226 1 366 515 1 465 485 1 565 100<br />
Övrig försäkring 107 2 287 9 23 878 24 672 10 796<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Finansinspektionen Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502).<br />
Statistiska centralbyrån 351
Finansmarknad Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
17.16<br />
Antal premiepensionssparare och genomsnittlig behållning,<br />
marknadsvärde i januari<br />
Number of premium pension savers and average savings, market<br />
value in January<br />
Ålder (31/12) resp. år<br />
Age<br />
Antal pensionssparare<br />
Number of pension savers<br />
Genomsnittlig behållning. Marknadsvärde, kr<br />
Average savings. Market value SEK<br />
Samtliga<br />
Both sexes<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Samtliga Män Kvinnor<br />
–19 20 276 9 408 10 868 1 028 1 055 1 004<br />
20–24 432 915 212 702 220 213 6 526 7 179 5 896<br />
25–29 551 753 282 988 268 765 22 302 24 654 19 827<br />
30–34 585 748 300 906 284 842 47 104 51 347 42 622<br />
35–39 641 188 329 653 311 535 75 156 81 521 68 421<br />
40–44 662 580 340 875 321 705 91 130 99 645 82 108<br />
45–49 676 685 350 029 326 656 96 537 105 426 87 011<br />
50–54 593 807 304 955 288 852 99 474 107 893 90 586<br />
55–59 581 027 296 523 284 504 100 311 107 848 92 455<br />
60–64 604 540 305 913 298 627 78 070 83 907 72 091<br />
65– 916 990 463 177 453 813 35 375 38 958 31 719<br />
Summa Total 1<br />
2011 6 267 509 3 197 129 3 070 380 65 995 72 034 59 707<br />
2010 5 960 356 3 036 083 2 924 273 57 620 62 991 52 042<br />
2009 5 813 174 2 961 399 2 851 775 40 667 44 433 36 757<br />
2008 5 665 954 2 885 298 2 780 656 54 645 60 062 49 025<br />
2007 5 549 097 2 825 560 2 723 537 48 327 53 051 43 425<br />
2006 5 446 667 2 773 826 2 672 841 35 509 39 059 31 826<br />
2005 5 343 692 2 723 834 2 619 858 23 363 25 662 20 973<br />
2004 5 220 309 2 664 224 2 556 085 17 995 19 831 16 083<br />
2003 5 079 872 2 594 171 2 485 701 11 669 12 888 10 397<br />
2002 4 893 130 2 500 136 2 392 994 13 280 14 744 11 750<br />
1) Fr.o.m. år 2011 ingår likviditetskontot i den genomsnittliga behållningen.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2009. Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se)<br />
fr.o.m. 2010.<br />
17.17<br />
Antal personer med pensionsbehållning och genomsnittligt<br />
belopp per år efter kön och ålder<br />
Number of people with pension balance and the average balance<br />
per year<br />
Ålder<br />
Age<br />
Samtliga<br />
Both sexes<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män<br />
Men<br />
Antal<br />
Number<br />
Genomsnittligt<br />
belopp<br />
Average<br />
amount<br />
Antal<br />
Genomsnittligt<br />
belopp<br />
Antal<br />
Genomsnittligt<br />
belopp<br />
–19 61 074 7 499 33 081 7 591 27 993 7 391<br />
20–24 547 979 48 414 271 292 45 325 276 687 51 443<br />
25–29 568 626 157 303 276 517 147 376 292 109 166 701<br />
30–34 601 295 299 988 292 319 282 380 308 976 316 647<br />
35–39 667 742 504 659 326 060 475 881 341 682 532 121<br />
40–44 698 625 736 459 340 123 693 203 358 502 777 498<br />
45–49 692 096 945 613 335 653 889 728 356 443 998 237<br />
50–54 638 136 1 160 654 310 960 1 084 298 327 176 1 233 226<br />
55–59 628 671 1 291 258 306 303 1 191 712 322 368 1 385 843<br />
60–64 667 258 1 031 638 325 784 944 475 341 474 1 114 795<br />
65– 352 987 114 564 161 162 101 865 191 825 125 232<br />
Summa Total<br />
2010 6 124 489 666 831 2 979 254 621 543 3 145 235 709 730<br />
2009 5 962 591 691 399 2 910 549 641 088 3 052 042 739 377<br />
2008 5 888 998 701 067 2 880 113 646 745 3 008 885 753 064<br />
2007 5 812 499 658 329 2 847 988 604 396 2 964 511 710 142<br />
2006 5 742 953 624 503 2 815 922 571 080 2 927 031 675 898<br />
2005 5 699 876 593 759 2 794 541 541 100 2 905 335 644 409<br />
2004 5 670 987 563 752 2 781 112 511 858 2 889 875 613 694<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2008. Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se)<br />
fr.o.m. 2009.<br />
352 Statistiska centralbyrån
Socialförsäkring<br />
Social insurance
Socialförsäkring Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18 – Socialförsäkring<br />
Social insurance<br />
Sida<br />
Page<br />
18.1 Utgifter för det sociala skyddet .......... 355<br />
Expenses for social security<br />
18.2 Socialförsäkring ................................... 356<br />
Social insurance<br />
18.3 Allmän sjukförsäkring; antal<br />
ersatta sjukpenningdagar 1955–2010 ........ 359<br />
Sickness insurance, days of sickness<br />
18.4 Sjukskrivna (pågående fall) i<br />
december 1998–2010 ................................... 359<br />
Number of ongoing sickness periods<br />
18.5 Allmän sjukförsäkring, antal<br />
sjukpenningdagar m.m. ............................... 360<br />
Sickness insurance, days of sickness cash<br />
benefit, etc.<br />
18.6 Föräldraförsäkring, antal dagar .......... 360<br />
Parental insurance, number of days<br />
18.7 Antal personer med sjukersättning/<br />
aktivitetsersättning i december .................. 361<br />
Number of persons with sickness<br />
compensation/activity compensation in<br />
December<br />
Sida<br />
Page<br />
18.8 Socialförsäkringens utgifter,<br />
miljoner kronor ............................................. 362<br />
Social insurance expenditures, SEK m<br />
18.9 Socialförsäkringens inkomster<br />
och utgifter 2010, miljoner kronor .............. 363<br />
Social insurance income and expenditures,<br />
SEK m<br />
18.10 Antal pensionstagare med<br />
ålderspension och äldreförsörjningsstöd<br />
i december ............................................ 364<br />
Number of persons with old age pension<br />
and maintenance support for the elderly in<br />
December<br />
354 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.1<br />
Utgifter för det sociala skyddet<br />
Expenses for social security<br />
Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka under 2009, både i löpande<br />
priser och i förhållande till BNP. År 2009 kom det sociala skyddet att uppgå<br />
till 994 miljarder kronor vilket motsvarar 32,2 procent av BNP.<br />
Socialförsäkring<br />
Varje år under perioden 1993–2009 har utgifterna<br />
för det sociala skyddet ökat mätt i löpande<br />
priser. Utgifterna har under den perioden ökat<br />
med 407 miljarder kronor (från 587 till 994),<br />
vilket motsvarar en ökning med 69,4 procent.<br />
Som andel av BNP har utgifterna för det<br />
sociala skyddet varierat en del under åren.<br />
Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt<br />
för att därefter öka under tre år. Från år 2004<br />
minskade andelen ända till 2008 för att därefter<br />
åter öka. Totalt sett har utgifternas andel av<br />
BNP minskat från 37,3 procent 1993 till 32,2 procent<br />
2009. Mellan 2008 och 2009 steg denna<br />
andel relativt mycket vilket delvis förklaras av<br />
att BNP sjönk år 2009.<br />
Totala utgifter för det sociala skyddet 1993–2009<br />
Kraftig ökning av utgifterna för arbetslöshet<br />
Mellan 2008 och 2009 ökade de totala utgifterna<br />
för socialt skydd med 47,8 miljarder kronor,<br />
vilket motsvarar en ökning med 5,1 procent.<br />
De utgifter som vägde tyngst var de för ålderdom<br />
samt hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde<br />
de 65,6 procent av de sociala förmånerna<br />
år 2009. Utgifterna för boende och övrig social<br />
utsatthet vägde minst, sammanlagt 3,7 procent.<br />
Utgifterna för ålderdom ökade med 22,1<br />
miljarder kronor, motsvarande 6 procent mellan<br />
år 2008 och 2009. Dessa består till största delen<br />
av pensioner, vilka ökade med 7,9 procent.<br />
Kostnaden för äldreomsorgen minskade med<br />
1,3 procent.<br />
Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård<br />
med 6 miljarder kronor, vilket motsvarar<br />
en ökning med 2,5 procent. Den totala utgiften<br />
för betald sjukledighet minskade med 9,3 procent.<br />
Av denna sjönk utgifterna för betald sjukpenning<br />
från Försäkringskassan med hela 16,4<br />
procent. Utgifterna för sjukvård ökade däremot<br />
med 4,9 procent.<br />
Utgifterna för funktionshinder ökade med 3<br />
miljarder kronor, vilket motsvarar 2,1 procent.<br />
Utgifterna för arbetslöshet steg med 12,4<br />
miljarder kronor, vilket motsvarar 44,4 procent.<br />
Både utgifterna för arbetslöshetskassorna och<br />
för arbetsmarknadsåtgärder steg kraftigt, med<br />
42,7 respektive 56,8 procent.<br />
Utgifterna för barn och familj ökade med 2,8<br />
miljarder kronor, vilket motsvarar 2,8 procent.<br />
Utgifter för föräldrapenning vid barns födelse<br />
stod för den största delen av ökningen på<br />
1milljard kronor eller 4,5 procent.<br />
Utgifter för sociala förmåner uppdelade på<br />
funktion, procent<br />
Funktion 1995 2000 2009<br />
Sjukdom/Hälso- och sjukvård 21,8 27,0 25,4<br />
Funktionshinder 11,9 13,2 14,4<br />
Ålderdom 35,4 37,0 40,2<br />
Efterlevande 2,3 2,2 1,9<br />
Familj/Barn 11,4 9,0 10,2<br />
Arbetslöshet 10,9 7,1 4,1<br />
Boende 3,3 2,1 1,5<br />
Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,2<br />
Totala utgifter 100,0 100,0 100,0<br />
Finansiering av det sociala skyddet<br />
Det sociala skyddet finansieras med hjälp av<br />
skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter<br />
från egenföretagare och anställda samt<br />
kapitalinkomster från AP-fonderna.<br />
Andelen kapitalinkomster i förhållande till<br />
totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent år<br />
1993 till 2,1 procent år 2009. Två procentenheter<br />
av sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet.<br />
Andelen sociala avgifter i förhållande till totala<br />
inkomster har ökat under perioden (1993–2009),<br />
från 40 procent 1993 till 46,2 procent 2009. Det<br />
har också skett en successiv förskjutning inom<br />
de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva<br />
avgifter till egenavgifter från egenföretagare<br />
och anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna<br />
5 procent av de totala avgifterna och år<br />
2009 21,2 procent.<br />
Skatterna finansierar ungefär hälften av det<br />
sociala skyddet. Andelen skatter i förhållande till<br />
totala inkomster har varit relativt konstant under<br />
hela perioden. År 2009 utgjorde de 51,7 procent.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NR 15 SM 1001<br />
(www.scb.se/NR0201).<br />
Statistiska centralbyrån 355
Socialförsäkring Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.2 Socialförsäkring<br />
Social insurance<br />
Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än<br />
mammorna. Av alla föräldrapenningdagar 2010 tog män ut drygt en<br />
femtedel (23 procent). Det kan tyckas vara en låg andel, men det är ändå<br />
betydligt högre än i början av 1990-talet, då bara 7 procent av dagarna togs<br />
ut av män.<br />
Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning<br />
av ett barns födelse eller adoption under<br />
sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna<br />
har gemensam vårdnad om barnet har<br />
båda rätt till hälften av det totala antalet dagar.<br />
En förälder kan dock överlåta rätten till<br />
föräldrapenning till den andra föräldern med<br />
undantag av 60 dagar som är reserverade för<br />
vardera föräldern.<br />
Under 2010 var andelen dagar som togs ut av<br />
män högst i Västerbottens län (26 procent) och<br />
lägst i Jönköpings län (21 procent). Det förekommer<br />
stora variationer mellan kommuner.<br />
Andelen var högst i Knivsta kommun i Uppsala<br />
län (29,7 procent), och lägst i Haparanda kommun<br />
i Norrbottens (13,6 procent).<br />
Föräldrapenning. Kommuner med störst resp.<br />
minst andel dagar uttagna av män 2010<br />
Kommun med störst andel<br />
Kommun med minst andel<br />
Kommun Andel Kommun Andel<br />
Knivsta 29,7 Haparanda 13,6<br />
Umeå 28,4 Eda 14,8<br />
Öckerö 28,4 Torsby 14,8<br />
Tjörn 28,1 Årjäng 15,4<br />
Vallentuna 27,8 Dals-Ed 16,6<br />
Sollentuna 27,4 Färgelanda 16,7<br />
Lund 27,2 Söderhamn 17,0<br />
Leksand 27,2 Valdemarsvik 17,0<br />
Vaxholm 27,2 Aneby 17,1<br />
Gullspång 27,1 Strömstad 17,2<br />
Föräldrapenning/Andel av uttagna dagar som<br />
tagits ut av män<br />
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn/Andel<br />
av uttagna dagar som tagits ut av män<br />
356 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
36 procent av VAB-dagarna togs ut av män<br />
En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete<br />
för att vårda ett sjukt barn är berättigad<br />
till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller<br />
barn som är yngre än 12 år och i vissa fall även<br />
äldre barn. Av det totala antalet ersatta dagar<br />
under 2010 (4 656 667) tog männen ut 36 procent.<br />
Männens andel sjönk under perioden<br />
1989–1997 från 35 till 31 procent, men steg därefter<br />
fram till 2006 till 37 procent.<br />
Tillfällig föräldrapenning i samband med<br />
barns födelse eller adoption<br />
I samband med ett barns födelse eller adoption<br />
har fadern eller barnets andra förälder rätt till<br />
tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per<br />
barn. Dagarna får tas ut till och med den<br />
sextionde dagen efter den dag då barnet har<br />
kommit hem eller den dag adoptivföräldern har<br />
fått barnet i sin vård.<br />
Socialförsäkring<br />
Antalet födda barn och antalet män med<br />
ersättningsdagar i samband med barns födelse<br />
eller adoption, var som högst år 1990. Då tog 86<br />
procent av männen ut ersättning. Men eftersom<br />
det successivt under hela 1990-talet föddes allt<br />
färre barn, sjönk också antalet män som tog ut<br />
dagar i samband med barns födelse eller<br />
adoption. Samtidigt minskade även andelen<br />
barn för vilka en man tog ut ersättning. År 1999<br />
var den siffran nere i 73 procent. Därefter<br />
skedde en årlig ökning till 2004 då andelen var<br />
uppe i 79 procent. Efter 2004 har siffran<br />
minskat, och 2010 var andelen barn för vilka en<br />
man tog ut ersättning 72 procent.<br />
Andel födda barn för vilka en man har tagit ut<br />
tillfällig föräldrapenning i samband med barns<br />
födelse eller adoption 1989-2010<br />
Födda barn/Män som tagit ut tillfällig föräldrapenning<br />
i samband med barns födelse eller<br />
adoption 1989-2010<br />
Källa: Försäkringskassan, Statistikenheten<br />
(www.forsakringskassan.se).<br />
Statistiska centralbyrån 357
Socialförsäkring Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Föräldrapenning – männens procentuella fördelning av uttagna nettodagar, försäkringskassan<br />
2010<br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
358 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.3<br />
Socialförsäkring<br />
Allmän sjukförsäkring; antal ersatta sjukpenningdagar 1955–2010<br />
Sickness insurance, days of sickness<br />
År 2010 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar<br />
till 37 miljoner vilket motsvarar 6 dagar<br />
per försäkrad i åldrarna 16–64 år.<br />
(Antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år var<br />
5 848 317.)<br />
Under de drygt femtio år diagrammet spänner<br />
över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar<br />
årligen överstiger 100 miljoner.<br />
Det är perioderna 1975-1979, 1987-1991 och<br />
2001-2003. Åren 1988 och 1989 uppgick sjukpenningdagarna<br />
till 22 dagar per försäkrad i<br />
åldrarna 16–64 år.<br />
Källa: Försäkringskassan<br />
(www.forsakringskassan.se).<br />
18.4<br />
Sjukskrivna (pågående fall) i december 1998–2010<br />
Number of ongoing sickness periods<br />
Drygt 111 000 var sjukskrivna i slutet av år<br />
2010. I slutet av år 2002 var antalet sjukskrivna<br />
298 000.<br />
Källa: Försäkringskassan<br />
(www.forsakringskassan.se).<br />
Närmare tre procent av de försäkrade kvinnorna<br />
och drygt en procent av de försäkrade<br />
männen (i åldrarna 16–64 år) var sjukskrivna i<br />
slutet av år 2010. År 2002 var motsvarande<br />
andelar 7 respektive 4 procent.<br />
Källa: Försäkringskassan<br />
(www.forsakringskassan.se).<br />
Statistiska centralbyrån 359
Socialförsäkring Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.5<br />
Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m.<br />
Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc.<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
Ersatta sjukpenningdagar 1 , 1 000-tal<br />
Days of sickness cash benefit 1 75 555 66 429 55 323 43 656 37 336<br />
Män Men 28 053 24 636 20 835 17 075 14 534<br />
Kvinnor Women 47 502 41 793 34 487 26 582 22 802<br />
Sjuktal 1 Sick rate 1 14,0 12,3 10,2 8,0 6,7<br />
Män 10,1 8,9 7,5 6,1 5,1<br />
Kvinnor 18,1 15,8 13,1 10,1 8,4<br />
Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1<br />
Number of ongoing sickness periods in December 1 194 500 164 200 132 300 108 700 111 500<br />
Män 71 400 60 900 50 600 42 300 42 000<br />
Kvinnor 123 000 103 300 81 700 66 400 69 500<br />
Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december per<br />
1 000 försäkrade<br />
Number of ongoing cases of sickness cash benefit in<br />
December per 1000 insured persons 36,2 30,3 24,3 19,8 20,2<br />
Män 25,9 21,9 18,2 15,1 14,9<br />
Kvinnor 46,9 39,0 30,7 24,7 25,6<br />
Avslutade sjukfall 1 , 1 000-tal<br />
Number of terminated sickness periods during the year 1 604 575 518 483 442<br />
Män 230 218 196 185 164<br />
Kvinnor 374 357 322 298 278<br />
1) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön<br />
och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay<br />
to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se).<br />
18.6<br />
Föräldraförsäkring, antal dagar<br />
Parental insurance, number of days<br />
Förmån/Kön Benefits/Sex 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Föräldrapenning 1 Parental benefit 1 42 658 813 43 482 694 45 290 629 47 260 349 47 839 165 49 718 626<br />
Män Men 8 320 078 8 957 898 9 434 538 10 143 062 10 669 822 11 489 945<br />
Kvinnor Women 34 338 735 34 524 796 35 856 091 37 117 288 37 169 343 38 228 681<br />
Tillfällig föräldrapenning 1<br />
Temporary parental benefits 1 5 165 750 5 721 358 5 368 056 5 482 541 5 298 183 5 481 476<br />
Män 2 335 296 2 573 558 2 417 311 2 461 153 2 382 328 2 461 607<br />
Kvinnor 2 830 454 3 147 610 2 950 745 3 021 389 2 915 855 3 019 869<br />
Vård av barn 1 Care of sick child 1 4 421 332 4 956 658 4 570 716 4 664 413 4 489 378 4 656 667<br />
Män 1 602 116 1 822 206 1 633 686 1 658 603 1 590 462 1 654 380<br />
Kvinnor 2 819 216 3 134 444 2 937 030 3 005 810 2 898 916 3 002 288<br />
Ersättningsdagar i samband med barns<br />
födelse eller adoption 1, 2<br />
In connection with childbirth or adoption 1, 2 733 576 751 192 786 323 805 821 796 879 812 422<br />
Män 729 117 746 575 779 815 798 062 787 576 802 844<br />
Kvinnor 4 459 4 435 6 508 7 760 9 303 9 578<br />
Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 3<br />
Contact days, for children covered by<br />
LSS 1, 3 10 842 13 508 11 018 12 307 11 926 12 387<br />
Män 4 063 4 777 3 810 4 488 4 290 4 383<br />
Kvinnor 6 779 8 731 7 208 7 819 7 636 8 004<br />
Graviditetspenning 1 Pregnancy benefit 1 841 616 879 517 932 285 936 320 924 783 919 903<br />
1) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en<br />
kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days.<br />
2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras (kallades<br />
tidigare "pappadagar"). 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten cash benefit days when a child is born<br />
or adopted (earlier called "paternity days").<br />
3) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0–16 år, som omfattas av LSS<br />
(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4–12 år. Contact days for children<br />
covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0-16 years who are entitled to support under the LSS Act on support<br />
and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4-12 were included.<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se).<br />
360 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.7<br />
Kön och ålder<br />
Sex and age<br />
Socialförsäkring<br />
Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december<br />
Number of persons with sickness compensation/activity compensation<br />
in December<br />
Samtliga<br />
All<br />
Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1<br />
Size of sickness compensation/activity compensation 1<br />
Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4<br />
Kvinnor Women<br />
2010 261 154 177 196 7 505 134 52 016 24 303<br />
2009 297 499 201 685 8 880 161 58 970 27 803<br />
2008 318 321 215 659 9 668 192 63 079 29 723<br />
2007 330 322 224 923 10 042 224 65 568 29 565<br />
2006 331 416 228 081 9 689 270 65 456 27 920<br />
2005 331 480 230 599 9 361 329 64 865 26 326<br />
2004 318 654 225 591 8 337 381 61 282 23 063<br />
2003 296 123 213 947 7 039 458 55 721 18 958<br />
Män Men<br />
2010 181 658 141 167 4 817 117 27 265 8 292<br />
2009 200 802 155 490 5 538 137 30 472 9 165<br />
2008 213 185 164 332 6 090 161 32 823 9 784<br />
2007 221 424 170 881 6 378 187 34 449 9 529<br />
2006 223 481 173 034 6 368 225 34 810 9 044<br />
2005 225 309 175 190 6 335 256 34 893 8 635<br />
2004 220 988 173 715 5 884 307 33 473 7 609<br />
2003 211 166 168 188 5 235 371 30 996 6 376<br />
Samtliga Both sexes<br />
2010 442 812 318 363 12 322 251 79 281 32 595<br />
2009 498 301 357 175 14 418 298 89 442 36 968<br />
2008 531 506 379 991 15 758 353 95 897 39 507<br />
2007 551 746 395 804 16 420 411 100 017 39 094<br />
2006 554 897 401 115 16 057 495 100 266 36 964<br />
2005 556 789 405 789 15 696 585 99 758 34 961<br />
2004 539 642 399 306 14 221 688 94 755 30 672<br />
2003 507 289 382 135 12 274 829 86 717 25 334<br />
2010<br />
Kvinnor Women<br />
19 1 285 1 276 .. – .. ..<br />
20–24 6 320 6 035 27 – 171 87<br />
25–29 6 114 5 406 57 – 429 222<br />
30–34 5 883 4 625 114 – 752 392<br />
35–39 10 154 7 017 280 – 1 964 893<br />
40–44 18 322 11 694 612 . . 4 138 1 874<br />
45–49 28 679 18 322 1 004 4 6 479 2 870<br />
50–54 39 394 25 190 1 257 16 8 915 4 016<br />
55–59 56 517 37 098 1 640 35 11 982 5 762<br />
60–64 2 88 486 60 533 2 511 75 17 181 8 186<br />
Män Men<br />
19 1 756 1 752 .. – .. ..<br />
20–24 7 424 7 193 12 – 118 101<br />
25–29 6 226 5 759 30 – 271 166<br />
30–34 5 691 4 974 71 – 450 196<br />
35–39 7 661 6 274 137 – 899 351<br />
40–44 12 055 9 492 273 . . 1 654 635<br />
45–49 18 812 14 472 479 4 2 943 914<br />
50–54 25 560 19 353 695 18 4 257 1 237<br />
55–59 37 044 27 742 1 141 37 6 273 1 851<br />
60–64 2 59 429 44 156 1 978 57 10 399 2 839<br />
Samtliga Both sexes<br />
19 3 041 3 028 4 – 6 3<br />
20–24 13 744 13 228 39 – 289 188<br />
25–29 12 340 11 165 87 – 700 388<br />
30–34 11 574 9 599 185 – 1 202 588<br />
35–39 17 815 13 291 417 – 2 863 1 244<br />
40–44 30 377 21 186 885 5 5 792 2 509<br />
45–49 47 491 32 794 1 483 8 9 422 3 784<br />
50–54 64 954 44 543 1 952 34 13 172 5 253<br />
55–59 93 561 64 840 2 781 72 18 255 7 613<br />
60–64 2 147 915 104 689 4 489 132 27 580 11 025<br />
1) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness<br />
compensation/activity compensation in 2003.<br />
2) Inkl. ett fåtal 65-åringar. Incl. a few 65 year-olds.<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se).<br />
Statistiska centralbyrån 361
Socialförsäkring Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.8<br />
Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor<br />
Social insurance expenditures, SEK m<br />
Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Ekonomisk trygghet för familjer och barn<br />
Financial security for families and children 65 480 66 709 68 091 69 679 71 676<br />
Föräldraförsäkring Parental insurance 26 094 27 662 29 212 30 387 31 865<br />
Barnbidrag Child allowance 23 611 23 516 23 389 23 364 23 731<br />
Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Housing allowance to families etc. 3 598 3 377 3 223 3 372 3 493<br />
Vårdbidrag för funktionshindrade barn<br />
Care allowance for disabled children 2 625 2 637 2 679 2 789 2 766<br />
Underhållsstöd Maintenance support 4 038 3 888 3 724 3 645 3 550<br />
Barnpension Child pension<br />
Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance 109 113 117 125 126<br />
Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension 918 896 886 891 838<br />
Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years 4 452 4 592 4 833 5 077 5 279<br />
Bidrag till adoptioner Adoption allowance 35 28 28 29 28<br />
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp<br />
Financial security in sickness and disability 137 709 134 239 132 510 130 620 121 592<br />
Sjukpenning Sickness allowance 34 011 29 228 24 638 20 628 18 449<br />
Rehabiliteringsersättningar Rehabilitation allowance 2 568 2 422 1 894 2 140 1 990<br />
Närståendepenning Allowance for care of close relatives 81 79 76 90 115<br />
Sjukvård i internationella förhållanden 385 472 361 608 579<br />
Tandvård 2 999 3 259 3 867 5 503 4 897<br />
Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. 1 Sickness/activity compensation 1 70 178 68 360 69 633 67 804 60 597<br />
Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning<br />
Housing supplement to pensioners with sickness/ activity<br />
compensation 3 962 4 096 4 359 4 467 4 698<br />
Handikappersättning Disability allowance 1 171 1 174 1 192 1 242 1 226<br />
Arbetsskadeersättning Work injury benefit 6 005 5 918 5 425 5 156 4 587<br />
Bilstöd Car allowance to the disabled 257 245 200 222 259<br />
Assistansersättning Attendance allowance 16 084 18 171 19 858 21 753 23 188<br />
Bidrag till landsting Grants to county councils – 806 1 000 1 000 1 000<br />
Övrig ersättning Other benefits 8 8 7 7 6<br />
Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m.<br />
Financial security in old age etc. 221 460 229 868 242 645 260 618 262 585<br />
Ålderspension Old-age pension<br />
Garantipension 2 Guarantee pension 2 21 339 20 371 19 344 19 054 18 234<br />
Inkomstgrundad Income based 176 363 186 080 200 007 218 250 221 610<br />
Efterlevandepension till vuxna Adult survivor´s pension<br />
Garantipension 2 878 796 716 653 571<br />
Inkomstgrundad 14 935 14 906 14 981 15 194 14 520<br />
Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners 7 448 7 263 7 113 6 907 7 091<br />
Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly 419 402 437 497 511<br />
Överföringar till EU och Särskilda regleringar<br />
Transfers to EU and Special regulations 25 34 25 20 6<br />
Övrig pension Other pensions 53 50 47 44 42<br />
Annan utbetalning Other payments 11 811 6 426 6 805 10 344 16 209<br />
Aktivitetsstöd Activity assistance 11 755 6 372 6 738 10 293 16 157<br />
Dagpenning till totalförsvarspliktiga m.m.<br />
Daily allowance to conscripts etc. 3 3 3 3 0<br />
Familjebidrag till totalförsvarspliktiga Family allowance to conscripts 28 28 41 29 31<br />
Övrigt Other 25 23 22 19 21<br />
Administration 10 832 9 435 9 737 9 711 10 034<br />
Totalt Total 447 292 446 677 459 788 480 972 482 096<br />
1) 2006–2009 reviderade uppgifter då sjuk- och aktivitetsersättning, statliga ålderspensionsuppgifter för sjuk- och aktivitetsersättning samt<br />
kostnader för vissa personer med sjuk- och aktivitetsersättning är sammanslaget till en post. Revised figures 2006-2009 due to<br />
sickness/activity compensation, compensation for certain pensioners with sickness/activity compensation and old age pension charges for<br />
sickness/activitycompensation are merged into one post.<br />
2) Inklusive Särskilt pensionstillägg.<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se).<br />
362 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.9<br />
Försäkringsgren<br />
Type of insurance<br />
Socialförsäkring<br />
Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2010, miljoner kronor<br />
Social insurance income and expenditures, SEK m<br />
Avgifter<br />
Fees<br />
Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/<br />
under-<br />
Statliga<br />
medel<br />
enl. lag<br />
Övrigt<br />
Other<br />
Summa<br />
Total<br />
Utbetalningar<br />
Payments<br />
Administration<br />
Summa skott 1<br />
Surplus/<br />
deficit<br />
Government<br />
money<br />
statutory<br />
Föräldraförsäkring 2<br />
Parental insurance 27 079 – – 27 079 31 340 1 135 32 475 -5 396<br />
Barnbidrag Child allowance – 23 978 – 23 978 23 731 247 23 978 –<br />
Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl.<br />
Housing allowance for families<br />
with children, etc. – 3 723 – 3 723 3 493 230 3 723 –<br />
Vårdbidrag för funktionshindrade<br />
barn<br />
Care allowance (for disabled<br />
children) – 2 945 – 2 945 2 766 179 2 945 –<br />
Underhållsstöd<br />
Maintenance support – 2 420 1 499 3 919 3 550 369 3 919 –<br />
Pensionsrätt för barnår<br />
Child-rearing pension right – 5 279 – 5 279 5 279 .. 5 279 –<br />
Sjukförsäkring 3<br />
Sickness insurance 74 574 14 941 – 89 515 81 677 3 585 85 262 4 253 4<br />
Bidrag till landsting<br />
Grants to county councils – 1 000 – 1 000 1 000 .. 1 000 –<br />
Tandvård Dental care – 5 103 – 5 103 4 897 206 5 103 –<br />
Sjukvårdsförmåner<br />
Health care benefits – 618 – 618 579 39 618 –<br />
Handikappersättning<br />
Disability allowance – 1 317 – 1 317 1 226 91 1 317 –<br />
Aktivitetsstöd Activity support 16 157 698 – 16 855 16 157 698 16 855 –<br />
Arbetsskador Work injury 8 370 48 46 8 464 4 587 242 4 829 3 635<br />
Bilstöd Car allowance – 285 – 285 259 26 285 –<br />
Assistansersättning<br />
Attendance allowance – 19 096 4 309 23 405 23 188 217 23 405 –<br />
Ålderspension Old age pension<br />
Till/från AP-fonden<br />
To/from the First National<br />
Pension Fund 205 068 – 84 796 289 864 220 203 1 849 222 052 67 812<br />
Till/från statsbudgeten<br />
To/from national budget 13 923 4 484 – 18 407 18 234 173 18 407 –<br />
Premiepensionssystemet<br />
Premium pension scheme 29 936 – – 29 936 1 412 346 1 758 . .<br />
Efterlevandepensioner<br />
Survivor's pension 20 922 700 – 21 622 16 055 58 16 113 5 509<br />
Bostadstillägg (BTP) till ålderspension,<br />
sjuk-och aktivitetsersättning<br />
m.m.<br />
Housing supplement, BTP to old<br />
age pension, sickness benefit and<br />
temporary sickness benefit etc. – 12 223 – 12 223 11 789 434 12 223 –<br />
Äldreförsörjningsstöd<br />
Maintenance support for the<br />
elderly – 516 – 516 511 5 516 –<br />
Frivillig pension och sjömanspension<br />
– – 44 44 42 2 44 . .<br />
Övrig ersättning Other payments 17 70 5 92 86 6 92 –<br />
Totalt 1 Total 396 046 99 445 90 699 586 189 472 061 10 137 482 198 . .<br />
1) Över-/underskott: summering är ej meningsfull på grund av att inkomsterna i premiepensionssystemet utgörs av reserveringar.<br />
2) Här ingår inte havandeskapspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften.<br />
3) Omfattar sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, havandeskapspenning samt närståendepenning.<br />
4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera.<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se).<br />
Statistiska centralbyrån 363
Socialförsäkring Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
18.10<br />
Antal pensionstagare med ålderspension och<br />
äldreförsörjningsstöd i december<br />
Number of persons with old age pension and maintenance<br />
support for the elderly in December<br />
Ålder Age Män Men Kvinnor Women<br />
Pensionstagare<br />
All Pensioners<br />
Ålderspension<br />
Old age<br />
pension<br />
Därav med<br />
Of which with<br />
Äldreförsörjningsstöd<br />
Maintenance<br />
support for the<br />
elderly<br />
Pensionstagare<br />
Ålderspension<br />
Därav med<br />
Äldreförsörjningsstöd<br />
61–64 48 569 48 569 – 43 848 43 848 –<br />
65–69 277 789 277 428 2 816 277 754 277 300 3 347<br />
70–74 203 350 202 921 2 079 213 778 213 072 2 685<br />
75–79 147 859 147 607 861 175 806 175 372 783<br />
80–84 107 264 107 126 423 152 062 151 794 572<br />
85–89 62 860 62 824 155 110 304 110 204 400<br />
90–94 21 682 21 674 43 50 483 50 447 198<br />
95–99 3 531 3 526 9 12 502 12 485 46<br />
100– 268 267 – 1 500 1 494 10<br />
Summa All<br />
2010 873 172 871 942 6 388 1 038 037 1 036 016 8 041<br />
2009 843 501 842 259 6 140 1 014 629 1 012 471 7 543<br />
2008 815 758 814 544 5 566 993 642 991 582 6 288<br />
2007 789 384 788 215 5 215 973 501 971 518 5 726<br />
2006 764 622 763 489 4 923 955 994 953 986 5 497<br />
2005 745 499 744 243 4 858 942 578 940 191 5 679<br />
2004 726 295 724 695 4 909 928 423 925 186 6 393<br />
2003 713 446 711 408 5 051 918 437 914 292 7 450<br />
Ålder<br />
Pensionstagare<br />
Samtliga Both sexes<br />
Ålderspension<br />
Därav med<br />
Äldreförsörjningsstöd<br />
61–64 92 417 92 417 –<br />
65–69 555 543 554 728 6 163<br />
70–74 417 128 415 993 4 764<br />
75–79 323 665 322 979 1 644<br />
80–84 259 326 258 920 995<br />
85–89 173 164 173 028 555<br />
90–94 72 165 72 121 241<br />
95–99 16 033 16 011 55<br />
100– 1 768 1 761 12<br />
Summa<br />
2010 1 911 209 1 907 958 14 429<br />
2009 1 858 130 1 854 730 13 683<br />
2008 1 809 400 1 806 126 11 854<br />
2007 1 762 885 1 759 733 10 941<br />
2006 1 720 616 1 717 475 10 420<br />
2005 1 688 077 1 684 434 10 537<br />
2004 1 654 718 1 649 881 11 302<br />
2003 1 631 883 1 625 700 12 501<br />
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2008, Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se)<br />
fr.o.m. 2009.<br />
364 Statistiska centralbyrån
Socialtjänst<br />
Social welfare
Socialtjänst Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19 – Socialtjänst<br />
Social welfare<br />
Sida<br />
Page<br />
19.1 Socialtjänst ....................................... 367<br />
Social services<br />
19.2 Fler äldre bor kvar hemma .............. 368<br />
More elderly people live at home<br />
19.3 Andel personer med beviljad<br />
hemtjänst i åldersgruppen 65 år och<br />
äldre per kommun, oktober 2008,<br />
procent ...................................................... 369<br />
Percentage of persons over 65 years of<br />
age receiving home-help services, by<br />
municipality<br />
19.4 Ekonomiskt bistånd (tidigare<br />
socialbidrag) 1990–2010 .......................... 370<br />
Social assistance<br />
19.5 Nyblivna adopterade, av en eller<br />
två adoptivföräldrar, efter födelseland .. 371<br />
Adopted persons with one or two adoptive<br />
parents by country of birth<br />
19.6 Faderskap ......................................... 372<br />
Establishment of paternity<br />
19.7 Heldygnsinsatser för barn och<br />
unga ........................................................... 373<br />
24-hour social service interventions for<br />
children and young people<br />
19.8 Vissa insatser för vuxna missbrukare<br />
under året.................................... 373<br />
Interventions for adult substance abusers<br />
during the year<br />
19.9 Antal beslut om insatser enligt lag<br />
om vård av missbrukare i vissa fall<br />
(LVM).......................................................... 373<br />
Decisions upon interventions according to<br />
the Care of Alcoholics and Drug Abusers<br />
Act<br />
Sida<br />
Page<br />
19.10 Antal personer med beslut om<br />
insatser enligt lag om vård av missbrukare<br />
i vissa fall (LVM) någon gång<br />
under året, efter kön och ålder ............... 374<br />
Number of persons ordered treatment<br />
according to the Care of Alcoholics and<br />
Drug Abusers Act sometime during the<br />
year, by sex and age<br />
19.11 Vistelse i frivillig institutionsvård,<br />
intagna den 1 november ................ 374<br />
Care in treatment centres/residential<br />
homes, admissions<br />
19.12 Antal äldre personer och personer<br />
med funktionsnedsättning i<br />
särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen<br />
den 1 oktober 2009 efter<br />
ålder och kön, länsvis .............................. 375<br />
Number of elderly persons and persons<br />
with functional imparements in special<br />
forms of accommodation as of 1 October<br />
2009 by age, sex and county<br />
19.13 Färdtjänst den 31 december ......... 376<br />
Transport service for the elderly and<br />
disabled<br />
19.14 Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag)<br />
och introduktionsersättning ...... 376<br />
Social assistance and introductory<br />
benefits<br />
366 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Socialtjänst<br />
19.1 Socialtjänst<br />
Social services<br />
Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 2010<br />
var i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Det har däremot skett stora<br />
förändringar mellan de olika ersättningsformerna. Antalet med sjukpenning,<br />
sjuk- och aktivitetsersättning och arbetslöshetsersättning har minskat samtidigt<br />
som antalet med arbetsmarknadsåtgärder ökat med 45 procent.<br />
Statistiken omfattar personer i åldern 20–64 år<br />
som försörjs genom sociala ersättningar och<br />
bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning<br />
(tidigare kallat förtidspension), ersättning<br />
vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd<br />
(tidigare kalla socialbidrag).<br />
Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner,<br />
så kallade helårsekvivalenter. Detta för att<br />
skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar.<br />
Med helårsekvivalent avses det antal<br />
individer som skulle kunna försörjas under ett<br />
helt år med full ersättning. Exempelvis blir två<br />
personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår<br />
var, tillsammans en helårsekvivalent.<br />
Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i<br />
åldrarna 20–64 som försörjs med sociala<br />
ersättningar och bidrag, 1990–2010<br />
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med<br />
sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt<br />
under början av 1990-talet. Mellan åren 1990<br />
och 1994 ökade antalet med nästan 60 procent.<br />
Därefter har antalet stadigt minskat, med<br />
undantag för åren 2001–2004 och år 2009. År<br />
2010 minskade antalet åter, men endast med 0,5<br />
procent. Det skedde dock stora förändringar<br />
mellan de olika ersättningsformerna. Antalet<br />
med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning<br />
och arbetslöshet minskade samtidigt som antalet<br />
med arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt<br />
bistånd steg.<br />
Förändringar mellan olika ersättningsformer<br />
År 1990 var det 211 500 helårsekvivalenter som<br />
hade sjukpenning. Fram till 1997 sjönk antalet<br />
för att därefter börja stiga. År 2002 räknades de<br />
till 270 000. Sedan 2003 har antalet helårsekvivalenter<br />
med sjukpenning minskat varje år och<br />
2010 var antalet till 90 600.<br />
Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den<br />
största andelen av antalet helårsekvivalenter.<br />
Antalet steg långsamt ända fram till 2006 då<br />
trenden bröts och antalet började minska.<br />
Antalet helårsekvivalenter med ersättning<br />
för arbetslöshet har varierat kraftigt mellan<br />
åren. Antalet var lägst 1990 då endast 69 100<br />
fick denna ersättning för att därefter stiga till<br />
339 900 år 1995. Sedan dess har antalet aldrig<br />
legat på en så hög nivå igen. Mellan 2009 och<br />
2010 minskade antalet till 117 200.<br />
Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter<br />
med arbetsmarknadsåtgärder har följt ungefär<br />
samma mönster som de med ersättning för<br />
arbetslöshet. Som lägst var antalet 60 600 (1990)<br />
och som högst 189 800 (1996). Därefter sjönk<br />
antalet under flera år, men de två senaste åren<br />
har antalet ökat med 45 procent per år till<br />
175 400.<br />
Jämfört med de andra ersättningsformerna<br />
har antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt<br />
bistånd varierat relativt lite mellan åren. Denna<br />
ersättningsform har också utgjort den minsta<br />
andelen av antalet helårsekvivalenter under<br />
hela perioden. År 2010 ökade dock antalet till<br />
95 800 och utgör därmed en större andel än<br />
sjukpenning.<br />
Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i<br />
åldrarna 20–64 uppdelat på de olika<br />
ersättningssystemen, 1990–2010<br />
Källa: SCB Enheten för ekonomiska mikrosimuleringar<br />
(www.scb.se/HE0000).<br />
Statistiska centralbyrån 367
Socialtjänst Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.2<br />
Fler äldre bor kvar hemma<br />
More elderly people live at home<br />
Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer minskar medan andelen som<br />
bor kvar hemma och får hemtjänst ökar.<br />
Drygt 300 000 personer i åldern 65 år eller äldre<br />
bodde permanent i särskilda boendeformer eller<br />
var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i<br />
oktober 2009. Det motsvarade ungefär 18<br />
procent av befolkningen i den åldersgruppen.<br />
Äldre med hemtjänst har ökat<br />
Drygt 205 000 äldre, som bodde kvar hemma,<br />
var beviljade hemtjänst i oktober 2009. I förhållande<br />
till befolkningen i åldern 65 år eller<br />
äldre innebär det att andelen personer med<br />
hemtjänst ökat från 8 till 12 procent mellan åren<br />
2000 och 2009. Denna jämförelse bör man göra<br />
under beaktande av att uppgifterna har något<br />
olika definition. Definitionen för statistiken för<br />
år 2009 innehåller även personer med beslut<br />
som enbart avsåg matdistribution, trygghetslarm<br />
och/eller snöröjning. Det innebär att<br />
statistiken innehåller en betydligt större mängd<br />
individer än det tidigare året.<br />
Färre i särskilda boendeformer<br />
Drygt 95 000 personer i åldern 65 år och äldre<br />
bodde permanent i särskilda boendeformer i<br />
oktober 2009. Det betyder att antalet har<br />
minskat med cirka 23 000 eller cirka 20 procent<br />
sedan år 2000. Andelen personer i åldern 65 år<br />
eller äldre som bodde permanent i särskilda<br />
boendeformer minskade från 8 till mindre än 6<br />
procent.<br />
368 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.3<br />
Socialtjänst<br />
Andel personer med beviljad hemtjänst i åldersgruppen 65 år<br />
och äldre per kommun, oktober 2010, procent<br />
Percentage of persons over 65 years of age receiving home-help<br />
services, by municipality<br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se).<br />
Statistiska centralbyrån 369
Socialtjänst Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.4<br />
Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1990–2010<br />
Social assistance<br />
Utbetalt ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag)<br />
Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd mer<br />
än fördubblades mätt i 2010 års priser<br />
under perioden 1990–1996. Från och med<br />
1997 minskade sedan utbetalningarna<br />
under sex år i rad med sammanlagt 33 procent.<br />
De senaste åren har det dock börjat<br />
stiga uppåt igen.<br />
Personer som fått ekonomiskt bistånd (tidigare<br />
socialbidrag)<br />
Drygt 247 000 hushåll fick ekonomiskt<br />
bistånd någon gång under 2010. I dessa<br />
hushåll ingick ca 437 000 personer, vilket<br />
utgjorde 4,7 procent av befolkningen. Vid<br />
jämförelse med 1996, då antalet biståndsmottagare<br />
var som högst, har antalet<br />
minskat med 40 procent.<br />
Antal biståndsmånader i medeltal per biståndsmottagare Under perioden 1990-2010 har den<br />
genomsnittliga biståndstiden successivt<br />
ökat. I början av 1990-talet låg den på lite<br />
drygt 4 månader och 2010 har biståndstiden<br />
uppnått drygt 6 månader.<br />
Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt<br />
bistånd årsstatistik 2010 (www.socialstyrelsen.se);<br />
Statistikdatabasen: Socialtjänst.<br />
370 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.5<br />
Socialtjänst<br />
Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter<br />
födelseland<br />
Adopted persons with one or two adoptive parents by country of birth<br />
Födelseland 1<br />
Adoptionsår 2 Adoption year 2<br />
Country of birth 1<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Därav Of whom<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Totalt Total 1 669 1 596 1 460 1 333 1 434 1 503 1 399 713 686<br />
Sverige <strong>Sweden</strong> 576 524 531 558 611 626 613 276 337<br />
Norden utom Sverige<br />
The Nordic countries excl. <strong>Sweden</strong> 16 9 5 9 5 3 5 2 3<br />
Danmark Denmark 3 3 4 1 – 1 – – –<br />
Finland Finland 11 4 1 5 1 – 4 2 2<br />
Island Iceland – – – 1 – – – – –<br />
Norge Norway 2 2 – 2 4 2 1 – 1<br />
EU 27 utom Norden<br />
EU 27 excl. the Nordic countries 60 59 56 51 60 66 84 47 37<br />
Bulgarien Bulgaria 6 1 – 2 2 8 11 5 6<br />
Estland Estonia 1 6 8 6 8 7 9 4 5<br />
Lettland Latvia 1 2 – 2 5 1 – – –<br />
Litauen Lithuania 7 6 6 10 7 14 12 7 5<br />
Polen Poland 24 31 22 26 19 22 24 13 11<br />
Slovakien Slovakia 1 3 2 1 7 5 18 14 4<br />
Tjeckien Czech republic 7 5 4 – 2 5 1 – 1<br />
Övriga EU27 utom Norden<br />
Other EU27 excl. The Nordic<br />
countries 13 5 14 4 10 4 9 4 5<br />
Europa utom EU27 och Norden<br />
Europe excl. EU27 and the Nordic<br />
countries 151 67 72 38 29 45 35 23 12<br />
Jugoslavien Yugoslavia 2 4 3 2 1 – 3 1 2<br />
Ryssland Russia 59 42 47 26 12 31 24 20 4<br />
Ukraina Ukraine 21 7 7 4 6 4 2 1 1<br />
Vitryssland Belarus 49 2 – – – – – – –<br />
Övriga Europa utom EU27 och<br />
Norden<br />
Other Europe excl. EU27 and the<br />
Nordic countries 20 12 15 6 10 10 6 1 5<br />
Afrika Africa 101 117 81 87 114 136 114 66 48<br />
Etiopien Ethiopia 19 39 30 33 47 35 35 23 12<br />
Kenya Kenya 1 2 1 2 – 11 14 12 2<br />
Nigeria Nigeria – 1 – – 1 21 8 2 6<br />
Sydafrika South Africa 60 45 34 40 40 41 27 11 16<br />
Övriga Afrika Other Africa 21 30 16 12 26 28 30 18 12<br />
Nordamerika North America 9 3 10 2 9 12 9 1 8<br />
USA United States 4 1 7 – 7 5 4 – 4<br />
Övriga Nordamerika<br />
Other North America 5 2 3 2 2 7 5 1 4<br />
Sydamerika South America 93 66 65 48 49 66 90 50 40<br />
Bolivia Bolivia 11 9 10 10 4 5 7 4 3<br />
Chile Chile 8 4 2 3 2 4 – – –<br />
Colombia Colombia 68 47 46 33 42 50 70 37 33<br />
Ecuador Ecuador 1 – 1 – 1 5 9 6 3<br />
Övriga Sydamerika<br />
Other South America 5 6 6 2 – 2 4 3 1<br />
Statistiska centralbyrån 371
Socialtjänst Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.5<br />
Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter<br />
födelseland (forts.)<br />
Födelseland 1 Adoptionsår 2<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Därav<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
Asien Asia 663 749 635 537 554 548 448 247 201<br />
Filippinerna Philippines 8 11 13 14 8 13 9 6 3<br />
Indien India 56 40 37 52 47 45 39 14 25<br />
Irak Iraq 12 4 4 2 5 5 4 3 1<br />
Iran Iran 2 5 3 4 8 3 7 – 7<br />
Kina China 417 490 354 286 275 238 192 115 77<br />
Korea, Nord- North Korea 3 4 1 1 3 2 2 1 1<br />
Korea, Syd- South Korea 110 93 88 69 79 91 75 57 18<br />
Taiwan Taiwan 2 4 3 5 22 35 41 19 22<br />
Thailand Thailand 41 37 41 33 35 37 34 12 22<br />
Vietnam Viet Nam 1 50 65 55 52 60 30 15 15<br />
Övriga Asien Other Asia 11 11 26 16 20 19 15 5 10<br />
Oceanien Oceania – – 3 1 – – 1 1 –<br />
Sovjetunionen Soviet Union – 1 2 2 2 1 – – –<br />
Okänt land Unkown country – 1 – – 1 – – – –<br />
1) De nordiska länderna och de 30 vanligaste födelseländerna i övrigt för adopterade 2001–2010. The Nordic countries and 30 other<br />
countries (the most common).<br />
2) Tabellen visar det antal personer som adopterades respektive år och som var folkbokförda den 31 december samma år som<br />
adoptionen. The table shows the number of persons being adopted respectively year and entered in the population register, December 31,<br />
the same year as the adoption.<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2010 (www.scb.se/BE0101).<br />
19.6 Faderskap<br />
Establishment of paternity<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Barn för vilka faderskap fastställts<br />
Children for whom paternity established<br />
Genom bekräftelse By confirmation 56 119 58 670 58 108 58 819 59 717 61 775<br />
därav i fall där faderskapspresumtion för mannen i<br />
äktenskapet ifrågasatts 141 196 162 161 201 223<br />
Genom dom Decided in court 174 206 218 221 251 302<br />
Barn för vilka faderskapsutredning nedlagts<br />
Children for whom paternity inquiry dismissed 446 597 738 851 982 1 120<br />
Barn för vilka faderskapsutredning pågick den<br />
31 december<br />
Children for whom paternity inquiry was in progress<br />
as of December 31 8 227 8 534 8 760 9 342 10 065 10 262<br />
Barn för vilka föräldrarna anmält gemensam vårdnad<br />
Children whose parents have agreed on joint custody 52 753 54 522 54 454 54 879 55 709 56 306<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0201).<br />
372 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.7<br />
Heldygnsinsatser för barn och unga<br />
24-hour social service interventions for children and young people<br />
Socialtjänst<br />
Barn och unga föremål för: Type of intervention 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010*<br />
Vård utanför hemmet enl. 4 kap. 1 § (före 2002: 6g §)<br />
socialtjänstlagen (SoL). Care outside the home 15 322 15 284 15 659 16 419 17 379 18 115 19 223<br />
Omedelbart omhändertagande enl. 6 § lagen om vård<br />
av unga (LVU). Taken immediately into care 1 967 1 933 2 106 2 156 2 337 2 271 2 422<br />
Vård enl. 2 o. 3 §§ LVU. Care 5 691 5 807 5 848 5 977 6 110 6 168 6 187<br />
Samtliga barn och unga 1 All children and young<br />
people 1 20 406 20 422 20 975 21 720 22 825 23 666 24 894<br />
1) Här liksom för de olika insatstyperna redovisas varje barn/ungdom endast en gång oavsett antalet insatser per år. Net accounting.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0210 resp. www.scb.se/SO0211).<br />
19.8<br />
Vissa insatser för vuxna missbrukare under året<br />
Interventions for adult substance abusers during the year<br />
Insatser Interventions 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Frivillig institutionsvård enligt SoL 1<br />
Voluntary care under SoL 1<br />
Intagningar i frivillig institutionsvård.<br />
Admissions in treatment centres/residential homes 11 918 11 134 10 738 12 037 12 271 10 685<br />
Tvångsvård på institution Compulsory care<br />
Insatser enligt LVM 2, 3 Interventions under LVM 3 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570<br />
Totalt Total 13 306 12 660 12 265 13 507 13 601 12 255<br />
1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act.<br />
2) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act.<br />
3) Uppgifterna avser beslut om insatser enligt LVM.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).<br />
19.9<br />
Antal beslut om insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa<br />
fall (LVM)<br />
Decisions upon interventions according to the Care of Alcoholics and<br />
Drug Abusers Act<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Ansökningar (bifallna och avslagna) till länsrätten<br />
om beredande av vård enligt LVM<br />
Applications for care 653 753 758 708 598 741<br />
Därav beslut om vård Of which decided 626 716 724 679 545 699<br />
Beslut (fastställda och icke fastställda) enligt LVM<br />
om omedelbart omhändertagande<br />
Taken immediately into care 735 773 769 762 732 830<br />
Därav beslut fattat av Decided by<br />
Länsrätt 1 County Courts 2 1 3 0 2 4<br />
Polis 2 Police 19 – – – –<br />
Socialnämnd Social Welfare Board 714 772 766 762 730 824<br />
Samtliga beslut All 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570<br />
1) Fr.o.m. 10 februari 2010 fattas beslut av förvaltningsrätt.<br />
2) 2005: Uppgiften gäller för perioden före 1 juli 2005. Denna uppgift har utgått från och med 1 juli 2005 p.g.a. ändringar i lagen (LVM).<br />
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).<br />
Statistiska centralbyrån 373
Socialtjänst Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.10<br />
Antal personer med beslut om insatser enligt lag om vård av<br />
missbrukare i vissa fall (LVM) någon gång under året, efter kön<br />
och ålder<br />
Number of persons ordered treatment according to the Care of<br />
Alcoholics and Drug Abusers Act sometime during the year, by sex<br />
and age<br />
År/Kön<br />
Year/Sex<br />
Ålder Age<br />
18–24 25–29 30–39 40–49 50–59 60–64 65– Samtliga<br />
Total<br />
Därav omedelbart<br />
omhändertagna<br />
1<br />
2000 148 72 203 197 133 30 21 804 223<br />
Män 95 53 142 137 98 24 18 567 166<br />
Kvinnor 53 19 61 60 35 6 3 237 57<br />
2001 201 88 198 184 152 29 16 868 216<br />
Män 130 66 141 130 113 24 14 618 166<br />
Kvinnor 71 22 57 54 39 5 2 250 50<br />
2002 207 95 176 194 157 35 17 881 226<br />
Män 122 70 115 136 131 25 14 613 173<br />
Kvinnor 85 25 61 58 26 10 3 268 53<br />
2003 175 81 142 175 133 48 20 774 202<br />
Män 104 50 88 128 102 38 17 527 148<br />
Kvinnor 71 31 54 47 31 10 3 247 154<br />
2004 137 78 149 150 122 39 17 692 197<br />
Män 80 52 90 96 78 33 13 442 134<br />
Kvinnor 57 26 59 54 44 6 4 250 63<br />
2005 165 91 136 192 172 69 45 870 233<br />
Män 91 54 81 126 125 57 38 572 165<br />
Kvinnor 74 37 55 66 47 12 7 298 68<br />
2006 169 126 136 203 202 68 36 940 204<br />
Män 96 82 82 130 147 57 29 623 147<br />
Kvinnor 73 44 54 73 55 11 7 317 57<br />
2007 195 110 127 208 217 66 28 951 210<br />
Män 114 73 78 130 161 56 23 635 143<br />
Kvinnor 81 37 49 78 56 10 5 316 67<br />
2008 165 104 141 195 176 72 42 895 199<br />
Män 102 65 80 135 126 60 37 605 150<br />
Kvinnor 63 39 61 60 50 12 5 290 49<br />
2009 135 108 95 178 168 72 51 807 235<br />
Män 74 79 61 124 118 56 40 552 168<br />
Kvinnor 77 29 34 54 50 16 11 255 67<br />
2010 194 115 138 187 195 60 63 952 235<br />
Män 114 74 99 123 147 47 44 648 167<br />
Kvinnor 80 41 39 64 48 13 19 304 68<br />
1) Of which immediately taken into custody.<br />
LVM = Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents (Special<br />
Provisions) Act.<br />
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).<br />
19.11<br />
Vistelse i frivillig institutionsvård, intagna den 1 november<br />
Care in treatment centres/residential homes, admissions<br />
Vårdtyp Type of care 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Intagna enligt SoL 1 Admissions under SoL 1 2 702 2 712 2 593 2 485 2 201 2 378<br />
Män Men 2 030 2 044 1 925 1 827 1 651 1 814<br />
Kvinnor Women 672 668 668 658 550 564<br />
Intagna enligt LVM 2 Admissions under LVM 2 236 276 265 244 241 285<br />
Män 145 179 186 151 160 183<br />
Kvinnor 91 97 79 93 81 102<br />
Summa Total 2 938 2 988 2 858 2 729 2 442 2 663<br />
1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act.<br />
2) Lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).<br />
374 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.12<br />
Socialtjänst<br />
Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i<br />
särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen den 1 oktober<br />
2009 efter ålder och kön, länsvis<br />
Number of elderly persons and persons with functional imparements<br />
in special forms of accommodation as of 1 October 2009 by age, sex<br />
and county<br />
Län<br />
County<br />
Totalt<br />
Boende<br />
Residents<br />
65– år –64 år Samtliga<br />
Total<br />
Varav<br />
kommunalt<br />
Totalt<br />
Varav<br />
kommunalt<br />
Totalt<br />
Varav<br />
kommunalt<br />
Stockholm 16 626 9 261 1 127 584 17 753 9 845<br />
Uppsala 2 632 2 105 323 186 2 955 2 291<br />
Södermanlands 2 757 2 577 162 137 2 919 2 714<br />
Östergötlands 4 841 3 326 257 160 5 098 3 486<br />
Jönköpings 4 141 3 974 179 160 4 320 4 134<br />
Kronobergs 2 314 2 202 130 118 2 444 2 320<br />
Kalmar 2 646 2 554 94 67 2 740 2 621<br />
Gotlands .. 432 27 .. 27 ..<br />
Blekinge .. 1859 .. 79 .. 1 938<br />
Skåne 10 788 8 568 612 367 11 400 8 935<br />
Hallands 3 386 2 747 140 113 3 526 2 860<br />
Västra Götalands .. 14 655 768 602 .. 15 257<br />
Värmlands 2 882 2 520 144 132 3 026 2 652<br />
Örebro 3 008 2 898 .. 94 .. 2 992<br />
Västmanlands 2 998 2 586 105 91 3 103 2 677<br />
Dalarnas .. 2 971 .. 119 .. 3 090<br />
Gävleborgs 3 357 3 139 .. 83 .. 3 222<br />
Västernorrlands .. 3 149 .. 73 .. 3 222<br />
Jämtlands 1 815 1 592 70 62 1 885 1 654<br />
Västerbottens 3 112 2 981 72 60 3 184 3 041<br />
Norrbottens 3 390 3 354 206 206 3 596 3 560<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 95 377 79 450 4 899 3 498 100 276 82 948<br />
Boendet kan vara kommunalt, enskilt eller av annan kommun.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och http://www.scb.se/SO0311).<br />
Statistiska centralbyrån 375
Socialtjänst Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
19.13<br />
Färdtjänst den 31 december<br />
Transport service for the elderly and disabled<br />
Län<br />
County<br />
Genomsnittligt antal resor per färdtjänstberättigad och län 1<br />
Average number of trips with transport service, by number of qualified<br />
and by county<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Stockholms 39 39 39 40 39 41 43<br />
Uppsala 47 47 40 40 38 35 37<br />
Södermanlands 22 21 22 22 23 23 25<br />
Östergötlands 45 45 45 44 42 42 38<br />
Jönköpings 30 33 32 30 39 36 35<br />
Kronobergs 25 24 23 24 21 24 26<br />
Kalmar 25 27 32 34 32 36 36<br />
Gotlands 19 19 20 17 18 19 18<br />
Blekinge 15 23 23 22 21 21 22<br />
Skåne 51 45 44 45 42 45 45<br />
Hallands 41 39 38 40 39 38 39<br />
Västra Götalands 26 25 25 26 27 29 29<br />
Värmlands 22 21 23 22 22 20 20<br />
Örebro 26 29 30 30 29 30 30<br />
Västmanlands 28 26 25 24 23 21 24<br />
Dalarnas 26 27 25 18 13 14 15<br />
Gävleborgs 28 26 25 26 21 22 22<br />
Västernorrlands 20 19 19 19 19 19 21<br />
Jämtlands 30 30 31 33 35 33 30<br />
Västerbottens 29 28 35 34 33 38 38<br />
Norrbottens 26 26 25 25 24 25 24<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 33 32 32 33 32 33 34<br />
1) Resor med riksfärdtjänst ingår inte. Excl. inter-municipal trips with transport service.<br />
Källa: Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst (www.trafa.se).<br />
19.14<br />
Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) och<br />
introduktionsersättning<br />
Social assistance and introductory benefits<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Antal biståndshushåll 1 Recipient households 1 225 338 218 584 211 586 215 172 237 307 247 210<br />
Ensam man Single man 92 459 91 507 89 378 90 396 100 543 105 032<br />
Utan barn Without children 86 787 85 882 83 861 84 924 94 219 97 831<br />
Med barn With children 5 672 5 625 5 517 5 472 6 324 7 201<br />
Ensam kvinna Single woman 92 091 86 881 83 850 85 833 93 297 99 360<br />
Utan barn 55 517 52 973 51 202 53 063 58 137 61 046<br />
Med barn 36 574 33 908 32 648 32 770 35 160 38 314<br />
Gifta par (eller samboende) Married couples (or<br />
cohabiting persons) 40 087 39 451 37 459 38 051 42 143 41 508<br />
Utan barn 13 033 12 783 11 981 12 059 13 424 13 032<br />
Med barn 27 054 26 668 25 478 25 992 28 989 28 476<br />
Personer som fått bistånd 2 Assistance recipients 2 406 743 392 466 378 552 384 671 422 320 437 050<br />
Procent 3 Percent 3 4,5 4,3 4,1 4,2 4,5 4,7<br />
Vuxna 2 Adults 2 271 607 264 191 254 761 258 858 284 407 294 017<br />
Män Men 136 634 135 029 130 540 132 216 146 322 150 611<br />
Kvinnor Women 134 973 129 162 124 221 126 642 138 085 143 406<br />
Barn Children 135 136 128 275 123 791 125 813 137 913 143 033<br />
1) Inkl. hushåll som enbart består av barn under 18 år eller med okänd hushållstyp. Incl. household without any adult and unknown type of<br />
household.<br />
2) Inkl. okänt kön. Incl. unknown sex.<br />
3) I procent av medelfolkmängden. Percent of the mean population.<br />
Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt bistånd årsstatistik (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0203).<br />
376 Statistiska centralbyrån
Hälso- och sjukvård<br />
Health and medical care
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20 – Hälso- och sjukvård<br />
Health and medical care<br />
Sida<br />
Page<br />
20.1 Ohälsa och sjukdom ............................ 379<br />
Ill-health and illness<br />
20.2 Skolelevers drogvanor, andelen<br />
elever i årskurs 9 sombrukar/brukat<br />
alkohol ........................................................... 381<br />
Pupils in compulsory school, year 9, selfassessment<br />
of using alcohol<br />
20.3 Skolelevers drogvanor, andelen<br />
elever i årskurs 2 i gymnasieskolan<br />
som brukar/brukat alkohol .......................... 382<br />
Pupils in secondary school year 2, selfassessment<br />
of using alcohol<br />
20.4 Andelen dagligrökare efter kön och<br />
ålder, procent ............................................... 383<br />
Everyday smokers, by sex and age,<br />
percent<br />
20.5 Andelen överviktiga i åldern 16–84<br />
år efter kön och ålder, procent ................... 384<br />
Overweight persons, by sex and age,<br />
percent<br />
20.6 Hälsotillstånd och sjuklighet efter<br />
kön och ålder 2010,procent ......................... 385<br />
Self-assessment of state of health, by sex<br />
and age, percent<br />
20.7 Överviktiga samt därav feta bland<br />
män och kvinnor i olika åldrar, procent ..... 385<br />
Overweight and obese persons, by sex<br />
and age, percent<br />
20.8 Hälso- och sjukvårdens verksamhet<br />
.................................................................. 386<br />
Healthcare service<br />
20.9 Hälso- och sjukvårdspersonal<br />
inom landsting och primärkommuner<br />
den 1 november ............................................ 386<br />
Medical personnel<br />
Sida<br />
Page<br />
20.10 Genomsnittligt disponibla vårdplatser<br />
efter huvudman ochhuvudgrupp<br />
2010 ................................................................ 387<br />
Available hospital beds by responsible<br />
authority, average<br />
20.11 De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga<br />
infektionssjukdomarna,<br />
antal rapporterade fall .................................. 388<br />
The most common infectious diseases in<br />
<strong>Sweden</strong> subject to statutory reporting,<br />
number of reported cases<br />
20.12 Apotekens försäljning av läkemedel<br />
mot recept, exklusive dosdispenserade<br />
läkemedel .............................. 389<br />
Pharmacy retail sales, prescribed drugs<br />
excluding multi-dose drug dispensing<br />
20.13 Apotekens totalförsäljning av<br />
läkemedel, kronor ......................................... 389<br />
Pharmacy retail drug sales, SEK<br />
20.14 Utförda aborter ................................... 390<br />
Number of induced abortions<br />
20.15 Självmord ............................................ 391<br />
Suicides<br />
20.16 Döda efter dödsorsak och ålder,<br />
män ................................................................ 392<br />
Deaths by cause and age, men<br />
20.17 Döda efter dödsorsak och ålder,<br />
kvinnor ........................................................... 395<br />
Deaths by cause and age, women<br />
20.18 Döda på grund av olyckshändelse<br />
........................................................ 398<br />
Deaths due to accidents<br />
378 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.1<br />
Ohälsa och sjukdom<br />
Ill-health and illness<br />
Drygt tre fjärdedelar av befolkningen i åldern 16–84 år anser att deras hälsotillstånd<br />
är bra eller mycket bra. 5 procent anser att deras hälsotillstånd är<br />
dåligt eller mycket dåligt.<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd<br />
varierar med ålder. Med stigande ålder minskar<br />
andelen personer som tycker att deras hälsotillstånd<br />
är bra. Andelen med bra hälsotillstånd<br />
tenderar att vara något högre bland män än<br />
bland kvinnor.<br />
Andel som anser sig ha gott eller mycket gott<br />
hälsotillstånd 2010 efter ålder<br />
Nästan hälften av kvinnorna i åldern 16–84 år<br />
(48 procent) uppger att de har någon långvarig<br />
sjukdom eller något långvarigt besvär. Motsvarande<br />
andel bland män är något lägre (42<br />
procent).<br />
Av kvinnorna uppger 15 procent att de har<br />
svåra besvär av långvarig sjukdom. Bland männen<br />
är andelen 11 procent.<br />
Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd<br />
har ett visst samband med sjukdomar<br />
och besvär, men det är inte samma sak att<br />
konstatera att man har en sjukdom som att<br />
uppleva sitt hälsotillstånd som dåligt.<br />
Mer än hälften av dem som har någon långvarig<br />
sjukdom, 63 procent av männen och 58<br />
procent av kvinnorna, bedömer ändå sitt hälsotillstånd<br />
som gott.<br />
Andel som anser sig ha gott eller mycket gott<br />
hälsotillstånd 2010<br />
Frågan om man har ”några kroniska eller långvariga<br />
sjukdomar eller besvär” eller om man<br />
”regelbundet tar medicin för någonting” fångar<br />
upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar<br />
och tillstånd.<br />
När befolkningen tillfrågas om de har ”några<br />
kroniska eller långvariga sjukdomar eller<br />
besvär” eller om man ”regelbundet tar medicin<br />
för någonting” är det sjukdomar i rörelseorganen<br />
(t.ex. reumatism) och cirkulationsorganen<br />
(t.ex. högt blodtryck och hjärtinfarkt)<br />
som oftast nämns. Sjukdomar som kan hänföras<br />
till endokrina systemet (t.ex. diabetes och<br />
struma) eller andningsorganen (t.ex. kronisk<br />
luftrörskatarr) är andra ofta nämnda sjukdomar<br />
eller besvär.<br />
Statistiska centralbyrån 379
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Skattat antal personer i befolkningen med<br />
sjukdomar inom olika sjukdomsgrupper<br />
16–84 år<br />
Sjukdomsgrupp Män Kvinnor Samtliga<br />
Sjukdomar relaterade<br />
till andningsorganen 226 000 246 000 472 000<br />
Sjukdomar relaterade<br />
till cirkulationsorganen 647 000 597 000 1 244 000<br />
Hjärtsjukdomar 224 000 134 000 358 000<br />
Högt blodtryck 423 000 463 000 886 000<br />
Endokrina systemets<br />
sjukdomar 318 000 424 000 743 000<br />
Diabetes 191 000 137 000 328 000<br />
Hudsjukdomar 67 000 61 000 128 000<br />
Matsmältningsorganens<br />
sjukdomar 110 000 167 000 277 000<br />
Sjukdomar i nervsystem<br />
och sinnesorgan 165 000 176 000 341 000<br />
Sjukdomar i skelettet<br />
och rörelseorganen 338 000 570 000 908 000<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden<br />
(ULF, 2010).<br />
380 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.2<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 9 som<br />
brukar/brukat alkohol<br />
Pupils in compulsory school, year 9, self-assessment of using alcohol<br />
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2010<br />
Mellan åren 1989 och 1997 låg pojkarnas<br />
årskonsumtion kring 3,2 l ren alkohol (100<br />
procent). Året därefter skedde en ökning<br />
med en topp år 2000 för att sedan minska<br />
fram till 2007. I 2008 och 2009 års undersökning<br />
ökade konsumtionen något, medan<br />
den minskade 2010 till 2,4l. Det är den<br />
lägsta konsumtionsnivån för pojkar mellan<br />
åren 1989 och 2010<br />
Bland flickorna ökade årskonsumtionen<br />
från 1990-talets början fram till 2005. Framförallt<br />
var det en markant ökning under<br />
slutet av 1990-och början av 2000-talet. Den<br />
nuvarande konsumtionsnivån är 1,9 l, vilket<br />
är den lägsta sedan 1997.<br />
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på<br />
dryckeslag 2010<br />
Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol<br />
på dryckesslag kan man för pojkarnas del<br />
konstatera att starköl dominerar 2010. Därefter<br />
följer sprit och blanddrycker. Vinkonsumtionen<br />
utgör den minsta delen av den<br />
totala alkoholkonsumtionen.<br />
Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion<br />
är spritens och blanddryckernas<br />
dominerande ställning.<br />
Intensivkonsumtion av alkohol 1972–2010<br />
För att få en uppfattning om hur pass vanligt<br />
det är att eleverna dricker relativt stora<br />
mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar)<br />
ställdes frågan: ”Hur ofta<br />
händer det att du dricker alkohol motsvarande<br />
minst en halv halvflaska sprit 1 eller en<br />
helflaska vin eller fyra stora flaskor stark<br />
cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller<br />
sex burkar folköl vid samma tillfälle?”<br />
Diagrammet visar hur stor andel som svarat<br />
att de intensivkonsumerat minst någon<br />
gång i månaden. Andelen som intensivkonsumerar<br />
har under de senaste åren<br />
legat på ungefär samma nivå bland pojkar<br />
och flickor.<br />
1) Före år 2000 löd frågan – en halvflaska sprit.<br />
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,<br />
CAN, rapport nr 124 (www.can.se).<br />
Statistiska centralbyrån 381
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.3<br />
Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 2 i gymnasieskolan<br />
som brukar/brukat alkohol<br />
Pupils in secondary school year 2, self-assessment of using alcohol<br />
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2010<br />
Som väntat låg den genomsnittliga totala<br />
årskonsumtionen 100-procentig alkohol<br />
högre bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört<br />
med i årskurs 9. När mätningarna<br />
började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet<br />
ha en årskonsumtion i samma storleksordning<br />
som pojkarna i årskurs 9, knappt<br />
fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion<br />
har sedan dess legat stabilt och i årets<br />
undersökning uppskattades den till 4 liter.<br />
Gymnasiepojkarnas beräknade årskonsumtion<br />
har minskat sedan 2007. År 2009 drack<br />
de 6,1 liter alkohol per år, vilket är den lägsta<br />
nivån sedan undersökningen började. Året<br />
därefter, 2010, var konsumtionen 6,2 l per<br />
år.<br />
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på<br />
dryckeslag 2010<br />
Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol<br />
på dryckesslag utgjorde starkölskonsumtionen<br />
– följt av spritkonsumtionen – den<br />
största andelen bland pojkarna.<br />
Den minsta andelen av konsumtionen<br />
utgjorde vin.<br />
Bland flickorna var de vanligaste dryckerna<br />
sprit och blanddrycker. Utmärkande för<br />
flickornas konsumtion var att vin stod för<br />
14 procent av den totala alkoholkonsumtionen.<br />
Detta tyder på att flickors konsumtionsmönster<br />
delvis förändras mellan årskurs 9<br />
och gymnasiets år 2 (jmf föregående tabell).<br />
Intensivkonsumtion av alkohol 2005–2010<br />
För att få en uppfattning om hur pass vanligt<br />
det är att eleverna dricker relativt stora<br />
mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar)<br />
ställdes frågan: ”Hur ofta<br />
händer det att du dricker alkohol motsvarande<br />
minst en halv halvflaska sprit eller en<br />
helflaska vin eller fyra stora flaskor stark<br />
cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller<br />
sex burkar folköl vid samma tillfälle?”<br />
Diagrammet visar hur stor andel som<br />
svarat att de intensivkonsumerat minst<br />
någon gång i månaden.<br />
År 2010 var denna andel bland pojkarna<br />
48 procent och bland flickorna 45 procent.<br />
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,<br />
CAN, rapport nr 124 (www.can.se).<br />
382 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.4<br />
Andelen dagligrökare efter kön och ålder, procent<br />
Everyday smokers, by sex and age, percent<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/Le0101).<br />
Statistiska centralbyrån 383
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.5<br />
Andelen överviktiga i åldern 16–84 år efter kön och ålder, procent<br />
Overweight persons, by sex and age, percent<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/Le0101).<br />
384 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.6<br />
Hälsotillstånd och sjuklighet efter kön och ålder 2010,<br />
procent<br />
Self-assessment of state of health, by sex and age, percent<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Kön/Ålder<br />
Sex/Age<br />
Allmänt<br />
hälsotillstånd 1 är<br />
Svåra<br />
besvär<br />
av lång-<br />
Värk i muskler<br />
eller leder 5<br />
Gott 2 Dåligt 3 varig<br />
sjukdom<br />
Totalt Svår<br />
värk<br />
Värk i<br />
skuldror,<br />
nacke<br />
eller<br />
axlar 6<br />
Ryggvärk,<br />
höftsmärtor<br />
eller<br />
ischias 7<br />
Värk i<br />
händer,<br />
armbågar,<br />
ben eller<br />
knän 8<br />
Trött för<br />
jämnan 9<br />
Besvär<br />
med<br />
sömnen<br />
10<br />
Återkommande<br />
huvudvärk,<br />
migrän 11<br />
Besökt<br />
läkare<br />
för sjukdom<br />
(sen. 3<br />
mån.) 12<br />
Män Men 81 5 11 52 15 29 30 26 8 22 10 31<br />
16–24 91 1 5 33 5 15 18 15 8 21 10 22<br />
25–34 91 3 7 42 8 24 24 19 12 23 11 24<br />
35–44 85 2 8 49 14 26 28 22 7 24 12 27<br />
45–54 81 8 15 60 23 36 36 33 11 25 13 31<br />
55–64 78 6 15 60 19 34 35 31 7 21 9 33<br />
65–74 70 6 14 60 20 34 36 32 5 20 7 41<br />
75–84 56 10 19 65 22 35 36 35 6 21 4 49<br />
Kvinnor<br />
Women 77 6 15 64 23 43 38 36 14 32 19 39<br />
16–24 89 3 10 45 12 27 25 17 16 25 26 35<br />
25–34 88 3 9 55 16 39 30 19 18 29 20 29<br />
35–44 85 4 14 61 21 46 35 29 17 29 25 36<br />
45–54 75 8 18 72 29 52 42 45 17 35 20 40<br />
55–64 71 7 19 72 29 49 42 49 10 34 13 40<br />
65–74 65 7 21 76 27 44 47 50 8 35 10 45<br />
75–84 54 9 19 74 33 43 48 50 7 36 8 50<br />
1) General state of health.<br />
2) Good.<br />
3) Bad.<br />
4) Severe symptoms of long-term illness.<br />
5) Pain in muscles and joints, divided into of respondents in total and those with severe pain.<br />
6) Pain in shoulders or neck.<br />
7) Back pain, hip pain or sciatica.<br />
8) Pain in hands elbows legs or knees.<br />
9) Tired all the time.<br />
10) Trouble sleeping.<br />
11) Recurrent headaches, migraines.<br />
12) Been to doctor for illness (within the last 3 months).<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).<br />
20.7<br />
Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar,<br />
procent<br />
Overweight and obese persons, by sex and age, percent<br />
Kön/Ålder<br />
Sex /Age<br />
Överviktiga<br />
Overweight persons<br />
Därav feta<br />
Of whom obese persons<br />
1980–81 1988–89 1996–97 2000–01 2009 1 2010 1980–81 1988–89 1996–97 2000–01 2009 1 2010<br />
Män Men 35 38 46 50 53 54 5 5 7 9 11 12<br />
16–24 11 13 16 21 23 23 1 1 2 3 3 4<br />
25–34 24 29 38 41 46 49 2 3 5 7 10 9<br />
35–44 36 39 51 55 56 61 4 6 7 9 11 16<br />
45–54 46 48 57 60 65 65 6 7 9 12 14 16<br />
55–64 50 54 60 62 65 64 7 8 9 13 14 13<br />
65–74 49 51 57 61 65 63 8 7 11 14 15 14<br />
75–84 41 41 43 50 53 55 5 7 4 8 12 9<br />
Kvinnor<br />
Women 26 27 34 37 37 39 5 5 7 9 10 11<br />
16–24 6 6 13 13 11 15 0 1 2 2 3 4<br />
25–34 10 15 22 26 28 26 1 3 5 7 7 9<br />
35–44 18 20 29 34 33 36 3 4 6 9 8 10<br />
45–54 33 33 39 39 40 48 6 7 9 9 11 14<br />
55–64 45 46 47 50 52 48 10 10 10 14 15 10<br />
65–74 49 44 52 54 52 54 10 9 12 14 15 16<br />
75–84 38 38 42 46 51 49 8 7 8 13 14 13<br />
1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats.<br />
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/ULF).<br />
Statistiska centralbyrån 385
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.8<br />
Typ av vård<br />
Type of care<br />
Hälso- och sjukvårdens verksamhet<br />
Healthcare service<br />
Genomsnittligt<br />
disponibla<br />
(fasta)<br />
vårdplatser 1, 2<br />
Hospital beds<br />
average<br />
available<br />
Utskrivningar 2<br />
Discharges<br />
Vårddagar,<br />
1 000-tal 2, 3<br />
Care-days<br />
Medelvårdtid<br />
2 , dagar<br />
Mean<br />
average<br />
stay, days<br />
Läkarbesök, Varav hos<br />
2, 4, 5<br />
totalt annan<br />
1 000-tal vårdgivare 5, 6<br />
Visits to 1 000-tal<br />
physicians Of which care<br />
1 000s provided by<br />
others than<br />
county/<br />
regional<br />
councils<br />
Specialiserad vård Specialized care 25 476 1 552 697 8 295,4 5,3 13 013,0 3 160,8<br />
Somatisk vård Somatic care 21 019 1 458 994 6 866,1 4,7 11 968,2 2 850,9<br />
Psykiatrisk vård Psychiatric care 4 457 93 703 1 429,3 15,3 1 044,9 310,0<br />
Primärvård Primary health care 90 17 825 225,9 9,5 13 861,8 5 394,2<br />
Allmänläkarvård 7 General practice . . . . 13 595,5 5 325,8<br />
Summa Total<br />
2010 25 566 1 576 522 8 521,3 5,4 26 874,8 8 555,0<br />
2009 8 25 693 1 559 456 9 065,5 5,8 26 356,7 7 955,7<br />
2008 25 862 1 565 180,0 9 388,2 6,0 25 876,2 7 645,3<br />
2007 26 196 1 502 500,0 8 750,0 5,8 25 347,1 7 329,3<br />
2006 26 223 1 489 048,0 9 019,8 6,0 25 169,1 7 221,0<br />
2005 26 478 1 477 540,0 8 796,2 5,9 24 847,6 7 223,1<br />
2004 27 088 1 456 444,0 8 726,2 6,0 24 763,7 7 331,7<br />
2003 27 332 1 443 528,0 8 872,5 6,1 24 289,6 7 208,3<br />
2002 27 969 1 444 915,0 8 984,4 6,2 25 618,5 7 511,3<br />
2001 29 122 1 458 851,0 9 282,0 6,4 25 630,5 7 388,3<br />
2000 31 765 1 476 414,0 9 467,0 6,4 25 382,9 6 629,5<br />
1999 32 755 1 506 690,0 9 962,0 6,6 25 665,1 6 239,8<br />
1) 2001–2010: genomsnittligt disponibla vårdplatser; 1999–2000: fastställda vårdplatser. Fr.o.m. 2000 inkl. viss privat vård, 241 vårdplatser<br />
2000, 309 vårdplatser 2001, 658 vårdplatser 2002, 816 vårdplatser 2003, 1 018 vårdplatser 2004, 934 vårdplatser 2005, 880 vårdplatser<br />
2006, 916 vårdplatser 2007, 940 vårdplatser 2008, 1 151 vårdplatser 2009 och 1 216 vårdplatser 2010.<br />
2) Egenproducerad verksamhet (förvaltning och landstings-/regionägt bolag) samt verksamhet producerad av annan vårdgivare.<br />
3) Vårddagar innefattar även vårdtid som hänför sig till år före utskrivningsåret.<br />
4) T.o.m. 2000 exkl. läkarbesök inom primärkommunal primärvård.<br />
5) Exkl läkarbesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. För 2009 var dessa besök totalt 541 900, varav hos annan vårdgivare 101<br />
900. För 2010 var dessa besök totalt 567 400, varav hos annan vårdgivare 141 600.<br />
6) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl.<br />
vårdavtal eller ersättning enl. nationell taxa etc.<br />
7) Inkl. jourverksamhet.<br />
8) Vissa uppgifter är reviderade. Some of the figures are revised.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0205); Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se).<br />
20.9<br />
Hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och<br />
primärkommuner den 1 november<br />
Medical personnel<br />
Sjukvårdspersonal Medical personnel 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1<br />
Läkare Physicians 26 400 27 000 27 600 28 300 29 400 29 100 29 300 29 500<br />
Per 100 000 invånare Per 100 000 inhab. 294 300 305 311 320 314 314 313<br />
Sjuksköterskor och barnmorskor m.fl.<br />
Nurses and midwives 80 800 81 900 83 700 86 100 88 200 71 500 71 400 71 000<br />
Sjukgymnaster Physiotherapists 6 000 5 900 6 100 6 200 6 200 6 000 5 900 5 800<br />
Arbetsterapeuter Occupational therapists 4 100 4 100 4 200 4 300 4 300 4 000 3 800 3 800<br />
Hörselvårdsassistenter m.fl.<br />
Audiological assistants 600 600 600 700 700 600 600 600<br />
Undersköterskor Assistant nurses 42 000 40 000 39 400 39 900 40 000 39 000 36 800 35 800<br />
Sjukvårdsbiträden Nursing auxiliaries 2 000 1 600 1 400 1 400 1 200 1 200 1 000 1 000<br />
Skötare m.fl.<br />
Nursing personnel at mental hospitals 11 700 11 500 11 100 11 100 11 000 10 800 10 200 9 700<br />
Tandläkare Dentists 4 300 4 300 4 300 4 300 4 300 4 100 4 100 4 100<br />
Per 100 000 invånare 48 48 48 47 47 44 44 44<br />
Tandtekniker Dental technicians 200 200 200 200 200 200 200 200<br />
Tandsköterskor och -hygienister<br />
Dental nurses and hygienists 9 900 9 700 9 600 9 500 9 500 9 100 9 000 8 900<br />
1) Från och med år 2008 används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Bland annat redovisas ledningspersonal<br />
för sig vilket möjliggör en bättre uppföljning av dessa grupper. Förändringarna innebär dock att det inte är möjligt att göra korrekta utvecklingstal<br />
med tidigare år.<br />
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se).<br />
386 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.10<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudman och<br />
huvudgrupp 2010<br />
Available hospital beds by responsible authority, average<br />
Huvudman<br />
Responsible authority<br />
Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp<br />
Hospital beds, average disposable<br />
Specialiserad<br />
somatisk<br />
vård<br />
Specialized<br />
somatic<br />
care<br />
Medicinsk<br />
korttidsvård<br />
Medical<br />
short-term<br />
care<br />
Därav<br />
Of which<br />
Kirurgisk<br />
korttidsvård<br />
Surgical<br />
short-term<br />
care<br />
Geriatrisk<br />
vård<br />
Geriatrics<br />
Övrig vård 1<br />
Other care 1<br />
Specialiserad<br />
psykiatrisk<br />
vård<br />
Specialized<br />
psychiatric<br />
care<br />
Summa<br />
specialiserad<br />
vård<br />
Specialized<br />
care, total<br />
Totalt 2<br />
Total 2<br />
Landsting/kommun 3<br />
County council/municipality 19 919 9 622 7 506 1 603 1 188 4 346 24 265 24 350<br />
Stockholms läns 3 3 142 1 364 1 278 473 27 768 3 910 3 910<br />
Uppsala läns 3 954 353 420 105 76 142 1 096 1 096<br />
Södermanlands läns 597 31 86 – 480 219 816 816<br />
Östergötlands läns 3 856 413 326 75 42 160 1 016 1 016<br />
Jönköpings läns 777 350 295 132 – 147 924 924<br />
Kronobergs läns 409 230 149 30 – 179 588 588<br />
Kalmar läns 543 250 222 54 17 102 645 645<br />
Gotlands kommun 134 84 50 – – 16 150 150<br />
Blekinge läns 347 200 147 – – 71 418 418<br />
Skåne läns 3 2 873 1 519 1 020 45 289 590 3 463 3 463<br />
Hallands läns 3 592 300 266 16 10 89 681 681<br />
Västra Götalands läns 3 3 409 1 748 1 299 324 38 824 4 233 4 233<br />
Värmlands läns 576 308 189 – 79 102 678 678<br />
Örebro läns 3 726 386 306 34 – 135 861 861<br />
Västmanlands läns 3 569 334 188 22 25 117 686 686<br />
Dalarnas läns 692 327 274 73 18 135 827 827<br />
Gävleborgs läns 3 543 294 225 16 8 66 609 619<br />
Västernorrlands läns 3 500 275 172 53 – 185 685 685<br />
Jämtlands läns 290 164 126 – – 53 343 351<br />
Västerbottens läns 3 773 394 269 110 – 124 897 931<br />
Norrbottens läns 617 298 199 41 79 122 739 772<br />
Annan vårdgivare 4<br />
Other responsible<br />
authority 1 100 347 178 469 106 111 1 211 1 216<br />
Stockholm läns 5 862 205 127 469 61 92 954 954<br />
Uppsala läns 6 14 – 14 – – – 14 14<br />
Östergötlands läns 7 17 – 17 – – – 17 17<br />
Skåne läns 8 34 34 – – – – 34 34<br />
Hallands läns 9 88 68 20 – – – 88 88<br />
Västra Götalands läns 10 34 – – – 34 19 53 53<br />
Örebro läns 11 11 – – – 11 – 11 11<br />
Västmanlands läns 12 16 16 – – – – 16 16<br />
Gävleborgs läns 13 – – – – – – – 5<br />
Västernorrlands läns 14 10 10 – – – – 10 10<br />
Västerbottens läns 15 14 14 – – – – 14 14<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 21 019 9 969 7 684 2 072 1 294 4 457 25 476 25 566<br />
1) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. Undistributed short-term care.<br />
2) I totalt ingår förutom specialiserad vård 90 vårdplatser inom primärvård. Including 90 hospital beds in primary health care.<br />
3) Egenproducerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt bolag.<br />
4) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl.<br />
vårdavtal eller med ersättning enl. nationell taxa etc.<br />
5) S:t Görans sjukhus AB (292), Ersta sjukhus (71), Sophiahemmet (30), Brommageriatriken AB (115), Nackageriatriken AB (57),<br />
Stockholms sjukhem (73), Capio Geriatrik AB (144), Löwet Geriatrik (34), Nynäs Geriatrik (18), Handengeriatriken (48), Prima<br />
vuxenpsykiatri (32) och Capio Maria AB (40).<br />
6) Elisabethsjukhuset.<br />
7) Proxima Motala.<br />
8) Carema Närvård AB (Simrishamn).<br />
9) Reumatikersjukhuset Spenshult (68) och Movement Halmstad (20).<br />
10) Lundby sjukhus AB (12), Stadsmissionen Göteborg (19) och Carlanderska sjukhuset (22).<br />
11) Läkargruppen AB.<br />
12) Bergslagssjukhuset, Fagersta.<br />
13) Rosengård i Sandviken.<br />
14) Mellannorrlands Hospice AB.<br />
15) Axlagården.<br />
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010 (www.skl.se).<br />
Statistiska centralbyrån 387
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.11<br />
De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga infektionssjukdomarna,<br />
antal rapporterade fall<br />
The most common infectious diseases in <strong>Sweden</strong> subject to<br />
statutory reporting, number of reported cases<br />
Sjukdom Disease 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Klamydiainfektion Chlamydia infection 33 172 32 508 47 101 42 003 37 780 36 814<br />
Campylobacterinfektion Campylobacter infection 6 808 6 078 7 006 7 693 7 179 8 001<br />
ESBL 1 Extended Spectrum Betalactamase – – 2 106 2 957 3 755 4 984<br />
Salmonellainfektion Salmonella infection total 3 587 4 056 3 933 4 194 3 054 3 606<br />
Hepatit C Hepatitis C 2 576 1 976 2 134 2 536 2 215 1 944<br />
Hepatit B Hepatitis B 1 383 1 208 1 465 1 577 1 535 1 598<br />
Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)<br />
Meticillin-resistant S.aureus 976 1 057 1 128 1 314 1 480 1 580<br />
Pneumokockinfektion (invasiv infektion)<br />
Streptococcus pneumoniae 1 449 1 331 1 441 1 789 1 618 1 457<br />
Giardiainfektion Giardia infection 1 149 1 383 1 419 1 533 1 211 1 312<br />
Gonorré Gonorrhoea 691 677 642 722 614 842<br />
Tuberkulos Tuberculosis 575 498 497 545 643 683<br />
Shigellainfektion 571 429 470 597 469 557<br />
Harpest (tularemi) 246 241 174 382 244 484<br />
HIV-infektion 2 HIV infection 392 390 541 441 487 465<br />
Sorkfeber Nephropathia epidemica 329 213 2 195 569 53 416<br />
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G<br />
Penicillin-resistant pneumococci 663 631 669 565 446 409<br />
Cryptosporidium (infektion med)<br />
Kikhosta Pertussis 1 360 795 689 459 281 266<br />
Den nya influensa A (H1N1)1 Influenza A (H1N1) . . . . 10 968 137<br />
Totalt 3 Total 3 55 110 56 654 77 345 74 230 77 918 69 660<br />
1) Anmälningspliktig från laboratorierna fr.o.m. 1/2 2009.<br />
2) Human Immune Deficiency Virus.<br />
3) Inkl. övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Including other infectious diseases in <strong>Sweden</strong> subject to statutory reporting.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Smittskyddsinstitutet (www.smittskyddsinstitutet.se).<br />
388 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.12<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Apotekens försäljning av läkemedel mot recept, exklusive<br />
dosdispenserade läkemedel<br />
Pharmacy retail sales, prescribed drugs excluding multi-dose drug<br />
dispensing<br />
År<br />
Year<br />
AUP exkl. moms 1 , kr<br />
Total price, VAT excluded,<br />
SEK<br />
Förmån 2 , kr<br />
Cost of drug<br />
reimbursement system,<br />
SEK<br />
Varurader 3<br />
Prescription items<br />
Förpackningar 4<br />
Drug packages<br />
2000 18 849 022 912 13 969 648 658 57 486 917 75 281 522<br />
2001 19 821 723 767 14 736 792 668 58 724 372 76 516 457<br />
2002 21 305 543 500 15 922 944 328 60 172 090 76 901 236<br />
2003 21 302 016 488 15 961 764 707 60 461 927 75 671 973<br />
2004 21 172 237 677 15 664 017 970 61 381 985 76 188 100<br />
2005 21 192 030 260 15 561 810 791 62 455 678 77 364 852<br />
2006 21 772 952 271 15 808 244 586 63 774 483 78 645 690<br />
2007 22 691 136 435 16 412 565 040 65 258 429 80 274 139<br />
2008 23 456 480 819 16 990 014 256 66 663 439 81 978 472<br />
2009 23 667 288 623 17 006 737 726 67 464 956 82 678 278<br />
2010 23 685 354 113 16 861 090 411 68 420 312 83 667 502<br />
1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms.<br />
2) Landstingens kostnad för läkemedel inom läkemedelsförmånen.<br />
3) Antalet expeditionstillfällen av ett läkemedel, oavsett antal förpackningar.<br />
4) Antalet sålda förpackningar.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se).<br />
20.13<br />
Apotekens totalförsäljning av läkemedel, kronor<br />
Pharmacy retail drug sales, SEK<br />
År<br />
Year<br />
Alla försäljningssätt<br />
1,2<br />
Total sales<br />
Handköp<br />
Shopping<br />
Förskrivning<br />
Prescribed drugs<br />
Vanlig förskrivning<br />
Regular prescripttions<br />
Dosdispenserade<br />
läkemedel<br />
Prescriptions for<br />
multi-dose<br />
dispensing<br />
Rekvisitioner<br />
Ordered drugs<br />
Sjukhus<br />
Hospitals<br />
Övriga kunder<br />
Other<br />
customers<br />
2000 24 653 376 223 1 846 526 389 18 849 022 912 1 337 323 918 2 204 197 195 416 305 808<br />
2001 26 229 622 479 2 006 942 908 19 821 723 767 1 619 305 996 2 370 825 018 410 824 791<br />
2002 28 288 557 249 2 195 517 025 21 305 543 500 1 804 190 792 2 574 055 359 409 250 574<br />
2003 28 906 290 083 2 413 816 573 21 302 016 488 1 901 840 258 2 870 325 078 418 291 686<br />
2004 29 599 514 796 2 570 947 891 21 172 237 677 1 926 284 137 3 467 732 496 462 312 595<br />
2005 30 440 371 732 2 769 527 637 21 192 030 260 1 914 908 483 4 107 522 543 456 382 810<br />
2006 31 970 148 457 3 008 356 421 21 772 952 271 1 929 501 743 4 805 028 244 454 309 778<br />
2007 33 916 954 709 3 254 212 629 22 691 136 435 2 043 401 883 5 455 798 764 472 404 999<br />
2008 35 648 973 373 3 461 106 480 23 456 480 819 2 220 247 486 6 039 057 687 472 080 901<br />
2009 36 607 812 863 3 720 222 036 23 667 288 623 2 279 348 706 6 478 527 633 462 425 865<br />
2010 36 698 642 600 3 545 490 334 23 685 354 113 2 365 447 398 6 742 225 873 360 124 882<br />
1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms.<br />
2) Sedan 2009 tillåts även viss läkemedelsförsäljning i övrig handel. För denna försäljning finns ingen komplett statistik.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se).<br />
Statistiska centralbyrån 389
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.14<br />
Utförda aborter<br />
Number of induced abortions<br />
Graviditetsveckor,<br />
Summa 1, 2<br />
fullgångna 2010 1<br />
Total 1, 2<br />
Completed weeks of gestation 1<br />
Ålder<br />
Age<br />
–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–<br />
–5 4 990 642 1 324 1 093 868 689 374<br />
6 9 403 1 410 2 416 1 933 1 608 1 324 712<br />
7 9 091 1 509 2 456 1 840 1 491 1 210 585<br />
8 6 036 1 185 1 683 1 145 905 770 348<br />
9 2 408 498 691 446 351 303 119<br />
10 1 888 408 535 339 258 230 118<br />
11 1 336 285 351 238 209 156 97<br />
12 534 119 145 88 83 72 27<br />
13 406 80 111 73 71 41 30<br />
14 361 50 93 67 53 71 27<br />
15 278 62 73 37 44 43 19<br />
16 217 33 47 39 33 37 28<br />
17 213 33 44 40 37 45 14<br />
18- 410 60 75 89 91 67 28<br />
Samtliga All abortions<br />
2010 1 37 693 6 389 10 068 7 495 6 124 5 073 2 542<br />
2009 1 37 524 7 007 9 664 7 282 6 019 4 999 2 473<br />
2008 2 38 053 7 561 9 636 7 274 5 902 5 091 2 551<br />
2007 2 37 205 7 584 9 160 7 102 6 003 4 937 2 204<br />
2006 2 36 045 7 532 8 638 6 740 5 851 4 904 2 360<br />
2005 2 34 978 6 941 8 067 6 514 5 965 5 052 2 420<br />
2004 2 34 454 6 681 7 823 6 519 6 045 5 115 2 249<br />
2003 2 34 473 6 589 7 930 6 544 6 156 5 105 2 139<br />
2002 2 33 365 6 503 7 614 6 416 5 895 4 973 1 959<br />
2001 2 31 772 5 664 7 108 6 587 5 939 4 627 1 832<br />
2000 2 30 980 5 217 6 849 6 559 5 928 4 543 1 877<br />
1999 30 712 4 673 6 788 6 573 6 393 4 438 1 847<br />
1998 31 008 4 533 6 911 6 765 6 463 4 416 1 920<br />
1997 31 433 4 374 7 256 7 007 6 568 4 341 1 887<br />
1996 32 117 4 362 7 720 7 421 6 496 4 246 1 872<br />
1995 31 441 4 195 7 547 7 407 6 164 4 157 1 971<br />
1994 32 293 4 477 8 030 7 602 5 974 4 143 2 067<br />
1993 34 169 4 839 8 533 8 167 6 227 4 195 2 208<br />
1992 34 849 5 338 8 768 8 089 5 988 4 283 2 383<br />
1991 35 788 6 152 9 250 7 971 5 869 4 136 2 410<br />
1990 37 489 6 791 9 822 8 066 5 733 4 461 2 616<br />
1) Information om graviditetslängd eller kvinnans ålder saknas för 0,3 procent. Bortfallet är inkluderat i summan. Information about<br />
completed weeks of gestation or age of the woman is missing for 0.3 percent. The nonresponse is included in the total.<br />
2) Inkl. okänd ålder. Incl. unknown age.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Hälsa och sjukdomar (1994–2007), Hälsa och sjukvård (2008–, www.socialstyrelsen.se och<br />
www.scb.se/HS0102); Statistiska meddelanden serie HS 46 (–1993).<br />
390 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Hälso- och sjukvård<br />
20.15 Självmord<br />
Suicides<br />
Kön<br />
Sex<br />
Antal självmord<br />
Number of suicides<br />
Självmord på 100 000 inv.<br />
Suicides per 100 000 inh.<br />
Dödssätt<br />
Number of suicides, by method<br />
–24 år<br />
years<br />
25–<br />
44 år<br />
45–<br />
år<br />
Summa<br />
Total<br />
15–<br />
24 år<br />
25–<br />
44 år<br />
45–<br />
år<br />
Hela<br />
befolkningen<br />
Whole<br />
population<br />
Förgiftning<br />
Poisoning<br />
Hängning,<br />
strypning<br />
1<br />
Dränkning<br />
Drowning<br />
Skott<br />
och<br />
sprängning<br />
2<br />
Annat<br />
sätt<br />
Other<br />
methods<br />
Män<br />
Men<br />
1994 74 292 563 929 13,2 23,5 33,4 21,4 247 338 41 179 124<br />
1995 78 304 554 936 13,4 24,5 32,5 21,5 257 330 46 173 130<br />
1996 67 280 525 872 12,0 22,6 30,5 20,0 237 313 35 160 127<br />
1997 66 292 498 856 11,6 23,5 28,7 19,6 244 309 34 149 120<br />
1998 59 262 559 880 10,7 21,1 32,0 20,1 228 355 45 133 119<br />
1999 81 253 527 861 14,8 20,4 29,9 19,7 187 332 45 154 143<br />
2000 64 245 493 802 12,0 19,7 27,7 18,3 164 322 52 134 130<br />
2001 61 253 519 833 11,2 20,4 28,9 19,0 176 341 54 135 127<br />
2002 82 242 538 862 14,6 19,5 29,7 19,5 176 350 41 164 131<br />
2003 61 235 479 775 11,0 19,0 26,1 17,5 153 340 25 119 138<br />
2004 93 219 521 833 16,2 17,7 28,2 18,7 148 373 28 137 147<br />
2005 73 222 540 835 12,0 18,0 29,0 18,7 150 405 33 119 128<br />
2006 75 214 528 817 12,5 17,3 28,1 18,1 151 376 40 120 130<br />
2007 74 230 497 801 11,4 18,5 26,1 17,6 139 384 25 106 147<br />
2008 96 228 531 855 15,5 18,3 27,6 18,7 172 384 34 119 146<br />
2009 94 247 546 887 14,4 19,8 28,0 19,2 166 418 32 129 142<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
1994 21 100 274 395 3,5 8,4 14,3 8,9 184 80 61 8 62<br />
1995 29 117 266 412 5,2 9,9 13,7 9,2 204 87 54 4 63<br />
1996 26 95 260 381 4,6 8,0 13,3 8,5 182 100 49 3 47<br />
1997 37 100 207 344 6,6 8,4 10,5 7,7 168 77 33 1 65<br />
1998 29 79 241 349 5,5 6,6 12,2 7,8 178 75 43 1 52<br />
1999 32 113 213 358 6,4 9,5 10,7 8,0 153 94 50 2 59<br />
2000 27 92 209 328 5,2 7,7 10,5 7,3 131 81 43 3 71<br />
2001 21 77 265 363 3,6 6,5 13,2 8,1 159 99 45 5 55<br />
2002 26 83 209 318 4,5 7,0 10,3 7,1 128 92 42 6 50<br />
2003 37 96 200 333 6,8 8,1 9,8 7,4 136 99 37 2 59<br />
2004 36 90 195 321 6,0 7,6 9,5 7,1 138 85 37 3 58<br />
2005 40 97 247 384 6,6 8,1 12,0 8,4 154 119 43 1 67<br />
2006 53 109 217 379 9,2 9,1 10,5 8,3 147 136 32 3 61<br />
2007 37 95 193 325 6,1 7,9 9,3 7,1 131 84 33 1 76<br />
2008 44 88 183 315 6,8 7,3 8,7 6,8 146 94 21 1 53<br />
2009 46 86 221 353 7,2 7,2 10,4 7,6 157 95 31 5 65<br />
Samtliga<br />
Both sexes<br />
1994 95 392 837 1 324 8,5 16,1 23,2 15,0 431 418 102 187 186<br />
1995 107 421 820 1 348 9,4 17,3 22,5 15,3 461 417 100 177 193<br />
1996 93 375 785 1 253 8,3 15,5 21,4 14,2 419 413 84 163 174<br />
1997 103 392 705 1 200 9,1 16,1 19,0 13,6 412 386 67 150 185<br />
1998 88 341 800 1 229 8,1 14,0 21,5 13,9 406 430 88 134 171<br />
1999 113 366 740 1 219 10,7 15,0 19,7 13,7 340 426 95 156 202<br />
2000 91 337 703 1 130 8,7 13,8 18,6 12,7 295 403 95 137 201<br />
2001 82 330 784 1 196 7,5 13,6 20,7 13,5 335 440 99 140 182<br />
2002 108 325 747 1 180 9,7 13,4 19,5 13,2 304 442 83 170 181<br />
2003 98 331 679 1 108 9,0 13,6 17,6 12,4 289 439 62 121 197<br />
2004 129 309 716 1 154 11,2 12,7 18,4 12,8 286 458 65 140 205<br />
2005 113 319 787 1 219 9,4 13,1 20,1 13,5 304 524 76 120 195<br />
2006 128 323 745 1 196 10,8 13,3 18,9 13,2 298 512 72 123 191<br />
2007 111 325 690 1 126 8,8 13,3 17,3 12,3 270 468 58 107 223<br />
2008 140 316 714 1 170 11,3 12,9 17,8 12,7 318 478 55 120 199<br />
2009 140 333 767 1 240 10,9 13,6 18,8 13,3 323 513 63 134 207<br />
1) Hanging, strangulation. 2) Firearms, explosives.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Dödsorsaker (1993); Socialstyrelsen Statistik Dödsorsaker (1994–); (www.socialstyrelsen.se och<br />
www.scb.se/HS0301). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22.<br />
Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/.<br />
Statistiska centralbyrån 391
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.16<br />
Döda efter dödsorsak och ålder, män<br />
Deaths by cause and age, men<br />
Dödsorsak<br />
Cause of death<br />
Europeisk dödsorsakslista<br />
European listing<br />
Antal 1 /<br />
Standardiserade<br />
dödstal 2<br />
Män<br />
Men<br />
2007 2008 2009 Därav i åldrarna<br />
Of which aged<br />
Under<br />
1 år<br />
1–14<br />
år<br />
15–44<br />
år<br />
45–64<br />
år<br />
65–74<br />
år<br />
75– år<br />
01 Kap. I. Vissa<br />
infektions- och Antal 775 809 892 6 4 17 100 101 664<br />
parasitsjukdomar Dödstal 2 17,1 17,6 19,3 10,5 0,5 0,9 8,3 23,8 209,6<br />
02 Tuberkulos Antal 27 21 29 – – – 1 1 27<br />
Dödstal 0,6 0,5 0,6 – – – 0,1 0,2 8,5<br />
03 Meningokock- Antal 2 3 – – – – – – –<br />
infektion Dödstal 0,0 0,1 – – – – – – –<br />
04 HIV Antal 19 13 18 1 – 4 9 4 –<br />
Dödstal 0,4 0,3 0,4 1,8 – 0,2 0,7 0,9 –<br />
05 Virushepatit Antal 49 39 53 – – 6 41 6 –<br />
Dödstal 1,1 0,9 1,1 – – 0,3 3,4 1,4 –<br />
06 Kap. II. Tumörer Antal 11 586 11 673 11 686 1 33 215 2044 3004 6389<br />
Dödstal 255,0 254,7 252,6 1,8 4,5 11,4 168,9 708,6 2 016,7<br />
07 Maligna tumörer Antal 11 256 11 317 11 345 – 31 212 2 019 2 946 6 137<br />
Dödstal 247,7 246,9 245,2 – 4,2 11,3 166,8 695,0 1 937,1<br />
08 i läpp, munhåla och Antal 171 202 174 – – 3 56 57 58<br />
svalg Dödstal 3,8 4,4 3,8 – – 0,2 4,6 13,4 18,3<br />
09 i matstrupen Antal 288 262 302 – – 8 96 91 107<br />
Dödstal 6,3 5,7 6,5 – – 0,4 7,9 21,5 33,8<br />
10 i magsäcken Antal 437 417 412 – – 6 77 91 238<br />
Dödstal 9,6 9,1 8,9 – – 0,3 6,4 21,5 75,1<br />
11 i tjocktarmen Antal 830 857 886 – – 17 139 247 483<br />
Dödstal 18,3 18,7 19,2 – – 0,9 11,5 58,3 152,5<br />
12 i ändtarm och anus Antal 450 488 467 – – 9 94 151 213<br />
Dödstal 9,9 10,6 10,1 – – 0,5 7,8 35,6 67,2<br />
13 i levern och intra-<br />
Hepatitiska gall- Antal 355 360 380 – – 8 113 110 149<br />
gångarna Dödstal 7,8 7,9 8,2 – – 0,4 9,3 25,9 47,0<br />
14 i pankreas Antal 714 739 685 – – 7 169 201 308<br />
Dödstal 15,7 16,1 14,8 – – 0,4 14,0 47,4 97,2<br />
15 i struphuvudet, luftstrupen,<br />
bronk och Antal 1 842 1 943 1 874 – – 11 401 613 849<br />
lunga Dödstal 40,5 42,4 40,5 – – 0,6 33,1 144,6 268,0<br />
16 malignt melanom i Antal 268 301 282 – – 22 81 80 99<br />
huden Dödstal 5,9 6,6 6,1 – – 1,2 6,7 18,9 31,2<br />
17 i bröstkörtel Antal 18 10 18 – – 1 3 3 11<br />
Dödstal 0,4 0,2 0,4 – – 0,1 0,2 0,7 3,5<br />
18 i livmoderhalsen Antal . . . . . . . .<br />
Dödstal . . . . . . . .<br />
19 i annan del av Antal . . . . . . . .<br />
livmodern Dödstal . . . . . . . .<br />
20 i äggstock Antal . . . . . . . .<br />
Dödstal . . . . . . . .<br />
21 i prostata Antal 2 470 2 485 2 424 – – 2 136 458 1 828<br />
Dödstal 54,4 54,2 52,4 – – 0,1 11,2 108,0 577,0<br />
22 i njure Antal 343 322 344 – – 7 84 99 154<br />
Dödstal 7,5 7,0 7,4 – – 0,4 6,9 23,4 48,6<br />
23 i urinblåsan Antal 473 456 434 – – 2 42 110 280<br />
Dödstal 10,4 9,9 9,4 – – 0,1 3,5 25,9 88,4<br />
24 i lymfatisk och Antal 1 079 979 1 076 – 10 31 196 268 571<br />
blodbildande vävnad Dödstal 23,7 21,4 23,3 – 1,4 1,6 16,2 63,2 180,2<br />
25 Kap III. Sjukdomar i<br />
blod och blodbildande<br />
organ samt<br />
vissa rubbningar i Antal 132 134 114 – 1 1 6 11 95<br />
immunsystemet Dödstal 2,9 2,9 2,5 – 0,1 0,1 0,5 2,6 30,0<br />
26 Kap IV. Endokrina<br />
sjukdomar, nutritionsrubbningar<br />
och<br />
ämnesomsättnings- Antal 1 176 1 209 1 186 6 7 31 173 239 730<br />
sjukdomar Dödstal 25.9 26.4 25,6 10,5 1,0 1,6 14,3 56,4 230,4<br />
27 Diabetes Antal 1 001 1 017 986 – 1 19 135 201 630<br />
Dödstal 22.0 22.2 21,3 – 0,1 1,0 11,2 47,4 198,9<br />
392 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.16<br />
Dödsorsak<br />
Europeisk dödsorsakslista<br />
Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.)<br />
Antal 1 /<br />
Standardiserade<br />
dödstal 2<br />
Män<br />
2007 2008 2009 Därav i åldrarna<br />
Under<br />
1 år<br />
1–14<br />
år<br />
15–44<br />
år<br />
Hälso- och sjukvård<br />
45–64<br />
år<br />
65–74<br />
år<br />
28 Kap V. Psykiska<br />
sjukdomar och<br />
syndrom samt Antal 1 698 1 689 1 742 – 1 22 154 149 1 416<br />
beteendestörningar Dödstal 37,4 36,8 37,7 – 0,1 1,2 12,7 35,1 447,0<br />
29 Orsakade av alkohol Antal 257 238 236 – – 9 129 63 35<br />
Dödstal 5,7 5,2 5,1 – – 0,5 10,7 14,9 11,0<br />
30 Orsakade av droger Antal 9 25 18 – – 12 5 – 1<br />
Dödstal 0,2 0,5 0,4 – – 0,6 0,4 – 0,3<br />
31 Kap VI, VII och VIII.<br />
Sjukdomar i nervsystemet,<br />
ögat och Antal 1 296 1 362 1 408 1 9 47 158 286 907<br />
örat Dödstal 28,5 29,7 30,4 1,8 1,2 2,5 13,1 67,5 286,3<br />
32 Meningit (annan än Antal 9 11 10 – – – – 3 7<br />
i grupp 03) Dödstal 0,2 0,2 0,2 – – – – 0,7 2,2<br />
33 Kap IX. Cirkulations- Antal 17 922 17 742 17 315 1 8 142 1 761 2 702 12 701<br />
organens sjukdomar Dödstal 394,4 387,1 374,3 1,8 1,1 7,5 145,5 637,4 4009,0<br />
34 Ischemiska hjärt- Antal 9 004 8 849 8 414 – – 47 1 041 1 545 5 781<br />
sjukdomar Dödstal 198,2 193,0 181,9 – – 2,5 86,0 364,5 1824,8<br />
341 Akut hjärtinfarkt Antal 4 936 4 846 4 393 – – 30 617 872 2 874<br />
Dödstal 108,6 105,7 95,0 – – 1,6 51,0 205,7 907,2<br />
35 Andra hjärtsjukdomar Antal 3 201 3 031 3 108 1 6 54 234 299 2 514<br />
(utom klaffel) Dödstal 70,4 66,1 67,2 1,8 0,8 2,9 19,3 70,5 793,5<br />
36 Sjukdomar i hjärnans Antal 3 291 3 470 3 349 – 2 28 255 464 2 600<br />
kärl Dödstal 72,4 75,7 72,4 – 0,3 1,5 21,1 109,5 820,7<br />
37 Kap X. Andnings- Antal 2 738 2 890 2 773 2 6 38 210 381 2 136<br />
organens sjukdomar Dödstal 60,3 63,0 59,9 3,5 0,8 2,0 17,3 89,9 674,2<br />
38 Influensa Antal 26 13 29 – 1 – 2 5 21<br />
Dödstal 0,6 0,3 0,6 – 0,1 – 0,2 1,2 6,6<br />
39 Lunginflammation Antal 971 1 083 994 1 2 22 61 52 856<br />
Dödstal 21,4 23,6 21,5 1,8 0,3 1,2 5,0 12,3 270,2<br />
40 Kroniska sjukdomar Antal 1 313 1 341 1 273 – – 1 89 247 936<br />
i nedre luftvägarna Dödstal 28,9 29,3 27,5 – – 0,1 7,4 58,3 295,4<br />
41 Astma Antal 57 55 45 – – 1 7 6 31<br />
Dödstal 1,3 1,2 1,0 – – 0,1 0,6 1,4 9,8<br />
42 Kap XI. Matsmältningsorganens<br />
Antal 1 464 1 526 1 396 2 – 24 366 269 735<br />
sjukdomar Dödstal 32,2 33,3 30,2 3,5 – 1,3 30,2 63,5 232,0<br />
43 Sår i magsäcken och Antal 189 191 172 – – – 29 37 106<br />
tolvfingertarmen Dödstal 4,2 4,2 3,7 – – – 2,4 8,7 33,5<br />
44 Sjukdomar i levern Antal 423 441 398 – – 12 215 103 68<br />
Dödstal 9,3 9,6 8,6 – – 0,6 17,8 24,3 21,5<br />
45 Kap XII. Hudens och<br />
underhudens Antal 58 59 56 – – 2 3 8 43<br />
sjukdomar Dödstal 1,3 1,3 1,2 – – 0,1 0,2 1,9 13,6<br />
46 Kap XIII. Sjukdomar i<br />
muskuloskeletala<br />
systemet och bind- Antal 164 141 123 – 1 4 12 28 78<br />
väven Dödstal 3,6 3,1 2,7 – 0,1 0,2 1,0 6,6 24,6<br />
47 Reumatoid artrit och Antal 45 29 34 – – 1 4 9 20<br />
osteoartros Dödstal 1,0 0,6 0,7 – – 0,1 0,3 2,1 6,3<br />
48 Kap XIV. Sjukdomar i<br />
urin- och köns- Antal 636 625 642 – – 3 23 69 547<br />
organen Dödstal 14,0 13,6 13,9 – – 0,2 1,9 16,3 172,7<br />
49 Sjukdomar i njure och Antal 437 428 465 – – 3 22 50 390<br />
urinledare Dödstal 9,6 9,3 10,1 – – 0,2 1,8 11,8 123,1<br />
50 Kap XV. Komplikationer<br />
under graviditet,<br />
förlossning och Antal . . – – – – – –<br />
barnsängstid Dödstal . . – – – – – –<br />
51 Kap XVI. Vissa Antal 71 59 72 65 4 2 1 – –<br />
perinatala tillstånd Dödstal 1,6 1,3 1,6 113,8 0,5 0,1 0,1 – –<br />
75– år<br />
Statistiska centralbyrån 393
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.16<br />
Dödsorsak<br />
Europeisk dödsorsakslista<br />
Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.)<br />
Antal 1 /<br />
Standardiserade<br />
dödstal 2<br />
Män<br />
2007 2008 2009 Därav i åldrarna<br />
Under<br />
1 år<br />
1–14<br />
år<br />
15–44<br />
år<br />
45–64<br />
år<br />
65–74<br />
år<br />
52 Kap XVII. Medfödda<br />
missbildningar,<br />
deformiteter och Antal 123 103 120 44 8 17 30 11 10<br />
kromosomavvikelser Dödstal 2,7 2,2 2,6 77,0 1,1 0,9 2,5 2,6 3,2<br />
53 Medfödda missbildningar<br />
av nerv- Antal 9 11 10 6 2 – 1 1 –<br />
systemet Dödstal 0,2 0,2 0,2 10,5 0,3 – 0,1 0,2 –<br />
54 Medfödda missbildningar<br />
av cirkula- Antal 35 37 33 12 2 10 6 1 2<br />
tionsorganen Dödstal 0,8 0,8 0,7 21,0 0,3 0,5 0,5 0,2 0,6<br />
55 Kap XVIII. Symtom,<br />
sjukdomstecken och<br />
onormala kliniska Antal 1 129 1 082 1 283 19 6 52 191 186 829<br />
fynd och lab.fynd Dödstal 24,8 23,6 27,7 33,3 0,8 2,8 15,8 43,9 261,7<br />
56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 8 10 10 10 – – – – –<br />
Dödstal 0,2 0,2 0,2 17,5 – – – – –<br />
57 Ofullständigt definierade<br />
och okända Antal 690 644 827 9 6 51 183 178 400<br />
orsaker till död Dödstal 15,2 14,0 17,9 15,8 0,8 2,7 15,1 42,0 126,3<br />
58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 3 057 3 013 2 945 1 31 806 807 342 958<br />
till sjukdom och död Dödstal 67,3 65,7 63,7 1,8 4,2 42,8 66,7 80,7 302,4<br />
59 Olycksfall Antal 1 824 1 797 1 698 1 23 349 356 202 767<br />
Dödstal 40,1 39,2 36,7 1,8 3,1 18,5 29,4 47,7 242,1<br />
60 därav Transportolyckor Antal 367 335 292 1 9 125 88 30 39<br />
Dödstal 8,1 7,3 6,3 1,8 1,2 6,6 7,3 7,1 12,3<br />
601 Motorfordonsolyckor Antal 288 259 239 1 4 114 68 19 33<br />
på allmän väg Dödstal 6,3 5,7 5,2 1,8 0,5 6,1 5,6 4,5 10,4<br />
61 därav Fallolyckor Antal 439 488 445 – 2 15 55 70 303<br />
Dödstal 9,7 10,6 9,6 – 0,3 0,8 4,5 16,5 95,6<br />
62 därav Förgiftnings- Antal 286 269 306 – – 153 112 30 11<br />
olyckor Dödstal 6,3 5,9 6,6 – – 8,1 9,3 7,1 3,5<br />
63 Självmord och annan<br />
avsiktligt själv- Antal 801 855 887 – 3 338 341 96 109<br />
destruktiv handling Dödstal 17,6 18,7 19,2 – 0,4 18,0 28,2 22,6 34,4<br />
64 Mord, dråp och annat<br />
övergrepp Antal 75 47 50 – 4 25 16 3 2<br />
av annan person Dödstal 1,7 1,0 1,1 – 0,5 1,3 1,3 0,7 0,6<br />
65 Skadehändelser med Antal 225 199 208 – 1 90 80 27 10<br />
oklar avsikt Dödstal 5,0 4,3 4,5 – 0,1 4,8 6,6 6,4 3,2<br />
Samtliga dödsorsaker Antal 44 025 44 116 43 753 148 119 1 423 6 039 7 786 28 238<br />
Total Dödstal 968,9 962,4 945,7 259,1 16,2 75,6 498,9 1 836,7 8 913,2<br />
1) Number.<br />
2) Standardized death rates.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0301).<br />
Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22.<br />
Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas.<br />
75– år<br />
394 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.17<br />
Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor<br />
Deaths by cause and age, women<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Dödsorsak<br />
Cause of death<br />
Europeisk dödsorsakslista<br />
European listing<br />
Antal 1 /<br />
Standardiserade<br />
dödstal 2<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
2007 2008 2009 Därav i åldrarna<br />
Of which aged<br />
Under<br />
1 år<br />
1–14<br />
år<br />
15–44<br />
år<br />
45–64<br />
år<br />
65–74<br />
år<br />
75– år<br />
01 Kap. I. Vissa infektions-<br />
och Antal 848 887 1032 5 2 10 72 90 853<br />
parasitsjukdomar Dödstal 2 18,4 19,1 22,1 9,3 0,3 0,6 6,0 20,2 177,2<br />
02 Tuberkulos Antal 34 41 30 – – 1 – 2 27<br />
Dödstal 0,7 0,9 0,6 – – 0,1 – 0,4 5,6<br />
03 Meningokock- Antal 2 1 2 – – 1 – – 1<br />
infektion Dödstal 0,0 0,0 0,0 – – 0,1 – – 0,2<br />
04 HIV Antal 8 5 10 – – 3 7 – –<br />
Dödstal 0,2 0,1 0,2 – – 0,2 0,6 – –<br />
05 Virushepatit Antal 20 23 24 – – – 14 4 6<br />
Dödstal 0,4 0,5 0,5 – – – 1,2 0,9 1,2<br />
06 Kap. II. Tumörer Antal 11 045 10 882 10 769 2 18 241 2 137 2 602 5 769<br />
Dödstal 239,9 234,7 230,5 3,7 2,6 13,4 179,3 583,8 1198,2<br />
07 Maligna tumörer Antal 10 584 10 434 10 372 2 18 238 2 125 2 574 5 415<br />
Dödstal 229,9 225,1 222,0 3,7 2,6 13,2 178,3 577,5 1124,6<br />
08 i läpp, munhåla och Antal 127 111 100 – – 2 21 23 54<br />
svalg Dödstal 2,8 2,4 2,1 – – 0,1 1,8 5,2 11,2<br />
09 i matstrupen Antal 111 100 117 – – 2 25 39 51<br />
Dödstal 2,4 2,2 2,5 – – 0,1 2,1 8,7 10,6<br />
10 i magsäcken Antal 300 268 257 – – 5 50 62 140<br />
Dödstal 6,5 5,8 5,5 – – 0,3 4,2 13,9 29,1<br />
11 i tjocktarmen Antal 998 959 907 – – 17 139 211 540<br />
Dödstal 21,7 20,7 19,4 – – 0,9 11,7 47,3 112,2<br />
12 i ändtarm och anus Antal 369 371 371 – – 7 64 89 211<br />
Dödstal 8,0 8,0 7,9 – – 0,4 5,4 20,0 43,8<br />
13 i levern och intrahepati-<br />
Antal 233 232 254 – – 4 40 55 155<br />
tiska gallgångarna Dödstal 5,1 5,0 5,4 – – 0,2 3,4 12,3 32,2<br />
14 i pankreas Antal 822 833 858 – – 8 138 228 484<br />
Dödstal 17,9 18,0 18,4 – – 0,4 11,6 51,2 100,5<br />
15 i struphuvudet, luftstrupen,<br />
bronk och Antal 1 663 1 668 1 663 – – 21 426 565 651<br />
lunga Dödstal 36,1 36,0 35,6 – – 1,2 35,7 126,8 135,2<br />
16 malignt melanom i Antal 207 196 217 – – 12 52 51 102<br />
huden Dödstal 4,5 4,2 4,6 – – 0,7 4,4 11,4 21,2<br />
17 i bröstkörtel Antal 1 477 1 512 1 378 – – 61 421 299 597<br />
Dödstal 32,1 32,6 29,5 – – 3,4 35,3 67,1 124,0<br />
18 i livmoderhalsen Antal 162 139 158 – – 16 43 35 64<br />
Dödstal 3,5 3,0 3,4 – – 0,9 3,6 7,9 13,3<br />
19 i annan del av liv- Antal 318 321 353 – – 5 58 96 194<br />
modern Dödstal 6,9 6,9 7,6 – – 0,3 4,9 21,5 40,3<br />
20 i äggstock Antal 600 595 675 – – 16 185 183 291<br />
Dödstal 13,0 12,8 14,4 – – 0,9 15,5 41,1 60,4<br />
21 i prostata Antal . . . . . . . . .<br />
Dödstal . . . . . . . . .<br />
22 i njure Antal 264 248 198 – 1 1 25 39 132<br />
Dödstal 5,7 5,3 4,2 – 0,1 0,1 2,1 8,7 27,4<br />
23 i urinblåsan Antal 215 173 200 – – 2 15 35 148<br />
Dödstal 4,7 3,7 4,3 – – 0,1 1,3 7,9 30,7<br />
24 i lymfatisk och blod- Antal 882 845 856 1 9 8 117 188 533<br />
bildande vävnad Dödstal 19,2 18,2 18,3 1,9 1,3 0,4 9,8 42,2 110,7<br />
25 Kap III. Sjukdomar i<br />
blod och blodbildande<br />
organ samt<br />
vissa rubbningar i Antal 190 202 183 1 4 5 10 13 150<br />
immunsystemet Dödstal 4,1 4,4 3,9 1,9 0,6 0,3 0,8 2,9 31,2<br />
26 Kap IV. Endokrina<br />
sjukdomar, nutritionsrubbningar<br />
och<br />
ämnesomsättnings- Antal 1 188 1 287 1 187 4 4 12 88 112 967<br />
sjukdomar Dödstal 25,8 27,8 25,4 7,4 0,6 0,7 7,4 25,1 200,8<br />
27 Diabetes Antal 959 982 953 – – 5 62 86 800<br />
Dödstal 20,8 21,2 20,4 – – 0,3 5,2 19,3 166,2<br />
Statistiska centralbyrån 395
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.17<br />
Dödsorsak<br />
Europeisk dödsorsakslista<br />
Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.)<br />
Antal 1 /<br />
Standardiserade<br />
dödstal 2<br />
Kvinnor<br />
2007 2008 2009 Därav i åldrarna<br />
Under<br />
1 år<br />
1–14<br />
år<br />
15–44<br />
år<br />
45–64<br />
år<br />
65–74<br />
år<br />
28 Kap V. Psykiska<br />
sjukdomar och<br />
syndrom samt Antal 3 329 3 272 3 189 – – 8 56 91 3 034<br />
beteendestörningar Dödstal 72,3 70,6 68,3 – – 0,4 4,7 20,4 630,1<br />
29 Orsakade av alkohol Antal 54 54 61 – – 4 33 10 14<br />
Dödstal 1,2 1,2 1,3 – – 0,2 2,8 2,2 2,9<br />
30 Orsakade av droger Antal 6 4 6 – – 1 5 – –<br />
Dödstal 0,1 0,1 0,1 – – 0,1 0,4 – –<br />
31 Kap VI, VII och VIII.<br />
Sjukdomar i nervsystemet,<br />
ögat och Antal 1834 1843 1876 4 7 32 115 219 1499<br />
örat Dödstal 39,8 39,8 40,2 7,4 1,0 1,8 9,6 49,1 311,3<br />
32 Meningit (annan än Antal 12 14 10 – – 2 2 2 4<br />
i grupp 03) Dödstal 0,3 0,3 0,2 – – 0,1 0,2 0,4 0,8<br />
33 Kap IX. Cirkulations- Antal 20 038 19 724 18 828 4 2 67 673 1 303 16 779<br />
organens sjukdomar Dödstal 435,2 425,5 403,0 7,4 0,3 3,7 56,5 292,3 3484,8<br />
34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 7 800 7 639 7 138 – 1 18 300 588 6 231<br />
domar Dödstal 169,4 164,8 152,8 – 0,1 1,0 25,2 131,9 1294,1<br />
341 Akut hjärtinfarkt Antal 3 904 3 813 3 529 – – 9 182 371 2 967<br />
Dödstal 84,8 82,3 75,5 – – 0,5 15,3 83,2 616,2<br />
35 Andra hjärtsjukdomar Antal 4 575 4 241 3 951 2 1 15 84 134 3 715<br />
(utom klaffel) Dödstal 99,4 91,5 84,6 3,7 0,1 0,8 7,0 30,1 771,6<br />
36 Sjukdomar i hjärnans Antal 4 639 4 894 4 615 1 – 15 178 316 4 105<br />
kärl Dödstal 100,8 105,6 98,8 1,9 – 0,8 14,9 70,9 852,6<br />
37 Kap X. Andnings- Antal 2 958 2 958 2 973 – 4 14 182 360 2 413<br />
organens sjukdomar Dödstal 64,2 63,8 63,6 – 0,6 0,8 15,3 80,8 501,2<br />
38 Influensa Antal 33 24 45 – – 1 2 4 38<br />
Dödstal 0,7 0,5 1,0 – – 0,1 0,2 0,9 7,9<br />
39 Lunginflammation Antal 1 171 1 174 1 085 – 1 2 36 35 1 011<br />
Dödstal 25,4 25,3 23,2 – 0,1 0,1 3,0 7,9 210,0<br />
40 Kroniska sjukdomar Antal 1 397 1 432 1 473 – – 4 120 275 1 074<br />
i nedre luftvägarna Dödstal 30,3 30,9 31,5 – – 0,2 10,1 61,7 223,1<br />
41 Astma Antal 100 88 106 – – 3 6 9 88<br />
Dödstal 2,2 1,9 2,3 – – 0,2 0,5 2,0 18,3<br />
42 Kap XI. Matsmältningsorganens<br />
Antal 1 564 1 569 1 505 – 3 16 185 207 1 094<br />
sjukdomar Dödstal 34,0 33,8 32,2 – 0,4 0,9 15,5 46,4 227,2<br />
43 Sår i magsäcken och Antal 221 196 181 – – 3 14 18 146<br />
tolvfingertarmen Dödstal 4,8 4,2 3,9 – – 0,2 1,2 4,0 30,3<br />
44 Sjukdomar i levern Antal 192 197 206 – – 5 91 61 49<br />
Dödstal 4,2 4,2 4,4 – – 0,3 7,6 13,7 10,2<br />
45 Kap XII. Hudens och<br />
underhudens sjuk- Antal 93 94 87 – – – – 6 81<br />
domar Dödstal 2,0 2,0 1,9 – – – – 1,3 16,8<br />
46 Kap XIII. Sjukdomar i<br />
muskuloskeletala<br />
systemet och bind Antal 336 333 313 – – 2 27 44 240<br />
väven Dödstal 7,3 7,2 6,7 – – 0,1 2,3 9,9 49,8<br />
47 Reumatoid artrit och Antal 136 135 138 – – – 7 22 109<br />
osteoartros Dödstal 3,0 2,9 3,0 – – – 0,6 4,9 22,6<br />
48 Kap XIV. Sjukdomar<br />
i urin- och köns- Antal 561 568 552 – – 2 15 36 499<br />
organen Dödstal 12,2 12,3 11,8 – – 0,1 1,3 8,1 103,6<br />
49 Sjukdomar i njure och Antal 386 391 396 – – 1 14 27 354<br />
urinledare Dödstal 8,4 8,4 8,5 – – 0,1 1,2 6,1 73,5<br />
50 Kap XV. Komplikationer<br />
under graviditet,<br />
förlossning och Antal 2 6 6 – – 6 – – –<br />
barnsängstid Dödstal 0,0 0,1 0,1 – – 0,3 – – –<br />
51 Kap XVI. Vissa Antal 48 57 53 52 1 – – – –<br />
perinatala tillstånd Dödstal 1,0 1,2 1,1 96,7 0,1 – – – –<br />
75– år<br />
396 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.17<br />
Dödsorsak<br />
Europeisk dödsorsakslista<br />
Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.)<br />
Antal 1 /<br />
Standardiserade<br />
dödstal 2<br />
Kvinnor<br />
2007 2008 2009 Därav i åldrarna<br />
Under<br />
1 år<br />
1–14<br />
år<br />
15–44<br />
år<br />
Hälso- och sjukvård<br />
45–64<br />
år<br />
65–74<br />
år<br />
52 Kap XVII. Medfödda<br />
missbildningar,<br />
deformiteter och Antal 120 92 98 42 4 10 23 3 16<br />
kromosomavvikelser Dödstal 2,6 2,0 2,1 78,1 0,6 0,6 1,9 0,7 3,3<br />
53 Medfödda missbildningar<br />
av nerv- Antal 15 11 12 7 1 4 – – –<br />
systemet Dödstal 0,3 0,2 0,3 13,0 0,1 0,2 – – –<br />
54 Medfödda missbildningar<br />
av cirkulations- Antal 38 26 26 10 1 2 5 2 6<br />
organen Dödstal 0,8 0,6 0,6 18,6 0,1 0,1 0,4 0,4 1,2<br />
55 Kap XVIII. Symtom,<br />
sjukdomstecken och<br />
onormala kliniska Antal 1 863 1 855 2 001 13 4 29 94 98 1 763<br />
fynd och lab.fynd Dödstal 40,5 40,0 42,8 24,2 0,6 1,6 7,9 22,0 366,2<br />
56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 5 5 4 4 – – – – –<br />
Dödstal 0,1 0,1 0,1 7,4 – – – – –<br />
57 Ofullständigt definierade<br />
och okända Antal 573 589 706 9 4 29 92 95 477<br />
orsaker till död Dödstal 12,4 12,7 15,1 16,7 0,6 1,6 7,7 21,3 99,1<br />
58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 1 778 1 797 1 772 3 19 244 307 166 1 033<br />
till sjukdom och död Dödstal 38,6 38,8 37,9 5,6 2,7 13,6 25,8 37,2 214,5<br />
59 Olycksfall Antal 1202 1248 1189 3 13 73 97 99 904<br />
Dödstal 26,1 26,9 25,4 5,6 1,9 4,1 8,1 22,2 187,8<br />
60 därav Transportolyckor Antal 132 116 94 – 5 32 15 19 23<br />
Dödstal 2,9 2,5 2,0 – 0,7 1,8 1,3 4,3 4,8<br />
601 Motorfordonsolyckor Antal 122 107 84 – 5 31 11 16 21<br />
på allmän väg Dödstal 2,6 2,3 1,8 – 0,7 1,7 0,9 3,6 4,4<br />
61 därav Fallolyckor Antal 356 403 376 – – 2 18 31 325<br />
Dödstal 7,7 8,7 8,0 – – 0,1 1,5 7,0 67,5<br />
62 därav Förgiftnings- Antal 65 80 78 – – 24 29 17 8<br />
olyckor Dödstal 1,4 1,7 1,7 – – 1,3 2,4 3,8 1,7<br />
63 Självmord och annan<br />
avsiktligt självdestruk- Antal 325 315 353 – 3 129 140 45 36<br />
tiv handling Dödstal 7,1 6,8 7,6 – 0,4 7,2 11,7 10,1 7,5<br />
64 Mord, dråp och annat<br />
övergrepp av annan Antal 31 23 35 – – 15 12 5 3<br />
person Dödstal 0,7 0,5 0,7 – – 0,8 1,0 1,1 0,6<br />
65 Skadehändelser med Antal 102 107 102 – 2 26 52 7 15<br />
oklar avsikt Dödstal 2,2 2,3 2,2 – 0,3 1,4 4,4 1,6 3,1<br />
Samtliga dödsorsaker Antal 47 795 47 426 46 424 130 72 698 3 984 5 350 36 190<br />
Total Dödstal 1 038,0 1 023,0 993,6 241,8 10,3 38,8 334,2 1 200,3 7 516,3<br />
1) Number.<br />
2) Standardized death rates<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0301).<br />
Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22<br />
Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas.<br />
75– år<br />
Statistiska centralbyrån 397
Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
20.18<br />
Kön Sex<br />
Olyckshändelse Accident<br />
Döda på grund av olyckshändelse<br />
Deaths due to accidents<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Barn under 15 år<br />
Children under 15 years<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Män Men 1 710 1 726 1 824 1 797 1 698 19 25 15 18 23<br />
Transportolyckor 1<br />
Transport accidents 366 383 367 334 292 6 16 4 7 10<br />
Järnvägsolyckor 2<br />
Railway accidents – – – – – – – – – –<br />
Motorfordonsolyckor<br />
Motor vehicle accidents 306 307 301 265 244 5 14 4 6 5<br />
Andra olyckor i transport till lands<br />
Other transport accidents on land 31 43 30 44 29 1 2 – 1 5<br />
Olyckor i trafik till sjöss<br />
Water transport accidents 23 20 27 21 17 – – – – –<br />
Olyckor i lufttrafik<br />
Aircraft accidents 6 13 9 4 2 – – – – –<br />
Förgiftning Accidental poisoning 231 223 286 269 306 – – 2 1 –<br />
Fall 3 Accidental falls 407 444 439 488 445 – 1 – 1 2<br />
Maskinolyckor<br />
Machinery accidents 6 13 11 14 9 – – – – –<br />
Eld, explosion, skott, sprängning,<br />
hett eller frätande ämne<br />
Accidents caused by fire, explosion,<br />
firearms or hot or corrosive<br />
substance 56 57 58 54 65 1 2 3 1 3<br />
Drunkning genom olyckshändelse 4<br />
Accidental drowning 82 86 90 82 71 5 4 2 3 6<br />
Skador av fallande föremål och<br />
ras 5 Blow from falling objects 28 17 30 15 13 – – 3 – –<br />
Skador av elektrisk ström<br />
Electric current 5 6 8 7 4 – – 1 1<br />
Kvävning (även genom ras)<br />
Suffocation 51 60 47 45 47 4 2 1 1 1<br />
Förfrysning, hunger, törst och<br />
utmattning<br />
Freezing, hunger, thirst and<br />
exposure 42 25 28 26 33 – – – – –<br />
Skada av blixt Lightning – 1 – 1 1 – – – – –<br />
Övriga olyckshändelser 3<br />
Other accidents 436 411 460 462 412 3 – – 3 –<br />
Kvinnor Women 1 257 1 134 1 202 1 248 1 189 9 9 15 8 16<br />
Transportolyckor 1 126 126 132 116 94 3 7 4 1 5<br />
Järnvägsolyckor 2 – – – – – – – – – –<br />
Motorfordonsolyckor 116 109 117 104 86 3 3 4 1 5<br />
Andra olyckor i transport till lands 7 15 13 6 6 – 3 – – –<br />
Olyckor i trafik till sjöss 2 2 1 4 2 – 1 – – –<br />
Olyckor i lufttrafik 1 – 1 2 – – – – – –<br />
Förgiftning 64 84 65 80 78 – – 2 – –<br />
Fall 3 381 342 356 403 376 1 – – – –<br />
Maskinolyckor 2 – 1 – – – – – – –<br />
Eld, explosion, skott, sprängning,<br />
hett eller frätande ämne 24 18 29 29 42 1 1 3 4 8<br />
Drunkning genom olyckshändelse 4 17 20 18 22 16 – 1 2 1 1<br />
Skador av fallande föremål och<br />
ras 5 6 – 2 – 2 – – 3 – –<br />
Skador av elektrisk ström – – – – 1 – – – – –<br />
Kvävning (även genom ras) 44 44 39 39 36 1 – 1 1 1<br />
Förfrysning, hunger, törst och<br />
utmattning 18 17 19 12 17 – – – – –<br />
Skada av blixt – – – 1 – – – – – –<br />
Övriga olyckshändelser 3 575 483 541 546 527 3 – 0 1 1<br />
Samtliga 6 Both sexes 6 2 967 2 860 3 026 3 045 2 887 28 34 30 26 39<br />
1) Omfattar även olyckor utanför allmän väg. 2) Exkl. olyckor där motorfordon varit delaktiga. Dessa redovisas under motorfordonsolyckor.<br />
3) Frakturer utan angiven orsak redovisades tidigare som fall men redovisas fr.o.m. 1997 under övriga olyckshändelser.<br />
4) Exkl. drunkning genom trafikolycka vilket redovisas som trafikolycka. 5) Exkl. ras med kvävning som följd. 6) Korrigerad uppgift.<br />
Revised figure.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Socialstyrelsen Statistik: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0301).<br />
Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22<br />
Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/.<br />
398 Statistiska centralbyrån
Rättsväsende<br />
Judicial system
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21 – Rättsväsende<br />
Judicial system<br />
Sida<br />
Page<br />
21.1 Rättsväsende ........................................ 402<br />
Judicial system<br />
21.2 Återfall i brott ........................................ 405<br />
Persons relapse into crime<br />
21.3 Brott mot enskilda personer ............... 407<br />
Persons subjected to different types of<br />
offences against the person, percent<br />
21.4 Personer som utsatts för brott mot<br />
enskild person 2009, andel inom respektive<br />
åldersgrupp i befolkningen .................. 409<br />
Persons subjected to different types of<br />
offences against the person, percent<br />
21.5 Personer som känt otrygghet vid<br />
utevistelse i sitt bostadsområde sen<br />
kväll 2010, procent ....................................... 409<br />
Persons that do not feel safe in their<br />
neighbourhood at night, percent<br />
21.6 Anmälda brott åren 1950–2010 ........... 409<br />
Reported offences<br />
21.7 Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden<br />
i de fem län med högst<br />
respektive lägst frekvens 2010 ................... 410<br />
Reported offences per 1 000 of mean<br />
population in the five counties with highest<br />
and lowest frequency respectively<br />
21.8 Uppklaringsprocent åren<br />
1950–2010 ..................................................... 410<br />
Cleared-up crimes, percent<br />
21.9 Lagföringsbeslut efter lagföringstyp<br />
1975–2010 ............................................... 410<br />
All conviction decisions, total and by type<br />
of conviction<br />
21.10 Utsatta för brott mot enskild<br />
person 2009 i olika grupper, procent ......... 411<br />
Persons subjected to offences against<br />
the person in different groups, percent<br />
21.11 Anmälda brott ..................................... 412<br />
Reported crimes<br />
21.12 Anmälda brott 2010, länsvis ............. 413<br />
Reported crimes, by county<br />
21.13 Anmälda brott,<br />
uppklaringsprocent efter brottstyp ............ 414<br />
Reported crimes, cleared-up crimes,<br />
percentage<br />
21.14 Personer misstänkta för brott efter<br />
brottstyp, ålder vid brottet och kön, 2010 .. 415<br />
Persons suspected of crimes, by type of<br />
offence, age at the time of crime and sex<br />
Sida<br />
Page<br />
21.15 Lagföringsbeslut efter huvudbrott ... 416<br />
All conviction decisions, by principal offence<br />
21.16 Lagföringsbeslut efter huvudbrott<br />
och lagföringstyp 2010 ................................ 417<br />
All conviction decisions, by principal offence<br />
and type of conviction<br />
21.17 Personer lagförda för brott och<br />
andel som återfallit i brott inom 1 respektive<br />
3 år, efter ålder ................................ 418<br />
Persons found guilty for criminal offences<br />
and percentage of relapse into crime within<br />
1 resp. 3 years, by age<br />
21.18 Personer lagförda för brott och<br />
andel som återfallit i brott inom 3 år,<br />
efter kön och antal tidigare lagföringar<br />
under 10-årsperioden före ingångslagföringen<br />
......................................................... 419<br />
Persons found guilty of criminal offences<br />
and percentage of relapse into crime within<br />
3 years, by sex and previous convictions<br />
during 10 years before the initial conviction<br />
21.19 Kriminalvårdsanstalter och häkten<br />
samt intensivövervakning, nyintagna ........ 420<br />
Prisons, remand prisons and intensive<br />
supervision with electronic monitoring,<br />
new inmates/new supervision cases<br />
21.20 Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning<br />
och frivård, genomsnittligt<br />
antal personer ............................................... 420<br />
Average institutional and non-institutional<br />
populations<br />
21.21 Omhändertaganden av berusade<br />
personer ........................................................ 421<br />
Persons taken into custody for drunkenness<br />
21.22 Frivård, nytillkomna övervakningsfall...................................................................<br />
421<br />
Non-institutional population, persons newly<br />
received for supervision<br />
21.23 Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna<br />
.................................................. 422<br />
Cases in the general administrative courts<br />
21.24 Tingsrätter, inkomna mål och<br />
ärenden .......................................................... 423<br />
District Courts, incoming cases and other<br />
proceedings<br />
21.25 Tingsrätter, slutligt handlagda<br />
ärenden m.m. ................................................ 423<br />
District Courts, decided cases<br />
400 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Rättsväsende<br />
Sida<br />
Page<br />
21.26 Lantmäteriet, registrerade<br />
inskrivningsärenden .................................... 424<br />
The Swedish mapping, cadastral and land<br />
registration authority, registered land<br />
registration matters<br />
21.27 Hovrätter, inkomna mål ..................... 424<br />
Courts of Appeal, incoming cases<br />
21.28 Högsta domstolen, ansökningar<br />
om prövningstillstånd .................................. 424<br />
The Supreme Court, applications for review<br />
of cases<br />
21.29 Nådeansökningar ............................... 424<br />
Petitions for pardon<br />
21.30 Rättshjälp, statens kostnader,<br />
miljoner kronor ............................................. 425<br />
Legal aid, costs to the State, SEK m<br />
Sida<br />
Page<br />
21.31 Hyresnämnder och<br />
arrendenämnder, inkomna ärenden ............425<br />
Rent Tribunals and Tenancy Tribunals,<br />
incoming cases<br />
21.32 Riksdagens ombudsmän, inkomna<br />
ärenden ..........................................................425<br />
The Parliamentary Ombudsmen, incoming<br />
cases<br />
21.33 Mål och ärenden vid vissa andra<br />
myndigheter ...................................................426<br />
Cases and legal matters heard by certain<br />
other authorities<br />
Statistiska centralbyrån 401
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.1 Rättsväsende<br />
Judicial system<br />
Under 2010 anmäldes cirka 1 370 000 brott, vilket är en minskning med 3 procent<br />
jämfört med året innan. De brottskategorier som antalsmässigt minskade mest var olika<br />
typer av skadegörelsebrott, bilbrott och cykelstöld. Sett till ett längre tidsperspektiv har<br />
dock de anmälda brotten ökat. Bortsett från några enskilda år karaktäriseras utvecklingen<br />
sedan 1975 av en kontinuerlig ökning. Sedan 2001 har antalet anmälda brott<br />
ökat med cirka 181 000 brott, vilket är en ökning med 15 procent.<br />
I översikten nedan visas några sammanfattande<br />
uppgifter från Kriminalstatistik 2010.<br />
De beskriver vad som har inträffat i olika delar<br />
av rättsprocessen under året. Uppgifterna avser<br />
inte att redovisa ett ”rättsflöde”. En sådan jämförelse<br />
är inte möjlig då de olika siffrorna<br />
bygger på olika enheter och definitioner. De<br />
brott och insatser som inte lett till vidare<br />
åtgärder, redovisas inte i denna översikt.<br />
Män 100 000 våldsbrott<br />
Under 2010 anmäldes 113 000 våldsbrott (mord,<br />
dråp, misshandel, våldtäkt, fridskränkning,<br />
kvinnofridskränkning, rån och våld mot tjänsteman),<br />
vilket ungefär är samma nivå som 2009<br />
(+1 %). De anmälda våldsbrotten motsvarade 8<br />
procent av samtliga anmälda brott. Knappt 80<br />
procent av de anmälda våldsbrotten utgjordes<br />
av misshandel, som har ökat med nästan 50 procent<br />
i antal under den senaste tioårsperioden.<br />
Misshandelsbrott mot barn 0–6 år ökade<br />
År 2010 anmäldes 87 900 misshandelsbrott, vilket<br />
är en ökning med 2 procent jämfört med året<br />
innan.<br />
Cirka 22 procent av misshandelsbrotten riktades<br />
mot barn i åldern 0–17 år. Denna kategori är<br />
sammantaget närmast oförändrad jämfört med<br />
föregående år på cirka 19 200 anmälda brott.<br />
Misshandel mot barn 0-6 år ökade med 16 procent<br />
till cirka 2 550 anmälda brott. Även misshandel<br />
mot barn 7–14 år ökade något, 2 procent, till<br />
9 050 brott, medan misshandel mot barn 15–17<br />
år minskade med 5 procent till 7 620 brott. Misshandelsbrotten<br />
mot barn i åldern 7–17 år anmäls<br />
i hög grad av skolan, vilket slår igenom i<br />
statistiken på så sätt att färre brott anmäls under<br />
sommaren än under terminerna. Denna säsongsvariation<br />
finns inte för anmälda misshandelsbrott<br />
mot barn i åldern 0–6 år.<br />
Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinna<br />
18 år eller äldre ökade med 4 procent till 27 300.<br />
Det gjordes även cirka 2 500 anmälningar om<br />
grov kvinnofridskränkning, vilket är en minskning<br />
med 6 procent jämfört med 2009. Anmälda<br />
misshandelsbrott mot man 18 år eller äldre ökade<br />
med 1 procent till 41 300 brott.<br />
402 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Fler anmälda sexualbrott<br />
År 2010 anmäldes cirka 17 200 sexualbrott, vilket<br />
är en ökning med 9 procent jämfört med 2009.<br />
Köp av sexuella tjänster står för en stor del av<br />
ökningen och bland dessa återfinns enskilda<br />
koppleriärenden, där ett stort antal köp av<br />
sexuella tjänster noterats.<br />
Under 2010 anmäldes 5 960 våldtäkter, vilket är<br />
samma nivå som föregående år. De anmälda<br />
våldtäkterna har ökat under de senaste tio åren.<br />
Ökningen har varit speciellt kraftig sedan en ny<br />
sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april<br />
2005. Den innebär att en del gärningar, som tidigare<br />
rubricerats som sexuellt utnyttjande, nu<br />
rubriceras som våldtäkt. I statistiken märks<br />
detta, förutom att antalet anmälda våldtäkter<br />
har ökat, även genom att antalet anmälda brott<br />
avseende sexuellt tvång och utnyttjande minskat<br />
sedan lagändringen.<br />
Färre anmälda butiksrån<br />
Antalet anmälda rån minskade med 4 procent<br />
under 2010. Totalt anmäldes 9 220 rån, varav<br />
6 690 var personrån. Denna kategori låg kvar på<br />
en nästan oförändrad nivå jämfört med 2009. De<br />
anmälda butiksrånen minskade med 22 procent<br />
till 900 brott. Det anmäldes 41 bankrån, vilket<br />
nästan är en halvering jämfört med föregående<br />
år och den lägsta uppmätta nivån sedan statistiken<br />
började föras 1975. Denna kategori är dock<br />
volymmässigt liten och uppvisar stora antalsmässiga<br />
variationer mellan åren.<br />
Färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott<br />
Stöld- och tillgreppsbrotten utgör en stor del av<br />
samtliga anmälda brott, nästan 40 procent.<br />
Totalt anmäldes 519 000 sådana brott under<br />
2010, vilket är en minskning med 5 procent jämfört<br />
med föregående år. De flesta stöldbrottskategorierna<br />
minskade, däribland:<br />
Rättsväsende<br />
• Bilbrott (billtillgrepp och stöd ur och från<br />
motordrivet fordon)<br />
• Cykelstöld<br />
• Butiksstöld/snatteri<br />
• Tillgrepp av moped och motorcykel<br />
• Inbrott i villa, butik/varuhus samt arbetslokal<br />
(kontor, lager, verkstad m.m.)<br />
• Stöld utan inbrott i skola, kyrka och andra<br />
lokaler för kultur samt bostad.<br />
Dock ökade antalet anmälda inbrott i källare och<br />
vind samt inbrott i lägenhet.<br />
Kraftig minskning av bilbrotten de senaste tio<br />
åren<br />
Även sett ur ett tioårsperspektiv har de<br />
anmälda stöldbrotten minskat och ligger nu på<br />
en nivå som är 21 procent lägre än år 2001.<br />
De anmälda bilbrotten har minskat under de<br />
senaste tio åren. Under 2010 anmäldes 21 300<br />
biltillgrepp och 68 800 stölder ur och från<br />
motordrivet fordon. Sedan 2001 har antalet biltillgrepp<br />
minskat med 64 procent, medan<br />
antalet stölder ur och från motordrivet fordon<br />
minskat med 54 procent.<br />
Även antalet cykelstölder, har minskat under<br />
de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 60 500<br />
cykelstölder, vilket är 21 procent färre än 2001.<br />
Sedan 1993, då den högsta nivån nåddes, har<br />
antalet anmälda cykelstölder mer än halverats.<br />
Skadegörelsebrotten minskade kraftigt<br />
År 2010 anmäldes cirka 165 000 skadegörelsebrott,<br />
vilket är en minskning med 18 procent jämfört<br />
med föregående år. Samtliga kategorier av<br />
skadegörelse minskade under året. I de flesta<br />
länen minskade antalet anmälda brott, den<br />
största antalsmässiga minskningen skedde i<br />
Stockholms län. De anmälda skadegörelsebrotten<br />
har totalt sett ökat med 22 procent<br />
sedan 2001. Den största delen av denna ökning<br />
skedde under perioden 2006–2008.<br />
Måttet uppklaringsprocent<br />
Antalet uppklarade brott är ett mått på polisens, åklagarens och övriga brottsutredande<br />
myndigheters arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de brottsanmälningar som upprättats.<br />
Begreppet uppklarat betyder antingen att en person bundits till brottet eller att brottet har<br />
klarats upp på annat sätt. Den första betydelsen benämns här personuppklarat och innebär att<br />
åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse meddelats. Det är ett grovt mått<br />
på de brottsutredande myndigheternas förmåga att binda gärningspersoner till det anmälda<br />
brottet. Den andra betydelsen benämns teknisk uppklaring och innebär att det beslutats om en<br />
annan typ av klarläggande, till exempel (genom nedläggningsgrunderna) att man inte kan<br />
styrka att ett brott begåtts eller att den misstänkta personen inte är straffbar (under 15 år).<br />
Resterande brott är ouppklarade eller under utredning.<br />
Uppklaringsprocenten definieras som antalet brott som klarats upp under ett år (anmälda<br />
samma år eller tidigare) i procent av antalet anmälda brott samma år.<br />
Statistiska centralbyrån 403
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
4 av 10 brott klarades upp 2010<br />
Den totala uppklaringsprocenten, som omfattar<br />
både personuppklarade och tekniskt uppklarade<br />
brott, ökade med drygt 1 procentenhet<br />
jämfört med föregående år, till 39 procent år<br />
2010. Personuppklaringsprocenten uppgick till<br />
18 procent och den tekniska uppklaringsprocenten<br />
till 21 procent. Den totala uppklaringsprocenten<br />
minskade från och med början av<br />
1980-talet till och med 1996. Den största minskningen<br />
skedde mellan åren 1994–1996. Därefter<br />
har uppklaringsprocenten ökat kontinuerligt,<br />
med undantag för enskilda år, och ligger idag<br />
på ungefär samma nivå som under första delen<br />
av 1980-talet.<br />
Nivån på uppklaringen skiljer sig åt mellan<br />
olika brottstyper<br />
Det finns stora skillnader i uppklaringsprocenten<br />
mellan olika brottstyper. Till viss del<br />
beror det på att brotten är olika svåra att klara<br />
upp. För några brottstyper, som till exempel<br />
trafikbrott, narkotikabrott och butikstölder finns det<br />
redan vid anmälan en identifierad misstänkt<br />
person, vilket leder till en hög uppklaringsprocent.<br />
Andra brott, där det sällan finns en identifierad<br />
misstänkt person, är mer svåruppklarade.<br />
Det gäller exempelvis cykelstölder, där de flesta<br />
anmälda brotten förblir ouppklarade.<br />
Hälften av våldsbrotten klaras upp<br />
För våldsbrott finns det relativt ofta en identifierad<br />
misstänkt person, vilket gör att uppklaringsprocenten<br />
är förhållandevis hög jämfört<br />
med andra brottstyper.<br />
Trenden under den senaste tioårsperioden<br />
visar på en ökning av både de anmälda och de<br />
personuppklarade våldsbrotten. De anmälda<br />
brotten har dock periodvis ökat i en högre grad,<br />
vilket medför att personuppklaringsprocenten<br />
varit svagt nedåtgående.<br />
År 2010 uppgick personuppklaringsprocenten<br />
till 18 procent, vilket är oförändrat jämfört<br />
med föregående år. Utvecklingen av den<br />
totala uppklaringsprocenten för våldsbrott var<br />
nedåtgående fram till 2001. Därefter ökade nivån<br />
något, för att sedan ligga relativt konstant de<br />
senaste åren. År 2010 uppgick den till 48 procent.<br />
Uppklaringen av våldtäktsbrott varierar<br />
mellan olika år<br />
Utvecklingen av uppklarade våldtäktsbrott bör<br />
generellt sett tolkas med försiktighet, eftersom<br />
enskilda ärenden och händelser som omfattar<br />
ett stort antal brott i hög grad kan påverka<br />
statistiken. Därför är det inte ovanligt med stora<br />
variationer mellan olika år. Personuppklaringsprocenten<br />
för våldtäkter minskade från 31 till 19<br />
procent mellan åren 2009 och 2010. Minskningen<br />
har skett från en hög nivå 2009, som till<br />
stor del kan förklaras av enstaka ärenden som<br />
omfattar ett stort antal brott. Samtidigt ökade<br />
den tekniska uppklaringsprocenten från 28 till<br />
31 procent. Sammantaget minskade den totala<br />
uppklaringsprocenten från 59 till 50 procent<br />
2010.<br />
En tredjedel av rånbrotten klaras upp<br />
År 2010 var personuppklaringsprocenten för<br />
rånbrott 14 procent och den tekniska uppklaringsprocenten<br />
19 procent. Sammantaget innebär<br />
det att den totala uppklaringsprocenten<br />
uppgick till 34 procent, vilket är samma nivå<br />
som föregående år. Under den senaste tioårsperioden<br />
har personuppklaringsprocenten ökat<br />
från 11 till 14 procent och den tekniska uppklaringsprocenten<br />
från 9 till 19 procent.<br />
Låg uppklaringsprocent för stöldbrotten<br />
Personuppklaringen är generellt sett låg för<br />
stöld- och tillgreppsbrott (undantaget är butiksstölder),<br />
eftersom det är sällsynt att det finns en<br />
identifierad gärningsperson för brottet.<br />
År 2010 var personuppklaringsprocenten 8<br />
procent. Även den tekniska uppklaringsprocenten<br />
var låg och uppgick till 9 procent, varför den<br />
totala uppklaringen kom att uppgå till 17 procent.<br />
Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten<br />
ökat från 6 procent<br />
under början av perioden till 8 procent under<br />
den senare delen. Även den tekniska uppklaringsprocenten<br />
och därmed likaså den totala<br />
uppklaringsprocenten har ökat. Den senare har<br />
ökat från 10 till 17 procent mellan åren 2001 och<br />
2010.<br />
Hur pass stor andel av brotten som klaras upp<br />
varierar mellan olika typer av stöldbrott. År 2010<br />
uppklarades 5 procent av stölder ur och från<br />
motorfordon, 17 procent av biltillgreppen och 67<br />
procent av butiksstölderna (inkl. snatteri).<br />
Få skadegörelsebrott klaras upp<br />
År 2010 klarades 11 procent av skadegörelsebrotten<br />
upp (4 procent personuppklarade och 7<br />
procent tekniskt uppklarade). Mellan 1983 och<br />
1996 halverades den totala uppklaringsprocenten.<br />
Sedan dess har den legat på en förhållandevis<br />
konstant nivå strax över 10 procent.<br />
Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2010<br />
(www.bra.se).<br />
404 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.2<br />
Återfall i brott<br />
Persons relapse into crime<br />
Var fjärde person som lagförts för brottslighet begår brott på nytt inom ett år.<br />
Inom tre år återfaller knappt två av fem. Kvinnor återfaller mer sällan än män,<br />
precis som äldre återfaller mer sällan än yngre. Detsamma gäller för debutanter<br />
(personer utan tidigare brottsbelastning) jämfört med personer med gediget<br />
belastningsregister (brottsregister).<br />
Rättsväsende<br />
Återfall i brott beskriver andelen lagförda personer<br />
som återfallit i ny lagförd brottslighet<br />
inom ett respektive tre år. Eftersom inte alla<br />
som återfaller i brott blir lagförda, redovisas inte<br />
den faktiska lagföringsfrekvensen utan endast<br />
den registrerade.<br />
bland kvinnorna var 28 procent. Skillnaden i<br />
vad gäller återfallen mellan män och kvinnor<br />
har minskat något jämfört med 1996.<br />
Andel av lagförda män och kvinnor 2005 som<br />
återfallit i brott inom ett respektive tre år<br />
Fyra av tio återfaller i brott inom tre år<br />
Av de personer som lagförts för brott under<br />
perioden 1996–2005 återföll 22–25 procent inom<br />
ett år. Inom en treårsperiod var motsvarande<br />
andel 35–39 procent. Det innebär att majoriteten<br />
av de återfall som skett under en treårsperiod<br />
inträffar redan inom ett år från ingångslagföringen.<br />
Andel av samtliga lagförda visst år som<br />
återfallit i brott inom ett respektive tre år<br />
Män återfaller oftare i brott<br />
Män återfaller i brott i högre grad än kvinnor.<br />
Av samtliga män som lagfördes år 2005 återföll<br />
26 procent av männen inom ett år. Motsvarande<br />
andel bland kvinnorna var 18 procent. Skillnaden<br />
mellan könen kvarstår även i det lite längre<br />
perspektivet – andelen män som återfaller inom<br />
tre år var 41 procent medan motsvarande andel<br />
Lägre återfallsfrekvens bland unga och äldre<br />
Återfallsfrekvensen var något större inom<br />
åldersspannet 18–49 jämfört med unga i åldern<br />
15–17 år respektive äldre i åldern 50 år och äldre.<br />
Av 18–49-åringarna som lagfördes för brott år<br />
2005, återföll i genomsnitt 27 procent i brottslighet<br />
inom ett år. Bland de allra yngsta (15–17<br />
år) var andelen återfall inom samma period 21<br />
procent. Den ettåriga återfallsandelen hos de<br />
båda åldersgrupperna 50–59 år samt 60 år och<br />
äldre uppgick i sin tur till 18 respektive 10 procent.<br />
Andelen återfall inom tre år följer i stort sett<br />
samma mönster, det vill säga den högsta<br />
andelen återfall fanns i åldersgruppen 18–49 år.<br />
I detta åldersspann återföll i genomsnitt 42 procent<br />
av de lagförda inom tre år. Bland de yngsta<br />
var återfallsandelen 36 procent och bland de i<br />
åldersgrupperna 50–59 år samt 60 år och äldre<br />
var andelen 31 respektive 18 procent.<br />
Statistiska centralbyrån 405
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Andel av lagförda i viss ålder 2005 som återfallit<br />
i brott inom ett respektive tre år<br />
Den absolut högsta andelen återfall – 90 procent<br />
– fanns bland de personer som tidigare lagförts<br />
för brott vid minst tio tillfällen.<br />
Gruppen av mycket brottsbelastade är dock<br />
relativt liten. Åren 1996-2005 var antalet lagförda<br />
med minst tio tidigare lagföringar mellan<br />
5 360–5950. Som en jämförelse var antalet<br />
debutanter dessa år mellan 34 900 och 40 800.<br />
Andel av lagförda 2005 med visst antal tidigare<br />
lagföringar (de senaste tio åren före ingångslagföringen)<br />
som återfallit i brott inom ett<br />
respektive tre år<br />
Återfall i brott är mycket vanligare bland kraftigt<br />
brottsbelastade jämfört med brottsdebutanter.<br />
Ju längre belastningsregister en person har,<br />
desto högre risk för återfall. Detta gäller även<br />
sett under en längre period. Med tidigare brottsbelastning<br />
avses antalet lagföringar under tioårsperioden<br />
före ingångslagföringen.<br />
Av dem som år 2005 lagfördes för första<br />
gången (debutanter) återföll 20 procent inom en<br />
treårsperiod. Bland personer som lagförts vid<br />
1–2 tidigare tillfällen var motsvarande andel<br />
ungefär dubbelt så stor (41 procent).<br />
Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2008<br />
(www.bra.se).<br />
406 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.3<br />
Rättsväsende<br />
Brott mot enskilda personer<br />
Persons subjected to different types of offences against the person,<br />
percent<br />
Ungefär två miljoner brott begicks mot svenska folket 2009. Men utsattheten är<br />
inte jämnt fördelad – hälften av alla brott mot enskild person riktade sig mot en<br />
hundradel av befolkningen.<br />
Två miljoner brott<br />
Var fjärde person (16–79 år) utsattes för ett eller<br />
flera brott under 2009. 79 procent av händelserna<br />
föll under kategorin brott mot enskild<br />
person (misshandel, hot, sexualbrott, personrån,<br />
bedrägeri och trakasserier). I faktiska tal handlar<br />
det sammantaget om nästan 1 900 000<br />
brottshändelser mot enskild person.<br />
Var åttonde person i befolkningen utsattes för<br />
något av de här brotten. Vanligast var hot och<br />
trakasserier (4 procent). Mindre än 1 procent<br />
utsattes för sexualbrott och personrån.<br />
Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för olika<br />
typer av brott mot enskilda personer 2009<br />
Skattat<br />
antal utsatta<br />
personer<br />
i<br />
befolkningen<br />
Andel<br />
(%) utsatta<br />
i<br />
befolkningen<br />
Skattat<br />
antal händelser<br />
i<br />
befolkningen<br />
Andel<br />
(%) anmälda<br />
händelser<br />
Samtliga<br />
brott 825 000 11,4 1 872 000 27<br />
Hot 311 000 4,3 956 000 24<br />
Misshandel 174 000 2,4 378 000 32<br />
Sexualbrott 67 000 0,9 156 000 12<br />
Personrån 55 000 0,8 66 000 45<br />
Bedrägeri 211 000 2,9 316 000 41<br />
Trakasserier<br />
267 000 3,7<br />
1<br />
19 2<br />
personrån och bedrägerier medan, kvinnor<br />
utsätts i större omfattning för sexualbrott och<br />
trakasserier.<br />
Utsatthet för brott mot enskild person.<br />
Andel (%) inom resp. grupp i befolkningen<br />
Utsatt för … Män Kvinnor<br />
… hot 3,8 4,8<br />
… misshandel 3,0 1,8<br />
… sexualbrott 0,4 1,4<br />
… personrån 1,0 0,5<br />
… trakasserier 3,0 4,4<br />
… bedrägeri 3,4 2,5<br />
… något brott av<br />
ovanstående 11,4 11,3<br />
Kvinnor som utsätts för hot, trakasserier och<br />
misshandel är i högre grad bekanta eller närstående<br />
med gärningspersonen än vad män som<br />
utsätts för samma typ av brott är. Skillnaden är<br />
störst i fråga om misshandel. Hot och misshandel<br />
mot kvinnor sker oftast i hemmet, i skolan<br />
eller på arbetsplatsen, medan männen till största<br />
delen hotas eller misshandlas på allmän plats.<br />
Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott<br />
som utförts av närstående person 2009<br />
1) När det gäller trakasserier inhämtas inte information om varje<br />
enskild händelse varför ingen skattning av antalet händelser<br />
kan göras.<br />
2) Andel utsatta personer som polisanmält en eller flera händelser.<br />
Detta eftersom trakasserier inte räknas i antal händelser.<br />
Kvinnor och män drabbas av brott mot enskild<br />
person i ungefär lika stor utsträckning, men<br />
typen av brott skiljer sig i viss mån åt. Män<br />
riskerar i högre grad bli föremål för misshandel,<br />
Statistiska centralbyrån 407
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott<br />
som skett på allmän plats 2009<br />
Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott<br />
som skett i bostaden 2009<br />
Generellt gäller att yngre drabbas av brott i<br />
högre omfattning än äldre.<br />
Många brott mot få personer<br />
En stor andel av brottsligheten mot enskild person<br />
– 54 procent – begås mot en liten del av befolkningen<br />
– 1,3 procent. Denna grupp utsattes<br />
för fyra eller fler brott under 2009.<br />
Knappt en fjärdedel av samtliga brott mot enskilda<br />
personer anmäls till polisen. Anmälningar<br />
om personrån ligger i topp (45 procent)<br />
medan sexualbrott och trakasserier anmäls i<br />
minst utsträckning (12 procent).<br />
Bostadsort spelar in<br />
Brott mot enskilda personer är något vanligare i<br />
storstadslänen medan egendomsbrott mot hushåll<br />
inte följer detta mönster.<br />
Svenskarna ett tryggt folk<br />
Sveriges vuxna befolkning oroar sig inte nämnvärt<br />
över att själva utsättas för brott. 5 av 6<br />
känner sig trygga när de går ut ensamma sent<br />
en kväll i sitt bostadsområde.<br />
Även om befolkningen i Sverige inte är speciellt<br />
oroade för att själva bli föremål för brott,<br />
oroas många över brottsligheten i samhället.<br />
1 av 5 är antingen ganska mycket eller mycket<br />
oroade över detta. 3 av 4 upplever att brottsligheten<br />
i samhället ökat – 1 av 3 menar att den<br />
ökat kraftigt.<br />
De som känner sig mest otrygga är kvinnor,<br />
äldre och utrikes födda. Dessa grupper väljer i<br />
högre grad än andra en annan väg när de ska<br />
någonstans, eller avstår helt från någon aktivitet<br />
i rädsla för att utsättas för brott.<br />
I siffror talat, känner 6 procent av männen<br />
och 24 procent av kvinnorna sig ganska eller<br />
mycket otrygga när de vistas ute en sen kväll.<br />
Vissa undviker helt att gå ut när mörkret lagt<br />
sig över nejden. När det gäller äldre, 75–79 år,<br />
känner sig en tredjedel otrygga utomhus när<br />
mörkret fallit.<br />
24 procent av de utrikes födda och 13 procent<br />
av dem med svensk bakgrund. känner otrygghet<br />
vid sådan utevistelse.<br />
Källa: Rapport 2011:1 NTU 2010 (Nationella trygghetsundersökningen),<br />
Om utsatthet, trygghet och förtroende, Brå.<br />
408 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.4<br />
Rättsväsende<br />
Personer som utsatts för brott mot enskild person 2009, andel<br />
inom respektive åldersgrupp i befolkningen<br />
Persons subjected to different types of offences against the person,<br />
percent<br />
Brott mot person drabbar yngre personer i<br />
större utsträckning än medelålders och<br />
äldre. Detta gäller för samtliga brottstyper<br />
mot enskild person (hot, misshandel,<br />
sexualbrott, personrån, trakasserier och<br />
bedrägerier). Män och kvinnor utsätts i<br />
ungefär lika stor utsträckning för brott mot<br />
person totalt sett, men utsattheten varierar<br />
mellan könen för olika brottstyper. Hot,<br />
sexualbrott och trakasserier drabbar kvinnor<br />
i större utsträckning medan män i större<br />
utsträckning utsätts för misshandel och<br />
personrån.<br />
21.5<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,<br />
Rapport 2011:2 Nationella trygghetsundersökningen<br />
2010 (www.bra.se).<br />
Personer som känt otrygghet vid utevistelse i sitt bostadsområde<br />
sen kväll 2010, procent<br />
Persons that do not feel safe in their neighbourhood at night, percent<br />
De allra flesta känner sig trygga i sitt bostadsområde<br />
om de går ut en sen kväll,<br />
men var sjätte person (15 procent) känner<br />
sig otrygg. När det gäller otrygghet vid<br />
utevistelse sen kväll är skillnaderna mellan<br />
könen stor. Av männen svarade 6 procent<br />
att de känner sig ganska eller mycket<br />
otrygga eller att de inte går ut på grund av<br />
otrygghet, vilket ska jämföras med 24 procent<br />
av kvinnorna. Speciellt stor andel<br />
otrygga finns bland äldre kvinnor.<br />
21.6<br />
Anmälda brott åren 1950–2010<br />
Reported offences<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,<br />
Rapport 2011:2 Nationella trygghetsundersökningen<br />
2010 (www.bra.se).<br />
Ungefär sju gånger fler brott anmäldes<br />
2010 än 1950. Antalet anmälda brott har<br />
allt sedan 1985 legat över en miljon per<br />
år. 2010 anmäldes 1 370 000 brott.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,<br />
Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
Statistiska centralbyrån 409
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.7<br />
Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden i de fem län med<br />
högst respektive lägst frekvens 2010<br />
Reported offences per 1 000 of mean population in the five counties with<br />
highest and lowest frequency respectively<br />
Bara fyra län har ett högre antal anmälda<br />
brott per 1 000 invånare än riksgenomsnittet.<br />
Det är Stockholms län med 194,<br />
Skåne län med 167, Västmanlands län med<br />
154 och Gotlands län med 149. Riksgenomsnittet<br />
låg 2010 på 146. Lägst antal<br />
har Västerbottens län med 100 anmälda<br />
brott per 1 000 invånare.<br />
21.8<br />
Uppklaringsprocent åren 1950–2010<br />
Cleared-up crimes, percent<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,<br />
Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
År 2010 klarades cirka 533 000 brott upp.<br />
Det totala antalet anmälda brott år 2010 var<br />
1 370 000. De uppklarade brotten i relation<br />
till de anmälda brotten, den så kallade uppklaringsprocenten,<br />
var därför 39 procent. År<br />
1950 var uppklaringsprocenten 58 procent.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,<br />
Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
21.9<br />
Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 1975–2010<br />
All conviction decisions, total and by type of conviction<br />
Sett i ett längre perspektiv, sedan år 1975,<br />
har antalet lagföringsbeslut mer än halverats.<br />
Den största minskningen inträffade i<br />
slutet av 1970-talet när fylleri avkriminaliserades.<br />
Under den efterföljande perioden,<br />
fram till mitten av 1990-talet, kom utvecklingen<br />
att karaktäriseras av en svagare men<br />
kontinuerlig minskning av antalet lagföringsbeslut.<br />
I mitten av 1990-talet stabiliserades<br />
lagföringarna på en relativt konstant nivå,<br />
men sedan 2005 har lagföringarna ökat<br />
något. Det är främst domslut och åtalsunderlåtelser<br />
som har ökat.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,<br />
Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
410 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.10<br />
Rättsväsende<br />
Utsatta för brott mot enskild person 2009 i olika grupper,<br />
procent<br />
Persons subjected to offences against the person in different groups,<br />
percent<br />
Enskilda personer utsatta för 1<br />
Persons being subjected to<br />
Hot<br />
Threats<br />
Misshandel<br />
Assaults<br />
Därav<br />
allvarliga<br />
Thereof<br />
serious<br />
Sexualbrott<br />
Sexual<br />
offences<br />
Personrån<br />
Robbery<br />
Trakasserier<br />
Harassment<br />
Bedrägeri<br />
Fraud<br />
Något brott<br />
mot<br />
enskilda<br />
personer 2<br />
All offences<br />
against the<br />
person<br />
Kön och ålder Sex and age<br />
Män Men 3,8 3,0 0,7 0,4 1,0 3,0 3,4 11,4<br />
16–24 7,0 9,6 2,5 0,4 3,9 4,2 3,5 20,7<br />
25–44 4,7 2,9 0,7 0,4 0,7 3,1 4,3 12,9<br />
45–64 2,9 1,3 0,2 0,6 0,2 3,0 3,2 9,0<br />
65–79 0,9 .. .. .. 0,4 1,6 1,8 4,5<br />
Kvinnor Women 4,8 1,8 0,4 1,4 0,5 4,4 2,5 11,3<br />
16–24 8,0 3,6 0,6 3,5 1,0 7,6 2,3 18,6<br />
25–44 6,0 1,9 0,4 1,8 0,5 4,7 3,0 12,6<br />
45–64 3,9 1,9 0,4 0,7 0,4 4,1 2,6 10,3<br />
65–79 1,4 .. .. .. 0,3 1,6 1,4 4,3<br />
Svensk och utländsk bakgrund<br />
Swedish and foreign background<br />
Svenskfödda med Swedish born with<br />
Minst en förälder inrikes född<br />
At least one parent born in <strong>Sweden</strong> 4,1 2,2 0,5 0,8 0,8 3,1 2,5 10,5<br />
Båda föräldrarna utrikes födda<br />
Both parents foreign born 5,2 2,2 .. 1,0 0,7 4,3 3,4 12,7<br />
Utrikes födda Foreign born 5,1 3,4 0,9 1,5 0,8 6,3 4,9 15,5<br />
Utbildning Education<br />
Förgymnasial Compulsory school 4,8 3,7 0,7 1,3 1,2 3,9 2,8 12,8<br />
Gymnasial<br />
Upper secondary education 4,3 2,3 0,6 0,7 0,7 3,8 2,9 11,2<br />
Eftergymnasial<br />
Post secondary education 3,9 1,5 0,4 1 0,4 3,3 3,1 10,5<br />
Familjetyp Type of family<br />
Sammanboende utan barn<br />
Cohabiting without children 2,9 1,3 0,3 0,5 0,5 2,2 2,7 8,2<br />
Sammanboende med barn<br />
Cohabiting with children 3,5 1,6 0,3 0,7 0,1 2,3 2,5 8,5<br />
Ensamstående utan barn<br />
Single persons without children 6,0 4,2 1,0 1,4 1,6 5,5 3,3 16,1<br />
Ensamstående med barn<br />
Single persons with children 8,4 3,3 0,9 2,9 .. 10,1 4,1 19,3<br />
Bostadstyp Type of housing<br />
Småhus<br />
One- or two dwelling buildings 3,4 2,0 0,5 0,6 0,5 2,8 2,4 9,3<br />
Flerfamiljshus Multi-dwelling buildings 5,5 2,9 0,7 1,3 1,1 4,9 3,7 14,2<br />
Boendeort Location<br />
Storstad Metropolitan area 5,5 2,8 0,8 1,1 1,2 4,2 3,5<br />
Större stad Larger town 3,8 2,1 0,4 0,8 0,6 3,9 2,8 13,7<br />
Mindre stad/landsbygd<br />
Small town/countryside 3,4 2,3 0,5 0,8 0,4 2,7 2,4 10,8<br />
Samtliga 16–79 Total 4,3 2,4 0,6 0,9 0,8 3,7 2,9 9,1<br />
1) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) används begreppet brott mot enskilda personer i stället för brott mot person.<br />
2) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) ingår brottstypen bedrägeri i denna kategori.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå (www.bra.se), Rapport 2011:1: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2010.<br />
Statistiska centralbyrån 411
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.11<br />
Anmälda brott<br />
Reported crimes<br />
Brott Crimes 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 1 039 850 1 105 650 1 145 561 1 171 737 1 126 324<br />
3 kap. Brott mot liv och hälsa<br />
Crimes against life and health 80 728 86 768 89 145 91 209 93 030<br />
Fullbordade mord och dråp samt misshandel<br />
med dödlig utgång 1<br />
Murder, manslaughter and assault<br />
resulting in death 240 258 209 230 329<br />
Misshandel ej med dödlig utgång<br />
Assault not resulting in death 77 019 82 262 84 566 86 281 87 854<br />
Vållande till annans död Causing death 184 220 231 215 195<br />
4 kap. Brott mot frihet och frid<br />
Crimes against liberty and peace 94 643 102 644 110 885 116 240 118 037<br />
5 kap. Ärekränkning Defamation 8 922 9 366 9 752 10 857 11 326<br />
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 12 147 12 563 14 342 15 693 17 167<br />
Våldtäkt Rape 4 208 4 749 5 446 5 937 5 960<br />
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 159 1 255 1 402 1 452 1 740<br />
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott<br />
Theft, robbery and other crimes of stealing 582 715 576 492 559 541 553 582 528 387<br />
Inbrottsstöld<br />
Burglary, not involving fire arms 99 355 96 654 94 011 95 516 92 471<br />
Tillgrepp av Thefts of<br />
Bilar Cars 36 506 32 011 27 929 23 741 21 320<br />
Cyklar Bicycles 66 668 67 602 66 335 66 804 60 504<br />
Rån Robbery 8 584 8 673 8 909 9 570 9 219<br />
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet<br />
Fraud and other dishonesty 57 460 77 671 98 356 108 494 114 724<br />
10 kap. Förskingring och annan trolöshet<br />
Embezzlement and other breaches of trust 6 632 7 025 7 541 9 343 12 173<br />
11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 2<br />
Crimes against creditors 2 945 5 065 9 252 11 374 12 399<br />
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 147 708 179 088 195 088 202 450 165 128<br />
13 kap. Allmänfarliga brott<br />
Crimes involving public danger 6 111 6 452 6 510 6 455 5 561<br />
Mordbrand Arson 2 205 2 299 2 466 2 527 2 008<br />
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 7 545 8 084 8 344 8 404 9 134<br />
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga<br />
Perjury, false prosecution and other untrue<br />
statements 4 088 4 233 4 968 4 395 4 738<br />
16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande<br />
beteende)<br />
Crimes against public order 3 584 3 737 3 998 3 837 4 027<br />
17 kap. Brott mot allmän verksamhet<br />
Crimes against public activity 18 598 19 901 20 887 21 696 22 334<br />
Våld eller hot mot tjänsteman o.d.<br />
Violence or threat against public servant 9 651 10 087 10 680 11 023 11 473<br />
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – –<br />
19 kap. Brott mot rikets säkerhet<br />
Crimes against the security of the Realm – 16 10 24 18<br />
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 4 865 5 290 5 540 6 232 6 401<br />
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 78 352 80 243 82 380 77 612 77 149<br />
Rattfylleri, grovt rattfylleri 3<br />
Drunken driving, gross drunken driving 27 375 29 362 31 114 29 963 29 619<br />
Övriga brott Other crimes 50 977 50 881 51 266 47 649 47 530<br />
Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 66 857 71 546 78 188 80 256 87 890<br />
Övriga brott Other crimes 39 899 48 885 71 725 76 021 79 036<br />
Samtliga brott All crimes 1 224 958 1 306 324 1 377 854 1 405 626 1 370 399<br />
1) Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp.<br />
2) Förändringar i statistikunderlaget har påverkat statistiken över ekonomisk brottslighet (borgenärs- och skattebrott) fr.o.m. år 2007.<br />
Tidigare har dessa uppgifter underskattats i statistiken.<br />
3) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
412 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.12<br />
Anmälda brott 2010, länsvis<br />
Reported crimes, by county<br />
Rättsväsende<br />
Län<br />
County<br />
Stöldbrott<br />
Theft<br />
Brottstyp<br />
Type of crime<br />
Våldsbrott<br />
Crimes of<br />
violence<br />
Övriga brott<br />
Ohter crimes<br />
Samtliga brott<br />
All crimes<br />
Anmälda brott<br />
per 100 000 av<br />
medelfolkmängden<br />
Reported crimes<br />
per 100 000 of<br />
mean population<br />
Stockholms 141 901 32 255 221 743 395 899 19 438<br />
Uppsala 14 079 3 838 22 874 40 791 12 217<br />
Södermanlands 14 697 4 024 20 065 38 786 14 371<br />
Östergötlands 19 462 4 817 28 891 53 170 12 412<br />
Jönköpings 15 620 2 809 17 566 35 995 10 698<br />
Kronobergs 9 081 1 501 10 150 20 732 11 295<br />
Kalmar 10 033 2 443 12 729 25 205 10 790<br />
Gotlands 2 292 766 5 461 8 519 14 882<br />
Blekinge 6 466 1 272 9 027 16 765 10 964<br />
Skåne 81 835 15 341 109 363 206 539 16 694<br />
Hallands 14 246 2 861 16 648 33 755 11 321<br />
Västra Götalands 88 251 16 201 117 256 221 708 14 078<br />
Värmlands 11 223 2 652 16 564 30 439 11 139<br />
Örebro 14 441 3 389 21 597 39 427 14 103<br />
Västmanlands 15 601 3 513 19 654 38 768 15 381<br />
Dalarnas 12 315 3 060 16 205 31 580 11 200<br />
Gävleborgs 12 125 3 094 17 191 32 410 11 727<br />
Västernorrlands 10 490 2 808 16 980 30 278 12 469<br />
Jämtlands 5 720 1 386 8 638 15 744 12 428<br />
Västerbottens 9 159 2 648 14 179 25 986 10 036<br />
Norrbottens 10 131 2 580 15 192 27 903 11 214<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong> 519 168 113 258 737 973 1 370 399 14 605<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
Statistiska centralbyrån 413
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.13<br />
Anmälda brott, uppklaringsprocent efter brottstyp<br />
Reported crimes, cleared-up crimes, percentage<br />
Brott Crimes 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 24 26 26 27 30 31<br />
3 kap. Brott mot liv och hälsa<br />
Crimes against life and health 48 49 48 48 49 49<br />
Fullbordade mord och dråp samt misshandel<br />
med dödlig utgång<br />
Murder, manslaughter and assault resulting in<br />
death 77 70 87 92 82 84<br />
Misshandel ej med dödlig utgång<br />
Assault not resulting in death 47 48 47 48 48 48<br />
Vållande till annans död Causing death 80 90 74 78 90 72<br />
4 kap. Brott mot frihet och frid<br />
Crimes against liberty and peace 50 51 50 51 53 53<br />
5 kap. Ärekränkning Defamation 82 82 83 83 82 85<br />
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 51 54 52 53 55 51<br />
Våldtäkt Rape 49 55 48 57 59 50<br />
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 91 86 88 85 88 89<br />
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott<br />
Theft, robbery and other crimes of stealing 13 14 14 16 17 17<br />
Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 9 10 11 10 11 11<br />
Tillgrepp av Thefts of<br />
Bilar Cars 12 14 15 16 16 17<br />
Cyklar Bicycles 2 2 2 3 2 2<br />
Rån Robbery 28 30 34 34 34 34<br />
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet<br />
Fraud and other dishonesty 50 53 47 46 63 60<br />
10 kap. Förskingring och annan trolöshet<br />
Embezzlement and other breaches of trust 71 70 68 64 77 57<br />
11 kap. Brott mot borgenärer m.m.<br />
Crimes against creditors 84 102 69 51 46 49<br />
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 11 12 11 11 11 11<br />
13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 39 37 37 38 38 42<br />
Mordbrand Arson 30 31 34 34 32 37<br />
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 48 52 51 57 64 52<br />
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga<br />
Perjury, false prosecution and other untrue<br />
statements 71 78 75 69 81 73<br />
16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande<br />
beteende) Crimes against public order 49 56 53 54 59 59<br />
17 kap. Brott mot allmän verksamhet<br />
Crimes against public activity 62 63 61 61 64 64<br />
Våld eller hot mot tjänsteman o.d.<br />
Violence or threat against public servant 63 65 60 60 65 65<br />
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – –<br />
19 kap. Brott mot rikets säkerhet<br />
Crimes against the security of the Realm – – 13 60 75 56<br />
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 98 93 90 90 90 87<br />
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 86 83 83 81 85 83<br />
Rattfylleri, grovt rattfylleri 1<br />
Drunken driving, gross drunken driving 93 90 91 89 93 91<br />
Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 79 85 77 79 83 80<br />
Samtliga brott All crimes 32 34 33 35 38 39<br />
1) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
414 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.14<br />
Rättsväsende<br />
Personer misstänkta för brott efter brottstyp, ålder vid brottet<br />
och kön, 2010<br />
Persons suspected of crimes, by type of offence, age at the time of<br />
crime and sex<br />
Brott Crimes<br />
Ålder<br />
Age<br />
15–17 18–20 21–29 30–59 60–<br />
Totalt 1 Därav<br />
Total 1 kvinnor<br />
Of whom<br />
women<br />
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 13 188 9 505 18 582 35 692 4 440 81 793 19 625<br />
3 kap. Brott mot liv och hälsa<br />
Crimes against life and health 3 309 2 653 4 385 7 721 687 18 817 2 900<br />
Fullbordade mord och dråp samt misshandel<br />
med dödlig utgång<br />
Murder, manslaughter and assault resulting<br />
in death 18 16 29 93 11 167 20<br />
Misshandel ej med dödlig utgång<br />
Assault not resulting in death 3 245 2 566 4 218 7 334 622 18 039 2 782<br />
Vållande till annans död Causing death - 8 22 36 14 80 11<br />
4 kap. Brott mot frihet och frid<br />
Crimes against liberty and peace 2 217 1 492 3 257 7 846 833 15 716 2 485<br />
5 kap. Ärekränkning Defamation 234 132 321 904 142 1 765 572<br />
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 295 252 654 1 537 250 3 017 57<br />
Våldtäkt Rape 146 151 334 435 45 1 125 6<br />
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 2 9 104 338 8 465 248<br />
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott<br />
Theft, robbery and other crimes of stealing 6 598 3 957 7 866 13 875 2 013 34 364 10 657<br />
Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 742 647 1 139 1 448 27 4 007 326<br />
Tillgrepp av Thefts of<br />
Bilar Cars 386 312 510 570 6 1 785 150<br />
Cyklar Bicycles 109 52 136 276 4 578 49<br />
Rån Robbery 552 420 521 263 7 1 767 124<br />
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet<br />
Fraud and other dishonesty 716 1 136 2 450 3 562 159 8 058 1 655<br />
10 kap. Förskingring och annan trolöshet<br />
Embezzlement and other breaches of trust 331 225 464 1 127 95 2 257 529<br />
11 kap. Brott mot borgenärer m.m.<br />
Crimes against creditors 3 50 390 2 392 243 3 091 441<br />
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 763 1 308 1 917 2 272 151 7 420 776<br />
13 kap. Allmänfarliga brott<br />
Crimes involving public danger 121 63 110 297 96 688 177<br />
Mordbrand Arson 76 36 43 98 18 271 61<br />
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 188 146 593 987 40 1 975 441<br />
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga<br />
Perjury, false prosecution and other untrue<br />
statements 834 301 298 442 34 1 923 866<br />
16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande<br />
beteende)<br />
Crimes against public order 103 145 279 536 68 1 136 137<br />
17 kap. Brott mot allmän verksamhet<br />
Crimes against public activity 931 1 158 2 288 3 037 226 7 660 1 033<br />
Våld mot tjänsteman o.d.<br />
Violence or threat against public servant 268 352 761 946 81 2 414 500<br />
Hot m.m. mot tjänsteman<br />
Threats etc., to public servant 302 391 762 1 122 91 2 672 282<br />
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty - - - 1 - 1 -<br />
19 kap. Brott mot rikets säkerhet<br />
Crimes against the security of the Realm - - - 1 - 1 -<br />
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. - - 17 162 23 213 64<br />
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 2 460 2 383 6 608 16 167 2 871 30 508 3 313<br />
Rattfylleri, grovt rattfylleri<br />
Drunken driving, gross drunken driving 400 801 2 381 8 235 1 997 13 818 1 470<br />
Rattfylleri under påverkan av narkotika<br />
Driving under influence of narcotics 128 562 1 784 2 941 68 5 485 585<br />
Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 2 637 4 654 9 480 9 737 245 26 771 3 635<br />
Samtliga brott All crimes 16 664 14 238 29 816 57 185 8 050 126 451 25 717<br />
1) Inkl. okänd ålder och okänt kön. Incl. unknown age and sex.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
Statistiska centralbyrån 415
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.15<br />
Huvudbrott<br />
Principal offence<br />
Lagföringsbeslut efter huvudbrott<br />
All conviction decisions, by principal offence<br />
2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Därav Of whom<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Samtliga brott Total number of criminal offences 119 686 125 156 134 488 141 577 138 136 24 086 114 049<br />
Brott mot brottsbalken<br />
Offences against the Penal Code 53 762 53 359 57 254 59 542 58 501 14 503 43 998<br />
3 kap. Brott mot liv och hälsa<br />
Crimes against life and health 9 210 9 497 10 354 9 744 9 990 1 361 8 629<br />
Mord och dråp Murder and manslaughter 163 153 149 150 165 16 149<br />
Misshandel, grov misshandel 2<br />
Assault, aggravated assault 2 8 787 9 057 9 874 9 268 9 514 1 296 8 218<br />
Vållande till annans död<br />
Causing another’s death 52 57 48 50 37 6 31<br />
4 kap. Brott mot frihet och frid<br />
Crimes against liberty and peace 3 330 3 351 3 689 3 538 3 753 502 3 251<br />
5 kap. Ärekränkning Defamation 84 67 88 53 59 17 42<br />
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 1 038 985 1 055 1 090 1 324 13 1 311<br />
Våldtäkt, grov våldtäkt<br />
Rape, aggravated rape 227 217 262 253 204 1 203<br />
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 11 13 16 13 17 11 6<br />
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott<br />
Theft, robbery and other crimes of stealing 25 098 24 099 25 784 29 393 27 563 9 529 18 034<br />
Stöld Theft 7 184 7 143 7 590 8 196 7 807 1 980 5 827<br />
Grov stöld Grand theft 931 1 024 942 1 027 1 022 100 922<br />
Rån, grovt rån<br />
Robbery, aggravated robbery 887 850 885 1 049 990 53 937<br />
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet<br />
Fraud and other dishonesty 3 103 3 093 3 242 3 175 3 190 717 2 473<br />
10 kap. Förskingring och annan trolöshet<br />
Embezzlement and other breaches of trust 792 811 768 801 741 221 520<br />
11 kap<br />
.<br />
Brott mot borgenärer m.m.<br />
Crimes against creditors 1 405 1 470 1 703 1 424 1 653 205 1 448<br />
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 3 192 3 443 3 586 3 316 3 162 282 2 880<br />
13 kap. Allmänfarliga brott<br />
Crimes involving public danger 233 259 316 232 305 89 216<br />
Mordbrand, grov mordbrand<br />
Arson, aggravated arson 121 123 156 97 119 33 86<br />
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 847 838 885 946 940 242 698<br />
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga<br />
Perjury, false prosecution and other untrue<br />
statements 1 140 1 194 1 272 1 290 1 201 624 577<br />
16 kap. Brott mot allmän ordning<br />
Crimes against public order 453 472 579 565 623 48 575<br />
17 kap. Brott mot allmän verksamhet<br />
Crimes against public activity 3 761 3 722 3 879 3 938 3 956 639 3 317<br />
Våld eller hot mot tjänsteman<br />
Violence or threat against public servant 2 564 2 481 2 521 2 544 2 500 435 2 065<br />
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – –<br />
19 kap. Brott mot rikets säkerhet<br />
Crimes against the security of the Realm – – – – 1 – 1<br />
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 64 45 38 24 23 3 20<br />
Brott mot andra lagar och författningar<br />
Offences against other laws and regulations 65 924 71 797 77 234 82 035 79 635 4 9 583 70 051<br />
Trafikbrottslagen 3 Road Traffic Offences Act 3 26 881 27 877 29 302 29 416 27 940 3 226 24 714<br />
Rattfylleri, grovt rattfylleri 3<br />
Drunken driving, gross drunken driving 3 12 426 13 373 13 224 13 645 12 978 1 511 11 467<br />
Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 13 932 15 179 16 817 18 525 20 021 2 941 17 080<br />
Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 596 643 619 461 405 34 371<br />
Övriga brott Other crimes 24 515 28 098 30 496 33 633 31 269 4 3 382 27 886<br />
1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden.<br />
Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines.<br />
2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott (från 2010). Incl. aggravated assault, particulary serious offences (from 2010).<br />
3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics.<br />
4) Inkl. en lagföring där kön ej har redovisats.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
Män<br />
Men<br />
416 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.16<br />
Huvudbrott<br />
Principal offence<br />
Rättsväsende<br />
Lagföringsbeslut efter huvudbrott och lagföringstyp 2010<br />
All conviction decisions, by principal offence and type of conviction<br />
Lagföringstyp 1<br />
Type of conviction 1<br />
Domslut<br />
Convictions<br />
in district<br />
courts<br />
Strafföreläggande<br />
Fines or<br />
suspended<br />
sanctions<br />
issued by<br />
prosecutor<br />
Åtalsunderlåtelse<br />
Waivers of<br />
prosecution<br />
Samtliga brott Total number of criminal offences 74 510 39 649 23 977<br />
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 37 592 10 335 10 574<br />
3-7 kap. Brott mot person Crimes against a person 13 417 1 072 654<br />
3 kap. Brott mot liv och hälsa Crimes against life and health 9 424 370 196<br />
Mord och dråp Murder and manslaughter 165 – –<br />
Misshandel, grov misshandel 2 Assault, aggravated assault 2 8 993 328 193<br />
Vållande till annans död Causing another’s death 35 1 1<br />
4 kap. Brott mot frihet och frid Crimes against liberty and peace 2 978 352 423<br />
5 kap. Ärekränkning Defamation 46 9 4<br />
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 953 340 31<br />
Våldtäkt, grov våldtäkt Rape, aggravated rape 204 – –<br />
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 16 1 –<br />
8-12 kap. Brott mot förmögenhet Crimes against property 19 225 8 252 8 832<br />
8 kap. Tillgreppsbrott Crimes of stealing 13 492 6 359 7 712<br />
Snatteri Shoplifting 4 464 5 596 6 695<br />
Stöld Theft 6 360 655 792<br />
Grov stöld Grand theft 1 010 3 9<br />
Tillgrepp av fortskaffningsmedel Theft of motor vehicles 487 7 78<br />
Rån, grovt rån Robbery, aggravated robbery 987 0 3<br />
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet Fraud and other dishonesty 2 488 292 410<br />
Bedrägeri, grovt bedrägeri Fraud, aggravated fraud 1 235 175 191<br />
Häleri, häleriförseelse Receiving stolen goods 992 32 87<br />
Förskingring och annan trolöshet<br />
Embezzlement and other breaches of trust 479 140 122<br />
10 kap.<br />
11 kap. Brott mot borgenärer m.m. Crimes against creditors 935 684 34<br />
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 831 777 554<br />
13–15 kap. Brott mot allmänheten Crimes against the public 1 113 492 841<br />
13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 213 73 19<br />
Mordbrand, även grov Arson, aggravated arson 117 0 2<br />
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 653 146 141<br />
Mened, falskt åtal m.m.<br />
Perjury, false prosecution and other untrue statements 247 273 681<br />
15 kap.<br />
16–20 kap. Brott mot staten Offences against the State 3 837 519 247<br />
16 kap. Brott mot allmän ordning Crimes against public order 343 245 35<br />
17 kap. Brott mot allmän verksamhet Crimes against public activity 3 474 271 211<br />
Våld eller hot mot tjänsteman Violence against public servant 2 392 48 60<br />
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – –<br />
19 kap. Brott mot rikets säkerhet Crimes against the security of the Realm 1 – –<br />
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 19 3 1<br />
Brott mot andra lagar och författningar<br />
Offences against other laws and regulations 36 918 29 314 13 403<br />
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 12 177 11 896 3 867<br />
Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 Drunken driving, gross drunken driving 3 6 647 6 098 233<br />
Smitning ’Hit-and-run’ offences 215 254 43<br />
Olovlig körning Unauthorised driving 4870 5145 3542<br />
Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 8 772 5 588 5 661<br />
Lagen om straff för smuggling The Smuggling of Goods Act 910 1 353 43<br />
Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 312 65 28<br />
Miljöbalken The Environmental Code 75 113 12<br />
Övriga författningar Other laws and regulations 14 672 10 299 3 792<br />
1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden.<br />
Convictions in district courts, fines or by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines.<br />
2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott. Incl. aggravated assault, particulary serious offences.<br />
3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
Statistiska centralbyrån 417
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.17<br />
Personer lagförda för brott och andel som återfallit i brott inom<br />
1 respektive 3 år, efter ålder<br />
Persons found guilty for criminal offences and percentage of relapse<br />
into crime within 1 resp. 3 years, by age<br />
Lagförda 1 /Ålder/Återfall<br />
Convicted 1 /Age/Relapse<br />
Ingångslagföring 2 , år<br />
Initial conviction 2 , year<br />
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Lagförda, totalt, 15–<br />
Convicted, total, 15– 81 502 76 732 75 473 73 340 77 731 77 027 78 621 80 276<br />
Återfall, %, inom<br />
Relapse within<br />
1 år 23 23 24 25 24 25 24 24<br />
3 år 35 36 37 38 38 39 38 39<br />
Lagförda, 15–17 12 451 10 220 9 962 10 071 10 299 10 457 11 371 11 148<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 21 23 23 22 21 22 20 21<br />
3 år 35 37 38 37 37 38 35 36<br />
Lagförda, 18–20 8 761 7 938 7 888 7 737 8 352 8 007 8 462 8 660<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 24 25 26 27 25 27 27 28<br />
3 år 39 40 42 43 40 44 43 44<br />
Lagförda, 21–24 8 826 8 334 8 411 8 424 9 122 9 189 9 135 9 403<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 24 26 27 28 28 27 27 28<br />
3 år 37 40 42 42 42 42 43 44<br />
Lagförda, 25–29 8 694 8 352 8 060 7 809 8 313 8 367 8 418 8 729<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 25 25 26 27 27 27 27 27<br />
3 år 38 39 40 41 40 41 42 42<br />
Lagförda, 30–39 17 217 16 759 16 063 15 127 15 513 15 128 14 881 14 421<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 28 27 28 29 28 29 27 27<br />
3 år 41 41 42 43 42 42 41 41<br />
Lagförda, 40–49 13 304 13 139 13 033 12 575 13 488 13 556 13 602 14 192<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 24 25 26 27 26 28 28 27<br />
3 år 37 38 40 41 40 42 43 42<br />
Lagförda, 50–59 7 745 7 792 7 790 7 568 8 277 8 110 8 083 8 606<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 14 14 14 16 16 17 19 18<br />
3 år 24 24 25 27 27 29 30 31<br />
Lagförda, 60– 4 504 4 198 4 266 4 029 4 367 4 213 4 669 5 117<br />
Återfall, %, inom<br />
1 år 8 7 7 8 9 10 10 10<br />
3 år 14 13 14 15 15 18 18 18<br />
1) Nettoredovisning. Net accounting.<br />
2) Ingångslagföring är den lagföring som följs upp för återfall. Ingångslagföring defineras som en persons första lagföring ett visst<br />
kalenderår. Initial convictions are those convictions that are followed up for relapses. Initial conviction is defined as a person’s first<br />
conviction during a particular calendar year.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
418 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.18<br />
Rättsväsende<br />
Personer lagförda för brott och andel som återfallit i brott<br />
inom 3 år, efter kön och antal tidigare lagföringar under<br />
10-årsperioden före ingångslagföringen<br />
Persons found guilty of criminal offences and percentage of relapse<br />
into crime within 3 years, by sex and previous convictions during<br />
10 years before the initial conviction<br />
Antal lagföringar<br />
under de senaste<br />
10 åren<br />
Previous<br />
adjudications<br />
during the last<br />
10 years<br />
Lagförda 1 /<br />
Återfall/Kön<br />
Convicted 1 /<br />
Relapse/Sex<br />
Ingångslagföring 2 , år<br />
Initial conviction 2 , year<br />
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Lagförda, totalt<br />
Convicted, total 81 502 76 732 75 473 73 340 77 731 77 027 78 621 80 276<br />
Återfall, %<br />
Relapse, % 35 36 37 38 38 39 38 39<br />
Män Men 65 128 61 955 61 536 59 811 63 364 62 461 62 960 64 319<br />
Återfall % 39 39 40 41 40 41 41 41<br />
Kvinnor Women 16 374 14 777 13 910 13 529 14 367 14 566 15 661 15 957<br />
Återfall % 23 24 26 26 27 29 28 28<br />
0 Lagförda 39 979 36 421 35 804 34 926 38 035 37 917 39 736 40 749<br />
Återfall % 18 17 19 19 19 20 20 20<br />
Män 29 040 26 887 26 902 26 288 28 823 28 543 29 553 30 424<br />
Återfall % 20 19 21 21 20 22 22 22<br />
Kvinnor 10 939 9 534 8 902 8 638 9 212 9 374 10 183 10 325<br />
Återfall % 11 12 13 13 14 16 14 15<br />
1–2 Lagförda 20 082 19 354 19 001 18 205 19 356 19 003 18 948 19 730<br />
Återfall % 34 35 36 38 38 39 41 41<br />
Män 16 869 16 308 16 196 15 466 16 474 16 087 15 769 16 523<br />
Återfall % 35 36 36 39 39 39 41 42<br />
Kvinnor 3 213 3 046 2 805 2 739 2 882 2 916 3 179 3 207<br />
Återfall % 32 31 33 33 35 36 38 38<br />
3–4 Lagförda 7 768 7 530 7 445 7 166 7 273 7 169 7 318 7 193<br />
Återfall % 55 55 56 57 59 60 60 61<br />
Män 6 869 6 611 6 552 6 311 6 402 6 304 6 395 6 234<br />
Återfall % 54 55 57 57 58 60 59 60<br />
Kvinnor 899 919 893 855 871 865 923 959<br />
Återfall % 55 56 56 57 62 63 61 63<br />
5–9 Lagförda 7 844 7 787 7 634 7 446 7 513 7 382 7 219 7 241<br />
Återfall % 71 71 73 73 74 74 75 76<br />
Män 7 049 7 004 6 850 6 653 6 669 6 516 6 376 6 324<br />
Återfall % 71 71 73 73 74 74 75 76<br />
Kvinnor 795 783 784 793 844 866 843 917<br />
Återfall % 71 70 75 75 74 76 75 76<br />
10– Lagförda 5 829 5 640 5 589 5 597 5 554 5 556 5 400 5 363<br />
Återfall % 88 89 89 89 89 90 89 90<br />
Män 5 301 5 145 5 063 5 093 4 996 5 011 4 867 4 814<br />
Återfall % 88 89 90 89 90 90 89 91<br />
Kvinnor 528 495 526 504 558 545 533 549<br />
Återfall % 87 91 87 88 87 89 89 87<br />
1) Nettoredovisning. Net accounting.<br />
2) Ingångslagföring är den lagföring som följs upp för återfall. Ingångslagföring defineras som en persons första lagföring ett visst<br />
kalenderår. Initial convictions are those convictions that are followed up for relapses. Initial conviction is defined as a person’s first<br />
conviction during a particular calendar year.<br />
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).<br />
Statistiska centralbyrån 419
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.19<br />
Kriminalvårdsanstalter och häkten samt intensivövervakning,<br />
nyintagna<br />
Prisons, remand prisons and intensive supervision with electronic<br />
monitoring, new inmates/new supervision cases<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010 Därav<br />
Of whom<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Utländska<br />
medborgare<br />
Foreign<br />
citizens<br />
Fängelse Prison 10 656 10 428 9 829 10 370 9 805 9 679 674 2 809<br />
14 dagar–2 månader<br />
14 days– 2 months 3 275 3 271 3 156 3 448 3 151 3 222 293 1 035<br />
3–5 månader 2 241 2 197 2 054 2 041 1 936 1 913 125 529<br />
6–11 månader 2 233 2 120 2 005 2 004 1 847 1 810 102 475<br />
1 år year 1 494 1 483 1 369 1 478 1 447 1 431 76 369<br />
2 år 567 584 535 624 631 574 38 153<br />
3 år 281 275 229 262 280 275 16 81<br />
4 år och mer 4 years and over 546 484 465 501 503 450 23 164<br />
Livstid Life imprisonment 19 14 16 12 10 4 1 3<br />
Häktade gripna, anhållna 1<br />
Arrested 34 744 38 195 34 749 34 122 36 194 34 897 . . . .<br />
Intensivövervakning<br />
Intensive supervision with<br />
electronic monitoring 2 886 3 034 2 963 3 087 3 022 2 905 339 433<br />
1) Samtliga inskrivningar på häkten oavsett kategori.<br />
Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se).<br />
21.20<br />
Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning och frivård,<br />
genomsnittligt antal personer<br />
Average institutional and non-institutional populations<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Personer i anstalter 1 Institutional population 1 6 675 6 707 6 505 6 480 6 485 6 357<br />
Gripna, anhållna, häktade Apprehended and arrested 1 542 1 565 1 492 1 476 1 490 1 468<br />
Därav undersökningsfall<br />
Of which cases under investigation 33 31 27 27 23 15<br />
Dömda till fängelse Sentenced to prison 5 067 5 096 4 936 4 927 4 925 4 832<br />
Övriga Other sanctions 66 46 77 77 70 57<br />
Personer i intensivövervakning<br />
Persons in intensive supervision with electronic<br />
monitoring 313 427 424 459 400 376<br />
Personer i frivård Non-institutional population 12 196 12 124 12 157 12 305 12 819 12 957<br />
Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 7 266 7 315 7 338 7 565 8 153 8 519<br />
varav med föreskrift om särskild behandlingsplan<br />
of which ordered a special plan for treatment 1 268 1 385 1 452 1 440 1 522 1 500<br />
varav med föreskrift om samhällstjänst<br />
of which ordered work in community service 1 179 1 256 1 247 1 341 1 541 1 697<br />
Villkorligt frigivna On parole 4 930 4 809 4 819 4 740 4 666 4 438<br />
Personer med villkorlig dom med samhällstjänst<br />
Persons on parole with work in community service 783 700 728 850 852 693<br />
1) Intagna på kriminalvårdsanstalter, häkten och med häkten samordnade polisarrester. Persons admitted to correctional institutions,<br />
remand prisons, and police custody connected with remand prisons.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se).<br />
420 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.21<br />
Omhändertaganden av berusade personer<br />
Persons taken into custody for drunkenness<br />
Rättsväsende<br />
Kön<br />
Sex<br />
Stockholm<br />
Polisdistrikt<br />
Police district<br />
Västra<br />
Götaland<br />
Skåne län Övriga distrikt 1<br />
Hela riket<br />
<strong>Sweden</strong><br />
Per 1 000<br />
invånare<br />
15 år och<br />
däröver 2<br />
Män 2000 5 393 10 244 4 278 23 447 43 362 12,2<br />
Men 2001 4 869 9 457 4 168 22 399 40 893 11,4<br />
2002 4 736 8 777 4 502 21 489 39 504 11,0<br />
2003 5 095 8 798 4 334 21 770 39 997 11,0<br />
2004 5 081 8 397 4 424 22 448 40 350 11,0<br />
2005 5 961 8 522 5 127 23 421 43 031 11,7<br />
2006 6 540 10 102 5 983 26 541 49 166 13,2<br />
2007 7 867 9 688 6 003 31 316 54 874 14,5<br />
2008 8 652 9 859 5918 33 385 57 814 15,2<br />
2009 8 649 7 564 5532 31 986 53 713 13,9<br />
2010 9 270 7 612 5 443 33 053 55 378 14,2<br />
Kvinnor 2000 506 1 228 387 2 546 4 667 1,3<br />
Women 2001 541 1 139 437 2 568 4 685 1,3<br />
2002 551 1 142 501 2 629 4 823 1,3<br />
2003 621 1 014 481 2 768 4 884 1,3<br />
2004 757 1 001 472 2 970 5 200 1,4<br />
2005 931 1 037 513 3 293 5 774 1,5<br />
2006 946 1 321 640 3 914 6 821 1,8<br />
2007 1 155 1 254 823 4 673 7 905 2,0<br />
2008 1 218 1 396 837 5 117 8 568 2,2<br />
2009 1 167 1 201 758 5 188 8 314 2,1<br />
2010 1 298 1 072 743 5 685 8 798 2,2<br />
Totalt 2000 5 899 11 472 4 665 25 993 48 029 6,6<br />
Total 2001 5 410 10 596 4 605 24 967 45 578 6,3<br />
2002 5 287 9 919 5 003 24 118 44 327 6,0<br />
2003 5 716 9 812 4 815 24 538 44 881 6,1<br />
2004 5 838 9 398 4 896 25 418 45 550 6,1<br />
2005 6 892 9 559 5 640 26 714 48 805 6,5<br />
2006 7 486 11 423 6 623 30 455 55 987 7,4<br />
2007 9 022 10 942 6 826 35 989 62 779 8,2<br />
2008 9 870 11 255 6 755 38 502 66 382 8,6<br />
2009 9 816 8 765 6 290 37 156 62 027 8,0<br />
2010 10 568 8 684 6 186 38 738 64 176 8,2<br />
1) Other districts.<br />
2) Per 1 000 män, per 1 000 kvinnor resp. per 1 000 invånare 15 år och däröver.<br />
Källa: Transportstyrelsen, trafikregistret.<br />
21.22<br />
Frivård, nytillkomna övervakningsfall<br />
Non-institutional population, persons newly received for supervision<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
Of whom<br />
women<br />
Villkorligt frigivna med övervakning<br />
Paroled under supervision 6 067 6 035 5 932 5 589 5 399 5 042 292<br />
Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 6 611 6 947 6 717 7 231 7 881 7 737 1 264<br />
Överflyttad övervakning från annat nordiskt land<br />
Transferred supervision from other Nordic<br />
country 11 11 8 22 25 3 –<br />
Samtliga Total 12 689 12 993 12 657 12 842 13 305 12 782 1 556<br />
Villkorligt frigivna utan övervakning<br />
Paroled without supervision 2 765 2 845 2 541 2 455 2 705 2 801 201<br />
Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se).<br />
Statistiska centralbyrån 421
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.23<br />
Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna<br />
Cases in the general administrative courts<br />
Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
LÄNSRÄTTER (numera förvaltningsrätter)<br />
County administrative courts (now called administrative<br />
courts)<br />
Inkomna Incoming cases 106 267 110 901 119 288 119 623 125 456 131 112<br />
Skattemål Tax cases 15 856 15 827 15 549 16 389 13 998 13 082<br />
Trängselskattemål Congestion Charge Act 12 925 70 129 653 555<br />
Socialförsäkringsmål Social insurance cases 21 449 23 043 22 791 14 462 16 532 22 378<br />
Mål enligt socialtjänstlagen<br />
Cases under Social Services Act 22 200 20 268 21 467 21 633 23 963 24 137<br />
Psykiatrimål Psychiatric cases 13 127 13 415 13 475 13 635 13 597 13 332<br />
LVU- och LVM-mål 1<br />
Care of Young Persons Act and Care of Alcoholics and<br />
Drug Abusers Act 3 783 4 166 4 220 4 402 4 365 4 621<br />
LOU-mål 2 Care of Public procurement 1 280 1 539 1 129 1 428 2 082 3 571<br />
Mängdmål 3 Quantitative cases 11 631 10 559 9 860 9 446 10 822 7 366<br />
Utlännings- och medborgarskapsmål Migration cases . 6 652 15 924 22 729 22 495 23 573<br />
Övriga mål Other cases 16 929 14 507 14 803 15 370 16 949 18 497<br />
Avgjorda Decided cases 103 563 108 966 120 171 127 307 119 884 118 997<br />
Skattemål 14 626 15 686 17 030 18 455 15 095 13 928<br />
Trängselskattemål 5 896 68 153 592 407<br />
Socialförsäkringsmål 20 183 21 837 23 455 21 888 14 040 14 612<br />
Mål enligt socialtjänstlagen 22 130 20 901 21 216 22 109 22 245 22 970<br />
Psykiatrimål 13 100 13 397 13 440 13 649 13 551 13 309<br />
LVU- och LVM-mål 1 3 753 4 113 4 197 4 454 4 275 4 585<br />
LOU-mål 2 1 215 1 547 1 123 1 360 1 990 3 154<br />
Mängdmål 3 12 193 10 132 11 037 9 925 10 040 6 850<br />
Utlännings- och medborgarskapsmål . 5 917 13 756 19 276 22 870 23 824<br />
Övriga mål 16 358 14 540 14 849 16 038 15 186 15 358<br />
Balanserade vid utgången av året<br />
Pending cases at the end of the year 44 239 49 258 48 383 40 730 46 401 58 528<br />
Skattemål 12 993 13 134 11 654 9 588 8 491 7 642<br />
Trängselskattemål 7 36 38 14 75 223<br />
Socialförsäkringsmål 15 477 16 683 16 019 8 593 11 085 18 857<br />
Mål enligt socialtjänstlagen 6 010 5 377 5 628 5 152 6 870 8 010<br />
Psykiatrimål 233 251 286 272 318 306<br />
LVU- och LVM-mål 1 420 473 496 444 534 566<br />
LOU-mål 2 146 138 144 212 304 722<br />
Mängdmål 3 2 570 2 997 1 820 1 341 2 123 2 623<br />
Utlännings- och medborgarskapsmål . 3 819 5 994 9 478 9 202 9 022<br />
Övriga mål 6 383 6 350 6 304 5 636 7 399 10 557<br />
KAMMARRÄTTER Administrative Courts of Appeal<br />
Inkomna 24 057 25 465 29 431 34 784 34 519 31 808<br />
Skattemål 5 823 6 120 6 169 6 978 6 512 5 441<br />
Trängselskattemål . 91 29 18 107 55<br />
Socialförsäkringsmål 5 482 6 095 6 388 6 487 4 702 3 978<br />
Mål enligt socialtjänstlagen 2 258 2 128 2 196 2 340 2 139 1 935<br />
Psykiatrimål 967 994 1 113 1 058 1 064 1 166<br />
LVU- och LVM-mål 1 882 980 980 1 069 1 093 1 176<br />
LOU-mål 2 345 382 334 371 410 586<br />
Mängdmål 3 2 277 1 764 1 795 1 743 1 696 1 030<br />
Utlännings- och medborgarskapsmål . 1 362 4 824 8 590 11 058 10 786<br />
Övriga mål 6 023 5 549 5 603 6 130 5 738 5 655<br />
Avgjorda 25 560 26 012 29 495 35 048 35 590 34 293<br />
Skattemål 6 452 6 655 6 953 7 170 6 756 6 812<br />
Trängselskattemål . 46 67 23 69 80<br />
Socialförsäkringsmål 5 815 6 072 6 231 6 800 5 631 4 243<br />
Mål enligt socialtjänstlagen 2 315 2 249 2 107 2 275 2 264 2 072<br />
Psykiatrimål 937 1 008 1 104 1 055 1 047 1 190<br />
LVU- och LVM-mål 1 892 955 1 000 1 034 1 075 1 165<br />
LOU-mål 2 331 386 330 360 409 544<br />
Mängdmål 3 2 323 1 968 1 834 1 819 1 663 1 175<br />
Utlännings- och medborgarskapsmål . 824 4 396 8 258 10 841 10 911<br />
Övriga mål 6 495 5 849 5 473 6 254 5 835 6 101<br />
422 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.23<br />
Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (forts.)<br />
Rättsväsende<br />
Mål 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Balanserade vid utgången av året 14 273 13 726 13 662 13 402 12 363 9 910<br />
Skattemål 7 196 6 661 5 877 5 685 5 441 4 075<br />
Trängselskattemål . 45 7 2 40 15<br />
Socialförsäkringsmål 3 005 3 028 3 185 2 872 1 943 1 677<br />
Mål enligt socialtjänstlagen 613 492 580 645 520 379<br />
Psykiatrimål 123 109 118 121 138 113<br />
LVU- och LVM-mål 1 145 170 150 185 203 214<br />
LOU-mål 2 34 30 34 45 46 88<br />
Mängdmål 3 644 440 400 324 357 212<br />
Utlännings- och medborgarskapsmål . 539 968 1 304 1 553 1 437<br />
Övriga mål 2 513 2 212 2 343 2 219 2 122 1 700<br />
Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen)<br />
The Supreme Administrative Court<br />
Inkomna 7 482 8 071 7 877 8 684 8 263 7 719<br />
Avgjorda 6 813 6 967 9 158 10 313 10 110 8 313<br />
Mål vari prövningstillstånd meddelats 149 150 181 162 206 196<br />
Balanserade vid utgången av året 6 779 7 899 6 618 4 941 3 043 2 442<br />
1) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) resp. lagen om vård av missbrukare (LVM).<br />
2) Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LOU).<br />
3) Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål.<br />
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).<br />
21.24<br />
Tingsrätter, inkomna mål och ärenden<br />
District Courts, incoming cases and other proceedings<br />
Mål/Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Tvistemål Civil cases 65 010 64 264 66 139 72 446 82 462 85 790<br />
Brottmål Criminal cases 69 215 71 426 75 894 83 037 87 476 92 415<br />
Fastighetsdomstolsmål Real estate cases 1 160 1 273 1 033 1 155 1 244 1 132<br />
Miljömål Environmental cases 1 603 1 608 1 769 1 846 2 075 2 006<br />
Allmänna domstolsärenden Ordinary court proceedings 56 784 57 256 58 872 59 909 68 976 71 885<br />
Konkursansökningar Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451<br />
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).<br />
21.25<br />
Tingsrätter, slutligt handlagda ärenden m.m.<br />
District Courts, decided cases<br />
Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Inkomna konkursansökningar Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451<br />
Konkurser Bankruptcies<br />
Avslutade 8 189 7 477 6 995 6 558 6 544 7 241<br />
Avgjorda tvistemål avseende familjerätt 1 Civil cases<br />
Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 18 055 17 852 17 785 18 662 19 553 20 304<br />
Talan om äktenskapsskillnad genom stämning 4 642 4 808 5 092 5 559 5 982 6 511<br />
Faderskapsmål 407 455 463 523 575 712<br />
Talan om vårdnad av barn m.m. 2 007 2 281 2 462 2 894 3 103 3 328<br />
1) Avskrivna mål ingår inte.<br />
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).<br />
Statistiska centralbyrån 423
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.26<br />
Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden<br />
The Swedish mapping, cadastral and land registration authority,<br />
registered land registration matters<br />
Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Lagfartsärenden Ownership registration 315 728 310 346 313 025 284 583 278 821 285 259<br />
Inteckningsärenden Mortgage registration 558 322 554 471 519 173 471 667 524 237 452 436<br />
Övriga ärenden Other matters 63 124 61 943 60 930 60 392 66 935 67 740<br />
Summa ärenden Total matters 937 174 926 760 893 128 816 642 869 993 805 435<br />
Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se).<br />
21.27<br />
Hovrätter, inkomna mål<br />
Courts of Appeal, incoming cases<br />
Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Tvistemål Civil cases 2 509 2 605 2 513 2 752 2 800 2 980<br />
Brottmål Criminal cases 8 834 8 767 8 388 9 030 9 072 9 373<br />
Miljömål Environmental cases 461 530 513 597 630 662<br />
Övriga mål Other appeal cases 10 868 11 178 10 869 11 253 10 705 11 212<br />
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).<br />
21.28<br />
Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd<br />
The Supreme Court, applications for review of cases<br />
Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Inkomna Filed 5 101 5 249 5 010 5 420 6 024 6 010<br />
Avgjorda Decided 5 013 5 429 5 041 5 221 5 923 6 107<br />
Mål som har beviljats prövningstillstånd<br />
Applications approved 123 135 172 138 142 133<br />
Balanserade vid utgången av året<br />
Pending cases at the end of the year 1 334 1 151 1 120 1 318 1 418 1 318<br />
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).<br />
21.29 Nådeansökningar<br />
Petitions for pardon<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Inkomna nådeansökningar Number of petitions for pardon 509 480 365 341 307 323<br />
Avgjorda ärenden Decisions 504 454 405 328 194 369<br />
Avslagna Rejected 469 429 387 320 190 318<br />
Helt eller delvis bifallna Wholly or partly granted 35 22 18 8 4 6<br />
Källa: Justitiedepartementet.<br />
424 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.30<br />
Rättshjälp, statens kostnader, miljoner kronor<br />
Legal aid, costs to the State, SEK m<br />
Rättsväsende<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Totala bruttokostnader Total gross accounts 1 094,3 1 105,3 1 208,7 1 373,6 1 406,2 1 557,7<br />
Domstolar Courts 936,2 942,9 1 031,9 1 194,4 1 219,6 1 363,3<br />
Rättshjälpsmyndigheten Legal aid authority 158,1 162,4 176,8 179,2 186,6 194,4<br />
Domstolsverket The National Courts Administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Källa: Domstolsverket (www.domstol.se).<br />
21.31<br />
Hyresnämnder och arrendenämnder, inkomna ärenden<br />
Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, incoming cases<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Hyresnämnder Rent Tribunals 28 853 24 600 25 696 27 470 27 616 27 191<br />
Därav Of which<br />
Enligt 12 kap. Jordabalken 26 011 22 417 22 617 23 844 24 422 23 726<br />
Enligt hyresförhandlingslagen 511 386 484 441 410 368<br />
Arrendenämnder Tenancy Tribunals 1 646 1 099 1 899 2 464 1 896 2 302<br />
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).<br />
21.32<br />
Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden<br />
The Parliamentary Ombudsmen, incoming cases<br />
2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11<br />
Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsmännen<br />
(JO) The Parliamentary Ombudsmen<br />
for the Judiciary and the Civil Administration 5 595 6 008 5 711 6 550 6 918 7 444 6 954<br />
Klagomål och framställningar från enskilda 5 433 5 804 5 530 6 356 6 729 7 310 6 816<br />
JO-initiativ 52 89 91 73 68 46 36<br />
Lagstiftningsremisser 110 115 90 121 121 88 102<br />
Källa: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (www.jo.se).<br />
Statistiska centralbyrån 425
Rättsväsende Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
21.33<br />
Mål och ärenden vid vissa andra myndigheter<br />
Cases and legal matters heard by certain other authorities<br />
Myndighet/Ärenden Authority/Legal matter 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Riksåklagaren (RÅ) 1 The Chief Public Prosecutor 1 807 3 764 3 797 4 122 4 393 4 898<br />
Överprövningar av underställda åklagares beslut 249 338 281 292 224 315<br />
Justitiekanslern (JK) The Attorney-General 7 109 8 371 8 722 8 483 8 413 8 287<br />
Skadeståndsmål/ärenden 2 024 2 111 2 491 2 654 2 951 2 814<br />
Tillsynsärenden 1 138 1 789 1 899 1 649 1 680 1 308<br />
Integritetsärenden 989 1 223 1 326 1 279 1 074 1 163<br />
Rättshjälp 1 999 2 420 2 200 2 068 1 898 2 164<br />
Kronofogdemyndigheten (KFM)<br />
The Swedish Enforcement Administration and legislation<br />
Betalningsföreläggande och handräckning 856 182 867 632 911 543 1 026 574 1 207 844 1 217 052<br />
Allmänna betalningsmål 2, 3 1 809 722 1 816 034 1 666 407 1 603 294 1 630 637 1 703 835<br />
Enskilda betalningsmål 4 471 039 467 619 524 897 539 483 614 295 595 889<br />
Avhysningar 10 731 9 234 9 369 9 458 9 714 9 866<br />
därav verkställda 3 938 3 298 3 219 3 004 3 040 3 116<br />
Antal barn som berörts av avhysning . . . . . . 716 618 632<br />
Exekutiva fastighetsförsäljningsärenden 3 348 2 984 2 946 3 563 3 456 4 161<br />
Fastigheter 2 796 2 388 2 241 2 480 2 441 2 890<br />
Bostadsrätter 552 596 705 1 083 1 015 1 271<br />
Konkurstillsynsärenden 7 271 6 527 6 206 6 626 7 933 7 600<br />
Skuldsaneringsärenden 4 178 3 830 6 831 6 528 6 589 7 987<br />
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KOV/KO)<br />
The National Board for Consumer Policies/the Consumer<br />
Ombudsman 13 730 13 236 20 148 22 524 20 375 21 504<br />
därav Konsument Europa 5 3 182 3 390 3 262 3 241 2 976 4 076<br />
Allmänna reklamationsnämnden (ARN)<br />
The Swedish National Board for Consumer Complaints<br />
Konsumenttvister 8 621 8 697 9 097 9 858 10 682 9 335<br />
Barnombudsmannen (BO) 6 The Children’s Ombudsman 1 431 1 361 1 510 1 347 1 176 1 135<br />
Diskrimineringsombudsmannen 7<br />
The Equality Ombudsman . . . . 2 537 2 614<br />
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 8<br />
The Ombudsman against Ethnic Discrimination 1 467 1 525 1 571 1 103 . .<br />
Jämställdhetsombudsmannen (JämO)<br />
The Equal Opportunities Ombudsman 814 888 1 409 1 282 . .<br />
9, 10<br />
Handikappombudsmannen (HO)<br />
Office of the Disability Ombudsman 3 260 1 704 2 022 1 829 . .<br />
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av<br />
sexuell läggning (HomO)<br />
Office of the Ombudsman against Discrimination on<br />
grounds of Sexual Orientation 858 907 772 717 . .<br />
1) Fr.o.m. den 1 jan. 2005 ingår Riksåklagaren och de 43 åklagarkamrarna i Åklagarmyndigheten. Uppgifterna för 2005 avser liksom<br />
tidigare år endast mål och ärenden vid Riksåklagarens kansli.<br />
2) Exkl. återdebiterade mål.<br />
3) Inkl. underhållsstöd.<br />
4) Exkl. överflyttningar av mål mellan KFM.<br />
5) Enl. regeringsbeslut år 2000 att inrätta ett s.k. euroguichet kontor inom nätverket European Consumer Centre öppnades "Konsument<br />
Europa", www.konsumenteuropa.se, som en fristående enhet inom Konsumentverket för allmänheten den 15 mars 2001.<br />
6) Diarieförda ärenden.<br />
7) Diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 av DO, JämO, HO och HomO.<br />
8) 2008: exkl. rådgivningsärenden.<br />
9) Exkl. juridisk rådgivning per telefon.<br />
10) 2005: Ökningen av ärenden beror till största delen på en massanmälningsaktion i samband med den s.k. Tillgänglighetsmarschen i<br />
augusti 2005.<br />
Källa: Respektive myndighet.<br />
426 Statistiska centralbyrån
Utbildning och forskning<br />
Education and research
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22 – Utbildning och<br />
forskning<br />
Education and research<br />
Sida<br />
Page<br />
22.1 Utbildning – utbildningsnivå ..................... 430<br />
Education – educational level<br />
22.2 Utbildningsnivå för befolkningen<br />
25–64 år 1990–2010 ............................................ 433<br />
Educational level for the population 25–64<br />
years of age<br />
22.3 Andel elever i grundskolan med annat<br />
modersmål än svenska 1978/79–2010/11 ........ 433<br />
Percentage of pupils in the compulsory school<br />
with a mother tongue other than Swedish<br />
22.4 Övergångsfrekvens till högskolan<br />
inom tre år för avgångna elever från<br />
gymnasieskolans linjer/program<br />
1989/90–2006/07 ................................................. 433<br />
Rate of transition to higher education within<br />
three years among pupils who left upper<br />
secondary school education<br />
22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter<br />
utbildningsnivå, kön och ålder 2010 ................ 434<br />
Population aged 16 years and older, by level<br />
of education, sex and age<br />
22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå<br />
samt kön år 2010 ............ 435<br />
Population aged 25–64, by field of education,<br />
level of education and sex<br />
22.7 Total utbildningskostnad i löpande<br />
priser, mnkr, och andel av BNP ........................ 436<br />
Total educational expenditure in current prices<br />
and percentage of GDP<br />
22.8 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg<br />
och förskoleklass ................................ 437<br />
Pre-school, pedagogical care, pre-school<br />
classes and leisure-time centres<br />
22.9 Elever i förskoleklass efter kön,<br />
huvudman och modersmål ............................... 438<br />
Pupils in pre-school classes by sex, organiser<br />
and mother tongue<br />
22.10 Elever och skolor i grundskolan ............ 438<br />
Pupils and schools in compulsory<br />
comprehensive school<br />
22.11 Elever i särskolan .................................... 439<br />
Pupils at special schools for the mentally<br />
handicapped<br />
22.12 Elever i specialskolan ............................. 439<br />
Pupils at regional schools for pupils with<br />
impaired hearing/vision or physical disabilities<br />
Sida<br />
Page<br />
22.13 Elever i grundskolan med betyg och<br />
betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen<br />
2010 .....................................................440<br />
Number of compulsory school pupils with<br />
leaving certificates and grade distribution by<br />
subject in the last (ninth) year<br />
22.14 Elever i grundskolan med annat<br />
modersmål än svenska .....................................441<br />
Compulsory school pupils with a mother<br />
tongue other than Swedish<br />
22.15 Svenskundervisning för invandrare<br />
efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning<br />
och kön .......................................................442<br />
Swedish for immigrants by mother tongue,<br />
country of birth, age, education and sex<br />
22.16 Svenska elever i förskoleklass,<br />
grund- och gymnasieskola i svenska<br />
utlandsskolor .....................................................443<br />
Swedish pupils in Swedish pre-school classes,<br />
compulsory schools and upper secondary<br />
schools abroad<br />
22.17 Sökande och intagna till gymnasieskolan,<br />
höstterminen 2010 ................................444<br />
Upper secondary school applicants and<br />
admissions, autumn term<br />
22.18 Elever i gymnasieskolan den 15 oktober<br />
.......................................................................445<br />
Upper secondary school students, 15 October<br />
22.19 Elever som slutfört gymnasieskolan<br />
under läsåret ......................................................446<br />
Students leaving upper secondary school<br />
having completed education<br />
22.20 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan<br />
och andel med grundläggande<br />
behörighet till universitet och högskolor<br />
samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret<br />
2009/2010 ............................................................447<br />
Upper secondary school average grade<br />
obtained and basic eligibility for university<br />
education and average grades<br />
22.21 Elever vid folkhögskolor .........................448<br />
Pupils at folk high schools<br />
22.22 Elever i kommunal vuxenutbildning<br />
under kalenderåren ............................................448<br />
Students in municipal adult education<br />
428 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Utbildning och forskning<br />
Sida<br />
Page<br />
Sida<br />
Page<br />
22.23 Högskolenybörjare, nybörjare vid<br />
viss högskola, registrerade studenter,<br />
examina och examinerade personer läsåret<br />
2009/2010 per universitet/högskola efter<br />
kön ...................................................................... 449<br />
University entrants, first-year students at<br />
university/higher education institution, students<br />
enrolled, degrees awarded and graduates by<br />
university/higher education institution and sex<br />
22.24 Examina efter inriktning enligt<br />
Svensk utbildningsnomenklatur (SUN),<br />
examen och kön ................................................. 451<br />
Number of university degrees, by field of<br />
education, degree and sex<br />
22.25 Doktorandnybörjare efter nationellt<br />
forskningsämnesområde och kön ................... 454<br />
New doctoral students by national research<br />
subject area and sex<br />
22.26 Doktorander under hösten efter<br />
nationellt forskningsämnesområde och<br />
kön ...................................................................... 455<br />
Doctoral students during the autumn by<br />
national research subject area and sex<br />
22.27 Doktorander under hösten efter<br />
universitet/högskola och kön ........................... 456<br />
Doctoral students during the autumn by<br />
university/higher education institution and sex<br />
22.28 Doktorsexamina efter nationellt<br />
forskningsämnesområde och kön ................... 457<br />
Doctoral degrees by national research subject<br />
area and sex<br />
22.29 Tjänstgörande och tjänstlediga<br />
lärare, översikt ................................................... 458<br />
Teachers on duty and on leave, overview<br />
22.30 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare<br />
2010/2011 ............................................................ 458<br />
Teachers on duty and on leave<br />
22.31 Utgifter för forskning och utveckling<br />
(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor,<br />
löpande priser .................................................... 459<br />
Expenditure on research and development<br />
(R&D) by sector, current prices, SEK m<br />
22.32 Utgifter för forskning och utveckling<br />
(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor,<br />
2009 års priser .................................................... 459<br />
Expenditure on research and development<br />
(R&D) by sector, 2009 prices, SEK m<br />
22.33 Utgifter för forskning och utveckling<br />
(FoU) på utförande sektor och finansieringskällor<br />
2009, miljoner kronor ..................... 460<br />
Expenditure on research and development<br />
(R&D), by sector and sources of finance,<br />
SEK m<br />
22.34 Företagens utgifter för egen utförd<br />
FoU efter näringsgren 2009, mnkr, löpande<br />
priser ................................................................... 461<br />
Enterprises intramural R&D expenditure by<br />
industry, MSEK, current prices<br />
22.35 Företagens utgifter, årsverken, personer<br />
och personer med forskarexamen<br />
efter företagsstorlek, 2009 ................................ 462<br />
Expenditure on intramural R&D, number of fulltime<br />
equivalents, persons and persons with<br />
postgraduate education by number of<br />
employees<br />
22.36 Universitets- och högskolesektorns<br />
forskning och utveckling (FoU) 2009, personaldata,<br />
FoU-årsverken ................................. 462<br />
Research and development (R&D) in the<br />
higher education sector, personnel data (fulltime<br />
equivalent in R&D)<br />
22.37 Universitets- och högskolesektorns<br />
forskning och utveckling (FoU) 2009,<br />
intäkter, miljoner kronor .................................... 463<br />
Research and development (R&D) in the<br />
higher education sector, current costs, SEK m<br />
22.38 Statliga anslag för forskning och<br />
utveckling (FoU) fördelade på ändamål,<br />
miljoner kronor i löpande priser ....................... 464<br />
Government grants for research and<br />
development (R&D), by objectives, SEK m,<br />
current prices<br />
Statistiska centralbyrån 429
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.1<br />
Utbildning – utbildningsnivå<br />
Education – educational level<br />
Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och<br />
av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar<br />
är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av<br />
männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning.<br />
Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade. I dag<br />
studerar nästan samtliga ungdomar vidare på<br />
den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte<br />
avslutar sin utbildning.<br />
Allt fler i en årskull läser därefter vidare på<br />
högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år<br />
från gymnasieskolan till högskolan är idag över<br />
40 procent. Idag har 24 procent av befolkningen<br />
i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial<br />
utbildning, medan 14 procent endast har förgymnasial<br />
utbildning, dit grundskola och folkskola<br />
räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är<br />
högutbildade än lågutbildade.<br />
Unga kvinnor är de högst utbildade<br />
Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial<br />
utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial<br />
utbildning. Kvinnor har därmed en högre<br />
utbildningsnivå. Av kvinnorna är 27 procent<br />
högutbildade jämfört med 20 procent för<br />
männen (25–64 år).<br />
Andel av befolkningen i åldern 25–64 år med<br />
minst 3 års eftergymnasial utbildning år 2010<br />
(procent)<br />
Höjd utbildningsnivå efter skolreform på<br />
1960-talet<br />
Det var framförallt under efterkrigstiden som<br />
utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig<br />
obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den<br />
utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter.<br />
Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium<br />
för ett fåtal. Även den eftergymnasiala<br />
utbildningen har kommit allt fler till godo.<br />
År 1930 hade 3 procent av männen och<br />
endast 0,6 procent av kvinnorna en treårig gymnasial<br />
utbildning alternativt en eftergymnasial<br />
utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen,<br />
cirka 85 procent, hade enbart gått i<br />
folkskola.<br />
År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt.<br />
Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män<br />
hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även<br />
om kvinnornas utbildning ofta var kortare än<br />
männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14<br />
procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning<br />
som högsta utbildning. Fortfarande<br />
hade dock nära nog hälften av befolkningen<br />
enbart genomgått folkskola.<br />
Drygt 1,1 miljon är högutbildade<br />
Högutbildade (de med en eftergymnasial<br />
utbildning 3 år eller längre) utgör alltså 24 procent<br />
av befolkningen (25–64 år), eller 1 147 000<br />
personer. Ytterligare 716 000 har en kortare<br />
eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 15<br />
procent av befolkningen (25–64 år). Totalt har<br />
alltså nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64<br />
år, eller 38 procent, någon form av eftergymnasial<br />
utbildning. Och det här är en utveckling<br />
som fortsätter. De senaste åren har andelen<br />
högutbildade ökat med cirka 1 procentenhet<br />
varje år.<br />
Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser<br />
(www.gis.scb.se).<br />
430 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt välutbildad<br />
grupp. Här är också skillnaden jämfört<br />
med männen störst. Över hälften, 52 procent, av<br />
kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form<br />
av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje<br />
kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad,<br />
medan männens andel är 24 procent. I<br />
början på 1990-talet var andelen högutbildade<br />
större bland männen. Kvinnornas dominans på<br />
universitet och högskolor, både i form av andelen<br />
studerande och examinerade, har ökat<br />
under senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån.<br />
En annan orsak till att kvinnorna<br />
avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar<br />
förlängdes i början av 1990-talet och<br />
numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar,<br />
t.ex. de som krävs för att bli förskollärare<br />
och sjuksköterska.<br />
Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna<br />
Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial<br />
utbildning, har de inte hunnit ifatt i<br />
forskarutbildningen. Av de cirka 55 800 forskarutbildade<br />
i åldern 25–64 år är 38 procent kvinnor.<br />
Den manliga dominansen ökar med stigande<br />
ålder. Bland 25–34-åringarna var 56 procent<br />
av de forskarutbildade män, bland 55–64-<br />
åringarna var motsvarande andel 68 procent.<br />
Utbildning och forskning<br />
Folkskola vanlig utbildning bland äldre<br />
Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade,<br />
knappt var fjärde person har endast förgymnasial<br />
utbildning. Motsvarande andel i<br />
åldersgrupperna 25–34 år och 35–44 år är var<br />
tionde. Männen har i större utsträckning än<br />
kvinnorna endast en förgymnasial utbildning<br />
som högsta utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper.<br />
Högutbildade amerikaner och ryssar<br />
Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå<br />
än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade<br />
är ungefär lika stor – 24 procent bland<br />
inrikes födda och 23 procent bland utrikes födda<br />
i åldern 25–64 år. Däremot finns det stora skillnader<br />
mellan olika födelseländer och invandrargrupper,<br />
mycket beroende på att åldersstruktur<br />
och skäl för invandring varierar mellan grupperna.<br />
Av födda i Norden har de från Finland<br />
högst andel med enbart förgymnasial utbildning<br />
(24 procent) medan islänningarna bidrar med<br />
den största andelen högutbildade (37 procent).<br />
Statistiska centralbyrån 431
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Andel med förgymnasial utbildning resp. med<br />
lång eftergymnasial utbildning bland utrikes<br />
födda (fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2010<br />
Födelseland<br />
Förgymnasial<br />
utbildning<br />
Andel med<br />
Eftergymnasial<br />
utbildning 3 år<br />
eller längre<br />
Finland 24 16<br />
Norge 16 22<br />
Danmark 14 25<br />
Island 11 37<br />
Thailand 45 14<br />
Turkiet 44 9<br />
Vietnam 42 10<br />
Japan 3 50<br />
USA 4 50<br />
Ryssland 4 59<br />
Danderydsborna är de högst utbildade<br />
41 kommuner, oftast storstadskommuner och<br />
residensstäder, har en större andel högutbildade<br />
än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten<br />
av kommunerna med högst utbildningsnivå<br />
ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö,<br />
Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka<br />
har 35 procent eller mer av invånarna minst<br />
treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel<br />
finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen<br />
har en sådan utbildning. Lund, Lomma,<br />
Uppsala och Umeå har också mer än 35 procent<br />
högutbildade invånare. Störst antal personer<br />
med minst treårig eftergymnasial utbildning<br />
finns i de tre storstäderna.<br />
Kommuner med störst andel och störst antal<br />
högutbildade i åldern 25–64 år, 2010<br />
Kommun<br />
Andel högutbildade<br />
(%)<br />
Kommun<br />
Antal högutbildade<br />
Danderyd 54 Stockholm 181 400<br />
Lund 50 Göteborg 90 400<br />
Lomma 42 Malmö 47 800<br />
Lidingö 42 Uppsala 39 900<br />
Täby 39 Lund 28 500<br />
Uppsala 38 Linköping 24 600<br />
Solna 38 Umeå 21 700<br />
Stockholm 37 Örebro 17 700<br />
Umeå 36 Västerås 17 500<br />
Sollentuna 35 Nacka 16 600<br />
Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen:<br />
Utbildning och forskning.<br />
432 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.2<br />
Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2010<br />
Educational level for the population 25–64 years of age<br />
Utbildning och forskning<br />
Andelen med enbart förgymnasial utbildning<br />
har minskat från en tredjedel i befolkningen<br />
1990 till 14 procent 2010. Andelen med<br />
eftergymnasial utbildning har under samma<br />
period ökat från 23 procent till 38 procent.<br />
Källa: SCB Befolkningens utbildning<br />
(www.scb.se/UF0506).<br />
22.3<br />
Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska<br />
1978/79–2010/11<br />
Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue<br />
other than Swedish<br />
Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans<br />
elever ett annat modersmål än<br />
svenska. Läsåret 2010/11 var motsvarande<br />
andel drygt 20 procent. Det motsvarar<br />
181 000 elever. Vanligaste språket vid sidan<br />
av svenska var arabiska; 33 000 elever hade<br />
det som modersmål läsåret 2010/11.<br />
Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok<br />
(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre<br />
årgångar) samt tabell 22.14 i denna bok.<br />
22.4<br />
Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever<br />
från gymnasieskolans linjer/program 1989/90–2006/07<br />
Rate of transition to higher education within three years among pupils<br />
who left upper secondary school education<br />
Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier<br />
inom tre år efter gymnasieskolan.<br />
Bland dem som avslutade gymnasieskolan<br />
läsåret 2006/07 påbörjade 48 procent av<br />
kvinnorna och 37 procent av männen högskolestudier<br />
inom tre år.<br />
Den höga övergångsfrekvensen för<br />
avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring<br />
av gymnasieskolan. Totalsiffran<br />
är en överskattning jämfört med en<br />
normal avgångskull.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB<br />
(www.scb.se/UF0205).<br />
Statistiska centralbyrån 433
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.5<br />
Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder<br />
2010<br />
Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age<br />
Kön/Ålder<br />
Sex/Age<br />
Befolkning<br />
16 år och äldre<br />
Population<br />
16 years and<br />
older<br />
Antal<br />
Number<br />
Förgymnasial<br />
utbildning<br />
Primary<br />
and lower<br />
secondary<br />
education<br />
Gymnasial<br />
utbildning<br />
=
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.6<br />
Utbildning och forskning<br />
Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön<br />
år 2010<br />
Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex<br />
Utbildningsinriktning<br />
Field of education<br />
Befolkning,<br />
25–64 år<br />
Population<br />
25–64<br />
Därav andel (%) med<br />
Highest educational level (%)<br />
Antal<br />
Number<br />
Förgymnasial<br />
utbildning<br />
inkl. okänd<br />
nivå<br />
Primary and<br />
lower<br />
secondary<br />
education<br />
(incl.<br />
unknown<br />
level).<br />
Gymnasial<br />
utbildning<br />
Upper<br />
secondary<br />
education<br />
Eftergymnasial<br />
utbildning<br />
=3 years<br />
Totalt<br />
Total<br />
Allmän utbildning<br />
Båda könen<br />
Both sexes 1 122 545 62 38 0 – 100<br />
General education Män Men 573 920 70 30 0 – 100<br />
Kvinnor<br />
Women 548 625 54 46 0 – 100<br />
Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 336 973 – 1 33 65 100<br />
Teaching methods and teacher Män 79 805 – 2 31 67 100<br />
education Kvinnor 257 168 – 1 34 65 100<br />
Humaniora och konst Båda könen 196 071 – 33 29 38 100<br />
Humanities and arts Män 80 823 – 34 30 37 100<br />
Kvinnor 115 248 – 32 29 39 100<br />
Samhällsvetenskap, juridik,<br />
handel, administration Båda könen 822 321 – 48 18 35 100<br />
Social sciences, law, Män 317 729 – 41 19 40 100<br />
commerce, administration Kvinnor 504 592 – 52 17 31 100<br />
Naturvetenskap, matematik Båda könen 134 874 – 11 30 59 100<br />
och data Natural sciences, Män 80 654 – 8 34 58 100<br />
mathematics and computing Kvinnor 54 220 – 14 25 61 100<br />
Teknik och tillverkning Båda könen 1 051 821 – 65 16 19 100<br />
Engineering and Män 926 526 – 68 16 16 100<br />
manufacturing Kvinnor 125 295 – 43 18 39 100<br />
Lant- och skogsbruk samt Båda könen 82 422 – 72 13 15 100<br />
djursjukvård Agriculture and Män 55 468 – 75 14 12 100<br />
forestry, veterinary medicine Kvinnor 26 954 – 65 13 23 100<br />
Hälso- och sjukvård samt Båda könen 628 472 – 44 18 38 100<br />
social omsorg Health care Män 103 596 – 28 20 52 100<br />
and nursing, social care Kvinnor 524 876 – 47 18 35 100<br />
Tjänster Båda könen 295 290 – 75 17 9 100<br />
Services Män 140 641 – 64 22 14 100<br />
Kvinnor 154 649 – 85 12 4 100<br />
Okänd Båda könen 191 955 42 42 8 8 100<br />
Unknown Män 106 417 44 43 7 6 100<br />
Kvinnor 85 538 40 41 9 10 100<br />
Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 862 744 16 46 15 24 100<br />
Män 2 465 579 18 48 14 20 100<br />
Kvinnor 2 397 165 14 44 15 27 100<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506).<br />
Statistiska centralbyrån 435
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.7<br />
Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP<br />
Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP<br />
Typ av skolform/verksamhet<br />
Type of education/activity<br />
Totala kostnader, miljoner kr<br />
Total expenditure, SEK m<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
Kostnad per<br />
skolform/<br />
verksamhet<br />
2009 som<br />
andel (%) av<br />
BNP 2009<br />
Expenditure<br />
by type of<br />
school,<br />
percentage<br />
of GDP<br />
Andel av total<br />
utbildningskostnad<br />
2009 (%)<br />
Percentage<br />
of total<br />
educational<br />
expenditure<br />
Förskola Preschool teaching 37 566 40 948 44 617 48 218 50 642 1,63 18,6<br />
Förskoleklass Preschool class 3 999 4 165 4 404 4 549 4 873 0,16 1,8<br />
Grundskola Compulsory school 73 663 74 056 75 296 77 902 77 436 2,49 28,5<br />
Specialskola 1<br />
Special school primarily for pupils<br />
with impaired hearing 453 456 470 447 464 0,01 0,2<br />
Obligatorisk särskola<br />
Compulsory scholl for intellectually<br />
disabled children 3 836 3 922 4 057 4 337 4 318 0,14 1,6<br />
Gymnasiesärskola<br />
Schools for intellectually disabled<br />
children 1 688 1 852 2 038 2 461 2 672 0,09 1,0<br />
Gymnasieskola<br />
Upper secondary school 29 856 31 789 33 920 36 089 37 060 1,19 13,6<br />
Komvux Adult secondary education 4 435 4 289 3 836 3 699 3 710 0,12 1,4<br />
Kompletterande utbildning<br />
Supplementary education<br />
programmes 303 334 339 348 340 0,01 0,1<br />
Särvux Education for adults with<br />
learning disabilities 159 168 199 194 205 0,01 0,1<br />
CFL, Nationellt centrum för flexibelt<br />
lärande<br />
National centre for flexible learning 35 29 8 . . . .<br />
Svenskundervisning för invandrare<br />
Swedish tuition for immigrants 897 1 023 1 241 1 550 1 706 0,05 0,6<br />
Universitet/Högskola<br />
Higher education, tertiary education,<br />
universities and university colleges 44 598 45 833 47 079 49 538 52 101 1,68 19,1<br />
Folkhögskola 2 Folk high school 2 574 2 633 2 750 2 859 2 874 0,09 1,1<br />
Studieförbund 2 Study association 3 422 3 397 3 528 3 580 3 687 0,12 1,4<br />
Arbetsmarknadspolitiska program<br />
Employment training 4 960 5 249 3 232 2 088 1 989 0,06 0,7<br />
Svenska utlandsskolor<br />
Swedish schools abroad 152 159 152 92 155 0,00 0,1<br />
Kvalificerad yrkesutbildning<br />
Advanced vocational training 837 1 006 1 159 1 228 1 335 0,04 0,5<br />
Centrala kostnader<br />
Central administrative costs 2 454 2 719 2 835 2 775 3 522 0,11 1,3<br />
Studiestöd 3 Student aid 19 724 20 085 19 277 19 054 22 992 0,74 8,5<br />
Totala kostnader Total 235 611 244 112 250 437 261 008 272 081 8,75 100,0<br />
1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum.<br />
2) Ny insamlingsmetod från och med 2005. Tidigare års uppgifter borttagna.<br />
3) Exkl. lån.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514).<br />
436 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.8<br />
Utbildning och forskning<br />
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass<br />
Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time<br />
centres<br />
År 1<br />
Year<br />
Förskola inskrivna barn i åldern<br />
Preschool number of children aged<br />
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa<br />
2000 21 32 188 60 378 64 528 72 598 81 366 3 449 366 314 894<br />
2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987<br />
2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646<br />
2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722<br />
2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045<br />
2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954<br />
2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231<br />
2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941<br />
2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586<br />
2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080<br />
2010 15 53 171 97 436 101 846 103 451 100 243 1 499 335 457 996<br />
År 1<br />
Fritidshem inskrivna barn i åldern<br />
Leisure time centres<br />
Förskoleklass inskrivna barn i åldern<br />
Preschool class<br />
–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa<br />
Antal förskolor<br />
och<br />
Fritidshem<br />
4, 5<br />
2000 80 598 227 724 24 147 332 469 . . 1 111 105 023 1 371 107 505 . .<br />
2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . .<br />
2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . .<br />
2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530<br />
2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394<br />
2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637<br />
2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962<br />
2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142<br />
2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246<br />
2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194<br />
2010 90 125 244 578 43 785 378 488 . . 922 101 563 1 044 103 529 14 159<br />
År 1<br />
Familjedaghem inskrivna barn i åldern<br />
Family day-care homes<br />
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa<br />
Antal<br />
familjedaghem<br />
6<br />
2000 33 5 674 9 777 9 627 9 993 10 305 3 961 7 317 1 075 57 762 10 470<br />
2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236<br />
2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406<br />
2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576<br />
2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840<br />
2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357<br />
2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978<br />
2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530<br />
2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951<br />
År 1<br />
Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern<br />
Pedagogical care<br />
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa<br />
Antal verksamheter<br />
inom pedagogisk<br />
omsorg 7<br />
2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345<br />
2010 3 2 610 4 488 4 391 4 031 3 298 455 872 290 20 438 3 919<br />
1) Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2007, 2008, 2009 och 2010 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År<br />
2005 var mättidpunkten 14 oktober.<br />
2) Inkl. skolbarn i förskola.<br />
3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år.<br />
4) Number of pre-schools and leisure-time centres.<br />
5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna.<br />
6) Number of family day-care homes.<br />
7) Number of pedagogical care.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002);<br />
Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999).<br />
Statistiska centralbyrån 437
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.9<br />
Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål<br />
Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue<br />
Huvudman/Modersmål<br />
Organiser/Mother tongue<br />
Antal elever i förskoleklass under läsåret<br />
Number of pupils during the school year<br />
2008/09 2009/10 2010/11<br />
Pojkar<br />
Boys<br />
Flickor<br />
Girls<br />
Totalt<br />
Total<br />
Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt<br />
Alla huvudmän<br />
All organisers 50 010 47 577 97 587 51 408 48 875 100 283 53 371 50 158 103 529<br />
Kommunal regi<br />
Municipal organisers 45 943 43 509 89 452 47 050 44 540 91 590 48 459 45 543 94 002<br />
Enskild regi<br />
Private organisers 4 067 4 068 8 135 4 358 4 335 8 693 4 822 4 615 9 437<br />
Modersmål (annat än<br />
svenska)<br />
Mother tongue (other than<br />
Swedish) 8 208 7 784 15 992 9 163 8 787 17 950 10 204 9 181 19 385<br />
Albanska Albanian 308 317 625 364 287 651 411 356 767<br />
Arabiska Arabic 1 551 1 493 3 044 1 689 1 593 3 282 1 923 1 695 3 618<br />
Bosniska/Kroatiska/Serbiska<br />
Bosnian/Croatian/Serbian 698 620 1 318 704 694 1 398 759 673 1 432<br />
Engelska English 488 473 961 624 630 1 254 687 641 1 328<br />
Finska Finnish 388 371 759 363 357 720 412 352 764<br />
Kurdiska Kurdish 325 311 636 392 343 735 403 364 767<br />
Persiska Persian 277 281 558 317 287 604 316 302 618<br />
Somaliska Somali 401 368 769 484 431 915 564 505 1 069<br />
Spanska Spanish 525 489 1 014 592 572 1 164 610 565 1 175<br />
Turkiska Turkish 310 273 583 315 320 635 344 331 675<br />
Övriga språk Other 2 932 2 781 5 713 3 310 3 261 6 571 3 775 3 397 7 172<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 2.<br />
22.10<br />
Elever och skolor i grundskolan<br />
Pupils and schools in compulsory comprehensive school<br />
2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11<br />
Skolor Schools 4 963 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 4 626<br />
Elever Pupils 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487<br />
Flickor Girls 499 378 485 487 469 233 456 412 441 681 434 601 431 858<br />
Pojkar Boys 524 346 509 970 493 116 479 457 464 508 457 126 454 629<br />
Därav fristående<br />
Of which private<br />
Skolor 576 596 610 635 677 709 741<br />
Elever 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136<br />
Flickor 35 540 37 503 39 899 43 494 45 391 48 637 53 208<br />
Pojkar 33 911 36 588 38 688 42 711 44 053 47 311 51 928<br />
Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och<br />
www.scb.se/UF0104). Del 2.<br />
438 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.11<br />
Läsår<br />
School year<br />
Elever i särskolan<br />
Pupils at special schools for the mentally handicapped<br />
Grundsärskola<br />
Compulsory<br />
level<br />
Träningsskola<br />
Training<br />
school<br />
Yrkesutbildning<br />
Vocational<br />
training<br />
Yrkesträning<br />
1<br />
Verksamhetsträning<br />
2<br />
Utbildning och forskning<br />
Summa<br />
Total<br />
Därav i<br />
särskild<br />
undervis-<br />
3, 4 ,5<br />
ning<br />
1995/96 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100<br />
1996/97 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137<br />
1997/98 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107<br />
1998/99 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152<br />
1999/00 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . .<br />
2000/01 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . .<br />
2001/02 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . .<br />
2002/03 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . .<br />
2003/04 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . .<br />
2004/05 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . .<br />
2005/06 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . .<br />
2006/07 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . .<br />
2007/08 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . .<br />
2008/09 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 600 . .<br />
2009/10 8 640 4 033 6 021 2 010 1 381 22 085 . .<br />
2010/11 8 003 4 112 5 921 1 940 1 419 21 395 . .<br />
1) Vocational training of mentally handicapped young people.<br />
2) Occupational training for the disabled.<br />
3) Of whom receiving remedial tuition.<br />
4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column.<br />
5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in<br />
relevant column.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999);<br />
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för<br />
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–).<br />
22.12<br />
Elever i specialskolan<br />
Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision<br />
or physical disabilities<br />
Skoltyp Type of school 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11<br />
Regionskolor för döva eller hörselskadade<br />
Regional schools or pupils with impaired hearing 528 499 472 450 457 430 415<br />
Riksskolor<br />
Schools for pupils with impaired hearing/vision or<br />
physical disabilities 139 104 76 64 59 70 86<br />
Ekeskolan 1 , Örebro 26 18 11 10 9 23 25<br />
Hällsboskolan 2 , Sigtuna 52 35 21 10 12 12 28<br />
Åsbackaskolan 3 , Gnesta 61 51 44 44 38 35 33<br />
Samtliga All pupils 667 603 548 514 516 500 501<br />
1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02<br />
t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment.<br />
2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m<br />
2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09.A school for pupils with impaired speech.<br />
3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally<br />
handicapped.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 2.<br />
Statistiska centralbyrån 439
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.13<br />
Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne<br />
i årskurs 9 vårterminen 2010<br />
Number of compulsory school pupils with leaving certificates and<br />
grade distribution by subject in the last (ninth) year<br />
Ämne<br />
Subject<br />
Pojkar<br />
Boys<br />
Antal elever 1<br />
Number of pupils 1 Betygsfördelning (%)<br />
Grade distribution (%)<br />
Flickor<br />
Girls<br />
Totalt<br />
Total<br />
Godkänd<br />
Passed<br />
Väl Godkänd<br />
Passed with<br />
merit<br />
Mycket Väl<br />
Godkänd<br />
Passed with<br />
distinction<br />
Ej uppnått<br />
målen 1<br />
Not achieving<br />
goals 1<br />
Totalt<br />
Bild Art education 57 456 55 268 112 724 37,2 39,0 19,8 4,0 100,0<br />
Engelska English 57 458 55 281 112 739 35,3 38,1 20,5 6,2 100,0<br />
Hemkunskap Domestic science 57 438 55 265 112 703 34,2 38,9 22,1 4,8 100,0<br />
Idrott och hälsa<br />
Physical education and Health 57 458 55 281 112 739 29,9 37,3 25,4 7,4 100,0<br />
Matematik Mathematics 57 458 55 281 112 739 51,7 26,3 14,2 7,9 100,0<br />
Moderna språk, elevens val<br />
Third foreign language 902 1 234 2 136 24,9 32,4 38,5 4,2 100,0<br />
Moderna språk, språkval<br />
Second foreign language 32 734 38 379 71 113 37,6 34,7 22,5 5,3 100,0<br />
Modersmål Mother tongue 3 746 4 232 7 978 19,0 33,7 44,4 3,0 100,0<br />
Musik Music 57 458 55 281 112 739 38,4 36,8 19,8 4,9 100,0<br />
NO-ämnen 2 General science 2 10 148 10 022 20 170 42,5 32,1 15,8 9,7 100,0<br />
Biologi Biology 47 310 45 259 92 569 43,1 32,4 16,1 8,5 100,0<br />
Fysik Physics 47 310 45 259 92 569 45,2 30,9 13,7 10,2 100,0<br />
Kemi Chemistry 47 310 45 259 92 569 47,1 29,5 13,1 10,4 100,0<br />
SO-ämnen 2<br />
Social science subjects 2 18 030 17 724 35 754 37,5 35,6 20,6 6,4 100,0<br />
Geografi Geography 39 428 37 557 76 985 42,9 34,4 15,2 7,5 100,0<br />
Historia History 39 428 37 557 76 985 40,1 34,5 17,9 7,5 100,0<br />
Religionskunskap<br />
Religious studies 39 428 37 557 76 985 41,3 34,7 17,1 6,9 100,0<br />
Samhällskunskap Civics 39 428 37 557 76 985 42,6 33,8 16,1 7,5 100,0<br />
Slöjd Craft 57 452 55 244 112 696 34,8 41,8 19,8 3,6 100,0<br />
Svenska Swedish 53 054 51 618 104 672 42,7 38,5 15,4 3,5 100,0<br />
Svenska som andra språk<br />
Swedish as second language 4 404 3 663 8 067 47,4 21,6 4,4 26,7 100,0<br />
Teckenspråk Sign language 110 161 271 32,5 31,4 26,2 10,0 100,0<br />
Teknik Technology 57 456 55 267 112 723 42,0 38,0 13,5 6,4 100,0<br />
Genomsnittligt meritvärde 3<br />
Average overall merit rating 197,9 220,1 208,8 . . . . .<br />
Andel behöriga till gymnasieskolan<br />
Share eligible for upper<br />
secondary education<br />
2010 87,2 89,2 88,2<br />
2009 87,6 89,9 88,8 . . . . .<br />
2008 87,9 89,9 88,9 . . . . .<br />
2007 87,9 90,4 89,1 . . . . .<br />
2006 88,3 90,7 89,5 . . . . .<br />
2005 87,7 90,7 89,2 . . . . .<br />
2004 88,2 91,1 89,6 . . . . .<br />
2003 87,7 91,0 89,9 . . . . .<br />
2002 88,0 91,0 89,5 . . . . .<br />
2001 87,4 91,0 89,2 . . . . .<br />
2000 87,8 91,6 89,4 . . . . .<br />
1) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och<br />
kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with<br />
goal-related grades are included .<br />
2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO)<br />
and/or social subjects (SO).<br />
3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas<br />
sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15<br />
and MVG 20.<br />
4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk,<br />
matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror (–2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror<br />
(2001–2002). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 1 (2003–).<br />
440 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.14<br />
Utbildning och forskning<br />
Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska<br />
Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish<br />
Modersmål Mother tongue 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 2010/11 1<br />
Nordiskt Nordic 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 12 278<br />
Danska Danish 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 1 934<br />
Finska Finnish 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 8 525<br />
Isländska Icelandic 419 397 434 455 515 560<br />
Norska Norwegian 975 951 1 063 1 165 1 188 1 259<br />
Europeiskt utom nordiskt European<br />
other than Nordic 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 70 475<br />
Albanska Albanian 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 7 052<br />
Bosniska/Kroatiska/Serbiska<br />
Bosnian/Croatian/Serbian 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 14 579<br />
Engelska English 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 11 262<br />
Estniska Estonian 331 326 347 361 402 457<br />
Flamländska Dutch 474 568 479 649 722 673<br />
Franska French 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 2 718<br />
Grekiska Greek 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 1 830<br />
Italienska Italian 904 866 880 896 955 1 029<br />
Makedonska Macedonian 670 668 693 736 763 795<br />
Polska Polish 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 1 211<br />
Portugisiska Portuguese 873 862 950 1 010 1 104 5 946<br />
Romanés Romani 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 1 316<br />
Rumänska Romanian 750 724 823 971 1 022 1 133<br />
Ryska Russian 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 4 068<br />
Samiska 2 Sami 2 595 572 570 489 512 566<br />
Spanska Spanish 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 10 900<br />
Tornedalsfinska Torne Valley Finnish 1 089 996 1 043 978 907 593<br />
Tyska German 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 3 177<br />
Ungerska Hungarian 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 1 170<br />
Afrikanskt African 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 14 012<br />
Amhariska Amharic 412 431 485 554 635 716<br />
Somaliska Somali 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 10 196<br />
Tigrinia Tigrinya 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 3 100<br />
Asiatiskt Asian 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 76 076<br />
Arabiska Arabic 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 33 204<br />
Armeniska Armenian 493 504 504 542 552 572<br />
Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 4 670<br />
Bangla Bengali 753 763 765 779 837 832<br />
Dari 839 907 1 039 1 095 1 256 1 404<br />
Kinesiska 3 Chinese 3 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 3 322<br />
Kurdiska Kurdish 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 5 858<br />
Pashto 581 517 508 484 465 544<br />
Persiska Persian 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 6 683<br />
Sorani 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302 4 420<br />
Tagalog 522 508 571 666 726 816<br />
Thai 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 5 193<br />
Turkiska Turkish 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 6 012<br />
Urdu 732 743 749 798 839 833<br />
Vietnamesiska Vietnamese 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 1 713<br />
Övriga Other 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 8 571<br />
Samtliga Total 147 415 148 674 155 210 164 183 173 147 181 412<br />
1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants.<br />
2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages.<br />
3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2.<br />
Statistiska centralbyrån 441
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.15<br />
Svenskundervisning för invandrare efter modersmål,<br />
födelseland, ålder, utbildning och kön<br />
Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age,<br />
education and sex<br />
Modersmål Mother tongue/<br />
Födelseland country of birth/<br />
Ålder Age/<br />
Utbildning Education<br />
Totalt<br />
Total<br />
Antal elever<br />
Number of pupils<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
2009 2010<br />
Män<br />
Men<br />
Andel (%)<br />
Percentage<br />
Kvinnor<br />
Män Totalt Kvinnor<br />
Antal elever Andel (%)<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
Samtliga elever All pupils 91 237 52 331 38 906 57,4 42,6 96 136 55 122 41 014 57,3 42,7<br />
Därav med modersmål<br />
(10 största)<br />
Of which with mother tongue<br />
Arabiska Arabic 21 827 10 732 11 095 49,2 50,8 20 026 10 228 9 798 51,1 48,9<br />
Somaliska Somali 6 202 3 555 2 647 57,3 42,7 9 571 5 156 4 415 53,9 46,1<br />
Thailändska Thai 5 499 5 235 264 95,2 4,8 5 707 5 396 311 94,6 5,4<br />
Polska Polish 4 937 3 055 1 882 61,9 38,1 4 647 2 877 1 770 61,9 38,1<br />
Spanska Spanish 4 111 2 272 1 839 55,3 44,7 3 883 2 156 1 727 55,5 44,5<br />
Engelska English 3 779 1 535 2 244 40,6 59,4 3 854 1 607 2 247 41,7 58,3<br />
Persiska Persian 2 811 1 733 1 078 61,7 38,3 3 487 2 063 1 424 59,2 40,8<br />
Kurdiska/Nordkurdiska<br />
Kurdish/North kurdish 3 261 1 827 1 434 56,0 44,0 3 142 1 844 1 298 58,7 41,3<br />
Turkiska 2 612 1 330 1 282 50,9 49,1 2 837 1 380 1 457 48,6 51,4<br />
Bosniska/Kroatiska/<br />
Serbiska<br />
Bosnian/Croatian/Serbian 2 675 1 503 1 172 56,2 43,8 2 697 1 523 1 174 56,5 43,5<br />
Därav med födelseland<br />
(10 största)<br />
Of which with country of<br />
birth<br />
Irak Iraq 20 649 10 303 10 346 49,9 50,1 18 021 9 616 8 405 53,4 46,6<br />
Somalia 6 193 3 530 2 663 57,0 43,0 9 540 5 124 4 416 53,7 46,3<br />
Thailand 5 397 5 149 248 95,4 4,6 5 626 5 332 294 94,8 5,2<br />
Polen Poland 4 861 3 024 1 837 62,2 37,8 4 632 2 861 1 771 61,8 38,2<br />
Iran 2 777 1 693 1 084 61,0 39,0 3 434 1 997 1 437 58,2 41,8<br />
Turkiet Turkey 2 822 1 486 1 336 52,7 47,3 3 055 1 530 1 525 50,1 49,9<br />
Kina China 2 303 1 661 642 72,1 27,9 2 610 1 842 768 70,6 29,4<br />
Eritrea 1 975 1 171 804 59,3 40,7 2 367 1 453 914 61,4 38,6<br />
Afghanistan 1 983 1 121 862 56,5 43,5 2 211 1 231 980 55,7 44,3<br />
Serbien Serbia 1 712 824 888 48,1 51,9 1 600 830 770 51,9 48,1<br />
Därav i åldern<br />
Of which aged<br />
16–19 år years 1 384 661 723 47,8 52,2 1 343 635 708 47,3 52,7<br />
20–24 år 12 411 7 587 4 824 61,1 38,9 13 171 7 825 5 346 59,4 40,6<br />
25–39 år 53 781 30 309 23 472 56,4 43,6 56 389 31 718 24 671 56,2 43,8<br />
40–54 år 20 588 12 176 8 412 59,1 40,9 21 877 13 183 8 694 60,3 39,7<br />
55 år– 3 073 1 598 1 475 52,0 48,0 3 356 1 761 1 595 52,5 47,5<br />
Därav med utbildning<br />
Of which with education<br />
högst 3 år max. 3 years 11 922 7 742 4 180 64,9 35,1 13 998 9 002 4 996 64,3 35,7<br />
4–6 år 9 805 6 322 3 483 64,5 35,5 10 360 6 669 3 691 64,4 35,6<br />
7–9 år 13 817 8 051 5 766 58,3 41,7 14 624 8 420 6 204 57,6 42,4<br />
10–12 år 25 610 14 030 11 580 54,8 45,2 26 045 14 101 11 944 54,1 45,9<br />
13 år eller mer<br />
13 years or more 30 083 16 186 13 897 53,8 46,2 31 109 16 930 14 179 54,4 45,6<br />
I läs- och skrivinlärning<br />
In reading and writing<br />
learning 22 710 13 883 8 827 61,1 38,9 24 339 15 021 9 318 61,7 38,3<br />
I praktik In traineeship 8 185 4 312 3 873 52,7 47,3 6 013 3 337 2 676 55,5 44,5<br />
Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå.<br />
442 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.16<br />
Utbildning och forskning<br />
Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i<br />
svenska utlandsskolor<br />
Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools<br />
and upper secondary schools abroad<br />
Skolform/Världsdel Type of school/Continent 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11<br />
Totalt antal elever<br />
Total number of pupils 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 1 129<br />
Förskoleklass Pre-school class 69 67 82 100 102 89<br />
Flickor Girls 33 27 37 44 45 37<br />
Pojkar Boys 36 40 45 56 57 52<br />
Europa Europe 47 51 56 64 78 75<br />
Afrika Africa 4 2 7 10 9 4<br />
Sydamerika South America – 1 – – 1 –<br />
Asien Asia 18 13 19 26 14 10<br />
Grundskola Compulsory school 671 640 648 684 618 610<br />
Flickor 319 302 305 321 294 280<br />
Pojkar 352 338 343 363 324 330<br />
Europa 558 552 551 571 518 521<br />
Afrika 37 28 25 43 50 40<br />
Sydamerika 5 4 7 5 6 2<br />
Asien 71 56 65 65 44 47<br />
Gymnasieskola<br />
Upper secondary school 263 325 385 384 374 430<br />
Flickor 173 214 284 252 261 307<br />
Pojkar 90 111 101 132 113 123<br />
Europa 226 277 343 333 319 377<br />
Afrika 37 48 42 51 55 53<br />
Andel (%) behöriga Entitled, percent 74 66 51 53 50 44<br />
Förskoleklass 72 78 55 66 60 51<br />
Flickor 67 85 57 55 53 51<br />
Pojkar 78 73 54 75 65 50<br />
Europa 62 73 54 55 53 47<br />
Afrika 75 . . 14 70 67 . .<br />
Sydamerika – . . – – . . –<br />
Asien 100 100 74 92 93 90<br />
Grundskola 90 84 71 73 70 66<br />
Flickor 90 83 70 71 64 61<br />
Pojkar 90 85 72 74 76 71<br />
Europa 88 83 70 69 66 62<br />
Afrika 97 82 52 88 86 88<br />
Sydamerika 100 100 71 80 83 . .<br />
Asien 100 100 89 97 100 96<br />
Gymnasieskola 33 27 15 15 15 12<br />
Flickor 22 17 9 10 9 8<br />
Pojkar 54 45 34 25 29 22<br />
Europa 36 30 17 16 16 13<br />
Afrika 16 8 2 6 7 8<br />
Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida:<br />
http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4404.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115).<br />
Statistiska centralbyrån 443
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.17<br />
Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2010<br />
Upper secondary school applicants and admissions, autumn term<br />
Studieväg<br />
Course of studies<br />
Behöriga<br />
1:a-handssökande<br />
First choice<br />
qualified<br />
applicants<br />
Därav<br />
Of whom<br />
Män<br />
Men<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Intagna<br />
Admissions<br />
Män<br />
Därav<br />
Kvinnor<br />
Nationella program National Programmes 74 331 38 677 35 654 72 554 37 911 34 643<br />
Barn- och fritid Child Care and Recreation 2 621 695 1 926 3 046 852 2 194<br />
Bygg Construction 5 439 4 969 470 4 590 4 217 373<br />
El Electrical Engineering 4 025 3 895 130 3 894 3 768 126<br />
Energi Energy 957 937 20 863 845 18<br />
Estetiska Arts 4 755 1 586 3 169 4 731 1 593 3 138<br />
Fordon Vehicle Engineering 3 758 3 322 436 3 905 3 452 453<br />
Handel och administration<br />
Business and Administration 3 102 990 2 112 3 279 1 077 2 202<br />
Hantverk Handicraft 3 063 227 2 836 2 458 270 2 188<br />
Hotell- och restaurang<br />
Hotel, Restaurant and Catering 2 768 1 218 1 550 3 134 1 422 1 712<br />
Industri Industry 1 185 1 084 101 1 534 1 416 118<br />
Livsmedel Food 459 101 358 487 104 383<br />
Medie Media 2 185 701 1 484 2 168 686 1 482<br />
Naturbruk Natural Resource Use 2 317 817 1 500 2 308 868 1 440<br />
Naturvetenskap Natural Science 11 542 6 077 5 465 10 788 5 654 5 134<br />
Omvårdnad Health Care 2 757 479 2 278 3 030 504 2 526<br />
Samhällsvetenskap Social Sciences 17 541 6 877 10 664 16 605 6 585 10 020<br />
Teknik Technical 5 857 4 702 1 155 5 734 4 598 1 136<br />
Specialutformat program 1<br />
Specially Designed Programme . . . . . . 12 296 6 119 6 177<br />
Individuella program Individual Programmes 6 021 3 400 2 621 22 015 12 639 9 376<br />
International Baccalaureate 839 319 520 946 397 576<br />
Utbildning vid fristående skolor 1<br />
Education at independent schools . . . . . . 34 465 17 151 17 314<br />
Samtliga Total 122 454 59 709 62 745 142 276 68 059 74 217<br />
1) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år<br />
2010 (www.skolverket.se). Del 2.<br />
444 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.18<br />
Elever i gymnasieskolan den 15 oktober<br />
Upper secondary school students, 15 October<br />
Utbildning och forskning<br />
Studieväg<br />
Course of studies<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Samtliga<br />
Both sexes<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
Of whom<br />
women<br />
Nationella program 1, 2<br />
National Programmes 295 768 307 165 315 810 319 170 317 166 309 588 150 336<br />
Barn- och fritid Child Care and<br />
Recreation 14 220 14 663 14 322 13 447 12 037 10 555 7 781<br />
Bygg Construction 11 300 12 472 13 900 15 469 15 894 16 100 1 437<br />
El Electrical Engineering 20 585 21 467 22 255 23 173 23 604 22 521 1 150<br />
Energi Energy 2 472 2 826 3 169 3 401 3 898 4 193 134<br />
Estetiska Arts 20 611 21 687 21 994 21 848 21 226 20 592 13 663<br />
Fordon Vehicle Engineering 13 832 14 656 15 316 15 659 15 552 14 643 1 557<br />
Handel och administration<br />
Business and Administration 14 335 15 410 16 499 16 775 16 255 15 254 10 013<br />
Hantverk Handicraft 6 768 7 749 8 894 10 016 11 292 12 407 11 023<br />
Hotell- och restaurang<br />
Hotel, Restaurant and Catering 15 376 15 523 15 226 14 482 13 232 11 916 6 876<br />
Industri Industry 6 711 7 563 8 414 9 146 9 148 8 144 927<br />
Livsmedel Food 1 587 1 622 1 685 1 733 1 703 1 614 1 246<br />
Medie Media 15 801 16 277 16 901 16 697 15 985 14 714 8 993<br />
Naturbruk Natural Resource Use 9 805 10 192 10 475 10 783 10 836 11 015 7 516<br />
Naturvetenskap Natural Science 38 928 39 239 38 813 39 057 39 099 39 674 19 065<br />
Omvårdnad Health Care 10 199 10 843 11 885 12 626 13 259 13 078 10 188<br />
Samhällsvetenskap Social Sciences 75 402 76 805 77 303 75 892 74 699 73 718 44 904<br />
Teknik Technical 17 836 18 171 18 759 18 966 19 447 19 450 3 863<br />
Specialutformat program<br />
Specially Designed Programme 34 303 37 338 39 617 42 021 42 554 41 112 20 879<br />
Individuella program<br />
Individual Programmes 26 595 28 731 31 616 32 052 31 919 31 854 13 607<br />
International Baccalaureate 2 749 2 853 3 015 3 093 3 132 3 158 1 888<br />
Utbildning vid fristående skolor 2<br />
Education at independent schools – – – – – – –<br />
Samtliga Total 359 415 376 087 390 058 396 336 394 771 385 712 186 710<br />
1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor.<br />
2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen<br />
grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de<br />
nationella programmen.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 2.<br />
Statistiska centralbyrån 445
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.19<br />
Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret<br />
Students leaving upper secondary school having completed<br />
education<br />
Studieväg<br />
Course of studies<br />
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10<br />
Samtliga<br />
Both sexes<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
Of whom<br />
women<br />
Nationella program 1, 2 National Programmes 62 152 76 065 79 113 83 377 84 532 41 850<br />
Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 134 3 534 3 481 3 692 3 389 2 610<br />
Bygg Construction 2 844 3 139 3 454 3 945 4 409 359<br />
El Electrical Engineering 3 276 5 106 5 241 5 616 6 106 252<br />
Energi Energy 516 664 727 840 943 28<br />
Estetiska Arts 4 009 5 001 5 478 5 748 5 314 3 685<br />
Fordon Vehicle Engineering 2 676 3 209 3 553 3 679 3 949 309<br />
Handel och administration<br />
Business and Administration 3 008 3 312 3 698 4 390 4 489 3 105<br />
Hantverk Handicraft 1 471 1 779 2 145 2 446 2 685 2 382<br />
Hotell- och restaurang<br />
Hotel, Restaurant and Catering 3 339 3 861 3 743 3 709 3 530 2 324<br />
Industri Industry 896 1588 1733 2036 2268 267<br />
Livsmedel Food 372 380 402 427 471 347<br />
Medie Media 2 733 3 790 4 045 4 266 4 168 2 542<br />
Naturbruk Natural Resource Use 1 907 2 638 2 786 2 760 2 828 1 952<br />
Naturvetenskap Natural Science 9 373 10 903 10 683 10 896 10 879 5 168<br />
Omvårdnad Health Care 2 214 2 380 2 635 3 009 3 213 2 630<br />
Samhällsvetenskap Social Sciences 15 928 20 009 20 506 20 885 20 666 12 815<br />
Teknik Technical 4 456 4 772 4 803 5 033 5 225 1 075<br />
Specialutformat program<br />
Specially Designed Programme 11 468 12 716 13 174 13 734 14 293 7 553<br />
Individuella program Individual Programmes 521 601 557 164 616 232<br />
Utbildning vid fristående skolor 1<br />
Education at independent schools 10 533 – – – – –<br />
International Baccalaureate 638 688 736 648 552 351<br />
Samtliga Total 85 312 90 070 93 580 97 923 99 993 49 986<br />
1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever<br />
vid riksinternatskolor.<br />
2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 1.<br />
446 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.20<br />
Utbildning och forskning<br />
Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med<br />
grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt<br />
genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2009/2010<br />
Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility<br />
for university education and average grades<br />
Studieväg<br />
Course of studies<br />
Män<br />
Men<br />
Elever med slutbetyg<br />
Pupils obtaining<br />
leaving certificates<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Totalt<br />
Both sexes<br />
Elever med grundläggande<br />
behörighet till universitet<br />
och högskolor 1 , procent<br />
Basic eligibility for university<br />
education, percent<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
Genomsnittlig<br />
betygspoäng 2<br />
Average grade<br />
Totalt Män Kvinnor<br />
Totalt<br />
Program/anknytning 3<br />
Programmes<br />
Barn- och fritid<br />
Child Care and Recreation 945 2 914 3 859 74,5 82,1 80,2 11,8 13,2 12,9<br />
Bygg Construction 4 324 411 4 735 83,4 88,8 83,9 12,5 13,0 12,5<br />
El Electrical Engineering 5 954 259 6 213 84,4 91,1 84,6 12,3 13,2 12,3<br />
Energi Energy 1 024 36 1 060 83,9 86,1 84,0 12,1 13,0 12,1<br />
Estetiska Arts 1 790 4 133 5 923 87,8 91,9 90,6 14,4 15,2 14,9<br />
Fordon Vehicle Engineering 3 867 320 4 187 69,6 81,6 70,6 11,5 11,7 11,5<br />
Handel och administration<br />
Business and Administration 1 557 3 396 4 953 71,7 83,1 79,5 11,9 13,4 12,9<br />
Hantverk Handicraft 327 2 463 2 790 72,5 89,4 87,5 12,5 14,5 14,3<br />
Hotell- och restaurang<br />
Hotel, Restaurant and Catering 1 255 2 453 3 708 66,9 78,3 74,4 12,0 13,1 12,8<br />
Industri Industry 2 264 287 2 551 76,1 92,7 78,0 12,4 14,6 12,7<br />
Livsmedel Food 131 356 487 67,9 83,4 79,3 12,0 13,5 13,1<br />
Medie Media 1 738 2 652 4 390 77,7 88,1 84,0 12,7 13,9 13,4<br />
Naturbruk Natural Resource Use 908 2 027 2 935 71,1 83,3 79,5 12,6 14,3 13,7<br />
Naturvetenskap Natural Science 6 802 6 350 13 152 94,7 96,9 95,7 15,8 16,5 16,1<br />
Omvårdnad Health Care 619 2 806 3 425 78,8 83,9 82,9 12,3 13,7 13,4<br />
Samhällsvetenskap<br />
Social Sciences 10 317 16 218 26 535 89,3 94,0 92,2 14,1 15,3 14,8<br />
Teknik Technical 4 528 1 177 5 705 87,4 95,1 89,0 13,7 15,4 14,0<br />
Specialutformat program, övriga<br />
Specially Designed Programme 1 179 1 086 2 265 86,7 93,8 90,1 13,5 15,3 14,4<br />
Individuella program, övriga<br />
Individual Programmes 192 163 355 . . .<br />
Gymnasieskolan totalt Total 49 721 49 507 99 228 83,6 89,9 86,8 13,3 14,7 14,0<br />
1) Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program<br />
eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs<br />
för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500<br />
kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng<br />
krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk),<br />
matematik A samt engelska A.<br />
2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20.<br />
Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det<br />
fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Kurser utöver<br />
de som ingår i elevens fullständiga program ska fr.o.m. år 2010 tydligt anges i slutbetyget. Våren 2010 fick 99 228 elever ett slutbetyg. För<br />
961 elever som läst utökat program har skolan inte markerat vilka kurser som eleven läst som utökat program. För dessa elever, cirka 1,0<br />
procent av alla med slutbetyg, har den tidigare beräkningsmodellen för genomsnittlig betygspoäng tillämpats, dvs. elevens alla kurser och<br />
kursbetyg ingår.<br />
3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende<br />
år 2010 (www.skolverket.se). Del 1.<br />
Statistiska centralbyrån 447
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.21<br />
År<br />
Year<br />
Termin<br />
Term<br />
Elever vid folkhögskolor<br />
Pupils at folk high schools<br />
Deltagarveckor<br />
Student weeks<br />
Deltagare<br />
Participants<br />
Alla kurstyper<br />
All types<br />
of courses<br />
Långa<br />
Alla kurstyper Långa kurser<br />
kurser 1<br />
Long<br />
courses 1 Män Kvinnor Samtliga<br />
Men Women Both sexes<br />
Kvinnor Män Samtliga<br />
2002 Våren Spring 579 980 480 216 46 375 66 416 112 791 9 579 17 714 27 293<br />
Hösten Autumn 530 518 410 134 47 337 68 736 116 073 9 330 17 243 26 573<br />
2003 Våren 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028<br />
Hösten 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055<br />
2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585<br />
Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476<br />
2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997<br />
Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982<br />
2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287<br />
Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098<br />
2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057<br />
Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738<br />
2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260<br />
Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508<br />
2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422<br />
Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554<br />
2010 Våren 566 267 486 534 36 176 53 312 89 488 10 348 18 044 28 392<br />
Hösten 492 034 414 476 36 591 53 383 89 974 10 270 17 697 27 967<br />
1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration.<br />
Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510).<br />
22.22<br />
Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren<br />
Students in municipal adult education<br />
Utbildningsnivå Educational level 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Grundläggande utbildning<br />
Compulsory education 44 905 43 038 37 202 33 037 33 376 33 561<br />
Män Men 15 921 15 509 13 342 11 359 11 991 12 451<br />
Födda utomlands Foreign-born 12 416 12 817 11 462 9 793 10 300 10 900<br />
Kvinnor Women 28 984 27 529 23 860 21 678 21 385 21 110<br />
Födda utomlands 23 722 23 395 20 832 19 164 18 932 18 915<br />
Gymnasial utbildning Upper secondary education 197 748 191 738 158 682 140 081 150 121 160 426<br />
Män 67 835 63 160 51 507 46 185 54 126 58 800<br />
Födda utomlands 16 425 16 834 15 156 13 904 15 183 16 719<br />
Kvinnor 129 913 128 578 107 175 93 896 95 995 101 626<br />
Födda utomlands 30 311 32 084 29 383 27 738 29 096 31 526<br />
Påbyggnadsutbildning Supplementary courses 4 286 2 264 2 848 3 850 3 638 1 267<br />
Män 1 704 833 1 209 1 718 1 552 484<br />
Födda utomlands 289 172 308 421 424 89<br />
Kvinnor 2 582 1 431 1 639 2 132 2 086 783<br />
Födda utomlands 356 227 304 451 503 176<br />
Samtliga Total 246 939 237 040 198 732 176 968 187 135 195 254<br />
Män 85 460 79 502 66 058 59 262 67 669 71 735<br />
Födda utomlands 29 130 29 823 26 926 24 118 25 907 27 708<br />
Kvinnor 161 479 157 538 132 674 117 706 119 466 123 519<br />
Födda utomlands 54 389 55 706 50 519 47 353 48 531 50 617<br />
Därav med Of which with<br />
Folkskola Elementary school 11 319 11 376 9 438 7 812 7 516 7 761<br />
Grundskola Compulsory school 32 667 30 461 27 469 31 224 33 820 35 537<br />
Gymnasieskola högst 2 år<br />
Upper secondary school, 2 years at most 56 582 53 592 42 306 36 154 37 324 37 743<br />
Gymnasieskola längre än 2 år<br />
Upper secondary school, More than 2 years 93 513 87 949 72 197 60 651 66 922 70 715<br />
Högskola Higher education 45 539 44 513 38 159 32 903 34 182 36 134<br />
Uppgift saknas Unknown 7 319 9 149 9 163 8 224 7 371 7 364<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 1.<br />
448 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.23<br />
Utbildning och forskning<br />
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade<br />
studenter, examina och examinerade personer läsåret<br />
2009/2010 per universitet/högskola efter kön<br />
University entrants, first-year students at university/higher education<br />
institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by<br />
university/higher education institution and sex<br />
Universitet/högskola<br />
University/higher<br />
education institution<br />
Högskolenybörjare<br />
1<br />
University<br />
entrants<br />
Nybörjare vid en<br />
viss högskola 2<br />
First-year students<br />
at specific<br />
univ./institution<br />
Registrerade<br />
studenter<br />
Students<br />
enrolled<br />
Examina 3<br />
Degrees<br />
awarded<br />
Examinerade<br />
personer 3<br />
Graduates<br />
Totalt<br />
Total<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Hela riket 5 <strong>Sweden</strong> 108 870 55 199 848 58 433 579 60 60 358 65 51 705 65<br />
Universitet Universities<br />
Uppsala universitet 7 045 55 12 342 56 32 090 57 4 375 63 3 907 63<br />
Lunds universitet 9 123 53 14 036 55 38 812 54 4 801 59 4 346 58<br />
Göteborgs universitet 7 901 63 13 801 62 40 747 64 4 775 70 4 345 71<br />
Stockholms universitet 9 924 61 17 740 60 48 001 63 4 400 68 4 002 68<br />
Umeå universitet 5 855 57 14 032 60 29 507 62 4 031 68 3 348 66<br />
Linköpings universitet 6 054 49 8 394 54 23 211 54 3 499 59 3 069 61<br />
Karolinska institutet 1 004 70 2 716 75 8 037 77 2 089 84 1 738 83<br />
Kungl. Tekniska högskolan 5 334 30 8 078 34 18 732 32 2 261 32 2 248 31<br />
Chalmers tekniska högskola 6 2 602 29 3 378 31 10 681 27 2 099 28 1 439 28<br />
Luleå tekniska universitet 2 768 46 5 725 53 11 694 55 1 358 59 1 242 57<br />
Handelshögskolan i Stockholm 6 502 43 728 43 1 886 44 282 47 282 47<br />
Sveriges lantbruksuniversitet 1 312 57 2 547 65 5 777 66 710 73 649 71<br />
Karlstads universitet 3 101 60 6 033 62 14 214 66 1 609 72 1 486 72<br />
Mittuniversitetet 3 704 59 13 446 59 21 665 62 1 547 77 1 202 76<br />
Linnéuniversitetet 7 1 570 62 6 268 66 21 145 64 1 349 68 1 277 68<br />
Växjö universitet 7 2 826 51 4 997 56 11 502 61 796 63 753 64<br />
Örebro universitet 3 601 60 6 472 63 14 641 65 1 770 71 1 537 70<br />
Högskolor med vetenskapsområde<br />
Higher education institutions with<br />
the right to award postgraduate<br />
degrees<br />
Blekinge tekniska högskola 2 194 38 5 404 48 8 322 45 924 44 817 38<br />
Högskolan i Jönköping 6 3 660 56 6 783 59 14 565 61 2 187 62 1 553 62<br />
Högskolan i Kalmar 7 1 733 58 3 771 61 7 968 62 379 65 372 65<br />
Malmö högskola 4 058 64 8 550 62 19 067 66 1 983 74 1 917 74<br />
Mälardalens högskola 3 123 60 4 874 63 11 890 66 1 801 73 1 483 71<br />
Övriga högskolor<br />
Other higher education institutions<br />
Försvarshögskolan 151 23 517 31 849 27 156 15 156 15<br />
Gymnastik- och idrottshögskolan 110 67 387 43 773 46 63 56 43 56<br />
Högskolan i Borås 2 746 63 5 160 68 11 054 72 1 955 78 1 268 76<br />
Högskolan Dalarna 3 496 54 9 777 58 15 963 61 1 207 69 989 67<br />
Högskolan på Gotland 1 060 45 4 977 52 6 976 52 110 63 107 63<br />
Högskolan i Gävle 2 607 59 7 093 60 12 857 64 1 127 74 959 71<br />
Högskolan i Halmstad 2 938 56 6 290 62 10 679 62 1 091 67 878 67<br />
Högskolan Kristianstad 2 107 68 6 534 69 11 161 71 1 140 82 931 80<br />
Högskolan i Skövde 2 477 45 5 134 56 8 666 58 1 150 70 905 68<br />
Högskolan Väst 2 341 60 4 548 62 9 072 68 1 096 82 891 81<br />
Södertörns högskola 2 815 67 5 532 65 10 650 67 817 73 761 73<br />
Konstnärliga högskolor<br />
Higher education institutions of<br />
Arts<br />
Dans- och cirkushögskolan 72 67 111 68 281 79 27 89 27 89<br />
Dramatiska institutet 16 25 95 58 254 60 92 51 92 51<br />
Konstfack 138 59 300 67 723 69 100 78 97 77<br />
Kungl. Konsthögskolan 30 53 83 58 240 57 39 59 39 59<br />
Kungl. Musikhögskolan i<br />
Stockholm 211 56 426 59 1 065 54 57 49 56 50<br />
Operahögskolan i Stockholm 3 0 16 63 44 61 17 65 17 65<br />
Teaterhögskolan i Stockholm 27 44 78 67 166 70 24 63 24 63<br />
Beckmans Designhögskola 6 23 48 42 57 129 61 38 55 38 55<br />
Stockholms Musikpedagogiska<br />
Institut 6 23 39 104 68 197 62 5 40 5 40<br />
Statistiska centralbyrån 449
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.23<br />
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade<br />
studenter, examina och examinerade personer läsåret 2009/2010<br />
per universitet/högskola efter kön (forts.)<br />
Universitet/högskola<br />
Högskolenybörjare<br />
1<br />
Nybörjare vid en<br />
viss högskola 2<br />
Registrerade<br />
studenter<br />
Examina 3<br />
Examinerade<br />
personer 3<br />
Totalt<br />
Total<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
4<br />
%<br />
Övriga enskilda utbildningsanordnare<br />
Other private organisers of higher<br />
education<br />
Center för Cognitiv Psykoterapi<br />
och utbildning i Göteborg – – – – 40 78 – – – –<br />
Ericastiftelsen 6 100 77 94 145 83 10 80 10 80<br />
Ersta Sköndal högskola 138 80 435 86 1 135 86 227 88 154 87<br />
Gammelkroppa skogsskola 21 19 25 20 25 20 1 – 1 –<br />
Göteborgs Psykoterapi Institut – – – – 6 100 – – – –<br />
Johannelunds teologiska högskola 29 45 87 38 187 39 16 44 16 44<br />
Otterhällans institut – – – – 4 100 4 100 4 100<br />
Psykoterapisällskapet i Stockholm<br />
AB – – – – 15 87 11 91 11 91<br />
Röda korsets högskola 113 76 261 80 686 82 350 83 225 81<br />
Sophiahemmet Högskola 97 77 233 79 561 85 297 90 186 90<br />
Stockholms akademi för psykoterapiutbildning<br />
– – 18 89 49 82 13 69 13 69<br />
Svenska institutet för kognitiv<br />
psykoterapi 1 0 24 83 86 78 29 79 29 79<br />
Svenska psykoanalytiska institutet – – – – 8 63 4 75 4 75<br />
Svenska psykoanalytiska sällskapet – – – – 11 45 – – – –<br />
Teologiska Högskolan, Stockholm 65 74 324 77 531 72 49 67 49 67<br />
Örebro Teologiska Högskola 57 26 131 42 303 44 11 55 11 55<br />
1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå<br />
(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige.<br />
2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller<br />
avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola.<br />
3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer.<br />
4) Of whom women.<br />
5) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast<br />
förekommer en gång på hela riket.<br />
6) Enskild utbildningsanordnare.<br />
7) Linnéuniversitetet bildades 1 januari 2010 genom samgående mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).<br />
450 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.24<br />
Utbildning och forskning<br />
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur<br />
(SUN), examen och kön<br />
Number of university degrees, by field of education, degree and sex<br />
SUN-inriktning<br />
Field of education<br />
Examen<br />
Degree<br />
2006/07 2007/08 2008/09 2009/10<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Antal examina 2 Number of degrees 58 524 66 58 583 66 57 865 66 60 358 65<br />
Därav antal examinerade personer 2<br />
Of which number of graduates 52 293 65 52 226 66 50 363 65 51 705 65<br />
Pedagogik och lärarutbildning Education 10 744 81 11 777 78 9 915 79 9 892 80<br />
Högskoleexamen – pedagogik och lärarutbildning 92 67 56 79 56 75 50 80<br />
Kandidatexamen – pedagogik och lärarutbildning 606 85 746 87 895 86 933 88<br />
Magisterexamen – pedagogik och lärarutbildning 229 81 206 78 167 82 112 78<br />
Magisterexamen (2007) – pedagogik och lärarutbildning<br />
. . 4 100 69 83 197 79<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – pedagogik<br />
och lärarutbildning 102 63 104 77 128 71 36 83<br />
Masterexamen – pedagogik och lärarutbildning . . 2 100 2 100 27 93<br />
Konstnärlig kandidatexamen – pedagogik och lärarutbildning<br />
. . 9 33 – – – –<br />
Konstnärlig masterexamen – pedagogik och lärarutbildning<br />
. . 2 – – – – –<br />
Folkhögskollärarexamen 76 64 39 67 74 68 57 74<br />
Lärarexamen 8 982 80 10 068 76 8 108 78 8 110 79<br />
Speciallärarexamen . . – – – – 73 99<br />
Specialpedagogexamen 652 94 541 94 416 94 297 91<br />
Yrkeshögskoleexamen – pedagogik och lärarutbildning<br />
5 100 – – – – – –<br />
Humaniora och konst Humanities and Arts 3 084 64 3 157 63 3 262 61 3 513 62<br />
Högskoleexamen – humaniora och konst 229 62 207 58 186 50 215 51<br />
Kandidatexamen – humaniora och konst 1 443 68 1 500 67 1 661 64 1 767 66<br />
Magisterexamen – humaniora och konst 939 63 776 65 588 65 460 59<br />
Magisterexamen (2007) – humaniora och konst . . 15 40 136 59 181 66<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – humaniora<br />
och konst 77 53 75 53 47 62 48 63<br />
Masterexamen – humaniora och konst . . 22 68 40 68 97 66<br />
Konstnärlig högskoleexamen – humaniora och konst . . – – 1 100 4 50<br />
Konstnärlig kandidatexamen – humaniora och konst . . 89 47 164 60 343 57<br />
Konstnärlig magisterexamen – humaniora och konst . . 60 65 58 50 67 63<br />
Konstnärlig masterexamen – humaniora och konst . . 15 40 92 49 147 52<br />
Konstn högskoleexamen dans 5 60 17 100 18 94 4 100<br />
Konstn högskoleexamen konst o design 55 67 16 75 9 78 19 58<br />
Konstn högskoleexamen musik 71 39 106 56 59 49 25 60<br />
Konstn högskoleexamen scen o medier 61 54 59 49 20 45 13 46<br />
Organistexamen 14 50 19 58 16 44 5 20<br />
Teologie kandidatexamen 149 58 142 54 147 57 112 58<br />
Yrkeshögskoleexamen – humaniora och konst 40 50 38 55 20 35 5 80<br />
Äldre examina – humaniora och konst 1 – 1 100 – – 1 100<br />
Samhällsvetenskap, juridik, handel,<br />
administration Social sciences, Business and Law 14 485 61 13 728 62 13 417 62 13 844 61<br />
Högskoleexamen – samhällsvetenskap, juridik,<br />
handel, administration 551 64 509 58 517 64 430 68<br />
Kandidatexamen – samhällsvetenskap, juridik,<br />
handel, administration 5 764 64 5 458 64 5 787 64 6 289 64<br />
Magisterexamen – samhällsvetenskap, juridik,<br />
handel, administration 5 494 58 4 809 59 3 766 59 3 120 58<br />
Magisterexamen (2007) – samhällsvetenskap,<br />
juridik, handel, administration . . 98 58 1 063 54 1 392 53<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – samhällsvetenskap,<br />
juridik, handel, administration 810 50 855 53 380 48 220 54<br />
Masterexamen – samhällsvetenskap, juridik,<br />
handel, administration . . 21 76 201 64 766 55<br />
Civilekonomexamen . . – – – – 40 48<br />
Juristexamen 1 149 64 1 222 63 1 034 66 989 64<br />
Psykologexamen 420 72 455 75 415 74 402 64<br />
Psykoterapeutexamen 224 75 233 82 203 78 187 78<br />
Yrkeshögskoleexamen – samhällsvetenskap,<br />
juridik, handel, administration 60 68 57 75 47 87 3 67<br />
Äldre examina – samhällsvetenskap, juridik,<br />
handel, administration 13 69 11 27 4 75 6 33<br />
Statistiska centralbyrån 451
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.24<br />
SUN-inriktning<br />
Field of education<br />
Examen<br />
Degree<br />
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur<br />
(SUN), examen och kön (forts.)<br />
2006/07 2007/08 2008/09 2009/10<br />
Totalt<br />
Naturvetenskap, matematik och data<br />
Science, Mathematics and Computing 3 322 48 3 122 48 3 313 48 3 450 48<br />
Högskoleexamen – naturvetenskap, matematik<br />
och data 97 37 88 43 93 54 90 43<br />
Kandidatexamen – naturvetenskap, matematik<br />
och data 941 47 938 50 1 179 50 1 300 50<br />
Magisterexamen – naturvetenskap, matematik<br />
och data 2 198 49 1 823 48 1 455 50 970 53<br />
Magisterexamen (2007) – naturvetenskap,<br />
matematik och data . . 19 32 171 48 287 38<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – naturvetenskap,<br />
matematik och data 78 24 140 49 23 43 9 11<br />
Masterexamen – naturvetenskap, matematik och<br />
data . . 103 34 387 37 791 44<br />
Yrkeshögskoleexamen – naturvetenskap,<br />
matematik och data 8 38 10 – 4 – 2 –<br />
Äldre examina – naturvetenskap, matematik och<br />
data – – 1 100 1 100 1 –<br />
Teknik och tillverkning<br />
Engineering, Manufacturing and Construction 9 108 29 8 844 31 8 938 28 10 258 30<br />
Högskoleexamen – teknik och tillverkning 214 35 183 37 252 33 389 37<br />
Kandidatexamen – teknik och tillverkning 996 33 945 35 1 160 32 1 487 38<br />
Magisterexamen – teknik och tillverkning 1 104 24 1 053 23 769 23 379 25<br />
Magisterexamen (2007) – teknik och tillverkning . . 36 39 267 33 418 30<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – teknik och<br />
tillverkning 166 34 219 42 159 34 60 20<br />
Masterexamen – teknik och tillverkning . . 191 30 611 24 1 952 26<br />
Arkitektexamen 177 59 207 62 178 60 154 63<br />
Brandingenjörsexamen 25 32 45 13 61 33 67 30<br />
Civilingenjörsexamen 4 146 28 3 973 30 3 419 28 3 415 28<br />
Högskoleingenjörsexamen 2 053 27 1 749 27 1 813 25 1 768 28<br />
Landskapsarkitektexamen 43 77 68 81 57 75 56 84<br />
Landskapsingenjörsexamen 31 84 29 76 26 69 22 82<br />
Maskinteknikerexamen – – – – 1 – 1 –<br />
Sjöingenjörsexamen 57 4 52 – 84 – 60 3<br />
Yrkeshögskoleexamen – teknik och tillverkning 55 16 81 25 57 14 26 15<br />
Yrkesteknisk högskoleexamen 41 46 13 38 24 58 4 50<br />
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård<br />
Agriculture and Veterinary 397 63 454 66 455 64 407 70<br />
Högskoleexamen – lant- och skogsbruk samt<br />
djursjukvård – – 1 100 1 100 1 –<br />
Kandidatexamen – lant- och skogsbruk samt<br />
djursjukvård 7 29 12 75 21 76 24 88<br />
Magisterexamen – lant- och skogsbruk samt<br />
djursjukvård 37 30 46 46 35 57 9 56<br />
Magisterexamen (2007) – lant- och skogsbruk<br />
samt djursjukvård . . 3 33 1 – – –<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – lant- och<br />
skogsbruk samt djursjukvård 14 43 16 69 1 100 – –<br />
Masterexamen – lant- och skogsbruk samt<br />
djursjukvård . . – – 18 67 27 63<br />
Agronomexamen 70 77 80 79 76 72 63 75<br />
Djursjukvårdarexamen 30 100 38 100 34 94 35 100<br />
Hippologexamen 46 96 41 100 40 90 30 97<br />
Hortonomexamen 8 88 16 69 17 88 7 86<br />
Högskoleingenjörsexamen 7 – – – – – – –<br />
Jägmästarexamen 19 21 51 31 52 31 55 42<br />
Lantmästarexamen 47 26 33 12 37 24 33 42<br />
Skogsmästarexamen 19 11 22 5 31 16 19 32<br />
Skogsteknikerexamen 10 30 – – 8 13 1 –<br />
Trädgårdsingenjörsexamen 23 83 27 96 17 82 27 89<br />
Veterinärexamen 60 97 68 82 66 89 76 78<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
452 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.24<br />
SUN-inriktning<br />
Field of education<br />
Examen<br />
Degree<br />
Utbildning och forskning<br />
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur<br />
(SUN), examen och kön (forts.)<br />
2006/07 2007/08 2008/09 2009/10<br />
Totalt<br />
Hälso- och sjukvård samt social omsorg<br />
Health and Welfare 16 757 85 16 856 85 17 915 84 18 189 85<br />
Högskoleexamen – hälso- och sjukvård samt social<br />
omsorg 91 79 109 90 84 90 166 83<br />
Kandidatexamen – hälso- och sjukvård samt social<br />
omsorg 3 718 88 3 903 87 4 064 87 4 439 89<br />
Magisterexamen – hälso- och sjukvård samt social<br />
omsorg 792 85 831 82 666 84 492 83<br />
Magisterexamen (2007) – hälso- och sjukvård samt<br />
social omsorg . . 63 75 631 85 1 022 85<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – hälso- och<br />
sjukvård samt social omsorg 209 71 180 80 75 85 57 86<br />
Masterexamen – hälso- och sjukvård samt social<br />
omsorg . . 1 100 87 66 173 65<br />
Apotekarexamen 182 80 182 80 186 77 209 77<br />
Arbetsterapeutexamen 399 93 408 92 361 91 392 92<br />
Audionomexamen 52 88 51 86 58 76 23 87<br />
Barnmorskeexamen 221 100 243 100 258 100 246 100<br />
Biomedicinsk analytikerexamen 292 88 327 83 314 80 252 87<br />
Dietistexamen 73 93 93 92 115 93 87 91<br />
Logopedexamen 82 96 99 95 144 94 102 94<br />
Läkarexamen 919 60 957 60 985 60 988 58<br />
Optikerexamen 78 74 88 83 69 78 75 91<br />
Ortopedingenjörsexamen 31 58 10 40 21 52 28 61<br />
Receptarieexamen 290 93 216 94 185 92 181 89<br />
Röntgensjuksköterskeexamen 114 82 91 81 148 79 124 75<br />
Sjukgymnastexamen 492 77 517 78 501 70 516 78<br />
Sjukhusfysikerexamen 40 40 44 39 26 46 24 46<br />
Sjuksköterskeexamen 4 203 86 3 883 86 4 237 86 3 990 88<br />
Social omsorgsexamen 291 92 276 93 300 93 269 92<br />
Socionomexamen 1 787 89 1 699 88 1 748 88 1 812 88<br />
Specialistsjuksköterskeexamen 1 785 83 1 971 85 1 954 85 1 846 86<br />
Studie- och yrkesvägledarexamen 189 89 142 92 155 87 164 85<br />
Tandhygienistexamen 160 93 215 92 228 94 213 92<br />
Tandläkarexamen 173 67 176 62 199 60 219 63<br />
Tandteknikerexamen 65 77 45 71 76 74 76 83<br />
Yrkeshögskoleexamen – hälso- och sjukvård samt<br />
social omsorg 29 100 36 78 40 80 4 100<br />
Tjänster Services 626 52 645 56 646 59 803 53<br />
Högskoleexamen – tjänster 26 65 24 50 27 56 47 77<br />
Kandidatexamen – tjänster 283 58 262 67 328 72 355 69<br />
Magisterexamen – tjänster 99 59 83 63 63 63 58 67<br />
Magisterexamen (2007) – tjänster . . 1 100 7 57 80 69<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – tjänster 90 60 131 49 77 55 35 40<br />
Masterexamen – tjänster . . – – 36 53 25 48<br />
Officersexamen . . – – – – 134 11<br />
Sjökaptensexamen 101 11 93 10 96 17 64 9<br />
Styrmansexamen 1 – – – – – – –<br />
Yrkeshögskoleexamen – tjänster 26 88 51 94 12 75 5 60<br />
Okänd inriktning Unspecified 1 100 – – 4 25 2 100<br />
Högskoleexamen – okänd 1 100 – – – – – –<br />
Magisterexamen med ämnesbredd – okänd – – – – 4 25 2 100<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
1 Of whom women.<br />
2 Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).<br />
Totalt<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
1<br />
%<br />
Statistiska centralbyrån 453
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.25<br />
Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde<br />
och kön<br />
New doctoral students by national research subject area and sex<br />
Nationellt forskningsämnesområde<br />
National research subject area<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Samtliga 1 All students 2 930 3 002 2 992 3 379 3 500 3 471<br />
Humaniora och religionsvetenskap 171 156 163 205 208 194<br />
Rättsvetenskap/juridik 28 20 21 27 24 35<br />
Samhällsvetenskap 375 390 375 491 469 433<br />
Matematik 69 56 65 75 66 61<br />
Naturvetenskap 462 508 419 492 483 460<br />
Teknikvetenskap 684 767 810 922 958 1 054<br />
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering<br />
40 45 38 74 58 56<br />
Medicin 948 902 922 929 1021 966<br />
Odontologi 26 30 24 22 54 19<br />
Farmaci 24 19 13 15 18 17<br />
Veterinärmedicin 27 21 30 30 23 35<br />
Övriga forskningsområden 77 89 112 98 121 141<br />
Därav kvinnor 1 Of whom women 1 448 1 481 1 384 1 620 1 715 1 630<br />
Humaniora och religionsvetenskap 98 94 81 126 106 102<br />
Rättsvetenskap/juridik 14 13 9 15 13 21<br />
Samhällsvetenskap 201 218 207 261 273 246<br />
Matematik 26 11 17 19 21 13<br />
Naturvetenskap 214 222 169 239 224 211<br />
Teknikvetenskap 198 237 209 254 291 305<br />
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering<br />
19 23 18 37 32 24<br />
Medicin 567 539 544 545 600 564<br />
Odontologi 17 20 16 12 34 8<br />
Farmaci 14 8 6 9 11 9<br />
Veterinärmedicin 15 18 22 23 13 23<br />
Övriga forskningsområden 65 78 86 80 99 104<br />
Andel kvinnor i procent Women, percent 49 49 46 48 49 47<br />
1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man<br />
det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).<br />
454 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.26<br />
Utbildning och forskning<br />
Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde<br />
och kön<br />
Doctoral students during the autumn by national research subject<br />
area and sex<br />
Nationellt forskningsämnesområde<br />
National research subject area<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Samtliga 1 All students 19 251 18 592 17 877 17 515 17 628 17 693<br />
Humaniora och religionsvetenskap 1 882 1 701 1 533 1 388 1 357 1 255<br />
Rättsvetenskap/juridik 197 187 188 182 156 153<br />
Samhällsvetenskap 3 100 2 935 2 790 2 735 2 693 2 622<br />
Matematik 397 391 352 349 339 331<br />
Naturvetenskap 2 787 2 756 2 565 2 494 2 495 2 416<br />
Teknikvetenskap 4 495 4 334 4 200 4 207 4 336 4 712<br />
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering<br />
303 288 259 281 288 280<br />
Medicin 5 111 5 021 5 010 4 942 4 968 4 940<br />
Odontologi 173 187 164 165 197 183<br />
Farmaci 139 132 120 110 105 85<br />
Veterinärmedicin 119 107 129 129 130 120<br />
Övriga forskningsområden 568 571 583 551 574 606<br />
Därav kvinnor 1 Of whom women 9 295 9 149 8 761 8 598 8 660 8 609<br />
Humaniora och religionsvetenskap 1 016 935 815 762 756 705<br />
Rättsvetenskap/juridik 104 104 107 100 88 94<br />
Samhällsvetenskap 1 660 1 611 1 557 1 511 1 507 1 467<br />
Matematik 101 100 89 90 95 86<br />
Naturvetenskap 1 277 1 266 1 164 1 147 1 159 1 126<br />
Teknikvetenskap 1 265 1 257 1 207 1 193 1 251 1 370<br />
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering<br />
150 156 137 147 144 135<br />
Medicin 3 013 3 006 2 973 2 964 2 932 2 915<br />
Odontologi 105 118 103 102 121 107<br />
Farmaci 76 67 62 58 58 46<br />
Veterinärmedicin 78 75 94 95 99 89<br />
Övriga forskningsområden 455 461 460 440 456 471<br />
Andel kvinnor i procent Women, percent 48 49 49 49 49 49<br />
1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är<br />
aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet).<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).<br />
Statistiska centralbyrån 455
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.27<br />
Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön<br />
Doctoral students during the autumn by university/higher education<br />
institution and sex<br />
Universitet/högskola<br />
University/higher education institution<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Samtliga 1 All students 19 251 18 592 17 877 17 515 17 628 17 693<br />
Uppsala universitet 2 314 2 173 2 045 2 028 1 924 1 774<br />
Lunds universitet 2 841 2 643 2 460 2 305 2 442 2 505<br />
Göteborgs universitet 2 191 2 127 1 958 1 837 1 780 1 635<br />
Stockholms universitet 1 867 1 806 1 653 1 568 1 593 1 520<br />
Umeå universitet 1 164 1 139 1 120 1 086 1 079 1 087<br />
Linköpings universitet 1 297 1 211 1 214 1 119 1 116 1 169<br />
Karolinska institutet 2 250 2 187 2 199 2 192 2 139 2 184<br />
Kungl. Tekniska högskolan 1 593 1 517 1 520 1 605 1 637 1 793<br />
Chalmers tekniska högskola 1 031 1 029 993 978 1 032 1 127<br />
Luleå tekniska universitet 504 520 485 478 503 518<br />
Handelshögskolan i Stockholm 200 188 178 158 126 126<br />
Sveriges lantbruksuniversitet 682 642 626 642 654 634<br />
Karlstads universitet 224 233 209 209 228 226<br />
Mittuniversitetet 115 130 136 141 187 206<br />
Linnéuniversitetet 2 . . . . . 268<br />
Växjö universitet 2 228 210 201 222 198 .<br />
Örebro universitet 342 388 435 467 466 449<br />
Blekinge tekniska högskola 87 93 87 95 112 116<br />
Högskolan i Jönköping 63 87 100 135 147 150<br />
Högskolan i Kalmar 2 85 79 85 83 83 .<br />
Malmö högskola 59 69 72 70 79 86<br />
Mälardalens högskola 138 137 131 125 120 132<br />
Därav kvinnor 1 Of whom women 9 295 9 149 8 761 8 598 8 660 8 609<br />
Uppsala universitet 1 111 1 053 979 995 929 876<br />
Lunds universitet 1 322 1 256 1 151 1 087 1 182 1 204<br />
Göteborgs universitet 1 263 1 257 1 159 1 093 1 046 965<br />
Stockholms universitet 1 021 1 000 920 858 877 817<br />
Umeå universitet 607 607 588 568 558 544<br />
Linköpings universitet 570 541 564 529 514 545<br />
Karolinska institutet 1 365 1 333 1 331 1 321 1 306 1 340<br />
Kungl. Tekniska högskolan 457 435 436 444 466 516<br />
Chalmers tekniska högskola 295 308 290 289 315 338<br />
Luleå tekniska universitet 195 193 181 163 164 177<br />
Handelshögskolan i Stockholm 82 76 62 55 44 47<br />
Sveriges lantbruksuniversitet 359 359 348 360 368 348<br />
Karlstads universitet 116 123 120 124 138 132<br />
Mittuniversitetet 45 59 69 80 99 110<br />
Linnéuniversitetet 2 . . . . . 151<br />
Växjö universitet 2 129 125 111 122 111 .<br />
Örebro universitet 181 208 222 258 256 248<br />
Blekinge tekniska högskola 23 33 28 31 44 38<br />
Högskolan i Jönköping 36 57 73 95 108 107<br />
Högskolan i Kalmar 2 48 41 55 50 49 .<br />
Malmö högskola 39 53 56 55 57 63<br />
Mälardalens högskola 39 36 33 34 37 50<br />
Andel kvinnor i procent Women, percent 48 49 49 49 49 49<br />
1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är<br />
aktiva på forskarnivå (1–100 procents aktivitet).<br />
2) Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).<br />
456 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.28<br />
Utbildning och forskning<br />
Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och<br />
kön<br />
Doctoral degrees by national research subject area and sex<br />
Nationellt forskningsämnesområde<br />
National research subject area<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
Samtliga All students 873 1 095 1 520 2 177 2 758 2 592<br />
Humaniora och religionsvetenskap 70 100 128 183 239 198<br />
Rättsvetenskap/juridik 6 11 11 19 23 19<br />
Samhällsvetenskap 102 127 176 284 327 351<br />
Matematik 12 9 21 41 58 49<br />
Naturvetenskap 212 244 341 402 468 422<br />
Teknikvetenskap 95 150 290 378 640 501<br />
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering<br />
16 24 33 58 65 40<br />
Medicin 314 374 437 695 825 847<br />
Odontologi 14 17 27 22 25 30<br />
Farmaci 16 14 18 25 22 19<br />
Veterinärmedicin 16 11 19 32 17 23<br />
Övriga forskningsområden – 14 19 38 49 93<br />
Därav kvinnor Of whom women 184 298 491 845 1 247 1 300<br />
Humaniora och religionsvetenskap 25 38 46 74 136 106<br />
Rättsvetenskap/juridik 1 2 3 6 7 11<br />
Samhällsvetenskap 30 40 62 121 166 184<br />
Matematik – 2 4 6 10 13<br />
Naturvetenskap 40 57 101 148 188 181<br />
Teknikvetenskap 9 29 47 78 161 153<br />
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering<br />
4 6 9 19 29 24<br />
Medicin 67 97 172 320 469 504<br />
Odontologi 1 9 16 10 11 21<br />
Farmaci 4 6 9 16 15 11<br />
Veterinärmedicin 3 6 10 17 15 16<br />
Övriga forskningsområden – 6 12 30 40 76<br />
Andel kvinnor i procent Women, percent 21 27 32 39 45 50<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).<br />
Statistiska centralbyrån 457
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.29<br />
Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt<br />
Teachers on duty and on leave, overview<br />
Lärarkategori 1<br />
Position<br />
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Därav<br />
kvinnor<br />
Of whom<br />
women<br />
Rektor Head teacher 5 947 6 025 6 208 6 404 6 405 6 452 3 831<br />
Biträdande skolledare Deputy head 2 601 2 509 2 440 2 271 2 108 2 064 1 326<br />
Studie- och yrkesvägledare<br />
Study and vocational counsellor 2 256 2 310 2 170 2 277 2 227 2 194 1 732<br />
Lektor Senior subject teacher 221 219 207 188 160 149 46<br />
Ämneslärare Subject teacher 65 928 66 073 65 296 65 537 63 710 63 746 44 404<br />
Lågstadielärare Junior level teacher 15 163 14 309 13 668 12 998 12 265 12 007 11 483<br />
Mellanstadielärare Intermediate level teacher 13 548 12 984 12 151 11 268 10 563 10 097 7 898<br />
Speciallärare/specialpedagog<br />
Remedial teacher 11 491 11 513 11 146 11 263 10 790 10 598 9 108<br />
Lärare praktiska/estetiska ämnen<br />
Teacher, practical subjects 23 158 23 031 22 851 22 607 21 745 21 542 11 976<br />
Lärare yrkesämnen<br />
Teacher, vocational subjects 11 288 11 443 11 684 11 856 11 715 11 865 5 152<br />
Lärare modersmål Mother tongue teacher 2 544 2 293 2 242 2 734 2 919 3 021 2 078<br />
Övriga lärare Other teachers 6 295 6 585 6 672 7 353 7 373 7 828 5 997<br />
Samtliga Total 160 440 159 294 156 735 156 756 151 980 151 563 105 031<br />
1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, Nationellt centrum för<br />
flexibelt lärande (tidigare Statens skolor för vuxna, skolformen upphörde 2007), särskola, särvux, svenska för invandrare, specialskola<br />
samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår uppgifter om personal i skolor med<br />
kompletterande utbildningar.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 2.<br />
22.30<br />
Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2010/2011<br />
Teachers on duty and on leave<br />
Lärarkategori 1<br />
Position<br />
Grundskola<br />
Compulsory<br />
school<br />
Gymnasium<br />
2<br />
Upper<br />
secondary<br />
school 2<br />
Skolform<br />
Type of school<br />
Kommunal<br />
utbildning<br />
för<br />
vuxna<br />
Municipal<br />
adult education<br />
3<br />
Särskola,<br />
särvux<br />
School<br />
for the<br />
intellectually<br />
disabled<br />
Svenska<br />
för invandrare<br />
Swedish<br />
for immigrants<br />
Specialskola<br />
Special<br />
school for<br />
pupils with<br />
impaired<br />
vision or<br />
hearing or<br />
speech<br />
defects<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Därav<br />
kvinnor<br />
Of whom<br />
women<br />
Rektor Head teacher 4 428 1 558 262 143 53 8 6 452 3 831<br />
Biträdande skolledare Deputy head 1 284 570 95 43 60 12 2 064 1 326<br />
Studie- och yrkesvägledare<br />
Study and vocational counsellor 780 928 404 36 43 3 2 194 1 732<br />
Lektor Senior subject teacher 11 130 8 . . . 149 46<br />
Ämneslärare Subject teacher 41 091 20 028 2 173 255 4 195 63 746 44 404<br />
Lågstadielärare Junior level teacher 11 017 .. 7 982 . . 12 007 11 483<br />
Mellanstadielärare<br />
Intermediate level teacher 9 139 .. 34 923 . . 10 097 7 898<br />
Speciallärare/specialpedagog<br />
Remedial teacher 8 239 1 132 91 1 107 . 29 10 598 9 108<br />
Lärare praktiska/estetiska ämnen<br />
Teacher, practical subjects 15 238 5 539 31 687 . 47 21 542 11 976<br />
Lärare yrkesämnen<br />
Teacher, vocational subjects 15 9 660 1 324 866 . . 11 865 5 152<br />
Lärare modersmål<br />
Mother tongue teacher 2 904 85 6 10 16 . 3 021 2 078<br />
Övriga lärare Other teachers 2 309 1 735 354 848 2 582 . 7 828 5 997<br />
Samtliga Total 96 455 41 367 4 789 5 900 2 758 294 151 563 105 031<br />
1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, särvux,<br />
svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår<br />
uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar.<br />
2) Inklusive skolor med kompletterande utbildningar. Including supplementary schools.<br />
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<br />
(www.skolverket.se). Del 2.<br />
458 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.31<br />
Utbildning och forskning<br />
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor,<br />
miljoner kronor, löpande priser<br />
Expenditure on research and development (R&D) by sector, current<br />
prices, SEK m<br />
År<br />
Year<br />
Företagssektorn<br />
Business<br />
sector<br />
Offentliga<br />
sektorn 1<br />
Public<br />
sector 1<br />
Privata, ickevinstdrivande<br />
sektorn 2<br />
Private nonprofit<br />
sector 2<br />
Universitetsoch<br />
högskolesektorn<br />
Higher<br />
education<br />
sector<br />
Samtliga<br />
sektorer<br />
All sectors<br />
Totala FoUutgifter<br />
i relation<br />
till bruttonationalprodukten<br />
(BNP) i procent<br />
Total R&D<br />
expenditure as<br />
percent of gross<br />
domestic product<br />
(GDP)<br />
1999 56 954 2 547 86 16 983 76 570 3,58<br />
2001 3 75 135 2 755 89 19 013 96 992 4,13<br />
2003 71 953 3 149 377 21 062 96 541 3,79<br />
2005 4 71 702 4 795 306 21 660 98 463 3,56<br />
2007 77 176 5 305 179 23 534 106 194 3,40<br />
2009 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59<br />
1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are<br />
not included in the result for the years prior to 2005.<br />
2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit<br />
sector has varied over the years.<br />
3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises<br />
(NACE Rev.1 65-67).<br />
4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are<br />
included in the regular R&D surveys from 2005 onwards.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304,<br />
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301) samt UF 15 (1999–2005); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
22.32<br />
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor,<br />
miljoner kronor, 2009 års priser<br />
Expenditure on research and development (R&D) by sector,<br />
2009 prices, SEK m<br />
År<br />
Year<br />
Företagssektorn<br />
Business<br />
sector<br />
Offentliga<br />
sektorn 1<br />
Public<br />
sector 1<br />
Privata, ickevinstdrivande<br />
sektorn 2<br />
Private nonprofit<br />
sector 2<br />
Universitetsoch<br />
högskolesektorn<br />
Higher<br />
education<br />
sector<br />
Samtliga<br />
sektorer<br />
All sectors<br />
Totala FoUutgifter<br />
i relation<br />
till bruttonationalprodukten<br />
(BNP) i procent<br />
Total R&D<br />
expenditure as<br />
percent of gross<br />
domestic product<br />
(GDP)<br />
1999 68 174 3 048 103 20 329 91 653 3,58<br />
2001 3 86 620 3 176 103 21 919 111 819 4,13<br />
2003 80 282 3 514 421 23 500 107 716 3,79<br />
2005 4 79 052 5 287 337 23 880 108 555 3,56<br />
2007 4 81 224 5 583 188 24 768 111 763 3,40<br />
2009 4 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59<br />
1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are<br />
not included in the result prior to the year 2005.<br />
2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit<br />
sector has varied over the years.<br />
3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises<br />
(NACE Rev.1 65-67).<br />
4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10–49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10–49 employees) are<br />
included in the regular R&D surveys from 2005 onwards.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 13, 14 och 15 (1997) samt UF 13, 14, 15 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304,<br />
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0317); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
Statistiska centralbyrån 459
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.33<br />
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor<br />
och finansieringskällor 2009, miljoner kronor<br />
Expenditure on research and development (R&D), by sector and<br />
sources of finance, SEK m<br />
Finansieringskällor<br />
Sources of finance<br />
FoU-utförande sektor<br />
Sector performing R&D<br />
Summa<br />
Total<br />
Procent<br />
Percent<br />
Företagssektorn<br />
Business<br />
sector<br />
Offentliga<br />
sektorn 1<br />
Public<br />
sector 1<br />
Privata, ickevinstdrivande<br />
sektorn<br />
Private nonprofit<br />
sector<br />
Universitetsoch<br />
högskolesektorn<br />
Higher education<br />
sector<br />
Svenska finansieringskällor<br />
Swedish sources of finance 69 010 4 755 84 26 204 100 053 89,6<br />
Medel från näringslivet<br />
Financing from trade and industry 64 198 252 1 1 266 65 717 58,8<br />
Offentliga medel 1 Public financing 1 4 692 4 388 53 22 333 31 466 28,2<br />
Medel från privata icke-vinstdrivande<br />
sektor m.m.<br />
Financing from private non-profit<br />
funds, etc. 59 112 30 2 367 2 568 2,3<br />
Medel från utlandet<br />
Financing from abroad 9 620 206 1 1 842 11 669 10,4<br />
Summa 2 Total 2 78 630 4 961 84 28 046 111 720 100<br />
1) Inkl. Forskningsstiftelserna med kapital från Löntagarfonderna. Fr.o.m. år 2005 ingår kommuner och landsting samt lokala och regionala<br />
FoU-enheter i Offentliga sektorn. Including Public research funds. County councils and municipalities are included in the Public sector from<br />
2005.<br />
2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell varksamhet (SNI 65-67). Fr. o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda). As of<br />
2001, including the financial enterprises (NACE Rev.1 65-67). As of 2005, including small enterprises (10-49 employees).<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13, 14 och 16 (www.scb.se/UF0304, www.scb.se/UF0302 och<br />
www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
460 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.34<br />
Utbildning och forskning<br />
Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2009,<br />
mnkr, löpande priser<br />
Enterprises intramural R&D expenditure by industry, MSEK, current<br />
prices<br />
SNI 2007/<br />
NACE Rev. 2<br />
Näringsgren<br />
Industry<br />
01-99 Samtliga näringsgrenar Total expenditure on R&D 78 630<br />
01-43 Varuproducerande företag Manufacturing 59 557<br />
01-09 Jord- skogsbruk , fiske, Utvinning av mineraler<br />
Agriculture, forestry, fishing, Mining and Quarrying 327<br />
10-12 Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning<br />
Manufacture of food products, beverages, tobaco products 377<br />
13-16 +18 Textil- Klädes- lädervarutillverkning. Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan<br />
reproduktion<br />
Manufacture of textiles, wearing apparel, leather. Products of wood except furniture.<br />
Printing and reproduction. 118<br />
17 Massa-, pappersvarutillverkning Manufacture of paper and paper products 3 258<br />
19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning<br />
Manufacture of coke and refined petroleum products and chemicals 1 886<br />
21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel<br />
Manufacture of basic pharmaceutical products and pharmaceutical preparations 6 319<br />
22 Gummi- och plastvarutillverkning Manufacture of rubber and plastic products 239<br />
23 Icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products 107<br />
24 Stål- och metallframställning Manufacture of basic metals 1 563<br />
25-28 Totalt SNI 25-28 Totally SNI 25-28 27 135<br />
25 Metallvaror utom maskiner och apparater<br />
Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 1 878<br />
26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik<br />
Manufacture of computer, electronic and optical products 18 596<br />
27 Tillverkning av elapparatur Manufacture of electrical equipment 993<br />
28 Tillverkning av övriga maskiner Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 5 668<br />
29-30 Motorfordon och andra transportmedel<br />
Manufacture of motor vehicles and other transport equipment 15 985<br />
31-32 Möbler och övrig tillverkning Manufacture of furniture and other manufacturing 1 078<br />
33 Reparation och installation av maskiner och apparater<br />
Repair and installation of machinery and equipment 876<br />
35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning<br />
Supply of electricity, gas, steam and air conditioning, Water supply 118<br />
41-43 Byggverksamhet Construction 170<br />
45-99 Tjänsteproducerande företag Services 19 073<br />
45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang<br />
Wholesale and retail trade, Accommodation and food service activities 2 266<br />
49-53 Transport och magasinering Transportation and storage 130<br />
58-60 Förlag; film-, video och TV-programföretag<br />
Publishing activities, Motion picture, Programming and brodcasting activities 757<br />
58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 4 565<br />
64-66 Finans och försäkringsverksamhet Financial and insurance activitied 626<br />
68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster<br />
Real estate activities, Administrative and support service activities 24<br />
69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; konsulttjänster till företag<br />
Legal and accounting activities, Activities of head offices 156<br />
71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag<br />
Architectural and engineering activities; technical testing and analysis 779<br />
72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Scientific research and development 8 585<br />
73-75+82+84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb.<br />
vård, sociala tjänster<br />
Advertising and market research, office administrative, Public administration and defence,<br />
education, Human health and social work activities 282<br />
Industriforskningsinstitut Research institutes 1 660<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
Statistiska centralbyrån 461
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.35<br />
Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med<br />
forskarexamen efter företagsstorlek, 2009<br />
Expenditure on intramural R&D, number of full-time equivalents,<br />
persons and persons with postgraduate education by number of<br />
employees<br />
Antal anställda<br />
Number of employees<br />
Totalt<br />
Total<br />
10-49 50-249 250 eller fler<br />
250 or more<br />
FoU-utgifter totalt R&D expenditure 78 630 5 080 9 495 64 055<br />
Arbetskraftskostnader Labour costs 41 924 3 404 5 658 32 862<br />
Konsultarvoden Consultancy fees 14 242 639 1 528 12 075<br />
Övriga driftkostnader Other currents costs 18 891 764 1 895 16 233<br />
Investeringar i fastig-heter och maskiner<br />
Investments in real estates and machines 3 573 273 414 2 886<br />
Årsverken totalt Full-time equivalents 54 285 4 904 8 385 40 995<br />
Kvinnor Women 13 800 1 204 2 079 10 517<br />
Män Men 40 484 3 699 6 306 30 478<br />
Personer totalt Persons 61 674 7 043 9 673 44 958<br />
Kvinnor 15 949 1 710 2 466 11 774<br />
Män 45 725 5 333 7 206 33 185<br />
Antal personer med forskarexamen<br />
Persons with post-graduate degrees 6 120 1 208 1 287 3 626<br />
Kvinnor 1 799 389 377 1 033<br />
Män 4 322 818 910 2 593<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
22.36<br />
Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling<br />
(FoU) 2009, personaldata, FoU-årsverken<br />
Research and development (R&D) in the higher education sector,<br />
personnel data (full-time equivalent in R&D)<br />
Universitet/högskola<br />
University/college<br />
Totalt<br />
Total<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män<br />
Men<br />
Universitet och högskolor med forskarutbildning<br />
Universities and university colleges with postgraduate education<br />
Uppsala universitet 1 610 676 935<br />
Lunds universitet 1 891 787 1 104<br />
Göteborgs universitet 1 648 893 755<br />
Stockholms universitet 1 472 725 748<br />
Umeå universitet 1 151 544 608<br />
Linköpings universitet 887 411 477<br />
Karolinska institutet 1 977 1 254 723<br />
Kungl. Tekniska högskolan 1 110 294 816<br />
Chalmers tekniska högskola 768 201 567<br />
Luleå tekniska universitet 365 115 250<br />
Handelshögskolan i Stockholm 47 13 34<br />
Sveriges lantbruksuniversitet 1 075 548 527<br />
Karlstads universitet 198 94 104<br />
Mittuniversitetet 195 80 115<br />
Växjö universitet 166 81 85<br />
Örebro universitet 233 111 122<br />
Blekinge tekniska högskola 99 33 66<br />
Högskolan i Jönköping 176 96 80<br />
Högskolan i Kalmar 115 55 60<br />
Malmö högskola 177 103 74<br />
Mälardalens högskola 154 76 78<br />
Övriga högskolor Other university colleges 831 361 466<br />
Forskningsinstitut Research institutes 43 8 35<br />
Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor<br />
Higher education institutions of Art, Health etc. 65 31 23<br />
Summa universitets- och högskolesektorn Total higher education sector 16 453 7 603 8 852<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
462 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.37<br />
Utbildning och forskning<br />
Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling<br />
(FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor<br />
Research and development (R&D) in the higher education sector,<br />
current costs, SEK m<br />
Universitet/högskola<br />
University/college<br />
Finansieringskällor<br />
Sources of financing<br />
Direkta<br />
statsanslag<br />
Government<br />
appropriations<br />
Forskningsråd<br />
Public<br />
research<br />
councils<br />
Övriga<br />
offentliga<br />
medel<br />
Other<br />
Government<br />
funds<br />
Företag<br />
Business<br />
Privata<br />
icke-vinstdrivande<br />
organisationer<br />
Private nonprofit<br />
organisations<br />
Utlandet<br />
Foreign<br />
Övrigt<br />
Other<br />
Summa<br />
Total<br />
Universitet och högskolor<br />
med forskarutbildning<br />
Universities and university<br />
colleges with postgraduate<br />
education<br />
Uppsala universitet 1 402 421 514 77 292 169 18 2 893<br />
Lunds universitet 1 520 625 601 98 409 262 22 3 537<br />
Göteborgs universitet 1 379 427 507 96 310 133 -89 2 765<br />
Stockholms universitet 1 045 350 282 34 129 75 35 1 948<br />
Umeå universitet 915 215 423 34 135 70 10 1 802<br />
Linköpings universitet 595 212 363 40 64 57 2 1 331<br />
Karolinska institutet 1 211 440 868 185 508 427 49 3 689<br />
Kungliga tekniska högskolan 650 212 433 170 115 174 12 1 766<br />
Chalmers tekniska högskola 467 201 431 126 135 165 31 1 555<br />
Luleå tekniska universitet 252 30 140 84 46 87 2 641<br />
Handelshögskolan i Stockholm 22 5 10 37 53 5 17 148<br />
Sveriges lantbruksuniversitet 792 196 336 126 141 75 6 1 672<br />
Karlstads universitet 160 12 68 6 12 13 3 274<br />
Mittuniversitetet 159 7 74 11 5 41 1 299<br />
Växjö universitet 151 9 31 5 2 9 6 212<br />
Örebro universitet 156 27 79 3 14 6 0 286<br />
Blekinge tekniska högskola 69 2 42 4 7 5 0 130<br />
Högskolan i Jönköping 59 9 60 17 16 5 28 193<br />
Högskolan i Kalmar 70 10 26 5 12 5 1 129<br />
Malmö högskola 87 18 60 0 12 5 0 181<br />
Mälardalens högskola 61 3 97 10 9 11 0 191<br />
Övriga högskolor<br />
Other university colleges 418 39 513 28 22 40 10 1 069<br />
Forskningsinstitut<br />
Research institutes 45 6 20 0 4 1 3 79<br />
Konstnärliga högskolor<br />
University colleges of Art 29 5 11 0 0 0 1 47<br />
Övriga enskilda utbildningsanordnare<br />
Other independent education<br />
providers 0 1 4 3 17 2 4 31<br />
Summa universitets- och<br />
högskolesektorn<br />
Total higher education sector 11 713 3 481 5 989 1 201 2 471 1 843 172 26 870<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
Statistiska centralbyrån 463
Utbildning och forskning Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
22.38<br />
Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på<br />
ändamål, miljoner kronor i löpande priser<br />
Government grants for research and development (R&D), by<br />
objectives, SEK m, current prices<br />
Ändamål Objectives 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske<br />
Agriculture, forestry, hunting, fishing 550 366 414 430 451 466<br />
Industriell verksamhet Mining and manufacturing 1 416 1 246 1 458 1 218 996 656<br />
Energi- och vattenförsörjning<br />
Energy and water supply 882 837 906 1 201 1 404 1 525<br />
Transport och telekommunikationer<br />
Transport and telecommunications 782 802 899 1 445 1 477 1 135<br />
Boende och samhällsplanering<br />
Housing and social planning 208 189 214 200 212 203<br />
Fysisk miljö, naturvård<br />
Environment, nature conservation 434 344 375 522 519 563<br />
Hälso- och sjukvård Health and medical care 286 157 161 268 536 394<br />
Socialvård, social miljö, trygghet Social services 123 52 52 306 361 370<br />
Kultur, massmedia, fritid Culture, media, leisure 170 36 29 45 64 69<br />
Undervisning Education 211 81 66 144 189 50<br />
Arbetsmiljö, personalskydd Work environment 243 126 27 143 126 140<br />
Offentlig förvaltning, samhällsservice<br />
Public administration 394 274 293 153 188 255<br />
Utforskning av jorden och atmosfären<br />
Earth and atmospheric research 162 220 229 161 199 203<br />
Allmän vetenskaplig utveckling<br />
General advancement of knowledge 14 454 15 726 17 099 19 126 19 849 20 147<br />
Matematik och naturvetenskap Natural sciences 3 402 3 322 3 441 3 728 4 197 4 240<br />
Teknisk vetenskap Technology 2 303 2 594 2 966 3 008 3 250 3 571<br />
Medicinsk vetenskap Medicine 4 398 4 721 5 254 5 377 6 091 6 341<br />
Lantbruks- och veterinärvetenskap<br />
Agriculture and veterinary science 672 591 669 666 717 680<br />
Samhällsvetenskap Social sciences 1 960 2 034 1 803 1 890 2 325 2 470<br />
Humanistisk vetenskap Humanities 1 052 1 094 1 238 1 445 1 569 1 105<br />
Tvärvetenskap Interdisciplinary research 229 1 370 1 728 1 488 1 365 1 366<br />
FoU som inte kan fördelas Non-distributable R&D 437 - - 1 525 335 375<br />
Rymdverksamhet Space 224 191 192 205 233 97<br />
Försvar Defence 4 171 4 057 3 180 2 368 2 223 2 260<br />
Ej fördelat Not distributed .. .. .. 336 443 444<br />
Summa Total 24 709 24 704 25 594 28 270 29 470 28 975<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling;<br />
Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.<br />
464 Statistiska centralbyrån
Kultur och fritid<br />
Culture and leisure
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23 – Kultur och fritid<br />
Culture and leisure<br />
Sida<br />
Page<br />
23.1 Det svenska båtlivet .................................. 467<br />
Boating in <strong>Sweden</strong><br />
23.2 Bokläsning ................................................. 469<br />
Reading<br />
23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst<br />
specialförbund 1985–2010 ................................ 471<br />
Sports clubs belonging to certain federations<br />
23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar –<br />
trender ................................................................ 472<br />
Public libraries, cinemas and study circles –<br />
trends<br />
23.5 Personer 16–84 år som gjort en<br />
semesterresa om minst en vecka 2010,<br />
procent ................................................................ 473<br />
Persons taking a trip of at least one week<br />
duration, percent<br />
23.6 Primärkommunala nettokostnader för<br />
kulturverksamhet, mnkr .................................... 474<br />
Municipal operating costs for culture, SEK m<br />
23.7 Landstingskommunala driftkostnader<br />
för kulturverksamhet, löpande priser ............... 474<br />
County council operating costs for culture,<br />
current prices<br />
23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och<br />
tillväxt 2010 ......................................................... 475<br />
Research libraries, stocks and acquisitions<br />
23.9 Forskningsbibliotek, utlåning, personal<br />
och kostnader 2010 ................................. 476<br />
Research libraries, media circulation, staff<br />
and costs<br />
23.10 Folkbibliotek ............................................. 477<br />
Public libraries<br />
23.11 Studiecirklar ............................................. 478<br />
Study circles<br />
23.12 Studieförbundens kulturprogram .......... 479<br />
Adult educational associations’ cultural<br />
programmes<br />
23.13 Bokproduktion, översikt ......................... 480<br />
Book production, overview<br />
23.14 Bokproduktion efter språk ...................... 480<br />
Book production by language<br />
23.15 Bokproduktion efter ämnesområde ....... 481<br />
Book production by subject<br />
23.16 Dagstidningar ........................................... 482<br />
Daily newspapers<br />
Sida<br />
Page<br />
23.17 Tidskrifter .................................................482<br />
Weeklies and periodicals<br />
23.18 Genomsnittligt antal betalda TVavgifter<br />
under året ..............................................482<br />
Average number of TV-licences paid during<br />
the year<br />
23.19 Biografer, biografbesökare och<br />
filmer ...................................................................483<br />
Cinemas, cinema goers and films<br />
23.20 Granskade långfilmer ..............................483<br />
Films censored<br />
23.21 Museer och offentliga konsthallar<br />
2009 .....................................................................483<br />
Museums and Exhibition Halls<br />
23.22 Orkestrar och regional musikverksamhet,<br />
verksamhet och ekonomi 2008 ..........485<br />
Orchestras and regional music organisations,<br />
activities and finances<br />
23.23 Teater och dans, verksamhet och<br />
ekonomi 2008 .....................................................486<br />
Theatre and dance, activities and finances<br />
23.24 Antal idrottsföreningar och utövade<br />
idrotter ................................................................487<br />
Number of sports clubs and types of sports<br />
23.25 Idrottsföreningar efter specialförbund<br />
den 1 januari .............................................488<br />
Sports clubs belonging to federations<br />
23.26 Personer 16–84 år som gjort en<br />
semesterresa om minst en vecka, haft<br />
tillgång till fritidshus samt varken gjort<br />
någon semesterresa eller haft tillgång till<br />
fritidshus 2010, procent .....................................489<br />
Persons who have taken a holiday trip of at<br />
least one week, had access to a holiday home,<br />
and persons who have not taken a holiday trip<br />
of at least one week nor had access to a<br />
holiday home, percent<br />
23.27 Personer 16–84 år som ägnar sig åt<br />
bokläsning och lyssnar på talböcker 2010,<br />
procent ................................................................491<br />
Persons reading books and listening to talking<br />
books, percent<br />
23.28 Personer 16–84 år som under de<br />
senaste 12 månaderna 2010 strövat i skog<br />
och mark, procent ..............................................493<br />
Persons who walked in forests and fields during<br />
a twelve month period 2010, percent<br />
466 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.1<br />
Det svenska båtlivet<br />
Boating in <strong>Sweden</strong><br />
Sverige har en levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är<br />
öppen och tillgänglig för alla. Det ger bra förutsättningar för båtlivet som<br />
betyder mycket för många svenska regioner, företag och utövare.<br />
Kultur och fritid<br />
År 2010 vistades cirka 2,5 miljoner svenskar<br />
mellan 20-74 år i en fritidsbåt i Sverige, enligt<br />
Transportstyrelsens Båtlivsundersökning. Det<br />
innebär att det var cirka 38 procent som<br />
tillbringade tid i egen eller annans fritidsbåt vid<br />
minst ett tillfälle. Det är en ökning med 8 procent<br />
sedan den förra undersökningen år 2004.<br />
Antal båtägare ökar<br />
År 2010 ägde nästan 18 procent en eller flera<br />
fritidsbåtar. Det är en ökning med nära procent<br />
sedan 2004.<br />
En annan skillnad vi kan utläsa mellan åren<br />
är att det år 2010 är mer vanligt att äga mer än<br />
en båt. Det var 24 procent av hushållen som<br />
ägde två båtar eller fler, jämfört med 21,2 procent<br />
2004.<br />
De svenska hushållen som ingick i undersökningen<br />
2010 ägde ungefär 943 000 fritidsbåtar,<br />
varav cirka 881 000 var i sjödugligt skick. Den<br />
vanligaste båttypen var en motorbåt utan övernattningsmöjlighet<br />
med motor på minst 10 hk.<br />
Det var nästan en tredjedel av hushållen som<br />
ägde en sådan båt.<br />
Olika användningsområden för små och stora<br />
båtar<br />
Drygt åtta av tio båtar användes någon gång<br />
under 2010. Under perioden maj till september<br />
användes 134 000 båtar per dag och i genomsnitt<br />
var 2,8 personer med på dessa turer. Juli<br />
var den månad då flest personer var ute med<br />
sin båt, och då användes båten i genomsnitt tio<br />
dagar.<br />
Fritidsbåten används oftast till dagsturer och<br />
fisketurer. Det gäller framför allt mindre båtar<br />
och ruffade motorbåtar. Däremot används<br />
ruffade segelbåtar främst till längre turer med<br />
övernattning.<br />
De båtar som användes oftast var segelbåtar<br />
med möjlighet till tillfällig övernattning. 99 procent<br />
använde sin segelbåt, medan det bara var<br />
cirka sex av tio som använde sina kajaker, kanadensare,<br />
ekor, roddbåtar och jollar.<br />
Statistiska centralbyrån 467
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Flest båtar på Ostkusten<br />
Fritidsbåtsanvändningen är spridd över hela<br />
Sverige, men skiljer sig mellan olika områden<br />
beroende på de geografiska förutsättningarna.<br />
Under 2010 var det vanligast att de med små<br />
båtar hade sin hemmahamn i inlandsvatten,<br />
medan de som ägde större båtar hade dem vid<br />
havskusten.<br />
En skattning av båtbeståndet visar att det<br />
fanns flest båtar på Ostkusten.<br />
Båtbestånd efter geografisk fördelning 2010<br />
Med 40 procent var båttypen ”Ruffad segelbåt”<br />
den vanligaste på Ostkusten. Drygt en tredjedel<br />
av de båtar som fanns i inlandet tillhörde båttypen<br />
liten båt.<br />
Viktigt med frihet och naturupplevelser<br />
För drygt nio av tio personer var upplevelserna<br />
av frihet och natur viktigast när de vistades i<br />
fritidsbåten. För 89 procent var vädret viktigt<br />
och för 82 procent var tystnad och lugn viktigt.<br />
Nästan två tredjedelar av samtliga som hade<br />
vistats i en båt upplevde att båtlivet hade<br />
påverkat deras hälsa ganska eller mycket<br />
positivt. Endast 1 procent upplevde att båtlivet<br />
hade påverkat hälsan negativt.<br />
Positiv inställning till lagen om sjöfylleri<br />
År 2010 ändrades lagen om sjöfylleri. De nya<br />
alkoholgränserna är 0,2 promille för sjöfylleri<br />
och 1,0 promille för grovt sjöfylleri. Lagen<br />
omfattar de som kör en båt som är längre än 10<br />
meter eller båtar som kan hålla en högre hastighet<br />
än 15 knop. Både båtföraren och personer<br />
ombord med uppgifter som är av betydelse för<br />
säkerheten till sjöss omfattas av den nya lagen.<br />
Lagändringen gör också att Polisen och Kustbevakningen<br />
har rätt att göra rutinmässiga alkoholtester<br />
för att kontrollera nykterheten och<br />
sjösäkerheten i svenska vatten.<br />
Det fanns en viss skillnad i inställningen till<br />
den nya lagen mellan de som ägde en båt och<br />
de som inte gjorde det. Jämförelsen visar att 90<br />
procent av de som inte var båtägare var positivt<br />
inställda, medan det var 82 procent av båtägarna<br />
som var det.<br />
Två av tre har ingen båtexamen<br />
Enligt undersökningen var det inte så vanligt att<br />
båtägare hade någon form av båtexamen. Drygt<br />
två tredjedelar hade ingen examen, var femte<br />
hade förarintyg/skärgårdsskepparexamen och<br />
var tionde hade kustskepparintyg/skepparexamen.<br />
Bland de personer som ägde en båt<br />
med hastighet över 20 knop hade i regel fler<br />
examen.<br />
Även om många inte har någon formell<br />
båtexamen har drygt hälften av de som kör båt<br />
mer än 300 timmars körerfarenhet. Av de som<br />
kör båt med hastighet över 20 knop har drygt<br />
tre av fyra mer än 100 timmars erfarenhet.<br />
Motsvarande uppgift för båtar med max 20<br />
knop är 70,3 procent.<br />
Resultatet av undersökningen visar att<br />
knappt 3 procent var med om en allvarligare<br />
båtincident under 2010. Nära en tredjedel av<br />
olyckorna handlade om att man hade kolliderat<br />
med en annan båt.<br />
Enligt Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik<br />
har antalet insatser från 2005 till 2010 varierat<br />
mellan 659 och 758. År 2007 var det en topp<br />
med 934 sjöräddningsinsatser. Under 2010 var<br />
det 29 personer som omkom eller saknades till<br />
följd av fritidsbåtsolyckor. Det är en minskning<br />
med nästan 15 procent jämfört med året innan.<br />
Definitioner<br />
Fritidsbåt är en privatägd båt som används som<br />
fritidsbåt t.ex. motorbåt, segelbåt, roddbåt,<br />
kajak, kanot, vattenskoter och jolle som inte är<br />
tillbehör till annan båt.<br />
Ej sjödugligt skick innebär att båten skulle<br />
behöva mer än en vanlig service för att kunna<br />
sjösättas.<br />
Möjlighet till enbart tillfällig övernattning innebär<br />
att båten inte har något slutet utrymme med<br />
acceptabel ståhöjd.<br />
Liten båt: Helt öppen båt med motor under 10<br />
hk, eka, roddbåt, jolle, kanadensare och kajak.<br />
Ruffad motorbåt: Ruffad motorbåt avsedd för<br />
övernattning.<br />
Ruffad segelbåt: Ruffad segelbåt, motorseglare<br />
avsedd för övernattning.<br />
Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se) och<br />
Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se)<br />
468 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Kultur och fritid<br />
23.2 Bokläsning<br />
Reading<br />
Även om andelen svenska bokläsare minskat något sedan toppåren 2005 och<br />
2006, är den regelbundna läsningen mer utbredd i befolkningen i dag än för ett<br />
kvartssekel sedan. År 2010 är det 39 procent av den vuxna befolkningen som läst<br />
en bok minst en gång i veckan under de senaste 12 månaderna. Samtidigt består<br />
stora skillnader i läsvanor mellan olika grupper av befolkningen.<br />
Den 1 januari 2002 sänktes bokmomsen från 25<br />
till 6 procent. SCB fick i uppdrag av Kulturdepartementet<br />
att förse Bokpriskommissionen<br />
med underlag för att följa effekter av momssänkningen.<br />
Regeringens förhoppning var att<br />
momssänkningen på böcker och tidskrifter<br />
skulle öka läsandet bland Sveriges befolkning.<br />
Inom ramen för detta uppdrag samarbetade<br />
SCB med SOM-institutet vid Göteborgs universitet<br />
för att genom de så kallade SOM-undersökningarna<br />
följa läsandets utveckling i Sverige.<br />
SOM-institutet har därefter fortsatt att samla in<br />
och analysera data om svenskars bokläsning.<br />
Tendens till stabiliserat bokläsande<br />
Under de senaste 25 åren har skaran av regelbundna<br />
bokläsare växt i Sverige. Från 1988 till<br />
2010 har andelen som uppger att de ”läst någon<br />
bok” minst någon gång i veckan under de<br />
senaste 12 månaderna ökat från 28 till 39 procent.<br />
Tillväxten ägde framför allt rum under<br />
2000-talets inledande år, vilket utöver den<br />
sänkta bokmomsen kan relateras till nya försäljningsställen,<br />
ökad pocketutgivning och en<br />
deckarvåg med många storsäljande författare.<br />
Sedan mitten av decenniet, med toppnoteringen<br />
42 procent 2005–2006, har andelen minskat<br />
något och de senaste åren omfattat strax under<br />
40 procent. Nivån är därmed ungefär densamma<br />
som år 2002 när bokmomsen precis<br />
hade sänkts. Andelen bokläsare växer något om<br />
vi inkluderar även de som lyssnat på en bok:<br />
från 39 till 41 procent.<br />
Kvinnor läser mer regelbundet än män<br />
Bokläsandet i Sverige karakteriseras av en stor<br />
könsskillnad, och den har bestått under hela<br />
perioden 1988–2010. År 1988 var andelen regelbundna<br />
läsare 35 procent hos kvinnor och 21<br />
procent hos män. Motsvarande resultat för år<br />
2010, med generellt fler regelbundna bokläsare i<br />
befolkningen, är 47 procent för kvinnor och 30<br />
procent för män.<br />
Gruppen som inte har läst en bok under det<br />
senast året är tvärtom väsentligt större hos män<br />
än hos kvinnor. År 2010 motsvarar den 27 procent<br />
av männen mot 13 procent av kvinnorna.<br />
Andelen icke-läsande kvinnor har legat tämligen<br />
stabil under det senaste kvartsseklet. Hos<br />
männen har däremot andelen icke-läsare<br />
successivt vuxit sedan slutet av 1980-talet, då<br />
gruppen utgjorde cirka 20 procent.<br />
Den sporadiska bokläsaren (som läst minst<br />
någon gång under de senaste 12 månaderna<br />
men inte så ofta som varje vecka) är något<br />
mindre vanlig i dag än i slutet av 1980-talet. Det<br />
gäller både kvinnor och män. År 2010 är andelen<br />
sporadiska läsare ungefär lika stor hos<br />
kvinnor och män: 40 respektive 43 procent.<br />
Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter kön,<br />
procent 1988–2010<br />
Statistiska centralbyrån 469
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Högutbildade läser mer regelbundet<br />
Andra faktorer som har stor betydelse för bokläsandet<br />
är utbildning och social klass. I en jämförelse<br />
av personer som själva beskriver sig som<br />
boende i högre tjänstemannahem med dem<br />
boende i arbetarhem är andelen regelbundna<br />
läsare ungefär den dubbla i de högre tjänstemannahemmen:<br />
60 mot 28 procent (2010). 1<br />
Det finns stor anledning att skilja på läsandet<br />
av skön- och facklitteratur. Till att börja med har<br />
det regelbundna läsandet av skönlitterära böcker<br />
mer än dubbelt så stor utbredning i befolkningen<br />
som läsandet av fackböcker. År 2010<br />
uppger 39 procent att de läser en skönlitterär<br />
bok minst varje vecka och 15 procent en fackbok<br />
(i båda fallen inkluderas ljudböcker i frågan).<br />
Könsskillnaden i läsandet av skönlitteratur är<br />
densamma som för böcker allmänt: 47 procent<br />
av kvinnorna läser skönlitteratur minst varje<br />
vecka mot 29 procent av männen.<br />
Resultaten visar också att andelen regelbundna<br />
läsare av skönlitteratur är tre gånger så<br />
stor bland dem med examen från högskola/<br />
universitet jämfört med dem med grundskola<br />
som högsta utbildning: 58 respektive 19 procent.<br />
Vid motsvarande jämförelser ifråga om fackböcker<br />
finns ingen könsskillnad, däremot ökar<br />
utbildningsfaktorn ytterligare i betydelse. Andelen<br />
läsare av fackböcker är 31 procent bland<br />
högutbildade och 2 procent bland lågutbildade.<br />
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988–2010.<br />
Undersökningen omfattar den svenska befolkningen i åldrarna<br />
16–85 år.<br />
Andelen regelbundna läsare av skönlitteratur respektive fackböcker i olika grupper 2010, procent<br />
Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter<br />
subjektiv klass 1988–2010<br />
1) Det ska noteras att enkätfrågans svarsalternativ ’Högre<br />
tjänstemannahem’ före 2009 års undersökning löd ’Högre<br />
tjänstemanna-/akademikerhem’.<br />
470 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.3<br />
Kultur och fritid<br />
Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund 1985–2010<br />
Sports clubs belonging to certain federations<br />
Gymnastik, fotboll och friidrott<br />
Fotboll är den överlägset största idrotten vad<br />
gäller antalet föreningar. Under hela den<br />
betraktade perioden har antalet legat mellan<br />
3 000 och 3 500.<br />
Gymnastik och friidrott är de sporter som<br />
kommer närmast vad gäller antalet föreningar.<br />
Bägge har dock haft en nedåtgående<br />
trend under den betraktade perioden.<br />
Golf, ridsport och tennis<br />
Ridsporten hade en kraftig uppgång under<br />
10-årsperioden 1985–1995, och ökade från<br />
300 föreningar till över 900. Därefter har<br />
antalet förblivit tämligen konstant – mellan<br />
900 och 1 000.<br />
Även golf har ökat men där har ökningen<br />
varit jämt fördelad över hela perioden.<br />
Beträffande tennis kan det vara värt att<br />
berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock<br />
spelade han en match mot Henri Lecomte 1<br />
april 1983).<br />
Bandy, innebandy och ishockey<br />
Innebandyn blev som namnet antyder en<br />
innesport och 1997 fanns hela 1 600 föreningar,<br />
vilket var 8 gånger fler än 1985. Efter<br />
toppåret 1997 har antalet föreningar minskat<br />
och uppgår nu till drygt 1 100.<br />
Beträffande ishockey och bandy kan man<br />
konstatera att antalet föreningar nu (2010) är<br />
lite lägre än 1985.<br />
Källa: Riksidrottsförbundet.<br />
Statistiska centralbyrån 471
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.4<br />
Folkbibliotek, bio och studiecirklar – trender<br />
Public libraries, cinemas and study circles – trends<br />
Folkbibliotek, utlåning av böcker, miljoner 1950–2009<br />
Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen<br />
från 17 miljoner lån per år till 78<br />
miljoner lån, varefter upp- och nedgångar<br />
följt på varandra. Sedan 1996 har utlåningen<br />
minskat stadigt med undantag för senaste<br />
två åren då utlåningen uppgick till 58 miljoner.<br />
Det är främst utlåningen av skönlitterära<br />
böcker som minskar, vilket till viss del kan<br />
förklaras av höjd utlåning av e-böcker och<br />
ljudböcker.<br />
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).<br />
Biobesökare, miljoner 1960–2010<br />
År 1960 uppgick antalet biobesökare till 55<br />
miljoner. Bland filmer som visades det året<br />
kan nämnas: Alla vi barn i Bullerbyn, Jungfrukällan<br />
och Psycho.<br />
År 2010 var antalet biobesök nästan 16<br />
miljoner. De mest sedda filmerna var: Avatar,<br />
Harry Potter och Dödsrelikerna del 1, Inception<br />
och Snabba Cash. Digitaliseringen av<br />
biograferna slog igenom på allvar 2010. I<br />
december var cirka 34 procent av alla besök<br />
på digitala föreställningar (vilket var betydligt<br />
högre än föregående år).<br />
Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se).<br />
Studiecirklar, 1 000-tal 1951–2009<br />
Studiecirklar följer i stort sett samma utveckling<br />
som utlåningen av böcker på folkbiblioteken.<br />
Under perioden 1950–1979 ökade<br />
antalet cirklar från 33 000 till 350 000, dvs.<br />
mer än en tiodubbling. År 2009 hölls<br />
281 400 studiecirklar av studieförbunden.<br />
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).<br />
472 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.5<br />
Kultur och fritid<br />
Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en vecka<br />
2010, procent<br />
Persons taking a trip of at least one week duration, percent<br />
Hushållstyp<br />
60 procent av befolkningen i åldern 16–84 år<br />
gjorde en semesterresa om minst en vecka<br />
2010. Ser man till olika hushållstyper visar<br />
sig stora skillnader i resandet. Sålunda hade<br />
55 procent av ensamstående med barn gjort<br />
en semesterresa. Motsvarande andel bland<br />
sammanboende med barn var 63 procent.<br />
SKL-region<br />
Ser man till regioner visar sig befolkningen i<br />
de tre storstadsområdena vara de som reser<br />
mest. 70 procent hade gjort en semesterresa<br />
under det senaste året. I glesbygdskommunerna<br />
– i diagrammet betecknade<br />
som ”Övriga kommuner" (glesbygds- och<br />
varuproducerande kommuner samt övriga<br />
kommuner upp till 25.000 invånare exkl.<br />
pendlingskommuner) – var motsvarande<br />
andel 49 procent.<br />
Socioekonomisk grupp<br />
Även när man studerar socioekonomiska<br />
grupper framkommer stora skillnader. Bland<br />
ej facklärda arbetare hade knappt hälften<br />
(47 procent) gjort en semesterresa. Bland<br />
högre tjänstemän hade 74 procent gjort en<br />
sådan resa.<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden,<br />
ULF (www.scb.se/LE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 473
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.6<br />
Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr<br />
Municipal operating costs for culture, SEK m<br />
Verksamhetsområde<br />
Area of activity<br />
Nettokostnader, miljoner kr<br />
Net costs, SEK m<br />
Nettokostnader per invånare, kr<br />
Net costs per inhabitant<br />
2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010<br />
Allmän kulturverksamhet 1<br />
General cultural activities 2 974 3 209 3 199 3 242 326 347 343 344<br />
Stöd till studieorganisationer<br />
Support for adult educational<br />
associations 553 568 516 524 61 61 55 56<br />
Bibliotek Libraries 3 621 3 724 3 760 3 829 397 402 403 407<br />
Musik-/kulturskola<br />
Schools of music/culture 1 786 1 864 1 872 1 901 196 201 200 202<br />
Totalt Total 8 934 9 365 9 347 9 496 980 1 011 1 001 1 009<br />
1) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.<br />
23.7<br />
Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet,<br />
löpande priser<br />
County council operating costs for culture, current prices<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Kulturutgifter 1 , milj. kr Current 2 454 2 751 2 868 3 005 3 114 3 158<br />
Kulturutgifter 1 , kr per inv.<br />
Current costs, SEK/inhabitant. 271 302 312 325 335 337<br />
1) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande<br />
föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth<br />
organisations and organisations that provide facilities for community activities.<br />
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010.<br />
474 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.8<br />
Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2010<br />
Research libraries, stocks and acquisitions<br />
Kultur och fritid<br />
Bibliotek<br />
Library<br />
Bibliotek,<br />
antal<br />
Libraries,<br />
number<br />
Böcker,<br />
seriella publikationer,<br />
hyllmeter<br />
Books, serial<br />
publications,<br />
meters of<br />
shelves<br />
Mediebestånd*<br />
Media stocks*<br />
Periodika,<br />
tryckt form,<br />
titlar, antal<br />
Periodical,<br />
in print,<br />
titles,<br />
number<br />
Periodika,<br />
elektr. form,<br />
titlar, antal<br />
Periodical<br />
electronic<br />
form, titles,<br />
number<br />
Databaser<br />
1<br />
Databases<br />
Förvärv av<br />
böcker och<br />
seriella publikationer,<br />
hyllmeter*<br />
Acquisitions,<br />
book and<br />
serial publications,<br />
shelf<br />
meters*<br />
Nationalbibliotek National Library<br />
Kungliga biblioteket 4 103 475 9 498 4 666 41 732<br />
Högskolebibliotek University Libraries 141 632 491 42 669 383 811 2 594 5 848<br />
Därav bibliotek vid Of which libraries at<br />
Chalmers bibliotek 3 13 367 450 7 150 150 86<br />
Göteborgs universitetsbibliotek 10 67 385 5 419 11 746 200 652<br />
Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 4 247 50 2 131 43 17<br />
Karlstads universitetsbibliotek 2 6 153 736 9 490 64 64<br />
Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 2 12 860 135 9 069 35 55<br />
Kungliga Tekniska högskolans bibliotek 6 24 063 823 6 901 94 185<br />
Linköpings universitetsbibliotek 6 16 596 2 030 14 500 109 22<br />
Luleå universitetsbibliotek 2 6 891 131 18 800 81 37<br />
Lunds universitets bibliotek 31 173 010 13 939 19 014 138 1 218<br />
Stockholms universitetsbibliotek 11 62 577 2 053 8 393 133 611<br />
Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 7 13 668 1 786 14 026 46 56<br />
Umeå universitetsbibliotek 4 33 954 5 760 10 585 129 530<br />
Uppsala universitetsbibliotek 14 136 500 1 608 17 683 272 539<br />
Linnéuniversitetet 2 7 857 612 11 730 104 425<br />
Örebro universitetsbibliotek 4 8 458 738 10 891 82 78<br />
Specialbibliotek Special Libraries 57 80 782 9 102 39 565 729 687<br />
Därav bibliotek vid<br />
Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna<br />
Museet 1 4 318 149 8 4 46<br />
Naturvårdsverkets biblioteket 1 630 93 2 129 8 8<br />
Nordiska museets bibliotek 1 3 700 268 10 2 27<br />
Patent och registreringsverkets bibliotek 2 2 432 103 8 058 342 14<br />
Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens<br />
bibliotek 2 7 082 897 37 3 44<br />
Riksdagsbiblioteket 1 14 271 2 117 19 087 41 78<br />
Statistiska centralbyråns bibliotek 1 - 75 2 100 5 -<br />
Svenska barnboksinstitutets bibliotek 1 2 400 120 - - 50<br />
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI,<br />
Biblioteket 4 1 087 217 - 200 -<br />
VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut,<br />
BIC 1 4 000 237 16 2 16<br />
Samtliga 2 Total 2 202 816 748 61 269 428 042 3 364 7 267<br />
1) Fr.o.m. 2006 års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser".<br />
2) Totalt 75 bibliotek med 202 serviceställen. There are 75 libraries with 202 service points.<br />
Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2010 (www.kb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 475
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.9<br />
Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2010<br />
Research libraries, media circulation, staff and costs<br />
Bibliotek<br />
Library<br />
Lokala lån<br />
Local<br />
circulation<br />
Ut- och inlåning*<br />
Media circulation*<br />
Lån till<br />
andra bibliotek,<br />
antal<br />
Interlibrary<br />
lending<br />
Inlån från<br />
andra bibliotek,<br />
antal<br />
Interlibrary<br />
loans<br />
received<br />
Personal, helårsverken*<br />
Staff, person-years*<br />
Totalt<br />
Total<br />
Därav bibliotekarier<br />
och<br />
dokumentalister<br />
1<br />
Driftkostnader,<br />
1 000 kr*<br />
inkl. lokaler<br />
Operating<br />
costs*<br />
Nationalbibliotek National Library<br />
Kungliga biblioteket 102 634 7 337 2 853 357 162 317 458<br />
Högskolebibliotek<br />
University Libraries 9 290 632 419 616 144 399 1 590 1 062 1 960 146<br />
Därav bibliotek vid Of which library at<br />
Chalmers bibliotek 58 477 8 660 4 280 42 25 69 748<br />
Göteborgs universitetsbibliotek 542 462 34 764 9 018 179 130 189 447<br />
Handelshögskolan i Stockholm.<br />
Biblioteket 25 812 41 662 10 8 13 561<br />
Karlstads universitetsbibliotek 136 637 9 053 3 318 33 15 49 222<br />
Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket<br />
219 397 17 019 5 287 103 55 132 838<br />
Kungliga Tekniska högskolans<br />
bibliotek 87 427 4 366 4 379 54 27 92 505<br />
Linköpings universitetsbibliotek 520 133 26 175 7 782 85 65 105 349<br />
Luleå universitetsbibliotek 307 189 18 645 4 888 35 21 40 933<br />
Lunds universitets bibliotek 548 219 42 016 33 420 180 140 215 463<br />
Stockholms universitetsbibliotek 1 132 557 18 642 8 707 112 76 158 962<br />
Sveriges lantbruksuniversitets<br />
bibliotek 98 322 5 468 4 015 50 38 61 510<br />
Umeå universitetsbibliotek 2 366 021 44 883 3 688 95 59 122 586<br />
Uppsala universitetsbibliotek 302 290 53 353 8 722 177 108 224 912<br />
Linnéuniversitetet i Kalmar och<br />
Växjö 2 159 792 4 871 4 241 48 36 61 851<br />
Örebro universitetsbibliotek 316 919 14 184 2 949 30 18 44 373<br />
Specialbibliotek Special Libraries 203 616 43 246 5 394 192 132 142 863<br />
Därav bibliotek vid<br />
Konstbiblioteket/Nationalmuseum &<br />
Moderna Museet 2 089 172 153 4 2 1 933<br />
Naturvårdsverkets biblioteket 1 747 143 90 3 3 2 726<br />
Nordiska museets bibliotek 6 507 450 33 6 3 2 753<br />
Patent och registreringsverkets<br />
bibliotek 5 952 13 122 929 12 5 12 985<br />
Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens<br />
bibliotek 41 163 2 127 139 12 10 9 480<br />
Riksdagsbiblioteket 21 302 2 443 350 38 20 32 234<br />
Statistiska centralbyråns bibliotek 1 817 330 115 3 3 3 747<br />
Svenska barnboksinstitutets bibliotek 3 008 320 - 8 4 5 965<br />
Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />
FOI. Biblioteket - - 1 924 5 5 4 042<br />
VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut,<br />
BIC 683 900 274 7 6 5 240<br />
Samtliga Total 9 596 882 470 199 152 646 2 139 1 356 2 420 467<br />
1) Of whom librarians and documentalists.<br />
2) Namnbyte 1 januari 2010.<br />
Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2010 (www.kb.se).<br />
476 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Kultur och fritid<br />
23.10 Folkbibliotek<br />
Public libraries<br />
År 1<br />
Year<br />
Antal bibliotekssystem<br />
2<br />
Number of library<br />
systems 2<br />
Bokbestånd,<br />
1 000-tal<br />
Book-stock, volumes<br />
in thousands<br />
AV-mediebestånd<br />
3 ,<br />
1 000-tal<br />
Audiovisual<br />
media-stock,<br />
units in<br />
thousands<br />
Summa<br />
Total<br />
Tidningar och<br />
tidskrifter,<br />
1 000-tal Årsprenumerationer<br />
Newspapers and<br />
periodicals Annual<br />
subscriptions<br />
1991 375 47 203 2 291 49 494 148<br />
1992 371 46 559 2 223 48 781 143<br />
1993 365 46 128 2 291 48 419 136<br />
1994 358 44 919 2 361 47 279 132<br />
1995 358 45 127 2 391 47 516 128<br />
1996 328 44 569 2 396 46 966 123<br />
1997 330 44 528 2 499 47 027 126<br />
1998 327 44 717 2 847 47 564 116<br />
1999 327 44 969 2 847 47 816 113<br />
2000 332 44 938 2 876 47 814 111<br />
2001 330 44 742 2 912 47 654 111<br />
2002 330 44 658 3 033 47 691 105<br />
2003 329 43 859 3 099 46 958 103<br />
2004 329 43 111 3 190 46 301 98<br />
2005 327 41 970 3 314 45 284 94<br />
2006 326 41 238 3 264 44 503 92<br />
2007 292 40 230 3 197 43 427 88<br />
2008 290 39 520 3 148 42 668 88<br />
2009 3 290 38 073 3 612 41 684 86<br />
2010* 290 36 438 3 487 39 925 81<br />
År 1<br />
Utlåning, 1 000-tal<br />
Circulation, thousands<br />
Driftkostnader, 1 000-tal kr<br />
Operating costs, thousands<br />
Böcker<br />
Books<br />
Skönlitteratur<br />
för<br />
vuxna<br />
Literature<br />
(fiction,<br />
poetry,<br />
drama)<br />
Andel lån av<br />
Fraction loans of<br />
Facklitteratur<br />
för vuxna<br />
Non-fiction<br />
literature<br />
Barnböcker<br />
Juvenile<br />
books<br />
AV-medier<br />
Audiovisual<br />
media<br />
Summa<br />
Böcker o.d.<br />
Books, etc.<br />
Därav för<br />
Of which for<br />
Personal<br />
Staff<br />
1991 66 438 31 27 42 4 237 2 624 201 339 812 1 324 995<br />
1992 67 456 30 28 42 4 602 2 711 048 345 245 1 339 491<br />
1993 68 234 30 29 41 5 049 2 631 567 342 762 1 256 824<br />
1994 68 706 29 30 41 6 020 2 696 924 352 367 1 276 476<br />
1995 71 201 29 30 41 6 984 2 721 195 355 492 1 286 306<br />
1996 74 231 28 31 41 7 886 2 815 649 356 045 1 342 700<br />
1997 73 216 27 32 41 8 203 2 897 858 369 239 1 391 160<br />
1998 72 589 27 32 41 9 038 2 952 457 384 663 1 423 742<br />
1999 71 029 28 31 41 9 428 2 940 440 386 692 1 434 900<br />
2000 70 909 28 31 41 10 043 2 988 208 400 402 1 497 371<br />
2001 68 783 28 30 42 10 595 3 137 701 407 327 1 589 329<br />
2002 66 692 28 30 42 11 758 3 242 239 420 293 1 676 786<br />
2003 65 344 27 30 43 11 559 3 334 686 412 699 1 752 867<br />
2004 63 908 27 29 44 11 390 3 379 611 407 637 1 764 694<br />
2005 60 683 26 29 45 11 473 3 412 473 412 036 1 792 205<br />
2006 59 014 26 28 46 11 674 3 609 746 461 718 1 855 773<br />
2007 57 290 25 27 48 11 823 3 554 424 449 307 1 858 630<br />
2008 58 263 25 27 48 11 627 3 575 007 418 090 1 914 907<br />
2009 58 424 25 26 49 12 007 3 676 252 418 936 1 940 914<br />
2010* 56 867 26 25 49 11 456 3 615 166 424 211 1 919 612<br />
1) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006,<br />
bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m. 1995 och tal- och punktskriftsbiblioteket åren 2004–2007.<br />
Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included 1990–2007.<br />
2) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any.<br />
3) Fr.o.m. 2009 inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included.<br />
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 (–1997); Statens kulturråd och SCB (–2008): Kulturen i siffror:<br />
Folkbiblioteken 1998–2008, Bibliotek 2009 (www.kulturradet.se), Bibliotek 2010 (www.kb.se).<br />
Statistiska centralbyrån 477
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.11 Studiecirklar<br />
Study circles<br />
Studieförbund 1<br />
Adult educational<br />
associations<br />
Allmänna cirklar<br />
General study circles<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Samtliga<br />
Total<br />
Därav<br />
andel<br />
kvinnor<br />
%<br />
Of whom<br />
women<br />
%<br />
ABF<br />
Cirklar<br />
Circles 80 139 74 394 74 694 81 269 78 925 78 223 .<br />
Deltagare<br />
Participants 639 721 601 418 581 217 619 540 594 021 573 783 60<br />
Bilda Cirklar 14 012 13 244 12 219 10 825 11 633 12 977 .<br />
Deltagare 117 091 110 525 99 491 85 868 87 749 96 680 57<br />
FU Cirklar 15 513 16 097 18 012 17 737 17 671 19 357 .<br />
Deltagare 132 638 133 283 137 263 128 423 121 926 130 588 61<br />
Sfr Cirklar 39 838 39 041 40 085 42 500 41 523 42 561 .<br />
Deltagare 270 818 262 015 257 625 260 038 240 084 239 886 48<br />
SV Cirklar 55 274 53 277 54 452 56 869 53 377 52 858 .<br />
Deltagare 461 443 436 296 430 758 429 024 392 396 385 466 62<br />
NBV Cirklar 14 744 13 697 15 703 24 333 21 736 19 389 .<br />
Deltagare 99 728 92 563 98 891 137 767 120 900 105 873 50<br />
SISU 2 Cirklar 41 348 38 060 36 323 . . . .<br />
Deltagare 316 919 289 821 280 487 . . . .<br />
Sensus Cirklar 19 430 22 919 22 051 20 453 18 379 18 528 .<br />
Deltagare 211 389 225 252 210 618 166 422 144 959 134 761 60<br />
Mbsk Cirklar 22 418 21 811 26 623 29 329 31 448 36 169 .<br />
Deltagare 189 887 181 356 197 150 194 325 202 018 216 391 50<br />
TBV 3 Cirklar 6 613 . . . . . .<br />
Deltagare 39 715 . . . . . .<br />
Ibn Rushd 4 Cirklar . . . . . . . . 910 1 335<br />
Deltagare . . . . . . . . 5 408 7 933 36<br />
Summa Cirklar 309 329 292 540 300 162 283 315 275 602 281 397 .<br />
Total Deltagare 2 479 349 2 332 529 2 293 500 2 021 407 1 909 461 1 891 361 57<br />
1) Statsunderstödda studieförbund. ABF = Arbetarnas bildningsförbund, Bilda = Studieförbundet Bilda, FU = Folkuniversitetet,<br />
NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SISU = Svenska idrottsrörelsens studieförbund,<br />
Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet,<br />
Ibn Rushd = Studieförbund öppet för alla med visionen att islam ska vara en självklar del av Sverige.<br />
2) SISU erhåller fr.o.m. 2007 statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken.<br />
3) TBV ingår i Sensus studieförbund sedan den 1 oktober 2004.<br />
4) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari 2008.<br />
Källa: Statens kulturråd: (www.kulturradet.se).<br />
478 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.12<br />
Studieförbundens kulturprogram<br />
Adult educational associations’ cultural programmes<br />
Kultur och fritid<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Föreläsningar Lectures<br />
Arrangemang Events 78 290 84 642 88 683 87 383 104 154 109 563<br />
Besökare Participants 3 010 680 3 092 356 3 111 397 3 001 595 3 551 594 3 625 427<br />
Sång/Musik Song/Music<br />
Arrangemang 74 943 78 571 83 408 88 138 96 666 104 595<br />
Besökare 6 354 418 6 617 405 6 684 256 6 634 079 6 969 969 7 443 741<br />
Dramatisk framställning Drama<br />
Arrangemang 18 070 19 771 19 550 15 090 16 983 17 168<br />
Besökare 1 449 073 1 525 088 1 526 416 1 349 935 1 313 973 1 324 012<br />
Film/Foto/Bild Film/Photo/Art<br />
Arrangemang 10 421 12 348 15 893 13 763 13 005 17 726<br />
Besökare 400 966 422 106 529 512 616 211 648 539 796 569<br />
Dans Dance<br />
Arrangemang 5 236 6 229 7 139 6 851 7 567 7 258<br />
Besökare 706 733 814 865 801 969 633 361 700 782 684 557<br />
Utställningsverksamhet<br />
Exhibitions<br />
Arrangemang 11 118 15 413 18 176 15 561 15 835 17 573<br />
Besökare 1 638 402 1 817 882 1 834 947 1 584 849 1 816 436 1 879 005<br />
Konst/Konsthantverk<br />
Art/Handicraft<br />
Arrangemang 3 418 3 611 3 941 4 353 5 795 6 139<br />
Besökare 226 101 191 589 225 330 172 587 221 761 205 036<br />
Litteraturverksamhet Literature<br />
Arrangemang 2 942 3 066 3 232 2 809 3 652 4 778<br />
Besökare 90 454 79 617 87 416 66 701 77 997 91 530<br />
Tvärkulturell verksamhet<br />
Intercultural activity<br />
Arrangemang 16 327 14 972 16 655 18 708 22 002 27 227<br />
Besökare 1 386 076 1 051 344 1 022 842 960 069 1 124 495 1 074 877<br />
Summa Total<br />
Arrangemang 220 765 238 623 256 677 252 656 285 659 312 027<br />
Besökare 15 262 903 15 612 252 15 824 085 15 019 387 16 425 546 17 124 754<br />
Källa: Statens kulturråd: (www.kulturradet.se).<br />
Statistiska centralbyrån 479
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.13<br />
Bokproduktion, översikt<br />
Book production, overview<br />
År<br />
Year<br />
Böcker, broschyrer 1<br />
Books, pamphlets 1<br />
Facklitteratur<br />
Non-fiction<br />
Skönlitteratur<br />
Fiction,<br />
poetry, drama<br />
Barn- och ungdomslitteratur<br />
Juvenile books<br />
Summa<br />
Total<br />
1992 9 538 2 032 1 243 12 813<br />
1993 9 682 2 140 1 073 12 895<br />
1994 10 578 2 059 1 185 13 822<br />
1995 9 518 1 919 1 263 12 700<br />
1996 10 596 1 904 996 13 496<br />
1997 10 231 1 923 1 056 13 210<br />
1998 9 495 1 923 1 129 12 547<br />
1999 9 000 1 900 1 088 11 988<br />
2000 7 891 1 880 1 205 10 976<br />
2001 7 800 1 978 1 154 10 932<br />
2002 7 073 1 929 1 090 10 092<br />
2003 7 591 2 390 1 191 11 172<br />
2004 2 13 093 2 938 1 652 17 683<br />
2005 17 267 2 537 1 609 21 413<br />
2006 17 760 2 449 1 556 21 765<br />
2007 18 471 2 637 1 677 22 785<br />
2008 21 072 3 133 1 977 26 182<br />
2009 15 426 2 659 1 744 19 829<br />
2010 16 701 3 211 1 719 21 631<br />
1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m. 2004 ingår delar i<br />
universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004<br />
research reports from universities are included.<br />
2) Fr.o.m. 2004 ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitets- och högskoleinstitutioner<br />
registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural<br />
sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included.<br />
Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin.<br />
23.14<br />
Språk<br />
Language<br />
Bokproduktion efter språk<br />
Book production by language<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Totalt<br />
Total<br />
Facklitteratur<br />
1<br />
Skönlitteratur<br />
2<br />
Barnoch<br />
ungdomslitteratur<br />
3<br />
Böcker, broschyrer 4<br />
Books, pamphlets 4 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 16 701 3 211 1 719<br />
Originalarbeten Original works 18 222 18 699 19 704 22 578 17 093 18 923 15 800 2 137 986<br />
Svenska Swedish 12 772 13 031 13 583 16 042 12 559 13 888 11 042 1 980 866<br />
Engelska English 5 061 5 144 5 620 5 911 4 105 4 554 4 501 46 7<br />
Franska French 34 44 57 52 34 41 39 2 –<br />
Tyska German 46 48 44 48 54 43 36 3 4<br />
Övriga språk Other languages 309 432 400 525 341 397 182 106 109<br />
Översättningar Translations 3 191 3 020 3 081 3 604 2 736 2 708 901 1 074 733<br />
Originalspråk By original language<br />
Danska Danish 130 133 151 161 141 136 67 30 39<br />
Norska Norwegian 162 130 149 179 130 157 56 60 41<br />
Engelska 2 339 2 141 2 169 2 490 1 897 1 889 615 743 531<br />
Franska 138 125 96 151 124 115 25 67 23<br />
Tyska 104 109 118 175 130 113 57 27 29<br />
Övriga språk 318 382 388 448 314 298 81 147 70<br />
1) Non-fiction.<br />
2) Fiction, poetry, drama.<br />
3) Juvenile books.<br />
4) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages.<br />
Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin.<br />
480 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.15<br />
Bokproduktion efter ämnesområde<br />
Book production by subject<br />
Kultur och fritid<br />
Ämnesområde<br />
Subject<br />
Böcker, broschyrer 1<br />
Books, pamphlets 1<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Totalt<br />
Total<br />
Nya verk<br />
First<br />
editions<br />
Nya upplagor<br />
och<br />
nytryck<br />
Reeditions,<br />
reprints<br />
A. Bok- och biblioteksväsen<br />
Bibliography and library science 193 215 210 125 96 100 89 11<br />
B. Skrifter av allmänt och blandat<br />
innehåll General works 394 487 492 503 346 375 345 30<br />
C. Religion Religion 406 490 378 544 411 497 412 85<br />
D. Filosofi och psykologi<br />
Philosophy and psychology 435 473 453 585 484 521 403 118<br />
E. Uppfostran och undervisning<br />
Education 664 721 811 931 609 782 712 70<br />
F. Språkvetenskap Philology 683 661 633 863 550 660 512 148<br />
G. Litteraturvetenskap Literary history 162 206 214 268 225 240 210 30<br />
H. Skönlitteratur<br />
Literature (fiction, poetry, drama)<br />
Svensk i original<br />
Swedish literature 1 316 1 247 1 321 1 751 1 529 1 966 1 523 443<br />
Utländsk i svensk översättning<br />
Foreign literature translated into<br />
Swedish 1 118 1 093 1 214 1 207 1 014 1 064 814 250<br />
På främmande språk<br />
In languages other than Swedish 103 109 94 153 98 156 142 14<br />
I. Konst, musik, teater, film<br />
Fine arts, music, theatre, film 771 830 905 1 123 812 1 059 1 010 49<br />
J. Arkeologi Archaeology 611 697 789 1 039 699 601 599 2<br />
K. Historia History 363 427 307 338 299 332 269 63<br />
L. Biografi med genealogi<br />
Biography and genealogy 340 354 479 627 556 608 524 84<br />
M. Etnografi, socialantropologi och<br />
etnologi<br />
Ethnography and anthropology 78 110 100 98 78 74 61 13<br />
N. Geografi Geography 620 659 631 716 641 574 482 92<br />
O. Samhälls- och rättsvetenskap<br />
Social sciences and law 2 098 2 384 2 710 2 786 2 061 2 138 1 816 322<br />
P. Teknik, industri, kommunikationer<br />
Technology, manufacturing,<br />
communications 2 898 2 370 2 425 2 580 1 717 1 705 1 546 159<br />
Q. Ekonomi och näringsväsen<br />
Economics 2 138 2 061 2 274 2 481 1 815 2 039 1 743 296<br />
R. Idrott, lek och spel<br />
Sports and games 258 288 238 326 231 210 187 23<br />
S. Militärväsen<br />
Military and naval science 306 153 182 303 194 172 166 6<br />
T. Matematik Mathematics 466 391 329 378 411 310 262 48<br />
U. Naturvetenskap Physical science 1 783 1 956 2 078 2 213 1 410 1 672 1 609 63<br />
V. Medicin Medicine 1 593 1 817 1 834 2 257 1 787 2 043 1 886 157<br />
X. Musikalier Musical scores 7 10 7 10 12 14 10 4<br />
u. Böcker för barn och ungdom<br />
Juvenile books<br />
Svensk skönlitteratur<br />
Swedish fiction 524 549 619 677 680 747 604 143<br />
Utländsk skönlitteratur i svensk<br />
översättning<br />
Foreign fiction translated into<br />
Swedish 817 752 782 901 729 636 568 68<br />
Övrig skönlitteratur Other fiction 32 71 62 81 81 111 105 6<br />
Övriga böcker för barn och<br />
ungdom Other juvenile books 236 184 214 318 254 225 208 17<br />
Total bokproduktion Total 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 18 817 2 814<br />
1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf<br />
maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages.<br />
Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin.<br />
Statistiska centralbyrån 481
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.16 Dagstidningar<br />
Daily newspapers<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Antal tidningar Number of newspapers 168 166 169 168 171 169<br />
Borgerliga 1 Non-Socialist 1 91 86 85 86 88 85<br />
Socialistiska Socialist 2 27 28 28 29 33 33<br />
Övriga 3 Other 3 50 52 56 53 50 51<br />
Nettoupplaga 4 Net circulation 4<br />
Samtliga, 1 000-tal 3 998 3 928 3 833 3 725 3 605 3 470<br />
Borgerliga 2 722 2 675 2 617 2 563 2 488 2 408<br />
Socialistiska 686 667 629 604 612 539<br />
Övriga 590 586 587 558 505 523<br />
Storstadspress 5 , 1 000-tal<br />
Metropolitan press 5 1 871 1 825 1 767 1 716 1 641 1 559<br />
Borgerliga 1 305 1 272 1 242 1 217 1 171 1 129<br />
Socialistiska 429 417 389 368 349 311<br />
Övriga 137 136 136 131 121 119<br />
1) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent<br />
Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc.<br />
2) Social Democrats, Communists and Syndicalists.<br />
3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent.<br />
4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Average weekday net circulation.<br />
5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg and Malmö.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se).<br />
23.17 Tidskrifter<br />
Weeklies and periodicals<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Antal tidskrifter 1 Number of periodicals 417 423 443 443 436 427 415<br />
Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies 2 14 13 14 14 14 14 14<br />
Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3<br />
Other weeklies and periodicals (excl.<br />
comics) 3 401 406 425 426 421 412 400<br />
Serietidningar Comics 2 4 4 3 1 1 1<br />
Nettoupplaga, 1 000-tal Net circulation 22 668 22 800 21 950 22 121 22 738 22 328 21 818<br />
Huvudsakligen veckoutgivna 2 2 054 1 977 1 926 1 882 1 828 1 790 1 749<br />
Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 20 453 20 632 19 855 20 109 20 827 20 466 20 004<br />
Serietidningar 161 191 169 130 83 72 65<br />
1) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar.<br />
2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals.<br />
3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se).<br />
23.18<br />
Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året<br />
Average number of TV-licences paid during the year<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1<br />
TV-avgifter, 1 000-tal TV-licences 3 404 3 402 3 411 3 441 3 457 3 480 3 454<br />
Antal per 1 000 inv. 2<br />
Per 1 000 inhabitants 378 377 376 376 375 374 368<br />
1) Reglerna för juridiska personer ändrades 2010-01-01, varefter de endast betalar en avgift oavsett antal mottagare.<br />
2) Beräknat på medelfolkmängden.<br />
Källa: Radiotjänst i Kiruna AB (www.radiotjanst.se).<br />
482 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.19<br />
Biografer, biografbesökare och filmer<br />
Cinemas, cinema goers and films<br />
Kultur och fritid<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Biografer Cinemas 609 591 551 514 502 488<br />
Biosalonger Cinema auditoriums 970 974 934 848 848 831<br />
Biografbesökare, milj. Cinema audiences 14,6 15,3 14,9 15,3 17,4 15,8<br />
Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue 1 123 1 202 1 179 1 257 1 546 1 472<br />
Filmpremiärer New films 270 255 250 254 269 237<br />
Nya utländska filmer New foreign films 224 213 221 218 228 195<br />
Nya svenska filmer New Swedish films 46 42 29 36 41 42<br />
Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se).<br />
23.20<br />
Granskade långfilmer<br />
Films censored<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Granskade långfilmer Films censored 491 420 387 419 344 392<br />
Därav pornografiska Of which pornographic 100 97 79 119 32 67<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: Statens biografbyrå (2005–2009), Statens medieråd 2010 (www.statensmedierad.se).<br />
23.21<br />
Museer och offentliga konsthallar 2009<br />
Museums and Exhibition Halls<br />
Museer 1<br />
Museums<br />
Besök<br />
Visits<br />
Färdigställda<br />
utställningar<br />
2<br />
Exhibitions<br />
Intäkter,<br />
1 000 kr<br />
Income<br />
Statsbidrag<br />
State<br />
grants<br />
Därav<br />
Of which<br />
Landstingsbidrag<br />
County<br />
council<br />
grants<br />
Personal,<br />
årsverken<br />
Staff<br />
personyears<br />
Kommunbidrag<br />
Municipal<br />
grants<br />
Entréintäkter<br />
Entrance<br />
fees<br />
Centrala museer<br />
Central museums<br />
Arbetets museum 218 252 38 27 24 848 13 819 – – –<br />
Arkitekturmuseet 76 000 13 28 49 365 40 952 – – 1 566<br />
Armémuseum 98 026 5 36 51 228 45 496 – – 1 194<br />
Etnografiska museet 99 899 9 33 42 509 37 800 – – 783<br />
Flygvapenmuseum 7 522 0 31 29 328 26 826 – – 19<br />
Hallwylska museet 110 580 6 9 9 798 5 575 – – 2 180<br />
Historiska museet 11 139 6 11 13 021 8 628 465 – 238<br />
Kungl. Myntkabinettet 52 918 7 13 21 106 17 677 – – 383<br />
Livrustkammaren 225 222 4 16 20 443 13 254 – – 4 034<br />
Marinmuseum . . . . . . . .<br />
Medelhavsmuseet 105 180 3 26 30 826 26 880 – – 1 046<br />
Moderna museet 581 858 13 103 165 900 115 850 – – 18 640<br />
Musikmuseet 76 249 10 14 20 876 19 363 – – 758<br />
Nationalmuseum 383 893 4 157 140 921 87 643 – – 17 086<br />
Naturhistoriska riksmuseet 3 564 000 15 251 244 303 182 115 – – 26 395<br />
Stiftelsen Nordiska museet 269 321 22 165 150 629 114 012 – 550 10 644<br />
Prins Eugens Waldemarsudde 197 021 8 27 34 237 10 195 – – 12 182<br />
Sjöhistoriska museet 213 298 9 8 10 697 4 645 – – 472<br />
Stiftelsen Skansen 1 405 128 1 237 193 621 71 096 – – 77 645<br />
Skokloster slott 44 760 2 10 10 850 8 639 – – 1 407<br />
Tekniska museet 318 240 14 64 86 750 46 163 – – 6 340<br />
Vasamuseet 1 154 615 12 228 236 039 116 213 – – 84 330<br />
Världskulturmuseet 248 830 9 34 66 807 62 200 – – 467<br />
Östasiatiska museet 64 104 3 25 31 235 28 670 – – 754<br />
Statistiska centralbyrån 483
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.21<br />
Museer och offentliga konsthallar 2009 (forts.)<br />
Museer 1 Besök Färdigställda<br />
utställningar<br />
Personal,<br />
årsverken<br />
Intäkter,<br />
1 000 kr<br />
Statsbidrag<br />
Därav<br />
Landstingsbidrag<br />
Kommunbidrag<br />
Entréintäkter<br />
Regionala museer<br />
Regional museums<br />
Blekinge Museum 39 000 9 32 24 760 7 087 6 584 3 772 105<br />
Bohusläns museum och<br />
konsthall 282 664 21 77 52 969 11 358 16 209 8 450 465<br />
Dalarnas museum 121 600 25 49 38 125 7 790 21 780 1 319 –<br />
Jämtlands läns museum 206 608 8 138 66 826 16 369 16 649 9 949 3 162<br />
Jönköpings läns museum 129 260 30 73 47 655 9 222 10 085 5 958 233<br />
Kalmar konstmuseum 97 693 36 17 15 584 4 586 4 774 4 499 594<br />
Kalmar läns museum 95 844 14 77 53 647 11 970 7 099 5 334 394<br />
Kulturen i Lund 105 180 38 58 45 127 4 206 9 817 11 166 1 438<br />
Länsmuseet Gävleborg 67 725 15 40 27 575 6 070 11 937 – 36<br />
Länsmuseet på Gotland 151 000 40 43 39 448 9 447 – 8 615 2 254<br />
Länsmuseet Västernorrland 123 313 32 64 50 307 12 184 22 321 7 174 66<br />
Malmö museer 246 736 16 96 101 369 9 663 14 881 37 226 2 305<br />
Göteborgs naturhistoriska<br />
museum 115 429 8 35 26 200 6 453 13 952 – 1 662<br />
Nordiska Akvarellmuseet 234 000 6 21 28 392 2 690 7 200 2 300 4 255<br />
Norrbottens museum 46 454 28 46 31 221 7 559 18 860 – –<br />
Regionmuseet Kristianstad . . . . . . . .<br />
Regionmuseum Västra<br />
Götaland 54 493 14 44 34 408 5 707 19 570 1 700 –<br />
Röhsska museet 110 895 28 31 24 011 2 917 5 866 9 188 1 166<br />
Sjöfartsmuseet i Göteborg 123 035 7 28 20 592 1 712 3 544 10 629 1 039<br />
Smålands museum . . . . . . . .<br />
Stiftelsen Hallands länsmuseer . . . . . . . .<br />
Stockholms läns museum 20 106 4 34 24 371 3 680 7 684 – –<br />
Sörmlands museum 120 142 14 45 28 770 6 228 16 305 1 305 177<br />
Upplandsmuseet 70 727 13 50 34 752 8 409 17 016 – 16<br />
Värmlands museum 269 354 48 51 39 561 8 779 11 246 8 611 1 427<br />
Västerbottens museum 229 500 21 64 36 418 9 074 6 876 9 952 10<br />
Västergötlands museum 120 920 14 40 29 535 7 175 9 064 3 000 –<br />
Västmanlands läns museum 45 825 11 30 22 646 6 891 13 737 – –<br />
Örebro läns museum 150 742 11 43 30 091 10 294 15 218 731 788<br />
Östergötlands länsmuseum 191 081 19 78 53 774 11 906 6 729 5 111 827<br />
1) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter<br />
som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter<br />
som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas,<br />
dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat<br />
kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj.<br />
2) Basutställningar, tillfälliga utställningar och egna vandringsutställningar som färdigställts under 2009.<br />
3) Inklusive Cosmonova.<br />
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).<br />
484 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.22<br />
Kultur och fritid<br />
Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och<br />
ekonomi 2008<br />
Orchestras and regional music organisations, activities and finances<br />
Musikinstitutioner och organisationer<br />
Music institutions and organisations<br />
Konserter<br />
Concerts<br />
Besök 1<br />
Visits<br />
Intäkter,<br />
1 000 kr<br />
Income<br />
Statsbidrag<br />
State<br />
grants<br />
Därav Of which<br />
Landstingsbidrag<br />
2<br />
County<br />
council<br />
grants<br />
Kommunbidrag<br />
Municipal<br />
grants<br />
Spelintäkter<br />
3<br />
Ticket<br />
income<br />
Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar<br />
Regional and local music institutions/<br />
orchestras<br />
Stockholms konserthusstiftelse 4 182 203 600 142 823 – 101 000 – 34 735<br />
Uppsala kammarorkester 11 10 855 9 184 3 494 4 243 0 1 435<br />
Norrköpings symfoniorkester 79 59 239 78 015 18 887 4 506 47 466 6 032<br />
Jönköpings Sinfonietta 109 23 853 19 070 2 749 11 400 2 180 1 415<br />
Musica Vitae 78 12 665 12 971 3 005 1 655 1 110 951<br />
Camerata Nordica, Kalmar 165 18 021 8 651 4 232 2 626 738 1 055<br />
Malmö symfoniorkester 135 158 501 95 120 18 313 3 622 59 102 7 534<br />
Helsingborgs symfoniorkester 61 34 455 56 307 13 519 2 609 32 842 3 974<br />
Göteborgs symfoniker 173 171 140 169 064 29 974 87 105 2 000 30 888<br />
Göteborgsmusiken 137 53 290 22 057 6 213 0 6 225 1 441<br />
Svenska Kammarorkestern, Örebro 5 185 68 462 43 822 18 929 369 17 450 4 426<br />
Västerås Sinfonietta 6 46 29 287 14 952 3 613 6 388 – 2 935<br />
Dalasinfoniettan 7 . . . . . . . . . . . . . .<br />
Gävle symfoniorkester 37 21 790 46 896 13 565 0 30 877 1 834<br />
Nordiska Kammarorkestern Sundsvall 68 16 697 16 296 3 993 3 067 8 446 547<br />
Norrbottens kammarorkester 46 5 631 10 797 4 623 3 786 1 688 594<br />
Regional musikverksamhet<br />
Regional music organisations<br />
Länsmusiken i Stockholm 415 39 326 9 958 4 324 3 000 175 1 052<br />
Musik i Uppland 399 71 098 17 522 10 616 3 624 750 2 180<br />
Sörmlands Musik & Teater 8 . . . . . . . . . . . . . .<br />
Östgötamusiken 567 56 088 16 179 8 722 3 240 2 579 1 485<br />
Smålands musik och teater 9 481 111 966 20 813 10 192 6 800 0 1 856<br />
Kalmar läns musikstiftelse 395 41 501 10 832 6 390 1 671 369 1 971<br />
Gotlandsmusiken 389 48 947 11 602 9 489 0 927 875<br />
Musik i Blekinge 2 217 180 636 15 715 8 315 1 458 0 4 848<br />
Musik i Syd 2 178 251 311 64 839 10 931 36 559 732 7 464<br />
Musik i Halland 748 71 962 12 926 8 176 2 290 0 1 815<br />
Västra Götalandsregionen 10 1 013 82 302 63 630 28 548 22 199 725 4 050<br />
Värmlandsoperan 8 . . . . . . . . . . . . . .<br />
Musik för Örebro län 11 . . . . . . . . . . . . . .<br />
Västmanlandsmusiken 6 879 124 006 51 311 9 994 19 657 0 20 869<br />
Musik i Dalarna 7 188 33 860 28 900 13 124 12 087 0 2 077<br />
Musik i Gävleborg 563 68 226 13 529 6 071 3 540 33 3 510<br />
Musik i Västernorrland 753 76 622 23 844 11 201 7 269 1 919 1 344<br />
Jämtlands läns musik och teater 731 65 806 15 066 10 682 3 298 140 921<br />
Västerbottensmusiken 8 . . . . . . . . . . . . . .<br />
Norrbottensmusiken 380 46 737 28 676 12 314 8 699 2 350 2 119<br />
1) Inkl. icke-betalande publik.<br />
2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag.<br />
3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter.<br />
4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet.<br />
5) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län.<br />
6) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun.<br />
7) Uppgifter för Dalasinfoniettan redovisas med Musik i Dalarna.<br />
8) Uppgifter för Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottenmusiken redovisas i tabellen för teater och dans.<br />
9) Uppgifterna har tidigare inkluderat Jönköpings Sinfonietta.<br />
10) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2008 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom<br />
Väst.<br />
11) Uppgifter för Musik för Örebro län redovisas genom Svenska Kammarorkestern.<br />
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).<br />
Statistiska centralbyrån 485
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.23<br />
Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2008<br />
Theatre and dance, activities and finances<br />
Teater-, dansinstitutioner,<br />
Fria teater-, dansgrupper<br />
Theatre and dance institutions,<br />
Independent groups<br />
Föreställningar<br />
1<br />
Performances<br />
Besök 1<br />
Visits<br />
Intäkter,<br />
1 000 kr<br />
Income<br />
Statsbidrag<br />
State<br />
grants<br />
Därav<br />
Of which<br />
Landstingsbidrag<br />
2<br />
County<br />
council<br />
grants<br />
Kommunbidrag<br />
Municipal<br />
grants<br />
Spelintäkter<br />
3<br />
Ticket<br />
income<br />
Nationella, regionala och lokala teateroch<br />
dansinstitutioner<br />
State-subsidised central, regional and local<br />
theatres<br />
Kungliga Operan 338 194 751 463 971 383 497 – – 59 493<br />
Dramaten 1 213 226 049 245 157 201 790 – – 28 789<br />
Riksteatern 2 496 622 387 332 331 248 246 – – 48 096<br />
Cirkus Cirkör 182 69 814 17 314 4 817 1 500 1 500 3 965<br />
Folkoperan 102 63 375 42 544 13 084 5 790 8 400 11 233<br />
Stockholms Stadsteater 1 433 396 308 331 518 47 137 – 208 000 54 366<br />
Oktoberteatern 88 4 785 5 805 2 252 715 1 701 510<br />
Sörmlands Musik & Teater 650 56 370 37 776 16 112 15 144 287 4 496<br />
Uppsala Stadsteater 420 57 741 75 870 14 350 – 54 500 5 195<br />
Stiftelsen Östergötlands länsteater 736 106 755 99 507 27 060 20 624 30 924 10 788<br />
Smålands Musik och Teater/Teatern 422 38 456 38 877 7 247 24 854 3 061 1 404<br />
Regionteatern Blekinge Kronoberg 380 29 715 32 792 11 106 13 376 3 669 2 516<br />
Byteatern Kalmars Länsteater 165 12 249 13 480 4 901 6 302 – 1 660<br />
Länsteatern på Gotland 114 7 993 8 189 3 460 – 3 898 566<br />
Helsingborgs Stadsteater 202 46 462 63 173 9 957 4 346 43 076 5 794<br />
Malmö Dramatiska Teater 228 40 837 69 243 12 672 3 615 46 620 3 973<br />
Malmö Opera och Musikteater AB 434 123 367 215 291 45 188 114 560 11 265 27 043<br />
Skånes Dansteater 64 13 949 31 536 17 005 11 261 1 094 996<br />
Teater Halland 146 9 030 10 348 5 059 4 344 – 684<br />
Folkteatern i Göteborg 281 32 819 42 987 10 632 27 121 – 5 234<br />
GöteborgsOperan AB 299 219 248 400 642 107 753 176 328 383 67 837<br />
Göteborgs Stadsteater AB 686 118 203 143 407 34 443 – 87 777 13 508<br />
Västsvenska Teater och Dans AB 391 23 085 33 740 11 824 19 420 – 1 359<br />
Borås Stadsteater 230 32 412 34 980 8 809 – 23 034 2 449<br />
Värmlandsoperan 209 30 258 44 649 15 620 15 113 7 056 4 530<br />
Örebro Länsteater 302 22 643 34 054 6 341 23 952 170 2 059<br />
Teater Västmanland 461 37 824 32 920 8 222 12 722 8 784 2 067<br />
Estrad Norr 186 10 250 9 110 3 966 3 912 – 559<br />
Stiftelsen Dalateatern 156 10 949 26 156 7 509 15 530 1 807 965<br />
Folkteatern Gävleborg 138 11 374 26 450 7 191 17 289 300 1 087<br />
Teater Västernorrland 313 27 362 29 817 8 733 11 352 6 149 3 003<br />
NorrlandsOperan 424 75 884 93 303 44 415 17 733 18 610 5 035<br />
Västerbottensteatern 447 26 365 28 035 7 895 8 953 6 232 3 145<br />
Norrbottensteatern 169 27 962 39 734 12 121 13 062 9 414 2 567<br />
NorrDans 122 19 313 16 618 7 564 7 709 875 470<br />
Övriga teatrar med statsbidrag 4 369 100 420 64 309 8 960 2 623 6 874 34 391<br />
Fria teatergrupper<br />
Independent state-subsidised professional<br />
theatre groups 7 468 566 149 200 845 64 076 17 965 39 152 61 933<br />
Fria dansgrupper<br />
Independent state-subsidised professional<br />
dance groups 1 237 167 439 52 035 23 417 3 527 5 823 13 344<br />
1) Inkl. avgiftsfria föreställningar.<br />
2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag.<br />
3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter samt intäkter av försålda föreställningar.<br />
4) Drottningholms slottsteater, Orionteatern, Confidencen Ulriksdals Slottsteater, Strindbergs Intima Teater, Vadstena Akademien och<br />
Föreningen Dalhallas vänner.<br />
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).<br />
486 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.24<br />
Antal idrottsföreningar och utövade idrotter<br />
Number of sports clubs and types of sports<br />
Kultur och fritid<br />
Distrikt District 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Föreningar Associations<br />
Blekinge 386 384 387 434 417 447<br />
Dalarna 974 973 990 1 037 1 012 1 172<br />
Gotland 190 183 186 203 191 270<br />
Gästrikland 324 316 326 347 337 420<br />
Halland 783 785 787 819 795 888<br />
Hälsingland 422 408 422 448 425 492<br />
Jämtland-Härjedalen 477 456 465 499 493 646<br />
Norrbotten 692 698 724 779 749 977<br />
Skåne 2 272 2 221 2 301 2 430 2 384 2 578<br />
Småland 1 879 1 846 1 849 2 054 1 976 2 299<br />
Stockholm 2 816 2 804 2 837 2 956 2 951 3 386<br />
Södermanland 751 744 760 820 802 963<br />
Uppland 858 837 865 950 940 1 201<br />
Värmland 927 917 924 981 943 1 062<br />
Västerbotten 747 739 743 805 752 952<br />
Västergötland 1 420 1 409 1 432 1 566 1 521 1 802<br />
Västernorrland 733 705 710 743 730 865<br />
Västmanland 542 541 552 600 587 660<br />
Västsvenska IF 1 816 1 826 1 868 1 953 1 890 2 128<br />
Örebro läns 552 555 575 617 587 734<br />
Östergötland 828 818 836 895 880 994<br />
Idrotter Types of sports<br />
Blekinge 58 58 58 58 59 61<br />
Dalarna 63 64 65 65 64 66<br />
Gotland 42 42 44 44 46 44<br />
Gästrikland 59 60 61 61 60 62<br />
Halland 60 60 60 60 60 63<br />
Hälsingland 53 52 51 51 51 55<br />
Jämtland-Härjedalen 59 60 58 58 59 61<br />
Norrbotten 58 58 58 58 57 57<br />
Skåne 64 64 65 65 64 66<br />
Småland 64 62 62 62 62 64<br />
Stockholm 67 68 66 66 66 68<br />
Södermanland 60 59 59 59 60 62<br />
Uppland 65 65 65 65 65 67<br />
Värmland 63 63 65 65 64 66<br />
Västerbotten 58 57 58 58 59 59<br />
Västergötland 64 64 64 64 64 66<br />
Västernorrland 60 60 60 60 59 61<br />
Västmanland 60 59 59 59 59 61<br />
Västsvenska IF 65 65 66 66 66 68<br />
Örebro läns 60 60 60 60 60 61<br />
Östergötland 62 64 65 65 64 65<br />
Samtliga 1 Total 68 68 68 68 70 70<br />
1) Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet blev invalda i Riksidrottsförbundet från den 1:a januari 2010. Karateförbundet var<br />
en del av Budoförbundet.<br />
Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se).<br />
Statistiska centralbyrån 487
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.25<br />
Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari<br />
Sports clubs belonging to federations<br />
Specialförbund<br />
Federation<br />
Föreningar 1<br />
Clubs<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Badminton 278 270 263 253 243 241<br />
Bandy 315 313 309 290 279 277<br />
Bangolf Minigolf 118 115 112 109 105 101<br />
Basketboll Basketball 381 395 392 373 370 368<br />
Bilsport Motoring 496 480 474 473 481 471<br />
Bordtennis Table tennis 782 764 748 749 742 728<br />
Boule Boules 297 288 283 279 270 281<br />
Bowling 895 872 842 826 794 784<br />
Boxning Boxing 141 141 151 153 157 163<br />
Brottning 2 Wrestling 152 166 163 166 167 169<br />
Budo & kampsport 3 736 761 806 856 840 656<br />
Bågskytte Archery 153 154 157 165 153 145<br />
Cykel Cycling 245 240 246 253 259 266<br />
Danssport Dancing 146 147 154 156 156 148<br />
Flygsport 4 Flying 415 405 392 396 395 393<br />
Fotboll Football 3 273 3 295 3 356 3 460 3 448 3 460<br />
Fri-Idrott Athletics 982 975 954 947 950 960<br />
Golf 464 468 471 477 481 484<br />
Gymnastik Gymnastics 1 344 1 292 1 257 1 213 1 207 1 164<br />
Gång Walking 143 128 129 127 127 127<br />
Handboll Handball 537 523 524 530 521 510<br />
Handikappidrott Handicap sports 450 479 486 477 485 459<br />
Innebandy Floorball 1 180 1 130 1 163 1 126 1 186 1 215<br />
Ishockey Ice hockey 644 645 643 644 629 628<br />
Judo 161 160 151 153 157 160<br />
Kanot Canoeing 130 130 120 123 119 115<br />
Konståkning Figure skating 124 126 129 132 140 138<br />
Motorcykel & snöskoter 604 601 592 577 571 555<br />
Mångkamp 5 Multi-event sports 99 97 97 91 90 94<br />
Orientering Orienteering 645 627 619 613 611 601<br />
Ridsport Riding 964 960 967 941 932 923<br />
Segling Sailing 423 427 425 418 423 414<br />
Simning Swimming 342 333 335 335 342 347<br />
Skidor Skiing 1 632 1 598 1 574 1 551 1 536 1 508<br />
Skolidrott School sports 1 724 1 583 1 672 1 745 1 694 1 202<br />
Skyttesport 6, 7 Sport shooting. 770 747 727 1 957 1 396 1 314<br />
Sportdykning Sport diving 217 212 209 203 195 178<br />
Styrkelyft Power lifting 150 153 157 162 161 157<br />
Taekwondo 171 169 169 180 176 192<br />
Tennis 540 530 504 504 484 487<br />
Tyngdlyftning Weight lifting 86 85 87 86 87 90<br />
Varpa 56 55 50 51 51 50<br />
Volleyboll Volleyball 204 200 208 208 208 75<br />
Övriga Other 8 1 289 1 208 1 237 1 465 1 342 2 373<br />
Samtliga 9 Total 24 898 24 447 22 894 25 993 24 092 25 171<br />
1) En och samma idrottsförening kan tillhöra mer än ett specialförbund.<br />
2) I Svenska Brottningsförbundet ingår från 2006 Svenska Armsportförbundet.<br />
3) Karateförbundet eget förbund från 2010-01-01<br />
4) Inkl. Svenska Modellsportförbundet.<br />
5) Militär idrott t.o.m. 2001. Up to 2002 Military sports.<br />
6) Namnbyte: Sportskytte t.o.m. 2008.<br />
7) Inkluderar föreningar från Ungdomsskytteförbundet.<br />
8) Inkl. Svenska Dartförbundet (inträde i RF 2010-01-01)<br />
9) Exkl. korporationsidrotten.<br />
Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se).<br />
488 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.26<br />
Redovisningsgrupp<br />
Population group 1<br />
Kultur och fritid<br />
Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en<br />
vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon<br />
semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2010, procent<br />
Persons who have taken a holiday trip of at least one week, had<br />
access to a holiday home, and persons who have not taken a<br />
holiday trip of at least one week nor had access to a holiday home,<br />
percent<br />
Gjort en semesterresa<br />
om minst en<br />
vecka, %<br />
Have taken a<br />
holiday trip of at<br />
least one week, %<br />
Haft tillgång till<br />
fritidshus, %<br />
Had access to a<br />
holiday home, %<br />
Varken tillgång till<br />
fritidshus eller gjort<br />
semesterresa, %<br />
Not taken a holiday<br />
trip of at least one<br />
week nor had access<br />
to a holiday home, %<br />
Skattat antal i<br />
befolkningen,<br />
(tusental)<br />
Population,<br />
(thousands)<br />
KÖN OCH ÅLDER<br />
Samtliga 16–84 år 59,9 54,9 21,3 7 501<br />
16–24 år 66,5 59,1 15,5 1 124<br />
25–34 år 64,5 57,9 18,1 1 148<br />
35–44 år 64,5 60,1 16,9 1 275<br />
45–54 år 61,7 52,3 19,9 1 213<br />
55–64 år 61,6 56,2 20,2 1 208<br />
65–74 år 52,9 50,8 26,2 953<br />
75–84 år 31,7 38,7 45,4 579<br />
Män 16–84 år 61,1 54,9 20,3 3 750<br />
16–24 år 65,1 59,7 15,2 596<br />
25–34 år 66,1 58,1 16,2 600<br />
35–44 år 64,9 57,3 18,3 624<br />
45–54 år 66,9 52,6 16,7 594<br />
55–64 år 61,1 54,1 21,5 595<br />
65–74 år 53,5 52,5 24,8 482<br />
75–84 år 31,8 42,7 42,9 258<br />
Kvinnor 16–84 år 58,6 54,8 22,3 3 752<br />
16–24 år 68,0 58,4 15,8 528<br />
25–34 år 62,8 57,6 20,1 548<br />
35–44 år 64,2 62,7 15,6 651<br />
45–54 år 56,7 52,0 22,9 619<br />
55–64 år 62,0 58,3 18,9 613<br />
65–74 år 52,2 49,0 27,7 472<br />
75–84 år 31,6 35,6 47,4 321<br />
HUSHÅLLSTYP<br />
Ensamstående utan barn<br />
Alla 56,5 50,0 25,5 2 680<br />
Män 56,4 51,3 24,6 1 417<br />
Kvinnor 56,6 48,6 26,5 1 263<br />
Ensamstående med barn<br />
Alla 54,6 48,2 27,8 242<br />
Män 68,3 50,6 18,7 64<br />
Kvinnor 49,6 47,3 31,1 178<br />
Sammanboende utan barn<br />
Alla 61,7 56,3 19,2 2 704<br />
Män 62,6 55,8 18,6 1 366<br />
Kvinnor 60,8 56,8 19,7 1 338<br />
Sammanboende med barn<br />
Alla 62,7 60,6 17,4 1 876<br />
Män 65,6 59,6 16,1 903<br />
Kvinnor 60,0 61,6 18,7 972<br />
UTLÄNDSK BAKGRUND<br />
Utrikes födda<br />
Alla 66,1 34,5 24,2 1 208<br />
Män 66,6 32,4 24,5 603<br />
Kvinnor 65,7 36,6 23,9 606<br />
Inrikes födda med två utrikes födda<br />
föräldrar<br />
Alla 74,6 54,5 12,9 185<br />
Män 71,7 50,3 17,9 90<br />
Kvinnor 77,4 58,5 8,2 95<br />
Statistiska centralbyrån 489
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.26<br />
Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en vecka,<br />
haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon semesterresa<br />
eller haft tillgång till fritidshus 2010, procent (forts.)<br />
Redovisningsgrupp<br />
Population group 1<br />
Gjort en semesterresa<br />
om minst en<br />
vecka, %<br />
Haft tillgång till<br />
fritidshus, %<br />
Varken tillgång till<br />
fritidshus eller gjort<br />
semesterresa, %<br />
Skattat antal i<br />
befolkningen,<br />
(tusental)<br />
SVENSK BAKGRUND<br />
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes<br />
född förälder<br />
Alla 63,9 54,5 19,5 458<br />
Män 67,3 57,6 17,2 215<br />
Kvinnor 60,9 51,7 21,6 244<br />
Inrikes födda med två inrikes födda<br />
föräldrar<br />
Alla 57,8 59,4 20,9 5 624<br />
Män 59,2 59,8 19,6 2 834<br />
Kvinnor 56,5 59,0 22,3 2 790<br />
SOCIOEKONOMISK GRUPP<br />
Ej facklärda arbetare<br />
Alla 47,2 45,1 31,0 1 495<br />
Män 46,6 43,4 32,8 651<br />
Kvinnor 47,6 46,4 29,7 844<br />
Facklärda arbetare<br />
Alla 50,9 49,1 28,1 1 205<br />
Män 52,1 48,7 26,2 734<br />
Kvinnor 48,9 49,7 31,0 471<br />
Lägre tjänstemän<br />
Alla 60,3 57,7 19,2 857<br />
Män 65,8 62,5 12,9 280<br />
Kvinnor 57,7 55,4 22,3 577<br />
Tjänstemän mellannivå<br />
Alla 70,1 62,4 12,9 1 326<br />
Män 70,9 58,8 12,2 597<br />
Kvinnor 69,4 65,3 13,5 729<br />
Högre tjänstemän<br />
Alla 74,0 70,3 8,7<br />
Män 75,2 71,5 8,0 500<br />
Kvinnor 72,3 68,8 9,6 378<br />
Företagare<br />
Alla 59,5 51,9 24,0<br />
Män 61,9 53,3 22,4 497<br />
Kvinnor 54,0 48,8 27,6 216<br />
SKL-REGION 2 , AGGREGERAD<br />
Storstäder och förortskommuner<br />
Alla 69,5 56,9 15,4 2 466<br />
Män 71,6 55,3 14,4 1 291<br />
Kvinnor 67,2 58,6 16,5 1 174<br />
Större städer,övr.kommuner>25 000 inv.<br />
samt pendlingskommuner<br />
Alla 57,8 55,0 22,4 3 597<br />
Män 58,9 56,0 21,1 1 727<br />
Kvinnor 56,7 54,0 23,6 1 869<br />
Övriga kommuner<br />
Alla 48,6 51,3 28,6 1 439<br />
Män 47,7 51,8 28,7 731<br />
Kvinnor 49,5 50,7 28,5 708<br />
1) For English translation see Notes.<br />
2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).<br />
490 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.27<br />
Redovisningsgrupp<br />
Population group 1<br />
Kultur och fritid<br />
Personer 16–84 år som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar på<br />
talböcker 2010, procent<br />
Persons reading books and listening to talking books, percent<br />
Ägnar sig åt<br />
bokläsning<br />
varje vecka, %<br />
Reading books<br />
every week,<br />
%<br />
Ägnar sig åt<br />
läsning av<br />
skönlitteratur<br />
varje vecka, %<br />
Reading fiction<br />
every week,<br />
%<br />
Lyssnar på<br />
talböcker minst<br />
någon gång, %<br />
Listening to<br />
talking books at<br />
least some time,<br />
%<br />
Lyssnar på<br />
talböcker varje<br />
vecka, %<br />
Listening to<br />
talking books<br />
every week,<br />
%<br />
Skattat antal i<br />
befolkningen<br />
(tusental)<br />
Population<br />
(thousands)<br />
KÖN OCH ÅLDER<br />
Samtliga 16–84 år 39,9 35,0 20,1 5,2 7 501<br />
16–24 år 28,8 25,2 12,1 2,1 1 124<br />
25–34 år 37,4 31,4 21,2 4,5 1 148<br />
35–44 år 40,5 34,5 24,3 6,4 1 275<br />
45–54 år 40,3 36,0 23,8 7,3 1 213<br />
55–64 år 45,7 41,4 24,7 7,1 1 208<br />
65–74 år 46,6 41,6 17,2 3,8 953<br />
75–84 år 40,2 35,1 10,5 3,8 579<br />
Män 16–84 år 31,2 25,6 20,0 4,9 3 750<br />
16–24 år 21,9 18,9 13,2 3,0 596<br />
25–34 år 30,4 25,0 24,5 4,7 600<br />
35–44 år 32,8 25,5 26,4 6,9 624<br />
45–54 år 32,7 27,8 23,9 7,2 594<br />
55–64 år 33,3 27,8 20,4 4,4 595<br />
65–74 år 35,7 28,8 14,8 3,7 482<br />
75–84 år 33,3 25,4 9,2 2,4 258<br />
Kvinnor 16–84 år 48,6 44,4 20,1 5,6 3 752<br />
16–24 år 36,4 32,2 10,8 1,2 528<br />
25–34 år 45,0 38,4 17,7 4,3 548<br />
35–44 år 48,0 43,0 22,3 5,9 651<br />
45–54 år 47,7 44,0 23,7 7,5 619<br />
55–64 år 57,8 54,6 28,9 9,8 613<br />
65–74 år 57,9 54,8 19,6 4,0 472<br />
75–84 år 45,9 43,3 11,5 5,0 321<br />
HUSHÅLLSTYP<br />
Ensamstående utan barn<br />
Alla 37,8 33,1 16,7 3,9 2 680<br />
Män 29,2 24,6 17,2 4,1 1 417<br />
Kvinnor 47,4 42,7 16,1 3,8 1 263<br />
Ensamstående med barn<br />
Alla 40,2 37,5 19,9 6,7 242<br />
Män 33,8 30,2 26,5 8,9 64<br />
Kvinnor 42,5 40,1 17,5 5,9 178<br />
Sammanboende utan barn<br />
Alla 42,0 36,8 21,4 5,7 2 704<br />
Män 33,0 26,1 18,7 4,5 1 366<br />
Kvinnor 51,3 47,8 24,1 6,9 1 338<br />
Sammanboende med barn<br />
Alla 39,7 34,6 22,8 6,1 1 876<br />
Män 31,4 26,1 25,8 6,3 903<br />
Kvinnor 47,4 42,5 20,0 5,9 972<br />
UTLÄNDSK BAKGRUND<br />
Utrikes födda<br />
Alla 40,5 31,4 14,3 3,9 1 208<br />
Män 36,0 26,1 13,8 3,8 603<br />
Kvinnor 44,9 36,7 14,8 4,1 606<br />
Inrikes födda med två utrikes<br />
födda föräldrar<br />
Alla 38,0 34,2 14,0 1,0 185<br />
Män 20,0 16,1 8,2 0,0 90<br />
Kvinnor 54,1 50,5 19,2 1,9 95<br />
Statistiska centralbyrån 491
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.27<br />
Personer 16–84 år som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar på<br />
talböcker 2010, procent (forts.)<br />
Redovisningsgrupp<br />
Population group 1<br />
Ägnar sig åt<br />
bokläsning<br />
varje vecka, %<br />
Ägnar sig åt<br />
läsning av<br />
skönlitteratur<br />
varje vecka, %<br />
Lyssnar på<br />
talböcker minst<br />
någon gång, %<br />
Lyssnar på<br />
talböcker varje<br />
vecka, %<br />
Skattat antal i<br />
befolkningen<br />
(tusental)<br />
SVENSK BAKGRUND<br />
Inrikes födda med en inrikes och<br />
en utrikes född förälder<br />
Alla 41,9 36,8 21,2 5,6 458<br />
Män 36,2 30,3 23,1 4,7 215<br />
Kvinnor 46,9 42,5 19,6 6,4 244<br />
Inrikes födda med två inrikes<br />
födda föräldrar<br />
Alla 39,7 35,7 21,3 5,5 5 624<br />
Män 30,2 25,4 21,4 5,3 2 834<br />
Kvinnor 49,4 46,1 21,2 5,8 2 790<br />
SOCIOEKONOMISK GRUPP<br />
Ej facklärda arbetare<br />
Alla 29,0 26,4 16,3 5,0 1 495<br />
Män 18,1 16,2 16,3 4,5 651<br />
Kvinnor 37,5 34,3 16,3 5,4 844<br />
Facklärda arbetare<br />
Alla 29,2 25,7 17,6 4,2 1 205<br />
Män 19,5 15,3 17,3 3,8 734<br />
Kvinnor 44,5 41,9 17,9 4,8 471<br />
Lägre tjänstemän<br />
Alla 43,8 41,2 21,9 5,9 857<br />
Män 33,0 29,6 24,8 7,7 280<br />
Kvinnor 49,1 46,8 20,5 5,0 577<br />
Tjänstemän mellannivå<br />
Alla 53,0 47,3 25,2 7,3 1 326<br />
Män 45,5 37,0 23,5 5,7 597<br />
Kvinnor 59,2 55,7 26,6 8,6 729<br />
Högre tjänstemän<br />
Alla 56,3 49,2 27,2 7,0 877<br />
Män 49,4 41,5 26,4 6,5 500<br />
Kvinnor 65,6 59,5 28,2 7,6 378<br />
Företagare<br />
Alla 37,4 30,8 21,6 4,8 713<br />
Män 31,7 25,1 20,0 4,3 497<br />
Kvinnor 50,3 44,0 25,1 5,9 216<br />
SKL-REGION 2 , AGGREGERAD<br />
Storstäder och förortskommuner<br />
Alla 46,0 40,6 22,1 4,9 2 466<br />
Män 38,2 32,2 22,6 4,5 1 291<br />
Kvinnor 54,6 50,0 21,4 5,3 1 174<br />
Större städer,övr.kommuner<br />
>25 000 inv. samt pendlingskommuner<br />
Alla 37,7 32,8 19,1 5,1 3 597<br />
Män 29,0 23,2 18,7 5,2 1 727<br />
Kvinnor 45,7 41,7 19,4 5,1 1 869<br />
Övriga kommuner<br />
Alla 35,0 30,8 19,1 6,1 1 439<br />
Män 24,2 19,6 18,5 4,7 731<br />
Kvinnor 46,1 42,3 19,7 7,4 708<br />
1) For English translation see Notes.<br />
2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).<br />
492 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.28<br />
Kultur och fritid<br />
Personer 16–84 år som under de senaste 12 månaderna 2010<br />
strövat i skog och mark, procent<br />
Persons who walked in forests and fields during a twelve month<br />
period 2010, percent<br />
Redovisningsgrupp<br />
Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, %<br />
Population group 1 Walking in forests and fields during a twelve month period, %<br />
Ingen gång<br />
Not at all<br />
Minst någon<br />
gång<br />
At least<br />
some time<br />
Mer än<br />
5 gånger<br />
More than<br />
5 times<br />
Mer än<br />
20 gånger<br />
More than<br />
20 times<br />
Mer än<br />
60 gånger<br />
More than<br />
60 times<br />
Skattat antal i<br />
befolkningen<br />
(tusental)<br />
Population<br />
(thousands)<br />
KÖN OCH ÅLDER<br />
Samtliga 16–84 år 27,3 72,7 55,5 31,6 14,4 7 501<br />
16–24 år 42,8 57,2 36,0 15,4 6,2 1 124<br />
25–34 år 26,7 73,3 48,5 23,1 8,6 1 148<br />
35–44 år 24,4 75,6 57,0 30,0 12,3 1 275<br />
45–54 år 18,8 81,2 66,4 40,3 18,2 1 213<br />
55–64 år 19,6 80,4 66,4 43,7 22,7 1 208<br />
65–74 år 25,3 74,7 63,5 40,2 20,3 953<br />
75–84 år 43,1 56,9 44,2 24,8 11,7 579<br />
Män 16–84 år 29,7 70,3 52,5 29,0 13,0 3 750<br />
16–24 år 47,7 52,3 33,7 14,1 6,0 596<br />
25–34 år 29,6 70,4 42,7 19,0 7,8 600<br />
35–44 år 28,5 71,5 50,4 26,0 10,9 624<br />
45–54 år 20,7 79,3 63,6 35,0 13,7 594<br />
55–64 år 23,0 77,0 62,9 39,9 19,9 595<br />
65–74 år 25,1 74,9 64,5 41,6 20,8 482<br />
75–84 år 37,4 62,6 50,0 30,1 13,7 258<br />
Kvinnor 16–84 år 24,9 75,1 58,5 34,2 15,8 3 752<br />
16–24 år 37,4 62,6 38,6 16,8 6,3 528<br />
25–34 år 23,5 76,5 54,7 27,5 9,5 548<br />
35–44 år 20,6 79,4 63,3 33,9 13,5 651<br />
45–54 år 17,0 83,0 69,0 45,3 22,5 619<br />
55–64 år 16,3 83,7 69,8 47,4 25,4 613<br />
65–74 år 25,5 74,5 62,4 38,8 19,7 472<br />
75–84 år 47,9 52,1 39,3 20,4 9,9 321<br />
HUSHÅLLSTYP<br />
Ensamstående utan barn<br />
Alla 36,1 63,9 45,3 24,2 10,6 2 680<br />
Män 39,1 60,9 41,7 23,0 9,6 1 417<br />
Kvinnor 32,7 67,3 49,2 25,5 11,6 1 263<br />
Ensamstående med barn<br />
Alla 25,2 74,8 54,5 32,8 13,2 242<br />
Män 18,2 81,8 55,3 35,9 14,9 64<br />
Kvinnor 27,7 72,3 54,2 31,6 12,5 178<br />
Sammanboende utan barn<br />
Alla 22,1 77,9 63,2 38,3 18,8 2 704<br />
Män 23,9 76,1 61,5 35,5 17,1 1 366<br />
Kvinnor 20,2 79,8 64,9 41,0 20,5 1 338<br />
Sammanboende med barn<br />
Alla 23,0 77,0 58,7 32,1 13,7 1 876<br />
Män 24,9 75,1 55,0 27,7 12,0 903<br />
Kvinnor 21,2 78,8 62,1 36,1 15,3 972<br />
UTLÄNDSK BAKGRUND<br />
Utrikes födda<br />
Alla 40,3 59,7 45,8 25,2 12,6 1 208<br />
Män 39,5 60,5 43,8 22,5 11,6 603<br />
Kvinnor 41,1 58,9 47,9 27,9 13,7 606<br />
Inrikes födda med två utrikes<br />
födda föräldrar<br />
Alla 31,2 68,8 45,3 26,5 11,8 185<br />
Män 37,0 63,0 38,5 22,6 12,4 90<br />
Kvinnor 25,9 74,1 51,5 30,0 11,3 95<br />
Statistiska centralbyrån 493
Kultur och fritid Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
23.28<br />
Personer 16–84 år som under de senaste 12 månaderna 2010<br />
strövat i skog och mark, procent (forts.)<br />
Redovisningsgrupp Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % Skattat antal i<br />
befolkningen<br />
Ingen gång<br />
(tusental)<br />
Minst någon<br />
gång<br />
Mer än<br />
5 gånger<br />
Mer än<br />
20 gånger<br />
Mer än<br />
60 gånger<br />
SVENSK BAKGRUND<br />
Inrikes födda med en inrikes och<br />
en utrikes född förälder<br />
Alla 25,4 74,6 57,1 34,3 14,9 458<br />
Män 32,7 67,3 51,7 31,0 11,6 215<br />
Kvinnor 18,9 81,1 61,8 37,3 17,9 244<br />
Inrikes födda med två inrikes<br />
födda föräldrar<br />
Alla 24,6 75,4 57,7 32,8 14,8 5 624<br />
Män 27,2 72,8 54,8 30,4 13,5 2 834<br />
Kvinnor 21,9 78,1 60,7 35,3 16,2 2 790<br />
SOCIOEKONOMISK GRUPP<br />
Ej facklärda arbetare<br />
Alla 34,9 65,1 50,2 29,5 14,9 1 495<br />
Män 34,3 65,7 47,2 27,8 14,4 651<br />
Kvinnor 35,4 64,6 52,6 30,7 15,3 844<br />
Facklärda arbetare<br />
Alla 27,8 72,2 57,0 33,3 15,9 1 205<br />
Män 30,7 69,3 55,5 30,9 13,9 734<br />
Kvinnor 23,2 76,8 59,4 37,2 19,1 471<br />
Lägre tjänstemän<br />
Alla 23,6 76,4 56,8 31,5 14,7 857<br />
Män 23,8 76,2 57,6 33,0 16,1 280<br />
Kvinnor 23,5 76,5 56,4 30,8 14,0 577<br />
Tjänstemän mellannivå<br />
Alla 16,6 83,4 65,4 38,7 15,9 1 326<br />
Män 19,3 80,7 60,0 32,9 12,8 597<br />
Kvinnor 14,4 85,6 69,8 43,5 18,5 729<br />
Högre tjänstemän<br />
Alla 17,6 82,4 63,1 32,8 13,8 877<br />
Män 20,2 79,8 59,1 27,9 11,5 500<br />
Kvinnor 14,2 85,8 68,5 39,2 16,9 378<br />
Företagare 0<br />
Alla 27,5 72,5 58,6 36,9 18,7 713<br />
Män 29,7 70,3 55,4 35,0 15,8 497<br />
Kvinnor 22,6 77,4 65,9 41,3 25,3 216<br />
SKL-REGION 2 , AGGREGERAD<br />
Storstäder och förortskommuner<br />
Alla 29,8 70,2 50,4 27,0 11,3 2 466<br />
Män 33,3 66,7 46,3 22,8 9,0 1 291<br />
Kvinnor 26,0 74,0 54,9 31,6 13,9 1 174<br />
Större städer, övr. kommuner<br />
>25 000 inv. samt pendlingskommuner<br />
Alla 26,9 73,1 56,0 31,5 14,5 3 597<br />
Män 28,6 71,4 54,3 29,7 13,8 1 727<br />
Kvinnor 25,3 74,7 57,7 33,2 15,1 1 869<br />
Övriga kommuner<br />
Alla 23,9 76,1 62,8 39,7 19,6 1 439<br />
Män 25,7 74,3 59,2 38,3 18,2 731<br />
Kvinnor 22,1 77,9 66,6 41,1 21,1 708<br />
1) For English translation see Notes.<br />
2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting.<br />
Se Tabellanmärkningar.<br />
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).<br />
494 Statistiska centralbyrån
Demokrati<br />
Democracy
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24 – Demokrati<br />
Democracy<br />
Sid<br />
Page<br />
24.1 Demokrati .......................................... 497<br />
Democracy<br />
24.2 Valdeltagandet i riksdagsvalen<br />
bland samtliga väljare och bland unga<br />
förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970,<br />
procent ...................................................... 499<br />
Election to the Riksdag, participation<br />
among all voters and among young firsttime<br />
voters, percent<br />
24.3 Riksdagens sammansättning efter<br />
kön valåren 1929–2010, procent ............. 499<br />
Composition of the Riksdag, by sex,<br />
percent<br />
24.4 Riksdagsvalet 2010, röstberättigade,<br />
röstande och mandat<br />
efter partier och valkrets ......................... 500<br />
Election to the Riksdag, persons entitled<br />
to vote, voters and distribution of seats by<br />
party and constituency<br />
24.5 Riksdagsvalet 2010, giltiga<br />
valsedlar efter partier och valkrets,<br />
procentuell fördelning ............................. 501<br />
Election to the Riksdag, percent<br />
distribution of valid ballots by party and<br />
constituency<br />
24.6 Riksdagsvalet 2006, partival inom<br />
olika befolkningsgrupper ........................ 502<br />
Party votes and participation in the<br />
Riksdag election in different types of<br />
population groups<br />
24.7 Riksdagsval, ledamöter efter<br />
partier ........................................................ 503<br />
Election to the Riksdag, members by<br />
party<br />
24.8 Antal nominerade och valda<br />
kandidater 2010 efter födelseland, kön<br />
och typ av val ............................................ 503<br />
Number of nominees and elected by<br />
country of birth, sex and election<br />
24.9 Valda efter parti, kön och ålder i<br />
riksdagsvalet 2010, procentuell fördelning<br />
inom parti, kön och ålder........... 504<br />
Elected to the Riksdag by party, sex and<br />
age, percentage by party, sex and age<br />
24.10 Riksdagsvalen 2002 och 2006,<br />
partival och valdeltagande ...................... 504<br />
Party votes and electoral participation in<br />
the elections to the Riksdag<br />
Sida<br />
Page<br />
24.11 Riksdagsvalen 2006 och 2010,<br />
jämförelse av valdeltagandet inom<br />
olika grupper ............................................. 505<br />
Comparison between electoral<br />
participation of different groups in the<br />
Riksdag elections<br />
24.12 Riksdagens arbete ......................... 506<br />
Riksdag activities<br />
24.13 Landstingsfullmäktigval 2010,<br />
röstberättigade, röstande och mandat<br />
efter partier och landsting ....................... 507<br />
Elections to county councils, persons<br />
entitled to vote, voters and distribution of<br />
seats by party and county council<br />
24.14 Landstingsfullmäktigval, röstberättigade,<br />
röstande och mandat efter<br />
partier ........................................................ 507<br />
Elections to county councils, persons<br />
entitled to vote, voters and distribution of<br />
seats by party<br />
24.15 Landstingsfullmäktigval 2010,<br />
giltiga valsedlar efter partier och<br />
landsting, procentuell fördelning ........... 508<br />
Elections to county councils, percent<br />
distribution of valid ballots by party and<br />
county council<br />
24.16 Kommunfullmäktigval, röstberättigade,<br />
röstande och giltiga<br />
valsedlar efter partier, procentuell<br />
fördelning .................................................. 509<br />
Elections to municipal councils, persons<br />
entitled to vote, voters and percent<br />
distribution of valid ballots by party<br />
24.17 Folkomröstningar........................... 510<br />
Referendums<br />
24.18 Valet till Europaparlamentet<br />
2009, röstberättigade, röstande och<br />
giltiga valsedlar efter partier och län,<br />
procentuell fördelning ............................. 511<br />
European Parliament election, persons<br />
entitled to vote, voters and percent<br />
distribution of valid ballots by party and<br />
county<br />
24.19 Valet till Europaparlamentet<br />
2009, mandat efter partigrupper och<br />
medlemsländer ......................................... 512<br />
European Parliament election, distribution<br />
of seats by party and member states<br />
496 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Demokrati<br />
24.1 Demokrati<br />
Democracy<br />
Valdeltagandet kan ses som ett centralt mått på tillståndet för den representativa<br />
demokratin. Om vi ser till perioden efter 1921 varierar valdeltagandet i riksdagsval<br />
mellan 53 och nära 92 procent (år 1924 respektive 1976).<br />
Ökat valdeltagande<br />
Den 19 september 2010 hölls val till riksdag,<br />
landstings- och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet<br />
röstade 84,6 procent av de röstberättigade,<br />
vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört<br />
med valet 2006. Därmed har valdeltagandet<br />
ökat i två på varandra följande riksdagsval.<br />
Lomma kommun hade det högsta valdeltagandet<br />
i 2010 års riksdagsval. Där röstade 91 procent.<br />
Lägst valdeltagande hade Haparanda med<br />
71 procent.<br />
Valdeltagande till riksdagsvalet per kommun,<br />
2010 (procent)<br />
Även i landstingsvalen ökade valdeltagandet i<br />
2010 års val i förhållande till år 2006. Det gäller<br />
såväl riket totalt sett som i de enskilda landstingen.<br />
När det gäller 2010 års val till kommunfullmäktige<br />
så ökade valdeltagandet i 288 av<br />
290 kommuner. Undantagen var Burlöv och<br />
Bengtsfors kommun där valdeltagandet sjönk<br />
något.<br />
Skillnader i röstbenägenhet<br />
Om man ser till olika befolkningsgrupper så<br />
finns det skillnader vad gäller benägenheten att<br />
rösta. Kvinnor och män har totalt sett röstat i<br />
ungefär samma utsträckning sedan 1960-talet,<br />
men om man ser till olika åldersgrupper finns<br />
det tydliga könsskillnader. Bland de allra äldsta<br />
är valdeltagandet högre bland män än bland<br />
kvinnor.<br />
I övriga åldersgrupper röstar dock kvinnor i<br />
högre grad än män. Om man ser till andra<br />
grupper kan det konstateras att andelen<br />
röstande är mindre bland unga, ensamstående,<br />
lågutbildade och arbetslösa, medan den är<br />
större bland medelålders personer, sammanboende,<br />
högutbildade och sysselsatta.<br />
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser<br />
(www.gis.scb.se)<br />
Nytt parti och färre kvinnor i riksdagen<br />
I och med 2010 års val kom Sverigedemokraterna<br />
in i Sveriges riksdag för första gången. Det<br />
innebär att det numera finns åtta partier representerade<br />
bland de 349 ledamöterna.<br />
Andelen kvinnor som valdes in i riksdagen<br />
2010 uppgår till 45 procent. Det innebär en<br />
minskning i förhållande till 2006 års val då<br />
47 procent av de invalda riksdagsledamöterna<br />
var kvinnor. Men Sverige tillhör fortfarande de<br />
länder som har högst andel kvinnor i det<br />
nationella parlamentet.<br />
Statistiska centralbyrån 497
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste<br />
kommuner vid riksdagsvalet 2010<br />
Partiernas tre starkaste<br />
Parti och<br />
kommun<br />
Partiets<br />
andel av<br />
giltiga<br />
valsedlar<br />
Partiernas tre svagaste<br />
Parti och<br />
kommun<br />
Partiets<br />
andel av<br />
giltiga<br />
valsedlar<br />
M<br />
M<br />
Vellinge 59,1 Överkalix 8,1<br />
Danderyd 52,1 Älvsbyn 10,8<br />
Täby 50,8 Norsjö 11,3<br />
C<br />
C<br />
Robertsfors 20,7 Gällivare 1,7<br />
Krokom 18,1 Landskrona 2,5<br />
Berg 17,5 Kiruna 2,6<br />
FP<br />
FP<br />
Landskrona 11,7 Haparanda 1,5<br />
Täby 11,5 Ragunda 1,8<br />
Lund 11,1 Pajala 2,1<br />
KD<br />
KD<br />
Öckerö 19,3 Bräcke 1,4<br />
Gnosjö 19,1 Överkalix 1,4<br />
Mullsjö 18,8 Ragunda 1,5<br />
MP<br />
MP<br />
Lund 12,8 Dorotea 0,8<br />
Stockholm 12,2 Åsele 1,8<br />
Uppsala 11,2 Bjurholm 1,9<br />
S<br />
S<br />
Överkalix 61,0 Danderyd 5,8<br />
Haparanda 60,4 Lidingö 9,2<br />
Kalix 59,3 Vellinge 9,4<br />
V<br />
V<br />
Pajala 18,8 Vellinge 0,9<br />
Kiruna 14,0 Danderyd 1,2<br />
Gällivare 13,6 Lomma 1,4<br />
SD<br />
SD<br />
Sjöbo 15,8 Danderyd 1,7<br />
Bromölla 15,4 Umeå 2,3<br />
Bjuv 14,9 Täby 2,3<br />
Omval 2011<br />
Den 15 maj 2011 hölls omval till kommunfullmäktige<br />
i Örebros nordöstra valkrets och till<br />
landstingsfullmäktige i Västra Götalands läns<br />
landsting. I båda omvalen sjönk valdeltagandet<br />
drastiskt jämfört med de ordinarie valen. I de<br />
tabeller som redovisar valen till landstings- och<br />
kommunfullmäktigvalen presenteras de ordinarie<br />
valresultaten från 2010 tillsammans med<br />
resultaten från omvalen 2011. 1<br />
Minskad andel partimedlemmar<br />
Andelen som är medlemmar i politiska partier<br />
har mer än halverats sedan början av 1980-talet.<br />
Då var i genomsnitt 14 procent av befolkningen<br />
i åldrarna 16–84 år medlemmar i något<br />
politiskt parti. Nu är andelen partianslutna nere<br />
i drygt 5 procent.<br />
Bland partimedlemmarna har männen under<br />
hela perioden 1980–2009 varit något fler än<br />
kvinnorna. Skillnaden mellan könen har dock<br />
minskat markant.<br />
Med stigande ålder ökar andelen medlemmar.<br />
Den allra högsta anslutningsnivån, cirka 11<br />
procent, finns bland män 65–84 år. Trenden har<br />
dock varit vikande för samtliga åldersgrupper<br />
sedan 1980-talets mitt.<br />
Lägst representation i storstäder<br />
Medlemskap och politisk aktivitet varierar<br />
mellan olika regioner. I glesare befolkade delar<br />
av landet är andelen partianslutna något högre<br />
än i storstadsregionerna.<br />
Medlemskap i politiskt parti.<br />
Andel (%) av befolkningen 16–84 år<br />
År Män Kvinnor Samtliga<br />
1980–81 16,6 11,2 13,8<br />
1982–83 17,8 11,3 14,5<br />
1984–85 17,4 12,7 15,0<br />
1986–87 15,9 10,6 13,2<br />
1988–89 15,3 10,0 12,6<br />
1990–91 13,0 9,5 11,2<br />
1992–93 12,1 9,3 10,7<br />
1994–95 10,9 8,4 9,6<br />
1996–97 10,1 7,8 8,9<br />
1998–99 8,5 6,6 7,5<br />
2000–01 7,8 6,3 7,0<br />
2002–03 7,3 5,8 6,5<br />
2004–05 6,4 5,5 6,0<br />
2006–07 1 6,0 4,5 5,3<br />
2008–09 6,0 4,3 5,1<br />
1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till<br />
telefonintervjuer. För mer information om detta, se www.scb.se.<br />
Källa: SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden,<br />
ULF (www.scb.se/LE0101); SCB:s valstatistik<br />
(www.scb.se/ME0104 och www.scb.se/ME0105).<br />
1) Det gäller tabellerna 24.13, 24.14, 24.15 och 24.16.<br />
498 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.2<br />
Demokrati<br />
Valdeltagandet i riksdagsvalen bland samtliga väljare och bland<br />
unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, procent<br />
Election to the Riksdag, participation among all voters and among<br />
young first-time voters, percent<br />
Samtliga väljare<br />
Uppgifterna om valdeltagande efter kön och<br />
bland förstagångsväljare är hämtade från<br />
SCB:s valdeltagandeundersökningar. Dessa<br />
undersökningar är urvalsundersökningar,<br />
vilket gör att det finns en viss osäkerhet i<br />
siffrorna. För mer information kring valdeltagandeundersökningarna,<br />
se<br />
www.scb.se. Med förstagångsväljare avses<br />
här personer som uppnått rösträttsålder<br />
sedan föregående riksdagsval. Det är värt<br />
att nämna att rösträttsåldern vid 1970 och<br />
1973 års val var 19 år och från och med<br />
1976 års val är den 18 år.<br />
Förstagångsväljare<br />
Riksdagsval<br />
Antal förstagångsväljare<br />
Andel förstagångsväljare<br />
av<br />
samtliga röstberättigade<br />
1973 318 097 5,6<br />
1976 488 194 8,2<br />
1979 302 224 5,0<br />
1982 328 765 5,4<br />
1985 356 209 5,7<br />
1988 321 649 5,1<br />
1991 324 153 5,1<br />
1994 305 294 4,7<br />
1998 386 517 5,9<br />
2002 387 806 5,8<br />
2006 436 598 6,3<br />
2010 504 431 7,1<br />
Källa: SCB Allmänna valen<br />
(www.scb.se/ME0105).<br />
24.3<br />
Riksdagens sammansättning efter kön valåren 1929–2010, procent<br />
Composition of the Riksdag, by sex, percent<br />
År 1929 var andelen kvinnor i riksdagen en<br />
procent, 1957 hade den ökat till 10 procent<br />
och 1988 hade den ökat till 38 procent. Men<br />
vid valet 1991 minskade andelen kvinnor i<br />
riksdagen med nästan fem procentenheter.<br />
År 1994 ökade andelen på nytt till drygt<br />
40 procent och därefter steg andelen till<br />
47 procent vid 2006 års val. Riksdagsvalet<br />
2010 innebär återigen en tillbakagång för<br />
andelen kvinnor i riksdagen. Efter valet<br />
uppgick andelen till 45 procent.<br />
Källa: SCB Allmänna valen respektive år<br />
(www.scb.se/ME0104); Riksdagen<br />
(www.riksdagen.se).<br />
Statistiska centralbyrån 499
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.4<br />
Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, röstande och mandat efter<br />
partier och valkrets<br />
Election to the Riksdag, persons entitled to vote, voters and distribution<br />
of seats by party and constituency<br />
Valkrets<br />
Constituency<br />
Röstberättigade<br />
Persons<br />
entitled<br />
to vote<br />
Med giltiga<br />
valsedlar 2<br />
Röstande<br />
Voters<br />
Samtliga<br />
Total<br />
I % av<br />
Mandat efter parti 1<br />
röst-<br />
Seats by party 1<br />
berättigade<br />
3<br />
M C FP KD MP S V SD Summa<br />
Total<br />
Stockholms stads 634 464 534 887 539 034 85,0 10 2 3 2 3 6 2 1 29<br />
Stockholms läns 850 629 716 349 722 800 85,0 15 2 3 3 3 8 2 2 38<br />
Uppsala läns 253 765 215 030 217 595 85,7 4 1 1 1 1 3 1 1 13<br />
Södermanlands läns 204 779 171 427 173 551 84,8 3 1 1 – 1 4 – 1 11<br />
Östergötlands läns 330 010 279 741 283 131 85,8 4 1 1 1 1 5 1 1 15<br />
Jönköpings läns 256 538 216 564 219 201 85,4 3 1 1 2 1 4 – 1 13<br />
Kronobergs läns 138 781 116 513 118 089 85,1 2 1 – – – 3 – – 6<br />
Kalmar läns 184 737 154 736 156 929 84,9 3 1 – 1 – 4 – – 9<br />
Gotlands läns 46 237 38 640 39 257 84,9 1 – – – – 1 – – 2<br />
Blekinge läns 118 279 100 162 101 504 85,8 2 – – – – 3 – 1 6<br />
Malmö stads 214 326 169 108 170 667 79,6 3 – 1 – 1 3 1 1 10<br />
Skåne läns västra 213 580 173 435 175 446 82,1 4 – 1 – 1 3 – 1 10<br />
Skåne läns södra 267 562 228 526 231 076 86,4 5 1 1 1 1 3 – 1 13<br />
Skåne läns norra och<br />
östra 232 273 190 154 192 880 83,0 4 1 1 1 1 3 – 1 12<br />
Hallands läns 229 891 195 565 198 084 86,2 4 1 1 1 1 3 – 1 12<br />
Göteborgs stads 389 821 319 302 322 458 82,7 5 1 1 1 2 5 2 1 18<br />
Västra Götalands<br />
läns västra 264 666 225 037 227 791 86,1 4 1 1 1 1 3 1 1 13<br />
Västra Götalands<br />
läns norra 205 328 172 860 175 170 85,3 3 1 1 1 1 3 1 1 12<br />
Västra Götalands<br />
läns södra 144 186 121 187 122 673 85,1 3 – – – – 3 – – 6<br />
Västra Götalands<br />
läns östra 200 322 168 561 170 910 85,3 3 1 1 1 – 4 – – 10<br />
Värmlands läns 213 239 177 215 179 376 84,1 3 1 1 – 1 5 1 – 12<br />
Örebro läns 215 772 182 378 184 592 85,5 3 – 1 1 1 4 1 1 12<br />
Västmanlands läns 192 258 160 143 162 166 84,3 3 – 1 – 1 4 1 1 11<br />
Dalarnas läns 217 072 179 168 181 942 83,8 3 1 – – 1 4 1 1 11<br />
Gävleborgs läns 217 152 177 248 179 711 82,8 3 1 1 – 1 4 1 1 12<br />
Västernorrlands läns 191 150 159 975 161 665 84,6 2 1 – – – 5 1 – 9<br />
Jämtlands läns 100 144 81 936 83 203 83,1 1 1 – – – 2 – – 4<br />
Västerbottens läns 201 902 170 598 172 378 85,4 2 1 1 1 1 4 1 – 11<br />
Norrbottens läns 194 788 163 963 165 403 84,9 2 – – – – 6 1 – 9<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2010 7 123 651 5 960 408 6 028 682 84,6 107 23 24 19 25 112 19 20 349<br />
2006 6 892 009 5 551 278 5 650 416 82,0 97 29 28 24 19 130 22 – 349<br />
2002 6 722 163 5 303 212 5 385 430 80,1 55 22 48 33 17 144 30 . 349<br />
1998 6 603 129 5 260 109 5 373 575 81,4 82 18 17 42 16 131 43 . 349<br />
1994 6 496 365 5 555 540 5 640 393 86,8 80 27 26 15 18 161 22 . 349<br />
1991 6 413 771 5 470 761 5 562 920 86,7 80 31 33 26 – 138 16 . 349 4<br />
1988 6 330 023 5 373 719 5 441 050 86,0 66 42 44 – 20 156 21 . 349<br />
1985 6 249 445 5 567 022 5 615 242 89,9 76 44 5 51 – – 159 19 . 349<br />
1982 6 130 993 5 554 602 5 606 603 91,4 86 56 21 – – 166 20 . 349<br />
1979 6 040 461 5 448 638 5 480 126 90,7 73 64 38 – . 154 20 . 349<br />
1976 5 947 077 5 437 748 5 457 043 91,8 55 86 39 – . 152 17 . 349<br />
1973<br />
(1974 års riksdag) 5 690 333 5 160 146 5 168 996 90,8 51 90 34 – . 156 19 . 350<br />
1970<br />
(1971 års riksdag) 5 645 804 4 976 196 4 984 207 88,3 41 71 58 – . 163 17 . 350<br />
1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal<br />
Party) = FP (t.o.m. 1988 års val Folkpartiet, FP), Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet,<br />
KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet<br />
Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna,<br />
VPK), Sverigedemokraterna (<strong>Sweden</strong> Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010.<br />
2) With valid ballot papers.<br />
3) Percent of total number of persons entitled to vote.<br />
4) Här ingår Ny demokrati (nyd) med 25 mandat.<br />
5) En kd (tidigare KdS) ledamot.<br />
Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970-2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010).<br />
500 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.5<br />
Demokrati<br />
Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar efter partier och valkrets,<br />
procentuell fördelning<br />
Election to the Riksdag, percent distribution of valid ballots by party and<br />
constituency<br />
Valkrets<br />
Constituency<br />
Giltiga valsedlar efter parti 1<br />
Valid ballots by party 1<br />
M C FP KD MP S V SD Övriga<br />
Other<br />
Summa<br />
Total<br />
Stockholms stads 34,3 6,3 8,6 5,3 12,2 20,9 7,4 3,2 1,8 100<br />
Stockholms läns 40,0 5,8 8,3 6,3 7,5 22,2 4,4 4,2 1,4 100<br />
Uppsala läns 30,1 8,3 7,8 5,7 8,8 27,4 5,5 4,7 1,7 100<br />
Södermanlands läns 27,9 5,7 6,6 4,7 7,6 34,7 5,0 6,6 1,0 100<br />
Östergötlands läns 28,6 6,3 6,8 5,8 7,6 32,9 5,1 5,3 1,5 100<br />
Jönköpings läns 26,7 7,8 5,6 12,8 5,3 30,6 4,1 6,4 0,7 100<br />
Kronobergs läns 29,8 9,9 5,7 6,1 6,0 30,5 4,6 6,4 0,9 100<br />
Kalmar läns 26,9 8,9 5,1 6,0 5,6 35,6 5,0 5,8 1,0 100<br />
Gotlands läns 25,2 14,6 4,6 2,9 8,4 33,3 6,1 3,2 1,7 100<br />
Blekinge läns 27,3 5,8 5,4 4,0 5,3 36,5 5,1 9,8 0,9 100<br />
Malmö stads 32,6 2,8 7,0 3,1 8,8 28,7 6,0 7,8 3,2 100<br />
Skåne läns västra 33,8 4,7 8,1 4,0 5,7 28,8 3,4 10,1 1,5 100<br />
Skåne läns södra 38,5 5,6 8,6 4,3 7,1 22,1 3,3 8,7 1,8 100<br />
Skåne läns norra och östra 32,0 6,8 6,7 5,0 5,4 28,7 3,2 11,2 1,1 100<br />
Hallands läns 34,7 8,8 7,8 5,6 5,9 26,8 3,5 5,4 1,5 100<br />
Göteborgs stads 30,4 3,8 8,4 6,1 10,7 25,2 8,5 4,9 1,9 100<br />
Västra Götalands läns västra 32,8 6,0 9,0 7,3 7,0 26,4 4,7 5,6 1,2 100<br />
Västra Götalands läns norra 26,9 6,6 7,7 6,4 6,9 32,4 5,7 6,1 1,1 100<br />
Västra Götalands läns södra 28,3 7,7 7,3 6,4 6,0 31,2 5,1 6,9 1,1 100<br />
Västra Götalands läns östra 27,9 8,3 6,2 6,6 5,6 33,9 4,9 5,8 1,0 100<br />
Värmlands läns 25,7 7,5 6,0 4,7 5,6 38,7 5,8 4,8 1,2 100<br />
Örebro läns 24,0 5,4 6,3 6,2 6,5 38,8 5,7 6,1 1,1 100<br />
Västmanlands läns 27,1 5,2 7,5 4,6 5,9 36,4 5,7 6,2 1,4 100<br />
Dalarnas läns 25,1 7,9 4,9 4,4 5,9 37,5 5,9 7,0 1,5 100<br />
Gävleborgs läns 23,1 7,3 5,3 4,1 6,2 38,3 7,2 7,1 1,3 100<br />
Västernorrlands läns 21,6 7,0 5,2 4,4 5,5 44,0 6,0 4,5 1,9 100<br />
Jämtlands läns 22,2 12,8 3,9 2,9 6,5 40,3 6,5 3,8 1,2 100<br />
Västerbottens läns 17,7 7,4 6,0 5,3 7,2 42,2 10,0 2,7 1,4 100<br />
Norrbottens läns 16,4 4,6 4,3 3,3 5,3 51,9 9,3 3,8 1,1 100<br />
Hela riket <strong>Sweden</strong><br />
2010 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 100<br />
2006 26,2 7,9 7,5 6,6 5,2 35,0 5,8 2,9 2,7 100<br />
2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 1,4 1,7 100<br />
1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 0,4 2,2 100<br />
1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 . 2,3 2 100<br />
1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 . 7,7 2, 3 100<br />
1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 . 0,7 2 100<br />
1985 21,3 12,4 4 14,2 . 4 1,5 44,7 5,4 . 0,5 100<br />
1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 . 0,2 100<br />
1979 20,3 18,1 10,6 1,4 . 43,2 5,6 . 0,8 100<br />
1976 15,6 24,1 11,1 1,4 . 42,7 4,8 . 0,4 100<br />
1973 14,3 25,1 9,4 1,8 . 43,6 5,3 . 0,6 100<br />
1970 11,5 19,9 16,2 1,8 . 45,3 4,8 . 0,4 100<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
2) SD redovisas med övriga partier.<br />
3) Ny Demokrati (NyD) redovisas med övriga partier, de fick 6,7 procent av rösterna.<br />
4) Valsamverkan mellan C och KDS.<br />
Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010).<br />
Statistiska centralbyrån 501
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.6<br />
Riksdagsvalet 2006, partival inom olika befolkningsgrupper<br />
Party votes and participation in the Riksdag election in different types of<br />
population groups<br />
Befolkningsgrupper<br />
Population groups<br />
Partival i procent 1<br />
Party vote in percent 1<br />
M C FP KD MP S V Övriga<br />
Other<br />
Summa<br />
Total<br />
Intervjuade<br />
personer<br />
Persons<br />
interviewed<br />
Procentuell<br />
andel ej<br />
röstande<br />
2<br />
Samtliga All 26,5 7,8 7,4 7,0 5,9 35,3 5,5 4,6 100 2 634 18,7<br />
Kön Sex<br />
Män Men 28,4 7,6 7,5 6,3 4,2 35,9 4,9 5,2 100 1 317 22,3<br />
Kvinnor Women 24,6 8,1 7,4 7,7 7,6 34,6 6,2 3,9 100 1 317 14,7<br />
Ålder Age<br />
Förstagångsväljare 3 27,9 4,9 5,5 5,5 8,7 34,4 5,5 7,7 100 183 26,9<br />
22–30 4 25,5 8,3 7,7 4,9 12,6 27,3 6,1 7,7 100 326 24,9<br />
31–40 28,1 6,0 8,0 8,6 7,5 33,6 4,7 3,5 100 452 22,2<br />
41–50 28,7 7,5 6,9 5,5 6,3 33,3 7,5 4,2 100 505 17,8<br />
51–60 23,4 6,9 9,2 5,5 4,9 40,1 6,7 3,3 100 491 15,5<br />
61–70 26,7 10,2 7,0 8,2 1,8 37,4 4,2 4,5 100 401 12,4<br />
71–85 25,4 10,9 6,2 11,6 0,4 39,9 2,2 3,6 100 276 13,4<br />
Inkomst, kr 5 Income<br />
0– 66 278 26,6 5,9 6,5 7,3 12,4 29,7 4,2 7,3 100 354 24,1<br />
66 279–154 068 18,9 11,3 5,5 9,7 3,9 39,8 7,1 3,9 100 435 26,5<br />
154 069–243 680 21,8 7,9 5,4 6,1 6,3 41,2 6,0 5,3 100 815 17,9<br />
243 681–318 844 25,7 7,0 9,6 5,9 4,5 37,6 5,7 4,0 100 575 14,7<br />
318 845– 43,3 7,1 11,0 7,3 3,8 21,6 3,5 2,4 100 453 11,4<br />
Utbildning Education<br />
Folkskola 14,7 8,5 4,5 5,7 0,6 56,5 4,5 5,1 100 177 18,8<br />
Grundskola 20,5 4,1 5,7 7,4 1,6 45,9 6,6 8,2 100 122 36,0<br />
Yrkesskola 16,9 11,8 4,4 9,6 3,7 43,4 3,7 6,6 100 136 17,3<br />
Realskola 32,6 15,7 7,9 6,7 2,3 29,2 4,5 1,1 100 89 18,8<br />
Gymnasium, 2 år 22,4 7,2 5,4 5,8 2,7 46,2 5,4 4,9 100 223 18,4<br />
Gymnasium, 3–4 år 25,6 5,1 6,1 5,8 6,6 38,3 5,8 6,6 100 394 27,3<br />
Eftergymnasial utbildning 29,9 9,6 11,3 7,9 10,0 20,5 6,5 4,3 100 897 9,2<br />
Bostadsort 6<br />
Place of residence<br />
Ren landsbygd 22,9 16,1 5,3 8,7 3,1 32,5 5,8 5,5 100 415 20,9<br />
Mindre tätort 20,7 7,9 6,2 6,8 6,2 41,2 5,1 5,9 100 546 17,8<br />
Stad eller större tätort 28,9 5,6 7,7 6,6 5,6 36,6 5,1 3,9 100 1 286 17,9<br />
De tre storstäderna 6 30,5 6,1 10,9 6,6 9,6 25,5 7,2 3,7 100 377 20,5<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
2) Andel ej röstande avser de personer som blivit intervjuade. Siffrorna är viktade med hänsyn taget till att andelen röstare tenderar att<br />
vara överrepresenterade bland svarande i survey-undersökningar. Percentage non-voters.<br />
3) Förstagångsväljare; Födda 1984-09-16–1988-09-17. Persons entitled to vote for the first time.<br />
4) Födda 1976-01-01–1984-09-15.<br />
5) Inkomst bygger på en fördelning 15-20-30-20-15 gjord utifrån hela urvalet som bas. Uppgift om inkomst saknas för två personer. Income<br />
data is missing for two persons.<br />
6) Uppgifterna om bostadsort bygger på intervjuarnas observationer av var undersökningspersonerna bor. Tre kategorier används: ren<br />
landsbygd, mindre tätort samt stad eller större tätort. Ur gruppen boende i stad eller större tätort har man brutit ut personer boende i de tre<br />
storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Uppgift om bostadsort saknas för tio personer. Place of residence is missing for ten<br />
persons.<br />
Källa: SCB Allmänna valen 2006 (www.scb.se/ME0106). Del 4; 2006 års valundersökning, Statsvetenskapliga institutionen,<br />
Göteborgs universitet.<br />
502 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.7<br />
År 1<br />
Year<br />
Riksdagsval, ledamöter efter partier<br />
Election to the Riksdag, members by party<br />
Antal riksdagsledamöter som tillhör 2<br />
Members of the Riksdag by party<br />
Demokrati<br />
M C FP KD MP NYD S V SD Män Kvinnor Samtliga<br />
1929 122 44 63 . . . 142 9 . 376 4 380<br />
1933 108 54 47 . . . 162 9 . 374 6 380<br />
1937 89 58 43 . . . 178 12 . 370 10 380<br />
1941 77 52 38 . . . 209 4 . 362 18 380<br />
1945 69 56 40 . . . 198 17 . 360 20 380<br />
1949 47 51 75 . . . 196 11 . 352 28 380<br />
1953 51 51 80 . . . 189 9 . 346 34 380<br />
1957 55 44 88 . . . 185 9 . 342 39 381<br />
1959 61 54 70 . . . 190 7 . 340 42 382<br />
1961 58 54 73 . . . 191 7 . 340 43 383<br />
1965 59 54 69 . . . 191 10 . 340 44 384 3<br />
1969 57 59 60 . . . 204 4 . 331 53 384<br />
1971 4 41 71 58 . . . 163 17 . 301 49 350<br />
1974 51 90 34 . . . 156 19 . 276 74 350<br />
1976 55 86 39 . . . 152 17 . 274 75 349<br />
1979 73 64 38 . . . 154 20 . 257 92 349<br />
1982 86 56 21 . . . 166 20 . 254 95 349<br />
1985 76 44 5 51 . . . 159 19 . 241 108 349<br />
1988 66 42 44 . 20 . 156 21 . 218 131 349<br />
1991 80 31 33 26 . 25 138 16 . 234 115 349<br />
1994 80 27 26 15 18 . 161 22 . 208 141 349<br />
1998 82 18 17 42 16 . 131 43 . 200 149 349<br />
2002 55 22 48 33 17 . 144 30 . 191 158 349<br />
2006 97 29 28 24 19 . 130 22 . 184 165 349<br />
2010 107 23 24 19 25 . 112 19 20 192 157 349<br />
1) Tidpunkten för uppgifterna 1929–1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret.<br />
Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv.<br />
2) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
3) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper.<br />
4) Fr.o.m. 1971 den nya enkammarriksdagen.<br />
5) En KDS-ledamot (numera KD).<br />
Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0104) och (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati.<br />
24.8<br />
Antal nominerade och valda kandidater 2010 efter födelseland, kön<br />
och typ av val<br />
Number of nominees and elected by country of birth, sex and election<br />
Typ av val 1<br />
Election 1<br />
Inrikes födda<br />
Born in <strong>Sweden</strong><br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män<br />
Men<br />
Utrikes födda<br />
Born abroad<br />
Totalt<br />
Total<br />
Kvinnor Män Kvinnor Män<br />
Riksdagsvalet Election to the Riksdag<br />
Nominerade Nominees 2 236 2 829 267 333 2 503 3 162<br />
Valda Elected 142 179 15 13 157 192<br />
Landstingsfullmäktigvalen<br />
Elections to the county councils<br />
Nominerade 4 814 6 044 580 624 5 394 6 668<br />
Valda 720 814 66 62 786 876<br />
Kommunfullmäktigvalen<br />
Elections to municipal councils<br />
Nominerade 19 494 27 851 2 153 2 546 21 647 30 397<br />
Valda 2 5 099 6 888 483 499 5 582 7 387<br />
1) Uppgifterna gäller de ordinarie valen 2010. The results refers to the ordinary elections in 2010.<br />
2) Totalt var 12 978 mandat tillgängliga. Nio mandat är ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en<br />
i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora.<br />
Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati.<br />
Statistiska centralbyrån 503
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.9<br />
Valda efter parti, kön och ålder i riksdagsvalet 2010, procentuell<br />
fördelning inom parti, kön och ålder<br />
Elected to the Riksdag by party, sex and age, percentage by party, sex<br />
and age<br />
Kön, ålder<br />
Sex, age<br />
Parti 1<br />
Party<br />
Totalt<br />
Total<br />
M C FP KD MP S V SD 2010 2006 2002<br />
Män Men<br />
18–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4<br />
30–49 59 38 57 25 36 55 38 59 52 49 41<br />
50–64 32 50 29 75 55 41 63 18 40 43 53<br />
65– 2 6 14 – – 2 – 6 3 4 2<br />
Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100<br />
Samtliga 56 16 14 12 11 58 8 17 192 184 191<br />
Kvinnor Women<br />
18–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4<br />
30–49 57 29 60 43 36 50 46 100 51 47 46<br />
50–64 41 57 30 57 36 46 55 – 43 46 48<br />
65– – – 10 – 7 – – – 1 2 2<br />
Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100<br />
Samtliga 51 7 10 7 14 54 11 3 157 165 158<br />
Samtliga Total<br />
18–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4<br />
30–49 58 35 58 32 36 53 42 65 51 48 44<br />
50–64 36 52 29 68 44 44 58 15 42 44 51<br />
65– 1 4 13 – 4 1 – 5 2 3 2<br />
Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100<br />
Samtliga 107 23 24 19 25 112 19 20 349 349 349<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati.<br />
24.10<br />
Riksdagsvalen 2002 och 2006, partival och valdeltagande<br />
Party votes and electoral participation in the elections to the Riksdag<br />
Partival och valdeltagande<br />
Partival och valdeltagande i procent 2006<br />
participation 2002 1 M C FP KD MP S V Övriga Blankt 2<br />
2002 1<br />
Party votes and electoral participation in percent 2006<br />
Party votes and electoral<br />
Other<br />
Ej röstande<br />
2006<br />
Summa<br />
i %<br />
Total in<br />
percent<br />
M 81 2 3 5 0 3 0 1 0 4 100<br />
C 10 56 9 6 4 5 1 1 1 6 100<br />
FP 40 9 30 9 2 5 1 0 0 4 100<br />
KD 29 7 4 49 1 5 0 1 1 4 100<br />
MP 4 9 6 2 47 12 5 9 2 3 100<br />
S 8 3 3 1 3 69 3 2 2 5 100<br />
V 2 3 3 1 10 25 42 7 1 6 100<br />
Övriga partier 11 5 0 3 0 14 3 54 0 11 100<br />
Blankt Blank 17 4 4 4 2 15 2 20 22 9 100<br />
Ej röstande 2002<br />
Non-voters 2002 15 4 2 2 4 18 3 3 3 46 100<br />
Ej röstberättigade 2002<br />
Not entitled to vote in 2002 22 3 5 4 6 30 4 5 2 18 100<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
2) Voters who returned a blank ballot-paper.<br />
Källa: SCB Allmänna valen 2006 (www.scb.se/ME0106). Del 4. 2006 års valundersökning, Statsvetenskapliga<br />
institutionen, Göteborgs universitet.<br />
504 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.11<br />
Demokrati<br />
Riksdagsvalen 2006 och 2010, jämförelse av valdeltagandet<br />
inom olika grupper<br />
Comparison between electoral participation of different groups in<br />
the Riksdag elections<br />
Valdeltagande i procent<br />
Electoral participation in percent<br />
Män<br />
Men<br />
2006 2010<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Samtliga<br />
All<br />
Män Kvinnor Samtliga<br />
Totalt valdeltagande i riksdagsvalen<br />
Electoral participation, total . . . . 82 . . . . 85<br />
Skattning i valdeltagarstudien<br />
Estimate from electoral participation survey 82 83 82 84 85 85<br />
Ålder Age<br />
Förstagångsväljare 1<br />
Entitled to vote for the first time 1 74 78 76 79 82 80<br />
18–29 år 74 78 76 78 81 80<br />
30–49 år 81 84 83 84 87 86<br />
50–64 år 85 89 87 88 90 89<br />
65– år 84 77 80 86 81 83<br />
Civilstånd Civil status<br />
Gifta Married 90 90 90 91 91 91<br />
Ej gifta Unmarried 76 79 78 81 83 82<br />
Inkomstgrupp 2 Income group 2<br />
Ingen inkomst 3 No income 3 64 69 66 70 72 71<br />
0– 20 71 74 73 75 78 77<br />
21– 40 75 82 79 79 84 82<br />
41– 60 82 87 85 85 90 88<br />
61– 80 86 91 88 88 94 91<br />
81–100 92 95 93 94 96 95<br />
Födelseland Country of birth<br />
Utrikes född Born abroad 65 68 67 73 74 73<br />
Inrikes född Born in <strong>Sweden</strong> 84 85 85 87 88 87<br />
Sysselsättning 4 Employment 4<br />
Sysselsatta Employed 84 88 86 87 90 88<br />
Arbetslösa Unemployed 67 77 72 77 81 79<br />
Utbildning 5 Education 5<br />
Förgymnasial utbildning Compulsory school only 75 78 76 79 80 79<br />
Gymnasial utbildning Upper secondary education 82 85 83 84 87 86<br />
Eftergymnasial utbildning<br />
Post–secondary education 92 93 93 94 95 94<br />
Facklig tillhörighet 6 Trade union affiliation 6<br />
LO The Swedish Trade Union Confederation 78 82 80 82 85 83<br />
TCO<br />
The Swedish Confederation of Professional<br />
Employees 91 93 92 93 94 94<br />
SACO<br />
The Swedish Confederation of Professional<br />
Associations 95 96 96 96 97 97<br />
Kommentar: År 2010 har den statistiska metoden bakom de skattningar som tas fram inom valdeltagandeundersökningen reviderats.<br />
I samband med detta har nya skattningar för tidigare val tagits fram. Här redovisade skattningar är reviderade och kan därmed avvika<br />
något från vad som tidigare redovisats avseende valdeltagandet i allmänna valen.<br />
1) 2006: Födda Born 1984–09–16 t.o.m. 1988–09–17. 2010: Födda Born 1988–09–18 t.o.m. 1992–09–19.<br />
2) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.<br />
Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade<br />
utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Uppgifterna avser inkomster under året två år innan respektive valår enligt taxeringen året<br />
innan valåret.<br />
3) Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad. No income or no income registered.<br />
4) Gäller åldersgruppen 18-64 år. Uppgift om arbetskraftsstatus kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Det har skett två<br />
större förändringar av AKU under senare år. År 2005 EU-anpassades undersökningen och år 2008 ändrades det officiella måttet på<br />
arbetslösa. Detta gör att direkta jämförelser över tid med redovisningar efter gamla indelningar bör undvikas, i synnerhet vad gäller<br />
antalsuppgifter. För mer information om dessa förändringar av AKU se SCB:s webbplats.<br />
5) Uppgift om utbildning hämtas från Utbildningsregistret och gäller åldersgruppen 16–74 år.<br />
6) Uppgift om arbetskraftstillhörighet hämtas från AKU och gäller åldersgruppen 18–64 år.<br />
Källa: Valdeltagandeundersökningen vid de allmänna valen (2006 och 2010): Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen<br />
(www.scb.se/ME0105); Statistikdatabasen: Demokrati<br />
Statistiska centralbyrån 505
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.12<br />
År<br />
Year<br />
Riksdagsskrivelser<br />
Formal<br />
descisions<br />
Riksdagens arbete<br />
Riksdag activities<br />
Propositioner/Skrivelser<br />
Government<br />
bills/Communications<br />
Motioner<br />
Private<br />
members’<br />
motions<br />
Interpellationer<br />
Interpellations<br />
Skriftliga<br />
frågor<br />
Written<br />
questions<br />
Plenidagar<br />
Plenary<br />
days<br />
Plenitimmar<br />
Plenary<br />
hours<br />
Voteringar<br />
med<br />
rösträkning<br />
Votes<br />
1998/99 260 148 2 502 370 911 110 523 792<br />
1999/00 265 150 3 211 416 1 418 128 615 890<br />
2000/01 288 151 3 675 457 1 698 125 652 843<br />
2001/02 336 190 4 231 497 1 643 123 652 1 059<br />
2002/03 245 151 3 548 417 1 375 121 550 835<br />
2003/04 288 181 3 991 551 1 616 131 603 884<br />
2004/05 312 178 4 167 688 2 197 141 730 766<br />
2005/06 392 216 4 824 479 2 144 142 680 912<br />
2006/07 226 133 2 617 695 1 658 136 644 529<br />
2007/08 266 168 3 577 844 1 655 138 758 622<br />
2008/09 314 232 3 961 598 1 227 139 696 548<br />
2009/10 391 246 4 022 498 1 036 145 635 558<br />
2010/11 325 168 3 350 446 682 127 575 683<br />
År Utskottsbetänkanden och utlåtanden 1<br />
Konstitutionsutskottet<br />
…the<br />
Constitution<br />
Finansutskottet<br />
…Finance<br />
Skatteutskottet<br />
…Taxation<br />
Justitieutskottet<br />
…Justice<br />
Committee reports: The Committee on…<br />
Civilutskottet<br />
2<br />
…Civil<br />
Affairs<br />
Utrikesutskottet<br />
…Foreign<br />
Affairs<br />
Försvarsutskottet<br />
…Defence<br />
Socialförsäkringsutskottet<br />
…Social<br />
Insurance<br />
Socialutskottet<br />
…Health<br />
and<br />
Welfare<br />
Kulturutskottet<br />
…Cultural<br />
Affairs<br />
1998/99 30 28 23 27 . 13 8 12 14 11 13<br />
1999/00 23 30 24 24 . 14 8 13 14 14 17<br />
2000/01 26 29 27 32 . 14 11 15 19 8 18<br />
2001/02 39 28 29 29 . 15 13 19 24 23 17<br />
2002/03 34 27 19 19 . 16 5 10 20 8 19<br />
2003/04 25 29 36 29 . 17 8 17 9 8 14<br />
2004/05 32 33 35 35 . 13 11 16 24 9 18<br />
2005/06 41 30 38 42 . 23 12 20 32 31 23<br />
2006/07 26 28 22 13 31 12 10 12 16 11 17<br />
2007/08 24 31 32 32 25 11 15 13 21 14 16<br />
2008/09 26 42 36 28 35 17 11 12 26 9 21<br />
2009/10 43 41 48 38 31 25 9 20 25 15 24<br />
2010/11 31 44 37 29 28 17 7 12 17 11 18<br />
År<br />
Utskottsbetänkanden och utlåtanden (forts.) (cont.)<br />
Utbildningsutskottet<br />
…Education<br />
Trafikutskottet<br />
…Transport<br />
and<br />
Communications<br />
Miljö- och<br />
Jordbruksutskottet<br />
…Environment<br />
and<br />
Agriculture<br />
Näringsutskottet<br />
…Industry<br />
and<br />
Trade<br />
Arbetsmarknadsutskottet<br />
…the<br />
Labour<br />
Market<br />
Lagutskottet<br />
3<br />
…Laws<br />
Bostadsutskottet<br />
3<br />
…Housing<br />
Utrikesoch<br />
försvars 4<br />
Konstitutions-<br />
och<br />
utrikes 5<br />
Sammansatta utskott<br />
Utrikes-,<br />
miljöoch<br />
jordbruks<br />
6<br />
Utrikesoch<br />
social 7<br />
Justitieoch<br />
social 8<br />
1998/99 13 10 14 9 20 11 2 . . . .<br />
1999/00 12 18 18 8 24 8 – . . . .<br />
2000/01 17 21 11 11 24 13 – 1 . . .<br />
2001/02 15 25 18 11 33 15 3 2 . . .<br />
2002/03 6 17 14 8 19 10 2 3 1 . .<br />
2003/04 14 22 15 6 29 13 2 1 – . .<br />
2004/05 16 15 17 9 28 11 2 – – 1 .<br />
2005/06 16 31 22 12 39 13 2 – – – 1<br />
2006/07 16 17 16 14 . . 3 1 – – –<br />
2007/08 16 19 17 10 . . 5 – – – 1<br />
2008/09 18 30 26 10 . . 3 – – – –<br />
2009/10 26 30 27 15 . . 3 – – – –<br />
2010/11 28 26 26 11 . . 4 – – – –<br />
1) Fr.o.m. den 1 januari 2007 ska utskotten skriva utlåtanden över grön- och vitböcker från Europeiska kommissionen. Talmannen kan i<br />
samråd med gruppledarna även besluta att utskotten ska skriva utlåtanden på andra EU-dokument. Fr.o.m. den 1 december 2009 kan<br />
kammaren besluta att avge motiverade yttranden över utkast till lagstiftningsakter som utskott i utlåtanden funnit strida mot subsidiaritetsprincipen.<br />
2) Inrättades i och med att riksmötet 2006/07 startade. 3) Upphörde i och med att riksmötet 2006/07 startade.<br />
4) The Compound Committee of Foreign Affairs and Defence. 5) The Compound Committee of Constitution and Foreign Affairs.<br />
6) The Compound Committee of Foreign Affairs, Environment and Defence. 7) The Compound Committee of Foreign Affairs and Health<br />
and Welfare. 8) The Compound Committee of Justice and Social Insurance.<br />
Se Tabellanmärkning. Källa: Riksdagen, Kammarkansliet (www.riksdagen.se).<br />
506 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.13<br />
Demokrati<br />
Landstingsfullmäktigval 2010, röstberättigade, röstande och<br />
mandat efter partier och landsting<br />
Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and<br />
distribution of seats by party and county council<br />
Landsting<br />
County council<br />
Röstberättigade<br />
Persons<br />
entitled to<br />
vote<br />
Med giltiga<br />
valsedlar 2<br />
Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1<br />
Samtliga<br />
Total<br />
I % av<br />
röstberättigade<br />
M C FP KD MP S V SD Övriga<br />
Summa<br />
Stockholms läns 1 566 055 1 254 844 1 270 809 81,1 57 6 15 7 15 39 10 – – 149<br />
Uppsala läns 260 773 212 057 216 440 83,0 20 6 6 4 6 22 4 3 – 71<br />
Södermanlands läns 211 993 165 974 171 946 81,1 18 4 5 3 6 27 4 4 – 71<br />
Östergötlands läns 336 887 273 033 278 376 82,6 25 6 6 5 7 35 5 4 8 101<br />
Jönköpings läns 262 982 211 659 216 017 82,1 21 7 4 11 3 28 3 4 – 81<br />
Kronobergs läns 143 888 113 922 116 999 81,3 12 5 3 3 2 15 3 2 – 45<br />
Kalmar läns 188 581 150 626 154 501 81,9 13 7 3 5 3 30 3 3 – 67<br />
Blekinge läns 121 421 98 646 100 653 82,9 10 3 3 2 2 20 2 5 – 47<br />
Skåne läns 971 147 753 547 767 163 79,0 48 7 12 5 10 47 6 14 – 149<br />
Hallands läns 233 616 189 909 194 217 83,1 24 7 6 3 4 21 3 3 – 71<br />
Västra Götalands läns 1 240 519 979 417 999 523 80,6 39 8 12 9 11 47 9 7 7 149<br />
Västra Götalands läns 4 1 246 191 545 215 548 950 44,1 38 9 11 9 12 52 9 9 – 149<br />
Värmlands läns 220 350 173 210 177 058 80,4 16 8 5 3 4 33 4 3 5 81<br />
Örebro läns 220 735 178 506 182 090 82,5 15 4 5 4 4 31 4 4 – 71<br />
Västmanlands läns 199 198 157 401 160 689 80,7 19 4 6 4 4 31 5 4 – 77<br />
Dalarnas läns 221 157 173 404 178 549 80,7 18 8 4 4 4 33 5 4 3 83<br />
Gävleborgs läns 221 071 172 739 177 005 80,1 15 6 5 3 4 28 6 4 4 75<br />
Västernorrlands läns 194 206 155 860 158 866 81,8 18 6 4 3 3 32 5 – 6 77<br />
Jämtlands läns 101 550 78 700 80 895 79,7 11 9 3 – 4 24 4 – – 55<br />
Västerbottens läns 205 556 165 517 169 047 82,2 10 6 7 4 4 33 7 – – 71<br />
Norrbottens läns 200 816 160 783 163 876 81,6 9 4 3 – 3 33 6 – 13 71<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote.<br />
4) Resultaten avser omvalet till Västra Götalands landsting 2011. The results refers to the reelection in the county council in Västra<br />
Götaland in 2011.<br />
Källa: Allmänna valen, del 2, www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati.<br />
24.14<br />
År<br />
Year<br />
Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, röstande och mandat<br />
efter partier<br />
Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and<br />
distribution of seats by party<br />
Röstberättigade<br />
Persons<br />
entitled to<br />
vote<br />
Med giltiga<br />
valsedlar 2<br />
Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1<br />
Samtliga<br />
Total<br />
I % av<br />
röstberättigade<br />
M C FP KD MP S V SD Övriga<br />
Summa<br />
2010 7 322 501 5 819 754 5 934 719 81,0 418 121 117 82 103 609 98 68 46 1 662<br />
2010 4 7 328 173 5 385 552 5 484 146 74,8 417 122 116 82 104 614 98 70 39 1 662<br />
2006 7 052 595 5 415 740 5 559 749 78,8 376 156 129 116 68 631 107 16 57 1 656<br />
2002 6 897 918 5 227 376 5 343 961 77,5 253 139 187 141 55 682 145 . 54 1 656<br />
1998 6 823 318 5 180 596 5 330 147 78,1 337 123 94 168 70 633 187 . 34 1 646<br />
1994 6 184 048 5 107 107 5 215 568 84,3 342 190 129 58 78 849 104 . 27 1 777<br />
1991 6 093 099 4 983 701 5 117 335 84,0 390 218 189 132 34 724 76 . – 1 763<br />
1988 5 973 827 4 959 278 5 027 654 84,2 283 241 211 40 83 803 82 . – 1 743<br />
1985 5 900 618 5 147 132 5 194 999 88,0 347 236 229 18 – 821 82 . – 1 733<br />
1982 5 784 076 5 145 536 5 194 370 89,8 365 305 100 21 – 847 79 . – 1 717<br />
1979 5 679 203 5 037 222 5 067 827 89,2 302 346 177 12 – 781 87 . – 1 705<br />
1976 5 581 711 5 036 760 5 054 054 90,5 239 423 179 8 – 770 64 . – 1 683<br />
1973 5 148 171 4 662 325 4 671 035 90,7 192 427 121 8 – 728 42 . 1 1 519<br />
1970 5 101 488 4 492 920 4 501 818 88,2 154 348 232 2 – 754 33 . 1 1 524<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote.<br />
4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. /The results include the reelection to the county<br />
council in Västra Götaland in 2011.<br />
Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (www.scb.se/ME0104); Statistikdatabasen: Demokrati.<br />
Statistiska centralbyrån 507
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.15<br />
Landstingsfullmäktigval 2010, giltiga valsedlar efter partier och<br />
landsting, procentuell fördelning<br />
Elections to county councils, percent distribution of valid ballots by<br />
party and county council<br />
Landsting<br />
County council<br />
Giltiga valsedlar 1<br />
Valid ballots 1<br />
M C FP KD MP S V SD Övriga<br />
Other<br />
Summa 1<br />
Total 1<br />
Stockholms läns 36,7 3,8 9,3 4,7 9,7 25,6 6,2 2,8 1,1 100<br />
Uppsala läns 27,4 7,9 8,4 5,3 8,7 31,1 6,3 3,6 1,2 100<br />
Södermanlands läns 24,6 5,8 7,5 4,7 7,4 37,7 5,6 5,6 1,1 100<br />
Östergötlands läns 24,8 5,7 6,1 5,1 6,5 34,5 5,0 3,5 8,8 100<br />
Jönköpings läns 24,7 8,9 5,4 13,2 4,4 33,8 4,4 5,1 0,1 100<br />
Kronobergs läns 27,0 10,7 5,7 6,0 5,3 33,7 6,7 4,7 0,1 100<br />
Kalmar läns 21,2 10,1 5,1 8,2 4,6 40,9 5,0 4,3 0,7 100<br />
Blekinge läns 23,4 6,7 5,8 3,6 4,7 38,9 5,4 8,5 3,1 100<br />
Skåne läns 30,9 4,5 7,8 3,5 6,6 30,5 3,9 9,3 2,9 100<br />
Hallands läns 32,1 9,8 8,1 4,4 5,5 29,1 3,7 4,3 3,1 100<br />
Västra Götalands läns 26,0 5,6 8,1 5,7 7,3 30,9 6,1 4,4 5,9 100<br />
Västra Götalands läns 2 23,9 5,7 7,2 5,3 7,4 32,6 5,9 5,8 6,1 100<br />
Värmlands läns 20,9 8,5 6,0 3,7 4,5 41,1 5,4 3,4 6,6 100<br />
Örebro läns 20,8 5,1 6,5 6,3 5,3 44,4 6,2 4,9 0,4 100<br />
Västmanlands läns 23,7 5,1 7,8 4,4 4,9 39,0 6,5 4,3 4,3 100<br />
Dalarnas läns 22,0 10,2 4,6 4,4 4,8 38,6 5,5 4,6 5,2 100<br />
Gävleborgs läns 20,0 7,8 6,3 4,4 5,5 36,8 7,3 6,0 6,0 100<br />
Västernorrlands läns 21,6 7,2 5,5 3,7 4,4 40,4 5,6 3,0 8,7 100<br />
Jämtlands läns 19,4 16,1 4,3 2,4 6,0 41,0 6,9 2,7 1,3 100<br />
Västerbottens läns 13,9 7,8 9,1 6,0 5,5 44,9 9,6 1,6 1,6 100<br />
Norrbottens läns 11,9 4,9 4,1 2,6 4,0 43,1 8,5 1,6 19,2 100<br />
Summa Total<br />
2010 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 100<br />
2010 2 27,2 6,2 7,3 5,0 6,8 33,4 5,7 4,7 3,6 100<br />
2006 24,6 7,9 8,1 6,7 4,7 34,9 6,1 2,8 4,2 100<br />
2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 0,6 4,8 100<br />
1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 . 4,1 100<br />
1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 . 3,0 100<br />
1991 3 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 . 1,8 100<br />
1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 . 0,6 100<br />
1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 . 0,5 100<br />
1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 . 0,4 100<br />
1979 18,6 18,6 10,4 2,0 . 43,9 5,5 . 0,9 100<br />
1976 14,9 23,2 10,9 1,9 . 43,7 4,7 . 0,6 100<br />
1973 13,8 25,2 9,5 2,1 . 43,8 5,0 . 0,6 100<br />
1970 11,6 20,6 15,3 1,9 . 45,8 4,3 . 0,5 100<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
2) Resultaten avser/inkluderar omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results refers to/include the reelection in the county<br />
council in Västra Götaland in 2011.<br />
3) I övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 0,7 procent.<br />
Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (1970–2010), www.scb.se/ME0104.<br />
508 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.16<br />
Demokrati<br />
Kommunfullmäktigval, röstberättigade, röstande och giltiga<br />
valsedlar efter partier, procentuell fördelning<br />
Elections to municipal councils, persons entitled to vote, voters and<br />
percent distribution of valid ballots by party<br />
År<br />
Year<br />
Röstberättigade<br />
Persons<br />
entitled to<br />
vote<br />
Med giltiga<br />
valsedlar 2<br />
Röstande Voters Giltiga valsedlar 1 Valid ballots 1<br />
Samtliga<br />
Total<br />
I % av<br />
röstberättigade<br />
M C FP KD MP S V SD Övriga<br />
Other<br />
Summa<br />
Total<br />
2010 7 368 986 5 926 710 6 014 598 81,6 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100<br />
2010 4 7 369 236 5 921 576 6 009 275 81,5 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100<br />
2006 7 098 097 5 521 563 5 636 102 79,4 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 100<br />
2002 6 942 694 5 313 271 5 410 101 77,9 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 100<br />
1998 6 867 790 5 272 294 5 396 102 78,6 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 . 5,4 100<br />
1994 6 767 575 5 619 601 5 710 572 84,4 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 . 4,9 100<br />
1991 5 6 672 157 5 516 976 5 622 181 84,3 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 . 6,3 100<br />
1988 6 553 388 5 439 351 5 507 474 84,0 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 . 2,6 100<br />
1985 6 475 194 5 639 348 5 687 186 87,8 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 . 2,6 100<br />
1982 6 356 006 5 644 935 5 694 923 89,6 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 . 2,2 100<br />
1979 6 251 917 5 534 512 5 565 691 89,0 18,6 17,7 10,5 2,1 . 43,0 5,8 . 2,4 100<br />
1976 6 157 923 5 544 396 5 564 291 90,4 15,1 22,1 11,3 2,0 . 43,0 4,9 . 1,5 100<br />
1973 5 686 600 5 137 764 5 148 375 90,5 13,9 23,7 10,4 2,1 . 43,2 5,1 . 1,7 100<br />
1970 5 644 083 4 962 682 4 973 654 88,1 11,8 18,8 16,1 1,8 . 45,3 4,4 . 1,7 100<br />
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.<br />
2) With valid ballots.<br />
3) Percent of total number of persons entitled to vote.<br />
4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011. The results include the reelection to Örebro Municipal<br />
council in the northeast constituency in 2011<br />
5) I Övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 3,4 procent.<br />
Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (–1994); Allmänna valen. Del 3 (–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen:<br />
Demokrati (2010).<br />
Statistiska centralbyrån 509
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.17 Folkomröstningar<br />
Referendums<br />
Datum<br />
Date<br />
27 aug.<br />
1922<br />
16 okt.<br />
1955<br />
13 okt.<br />
1957<br />
23 mars<br />
1980<br />
13 nov.<br />
1994<br />
14 sep.<br />
2003<br />
Fråga<br />
Issue<br />
Röstberättigade<br />
Persons<br />
entitled to<br />
vote<br />
Röstande<br />
Voters<br />
Röstande<br />
i %<br />
av röstberättigade<br />
1<br />
Avgivna valsedlar<br />
Votes cast<br />
Giltiga<br />
Valid ballots<br />
Antal Number %<br />
Ogiltiga<br />
Void<br />
ballots<br />
Folkomröstning om rusdrycksförbud<br />
Referendum on prohibition 3 302 483 1 820 452 55,1 1 814 229 100,0 6 223<br />
För införande av fullständigt rusdrycksförbud<br />
For introduction of general prohibition 889 132 49,0<br />
Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud<br />
Against introduction of general prohibition 925 097 51,0<br />
Folkomröstning angående högertrafik<br />
Referendum on right-hand driving 4 866 100 2 587 730 53,2 2 581 687 100,0 6 043<br />
För införande av högertrafik<br />
For introduction of right-hand driving 400 061 15,5<br />
För bibehållande av vänstertrafik<br />
For continuance of left-hand driving 2 139 996 82,9<br />
Blanka valsedlar Blank ballots 41 630 1,6<br />
Folkomröstning i pensionsfrågan 2<br />
Referendum on supplementary pension<br />
schemes 2 4 907 701 3 552 865 72,4 3 542 583 100,0 10 282<br />
Förslag nr 1 Alternative 1 1 624 131 45,8<br />
Förslag nr 2 Alternative 2 530 576 15,0<br />
Förslag nr 3 Alternative 3 1 251 477 35,3<br />
Blanka valsedlar 136 399 3,9<br />
Folkomröstning om kärnkraften 3<br />
Referendum on nuclear power 3 6 321 165 4 781 479 75,6 4 778 326 100,0 3 153<br />
Linje 1 904 968 18,9<br />
Linje 2 1 869 344 39,1<br />
Linje 3 1 846 911 38,7<br />
Blanka valsedlar 157 103 3,3<br />
Folkomröstning om EU 4<br />
Referendum on EU membership 4 6 510 055 5 424 487 83,3 5 421 790 100,0 2 697<br />
Ja till medlemskap Yes 2 833 721 52,3<br />
Nej till medlemskap No 2 539 132 46,8<br />
Blanka valsedlar 48 937 0,9<br />
Folkomröstning om införande av<br />
euron 5<br />
Referendum on introduction of the euro 5 7 077 502 5 843 788 82,6 5 840 313 100,0 3 475<br />
Ja till införandet av euron Yes 2 453 899 42,0<br />
Nej till införandet av euron No 3 265 341 55,9<br />
Blanka valsedlar 121 073 2,1<br />
Källor och noter: Se Tabellanmärkningar. Sources and footnotes: See Notes.<br />
510 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.18<br />
Län<br />
County<br />
Röstberättigade<br />
Persons<br />
entitled to<br />
vote<br />
Demokrati<br />
Valet till Europaparlamentet 2009, röstberättigade, röstande och<br />
giltiga valsedlar efter partier och län, procentuell fördelning<br />
European Parliament election, persons entitled to vote, voters and<br />
percent distribution of valid ballots by party and county<br />
Med giltiga<br />
valsedlar 2<br />
Röstande<br />
Voters<br />
Giltiga valsedlar efter parti 1<br />
Valid ballots by party 1<br />
Samtliga I % av M C FP KD MP S V PP Övgade<br />
3<br />
Total röstberättiriga<br />
Other<br />
Stockholms<br />
1 470 438 742 301 751 426 51,1 24,9 3,0 18,1 3,7 13,8 16,6 4,9 7,1 7,9 100<br />
Uppsala 251 513 119 531 121 602 48,3 17,6 6,1 16,0 4,6 13,0 21,0 5,7 7,2 8,7 100<br />
Södermanlands<br />
203 987 87 958 90 043 44,1 17,5 5,5 12,9 4,2 10,8 29,3 5,0 6,7 8,2 100<br />
Östergötlands<br />
327 891 145 518 148 271 45,2 17,0 9,2 10,5 4,9 12,1 25,8 4,7 8,1 7,7 100<br />
Jönköpings<br />
255 870 112 851 115 439 45,1 15,9 6,8 10,5 15,3 8,1 24,9 4,9 5,6 8,0 100<br />
Kronobergs<br />
139 264 58 072 59 357 42,6 17,2 8,7 10,6 6,0 8,9 23,9 9,4 6,4 9,1 100<br />
Kalmar 184 826 77 248 79 745 43,1 15,5 10,5 9,6 6,2 8,7 29,6 5,6 6,5 7,8 100<br />
Gotlands 45 935 19 717 20 163 43,9 15,0 14,4 10,2 2,9 11,7 26,1 5,5 7,0 7,1 100<br />
Blekinge 118 117 46 834 47 978 40,6 16,4 6,3 11,1 4,1 8,4 28,6 5,7 6,9 12,6 100<br />
Skåne 922 807 390 270 398 890 43,2 22,9 4,5 14,6 3,3 9,6 22,2 3,9 7,3 11,5 100<br />
Hallands 227 059 103 476 105 873 46,6 22,9 7,9 14,0 4,5 9,4 23,7 3,8 6,3 7,4 100<br />
Västra<br />
Götalands 1 197 819 547 275 557 393 46,5 18,1 5,4 13,2 5,1 11,9 24,3 5,7 7,5 8,7 100<br />
Värmlands 213 152 85 173 86 859 40,7 14,8 7,5 11,8 4,1 9,2 31,2 6,5 6,4 8,4 100<br />
Örebro 215 095 95 477 97 550 45,4 13,8 4,6 11,0 6,1 9,9 31,2 6,4 6,8 10,2 100<br />
Västmanlands<br />
191 634 84 447 86 147 45,0 16,6 4,6 14,3 4,1 8,2 29,8 6,9 7,6 8,0 100<br />
Dalarnas 216 712 87 066 89 356 41,2 12,7 6,2 11,8 4,0 9,0 30,2 7,8 7,4 10,9 100<br />
Gävleborgs<br />
217 025 80 447 81 952 37,8 12,5 6,8 10,5 3,7 9,8 31,0 8,2 6,4 11,0 100<br />
Västernorrlands<br />
191 408 75 990 77 264 40,4 11,1 6,1 9,0 4,8 8,2 37,6 6,8 7,1 9,4 100<br />
Jämtlands 100 419 40 674 41 448 41,3 10,1 14,0 6,6 2,4 9,2 34,7 6,7 5,9 10,5 100<br />
Västerbottens<br />
202 030 90 458 91 845 45,5 7,7 5,1 8,7 4,9 10,0 30,5 8,4 7,9 16,8 100<br />
Norrbottens<br />
195 302 77 763 78 960 40,4 10,1 3,8 6,6 3,3 7,0 39,6 11,4 7,8 10,5 100<br />
Hela riket<br />
<strong>Sweden</strong><br />
2009 7 088 303 3 168 546 3 227 561 45,5 18,8 5,5 13,6 4,7 11,0 24,4 5,7 7,1 9,2 100<br />
2004 6 827 870 2 512 069 2 584 464 37,9 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 . 16,6 100<br />
1999 6 664 205 2 529 437 2 588 514 38,8 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8 . 0,5 100<br />
1995 6 551 781 2 683 151 2 727 317 41,6 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9 . 2,7 100<br />
1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal<br />
Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet-<br />
Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V, Piratpartiet (The Pirate Party) = PP. Partiernas namn<br />
anges i den form de hade vid EU-valet 2009.<br />
2) With valid ballots.<br />
3) Percent of total number of persons entitled to vote.<br />
Källa: SCB Valet till Europaparlamentet (2004 och 2009, www.scb.se/ME0109); Statistikdatabasen: Demokrati.<br />
Summa<br />
Total<br />
Statistiska centralbyrån 511
Demokrati Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
24.19<br />
Valet till Europaparlamentet 2009, mandat efter partigrupper<br />
och medlemsländer<br />
European Parliament election, distribution of seats by party and<br />
member states<br />
Land<br />
Country<br />
EPP S&D ALDE GREENS/<br />
EFA<br />
Partigrupper<br />
Political groups<br />
ECR GUE/NGL EFD NA<br />
Mandat<br />
per land 1<br />
Belgien 5 5 5 4 1 – – 2 22<br />
Bulgarien 6 4 5 – – – – 2 17<br />
Cypern 2 2 – – – 2 – – 6<br />
Danmark 1 4 3 2 – 1 2 – 13<br />
Estland 1 1 3 1 – – – – 6<br />
Finland 4 2 4 2 – – 1 – 13<br />
Frankrike 29 14 6 14 – 5 1 3 72<br />
Grekland 8 8 – 1 – 3 2 – 22<br />
Irland 4 3 4 – – 1 – – 12<br />
Italien 35 21 7 – – – 9 – 72<br />
Lettland 3 1 1 1 1 1 – – 8<br />
Litauen 4 3 2 – 1 – 2 – 12<br />
Luxemburg 3 1 1 1 – – – – 6<br />
Malta 2 3 – – – – – – 5<br />
Nederländerna 5 3 6 3 1 2 1 4 25<br />
Polen 28 7 – – 15 – – – 50<br />
Portugal 10 7 – – – 5 – – 22<br />
Rumänien 14 11 5 – – – – 3 33<br />
Slovakien 6 5 1 – – – 1 – 13<br />
Slovenien 3 2 2 – – – – – 7<br />
Spanien 23 21 2 2 – 1 – 1 50<br />
Storbritannien – 13 11 5 25 1 13 4 72<br />
Sverige 5 5 4 3 – 1 – – 18<br />
Tjeckien 2 7 – – 9 4 – – 22<br />
Tyskland 42 23 12 14 – 8 – – 99<br />
Ungern 14 4 – – 1 – – 3 22<br />
Österrike 6 4 – 2 – – – 5 17<br />
Totalt 265 184 84 55 54 35 32 27 736<br />
Partigrupp<br />
Political group<br />
De svenska partiernas<br />
grupptillhörighet 2<br />
EPP Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) M (4) och KD (1)<br />
S&D Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S (5)<br />
ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa C (1) och FP (3)<br />
GREENS/EFA Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen MP (2) och PP (1)<br />
ECR Europeiska konservativa och reformister –<br />
GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster V (1)<br />
EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa –<br />
NA Grupplösa –<br />
1) Seats by country.<br />
2) Swedish parties in political groups.<br />
Källa: Europaparlamentet (http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/new_parliament_sv.html).<br />
512 Statistiska centralbyrån
Medelsvensson och topplistor<br />
The average Swede and top charts<br />
Kvinnan Medelsvensson<br />
Namn: Maria Johansson<br />
Ålder: 42 år<br />
Arbetar: Inom vård och<br />
omsorg<br />
Civilstånd: Gift och har två<br />
barn<br />
Bil: Volvo V70, ljusgrå<br />
Mannen Medelsvensson<br />
Namn: Lars Mikael Johansson<br />
Ålder: 40 år<br />
Arbetar: Inom tillverkningsindustrin<br />
Civilstånd: Gift och har två<br />
barn
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25 – Medelsvensson och<br />
topplistor<br />
The average Swede and top charts<br />
Sida<br />
Page<br />
25.1 Medelsvensson .................................... 515<br />
The average Swede<br />
25.2 Populära namn ..................................... 520<br />
Most popular names<br />
25.3 Födda 2010 efter månad och<br />
veckodag ....................................................... 521<br />
Births 2010 by month and day of week<br />
25.4 Flicknamn år 2010 ................................ 522<br />
Most common names given to girls<br />
25.5 Pojknamn år 2010 ................................ 523<br />
Most common names given to boys<br />
25.6 Kvinnonamn 2010 ................................ 524<br />
Most common female names<br />
25.7 Mansnamn 2010 ................................... 525<br />
Most common male names<br />
25.8 Efternamn 2010 .................................... 526<br />
Most common family names<br />
25.9 De 20 största yrkena. Anställda<br />
16–64 år efter antal i yrket, år 2009 ............. 527<br />
The 20 most common occupations.<br />
Employees aged 16-64 by number of years<br />
in the occupation<br />
25.10 De 20 vanligaste yrkena för<br />
kvinnor. Anställda 16–64 år efter antal<br />
kvinnor i yrket, år 2009 ................................ 527<br />
The 20 most common occupations for<br />
women. Employees aged 16-64 by number<br />
of women in the occupation<br />
25.11 De 20 vanligaste yrkena för män.<br />
Anställda 16–64 år efter antal män i<br />
yrket, år 2009 ................................................ 528<br />
The 20 most common occupations for men.<br />
Employees aged 16–64 by number of men<br />
in the occupation<br />
25.12 Yrken med högst medelålder.<br />
Anställda 16–64 år efter medelålder,<br />
år 2009 ........................................................... 528<br />
Occupations with the highest average age.<br />
Employees aged 16–64 by average age<br />
Sida<br />
Page<br />
25.13 Yrken med högst genomsnittlig<br />
månadslön 2010............................................ 529<br />
Occupations with highest average salary<br />
25.14 Yrken med lägst genomsnittlig<br />
månadslön 2010............................................ 529<br />
Occupations with lowest average salary<br />
25.15 Yrken som har högst andel<br />
olikkönade par där båda tillhör samma<br />
yrke ................................................................ 530<br />
Occupations with the highest percentage of<br />
persons of different-sex couples where both<br />
persons have the same occupation<br />
25.16 Antal hushåll efter hushållstyp.<br />
Antal kosthushåll boende i Sverige den<br />
31 december respektive år .......................... 531<br />
Number of households by type of household.<br />
Number of housekeeping units living<br />
in <strong>Sweden</strong> on 31 December each year<br />
25.17 Hushållen fördelade efter hushållstyp<br />
och boendeform 2009 .................... 532<br />
Households broken down by household<br />
type and dwelling form<br />
25.18 Antal invånare per km 2 i kommuner<br />
med störst resp. minst trängsel<br />
2010 ................................................................ 533<br />
Population density per sq. km. in most and<br />
least crowded municipalities<br />
25.19 Kommuner med störst resp.<br />
minst andel invånare 65 år och äldre<br />
2010 ................................................................ 533<br />
Municipalities with the highest/lowest<br />
number of inhabitants aged 65–<br />
25.20 Högst och lägst skattesats 2011<br />
samt högsta och lägsta skatteunderlag<br />
enligt 2010 års taxering ................................ 534<br />
Highest and lowest local tax rate and local<br />
tax base in municipalities<br />
514 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Medelsvensson och topplistor<br />
25.1 Medelsvensson<br />
The average Swede<br />
Vi på SCB får ofta frågor om vem Medelsvensson är. Kvinnan och<br />
mannen Medelsvensson kan man säga mycket om – likaså om<br />
barnen i ett genomsnittligt parförhållande. Men att sätta ihop en<br />
genomsnittlig ”familj” är svårare eftersom det inte finns någon<br />
möjlighet att via befintliga befolkningsregister identifiera samboförhållanden.<br />
Sveriges genomsnittsman och genomsnittskvinna lever inte ihop<br />
i en familj. Det närmaste familjen Medelsvensson vi kan komma är<br />
att utgå från kvinnan Medelsvensson och hennes man (som inte är<br />
mannen Medelsvensson). Nedan visar vi hur vår genomsnittlige<br />
man och kvinna lever.<br />
Majoriteten av uppgifterna i denna text avser åren 2009 och 2010<br />
och har tagits fram med hjälp av medelvärden, medianer, typvärden<br />
etc. Inom några områden redovisas information gällande hushåll<br />
eller liknande. Dessa uppgifter kommer från urvalsundersökningar.<br />
Medelsvensson heter Johansson<br />
Både mannen och kvinnan<br />
Medelsvensson heter<br />
Johansson i efternamn.<br />
Mannen Medelsvensson<br />
Mannen Medelsvensson är 40 år<br />
och föddes år 1970.<br />
Han heter Lars Mikael Johansson<br />
och har tilltalsnamnet Mikael.<br />
Mikael är gift.<br />
Mikael är far till två barn.<br />
Han har gymnasial utbildning<br />
och arbetar heltid inom<br />
tillverkningsindustrin.<br />
Mikael bör bli 80 år. Han avlider år<br />
2051.<br />
Kvinnan Medelsvensson<br />
Kvinnan Medelsvensson är 42 år<br />
och föddes år 1968.<br />
Hon heter Maria Johansson.<br />
Maria är gift sedan 12 år tillbaka.<br />
När hon gifte sig (1998) var hon<br />
30 år och hennes man 32 år.<br />
258 785 personer har efternamnet Johansson. Näst vanligast<br />
är Andersson som 257 994 personer heter. Först på 9:e plats<br />
hittar vi Svensson som 104 689 personer heter.<br />
Vanlig medelvärdesberäkning på befolkningens ålder. Årtal<br />
genom vanlig subtraktion av åldersmedelvärdet från 2010.<br />
För män födda 1970 är Lars (4 117) det vanligaste mansnamnet<br />
och Mikael (2 246) det vanligaste tilltalsnamnet.<br />
Bland landets 40-åriga män är 30 664 gifta, 27 911 ogifta och<br />
4 908 är skilda.<br />
Män födda i Sverige 1970 har i genomsnitt hittills blivit far<br />
till 1,55 barn. Det avrundar vi här till närmaste heltalet två.<br />
51 procent av 40-åriga män har gymnasial utbildning.<br />
93 procent av papporna som är gifta/sambo jobbar heltid.<br />
446 000 män arbetar inom tillverkning.<br />
För 40-åriga män är den förväntade återstående<br />
medellivslängden knappa 41 år.<br />
Vanlig medelvärdesberäkning på befolkningens ålder. Årtal<br />
genom vanlig subtraktion av åldersmedelvärdet från 2010.<br />
För kvinnor födda 1968 är Maria (8 667) det vanligaste<br />
kvinnonamnet och även vanligast som tilltalsnamn (2 906).<br />
Bland 42-åriga kvinnor är 33 283 gifta, 21 186 ogifta och<br />
8 989 skilda. Vi undersökte när Marias ålderskurva, och<br />
ålderskurvan för brudens ålder vid första äktenskapet, skär<br />
varandra. Det gör de 1998 då både Marias och brudens ålder<br />
var 30 år. Brudgummen var då 2 år äldre än bruden, dvs. den<br />
statistiska brudgummen var då 32 år.<br />
Statistiska centralbyrån 515
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Maria är gymnasieutbildad och jobbar<br />
heltid inom vård och omsorg.<br />
Medelkvinnan Maria har två barn,<br />
en son och en dotter. Sonen är 15 år<br />
dottern är 12 år.<br />
Barnen<br />
Marias son heter Simon och föddes<br />
onsdagen den 12 april. Drygt 3 år<br />
senare föddes lillasyster Emma,<br />
tisdagen den 5 maj.<br />
Barnens pappa tog ut tillfällig föräldrapenning<br />
både när Simon och Emma<br />
föddes.<br />
Simon går i nian och tänker fortsätta på<br />
samhällsprogrammet i gymnasiet.<br />
Emma går i sexan.<br />
Båda barnen har eget rum. De äger<br />
varsin mobil och cykel.<br />
Simon och Emma idrottar i någon<br />
klubb eller förening minst en gång i<br />
veckan.<br />
Simon har egen tv och dator på sitt<br />
rum. Det har inte Emma – men när<br />
hon fyller år ska hon få en dator.<br />
Emma och Simon tittar på tv mindre<br />
än 3 timmar per dag. Internet tar, än<br />
så länge, upp en mindre del av deras<br />
tid.<br />
Emmas månadspeng är 205 kronor.<br />
Simon får betydligt mer, cirka 600<br />
kronor – med ålderns rätt, som han<br />
brukar säga.<br />
Båda barnen tycker att de nästan alltid<br />
är på bra humör. De har inte huvudvärk<br />
eller ont i magen. Ibland har de<br />
däremot lite svårt att sova.<br />
Simon och Emma har en positiv syn<br />
på framtiden. De tror att de kommer<br />
få ett bra liv.<br />
47 procent av 42-åriga kvinnor har gymnasial utbildning.<br />
58 procent av mammorna som är gifta/sambo arbetar<br />
heltid. 580 000 kvinnor arbetar inom vård och omsorg.<br />
Kvinnor i Sverige födda 1968 har hittills fött i genomsnitt<br />
1,94 barn. Avrundat till heltal blir det två barn. Vi har<br />
undersökt när Marias ålderskurva och kurvan för förstföderskornas<br />
medelålder skär varandra. Det gör de 1995 då<br />
Marias och förstföderskornas ålder var 27 år. Andra barnet<br />
kommer cirka tre år senare, dvs. 1998.<br />
Simon är det vanligaste namnet bland 15-åriga pojkar, följt<br />
av Alexander och Anton. Emma är det vanligaste namnet<br />
bland 12-åriga flickor, följt av Julia och Elin. Födelsedatumen<br />
är de dagar då det föddes flest pojkar respektive flest flickor<br />
aktuella år.<br />
År 1995, då Simon föddes, tog cirka 75 procent av fäderna<br />
ut tillfällig föräldrapenning. Motsvarande andel 1998, då<br />
Emma föddes, var cirka 73 procent.<br />
Samhällsprogrammet är det program som har flest<br />
förstahandssökande.<br />
Bland flickor 10–12 år har 92 procent eget rum, 90 procent<br />
egen mobil och 98 procent egen cykel. Bland pojkar 13–15 år<br />
har 95 procent eget rum, 98 procent egen mobil och 91 procent<br />
egen cykel.<br />
69 procent av flickor 10–12 år idrottar minst en gång i<br />
veckan. Bland pojkar 13–15 år är andelen 62 procent.<br />
36 procent av flickor 10–12 år och 61 procent av pojkar i<br />
åldern 13–15 har egen tv. 40 procent av flickor i åldern<br />
10–12 har egen dator och i åldern 13-15 är andelen 61. Av<br />
pojkar i åldern 13-15 är motsvarande uppgift 68 procent.<br />
Endast 15 procent av flickor 10–12 år ser på tv mer än tre<br />
timmar per dag. Motsvarande andel för pojkar 13–15 år är<br />
34 procent. Endast 22 procent av flickor 10–12 år mejlar,<br />
chattar eller surfar minst en timme per dag, men i gruppen<br />
13–15 år har den ökat till hela 66 procent. Motsvarande<br />
siffra för pojkar är 20 respektive 44 procent.<br />
Beloppen får vi genom att väga ihop de undersökningar<br />
som Swedbank och Nordea har genomfört.<br />
12-åringar: Swedbank 210 kr, Nordea 200 kr.<br />
15-åringar: Swedbank 600 kr, Nordea 600 kr.<br />
Andel inom resp. grupp som minst en gång i veckan har …<br />
Flickor 10–12 år<br />
… huvudvärk 21 19<br />
… magont 19 11<br />
… sömnproblem 26 25<br />
Pojkar 13–15 år<br />
98–100 procent av barnen svarade ”stämmer precis” eller<br />
”stämmer ungefär” på följande påstående ”Jag tror att jag<br />
kommer att få det bra i framtiden”.<br />
516 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Boende och boendeort<br />
Maria och hennes familj bor i villa<br />
med taxeringsvärdet 1 326 000 kr.<br />
Familjen bor i en tätort. Till höger<br />
redovisar vi förslag på boendeort.<br />
Ekonomi<br />
Tillsammans har Maria och hennes<br />
man en inkomst på 55 300 kr/mån.<br />
Den disponibla inkomsten, dvs. den<br />
inkomst de förfogar över efter skatt,<br />
är 47 000 kr/mån.<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
74 procent av hushåll med två sammanboende med två barn bor<br />
i småhus.<br />
Av landets 9 415 570 invånare bor 8 015 797 i tätorter, vilket<br />
motsvarar 85 procent.<br />
Här är några exempel på var vi skulle kunna placera hushållet<br />
Johansson:<br />
• I Stockholm, som är den största kommunen med<br />
847 073 invånare.<br />
• I Leksand, som baserat på folkmängd, kommer på plats<br />
145 av våra 290 kommuner.<br />
• I Hjortkvarn, som ligger i Hallsbergs kommun, som är<br />
den demografiska mittpunkten.<br />
Det är inte alltid lätt att redovisa inkomster, här har vi valt<br />
att använda medianvärde. Marias man har en arbetsinkomst<br />
på 32 000 kr/mån och Maria 23 300 kr/mån. Låt<br />
oss ta ett litet exempel för att belysa hur stora skillnaderna<br />
kan bli mellan medelvärde och medianvärde. Vi har här fått<br />
uppgifter om fem personers arbetsinkomst:<br />
Personer<br />
Andersson 5 000 000<br />
Bertilsson 400 000<br />
Carlsson 300 000<br />
Davidsson 200 000<br />
Eriksson 100 000<br />
Arbetsinkomst per år<br />
En medelvärdesberäkning (alltså summan av alla arbetsinkomster<br />
dividerat med antalet arbetsinkomster) ger här<br />
en medelarbetsinkomst på 1 200 000 kr. Medianvärdet (den<br />
mittersta arbetsinkomsten) är 300 000 kr. I fallet ovan med<br />
Andersson som har en extremt hög arbetsinkomst kommer<br />
medelvärdet att ligga en bra bit över de övriga personernas<br />
arbetsinkomst – därför kan medianvärdet vara att föredra.<br />
I genomsnitt har Marias hushåll<br />
utgifter på 35 000 kr i månaden.<br />
Cirka en fjärdedel av de totala<br />
månadsutgifterna i Marias hushåll<br />
utgörs av boendekostnaden.<br />
Levnadsförhållanden<br />
I hemmet finns dator och tillgång till<br />
Internet.<br />
Maria och hennes man äger en silvergrå<br />
Volvo av 1999 års modell. Om<br />
Maria får bestämma kommer deras<br />
nästa bil att vara röd. Under året<br />
körde de 1 240 mil.<br />
Totalt uppgår utgiften per hushåll till i medeltal 23 400 kr i<br />
månaden. För hushållstypen sammanboende med två barn<br />
är månadsutgifterna 35 000 kr.<br />
För hushåll i storstäder utgör boendekostnaden nästan<br />
28 procent av månadens utgifter. I större städer utgör<br />
denna månadskostnad 26 procent. Ser vi istället till sammanboende<br />
med barn totalt så är motsvarande andel för<br />
dem 24 procent.<br />
Av de sammanboende med barn har 99 procent dator och<br />
98 procent internet i hemmet.<br />
Volvo är det vanligaste bilmärket. De flesta bilar som körs<br />
är av årsmodell 1999. Silver/grå är den populäraste färgen<br />
på personbilar. Denna färg är vanligast på bilar ägda av<br />
män och röd är den vanligaste färgen på bilar ägda av<br />
kvinnor. Eftersom det finns fler bilar ägda av män så blir<br />
den vanligaste färgen totalt sett silver/grå.<br />
Statistiska centralbyrån 517
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Familjen har tillgång till ett fritidshus.<br />
Maria gjorde en semesterresa under<br />
året. Troligen tillsammans med sin<br />
man och sina barn.<br />
Maria läser böcker oftare än hennes<br />
man.<br />
57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna<br />
i åldern 35–44 år har tillgång till fritidshus. Motsvarande<br />
andel i gruppen sammanboende med barn var 61 procent.<br />
65 procent av männen och 64 procent av kvinnorna i åldern<br />
35–44 år var på semesterresa i minst 1 vecka under året.<br />
Motsvarande andel i gruppen sammanboende med barn<br />
var 63 procent.<br />
48 procent av kvinnorna i åldern 35–44 år läser böcker varje<br />
vecka, jämfört med 33 procent bland männen.<br />
Konsumtion<br />
Varje vecka delar Maria och maken på<br />
en liter vin och tre burkar starköl.<br />
Dessutom dricker de 7 centiliter<br />
starksprit var.<br />
Årskonsumtionen av alkoholhaltiga drycker per person<br />
över 15 år var 28 liter vin, 39 liter starköl och 3,4 liter<br />
spritdrycker.<br />
Varje vecka äter Marias hushåll 1,2 kg<br />
godis, eller 3 hg per person. Utöver<br />
detta konsumerar de lika mycket<br />
kaffebröd/konditorivaror.<br />
Maria spenderar 6 ggr så mycket som<br />
maken på hygienartiklar.<br />
Maria spenderar mer än dubbelt så<br />
mycket som maken på underkläder.<br />
Hälsa<br />
Marias man är något överviktig, men<br />
inte Maria själv.<br />
Ibland har både Maria och hennes<br />
man lite svårt att sova.<br />
Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror var drygt<br />
15 kilo per capita. Konsumtionen av kaffebröd och konditorivaror<br />
var högre – den uppgick till nästan 16 kg per<br />
capita.<br />
Kvinnor i åldern 30–49 år spenderar 126 kr i månaden på<br />
varor för den personliga hygienen. Motsvarande utgift för<br />
männen är 21 kr.<br />
Kvinnor i åldern 30–49 år lägger 87 kr i månaden på<br />
underkläder. Motsvarande utgift för männen är 32 kr.<br />
61 procent av männen i åldern 35–44 år är överviktiga.<br />
Uppgiften ska jämföras med 36 procent bland kvinnorna i<br />
motsvarande ålder.<br />
24 procent av männen i åldern 35–44 år, och 29 procent av<br />
kvinnorna i samma åldersgrupp har besvär med sömnen.<br />
Varken Maria eller hennes man röker. Andelen dagligrökare bland män i åldern 35–44 år var 11<br />
procent, och bland kvinnor 14 procent.<br />
Demokrati<br />
Makarna brukar rösta vid val till<br />
riksdag, landstingsfullmäktige och<br />
kommunfullmäktige. Vid 2010 års val<br />
röstade de i alla tre valen.<br />
Ibland deltar de i politiska<br />
diskussioner, särskilt Marias man.<br />
De drar sig inte för att själva<br />
överklaga myndighetsbeslut.<br />
Vid 2010 års riksdagsval röstade 6 028 682 personer (84,6<br />
procent), vid landstingsfullmäktigvalen 5 934 719 personer<br />
(81,0 procent) och vid kommunfullmäktigvalen 6 014 598<br />
personer (81,6 procent).<br />
Sammanboende män med barn deltar oftare i politiska<br />
diskussioner än sammanboende kvinnor med barn (51 procent<br />
jämfört med 43). Män och kvinnor överklagar själva<br />
myndighetsbeslut (79 respektive 76 procent).<br />
518 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Regionala jämförelsetal<br />
Befolkningens<br />
medelålder<br />
2010<br />
Medelålder vid första<br />
barnets födelse<br />
2010<br />
Summerad fruktsamhet<br />
2010<br />
Återstående medellivslängd<br />
vid födelsen<br />
2006–2010<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
Stockholms län 37,8 40,0 32,8 30,4 1,80 1,98 79,3 83,5<br />
Uppsala län 38,9 40,6 31,5 29,1 1,75 1,87 80,2 83,6<br />
Södermanlands län 41,2 43,3 30,6 27,6 1,82 2,07 78,6 82,6<br />
Östergötlands län 40,0 42,3 30,8 28,1 1,73 1,97 79,5 83,0<br />
Jönköpings län 40,2 42,5 30,5 27,8 1,89 2,10 79,5 83,4<br />
Kronobergs län 40,7 42,8 30,6 28,0 1,75 2,03 79,9 83,7<br />
Kalmar län 42,6 44,9 30,2 27,6 1,73 1,99 78,8 83,1<br />
Gotlands län 42,3 44,5 31,4 28,3 1,81 2,05 79,3 83,7<br />
Blekinge län 41,7 44,3 30,4 27,8 1,56 1,99 79,2 83,1<br />
Skåne län 39,7 41,9 31,3 28,7 1,78 1,95 79,1 83,3<br />
Hallands län 40,6 42,6 31,2 28,8 1,96 2,18 80,2 84,2<br />
Västra Götalands län 39,8 41,8 31,4 28,9 1,76 1,99 79,2 83,2<br />
Värmlands län 42,1 44,5 30,7 27,7 1,68 1,95 78,2 82,7<br />
Örebro län 40,7 42,8 30,5 27,9 1,80 1,99 78,9 83,0<br />
Västmanlands län 41,0 43,2 30,5 27,7 1,79 2,02 79,1 82,9<br />
Dalarnas län 42,2 44,4 30,4 28,0 1,76 2,03 79,4 82,9<br />
Gävleborgs län 42,2 44,4 30,3 27,5 1,70 2,00 78,2 82,2<br />
Västernorrlands län 42,2 44,4 30,8 27,8 1,71 2,02 77,9 82,6<br />
Jämtlands län 42,1 44,0 31,6 28,6 1,81 2,11 78,8 82,7<br />
Västerbottens län 40,3 42,4 30,8 28,2 1,62 1,83 79,2 83,2<br />
Norrbottens län 42,1 44,4 30,5 27,9 1,57 1,95 78,2 82,7<br />
Riket 40,0 42,1 31,4 28,9 1,80 1,98 79,1 83,2<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101) och SCB Demografisk analys (www.scb.se/BE0701).<br />
En medelvecka i Sverige<br />
Vad hände under en vanlig vecka i<br />
Sverige år 2010? För att illustrera en så<br />
kallad medelvecka har vi använt oss<br />
av några årsuppgifter (som har dividerats<br />
med 52) och månadsuppgifter<br />
(som har dividerats med fyra).<br />
• Det föddes 1 142 pojkar och 1 082 flickor.<br />
• 21 pojkar fick namnet Oscar och 17 flickor fick namnet<br />
Maja.<br />
• 1 971 personer gifte sig, medan 900 personer skiljde sig.<br />
• Befolkningen ökade med 961 personer på grund av en<br />
större invandring än utvandring.<br />
• 5 937 personbilar nyregistrerades, varav 1 056 var<br />
Volvo.<br />
• 410 biltillgrepp och 1 164 cykelstölder anmäldes.<br />
• 371 personer blev misstänkta för rattfylleri, 5 personer<br />
dödades och 56 personer skadades svårt i trafiken.<br />
• 6 mord/dråp, 1 690 fall av misshandel och 330 sexualbrott,<br />
varav 115 våldtäkter, anmäldes.<br />
• Det lånades 1,1 miljoner böcker på våra folkbibliotek<br />
runtom i landet, varav hälften var barnböcker.<br />
• Under veckan skickades 35 SMS per abonnent.<br />
Tidsanvändning per dag<br />
Hur många minuter spenderar den<br />
genomsnittliga kvinnan respektive<br />
mannen på olika fritids- och hemarbetsaktiviteter<br />
per dag?<br />
SCB:s tidsanvändningsundersökning<br />
år 2010 ger oss svaren.<br />
• Under en genomsnittlig dag lägger kvinnan och mannen<br />
28 respektive 23 minuter på inköp av varor och<br />
tjänster.<br />
• Kvinnan och mannen lägger 35 respektive 20 minuter<br />
på städning av bostaden.<br />
• Kvinnan och mannen ägnar sig åt matlagning 43 respektive<br />
26 minuter.<br />
• Mannen ägnar 36 minuter åt idrott och friluftsliv.<br />
Kvinnan lägger 34 minuter på sådana aktiviteter.<br />
• Mannen tittar på tv och/eller lyssnar på radio 22 minuter<br />
mer än kvinnan. Mannen och kvinnan spenderar<br />
140 respektive 118 minuter på detta.<br />
• Kvinnan och mannen lägger 57 respektive 48 minuter<br />
varje dag på social samvaro.<br />
Statistiska centralbyrån 519
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.2<br />
Populära namn<br />
Most popular names<br />
Maja och Oscar heter årets vinnare. Maja knuffade bort Alice från tronen<br />
och Oscar tog sig upp till förstaplats från sin delade tredjeplats i listan över<br />
de populäraste tilltalsnamnen som gavs till flickor och pojkar under 2010.<br />
Det är tredje gången under de senaste fem åren<br />
som Maja toppar listan för flickorna. Oscar har<br />
varit det populäraste pojknamnet både 2002 och<br />
2005. Han har funnits med på topp 10-listan<br />
under hela 2000-talet.<br />
Regionala skillnader i namnstatistiken<br />
Det är inte i hela landet som Maja och Oscar går<br />
hem, utan det finns regionala skillnader i vilka<br />
namn som är populärast.<br />
Bland våra 21 län toppar Maja sju av länen<br />
och Oscar ligger i topp i sex län. Lucas, som var<br />
förra årets riksvinnare, är fortfarande ett<br />
populärt pojknamn i sex län.<br />
I Stor-Stockholm är Julia och Alexander<br />
omtyckta, medan Alice och Oscar toppar i Stor-<br />
Göteborg. Föräldrarna i Stor-Malmö följer rikets<br />
smak och döper sina barn till Maja och Oscar.<br />
Fyra nykomlingar på topp 10-listan<br />
Olivia, Theo, Liam och Leo är de som har<br />
klättrat uppåt på topplistan för att placera sig<br />
bland de tio populäraste.<br />
Olivia tog sig upp från sjuttonde plats och<br />
hamnade på plats tio. I och med det petade hon<br />
bort Ebba som i år placerade sig på tolfte plats.<br />
Trion Theo, Liam och Leo tog sig till åttonde,<br />
nionde och tionde plats. År 2009 låg Leo på<br />
plats 14, Liam på plats 15 och Theo på plats 16.<br />
Trions framfart gjorde så att Erik och Viktor<br />
hamnade på en delad elfte plats och Axel<br />
flyttades ner till plats 15.<br />
De snabbaste klättrarna<br />
De tilltalsnamn som har ökat snabbast mellan<br />
åren 2009 och 2010 är Tove, Minna, Frank och<br />
Elvin. Det är namn som för första gången<br />
hamnade på topp 100-listan.<br />
Tove är det flicknamn som har ökat snabbast<br />
med 180 procent, vilket tog henne till 65:e plats.<br />
Hon följs av Minna som ökade med 105 procent<br />
och som placerade sig på en 90:e plats.<br />
Vi kan fundera över om det finns någon<br />
koppling mellan dessa snabba klättrare och tvprogrammet<br />
Idol i TV4. Minnah Karlsson kom<br />
på andraplats i Idol 2010 och Tove Östman<br />
Styrke kammade hem tredjeplatsen i Idol 2009.<br />
Pojknamnen Frank och Elvin ökade med 60<br />
procent respektive 47 procent. Frank placerade<br />
sig på plats 88 och Elvin kom på plats 98.<br />
För namnen Kajsa, Emelie, Carl och Marcus<br />
gäller motsatt förhållande. Populariteten för<br />
dem har dalat snabbast.<br />
Många kreativa föräldrar<br />
Dagens föräldrar väljer bland allt fler namn och<br />
olika stavningar. År 2010 fick 56 513 flickor och<br />
59 783 pojkar 6 245 respektive 5 714 olika namn,<br />
om varje stavning räknas som ett eget namn. Av<br />
de nyfödda namngivna var det 4 092 flickor och<br />
3 775 pojkar som fick namn, eller åtminstone<br />
stavningar, som de var helt ensamma om att få.<br />
Maria och Karl toppar i Sverige<br />
Tittar vi på hela befolkningen ser vi att de<br />
kvinnliga förnamnens topplista är ganska<br />
oförändrad mellan enstaka år. Maria har täten<br />
och namnet bärs av 447 254 personer. På plats<br />
två och tre kommer Elisabeth och Anna, precis<br />
som året innan. På listan över de 100 vanligaste<br />
kvinnliga tilltalsnamnen ser vi att Anna ligger i<br />
ledningen, före Eva och Maria.<br />
Under 2010 tog Karl över förstaplatsen från<br />
Erik på topplistan över de mest vanliga manliga<br />
förnamnen. Karl tog sig upp från andraplatsen<br />
och spurtade förbi Erik med 268 fler namnbärare.<br />
Namnet Karl bärs av 335 356 män och<br />
Erik bärs av 335 088 män. På plats tre kommer<br />
namnet Lars som betydligt färre bär.<br />
Men Lars behöver inte hänga läpp eftersom<br />
han, precis som 2009, toppar listan över de vanligaste<br />
tilltalsnamnen. Efter honom följer Anders<br />
och Karl.<br />
Populära namn efter födelseår 1910–2010<br />
Prickad linje: Förnamn män/kvinnor 2010.<br />
Heldragen linje: Tilltalsnamn män/kvinnor 2010.<br />
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).<br />
520 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.3<br />
Månad<br />
Födda 2010 efter månad och veckodag<br />
Births 2010 by month and day of week<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Mars, april eller maj har tidigare varit<br />
bebisarnas favoritmånader att födas – men<br />
de senaste åren har juli tagit över tätpositionen<br />
i födelsestatistiken. Även augusti är<br />
vanligtvis med på topp 5-listan och juni<br />
följer ofta hack i häl. Under 2009 erövrade<br />
sommarmånaderna hela prispallen. Under<br />
2010 ser det något annorlunda ut. Juli var<br />
etta för tredje året i rad och juni ligger kvar<br />
på en tredjeplats, precis som under 2009,<br />
men mars har återigen klättrat upp på topp<br />
tre.<br />
Veckodag<br />
Tisdagen var den vanligaste dagen att<br />
födas under 2010, följt av onsdag och<br />
torsdag. Av de 100 dagarna med flest antal<br />
födda barn fanns inte en enda lördag eller<br />
söndag. Om det hade varit en jämn fördelning<br />
över veckodagarna borde det ha<br />
funnits 14 lördagar och 14 söndagar bland<br />
dessa 100 dagar.<br />
Slutsatsen ovan förstärks om man tittar<br />
på den motsatta statistiken, dvs. de 100<br />
dagarna med minst antal födda barn –<br />
bland dessa fanns hela 34 lördagar och<br />
36 söndagar.<br />
Ingen lördag eller söndag finns med bland<br />
dagarna med flest antal födda barn<br />
respektive år.<br />
Bland dagarna med minst antal födda<br />
barn finns det flest antal lördagar och<br />
söndagar.<br />
Källa: SCB, Enheten för befolkningsstatistik.<br />
Statistiska centralbyrån 521
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.4<br />
Flicknamn år 2010<br />
Most common names given to girls<br />
Tabellen visar de 100 vanligaste tilltalsnamnen som givits till flickor 2010. Namnen redovisas under den vanligaste stavningen, men<br />
samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet.<br />
Rangordning<br />
Rank<br />
Namn<br />
Name<br />
Antal<br />
bärare<br />
Number<br />
Per<br />
1 000<br />
2010 2009 2010 2009<br />
Rangordning Namn Antal<br />
bärare<br />
Per<br />
1 000<br />
1 (2) Maja 895 16 51 (41) Tindra 307 5<br />
2 (1) Alice 867 15 52 (44) Sofia 297 5<br />
3 (7) Julia 823 15 53 (43) Nora 290 5<br />
4 (8) Linnéa 750 13 54 (46) Nathalie 282 5<br />
5 (9) Wilma 742 13 55 (65) Leia 276 5<br />
6 (3) Ella 737 13 56 (51) Filippa 269 5<br />
7 (5) Elsa 724 13 57 (55) Siri 262 5<br />
8 (4) Emma 722 13 58 (50) Emelie 253 4<br />
9 (6) Alva 711 13 59 (59) Inez 252 4<br />
10 (17) Olivia 703 12 60 (60) Edith 248 4<br />
11 (11) Molly 677 12 61 (63) Liv 240 4<br />
12 (10) Ebba 661 12 61 (57) Stina 240 4<br />
13 (13) Klara 638 11 63 (68) Lisa 220 4<br />
14 (12) Nellie 592 11 64 (60) Linn 219 4<br />
15 (14) Agnes 588 10 65 (Ny) Tove 218 4<br />
16 (19) Isabelle 583 10 66 (66) Emmy 212 4<br />
17 (15) Ida 577 10 67 (86) Livia 210 4<br />
18 (16) Elin 570 10 68 (63) Jasmine 201 4<br />
19 (23) Ellen 545 10 69 (73) Evelina 199 4<br />
20 (22) Moa 542 10 70 (58) Cornelia 198 4<br />
21 (18) Emilia 522 9 71 (79) Märta 189 3<br />
22 (27) Nova 515 9 72 (71) Svea 183 3<br />
23 (24) Alma 506 9 73 (84) Ingrid 182 3<br />
24 (21) Saga 490 9 74 (88) My 180 3<br />
25 (20) Amanda 475 8 75 (77) Joline 179 3<br />
26 (34) Isabella 467 8 75 (72) Rebecca 179 3<br />
27 (39) Lilly 460 8 77 (62) Mira 178 3<br />
28 (29) Alicia 456 8 78 (82) Hilda 176 3<br />
29 (33) Astrid 441 8 78 (74) Ronja 176 3<br />
30 (25) Matilda 433 8 80 (85) Melissa 174 3<br />
31 (48) Tilde 431 8 81 (76) Anna 172 3<br />
31 (32) Tuva 431 8 82 (67) Frida 167 3<br />
33 (31) Stella 416 7 83 (96) Maria 166 3<br />
34 (38) Elvira 412 7 84 (83) Iris 164 3<br />
34 (30) Felicia 412 7 85 (70) Josefine 162 3<br />
36 (49) Tyra 409 7 86 (79) Elise 161 3<br />
37 (26) Hanna 408 7 87 (78) Elina 160 3<br />
38 (28) Sara 404 7 88 (94) Greta 159 3<br />
39 (46) Vera 399 7 89 (87) Vilda 158 3<br />
40 (37) Thea 380 7 90 (Ny) Minna 154 3<br />
41 (52) Freja 378 7 91 (95) Hedda 150 3<br />
42 (42) Lova 372 7 91 (81) Lina 150 3<br />
43 (34) Meja 359 6 93 (91) Nicole 142 3<br />
43 (36) Selma 359 6 94 (75) Kajsa 137 2<br />
45 (53) Signe 352 6 95 (Ny) Majken 136 2<br />
46 (45) Ester 339 6 96 (88) Sofie 135 2<br />
47 (40) Lovisa 336 6 97 (Ny) Annie 133 2<br />
48 (69) Ellie 328 6 98 (Ny) Juni 130 2<br />
49 (56) Lea 308 5 99 (Ny) Hedvig 129 2<br />
49 (54) Tilda 308 5 99 (Ny) Novalie 129 2<br />
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).<br />
522 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.5<br />
Pojknamn år 2010<br />
Most common names given to boys<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Tabellen visar de 100 vanligaste tilltalsnamnen som givits till pojkar 2010. Namnen redovisas under den vanligaste stavningen,<br />
men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet.<br />
Rangordning<br />
Rank<br />
Namn<br />
Name<br />
Antal<br />
bärare<br />
Number<br />
Per<br />
1 000<br />
2010 2009 2010 2009<br />
Rangordning Namn Antal<br />
bärare<br />
Per<br />
1 000<br />
1 (3) Oscar 1 108 19 51 (61) Love 357 6<br />
2 (3) William 1 032 17 52 (53) Ville 343 6<br />
3 (1) Lucas 1 026 17 53 (48) Sebastian 328 6<br />
4 (2) Elias 888 15 54 (52) Sixten 327 6<br />
5 (6) Alexander 887 15 55 (38) Carl 324 5<br />
6 (5) Hugo 873 15 56 (51) Malte 320 5<br />
7 (7) Oliver 810 14 57 (57) Neo 313 5<br />
8 (16) Theo 804 14 58 (54) David 302 5<br />
9 (15) Liam 782 13 59 (56) Joel 298 5<br />
10 (14) Leo 764 13 60 (59) Adrian 276 5<br />
11 (9) Erik 741 12 61 (70) Valter 275 5<br />
11 (8) Viktor 741 12 62 (63) Josef 258 4<br />
13 (12) Emil 729 12 63 (64) Jack 250 4<br />
14 (13) Isak 712 12 64 (57) Hampus 247 4<br />
15 (10) Axel 692 12 65 (65) Mohammed 244 4<br />
16 (11) Filip 685 12 65 (59) Samuel 244 4<br />
17 (17) Anton 627 11 67 (67) Alex 239 4<br />
18 (20) Gustav 617 10 68 (69) Tim 231 4<br />
19 (24) Edvin 609 10 69 (68) Daniel 225 4<br />
20 (24) Vincent 598 10 70 (72) Vilgot 222 4<br />
21 (23) Arvid 596 10 71 (66) Wilhelm 221 4<br />
22 (19) Albin 581 10 72 (82) Harry 211 4<br />
23 (22) Ludvig 580 10 73 (76) Milton 196 3<br />
24 (18) Melvin 562 9 74 (79) Maximilian 193 3<br />
25 (30) Noah 554 9 75 (73) Robin 191 3<br />
26 (42) Charlie 531 9 76 (71) Sigge 190 3<br />
27 (21) Max 529 9 77 (76) Måns 189 3<br />
28 (31) Elliot 509 9 78 (91) Eddie 186 3<br />
29 (26) Viggo 499 8 79 (88) Elton 184 3<br />
30 (27) Alvin 488 8 80 (86) Hjalmar 183 3<br />
31 (39) Alfred 480 8 80 (75) Vidar 183 3<br />
32 (29) Adam 474 8 82 (81) Loke 179 3<br />
32 (44) Theodor 474 8 83 (83) Elis 177 3<br />
34 (35) Olle 464 8 84 (76) August 174 3<br />
35 (28) Wilmer 458 8 85 (84) John 167 3<br />
36 (36) Benjamin 457 8 86 (79) Hannes 163 3<br />
37 (32) Simon 453 8 87 (91) Sam 157 3<br />
38 (45) Nils 431 7 88 (Ny) Frank 154 3<br />
39 (49) Noel 417 7 89 (93) Svante 153 3<br />
40 (42) Jacob 414 7 90 (74) Marcus 151 3<br />
41 (46) Leon 411 7 91 (88) Mio 148 2<br />
42 (40) Rasmus 405 7 92 (95) Ali 144 2<br />
43 (34) Kevin 400 7 92 (86) Otto 144 2<br />
44 (37) Linus 394 7 94 (96) Johannes 141 2<br />
45 (50) Casper 380 6 95 (90) Fabian 136 2<br />
45 (41) Gabriel 380 6 96 (Ny) Ebbe 134 2<br />
47 (33) Jonathan 377 6 97 (85) Aron 133 2<br />
48 (62) Milo 373 6 98 (Ny) Elvin 131 2<br />
49 (55) Melker 369 6 98 (Ny) Julian 131 2<br />
50 (47) Felix 367 6 100 (Ny) Ivar 130 2<br />
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).<br />
Statistiska centralbyrån 523
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.6<br />
Kvinnonamn 2010<br />
Most common female names<br />
Tabellen visar de 100 vanligaste förnamnen bland kvinnor och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn den 31 dec. 2010. Olika<br />
stavningar ingår i varje namn men namnen redovisas med sin vanligaste stavning.<br />
Rang<br />
Rank<br />
Namn<br />
Name<br />
Antal<br />
Number<br />
Därav som<br />
tilltalsnamn<br />
Thereby first given<br />
name<br />
Rang Namn Antal Därav som<br />
tilltalsnamn<br />
Antal Andel (%) Antal Andel (%)<br />
1 Maria 447 254 83 590 18,7 51 Anneli 40 156 25 001 62,3<br />
2 Elisabeth 357 715 33 056 9,2 52 Sofie 39 737 17 386 43,8<br />
3 Anna 305 763 113 145 37,0 53 Britt 39 203 19 717 50,3<br />
4 Kristina 284 799 59 275 20,8 54 Astrid 39 012 16 105 41,3<br />
5 Margareta 280 139 29 129 10,4 55 Caroline 38 637 21 755 56,3<br />
6 Eva 202 781 94 133 46,4 56 Rut 37 841 18 865 49,9<br />
7 Birgitta 175 222 41 786 23,8 57 Kristin 37 729 11 525 30,5<br />
8 Karin 174 224 80 640 46,3 58 Åsa 37 635 27 780 73,8<br />
9 Linnéa 162 764 26 075 16,0 59 Karolina 36 956 11 558 31,3<br />
10 Marie 140 329 41 438 29,5 60 Yvonne 36 771 17 119 46,6<br />
11 Ingrid 120 977 53 968 44,6 61 Lisa 36 725 21 664 59,0<br />
12 Marianne 104 967 28 482 27,1 62 Gun 36 594 22 732 62,1<br />
13 Sofia 94 557 31 661 33,5 63 Camilla 36 116 26 938 74,6<br />
14 Kerstin 91 727 58 940 64,3 64 Emelie 36 111 27 235 75,4<br />
15 Lena 85 747 59 200 69,0 65 Agneta 35 748 18 871 52,8<br />
16 Helena 83 601 27 736 33,2 66 Madeleine 35 117 19 170 54,6<br />
17 Inger 76 054 41 011 53,9 67 Erika 34 794 15 090 43,4<br />
18 Sara 73 997 50 951 68,9 68 Berit 33 548 21 439 63,9<br />
19 Katarina 73 341 29 573 40,3 69 Alice 33 439 14 738 44,1<br />
20 Johanna 71 429 34 105 47,7 70 Julia 33 326 25 015 75,1<br />
21 Emma 69 733 47 202 67,7 71 Amanda 33 322 22 082 66,3<br />
22 Viktoria 68 622 13 307 19,4 72 Inga 33 166 18 267 55,1<br />
23 Ingegerd 64 934 12 386 19,1 73 Charlotte 33 147 12 697 38,3<br />
24 Cecilia 64 294 23 363 36,3 74 Ingeborg 33 147 2 949 8,9<br />
25 Monica 63 684 38 738 60,8 75 Lovisa 31 671 10 632 33,6<br />
26 Irene 63 580 13 552 21,3 76 Ann-Marie 31 603 17 094 54,1<br />
27 Susanne 62 330 37 826 60,7 77 Sandra 31 194 25 829 82,8<br />
28 Ulla 62 005 41 274 66,6 78 Birgit 30 581 18 198 59,5<br />
29 Anita 61 717 28 092 45,5 79 Frida 29 796 21 525 72,2<br />
30 Jenny 60 000 40 596 67,7 80 Rebecka 29 667 18 545 62,5<br />
31 Therese 59 396 24 306 40,9 81 Märta 28 602 11 213 39,2<br />
32 Elin 59 076 36 497 61,8 82 Charlotta 28 389 6 077 21,4<br />
33 Viola 58 177 3 622 6,2 83 Ellinor 27 902 10 630 38,1<br />
34 Carina 56 260 33 434 59,4 84 Britta 27 880 15 264 54,7<br />
35 Gunilla 54 988 27 510 50,0 85 Jessica 27 709 22 837 82,4<br />
36 Louise 54 730 15 689 28,7 86 Alexandra 27 128 13 409 49,4<br />
37 Hanna 53 923 35 982 66,7 87 Sonja 27 079 17 167 63,4<br />
38 Ann 52 888 25 280 47,8 88 Gunnel 25 792 15 760 61,1<br />
39 Helen 51 849 22 891 44,1 89 Maj 25 739 14 037 54,5<br />
40 Linda 51 503 38 355 74,5 90 Ann-Christin 24 940 15 690 62,9<br />
41 Annika 49 081 38 843 79,1 91 Maja 24 527 18 137 73,9<br />
42 Malin 48 924 40 765 83,3 92 Solveig 24 428 12 613 51,6<br />
43 Ida 48 232 26 660 55,3 93 Lisbeth 23 848 13 426 56,3<br />
44 Barbro 45 974 26 855 58,4 94 Emilia 23 550 11 236 47,7<br />
45 Ulrika 45 653 21 693 47,5 95 Isabelle 23 490 13 421 57,1<br />
46 Matilda 43 985 19 764 44,9 96 Gerd 23 478 14 342 61,1<br />
47 Anette 43 499 27 667 63,6 97 Pia 23 464 17 498 74,6<br />
48 Josefin 42 552 22 945 53,9 98 Ellen 23 299 12 889 55,3<br />
49 Elsa 42 222 21 359 50,6 99 Mona 23 038 16 301 70,8<br />
50 Siv 41 837 26 820 64,1 100 Ebba 22 973 14 701 64,0<br />
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).<br />
524 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.7<br />
Mansnamn 2010<br />
Most common male names<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Tabellen visar de 100 vanligaste förnamnen bland män och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn den 31 dec. 2010. Olika<br />
stavningar ingår i varje namn men namnen redovisas med sin vanligaste stavning.<br />
Rang<br />
Rank<br />
Namn<br />
Name<br />
Antal<br />
Number<br />
Därav som<br />
tilltalsnamn<br />
Thereby first given<br />
name<br />
Rang Namn Antal Därav som<br />
tilltalsnamn<br />
Antal Andel (%) Antal Andel (%)<br />
1 Karl 335 356 80 688 24,1 51 David 51 530 30 739 59,7<br />
2 Erik 335 088 71 911 21,5 52 Patrik 51 335 35 038 68,3<br />
3 Lars 235 152 99 888 42,5 53 Rickard 50 581 26 046 51,5<br />
4 Anders 192 372 82 180 42,7 54 Viktor 49 814 30 433 61,1<br />
5 Per 185 813 74 133 39,9 55 Emil 49 383 27 693 56,1<br />
6 Johan 174 529 76 874 44,0 56 Christoffer 49 141 29 278 59,6<br />
7 Mikael 172 539 79 284 46,0 57 Roland 48 015 11 853 24,7<br />
8 Olof 155 713 17 114 11,0 58 Joakim 47 605 32 535 68,3<br />
9 Nils 139 047 44 544 32,0 59 Tommy 47 007 29 315 62,4<br />
10 Lennart 131 461 29 186 22,2 60 Vilhelm 45 858 4 046 8,8<br />
11 Jan 130 452 65 823 50,5 61 Ingvar 44 034 7 288 16,6<br />
12 Gustav 123 940 27 359 22,1 62 Claes 40 561 19 568 48,2<br />
13 Hans 122 653 55 761 45,5 63 Filip 39 197 27 160 69,3<br />
14 Gunnar 116 906 20 012 17,1 64 Roger 38 908 19 541 50,2<br />
15 Sven 114 471 47 642 41,6 65 Kent 37 267 21 608 58,0<br />
16 Peter 113 047 63 526 56,2 66 Ove 36 603 10 964 30,0<br />
17 Bengt 100 062 52 956 52,9 67 William 36 152 18 645 51,6<br />
18 Fredrik 99 650 54 724 54,9 68 Simon 35 985 28 617 79,5<br />
19 Thomas 95 131 60 466 63,6 69 Sebastian 35 319 20 770 58,8<br />
20 Bo 90 618 45 305 50,0 70 Rune 34 281 11 126 32,5<br />
21 Åke 88 836 18 861 21,2 71 Kurt 34 236 19 573 57,2<br />
22 Göran 86 530 27 977 32,3 72 Anton 33 943 24 963 73,5<br />
23 Daniel 83 634 54 130 64,7 73 Kenneth 33 252 16 741 50,3<br />
24 Christer 80 457 33 912 42,1 74 Gösta 31 822 8 053 25,3<br />
25 Stefan 73 785 45 288 61,4 75 Tobias 31 744 22 104 69,6<br />
26 Magnus 73 713 41 898 56,8 76 Johannes 31 564 9 580 30,4<br />
27 Oskar 73 644 33 388 45,3 77 Jörgen 31 521 17 203 54,6<br />
28 Andreas 73 375 45 352 61,8 78 Emanuel 30 145 2 966 9,8<br />
29 Martin 72 612 39 102 53,9 79 Mohammed 29 354 17 321 59,0<br />
30 Alexander 71 668 33 144 46,2 80 Robin 28 178 22 503 79,9<br />
31 Mats 68 991 46 057 66,8 81 Jonathan 27 904 20 742 74,3<br />
32 Leif 68 377 39 514 57,8 82 Jakob 27 333 19 915 72,9<br />
33 Bertil 68 327 14 829 21,7 83 Georg 26 742 4 589 17,2<br />
34 Arne 67 276 16 854 25,1 84 Sten 25 972 12 915 49,7<br />
35 John 66 995 24 455 36,5 85 Börje 25 380 9 110 35,9<br />
36 Mattias 65 729 41 082 62,5 86 Johnny 25 288 15 152 59,9<br />
37 Ulf 65 235 35 303 54,1 87 Alf 24 737 11 663 47,1<br />
38 Henrik 64 290 32 909 51,2 88 Hugo 24 431 12 191 49,9<br />
39 Ingemar 62 920 9 049 14,4 89 Bernt 24 318 13 451 55,3<br />
40 Björn 61 473 37 473 61,0 90 Torbjörn 24 311 13 083 53,8<br />
41 Jonas 60 197 40 794 67,8 91 Allan 23 690 5 594 23,6<br />
42 Stig 59 943 32 343 54,0 92 Dan 22 942 12 454 54,3<br />
43 Kjell 56 963 33 420 58,7 93 Adam 22 795 17 480 76,7<br />
44 Robert 56 834 27 836 49,0 94 Linus 22 335 18 456 82,6<br />
45 Axel 56 652 16 550 29,2 95 Elias 22 205 14 545 65,5<br />
46 Rolf 56 022 30 782 54,9 96 Lucas 20 792 17 367 83,5<br />
47 Marcus 54 483 42 084 77,2 97 Ola 20 699 9 746 47,1<br />
48 Niklas 54 365 39 934 73,5 98 Henry 20 554 4 417 21,5<br />
49 Christian 54 008 26 169 48,5 99 Jesper 20 497 17 223 84,0<br />
50 Håkan 53 358 26 814 50,3 100 Jimmy 20 240 16 023 79,2<br />
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).<br />
Statistiska centralbyrån 525
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.8<br />
Efternamn 2010<br />
Most common family names<br />
Tabellen visar de 100 vanligaste efternamnen och hur vanliga namnen är i befolkningen den 31 december 2010. Olika stavningar<br />
ingår i varje namn men namnet redovisas med den vanligaste stavningen.<br />
Rang<br />
Rank<br />
Namn<br />
Name<br />
Antal<br />
Number<br />
Rang Namn Antal Rang Namn Antal<br />
1 Johansson 258 785 35 Sandberg 17 813 69 Nordin 10 779<br />
2 Andersson 257 994 36 Forsberg 16 715 70 Sandström 10 767<br />
3 Karlsson 228 794 37 Sjöberg 16 553 71 Ström 10 732<br />
4 Nilsson 175 392 38 Danielsson 15 817 72 Hermansson 10 681<br />
5 Eriksson 150 296 39 Håkansson 15 816 73 Lund 10 667<br />
6 Larsson 127 403 40 Wallin 15 582 74 Åberg 10 494<br />
7 Olsson 117 401 41 Engström 15 579 75 Ekström 10 325<br />
8 Persson 110 618 42 Eklund 15 384 76 Holmgren 10 270<br />
9 Svensson 104 689 43 Lundin 15 175 77 Sundberg 10 221<br />
10 Gustafsson 99 693 44 Gunnarsson 14 714 78 Hedlund 10 149<br />
11 Pettersson 98 475 45 Fransson 14 570 79 Hellström 9 932<br />
12 Jonsson 75 353 46 Samuelsson 14 492 80 Dahlberg 9 925<br />
13 Jansson 51 412 47 Holm 14 395 81 Sjögren 9 897<br />
14 Hansson 44 900 48 Bergman 14 203 82 Abrahamsson 9 822<br />
15 Bengtsson 35 047 49 Björk 14 067 83 Martinsson 9 730<br />
16 Jönsson 33 225 50 Vikström 13 975 84 Andreasson 9 659<br />
17 Lindberg 27 584 51 Isaksson 13 906 85 Öberg 9 565<br />
18 Jakobsson 27 030 52 Arvidsson 13 572 86 Månsson 9 550<br />
19 Magnusson 26 935 53 Bergqvist 13 496 87 Falk 9 521<br />
20 Olofsson 26 820 54 Holmberg 13 328 88 Blom 9 430<br />
21 Lindström 25 326 55 Nyström 13 308 89 Ek 9 288<br />
22 Lindgren 23 147 56 Claesson 12 928 90 Åkesson 9 192<br />
23 Lindqvist 23 117 57 Löfgren 12 851 91 Strömberg 9 159<br />
24 Axelsson 23 048 58 Söderberg 12 761 92 Jonasson 9 094<br />
25 Lundberg 21 496 59 Nyberg 12 708 93 Norberg 8 916<br />
26 Berg 21 479 60 Mårtensson 12 679 94 Hansen 8 826<br />
27 Bergström 21 381 61 Blomqvist 12 671 95 Sundström 8 815<br />
28 Lundgren 20 846 62 Nordström 12 218 96 Åström 8 791<br />
29 Mattsson 20 379 63 Lundström 12 156 97 Holmqvist 8 779<br />
30 Lundqvist 20 306 64 Pålsson 11 848 98 Sundqvist 8 714<br />
31 Lind 19 665 65 Eliasson 11 828 99 Ivarsson 8 706<br />
32 Berglund 19 435 66 Björklund 11 419 100 Göransson 8 642<br />
33 Fredriksson 18 744 67 Viklund 11 413<br />
34 Henriksson 17 887 68 Berggren 11 212<br />
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).<br />
526 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Medelsvensson och topplistor<br />
De 20 största yrkena. Anställda 16–64 år efter antal i yrket,<br />
25.9 år 2009<br />
The 20 most common occupations. Employees aged 16-64 by<br />
number of years in the occupation<br />
Yrke<br />
Occupation<br />
Totalt<br />
Total<br />
Kvinnor<br />
Women<br />
Män<br />
Men<br />
Procent<br />
Percent<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 163 093 151 821 11 272 93 7<br />
Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 147 995 122 035 25 960 82 18<br />
Försäljare, fackhandel 100 776 62 119 38 657 62 38<br />
Barnskötare m.fl. 86 741 76 733 10 008 88 12<br />
Företagssäljare 84 833 24 110 60 723 28 72<br />
Övrig kontorspersonal 83 602 64 401 19 201 77 23<br />
Förskollärare och fritidspedagoger 81 644 75 567 6 077 93 7<br />
Grundskollärare 77 556 60 816 16 740 78 22<br />
Systemerare och programmerare 71 445 14 697 56 748 21 79<br />
Hotell- och kontorsstädare m.fl. 66 058 52 105 13 953 79 21<br />
Försäljare, dagligvaror 65 920 45 346 20 574 69 31<br />
Skötare och vårdare 64 848 48 415 16 433 75 25<br />
Köks- och restaurangbiträden 57 574 42 507 15 067 74 26<br />
Lastbils- och långtradarförare 54 381 2 058 52 323 4 96<br />
Bokförings- och redovisningsassistenter 54 128 48 793 5 335 90 10<br />
Lagerassistenter m.fl. 54 030 10 530 43 500 19 81<br />
Administratörer i offentlig förvaltning 44 394 26 808 17 586 60 40<br />
Administrativa assistenter 43 114 34 702 8 412 80 20<br />
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 42 217 426 41 791 1 99<br />
Verktygsmaskinoperatörer 41 645 4 490 37 155 11 89<br />
Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).<br />
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).<br />
25.10<br />
De 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Anställda 16–64 år efter<br />
antal kvinnor i yrket, år 2009<br />
The 20 most common occupations for women. Employees aged<br />
16-64 by number of women in the occupation<br />
Yrke<br />
Occupation<br />
Antal<br />
kvinnor<br />
Number of<br />
women<br />
Totalt<br />
Total<br />
Procent<br />
kvinnor<br />
Percent<br />
women<br />
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 151 821 163 093 93<br />
Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 122 035 147 995 82<br />
Barnskötare m.fl. 76 733 86 741 88<br />
Förskollärare och fritidspedagoger 75 567 81 644 93<br />
Övrig kontorspersonal 64 401 83 602 77<br />
Försäljare, fackhandel 62 119 100 776 62<br />
Grundskollärare 60 816 77 556 78<br />
Hotell- och kontorsstädare m.fl. 52 105 66 058 79<br />
Bokförings- och redovisningsassistenter 48 793 54 128 90<br />
Skötare och vårdare 48 415 64 848 75<br />
Försäljare, dagligvaror 45 346 65 920 69<br />
Köks- och restaurangbiträden 42 507 57 574 74<br />
Övriga sjuksköterskor 35 695 39 314 91<br />
Administrativa assistenter 34 702 43 114 80<br />
Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 28 843 29 740 97<br />
Administratörer i offentlig förvaltning 26 808 44 394 60<br />
Företagssäljare 24 110 84 833 28<br />
Socialsekreterare och kuratorer 21 439 25 409 84<br />
Receptionister m.fl. 19 311 22 865 84<br />
Banktjänstemän och kreditrådgivare 18 292 28 620 64<br />
Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).<br />
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).<br />
Statistiska centralbyrån 527
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.11<br />
De 20 vanligaste yrkena för män. Anställda 16–64 år efter<br />
antal män i yrket, år 2009<br />
The 20 most common occupations for men. Employees aged<br />
16–64 by number of men in the occupation<br />
Yrke<br />
Antal<br />
män<br />
Totalt<br />
Procent<br />
män<br />
Företagssäljare 60 723 84 833 72<br />
Systemerare och programmerare 56 748 71 445 79<br />
Lastbils- och långtradarförare 52 323 54 381 96<br />
Lagerassistenter m.fl. 43 500 54 030 81<br />
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 41 791 42 217 99<br />
Försäljare, fackhandel 38 657 100 776 38<br />
Verktygsmaskinoperatörer 37 155 41 645 89<br />
Fastighetsskötare 32 795 36 625 90<br />
Datatekniker 31 254 39 378 79<br />
Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 28 062 28 424 99<br />
Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 25 960 147 995 18<br />
Installationselektriker 25 012 25 241 99<br />
Övriga ingenjörer och tekniker 23 470 28 692 82<br />
Maskiningenjörer och maskintekniker 23 227 26 123 89<br />
Övriga maskinoperatörer och montörer 21 043 28 418 74<br />
Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 20 828 21 309 98<br />
Försäljare, dagligvaror 20 574 65 920 31<br />
Buss- och spårvagnsförare 19 376 22 632 86<br />
Övrig kontorspersonal 19 201 83 602 23<br />
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 18 881 21 466 88<br />
Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).<br />
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).<br />
25.12<br />
Yrke<br />
Yrken med högst medelålder. Anställda 16–64 år efter<br />
medelålder, år 2009<br />
Occupations with the highest average age. Employees aged<br />
16–64 by average age<br />
Medelålder<br />
Högre ämbetsmän och politiker 53<br />
Andra sjuksköterskor med särskild kompetens 51<br />
Speciallärare 51<br />
Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 51<br />
Verksamhetschefer inom utbildning 51<br />
Distriktssköterskor 50<br />
Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 50<br />
Körsnärer 50<br />
Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 50<br />
Begravningsentreprenörer 49<br />
Tandsköterskor 49<br />
Övriga drift- och verksamhetschefer 49<br />
Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning 49<br />
Biblioteksassistenter m.fl. 49<br />
Chefstjänstemän i intresseorganisationer 49<br />
Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 48<br />
Präster 48<br />
Receptarier 48<br />
Verksamhetschefer inom vård och omsorg 48<br />
Chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 48<br />
Kartingenjörer m.fl. 48<br />
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 48<br />
Chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 48<br />
Chefer för mindre enheter inom utbildning 48<br />
Fartygsbefäl m.fl. 48<br />
Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).<br />
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).<br />
528 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.13<br />
Yrkeskod<br />
(SSYK) 1<br />
Yrke<br />
Occupation<br />
Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2010<br />
Occupations with highest average salary<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Månadslön, kr<br />
Salary SEK<br />
3411 Värdepappersmäklare 83 900<br />
1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 78 100<br />
1110 Högre ämbetsmän och politiker 60 900<br />
1237 Forsknings- och utvecklingschefer 59 800<br />
1233 Försäljnings- och marknadschefer 57 800<br />
1225 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 57 100<br />
3143 Piloter m.fl. 56 300<br />
3144 Flygledare 56 300<br />
1234 Reklam- och pr-chefer 55 800<br />
2221 Läkare 55 700<br />
1236 It-chefer 55 000<br />
1232 Personalchefer 54 900<br />
1231 Ekonomichefer och administrativa chefer 53 900<br />
1239 Övriga chefer inom specialområden 51 500<br />
2121 Matematiker 51 200<br />
2421 Advokater och åklagare 49 600<br />
1223 Driftchefer inom byggverksamhet 49 400<br />
2422 Domare 48 200<br />
1315 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 47 600<br />
1229 Övriga drift- och verksamhetschefer 47 200<br />
1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations.<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110).<br />
25.14<br />
Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2010<br />
Occupations with lowest average salary<br />
Yrkeskod<br />
(SSYK) 1<br />
Yrke<br />
Occupation<br />
Månadslön, kr<br />
Salary SEK<br />
6129 Övriga djuruppfödare och djurskötare 18 000<br />
5223 Kaféföreståndare 18 800<br />
5224 Kioskföreståndare 19 100<br />
9130 Köks- och restaurangbiträden 19 600<br />
9210 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 19 600<br />
9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 19 800<br />
8263 Symaskinoperatörer 19 900<br />
5131 Barnskötare m.fl. 20 100<br />
6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 20 100<br />
6121 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 20 200<br />
6112 Trädgårdsodlare 20 300<br />
9142 Vaktmästare m.fl. 20 300<br />
8264 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 20 500<br />
9190 Övriga servicearbetare 20 700<br />
5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 800<br />
5227 Demonstratörer, uthyrare m.fl. 20 800<br />
8285 Montörer, papp- och textilprodukter m.m. 21 100<br />
8321 Bil- och taxiförare 21 300<br />
4150 Brevbärare m.fl. 21 400<br />
7412 Bagare och konditorer 21 400<br />
1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations.<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110).<br />
Statistiska centralbyrån 529
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.15<br />
Yrken som har högst andel olikkönade par där båda tillhör<br />
samma yrke, år 2009<br />
Occupations with the highest percentage of persons of differentsex<br />
couples where both persons have the same occupation<br />
Yrke<br />
Andelen som är i ett<br />
parförhållande där<br />
både tillhör samma<br />
yrke, procent 1<br />
Andelen<br />
män inom<br />
yrket,<br />
procent<br />
Andelen<br />
kvinnor inom<br />
yrket,<br />
procent<br />
Läkare 24 53,60 46,40<br />
Poliser 15 73,70 26,30<br />
Jurister 14 48,90 51,10<br />
Tandläkare 14 42,70 57,30<br />
Maskin- och monteringsarbete 13 76,50 23,50<br />
Universitets- och högskollärare 13 55,40 44,60<br />
Journalister, författare, informatörer m.fl. 10 44,90 55,10<br />
Gymnasielärare 9 45,80 54,20<br />
Klassiska underhållare 2 9 48,70 51,30<br />
Säljare, inköpare, mäklare, banktjänsteman 8,90 61,10 38,90<br />
1) Andelen relateras till antalet individer inom yrket totalt som är antingen gifta eller sambo med gemensamma barn.<br />
2) Klassiska underhållare består av musiker, kompositörer, skådespelare, regissörer, koreografer och dansare.<br />
Källa: SCB Välfärd- SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och valfärd (www.scb.se/LE0001).<br />
530 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.16<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Antal hushåll efter hushållstyp. Antal kosthushåll boende i<br />
Sverige den 31 december respektive år<br />
Number of households by type of household. Number of<br />
housekeeping units living in <strong>Sweden</strong> on 31 December each year<br />
Hushållstyp<br />
Type of<br />
Household<br />
1991 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 + Felmarginal<br />
Margin of<br />
error<br />
Samtliga<br />
individer 8 494 000 8 584 000 8 751 000 8 882 000 8 905 000 8 940 000 8 978 000 9 029 000 ± 62 000<br />
Samtliga<br />
hushåll 4 141 000 4 244 000 4 363 000 4 441 000 4 465 000 4 477 000 4 555 000 4 628 000 ± 32 000<br />
Genomsnittligt<br />
antal personer<br />
per hushåll 2,05 2,02 2,01 2 1,99 2 1,97 1,95<br />
Ensamboende<br />
kvinnor 960 000 996 000 1 073 000 1 033 000 1 076 000 1 041 000 1 095 000 1 107 000 ± 39 000<br />
18–24 112 000 120 000 127 000 113 000 115 000 116 000 138 000 147 000 ± 17 000<br />
25–34 100 000 110 000 155 000 140 000 123 000 138 000 142 000 151 000 ± 16 000<br />
35–49 100 000 117 000 109 000 95 000 122 000 117 000 116 000 114 000 ± 14 000<br />
50–64 165 000 179 000 196 000 235 000 236 000 215 000 231 000 216 000 ± 20 000<br />
65–74 200 000 178 000 158 000 149 000 154 000 158 000 154 000 161 000 ± 17 000<br />
75– 283 000 292 000 329 000 302 000 326 000 297 000 313 000 317 000 ± 16 000<br />
Ensamboende<br />
män 867 000 929 000 956 000 1 024 000 1 001 000 1 039 000 1 096 000 1 141 000 ± 42 000<br />
18–24 137 000 140 000 119 000 126 000 132 000 140 000 142 000 160 000 ± 17 000<br />
25–34 228 000 240 000 235 000 240 000 213 000 233 000 236 000 234 000 ± 20 000<br />
35–49 206 000 202 000 238 000 248 000 238 000 245 000 277 000 267 000 ± 22 000<br />
50–64 129 000 169 000 182 000 222 000 213 000 225 000 245 000 258 000 ± 21 000<br />
65–74 82 000 94 000 77 000 92 000 92 000 95 000 95 000 112 000 ± 14 000<br />
75– 86 000 84 000 105 000 95 000 112 000 102 000 100 000 109 000 ± 10 000<br />
Sammanboende<br />
utan<br />
barn 1 023 000 1 022 000 1 015 000 1 038 000 1 038 000 1 047 000 1 026 000 1 030 000 ± 26 000<br />
18–24 41 000 43 000 37 000 35 000 33 000 32 000 37 000 29 000 ± 5 000<br />
25–34 104 000 100 000 102 000 105 000 112 000 101 000 103 000 88 000 ± 9 000<br />
35–49 107 000 117 000 83 000 79 000 73 000 75 000 83 000 71 000 ± 8 000<br />
50–64 332 000 374 000 414 000 414 000 423 000 424 000 377 000 403 000 ± 19 000<br />
65–74 276 000 236 000 215 000 225 000 233 000 239 000 256 000 266 000 ± 15 000<br />
75– 163 000 153 000 164 000 179 000 163 000 177 000 169 000 174 000 ± 9 000<br />
Sammanboende<br />
med<br />
barn 0–19 år 926 000 895 000 889 000 888 000 902 000 900 000 906 000 887 000 ± 24 000<br />
1 barn 342 000 326 000 324 000 316 000 320 000 318 000 323 000 330 000 ± 16 000<br />
2 barn 394 000 388 000 390 000 395 000 420 000 414 000 418 000 403 000 ± 18 000<br />
3+ barn 190 000 181 000 174 000 176 000 162 000 168 000 165 000 154 000 ± 12 000<br />
Ensamstående<br />
kvinnor<br />
med barn 180 000 200 000 224 000 233 000 220 000 220 000 204 000 222 000 ± 19 000<br />
1 barn 110 000 111 000 116 000 123 000 119 000 125 000 113 000 120 000 ± 14 000<br />
2+ barn 70 000 89 000 108 000 110 000 101 000 95 000 91 000 103 000 ± 13 000<br />
Ensamstående<br />
män<br />
med barn 35 000 37 000 46 000 61 000 76 000 61 000 56 000 66 000 ± 10 000<br />
1 barn 24 000 25 000 30 000 42 000 53 000 37 000 38 000 46 000 ± 9 000<br />
2+ barn 11 000 12 000 16 000 19 000 23 000 24 000 18 000 20 000 ± 6 000<br />
Övriga sammanboende<br />
hushåll 86 000 95 000 96 000 91 000 82 000 95 000 94 000 96 000 ± 8 000<br />
Övriga ensamstående<br />
hushåll 65 000 71 000 64 000 74 000 70 000 73 000 79 000 79 000 ± 8 000<br />
Källa: SCB Hushållens ekonomi , HEK (www.scb.se/HE0103).<br />
Statistiska centralbyrån 531
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.17<br />
Hushållen fördelade efter hushållstyp och boendeform 2009<br />
Households broken down by household type and dwelling form<br />
Småhus<br />
Flerbostadshus<br />
Äganderätt<br />
Bostadsrätt<br />
Hyresrätt<br />
1:a hand<br />
Bostadsrätt<br />
Hyresrätt<br />
1:a hand<br />
Ensamboende 15,1 ±1,3 0,8 ±0,3 3,3 ±0,7 22,0 ±1,2 48,8 ±1,8<br />
–64 år 12,7 ±1,7 0,6 ±0,3 3,1 ±0,9 22,2 ±1,7 51,6 ±2,4<br />
Kvinnor 10,6 ±2,4 0,6 ±0,5 3,3 ±1,5 22,2 ±2,7 52,7 ±3,8<br />
Män 14,1 ±2,3 0,5 ±0,4 2,9 ±1,1 22,3 ±2,3 50,8 ±3,2<br />
65– år 19,5 ±2,2 1,1 ±0,5 3,8 ±1,1 21,7 ±2,1 43,7 ±2,8<br />
Kvinnor 16,0 ±2,4 1,3 ±0,7 4,0 ±1,4 22,4 ±2,5 46,6 ±3,3<br />
Män 27,6 ±4,8 0,7 ±0,8 3,3 ±1,9 20,1 ±4,0 37,0 ±5,2<br />
Sammanboende utan barn 53,0 ±1,7 1,8 ±0,4 1,8 ±0,5 16,8 ±1,0 22,5 ±1,5<br />
–64 år 49,9 ±2,3 1,8 ±0,5 2,3 ±0,8 16,4 ±1,4 25,2 ±2,2<br />
65– år 57,5 ±2,4 1,9 ±0,6 1,2 ±0,5 17,5 ±1,6 18,6 ±1,9<br />
Ensamstående med barn 22,7 ±4,6 3,9 ±1,7 5,8 ±2,8 15,0 ±3,3 49,4 ±5,5<br />
Sammanboende med barn 62,9 ±2,1 2,7 ±0,6 3,3 ±0,9 9,4 ±1,1 18,8 ±1,8<br />
1 barn 52,6 ±3,9 2,5 ±0,9 3,7 ±1,6 14,4 ±2,3 24,3 ±3,6<br />
2 barn 68,1 ±3,0 3,3 ±1,0 2,8 ±1,1 8,0 ±1,4 15,0 ±2,4<br />
3+ barn 66,7 ±5,2 1,5 ±1,0 4,2 ±2,5 4,5 ±1,8 19,7 ±4,5<br />
Övriga hushåll 50,8 ±3,5 1,5 ±0,7 2,7 ±1,2 9,9 ±1,8 28,6 ±3,4<br />
Samtliga hushåll 36,0 ±0,8 1,6 ±0,2 3,1 ±0,4 17,3 ±0,5 35,4 ±1,0<br />
Antal i tusental 1 599 ±36 72 ±9 136 ±19 766 ±24 1 573 ±47<br />
Hyresrätt<br />
2:a hand<br />
Särskilt<br />
boende<br />
Övrigt Samtliga Antal i<br />
tusental<br />
Ensamboende 3,4 ±0,7 2,3 ±0,4 4,3 ±0,8 100 1 988 ±44<br />
–64 år 4,8 ±1,1 . . 5,1 ±1,2 100 1 290 ±45<br />
Kvinnor 5,5 ±1,8 . . 5,1 ±1,8 100 547 ±28<br />
Män 4,3 ±1,3 . . 5,1 ±1,5 100 743 ±31<br />
65– år 0,7 ±0,5 6,4 ±1,3 3,0 ±1,0 100 698 ±24<br />
Kvinnor 0,6 ±0,5 7,1 ±1,6 2,0 ±0,9 100 488 ±14<br />
Män 1,1 ±1,1 5,0 ±2,0 5,3 ±2,4 100 210 ±14<br />
Sammanboende utan barn 0,7 ±0,3 0,0 ±0,0 3,3 ±0,7 100 1 110 ±21<br />
–64 år 1,1 ±0,5 . . 3,4 ±0,9 100 655 ±22<br />
65– år 0,2 ±0,2 0,1 ±0,1 3,1 ±0,9 100 456 ±14<br />
Ensamstående med barn 1,3 ±1,7 0,0 ±0,0 1,9 ±1,4 100 247 ±15<br />
Sammanboende med barn 0,1 ±0,1 0,0 ±0,0 2,8 ±0,7 100 829 ±16<br />
1 barn 0,2 ±0,3 0,0 ±0,0 2,3 ±1,2 100 264 ±18<br />
2 barn 0,0 ±0,0 0,0 ±0,0 2,8 ±1,1 100 419 ±20<br />
3+ barn 0,0 ±0,0 0,0 ±0,0 3,5 ±1,9 100 147 ±12<br />
Övriga hushåll 0,7 ±0,6 0,0 ±0,0 5,9 ±1,7 100 262 ±14<br />
Samtliga hushåll 1,8 ±0,3 1,0 ±0,2 3,7 ±0,4 100 4 437 ±32<br />
Antal i tusental 81 ±15 45 ±9 166 ±20 4 437 ±32<br />
Värdet till höger om ± anger 95 % konfidensintervall omkring punktskattningen.<br />
Uppgift kan inte förekomma i denna undersökning då uppgift om särskilt boende inte har noterats för personer under 65 år.<br />
Övrigt boende är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och boende utan hyreskontrakt.<br />
Till hushållstypen Övriga räknas hushåll där det utöver definitionen på en av de andra hushållstyperna finns ytterligare minst en person<br />
som är 20 år eller äldre. Det kan vara såväl hemmavarande barn eller annan person som har gemensam ”hushållning” med<br />
referenspersonen.<br />
Källa: SCB Hushållens ekonomi , HEK (www.scb.se/HE0103).<br />
532 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Medelsvensson och topplistor<br />
25.18 Antal invånare per km2 i kommuner med störst resp. minst<br />
trängsel 2010<br />
Population density per sq. km. in most and least crowded<br />
municipalities<br />
Kommuner med störst trängsel<br />
Most crowded municipalities<br />
Invånare per km 2<br />
Population density<br />
per sq. km.<br />
Kommuner med minst trängsel<br />
Least crowded municipalities<br />
Invånare per km 2<br />
Population density<br />
per sq. km<br />
Stockholm 4 504 Arjeplog 0,25<br />
Sundbyberg 4 435 Jokkmokk 0,29<br />
Solna 3 516 Sorsele 0,37<br />
Malmö 1 922 Åsele 0,71<br />
Lidingö 1 425 Pajala 0,79<br />
Järfälla 1 225 Storuman 0,83<br />
Sollentuna 1 221 Vilhelmina 0,88<br />
Danderyd 1 182 Härjedalen 0,92<br />
Göteborg 1 140 Dorotea 1,03<br />
Täby 1 052 Älvdalen 1,04<br />
Nacka 944 Arvidsjaur 1,15<br />
Burlöv 886 Strömsund 1,15<br />
Huddinge 742 Gällivare 1,16<br />
Tyresö 618 Kiruna 1,18<br />
Partille 613 Berg 1,28<br />
Upplands Väsby 521 Överkalix 1,29<br />
Öckerö 480 Åre 1,41<br />
Botkyrka 424 Bjurholm 1,87<br />
Mölndal 415 Bräcke 2,01<br />
Lomma 387 Övertorneå 2,02<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistiska meddelanden MI 65 SM0201 (www.scb.se/MI0802);<br />
Statistikdatabasen: Befolkning resp. Miljö; SCB:s Kommunarealregister.<br />
25.19<br />
Kommuner med störst resp. minst andel invånare 65 år och<br />
äldre 2010<br />
Municipalities with the highest/lowest number of inhabitants aged<br />
65–<br />
Kommuner med störst andel invånare i åldern 65–<br />
Municipalities with the highest percent<br />
Kommuner med minst andel invånare i åldern 65–<br />
Municipalities with the lowest percent<br />
Nr<br />
#<br />
Kommun<br />
Municipality<br />
Län<br />
County<br />
Procent<br />
Percent<br />
Nr<br />
#<br />
Kommun<br />
Municipality<br />
Län<br />
County<br />
Procent<br />
Percent<br />
1 Pajala Norrbottens 30,7 266 Tyresö Stockholms 15,4<br />
2 Överkalix Norrbottens 30,5 267 Upplands Väsby Stockholms 15,4<br />
3 Dorotea Västerbottens 29,4 268 Svedala Skåne 15,4<br />
4 Bjurholm Västerbottens 29,4 269 Habo Jönköpings 15,3<br />
5 Åsele Västerbottens 29,4 270 Mölndal Västra Götalands 15,2<br />
6 Borgholm Kalmar 29,0 271 Ekerö Stockholms 14,9<br />
7 Simrishamn Skåne 28,4 272 Sigtuna Stockholms 14,9<br />
8 Munkfors Värmlands 28,3 273 Göteborg Västra Götalands 14,8<br />
9 Rättvik Dalarnas 27,8 274 Sollentuna Stockholms 14,8<br />
10 Ljusnarsberg Örebro 27,5 275 Uppsala Uppsala 14,7<br />
11 Ragunda Jämtlands 27,4 276 Lund Skåne 14,5<br />
12 Båstad Skåne 27,3 277 Nykvarn Stockholms 14,4<br />
13 Sorsele Västerbottens 27,3 278 Håbo Uppsala 14,4<br />
14 Hagfors Värmlands 27,3 279 Umeå Västerbottens 14,4<br />
15 Hällefors Örebro 27,2 280 Nacka Stockholms 14,4<br />
16 Storuman Västerbottens 27,1 281 Härryda Västra Götalands 14,2<br />
17 Sotenäs Västra Götalands 26,9 282 Haninge Stockholms 14,2<br />
18 Vadstena Östergötlands 26,9 283 Stockholm Stockholms 14,1<br />
19 Övertorneå Norrbottens 26,7 284 Upplands-Bro Stockholms 14,0<br />
20 Tingsryd Kronobergs 26,6 285 Vallentuna Stockholms 13,9<br />
21 Härjedalen Jämtlands 26,5 286 Värmdö Stockholms 13,5<br />
22 Filipstad Värmlands 26,3 287 Sundbyberg Stockholms 13,2<br />
23 Torsby Värmlands 26,3 288 Botkyrka Stockholms 12,8<br />
24 Laxå Örebro 26,2 289 Huddinge Stockholms 12,4<br />
25 Arvidsjaur Norrbottens 26,1 290 Knivsta Uppsala 11,8<br />
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).<br />
Statistiska centralbyrån 533
Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
25.20<br />
Högst skattesats<br />
Highest local tax rate<br />
Rang Kommun<br />
# Municipality<br />
Högst och lägst skattesats 2011 samt högsta och lägsta skatteunderlag<br />
enligt 2010 års taxering<br />
Highest and lowest local tax rate and local tax base in municipalities<br />
Skattesats<br />
i procent<br />
Local<br />
tax<br />
rate<br />
in percent<br />
Lägst skattesats<br />
Lowest local tax rate<br />
Rang Kommun<br />
Skattesats<br />
i procent<br />
Högst skatteunderlag<br />
Highest local tax capacity<br />
Rang Kommun<br />
Kronor<br />
per invånare<br />
SEK per<br />
inhabitant<br />
Lägst skatteunderlag<br />
Lowest local tax capacity<br />
Rang Kommun<br />
Kronor<br />
per<br />
invånare<br />
1 Ragunda 34,17 1 Vellinge 28,89 1 Danderyd 308 729 1 Årjäng 130 934<br />
2 Dals-Ed 34,09 2 Kävlinge 28,90 2 Lidingö 265 012 2 Bjurholm 137 525<br />
3 Sollefteå 34,08 3 Örkelljunga 29,15 3 Täby 249 718 3 Eda 137 602<br />
4 Härnösand 34,03 4 Staffanstorp 29,18 4 Nacka 223 188 4 Vansbro 141 218<br />
5 Ånge 34,02 5 Solna 29,22 5 Sollentuna 222 657 5 Högsby 141 328<br />
6 Ockelbo 33,97 6 Danderyd 29,30 6 Lomma 217 210 6 Åstorp 141 477<br />
7 Bräcke 33,92 7 Ängelholm 29,43 7 Solna 213 849 7 Åsele 141 557<br />
8 Kramfors 33,83 8 Stockholm 29,58 8 Stockholm 211 858 8 Dals-Ed 141 682<br />
9 Hofors 33,82 9 Lomma 29,63 9 Vaxholm 210 480 9 Töreboda 141 709<br />
10 Vilhelmina 33,70 10 Täby 29,73 10 Ekerö 210 448 10 Vilhelmina 142 315<br />
11 Strömsund 33,67 11 Höganäs 30,12 11 Vellinge 208 995 11 Orsa 142 482<br />
12 Malå 33,65 12 Eslöv 30,13 12 Österåker 199 854 12 Bjuv 142 855<br />
Norsjö 33,65 13 Linköping 30,25 13 Tyresö 197 000 13 Älvdalen 143 071<br />
14 Färgelanda 33,64 Varberg 30,25 14 Värmdö 196 456 14 Örkelljunga 143 108<br />
15 Smedjebacken 33,59 15 Sollentuna 30,30 15 Kungsbacka 196 092 15 Haparanda 143 226<br />
16 Ljusdal 33,57 16 Nacka 30,36 16 Vallentuna 195 237 16 Mellerud 143 248<br />
Nordanstig 33,57 17 Hörby 30,37 17 Järfälla 193 921 17 Berg 143 406<br />
18 Borlänge 33,55 18 Klippan 30,40 18 Knivsta 192 989 18 Övertorneå 143 673<br />
Nordmaling 33,55 19 Skurup 30,44 19 Härryda 191 333 19 Ödeshög 143 697<br />
Orsa 33,55 20 Burlöv 30,48 20 Mölndal 191 273 20 Tomelilla 143 946<br />
21 Berg 33,47 21 Halmstad 30,50 21 Salem 190 685 21 Sorsele 144 007<br />
Mora 33,47 Laholm 30,50 22 Nykvarn 190 221 22 Bengtsfors 144 295<br />
23 Säter 33,45 Ystad 30,50 23 Upplands Väsby 189 191 23 Munkfors 144 437<br />
Älvdalen 33,45 24 Helsingborg 30,60 24 Kiruna 188 482 24 Gullspång 144 989<br />
25 Vansbro 33,43 25 Båstad 30,62 25 Sundbyberg 188 380 25 Klippan 145 367<br />
26 Härjedalen 33,42 26 Landskrona 30,63 26 Trosa 188 370 26 Torsby 146 089<br />
27 Bjurholm 33,40 Svedala 30,63 27 Håbo 187 856 27 Torsås 146 162<br />
Dorotea 33,40 28 Åstorp 30,68 28 Gällivare 187 829 28 Färgelanda 146 203<br />
Sorsele 33,40 29 Lidingö 30,72 29 Tjörn 187 115 29 Landskrona 146 598<br />
Storuman 33,40 30 Järfälla 30,73 30 Partille 187 099 30 Strömsund 146 973<br />
Vindeln 33,40 31 Västerås 30,74 31 Lerum 186 033 31 Bräcke 147 278<br />
Vännäs 33,40 32 Trelleborg 30,75 32 Höganäs 184 495 32 Sunne 147 322<br />
Åsele 33,40 Ydre 30,75 33 Stenungsund 184 157 33 Pajala 147 810<br />
34 Gagnef 33,38 34 Sjöbo 30,81 34 Staffanstorp 184 077 34 Hörby 147 828<br />
35 Gullspång 33,37 35 Partille 30,84 35 Kungälv 183 877 35 Heby 147 875<br />
36 Lycksele 33,35 36 Svalöv 30,88 36 Kävlinge 183 351 36 Sävsjö 147 960<br />
37 Åmål 33,34 37 Simrishamn 30,90 37 Öckerö 183 009 37 Ljusnarsberg 148 063<br />
38 Timrå 33,33 38 Perstorp 30,95 38 Oxelösund 181 982 38 Nordanstig 148 068<br />
39 Hedemora 33,30 39 Hässleholm 31,00 39 Hammarö 181 968 39 Hultsfred 148 141<br />
40 Sundsvall 33,28 Kinda 31,00 40 Huddinge 180 060 40 Borgholm 148 155<br />
41 Hagfors 33,25 Mjölby 31,00 41 Lund 178 820 41 Perstorp 148 272<br />
Lilla Edet 33,25 Tomelilla 31,00 42 Sundsvall 178 417 42 Malmö 148 334<br />
Munkfors 33,25 Österåker 31,00 43 Västerås 178 196 43 Åmål 148 460<br />
Storfors 33,25 44 Falkenberg 31,02 44 Strängnäs 177 605 44 Markaryd 148 499<br />
Torsby 33,25 45 Vallentuna 31,08 45 Göteborg 177 493 45 Filipstad 148 835<br />
46 Bengtsfors 33,24 46 Kumla 31,10 46 Sigtuna 177 360 46 Åre 148 852<br />
47 Laxå 33,23 Vadstena 31,10 47 Båstad 177 331 47 Dorotea 148 900<br />
Kiruna 33,23 48 Sundbyberg 31,13 48 Sotenäs 176 924 48 Härjedalen 149 285<br />
49 Munkedal 33,21 49 Mölndal 31,14 49 Uppsala 176 338 49 Hällefors 149 299<br />
50 Falun 33,20 50 Hylte 31,17 50 Bollebygd 176 285 50 Ragunda 149 569<br />
Kristinehamn 33,20<br />
Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden, serie OE 18<br />
(www.scb.se/OE0101); Sveriges statistiska databaser, Offentlig ekonomi.<br />
534 Statistiska centralbyrån
Internationella översikter<br />
International perspectives
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26 – Internationella<br />
översikter<br />
International perspectives<br />
Sida<br />
Page<br />
26.1 Världens befolkningstillväxt ............... 537<br />
World population growth in historical<br />
perspective<br />
26.2 Befolkningsförändringar – tillbakablick<br />
och prognos ........................................ 539<br />
Population changes – historical review and<br />
forecast<br />
26.3 Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i<br />
världsdelar och områden ............................ 540<br />
Population, population density, surface<br />
area, etc., continents and regions<br />
26.4 Världens största städer ....................... 541<br />
The world's largest cities<br />
26.5 Beräknad folkmängd i världsdelar<br />
och områden 1950–2050 ............................. 541<br />
Estimated population of continents and<br />
regions<br />
26.6 Areal, folkmängd och folktäthet i<br />
olika länder ................................................... 542<br />
Surface area, population and population<br />
density in different countries<br />
26.7 Befolkningen efter kön och ålder ....... 547<br />
Population, by sex and age<br />
26.8 Levande födda barn efter moderns<br />
ålder samt fruktsamhetstal ......................... 548<br />
Live birth rates specific for age of mother<br />
and total fertility rate<br />
26.9 Återstående medellivslängd vid<br />
födelsen år 2011 ........................................... 549<br />
Life expectancy at birth<br />
26.10 Landareal och odlad areal 2009........ 550<br />
Land area and arable area<br />
26.11 Skörd 2009, 1 000 ton ........................ 552<br />
Crop yields, 1 000 tonnes<br />
26.12 Vissa viktiga varor efter de 10<br />
största producentländerna.......................... 555<br />
Some important goods by 10 largest<br />
countries of production<br />
Sida<br />
Page<br />
26.13 Produktion av elektrisk energi,<br />
GWh, 2008 ..................................................... 557<br />
Electricity production, GWh<br />
26.14 Förbrukning av elektrisk energi,<br />
kWh per invånare .......................................... 558<br />
Electricity use, kWh per inhabitant<br />
26.15 Kärnkraft i världen 31 december<br />
2010 ................................................................ 559<br />
Nuclear power worldwide<br />
26.16 Import och export av vissa varor,<br />
1 000 ton ........................................................ 560<br />
Imports and exports of some goods, 1 000<br />
tonnes<br />
26.17 De 35 största handelsflottorna<br />
den 1 januari 2010 ........................................ 562<br />
The 35 most important maritime countries<br />
and territories<br />
26.18 Arbetslösa, 1 000-tal .......................... 563<br />
Unemployment, 1 000s<br />
26.19 Konsumentprisindex (2005=100)...... 564<br />
Consumer price index<br />
26.20 BNP per invånare i löpande priser,<br />
US dollar ........................................................ 565<br />
GDP per inhabitant in current prices, US<br />
dollar<br />
26.21 BNP-utveckling i fasta priser,<br />
procent från föregående år .......................... 566<br />
GDP development in constant prices,<br />
percent from previous year<br />
26.22 Militärutgifter....................................... 567<br />
Military expenditure<br />
26.23 Valutakurser, värdet av en USD<br />
uttryckt i resp. lands valutaenhet ............... 568<br />
Exchange rates<br />
536 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.1<br />
Världens befolkningstillväxt<br />
World population growth in historical perspective<br />
Världens snabba befolkningsökning är ett sent fenomen. FN har uppskattat att<br />
världens befolkning år 0, dvs. för 2 010 år sedan, uppgick till 300 miljoner, och<br />
att det under en lång period därefter inte skedde några större förändringar.<br />
Internationella översikter<br />
År 1750 levde cirka 790 miljoner människor på<br />
jorden. Av dessa bodde 64 procent i Asien,<br />
21 procent i Europa och 13 procent i Afrika.<br />
150 år senare, år 1900, hade folkmängden ökat<br />
till drygt det dubbla – 1,7 miljarder. Den<br />
huvudsakliga ökningen hade skett i Europa där<br />
andelen av den totala folkmängden hade ökat<br />
till 25 procent. Under samma period ökade<br />
Nordamerikas och Latinamerikas befolkningsandelar<br />
från mindre än en halv resp. två procent<br />
till 5 procent vardera. Samtidigt hade Asiens<br />
andel minskat till 57 procent och Afrikas till<br />
8 procent. Det var inte förrän efter år 1900 som<br />
befolkningsökningen började accelerera, och<br />
folkmängden kom år 1950 att uppgå till 2,5<br />
miljarder. Det motsvarar en ökning på mer än<br />
50 procent på 50 år.<br />
En allt snabbare befolkningstillväxt tog sin<br />
början i mitten av 1900-talet och resulterade i en<br />
folkmängd om 6,1 miljarder år 2000 – nära nog<br />
2,5 gånger så många som år 1950.<br />
Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas<br />
världens befolkning år 2050 vara runt 9,3 miljarder.<br />
Det innebär en ökning med cirka 50 procent<br />
sedan år 2000. År 2050 kommer vidare<br />
55 procent av världens befolkning att finnas i<br />
Asien, 24 procent i Afrika och 8 procent i<br />
Europa. Här kan noteras att Europas andel av<br />
världsbefolkningen i mitten av 1900-talet uppgick<br />
till 22 procent.<br />
Nordamerikaner lever längst<br />
Medellivslängden har från mitten av 1900-talet<br />
till idag ökat från 48 till 68 år, och beräknas till<br />
år 2050 öka med ytterligare åtta år till 76 år.<br />
Nordamerika har under hela perioden den<br />
längsta medellivslängden, 69 år 1950/55 och<br />
83 år 2045/50.<br />
Återstående medellivslängd vid födelsen, år<br />
1950/<br />
55<br />
1975/<br />
80<br />
2005/<br />
10<br />
2025/<br />
30<br />
2045/<br />
50<br />
Europa 65,6 71,2 75,4 79,1 81,7<br />
Afrika 38,2 48,5 55,2 62,4 68,2<br />
Asien 42,9 59,8 69,0 73,6 76,7<br />
Latinamerika 51,3 63,1 73,4 77,3 79,9<br />
och Karibien<br />
Nordamerika 68,7 73,3 78,2 80,9 83,2<br />
Oceanien 60,5 68,5 76,6 80,2 82,5<br />
Hela världen 47,7 60,7 67,9 72,4 75,6<br />
Den ökade medellivslängden kommer naturligtvis<br />
att påverka befolkningens åldersstruktur.<br />
De mer utvecklade länderna 1<br />
uppvisar nu en<br />
högre andel äldre (65– år) än de mindre utvecklade<br />
1 . Vidare antas andelen äldre öka i de<br />
utvecklade länderna från 16 procent år 2010 till<br />
26 procent 2050. Andelen barn och ungdomar<br />
(0–14 år) i dessa länder förväntas ligga oförändrat<br />
runt 16 procent. I de mindre utvecklade länderna<br />
räknar man med motsvarande förändringar,<br />
men i en helt annan omfattning. Där<br />
förväntas andelen äldre öka kraftigt, från 6 till<br />
15 procent. Vidare kalkylerar man med en kraftig<br />
minskning av andelen barn och ungdomar –<br />
från 30 procent 2010 till 21 procent 2050.<br />
Ser vi till olika världsdelar förväntas 7 procent<br />
av Afrikas befolkning vara 65 år eller äldre<br />
år 2050. För Europas del ser det annorlunda ut –<br />
där antas andelen äldre uppgå till 27 procent<br />
samma år. Det omvända gäller om vi betraktar<br />
andelen barn och ungdomar i befolkningen. I<br />
Afrika beräknas den andelen år 2050 uppgå till<br />
31 procent medan motsvarande andel i Europa<br />
är 16 procent.<br />
Över hälften bor i tätorter<br />
I mitten av 1900-talet bodde 30 procent av<br />
världens befolkning i tätorter. I dag bor cirka<br />
hälften av befolkningen i tätorter. År 2050<br />
beräknas 70 procent tillhöra tätortsbefolkningen.<br />
Speciellt stora är förändringarna i<br />
Afrika och Asien, där cirka 15 procent bodde i<br />
tätorter år 1950. År 2050 beräknas cirka två<br />
tredjedelar av deras befolkning bo i tätorter.<br />
Andel av världens befolkning som bor i<br />
tätorter, procent<br />
1950 1975 2000 2025 2050<br />
Europa 51,3 65,3 70,8 76,9 84,3<br />
Afrika 14,4 25,7 36,0 47,2 61,6<br />
Asien 16,3 24,0 36,8 49,9 64,7<br />
Latinamerika<br />
och Karibien 41,4 60,7 75,5 83,8 88,8<br />
Nordamerika 63,9 73,8 79,1 85,7 90,1<br />
Oceanien 62,0 71,5 70,4 70,8 74,8<br />
Hela världen 28,8 37,2 46,4 56,6 68,7<br />
1) Mer utvecklade länder: Hela Europa, Nordamerika, Australien, Nya<br />
Zeeland och Japan. Mindre utvecklade länder: Hela Afrika, Asien (exkl.<br />
Japan), Latinamerika, Karibien, Melanesien, Mikronesien och<br />
Polynesien.<br />
Källa: UN World population prospects (www.un.org).<br />
Statistiska centralbyrån 537
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Världens befolkning fördelad efter världsdelar, absoluta tal och procent<br />
År<br />
Miljoner<br />
Europa Afrika Asien Latin<br />
amerika<br />
och<br />
Karibien<br />
Nordamerika<br />
Oceanien<br />
Totalt<br />
hela<br />
världen<br />
Procent<br />
Europa Afrika Asien Latinamerika<br />
och<br />
Karibien<br />
Nord-<br />
Ocea- Totalt<br />
ame-<br />
rika<br />
nien hela<br />
världen<br />
1950 547 230 1 403 167 172 13 2 532 21,6 9,1 55,4 6,6 6,8 0,5 100<br />
1960 604 287 1 708 220 204 16 3 038 19,9 9,4 56,2 7,2 6,7 0,5 100<br />
1970 656 368 2 135 286 231 20 3 696 17,7 10,0 57,8 7,7 6,3 0,5 100<br />
1980 693 483 2 638 362 254 23 4 453 15,6 10,8 59,2 8,1 5,7 0,5 100<br />
1990 720 635 3 199 443 281 27 5 306 13,6 12,0 60,3 8,3 5,3 0,5 100<br />
2000 727 811 3 719 521 313 31 6 123 11,9 13,2 60,7 8,5 5,1 0,5 100<br />
2010 738 1 022 4 164 590 345 37 6 896 10,7 14,8 60,4 8,6 5,0 0,5 100<br />
2020 744 1 278 4 566 652 374 42 7 657 9,7 16,7 59,6 8,5 4,9 0,5 100<br />
2030 741 1 562 4 868 702 402 47 8 321 8,9 18,8 58,5 8,4 4,8 0,6 100<br />
2040 732 1 870 5 061 735 425 51 8 874 8,2 21,1 57,0 8,3 4,8 0,6 100<br />
2050 719 2 192 5 142 751 447 55 9 306 7,7 23,6 55,3 8,1 4,8 0,6 100<br />
Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre, procent<br />
År Europa Afrika Asien Latinamerika<br />
och Karibien<br />
Nordamerika Oceanien Hela världen<br />
1950 8,2 3,3 4,1 3,5 8,2 7,4 5,2<br />
1960 8,9 3,1 3,8 3,6 9,0 7,4 5,1<br />
1970 10,5 3,1 3,8 4,0 9,7 7,1 5,3<br />
1980 12,4 3,1 4,5 4,5 11,1 8,0 6,0<br />
1990 12,7 3,1 5,0 4,9 12,4 9,1 6,2<br />
2000 14,8 3,3 5,8 5,8 12,4 9,9 6,9<br />
2010 16,2 3,5 6,7 6,9 13,2 10,7 7,6<br />
2020 18,9 3,9 8,8 8,9 16,4 12,9 9,4<br />
2030 22,4 4,5 11,6 12,1 20,2 15,4 11,7<br />
2040 25,0 5,3 15,3 15,5 21,3 17,2 14,3<br />
2050 26,9 6,6 17,9 19,1 21,6 18,4 16,2<br />
Urbaniseringsgraden per land år 2009 (procent). Uppgifter från UN (ESA)<br />
Källa: WHO UN World population prospects (www.un.org), SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).<br />
538 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.2<br />
Världens befolkningstillväxt<br />
Befolkningsförändringar – tillbakablick och prognos<br />
Population changes – historical review and forecast<br />
År 2050 förväntas världens befolkning<br />
vara 3,5 gånger större än vad den var<br />
100 år tidigare, dvs. 1950.<br />
Andel av världens befolkning som bor i tätorter<br />
Under den redovisade perioden kommer<br />
andelen av världens befolkning som bor i<br />
tätorter att mer än fördubblas – från 30 till<br />
närmare 70 procent.<br />
Återstående medellivslängd vid födelsen<br />
Under perioden kommer medellivslängden<br />
för män att öka från 47 till 73 år och för<br />
kvinnor från 49 till 77 år.<br />
Källa: United Nations, Population Division<br />
(www.un.org).<br />
Statistiska centralbyrån 539
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.3<br />
Världsdel<br />
och område 1<br />
Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i världsdelar och områden<br />
Population, population density, surface area, etc., continents and<br />
regions<br />
Uppskattad folkmängd vid mitten av året<br />
i miljoner<br />
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Levande<br />
födda<br />
Årligt genomsnitt 2005–<br />
2010 per 1 000 av medelfolkmängden,<br />
promille<br />
Döda<br />
Årlig<br />
folkökning<br />
Areal Inv.<br />
1 000 km 2 per<br />
km 2<br />
2008 2010<br />
Europa 2, 3 548 605 656 693 721 727 738 10 11 1 23 049 32<br />
Nordeuropa 78 82 87 90 92 94 99 12 10 5 1 810 55<br />
Västeuropa 141 152 166 171 176 183 189 10 9 2 1 108 171<br />
Sydeuropa 108 117 127 138 143 145 155 10 10 5 1 317 118<br />
Östeuropa 220 254 276 295 310 304 295 10 14 -4 18 814 16<br />
Afrika 227 285 367 482 639 820 1 022 36 12 23 30 312 34<br />
Nordafrika 53 68 87 113 148 180 209 24 7 17 8 525 25<br />
Västafrika 68 84 106 139 183 238 304 40 14 25 6 138 50<br />
Östafrika 65 82 108 144 193 253 324 40 13 26 6 361 51<br />
Centralafrika 26 32 41 54 73 98 127 43 16 26 6 613 19<br />
Sydafrika 16 20 26 33 42 51 58 23 15 10 2 675 22<br />
Nordamerika 4 172 204 231 254 283 319 345 14 8 10 21 776 16<br />
Latinamerika 167 220 287 363 442 521 590 19 6 11 20 546 29<br />
Centralamerika 38 51 70 92 112 135 156 21 5 12 2 480 63<br />
Karibien 17 21 25 30 34 39 42 19 7 8 234 178<br />
Sydamerika 112 148 191 241 296 347 393 18 6 11 17 832 22<br />
Asien 5 1 403 1 694 2 125 2 623 3 179 3 698 4 164 19 7 11 31 880 131<br />
Västasien 52 67 88 117 152 190 232 24 6 19 4 831 48<br />
Syd- och<br />
Centralasien 516 627 783 991 1 251 1 518 1 765 24 8 15 10 791 164<br />
Sydöstasien 176 220 283 356 440 517 593 19 7 12 4 495 132<br />
Östasien 6 660 779 972 1 159 1 337 1 472 1 574 13 7 6 11 763 134<br />
Oceanien 7 12,8 15,9 19,6 22,9 26,9 31,2 36,6 17 7 13 8 564 4<br />
Australien och<br />
Nya Zeeland 10,1 12,6 15,5 17,8 20,5 23,0 26,6 13 7 10 8 012 3<br />
Melanesien 2,3 2,7 3,4 4,3 5,5 7,0 8,7 30 8 22 541 16<br />
Mikronesien 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 22 5 13 3 179<br />
Polynesien 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 22 5 8 8 84<br />
Totalt 2 529 3 023 3 686 4 438 5 291 6 115 6 896 20 8 12 136 127 51<br />
1) De skilda områdena omfattar följande länder:<br />
Västeuropa: Belgien, Frankrike, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike.<br />
Sydeuropa: Albanien, Andorra, Bosnien-Hercegovina, Gibraltar, Grekland, Italien, Jugoslavien (fr.o.m. 2003: Serbien och Montenegro),<br />
Kroatien, Makedonien, Malta, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Vatikanstaten.<br />
Östeuropa: Bulgarien, Moldova, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vitryssland.<br />
Nordeuropa: Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Irland, Island, Kanalöarna, Lettland, Litauen, Man, Norge, Storbritannien och Nordirland,<br />
Sverige.<br />
Västafrika: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger,<br />
Nigeria, Saint Helena, Senegal, Sierra Leone, Togo.<br />
Östafrika: Brittiska besittningar i Indiska Oceanen, Burundi, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Komorerna, Madagaskar, Malawi, Mauritius,<br />
Moçambique, Réunion, Rwanda, Seychellerna, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe.<br />
Nordafrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan, Tunisien, Västra Sahara.<br />
Centralafrika: Angola, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Kongo, Sao Tomé och Principe, Tchad, Zaire.<br />
Sydafrika: Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland, Sydafrika.<br />
Nordamerika: Bermuda, Grönland, Kanada, Saint Pierre o. Miquelon, USA (inkl. Hawaii).<br />
Centralamerika: Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama.<br />
Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Falklandsöarna, Fr. Guyana, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam,<br />
Uruguay, Venezuela.<br />
Karibiska öarna: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamaöarna, Barbados, Caymanöarna, Dominica, Dominikanska rep., Grenada,<br />
Guadeloupe, Haiti, Jamaica, Jungfruöarna (Br.), Jungfruöarna (USA), Kuba, Martinique, Montserrat, Nederl. Antillerna, Puerto Rico, Saint<br />
Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Turks- o. Caicosöarna.<br />
Östasien: Hongkong, Japan, Kina, Macao, Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea.<br />
Södra Centralasien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka,<br />
Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan.<br />
Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand, Vietnam, Östra Timor.<br />
Västasien: Armenien, Azerbaijan, Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman,<br />
Gazaremsan (Palestina), Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Yemen.<br />
Australien och Nya Zeeland: Australien, Norfolkön, Nya Zeeland.<br />
Melanesien: Fiji, Nya Caledonien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu.<br />
Mikronesien: Canton och Enderburyöarna, Mikronesiska federationen, Guam, Johnstonön, Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Nordmarianerna,<br />
Palau och de mindre avsidesliggande Stillahavsöarna.<br />
Polynesien: Amerikanska Samoa, Cooköarna, Franska Polynesien, Niue, Pitcairn, Samoa, Tokelau, Tonga, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna.<br />
2) Inkl. hela Ryska federationen (Ryssland), exkl. den europeiska delen av Turkiet (ingår i Västasien). 3) Areal: exkl. de asiatiska<br />
delarna av Ryssland; inkl. de europeiska delarna av Turkiet: 10 301 000 km 2 . 4) Inkl. Hawaii. 5) Exkl. de asiatiska delarna av<br />
Ryssland, inkl. de europeiska delarna av Turkiet. 6) Exkl. de delar av Ryssland som ligger i Fjärran östern. 7) Exkl. Hawaii.<br />
Källor: UN: Demographic <strong>Yearbook</strong>; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org.<br />
540 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.4<br />
Världens största städer<br />
The world's largest cities<br />
Nr Folkmängd med förstäder, land År Nr Folkmängd med förstäder, land År<br />
1 Tokyo, Japan 35 140 500 2008 31 Tianjin, Kina 7 759 000 2009<br />
2 Söul, Sydkorea 24 746 300 2008 32 Wuhan, Kina 7 582 000 2009<br />
3 Delhi, Indien 22 157 000 2009 33 Bogotá, Colombia 7 363 800 2010<br />
4 Mexico City, Mexiko 20 116 800 2010 34 Lahore, Pakistan 7 132 000 2010<br />
5 Bombay, Indien 20 041 000 2009 35 Victoria, Honkong 7 067 800 2010<br />
6 New York, USA 18 897 100 2010 36 Bangkok 1 , Thailand 6 876 000 2010<br />
7 Shanghai, Kina 16 344 000 2009 37 Taipei, Taiwan 6 698 300 2008<br />
8 Calcutta, Indien 15 552 000 2009 38 Dallas, USA 6 371 800 2010<br />
9 Dhaka, Bangladesh 14 251 000 2009 39 Rio de Janeiro 1 , Brasilien 6 320 400 2010<br />
10 Moskva, Ryssland 13 500 000 2006 40 Madrid, Spanien 6 271 600 2008<br />
11 Teheran, Iran 13 422 400 2006 41 Santiago 1 , Chile 6 045 400 2010<br />
12 Jakarta, Indonesien 13 215 000 2005 42 Ho Chi Minhs stad1, Vietnam 5 968 400 2009<br />
13 Karachi, Pakistan 13 125 000 2010 43 Philadelphia, USA 5 965 300 2010<br />
14 Buenos Aires, Argentina 13 047 400 2010 44 Houston, USA 5 946 800 2010<br />
15 Los Angeles, USA 12 828 800 2010 45 Bagdad, Irak 5 751 000 2009<br />
16 Istanbul 1 , Turkiet 12 611 900 2010 46 Toronto, USA 5 741 400 2010<br />
17 Peking (Beijing), Kina 12 214 000 2009 47 Washington, D.C, USA 5 582 200 2010<br />
18 Kairo, Egypten 11 893 000 2007 48 Miami, USA 5 564 600 2010<br />
19 Manila, Filippinerna 11 449 000 2009 49 Barcelona, Spanien 5 416 400 2008<br />
20 Osaka, Japan 11 294 000 2007 50 Bangalore 1 , Indien 5 310 000 2009<br />
21 São Paulo, Brasilien 11 253 500 2010 51 Atlanta, USA 5 268 900 2010<br />
22 Paris, Frankrike 10 410 000 2009 52 Dongguan, Kina 5 219 000 2009<br />
23 Lagos, Nigeria 9 466 000 2007 53 Singapore 1 , Singapore 5 076 700 2010<br />
24 Chicago, USA 9 461 100 2010 54 Shenyang, Kina 5 074 000 2009<br />
25 Chongqing, Kina 9 348 000 2009 55 Khartum, Sudan 5 021 000 2009<br />
26 Shenzhen, Kina 8 847 000 2009 56 Foshan, Kina 4 876 000 2009<br />
27 Lima, Peru 8 769 000 2009 57 Chengdu, Kina 4 869 000 2009<br />
28 Kinshasa 1 , Kongo-Kinshasa 8 754 000 2009 58 Riad, Saudiarabien 4 725 000 2009<br />
29 Kanton (Guangzhou), Kina 8 735 000 2009 59 Xi’an, Kina 4 704 000 2009<br />
30 London, Storbritannien 8 615 000 2009 60 Essen, Tyskland 4 694 700 2009<br />
1) Utan förstäder. Källor: UN: Demographic <strong>Yearbook</strong>; UN: World Urbanization Prospects; The Statesman’s Year-Book; Der<br />
Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; De nationella statistiska instituten.<br />
26.5<br />
Världsdel, område 1<br />
Beräknad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050<br />
Estimated population of continents and regions<br />
Uppskattad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 i miljoner<br />
1950 1970 1990 2010 2030 2050<br />
Europa 2, 3 547 656 720 738 741 719<br />
Nordeuropa 78 87 92 99 109 114<br />
Sydeuropa 108 127 142 155 159 155<br />
Västeuropa 141 166 175 189 194 193<br />
Östeuropa 220 276 311 295 280 257<br />
Afrika 230 368 365 1 022 1 562 2 192<br />
Centralafrika 26 41 72 127 200 278<br />
Nordafrika 53 87 146 209 275 322<br />
Sydafrika 16 25 42 58 64 67<br />
Västafrika 70 107 183 304 496 744<br />
Östafrika 65 108 193 324 527 780<br />
Nordamerika 4 172 231 281 345 402 447<br />
Latinamerika och Karibien 167 286 443 590 702 751<br />
Centralamerika 38 70 113 156 194 216<br />
Karibien 17 25 34 42 46 47<br />
Sydamerika 112 191 296 393 461 488<br />
Asien 5 1 403 2 135 3 199 4 164 4 868 5 142<br />
Syd- och Centralasien 507 779 1 246 1 765 2 216 2 476<br />
Sydöstasien 173 285 445 593 706 759<br />
Västasien 51 87 149 232 320 395<br />
Östasien 6 672 984 1 359 1 574 1 625 1 512<br />
Oceanien 7 13 20 27 37 47 55<br />
Australien och Nya Zeeland 10 16 20 27 33 37<br />
Melanesien 2 3 6 9 13 17<br />
Mikronesien 0 0 0 1 1 1<br />
Polynesien 0 0 1 1 1 1<br />
Totalt världen World total 2 532 3 696 5 306 6 896 8 321 9 306<br />
1–7) Se not 1–7, tab. 26.3. Källa: UN, World Population Prospects.<br />
Statistiska centralbyrån 541
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.6<br />
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder<br />
Surface area, population and population density in different countries<br />
Land Areal Befolkning<br />
Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1<br />
2008 Land Vatten<br />
1 000-tal<br />
2008<br />
Invånare<br />
per km 2<br />
2008<br />
Stadsbef.<br />
procent 2<br />
2009<br />
Europa<br />
Suveräna stater<br />
Sverige 450 295 91,1 8,9 9 220 20 85<br />
Danmark 3 43 094 98,5 1,5 5 489 127 87<br />
Finland 338 424 89,8 10,1 5 313 16 85<br />
Island 103 000 97,3 2,7 319 3 93<br />
Norge 323 782 94,0 6,0 4 768 15 79<br />
Albanien 28 748 95,3 4,7 3 182 111 51<br />
Andorra 468 100,0 0,0 84 179 88<br />
Belgien 30 528 99,2 0,8 10 667 349 97<br />
Bosnien och Hercegovina 51 197 100,0 0,0 3 842 75 48<br />
Bulgarien 110 879 99,7 0,3 7 623 69 71<br />
Estland 45 227 93,7 6,3 1 341 30 70<br />
Frankrike 4 551 500 99,7 0,3 62 277 113 85<br />
Grekland 131 957 97,7 2,3 11 237 85 61<br />
Irland 70 273 98,0 2,0 4 422 63 62<br />
Italien 301 336 97,6 2,4 59 832 199 68<br />
Kroatien 56 594 98,9 1,1 4 435 78 57<br />
Lettland 64 559 96,1 3,9 2 266 35 68<br />
Liechtenstein 160 100,0 0,0 35 222 14<br />
Litauen 65 300 99,4 0,6 3 358 51 67<br />
Luxemburg 2 586 100,0 0,0 489 189 85<br />
Makedonien 25 713 98,9 1,1 2 047 80 59<br />
Malta 316 100,0 0,0 412 1 304 95<br />
Moldavien 33 846 97,2 2,8 3 570 105 46<br />
Monaco 1,5 100,0 0,0 31 20 667 100<br />
Montenegro 13 812 97,4 2,6 629 46 62<br />
Nederländerna 37 354 81,6 18,4 16 446 440 82<br />
Polen 312 685 97,4 2,6 38 116 122 61<br />
Portugal 92 090 99,5 0,5 10 622 115 60<br />
Rumänien 238 391 96,6 3,4 21 504 90 57<br />
Ryssland 17 098 242 95,8 4,2 141 956 8 73<br />
San Marino 61 100,0 0,0 32 531 94<br />
Schweiz 41 277 95,8 4,2 7 648 185 74<br />
Serbien 88 361 99,8 0,2 7 350 83 56<br />
Slovakien 49 037 98,1 1,9 5 407 110 55<br />
Slovenien 20 273 99,4 0,6 2 023 100 50<br />
Spanien 505 992 98,7 1,3 45 593 90 77<br />
Storbritannien 5 242 900 98,7 1,3 61 383 253 80<br />
Tjeckien 78 865 98,0 2,0 10 430 132 74<br />
Tyskland 357 114 97,8 2,2 82 127 230 74<br />
Ukraina 603 500 96,0 4,0 46 373 77 69<br />
Ungern 93 028 99,3 0,7 10 038 108 68<br />
Vatikanstaten 0,4 100,0 0,0 1 2 500 100<br />
Vitryssland 207 600 99,9 0,1 9 681 47 74<br />
Österrike 83 871 98,7 1,3 8 337 99 67<br />
Icke suveräna områden<br />
Danmark<br />
Färöarna 1 393 100,0 0,0 49 35 40<br />
Norge<br />
Svalbard och Jan Mayen 62 422 . . . . 2,8 0 . .<br />
Storbritannien<br />
Gibraltar 6 100,0 0,0 29 4 881 100<br />
Kanalöarna 6 194 152 784 31<br />
Isle of Man 572 100,0 0,0 82 143 51<br />
Afrika<br />
Suveräna stater<br />
Algeriet 2 381 741 100,0 0,0 34 745 15 66<br />
Angola 1 246 700 100,0 0,0 15 636 13 58<br />
Benin 112 622 98,2 1,8 8 225 73 42<br />
Botswana 582 000 97,4 2,6 1 755 3 60<br />
Burkina Faso 272 967 99,9 0,1 14 731 54 25<br />
542 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.6<br />
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)<br />
Land Areal Befolkning<br />
Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1<br />
2008 Land Vatten<br />
1 000-tal<br />
2008<br />
Invånare<br />
per km 2<br />
2008<br />
Stadsbef.<br />
procent 2<br />
2009<br />
Burundi 27 834 92,3 7,7 7 566 272 11<br />
Centralafrikanska republiken 622 984 99,9 0,1 4 123 7 39<br />
Comorerna 2 235 100,0 0,0 778 348 28<br />
Djibouti 23 200 99,9 0,1 790 34 76<br />
Egypten 1 002 000 99,4 0,6 75 194 75 43<br />
Ekvatoritalguinea 28 051 100,0 0,0 473 17 40<br />
Elfenbenskusten 322 463 98,6 1,4 20 807 65 50<br />
Eritrea 117 600 85,9 14,1 4 354 37 21<br />
Etiopien 1 104 300 90,6 9,4 79 221 72 17<br />
Gabon 267 668 95,9 4,1 1 313 5 86<br />
Gambia 11 295 80,6 19,4 1 510 134 57<br />
Ghana 238 533 95,4 4,6 22 901 96 51<br />
Guinea 245 857 99,9 0,1 10 183 41 35<br />
Guinea-Bissau 36 125 77,9 22,1 1 389 38 30<br />
Kamerun 475 442 97,9 2,1 17 000 36 58<br />
Kap Verde 4 033 100,0 0,0 500 124 60<br />
Kenya 580 367 98,1 1,9 38 300 66 22<br />
Kongo-Brazzaville 342 000 99,9 0,1 3 752 11 62<br />
Kongo-Kinshasa 7 2 344 858 96,7 3,3 68 076 29 35<br />
Lesotho 30 355 100,0 0,0 1 881 62 26<br />
Liberia 111 369 86,5 13,5 3 348 30 47<br />
Libyen 1 759 540 100,0 0,0 5 799 3 78<br />
Madagaskar 587 041 99,1 0,9 18 865 32 30<br />
Malawi 118 484 79,4 20,6 13 630 115 19<br />
Mali 1 240 192 98,4 1,6 12 706 10 35<br />
Marocko 446 550 99,9 0,1 31 177 70 58<br />
Mauritanien 1 025 520 100,0 0,0 3 160 3 41<br />
Mauritius 1 969 99,5 0,5 1 269 644 42<br />
Mocambique 801 590 97,8 2,2 20 854 26 38<br />
Namibia 824 268 99,9 0,1 2 065 3 37<br />
Niger 1 267 000 100,0 0,0 14 297 11 17<br />
Nigeria 923 768 98,6 1,4 140 004 152 49<br />
Rwanda 26 338 93,7 6,3 9 052 344 19<br />
São Tomé och Príncipe 964 100,0 0,0 158 164 61<br />
Senegal 196 722 97,9 2,1 11 343 58 42<br />
Seychellerna 452 100,0 0,0 87 193 55<br />
Sierra Leone 71 740 99,8 0,2 5 390 75 38<br />
Somalia 637 657 98,4 1,6 7 954 12 37<br />
Sudan 2 505 813 94,8 5,2 38 193 15 39<br />
Swaziland 17 364 99,1 0,9 1 146 66 21<br />
Sydafrika 1 221 037 100,0 0,0 48 687 40 61<br />
Tanzania 945 087 93,5 6,5 40 600 43 26<br />
Tchad 1 284 000 98,1 1,9 9 810 8 27<br />
Togo 56 785 95,8 4,2 5 596 99 43<br />
Tunisien 163 610 94,5 5,5 10 329 63 67<br />
Uganda 241 550 81,7 18,3 29 593 123 13<br />
Zambia 752 612 98,8 1,2 12 526 17 36<br />
Zimbabwe 390 757 99,0 1,0 12 150 31 38<br />
Icke suveräna områden<br />
Frankrike<br />
Mayotte 373 100,0 0,0 178 477 50<br />
Réunion 2 513 99,6 0,4 806 321 94<br />
Storbritannien<br />
S:t Helena 308 100,0 0,0 5 16 40<br />
Västra Sahara 8 266 000 100,0 0,0 416 2 82<br />
Statistiska centralbyrån 543
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.6<br />
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)<br />
Land Areal Befolkning<br />
Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1<br />
2008 Land Vatten<br />
1 000-tal<br />
2008<br />
Invånare<br />
per km 2<br />
2008<br />
Stadsbef.<br />
procent 2<br />
2009<br />
Nord- och Mellanamerika<br />
Suveräna stater<br />
Antigua och Barbuda 442 100,0 0,0 83 188 30<br />
Bahamas 13 943 100,0 0,0 338 24 84<br />
Barbados 430 100,0 0,0 275 639 44<br />
Belize 22 966 99,3 0,7 322 14 52<br />
Costa Rica 51 100 99,9 0,1 4 533 89 64<br />
Dominica 751 . . . . 72 96 67<br />
Dominikanska republiken 48 671 99,3 0,7 9 625 198 69<br />
El Salvador 21 041 98,8 1,2 6 125 291 64<br />
Grenada 344 . . . . 109 318 39<br />
Guatemala 108 889 99,6 0,4 13 678 126 49<br />
Haiti 27 700 99,3 0,7 9 149 330 51<br />
Honduras 112 492 99,8 0,2 7 707 69 51<br />
Jamaica 10 991 98,5 1,5 2 687 245 52<br />
Kanada 9 984 670 91,1 8,9 33 327 3 81<br />
Kuba 109 886 99,1 0,9 11 236 102 75<br />
Mexiko 1 964 375 97,5 2,5 106 683 54 78<br />
Nicaragua 130 373 92,1 7,9 5 669 43 57<br />
Panama 75 417 99,5 0,5 3 395 45 74<br />
Saint Kitts och Nevis 261 100,0 0,0 39 149 32<br />
Saint Lucia 539 . . . . 168 312 28<br />
Saint Vincent och Grenadinerna 389 100,0 0,0 104 267 49<br />
Trinidad och Tobago 5 130 100,0 0,0 1 309 255 14<br />
USA 9 629 091 93,2 6,8 304 060 32 82<br />
Icke suveräna områden<br />
Danmark<br />
Grönland 9 2 166 086 100,0 0,0 56 0 84<br />
Frankrike<br />
Guadeloupe 1 705 98,8 1,2 403 236 98<br />
Martinique 1 128 96,4 3,6 400 354 89<br />
Saint Pierre och Miquelon 242 95,8 4,2 6 25 90<br />
Nederländerna<br />
Aruba 180 100,0 0,0 105 585 47<br />
Nederländska Antillerna 800 100,0 0,0 197 246 93<br />
Storbritannien<br />
Anguilla 91 . . . . 15 170 100<br />
Bermuda 54 100,0 0,0 64 1 181 100<br />
Caymanöarna 264 100,0 0,0 57 216 100<br />
Jungfruöarna 151 100,0 0,0 22 146 41<br />
Montserrat 102 100,0 0,0 5 48 14<br />
Turks- och Caicosöarna 948 100,0 0,0 37 39 93<br />
USA<br />
Jungfruöarna 347 100,0 0,0 110 317 95<br />
Puerto Rico 8 870 100,0 0,0 3 954 446 99<br />
Sydamerika<br />
Suveräna stater<br />
Argentina 2 780 400 98,4 1,6 39 746 14 92<br />
Bolivia 1 098 581 98,7 1,3 10 028 9 66<br />
Brasilien 8 514 877 99,5 0,5 189 613 22 86<br />
Chile 756 102 99,0 1,0 16 763 22 89<br />
Colombia 1 141 748 91,2 8,8 44 450 39 75<br />
Ecuador 256 369 97,6 2,4 13 805 54 66<br />
Guyana 214 969 91,6 8,4 766 4 29<br />
Paraguay 406 752 97,7 2,3 6 230 15 61<br />
Peru 1 285 216 99,6 0,4 28 807 22 77<br />
Surinam 163 820 95,5 4,5 517 3 69<br />
Uruguay 176 215 98,5 1,5 3 334 19 92<br />
Venezuela 912 050 96,7 3,3 27 935 31 93<br />
Icke suveräna områden<br />
Frankrike<br />
Franska Guyana 83 534 97,9 2,1 222 3 76<br />
Storbritannien<br />
Falklandsöarna 12 173 100,0 0,0 3 0 73<br />
544 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.6<br />
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)<br />
Land Areal Befolkning<br />
Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1<br />
2008 Land Vatten<br />
1 000-tal<br />
2008<br />
Invånare<br />
per km 2<br />
2008<br />
Stadsbef.<br />
procent 2<br />
2009<br />
Asien<br />
Suveräna stater<br />
Afghanistan 652 090 100,0 0,0 22 576 35 22<br />
Arabemiraten, Förenade 83 600 100,0 0,0 4 765 57 84<br />
Armenien 29 743 94,6 5,4 3 234 109 64<br />
Azerbaijan 86 600 100,0 0,0 8 680 100 52<br />
Bahrain 758 100,0 0,0 1 107 1 461 89<br />
Bangladesh 143 998 90,4 9,6 144 500 1 003 28<br />
Bhutan 38 394 100,0 0,0 671 17 34<br />
Brunei 5 765 91,3 8,7 398 69 75<br />
Cypern 9 251 99,9 0,1 793 86 70<br />
Filippinerna 300 000 99,4 0,6 90 457 302 49<br />
Georgien 69 700 100,0 0,0 4 384 63 53<br />
Indien 10 3 287 263 90,4 9,6 1 150 196 350 30<br />
Indonesien 1 910 931 95,1 4,9 228 523 120 44<br />
Irak 435 244 99,8 0,2 31 895 73 66<br />
Iran 1 628 750 99,3 0,7 72 584 45 70<br />
Israel 22 072 97,9 2,1 7 309 331 92<br />
Japan 377 930 99,7 0,3 127 704 338 67<br />
Jordanien 11 89 342 99,7 0,3 5 850 65 79<br />
Kambodja 181 035 97,5 2,5 14 509 80 20<br />
Kazakstan 2 724 900 98,3 1,7 15 674 6 58<br />
Kina 9 596 961 97,2 2,8 1 324 655 138 46<br />
Kirgizistan 199 951 96,6 3,4 5 078 25 35<br />
Kuwait 17 818 100,0 0,0 2 496 140 98<br />
Laos 236 800 97,5 2,5 6 000 25 32<br />
Libanon 11 10 452 98,4 1,6 3 755 359 87<br />
Malaysia 330 803 99,6 0,4 27 729 84 71<br />
Maldiverna 300 100,0 0,0 310 1 032 39<br />
Mongoliet 1 564 100 100,0 0,0 2 659 2 62<br />
Myanmar (Burma) 676 578 97,2 2,8 58 377 86 33<br />
Nepal 147 181 97,2 2,8 26 967 183 18<br />
Nordkorea 120 538 99,9 0,1 23 612 196 60<br />
Oman 309 500 100,0 0,0 2 867 9 73<br />
Pakistan 12 796 095 96,8 3,2 162 370 204 36<br />
Qatar 11 586 100,0 0,0 1 448 125 96<br />
Saudiarabien 2 149 690 100,0 0,0 24 807 12 82<br />
Singapore 710 98,4 1,6 3 643 5 131 100<br />
Sri Lanka 65 610 98,5 1,5 20 216 308 14<br />
Sydkorea 99 828 99,5 0,5 48 607 487 83<br />
Syrien 13 185 180 99,2 0,8 19 644 106 55<br />
Tadzjikistan 143 100 98,3 1,7 7 295 51 26<br />
Taiwan 36 188 100,0 0,0 22 603 625 . .<br />
Thailand 513 120 99,6 0,4 66 480 130 34<br />
Turkiet 783 562 99,3 0,7 71 079 91 69<br />
Turkmenistan 448 100 96,3 3,7 5 124 10 49<br />
Uzbekistan 447 400 92,6 7,4 26 209 59 36<br />
Vietnam 331 212 98,1 1,9 85 122 257 30<br />
Yemen 14 527 968 100,0 0,0 22 198 42 31<br />
Östtimor 15 14 874 100,0 0,0 1 013 68 28<br />
Icke suveräna områden<br />
Kina<br />
Hong Kong 16 1 104 92,5 7,5 6 978 6 320 100<br />
Macao 16 30 100,0 0,0 552 18 705 100<br />
Palestina 17<br />
Västbanken och Gazaområdet 6 020 100,0 0,0 3 826 635 74<br />
Statistiska centralbyrån 545
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.6<br />
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)<br />
Land Areal Befolkning<br />
Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1<br />
2008 Land Vatten<br />
1 000-tal<br />
2008<br />
Invånare<br />
per km 2<br />
2008<br />
Stadsbef.<br />
procent 2<br />
2009<br />
Oceanien<br />
Suveräna stater<br />
Australien 7 692 024 100,0 0,0 21 499 3 89<br />
Fijiöarna 18 272 100,0 0,0 834 46 52<br />
Kiribati 726 100,0 0,0 90 124 44<br />
Marshallöarna 181 100,0 0,0 53 294 71<br />
Mikronesien 702 100,0 0,0 108 154 23<br />
Nauru 21 100,0 0,0 10 476 100<br />
Nya Zeeland 270 467 99,1 0,9 4 269 16 86<br />
Palau 459 100,0 0,0 21 47 82<br />
Papua Nya Guinea 462 840 97,8 2,2 5 935 13 13<br />
Samoa 2 842 99,6 0,4 188 66 20<br />
Solomonöarna 28 896 96,9 3,1 507 18 18<br />
Tonga 747 96 4,0 103 138 23<br />
Tuvalu 26 100,0 0,0 10 385 50<br />
Vanuatu 12 189 100,0 0,0 221 18 25<br />
Icke suveräna områden<br />
Australien<br />
Cocosöarna 14 100,0 0,0 1 43 . .<br />
Norfolkön 36 100,0 0,0 2 53 . .<br />
Frankrike<br />
Franska Polynesien 4 000 91,5 8,5 262 66 52<br />
Nya Caledonien 18 575 98,4 1,6 242 13 57<br />
Wallis och Futuna 142 100,0 0,0 15 106 . .<br />
Nya Zeeland<br />
Cooköarna 236 100,0 0,0 22 94 75<br />
Niue 260 100,0 0,0 2 8 37<br />
Tokelauöarna 12 100,0 0,0 1 83 0<br />
Storbritannien<br />
Pitcairn 5 . . . . 0 12 . .<br />
USA<br />
Amerikanska Samoa 199 100,0 0,0 65 327 93<br />
Guam 549 100,0 0,0 176 320 93<br />
1) Uppgifterna är FN:s uppskattningar, som kan avvika från de nationella uppgifterna.<br />
2) Andelarna bygger på nationella uppgifter som FN meddelat och som inte är jämförbara sinsemellan.<br />
3) Exkl. Färöarna och Grönland.<br />
4) Exkl. transoceana områden.<br />
5) Exkl. Kanalöarna och Isle of Man.<br />
6) Inkl. Guernsey och Jersey.<br />
7) F.d. Zaire, officiella namnet Demokratiska republiken Kongo fr.o.m. maj 1997.<br />
8) Ockuperat av Marocko.<br />
9) Därav glaciärfritt område 341 700 km 2 , motsv. folktäthet 0,2.<br />
10) Inkl. de delar av Jammu och Kashmir som finns på indiska sidan och vilkas ställning ännu inte avgjorts.<br />
11) Exkl. flyktingar från Palestina.<br />
12) Exkl. Jammu och Kashmir vilkas ställning ännu inte avgjorts.<br />
13) Inkl. flyktingar från Palestina.<br />
14) Arabrepubliken Yemen och Demokratiska folkrepubliken Yemen förenades 1990.<br />
15) Blev självständigt 2002-05-20.<br />
16) Hongkong förenades med Kina den 1 juli 1997 och Macao den 20 december 1999.<br />
17) Erövrat av Israel 1967-06-05; progressiv självstyrelse.<br />
Källa: The Statesman's <strong>Yearbook</strong> 2008. Additional source: United Nations: Demographic <strong>Yearbook</strong>. (United Nations: World<br />
Population Data Sheet. Eurostat: Demographic Statistics). Populations Division of the United Nations Secretariat, World<br />
Urbanization Prospects.<br />
546 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.7<br />
Befolkningen efter kön och ålder<br />
Population, by sex and age<br />
Land Datum Befolkning, 1 000-tal Antal invånare inom följande<br />
åldersklasser, %<br />
Män Kvinnor Totalt 0–14 15–64 65–<br />
Kvinnor<br />
per 1 000<br />
män<br />
Europa<br />
Sverige 2010-01-01 4 649 4 692 9 341 16,6 65,3 18,1 1 009<br />
Danmark 2010-01-01 2 743 2 791 5 535 18,1 65,6 16,3 1 018<br />
Finland 2010-01-01 2 625 2 726 5 351 16,6 66,4 17,0 1 039<br />
Island 2010-01-01 160 158 318 20,9 67,1 12,0 986<br />
Norge 2010-01-01 2 427 2 431 4 858 18,9 66,2 14,9 1 002<br />
Belgien 2010-01-01 5 312 5 528 10 840 16,9 65,9 17,2 1 041<br />
Bulgarien 2010-01-01 3 659 3 904 7 564 13,6 68,9 17,5 1 067<br />
Estland 2010-01-01 617 723 1 340 15,1 67,8 17,1 1 171<br />
Frankrike 2010-01-01 30 419 32 380 62 799 18,3 64,8 16,8 1 064<br />
Grekland 2010-01-01 5 597 5 708 11 305 14,4 66,7 18,9 1 020<br />
Irland 2010-01-01 2 216 2 251 4 468 21,3 67,3 11,3 1 016<br />
Italien 2010-01-01 29 287 31 053 60 340 14,1 65,7 20,2 1 060<br />
Kroatien 2010-01-01 2 135 2 291 4 426 15,3 67,5 17,3 1 073<br />
Lettland 2010-01-01 1 037 1 211 2 248 13,8 68,9 17,4 1 167<br />
Litauen 2010-01-01 1 548 1 781 3 329 15,0 68,9 16,1 1 151<br />
Luxemburg 2010-01-01 249 253 502 17,7 68,3 14,0 1 013<br />
Nederländerna 2010-01-01 8 203 8 372 16 575 17,6 67,1 15,3 1 020<br />
Polen 2010-01-01 18 429 19 739 38 167 15,2 71,3 13,5 1 071<br />
Portugal 2010-01-01 5 148 5 490 10 638 15,2 66,9 17,9 1 066<br />
Rumänien 2010-01-01 10 451 11 011 21 462 15,2 69,9 14,9 1 054<br />
Ryssland 2010-01-01 65 639 76 275 141 915 15,1 72,0 12,9 1 162<br />
Schweiz 2010-01-01 3 831 3 955 7 786 15,2 68,0 16,8 1 033<br />
Slovakien 2010-01-01 2 637 2 788 5 425 15,3 72,4 12,3 1 057<br />
Slovenien 2010-01-01 1 014 1 033 2 047 14,0 69,4 16,5 1 019<br />
Spanien 2010-01-01 22 672 23 317 45 989 14,9 68,2 16,8 1 028<br />
Storbritannien 2010-01-01 30 509 31 518 62 027 17,5 66,1 16,5 1 033<br />
Tjeckien 2010-01-01 5 157 5 350 10 507 14,2 70,6 15,2 1 037<br />
Tyskland 2010-01-01 40 104 41 699 81 802 13,5 65,9 20,7 1 040<br />
Ukraina 2009-01-01 21 185 24 778 45 963 14,1 70,0 15,9 1 170<br />
Ungern 2010-01-01 4 757 5 257 10 014 14,7 68,6 16,6 1 105<br />
Vitryssland 2009-01-01 4 512 5 160 9 672 14,6 71,2 14,1 1 144<br />
Österrike 2010-01-01 4 079 4 296 8 375 14,9 67,5 17,6 1 053<br />
Asien<br />
Filippinerna 2008-07-01 45 483 44 974 90 457 33,9 61,9 4,2 989<br />
Indien 2001-03-01 532 157 496 454 1 028 610 35,4 59,8 4,8 933<br />
Indonesien 2008-07-01 114 399 114 124 228 523 27,2 67,7 5,1 998<br />
Iran 2006-10-28 35 866 34 629 70 496 25,1 69,7 5,2 966<br />
Israel 2008-07-01 3 614 3 695 7 309 28,4 61,9 9,7 1 022<br />
Japan 2008-07-01 62 252 65 452 127 704 13,5 64,6 21,9 1 051<br />
Kina 2000-11-01 640 276 602 336 1 242 612 22,9 70,0 7,1 941<br />
Malaysia 2008-07-01 14 114 13 614 27 729 32,0 63,5 4,4 965<br />
Pakistan 2007-07-01 76 858 73 003 149 860 41,6 55,1 3,3 950<br />
Sydkorea 2008-07-01 24 416 24 191 48 607 17,4 72,3 10,3 991<br />
Thailand 2007-07-01 32 467 33 574 66 042 22,0 70,7 7,3 1 034<br />
Turkiet 2010-01-01 36 462 36 099 72 561 26,0 67,0 7,0 990<br />
Afrika<br />
Algeriet 2008-04-16 17 233 16 847 34 080 28,1 66,6 5,3 978<br />
Egypten 2000-07-01 32 695 31 281 63 976 37,7 58,9 3,4 957<br />
Marocko 2007-07-01 15 246 15 595 30 841 29,2 65,1 5,7 1 023<br />
Nigeria 2003-07-01 63 242 62 911 126 153 44,3 53,0 2,7 995<br />
Sydafrika 2008-07-01 23 445 25 242 48 687 32,2 63,2 4,6 1 077<br />
Nord- och Mellanamerika<br />
Kanada 2008-07-01 16 522 16 789 33 311 16,8 69,5 13,7 1 016<br />
Kuba 2008-07-01 5 628 5 609 11 236 17,8 70,2 12,0 997<br />
Mexiko 2008-07-01 52 466 54 216 106 683 29,4 65,0 5,6 1 033<br />
USA 2008-07-01 149 925 154 135 304 060 20,1 67,1 12,8 1 028<br />
Sydamerika<br />
Argentina 2007-07-01 19 273 20 083 39 356 25,9 64,0 10,1 1 042<br />
Brasilien 2008-07-01 93 085 96 528 189 613 26,5 67,0 6,5 1 037<br />
Chile 2008-07-01 8 298 8 466 16 763 23,3 68,1 8,6 1 020<br />
Colombia 2008-07-01 21 942 22 508 44 450 29,6 64,0 6,4 1 026<br />
Peru 2008-07-01 14 444 14 363 28 807 30,8 63,6 5,6 994<br />
Oceanien<br />
Australien 2008-07-01 10 661 10 771 21 432 19,3 67,5 13,2 1 010<br />
Nya Zeeland 2008-07-01 2 092 2 177 4 269 20,8 66,6 12,6 1 040<br />
Källa: Eurostat; UN: Demographic <strong>Yearbook</strong>.<br />
Statistiska centralbyrån 547
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.8<br />
Levande födda barn efter moderns ålder samt fruktsamhetstal<br />
Live birth rates specific for age of mother and total fertility rate<br />
Land År Levande födda per 1 000 kvinnor i följande åldersgrupper Fruktsamhetstal<br />
–19 1 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 2 Summerad<br />
År<br />
Europa<br />
Sverige 2009 5,9 50,5 115,3 134,4 66,8 12,8 0,7 1,94 2009<br />
Danmark 3 2009 5,5 42,2 122,5 130,5 56,3 9,6 0,5 1,84 2009<br />
Finland 2009 8,5 59,4 115,7 119,5 56,5 11,9 0,4 1,86 2009<br />
Island 2009 14,6 73,8 142,0 131,8 68,3 14,9 0,7 2,23 2009<br />
Norge 2009 9,5 61,4 128,1 127,2 58,3 10,2 0,5 1,98 2009<br />
Belgien 2009 10,7 57,9 131,4 114,2 45,2 8,0 0,5 1,84 2009<br />
Bulgarien 2009 46,7 80,3 91,7 64,8 24,5 3,8 0,2 1,57 2009<br />
Estland 2009 20,4 63,6 104,2 83,3 44,6 9,5 0,3 1,62 2009<br />
Frankrike 2009 10,0 60,1 133,4 124,8 56,5 11,7 0,6 1,99 2009<br />
Grekland 2009 11,6 46,4 86,4 99,0 49,9 10,3 1,3 1,52 2009<br />
Irland 2009 16,3 57,3 87,1 133,3 99,3 20,7 1,1 2,07 2009<br />
Italien 2008 7,0 35,4 74,6 94,9 58,5 12,6 0,7 1,42 2008<br />
Kroatien 2009 12,9 60,8 100,9 83,4 35,1 6,2 0,3 1,49 2009<br />
Lettland 2009 20,8 59,3 83,2 61,3 31,6 7,2 0,3 1,31 2009<br />
Litauen 2009 16,9 61,9 111,2 81,9 31,7 5,4 0,2 1,55 2009<br />
Luxemburg 2009 7,1 43,3 89,5 110,2 56,0 10,8 0,7 1,59 2009<br />
Nederländerna 2009 5,3 38,1 111,7 134,8 57,7 8,6 0,3 1,79 2009<br />
Polen 2009 16,3 58,8 96,0 74,4 29,9 5,8 0,2 1,40 2009<br />
Portugal 2009 15,3 43,8 72,7 82,5 41,6 8,0 0,5 1,32 2009<br />
Rumänien 2009 39,5 67,7 82,1 59,6 22,1 4,7 0,2 1,38 2009<br />
Ryssland 2009 30,2 90,3 93,7 63,8 27,8 5,2 0,2 1,54 2009<br />
Schweiz 2009 4,1 33,9 82,4 108,5 58,9 10,6 0,6 1,50 2009<br />
Serbien 2009 21,7 69,8 91,7 70,3 29,1 4,7 0,3 1,44 2009<br />
Slovakien 2009 21,8 56,4 91,4 77,9 30,9 5,4 0,2 1,41 2009<br />
Slovenien 2009 5,4 41,9 110,1 105,3 39,4 5,7 0,2 1,53 2009<br />
Spanien 2009 12,0 35,6 63,5 96,6 61,0 11,8 0,9 1,40 2009<br />
Storbritannien 2009 25,1 72,7 106,4 112,3 58,8 12,0 0,7 1,94 2009<br />
Tjeckien 2009 11,8 46,8 102,8 97,1 36,2 5,6 0,2 1,49 2009<br />
Tyskland 2009 9,1 39,6 80,0 89,7 43,5 8,0 0,3 1,36 2009<br />
Ukraina 2008 31,8 97,5 87,8 51,2 19,7 3,3 0,2 1,45 2008<br />
Ungern 2009 19,5 44,4 81,3 79,8 33,8 6,4 0,3 1,32 2009<br />
Vitryssland 2008 22,1 91,9 93,2 56,0 20,7 3,2 0,1 1,42 2008<br />
Österrike 2009 10,4 48,7 85,8 84,7 39,4 7,8 0,3 1,39 2009<br />
Asien<br />
Indien . . . . . . . . . . . . . . . . 2,68 2007<br />
Israel 2008 13,7 106,7 174,2 171,2 99,0 24,8 2,4 2,96 2008<br />
Japan 2008 5,1 35,8 84,5 90,4 42,4 6,7 0,2 1,37 2008<br />
Kina . . . . . . . . . . . . . . . . 1,80 1997<br />
Malaysia 2007 11,6 65,6 138,8 126,2 71,9 21,9 2,3 2,22 2007<br />
Pakistan 2005 20,3 157,6 225,5 179,9 106,6 50,1 18,1 3,70 2007<br />
Sydkorea 2008 1,7 18,2 85,7 101,7 26,6 3,2 0,2 1,19 2008<br />
Turkiet 2008 35,9 120,3 127,1 85,2 39,8 10,9 1,9 2,10 2008<br />
Afrika<br />
Tunisien 2007 6,0 52,6 117,4 126,2 79,8 22,8 2,0 2,04 2007<br />
Nord- och Mellanamerika<br />
Kanada 2007 14,1 52,4 100,1 103,8 47,4 7,9 0,4 1,66 2007<br />
Kuba 2008 48,3 99,4 87,8 53,0 24,0 4,0 0,2 1,59 2008<br />
USA 2006 42,5 106,0 116,7 97,7 47,4 9,3 . . 2,12 2008<br />
Sydamerika<br />
Argentina 2007 64,3 109,4 108,9 95,5 59,3 17,3 1,3 2,29 2008<br />
Chile 2007 53,4 82,7 92,6 83,1 47,5 13,3 0,7 1,88 2007<br />
Uruguay 2007 58,8 92,2 92,2 86,5 48,3 12,5 0,9 2,01 2008<br />
Oceanien<br />
Australien 2008 17,1 57,1 105,8 127,8 70,9 14,1 0,6 1,97 2008<br />
Nya Zeeland 2008 32,8 78,3 112,3 126,0 72,1 13,9 0,7 2,18 2008<br />
1) Barn födda av moder under 20 år per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år.<br />
2) Barn födda av moder i åldern 45 och över per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år.<br />
3) Exkl. Färöarna och Grönland.<br />
Källa: Eurostat; UN: Demographic <strong>Yearbook</strong>.<br />
548 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.9<br />
Återstående medellivslängd vid födelsen år 2011<br />
Life expectancy at birth<br />
Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor<br />
Hela världen 65,2 69,1 Kap Verde 68,5 73,0 Caymanöarna 78,0 83,4<br />
Europa Kenya 58,9 60,1 Grönland 68,3 73,7<br />
Sverige 78,8 83,5 Komorerna 61,8 66,7 Montserrat 75,0 71,2<br />
Danmark 76,3 81,1 Kongo 53,6 56,3 Puerto Rico 75,3 82,7<br />
Finland 75,8 82,9 Lesotho 51,5 51,8 Saint Pierre och<br />
Island 78,7 83,2 Liberia 55,4 58,6 Miquelon 77,6 82,3<br />
Norge 77,5 83,0 Libyen 75,3 80,1 Turks- och<br />
Albanien 74,8 80,3 Madagaskar 61,6 65,7 Caicosöarna 76,4 82,0<br />
Andorra 80,4 84,6 Malawi 50,9 52,5 Sydamerika<br />
Belgien 76,4 82,8 Mali 51,0 54,3 Argentina 73,7 80,4<br />
Bosnien och Marocko 72,8 79,1 Bolivia 64,8 70,4<br />
Hercegovina 75,3 82,6 Mauretanien 58,9 63,4 Brasilien 69,0 76,3<br />
Bulgarien 70,0 77,4 Mauritius 71,0 78,1 Chile 74,4 81,1<br />
Estland 68,0 79,0 Moçambique 51,0 52,6 Colombia 71,3 78,0<br />
Frankrike 78,0 84,5 Namibia 52,5 51,9 Ecuador 72,8 78,8<br />
Grekland 77,4 82,7 Niger 52,1 54,7 Guyana 63,3 71,1<br />
Irland 78,0 82,6 Nigeria 46,8 48,4 Paraguay 73,6 78,9<br />
Italien 79,2 84,5 Rwanda 56,6 59,5 Peru 70,6 74,5<br />
Kroatien 72,2 79,6 São Tomé och Surinam 71,5 77,2<br />
Lettland 67,6 78,1 Príncipe 61,9 64,3 Uruguay 73,1 79,5<br />
Liechtenstein 76,9 83,8 Senegal 57,9 61,8 Venezuela 70,8 77,2<br />
Litauen 70,5 80,5 Seychellerna 68,9 78,3 Asien<br />
Luxemburg 76,4 83,1 Sierra Leone 53,7 58,7 Afghanistan 44,8 45,3<br />
Makedonien 72,6 77,9 Somalia 48,5 52,4 Armenien 69,6 77,3<br />
Malta 77,5 82,1 Sudan 54,2 56,7 Azerbajdzjan 63,2 72,0<br />
Moldavien 67,7 75,3 Swaziland 48,9 48,4 Bahrain 76,0 80,3<br />
Monaco 85,8 93,8 Sydafrika 50,2 48,4 Bangladesh 67,9 71,7<br />
Nederländerna 77,1 82,4 Tanzania 51,3 54,4 Bhutan 66,5 68,2<br />
Polen 72,1 80,3 Tchad 47,3 49,4 Brunei 73,9 78,5<br />
Portugal 75,3 82,0 Togo 60,2 65,3 Cypern 75,0 80,7<br />
Rumänien 70,5 77,7 Tunisien 73,0 77,2 Filippinerna 68,7 74,7<br />
Ryssland 59,8 73,2 Uganda 52,2 54,3 Förenade<br />
San Marino 80,5 85,7 Zambia 51,1 53,6 Arabemiraten 73,9 79,2<br />
Schweiz 78,2 84,1 Zimbabwe 49,9 49,3 Georgien 73,8 80,8<br />
Serbien 71,5 77,3 Saint Helena 75,8 81,8 Indien 65,8 68,0<br />
Slovakien 71,9 79,9 Västsahara 58,9 63,4 Indonesien 68,8 74,0<br />
Slovenien 73,6 81,2 Nord- och Mellan- Irak 69,2 72,0<br />
Spanien 78,2 84,4 amerika Iran 68,6 71,6<br />
Storbritannien 78,0 82,3 Antigua och Barbuda 73,5 77,6 Israel 78,8 83,2<br />
Tjeckien 73,9 80,7 Bahamas 68,8 73,6 Japan 79,0 85,7<br />
Tyskland 77,8 82,4 Barbados 72,1 76,6 Jordanien 78,7 81,5<br />
Ukraina 62,8 74,8 Belize 66,5 70,0 Kambodja 60,3 65,1<br />
Ungern 71,0 78,8 Costa Rica 75,1 80,5 Kazakstan 63,2 74,1<br />
Vitryssland 65,6 77,2 Dominica 73,0 79,1 Kina 72,7 76,9<br />
Österrike 76,9 82,8 Dominikanska rep. 75,2 79,6 Kirgizistan 66,0 74,2<br />
Färöarna 77,3 82,4 El Salvador 70,2 76,9 Kuwait 76,0 78,3<br />
Gibraltar 75,8 81,7 Grenada 70,5 75,8 Laos 60,5 64,4<br />
Afrika Guatemala 69,0 72,8 Libanon 73,5 76,6<br />
Algeriet 72,8 76,3 Haiti 60,8 63,5 Malaysia 71,1 76,7<br />
Angola 37,7 39,8 Honduras 68,9 72,4 Maldiverna 72,2 76,8<br />
Benin 58,6 61,1 Jamaica 71,8 75,2 Mongoliet 65,9 70,9<br />
Botswana 58,8 57,3 Kanada 78,8 84,1 Myanmar 62,6 67,3<br />
Burkina Faso 51,8 55,7 Kuba 75,5 80,1 Nepal 64,9 67,4<br />
Burundi 57,1 60,5 Mexiko 73,7 79,4 Nordkorea 65,0 72,9<br />
Centralafrikanska rep. 48,8 51,4 Nicaragua 69,8 74,1 Oman 72,4 76,2<br />
Demokratiska Panama 75,0 80,7 Pakistan 64,2 67,9<br />
republiken Kongo 53,9 56,8 Saint Kitts och Nevis 72,3 77,0 Qatar 74,0 77,5<br />
Djibouti 58,7 63,7 Saint Lucia 74,2 79,7 Saudiarabien 72,2 76,2<br />
Egypten 70,1 75,4 Saint Vincent och Singapore 79,5 85,0<br />
Ekvatorialguinea 61,4 63,4 Grenadinerna 72,3 76,1 Sri Lanka 72,2 79,4<br />
Elfenbenskusten 55,8 57,8 Trinidad och Tobago 68,5 74,3 Sydkorea 75,8 82,5<br />
Eritrea 60,4 64,7 USA 75,9 80,9 Syrien 72,3 77,2<br />
Etiopien 53,6 58,8 Amerikanska Tadzjikistan 63,0 69,3<br />
Gabon 51,8 53,2 Jungfruöarna 76,3 82,6 Taiwan 75,5 81,4<br />
Gambia 61,2 65,9 Anguilla 78,3 83,5 Thailand 71,2 76,1<br />
Ghana 59,8 62,3 Aruba 72,7 78,8 Turkiet 70,6 74,5<br />
Guinea 56,6 59,6 Bermuda 77,5 84,0 Turkmenistan 65,6 71,6<br />
Kamerun 53,5 55,3 Brittiska Uzbekistan 69,5 75,7<br />
Guinea-Bissau 46,8 50,7 Jungfruöarna 76,3 79,0 Vietnam 69,7 74,9<br />
Statistiska centralbyrån 549
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.9<br />
Återstående medellivslängd vid födelsen år 2011 (forts.)<br />
Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Vietnam 69,7 74,9<br />
Yemen 61,7 65,9 Mikronesien 69,6 73,6 Vanuatu 63,0 66,4<br />
Östtimor 65,5 70,5 Nauru 61,3 68,8 Amerikanska Samoa 71,3 77,3<br />
Hongkong 79,3 85,0 Nya Zeeland 78,6 82,7 Cooköarna 71,9 77,6<br />
Macao 81,5 87,5 Palau 68,6 75,1 Franska Polynesien 74,6 79,7<br />
Oceanien Papua Nya Guinea 64,0 68,6 Guam 75,3 81,6<br />
Australien 79,4 84,4 Salomonöarna 71,6 76,9 Nordmarianerna 74,5 79,9<br />
Fiji 68,7 74,0 Samoa 69,6 75,4 Nya Kaledonien 72,7 81,0<br />
Kiribati 62,0 66,9 Tonga 73,8 76,6 Wallis och Futuna 76,0 82,1<br />
Marshallöarna 69,7 74,0 Tuvalu 62,7 66,9<br />
Källa: CIA: The World Factbook (www.cia.gov).<br />
26.10<br />
Landareal och odlad areal 2009<br />
Land area and arable area<br />
Land<br />
Landareal<br />
1 000 ha<br />
Odlad areal<br />
1 000 ha<br />
Andel<br />
odlad<br />
areal, %<br />
Land<br />
Landareal<br />
1 000 ha<br />
Odlad areal<br />
1 000 ha<br />
Andel<br />
odlad<br />
areal, %<br />
Hela världen 13 003 468 1 533 354 11,8 Botswana 56 673 252 0,4<br />
Sverige 41 034 2 643 6,4 Burkina Faso 27 360 5 965 21,8<br />
Danmark 4 243 2 437 57,4 Burundi 2 568 1 250 48,7<br />
Finland 30 390 2 262 7,4 Centralafrikanska rep. 62 298 2 035 3,3<br />
Island 10 025 7 0,1 Demokratiska<br />
Norge 30 547 840 2,8 Republiken Kongo 226 705 7 450 3,3<br />
Albanien 2 740 699 25,5 Djibouti 2 318 2 0,1<br />
Andorra 47 1 2,1 Egypten 99 545 3 689 3,7<br />
Belgien 3 028 862 28,5 Ekvatorialguinea 2 805 202 7,2<br />
Bosnien och Elfenbenskusten 31 800 7 100 22,3<br />
Hercegovina 5 100 1 099 21,6 Eritrea 10 100 692 6,9<br />
Bulgarien 10 856 3 311 30,5 Etiopien 100 000 14 985 15,0<br />
Estland 4 239 604 14,3 Gabon 25 767 475 1,8<br />
Frankrike 54 766 19 396 35,4 Gambia 1 000 405 40,5<br />
Grekland 12 890 3 699 28,7 Ghana 22 754 7 200 31,6<br />
Irland 6 889 1 092 15,9 Guinea 24 572 3 540 14,4<br />
Italien 29 414 9 485 32,3 Guinea-Bissau 2 812 550 19,6<br />
Kroatien 5 596 957 17,1 Kamerun 47 271 7 363 15,6<br />
Lettland 6 218 1 174 18,9 Kap Verde 403 63 15,6<br />
Liechtenstein 16 4 21,9 Kenya 56 914 6 050 10,6<br />
Litauen 6 268 2 081 33,2 Komorerna 186 140 75,2<br />
Luxemburg 259 64 24,7 Kongo 34 150 560 1,6<br />
Makedonien 2 522 455 18,0 Lesotho 3 036 339 11,2<br />
Malta 32 9 29,1 Liberia 9 632 610 6,3<br />
Moldavien 3 289 2 118 64,4 Libyen 175 954 2 050 1,2<br />
Montenegro 1 345 189 14,1 Madagaskar 58 154 3 550 6,1<br />
Nederländerna 3 373 1 090 32,3 Malawi 9 428 3 722 39,5<br />
Polen 30 420 12 939 42,5 Mali 122 019 6 461 5,3<br />
Portugal 9 147 1 903 20,8 Marocko 44 630 9 055 20,3<br />
Rumänien 23 006 9 151 39,8 Mauretanien 103 070 401 0,4<br />
Ryssland 1 637 687 123 541 7,5 Mauritius 203 91 44,8<br />
San Marino 6 1 16,7 Moçambique 78 638 5 300 6,7<br />
Schweiz 4 000 430 10,8 Namibia 82 329 808 1,0<br />
Serbien 8 746 3 596 41,1 Niger 126 670 15 000 11,8<br />
Slovakien 4 809 1 406 29,2 Nigeria 91 077 37 000 40,6<br />
Slovenien 2 014 201 10,0 Rwanda 2 467 1 580 64,1<br />
Spanien 49 880 17 216 34,5 São Tomé och Príncipe 96 55 57,3<br />
Storbritannien 24 193 6 092 25,2 Senegal 19 253 3 905 20,3<br />
Tjeckien 7 725 3 256 42,2 Seychellerna 46 3 6,5<br />
Tyskland 34 861 12 145 34,8 Sierra Leone 7 162 1 215 17,0<br />
Ukraina 57 932 33 376 57,6 Somalia 62 734 1 028 1,6<br />
Ungern 9 053 4 779 52,8 Sudan 237 600 20 391 8,6<br />
Vitryssland 20 282 5 664 27,9 Swaziland 1 720 190 11,1<br />
Österrike 8 244 1 437 17,4 Sydafrika 121 447 15 300 12,6<br />
Färöarna 140 3 2,2 Tanzania 88 580 11 500 13,0<br />
Afrika Tchad 125 920 4 332 3,4<br />
Algeriet 238 174 8 435 3,5 Togo 5 439 2 380 43,8<br />
Angola 124 670 4 290 3,4 Tunisien 15 536 4 936 31,8<br />
Benin 11 062 2 750 24,9 Uganda 19 981 8 850 44,3<br />
550 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.10<br />
Land<br />
Landareal och odlad areal 2009 (forts.)<br />
Landareal<br />
1 000 ha<br />
Odlad areal<br />
1 000 ha<br />
Andel<br />
odlad<br />
areal, %<br />
Land<br />
Landareal<br />
1 000 ha<br />
Odlad areal<br />
1 000 ha<br />
Andel<br />
odlad<br />
areal, %<br />
Zambia 74 339 3 385 4,6 Bangladesh 13 017 8 549 65,7<br />
Zimbabwe 38 685 4 300 11,1 Bhutan 3 839 100 2,6<br />
Mayotte 38 20 53,3 Brunei 527 8 1,5<br />
Réunion 250 36 14,3 Cypern 924 121 13,1<br />
Saint Helena 39 4 10,3 Filippinerna 29 817 10 450 35,1<br />
Västsahara 26 600 4 0,0 Förenade Arabemiraten 8 360 264 3,2<br />
Nord-och Georgien 6 949 568 8,2<br />
Mellanamerika Indien 297 319 169 623 57,1<br />
Antigua och Barbuda 44 9 20,5 Indonesien 181 157 42 600 23,5<br />
Bahamas 1 001 12 1,2 Irak 43 432 4 750 10,9<br />
Barbados 43 17 39,5 Iran 162 855 18 991 11,7<br />
Belize 2 281 102 4,5 Israel 2 164 383 17,7<br />
Costa Rica 5 106 500 9,8 Japan 36 450 4 609 12,6<br />
Dominica 75 23 30,0 Jordanien 8 878 283 3,2<br />
Dominikanska republiken 4 832 1 270 26,3 Kambodja 17 652 4 055 23,0<br />
El Salvador 2 072 907 43,8 Kazakstan 269 970 23 480 8,7<br />
Grenada 34 12 33,8 Kina 932 749 124 320 13,3<br />
Guatemala 10 716 2 445 22,8 Kirgizistan 19 180 1 351 7,0<br />
Haiti 2 756 1 350 49,0 Kuwait 1 782 15 0,8<br />
Honduras 11 189 1 430 12,8 Laos 23 080 1 468 6,4<br />
Jamaica 1 083 220 20,3 Libanon 1 023 288 28,2<br />
Kanada 909 351 52 150 5,7 Malaysia 32 855 7 585 23,1<br />
Kuba 10 644 4 025 37,8 Maldiverna 30 7 23,3<br />
Mexiko 194 395 27 833 14,3 Mongoliet 155 356 962 0,6<br />
Nicaragua 12 034 2 130 17,7 Myanmar 65 352 12 135 18,6<br />
Panama 7 434 695 9,4 Nepal 14 335 2 520 17,6<br />
Saint Kitts och Nevis 26 4 16,2 Nordkorea 12 041 2 855 23,7<br />
Saint Lucia 61 10 16,4 Oman 30 950 136 0,4<br />
Saint Vincent och Pakistan 77 088 21 280 27,6<br />
Grenadinerna 39 8 20,5 Qatar 1 159 15 1,3<br />
Trinidad och Tobago 513 47 9,2 Saudiarabien 214 969 3 435 1,6<br />
USA 914 742 165 451 18,1 Singapore 70 1 1,0<br />
Amerikanska Sri Lanka 6 271 2 170 34,6<br />
Jungfruöarna 35 2 5,7 Sydkorea 9 710 1 796 18,5<br />
Anguilla 9 . . . . Syrien 18 363 5 664 30,8<br />
Aruba 18 2 11,1 Tadzjikistan 13 996 875 6,3<br />
Bermuda 5 1 14,8 Thailand 51 089 18 995 37,2<br />
Brittiska Jungfruöarna 15 2 13,3 Turkiet 76 963 24 294 31,6<br />
Caymanöarna 24 1 2,9 Turkmenistan 46 993 1 910 4,1<br />
Grönland 41 045 . . . . Uzbekistan 42 540 4 651 10,9<br />
Guadeloupe 169 24 14,3 Vietnam 31 007 9 630 31,1<br />
Martinique 106 17 16,1 Yemen 52 797 1 452 2,8<br />
Montserrat 10 2 20,0 Östtimor 1 487 225 15,1<br />
Nederländska Antillerna 80 8 10,0 Oceanien<br />
Puerto Rico 887 100 11,3 Australien 768 230 47 511 6,2<br />
Saint Pierre och Miquelon 23 3 13,0 Fiji 1 827 243 13,3<br />
Turks- och Caicosöarna 95 1 1,1 Kiribati 81 34 42,0<br />
Sydamerika Marshallöarna 18 10 55,6<br />
Argentina 273 669 32 000 11,7 Mikronesien 70 19 27,1<br />
Bolivia 108 330 3 954 3,7 Nauru 2 0 20,0<br />
Brasilien 845 942 68 500 8,1 Nya Zeeland 26 331 542 2,1<br />
Chile 74 353 1 727 2,3 Palau 46 3 6,5<br />
Colombia 110 950 3 354 3,0 Papua Nya Guinea 45 286 960 2,1<br />
Ecuador 24 836 2 548 10,3 Salomonöarna 2 799 76 2,7<br />
Guyana 19 685 445 2,3 Samoa 283 64 22,6<br />
Paraguay 39 730 3 900 9,8 Tonga 72 27 37,5<br />
Peru 128 000 4 440 3,5 Tuvalu 3 2 60,0<br />
Surinam 15 600 64 0,4 Vanuatu 1 219 145 11,9<br />
Uruguay 17 502 1 912 10,9 Amerikanska Samoa 20 5 25,0<br />
Venezuela 88 205 3 400 3,9 Cooköarna 24 3 12,5<br />
Franska Guyana 8 220 16 0,2 Franska Polynesien 366 25 6,7<br />
Asien Guam 54 11 20,4<br />
Afghanistan 65 223 7 910 12,1 Niue 26 4 15,4<br />
Armenien 2 848 511 17,9 Nordmarianerna 46 2 4,4<br />
Azerbajdzjan 8 262 2 101 25,4 Nya Kaledonien 1 828 12 0,7<br />
Bahrain 76 4 5,0 Wallis och Futuna 14 6 42,9<br />
Källa: FAO (www.fao.org).<br />
Statistiska centralbyrån 551
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.11<br />
Skörd 2009, 1 000 ton<br />
Crop yields, 1 000 tonnes<br />
Land<br />
Produktion 1 000 ton<br />
Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor<br />
Hela världen 685 614 18 168 152 125 23 258 818 823 685 240 329 581 227 158<br />
Europa<br />
Sverige 2 284 219 1 677 750 . . . . 854 2 406<br />
Danmark 5 940 238 3 394 315 . . . . 1 618 1 898<br />
Finland 887 42 2 171 1 115 . . . . 755 559<br />
Island . . . . . . . . . . . . 10 . .<br />
Norge 240 27 435 245 . . . . 333 . .<br />
Albanien 333 3 5 25 265 . . 200 40<br />
Belgien 1 910 3 453 35 808 . . 3 296 5 186<br />
Bosnien och Hercegovina 256 12 77 35 963 . . 414 . .<br />
Bulgarien 3 977 19 859 31 1 291 43 232 . .<br />
Estland 343 39 377 87 . . . . 139 . .<br />
Frankrike 38 332 130 12 876 573 15 288 138 7 226 35 067<br />
Grekland 1 830 37 280 110 2 352 205 848 1 000<br />
Irland 674 0 1 167 146 . . . . 361 . .<br />
Italien 6 341 12 1 049 315 7 878 1 500 1 753 3 308<br />
Kroatien 936 3 244 62 2 183 . . 270 1 217<br />
Lettland 1 036 162 266 141 . . . . 525 . .<br />
Litauen 2 100 208 858 143 24 . . 663 682<br />
Luxemburg 91 7 54 7 2 . . 20 . .<br />
Makedonien 271 9 146 5 154 17 207 5<br />
Malta 9 . . 1 . . . . . . 10 . .<br />
Moldavien 737 1 261 1 1 141 . . 261 337<br />
Montenegro 3 1 2 0 10 . . 156 . .<br />
Nederländerna 1 402 11 310 10 245 . . 7 181 5 735<br />
Polen 9 790 3 713 3 984 1 415 1 707 . . 9 703 10 849<br />
Portugal 110 18 76 67 594 159 519 137<br />
Rumänien 5 203 33 1 182 296 7 973 72 4 004 817<br />
Ryssland 61 740 4 333 17 881 5 401 3 963 913 31 134 24 892<br />
Schweiz 549 16 198 11 174 . . 517 1 720<br />
Serbien 2 068 13 303 74 6 396 . . 898 2 798<br />
Slovakien 1 538 57 675 35 988 . . 216 899<br />
Slovenien 137 2 71 4 303 . . 103 . .<br />
Spanien 4 724 181 7 349 906 3 492 899 2 460 4 154<br />
Storbritannien 14 379 36 6 769 757 . . . . 6 423 8 330<br />
Tjeckien 4 358 178 2 003 166 890 . . 753 3 038<br />
Tyskland 25 190 4 270 12 288 826 4 527 . . 11 618 25 919<br />
Ukraina 20 886 954 11 833 731 10 486 143 19 666 10 068<br />
Ungern 4 419 73 1 064 111 7 528 12 561 737<br />
Vitryssland 1 979 1 227 2 123 552 449 . . 7 125 3 973<br />
Österrike 1 523 184 835 99 1 891 . . 722 3 083<br />
Afrika<br />
Algeriet 2 953 . . 2 203 96 1 0 2 636 . .<br />
Angola 5 . . . . . . 970 14 823 . .<br />
Benin . . . . . . . . 1 205 151 0 . .<br />
Botswana . . . . . . . . 13 . . . . . .<br />
Burkina Faso . . . . . . . . 895 214 2 . .<br />
Burundi 9 . . . . . . 120 78 11 . .<br />
Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 151 39 1 . .<br />
Demokratiska Republiken<br />
Kongo 9 . . 1 . . 1 200 320 95 . .<br />
Egypten 8 523 48 146 . . 6 600 7 500 4 000 5 134<br />
Elfenbenskusten . . . . . . . . 680 680 . . . .<br />
Eritrea 26 . . 65 . . 17 . . 0 . .<br />
Etiopien 3 076 . . 1 750 43 3 897 25 572 . .<br />
Gabon . . . . . . . . 46 1 . . . .<br />
Gambia . . . . . . . . 55 79 . . . .<br />
Ghana . . . . . . 0 1 620 391 . . . .<br />
Guinea . . . . . . . . 566 1 499 11 . .<br />
Guinea-Bissau . . . . . . . . 14 150 . . . .<br />
Kamerun 1 . . . . . . 1 300 70 145 . .<br />
Kap Verde . . . . . . . . 7 . . 4 . .<br />
Kenya 129 . . 42 3 2 439 37 400 . .<br />
552 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.11<br />
Land<br />
Skörd 2009, 1 000 ton (forts.)<br />
Produktion 1 000 ton<br />
Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor<br />
Komorerna . . . . . . . . 5 20 1 . .<br />
Kongo . . . . . . . . 8 2 6 . .<br />
Lesotho 7 . . 1 0 57 . . 84 . .<br />
Liberia . . . . . . . . . . 293 . . . .<br />
Libyen 100 . . 99 . . 3 . . 311 . .<br />
Madagaskar 12 . . . . . . 370 4 005 220 . .<br />
Malawi 3 . . . . . . 3 767 136 348 . .<br />
Mali 15 . . . . . . 1 477 1 951 106 4<br />
Marocko 6 400 3 3 800 20 150 31 1 500 2 926<br />
Mauretanien 4 . . 1 . . 12 99 2 . .<br />
Mauritius . . . . . . . . 1 . . 20 . .<br />
Moçambique 2 . . . . . . 1 437 104 98 . .<br />
Namibia 12 . . . . . . 57 . . 12 . .<br />
Niger 9 . . . . . . 1 20 34 . .<br />
Nigeria 37 . . . . . . 7 339 3 403 915 . .<br />
Rwanda 72 . . . . . . 286 111 1 287 . .<br />
São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 4 . . . . . .<br />
Senegal . . . . . . . . 329 502 3 . .<br />
Sierra Leone . . . . . . . . 30 785 . . . .<br />
Somalia 1 . . . . . . 112 17 . . . .<br />
Sudan 642 . . . . . . 66 23 284 . .<br />
Swaziland 0 . . . . . . 61 0 6 . .<br />
Sydafrika 1 958 2 216 37 12 050 3 1 819 . .<br />
Tanzania 92 . . 3 . . 3 324 1 334 727 . .<br />
Tchad 11 . . . . . . 209 131 50 . .<br />
Togo . . . . . . . . 652 70 . . . .<br />
Tunisien 1 654 . . 850 1 . . . . 343 . .<br />
Uganda 20 . . . . . . 1 272 181 689 . .<br />
Zambia 195 . . 3 . . 1 887 42 10 . .<br />
Zimbabwe 40 . . 66 1 700 0 47 . .<br />
Réunion . . . . . . . . 11 0 5 . .<br />
Nord- och Mellanamerika<br />
Bahamas . . . . . . . . 0 . . . . . .<br />
Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . .<br />
Belize . . . . . . . . 45 21 1 . .<br />
Costa Rica . . . . . . . . 24 256 74 . .<br />
Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . .<br />
Dominikanska republiken . . . . . . . . 35 551 43 . .<br />
El Salvador . . . . . . . . 786 40 5 . .<br />
Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . .<br />
Guatemala 9 . . 1 . . 1 687 23 460 . .<br />
Haiti . . . . . . . . 220 128 17 . .<br />
Honduras 1 . . . . . . 587 45 31 . .<br />
Jamaica . . . . . . . . 2 0 9 . .<br />
Kanada 26 848 281 9 517 2 798 9 561 . . 4 581 658<br />
Kuba . . . . . . . . 305 564 279 . .<br />
Mexiko 4 116 0 519 130 20 143 263 1 501 . .<br />
Nicaragua . . . . . . . . 522 335 34 . .<br />
Panama . . . . . . . . 86 242 26 . .<br />
Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . .<br />
Saint Vincent och<br />
Grenadinerna . . . . . . . . 1 . . . . . .<br />
Trinidad och Tobago . . . . . . . . 3 2 . . . .<br />
USA 60 314 178 4 949 1 351 333 011 9 972 19 569 26 779<br />
Bermuda . . . . . . . . . . . . 1 . .<br />
Sydamerika<br />
Argentina 7 573 24 1 363 181 13 121 1 334 1 950 . .<br />
Bolivia 239 0 74 7 814 396 763 . .<br />
Brasilien 5 056 4 201 253 51 232 12 652 3 444 . .<br />
Chile 1 145 8 53 344 1 346 127 925 1 042<br />
Colombia 24 . . 18 4 1 637 2 985 2 273 30<br />
Ecuador 11 0 21 1 811 1 579 287 4<br />
Guyana . . . . . . . . 5 554 . . . .<br />
Paraguay 1 067 . . . . . . 1 858 220 1 . .<br />
Peru 223 0 213 11 1 544 2 990 3 717 . .<br />
Surinam . . . . . . . . 0 195 . . . .<br />
Statistiska centralbyrån 553
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.11<br />
Land<br />
Skörd 2009, 1 000 ton (forts.)<br />
Produktion 1 000 ton<br />
Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor<br />
Uruguay 1 844 . . 464 54 270 1 287 102 . .<br />
Venezuela 0 . . . . . . 2 800 1 330 420 21<br />
Franska Guyana . . . . . . . . 0 9 . . . .<br />
Asien<br />
Afghanistan 5 064 . . 486 . . 300 645 302 17<br />
Armenien 207 1 145 2 15 . . 594 10<br />
Azerbajdzjan 2 096 0 644 8 151 4 983 189<br />
Bangladesh 849 . . 0 . . 730 47 724 5 268 . .<br />
Bhutan 4 . . 2 1 61 66 49 . .<br />
Cypern 8 . . 30 1 . . . . 132 . .<br />
Filippinerna . . . . . . . . 7 034 16 266 119 . .<br />
Förenade Arabemiraten 0 . . . . . . . . . . 7 . .<br />
Georgien 54 0 20 4 291 . . 217 . .<br />
Indien 80 680 . . 1 690 . . 16 680 133 700 34 391 . .<br />
Indonesien . . . . . . . . 17 630 64 399 1 175 . .<br />
Irak 1 700 . . 502 0 238 173 223 18<br />
Iran 13 485 . . 3 446 . . 1 643 2 253 4 108 2 041<br />
Israel 133 . . 5 0 81 . . 609 . .<br />
Japan 674 . . 179 0 0 10 593 2 398 3 649<br />
Jordanien 12 . . 17 . . 20 . . 119 . .<br />
Kambodja . . . . . . . . 924 7 586 . . . .<br />
Kazakstan 17 052 75 2 519 204 471 307 2 756 181<br />
Kina 115 115 630 2 318 580 164 108 196 681 73 282 7 179<br />
Kirgizistan 1 057 0 290 4 487 21 1 393 54<br />
Kuwait 0 . . 2 . . 1 . . 25 . .<br />
Laos . . . . . . . . 849 3 145 42 . .<br />
Libanon 153 . . 34 1 4 . . 515 37<br />
Malaysia . . . . . . . . 35 2 510 . . . .<br />
Mongoliet 388 . . 2 2 . . . . 151 . .<br />
Myanmar 179 . . . . . . 1 226 32 682 548 . .<br />
Nepal 1 344 . . 23 . . 1 931 4 524 2 424 . .<br />
Nordkorea 169 69 63 17 1 705 2 336 1 560 . .<br />
Oman 1 . . 4 . . . . . . 11 . .<br />
Pakistan 24 033 . . 82 . . 3 262 10 325 2 941 93<br />
Qatar 0 . . 7 . . 1 . . 0 . .<br />
Saudiarabien 1 000 . . 25 . . 160 . . 480 . .<br />
Sri Lanka . . . . . . . . 130 3 652 62 . .<br />
Sydkorea 11 . . 260 . . 77 7 023 640 . .<br />
Syrien 3 702 . . 846 0 183 . . 710 733<br />
Tadzjikistan 905 0 79 3 187 74 691 . .<br />
Thailand 1 . . 19 . . 4 616 31 463 126 . .<br />
Turkiet 20 600 343 7 300 218 4 250 750 4 398 17 275<br />
Turkmenistan 2 958 . . 73 . . 17 125 247 234<br />
Uzbekistan 6 638 14 210 . . 231 194 1 525 . .<br />
Vietnam . . . . . . . . 4 382 38 896 443 . .<br />
Yemen 222 . . 23 . . 56 . . 278 . .<br />
Östtimor . . . . . . . . 135 121 1 . .<br />
Oceanien<br />
Australien 21 656 20 8 098 1 244 376 270 1 179 . .<br />
Fiji . . . . . . . . 1 12 0 . .<br />
Nya Zeeland 403 . . 435 34 238 . . 490 . .<br />
Papua Nya Guinea . . . . . . . . 11 1 1 . .<br />
Salomonöarna . . . . . . . . . . 4 . . . .<br />
Vanuatu . . . . . . . . 1 . . . . . .<br />
Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 1 . .<br />
Nya Kaledonien 0 . . . . . . 3 . . 1 . .<br />
Källa: FAO (www.fao.org).<br />
554 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.12<br />
Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna<br />
Some important goods by 10 largest countries of production<br />
De 10 största producentländerna enligt det senaste året. Världsproduktionen är i regel uppskattad.<br />
Varor<br />
Andel<br />
(%)<br />
senast<br />
redovisat<br />
år<br />
Varor<br />
Andel<br />
(%)<br />
senast<br />
redovisat<br />
år<br />
Nöt- och kalvkött,<br />
1 000 ton 2008 2009<br />
Smör 1 ,<br />
1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 61 956 62 837 100 Världsproduktionen 9 634 9 968 100<br />
USA 11 839 11 891 19 Indien 3 813 4 183 42<br />
Brasilien 9 024 9 395 15 USA 746 714 7<br />
Kina 5 841 6 061 10 Pakistan 611 630 6<br />
Argentina 3 134 3 378 5 Tyskland 465 453 5<br />
Australien 2 155 2 148 3 Nya Zeeland 419 442 4<br />
Ryssland 1 769 1 741 3 Frankrike 410 404 4<br />
Mexiko 1 667 1 705 3 Ryssland 272 233 2<br />
Frankrike 1 518 1 467 2 Iran 192 197 2<br />
Kanada 1 288 1 255 2 Polen 197 176 2<br />
Tyskland 1 159 1 143 2 Australien 128 148 1<br />
Svinkött, 1 000 ton 2008 2009 Tomater, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 104 303 106 326 100 Världsproduktionen 142 154 152 956 100<br />
Kina 47 190 49 874 47 Kina 39 939 45 366 30<br />
USA 10 599 10 442 10 USA 13 718 14 142 9<br />
Tyskland 5 122 5 265 5 Indien 10 303 11 149 7<br />
Spanien 3 484 3 291 3 Turkiet 10 985 10 746 7<br />
Brasilien 3 015 2 924 3 Egypten 9 204 10 000 7<br />
Vietnam 2 783 2 909 3 Italien 5 977 6 877 4<br />
Ryssland 2 042 2 169 2 Iran 4 826 5 888 4<br />
Frankrike 2 029 2 004 2 Spanien 4 050 4 604 3<br />
Kanada 1 948 1 945 2 Brasilien 3 868 4 310 3<br />
Polen 1 920 1 735 2 Mexiko 2 937 2 591 2<br />
Hönskött, 1 000 ton 2008 2009 Bananer, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 78 462 80 335 100 Världsproduktionen 93 813 97 378 100<br />
USA 16 994 16 334 20 Indien 26 217 26 997 28<br />
Kina 11 016 11 443 14 Filippinerna 8 688 9 013 9<br />
Brasilien 10 216 9 940 12 Kina 8 043 9 006 9<br />
Mexiko 2 581 2 626 3 Ecuador 6 701 7 637 8<br />
Ryssland 2 001 2 313 3 Brasilien 6 998 6 783 7<br />
Iran 1 566 1 670 2 Indonesien 5 741 6 273 6<br />
Argentina 1 400 1 501 2 Tanzania 2 447 3 219 3<br />
Storbritannien 1 259 1 463 2 Guatemala 2 448 2 544 3<br />
Indonesien 1 350 1 409 2 Costa Rica 2 127 2 365 2<br />
Japan 1 369 1 394 2 Mexiko 2 159 2 232 2<br />
Mjölk 2 , 1 000 ton 2008 2009 Socker 3 , 1000 ton 2002 2003<br />
Världsproduktionen 580 428 583 402 100 Världsproduktionen 145 505 146 091 100<br />
USA 86 160 85 859 15 Brasilien 23 810 24 780 17<br />
Indien 44 100 45 140 8 Indien 20 475 22 140 15<br />
Kina 35 874 35 510 6 Kina 11 754 11 112 8<br />
Ryssland 32 100 32 326 6 USA 7 602 8 118 6<br />
Brasilien 27 579 29 112 5 Thailand 5 947 6 631 5<br />
Tyskland 28 656 27 938 5 Australien 4 987 5 371 4<br />
Frankrike 24 516 23 341 4 Mexiko 5 180 5 240 4<br />
Nya Zeeland 15 217 15 400 3 Frankrike 5 139 4 282 3<br />
Storbritannien 13 719 13 237 2 Tyskland 4 395 4 158 3<br />
Polen 12 425 12 447 2 Pakistan 3 507 4 004 3<br />
Kaffe 4 , 1 000 ton 2008 2009 Vin, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 8 235 8 343 100 Världsproduktionen 27 157 27 221 100<br />
Brasilien 2 797 2 440 29 Italien 4 610 4 995 18<br />
Vietnam 1 067 1 176 14 Frankrike 4 269 4 631 17<br />
Colombia 689 888 11 Spanien 3 737 3 251 12<br />
Indonesien 683 700 8 USA 2 250 2 232 8<br />
Indien 263 290 3 Kina 1 500 1 580 6<br />
Etiopien 273 265 3 Argentina 1 468 1 214 4<br />
Peru 274 255 3 Australien 1 245 1 178 4<br />
Mexiko 266 252 3 Sydafrika 1 026 1 050 4<br />
Guatemala 248 249 3 Chile 825 987 4<br />
Honduras 190 206 2 Tyskland 1 000 950 3<br />
Statistiska centralbyrån 555
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.12<br />
Varor<br />
Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna (forts.)<br />
Andel<br />
(%)<br />
senast<br />
redovisat<br />
år<br />
Varor<br />
Andel<br />
(%)<br />
senast<br />
redovisat<br />
år<br />
Råtobak, 1 000 ton 2008 2009 Råolja, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 6 691 7 193 100 Världsproduktionen 3 906 000 3 714 000 100<br />
Kina 2 840 3 068 43 Ryssland 488 000 494 000 13<br />
Brasilien 851 863 12 Saudiarabien 515 300 459 500 12<br />
Indien 490 620 9 USA 309 500 334 526 9<br />
USA 363 373 5 Iran 209 800 202 400 5<br />
Malawi 160 208 3 Kina 189 728 189 000 5<br />
Indonesien 170 181 3 Mexiko 163 220 135 600 4<br />
Argentina 158 159 2 Kanada 135 700 134 300 4<br />
Italien 121 119 2 Venezuela 131 600 124 800 3<br />
Pakistan 108 105 1 Irak 119 300 121 800 3<br />
Zimbabwe 82 96 1 Kuwait 137 300 121 300 3<br />
Bomull, 1 000 ton 2005 2006 Naturgas, milj. m 3 2008 2009<br />
Världsproduktionen 24 809 24 837 100 Världsproduktionen 3 170 000 3 093 000 100<br />
Kina 5 714 6 730 27 USA 574 000 593 000 19<br />
USA 5 201 4 498 18 Ryssland 664 000 584 000 19<br />
Indien 3 332 3 564 14 Kanada 167 515 155 966 5<br />
Pakistan 2 214 2 187 9 Iran 116 300 131 200 4<br />
Brasilien . . 1 210 5 Norge 99 200 103 500 3<br />
Uzbekistan 1 250 1 171 5 Qatar 76 600 89 300 3<br />
Turkiet 864 900 4 Kina 80 300 85 200 3<br />
Australien 645 597 2 Indonesien 74 128 81 810 3<br />
Grekland . . 400 2 Algeriet 86 505 81 400 3<br />
Syrien . . 335 1 Saudiarabien 80 440 77 500 3<br />
Järnmalm, 1 000 ton 2008 2009 Koppar, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 2 214 000 2 248 000 100 Världsproduktionen 12 400 12 500 100<br />
Kina 824 011 880 171 39 Kina 2 453 2 648 21<br />
Australien 342 435 394 069 18 Chile 1 369 1 522 12<br />
Brasilien 351 200 327 000 15 Japan 1 336 1 302 10<br />
Indien 215 437 213 371 9 Indien 651 705 6<br />
Ryssland 99 900 92 000 4 USA 574 597 5<br />
Ukraina 72 688 66 452 3 Ryssland 627 580 5<br />
Sydafrika 48 983 55 313 2 Polen 493 458 4<br />
Iran 38 200 38 200 2 Republiken Korea 502 455 4<br />
Kanada 32 102 31 699 1 Australien 449 422 3<br />
USA 53 600 26 000 1 Kazakstan 393 380 3<br />
Guldmalm ton<br />
Au-innehåll 2008 2009 Aluminium, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 2 290 2 460 100 Världsproduktionen 39 600 36 900 100<br />
Kina 285 320 13 Kina 13 178 12 846 35<br />
USA 233 223 9 Ryssland 4 190 3 815 10<br />
Australien 215 222 9 Kanada 3 120 3 030 8<br />
Ryssland 184 205 8 Australien 1 974 1 943 5<br />
Sydafrika 213 198 8 USA 2 658 1 727 5<br />
Peru 180 182 7 Brasilien 1 661 1 536 4<br />
Indonesien 64 128 5 Indien 1 347 1 302 4<br />
Kanada 97 97 4 Norge 1 368 1 090 3<br />
Ghana 81 97 4 Förenade Arabemiraten 892 1 010 3<br />
Uzbekistan 73 73 3 Bahrain 872 850 2<br />
Diamanter, 1 000 karat 2008 2009 Bly, 1 000 ton 2008 2009<br />
Världsproduktionen 165 200 121 300 100 Världsproduktionen 8 700 8 900 100<br />
Ryssland 36 925 34 759 29 Kina 3 206 3 708 42<br />
Kongo-Kinshasa 33 402 21 298 18 USA 1 281 1 214 14<br />
Botswana 32 595 17 734 15 Tyskland 415 391 4<br />
Angola 8 907 13 828 11 Storbritannien 283 302 3<br />
Kanada 14 803 10 946 9 Kanada 259 259 3<br />
Australien 15 670 10 795 9 Japan 280 248 3<br />
Sydafrika 12 901 6 119 5 Republiken Korea 270 238 3<br />
Namibia 2 435 1 192 1 Australien 260 234 3<br />
Kina 1 070 1 050 1 Mexiko 206 200 2<br />
Zimbabwe 797 964 1 Indien 165 197 2<br />
1). Inkl. smörolja 2).Bara komjölk 3) Råsocker. 4) Orostat kaffe<br />
Källa: FAO: Statistical Databases (http://faostat.fao.org); British Geological Survey: World Mineral Production.<br />
556 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.13<br />
Produktion av elektrisk energi, GWh, 2008<br />
Electricity production, GWh<br />
Land Totalt Därav<br />
Termisk Vattenkraft Kärnkraft<br />
Sverige 150 036 14 936 69 211 63 889<br />
Danmark 36 391 29 434 26 -<br />
Finland 77 436 37 101 17 112 22 958<br />
Island 16 468 3 12 427 -<br />
Norge inkl. Svalbard och Jan Mayen 142 669 1 230 140 522 -<br />
Belgien 84 930 36 926 1 757 45 568<br />
Bulgarien 45 037 25 873 3 277 15 765<br />
Estland 10 581 10 420 28 -<br />
Frankrike inkl. Monaco 574 868 60 832 68 325 439 468<br />
Grekland 63 749 57 353 4 149 -<br />
Irland 29 685 25 975 1 300 -<br />
Italien inkl. San Marino 319 130 261 329 47 227 -<br />
Kroatien 12 326 6 960 5 326 -<br />
Lettland 5 274 2 106 3 109 -<br />
Litauen 13 912 2 899 988 9 894<br />
Luxemburg 3 557 2 511 965 -<br />
Nederländerna 107 645 99 076 102 4 169<br />
Polen 156 177 152 593 2 747 -<br />
Portugal 45 969 32 686 7 296 -<br />
Rumänien 64 956 36 530 17 195 11 226<br />
Ryssland 1 040 379 710 113 166 711 163 085<br />
Schweiz inkl. Lichtenstein 68 984 3 296 37 935 27 700<br />
Slovakien 28 962 8 011 4 241 16 703<br />
Slovenien 16 399 6 107 4 018 6 273<br />
Spanien 313 746 193 880 26 112 58 973<br />
Storbritannien 389 366 320 509 9 257 52 486<br />
Tjeckien 83 518 54 333 2 376 26 551<br />
Tyskland 637 232 416 762 26 963 148 495<br />
Ukraina 192 586 91 188 11 512 89 841<br />
Ungern 40 025 24 788 213 14 818<br />
Österrike 67 101 24 379 40 678 -<br />
Algeriet 40 236 39 953 283 -<br />
Egypten 134 566 118 953 14 682 -<br />
Marocko 20 345 18 688 1 359 -<br />
Sydafrika 258 291 241 201 4 032 13 004<br />
Tunisien 14 662 14 585 38 -<br />
Kanada 651 324 170 908 382 580 93 951<br />
Mexiko 258 913 202 597 39 178 9 804<br />
USA 4 369 099 3 174 140 281 995 837 804<br />
Bolivia 6 240 3 959 2 281 -<br />
Brasilien 463 120 79 595 369 556 13 969<br />
Chile 59 704 35 473 24 193 -<br />
Colombia 56 024 9 567 46 403 -<br />
Venezuela 119 297 32 456 86 841 -<br />
Bangladesh 34 957 33 483 1 474 -<br />
Filippinerna 59 646 39 001 9 860 -<br />
Indonesien 149 437 129 612 11 528 -<br />
Israel 56 421 56 397 15 -<br />
Japan 1 082 014 732 965 83 295 258 128<br />
Malaysia 97 893 90 432 7 461 -<br />
Pakistan 91 616 62 214 27 784 1 618<br />
Sydkorea 446 428 289 186 5 563 150 958<br />
Thailand 147 427 140 309 7 113 -<br />
Turkiet 198 418 164 139 33 270 -<br />
Vietnam 73 049 47 063 25 986 -<br />
Australien 257 247 241 089 12 057 -<br />
Nya Zeeland 43 775 16 206 22 312 -<br />
Källa: UN, UNData (data.un.org).<br />
Statistiska centralbyrån 557
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.14<br />
Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare<br />
Electricity use, kWh per inhabitant<br />
Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Sverige 16 983 17 373 17 011 16 519 16 604 16 694 16 446<br />
Danmark 6 885 6 953 6 932 7 123 6 954 6 951 7 136<br />
Finland 16 588 16 249 16 678 17 066 17 352 16 687 17 793<br />
Island 27 577 28 385 29 324 29 412 29 430 29 348 32 629<br />
Norge 27 604 27 381 26 745 25 171 26 477 27 155 26 289<br />
Belgien 8 629 8 665 8 696 8 791 8 986 8 927 9 090<br />
Bulgarien 4 444 4 681 4 624 4 743 4 582 4 752 4 949<br />
Estland 5 540 5 751 5 763 6 105 6 177 6 236 6 519<br />
Frankrike 1 7 996 8 047 8 042 8 316 8 426 8 457 8 370<br />
Grekland 4 939 5 142 5 233 5 497 5 630 5 746 5 830<br />
Irland 6 378 6 464 6 554 6 635 6 724 6 796 7 042<br />
Italien 2 5 670 5 667 5 798 5 946 5 999 6 021 6 093<br />
Kroatien 3 356 3 455 3 547 3 717 3 820 3 956 4 066<br />
Lettland 2 435 2 607 2 705 2 843 2 931 3 066 3 234<br />
Litauen 2 729 3 089 3 232 3 453 3 505 3 463 3 551<br />
Luxemburg 16 016 15 563 16 020 16 348 16 534 16 175 16 694<br />
Nederländerna 6 823 6 947 6 982 7 025 7 196 7 262 7 235<br />
Polen 3 592 3 594 3 585 3 704 3 794 3 819 3 954<br />
Portugal 4 835 4 555 4 648 4 770 4 925 5 062 5 147<br />
Rumänien 2 282 2 375 2 393 2 441 2 552 2 613 2 707<br />
Ryssland 5 916 6 051 6 101 6 303 6 425 6 572 6 878<br />
Schweiz 3 8 544 8 489 8 517 8 726 8 669 8 843 8 918<br />
Slovakien 5 313 5 274 5 256 5 377 5 335 5 233 5 395<br />
Slovenien 6 188 6 379 6 798 7 109 7 258 7 392 7 551<br />
Spanien 5 748 5 932 6 058 6 237 6 488 6 745 6 803<br />
Storbritannien 6 566 6 604 6 692 6 756 6 756 6 790 6 699<br />
Tjeckien 6 176 6 342 6 368 6 569 6 722 6 834 6 973<br />
Tyskland 7 226 7 172 7 047 7 275 7 444 7 469 7 525<br />
Ukraina 3 372 3 465 3 525 3 683 3 741 3 775 3 913<br />
Ungern 3 854 3 881 3 972 4 051 4 070 4 162 4 276<br />
Österrike 8 155 7 799 7 860 8 146 8 256 8 328 8 488<br />
Algeriet 832 809 881 929 975 998 1 055<br />
Egypten 1 098 1 185 1 295 1 353 1 412 1 458 1 622<br />
Etiopien 4 28 28 30 33 36 40 44<br />
Marocko . . . . . . 678 699 771 826<br />
Nigeria 128 131 178 162 157 153 165<br />
Sydafrika 5 4 623 4 268 4 436 4 673 4 653 4 641 4 752<br />
Tanzania 72 83 83 76 70 84 76<br />
Tunisien 1 060 1 123 1 147 1 196 1 251 1 293 1 395<br />
Kanada 18 575 18 266 18 523 18 411 18 383 18 711 18 177<br />
Mexiko 2 292 2 084 2 109 2 101 2 130 2 263 2 373<br />
USA 13 936 13 649 14 127 14 057 14 256 14 544 14 470<br />
Argentina 2 437 2 456 2 398 2 578 2 714 2 874 3 017<br />
Bolivia 467 469 482 474 493 555 550<br />
Brasilien 2 345 2 108 2 167 2 243 2 340 2 400 2 466<br />
Chile 2 713 2 851 2 918 3 185 3 347 3 469 3 642<br />
Colombia 1 039 1 010 1 019 1 045 1 112 1 063 1 132<br />
Paraguay 1 179 1 096 1 114 1 118 1 146 1 193 1 344<br />
Peru 862 789 829 860 902 944 999<br />
Venezuela 3 525 3 641 3 464 3 510 3 769 3 821 4 063<br />
Bangladesh 115 123 130 145 157 163 167<br />
Filippinerna 593 604 610 653 677 663 653<br />
Indien 554 561 569 594 618 639 668<br />
Indonesien 6 473 456 511 526 552 579 599<br />
Irak 1 346 1 345 1 325 1 076 1 239 1 287 1 151<br />
Iran 1 906 2 010 2 151 2 304 2 465 2 625 2 848<br />
Israel 6 599 6 520 6 632 6 753 6 845 6 894 7 090<br />
Japan 8 603 8 219 8 327 8 294 8 525 8 702 8 722<br />
Kazakstan 3 667 3 853 4 030 4 182 4 320 4 522 4 735<br />
Kina 1 057 1 146 1 272 1 471 1 684 1 907 2 176<br />
558 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.14<br />
Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare (forts.)<br />
Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Malaysia 2 977 3 211 3 037 3 133 3 196 3 256 3 342<br />
Nordkorea 1 474 901 877 895 931 970 946<br />
Pakistan 464 482 506 519 576 618 628<br />
Sydkorea 6 243 6 632 6 966 7 189 7 657 8 063 8 365<br />
Thailand 1 689 1 769 1 880 1 889 2 020 2 100 2 192<br />
Turkiet 1 903 1 851 1 904 2 012 2 108 2 204 2 393<br />
Vietnam 342 389 449 503 560 643 671<br />
Australien 10 847 11 185 11 525 11 479 11 646 12 029 12 157<br />
Nya Zeeland 10 332 10 023 10 508 10 213 10 537 10 480 10 504<br />
Världsproduktion 2 428 2 486 2 611 2 677 2 766 2 852 2 923<br />
1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein. 4) Inkl. Eritrea. 5) Inkl. Botswana, Lesotho, Namibia o. Swaziland.<br />
6) Inkl. Östra Timor.<br />
Källa: UN Energy Statistics <strong>Yearbook</strong>.<br />
26.15<br />
Kärnkraft i världen 31 december 2010<br />
Nuclear power worldwide<br />
Land Kärnkraftverk Befintlig effekt,<br />
MW (megawatt)<br />
I användning,<br />
Under<br />
antal uppbyggnad, antal<br />
Planerad effekt,<br />
MW<br />
Kärnkraftselens andel<br />
av totala elförsörjningen<br />
i procent<br />
Sverige 10 – 9 303 9 303 38<br />
Finland 4 1 2 716 4 316 28<br />
Belgien 7 – 5 926 5 926 51<br />
Bulgarien 2 2 1 906 3 812 33<br />
Frankrike 58 1 63 130 64 730 74<br />
Nederländerna 1 – 482 482 3<br />
Rumänien 2 – 1 300 1 300 19<br />
Ryssland 32 11 22 693 31 846 17<br />
Schweiz 5 – 3 238 3 238 38<br />
Slovakien 4 2 1 816 2 598 52<br />
Slovenien 1 – 666 666 37<br />
Spanien 8 – 7 514 7 514 20<br />
Storbritannien 19 – 10 137 10 137 16<br />
Tjeckien 6 – 3 678 3 678 33<br />
Tyskland 17 – 20 490 20 490 28<br />
Ukraina 15 2 13 107 15 007 48<br />
Ungern 4 – 1 889 1 889 42<br />
Sydafrika 2 – 1 800 1 800 5<br />
Kanada 18 – 12 569 12 569 15<br />
Mexiko 2 – 1 300 1 300 4<br />
USA 104 1 101 240 102 405 20<br />
Argentina 2 1 935 1 627 6<br />
Brasilien 2 1 1 884 3 129 3<br />
Armenien 1 – 375 375 39<br />
Indien 19 6 4 189 7 955 3<br />
Iran – 1 – 915 –<br />
Japan 54 2 46 821 49 471 29<br />
Kina 13 28 10 058 38 288 2<br />
Pakistan 2 1 425 725 3<br />
Sydkorea 21 5 18 698 24 258 32<br />
Världen totalt 1, 2 441 67 375 267 439 331 . .<br />
1) Inkl. Taiwan.<br />
2) Världen totalt: Kärnkraftselens andel av totala elförsörjningen uppskattas av World Nuclear Association till ca 14 procent.<br />
Källa: IAEA (Internationella atomenergiorganet), Wien 2011, Reference Data Series No. 2<br />
(http://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/RDS2_web.pdf).<br />
World Nuclear Association (http://world-nuclear.org/info/inf01.html).<br />
Statistiska centralbyrån 559
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.16<br />
De 10 största import-/exportländerna år 2008.<br />
Import och export av vissa varor, 1 000 ton<br />
Imports and exports of some goods, 1 000 tonnes<br />
Import 2007 2008 Export 2007 2008<br />
Ox- och kalvkött 1<br />
USA 851 723 Brasilien 1 281 1 018<br />
Ryssland 409 586 Australien 941 939<br />
Japan 472 457 USA 411 528<br />
Mexiko 277 278 Kanada 285 318<br />
Frankrike 192 195 Nya Zeeland 318 312<br />
Storbritannien 187 178 Nederländerna 240 264<br />
Nederländerna 160 154 Irland 297 246<br />
Tyskland 156 147 Uruguay 243 239<br />
Rep. Korea 154 137 Argentina 293 214<br />
Italien 152 130 Paraguay 138 163<br />
Svinkött<br />
Ryssland 565 662 USA 966 1 468<br />
Tyskland 618 595 Danmark 1 160 1 147<br />
Hongkong 198 299 Tyskland 533 708<br />
USA 335 283 Belgien 391 436<br />
Mexiko 234 275 Spanien 351 427<br />
Polen 112 240 Frankrike 288 333<br />
Italien 228 223 Nederländerna 264 290<br />
Rumänien 126 170 Polen 150 194<br />
Grekland 146 148 Kanada 151 161<br />
Storbritannien 153 143 Hongkong 44 127<br />
Smör 2<br />
Frankrike 160 139 Nya Zeeland 364 300<br />
Tyskland 175 131 Nederländerna 154 156<br />
Belgien 122 111 Irland 143 124<br />
Ryssland 75 84 Belgien 136 120<br />
Storbritannien 102 81 Tyskland 94 99<br />
Nederländerna 79 56 USA 35 82<br />
Italien 52 53 Frankrike 63 67<br />
Iran 41 48 Vitryssland 50 62<br />
Egypten 19 46 Danmark 57 60<br />
Mexiko 59 41 Australien 65 48<br />
Vete 3<br />
Egypten 5 911 8 328 USA 32 947 30 093<br />
Algeriet 4 851 6 914 Frankrike 14 386 16 293<br />
Brasilien 6 638 6 033 Kanada 17 552 15 781<br />
Japan 5 275 5 781 Ryssland 14 444 11 720<br />
Italien 6 258 5 443 Argentina 9 645 8 772<br />
Iran 153 5 197 Australien 14 684 8 278<br />
Spanien 3 441 4 656 Ukraina 1 619 7 511<br />
Indonesien 4 649 4 497 Tyskland 4 646 7 038<br />
Nederländerna 4 838 4 305 Kazakstan 6 178 4 951<br />
Marocko 3 683 4 084 Storbritannien 1 912 2 766<br />
Ris 3<br />
Mexiko 756 717 USA 1 735 2 140<br />
Rep. Korea 230 261 Thailand 310 294<br />
Storbritannien 251 254 Uruguay 204 172<br />
Nederländerna 172 190 Kina 172 168<br />
Belgien 175 187 Italien 123 117<br />
Brasilien 225 162 Argentina 129 108<br />
Italien 99 150 Guyana 175 68<br />
Nicaragua 151 146 Spanien 52 57<br />
Frankrike 160 140 Frankrike 37 37<br />
Tyskland 128 133 Brasilien 1 32<br />
Majs 3<br />
Japan 16 628 16 460 USA 57 014 54 094<br />
Mexiko 7 955 9 146 Argentina 14 990 15 383<br />
Rep. Korea 8 579 9 021 Brasilien 10 934 6 433<br />
Spanien 6 675 5 442 Frankrike 4 749 6 138<br />
Kina 4 530 4 231 Indien 2 728 3 537<br />
Egypten 4 474 3 980 Ungern 4 976 3 372<br />
Nederländerna 3 448 3 557 Ukraina 809 2 812<br />
Colombia 3 323 3 324 Sydafrika 72 1 079<br />
Iran 3 409 2 971 Paraguay 2 109 1 059<br />
Kanada 2 579 2 702 Kanada 486 883<br />
560 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.16<br />
Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.)<br />
Import 2007 2008 Export 2007 2008<br />
Havre 3<br />
USA 1 882 2 169 Kanada 2 028 2 159<br />
Tyskland 251 255 Finland 271 388<br />
Mexiko 96 127 Australien 30 192<br />
Spanien 8 67 Sverige 121 156<br />
Japan 59 63 Storbritannien 38 119<br />
Belgien 70 62 USA 34 57<br />
Schweiz 56 60 Frankrike 38 37<br />
Danmark 58 48 Tyskland 32 34<br />
Norge 54 48 Lettland 5 32<br />
Storbritannien 54 46 Chile 36 26<br />
Potatis<br />
Belgien 1 423 1 272 Frankrike 1 962 1 890<br />
Nederländerna 1 227 1 214 Nederländerna 1 553 1 488<br />
Spanien 692 759 Tyskland 1 543 1 397<br />
Italien 557 583 Belgien 765 712<br />
Ryssland 252 537 Kanada 610 633<br />
USA 502 534 Egypten 390 398<br />
Tyskland 535 532 Kina 365 342<br />
Storbritannien 371 502 USA 295 291<br />
Frankrike 548 481 Israel 462 283<br />
Portugal 301 297 Spanien 247 262<br />
Socker 4<br />
Ryssland 3 410 2 418 Brasilien 12 443 13 625<br />
USA 1 702 1 699 Thailand 2 092 2 978<br />
Rep. Korea 1 487 1 615 Indien 2 422 1 455<br />
Malaysia 1 650 1 444 Guatemala 1 295 1 297<br />
Storbritannien 1 328 1 408 Kuba 738 779<br />
Japan 1 523 1 396 Sydafrika 732 462<br />
Kanada 1 199 1 334 Mauritius 442 427<br />
Egypten 309 1 161 Mexiko 60 385<br />
Nigeria 1 052 1 140 El Salvador 253 270<br />
Kina 971 800 Fiji 217 260<br />
Kaffe 5<br />
USA 1 356 1 353 Brasilien 1 494 1 574<br />
Tyskland 1 077 1 111 Vietnam 1 232 1 061<br />
Italien 467 474 Colombia 638 605<br />
Japan 397 394 Indonesien 321 469<br />
Belgien 215 385 Tyskland 445 441<br />
Frankrike 330 317 Belgien 142 310<br />
Spanien 274 271 Guatemala 231 230<br />
Kanada 212 190 Peru 174 225<br />
Storbritannien 147 165 Honduras 207 200<br />
Sverige 118 118 Uganda 154 184<br />
Tobak 6<br />
Ryssland 310 305 Brasilien 694 678<br />
USA 229 214 Indien 173 208<br />
Tyskland 212 178 Kina 169 199<br />
Frankrike 92 117 USA 188 169<br />
Kina 94 112 Turkiet 111 152<br />
Nederländerna 120 108 Malawi 130 139<br />
Belgien 84 98 Argentina 100 104<br />
Filippinerna 69 80 Italien 113 100<br />
Indonesien 62 77 Grekland 81 75<br />
Egypten 69 73 Belgien 48 64<br />
Pappersmassa 7<br />
Kina 8 746 9 747 Kanada 10 356 9 343<br />
USA 6 134 5 601 Brasilien 6 495 7 051<br />
Tyskland 5 009 5 305 USA 6 015 6 828<br />
Italien 3 479 3 212 Chile 3 859 4 063<br />
Rep. Korea 2 571 2 480 Sverige 3 302 3 412<br />
Frankrike 2 081 1 957 Indonesien 2 327 2 622<br />
Japan 2 014 1 916 Finland 2 553 2 226<br />
Nederländerna 1 242 1 333 Ryssland 1 735 1 875<br />
Mexiko 1 139 1 264 Belgien 1 420 1 118<br />
Storbritannien 1 306 1 223 Tyskland 1 000 1 056<br />
1) Benfritt nöt- och kalvkött. 2) Smör tillverkat av komjölk. 3) Omalet. 4) Omvandlat till råsocker. 5) Rostat och orostat.<br />
6) Obearbetad. 7) Mekanisk och kemisk massa.<br />
Källa: FAO Statistical Databases (http://faostat.fao.org).<br />
Statistiska centralbyrån 561
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.17<br />
De 35 största handelsflottorna den 1 januari 2010<br />
The 35 most important maritime countries and territories<br />
Land 1 Antal fartyg 2 under Dödviktstonnage 2 i 1 000-tal<br />
Egen<br />
flagg 3<br />
Utländsk<br />
flagg<br />
Alla<br />
Egen<br />
flagg 3<br />
Utländsk<br />
flagg<br />
Summa<br />
tonnage<br />
Därav<br />
utländsk<br />
flagg, %<br />
Andel av<br />
världens<br />
tonnage, %<br />
Grekland 741 2 409 3 150 58 478 127 617 186 095 69 15,96<br />
Japan 720 3 031 3 751 14 443 166 876 183 320 92 15,73<br />
Kina 2 024 1 609 3 633 41 026 63 426 104 452 61 8,96<br />
Tyskland 458 3 169 3 627 16 926 86 969 103 896 84 8,91<br />
Sydkorea 775 425 1 200 18 865 26 018 44 883 58 3,85<br />
USA 920 945 1 865 21 530 19 761 41 291 48 3,54<br />
Norge 820 1 148 1 968 14 102 26 416 40 519 65 3,48<br />
Hongkong 350 330 680 21 225 13 217 34 442 38 2,95<br />
Danmark 360 580 940 12 937 20 261 33 198 61 2,85<br />
Singapore 598 387 985 17 377 15 232 32 609 47 2,8<br />
Taiwan 92 545 637 3 769 25 721 29 491 87 2,53<br />
Storbritannien 357 437 794 8 949 17 263 26 212 66 2,25<br />
Italien 608 236 844 15 278 7 176 22 454 32 1,93<br />
Ryssland 1 472 515 1 987 5 860 13 571 19 432 70 1,67<br />
Kanada 210 223 433 2 304 15 981 18 285 87 1,57<br />
Bermuda – 180 180 – 17 193 17 193 100 1,47<br />
Indien 443 66 509 14 281 2 886 17 167 17 1,47<br />
Turkiet 558 664 1 222 7 139 9 630 16 769 57 1,44<br />
Iran 74 91 165 853 12 840 13 693 94 1,17<br />
Saudiarabien 74 98 172 1 741 11 465 13 206 87 1,13<br />
Belgien 85 149 234 5 581 6 967 12 548 56 1,08<br />
Malaysia 380 100 480 8 783 3 656 12 439 29 1,07<br />
Förenade Arabemiratet 63 354 417 699 8 525 9 224 92 0,79<br />
Indonesien 778 90 868 7 070 1 869 8 939 21 0,77<br />
Cypern 129 206 335 3 543 5 339 8 882 60 0,76<br />
Nederländerna 528 272 800 4 829 3 989 8 818 45 0,76<br />
Brasilien 128 33 161 2 272 5 464 7 736 71 0,66<br />
Frankrike 180 224 404 2 995 4 391 7 386 59 0,63<br />
Sverige 136 217 353 1 453 5 570 7 023 79 0,60<br />
Vietnam 460 84 544 4 561 2 231 6 792 33 0,58<br />
Kuwait 39 47 86 3 836 2 768 6 603 42 0,57<br />
Spanien 173 231 404 1 406 3 839 5 245 73 0,45<br />
Isle of Man 2 30 32 5 4818 4 823 100 0,41<br />
Schweiz 35 122 157 1 023 2 925 3 948 74 0,34<br />
Thailand 298 45 343 3 008 786 3 794 21 0,33<br />
Totalt (dessa 35) 15 068 19 292 34 360 348 147 764 657 1 112 804 69 95,46<br />
Hela världen 17 279 21 133 38 412 368 252 797 468 1 165 720 68 100<br />
1) Avser det land/landområde där fartygets moderbolag har sitt säte.<br />
2) Fartyg med bruttodräktighet om 1 000 och därutöver, men exkl. USA:s reservflotta och USA:s och Kanadas Great Lakes-flotta.<br />
3) Inkluderar fartyg som seglar under den nationella flaggan men är registrerade i kolonier eller självstyrande områden.<br />
Källa: UN Review of Maritime Transport 2010.<br />
562 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.18<br />
Arbetslösa, 1 000-tal<br />
Unemployment, 1 000s<br />
Land 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1<br />
Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2<br />
Sverige 337 7 298 6 305 6 408 8 415 8<br />
Danmark 114 4 111 4 98 3 177 6 219 7<br />
Finland 205 8 183 7 172 6 221 8 224 8<br />
Island 5 3 4 2 5 3 13 7 14 8<br />
Norge 83 3 62 3 66 3 80 3 91 4<br />
Belgien 383 8 353 7 333 7 380 8 406 8<br />
Bulgarien 306 9 240 7 200 6 238 7 348 10<br />
Estland 41 6 32 5 38 6 95 14 116 17<br />
Frankrike 2 434 9 2 220 8 2 070 7 2 573 9 2 643 9<br />
Grekland 435 9 407 8 378 8 471 10 629 13<br />
Irland 93 4 101 5 135 6 255 12 288 14<br />
Italien 1 673 7 1 506 6 1 692 7 1 945 8 2 102 8<br />
Kroatien 199 11 171 10 149 8 160 9 206 12<br />
Lettland 80 7 71 6 91 8 203 17 216 19<br />
Litauen 90 6 69 4 94 6 225 14 291 18<br />
Luxemburg 10 5 9 4 11 5 12 5 10 4<br />
Nederländerna 336 4 278 3 243 3 304 3 390 5<br />
Polen 2 344 14 1 619 10 1 211 7 1 411 8 1 699 10<br />
Portugal 428 8 449 8 427 8 529 10 603 11<br />
Rumänien 728 7 641 6 576 6 681 7 725 7<br />
Ryssland 5 332 7 4 606 6 4 804 6 6 337 8 5 645 8<br />
Slovakien 355 13 296 11 256 10 323 12 389 14<br />
Slovenien 61 6 50 5 46 4 61 6 75 7<br />
Spanien 1 837 9 1 834 8 2 591 11 4 150 18 4 632 20<br />
Storbritannien 1 642 5 1 623 5 1 753 6 2 363 8 2 440 8<br />
Tjeckien 372 7 277 5 230 4 352 7 384 7<br />
Tyskland 4 249 10 3 602 9 3 141 8 3 227 8 2 946 7<br />
Ungern 317 8 312 7 329 8 421 10 475 11<br />
Österrike 196 5 186 4 162 4 204 5 188 4<br />
Egypten 2 424 11 2 130 9 2 145 9 2 360 9 2 350 9<br />
Marocko 1 083 9 1 089 10 1 075 10 1 031 9 1 040 9<br />
Sydafrika 4 333 26 4 141 24 4 075 23 4 167 24 4 332 25<br />
Kanada 1 107 6 1 079 6 1 117 6 1 516 8 1 484 8<br />
Mexiko 1 573 4 1 655 4 1 801 4 2 521 6 . . 5<br />
USA 7 043 5 7 078 5 8 924 6 14 265 9 14 825 10<br />
Brasilien 2 213 10 2 100 9 1 813 8 1 872 8 1 591 5<br />
Chile 532 8 494 7 562 8 . . . . 626 8<br />
Colombia 2 306 12 2162 11 2 219 11 2 513 12 2 557 12<br />
Venezuela 1 215 10 1 050 9 926 7 1 019 8 1 116 9<br />
Filippinerna 2 829 8 2 653 7 2 716 7 2 831 8 2 859 7<br />
Hongkong 171 5 146 4 129 4 192 5 157 4<br />
Indonesien 11 018 10 10 280 9 9 411 8 9 110 8 8 456 7<br />
Israel 236 8 212 7 180 6 230 8 209 7<br />
Japan 2 751 4 2 568 4 2 646 4 3 356 5 3 335 5<br />
Malaysia 353 3 360 3 370 3 414 4 388 3<br />
Sydkorea 827 4 783 3 769 3 889 4 918 4<br />
Turkiet 2 329 10 2 361 10 2 605 11 3 460 14 3 049 12<br />
Australien 524 5 478 4 474 4 638 6 621 5<br />
Nya Zeeland 83 4 83 4 95 4 141 6 152 7<br />
1) Uppgifterna utgör årsmedeltal och de är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna.<br />
2) Antal arbetslösa i procent av arbetskraften.<br />
Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (unstats.un.org).<br />
Statistiska centralbyrån 563
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.19<br />
Land<br />
Konsumentprisindex (2005=100)<br />
Consumer price index<br />
Konsumentprisindex<br />
Totalt<br />
Livsmedel och alkoholfria drycker<br />
2008 2009 2010 2008 2009 2010<br />
Sverige 107,2 106,9 108,2 109,9 113,1 114,7<br />
Danmark 107,2 108,6 111,1 115,4 115,3 115,8<br />
Finland 108,3 108,3 109,7 112,3 114,6 110,5<br />
Island 126,1 141,2 148,8 123,9 145,7 151,8<br />
Norge 107,0 109,2 111,9 108,6 113,1 113,3<br />
Belgien 108,3 108,2 110,6 112,1 113,3 115,0<br />
Bulgarien 130,6 134,2 137,5 139,6 138,7 138,2<br />
Estland 122,9 122,8 126,4 131,2 125,9 129,7<br />
Frankrike 106,1 106,2 107,8 108,4 108,5 109,3<br />
Grekland 110,6 111,9 117,2 112,8 115,0 115,1<br />
Irland 113,5 108,4 107,4 111,0 107,2 102,3<br />
Italien 1 120,7 121,6 123,3 125,4 127,7 127,9<br />
Kroatien 112,6 115,3 116,5 116,5 118,4 116,6<br />
Lettland 135,4 140,1 138,6 145,2 145,1 144,7<br />
Litauen 121,7 127,1 128,8 136,8 139,1 138,5<br />
Luxemburg 108,6 109,0 111,5 111,5 113,1 114,1<br />
Nederländerna 3 104,1 105,4 106,7 106,7 107,9 107,8<br />
Polen 107,8 111,6 114,5 111,9 116,5 119,6<br />
Portugal 1 126,4 125,2 127,1 121,1 116,9 116,6<br />
Rumänien 120,5 127,2 135,0 117,8 121,7 124,5<br />
Ryssland 136,4 152,3 162,8 143,9 160,6 171,2<br />
Schweiz 104,2 103,7 104,4 103,6 103,4 102,2<br />
Slovakien 112,3 114,1 115,2 113,6 109,9 111,6<br />
Slovenien 112,2 113,1 115,2 121,3 122,0 123,2<br />
Spanien 1 125,9 125,5 127,7 133,5 132,0 131,0<br />
Storbritannien 111,9 111,3 116,4 116,7 122,9 126,8<br />
Tjeckien 112,1 113,3 114,9 114,2 109,7 111,3<br />
Tyskland 106,6 107,0 108,2 112,3 110,8 112,5<br />
Ukraina 153,9 178,6 195,3 156,7 175,3 194,5<br />
Ungern 119,0 124,0 130,0 132,2 138,0 142,3<br />
Österrike 107,0 107,5 109,5 112,8 113,0 113,6<br />
Algeriet 1 128,9 .. 145,9 134,6 .. 157,1<br />
Egypten 139,4 155,8 173,1 154,3 179,0 214,5<br />
Marocko 3 106,3 107,4 108,4 112,3 113,3 114,6<br />
Sydafrika 5 100,0 107,1 111,7 100,0 109,4 111,0<br />
Tunisien 113,0 117,0 122,2 114,7 119,7 127,8<br />
Kanada 106,6 106,9 108,9 108,7 114,1 115,7<br />
Mexiko 113,3 119,3 124,2 119,0 129,4 134,5<br />
USA 110,2 109,8 111,7 112,8 113,3 113,7<br />
Bolivia 4 111,9 115,6 118,5 122,5 124,1 127,8<br />
Brasilien 114,1 119,7 125,7 120,7 127,7 135,5<br />
Chile 6 .. 100,0 101,4 .. 100,0 102,2<br />
Colombia 6 .. 100,0 102,3 .. 100,0 101,4<br />
Venezuela 5 100,0 127,1 162,9 100,0 128,0 170,1<br />
Bangladesh 1 160,7 168,8 182,5 168,7 177,2 195,1<br />
Filippinerna 1 155,0 160,1 166,1 152,3 161,3 166,1<br />
Hongkong 108,6 109,2 111,7 116,8 118,4 121,2<br />
Indonesien 1 207,2 216,1 227,2 210,9 225,7 247,0<br />
Israel 107,3 110,9 113,9 121,2 123,0 126,1<br />
Japan 101,7 100,3 99,6 103,4 103,6 103,3<br />
Malaysia 7 97,7 98,3 100,0 93,8 97,6 100,0<br />
Pakistan 1 180,8 205,5 234,0 202,6 229,6 268,0<br />
Sydkorea 109,7 112,8 116,1 108,2 116,3 123,8<br />
Thailand 4 105,4 104,5 108,0 111,6 116,5 122,8<br />
Turkiet 2 154,7 164,3 178,4 155,9 168,4 186,2<br />
Vietnam 143,1 152,9 166,9 165,0 179,4 198,6<br />
Australien 110,6 112,6 115,8 115,4 119,7 121,6<br />
Nya Zeeland 110,0 112,3 114,9 115,8 122,9 124,0<br />
Anm. Uppgifterna är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna.<br />
1) Basår 2000=100. 2) Basår 2003=100. 3) Basår 2006=100. 4) Basår 2007=100. 5) Basår 2008=100. 6) Basår 2009=100.<br />
7) Basår 2010=100.<br />
Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (unstats.un.org).<br />
564 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.20<br />
BNP per invånare i löpande priser, US dollar<br />
GDP per inhabitant in current prices, US dollar<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Sverige 30 418 32 506 32 701 35 680 38 486 39 475 37 155 39 013<br />
Danmark 30 428 32 301 33 196 36 026 37 731 39 494 37 680 39 476<br />
Finland 27 614 29 873 30 708 33 119 36 175 38 000 35 656 36 653<br />
Island 30 768 33 698 35 025 35 808 37 179 39 166 36 647 ..<br />
Norge 38 299 42 258 47 319 53 288 55 042 60 480 54 568 56 648<br />
Belgien 30 242 31 152 32 141 34 159 35 597 36 879 36 300 37 435<br />
Estland 13 370 14 758 16 531 19 134 21 262 21 802 19 876 20 608<br />
Frankrike 27 281 28 195 29 554 31 406 33 151 33 963 33 373 33 835<br />
Grekland 22 702 24 088 24 572 27 095 28 250 30 077 29 303 28 189<br />
Irland 34 525 36 512 38 623 42 268 45 294 42 644 39 562 39 778<br />
Italien 27 138 27 416 28 144 30 224 31 898 33 269 32 413 31 563<br />
Luxemburg 60 724 65 022 68 372 78 523 84 577 89 742 84 848 89 633<br />
Nederländerna 31 703 33 209 35 111 38 064 40 744 42 887 40 804 42 478<br />
Polen 11 985 13 015 13 786 15 067 16 762 18 062 18 920 19 784<br />
Portugal 19 392 19 796 21 294 22 870 24 206 24 957 25 055 25 609<br />
Ryssland 9 214 10 223 11 826 14 981 16 787 20 342 19 023 ..<br />
Schweiz 33 266 34 537 35 478 39 116 42 756 45 586 44 840 46 479<br />
Slovakien 13 599 14 660 16 175 18 401 20 919 23 245 22 869 23 448<br />
Slovenien 20 514 22 276 23 472 25 428 27 214 29 221 27 462 27 545<br />
Spanien 24 748 25 958 27 377 30 348 32 252 33 173 32 247 32 076<br />
Storbritannien 29 849 31 791 32 724 34 971 35 719 36 817 35 151 35 917<br />
Tjeckien 17 992 19 304 20 366 22 350 24 579 25 845 25 563 25 299<br />
Tyskland 28 567 29 901 31 366 33 713 35 623 37 171 36 332 37 566<br />
Ungern 15 424 16 317 16 938 18 329 19 187 20 700 20 275 20 325<br />
Österrike 31 081 32 598 33 409 36 269 37 802 39 849 38 814 39 768<br />
EU27 24 543 25 731 26 895 29 068 30 773 32 114 31 269 31 737<br />
Sydafrika 7 412 7 978 8 654 9 335 10 049 10 452 10 238 10 678<br />
Kanada 31 269 32 846 35 106 36 854 38 356 38 989 37 873 38 989<br />
Mexico 10 884 11 535 12 461 13 673 14 582 15 291 14 388 ..<br />
USA 38 128 40 246 42 466 44 595 46 337 46 901 45 674 ..<br />
Chile 10 476 11 300 12 194 13 036 13 897 14 568 14 321 ..<br />
Indonesien 2 821 2 999 3 207 3 449 3 727 3 987 4 155 4 334<br />
Israel 22 271 23 650 23 390 24 960 26 583 27 679 27 661 ..<br />
Japan 27 487 29 021 30 312 31 865 33 577 33 805 32 018 ..<br />
Kina 3 217 3 614 4 102 4 749 5 554 6 189 6 778 ..<br />
Turkiet 8 790 10 166 11 391 12 887 13 897 14 962 14 218 ..<br />
Australien 32 091 33 516 35 115 37 109 39 087 39 058 39 918 ..<br />
Nya Zeeland 23 438 24 492 25 219 27 007 28 567 29 077 29 149 ..<br />
OECD 26 658 28 111 29 562 31 516 33 133 34 006 33 026 ..<br />
Källa: OECD (stats.oecd.org).<br />
Statistiska centralbyrån 565
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.21<br />
BNP-utveckling i fasta priser, procent från föregående år<br />
GDP development in constant prices, percent from previous year<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Sverige 2,3 4,2 3,2 4,3 3,3 -0,6 -5,3 5,7<br />
Danmark 0,4 2,3 2,4 3,4 1,6 -1,1 -5,2 1,7<br />
Finland 2,0 4,1 2,9 4,4 5,3 1,0 -8,2 3,6<br />
Island 2,4 7,7 7,5 4,6 6,0 1,4 -6,9 -3,5<br />
Norge 1,0 3,9 2,7 2,3 2,7 0,7 -1,7 0,3<br />
Belgien 0,8 3,2 1,7 2,7 2,9 1,0 -2,8 2,2<br />
Estland 7,6 7,2 9,4 10,6 6,9 -5,1 -13,9 3,1<br />
Frankrike 0,9 2,5 1,8 2,5 2,3 -0,1 -2,7 1,5<br />
Grekland 5,9 4,4 2,3 5,2 4,3 1,0 -2,0 -4,5<br />
Irland 4,4 4,6 6,0 5,3 5,6 -3,5 -7,6 -1,0<br />
Italien 0,0 1,5 0,7 2,0 1,5 -1,3 -5,2 1,3<br />
Luxemburg 1,5 4,4 5,4 5,0 6,6 1,4 -3,6 3,5<br />
Nederländerna 0,3 2,2 2,0 3,4 3,9 1,9 -3,9 1,8<br />
Polen 3,9 5,3 3,6 6,2 6,8 5,1 1,6 3,8<br />
Portugal -0,9 1,6 0,8 1,4 2,4 0,0 -2,5 1,3<br />
Ryssland 7,3 7,2 6,4 8,2 8,5 5,2 -7,9 4,0<br />
Schweiz -0,2 2,5 2,6 3,6 3,6 2,1 -1,9 2,7<br />
Slovakien 4,8 5,1 6,7 8,5 10,5 5,8 -4,8 4,0<br />
Slovenien 2,9 4,4 4,0 5,8 6,9 3,6 -8,0 1,4<br />
Spanien 3,1 3,3 3,6 4,0 3,6 0,9 -3,7 -0,1<br />
Storbritannien 2,8 3,0 2,2 2,8 2,7 -0,1 -4,9 1,4<br />
Tjeckien 3,6 4,5 6,3 6,8 6,1 2,5 -4,1 2,3<br />
Tyskland -0,2 1,2 0,8 3,4 2,7 1,0 -4,7 3,6<br />
Ungern 4,0 4,5 3,2 3,6 0,8 0,8 -6,7 1,2<br />
Österrike 0,8 2,5 2,5 3,6 3,7 2,2 -3,9 2,0<br />
EU27 1,3 2,5 2,0 3,2 3,0 0,5 -4,2 1,8<br />
Sydafrika 2,9 4,6 5,3 5,6 5,6 3,6 -1,7 2,8<br />
Kanada 1,9 3,1 3,0 2,8 2,2 0,7 -2,8 3,2<br />
Mexico 1,4 4,1 3,3 5,1 3,4 1,5 -6,0 5,5<br />
USA 2,5 3,6 3,1 2,7 1,9 0,0 -2,7 2,9<br />
Chile 4,0 6,0 5,6 4,6 4,6 3,7 -1,7 5,2<br />
Indonesien 4,8 5,0 5,7 5,5 6,3 6,0 4,6 6,1<br />
Israel 1,5 4,8 4,9 5,6 5,5 4,0 0,8 4,8<br />
Japan 1,4 2,7 1,9 2,0 2,4 -1,2 -6,3 3,9<br />
Kina 10,0 10,1 11,3 12,7 14,2 9,6 9,1 10,3<br />
Turkiet 5,3 9,4 8,4 6,9 4,7 0,7 -4,8 8,9<br />
Australien 4,2 3,0 3,1 3,6 3,8 1,4 2,3 2,6<br />
Nya Zeeland 3,9 3,6 3,2 2,2 2,9 -1,1 0,8 2,5<br />
OECD 2,0 3,3 2,7 3,1 2,7 0,3 -3,5 3,0<br />
Källa: OECD (stats.oecd.org).<br />
566 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Internationella översikter<br />
26.22 Militärutgifter<br />
Military expenditure<br />
Land Militärutgifter i 2009 års priser och växelkurser, milj. USA-dollar Procent av bruttonationalprodukten<br />
2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Sverige 5 668 5 817 5 174 5 063 5 248 1,5 1,4 1,4 1,2 1,2<br />
Danmark 4 606 4 442 4 614 4 337 4 588 1,3 1,4 1,3 1,4 1,4<br />
Finland 3 380 3 184 3 428 3 599 3 718 1,4 1,4 1,2 1,3 1,5<br />
Norge 5 459 5 807 5 838 6 196 6 322 1,6 1,5 1,5 1,4 1,6<br />
Belgien 5 071 5 472 5 959 5 622 5 382 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2<br />
Bulgarien 1 042 1 210 1 014 963 698 2,6 2,4 2,6 2,1 2,0<br />
Estland 410 498 480 437 336 1,9 1,9 2,1 2,2 2,3<br />
Frankrike 63 059 63 272 62 642 66 869 61 285 2,5 2,4 2,3 2,3 2,5<br />
Grekland 9 135 9 128 10 148 10 572 9 369 2,9 2,9 2,8 3,0 3,2<br />
Irland 1 374 1 384 1 434 1 415 1 354 0,6 0,5 0,5 0,6 0,6<br />
Italien 39 226 38 006 39 408 38 303 38 198 1,9 1,8 1,7 1,8 1,8<br />
Kroatien 1 048 1 079 1 239 1 129 1 060 1,6 1,7 1,7 1,9 1,8<br />
Lettland 536 584 572 364 268 1,7 1,8 1,7 1,7 1,4<br />
Litauen 579 632 661 504 427 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4<br />
Luxemburg 291 301 .. .. .. 0,6 0,6 0,6 .. ..<br />
Nederländerna 11 922 12 082 11 873 12 129 11 604 1,5 1,5 1,5 1,4 1,5<br />
Polen 7 303 8 256 7 385 7 917 8 380 1,9 1,9 2,0 1,7 1,8<br />
Portugal 4 710 4 508 4 525 4 810 5 213 2,1 2,0 1,9 1,9 2,1<br />
Rumänien 2 476 2 375 2 617 2 225 2 164 2,0 1,8 1,5 1,5 1,4<br />
Ryssland 42 317 45 908 50 937 53 330 52 586 3,7 3,6 3,5 3,5 4,3<br />
Schweiz 3 939 3 964 4 060 4 057 4 392 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8<br />
Slovakien 1 363 1 371 1 403 1 218 1 010 1,7 1,6 1,5 1,5 1,4<br />
Slovenien 744 749 793 792 788 1,4 1,6 1,5 1,5 1,6<br />
Spanien 17 027 17 591 17 646 16 939 15 803 1,0 1,2 1,2 1,2 1,1<br />
Storbritannien 52 475 53 122 55 291 57 907 57 424 2,4 2,4 2,3 2,5 2,7<br />
Tjeckien 3 212 3 098 2 641 2 719 2 529 2,0 1,7 1,6 1,4 1,4<br />
Tyskland 44 411 44 454 45 730 47 453 46 848 1,4 1,3 1,3 1,3 1,4<br />
Ukraina 3 170 3 853 3 770 3 347 3 442 2,8 2,8 2,9 2,7 2,9<br />
Ungern 1 749 1 782 1 656 1 476 1 323 1,4 1,2 1,3 1,2 1,1<br />
Vitryssland 683 745 764 676 726 1,5 1,7 1,6 1,5 1,4<br />
Österrike 3 098 3 683 3 570 3 334 3 446 0,9 0,8 0,9 0,9 0,9<br />
Algeriet 3 557 4 173 4 862 5 281 5 586 2,8 2,6 2,9 3,0 3,8<br />
Egypten 4 413 4 444 4 139 4 017 3 914 2,9 2,7 2,5 2,3 2,1<br />
Marocko 2 490 2 565 2 861 3 055 3 256 3,4 3,3 3,2 3,3 3,4<br />
Nigeria 879 1 021 1 435 1 504 1 724 0,6 0,5 0,6 0,8 0,9<br />
Sydafrika 3 782 3 713 3 647 3 813 3 735 1,5 1,4 1,3 1,3 1,3<br />
Kanada 15 415 16 806 18 111 19 518 20 164 1,1 1,2 1,2 1,3 1,5<br />
Mexiko 3 789 4 279 4 284 4 762 4 859 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5<br />
USA 561 555 576 294 618 940 668 604 687 105 4,0 3,9 4,0 4,3 4,7<br />
Argentina 1 910 2 211 2 512 2 982 3 179 0,9 0,9 0,9 0,8 1,0<br />
Bolivia 277 307 361 347 314 1,9 1,7 1,8 2,0 2,0<br />
Brasilien 20 504 22 114 23 528 25 704 28 096 1,5 1,5 1,5 1,5 1,6<br />
Chile 5 633 5 781 5 626 5 679 6 198 3,6 3,5 3,4 3,5 3,5<br />
Colombia 6 909 7 430 8 323 8 569 9 191 3.4 3,3 3,3 3,6 3,7<br />
Peru 1 476 1 416 1 387 1 712 1 992 1,5 1,3 1,2 1,1 1,4<br />
Venezuela 6 014 5 020 5 562 4 273 3 106 1,4 1,6 1,3 1,4 1,3<br />
Bangladesh 897 944 932 1 024 1 137 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0<br />
Filippinerna 1 254 1 472 1 342 1 321 1 486 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8<br />
Indien 28 365 28 765 32 106 35 819 34 816 2,7 2,5 2,3 2,5 2,8<br />
Iran 12 743 10 473 7 044 .. .. 3,3 3,4 2,5 1,8 ..<br />
Israel 13 687 13 458 13 074 12 373 13 001 7,6 7,6 7,1 6,9 6,3<br />
Japan 51 616 50 905 50 221 51 008 51 420 1,0 1,0 0,9 0,9 1,0<br />
Malaysia 3 678 4 107 4 199 3 881 3 259 2,3 2,1 2,1 2,0 2,0<br />
Pakistan 5 160 5 182 4 888 5 039 5 160 3,4 3,3 3,0 2,8 2,8<br />
Sydkorea 20 778 21 717 23 138 24 372 24 270 2,6 2,6 2,6 2,8 2,9<br />
Thailand 2 654 3 498 4 115 4 907 4 336 1,1 1,1 1,3 1,6 1,9<br />
Turkiet 15 859 13 880 15 285 16 302 15 634 2,5 2,5 2,2 2,3 2,7<br />
Australien 16 038 17 023 17 643 18 963 19 799 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9<br />
Nya Zeeland 1 172 1 227 1 263 1 339 1 358 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2<br />
Anm: Kursiv stil anger av SIPRI uppskattat värde.<br />
Källa: SIPRI <strong>Yearbook</strong> 2010.<br />
Statistiska centralbyrån 567
Internationella översikter Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
26.23<br />
Valutakurser, värdet av en USD uttryckt i resp. lands valutaenhet<br />
Exchange rates<br />
Land Myntenhet 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Sverige 1 Krona (SEK) 7,96 6,86 6,41 7,81 7,12 6,71<br />
Danmark 2 Krone (DKK) 6,32 5,66 5,08 5,28 5,19 5,61<br />
Island 1 Króna (ISK) 62,98 71,66 61,85 120,58 124,90 115,05<br />
Norge 1 Krone (NOK) 6,77 6,26 5,41 7,00 5,78 5,86<br />
Bulgarien 1 Lev (BGN) 1,66 1,49 1,33 1,39 1,36 1,47<br />
Kroatien 1 Kuna (HRK) 6,23 5,58 4,99 5,16 5,09 5,57<br />
Lettland 1 Lats (LVL) 0,59 0,54 0,48 0,50 0,49 0,54<br />
Litauen 1 Litas (LTL) 2,91 2,63 2,36 2,45 2,41 2,61<br />
Polen 2 Zloty (PLZ) 3,26 2,91 2,44 2,96 2,85 2,96<br />
Rumänien 2 Leu (ROL) 3,11 2,57 2,46 2,83 2,94 3,20<br />
Ryssland 1 Rubel (RUR) 28,78 26,33 24,55 29,38 30,24 30,48<br />
Schweiz 2 Franc (CHF) 1,31 1,22 1,13 1,06 1,03 0,94<br />
Storbritannien 2 Pund (GBP) 0,58 0,51 0,50 0,69 0,62 0,64<br />
Tjeckien 1 Koruna (CZK) 24,59 20,88 18,08 19,35 18,37 18,75<br />
Ukraina 1 Hryvna (HRY) 5,05 5,05 5,05 7,70 7,99 7,96<br />
Ungern 1 Forint (HUF) 213,58 191,62 172,61 187,91 188,07 208,65<br />
EMU 5 Euro (EUR) 0,85 0,76 0,68 0,72 0,69 0,75<br />
Algeriet 1 Dinar (DZD) 73,38 71,16 66,83 71,18 72,73 74,94<br />
Egypten 2 Pund (EGP) 5,73 5,70 5,50 5,50 5,48 5,79<br />
Etiopien 1 Birr (ETB) 8,68 8,78 9,20 9,96 12,64 16,55<br />
Marocko 1 Dirham (MAD) 9,25 8,46 7,71 8,10 7,86 8,36<br />
Nigeria 3 Naira (NGN) 129,00 128,27 117,97 132,56 149,58 150,66<br />
Sydafrika 3 Rand (ZAR) 6,33 6,97 6,81 9,31 7,38 6,63<br />
Tunisien 2 Dinar (TND) 1,36 1,30 1,22 1,31 1,32 1,44<br />
Kanada 2 Dollar (CAD) 1,16 1,17 0,99 1,22 1,05 1,00<br />
Mexiko 2 Peso (MXN) 10,78 10,88 10,87 13,54 13,06 12,36<br />
USA 2 Dollar (USD) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00<br />
Argentina 1 Peso (ARS) 3,01 3,04 3,13 3,43 3,78 3,96<br />
Bolivia 4 Boliviano (BOB) 8,04 7,98 7,62 7,02 7,02 7,02<br />
Brasilien 3 Real (BRL) 2,34 2,14 1,77 2,34 1,74 1,67<br />
Chile 2 Peso (CLP) 514,21 534,43 495,82 629,11 506,43 468,37<br />
Colombia 3 Peso (COP) 2 284,22 2 225,44 1 987,81 2 198,09 2 044,23 1 989,88<br />
Paraguay 2 Guarani (PYG) 6 120,00 5 190,00 4 875,00 4 945,00 4 610,00 4 573,75<br />
Peru 2 New Sol (PEN) 3,43 3,20 3,00 3,14 2,89 2,81<br />
Bangladesh 1 Taka (BDT) 66,21 69,07 68,58 68,92 69,27 70,75<br />
Filippinerna 2 Peso (PHP) 53,07 49,13 41,40 47,49 46,36 43,88<br />
Indien 2 Rupie (INR) 45,07 44,25 39,42 48,46 46,68 44,81<br />
Indonesien 2 Rupiah (IDR) 9 830,00 9 020,00 9 419,00 10 950,00 9 400,00 8 991,00<br />
Iran 1 Rial (IRR) 9 091,00 9 223,00 9 282,00 9 825,00 9 984,00 10 353,00<br />
Israel 2 Shekel (ILS) 4,60 4,23 3,85 3,80 3,78 3,55<br />
Japan 2 Yen (JPY) 117,97 118,95 114,00 90,75 92,06 81,45<br />
Kina 2 Yuan renminbi (CNY) 8,07 7,81 7,30 6,83 6,83 6,62<br />
Malaysia 1 Ringgit (MYR) 3,78 3,53 3,31 3,46 3,42 3,08<br />
Pakistan 2 Rupee (PKR) 59,83 60,92 61,22 79,10 84,26 85,71<br />
Sydkorea 2 Won (KRW) 1 011,60 929,80 936,10 1 259,50 1 164,50 1 134,80<br />
Thailand 1 Baht (THB) 41,03 36,05 33,72 34,90 33,32 30,15<br />
Turkiet 2 Lira (TL) 1,35 1,41 1,17 1,53 1,49 1,54<br />
Vietnam 2 Dong (VND) 15 916,00 16 054,00 16 114,00 16 977,00 17 941,00 18 932,00<br />
Australien 2 Dollar (AUD) 1,36 1,26 1,13 1,44 1,11 0,98<br />
Nya Zeeland 2 Dollar (NZD) 1,47 1,42 1,29 1,73 1,39 1,30<br />
1 Officiell kurs.<br />
2) Marknadskurs.<br />
3) Medelvärdet av köp- och säljkurserna vid slutet av året.<br />
4) Kursen fastställs genom auktioner genomförda av centralbanken.<br />
5) Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien,<br />
Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike.<br />
Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (unstats.un.org).<br />
568 Statistiska centralbyrån
Förkortningar<br />
Abbreviations<br />
Tabellanmärkningar<br />
Notes<br />
Statistiska standarder<br />
Standards, classifications<br />
Mått och vikt<br />
Weights and measures<br />
SI-systemet<br />
Système International D’Unités<br />
Engelskt sakregister<br />
English subject index<br />
Svenskt sakregister<br />
Swedish subject index
Förkortningar Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Förkortningar<br />
Abbreviations<br />
AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS)<br />
BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP)<br />
CN = Combined Nomenclature<br />
COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose<br />
CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community<br />
DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee<br />
ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank<br />
EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA)<br />
EFTA = European Free Trade Association<br />
EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC)<br />
EMCF = European Monetary Cooperation Fund<br />
EMI = European Monetary Institute<br />
EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union<br />
ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts<br />
EU = Europeiska unionen European Union<br />
Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union<br />
FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United<br />
Nations<br />
FDB = Företagsdatabasen Statistics <strong>Sweden</strong>’s Business Database<br />
GDP = Gross Domestic Product<br />
HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer<br />
Non profit institution serving households<br />
HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System)<br />
ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization<br />
IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund<br />
ISCO = International Standard Classification of Occupations<br />
ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities<br />
IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural<br />
Resources)<br />
KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN)<br />
MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination<br />
MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges<br />
NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des<br />
Activités Economiques dans la Communauté européenne<br />
NPISH = Non profit institution serving households<br />
NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique<br />
OECD = Organization for Economic Co-operation and Development<br />
RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR)<br />
SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights<br />
SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute<br />
Sida = Swedish International Development Co-operation Agency<br />
SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute<br />
SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution<br />
SITC = Standard International Trade Classification<br />
SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports<br />
SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables)<br />
SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC)<br />
SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of <strong>Sweden</strong><br />
SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports<br />
SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of<br />
Products by Activity<br />
SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations<br />
SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology<br />
ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey<br />
UN = Förenta Nationerna United Nations<br />
UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization<br />
WCO = World Customs Organization<br />
WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization<br />
570 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Tabellanmärkningar<br />
Tabellanmärkningar<br />
Notes<br />
Tab. 1.5, 4.16<br />
Nya, mera detaljerade beräkningar av Sveriges areal har<br />
genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter<br />
om landarealen fr.o.m. 2000-01-01. Detta beror på<br />
att vattenarealen nu har kunnat beräknas på ett noggrannare<br />
sätt än tidigare och nu innefattar ytor som tidigare<br />
inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet<br />
har ökat på bekostnad av landarealen. För mer<br />
information, se Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201,<br />
Land- och vattenarealer 1 jan 2000<br />
(http://www.scb.se/MI0802).<br />
Tab. 3.15<br />
Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel<br />
enligt uppgift från tillverkare/ombud.<br />
Tab. 3.18<br />
Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande<br />
ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer.<br />
Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt<br />
nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av<br />
lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att<br />
det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av<br />
ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH,<br />
polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande<br />
många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena.<br />
PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor<br />
tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar<br />
hos däggdjur.<br />
Tab. 3.22, 3.24–3.25<br />
Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden<br />
mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi<br />
ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och<br />
miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik<br />
samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling.<br />
Tab. 3.25<br />
Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan<br />
1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika<br />
tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall<br />
betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS<br />
1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för<br />
vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och<br />
med vilka belopp.<br />
Tab. 4.10–4.34<br />
Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om<br />
befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd<br />
menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden<br />
(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss<br />
tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till<br />
vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av<br />
födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning.<br />
Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls<br />
successivt från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena).<br />
Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av<br />
SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används<br />
till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd.<br />
Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder<br />
och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om befolkningsförändringar<br />
finns från 1968.<br />
Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje<br />
årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945,<br />
1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna<br />
avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och<br />
1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband<br />
med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna<br />
inte avser årsskiftet utan den 1 nov.<br />
folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975,<br />
1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive<br />
år. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad<br />
med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes<br />
i september 1980. Tidpunkten för 1980 års räkning<br />
är därför den 15 september.<br />
Tab. 4.16<br />
Se Tabellanmärkning, tab. 1.5.<br />
Tab. 4.16–4.17<br />
Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis<br />
(Tab. 4.16), samt efter folkmängdens storlek det senast<br />
redovisade året (tab. 4.17 ). Folkmängdsuppgifterna avser<br />
slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar<br />
som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte.<br />
Tab. 4.19<br />
Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31<br />
dec. 2010. Folkmängden har framskrivits med följande<br />
antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas<br />
på sikt minska från 2,0 år 2011 till 1,82 vid prognosens<br />
slut år 2060. Dödlighet: den återstående medellivslängden<br />
antas öka från 79,7 år för män och 83,6 år för kvinnor år<br />
2011 till 84,7 år respektive 86,9 år 2060. Utrikes omflyttning:<br />
inflyttningsöverskottet antas vara 47 000 år 2011<br />
och beräknas på sikt minska till 19 000.<br />
Tab. 4.20–4.21, 13.10–13.11<br />
Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning<br />
om hushållens ekonomi (HEK). Ett kosthushåll<br />
består av samtliga personer som bor i samma bostad<br />
och har gemensam ”hushållning”. Ett kosthushåll kan<br />
bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer<br />
som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt<br />
befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring<br />
ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket<br />
hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i<br />
det aktuella hushållet.<br />
Tab. 4.22<br />
I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av<br />
Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden<br />
som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av<br />
Skatteverket ingår ej.<br />
Tab. 4.24<br />
Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal<br />
barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning<br />
att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med<br />
reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att<br />
belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen<br />
under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden<br />
skulle kunna reproducera sig själv.<br />
Tab. 4.26–4.27<br />
Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt<br />
återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom<br />
att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x-<br />
åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid<br />
antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret,<br />
utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts.<br />
Tab. 4.29<br />
Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar<br />
över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således<br />
inte flyttningar mellan kommuner inom samma län.<br />
Statistiska centralbyrån 571
Tabellanmärkningar Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Tab. 5.11–5.13, 5.18<br />
Avsåg före år 2010 samtliga jordbruksföretag som brukade<br />
mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar:<br />
minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50<br />
suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns<br />
(inklusive kycklingar), eller innehade minst 2 500 kvm<br />
frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller innehade minst<br />
200 kvm växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. 2010<br />
avses samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha<br />
åkermark, eller brukar sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark<br />
(åker + bete), eller bedriver trädgårdsodling omfattande<br />
minst 2 500 kvm frilandsareal, eller bedriver<br />
trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta,<br />
eller innehar stora djurbesättningar omfattande minst 10<br />
nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst<br />
20 får, eller 1 000 fjäderfä. För åren 1996–1998 har uppgifter<br />
på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och<br />
areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m.<br />
baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och<br />
husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan<br />
för län och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik<br />
bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I<br />
resultatberäkningarna utnyttjas både de totalräknade uppgifterna<br />
och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000<br />
inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från<br />
Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade<br />
stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas<br />
uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom<br />
postenkät. Uppgifter om djurinnehav 2004–2010 inhämtas<br />
från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt),<br />
eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar).<br />
Tab. 5.14–5.17<br />
Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som<br />
under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett<br />
urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.14–5.15 har<br />
beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och<br />
grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997<br />
beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod.<br />
För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att<br />
jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir<br />
rättvisande.<br />
Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan<br />
användas till växtodling eller bete och som är lämplig att<br />
plöja. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan<br />
användas till bete och som inte är lämplig att plöja.<br />
Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och<br />
som inte i väsentlig utsträckning används för annat<br />
ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot<br />
sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.<br />
Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock<br />
inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda<br />
förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.<br />
Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den<br />
enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i<br />
genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.<br />
Tab. 5.15, 5.17<br />
Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk<br />
produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej.<br />
Tab. 5.18–5.19<br />
Avser företag, före år 2010, med minst 2,1 hektar åker<br />
eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag<br />
som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen.<br />
– Stor djurbesättning:<br />
– minst 50 kor eller<br />
– minst 250 nötkreatur eller<br />
– minst 250 svin eller<br />
– minst 50 suggor eller<br />
– minst 50 tackor eller<br />
– minst 1 000 höns (inkl. kycklingar).<br />
Fr.o.m. 2010 avses företag med mer än 2,0 ha åkermark,<br />
eller minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller med<br />
stor djurbesättning.<br />
– Stor djurbesättning:<br />
– minst 10 nötkreatur eller<br />
– minst 10 suggor eller<br />
– minst 50 svin eller<br />
– minst 20 får eller<br />
– minst 1 000 fjäderfä.<br />
Tab. 5.19<br />
För ”Nötkreatur” och ”Svin” gäller: För åren 2001–2002<br />
baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För<br />
”nötkreatur” 2003–2009 framställs statistiken genom<br />
elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets<br />
centrala djurdatabas (CDB). För ”svin” 2003 baseras<br />
statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga<br />
jordbruksföretag i landet. För ”svin” 2004, 2006, 2008 och<br />
2009 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på<br />
ca 8 500 jordbruksföretag kompletterat med företag från<br />
administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling<br />
för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten<br />
Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007<br />
och 2010 baseras statistiken på en postenkätundersökning<br />
(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i<br />
landet.<br />
För ”Får och lamm” samt ”Höns och kycklingar av<br />
värpras” gäller: För åren 2001–2002 baseras statistiken<br />
på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras<br />
statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga<br />
jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008 och<br />
2009 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på<br />
ca 8 500 jordbruksföretag kompletterat med företag från<br />
administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen<br />
skedde via postutskick samt via webbtjänsten<br />
Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007<br />
och 2010 baseras statistiken på en postenkätsundersökning<br />
(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag<br />
i landet.<br />
Tab. 5.20<br />
Uppgifter om renantalet, som avser renar i vinterhjorden<br />
är hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k.<br />
renlängderna.<br />
Tab. 5.23<br />
Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar.<br />
Tab. 5.24<br />
Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s<br />
direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning<br />
där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka<br />
smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som<br />
djurförsök (tab. 15.24). Försök som innebär att djur utan<br />
föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ<br />
eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa<br />
bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet<br />
med användningen av djur som är avgörande för om<br />
denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning<br />
är angiven i 19 § djurskyddslagen. Fr.o.m. år 2003<br />
redovisas mer detaljerade uppgifter om djurens användning<br />
som t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur<br />
redovisas. – Märkning av fisk (tab. 5.24) görs<br />
i syfte att undersöka och kontrollera de svenska fiskebestånden.<br />
Denna verksamhet faller under djurskyddslagens<br />
19 § och klassas därför som djurförsök. Provfiske<br />
är något som tidigare gjorts i Sverige och som Sverige<br />
enligt EU-direktiv är ålagt att utföra.<br />
Tab. 5.27<br />
Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i<br />
två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare.<br />
Allmänna ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där<br />
staten äger > 50 %) samt övriga allmänna skogar (kommu-<br />
572 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
ner, stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs<br />
av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda.<br />
De senare benämns vanligen i dagligt tal ”privatskogen”.<br />
Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett<br />
ägare.<br />
Tab. 5.30<br />
Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m.<br />
1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m.<br />
1999 varje år.<br />
Tab. 6.8<br />
Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig<br />
industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med<br />
minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för<br />
företag med mellan 0–19 anställda har hämtats från<br />
administrativa källor.<br />
Tab. 6.15–6.16<br />
Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan<br />
vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för<br />
resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år<br />
2010 togs fram den 28 juli 2011. Relativa avvikelser<br />
understiger i samtliga fall 1 procent. Lagerbolag är<br />
exkluderade.<br />
Tab. 6.18<br />
Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas<br />
enligt gästens sätt att betala. – Affärs- och uppdragsresenärer:<br />
betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt).<br />
Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista<br />
samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar<br />
enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte<br />
ordinarie pris och reser främst helger och under<br />
sommaren.<br />
Tab. 7.6–7.7<br />
Uppgifterna omfattar alla industriarbetsställen med minst<br />
10 anställda som huvudsakligen har industriell<br />
verksamhet. – Tab. 7.7. Totaluppgiften kommer från Årlig<br />
energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från<br />
Industrins årliga energianvändning.<br />
Tab. 7.8<br />
Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta av<br />
elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris<br />
är det pris kund som inte gjort något aktivt val av<br />
avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna)<br />
definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund<br />
med 2 000 kWh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar<br />
en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och villa<br />
med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kWh i<br />
årsförbrukning.<br />
Tab. 7.9<br />
Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt<br />
följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i<br />
årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme<br />
motsvarar en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och 16<br />
A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund<br />
med 20 000 kWh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring.<br />
Tab. 8.6<br />
Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från<br />
SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter.<br />
Tab. 8.6–8.7<br />
Regional redovisning enligt indelningen respektive år.<br />
Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i<br />
Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge,<br />
Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn,<br />
Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna,<br />
Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby,<br />
Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm,<br />
Värmdö och Österåker.<br />
Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås,<br />
Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla<br />
Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.<br />
Tabellanmärkningar<br />
Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv,<br />
Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup,<br />
Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.<br />
2006-01-01 tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde:<br />
I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn<br />
och Södertälje.<br />
I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet.<br />
I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup.<br />
Tab. 8.9<br />
Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se<br />
Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl.<br />
Övriga större kommuner avser kommuner med mer än<br />
75 000 invånare respektive år.<br />
Övriga mindre kommuner avser kommuner med 75 000<br />
eller färre invånare respektive år.<br />
Tab. 8.9–8.10<br />
Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom<br />
studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder.<br />
Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom<br />
bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller<br />
annan lokal, som används för annat än bostadsändamål,<br />
ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel<br />
ingår inte heller i angivna hyresuppgifter.<br />
Tab. 8.11<br />
Regional redovisning i fyra regioner enligt kommunindelningen<br />
den 1 jan. 2009 och efter folkmängd den 31<br />
december 2008:<br />
Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se<br />
Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl.<br />
Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner<br />
som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg):<br />
Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg,<br />
Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö,<br />
Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö<br />
och Örebro.<br />
Övriga kommuner.<br />
Tab. 9.15–9.17<br />
Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd<br />
av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 procent<br />
alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa<br />
varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i<br />
genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol.<br />
Tab. 10.7–10.9<br />
Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten,<br />
”statsvägar”, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i<br />
viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar,<br />
”enskilda statsbidragsvägar”. Förändringar i vägnätet uppkommer<br />
genom nyanläggning och ombyggnad samt<br />
genom överföring till annan väghållare.<br />
Tab. 10.15<br />
Körkortsbehörigheter<br />
(www.transportstyrelsen.se):<br />
AM 15 år, moped klass I<br />
A1 16 år, lätt motorcykel<br />
A 18 år, tung motorcykel<br />
B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt<br />
lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon,<br />
terrängvagn eller motorredskap, klass I<br />
BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton,<br />
lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett<br />
vikt<br />
C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över<br />
3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon<br />
CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över<br />
3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett<br />
vikt<br />
D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon<br />
DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett<br />
vikt)<br />
Statistiska centralbyrån 573
Tabellanmärkningar Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och<br />
motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är<br />
utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra<br />
traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig<br />
motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel<br />
med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre<br />
effekt än 25 kW och ett effekt/ viktförhållande som<br />
överstiger 0,16 kW/kg, om man har haft A-behörighet<br />
under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för<br />
sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E-behörighet<br />
lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns;<br />
körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller<br />
D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren<br />
haft körkort med sökt behörighet. – Klass I: motorredskap<br />
som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II:<br />
motorredskap som är konstruerat för en hastighet om<br />
högst 30 km/tim.<br />
Tab. 10.16–10.18<br />
Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till<br />
Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna<br />
fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år.<br />
Tab. 10.19<br />
Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar<br />
redovisar antalet disponibla fordon för trafik.<br />
Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar<br />
och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt<br />
räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent<br />
sammankopplade.<br />
Tab. 10.20<br />
Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik<br />
under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma<br />
hela året eller endast del av året. – Drivmedelsförbrukning:<br />
fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade<br />
elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i<br />
omformarstationer.<br />
Tab. 10.21<br />
Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige.<br />
För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett<br />
banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller<br />
skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än<br />
150 000 Euro, eller 1 400 000 SEK uppkommit<br />
Tab. 10.23<br />
Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet<br />
och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet<br />
multiplicerat med antalet dagar det använts.<br />
Tab. 10.24–10.25<br />
Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek<br />
beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten<br />
avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs<br />
dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat).<br />
Tab. 10.27<br />
Exkl. kommunala och enskilda anläggningar.<br />
Tab. 12.7–12.11<br />
Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar<br />
(AKU) som utförs av Statistiska<br />
centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen:<br />
Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval<br />
av befolkningen i åldersgruppen 15–74 år (uppgifterna<br />
före 2005 avser åldersgruppen 16–64 år) intervjuas<br />
angående en viss vecka (referensveckan) och delas på<br />
grund härav upp i följande kategorier:<br />
1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta<br />
eller arbetslösa.<br />
2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i<br />
kategorierna ”sysselsatta” och ”arbetslösa”.<br />
3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något<br />
förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra<br />
veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta<br />
referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans<br />
slut; se närmare avsnittet ”Begrepp och definitioner”<br />
i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet<br />
har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även<br />
omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa<br />
betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad<br />
statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005.<br />
4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna ”i<br />
arbete” och ” frånvarande”.<br />
5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme<br />
under referensveckan.<br />
6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men<br />
är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester,<br />
sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet.<br />
Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i<br />
arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet<br />
anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften.<br />
Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen.<br />
Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod,<br />
definitioner och innehåll.<br />
Skattningarna för 1987–1995 har reviderats med<br />
hänsyn tagen till dessa förändringar.<br />
Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet<br />
(tab. 12.20) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen<br />
av en ny standard för sektorindelning i AKU.<br />
Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002,<br />
vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande<br />
jämförbarhet för vissa näringsgrenar.<br />
Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning.<br />
Detta tillsammans med ändringar i<br />
population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att<br />
årsmedeltalen i den här redovisade statistiken fr.o.m. 2005<br />
inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Fr.o.m. 2008<br />
används en reviderad standard, SNI 2007, vid klassificering<br />
av näringsgren.<br />
Tab. 12.16<br />
Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna<br />
(AKU). Statistik om personalutbildning<br />
finns på SCB:s webbplats (www.scb.se/UF0502).<br />
Undersökningen genomförs avseende första halvåren<br />
under jämna år.<br />
Tab. 12.17–12.18<br />
Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens<br />
belägenhet (dagbefolkning).<br />
Tab. 12.19<br />
Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga<br />
yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter<br />
som tidigare skett i samband med folk- och<br />
bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda<br />
personer i Sverige per den 31 december 2009<br />
med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande<br />
räknas alla personer som bedöms ha utfört i<br />
genomsnitt en timmes arbete per vecka under november<br />
månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under<br />
mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen.<br />
Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd.<br />
Tab. 12.29,12.31<br />
Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det<br />
kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid<br />
jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper<br />
ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet.<br />
Detta beror ofta på att det har varit rotation<br />
bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser<br />
individer i åldern 18–64 år. Undersökningens huvudsakliga<br />
mätperiod är 1 – 30 september. – Tab. 12.29. l tabellen<br />
ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig<br />
lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten<br />
arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten<br />
m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning,<br />
jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg.<br />
I lönebegreppet ingår fast lön, fasta lönetillägg,<br />
ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön<br />
och ackord) samt OB-/skifttillägg och olika tillägg för smuts,<br />
574 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Tabellanmärkningar<br />
risk, värme o.d. – Tab. 12.31. I tabellen ingår uppgifter om<br />
totallön, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid<br />
skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg<br />
för smuts, risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och<br />
beredskapsersättning samt väntetids- och restidsersättning.<br />
Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning<br />
är exkluderade.<br />
Tab. 13.4–13.6, 13.8, 13.11<br />
Med ålder avses den uppnådda åldern under resp.<br />
inkomstår.<br />
Tab. 13.8<br />
Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst,<br />
sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning<br />
vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.<br />
Tab. 13,8, 13.10–13.11<br />
Se Tabellanmärkning, tab. 4.20–4.21 m.fl.<br />
Tab. 13.4–13.7, 13.9<br />
Statistiken, tab. 13.4–13.7, avser att belysa inkomstfördelningen<br />
på individnivå. Statistiken är baserad på<br />
registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och<br />
kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden,<br />
Statens tjänstepensionsverk, Pliktverket<br />
och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter<br />
från SCB-registren Befolkningens utbildning och<br />
Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas<br />
Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för<br />
2009 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt<br />
gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda<br />
i Sverige under 2009. Statistiken, tab. 13.4–13.7 avser<br />
befolkningen 20 år och äldre som var folkbokförd i Sverige<br />
både den 1 januari och 31 december.<br />
Statistiken, Tab. 13.9, avser att belysa skatter och<br />
taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad<br />
på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter<br />
och kontrolluppgifter) som ingår i Inkomst- och taxeringsregistret.<br />
Målpopulationen för 2009 års skattestatistik<br />
utgörs av de fysiska personer som enligt Skatte- och<br />
taxeringsförfattningen var skattskyldiga i Sverige 2009,<br />
dvs. den skattskyldiga befolkningen.<br />
Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet<br />
bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst.<br />
Den sammanräknade förvärvsinkomsten består<br />
av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna,<br />
vilket avser inkomster från anställning, företagande,<br />
pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar.<br />
I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst<br />
av kapital. Lägger man till inkomst av kapital till den<br />
sammanräknade förvärvsinkomsten skapar man inkomstbegreppet<br />
summa förvärvs- och kapitalinkomst<br />
Tab. 13.13<br />
Förmögenhetsstatistiken bygger i huvudsak på Skatteverkets<br />
kontrolluppgifter över finansiella tillgångar och skulder<br />
samt fastighetstaxeringsuppgifter för hela befolkningen.<br />
Tillgångarna och skulderna är marknadsvärderade per den<br />
31 december respektive år. Alla reala och finansiella tillgångar<br />
som är förmögenhetsskattepliktiga ska ingå men<br />
en stor del av hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar<br />
för de individer/hushåll som inte når upp till gränsen<br />
för förmögenhetsskatt) saknas emellertid i undersökningen.<br />
Sådana övriga tillgångar är bl. a. bilar, båtar,<br />
smycken, konst etc. Värdet av privata pensionsförsäkringar<br />
ingår inte heller i undersökningen, liksom onoterade<br />
aktier och företagares skattefria tillgångar. Fr.o.m. år 2006<br />
förbättrades statistiken över bankkontotillgångar beroende<br />
på att banker blev ålagda att lämna kontrolluppgift för alla<br />
konton med behållning över 10 000 kr. Tidigare har kravet<br />
varit att årsräntan ska överstiga 100 kr på ett konto för att<br />
uppgift ska lämnas. Totalsumman och andelen personer<br />
med banktillgångar är betydligt högre för åren 2006 och<br />
2007 och är därför inte helt jämförbara med tidigare år.<br />
Från och med år 2004 har beräkningen av bostadsrätter<br />
förändrats i förmögenhetsstatistiken. Statistiken över bostadsrätter<br />
2004–2007 är därför inte helt jämförbar med<br />
tidigare år. Fr.o.m. inkomståret 2007 är förmögenhetsskatten<br />
avskaffad. Det innebär att inga deklarerade tillgångar<br />
eller skulder finns tillgängliga för detta år. Tabell<br />
13.22 redovisar nettoförmögenhet, dvs. samtliga tillgångar<br />
minus samtliga skulder.<br />
Tab. 14.7–14.9<br />
Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden,<br />
serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre<br />
indexserien ”Levnadskostnadsindex utan direkta skatter<br />
och sociala förmåner” med juli 1914 som bas finns<br />
publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15,<br />
”Konsumentprisindex 1830–2005”. Indextal finns även<br />
tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion,<br />
samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/PR0101).<br />
– Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna<br />
för hela den privata inhemska konsumtionen.<br />
Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen<br />
jämfört med genomsnittet för år 1980<br />
(genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett<br />
urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden.<br />
Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens<br />
sammansättning i riket. Vägningstalen revideras<br />
vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens<br />
sammansättning under det tilländalupna året.<br />
– Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet)<br />
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas<br />
på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget.<br />
Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober<br />
1980 användes konsumentprisindex. För tid efter<br />
oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex<br />
med bortseende från direkt inverkan av ändringar<br />
i energipriser. För tid efter november 1982 används åter<br />
konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för<br />
åren 1984 t.o.m. 1987 bortsågs dock från de prisförändringar<br />
som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen<br />
i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS<br />
1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp<br />
gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt<br />
upphört för basbelopp gällande 1989. Vid beräkningen av<br />
basbeloppen för åren 1991 t.o.m. 1994 bortsågs från de<br />
prisförändringar som följde av ändringen av den statliga<br />
fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag<br />
inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna<br />
vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga<br />
inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991.<br />
Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs<br />
också från de direkta effekter på prisläget som berodde på<br />
deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19<br />
november–18 december 1992 (SFS 1990:656 och<br />
1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet<br />
för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av<br />
prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 (t.o.m.<br />
basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november<br />
föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet<br />
för en månad i sänder på grundval av prisläget<br />
två månader tidigare.<br />
Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal<br />
kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också<br />
bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om<br />
prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan<br />
närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet.<br />
Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att<br />
man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle<br />
fastställas för år.<br />
Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under<br />
augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen<br />
beror på att statens budgetår numera sammanfaller med<br />
kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen<br />
den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna<br />
(SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande<br />
av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna<br />
utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års<br />
prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med<br />
Statistiska centralbyrån 575
Tabellanmärkningar Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det<br />
allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet<br />
avser och prisläget i juni 1997.<br />
– Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex<br />
och visar den genomsnittliga utvecklingen av<br />
konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som<br />
belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är<br />
rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva<br />
försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från<br />
indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial<br />
och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen<br />
av varorna. Även indirekta skatter, som kan<br />
hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning,<br />
har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening<br />
kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten<br />
saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna<br />
reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla<br />
belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner<br />
hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har<br />
tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska<br />
skäl har prisjusteringar inte kunnat ske på varje enskild<br />
konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt att beräkna<br />
nettoprisindex som överensstämmer med delserierna i<br />
konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex som<br />
korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat<br />
beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga<br />
statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från<br />
övriga statsutgifter görs med utgångspunkt från de<br />
principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa<br />
avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och<br />
subventioner har beaktats vid beräkningen av<br />
nettoprisindex år 2010.<br />
– Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt,<br />
tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt,<br />
vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt<br />
på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt,<br />
skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt.<br />
– Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd<br />
till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd,<br />
räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättnings-<br />
och transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar,<br />
tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH),<br />
investeringsbidrag för bostäder (FBH), samt skattereduktion<br />
för husarbete.<br />
Tab. 14.10–14.11<br />
Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den<br />
genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion<br />
och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper.<br />
Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna<br />
levereras från svenska producenter respektive första<br />
inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige.<br />
Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från<br />
ungefär 1 850 företag, med uppdelning på producentpriser<br />
vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden<br />
samt importpriser. Index för hemmamarknaden<br />
tillsammans med exportmarknaden utgör det totala<br />
producentprisindexet. Index för hemmamarknaden ihop<br />
med importmarknaden ger prisindex för inhemsk tillgång.<br />
Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster<br />
som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion.<br />
Större delen av de branscher som mäts i<br />
Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. Insamlingen<br />
sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 prisuppgifter.<br />
I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i<br />
producent- och importled skapar kraven på jämförbarhet<br />
över tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika<br />
produkten som prismäts varje månad måste ha<br />
samma specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars<br />
måste en kvalitetsvärdering göras.<br />
Användare av producentprisindex är Riksbanken,<br />
Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet,<br />
Eurostat samt företagare och privatpersoner<br />
som använder prisstatistik för avtalsregleringar.<br />
Tab. 15.3–15.9<br />
Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska<br />
nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med<br />
det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995)<br />
vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer<br />
som framgår av ”A System of National Accounts”<br />
(SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige<br />
under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa<br />
tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för<br />
perioden 1980–1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s<br />
hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller<br />
med den tidigare SNA som fastställdes 1968.<br />
Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild<br />
av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på<br />
revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata<br />
information om nya företeelser i ekonomin.<br />
Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver<br />
i form av ett kontosystem med kompletterande<br />
tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på<br />
ett konsistent och överskådligt sätt.<br />
Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag<br />
för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I<br />
huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet<br />
som underlag för nationalbudgeterna samt<br />
för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för<br />
löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna<br />
för löpande ekonomisk analys och<br />
som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g)<br />
andra internationella organisationer dels för sammanställning<br />
av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser<br />
och bedömningar. Sedan inträdet i den<br />
Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna<br />
som underlag för att bestämma deltagarländernas<br />
bidrag till EU:s budget samt som kriterier för<br />
deltagande i valutaunionen.<br />
Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag<br />
för omfattande strukturell analys som normalt utförs av<br />
myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk<br />
ekonomisk forskning inom skilda områden samt för<br />
konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet<br />
görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv,<br />
större företag m.fl.<br />
Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna<br />
beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen<br />
och dess användning, inkomstbildning, omfördelning<br />
och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner<br />
med utlandet.<br />
I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m.<br />
hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en<br />
integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning<br />
av produktionen och användningen på ett stort antal varor<br />
och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter<br />
och mer konsistenta fastprisberäkningar.<br />
Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna<br />
näringslivet samt offentliga myndigheter och<br />
hushållens icke vinstdrivande organisationer och med<br />
branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde,<br />
förbrukning och förädlingsvärde. Summan<br />
av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser<br />
ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från<br />
produktionssidan. Produktionens användning redovisas<br />
uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal<br />
konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar<br />
och export med omfattande underindelningar. Summan av<br />
dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt<br />
från användningssidan.<br />
De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt<br />
ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke<br />
finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun,<br />
socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande<br />
organisationer samt utlandet liksom inkomsternas<br />
omfördelning i form av transfereringar av olika slag,<br />
disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt<br />
finansiellt sparande.<br />
576 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950<br />
även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare<br />
serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna.<br />
I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i<br />
föregående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett<br />
visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär<br />
förbättrade volymberäkningar genom att förändringar<br />
mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på<br />
varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte<br />
summerar till totalerna.<br />
Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent<br />
och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975,<br />
1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren<br />
1995, 2000 och 2005.<br />
Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan<br />
och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning<br />
och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med<br />
brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNPberäkningar<br />
i löpande priser finns från 1980 med brott<br />
1993.<br />
Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden,<br />
serie NR 10, som innehåller den mest utförliga<br />
redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur<br />
nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets<br />
skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och<br />
OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper<br />
(<strong>Yearbook</strong> of National Accounts Statistics resp. National<br />
Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer.<br />
Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta –<br />
och delvis i löpande – priser och procentuella förändringstal<br />
redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna distribueras<br />
samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för<br />
resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna<br />
är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska databaser,<br />
SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s hemsida:<br />
(www.scb.se/NR0101 och www.scb.se/NR0103).<br />
Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade<br />
nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd<br />
detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial<br />
från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma<br />
med begrepp, definitioner och klassificeringar i<br />
nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar<br />
finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten<br />
och kan göras tillgängliga för konsumenter i<br />
form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för<br />
nationalräkenskaper.<br />
Tab. 15.10–15.11<br />
Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till<br />
ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper<br />
med regional, geografisk, indelning. Beräkningarna<br />
omfattar, förutom bruttoregionprodukter (BRP)<br />
från produktionssidan, även löner, investeringar samt<br />
hushållens disponibla inkomster (allt i löpande priser) samt<br />
medelantalet sysselsatta. Dessutom beräknas uppgifter<br />
om regional volymförändring, i form av uppgifter om årlig<br />
volymförändring för BRP på länsnivå.<br />
De svenska nationalräkenskaperna och regional-räkenskaperna<br />
framställs enligt ESA 95 (European System of<br />
Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC)<br />
No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna<br />
för riket överensstämmer med national-räkenskapernas.<br />
Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från andra<br />
statistikproducenter (huvudsakligen inom SCB men också<br />
från flera statistikansvariga myndigheter), administrativt<br />
material och andra uppgifter.<br />
Tab. 15.12<br />
Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt<br />
skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan<br />
EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet<br />
finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner<br />
och ett grundsystem som ger information om såväl det<br />
sociala skyddets omfattning som dess inkomster och<br />
utgifter. I Sverige har det statistiska underlaget till rapporten<br />
erhållits från såväl Nationalräkenskaperna (SCB) som<br />
Arbetslöshetskassan (f.d. Arbetsmarknadsstyrelsen),<br />
Tabellanmärkningar<br />
Försäkringskassan (f.d. Riksförsäkringsverket), Pensionsmyndigheten<br />
och Socialstyrelsen.<br />
Tab. 17.5–17.8<br />
Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna.<br />
Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet<br />
och behandlar de finansiella aktiviteter<br />
som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna<br />
är att ge information om finansiella tillgångar och<br />
skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet,<br />
för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller<br />
för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet)<br />
Council Regulation (EC) No 2223/96.<br />
Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna<br />
och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av<br />
finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall<br />
beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna<br />
och transaktionerna i samhället innebär det att de två<br />
senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen<br />
av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva<br />
beräkningar.<br />
Centralt för finansräkenskaperna är också att det för<br />
varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och<br />
särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart<br />
med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas<br />
de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde<br />
även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn.<br />
Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig<br />
åt jämfört med affärsredovisning.<br />
Tab. 17.15<br />
Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala<br />
bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör<br />
omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i<br />
tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska<br />
risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader<br />
ingår i utbetalda försäkringsersättningar.<br />
Tab. 17.16<br />
Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten<br />
2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer<br />
som är födda 1938 eller senare och som har intjänat<br />
premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett<br />
aktivt val får sina medel placerade i AP7 Såfa (Statens<br />
årskullsförvaltningsalternativ), som förvaltas av den Sjunde<br />
AP-fonden. I maj 2010 överfördes medlen från Premiesparfonden<br />
till AP7 Såfa.<br />
Tab. 18.5<br />
Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med<br />
hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i<br />
åldrarna 16–64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning<br />
eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension<br />
eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte.<br />
Tab. 19.7<br />
Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av<br />
insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen<br />
på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas<br />
det/den endast en gång i raden ”Samtliga barn och ungdomar”,<br />
som av den anledningen är mindre än summan av<br />
de övriga raderna Statistiken redovisar registerstatus vid<br />
det tillfälle den framställs. Det innebär att siffrorna ej är<br />
desamma som de som redovisats tidigare år eftersom<br />
korrigeringar och tillägg görs bakåt i tiden. År 1998 gjordes<br />
en stor systemomläggning, som bl.a. medförde en<br />
omfattande kvalitetsgranskning.<br />
Tab. 20.8<br />
Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss<br />
privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret<br />
2001.<br />
Tab. 20.11<br />
Tabellen baseras på de 19 vanligaste anmälningspliktiga<br />
sjukdomarna 2010. Se vidare<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport<br />
er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/<br />
Statistiska centralbyrån 577
Tabellanmärkningar Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
eller http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/sok-pasjukdom/?alpha=n.<br />
Tab. 20.12<br />
Läkemedel förskrivna på recept är inte momspliktiga.<br />
Läkemedelsförmånen är den subvention som utgår i<br />
enlighet med lagen om läkemedelsförmåner m.m. Ytterligare<br />
subventioner av läkemedel i enlighet med annan<br />
lagstiftning, eller särskilda beslut kan förekomma, t.ex. delbetalning<br />
av p-piller till ungdomar eller smittskyddsläkemedel.<br />
Förutom läkemedel ingår även stomihjälpmedel<br />
och produkter som behövs för att tillföra kroppen läkemedel<br />
i läkemedelsförmånen. Dessa kostnader rapporteras<br />
inte i denna tabell.<br />
Försäljningsstatistiken kan inte skilja en krediteringsrad<br />
från en debiteringsrad. Även om krediteringar av läkemedel<br />
är ovanliga, innebär detta en smärre överskattning av<br />
antalet varurader.<br />
Tab. 20.13<br />
Läkemedel förskrivna på recept, eller sålda till sjukhus är<br />
inte momspliktiga.<br />
Tab. 20.14<br />
Ålder är beräknat med användning av år och månad vid<br />
abortens utförande och kvinnans födelseår och månad.<br />
Tab. 20.15–20.18<br />
Ytterligare statistik finns på<br />
http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/<br />
och i dödsorsakspublikationerna på<br />
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-31<br />
Tab. 21.11– 21.14<br />
Uppgifterna avser antalet händelser som har anmälts och<br />
registrerats som brott och av polis, tull, åklagare och<br />
Ekobrottsmyndigheten under ett visst kalenderår. Några<br />
procent av dessa händelser kommer dock efter utredning<br />
visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse<br />
och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott<br />
i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken,<br />
BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan),<br />
brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga<br />
specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i<br />
straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast<br />
de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår,<br />
liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen<br />
av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 § 1 st., TBL 2 §.<br />
Tab. 21.13<br />
Uppklaringsprocenten definieras som antal brott<br />
uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i<br />
procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade<br />
brott avses de polisanmälda brott som polisen och<br />
åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen<br />
”uppklarade brott” innebär inte att någon dömts för brottet<br />
utan anger att brottet fått ”ett polisiärt klarläggande”. Ett<br />
brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den<br />
åtalade frikänts vid en rättegång.<br />
Tab. 21.14<br />
Redovisar de personer som av polis och åklagare efter<br />
avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för<br />
brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas<br />
endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks<br />
för flera brott av samma typ under året (vilket brukar<br />
uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp<br />
vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär att<br />
tabellen inte är summerbar.<br />
Tab. 21.15–21.16<br />
Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första<br />
instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden<br />
och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen.<br />
En person som lagförts för brott flera gånger under<br />
året har således räknats för varje lagföringsbeslut. Redovisningen<br />
omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott<br />
mot specialstraffrättsliga författningar. I lagföringsbeslut<br />
som innehåller flera brott räknats endast det svåraste<br />
brottet, sett till brottens straffskala.<br />
Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen<br />
ingår ej.<br />
Tab. 21.20<br />
Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning.<br />
Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn<br />
och fängelse.<br />
Tab. 22.5–22.6<br />
Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen<br />
avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar<br />
vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med<br />
tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna<br />
består i att:<br />
1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk<br />
Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade<br />
nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar<br />
framförallt redovisningen av utbildningsinriktning.<br />
2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom.<br />
Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng<br />
1993-, Komvux 1988- och Utländska utbildningar<br />
som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår<br />
också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till<br />
Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år<br />
2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en<br />
effekt av de ovan beskrivna förändringarna.<br />
Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på<br />
www.scb.se/UF0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet<br />
med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till<br />
en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret,<br />
SCB okt. 2001. För övriga förändringar under<br />
perioden 1990–2010 samt en utförlig beskrivning av<br />
Utbildningsregistret, se: www.scb.se/UF0506.<br />
Tab. 22.7<br />
I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala<br />
kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som<br />
studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola<br />
eller andra eftergymnasiala utbildningar.<br />
De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader<br />
för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk<br />
och Högskoleverket.<br />
Tab. 22.8<br />
Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem<br />
med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning.<br />
Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten<br />
2009.<br />
Tab. 22.23–22.28<br />
Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om<br />
studenter och examina till SCB:s universitets- och högskoleregister.<br />
Efterrapporteringar och rättningar medför en<br />
kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att<br />
antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid<br />
olika tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna<br />
är i allmänhet små. När det gäller doktorandnybörjare och<br />
doktorander på forskarnivå sker en något större förändring<br />
för senaste året, vid jämförelse mellan de två senaste<br />
tabelluttagen. – En ny examensordning infördes den 1 juli<br />
2007. Utbildningen indelades i grundnivå, avancerad nivå<br />
och forskarnivå. Några nya examina inrättades, bl.a.<br />
masterexamen, civilekonomexamen och officersexamen<br />
samt fyra konstnärliga examina medan ett tiotal examina<br />
togs bort.<br />
Tab. 23.16–23.17<br />
Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning<br />
helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord<br />
utgivningsplan, innehålla minst 25 procent redaktionell<br />
text samt även i övrigt uppfylla Postens ”Villkor för<br />
posttidningar”.<br />
Tab. 23.20<br />
Alla filmer som skall visas offentligt skall vara granskade<br />
och godkända av Statens biografbyrå.<br />
Biografbyrån har till uppgift (Förordning (2007:1182)<br />
med instruktion för Statens biografbyrå) att enligt lagen<br />
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och video-<br />
578 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
gram pröva om framställningen i en film eller ett videogram<br />
skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller<br />
offentlig tillställning.<br />
Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till Biografbyrån<br />
inlämnade granskningsansökningar som lett till<br />
beslut i granskningsärende. Det finns dock ingen överensstämmelse<br />
mellan uppgiften om antalet granskade filmer<br />
hos Biografbyrån och antalet biografpremiärer i tabell<br />
23.19.<br />
Även filmer och videogram som man inte har för avsikt<br />
att visa offentligt kan granskas och godkännas av Biografbyrån.<br />
Den som ansöker om granskning är inte skyldig att<br />
ange om filmen skall visas offentligt. De pornografiska<br />
filmerna som anges i tabellen har t ex inte visats offentligt<br />
och distributören har därför inte haft skyldighet att låta<br />
granska filmerna. I uppgiften om antal granskade filmer<br />
kan det finnas fler filmtitlar än de pornografiska som aldrig<br />
kommit i biografdistribution.<br />
Tab. 23.26–23.28<br />
För jämförelser av resultat från Undersökningarna av<br />
befolkningens levnadsförhållanden, ULF, publicerade i<br />
tidigare årgångar av Statistisk årsbok, är det viktigt att<br />
känna till att ULF fr.o.m. 2008 integrerades med Eurostats<br />
undersökning Statistics on Income and Living Conditions,<br />
SILC. Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna,<br />
vilket kan påverka jämförelsen över tid<br />
väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan<br />
varierar därför från indikator till indikator. Därutöver<br />
används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för<br />
att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. För<br />
vägledning se SCB:s rapport "Förändringar i Undersökningarna<br />
av levnadsförhållanden 2006-2008 – En studie<br />
av jämförbarheten över tid för välfärdsindikatorerna" på<br />
SCB:s webbplats www.scb.se.<br />
List of terms:<br />
Samtliga All individuals<br />
Kön Gender<br />
Män Men<br />
Kvinnor Women<br />
Ålder Age<br />
År Year<br />
Hushållstyp Type of household<br />
Ensamstående utan barn Single without children<br />
Ensamstående med barn Single with children<br />
Sammanboende utan barn Married/cohabiting without<br />
children<br />
Sammanboende med barn Married/cohabiting with<br />
children<br />
Utländsk bakgrund Foreign background<br />
Utrikes födda Foreign-born persons<br />
Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in<br />
<strong>Sweden</strong> with two parents born abroad<br />
Svensk bakgrund Swedish background<br />
Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in<br />
<strong>Sweden</strong> with one parent born abroad<br />
Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in<br />
<strong>Sweden</strong> with both parents born in <strong>Sweden</strong><br />
Socioekonomisk grupp Socio-economic status<br />
Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers<br />
Facklärda arbetare Skilled manual workers<br />
Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers<br />
Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual<br />
workers<br />
Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers<br />
Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers<br />
SKL-region (aggregerad) SKL-region (aggregated)<br />
Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet<br />
(SK) – numera Sveriges Kommuner och<br />
Landsting (SKL). Indelningen har gjorts i nio grupper efter<br />
vissa strukturella egenskaper som bl. a. befolkningsstorlek,<br />
pendlingsmönster, och näringslivsstruktur. Antalet kommuner<br />
i varje grupp, angivna inom parentes, gäller senaste<br />
uppdateringen 1 januari 2005.<br />
Kommungrupperna är:<br />
Tabellanmärkningar<br />
Storstäder (3): Kommun med en folkmängd som<br />
överstiger 200 000 invånare.<br />
Förortskommuner (38): Kommun där mer än 50 procent<br />
av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.<br />
Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av<br />
storstäderna<br />
Större städer (27): Kommun med 50 000-200 000<br />
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.<br />
Pendlingskommuner (41): Kommun där mer än 40 procent<br />
av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan<br />
kommun.<br />
Glesbygdskommuner (39): Kommun med mindre än 7<br />
invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000<br />
invånare.<br />
Varuproducerande kommuner (40): Kommun med mer<br />
än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år,<br />
anställda inom varutillverkning eller industriell verksamhet.<br />
(SNI92).<br />
Övriga kommuner, > 25 000 inv. (34): Kommun som inte<br />
tillhör någon av tidigare grupper och har mer än 25 000<br />
invånare.<br />
Övriga kommuner, 12 500–25 000 inv. (37): Kommun<br />
som inte tillhör någon av tidigare grupper och har 12 500–<br />
25 000 invånare.<br />
Övriga kommuner, 25 000 inv. samt<br />
pendlingskommuner: Större städer, Pendlingskommuner<br />
samt Övriga kommuner över 25 000 inv.<br />
– Övriga kommuner: Glesbygdskommuner, Varuproducerande<br />
kommuner, Övriga kommuner, 12 500–25 000<br />
inv. samt Övriga kommuner mindre än 12 500 inv.<br />
Tab. 23.26<br />
I begreppet fritidshus ingår fr.o.m. 2008 även husbil,<br />
husvagn eller båt som man kan övernatta i.<br />
Tab. 24.12<br />
Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år<br />
1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta<br />
utskott. Särskilda utskott kan även förekomma.<br />
Tab. 24.17<br />
Källor: År 1922: Otto Grönlund, ”Folkomröstningen den 27<br />
augusti 1922 angående rusdrycksförbud”, Nordisk statistisk<br />
tidskrift 1923, sid. 292–312. – År 1955: Kungl. Maj:ts<br />
skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens protokoll år<br />
1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet.<br />
– År 1957: Ture Widstam, ”Folkomröstningen i<br />
pensionsfrågan den 13 oktober 1957”. Statistisk tidskrift<br />
1958:5. – År 1980: ”Resultat från folkomröstningen om<br />
kärnkraft den 23 mars 1980” . Statistiska meddelanden,<br />
serie Be 1980:5. – År 1994: ”Folkomröstningen om medlemskap<br />
i EU den 13 november 1994”. Statistiska meddelanden,<br />
serie Be 62 SM 9501. – År 2003: ”Folkomröstning<br />
om euron 2003”.<br />
Noter Notes:<br />
1 Electoral participation. Voters in per cent of total number<br />
of persons entitled to vote.<br />
2 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner,<br />
som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt<br />
värde. Andra förvärvsarbetande – företagare m.fl. – får<br />
möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för<br />
tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt<br />
värde.<br />
Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet<br />
att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner,<br />
som med garanti av staten behåller sitt värde.<br />
Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt<br />
försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning<br />
genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner<br />
utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen<br />
till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal<br />
Statistiska centralbyrån 579
Tabellanmärkningar Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
eller genom andra överenskommelser, enskilt eller<br />
gruppvis.<br />
Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan<br />
sponsored by the Social Democratic party. The<br />
Communist party supported this plan.<br />
Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the<br />
Agrarian party (Centre party).<br />
Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the<br />
Liberal and Conservative parties.<br />
3 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig<br />
med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande<br />
av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska<br />
oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor<br />
blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer<br />
som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare<br />
kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter<br />
blir avgörande för den ordning i vilken<br />
reaktorerna tas ur drift.<br />
Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s<br />
valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt<br />
och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället<br />
skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen<br />
bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny<br />
permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara<br />
energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch<br />
säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken<br />
genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje<br />
reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk<br />
en säkerhetskommitté med lokal förankring.<br />
Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.<br />
Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och<br />
distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra<br />
framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av<br />
betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i<br />
vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.<br />
Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling<br />
av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En<br />
hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på<br />
grundval av – fortsatt och intensifierad energibesparing –<br />
kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna<br />
i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke<br />
laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i<br />
vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om<br />
pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver,<br />
innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning<br />
skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen<br />
skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av<br />
reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas<br />
genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning<br />
samt ökad förädling av råvaror.<br />
Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate<br />
which is possible with due regard to the need for electric<br />
power to maintain employment and prosperity. In order<br />
among other things to reduce dependence on oil, and<br />
pending the availability of renewable energy sources, use<br />
will be made of not more than the twelve nuclear reactors<br />
which today are in operation, ready for commissioning or<br />
under construction. There is to be no further expansion of<br />
the nuclear power sector. Safety considerations will decide<br />
the order in which the reactors are to be taken out of<br />
service.<br />
Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following<br />
text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2:<br />
Energy conservation is to be vigorously prosecuted and<br />
given further encouragement. The most disadvantaged<br />
groups in society are to be protected. Measures are to be<br />
taken to steer the consumption of electricity with the aim,<br />
among other things, of preventive direct-acting electrical<br />
heating in new permanent building development. Research<br />
and development activities concerning renewable energy<br />
sources are to be stepped up under public auspices.<br />
Measures to improve environmental standards and safety<br />
standards are to be taken at nuclear power stations. A<br />
special safety study is to be carried out for each reactor. A<br />
safety committee including local representatives is to be<br />
appointed at every nuclear power station for purposes of<br />
public supervision. Electricity production in oil-based and<br />
coal-based condensation is to be avoided. Principal<br />
responsibility for the production and distribution of<br />
electrical power is to be vested in society. Nuclear power<br />
stations and other future facilities of importance for the<br />
production of electricity are to be owned by national and<br />
local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric<br />
power production are to be sequestrated by means of<br />
taxation.<br />
Alternative 3: No further expansion of nuclear power.<br />
Closure within not more than ten year of the six reactors<br />
now in service. A conservation plan for the reduction of<br />
dependence on oil is to be based on continued and<br />
intensified energy economizing; greatly increased efforts to<br />
develop renewable energy sources. Stricter safety<br />
requirements are to be imposed on operational reactors.<br />
No inactivated reactors are to be commissioned. No<br />
uranium extraction is to be permitted in <strong>Sweden</strong>. The<br />
following text was on the reverse side of the voting slip: If<br />
current or future safety analyses so require, this Alternative<br />
naturally implies an immediate shutdown. The campaign<br />
against nuclear weapons and their proliferation is to<br />
continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of<br />
reactors and reactor technology are to be discontinued.<br />
Employment to be boosted by means of alternative energy<br />
production, more efficient energy management and more<br />
extensive upgrading of raw materials.<br />
4 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på<br />
två av valsedlarna: ”Folkomröstning om EU-medlemskap.<br />
Riksdagen har beslutat att det skall hållas en<br />
folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska<br />
unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli<br />
medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram<br />
mellan Sverige och EU:s medlemsstater.<br />
Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med<br />
avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?”<br />
På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den<br />
andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln<br />
hade enbart rubrik ”Folkomröstning om EU-medlemskap”<br />
och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst.<br />
There were three alternatives to choose from. The<br />
following text was to be read on two of the voting ballots:<br />
”Referendum on EU Membership. The parliament has<br />
decided that a referendum shall be held concerning<br />
Swedish membership in the European Union (EU). The<br />
election relates to whether <strong>Sweden</strong> should become a<br />
member of the EU in accordance with the agreement,<br />
which was concluded after negotiations between <strong>Sweden</strong><br />
and the Member States.<br />
Do you think that <strong>Sweden</strong> should become a member of the<br />
EU in accordance with the agreement between <strong>Sweden</strong><br />
and the EU Member States?”<br />
In one of the voting ballots the text was followed by a YES<br />
and in the other paper by a NO, directly after the question.<br />
The third ballot had only the heading “Referendum on EU<br />
Membership” followed by the text<br />
“Blank voting paper”, for a blank vote.<br />
5 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på<br />
två av röstsedlarna: ”Anser du att Sverige ska införa<br />
euron som valuta?” På den ena röstsedeln följdes texten<br />
av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den<br />
tredje röstsedeln hade enbart rubrik ”Folkomröstning”<br />
och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst.<br />
There were three alternatives to choose from. The<br />
following text was to be read on two of the voting ballots:<br />
”Do you think <strong>Sweden</strong> should introduce the euro as its<br />
official currency?” On one of the voting ballots the text<br />
was followed by a YES and on the other ballot by a NO,<br />
directly after the question. The third ballot had only the<br />
heading ”Referendum” followed by the text ”Blank voting<br />
paper”, for a blank vote.<br />
580 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Statistiska standarder<br />
Statistiska standarder<br />
Standards, classifications<br />
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet<br />
för den officiella statistiken och för annan statlig<br />
statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning<br />
av den statliga statistiken och för samordning mellan<br />
statlig och annan statistik. Samordningen avser att åstadkomma<br />
jämförbarhet och konsistens mellan statistiska<br />
material och över tiden samt en rationell insamling,<br />
bearbetning, redovisning och användning av statistisk<br />
information. Standarder för klassifikationer och indelningar,<br />
begrepp och definitioner är grundläggande instrument för<br />
sådan statistiksamordning.<br />
Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning<br />
och remissbehandling av förslag. På många områden finns<br />
av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade<br />
standarder till vilka motsvarande svenska standarder<br />
anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden<br />
anpassad standard kopplad till den internationella förlagan.<br />
Standarder och andra instrument för samordning av<br />
svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden<br />
i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB.<br />
I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar<br />
gjorts till följande standarder:<br />
a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning<br />
b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter<br />
näringsgren<br />
c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade<br />
Classification, Revision 3 and 4.<br />
d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity<br />
Description and Coding System) samt från denna<br />
utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen<br />
e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996.<br />
Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard.<br />
a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI<br />
SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till<br />
näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels<br />
arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade<br />
enheter, dels företag, organisationer, myndigheter o. dyl.<br />
Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör observeras<br />
att en statistikgren i sin tillämpning av standarden kan välja<br />
såväl indelningsnivå i standarden som typ av produktionsenhet.<br />
SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning<br />
2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s<br />
näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des<br />
Activités Économiques dans les Commu-nautés<br />
Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2,<br />
som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE<br />
har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s<br />
ISIC (International Standard Industrial Classification of All<br />
Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC<br />
benämns ISIC Rev.4.<br />
SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer.<br />
Integreringen med NACE innebär att de fyra första<br />
nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad<br />
gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI<br />
2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå.<br />
Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har<br />
strävat efter att balansera:<br />
a. kontinuitet med föregående versioner<br />
b. relevans till den globala ekonomin<br />
c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer<br />
Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför<br />
medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat.<br />
SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002<br />
som var resultatet av en mindre revision av SNI 92.<br />
Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69.<br />
SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller<br />
struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar<br />
av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar<br />
mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns<br />
publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6.<br />
Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 sker successivt<br />
för olika statistikgrenar. I de tabeller som publiceras i<br />
Statistisk årsbok finns därför SNI-uppgifter avseende SNI<br />
2002 eller SNI 2007.<br />
b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter<br />
näringsgren<br />
SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar<br />
både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter<br />
ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI<br />
2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen<br />
SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell<br />
standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning,<br />
men begränsad till att endast omfatta transportabla varor,<br />
utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under<br />
namnet ”Varu-SNI”. Den uppfattades då som en del av<br />
SNI och inte som en fristående standard.<br />
SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification<br />
of Products by Activity, CPA, och är utom på<br />
detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av<br />
CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2.<br />
Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003.<br />
SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk<br />
retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS<br />
2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad,<br />
innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på<br />
lägsta nivå.<br />
c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik,<br />
SITC<br />
I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard<br />
International Trade Classification) av FN:s statistiska<br />
kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu<br />
gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och<br />
används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för<br />
2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den<br />
svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006.<br />
SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering<br />
avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första<br />
hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt<br />
uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå.<br />
Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren<br />
SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och<br />
3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga<br />
varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har<br />
dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3-<br />
siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från<br />
eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan<br />
påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och<br />
perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2-<br />
siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5-<br />
siffernivå är däremot mer omfattande. Den mest<br />
detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca<br />
3 000 varuposter. På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2-<br />
siffernivån 67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper.<br />
Genom samarbete mellan FN och Tullsamarbetsrådet i<br />
Statistiska centralbyrån 581
Statistiska standarder Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad<br />
varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa.<br />
Utifrån denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se<br />
avsnitt d) och SITC, som används för att bygga upp SITCredovisningen<br />
i den svenska statistiken.<br />
SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som<br />
”Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4”.<br />
d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad<br />
av denna till KN<br />
En internationell varunomenklatur används som grund för<br />
den svenska tulltaxan och den mest detaljerade varuförteckningen<br />
för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur,<br />
kallad Harmonized System (HS; eg.<br />
Harmonized Commodity Description and Coding System),<br />
har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World<br />
Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på<br />
detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för<br />
varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken<br />
Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS<br />
gäller i den svenska statistiken fr.o.m. år 2007. En ny<br />
version av HS införs i den svenska statistiken fr. o. m. år<br />
<strong>2012</strong>.<br />
Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning,<br />
Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade<br />
nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln<br />
och handeln mellan medlemsländerna. KN är<br />
hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8-<br />
siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna<br />
till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder<br />
den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen<br />
enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska<br />
utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid<br />
varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN<br />
fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007<br />
ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån<br />
indelad i knappt 9 300 varuposter (2011 års version).<br />
e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK<br />
En ny svensk yrkesindelning, Standard för svensk yrkesklassificering,<br />
SSYK 96, fastställdes våren 1996. Den är<br />
baserad på ILO:s klassifikation ISCO-88 och dess EUversion,<br />
ISCO-88 (COM). SSYK 96 har införts successivt i<br />
statistiken sedan 1997. SSYK 96, med koder, benämningar<br />
och beskrivningar samt kodningshjälpmedel har<br />
publicerats i MIS 1998:3 (nytryck 2001). Information finns<br />
även på SCB:s webbplats: www.scb.se/ssyk.<br />
Några andra viktiga standarder är:<br />
– SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för<br />
klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1,<br />
www.scb.se/sun).<br />
– Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4,<br />
www.scb.se/sei) .<br />
– Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader<br />
m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989:<br />
4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4).<br />
– Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS<br />
1990:3).<br />
– Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag<br />
(MIS 1991:6).<br />
– Standarder för klassificering av institutionella enheter:<br />
Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT<br />
2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR<br />
2000 (MIS 2001:2).<br />
– Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och<br />
definitioner (MIS 1999:1).<br />
Ytterligare information om klassifikationer som<br />
används i statistiken<br />
För information om och nedladdning av klassifikationer<br />
hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats:<br />
www.scb.se/Pages/List____259939.aspx<br />
582 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
SI-systemet<br />
Système International d’Unités<br />
SI-systemet<br />
Storhet<br />
Quantity<br />
Benämning<br />
Name<br />
SI-enhet<br />
SI unit<br />
Beteckning<br />
Symbol<br />
Benämning<br />
Äldre enhet<br />
Former unit<br />
Beteckning<br />
Förhållande mellan<br />
enheterna<br />
Relation between units<br />
Plan vinkel<br />
Plane angle<br />
radian 1 rad grad 1° 1 rad = 57,3°<br />
Längd Length meter 1 m meter 1 m<br />
Area Area kvadratmeter 1 m 2 kvadratmeter 1 m 2<br />
ar 1 a 1 m 2 = 10 -2 a<br />
hektar 1 ha 1 m 2 = 10 -4 ha<br />
Volym Volume kubikmeter 1 m 3 kubikmeter 1 m 3<br />
Tid Time sekund 1 s sekund 1 s<br />
Hastighet Velocity meter/sekund 1 m/s meter/sekund 1 m/s<br />
Energi Energy joule 1 J kalori 1 cal 1 J = 0,239 cal = 1 Ws<br />
wattimme 1 Wh 1 J = 0,278 x 10 -3 Wh<br />
kilopondmeter 1 kpm 1 J = 1 x 9,81 -1 kpm<br />
Effekt Power watt 1 W watt 1 W<br />
hästkraft 1 hk 1 W = 1,36 x 10 -3 hk<br />
kilopondmeter/sek kpm/s 1 W = 0,102 kpm/s<br />
kilokalori/ timme 1 kcal/h 1 W = 0,86 kcal/h<br />
Massa Mass kilogram 1 kg kilogram 1 kg<br />
Kraft Force newton 1 N kilopond 1 kp 1 N = 0,102 kp<br />
Temperatur grad Celsius 1 °C grad Celsius 1 °C 0° C = 273,15 K<br />
Temperature kelvin 1 K kelvin 1 K 0 K = -273,15 °C<br />
Elmängd, laddning<br />
Electric charge<br />
Elektrisk spänning<br />
Electromotive force<br />
Elektrisk ström<br />
Electric current<br />
coulomb 1 C coulomb 1 C<br />
volt 1 V volt 1 v<br />
ampere 1 A ampere 1 A<br />
Statistiska centralbyrån 583
Mått och vikt Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Mått och vikt<br />
Weights and measures<br />
Längd Length<br />
1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm<br />
1 m =<br />
3,2808 feet<br />
1,0936 yard<br />
1 foot = 12 inch = 30,48 cm<br />
1 yard = 3 feet = 0,9144 m<br />
1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km<br />
1 km = 0,540 nautisk mil<br />
1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km<br />
Areal Area<br />
1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2<br />
1 m 2 = 10,7639 square feet<br />
1,1960 square yard<br />
1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar =<br />
= 2,471 acre<br />
1 square foot = 0,0929 m 2<br />
1 square yard = 0,8361 m 2<br />
1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar<br />
1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar<br />
1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2<br />
Volym Volume<br />
1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3<br />
1 liter =<br />
1 dm 3 =<br />
0,8799 quart<br />
1,0567 quart (US)<br />
1,76 pint<br />
1 quart = 1,1365 l<br />
1 quart (US) = 0,9464 l<br />
1 pint = 0,568 l<br />
1 hl =<br />
100 l =<br />
21,997 gallon<br />
26,417 gallon (US)<br />
2,7496 bushel<br />
2,8378 bushel (US)<br />
1 gallon = 4 quart = 4,546 l<br />
1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l<br />
1 bushel = 8 gallon = 36,37 l<br />
1 bushel (US) = 35,24 l<br />
1 m 3 =<br />
35,315 cubic feet<br />
1,3080 cubic yard<br />
1 cubic foot = 0,0283 m 3<br />
1 cubic yard = 0,7646 m 3<br />
1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard<br />
1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått<br />
= ca 1,65 m 3 fast mått<br />
1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått =<br />
= ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått<br />
1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått<br />
1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels)<br />
1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels)<br />
584 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Mått och vikt<br />
Vikt, massa Weight<br />
1 kg =<br />
2,2046 pounds<br />
35,274 ounces 1 pound (lb) =<br />
1 ounce (oz) =<br />
16 ounces = 0,4536 kg<br />
12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem<br />
för guld, silver, platina o. ädelstenar)<br />
0,02835 kg<br />
31,1 g (Troy)<br />
100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg<br />
1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton<br />
0,9842 long ton<br />
1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg<br />
1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg<br />
Elektricitet Electricity<br />
1 kW = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kW = 0,746 hp (UK)<br />
1 kWh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kWh<br />
Temperatur Temperature<br />
100 °C (Celsius) = 212 °F (Fahrenheit) =<br />
100 °F = 37,78 °C<br />
= vattnets kokpunkt<br />
0 °C = 32 °F = vattnets fryspunkt 0 °F = –17,78 °C<br />
Omräkning från °F till °C: °C = (°F–32) x 5/9 °F = 9/5 °C + 32<br />
Stycketal<br />
Number of pieces<br />
1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort<br />
gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark.<br />
Måttenheter för skepp<br />
Units of measurement for ships<br />
Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3<br />
Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader<br />
och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek.<br />
Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan<br />
lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt.<br />
Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement.<br />
Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i<br />
timmen.<br />
Prefix<br />
Prefixes<br />
Prefix Symbol Faktor Factor<br />
deka da 10<br />
hekto h 10 2 = 100<br />
kilo k 10 3 = 1 000<br />
mega M 10 6 = 1 000 000<br />
giga G 10 9 = 1 000 000 000<br />
tera T 10 12 = 1 000 000 000 000<br />
peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000<br />
Statistiska centralbyrån 585
Engelskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Engelskt sakregister<br />
English subject index<br />
This index refers to table numbers.<br />
A<br />
Abortions 20.14<br />
Abusers, interventions for 19.8, 19.9, 19.10<br />
Accident, death by 20.18<br />
− occupational 12.15<br />
− road traffic 10.16, 10.17, 10.18<br />
Accidents, traffic 10.2<br />
Accommodation establishment 6.19<br />
− category of guests 6.18<br />
− guest-nights 6.19<br />
Accounts, national 15.3 p<br />
− regional 15.10, 15.11<br />
Administrative courts 21.23<br />
Adopted, by country of birth 19.5<br />
Adult education 22.22<br />
Adult educational associations 23.11, 23.12<br />
After school centres 22.8<br />
Agriculture 5.1, 5.11 p<br />
− arable land 5.13<br />
− holdings 5.11, 5.12, 5.18<br />
− organic farming 5.15, 5.17<br />
− use of nitrogen 3.16<br />
− use of phosphorus 3.16<br />
− yield 5.14, 5.16<br />
Air traffic 10.28, 10.29, 10.30<br />
Aircraft 10.28<br />
Airports 10.29, 10.30<br />
− passengers 10.5<br />
Alcohol, having used 20.2<br />
Alcoholic beverages, consumption 14.14, 14.15<br />
− retail trade 9.15, 9.16<br />
Aliens, naturalised 4.34<br />
Animals 3.12, 5.24<br />
− livestock 5.19, 5.20<br />
− number of animal species 3.12<br />
− red-listed animal species 3.12<br />
− used in experiments 5.24<br />
Aquaculture production 5.29<br />
Arable land 5.13<br />
− consumption of nitrogen 3.16<br />
− consumption of phosphorus 3.16<br />
− use of 5.13<br />
Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12<br />
− by county 4.12, 4.14, 4.16<br />
− international perspective 26.10<br />
− of forest land 5.8, 5.26, 5.27<br />
− of municipalities 1.5, 4.16<br />
− of water 1.5<br />
− protected forest 5.26<br />
Assessment 16.9<br />
Athletics 23.24, 23.25<br />
− federations 23.25<br />
Attorney-General 21.33<br />
Aviation 10.30<br />
B<br />
Balance of payments 9.7<br />
Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18<br />
Bank of <strong>Sweden</strong>, see the Riksbank<br />
Bankruptcies 6.7<br />
Banks 17.8 p, 17.12 p<br />
Basic amount 14.9<br />
Births 4.8, 4.24, 4.28, 25.3<br />
− international perspectives 26.8<br />
Bonds 17.8<br />
− in circulation in <strong>Sweden</strong> 17.8<br />
Book production 23.13, 23.14, 23.15<br />
Books, persons reading 23.27<br />
Bridges 10.8<br />
Broadcasting 23.18<br />
Budget, Swedish State 16.3<br />
Buildings 8.6 p<br />
Built-up areas and associated land, by county 3.7<br />
Burial fees 16.11<br />
Buses 10.10, 10.12, 10.13<br />
Business activities 6.1<br />
Businesses, newly registered 6.16<br />
C<br />
Cadastral and land registration authority 21.26<br />
Campsites, nights spent in 6.4<br />
Capital market 17.1 p<br />
Capital transactions 9.7<br />
Carbon dioxide, emissions of 3.19<br />
Cargo ships 10.24<br />
Cars 10.1, 10.2<br />
Causes of death 20.15 20.16, 20.17, 20.18<br />
Central Government Budget 16.1, 16.3 p<br />
Central Government Debt 16.2<br />
Central Government, income tax 16.9<br />
Chemicals, most common in terms of quantity 3.14<br />
Chief Public Prosecutor 21.33<br />
Child care 22.8 p<br />
Children, Ombudsman 21.33<br />
− social service interventions 19.7<br />
Church dues 16.11<br />
Cinemas 23.19<br />
Cinema goers 23.4<br />
Cities, largest 4.17<br />
− international perspectives 26.4<br />
Citizen influence 24.1<br />
Citizenship 4.31, 4.22<br />
Climate 2.3<br />
Coast 1.3<br />
Coast, mainland 1.6<br />
Combated oil spills 3.11<br />
Commodities 6.8<br />
− production of 6.8<br />
586 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Companies, credit market 17.13<br />
− joint stock, registered 6.15<br />
− limited by shares 6.16<br />
− registered businesses, newly 6.16<br />
− registered limited 6.15<br />
Compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16<br />
− leaving certificates 22.13<br />
− mother tongue other than Swedish 22.14<br />
− pupils 22.10, 22.13, 22.16<br />
− schools 22.10<br />
Computers 11.1 p, 11.2, 11.3<br />
− use 11.5 p<br />
Confederation of Swedish Enterprise 12.26<br />
Confirmed oil spills 3.11<br />
Construction 8.2<br />
− costs 8.8<br />
− dwellings 8.7<br />
− hourly/monthly earnings 12.29, 12.31<br />
Consumer Ombudsman 21.33<br />
Consumer price index 14.6, 14.7, 14.8<br />
− international perspectives 26.19<br />
Consumption 14.1, 14.3, 14.14<br />
− household 13.12, 15.8<br />
− water-, in counties 3.10<br />
Cost-of-living index 14.4<br />
Country of birth 4.30, 4.31, 19.5, 24.8<br />
− of origin 4.31<br />
County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15<br />
− finances 16.15<br />
− operating costs for culture 23.6, 23.7<br />
Courts, Administrative 21.23<br />
− District 21.24, 21.25<br />
− of Appeal 21.27<br />
− Supreme 21.28<br />
Cows 5.4<br />
Credit market companies 17.13<br />
Crimes 21.11 p<br />
− cleared-up 21.8, 21.13<br />
− persons being subjected to 21.10<br />
− relapse into 21.2, 21.17, 21.28<br />
Criminal (Penal) Code 21.11 p<br />
Crops 5.13<br />
Culture 23.6 p<br />
− operating costs 23.6, 23.7<br />
Current account balance 9.3<br />
D<br />
Dairy and meat production 5.21<br />
Daycare centres 22.8<br />
Deaths 4.24, 4,25, 4.28, 4.29<br />
− by accident 10.16, 10.18, 20.18<br />
− by cause and age 20.16, 20.17<br />
− infant 4.24, 4.25<br />
Debentures 17.8<br />
− in circulation in <strong>Sweden</strong> 17.8<br />
Debt, State 16.5<br />
Debts, private 3.13<br />
Democracy 24.1, 24.4<br />
Dentists 20.10<br />
Dependency burden 4.5<br />
Developing countries, Swedish official assistance 16.8<br />
Development see Research and development (R&D)<br />
Disability, Ombudsman 21.33<br />
Disabled persons 19.12<br />
− dwellings 19.12<br />
− labour market situation 12.3<br />
Engelskt sakregister<br />
Discrimination, Ethnic, Ombudsman 21.33<br />
Diseases, infectious 20.11<br />
− occupational 12.15<br />
Dismissal 12.4<br />
Dismissal of employees 12.21<br />
District Courts 21.24, 21.25<br />
Divorces 4.23, 4.28<br />
Drainage areas 1.1<br />
Drivers licences 10.15<br />
Drunkenness 21.21<br />
Dwellings 8.3, 8.4, 8.5<br />
− adapted to elderly or disabled persons 19.12<br />
− completed 8.7<br />
− prices 8.10<br />
− rent by type of dwelling 8.10<br />
− vacant for renting 8.11<br />
E<br />
Earnings, average hourly 12.29<br />
Economic association 6.16<br />
Economically active population 12.17 p<br />
− by county 12.17<br />
− by industry 12.17, 12.18<br />
− by occupation 12.18<br />
− by sex 12.18<br />
Education 22.5 p<br />
− municipal adult 22.22<br />
− population by education level 22.5, 22.6<br />
− pre-school classes 22.8, 22.9<br />
− teachers, on duty and on leave 22.29, 22.30<br />
Education, higher 22.23 p<br />
− higher, degrees awarded 22.23, 22.24<br />
− higher, doctoral degrees 22.28<br />
− higher, enrolled students 22.23<br />
− higher, first year students 22.23<br />
− higher, post-graduate 22.25 p<br />
Educational, associations, adult 23.11, 23.12<br />
− expenditures 22.7<br />
Educational level 22.1, 22.2<br />
Elderly people, type of living 19.2<br />
Elderly persons, dwellings 19.12<br />
Elections 24.4 p<br />
− elected 24.8, 24.9<br />
− nominees 24.8<br />
− participation 24.10, 24.11<br />
− referenda 24.17<br />
− to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15<br />
− to municipal council 24.8, 24.16<br />
− to the European Parliament 24.18, 24.19<br />
− to the Riksdag 24.2, 24.4 p<br />
Electric energy<br />
− consumption of 7.6, 7.7, 7.10<br />
− generation 7.10<br />
− price 7.8<br />
Electricity, international perspective 26.13, 26.14<br />
Electricity supplier, change of 7.15<br />
Elks, killed 5.25<br />
Emigrants 4.7, 4.28, 4.29, 4.33 p<br />
Emissions 3.19, 3.23<br />
− of greenhouse gases 3.23<br />
− to air 3.19<br />
Employed 6.11, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p<br />
− labour force participation 12.10<br />
− staff training 12.16<br />
− weekly hours 12.10<br />
− work hours per week 12.10<br />
Statistiska centralbyrån 587
Engelskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Employees 6.11 p, 12.10 p, 12.11, 12.14, 12.16 p<br />
− average hourly earnings 12.29<br />
− by branch 6.10 p<br />
− by county 12.13<br />
− by economic activities 6.10 p<br />
− by industry 6.11, 12.11<br />
− by legal form 6.10<br />
− by occupation 12.19<br />
− by sector 12.13<br />
− hours worked per week 12.20<br />
− in public sector 12.12<br />
− monthly salaries 12.30,12.31, 12.33<br />
− redundancy notices 12.21<br />
Employment offices 12.5, 12.22<br />
− vacancies 12.22<br />
Endangered species 3.12, 3.13<br />
Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5<br />
− use by type 7.13, 7.14<br />
Enforcement Authorities 21.33<br />
Enterprise, The Confederation of Swedish 12.26<br />
Enterprises 6.10<br />
− basic data 6.13<br />
− branch 6.10<br />
− economic activity 6.10<br />
− expenditure on software 11.11<br />
− expenditure on IT and telecommunication<br />
equipment 11.10<br />
− municipal 6.14<br />
− some central data 6.13<br />
Environment 3.6<br />
− working 12.14<br />
Environmental accounts<br />
− environmental impact 3.22<br />
− environmental taxes 3.24<br />
− sanction 3.25<br />
Environmental accounts and consumption 3.5<br />
Environmental sanction charges 3.25<br />
Equal Opportunities Ombudsman 21.33<br />
Equalisation, economic 16.14<br />
Equality Ombudsman 21.33<br />
Establishments 6.12<br />
− –economic activity 6.12<br />
− –hotels and restaurants 9.13<br />
European Parliament, election to 24.18, 24.19<br />
Exchange, OMX, Stockholm 17.10<br />
Exports 9.4, 9.5, 9.8, 9.11, 9.12<br />
− –international perspectives 26.16<br />
Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12<br />
− –by country of destination 9.11, 9.12<br />
− –value of 9.8, 9.11, 9.12<br />
F<br />
Family and first names, applications for 4.22<br />
Family day care 22.8<br />
Fiction, reading 23.27<br />
File sharing 11.8<br />
Film Classification, National Board of 23.20<br />
Films 23.19, 23.20<br />
− censored 23.20<br />
− new 23.19<br />
Final tax 13.15<br />
Finance, public 16.3 p<br />
Finances, of county councils 16.15<br />
− of municipalities 16.17<br />
Financial accounts 17.5 p<br />
− financial objects 17.6<br />
Financial market 17.1 p<br />
− financial accounts 17.3 p<br />
− institutes 17.11<br />
− investment funds 17.14<br />
− Riksbanken, the 17.12<br />
Fishery 5.3, 5.6, 5.7, 5.28 p<br />
− fishermen 5.30<br />
− fishing craft 5.30<br />
− yield, landed weight 5.28<br />
Fishing, recreational 23.1<br />
Food, consumption 14.3, 14.14, 14.15<br />
− production 6.8<br />
Food sales 9.2<br />
Foreign citizens 4.30, 4.31, 4.34<br />
− naturalised 4.34<br />
Foreign trade 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 p<br />
Foreign-born persons 4.30, 4.31<br />
Forest 5.8, 5.26 p<br />
− area 5.8, 5.27<br />
− by county 5.27<br />
− by ownership 5.8, 5.27<br />
− protected 5.26<br />
− walking in 23.28<br />
Forestry 5.2, 5.8, 5.9, 5.10, 5.26 p<br />
− fellings 5.9<br />
− products 5.10<br />
Fuel, consumption of 7.6<br />
Funeral fees 16.10<br />
G<br />
GDP 9.4, 15.1, 15.2<br />
General index 17.3<br />
Geographical data 1.1, 1.2<br />
Glass, recycled quantities of 3.20<br />
Goods, important, international perspectives 26.12,<br />
26.16<br />
Government, see the Riksdag<br />
Greenhouse effect 3.4<br />
Greenhouse gases, emissions of 3.23<br />
Grid service 7.9<br />
Gross domestic product 15.1, 15.2, 15,3<br />
Gross fixed capital formation 15.9<br />
Gross national income 15.5, 15.6<br />
Gross tonnage 10.24, 10.25<br />
Guilty of criminal offences 21.9<br />
Guilty of crimes, persons 21.16, 21.18, 21.19<br />
H<br />
Handicapped persons, dwellings 19.12<br />
Health 20.6, 20.7<br />
− overweight persons 20.7<br />
− state of health 20.6<br />
Higher education, transition to 22.4<br />
Higher education, see Education<br />
Holdings, agricultural, by size 5.11 p<br />
− with cattle 5.18<br />
− with fowls 5.18<br />
− with pigs 5.18<br />
− with sheep 5.18<br />
Holiday trips 23.5<br />
Holiday villages, nights spent in 6.4<br />
Home daycare nurseries 22.8<br />
Home-help services 19.3<br />
Horticulture 5.22, 5.23<br />
Hospital, beds 20.8, 20.10<br />
− healthcare service 20.8<br />
588 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Hotel rooms 6.18<br />
Hotels and restaurants, establishments 9.13<br />
Hotels, nights spent in 6.4<br />
Household Budget Survey 13.12<br />
Households 4.20, 4.21, 13.10 p, 25.13<br />
− disposable income 13.11<br />
− finances13.1, 13.2, 13.3, 17.4<br />
− financial assets and liabilities 17.7<br />
− income composition 13.10<br />
− number of 4.20<br />
− persons 4.21<br />
− structure of income 13.10<br />
− total income 13.10<br />
Housing 8.2<br />
Housing stock 8.1, 8.6<br />
I<br />
Illness 18.3, 20.1<br />
Immigrants 4.7, 4.28, 4.29, 4.33 p, 22.15<br />
− Swedish for 22.15<br />
Imports 9.4, 9.5, 9.8, 9.9, 9.10<br />
− international perspectives 26.16<br />
Imported commodities 9.8, 9.9, 9.10<br />
− by country of consignment 9.9, 9.10<br />
− value of 9.8, 9.9, 9.10<br />
Income 13.4 p, 15.5 p<br />
− average income 13.5, 13.6, 13.7, 13.8<br />
− disposable income 13.11<br />
− from employment 13.4 p<br />
− national 15.6, 15.7<br />
Income composition 13.10<br />
Income-earners 13.4 p<br />
− average income 13.5, 13.6, 13.7<br />
− disposable income 13.11<br />
− final tax 13.9<br />
Index, construction price 14.12<br />
− consumer price 14.7, 14.8<br />
− net price 14.8<br />
− producer price 14.10<br />
− service producer price 14.11<br />
− real estate price 14.13<br />
Infant mortality 4.9, 4.29<br />
Infectious diseases 20.11<br />
Information technology 11.1 p<br />
− computers 11.1 p<br />
− engineers and scientists 11.12<br />
− employment 11.5<br />
− internet 11.5 p<br />
− investments 11.9<br />
− turnover 11.9<br />
− value added 11.9<br />
Injuries, occupational 12.15<br />
Inmigrants 4.28, 4.29. 4.32<br />
International perspectives 26.3 p<br />
Internet 11.1, 11.2, 11.15 p<br />
− use 11.5 p<br />
Investment funds 17.14<br />
Islands 1.1, 1.3, 1. 6, 1.7<br />
IT see Information technology<br />
J<br />
Joint stock companies 6.5, 6.6, 6.15, 6.16<br />
Judicial system 21.1, 21.11 p<br />
K<br />
--<br />
Engelskt sakregister<br />
L<br />
Laboratory animals 5.24<br />
Labour force 12.7 p<br />
− educational level 12.9<br />
− foreign born 12.8<br />
− participation of population 12.7, 12.8<br />
Labour market 12.2, 12.7 p<br />
Labour market programmes 12.6<br />
Lakes 1.1<br />
Land and water, total area 1.5, 3.6<br />
Land use 3.1<br />
Land use, by county 3.6<br />
Leaving certificates, compulsory comprehensive<br />
school 22.13<br />
Legal aid 21.30<br />
Legal system 21.11 p<br />
Leisure 23.26 p<br />
− holiday home, access to 23.26<br />
− holiday trip 23.26<br />
− reading 23.27<br />
− time-centres 22.8, 22.10<br />
Libraries 23.4<br />
Libraries, public 23.10<br />
− research 23.8, 23.9<br />
Life-saving 10.27<br />
Life expectancy 4.27<br />
Life tables 4.26, 4.27<br />
Limited partnership 6.16<br />
Live births 4.23, 4.28, 4.29<br />
− international perspectives 26.8<br />
Livestock 5.19, 5.20, 5.21<br />
− kind 5.19<br />
− production 5.21<br />
Localities 4.11, 4.12, 4.13<br />
− larger 4.11, 4.12<br />
− largest 4.13<br />
− smaller 4.11<br />
Lockouts 12.28<br />
Lorries 10.10, 10.11, 10.12<br />
Lorry transportation 10.14<br />
M<br />
Magazines 23.17<br />
Main land 1.6<br />
Mandate 24.4, 24.13, 24.14, 24.19<br />
Manufacturing 6.2, 6.3, 6.8 p<br />
− consumption of energy 7.6, 7.7<br />
− market value 6.9<br />
− production of commodities 6.8<br />
− value 6.8<br />
Market producers 6.13<br />
− basic data 6.13<br />
Market value, by industry 6.8, 6.9<br />
Marriages 4.18, 4.26<br />
− married 4.18<br />
Medical care 20.8 p<br />
Medical personnel 20.9<br />
Merchant fleet 10.22 p<br />
− international perspectives 26.17<br />
− vessels by main use 10.23<br />
− by nationality 10.24<br />
Meteorological, data 2.4, 2.5, 2.7, 2.8, 2.11, 2.2<br />
− stations 1.1, 2.4, 2.5, 2.7, 2.8<br />
Methane, emissions of 3.19<br />
Metro traffic 10.19, 10.20, 10.21<br />
Migration 4.29<br />
Statistiska centralbyrån 589
Engelskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Military expenditures, international perspectives 26.22<br />
Mobile telephone 11.4<br />
Monthly salaries 12.31, 12.33, 12.30<br />
Moose 5.5<br />
Mooses killed 5.25<br />
Mother tongue other than Swedish 22.3<br />
Motor vehicles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13<br />
Motorcycles 10.10, 10.12, 10.13<br />
Mountains 1.1<br />
Multilateral, assistance 16.8<br />
Municipal councils, elections 24.8, 24.16<br />
Municipal enterprises, by field of activity 6.14<br />
Municipalities, finances 16.17<br />
Municipalities, operating costs for culture 23.6<br />
− population of 4.16<br />
− tax base 16.12<br />
− tax rates 16.12<br />
− taxable income 16.12<br />
− with inhabitants aged 65–, 25.19<br />
Municipality expenses 16.16<br />
Museums 23.21<br />
N<br />
Names 25.2, 25.4 p<br />
− applications for 4.22<br />
− given to boys 25.5<br />
− family names 25.8<br />
− female names 25.6<br />
− given to girls 25.4<br />
− male names 25.7<br />
− most popular in <strong>Sweden</strong> 25.2<br />
National accounts 15.3 p<br />
− gross domestic product 15.3 p<br />
− gross fixed capital formation 15.5<br />
National Bank, see the Riksbank<br />
National disposable income 15.7<br />
National income 15.6<br />
National Labour Market Board, expenditures 12.23<br />
National parks 3.8<br />
National real estate tax 16.11<br />
National wealth tax 16.11<br />
Nature, protected 3.2<br />
− forest 3.3<br />
Nature reserves 3.9<br />
Navigation, aids to 10.27<br />
Net trade 9.5<br />
Newspapers, daily 23.16<br />
Nitrous oxides, emissions of 3.19<br />
Non-life insurance 17.15<br />
Non-scheduled air traffic 10.29, 10.30<br />
Nuclear power, availability 7.12<br />
− capacity 7.12<br />
− international perspectives 26.15<br />
− output 7.12<br />
− plants 7.12<br />
− referenda 24.17<br />
− technical equipment 7.10<br />
Nurses 20.9<br />
O<br />
Occupation 12.19<br />
Occupational accidents 12.15<br />
− diseases 12.15<br />
− injuries 12.15<br />
Offences 21.11 p<br />
− persons found guilty of criminal 21.15<br />
− reported 21.3, 21.6, 21.7<br />
Oil spills 3.11<br />
Ombudsman 21.32, 21.33<br />
− the Children 21.33<br />
− the Consumer 21.33<br />
− the Disability, Office of 21.33<br />
− the Discrimination, Ethnic 21.33<br />
− the Discrimination, Sexual 21.33<br />
− the Equal Opportunities 21.33<br />
− the Parliamentary 21.32<br />
OMX, Nordic Exchange Stockholm 17.10<br />
Orchestras, activities and finances 23.22<br />
Organic farming 5.15, 5.17<br />
Outmigration 4.29<br />
Overweight persons 20.5<br />
P<br />
Paper, recycled quantities of 3.20<br />
Pardon, petitions for 21.29<br />
Parks, national 3.8<br />
Parliament, elections 24.4 p<br />
Parliamentary Ombudsmen 21.32<br />
Passenger cars 10.10, 10.11, 10.12, 10.13<br />
Paternity 19.6<br />
Patents 6.17<br />
Payments, balance of 9.7<br />
Penal code 21.11 p<br />
Pensions 17.17, 18.10<br />
− old age 18.10<br />
− pension balance 17.17<br />
Pensioners18.10, 25.19<br />
Periodicals 23.17<br />
Pesticides 3.15<br />
Petitions for pardon 21.29<br />
Pharmacies 20.12 p<br />
− sales of drugs 20.12, 20.13<br />
− sales of perscription drugs 20.12<br />
Physicians 20.9<br />
Physiotherapists 20.9<br />
Pigs 5.4<br />
Pilotage 10.27<br />
Plants, horticultural 5.23<br />
− number of species 3.12<br />
− red-listed species 3.12<br />
Politics 24.4 p<br />
Population 4.1, 4.2, 4.4, 4.6, 4.10 p, 12.8<br />
− by age 4.18<br />
− by citizenship 4.33<br />
− by civil status 4.18<br />
− by counties 4.11, 4.12, 4.14 p<br />
− by country of birth 4.30, 4.31<br />
− by country of origin 4.31<br />
− by education level 22.5, 22.6<br />
− by field of study 22.6<br />
− by sex 4.6, 4.16, 4.18<br />
− by single years 4.18<br />
− changes 4.10 p, 4.24 p<br />
− density of 4.16, 25.18, 26.6<br />
− economically active 12.17, 12.18<br />
− estimated int. 26.5<br />
− in labour force 12.7, 12.8<br />
− in rural areas 4.11, 4.14<br />
− international perspectives 26.3 p<br />
− labour force participation 12.7<br />
− of localities 4.11, 4.12, 4.13<br />
− of municipalities 4.16, 4.17<br />
− of the largest municipalities 4.17<br />
− projection 4.19<br />
590 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Ports<br />
− goods handled 10.6<br />
− Swedish 10.26<br />
Post-graduate education 22.25 p<br />
− doctoral degree 22.28<br />
− enrolments 22.26, 22.27<br />
− first year students 22.25<br />
Power, water 7.11<br />
− developed 7.11<br />
Precipitation 2.7, 2.9, 2.11, 2.2<br />
Premium pension savers 17.16<br />
Pre-schools 22.8, 22.9, 22.10<br />
Prices 14.1, p<br />
− general 14.1<br />
− real estate 14.2<br />
Prisons 21.19<br />
Production 6.8 p<br />
− market value 6.8, 6.9<br />
− of commodities, value 6.8<br />
− of commodities, quantity 6.8<br />
Prosecutor, Chief Public 21.33<br />
Protected nature 3.2 p<br />
− forest 3.3<br />
Public Consumer Complaints Board 21.33<br />
Pupils 22.9, 22.10 p<br />
− abroad, Swedish schools 22.16<br />
− adult education 22.22<br />
− compulsory school 22.10, 22.13, 22.16<br />
− folk high schools 22.21<br />
− mother tongue other than Swedish 22.14<br />
− pre-school classes 22.9<br />
− upper secondary school 22.16 p<br />
R<br />
Rail network 10.4<br />
Railways 10.4, 10.19, 10.20, 10.21<br />
− length of lines 10.19<br />
− operating accidents 10.21<br />
− operations 10.20<br />
− rolling stock 10.19<br />
Reading 23.2, 23.27<br />
− fiction 23.27<br />
− talking books 23.27<br />
Real estate prices 14.2<br />
Recycling 3.20<br />
Red-listed species 3.12, 3.13<br />
Redundancy notices, persons receiving 12.4, 12.21<br />
Referenda 24.17<br />
Regional gross domestic product 15.10 p<br />
− by county 15.10, 15.11<br />
− per capita 15.11<br />
Registration authority, cadastral and land 21.26<br />
Reindeer 5.20<br />
Relapse into crime 21.17, 21.18<br />
Removals 4.3<br />
Rent 8.2, 8.9, 8.10<br />
Rent Tribunals 21.31<br />
Research 22.31 p<br />
Research and development (R&D) 22.35 p<br />
− expenditure by performing sector 22.32, 22.33<br />
− expenditure in higher education sector 22.37<br />
− government grants 22.38<br />
Research libraries, media circulation, staff, costs 23.9<br />
stocks and acquisitions 23.8<br />
Residential buildings 8.6 p<br />
− construction costs 8.8<br />
− production costs 8.8<br />
Retail trade 9.13, 9.14, 9.15<br />
− annual turnover 9.14<br />
− earnings 12.31<br />
− establishments 9.13<br />
− sales 9.6<br />
− spirits and wines 9.15, 9.16, 9.17<br />
Riksbank, the (Riksbanken) 17.12<br />
− assets and liabilities 17.12<br />
Riksdag, activities 24.12<br />
− elections to 24.4 p<br />
− the composition of 24.7<br />
Riksdag, composition of, by sex 24.3<br />
Rivers 1.1<br />
Road network 10.3<br />
Road traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18<br />
Roads 10.7 p<br />
− construction of 10.7<br />
− length of roads10.8, 10.9<br />
− state expenditures for maintenance 10.7<br />
− traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18<br />
Rural areas 4.11, 4.14<br />
Engelskt sakregister<br />
S<br />
Salaries 12.1, 12.29 p<br />
Salary, average monthly, by level and education 12.30<br />
− by sector 12.32, 12.33<br />
− occupations with highest 25.13<br />
− occupations with lowest 25.14<br />
Salt water fishing 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30<br />
Scheduled air traffic 10.28, 10.29, 10.30<br />
Schools 22.9, 22.10 p<br />
− compulsory 22.10, 22.13, 22.14<br />
− folk high 22.21<br />
− for children with hearing or speech defects 22.12<br />
− for children with impaired vision 22.12<br />
− for the intellectually disabled 22.11<br />
− pre-school 22.9<br />
− Swedish, abroad 22.16<br />
− upper secondary 22.16 p<br />
Sea-fishery 5.28, 5.30<br />
Sea fishery yields 5.28<br />
Securities 17.8 p<br />
− bonds 17.8<br />
− debentures 17.8<br />
− Exchange, Stockholm 17.10<br />
− shares 17.9<br />
Service producer price index 14.11<br />
Service trades9.13 p<br />
Shares 17.9<br />
Sheep 5.4<br />
Shipping 10.22 p<br />
− net turnover 10.22<br />
Shops, number of 9.14<br />
Shores 1.3<br />
Sickness 18.3, 18.4<br />
Sickness compensation 18.7<br />
Sickness, insurance 18.3, 18.5<br />
Sludge 3.18<br />
Smokers, everyday- 20.4<br />
SMS 11.4<br />
Social protection benefits, expenditure 15.12<br />
Social assistance 19.4<br />
Social insurance 18.2, 18.8, 18.9<br />
Social security 18.1<br />
Social security benefits 19.14<br />
Social services 19.1<br />
Statistiska centralbyrån 591
Engelskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Social welfare 19.5 p<br />
− adult substance misusers, interventions for 19.8<br />
− care in treatment/residential homes 19.11<br />
− transport service 19.13<br />
Software, enterprise expenditure 11.11<br />
Sole trader 6.16<br />
Summer temperature 2.1<br />
Sound broadcasting, see Television<br />
Spill sources, identified 3.11<br />
Spills, combated 3.11<br />
− confirmed 3.11<br />
Spirits, retail trade 9.15, 9.16, 9.17<br />
Sports 23.24, 23.25<br />
Sports clubs 23.3<br />
Staff and labour force training 12.16<br />
State, budget 16.3 p<br />
debt 16.5<br />
expenditures 16.3, 16.4, 16.7<br />
revenues 16.3, 16.6<br />
Stillbirths 4.24<br />
Stoppages of work 12.28<br />
Strikes 12.28<br />
Study circles 23.4, 23.11<br />
Substance misusers 19.8, 20.15, 20.16, 20.17<br />
Supervision, institutional and non-institutional, 21.20,<br />
21.22<br />
− intensive 21.19, 21.20, 21.22<br />
Supreme Court 21.28<br />
Suspected of crimes 21.14<br />
Swede, the average 25.1<br />
Swedish Enterprise, Confederation of 12.26<br />
Swedish krona, value, 14.5<br />
Swedish schools abroad, pupils 22.16<br />
Swedish State budget 16.3 p<br />
Swedish Trade Union Confederation, LO 12.27<br />
T<br />
Talking books, listening to 23.27<br />
Tax 13.9, 16.9p<br />
− central government income 16.9 p<br />
− final 13.9<br />
− national real estate 16.11<br />
− national wealth 16.11<br />
Tax, basis, local, by county 16.13<br />
− municipalities 16.12, 25.20<br />
Tax rate, local, by county 16.13<br />
− municipalities 16.12, 25.20<br />
Teachers 22.29, 22.30<br />
Television 23.18<br />
Temperature 2.1, 2.2, 2.4 p, 2.8, 2.10, 2.11<br />
Tenancy Tribunals 21.31<br />
Tenant-owner association 6.16<br />
Theatre, activities and finances 23.23<br />
Threat, persons being subjected to 21.4, 21.10<br />
Tonnage, gross 10.24, 10.29, 10.25<br />
Top ten 25.2 p<br />
− birthdays 25.3<br />
− local tax rates 25.20<br />
− names 25.2, 25.4 p<br />
− occupations 25.9-25.15<br />
− populaton density 25.18<br />
Total area, land and water 1.5, 3.6<br />
Tractors 10.10, 10.12<br />
Trade 9.1, 9.4, 9.5, 9.6<br />
Trade, internal 9.13, 9.14, 9.15, 9.16<br />
− external 9.8 p<br />
Trade Union Federation, The Swedish 12.27<br />
Trading partnership 6.16<br />
Traffic accidents 10.16 p, 20.16 p<br />
Tram traffic 10.19, 10.20, 10.21<br />
Transport 10.1 p<br />
− service for elderly 19.13<br />
Treasury bond rate 17.2<br />
U<br />
Unemployment<br />
− insurance funds 12.24, 12.25<br />
− international perspectives 26.18<br />
Trade Unions 12.27<br />
Upper secondary school 22.16, 22.17, 22.18, 22.19,<br />
22.20<br />
− applicants and admissions 22.17<br />
− basic eligibility for university education 22.20<br />
− obtained average grade 22.20<br />
− students 22.18<br />
− students leaving school 22.19, 22.20<br />
V<br />
Vacancies 12.22<br />
Vans 10.10<br />
Vehicles 10.1<br />
Vehicles, motor 10.10, 10.11, 10.12<br />
Vessels 10.23 p<br />
− by main use 10.23<br />
− by nationality 10.24<br />
Violence, persons being subjected to 21.4, 21.5, 21.10<br />
W<br />
Wages 12.1, 12.29 p<br />
Waste, generation of 3.21<br />
Wastewater treatment plants 3.18<br />
Water, area 1.5<br />
− consumption 3.10<br />
− power 7.11<br />
Wealth 13.13<br />
Weather 2.1 p<br />
Weeklies 23.17<br />
Wind power 7.2<br />
Wines, retail trade 9.15, 9.16, 9.17<br />
Women per 1 000 men, internat. 26.7<br />
Work, hours per week 12.20<br />
Workers, Central Organization of 12.27<br />
Working environment for employed persons 12.14<br />
World population 26.1, 26.2<br />
Y<br />
Yields 5.16<br />
− international perspectives 26.11<br />
592 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Svenskt sakregister<br />
Svenskt sakregister<br />
Swedish subject index<br />
Detta register hänvisar till tabellnummer.<br />
A<br />
Aborter, fullgångna graviditetsveckor 20.14<br />
Adopterade efter födelseland 19.5<br />
Adoptioner, nationella 19.5<br />
Aktiebolag 6.5, 6.6, 6.15, 6.16<br />
− avregistrerade 6.15<br />
− nyregistrerade 6.15, 6.16<br />
− taxering 16.9<br />
Aktier 17.6, 17.7, 17.9<br />
Aktivitetsersättning 18.7, 18.8<br />
Alkohol, använt 20.2, 20.3<br />
AKU, arbetskraftsundersökningarna 12.7 f, 12.20 f<br />
Alkoholdrycker, detaljhandel 9.15, 9.16, 9.17<br />
− försäljning 9.16, 9.17<br />
Alkoholförgiftning, dödsorsak 20.16, 20.17<br />
Alkoholhaltiga drycker, försäljningsställen 9.16<br />
− konsumtion 14.14, 14.15<br />
Alkoholmissbrukare, se Missbruk<br />
Allmän försäkring, prisbasbelopp 14.9<br />
− sjukförsäkring 18.5<br />
Allmänfarliga brott 21.11, 21.13 f<br />
Allmänna reklamationsnämnden 21.33<br />
Allmänna val 24.4 f<br />
Allmänläkarvård 20.8<br />
Aluminium, återvinning 3.20<br />
AMU, arbetsmarknadsutbildning 12.27, 12.23<br />
− utgifter 12.23<br />
Animaliska produkter 5.21<br />
Anmälningspliktiga sjukdomar 20.11<br />
Anslag, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.38<br />
Anställda, antal 6.10, 6.11, 12.13, 12.14<br />
− efter juridisk form 6.10, 6.11<br />
− efter län 12.13<br />
− efter näringsgren 6.10, 6.11<br />
− efter sektor 12.13<br />
− i enskild tjänst 12.20<br />
− i offentlig tjänst 12.20<br />
− i privat sektor 12.20<br />
− inom offentlig sektor 12.12, 12.20<br />
Apor, försök med 5.24<br />
Apotek 20.12 f<br />
− försäljning mot recept 20.12<br />
− läkemedelsförsäljning 20.12, 20.13<br />
Arbetande 12.7 f<br />
Arbetsförmedling 12.5<br />
Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser 12.22<br />
Arbetsinkomst, genomsnittlig 12.29 f, 13.8<br />
Arbetsinställelser 12.28<br />
Arbetskraften 12.7 f<br />
− utbildningsnivå 12.9<br />
Arbetskraftstillhörighet 12.7,12.9<br />
Arbetskraftsundersökningarna, AKU 12.7 f, 12.20f<br />
Arbetslösa 12.7, 12.26, 12.27<br />
− efter kön 12.26<br />
− efter ålder 12.26<br />
− internat. 26.18<br />
− kontant stöd 12.23<br />
Arbetslöshetskassor 12.24, 12.25<br />
Arbetsmarknad, allmänt 12.2<br />
Arbetsmarknad 12.7 f<br />
Arbetsmarknadspolitiska program 12.6<br />
Arbetsmarknadsstöd 13.10<br />
Arbetsmarknadsutbildning, AMU 12.23<br />
Arbetsmarknadsverket 12.23<br />
Arbetsmiljö, ålder och kön 12.14<br />
Arbetsolyckor 12.15<br />
Arbetssjukdomar 12.15<br />
Arbetsskador 12.15<br />
Arbetsställen 6.12, 9.13<br />
− efter storleksklass 6.12<br />
Arbetstid 12.10, 12.20<br />
Arbetstimmar, antal 12.20<br />
Areal, frilands- 5.23<br />
− hela riket 1.1, 1.5<br />
− internat. 26.3, 26.6<br />
− jordbruks- 5.23<br />
− nationalparker 3.8<br />
− skogsmark 5.26<br />
− skyddad skogsmark 5.26<br />
− vatten- 1.5<br />
− åker- 5.18<br />
Arrendenämnder 21.31<br />
ATP, se AP-fonder<br />
Avfall, uppkomst av 3.21<br />
Avsändningsland, import 9.9, 9.10<br />
B<br />
Bantrafik 10.19, 10.20, 10.21<br />
Barn, födda 4.24<br />
− i barnomsorg 22.8<br />
− insatser för barn och unga 19.7<br />
Barnadödlighet 4.25, 4.28<br />
Barndaghem, se Daghem<br />
Barnmorskor, sjuksköterskor antal 20.9<br />
Barnombudsmannen (BO) 21.33<br />
Barnomsorg, deltidsgrupper 22.8<br />
− elever i förskoleklass 22.8, 22.9<br />
− skolbarn 22.8<br />
Barnpension, utgifter 18.8<br />
Basbelopp, se Prisbasbelopp 14.9<br />
Bebyggd mark 3.6, 3.7<br />
Bebyggelse 8.2<br />
Bedrägeribrott 21.11, 21.13 f<br />
Befolkning 4.1, 4.4, 4.10 f, 26.1, 26.2<br />
− efter arbetskraftstillhörighet 12.7<br />
− födelseland 4.30, 4.31<br />
− förvärvsarbetande 12.17 f<br />
− förändringar i världen 26.2<br />
− inkomst 13.4<br />
− kön och ålder, internat. 26.7<br />
− medborgarskap 4.31<br />
− näringsgren 12.18<br />
− prognos 4.4<br />
− tillväxt i världen 26.1<br />
Statistiska centralbyrån 593
Svenskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
− täthet 4.2<br />
− ursprungsland 4.31<br />
− utbildningsinriktning 22.6<br />
− utbildningsnivå 22.5<br />
− internat. 26.8, 26.9<br />
Befolkningsprognos, se Folkmängd, beräknad<br />
Befolkningsutvecklingen, den svenska 4.10 f<br />
Begravningsavgift 16.10<br />
Bekämpningsmedel 3.15<br />
− användningsområden 3.15<br />
Berg 1.1<br />
Bergshöjder 1.1<br />
Berusade, omhändertagna 21.21<br />
Bestämmelseland, export 9.11, 9.12<br />
− Sveriges 9.7<br />
Betyg, i grundskolan per ämne 22.13<br />
− i gymnasieskolan per program 22.20<br />
Bibliotek 23.4<br />
Bibliotek, folk- 23.10<br />
− forsknings- 23.8, 23.9<br />
Bibliotekarier, antal 23.9<br />
Bilar 10.1<br />
Bilar, avställda 10.10<br />
− per invånare 10.10<br />
− registrerade 10.10 f<br />
− årsmodell 10.13<br />
− ägarens kön 10.11<br />
− ägarkategori 10.11<br />
Bilateralt bistånd 16.8<br />
Biografbesök 23.4, 23.19<br />
Biografbyrå, Statens 23.20<br />
− granskade filmer 23.20<br />
Biografer 23.19<br />
Bistånd, ekonomiskt 19.4, 19.14<br />
− till u-länder 16.8<br />
Bistånd, bilateralt 16.8<br />
− multilateralt 16.8<br />
BNP, bruttonationalprodukt 9.4, 15.1, 15.2, 15.3 f<br />
− efter näringsgren 15.4<br />
− till marknadspris 15.3, 15.5, 15.7<br />
− utvecklingen under 1900-talet 15.1<br />
− utvecklingen fr.o.m.1951 15.2<br />
Boende 8.2<br />
Boendeformer, särskilda 19.12<br />
Bojar 10.27<br />
Bokbestånd, bibliotek 23.8, 23.10<br />
Bokläsning 23.2, 23.27<br />
− skönlitteratur 23.27<br />
− talböcker, lyssna till 23.27<br />
Bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15<br />
Bolag, nyregistrerade 6.16<br />
Bostad, konsumentprisindex 14.8<br />
− konsumtion 15.8<br />
− årshyra 8.10<br />
Bostadsbeståndet 8.1, 8.6<br />
− flerbostadshus 8.6<br />
− lägenheter 8.6<br />
− småhus 8.6<br />
Bostadsbyggande 8.6 f<br />
− lägenheter, nybyggda 8.7<br />
− modernisering 8.9<br />
Bostadshus 8.6, 8.7 f<br />
− bestånd 8.6<br />
− byggnadskostnader 8.8<br />
− flerbostadshus 8.6<br />
− produktionskostnader 8.8<br />
− småhus 8.6, 8.7<br />
Bostadsinstitut 17.13 f<br />
Bostadslägenheter, se Lägenheter<br />
Bostadsmark 3.7<br />
Bostadsrättsförening 6.16<br />
Bostäder 8.6, 8.7 f<br />
− använda energislag 7.14<br />
Broar 10.8<br />
Brott, anmälda 21.6, 21.7, 21.11, 21.12, 21.13<br />
− mot allmän ordning 21.11, 21.13 f<br />
− mot allmän verksamhet 21.11, 22.37 f<br />
− mot borgenärer 21.11, 21.13 f<br />
− mot brottsbalken 21.11, 21.13 f<br />
− mot enskild person 21.3<br />
− mot familj 21.11, 21.13 f<br />
− mot frihet och frid 21.11, 21.13 f<br />
− mot liv och hälsa 21.11, 21.13 f<br />
− mot narkotikastrafflagen 21.11, 21.13 f<br />
− mot person 21.10<br />
− mot rikets säkerhet 21.11, 21.13 f<br />
− mot trafikbrottslagen m. m. 21.11, 21.13f<br />
− polisanmälda 21.11, 21.12, 21.13<br />
− återfall 21.2, 21.17, 21.18<br />
Brottmål 21.24, 21.27<br />
Bruttodräktighet 10.24, 10.25<br />
Bruttoinvesteringar, inom näringsliv 15.9<br />
− –offentliga myndigheter 15.9<br />
Bruttonationalinkomst 15.6<br />
Bruttonationalprodukten, se BNP<br />
Bruttoregionprodukt 15.10 f<br />
− efter län 15.10<br />
− per invånare 15.11<br />
Brännvin, försäljning 9.15, 9.16, 9.17<br />
Budget, statens 16.3 f<br />
Budgetredovisning, statens 16.3 f<br />
Bussar, registrerade 10.10, 10.12, 10.13<br />
Butikshandel 9.13<br />
Byggande 8.2<br />
Byggnader, bostadsbestånd 8.6, 8.7 f<br />
Byggnadskostnader för bostadshus 8.8<br />
Byggnadsprisindex 14.12<br />
Bytesbalans 9.3, 9.7<br />
− internat. 26.20<br />
Båkar 10.27<br />
Bär, areal 5.23<br />
Böcker 23.8, 23.9, 23.10, 23.13, 23.14, 23.15<br />
− lån 23.9, 23.10<br />
− läsning av 23.27<br />
− talböcker 23.27<br />
C<br />
Campingplatser, övernattningar 6.4<br />
Campylobacterinfektion 20.11<br />
Centrala museer 23.21<br />
Chartertrafik, flyg 10.29, 10.30<br />
Civilförvaltningen, allmänna, anställda 12.12<br />
Civilstånd 4.18<br />
D<br />
Dagbarn 22.8<br />
Dagbefolkning 12.17, 12.18<br />
Daghem 22.8<br />
Dagligrökare 20.4<br />
Dagligvaruhandeln 9.14<br />
− butiker 9.14<br />
− omsättning 9.14<br />
Dagstidningar 23.16<br />
Databaser, antal 23.8<br />
Datakonsulter 11.9, 11.12<br />
Dataservice 11.9 11.12<br />
Dator 11.1 f, 11.2, 11,3<br />
− användning av företag 11.1<br />
− användning av privatpersoner 11.2<br />
− hemdatorer 11.2 f<br />
594 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
− Internet 11.5 f<br />
− tillgång till 11.3<br />
Datoranvändning 11.1 f<br />
Demokrati 24.1, 24.4 f<br />
Detaljhandel 9.6, 9.13<br />
− arbetsställen 9.13<br />
− omsättning 9.13<br />
Detaljhandelspriser, se Konsumentpriser<br />
Diskrimineringsombudsmannen 21.33<br />
Disponibel inkomst 13.10, 13.11<br />
Djur 3.12 f<br />
− rödlistade 3.12, 3.13<br />
− utrotningshotade 3.12, 3.13<br />
Djur- och växtskyddsområden 3.9<br />
Doktorander 22.26, 22.27<br />
− nybörjare 22.26<br />
Doktorsexamina 22.28<br />
Dramaten 23.23<br />
Drunkning 20.15, 20.18<br />
Döda 4.25, 4.28, 4.29, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18<br />
− i 1:a levnadsåret 4.25, 4.28, 20.16, 20.17<br />
− internat. 26.3<br />
− olyckshändelse 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 20.18<br />
− på 1 000 levande födda 4.28, 4.29, 4.25<br />
Dödfödda, se Födda<br />
− spädbarns- 4.30, 4.33<br />
Dödsorsaker 10.16, 10.17, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18<br />
Dödsrisk, observerad 4.26<br />
Dödviktstonnage, internat. 26.17<br />
E<br />
Efterlevandepension 18.8<br />
Efterlevandestöd till barn 18.8<br />
EG (EU), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12<br />
Ekologisk odling 5.15, 5.17<br />
Ekonomi, se Inkomst resp. Förmögenhet<br />
Ekonomisk förening 6.16<br />
Ekonomiskt bistånd 19.4, 19.14<br />
Elektrisk energi, export 7.10<br />
− förbrukning 7.6, 7.7, 7.10<br />
− förbrukning, internat. 26.14<br />
− leveranser efter mottagarkategori 7.10<br />
− pris för hushållskunder 7.8<br />
− produktion 7.10, 7.11<br />
− produktion, internat. 26.13<br />
Elektronikindustrin 11.9, 11.12<br />
Elenergi, se Elektrisk energi<br />
Elever, i förskoleklass 22.8, 22.9<br />
− i grundskolan 22.10, 22.13, 22.14<br />
− i grundskolan efter modersmål 22.14<br />
− i gymnasieskolan 22.14<br />
− i kommunal vuxenutbildning 22.22<br />
− i specialskolan 22.12<br />
− i särskolan 22.11<br />
− i utlandsskolor, svenska 22.16<br />
− vid folkhögskolor 22.21<br />
Elhandelsföretag, byte av 7.15<br />
Elleverantör, byte av 7.15<br />
Elström, produktion 7.10, 7.11<br />
Emigranter, se Utvandrare<br />
Energi 7.1, 7.3, 7.4, 7.5<br />
− allmänt 7.1<br />
− antal kraftstationer 7.4<br />
− använda energislag i bostäder och lokaler 7.14<br />
− elektrisk energi 7.3<br />
− förbrukning av 7.5<br />
− internat. 26.13, 26.14, 26.15<br />
− kärnkrafts- 7.12<br />
Enskild näringsidkare 6.16<br />
Etnisk diskriminering, ombudsman mot 21.33<br />
EU (EG), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12<br />
− val 24.18<br />
Europaparlamentet, mandat 24.19<br />
Examina, högskolor 22.23, 22.24<br />
− per högskola 22.23<br />
Export 9.4, 9.5<br />
− procent av BNP 9.4<br />
− värdet av 9.5<br />
Export av varor 9.8 f<br />
− efter bestämmelseland 9.11, 9.12<br />
− värde 9.8, 9.11, 9.12<br />
F<br />
Fackliga organisationer 12.27<br />
Faderskap 19.6<br />
Fakulteter, se Forskningsämnen, nationella<br />
Fall, dödsorsak 20.18<br />
Familjedaghem 22.8<br />
Farledsgrupper 10.27<br />
Fartygstrafiken i rikets hamnar 10.26<br />
Fastighetsdomstolsmål 21.24<br />
Fastighetspriser 14.2<br />
Fastighetsprisindex, för småhus 14.13<br />
Fastighetsskatt 16.11<br />
Fastighetstaxeringsmål 21.23<br />
Fett, mat- 14.14 14.15<br />
Fildelning 11.8<br />
Filmer, granskade 23.20<br />
Filmpremiärer 23.19<br />
Finansiell balans 9.7<br />
Finansiella företag 17.11 f<br />
− institut 17.11<br />
− investeringsfonder 17.14<br />
− kreditmarknadsföretag 17.13<br />
Finansmarknad 17.1 f<br />
Finansräkenskaper 17.5 f<br />
− finansobjekt 17.5, 17.6<br />
− hushåll, finansiella tillgångar 17.7<br />
− hushåll, ställningsvärden 17.7<br />
Fisk, produktion av 5.29<br />
Fiskare, antal m. m. 5.30<br />
Fiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30<br />
− båtar, antal, storlek 5.30<br />
− fångst 5.28<br />
− produkter från, producentprisindex 14.11<br />
− saltsjö- 5.28, 5.30<br />
Fjäderfäkött, produktion 5.21<br />
Floder 1.1<br />
Flyg, charter- 10.29, 10.30<br />
Flyggods 10.28<br />
Flygolyckor, dödsorsak 20.18<br />
Flygpassagerare 10.29, 10.30<br />
Flygplansrörelser 10.28<br />
Flygplatser 10.39, 10.30<br />
− passagerare 10.5<br />
− trafik 10.28<br />
Flygtrafik 10.28, 10.29, 10.30<br />
Flyttning, inrikes 4.3<br />
Fläsk, produktion 5.21<br />
Folkbibliotek 23.4, 23.10<br />
Folkhögskolor, elever 22.21<br />
Folkmängd 4.6, 4.10 f<br />
− areal 4.16<br />
− beräknad 4.19<br />
− beräknad, internat. 26.5<br />
− civilstånd 4.18<br />
− ettårsklasser 4.18<br />
− glesbygd 4.11, 4.14<br />
− historisk översikt 4.10 f<br />
− internat. 26.3, 6.4, 26.5, 26.6<br />
Svenskt sakregister<br />
Statistiska centralbyrån 595
Svenskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
− kommuner 4.16, 4.17<br />
− kommuner, de största 4.17<br />
− kön 4.10, 4.16, 4.19<br />
− länsvis 4.11, 4.12, 4.14<br />
− småorter 4.11<br />
− städer, de största, internat. 26.4<br />
− tätorter 4.11, 4.12, 4.13, 4.14<br />
− ålder 4.19<br />
Folkmängdens förändringar 4.28<br />
− i vissa länder, internat. 26.5<br />
− kommuner 4.29<br />
− län 4.29<br />
Folkmängdsprognos 4.19<br />
− internat. 26.5<br />
Folkmängdstäthet, internat. 26.3, 26.6<br />
− länsvis 4.14<br />
Folkomröstningar 24.17<br />
Folkpensioner 18.8, 18.10<br />
Folktäthet, internat. 26.3, 26.6<br />
Folkökning 4.10, 4.28, 4.29<br />
− internat. 26.3<br />
Fondbörs, Stockholms, se OMX Nordiska börs<br />
Stockholm<br />
Fordon 10.1<br />
Forskarutbildning 22.26, 22.27, 22.28<br />
− avlagda examina 22.28<br />
− doktorander 22.26, 22.27<br />
− nybörjare 22.26<br />
Forskning 22.31 f<br />
Forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31 f<br />
− statliga anslag 22.38<br />
− utgifter 22.31, 22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37<br />
− årsverken 22.34, 22.36<br />
Forskningsbibliotek 23.8, 23.9<br />
− bestånd och tillväxt 23.8<br />
− utlåning, personal, kostnader 23.9<br />
Forskningsämnen, nationella 22.26 f<br />
Fosfor, jordbrukets användning 22.17<br />
Frilandsareal, trädgårdsväxter 5.23<br />
Fristående skolor, utbildning vid 22.14, 22.20<br />
Friställda, se Arbetslösa<br />
Fritid, 23.4, 23.26 f<br />
− bokläsning 23.27<br />
− fritidshus, tillgång till 23.26<br />
− semesterresa 23.26,<br />
Fritidsfiske 23.1<br />
Fritidshem 22.8<br />
Fritidsvanor, se Fritid<br />
Frivård 21.20, 21.25<br />
Fruktträd, areal 5.23<br />
Frågor, Riksdagen 24.12<br />
Frånskilda, se Skilda<br />
Funktionsnedsatta, på arbetsmarknaden 12.3<br />
Fyrar 10.27<br />
Får 5.5, 5.19<br />
− företag med 5.18, 5.19<br />
Fängelse 21.19<br />
Färdtjänst 19.13<br />
Färjleder 10.8<br />
Födda 4.8, 25.3<br />
− död- 4.24<br />
− i äktenskap 4.24<br />
− kön 4.24<br />
− levande 4.18, 4.24<br />
− levande, internat. 26.8<br />
− moderns ålder, internat. 26.8<br />
− sannolik återstående livslängd 4.26<br />
− utom äktenskap 4.24<br />
− utrikes 4.30, 4.31<br />
Födelsedag 25.3<br />
Födelseland 4.31<br />
Födelseöverskott 4.29<br />
Födoämnen, konsumtion 14.14, 14.15, 15.8<br />
Förarbehörighet 10.15<br />
Företag 6.10 f<br />
− antal anställda 6.10<br />
− efter juridisk form 6.10, 6.11<br />
− efter näringsgren 6.11, 6.13<br />
− ekonomiska basfakta 6.13<br />
− inom bolagssektorn 6.13<br />
− jordbruks- 5.11f, 6.10, 6.11<br />
− näringsgren 6.10, 6.11<br />
− utgifter för data- och telekommunikation 11.10<br />
Förfalskningsbrott 21.11, 21.13 f<br />
Förfrysning, dödsorsak 20.18<br />
Förgiftning (alkohol-), dödsorsak 20.16, 20.17<br />
Förlagsbevis 17.8<br />
Förmögenhet 13.13<br />
− kön, ålder 13.13<br />
− netto- 13.13<br />
− storlek 13.13<br />
Förmögenhetsskatt 16.11<br />
Förnamn, ansökningar 4.41<br />
Förskingring 21.11, 21.13 f<br />
Förskola 22.8, 22.9<br />
Förskoleverksamhet 22.8<br />
Förstagångsväljare 24.2<br />
Försvar, anställda 12.13<br />
Försäkring, allmän- 18.5, 18.8<br />
− avgångsbidrags- 17.15<br />
− basbelopp 14.9<br />
− fastighets- 17.15<br />
− flyg- 17.15<br />
− företags- och fastighetsförsäkring 17.15<br />
− föräldra- 18.6<br />
− grupp- 17.15<br />
− hem- 17.15<br />
− hem- och villa 17.15<br />
− husdjurs- 17.15<br />
− kredit- 17.15<br />
− luftfarts- 17.15<br />
− motorfordons- 17.15<br />
− olycksfalls- 17.15<br />
− prisbasbelopp 14.9<br />
− sjuk- 17.15<br />
− sjöfarts- 17.15<br />
− skade- 17.15<br />
− trafik- 17.15<br />
− transport- 17.15<br />
− trygghets-, vid arbetsskada 17.15<br />
− villa- 17.15<br />
Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandeln 9.15, 9.16<br />
per invånare 9.17<br />
Försöksdjur 5.24<br />
Försörjningsbalans 15.5<br />
Försörjningsbördan 4.5<br />
Förtidspensioner 18.8<br />
Förvaltningsdomstolar, inkomna mål 21.23. 21.27<br />
Föräldraförsäkring 18.6<br />
Föräldrapenning 18.6<br />
G<br />
Generalindex 17.3<br />
Genomsnittlig timförtjänst 12.29<br />
Geografiska uppgifter 1.1 f, 1.2<br />
Geriatrik, vårdplatser 20.10<br />
Gifta 4.18<br />
Giftermål 4.28<br />
596 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Glas, återvinning 3.20<br />
Glesbygd 4.11, 4.14<br />
− folkmängd 4.14<br />
Godsmängd, transporterad 10.14, 10.20<br />
Godstrafik, bil 10.14<br />
− flyg 10.28<br />
− järnväg 10.20<br />
Gonorré 20.11<br />
Gravationsbevis 21.25<br />
Grisar 5.4<br />
Grundskolan 22.10, 22.13, 22.14, 22.16<br />
− betygsfördelning per ämne 22.13<br />
Gränser, Sveriges 1.1<br />
Gymnasieskolan 22.16, 22.14, 22.20<br />
− avgångna med fullbordad utbildning 22.19<br />
− genomsnittlig betygspoäng 22.20<br />
− grundläggande behörighet till universitet och högskolor<br />
22.20<br />
− program, nationella 22.14, 22.20<br />
− program, specialutformat 22.14, 22.20<br />
− slutbetyg 22.20<br />
− sökande och intagna 22.17<br />
− utlandsskolor, svenska 22.16<br />
− övergång till högskolan 22.4<br />
Gödselmedel 3.16<br />
− handelsgödsel 3.16<br />
− stallgödsel 3.16<br />
H<br />
Hamnar 10.26<br />
− godsmängd 10.6<br />
− hanterad godsmängd 10.26<br />
Handel 9.1, 9.5, 9.6<br />
Handel, butiks- 9.13<br />
− dagligvaru-, nedläggningar 9.14<br />
− dagligvaru-, nyetableringar 9.14<br />
− detalj- 9.13<br />
− detalj-, arbetsställen 9.13<br />
− detalj-, försäljning 9.13<br />
− inrikes- 9.13, 9.14<br />
− utrikes- 9.7 f<br />
− utrikes-, internat. 26.16<br />
Handelsbalans 9.7<br />
Handelsbolag 6.16<br />
Handelsflottan 10.23<br />
− internat. 26.17<br />
Handelsnetto 9.5<br />
Handikappersättning 18.8<br />
Handikappombudsmannen (HO) 21.33<br />
Havsvatten 1.5<br />
Heldygnsinsatser för barn och unga 19.7<br />
Hemdator se Dator<br />
Hemlån av böcker 23.9, 23.10<br />
Hemtjänst 19.2, 19.3<br />
Hepatit 20.11<br />
HIV-infektion 20.11<br />
HomO 21.33<br />
Hot 21.4<br />
Hot, personer utsatta för 21.10<br />
Hotell 6.18, 6.19<br />
− arbetsställen 9.13<br />
− beläggning 6.18<br />
− omsättning 9.13<br />
− rum, belagda 6.18<br />
− övernattande gäster 6.19<br />
− övernattningar 6.4<br />
Hovrätter, inkomna mål 21.27<br />
Husdjur 5.19, 5.20<br />
Svenskt sakregister<br />
Hushåll, antal 4.20, 4.21, 25.16, 27.17<br />
− antal barn 4.21<br />
− boende 4.21<br />
− finansiella tillgångar 17.7<br />
− inkomststruktur 13.10<br />
− ställningsvärden 17.7<br />
− utgifter 13.12<br />
Hushållens ekonomi 13.1, 13.2, 13.3, 17.4<br />
− förmögenhet 13.2<br />
− inkomster 13.1<br />
− lån 17.4<br />
− utgifter 13.3<br />
Hushållsartiklar, konsumentprisindex 14.8<br />
Hushållsel, konsumentprisindex 14.8<br />
Husvagnar, registrerade 10.10<br />
Hyra per m 2 8.10<br />
− förändring 8.9<br />
Hyresnämnder 21.31<br />
Hyresrätt 8.7<br />
Hyror 8.2<br />
Häktade 21.19<br />
Hälso- och sjukvård 20.8 f<br />
− konsumtion 15.8<br />
− personal 20.9<br />
Hälsotillstånd 20.1, 20.6 f<br />
Högmålsbrott 21.11, 21.13, 21.15, 21.16<br />
Högskolan, doktorander 22.26, 22.26<br />
− examinerade 22.23, 22.24, 22.32<br />
− nybörjare 22.23<br />
− registrerade 22.23<br />
− studerande per högskola 22.23<br />
Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd<br />
21.28<br />
Höns och kycklingar 5.19<br />
Höns 5.19<br />
− företag med 5.18, 5.19<br />
Hörselvårdsassistenter 20.9<br />
I<br />
Idrott 23.24, 23.25<br />
specialförbund 23.25<br />
Idrottsföreningar 23.3, 23.24, 23.25<br />
Import 9.4, 9.5<br />
− procent av BNP 9.4<br />
− värdet av 9.5<br />
Import av varor 9.8, 9.9, 9.10<br />
− efter avsändningsland 9.9, 9.10<br />
− värde 9.8, 9.9, 9.10<br />
Import och export av viktiga varor, internat. 26.16<br />
Inbrott 21.11, 21.13 f<br />
Industri 6.2, 6.3, 6.8 f<br />
− förbrukning av elektrisk energi 7.6, 7.7<br />
− industriproduktionsindex 6.9<br />
− investeringar 6.2<br />
− kapacitetsutnyttjande 6.3<br />
− produktionens saluvärde 6.9<br />
− producentprisindex 14.11<br />
Infektionssjukdomar, anmälningspliktiga, rapporterade<br />
fall 20.11<br />
Inflyttade, för kommuner 4.29<br />
− för län 4.29<br />
− inrikes och utrikes 4.29<br />
Inflyttningsöverskott 4.29<br />
Informationsteknologi 11.1 f<br />
− datakonsult 11.9, 11.12<br />
− dataservice 11.9, 11.12<br />
− dator 11.1 f<br />
− elektronikindustrin 11.16, 11.19<br />
Statistiska centralbyrån 597
Svenskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
− hemdator 11.2 f<br />
− Internet 11.5 f<br />
− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12<br />
− IT-specialister 11.12<br />
− IT-varor, handel med 11.9<br />
− telekommunikation 11.9, 11.12<br />
− utgifter, företagens 11.11<br />
Införsel, se Import av varor<br />
Inkomst 13.4 f<br />
− antal personer 13.4<br />
− disponibel inkomst 13.11<br />
− genomsnittlig timlön 12.40<br />
− i fasta priser 13.6<br />
− i löpande priser 13.5<br />
− kommuner 13.7<br />
− län 13.7<br />
− medelvärden 13.7<br />
− medianvärden 13.5, 13.6<br />
− sammanräknad 13.4 f<br />
− slutlig skatt 13.9<br />
Inkomster, statsbudgeten 16.3,16.6<br />
Inkomstklasser 13.4<br />
− antal individer 13.4 f<br />
Inkomstskatt, kommunal 16.12, 16.13<br />
− statlig 16.9<br />
Inkomststruktur 13.10<br />
Inkomsttagare 13.4 f<br />
− sammanräknad inkomst 13.4<br />
Inkomstutjämning 14.14<br />
Inlandsvatten 1.5<br />
Inrikeshandel 9.13 f<br />
Insatser för barn och unga 19.7<br />
Inskrivningsärenden; Lantmäteriet 21.25<br />
Intensivövervakning 21.19, 21.20<br />
Internationella översikter 26.3 f<br />
Internet 11.1 f, 11.2<br />
− användning av 11.5 f<br />
− användning av företag 11.1<br />
− användning av privatpersoner 11.2<br />
− tillgång till 11.5f<br />
Interpellationer, Riksdagen 24.12<br />
Invandrare 4.1, 4.7, 4.28, 4.29, 4.32 f<br />
− efter länder 4.33<br />
− grund för bosättning 4.22<br />
− länsvis 4.32<br />
− medborgarskapsland 4.22<br />
− svenskundervisning 22.15<br />
Inventarier, konsumentprisindex 14.8<br />
Investeringar, brutto- 15.9<br />
Investeringsfonder 17.14<br />
Invånare per km 2 4.14, 4.16, 25.18<br />
− internat. 26.3, 26.6<br />
IT 11.1 f<br />
− datakonsult 11.9, 11.12<br />
− dataservice 11.9, 11.12<br />
− dator 11.1 f<br />
− elektronikindustrin 11.9, 11.12<br />
− hemdator 11.2 f<br />
− Internet 11.1 f<br />
− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12<br />
− IT-specialister 11.12<br />
− IT-varor, handel med 11.9<br />
− telekommunikation 11.9, 11.12<br />
IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12<br />
IT-varor, handel med 11.12<br />
J<br />
Jakt, älg- 5.25<br />
Jordbruk 5.1, 5.11 f<br />
− företag, länsvis 5.11, 5.12<br />
− internat. 26.10,<br />
− produkter från, producentprisindex 14.10<br />
Jordbruksföretag 5.11 f<br />
− län 5.11, 5.12<br />
− med får 5.18<br />
− med husdjur 5.18, 5.19<br />
− med höns 5.18<br />
− med nötkreatur 5.18<br />
− med svin 5.18<br />
− med trädgårdsväxter 5.22<br />
− storlek 5.11<br />
Jordbruksmark 3.6, 5.11 f<br />
Jordgubbar, areal 5.23<br />
Justitiekanslern (JK) 21.33<br />
Justitieombudsmännen (JO) 21.32<br />
JämO 21.33<br />
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 21.33<br />
Järnvägar, banlängd 10.19<br />
− rullande materiel 10.19<br />
− trafik, person- och gods- 10.20<br />
Järnvägsnätet 10.4<br />
Järnvägsolyckor, dödsorsak 20.18<br />
− olyckshändelser 10.21<br />
K<br />
Kammarrätter 21.23<br />
Kaniner, försök med 5.24<br />
Kapitalbalans 9.7<br />
Kapitalinkomst 13.9<br />
− inkomstklass 13.9<br />
− slutlig skatt 13.9<br />
Kapitalmarknad, se Finansmarknad<br />
Kemikalier 3.14<br />
Kemiska produkter, kvantitet 3.14<br />
− ämnen förekommande i 3.14<br />
Kirurgisk korttidsvård 20.10<br />
Klamydiainfektion 20.11<br />
Klimat 2.2<br />
Kläder, konsumentprisindex 14.8<br />
− konsumtion 15.8<br />
Kommanditbolag 6.13<br />
Kommunala myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9<br />
Kommunalanställd personal 12.12<br />
Kommunalval 24.16<br />
Kommunalt skatteunderlag 16.12, 16.13<br />
Kommuner 4.16, 4.17, 4.29<br />
− finanser 16.17<br />
− folkmängd, se Folkmängd<br />
− invånare 4.11<br />
− invånare, andel 65 år och äldre 25.19<br />
− kommunalekonomisk utjämning 16.14<br />
− kostnader 16.16<br />
− landareal 1.5, 4.16<br />
− skattesatser 16.12<br />
Kommunernas kostnader 16.16, 16.17<br />
Kommunfullmäktigval 24.16<br />
Kommunikationer 10.1 f<br />
− internat. 26.17 f<br />
− konsumtion 15.8<br />
Kommunägda företag 6.14<br />
Konkursansökningar 21.24, 21.25<br />
Konkurser 6.7, 21.24, 21.25<br />
598 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Konserter 23.22<br />
Konsumentombudsmannen/Konsumentverket 21.33<br />
Konsumentprisindex 14.6, 14.7, 14.8<br />
− COICOP 14.8<br />
− internat. 26.19<br />
− månadstal 14.7<br />
− årsmedeltal 14.7, 14.8<br />
Konsumtion 14.1, 14.2, 14.14, 14.15,15.8<br />
− allmänt 14.1<br />
− av livsmedel 14.3<br />
− livsmedel 14.14, 14.15, 15.8<br />
− privat 15.8<br />
Konsumtion av livsmedel m.m. 14.14, 14.15<br />
− kvantitet 14.14<br />
Konsumtionsenhet 13.11<br />
Kor 5.4<br />
Kosthushåll 4.20, 4.21<br />
Kostnadsutjämning 14.14<br />
Kraftstationer, antal 7.10<br />
Kreatur, se Husdjur<br />
Kriminalvård, frivård 21.22<br />
Kriminalvårdsanstalter 21.19, 21.20<br />
Kronans värde 14.5<br />
Kronofogdemyndigheter, ärenden 21.33<br />
Kultur 23.6<br />
− driftkostnader 23,6, 23.7<br />
− konsumentprisindex 14.8<br />
Kulturprogram, studieförbund 23.12<br />
Kust 1.3<br />
Kustbevakningen, bekräftade oljeutsläpp 3.11<br />
Kustlängd 1.6<br />
Kvarlevande av 100 000 födda 4.31<br />
Kvinnor per 1 000 män, internat. 26.7<br />
Kväve, jordbrukets användning 22.17<br />
Kvävning, olyckshändelse 20.18<br />
Kyrkoavgift 16.10<br />
Kärnkraft, internat. 26.13, 26.15<br />
− kapacitet 7.12<br />
− produktion 7.10, 7.12<br />
− reaktorer 7.12<br />
− tillgång 7.12<br />
Köksväxter, areal 5.23<br />
Körkortsinnehavare 10.15<br />
− ålder 10.15<br />
Körkortsmål 21.23<br />
Kött, produktion 5.21<br />
L<br />
Lagfartsärenden 21.25<br />
Lagförda 21.9<br />
Lagförda personer 21.15, 21.16, 21.17, 21.18<br />
Landareal 1.1, 1.5, 3.9, 4.12, 4.14<br />
− internat. 26.6<br />
− kommuner 1.5, 4.16<br />
− länsvis 1.5, 4.14<br />
− naturreservat 3.9<br />
Landgräns, Sveriges 1.1<br />
Landsorganisationen (LO) 12.27<br />
Landsting, finanser 16.15<br />
− val 24.13, 24.14, 24.15<br />
Landstingsanställd personal 12.12<br />
Lantmäteriet, registrerade inskrivning-ärenden 21.24<br />
Lastbilar, antal i yrkesmässig trafik 10.14<br />
− registrerade 10.10, 10.12, 10.13<br />
Lastbilstransporter 10.14<br />
Lediganmälda platser 12.22<br />
Levande födda, se Födda<br />
Levnadskostnader se Konsumentpriser<br />
Levnadskostnadsindex 14.4<br />
Linjefart, flyg 10.28, 10.29, 10.30<br />
Svenskt sakregister<br />
Litteratur, bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15<br />
Livslängd 4.1<br />
Livslängd, sannolik återstående, vid födseln 4.26, 4.27<br />
− återstående medel- 4.26<br />
− återstående medel-, internat. 26.9<br />
Livslängdstabeller 4.26, 4.27<br />
− internat. 26.9<br />
Livsmedel 9.2, 14.3<br />
− försäljning 9.2<br />
− konsumtion av 14.3<br />
Livsmedel, export 9.11, 9.12<br />
− import 9.9, 9.10<br />
− konsumentprisindex 14.8<br />
− konsumtion 14.14, 14.15, 15.8<br />
Livsmedelsbutiker 9.13<br />
Livstidsstraff 21.19<br />
Lokaler, använda energislag 7.14<br />
Lockouter 12.28<br />
Lotsavgifter 10.27<br />
Lotsningar 10.27<br />
Lotsstationer 10.27<br />
Luftfart 10.28, 10.29, 10.30<br />
Lufttrafikolyckor, dödsorsak 20.18<br />
LVM, lagen om vård av missbrukare 19.8 f<br />
LVU- och LVM-mål 21.23<br />
Långfilmer, granskade 23.20<br />
− pornografiska 23.20<br />
Långtidssjukvård 20.10<br />
Lägenheter 8.3, 8.4, 8.9<br />
Lägenheter, byggnadsår, flerbostadshus 8.6, 8.7<br />
− outhyrda 8.14<br />
− årshyra 8.10<br />
− ägarkategori 8.7<br />
Läkarbesök 20.8<br />
Läkare, antal 20.9<br />
Läkemedel, försäljning 20.12 f<br />
Län, areal 4.14, 4.16<br />
− folkmängd 4.11, 4.12, 4.14, 4.15, 4.16<br />
− kommuner 4.16<br />
Länsmuseer 23.21<br />
Länsmusikorganisationer 23.22<br />
Länsrätter 21.23<br />
Länsteatrar 23.23<br />
Lärare 22.29, 22.30<br />
Löner 12.1, 12.29, 12.30, 12.31, 12.32, 12.33, 25.13,<br />
25.14<br />
− genomsnittlig timförtjänst 12.29<br />
− månadslön för privat sektor 12.31<br />
− månadslön för statlig sektor 12.32<br />
− yrken med högsta 25.13<br />
− yrken med lägsta 25.14<br />
M<br />
Mandat 24.4, 24.13, 24.14, 24.19<br />
Markanvändning 3.1, 3.6<br />
Marsvin, försök med 5.24<br />
Maskinolyckor, dödsorsak 20.18<br />
Matfett, konsumtion 14.14, 14.15<br />
Medborgare, utländska 4.31<br />
− utländska, som erhållit svenskt medborgarskap 4.34<br />
Medborgarinflytande 24.1, 24.4 f<br />
Medborgarskap, svenskt 4.33, 4.22, 4.34<br />
− utländskt 4.31, 4.22, 4.34<br />
Medborgarskapsland 4.31, 4.22<br />
Medelfolkmängd 4.29<br />
− internat. 26.3<br />
Medellivslängd 4.1<br />
Medellivslängd, återstående 4.26, 4.27<br />
− återstående, internat. 26.9<br />
Medelsvensson 25.2<br />
Statistiska centralbyrån 599
Svenskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Medeltemperatur 2.5, 2.6, 2.8<br />
Medicinsk korttidsvård 20.10<br />
Mejeriprodukter, produktion 5.21<br />
Mened 21.11, 21.13, 21.14, 21.15, 21.16<br />
Metaller 3.18<br />
Meteorologiska stationer 1.1, 2.5 f, 2.2<br />
Militärutgifter, internat. 26.22<br />
Miljö 3.6 f<br />
Miljögifter 3.18<br />
Miljöpåverkan 3.4<br />
Miljöräkenskaper 3.22, 3.22<br />
Miljöräkenskaper och konsumtion 3.5<br />
Miljösanktionsavgifter 3.25<br />
Missbruk 19.8, 19.9,19.10<br />
Missbrukare, intagna vuxna 19.8<br />
Misshandel 21.10<br />
Misstänkta för brott 21.14<br />
Mistsignalanläggningar 10.27<br />
Mjukvara, företagens utgifter 11.11<br />
Mjölk, produktion 5.21<br />
Mobiltelefon 11.4<br />
Modersmål, annat än svenska 22.3<br />
Modersmål, grundskolan 22.14<br />
Mord och dråp 21.13 f<br />
Mordbrand 21.13 f<br />
Motioner, Riksdagen 24.12<br />
Motorcyklar, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13<br />
Motorfartyg, se Fartyg<br />
Motorfordon, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13<br />
− årsmodell 10.13<br />
Motorfordonsolyckor, dödsorsak 20.16, 20.17, 20.18<br />
Motorvägar 10.8<br />
Multilateralt bistånd 16.8<br />
Museer, besök 23.21<br />
− centrala museer 23.21<br />
− regionala 23.21<br />
− statliga, se Centrala museer<br />
Musikinstitutioner 23.22<br />
Musikverksamhet 23.22<br />
Mål, domstols- 21.23, 21.24, 21.25,h 21.27, 21.28<br />
Månadslön, genomsnittlig, sektor och kön 12.31, 12.32,<br />
12.33, 12.30<br />
− genomsnittlig, utbildningsnivå och kön 12.30<br />
− privat sektor 12.31<br />
− statlig sektor 12.32<br />
− yrken med högsta 25.13<br />
− yrken med lägsta 25.14<br />
Möss, försök med 5.29<br />
N<br />
Namn 25.2, 25.4 f<br />
− efter- 25.8<br />
− flick- 25.5<br />
− kvinno- 25.7<br />
− mans- 25.6<br />
− pojk- 25.4<br />
Namnärenden, ansökningar 4.22<br />
Narkotikastrafflagen 21.13 f<br />
Nationalinkomst, disponibel 15.7<br />
Nationalparker 3.8<br />
Nationalräkenskaper 15.3 f<br />
Nationella program, gymnasieskolan 22.14, 22.20<br />
Natur, skyddad 3.2<br />
− skog 3.3<br />
Naturreservat 3.9<br />
Naturresurser 3.1, 3.2<br />
− markanvändning 3.1<br />
− skyddad natur 3.2<br />
Naturvård, se Miljö<br />
Naturvårdsområden 3.9<br />
Nederbörd 2.7, 2,9, 2.11<br />
Nominerade, kandidater till kommun 24.8<br />
− landsting 24.8<br />
− riksdag 24.8<br />
Nybörjare per högskola 22.23<br />
Nådeansökningar 21.29<br />
Näringsgrenar 6.10 f, 12.11, 12.16, 12.17, 12.18<br />
− företag 6.10, 6.13<br />
Näringsidkare, enskild 6.16<br />
Näringslivet, bruttoinvesteringar 15.9<br />
− ekonomiska basfakta för företag 6.13<br />
Näringslivsregistret 6.16<br />
Näringsverksamhet, allmänt 6.1<br />
Näringsverksamhet 6.8 f<br />
Näringsämnen i slam 3.18<br />
Nättjänst, pris för hushåll 7.9<br />
Nöjen, konsumentprisindex 14.8<br />
Nötkreatur 5.18, 5.19<br />
O<br />
Obligationer 17.8<br />
− förlagsbevis 17.8<br />
− utestående skuld 17.8<br />
Offentlig sektor, antal arbetstimmar 12.20<br />
Offentliga finanser 16.3 f<br />
Offentligt anställd personal 12.12, 12.20<br />
Ogifta 4.18<br />
Ohälsa 20.1, 20.5<br />
Oljeutsläpp, bekräftade 3.11<br />
− bekämpade 3.11<br />
Olyckor, arbets- 12.15<br />
− genom eld, explosion o. d. 20.15, 20.18<br />
− järnvägs- 10.21, 20.18<br />
− lufttrafik- 20.18<br />
− motorfordons- 20.16, 20.17, 20.18<br />
− vägtrafik- 10.16, 10.17, 10.18<br />
Olyckor, i trafik 10.2<br />
Olyckshändelser, dödsorsak 10.16, 10.17, 20.16, 20.17,<br />
20.18<br />
− järnvägstrafik 10.21<br />
− spårvägstrafik 10.21<br />
− tunnelbanetrafik 10.21<br />
OMX Nordiska Börs Stockholm 17.10<br />
Operan 23.23<br />
Orkesterverksamhet 23.22<br />
Ostkustfiske 5.30<br />
P<br />
Papper, återvinning 3.20<br />
Pappersmassa, se Industri resp. Priser<br />
Partival 24.5, 24.6, 24.10, 24.15, 24.16, 24.18<br />
Patent 6.17<br />
Pedagogisk omsorg 22.8<br />
Penning- och kreditväsen, internat. 26.23<br />
Pensioner 17.17, 18.8, 18.10,<br />
− barn- 18.8<br />
− folk- 18.8<br />
− förtids- 18.8<br />
− pensionsbehållning 17.17<br />
− ålders- 18.9, 18.10<br />
− äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.10<br />
Pensionstagare 18.10<br />
Periodika 23.8<br />
Periodiska skrifter 6.25<br />
Personal, i kommunal tjänst 12.12<br />
− landstingsanställd 12.12<br />
− offentligt anställd 12.12, 12.20<br />
Personalutbildning 12.16<br />
Personbilar 10.1<br />
Personbilar, se Bilar<br />
600 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Persondator se Dator<br />
Persontrafik, flyg 10.28, 10.29, 10.30<br />
− järnväg 10.20<br />
Personer, andel 65 år och äldre 25.19<br />
PET-flaskor, återvinning 3.20<br />
Plantskoleväxter 5.23<br />
Plast, återvinning 3.20<br />
Plenidagar, Riksdagen 24.12<br />
Politiska förhållanden 24.8 f<br />
Populärpress 23.17<br />
Potatis, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17<br />
PPI, producentprisindex för industrin 14.10<br />
Praktikprogram 12.23<br />
Premieinkomst, -intäkt 17.15<br />
Premiepensionssparare 17.16<br />
Primärkommun, se Kommuner<br />
Primärvård 20.8<br />
Prisbasbelopp 14.9<br />
Priser 14.1 f, 14.7 f<br />
− allmänt 14.1<br />
Privat konsumtion 15.8, 15.11<br />
Producentprisindex för industrin 14.10<br />
Produktion, se Tillverkningsindustri<br />
− fisk 5.29<br />
− slam 3.18<br />
Produktionens saluvärde 6.9<br />
Produktionskostnader för bostadshus 8.8<br />
Programvara, företagens utgifter för 11.6<br />
Prognos, folkmängd 4.18<br />
Propositioner, Riksdagen 24.12<br />
Psykiatrimål 21.21<br />
Psykiatrisk vård 20.8<br />
R<br />
Radaranläggningar 10.27<br />
Radio se Televisionsavgifter<br />
Radiolicenser, se Televisionsavgifter<br />
Rattfylleri 21.11, 21.13 f<br />
Rederinäringen, svenska, nettoomsättning 10.22<br />
Regeringsrätten 21.23<br />
Regleringsbidrag 16.14<br />
Rehabilitering, arbetslivsinriktad 12.23<br />
Renar, antal 5.20<br />
Reningsverk, kommunala 3.18<br />
Resevaluta 9.7<br />
Restauranger 9.13<br />
Returburkar, återvinning 3.20<br />
Riksbanken 17.12<br />
− tillgångar och skulder 17.12<br />
Riksdagen, arbete 24.12<br />
sammansättning 24.7<br />
− utskott 24.12<br />
Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 21.32<br />
Riksdagens sammansättning 24.3<br />
Riksdagsmän, antal 24.7<br />
Riksdagsskrivelser 24.12<br />
Riksdagsval 24.4 f<br />
Riksteatern 23.23<br />
Riksåklagaren (RÅ) 21.33<br />
Rusdrycker, se Alkoholdrycker<br />
Rån 21.10, 21.11<br />
Råttor, försök med 5.29<br />
Ränta, statsobligations- 17.2<br />
Rättshjälp, statens kostnader 21.30<br />
Rättsväsende 21.11<br />
− allmänt 21.1<br />
− inkomna ärenden vid myndigheter 21.33<br />
Rörelseidkare, se Företag<br />
Röstande, antal 24.4, 24.13, 24.14, 24.16, 24.17, 24.18<br />
Röstberättigade 24.13, 24.14, 24.16, 24.17<br />
Röstsedlar, partifördelning 24.5, 24.15, 24.16, 24.18<br />
Svenskt sakregister<br />
S<br />
Salmonellainfektion 20.11<br />
Saltsjöfiske 5.3, 5.6, 5.7<br />
Saltsjöfiske, landad vikt 5.38<br />
Samebyar, renar vid 5.20<br />
Samfärdsel, konsumentprisindex 14.8<br />
Semesterresa 23.5, 23.26, 23.26<br />
Serveringstillstånd 9.16<br />
Servicenäringar 9.13 f<br />
Sexualbrott 21.10, 21.11, 21.13 f<br />
Sexuell läggning, ombudsman mot diskriminering p.g.a.<br />
(HomO) 21.33<br />
Sjuk- och olycksfallsförsäkring, se Försäkring<br />
Sjukdom 20.1<br />
Sjukdom, anmälningspliktig 20.11<br />
− arbets- 12.15<br />
Sjukersättning 18.7, 18.8<br />
Sjukförsäkring 18.3<br />
Sjukförsäkring, allmän 18.5<br />
Sjukgymnaster, antal 20.9<br />
Sjukhusvård, vårdtyper 20.8<br />
Sjukpenningdagar 18.3<br />
Sjukpenning, antal dagar 18.5<br />
− sjukfall 18.5<br />
Sjukskrivna 18.4<br />
Sjuksköterskor, antal 20.9<br />
Sjukvård, Hälso- och, verksamhet 20.8<br />
− vårdplatser 20.8, 20.10<br />
Sjukvårdspersonal, antal 20.9<br />
Självmord 10.21, 20.15, 20.16, 20.17<br />
Sjöar 1.1<br />
Sjöfart 10.22 f<br />
Sjöräddningsstationer 10.27<br />
Sjötrafikolyckor, dödsorsak 20.18<br />
Skadeersättningar 17.15<br />
Skadegörelse 21.11, 21.13f<br />
Skador, av blixt, elektrisk ström, ras m.m.,<br />
olyckshändelse 20.18<br />
Skaldjur, fångst 5.28<br />
Skatt, fastighets- 16.11<br />
− förmögenhets- 16.11<br />
− kommunal 16.12, 16.13<br />
− landstings- 16.15<br />
− statlig 16.9<br />
Skattebrott 21.15, 21.16<br />
Skatteinkomster 16.9<br />
Skattekronor 16.12, 16.13<br />
Skattemål 21.25<br />
Skattesats 16.12, 16.13, 25.20<br />
Skatteunderlag 16.12, 16.12, 25.20<br />
Skilda 4.18, 4.23<br />
Skilsmässor 4.23, 4.28<br />
–barnantal 4.23<br />
Skogar, allmänna 5.27<br />
− bolags- 5.27<br />
− privata 5.27<br />
− ströva i 23.32<br />
Skogsbruk 5.13, 5.33 f<br />
− produkter från, producentprisindex 14.10<br />
− ägargrupp 5.27<br />
Skogsindustri, utrikeshandel 5.10<br />
Skogsmark 5.8<br />
− areal 5.8, 5.27, 5.26<br />
− markanvändning 3.6<br />
− skyddad 5.26<br />
− ägarklass 5.8<br />
Skolbarnsomsorg 22.8<br />
Skolor, antal i grundskolan 22.10<br />
− folkhög- 22.21<br />
− för- 22.8, 22.9<br />
Statistiska centralbyrån 601
Svenskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
− grund- 22.10, 22.16, 22.14<br />
− gymnasie- 22.16 f<br />
− hög- 22.23<br />
− special- 22.12<br />
− sär- 22.11<br />
− tränings- 22.11<br />
− utlands-, svenska 22.16<br />
− yrkessär- 22.11<br />
Skor, konsumentprisindex 14.8<br />
− konsumtion 15.8<br />
Skotrar, registrerade 10.10<br />
Skott, dödsorsak 20.15, 20.18<br />
Skrivelser, Riksdagen 24.12<br />
Skulder för personer 13.21, 13.22<br />
Skyddad natur 3.2 f<br />
− skog 3.3<br />
Skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17<br />
− hektarskörd 5.16<br />
− internat. 26.11<br />
− totalskörd 5.14<br />
Skötare, antal 20.9<br />
Slam, produktion 3.18<br />
Släktnamn 4.22, 25.8<br />
SMS 11.4<br />
Småhus 7.12, 8.6, 8.7<br />
− använda energislag 7.13<br />
Småorter 4.11<br />
Sociala förmåner 15.12<br />
− utgifter för 15.12<br />
Sociala skyddet 18.1<br />
Socialbidrag 19.14<br />
Socialförsäkring 18.2, 18.8, 18.9<br />
− inkomster 18.19<br />
− utgifter 18.8, 18.9<br />
Socialförsäkringsmål 21.23<br />
Socialtjänst 19.1, 19.5 f<br />
Socialtjänstlagen, mål enligt 21.23<br />
Somatisk vård 20.8, 20.10<br />
Sommartemperatur 2.1, 2.4, 2.5, 2.6<br />
Spannmål, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17<br />
− ekologisk 5.15, 5.17<br />
Specialskola 22.12<br />
Specialutformat program, gymnasieskolan 22.14, 22.20<br />
Sprängning, dödsorsak 20.15, 20.18<br />
Spårvagnar, antal 10.19<br />
Spårvägar 10.19<br />
Spårvägstrafik 10.20, 10.21<br />
Spädbarnsdödlighet 4.1, 4.9, 4.25, 4.28<br />
Stadshotell , se Hotell<br />
Stadsteatrar 23.23<br />
Starköl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17<br />
Statens biografbyrå, granskade filmer 23.20<br />
Statens, inkomster 16.3,16.6<br />
− utgifter 16.3, 16.4, 16.7<br />
Statliga myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9<br />
Statsbudgeten 16.1, 16.3 f<br />
− inkomster 16.3,16.6<br />
− utgifter 16.3, 16.4, 16.7<br />
Statsinkomster, se Statens inkomster och utgifter<br />
Statsobligationsränta 17.2<br />
Statsskulden 16.2, 16.5<br />
Statstjänstemän 12.12<br />
Statsutgifter, se Statens inkomster och utgifter<br />
Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm<br />
Stormarknader 9.14<br />
Strafftid, kriminalvårdens 21.19<br />
Strejker 12.28<br />
Stränder 1.3<br />
Studerande, vid viss högskola 22.23<br />
Studiecirklar 23.4, 23.11<br />
Studieförbund 23.11, 23.12<br />
Stugbyar 6.19<br />
− övernattande gäster 6.19<br />
− övernattningar 6.4<br />
Städer, folkmängd, internat. 26.4<br />
− se Folkmängd, kommuner<br />
− största, internat. 26.4<br />
Stöld 21.11, 21.13 f<br />
Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 12.26<br />
− anslutna förbund 12.26<br />
Svenskundervisning, SFI 22.15<br />
Sveriges akademikers centralorganisation<br />
(SACO) 12.27<br />
Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) 12.27<br />
Sveriges betalningsbalans, se Betalningsbalans<br />
Svin 5.4, 5.19<br />
− företag med 5.18, 5.19<br />
Sydkustfiske 5.30<br />
Sysselsatta 12.7, 12.10, 12.11<br />
− anknytningsgrad till arbetsmarknaden 12.10<br />
− arbetsmiljö 12.14<br />
− arbetstid 12.10<br />
− efter näringsgren 12.11, 12.16<br />
− personalutbildning 12.16<br />
Sysselsättningsskapande åtgärder 12.23<br />
Systembutiker 9.16<br />
Säkerhetsanstalter för sjöfarten 10.27<br />
Särskilda boendeformer 19.2, 19.12<br />
Särskola, elever 22.11<br />
T<br />
T-bana 10.19 10.20, 10.21<br />
Talböcker, lyssna till 23.27<br />
Tandhygienister, antal 20.9<br />
Tandläkare, antal 20.9<br />
Tandsköterskor, antal 20.9<br />
Tandtekniker, antal 20.9<br />
Taxeringar 16.9 f<br />
Teater, verksamhet och ekonomi 23.23<br />
Teatergrupper, fria 23.23<br />
Telekommunikation 11.9, 11.12<br />
− licens-/mottagaravgift 23.18<br />
Teletjänster, mobila 11.4<br />
Televisionsavgifter 23.18<br />
Temperatur 2.1, 2.4<br />
Temperatur, medel- 2.5, 2.5, 2.6, 2.8, 2.10<br />
− antal frostdagar 2.11<br />
− antal högsommardagar 2.11<br />
− sommar- 2.5<br />
Terapeuter, arbets-, antal 20.9<br />
Territorialvattengräns 1.1<br />
Terrängskotrar, registrerade 10.10<br />
Tidningar 23.16, 23.17<br />
Tidningspapper, återvinning 3.20<br />
Tidskrifter 23.17<br />
Tillverkningsindustri 6.8, 6.9<br />
− energiförbrukning 7.7, 7.8<br />
− produktionens saluvärde 6.9<br />
− tillverkning av varor 6.8<br />
Timlön, genomsnittlig för arbetare 12.29<br />
Tingsrätter, verksamhet 21.24, 21.25<br />
Tio-i-topp 25.2 f<br />
− invånare per km 2 25.11<br />
− namn 25.1, 25.3<br />
− namn, efter- 25.10<br />
− namn, flick- 25.7<br />
− namn, kvinno- 25.9<br />
− namn, mans- 25.8<br />
− namn, pojk- 25.6<br />
− skattesats 25.12<br />
602 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
− skatteunderlag 25.12<br />
− väder 25.19<br />
− yrken 25.9-25.15<br />
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 12.27<br />
Tjänsteprisindex, TPI 14.11<br />
Tjänster, konsumtion 15.8<br />
Tonnage, dödvikts-, internat. 26.17<br />
− internat. 26.17<br />
Topplistor, se Tio-i-topp<br />
Trafikantgrupp, olyckor 10.16<br />
Trafikbrott 21.11, 21.13 f<br />
Trafikbrottslagen 21.11, 21.13 f<br />
Trafiken i rikets hamnar 10.26<br />
Trafikförsäkring 17.21<br />
Trafikolyckor 10.2<br />
Trafikolyckor, se Olyckor<br />
Trakasserier 21.10<br />
Traktorer, registrerade 10.10, 10.12<br />
Traktorkort 10.15<br />
Transporter 10.1 f<br />
− konsumentprisindex 14.8<br />
− konsumtion 15.8<br />
Träda 5.13<br />
Trädgårdsväxter, odling m. m. 5.22, 5.23<br />
Träningsskola, elever 22.11<br />
Tularemi 20.11<br />
Tunnelbana 10.19<br />
Tunnelbanetrafik 10.20, 10.21<br />
Tunnelbanevagnar, antal 10.19<br />
Turisthotell, se Hotell<br />
TV, antal betalda TV-avgifter 23.18<br />
Tvistemål 21.24, 21.27<br />
Tätorter 4.11, 4.12, 4.13<br />
− folkmängd 4.11, 4.12, 4.13<br />
U<br />
U-landsbistånd 16.8<br />
Uppklaringsprocent 21.8, 21.13<br />
Uppsägning 12.4<br />
Uppsägning, varsel om 12.21<br />
Ursprungsland 4.31<br />
Utbildning 22.5 f<br />
− för sysselsatta efter näringsgren 12.16<br />
− kostnader 22.7<br />
− personal- 12.16<br />
Utbildningsinriktning, befolkning 22.6<br />
Utbildningskostnader 22.7<br />
Utbildningsnivå 22.1, 22.2<br />
Utbildningsnivå, kön och ålder 22.5<br />
− personer i arbetskraften 12.9<br />
Utflyttade, för kommuner 4.29<br />
− för län 4.29<br />
− inrikes och utrikes 4.29<br />
Utförsel, se Export<br />
Utgifter, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31,<br />
22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37<br />
− inom den kommunala sektorn 16.16, 16.17<br />
− statsbudgeten 16.3, 16.4, 16.7<br />
Utgiftsområden 13.12, 16.7<br />
Utjämningsavgift 16.14<br />
Utlandsskolor, svenska 22.16<br />
Utlänningar, se Medborgare/Medborgarskap, utländskt<br />
Utrikes födda 4.30, 4.31, 12.8<br />
− efter arbetskraftstillhörighet 12.8<br />
Utrikeshandel 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 f<br />
− internat. 26.16<br />
− skogsindustri 5.10<br />
Utskott, Riksdagens 24.12<br />
Utsläpp, miljöförstörande 3.11, 3.19, 3.23<br />
Utvandrare 4.1, 4.7, 4.28, 4.32, 4.33<br />
− efter länder 4.33<br />
− länsvis 4.32<br />
Utvecklingsbistånd 16.8<br />
Svenskt sakregister<br />
V<br />
Val, allmänna 24.4 f<br />
− EU- 24.18, 24.19<br />
− nominerade 24.8<br />
− valda 24.8, 24.9<br />
− valdeltagande 24.2, 24.10, 24.11<br />
Valsedlar, antal 24.4, 24.5, 24.13, 24.14, 24.15, 24.16<br />
Valutakurser, internat. 26.23<br />
Valutareserven 9.7<br />
Vandrarhem 6.19<br />
− övernattande gäster 6.19<br />
− övernattningar 6.4<br />
Varor, export 9.8, 9.11, 9.12<br />
− export och import, internat. 26.16<br />
− export, fördelning efter bestämmelseland 9.11, 9.12<br />
− export, värde 9.8, 9.11, 9.12<br />
− import 9.8, 9.9, 9.10<br />
− import och export 9.8 f<br />
− import och export, internat. 26.16<br />
− import, fördelning efter avsändningsland 9.9, 9.10<br />
− import, värde 9.8, 9.9, 9.10<br />
− konsumentprisindex 14.8<br />
− konsumtion 14.14, 15.8<br />
− produktion, internat. 26.12<br />
− producentprisindex 14.10<br />
− tillverkning av 6.8<br />
Varsel 12.4<br />
Varsel om uppsägning 12.21<br />
Varuhushandel 9.13, 9.14<br />
Vattenareal 1.5<br />
Vattenbruk 5.29<br />
Vattenförbrukning 3.10<br />
Vattenkraft 7.11, 7.12<br />
− internat. 26.13<br />
− utbyggd 7.12<br />
Vattenområden 1.1<br />
Verksamhetsområden, kommuner 16.16<br />
Vetenskapliga bibliotek, se Forskningsbibliotek<br />
Villkorlig frigivning 21.22<br />
Vin, försäljning 9.15<br />
Vindkraft 7.2, 7.10<br />
Voteringar, Riksdagen 24.12<br />
Vuxenutbildning, kommunal 22.24<br />
Våld 21.4, 21.5<br />
Våldtäkt 21.11, 21.12 f<br />
Vård, hem för, intagna 19.8, 19.11<br />
Vårdbidrag, barn 18.8<br />
Vårdplatser, sjukhus, antal 20.8, 20.10<br />
Väder 2.1, 2.5, 2.6, 2.7, 2.8, 2.9, 2.10, 2.11, 2,2<br />
Vädjande mål, se Tvistemål<br />
Vägar 10.7 f<br />
Vägar och gator 10.8, 10.9<br />
− väghållare 10.9<br />
− väglängd i km 10.9<br />
− vägtyp 10.9<br />
Vägbyggande och drift 10.7<br />
− bidrag till enskild väghållning 10.7<br />
− bidrag till kommunal väghållning 10.7<br />
− statens kostnader 10.7<br />
Vägnätet 10.3<br />
Vägtrafikolyckor 10.16, 10.17, 10.18<br />
Vägunderhåll, statens kostnader 10.7<br />
Statistiska centralbyrån 603
Svenskt sakregister Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Värdepapper 17.8 f<br />
− aktier 17.9<br />
− förlagsbevis 17.8<br />
− obligationer 17.8<br />
− Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm<br />
Världens handelsflotta, internat. 26.17<br />
Världsdelar, areal, folkmängd, internat. 26.3, 26.6<br />
Värme, se Elektrisk energi<br />
Värmekraft 7.10<br />
Västkustfiske 5.30<br />
Växtarter, rödlistade 3.12<br />
− utrotningshotade 3.12<br />
Växthus, antal företag 5.22<br />
Växthuseffekten 3.4<br />
Växthusgaser, utsläpp av 3.23<br />
Växthusyta 5.22<br />
Växtskyddsområden, djurskydds- och 3.9<br />
Y<br />
Yrke 12.19<br />
Yrkesfiskare 5.30<br />
Yrkesinriktade program, gymnasieskolan 22.14, 22.20<br />
Yrkesskola, särskolan, elever 22.11<br />
Yrkessärskola, elever 22.11<br />
Yrkesundervisning, gymnasieskolan 22.14, 22.20<br />
Yrkesverksamma 12.19<br />
Å<br />
Åkerjord, i träda 5.13<br />
Åkerjordens användning 5.13<br />
Åkermark 5.13<br />
Åldersfördelning, hela befolkningen 4.18<br />
− internat. 26.7<br />
Ålderspensioner 18.8, 18.10<br />
Årshyra, genomsnittlig 8.10<br />
Årsmedeltemperatur 2.4<br />
Årsverken, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.34,<br />
22.36<br />
Återfall i brott 21.2, 21.17, 21.18<br />
Återstående medellivslängd 4.27<br />
− internat. 26.9<br />
Återvinning, krav 3.20<br />
− nivåer 3.20<br />
− producentansvar 3.20<br />
Ä<br />
Äganderättsbevis 21.25<br />
Ägg, produktion 5.21<br />
Äktenskapsskillnader 4.23, 4.28<br />
− talan om 21.25<br />
Äldreboende 19.2<br />
Äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.9, 18.10<br />
Älgar 5.5<br />
− fällda 5.25<br />
Älvar 1.1<br />
Änklingar 4.18<br />
Änkor 4.18<br />
Ärekränkning 21.11, 21.13 f<br />
Ärter, skörd 5.14, 5.15, 5.17<br />
Ö<br />
Öar 1.1, 1.3, 6, 7<br />
Öl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17<br />
− konsumtion 14.14<br />
Övergångsfrekvens till högskolan 22.4<br />
Övervakning, intensiv- 21.19, 21.20<br />
− kriminalvården 21.19, 21.20, 21.22<br />
Övervikt 20.7<br />
Överviktiga 20.5<br />
604 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Redaktion och foto<br />
Editorial staff and photo<br />
Foto<br />
Redaktion<br />
Projektledare och ämnesansvarig<br />
Produktionssamordnare och ämnesansvarig<br />
Ämnesansvarig<br />
Ämnesansvarig<br />
Ämnesansvarig<br />
Textredaktör<br />
Bildredaktör<br />
Layout<br />
Diagram<br />
Kartor<br />
Emma Luukka<br />
Eva Ullberg<br />
Linda Larsson Conteh<br />
Barbara Narfström<br />
Torbjörn Nyqvist<br />
Maria Sjölander<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Inga-Lill Kvist<br />
Åsa Westlund<br />
Stefan Svanström<br />
Vinjettfoto<br />
Kvalitetsdeklaration<br />
Geografiska uppgifter<br />
Väder<br />
Miljö<br />
Befolkning<br />
Jordbruk, skogsbruk och fiske<br />
Näringsverksamhet<br />
Energi<br />
Boende, byggande och bebyggelse<br />
Handel med varor och tjänster<br />
Transporter och kommunikationer<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
Arbetsmarknad<br />
Hushållens ekonomi<br />
Priser och konsumtion<br />
Nationalräkenskaper<br />
Offentlig ekonomi<br />
Finansmarknad<br />
Socialförsäkring<br />
Socialtjänst<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Rättsväsende<br />
Utbildning och forskning<br />
Kultur och fritid<br />
Demokrati<br />
Medelsvensson och topplistor<br />
Internationella översikter<br />
Förkortningar m.m.<br />
Monica Holmberg<br />
Maria Larsson<br />
Monica Holmberg<br />
Alexander Löckert<br />
Monica Holmberg<br />
Alexander Löckert<br />
Åsa Olsson<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
MATTON<br />
MATTON<br />
MATTON<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
MATTON<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
Monica Holmberg<br />
Alexander Löckert<br />
Per-Erik Adamsson<br />
Monica Holmberg<br />
Alexander Löckert<br />
Jan-Aage Haaland<br />
MATTON<br />
Alexander Löckert<br />
Statistiska centralbyrån 605
Foto Statistisk årsbok <strong>2012</strong><br />
Övrigt foto<br />
sidan 11<br />
sidan 12<br />
sidan 26<br />
sidan 36<br />
sidan 37<br />
sidan 38<br />
sidan 41<br />
sidan 63<br />
sidan 64<br />
sidan 66<br />
sidan 67<br />
sidan 68<br />
sidan 108<br />
sidan 108 h<br />
sidan 109<br />
sidan 110<br />
sidan 111<br />
sidan 126<br />
sidan 147<br />
sidan 148<br />
sidan 149<br />
sidan 161<br />
sidan 162<br />
sidan 174<br />
sidan 175<br />
Lillebror Alin sidan 190<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Monica Holmberg sidan 191 v<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Arne Orrgård sidan 191 h<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Lillebror Alin sidan 192<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Alexander Löckert sidan 220<br />
Monica Holmberg<br />
Alexander Löckert sidan 221<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Alexander Löckert sidan 238<br />
Johnér<br />
Monica Holmberg sidan 267<br />
Riksbanken<br />
Lillebror Alin sidan 268<br />
Riksbanken<br />
Arne Orrgård sidan 269<br />
Riksbanken<br />
Monica Holmberg sidan 270<br />
Lillebror Alin<br />
Monica Holmberg sidan 271<br />
Marie Almers<br />
Monica Holmberg sidan 289<br />
Monica Holmberg<br />
Jan-Aage Haaland sidan 303<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Lillebror Alin sidan 317 Sören Andersson / SCANPIX<br />
Lillebror Alin sidan 356<br />
Markus Grip<br />
Monica Holmberg sidan 368<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Lillebror Alin sidan 379<br />
Lillebror Alin<br />
Lillebror Alin sidan 380<br />
Lillebror Alin<br />
Arne Orrgård sidan 406<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Lillebror Alin sidan 431<br />
Monica Holmberg<br />
Lillebror Alin sidan 467<br />
Jan-Aage Haaland<br />
Monica Holmberg sidan 474<br />
Lillebror Alin<br />
Lillebror Alin sidan 497<br />
Alexander Löckert<br />
Lillebror Alin sidan 515 Håkan Lindgren / SCANPIX<br />
606 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok<br />
– boken om Sverige<br />
Statistisk årsbok ger dig en opartisk och detaljerad bild av hela<br />
det svenska samhället, i form av texter, tabeller, diagram och<br />
kartor. Förutom att ge dig kunskap väcker den funderingar<br />
och kittlar fantasin. Kort och gott – det här är boken för dig<br />
som vill ha koll på det svenska samhället.<br />
Använd boken som uppslagsverk, inspirationskälla eller för att<br />
snabbt få en översikt av Sverige.<br />
I Statistisk årsbok får du till exempel veta att:<br />
• Hushållet Medelsvensson har en genomsnittlig månadsutgift<br />
på 35 000 kronor och cirka en fjärdedel går till boendet.<br />
• År 2010 var den genomsnittliga månadslönen<br />
28 400 kronor.<br />
• Sveriges befolkning beräknas öka med 1,5 miljoner<br />
de närmaste 50 åren.<br />
• Andelen personer som dagligen använder internet har ökat<br />
de senaste åren – från 41 procent 2003 till 76 procent 2010.<br />
Om du vill fördjupa dig ytterligare inom något område finns<br />
det utförliga källhänvisningar i anslutning till fakta uppgifterna.<br />
Boken innehåller också både ett svenskt och ett engelskt<br />
ISSN 1654-4420 (online)<br />
ISSN 0081-5381 (print)<br />
ISBN 978-91-618-1548-7 (print)<br />
All officiell statistik finns på: www.scb.se<br />
Kundservice: tfn 08-506 948 01<br />
All official statistics can be found at: www.scb.se<br />
Customer service, phone +46 8 506 948 01<br />
www.scb.se