Future Transport 3 - 2017

BRANSCHTIDNING FÖR TRANSPORTINFRASTRUKTUR & TRANSPORTER • NR 3 2017 

karolina boholm 

vill se tillväxt 

med miljön i fokus 

TEMA: Ny teknik – 

Nya transportbehov 

BRANSCHEN OM 

ENEROTH 

Utmaningar • Förväntningar • Framtid

ELMIA FUTURE TRANSPORT 

ELMIA NORDIC RAIL & 

ELMIA NORDIC ROAD 

ELMIA, JÖNKÖPING, 

10–12 OKTOBER 2017 

Elmia 

FUTURE 

TRANSPORT 

MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA 

Elmia 

NORDIC 

RAIL 

MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA 

Elmia 

NORDIC 

ROAD 

MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA

Lyssna och lära 

blir höstens ledord 

VILKEN OERHÖRT INTENSIV sommar det har varit. ITskandalen 

på Transportstyrelsen har ju onekligen varit 

sommarens stora nyhet och konsekvenserna för de 

inblandade politikerna känner vi till vid det här laget. 

Men rent politiskt innebär det nog ingen större skillnad 

att Tomas Eneroth har tagit över ministerposten. 

Åtminstone inte på kort sikt. 

Trafikverkets förslag till nationell transportplan 

för 2018–2029 är ju redan färdig och möjligheten för 

honom att göra några förändringar i inriktningen är 

förmodligen små. Det är istället när planen sedan 

presenteras för riksdagen någon gång under våren som 

vi får se hur han skiljer sig åt från sin företrädare. 

TOMAS ENEROTH ÄR verkligen ingen nybörjare inom 

politiken. Hans meritlista är lång och han har suttit i 

riksdagen sedan 1994. Som gruppledare var han, på ett 

eller annat sätt, inblandad i de flesta förhandlingarna 

i riksdagen. Men som minister är han ny och knappast 

välkänd inom branschen. 

Det behöver visserligen inte vara något negativt, 

ibland snarare tvärtom. Det gäller för Tomas Eneroth 

att vara lyhörd samt lyssna på vad branschen vill och, 

framför allt, kan göra. 

8 

FOTO: SHUTTERSTOCK 

FOTO: ELMIA 

FOTO: BJÖRN LEIJON 

SOM ALLTID NÄR det gäller nya ministrar är väl den 

bästa kommentaren: ”Det återstår att se”. Lite så 

har också de flesta röster från branschen låtit. För 

egen del kan jag bara hoppas att Tomas Eneroth har 

viljan att samla hela branschen och kraften att lyssna 

på samtliga aktörer. Det är viktigt att Infrastruktursverige 

har en gemensam kurs och, inte minst, håller 

en hög fart. 

FÖR EGEN DEL, som ny projektledare för Elmia Future 

Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road, 

planerar jag i alla fall för ovanstående taktik. Lyssna, 

lära känna branschen och träffa så många aktörer som 

möjligt. Med den utgångs punkten ska det bli väldigt 

roligt att få påbörja arbetet tillsammans med er alla. 

Vi ses på Elmia Future Transport, 

Elmia Nordic Rail och 

Elmia Nordic Road. 

12 16 

SWERIG KOMMENTERAR 4 

NOTERAT I TRANSPORTBRANSCHEN 6 

DAGS ATT PLANERA MÄSSBESÖKET 8 

BRANSCHEN VÄLKOMNAR ENEROTH 10 

TEMA: E-HANDELN FÖRÄNDRAR TRANSPORTBEHOVET 12 

MARITIMT FORUM SER UTMANINGAR MED ECO-BONUS 14 

SVERIGEFÖRHANDLINGEN: BYGG BÅDA STRÄCKORNA SAMTIDIGT 15 

PROFILEN: KAROLINA BOHOLM, TRANSPORTDIREKTÖR, SKOGSINDUSTRIERNA 16 

TRAFIKVERKET FÖLJER UPP 74-TONSBESLUTET 18 

GÄSTKRÖNIKÖR: JOHANNA SANDAHL, ORDFÖRANDE, NATURSKYDDSFÖRENINGEN 19 

PROFESSOR: BYGG NYA STÄDER 20 

SAXAT FRÅN ALMEDALEN: BILTILLVERKARNA SATSAR PÅ ELMOTOR 22 

MAGNUS RINGQVIST 

PROJEKTLEDARE, ELMIA FUTURE 

TRANSPORT, ELMIA NORDIC RAIL 

OCH ELMIA NORDIC ROAD 

Future Transport - nordic rail/nordic road news Nr 3 – 2017 

Branschtidning för transportinfrastruktur och transporter. UTGIVARE: Elmia. Registrerad posttidning. ANSVARIG UTGIVARE: 

Magnus Ringqvist. PRODUKTION: Mediaspjuth AB, www.mediaspjuth.se. FOTO FÖRSTASIDAN: Socialdemokraterna 

(genom Creative Commons). TRYCK: Elanders NRS Tryckeri. Distribueras till kundregister via post. UPPLAGA: 12 000. 

Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 

3

swerig 

kommenterar 

Swerig verkar på en internationell marknad – för den svenska järnvägsbranschen. 

Till ett exportvärde av cirka 10 miljarder kronor årligen. I varje nummer av Future Transport 

– Nordic Rail and Road News lyfter Swerig de viktigaste frågorna för den svenska exportindustrin. 

SAMARBETSAVTAL 

för ökad kunskap och handel 

Genom avtal med andra länder kan vi få kunskap om 

teknik och organisatoriska modeller från dem. De kan 

också innebära exportmöjligheter för svenska företag. 

Här berättar tre företrädare om några av avtalen. 

Näringsdepartementet är det departement 

som ansvarar för samarbets avtalen, 

eller Memorandum of Understanding 

(MoU) som de ofta kallas. Lena Kling 

är departementsråd på Näringsdepartementet 

och berättar mer. 

Vilka samarbetsavtal som är 

relevanta för järnvägsbranschen 

har Sverige? 

– Vi har bland annat avtal inom 

transportsektorn med 

Japan, Kina, USA, Chile, 

Indien, Indonesien 

och Tyskland. De 

har olika syften och 

omfattning. Avtalet 

med Japan och Indien 

är främst inriktade 

på järnvägs sektorn. 

Avtalen med Kina, 

USA och Chile är mer 

trafikslagsövergripande. 

Avtalet med Indonesien 

är främst fokuserat 

på flygområdet. Vi har också ett 

innovationspartnerskap med Tyskland 

efter förbundskansler Angela Merkels 

besök förra året. Inom transportsektorn 

är det samverkan kring el-vägar som 

är prioriterat. 

lena kling 

NÄRINGSDEPARTEMENTET 

Vilka typer av organisationer 

deltar normalt i arbetet enligt 

dessa avtal? 

– Avtalen har olika syften. Vissa är 

en plattform för att främst stimulera 

kunskaps- och erfarenhetsutbyte 

för att bidra till svensk kompetensförsörjning 

medan andra har syftet 

att öka exportmöjligheter för svenska 

företag och stimulera investeringar i 

Sverige. Beroende på avtalets syfte är 

olika aktörer involverade. 

Då det är kunskaps utbyte 

är det främst myndigheterna 

som berörda, men 

även företag finns med 

i dessa samarbeten. Vid 

exportfrämjande avtal är 

fokus på företagen. Vid 

export främjande insatser 

kan den politiska nivån och 

myndigheter fungera 

som ”dörröppnare”. 

Vad kan svenska 

företag få ut av att delta i något 

samarbete enligt dessa avtal? 

– Sverige och svenskt näringsliv, 

ut bildning, forskning och innovation 

ligger långt framme i arbetet med nya, 

smarta och innovativa systemlösningar. 

För att fortsatt ligga i framkant är 

det viktigt att ständigt arbeta för att 

säkra kompetensförsörjningen inom 

transportsektorn. För detta behövs 

internationellt utbyte av erfarenheter 

och kunskap både för svenska offentliga 

aktörer, men även för de företag som 

verkar inom sektorerna. Detta kan ta sig 

i uttryck i exempelvis industriella samarbeten 

och utbyten inom forskning, 

innovation och utveckling. 

– Den internationella marknaden 

för transport- och mobilitetslösningar 

växer i takt med industrialiseringen på 

stora tillväxtmarknader. Behovet av 

en hållbar infrastruktur och hållbara 

transportlösningar blir allt större. Även 

den ökande urbaniseringen ställer 

högre krav på smarta transport- och 

bostadslösningar i stadsmiljöer. Detta 

öppnar för fler affärsmöjligheter för de 

svenska företagen. 

Trafikverket har olika typer av 

samarbeten med andra länder och 

deras motsvarande myndigheter. 

Syftena är ofta att bygga upp kunskap, 

bevaka ny teknik samt att samordna 

med andra länder. 

Vilka är, skulle du säga, de 

viktigaste samarbetsprojekten 

Trafikverket deltar i? 

– Vi deltar dels inom ramen för de 

MoU-avtal som Sverige genom näringsdepartementet 

tecknat med till exempel 

Japan, Kina och USA. Inom Europa har 

vi dessutom samverkan via järnvägsorganisationer 

såsom UIC och EIM. 

Ut över detta deltar vi även i vissa av 

EU:s forskningsprojekt inom järnvägsområdet, 

till exempel Shift2Rail, säger 

Christer Löfving, strateg på Trafikverkets 

enhet för strategisk utveckling. 

4 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News

Vad finns det för exempel på 

kunskaper som Trafikverket har 

tagit med sig från andra länder? 

– Det land vi samverkat mest med 

utanför Europa de senaste åren är 

Japan. Japan har ju ett mycket välfungerande 

järnvägssystem. Vi har tittat 

på områden som till exempel underhåll, 

vinterberedskap och höghastighetssystem. 

Frågor som är mycket aktuella 

hos oss. Förut sättningarna i Japan 

skiljer sig i flera avseenden från våra 

så det är inte bara att ta efter, men vi 

kan inspireras av deras sätt att bygga 

och underhålla järnväg. En slående 

egenskap med det japanska järnvägssystemet 

är att det snarare bygger på 

enkelhet och robusthet än avancerad 

högteknologi, till exempel minimerar 

man antalet växlar vilket ger lägre 

investerings- och underhållskostnader 

samt högre tillförlitlighet. Samtidigt 

får man en något lägre flexibilitet så 

det blir en avvägningsfråga att ta 

hänsyn till vid projektering, fortsätter 

Christer Löfving. 

Trafikverket arbetar ju för att öka 

närvaron av utländska företag 

på den svenska marknaden. En 

möjlighet för svenska företag 

skulle vara att bli underleverantör 

till dessa och följa med ut i 

andra länder. Är denna typ av 

samverkan något Trafikverket 

märker ökar? 

– Ja absolut. I första hand är det 

europeiska företag som visar ökat 

intresse, men även företag från Kina 

och Japan visar stort intresse för 

Sverige. Inte minst i samband med 

planerna på höghastighetsbanor. När 

dessa företag intresserar sig för Sverige 

är det inte ovanligt att de lierar sig 

med svenska företag som kan de lokala 

förutsättningarna i vårt land. Detta kan i 

sin tur leda till samverkan även utanför 

Sverige, avslutar Christer Löfving. 

Ibland tecknas avtal mellan andra än 

regeringar. Ett exempel är det avtal som 

under 2016 skrevs mellan den svenska 

bransch- och arbets givarorganisationen 

Teknikföretagen och dess indiska motsvarighet. 

Indien ska skapa totalt 100 så kalllade 

Smart Cities. En nyckel till framgång 

är tillgång på utländsk teknik och där har 

Sverige valts ut tillsammans med USA, 

Frankrike, Tyskland, Japan och Spanien. 

– Sverige ligger långt fram när 

det gäller hållbar stadsutveckling 

och smarta städer. Det finns mycket 

kompetens kopplat till det här området 

och teknikföretag står för mycket av 

den kompetensen. Något som kan göra 

stor nytta i Indien, säger Jennie Cato, 

avdelningschef på Teknikföretagen. 

Vilken nytta kan företag ha av ett 

sådant samarbete, och vad kan ett 

företag göra för att komma med 

i samarbetet? 

– Genom avtalet får svenska teknikföretag 

ökade möjligheter att hitta 

innovationssamarbeten och göra affärer 

i de indiska Smart Cities-projekten. 

Det innebär bland annat att företagen 

får möjligheter att i tidiga skeden 

få information om vilka projekt som 

kommer ut på upphandling, berättar 

Jennie Cato vidare. 

SWERIG och dess systerorganisation 

Swedtrain bevakar Sveriges arbete 

med avtalen. 

TEXT OCH INTERVJU: PIA LAGERLÖF OCH MAGNUS 

DAVIDSSON, SWERIG 

jennie cato 

TEKNIKFÖRETAGEN 

christer löfving 

TRAFIKVERKET 


5

noterat 

FOTO: SJÖFARTSVERKET 

Ny generaldirektör 

för Sjöfartsverket 

Den 1 juli tillträdde Katarina Norén som generaldirektör 

för Sjöfartsverket. Hon kommer närmast 

från Trafikverket där hon var inköpsdirektör. 

Tidigare har hon bland annat varit verksam hetsområdeschef 

för Trafikverkets resultatenheter 

där Färjerederiet ingår och innan dess även 

planeringsdirektör på Banverket. 

Katarina Noréns förordnande gäller från och 

med 1 juli 2017 till och med 30 juni 2023. 

Regeringen ser över Transportstyrelsens arbete 

En utredning och en kartläggning. Det som ledde fram till att säkerhets känslig 

är så som regeringen ska få klarhet i och av andra skäl sekretessbelagd 

vad som egentligen hände på Transportstyrelsen 

i samband med det upp 

strider mot svensk lagstiftning. 

information hanterades på ett sätt som 

märksammade IT-haveriet. 

– Regeringen vill så snart som möjligt Det andra uppdraget innebär att 

få ordentligt utrett vad som hände Transportstyrelsen ska kartlägga vilken 

på Transportstyrelsen för att dra lärdomar 

och undvika liknande händelser felaktigt sätt och bedöma vilka åtgärder 

information som har hanterats på ett 

i framtiden. Besluten idag att både som eventuellt krävs för att hanteringen 

utreda och kartlägga händelseförloppet av skyddsvärda uppgifter framöver ska 

är viktiga steg i den riktningen, säger ske på ett lämpligt sätt. 

infrastruktur minister Tomas Eneroth. Båda uppdragen ska redovisas till 

Granskningsuppdraget innebär att en Näringsdepartementet senast den 

utredare ska genomlysa händelserna 31 januari 2018. 

Ny utredning ska ge 

effektivare transporter 

Minskat antal 

omkomna på järnväg 

Antalet omkomna på järnvägen det 

första halvåret 2017 är betydligt lägre 

jämfört med medeltalet de tidigare fem 

åren. Det visar Transportstyrelsens 

preliminära uppgifter för januari till juni. 

Under den nämnda perioden omkom 

35 personer (inklusive självmord) vilket 

kan jämföras med i medeltal 49 personer 

per år mellan 2012 och 2016. 

– Trafikverkets satsning på stängsling 

och kameraövervakning har troligtvis 

bidragit till minskningen av antalet 

omkomna, men det återstår att utreda, 

säger Magnus Jonsson, järnvägsanalytiker 

på Transportstyrelsen. 

Utöver de som omkommit på järnväg 

har sex personer under samma period 

omkommit på tunnelbanan. 

Det krävs bättre underlag för att följa och 

utvärdera utvecklingen av fortsatt urbanisering, 

städernas tillväxt och förändrade 

logistikkedjor till följd av bland 

annat ökad e-handel. 

Särskilt statistiken 

– exempelvis hur 

mycket som 

transporteras i 

urbana miljöer, 

hur och var 

transporterna sker, 

vad som transporteras 

– är bristfällig när 

det gäller urbana 

transporter. 

Kunskaperna om järnvägstransporter 

ska bli bättre 

Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att ”utreda 

förutsättningarna för att kontinuerligt ta fram ett utvecklat 

kunskapsunderlag om transporter på järnväg.” 

Fokus ska ligga på förbättrad kunskap om gods- och 

passagerarflöden genom att ta fram data med högre geo grafisk 

upplösning som ger bättre möjlighet till jämförelser inom och 

mellan trafikslag än vad som i dag redovisas. 

Utredningen ska redovisas senast den 1 februari 2018, med 

en delredovisning senast den 1 december 2017. 

Regeringen anser att ett utvecklat kunskapsunderlag 

om godstransporter med lätta lastbilar 

i urbana miljöer behövs för att analysera 

hur logistiken kan effektiviseras och 

ut vecklas. Därför har Trafikanalys 

fått i uppdrag att utreda förutsättningarna 

för att kontinuerligt 

ta fram fördjupade kunskapsunderlag 

om distributionsfordons 

och lätta lastbilars 

transporter, med fokus på 

urbana miljöer. 

Uppdraget ska redovisas senast 

den 1 februari 2018, med en delrapport 

senast den 1 december 2017. 


noterat 

Efter terrorattackerna 

– utredning om tunga fordon 

Före sommaren fick Trafikanalys i 

uppdrag av regeringen att ta fram ett 

fördjupat kunskapsunderlag om användningen 

av tunga lastbilar i urbana miljöer. 

Skälen till utredningen är till stor del de 

terrorattacker i Stockholm, Berlin och Nice 

där tunga lastbilar kapats och använts 

som färdmedel. Men även den för väntade 

ökningen av godstransporter till följd 

av urbanisering, tillväxt och för ändrade 

logistikkedjor i svenska städer. Bland 

annat ska Trafikanalys föreslå åtgärder 

som bör genomföras i syfte att begränsa 

användningen av tunga fordon i urbana 

miljöer där många människor rör sig – men 

också hur alternativa transportlösningar 

kan stimuleras. 

Uppdraget ska redovisas senast den 

15 mars 2018, med en delredovisning senast 

den 1 december 2017. 

Sveriges EU-perspektiv 

under lupp 

Riksrevisionen har påbörjat en granskning av EUperspektivet 

i den nationella infrastrukturplaneringen. 

Syftet med granskningen är att undersöka om de 

ansvariga aktörerna i Sverige, främst Trafikverket 

och regeringen, tar hänsyn till EU:s TEN-T-mål i 

planeringen av nationella infrastruktursatsningar. 

Granskningen ska också undersöka om aktörerna 

bedömer de infrastrukturinvesteringar som behöver 

göras för att nå TEN-T-målen på samma sätt som 

andra angelägna infrastrukturprojekt. 

Resultatet av granskningen är planerad att 

presenteras i november 2017. 

”Lagrådets yttrande sätter fingret på vad som varit uppenbart länge, 

nämligen att regeringen inte kan motivera införandet av en flygskatt. Klimateffekten 

är minimal och skatten får negativa konsekvenser för flera mål på 

andra politikområden. Det är svårt att få ihop, även för regeringen.” 

Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg, kommenterar Lagrådets kritik av regeringens förslag om ny flygskatt. 

Nytt jobb för 

tidigare minister 

Catharina Elmsäter-Svärd har utsetts till ny vd för 

Sveriges Byggindustrier. Elmsäter-Svärd kommer 

närmast från egen verksamhet och har tidigare 

bland annat varit infrastruktur minister samt 

finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting. 

Elmsäter-Svärd tillträder den 1 oktober 2017. 

Catharina Elmsäter-Svärd 

ersätter Ola Månsson som 

lämnade Sveriges Byggindustrier 

tidigare i år. 

Mats Åkerlind som varit 

tillförordnad vd återgår till 

sin tidigare roll som vice 

vd och förhandlingschef 

i och med att Elmsäter- 

Svärd tillträder. 

EU-stöd till 

finskt-svenskt hamnsamarbete 

Stockholms Hamnar har till sammans Projektet handlar om att uppgradera 

sjöfartsförbindelsen Åbo– 

med Åbo Hamn, Mariehamns Hamn 

och Viking Line beviljats EU-stöd om Mariehamn–Stockholm med ett nytt 

maximalt 12,7 miljoner euro från LNG-fartyg, samt förbättringar i infrastrukturen 

i hamnarna. 

programmet Connecting Europe 

Facility, CEF, för det gemensamma EU-projektet, som leds av Åbo 

EU-projektet NextGen Link. 

Hamn, löper mellan 2017 och 2020. 


7

Elmia Future Transport, ELmia Nordic Rail & Elmia Nordic Road 

Framtiden 

Mässkonferensen en given mötesplats 

Den 10–12 oktober arrangeras 

Elmia Future Transport, Elmia 

Nordic Rail och Elmia Nordic 

Road i Jönköping. I år med en 

ny projektledare bakom rodret. 

– Här hittar du de allra 

senaste nyheterna och 

diskuterar de mest aktuella 

ämnena i branschen, säger 

Magnus Ringqvist. 

agnus Ringqvist efterträdde 

Jörgen Nyström som 

projektledare för Elmia 

Future Transport, Elmia 

Nordic Rail och Elmia Nordic 

Road i somras. Han har lång 

e rfarenhet av att leda stora 

projekt och har jobbat med 

flertalet mässor på Elmia 

sedan 1997. 

– Jag är oerhört glad över att få möjlig heten 

att utveckla de här tre mässorna. Tillsammans 

skapar de en arena som är ange lägen för 

hela branschen. Tittar vi dessutom på antalet 

utställare och besökare är mötesplatsen unik 

för Norden, säger Magnus Ringqvist. 

PÅ PLATS FINNS både svenska och internationella 

utställare för att visa sina nyheter och 

innovationer. Men de tre mässorna är mycket 

mer än så. Här träffas experter, branschföreträdare 

och politiker för att diskutera 

och bana väg för framtidens transport- och 

infrastrukturlösningar. 

– Mässkonferensen är en given mötesplats 

för alla som jobbar i branschen. Programmet 

är framtaget av vårt programråd med 

representanter från näringslivs- och branschorganisationer 

samt transportmyndigheter i 

Norden. Det borgar för aktuella ämnen med 

kunniga föreläsare, säger Magnus Ringqvist. 

Dessutom arrangeras det ett nyckelseminarie 

om ett högaktuellt ämne varje dag. 

– Seminariet om höghastighetsjärnvägen 

kommer att bli extra spännande att lyssna 

på. Det är ett ämne som många har en 

åsikt om och det kommer säkert att 

lyftas flera intressanta frågor. Men även 

seminarierna om digitalisering och nollvisionen 

är ytterst aktuella. 

FÖRUTOM NYCKELSEMINARIERNA ARRANGERAS det 

fack- och utställarseminarier varje dag, från 

morgon till sen eftermiddag. Inriktningen på 

fackseminarierna är vision, regelverk, logistik/ 

transport och affärer. 

– Konferensprogrammet tar sikte på framtiden 

och de långsiktiga visionerna. Elmia vill 

vara med och utveckla branschen och det 

gör vi genom att lyfta frågorna om järnvägens 

utbyggnad, utbyggnad av gatu- och vägnäten 

och framtiden för våra transporter. 

Elmia Nordic Rail har arrangerats vart annat 

år sedan 1995. För tio år sedan gjorde Elmia 

Future Transport entré och Elmia Nordic 

Road arrangerades första gången 2015. 

– Våra tre mässor vänder sig till alla som 

på något sätt berörs av respektive bransch. 

Oavsett om du jobbar i en organisation, på en 

myndighet eller i ett företag. Det är här som 

alla träffas. 

TEXT: JOHAN LARSSON 

Lite av det som 

händer under 

Elmia Future 

Transport, 

Elmia Nordic 

Rail och Elmia 

Nordic Road: 

Nyckelseminarium 1: 

Höghastighetsjärnvägar – löser det 

alla problem? 

10 oktober, kl 13.00–14.30 

Är en höghastighetsjärnväg verkligen 

lösningen på alla problem? 

I höst är Sverigeförhandlingens resultat klart 

och därefter ska det tas om hand och förverkligas. 

Många kommuner anser att det är 

viktigt att få en station på de planerade nya järnvägssträckorna, 

men löser detta alla problem? 

Nu finns visioner och planer som pekar i 

en helt annan riktning, nämligen stråket 

Oslo– Stockholm som berör fler människor 

än planerna på höghastighetsjärnväg mellan 

Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö 

och som pekar i en helt annan riktning. 


Digitalization – creates potentials for 

companies and countries (engelska) 

11 oktober, kl 13.00–14.30 

Hur säkerställer vi teknisk, affärsmässig och 

politisk rörlighet? 

Ny teknik, nya affärsformer med artificiell 

intelligens och digitalisering förändrar vårt 

sätt att tänka på rörlighet. Automatisering, 

inklusive självkörande bilar, kommer att ställa 

nya krav på infrastrukturen och övergripande 

transport system. Företagsekonomi och plattformar 

kommer att förändra beteendet och vårt 

sätt att tänka, men kan digitalisering främja ett 

samarbete mellan flera olika transportsätt? 


formas 

Nya projektsamarbeten 

genom 

matchmaking 

Under mässan arrangeras 

Matchmaking med ett antal 

utvalda projekt. Ambitionen med 

Matchmaking är att leverantörer 

och under leverantörer hittar nya 

samarbeten och gemensamma 

projekt. För mer detaljer se 

www.elmia.se/nordicrail. 


Nystart nollvisionen – hur går vi vidare? 

12 oktober, kl 13.00–14.30 

Målet att uppnå noll döda och allvarligt skadade 

i trafiken dömdes ut som omöjligt, men sedan 

1997 har antalet döda i den svenska trafiken 

mer än halverats. Sedan dess är intresset för 

”Vision Zero” superhett runt om i världen. 

Men hur går vi vidare? Vad är nästa steg för 

att nästa halvering ska kunna klaras av? Och 

nästa? Är det så att nästa steg hänger ihop med 

exempelvis ren luft och/eller en bullerfri miljö? 

Krockprov – live två gånger per dag 

Ett rätt fungerande skyddsräcke på våra 

svenska vägar räddar liv. Två gånger om dagen 

under de tre mässdagarna kan du själv se hur 

det fungerar när krockprov utförs live utanför 

mässhallarna. Bakom krockproven står Nordic 

Road Safety, Saferoad Birsta och Ramirent. 

Future Transport Award 

Vilka blir finalisterna i Future 

Transport Award? 

De nominerade presenteras den 11 oktober 

och vinnarna prisas senare samma kväll under 

Nordic Rail buffé.Vem tycker du ska vinna? 

Nominera dina kandidater senast 15 september 

på futuretransportaward.se. 

Buffet cucina italiana 

Varför inte avnjuta en god middag inspirerad 

av det italienska kökets underbara smaker? 

Onsdag kväll dukas det upp till Nordic Rail buffé 

vilket innebär ett perfekt tillfälle att njuta av 

god mat och dryck samt kaffe och dessert tillsammans 

med dina kollegor. 

Under kvällen delas även branschpriset 

Future Transport Award ut. 


9

Ny infrastrukturminister 

Den 27 juli presenterade statsminister 

Stefan Löfven sin nya regering med 

Tomas Eneroth som infrastrukturminister. 

Efter IT-haveriet 

på Transportstyrelsen: 

Tomas Eneroth ny infrastrukturminister 

Tomas Eneroth har en lång politisk karriär bakom sig med över 

20 års erfarenhet som riksdagsledamot. Han kommer närmast 

från rollen som gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen. 

– Jag ser verkligen fram emot det här uppdraget och jag är 

väldigt glad över att ha fått förtroendet av statsministern, sade 

han under regeringens presskonferens i slutet av juli. 

Infrastrukturminister Tomas Eneroth blev 

invald i riksdagen för första gången 1994 

och har därefter blivit invald varje mandatperiod. 

Han har varit ordförande i socialförsäkringsutskottet, 

vice ordförande i 

närings utskottet samt ledamot i utbildningsutskottet 

och pensionsgruppen. 

UNDER ÅREN 1996 TILL 2002 var han politisk 

sakkunnig respektive statssekreterare på 

utbildningsdepartementet. 

– Tomas är en god förhandlare, han är 

van vid att sluta blocköverskridande överenskommelser, 

Tomas är smålänning och har ett 

brinnande engagemang att hela Sverige ska 

leva. Han får ansvaret att ta vidare de stora 

satsningar på ny infrastruktur som regeringen 

redan har aviserat, sade Stefan Löfven när 

han presenterade sin regeringsombildning 

den 27 juli. 

STATSMINISTERN NÄMNDE ÄVEN det jobb som förre 

infrastrukturministern genomfört. 

– Anna Johansson har 

under sin tid som statsråd 

drivit igenom en rekordstor 

satsning på svenska järnvägar 

och vägar. Hon har 

också kraftfullt drivit på 

arbetet för schysta villkor 

och ordning och reda i 

transportbranschen. 

Efter IT-haveriet på 

Transportstyrelsen valde 

Anna Johansson själv att 

lämna posten. 

Tomas Eneroth 

– Anna Johansson har konstaterat att hon 

bär ansvaret för att nödvändig information 

om det dagliga arbetet på Transportstyrelsen 

inte har nått henne. Därför har hon begärt att 

få lämna regeringen, sade Stefan Löfven. 

UNDER PRESSKONFERENSEN LYFTE Tomas Eneroth 

det förslag till nationell transportplan för 

2018–2029 som Trafikverket presenterade i 

slutet av augusti. 

– Där är det min uppgift att lyssna i 

alla delar av landet, men också att se till 

att vi inom regeringen fattar beslut om 

infrastruktur satsningarna den kommande 

perioden. Då är mina utgångspunkter att vi 

ska se till att hålla ihop det här landet. Vi 

ska se till att bygga hållbart, då 

tänker jag på de klimat utmaningar 

som vi står inför, när vi gör 

investeringar i infrastruktur. Och 

vi ska komma ihåg, vi är ett litet 

export beroende land och det är så 

otroligt angeläget att infrastruktur 

understödjer tillväxt, jobb, sysselsättning 

och utveckling, sade han. 


FOTO: JANN LIPKA/REGERINGSKANSLIET 


Branschen om 

Tomas Eneroth: 

Rikard Engström, vice vd, Svensk Sjöfart: 

”Sjöfartens roll för att säkerställa hållbara 

transporter, ge goda förutsättnignar för export och 

import och för avlastning av landinfrastrukturen 

är oomtvistad och vi ser fram emot ett fortsatt gott 

samarbete för att utveckla denna roll. Vi välkomnar 

Tomas Eneroth till posten som infrastrukturminister 

och utgår från att han tillsammans med sitt team 

lägger maskin i full fart framåt. Tempot i arbetet är 

avgörande i detta skede.” 

Per Bondemark, ordförande, 

Näringslivets Transportråd: 

”Vi känner inte Tomas Eneroth ännu och har därmed 

svårt att kommentera ministern. När det gäller själva 

utnämningen så ser vi i Näringslivets Transportråd 

fram mot en fortsatt konstruktiv dialog med Näringsdepartementets 

politiska ledning. I närtid handlar det 

främst om regeringens arbete med att ta fram en ny 

nationell infrastrukturplan för åren 2018–2029 med 

fokus på gods och väl fungerande transporter för 

näringslivet och en samlad nationell godsstrategi.” 

Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkeriföretag: 

”Med en ny infrastrukturminister hoppas vi ta nya tag 

i arbetet för en sund och hållbar åkerinäring. Vi ser 

fram emot att inleda ett nära samarbete med Tomas 

Eneroth. Han är för oss i transportnäringen en ny 

spelare, men med en så erfaren politiker har vi höga 

förväntningar på en klok dialog och handlingskraft.” 

Mattias Dahl, vd, Transportföretagen: 

”Vi är glada över att se Tomas Eneroth på posten 

som ny infrastrukturminister och vi ser fram emot ett 

samarbete kring våra gemensamma utmaningar. En 

viktig fråga för oss är regeringens skattepolitik som 

försvårar för transportnäringen att utvecklas, inte 

minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Här hoppas vi så 

snart som möjligt nå en konstruktiv dialog.” 

Bjelfvenstam 

fortsätter som 

generaldirektör 

Under sommaren fick Jonas Bjelfvenstam 

förlängt förtroende som general direktör 

för Transportstyrelsen. Han hade en 

tillförordnad tjänst sedan Maria Ågren 

lämnade posten i början av året. 

I slutet av januari utsågs Jonas Bjelfvenstam till tillförordnad generaldirektör 

för Transportstyrelsen. Den 29 juni beslutade regeringen att 

han får fortsätta sin tjänst på myndigheten med omedelbar verkan. 

– Det är fantastiskt roligt att få fortsätta att arbeta i Transportstyrelsen. 

Jag har uppskattat alla spännande arbetsområden, kämpat 

med både stora och små utmaningar och framför allt slagits av det 

engagemang och den kompetens som finns hos medarbetarna. Nu 

vill jag snabbt besöka samtliga verksamhetsorter för att lära mig 

mer om våra arbetsområden och samtala med medarbetarna om 

hur Transportstyrelsen ska fortsätta att utvecklas till en modern och 

framtidsinriktad myndighet, säger Jonas Bjelfvenstam. 

Jonas Bjelfvenstam är jurist med examen från Stockholms 

universitet. Han var statssekreterare för transportfrågor på näringsdepartementet 

2002–2006 och generaldirektör för Statens väg- och 

transportforskningsinstitut 2007–2016. Hans förordnande sträcker sig 

till den 28 juni 2023. 

Jonas Bjefvenstam 

FOTO: TRANSPORTSTYRELSEN 

Björn Westerberg, vd, Tågoperatörerna 

Vi hälsar Tomas Eneroth varmt välkommen som ny 

infrastrukturminister. Vi ser fram emot att arbeta 

tillsammans för att förbättra järnvägens kvalitet, 

kapacitet och konkurrenskraft. Framförallt måste vi 

förbättra godstrafikens svåra situation. En fungerande 

och konkurrenskraftig godstrafik på järnväg är en förutsättning 

för att en framgångsrik svensk export och 

att Sverige skall kunna nå tillväxt- och klimatmålen. 

Ny styrelse för Transportstyrelsen 

Tomas Eneroth 

Född: 1966. 

Bor: Växjö. 

Familj: Hustru, en son. 

Utbildning: Sociologi och statsvetenskap 

vid Högskolan i Växjö. 

Politiska uppdrag: Ledamot i Kronobergs 

läns landsting, 1991–1994, riksdagsledamot 

1994–2017, politisk sakkunnig på 

ut bildningsdepartementet 1996–2002, statssekreterare 

på utbildningsdepartementet 

1999, gruppledare för Socialdemokraterna 

i riksdagen 2014–2017. 

I samband med regerings ombildningen den 27 juli fick Transportstyrelsen 

en ny styrelse. 

• Anita Johansson, ordförande sedan den 20 juli 2017. 

• Anette Landén, region skattechef på Skatteverket. 

• Ingrid Udén Mogensen, pensionär, före detta informationssäkerhetschef. 

• Johan Trouvé, vd för Väst svenska Handelskammaren. 

• Anna Felländer, digitaliseringsekonom, senior rådgivare på 

The Boston Consulting Group (BCG), expertrådgivare Sana labs 

(mobilapp), styrelse ledamot i digitalbyrån Whispr Group. Medlem i 

regeringens Digitaliseringsråd. 

• Jan Landahl, före detta riksrevisor, civilekonom som arbetat vid 

Finansdepartementet bland annat som biträdande budgetchef. 

Pensionerades 2015. 

• Jonas Bjelfvenstam, general direktör för Transportstyrelsen. 


11

e-handel och logistik 

Ny teknik – nya ut 

Förändrade transportbehov 

Ökade volymer, mer mottagarmakt och fler samarbeten. 

E-handeln innebär nya sätt för att ta sig an marknaden. 

– Branschen måste ha ett nytt mindset och inte planera 

för tio år framöver – trenderna går mycket snabbare än så, 

säger Magnus Markgård, marknadsanalytiker på DB 

Schenker HK i Sverige. 

DB Schenker haft distanshandel i sin 

verksamhet sedan 1992. Då blev de nya 

paket ombuden med utlämning i vanliga 

butiker ett alternativ till de traditionella 

postkontoren. Från början handlade det 

om postorder som därefter mer gått över 

till internethandel. 

– Jag började i Schenker-sfären för tio år 

sedan och under den tiden har volymerna ökat 

kraftigt. Tidigare var det mycket tydligare 

säsongsindelat med exempelvis dippar under 

sommaren. Nu ligger det mer jämnt, även 

om julen är som störst. Men att volymer ökar 

kraftigt märks tydligt, säger Magnus Markgård. 

Just de ökade volymerna har varit den 

största utmaningen för DB Schenker. För 

att möta efterfrågan, och kunna ge bättre 

erbjudanden, slogs privat- respektive företagsverksamheterna 

i företaget samman för tre år 

sedan. Magnus Markgård ser också att gränsen 

mellan B2B och B2C blir allt mer osynlig. 

– Även inom B2B är det människor som 

handlar och B2B-företagen lär sig av B2Cföretagen. 

Tittar man in i framtiden handlar 

det om att närma sig både avsändare och 

mottagare på ett transparent och begripligt 

sätt, säger han. 

HAN PRATAR OM kommunikation. Att använda 

rätt uttryck, undvika facktermer och att 

tydliggöra vem som är avsändare och vem 

som är mottagare. Men även att möta kunden 

där kunden finns – exempelvis i mobiltelefonen 

– och att ge mottagaren mer makt i 

form av skräddarsydda leveranser. 

– Personligen tycker jag inte att det 

är relevant att prata om e-handel som en 

isolerad marknad. För mig handlar det om 

handel, fast det ser lite annorlunda ut. Det 

finns de som endast har butik, de som endast 

har distanshandel, samtidigt som mixen blir 

allt vanligare. Det är en utmaning för oss och 

framför allt för handlarna med internlogistik i 

butiken och allt vad det innebär. 

NÄR MAGNUS MARKGÅRD började på DB Schenker 

handlade e-handel främst om att transportera 

stora partier i effektiva batcher, nu är allt i 

realtid och tempot har skruvats upp i form av 

mindre, men mer frekventa, ordrar. Samtidigt 

behövs fortfarande en klassisk pappersetikett 

på lådan. Här ser han nästa våg av förändring. 

– Det pågår experiment med RFID* för att 

förändra avläsningskedjan. Men även hur man 

ska använda informationen för att optimera, 

planera och prognosticera kring leveranser 

och få smartare data. Det pågår inom hela 

Schenker koncernen även om e-handel 

om sättningsmässigt är en liten del av vad vi 

jobbar med, säger han och tillägger angående 

ny teknik: 

– Framför allt måste vi använda tekniken 

bättre och mer transparent så att kunden får 

ett inflytande över sin transport och att den 

blir mer förutsägbar och exakt än i dag. 

UTVECKLINGEN AV E-HANDEL inom DB Schenker 

pågår på flera nivåer och handlar exempelvis 

både om automationslager för att få 

upp effektiviteten och att effektivisera 

leveranserna via ombudsnätet. 

– Det är låg marginal i branschen med 

stora tunga system. Lättrörligheten är en 

utmaning. Men vi provar nya vägar med olika 

former av samarbeten. Jag tror inte att vi 

kan lösa allt själva. Vår styrka är transportnätverken 

och tillsammans med andra kan vi 


Zalando 

öppnar 

jättelager 

i Brunna 

Kenneth Melchior 

maningar 

med e-handel 

Vikten av närhet till kunderna har även ökat 

vikten av internationalisering. Det menar 

e- handelsjätten Zalando som därför etablerar 

ett stort distributionslager för den nordiska 

marknaden i Brunna, Stockholm. 

– För Zalando handlar det om att optimera 

leveransen till våra kunder – oavsett om det 

handlar om mottagande eller retur, säger Kenneth 

Melchior, Nordenchef på Zalando. 

Tyska Zalando grundades 2008, och har under de 

senaste åren blivit en av de största spelarna på 

e- handelsmarknaden. Vilket också innebär ett allt 

större distributions- och logistiknätverk. Före 2015 hade 

företaget endast ett lager i Tyskland. Ett par år senare 

finns det Zalandolager i såväl Italien och Frankrike som 

Polen – och snart är det även dags för Sverige. 

Första paketet planeras att lämna lagret före årskiftet 

och under 2018 ska det vara i full drift. 

– För att göra resan så smidig som möjligt är det 

viktigt att vara nära sin kund – därav internationaliseringen 

av lager och logistik. Det nordiska lagret i 

Brunna är sist ut i denna utveckling av vårt logistiska 

fotavtryck, säger Kenneth Melchior. 

skapa magi. Det är en svårt att vara duktig på 

allting, och det kanske vi inte ska vara heller 

och istället jobba för samarbeten som stärker 

alla parter. 

* RFID: Radio-frequency identification (RFID) 

är en teknik för att läsa information på avstånd 

från transpondrar och minnen som kallas för 

taggar. (Wikipedia) 

Magnus Markgård 


FOTO: PRIVAT & SHUTTERSTOCK 

Vilka är de största utmaningarna för er? 

– I en digital värld går utvecklingen framåt i snabb takt. 

För att hänga med i lokala preferenser och trender – 

detta gäller allt från betalning och leverans till kampanjer 

och modemärken – behöver vi vidhålla en stark lokalisering. 

Det franska kunder föredrar är annorlunda från 

vad exempelvis svenska kunder gillar. Därför har vi för 

samtliga nyckelområden svenskar som arbetar mot 

den svenska marknaden för att vi ständigt ska kunna 

ta pulsen och anpassa vårt erbjudande efter 

marknadens föränderlighet. 

Text: Pierre Henriksson 

Effektivisering av lagerhållning nästa steg för Coop 

Näthandeln av dagligvaror ökar kraftigt för 

varje år. För att möta efterfrågan har Coop 

byggt ett nytt näthandelsnav i Kungens kurva. 

– Det finns andra intressanta geografiska 

marknader där vi kan nå de volymer som krävs, 

säger Niklas Zeitlin, operativ chef på onlinegruppen 

hos Coop. 

Sedan några år tillbaka har det börja röra på sig 

ordentligt för e-handel inom dagligvarubranschen. 

– Det finns en mognad hos kunden samt hos alla 

dagligvaruaktörer som har kommit in på marknaden. 

Dessa aktörer, tillsammans med unika onlineaktörer, 

kommunicerar och trycker på kanalen på ett annat 

sätt än tidigare. Många kunder hade aldrig handlat 

mat på nätet för fem år sedan, i dag är det 

25 procent som handlar varje dag, säger han. 

När det gäller lönsamhetsaspekten säger Niklas 

Zeitlin att det egentligen endast finns två aspekter 

att jobba med – transporter och effektivitet i 

produktion genom volym. 

Det är här som näthandelsnavet i Kungens 

kurva, strax söder om Stockholm, kommer in i 

bilden. Verksamheten, som är en av Coops största, 

startade under våren 2017. 

– Vi är fortfarande i ett tidigt skede, men vi kan 

se att det finns en trygghet i det nya lagret utifrån 

kapacitet och uppställning av bilar. Vi kan ha runt 

80 bilar på gården och bara det ger en enorm 

möjlighet för speditören. Dessutom har chauffören 

både start och stopp vid verksamheten, vilket det 

inte har varit tidigare, säger Niklas Zeitlin. 

Utmaningen i framtiden blir att effektivisera 

lagerhanteringen för inkommande gods. 

– Vi omsätter så pass höga volymer, att jämföra 

med de största butikerna i Sverige, vilket gör att 

enorma mängder gods går genom lokalen. Eftersom 

varorna inte ska presenteras för slutkonsument på 

hyllan är det inte lika viktigt att fronta dem som i 

en fysisk butik. Den delen behöver rationaliseras 

och frågan är om det är värt att ställa upp varorna 

på hyllan för att sedan plocka ner dem till kund. Vi 

ser över nya lösningar för detta som kan medföra 

effektiviseringseffekter. 



13

Maritimt Forum välkomnar 

Eco-bonus 

– men ser ett behov av att sprida kunskapen om systemet 

Ökad tillgänglighet, bättre transportutbud och minskat 

koldioxid utsläpp. Det är några av de positiva effekter som 

Trafikanalys lyfter i sin slutrapport om Eco-bonus för sjöfart. 

– Från vårt perspektiv är det här väldigt bra, säger Joachim 

Glassell, vd för Maritimt Forum. 

DEN 30 MAJ överlämnade Trafikanalys 

rapporten ”Eco-bonus 

för sjöfart – slutredovisning” 

till regeringen. Bakgrunden 

är det regeringsuppdrag som 

myndigheten fick den 2 mars 

om att utreda förutsättningarna 

för att införa ett tillfälligt 

Eco-bonussystem i Sverige. 

Syftet med ett sådant är att stimulera till en 

överflyttning av gods från väg till sjöfart genom 

att stödja nya intermodala transport lösningar i 

ett tidigt skede. Men också, vilket Trafikanalys 

skriver i slutrapporten, att kompensera för de 

merkostnader som kan vara förenade med att 

etablera nya sjö transportlösningar som en del 

av transportkedjan. 

– Vi tycker att det här är oerhört bra. 

Sedan återstår det att se hur långt det räcker. 

Från sjöfartens håll ser vi Eco-bonus som 

ett verktyg för att få i gång något på längre 

sikt. Självklart är det så att sjöfarten sedan 

ska stå på egna ben, och då krävs en översyn 

av samtliga skatter och avgifter som träffar 

transportsektorn, säger Joachim Glassell. 

TRAFIKANALYS FÖRESLÅR EN modell där stödet 

kopplas till skillnaden i externa effekter 

mellan trafikslagen. I beräkningarna för 2016 

var skillnaden 0,12 kronor per tonkilometer 

vilket också är det belopp som Trafikanalys 

anser att Eco-bonusen bör baseras på. 

I övrigt vill Trafikanalys se en enkel 

beräknings metod till fördel för de sökande. 

”Genom att hålla den administrativa 

bördan låg och kostnadseffektiviteten hög, 

maximerar vi även stödets styreffekt mot 

överflyttning från väg till sjöfart”, står det 

i rapporten. 

OM ECO-BONUSSYSTEMET BLIR verkligt pekar 

Joachim Glassell på vikten av att sprida kunskapen 

om bonussystemet för att möjliggöra 

att så många som möjligt kan söka stöd. 

– Det är en sak att besluta om ett Ecobonussystem 

och ett annat att få igång 

verksamheten. Det är tydligt för oss att 

det finns ett stort intresse men det behövs 

också insatser för att sprida kunskapen inom 

näringen, säger Joachim Glassell. 

Fakta om Trafikanalys förslag: 

• Eco-bonussystem är här ett samlingsnamn 

för stöd vars syfte är att överflytta gods 

från väg till sjöfart inom ramen för EU:s 

riktlinjer om statligt stöd till närsjöfart. 

• Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser 

och luftföroreningar från godstransporter. 

Eco-bonusstödet kan ges till 

antingen nya intermodala rutter, eller till 

uppgraderingar av befintliga rutter. 

• I båda fall ska den sökande kunna 

visa att det egna projektet leder till 

överflyttning och kräver stöd för att 

vara ekonomiskt bärkraftigt. 

• Efter tre års stödperiod, som längst, 

ska projektet eller rutten vara 

ekonomiskt bärkraftig. 

• Stödet ska antingen täcka upp till 

30 procent av driftskostnaderna för sjöfartsrutten, 

eller upp till 10 procent av 

kostnaderna för investering i omlastningsutrustning 

för projektet. 

• Trafikanalys gör bedömningen att ett 

Eco-bonussystem inte kräver någon 

lagändring eller ny lagstiftning. 


Effekter av ett 

Eco-bonussystem 

enligt Trafikanalys: 

En överflyttning av gods från väg till sjöfart... 

... ökar i någon mån tillgängligheten på väg genom 

att trängseln tenderar att minska och genom att 

transportutbudet och flexibiliteten ökar med nya eller 

uppgraderade sjötransporter. 

... kan också förväntas leda till minskade utsläpp av 

koldioxid, färre olyckor med lastbilar och ett minskat 

slitage på vägarna. 

... innebär en halvering av koldioxidutsläppen för 

det transportarbete som flyttas över. (Baserat 

på Trafikanalys beräkningar av trafikslagens 

marginalkostnader för koldioxid. Om alla externa 

effekter inkluderas, innebär en överflyttning från väg 

till sjöfart att de externa effekterna minskar med cirka 

70 procent för varje tonkilometer som flyttas över.) 

Dessutom... 

... om överflyttning sker från lastbilar utan släp, ökar 

de positiva miljöeffekterna, och därmed effektiviteten 

i systemet. Likaså om överflyttningen sker till fartyg 

som har lägre utsläpp än genomsnittet, ökar också 

de positiva miljöeffekterna och därmed effektiviteten 

i systemet. 

Källa: Rapporten ”Eco-bonus för sjöfart 

– slutredovisning” av Trafikanalys. 

Sverigeförhandlingen 

vill se snabb utbyggnad 

Bygg båda sträckorna samtidigt och finansiera 

bygget via statliga anslag och lån från Riksgälden. 

Det var huvudpunkterna när Sverigeförhandlingen 

i juli presenterade utbyggnadsstrategin för höghastighetsjärnvägen. 

Enligt Sverigeförhandlingen skulle banorna, med den 

utbyggnadsstrategi som presenterades i somras, kunna 

vara färdiga att användas cirka 2035. 

– För oss är det uppenbart att vi måste bygga båda 

sträckorna samtidigt och lösa finansieringen på annat 

sätt än med bara anslag. Går vi anslagsvägen kommer 

systemet att vara på plats tidigast år 2064. Med en lånefinansiering 

har vi banorna på plats ca 2035, säger HG 

Wessberg, förhandlingsperson på Sverigeförhandlingen. 

– Det här är en satsning på hela vårt järnvägssystem. Vi 

behöver nya spår som avlastar de slitna och överbelastade 

gamla stambanorna och som garanterar ett snabbt och 

pålitligt resande. Men det är också ett samhällsbygge för 

fler bostäder, större arbetsmarknadsregioner och ökad 

tillväxt, säger Catharina Håkansson Boman, förhandlingsperson 

på Sverigeförhandlingen. 

Om beslutet blir att bygga en sträcka i taget beräknar 

Sverigeförhandlingen att hela höghastighetsjärnvägen är 

klar tidigast 2064, förmodligen ännu senare. Vid ett sådant 

beslut anser HG Wessberg och Catharina Håkansson 

Boman att utbyggnaden av en hel sträcka från ändpunkt 

till ändpunkt bör prioriteras. Förslaget från Sverigeförhandlingen 

är då att sträckan Stockholm–Göteborg 

byggs före sträckan Stockholm–Malmö. 

− Med en finansiering som består av en blandning av 

statliga anslag, kommunal medfinansiering, och lån i 

Riksgälden föreslår Sverigeförhandlingen att Stockholm– 

Göteborg och Stockholm–Malmö byggs snabbt, i huvudsak 

parallellt och färdigställs cirka 2035. I ett sådant 

perspektiv behöver inte vår utbyggnadsstrategi brytas 

ner i kortare etapper. Då får vi snabbt ut hela nyttan och 

utbyggnaden blir betydligt billigare, säger HG Wessberg. 


• Enligt Trafikanalys är Trafikverket, med 

sin trafikslagsövergripande kompetens, 

lämplig myndighet att administrera systemet. 

• Baserat på erfarenheterna från Norge 

bedöms budgeten ligga på 30 miljoner kronor, 

med en administrativ kostnad på 1,5 miljoner 

kronor per år. 

FOTO: PETER LILJA/FRILANSFOTOGRAFERNA/CREATIVE COMMON-LICENS 

Sverigeförhandlingens utbyggnadsstrategi 

• Bygg ut hela systemet skyndsamt. Sträckorna 

Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö bör 

byggas ut samtidigt. 

• Bygg en kopplingspunkt i Hässleholm. 

• Trafikverket bör fortsätta utreda behovet av fler spår 

närmast storstäderna samt fullfölja planeringsarbetet 

skyndsamt för båda sträckningarna. 


15

PROFILEN 

Karolina Boholm beskriver sig 

själv som en social person som 

gärna skapar nya nätverk. 

”Jag har inga problem att gå 

fram och prata med någon som 

jag aldrig har träffat innan”, 

säger hon. 

TILLVÄXT MED 

MILJÖN I FOKUS 

För tio år sedan fick Karolina Boholm ett telefonsamtal från 

Skogsindustrierna. Frågan var enkel: Vill du börja jobba med 

transporter för oss? 

Trots att området var nytt tvekade hon inte med att svara ja. 

– Ibland är det ganska bra att komma in med nya ögon och 

en annan synvinkel, säger hon. 

Det var med miljöfrågor Karolina Boholm 

skulle jobba med. Det visste hon redan tidigt. 

Efter gymnasiet jobbade hon på Fältbiologerna, 

tog några kurser på Uppsala universitet 

för att sedan studera till civilingenjör på KTH. 

Men att det skulle bli en karriär inom skogsindustrin 

var mer eller mindre en slump. 

– Det är den enda branschen som förädlar 

förnyelsebar råvara och jag kom fram till att 

det även är den enda branschen som på sikt 

kan bli helt hållbar. Då bestämde jag mig och 

läste inriktning massa- och pappersteknik, 

säger hon. 

Efter examen jobbade Karolina i drygt tre 

år som konsult inom energifrågor för skogsindustrin 

hos ÅF. Det var under den tiden 

som hon fick telefonsamtalet från Skogsindustrierna 

och blev erbjuden tjänsten som 

transportpolitisk rådgivare. 

Ett område som till stora delar var helt 

nytt för henne. 

Men trots att hon aldrig tidigare hade 

jobbat med infrastrukturprocesser, 74-tonsfordon 

eller kilometerskatt, var frågeställningarna 

inte helt okända. 

– Jag hade med mig ett brinnande intresse 

av att se sammanhang och helheter. Det 

intresset gjorde det roligt att börja jobba med 

transporter, eftersom transporter i grund och 

botten handlar om handel. 

MILJÖINTRESSET HAR FUNNITS sedan uppväxten 

hemma i Lidingö. Karolina berättar om sin 

miljö medvetna mamma och sin pappa som 


karolina boholm 

Ålder: 41. 

Familj: Gift, två barn. 

Bor: Hjorthagen, Stockholm. 

Yrke: Transportdirektör på 

Skogsindustrierna. 

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik. 

Favoritresmål: ”Gärna skidåkning eller 

fjällvandring i svenska fjällen. Jag åker 

också gärna till Jämtland och Småland.” 

Favoritfärdmedel: ”Benen är ett bra färdmedel, 

därefter gillar jag att cykla. När man 

går får man såväl motion som frisk luft och 

är mottaglig för intryck.” 

Okänd talang: ”Jag är väldigt bra på att 

känna igen ansikten och kommer ihåg 

människor som jag har mött, även om jag 

inte alltid vet i vilket sammanhang.” 

var entreprenör inom transportbranschen. 

Men det var inte förrän senare som hon fick 

den där riktiga aha-upplevelsen. 

– Jag förstod inte riktigt det där med 

miljö frågor förrän jag var utbytesstudent i 

USA i början av 1990-talet. Då insåg jag hur 

konsumtionen i USA såg ut och hur de förbrukade 

råvaror på ett annorlunda sätt. Det 

tände gnistan i mig och jag förstod att min 

mamma hade haft rätt hela tiden. 

När Karolina kom hem från USA startade 

hon ett miljöråd på sin gymnasieskola och 

efter studenten började hon jobba hos Fältbiologerna, 

bland annat som ordförande i 

Stockholmsdistriktet under ett år. 

Miljöfrågor har med andra ord alltid varit 

en underliggande drivkraft hos henne. Hon 

upptäckte tjusningen med fjällvandringar och 

fågelskådning under åren hos Fältbiologerna, 

även om aktiviteterna nu inte tar lika stor 

plats i livet längre. 

– Jag är Skogsmulleledare för Friluftsfrämjandet 

i stället, så jag är engagerad fortfarande 

men för nästa generation, säger hon. 

EFTER TRE ÅR som transportpolitisk rådgivare 

avancerade Karolina Boholm till transportdirektör 

på Skogsindustrierna. En tjänst som 

hon fortfarande har kvar. 

– Jag har det ultimata jobbet, säger hon 

och förklarar. 

– Jag jobbar för en organisation där 

medlemmarna är företag som vill se 

innovationer. Vi har en vision där skogsnäringen 

driver tillväxt i världens bioekonomi. 

Alla produkter i framtiden ska vara 

från förnyelse bara råvaror och det är just 

den typen av forskningsprojekt som skogsindustrin 

driver. 

Hennes engagemang har också gett eko i 

branschen i form av utmärkelser som WISTA 

Swedens ledarskapspris Kompassrosen och 

Stora Logistik & Transportpriset i kategorin 

Årets kvinnliga förebild. 

”Jag jobbar för en organisation där medlemmarna 

är företag som vill se innovationer. 

Vi har en vision där skogs näringen driver 

tillväxt i världens bio ekonomi.” 

– Jag tycker att det finns många bra förebilder 

och är glad över utmärkelserna. För 

att skapa förändring måste man ha många 

med sig och det är på det sättet som jag 

utövar mitt ledarskap. Ett indirekt ledarskap. 

Det här måste vi göra tillsammans med våra 

företag och andra organisationer. Den typen 

av ledarskap tilltalar mig mest – att hitta en 

gemensam nämnare. 

TROTS ATT KAROLINA BOHOLM har varit på Skogsindustrierna 

i tio år tycker hon fortfarande 

att jobbet är lika intressant som den första 

dagen. Lärorikt, ständigt nya frågor och 

utvecklande är ord som Karolina använder 

när hon beskriver sitt jobb. 

– Jag gillar samhällsutveckling och frågor 

om hur vi når ett klimatsmart samhälle. 

Samtidigt gillar jag företagande och tror att 

det är tack vare företagen som vi kommer 

att nå ett fossilfritt samhälle. Vi behöver 

innovationer och entreprenörer, säger hon. 

Samtidigt är det långt ifrån några enkla 

frågor och utmaningarna handlar ofta både 

om tekniska lösningar och politiska strider. 

Själv jämför Karolina politiska beslut 

med nödvändiga förändringsprocesser 

inom näringslivet. 

– Det gäller att vara ihärdig för att få 

igenom dem. Under våren handlade det om 

74-tons lastbilar i riksdagen och det började 

med ett forskningsprojekt 2006. Även om 

nästan alla är överens om frågan tar det lång 

tid att införa ett beslut. 

Blir du inte otålig? 

– Det måste inte hända snabbt, det har jag 

inget behov av. Men det är klart att det hade 

varit bättre om det inte tog så lång tid att få 

igenom de politiska besluten. 

I STÄLLET FÖR OTÅLIG ser sig Karolina sig som 

en obotlig optimist, men också som en 

prag matiker. Målsättningen – som hänger 

samman med Skogsindustriernas vision – är 

alltid den samma, men utmaningarna förändras. 

– Jag tycker att det är spännande och 

intressant med utmaningar. Så länge det går 

framåt är det bra, men i en demokrati tar förändringar 

lång tid. Man måste respektera och 

förstå det politiska systemet, då är det också 

lättare att göra rätt saker vid rätt tid. 

Visst har det funnits tankar på att bli 

politiker, men de har hon ganska snabbt 

slagit ifrån sig. 

– Jo, det är något som jag har funderat 

på. Men det är mycket mer kreativt att jobba 

med sakfrågor, jag vill tänka fritt. Jag tänker 

mig att man som politiker måste följa partiets 

linje i alla frågor och det är inte min grej. 

TEXT: JOHAN LARSSON FOTO: PATRIK LUNDIN 


17

Trafikverket ser 

över nya möjligheter 

”Vi måste lösa en del flaskhalsar” 

Fyra bärighetsklasser 

Bärighetsklass (BK) är den 

klassificering som används av 

Trafikverket för att gradera en vägs 

bärighet, det vill säga hur tungt en 

väg eller bro får belastas. 

BK1: 95 procent av det allmänna 

väg nätet i Sverige omfattas av BK1. 

Här gäller max 64 tons bruttovikt. 

BK2: Här gäller max 51,4 tons 

bruttovikt. 

BK3: För dessa vägar gäller 

max 37,5 tons bruttovikt. 

BK4: Detta är den nya klassificeringen 

som möjliggör trafik 

med 74 tons bruttovik. 

Källa: Transportstyrelsen 

Riksdagen röstade i maj mot regeringens förslag om en 

begränsning av användandet av 74 ton tunga lastbilar enbart på 

vägar där transporter på järnväg eller sjöfart inte är möjligt. 

Nu måste Trafikverket se över frågan än en gång. 

– Det är dock positivt att det är på gång och rör på sig och 

f örhoppningsvis kommer vi till skott innan nästa sommar, säger 

Kenneth Natanaelsson, strategisk planerare på Trafikverket. 

I början av maj beslutade riksdagen att införa 

en ny bärighetsklass, BK4, på våra vägar. Lagändringen 

som började gälla i somras tillåter 

fordon med en högsta tillåtna bruttovikt upp 

till 74 ton. Tyngre lastbilar ska tillåtas på ett 

utvidgat vägnät där bärigheten är tillräcklig. 

Tidigare har Trafikverket utrett vägnätet 

på basis av de principer som fanns i direktivet 

för regeringsuppdraget. Man kom fram till 

fem områden runt om i landet fördelat på 

knappt 800 mil vägar som är lämpade för 

denna sorts tung trafik. 

Men efter riksdagens beslut har nu Trafikverket 

fått se över frågan ännu en gång. 

– Det finns brister i infrastrukturen som vi 

måste ta hänsyn till. Bland annat innehåller 

det statliga vägnätet 900 broar som kommer 

att bli flaskhalsar i trafiken och på sikt måste 

rättas till, säger Kenneth Natanaelsson. 

I TRAFIKVERKETS UNDERLAG till en godsproposition 

över vilka vägar som var lämpliga givet 

direktivet i regeringsuppdraget och som 

visade på knappt 800 mil av lämpliga vägar, 

fanns inga sådana här flaskhalsar. Nu måste 

man se över situationen och successivt arbeta 

bort problemen och förstärka broarna så att 

de klarar den nya bruttovikten. 

– I underlaget till godspropositionen som 

Trafikverket redovisat för regeringen var vi 

helt säkra på de fem områden vi hade tagit 

fram och där fanns 

inga flaskhalsar. Det 

vi måste göra nu är 

att under ansvarsfulla 

former titta på vilka 

vägar vi kan upplåta 

för den tunga trafiken, 

vilket är ett arbete som 

redan är i full gång. 

Kenneth Natanaelsson 

Planen är att Trafikverkets 

förslag till vägnät 

ska komma ut på remiss i början av fjärde 

kvartalet i år, säger Kenneth Natanalesson. 

– Sedan hoppas jag att det rullar tyngre 

fordon på våra vägar någon gång under andra 

kvartalet 2018. 

TRAFIKVERKET HAR I dagsläget inget bemyndigande 

att klassa om en väg, då krävs en 

förändring i trafikförordningen, men man 

hoppas på att alla pusselbitar ska vara på 

plats innan sommaren 2018. 

– Att införa 74-tonslastbilar är positivt. Det 

för med sig stora ekonomiska fördelar, men 

givetvis också miljömässiga i och med att det 

blir färre lastbilar som kommer att rulla på 

vägarna, säger Kenneth Natanaelsson. 

– Men hur många mil det kommer att 

handla om i slutändan vill jag i dagsläget 

inte sia om. 

TEXT: THOMAS BERGKVIST l FOTO: SHUTTERSTOCK 

FOTO: TRAFIKVERKET

Gästkrönikör 

Dags att förmånsbilar 

skattas för den 

riktiga kostnaden 

IBLAND TÄNKER JAG på vilken befrielse det är att 

klimatdebatten inte längre handlar om ut släppen ska 

minska eller ej, utan hur det ska gå till. Visst 

händer det att klimathotet ifrågasätts, ibland även 

av personer med mycket makt, men kursen får ändå 

betraktas som tydligt inställd. Världen ska bli fossilfri. 

I Sverige ska utsläppen ha närmat sig noll år 2045. 

Riks dagens fastslagna beting för transportsektorn 

– 70 procents minskning till 2030 – är en utmaning, 

men en fullständigt nödvändig sådan. 

SWERIG 

Swedish Rail Industry 

Group 

– the Swedish National Team 

of Rail Competence 

MEN HUR SKA DET GÅ TILL? Ja, det är uppenbart att det inte 

kommer att ske i en handvändning och åtgärderna 

måste vara många och mångfacetterade. Ett av de mest 

självklara första stegen borde vara att avveckla skattesubventioner 

som ökar biltrafiken. 

IDAG RULLAR OMKRING en kvarts miljon förmånsbilar på de 

svenska vägarna – bilar med ett förmånsvärde som inte 

speglar den verkliga kostnaden. Av de 100 000 bilar 

som varje år säljs till företag är ungefär hälften förmånsbilar. 

Efter ett antal år säljs bilarna som regel vidare 

till privata kunder på den öppna marknaden vilket 

på verkar hur den privatägda bilflottan ser ut. 

REGERINGENS FÖRSLAG OM att innehavare av förmånsbil ska 

beskattas för det verkliga värdet av trängselskatt och 

fordonsskatt är en bra början på en nödvändig reform 

av systemet. Det gör att miljökostnaderna blir synliga, 

dels i form av hur mycket trängsel förmånstagaren 

orsakar i storstäderna, dels eftersom fordonsskatten 

föreslås bli högre för mer förorenande fordon. 

MEN DET BEHÖVS ett nästa steg, som att låta det beskattningsbara 

förmånsvärdet motsvara den faktiska leasingkostnaden. 

Grundprincipen för regelverket måste vara 

att det ska hantera skattefrågor, till exempel vid delad 

användning av bilen i tjänsten och privat, och inte att 

bilen, som idag, ska vara subventionerad av samhället. 

EN FOSSILFRI TRANSPORTSEKTOR kräver en lång rad 

kompletterande reformer och detta är en enkel 

pussel bit, då den inte belastar budgeten. Förmånsbilar 

var aldrig meningen att vara subventionerade, 

det är dags att regeringen ser till att de skattas för det 

verkliga värdet. 

Swedish Rail Industry Group – an 

organisation for promotion and 

development of Swedish suppliers 

of advanced technology, products 

and services to the international 

railway sector 

Johanna Sandahl 

Titel: Ordförande, 

Naturskyddsföreningen. 

Utbildning: Utbildad agronom 

med master i rural development. 

Ålder: 44 år. 

Bor: Stockholm. 

FOTO: NATURSKYDDSFÖRENINGEN 

www.swerig.se 


19

Professor i stadsplanering: 

BYGG NYA 

SAMHÄLLEN 

Sverige behöver över 700 000 bostäder 

till 2025. Ett steg för att nå dit är nya 

infrastruktursatsningar – och att bygga 

nya städer i närheten av storstäderna. 

Det anser Göran Cars, professor i stadsplanering 

vid Kungliga Tekniska högskolan. 

– När man bygger en ny stad får man 

chansen att göra allt rätt från början, 

säger han. 

Göran Cars 

Den 31 augusti presenterade 

Trafikverket sitt förslag till 

nationell transportplan för 

perioden 2018–2029. Ett av 

direktiven från regeringen 

var att Trafikverket skulle 

räkna på förutsättningarna 

för bostadsbyggande i varje 

större infrastrukturprojekt. 

Ett direktiv som var helt 

nytt för Trafikverket. 

Göran Cars välkomnar den typen av 

direktiv och han nämner Sverigeförhandlingen 

– där de kommuner som får stationer 

längs höghastighetsjärnvägen förbinder sig 

att bygga ett visst antal bostäder – som ett 

bra och liknande exempel. 

– Jag tycker att det är rimligt och något 

som Trafikverket borde ha med i varje 

projekt. Tidigare har de inte alls haft det, 

utan det är först nu, vilket är väldigt positivt. 

Det tvingar kommunerna att tänka efter och 

skapa bra förutsättningar runt en ny station, 

säger han. 

PÅ UPPDRAG AV Sveriges Byggindustrier 

skrev Göran Cars i våras en tankeartikel 

om infrastruktur satsningar som motor för 

framtida bostadsbyggande. Vid sidan av 

produktionsstöd och subventioner är infrastrukturinvesteringar 

det tredje alternativet 

för att få igång byggandet av nya bostäder. 

Göran Cars menar att inte minst spårbunden 

trafik kan göra platser som i dag 

upplevs som oattraktiva mer tillgängliga. Han 

tar Mariefred och Strängnäs som exempel på 

mindre orter som, tack vare Svealandsbanan, 

blivit pendlingsorter till Stockholm och fått 

ökad inflyttning. 

För just mindre samhällen, menar Göran 

Cars, är förtätning oftast en fördel i form av 

förbättrad service på orten. Men förtätning i 

stadsmiljö kan få negativa konsekvenser. 

– Mindre städer och förorter har sin charm 

med stora gräsytor. Börjar man förtäta och 

bygga på parker tappar man den miljön och 

kvaliteten, säger han och fortsätter: 

– Då menar jag att det skulle vara smart 

med nya infrastrukturinvesteringar för att 

bygga helt nya samhällen. Det är min poäng. 

Med ny infrastruktur får de en närhet till 

storstäderna och därifrån går det snabbt att 

nå en stor arbetsmarknad. 

ATT BYGGA NYA städer innebär enorma 

möjligheter, menar Göran Cars. Närheten till 

storstäderna ger en stor bostadsmarknad och 

dessutom, påpekar han, är det miljösmart att 

bygga nya städer vid en järnväg eftersom fler 

då väljer tåget framför bilen. 

Göran Cars är involverad i arbetet med 

att flytta Kiruna och här ser han varje dag 

vilka möjligheter det finns med att bygga en 

helt ny stad. Mycket av arbetet med flytten 


Tidsplan för nationell transportplan 2018–2029 

2015: Trafikverket fick i 

uppdrag av regeringen att 

ta fram inriktningsunderlag 

för transportinfrastrukturplanering. 

Underlaget är 

grunden för kommande 

infrastrukturproposition. 

oktober 2016: 

Regeringen lägger fram sin 

infrastrukturproposition. 

24 mars 2017: Regeringen 

presenterade planeringsdirektiv 

till Trafikverket. 

Våren 2018: Regeringen 

väntas fatta beslut om den 

nya planen. 

I rapporten ”Reviderad prognos över behovet av nya bostäder 

till 2025” från 2016 bedömer Boverket att behovet av nya 

bostäder fram till 2025 är 710 000, räknat från 2015. 

Det innebär en genomsnittlig årstakt om 88 000 bostäder. 

31 augusti 2017: 

Trafikverket presenterade sitt 

förslag på nationell transportplan 

för åren 2018–2029. 

30 november 2017: 

Remisstiden går ut för 

Trafikverkets förslag. 

”Det skulle vara smart 

med nya infrastrukturinvesteringar 

för 

att bygga helt 

nya samhällen.” 

handlar om att lyssna in hur människor vill 

bo 2017. Här har nämligen mycket förändrats 

sedan 1940/50-talen. 

– Invånarna vill ha en promenadvänlig 

stadskärna med tydliga stråk som binder 

samman parker, torg, kultur och evenemang, 

säger han. 

– Tillgänglighet med bil kommer man fortfarande 

att vilja ha. I Kiruna bygger vi stråken 

så att bilarna kommer in bakom stan. Där 

parkerar man bilen och sedan kommer man 

rakt in i stadsmiljön med en bilfri stadskärna. 

DE STORA VINSTERNA med att bygga nytt är 

främst i närheten av storstadsområdena, 

menar Göran Cars. Där kan de nya orterna, 

tack vare spårbunden trafik, växa samman till 

en stor arbetsmarknad. Och det behöver inte 

vara mer avancerat än vanliga regionaltåg. 

– Det är viktigt att de har en sådan snabbhet 

att det skapar en stor arbetsmarknad, 

annars är det inte attraktivt. I exempelvis 

Malmö och Skåne har Pågatågen verkligen 

skapat den möjligheten. 

Hur långt utanför storstäderna 

fungerar det att bygga nytt? 

– Med den teknik som vi har nu, sedan 

kommer det visserligen snabbtåg, tror jag 

uppåt tio mil. Längre tror jag inte eftersom 

det blir för långa pendlingsavstånd. 

TRAFIKVERKET: SVÅRT ATT 

VETA EFFEKTERNA PÅ FÖRHAND 

Det är inte alltid lätt att i förhand 

veta vad som bidrar till ett ökat 

bostads byggande. Det förklarade 

Rolf Haraldsson, projektledare för 

arbetet med förslaget till nationell 

transportplan på Trafikverket, i förra 

numret av Future Transport – Nordic 

Rail and Road News. 

För första gången har Trafikverket i sitt 

arbete med en nationell transportplan 

tittat på hur infrastruktursatsningar kan 

stödja ett ökat bostadsbyggande. 

– Vi har aldrig tidigare gjort en sådan 

sammanställning och heller inte utvecklat 

några modeller för att bedöma dagsläget. 

Det ska vi försöka ta reda på praktiskt 

genom länen och där se om det finns 

några bostadskopplingar till större 

projekt. De samband som kan finnas 

ska vi försöka beskriva teoretiskt och vi 

ska även föreslå utvecklingsbehov, sade 

Rolf Haraldsson. 

Samtidigt är det inte helt givet med 

en koppling mellan ny infrastruktur och 

bostadsbyggande, menar Rolf Haraldsson. 

– Det är inte så enkelt att se vad som 

är hönan och vad som är ägget. Vad 

genererar egentligen bostadsbyggande 

och hur mycket bidrar infrastrukturprojekten? 

I efterhand går det naturligtvis 

att se och ett exempel är Pågatågstrafiken 

i Skåne som har inneburit en 

region förstoring. Även Svealandsbanan 

och Mälarbanan har gjort att det går att 

pendla från längre håll. Men det är inte 

alltid som det sker. 


TEXT: JOHAN LARSSON l FOTO: SHUTTERSTOCK 


21

Sofie Quant från SPBI var 

moderator under panelsamtalet. 

Deltagare var Ulf Svahn, vd, 

SPBI, Alexandra Österplan, PR- och 

kommunikationschef, Nissan 

i Sverige, Urban Wästljung, Manager 

Sustainable Transport, Scania 

och Fredrik Wahrolén, PRoch 

kommunikationschef, 

Mercedes-Benz i Sverige. 

Saxat från Almedalen 

Branschen väljer elmotorn 

Framtidens fordon diskuterades under Almedalsveckan 

Hur kommer framtidens fordon att 

se ut? Och vilka behov är det som 

kommer att styra efterfrågan? Det 

var huvudfrågorna när Svenska 

Petroleum och Biogas Institutet, 

SPBI, arrangerade panelsamtal 

under Almedalsveckan i somras. 

Stora delar av diskussionen handlade om 

elbilar. Vilket inte var speciellt konstigt. 

Samtliga av de medverkande fordonstillverkarna 

– Mercedes-Benz, Nissan och 

Scania – har nämligen valt att satsa på just 

elektricitet som framtidens drivmedel. Vilket 

även branschen generellt har gjort. 

FÖR MERCEDES-BENZ VÄNTAR en riktigt spännande 

period. Om lite mer än ett år, 2019, påbörjar 

företaget produktionen av nya modeller med 

elmotor och till 2022 ska hela tio modeller 

finnas i modellprogrammet. Det innebär 

samtidigt att produktionen för nuvarande 

modeller pausas. Det berättade Fredrik 

Wahrolén, PR- och kommunikationschef på 

Mercedes-Benz i Sverige 

ÄVEN NISSAN SER en framtid för elbilen, 

sade Alexandra Österplan, PR- och 

kommunikationschef för Nissan i Sverige. 

I dag har den japanska biltillverkaren ingen 

modell med elmotor, men målsättningen är 

att utveckla en för framtiden. Någon tidsram 

för projektet finns dock inte. 

FLERA INTRESSANTA FRÅGOR behandlades under 

panelsamtalet: vilka bränslen kommer att 

behövas om 10–20 år? Vilka bränslen kommer 

de nya självkörande bilarna att drivas av? 

Hur kommer tillgången på biodrivmedel att 

se ut i framtiden? 

Panelen konstaterade att etanol/biogas/ 

biodiesel fortsättningsvis kommer att behövas 

till tung trafik och att den nya syntetiska 

dieseln HVO kan bli ett klimatsmart och 

ekonomiskt alternativ till dagens diesel. 

Även konsumentens beteende 

diskuterades och panelen var överens om 

att miljöaspekten har blivit allt viktigare. 

Samtidigt som många konsumenter 

fortfarande lever i tron att elbilar är fula och 

inte har lika hög prestanda som bilar med 

fossila drivmedel. Något som, enligt panelen, 

inte längre stämmer och som helt enkelt 

beror på ett dåligt rykte från de allra första 

el- och gasbilarna. 

TEXT OCH BILD: JOHANNA RAHM 


Vi har ljuset 

för tunneln 

Välkommen att besöka Malux på Nordic Rail på 

Elmiamässan i Jönköping den 10 – 12 oktober 

2017. Vi visar upp våra belysningslösningar för 

olika typer av tunnlar och perronger. 

Besök oss gärna så bjuder vi på fika! 

Kontakta oss på 0660-29 29 02 

LaneLED – Nödbelysning 

LaneLED är ett överlägset utrymningssystem för säkrare 

och snabbare evakuering av järnvägstunnlar. Systemet 

består av en handledare med integrerad LED-belysning i 

hela dess längd. 

MarkLED Exit – Nödbelysning 

MarkLED Exit är en nödbelysningsarmatur med vägledande 

funktion. Armaturen används bland annat för att leda 

trafik i bil- och järnvägstunnlar. 

Fila LED – Slagtålig tubarmatur 

Tunn och elegant arkitektonisk tubarmatur för inom- eller 

utomhusbruk. Designad för att användas som offentlig 

belysning. Armaturen håller skyddsklass IP67 och klarar 

därför tuffa förhållanden. 

www.malux.se 

MONTER 

B02:70 

Nordic Rail 

Titan Compact – Vandalsäker 

Titan Compact är en vandalsäker LED-armatur som 

lämpar sig bra för perronger och tunnlar. Armaturen finns 

både som infälld och utanpåliggande variant. Finns även 

i pulverlackat utförande. 

Jag vill veta mera! 

Jag är intresserad av att delta som utställare på 

Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail eller Elmia Nordic 

Road. Skicka mig gärna en utställarinbjudan. 

Jag vill inte ha Future Transport — Nordic Rail/Road News. 

Ta bort mitt namn ur adressregistret. 

Jag får mer än ett exemplar av magasinet. 

Stryk nedanstående namn ur adressregistret. 

Jag har ny adress, min nya adress är: 

Ta en kopia, fyll i och faxa till +46 36 16 46 92 eller maila 

nordicrail@elmia.se, glöm inte ange ditt ELM-nummer. 

ELM-numret står i adressfältet på baksidan av tidningen. 

Vet du fler som vill läsa? 

Känner du någon som också skulle vilja få magasinet Future Transport — 

Nordic Rail/ Road News? Fyll i namn och adress nedan och faxa till oss, så ser 

vi till att personen i fråga får tidningen. 

Namn:........................................................................................................................... 

Företag:............................................................................................................................. 

Befattning:................................................................................................................ 

Adress:........................................................................................................................ 

Postadress:............................................................................................................... 

Land:............................................................................................................................. 

Namn:................................................................................................................................................... 

Företag: .............................................................................................................................................. 

Adress:................................................................................................................................................. 

Postadress: ...................................................................................................................................... 

Land:..................................................................................................................................................... 

E-post:.................................................................................................................................................. 

Tfn:................................................................................................................................ 

Fax: ............................................................................................................................... 

E-post:......................................................................................................................... 

ELM-nummer:........................................................................................................... 

Elmia 

FUTURE 

TRANSPORT 

MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA 

Elmia 

NORDIC 

RAIL 

MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA 

Elmia 

NORDIC 

ROAD 

MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA 


23

Posttidning B 

20521986 

Elmia AB, Box 6066, 

550 06 Jönköping, Sverige 

DIN BRANSCHTIDNING 

Future Transport – Nordic Rail/Road News 

Kan branschen. Når hela branschen. 

Annonsera du också 

KONTAKTA: MEDIA- OCH REKLAMSÄLJARE, ANDREAS FORSBERG • TELEFON: +46 36 15 20 42 

KONTAKTA: KEY ACCOUNT MANAGER, MAGNUS NYING • TELEFON: +46 36 15 22 59

Future Transport 3 - 2017

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?