N - Pharma Industry

Forskning och utveckling 

Snabbare utveckling av 

CNS-läkemedel med PET-hjälp 

nummer 1/2008 årgång 11 

t i d n i n g e n f ö r s v e n s k l ä k e m e d e l s i n d u s t r i

Medicinsk kunskap och kreativitet 

i skön förening 

Lindh & Partners är reklambyrån specialiserad inom områdena hälsa och läkemedel. På en hårt 

konkurrensutsatt marknad med medvetna målgrupper och stränga regelverk skapar vi resultatinriktad, kreativ 

marknadsföring. Vår framgång mäter vi i våra kunders ökade försäljning och växande marknadsandelar. 

Från och med nu finns vi i både Göteborg och Stockholm. 

Vår nya adress i Stockholm är Sveavägen 98. Du når oss på 08 522 290 40. 

Tel 031 779 99 90 

Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg. www.lopgbg.se

Äntligen börjar det röra på sig 

I skrivande stund har Lars Reje just lämnat in sin utredning om Apoteksmonopolet till 

socialministern. I nummer 2 1999 skrev en tidigare utredare av monopolet, Lars Jeding, 

att apoteksmonopolet var överspelat och ett hinder för att vitalisera området. Han 

skrev också att frågan var om det fanns ett politiskt mod och handlingskraft att genomföra 

en avreglering. 

Frågan var aktuell redan då men först nu så har alltså det politiska modet infunnit 

sig. Det har dock blivit lite av ”Peter och vargen”. Det har stötts och blötts, skrivits och 

konferensats i ämnet men ingenting har hänt förrän nu. 

Vad detta innebär för läkemedelsindustrin återstår att se men som utredaren själv 

säger pekar fler internationella studier på värdet av att ge apoteken mandat att utgöra 

en kommersiell motkraft till läkemedelsindustrin och få förhandla om sina inköpspriser 

av OTC-produkter. I detta nummer av Pharma Industry kommenterar Helen Waxberg 

på advokatbyrån Mannheimer och Swartling utredningen. Hon tittar bland annat närmare 

på det faktum att apoteket ansvarar för flera grundläggande register och ett ITsystem 

för hantering av elektroniska recept. Två av registren, läkemedelsförteckningen 

och högkostnadsdatabasen är av särskild vikt. 

I praktiken innebär detta system att Apoteket sitter som spindeln i nätet, inte bara 

ifråga om detaljhandeln som sådan, utan i ett bredare perspektiv även för alla läkemedel 

som ligger inom subventionen. Trots att det är Läkemedelsförmånsnämnden som beslutar 

om subvention är det således Apoteket som rent faktiskt handhar hela hanteringen. 

Det finns mycket intressant man kan fundera över i denna för avregleringen oerhört 

centrala fråga. 

Vi tittar också närmare på den nya konsoliderade versionen av de gamla NBL-reglerna, 

”Läkemedelsbranschens etiska regelverk”. I en debattartikel ger bland andra 

Torsten Brink, tidigare vice ordförande i NBL, sina synpunkter på förändringarna. 

Om ni ligger i startgroparna för en lansering får ni inte missa en artikel där Tommy 

Ståhl skriver om hur man lyckas med lanseringar. Där får ni veta vad som fungerat och 

inte fungerat förr. 

Mycket nöje! 

Niclas Ahlberg 

Chefredaktör 

Pharma Industry 

ledare 

pharma industry nr 1 –08

edaktionsråd 

VD/Ansvarig utgivare: Niclas Ahlberg 

Redaktionschef: Patrik Gustavsson 

Grafisk form: Formsinne Sthlm AB 

Redigering: Lars Ringberg 

Tryck/Repro: Trydells Tryckeri, Laholm 

Papper inlaga: Artic Silk 115 g 

Papper omslag: Artic Silk 200 g. 

pharma industry nr 1 –08 

Åsa HolmgrEn 

Regulatory Affairs Director 

Astrazeneca R&D 

Södertälje 

KjEll lEgErnaEs 

CSR konsult 

lars-ÅKE lEvin 

Docent Hälsoekonomi 

Linköpings Universitet 

distribution 

Pharma Industry 

är RS-kontrollerad 

Karin EriKsson 

Forskningsdirektör 

LIF 

PEr HEdlund 

Marknadsstrateg 

HCO Hedlund & Co AB 

gunilla andErsson 

HR-konsult 

Almitra 

Pharma Industry kommer ut med sex nummer per år och 

publiceras av Pharma Industry Publishing AB. 

Tyra Lundgrens väg 6, 134 40 Gustavsberg, Telefon 08-570 10 520 

Fax 08-570 10 521 e-mail redaktionen@pharma-industry.se 

www.pharma-industry.se 

Citera oss gärna, men ange källan – Pharma Industry. 

Innehållet i artiklarna överensstämmer inte nödvändigtvis med 

redaktionens åsikter. 

ISSN 1403-7416© Pharma Industry Publishing AB 2005

Att hitta rätt personal 

kan vara som att hitta en nål i en... 

Uthyrning Rekrytering 

Kontakta oss så hjälper vi dig att hitta rätt! 

DOCS International är ett europeiskt Rekryterings- och Uthyrningsföretag som jobbar specifikt inom 

Läkemedel, Medicinteknik och Biotech. Vi jobbar med Sälj/Marknads- samt Klinisk/Medicinsk personal. 

Du är mycket välkommen att kontakta oss på 08-50 52 11 30 eller på infosweden@docs-int.com. 

www.DOCS-int.se 

AMSTERDAM • BERLIN • CAMBRIDGE • COPENHAGEN • DÜSSELDORF • FRANKFURT • HELSINKI • MADRID 

MANCHESTER • MUNICH • PARIS • STOCKHOLM • WARSAW

innehåll 


ledarskaP 

Framgång är ingen slump! 

Mata din hjärna med dina mål 14 

Hans Wern 

Utveckla den interna 

kommunikationen 20 

Caroline Murray Carlsson 

Destabilisera för 

ett kreativare företag 24 

Mats Sundgren 

rePortage 

I läkemedlens tjänst genom 

fyra decennier 32 

Erik Fredholm 

Läkarstämman 2007 60 

Redaktionen 

kåseri 

Äter du verkligen medicin?! 36 

Kjell Legernaes 

försälJning 

Fånga chansen i flykten 

– presentera dig på 30 sekunder 38 

Mikael Frohm 

Xeomin 

Neupro 

Cholestagel 

Altargo 

CO005/07 

Regler för 

läkemedelsinformation 

Marknadsföring 

Första halvåret avgörande, 

pricka in lanseringsfönstret 42 

Tommy Ståhl 

Politik i industrin 

Ett år har gått, 

motsättningarna består 46 

Mats Olsson 

Den framtida apoteksmarknaden. 

Förslaget till omreglering 

saknar långsiktighet 68 

Helén Waxberg 

forskning och utveckling 

Snabbare utveckling av 

CNS-läkemedel med PET-hjälp 50 

Lars Farde, Ingrid Nordgren, Svante Nyberg, 

Stuart Heminway, Chi-Ming Lee och Dennis 

McCarthy 

hälsoekonoMi 

Bifall och avslag i LFN 64 

Jenny Elfving Kjellberg 

anMälningsärenden 

Lämpliga och olämpliga platser 

för sammankomster 

– en svårbedömd fråga 72 

Mårten Brink 

Juridik 

Konsolideringen av läkemedelsbranschens 

etiska regelverk 

– en lovvärd men 

krävande utmaning 76 

Helén Waxberg och Torsten Brink 

Ledare 3 Redaktionsråd 4 Notiser & Pressklipp 8 Branschstatistik December 2007 82 Platsannonser 84

”När jag kom på 

sängkammar-idén 

till snarksajten?” 

Mats Lindborg, Lindborg copywriter 

h e a r t . s e / p o r t f o l i o

notiser och pressklipp 

Omreglering av apoteksmarknaden 

Apoteksmarknadsutredningen överlämnades den 8 januari 2008 till socialministern. Betänkandet innehåller förslag som 

gör det möjligt även för andra aktörer än Apoteket AB att bedriva detaljhandel med receptbelagda och receptfria läkemedel. 

I betänkandet lämnas också förslag om bland annat prissättning av läkemedel, distanshandel med läkemedel och hur 

vissa tjänster och funktioner som i dag utförs av Apoteket AB ska finnas tillgängliga även i framtiden. Hela utredningen 

finns för nedladdning på www.regeringen.se/sb/d/10057/a/95410 (Källa: Regeringen) 

Tamro vill ha en dialog om 

läkemedelsförsörjningen 

Genom Apoteksmarknadsutredningen öppnas 

möjligheten för andra aktörer än Apoteket 

AB att driva apotek. Men utredningen 

överlåter till politikerna att besluta om Apoteket 

AB ska tvingas sälja av apotek, anser 

Tamro. Dock klargör utredningen vad som 

krävs för att en fungerande konkurrens ska 

uppnås, nämligen lika villkor för såväl gamla 

som nya aktörer och att ingen aktör initialt 

tillåts ha en dominerande ställning. 

I utredningen finns en del oklarheter 

kring spelreglerna på den nya marknaden, 

både på kort och på lång sikt. Här krävs 

klarlägganden om förutsättningarna för en 

prispressande parallellimport genom integrerade 

apotekskedjor, prisbildningen för 

delar av det receptbelagda läkemedelssortimentet 

och ersättningsreglerna för apotekens 

recepthantering. Utan tydliga klargöranden 

i dessa avseenden finns risk för att 

nödvändiga etableringar för en fungerande 

konkurrens på apoteksmarknaden uteblir. 

År 2008 kommer att präglas av osäkerhet 

om en genomgripande förändring ska kunna 

ske från januari 2009. Då blir det viktigt 

att dagens välfungerande distributionssystem 

för läkemedel, enligt många det säkraste 

och mest kostnadseffektiva i Europa, inte 

på något sätt bringas i obalans. Tillsammans 

med myndigheterna önskar Tamro 

föra en dialog för att undvika att det uppstår 

problem i läkemedelsförsörjningssystemet 

orsakat av avregleringsdiskussionen och 

nya aktörers aktiviteter på marknaden. (Källa: 

Tamro) 

�� 

�� 


Reumatikerförbundet ger apoteksutredningen godkänt 

Förslagen i Apteksmarknadsutredningen gör att patientsäkerheten och 

tillgången till förskrivna läkemedel säkerställs även om apoteksmonopolet 

tas bort, anser Reumatikerförbundet. 

–’Reumatikerförbundets medlemmar är storkonsumenter av förskrivna 

läkemedel. Vi är därför väldigt beroende av att det finns pålitliga apotek 

med god säkerhet och bra utbud, säger förbundsordförande Anne Carlsson. 

– Det har funnits farhågor om att en avmonopolisering skulle medföra 

en sämre kontroll och minskade krav på säkerhet. Jag tycker att utredningen 

tar fasta på dessa frågor och ställer relevanta och höga krav på 

dem som ska få sälja läkemedel i Sverige, säger Anne Carlsson. 

–’Förslaget om att ha en tvåårig utvärderingsprocess för omregleringen 

av apoteksmarknaden är dessutom utmärkt. Det gör att det finns möjlighet 

att snabbt korrigera de nya reglerna om de inte faller ut som tänkt, 

avslutar Anne Carlsson. (Källa: Reumatikerförbundet) 

Dyrare för skattebetalarna tycker Sveriges kommuner 

och landsting 

Dyrare för skattebetalarna och inga fördelar för patienterna. Så sammanfattar 

Sveriges kommuner och landsting sin syn på utredningen om apoteksmarknaden. 

– Utredaren har utgått från att läkemedel är en vara som alla andra, när 

det i stället handlar om hälso- och sjukvårdsinsatser, säger Henrik Hammar, 

ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges kommuner och 

landsting. 

Utredaren av apoteksmarknaden, Lars Reje, föreslår bland annat att 

det blir möjligt för läkemedelsgrossister att äga apotek. Dessa kedjor får 

rätten att förhandla fram rabatter från läkemedelsföretagen. 

– Det innebär, precis som redan skett i Norge, att ett par tre grossistkedjor 

kommer att köpa upp alla Sveriges apotek, säger Henrik Hammar. 

Sveriges kommuner och landsting är ändå för en omreglering av Sveriges 

apoteksmarknad. 

– Men utredningen ger varken den insyn eller det inflytande från samhället 

som man kan kräva när det gäller prissättning av de produkter som 

vi alla är med och finansierar, säger Henrik Hammar. 

Ny utgåva av Svensk Läkemedelsstandard (SLS) 

Den nya utgåvan för 2008 av Svensk läkemedelsstandard (SLS) är nu publicerad 

på Läkemedelsverkets webbplats. Från i år publiceras SLS bara 

elektroniskt. Därmed kommer den tryckta versionen av SLS att upphöra. 

SLS utarbetas av Svenska farmakopékommittén och Läkemedelsverket 

och innehåller standarder som gäller för läkemedel som används eller 

kommer att godkännas för användning i Sverige. Det är Svenska farmakopékommitténs 

och Läkemedelsverkets förhoppning att SLS i elektronisk 

form blir mer tillgänglig och användbar än den tidigare tryckta versionen.

Kinchard Nytt 

Vårt nyhetsbrev ger dig som kund och samarbetspartners en inblick i vår värld och verksamhet. 

Om du önskar mer information om oss ber vi dig att besöka webbplats www.kinchard.se eller 

ringa på 08-614 34 00. Du hittar oss på Hovslagargatan 5, 5 tr, 111 46 Stockolm. 

Jag jobbade tidigare som sjuksköterska på en vårdcentral 

i Nödinge. Kände efter ett par års arbete 

där att det vore roligt att vidga vyerna och bredda 

mina kunskaper, att vässa mig själv för att bli mer 

professionell helt enkelt. Jag fick då nys om att 

Kinchard sökte Nurse Advisers. 

Under två års tid har jag, i egenskap av sköterska 

och konsult på Kinchard, arbetat som Nurse 

Adviser i nära samarbete med vården på uppdrag 

av ett läkemedelsbolag. 

Det har visat sig vara otroligt uppskattat bland både 

läkare och sköterskor! Vi avlastar vården och ökar 

kvaliteten och får bra feedback av såväl patienter 

och vårdpersonal. Skillnaden mot att ”bara” vara 

sköterska har varit stor. 

Under min tid som Nurse Adviser blev jag förstås 

introducerad till Kinchards andra verksamhetsområden. 

Min vardag förvandlades efter hand. Jag lärde 

mig också mer om vårt utbud vad gäller produkter 

och tjänster. 

Efter mitt första konsultuppdrag fick jag blodad 

tand, att gå tillbaka till landstinget var inte längre 

ett alternativ. I våras satt jag med näsan i medicinsk 

facklitteratur. Med stöd från Kinchard gick jag 

upp som privatist och gjorde LIF-tentan i maj 2007. 

När mitt uppdrag som Nurse adviser tog slut i höstas 

provade jag mina vingar som produktspecialist. Nu 

arbetar jag som Key Account Manager - vilken resa! 

Är du nyfiken på Kinchard, på hur det är att jobba 

på företaget eller om du vill veta mer om våra produkter 

och tjänster, kontakta gärna någon av mina 

kollegor nedan. 

Vänliga hälsningar, 

Emma 

Innovative solutions for the 

pharmaceutical industy 

Kinchard 

nyhetsbrev 

nr 1, 2008 

Emma - från syrra till Key Account Manager 

Kontakta Henning Ronold: hro@kinchard.se, 

telefon 08-614 34 27 eller affärsområdeschef på 

Outsourcing, Inger Larsson ila@kinchard.se, 

telefon 08-614 34 39. 

Fakta om Emma 

Namn: Emma Thorbjörnson 

Ålder: 35 år 

Civilstånd: Gift med Torbjörn, har två barn som 

heter Josefin och Johan 

Bor: I ett litet rött hus mitt i skogen nära 

Alafors, Göteborg 

Intressen: Mina barn, träffa vänner, löpträning och 

håller på att lära mig rida 

Vill också: Spela teater igen 

Egenskaper: Positiv, nyfiken, målinriktad 

Bakgrund: Mottagningssköterska, diabetessköterska, 

primärvårdsjour, LIF-utbildning 

Arbete: Key Account Manager 

Fotograf: Camilla Gewing-Stålhane


Doxa får ny vd 

Styrelsen för Doxa AB har utsett Christer Wallin 

till ny vd. Christer Wallin har tidigare bland 

annat varit vd för de medicintekniska bolagen 

SciBase AB och Biolight International AB, då 

noterat på NGM Equity. Han har sedan 1986 

också arbetat internationellt i managementpositioner 

för Mölnlycke Hospital Care, Pharmacia 

Hospital Care och Baxter Biotech. Han har 

bred erfarenhet av utveckling, produktion, 

marknadsföring och försäljning av läkemedel 

och medicintekniska produkter, både inom 

multinationella bolag och mindre utvecklingsbolag. 

Christer Wallin 

Danderyds sjukhus får ny vd 

Styrelsen vid Danderyds Sjukhus AB har utsett 

docent Peter Graf till ny vd vid sjukhuset. Peter 

Graf kommer närmast från en position som 

chef för barndivisionen vid Karolinska universitetssjukhuset. 

Peter Graf tillträdde sin nya 

tjänst den 1 februari 2008. 

Peter Graf 

Ann-Charlotte Ekberg ny 

Produkt-gruppchef på Galderma 

Ann-Charlotte kommer att ansvara för den 

nordiska marknadsavdelningen samt sitta med 

i ledningsgruppen. 

Hon har arbetat på Galderma sedan 2002. 

Ann-Charlotte Ekberg 

10 pharma industry nr 1 –08 

Niklas Karlberg 

Klas Gränsbo 

Novartis får ny vd 

Niklas Karlberg är ny vd för Novartis Sverige AB. 

Samtidigt genomför företaget en organisationsförändring. 

Niklas Karlberg tar över efter Dagmar 

Rosa-Björkeson som blivit vice president 

för affärsområdet lungsjukdomar på Novartis i 

USA. 

Niklas har arbetat på Novartis sedan 2004, 

senast som vd for Novartis i Slovenien och Regionchef 

för det forna Jugoslavien. Han har tidigare 

arbetat på olika befattningar inom Astra-Zeneca, 

Wyeth och Metcon Medicin både i Sverige 

och utomlands. 

Ny medicinsk rådgivare på Novartis 

Klas Gränsbo är ny medicinsk rådgivare inom 

affärsområdet hjärta-kärl och metabolism (CVM) 

på Novartis, region Syd. Klas Gränsbo är specialist 

inom internmedicin och kardiologi och 

kommer närmast från Universitetssjukhuset 

MAS (UMAS) där han innehaft tjänsten som 

överläkare på internmedicinska kliniken, sektionen 

för akut internmedicin, med medicinskt ansvar 

bland annat för en avdelning inriktad mot 

hjärtsvikt. 

Ny vice president på PharmaNet Consulting 

Bengt Danielsson blir ny vice president på PharmaNet Consulting. Han 

kommer senast från Läkemedelsverket där han de senaste tre åren arbetat 

som vetenskaplig direktör inom farmakologi och toxikologi. Han har tidigare 

även arbetat på AstraZeneca som Global Director, Clinical Interface 

Support och Global Science Leader, Reproductive Toxicology. 

Magdalena Fredriksson 

Färemo 

Ny projektledare på Ellermore 

Magdalena Fredriksson Färemo har börjat som 

projektledare på Ellermore. Magdalena kommer 

närmast från Unilever där hon under tio års tid 

arbetat med att leda och utveckla ledande internationella 

varumärken på svensk, nordisk och 

europeisk basis. Magdalena har en MBA från 

The University of Tampa, Florida USA. Magdalena 

kommer stärka vår kompetens på konsumentsidan. 

Hennes erfarenhet av att marknadsföra produkter 

med hälsoprofil passar våra framtidsvisioner 

perfekt”, säger byråns VD Carola Ristoff. 

U M Digital Pharma köper Health Solutions 

U M Digital Pharma har köpt företaget Health Solutions AB. Health Solutions 

arbetar med patientstöd, i dag framför inom läkemedel. I sina program 

hjälper företaget patienterna att förändra sin livsstil och nå sina behandlingsmål 

med exempelvis en ny läkemedelsbehandling. Health Solutions 

är ett relativt ungt företag men har redan väckt stor uppmärksamhet 

med exempelvis programmet ”Livsstilsguiden” som i dag är en integrerad 

del i erbjudandet kring läkemedlet Acomplia. (Källa: Health Solutions)

Word Doc.Namnlös 12 

DM/TM Kungs gatan 18 411 19 

Göteborg 

Tel: Se ovan!! 

E-post: info@dmtm.se 

www.dmtm.se


Kostnadsbesparing vid astmabehandling 

med Niox Mino 

Ee hälsoekonomisk studie av Niox Mino, en 

mätare av kväveoxid i utandningsluften, visar 

att rutinmässig mätning för patienter som använder 

inhalationssteroider ger en kostnadsbesparing 

på 30 euro per patient och år. Studien 

gjordes i Tyskland för att utvärdera effekten 

på de direkta kostnaderna för astmavård i 

Tyskland vid köp och användning av Niox Mino. 

För patienter med svårare astma ger användning 

av Niox Mino en kostnadsbesparing 

på 160 euro per patient och år. Kostnadsbesparingarna 

beror på att terapin kan optimeras 

med hjälp av resultatet från testerna. Detta leder 

till färre antal akutbesök och inläggningar 

på sjukhus och att en mindre mängd anti-inflammatoriska 

läkemedel behövs för att hålla 

patienten besvärsfri. 

(Källa: Aerocrine) 

Mycket snabbt godkännande av nytt 

hiv-läkemedel 

Den europeiska läkemedelsmyndigheten 

EMEA har nu godkänt integrashämmaren Isentress, 

det första i en helt ny klass av hiv-läkemedel. 

– De dominerande problemen i dag inom 

hiv-behandling är allvarliga biverkningar och 

resistens. Med det nya läkemedlet angrips hivviruset 

på ett helt nytt sätt, säger professor Anders 

Sönnerborg, på infektionskliniken vid Karolinska 

universitetssjukhuset. Det kommer att 

bli ett viktigt tillskott i behandlingen av hivpatienter. 

(Källa: MSD) 

Ny drivgas i astmamedicin bättre 

för miljön 

Nu lanseras AstraZenecas astmamedicin Pulmicort 

spray med en miljövänligare freonfri 

drivgas. Astmamedicin i sprayform är särskilt 

lämplig för små barn som inte klarar av att använda 

inhalatorer som drivs av den egna inandningen, 

som exempelvis Turbuhaler. Pulmicort 

spray är godkänd för patienter från sex 

månaders ålder. 

AstraZeneca har utvecklat den freonfria 

sprayen i enlighet med internationella överenskommelser 

om att alla produkter som innehåller 

freon ska avvecklas av miljöskäl. Detta är ett 

också ett led i AstraZenecas mål att minska 

miljöpåverkan. 

– Ansvaret för miljön och klimatfrågan står 

högt på företagets agenda och vi gör hela tiden 

nya satsningar inom miljöområdet, säger Astra- 

Zenecas miljöchef Peter Hellsberg. Samtidigt 

som vi ser till att våra läkemedel fungerar väl 

och är så säkra som möjligt för patienterna. 

(Källa:AstraZeneca) 


Tidig behandling med Copaxone bromsar utveckling av MS 

Resultaten visar att behandling med Copaxone (glatirameracetat) minskar 

risken att utveckla säkerställd MS (CDMS) med 44 procent jämfört 

med placebo och skjuter fram sjukdomsgenombrottet 722 dagar jämfört 

med 336 dagar hos de patienter som fick placebo. 

– Precise-studien stärker ytterligare att Copaxone har en viktig plats i 

behandlingen av tidig MS, säger professor Jan Hillert, neurologkliniken, 

Karolinska universitetssjukhuset och svensk huvudprövare. På samma 

sätt som med interferon beta är det nu rimligt att i utvalda fall erbjuda 

Copaxone som bromsmedicin redan efter ett första MS-skov. Effekten av 

Copaxone framstår som fullt jämförbart med effekten av interferon beta. 

(Källa:Sanofiaventis) 

Handfasta tips för framgång 

”När kunden bestämmer – 6 verktyg för 

överlevnad” ( ISBN- 978-91-47-08798-3) 

heter en nyutgiven bok i Libers Exec-serie. 

Författare är Per Hedlund, en välkänd person 

för Pharma Industrys läsare. Per är en 

ofta sedd skribent i tidningen och kursledare 

på Pharma Industrys utbildning i 

strategisk marknadsplanering. 

Libers Exec-serie består av en serie 

böcker som riktar sig till chefer. De är utformade 

i ett kompakt och koncentrerat 

format så att en chef snabbt ska kunna ta 

till sig nya tankar och idéer. ”När kunden 

bestämmer” beskriver varför det inte går 

att göra affärer på samma sätt i dag som 

Per Hedlunds handfasta tips för bara några år sedan. En av förändringskrafterna 

är utvecklingen av it i allmänhet 

och internet i synnerhet. Resultatet blir att det i dag är kunden, 

konsumenten – och i läkemedelsbranschen patienten – som bestämmer i 

allt högre grad. 

De sex verktygen för överlevnad beskriver en logisk förändringsprocess: 

Det första verktyget ger läsaren flyghöjd och överblick. Först då går det 

att se och tolka vad som verkligen händer på marknaden, så att det går att 

prioritera och fatta rätt beslut. 

Verktyg två och tre används för att formera de egna medarbetarna så 

att de fungerar optimalt i den nya verkligheten. 

Verktyg fyra och fem används för att bygga upp en personlighet på det 

egna företaget – en personlighet som kunderna vill lyssna till och ha en 

relation med. 

Verktyg sex, slutligen, visar hur resultatet kan mätas och utvärderas. 

Henrik Nilsson 

PeakSearch startar regionkontor 

i södra Sverige 

PeakSearch expanderar och startar ett regionkontor 

i Södra Sverige, Helsingborg, med fokus på 

värderekrytering inom Läkemedel, Medicinsk teknik 

och Biotech. PeakSearch kommer i och med 

det att kunna erbjuda rekryteringstjänster för företag 

i den expansiva Öresundsregionen. Ansvarig 

rekryteringskonsult blir Henrik Nilsson, som är officer 

med stor erfarenhet av ledarskap och rekrytering. 

Henrik har arbetat på AstraZeneca sedan 

1999, de senaste åren som Nationell Försäljningschef.

14 pharma industry nr 1 –08

Framgång 

är ingen slump! 

Mata din hjärna med dina mål 

Dröm stora drömmar! Bestäm dig! Skaffa dig vinnande vanor! Se över ditt nätverk! Fyll på din 

energi! Disciplin! Uthållighet! 

Se där sju strategier som leder till framgång. Ju fler av strategierna som blir dina, desto större 

framgång. Affärsutvecklaren Hans Wern har arbetat med att inspirera och utveckla människor i 

drygt 20 år. Här delger han PI:s läsare sina erfarenheter av framgångsrikt tänkande. 

Framgångsrika människor har framgångsrika 

strategier. Det intressanta är 

att man kan studera de här strategierna 

och skriva ner dem, ungefär som med 

ett recept. Följer man sedan detta recept 

når man framgång! Bocka av strategierna 

nedan. Hur många av dem gör 

du redan? 

När du läser artikeln kan det tyckas 

vara många saker att göra och hålla på 

med. Framgångsrika människor gör 

många saker, samtidigt. Just därför är de 

så framgångsrika. 

Strategi nr 1 

Dröm stora drömmar! 

Framgångsrika människor drömmer stora 

drömmar. Framgångsrika människor 

drömmer om sådant andra tänker, men 

sedan släpper taget om. Allt skapas först 

i sinnet, i tanken, sedan i den verkliga 

världen. Våga drömma och våga ta fasta 

på drömmarna! 

De framgångsrika människorna skriver 

ner allt de tänkt göra – antingen på 

så kallade mållappar eller i en personlig 

handlingsplan. Sedan matar de hjärnan 

med dessa mål flera gånger varje dag. 

De framgångsrika omvandlar sina 

mål till pådrivande bilder/foton. De sätter 

dem på kylskåpet. De sätter dem i 

taket i sovrummet för att se dem direkt 

när de vaknar. De har dem som skärmsläckare 

på datorn. De har dem i kalendern 

för daglig påminnelse. 

De formulerar utmaningar som så 

kallade Banbrytande mål – mål som de 

verkligen måste anstränga sig ordentligt 

för att nå. De gör målen konkreta: Vad 

ska de göra? Hur ska de göra? När ska 

de vara färdiga? 

De berättar för sin omgivning om sina 

mål för att ständigt känna pressen. De 

ger sig själva belöningar när de nått delmål 

och slutmål. De firar sina framgångar 

för att känna att de gjort något enastående. 

Var konkret – skapa mål som är resultatinriktade, 

konsekvensanalyserade 

och specifika. 

Att definiera det vi vill uppnå som 

något som vi redan har bakom oss ökar 

sannolikheten för att det ska hända. Detta 

på grund av att vi skapar ett minne 

av framtiden som påverkar oss i våra 

medvetna och omedvetna val. De tre viktigaste 

delarna att ta hänsyn till när man 

preciserar ett resultat är att det ska vara 

resultatinriktat, ha konsekvenser och 

vara specifikt. 

Resultatinriktat 

• Vad vill du uppnå? 

(tillräckligt detaljerat) 

• Är det din målsättning? 

• Vad är det med detta resultat 

som är viktigt för dig? 

• Är ditt önskade resultat 

överhuvudtaget möjligt? 

Konsekvenser 

• Vilken inverkan har det på ditt liv 

när du uppnår det – vad leder det 

till? 

• Vad händer om du inte uppnår 

ditt resultat? 

• Hur påverkar ditt resultat andra 

områden i ditt liv? 

• Vad är ”priset”? Är det värt besväret, 

pengarna och tiden? 

Specifikt 

• När vill du nå ditt resultat? 

• Hur vet du att du uppnått ditt 

resultat? Vad ser, hör och känner 

du då? 

• Hur vet någon annan att du 

uppnått ditt resultat? 

pharma industry nr 1 –08 15

ledarskap 

Strategi nr 2 

Bestäm dig! 

Framgångsrika människor bestämmer 

sig för att göra saker. Framgångsrika 

människor skaffar sig en tydlig tanke 

och känsla i vilken riktning de vill utvecklas. 

Om du gör det du alltid har 

gjort får du det du alltid har fått. Framgångsrika 

människor säger därför aldrig 

”Om jag bara…”. 

Men de måste vara beredd på att 

framgång kostar – resurser, tid, ja, kanske 

rentav pengar. Ta därför reda på vad 

du är redo att betala för framgången. 

• Skriv ner allt du skulle kunna vinna 

på att uppnå dina drömmar. 

• Skriv ner allt du förlorat/förlorar 

på att inte uppnå dem. 

• Bestäm dig! Vad är du helt säker 

på att uppnå inom det närmaste 

året? 

Utifrån den valda sanningen att allting 

skapas två gånger är mirakelfrågan 

ett enkelt och effektivt verktyg att precisera 

vad man vill. 

Ta utgångspunkt i något som du vill 

uppnå och ägna fem minuter till att svara 

på följande frågor. Antag att det i natt 

medan du sover inträffar ett mirakel! 

Miraklet består i att när du vaknar i 

morgon har du redan nått ditt resultat 

och alla dina förhoppningar och förväntningar 

har infriats! 

• Vad är det första du märker när du 

vaknar? 

• Vad är det första din familj märker? 

• Vad är det första dina arbetskamrater 

märker? 

• Vad är det första dina kunder märker? 

• Vad gör du annorlunda? 

Beskriv detta så sinnesbaserat som 

möjligt: Vad ser du? Vad hör du? Vad 

känner du? 

Allt skapas två gånger – först i fantasin 

och sedan i verkligheten. 


”Att definiera det vi vill uppnå som något som 

vi redan har bakom oss ökar sannolikheten för 

att det ska hända.” 

Strategi nr 3 

Skaffa dig vinnande vanor! 

Framgångsrika människor ser till att ha 

vanor som stödjer deras framgångar. De 

gör varje dag saker som för dem närmare 

målen. De vet att om man ska nå framgång 

så har det ett pris. Och dessutom: 

Man måste betala det priset helt och 

fullt innan man uppnår det man önskar, 

och dessutom måste man betala i förväg! 

Vill du bli framgångsrik – hänge dig åt 

livslångt lärande! 

Att skaffa sig vinnande vanor är enkelt, 

lätt och roligt. Och de ger grunden 

till ett framgångsrikt agerande. Gå gärna 

över dina gränser. Utmana dig själv. 

För ett tag sedan gjorde jag detta genom 

att åka Lisebergs nya åkattraktion 

Uppswinget utan att hålla mig i något! 

Likadant gjorde jag vid premiären av 

Kanonen och Balder. 

En annan vinnande vana kan exempelvis 

vara att du alltid har med dig penna 

och papper för att kunna anteckna 

tankar och idéer när de uppkommer. 

Skriv ner dem direkt, då finns de kvar. 

Några exempel på vinnande vanor: 

• Se till att sova gott varje natt. 

• Skapa ny upplyftande energi varje 

dag. 

• Hitta njutningar att må bra av. 

• Den som frågar får svar. Ställ många 

frågor om det du inte vet. 

• Gör en lista med 20 saker du vill 

uppnå inom det närmaste året. 

• Vad kan du göra varje dag som för 

dig närmare ditt mål? 

• Vilket har du som dagens fokus? 

Vilket har du som veckans fokus? 

• Sätt dig alltid bredvid någon du aldrig 

sett förut. 

• Utbyt tankar och idéer – och byt 

gärna visitkort. 

• Skaffa dig fem nya visitkort i veckan. 

• Lär dig nya saker varje dag. Läs en 

bok. Lyssna på en bok. 

• Lyssna på något nytt i ipoden eller 

mp3-spelaren. 

• Jobba med kontaktformeln 5 poäng/dag 

– 20 poäng/vecka – 80 

poäng/månad där 1 poäng kan vara 

ett mejl, ett brev eller ett telefonsamtal 

Reflektera minst fyra gånger per 

dag! 

En annan enkel och vinnande vana är 

att regelbundet reflektera över vad som 

hänt och händer. Gör ett bokslut över 

dagen, veckan, månaden och året: 

• Vad gick bra? 

• Vad gick mindre bra? 

• Vad behöver ändras? 

• Vad behöver utvecklas? 

Gör följande reflektioner åtminstone 

fyra gånger per dag. 

1. På morgonen när du vaknar – ”Detta 

ska bli den bästa dagen hittills!” 

2. Vid lunch innan du ska äta – ”Vilka 

positiva saker har hänt på förmiddagen?” 

3. På eftermiddagen innan du lämnar 

arbetet – ”Vad har varit bäst med dagen 

hittills?” 

4. Just innan sängdags – ”Vad är det 

absolut bästa som hänt i dag?” (Vad 

tror du händer med din sömn då?) 

Skriv in dina tankar i en speciell reflektionsbok. 

Låt den följa dig varje dag. 

Ta fram den ofta och gör omigen en reflektion 

över det du skrivit om dagen,

veckan, månaden och året. Och njut av 

vad du åstadkommit – igen och igen! 

Strategi nr 4 

Se över ditt nätverk! 

Framgångsrika människor omger sig 

med andra framgångsrika människor. 

De umgås med folk som på något område 

är mer framgångsrika än de själva. 

Skaffa dig därför ett nätverk som stödjer 

och sporrar dig. Som får dig att bli bättre 

än du är i dag. Ta bort dem som alltid 

säger: ”Vem tror du att du är?”, ”Det går 

aldrig…”, ”Du är för ung/gammal…”. 

Ställ dig själv frågan: 

• Vem sänker min standard? Vem tar 

energi från mig? Undvik dem. 

• Vem höjer min standard? Vem ger 

mig inspiration? Vem sporrar mig? 

Umgås ännu mer med dem. 

• Vem skulle jag vilja umgås mer med? 

Vem skulle jag vilja träffa? Leta upp 

dessa och lär av dem. Skriv ner 

namnet på två eller tre personer 

och kontakta dem. 

Strategi nr 5 

Fyll på din energi! 

Framgångsrika människor verkar outtröttliga. 

Var får de sin energi från? De 

gör det de tycker mest om. De brinner 

för det de gör. De tar hand om sig själva. 

De tränar. De äter bra. De vilar. 

Hur fyller du på din energi? 

• Vilka motionsvanor har du som hjälper 

dig att fylla på din energi? 

• Vilka matvanor har du som hjälper 

dig fylla på din energi? 

• Hur vilar du för att fylla på din energi? 

Ge dig själv energitid. 

1. Fundera över vad som ger dig energi 

i livet. Skriv ned vad det är. Stort 

som smått. 

2. Fundera sedan över vad som tar 

energi från dig. Skriv även ned detta. 

Stort som smått. 

Ställ dig därefter själv frågan: 

• Vad kan jag göra för att få mer av 

nummer 1? 

• Vad kan jag göra för att få mindre 

av nummer 2? 

Planera in minst en av de nedskrivna 

aktiviteterna under 1, som varar minst 

30 minuter. Nästa vecka en ny sak. Fortsätt 

så i minst fem veckor. 

Ge dig själv energitid! Och du kommer 

att märka att du får ork och energi 

över till att göra andra saker. Givetvis 

kan du öka på med fler saker – 30 minuter 

är minimum. På sikt kan du ge dig 

30 minuter om dagen! 


ledarskap 

Exempel: ta en härlig promenad, läs en 

god bok, lägg dig i badet, träna spinning, 

ring din favoritkompis och tala gamla minnen, 

lek med dina barn, gå på bio, skriv en 

dikt, måla, sätt dig på ett café och titta på 

människor. 

Strategi nr 6 

Disciplin! 

Disciplin ger framgång! Många verksamheter 

går faktiskt inte för fullt. Och 

vid en analys visar det sig mycket ofta 

bero på avsaknad av disciplin. Att man 

inte gör det som sagts. Att man inte 

håller sig till de regler som satts upp. 

Att man inte använder systemen som är 

gjorda för verksamheten. 

Exempel: Det slarvas med inmatning 

av fakta i ett kundstödssystem. Då kan 

inte den fulla potentialen i kundstödssystemet 

utnyttjas. 

Eller man slarvar med att använda 

verksamhetens hela admin-system. Då 

kommer inte beslutsunderlagen att vara 

fullödiga. 

Eller när inskickade idéer och fakta 

saknas i det interna informationsflödet. 

Då får medarbetarna inte reda på all väsentlig 

information. 

Några idéer på disciplin: 

• Lovar du något, skriv ner för att 

komma ihåg. 

• Gör enkla kom ihåg-listor (om du har 

lätt för att glömma). 

• Skaffa dig olika system/strukturer 

för allt. 

• Kolla ofta din att-göra-lista och 

bocka av. 

• Be omgivningen om hjälp/coachning. 

• Lägg dig till med vinnande vanor. 

• Lär dig hur andra disciplinerade 

människor gör. 

• Skaffa dig en Disciplinbok. 

Hur är disciplinen hos dig? Vilka sätt/ 

system har du för att ha en hög disciplin? 

Vad kan du göra för att förbättra din disciplin? 


Strategi nr 7 

Uthållighet! 

Framgångsrika människor vägrar att ens 

tänka tanken att de ska misslyckas. De 

studsar upp om de faller, i stället för att 

brytas sönder. Framgångsrika människor 

är obotliga optimister, som tror att det 

finns en lösning på varje problem som 

kan dyka upp. 

Det är sällan saker fungerar första 

gången. Hur många gånger försöker de 

flesta människor? En eller ingen gång. 

Hur många gånger försöker en framgångsrik 

person? Tills det fungerar. 

• Ställ dig frågan ”Vad är bra med det 

här?” när saker och ting inte går som 

förväntat. 

• Se varje misslyckande som en väg 

till framgång. Vad lärde du dig på 

ditt senaste misslyckande? 

• Hur ska du fira när du lyckats nå ditt 

mål? 

Framgångsrika människor har alltid 

en personlig handlingsplan där allt finns 

nedskrivet. Den ena handlingsplanen är 

inte den andra lik. Varje individ har sina 

personliga fokusområden i sin plan. Varje 

individ arbetar olika med sina fokusområden. 

Varje individ når olika resultat 

med sina fokusområden. Men de som har 

en personlig handlingsplan når oanade 

höjder med sig själv. 

Jobba så här med din handlingsplan: 

Skriv in allt du tänkt och vill göra – i 

en bok, i en pärm eller i en mapp. Titta 

i den varje dag. Förändra när det behövs, 

eftersom planer är till för att ändras. 

• Vilka styrkor behöver du utveckla? 

• Vilka svagheter behöver du arbeta 

med? 

• Vad ska du fortsätta med? 

• Vad ska du sluta med? 

• Vad vill du med din framtid? 

Tre faktorer spelar en stor roll för att 

det ska ske saker. Att du har en sanslös 

disciplin med att verkligen göra det du 

bestämt – hela tiden. Att du har ständigt 

pågående fokus – varje dag, varje vecka, 

varje månad, varje år. Men det viktigaste 

är att du verkligen bestämmer dig för 

att göra dina uppgifter. 

Jobba med handlingsplanen varje 

dag! Ofta brukar ett beslut resultera i 

flera andra nya beslut. Berätta gärna för 

din omgivning vad du planerat – då blir 

det svårare för dig att ”smita”. 

Lycka till med din fantastiskt framgångsrika 

framtid! 

Hans Wern 

affärsutvecklare, 

coach & inspiratör 

Författaren 

Verksam som affärsutvecklare och drivkraftskonsult 

inom så skilda branscher som försäkring och tillverkningsindustri. 

Han har arbetat med att inspirera och 

utveckla människor i drygt 20 år och har samlat på 

sig många goda idéer och exempel på framgångsrikt 

tänkande.

ledarskap 

I det moderna kommunikationssamhället 

möts vi av tusentals budskap varje dag. Den 

interna kommunikationen är lika viktig som 

den externa och behöver planeras och få 

ökade resurser, både i tid och pengar. En enkel 

början för att utveckla sin interna kommunikation 

är att göra kommunikationsplaner 

för större aktiviteter, skriver Caroline 

Murray Carlsson, vd och kommunikationsrådgivare, 

Karakai Kommunikation. 

Har du svårt att nå fram till dina kollegor? 

Blir du förvånad över när någon inte har 

läst just ditt mejl? De flesta företagsledare 

jag träffar klagar över att det är svårt att nå fram till 

personalen med viktiga budskap. De flesta undersökningar 

i företag visar att personalen upplever brister i 

internkommunikationen. 

Vad beror det då på när den interna kommunikationen 

inte fungerar som den ska? 

Givetvis är det många saker. Det beror bland annat 

på kulturen i företaget, och självklart på hur de enskilda 

personerna kommunicerar. Det beror också på 

det vi brukar kalla för kommunikationssamhället. Vi 

lever i en tid då vi möts av tusentals budskap varje 

dag. Tekniken gör det enkelt för oss att producera och 

sprida information. Med ett enda mejl når vi lätt massor 

av människor. 

Det är också enkelt att ta emot information. Mejl, 

telefon och internet står hela tiden till vårt förfogande. 

Men det svåra är att sortera, att skilja stort från smått 

och att få överblick. 

Jag analyserade en gång det interna informationsflödet 

i en större facklig organisation. De lokala fackliga 

ombuden hade en roll som fackliga informatörer, 

men ledningen upplevde att de inte vidareförmedlade 

viktiga budskap till medlemmarna ”på golvet”. De 

upplevde själva att de informerade om allt, så vad var 

då problemet? 

En del av förklaringen fanns i ombudens mejlboxar. 


Utveckla den 

interna

kommunikationen 

”Det är dags att börja 

betrakta internkommunikation 

på 

samma sätt som vi 

betraktar den externa 

kommunikationen.” 

Varje dag fick de mellan tio och femtio mejl från olika 

personer inom den fackliga organisationen. Mejlen var 

osorterade, vissa viktiga, andra bara skickade för säkerhets 

skull. Texten i ärendefönstret berättade oftast inte 

vad mejlet handlade om, och varje mejl inleddes med 

långa sändlistor som hade följt med när meddelandet 

skickats vidare från person till person. Ombuden skulle 

också sköta sina arbeten som vanligt, och hade svårt 

att hitta tiden att sålla och leta efter det viktiga. 

Varför internkommunikation? 

Kommunikationen är ”smörjmedlet” i organisationen, 

och den har flera funktioner. När den fungerar skapar 

den motivation och vi-anda. Den bidrar till att personalen 

känner sig insatt och delaktig. Och den underlättar 

samarbete och ökar effektiviteten. 

En annan viktig funktion är att motverka ryktesspridning. 

Ett av Sveriges landsting gjorde för några 

år sedan en medarbetarundersökning, där de bland 

annat frågade vilken informationskällan om organisationens 

verksamhet som var den mest använda. En 

majoritet av personalen svarade medierna. Samma 

landsting hade stora problem med ryktesspridning, 

något som tog mycket energi från organisationen. 

Jag vill också påstå att en väl fungerande internkommunikation 

är en viktig komponent för att bygga 

starka varumärken. Hur personalen agerar och 

kommunicerar i olika situationer påverkar omvärldens 

syn på varumärket. Då gäller det att alla vet vad fö- 


ledarskap 

Checklista för internkommunikation 

Några punkter att tänka på när du planerar din 

interna kommunikation. 

3 Vad är målet med kommunikationsaktiviteten? 

3 Vad ska medarbetarna veta, tycka och göra? 

3 Vad är ditt budskap (kort, koncist, konkret). 

3 Finns det grupper bland medarbetarna som bör 

få anpassade budskap? 

3 Vilka kanaler ska budskapet gå ut i? 

3 Hur ser du till att medarbetarna nås av budskapet 

flera gånger? 

3 När ska informationen gå ut? 

3Finns det olika grupper bland medarbetarna som 

bör få informationen vid olika tidpunkter? 

3 Behöver informationsinsatsen koordineras med 

externa kommunikationsinsatser? 

3 Finns det risker med att kommunicera om detta 

ämne? Hur kan dessa förebyggas? 

3 Vilka ska informationen stämmas av med innan 

du går ut med den? 

3 Hur ska kommunikationsaktiviteten mätas och 

utvärderas? 


”Mejl, intranät och möten 

är viktiga informationskanaler, 

men underskatta 

inte de informella samtalen 

i organisationen.” 

retaget står för och känner sig motiverade att leva upp 

till det. 

Konsultföretaget Kairos Future skriver bland annat: 

”Det besjälade företaget har förstått att det inre och det 

yttre hänger samman. Det inre varumärkesarbetet är lika 

centralt som det yttre. Det vi gör internt skyltas också upp 

externt.”. 

Alla i en organisation har ansvar för att kommunikationen 

fungerar. Enligt Charlotte Simonsson, fil dr 

och författare till boken ”Nå fram till medarbetarna”, 

har chefen en ny roll när det gäller kommunikation. 

Uppdraget är inte längre att förmedla information, 

utan i stället att sålla och sortera information och att 

skapa mening och dialog. 

Medarbetarens ansvar är att aktivt söka upp information 

så att han eller hon har rätt kunskap för att 

utföra sitt arbete, och att dela med sig av information 

som kan vara värdefull för andra. 

Charlotte Simonsson föreslår att man som ledare 

kan upprätta ett kommunikationskontrakt med sina 

medarbetare. Kommunikationskontraktet innebär att 

chefen och medarbetarna gör ett kontrakt med rubrikerna 

”chefen lovar”, ”medarbetarna lovar” och ”alla 

lovar alla”. Ett sätt både att få tillfälle att prata om 

hur kommunikationen fungerar, och att tydliggöra 

ansvar. 

Robert Taylor, professor i informationsvetenskap, 

lär ha sagt 

”Den som inte har information kan inte ta ansvar. Den 

som har information kan inte undvika att ta ansvar” 

Det är dags att börja betrakta internkommunikation 

på samma sätt som vi betraktar den externa kommunikationen. 

Den interna kommunikationen löser 

sig inte själv. Den behöver planeras och den behöver 

resurser, både i tid och pengar. Företaget behöver sätta 

mål för hur kommunikationen ska fungera, och 

följa upp målen över tid. 

I skriften ”Kommunikativt ledarskap” nr 2/07 från 

Sveriges informationsförening, beskriver Charlie Nordblom 

från Volvo och kommunikationsforskaren Sven

Hamrefors hur Volvokoncernen har arbetat systematiskt 

med den interna kommunikationen sedan 

2002. 

Baserat på medarbetarundersökningar har man satt 

mål för mellanchefernas kommunikativa förmåga, eftersom 

dessa betraktas som den viktigaste källan för 

information. Mellancheferna har på olika sätt fått stöd 

för att utveckla sin kommunikation, och de årliga undersökningarna 

visar en ständig förbättring. 

Volvo jämför sig också med andra företag när det 

gäller olika parametrar hos medarbetarna, parametrar 

som ”Jag förstår mitt företags strategi och vision” och 

”Jag förstår hur min avdelning bidrar till företagets 

framgång”. 

En enkel checklista hjälper 

En enkel början för att utveckla sin interna kommunikation 

är att göra kommunikationsplaner för större 

aktiviteter. En skriven plan är ett bra diskussionsunderlag 

för de personer som ansvarar för att kommunicera. 

I planen dokumenteras viktiga saker som mål 

för kommunikationen, kunskap om interna målgrupper 

och prioriterade budskap. På så sätt kan företaget 

börja arbetet med att systematisera och målgruppsanpassa 

kommunikationen. Regelbundna uppföljningar 

bidrar till att företaget kan öka sin kunskap om vilka 

aktiviteter och kanaler som fungerar (se checklista). 

Mejl, intranät och möten är viktiga informationskanaler, 

men underskatta inte de informella samtalen 

i organisationen. Där avgörs ofta hur människor tänker, 

handlar och fattar viktiga beslut. Fikapausen är 

ofta den effektivaste kanalen för att sprida information. 

Genom att stimulera till informella samtal, och 

genom att chefer och ledare ofta deltar i de informella 

samtalen, kan dessa bli en viktig resurs i kommunikationsplaneringen! 

Caroline Murray Carlsson 

vd och kommunikationsrådgivare, 

Karakai Kommunikation AB 

Läsning 

Nå fram till medarbetarna, Charlotte Simonsson, Exec, ISBN 

91-47-07653-4 

Ledarskap stavas kommunikation, C-H Segerfeldt, Liber, ISBN 

91-47-06525-7 

EMEA EMEA skärper skärper varning varning för f 

rökavvänjningsläkemedel 

rökavvänjningslä 

Misslyckat test 

chockar forskare SvD 

Diabetiker 

svävade 

i livsfara 

GP 17/3 2006 

Läkemedelsbolagen lagen håller håller 

tyst om biverkningar Metro 18/1 2007 

Är du redo? 

DET GÄLLER ATT VETA HUR MAN SKA 

AGERA VID POTENTIELLA KRISER 

OCH NÄR KRISEN ÄR ETT FAKTUM. 

Bra publicitet får företag inte av en slump. Och dålig publicitet 

är nästan aldrig bara otur. Vanligtvis får organisationer och 

företag den publicitet de förtjänar – åtminstone på sikt. 

Förberedelser är ett nyckelord. 

Mix PR hjälper till att strukturera företagets presskontakter 

och förbereder talespersoner. Vi arrangerar skräddarsydda 

medieutbildningar, intervjuträningar, krisförberedelser och 

debattövningar. 

I alla företag fi nns mängder av nyheter som skulle kunna 

intressera de medier som företagets målgrupper hämtar sin 

information ifrån. Utmaningen är att internt identifi era nyheterna 

och presentera dem på ett så effektivt sätt som möjligt. 

Mix PR utbildar företag i nyhetsvärdering och hur man målmedvetet 

etablerar och upprätthåller professionella kontakter 

med redaktioner och journalister. 

Målet är att skapa förståelse för hur medier fungerar och 

bidra till att utveckla företagets kontakter och synlighet i 

redaktionella sammanhang. 

Mix PR är specialiserad inom medicin och hälsa. 

Det innebär att vi har lång erfarenhet av läkemedelsbranschens 

speciella villkor. 

www.mix-pr.se 

pharma industry nr 1 –08 23 

18/3 2006 

Alzheimerkur 

fungerar inte 

SvD 5/7 2004 

7

ledarskap 

Destabilisera 

för ett kreativare företag 

En organisation måste befinna 

sig mellan de båda kraftfälten 

stabilisering och destabilisering 

för att vara kreativ. 

Forskaren och kemiingenjören 

Mats Sundgren, som 

doktorerat på kreativitet inom 

läkemedelsutveckling, redogör 

här för sin modell för hur 

en organisation kan balansera 

mellan stabilisering och destabilisering. 

Ett företag som aktivt motarbetar 

sitt stelnande blir framtidens 

vinnare. Att destabilisera 

en organisation skall ses 

som en möjlighet och inte som ett hot. 

Om ledningen förändrar sin syn på stabilisering 

och kreativitet kan de lyfta 

sitt företag. Ett sådant ledarskap skapar 

förbättrad kreativ utväxling och ökad 

långsiktig effektivitet. 

Om vi antar att innovation förutsätter 

även en organisatorisk kreativitet blir 

frågan: Hur skall företag stimulera och 

vidareutveckla en kreativ organisation? 

Den dominerande innovationslogiken 

bland företag i dag vilar på en bedräglig 

grund av antaganden. Nämligen att innovationsprocessen 

kan brytas ned i hanterbara 

komponenter och att dessa kan 

skalas upp linjärt i takt med att företaget 

expanderar. 

Ett exempel på att detta inte fungerar 

är läkemedelsindustrin som efter fusio- 


ner, effektivisering, massiv satsning på 

teknologi och rationalisering inte lyckats 

utveckla sin innovationskraft i paritet 

med dessa satsningar. 

Vi lever i en tid då mager produktion 

och ”lean design” är nyckelbegrepp i 

många företag. Traditionellt har vi byggt 

organisationer med fokus på ökad effektivitet 

inklusive kvalitet och produktivitet. 

Denna syn på organisering är visserligen 

rationell men kan komma i konflikt 

med innovationsperspektivet. Alltför 

stort fokus på effektivitet leder till 

att organisationer tappar sin förmåga att 

förnya sig. 

Man kan se den rationella styrningen 

och kravet på kontroll som en stabilisering 

av en organisation. Under senare tid 

har detta varit speciellt utmärkande för 

stora forskningsintensiva organisationer 

där kraven på rationalitet har ökat markant. 

Det finns en paradox; många ledare 

anser att kreativitet är en kritisk del 

av verksamheten, men medger samtidigt 

att den är svår att förstå och att leda. 

Detta gör klyftan tydlig mellan förståelse 

för innovationsprocessen och handling. 

Organisatorisk kreativitet 

Kreativitet handlar om nyskapande – 

att producera nya idéer, produkter, eller 

tjänster som uppfattas som nyttiga och 

användbara. Mycket av kreativitetslitteraturen 

har hittills främst fokuserat på 

individen, ofta med en förkärlek för det 

ensamma geniet som står utanför styrning 

och ledning. 

Den idealiserade bilden av kreativitet 

belastas i huvudsak av tre aspekter. Ofta 

blandas och överförs traditioner och erfarenheter 

av kreativitet till andra områ- 

den utan hänsyn till sammanhang, vilket 

medför en risk att giltighet och tilllämplighet 

förloras. Kreativitet diskuteras 

dessutom ofta som ett “ex post facto”begrepp, 

det vill säga något som redan 

varit, beskrivet i diskreta och avgränsade 

händelser. I stället borde det vara ett pågående 

och ihopkopplat händelseförlopp 

som ledningen aktivt ska förhålla sig till. 

Dels genom att intervenera aktivt eller 

att i akuta skeden avstå, dels genom att 

utveckla den organisatoriska kreativiteten 

över tid. Begreppet är också romantiserat 

och används ofta på ett missriktat 

sätt. 

Organisatorisk kreativitet är kreativitet 

satt i ett specifikt företagssammanhang. 

Det handlar om att avsiktligen 

leda och styra kreativitet som process 

snarare än att förlita sig till ett antal individers 

slumpmässiga kreativa bidrag. 

Organisatorisk kreativitet föregår alltså 

innovation. Den är till sin natur problematisk 

eftersom den bryter mot det etablerade. 

Organisatorisk kreativitet kan inte 

beskrivas så enkelt som summan av individuell 

kreativitet, utan det är ett socialt 

integrerat system som alltid är en 

samverkan mellan tre aspekter; organisation, 

individer och ledning. 

Organisatorisk kreativitet sker alltid 

tillsammans med andra. I stället för att 

se kreativitet som en extraordinär förmåga 

och ett sällsynt fenomen, kan organisatorisk 

kreativitet snarare ses som 

ett samspel med andra funktioner och 

affärsområden i ett komplext integrerat 

system som omfattar hela organisationen 

genom hela dess produktutveckling ända 

fram till marknaden. 

Vad som är kreativt skall bedömas av

ledningen och avgränsas utifrån olika 

kunskapsdomäner i en organisation. Vidare 

måste det som bedöms vara kreativt 

även vara i linje med företagets övergripande 

mål. 

Stabilisering hämmar 

Stabilisering skall ses som ett sammanfattande 

begrepp för att kontrollera, 

mäta, och styra – i syfte att öka 

en organisations produktivitet och den 

kan manifesteras på olika sätt. Typiska 

stabiliserare är till exempel etablering 

av fixa handlingsmönster, enhetliga 

mätbara processer och standardiserade 

operationsbeskrivningar. 

Några exempel är projektifiering, (generella 

rationella modeller, sätt att driva 

projekt så effektivt som möjligt), generiska 

ledarskapsmodeller (som ofta är dåligt 

anpassade för organisationens speciella 

förutsättningar) och alltför stort fokus 

på att ha utvärderingssystem som 

endast är baserade på yttre motivation, 

det vill säga individuella belöningssystem 

som lön, bonus och befordran. 

Ett annat exempel är projektledning 

av stora projekt – allt kan och ska planeras. 

Intentionen är att projekt ska leverera 

i tid, nå uppsatta mål med rätt kvalitet 

och till budgeterad kostnad. Med 

stabilisering filtreras medvetet eller 

omedvetet bort en mångfald som kan sy- 

”Å ena sidan är kostnadseffektivitet, 

slimmade processer 

och kontroll nödvändigt, 

men å andra sidan är 

de samtidigt ett hot mot nytänkande 

och förändring.” 

nas ge otydlighet, osäkerhet, och ineffektivitet. 

Dessa faktorer stabiliserar det 

vill säga säkrar förutsägbarhet, främjar 

stegvis förbättring och är utan tvekan 

viktigt för företag. 

Stabilisering i en organisation bidrar 

till att se innovation på ett alltför enkelriktat 

sätt; som en rationell teknologisk 

process som följer ett stegvis linjärt 

mönster med tydliga orsakssammanhang. 

Inom många branscher, speciellt 

inom stora forskningsintensiva företag, 

ser man innovation som något som kan 

och skall brytas ned i separata komponenter, 

snarare än som en integrerad process. 

Detta kan exemplifieras på följande 

sätt. 

Forskningsproblem attackeras genom 

att man identifierar kärnkunskapssystemen 

för den innovativa produkten. Dessa 

system bryts ned i mindre delar för att 

kunna optimeras. Ledningarna eftersträvar 

arbetssätt som blir mer specialiserade, 

förenklade, optimerade och kanske 

framför allt planerade. 

Men med en innovation är det tvärtom, 

den föregås alltid av en organisatorisk 

kreativitet vars process är mer än 

summan av delarna och som består av 

icke-linjära självständiga interaktioner 

mellan olika kunskapsfält och aktiviteter. 

Med stabilisering finns alltid risken 

att relevanta förändringsinitiativ under- 


ledarskap 

”Att se destabilisering 

som kaos är missvisande, 

vad det handlar 

om är att skapa utrymme 

och stöd för 

aktiviteter som stimulerar 

kreativ handling.” 

trycks med tiden och att det skapar en 

enkelspårig eller likriktad företagskultur. 

Andra oönskade bieffekter är mindre 

möjlighet att göra oplanerade aktiviteter 

(som att testa nya idéer eller koncept), 

och ett ökat silotänkande, det vill säga 

att informations- och kunskapsutbytet 

ofta stannar kvar inom separata organisatoriska 

fack. Stabilisering kan även bidra 

till en alltför förenklad syn på hur 

innovationsprocessen kan skalas upp – 

det som fungerar i den lilla organisationen 

fungerar nödvändigtvis inte i den 

stora. 

Destabilisering är dynamik 

Destabilisering är stabiliseringens motpol 

(bild 1). Det är ett sammanfattande 

begrepp för aktiviteter, faktorer, fenomen 

och beteenden som på olika sätt 

utmanar de konventionella föreställningarna 

i en organisation. 

Destabiliserare representerar nytt och 

radikalt tänkande och är dynamiska till 

sin natur. Dessa kan till exempel manifesteras 

som katalysatorer för förändring 

(som förslag till organisationsstruktur, 

arbetssätt, affärsmodell), men de kan 

också vara beteenden, förmågor, tillvägagångssätt 

eller tekniker. 

Destabilisering ger förutsättningar 

för organisatorisk kreativitet eftersom 

det utmanar det etablerade sättet att agera. 

Framför allt utmanar det kontrollen 

– alltså det som ledningar anser vara 

mest effektivt för styrningen. 

Min forskning har visat att faktorer 

som understödjer organisatorisk kreativitet 

i många fall kan ses som destabiliserare. 

Ett exempel på detta är informella 

nätverk, som kontakter och interaktioner 

utanför de etablerade linje- och 


Bild 1. Den organisatoriska kreativitetens plats mellan stabilisering 

och destabilisering 

projektstrukturerna. Dessa fungerar som 

viktiga arenor för idégenerering och kunskapsöverföring, 

ofta mellan olika discipliner. 

Informella nätverk är oplanerade till 

sin natur och drivs till stor del av inre 

motivation, alltså drivkraften att känna 

tillfredsställelse och utmaning med arbetet 

i sig, mer än av yttre motivation. 

Det som gör informella nätverk destabiliserande 

är att de inte kontrolleras och 

att de tar tid från kärnverksamheten. 

Ett annat exempel är friare, och därmed 

snabbare, informationsspridning 

inom och utanför ett företag. Att nyttja 

en organisations samlade informationskapital 

för kreativitet är i många fall 

lättare sagt än gjort. Problemet i många 

stora företag är att information dels ligger 

i olika silor, men också att det finns 

en kulturell inställning av att vara restriktiv 

med att dela med sig av informationen. 

Detta beror i många fall på att 

det inte finns några tydliga principer för 

hur man på ett säkert sätt skall dela information 

i företaget. 

Att nyttja intuition som en organisatorisk 

resurs är ett annat exempel. I detta 

sammanhang är intuition, sammanflätat 

med kreativitet, förmågan att se 

relationssamband, kausaliteter och andra 

associationer innan det finns bevis för sådana 

samband – kopplat till en djup erfarenhet. 

Den destabiliserande effekten i detta 

fall är att legitimera något som kan uppfattas 

som oseriöst för att på olika sätt 

dra nytta av resursen i stället för att den 

skall verka, i bästa fall, i det fördolda. 

En dynamisk balansakt 

Det finns en inneboende paradox i företag 

av att kunna leverera en stabil 

ekonomisk avkastning och samtidigt 

ha förmågan att svara och agera snabbt 

på förändrade situationer i företaget och 

dess omvärld. 

Därför är stabilisering ett tveeggat 

svärd. Å ena sidan är kostnadseffektivitet, 

slimmade processer och kontroll 

nödvändigt, men å andra sidan är de 

samtidigt ett hot mot nytänkande och 

förändring. Vi tror att vi har kontroll, 

men det är i många delar en skenkontroll 

som dessutom – om vi ens har kontroll 

– gäller det korta perspektivet. 

Förväntningen är att köra som på räls, 

att åstadkomma det mest effektiva och 

kostnadseffektiva sättet att nå ett syfte. 

Fokus ligger oftare på ”hur” än på ”varför”. 

Problemet med många organisationer 

är att organisatorisk kreativitet är alltför 

inbäddad, eller kvävd, i en organisations 

stabiliserande processer. Att se destabilisering 

som kaos är missvisande, vad det 

handlar om är att skapa utrymme och 

stöd för aktiviteter som stimulerar kreativ 

handling. Vidare stimulerar destabilisering 

nytt lärande och skapar en vital 

bas för kunskap i en organisation. Men 

framför allt möjliggör det tillstånd som 

underlättar förändring och förnyelse. 

En organisation som destabiliseras på 

”rätt sätt” finner en bättre väg att stödja 

organisatorisk kreativitet utan att alltför 

mycket störa etablerade processer och 

produktivitet. 

Att styra organisatorisk kreativitet 

innebär för en organisation att hantera 

en balans mellan stabilisering – effektivetshöjare, 

och destabilisering – kreativitetshöjare. 

Båda kraftfälten behövs. 

Avvägningen kommer troligen att behöva 

vara olika i skilda delar av organisationen. 

Denna balansgång måste hela

Consulting 

Business Intelligence 

Medhouse är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom läkemedelsbranschen. 

Medhouse har bedrivit verksamhet sedan 1999. 

Medhouse har huvudkontor i Stockholm och konsultrepresentation över hela Norden. 

Medhouse arbetar med operativ och strategisk konsultverksamhet och analysverktyg. 

WWW.MEDHOUSE.SE 

Medhouse AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 Stockholm • Tel 08-411 12 20 • Fax: 08-22 99 99 • info@medhouse.se • www.medhouse.se

”Det primära är att skapa en organisation som ständigt 

kan ”vara på tårna”, i full beredskap att förnya sig.” 

tiden anpassas och justeras genom olika 

initiativ från ledningen. 

En organisation kan dock inte bestämma 

sig för att exemplelvis välja att 

ha 70 procent stabilisering och 30 procent 

destabilisering som ett ”rätt” recept 

för innovation. Förhållandena är olika i 

organisationen och på kartan, det vill 

säga vilka faktorer som skall destabiliseras 

– och hur – ändras hela tiden. 

Eftersom de flesta organisationsstrukturer 

är gjorda för stabilitet handlar det 

om en kompensation för en medveten design. 

Det handlar om att belysa hur en 

organisation ständigt kan befinna sig i 

en dynamisk balans mellan reaktivitet 

och pro-aktivitet. Att etablera denna balans 

kan kräva en hel del förändringar i 

en organisation. 

En relevant fråga är då: Vad är det 

som skall destabiliseras? Hur mycket, 

och av vem? 

Svaret är att det beror på funktion och 

aktivitet och inte minst – val av tidpunkt. 

Ytterst handlar det om ett ledningsansvar. 

Det primära är att skapa en 

organisation som ständigt kan ”vara på 

tårna”, i full beredskap att förnya sig. 

Mod, uthållighet och tillit 

För att kunna läsa kartan av stabiliserare 

och destabiliserare behöver en organisation 

skapa förståelse för organisatorisk 

kreativitet. Till detta behövs en begreppsapparat 

för kreativitet som syftar 

till att skapa en meningsfull dialog i företaget. 

Denna dialog är viktig inte bara 

för ledningen utan för alla i företaget för 

att kunna beskriva och förstå vad kreativitet 

är. Vilka handlingar är drivande? 

Vilka processer är viktiga? Var pågår radikalt 

tänkande i organisationen? 

Enkelt uttryckt, behöver man skapa 

en anpassning till det språkbruk som gör 

att kreativitet blir meningsfullt för en 

organisation, så att det går att börja prata 

om kreativitet. Först då kan organisatorisk 

kreativitet bli begripligt. Ja, först 

då blir detta fenomen synligt och samtidigt 

ökar förstås styrbarheten. 

En annan utgångspunkt är att det behövs 

en mobilisering av hela organisationen. 

Det handlar om att förstå vikten av 

att våga ta långsiktiga kostnader och av 


förmågan att kunna tänka radikalt. Kort 

sagt, det krävs både mod, uthållighet 

och tillit i organisationen. 

Denna process görs möjlig genom en 

effektiv kommunikation och en dialog 

om vision, mål och strategi. Av detta följer 

också vikten av ett ledarskap som har 

förmåga att motivera medarbetare att 

göra saker bortom det som har planerats, 

och som kan hantera positiv avvikelse 

från planen. 

Ett sådant ledarskap blir följaktligen 

mer öppet för nytänkande, förändring 

och bidrar till revidering av styrmekanismer. 

Anpassningen sker på ett sådant 

sätt att organisationen utvecklar förmågan 

att härbärgera de båda dimensioner- 

www.lakemedelsakademin.se 

FEBRUARI 

11-13 Kurs för informations- och marknadsansvariga (IMA) inom 

läkemedelsföretag, Stockholm 

12 Antibiotikapolicy - hund och katt, Göteborg 

MARS 

11-12 Avtal och kontrakt i kliniska prövningar, Gnesta 

12 Elektroniska ansökningar inom Regulatory Affairs - praktiska 

aspekter, Stockholm 

APRIL 

na samtidigt. 

Detta förutsätter en destabilisering av 

det traditionella ledarskapet i riktning 

mot att inte försöka kontrollera allt och 

en ledning som förmår leda genom att 

djupare involvera andra. För detta krävs 

naturligtvis en förståelse för verksamheten, 

en förståelse för mänskliga processer, 

insikt om organisatorisk kreativitet – 

men framför allt också mod att hålla tillbaka 

det egna behovet av alltför ingående 

kontroll. 

Aspekter av destabilisering 

Problemet med generiska projektledningsmodeller 

är att de driver beteenden 

som blir rigida med tiden, och dess 

mätbarhet är inte anpassade efter det 

specifika projektets krav. För en forskningsintensiv 

verksamhet kan destabilisering 

innebära att man för ett eller 

Ett axplock av våra utbildningar 

inom hela läkemedelsområdet 

1-3 Grundkurs i Regulatory Affairs, Sigtuna 

2-3 Se din verksamhet genom en inspektörs ögon! Värmdö 

8 Receptfria läkemedel i handeln, Stockholm 

8-9 Mass spectrometry of small molecular drugs, Uppsala 

8-10 GCP i det kliniska prövningsarbetet, Rimbo 

14-16 Kurs för informations- och marknadsansvariga (IMA) inom 

läkemedelsföretag,Stockholm 

15-16 Industriell utveckling av läkemedel, Stockholm 

17 Nytt och nyttigt om läkemedel, Stockholm 

17 Partihandel - ansvar och utmaningar, Stockholm 

22-25 Grundkurs i klinisk läkemedelsprövning, Sigtuna 

Uppdragsutbildning - vi kommer till dig! 

Mer information: anders.cronlund@lakemedelsakademin.se 

Vår hemsida uppdateras ständigt - nya kurser tillkommer! 

www.lakemedelsakademin.se

Bild 2. Exempel på aspekter av stabilisering och destabilisering. 

flera forskningsprojekt inför en helt annorlunda 

och mer flexibel projektledningsmodell. 

Stabilisering kan vara att ”best practice”-kulturen 

fortplantas i en hel organisation. 

De framgångsrika projekten får 

vara vägledande. I många företag skryter 

man med att man lär sig av sina misstag, 

men det finns sällan en etablerad process 

för att ta hand om denna viktiga kunskapsförmedling. 

En destabilisering kan alltså vara att 

utveckla verkligt djup kunskap om tidigare 

misstag i projekt som misslyckats 

eller lagts ned. Läkemedelsindustrin har 

till exempel en enorm potential eftersom 

endast 1–2 projekt av 100 når marknaden. 

Ett annat exempel är att utvärdera 

medarbetare mer okonventionellt. Detta 

kan göras genom att till exempel beakta 

delvis nya faktorer, som förmågan att 

odla informella nätverk eller till och med 

att låta informella nätverk – samverkan 

och kunskapsutbyte utanför de traditionella 

linjestrukturerna i en organisation 

– få ett större utrymme i bedömningen 

av medarbetare. 

Vidare kan man ställa sig frågan om 

innovation och kreativitet ökar med ökat 

bonussystem. Följaktligen blir det viktigt 

att balansera ett traditionellt fokus 

på yttre motivation med att också öka 

betydelsen av inre motivation och därigenom 

skapa bättre förutsättning för 

kreativitet. 

Att destabilisera synen på kompetensbemanning 

i projekt är ett annat exempel, 

för att på så sätt låta det som kallas 

mångfald få en skarp betydelse och verklig 

nytta. 

Detta kan göras till exempel genom 

att föra in en utomstående kompetens, 

helt eller delvis inom en projektgrupp för 

att motverka grupptänkande – när analysen 

inte skiljer sig från gruppens konsensus 

– och understödja nytt tänkande. 

På samma sätt kan ledningsgrupper 

införa systemet att på roterande basis ha 

en person som avsiktligen och uttalat har 

till uppgift att fungera som ”djävulens 

”För en forskningsintensiv 

verksamhet kan destabilisering 

innebära att man för 

ett eller flera forskningsprojekt 

inför en helt annorlunda 

och mer flexibel projektledningsmodell.” 

advokat” och kritiskt lägga fram förslag. 

Ett annat exempel kan vara att ha två vd: 

ar med en rollfördelning där de kompletterar 

varandra. 

Man kan också tänka sig att destabilisera 

delar av organisationsstrukturen 

för stora företag, och skapa mindre och 

självständiga enheter, som i vissa skeenden 

kan positivt konkurrera med varandra. 

Parallella dimensioner 

Följaktligen skall man betrakta stabiliserare 

och destabiliserare som parallella 

dimensioner (bild 2). Poängen är att varje 

företag måste förstå denna samexistens 

och finna rätt mix av destabiliserare och 

dessa kan skilja sig åt inom en organisation. 

En utmaning är att en ledning 

måste hitta sin egen verktygslåda och 

veta var och hur man skall ”skruva på 

och av” och när det skall ske. 

Att destabilisera företags generiska 

ledarskapsprogram kan öppna upp för 

nya perspektiv och skapa kompetens i 

radikalt tänkande och organisatorisk 

kreativitet. Utmaningen, men också 

möjligheten, är att få det samlade ledningssystemet 

i en organisation att i 

handling stödja detta förhållningssätt. 

Ett konkret exempel för en ledningsgrupp 

kan vara att reflektera över följande 

fyra frågeställningar: 

• Vilka arenor finns för kollektiv reflektion? 

• I vilken utsträckning existerar det ett 

ledarskap som kan hantera positiva avvikelser 

från planen? 

• Vilka aktiviteter och initiativ har tagits 

för att stödja en infrastruktur som 

möjliggör ett kreativt klimat? 

• Vilka är drivkrafterna för medarbetare 

i organisationen att göra saker bortom 

det som har planerats? 

Generellt sett kan man se att första 

linjens ledare (till exempel på gruppchefsnivå) 

är mer tillåtande och mer benägna 

att destabilisera jämfört med fjärde 

linjens ledare (till exempel divisionschef 

eller högsta ledningen) som är mer 

benägna att stabilisera. Det är viktigt att 

ha respekt för att det inte bara handlar 

om insikt utan även om mod och vad 

man som ledare belönas för. 

Avslutningsvis kan modellen exemplifieras 

genom att dela in organisationer 

in i fyra typologier beroende på hur man 

prioriterar stabilisering och destabilisering 

(bild 3). 

Typologi C i bilden kan illustreras 

med en del IT-företag i slutet på 90-talet. 

Många av dessa företag hade ett dynamiskt 

och kreativt klimat men hade 

å andra sidande brist på adekvata stabiliserare 

som kontrollfunktioner och 


ledarskap 

Bild 3. Exempel på organisatoriska typologier av stabilisering och destabilisering 

fungerande byråkrati. 

Typologi B kan stå som modell för en 

utveckling som många företag genomgår 

i samband med tillväxt och mognad, eller 

konsolidering. 

Den mest fördelaktiga situation utifrån 

ett organisatoriskt perspektiv på 

kreativitet representeras av typologi D 

som kan liknas vid en organisation som 

kan hantera stabilisering och destabilisering 

på ett optimalt sätt oavsett storlek. 

Det är lockande att sätta Google och 

Ikea som exempel på denna typologi. 

Som dess absoluta motpol är typologi 

A, som representeras av ett tillstånd som 

få företag och verksamheter i längden 

kan befinna sig i. 

Utmaningen att inte stelna 

I företag som vill vara innovativa måste 

den organisatoriska kreativiteten kontinuerligt 

underhållas och ges ny näring. 

Dagens lednings i organisationer är att 

medvetet, eller omedvetet, välja det 

magra alternativet, det vill säga att fokusera 

på kortsiktig rationalisering. Detta 

skapar alltför rigida organisationer; kort 

sagt man ”överstabiliserar”. För ledningen 

i ett företag inger detta en trygghet, 

som dock tyvärr är falsk. 

Den kortsiktigt absolut mest bekväma 

rollen för en chef är att befinna sig i 

den stabiliserande sfären – den är bekväm, 

förutsägbar och väldefinierad. 

Min forskning stödjer tesen att ledning 

av organisatorisk kreativitet handlar om 

att kunna destabilisera en organisation 


på rätt sätt för att göra förändring möjlig. 

En väg framåt för företag är att reflektera 

över vad stabilisering och destabilisering 

betyder för organisatorisk kreativitet 

och att kunna hantera båda dimensionerna 

samtidigt. Om man lyckas med 

detta finns det dessutom en möjlighet att 

undanröja en del interna konflikter och 

politiska spel. Detta på grund av att organisation 

och ledning bättre kan synliggöra, 

kommunicera och hantera aspekter 

av destabilisering. 

I kreativitetens filosofi hämtar Nils- 

Eric Sahlin inspiration från Sokrates försvarstal 

då han menar att själva grunden 

för kreativitet är att ”veta vad man inte 

vet”. Sahlin beskriver riskanalysens likheter 

och olikheter med kreativitet på 

följande sätt: 

”Riskanalys handlar om att beskriva och 

värdera kunskapskartor – att redogöra för 

den kunskapsosäkerhet som finns. Riskforskaren 

vill kontrollera okunnigheten för att 

undvika faror. Den kreative vill känna till 

kunskapslandskapet – alltså veta hur kartan 

ser ut och var de vita fläckarna ligger – inte 

för att undvika faror och hot, utan för att på 

ett kreativt sätt lösa problem” 

För att parafrasera Sahlin, kan man 

säga att själva grunden för organisatorisk 

kreativitet ligger i att ledningen vet hur 

man läser kartan och förstår sin avgörande 

betydelse för att rätt balansera denna 

resurs. Företag, stora som små, som vill 

vara innovativa är som en vinägrettsås; 

den måste kunna härbärgera sött som salt, 

vatten som olja – samtidigt. 

”Min forskning stödjer 

tesen att ledning av organisatorisk 

kreativitet handlar 

om att kunna destabilisera 

en organisation på rätt sätt 

för att göra förändring 

möjlig.” 

Kreativitet, individ, system, team 

Curt Bengtson (Avium), Lars Arkander, 

Marianne Larsson (Blueberry Hill), och 

Mats Sundgren har tillsammans utvecklat 

ett mätverktyg KIST (kreativitet, individ, 

system, team) som är ett forskningsgrundat 

instrument för jämförande diagnos 

av organisatorisk kreativitet i företag. 

Avsikten är att utfallet skall ge en plattform 

till meningsfullt förändringsarbete för att 

stärka innovationsförmågan i företaget eller 

verksamheten. Antingen i form av ständiga 

förbättringar i små steg av arbetsprocesser 

och stödsystem eller som enstaka större 

insatser. 

Referenser 

Nils-Erik Sahlin, Kreativitetens filosofi, Nya 

doxa, 2001. 

Mats Sundgren, Organisatorisk kreativitet 

kräver ny form av ledarskapsfilosofi”, 

ManagementMagazine (3), 2005. 

Alexander Styhre & Mats Sundgren, Managing 

Creativity in Organizations – Critique and 

Practice, Palgrave Macmillan, 2005. 

Författaren 

Mats Sundgren är kemiingenjör och teknologie 

doktor i technology management. 

Doktorsavhandlingen från 2004 handlade om 

kreativitet inom läkemedelsutveckling. Han 

är senior research fellow vid institutionen för 

projektledning, Chalmers tekniska högskola. 

Nuvarande verksamhetsområde är strategiutveckling 

inom klinisk forskning inom 

AstraZeneca. 

Mats Sundgren 

tekn dr, Chalmers, 

AstraZeneca

Moveup Consulting AB 

Stockholm: Saltmätargatan 8, tel: 08-661 73 90 

Göteborg: Linnégatan 30, tel. 031-775 55 90 www.moveup.se 

Söker du kompetens? 

Jag hittar stjärnor! 

Under min kostym gömmer sig en rekryteringskonsult med 

kvaliteter utöver det vanliga. Jag är envis, noggrann och med 

en utpräglat god näsa för personkemi. Med mitt stjärnspäckade 

kontaktnät och min telefon är jag utrustad för avancerad 

kompetensjakt. Precision och effektivitet är mina ledord. 

Jag ger mig inte förrän jag hittat den medarbetare som får 

såväl dina mungipor som ditt företags omsättning att peka 

uppåt. Ring mig på 08-6617390! 

Moveup är en av Sveriges mest efterfrågade rekryteringspartner inom 

läkemedelsindustrin, den medicintekniska sektorn och IT-branschen. 

Idag täcker vi hela den Nordiska marknaden via egna kontor och 

partners. Låt även din rekrytering gå via oss. 

TRE & COMPANY

eportage 


En av läkemedelsbranschens mest kända företrädare lämnar över stafettpinnen. 

Efter 37 år inom sektorn går Håkan Mandahl vid årsskiftet i pension och siktar mot 

nya utmaningar i livet. – Allra först siktar jag på en karriär som morfar och farfar, 

säger Håkan Mandahl. 

Få personer har satt så stora avtryck 

inom farmacivärlden de senaste 

decennierna som Håkan Mandahl. 

Och med en gedigen karriär med 

flera chefsjobb inom akademin, myndigheter 

och industrin är det inte konstigt 

att avtrycken blivit många och att han 

är ett väl känt ansikte och en företrädare 

för hela branschen 

Det var inget stort språng som förde 

Håkan Mandahl från ekonomi och förvaltning 

in i farmacivärlden. Från att ha 

jobbat inom Universitetskanslerämbetet 

fick han 1970 jobbet som förvaltningschef 

på farmaceutiska fakulteten. Sedan 

dess har han varit verksam i branschen. 

Ett av de tidigaste uppdragen var att 

starta Linköpings universitet under åren 

1970–1972. Det är med tveklös stolthet 

som Håkan Mandahl berättar om de två 

åren, som han framhåller som mycket 

utvecklande och intressanta. 

– Det fanns några små utbildningsenheter 

som vi skulle sammanföra. Redan 

första året skulle universitetet ta 

emot 1 500 studenter och i dag är det 

stort och väl etablerat i Akademikersverige. 

Linköpings universitet har utvecklat 

ett unikt helhetstänkande i sina utbildningar, 

som inte finns på andra utbildningsorter 

Entreprenör och pionjär 

Genom Håkans Mandahls karriär kan 

man se en stark entreprenörsanda och 

ett pionjärskap. Han har varit med och 

startat och lagt grunden för många projekt, 

som sedan utvecklats och levt vidare 

många år. Under myndighetstiden 

var han den som jobbade med, och lade 

grunden för läkemedelslagstiftningar i 

tredje världen och det är många länder 

i framförallt Afrika som fick sina första 

lagar på området tack vare Håkan Mandahls 

arbete. 

Hans internationella kontakter och 

anseende ledde senare till att han kunde 

få WHO att förlägga sitt biverkningscenter 

till Sverige, det som numera heter 

Uppsala Monitoring Centre. Listan över 

” Genom Håkans Mandahls karriär kan 

man se en stark entreprenörsanda och ett 

pionjärskap. 

” 

internationella uppdrag kan göras mycket 

lång med tanke på de uppdrag han 

haft för Sida, Danida och WHO. 

Han har också haft uppdrag från den 

Australiska regeringen att se över landets 

organisation för läkemedelskontroll. 

Även på det nordiska planet har han varit 

mycket aktiv och han var Nordiska 

läkemedelsnämndens (NLN) förste generalsekreterare. 

Förutom sina egna projekt har Håkan 

Mandahl även varit ett viktigt bollplank 

för andra då han hjälpt kollegor och vänner 

med tips och idéer. Här har de informella 

mötena varit minst lika viktiga 

som de formella för att hitta inspirationen. 

Till exempel lades grunden till Fass. 

se på en flygresa mellan München och 

Genève. Tillsammans med vapendragaren 

Per Manell hade han varit i Tyskland 

för att se på ett liknande tyskt initiativ. 

När de sedan flög vidare till ett möte 

med IFPMA lade de grunden till vad 

som skulle bli Sveriges största läkeme- 

Håkan Mandahls val 

Tåg/Flyg 

Älgjakt/Fårgångsö 

Dagens Medicin/Dagens Industri 

Monopol/Avreglering 

Almedalsveckan/Björkvik 

Centerstämma/Vänsterstämma 

Generika/Parallellimport 

Peter Rost/Inger Atterstam 


eportage 

” 

Listan över internationella uppdrag kan göras 

mycket lång med tanke på 

” 

de uppdrag han haft för 

Sida, Danida och WHO. 

Under avtackningen den 21 januari höll Lasse Olofsson tal och erbjöd Håkan plats som målvakt i Bajens bandylag. 

Karriär i korthet 

1968 Fil kand, Samhällsvetenskaplig 

ekonomisk utbildning. 

1968–1970 Universitetskansler- 

ämbetet. 

1970 Farmaceutiska fakulteten, 

förvaltningschef. 

1970-1972 Linköpings universitet, 

rektorsämbetet. Etablering av 

universitetet. 

1973-1987 Socialstyrelsen, flera 

poster däribland avdelningsdirektör 

och administrativ chef för läkemedelsavdelningen; 

byråchef i generalsekreterarens 

kansli och chef för 

registreringsbyrån. 

1987-1994 Vd för LIF. 

1995-2006 Vvd för LIF efter 

sammanslagning med RUFI. 

2006-2007 Senior Adviser på LIF. 

Därtill ett flertal styrelse- och kommittéarbeten. 


delsportal – Fass.se, allt nedtecknat på 

en servett. 

Hemresan ägnades förresten åt att 

komma på reklamsloganer och det blev 

ett hundratal, även det på servett. Om 

servetterna finns arkiverade är det ingen 

som vet. 

Att allt inte behöver gå formellt till 

ens i myndighetsvärlden vittnar Håkan 

Mandahl om i en händelse som rörde en 

tvivelaktig annonskampanj om läkemedel 

under hans tid på Socialstyrelsen. I 

annonsen syntes en till synes nedsupen 

och rödbrusig slaktare och annonsen gav 

intrycket av att man kan leva precis som 

man vill bara man tar rätt piller. 

– Jag blev uppringd av Barbro Westerholm 

som då var generaldirektör för 

Socialstyrelsen berättar Håkan Mandahl. 

Hon beordrade mig omedelbart att stoppa 

kampanjen vilket det egentligen inte 

fanns något lagligt stöd för och ett NBLbeslut 

skulle dröja lång tid. Men jag tog 

ändå kontakt med företagets vd och sade 

vad jag tyckte om denne slaktare, utan 

någon saklig grund. Detta ledde till att 

vd:n drog in hela kampanjen med ome- 

delbar verkan. När jag senare träffade vd: 

n så visade det sig att hans far var slaktare 

och att han därmed hade en viss inblick 

och förståelse för slaktarnas tillvaro. 

Kritik och framgång 

Självklart har Håkan Mandahl även stött 

på kritiker under sin karriär. Till exempel 

kunde den som kan sin branschhistoria 

och hörde Peter Rosts sommarprogram 

i somras höra hur det delades ut 

några hugg mot den förre vd:n för Läkemedelsindustriföreningen, 

LIF. Men 

Håkan Mandahl står rak i stormen. I 

det allra första numret av Pi hösten 1998 

skrev Håkan Mandahl ett inlägg med 

rubriken ”Bemöt kritiken med stolthet!”. 

Och stolt är Håkan Mandahl fortfarande 

över läkemedelsbranschen. 

– Visst går det att vara efterklok och 

tycka att vi borde ha infört etikavtal och 

stramare umgängesregler tidigare men i 

dag är vi på rätt väg igen. LIF får delta 

i diskussioner med såväl riksdag, regering 

som myndigheter och vi är en självklar 

aktör på banan. 

P

– Efter några tuffa år med dålig innovationskraft 

är pipelinen hos företagen 

välfyllda igen. Utmaningen för de större 

företagen är nu att inte fastna i ineffektiv 

administration. De bör se över sin organisation 

och fundera över vilka uppgifter 

som skall ligga inom företaget och vad 

som kan läggas ut. 

Under sin tid på LIF har Håkan Mandahl 

varit högaktiv på den politiska spelplanen, 

där han nått stora framgångar 

och öppnat många dörrar tack vare sitt 

enorma kontaktnät. En av framgångarna 

är Håkan Mandahls absoluta flaggskepp 

– LIF:s Äldreprojekt. 

Tillsammans med Per Manell har han 

startat projektet som skall leda till en 

rationell läkemedelanvändning för våra 

äldre. Projektet har dessutom skett i en 

något udda allians som Håkan Mandahl 

gjort möjlig, en allians mellan LIF och 

fackförbunden Kommunal respektive 

Vårdförbundet. 

– Äldreprojektet är viktigt, berättar 

harma Industry NY BILD! 1/23/08 12:11 PM Sida 1 

Lång erfarenhet 

och branschfokus 

gör Pharma Search AB 

till en framgångsrik 

samarbetspartner 

vid rekrytering till 

och inom Life Science. 

Håkan Mandahl. Faller det ut som vi 

planerat får vi en bättre läkemedelsanvändning 

inom äldreomsorgen. 

– Det är ett mycket eftersatt område. 

Många är skeptiska till att vi faktiskt vill 

verka för att förbättra såväl under- som 

överförskrivning av läkemedel och tror 

att det finns en hake någonstans. Men 

jag har lovat att den som kan hitta något 

kommersiellt i detta skall jag bjuda på 

middag och det har jag hittills sluppit. 

Bland dem som jobbat tillsammans 

med Håkan Mandahl vittnar många om 

en snäll och omtänksam chef som alltid 

tagit sig tid för sina anställda oavsett vad 

han haft för händer. Men han är också en 

person som utsätter sin omgivning för 

spratt och skämt. Historierna är många 

och ingen går säker. 

Vid en tågresa för ett tiotal år sedan 

reste sig en kvinna upp och skulle ta på 

sin päls före avstigning. Hon blockerade 

hela gången och det ville sig inte bättre 

än att den dåvarande ärkebiskopen KG 

- Vi hjälper dig snabbt och effektivt 

att hitta den person ditt företag 

behöver! 

Rekrytering till och inom Life Science 

Hammar kom gående och behövde passera. 

Håkan Mandahl fann sig snabbt i 

situationen och brast ut i ett ”Bereden 

väg för Herran!” till allas munterhet. 

Även om Håkan Mandahl nu går i 

pension kommer han fortfarande att ha 

uppdrag inom LIF och andra organisationer 

att sysselsätta sig med. Vi kan nog 

inte räkna med att han kommer att sitta 

hemma och rulla tummarna 

– Men först och främst ska jag satsa 

på min karriär som morfar och farfar, 

säger han med ett stolt leende. 

Erik Fredholm 

informationssamordnare, 

Läkemedelsindustriföreningen 

www.pharmasearch.se 


Vasagatan 36, 111 20 Stockholm info@pharmasearch.se www.pharmasearch.se

kåseri 

Äter du verkligen medicin?! 

Efter sjutton år inom läkemedelsområdet 

måste jag nu få älta en av mina käpphästar 

även i branschens egen tidning 

Pharma Industry: För mig är det viktigt 

att inte säga ”äta” om läkemedel. Ändå 

stöter jag ständigt på begreppet när jag 

lyssnar på radio, handlar på apoteket eller 

läser en tidning. Jag blir lika irriterad 

varje gång! 

Jag minns inte riktigt varifrån min 

”hangup” kommer. Kanske var det när 

jag genomgick min första produktutbildning 

som nybliven läkemedelskonsulent? 

Eller var det ännu tidigare, under 

LIF-utbildningen? 

När det så småningom blev dags för 

mig att hålla min första produktutbildning 

för nya läkemedelskonsulenter ägnade 

jag säkert en halvtimma åt att ondgöra 

mig åt uttrycket ”äta medicin”. Det 

heter inte äta! Äter gör man med sked 

eller med kniv och gaffel! Läkemedel 

”tar” man, ”behandlar med” eller ”använder”. 

Ska man verka kunnig och trovärdig 

som representant för läkemedel får man 

inte säga äta medicin, även om en del 

läkare gör det! Droppen rann över när 

ett forskningsprojekt vid Örebro universitet 

om ”ätbara vacciner” fick ett förnyat 

anslag i december. De behövde nog 

Kontroll av käpphäst: Äter, tar, använder eller behandlar? 

Sökning på läkemedelsrelaterade sajter 


Det finns saker som man funderar mycket över. En del av dem är 

viktiga medan andra kanske inte har särskilt stor betydelse när 

allt kommer till kritan. Men det behöver inte betyda att man inte 

ägnar tid åt dem – åtminstone när de ständigt ”poppar upp” i ens 

medvetande. Kjell Legernaes, medlem i Pi:s redaktionsråd, har 

en riktig sådan där ”hangup” som handlar om vårt dagliga bröd 

inom läkemedelsindustrin. 

pengarna till att formulera om frågeställningen 

för det projektet. 

Kontroll av käpphäst 

För att kolla om jag har rätt eller fel med 

min käpphäst gjorde jag en sökning på 

några läkemedelsrelaterade sajter på internet 

(se tabell). 

Resultatet var ganska övertygande – 

begreppet ”äta” bör inte användas om 

läkemedel. Åtminstone inte om man vill 

verka professionell. De begrepp som bör 

användas är att man ”tar” eller ”använder” 

läkemedel eller mediciner. Man kan 

också säga ”behandlar med”, även om det 

inte tycks användas lika frekvent på de 

sidor som undersökts. 

På www.apoteket.se fanns ingen sökfunktion 

för specifika ord men i löpande 

text var det begreppen ”använda” eller 

”ta” som dominerade. På Läkemedelsverkets 

webbplats redovisades sökresultat 

både från sidorna för sjukvård och för 

allmänhet. Där gick det inte att se någon 

skillnad i fördelning mellan begreppen, 

så det tycks inte vara vanligare att man 

använder (den felaktiga) termen ”äta” i 

större utsträckning till allmänheten. 

Om man däremot söker på Google.se 

dominerar ”äta”. Det verkar alltså som 

att allmänheten eller patienterna ”äter” 

sina läkemedel. Kan det ha någon inverkan 

på följsamheten, tro? 

På den engelskspråkiga Google.com 

är det däremot vanligare med ”use”, 

”take” och ”treat with” (drugs, pharmaceuticals, 

medicines, medications) än 

med ”eat”. Jag tror aldrig jag hört någon 

i personalen på Cityakuten eller på Grey’s 

Anatomy fråga sina patienter ”How long 

have you eaten Prozac?”. 

Käpphäst lämnas vidare 

Kära branschkollega, jag hoppas på ditt 

stöd. När du skriver en patientbroschyr, 

en bipacksedel eller ett pressmeddelande; 

när du gör en hemsida för allmänheten 

men också när du utbildar nya läkemedelskonsulenter 

– använd inte begreppet 

”äta” om läkemedel. 

Jag vet en som håller med mig. När 

jag sökte på språkbruket fann jag denna 

referens i Läkartidningens artikelregister: 

Åman C. Medicinens språk: »Att äta 

medicin» – utrota uttrycket! Läkartidningen 

1990;87:760. Kanske är det därifrån 

min sjuttonåriga ”hangup” kommer?! 

Jag beklagar om den nu också blivit 

din….. 

Kjell Legernaes 

CSR-konsult, Stradvise 

Fotnot: Sajterna www.vardfacket.se, 

www.lakartidningen.se, www.apoteket.se 

och www.dagensmedicin.se är också 

besökta men sökfunktionerna hade 

begränsningar som inte möjliggjorde 

redovisning enligt tabellen.

ekelund&wik, bild: pixgallery.com 

Varje steg i våra rekryteringsprocesser är kvalitetssäkrade. 

Allt från förarbete och kravprofil till bedömning och långtgående 

uppföljning av slutkandidaten. Det borgar för att 

rätt person hamnar på rätt plats. 

Men ibland händer saker som ingen kunnat förutspå. 

Därför har vi till vår värderekrytering kopplat en garanti.* 

Den innebär att vi kostnadsfritt gör en ny rekrytering om 

den som anställts exempelvis skulle få för sig att förverkliga 

en av sina andra drömmar. 

Gå in på www.peaksearch.se och läs mer om vårt koncept. 

Värderekrytering med Garanti! 

* Garantin gäller i 12 mån efter anställningsdatum. 

PeakSearch AB, Birger Jarlsgatan 34, 114 29 Stockholm. 08-545 00 100, kontakt@peaksearch.se, www.peaksearch.se

försäljning 

Fånga 

chansen 

i flykten 

– presentera dig på 

30 sekunder 

Att presentera sig är väl ingen 

konst. Men att göra det minnesvärt 

på 30 sekunder – det 

kräver finess. Den amerikanske 

affärsmannen Donald Trump 

har uttryckt vikten av att våga 

tala om sig själv så här: ”Om du 

inte berättar om din framgång 

för folk, kommer de förmodligen 

inte att känna till den.” 

Journalisten och pr-konsulten 

Vesna Maldaner har gjort 

succé med boken Sälj dig själv 

på 30 sekunder. 


Förslag på öppningar för olika yrken 

Optiker/ glasmästare: ”Jag ger dig en ny 

syn på livet.” 

Kirurg: ”Jag kan se ditt inre.” 

Banktjänsteman: ”Behöver du pengar 

– ring mig!” 

Musiker: ”Jag drar gärna en vals.” 

Rörmokare: ”Jag är bas över ledningen.” 

Med 90-talets stora omvälvning 

på arbetsmarknaden 

med färre och färre 

anställda och fler egenföretagare 

föddes en ny kultur i Sverige. 

Plötsligt var det inte bara tillåtet att tala 

om sig själv i positiva termer, det var till 

och med nödvändigt. 

– Den här nyordningen drabbade tusentals 

människor som helt plötsligt 

måste nyorientera sig i samhället. Från 

att ha haft en given roll i en organisation 

blev många tvungna att bli egenföretagare 

med allt vad det innebär av att bygga 

upp ett eget kontaktnät, börja ragga 

kunder och presentera sina tjänster eller 

produkter. Och det är inte det lättaste 

ens för etablerade företagare, säger Vesna 

Maldaner som i över 25 år arbetat som 

journalist både på radio, teve och tidningar. 

För några år sedan bestämde hon sig 

för att gå sin egen väg och började frilansa. 

Företagandet gick bra och jobben 

började rinna in. Allt från att skriva artiklar 

till att arrangera medieträning. 

Som en del i kundraggandet blev det 

också några mingelmöten. 

– Det var väldigt nytt för mig och inte 

så lyckat eftersom jag – precis som 

många av de andra – inte var så bra på 

att mingla. Samtidigt såg jag att några 

var väldigt duktiga på att skapa kontakt 

och intresse. Det var då jag fick en idé 

att ta reda på hur de gjorde och skriva en 

bok om det. 

Snabbpresentation i hissen 

I USA har man sysslat med det här väldigt 

länge och är oerhört duktiga. Där 

har man utvecklat den korta presentationen 

till stor konst och kallar den för 

”elevatorspeech”. Träffar man en inflytelse 

rik person i en hiss ska man kunna 

presentera sig själv och sin idé på under 

30 sekunder. Vesna Maldaner kallar det 

egotal eller attacksnack. 

Den amerikanske affärsmannen Donald 

Trump har skrivit en bok om konsten 

att bli rik. Ett av hans tips är att 

vara noga med hur man paketerar en affärsidé. 

Det viktiga är att tala om för 

mottagaren vad de kan få ut av det. På 

samma sätt fungerar ett bra egotal. 

–Det finns massvis med böcker om 

hur man talar, uppför sig, klär sig, säger 

Vesna Maldaner. Men ingen om hur man 

presenterar sig kort och konkret! Jag ville 

ha en guidebok som på ett enkelt sätt 

förklarade hur man gör. En bra mall, helt 

enkelt. 

En sådan mall har Vesna Maldaner nu 

skapat genom att intervjua framgångsrika 

företagare och personligheter. De 

kända har ju ofta kommit fram genom 

att presentera sig på ett smart sätt. Samtidigt 

spetsade hon öronen på mingelmötena 

för att få reda på vad det var som 

gjorde att vissa fick mer uppmärksamhet 

än andra. 

– Jag letade efter det annorlunda, det 

personliga. Presentationer som var kryddade 

med personernas egna egenskaper. 

Bland hundratals möten och presentationer 

fann hon så småningom sin 

framgångsformel, i boken illustrerad av 

24 exempel, bland andra författaren 

Björn Ranelid, ståuppkomikerna Anna- 

Lena Brundin, hovmarskalken Elisabeth 

Tarras-Wahlberg, skådespelerskan Anita 

Ekberg och IT-miljonären Dan Olofsson. 

Boken är på 60 sidor och innehåller praktiska 

råd och pedagogiska exempel. 

– Den är kanske inte heltäckande, 

men den är en snabb beskrivning av hur 

man gör för att snabbt få uppmärksamhet. 

Den hjälper en helt enkelt att öppna 

dörrar. Boken ger redskapen. 


försäljning 

Man skapar själv sin chans 

Ett av Vesnas motton i boken är: 

Alla människor är unika, det gäller för dig 

att få andra att förstå att du också är det! 

– Det har man länge förstått i USA, 

medan vi här i Sverige har lärt oss att hålla 

en lägre profil. Verka utan att synas. 

Det fungerade kanske förr, men det 

är nya tider nu, menar Vesna Maldaner. 

I dag finns det många flera och synligare 

arenor samtidigt som det är många 

fler som slåss om utrymmet på dem. 

Därför är det så viktigt att ta tillfället 

att synas och göra intryck. Chansen 

kommer sällan av en slump, man skapar 

den. 

–’Eller som Mark Twain sa: ”Det tar 

ungefär tre veckor att förbereda ett improviserat 

tal.” 

Nu är inte ett kort egotal hela hemligheten 

till framgång. Men ett bra egotal 

kan inte bara öppna en dörr utan också 

hålla den på vid gavel. Man har sällan 

mer än 30 sekunder på sig att väcka en 

annan människas intresse. Vesna menar 

att om man inte lyckas då, så är man ute 

Kändisarnas snabbpresentationer 

Foto: Vesna Maldaner 

”Jag har gjort över 60 spelfilmer 

och spelat mot alla de stora – John 

Wayne, Lauren Bacall, Audrey 

Hepburn, Henry Fonda, Marcello 

Mastroianni. Ändå är jag mest känd 

för filmen Det Ljuva Livet av Federico 

Fellini. 

Anita Ekberg, filmstjärna 

”Jag ser mig själv som möjliggörare. 

Du kan få affärskontakter och nya 

möjligheter för att bredda ditt arbete. 

Jag försöker öppna upp vägar.” 

Eva Östling Ollén, regionansvarig 

för Svenskt näringsliv i Skåne, Blekinge 

och södra Halland, tidigare vd 

för Proffice. 

�� 


�� 

ur leken! 

– De vanligaste felen vi gör när vi presenterar 

oss är att vi börjar tala om oss 

själva. Hur gamla vi är, vad vi jobbar 

med, alltså torra fakta. 

– Det viktigaste att tänka på är att 

förklara hur ens idéer, tjänster eller produkter 

kan vara till nytta för någon annan. 

Att snabbt göra lyssnarna nyfikna 

eller beroende av en. Till exempel genom 

en kul eller intressant inledning. Gärna 

låta folk gissa lite eller fundera, säger 

Vesna Maldaner. 

H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

�� 

�� 

�� 

”Ja, ni vet ju vem jag är. Ni vet ju att jag 

är en gammal politisk räv, men inte numera. 

Idag är jag frilansfeminist. Jag är 

öppen för alla erbjudanden och jag är 

en baddare på att prata mycket.” 

Gudrun Schyman, frilansfeminist och 

fd partiledare för Vänsterpartiet

H H H H H H H H H 

H H 

H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H 

”Jag är så glad att ni har kommit hit helt frivilligt, 

fast ni visste att jag skulle komma hit”. 

Anna-Lena Brundin 

”Mitt namn är Sara Lund. Åtminstone ibland. 

annars heter jag Claes Schmidt. Kan ni gissa 

vilken minoritet jag representerar? Jag är skåning. 

och sedan är jag dessutom man. Vi utgör 

ju 47 procent av befolkningen och det är ju en 

minoritet. jag är också småföretagare, jag är 

make......och så är jag naturligtvis transvestit.” 

Claes andra version (han har tre) låter så här: 

Jag heter Claes Schmidt och jag driver 

Slagthuset i Malmö tillsammans med min hustru 

och jag är chef för hitte-på-avdelningen. 

Vissa kallar det producent, andra kallar det 

marknadsförare eller marknadschef.” 

Claes Schmidt 

”Jag har varit vd i sjutton år och har aldrig varit speciellt 

rädd för att göra fel. Det är en resa som har gått från 

scratch till att i dag ha 6 000 anställda.” 

Dan Olofsson, IT-miljonär, startade konsultföretagen 

Sigma, Epsilon och Teleca. 

Foto: Claes Hall 

”...en enkel 608-rummare i Gamla Stan 

i Stockholm. Det är min arbetsplats 

sedan 30 år tillbaka. 1976 steg över 

tröskeln till vänstra valvet, sedan östra 

valvet och sedan till mitt tjänsterum.” 

Elisabeth Tarras Wahlberg talar om sin 

arbetsplats, det kungliga slottet. 

Skribent 

Mikael Frohm 

H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H 

H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H 


marknadsföring 

Lansering av ett nytt läkemedel 

är det första kritiska steget 

i ledningens hantering av en 

produkts livscykel, och de första 

sex månaderna är helt avgörande 

för framgången. Det 

visar den mest omfattande undersökningen 

om vad som påverkar 

ett läkemedels framgång 

på marknaden som någonsin 

gjorts. Undersökningen som 

gjorts av IMS Health presenteras 

här i korthet av senior strategic 

consultant Tommy Ståhl. 


Första halvåret avgörande 

Pricka in 

lanseringsfönstret 

Att tiden före lanseringen av 

ett nytt preparat på läkemedelsmarknaden 

är en viktig 

fas i ett preparats livscykel 

har varit känt för många inom läkemedelsbranschen 

sedan flera år. Det har 

också stärkts av en undersökning som 

IMS nyligen gjort. Undersökningen har 

bland annat identifierat de framträdande 

faktorerna för de mest framgångsrika 

lanseringarna, inte bara på en marknad 

utan i flera länder. 

IMS har följt utvecklingen och analyserat 

4 225 lanseringar under minst två 

år mellan åren 1997–2004. Dessa lanseringar 

representerar 2 470 produkter, 

dels öppenvårdsprodukter (77 procent), 

dels specialistinitierade produkter (23 

procent), där onkologi och produkter 

som enbart tillhandahålls på sjukhus har 

exkluderats. En liknande undersökning 

inom onkologiområdet pågår just nu. 

Undersökningen visade tydligt att de 

första sex månaderna är helt avgörande 

för en produkts försäljningsutveckling 

under hela livscykeln. I realiteten har 

man så lite tid på sig att säkerställa en 

framgångsrik lansering att det viktigaste 

beslutet i vissa fall kanske till och med 

kan vara att senarelägga en lansering. 

Detta för att ha full kontroll på allt som 

ska genomföras, både internt och externt 

i form av kommunikation, i dag ofta mot 

flera målgrupper med olika aktiviteter. 

Tajmningen är A och O. 

Är relansering en bra ide? 

Ofta är det inte helt ovanligt att företag 

försöker relansera en produkt en kort 

eller en lång tid efter att den ursprungliga 

lanseringen har skett – men undersökningen 

visar att det bara i ytterst 

få fall förändrar en produkts framgång 

signifikant. 

De flesta produkter har ett ”lanseringsfönster” 

på omkring sex månader,

då man måste lyckas säkerställa att den 

utstakade planen för produktens livscykel 

är på väg åt rätt håll. Om en produkts 

livscykel är helt beroende av vad 

man genomför under de första sex månaderna 

är det klart att allt som sker före 

lanseringen är totalt avgörande för om 

man ska få en framgångsrik lansering 

eller inte. Det vill säga, allt måste vara 

på plats innan den aktuella lanseringen 

och kommunikationen sker – och den 

måste ske på ett koordinerat sätt mellan 

alla funktioner i företaget för att lyckas. 

Utifrån de 4 225 analyserade lanseringarna 

fann vi enbart 35 (1,4 procent) 

som uppfyllde ett antal kriterier för att 

bli klassade som framgångsrika, ett av 

dessa kriterier var bland annat att vara 

etta eller tvåa i marknadsandelar i minst 

två länder eller fler inom två år. Bland 

dessa 35 har vi funnit fyra områden som 

varje företag måste behärska för att optimera 

lanseringen av en ny produkt. 

1. Engagera alla beslutfattare 

och expandera 

marknaden 

När en ny produkt ska lanseras måste 

betydligt fler beslut fattas i dag än för 

några år sedan. Därför är det viktigt att 

förstå vikten av relationen mellan patienten, 

betalaren (i Sverige ofta beslutsfattare 

inom den offentliga sjukvården) och 

läkaren. Det bästa rådet är att strukturera 

varje enskilt marknadssegment och 

när möjlighet finns expandera utanför 

den i dag definierade marknaden. 

2. Anpassa till lokala 

förhållanden och nya 

förutsättningar 

Alla djupanalyser som kan genomföras 

för att förstå vilka de olika drivkrafterna 

är i de enskilda länderna för att kunna 

agera rätt bör genomföras. Även inom 

EU är variationerna stora och dessa måste 

inkluderas i detalj i varje lands lanseringsplan. 

Man måste också ta hänsyn 

till att läkemedelspreparat för behandling 

av olika sjukdomar också har olika 

drivkraft. Det är lönsamt att spendera 

tid på att skaffa sig kunskap om varje 

lokal marknadsmekanism och det finns 

inget som tyder på att en global lansering 

nödvändigtvis måste ske vid exakt 

samma tidpunkt i alla länder. 

Det är mycket populärt, och ur ett 

huvudkontors perspektiv effektivt, med 

en global lansering där ramarna för en 

lansering definierats en gång för att sedan 

successivt ”rullas ut” på marknad 

efter marknad. Men våra analyser har entydigt 

funnit att det lönar sig att ta en 

närmare titt på hur lanseringen bäst kan 

anpassas till varje lands förhållande, som 

relationen mellan patienten, betalaren 

och läkaren, och de mekanismer och 

drivkrafter som finns i varje enskilt 

land. 

Det är ett måste i dag att anpassa lan- 

”Det är inte en fråga 

om tur vid lansering 

av en ny produkt. Det 

handlar om att både 

planera och agera före 

det planerade lanseringsdatumet 

– långt 

tidigare än vad många 

företag gör i dag.” 

seringen till det enskilda landets förhållanden. 

Detta innebär absolut inte att 

man inte kan, eller snarare bör, ha en 

global strategi. Men en lokal analys vad 

gäller de specifika förhållandena och anpassning 

är nödvändig för att kunna genomföra 

rätt marknads- och försäljningsaktiviteter. 

3. Säkerställ att hela 

organisationen vet vad 

som ska uppnås 

Kollisioner mellan marknadsavdelningar 

och den kliniska avdelningar är klassiska. 

Den orsakas ofta av missförstånd av 

varandras förutsättningar, arbetsförhållande 

och mål. En marknadsavdelning 

bedömer ofta ett kliniskt prövningsprogram 

utifrån läkarens synvinkel, i den 

situation där denne förskriver ett preparat 

till patienten. Den försöker etablera 

en medvetenhet hos läkaren om ett visst 

preparat, medan den kliniska funktionen 

är mer intresserad av att säkerställa 

att registreringsmyndigheten accepterar 

ett antal kliniska parametrar. 

Ju bättre organisationen är på att få 

med alla på samma tåg och tillsammans 

forma profilen på den nya produkten, desto 

mer engagemang skapas och desto 


marknadsföring 

”En lansering kostar en enorm summa pengar och är extremt resurskrävande 

för en organisation. Av det skälet kan inte behovet av lokal anpassning 

poängteras tillräckligt.” 

mer framgångsrik blir lanseringen. Vårt 

råd till våra kunder är att etablera en roll 

för marknadsfunktionen redan före fas 

III-studier, både ur huvudkontorets synvinkel 

och ur de lokala bolagens. 

Det är för sent att komma in när det 

bara är 6–12 månader kvar till utsatt 

lanseringstidpunkt, då det inte längre 

går att påverka designen av produkten 

eller upplägget av de kliniska prövningsprogrammen 

signifikativt. 

4. Optimera och säkerställ 

att allt sker samordnat 

inom ”lanseringsfönstret” 

Det är enbart genom att optimera prelanseringsfasen 

som det finns en möjlighet 

att säkerställa en signifikativt hög 

och snabb tillväxt i inledningsskedet av 

en produkts lansering. Ju högre efterfrågan 

som skapas redan under de sex 

första månaderna , desto större kommer 


den totala intjäningen att bli under hela 

produktens livscykel. 

I länder där regulatoriska regler tilllåter 

att man genomför prelanseringskampanjer, 

typ fas III b-program, kan 

dessa var mycket lönsamma. I de fallen 

behandlas patienterna redan med produkterna 

när produkten får sitt marknadsgodkännande. 

Det vill säga förutsättningen 

för en brant tillväxtkurva är 

redan etablerad eftersom många patienter 

kommer att fortsätta att behandlas 

med produkten i fråga. 

En lansering kostar en enorm summa 

pengar och är extremt resurskrävande för 

en organisation. Av detta skäl och då det 

dessutom är färre och färre nya produkter 

som lanseras kan inte behovet av lokal 

anpassning poängteras tillräckligt. 

De första sex månaderna kommer aldrig 

tillbaka – det blir aldrig en andra 

chans – så tiden fram till lansering, ungefär 

36 månader, är det som avgör om 

det blir en framgångsrik lansering eller 

inte. Det man gör från dag ett när pro- 

dukten är godkänd ska redan vara planerat 

och klart – med lokal anpassning 

– och alla ska vet vad som skall kommuniceras 

och hur. 

Dåligt förberedda 

Att känna till vad som bör göras är inte 

tillräckligt – många läkemedelsbolag 

är fortfarande inte förberedda när de 

ska lansera nya produkter. IMS Health 

har gjort en uppföljningsundersökning 

(1) bland ett antal ledande chefer på de 

större läkemedelsbolagen i Europa. Här 

är resultatet: 

• Segmentera och expandera marknaden. 

70 procent av cheferna anser att 

de tar hänsyn till betalarens ökande 

inflytande i sina lanseringsprogram. 

• Anpassa till lokala förhållanden. De 

flesta bolag använder fortfarande tidigare 

erfarenhet, eller marknadens 

storlek, som bas för den totala promotion 

budgeten – bara 15 procent anser 

sig budgetera efter ländernas dynamik 

och nya påverkare.

• Säkerställ att hela organisationen. 45 

procent av de intervjuade är medvetna 

om de ökande utmaningarna för ett 

behov av intern stringens i bolagen, 

men enbart 16 procent var konsekventa 

över alla länder. 

• Optimera inom ”lanseringsfönstret. 

Enbart 8 procent av de intervjuade 

anser sig göra planer för korrigering 

om något skulle inträffa inom 6 månader. 

�� 

Det är inte en fråga om tur vid lansering 

av en ny produkt. Det handlar om 

att både planera och agera före det planerade 

lanseringsdatumet – långt tidigare 

än vad många företag gör i dag. 

Referens 

1. IMS Health Consulting IMS survey with 102 

people with business management or marketing 

responsibilities in pharmaceutical or diagnostic 

companies 

�� 

�� 

�� 

Tommy Ståhl 

senior strategic 

consultant, IMS 

Health Consulting 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 


politik i industrin 

Ett år har gått, 

motsättningarna 

består 

Förra året kom boken ”Från splittring till samverkan på 

morgondagens läkemedelsmarknad” med ett tiotal 

intervjuer av företrädare för läkemedelsmarknaden. 

Sedan dess har nästan ett år gått och bokens författare, 

Mats Olsson, Kairos Future, gav sig ut och träffade fler 

företrädare för vården och läkemedelsindustrin för att 

se vad som hänt. 

Ett år har gått av förändringen av affärsmodellen för 

läkemedelsindustrin. Efter flera års tvekan hade flera 

företag accepterat att sjukvårdshuvudmännen ville ha 

ekonomistyrning även för läkemedel. Och då behöver 

affärerna göras på annat sätt. 

Har branschen förändrat sitt sätt att tänka? Eller 

har den bara börjat inrikta sina attacker mot nya 

mål? 

Nya makthavare har blivit måltavla för industrin, 

som förväntar sig att vården ska ställa upp på deras 

villkor. Men de nya makthavarna sitter högre upp och 

är långt mer upptagna än de som tidigare var industrins 

måltavla. Vården, som har börjat tänka nytt, 

avvaktar. 

De här makthavarna har knappast tid att ställa upp 

på det sätt som man inom industrin har tänkt sig. 

Eller ska de ens göra det? 

Vårdarenan vidgar sig snabbt utanför landets gränser. 

Snart är vi på EU-nivå. Vem är samtalspartnern 

då? Samtidigt träder ett nytt spöke in på arenan: 

Transparens. Och patienterna och hälsokonsumenterna 

ställer krav på både vården och industrin. 

Som en uppföljning till mina intervjuer i boken 

har jag träffat flera företrädare för vården och för industrin, 

bland annat Karin Bernadotte, vd, MSD och 

Karin Lendenius, läkemedelschef, Västra Götalandsregionen. 

Det samlade intrycket är att det inte har hänt så 

mycket nytt mellan parterna på ett år. Däremot har 

vi fått in en ny aktör som kommer att ha allt mer att 

säga till om i framtiden, genom att den organiserar 

sig och får både större inflytande och större makt: 

Patienten och hälsokonsumenten. 


Två parter i sökfas 

Karin Lendenius har haft befattningen som läkemedelschef 

i Västra Götalandsregionen under knappt ett 

halvår. Karin jobbade delvis med läkemedelsfrågor i 

sin tidigare befattning som stabschef på Sahlgrenska 

universitetssjukhuset. På den tiden träffade läkarna 

läkemedelskonsulenterna på lunchmöten. Det hon 

minns som mest påtagligt från tiden på sjukhuset var 

den strida strömmen av smörgåstårtor från läkemedelsföretagen, 

då konsulenterna kom på besök. 

Karin Lendenius är väl medveten om att vården 

och industrin befinner sig i en sökfas för att finna former 

i den nya situationen. Hon tycker dock att industrin 

måste respektera den process som man inom vården 

genomgår. Till exempel att de beslutsfattare som 

bestämmer vilket läkemedel som ska användas nu befinner 

sig på en högre nivå. 

Många högre befattningshavare reagerar mot att 

man snabbt ska anpassa sig till industrins sätt att 

jobba. Att industrin har bytt arbetssätt har inte diskuterats 

med vården överhuvudtaget. 

Vården behöver tid, befattningshavarna har mycket 

annat att tänka på. Till exempel stora framtida 

utmaningar, som den åldrande befolkningen och det 

postindustriella dilemmat (med allt dyrare tjänster 

samtidigt som många produkter blir allt billigare). 

Det är inte heller helt säkert att detta är den rätta 

vägen att gå för industrin, för nu talar vi om EU som 

vårdarena. Beslutshierarkin kanske ser ut på ett helt 

annat sätt i en nära framtid. Vad är strategiskt vettigt 

på kort och lång sikt? Och det nya ansvaret för den 

regionala utvecklingen som vissa landsting och regioner 

har är även det en viktig komponent. Vilken 

roll kommer industrin att välja för en konstruktiv 

samverkan i dessa sammanhang? 

– Den massiva marknadsföringsinsatsen gentemot beslutsfattarna 

i den administrativa organisationen är inte 

bra, säger Karin Lendenius. Läkemedelsföretagen ger sig 

nu i kast med beslutsfattare på en helt annan nivå, där 

beslutsfattarna är mer upptagna och har mindre tid. 

Karin håller med Anna Lefevre Sköldebrand, vd, 

SwedishMedtech som i intervjuboken nämnde att 

mottagarna av budskapet inte orkar (och hinner) tala 

med för många avsändare av ett budskap. Hon instämmer 

också när Anna Lefevre Sköldebrand poängterar 

betydelsen av några grundläggande branschprinciper, 

annars blir det alldeles för trångt i de nya och 



Karin Bernadotte, Vd, MSD. 

färre dörrhål som industrin ska slåss om utrymmet i. 

En artikel i Dagens Medicin (28 nov 2007) beskrev illustrerande 

hur landstingspolitikerna har blivit industrins 

måltavlor. Artikeln handlade om ett etikproblem, då industrin 

planerat bjuda politiker och högt uppsatta tjänstemän 

med ansvar för inköp av läkemedel på en gratis utbildning 

i hälsoekonomi. 

Enligt Läkemedelsindustriföreningen är det självklart 

inte tillåtet för läkemedelsföretagen att bjuda på utbildningen. 

Pär Tellner, marknadsetikansvarig på LIF, säger att 

det redan finns planer på att ta fram etiska regler för detta 

om behovet finns. 

”Industrin saknar transparens” 

Karin Lendenius anser att det fortfarande saknas transparens 

i företagen. Enskilda företag upphör inte att förvåna 

med diverse grepp som hör till det gamla arbetssättet. Man 

kilar till exempel in bakvägen och gör olika, ofta skriftliga, 

uppgörelser med enskilda läkare, även om alla känner till 

de rutiner man vill ha inom sjukvården. 

– En ofta förekommande del i mitt arbete är att påtala 

för företagen att om vi ska börja tala om samverkan förväntar 

vi oss från sjukvården en helt annan öppenhet och tydlighet 

från industrin. Jag är inte helt säker på att man faktiskt 

har ändrat sitt sätt att arbeta. 

Under det år som gått har vi också kunnat ta del av det 

intressanta, och speciella, fallet med Hunterpatienten på 

Karolinska universitetssjukhuset och en läkemedelskostnad 

som motsvarar ungefär tio miljoner kronor per år. När beslutet 

från Karolinska nådde medierna att man inte ville 

betala gick det bara några timmar till ett nytt, ändrat beslut. 

Konsumenter och medier i samverkan i det virtuella 

samhället är redan en tuff utmaning i sjukvården. 

Frågan har utlöst funderingar över hur finansieringen av 


Karin Lendenius, läkemedelschef, 

Västra Götalandsregionen. 

morgondagens dyrare läkemedel ska gå till. Kan det bli en 

samordning av det nya, dyra läkemedelssortimentet? Nationell 

samordning av det ena eller andra slaget kan vi nog 

räkna med. Det uttryckte även ordförandena för landets läkemedelskommittéer, 

LOK, vid senaste Riksstämman. 

– Det finns olika typer av aktörer inom läkemedelsindustrin, 

säger Karin Bernadotte. Vissa är mer specialiserade 

mot slutenvården och andra mot öppenvården och det finns 

även andra profileringar mellan lågprisaktörer och forskningsföretag. 

Företagen befinner sig också i olika stadier 

med sina läkemedel – vissa läkemedel är gamla på marknaden 

och andra är nyare. 

– Inom sjukvården kan man mycket väl skilja mellan 

olika företag, deras profil och att man agerar på olika sätt. 

Samtidigt går det inte att bortse från risken att branschens 

företag klumpas ihop och att det i övergångsperioden mellan 

gammal och ny affärsmodell finns en del företag som 

håller en lägre profil än andra för att man prövar sig fram, 

säger Karin Bernadotte. 

Karin Lendenius tycker att det är uppenbart att det behöver 

etableras grundläggande principer som täcker in saker 

som ligger bortom etikavtalet. Även på den punkten håller 

hon med Anna Lefevre Sköldebrand där hon rekommenderar 

läkemedelsindustrin att samla vissa frågor till en gemensam 

insats. 

Norden en avkrok? 

En del experter menar att Norden, på grund av betalarnas 

ovilja att betala för nya och innovativa läkemedel, riskerar 

att bli en avkrok av läkemedelsvärlden om fem år. 

– Jag håller inte med, säger Karin Lendenius. Industrin 

behöver fundera över vem som är kund och vilket inflytande 

kunden vill ha över kostnader och principer. Med ett 

ordnat införande av nya läkemedel tillåter vi oss att pröva

olika aspekter även om myndigheten godkänt läkemedlet. 

– Men det innebär inte en ovilja att betala, det handlar 

enbart om att få in styrprinciper, så att vi har ett inflytande 

över implementering och användning. 

Karin Bernadotte, MSD, menar att industrin måste ha 

en uppfattning om hur den långsiktiga finansieringen av 

hälso- och sjukvården ska se ut. Utifrån den kan den forskande 

industrin hitta en modell så att sjukvården har råd 

med nya innovativa läkemedel. 

– Det börjar finnas en balans från båda sidor i denna 

fråga, säger Karin Bernadotte. Inom sjukvården börjar man 

se kopplingen mellan klinisk forskning och introduktionen 

av nya läkemedel. 

– För de riktigt stora läkemedelsgenombrotten kommer 

det nog alltid att finnas en beredskap att ta in dem i sjukvården. 

För de små förbättringarna däremot kan det mycket 

väl finnas en risk att man fortsätter vara restriktiv med 

att börja använda dem. 

Karin Bernadotte menar att även en liten förbättring kan 

innebära stor skillnad för en enskild patient samtidigt som 

man i laboratoriedata inte ser detsamma. Ett exempel är nya 

beredningsformer. Det kan finnas en risk för att livskvaliteten 

kan få stå tillbaka i en del sådana bedömningar. 

– Vi måste bli duktigare på att förmedla nyttan med 

såväl stora som små förbättringar i läkemedelsutvecklingen. 

Lemonaid halvsidesannons augusti 07-05-23 07.04 Sida 1 

Ska din produktchef 

vara barnledig? 

VÅRA ERBJUDANDEN Lemonaid har produktchefer, 

projektledare, KAM och försäljnings- och marknadschefer 

med många års erfarenhet av arbete med marknadsföring 

och försäljning inom läkemedelsindustrin. Kunskap finns 

inom flertalet större terapiområden, läkemedelsupphandling 

och inte minst inom konsumentmarknadsföring/OTC. 

Tidigare har det förekommit vissa hot i denna diskussion. 

Det är definitivt något som vi inte är betjänta av. 

– Vi behöver bli bättre på att hjälpa sjukvården att hitta 

de rätta patienterna för våra läkemedelsbehandlingar. Är 

målet att en viss läkemedelsbehandling ska få sättas in på 

15 procent av det totala antalet hypertoniker eller är målet 

att hitta de 15 procent av hypertonikerna som kommer att 

svara på denna läkemedelsbehandling? frågar sig Karin Bernadotte. 

Det är nytänk som gäller och nya visioner. Världen förändras 

och den gör det nu. Morgondagens hälsokonsumenter 

har andra förväntningar och krav än gårdagens patienter 

vare sig vi vill det eller inte. Något som kommer att påverka 

alla aktörer, både industrin och vården, både här och 

utomlands. 

Läsning 

”Från splittring till samverkan på 

morgondagens läkemedelsmarknad” 

innehåller ett tiotal intervjuer av företrädare 

för läkemedelsmarknaden. 

Intervjuerna är gjorda mellan november 

2006 och april 2007. 

VÅRA KONSULTER Utgångspunkten i vårt arbete är alltid 

det verksamhetsresultat som eftersträvas av våra uppdragsgivare. 

För att ge bästa möjliga avkastning på insatta resurser 

tillhandahåller vi personal med god akademisk bas, rik 

erfarenhet och hög kompetensnivå. Tillsammans med stark 

professionalism och affärsorienterad inställning skall våra 

konsulter alltid sträva mot att skapa största möjliga värde 

för våra uppdragsgivare. 

LEMONAID 

strategisk kompetens – operativ effektivitet 

Mats Olsson 

omvärldsanalytiker 

och framtidsstrateg, 

Kairos Future AB 

Skotvägen 4 • 133 44 Saltsjöbaden, Sweden • Tel +46 70 699 47 80 • E-mail info@lemonaid.se • www.lemonaid.se 


Lemonaid bildades 2003 med grundtanken att bistå läkemedelsindustrin med hög kompetens inom marknadsföring, försäljning, logistik och distribution. 

Med mycket erfaren och välutbildad personal är vår mission att hjälpa våra kunder att nå strategiska affärsmål.


Snabbare utveckling 

av CNS-läkemedel med 

PET-hjälp 

Under senare år har samtliga större läkemedelsföretag satsat 

kraftfullt på att utnyttja bildtekniken positronemissionstomografi 

(PET) för att effektivisera utvecklingen av nya 

läkemedel. Med hjälp av PET-studier går det att få en säker 

och tidig utvärdering av läkemedelskandidater på försökspersoner, 

skriver Lars Farde, Ingrid Nordgren, Svante 

Nyberg, Stuart Heminway, Chi-Ming Lee och Dennis 

McCarthy, samtliga AstraZeneca. 


Mot bakgrund av att relativt få 

nya läkemedel godkänts under 

de två senaste årtiondena 

arbetar läkemedelsindustrin målmedvetet 

med att utnyttja nya tekniker för att 

effektivisera forskning och utveckling. 

Positronemissionstomografi (PET) är en 

teknik som gör det möjligt att studera 

hur ett radioaktivt märkt läkemedel 

distribueras i den levande organismen. 

Undersökningar på människa kan genomföras 

i ett tidigt skede med begränsad 

toxikologisk dokumentation genom 

användning av spårmängder eller ”mikrodoser” 

(några få mikrogram i en PETstudie) 

av radioaktivt märkta läkemedel. 

En mer avancerad tillämpning är att 

utveckla radioligander för att med PET 

studera hur läkemedlet binder till det 

avsedda receptorproteinet. Bindningsgraden 

(receptorblockad) är vägledande 

för val av dos i efterföljande kliniska studier. 

PET kan dessutom användas för att 

korrelera receptorbindning till det farmakodynamiska 

svaret och för att visualisera 

biomarkörer för sjukdomspatologi. 

De regulatoriska riktlinjer för PETstudier 

som den europeiska läkemedelsmyndigheten 

EMEA och den amerikanska 

läkemedelsmyndigheten FDA nyligen 

fastställt kommer att underlätta användningen 

av PET och därigenom effektivisera 

processen för läkemedelsutveckling. 

Färre läkemedel för pengarna 

I en intervju för Next Generation Pharmaceutical 

Magazine (december 2006) 

sade Jean-Pierre Garnier, vd för Glaxo- 

SmithKline: 

”På 1980-talet investerade läkemedels

anschen två miljarder dollar i forskning 

och utveckling och amerikanska FDA godkände 

cirka 30 nya produkter. Tjugo år senare 

investerade branschen 26 miljarder dollar 

i forskning och utveckling, men FDA 

godkände fortfarande inte fler än 30 produkter. 

Dessutom kostade kliniska prövningar 

cirka 20 000 dollar per patient jämfört med 

2 000 dollar i början av 1980-talet.” 

Den genomsnittliga kostnaden för att 

utveckla en substans till en godkänd 

produkt på marknaden är i dag nästan 

en miljard dollar och processen tar normalt 

10–15 år. Ett stort problem för läkemedelsindustrin 

är det faktum att flertalet 

läkemedelskandidater som går in i 

kliniska studier inte håller måttet. Endast 

cirka åtta procent når marknaden, 

vilket är en nedgång från att historiskt 

ha varit 14 procent. 

Många läkemedel håller inte måttet i 

kliniska prövningar på grund av att de 

prekliniska modellerna inte på ett adekvat 

sätt predicerar effekt hos människa. 

Dessutom faller upp till 40 procent av 

läkemedelskandidaterna ifrån redan i de 

kliniska fas I-studierna på grund av 

olämpliga farmakokinetiska egenskaper 

eller oväntade biverkningar. Effekten 

liksom de flesta toxiska effekterna av ett 

läkemedel är relaterade till den administrerade 

dosen. Ett läkemedel kan sålunda 

sorteras bort i onödan om felaktiga 

doser väljs för de kliniska studierna. 

De inledande kliniska doserna till 

människa har traditionellt valts på 

grundval av dos-responsdata från prekliniska 

modeller. För att kunna förutsäga 

exponeringen hos människa karakteriseras 

ett läkemedels metabola och farmakokinetiska 

egenskaper med hjälp av 

studier in vitro- och in vivo, där flera 

djurarter används, alltifrån gnagare och 

hundar till apor. 

Resultaten från dessa studier används 

sedan för att modellera och förutsäga absorption, 

distribution, metabolism och 

utsöndring av läkemedelskandidaten i 

människa. Sådan allometrisk skalning 

har dessvärre, på grund av artskillnader, 

visat sig ha bristfälligt prediktivt värde 

i cirka ett fall av tre. 

Mikrodosering ger information 

Utmaningarna som är förknippade med 

utveckling av läkemedel för det centrala 

nervsystemet (CNS) är ännu större, eftersom 

dessa läkemedel måste passera 

blod-hjärnbarriären för att ge tillräcklig 

exponering i CNS. Vid en genomgång 

av småmolekyler visade det sig 

att endast två procent av dem passerar 



Tabell 1. 

EU:s dokumentationskrav för att genomföra en klinisk PET-studie 

En utökad singeldos toxikologistudie på en däggdjursart. 

Val av art ska motiveras utifrån in vitro-metabolism samt primärfarmakologiska 

data. 

Två administreringsvägar, intravenöst samt planerad klinisk administreringsväg, 

skall undersökas. Om intravenös administrering är den planerade kliniska 

administreringsvägen räcker det att studera denna administreringsväg i toxikologistudien. 

Både hanar och honor bör ingå i studien. 

Studieperioden bör vara 14 dagar med en ”interim sacrifice” dag 2, det vill säga 

en subpopulation analyseras 2 dagar efter dosering. 

Syftet med studien är att fastställa den dos som ger en minimal toxisk effekt. 

För substanser med låg toxicitet bör en säkerhetsfaktor på 1 000 användas för 

att fastställa högsta dosen. 

Studien bör utformas så att information om hematologi, klinisk kemi och histopatologi 

erhålls dag 2 och 14. 

Information skall tillhandahållas rörande effekter på andra organsystem som 

substansen är lokaliserad till, till exempel de organ som ska undersökas med 

PET. 

Om annan information om substansen, eller nära besläktade substanser, finns 

tillgänglig skall den tillhandahållas, till exempel HERG-aktivitet och receptorbindningsprofil. 

Lokaltolerans 

Lokaltolerans kan utvärderas i den utökade singeldosstudien. Ingen separat 

studie krävs. 

Genotoxicitetsstudier in vitro skall utföras enligt ICH:s riktlinjer. 

I den utökade singeldosstudien och i genotoxicitetsstudierna skall motsvarande 

stabila isotop användas. 

Icke-kliniska studier skall utföras enligt GLP. 

blod-hjärnbarriären i tillräcklig grad 

och att många dessutom direkt transporteras 

tillbaka till plasma via olika 

transportproteiner i blod-hjärnbarriären. 

Otillräcklig mängd läkemedel i hjärnan 

har därför bidragit till en rad misslyckanden 

när det gäller utveckling av nya 

CNS-läkemedel. 

Trots försök att utveckla mer prediktiva 

djurmodeller står det klart att det 

alltid kommer att finnas en osäkerhet vid 

extrapolering av prekliniska data från 

djur till människa. Baserat på argumentet 

att den bästa experimentella modellen 

för människan är människan själv har 

fas 0-studier med mikrodosering rekom- 


menderats som ett säkert, effektivt och 

etiskt sätt att få värdefull information 

om humanmetabolism och farmakokinetik 

i ett tidigt skede av den kliniska 

utvecklingen. 

Mikrodosering innebär administrering 

av en läkemedelskandidat till försökspersoner 

i doser som inte ger farmakologiska 

effekter. Avsikten är att erhålla 

data om biodistribution och farmakokinetik 

in vivo. Mikrodoseringsstudier 

är beroende av ytterst känsliga analytiska 

tekniker som positronemissionstomografi, 

PET, eller acceleratormasspektrometri, 

AMS. 

Båda teknikerna bygger på analys av 

radionuklider som byggts in i testsubstansen 

(till exempel 11 C eller 18 F för PET 

och 14 C för AMS och båda möjliggör detektion 

av radioaktivt märkta spårmängder 

i koncentrationer runt 10 -12 mol/1. 

Det innebär att signalen kan vara tillräckligt 

stor även om massan av givet 

radioaktivt märkt läkemedel är mycket 

liten (vanligen en fraktion av ett mikrogram). 

En vanlig invändning är att en mikrodos 

av ett läkemedel inte visar hur läkemedlet 

uppför sig vid kliniska doser. 

Detta argument bemöttes i den nyligen 

genomförda Creamstudien (Consortium 

for resourcing and evaluating MAS microdosing). 

Det konstaterades att de farmakokinetiska 

resultaten vid mikrodosering 

i stort sett var prediktiva (70 procent) 

för de resultat som erhållits vid farmakologiska 

doser. 

Även om både AMS och PET har jämförbar 

känslighet när det gäller att mäta 

låga koncentrationer i plasma, gör PET 

det också möjligt att med en icke-invasiv 

metod utvärdera och jämföra koncentrationer 

i målorgan som hjärnan eller i andra 

organ förknippade med biverkningar. 

PET-tekniken begränsas emellertid av 

den relativt korta halveringstiden för 

vanliga radionuklider. Halveringstiden 

är 20 min för 11 C och 110 min för 18 F viket 

kan jämföras med 5 740 år för radionukliden 

14 C som används vid AMS. 

PET-undersökningen måste därför utföras 

inom ett par timmar efter att det radioaktivt 

märkta läkemedlet administrerats. 

AMS erbjuder möjligheter att följa 

substansen under en längre period men 

ger å andra sidan endast information om 

plasmakoncentrationer medan PET ger 

information om läkemedelskoncentration 

i olika organ. 

Om man därigenom kan visa att ett 

läkemedel inte distribueras till ett målorgan 

som förväntat kan utvecklingen av 

läkemedlet avbrytas innan man ägnat tid 

och resurser åt en konventionell klinisk 

prövning. 

Hjälp vid dosval 

Att uppskatta lämplig dos vid inledande 

kliniska prövningar av ett CNS-läkemedel 

är komplicerat, vilket ibland medfört 

att man har testat för låga (ineffektiva) 

eller för höga (oönskade biverkningar) 

doser i de inledande prövningarna. För

att komplicera bilden ytterligare finns 

det dessutom exempel på substanser 

som uppvisar en omvänd U-formad dosresponskurva 

där effekten hos ett läkemedel 

kan förloras vid för höga doser. 

En effektiv metod för att underlätta 

valet av dos av CNS-läkemedel är att använda 

PET-radioligander som lämpar sig 

för kvantitativa studier av läkemedelsbindning 

till ett bestämt protein i hjärnan. 

Det kan röra sig om receptorer, 

transportprotein eller enzymer. I dessa 

fall är läkemedlet inte radioaktivt 

märkt. I stället bestäms i vilken utsträckning 

en läkemedelskandidat hämmar 

radioligandens bindning av till receptorn. 

Baserat på hämningsgraden beräknas 

sedan det som i brist på ett etablerat 

svenskt uttryck vanligtvis kallas 

”receptor occupancy”. 

Samband mellan plasmanivåer, ”receptor 

occupancy” och effekt i farmakodynamiska 

djurmodeller kan sedan användas 

för att uppskatta det mest sannolika 

farmakologiska dosintervallet för 

”Den genomsnittliga kostnaden för att utveckla 

en substans till en godkänd produkt på marknaden 

är i dag nästan en miljard dollar och 

processen tar normalt 10–15 år.” 

administrering av kandidatläkemedlet 

till människa. 

Data från sådana studier kan dessutom 

användas för att beräkna kostnader 

för framställning av substans inför kliniska 

studier. Ett exempel på detta är 

PET-studier av dopamin-D2-receptorbindning, 

vilka framgångsrikt använts 

för att identifiera de doser av antipsykotiska 

läkemedel som är effektiva vid behandling 

av schizofreni, men som inte 

framkallar extrapyramidala biverkningar. 

Sammantaget visade studierna att 

”receptor occupancy” i intervallet 70–80 

procent motsvarade optimal klinisk behandling. 

nya 

�� 

�� 

Det definierade intervallet har sedan 

använts såväl vid utveckling av nya antipsykotiska 

läkemedel som för att i experimentella 

studier utreda effekt av antipsykotiska 

läkemedel på dopaminsystemet. 

Ett annat exempel är att PET använts 

för att slutgiltigt avfärda en föreslagen 

behandlingsprincip. Neurokinin 

1(NK1)-receptorn har föreslagits vara ett 

lämpligt mål för behandling av depression. 

Trots lovande prekliniska och tidiga 

kliniska resultat visade sig NK1receptorantagonisten 

aprepitant inte vara 

effektiv vid behandling av depression. 

Parallella PET-studier bekräftade att 



använda doser och doseringsintervall effektivt 

blockerade mer än 95 procent av 

NK1-receptorerna i det centrala nervsystemet 

hos dessa patienter. Eftersom den 

uteblivna effekten därför inte kunde förklaras 

av otillräcklig dos avbröts utvecklingen 

av aprepitant som monoterapi vid 

depression. 

Farmakodynamik och patologi 

PET-studier kan även användas för att 

mäta ett läkemedels effekt på hjärnans 

biokemi. Bindningen av [ 11 C]Rakloprid 

eller [ 11 C]MNPA till dopamin-D2-receptorn 

har till exempel visat sig vara 

känslig för koncentrationen av endogent 

dopamin i hjärnan hos apor eller människor. 

Detta har bland annat visats 

genom att förändra koncentrationen av 

dopamin med hjälp av amfetamin eller 


nikotin. Med hjälp av PET-teknik kan 

man således erhålla stöd för att ett läkemedel 

verkar enligt avsedd mekanism 

hos människa. 

På senare år har det funnits ett ökat 

intresse för utveckling av PET-biomarkörer 

för patologiska förändringar vid 

olika neurologiska sjukdomar. Framsteg 

har framför allt gjorts i utvecklingen av 

PET-ligander som binder till amyloida 

plack vid Alzheimers sjukdom. Dessa 

metoder har flera tillämpningar. De tillför 

ny kunskap om patofysiologi, men de 

kan också tillämpas för tidig diagnostik 

av Alzheimers sjukdom. Eftersom tekniken 

är icke-invasiv medger den longitudinella 

studier för att följa sjukdomsutveckling 

och att därvid utvärdera effekt 

av sjukdomsförändrande nya läkemedel 

hos patienter. 

I början av 2000-talet tog både FDA 

och EMEA initiativ för att främja forskning 

och utveckling av läkemedel. Viktiga 

initiativ är FDA:s Critical Path 

(2004) och EMEA:s läkemedelslagstiftning 

och ”Road Map to 2010”. Dessa 

initiativ är främst inriktade på att utveckla 

säkra och effektiva sätt att stödja 

klinisk utvärdering av läkemedelskandidater 

i ett tidigt skede, bland annat genom 

användning av biomarkörer och 

PET eller andra bildtekniker. 

Inom EU förutsätter PET-studier i 

människa att det finns ett godkännande 

från regulatoriska myndigheter. Kravet 

på preklinisk dokumentation beskrivs i 

ett dokument om mikrodoseringsstudier 

(Position paper on non-clinical safety 

studies to support clinical trials with a 

single microdose, CPMP/SWP/2599/02/ 

Rev 1, 23 June 2004). 

I USA omfattas PET-studier av de bestämmelser 

som gäller för ansökan om 

kliniska prövningar av ett nytt försöksläkemedel 

(Investigational New Drug 

Application, IND) (21 CFR 312), riktlinjer 

för explorativa studier (Guidance 

for industry, investigators and reviewers 

– exploratory IND studies, January 

2006) (eIND) eller av Radioactive drug 

research committees (RDRC) föreskrifter 

(21 CFR 361.1). 

Inga specifika riktlinjer för mikrodoseringsstudier 

har utfärdats i Japan. I 

denna artikel fokuserar vi diskussionen 

på gällande riktlinjer inom EU och USA 

och ger förslag på hur processen kan effektiviseras 

ytterligare. 

Myndigheternas krav 

Både EMEA och FDA har definierat en 

“mikrodos” som mindre än en hundradel 

av en farmakologiskt aktiv dos (eller beräknad 

terapeutisk dos). Denna dos kan 

beräknas utifrån prekliniska modeller, 

men den får inte överskrida 100 mikrogram 

(EMEA, 2004; FDA 2006). På 

grund av att mycket låga doser administreras 

är myndigheternas krav på prekliniska 

säkerhetsstudier och CMC kemisk/ 

farmaceutisk dokumentation lägre än i 

”traditionella” kliniska studier. Gällande 

dokumentationskrav för genomförande 

av en klinisk PET-studie i EU och i USA 

sammanfattas i tabell 1 och 2. 

EU:s Position paper tillåter kliniska 

studier med en enda substans eller en 

blandning av närbesläktade substanser.

Behandling 

Inte i något av dessa fall får den sammanlagda 

mängden av administrerade 

substanser överstiga 100 mikrogram. 

EU:s Position paper gäller inte för biologiska 

produkter. Sådana bedöms från fall 

till fall. 

Vid kliniska studier i USA betraktas 

PET-radioligander antingen som nya läkemedel 

som kräver en IND-ansökan för 

att kunna användas som försöksläkemedel 

(21 CFR 312) eller, att de vid administrering 

enligt de villkor som anges i 

RDRC:s föreskrifter (21 CFR 361.1), är 

allmänt accepterade som säkra och effektiva. 

Ett annat alternativ är att utföra stu- 

Ingen behandling 

dier inom ramen för begreppet explorativ 

IND (eIND). FDA:s ”Guidance for industry, 

investigators and reviewers – exploratory 

IND studies, 2006” beskriver 

en rad olika typer av studier som, i överensstämmelse 

med myndighetens krav, 

kan utföras för att på ett effektivare sätt 

driva utvecklingen av lovande läkemedelskandidater 

under upprätthållande av 

nödvändiga säkerhetsmarginaler (tabell 2). 

Myndigheternas krav för att utvärdera 

ett radioaktivt märkt läkemedel vid 

mikrodoskoncentrationer är desamma 

som vid studier av biodistribution och 

”receptor occupancy”. Om, i det senare 

fallet, omärkt substans används i farma- 

PET-undersökning av nytt CNS-läkemedel. 

Först genomförs PET-undersökning med 

enbart radioligand (ovan). Bilden visar högt 

upptag av radioliganden inom det limbiska 

systemet. I ett följande försök efter behandling 

med nytt kandidatläkemedel är upptaget 

av radioligand kraftigt sänkt. Den beräknade 

receptorblockaden var ca 60% relativt baslinjen 

utan behandling. 

kologiska doser ska studien dock genomföras 

enligt gällande IND- och CTAbestämmelser.(clinical 

trial application). 

De prekliniska säkerhetsstudier som 

de båda myndigheterna kräver för en 

mikrodoseringsstudie innefattar en singeldostoxicitetsstudie 

i en (1) däggdjursart 

och en observationsperiod på två veckor. 

Val av djurart ska motiveras på bas av in 

vitro studier (till exempel bindningsaffinitet) 

och metabolismdata som visar att 

djurarten är relevant för människa. I de 

toxikologiska studierna ska läkemedlet 

administreras via den tänkta kliniska vägen. 

I EU krävs dessutom intravenös ad- 



Tabell 2. 

FDA:s dokumentationskrav för genomförande av en klinisk 

PET-studie under en eIND 

En utökad singeldosstudie på en däggdjursart. 

Val av däggdjursart (båda könen) skall motiveras av metabolismdata 

in vitro och genom jämförande data över farmakodynamiska effekter 

in vitro. 

Administreringsvägen skall vara den tänkta kliniska vägen. 

Studieperioden bör vara 14 dagar med ”interim sacrifice” normalt dag 2. 

Utvärderingen skall inkludera kroppsvikt, kliniska tecken, klinisk kemi, 

hematologi och histopatologi (endast högdos och kontrollgrupp om inga 

patologiska förändringar föreligger vid den högsta dosen). 

Studien skall vara utformad för att fastställa en dos som ger minimal 

toxisk effekt, eller alternativt, för att fastställa en säkerhetsmarginal. 

För att fastställa en säkerhetsmarginal skall sponsorn visa att en betryggande 

multipel (till exempel 100 gånger) av den föreslagna humana 

dosen inte ger biverkningar hos försöksdjur. 

Skalning från djur till människa baserat på kroppsyta kan användas för 

att välja dos i den kliniska studien. 

Farmakokinetisk eller farmakodynamisk modellering kan också 

användas om sådana data finns att tillgå. 

Inga specifika krav när det gäller lokaltolerans 

Studier av genotoxicitet och säkerhetsfarmakologi in vitro 

Det krävs inte några rutinmässiga genotoxicitetstester. 

Mikrodoseringsstudier innebär endast enstaka exponeringar för mikrogramkvantiteter 

av testmaterial och sådan exponering är jämförbar 

med exponering via den naturliga miljön. 

Av samma skäl krävs inte heller säkerhetsfarmakologiska studier. 

Alla prekliniska studier till stöd för en explorativ IND-ansökan förväntas 

genomföras i överensstämmelse med GLP (21 CFR del 58). 

ministrering. Om den tänkta kliniska 

administreringsvägen är intravenös räcker 

det dock att studera denna exponeringsväg. 

För att få göra mikrodoseringsstudier 

kräver man i EU även studier av genotoxisk 

risk. Förenklade versioner av gentox-testerna 

accepteras för substanser 

som tillhör en känd, icke-genotoxisk kemisk 

klass. För substanser inom en välkänd 

farmakologisk klass med likartad 

kemisk struktur kan ett begränsat toxikologipaket 

övervägas. Det prekliniska 

toxicitetsprogrammet bör således i det 

specifika fallet skräddarsys utifrån substansens 

kemiska och biologiska egenskaper. 

Mutagenicitetsstudierna omfattar 

ett fullständigt eller begränsat mu- 


tationstest i bakterier in vitro (Ames test) 

för att upptäcka punktmutationer. Dessutom 

ingår antingen en utvärdering av 

kromosomskador i mammalieceller in 

vitro (humana perifera lymfocyter eller 

ovarieceller från kinesisk hamster) eller 

ett fullt/begränsat genmutations- och 

klastogentest in vitro (mus-lymfommutationstest). 

Acceptabel livstidsrisk 

Mikrodosering med PET sker normalt 

genom administrering av 1–2 mikrogram 

av ett radioaktivt märkt läkemedel 

eller en radioligand. Vid administrering 

av en potentiellt genotoxisk substans 

kan en riskutvärdering göras med hjälp 

av Threshold of toxicological concern 

(TTC). Den visar att ett TTC-värde på 

runt 1,5 mikrogram per dag under en 

livstid kan anses vara förknippad med 

en acceptabel cancerrisk av 1 på 100 000 

till 1 på 1 000 000 individer. 

Som jämförelse är den nuvarande livstidsrisken 

att utveckla cancer 1 på 4. Vid 

kortvarig exponering, som vid en PETundersökning, 

kan högre doseringsgränser 

vara motiverade (Guideline on the 

limits of genotoxic impurities, EMEA/ 

CHMP/QWP/251344/2006, 28 juni 

2006). Om man tillämpar samma risknivå 

för korttidsadministrering som för 

administrering under en livstid skulle 

ett intag på runt 120 mikrogram per dag 

i mindre än en månad vara acceptabelt, 

vilket är mycket högre än den låga mik-

lejut.se 


”På grundval av de avsevärt förenklade prekliniska kraven kan en mikrodoseringsstudie 

på människa genomföras på basis av gramkvantiteter, 

inom 4–6 månader och med en budget på 0,2–0,4 miljoner dollar för 

prekliniska toxikologi-/säkerhetsstudier.” 

rogramnivå som administreras vid 1–3 

tillfällen i en typisk PET-studie. 

I USA krävs inte några genotoxicitetsstudier 

för att få utföra PET-studier. EU: 

s generella krav på genotoxicitetsstudier 

i samband med PET är för närvarande 

under diskussion och ett ”concept paper” 

från EMEA 2006 pekar på en eventuell 

förenkling av kraven (Concept paper on 

the development of a CHMP guideline 

on the non-clinical requirements to support 

early Phase I clinical trials with 

pharmaceutical compounds, EMEA/ 

CHMP/SWP/91850/2006). 

I USA kan RDRC tillåta grundforskning 

med hjälp av radioaktiva läkemedel 

på människor utan att man öppnar en 

IND. Detta under förutsättning att läkemedlet 

administreras i grundläggande 

forskningssyfte (till exempel vid studier 

av metabolism och utsöndring eller vid 

”icke-invasiv” funktionell eller molekylär 

imaging) och om studien utförs i syfte 

att som forskningsverktyg utveckla 

den vetenskapliga kunskapen. RDRC 

kan således inte tillämpas om studien 

genomförs i terapeutiskt eller diagnostiskt 

syfte eller med avsikt att fastställa 

säkerhet/effekt hos ett radioaktivt läkemedel 

på människa. 

För ett godkännande av RDRC måste 

den farmakologiska dosen av det radioaktiva 

läkemedlet ligga under de doser 

som visats orsaka en kliniskt detek- 


terbar farmakologisk effekt hos människa. 

Vidare måste strålningsexponeringen 

vara motiverad av syftet med studien. 

Exempel på PET-studier som skulle 

kunna uppfylla villkoren i RDRC:s föreskrifter 

omfattar: 

• Biodistribution 

• Patofysiologi (till exempel upptag i tumörer) 

• Receptorbindning eller ”receptor occupancy” 

• Transportprocesser 

• Enzymaktivitet 

• Flerstegsprocesser (till exempel DNAsyntes, 

cellulär proliferation, apoptos). 

Enligt aktuella RDRC-regler får man 

inte göra ”First-In-Human”(FIH)-administrering 

av radioliganden och syftet får 

inte vara att vägleda ett kliniskt beslut 

för behandlingen av en enskild patient. 

En annan amerikansk riktlinje är 

”PET drug products – current good manufacturing 

practice (CGMP)”, vilken 

föreligger som utkast. Den avser tillverkning 

och kontroll av läkemedelsprodukter 

för PET. Samtidigt som utkastet publiceras 

föreslår FDA CGMP-krav enligt 

21 CFR del 212. Detta gäller samtliga 

PET-substanser, men gör skillnad mellan 

PET-läkemedel som tillverkats under 

en IND och PET-läkemedel som har 

Bästa urvalet. 

godkänts av RDRC och används i grundforskningssyfte. 

Den föreslagna föreskriften kräver att 

när det gäller PET-läkemedel för forskning 

och utveckling, skall CGMP uppfyllas 

genom att PET-läkemedlet framställs 

i överensstämmelse med kapitel i 

2004 års version av USA:s farmakopé 

”Radiopharmaceuticals for positron 

emission tomography–compounding”. 

Enligt den nya vägledningen för 

CGMP i fas I har FDA lättat på kvalitetskraven 

när det gäller substanser som 

undersöks i kliniska mikrodoseringsstudier. 

Amerikanska forskare (både i akademisk 

och industriell forskning) kommer 

nu att tillåtas tillverka små mängder 

av läkemedelskandidater och testa dem 

på människa. De kan framställas enligt 

god laboratoriepraxis (GLP) och behöver 

inte processvalideras. 

Slutsats 

På grundval av de avsevärt förenklade 

prekliniska krav som beskrivs i FDA:s 

”Exploratory IND draft guidance” och 

i EMEA:s ”Position paper on microdosing” 

kan en mikrodoseringsstudie 

på människa genomföras på basis av 

gramkvantiteter, inom 4–6 månader 

och med en budget på 0,2–0,4 miljoner 

dollar för prekliniska toxikologi-/säkerhetsstudier. 

I kontrast till detta kräver en studie 

Ett välutvecklat nätverk ger oss möjlighet till god kvalitet i rekryteringar 

inom den medicinska industrin och till tjänster inom kommunikation 

och information. 

www.mocha.se

under en traditionell IND/CTA kilogramstora 

kvantiteter, tar mer än 12 månader att genomföra 

och detta till en kostnad av 1–2 miljoner 

dollar. Utöver kostnadsbesparingar är PET-studier 

värdefulla för en säker och tidig utvärdering 

av läkemedelskandidater på försökspersoner och 

de möjliggör en rationell riskhantering och ett 

rationellt beslutsfattande i läkemedelsutvecklingsprocessen. 

Referenser kan fås från redaktionen. 

Ingrid Nordgren 

Regulatory Affairs Director 

AstraZeneca FoU, Södertälje 

Nyberg 

Discovery Medicine Director, 

Neuroscience 


Stuart Heminway 

Associate Director, Regulatory Affairs 

AstraZeneca Pharmaceuticals, 

Wilmington, USA 

Chi-Ming Lee 

Executive Director, Translational 

Science, CNS & Pain 

Control Research Area 



Dennis McCarthy 

Director, Clinical Development 



Lars Farde 

Chief Scientist,CNS/Pain 


Bland våra kunder fi nns Astra Tech, AstraZeneca (Atacand, Crestor, Rhinocort, Seroquel), Aerocrine, 

Cederroth International (Allévo, Pharbio, Salvequick och Samarin), Galderma, Getinge International 

(MAQUET), Mundipharma, Mölnlycke Health Care, Orion Pharma, Risenta, Roche Diagnostics och Wyeth. 

Det är bara resultatet som räknas. 

Ellermorismen tar dig dit. 

Du behöver stärka ditt varumärke, ändra ett beteende eller öka 

försäljningen. Och du förväntas göra det bättre och effektivare 

även detta år. 

På Ellermore bygger vi Nordens mest eftertraktade reklambyrå 

med inriktning på hälsa. Till hjälp har vi Eller morismen , 

vår gemen samma värdegrund. Ur den springer arbets metoder 

annorlunda än andras. Mitt jobb är att fylla Ellermore med en 

utvecklande blandning av kompetenser, allt från läkare och ana - 

lytiska ingenjörer till marknadsförare och gränsöverskrid ande 

krea törer. Och att få olikheterna att samverka. 

Under hösten har vi hälsat Astra Tech, Crestor på AstraZeneca, 

Risenta och Mölnlycke Health Care välkomna till oss. Jobbar 

du också med marknads föring av läkemedel, medicinteknik, 

hälso- eller egenvårds produkter och vill skapa kommunikation 

som sticker ut innanför ramarna, hör av dig. 

Välkommen till Ellermore ! 

Carola Ristoff, VD 

031-60 84 68 

carola.ristoff@ellermore.com 


Ellermore AB Kaserntorget 1 411 18 Göteborg Tel. 031-60 84 60 www.ellermore.com

L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L 

Läkarstämman 28–30 november 2007 

Trendbrottet som kom av sig 

Vid Läkarstämman 2006 ökade antalet besökare för första gången sedan 1997 och vi var snabbt 

framme med den förhoppningsfulla frågan: Är det månne ett trendbrott? Vi kan nu konstatera att 

så inte var fallet. 

I år fick Svenska läkaresällskapets riksstämma 

totalt 13 386 besök under tre 

dagar. Det är en nedgång med nästan 2 

000 besökare från fjolårets 15 147. 

Årets besökare fördelade sig ganska 

jämnt mellan de tre dagarna: onsdag 4 

587, torsdag 5 445, fredag 3 354. Diagrammet 

visar besökarantalet för de senaste 

tre åren. 

För övrigt var det inget som stack ut 

bland montrarna på årets stämma. Vinnare 

i ”Bästa-monter” tävlingen blev 

GlaxoSmithKlines Cervarixmonter Den 

vann med motiveringen: 

GlaxoSmithKline presenterar en helhetsupplevelse 

som en rosa dröm utan att 

fokus från produkten eller målgruppen 

går förlorad. 

Bland specialistområdena hade som 

vanligt Onkologi ett bra samarbete företagen 

emellan och med specialistföreningen. 

De hade ett bra program som 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

Besökarhistorik 

Antal kongressledamöter 

5895 5656 

2005 2006 


var hyggligt välbesökt men ändå inte så 

bra som man önskat. 

Glädjande nog hade även Dermatologiföretagen 

slagit sig ihop och fått ett 

riktigt bra program med nöjda läkare 

och mer nöjda utställare än i fjol. Det 

fanns en del som inte fungerat men man 

hade koll på vad man skulle tänka på till 

ett eventuellt samarbete nästa år. 

Vad som däremot inte var bra och som 

väl får anses vara största hotet mot riksstämmans 

vara eller inte vara är att 

Landstingen inte släpper iväg läkarna. 

Det var reseförbud för både Region Skåne 

och Västra Götalands landsting. 

Det bästa med hela riksstämman var 

som vanligt, helt objektivt förstås, PI- 

Village. Vi hade något färre utställare än 

i fjol men det gjorde hela utrymmet lite 

tajtare och gemytligare. Vår PI-lsnerbar 

kom närmare utställarna och de hade 

lättare att komma i kontakt mer våra 

besökare. 

Antal mässbesök totalt 

15147 15053 13386 

2005 2006 2007 

Besökande läkare fördelat 

på specialitet 

Läkare, allergiforskning 49 

Läkare, allmänmedicin 909 

Läkare, andrologi 4 

Läkare, anestesi och intensivvård 132 

Läkare, arbets- och miljömedicin 107 

Läkare, audiologi 23 

Läkare, barnkirurgi 9 

Läkare, barn- och ungdomsmedicin 221 

Läkare, barn- och ungdomspsykiatri 74 

Läkare, beroendemedicin 25 

Läkare, cardiologi 105 

Läkare, dermatologi/ venereologi 136 

Läkare, diabetologi 47 

Läkare, endokrinologi 68 

Läkare, flyg- och marinmedicin 40 

Läkare, gastroenterologi 37 

Läkare, geriatrik och gerontologi 135 

Läkare, handkirurgi 41 

Läkare, idrottsmedicin 23 

Läkare, infektionssjukdomar 165 

Läkare, internmedicin 241 

Läkare, kirurgi 121 

Läkare, klinisk fysiologi 81 

Läkare, klinisk immunologi 20 

Läkare, klinisk kemi 47 

Läkare, klinisk nutrition 10 

Läkare, lab, analys och diagnostik 51 

Läkare, lungmedicin 70 

Läkare, neurologi 40 

Läkare, neurospecialiteter 48 

Läkare, njurmedicin 53 

Läkare, nuklearmedicin 25 

Läkare, obesitasforskning 8 

Läkare, obstetrik och gynekologi 146 

Läkare, oftalmologi 148 

Läkare, onkologi 137 

Läkare, ortopedi 78 

Läkare, patologi/klinisk cytologi 26 

Läkare, pediatrik 98 

Läkare, plastikkirurgi 75 

Läkare, psykiatri 290 

Läkare, rehab och fysikalisk medicin 90 

Läkare, reumatologi 107 

Läkare, rättsmedicin 9 

Läkare, rättspsykiatri 12 

Läkare, smärtlindring 43 

Läkare, socialmedicin 22 

Läkare, thoraxkirurgi 13 

Läkare, trafikmedicin 4 

Läkare, transfusionsmedicin 23 

Läkare, transplantation 22 

Läkare, tropikmedicin 6 

Läkare, urologi 93 

Läkare, annat 201 

Totalt 4808 

De läkare med tydligast koppling till 

specialistområden är markerade med fetstil. 

Självklart är det många andra specialiteter 

som går att koppla till specialistområdena 

men de markerade är de mest självklara.

Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N L Ä K A R S T Ä M M A N L Ä K A R S T Ä M M A N 

Det mest upphetsande 

på årets stämma var 

kanske det pansarfordon 

som var inkört i A-hallen. 


L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L 


PI hann inte bevaka alla möten 

i ”heta soffan”, men råkade 

komma förbi när Gunnar 

Alvan, Richard Bergström, Åke 

Wennmalm diskuterade vilka 

miljökrav man kan och bör 

ställa på läkemedel.

Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N 2 0 0 7 L Ä K A R S T Ä M M A N L Ä K A R S T Ä M M A N L Ä K A R S T Ä M M A N 


hälsoekonomi 

Bifall och avslag 

i Läkemedelsförmånsnämnden 

Läkemedelsförmånsnämnden tog under perioden 29 september 2007–4 januari 2008, 

elva viktigare beslut om pris och subvention. 

Nya ärenden 

Bifall 

Xeomin används för symtomatisk behandling 

av cervikal dystoni och blefarospasm. 

Cervikal dystoni är en sjukdom 

som påverkar muskulaturen i nacke och 

hals med ofrivilliga rörelser och felställningar 

som följd. Blefarospasm orsakar 

täta blinkningar och ofrivilligt blundande. 

I de flesta fall är sjukdomen kronisk 

och det finns i dag inget botemedel, utan 

endast symtomlindrande behandling. 

Sådan behandling består till exempel 

av injektioner med botulinumtoxin. I 

Sverige finns två produkter inom läkemedelsförmånerna 

som innehåller botulinumtoxin, 

Botox och Dysport. Xeomin 

har en effekt likvärdig med Botox. Företaget, 

Desitin Pharma, hade också ansökt 

om ett pris i nivå med Botox. Mot 

den bakgrunden beslutade Läkemedelsförmånsnämnden 

att ansökan skulle bifallas. 

Landstingens läkemedelsförmånsgrupp 

instämde inte i beslutet. Som anledning 

angav man att det finns en betydande 

risk för indikationsglidning då 

denna typ av substanser även används 

som skönhetsbehandling mot rynkor. 

Man menade att Xeomin är att betrakta 

som ett rekvisitionsläkemedel och således 

inte behöver förskrivas på recept. 

Oftaquix är ett bredspektrumantibiotikum 

av kinolontyp som används vid allvarliga 

ögoninfektioner. Oftaquix finns 

sedan tidigare tillgängligt i flaska och 

den beredningen innehåller konserveringsmedel. 

Företaget, Santen Pharma, 

ansökte nu om pris och subvention för 

en endosbehållare, utan konserverings- 


medel. Med den nya beredningen blir 

behandlingen cirka 95 kronor dyrare. 

Läkemedelsförmånsnämden skriver i 

skälen för beslutet att det finns patienter 

som inte kan använda ögondroppar med 

konserveringsmedel på grund av allergi. 

Något annat relevant behandlingsalternativ 

finns inte för dessa patienter. 

Med tanke på tillståndets svårighetsgrad 

bedömde man den högre behandlingskostnaden 

som rimlig och beslutade 

att ansökan skulle bifallas. 

Bifall med villkor 

och/eller begränsning 

Neupro en så kallad dopaminagonist 

som är avsedd för behandling av Parkinsons 

sjukdom. Sedan tidigare finns 

två andra dopaminagonister av samma 

slag inom läkemedelsförmånerna. Båda 

dessa ges i tablettform, medan Neupro 

ges i form av ett plåster. I jämförelse 

med det mest använda av dessa, Sifrol, 

har Neupro visats ha en något sämre effekt. 

Å andra sidan är Neupro något billigare 

än Sifrol. 

I skälen för beslutet skriver Läkemedelsförmånsnämnden 

att det för patienter 

som behöver dopaminagonister och 

som inte kan ta tabletter inte tidigare 

funnits något annat behandlingsalternativ. 

För dessa patienter är Neupro ett angeläget 

alternativ och man bedömde 

även att Neupro är ett kostnadseffektivt 

alternativ för dessa patienter. 

I enlighet med detta beslutade man 

att bifalla ansökan, men att begränsa 

subventionen till att endast omfatta patienter 

som inte kan ta tabletter. Då man 

bedömde att det finns risk för att Neupro 

kan komma att användas utanför begränsningen 

beslutade man även att 

ålägga företaget, Schwarz Pharma, att i 

samband med genomgången av läkemedel 

mot Parkinsons sjukdom inkomma 

med en uppföljning av vilka patienter 

som får Neupro inom läkemedelsförmånerna 

samt läkemedlets effekt i klinisk 

vardag. 

Wilate används för behandling av von 

Willebrands sjukdom och hemofili A 

(två typer av så kallad blödarsjuka). I 

Sverige finns ett preparat (Haemate) registrerat 

för denna patientgrupp. Enligt 

Läkemedelsförmånsnämndens bedömning 

råder det en osäkerhet angående 

kostnad och effekt för Wilate i förhållande 

till Haemate. Man bedömer dock 

effekten som likvärdig. Under förutsättning 

att Wilate kommer att doseras 

på det sätt som företaget, Octapharma, 

gjort troligt är Wilate prisneutralt i förhållande 

till Haemate. 

Mot den bakgrunden fann nämnden 

att det fanns tillräckligt stöd för att bifalla 

ansökan. Eftersom det är oklart hur 

Wilate kommer att doseras i klinisk 

praxis beslutade man dock att ålägga företaget 

att senast den 1 december inkomma 

med uppgifter som visar hur 

Wilate används och doseras i klinisk 

praxis i Sverige. 

Avslag 

Cholestagel tillhör en läkemedelsgrupp 

som benämns resiner (gallsyrebindare) 

och syftar huvudsakligen till att sänka 

det så kallade onda kolesterolet, LDL- 

C. Företaget, Genzyme, ansökte om 

begränsad subvention för behandling 

av patienter med familjär hyperkolesterolemi. 

Företaget hade bifogat hälsoekonomiska 

beräkningar som visade på

kostnadseffektiviteten av att använda 

Cholestagel i tillägg till dels statin och 

dels till ezemitib (Ezetrol). 

Företaget hade dock inte redovisat 

några hälsoekonomiska beräkningar som 

jämför kostnadseffektiviteten av Cholestagel 

i jämförelse med andra gallsyrebindare. 

En orsak till detta är att det inte 

finns några kliniska data som kan läggas 

till grund för en sådan jämförelse. Företaget 

hävdade att Cholestagel har samma 

effekt som en annan gallsyrebindare, kolestyramin, 

men en mer gynnsam biverkningsprofil. 

Dygnskostnaden för 

Cholestagel är 28-42 kr och för kolestyramin 

10-30 kr. 


att det visserligen 

finns det som tyder på att biverkningarna/besvären 

skulle kunna vara lindrigare 

än för andra gallsyrebindare, men 

att det inte föreligger någon direkt dokumentation. 

Vidare har företaget inte 

visat på det potentiella värdet av detta 

för patientens livskvalitet och inga hälsoekonomiska 

beräkningar finns som visar 

att dessa skillnader skull motivera 

den högre behandlingskostnaden. Sammantaget 

gjorde nämnden bedömningen 

att ansökan inte kunde bifallas. 


delade inte nämndens syn, utan 

menade att det finns ett antal patienter 

med familjär hyperkolesterolemi där dagens 

behandling inte är tillräcklig och 

som inte tolererar Questran. För dessa 

patienter skulle Cholestagel kunna vara 

ett alternativ. 

Altargo är en antibiotikasalva med ny 

verkningsmekanism som ska användas 

lokalt på utslag vid impetigo (svinkoppor). 

Studier visar på att risken för resistensutveckling 

är låg. Företaget, GlaxoSmithKline, 

anförde i sin ansökan att 

användningen av Altargo kan leda till 

att minska användningen av perorala 

bredspektrumantibiotika. Vidare anförde 

man att lokal behandling med antibiotika 

inte ger upphov till systembiverkningar 

(främst från mag-tarmkanalen) 

samt att behandlingen är två dagar 

kortare än med orala antibiotika. 


att det inte är visat 

att barn som får Altargo går tillbaka tidigare 

till dagis än om de får en peroral 

antibiotikakur. Vidare har företaget inte 

heller visat hur många antibiotikakurer 

som skulle kunna undvikas, och vad detta 

skulle vara värt ur biverknings- respektive 

resistenssynpunkt. Mot den bakgrunden 

beslutade man att avslå ansökan. 


delade Läkemedelsförmånsnämndens 

åsikt att ansökan skulle avslås, men 

som skäl uttryckte man främst en oro för 

att Altargo snarare skulle bli ett alternativ 

till förstahandsbehandling med tvål, 

vatten och väteperoxidkräm. 

Rotarix är ett oralt vaccin för att förebygga 

magsjuka orsakad av rotavirus hos 

barn. Rotavirus är den enskilt vanligaste 

orsaken till diarrésjukdomar hos barn 

och i stort sett samtliga barn drabbas av 

rotavirusinfektion någon gång under de 

första levnadsåren. 

Enligt företaget, GlaxoSmithKline, är 

det kostnadsbesparande att vaccinera 

jämfört med att inte vaccinera. Beräkningarna 

baseras på antagandet att vaccinering 

inte är förknippat med några 

kostnader utöver kostnaden för själva 

vaccinet. Beräkningarna utgår dessutom 

från antaganden om sjukligheten i samband 

med rotavirusinfektion, som det 

råder betydande osäkerhet kring. 


att man anser att 

svårighetsgraden av sjukdomen är låg. 

Man skriver vidare att företagets hälsoekonomiska 

beräkningar är utförda under 

så osäkra antaganden att de inte ger 

en korrekt bild av kostnadseffektiviteten. 

Nämnden bedömde att kostnaden för 

den effekt som patienten erhåller är hög. 

Med hänsyn till att vårdens resurser 

måste prioriteras till de mest behövande 

beslutade man att avslå ansökan. 


delade nämndens åsikt att ansökan 

skulle avslås. I sitt yttrande skrev 

man dock att man anser att Rotarix kan 

bli ett värdefullt tillskott, men att det 

främst bör ankomma på Socialstyrelsen 

att besluta om vacciner ska ingå i det 

allmänna vaccinationsprogrammet för 

att på så sätt kunna uppnå mesta möjliga 

jämlika vård. 

Voxra är ett läkemedel för behandling 

av depression. Läkemedlet har funnits 

på den amerikanska marknaden sedan 

1989. Företaget, GlaxoSmithKline, 

redovisade i sin ansökan resultat från 

nio jämförande studier med SSRI-läkemedel. 

Ingen av studierna visade på en signifikant 

skillnad i antidepressiv effekt, 

medan resultaten avseende sexuell funktion/funktionsstörning 

var signifikant 

bättre för bupropion, den verksamma 

substansen i Voxra. Baserat på jämförande 

studier anför företaget vidare att bupropion 

har en fördel i förhållande till 

SSRI-preparaten, då patienter som har 

uppnått remission i mindre utsträckning 

har kvarstående symtom i form av trötthet 

och hypersomni. 


att Voxra visserligen 

har en annan biverkningsprofil i 

jämförelse med SSRI-preparat, men att 

behandlingskostnaden är väsentligt högre 

än för generiska SSRI. Det talar för 

att Voxra inte är kostnadseffektivt om 

det får en generell användning i behandlingen 

av patienter med depression. 

Däremot skulle Voxra kunna vara ett 

kostnadseffektivt behandlingsalternativ 

för patienter som inte når tillfredsställande 

behandlingsresultat med annan 

behandling. Företaget har dock inte visat 

hur denna grupp skulle kunna skiljas ut 

från övriga patienter och därmed är det 

inte möjligt att begränsa en subvention 

till den grupp patienter för vilken läkemedlet 

skulle kunna vara kostnadseffektivt. 

Mot den bakgrunden beslutade nämnden 

att inte bevilja subvention. Fyra ledamöter 

förklarade sig skiljaktiga till 

beslutet. 

Inte heller landstingens läkemedelsförmånsgrupp 

delade nämndens syn. 

Man hade i ett yttrande anfört att man 

ser ett värde av ett flertal olika läkemedel 

med olika profil vid depressionsbehandling. 

Däremot menade man att Voxra 

inte kan ses som en ersättning till SSRI, 

utan som ett komplement när sådan behandling 

inte fungerar. 

Förnyad subvention 

Bifall 

Reductil är ett viktminskningspreparat 

som ska användas som komplement till 

diet och motion. Företaget beviljades 

begränsad subvention i juni 2003. Företaget, 

Abbott, hade nu ansökt om generell 

subvention, så att Reductil skulle 


hälsoekonomi 

subventioneras i enlighet med godkänd 

indikation och sänkte även priset på läkemedlet. 

Under 2006 lanserades ett nytt viktminskningsläkemedel, 

Acomplia. Acomplia 

fick en mindre snäv begränsning då 

det även beviljades subvention för patienter 

med BMI över 28 kg/m2 med 

blodfettsrubbning (dyslipidemi). Abbott 

hade nu bifogat en hälsoekonomisk modell 

som visar att Reductil kan vara ett 

kostnadseffektivt behandlingsalternativ 

i förhållande till Acomplia för dessa patienter. 

I skälen för beslutet skriver nämnden 

att man i tidigare beslut om subvention 

av viktminskningspreparaten har funnit 

att en viss försiktighet är motiverad när 

det gäller att bestämma subventionens 

omfattning. Man saknar grund för att 

göra en annan bedömning nu och fann 

sålunda inte att det fanns skäl att bevilja 

en generell subvention. Däremot 

skriver man att Reductil genom sin prissänkning 

visat sig vara ett kostnadseffektivt 

alternativ till Acomplia för patienter 

med BMI över 28 kg/m2 och dyslipidemi. 

Mot den bakgrunden beslutade man 

att utöka subventionen till att även omfatta 

dessa patienter. Två ledamöter förklarade 

sig skiljaktiga och menade att 

kostnadseffektiviteten för patienter med 

BMI mellan 30 och 35 kg/m2 med det 

nya priset är så pass god att man ansåg 

det rimligt att utöka subventionen till 

att omfatta även dessa patienter. Särskilt 

om man tar i beaktande att dessa patienter 

har kraftigt förhöjda risker för till 

exempel hjärt-kärlsjukdomar. Dessa risker 

ligger över de risknivåer som accepteras 

för insättande av blodtrycks- respektive 

blodfettsbehandling. 

Elidel är en steroidfri inflammationsdämpande 

kräm. I juni 2005 fattade 

nämnden ett beslut om subvention för 

Elidel. Vid beslutstillfället fanns osäkerhet 

dels i fråga om kliniska data och 

dels kring hur Elidel skulle komma att 

användas i klinisk vardag. Därför tidsbegränsades 

subventionen till den 31 

december 2007. 

För fortsatt subvention konstaterades 

att företaget hade möjlighet att inkomma 

med en ny ansökan om subvention 

med dokumentation som skulle belysa 

Elidels effekt hos patienter som är resi- 


stenta mot steroidbehandling och uppgifter 

om hur användningen av Elidel i 

klinisk vardag överensstämmer med begränsningarna. 


att den utredning 

som företaget har presenterat uppfyller 

det utredningskrav som föreskrevs i detta 

ärende. Mot den bakgrunden bedömde 

man att det fanns tillräckliga skäl för 

att låta Elidel omfattas av läkemedelsförmånerna 

utan tidsbegränsning. Det 

gäller under förutsättning att behandlingen 

även i fortsättningen sker i enlighet 

med tidigare begränsningar och företaget 

ålades samma marknadsföringsvillkor 

som tidigare. 


instämde inte i beslutet. Gruppen 

ansåg inte att företagets uppföljningsskyldighet 

kunde anses uppfylld. På vilket 

sätt framgår dock inte av beslutet. 

Prishöjningar 

Avslag 

Gammanorm är ett immunoglobulinpreparat 

för subkutant bruk som framställs 

ur blodplasma. Det marknadsfö- 

rande företaget, Octapharma, ansökte 

om en prishöjning med motiveringen 

att tillverkningen annars riskerade att 

styras om mot ett annat immunoglobulinpreparat, 

Octagam, för vilket företaget 

får mer betalt. Läkemedelsförmånsnämnden 

ansåg dock att det finns andra 

alternativa immunoglobulinpreparat för 

subkutant bruk till lägre pris och beslutade 

därför att avslå företagets ansökan. 

Octapharma hade redan ansökt om prishöjning 

för Gammanorm en gång tidigare 

under året, men även den gången 

fick man avslag. 

Jenny Elfving Kjellberg 

Zefferin Hälsoekonomi

Hälsoekonomi 

I februari utbildas samtliga konsulter 

hos oss i hälsoekonomi, för att bli ännu 

bättre på att påverka beslutsfattarna.


Den framtida apoteksmarknaden 

Förslaget till 

omreglering saknar 

långsiktighet 

Det var med spänning hela den svenska läkemedelsvärlden 

tog del av betänkandet om 

den framtida apoteksmarknaden när detta 

presenterades av utredaren, Lars Reje, den 

8 januari 2008. Vilka slutsatser kan då dras 

i fråga om den svenska detaljhandeln med 

läkemedel? Helén Waxberg, ordförande i 

Mannheimer Swartlings Life Sciencesgrupp 

har gått igenom betänkandet. 

Det står alldeles klart att utredningen oreserverat 

ställer sig bakom en omreglering av 

det svenska apoteksmonopolet, det vill säga 

att andra aktörer än Apoteket AB skall ha rätt att 

driva apotek. Medan betänkandet i vissa delar är väldigt 

tydligt, finns dock i väsentliga delar oklarheter i 

fråga om de spelregler som kommer att gälla – både 

på kort och på lång sikt. Informationsmängden är 

omfattande och jag kommer nedan att kommentera 

de i mitt tycke viktigaste frågorna. 

Grundförutsättningar 

Enligt uttrycklig anvisning i direktiven är syftet med 

hela omregleringen att skapa effektivisering, bättre 

tillgänglighet för konsumenterna, prispress och en 

säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Att 

en omreglering måste uppfylla höga krav i alla dessa 

avseenden är närmast självklart. 

Lika självklart är det emellertid enligt min uppfattning 

att förslaget till förändringar bör präglas av 

en hög grad av långsiktighet och förutsägbarhet eftersom 

detta är grundförutsättningar för att omregleringsprocessen 

skall komma igång i praktiken, för 

att nya aktörer skall ha en realistisk möjlighet att etablera 

sig på marknaden. 


x 

Ett av de viktigaste förslagen är utan 

tvivel att det redan under innevarande 

år skapas en lösning som säkerställer att 

Apoteket AB:s infrastruktur lyfts ur och 

läggs i ett fristående bolag. 

” 

” 

Enligt förslaget skall omregleringen påbörjas under en 

tvåårig provperiod med start den 1 januari 2009 och först 

därefter ska den slutliga regleringen bestämmas. Den begränsning 

som en tidshorisont på två år innebär riskerar 

att få en återhållande verkan på nyetableringar och de investeringar 

det innebär för de företag som överväger att 

ta upp konkurrensen med Apoteket AB och dess mångåriga 

monopolställning. 

Denna begränsning blir än mer påtaglig mot bakgrund 

av att vi redan 2010, det vill säga mitt i tvåårsperioden, 

har riksdagsval med den osäkerhet som det innebär om 

en kommande regerings inställning. 

Vidare ingår inte frågor om statens ägarpolitik gentemot 

Apoteket AB i direktiven. Det är därför oklart exakt 

hur staten fortsättningsvis kommer att hantera utförsäljningsfrågan 

av de närmare 1 000 Apotek som finns. Utredningen 

rekommenderar att staten begränsar Apoteket 

AB:s initiala marknadsandel genom försäljning av delar 

av apoteksnätet. Skulle så inte ske kommer det att bli 

mycket svårt att få till stånd en fungerande konkurrens 

– detta trots att det lagstadgade monopolet formellt upphävs. 

Konkurrensneutrala villkor 

En av byggstenarna i förslaget till omreglering är frågan 

om tillgång till infrastruktur på konkurrensneutrala 

villkor. Ett av de viktigaste förslagen på det området är 

utan tvivel att det redan under innevarande år skapas en 

lösning som säkerställer att Apoteket AB:s infrastruktur 

lyfts ur och läggs i ett fristående bolag. Syftet med detta 

är att säkerställa att nyetablerade (konkurrerande) apotek 

på konkurrensneutrala villkor får tillgång till bland annat 

högkostnadsdatabasen, receptbrevlådan för elektroniska 

recept, receptregistret för elektroniskt sparade recept, dosdatabasen, 

receptregistret och läkemedelsförteckningen. 

Det är oerhört angeläget att denna förändring sker utan 

dröjsmål och att det säkerställs att den nya hanteringen 

verkligen blir konkurrensneutral, eftersom den infrastruk- 

tur som i dag finns runt Apoteket AB i praktiken säkerställer 

apoteksmonopolet. Utan tillgång till denna infrastruktur 

saknas ju praktiska möjligheter för konkurrerande 

apotek att komma in i hanteringen av högkostnadsskyddet. 

Utredningen föreslår alltså att även andra aktörer än 

Apoteket AB skall ha rätt att sälja läkemedel direkt till 

konsument. Detta gäller både receptbelagda läkemedel 

och egenvårdsprodukter. Verksamheten förutsätter tillstånd 

från Läkemedelsverket och sådant tillstånd föreslås 

gälla tills vidare och innebära en generell rätt för innehavaren 

att bedriva detaljhandel med läkemedel. 

Det krävs alltså inte ett tillstånd för varje enskilt apotek. 

Däremot föreslås krav på att varje apotek skall ha en 

läkemedelsansvarig. Innehavaren skall anmäla till Läkemedelsverket 

var apotek kommer att finnas, vem som 

kommer att vara läkemedelsansvarig och när väsentliga 

förändringar i verksamheten sker. 

Vidare ställs krav på att det skall finnas personal med 

farmaceutisk kompetens tillgänglig på varje apotek men 

däremot inte att den som ansöker om tillstånd själv måste 

ha farmaceutisk kompetens. Den föreslagna regleringen 

speglar enligt min uppfattning en balanserad avvägning 

mellan säkerhets- och skyddsaspekter å ena sidan och 

en viss kommersiell frihet å den andra. 

Prissättningsmodellen 

En genomgående princip i förslaget är att den systematik 

som sedan tidigare existerar på den svenska läkemedelsmarknaden 

skall behållas – i den mån den fungerar och 

också bedöms fungera i en avreglerad miljö. Detta innebär 

att flera av de centrala hörnstenarna i den gällande prismodellen 

föreslås oförändrade. 

Det gäller till exempel för Läkemedelsförmånsnämndens 

rätt att besluta om pris och AUP (apotekens utpris) 

för samtliga subventionerade läkemedel, högkostnadsskyddet, 

den fria prissättningen för icke subventionerade 

läkemedel (huvudsakligen receptfria) och tillhandahål- 



” 

Om staten skulle välja att inte sälja ut någon del av det befintliga Apoteket 

AB och dess cirka 1 000 försäljningsställen under den inledande 

tvååriga prövningsfasen kommer sannolikt en nyetablering av konkurrerande 

apotek att gå förhållandevis trögt. 

landeskyldigheten för alla förskrivna läkemedel. 

De nyheter som föreslås är en förmånsprismodell för utbytesgrupper 

för alla originalläkemedel vars patent gått ut och 

där stabil generisk konkurrens finns, rätt för apoteken att förhandla 

om inköpspris med läkemedelsbolag/grossister, reglering 

med syfte att säkerställa att viss del av apotekens förhandlingsresultat 

skall återspeglas i lägre AUP-priser, transparens 

avseende läkemedelsbolagens prissättning till grossisterna/apoteken 

och fast ersättning per expedition till apoteken. 

I förslagen om prissättning är betoningen på ökad transparens 

välfunnen och klok, inte minst mot bakgrund av osäkerheten 

över hanteringen av Apoteket AB. Om Apoteket AB i 

någon mån kommer att bibehållas i sin nuvarande omfattning 

även under den inledande tvåårsperioden kommer ökad transparens 

i prissättningen att vara mycket viktig. 

Utredningen drar slutsatsen att den modell som ger de lägsta 

priserna på generika är att låta apotek förhandla med industrin 

om sina inköpspriser. Denna metod ökar enligt utredningen 

effektiviteten i systemet. 

Utredningen föreslår vidare att ett enhetligt pris för respektive 

utbytbarhetsgrupp fastställs så snart minst ett originalläkemedel 

och ett generiskt läkemedel har förts upp på Läkemedelsverkets 

lista som utbytbara och ”stabil” konkurrens anses 

föreligga från det generiska läkemedlet (det vill säga att 

inga allvarliga leveransproblem har dokumenterats). 

Förslaget går ut på att man går från den konkurrensprissättning 

på generika som sker i dag till en prissättning som 

baseras på i förhand fastställda procentsatser – en förändring 

som närmast framstår som konkurrenshämmande. Förklaringen 

till detta förslag är samhällets behov av säkerhet på totalkostnaden 

i omregleringens första skede, innan resultaten av 

den nya apoteksmarknaden kan skönjas. I ett andra steg – det 

vill säga när den nya apoteksmarknaden är etablerad – föreslås 

dock att en mera dynamisk prissättningsmodell skall introduceras 

för denna grupp av läkemedel. Utredningen skisserar en 

modell som bygger på att prisjustering sker med lämpliga intervall, 

till exempel tre månader, baserat på faktisk prissättning. 

Tillhandahållandeskyldigheten 

Medan förslaget att regleringen av prissättning med mera på 

subventionerade läkemedel får vara kvar framstår som rationell 

och praktisk, är det lite mera oklart vilka konsekvenser 

den bibehållna tillhandahållandeskyldigheten kan få på en 

omreglerad marknad. 

Samtidigt som det måste betraktas som ett grundläggande 

accesskrav att ett monopolföretag är skyldigt att tillhandahålla 

alla läkemedel som är godkända för försäljning, är mot- 


” 

svarande princip inte lika självklar på en omreglerad marknad. 

Övergången från ett apoteksmonopol, med en rikstäckande 

försäljningsorganisation som är helägd av staten, till en konkurrensutsatt 

apoteksmarknad kan komma att se ut på ett 

flertal olika sätt. Som utredningen konstaterar kommer inte 

minst den ägarpolitik staten väljer att utöva ifråga om Apoteket 

AB att få en väsentlig betydelse för hur den omreglerade 

marknaden kommer att se ut, åtminstone inledningsvis. 

Om staten skulle välja att inte sälja ut någon del av det befintliga 

Apoteket AB och dess cirka 1 000 försäljningsställen 

under den inledande tvååriga prövningsfasen kommer sannolikt 

en nyetablering av konkurrerande apotek att gå förhållandevis 

trögt. Det skulle till och med kunna innebära att 

Apoteket AB rent faktiskt behåller en dominerande ställning 

trots att det lagstiftade monopolet rent rättsligt har upphört. 

I en sådan situation bör tillhandahållandeskyldigheten rimligen 

ligga kvar på Apoteket AB till dess att en omfattande 

nyetablering av konkurrerande apotek också rent faktiskt har 

säkerställts. 

En motsvarande tillhandahållandeskyldighet för nyetablerade 

apotek i konkurrens med hela det i dag existerande Apoteket 

AB skulle till och med i praktiken kunna avskräcka nya 

etableringar och därigenom fungera som ett etableringshinder. 

Avslutande kommentarer 

Utredningen står alltså tydligt bakom en omreglering av den 

svenska marknaden för handel med läkemedel. Utredningen 

förutser också ett antal positiva effekter av en sådan förändring. 

Dock är det alldeles klart att de faktiska marknadsförutsättningarna 

för en fungerande förändring på den svenska 

apoteksmarknaden i mycket hög grad är beroende av statens 

ägarpolitik och hanteringen av det apoteksnät som i dag finns 

inom ramen för Apoteket AB. 

Jag hoppas att vi mycket snart kommer att få tydlig information 

om hur denna, för den fortsatta marknadsutvecklingen 

helt centrala frågan, kommer att hanteras. 


Mannheimer Swartling Advokatbyrå

Håkan 

Hellström 

-Det är trevligt 

att umgås med 

äldre – finns 

inget hotfullt 

Gambia 

nr 1 januari 2008 

m e d i c i n 

välbefinnande 

Varmare väder förändrar pollenkalendern 

Säsongsguide för frukt och grönt 

Européers attityder till rökning 

Sveriges mest lästa tidning i väntrummet! 

h ä l s a 

läs mer på 

w w w . 

doktorn 

. c o m 

T gä rna a en broschyr! 

kunskap är trygghet

anmälningsärenden 

CO001/07 

Lämpliga och olämpliga platser 

för sammankomster 

– en svårbedömd fråga 

Sedan den 1 oktober gäller delvis nya regler för val av platser för vetenskapliga sammankomster, 

terapiinriktad utbildning och andra arrangemang. LIFs Compliance 

officer har fått till uppgift att fatta beslut om vilka platser som kan accepteras. Det 

första överklagandet till NBL av ett sådant beslut visar att reglerna är svårtillämpade 

och att uppgiften inte är lätt. 

Artikel 35 i läkemedelsbranschens nya etiska regelverk 

(kommenteras i annan artikel i detta nummer) handlar 

om valet av platser för möten och arrangemang i och vid 

industrins samarbete med hälso- och sjukvårdspersonal. 

Regeln i sig är till största del ingen nyhet utan har sitt 

ursprung i EFPIA-koden och finns i den senaste versionen 

av avtalet mellan LIF och Sveriges Kommuner och Landsting 

om samarbete mellan industrin och vårdpersonal. 

En nyhet är att LIFs så kallade Compliance officer (CO) 

på eget initiativ eller efter ansökan kan fatta beslut om 

en plats är godtagbar eller inte för ett visst arrangemang. 

Besluten kan överklagas till Nämnden för bedömning av 

läkemedelsinformation (NBL). 

I artikel 35 sägs bland annat att valet av ort för arrangemang 

skall vara rimligt i relation till syftet med 

arrangemanget. Det framhålls att platser som är kända 

för fritidsaktiviteter eller annan exklusivitet skall undvikas. 

Som exempel på sådana anges platser som är kända 

för ”vintersport, motor- och golftävlingar” och att ”samma 

gäller för orter där samtidigt eller i anslutning till 

arrangemanget större internationella evenemang genomförs”. 

Det är inte svårt att förstå syftet med regeln, men det 

är lätt att inse att den inte är enkel att tillämpa och att 

det handlar om svåra bedömningar i det enskilda fallet. 

Frågan är om bedömningarnas komplexitet och svårighetsgrad 

återspeglas i de beslut som CO fattat under hösten. 

Detta belyses tydligt av NBLs beslut i det enda överklagandet 

av COs beslut som nämnden hittills behandlat. 

Med ett väsentligt mycket mer ingående och detaljerat 

resonemang än det CO fört kom NBL till motsatt slutsats 

än vad CO gjort. Med tanke på frågans stora betydelse 

för såväl företag och arrangörer utanför industrin som 

deltagare på sammankomster av olika slag diskuteras här 

de beslut som hittills fattats. 

COs första beslut, CO001/07, gällde arrangemanget 


”32nd Scandinavian congress of Rheumatology” som i 

januari 2008 arrangerades i Levi i Finland. Med hänvisning 

till att det i inbjudan till kongressen framhölls att 

Levi erbjuder längdskidåkning och utförsåkning fann CO 

att Levi är en skidort och att den därför inte är godtagbar 

för arrangemang som sponsras av företag. Beslutet överklagades 

till NBL vars behandling av ärendet redovisas 

längre ner. 

Ärende CO002/07 gällde om Juan Les Pins samt Nice 

i Frankrike var acceptabla platser för arrangemangen 

”49th Annual Meeting of the SCNP” respektive ”16th 

European Congress of Psychiatry”, bägge i april 2008. 

Frågan ställdes av SCNP som är en skandinavisk organi- 

sation som ville förlägga sitt årsmöte i Juan Les Pins da- 

garna före det större arrangemanget i Nice. CO hänvisade 

till en formulering i EFPIA-koden som lyder ”… 

agreed that it is justified that some regular large scale 

international events are held in certain big cities” och 

menade att Nice måste anses som en godtagbar plats trots 

dess relativa exklusivitet. Med hänvisning till att Nice 

ansetts vara acceptabelt och att Juan Les Pins är lätt att 

nå från Nices flygplats uttalade CO att även denna ort 

var godtagbar. 

Det tredje avgjorda ärendet, CO003/07, gällde om man 

kunde använda Blå Hallen i Stockholms Stadshus som 

lokal för kongressmiddagen under ”Bayers vetenskapliga 

symposium om multipel skleros” under våren 2008. CO 

konstaterade att det finns ett begränsat antal lokaler i 

Stockholms innerstad där runt 1000 gäster kan tas emot. 

Med hänsyn till detta och då flertalet kongressdeltagare 

skulle bo på hotell i innerstaden fann CO att det kunde 

accepteras att Blå Hallen används. 

Ärende CO004/07 gällde arrangemanget ”9th International 

Postgraduate Course in Endocrine Surgery” som 

planeras äga rum i Visby under de sista dagarna i augusti 

2008. CO uttalade i beslutet att Visby visserligen 

CO002/07 

CO003/07 

CO004/07

CO005/07 

är känt för sina fritidsaktiviteter under sommaren, men 

eftersom arrangemanget går av stapeln någon vecka efter 

högsäsongens slut ansåg han att platsen vid detta 

tillfälle är acceptabel. 

I ärende CO005/07 var CO kritisk mot att ”11:e 

Svenska Uro-Onkologiska Uppdatering om Urologisk 

Cancer – Blåscancer” planerades att genomföras på Järavallens 

Konferenscenter i april 2008. CO konstaterade 

att en Google-sökning på Järavallens Konferenscenter 

visar att anläggningen är samlokaliserad med Barsebäcks 

golfklubb. Eftersom golfsäsongen i Skåne börjat 

vid tidpunkten för arrangemanget ansågs platsen inte 

vara passande. 

Så här långt kan man konstatera att CO i sina beslut 

diskuterat och tagit hänsyn till ett klart begränsat antal 

omständigheter för att avgöra om platsen för ett visst 

arrangemang är acceptabel eller inte. Han har genomgående 

först tagit ställning till om platsen för arrangemanget 

i något avseende innebär någon särskild lockelse. 

Därvid har han varit tydligt bunden till de i regeln 

omnämnda exemplen på olämpliga platser ”skidorter” 

och ”golfanläggningar” (fallen med Levi respektive Barsebäck) 

som han genomgående förklarat olämpliga. Han 

har inte i något fall fört ett resonemang om programmet 

vid arrangemanget, dess kvalitet och yrkesmässiga 

nytta för deltagarna eller om det överhuvudtaget getts 

något tidsmässigt utrymme för att utnyttja platsens 

lockelser. Som skäl för att acceptera en viss plats har 

anförts olika logistiska förhållanden (Juan le Pin/Nice 

samt Blå hallen) samt att högsäsongen på en annars 

lockande plats är över (Visby). Att bedömningen i dessa 

frågor inte kan göras så enkel och begränsas till de 

omständigheter CO tagit hänsyn till belyses tydligt av 

NBLs första avgörande där ett beslut av CO överklagats. 

I början av december kom NBL med sitt uttalande, 

814/07, gällande överklagandet av orten Levi i Finland 

som plats för en reumatologikongress i slutet av januari 

2008. Det var organisationskommittén för kongressen 

i fråga som överklagade beslutet till NBL. Nämnden 

påpekar inledningsvis att det i det nya regelverket inte 

finns någon bestämmelse om vem som äger rätt att 

överklaga ett beslut från CO. NBL anser att organisationskommittén 

för kongressen har ett uppenbart intresse 

av att få beslutet överprövat och kan inte finna 

någonting som talar mot att detta intresse tillgodoses. 

Nämnden uttalar att artikel 35 måste antas syfta till 

att motverka sådana arrangemang där inslaget av förströelse 

och nöjesaktiviteter dominerar över det yrkesmässiga 

eller vetenskapliga innehållet i programmet. 

Arrangemang skall enligt NBL inte förläggas till orter 

som är så attraktiva t.ex. från natur- eller kultursynpunkt 

eller med hänsyn till möjligheterna att bedriva 

sport- och fritidsaktiviteter att det snarare är orten som 

sådan än programmet för kongressen som lockar till 

deltagande. Det framhålls att man vid bedömningen 

måste ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda 

fallet. En ort, som annars inte skulle anses som godtagbar, 

kan därför enligt NBL rättfärdigas av logistiska 

skäl, t.ex. då ett visst arrangemang kräver inkvarteringsmöjligheter 

för ett stort antal deltagare. Det framhålls 

att kongressprogrammets kvalitet också har betydelse 

vid bedömningen samt att en viss ort inte alltid 

har samma attraktionskraft på svensk sjukvårdspersonal 

som på personal från andra länder. 

Efter detta principiella resonemang uttalar nämnden 

att Levi inte kan anses vara särskilt känt i Sverige som 

en skidort och konstaterar också att orten inte kännetecknas 

av någon speciell exklusivitet utan snarare är 

en tämligen ordinär kongressort med möjlighet att ta 

emot förhållandevis många personer. Vidare påpekas att 

det aktuella kongressprogrammet tycks vara både seri- 

814/07 


anmälningsärenden 

CO001/08 CO006/07 

öst och omfattande och att det ges litet utrymme för 

deltagarna för aktiviteter vid sidan av programmet. Visserligen 

fanns en ledig paus mellan klockan 12 och 14, 

men nämnden anser inte att det är någon större risk att 

detta lockar deltagarna till att delta för fritidsaktiviteternas 

skull, särskilt inte då arrangemanget går av stapeln 

i januari då sträng kyla normalt råder i området. Efter en 

samlad bedömning av alla omständigheter kom NBL 

fram till att Levi var en godtagbar ort för arrangemanget 

i fråga. COs beslut ändrades därför. 

Efter detta avgörande av NBL har CO fattat ytterligare 

två beslut rörande lämpligheten av vissa orter för 

olika arrangemang. 

Det första är CO006/07 gällde ”9th World Congress 

Gastro-Esophagual Reflux Disease 2008” som genomförs 

på Grimaldi Forum i Monte Carlo i början av april 2008. 

CO åberopar delar av NBLs uttalande i fallet Levi och 

menar att Monte Carlo, till skillnad från Levi, måste anses 

vara väl känt hos svenskar. Detta anger han gälla inte 

minst på grund av otaliga reportage om framgångsrika 

svenska idrottsmän som flyttat dit. Han uttalar också att 

Monaco Grimaldi Forum ligger nära kasinot i Monte 

Carlo och kommer av dessa skäl till slutsatsen att platsen 

får anses vara exklusiv. Dessutom konstaterar han att det 

enligt kongressprogrammet förekommer en öppningsceremoni 

som innehåller tre delar med sociala aktiviteter 

som han anser strider mot artikel 36 och kravet på att 

sociala aktiviteter enbart får anordnas, så länge dessa är 

sekundära till såväl sammankomsten som till måltiden 

eller mottagningen. I övrigt kommenterar han inte kongressprogrammets 

innehåll eller omfattning. Hans slutsats 

blir att Monaco Grimaldi Forum inte är en godtagbar 

plats för arrangemang som sponsras av företag 

COs senaste beslut, CO001/08, fattades den 7 januari 

2008 och gällde arrangemanget Grensetreff i Storlien 1- 

3 februari 2008 för svenska, norska och finska läkare. Det 

är intressant att notera att beslutet är fattat så nära inpå 

sammankomsten att ett eventuellt överklagande av beslutet 

inte hade kunnat hanteras innan arrangemanget 

skulle genomföras. Beslutet blev att Storlien var en acceptabel 

ort trots att den är en känd skidort. Det enda 

skälet som CO anger för detta är logistiska och han uttalar 

att deltagande läkare kommer från orter som alla 

anges ligga i närheten av Storlien (i något exempel rör 

det sig om drygt 30 mil) och att man kommer att ta sig 

dit med bil eller tåg. I beslutet förekommer ingen som 

helst kommentar om programmet vid Grensetreffen. 

Det kan konstateras att den samlade bedömning med 

hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet som 


enligt NBLs uttalande i beslutet rörande Levi måste göras 

i vart fall inte under hösten förekom i COs beslut. I 

det första av beslutet (fallet med Monaco) efter NBLs avgörande 

tar CO hänsyn till fler omständigheter än under 

höstens beslut. Även om han i detta ärende något har 

beaktat inslag i kongressprogrammet fortsätter han dock 

konsekvent att inte göra någon värdering av arrangemangets 

yrkesmässiga innehåll och nytta för deltagarna. 

Detta blir särskilt tydligt i avgörandet angående Grensetreff 

i Storlien där det inte ens framgår vad ämnet eller 

ämnena för arrangemanget är. Det förefaller som CO trots 

NBLs nyanserade och balanserade uttalande fortfarande 

främst tar hänsyn till en plats förmodade exklusivitet 

oberoende av vilket utrymme arrangemangets program 

ger för att utnyttja vad platsen har att erbjuda. Logistiska 

skäl tycks vara det skäl som väger tyngst för CO 

vid ett beslut om att acceptera en viss plats. Det är också 

svårt att finna en tydlig linje i COs bedömningar om 

man jämför avgörandena angående Juan Les Pins och 

Nice kontra Monaco. Juan Les Pins är utan tvekan ett 

förhållandevis exklusivt resmål samtidigt som Monte 

Carlo inte ligger nämnvärt mycket längre bort från flygplatsen 

i Nice än Juan Les Pins. Det bör betonas att COs 

beslut i sak inte behöver vara felaktiga. Men bedömningarna 

framstår som alltför förenklade. En förhoppning inför 

framtiden är att fler fall överklagas och tas upp av 

NBL för utveckling av en klarare praxis och en bättre 

teknik för bedömningarna där hänsyn tas till samtliga 

kriterier som bör ingå i dessa. 

Det ska avslutningsvis påpekas att artikel 35, så som 

den är utformad och framförallt som den hittills har tilllämpats 

av CO, är mycket tveksam ur ett konkurrenträttsligt 

perspektiv. Regeln och COs hittillsvarande 

praxis omöjliggör helt enkelt för många hotell, restauranger 

och även hela orter att ens få vara tilltänka som 

arrangörer för en sammankomst, något som vår konkurrenslagstiftning 

inte är helt positiv till. Syftet med regeln 

är som tidigare sagts förståelig men utformningen med 

exempel på platser som inte lämpar sig lär vara ohållbar 

i längden och tillämpningen måste bli mer situationsspecifik 

för att regeln ska kunna bli förutsägbar och kunna 

efterlevas på ett trovärdigt sätt. 

Mårten Brink 

Skribent 

Brilex AB

Du är smart nog 

men har du tid? 

Databaser 

Selektering 

Sjukvårdsdatabasen Medbook och 

unika CRM-verktyg som Salecase & 

Scriptrac ökar våra kunders effektivitet. 

Lönsam selektering är inte linjär – den 

är Rubikst mångsidig.* 

Raffinering tydliggör kundrelationers 

värde genom datafraktionering och 

tvärsnittsanalyser. Targetlistans 

prediktionsvärde ökar. 

Raffinering 

Korsanalys 

+ = 

Rapporter & support skräddarsys. 

Som marknadsledare inom Pharma 

Intelligence kan vi leverera kompletta 

beslutsunderlag och kunskapsdrivna 

affärslösningar som ökar lönsamhet 

och affärstempo. Det bästa sättet att 

närma sig framtiden är att skapa den, 

låt Nomi visa vägen. 

* Rubiks kub är ett 3-dimensionellt pussel med ca 43 triljoner (4,3*10 19 ) positioner. 

Lönsamma affärer 

Rapporter & support 

Postadress: Nomi, S151, 105 99 Stockholm • Besöksadress: Sveavägen 151 

Tel: +46 8 555 21 400 • Fax: +46 8 555 21 499 • E-post: info@nomi.bisnode.com • www.nomi.bisnode.com

juridik 


Läkemedelsbranschens etiska regelverk 

Regler för 

icke-interventionsstudier 

IFPMAkoden 

Stockholms läns 

landstingsöverenskommelsen 

Avtal med 

Landstingsförbundet 

om 

kliniska prövningar 

EFPIA-koden 

Överenskommelse 

med Apoteket AB 

Landstingsöverenskommelsen 

Regler för 

läkemedelsinformation

Konsolideringen av 

läkemedelsbranschens 

etiska regelverk 

– en lovvärd men krävande utmaning 

Sedan den 1 oktober 2007 gäller 

en konsoliderad version av 

de regler som gäller för läkemedelsföretagsmarknadsföring 

– Läkemedelsbranschens 

etiska regelverk. De åtgärder 

som har vidtagits är i många 

delar mycket bra men det finns 

uppenbara tolkningsproblem. 

Några inslag i reglerna medför 

till och med risk för att företag 

handlar i strid med lag. Advokat 

Helén Waxberg, Mannheimer 

Swartling advokatbyrå och jur 

kand Torsten Brink, Brilex AB, 

anser att det återstår ett omfattande 

arbete för att det konsoliderade 

regelverket verkligen 

ska präglas av den tydlighet 

och stringens som bör eftersträvas. 

Den svenska läkemedelsbranschen 

har sedan snart fyrtio år 

ägnat sig åt självreglering och 

ett omfattande och mycket komplext 

regelverk har vuxit fram. 

Förutom reglerna för läkemedelsinformation, 

med de förändringar som har 

skett över tiden, har en omfattande praxis 

utvecklats genom ärenden hos Informationsgranskningsmannen 

(IGM) och 

Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation 

(NBL). Vidare har internationella 

regler vuxit fram inom industrin 

och Läkemedelsindustriföreningen LIF 

har ingått ett antal överenskommelser 

om samverkan mellan läkemedelsindustrin 

och olika delar av hälso- och sjukvården 

och patientorganisationer. 

Den 1 maj 2006 infördes nya regler i 

läkemedelslagen för marknadsföring av 

läkemedel. Där finns bland annat förbud 

mot marknadsföring av icke godkänt läkemedel, 

förbud mot marknadsföring av 

receptbelagt läkemedel riktad mot allmänheten 

och förbud mot marknadsföring 

riktad mot barn. Vidare anges i lagtexten 

bland annat att marknadsföringen 

av läkemedel inte får vara vilseledande 

och att den skall stå i överensstämmelse 

med god sed. Genom denna for- 

mulering har skapats en uttrycklig brygga 

mellan lagstiftningen som sådan och 

läkemedelsindustrins självreglering (god 

sed). 

Det nya etiska regelverket 

Sedan den 1 oktober 2007 gäller en 

konsoliderad version som benämns ”Läkemedelsbranschens 

etiska regelverk”. 

Initiativet att skapa ett konsoliderat regelverk 

är mycket bra och lovvärt. All 

framgångsrik självreglering bygger på 

förtroende och respekt. En förutsättning 

för det är i sin tur en tydlig och överskådlig 

reglering. 

Dokumentet berör en stor flora av vitt 

skilda företeelser. Det är därför lätt att 

förstå att det måste vara stort och att det 

delats upp i fyra kapitel. Trots detta saknar 

vi i några avseenden en tydlig reglering 

för vissa frågor. Exempel på detta 

slag av brister kommenterar vi under avsnittsrubriken 

”Saknade regler”. 

Särskilt på grund av omfånget är det 

angeläget att regleringen präglas av 

stringens både i fråga om struktur och 

begreppsbildning. Själva nyttan ligger ju 

i att frågor behandlas i sitt rätta sammanhang 

och så sammanhållet som möjligt. 

Samma begrepp måste ha samma 


juridik 

betydelse i olika sammanhang och samma 

företeelse ska inte kunna uppfattas 

som reglerad på olika sätt på skilda platser 

i regelverket. Flera sådana exempel 

kommenteras nedan under avsnittsubriken 

”Struktur och begreppsbildning” 

En självklar utgångspunkt och ett 

grundläggande krav på etiska regelverk 

är att de i alla delar står i överensstämmelse 

med gällande lag och att det även 

i övrigt synkroniseras med lagstiftningen. 

I detta avseende finns dock allvarliga 

brister, vilket vi exemplifierar och kommenterar 

under avsnittsrubriken ”Risk 

för lagbrott”. 

Saknade regler 

Genom de nya reklambestämmelserna 

i läkemedelslagen infördes de nämnda 

marknadsföringsförbuden i svensk lag. 

Med ett undantag fanns dessa redan tidigare 

i läkemedelsbranschens eget regelsystem. 

Endast förbudet mot att rikta 

marknadsföring av läkemedel till barn 

saknades och förvånansvärt nog saknas 

detta förbud fortfarande. 


Mot bakgrund av ambitionen av att 

samla alla regler i ett dokument borde 

självfallet detta förbud ha tagits in i Regler 

för läkemedelsinformation. En lämplig 

plats hade varit artikel 102. 

LIF:s Compliance officer har getts i 

uppdrag att efter ansökan eller på eget 

initiativ fatta beslut om en bestämd plats 

är lämplig för ett arrangemang för hälso- 

och sjukvårdspersonal och om företag 

kan bidra ekonomiskt till arrangemang 

på ”känsliga” platser. 

Besluten kan överklagas till NBL. 

Det finns dock inga regler om vem som 

kan överklaga. Detta måste innebära att 

den som kan visa något intresse av saken 

har rätt att överklaga. I många fall kan 

detta inbegripa inte bara part i frågan 

utan också intressenter utanför läkemedelsbranschen, 

som specialistföreningar. 

Besluten tycks bli utlagda på LIF:s 

hemsida samma dag som de fattas. Särskilt 

när det handlar om intressenter utanför 

branschen är risken uppenbar att 

dessa inte får vetskap om beslutet och 

missar överklagandetiden (tre veckor 

från dagen för beslutet). 

Reglerna innehåller ingenting om ursäktliga 

skäl till att man missar överklagandetiden. 

Att det måste finnas sådana 

följer enligt vår mening av allmänna 

rättsprinciper. Avsaknaden av regler om 

detta riskerar att leda till allvarliga rättsförluster 

för olika intressenter. 

Struktur och begreppsbildning 

Exempel på oklarheter i fråga om struktur 

och begreppsbildning finns på flera 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

”Den svenska läkemedelsbranschen 

har 

sedan snart fyrtio år 

ägnat sig åt självreglering 

och ett omfattande 

och mycket komplext 

regelverk har 

vuxit fram.”

håll i reglerna. Detta gäller inte minst 

kapitel I, Regler för läkemedelsinformation, 

och vi kommenterar nedan ett 

axplock exempel. 

Artikel 4 

Artikel 4, punkt 3, handlar om att överdrivna 

påståenden om egenskaper och 

verkningar inte får förekomma. Här har 

lagts till: ”Det får inte antydas att ett 

läkemedel eller en verksam substans har 

någon speciell fördel, kvalitet eller egenskap 

om detta inte kan styrkas”. Detta 

är en självklarhet och det framgår redan 

av första stycket i artikeln att man skall 

vara försiktig med ”antydningar”. 

Att ett läkemedelsföretag måste kunna 

styrka inte bara detta slag av påståenden 

utan alla påståenden regleras i artikel 

30, som innehåller det grundläggande 

kravet på så kallad omvänd bevisbörda. 

Det onödiga tillägget är ett tecken 

på hur en tidigare mycket genomtänkt 

struktur i Regler för läkemedelsinformation 

börjar luckras upp. 

Nästa exempel finns i artikel 4, punkt 

5. Denna punkt handlar om så kallade 

ofullständiga komparationer. Där har angetts 

att ord ”av typen bättre, effektivare, 

billigare eller liknande ej får användas 

utan att det klart framgår vad man 

jämför med”. Exemplen har nu utökats 

med ordet ”säker” och regleringen har 

kompletterats med ett krav på ”att påståendet 

underbyggts på ett kvalificerat 

sätt.” 

Språkligt innebär detta att inte bara 

den dokumentation man har för påståendet 

ska anges, utan att det också skall 

framgå att den är av särskilt kvalificerad 

art. Krav på dokumentationen och hänvisning 

till den regleras dock av artiklarna 

8–11 (108–111). Av artikel 10 följer 

att referens skall anges i ett fall som detta, 

medan kraven på hur övertygande bevisningen 

för ett visst påstående skall 

vara inte anges i reglerna, utan bedöms 

beroende på förutsättningarna i det enskilda 

fallet. 

Vi har dock svårt att tänka oss att 

avsikten med den nya formuleringen 

verkligen är det som nu sagts. Sannolikt 

utgörs det nya enbart av kompletteringen 

med ordet ”säker”. 

Vidare är det nya ordet ”säker” språkligt 

sett inte samma som de övriga eftersom 

det har absolut form och inte relativ. 

Kraven på användningen av ordet ”säker” 

i NBL:s praxis är visserligen höga och 

ordet har på grund av omständigheterna 

i det enskilda fallet ibland bedömts kunna 

uppfattas som en jämförelse. 

Men att som här ange att ordet generellt 

är att se som en jämförelse, vilket 

är den faktiska innebörden av tillägget, 

är tveksamt eftersom man enligt vår mening 

måste ta hänsyn till omständigheterna 

i det enskilda fallet. 

Artikel 5 

Kraven enligt artikel 5 (105) att läkemedelsinformation 

skall vara lätt att känna 

”Särskilt på grund av omfånget är det angeläget 

att regleringen präglas av stringens både i 

fråga om struktur och begreppsbildning.” 

igen som sådan och innehålla tydlig 

avsändarmarkering har utökats väsentligt. 

Några av nyheterna, till exempel 

om hemsidor, har vi förståelse för men 

vi är tveksamma till andra. Exempelvis 

tillför den nya meningen i artikel 5 första 

stycket, ”Läkemedelsinformation får 

inte vara förtäckt”, ingenting i sak och 

har knappast någon förtydligande eller 

pedagogisk funktion. 

I det nya andra stycket anges att olika 

slag av undersökningar inte får användas 

som ”dold marknadsföring” och att undersökningarna 

måste genomföras med 

ett primärt vetenskapligt syfte. 

Regeln att en aktivitet som utgör 

marknadsföring inte får ”segla under 

falsk flagg” av att vara en undersökning 

följer dock redan av huvudregeln i stycket 

innan, och i IGM:s och NBL:s praxis 

finns flera exempel på sådana felaktigheter. 

Stycket tillför alltså inget nytt. 

Tvärtom är det direkt olämpligt att i en 

regel om reklamidentifiering, så som nu 

sker, ställa krav på vilka syften olika slag 

av undersökningar skall ha. 

Artikel 10 

Nyheterna i första stycket i artikel 10 

(110) är ett annat allvarligt exempel 

på uppluckring av strukturen i regel- 

verket, särskilt som dessa kan leda till 

missförstånd vad gäller information till 

allmänheten. 

Traditionellt har kvalitetskraven i fråga 

om dokumentation som åberopas i 

läkemedelsinformation funnits i artiklarna 

8 och 9 (108 och 109), kraven på 

när referensangivelse skall finnas och hur 

den skall utformas i artikel 10 (110) och 

kraven på hur ett åberopande skall utformas 

i artikel 11 (111). 

I första stycket i artikel 10 har följande 

exempel på uppgifter i läkemedelsinformation, 

som medför att denna skall 

innehålla uppgift om källa (referensangivelse), 

lagts till: ”bilder, inklusive gra- 

fik, illustrationer, fotografier eller tabeller”. 

Enligt vår uppfattning tillför dessa 

nya exempel inte något nytt eftersom de 

helt täcks in av de redan befintliga exemplen 

”citat, sifferuppgifter, diagram”. 

När detta slag av uppgifter förekommer 

skall informationen utöver referensangivelse 

nu enligt avsnitt b ”vara 

korrekt återgivna (undantaget då anpassning 

eller ändring krävs för att uppfylla 

gällande regler, i vilket fall det tydligt 

skall framgå att anpassning eller ändring 

har skett)”. Detta krav liksom hela det 

nya andra stycket, där det bland annat 

anges att ”man måste vara extra noga 

med att säkerställa att de bilder som ingår…inte 

är vilseledande…”, hör inte 

hemma i en regel om när referensangivelse 

skall förekomma och hur sådana 

skall utformas. 

Kraven enligt avsnitt b avser frågan 

hur ett åberopande av dokumentation 

skall utformas. Reglering i detta avseende 

finns dock, som tidigare har sagts, 

i artikel 11 (111). Artikel 11 har inte genomgått 

några justeringar och de där 

återgivna kraven torde mer än väl täcka 

de krav som nu anges i avsnittet b. 

Det delvis återgivna nya andra stycket 

innebär ett krav på vederhäftighet vilket 

ju redan regleras av artikel 4 (104). 

Vad som anges i stycket är i några fall 


juridik 

typiska exempel på hur man måste göra 

för att inte bryta mot artikel 4 (104). 

Ändringarna i artikel 10 framstår 

som onödiga och förvirrande och riktigt 

allvarligt blir det ifråga om artikel 110. 

Anvisningarna i denna artikel kan lätt 

tolkas som att de nyss behandlade nyheterna 

i första och andra stycket inte gäller 

vid information till allmänheten. 

Men av huvudregeln om utformningen 

av ett åberopande enligt artikel 

11(111) och huvudregeln om vederhäftighet 

enligt artikel 4 (104) följer enligt 

vår mening det motsatta. Väsentligen 

samma krav ställs på utformningen av 

ett åberopande och på vederhäftighet vid 

information till allmänheten. 

Artikel 14 

Ett annat och mycket tydligt exempel 

på uppluckring av informationsreglernas 

struktur är det nya tredje stycket i 

artikel 14 där det sägs att ”vid förfrågningar 

från allmänheten om personliga 

medicinska frågor skall personen i fråga 

hänvisas till läkare eller annan hälso- 

och sjukvårdspersonal”. Av artikel 114 

framgår visserligen att regeln också gäller 

vid information till allmänheten. 

Men regeln gäller uteslutande kontakter 

med allmänheten och borde därför bara 

återges i artikel 114 som gäller reklam 

till allmänheten. Den hör inte alls hemma 

i artikel 14 som gäller information 

till hälso- och sjukvårdspersonal. 

Artikel 17 

De nyheter som hittills föranlett flest 

frågor och störst osäkerhet är artikel 17 

(117) med en uppräkning av vad läkemedelsinformationen 

som ett minimum 

skall innehålla. Tidigare version av artikel 

17 (117) var något ofullständig. Där 

räknades faktiskt inte alla uppgifter upp 

som då skulle finnas med. Således sades 

ingenting om avsändaruppgifter och 

uppgifter om utgivningsår och identifikationsuppgifter. 

Att sådana uppgifter var obligatoriska 

framgick bara av artikel 5 (105) respektive 

6 (106). Mot bakgrund av nyheterna 

i artikel 17, punkt 6, respektive artikel 

117, punkt 5, där det sägs att informationen 

skall innehålla ”läkemedelsföretagets 

namn och adress eller dess representant 

som ansvarar för marknadsfö- 


ringen av läkemedlet”, uppfattar vi det 

som att regelförfattarna haft den lovvärda 

ambitionen att åtgärda denna brist i 

den förra versionen av reglerna. 

Men när man nu gör det förstår vi inte 

varför kravet på avsändaruppgifter for- 

muleras på ett annat sätt än i huvudregeln 

i artikel 5 (105). Eftersom det måste 

vara huvudregeln i artikel 5 (105) som 

skall beaktas vid utformningen av avsändaruppgifter 

hade det varit bättre att i 

artikel 17 (117) endast göra en hänvisning 

till artikel 5 (105) vad gäller kravet 

på avsändaruppgifter. 

Men kanske har vi fel om ambitionen 

hos regelförfattarna. Den reflexionen infinner 

sig lätt när man reflekterar över 

nästa nyhet i artikel 17 (117), första 

punkten (i) i artikel 17 punkt 7 respektive 

artikel 117 punkt 6, där det anges 

att informationen skall innehålla ”uppgift 

om det datum då informationen senast 

sammanställdes eller granskades”. 

Om vi har rätt i att syftet är att samla 

alla obligatoriska uppgifter i artikel 17 

(117) är den naturligaste tolkningen av 

denna nya regel att man avser sådana aktualitets- 

och identifikationsuppgifter 

som regleras i artikel 6 (106). 

Det är dock knappast det som står i 

denna punkt i artikel 17 (117). Rent 

språkligt tyder texten på att vad som avses 

är det slag av företagsinternt godkännande 

som regleras i artikel 29 tredje 

stycket. 

En tredje tolkning, vilken är den som 

IGM tillsvidare gjort, är att dag för senaste 

godkännande av produktresumén 

avses. Om detta skulle vara korrekt anser 

vi emellertid att det vore mer naturligt 

att uppfatta det som att motsvarande bestämmelse 

i artikel 117 avser dag för senaste 

godkännande av bipacksedeln. 

Mot bakgrund av nyss angivna tolkning 

från IGM:s sida förefaller det dock 

klokast att tillsvidare i all skriftlig information 

lägga in nämnda uppgift om 

produktresumén. 

Vidare har i artikel 17 (117) införts ett 

krav på uppgift om ”utförsäljningspris 

för förekommande förpackningar, samt 

villkoren i förmånssystemet”. 

Angående villkor för subvention skall 

”Risken för konflikt med konkurrenslagen är 

inte det enda exemplet på att de nya reglerna 

riskerar medföra att läkemedelsföretag 

– om de följer reglerna – bryter mot lag.” 

noteras att även artikel 2 (102) kompletterats 

med en regel om detta. Där anges 

att ”om läkemedelsförmånsnämnden, 

LFN, beslutat att läkemedlet skall ingå 

i läkemedelsförmånen, skall eventuella 

begränsningar i beslutet tydligt anges”. 

Genom att krav på uppgifter om förhållandet 

till läkemedelsförmånen uttrycks 

på olika sätt på två platser i reglerna 

skapas osäkerhet om vad som i 

praktiken krävs. Men här liksom i fråga 

om nyss berörda liknande oklarheter vad 

gäller avsändaruppgifter måste rådet bli 

att det är huvudregeln, i detta fall artikel 

2 (102), som skall följas. 

Angående det nya kravet på uppgifter 

om ”utförsäljningspris för förekommande 

förpackningar” frågar man sig om ordet 

”förekommande” innebär att man 

skall ange pris för i informationen omnämnda 

förpackningar, eller om det 

innebär att man skall ange pris för alla 

registrerade och/eller förpackningar som 

företaget kan tillhandahålla. 

Att man skall tolka regeln på det sistnämnda 

sättet är uppenbart orimligt. 

Vissa förpackningar av ett läkemedel 

saknar ju helt intresse för viss målgrupp, 

exempelvis kan allmänheten inte ens 

komma över typiska sjukhusförpackningar. 

Härtill kommer att priset på generikamarknaden 

varierar så mycket och 

frekvent att prisuppgifter i det sammanhanget 

snabbt, för att inte säga alltid, 

riskerar att bli felaktiga och vilseledande 

Dessutom måste framhållas att det 

handlar om reklam från en leverantör där 

det angivna priset är det som detaljisten 

(Apoteket) tar. Detta slag av prisuppgifter 

riskerar att komma i konflikt med 

konkurrenslagen, en risk som kommer

att bli så mycket större när apoteksmonopolet 

uppluckras. 

Risk för lagbrott 

Risken för konflikt med konkurrenslagen 

är inte det enda exemplet på att de 

nya reglerna riskerar medföra att läkemedelsföretag 

– om de följer reglerna 

– bryter mot lag. 

Ytterligare exempel finns i det nya 

sista stycket i artikel 17 där man öppnar 

upp för ren så kallad påminnelsereklam 

i form av endast läkemedelsnamn och/eller 

generisk benämning. Härigenom avviker 

man från grundtanken bakom artikel 

17, nämligen att läkemedelsreklam 

skall vara informativ och alltid uppfylla 

vissa särskilt angivna minimikrav. 

Vi vill dessutom påminna om att begreppet 

påminnelsereklam avsiktligt 

togs bort ur regelverket vid införandet 

av denna grundtanke. 

Än mera allvarligt blir det om man 

beaktar motiven för de nya reklambestämmelserna 

i läkemedelslagen. Av dessa 

följer att läkemedelsreklam till såväl 

hälso- och sjukvårdspersonal som allmänheten 

skall innehålla ett visst mått 

av minimiinformation, minimikrav som 

väsentligen speglades av den tidigare 

versionen av Regler för läkemedelsinformation. 

Detta medför att den reservation för 

krav som följer av författningar, som 

finns i inledningen av sista stycket i artikel 

17, helt tar över vad som därefter 

sägs i regeln. Regeln förlorar enligt vår 

mening all praktisk betydelse. Den borde 

därför aldrig ha införts. 

Ett ytterligare exempel på regler som 

riskerar leda till att företaget bryter mot 

lag finns i artikel 14 (114). 

I ett nytt andra stycke i artikel 14 

anges: ”Utsändningslistor måste hållas 

uppdaterade. Om yrkesverksamma inom 

hälso- och sjukvården ber att få bli borttagna 

från utsändningslistor för marknadsföring 

måste så ske”. Regeln är en 

självklarhet och rätten att bli struken 

från sändlistor anges uttryckligen i 11 § 

personuppgiftslagen. Enligt artikel 114 

gäller dock inte det nyss återgivna vid 

information till allmänheten – detta 

trots att regleringen enligt personuppgiftslagen 

är helt generell och gäller i 

högsta grad även vid marknadsföring 

mot allmänheten. Regeln i artikel 114 

är alltså direkt felaktig. 

Oklarheter i kapitel II 

Vi har hittills bara tagit upp exempel 

från kapitel I, Regler för läkemedelsinformation 

och inte från andra delar av 

regelverket även om det även där finns 

samma slag av brister som i kapitel I.. 

I detta sammanhang vill vi endast 

framhålla ett exempel på oklarheter och 

motsägelser från kapitel II Överenskommelser 

om samverkansformer med hälso- 

och sjukvården mfl. Det gäller samordningen 

mellan artikel 37, Sponsring och 

artikel 38, Gåvor och hjälpmedel. 

Reglerna om sponsring enligt artikel 

37 har inte genomgått några väsentliga 

sakliga justeringar jämfört med vad som 

gällde tidigare. Artikel 38 om Gåvor och 

hjälpmedel innehåller dock ett helt nytt 

avsnitt om donationer, gåvor och naturaförmåner 

till institutioner, organisationer 

eller sammanslutningar av hälso- och 

sjukvårdspersonal. Även om det invid de 

nya reglerna om gåvor och hjälpmedel 

görs en hänvisning till artikel 37 är det 

utomordentligt oklart vad som nu gäller 

i dessa avseenden. 

Detta gäller särskilt som dokumentet 

”LIF definitions of terms and values” 

med bland annat värdegränser för olika 

förmåner har ändrats i ett väsentligt avseende. 

För det fall att ”items of medical 

utility” ges till exempelvis kliniker där 

mer än en förskrivare är anställd gäller 

inte längre några som helst värdegränser. 

Sammantaget anser vi att det är svårt 

att begripa vad som nu egentligen gäller 

i detta slag av situationer. Risken är uppenbar 

att de nya reglerna leder till situationer 

som kommer i strid med syftet 

med reglerna om samverkan, det vill 

säga att läkemedelsindustrin och hälso- 

och sjukvården måste samverka med 

gott omdöme, bibehållen trovärdighet 

och i enlighet med bland annat gällande 

lag. 

Avslutande kommentarer 

Som vi inledningsvis nämnde är det 

initiativ som har tagits att utarbeta ett 

konsoliderat regelverk väldigt positivt. 

Det konsoliderade regelverket innehåller 

också i flera avseenden förtydliganden 

som medför märkbara förbättringar. 

Som exempel på förtydliganden kan 

nämnas regler om hur man bör utforma 

produktinformation vid utställningar i 

anslutning till internationella konferen- 

ser (artikel 33). Ett andra exempel är den 

på några håll i kapitel II återkommande 

formuleringen att olika aktiviteter ”inte 

får utgöra ett incitament att rekommendera, 

förskriva, köpa, tillhandahålla, 

sälja eller administrera specifika läkemedel”. 

Ett tredje är preciseringen i artikel 

4 av när ett läkemedel kan betecknas 

som ”nytt”. 

Sammanfattningsvis är det således vår 

uppfattning att de åtgärder som har vidtagits 

i vissa delar är mycket bra men att 

det finns ett uppenbart behov av förbättringar 

för att undvika tolkningsproblem 

och till och med att företag handlar i 

strid mot lag. Enligt vår mening krävs 

ett omfattande arbete för att säkerställa 

att det konsoliderade regelverket verkligen 

präglas av den tydlighet och stringens 

som bör eftersträvas. 


Mannheimer Swartling advokatbyrå 

Torsten Brink 

Brilex AB 


Branschstatistik december 2007 

Lika lite förändring som det har varit i vädret sedan 

november ser vi i tabellerna. Det är ytterst små förändringar 

som skett sedan sist. Vi hoppas på mer drag 

i listorna och en marknadstillväxt på 12 procent för 

2008. Som vanligt tackar vi IMS Health Sweden AB 

för att de levererat statistiken till oss. 

Redaktionen 

I produkttopplistan är de enda förändringarna sedan senaste rapporten 

att Humira och Advate tagit varsitt kliv uppåt. Om vi tittar 

på året som helhet så är det Herceptin och Advate som gjort de 

starkaste avancemangen. Ingen produkt som är kvar på listan har 

gjort något djupdyk utan det handlar om ett par placeringar ned. 

På företagslistan blev det en kort visit för Akzo Nobel som 

blev utkörda med huvudet före av Recip. Värt att notera är att 

marknaden vuxit med 6,7 procent. Inte illa pinkat av en bransch 

i ”gungning”. 

Ingen förändring har skett sedan förra rapporten. Årets förändringar 

är att andningsorganen blivit passerade av infektionssjukdomar 

och att gruppen övriga passerat hud. 


Produkttopplista december 2007 (MAT) 

Rank Rank Produkt Mio SEK Mio SEK +-% % av 

2007 Senast + parallell. AIP 2007 AIP 2006 2007/2006 total 2007 

1 1 Enbrel 582 477 21,9 2,1 

2 2 Symbicort 416 394 5,7 1,5 

3 3 Remicade 413 364 13,4 1,5 

4 4 Cozaar 339 311 9,1 1,2 

5 5 Lipitor 330 322 2,7 1,2 

6 6 Zyprexa 313 295 6,1 1,1 

7 9 Humira 297 238 24,6 1,1 

8 7 Atacand 297 245 21,0 1,1 

9 8 Omeprazol* 282 276 2,4 1,0 

10 9 Efexor 279 269 3,7 1,0 

11 11 Herceptin 234 170 37,1 0,8 

12 12 Nexium 234 186 25,7 0,8 

13 13 Seretide 226 227 -0,4 0,8 

14 14 Pulmicort 217 229 -5,2 0,8 

15 15 Alvedon 212 201 5,4 0,8 

16 16 Casodex 208 184 13,2 0,7 

17 17 Risperdal 205 187 9,6 0,7 

18 16 Plavix 203 201 1,1 0,7 

19 20 Advate 196 152 28,9 0,7 

20 19 Aranesp 196 179 9,0 0,7 

Totala läkemedelsmarknaden inkl vet 28 230 26 428 6,8 100,0 

(5 676 5156 20,0)** 

Produktnamnsgrupp är en sammanslagning av produkter som innehåller samma produktnamn 

t ex är Symbicort summan av Symbicort turbuhaler, S forte turb och S mite turb 

*generiskt omeprazol från Arrow, BMM Pharma, Merck NM, Sandoz och Ratiopharm 

** siffrorna i parentes är de 20 största produkternas försäljning och andel av totalen. 

Företagstopplista december 2007 (MAT) 

Rank Rank Företagsnamn Mio SEK Mio SEK +-% % av 

2007 2006 (koncernnivå) AIP 2007 AIP 2006 2007/2006 total 2007 

1 1 Pfizer 1 979 1 934 2,3 7,0 

2 2 Astrazeneca 1 683 1 692 -0,5 6,0 

3 4 Novartis 1 546 1 400 10,4 5,5 

4 13 Johnson & Johnson 1 308 1 214 7,7 4,6 

5 6 Orifarm 1 281 1 076 19,0 4,5 

6 3 GlaxoSmithKlein 1 178 1 260 -6,6 4,2 

7 7 Roche 1 061 977 8,7 3,8 

8 10 Wyeth 1 037 959 8,2 3,7 

9 5 Sanofi-aventis 1 009 1 026 -1,6 3,6 

10 8 MSD 862 867 -0,5 3,1 

11 9 Schering-Plough 859 825 4,1 3,0 

12 11 Paranova 799 844 -5,3 2,8 

13 12 Novo Nordisk 744 659 13,0 2,6 

14 14 Baxter Medical 720 607 18,7 2,6 

15 NY Bayer Schering 633 601 5,4 2,2 

16 15 Lilly 617 546 12,9 2,2 

17 18 Abbott 612 552 10,9 2,2 

18 16 Merck-Serono 576 547 5,4 2,0 

19 19 Boehringer Ing. 559 515 8,6 2,0 

20 NY Recip 454 467 -2,7 1,6 

Totala försäljningen inkl. vet. 28 230 26 428 6,8 100,0 

(69,1)* 

* Siffran i parentes är de 20 största företagens andel av totala läkemdelsförsäljningen. 

Terapiområdeslista december 2007 (MAT) 

Rank Rank ATC1 Läkemedelsgrupp Mio SEK Mio SEK +-% 

2007 2006 AIP 2007 AIP 2006 2007/2006 

1 1 N Centrala nervsystemet 5 182 4 865 6,5 

2 2 L Tumörer och Immunrubb. 4 719 4 078 15,7 

3 3 A Matsmältning/Ämnesoms. 2 901 2 859 1,5 

4 4 C Hjärta och kretslopp 2 720 2 565 6,0 

5 5 B Blod och blodbildande org. 2 596 2 499 3,9 

6 7 J Infektionssjukdomar 2 429 2 091 16,2 

7 6 R Andningsorganen 2 177 2 124 2,5 

8 8 G Urin och könsorgan etc. 1 429 1 382 3,4 

9 9 M Rörelseapparaten 1 017 1 051 -3,3 

10 10 H Hormoner exkl. könshorm. 718 712 0,7 

11 12 V+P Övrigt 667 616 8,3 

12 11 D Hud 619 602 2,8 

13 13 S Ögon och öron 532 482 10,3 

Totalt humanläkemedel 27 706 25 928 6,9 

Veterinärläkemedel 524 500 4,8 

Läkemedelsmarknaden totalt 28 230 26 428 6,8

Om du söker en ny leverantör som bemästrar läkemedelsindustrin så är LEVERANTÖRSBOKEN rätt ställe att leta. 

Du hittar den på www.pharma-industry.se 

Du klickar på kategorierna nedan och får upp leverantörer som anser sig vara duktiga på att leverera 

branschanpassade tjänster/produkter inom respektive kategori. 

Just nu hittar du följande leverantörer i Leverantörsboken. Välj dem! 

Bild / Film / Video 

Almagest Production 

Bokningstjänster 

DM/TM i Göteborg 

Gotlands Bokningscenter 

PharmaRelations 

Contract sales 

Adecco Medical&Science 

Almagest Pharma 

Jenseus Consulting 


CRM- system 

Nomi 

Events 

Erlandsson & Bloom 

Försäljningsstatistik 

IMS Health Sweden 

SLD, Svensk läkemedelsdata 

Interaktiva media 

Netdoktor.se 

SVAR Läkardialog 

Juridiska tjänster 

Mannheimer Swartling 

Kliniska prövningstjänster 

Encorium 

Quintiles 

Konferens-/ Kongresstjänster 

Luleå Convention Bureau 

Läkaradresser 

Nomi 

Läkemedelsdistribution 

Kronans Droghandel 

Tamro 

Marknadsanalys/ -strategi 

Ellermore 


LINDH & PARTNERS GBG 

MERK Consulting 

Nomi 

Sprida 

Marknadsundersökningar / -information 

DM/TM i Göteborg 

Erlandsson & Bloom 

Gotlands Bokningscenter 



Netdoktor.se 

Nomi 

Opticom International Research 

Dina bästa leverantörer hittar du i 

Leverantörsboken 

SIFO Research International Navigare 

Medical writing 

AMa Text Services 


Medicinska tidskrifter 

Onkologi i Sverige 

Tidskriften Doktorn 

Medicinska utbildningar 

Ekelund & Wik 

Heart Meducation 


Medicinska webbplatser 

Internetmedicin 

Netdoktor.se 

PR- tjänster 

Hasselgren & Co 

Profilprodukter 

Reklamvision 

Regulatoriska tjänster 

Nordic Medical Advisor 

Sofus Stockholm Consulting 

Scandinavion Regulatory Services 

Reklambyråtjänster 

Almagest Marketing 

DDB Health 

Ekelund & Wik 

Ellermore 

GRANATH EURO RSCG 

Heart Reklambyrå 

LINDH & PARTNERS GBG 

Nightingale 

Relevans Strategi & Kommunikation 

Sprida 

Rekrytering / Search 

Adecco Medical&Science 

Aktivia Personalkonsult 

COMPASS HUMAN RESOURCES GROUP 

DOCS International 

Intend 

MOCHA 

PeakSearch 


Utbildning / Seminarier 

Nordic Medical Advisor 

PI-Academy 

Webbutveckling 

Nightingale 

Vill du också synas i Leverantörsboken kontakta Pharma Industry på redaktionen@pharma-industry.se

Product Managers 

En av våra produktchefer går vidare till nya 

utmaningar inom företaget och ytterligare 

en går i pension vid kommande årsskifte. 

Av denna anledning söker vi två kompetenta 

och driftiga produktchefer till vår marknadsavdelning. 

Produktområdena är dermatologi 

respektive hypertoni/infektion. 

Exempel på arbetsuppgifter: 

• Framtagande av marknadsplan 

• Forecasts och budget 

• Produktion av säljkampanjer 

• Kontakt med reklam- och PR-byråer 

• Kontakter med nyckelkunder inom 

respektive terapiområde 

• Ansvar för vårt deltagande vid nationella 

och internationella möten 

• Samresor med läkemedelskonsulenter 

Medicinsk copywriter till Lindh & Partners GBG 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Som medicinsk copywriter kommer du att: 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Niklas Eriksson, Marketing 

Du bör ha en gedigen branscherfarenhet av 

marknadsföring/försäljning inom läkemedelsindustrin. 

Erfarenhet från arbete som läkemedelskonsulent 

och någon övrig funktion 

eller roll som t ex projektledare, KAM eller 

försäljningschef är ett krav. Vi ser helst att du 

har arbetat som produktchef under en period. 

Verksamhet inom de aktuella terapiområdena 

är meriterande. Lämplig utbildningsbakgrund 

är apotekare, naturvetenskaplig- alternativt 

ekonomisk högskoleutbildning. 

Vidare har du: 

• Dokumenterade försäljningsframgångar 

• Goda språkkunskaper i svenska och engelska 

• Goda färdigheter i MS Offi ce 

• Ett strukturerat arbetssätt, initiativförmåga 

och är resultatinriktad 

LEO Pharmas nordiska marknadsföring, information och kliniska forskning samordnas från regionkontoret i Malmö. Omsättningen i Norden är cirka 900 MSEK och 

antalet anställda i de nordiska marknadsbolagen är 110 personer. LEO Pharma har i Norden produkter inom bl a dermatologi, koagulation, infektion och hypertoni, 

se www.leo.se. Moderbolaget – LEO Pharma – är en stiftelseägd, forskningsinriktad dansk koncern med 3.500 anställda. Huvudkontoret ligger i Ballerup, Köpenhamn, 

se www.leo-pharma.com. 

LEO ® 900006 PN © LEO JAN 2008 ORG. NR. 556075-4318. ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP. 

Skicka in din ansökan med CV till Lindh & Partners GBG, Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg 

eller therese@lopgbg.se senast 25 februari. För mer information kan du kontakta Therese Christiernin, vd, 

tel: 031-779 99 95 eller Martin Rösman, medicinsk copywriter, 031-779 99 89. 

Tel 031 779 99 90 

Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg. www.lopgbg.se 

• Lätt för att skapa kontakter och relationer 

• Förmåga att se möjligheter istället för problem 

Önskar du ytterligare information om tjänsten är 

du välkommen att kontakta Marketing Director 

Per Åkerström, tel. 040-35 22 05. Du kan också 

kontakta vår konsult Jörgen Telg, Personalkontoret, 

tel. 040-24 05 55. 

Din ansökan med CV önskar vi senast den 

25 februari 2008 ställd till: Monica Nilsson, 

LEO Pharma Nordic, Citadellsvägen 19, 

201 24 Malmö alternativt med 

e-post: monica.nilsson@leo-pharma.com 

Urvalsprocessen till tjänsterna kommer 

att ske löpande. 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

Consulting 

Medhouse expanderar kraftigt och söker därför 

konsulter i alla nordiska länder 

Key Account Managers 

Vi söker drivna Key Account Managers, med placering i Stockholm- och Göteborgs-regionen. 

Vi behöver även personal i Finland (lämpliga bostadsorter; Helsinki, Kuopio, Tampere/Vaasa), 

Danmark och Norge. Vi ser gärna att du har tidigare erfarenhet som KAM samt dokumenterat 

goda säljresultat som terapispecialist. 

Produktspecialister 

Vi söker produktspecialister med goda meriter över hela Norden. 

Din person 

Du är prestationsorienterad, har god samarbetsförmåga och levererar kvalitet till såväl kund 

som uppdragsgivare. 

Är du den vi söker? Skicka in ditt CV till work@medhouse.se eller gå in på www.medhouse.se 

och registrera ditt CV. 

Välkommen att kontakta Per Öberg 0709-22 40 24 eller Ann-Britt Östlund 0733-17 41 01 för 

mer information. 

Medhouse är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom läkemedelsbranschen och har 

bedrivit verksamhet sedan 1999. Företaget har huvudkontor i Stockholm och konsultrepresentation 

över hela Norden. Medhouse arbetar med operativ och strategisk konsultverksamhet 

och analysverktyg. 

Medhouse AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 Stockholm • Tel 08-411 12 20 • Fax: 08-22 99 99 • info@medhouse.se • www.medhouse.se

Kinchard är Nordens ledande konsultföretag inom läkemedelsområdet. Företaget har cirka 150 medarbetare i Sverige, Finland, Danmark och Norge. 

Huvudkontoret ligger i Stockholm och verksamheten drivs genom fyra olika affärsområden; Consulting, Outsourcing, Health och Solutions. 

Key Account Manager i Stockholm! 

Kinchard Consulting AB 

Hovslagargatan 5, 5tr 

111 48 Stockholm 

Tel: 08-614 34 00 

Fax: 08-678 40 19 

www.kinchard.se 

Vill du sätta fart på karriären och knyta värdefulla 

kontakter? Just nu söker vi Key Account 

Managers i Stockholm. Har du erfarenhet inom 

försäljning av läkemedel, OTC eller medicinteknik 

och är en duktig säljare med högt driv som vill 

vidare i karriären önskar vi gärna komma i 

kontakt med just dig. 

Att arbeta inom vårt nätverk leder till personlig utveckling 

som ger dig en unik profil och en tryggare framtid. 

Vi erbjuder ett omväxlande arbete som konsult, vilket ger 

dig bred kompetens och ett ovärderligt nätverk i en nytänkande 

och stimulerande arbetsmiljö. 

Skicka din intresseanmälan redan idag till Inger Larsson, 

Regionchef Norr på ila@kinchard.se eller ring på telefon 

08-614 34 39. 

Kinchard rekryterar löpande till varierande uppdrag inom 

olika terapiområden i hela Norden. 

Innovative solutions for the 

pharmaceutical industry 

Hälsoekonomi? 

Räta ut frågetecknen på 

PI-Academys utbildning 5-7 maj, 

Mer info på www.pharma-industry.se

Du är smart nog 

men har du tid? 

Databaser 

Selektering 

Sjukvårdsdatabasen Medbook och 

unika CRM-verktyg som Salecase & 

Scriptrac ökar våra kunders effektivitet. 

Lönsam selektering är inte linjär – den 

är Rubikst mångsidig.* 

Raffinering tydliggör kundrelationers 

värde genom datafraktionering och 

tvärsnittsanalyser. Targetlistans 

prediktionsvärde ökar. 

Raffinering 

Korsanalys 

+ = 

Rapporter & support skräddarsys. 

Som marknadsledare inom Pharma 

Intelligence kan vi leverera kompletta 

beslutsunderlag och kunskapsdrivna 

affärslösningar som ökar lönsamhet 

och affärstempo. Det bästa sättet att 

närma sig framtiden är att skapa den, 

låt Nomi visa vägen. 

* Rubiks kub är ett 3-dimensionellt pussel med ca 43 triljoner (4,3*10 19 ) positioner. 

Lönsamma affärer 

Rapporter & support 

Postadress: Nomi, S151, 105 99 Stockholm • Besöksadress: Sveavägen 151 

Tel: +46 8 555 21 400 • Fax: +46 8 555 21 499 • E-post: info@nomi.bisnode.com • www.nomi.bisnode.com

SIMULATION-BASED TRAINING 

TO SECURE STRATEGIC SUCCESS 

ASK IMS 

IMS Learning Solutions strategic training courses provide pharmaceutical senior managers the 

opportunity to learn, share experience, and practice strategies in a highly sophisticated 

simulation environment. These, and other interactive training courses, will drive your 

pharmaceutical sales and marketing management to new levels of business achievement. 

Our extensive curriculum includes: 

• Senior Sales Management: Practical solutions for building a winning sales management organization 

• Strategic Marketing: Delivering effective product and portfolio management for long term growth 

VISIT www.imshealth.com/learningsolutions for more information 

© 2007 IMS Health Incorporated or its affiliates. All rights reserved. 

TM

N - Pharma Industry

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?