20 Brygga egen öl? - Industriell Ekonomi

CM 

ISLAND 

AFGHANISTAN 

TA EN TRIPPEL 

ipikuré 1 MAJ 2008 

NOLLE-P 

FESTIVALER 

KONSPIRATIONER 

MAI fashion week 

Filmfestival 

Krig 

Ara 

april 2005 

i n d u s t r i e l l e k o n o m i 


TEMA 

Välkommen till Linköping 

GYMGUIDE GULDKORN 

Vi har testat de ipikuré visar 

bästa gymmen dig Linköpings 

smultronställen 

ipikuré 1 

alumniutskottet boktips börsgruppen föreningar i-arnas schema kalendarium styret utlandsutskottet 

TAIWAN 

VINPROVNING 

POJKBANDSTRÄSK 

Commodore 64 

Spelguide 

Gaturace 

Ångest 

A i 


februari 2003 


MAGNUS HALL 

FRÅN I-LINJEN TILL VD 

INTERNSHIP 

ALLT DU BEHÖVER VETA 

INDIEN 

EN BLIVANDE SUPERMAKT? 

ipikuré 1 

KARTLÄGGNING 

UPPLSLAGSBOK 

I-CABARÉN 

CIVILINGENJÖRER UTAN GRÄNSER 

BATTLE OF THE CLUBS 

NOLLEPHESTEN 




SEGLING 

HYR EN YACHT 

KREUGER 

FRÅN ARMERAD BETONG TILL TÄNDSTICKOR 



februari 2004 i n d u s t r i e l l e k o n o m i 

tema: rum 

tema: sverige 


maj 2004 

november 2002 

WHISKY 

NYA CM 

ALUMNI-PUB 

1 0 å r m e d 


�� 

�� 

�� 

� 

� 

� 

� 

� 

� 

� 

� 

� 

� 

STRESS, STRESS, SRESS 

� 

� 

HANS CHRUNAK 

COUNCIL MEETING 

IN I FRAMTIDEN PEPPARKAKSBUSET 

TINITUS 

� 

Nolle-P 

VilleValla V 

München en e Hoben 

Draget 

Tema: Ljus 

Hierarkin n på LiTH 

NOLLE-P 

FESTIVALER 

KONSPIRATIONER 


� 

� 

�� 

� 

� 

� 

� 

� �� 

� 

� � � 

� 

� � 

� � � 

� 

STRESS, STRESS, SRESS 

� 

� 

�� 

HANS CHRUNAK 

COUNCIL MEETING 

MAI fashion week 

�� 

�� 

Filmfestival 

�� 

CIVILINGENJÖRER UTAN GRÄNSER 

IN I FRAMTIDEN PEPPARKAKSBUSET 

�� 

Krig 

�� 

BATTLE OF THE CLUBS 

TINITUS 

Ara 

� � 

�� 

NOLLEPHESTEN 

�� 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

�� 

�� 

�� 


tema: sverige 

februari 2004 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

tema: rum 

�� 

Utlandsspecial 


Skrytbyggen 

�� 

�� 

Gudrun 

Sprittest Gudrun 

�� 

�� 

Texas 

Radio Texas 

�� 

�� 

Iris 

�� 

�� 

I-35 Iris 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

december 200 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

�� 

�� 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

t ju 


�� 

�� 

�� 

� 

WHISKY 

NYA CM 

ALUMNI-PUB 

1 0 å r m e d 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

maj 2004 

�� 

� 

�� 

� 

KULTUR 

DRAGET 

NOLLE-P 

�� 

� 

� 

� 

� 

KULTUR 

UTLAND 

HEMMA HOS 

maj 2003 november 2003 

ipikuré 1 

KULTUR 

DRAGET 

NOLLE-P 

� 


Gudrun 

Texas 

Iris 

Tema: Ljus 

�� 

�� 

�� 

BRIAN E 

ROLAND SJÖ 

CAMPUSBOS 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 

�� 

� � � � � � � � � � � � � � � � � � 

�� 

�� 

�� 

� 


KULTUR 

UTLAND 

HEMMA HOS 

DOLPH LUNDGREN 

STRAFFREGISTER 06 

I-CABARÉN 


För- 

och efterspel 

Vi har alla festreportagen 

Styret 

på vift 

Vilse i Stockholm 

och Göteborg 

ipikuré 

”Kjoltyg i 

trollskogen” 

1 

I-CAB 

KALEN 

SOMMARJO 

BRIAN EDG 

ROLAND SJÖSTRÖ 

CAMPUSBOSTÄD 

Musikspeci 

Oljepeng 

I-Caba 

SO 

december 2003 

Blodig ju 

Nyfikna nissar 

i klassisk juldikt 

Vill du ha 

hästkrafter 

Bocken 

Nu bränner vi den 

t jul 


september 2002 

i n d u s t r i e l l e k o n o m 


Tema: Bostad 

IPIKURÉ 1/00 121 


Skrytbyggen 

Sprittest Gudrun 

Radio Texas 

I-35 Iris 

Tema: Ljus 

ipikuré 3/00 

Tema: Ljus

LEDARE 

2 ipikuré 

Tack! 

Tionde året ipikuré kommer ut. Sista numret 

som ansvarig. Sista terminen med gänget. 

Det är väl som upplagt för en orgie i sentimentalitet 

och vad fan, jag kör. 

Det har varit ett privilegium att göra denna 

tidning i år och dessutom oförskämt lätt 

med den fantastiska redaktion jag har haft 

samt med all hjälp från alla ni andra som 

har bidragit. Det är med en övertygelse om 

att ipikuré kommer att bli ännu bättre och 

fortsätta på den banan i minst tio år till som 

jag nu lämnar över facklan till Peder Larsson 

och önskar honom all lycka. 

Utan att låta allt för ödmjuk är jag ständigt 

lika fascinerad över att vi I-are alltid är bäst 

på vad vi än tar tag i. För visst är det så? 

Somliga skulle nog säga att det snarare är 

en kombination av en del ambition, en del 

brist på självinsikt samt en så gott som 

obefintlig integrationspolitik när det gäller 

andra sektioner vilket ger en egenskapad 

illusion av denna världsmästarroll. Men de 

som säger detta går ju inte I och kan alltså 

inte ges något förtroende i frågan. 

Några av de många bra egenskaper ni 

besitter jag uppskattar mest, är att ni 

är så förbaskat jäkla trevliga, roliga och 

snygga. Detta har förvisso lett till att jag 

upplevt några av mina värsta stunder i 

livet under dessa år, men samtidigt även 

mina bästa stunder och dessa har varit så 

otroligt många fler. 

Om den framtida arbetsplatsen hade varit 

som Island, när det gäller kollegorna, hade 

det nog varit drömmen. Men tyvärr kommer 

det inte vara så. Faktum är att jag får vara 

glad om jag får några som är som ni. Jag 

skulle även önska att jag kommer att ha 

kontakt med fler av er än vad jag kommer. 

Men det är så det är. Det är dags för många 

av oss att ta nästa steg ut i världen, medan 

för andra av er har äventyret här just börjat. 

Av oss som är på väg, eller i alla fall snart är 

på väg, tror jag trots allt att de flesta känner 

sig rätt nöjda med det. Det bästa av vad 

som skapats här går alltid att ta med sig, 

och tillsammans med det nya skapa något 

ännu bättre. 

Nedan finns en samling av många av de 

bästa människor jag träffat i mitt liv. Det 

är flera som saknas, men det här är i alla 

fall mitt sätt att skriva in oss i historien 

och samtidigt säga tack till er, och till alla 

er andra, som förgyllt livet under vår tid 

här. Tack! 

Anders Fagerstedt, Chefredaktör 

foto Oskar Fagerfjäll

NUMMER 4 

2008-2009 

DETTA NUMMER 

4 10 år med ipikuré 

5 Ökar fusket? 

6-7 Var det bättre förr? 

8-10 Banken som försvann 

11 Exjobb 

12-13 Bildreportage 

14 Vägen genom I 

15 Bokrecensioner 

16-17 Linköpings svar på... 

18 Vault 

19 I-bibeln 

20-21 Brygga egen öl? 

21 Succén är ett faktum 

22 Utfl ykter 

23 Midsommar 

Medarbetare 

Alma Särneroth 

Anders Ellmo 

Anders Fagerstedt 

Camilla Dungner 

Daniel Engberg 

Frida Östh 

Håkan Henriksson 

Jacob Axelsson 

Johan Gunnarson 

Karin Preisler 

Tobias Diczfalusy 

ipikuré ges ut av I-sektionen, 

Linköping, 4 gånger per år i 1000 

exemplar per gång. Religiöst 

och politiskt obunden. 

Hemsida: 

www.island.liu.se/ipikure 

E-post: 

redaktionen@island.liu.se 

Nästa deadline: 

okänt 

ipikuré är en ordlek med epikuré. En epikuré är en anhängare av epikurismen, lyckoläran som skapades 

av Epikuros på 300-talet f. Kr. Epikuros menade att människan trots svårigheter kan uppnå lugn och lycka, 

han tog vara på ögonblicket, på det enkla, naturliga källor till lycka som fi nns runt omkring oss. 

14 Linköpings svar på... 

Gör dig själv en tjänst och upptäck Sverige i 

sommar, men framför allt: upptäck Linköping! 

Ansvarig utgivare: 

Anna Granudd 

Ordförande informationsutskottet 

tel: 076-319 21 22 

e-mail: info@island.liu.se 

Chefedaktör: 


e-mail: ipikure@island.liu.se 

20 Brygga egen öl? 

ipikuré guidar dig till hur du skapar denna 

fantastiska brygd. 

Tryckeri: 

Strokirk-Landströms 

Teknisk fakta: 

Sidformat 215*280 mm 

Bildupplösning 300 dpi 

Framsida: 

Kollage av tidigare nummer 

INNEHÅLL 

ipikuré 

3

JUBILEUM 

4 ipikuré 

10 år med ipikuré 

text Johan Gunnarson 

Mikael Lahtinen, Ordförande Näringslivsutskottet, Ellinor Berg, Ordförande Informationsutskottet 

och Sigrid Norrman, I-lithösen inviger ipikuré en kall vårdag och försöker 

att inte se frusna ut. 

ipikuré går nu in på sitt 10:e år som 

I-arnas egen tidning. Det var när 

Ellinor Berg (dåvarande InfO) och 

Mikael Lahtinen (dåvarande NärO) 

2000 såg behov av en förändring av 

hur information spreds inom sektionen 

som den första idén till ipikuré 

föddes. 

Tanken var att skapa en tidning som för fram 

vad som händer i en I-ares liv, dels genom 

att sektionens medlemmar själva skulle 

kunna bidra med artiklar, dels genom att 

alumner skulle kunna rapportera om vad 

som kan hända efter I-linjen. Tidningen 

skulle även kunna skapa möjligheter för 

näringslivet att nå ut till I-are. 

Tidigare hade information förmedlats via 

de fack som fanns lokaliserade längs korridorerna. 

Alla studenter hade ett eget fack 

och i detta fick man bland annat informationsbladet 

Mitt-I och tidningen Lithanian. 

Mitt-I innehöll information som var bra 

att ha, både från I-styret och övriga. Som 

komplement till detta skickade Ellinor även 

ut mail via Island. 

– När jag försökte skicka ut massmail fick 

jag göra detta på tider då väldigt få var 

inloggade för annars kraschade Island, 

berättar Ellinor. 

Under 1999/2000 förändrades dock mycket 

av informationsvägarna inom I-sektionen. 

Informationsutskottet växte från att involvera 

en person med uppgiften att producera 

en fotokatalog och ett veckoblad till att 

även tillhandhålla en I-portal och en egen 

tidning. 

– När den en nya webbportalen för I-are 

lanserades kunde jag kunde lägga ut information 

med väldigt kort varsel (vilket gjorde 

att Ellinors fikaraster försvann eftersom det 

alltid fanns något att lägga upp) och därmed 

hade Mitt-I spelat ut sin roll som informationsbärare. 

Istället började vi skissa på ett 

mer givande och fräscht koncept. 

Sektionen köpte in en ny digitalkamera och 

I-Lithösens Sigrid Norrman, skribent för 

Inancial Times, involverades i projektet med 

den nya tidningen. Det material som Sigrid 

skrev för ipikuré publicerades till en början 

även i Inancial Times men även sektionens 

medlemmar bidrog med material. 

– Jag gick runt och berättade om tidningen 

och försökte samla ihop en redaktion. Första 

numret fick vi slita hårt, men sedan fick 

vi ihop en heltäckande redaktion med alla 

funktioner. Tanken var att alla skulle kunna 

bidra med något intressant. 

Målet var att skapa en tidning med tydlig 

koppling till I som skulle kunna förmedla 

intressant information samtidigt som tidningen 

även skulle kunna rapportera om 

vad man faktiskt kunde jobba med som 

färdig student. Även på denna tid var det 

mycket snack om VD-linjen, men vad gjorde 

alla andra som inte ville bli VD? Denna 

information ville Ellinor försöka förmedla i 

ipikuré. Tidningen gjorde det även möjligt 

för Mikael i Näringslivsutskottet att kunna 

erbjuda sektionens sponsorer en möjlighet 

att nå ut till I-arna i Linköping. En helt klart 

lyckad symbios. 

Chefredaktörer har kommit och gått, men 

tidningen och dess innehåll har bestått. 

Från reportage om draget och cabarén till 

ESTIEM:s vision och IQ:s ölprovning. 2008 

bestämdes det även att en extra satsning 

skulle ske och från och med detta gick 

antalet utgåvor ner till fyra per år samtidigt 

som numret trycktes i färg och skickades ut 

till alla I-are på sektionen. Samtidigt kan 

alumner även ta del av sin egen version 

av ipikuré. 

– Jag får alumniversionen av ipikuré nu och 

det är jätteroligt att se tidningen lever kvar 

och att utvecklingen blev som vi hade tänkt 

oss från början, avslutar Ellinor. 

48 nummer av ipikuré, inklusive det du 

håller i handen just nu, har givits ut. Alla 

nummer utom den andra utgåvan finns att 

ladda ner på I-portalen. Ellinor lyckades 

dock hitta ett exemplar av nummer två och 

inom kort kommer även den att scannas in 

och läggas upp på I-portalen och därmed 

är samlingen komplett! 

12 20 IPIKURÉ 1/00 

IPIKURÉ 1/00 121 

Fram- och baksidan till första numret 

av ipikuré. Telefonen på baksidan lades 

i scannern och det fi ck ske snabbt 

för annars slocknade displayen på 

telefonen.

Ökar fusket? 

text Jacob Axelsson 

När en undersökning publicerades 

som hävdar att fusket på landets 

universitet ökar kände jag mig misstänksam. 

Jag hävdar att undersökningen 

endast visar att det är en 

ökning av antalet studenter som blir 

avstängda för fusk. Om det beror på 

att kontrollsystemen förbättras, fusket 

ökar eller bara att antalet studenter 

har ökat tycker jag att någon 

annan kan dra slutsatser om. 

Tidigare i våras genomförde Sveriges Radio 

Östergötland en undersökning angående 

fusk på samtliga statliga universitet och 

lanserade resultaten under rubriken ”Fusket 

ökar på Linköpings universitet”. I granskningen 

framkommer att knappt 400 studenter 

stängts av på grund av fusk och detta 

ska motsvara en ökning med 28 procent. 

På Linköpings universitet hade, enligt undersökningen, 

”fusket fördubblats” från 13 

avstängda studenter 2007 till 26 studenter 

2008 när det rapporterades i andra medier. 

Vidare visar det sig att det mesta fusket sker 

vid grupparbeten och hemtentor. 

HUVUDSPONSOR 

SAMARBETSPARTNERS 

Man kan ställa sig kritisk till rubriken om att 

fusket skulle ha fördubblats; rektor Mille 

Millnert säger bland annat till SR Östergötland 

att universitetet har blivit bättre 

på att upptäcka 

fusk. En metod 

som universitetet 

använder är 

att jämföra hemtentor och rapporter med 

kända texter i rapporter och på Internet 

genom systemet Urkund. 

“Man får alltså inte hur som helst använda 

sina gamla kunskaper...” 

Men vad är fusk egentligen? Är det okej att 

diskutera en hemtenta med klasskompisarna 

eller någon annan? Kan man citera 

internetkällor? Universitetet har genomfört 

en undersökning där studenter och lärare 

har svarat på en enkät och svaren skiljer sig 

åt mellan grupperna. Studenterna tycker att 

det ska vara tillåtet att hjälpa varandra på 

hemtentor, medan lärarna tycker att det är 

okej att prata om uppgifterna och diskutera 

dem, men inte att hjälpa varandra. Det kan 

vara en hårfin skillnad och det är förmodligen 

oerhört svårt att i efterhand avgöra vad 

som är vad. Vidare räknas det som fusk att 

REFLEKTION 

skriva av ett annat verk, om så bara en mening 

eller två, om man glömmer att hänvisa 

till den i källhänvisningen. Ytterligare något 

som anses vara fusk är att skriva av ett eget 

redan examinerat arbete. 

Man får alltså 

inte hur som helst 

använda sina gamla 

kunskaper – man måste i så fall referera 

till sin gamla rapport precis som till vilket 

annat verk som helst och det känner inte 

alla studenter till. Motiveringen från lärarna 

är att man inte ska kunna få poäng igen på 

sådant man redan gjort, vilket ju innebär att 

lärarna egentligen inte värdesätter kunskapen 

vi besitter utan snarare hur mycket tid 

vi lägger ner på kursen. Eller? 

ipikuré 

5

REPORTAGE 

6 ipikuré 

Var det bättre förr? 

text Anders Fagerstedt och Tobias Diczfalusy 

Vi är nu inne på ipikurés tionde utgivningsår, 

och detta får oundvikligen 

blickarna att riktas bakåt i tiden. 

Millenieskiftet känns nog för många 

som något som skedde häromdagen, 

men hur såg världen i allmänhet och 

I-sektionen i synnerhet egentligen ut 

då? ipikuré har rest 10 år tillbaka i 

tiden för att ta en titt på hur det 

egentligen var ställt. 

Politik 

Nyårsafton 1999 meddelade Boris Jeltsin 

i ett direktsänt tal till nationen att han 

avgick som landets president efter åtta år 

vid makten. Den kontroversiella makthavaren 

hade ett halvår innan utnämnt den 

före detta KGB-agenten Vladimir Putin till 

premiärminister. Detta föranledde till en 

början stor skepsis hos övriga världen, men 

ett Tjetjenienkrig och en rad svartmålningar 

av konkurrenter senare stod Putin till sist 

som folkvald president i mars 2000. 

På ett inte riktigt lika dramatiskt sätt 

tackade I-sektionens dåvarande ordförande 

Boris Jeltsin i händelsernas centrum. Foto: NATO photos 

Erik Österlind för sig i nummer 3/00. Dock 

avslöjar han varför CM och Styret inte fick 

ansvarsfrihet på höstmötet vilket vi här 

lämnar som en liten cliffhanger. 

Ekonomi 

Det gick bra för Sverige. Högkonjunkturen 

drevs på av den amerikanska ekonomin 

som gått mycket starkt sedan 1992 och tillväxten 

i Sverige låg strax under fyra procent 

men förväntades öka ytterligare. IT-företagen 

tillskrevs en stor del av uppgången 

och i Sverige talade man om ”den nya 

ekonomin”. Denna innebar i korta drag att 

bolagen värderades skyhögt efter påhittade 

framtida kassaflöden, trots att de ofta gjort 

katastrofala resultat och hade enorma skulder. 

Detta eftersom IT förmodades ta över 

all typ av affärsverksamhet inom kort. Men 

våren 2000 såg det ut som om festen var 

över. Efter att Boo.com försatts i konkurs 

i maj började investerarna inse att många 

företag var mycket övervärderade och aktiekurserna 

för IT-företagen kom att störtdyka. 

Det efterföljande börsraset var rekordstort, 

och mellan mars 2000 och slutet på 2002 

gick börsen ner med omkring 65 procent. 

På I-sektionen återspeglade sig IT-bubblan i 

ett ökat intresse för den datainriktning som 

tillkommit några år tidigare. I ipikuré nummer 

1/00 får vi veta att TIMES-semifinalen 

år 2000 behandlade case i eCommerce, och 

en E&Y-konsult som tidigare läst I berättar 

att han helt konverterat till att transformera 

företag till så kallade dot companies. Dåvarande 

intendent Christian Kowalkowski 

dementerar dock i ipikuré nummer 3/00 

uppgifterna om att I-butiken skulle ta steget 

in i cyberspace.

I-arnas draglag anno 2000. Kan vissa likheter skönjas med dagens upplagor? 

Nöje 

Dokusåporna plågade landet, och serier 

som Baren, Big Brother, Robinson, Villa 

Medusa och Mullvaden gick att följa i stort 

sett dygnet runt via tv och Internet. Samtidigt 

gjorde digital-tv sitt intåg men efter 

en trög start såg det ut som om det kunde 

bli ett lika stort fiasko som digitalradion. 

Idag vet vi hur det gick. På biodukarna gick 

den episka rullen Gladiator och de smått 

fantastiska filmerna Being John Malkovich 

och American Beauty bland många fler. Folk 

köpte fortfarande skivor och bland dem vi 

känner igen hittar vi på den svenska sidan 

Teddybears STHLM – Rock n´ Roll Highschool, 

Håkan Hellström – Känn ingen sorg 

för mig Göteborg och The Hives – Veni Vidi 

Vicious. Ska vi nämna något internationellt 

blir det nog Coldplay – Parachutes. 

Självklart skapade även I-sektionen underhållning 

för sina medlemmar med den 

alltid lika genomarbetade I-cabarén. Och 

ja, skämten låg nog på samma nivå som 

vanligt. Mats Neymark jämställdes med Gud 

och Monthy Python fick se sig vanäras i Den 

heliga integralen. 

Sport 

Sommaren år 2000 var det återigen dags 

för ett stort fotbollsmästerskap i Belgien 

och Holland. Sverige deltog, men åkte på 

ett fiaskoartat sätt ut redan i gruppspelet 

efter bland annat en 0–0-match mot 

värdnationen Belgien. Inte gick det bättre 

i hockey-VM, där Sverige inte ens nådde 

topp 4. Något mer framgångsrika ur svensk 

synpunkt var de olympiska spelen i Sydney, 

där vi med fyra guldmedaljer slutade på en 

18:e plats i medaljligan. 

I-sektionen brydde sig dock inte nämnvärt 

om detta, utan fokuserade precis som idag 

på de allra ädlaste av sporter: caselösning 

och dragkamp. Den beryktade studenttävlingen 

Dra’t I Spat tillägnades hela fem 

sidor i ipikuré nummer 2/00, och I-laget från 

Linköping vann TIMES-semifinalen år 2000 

i självaste Stockholm. 

REPORTAGE 

Och sen då? 

Händelserna i artikeln är bara ett urval av 

några av de mest ihågkomna händelserna 

från tiden omkring millenieskiftet. Vad kommer 

man då komma ihåg från idag om tio 

år? Finanskrisen som blev till den kraftigaste 

ekonomiska inbromsningen i mannaminne 

och Obamas tillträde på den amerikanska 

presidenttronen är två heta kandidater. Men 

kanske är det något som idag inte verkar så 

stort som visat sig bli en riktig revolution om 

tio år? En sådan sak skulle kunna vara Spotifys 

inträde i musikindustrin eller kanske den 

ack så omdiskuterade IPRED-lagen. 

Vad som kan konstateras är att oavsett omvärlden 

är I-sektionen i stort sett orubblig. 

Makthavare kan falla, nationer gå under 

och isarna smälta. Men I-sektionen kommer 

alltid finnas kvar, och av gamla nummer av 

ipikuré att döma tycks den inte förändras 

överhuvudtaget. Kanske kan det tyckas lite 

tråkigt att vi idag gör samma saker som 

I-are för tio år sedan: samma gamla kurser, 

samma gamla casetävlingar, samma gamla 

traditioner. Men å andra sidan: varför ändra 

på ett vinnande koncept? 

ipikuré 

7

REPORTAGE 

8 ipikuré 

Banken som försvann 

text Jacob Axelsson bild stock.xchng 

Finanskris och kreditförluster har dominerat ekonomirapporteringen i snart ett år och det är på tiden att även ipikuré drar 

sitt strå till stacken och rapporterar om det senaste i bankvärlden. Vi kommer här att göra några nedslag i de senaste 300 

årens utveckling i Barings Bank. 

Barings Bank grundades 1762, men 

familjen Baring hade varit framgångsrika 

inom långväga handel 

långt tidigare. Det var genom sin insikt 

i hur handeln gick till som man 

såg möjligheter att tjäna pengar på 

att bli en handelsbank. 

Vid handel över långa avstånd uppstod ett 

behov av en mellanhand som var beredd 

att lägga ut pengar till leverantören eftersom 

köparen ofta inte kunde betala för 

sig förrän denne sålt varorna och säljaren 

ville ha pengar i förskott. Francis Baring 

(1740–1810) var den som på allvar förde 

över företagets fokus från handel till att 

agera mellanhand. Företaget tog i och med 

denna roll på sig stora ekonomiska förpliktelser 

men så länge affärerna grundade sig 

på verkliga transaktioner utan överdrivna 

värden gick verksamheten mycket bra. 

Som så många affärsmän gjorde Francis 

Baring både klipp och misstag på den ekonomiska 

marknaden, men uppenbarligen 

fler klipp eftersom kapitalet och vinsterna 

ökade. En miss kan vara när han tackade 

nej till att investera i en maskin som skulle 

spinna ull... 

Tiden gick och banken bytte ledning flera 

gånger, men man lyckades alltid att hålla 

banken inom familjen. Ett problem vid 

generationsväxlingar i familjeföretag brukar 

annars vara att nästa generation inte 

är intresserad eller kompetent nog att ta 

över – något som man i Barings fall undvikit 

genom att varje generation fått många barn, 

så att någon alltid varit lämplig. 

Runt sekelskiftet 1700–1800 tog man enorma 

risker i samband med franska revolutionen 

och Napoleonkrigen genom att låna ut 

stora summor till den brittiska kronan för att 

finansiera krigsmaskineriet. En annan känslig 

fråga var när Barings Bank förmedlade 

den franska försäljningen av Louisiana till 

Förenta staterna. Nu skulle banken hantera 

årliga betalningar till Frankrike – Englands 

gamla fiende. Genom att i sin tur anlita en 

holländsk bank lyckades man undvika en 

nationell konflikt och kunde upprätthålla 

sitt anseende som en patriotisk bank. Alla 

dessa affärer gick dock bra och banken 

tjänade oerhörda mängder pengar och blev 

en maktfaktor i Europa – så mäktiga att 

Ludvig XVIII:s finansminister 1818 sade att 

det fanns sex europeiska stormakter: Storbritannien, 

Frankrike, Preussen, Österrike, 

Ryssland och Barings. Familjemedlemmarna 

blev rikare och rikare samtidigt som banken 

växte. Under andra halvan av 1800-talet 

gjorde man en del sämre investeringar men 

den största som nästan fick banken på fall 

kulminerade 1890.

Banken investerade stora summor pengar 

i Argentina mellan 1888 och 1890 i bland 

annat ett projekt som skulle bygga ett vatten- 

och avloppssystem i Buenos Aires. 

Runt 13,5 miljoner pund satsades, motsvarande 

ungefär 40 miljarder kronor i dagens 

penningvärde. Problemen uppstod dels på 

grund av den skenande inflationen i Argentina 

– 1887 var den 35 % och 1889 hade den 

stigit till 94 %, dels på grund av upplopp och 

en allmänt orolig situation i Sydamerika. Argentinas 

räntekostnader fördubblades under 

dessa år och man hade svårt att betala 

för sig och när bankens representant åkte 

för att se hur deras projekt framskred möttes 

han av tomma byggarbetsplatser. Den 

Argentinska staten kunde inte längre betala 

sina räntor och Barings fick allt svårare att 

sköta sina utbetalningar. För att lägga sten 

på börda krävde Ryssland i slutet av 1890 

att få ta ut tre miljoner pund, som man hade 

innestående, i månatliga utbetalningar om 

500 000. Banken lyckades betala ut den 

första månadens pengar men fick det allt 

svårare med likviditeten. Man blev garanterad 

ett lån på 800 000 pund från Glyn, 

Mills & Co. efter att ha skickat ett brev där 

banken förklarade att man behövde pengar 

men att man tyckte det var svårt att behöva 

vara den som lånade pengar. 

Trots lånet behövde banken mer pengar 

och det blev svårt att låna pengar från 

andra banker och finansiella institut. På 

den här tiden hade ägarna något som kallades 

obegränsat ansvar. Detta innebar just 

obegränsat ansvar för alla ansvariga. Alla 

som på något sätt var ansvariga för bankens 

verksamhet blev personligen skyldiga att 

skaffa fram pengar till bankens verksamhet. 

Man kan lätt inse vilken panik som spred 

sig i familjens grenar. Den brittiska staten 

gick ut och sade att man varken ville eller 

kunde hjälpa banken på fötter och det blev 

på så sätt finansmarknaden själv som fick 

samla sig. 

Ett syndikat bildades under ledning av 

Bank of England, med gamla vänner och 

företag, som ville hjälpa till och återgälda 

gamla tjänster. Familjemedlemmar runt om 

i världen var tvungna att hjälpa till och en 

av ättlingarna, Tom Baring, som bodde i 

New York skickade 250 000 pund (cirka 750 

miljoner kronor idag). Övriga vänner och 

anställda ställde upp med mindre belopp, 

men den största summan kom från Bank 

of Englands syndikat – till slut 17 miljoner 

pund (runt 50 miljarder 

kronor). 

Efter denna kris 

ombildades banken 

till Baring 

Brothers Co. Ltd, 

där man bland 

annat inte längre 

hade obegränsat 

ansvar för bankens 

affärer och 

privatbankernas 

förtroende hade 

allvarligt fått sig en 

törn. Ledningen 

byttes ut och på 

nittonhundratalet 

REPORTAGE 

togs ett antal externa ledare in till företaget. 

En av dessa ledare var Andrew Tuckey som 

var ordförande i affärsbanken. På 1980talet 

fick han återigen fart på företagets 

finansiella del genom att från Världsbanken 

få ett uppdrag att ge ut obligationer för 200 

miljoner pund. Det var också Tuckey som 

såg till att Baring Brothers etablerade sig i 

Japan och senare i bland annat Singapore 

och på så vis mitt i den asiatiska ekonomins 

uppgång. 

Det var den 1 juli 1992 som Barings Futures 

Singapore (BFS) började handla på 

Singapore International Monetary Exchange 

(SIMEX), en börs för terminskontrakt och 

den som var ansvarig för BFS var den 

numera välkände Nick Leeson. Han var 

ansvarig dels för att handla kontrakten, dels 

för bokföringen av dem. Man tyckte från 

ipikuré 

9

REPORTAGE 

10 ipikuré 

banken sida inte att man behövde separera 

dess funktioner då Leeson och personalen i 

Singapore bara skulle verkställa affärer som 

lades av bankens klienter. Förändringar i hur 

banken handlade på de olika marknaderna 

i Asien gjorde att Leeson blev ansvarig för 

handeln med terminskontrakt från Tokyobörsen 

(Nikkei) på SIMEX. Omsättningen 

av denna handel ökade och man upptäckte 

arbitragemöjligheter genom att handla med 

japanska terminer på SIMEX. Visserligen 

var vinsterna små på varje termin, men det 

kompenserades med att man handlade 

väldigt stora volymer och man ansåg att 

riskerna med affärerna var mycket små. 

Ett exempel på en affär kunde vara att en 

kund ville ha 1000 terminskontrakt på Nikkei 

och Baring köpte då motsvarande kontrakt 

på SIMEX om priset var lägre där, men man 

tog betalt av kunden som om man hade 

köpt kontrakt på Nikkei, vilket ledde till en 

ännu högre vinst för banken. Att välja den 

billigaste terminen på detta sätt kallades för 

switching. Detta sätt att agera på ledde till 

att Leesons avdelning 1994 visade en vinst 

som var fem gånger större än väntat och 

ingen inom ledningen för banken ifrågasatte 

siffrorna utan var snarare imponerade och 

på grund av den stora vinsten delades över 

hundra miljoner pund ut till aktieägarna. 

Det var dock redan på BFS:s andra dag på 

SIMEX som oegentligheterna började när 

Leeson registrerade ett konto med nummer 

88888. I BFS:s system registrerades kontot 

som ett så kallat felkonto, där mäklarna 

registrerar små handelsmisstag. Men redan 

första månaden hade ett mycket stort antal 

transaktioner genomförts på kontot vilket 

visar på att det aldrig hade använts som ett 

felkonto utan som ett riktigt handelskonto. 

Det visade sig senare att Leeson hade givit 

instruktioner om att ändra datorsystemen 

så att kontot 88888 skulle undantas från 

all rapport om marknadsaktivitet. 

Kontot användes för att dölja spekulationsförluster 

gjorda av Nick Leeson 

själv och vid slutet av 1993 uppvisade 

kontot förluster på ungefär 36 miljoner 

amerikanska dollar. 

Förlusterna ledde till nya förluster och 

ju sämre det gick desto mer satsade 

Leeson för att försöka vinna tillbaka 

pengarna. Det sista misstaget blev när 

han satsade stort på att Tokyobörsen 

Nikkei skulle återhämta sig efter 

det stora fallet efter jordbävningen i 

Kobe 1995, något som inte hände så 

fort som han hade hoppats och plötsligt 

upptäcktes svindleriet. 

Fram till december 1994 hade Leesons affärer 

kostat banken 200 miljoner pund och 

man hade kanske kunnat överleva om man 

upptäckt förlusterna då, eftersom banken 

hade 350 miljoner pund i eget kapital. Den 

23 februari 1995 flydde Leeson och samtidigt 

upptäckte bankens revisorer fifflet med 

pengarna och bankens ordförande fick ett 

brev från Leeson där han erkände vad 

han gjort. Det visade sig att Nick Leesons 

handlande hade kostat banken 

827 miljoner pund – mer än dubbelt 

så mycket som bankens kapital. 

Banken vände sig återigen till Bank 

of England för att försöka få hjälp 

och den brittiska riksbanken var inte 

helt ointresserad först, men ingenting 

skulle visa sig vara genomförbart och 

till slut såldes banken för ett pund till 

den holländska banken ING. Banken 

ombildades först till ING Barings men 

gick senare in i resten av ING och 

namnet Baring används inte längre inom 

någon bankverksamhet. 

Nick Leeson dömdes till fängelse i sex 

och ett halvt år i Singapore, men släpptes 

tidigare på grund av att han diagnosticerats 

med cancer. Han har på senare tid givit ut 

två böcker med ganska talande titlar: Rouge 

Trader: How I brought down Barings Bank 

and shook the financial world och Back 

from the brink: Coping with stress. Leeson 

jobbar numera som vd för fotbollsklubben 

Galway United på Irland. 

Att banken inte räddades har egentligen två 

olika orsaker. För det första hade ägarna 

ett begränsat ansvar och banken och dess 

fordringsägare kunde inte kräva in mer 

pengar än aktiekapitalet, vilket naturligtvis 

inte räckte särskilt långt. Den andra orsaken 

är att Bank of England och andra finansiella 

institut insåg att Barings Bank var en i sammanhanget 

relativt liten bank och att det 

ekonomiska systemet inte skulle kollapsa 

bara för att en bank gick under och det 

visade sig stämma. En annan situation har 

uppstått på senare tid när hela banksfären 

har ekonomiska problem och det är det vi 

ser runt oss nu. 

Källor 

Pacifi c-Basin Finance Journal 9-2001; 

Doubling: Nick Leeson’s trading strategy, 

Stephen J. Brown och Onno W. 

Steenbeek 

International Financial Markets, Institutions 

& Money 13-2003; The Baring 

crises of 1890 and 1995: causes, courses, 

consequences and the danger of 

domino eff ects, Jan Körnert 

Dynasties, David S. Landes

I-bibeln har har återupstått! 

text Studienämnden/Mikael Persson foto stock.xchng 

Efter en tids frånvaro då bland 

annat I-portalen gjorts om är I-biblarna 

äntligen tillbaka. Studienämnden 

hoppas nu att dessa dokument ska 

kunna göra lika mycket nytta för dagens 

studerande på I-sektionen som 

de gjort tidigare. På portalen under 

”Studier/I-biblar” är informationen 

bara ett knapptryck bort. 

Vad är egentligen en I-bibel? Det är ett 

dokument skrivet av studenter för studenter 

och ska fungera som vägledning inför 

kursval likväl som under kursens gång. I en 

I-bibel kan man läsa om alltifrån huruvida 

kurslitteraturen är värd att köpa, hur man 

lämpligtvis förbereder sig inför kursens 

seminarier, till information om vilka labbar 

som är bäst. Dessutom finns lite tips och 

trix inför tentapluggandet och hur studenterna 

bör lägga upp arbetsbördan under 

läsperioden. Sammanfattningsvis kan sägas 

att I-bibeln är ett studietekniskt hjälpdokument 

som förhoppningsvis kan leda till bra 

studieresultat för studenten. 

Varför finns I-biblar? De finns till för att 

guida studenter i deras kursval och när 

de väl läser kurserna. De fungerar som ett 

komplement till kursutvärdering och finns 

för att man ska få en annan students syn 

på kurserna. I-biblar fungerar alltså som 

ett informellt forum där tidigare års studenter 

berättar vad de verkligen tycker om 

kursen. Genom att komplettera de mer formella 

kursutvärderingarna med I-sektionens 

I-biblar finns det en otrolig möjlighet för 

studenterna attse kurser ur föregående 

läsårs studenters ögon. 

I-biblarna sammanställs av Studienämnden 

genom dess klassrepresentanter och 

uppdateras årligen. Tanken är att det ska 

finnas I-biblar till alla kurser, men i de högre 

årskurserna genomförs inte kursutvärderingar 

på samma sätt. Dock är behovet 

av utvärdering av kurser minst lika stort 

även här. Mängden valbara kurser i högre 

årskurs är otroligt stort och för att kunna 

ge examinatorer möjlighet att förbättra 

sina respektive kurser likväl som att kunna 

Bär den nära hjärtat... 

erbjuda studenter i högre årskurs en lika 

heltäckande möjlighet till information som 

i lägre årskurs behöver Studienämnden 

alltid din hjälp! 

Vill du vara med och påverka kursernas 

utformning och hjälpa I-sektionen att 

spetsa kursernas kvalitet ytterligare? Tveka 

inte utan hör av dig till Studienämnden så 

hjälper vi dig med information om kursutvärderingar 

och I-biblar. Speciellt ni studenter 

i högre årskurser är mer än välkomna att 

höra av er men självklart gäller det samtliga 

intresserade! 

SEKTION 

Ser du en I-bibel som är lite tunn informationsmässigt? 

Uppdatera den gärna! 

Skicka iväg ett mejl till oss i Studienämnden 

så hjälper vi dig att komma igång med det 

praktiska. I-biblarna är i allra högsta grad levande 

dokument som alltid ska förnyas, ett 

arbete som inte kan göras utan er hjälp! 

Så klicka er in på studier/I-biblar på 

I-portalen och börja bekanta er med våra 

I-biblar redan idag! 

Studienämnden genom Mikael Persson, 

ordförande VT-09. 

ipikuré 

11

Ett halvår i 

Lkpg 

foto Jacob Axelsson 

12 ipikuré

ipikuré 

13

14 

STUDIER 

ipikuré 

Vägen genom I 

text Daniel Engberg och Håkan Henriksson 

Vi i redaktionen som går högre årskurser 

har fått en förfrågan om att 

göra en artikel om vilka vägar genom 

I som kräver mest/minst arbete. Det 

kändes som ett kul tema som säkert 

många som håller på med sina val 

är intresserade av. Tyvärr är det så 

att vad som är lättast och svårast är 

relativt individuellt och därför kan 

detta skilja sig, ta inte detta som 

ett facit utan mer som personliga 

refl ektioner. 

Hur ska du då välja sin tekniska inriktning? 

Det vanligaste rådet brukar vara att ta det 

som verkar intressantast, det är en vettig 

lösning som säkert ger stimulans och kan 

få dig att prestera maximalt. Detta är dock 

inte det sättet att göra det på om du vill 

minimera arbetet för att få examen. Enligt 

vår subjektiva bedömning bör man läsa 

maskininriktningen och strategiskt välja 

produktdesign och/eller träteknik. Datainriktningen 

har ofta tagits upp som en lätt 

inriktning, vi kan hålla med om att den inte 

är speciellt svår däremot är det flera stora 

projekt och många stora labbar. 

Vi har dålig koll på både kommunikationssystem 

och bioteknik, dock brukar kommunikationssystem 

sägas vara den mest 

matematiska av inriktningarna och ryktena 

på Island säger att det är mycket läsplugg 

i bio-teknikinriktningen. Det är inte lätt att 

hitta den svåraste inriktningen men vill du 

ha en utmaning kan med fördel den inriktningen 

du är sämst på väljas, har du till 

exempel svårt för läsplugg kanske bioteknik 

är något för dig. 

När fyran kommer är det dags för de ”roliga” 

kursvalen. Då ska du klämma in dina sista 

tekniska poäng samtidigt som ekonomiska 

kurser skall väljas och samtliga krav för 

examen måste uppfyllas. Väljs en ekonomisk 

profil och alla kurser inom den körs 

är du oftast ganska safe, däremot är detta 

inte något vi rekommenderar för den late 

studenten. 

Har du en inneboende känsla av att du vill 

festa lika mycket under de första åren som Istudent 

finns det också en enkel men viktig 

tumregel. Läs aldrig extrapoäng även om du 

tycker att det skulle vara intressant. Försök 

också minimera antalet projektarbeten då 

de flesta 4:or har mycket att göra och risken 

är att dina framtida kollegor vill jobba både 

kvällar och helger. Det behöver väl knappast 

nämnas att detta kan få en negativ inverkan 

på den festsugnes livsstil. Dock ska inte 

glömmas att det även finns ett par bra (läs 

enkla) kurser som i huvudsak utgörs av projektarbete, 

så var noggrann med researchen 

innan kursvalen görs. Detta leder också till 

tumregel nummer två, att aldrig ha mer än 

en kurs med projektarbete under en och 

samma läsperiod. Om du däremot känner 

att du har för mycket tid över och inte vet 

hur du ska spendera din fritid rekommenderar 

vi att du läser dubbla ekonomiska 

inriktningar, till exempel marknadsföring 

och logistik. Detta bör leda till att även den 

flitigaste studenten kan fylla ut sitt schema 

och på så vis garanterat uppnå sjuttiotimmars 

arbetsvecka. Om du dessutom väljer 

att krydda sitt CV med engagemang i utskott 

och andra föreningar behöver du aldrig vara 

orolig för att få en lugn kväll hemma. Nedan 

visas ett schema för den typiska ambitiösa 

studenten. 

källa Peter Beckius

Boktips 

text Håkan Henriksson 

I halvtid 

Torsten Jansson 

I halvtid beskriver 

verkligheten för superentrepenören 

Torsten 

Jansson och den resa 

som han gjort med 

sitt företag New Wave 

Group. Boken börjar 

från början och beskriver 

hur Jansson startade 

med att trycka 

t-shirt i källaren hemma 

hos sina föräldrar i den lilla byn Dingle 

och fortsätter sedan med att beskriva hur 

företaget tog sig till börsen och det uppmärksammade 

uppköpet av glaskoncernen 

Orrefors KostaBoda. Intressant med boken 

är de små intervjuer som dyker upp där 

personer i Torsten Janssons närhet ger sin 

syn på hans entreprenörskap, ledarskap 

och drivkraft. 

I de olika kapitlen berättar Torsten Jansson 

även om hur man bygger ett börsbolag, hur 

det är att vara vd och hur det kändes att 

bli rikskändis efter uppköpet av Orrefors 

KostaBoda. Boken bjuder också på sköna 

minnen från slitsamma dagar som försäljare 

och från tidiga affärsresor i Kina. Lättsam 

och underhållande läsning som i enkla ord 

beskriver hur livet som entreprenör kan 

vara, utan att för den sakens skull tappa 

fokus på innehållet. En given bok i hängmattan 

för den tunna studentplånboken, 

då den i pocketformat endast kostar 39kr 

på adlibris.com. 

Framgång 

Mats Holm 

I boken Framgång 

porträtteras 20 svenska 

entrepenörer 

tillsammans med 

historien om deras 

företag och vägen 

till toppen. I varje 

kapitel berättas det 

om ett nytt företag 

och vad som ligger 

till grund för deras 

framgång och vad som kännetecknar deras 

företagande. Några av de företag som 

porträtteras är EF Education, Face Stockholm, 

Gina Tricot, Nordnet, Tradedoubler 

och Stadium. Att boken består av små, ej 

sammanhängande berättelser, om olika 

företag gör att man kan ha den liggandes på 

nattduksbordet för att sedan läsa om en ny 

framgångssaga när lusten faller på. 

RECENSION 

Visste du till exempel att Gina Tricot hade 

drygt 20 anställda på produktionsavdelningen 

innan man anställde en växeltelefonist, 

att Stadiums grundare Ulf Eklöf 

fick sin ledarskapsutbildning som reservofficer 

eller att hela ledningsgruppen på 

Face Stockholm består av kvinnor? Om 

inte så är denna boken något för dig! 

Boken ger också handfasta tips och 

råd samt innehåller 62 affärsideér som 

den drivne I-aren kan bygga vidare på. 

Boken är slut i handeln men kan lånas 

på stadsbiblioteket. 

ipikuré 

15

REPORTAGE 

16 ipikuré 

Linköpings svar på… 

text Camilla Dungner foto Maja Bjuring-Gerlich 

Som fattig student kan det ibland kännas lite bittert när bästa kompisen ska till Thailand i två veckor och du hävdar att du inte är 

ett DUGG avundsjuk, men misströsta inte. Sverige är fullt av gömda pärlor som bara väntar på att bli upptäckta. De må vara något 

oputsade ibland och kan kanske inte bjuda på 40 grader och sol varenda dag, men vad gör väl det. Hur kul är det egentligen att 

sitta på ett svettigt fl yg ner till Mallorca, bara för att inse att hälften på hotellet är svenskar och ja, de har svenskt kaff e! Gör dig 

själv en tjänst och upptäck Sverige i sommar, men framför allt: upptäck Linköping! 

Stora torget, Linköpings svar på Times Square, tidigare Linköpings torg och platsen för Linköpings blodbad. År 1600 avrättades fyra riksrådsmän 

och en krigshövitsman genom halshuggning. Händelsen sägs vara en av Sveriges största rättsskandaler då Hertig Karl agerade 

åklagare såväl som domare. Torget har allt du kan önska dig inom mode och mat. Här hittar du även den stora och exklusiva gallerian 

Filbyter, ett måste för den inbitne modegurun. Passa även på att fylla på vätskedepåerna på en av de många uteserveringarna i sommar. 

Statyn av Folke Filbyter, Linköpings svar på Michelangelos David, belägen på Stora torget och skapad av Carl Milles. Folke Filbyter var 

enligt sägnen stamfar till Bjälboätten och därmed Folkungaätten, som lär härstamma från självaste Birger Jarl. Namnet Filbyter sägs 

komma från ordet fölbitare, ett öknamn han påstås ha fått efter att ha kastrerat hästar med tänderna. Sant eller ej? Vem vet, men det 

viktigaste av allt är väl ändå att jobbet blir gjort? 

Stångån, Linköpings svar på Nilen, en underbar naturupplevelse för den äventyrlige resenären. Med sin längd på 202 km har den historiskt 

sett utgjort en gränslinje mellan Östergötlands södra halvor. Ett mycket populärt mål för såväl badsugna som fi skare samt de som vill 

paddla kanot eller ägna sig åt andra vattensporter.

REPORTAGE 

Rydskogen, Linköpings svar på Sherwoodskogen, en plats för den sanne upptäckaren. Det fi nns inga som helst förbehåll för vad du kan 

tänkas hitta i denna mystiska skog. Mycket passerar in men likt Bermudatriangeln vet man aldrig vad som kommer ut. Tycker du att det 

är roligt att spela golf, kasta frisbee och irra runt i skogen? Då är Rydskogen the shit, med sin 18-håls frisbeegolfbana, men se upp för 

hackspetten i den döda granen på åttonde hålet. 

Linköpings domkyrka, Linköpings svar på Notre Dame, har stått stolt i snart ett millennium, men har endast sett ut som idag sedan 1500talet. 

För den vetgirige är huvudtornet 107 meter högt, men får tyvärr ej besökas på grund av försäkringsbestämmelser. Nu kan du även 

ta chansen och söka katedralvärd. Eller varför inte lära känna SKULD, Svenska kyrkans unga i Linköpings domförsamling? 

Ågatan, Linköpings svar på Magaluf, där du från torsdag till lördag kan iaktta det unika och djuriska beteende som kallas för Linköpings 

uteliv. Gatan är en av Sveriges farligaste, därför kan det vara praktiskt att komma förberedd med citat som ”Passa dig, jag kan karate”, 

”Vem vare som kasta?” och ”Vad ska jag göra med min fakkin skjorta?!” Regnställ är att rekommendera, då kvällen garanterat blir blöt. 

ipikuré 

17

KARRIÄR 

18 ipikuré 

The Vault Online Library 

text Håkan Henriksson 

I förra numret av ipikuré berättade vi att 300 I-studenter under våren skulle få tillgång till Vaults kända karriärsguider 

via The Vault Online Library, detta för att undersöka intresset och fördelarna med att eventuellt låta fl er 

sektionsmedlemmar få tillgång till webbiblioteket nästa höst. För att alla ska få en uppfattning om vad det handlar 

om har ipikuré undersökt vad Vault har att erbjuda och vad som kan vara extra intressant för oss I-are. Så om du 

inte fi ck chansen att prova på Vault i vår eller är en av dem som fått ett konto , men inte riktigt fått tummen ur att 

testa, så ges här en liten resumé av vad Vault har att erbjuda just dig! 

Vault Guides 

Vaults ”guideböcker” har publicerats sedan 

1997 och anses av många vara den främsta 

källan till insiderinformation som rör karriärsämnet. 

Här finner man bland annat ”The 

Vault Guide to the Top 25 Consulting Firms, 

European edition”, “Vault Guide to the Case 

Interview” och “Vault Guide to International 

Careers”. Dessa guider är överlag väldigt bra 

och innehåller mycket matnyttiginformation 

inom respektive ämne. Ett litet minus dock 

är att merparten av de guider som ej är av 

typen ”European edition” är väldigt inriktade 

på den amerikanska marknaden och 

kanske därför inte riktigt lika intressanta för 

den gängse I-aren. 

Karriärsråd 

En annan användbar del av The Vault Online 

Library hittar du under fliken ”Career advice”. 

Här finns exempel CV för olika branscher 

så som ”Consulting CV”, ”Engineering 

CV” och ”Retail CV”, samt exempel på personliga 

brev, ”A day in the life” berättelser 

och mycket, mycket mer. Den information 

som du hittar här känns faktiskt extra användbar, 

detta då mycket är generella tips 

som gäller oavsett vilken bransch och var i 

världen du vill arbeta. 

Källa: Skärmdump Vault Online Library 

Företag 

Under fliken ”Companies” finns information 

om 2500+ företag, de flesta multinationella 

storföretag med verksamheter runt om i 

världen. Här går det bland annat att ranka 

företag efter bransch eller söka i VAULTs 

företagsdatabas. Under tiden som denna 

artikel skrevs fungerade dock inte sökfunktionen 

och många av företagsprofilerna 

saknade information. Bättre är då att istället 

ladda hem någon av de guider som rör den 

bransch som du är intresserad av. 

Sammanfattningsvis så kan VAULT Online 

Library sägas vara en riktigt bra källa till 

karriärsinformation och vi är övertygade 

om att det kan gagna många av oss om 

det även i fortsättningen görs tillgängligt 

för sektionens medlemmar.

Exjobb 

text Karin Preisler 

Fulltidsfesten är förbi för ännu ett 

gäng, vilket även innebär att exjobb 

närmar sig för många av oss. För att 

få lite klarhet i vad det innebär har 

ipikuré ställt frågor till ett antal Ialumner 

som delat med sig av sin 

erfarenhet. 

HUR HITTAR MAN EXJOBB? 

Många hittar sitt exjobb genom kontakter 

och genom tillfälligheter. I vilken utsträckning 

exjobbare själva är med och formulerar 

syfte och frågeställningar varierar. En väg att 

gå är att leta bland annonser där företag 

själva har identifierat ett behovsområde. 

Ett annat alternativ är att leta efter intressanta 

företag och sedan ta hjälp av 

exempelvis lärare vid den institution för 

vilken exjobbet ska utföras, för att formulera 

intressanta problemområden att föreslå 

för företagen. Om företagen tycker det är 

intressant sker normalt, efter diskussion, 

en revidering av förslaget. Uppgiften är 

alltid en kompromiss mellan företagens och 

universitetets intressen. Om man är osäker 

på hur ansökan ska vara utformad eller har 

vidare frågor ska man inte dra sig från att 

kontakta företaget och fråga. Exjobbet är 

ofta ett viktigt diskussionsämne under den 

första arbetsintervjun, och därför bör man 

som exjobbar ställa krav på att det ska vara 

intressant. 

VAD ÄR VÄRT ATT HA I ÅTANKE 

NÄR MAN BESTÄMMER EXJOBBSPARTNER? 

Exjobb genomförs normalt två och två. Att 

göra exjobb själv ställer krav på resurser 

och kräver därav särskilda skäl. Att arbeta 

med en person i ett projekt under 20 veckor 

kan lätt bli påfrestande och det är därför 

viktigt att hitta någon man fungerar bra ihop 

med. Ju mer man kan komplettera varandra 

desto bättre. En avvägning ligger i att välja 

att samarbeta med en person som tänker 

på ett annorlunda sätt, vilket förmodligen 

ger ett bättre resultat i slutändan men kan 

skapa fler konflikter under arbetets gång. 

Antalet kandidater är ju ofta ganska begränsat 

eftersom det ställer krav på samma 

intresseområde, samma ambitionsnivå och 

i de flesta fall samma inriktning. Det finns en 

fördel i att arbeta med någon man tidigare 

arbetat med eftersom att man då känner till 

varandras styrkor och svagheter och bättre 

kan dela upp arbetet därefter. Det finns tyvärr 

många exempel på vänskapsrelationer 

som blivit lidande i samband med att exjobb 

genomförs med bästa kompisen. Det kan 

vara bra att vara medveten om det och 

förbereda sig, genom att exempelvis vara 

noga med skriva kontrakt och sätta upp 

regler för hur arbetet ska skötas. 

HUR MYCKET GES I ERSÄTTNING? 

Ersättning varierar. Ett riktmärke är mellan 

20-40 000 kronor. Det finns företag som 

ger upp till 75 000 kronor. En del får inget 

alls. Att göra exjobb på institution behöver 

inte innebära att man inte får ersättning, 

utan beror helt och hållet på vilket intresse 

som finns i exjobbet. Stora företag har ofta 

ramar inom vilka de bestämmer ersättning 

med hänsyn till vad de får ut av arbetet. 

I mindre företag finns det ofta större utrymme 

för förhandlingar. Ibland betalas det 

ut som en klumpsumma efter genomfört 

arbete och ibland betalas det ut som en 

praktikantlön varje månad. 

HUR VIKTIG ÄR HANDLEDAREN? 

Vid exjobb på företag har man en handledare 

på företaget och en på universitetet. 

Beroende på den enskilda handledarens 

engagemang och intresse av resultatet 

varierar det hur frekvent man träffas. 

Exjobbarnas behov av att träffa en handledare 

varierar dessutom, ofta krävs det 

mer stöd i vissa perioder. Att välja ett 

exjobb med en engagerad uppdragsgivare 

är ett viktigt tips från flera alumner. Värt 

att ha i åtanke är även att den roligaste 

och skönaste professorn inte nödvändigtvis 

har handledning av exjobb på sin 

prioritetslista. 

Som ytterliggare bollplank har man opponenter 

till sin hjälp och således ingår 

även, som en del i det egna exjobbet, att 

opponera på en annan rapport. Enklast är 

att välja opponenter med samma inriktning 

eftersom att det kräver mindre tid att läsa 

in sig på ett nytt teoretiskt område. 

VILKEN TYP AV INFORMATIONSINSAMLING 

INGÅR OCH HUR SER UPPLÄGGET UT? 

Datainsamlingen i ett exjobb består alltid 

till en del av att finna lämpliga teorier för 

sin referensram. Ett tips är att söka iterativt, 

det vill säga att börja med en artikel 

och sedan hitta mer relevant information 

genom artikelns referenser. Ungefär sex 

till sju veckor in i exjobbet ska en planeringsrapport 

vara klar. Den innefattar den 

teoretiska referensramen samt bland annat 

syfte, frågeställningar, metod för hur frågeställningar 

ska besvaras och avgränsningar. 

Den som aldrig trodde sig få användning för 

det Wahlbinska U-et från kursen IMAN, men 

ändå kämpat för att begripa dess innebörd, 

har här ett försprång. Något som många 

gamla I-are understryker är vikten av att 

avgränsa sig. När det känns som att man 

avgränsat sig nog är det inte tillräckligt. 

Exjobbet ska vara en djupdykning. Den 

primära datainsamlingen utgörs ofta av 

intervjuer eller bearbetning och analys av 

olika typer av data. Exjobbet är tänkt att 

genomföras under 20 veckor à 40 timmar. 

De flesta anser att denna tid är tillräcklig. 

En del väljer att komprimera det. 

VAD BEHÖVER MAN TÄNKA PÅ 

NÄR EXJOBBSARBETET PLANERAS? 

Det är bra att lägga ned ganska mycket tid 

på planering och syfte. Innan arbetet drar 

igång är det viktigt att ha greppat uppgiften 

och att vara överens med uppdragsgivaren 

om detta samt om vilket resultat som ska 

uppnås. Syftet omformuleras ofta under 

resans gång vilket även innebär att man 

behöver vara beredd på att planera om. 

För att inte riskera att behöva sitta alltför 

många långa nätter för ett mindre bra 

resultat i slutändan, gäller det att vara 

disciplinerad. Det kan vara bra att arbeta 

under kontorstiderna på exjobbsföretaget 

eller på institutionen. Intervjupersoner bör 

bokas in så tidigt som möjligt, eftersom att 

människor ofta är väldigt upptagna. Mot 

slutet av exjobbet kan en del tid behövas 

för anställningsintervjuer, vilket också är 

bra att planera för. 

Även om de flesta börjar leta exjobb flera 

månader i förtid verkar det som att tillfälligheter, 

för många, avgör var man till sist 

hamnar. För den som inte har något exjobb 

klart kan det vara värt en sommarfunderare. 

Det är trots allt ett bra tillfälle att göra 

något man verkligen vill! 

Viktigt 

– Att ha en tydlig målsättning med sitt 

exjobb 

– Att uppdragsgivaren är engagerad i 

exjobbet 

– Att avgränsa uppgiften 

Mer Information och Tips 

www.xjobb.nu: Information om och 

annonsering av exjobb 

Alumnidatabasen: Användes för att kontakta 

alumner som svarat på frågor för 

denna artikel. Ett bra sätt att komma i 

kontakt med alumner och se var I-alumner 

arbetar; http://www.liu.se/alumni/ 

MFS (Minor Field studies): Ex-jobb med 

fältstudie i ett utvecklingsland; www. 

student.liu.se/ut/studier/mfs 

KARRIÄR 

19

GÖR DET SJÄLV 

20 ipikuré 

Brygga egen öl? 

text Anders Ellmo foto stock.xchng 

På Systembolagets hemsida fi nns att 

läsa att 23 av de 25 mest populära 

artiklarna i deras sortiment är öl, närmare 

bestämt ljus lager. Trots denna 

lagerns hegemoni så är den svenska 

mikrobryggarkulturen under stark tillväxt 

och det har aldrig stått så mycket 

ale, porter och stout puttrandes i de 

svenska stugorna som det gör idag. 

Enligt en definition är ett mikrobryggeri ett 

lokalt bryggeri som brygger öl med hantverksmässiga 

metoder och enligt gammal 

bryggeritradition. En mikrobryggarkultur 

har varit på stark framväxt i USA under de 

senaste decennierna och numera behöver 

man inte gå långt för att hitta en lokalt 

producerad ale i det land där Budweiser 

tidigare var synonymt med öl. Sedan 1995, 

då de första svenska mikrobryggerierna 

etablerades, har en ganska lång rad företag 

slutit sig till skaran. Numera kan man 

på Systembolagets hyllor hitta öl med 

namn som Slottskällans Imperial Stout, 

Nils Oscar India Ale och färskölet Hell från 

Jämtlands Bryggeri. För alla som gillar att 

dricka öl för andra orsaker än en snabb och 

ganska trevlig kemisk berusning så är detta 

trevliga nyheter, men tyvärr tär det hårt på 

en students kassa och det roliga tar slut 

ganska snabbt. 

För att få ut en längre stunds nöje av 

sitt ölintresse, och slippa promenera in 

till centrum när lusten faller på, kan man 

starta sitt eget lilla mikrobryggeri. Ska man 

vara exakt är kanske satsbryggning, som är 

lämpligt för en nybörjare, kanske inte riktigt 

hantverksmässiga metoder men som med 

alla intressen skenar det lätt iväg efter ett 

tag och aktar du dig inte kanske det snart 

står en rostfri maltkross i källarförrådet. 

Satsbryggning sträcker sig över ett spektrum 

från torrjäst – då du bara behöver slänga i 

jästblandningen i vattnet – till ganska avancerade 

kok efter recept du har fått av en kille 

på VilleValla en sen fredagkväll. 

Uppvuxen i Sverige, med vårt traditionellt 

ambivalenta och något skamfyllda förhållningssätt 

till alkohol, kan det kännas 

konstigt och kanske lite sunkigt att göra sitt 

eget öl i plasthinkar hemma. Men i motsats 

till de billiga vinsatserna som är ganska 

populära i studentkretsar är ölbryggning 

mer hantverksmässigt och ger mycket 

större chans till goda resultat. Ett öl gjort 

hemma kan mycket väl bli det godaste öl du 

någonsin har provat, och även om det inte 

blir mycket billigare än vad det hade varit 

på Systembolaget ger det mycket mer nöje 

att göra det själv. 

“För att få ut en längre stunds 

nöje av sitt ölintresse, och slippa 

promenera in till centrum när lusten 

faller på, kan man starta sitt eget 

lilla mikrobryggeri” 

Ditt eget mikrobryggeri: 

tre enkla steg 

1 

Köp utrustningen och 

koka jästkulturen 

Det är inte mycket utrustning, utöver vad ett 

kök normalt är utrustat med, som behövs för att 

brygga sin egen öl. I det första steget behövs en 

ölsats, en stor kastrull (10l), två jäshinkar samt 

jäsrör och hävert. Det är rekommenderat att 

köpa till en egen påse öljäst då de som följer 

med nybörjarpaketen inte är särskilt bra, det 

lättaste är att börja med Alejäst då den jäser 

i normal rumstemperatur. När allt är inköpt 

är det dags att starta spisplattan och följa de 

medföljande instruktionerna för kokningen. 

2 

Häll över blandningen i 

en jäshink och vänta 

Fyll jäshinken med 25 liter kallt vatten och häll 

i jästkulturen under kraftig omrörning. Här 

är målet att syresätta blandningen maximalt, 

något man under senare stadier vill undvika 

till varje pris då det ger ölet sämre smak. Sätt 

sedan på locket med jäsröret i, och ställ hinken 

i det mörkaste hörnet av lägenheten. Efter 

ungefär två dagar bör ölet ha börjat jäsa och det 

ska bubbla ganska friskt i jäsröret. Bubblandet 

kommer att hålla på ett par dagar, och när hastigheten 

på det har sjunkit till nästan noll är det 

dags att göra en omtappning för att avskilja den 

döda jästen. Använd häverten för att hälla över 

ölet till nästa hink och undvik att få med bottensatsen. 

Efter en veckas sekundärjäsning är det 

sedan dags för steg tre. 

3 

Tappa på fl aska och 

starta efterjäsningen 

Nu bör ölet vara rent från föroreningar och smaka 

som den färdiga produkten, dock utan kolsyra. 

Den kommer att tillkomma under efterlagringen 

på fl aska. Under upptappningen är det 

viktigt att vara snabb med att sätta på kapsyler 

för att undvika syresättning. Tillsätt också en 

tesked socker per liter för att hjälpa efterjäsningen. 

Efter en veckas slutlagring i ett mörkt - och 

helst källarkallt - utrymme är det dags att korka 

upp och testa slutprodukten. Grattis, du har just 

bryggt ditt första öl. Det var väl inte så svårt? 

Det är mycket viktigt att rengöra och desinfi cera 

all utrustning och alla kärl som är i kontakt med 

ölet efter kokningen, annars är det risk att jästen 

dör i förtid.

1... ...2... ... och 3! 

Succén är ett faktum 

text & foto I-garaget 

För att forsätta på vår provocerande och 

rebelliska linje bestämde vi i I-garaget oss 

för att recensera vårt eget framträdande på 

sektionsaktivas innan spelningen faktiskt 

ägt rum. Detta kan te sig något djärvt men 

vi, liksom Lotta och Fredrik, har svårt att se 

att det inte skulle bli en braksuccé – det har 

ju alltid gått skitbra hittills [den enda gången 

hittills, reds. anmärkning]. 

När det gäller skivkontrakt och intäkter går 

det som vanligt; inte ett enda skivkontrakt 

och endast två sålda demon varav Lotta 

fortfarande inte betalat för sin tape. Istället 

för att göra som alla andra och skylla på 

finanskris och lågkonjunktur skyller vi på en 

skitfull och oengagerad manager. Fräsarn 

dyker upp i replokalen när det endast är 

några dagar kvar till konserten och under 

Från vänster: Gustav Bolin (Gitarr), Johan Albinsson (Bas), Henrik Ceder (Sång/Gitarr), Johan Gembäck (Manager/Fräsare), 

Liggande: Marcus Engström (Trummor) 

spelningen är han så VD-full att han tappar 

demon i golvet. 

Efter ett löjligt stort genomslag har nu 

bandet upplösts efter interna meningsskiljaktigheter, 

några försvinner utomlands 

och resterande medlemmar ska börja spela 

kristen rockmusik under Tomas Olssons 

taktfasta ledning. 

”Det är svårt att fi nna ord. 

Fabulöst” - Lotta Liljeberg 

”Instämmer” - 

Fredrik Johansson 

”Mr Brightside!” - 


ipikuré 

21

22 ipikuré 

Ut i friska luften 

text & foto Frida Östh 

Äntligen har våren kommit och vintern 

är ett minne blott, vårkänslorna 

spritter i kroppen på studenterna. 

Nu kan man vara utomhus igen utan 

att riskera att förfrysa tårna. Så vad 

ska du göra med din nyfunna frihet? 

Volleyboll är en klassiker som många 

uppskattar och av just det skälet kan 

det vara svårt att hitta en ledig plan. 

En promenad i solen med en av GBs 

nyheter för i år: Solero Berry Berry 

ska vara ett hett tips. Men inget slår 

att sträcka ut sig i gräset och bara 

njuta. Jo, kanske att få göra det på 

en vacker plats och inte mellan två 

hyreshus i Ryd eller på Irrblosset. Så 

packa picknick- korgen och passa på 

att se de fi na platser Linköping faktiskt 

har att erbjuda. 

Trädgårdsföreningen 

Centralt beläget ligger, som de flesta vet, 

Trädgårdföreningen som i år faktiskt firar 

150 år. Här finns gott om gräsytor perfekta 

för att breda ut picknickfilten med några 

vänner. Ni får dock vara beredda på att 

många andra har haft samma idé som ni 

så de bästa platserna ryker fort vissa dagar. 

Förutom att det är nära det mesta då det 

ligger precis vid centrum finns det även 

möjligheter att fika och äta inne i parken 

om du inte vill ta med eget. Här finns en 

boulebana för de som inte har åldersnoja 

och en volleybollplan som går att boka men 

framförallt finns vacker natur som gör att du 

nästan glömmer att du är mitt inne i en stad. 

Passa på att kika in på Trädgårdföreningens 

hemsida på www.linkoping.se för att få mer 

tips på vad parken har att erbjuda. 

Stångån 

Om du längtar efter lite porlande vatten men inte orkar lämna stadskärnan så finns alltid 

Stångån smidigt till hands, nackdelen är väl att gräsutrymmet är begränsat och även här 

kan det bli lite trångt. Ju längre bort från centrum du tar dig desto mindre folk blir det. Ta 

med lite gammalt bröd hemifrån så kan du tävla ikapp med pensionärerna om vem som 

är populärast hos gräsänderna. Om du inte känner för att göda fåglar så ta med en kortlek 

eller en bra bok, här finns nämligen inte mycket springyta men det är därför också mycket 

lugnare om man bortser från några cyklister och joggare på stigen längs med ån. 

Roxen 

Bergs slussar är sju sammankopplade slussar som ligger där Göta Kanal och Roxen möts ca 

tio kilometer norr om Linköping. Det går bra att ta sig hit på cykel, men har man bil skadar 

det inte att ta den. Förutom att det är ett alldeles perfekt tillfälle att se en liten bit av den 

190 km långa Göta Kanal med sina 58 slussar så är det också en trevlig plats med ett mysigt 

cafe som är öppet från maj till september och även möjligheten att spela lite minigolf. Har 

du bil och vill komma ännu längre bort från storstaden så ligger Sandviks camping ytterligare 

tio kilometer bort om du fortsätter på vägen förbi slussarna. Här finns möjlighet att bada 

och stora öppna gräsytor där man kan tillbringa en lugn skön dag i solen genom att springa 

av sig och spela lite boll, eller varför inte bara ligga och njuta av utsikten?

Midsommaridyllen är greppbart nära! 

text Alma Särneroth foto Ylva S 

Fira med släkten! 

Har du gått ut stenhårt några somrar i rad 

och kalasat ordentligt utan att riktigt reflektera 

över att man faktiskt inte behöver supa 

sig dyngrak? Varför inte avnjuta en härlig 

traditionell midsommar med släkten i år? 

Du slipper allt besvär med att samordna och 

fixa inför den stora dagen, så du behöver 

egentligen bara ”glida med” och njuta av 

god mat och glatt umgänge. 

Fira smidigt och enkelt! 

Är du typen som tycker att midsommarens 

allt fixande är tidskrävande och jobbigt 

men hellre firar med vännerna än med 

familjen, så du måste trots allt dra i några 

trådar och fixa inför festen? Oroa dig inte. 

Bara man har lite framförhållning och kanske 

fått en liten spark i ändan så löser det 

sig galant! En spark i ändan får du här; Dra 

iväg till någons sommarstuga eller bara 

vistas i någons trädgård. Nedan finner du 

en mager uppsättning förslag på roliga 

snapsvisor och roliga lekar. På nätet är ju 

utbudet oändligt så kolla upp snapsvisor, 

lekar, enkla men goda recept och trevliga 

dekorationer så kommer du att kunna 

njuta av en härlig midsommar även i år, 

fast utan alltför mycket besvär. 

Fira som i 

Pripps Blå-reklamen! 

Är du typen som vill fira med de närmsta 

vännerna och gärna komma iväg från 

familjen? Ni har väl sett Pripps Blå -reklamen? 

Du åker förslagsvis till första 

bästa båtuthyrning, hyr en båt över ett 

dygn eller två och drar iväg till en härligt 

klippig ö med en brygga som är tillgänglig 

för allmänheten. Packa med dina närmsta 

vänner, några flak Pripps Blå (eller vad 

ni föredrar), gitarren och härligt smaklig 

midsommarmat. Under dagen kör ni lite 

lekar och spel, badar om så önskas och 

gör era kransar på plats (alternativt före 

avfärd). När tiden är inne dukar ni upp 

maten, kanske på färgglada filtar, på klipporna 

och bara njuter av sommarvädret. 

Fram emot kvällskvisten plockar ni fram 

gitarren och spelar och sjunger tills solen 

sakta avlägsnar sig bakom horisonten. Kan 

det bli mer idylliskt? 

SÅ HÄR GÖR DU DIN EGEN KRANS 

Ta dina favoritblommor och blanda dem 

med lite fina blad som du hittar i naturen. 

Varva dessa då du virar fast dem med en 

formbar tråd (förslagsvis grön metalltråd). 

När ”blom-längan” är lång nog att passa 

kring ditt huvud knyter du ihop de både 

ändarna. Enklare än enkelt! 

LEK: ”NUMMERLEKEN” 

Förbered en nummerskylt till 1..n deltagare 

per lag där du skriver ”1” på första skylten, 

på nästa skylt skriver du ”2” och så vidare 

upp till ”n” (matematik-termer får man aldrig 

nog av). Fäst sedan en skylt på varje 

deltagare i lagen. Det lag som först har fått 

sitt lag på led i nummerordning har vunnit. 

Tips: Om detta är för lätt så finns även varianten 

att lagmedlemmarna inte får prata 

med varandra. 

LEK: ”FOTBOLL I EN STRUT” 

Gör en strut av papper och tejp där ena 

änden ska täcka en yta stor som ett ansikte 

och i andra änden ska du lämna ett litet 

hål. Struten fästs med ett gummiband kring 

huvudet på spelaren som ska sparka en boll 

i en bana med struten över ansiktet, helst 

utan att använda händerna för att förhindra 

fusk. Svårighetsgraden bestäms i förväg 

genom att variera storleken på det lilla 

titthålet. Laguppdelning kan göras på olika 

sätt, antingen om man vill köra alla mot 

alla eller att man delar upp i några lag som 

till exempel tävlar om bäst totaltid ihop. 

En grymt rolig lek, speciellt för åskådarna! 

LEK: ”BLINDA RADEN” 

Dela upp deltagarna i minst två lag. Alla 

lagmedlemmar sätter en ögonbindel för 

ögonen. Det lag som först, utan att prata, 

lyckas placera sig i stigande ordning med 

den kortaste först och den längsta sist 

vinner. 

Sånghäfte 

SNAPSVISA: ”FULLMÅNE” 

Mel: Mors lilla Olle 

En gång i månan är månen full 

aldrig vi sett honom trilla omkull 

Stum av beundran hur mycket han tål 

höjer vi glaset och dricker hans SKÅL! 

SNAPSVISA: ”INTE NU” 

(Ska utföras med finskt uttal) 

Inte nu... (vänta fem sekunder)... 

inte nu heller... (vänta fem sekunder)...... 

men NU!!! 

SNAPSVISA: ”BOTTEN UPP” 

Mel: Talkör 

En: Vad hette skeppet? 

Alla: WASA! 

En: Hur sjönk det? 

Alla: BOTTEN UPP! 

ipikuré 

23

24 ipikuré 

Posttidning B 

I-sektionen, Kårallen 

Tekniska Högskolan 

581 83 Linköping 

Tänk dig. 

Att en värld av möjligheter öppnar sig för dig. 

Vilket skulle bli ditt första steg? 

Vägarna till Scania för en ung akademiker som du, är många. När du tar steget in 

på Scania tar du också första steget på något som kan bli ditt livs resa. En upptäcktsfärd, 

fylld av ständigt nya utmaningar och ett livslångt lärande. 

På Scania finns det fler karriärvägar än du kan tänka dig. Både i Sverige och utomlands. 

Här kan du byta jobb och utvecklas, utan att byta arbetsgivare. 

www.scania.com

20 Brygga egen öl? - Industriell Ekonomi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?