Biodiverse-2017-1_170227_low

BIbDIVERSE
–Jag skrev synopsis till boken Vilda grannar och
kampanjhandledningen under vintern. Den 7 maj
1994 rullades kampanjen ut med handledning för
kretsar, boken, bilagor i Aftonbladet och Expressen
samt anläggning av en naturträdgård på Skansen.
Kampanjen blev mycket populär. Boken Vilda
grannar följdes av Dammhandboken, Holkar och
bon och Fjärilshandboken som tryckts om i flera
upplagor och sålt i mer än 50 000 exemplar.
Lokala kretsar och enskilda medlemmar visade
stort intresse. Efter några år vidgade föreningen
arbetet till att omfatta stadsmiljö i allmänhet.
Lokalkampanjen Gör Stockholm grönare lanserades
med en handlingsplan för artrikare stad.
”Fjärilsrestauranger” planterades i parklekar,
gröna tak och väggar, och dammar anlades. Boken
Grönare städer lanserades i samarbete med CBM
1999. Vilda grannar-temat är sedan 1990-talet ett
stående inslag på Trädgårdsmässan där en holkbyggartävling
för skolor nu genomförs varje år.
– Framgångsfaktorn var nog att kampanjen bröt
mot den tidens ångestbefrämjande miljöretorik
genom att ge ett positivt budskap och göra
medlemmarna, och lokalkretsarna, till en del av
lösningen på miljöproblemen. Den anknöt också
till större frågor om grönstruktur i bebyggelse.
Och Naturskyddsföreningen hade även svar och
krav på hur politiken skulle påverkas. Det gav
kampanjen större djup och mening.
Att många människor genom kampanjen hittat
en konkret möjlighet att bidra till biologisk
mångfald och att göra sina egna trädgårdar till del
i landskapets mångfald är klart. Men har den gjort
någon skillnad för bevarande av biologisk mångfald?
Isak Isaksson, som är ansvarig för ”mer natur
där vi bor” idag, svarar:
– Det finns 2 miljoner villor och fritidshus med
tomter i Sverige och ett stort trädgårdsintresse.
Många bäckar små…. Mitt bästa tips för dem som
vill jobba med liknande kampanjer är att våga
förenkla, vara positiv och bidra till att människor
själva hittar vägar att upptäcka och bejaka naturen
i sin närhet istället för att bekämpa den, säger Isak
Isaksson.
– Men formerna för engagemang måste ständigt
förnyas. Idag är det lätt för enskilda att också
berätta hur det går med mångfalden. Vi har prövat
ett nytt spår i samarbetet med Artdatabankens
Faunaväktare, en satsning på medborgarforskning
där vi tagit fram appar för bastardsvärmare och
grodor – med bild, text, ljud och bestämningsnycklar.
Apparna är gratis och man kan man rapportera
sitt fynd via en GPS-funktion.
Fjärlisrestauranger, stekelbon och fladdermusholkar
är numera vanliga inslag i många villaträdgårdar.
Foto: Håkan Tunón
Foto: Johnny de Jong Foto: Håkan Tunón
Se mer:
Baines C. ,(1984). How to
make a Wildlife Garden. BBC,
London
Foto: privat
text:
eva sandberg, cnv
nr 1 2017 | 25