Många bollar i luften - prov

myten om
MÅNGA
BOLLAR
I LUFTEN
En guide till personlig hållbarhet
och hållbara arbetsplatser
Anna Ahrenfelt
med Anna Eriksson Skarin

Innehåll
Inledning................................................................................................... 5
En samhällsfråga...................................................................................... 8
Hållbart liv i en allt mer komplex värld ........................................................... 8
Vår stress spiller över ..................................................................................... 10
Mer effektivitet än vi klarar av?............................................................11
Förändrad arbetsvardag .................................................................................. 11
Fullproppat hela tiden .................................................................................... 13
Den gränslösa vardagen ................................................................................. 14
Dags för en ny lag? ....................................................................................... 15
myten om Många bollar i luften
© Anna Ahrenfelt och Anna Eriksson Skarin
Första tryckningen, 2018
Grafisk form och sättning: Linda Michelin
Omslag: Linda Michelin
Tryck: Lasertryck.se i Danmark
ISBN: 978-91-639-8024-4
Du är en biologisk varelse......................................................................17
Hur påverkas vi? ........................................................................................... 17
Plussaldo på energikontot .............................................................................. 18
Du måste inte orka allt .................................................................................. 20
Därför väljer vi fel...................................................................................22
Lätt att dras in i ekorrhjulet ............................................................................ 22
Våra motivationssystem ................................................................................. 23
Få koll på varningssignalerna ....................................................................... 28
Återerövra återhämtningen ............................................................................ 29
Sömnspecial - den livsviktiga laddningen ............................................32
Vi är många vakna ......................................................................................... 32
Sömnens påverkan ......................................................................................... 34
Så gör du dig hållbar!.............................................................................37
Pigg och stark in i semestern ......................................................................... 37
Nej, det är inte lätt att prata med varandra ..................................................... 41
Fem tips till dig som vill komma igång - nu! ................................................. 42
3

Hållbarhetens folkrörelse!......................................................................44
Nya vindar blåser in ...................................................................................... 44
Subtraktionshälsa - välj bort, välj själv .......................................................... 45
Compassionboost - vrid upp volymen på självmedkänslan! .......................... 46
Hjälpsamhetsmultiplikation - bjud till och ta emot ........................................ 46
Hållbar organisation...............................................................................48
Arbetsmiljö är ingen isolerad företeelse ....................................................... 48
För alla och hela vardagen ............................................................................. 49
En god investering ......................................................................................... 50
Hur är det hos er? ........................................................................................... 53
En fråga om ansvar och överlevnad ............................................................... 53
Sätt kurs mot en hållbar arbetsplats! ...................................................55
Lev som ni lär fullt ut ................................................................................... 56
Regelbunden riskutvärdering i arbetsgruppen ............................................... 57
Det egna ansvaret ........................................................................................... 57
Fem tips till dig som är chef .......................................................................... 58
Författarens tack!...................................................................................60
Inspirationskällor....................................................................................62
Inledning
Just nu går väldigt många av oss runt med en tickande bomb i fickan utan
att ens vara medvetna om det. Det är en ohälsobomb och är ett resultat
av den samhällsförändring vi befinner oss mitt i. Jag tror till och med att
vi står inför en utmattningsepidemi om vi inte aktivt börjar adressera vår
personliga hållbarhet.
Du som individ har mycket att vinna på att lära dig om vad som får dig
att må bra och vad som inte gör det. I arbetsmiljösammanhang kallas det
frisk- och riskfaktorer. Det är vanligare att vi belyser riskfaktorer, men lika
viktigt att vi sätter ljuset på vad som får oss att må bra. När vi vet det behöver
vardagen fyllas med det vi mår bra av, och vi behöver minska ner på
det vi inte mår bra av. På jobbet och hemma.
Ohälsa kostar, både i personligt lidande för den drabbade och dess omgivning,
och i sjukkostnader, personalomsättning och minskad produktivitet
på våra arbetsplatser. Vi skulle knappast acceptera att en bankomat eller
kopiator levererade 60–70 procent av sin kapacitet. För att inte tala om en
svajig internetuppkoppling. Den skulle åtgärdas bums. Så varför gör vi det
med människor?
Ett tydligt exempel på den eskalerande ohälsan är att allt fler har sömnproblem.
För fem år sedan svarade fyra av tio chefer att de sover dåligt.
Idag har siffran galopperat iväg till sju av tio. Och när det gäller sömn så är
det inte bara en riskfaktor för vår hälsa, utan även något som har en direkt
påverkan på vår arbetsprestation. En studie som tidningen Chef presenterade
i november 2017 visade att en och en halv timmes förlorad sömn
under en enda natt kan försämra den dagliga alertheten med 32 procent.
Det innebär att vi exempelvis får svårare för att samarbeta och fatta beslut.
4 5

Ytterligare ett exempel är det faktum att det här med att orka med allt i sitt
liv har blivit en allt större utmaning. Här talar statistiken sitt tydliga språk.
Enligt Försäkringskassan är det sjukskrivningar för svår stress som ökar
mest 1 . Idag känner vi nog alla någon som har varit sjukskriven relaterat till
stress och utmattning eller har egen erfarenhet av det. Men även om det
ser dystert ut så finns det mycket var och en kan göra för sig själv. Precis
som med syrgasen på flyget behöver vi först hjälpa oss själva innan vi kan
hjälpa andra, så satsa på din personliga hållbarhet.
Om vi vänder blicken mot Sveriges företag och organisationer ses personalens
hållbarhet på de flesta håll fortfarande som en ”mjuk fråga”, trots
den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i
kraft 2016. Däremot råder det inga tvivel om att den mjuka frågan får hårda
konsekvenser. Det är dags att låta frågan om personalens hållbarhet flytta
in i lednings- och styrelserummen och på allvar ta tag i att desarmera de
tickande bomberna.
Så hur hamnade vi här? En anledning är att det idag är lättare än någonsin
att bli utifrånstyrd. Idag blir vi överösta av information och ställs hela tiden
inför olika val och möjligheter. På många sätt är det en alldeles fantastisk
utveckling, men det är också en risk att vår tid äts upp utan att vi har ägnat
oss åt det som är viktigt på riktigt och över tid. Det är sällan de sakerna som
mest högljutt pockar på vår uppmärksamhet, eller för den delen ger oss den
skönaste dopaminkicken, som är det vi behöver för att må bra eller är mest
meningsfullt för oss över tid.
vi alla, mer eller mindre, brottas med. Men vi gör det i vårt inre, utan att ta
den på allvar och framför allt pratar vi inte om det.
Boken förmedlar det budskap som företaget Hållbar Vardags koncept och
verktyg är baserade på. Hållbar Vardag har Linda Michelin och jag utvecklat
och drivit sedan 2015. I den här boken är budskapet kompletterat
med egna erfarenheter och reflektioner jag gjort under åren. Boken har jag
skrivit tillsammans med Anna Eriksson Skarin.
I bokens första del beskriver jag den tid vi lever i nu och de utmaningar vi
har att “deala” med i dagens samhälle. Bokens mitt vänder sig till dig och
alla andra, med syfte att inspirera till en mer hållbar livsstil. Den avslutande
delen handlar om vad vi kan göra tillsammans, som medmänniska och
som arbetsgivare för att skapa en mer hållbar kultur för oss alla. Och vi
behöver göra det NU och TILLSAMMANS!
Stockholm, juni 2018
Anna Ahrenfelt
PS. I boken kommer du hitta kursiva avsnitt, dessa är antingen direkta citat
från någon jag pratat med, något jag själv upplevt eller en spaning jag gjort.
DS.
Den här skriften vänder sig till alla som bryr sig – om sig själv och om
andra! Oavsett om du läser den som privatperson, chef, förälder, partner,
samhällsmedborgare eller arbetsgivare. För jag vet att det här är en fråga
1) Försäkringskassan Korta analyser 2016:2 Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest
6 7

”
Kapitel 1
En samhällsfråga
”Det är en epidemi där ute”, hör jag Jenny Strömstedt konstatera på
Nyhetsmorgon. Men det dom pratade om var varken cancer eller diabetes,
utan samtalet handlade om stress. Och jag behöver inte titta
längre än till min egen omgivning för att se att det ligger en hel del
i hennes uttalande; flera i min närhet är eller har varit sjukskrivna i
stressrelaterade sjukdomar. En gissning är att det ser ut så även i din
bekantskapskrets.
Hållbart liv i en allt mer komplex värld
Under de senaste decennierna har det för de flesta av oss skett oerhört
stora förändringar i hur livet ser ut både på jobbet och hemma. Tack vare
ny teknik har många återkommande uppgifter som inte kräver så mycket
tankeverksamhet försvunnit på jobbet och vi har ett mer gränslöst liv där
jobb och privatliv flyter samman. Informationsflödet är enormt och sociala
medier har gjort det lättare att sprida information, falsk som sann, och det
ställer högre krav på oss som mottagare. Vi behöver hela tiden vara aktivt
källkritiska. Sociala medier har också förändrat sättet vi umgås med vänner
och bekanta på, samt hur samvaron i hemmen ser ut.
”
“Tänk hur det blivit”, säger en pappa till mig vid fotbollsplanen. “Vi
sitter ofta hemma i varsitt soffhörn när barnen somnat och spelar wordfeud
med varandra. Tänk om vi istället tagit fram Alfapet. Nu missar
vi småsnacket mellan våra speldrag, istället surfar man på Facebook
då”.
Förmodligen har vi ännu inte förstått vidden av det pris vi betalar för den
ständiga uppkopplingen. Vi vet att mobilanvändande på kvällen stör vår
sömn och att den hjärna som vant sig vid att hela tiden söka kickar, exempelvis
på sociala medier, får svårare att stanna upp i analys inför svåra
beslut. Många läser jobbmejl sent på kvällen och det stör den viktiga återhämtningen.
För vilans skull är det är bättre att parkera problem och frågor
till nästa dag. Det hjälper oss att logga ut mentalt.
Sociala medier innebär att vi idag har en oändlig möjlighet att jämföra
oss med andra. Vi matas med bilder av människor som står på toppen av
Maslovs behovstrappa, med vinden i håret, som brinner för jobbet, är vältränade
och åker på härliga semestrar. Det skulle göra oss gott att stanna
upp och ställa oss frågan: Hur hamnade vi här och vad behöver vi för att
navigera i detta nya landskap?
Med tanke på omfattningen av den stressrelaterade ohälsan blir det alltmer
tydligt att ohälsa och stress varken är en individ- eller en arbetsmiljöfråga:
det är en samhällsfråga. Och vi behöver ta oss an den utifrån ett systemtänk
snarare än att tro att vi kan lösa den med punktinsatser på arbetsplatsen som
höj- och sänkbara skrivbord, friskvårdsbidrag och mindfulness på lunchen.
Eller att vi pressar in ett tränings- eller yogapass i det redan fulltecknade
schemat. Vi behöver prata om det hemma vid köksbordet; hur vill vi leva
våra liv och vad är viktigt för oss? Är vi nöjda som det är eller vill vi göra
något annorlunda? Personlig hållbarhet är en funktion av hela livet.
8 9

”
Vår stress spiller över
Det är många som är slutkörda efter arbetsdagens slut och det drabbar inte
bara personen själv, utan även omgivningen. Barnen drabbas i allra högsta
grad; fyra av tio samtal till BRIS handlar om psykisk ohälsa. Många av
barnen anger att de inte vill belasta vuxna runt om som de upplever redan
har fullt upp med sig själva och sina problem. En dansk undersökning visar
att nästan hälften av de tillfrågade barnen uppfattar sina föräldrar som
mycket stressade och en fjärdedel att de inte har tid för dem. Även mycket
små barn kan uppleva stress och det kan på sikt leda till negativa konsekvenser
för barnets självbild.
En 8-åring får frågan av sin mamma och pappa vad han helst önskar
sig inför sin födelsedag - hans svar är: “Att ni båda lägger bort era
mobiler”.
Vill du läsa hela boken så finns den att beställa på
www.hallbarvardag.nu/bok
”
Vår stress påverkar också vår ork och förmåga att ta in information och göra
egna förändringar i den angelägna frågan om miljön. Siffror från WWF
visar att svenskarna lever som om vi hade tillgång till 4.2 jordklot och
över hela jorden lever människan som om vi hade 1.7 jordklot. Tidpunkten
för det globala “Earth overshoot day” är i början av augusti, men för oss
svenskar inträffar den redan i slutet av mars.
“Allting går så mycket fortare hela tiden. Vi förstör inte bara jorden
vi lever på, utan även oss själva”, säger Greta Thunberg Ernman i en
intervju i Svenska Dagbladet.
Barnen och planeten är vår framtid och borde prioriteras högre än månadsrapporten
eller nästa karriärkliv och semesterresa!
10 11