Sörmland
8k6OEQKLR
8k6OEQKLR
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017<br />
<strong>Sörmland</strong> helt<br />
enkelt!<br />
INLEDAREN<br />
Tre organisationer bildar en<br />
<strong>Sörmland</strong>sregion<br />
Mycket händer i omvärlden. Den politiska<br />
världskartan ritas om samtidigt som vi globaliseras,<br />
urbaniseras, digitaliseras och robotiseras.<br />
Sverige har nu tio miljoner invånare och <strong>Sörmland</strong>s<br />
befolkning växer.<br />
Foto: Ben Kerckx, www.pixabay.com<br />
4<br />
5<br />
6<br />
Fler utländska turister väntas<br />
genom digitaliseringsprojekt<br />
Tillväxt + folkhälsa = sant<br />
Att försöka ”förklara” ojämställdhet…<br />
Det ställer större krav på det regionala utvecklingsarbetet,<br />
som idag är uppdelat på flera organisationer.<br />
Genom att samordna regionförbundet,<br />
landstinget och kollektivtrafikmyndigheten<br />
i en <strong>Sörmland</strong>sregion skapas förutsättningar för<br />
ett starkare regionalt utvecklingsarbete. Idag ägs<br />
regionförbundet av länets nio kommuner och<br />
landstinget, och det är viktigt att värna kommunernas<br />
fortsatta inflytande vid en regionbildning.<br />
Länets politiker i kommuner, landsting<br />
och regionförbund kommer inför<br />
hösten att ta ställning till frågan<br />
om regionbildning, som ytterst beslutas<br />
av riksdagen. Fattas ett sådant<br />
beslut kan sörmlänningarna<br />
rösta till ett direktvalt regionfullmäktige<br />
redan i valet 2018.<br />
Men vi lyfter även blicken över<br />
den organisatoriska hanteringen.<br />
Regionstyrelsen har<br />
beslutat att revidera <strong>Sörmland</strong>sstrategin,<br />
som beskriver<br />
<strong>Sörmland</strong>s möjligheter, behov<br />
och hur vi vill att länet ska<br />
utvecklas. Arbetet är omfattande<br />
och den nya strategin kommer att<br />
utgöra en viktig grund för en ny<br />
regionorganisation.<br />
Vi har ett spännande och stimulerande<br />
år framför oss med krafttag<br />
kring länets utveckling!<br />
Cristine Dahlbom Nygren<br />
Regiondirektör<br />
cristine.dahlbomnygren@region.sormland.se<br />
”Det ska vara enkelt att förverkliga sina<br />
drömmar, ambitioner och idéer i <strong>Sörmland</strong>”
REGIONAL UTVECKLING<br />
Debattartikel<br />
2<br />
Digitalisering i offentlig miljö är ett av regionförbundets<br />
verksamhetsområden under 2017.<br />
Foto: Jonas Sundberg<br />
Regionförbundet kraftsamlar inför 2017<br />
Fortsatt tillväxt i näringslivet. Bredband och digitalisering. Revidering av<br />
den regionala utvecklingsplanen. Det är några av Regionförbundet <strong>Sörmland</strong>s<br />
utvecklingsområden 2017.<br />
Av de cirka 64 miljoner kronor som vi<br />
omsätter satsar vi nästan 20 miljoner<br />
kronor på just näringslivsutveckling,<br />
bland annat genom Almi som i sin tur<br />
ska främja utvecklingen av konkurrenskraftiga<br />
små och medelstora företag<br />
samt stimulera till nyföretagande i syfte<br />
att skapa tillväxt och förnyelse. Almi<br />
har även ett regionspecifikt uppdrag<br />
som handlar om företagsrådgivning till<br />
tillväxtföretag samt företag som står<br />
inför ett generationsskifte.<br />
När det nu inte blir någon Svealandsregion<br />
är frågan hur det ska bli med det<br />
framtida <strong>Sörmland</strong>? Ska regionförbundet<br />
bilda region tillsammans med landstinget<br />
eller ska vi fortsätta att arbeta<br />
som vi gör nu?<br />
Det är en ytterst politisk fråga som våra<br />
respektive partiorganisationer i länet<br />
just nu funderar mycket över och som vi<br />
ber om att få återkomma till. Hur som<br />
helst så har vi avsatt en del medel i budgeten<br />
för att kraftsamla för det framtida<br />
länet oavsett hur det kommer att se ut.<br />
I samband med det ska vi även se över<br />
vår regionala utvecklingsplan, den så<br />
kallade <strong>Sörmland</strong>sstrategin 2020, och<br />
se om den verkligen står sig ytterligare<br />
tre år med tanke på allt som händer i<br />
omvärlden. Men det är också viktigt att<br />
vi bevakar våra intressen när det gäller<br />
EU-stöd och till vår stora glädje fick<br />
bara <strong>Sörmland</strong> inte mindre än drygt 44<br />
miljoner kronor vid den senaste utdelningen.<br />
Utöver det fick länet, tillsammans<br />
med fyra andra omkringliggande<br />
län, dela på ytterligare 75 miljoner<br />
kronor och det arbetet måste vi hålla i.<br />
När det gäller utbyggnaden av bredband<br />
i länet så arbetar vi idogt vidare tillsammans<br />
med länsstyrelsen. Digitalisering<br />
i offentlig miljö var också temat för<br />
den senaste ledningskonferensen som<br />
lockade så många som ett 50- tal deltagare<br />
till Estland som är föregångare på<br />
området. Detta följs nu bland annat upp<br />
av ett gemensamt projekt mellan länets<br />
samtliga kommuner och landstinget om<br />
samverkan om digitalisering. Här är<br />
faktiskt <strong>Sörmland</strong> banbrytande genom<br />
att vara först ut i landet med att teckna<br />
en överenskommelse om samverkan<br />
för trygg och effektiv utskrivning från<br />
sluten hälso- och sjukvård. Här har regionförbundet<br />
dessutom varit drivande<br />
genom den kartläggning som genomfördes<br />
under våren och där det framkom<br />
att de befintliga systemen inte utnyttjas<br />
tillräckligt.<br />
Glädjande nog har vi också lyckats förlägga<br />
Sveriges första nationella digitala<br />
forum till Vingåker i början av februari.<br />
Detta sker tillsammans med Vingåkers<br />
kommun och Post- och telestyrelsen<br />
och kommer att locka ett 100-tal särskilt<br />
inbjudna deltagare för att fortsätta<br />
resonemangen om det framtida digitala<br />
Sverige. Det, och mycket annat under<br />
året, ser vi fram emot!<br />
Viking Jonsson (S)<br />
ordförande för Regionförbundet <strong>Sörmland</strong><br />
Jacob Högfeldt (M)<br />
vice ordförande för Regionförbundet <strong>Sörmland</strong><br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 2
NÄRINGSLIV<br />
Foto: www.pixabay.com<br />
Kommunala näringslivschefer i samverkan<br />
Nätverk ger bra möjligheter till samverkan, och att kommunala näringslivschefer träffas och utbyter<br />
erfarenheter är bra för tillväxten i <strong>Sörmland</strong>. Därför ordnar regionförbundet regelbundna träffar<br />
för dem som har till uppgift att vara länken mellan kommunen och företagen.<br />
Kommunerna har en viktig roll i arbetet<br />
med att öka tillväxten i företagen. Som<br />
myndighet har de många skilda frågor<br />
på sitt bord som berör företagen, direkt<br />
eller indirekt. Till exempel är översiktsplanering<br />
och detaljplanering områden<br />
med stark koppling till näringslivsutveckling.<br />
Det kan också handla om att hjälpa<br />
företagen att hitta personal med rätt kompetens,<br />
och främja det entreprenörskap<br />
som behövs inom såväl befintliga företag<br />
och för uppstart av nya. Kompetenser<br />
som entreprenörskap är ett exempel på<br />
sådant som påverkas av skolan, redan<br />
från första årskurs, och sorterar därmed<br />
också under det kommunala ansvaret.<br />
Idag sker samverkan i<br />
betydligt större omfattning<br />
Administrativa gränser är just administrativa<br />
och många verksamheter rör sig<br />
över och mellan dem. Kommunerna arbetar<br />
med samma sorts frågor, med företag<br />
och verksamheter som rör sig mellan<br />
olika kommuner, regioner och nationer.<br />
Det finns därför mycket att vinna på att<br />
lära av varandra och att samarbeta i skilda<br />
frågor. Samarbeten i sig mellan kommunerna<br />
är inget nytt, men idag sker de i<br />
betydligt större omfattning. I varje kommun<br />
finns någon eller några personer<br />
som ansvarar för näringslivsfrågor och är<br />
företagens väg in till kommunen. De är<br />
också viktiga samordnare mellan olika<br />
förvaltningar inom kommunen.<br />
På regionförbundet är ett av våra uppdrag,<br />
i egenskap av samverkansorganisation<br />
för landstinget och länets kommuner, att<br />
arbeta med <strong>Sörmland</strong>s tillväxtfrågor.<br />
Att utbyta erfarenheter och arbeta tillsammans<br />
är en av aktiviteterna.<br />
Arbetssättet för nätverket har utvecklats<br />
de senaste åren. Omkring fyra gånger<br />
per år anordnas träffar, ibland med inbjuden<br />
extern kompetens.<br />
För att få ett bra resultat fokuseras arbetet<br />
på avgränsade teman och insatser som<br />
kommunerna har inflytande över och<br />
som kan ge tillväxt i företagen. Det kan<br />
även gälla frågor som regionförbundet<br />
påverkar.<br />
Erfarenhetsutbyten kan handla om<br />
kommunal myndighetsutövning, bredbandsfrågor,<br />
digitalisering, integration,<br />
kompetensfrågor, attraktion och företagsetableringar.<br />
Gränsöverskridande<br />
frågor kan beröra infrastruktur och där<br />
är Ostlänken aktuell just nu. Gemensamma<br />
insatser kan gälla projekt med<br />
finansiering från EU-fonder.<br />
Genom nätverket får näringslivscheferna<br />
ökade kunskaper om hur de kan påverka<br />
förutsättningarna för företagens tillväxt.<br />
Goda exempel sprids och anammas, och<br />
ur företagens synvinkel är det positivt<br />
att skillnaderna mellan kommunerna<br />
minskar.<br />
Sammantaget bidrar nätverkandet<br />
till den regionala utvecklingen som<br />
<strong>Sörmland</strong> så väl behöver. Näringslivet i<br />
<strong>Sörmland</strong> har många utmaningar men<br />
överallt görs insatser för att förbättra<br />
möjligheterna för de företag som vill<br />
verka och växa i <strong>Sörmland</strong>.<br />
För mer information, kontakta<br />
Magnus Nilsson<br />
070-649 74 87<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 3
NÄRINGSLIV<br />
Det nya projektet ska få fler entreprenörer inom<br />
besöksnäringen att använda sig av digitala kanaler<br />
för att öka sin lönsamhet.<br />
Foto: William Iven, www.pixabay.com<br />
Digitaliseringsprojekt för fler<br />
utländska besökare till <strong>Sörmland</strong><br />
Digitalisering är ordet för dagen inom snart sagt alla branscher, och ny teknik och nya kanaler kan betyda fina affärsmöjligheter<br />
för den som utnyttjar dem rätt. Det gäller inte minst besöksnäringen och i december kom den goda nyheten att <strong>Sörmland</strong><br />
fått 4,2 miljoner kronor i EU-stöd för att hjälpa företagare att öka sin internationella dragningskraft via digitala verktyg.<br />
Det betyder att <strong>Sörmland</strong>s turismutveckling<br />
AB (STUA) nu drar igång<br />
projektet ”Digital Destinationsutveckling”.<br />
Med workshoppar, seminarier<br />
och individuell rådgivning för små och<br />
medelstora företag är målet att öka den<br />
digitala mognaden inom besöksnäringen,<br />
vilket i sin tur lockar fler utländska<br />
besökare att spenderar pengar i länet.<br />
- Vi vill med satsningen ge företag ökad<br />
kunskap om hur kunderna på den internationella<br />
marknaden beter sig digitalt<br />
och vilka deras drivkrafter är, säger Ola<br />
Lindgren Nilsson, vd på STUA.<br />
Det handlar till exempel om att hitta de<br />
rätta säljkanalerna för internationella<br />
kunder.<br />
Projektet ska pågå i drygt två år och har<br />
en total budget på 8,4 miljoner kronor.<br />
Det finansieras till 50 procent av det<br />
regionala turismuppdraget, som utgår<br />
från Regionförbundet <strong>Sörmland</strong>, och<br />
till resterande 50 procent av europeiska<br />
regionalfonden.<br />
Vi ska fortsätta att ligga<br />
i framkant i Sverige<br />
- Insatsen ligger helt rätt i tiden, det är<br />
vad företagen frågar efter och vi ska<br />
fortsätta att ligga i framkant i Sverige<br />
när det gäller att utveckla besöksnäringen<br />
mot internationalisering, säger<br />
Magnus Nilsson, strateg på Regionförbundet<br />
<strong>Sörmland</strong>, som har destinationsutveckling<br />
på sitt bord.<br />
Text: Carina Wilhelmsson<br />
För mer information, kontakta<br />
Pernilla Nordström, STUA<br />
0155-22 27 70<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 4
JÄMLIK HÄLSA<br />
Debattartikel<br />
Foto: Jonas Sundberg<br />
delbetänkandet från den nationella<br />
kommissionen för jämlik hälsa. Det följer<br />
även rekommendationerna i Sveriges<br />
kommuner och landstings åtgärdsrapport<br />
för social hållbarhet ”Gör jämlikt<br />
-gör skillnad”.<br />
Genom att se<br />
folkhälsonyttorna i<br />
ordinarie uppdrag skapas<br />
bättre förutsättningar för<br />
jämlika villkor<br />
Tillväxt + folkhälsa = sant<br />
Hälsa är viktigt. Möjligheterna till en god hälsa för alla står inskrivet i Sveriges<br />
grundlag liksom i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men så<br />
ser det dessvärre inte ut i praktiken, vare sig i världen, Sverige eller i <strong>Sörmland</strong>.<br />
Hälsan är ojämlikt fördelad. Regionstyrelsen<br />
inrättade därför 2015 en beredning<br />
för att belysa hur det kan skapas<br />
mer jämlika förutsättningar i samhället<br />
för en god hälsa - för alla sörmlänningar.<br />
Du som person påverkar förstås din<br />
egen hälsa. Hur mycket du väljer att<br />
träna och röra på dig till exempel.<br />
Samtidigt spelar utformningen av den<br />
fysiska miljön runt omkring dig en stor<br />
roll för hur du ska lyckas. Som att det<br />
finns lekparker eller gång- och cykelbanor<br />
till exempel. Det är resurser som<br />
planeras och byggs av samhället.<br />
En annan faktor som påverkar din hälsa<br />
är ditt boende. Det handlar, förutom<br />
att du faktiskt har någonstans att bo,<br />
om att ditt boende ska passa dina behov<br />
när det gäller bostadens läge, storlek<br />
och utformning. Ansvaret för att söka<br />
bostad måste du ta själv. Medan det är<br />
bostadspolitiken och förutsättningarna<br />
på bostadsmarknaden som avgör om<br />
du får en bra bostad eller inte. Hälsan<br />
påverkas med andra ord av många olika<br />
faktorer. Hur vårt samhälle är organiserat,<br />
vilka resurser samhället har samt<br />
vilka val du gör som individ. Några av<br />
de här faktorerna går inte att påverka,<br />
såsom ålder och vilket genetiskt arv<br />
du har. Men med många faktorer kan<br />
samhället vara med och påverka dina<br />
livsvillkor.<br />
<strong>Sörmland</strong>sstrategin 2020 är <strong>Sörmland</strong>s<br />
regionala utvecklingsprogram med<br />
målområden inom samhällsplanering,<br />
infrastruktur, kompetens och näringsliv.<br />
Många politikerområden berörs och alla<br />
påverkar våra livsvillkor, som i sin tur<br />
har betydelse för våra levnadsvanor och<br />
vår hälsa. Beredningen för jämlik hälsas<br />
slutsats är att <strong>Sörmland</strong>sstrategin<br />
utöver att vara ett verktyg för länets<br />
tillväxtarbete även ska ses som ett folkhälsodokument.<br />
Detta synsätt, att rikta<br />
fokus på samhällets resurser och hur<br />
det är organiserat, är helt i linje med vad<br />
som uttrycks i det nyligen presenterade<br />
God hälsa är en drivkraft för tillväxt<br />
och utveckling. Genom att se folkhälsonyttorna<br />
i ordinarie uppdrag skapas<br />
bättre förutsättningar för jämlika<br />
villkor till en god hälsa. Beredningens<br />
uppmaning till länets aktörer är därför<br />
att göra <strong>Sörmland</strong>sstrategin 2020 till en<br />
strategisk utgångspunkt för det fortsatta<br />
lokala och regionala folkhälsoarbetet.<br />
Tillsammans kan vi utveckla folkhälsan<br />
via tillväxten i <strong>Sörmland</strong>!<br />
Monica Johansson (S)<br />
Ordförande i regionförbundets<br />
beredning för jämlikhälsa<br />
Läs rapporten<br />
”<strong>Sörmland</strong>sstrategin<br />
– ett folkhälsodokument”<br />
Rapporten finns i en kort och en<br />
lång version som du kan läsa<br />
på regionförbundets hemsida.<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 5
JÄM(N)T GÖRA<br />
- på spaning med Camilla<br />
Debatten om jämställdhet är i full gång i samhället. Vi hittar den överallt, i lågmälda<br />
diskussioner vid helgens middagsbjudningar, i hätska blogginlägg och allt däremellan.<br />
Och en sak som får mig att gå på högvarv är när någon försöker (man)splaina<br />
anledningarna bakom ojämställdhet för mig.<br />
Splaina är den härskarteknik som går ut<br />
på att nedlåtande förklara något för en<br />
person som redan känner till det, eftersom<br />
personen förutsätts vara mindre<br />
vetande. Prefixet man- tillkommer då<br />
det är en teknik som ofta används av<br />
män gentemot kvinnor. Ännu värre är<br />
det om det (man)splainas felaktigheter.<br />
Jag skriver det inom parantes här, för<br />
det är inte något som jag enbart har hört<br />
från män. Förklaringarna har ofta det<br />
här kärninnehållet gemensamt: kvinnans<br />
oförmåga att ta för sig, att kvinnor kollektivt<br />
inte är tillräckligt kompetenta eller<br />
att kvinnors nackdelar är självförvållade.<br />
Låt mig ge några exempel:<br />
Ojämställda bolagsstyrelser förklaras<br />
med att det ”inte finns” tillräckligt<br />
med kompetenta kvinnor till hälften<br />
av styrelseposterna.<br />
Ojämställda löner beror på att kvinnor<br />
”inte kan” tala för sig själva vid lönesamtal<br />
och i allmänhet väljer lågavlönade<br />
jobb.<br />
Kvinnor fastnar i vab-fällan i högre<br />
grad än män därför att fler män är egenföretagare,<br />
har så ansvarsfulla positioner<br />
att det ”inte går” att vabba<br />
och att det i så fall skulle<br />
drabba den gemensamma<br />
ekonomin hårdare.<br />
Eller en annan favorit:<br />
Kvinnor har bättre<br />
handlag med sjuka<br />
barn (något föråldrad,<br />
men jo, jag hör<br />
den fortfarande).<br />
Många av myterna har det stuckits hål<br />
på. De senaste åren har många eldsjälsorganisationer<br />
tagit fram värdefullt<br />
underlag som gör att vi äntligen kan<br />
röra oss vidare i diskussionen och inte<br />
fastnar på den basala nivån ovan.<br />
Den senaste myten som tagits itu med är<br />
att kvinnor tar ut avsevärt mycket mer<br />
föräldraledighet än män. Förklaringen<br />
har länge varit att familjerna väljer att<br />
göra så av ekonomiska skäl.<br />
Även högavlönade<br />
kvinnor, som tjänar mer<br />
än sin manliga partner,<br />
tar ut mer föräldraledighet<br />
än pappan<br />
Tjänar mannen mer än kvinnan blir<br />
inkomstförlusten mindre om kvinnan<br />
stannar hemma med barnet. Men nu<br />
har Försäkringskassan tagit fram egen<br />
statistik som visar att även högavlönade<br />
kvinnor, som tjänar mer än sin manliga<br />
partner, tar ut mer föräldraledighet än<br />
pappan. Därmed är det bevisat att ¨kön<br />
går före lön¨ (jag citerar Försäkringskassan<br />
här).<br />
En Sifo-undersökning som gjorts på<br />
uppdrag av Försäkringskassan visar<br />
också att motivationen för att båda parterna<br />
tar ut lika mycket föräldraledighet<br />
mest ligger i att båda föräldrar vill vara<br />
hemma med barnet.<br />
Beslutet att agera jämställt i denna fråga<br />
är därmed av mindre ekonomisk karaktär<br />
än vi trott.<br />
Föräldraledighetsfrågan är klassisk i<br />
sammanhanget på så sätt att det verktyg<br />
vi använder för att öka jämställdheten<br />
är ekonomiskt.<br />
Jämställdhetsbonusen är ett försök<br />
att övertala par att tänka jämställt. Vi<br />
lägger massivt fokus på moroten, men<br />
den har inte har en chans när den ställs<br />
i konkurrens mot århundraden av<br />
invanda könsroller.<br />
Den ekonomiska moroten<br />
har inte en chans när den<br />
ställs mot århundraden av<br />
invanda könsroller<br />
Vi behöver jobba med att motverka<br />
könsstereotyper, normtänkande och<br />
myter från alla håll. Den enda vägen<br />
till en förändring i tankesättet är att<br />
upplysa och informera.<br />
För att bryta normer måste vi alla<br />
hjälpas åt, män och kvinnor, unga och<br />
gamla, majoritetssamhället och minoriteter.<br />
Det behövs informationsmaterial<br />
och möjligheten för intresserade att lära<br />
sig mer, och just nu gör vi en gemensam<br />
kraftsamling kring det i regionen.<br />
Jag ser fram mot att kunna introducera<br />
insatsen under våren!<br />
Camilla Neudorfer 070-673 80 90<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 6
NÄRINGSLIV OCH INTEGRATION<br />
Foto: Hasse Schröder, Johnér bildbyrå<br />
Lars Ericson, som i många år har drivit<br />
fjällhotell, berättade om sina erfarenheter<br />
av företagande och kontakter<br />
med den offentliga sektorn.<br />
Foto: Magnus Nilsson<br />
Tillväxt kräver<br />
planering – nytt<br />
lärpass i mars<br />
De uppskattade lärpassen om regional<br />
fysisk planering som regionförbundet<br />
anordnade under 2016 fortsätter i år. Den<br />
här gången handlar det om kopplingen<br />
till näringslivet och smart specialisering.<br />
Offentliga sektorns betydelse<br />
för turismen – och vice versa<br />
Vad har den offentliga sektorn för roll i förhållande till en kommersiell näring?<br />
För första gången har Sveriges kommuner och landsting samlat offentliga aktörer<br />
i Sverige till en konferens om besöksnäringen som hölls i början av december.<br />
Ledorden var samverkan mellan olika aktörer, nivåer och sektorer.<br />
Vilka styrkeområden har näringslivet<br />
i <strong>Sörmland</strong>? Vilka arbetssätt behöver<br />
vi utveckla för att stärka det lokala och<br />
regionala tillväxtarbetet? Det tar vi upp<br />
på lärpasset den 9 mars på Ericsbergs<br />
slott utanför Katrineholm. Lärpasset<br />
riktar sig till dig som arbetar som<br />
tjänsteman inom samhällsbyggnadsoch<br />
näringslivsområdet. Vi tar del av<br />
resultatet av Boverkets och Tillväxtverkets<br />
program ”Samhällsplanering för<br />
näringslivets utveckling” liksom den<br />
senaste forskningen om hur vi ska bygga<br />
innovativa förvaltningar.<br />
MARS<br />
9<br />
TORSDAG<br />
För mer information, kontakta<br />
Johanna Sundelöf<br />
070-234 28 20<br />
Välkommen<br />
att anmäla dig!<br />
Klicka här för program och anmälan!<br />
Regeringens särskilda utredare Britt<br />
Bohlin presenterade den nya nationella<br />
utredningen ”En sammanhållen politik<br />
för en hållbar turism och växande<br />
besöksnäring”. Utredningen har ett år<br />
på sig att komma fram till sina slutsatser.<br />
Lars Ericson har drivit många olika<br />
anläggningar runt om i Sverige. Idag<br />
driver han och hans fru Storsätra<br />
fjällhotell i Grövelsjön. Han berättade<br />
om sina erfarenheter av företagande<br />
och kontakter med olika delar av den<br />
offentliga sektorn. Slutsatserna handlade<br />
om vad som främjar respektive bromsar<br />
utvecklingen för ett företag. Han framhöll<br />
ett antal viktiga punkter inom den<br />
offentliga organisationen:<br />
Smidighet – effektivitet<br />
Inställning i organisationen<br />
Positiva attityder till företagande och<br />
företagare<br />
För att relationen mellan företag och<br />
offentliga parter ska bli bra krävs, enligt<br />
Lars Ericson, möjlighet att:<br />
Bygga förtroende<br />
Skapa ömsesidig förståelse<br />
Skapa förutsägbarhet<br />
Dagen fortsatte med forskare från<br />
Linköpings universitet som konstaterade<br />
att den offentliga sidans roll handlar om<br />
ett stort antal områden som exempelvis:<br />
planering, infrastruktur, regleringar,<br />
hållbarhet, ekonomisk stimulering,<br />
varumärkesfrågor, koordinering,<br />
partnerskap, myndighetsutövning och<br />
kunskap. Även från forskningsfronten<br />
beskrevs vikten av det idag så välanvända<br />
ordet samverkan.<br />
Vad betyder då besöksnäringen för kommunerna?<br />
Arena för tillväxt konstaterade<br />
att kommuner som har en stark besöksnäring<br />
har en stark dagligvaruhandel,<br />
fler branscher, god servicegrad, högt<br />
företagande, lägre arbetslöshet och kraftig<br />
prisutveckling på småhus.<br />
För mer information, kontakta<br />
Magnus Nilsson<br />
070-649 74 87<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 7
KOMPETENSFÖRSÖRJNING<br />
Foto: Matton<br />
Studie- och yrkesval som naturlig<br />
del i undervisningen<br />
Det är hela skolans ansvar att hjälpa eleverna att välja sin framtida yrkesbana.<br />
Redan i tidiga åldrar ska kunskapen om arbetsmarknaden vävas in i undervisningen.<br />
Men hur då?<br />
Hösten 2016 genomfördes Skolverkets<br />
och Arbetsförmedlingens utbildningspaket<br />
”Skola-Arbetsliv” i länet. Det är<br />
en halvårslång processutbildning som<br />
genomförs i hela landet. Utbildningen<br />
har gett deltagande lärare verktyg som<br />
underlättar för eleverna att förstå hur<br />
arbetsmarknaden fungerar och göra väl<br />
underbyggda studieval. I <strong>Sörmland</strong> är<br />
det Mälardalens högskola och Regionförbundet<br />
<strong>Sörmland</strong> som gett utbildningen<br />
en regional prägel.<br />
- Det här är en viktig utbildning, studieoch<br />
yrkesvägledning har varit en hjärtefråga<br />
för kompetensberedningen sedan<br />
start, säger Catharina Fredriksson (S),<br />
ordförande för regionstyrelsens beredning<br />
för kompetensfrågor, tillika kommunstyrelsens<br />
ordförande i Oxelösund.<br />
- Arbetsgivare i <strong>Sörmland</strong> söker efter<br />
gymnasieutbildade tjejer och killar<br />
att anställa, särskilt med yrkesutbildningsbakgrund.<br />
För att göra studieval<br />
som leder till jobb behövs mer arbetsmarknadskunskap<br />
hos unga, fortsätter<br />
Catharina Fredriksson.<br />
Över 100 lärare från de sörmländska<br />
kommunerna har under det halvår som<br />
utbildningen pågått arbetat fram sina<br />
egna utbildningsupplägg. Deltagarnas<br />
goda idéer har sammanställts i en broschyr.<br />
Text: Carina Wilhelmsson<br />
Intresserad av att delta i en ny omgång av<br />
utbildningen? För mer information, kontakta<br />
Anna Knutsson<br />
070-248 44 92<br />
Klicka här<br />
för att läsa<br />
broschyren!<br />
Se filmen som regionförbundet<br />
har tagit fram tillsammans med<br />
Mälardalens högskola. Den berättar<br />
på ett lättsamt sätt om hur studieoch<br />
yrkesvägledning kan bli en<br />
naturlig del i undervisningen.<br />
Dela den gärna i sociala medier!<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 8
POLITIK<br />
2<br />
EUnytt<br />
Foto: Erich Westendarp, ww.pixabay.com<br />
Europaparlamentet<br />
i Strasbourg.<br />
De här är EU:s viktigaste<br />
områden 2017<br />
Ordförandena för EU-kommissionen,<br />
Europaparlamentet och Europarådet har<br />
enats om vilka av EU:s mål för 2017 som<br />
ska prioriteras i lagstiftningsprocessen<br />
för att kunna ge snabbare resultat.<br />
Områdena är:<br />
1. Satsa mer på jobb, tillväxt och<br />
investeringar.<br />
2. Stärka EU:s sociala dimension.<br />
3. Öka människors säkerhet.<br />
4. Reformera och utveckla migrationspolitiken<br />
i en anda av ansvarstagande<br />
och solidaritet.<br />
5. Förverkliga en sammankopplad<br />
digital inre marknad.<br />
6. Nå målet om en ambitiös energiunion<br />
och en framåtblickande<br />
klimatpolitik.<br />
Områdena bjuder inte på några direkta<br />
överraskningar, utan ligger i linje med<br />
EU-kommissionens arbetsprogram för<br />
2017. Från svenskt håll finns det dock,<br />
enligt Europaportalen, en besvikelse<br />
att revideringen av utstationeringsdirektivet<br />
inte finns med. Det handlar<br />
om villkoren för EU-medborgare som<br />
arbetar tillfälligt i ett annat EU-land, en<br />
hjärtefråga för Sveriges regering såväl<br />
som för arbetsmarknadens parter.<br />
Sverige har arbetat hårt för att nå en<br />
överenskommelse där den svenska kollektivavtalsmodellen<br />
skyddas, men detta<br />
finns alltså inte med bland de prioriterade<br />
frågorna.<br />
Sök medel till urbana projekt<br />
Nu finns 50 nya miljoner euro att söka<br />
ur regionala utvecklingsfonden för projekt<br />
som främjar hållbar urban utveckling.<br />
Det är städer som kan söka för<br />
projekt inom cirkulär ekonomi som bygger<br />
på hållbarhet och återbruk, urban<br />
mobilitet eller integration av migranter<br />
och flyktingar.<br />
Utlysningen är öppen till den 14 april<br />
2017 och här kan du läsa mer om den.<br />
Tyck till om smart specialisering<br />
EU-kommissionen vill veta vad allmänheten<br />
tycker om smart specialisering<br />
och vilken betydelse den ska ha i nästa<br />
program- och fondperiod. Fram till<br />
den 24 mars 2017 finns det möjlighet<br />
att tycka till och resultaten kommer att<br />
bidra till EU-kommissionens meddelande<br />
om smart specialisering samt till<br />
sammanhållningsrapporten som båda<br />
väntas senare i vår. Innehållet i rapporterna<br />
kommer att bli viktiga bidrag till<br />
diskussionen om sammanhållningspolitiken<br />
efter 2020.<br />
Här kan du läsa mer om samrådet.<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 9
EU-guide<br />
Tycker du att det är snårigt att hålla isär vad som är vad? Det är du inte ensam om.<br />
Vi gör ett försök att reda ut begreppen kring EU:s instanser.<br />
Europaparlamentet<br />
Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda<br />
institution med 751 ledamöter<br />
från alla medlemsländer. De är folkvalda<br />
på fem år och lagstiftar tillsammans<br />
med ministerrådet. De beslutar<br />
även om EU:s budget och kontrollerar<br />
och godkänner EU-kommissionens<br />
arbete.<br />
Europaparlamentet finns i Strasbourg<br />
och där träffas ledamöterna en vecka i<br />
månaden för debatter och omröstningar.<br />
De övriga veckorna är ledamöterna<br />
oftast i Bryssel och har utskotts- och<br />
partimöten.<br />
Europeiska rådet<br />
Europeiska rådet består av EU:s statsoch<br />
regeringschefer samt EU-kommissionens<br />
ordförande. Fyra gånger per år<br />
möts de i Bryssel. Rådets huvudsakliga<br />
uppgift är att blicka framåt och fatta<br />
beslut om riktlinjer för framtiden.<br />
Ministerrådet<br />
I ministerrådet i Bryssel sitter 28 ministrar<br />
som representerar regeringen i varje<br />
medlemsland. Beroende på vilket<br />
område som diskuteras samlas olika<br />
ministrar för att tillsammans med EUparlamentet<br />
besluta om nya EU-lagar.<br />
EU-kommissionen<br />
EU-kommissionen föreslår nya lagar<br />
och bevakar att EU-länderna följer de<br />
regler som EU har.<br />
EU-kommissionen består av 28 kommissionärer,<br />
en från varje medlemsland<br />
och de utses på fem år. Högkvarteret<br />
finns i Bryssel, men det finns lokala<br />
kontor i alla medlemsländer.<br />
EU-domstolen<br />
EU-domstolen dömer i tvister mellan<br />
EU:s medlemsländer och EU:s institutioner<br />
och tolkar också hur EU-rätten<br />
ska tillämpas. Domstolen har en domare<br />
från varje medlemsland.<br />
Europeiska centralbanken<br />
Europeiska centralbanken (ECB) i<br />
Frankfurt am Main är gemensam<br />
centralbank för euroländerna. ECB:s<br />
uppgift är att hålla inflationen på en låg<br />
nivå.<br />
Revisionsrätten<br />
Revisionsrätten i Luxemburg utgörs av<br />
en ledamot från varje medlemsland och<br />
har till uppgift att granska EU:s inkomster<br />
och utgifter.<br />
Regionkommittén och<br />
Ekonomiska och sociala<br />
kommittén<br />
Förutom de sju institutionerna ovan har<br />
EU också två rådgivande kommittéer i<br />
Bryssel: Regionkommittén med lokalpolitiker<br />
från medlemsländerna samt<br />
Ekonomiska och sociala kommittén<br />
med representanter för arbetstagar- och<br />
arbetsgivarorganisationer och andra<br />
intresseorganisationer. Deras uppgift är<br />
att kommentera och föreslå ändringar i<br />
EU-lagförslagen utifrån sina perspektiv.<br />
Text: Carina Wilhelmsson<br />
Källor: Stockholmsregionens Europaförening<br />
och euupplysningen.se<br />
FAKTA<br />
Sju institutioner<br />
• Europaparlamentet<br />
• Europeiska rådet<br />
• Ministerrådet<br />
• EU-kommissionen<br />
• EU-domstolen<br />
• Europeiska centralbanken<br />
• Revisionsrätten<br />
Två rådgivande kommittéer<br />
• Europeiska regionkommittén<br />
• Ekonomiska och sociala kommittén<br />
KALENDER FEBRUARI 2017<br />
2 februari<br />
Regionstyrelsens sammanträde<br />
Plats: Safiren, Katrineholm<br />
3 februari<br />
Morgonsoffan i Katrineholm, Flen<br />
och Vingåker<br />
Plats: Safiren, Katrineholm<br />
4 februari<br />
Gnesta Näringslivsgala<br />
Plats: Södertuna slott<br />
8-9 februari<br />
Nationell bredbandskonferens<br />
Plats: Båsenberga Hotell &<br />
Konferens, Vingåker<br />
8-9 februari<br />
Reglabs årskonferens<br />
Plats: Gävle konserthus<br />
24 februari<br />
Frukost för företagsamma<br />
Plats: Strängnäs Business Park<br />
Följ<br />
Regionförbundet<br />
<strong>Sörmland</strong><br />
på Facebook<br />
och Twitter<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 10
Viking har sista ordet<br />
Nej till Svealandsregion<br />
- ja till <strong>Sörmland</strong>sregion<br />
Senast jag skrev väntade vi på besked<br />
om indelningskommitténs förslag om<br />
regionindelning av Sverige skulle godkännas<br />
och få en majoritet i riksdagen.<br />
Så blev det inte, de borgerliga partierna<br />
och (SD) sa nej.<br />
Efter 15 år och tre statliga utredningar<br />
om hur Sverige ska styras trodde nog<br />
de flesta att nu var frågan död och<br />
begraven för lång tid framöver. Men<br />
icke. De flesta politiker vill dela in<br />
Sverige i nya regioner, fast inte i föreslagna<br />
storregioner. Viljan är att få<br />
en likartad statlig styrning av Sverige<br />
där det är tydligt vem som gör vad. I<br />
dag fördelas arbetsuppgifterna mellan<br />
folkvalda regionfullmäktige, indirekt<br />
valda kommunalförbund, indirekt valda<br />
sjukvårdsregioner och strukturfondsområden,<br />
landsting och länsstyrelser.<br />
När regeringens besked kom startade<br />
genast arbetet i landet med att nuvarande<br />
landsting kommer att försöka<br />
bilda egna regioner med direktvalda<br />
politiker till valet 2018 och omfatta<br />
bland annat infrastruktur-, kollektivtrafik-,<br />
sjukvårds-, utbildnings- och<br />
näringslivsfrågor.<br />
Ja till utredning om <strong>Sörmland</strong><br />
som en egen region<br />
För <strong>Sörmland</strong>s del insåg vi mycket<br />
snabbt att vi, och möjligtvis ytterligare<br />
något län, skulle vara ensamma kvar med<br />
nuvarande organisation till nästa mandatperiod.<br />
(S) och (M) tog därför initiativ<br />
och kallade länets övriga partier till<br />
en överläggning om hur vi vill ha länet<br />
organiserat mandatperioden 2019-2022.<br />
Att <strong>Sörmland</strong> skulle ha en avvikande<br />
organisation gentemot övriga län underlättar<br />
inte samarbete, avtal och överenskommelser.<br />
Vi vet inte heller vilket<br />
ansvar staten är beredd att låta indirekt<br />
valda organisationer förfoga över. Regionala<br />
utvecklingsmedel, infrastruktur,<br />
tillväxtfrågor, kollektivtrafik med mera<br />
vill länet givetvis fortsätta att förfoga<br />
över och prioritera.<br />
Partierna var överraskande överens att<br />
starta en process och ta fram ett beslutsunderlag<br />
i riktning mot att bilda en egen<br />
region 2019. Endast (Vfp) sa nej.<br />
Partierna var<br />
överraskande överens<br />
Processen måste innehålla en bred<br />
samverkan i utredningsarbetet mellan<br />
landstinget, regionförbundet och kollektivtrafikmyndigheten,<br />
betonade partierna.<br />
Utarbetat förslag måste remitteras<br />
till länets kommuner, ett eventuellt<br />
bildande av Region <strong>Sörmland</strong> innebär<br />
att tre organisationer blir en och kommunernas<br />
inflytande i organisationen<br />
måste säkerställas.<br />
Tidsplan<br />
Den 17 januari fattade landstingsstyrelsen<br />
beslut om att inleda processen<br />
och nu startar en rad arbetsgrupper sitt<br />
arbete. En del av arbetet är redan gjort<br />
inför förslaget om en Svealandsregion,<br />
men mycket återstår. Under våren ska<br />
förslaget vara klart och gå på remiss till<br />
kommunerna och senast sista september<br />
2017 ska landstingsfullmäktige fatta<br />
beslut om att hos regeringen begära att<br />
få bilda en egen region.<br />
Tiden är således knapp, men fullt möjlig<br />
om de flesta är överens om att det här<br />
är rätt väg. Och vad är alternativet? Stå<br />
kvar på perrongen och se alla andra län<br />
ta tåget mot sina regionbildningar?<br />
Inför rivstarten av det här arbetet hoppas<br />
jag du haft en bra jul- och nyårshelg,<br />
fått lite nya krafter till det nya arbetsåret<br />
och är beredd att bidra till vårt kommande<br />
regionarbete!<br />
Viking Jonsson (S),<br />
ordförande,<br />
Regionförbundet <strong>Sörmland</strong><br />
SÖRMLAND - HELT ENKELT<br />
Ansvarig utgivare Cristine Dahlbom Nygren<br />
Redaktörer Carina Wilhelmsson<br />
och Monica Swärd<br />
Telefon 0155-778 90<br />
info@region.sormland.se<br />
www.region.sormland.se<br />
Layout Helikopter Brand Design<br />
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 1 JANUARI 2017 11
Change language