2009 Höst.pdf - Råå museum

virkeshuset, det så kallade Kapenerarhuset,
det lär heta Capernahuset, men så sa´
ingen.
– Det huset var ju något för oss pågar
att fantisera kring. De gamla visste berätta
att här hade svensk militär varit förlagd i
början av 1800-talet för att hålla koll på
engelsmännen som hade fått lov att proviantera
färskt kött på Råå. Det var ju under
Napoleons mest aktiva härjningar mot
bland annat England. Bönder runt Råå
förde ner sina djur till slakt på det så kalllade
”slaktaregärdet”, ungefär där de nya
villorna i början av Varvsgatan ligger.
Trädgården norr om Kapenerarhuset
hörde till husen på andra sidan gatan.
Mycket av marken här bortom hade tillhört
en fiskare, Sven Nilsson, som fick sitt
hus nerbränt av ryssen och som 1789 fick
ägorätt till ett rejält markområde.
– Han dog ju för ett par hundra år sedan,
men genom arv och diverse konflikter
långt in till mitten av 1900-talet har marken
delats upp och sålts på alla möjliga
-6-
vis. Här nere på läget har man ofta delat
upp tomter mellan syskon och byggt lite
hur man ville inne i kvarteren med bara
små smuttar emellan. Och så har det efterhand
som husen sålts och bytt ägare blivit
tjafs med tomtgränser,
Tre fiskarfamiljer
Josef Magnusson, John Jönsson och Sven
Petter Pålsson var fiskare, de tre familjerna
bodde efter varandra, Josef, hans söner
Malte, Sven och Yngve och hans hushållerska
Agda med dottern Signe, i nummer
7 A. Josef Magnusson hade ärvt sitt hus
efter fadern Magnus Jönsson och i Jan Davidssons
bok Det gamla Fiskeläget finns
en intervju med Josef där han berättar om
sitt barndomshem. John Jönsson bodde i
huset intill och sen kom Sven Petter Pålsson.
Sven Petter var med om ett riktigt äventyr
som det berättades länge om.
– Ja, det är en bra fiskarhistoria och sann
är den också, men det är alla fiskarhisto-
Anders och Göran Pålsson delade hus på Fiskaregatan. Nr 16 är Görans hus och här
sitter han på ”fina trappan” med sina spättegarn. Bilden är från ca 1920.