Puckenbladet 2019-2020

PUCKENBLADET 2019-2020
Christoph Treier berättar ur sitt perspektiv
om orsakerna till varför barn och unga slutar
idrotta allt tidigare. Det är värt att utveckla
hans resonemang en aning.
Det pratas och skrivs rätt mycket bl.a. i
Sverige om elitsatsningar vs. breddsatsningar.
Allt oftare vill föreningarna i Sverige avveckla
elitsatsningarna, eftersom effekterna av dem
blivit att väldigt många unga slutar för tidigt
med sin idrott när de blivit bortvalda ur en
specifik grupp. Detta fenomen kallas inom
idrottsvärlden för utslagning.
Modern forskning visar att barn och unga inte
blir bättre senioridrottare trots att de redan
i 10-12 års åldern blir uttagna till elitgrupper.
I Finland verkar det som att vi inte ännu
fått den föräldrarörelse likt den i Sverige där
föräldrarna vill se breddsatsningar framom
elitsatsningar.
Det är just i 10-12 års åldern när många
idrottsföreningar inleder sina urgallringar av
unga talanger. I den här åldern är utvecklingsnivån
och mognadsnivån väldigt spretig, och
kan variera med t.o.m. 8 år! Det gör ju per
automatik att de man väljer ut inte nödvändigtvis
har större talang, utan bara är tidiga i
sin utveckling.
Inom forskningen på detta område pratas det
om s.k. fysisk mognad, dit hör t.ex. längd,
snabbhet, vighet, koordination och styrka.
Dessa kan man som tränare relativt enkelt se
och mäta, vilket gör att det ofta är just dessa
egenskaper som ligger till grund för om man
anses vara en talang eller inte. Man lämnar
andra viktiga egenskaper som motivation,
målmedvetenhet, envishet o.s.v. utanför.
Dessutom glömmer man ofta bort att det ju
är fullkomligt omöjligt att veta om ett barn
fortfarande är snabbt, starkt o.s.v. när det
t.ex. fyllt 17 år. Eller om ens barnet har något
intresse kvar då.
överrepresentation av hockeyspelare som är
födda tidigt på året. I den svenska hockeyligan,
SHL, kan man se denna effekt tydligt
för säsongen 2019/2020, diagrammet nedan.
Barn som föds tidigt på året har vid alla
givna tidpunkter på ett kalenderår ofta hunnit
bli mer fysiskt utvecklade än barn som
föds sent på året. De ligger före i utvecklingen
vilket gör att de i högre grad väljs ut i
olika sammanhang.
Det finns statistik från många idrottsgrenar
över den s.k. ålderseffekten, som styrker
påstående att de som är tidigt födda på
året är de som blivit uttagna till t.ex.
landslag eller mästerskap. Med detta som
bakgrund är det relevant att fråga sig om de
verkliga talangerna eller framtida stjärnorna
är de som valts ut?
Finns risken för att det endast är de fysiskt
mest utvecklade som har blivit utvalda? Vad
händer när de senare utvecklade hunnit
ifatt? Finns chansen att de skulle ha blivit
ännu duktigare än de tidigt födda om de
bara skulle ha fått chansen?
Faktum är att många elitklubbar i bl.a.
Sverige insett detta, att risken är för stor
att de missar potentiella framtida elitidrottare.
Därför har de tänkt om, och gått in för
breddmodeller, trots att deras primära mål
fortsättningsvis är att få fram nya elitidrottare
till t.ex. representationslaget.
En egenskap som blivit allt viktigare i
många idrottssammanhang när man letar
efter framtida elitidrottare är GRIT.
GRIT är ett av nyorden i svenskan, men
det är den amerikanska forskaren och
psykologen Angela Duckworth som
först myntade ordet, som kan översättas
till “gry” (som i “det är gott gry i
honom/henne”), driv, karaktärsstyrka
eller ”jävlar anamma”. Inom idrotten så
handlar detta kort sagt om förmågan att
hålla fast vid långsiktiga mål, och att inte
ge upp vid motgångar. Hjärnforskaren
Torkel Klingberg tror att förklaringen
till att vissa barn är bättre på att behålla
motivationen trots motgångar, och kämpar
för att nå långsiktiga mål, kan ligga i
egenskapen “grit”.
Klingberg menar vidare att inom idrotten
kan man faktiskt träna på att kämpa
genom att ge barnen svåra, uthållighetskrävande
och ibland till och med tråkiga
övningar. Livet, och idrottandet, är inte
alltid en dans på rosor och det gäller att
träna tidigt på att tackla motgångar. Då
avses inte att barnen och ungdomarna ska
träna på att stå i kö, utan fokus böra istället
vara på att ta i, få bidra, testa sina
krafter och få känna att du verkligen kan
klara saker som är tuffa utmaningar.
Det värt att ta vara på resonemanget
från Christoph Treier om paradoxen med
träningsupplägg för barn. Trots att de
flesta inblandade vet att det är ytterst
Hockeyspelare per födelsemånad i SHL säsongen 2019/2020
Määrä jääkiekkoilijoita SHL:ssä kaudella 2019/2020 syntymäkuukauden
mukaan
IF PUCKEN
Den så kallade relativa ålderseffekten är ett
välkänt fenomen inom idrotten. Inom den
nordamerikanska hockeyligan, NHL, har man
pratat om det sedan 1980-talet. Där finns en
20
Puckenbladet 2019-2020