Kvinnorum - historia från vikingatid till nutid, 2 uppl - Länsstyrelserna

Myndighet och utbildning
Med början på 1600-talet och ända fram till mitten av 1800-talet försämrades
kvinnornas ställning gradvis. De ställdes åt sidan när det formella regelverket blev
viktigare. Statsförvaltningen byggdes ut och det krävdes universitetsutbildning för
ämbeten. En sådan utbildning var kvinnorna fortfarande utestängda från. Änkor
utestängdes dessutom allt effektivare från de verksamheter de ärvt efter sina män.
Giftermål
Under 1700-talet försämrades även morgongåvans betydelse. Morgongåva var den
"änkepension" kvinnan fick av mannen vid bröllopet för att använda efter mannens
död. Efter år 1734 fick mannen rätt att använda morgongåvan till att betala sina
skulder.
Även enligt 1734 års lag var en ogift kvinna omyndig medan en gift kvinna stod
under sin mans målsmansskap. Den kyrkliga vigseln var nu obligatorisk och all
egendom blev gemensam i äktenskapet. Kvinnan var skyldig att lyda mannen och
hon hade arbetsplikt i hemmet. Mannens tillstånd krävdes för att hon skulle få
arbeta utanför hemmet eller börja näringsfång, eftersom han var ansvarig för sin
frus skulder. Däremot kunde mannen sätta sig i skuld utan att fråga sin fru och han
kunde betala sin skuld med kvinnans del i boet. Äktenskapsförord eller gåva som
privat egendom gick dock att få.
Från mitten av 1700-talet förblev allt fler kvinnor i Sverige ogifta. Detta var
vanligare bland de obesuttna än bland bonddöttrarna. Kvinnorna kunde nu försörja
sig utan att vara gifta. Vid mitten av 1700-talet var mer än en tredjedel av de
självförsörjande i städerna kvinnor.
- 14 -