Biodiverse-2017-1_170227_low
Biodiverse-2017-1_170227_low
Biodiverse-2017-1_170227_low
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BIbDIVERSE<br />
Kommunikation i<br />
gränslandet mellan<br />
natur och kultur<br />
Det finns många olika vägar att underlätta förståelsen för och mötet med<br />
naturen. I CBM:s arbete kan det beskrivas i termer som etnobiologi, traditionell<br />
kunskap och biologiskt kulturarv. Dessa forskningsämnen kan vara ingångar<br />
till dialog och förståelse som fungerar lika bra åt båda håll. Kulturhistorien är<br />
viktig i naturvägledning, och artsammansättningen i naturen har ett värde i<br />
kulturvägledning.<br />
Foto: Annika Borg<br />
text:<br />
håkan tunón, cbm<br />
Det finns en uppdämd frustration bland naturvårdare<br />
och andra naturintresserade över att politiker<br />
och planerare inte förstår hur fantastisk naturen är.<br />
Och att det verkligen är värt alla samhälleliga insatser<br />
att skydda ett visst område eller förbättra levnadsbetingelserna<br />
för en särskild art. Men perspektiven<br />
och utgångspunkterna i samhället är många,<br />
och det kan ibland upplevas som att det finns en<br />
klyfta, inte bara av klassiskt<br />
snitt mellan de två kulturerna<br />
(den mellan naturvetenskap<br />
och humaniora), utan mellan<br />
många olika kulturer, subkulturer<br />
och grupperingar.<br />
Vid CBM har vi sedan länge<br />
försökt att skapa förståelse för<br />
naturen, den biologiska mångfalden<br />
och ekosystemtjänster<br />
genom att just koppla an till<br />
det kulturella, humanistiska<br />
spåret. Naturen kan utgöra en<br />
inkörsport till kulturen, men<br />
samtidigt kan kulturen också<br />
koppla an till naturen och<br />
frågor om hållbar utveckling.<br />
Det finns ett egenvärde att<br />
bevara biologisk mångfald och<br />
även i många fall ett nyttovärde,<br />
men därutöver finns också ett kulturellt värde. Vad<br />
säger landskapet och dess sammansättning om<br />
historien och vad kan vi i en målning utläsa om<br />
markens hävd och den befintliga floran? Ibland ingenting,<br />
men ofta kan det väcka intressanta tankar<br />
Katalog till en utställning om kulturarv<br />
och hållbar utveckling som turnerade<br />
på museer i Sverige, Frankrike, Bulgarien<br />
och Ungern 2009.<br />
och reflektioner som är utmärkta som ingång till en<br />
diskussion mellan natur- och kulturvårdare.<br />
folkligt vetande som intresseväckare<br />
När man berättar för människor om naturen och<br />
dess innevånare är det få saker som väcker intresset<br />
mer än när man kommer in på äldre tiders nyttjande.<br />
Att berätta om hur man förr använde landskapet<br />
eller olika djur och växter,<br />
eller vad man hade för föreställningar<br />
om dem, kan ofta få den<br />
minst naturintresserade att börja<br />
grubbla. Folkmedicinska huskurer<br />
– mer eller mindre sannolika<br />
– väcker nyfikenheten, och kan<br />
man kombinera det med kunskap<br />
om kemiskt innehåll som kan ge<br />
möjliga förklaringar till faktiska<br />
effekter så ser man naturen och<br />
ekosystemtjänsterna i ett nytt ljus.<br />
Etnobiologin (kunskapen om den<br />
traditionella användningen av<br />
växter och djur) fungerar som en<br />
utmärkt dörröppnare, oavsett om<br />
det handlar om kulturhistoria för<br />
naturvetare eller naturfrågor för<br />
kulturmänniskor.<br />
cbm i korsvägen mellan<br />
natur och kultur<br />
Under perioden 1997–2007 genomförde CBM tillsammans<br />
med ett antal andra intressenter, främst<br />
friluftsmuseer, ett projekt kallat Människan, djuren<br />
26 | nr 1 <strong>2017</strong> tema: nå fram! kommunikation för förändring
Change language