masen-vecka-6-total

10 DEBATT
Tråkigheter som inte
borde förekomma
Vår fantastiska kommun blir
allt populärare att bo i. Inflyttningen
är stor och med det en
hel del bostadsbygganden. Kommunen
har ett rikt kulturliv, näringsliv
och en närhet till en underbar
natur. Det är något som vi
tycker är väldigt bra på många
sätt.
Tyvärr så finns det även mindre
bra saker som inte borde får förekomma.
Ungdomar har fått
sina kläder stulna på skolan,
gäng fortsätter sina brott med
skadegörelse i resecentrum och i
Präntaren. Det finns bekymmer
med droger som går ned i skolåldern.
Många känner sig otrygga
i dessa miljöer. Trots kommunens
goda avsikt i medborgarlöftet
med polisen så finns dessa
bekymmer i kommunen.
Vi har på olika sätt lyft dessa
otrygghetsfrågor och vill än mer
att dessa frågor hamnar högst
upp på dagordningen. Vi ser det
som ytterst allvarligt om trenden
inte stoppas. I nyhetsmedia läser
Hur bedömer samhället skuld
i samband med övergrepp mot
kvinnor? Och vilka sanktioner
kan anses lämpliga mot förövarna?
Om vi antar att många män
bär på den typen av driftmässiga
begär som kan slå över i trakasserier
och misshandel av kvinnor.
Betyder det att gärningsmannen
bör få lindrigare straff, eftersom
de inte rår för det? Eller tvärtom
bestraffas hårdare för att det kan
vara den effektivaste metoden
att hålla en stark och vida spridd
drift i schack? Blir en människa
fri från sitt personliga ansvar på
grund av avvikande driftmässiga
behov, som leder till övergrepp? I
vart fall så vet vi att enligt svensk
lag är bristande moral inget som
fritar någon från personligt ansvar.
Jämfört med många andra länder
har Sverige förhållandevis lindriga
straff för våldtäkt och annan
misshandel. Detta trots att antalet
ökat dramatiskt sedan 1970-talet,
då många viktiga lagar ändrades
i vårt land. Flera av dem minskade
samhällets krav på personligt
ansvar, till förmån för kollektivt
ansvar. Ett exempel är tjänstemannaansvaret,
som avskaffades
den i januari 1976. Ett annat är lagen
om anställningsskydd (LAS),
man om en stor ökning av ungdomar
och barn som blir rånade.
Fler av dessa brott riskerar att
öka avsevärt om vi inte agerar
kraftfullt.
Från vårt håll har vi lagt förslag
om fler vuxna i skolan, kameraövervakning
som stöd för
rättsväsendet och polisen, vi har
föreslagit resurser för utökad
väktarverksamhet m.m. Vi tror
också att politiken måste än mer
samverka för att nå bästa möjliga
resultat. Vi tänker fortsätta lyfta
dessa frågor med brottsligheten
som inte borde få förekomma i
en sån fin kommun som Strängnäs.
Här gäller det att samverka
med alla möjliga krafter och resurser
för att vår kommun ska
bli ännu bättre än idag. Stölder,
narkotika och skadegörelse ska
bli ett minne blott. Det ska helt
enkelt bort från våra gator!
Björn Karlsson, Gruppledare
SD Strängnäs.
Linda Hefvelin, Ordförande
SD Strängnäs
Personligt ansvar
som överlät åt arbetsmarknadens
parter att avgör tvister i samband
med uppsägning och avsked av
anställning. Även medbestämmandelagen
(MBL) begränsade
det personliga ansvaret.
”Koncensus”-begreppet blev tidens
mantra, vilket i praktiskt avseende
innebar att alla beslut blev
föremål för behandling av flera
personer, som skulle vara överens
innan beslut kunde fattas.
En ofrånkomlig psykologisk
konsekvens av denna utveckling
blir naturligtvis att det personliga
ansvaret, rent generellt, minskar
på alla områden. ”Det var inte
mitt fel, det var gruppens!”, blev
en vanlig replik eller tanke. Och
som regel blev antalet syndabockar
begränsade till en och annan
generaldirektör eller verkställande
direktör. Tjänstemannen
på kommunkontoret som begått
tjänstefel kunde känna sig lugn.
Var det riktigt illa så bytte man
kommundirektör.
När det gäller dagens våldtäktsförövare
så är det tydligen miljön
som tagit över ansvaret.
Stig G Daun
Brogatan 12,
645 61 Stallarholmen
2020-01-28
”Ingen människa med omfattande
vård behov ska tvingas runt i olika
organisationer där ingen har
helhetsansvaret”
Det har under en lång tid funnits
flera orosmoln när det
gäller den höga narkotikadödligheten
i Sverige och den bristande
missbruks- och beroendevården.
Frågor som måste ses
över och göras något åt. Många
personer med alkohol- och eller
narkotikaberoende lever
dagligen med känslor av skuld
och skam. Stigmat är stort. Fördomar
om att beroende skulle
vara en karaktärssvaghet och
att man bara behöver ”rycka
upp sig” för att bli av med sina
problem lever kvar. Detta trots
att vetenskapen tydligt visar att
beroende är en hjärnsjukdom.
Om än dock en självförvärvad
sådan.
Dessvärre saknas det jämlik
tillgång till evidensbaserad
beroendevård. Därtill delas
ansvaret för missbruks- och
beroendevård idag mellan socialtjänsten
och hälso- och sjukvården.
Det medför att många
svårt sjuka personer hamnar
mellan stolarna och inte får den
vård de behöver. Nyligen kom
en studie som visar att majoriteten
av de studerade 180 personerna
som dött av överdoser
i Skåne hade haft kontakt med
socialtjänsten, men endast 75
procent av har varit i kontakt
med någon del av sjukvården
under sitt sista levnadsår. Trots
Skolutvecklingsprogrammet 2023
När man lägger ordet på tungan känns det bra, skolutvecklingsprogrammet
2023.
Nu har det gått några veckor på det nya året 2020 och jag
har en fråga att ställa. Är det en illusion eller fungerar
det i praktiken det här med utveckling och en likvärdig
utbildning?
Svaret är tyvärr NEJ, idag fungerar det inte.
Det är bara några år kvar på programmet, var står vi
och vad har hänt? Ser man på den likvärdiga skolan för
alla så lovar programmet mycket till varje enskild elev,
utifrån den enskilda elevens förutsättningar.
Sorgligt nog så har politiken inte levererat en skola för
alla, trots skollagens formuleringar och utvecklingsprogram
2023.
Många fler elever tillbringar mer tid hemma utan möjligheter
att vara i skolan, många fler vårdnadshavare
känner sig maktlösa, inga konkreta åtgärder, inte fler
åtgärdsprogram, inte fler elever som når målen. Det är
att mer än 80 procent av de
narkotikarelaterade dödsfallen
orsakades av opioider var det
bara en fjärdedel som fått läkemedelsassisterad
behandling
för opioidberoende (LARO) under
det sista levnadsåret. Det är
anmärkningsvärt då det finns
starkt vetenskapligt stöd för att
LARO minskar narkotikadödligheten.
Narkotikarelaterade dödligheten
i Sverige är oacceptabelt
höga, men det är värt att notera
att en nylig rapport från Folkhälsomyndigheten
visar att
dödligheten minskade med tio
procent 2018. Orsaken är inte
fastställd, men sannolikt är en
bidragande orsak den ökade
tillgången till naloxon – ett läkemedel
som kan häva en opioidöverdos.
Att snabbt kunna ge
en livräddande hjälpinsats vid
en eventuell överdos är mycket
viktigt. Vi kristdemokrater vill
därför att även anhöriga ska få
tillgång till naloxon.
läget för huvudmannen, alltså de ansvariga politikerna
i Strängnäs kommun. Det sker inte tillräcklig leverans.
Dags att vakna innan tolvslaget 2023 och vi kliver in
i det året då allt ska vara klappat och klart. Framtiden
kommer fort. Det är dags att aktivera kompensatoriska
åtgärder. Jag är trött på okunskapen om alla elever som
utsätts för ett livslångt mänskligt lidande. Jag är trött på
att höra att elevpengen höjs, när det bara är en omskrivning
för en ökning som inte ens klarar av lönejusteringar
för pedagoger och lärare.
Min upplevelse är att skolutvecklingsprogrammet är
en skymf mot de elever som inte får uppleva ett lärande
som lever upp till skollagen.
Vi behöver en utbildningsort som levererar utvecklande
lärande till ALLA elever. Vi vill inte ha mer av
en nedbrytande trend där alla inte får möjligheter att
lyckas. Leverera det ni lovat!
Förälder och vänsterpartist
Vi vill också stärka det förebyggande
arbetet och polisens
möjlighet att tidigt bryta ett
missbruk innan det utvecklas
till ett beroende. Lagen behöver
alltid främja vård och prevention.
Vi avsätter också medel i
vårt budgetalternativ för att förvalta,
kvalitetssäkra och vidareutveckla
förebyggande metoder
som visats vara framgångsrika.
Ingen människa med omfattande
vårdbehov ska tvingas
runt i olika organisationer där
ingen har helhetsansvaret. Vi
vill därför att hälso- och sjukvården
ska vara ensam huvudman
för vården av personer med
beroende och psykisk ohälsa.
Det är därför glädjande att en
enig riksdag i maj förra året gav
regeringen i uppdrag att se över
frågan om hur ansvaret för vård
vid samsjuklighet i form av psykisk
ohälsa i kombination med
beroendesjukdom kan samlas
hos en huvudman. Nu gäller det
att S/MP-regeringen verkställer
riksdagens vilja. Det är hög tid
att skapa en beroendevård utan
skuld och skam.
Vi kristdemokrater eftersträvar
ett narkotikafritt samhälle
och vi arbetar konsekvent för
att stoppa alla tendenser till
drogliberalisering. Det centrala
är att den narkotikapolitik som
förs är vetenskapligt förankrad
och leder till ett minskat
mänskligt lidande.
Pia Steensland (KD)
riksdagsledamot för Sörmland
och verksam i socialutskottet
Docent och beroendeforskare
vid Karolinska Institutet
Gör skillnad för flickors framtid!
Bli Flickafadder plansverige.org