vecka8

NYHETER NYKVARN 23
1 249 säger nej till detaljplanen
I samband med att detaljplanen
för Älgbostad
ställdes ut för granskning
startade föreningen
Älgbostads vänner
en namninsamling - ett
folkinitiativ – för att
samla de Nykvarnsbor
som vill se kommunens
ursprungliga planer för
Älgbostad förverkligade.
I fredags lämnades
namninsamlingen in
till kommunen.
MATS SÖDERSTRÖM
I fredags lämnades en namninsamling
med total 1 249 underskrifter
som samtliga motsätter
sig kommunens detaljplan för
området vid Hökmossbadet som
också går under namnet Älgbostad.
Bakom namninsamlingen
står föreningen Älgbostads vänner
med Nykvarnsborna Åke
Andersson, Tomas Östlund och
Christer Olsson som initiativtagare.
– Det är många av de som skrivit
på som också har lämnat synpunkter,
berättar Åke Andersson.
Ganska tidigt utkristalliserade
det sig ett antal åsikter som
sedan har hängt med genomgående.
För att samla in åsikter har föreningen
mestadels stått i Nykvarns
centrum och pratat med
medborgare, men de har också
Kommunvägledare Elin Hammarström Bjelkmark tar emot 1 249 underskrifter från en av initiativtagarna till föreningen Älgbostads vänner, Åke Andersson.
använt sig av sociala medier för
att nå ut till Nykvarnsborna.
– Vi la upp listorna på nätet och
sedan har folk skrivit ut och själva
samlat in namn, säger Åke.
Bilden jag har fått när jag har
pratat med folk är att 80 procent
tycker att det är fel att bygga
där, 10 procent bryr sig inte och
10 procent tycker att byggplanerna
är bra.
Förhoppningen nu är att man
ska kunna övertyga politiker att
ändra uppfattning så att byggplanerna
kan stoppas.
– Kommunstyrelsen har ju redan
tagit beslut om att godkänna detaljplanen,
förklarar Åke. Om
kommunfullmäktige nästa gång
också gör det så är det ju i princip
kört. Så vi hoppas ju att vi
ska kunna påverka några politiker
att byta sida. Men i annat fall
kommer vi att överklaga om vi
inte tycker att de åsikter vi har
lämnat in har beaktats. .
PRESSMEDDELANDE
Stora brister i trafiksäkerhets- och miljökontroll
I en ny rapport varnas för stora
brister i kontrollen av hur trafiksäkra
svenska fordon är.
Samma rapport pekar ut att miljökontrollen
som sker vid besiktningen
inte fungerar. Statistiken
visar nu att andelen miljöunderkända
fordon kraftigt minskat.
Samtidigt finns ingenting
som tyder på att fordonsflottan
plötsligt blivit avsevärt mycket
renare. Statistiken visar istället
att tiotusentals fordon nu släpps
igenom besiktningen trots att de
har ickefungerande avgasrening.
I veckan stod Sverige värd för en
global trafiksäkerhetskonferens,
med deltagare från ett stort antal
länder. På agendan fanns det
globala trafiksäkerhetsarbetet
och syftet är att komma till bukt
med de stora problem som trafikolyckor
orsakar världen över.
Sverige används ofta som ett positivt
exempel i trafiksäkerhetssammanhang,
men nu varnar
branschorganisationen Fordonsbesiktningsbranschen
för att
brister finns även i det svenska
regelverket.
De regler som styr vad som kontrolleras
under besiktningen har
inte uppdaterats sedan slutet av
1980-talet. Det innebär bland
annat att moderna säkerhetsfunktioner
inte kontrolleras och
att elbilar inte genomgår någon
specifik kontroll. Regeringen
meddelade under förra veckan
att man höjer ambitionerna i trafiksäkerhetsarbetet,
bland annat
genom att sätta ett nytt etappmål
för minskningen av antalet döda
och allvarligt skadade i trafiken.
En del i det borde handla om att
modernisera besiktningsreglerna,
menar besiktningsbranschen.
— Vi skulle vilja kontrollera
grundläggande moderna säkerhetsfunktioner
så att vi kan
säkerställa att dessa fungerar
och vi skulle vilja kontrollera
elbilar på ett bättre sätt ur ett
säkerhetsperspektiv. Det är en
hygienfaktor att Sverige som
trafiksäkerhetsförebild i världen
har besiktningsregler anpassade
till den moderna fordonsflottan,
säger Tord Fornander som är
ordförande för Fordonsbesiktningsbranschen.
Förändrade regler för bland
annat avgasmätning vid besiktningen
har inneburit en dramatisk
ökning av antalet fordon
med felaktig avgasrening som
rullar på vägarna. Detta enligt
ny statistik som visar att andelen
fordon som underkänns på
grund av miljöskäl har minskat
mycket drastiskt sedan föreskriftsändringen
som skedde
i maj 2018. I praktiken betyder
detta enligt branschorganisationen
att tiotusentals fordon som
tidigare underkändes och åtgärdades
numera kan fortsätta
trafikera vägarna och släppa ut
hälsofarliga ämnen. Det handlar
om cirka 65 000 fordon per år
som tidigare underkändes men
numera godkänns vid besiktningen.
— Vi ser en mycket kraftig ändring
precis vid regeländringen.
Det finns ingenting som tyder på
att fordonsflottan plötsligt blev
avsevärt mycket renare i maj
2018, snarare visar statistiken
att tiotusentals fordon nu släpps
igenom besiktningen trots att
de har ickefungerande avgasrening.
Det är allvarligt, eftersom
människor tyvärr blir sjuka och
dör av dessa utsläpp, menar Tord
Fornander.
Statistiken visar nu att andelen
miljöunderkända bensinfordon
minskat med 40 procent medan
underkända dieselfordon mer
än halverats. Enligt Fordonsbesiktningsbranschen
placerar sig
Sverige nu i bottenskiktet i EU
vad gäller kravnivån vid besiktningen.
Än så länge har det varit
tyst från regeringen, och några
planer på att ändra föreskriften
finns inte hos Transportstyrelsen,
som är ansvarig myndighet.
— Man måste komma ihåg att
för varje månad som reglerna
tillåts vara kvar så släpps smutsiga
bilar igenom besiktningen,
vilket får konsekvenser för människors
hälsa. Vi tycker att politiken
borde ta ställning för en
nollvision, som tydligt pekar ut
att Sverige ska vara ett land där
ingen dör eller blir allvarligt sjuk
på grund av farliga utsläpp från
trafiken. Sverige har alla förutsättningar
att uppnå detta, men
då måste regelverken skärpas. .