VARAmed nr 1 2020

I huvudet på
en kommunikatör
Få yrken är lika komplicerade att förklara som kommunikatörens.
Det handlar om en yrkesroll som förändras i rasande
tempo med krav på stor bredd och djup i en värld där det
lokala samhället är en del av det globala. Våra tidigare små
cirklar har rubbats, på gott och ont.
skrivande stund har jag varit kommunikatör i ett år här i
I Varabygdens församling. Jag heter Titti Fabritius och har
en bakgrund som bl.a. kommunikationsvetare, medielärare,
författare, reporter m.m. Nu är jag den som exempelvis har
skrivit, fotat och layoutat det mesta i denna tidning, på hemsidan
m.m. Men många undrar ändå vad en kommunikatör är
och gör. Och det är mycket!
Kort historik
Sedan tryckpressens dagar har olika medier etablerat sig på
kontor och i hemmiljöer. Steget från en tv-skärm till dator
var sen inte långt. Numera kan man t.om. operera in datorer
i kroppen. Med en snabb digital utveckling har även flera yrkesroller
förändrats i samhället och helt nya tillkommit.
Vi har gått från ett analogt informationssamhälle till ett
digitalt interaktionssamhälle på kort tid. Förr var det en sekreterare,
ofta deltidsarbetande kvinna, en levande skrivmaskin
åt chefen vilken informerade i en envägskommunikation. Det
var inte fråga om dialog eller att skapa intresse och aktivera
människor utifrån deras egna vilja. Hör och gör.
Papper, penna och skrivmaskin med brev och post, byttes
ut mot dator. Med en uppsjö programvaror för ordbehandling,
e-post, digitala arkiv, fildelning, webbpublicering, grafisk
design etc växte nya yrkesroller fram. Kommunikatören
kan vara en mix av beteendevetare, IT-tekniker, grafisk designer
m.m. och arbetar med information och kommunikation
på helt andra sätt än tidigare. Nu handlar det om att skapa
förändringar i attityder, beteende och känsla kring organsationen
eller företaget för att locka och engagera människor.
Bevakning och informationsdesign
”Syns man inte, finns man inte” - en devis som handlar om
att tränga igenom all den information som sköljer över oss
varje sekund. Har du tänkt på hur många företag som säljer
tvättmaskiner, på sistone? Den som behöver en ny tvättmaskin
just nu vet. Det är när behovet uppstår som man börjar
söka information. Plötsligt vimlar det av tvättmaskiner! Det
är i de stunderna multinationella företag som Google och
Facebook vill veta att du söker efter en toppmatad tvättmaskin
med 1400 varv centrifug nära Kvänum. Det du gör som
konsument övervakas även om du inte är direkt digitalt aktiv.
Allt du handlar i fysisk butik, var du är och vad du gör registreras
numera av någon digital teknik. Exempelvis kan jag via
Titti Fabritius, kommunikatör
Foto: Församlingens arkiv
analysverktyg och statistik se att de som surfar in på vår
hemsida vanligtvis gillar god mat, letar recept och dryck
på webben, söker underhållning och gillar husdjur. Mer än
varannan av församlingsborna använder mobilen (de flesta
har Android) för att gå in på vår hemsida, var tredje en
dator och resten surfplatta.
Sedan jag valde att betona vår app Kyrkguiden har beteendet
förändrats i Vara. Allt fler laddar ner appen och
söker information om våra verksamheter, söker kyrkor etc.
Under en fjortondagars period ökade besöken på vår hemsida
med 146 helt nya användare. Genom en kontaksida för
ideellt arbete har vi fått kontakt med både hjälpsökande
och människor som vill hjälpa till. Möjlighet att anmäla
sig till olika verksamheter via hemsidan kommer också att
öka. Först ut var anmälningar till konfirmation, som har
fungerat mycket bra för en generation som är van att använda
nätet för allt.
Är man tvungen att ha dator?
Digital teknik är mänskliga aktiviteter. Det är vi som
använder teknik med en möjlighet att ta del av mänsklig
gemenskap, på samma sätt som vi tar en bil till kyrkan, cykel
till affären eller talar med någon som återberättar vad
prästen sa i söndags. Innan telefonen kom var det fysiska
möten som gällde. Byskvaller tog sin lilla tid för att spridas
och inte alla nåddes, som väl var ibland. Under lång tid var
det faktiskt kyrkan som var platsen man gick till för att få
veta det senaste. Och man var under en tid också tvungen
att gå dit fysiskt, ofta långa sträckor, för att informera sig
om både rikets och byns nyheter och händelser. Det är enklare
att vända sig till digital information och nyheter idag.
Hur gjorde man förr?
Ett barn frågade sin farmor: ”Hur gjorde ni utan tv och
mobiltelefon? Hur kunde ni veta när och var ni skulle
träffas?” Svaret blev: ”Vi talades vid när vi träffades.” Det
säger en del om gemenskap. Vi har sedan den obligatoriska
kyrkgången blivit ganska bekväma och asociala. Men det
slår tillbaka. Vi vill veta så mycket hela tiden att vi drabbas
av informationsstress och relationerna tar skada. Många
hävdar att samhället har blivit ”kallare”.
fortsättning på sidan 26
24 VARAmed! i Varabygdens församling