Upplevelser av natur utan visuella intryck - SLU
Upplevelser av natur utan visuella intryck - SLU
Upplevelser av natur utan visuella intryck - SLU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
18<br />
I en studie <strong>av</strong> Röder & Rösler (2003) skriver författarna att det är ett vanligt antagande<br />
att blinda kompenserar för visuell information genom förstärkt utnyttjande <strong>av</strong><br />
deras intakta känselsystem, men att empirisk data kring denna fråga inte är överens.<br />
Författarna anser att de olika resultaten kan bero på de varierande egenskaperna hos<br />
deltagarna, såsom ålder, varierande grader och duration <strong>av</strong> blindhet, sjukdomsorsaker,<br />
ålder, brist på matchande kontrollgrupp med mera. I sin egen studie jämförde författarna<br />
minne för audiellt verbalt material mellan blindfödda och seende vuxna för att<br />
bestämma vilka minnesfunktioner, kodningar och/eller återkallelser som kan förändras<br />
hos människor som förlorar synen. Resultaten som framkom var att blinda i högre grad<br />
än seende måste lita på audiella <strong>intryck</strong> för att ta till sig information om världen, samt<br />
att blinda kodar audiellt verbalt material mer effektivt än de seende i kontrollgruppen.<br />
Studien pekar på att blinda känner igen dessa saker med en högre sannolikhet och har<br />
överlägsen minnesförmåga. Blinda verkar inte bara processera talat språk snabbare, <strong>utan</strong><br />
verkar också koda mer effektivt vilket resulterar i högre grad <strong>av</strong> igenkännande.<br />
I en studie <strong>av</strong> Noordzij, Zuidhoek & Postma (2006) undersökte författarna blinda människors<br />
förmåga att föreställa sig en specifik miljö för att ta reda på ifall de är kapabla<br />
att konstruera en rumslig mental modell. Det fann att det kan de, dock är det lite svårare<br />
för de som saknar synminnen jämfört med de som har synminnen.<br />
2.3.2 Anpassad <strong>natur</strong>miljö på engelsk landsbygd<br />
Young (1998) har i en studie undersökt hur synskadade kan ta del <strong>av</strong> <strong>natur</strong>områden.<br />
Han konstaterar att det har gjorts framsteg de senare åren i att möjliggöra för synskadade<br />
att njuta <strong>av</strong> <strong>natur</strong> på landsbygden i England. Det har skett genom tillgång till<br />
ljudinspelade kommentarer, taktila kartor och modeller, Brailleskrift, storstilsguider, läsbarhet<br />
och tydlighet, utstakade stigar och markeringar på platser där man kan stanna<br />
och där det finns hinder eller faror. I studien betonas att förhållandena i en utemiljö<br />
ska delas med alla andra, inte isolera eller göra en uppdelning mellan synskadade och<br />
seende. Det framkommer också att det är lätt hänt att synskadade isoleras från seende<br />
människor genom att de översköljs <strong>av</strong> ljud, dofter och färger. Young anser att empatin<br />
med synskadade behöver förbättras för att vi ska kunna göra framsteg och förfina idéer<br />
att ta med i miljöskapandeprocessen.<br />
2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER