FLIK 08 Föreskrift BFS BEN

Rev 23 jan 2018 

Nedan följer föreskriften BEN med ändringar t.o.m. BEN 2, 

förklarad med ett lättare språk. 

1 kap. Inledning 

Definitioner 

4 § I denna författning avses med: 

Dynamisk energiberäkning: Beräkning av byggnadens 

energianvändning med korta beräkningssteg, typiskt en timme, 

som tar hänsyn till värme som lagras i och avges från byggnadens 

massa. 

Internlast: Värme som genereras inom byggnaden från andra 

värmekällor än tekniska system avsedda för uppvärmning. 

Exempel på detta är värme från personer och från användning av 

hushållsenergi och verksamhetsenergi. 

Lokal: Kontor, byggnader för parti- och detaljhandel, restaurang, 

lager, undervisningslokaler, laboratorium, idrottsanläggningar, 

vårdlokaler samt andra lokalbyggnader. 

Normalisering: Korrigering av uppmätt energi vid fastställande av 

byggnadens energianvändning knuten till normalt brukande och 

för ett normalår. 

Normalt brukande: Användning av en byggnad som avspeglar 

antingen ett standardiserat brukande eller för lokaler den 

verksamhet som byggnaden är avsedd för. 

2 kap. Fastställande av byggnadens energianvändning 

genom beräkning 

Lärarens not; -Observera! 

1. Byggnadens energianvändning ska ta hänsyn till och delas upp för respektive 

energisystem som används i en byggnad. 

2. Energiförbrukningen ska även justeras efter ett så kallat ”normalår” 

3. Energiförbrukningen ska även justeras efter ett så kallat ”normalt brukande”

1§ En beräkning ska göras för att bestämma byggnadens energianvändning. Värden som används vid 

beräkningar ska vara relevanta efter respektive objekt du beräknar. Du måste åtminstone ta hänsyn det som står 

i paragraferna 3–5 §§ (Normalisering av tappvarmvatten, avvikelser i innetemperatur, avvikelser i internlaster) 

nedanför och till faktorerna i tabellerna 2:1 – 2:4 

Bedöm och korrigera vid behov om byggnadens energianvändning är normalt. Värdet måste även vara 

korrigerat efter ”normalår” och observera att det ska delas upp och separeras/redovisas uppdelat på varje 

energibärare 

Allmänt råd 

Vid beräkning av byggnadens primärenergital, använd ”säkerhetsmarginaler” så att kravet uppfylls även vid 

uppmätt och normaliserad energianvändning. Exempel på energibärare är el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, 

olja och gas. 

2§ För småhus och flerbostadshus får grövre energidata med ett månadssnitt användas. 

När du beräknar lokaler ska du dock använda timvärden som visar mer exakta förbrukningsmönster. Då kan du 

ta hänsyn och korrigera när man har olika temperaturzoner, olika temperaturer olika tider på dygnet osv. För 

lokalers energianvändning ska du använda dynamisk energiberäkning med beräkningssteg på högst en timme. 

Allmänt råd 

Om du använder ett mer avancerat program som kan ta hänsyn till olika zoner och temperaturskillnader vid 

olika tider på dygnet så bör man kunna visa att det räknar rätt. Du behöver alltså inte använda ett certifierat 

program så länge det kan påvisas vara korrekt, lika korrekt som andra program, vilka även de skiljer sig åt 

relativt mycket. Program som använder sig av schabloner kan ge resultat som skiljer sig år stort jämförelse. Vill 

man vara på säkra sidan kan programmet som du gjort eller ska köpa kvalitetssäkras genom ett kravdokument 

efter en svensk standard SS-EN 15265:2007. Det finns en annan standars som heter SS-EN ISO 13790:2008 som 

beskriver olika sätt man bör räkna på. Om du räknar på lokaler som har intermittent verksamhet bör du 

separera och lägga in relevanta energiförbrukningar som används så det blir så verkligt som möjligt 

Byggnadens och installationernas egenskaper 

Vid beräkningar ska du ta hänsyn till: 

3§ Hur byggnaden är utformat, var huset är placerat (dalgång, bergstopp, i skogen, vindskyddat 

etc), passiv solinstrålning. Ta även hänsyn till normalåret för orten (klimatdata) 

4§ U-värde för tak, väggar, golv, fönster och ytterdörrar, köldbryggor, klimatskärmens luftläckage. 

Allmänt råd 

Om byggnadens är ”tung” av tex. Betong, sten etc. som kan lagra dagarnas eventuella värme till kvällen och 

natten (man behöver inte lika mycket energi genom värmesystemet) så ska du ta hänsyn till det. En tung 

byggnad kan ju även användas sommartid som ett svalkande tillskott om stommen kan kylas under nattens 

kalla timmar vilket ger lägre behov av att leverera dyr kyla under de varma sommardagarna. Detta påverkar 

energianvändningen positivt och därför ska du veta om det och eventuellt korrigera efter det.

5§ Vid beräkningar ska du ta hänsyn till: hur verksamheterna är i verkligheten, du ska inte bara se till vad som 

tidigare var projekterat 

- driftförhållanden och reglerförluster 

- värmeanläggningar 

- varmvattenförsörjning, 

- hur isoleringens kvalitet är på värme och varmvattensystemen inkl. varmvattencirkulation, 

- luftkonditionering, 

- ventilation, 

- fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, och 

- övrig energianvändning som ingår i byggnadens fastighetsenergi till exempel till 

värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr och övervakningsutrustning och dylikt. 

I beräkningar ska du dra av för tekniker som tillför energi på något sätt från exempelvis sol, vind, mark, luft 

eller vatten som alstras i byggnaden och som används till byggnadens uppvärmning, eller komfortkyla, 

tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. 

Allmänt råd 

Tappvarmvattnets energi tas från schablonerna i tabell 2:1, 2:2, 2:3, 2:4, 2:5, 2:6, 2:7. Det 

standardiserade värdet får reduceras medenergi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i 

byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i 

byggnaden. Det standardiserade värdet får dock inte reduceras om sådan energi redan beaktas i 

årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. Exempel på ett sådant fall är vid 

användning av värmepump då energi från mark, luft eller vatten beaktas i årsverkningsgraden. 

Brukarindata 

Vid beräkning av flerbostadshus ska tabell 2:2 användas 

Energi för tappvarmvatten enligt tabell 2:1 och tabell 2:2 får korrigeras om du kan bevisa att de installationer som 

exempel vattensparutrustning faktiskt och verkligen sänker energianvändningen I jämförelse med normal 

brukande. Om värmepump används för att göra varmvattnet ska dock inte korrigering göras

Rev 23 jan 2018 

Lokaler 

7§ Vid beräkning ska du använda energi som används i verkligheten, inte gamla projekteringar som inte är 

aktuella för den verksamhet som råder/ska råda. Om ingen avvikelse skett ska du schablonisera 

varmvattenenergi med 2 kWh/m2 Atemp och år för samtliga lokalkategorier. 

Allmänt råd 

När det inte går att få fram uppgifter om brukarindata för avsedd verksamhet till exempel vid 

upprättandet av en energideklaration får standardiserade värden användas. Exempel på 

brukarindata som kan användas för kontorslokaler anges i tabell 2:4 och för undervisningslokaler i 

tabell 2:5–2:7. Ökad energianvändning på grund av vädring bör beaktas i energiberäkningen. 

Ett påslag på 4 kWh/m2 Atemp år bör användas om inte ett annat värde kan motiveras. Vid ett

energipåslag behöver årsverkningsgraden hos värmekällan beaktas.

Rev 23 jan 2018 

3 kap. Fastställande av byggnadens energianvändning genom mätning 

och normalisering 

Allmänt 

1 § Fastställande av byggnadens energianvändning genom mätning och normalisering ska göras på grundval av 

uppmätt energi. Det som ska ligga till grund för energiberäkningar är den uppmätta energin. Den uppmätta 

energin ska normaliseras på ett av dessa alternativ; -stegvis på de sätt som beskrivits tidigare i dokumentet, se 3–6 

§§ för bostäder, för lokaler tittar du på 7–10 §§ eller genom dynamisk energiberäkning enligt 11 §. Finns både 

bostäder och lokaler i samma byggnad ska du normalisera med hänsyn taget till respektive byggnadskategori. 

Du ska fördela byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår uppdelat på de 

energibärare som försörjer byggnaden. 

Allmänt råd 

De uppgifter som finns tillgängliga om uppmätt energi kan skilja sig åt beroende på om 

byggnadens energianvändning ska fastställas vid uppförande av ny byggnad eller för annan 

byggnad. Vid uppförande av ny byggnad bör energianvändningen för uppvärmning, 

komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi ha mätts separat åtminstone för 

flerbostadshus och lokaler. Vid uppförande av nya flerbostadshus och lokaler bör därför 

uppmätta värden inte behöva bearbetas före normalisering. I avsnitt 9:7 Boverkets byggregler 

(2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, anges de krav som ställs på mätsystem vid 

uppförande av ny byggnad. Vid fastställande av byggnadens energianvändning för andra 

byggnader kan uppmätt energi behöva bearbetas före normaliseringen om energianvändningen 

för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inte har mätts 

separat. I dessa fall får energin för dessa användningsområden bestämmas på grundval av de 

mätuppgifter som finns tillgängliga. Exempel på energibärare är el, fjärrvärme, fjärrkyla, 

biobränsle, olja och gas 

2§ Innan du normaliserar måste du få klart för dig hur det står till med energimätningen. Finns separata mätare för 

uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi? Om det inte finns separata 

mätare, vilket det sällan gör ska du försöka dela upp och fördela energin i den utsträckning det går och behövs

för att genomföra normaliseringen. Finns det bara en mätare för flera byggnader måste du försöka uppskatta 

och fördela hur mycket energi respektive byggnad gör av med. Om det finns energimätare som även försörjer 

som du inte ska ta med i normaliseringen måste du dra av den energin. Exempel på det kan vara motorvärmare, 

och tvärtom om det finns delar av energin som SKA vara med men inte är det så måste du lägga till det till det 

som fattas före normalisering. 

Allmänt råd 

Onormal energianvändning bör du justera. Exempel kan vara att extra energi använts pga. ombyggnad, 

delar av en byggnad varit avstängd under mätperioden, tillfälligt ändrad verksamhet, eller värme och 

ventilationssystem som har varit ur drift under del av året. I dessa fall bör den levererade energin till byggnaden 

korrigeras för att avspegla den årliga energianvändningen under normala förhållanden. För energislag 

som inte erhålls direkt i kWh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kWh 

med hjälp av bränsletypernas effektiva värmevärde, dessa är tillgängliga på Boverkets webbbokhandel där 

du kan fritextsöka efter bränsletyper. 

Normalisering av energianvändningen i bostadsbyggnader 

Normalisering av energi till tappvarmvatten 

3§ Levererad energi till tappvarmvatten exklusive förluster för 

varmvattencirkulation ska ersättas med värde bestämt enligt tabell 3:1. 

Värdet enligt tabell 3:1 får reduceras om det finns tekniker som tillför varmvatten till systemet från sol, 

vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt. Det normaliserade värdet får inte 

reduceras om den energin redan tagits hänsyn till i årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. 

Värdet får även korrigeras för annan installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en besparing av energi 

till tappvarmvatten som tex vattensparutrustning. 

Allmänt råd 

Om det inte går att få fram uppgifter om årsverkningsgraden kan värden 

enligt tabell 3:2 användas vid fastställande av normaliserat värde för energi 

till tappvarmvatten 

Tabell 3:2 

Vägledande årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten uppdelat på olika värmekällor 

Värmekälla 

Årsverkningsgrad, ηtvv 

Fjärrvärme 1,0 

El (direktverkande och elpanna) 1,0 

El, frånluftsvärmepump 1,7 

El, uteluft-vattenvärmepump 2,0 

El, markvärmepump (berg, mark, sjö) 2,5 

Biobränslepanna (pellets, ved, flis m.m.) 0,75 

Olja 0,85 

Gaspanna 0,9 

Om energi till tappvarmvatten inte har mätts separat behöver energi för varmvattnet bestämmas 

före normalisering. Om energi till tappvarmvatten som inkluderar förluster för varmvattencirkulation 

är känd kan levererad energi till tappvarmvatten beräknas enligt:

Rev 23 jan 2018 

Om energi till tappvarmvatten och förluster för varmvattencirkulation är okänd och om 

tappvarmvattenvolymen är okänd men kallvattenvolymen är känd kan levererad energi till 

tappvarmvatten beräknas enligt där: 

EE tttttt,llllll = 0,35 × VV kkkk×55 

ηη tttttt 

Etvv,lev: 

Vkv: 

Ηtvv: 

Levererad energi till tappvarmvatten under året (kWh/år) 

Uppmätt kallvattenvolym (m3/år). 

Årsverkningsgrad för beredning av tappvarmvatten. 

Exempel på fall då det normaliserade värdet inte får reduceras är vid användning av värmepump 

då energi från mark, luft eller vatten redan beaktas i årsverkningsgraden för produktion av 

tappvarmvatten. Exempel på installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en besparing 

av energi till tappvarmvatten är värmeväxlare för spillvatten eller energieffektiva tvättställs-, köks 

och duschblandare. 

Normalisering av energianvändningen på grund av avvikelser i innetemperatur 

4§ Normal innetemperatur i utrymmen för bostadsändamål ska antas enligt tabell 3:3. (BFS 2017:6). 

Tabell 3:3 Normal innetemperatur i utrymmen för bostadsändamål i småhus och flerbostadshus 

Tabell 3:3 

Normal innetemperatur i utrymmen för bostadsändamål i småhus och flerbostadshus 

Småhus (°C) 

21 22/21 

Flerbostadshus (°C) 

(äldreboende/övriga) 

Om den genomsnittliga lufttemperaturen under uppvärmningssäsongen avvikit från normal innetemperatur med 

mer än en grad, och avvikelsen inte beror på installationstekniska brister, ska energi för uppvärmning korrigeras 

med 5 procent per grad för den area som har haft en avvikande lufttemperatur. Vid verifiering av byggnadens 

primärenergital ska normalisering på grund av avvikelser i innetemperatur baseras på mätning av genomsnittlig 

lufttemperatur under uppvärmningssäsongen. 

Allmänt råd 

Installationstekniska brister som kan innebära att den avsedda innetemperaturen inte hålls kan till exempel 

vara bristande injustering av värmesystem. Vid upprättande av energideklaration bör normalisering på grund 

av avvikelser i innetemperatur baseras på mätning av lufttemperatur.

Normalisering av energianvändningen på grund av avvikelser i internlaster 

5§ Energi för uppvärmning och komfortkyla får korrigeras för internlaster som har avvikit från det normala och 

som har gett upphov till en icke försumbar påverkan på levererad energi till byggnaden. 

EE kkkkkkkk = EE h,aaaaaa× II h ×AA tttttttt 

ηη uuuuuuuu 

Allmänt råd 

En icke försumbar påverkan innebär att byggnadens energianvändning för uppvärmning och komfortkyla har 

påverkats mer än 3 kWh/m2 och år. Andelen av hushållsenergin som kommer byggnaden tillgodo som värme 

under uppvärmningssäsongen kan antas till 70 procent. Normal användning av hushållsenergi är 30 kWh/m2 

Atemp år och kan användas som grund för normalisering av uppvärmningsenergi vid avvikande användning 

av hushållsenergi enligt: 

× tt uuuuuuuu 

8760 

Ekorr: Korrigering av energi till uppvärmning (kWh/år). 

Eh,avv: Positiv eller negativ skillnad mellan uppmätt värde och normal användning av hushållsenergi (kWh/m2år). 

Ih: Andel av hushållsenergin som kommer byggnaden tillgodo som värme. 

tuppv: Uppvärmningssäsongens längd (h). 

ηuppv: Årsverkningsgrad hos värmekällan för uppvärmning. 

Normalårskorrigering 

6§ Energi för byggnadens klimatberoende energianvändning knuten till normalt 

brukande ska normalårskorrigeras. 

Allmänt råd 

Energi för uppvärmning kan normalårskorrigeras med SMHI Energiindex (1981–2010). Vid upprättande av energideklaration i 

enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED, sker 

normalårskorrigering enligt SMHI Energiindex i det elektroniska formuläret. 

Normalisering av energianvändningen i lokalbyggnader 


§7 Levererad energi till tappvarmvatten exklusive förluster för varmvattencirkulation ska ersättas med 

normaliserat värde enligt där: 

2 × AA tttttttt 

ηη tttttt 

ηtvv = Årsverkningsgrad hos värmekällan för produktion av tappvarmvatten. 

Det normaliserade värdet för energi till tappvarmvatten får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller 

vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av 

tappvarmvatten i byggnaden. Det normaliserade värdet får inte reduceras om sådan energi redan beaktas i 

årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. 

Det normaliserade värdet får även korrigeras för annan installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en 

besparing av energi till tappvarmvatten

Rev 23 jan 2018 

Allmänt råd 

Om det inte går att få fram uppgifter om årsverkningsgraden kan värden enligt tabell 3:4 

användas vid fastställande av normaliserat värde för energi till tappvarmvatten. 

Om energi till tappvarmvatten inte har mätts separat behöver denna energianvändning bestämmas före 

normalisering. Om energi till tappvarmvatten som inkluderar förluster för varmvattencirkulation är känd och om 

förlusterna beräknas så att energi till tappvarmvatten kan fastställas, bör förlusterna för varmvattencirkulation 

inkluderas i byggnadens energianvändning för uppvärmning. Om energi till tappvarmvatten och förluster för 

varmvattencirkulation är okänd men tappvarmvattenvolymen är känd, kan levererad energi till 

tappvarmvatten beräknas enligt: 

EE tttttt,llllll = VV tttttt ×55 

ηη tttttt 

Där: 

EE tttttt,llllll : Levererad energi till tappvarmvatten under året (kWh/år). 

VV tttttt : Uppmätt tappvarmvattenvolym (m3/år). 

ηη tttttt : Årsverkningsgrad för beredning av tappvarmvatten. 

Om tappvarmvattenvolymen är okänd kan denna bedömas utifrån kallvattenvolym och andel 

tappvarmvatten för den aktuella verksamhetstypen. Exempel på fall då det normaliserade värdet inte får 

reduceras är vid användning av värmepump då energi från mark, luft eller vatten redan beaktas i 

årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. Exempel på installationsteknisk lösning som kan påvisas 

medföra en besparing av energi till tappvarmvatten är värmeväxlare för spillvatten eller energieffektiva 

tvättställs-, köks och duschblandare. Vid korrigering för energieffektiva sanitetsarmaturer bör åtminstone 

merparten uppfylla energiklass A enligt SS 820000:2010 och SS 820001:2010. Om det normaliserade värdet för 

energi till tappvarmvatten korrigeras på grund av energieffektiva sanitetsarmaturer bör korrigeringen maximalt 

uppgå till 10 procent, om inte en större besparing kan påvisas. (BFS 2017:6). 

Normalisering av energianvändningen på grund av avvikelser i innetemperatur 

8§ Om den genomsnittliga lufttemperaturen under uppvärmningssäsongen avviker från avsedd innetemperatur 

med mer än en grad, och avvikelsen inte beror på installationstekniska brister, får energi för uppvärmning 

korrigeras med 5 procent per grad för den area som har haft en avvikande lufttemperatur. Vid verifiering av 

byggnadens primärenergital enligt avsnitt 9 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, 

ska normalisering på grund av avvikelser i innetemperatur baseras på mätning av genomsnittlig lufttemperatur 

under uppvärmningssäsongen. (BFS 2017:6). 

Allmänt råd 

Avsedd innetemperatur kan vara den innetemperatur lokalbyggnaden är projekterad för att hålla. Avsedd 

innetemperatur kan även bedömas utifrån normal innetemperatur för den verksamhetstyp som bedrivs i 

lokalbyggnaden. Installationstekniska brister som kan innebära att den avsedda innetemperaturen inte hålls 

kan till exempel vara bristande injustering av värmesystem. Vid upprättande av energideklaration i enlighet 

med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED, bör 

normalisering på grund av avvikelser i innetemperatur baseras på mätning av lufttemperatur.

Normalisering av energianvändningen på grund av avvikelser i internlaster 

9§ Energi för uppvärmning och komfortkyla får korrigeras för internlaster som avvikit från det normala för den 

avsedda verksamheten, och som har gett upphov till en icke försumbar påverkan på levererad energi till 

byggnaden. 

Allmänt råd 

Vad som är normalt för den avsedda verksamheten kan bedömas med utgångspunkt i 

projekterad verksamhet eller i den verksamhetstyp som bedrivs i lokalbyggnaden. De faktiska internlaster som 

ligger till grund för normaliseringen bör kunna verifieras. En icke försumbar påverkan bör innebära att energi för 

uppvärmning och komfortkyla har påverkats mer än 3 kWh/m2 och år. 


10§ Energi för byggnadens klimatberoende energianvändning knuten till normalt brukande ska 

normalårskorrigeras. 

Allmänt råd 

Energi för uppvärmning kan normalårskorrigeras med SMHI Energiindex (1981–2010). 

Vid upprättande av energideklaration i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om 

energideklaration för byggnader, BED, sker normalårskorrigering enligt SMHI Energiindex i det elektroniska 

formuläret. 

Normalisering av energianvändning i bostads och lokalbyggnader genom dynamisk 

energiberäkning 

11§ Vid normalisering genom dynamisk energiberäkning ska uppmätt energi till byggnaden korrigeras utifrån 

förhållandet mellan byggnadens beräknade energianvändning vid normalt brukande och för ett normalår, 

och byggnadens beräknade energianvändning vid faktiskt brukande och utomhusklimat under mätåret. 

Korrigering av uppmätt energi ska åtminstone ske för energi till tappvarmvatten och på grund av avvikelser i 

innetemperatur och internlaster. 

Energiberäkningen för normalt brukande av byggnaden och för ett normalår ska ske på samma sätt som 

energiberäkningen vid faktiskt brukande och utomhusklimat under mätåret. Indata för byggnadsrelaterade 

parametrar ska avse den färdiga byggnaden och hållas oförändrade i de dynamiska energiberäkningar som 

ligger till grund för normaliseringen. Normalisering genom dynamisk energiberäkning får enbart ske om faktiskt 

brukande av byggnaden kan verifieras. 

Allmänt råd 

Metoden innebär att två olika energiberäkningar genomförs för byggnaden. Dels en energiberäkning baserat 

på normala förhållanden, dels en baserat på faktiska förhållanden. Skillnaden i resultat ger 

information om hur brukan det och utomhusklimatet under mätåret har påverkat uppmätt energianvändning. 

Förhållandet mellan energiberäkningarna kan uttryckas i procent och användas för att korrigera den 

uppmätta energin till vad den skulle bli vid ett normalt brukande och ett normalår. Korrigeringen bör 

genomföras uppdelat i energi till uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla respektive byggnadens 

fastighetsenergi. Verifiering av faktiskt brukande av byggnaden under ett år kan ske genom mätning av 

brukarrelaterade parametrar i byggnaden och genom undersökningar bland brukarna.

Beräkning och mätning 

BEN – Beräkningsexempel normalisering 

Mätning och beräkning av byggnadens energianvändning görs vid 

verifiering av energikrav i Boverkets byggregler BBR och vid upprättande av 

energideklarationer. Mätning rekommenderas vid verifiering av energikraven 

i BBR, och mätning är huvudregel vid upprättande av energideklarationer. 

Beräkning av energianvändning kan göras vid verifiering av kraven i BBR 

men för energideklarationer kan det enbart göras då mätdata saknas. 

Normalt brukande ska beaktas både vid beräkning och mätning av 

byggnadens energianvändning. 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens 

energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN (2016:12) 

innehåller regler för hur normalt brukande ska hanteras vid beräkning och 

mätning av byggnadens energianvändning. 

Normalt brukande 

För att en byggnad ska bedömas rättvist och inte påverkas av om 

användarna har varit snåla eller slösaktiga med energi så ska den bedömas 

utifrån ett normalt brukande. Energianvändning knutet till användarnas 

beteende och brukande är till exempel tappvarmvatten och 

innetemperatur. Boverkets föreskrifter BEN innehåller regler för hur normalt 

brukande ska hanteras vid beräkning och mätning av byggnadens 

energianvändning. 

Normalt brukande beaktas i beräkningar genom att fastställda värden 

används för tappvarmvatten och innetemperatur. I samband med mätning 

ersätts energianvändning för onormalt liten eller stor 

tappvarmvattenanvändning med ett standardiserat värde, 

uppvärmningsbehovet justeras utifrån en dokumenterad avvikelse från 

standardiserad innetemperatur osv. 

Beräkning 

Noggrannheten i en beräkning av byggnadens energianvändning måste 

vara så god att den verkliga energianvändningen, som mäts när byggnaden 

senare är i drift, uppfyller kraven i BBR. BEN anger kriterier på vad som ska 

beaktas i ett beräkningsprogram. 

Behovet av energi för uppvärmning varierar beroende på var i Sverige huset 

är beläget. När energibehovet ska beräknas måste kunskap finnas om ortens 

klimat. I energiberäkningen ska också hänsyn tas till byggnadens alla 

energitekniska egenskaper som påverkar byggnadens energianvändning. 

Det innebär till exempel att byggnadens värmetröghet och interna 

värmetillskott från personvärme, hushållsmaskiner, solinstrålning med mera 

som minskar behovet av levererad energi (köpt energi) ska beaktas i

eräkningen. Regler för hur beräkningar av energianvändningen ska göras 

och indata för normalt brukande finns i BEN. 

Länk till en sida med beräknings- och normaliseringsexempel finns i "Relaterad 

information". 

Mätning 

Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett 

mätsystem. Vid uppförande av flerbostadshus och lokaler bör 

energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och 

byggnadens fastighetsenergi kunna mätas separat. För energislag som inte 

erhålls direkt i kWh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer räknas 

om till energi (kWh) med hjälp av bränsletypernas effektiva värmevärde. 

I en byggnad som har elvärme bör hushållsenergi eller verksamhetsenergi 

vara möjliga att avläsa separat. En byggnad som har annat 

uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin bör också förses 

med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning. 

Mätning av byggnadens energianvändning kan ske med olika metoder som 

byggherren väljer. I BBR anges för verifiering av att energikraven är uppfyllda 

att byggnadens energianvändning bör mätas under en tolvmånadersperiod. 

Detta ska vara färdigt senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i 

bruk. Mätvärdena ska korrigeras för avvikelser i normalt brukande och 

avvikelser från normalt klimat. Korrigeringen ska följa reglerna i BEN. 

Vid upprättande av energideklarationer är situationen ofta sådan att 

detaljerade värden inte är tillgängliga. BEN anger olika vägar att lösa detta, 

till exempel olika metoder att bestämma energin till den verkliga 

tappvarmvattenanvändningen. Denna kan sedan korrigeras till normalt 

brukande. 

Länk till en sida med beräknings- och normaliseringsexempel finns i "Relaterad 

information". 

Det är krav att använda BEN från den 15 december 2016 vid upprättande av 

energideklarationer och vid verifiering av energikrav i BBR genom beräkning 

eller mätning. Det innebär inga problem att använda metoderna i 

föreskriften i dessa sammanhang även före detta datum.

20161227 Frågor om BEN och innetemperatur Boverket 

Frågor om BEN och 

innetemperatur 

Boverket har fått frågor om vad som gäller för projekt där 

startbesked ännu inte har hunnit meddelas men där projektering 

har gjorts utan att tillämpa BEN. 

Boverket svarar här på två frågor om beräkning och innetemperatur enligt 

BEN, Boverkets föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens 

energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. 

Jag har räknat med innetemperatur om 21 grader vid projekteringen men 

enligt BEN ska innetemperaturen vara 22 grader. Måste jag planera om? 

Boverkets byggregler, BBR, (BFS 2011:6) har ändrats (genom BFS 2016:13) och 

det har införts krav på att veriѾera byggnadens speciѾka energianvändning i 

BBR 9:25. Vid veriѾeringen ska byggnadens energianvändning fastställas 

enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om byggnadens 

energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2016:12, BEN). 

Regeländringarna har sin grund i ett överträdelseärende gällande direktiv 

2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. När BBR ändras brukar det 

infö-ras en övergångsbestämmelse som innebär att de tidigare reglerna 

gäller under en övergångstid. Eftersom ändringen i BBR rör ett 

överträdelseärende har det inte införts någon övergångsbestämmelse utan 

reglerna gäller direkt. Reglerna gäller då startbesked beslutats den 15 

december 2016 eller senare. Då planering av byggprojekt och 

energiberäkningar görs före beslut om startbesked så får det konsekvenser 

att reglerna gäller utan övergångstid. I praktiken innebär det att reglerna 

ändras retroaktivt. Retroaktiv reglering får normalt inte ha negativ verkan för 

den enskilde. 

Före ikraftträdandet av BEN reglerades det inte vilken innetemperatur som 

ska användas i energiberäkningar. Boverket rekommenderade tidigare att 

den innetemperatur som normalt kommer att användas när byggnaden 

brukas används vid beräkningen. I ett allmänt råd i BBR avsnitt 9:2 framgick 

det tidigare dock att om innetemperaturen var okänd vid projekteringen så 

borde 22 grader användas som genomsnittlig innetemperatur för bostäder 

vid energiberäkningar. Det är dock vanligt att 21 grader används då det är 

vad som anges i branschstandarden Sveby för både småhus och 

ѿerbostadshus.

Frågor om BEN och innetemperatur Boverket 

I BEN anges att innetemperatur för ѿerbostadshus ska räknas som 22 grader. 

Om byggherren i planeringsstadiet har räknat med en innetemperatur om 21 

grader så kan det leda till att den förväntade energianvändningen inte 

motsvarar den energianvändning som fastställs enligt BEN när byggnaden är 

färdig. Att räkna med en innetemperatur som är en grad högre påverkar 

byggnadens energianvändning. Om byggherren har projekterat utifrån en 

innetemperatur om 21 grader så kan det innebära att den färdiga byggnaden 

inte uppfyller de energikrav som ställs i BBR 9:2 när innetemperaturen då ska 

räknas med 22 grader. Enligt Boverkets uppfattning är det inte rimligt att 

byggherren ska behöva planera om på grund av detta. Det skulle innebära 

stora kostnader för byggherren. 

Tidigare kunde innetemperaturen sättas till 21 grader vid energiberäkning 

även om 22 grader rekommenderades. I normala fallet skulle en 

övergångsbestämmelse ha gjort att byggherren kunde välja att tillämpa de 

tidigare reglerna. Denna situation bör ses i ljuset av detta och med beaktande 

av att retroaktiv reglering som innebär negativ verkan för den enskilde 

normalt inte ska tillämpas. Det bör även beaktas att kommunen kan meddela 

slutbesked trots att byggnaden inte uppfyller alla krav om bristerna är 

försumbara enligt 10 kap. 35 § PBL. 

Vad är normal innetemperatur i bostäder enligt BEN? 

BEN beskriver två metoder för bestämning av byggnadens energianvändning 

knutet till normalt brukande, dels beräkning dels mätning. Normal 

innetemperatur anges till 21 grader för småhus och 22 grader för 

ѿerbostadshus. Här skiljer sig BEN från branschstandarden Sveby som anger 

21 grader för ѿerbostadshus. 

Vid bestämning av energianvändningen genom mätning ingår att beakta 

vilken innetemperatur som varit fallet i bostaden under perioden som man 

har mätvärden för. Energi till uppvärmning ska sedan korrigeras om den 

genomsnittliga innetemperaturen avviker med mer än en grad från det 

normala. 

Boverket rekommenderar mätning som metod i Boverkets byggregler, BBR. 

Mätning är också huvudregeln i energideklarationerna. Vi vill att vad som 

regleras i föreskriften som normal innetemperatur ska överensstämma så väl 

som möjligt med den faktiska innetemperatur som hålls i bostäder eftersom 

det minimerar de fall då korrigeringar av uppmätt energi till uppvärmning 

behöver genomföras. Bland annat undersökningen BETSI (Boverket) ger att 

genomsnittlig innetemperatur i småhus är cirka 21 grader och i 

ѿerbostadshus cirka 22 grader. 

BEN anger att en beräkning, i de fall denna metod används, ska genomföras 

så att den uppmätta och normaliserade energianvändningen avspeglas. Även 

om beräkning används så läggs alltså vikten vid den energianvändning som 

blir fallet i drift och vad som kommer att mätas upp i den färdiga byggnaden. 

Indatan i beräkningen ska därför överensstämma med byggnadens och 

installationerna egenskaper i den färdiga byggnaden, inklusive faktiska 

driftsförhållanden med mera.

Frågor om BEN och innetemperatur Boverket 

22 grader är den innetemperatur som oftast hålls i ѿerbostadshus och som 

påverkar uppmätt energianvändning. För att beräkningen ska avspegla 

uppmätt energianvändning anges därför i BEN att 22 grader ska användas 

även vid beräkning som innetemperatur i ѿerbostadshus. Om en lägre 

innetemperatur används kan det till exempel leda till att det bli lättare att 

uppfylla energikraven i BBR genom beräkning än genom mätning. 

Vad som är normalt brukande enligt reglerna i BEN behöver vara detsamma 

oberoende av den metod som används för att bestämma byggnadens 

energian-vändningen. I annat fall får byggnadens energianvändning olika 

innebörd beroende på val av metod. Mot bakgrund av det måste samma 

innetemperaturer anges i metoden för beräkning och för mätning. Med 

utgångspunkt i mätning av energianvändningen har därför innetemperaturen 

bestämts till 21 grader för småhus och 22 grader för ѿerbostadshus för både 

beräkning och mätning.

Promemoria 

Datum 

2016-12-08 

Diarienummer 

1690/2016 

BEN – Beräkningsexempel normalisering 

Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump 

eller fjärrvärme 

Innehållsförteckning 

Energideklaration av äldre småhus.................................................................. 1 

Information om byggnaden .............................................................................. 2 

Alternativ med bergvärme ............................................................................... 2 

Alternativ med fjärrvärme ................................................................................ 5 

Energideklaration av äldre småhus 

Syftet med beräkningsexemplen är att belysa hur Boverkets föreskrifter och allmänna 

råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande 

och ett normalår (BEN) kan användas i vanliga beräkningsfall både vid verifiering 

av energikrav enligt BBR och vid upprättande av energideklaration. Detta exempel 

belyser följande, 

Belysta punkter i BEN 

• Hur BEN används när energimätning sker i 

begränsad omfattning. 

• Hantering av värmepump och fjärrvärme 

som värmekälla. 

• Bestämning av levererad energi till tappvarmvatten 

när kallvattenvolymen är känd 

(3 kap. 3 §). 

• Korrigering av energianvändningen när in- 

Information om byggnaden 

• I fallet bergvärme finns enbart information 

om total elenergianvändning. 

• I fallet fjärrvärme finns mätvärden för 

energi till fjärrvärme och för övrig elanvändning. 

• Känd kallvattenvolym 

• Årsverkningsgrad för produktion av tapp-

netemperaturen avviker från normalvärdet 

(3 kap. 4 §). 

• Hantering av internlaster i form av spillvärme 

från hushållsenergi när denna energianvändning 

inte är känd eller när den inte 

avviker från normal användning (3 kap. 5 §). 

varmvatten är okänd 

• Hushållsenergi är inte känd 

• Byggnadens fastighetsenergi är inte känd 

• Känd innetemperatur 

Information om byggnaden 

Exemplet är en 1,5 plans småhus med A temp = 160 m 2 med en familj på tre personer, 

beläget i Kalmar. Exemplet återges i två varianter. I det ena fallet sker uppvärmning 

med bergvärme, i det andra med fjärrvärme. Uppmätta värden avser ett helår, 2015. 

Byggnaden är uppförd 1983. Årsverkningsgraden för tappvarmvattenproduktion är 

okänd. Ventilationssystemet utgörs av frånluftsventilation. Total årlig kallvattenanvändning 

finns tillgänglig. De boende uppger att det normalt är ca 21°C i byggnaden. 

Energiexperten mäter lufttemperatur i byggnaden i samband med besiktningen vilket 

ger ett genomsnitt på 22,5 °C. De boende bekräftar att innetemperaturen under året 

normalt är som vid det aktuella besiktningstillfället. 

Alternativ med bergvärme 

I byggnaden sker mätning av total användning av elenergi, inklusive hushållsenergi. 

Elenergianvändningen är uppmätt till 16350 kWh/år. Kallvattenanvändningen är 180 

m 3 /år. Uppmätta värden avser ett helår, 2015. 

Bearbetning av uppmätta värden före normaliseringen 

Hänsyn ska tas till mätningens omfattning före normalisering (BEN, 3 kap. 2 §). Om 

energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi 

inte har mätts separat ska den uppmätta energin fördelas i den utsträckning 

som behövs för att genomföra normaliseringen. Då byggnadens energianvändning i 

detta fall mäts med en gemensam mätare måste fördelning genomföras. 

Normalisering ska ske för användningen av tappvarmvatten och för uppvärmning på 

grund av avvikande innetemperatur. För att kunna göra detta behöver användningen 

av byggnadens fastighetsenergi men också hushushållsenergi bestämmas. 

Energimängden till tappvarmvattenberedning är okänd men kan beräknas utifrån 

tappvarmvattenvolymen enligt (BEN, 3 kap. 2 §), 

E ttt,lll = 0,35 × V kk×55 

= 0,35 × 180×55 

= 1386 kWh/år 

η tvv 2,5 

Tekniska data för bergvärmepumpen när det gäller produktion av tappvarmvatten 

går inte att få fram, och därför används värden angivna i tabell 3:2 i allmänt råd i BEN 

(3 kap. 3 §), dvs. årsverkningsgraden 2,5 (markvärmepump). 

Energimängden till frånluftsfläkten bestäms utifrån kontroll av fläktens märkeffekt 

och drifttid till 880 kWh/år.

Användning av hushållsenergi är okänd och därför används det normala värdet enligt 

BEN tabell 3:3 (30 kWh/m 2 , år). Användningen av hushållselsenergi bestäms då till 

4800 kWh/år. 

Nu när energi till tappvarmvatten, byggnadens fastighetsenergi och hushållsenergi 

har bestämts kan energi till uppvärmning beräknas. Energi till uppvärmning blir 

16350 − 1386 − 880 − 4800 = 9284 kWh/år. 

Några särskilda händelser har inte noterats som påverkar energianvändningen. 

Fördelningen av energianvändningen på grundval av uppmätta värden blir enligt tabell 

1. 

Tabell 1. Resultat av fördelningen av energianvändningen utifrån tillgängliga uppmätta 

värden med bergvärmepump. 

kWh/år 

kWh/m 2 A temp ,år 

Uppvärmning 9284 58 

Tappvarmvatten 1386 8,7 

Byggnadens fastighetsenergi 

880 5,5 

Summa 11550 72,2 

Hushållsenergi 4800 30 

Total energianvändning 16350 - 


Levererad energi till tappvarmvatten ska ersättas med det normaliserade värdet för 

småhus enligt Tabell 3:1 i BEN (3 kap. 3 §). Den certifierade energiexperten kan inte 

få fram uppgifter om årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. Därför 

används årsverkningsgraden, η tvv , angiven i BEN tabell 3:2, det vill säga 2,5 för en 

markvärmepump. Det normaliserade värdet bestäms till, 

E ttt,lll = 20×160 

2,5 

= 1280 kWh/år 

Normalisering av energianvändningen vid avvikelser i innetemperatur 

Normal innetemperatur är enligt BEN (3 kap. 4 §) 21°C i småhus. Den certifierade 

energiexperten bedömer att de boende håller innetemperaturen 22,5°C. Eftersom 

avvikelsen mellan uppmätt lufttemperatur och normal innetemperatur är större än 

1°C så måste korrigering av energi till uppvärmning göras. Någon felaktig injustering 

eller andra brister i de installationstekniska systemen som förklarar den uppmätta 

lufttemperaturen har inte identifierats under platsbesöket. 

Innetemperaturen 22,5°C gäller för samtliga utrymmen i byggnaden vilket ger att 

byggnadens totala energianvändning för uppvärmning korrigeras med 5 % per grad. 

Eftersom avvikelsen är +1,5 °C ska energianvändningen för uppvärmning korrigeras 

ner med 7,5 %. 

E kkkk = 0,075 × 9284 = 696,3 kWh/år 

Energi till uppvärmning bestäms därmed till 9284 − 696 = 8588 kWh/år.

Normalisering av energianvändningen vid avvikelser i internlaster 

Användningen av hushållsenergi inte har varit känd i detta fall. Samtidigt har denna 

information varit nödvändig för att kunna genomföra den bearbetning av uppmätta 

värden som krävdes före normaliseringen. För att kunna genomföra denna bearbetning 

före normalisering användes därför det normala värdet för hushållsenergi i BEN 

tabell 3:3 (3 kap. 5 §) och är 30 kWh/m 2 , år. Eftersom det normala värdet har använts 

görs ingen korrigering av energianvändningen på grund av användningen av hushållsenergi. 


Efter att energianvändningen har korrigerats till ett normalt brukande återstår enbart 

normalårskorrigeringen (BEN 3 kap. 6 §). Vid normalårskorrigering korrigeras byggnadens 

klimatberoende energianvändning till ett normalår. Detta görs i detta exempel 

genom SMHI Energiindex (1981–2010). 

Vid upprättande av energideklaration sker normalårskorrigeringen automatiskt i Boverket 

formulär för energideklaration. 

Resultat av normaliseringen enligt metod i BEN 

I tabell 2 beskrivs den information som fanns tillgänglig i form av mätdata, därefter 

resultatet av den bearbetning och fördelning av uppmätta värden som behövde göras 

före normaliseringen, därefter normaliserade värden, och i kolumnen längst till 

höger har uppvärmningsenergin normalårskorrigerats med hänsyn till att mätdata är 

från 2015. Energiexperten anger värdena i kolumnen Normalisering före normalårskorrigering 

när uppgifter skrivs in i Boverkets formulär för energideklaration.

Tabell 2. Resultatet av normaliseringen och bestämningen av byggnadens energiprestanda 

med bergvärmepump. 

Data 

Fördelning 

utifrån 

uppmätta 

värden 

Normalisering 

före normalårskorrigering 

Normalisering 

efter normalårskorrigering 

A temp (m 2 ) 160 

Innetemperatur (°C) 22,5 

Total elanvändning (kWh) 16350 

Kallvattenvolym (m 3 /år) 180 

Uppvärmning (kWh/år) - 9284 8588 10186 

Komfortkyla (kWh/år) - - - - 

Tappvarmvatten 

(kWh/år) 


(kWh/år) 

- 1386 1280 1280 

- 880 880 880 

Summa (kWh/år) - 11514 12346 77 

Energiprestanda/specifik 

energianvändning 

(kWh/m 2 ,år) 

- - - 77 

Byggnadens energiprestanda i en energideklaration, eller specifika energianvändning 

vid verifiering av nybyggnadskrav i BBR, blir alltså 77 kWh/m 2 och år. 

Alternativ med fjärrvärme 

Enligt uppgifter från fjärrvärmefakturor är den årliga energianvändningen för värme 

28995 kWh. Mätuppgifter om elenergianvändningen inkluderar både hushållsenergi 

och byggnadens fastighetsenergi. Enligt elfakturor är den årliga elenergianvändningen 

5700 kWh. Uppmätta värden avser ett helår, 2015. 

Bearbetning av uppmätta värden före normaliseringen 

Hänsyn ska tas till mätningens omfattning före normalisering (3 kap. 2 §). Om energi 

till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inte 

har mätts separat ska den uppmätta energin fördelas i den utsträckning som behövs 

för att genomföra normaliseringen. 

Den totala elenergianvändningen ska delas mellan hushållsenergi och byggnadens 

fastighetsenergi. Normalisering ska ske för tappvarmvatten och för avvikande innetemperatur. 

Energimängden till tappvarmvattenberedning är okänd men kan beräknas utifrån 

kallvattenvolym enligt,

E ttt,lll = 0,35 × V kk×55 

= 0,35 × 180×55 

= 3465 kWh/år 

η ttt 1,0 

Detaljerade tekniska data för fjärrvärmecentralen är inte tillgängliga, och därför används 

årsverkningsgraden angiven i tabell 3:2 i allmänt rådet i (3 kap. 3 §), det vill 

säga 1,0. 

Energi till uppvärmning bestäms därmed till 28995 − 3465 = 25530 kWh/år. 

Energin till byggnadens fastighetsenergi bestäms genom avdrag av hushållsenergi 

från total elanvändning. Hushållsenergin mäts inte separat och därför används värden 

för normal användning enligt BEN tabell 3:3 och är 30 kWh/m 2 , år (4800 kWh/år) 

för att sedan bestämma byggnadens fastighetsenergi. 

Byggnadens fastighetsenergi bestäms då till 5700 – 4800 = 900 kWh/år. 

Några särskilda händelser har inte noterats som påverkar energianvändningen. 

Fördelningen av energianvändning på grundval av uppmätta värden blir enligt tabell 

3. 

Tabell 3. Resultat av fördelningen av energianvändningen utifrån tillgängliga uppmätta 

värden med fjärrvärme. 

kWh/år 

kWh/m 2 A temp ,år 

Uppvärmning 25530 159,6 

Tappvarmvatten 3465 21,7 


900 5,6 

Summa 29895 186,9 

Hushållsenergi 4800 30 

Total energianvändning 34695 - 


Levererad energi till tappvarmvatten ska ersättas med det normaliserade värdet för 

småhus enligt BEN Tabell 3:1 (3 kap. 3 §). Detaljerade tekniska data för fjärrvärmecentralen 

är inte tillgängliga, och därför används årsverkningsgraden angiven i 3 § 

(tabell 3:2), dvs. 1,0. Det normaliserade värdet bestäms därmed till, 

E ttt,lll = 20×160 

1,0 

= 3200 kWh/år 

Normalisering av energianvändningen på grund av avvikelser i 

innetemperatur 

Normal innetemperatur är enligt BEN (3 kap. 4 §) 21°C i småhus. Den certifierade 

energiexperten bedömer att de boende håller innetemperaturen 22,5°C. Eftersom 

avvikelsen mellan uppmätt lufttemperatur och normal innetemperatur är större än 

1°C så måste korrigering av energi till uppvärmning göras. Någon felaktig injustering 

eller andra brister i de installationstekniska systemen som förklarar den uppmätta 

lufttemperaturen har inte identifierats under platsbesöket.

Innetemperaturen 22,5°C gäller för samtliga utrymmen i byggnaden vilket ger att 

byggnadens totala energianvändning för uppvärmning korrigeras med 5 % per grad. 

Eftersom avvikelsen är +1,5 °C ska energianvändningen för uppvärmning korrigeras 

ner med 7,5 %. 

E kkkk = 0,075 × 25530 = 1915 kWh/år 

Energi till uppvärmning bestäms därmed till 25530 − 1915 = 23615 kWh/år. 

Normalisering av energianvändningen på grund av avvikelser i 

internlaster 

Användningen av hushållsenergi inte har varit känd i detta fall. Samtidigt har denna 

information varit nödvändig för att kunna genomföra den bearbetning av uppmätta 

värden som krävdes före normaliseringen. För att kunna genomföra denna bearbetning 

före normalisering användes därför det normala värdet för hushållsenergi i BEN 

tabell 3:3 och är 30 kWh/m 2 , år (3 kap. 5 §). Eftersom det normala värdet har använts 

görs ingen korrigering av energianvändningen på grund av användningen av hushållsenergi. 


Efter att energianvändningen har korrigerats till ett normalt brukande återstår enbart 

normalårskorrigeringen (BEN 3 kap. 6 §). Vid normalårskorrigering korrigeras byggnadens 

klimatberoende energianvändning till ett normalår. Detta görs i detta exempel 

genom SMHI Energiindex (1981–2010). 

Observera att vid upprättande av energideklaration sker normalårskorrigeringen 

automatiskt i Boverkets formulär för energideklaration. 

Resultat av normaliseringen enligt metod i BEN 

I tabell 4 beskrivs den information som fanns tillgänglig i form av mätdata, därefter 

resultatet av den bearbetning och fördelning av uppmätta värden som behövde göras 

före normaliseringen, därefter normaliserade värden, och i kolumnen längst till 

höger har uppvärmningsenergin normalårskorrigerats med hänsyn till att mätdata är 

från 2015. Energiexperten anger värdena i kolumnen Normalisering före normalårskorrigering 

när uppgifter skrivs in i Boverkets formulär för energideklaration.

Tabell 4. Resultatet av normaliseringen och bestämningen av byggnadens energiprestanda 

med fjärrvärme. 

Data 

Fördelning 

utifrån 

uppmätta 

värden 

Normalisering 

före normalårskorrigering 

Normalisering 

efter normalårskorrigering 

A temp (m 2 ) 160 

Innetemperatur (°C) 22,5 

Fjärrvärme (kWh/år) 28995 

Övrig elanvändning 

(kWh/år) 

5700 

Kallvattenvolym (m 3 /år) 180 

Uppvärmning (kWh/år) - 25530 23615 28010 

Komfortkyla (kWh/år) - - - - 

Tappvarmvatten 

(kWh/år) 


(kWh/år) 

- 3465 3200 3200 

- 900 900 900 

Summa (kWh/år) - 29895 27715 32110 

Energiprestanda/specifik 


(kWh/m 2 ,år) 

- - - 201 

Byggnadens energiprestanda i en energideklaration, eller specifika energianvändning 

vid verifiering av nybyggnadskrav i BBR, blir 201 kWh/m 2 och år.

Konsekvensutredning 

BEN 1 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd 

(2016:12) om fastställande av byggnadens 

energianvändning vid normalt brukande 

och ett normalår

Konsekvensutredning 

BEN 1 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd 

(2016:12) om fastställande av 

byggnadens energianvändning vid 

normalt brukande och ett normalår 

Boverket

Innehåll 

Sammanfattning ............................................................................ 4 

Inledning ....................................................................................... 5 

1 Bakgrund .................................................................................... 6 

Hur beaktas normalt brukande i de svenska byggreglerna? ................6 

EU-kommissionens granskning av Sveriges regler ..............................7 

Föreslagna regeländringar i juni 2016...................................................7 

Omarbetade föreskrifter som träder i kraft i december .........................9 

2 De nya reglerna i BEN .............................................................. 10 

Byggnadens energianvändning utgör grunden .................................. 10 

Normalt brukande ska beaktas .......................................................... 11 

Övergripande om innehållet i BEN ..................................................... 13 

3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen ........................... 16 

Konsekvenser för energiexperter och certifieringsorgan ................... 16 

Konsekvenser för bygg- och fastighetsbranschen ............................. 16 

4 Övergångsbestämmelser ......................................................... 17 

5 Alternativa lösningar ................................................................. 18 

6 Överensstämmer med eller går utöver skyldigheter i EUmedlemskapet 

............................................................................. 19 

7 Särskild hänsyn ........................................................................ 20 

8 Särskilda informationsinsatser .................................................. 21 

9 Regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter ......... 22 

10 Författning med konsekvenser ............................................... 23 

Bilaga A – Gränsdragningslista ................................................... 47 

Bilaga B – Energideklarationsregistret ......................................... 49 

Boverket

4 Konsekvensutredning BEN 1 

Sammanfattning 

I denna rapport redovisar Boverket den nya författningen Boverkets 

föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens 

energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN, och de 

konsekvenser som den nya författningen förväntas medföra. 

Den nya författningen ska säkerställa att normalt brukande beaktas på ett 

likvärdigt sätt vid fastställande av byggnaders energiprestanda. Genom 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande 

avbyggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår 

fastställs bindande metoder för hur normalt brukande ska beaktas. 

Hur normalt brukande hanteras skiljer sig åt bland annat beroende på om 

utgångspunkten tas i beräknade eller uppmätta värden vid fastställande av 

byggnadens energianvändning. I både fallet med energiberäkning och 

med uppmätta värden rör det sig om att ta hänsyn till ett standardiserat 

brukande. Detta måste dock regelmässigt hanteras på olika sätt. 

För att det ska bli rättsligt bindande att tillämpa den nya författningen 

BEN vid verifiering av en byggnads specifika energianvändning införs 

krav på verifiering i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 

allmänna råd, BBR. Vid verifiering ska byggnadens energianvändning 

fastställas enligt den nya författningen. Det införs även krav på att 

tillämpa den nya författningen vid fastställandet av en byggnads energiprestanda 

i en energideklaration i Boverkets föreskrifter och allmänna råd 

(2007:4) om energideklaration för byggnader, BED. I Boverkets 

föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert, 

CEX, införs ett krav på att experten även ska ha kunskaper om den nya 

författningen. 

EU-kommissionen har påtalat att det finns brister i hur Sverige har 

implementerat direktivet 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders 

energiprestanda. En formell underrättelse om ett överträdelseförfarande 

beslutades av EU-kommissionen den 28 april 2016. De regeländringar 

som Boverket beslutar genom införandet av den nya författningen BEN 

och genom ändringar i de andra författningarna utgör en del i den 

åtgärdsplan som Sverige har gett till EU-kommissionen som svar på 

överträdelseförfarandet. 

De nya reglerna träder i kraft 15 december 2016. 

Boverket

Konsekvensutredning BEN 1 5 

Inledning 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av 

byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår är 

tillämpningsföreskrifter till planoch bygglagen (2010:900) och planoch 

byggförordningen (2011:338) samt lagen om energideklaration för 

byggnader (2006:985) och förordningen om energideklaration för 

byggnader (2006:1592). 

Boverkets bemyndigande att meddela föreskrifter om en byggnads 

energianvändning vid normalt brukande gällande krav på energihushållning 

och utformningen av en kontrollplan finns i 10 kap. 3, 4 och 22 §§ 

planoch byggförordningen (2011:338), PBF. Boverkets bemyndigande 

att meddela föreskrifter om fastställande av en byggnads energiprestanda 

i en energideklaration finns i 7 § förordningen (2006:1592) om energideklaration 

för byggnader. 

Denna konsekvensutredning berör Boverkets föreskrifter och allmänna 

råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid 

normalt brukande och ett normalår. 

Boverket


1 Bakgrund 

Enligt direktivet (2010/31/EU) av den 19 maj 2010 om byggnaders 

energiprestanda (energiprestandadirektivet) ska en byggnads energiprestanda 

vara den energimängd som behövs för att uppfylla energibehovet 

vid ett normalt brukande av byggnaden. 1 

Varje medlemsland ska tillämpa en metod för beräkning av energiprestanda 

som är förenlig med den gemensamma allmänna ram som 

beskrivs i bilaga I till direktivet. En byggnads energiprestanda ska 

bestämmas antingen utifrån beräknade värden eller utifrån den faktiskt 

använda energin. Oavsett vilken metod som väljs, så är det viktigt att 

energianvändningen avser det normala brukandet av byggnaden. 2 

Den främsta anledningen till att normalt brukande ska beaktas då 

energiprestandan bestäms är att det underlättar jämförbarheten mellan 

byggnader. En byggnads energiprestanda ska visa kvaliteten på 

byggnaden vilket görs genom att bestämma energianvändningen knutet 

till ett (givet) normalt brukande. 3 

Hur beaktas normalt brukande i de svenska 

byggreglerna? 

Definitionen av specifik energianvändning i BBR 4 ger att normalt 

brukande av byggnaden ska beaktas. Detsamma gäller för definitionen av 

energiprestanda i lagen om energideklaration för byggnader. 5 

Det saknas dock regler för hur det normala brukandet ska beaktas. 

Boverkets bedömning har varit att definitionerna av specifik 

energianvändning och energiprestanda uppfyller direktivets krav på att 

normalt brukande ska beaktas vid fastställande av en byggnads 

energiprestanda. 

1 Artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om 

byggnaders energiprestanda (omarbetning). 

2 Artikel 3 och bilaga I i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 

19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). 

3 Artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om 


4 Avsnitt 9:12 Definitioner, BBR (BFS 2011:6) 

5 3 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 

Boverket


EU-kommissionens granskning av Sveriges regler 

Under 2015 började EU-kommissionen en granskning av hur Sverige har 

implementerat energiprestandadirektivet. Efter kontakter med de svenska 

myndigheterna ansåg kommissionen att det finns brister i hur Sverige 

hanterar direktivets krav på en metod för fastställande av byggnadens 

energiprestanda vid normalt brukande. 

En formell underrättelse om ett överträdelseförfarande beslutades av EUkommissionen 

28 april 2016. Kommissionens hållning är att Sverige inte 

uppfyller artikel 3 och bilaga I i energiprestandadirektivet. 6 

I den formella underrättelsen uppmanades Sverige att inom två månader 

yttra sig i ärendet. De regeländringar som Boverket beslutar genom 

införandet av den nya författningen BEN och genom ändringar i de andra 

författningarna utgör en del i den åtgärdsplan som Sverige har gett till 

EU-kommissionen som svar på överträdelseförfarandet. 

Normalt brukande måste beaktas på samma sätt 

Enligt direktivet kan en byggnads energiprestanda fastställas antingen 

utifrån beräknade värden eller utifrån den faktiskt använda energin. 

Oavsett vilken metod som väljs, så måste energiprestandan grundas på 

det normala brukandet av byggnaden. 7 

Kommissionen påpekade i överträdelseärendet att det saknas regler för 

hur det normala brukandet av en byggnad ska beaktas. Kommissionen 

framförde även att avsaknaden av en rättsligt bindande metod innebär att 

normalt brukande av en byggnad kan beaktas på olika sätt, vilket riskerar 

att påverka jämförbarheten mellan byggnaderna avseende 

energiprestanda. 

Föreslagna regeländringar i juni 2016 

De regeländringar som Boverket föreslog och remitterade i juni utgjorde 

en del i den åtgärdsplan som Sverige gav som svar på den formella 

underrättelsen från kommissionen. Regeländringarna handlade om att 

införa föreskrifter om hur det normala brukandet av en byggnad ska 

beaktas vid fastställandet av en byggnads energianvändning. Reglerna 

föreslogs gälla både vid verifiering av kravet på en byggnads specifika 

energianvändning i BBR och vid fastställandet av en byggnads 

energiprestanda i en energideklaration enligt BED. 

6 Formell underrättelse – Överträdelse nummer 20162044, 

Incorrect transposition of certain requirements of Directive 2010/31/EU on the energy 

performance of buildings. 

7 Bilaga I i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om 


Boverket


I nu gällande BBR rekommenderas att byggherren verifierar att kravet på 

en byggnads specifika energianvändning är uppfyllt. Det är dock möjligt 

att verifiera på annat sätt. 

Med bakgrund i överträdelseärendet innebar förslaget att ändra BBR så 

att det i föreskrift ställdes krav på att verifiering skulle göras genom 

antingen mätning eller beräkning. Vid verifiering skulle byggnadens 

energianvändning fastställas enligt den nya författningen BEN. 

Förslaget till ändrade regler som remitterades i juni 2016 omfattade i 

huvudsak följande: 

En ny författning, BEN, om hur normalt brukande ska beaktas vid 

bestämning av en byggnads energianvändning. I föreskriften regleras 

dels hur byggnadens energianvändning ska fastställas genom beräkning, 

dels hur byggnadens energianvändning ska korrigeras till 

normalt brukande utifrån uppmätt energianvändning. 

Verifiering av kravet på specifik energianvändning i BBR ändras från 

rekommendation i allmänt råd till krav i föreskrift. Det innebär att 

byggherren ska verifiera kravet på specifik energianvändning antingen 

genom beräkning eller genom mätning. Byggnadens energianvändning 

vid normalt brukande ska fastställas enligt BEN. I BEN finns 

regler för hur byggnadens energianvändning ska fastställas genom 

beräkning och genom korrigering av uppmätt energianvändning. 

I föreskrifterna för energideklaration av byggnader, BED, införs ett 

krav på att vid fastställande av en byggnads energiprestanda i en 

energideklaration ska den nya författningen BEN tillämpas. 

I föreskrifterna för certifiering av energiexpert, CEX, införs ett krav 

på att energiexperterna ska ha kunskaper om den nya författningen 

BEN. 

Kritik från remissinstanserna 

En övervägande del av remissinstanserna kritiserade de föreslagna 

regeländringarna som sändes ut i juni 2016. Kritiken riktades framför allt 

mot förslaget att beräkning och mätning likställs vid verifiering av 

specifik energianvändning i BBR men också mot den föreslagna metoden 

för hur normalt brukande ska beaktas vid beräkning och vid mätning. 

Boverket


I princip samtliga remissinstanser framförde att mätning ger en mer 

rättvisande bild än beräkning vid verifiering av kravet på specifik 

energianvändning. Kritiken handlade om att verifiering genom beräkning 

kan leda till att byggnader uppförs sämre energimässigt. Om energianvändningen 

däremot mäts får man ett kvitto på hur byggnaden har 

uppförts. Det anses nödvändigt att verifiering görs genom mätning för att 

upprätthålla ett energieffektivt byggande. 

Omarbetade föreskrifter som träder i kraft i 

december 

Boverket har beaktat kritiken från remissinstanserna genom att i 

omarbetningen behålla rekommendationen om att verifiering av 

byggnadens specifika energianvändning i BBR bör göras genom mätning. 

Det införs krav på att byggnadens specifika energianvändning ska 

verifieras i BBR. 

BEN ska användas vid verifiering i BBR 

Vid verifiering ska byggnadens energianvändning fastställas enligt 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av 

byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, 

BEN. Denna regel kompletteras med ett allmänt råd om hur verifiering av 

kraven på byggnadens specifika energianvändning bör göras. 

Mätning rekommenderas fortfarande i BBR 

Precis som tidigare rekommenderar Boverket i BBR att verifiering bör 

göras genom mätning, men det är även möjligt att verifiera genom 

beräkning. Oavsett om verifiering görs genom mätning eller genom 

beräkning ska den nya författningen BEN tillämpas vid fastställande av 

en byggnads energianvändning vid normalt brukande. 

Metoderna i BEN har omarbetats 

Metoderna i BEN för beräkning och mätning av energianvändning har 

även omarbetats. På grund av det pågående överträdelseärendet har 

möjligheten till en ny remissrunda varit begränsad. I stället har en extern 

referensgrupp bestående av ett urval av remissinstanser varit involverade 

i framtagandet av det nya förslaget. 

Boverket


2 De nya reglerna i BEN 

Boverket inför bindande föreskrifter för hur normalt brukande ska 

beaktas vid fastställande av en byggnads energianvändning utifrån 

beräknade eller uppmätta värden. 

Byggnadens energianvändning utgör grunden 

Byggnadens energianvändning är den energi som, vid normalt brukande, 

under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd 

köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och 

byggnadens fastighetsenergi. 8 Byggnadens energianvändning beräknas 

enligt 

E bea = E uppv + E kyl + E tvv + E f 

där 

E bea 

E uppv 

E kyl 

E tvv 

E f 

Byggnadens energianvändning (kWh/år) 

Energi till uppvärmning (kWh/år) 

Energi till komfortkyla (kWh/år) 

Energi till tappvarmvatten (kWh/år) 

Byggnadens fastighetsenergi (kWh/år) 

Energiprestanda och specifik energianvändning 

I Boverkets byggregler ställs krav på specifik energianvändning (E beaspec ). 

I regelverket om energideklaration för byggnader används begreppet 

byggnadens energiprestanda (EP). 

Begreppen specifik energianvändning och byggnadens energiprestanda 

har dock samma definition. Båda utgörs av byggnadens energianvändning, 

enligt beskrivningen ovan, fördelad på byggnadens uppvärmda area 

(A temp ) uttryckt i kWh/m 2 och år, enligt 

E beaspec = EP = E bea 

A temp 

Byggnadens energianvändning utgör alltså grunden för fastställande av 

specifik energianvändning och energiprestanda, och regleras i den 

8 Byggnadens hushålls- eller verksamhetsenergi ingår inte i byggnadens 

energianvändning. För att underlätta arbetet med att separera byggnadens fastighetsenergi 

från verksamhets- och hushållsenergi finns en lista i bilaga A med olika installationer och 

hur de kan kategoriseras. 

Boverket


särskilda föreskriften BEN. Både en byggherre som ska verifiera att 

energikraven i BBR uppfylls och en certifierad energiexpert som ska 

upprätta en energideklaration ska därför använda reglerna i BEN. 

Målsättningen att den föreslagna föreskriften så långt som möjligt inte 

ska behöva ändras som följd av ändringar i andra föreskrifter. 

Normalt brukande ska beaktas 

Författningen BEN beskriver hur byggnadens energianvändning ska 

fastställas vid normalt brukande och ett normalår vid beräkning eller 

mätning. Normalt brukande är ett centralt begrepp. I de svenska reglerna 

ingår som nämnts ovan normalt brukande i definitionen av byggnadens 

energianvändning. I BBR berörs normalt brukande även i avsnitt 9:2 där 

det skrivs att ”Normalårskorrigering och eventuell korrigering för 

avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, 

tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en 

särskild utredning.”. I förordningen om energideklarationer 9 står att ”En 

byggnads energiprestanda ska fastställas med utgångspunkt i byggnadens 

tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden.”. 

BEN reglerar hur normalt brukande ska hanteras 

Byggnadens energianvändning påverkas huvudsakligen av dess energitekniska 

egenskaper men även av brukarnas beteende. Brukarbeteendet 

kan se olika ut från fall till fall. Det ger att energianvändningen för en och 

samma byggnad kan bli olika beroende på hur denna har brukats trots att 

byggnadens konstruktion och installationer är desamma. 

Genom att reglera hur brukarbeteendet ska hanteras i föreskriften BEN, 

det vill säga genom att reglera hur byggnadens energianvändning ska 

bestämmas knutet till ett normalt brukande, så säkerställs att energianvändningen 

i högre grad speglar just byggnadens energitekniska egenskaper. 

Genom att normalisera brukarnas påverkan på energianvändning 

blir byggnader därmed mer jämförbara med varandra energimässigt. 

9 Förordning (2006:1592) om energideklaration av byggnader, 7 §. 

Boverket


Olika metoder för beräknade och uppmätta värden 

Hur normalt brukande kan hanteras skiljer sig åt bland annat beroende på 

om utgångspunkten tas i beräknade eller uppmätta värden vid fastställande 

av byggnadens energianvändning. I både fallet med energiberäkning 

och med uppmätta värden rör det sig om att ta hänsyn till ett 

standardiserat brukande. Detta måste dock regelmässigt hanteras på lite 

olika sätt. 

I beräkning används detaljerade brukarindata 

I en energiberäkning tas hänsyn till normalt brukande genom de 

brukarindata som används i beräkningen. De flesta brukarrelaterade 

parametrar kan beaktas i en beräkning på ett förhållandevis enkelt sätt 

eftersom bestämningen är teoretisk. Problemet som ska hanteras rör 

framförallt vilka brukarrelaterade parametrar som bör tas med och vilka 

värden som ska användas för dessa. 

Uppmätt energianvändning korrigeras för brukarbeteende 

Vid mätning av energianvändningen finns det fortfarande lika många 

brukarrelaterade faktorer som påverkar energianvändningen som i en 

teoretisk beräkning. Skillnaden består dock i att man i fallet uppmätta 

värden behöver bestämma hur byggnaden faktiskt har brukats under den 

period som det finns mätvärden för och som sedan ska korrigeras mot ett 

definierat normalt brukande. 

Eftersom det finns uppenbara problem att bestämma och på ett trovärdigt 

sätt verifiera hur en byggnad faktiskt har brukats under ett år blir resultatet 

att hanteringen av normalt brukande kommer att se ut på ett annat sätt 

än vid en energiberäkning. Man behöver fråga sig inte bara vilka brukarrelaterade 

parametrar som är viktigast att normalisera för, utan även vilka 

parametrar som går att verifiera på ett trovärdigt sätt under mätperioden. 

Detta leder till att hanteringen av normalt brukande inte kan ske med 

samma detaljeringsgrad som vid en beräkning och att antalet brukarrelaterade 

parametrar som man får korrigera för kan behöva begränsas. 

Boverket


Övergripande om innehållet i BEN 

Föreskriften BEN innehåller, utöver det inledande avsnittet med 

definitoner av centrala begrepp, två huvudsakliga delar: 

 

 

2 kap. Fastställande av byggnadens energianvändning genom 

beräkning. 

3 kap. Fastställande av byggnadens energianvändning genom mätning 

och normalisering. 

Dessa beskrivs i avsnitt 10 Författningsändringar med konsekvenser. 

Kapitel 2 om beräkning 

Avsnittet om fastställande av byggnadens energianvändning genom 

beräkning kan delas in i fyra huvudsakliga områden: 

 

 

 

 

1 § reglerar att beräkning av byggnadens energianvändning ska 

avspegla den uppmätta (och normaliserade) energianvändningen. 

2 § reglerar den metod som ska användas och i viss utsträckning hur 

beräkningen ska genomföras. 

3–5 §§ reglerar vad som ska beaktas sett till byggnadens egenskaper 

såsom konstruktion och installationer. 

6–7 §§ reglerar vilka brukarindata som ska användas vid 

energiberäkningen. 

Brukarindata har hämtats ur texter publicerade av Sveby (Standardisera 

och verifiera energiprestanda för byggnader). Inom Sveby har bygg- och 

fastighetsbranschen fastställt strandardiserat brukande för bostäder och 

för vissa lokaler. 10 

Kapitel 3 om mätning och normalisering 

Avsnittet om fastställande av byggnadens energianvändning genom 

mätning och normalisering kan delas in i fyra huvudsakliga områden: 

 

 

1 § reglerar att fastställande av energianvändningen ska ske på 

grundval av uppmätt energi. 

2 § reglerar hur uppmätta värden för energianvändningen ska hanteras 

före normaliseringens genomförande. 

10 Brukarindata bostäder (Sveby 2012, version 1.0), Brukarindata kontor (Sveby 2013, 

version 1.1) och Brukarindata undervisningsbyggnader (Sveby 2016, version 1.0). 

Boverket


 

 

3–6 §§ och 7–10 §§ reglerar hur normalisering ska genomföras 

avseende tappvarmvatten, innetemperatur och internlaster för bostäder 

respektive lokaler. 

11 § reglerar en alternativ metod: normalisering av uppmätta värden 

genom dynamiska energiberäkningsverktyg. 

Energi till tappvarmvatten, innetemperatur samt internlaster bedöms vara 

de brukarrelaterade parametrar som kan beaktas i en reglering av 

korrigering av uppmätt energianvändning. När dessa parametrar beaktas 

avspeglas byggnadens energianvändning knutet till ett normalt 

brukande. 11 

Även i kapitel 3 används brukarindata publicerad av Sveby. 

Olika ingångar i BEN som byggherre och certifierad 

energiexpert 

Som nämnts ovan ska både en byggherre som ska verifiera att energikraven 

i BBR uppfylls och en certifierad energiexpert som ska upprätta 

en energideklaration använda reglerna i BEN. 

Eftersom man kan ha dessa olika roller samtidigt som BEN omfattar 

båda, kan vissa delar i reglerna vara mer eller mindre aktuella för en 

byggherre eller en certifierad energiexpert. För en byggherre är både 

kapitel 2 om beräkning och kapitel 3 om mätning relevanta eftersom båda 

kan användas vid en verifiering av specifik energianvändning enligt 

kraven i BBR. För en certifierad energiexpert vid upprättande av 

energideklaration är det framförallt kapitel 3 om mätning som är relevant. 

Enbart i undantagsfall får en energideklaration upprättas genom 

energiberäkning. 

Byggherren arbetar med nya byggnader och har i dessa fall en detaljerad 

teknisk kunskap om den aktuella byggnaden. Den certifierade energiexperten 

deklarerar framförallt äldre befintliga byggnader och behöver 

framskaffa information om dessa. Tillgången till information kan variera 

från fall till fall, särskilt graden av mätning och hur denna genomförs. 

11 Boverkets årliga validitetskontroll av energideklarationerna har även påvisat behov av 

att förtydliga reglerna kring tappvarmvatten, se bilaga B. 

Boverket


Skillnaderna mellan byggherren och den certifierade energiexperten 

framkommer framförallt vid tillämpningen av kapitel 3 om mätning. 

Byggherren bör utifrån reglering om mätsystem i avsnitt 9:7 i BBR i hög 

grad ha tillgång till direkt uppmätt energi för de energiposter som ingår i 

byggnadens energianvändning, dvs. energi till uppvärmning, komfortkyla, 

tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. 

För en byggherre bör det därför inte vara aktuellt att i någon högre grad 

behöva bearbeta mätvärden före normaliseringens genomförande. En 

certifierad energiexpert behöver dock genomföra en sådan bearbetning i 

de flesta fall. Därför innehåller kapitel 3 om mätning vissa regler 

huvudsakligen i form av allmänna råd som framförallt är aktuella för 

certifierade energiexperter eftersom dessa regler, mot bakgrund av 

ovanstående, behöver vara mer uttömmande än för en byggherre. 

Boverket


3 Uppgifter om vilka som berörs av 

regleringen 

Det är framför allt byggherrar, byggnadsägare och certifierade energiexperter 

som direkt berörs av de nya reglerna. Fastighetsmäklare, köpare 

och säljare av fastigheter berörs indirekt. Byggbranschen berörs vid 

verifiering av krav på specifik energianvändning som byggnader måste 

uppfylla och vid fastställande av energiprestanda för byggnader i en 

energideklaration. Konsulter och programutvecklare berörs bland annat 

när det gäller beräkningar i samband med uppförande av nya byggnader. 

Fastighetsförvaltare och hushåll berörs när det gäller energideklarationer. 

Programvaruutvecklare berörs när det gäller utveckling av programvara. 

Konsekvenser för energiexperter och 

certifieringsorgan 

Energiexperterna berörs främst av att det införs krav på kunskap om den 

nya författningen BEN om fastställande av byggnadens energianvändning 

vid normalt brukande och ett normalår i CEX. Detta redogörs för närmare 

i konsekvensutredningen för ändringar i CEX. 

Konsekvenser för bygg- och fastighetsbranschen 

Bygg- och fastighetsbranschen påverkas via branschens utvecklingsprogram 

Sveby, som bland annat fastställer brukarindata vid beräkning av 

byggnaders energianvändning. Sveby fastställer även hur verifiering av 

kraven bör göras. Sveby har därmed funktionen att fastställa branschens 

tolkning av kraven och rekommendationerna i BBR. 12 

I dagens regler anges att byggnadens energianvändning ska vara enligt 

normalt brukande. 13 Det finns dock idag inga bindande krav för hur denna 

ska bestämmas. 

Detaljeringsgraden i de nya reglerna kommer att innebära att utrymmet 

för tolkning av kraven minskar, vilket kan innebära att Svebys roll i detta 

fall förändras. 

12 Standardisera och Verifiera Energiprestanda i BYggnader, http://www.sveby.org 

13 Avsnitt 9:12 Definitioner, Boverkets byggregler, BBR, (BFS 2011:6). 

Boverket


4 Övergångsbestämmelser 

De nya reglerna kommer att träda ikraft 15 december 2016. Det finns 

inga övergångsbestämmelser till BEN eftersom överträdelseärendet mot 

Sverige inte ger möjlighet till övergångstid. 

För energideklarationer fastslås i BED att det är för energideklarationer 

som upprättats och överförts till Boverkets energideklarationsregister av 

energiexperten 15 december 2016 eller senare som BEN ska tillämpas. 

För BBR fastslås att det är vid arbeten där startbesked beslutas 

15 december 2016 eller senare som BEN ska tillämpas. Det handlar om 

uppförande av byggnader. Det handlar även om ändring av byggnader om 

byggnadens specifika energianvändning behöver fastställas. 

Boverket


5 Alternativa lösningar 

Hanteringen av normalt brukande handlar både i fallet med energiberäkning 

och med uppmätta värden om att ta hänsyn till ett standardiserat 

brukande. I avsnitt 2 beskrevs dock att detta regelmässigt måste 

hanteras på lite olika sätt. 

Vid en beräkning gäller frågeställningen framförallt vilka brukarrelaterade 

parametrar som ska tas med och vilka värden som ska 

användas för dessa. Merparten av de parametrar och värden som används 

i föreskriften BEN har hämtats från Svebys arbeten. Ett alternativ är att 

hämta värden från olika källor. Boverket bedömer dock att Svebys värden 

är en del av en samlad bedömning och hantering av energianvändning i 

byggnader. Vidare är Svebys värden framtagna av branschen tillsammans 

med Energimyndigheten och har en allmän acceptans. Användningen av 

Svebys värden bedöms alltså samlat vara det bästa alternativet. 

Vid korrigering av uppmätt energianvändning för ett normalt brukande 

behöver man bestämma hur byggnaden faktiskt har brukats under den 

period som det finns mätvärden för och som sedan ska korrigeras mot ett 

definierat normalt brukande. Frågeställningen som uppstår då gäller inte 

bara vilka brukarrelaterade parametrar som ska tas med och vilka värden 

som ska användas, utan även vilka som går att verifiera på ett trovärdigt 

sätt under mätperioden. I föreskriften BEN sker korrigering av uppmätt 

energianvändning utifrån energi till tappvarmvatten, innetemperatur samt 

internlaster (där hushållsenergi särskilt pekas ut). Boverket bedömer att 

det är de parametrar som har störst brukarpåverkan på energianvändningen, 

och där det finns möjlighet att få uppgifter direkt eller indirekt via 

den levererade energin till byggnaden. Alternativa lösningar vore att 

reglera att korrigeringen ska ske för ett mindre eller ett större antal 

brukarrelaterade parametrar. 

Om ett mindre antal brukarrelaterade parametrar tas upp görs bedömningen 

att byggnadens energianvändning inte i tillräckligt hög grad 

kommer att avspegla ett normalt brukande, som energiprestandadirektivet 

ställer krav på. Ett större antal parametrar och en högre detaljeringsgrad 

är möjlig men Boverket bedömer att osäkerheten att bestämma det 

faktiska brukandet då blir för stor, samt att andra parametrar än de som 

regleras är av mindre betydelse för byggnadens energianvändning. 

Boverket


6 Överensstämmer med eller går 

utöver skyldigheter i EUmedlemskapet 

Boverket bedömer att den nya författningen BEN och ändringarna i de 

andra författningarna överensstämmer med de skyldigheter vi har 

som medlemsnation i EU. 

Boverket bedömer att den nya författningen inte omfattas av anmälningsskyldigheten 

enligt direktivet (EU) 2015/15352, anmälningsdirektivet. 14 

14 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535/EG av den 9 september 2015 

om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande 

föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 

Boverket


7 Särskild hänsyn 

Den nya författningen BEN bedöms inte ha några konsekvenser för 

jämställdhet, tillgänglighet och användbarhet eller hälsa. Förslaget 

bedöms inte heller ha några konsekvenser för miljön. 

Boverket


8 Särskilda informationsinsatser 

Boverket kommer att göra särskilda informationsinsatser till branschen 

och de kommunala byggnadsnämnderna om ändringarna, via våra 

informationskanaler. 

Boverket

22 

9 Regeringens medgivande till 

beslut om vissa föreskrifter 

Innan en förvaltningsmyndighet beslutar föreskrifter som vid tillämpningen 

kan få sådana effekter på kostnader för staten, kommuner eller 

landsting som inte är oväsentliga, ska regeringens medgivande att besluta 

föreskrifterna inhämtas. Detta följer av förordningen (2014:570) om 

regeringens medgivande till beslut av vissa föreskrifter. 

Boverket gör bedömningen att införandet av föreskriften BEN inte 

medför sådana väsentliga effekter på kostnader för staten, kommuner 

eller landsting att medgivande krävs av regeringen. 

Boverket

23 

10 Författning med konsekvenser 

Kap. 1 Inledning 

1 kap. 1 § Allmänt 

Beskrivning 

Beskrivning av Boverkets bemyndigande, och vad föreskriften BEN 

omfattar. De begrepp som inte definieras i föreskriften BEN har den 

betydelse som anges i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och 

allmänna råd (BBR), Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) 

om energideklaration för byggnader (BED) och Plan- och byggtermer 

1994, TNC 95. 

Motiv 

Att underlätta förståelsen av föreskriften. 

Konsekvenser 

Underlättar för användarna av reglerna. 

1 kap. 2 § Tillämpningsområde 

Beskrivning 

Föreskriften ska användas vid fastställande av byggnadens energianvändning 

dels som grund för bestämning av specifik energianvändning 

enligt BBR, dels som grund för bestämning av energiprestanda och 

energiklass enligt BED. 

Motiv 

Upplysning att reglerna ska användas både av byggherre vid verifiering 

enligt kraven i BBR men också av certifierade energiexperter vid 

upprättande av energideklaration enligt BED. 

Konsekvenser 


Boverket


1 kap. 3 § Allmänna råd 

Beskrivning 

Förtydligande hur allmänna råd i reglerna ska förstås. 

Motiv 

Att underlätta förståelsen av föreskriften. 

Konsekvenser 


1 kap. 4 § Definitioner 

Beskrivning 

Definition av vissa centrala begrepp som används i föreskriften BEN, 

nämligen Dynamisk energiberäkning, Internlast, Normalisering, och 

Normalt brukande. Det införs även en definition av Lokal. Övriga 

begrepp som används i föreskriften men som inte definieras i denna har 

den betydelse som anges i BBR, BED eller TNC 95. 

Motiv 

I föreskriften regleras att dynamiska energiberäkningar ska göras för 

lokaler vid fastställande av byggnadens energianvändning. Lokaler utgörs 

generellt av mer komplexa byggnader än bostäder ur ett tekniskt 

perspektiv. Det bedöms att dynamisk energiberäkning krävs för att styra 

mot tillräcklig noggrannhet vid energiberäkning för denna byggnadskategori. 

Vad en dynamisk energiberäkning är behöver därför definieras. 

Grunden för definitionen av dynamisk energiberäkning återfinns i SS-EN 

ISO 13790:2008 15 . För andra byggnader, det vill säga bostäder, görs 

bedömningen att enklare energiberäkningar kan användas. 

Internlast är ett begrepp som är centralt både vid fastställande av 

byggnadens energianvändning genom beräkning men också vid 

normalisering av uppmätta värden för energianvändningen. 

Vid fastställande av byggnadens energianvändning baserat på uppmätta 

värden ska två typer av korrigeringar göras, dels korrigering utifrån hur 

byggnaden har brukats, dels utifrån hur klimatet har varit under året för 

de mätuppgifter som finns tillgängliga. Det är därför meningsfullt att 

skapa ett begrepp som omfattar båda typerna av korrigering, nämligen 

normalisering. 

15 SS-EN ISO 13790:2008 Byggnaders energiprestanda – Beräkning av energianvändning 

för uppvärmning och kylning. 

Boverket


Normalt brukande är ett centralt begrepp i föreskriften. Hur normalt 

brukande kan hanteras skiljer sig åt dels beroende på om utgångspunkten 

tas i beräknade eller uppmätta värden vid fastställande av byggnadens 

energianvändning, dels om det rör sig om en bostad eller en lokal. 

I en energiberäkning tas hänsyn till normalt brukande genom de 

brukarindata som används i beräkningen. I en beräkning kan de flesta 

brukarrelaterade parametrar tas med på ett förhållandevis enkelt sätt 

eftersom bestämningen är teoretisk. Problemet som ska hanteras rör 

framförallt vilka brukarrelaterade parametrar som bör tas med och vilka 

värden som ska användas för dessa. Vid uppmätt energianvändning finns 

det lika många brukarrelaterade faktorer som påverkar energianvändningen 

som i den teoretiska beräkningen. Skillnaden består dock i att man 

i fallet uppmätta värden behöver bestämma hur byggnaden faktiskt har 

brukats under den period som det finns mätvärden för och som sedan ska 

korrigeras mot ett definierat normalt brukande. Eftersom det finns 

uppenbara problem att bestämma och på ett trovärdigt sätt verifiera hur 

en byggnad faktiskt har brukats under ett år blir resultatet att hanteringen 

av normalt brukande kommer att se ut på ett annat sätt än vid en 

energiberäkning. Man behöver fråga sig inte bara vilka brukarrelaterade 

parametrar som man ska normalisera för (vilka är viktigast?) utan även 

vilka som går att verifiera på ett trovärdigt sätt under mätperioden. Detta 

leder till att hanteringen av normalt brukande inte kan ske med samma 

detaljeringsgrad som vid en beräkning, och att antalet brukarrelaterade 

parametrar som ingår i korrigeringen kan behöva begränsas. I både fallet 

med energiberäkning och med uppmätta värden rör det sig dock om att ta 

hänsyn till ett standardiserat brukande, men att detta görs på lite olika sätt 

i dessa fall. Standardiserat brukande utgör därför enligt ovan en del av 

definitionen av normalt brukande. 

Utöver detta behöver definitionen även ta hänsyn till olika byggnadskategorier. 

Bostäder i form av småhus och flerbostadshus utgör förhållandevis 

homogena grupper av byggnader avseende energianvändning 

och brukande. För dessa byggnadskategorier är det därför i hög grad 

möjligt att slå fast hur man ska ta hänsyn till normalt brukande. Lokaler 

utgör däremot en heterogen byggnadskategori med stor variation i 

energianvändning och brukande beroende på lokaltyp. Att i föreskrifter 

reglera hur normalt brukande ska hanteras för alla lokaler bedöms inte 

vara möjligt att göra. Av denna anledning kan inte normalt brukande 

regleras på samma sätt som för bostäder, och vad som är normalt 

brukande får i stället bedömas från fall till fall. Vad som är normalt 

brukande blir alltså i fallet lokaler den verksamhet som byggnaden är 

avsedd för. Detta tillsammans med ovanstående resonemang om 

Boverket


standardiserat brukande ligger till grund för definitionen av normalt 

brukande. 

Lokal definieras för att tydliggöra vilka typer som innefattas i denna 

byggnadskategori. Energiprestandadirektivet beskriver i bilaga I p.5 olika 

typer av lokaler som i det svenska regelverket innefattas i begreppet 

lokal. 

Konsekvenser 



beräkning 

2 kap. 1 § 

Beskrivning 

Energiberäkningen ska genomföras på ett så verklighetstroget sätt som 

möjligt. Paragrafen slår fast detta genom att ange att utgångspunkten för 

genomförandet är att den uppmätta och normaliserade energianvändningen 

i den färdigställda byggnaden ska avspeglas. Detta sker genom att 

indata i energiberäkningen överensstämmer med byggnadens och 

installationernas egenskaper i färdigställd byggnad. 

Motiv 

Syftet med reglerna är att den beräknade energianvändningen ska 

motsvara den uppmätta och normaliserade energianvändningen så nära 

som möjligt. 

Konsekvenser 

Reglerna styr mot att energiberäkningar genomförs på ett noggrant sätt. 

2 kap. 2 § 

Beskrivning 

Paragrafen reglerar metoder för beräkning och även i viss mån hur en 

beräkning bör genomföras. 

För enklare byggnader i form av småhus och flerbostadshus görs bedömningen 

att enklare beräkningsverktyg är tillräckliga för att avspegla 

energianvändningen i färdigställd byggnad. Längre beräkningssteg tillåts, 

dock som längst en månad. För lokaler regleras att energianvändningen 

ska bestämmas genom dynamisk energiberäkning med beräkningssteg på 

högst en timme. 

Boverket


I det allmänna rådet ges råd som rör beräkningens genomförande. 

Motiv 

Lokaler är generellt mer komplexa och det bedöms att åtminstone 

timbaserade beräkningsverktyg behövs för att åstadkomma tillräcklig 

noggrannhet i resultatet. I det allmänna rådet anges även att lämpligheten 

hos ett dynamiskt beräkningsverktyg bör påvisas och att detta kan göras 

genom att välja ett verktyg som har testats enligt vissa standarder, till 

exempel SS-EN 15265:2007 16 . Andra standarder och metoder är till 

exempel ASHRAE 17 eller IEA BESTEST 18 . 

Motivet till att i det allmänna rådet beskriva att tidsscheman bör användas 

i energiberäkningen om byggnaden har intermittent verksamhet, samt att 

byggnaden under vissa förutsättningar bör delas in i zoner, är för att styra 

mot noggrannhet i beräkningarna. De exempel som ges på när en 

byggnad bör delas in i zoner återfinns bland annat i SS-EN 

ISO13790:2008. 

Konsekvenser 

Reglerna styr mot att energiberäkningar genomförs på ett noggrant sätt. 

Enklare beräkningsverktyg bör fortsatt kunna användas precis som idag 

för småhus och flerbostadshus. För lokaler används redan idag huvudsakligen 

dynamiska beräkningsverktyg varför konsekvenserna av denna 

reglering bör bli små. Dynamiska energiberäkningsverktyg som används 

på den svenska marknaden har testats enligt till exempel SS-EN 

15265:2007, ASHRAE eller IEA BESTEST, och rekommendationen i det 

allmänna rådet att lämpligheten hos dynamiska energiberäkningsverktyg 

bör påvisas enligt dessa, bör därför inte leda till negativa konsekvenser 

sett till möjligheten att använda dessa verktyg. 

2 kap. 3 § 

Beskrivning 

Reglering av de faktorer som ska beaktas utöver byggnadens termiska 

egenskaper, tekniska byggnadssystem och brukarindata som regleras i 

efterföljande paragrafer. 

16 SS-EN 15265:2007 Byggnaders energiprestanda – Dynamiska metoder för beräkning 

av uppvärmningsbehov och kylbehov – Krav och valideringsmetoder. 

17 American Society of Heating, Refrigerating and Air-conditioning Engineers: Standard 

method of test for the evaluation of building energy analysis computer programs. 

18 International Energy Agency Building Energy Simulation Test 

and Diagnostic Method. 

Boverket


Motiv 

Byggnadens placering och orientering mm, vilket omfattar både 

geografiskt läge i landet som lokalt på plats, har betydelse för 

energianvändningen och ska beaktas i energiberäkningen. 

Faktorerna tas även upp bilaga I p.3 i energiprestandadirektivet och 

behöver därför regleras i BEN. 

Konsekvenser 

Föreskriften säkerställer att dessa faktorer beaktas i energiberäkningen, 

samt leder till att energiprestandadirektivet uppfylls i denna del. 

2 kap. 4 § 

Beskrivning 

Reglering av de faktorer som ska beaktas avseende byggnadens termiska 

egenskaper. 

Motiv 

Byggnadens termiska egenskaper påverkar byggnadens energianvändning 

och behöver regleras. Faktorerna tas även upp i bilaga I p. 3 i 

energiprestandadirektivet och behöver därför regleras i föreskriften BEN. 

I direktivets bilaga I p. 3 beskrivs faktorn lufttäthet under den punkt som 

anger att naturlig och mekanisk ventilation ska beaktas. Lufttäthet har i 

föreskriften i stället tagits upp under byggnadens termiska egenskaper 

eftersom det har en naturlig koppling till klimatskärmen. 

Energiprestandadirektivet beskriver bland annat att faktorn termisk 

kapacitet ska beaktas. I TNC 95 definieras begreppet värmekapacitet som 

bedöms ha samma innebörd, varför detta begrepp används i stället. 

Värmekapacitet är en egenskap hos byggnaden som i en del fall kan ha 

liten inverkan på byggnadens energianvändning. Värmekapacitet ska 

beaktas enligt energiprestandadirektivet men eftersom dess inverkan kan 

vara obetydlig i vissa fall bör egenskapen inte behöva ingå som en del av 

en energiberäkning i alla fall. Därför bedöms det vara tillräckligt att 

reglera detta som allmänt råd och att denna termiska egenskap bör 

beaktas i de fall det är relevant. 

Konsekvenser 



Boverket


2 kap. 5 § 

Beskrivning 

Reglering av de faktorer som ska beaktas avseende de tekniska 

byggnadssystemen. 

Motiv 

Faktorerna har betydelse för byggnadens energianvändning. Faktorerna 

tas även upp bilaga I p.3 i energiprestandadirektivet och behöver därför 

regleras i BEN. 

Tekniska byggnadssystem är ett begrepp som används och definieras i 

SS-EN ISO 13790:2008: ”teknisk utrustning för uppvärmning, kylning, 

ventilation, tappvarmvatten, belysning och elproduktion” (översatt). 

Beskrivningen överensstämmer i stort med energiprestandadirektivets 

definition av byggnadens energiprestanda avseende vad som ska ingå, 

nämligen energi för uppvärmning, kylning, tappvarmvatten och 

belysning. I BBR ingår delar av energianvändningen för dessa 

energiposter under definitionen av Byggnadens fastighetsenergi. 

Flera av de punkter som anges i bilaga I p.3 i energiprestandadirektivet 

omfattas av begreppet ”tekniskt byggnadssystem” varför det begreppet 

används i denna paragraf. 

Vissa av de faktorer som beskrivs i direktivets bilaga I p. 3 uttrycks på ett 

annat sätt i föreskriften BEN bland annat för att överensstämma med den 

svenska definitionen av byggnadens fastighetsenergi. BBR talar till 

exempel inte om ”inbyggda belysningsinstallationer” som direktivet utan 

i stället om ”fast installerad belysning i allmänna utrymmen och 

driftsutrymmen”. 

Det regleras vidare att faktiska driftförhållanden och reglerförluster ska 

beaktas. Faktiska driftförhållanden och reglerförluster anges särskilt 

eftersom det är viktigt att i beräkningen ta med hur de tekniska 

byggnadssystemens verkliga driftförhållanden och prestanda för att kunna 

avspegla och motsvara den uppmätta och normaliserade 

energianvändningen. 

I BBR idag anges att byggnadens specifika energianvändning får 

reduceras med energin från solfångare och solceller i den omfattning 

byggnaden kan tillgodogöra sig energin. Eftersom detta utgör en del av 

att fastställa byggnadens energianvändning flyttas denna skrivning från 

BBR till BEN. Samtidigt görs ett förtydligande att detta avser den energi 

som kan tillgodogöras för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten 

och byggnadens fastighetsenergi. Detta innebär ett förtydligande att 

Boverket


enbart elenergi från solceller som används till de energiposter som ingår i 

byggnadens energianvändning får tillgodoräknas. Om elenergi från 

solceller används till hushålls- eller verksamhetsenergi får denna inte 

tillgodoräknas vid fastställande av byggnadens energianvändning. 

I efterföljande paragraf (2 kap. 6 §) som behandlar brukarindata 

föreskrivs att vissa givna värden ska användas för energi till 

tappvarmvatten i energiberäkningen. I det allmänna rådet förtydligas att 

trots att detta givna värde ska användas så får det reduceras med den 

energi från solfångare eller solceller som faktiskt går till produktion av 

tappvarmvatten. 

Konsekvenser 



2 kap. 6 § 

Beskrivning 

Reglering av vilka brukarindata som ska användas vid beräkning av 

byggnadens energianvändning för småhus och flerbostadshus. 

Motiv 

Normalt brukande i en energiberäkning beskrivs genom brukarindata. 

Brukarindata behöver därför beskrivas och regleras i föreskriften. Data 

från Sveby (standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader) 

används. Dessa brukarindata är framtagen av bygg- och 

fastighetsbranschen. 

Den brukarindata som används i en energiberäkning har stor betydelse för 

resultatet. Ju mer detaljerad reglering av brukarindata desto mindre 

variation kan förväntas i beräkningsresultat för en och samma byggnad. 

Bostäder är en förhållandevis homogen byggnadskategori. Det möjliggör 

en detaljerad reglering av vilka brukarindata som ska användas. En 

detaljerad reglering leder till att bostadsbyggnader i högre grad uppförs 

under samma förutsättningar avseende termiska egenskaper och tekniska 

byggnadssystem än vad fallet blir utan en sådan detaljerad reglering. 

Inom Sveby har bygg- och fastighetsbranschen fastställt standardiserat 

brukande för bostäder vid beräkning av energiprestanda. Svebys brukarindata 

för nya småhus och för nya flerbostadshus används i föreskriften 

för att definiera normalt brukande för småhus och för flerbostadshus 19 . 

19 Brukarindata bostäder. Sveby 2012, version 1.0 

Boverket


Svebys tabeller med brukarindata används. Dock har vissa justeringar 

gjorts och de är framförallt dessa: 

 

 

Vädringspåslaget divideras med årsverkningsgraden för 

uppvärmningssystemet för att spegla levererad energi. 

Energi för tappvarmvatten divideras med årsverkningsgraden för 

produktion av tappvarmvatten för att spegla levererad energi. 

Utöver detta har justeringar och anpassningar gjorts avseende vissa begrepp. 

Till exempel har internvärme ändrats till internlast och hushållsel 

till hushållsenergi. Det har även gjorts vissa redaktionella ändringar, till 

exempel avseende hur närvarotid presenteras. Kolumnen med rubriken 

”anmärkningar” har tagits bort. 

Som komplement till tabell 1 och tabell 2 införs ytterligare en tabell från 

Sveby som beskriver antal boende per lägenhet vid beräkning av 

personvärme. Sveby anger dessutom att antal boende per lägenhet även 

kan användas för småhus, vilket också införs i föreskriften. Samma 

värden används men vissa redaktionella ändringar görs i tabellen. 

Energianvändningen till tappvarmvatten är brukarberoende men också 

installationsberoende. Samtidigt som det är av stor vikt att hantera den 

brukarberoende aspekten så är ambitionen att ge incitament att välja 

energieffektiva installationer. Av den anledningen införs möjligheten att 

det normaliserade värdet för energi till tappvarmvatten även får 

korrigeras för andra installationstekniska åtgärder som kan påvisas 

medföra en besparing. Exempel på det kan vara värmeåtervinning av 

spillvatten eller energieffektiva sanitetsarmaturer. 

När reglerna ger möjlighet att reducera det normaliserade värdet för 

tappvarmvatten för effektiva sanitetsarmaturer uppstår några frågor, dels 

vad effektiva sanitetsarmaturer är, dels hur mycket som sparas med 

sådana i jämförelse med ”vanliga” armaturer. En hänvisning görs till 

energiklass A enligt SS 820000:2010 för att bestämma vad som är 

effektiva sanitetsarmaturer. I nuläget är det inte klarlagt hur mycket som 

sparas i energi till tappvarmvatten genom att välja sådana armaturer. Det 

bedöms dock vara viktigare att medge och premiera denna typ av 

installationer trots att besparingspotentialen i nuläget inte är fullt 

klarlagd. Tills vidare väljer Boverket att i ett allmänt råd ange en 

besparingspotential på 10 procent, vilket bör vara en försiktig bedömning 

av besparingspotentialen. 

Boverket


Energideklaration får upprättas på beräknade värden i de fall det inte går 

att få tag i uppgifter om uppmätta värden, det vill säga i undantagsfall. Ett 

viktigt syfte med energideklarationen är att byggnader ska kunna jämföras 

med varandra energimässigt. En viktig grund för detta är att 

byggnadens energiprestanda bestäms på ett likartat sätt. Brukarindata vid 

en beräkning är av betydelse för detta. Därför anges att brukarindatan 

även kan användas vid upprättande av energideklaration baserat på 

beräknade värden. 

Konsekvenser 

Genom att reglera brukarindata skapas enhetlighet i tillämpningen som 

reducerar den variation som kan uppstå i energiberäkningar. Det leder i 

sin tur till att bostadsbyggnader uppförs under likartade förutsättningar 

avseende till exempel klimatskal. 

2 kap. 7 § 

Beskrivning 

Reglering av brukarindata som ska användas vid beräkning av 

lokalbyggnaders energianvändning. Brukarindata ska användas som 

motsvarar den avsedda användningen av lokalen. För energi till 

tappvarmvatten ska dock alltid 2 kWh/m 2 och år användas oberoende av 

lokalkategori. 

Motiv 

Normalt brukande i en energiberäkning beskrivs genom brukarindata. 

Brukarindata behöver därför beskrivas och regleras i föreskriften. 

Lokaler utgör en heterogen byggnadskategori med stor variation i 

energianvändning och brukande beroende på lokaltyp. Att i föreskrifter 

reglera hur normalt brukande ska hanteras för alla lokaler bedöms av den 

anledningen inte vara möjligt att göra. Normalt brukande kan därför inte 

regleras på samma sätt som för bostäder. Vad som är normalt brukande 

får i stället bedömas från fall till fall. Vad som är normalt brukande blir 

alltså i fallet lokaler den verksamhet som byggnaden är avsedd för. 

I det allmänna rådet redovisas dock brukarindata för de lokaltyper som 

finns tillgängliga idag enligt Sveby. Avsikten med denna information är 

att för åtminstone dessa lokalkategorier återge brukarindata som kan 

användas i de fall det inte går att få fram tillräckliga uppgifter om 

verksamheten, till exempel i energideklararationssammanhang. 

I föreskriften anges att värdet 2 kWh/m 2 och år ska användas för 

tappvarmvatten i energiberäkningen oberoende av lokaltyp och den 

Boverket


faktiska energianvändningen. Motivet är att lokaler ska uppföras under 

likartade förutsättningar, till exempel avseende klimatskal oberoende av 

energi till tappvarmvatten. 

Inom Sveby har bygg- och fastighetsbranschen fastställt standardiserat 

brukande för vissa lokaltyper vid beräkning och bestämning av energiprestanda. 

Svebys brukarindata för kontor 20 och för undervisningsbyggnader 

21 används i föreskriften i allmänt råd som exempel på 

brukarindata som kan användas i de fall man inte kan få fram uppgifter 

om avsedd verksamhet i en lokal. 

Svebys tabeller över brukarindata för kontor används med vissa 

justeringar, framförallt dessa: 

 

 

 



Anpassningar avseende vissa begrepp, till exempel har internvärme 

ändrats till internlast och verksamhetsel till verksamhetsenergi. 

Vissa redaktionella ändringar, till exempel avseende hur närvarotid 

presenteras. Kolumnen med rubriken ”anmärkningar” har tagits bort. 

Undervisningsbyggnader delas i Svebys dokumentation upp i kategorierna 

förskolor, grund- och gymnasieskolor samt högskolor och 

universitet. Svebys tabeller över brukarindata används i föreskriften med 

vissa justeringar, till exempel: 

 

 

 

 

 

Rumstemperatur, börvärde: de rader tas bort där det inte finns ett 

angivet värde i tabellen för lufttemperatur och drifttid. 



Vädringspåslaget divideras med årsverkningsgraden för 

uppvärmningssystemet för att spegla levererad energi. 

Under solavskärmning har ”g-värde” tagits bort. 

Justering av vissa begrepp, till exempel verksamhetsel till 

verksamhetsenergi. 

20 Brukarindata kontor. Sveby 2013, version 1.1 

21 Brukarindata undervisningsbyggnader. Sveby 2016, version 1.0 

Boverket


 

Vissa redaktionella förändringar, till exempel formatet för närvarotid, 

strykning av förkortningen VVC etc. 

För grund- och gymnasieskolor samt högskolor och universitet har 

tabellerna kompletterats med värden om effektavgivning per person. 

Denna information har också hämtats ur Svebys brukarindata för 

undervisningsbyggnader. 

Konsekvenser 

Konsekvensen av att använda värdet 2 kWh/m 2 och år för samtliga 

lokaler för energi till tappvarmvatten blir att vid uppförande av nya 

byggnader kommer lokaler att uppföras med samma förutsättningar 

oberoende av tappvarmvattenanvändningen. Kravnivån blir då lika för 

alla lokaler avseende termiska egenskaper och tekniska byggnadssystem, 

åtminstone i relation till tappvarmvattnets påverkan. Idag blir kravet på 

klimatskärmen och de tekniska installationerna i övrigt i praktiken 

strängare om lokalen har en högre energianvändning till tappvarmvatten 

än en annan lokal. 

Idag uppstår det situationer där byggherrar bedömer att vissa delar av 

tappvarmvattenanvändningen ska anses vara en del av byggnadens 

energianvändning medan andra delar ska ingå i verksamhetsenergin. Det 

är inte ovanligt att en byggherre väljer ett lägre värde för energi till 

tappvarmvatten i en beräkning än vad man totalt kan förväntas sig i 

byggnaden. I de fall byggherren har valt att använda 2 kWh/m 2 och år för 

tappvarmvatten och resten för verksamhetsenergi så förändras inte 

kravnivån enligt BBR. I de fall byggherren har använt ett högre värde än 

2 kWh/m 2 och år så leder förändringen till att det är lättare att uppfylla 

kravet 

Att införa värdet 2 kWh/m 2 och år för samtliga lokaler leder till att 

incitamenten genom byggreglerna för att välja effektiva installationer och 

energibesparande åtgärder avseende tappvarmvatten minskar. Boverket 

bedömer dock med dagens lokalkategorier i byggreglerna att det är 

viktigare att kraven på klimatskärmen och de tekniska installationerna är 

likartade än att på något vis premiera särskilt effektiva installationer för 

tappvarmvatten. 

Boverket



mätning och normalisering 

3 kap. 1 § 

Beskrivning 

Det föreskrivs att fastställande av byggnadens energianvändning ska ske 

på grundval av uppmätt energi. Hänvisning görs till de paragrafer som 

hanterar normalisering för bostäder respektive lokaler. Om en byggnad 

innehåller både bostäder och lokaler ska man genomföra en normalisering 

som beaktar båda. 

I det allmänna rådet ges upplysningar om hantering av mätuppgifter för 

energianvändning. 

Motiv 

De mätuppgifter som finns tillgängliga kan variera från fall till fall. I 

fallet uppförande av ny byggnad kan energi till uppvärmning, 

komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi vara 

uppmätta separat och kan därför användas direkt utan någon bearbetning 

före en normalisering. I fallet befintliga byggnader kan tillgängliga 

mätuppgifter vara begränsade. En vanlig situation är att de energiposter 

som ingår i byggnadens energianvändning mäts tillsammans, till exempel 

energi till uppvärmning och tappvarmvatten. I dessa fall behöver 

energiexperten beräkna energianvändningen utifrån de mätuppgifter som 

finns tillgängliga. Av den anledningen används uttrycket att byggnadens 

energianvändning ska fastställas på grundval av mätning. Detta 

förtydligas även i det efterföljande allmänna rådet. 

Fastställande av byggnadens energianvändning utifrån uppmätta värden 

kan ske i samband med uppförande av nya byggnader eller för äldre 

befintliga byggnader. Skrivningarna i det allmänna rådet har som avsikt 

att öka förståelsen för att de råd som ges i de efterföljande paragraferna 

kan vara mer eller mindre aktuella beroende på vilken situation som är 

fallet. 

Konsekvenser 


3 kap. 2 § 

Beskrivning 

Paragrafen reglerar bearbetningen av mätuppgifter före normalisering. 

Sist i det allmänna rådet finns text om omvandling av bränslevolym till 

energi. Denna text har flyttats från BBR avsnitt 9:7. 

Boverket


Motiv 

I framförallt fallet upprättande av energideklaration kan graden av 

mätning variera. Den hantering och bearbetning som behöver göra av 

mätvärdena kan variera. I fallet uppförande av ny byggnad bör en sådan 

bearbetning i de flesta fall inte behövas eftersom mätvärden för 

respektive energipost bör finnas tillgänglig. 

De situationer en energiexpertmöter kan vara mycket varierande. Antalet 

mätare kan variera, likaså vilken energianvändande utrustning som mäts 

genom dessa. I vissa fall ingår energianvändning för apparater och 

installationer i mätuppgifterna som inte ska ingå i byggnadens 

energianvändning. Vilken utrustning detta är kan variera från fall till fall 

och därmed också hur det bör hanteras. Det kan även ha inträffat 

särskilda händelser som till exempel att värme- eller ventilationssystemet 

eller själva mätsystemet inte har fungerat under del av året. I vissa fall 

finns inte uppmätta värden men däremot bränslemängd. 

Hur bearbetningen av uppmätta värden genomförs före normaliseringen 

har betydelse för fastställandet av byggnadens energiprestanda. Risken 

med att inte reglera denna bearbetning av mätvärden före normalisering 

är att det kommer att hanteras på olika sätt av energiexperter/byggherrar, 

vilket därmed skapar variation i fastställandet av energiprestanda vilket 

kan få negativa konsekvenser för jämförbarheten. Om det inte går att 

utforma regler som i tillräcklig hög utsträckning passar in i enskilda 

situationer finns det å andra sidan en risk att reglernas styr mot felaktig 

hantering av uppmätta värden i det enskilda fallet samt att trovärdigheten 

i och acceptansen för reglerna påverkas negativt. Boverket gör därför 

bedömningen att bearbetning av mätvärden före normalisering behöver 

regleras men att regleringen bör ske på en övergripande nivå (i motsats 

till en detaljerad reglering). 

Den övergripande regleringen ger vägledning till framförallt 

energiexperterna vid upprättande av energideklaration som tillsammans 

med den kompetens som certifierade energiexperter ska ha, bör vara 

tillräckligt för att bearbetningen genomförs på ett korrekt sätt. 

Samma regel fanns tidigare i BBR. Att detta nu istället regleras i den nya 

författningen BEN tillsammans med regler om omvandling av bränslevolym 

till energi innebär att hantering av mätdata samlas i samma 

föreskrift. Förtydligande om att det effektiva värmevärdet ska användas. 

Konsekvenser 

Reglerna styr mot förbättrad kvalitet. Underlättar för användarna av 

reglerna. 

Boverket


3 kap. 3 § 

Beskrivning 

Reglering av hur normalisering av energi till tappvarmvatten ska 

genomföras för bostäder. 

Motiv 

Energianvändning för tappvarmvatten kan variera mycket beroende på 

brukarna. Av den anledningen införs ett värde som bedöms motsvara en 

normal användning av tappvarmvatten och som byggnadens faktiska 

energi till tappvarmvatten ska normaliseras till. Syftet är att den 

fastställda energiprestanda ska spegla byggnadens energitekniska 

egenskaper snarare än hur byggnaden brukas. 

Energi till tappvarmvatten är både brukarberoende men också 

installationsberoende. Att fastställa byggnadens energianvändning knutet 

till normalt brukande enligt energiprestandadirektivet har högst prioritet. 

Ambitionen är dock att vid denna normalisering behålla incitamenten att 

välja installationstekniska lösningar som medför besparing av energi till 

tappvarmvatten. Av den anledningen får det normaliserade värdet 

reduceras med energi från solfångare och solceller samt andra 

installationstekniska lösningar som medför en besparing av energi till 

tappvarmvatten, till exempel värmeåtervinning av spillvatten eller 

effektiva sanitetsarmaturer. 

De grundvärden som används, nämligen 20 kWh/m 2 och år för småhus 

och 25 kWh/m 2 och år för flerbostadshus, är hämtade från Sveby 22 . Dessa 

grundvärden används i ett matematiskt samband tillsammans med A temp 

och årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten. Anledningen är 

att byggnadens energianvändning inte avser en specifik 

energianvändning, d.v.s. energi per A temp , utan energimängd per år dvs 

kWh/år. Byggnadens energianvändning avser också levererad energi. För 

att ge ett resultat i kWh/år levererad energi till tappvarmvatten införs 

därför grundvärdet tillsammans med A temp och årsverkningsgrad för 

tappvarmvatten enligt sambandet i tabell 3:1. Observera att 25 kWh/m 2 år 

också gäller för kategorin flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större 

och som till överväganden delen (>50 % A temp ) innehåller lägenheter med 

en boarea om högst 35 m 2 vardera. Detta berörs närmare i 

konsekvensutredningen för BBR (BFS 2016:13) 23 . 

22 Brukarindata bostäder, Sveby 2012, version 1.0 

23 Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler 

(2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9, november 2016. 

Boverket


Om solfångare eller solceller används i en byggnad har den uppmätta 

levererade (köpta) energimängden för tappvarmvatten per automatik 

reducerats med den energi som har kommit från solfångare eller solceller. 

Enligt föreskriften ska den levererade (köpta) energin ersättas med ett 

normaliserat värde för tappvarmvatten. Det tillskott som kommer från 

solfångare eller solceller försvinner därför vid normaliseringens 

genomförande. För att ändå få tillgodoräkna sig detta tillskott regleras att 

det normaliserade värdet får reduceras med lika mycket energi från 

solfångare eller solceller som har tillgodogjorts för tappvarmvatten i den 

specifika byggnaden. 

I det allmänna rådet ges värden på årsverkningsgrad för olika värmekällor 

som kan användas i de fall det inte går att få fram uppgifter om 

årsverkningsgrad i det specifika fallet. En byggherre bör i princip alltid 

ha uppgifter om årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten 

tillgängligt varför värdena som anges i tabell 3:2 i princip inte bör vara 

aktuella att använda vid uppförande av ny byggnad. Värdena kan däremot 

vara aktuella att använda i befintliga byggnader och vid upprättande av 

energideklaration. Ett övergripande syfte med föreskriften är att styra mot 

ett mer enhetligt fastställande av energiprestanda för att skapa en ökad 

och förbättrad jämförbarhet mellan byggnader. De värden som anges i 

tabellen är hämtade ur tidigare gällande föreskrifter om energideklaration 

för byggnader 24 . Dessa värden användes vid bestämning av ett 

referensvärde för liknande byggnader som den byggnad som hade 

energideklarerats. Värdena avser därför verkningsgraden för värmekällor 

i framförallt befintliga byggnader, och de avser också verkningsgrad för 

både uppvärmning och varmvattenproduktion. Det bedöms dock vara av 

vikt att ange värden som kan användas i de fall uppgifter inte finns 

tillgängliga för att styra mot en enhetlig bestämning av energiprestanda i 

detta avseende. Att inte göra det skulle ge utrymme för en större variation 

i bedömningarna vilket skulle motverka syftet med ökad jämförbarhet. 

I fallet uppförande av ny byggnad bör i de allra flesta fall mätuppgifter 

finnas för energi till tappvarmvatten med tanke på kraven enligt 9:7 

Mätsystem i BBR. I befintliga byggnader och vid upprättande av en 

energideklaration kan graden av mätning variera kraftigt. För att 

åstadkomma en normalisering behöver dock byggnadens levererade 

energianvändning för tappvarmvatten först bestämmas för att sedan 

ersättas med det normaliserade (normala) värdet. I de fall energi till 

tappvarmvatten inte mäts separat behöver därför denna energi bestämmas 

24 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, 

med ändringar till och med BFS 2012:9, BED5. 

Boverket


på annat sätt. Bestämningen bör i första hand grunda sig på den mätning 

som trots allt sker i byggnaden för att på så sätt komma så nära 

verkligheten som möjligt. I det allmänna rådet beskrivs därmed ett antal 

metoder att göra detta på utifrån den information som kan finnas 

tillgänglig. Beskrivningen i det allmänna rådet utgör en ordningsföljd 

som är rekommenderad att följa. 

Den första metoden utgår från att energi till tappvarmvatten mäts, men att 

förluster för varmvattencirkulation är inkluderat i denna mätning. Denna 

situation är aktuell för flerbostadshus. Det anges att 75 procent i dessa fall 

kan antas utgöra energi till tappvarmvatten och resterade förluster för 

varmvattencirkulation. Förluster för varmvattencirkulation kan variera 

kraftigt från byggnad till byggnad vilket bland återspeglas i en undersökning 

av BeBo 25 . Denna undersökning visar på ett intervall för de 

undersökta byggnaderna på cirka 2–28 kWh/m 2 och år. Ett medelvärde 

för samtliga fastigheter ligger på cirka 9 kWh/m 2 och år. En antagen 

energianvändning till tappvarmvatten på 25 kWh/m 2 och år (Sveby) och 

förluster för varmvattencirkulation på 9 kWh/m 2 och år ger att cirka 75 

procent i medeltal utgörs av förluster för varmvattencirkulation i denna 

undersökning. I undersökningen hänvisas också till andra källor som ger 

att detta medeltal kan vara rimligt. Trots den osäkerhet som finns i 

bestämningen då förlusterna kan variera kraftigt från fall till fall, så 

bedöms det vara viktigare att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid 

hanteringen av tappvarmvatten för att driva mot ökad jämförbarhet. Detta 

är framförallt knutet till upprättande av energideklaration. 

Den andra rekommenderade metoden utgår från att tappvarmvattenvolymen 

är känd. Denna bör då multipliceras med 55 kWh/m 3 . 55 kWh är 

den energimängd som krävs för att höja temperaturen på en kubikmeter 

vatten från cirka 8 o C till 55 o C. Detta värde rekommenderas för hela 

landet då tappvarmvattenvolymen är känd. I särskilt norra Sverige kan 

temperaturen behöva höjas mer, bland annat med tanke på en något lägre 

grundvattentemperatur, i södra Sverige något mindre. Räknat på 

temperaturhöjning från 5 o C till 55 o C, vilket skulle kunna motsvara 

situationen i Norrland i vissa fall, ger det energimängden 58 kWh/m 3 . En 

temperaturhöjning från 10 o C till 55 o C ger cirka 53 kWh/m 3 . Skillnaden 

mellan att använda 53 kWh/m 3 eller 58 kWh/m 3 i jämförelse med 55 

kWh/m 3 , ger en reduktion av energiprestandan med cirka 1,5 kWh/m 2 och 

år respektive en ökning med cirka 2 kWh/m 2 och år räknat på ett småhus. 

25 Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus – mätningar i 12 fastigheter. BeBo 

2015. 

Boverket


26 Att enbart använda ett värde innebär enklare regler och underlättar för 

användarna. Boverket bedömer att variationen i resultatet är så pass litet 

att det är möjligt att använda ett och samma värde i hela landet. 

Den tredje metoden som beskrivs i det allmänna rådet utgår från att man 

känner till kallvattenvolymen under mätperioden. Andelen varmvatten 

brukar schablonmässigt anges till cirka 35–40 procent av kallvattenvolymen. 

Detta motsvarar också vad som till exempel anges i Energimyndighetens 

undersökning om vattenanvändning i hushåll 27 . Resultatet av 

mätningar som återges i denna visar på en relativt stor spridning, men 

Energimyndighetens bedömning är att en andel på 35 procent är en 

användbar schablon för både småhus och flerbostadshus. Av den 

anledningen väljs faktorn 0,35. 

I det allmänna rådet anges vidare att man får reducera det normaliserade 

värdet för tappvarmvatten om man använder energieffektiva sanitetsarmaturer. 

Se avsnitt 2 kap. § 6. 

Konsekvenser 

Byggnadens energianvändning speglar i högre grad byggnadens energitekniska 

egenskaper, vilket ger ökad jämförbarhet. 

Bidrar till att energiprestandadirektivet uppfylls, det vill säga att energianvändningen 

fastställs vid ett normalt brukande. 

3 kap. 4 § 

Beskrivning 

Reglering av normal innetemperatur i småhus och flerbostadshus, samt 

hur korrigering av energi till uppvärmning ska genomföras vid avvikande 

innetemperatur. 

Motiv 

Innetemperatur är en av de brukarrelaterade parametrar som har en 

betydande inverkan på byggnadens energianvändning. För att normalisera 

för innetemperatur behöver man dels bestämma vad som är en normal 

innetemperatur, dels hur stor justering som ska göras per grad avvikande 

innetemperatur, och dels vilken information som ska ligga till grund för 

en normalisering. 

26 Beräkningsexemplet utgår från ett småhus på 130 m 2 , fyra personer med en 

kallvattenförbrukning på 160 l/person och dygn samt en andel tappvarmvatten utav 

kallvattenvolymen på 35 procent. 

27 Vattenanvändning i hushåll. Energimyndigheten ER 2012:03. 

Boverket


21 °C i småhus och 22 °C i flerbostadshus motsvarar bland annat vad 

som framkom i Boverkets undersökning av bebyggelsens energianvändning, 

tekniska status och innemiljö (BETSI) som genomfördes 

under åren 2007–2008. 

I Svebys brukarindata för bostäder anges att varje grads minskning av 

innetemperaturen kan innebära en minskning av energianvändningen med 

ungefär 3–5 kWh/m 2 och år i flerbostadshus beroende på om det finns 

värmeåtervinning i frånluften eller inte. Med antagande om ett flerbostadshus 

med FTX som uppfyller dagens krav på specifik energianvändning 

enligt BBR och med en tappvarmvattenanvändning på 

25 kWh/m 2 och år och för fastighetsenergi 15 kWh/m 2 år så ger det att en 

förändring på 1 °C (antagande 3 kWh/m 2 och år) ger en förändring på 

cirka 7,5 procent. Den procentuella andelen sjunker om man antar en 

högre energianvändning och utan FTX (med antagandet om 5 kWh/m 2 

och år/ °C). Eftersom det finns en osäkerhet i sig att bestämma innetemperaturen 

som varit fallet i en byggnad så finns det skäl att välja ett 

något försiktig värde. Av den anledningen fastslås att korrigeringen ska 

ske med 5 procent/ °C. 

En korrigering av energianvändningen på grund av avvikande 

innetemperatur kan inte baseras på muntliga uppgifter. Osäkerheten 

bedöms bli för stor, särskilt i fallet BBR och då ett värde på specifik 

energianvändning ska jämföras mot en kravnivå som är underställd 

kommunens tillsyn. Av den anledningen görs bedömningen att en 

korrigering av energi till uppvärmning ska eller bör baseras på mätning 

av lufttemperatur i byggnaden. Vid uppförande av ny byggnad känner 

man generellt till mycket om byggnaden, man kan även planera för 

mätning. Kommunen bedriver tillsyn att byggnaden uppfyller kravet på 

specifik energianvändning, vilket ställer särskilda krav på noggrannhet. 

Av den anledningen ställs det krav på att en korrigering av energi till 

uppvärmning på grund av en avvikande innetemperatur ska baseras på 

mätning av genomsnittlig lufttemperatur under uppvärmningssäsongen i 

fallet uppförande av ny byggnad. En sådan mätning kan gå till på olika 

sätt, till exempel som stickprov eller som mätningar under längre 

tidsperioder. 

Även vid upprättande av energideklaration bör en korrigering baseras på 

mätning. Energiexperten ska i de flesta fall besikta byggnaden, vilket sker 

vid ett tillfälle. Besiktningstillfället kan vara ett lämpligt tillfälle för 

mätning i representativa utrymmen. Energiexperten gör energideklarationer 

även utanför uppvärmningssäsongen. För att ta hänsyn till dessa 

något annorlunda förutsättningar som gäller i många fall vid upprättande 

Boverket


av energideklaration i jämförelse med verifiering enligt BBR ställs det 

mindre stränga krav på mätning av lufttemperatur vid en korrigering av 

energi till uppvärmning vid energideklaration. Det strängare kravet på 

mätning av lufttemperatur enligt ovan gäller dock om energideklarationen 

används för verifiering enligt BBR. 

Utrymmen i bostadsbyggnader kan ha haft en avvikande innetemperatur 

på grund av brister i de tekniska systemen. Sådana brister är inte 

relaterade till brukarna utan utgör en del av driftsförhållandena och ska 

därför återspeglas i energiprestandan och inte normaliseras. Därför 

regleras att korrigering inte får ske om den avvikande innetemperaturen 

beror på installationstekniska brister. 

Konsekvenser 

Byggnadens energianvändning speglar i högre grad byggnadens energitekniska 

egenskaper, vilket ger ökad jämförbarhet. 

Bidrar till att energiprestandadirektivet uppfylls, det vill säga att 

energianvändningen fastställs vid ett normalt brukande. 

3 kap. 5 § 

Beskrivning 

Reglering av att energi till uppvärmning och komfortkyla får korrigeras 

om internlaster avvikit från det normala och om detta gett upphov till en 

icke försumbar påverkan på energianvändningen. 

Motiv 

Utöver tappvarmvatten och innetemperatur finns det andra brukarrelaterade 

parametrar som påverkar energianvändningen, framförallt 

internlaster. 

Vad som är en icke försumbar påverkan behöver anges i paragrafen. Den 

anges till att vara av samma storleksordning som den som låg till grund 

för den procentuella korrigeringen på grund av avvikande innetemperatur 

i 4 §, dvs. 3–5 kWh/m 2 per grad. En icke försumbar bestäms motsvarar 

det lägre värdet i intervallet, dvs. 3 kWh/m 2 och år. 

Den internlast som särskilt kan påverka byggnadens energianvändning är 

hushållsenergi. Hanteringen av hushållsenergi beskrivs därför särskilt i 

det allmänna rådet, dels vad som kan anses vara en normal användning av 

hushållsenergi, dels hur man kan gå tillväga vid en korrigering av energin 

till uppvärmning på grund av en avvikande användning av hushållsenergi. 

Boverket


Konsekvenser 

Byggnadens energianvändning speglar i högre grad byggnadens 

energitekniska egenskaper, vilket ger ökad jämförbarhet. 



3 kap. 6 § 

Beskrivning 

Förtydligande att byggnadens klimatberoende energianvändning knuten 

till normalt brukande ska normalårskorrigeras. 

Motiv 

Efter att normalt brukande har hanterats för bostäder enligt 3–5 §§ ska 

den klimatberoende energianvändningen normalårskorrigeras. I det 

allmänna rådet görs en hänvisning till SMHI energiindex som kan 

användas vid en sådan normalårskorrigering. I fallet energideklaration 

sker denna normalårskorrigering automatisk i det elektroniska formulär 

som den certifierade energiexperten fyller i. 

Konsekvenser 


3 kap. 7 § 

Beskrivning 

Reglering av hur normalisering av energi till tappvarmvatten ska 

genomföras för lokaler. 

Motiv 

Paragrafen beskriver hanteringen av energi till tappvarmvatten för lokaler 

i likhet med 3 § för bostäder. Skillnaderna är: 

 

 

 

Det normaliserade värdet som ska användas för samtliga lokaler sätts 

till 2 kWh/m 2 och år för energi till tappvarmvatten. 

Det anges inte någon schablonmässig andel som energi till tappvarmvatten 

antas utgöra när denna mäts tillsammans med förluster för 

varmvattencirkulation. 

Det anges ingen schablon för andelen tappvarmvatten utav kallvattenvolymen 

som grund för bestämning av energi till tappvarmvatten. 

Lokaler är en heterogen grupp avseende energianvändning, och det gäller 

även energi till tappvarmvatten. 

Boverket


Konsekvenser 

Konsekvensen av att använda ett normaliserat värde för samtliga 

lokalkategorier blir att energiprestandan i högre grad kommer att spegla 

byggnadernas termiska egenskaper och tekniska byggnadssystem. 



Även för lokaler får det normaliserade värdet reduceras med energi från 

solfångare och solceller eller med den energibesparing för tappvarmvatten 

som särskilda installationstekniska lösningar kan medföra. I 

praktiken kommer dock detta spela en liten roll eftersom det normaliserade 

värdet är lågt. Dock bör den möjligheten finnas i likhet med för 

bostäder för att skapa en konsekvent hantering av dessa energimängder 

och installationer. 

3 kap. 8 § 

Beskrivning 

Reglering av normal innetemperatur i lokaler, samt hur korrigering av 

energi till uppvärmning ska genomföras vid avvikande innetemperatur. 

Motiv 

Paragrafen överensstämmer med 4 § för bostäder med följande skillnader: 

 

 

Eftersom lokaler utgör en heterogen byggnadskategori sett till de 

verksamheter som bedrivs i sådana byggnader kan inte en given 

normal innetemperatur anges i reglerna. I stället är normal innetemperatur 

den temperatur som är avsedd att hållas i lokalen. 

I det allmänna rådet förtydligas vad som menas med avsedd innetemperatur. 

Det kan vara den innetemperatur som byggnaden är 

projekterad för att hålla. När det gäller befintliga byggnader och vid 

upprättande av energideklaration kan det även vara aktuellt att 

bedöma avsedd innetemperatur med uppgifter från vad som är normalt 

för en viss verksamhetstyp. 

Konsekvenser 





Boverket


3 kap. 9 § 

Beskrivning 

Reglering av att energi till uppvärmning och komfortkyla får korrigeras 

om internlaster avvikit från det normala och om detta gett upphov till en 

icke försumbar påverkan på energianvändningen. 

Motiv 

Paragrafen ger i likhet med 5 § för bostäder möjligheten att korrigera 

energi till uppvärmning och komfortkyla på grund av avvikande 

internlaster. Vad som är normal internlast får dock bedömas utifrån den 

avsedda verksamheten i lokaltypen. Fortfararande anges i likhet för 

bostäder att en icke försumbar påverkan bör innebära en påverkan på 

minst 3 kWh/m 2 och år. 

Konsekvenser 





3 kap. 10 § 

Beskrivning 

Förtydligande att byggnadens klimatberoende energianvändning knuten 

till normalt brukande ska normalårskorrigeras. 

Motiv 

Efter att normalt brukande har hanterats enligt 7–9 §§ för lokaler ska den 

klimatberoende energianvändningen normalårskorrigeras. I det allmänna 

rådet görs en hänvisning till SMHI energiindex som kan användas vid en 

sådan normalårskorrigering. I fallet energideklaration sker denna normalårskorrigering 

automatiskt i det elektroniska formuläret som den 

certifierade energiexperten fyller i. 

Konsekvenser 


3 kap. 11 § 

Beskrivning 

Reglering av att uppmätt energianvändning kan få normaliseras genom 

jämförande energiberäkningar vid normalt brukande och ett normalår och 

hur byggnaden faktiskt har använts och uteklimatet under mätåret. 

Boverket


Motiv 

Detta alternativ bedöms ge möjligheten till en fullgod normalisering av 

uppmätta värden, och kan vara ett lämpligt alternativ i samband med 

uppförande av ny byggnad. 

I fallet uppförande av ny byggnad har man redan gjort en beräkning och 

har en energimodell som kan återanvändas vid en normalisering. Såsom 

paragrafen är formulerad kan metoden användas även på enklare 

byggnader som småhus och flerbostadshus men det måste trots detta ske 

genom ett dynamiskt beräkningsverktyg. 

Konsekvenser 


Boverket

Bilaga A – Gränsdragningslista 

Energianvändare 

Ingår i byggnadens 


Apparater 

El för apparater, exempelvis diskmaskin, tvättmaskin och 

torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och 

andra hushållsmaskiner, datorer, skrivare, TV och annan 

hemelektronik, verktyg, och dylikt 

El för verktyg, maskiner, apparater, tillverkning, processer etc. 

som används i yrkesmässig verksamhet 

El till hiss 

El till serverrum, datorcentral eller liknande 

Laddstolpe för elbil 

Värme och kyla 

Golvvärme, handdukstork eller annan apparat i våtrum avsedd 

för uppvärmning 

Handdukstork eller annan apparat i våtrum, (dock ej 

golvvärme, skärpt tolkning enligt BBR 16) med annat primärt 

syfte än uppvärmning (exempelvis handdukstorkning) och där 

rummet har annan värmare för uppvärmning eller ligger 

centralt, utan kylande ytor mot kallare utrymmen eller mot det 

fria 

Infravärme på balkong, inglasad balkong, loggia, terrass eller 

uteplats som installerats av hyresgäst eller brukare 

Motorvärmare 

Värmekablar i hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar i tak 

eller terrasser, avsedda att förhindra isbildning 

Elvärme som kallrasskydd 

Värmekabel i mark, avsedd för snösmältning, frysskydd för 

ledning eller liknande 

Energi till pool eller bassäng 

Energi till bastuaggregat 

Värme för ventilation och kyla för verksamhet utöver 

ordinarie drifttid 

Kyla till serverrum, datorcentral, motionslokal, laboratorium, 

restaurangkök, kyldiskar eller likn. 

Apparater som är placerade utanför byggnaden men avser att 

försörja byggnaden, t.ex. pumpar och fläktar till frikyla 

Varmvatten 

Tappvarmvatten enligt typvärden i BEN 

Tappvarmvatten utöver typvärden i BEN 

Ventilation 

El till fläktar for basventilation för bostäder, lokaler, 

restauranger, motionslokaler, garage, laboratorium 

Elenergi till följd av forcering av ventilation 

Forcering av spiskåpa. Ökad elenergi till fläkt vid forcering av 

spiskåpan i anslutning till matlagning eller annan aktivitet. 

Ökad elenergi för annan verksamhet som endast är tillfällig 

El till fläktar för restaurangkök 

Dragskåp, dragbänk i laboratorier (vilka inte ingår i 

basventilationen) 

Ja 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Nej 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Boverket

Belysning 

Utebelysning avsedd att lysa upp byggnadens fasad, entréer 

eller utrymmet under större skärmtak (även om ljuskällan är 

placerad på ett avstånd från byggnaden) 

Utebelysning på byggnadens fasad vid entréer till enskilda 

lokaler eller lägenheter, och deras balkonger, uteplatser, 

terrasser etc. 

Utebelysning vars funktion är att lysa upp området kring 

byggnaden, men inom fastigheten (gårdsbelysning) 

Belysning inomhus i bostadslägenheter, lokallägenheter, 

cellkontor, kontorslandskap, mötesrum m.m. 

Belysning inomhus i gemensamma utrymmen som trapphus, 

hiss, källare tvättstuga och förråd 

X 

X 

X 

X 

X 

Boverket

Bilaga B – 

Energideklarationsregistret 

I figur B.1–B.3 visas uppgifter från Boverkets validitetskontroll av 

energideklarationer som upprättats 2015. 

Figur B.1: Angiven tappvarmvattenenergi för småhus i energideklarationer 

upprättade 2015 

35 

30 

Småhus 

25 

Frekvens (%) 

20 

15 

10 

5 

0 

0-5 

5-10 

10-15 

15-20 

20-25 

25-30 

30-35 

35-40 

40-45 

45-50 

50-55 

Varmvattenenergi (kWh/m 2 år) 

55-60 

60-65 

65-70 

70-75 

75-80 

Figur B.2: Angiven tappvarmvattenenergi för flerbostadshus i energideklarationer 


35 

30 

Flerbostadshus 

25 

Frekvens (%) 

20 

15 

10 

5 

0 

0-5 

5-10 

10-15 

15-20 

20-25 

25-30 

30-35 

35-40 

40-45 

45-50 

50-55 


55-60 

60-65 

65-70 

70-75 

75-80 

Boverket

Frekvens (%) 

Figur B.3: Angiven tappvarmvattenenergi för lokaler i energideklarationer 


35 

30 

Lokaler 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

0-5 

5-10 

10-15 

15-20 

20-25 

25-30 

30-35 

35-40 

40-45 

45-50 

50-55 


55-60 

60-65 

65-70 

70-75 

75-80 

Box 534, 371 23 Karlskrona 

Telefon: 0455-35 30 00 

Webbplats: www.boverket.se

FLIK 08 Föreskrift BFS BEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?