Upplevelser av natur utan visuella intryck - SLU

18
I en studie av Röder & Rösler (2003) skriver författarna att det är ett vanligt antagande
att blinda kompenserar för visuell information genom förstärkt utnyttjande av
deras intakta känselsystem, men att empirisk data kring denna fråga inte är överens.
Författarna anser att de olika resultaten kan bero på de varierande egenskaperna hos
deltagarna, såsom ålder, varierande grader och duration av blindhet, sjukdomsorsaker,
ålder, brist på matchande kontrollgrupp med mera. I sin egen studie jämförde författarna
minne för audiellt verbalt material mellan blindfödda och seende vuxna för att
bestämma vilka minnesfunktioner, kodningar och/eller återkallelser som kan förändras
hos människor som förlorar synen. Resultaten som framkom var att blinda i högre grad
än seende måste lita på audiella intryck för att ta till sig information om världen, samt
att blinda kodar audiellt verbalt material mer effektivt än de seende i kontrollgruppen.
Studien pekar på att blinda känner igen dessa saker med en högre sannolikhet och har
överlägsen minnesförmåga. Blinda verkar inte bara processera talat språk snabbare, utan
verkar också koda mer effektivt vilket resulterar i högre grad av igenkännande.
I en studie av Noordzij, Zuidhoek & Postma (2006) undersökte författarna blinda människors
förmåga att föreställa sig en specifik miljö för att ta reda på ifall de är kapabla
att konstruera en rumslig mental modell. Det fann att det kan de, dock är det lite svårare
för de som saknar synminnen jämfört med de som har synminnen.
2.3.2 Anpassad naturmiljö på engelsk landsbygd
Young (1998) har i en studie undersökt hur synskadade kan ta del av naturområden.
Han konstaterar att det har gjorts framsteg de senare åren i att möjliggöra för synskadade
att njuta av natur på landsbygden i England. Det har skett genom tillgång till
ljudinspelade kommentarer, taktila kartor och modeller, Brailleskrift, storstilsguider, läsbarhet
och tydlighet, utstakade stigar och markeringar på platser där man kan stanna
och där det finns hinder eller faror. I studien betonas att förhållandena i en utemiljö
ska delas med alla andra, inte isolera eller göra en uppdelning mellan synskadade och
seende. Det framkommer också att det är lätt hänt att synskadade isoleras från seende
människor genom att de översköljs av ljud, dofter och färger. Young anser att empatin
med synskadade behöver förbättras för att vi ska kunna göra framsteg och förfina idéer
att ta med i miljöskapandeprocessen.
2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER