jour

1 

Diabetesfrågor på jourtid 

Innehåll: 

Omhändertagande på sjukhuset ..................... 2 

Högt blodsocker ................................................ 4 

Lågt blodsocker ................................................ 9 

Feber och sjukdom ........................................... 11 

Motion ...............................................................13 

Patienter med insulinpump ............................. 14 

Patienter som är på resa .................................. 15 

Accidentellt upptäckt högt blodsocker eller glukosuri 

................................................................. 16 

Diabetesfrågor är vanliga på jourtid och inte alltid 

så enkla att handlägga för den som inte tar hand om 

diabetespatienter till vardags. Förädrarna har ofta 

stor kunskap och erfarenhet av diabetes hos sitt 

barn och behöver många gånger bara få bekräftat 

att man ”tänkt rätt”. Andra gånger kan barnet vara 

sjukare än föräldrarna inser och man bör därför 

vara frikostig med att låta familjen komma in för 

bedömning och provtagning. Tveka inte att rådfråga 

bakjouren om du känner dig osäker på 

bedömningen eller om du upplever att du inte kan 

ge ett svar som föräldrarna känner sig trygga med. 

Anamnes 

Barnets ålder? 

När fick barnet diabetes? 

Bör inkomma för bedömning på 

jouren 

Påverkat allmäntillstånd 

Illamående eller kräkningar som medför svårigheter 

med vätskeintaget. 

Blodsockernivån eller B-ketoner bör inte 

påverka ställningstagande enligt ovan. 

Blodsockret fortsätter att stiga trots ökade 

insulindoser 

Högt blodsocker med ökande mängd blodketoner 

under dagen, exempelvis ökar från 1,1 

till 2,4 trots ökade insulindoser och mattillförsel, 

speciellt om barnet andas häftigt 

(Kussmaulandning). 

Hypoglykemi där barnet inte piggnat till efter 

tillförsel av glukos och/eller glukagon eller 

om barnet är påverkat efter hypoglykemin (ex 

slö, illamående, huvudvärk, neurologiska 

symtom) 

Den bakomliggande sjukdomen är oklar 

Svåra magsmärtor 

Barnet är litet (< 2-3 år) eller har andra sjukdomar 

förutom diabetes 

Uttröttade föräldrar/anhöriga, t ex pga nattvak 

Ge alltid rådet att ringa igen om familjen blir 

det minsta osäker på hur man ska göra eller 

bedöma situationen 

Aktuell insulindos? 

Hur mycket väger barnet? 

Ordinarie insulindos? 

(Ca 1 E/kg/dag = vanlig dos, 

upp till 1,5 E i puberteten) 

Blodsocker? 

Blodketoner? 

Vid sjukdom: 

Kräkningar? 

Feber? 

Aktuellt vätske- och födointag? 

Diarré? 

Gastroenterit i omgivningen? 

Övriga syskon sjuka? 

Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2017-02-04

Omhändertagande på sjukhuset 

Före inkomsten 

Ge aldrig insulin innan vätskebehandling är påbörjad. 

Om man ringer från en vårdcentral eller ett 

perifert sjukhus angående ett dehydrerat och kliniskt 

påverkat barn så kan man ev. rekommendera 

att ge 0,1 E/kg s.c. eller samma dos Actrapid i.v. 

om transporttiden > 2 timmar men bara om man 

har haft en fungerande vätskebehandling under 

minst en timme. 

Beträffande mängder och vätsketyp se fig på sidan 

2 och kapitlet om ketoacidos i Akutpediatrik. En 

medelväg är att sätta 0,9% NaCl eller Ringeracetat 

12,5 ml/kg i en timme om barnet visar tecken på 

nedsatt perifer cirkulation, därefter 4 ml/kg/tim 

under transporten. Se till att man verkligen uppfattat 

att droppet ska minskas efter en timme - risk för 

hjärnödem ökar om barnet får en snabb vätsketillförsel 

under en längre tid! 

Vid inkomsten 

Dehydrerat barn? 

Sätt nål och ge intravenös vätska. Vid blodsocker 

2 Diabetesfrågor på jourtid 

Olika typer av insulin 

Direktverkande måltidsinsulinHumalog HL 

NovoRapid NR 

Apidra AP 

Basinsulin Lantus LA 

Levemir LE 

Mycket långverkande insulin Tresiba 

TR 

Äldre basinsulin (grumligt) Insulatard IT 

Äldre måltidsinsulin Actrapid AR 

över 15 mmol ges 0,9% natriumklorid 12,5 

ml/kg/tim. Mät blodgaser. och ta B-ketoner. Om 

barnet då inte har ketoacidos (dvs pH är > 7,30) kan 

man fortsätta med Ringeracetat. Vid blodsocker 

under 15 mmol/l och normalt pH ger man i stället 

Rehydrex (2,5% glukos) som rehydreringsvätska. 

Man bör inte använda 5% glukos med dessa volymer 

(12,5 ml/k/tim) eftersom man då överskrider 

njurtröskeln. 

Initial rehydreringsvolym hos ett barn med nedsatt 

perifer cirkulation är alltid 12,5 ml/kg och timme, 

vilket man kopplar initialt. Eftersom ketoacidos är 

att betrakta som en hyperton dehydrering är det viktigt 

med snabbt svar på blodgaser (ABL). Vid pH < 

7,30 är det mycket viktigt att gå ned på 4 ml/kg/ 

Förslag till flödesschema för vätskebehandling av dehydrerat barn med diabetes 

Sätt 0,9% NaCl 12,5 ml/kg/tim initialt om PG > 15 mmol/L, 

2,5% glukos (alt. Rehydrex) 12,5 ml/kg/tim om PG < 15 mmol/L 

pH 

< 7,30 

B-glukos 

> 15 

se Akut pediatrik. Så snart den perifera cirkulationen är bättre minska till 

ca 4 ml/kg/tim (se tabell i Akut pediatrik) och byt till R-acetat om PG < 15. 

< 15 

≥ 7,30 

B-glukos 

> 30 

15-30 

< 15 

Normoglykemisk ketoacidos? byt till 5% Glukos 4 ml/kg/tim 

så snart den perifera cirkulationen är bättre. Kontakta bakjouren! 

Gastroenterit? Hyperton dehydr. enl. normoglykemisk ketoacidos 

Iso- eller hypoton dehydrering Fortsätt med 2,5% Glukos (Rehydrex) 

12,5 ml/kg/tim i 4 tim, därefter underhållsmängd 5% Glukos 

och s-Osm >330 mosm/kg = hyperosmolärt hyperglykemiskt 

coma (HHC) se Akut pediatrik, kontakta bakjouren! 

Byt till Ringeracetat 4 ml/kg/tim, 5% Glukos (Rehydrex) 4 ml/kg/tim 

om blodsockret faller > 4-5 mmol/L och timme. 

Ringeracetat 12,5 ml/kg/tim i 4 tim. Byt till 2,5% glukos vid PG < 15 

2,5% Glukos (Rehydrex) 12,5 ml/kg/tim i 4 tim 


Diabetesfrågor på jourtid 3 

tim. enligt ketoacidos-PM så snart den perifera cirkulationen 

förbättrats, dock senast efter 2 timmar, 

för att minska risken för utvecklandet av hjärnödem. 

Vid pH > 7,30 och s-osm < 300 mOsm/kg kan 

man fortsätta med 12,5 ml/kg och timme i 4 timmar 

precis som vid vanlig vätskebehandling av ett dehydrerat 

barn med gastroenterit. 

Insulin 

Starta med 0,05 E/kg/tim i.v. om barnet inte har 

ketoacidos och justera sedan efter blodsockersvar. 

Vid ett initialt högt blodsocker bör man eftersträva 

en sänkning på högst 4-5 mmol/L och timme. Vid 

lägre initiala blodsockervärden siktar man på att 

uppnå ett blodsocker på cirka 4-8 mmol/L. B-ketoner 

bör minska med ca 0,5-1 mmol/l per timme. 

Underhållsmängd vätska sedan 

dehydreringen hävts 

Man kan behöva gå över till 10%-ig glukos för att 

hålla blodsockret uppe hos ett barn som mår illa 

eller har gastroenteritsymtom. Det är bättre att höja 

glukoshalten i infusionsvätskan än att minska insulintillförseln. 

Vid ketonemi bör man inte ge < 0,05 

E/kg/tim för att vara säker på att blockera fortsatt 

ketonproduktion i levern. För ketoacidos se Akutpediatrik-boken. 

Övrig provtagning 

Ta alltid B-ketoner, natrium, kalium med akutsvar 

samt CRP (utlösande infektion som orsak till högt 

blodsocker?). LPK är ofta höga pga stress. Observera 

att ett högt blodsocker (> 20-25 mmol/) oftast 

ger en kompensatorisk hyponatremi. Detta är en 

kompensationsmekanism för att i möjligaste mån 

behålla normal S-osmolalitet i kroppen. Räkna därför 

alltid ut s-osmolalitet enligt Akutpediatrik om 

b-glukos > 20-25 mmol/l och pat. har en acidos (pH 

30 min.) 

1) Chock 

Ge 0,9% NaCl 10 ml/kg på 30 min., 

upprepas v.b. 

Prechock (nedsatt perifer cirkulation) 

0,9% NaCl 12,5 ml/kg/tim (Ges i högst 

1-2 tim!) 

2) Sätt sedan Ringeracetat 4 ml/kg/tim. 

3) Ge aldrig insulin innan vätskebehandling 

är påbörjad! Om transporttiden 

är > 2 tim. kan man ge 0,1 E/kg 

s.c. eller i.v. (Actrapid eller Humalog) ca. 1 

tim. efter att vätskebehandlingen påbörjats. 

Indikationer för intravenöst 

insulin och glukosdropp 

Nyupptäckt diabetes oavsett blodsocker och 

pH. Glukosdropp sätts ej rutinmässigt om pH ≥ 

7,30 men kan behövas på natten för att hålla 

b-glukos uppe, speciellt hos små insulinkänsliga 

barn. Vid svårigheter att sätta nål kan man 

börja med subkutant insulin direkt enligt särskit 

PM. 

Ketoacidos (pH < 7,30) 



Hyperton dehydrering 

Ketoacidos behandlas alltid som en hyperton dehydrering. 

Hyperglykemi utan acidos kan också resultera 

i en hyperton dehydrering (hyperosmolärt 

hyperglykemiskt coma, HHNC, som är ett allvarligt 

tillstånd definierat som b-glukos > 33 mmol/L och 

s-osm > 330 mOsm/kg), se Ketoacidos-PM. Vid 

gastroenterit hos ett barn utan diabetes brukar 

man definiera hyperton dehydrering som ett s-Na 

Š 150 eller s-Osm > 320 mOsm/kg. Vid hyponatremi 

och högt blodsocker kan man räkna ut 

korrigerat natrium för att få en uppfattning av graden 

av hyperton dehydrering, dvs vad S-natrium 

skulle varit om blodsockret inte varit förhöjt. 

Korrigerat s-Na = 

venöst b-glukos - 5,6 

Uppmätt s-Na + x 2 

5,6 

Tabellen nedan visar vilka gränsvärden på blodsocker 

och uppmätt s-Na som motsvarar ett korrigerat 

s-Na på 150 mmol/L. 

Blodsocker 

5 

10 

15 

20 

25 

30 

35 

40 

Ketoacidos - se Akut pediatrik! 

Länk finns från kilinkens PM-sida. 

s-Na 

150 

148 

147 

145 

143 

141 

140 

138 

Inlagd men ej ketoacidos 

OBS att ett barn med gastroenterit kan ha ett 

“normalt” blodsocker men ändå ha ketos. 

Om blodketoner > 0,5 mmol/l behövs tillförsel 

av både glukos och insulin. 

Om barnet är opåverkat kan man prova med 

att ge s.c. basinsulin (med penna eller pump) 

parallellt med glukosdroppet. 

Barnet mår ofta illa om ketonerna är förhöjda 

vilket leder till en ond cirkel; inget intag 

av kolhydrater och därmed fortsatt förhöjda 

ketoner. 

Var frikostig med intravenös vätska och insulin 

för att bryta detta 

pH > 7,30 och dehydrerad: 

Ge12,5 mmol/kg/tim i 4 timmar. Ringeracetat 

om BG > 15mmol/l Ge Rehydrex (2,5% 

glukos) om/när BG < 15 mmol/l 

Insulin: 

Starta med 0,05 E/kg/tim och justera sedan 

efter blodsockersvar. Kontrollera B-ketoner 

för att se att ketosen hävs. B-ketoner kan 

stiga första timmen men bör sedan sjunka 

snabbt 

När barnet är rehydrerat och ketoner negativa: 

Ge 5% glukos i underhållsvolym och anpassa 

i.v. insulin efter blodsockersvar. 

Man kan behöva ge 10% glukos för att hålla 

blodsockret uppe hos ett barn som mår illa 

eller har gastroenteritsymtom. 

Det är bättre att höja glukoshalten i infusionsvätskan 

än att minska insulintillförseln 

så länge barnet har förhöjda blodketoner. 

Stigande B-ketoner under dagen trots ökade 

doser av subcutant insulin. 

Hypoglykemi med illamående eller kräkningar 

eller som ej restituerats trots upprepad glukostillförsel. 

Patient som ej klarar att försörja sig per os. 

Om det är problem med att sätta 2 nålar kan 

man mycket väl prova med bara glukosdropp 

över natten och istället ge barnet sitt vanliga 

basinsulin subcutant. 

Högt blodsocker 

Det är insulinbristen och ketonerna man mår akut 

dåligt av, inte den höga blodsockernivån i sig. Man 

kan må utmärkt med ett blodsocker på 25 mmol/L 

och B-ketoner på 0,3 mmol/l men må illa och kräkas 

när blodsockret är 15 mmol/L och B-ketoner är 

2,6 mmol/l. Utan förhöjda värden av blodketoner är 

det inte så bråttom att behandla - se faktaruta på 

sidan 7 för förslag till handläggning. Ett högt blodsocker 

under dagen (upp till 20-25) är i sig ingen 



anledning att bedömas akut, däremot bör barnet 

komma in om det samtidigt mår dåligt och/eller 

mår illa/kräks. 

OBS - förväxla ej dessa kräkningar med gastroenterit! 

Ketoner 

Vid insulinbrist eller svält bryts fettet ner till glycerol 

och fria fettsyror med hjälp av adrenalin. Fettsyrorna 

omvandlas i levern till ketonkroppar 

(b-hydroxismörsyra = B-ketoner och acetoacetat = 

U-ketoner) med hjälp av glukagon. Det bildas även 

aceton som ger upphov till en syrlig andedräkt. 

Många har dock svårt att känna igen denna lukt. 

Förhöjda nivåer av ketoner i blod eller urin är alltid 

ett tecken på intracellulär svält. Ketonerna som bildas 

vid svält respektive insulinbrist är kemiskt likadana 

men eftersom de bildas på olika sätt brukar vi 

ofta kalla dem svält-ketoner resp. diabetes-ketoner. 

Högt blodsocker + ketoner = brist på insulin 

Lågt blodsocker + ketoner = brist på mat (kolhydrater) 

Nivån av B-ketoner korrelerar bättre till grad av 

ketos/ketoacidos och den bör sjunka med ca 0,5-1 

mmol/timme vid adekvat insulintillförsel. Första 

timmen efter att insulin givits kan nivån stiga 

något, men sedan bör den sjunka snabbt. Det är därför 

av stort värde att följa nivån av B-ketoner var 

eller varannan timme vid ketos eller ketoacidos. 

Ketos definieras som B-ketoner > 0,5 mmol/l men 

pH ≥ 7,30. Vid B-ketonvärden över 3,0 mmol/l bör 

man misstänka ketoacidos och barnet bör komma in 

för ett pH-prov och klinisk bedömning. 

Om barnet har högt blodsocker och B-ketoner närmare 

3 mmol/l men är opåverkat är det svårt att på 

telefon uttala sig om det är en begynnande ketoacidos. 

Vid tveksamhet, t ex en infektion med högt 

blodsocker och B-ketoner 1,5-2,5 mmol/l som inte 

går ner 2 timmar efter en extra insulindos är det 

bäst att se pat. på akuten. Ett pH ger snabbt svar på 

om det är någon grad av acidos. Vid pH > 7,30 och 

opåverkat barn med snabbt sjunkande nivåer av 

B-ketoner efter tillförsel av extra insulin kan 

han/hon gå hem med råd om ökade insulindoser 

och flera blodprover (och sedvanlig infektionsbeh. 

v.b.) om kontakten med föräldrarna visar att man 

förstår situationen och kan återkomma vid försämring. 

Hur mycket sänker 1 enhet insulin 

blodsockret? (korrektionsfaktorn) 

Enheter 

/dygn 

20 

25 

33 

40 

50 

67 

80 

100 

Direktverkande 

5,0 mmol/l 

4,0 mmol/l 

3,0 mmol/l 

2,5 mmol/l 

2,0 mmol/l 

1,5 mmol/l 

1,25 mmol/l 

1,0 mmol/l 

Snabbverkande 

4,2 mmol/l 

3,3 mmol/l 

2,5 mmol/l 

2,1 mmol/l 

1,7 mmol/l 

1,2 mmol/l 

1,0 mmol/l 

0,8 mmol/l 

Siffrorna kommer från en amerikansk “1800 

Regel” för direktverkande insulin (NovoRapid, 

Humalog och Apidra). 1800 gäller med amerikanska 

sorter, mg/dL. För svar i mmol/l delar man 

100 (“100-regeln”) med den totala dygnsdosen 

(summan av måltidsinsulin och bas/nattinsulin). 

Man kan prova med att ta insulin enligt denna 

korrektionsfaktor om man t ex vill öka dosen före 

maten pga ett högt blodsocker. Om barnet tar 40 

enheter/dygn och har ett blodsocker på 14 

mmol/l innan maten så sänker 2 extra enheter av 

direktverkande insulin blodsockret ca 5 mmol/l 

(ca 4 mmol/l med snabbverkande) utöver det 

som den vanliga måltidsdosen gör. Ge dock inte 

mer än 0,1 E/kg som extrados (se sidan 6). 

Använd inte korrektionsfaktorn för att minska 

insulindosen till maten om du just haft en känning 

och tagit druvsocker, eftersom blodsockret 

då stiger till normal nivå, och det behövs en normal 

insulindos till maten. 

På natten har en extrados vanligen en starkare 

effekt och man kan därför prova med halva 

doserna enligt tabellen ovan (200 delat med den 

totala insulindosen, “200-regeln”). 

Många barn och ungdomar har redan en korrektionsfaktor 

uträknad, så fråga familjen om detta. 

Fördelen med att mäta ketoner direkt i blodet är att 

man tidigare upptäcker en stegring, t ex i samband 

med insulinbrist vid en infektion. Ibland är det 

enbart beta-hydroxismörsyra som är förhöjt vid 

insulinbrist och då kan en urinsticka som inte visar 

några ketoner ge en felaktig information. Infektioner 

med kräkningar och diarréer hos barn som inte 

har diabetes ger ofta upphov till nivåer på B-ketoner 

> 1,0 mmol/l, ibland upp till 3-4 mmol/l. Mätning 

av ketoner i blodet är extra användbart för den 

som använder insulinpump eftersom risken för 

insulinbrist är större vid ett avbrott i tillförseln. 



B-ketoner stiger med ca 0,2 mmol/l per timme vid 

avbrott i insulintillförseln. 

Det bildas inte några nya ketoner efter att man givit 

extra insulin och B-ketoner sjunker därför snabbt 

vid extra insulintillförsel, men man skall inte förvänta 

sig att patienten omedelbart blir fri från ketoner 

i urinen när blodsockret börjar normalisera sig 

efter tillförsel av extra insulin. Ketoner lagras i fettvävnaden 

i form av aceton och utsöndras rätt så 

långsamt (ibland upp till 1-2 dagar) att via urin och 

utandningsluft. Alla barn och ungdomar med diabetes 

bör ha tillgång till mätning av blodketoner 

hemma. Om man inte har det så be familjen säga 

till nästa gång de är på diabetesmottagningen så att 

de får detta utskrivet. Observera att stickorna för 

B-ketoner till en äldre mätare (Precision Xceed) har 

hållbarhetsdatum och om det är passerat ger mätaren 

inget värde (man kan få felkoden E-6). Man kan 

dock “lura” mätaren genom att ställa om datumet 

på denna. Detta är naturligtvis inte det bästa att 

göra, men om det är mitt i natten och familjen inte 

kan få tag på några andra stickor får man åtminstone 

ett ungefärligt värde. 

Kräkningar 

Kräkningar och illamående är det vanligaste symtomet 

vid en ökad nivå av ketoner. Både blodsocker 

och B-ketoner är då höga. Observera att kräkningar 

hos ett barn med diabetes måste betraktas 

som orsakade av insulinbrist till dess att motsatsen 

är bevisad. 

Tolkning av ketoner i blodet 

Blodsocker 

Blod ketoner < 10 mmol/l 10 - 14 mmol/l 14 - 22 mmol/l > 22 mmol/l 

< 0,6 mmol/l Ingen anledning till oro Mät igen efter 1 - 2 timmar 

0,6 - 0,9 

mmol/l 

Mät igen efter 1 

- 2 timmar. Ät 

eller drick något 

med kolhydrater 

Ta extra 

insulin enligt 

korrektionsfaktor, 

½ dos innan 

motion 

Ta 0,05 E/kg 

Ta 0,1 E/kg 

Upprepa dosen v.b. efter 

2 timmar 

1,0 - 1,4 

mmol/l 

“Svältketoner” 

Ät eller drick 

något med kolhydrater 

Ät/drick och ta 

0,05 E/kg 

Ta 0,1 E/kg 

Ta 0,1 E/kg 

Upprepa dosen v.b. 

1,5 - 2,9 

mmol/l 

“Svältketoner” 


insulin när blodsockret 

stigit 

över 5-6 mmol/l 


0,1 E/kg 

Ta en extrados insulin (0,1 E/kg). 

Upprepa dosen efter 2 timmar om ketonerna 

inte minskar. 

Risk för utveckling av ketoacidos (ketonförgiftning)! Kontakta ditt diabetes team. 

3,0 mmol/l 

eller högre 

Stor risk för ketoacidos (ketonförgiftning) om nivån av ketoner är 3,0 mmol/l eller 

högre - omedelbar åtgärd krävs! Kontakta ditt diabetes team eller barnakuten. 

Testa för ketoner när din blodsockernivå är över 14 mmol/l vid upprepade tillfällen och när du är sjuk. Högt 

blodsocker och förhöjda nivåer av ketoner talar för en brist på insulin. Nivån av ”svältketoner” är oftast inte 

högre än 3,0 mmol/l. Om du mår illa eller kräks måste du försöka dricka något som innehåller socker för att 

hålla blodsockret uppe så att du kan ge extra insulin. Kontakta alltid diabetesmottagningen eller barnakutmottagningen 

i en sådan situation. När du har ökade nivåer av ketoner är högsta prioritet att ge extra insulin. Bry 

dig inte om ifall inte blodsockret sjunker så snabbt, det viktiga är att ketonvärdet sjunker efter att du tagit extra 

insulin. Värdet på ketonerna kan stiga något under första timmen efter att du tagit extra insulin men sedan ska 

det sjunka. Om du använder insulinpump måste du komma ihåg att ta extra insulin med en penna eller spruta, 



Vad gör man om blodsockret är högt? 

Barnet mår utmärkt 

Ett tillfälligt mycket högt blodsocker (> 25 -30 

mmol/l) 

Detta orsakas ofta av att man inte druckit tillräckligt, 

t ex under en idrottsdag i skolan. Med 

bra urinproduktion sjunker blodsockret ned mot 

ca 20 mmol/l utan extra insulin. Därför kan det 

vara en bra idé att dricka extra vatten eller lightsaft 

om du upptäcker ett så högt blodsocker, förutsatt 

att du mår bra. Kontrollera även att barnet 

inte har förhöjda ketoner i blodet (se nedan). 

Blodsocker > 8 mmol/l 

Detta är den rekommenderade gränsen för korrektion 

av högt blodsocker. Direktverkande insulin 

har sin högsta effekt efter 1 - 2 timmar så 

därför ska du korrigera tidigast 2 timmar efter en 

given insulindos. Ge extra insulin enligt korrektionsfaktorn 

i tabellen på sidan 5. Obs att man 

inte bör korrigera om det är en rekyleffekt (högt 

blodsocker efter lågt) eller om det höga blodsockret 

orsakats av stress. 

Blodsockret blir ofta blir högt efter en viss måltid 

Öka insulindosen till denna måltid genom att 

höja dosen (om du användet ögonmåttet) eller 

sänka kolhydratfaktorn (om du kolhydraträknar). 

Om blodsockret brukar gå ner igen utan extra 

insulin så kan man vänta till nästa måltid och då 

höja insulindosen enligt korrektionsfaktorn om 

blodsockret fortfarande är högt (eller med 1 - 2 

enheter om du använder ögonmåttet). Speciellt 

frukosten kan vara besvärlig på så vis att blodsockret 

lätt går upp efter maten, men att det lätt 

blir för lågt till lunch om du ger extra insulin 2 

timmar efter frukost. Prova då med att ta insulindosen 

15 - 30 minuter före frukost. 

Högt blodsocker (> ca 15 mmol/l) vid 2 tillfällen 

med ett par timmars mellanrum 

Kontrollera blodketoner och ge extra insulin även 

mellan måltider enligt korrektionsfaktorn (se 

tabell på sidan 5). Se tabell på sidan 6 om ketonerna 

är förhöjda. 

Högt blodsocker före maten 

Se tabellen på sidan 5 om barnet använder korrektionsfaktorn 

för att ge extra insulin till måltiden vid 

högt blodsocker. Öka måltidsdosen med 1 - 2 enheter 

om barnet använder ögonmåttet. 

Högt blodsocker när barnet ska somna 

Blodsockret är högt (> ca 8 - 10 mmol/l) 

Ge extra direktverkande insulin enligt korrektionsfaktorn 

på sidan 5. 

På natten har en extrados vanligen en starkare 

effekt och man kan därför prova med halva 

doserna enligt tabellen (“200-regeln”) om man 

ger dosen efter kl 22. Många yngre barn har 

dock ett ökat behov av insulin före midnatt och 

de kan därför behöva den högre dosen 

(“100-regeln”) om man ger en extrados fram till 

midnatt. Kontrollera ett blodsocker vid 02 - 

03-tiden om barnet fått extra insulin vid sänggåendet 

eller ändrat nattdosen. 

Barnet mår dåligt 

(t ex är mycket hungrig, mår illa, eller kräks) 

Kontrollera B-ketoner: Ketoner som tecken på insulinbrist? 

Ge då en extrados av direktverkande insulin (ca 

0,1 E/kg kroppsvikt) för att stoppa produktionen av 

ketoner i levern. Se tabell på sidan 6. Man bör inte ge 

extra insulin oftare än varannan timma, annars är det 

risk att insulineffekterna från de olika doserna läggs 

på varandra och barnet i stället får för lågt blodsocker. 

Om barnet är hungrigt kan det vara bra att ge 

honom/henne ett tuggummi att tugga på under tiden 

insulinet börjar verka. Ge också något att dricka (utan 

socker) eftersom barnet kissar mer när blodsockret är 

högt. 

Blodsockret är högt vid samma tidpunkt ett par 

dagar i rad 

Mät blodsockret 2 timmar efter måltid flera dagar i 

rad och ändra den aktuella måltidsdosen. Principen är 

lite olika beroende på om barnet använder kolhydraträkning 

eller ögonmåttet. Se PM för diabetes avd. 

23. Det är viktigt att vänta några dagar mellan varje 

höjning - om man ändrar för ofta är det lätt att man 

inte ser vilken ändring som hade vilken effekt. 



Högt blodsocker och ketoner 

Se upp med kräkningar och diabetes. Det är ketonerna 

och insulinbristen man mår dåligt av, inte det höga 

blodsockret i sig. Barnet kan snabbt bli försämrat när 

det inte kan dricka. Familjen bör höra av sig till diabetes-sköterskan 

eller akutmottagningen om man är det 

minsta tveksam på hur situationen ska bedömas. Det är 

bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite! 

Om blodsockret är lågt och B-ketoner förhöjda (alt. 

urinen är negativ för glukos men positivt för ketoner) 

har barnet sk svältketoner. Dessa kan orsakas 

av dåligt kolhydratintag, tex i samband med en 

gastroenterit. Om barnet dessutom har diarréer kan 

man känna sig någorlunda säker på denna diagnos. 

Flera gånger har kräkningar missuppfattats som 

gastroenterit av sjukvårdspersonal som sedan har 

givit det felaktiga rådet att ta mindre insulin när 

barnet i själva verket behöver mera insulin. Dödsfall 

pga detta har inträffat! Man skall aldrig rekommendera 

en familj med barndiabetes att kontakta 

sjukvårdupplysningen utan de skall kontakta jourhavande 

barnläkare alt. barnavdelningen vid problem.! 

Om blodsockret är mer än ca 15 mmol/l och barnet 

har kliniska tecken på insulinbrist (illamående, 

kräkningar, syror i urinen) bör man ge en extrados 

direktverkande insulin (Humalog, NovoRapid eller 

Apidra) efter mätning av B-ketoner. Ge insulin 

enligt faktaruta på sidan 6. 

Insulinresistens 

Höga blodsockervärden ger i sig en relativt snabb 

utveckling av insulinresistens (minskad insulinkänslighet). 

Det räcker med en natt med höga blodsocker 

för att öka insulinbehovet till måltiderna 

med 10-20% nästa dag. 

Om blodsockret är högt (15 - 20 mmol/l) vid 2 tillfällen 

i rad och speciellt om barnet har förhöjda 

B-ketoner (som tecken på insulinbrist) så behöver 

man ge extra insulin: 

Ge 0,1 enhet/kg direktverkande insulin 

(Humalog, NovoRapid eller Apidra). Om barnet 

använder en insulinpump skall denna extrados 

ges med penna eller spruta! 

Mät blodsockret och B-ketoner igen efter 1-2 

timmar. 

Ge ytterligare 0,1 enhet/kg igen om blodsockret 

inte har börjat sjunka efter 2 timmar. Om 

ketonerna inte har gått ner ordentligt efter 2 

timmar bör man misstänka att det blivit något 

fel på insulinet och ge dosen ur en ny ampull 

från kylen. 

Ge inte extra insulin oftare än varannan timma. 

Det finns annars risk för att effekterna av doserna 

läggs på varandra och att barnet får en kraftig 

hypoglykemi. 

Ge rådet att man hör av sig till sjukhuset om barnet 

kräks eller om familjen är det minsta osäker på 

hur man ska göra! 

Den ökade insulinresistensen uppstår oavsett orsaken 

till högt blodsocker (ätit för mycket, ökat insulinbehov 

p g a sjukdom, missat en insulindos, stress 

eller liknande). Ökad nivå av stresshormoner (adrenalin, 

noradrenalin) ger en insulinresistens som sätter 

in snabbt, inom 5 - 10 min. Stress ger också en 

frisättning av kortison som ger en ökad insulinresistens 

efter ett par timmars tid. 

Om blodsockret är högt (>15-20 mmol/l) flera timmar 

i sträck blir rådet därför att kontrollera B-ketoner. 

Se faktaruta på sidan 6 om B-ketoner > 0,5 

mmol/l. Om B-ketoner är 0,5 mmol/l eller lägre kan 

man ge en extra insulindos enligt 100-regeln på 

sidan 5. Man bör sedan mäta blodsockret vid varje 

måltid och höja insulindosen till måltiderna med en 

1-2 enheter eller enligt 100-regeln om familjen 

rutinmässigt använder den (kallas korrektionsfaktor). 

Man fortsätter att vid behov ge extradoser mellan 

måltiderna tills blodsockret gått ner under ca 10 

mmol/l. Man behöver sedan troligen fortsätta med 

högre måltidsdoser än vanligt några dagar och vid 

behov även höja det långverkande insulinet. 


Lågt blodsocker 

Hypoglykemi 

Vid blodsocker (det är egentligen plasmaglukos 

som mäts, men kallas här “blodsocker”) < 3,5 

mmol/l bör man sträva efter att snabbt restituera 

hypoglykemin, både beroende på en oftast obehaglig 

symtomatologi men också för att undvika en 

rekyleffekt som kan triggas när blodsockret sjunker 

så pass lågt att kroppen utsöndrar adrenalin och 

glukagon för att motverka hypoglykemin. Blodsockret 

skjuter då ofta upp till höga värden på 

någon timma. En rekyleffekt orsakat av adrenalin 

och glukagon ger ett högt blodsocker under ett par 

timmars tid. Om kortison och tillväxthormon 

utsöndrats som svar på hypoglykemin brukar det 

höga blodsockret sitta i längre, ofta 3-8 timmar. 

Normalt skall man inte ge extra insulin för att få 

ned blodsockret i denna situation eftersom risken 

då bara är att man får en hypoglykemi när blodsockret 

ändå går ned. Enstaka patienter som är vana 

vid att ofta få rekyleffekter kan dock lära sig att ge 

en lämplig extrados när blodsockret är på väg upp. 

Detta är dock inget att börja laborera med på jourtid. 

Glukagon 

Alla barn och ungdomar med diabetes ska ha glukagon 

tillgängligt hemma. Vid akut hypoglykemi då 

barnet inte kan svälja ges glukagon (0,1 ml/10 kg). 

Om barnet är medtaget men ändå kan svälja är flytande 

glukos (finns i plasttub på apoteket) ett bra 

alternativ. 1 cm sträng motsvarar ca 1 g glukos, dvs 

ca. 3 cm motsvarar en druvsockertablett. 

Ge inte en högre glukagondos än 0,1 ml/10 kg 

eftersom detta ökar risken för illamående. Vänta 

30-60 min innan barnet äter så minskar också risken 

för illamående. Glukagondosen skall inte upprepas 

i denna situation - vid utebliven effekt är glykogendepåerna 

tömda. Om barnet kvicknar till 

snabbt efter glukagoninjektion behöver man inte 

komma till sjukhus. 

Svår hypoglykemi 

Med en svår känning menas ett tillbud där blodsockret 

varit lågt och personen med diabetes varit i 


Hypoglykemi - vad gör man? 

Mät blodsockret 

3,5 - 4,0 mmol/L inte så bråttom 

Ta något sött om det är mer än ½ - 1 timme 

till nästa måltid eller om du vet att blodsockret 

är på väg ner, t ex efter ett motionspass (ej 

mjölk eftersom den innehåller fett som gör att 

magsäcken töms långsammare). 

>4-4,5 mmol/L vänta med mat. Barnet 

har symtom men blodsockret är inte oroväckande 

lågt. Ge något att äta om det är lång tid 

till nästa måltid, emn då behövs det även 

insulin. 

behov av sjukhusvård eller hjälp från anhörig eller 

annan person. För små barn kan “hjälp från annan 

person” vara svårt att definiera, men man kan då 

använda “behövt matas med druvsocker”. Ofta 

innebär detta medvetanderubbning, medvetslöshet 

och/eller kramper. Oron för att råka ut för en ny 

svår känning och känslan av att inte kunna lita på 

sin kropp kan vara besvärande. Varje gång en sådan 

allvarlig hypoglykemi inträffar bör man tänka över 

hela insulinbehandlingen noga. Om det inte finns 

någon uppenbar orsak till det låga blodsockret (t ex 

motion eller för lite mat) bör man sänka den 

”ansvariga” insulindosen. 

Mindre barn (under 5 års ålder) är extra känsliga för 

hypoglykemi eftersom hjärnan ännu inte är färdigutvecklad. 

Man bör därför vara generösare med 

inläggningsindikation. Det finns risk för påverkan i 

form av slöhet, medvetandesänkning och huvudvärk 

efter ett hypoglykemiorsakat krampanfall. 

Detta kan bero på ett hjärnödem och barnet bör då 

självklart observeras på sjukhus. Sänk alltid insulindoserna 

efter en inträffad svår hypoglykemi! 

Hos ett barn som inte återfår medvetandet efter en 

svår hypoglykemi trots normaliserat blodsocker bör 

man alltid misstänka hjärnödem och göra en akut 

CT skalle för att utesluta eller verifiera denna diagnos. 

I mycket sällsynta fall kan man se akuta neurologiska 

komplikationer (t ex pares) efter en svår 



hypoglykemin. Denna typ av komplikation är inte 

alltid reversibel. 

Kramper 

Glukagon 

Alla barn och ungdomar med diabetes som 

behandlas med insulin skall ha glukagon tillgängligt! 

Ges vid svår känning (medvetslös/kramper 

eller kan inte äta/dricka själv) 

Dosering: 0,1 ml/10 kg kroppsvikt (1mg/ml) 

Verkar inom 10 - 15 min 

Effekten kvarstår 30 - 60 min 

Efter en stund bör man äta något som håller 

blodsockret uppe fram till nästa måltid, men 

inte för mycket i taget. 

Biverkning: Illamående. Vänta minst 30 min. 

innan man äter efter injektionen. 

Upprepa ej dosen - ring ambulansen 

om effekten uteblir! 

Utebliven eller sämre effekt: 

Glykogenförrådet 

slut pga 

1) Fysisk aktivitet 

2)Just haft en känning 

3) Dåligt matintag, 

tex pga sjukdom 

Glukagon 

motverkas av 

1) Alkohol 

2) Hög insulindos 

Ta alltid med glukagon, t ex vid utlandsresa, 

på sjön, till fjälls, på utflykt. 

Lär ut hur man använder glukagon till alla 

som kan behöva ge det! 

Barnen blir inte alltid medvetslösa när kramperna 

börjar. En del barn kan prata och ge kontakt samtidigt. 

Om barnet kan svälja så kan man försöka med 

flytande glukos eller honung. Om barnet är medvetslöst 

eller inte kan svälja bör man alltid ge glukagon. 

Tag om möjligt ett akut blodsocker - en förälder 

kan mäta blodsockret medan den andra drar 

upp glukagon. Enstaka barn kan nämligen reagera 

med kramper redan vid ett blodsocker på 2,5 - 3 

mmol/l och kramperna kan då ofta förebyggas 

genom insatt krampmedicinering. 

Om barnet är piggt igen med bra blodsocker när 

ambulansen kommer behöver man inte åka med till 

 

 

 

 

 

Mini-dos glukagon 

Man har med framång använt liten dos glukagon 

till barn med lätta eller hotande känningar 

i samband med magsjuka eller 

matvägran. 

Ge barn 2 år eller yngre två ”enheter” med en 

vanlig insulinspruta för 100 E/ml (= 20 µg), 

och de som var äldre än 2 år en ”enhet”/år 

upp till 15 enheter (150 µg). Om blodsockret 

är väsentligen oförändrat efter 30 min så 

dubblerar man dosen. 

Blodsockret ökade i en studie med i genomsnitt 

3,3 - 5 mmol/l inom 30 min och effekten 

varade i ca 60 min. 1 Cirka hälften av barnen 

behövde mer än en dos. 

Några barn fick upp till 5 injektioner under en 

25-timmars period med fortsatt effekt på 

blodsockret. Man upplevde inte någon försämring 

av barnets illamående som biverkan. 

I en annan studie behandlades 25 barn med 

en mini-dos glukagon men hälften av dem 

behövde upprepa dosen. Bara 16 % av barnen 

behövde uppsöka sjukhus (dock ingen 

pga för lågt blodsocker). 

sjukhuset. En kramp ska alltid medföra att man ser 

över insulinet och sänker doserna om det inte fanns 

någon uppenbar orsak till att blodsockret blev så 

lågt just då. 

Omedveten känning 

Med omedveten hypoglykemi menas en känning 

med lågt blodsocker där man inte har fått några varningssymtom 

på att blodsockret börjat bli lågt. 

Många låga blodsocker gör att blodsockernivån när 

man märker symtom på lågt blodsocker sjunker. 

Om tröskeln för att utlösa kroppens blodsockerhöjande 

hormoner (fr a glukagon och adrenalin, sk 

motreglering) sjunker under den blodsockernivå 

när hjärnan börjar må dåligt av det låga blodsockret 

så får man inga varningssymtom på känningen. 

Man reagerar därför inte i tid, äter inget, och känningen 

kan lätt utvecklas till en svår sådan. Har 

man problem med omedvetna känningar ska man 

sikta på ett lite högre blodsocker och framför allt 

göra allt för att undvika låga blodsocker under 

3.5 - 4.0 mmol/L. Redan efter ca 2 veckors tid kan 

man märka av sina känningar betydligt bättre. 


Långvarigt lågt blodsocker 

Ett specialfall är en långvarig hypoglykemi med 

blodsocker omkring 3 mmol/L eller strax därunder 

som inte går över trots att man givit stora mängder 

socker per os. Barnet fortsätter att ha lågt blodsocker 

men är oftast inte särskilt allmänpåverkat. 

Detta tillstånd kan orsakas av en gastropares vilket 

inte är så ovanligt efter en viros, speciellt en gastroenterit. 

Ofta är då barnet illamående eller kräks. 

Tillförd peroral glukos har då ingen större effekt 

utan vid symtomgivande hypoglykemi eller blodsocker 

under 3 mmol/l som inte restitueras kan man 

ge glukagon i minidos (se faktaruta). Effekten av 

givet glukagon varar i ca 45-60 min och barnet bör 

därför inkomma till sjukhus för att få intravenöst 

glukos om inte problemen med lågt blodsocker 

upphör. 

Remissionsfas 

Under remissionsfasen tillverkar betacellerna en 

större eller mindre del av barnets insulinbehov. 

Jämför med barnets vikt. Det totala insulinbehovet/dygn 

är vanligen cirka 1 enhet/kg under uppväxten. 

Betacellerna har lättast att producera insulin 

motsvarande basinsulinet, dvs mellan 

måltiderna. Morgonblodsockret är därför ofta bra. 


Olika sjukdomars påverkan på 

insulinbehovet 

Liten påverkan på blodsockret 

Sjukdomar som ger ingen eller bara liten 

påverkan på allmäntillståndet påverkar 

oftast inte insulinbehovet. Det gäller t ex förkylningar 

utan feber och en mild form av vattenkoppor 

(hos barn). 


Vid dessa sjukdomar brukar det huvudsakliga 

problemet vara att tillgodogöra sig födan 

pga diarré, illamående eller kräkningar, t ex 

vid en magsjuka eller en virusinfektion med 

ont i magen. 

Högt blodsocker 

De flesta sjukdomar som ger påtagliga sjukdomstecken, 

feber och allmänpåverkan höjer 

blodsockret och ökar därmed insulinbehovet. 

Om man inte ökar insulindosen när blodsockret 

stiger finns det risk för utveckling av ketonförgiftning. 

Typexempel är förkylningar med 

feber, öroninflammation, urinvägsinfektion 

med feber eller lunginflammation. 

Hur mycket ska man ändra dosen? 

Om insulindosen behöver ändras, t ex i samband 

med infektion eller idrott brukar följande ändringar 

vara lagom: 

Kolhydraträkning 

Kolhydrat 

-kvot 

> 20 

10 - 20 

< 10 

Öka eller 

minska med 

3-5g 

2g 

1g 

Ögonmåttet 

Ordinarie 

insulindosen 

1 - 3 E 

4 - 9 E 

> 10 E 

Öka eller 

minska med 

½ E 

1 E 

2 E 

En högre kolhydratkvot ger en mindre mängd insulin 

och tvärtom. Kolhydratkvoten ändras inte om man 

äter eller mer eller mindre mat än vanligt, utan då 

räknar man bara om insulindosen efter kvoten. Däremot 

ändrar man kvoten enligt ovan om blodsockret 2 

timmar efter maten flera dagar i rad blir mer än 2 - 3 

mmol/l högre eller lägre jämfört med före maten. 

Den som använder ögonmåttet för insulindosering 

kan ändra enligt tabellen ovan för mer eller mindre 

mat. Undvik att göra för stora ändringar i doserna 

eftersom det då lätt blir svängningar i blodsockret 

och därmed svårare att se något mönster. 

Däremot finns det en dålig reservkapacitet att öka 

insulinproduktionen, t ex vid ett ökat insulinbehov 

orsakat av sjukdom. Blodsockret stiger då snabbt 

och man kan behöva öka doserna relativt sätt rätt så 

mycket, ibland en dubblering på några få dagar. 

Jämför då med barnets vikt och räkna med att man 

relativt snabbt kan komma upp i 1 enhet/kg/dygn 

eller strax däröver. 

Man brukar inte så ofta få hypoglykemier under 

remisssionsfasen. Det beror på att den mängd insulin 

som man själv tillverkar regleras efter blodsockernivån 

och därför kan strypas helt om blodsockret 

blir för lågt. Dessutom fungerar bukspottkörtelns 

förmåga att utsöndra glukagon som höjer blodsockret 

bättre under remissionsfasen. 

Feber och sjukdom 

Vid sjukdom, speciellt med feber, ökar insulinresistensen 

i kroppen (pga utsöndring av glukagon, 

adrenalin och kortison) och därmed insulinbehovet. 



Tumregeln är att vid 38° ökas insulinbehovet med 

cirka 25% och vid 39° med cirka 50%. Det är dock 

stora individuella variationer. Uppmana alltid till 

att man mäter blodsockret före varje måltid och justerar 

insulindosen vbenligt korrektionsfaktorn 

(sesidan 5). Korrektionsfaktorn behöver räknas om 

varje dag enligt 100-regeln när barnet är sjukt. 

Det är ytterst viktigt att tillföra både socker och 

insulin när man är sjuk. Ett barn med dåligt matintag 

kan ha ett normalt blodsocker men trots detta ha 

en brist på glukos i cellerna. Ett blodprov för ketoner 

visar då förhöjda värden som tecken på intracellulär 

svält. Barnet mår ofta illa pga ketonerna. Man 

skall alltså inte stirra sig blind enbart på blodsockret. 

Principen blir den samma som för ett vanligt barn 

med sjukdom och dåligt matintag, dvs tillförsel av 

söt dryck (nyponsoppa, blåbärssoppa, fruktsoppa 

eller liknande) i små portioner men rätt så ofta. 

Sikta på ett blodsocker på > 4-6 mmol/l i denna 

situation och ge små doser insulin (1-2 enheter) 

cirka var 3-4 timma efter att barnet fått i sig något 

som innehåller socker. Det långverkande insulinet 

kan behöva minskas med 1-2 enheter till kvällen 

och även på morgonen om barnet har Humalog 

eller NovoRapid och 2 doser basinsulin per dag. 

Vid dåligt vätskeintag bör barnet läggas in och ges 

glukosdropp där man får titrera ut glukosmängd 

och öka insulindoserna så att ketonerna försvinner 

och illamåendet minskar. Barnet brukar då relativt 

Skillnaden sjuk - frisk 

Frisk 

Utgå från behovet av mat och aptiten. 

Dosera insulinet i förhållande till hur mycket 

du äter. 

Se till att blodsockret inte blir för högt. 

Sjuk 

Utgå från behovet av insulin. 

Ta ordinarie dos insulin till att börja med 

(undantag är magsjuka eller lågt blodsocker) 

och se sedan till att du får i dig 

socker och mat tillräckligt så att insulinet 

har något ”att jobba med”. 

Se till att hålla blodsockret uppe genom att 

dricka något sött om blodsockret sjunker! 

Insulinbehandling vid sjukdom 

(utom magsjuka) 

Börja alltid med att ta minst din ordinarie 

insulindos (undantag vid magsjuka). 

Mät blodsockret före varje måltid och 2 timmar 

efter, extra prover vid behov. Kontrollera 

ketoner i blod regelbundet. 

Justera insulindoser efter blodsockerprover. 

Öka v.b. med 1 - 2 enheter i samband med 

de vanliga måltidsdoserna eller enligt korrektionsfaktorn. 

Sänk kolhydratkvoterna 

med 10 - 20% för att få högre måltidsdoser 

och prova dig sen fram med ledning av blodsockerprover. 

Ge extra direktverkande insulin (NovoRapid 

eller Humalog) vid behov (0,1 enheter/kg) 

om blodsockret är mer än 15 - 16 mmol/l 

och du har ketoner i blodet som är > 1,0 

mmol/l. Upprepa dosen efter 2 timmar om 

blodsockret inte har sjunkit. 

Ge aldrig mer än 0,1 enhet/kg som extrados. 

Större dos ger inte mer blodsockersänkande 

effekt utan ökar bara risken för 

känningar. 

Kontakta sjukhuset vid kräkningar eller 

påverkat allmäntillstånd! 

snabbt kunna börja äta igen. Denna situation kan 

lätt uppstå i samband med en gastroenterit. Vanligtvis 

minskar insulinresistensen vid gastroenterit, vilket 

medför att man får sänka doserna även om barnet 

äter. Man bör dock helst inte gå under ca 75% 

av ordinarie dygnsdos utan det är bättre att försöka 

kompensera det låga blodsockret med söt dryck i 

små portioner eller i.v. glukos. 

Mekanismen för minskad insulinresistens är den 

motsatta som vid högt blodsocker. Det är alltså det 

låga blodsockret i sig som ger upphov till en minskad 

insulinresistens. Dessutom sänks blodsockernivån 

för när adrenalin-orsakade symtom på hypoglykemi 

utlöses. I en undersökning fann man att det 

räckte med en episod av lågt blodsocker (ca 2,4 

mmol/l) på eftermiddagen för att både ge mindre 

symtom och mindre adrenalinutsöndring vid en ny 

episod med lågt blodsocker nästa morgon. 

Efter några dagar, ibland upp till en vecka, med 

ändrade insulindoser (och därmed ett mer normaliserat 

blodsocker) brukar insulinkänsligheten i kroppen 

återgå till normal nivå. Detta gäller både när 

man ökat doserna p g a sjukdom och ökad insulin- 



Insulinbehandling vid gastroenterit 

Försäkra dig om att det verkligen är gastroenterit: 

Kräkningar och diarré 


Lätt eller måttligt ökade nivåer av B-ketoner. 

Svältketoner överstiger sällan 3 mmol/l. Hos 

vuxna räcker ett dagligt intag av 150 - 200 g 

kolydrater (45 - 50 g var 3:e - 4:e timma) för 

att minska eller förebygga svältketoner. 

Man bör kontakta sjukhuset vid minsta osäkerhet 

eller om det är första gången barnet 

har gastroenterit sedan det fick diabetes. Om 

barnet kräks mycket ska man åka in till sjukhuset. 

Ge små portioner av söt dryck (ej light!), 

några klunkar åt gången var 10:e - 15:e 

minut, så länge barnet kräks. Bra drycker är 

t ex nyponsoppa, blåbärssoppa, te med druvsocker 

i, söt saft, vätskeersättning (finns på 

apotek) eller sportdryck (t ex Gatorade). 

Poängtera vikten av att skriva upp hur mycket 

barnet får i sig. 

Mät blodsockret ofta (varannan timma, varje 

timma vid risk för hypoglykemi) och kontrollera 

ketoner i blod varje eller varannan 

timme. 

Ge små bolusdoser när barnet fått i sig något 

som innehåller socker och blodsockretstiger 

lite. Om det bildas ketoner så har insulindosen 

minskats för mycket. Barnet behöver 

både socker och insulin! 

Om problemen med låga blodsocker blir långvariga 

kan det bästa vara att injicera en liten 

dos glukagon (se sidan 10). Denna dos kan 

upprepas med god effekt. 

Insulindoserna brukar behöva sänkas. Om 

barnet har ketoner samtidigt som blodsockret 

är lågt är det sk svält-syror, dvs det behöver få 

i sig mer socker. Det blir alltid en balansgång 

mellan hur mycket barnet kan få i sig och hur 

mycket man ska sänka insulinet. Det låga 

blodsockret ökar kroppens känslighet för 

insulin (sänker insulinresistensen, se sidan 8) 

och man kan behöva sänka doserna med 

20 - 50 %. 

Börja med vanlig mat så fort kräkningarna 

minskar eller upphör. 

resistens, resp. minskat doserna exempelvis vid 

gastroenterit och minskad insulinresistens. 

Motion 

Motion - effekter på blodsockret 

Ger ökat insulinupptag från det stick-ställe 

som du rör när du motionerar, ex. låret när du 

springer eller spelar fotboll. 

Ökar förbrukningen av glukos utan att öka 

insulinbehovet. 

MEN - insulin måste finnas för att 

muskelcellerna ska kunna ta upp glukos! 

OBS! - Var försiktig med motion vid insulinbrist 

(blodsocker över 15 - 16 mmol/l och 

ökade nivåer av ketoner). Ta istället en extra 

insulininjektion (ca 0,05 E/kg) och vänta med 

motionen tills blodsockret har gått ner (2 - 3 

timmar). 

Risk för känningar flera timmar senare 

(på kvällen eller natten) pga att du använt 

leverns sockerförråd när du motionerat. 

Ändringar av insulindoser med pump 

Måltidsdoser 

Måltidsdoser justeras på samma vis som 

måltidsdoser med penna, dvs ändringar med 

(0,5-) 1-2 enheter beroende på matmängder 

och aktuellt blodsocker eller enligt kolhydraträkning. 

Pumpen innehåller en bolusguide 

som kan ge förslag på insulindoser 

utifrån intag av kolhydrater och aktuellt blodsocker. 

Basaldosen 

Denna kan vara svårare att bedöma för 

jouren och bör i möjligaste mån överlåtas till 

diabetesteamet. Om man behöver ändra 

basaldos i pumpen, t ex i samband med en 

infektion eller idrottande brukar man börja 

med en temporär basaldos, dvs en tillfällig 

höjning eller sänkning som ställs in i procent 

av den ordinarie basaldosen. Lämpligen ökar 

man med 10-20% vid feber eller minskar 

med 10-20% vid gastroenterit eller idrottande 

till att börja med. 

Motion ger en ökad känslighet för insulin som 

kvarstår under åtminstone 8 - 10, ibland upp till 18 

timmar efter avslutad motion. Motion är därför en 



vanlig orsak till hypoglykemi på kvällen och natten. 

Typexemplet är ett barn som spelat fotboll och 

glömt att sänka nattdosen. Grundregeln är således 

att alltid sänka nattdosen med 1-2 enheter (ca 

20% med pump) efter ett intensivt motionspass. 

Ibland kan ännu större sänkning behövas. Man bör 

fylla på glukogendepåerna, dvs äta mer kvällsmat 

än vanligt efter motionen. Insulindosen till kvällsmaten 

kan trots detta behöva minskas med 1-2 

enheter för att undvika en känning. 

Patienter med insulinpump 

En subcutan insulinpump är ett utmärkt redskap för 

många patienter om man inte lyckas uppnå en tillfredsställande 

inställning med vanlig flerdosbehandling. 

För den oinvigde kan pumpen vara tekniskt 

krånglig att sätta sig in i och vi kan i dag inte 

ha ambitionen att all personal (vare sig sköterskor 

eller doktorer) skall kunna hantera insulinpumpar 

på jourtid. Vid krångel med insulinpumpen blir därför 

första rådet att övergå till reservinsulin med 

penna. Observera dock att de flesta pumptillverkare 

har någon form av jourservice vid tekniska problem. 

Be patienten i så fall ringa direkt till tillverkaren. 

Förslag till reservinsulin 

Alla patienter med insulinpump ska ha reservdoser 

uppskrivna hemma. Ge samma doser till måltiderna 

av motsvarande insulinsort med penna som patienten 

tidigare tog med pumpen. Ersätt basdosen med 

samma antal enheter Lantus eller Levemir uppdelat 

på 2 doser, och öka vid behov. Det totala antalet 

enheter som basdosen ger per dygn kan oftast avläsas 

direkt på pumpen. En patient som inte kolhydraträknar 

kan använda Insulatard som basinsulin. 

Man ger då 1/3 av basdosen som Insulatard till frukosten 

och 2/3 som Insulatard kl 22. Observera att 

detta är utgångsdoser, patienten får sedan justera 

sig fram till vad som fungerar. För den som nyligen 

börjat med insulinpump kan man lämpligen gå tillbaka 

till de penn-doser man hade innan pumpen. 

Om man skriver upp alla prover 

och doser i dagboken så är det lätttare 

att hitta rätt doser nästa gång 

man står inför samma situation. 

Anteckna alltid hur många enheter 

insulin/dygn barnet behövt - det är 

det bästa måttet på hur sjukdomen 

påverkat insulinbehovet. 

KETONER och insulinpump!! 

När man använder insulinpump har man en större 

risk att utveckla ketonförgiftning (ketoacidos) eftersom 

det är mycket liten insulindepå pga att inget 

långverkande insulin används. Ökade B-ketoner är 

ett tecken på utebliven tillförsel av insulinet och 

talar för att något är fel på pumpen, slangen eller 

nålen. 

Kontrollera alltid blodsocker och ketoner när barnet 

inte mår bra! Mät ketonerna i dessa situationer: 

När barnet vaknar med ett blodsocker som är 

högre än 14 mmol/l. 

När blodsockret har varit högre än 14 mmol/l 

under mer än ett par timmars tid. 

Vid akut sjukdom, t ex förkylning med feber. 

Vid symtom på insulinbrist (illamående, kräkningar, 

ont i magen, ökad andningsfrekvens, 

andedräkten luktar aceton). 

Om mängden ketoner ökar betyder det att insulinbristen 

ökar. Familjen måste då ta kontakt med 

sjukhuset för att diskutera hur man ska göra! 

Observera att vid insulinbrist och ökad produktion 

av ketoner syns detta som en ökande mängd ketoner 

i urinen inom ett par timmar. Ett blodprov visar 

förhöjda ketonvärden ännu tidigare. Om man ger 

extra insulin så upphör produktionen av ketoner och 

nivån i blodet minskar inom 1 - 2 timmar (ibland 

kan den öka första timmen men sedan ska den 

sjunka igen). Utsöndringen i urinen fortsätter dock 

under många timmar framöver men mängden minskar 

efterhand. 

Familjen/tonåringen bör alltid ha med sig reservinsulin 

som kan ges med en penna eller spruta även 

om man bara ska vara borta hemifrån några timmar!! 

Engångssprutorna som rymmer 30 enheter är 

så små att de går ner i fodralet för blodsockermätaren. 

Om man alltid har några liggandes där så kan 

man dra upp insulin från ampullen i pumpen om det 

skulle bli problem med stigande blodsockervärden 

och ketoner. 

Den generella rekommendationen är att ge 

0,1 E/kg som extrados vid högt blodsocker och 

höga ketoner (se sidan 6). Om familjen har 

erfarenhet av att deras barn behöver en större 

dos i en sådan situation så kan du rekommendera 

dem ge denna dos direkt, ex. 0,15 E. 


Insulinpump och sjukdom 

Fortsätt med vanliga måltidsdoser även om barnet 

äter mindre, och ge extra insulin enligt korrektionsfaktor 

om blodsockret är högt. Kolhydraträkning 

med dina vanliga kvoter ger för lite insulin, så prova 

med att sänka dem 10 - 20% (se sidan 11) för att få 

mer insulin. Om familjen doserar efter ögonmåttet, 

så höj doserna vid behov med 1 E (2 E om dosen är 

> 10 E). 

Höj basaldosen med 10 - 20 % (0,1 - 0,2 E/tim., 

0,2 - 0,4 E/tim. om basaldosen är > 1 E/tim.) om 

blodsockret fortsätter att vara högt. 

Kontrollera blodsocker varannan till var 4:e timma 

under dygnet. Kontrollera ketoner i blodet några 

gånger/dag eller i urinen varje gång barnet går på 

toaletten. Skriv upp och notera förändringar. 

Ta extra insulin (0,1 enhet/kg kroppsvikt), gärna 

NovoRapid eller Humalog, om blodsockret är högt 

och B-ketoner är > 0,1 mmol/l. Ge ytterligare 0,1 

enhet/kg varannan timme tills blodsockret är under 

10 mmol/l och nivån av ketoner minskar. 

Ge allt extra insulin med penna eller spruta om 

blodsockret stigit hastigt eller inte går ner efter en 

extrados med pumpen. Det kan vara ett fel på insulintillförseln 

i pumpen som givit upphov till det höga 

blodsockret. 

Rikligt med dryck ökar utsöndringen av ketoner och 

motverkar risken för uttorkning. Så länge det finns 

socker i urinen så förlorar barnet extra vätska. Drick 

sockerfria drycker när blodsockret är över 10 - 12 

mmol/l och byt till något som innehåller socker när 

blodsockret blir lägre. Drick ofta men små mängder 

(högst ½ - 1 dl åt gången) om du mår illa. 

Försök dricka något sött om vid problem med låga 

blodsocker. Minska eventuellt basaldosen men 

stäng aldrig av den helt. 

Ring sjukhuset eller diabetesteamet om 

Det är första gången barnet blir sjuk med insulinpump. 

Barnet mår så illa att du inte kan äta under längre 

tid än 6 - 8 timmar. 

Barnet kräkts mer än en gång under 4 - 6 timmar. 

Blodsockret inte sjunker eller ketonerna inte minskat 

efter 2 extra doser med insulin. 

Allmäntillståndet försämras. 

Familjen är det minsta tveksam om hur man ska 

göra. 


Patienter som är på resa 

Vid resa utomlands tar man lämpligen med sig ett 

ID-kort med råd angående hypoglykemi och insulinsorter 

på engelska. Om man lämnar in ett foto till 

diabetesmottagningen så ordnar vi detta. Grundtipset 

när man är på resande fot är att alltid ringa hem 

och kontakta oss på diabetesmottagningen eller 

barnjouren när man får problem. En telefon är inte 

längre bort när man är på andra sidan jorden än vad 

den är när man är på semester i närheten hemma. 

Principen för diabetesbehandling kan variera en hel 

del utomlands och det kan därför vara svårt att få 

råd som passar in i patientens situation. Familjerna 

upplever nästan utan undantag att det blir svåra problem 

i kommunikationen kring barnets diabetes om 

man kontaktar lokal sjukvård eller blir inlagd på 

sjukhus. Vid svårigheter med vätskeintaget eller om 

barnet är påverkat är det förstås sjukhusinläggning 

som gäller även vid resa utomlands. Det mesta brukar 

dock gå att lösa per telefon. 

Referenser 

1) Haymond MW, Karl IE, Clarke WL, Pagliara AS, Santiago 

JV. Differences in circulating gluconeogenic substrates 

during short-term fasting in men, women, and children. 

Metabolism 1982;31:33-42. 

2) Sjöblad S (Red). Barn- och Ungdomsdiabetes. Ett vårdprogram 

utarbetat inom Svenska Barnläkarföreningens sektion 

för Endokrinologi och Diabetes. Studentlitteratur 2008. 

3) Agardh CD, Berne C. Diabetes. Liber, Stockholm 2010. 


Accidentellt upptäckt högt 

blodsocker eller glukosuri 

(hos ett barn som inte har diabetes) 

Gastroenteriter hos små barn ger ofta ett förhöjt 

blodsocker vilket kan bidra till bilden av hyperton 

dehydrering. Glukosdropp gör inte sällan att man 

överskrider gränsen för normalt blodsocker och 

glukosuri. Stresspåslag vid febersjukdom kan ge 

hyperglykemi. Kortison-behandling kan också ge 

ett tillfälligt högt blodsocker eller glukosuri. Ofta 

upptäcker man glukosurin på ett rutinmässigt taget 

urinprov. Viktigast ur diagnostisk synvinkel är att 

så snart som möjligt få ett blod- och urinsocker 

taget samtidigt. Om blodsockret är förhöjt (≥ 8 

mmol/L) bör man försöka fånga flera blodsockervärden 

under dagen, före och efter måltid och även 

fasteblodsocker. 

OBS! Använd endast HemoCue mätaren eller 

skicka prov till lab. när det gäller diagnostik av diabetes. 

Patientmätarna ger inte tillräcklig noggrannhet. 


Utredning av accidentellt 

upptäckt hyperglykemi 

Fastande P-glukos 

P-glukos före och en timma efter mat under en 

dag på dagvården 

HbA 1c 

Ev. ICA och GAD-antikroppar 

(skickas till Wallenberglab, Malmö) 

Vid tveksamheter, exempelvis förhöjt fastande 

plasmaglukos (gränsvärde ≥ 6,1 på 2 prover): 

Oral glukostoleranstest (OGTT) där gränsvärdet 

för venöst P-glukos är 11,1 mmol/l för diabetesdiagnos 

vid 2 timmar och 7,8 mmol/l för 

nedsatt glukostolerans. 

Diagnosnr: 

R73.9 Hyperglykemi UNS 

R73.0 

Nedsatt glukostolerans (p-glukos 7,8-11 på OGTT) 

Förhöjt fasteblodsocker (faste p-glukos 5,6-6,0) 

Sätt upp patienten på återbesök till en av klinikens 

diabetesläkare. 

Flödesschema för diagnostik av diabetes 

mellitus 2,3 

Fastande (> 8 tim) plasmaglukos, kapillärprov 

Inga symtom 

< 6,1 6,1-6,9 ≥ 7,0 

Slumpmässig plasmaglukos, kapillärprov 

< 7,8** 7,8-11** Inga 

symtom 

≥ 11,1 

Ingen 

åtgärd 

P-glukos 

fastande 

+ före 

och efter 

måltid 

≥ 11,1 

Kontroll 

Uttalade 

symtom 

≥ 11,1 

Frisk 

Nedsatt 

glukostolerans 

≥ 7,0 

Kontroll 

** postprandiellt 

2 tim 

Nedsatt 

OGTT 

* venöst PG vid OGTT 

≥ 11,1* 

7,8-11* 

symtom 

ej symtom 

Diabetes 

≥ 11,1 

ny OGTT 

OBS! Alla blodsockerprover i diagnostiskt syfte 

måste tas med HemoCue ® eller lab. metod 

glukostolerans 


Diabetesdebut 


Klinisk bedömning, vikt, BT 

Kapillära prover: Blodsocker, syra-bas, Na, K, B-ketoner, HbA 1c , urinprov 

Opåverkad 

EMLA 1-2 timmar 

Påverkat allmäntillstånd - > ketoacidos? 

Kontakta bakjouren! 

Chock: 0,9% NaCl, 10 ml/kg på 30 min, 

upprepa v.b. 

Nål P-glukos venöst, Na, K, Cl, 

Ca, alb, s-osm, urea, CRP 

Hb, HbA1c, kreat, hTG 

Dehydreringstecken: 

NaCl (0,9%) 12,5 ml/kg/tim (max 500ml/t) 

i 0-2 tim tills perifer cirk. är återställd 

Provsvar inom 1 timme 

Ringeracetat enligt Akutpediatrik 

pH ≥ 7,30 pH < 7,30 Påbörja insulin i.v. först 1-2 timmar efter 

att i.v. vätska kommit igång 

Nål 

P-glukos venöst, Na, K, s-osm 

CRP, HbA1c, hTG, U-ketoner 

Insulin i.v. (Actrapid 1E/ml) 

Max. 0,05 E/kg/tim (halvera doserna enligt nomogrammet) 

i 4-6 tim. till alla, därefter enl. nomogram, 

Börja med 0,1 E/kg/tim till alla > 5år. 

Ge 0,05 E/kg/tim till < 5 år, öka vb till 0,1E/kg/tim 

OBS! 

Riktlinjer för behandling av 

ketoacidos finns i Barnläkarföreningens 

och klinikens 

vårdprogram samt 

senaste upplagan av Akutpediatrik. 

Här anges bara enkla initiala 

tankegångar. 

All vätska p.o (fria mängder + diabeteskost) 

Ge 0,1 E/kg som måltidsdos de första 4-6 tim, 

därefter 0,15 (-0,20) E/kg 

Ingen vätskerestriktion 

Glukos 5% vid P-glukos < 15 mmol/l 

Max. vätska enligt tabell under 48 tim 

Minska droppet om barnet börjar dricka! 

Barn- S.c. och ungdomsdiabetesteamet/R insulin (efter 1-2 dygn med i.v. Hanås insulin) NÄL/Uddevalla 2017-02-04 

Ragnar Hanås, Nils Wramner, NÄL och Uddevalla, 2017-02-04

jour

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?