Golv till Tak #8-2013

ens information och anvisningar.
Om man bär sig dumt åt med
farliga kemikalier kan man få problem.
Det skrämmer många. Om
man bär sig dumt åt med elektrisk
utrustning kan man få 220 volt eller
till och med 380 volt genom kroppen
och dö på fläcken. Ändå är det
få som oroas av elmotorer och lampor.
DE FLESTA
KÄNNER SIG TRYGGA ...
De flesta golvläggare är idag trygga
med de vardagskemikalier de använder
i spackel, lim och lack. Några
av de äldre har erfarenhet av produkter
och metoder som inte alls
skulle accepteras idag. Vatten istället
för lösningsmedel ger nu en påtagligt
bättre arbetsmiljö. Pulver som
inte dammar bidrar också till hälsa
och trivsel.
Daniel Holmlander är skyddsombud
på Olle Lind Golv, en av
Sveriges största golventreprenörer.
Det finns ett 70-tal montörer på
före taget. Kemikalier som spackel
och lim hanteras av alla och parkettlack
av tre medarbetare. I denna
ganska stora grupp står kemikalieproblem
inte särskilt högt på dagordningen.
– Det är bara när man ska ta in
nya kemikalier som vi granskar
säker hetsdatablad, säger Daniel. Jag
är mer bekymrad över belastningsskador
i rygg och axlar än av de
kemi kalier vi använder.
... MEN ONÖDIG ORO
FÖREKOMMER
Arne Lidman, som basar för Assmund
sons Golv i Göteborg, ser det
på samma sätt:
– Utvecklingen har gått mot allt
säkrare och mer miljöanpassade
produkter och skadeläget är inte
oroande. Vi granskar säkerhetsdatabladen
för de kemikalier som vi använder
och följer anvisningarna i
dem.
När det gäller vissa produkter
kan det ändå bli oro bland montörerna,
när det ser krångligt ut med
långa namn på de ingående kemikalierna
känner man sig osäker.
Om det rekommenderas skyddshandskar
och andningsfilter kan
man börja undra. Om det handlar
om produkter med tvåkompo nen -
ter går tankarna till epoxi och gamla
problem med sådana kemikalier.
Därför är det med ett stänk av oro
och olust man arbetar med till
exem pel fukt- och alkalispärrar.
Kanske skulle informationen om
sådana kemikalier kunna skrivas på
ett sätt som informerar tydligare
och som inte skrämmer i onödan,
för produkterna är verkligen säkra
att jobba med.
RISKER ÖVERDRIVS
Silanex levererar just sådana fuktspärrar
som några hos Assmundsons
ifrågasätter. Produkterna förknippas
inte med några arbets miljöproblem
men Jan Samuelsson, som
är teknisk chef på Silanex, är väl
medveten om problemet med
skrämmande information. Komponenterna
har långa konstiga namn.
Det rekommenderas att man ska
använda skyddsutrustning och
skydds databladet anger att risker är
förknippade med produkten.
– Skyddsdatabladen ska skrivas
på standardiserat sätt och det ges
inte utrymme för egna förklaringar,
säger Jan Samuelsson. En märklig
om ständighet med riskbeskrivningen
är att den bedöms som om en
ingående komponent utgör 100
procent av produktens innehåll
även om den ingår i bara små
mängder. Därför ser risken väsentligt
större ut än vad den verkligen
är.
MILJÖBEDÖMNINGS-
FÖRETAGEN IFRÅGASÄTTS
– Kemikalier kan ställas i en orättvist
ofördelaktig dager av bedömningsföretag
som Sunda Hus och
Byggvarubedömningen, fortsätter Jan
Samuelsson. Som leverantör kan
man bara lämna saklig information
och instruktioner. Sedan häpnar
man ibland över de bedömningar
som görs av fristående bedömare
som inte är bundna av någon hänsyn
till lag eller vetenskap – men
företag som lever på människors
oro kan inte väntas bidra till att förmedla
trygghet med kemikalier.
Det är inte bara från Silanex
som man är kritisk mot osäkra bedömningar.
I en informationstext
till kunder ger Golvbranschen som
del av Byggvaruindustrin följande
besked:
”Miljöbedömning:
Det finns tre miljöbedömningar idag,
BASTA, Sunda Hus och Byggvarubedömningen.
Byggvaruindustrins med -
lem mar har riktat kritik mot de senare
två på grund av inkonsekventa
bedömningar.”
Arbetsmiljö måste bedömas
sak ligt. Hur ska man annars veta
när man är säker, när man behöver
skyddsåtgärder eller när man ska
välja bort produkter?
VAR DET BÄTTRE FÖRR?
Nej, det var inte bättre förr. I den
offentliga statistiken från Arbetsmiljöverket
redovisas hur många procent
av de arbetande som får arbetsrelaterade
besvär. Detta fördelas på arbetets
art, till exempel byggande dit
golvläggning hör. Det redovisas
också vilka orsaker det finns till besvären,
som till exempel kemikalier.
När man tittar på statistiken
över besvär i byggarbete orsakade
av kemikalier kan man se en klart
glädjande trend. Från 1998 till
2012 har besvären mer än halverats,
från 1,1 procent till 0,5. Totalt
var det 21,5 procent som hade
någon typ av besvär kopplade till
byggnadsarbete år 2012. Men det
tycks vara andra faktorer som ger
betydligt mer besvär än kemikalier.
Påfrestande arbetsställningar 5,7
Stress 5,6
Tung hantering 4,1
Korta arbetsmoment 1,8
Arbete vid bildskärm 1,3
Buller 0,9
Kemikalier 0,5
Visst återstår det arbete att göra för
en tryggare arbetsmiljö med kemikalier,
men det ger väl en viss säkerhetskänsla
att besvären minskat så
kraftigt på ett decennium. Många
faktorer kan ha bidragit, som bättre
kemikalier, bättre information om
kemikalieanvändning, bättre skyddsutrustning
och bättre medvetenhet
och uppmärksamhet i skyddsfrågor.
Det är något visst med kemi i
alla fall. ■
8 | GOLV TILL TAK | #8 - 2013