Golv till Tak #8-2018

RÄTTSFALL:
AVHJÄLPANDESKYLDIGHET
OCH AVHJÄLPANDEKOSTNADER
Den 17 juli i år kom ett avgörande från Högsta domstolen, HD, i ett mål
om avhjälpandekostnader på grund av fel i en entreprenad . Avgörandet är
intressant då HD klargör vilka åtgärder som faktiskt omfattas av en entreprenörs
avhjälpandeskyldighet enligt AB/ABT, och hur omfattande kostnaderna
kan bli för en entreprenör som ansvarar för ett fel.
En beställare hade upphandlat en
delad entreprenad. Beställaren
hade anlitat en entreprenör för
rörentreprenaden och avtalet
regle rades av det äldre standardavtalet
ABT 94, vars bestämmelser
i aktuella delar motsvarar bestämmelserna
i ABT 06 och AB 04.
Sedan entreprenaden var färdig
och hade godkänts vid slutbesiktning
uppkom problem med
avloppen. Särskilda besiktningar
företogs och fel noterades avseende
rörentreprenaden.
Vem skulle betala för åtkomst
och återställande?
Beställaren vidtog åtkomstarbeten,
bestående av uppbilning av de i
golvet ingjutna rören, varefter
rörentreprenören åtgärdade rören.
Beställaren lät sedan utföra återställningsarbeten
av golven.
Tvist uppstod om vem som
skulle stå för kostnaderna för
åtkomst- och återställandearbetena.
Vid handläggningen av
tvisten i tingsrätten kom parterna
överens om att hänskjuta frågan
till Högsta domstolen, HD, för
klargörande.
Frågan grundades på att de
aktuella bestämmelserna i ABT/
AB kunde tolkas på olika sätt.
Enligt ABT och AB gäller att entreprenören
har rättighet och skyldighet
att avhjälpa fel. Om entreprenören
inte fullgör sin avhjälpandeskyldighet
inom föreskriven tid
eller skriftligen meddelar att något
avhjälpande inte kommer att ske,
får beställaren låta avhjälpa felet
på entreprenörens bekostnad.
Vidare gäller att om entreprenören
vill avhjälpa fel, ska beställaren
lämna entreprenören tillträde
som möjliggör ett avhjälpande.
Orsakas beställaren kostnader
i samband med avhjälpandet är
entreprenören ersättningsskyldig
upp till 15 procent av kontraktssumman.
Begränsningen till 15
procent av kontraktssumman
gäller även för andra typer av
skador, se kap 5 § 11 AB 04 /
ABT 06.
HD:
Ersättningsskyldigheten är
obegränsad
Det HD hade att klargöra var om
kostnaderna för åtkomst- och
återställningsarbeten ska anses
falla inom entreprenörens avhjälpandeskyldighet,
där någon
begränsning av ersättningsskyldigheten
inte finns angiven ifall en
beställare själv tvingas utföra
arbetena, eller om det ska ses
som en sådan skada som entreprenören
endast är ersättningsskyldig
för upp till 15 procent av
kontraktssumman.
HD ansåg att entreprenörens
avhjälpandeskyldighet omfattar
inte bara åtgärdandet av felet
som sådant, utan också vid avtalstillfället
påräkneliga arbeten för
åtkomst av detta samt återställande
efter åtgärdande. Det gäller
även om åtkomst- och återställandearbeten
avser åtgärder
beträffande annat än själva entreprenaden,
det vill säga annat än
entreprenörens egen prestation.
Med ”påräkneliga arbeten” avses
sådana åtgärder förknippade med
avhjälpandet av den egna prestationen
som entreprenören har
haft anledning att räkna med och
kunnat uppskatta risken för när
avtalet ingicks. Avhjälpandeskyldighet
omfattar dock endast
sådant som har ett direkt och
nödvändigt samband med avhjälpandet
av den del av entreprenaden
som inte utförts kontraktsenligt.
Följden av detta är att i de fall
beställaren har rätt att själv avhjälpa
felet är entreprenörens
ersättningsskyldighet egentligen
obegränsad, det vill säga den är
inte begränsad till 15 procent av
kontraktssumman. HD fastslog
dock att det krävs att beställaren,
för att få rätt till ersättning för
avhjälpandekostnaderna, har
handlat försvarligt och således
skäligen begränsat kostnaderna.
Gör förbesiktning,
och dokumentera!
Genom avgörandet har det klargjorts
att en entreprenörs av hjälpandeskyldighet
inte är begränsad
till att avhjälpa själva felet i sig,
utan att även åtgärder som är
direkt nödvändiga för att kunna
avhjälpa felet ingår. Det innebär
alltså att en underentreprenör kan
komma att vara skyldig att vidta
åtgärder som eventuellt ligger
utanför hans eller hennes kompetens,
om åtgärderna exempelvis
skulle medföra att ingrepp görs
på annan entreprenörs arbeten.
Avhjälpandeåtgärderna ska dock
vara sådana som vid avtalstillfället
var påräkneliga, det vill säga förutsebara.
Det innebär alltså att om
det exempelvis i det aktuella fallet
skulle ha varit så att det när avtalet
ingicks inte fanns skäl att tro att
rören skulle gjutas in i golvet,
skulle uppbilning av golvet inte
anses omfattas av entreprenörens
avhjälpandeskyldighet.
Avgörandet har stor betydelse
särskilt för underentreprenörer,
då dessa riskerar att behöva stå
för omfattande kostnader för att
avhjälpa eventuella fel. För att
mini mera de kostnader som ett
eventuellt fel i efterhand skulle
medföra, särskilt om omfattande
åtkomst- och återställnings arbeten
skulle krävas, kan förbesiktning
vara betydelsefull. Då finns möjlighet
att uppdaga eventuella fel
innan de ”byggs in”, och därmed
minska kostnaderna för avhjälpande.
Vidare är det bra att använda
fotodokumentation vid egenkontroller,
särskilt i våtrum, för
att slippa påståenden om fel i de
fall det är svårt att i efterhand
kontrollera riktigheten i utförda
moment. För detta ändamål finns
exempelvis apparna GVK Kvalitets-
App och GBR Golvkontroll.
Anders Wallin
60 | GOLV TILL TAK | #8 - 2018