DIGITAL DISRUPTION

digital disruption
Autor (2015) att nya jobb även kommer växa fram i det mellanskikt
som idag tycks förlora i omfång. Vissa forskare menar
att ’omdömesförmåga’ är en egenskap som kommer att efterfrågas
alltmer med den ökade digitala beräkningskapaciteten
(Agrawal, Gans och Goldfarb, 2016).
Ska Sverige klara den kompetensutmaning som digitaliseringen
innebär, liksom ett växande utanförskap bland okvalificerade,
behöver ett rejält kompetenslyft komma till stånd.
Det är avgörande inte bara för företagandet, utan även för
individers trygghet och utveckling, liksom för hela samhällets
välstånd och välfärd.
Intressant nog möjliggör digitaliseringen också förbättringar
i utbildningssystemen. Så kallade Mooc:s (Massive
Online Open Courses) har rönt stor uppmärksamhet under
de senaste åren. Onlineutbildningar har varit omdebatterade
och det är tydligt att den nya tekniken medför ett tilltagande
omvandlingstryck.
I en fältstudie av framstående onlineuniversitet i USA
under våren 2014 (Sandström m.fl. 2015) blir det tydligt att
onlineutbildning inte kan avfärdas som billigare och sämre
än traditionell utbildning. Digitaliseringen har snarare medfört
drastiskt lägre kostnader för vissa aktiviteter, vilket ytterst
innebär att utbildningssystemets resurser kan användas på nya
sätt. Inte minst öppnas lärandet upp för nya grupper genom
skalfördelar och större flexibilitet.
Ett exempel är Open University i London. Man har
100 000-tals studenter, använder Mooc:s för föreläsningar,
seminarier och examination. Många av studenterna arbetar
parallellt med de avgiftsbelagda studierna. I USA finns det
otaliga liknande exempel där såväl privata som offentliga,
vinstdrivande och icke vinstdrivande organisationer använder
det pågående teknikskiftet för att förbättra utbildningens
pedagogik och organisering.