Skellefteå FF Fotbollsmagasin – 2023 #1

12
prioritera även annat i livet, jag ville börja plugga på
universitet bland annat. Så då kändes Sverige och
Skellefteå som något nytt och spännande.
Tiden i FC Jazz hade också påverkat Matti då den
avslutades med att föreningen hade ekonomiska
problem och hade svårt att betala ut löner. Vilket
bidrog till hur Matti såg på vad en fotbollskarriär kan
innebära.
– Jag var fotbollsproffs på ett sätt och hade ett
kontrakt som jag klarade mig på, men samtidigt fick
jag inte ut någon lön och var tvungen att låna pengar
av pappa. Det var inte den typen av karriär jag ville ha,
berättar Matti.
En annan upplevelse under året i FC Jazz
som haft betydelse för Matti var under en av
landslagssamlingarna med finska U21-landslaget.
Petri Pasanen (bla Ajax och Werder Bremen) var det
stora affischnamnet och spelade då i FC Lahti.
– Jag minns framförallt när vi hade landskamper i
La Manga. Han höll en helt annan nivå. Om jag på ett
sätt haft drömmen att bli bra på riktigt så insåg jag där
och då hur långt borta jag var. Jag var ändå 20 år och
startspelare i Allfinskan, vilket inte var jättevanligt.
Och så såg jag honom, alltifrån hur han läste spelet,
hans teknik, ja egentligen hela paketet. Då tänkte jag
att “med det jag har kommer det aldrig att räcka”, säger
Matti Kilpelä.
Vägen till Skellefteå
Hur hamnade du just i Skellefteå?
– Martti Tikkanen var tränare i Skellefteå AIK och
blev tipsad om mig av en tränare som varit aktiv i
norra Finland, så de ringde mig och jag åkte på ett
provspel.
Det var inte vilken tränare som helst utan Jukka
Ikäläinen, med meriter från det finska landslaget
samt Allsvenskan både som spelare, tränare och även
sportchef i Örgryte IS som tipsade Martti Tikkanen
om Matti Kilpelä.
»En rolig grej att
testa och på så
sätt är jag nog en
“free spirit”«
MATTI KILPELÄ UTVECKLINGSCHEF I SKELLEFTEÅ FF
– På ett sätt var det ändå slumpartat att jag hamnade
i Skellefteå. De frågade om jag ville göra ett provspel så
jag var där en helg. Det kändes ju bra och det var kul
men jag hade långt ifrån bestämt mig.
– Jag minns när Skellefteå AIK sedan ringde för
att fråga om jag ville komma och spela. Jag var ute
och handlade med mamma och gick egentligen på
en impuls när jag svarade ja. Det var ingen större
eftertanke i det. Det kändes som en rolig grej att testa
och på så sätt är jag nog en “free spirit”, säger Matti.
Efter tre år år i Skellefteå AIK, blev det Finland
igen och två år i Allfinskan med RoPS. Sen tillbaka till
Skellefteå där AIK hade blivit FF. Det blev fyra och ett
halvt år i Skellefteå FF mellan 2006 och 2010. Vilket
också blev Mattis sista som aktiv, även det något som
inte riktigt var planerat.
Hat- och kärleksrelation till fotboll
Men efter att han tagit examen i företagsekonomi
vid Umeå universitet våren 2010, så sökte han
en masterutbildning i Uleåborg till hösten. Han
bestämde sig för att om han kom in, skulle han ta
platsen. Och han kom in. När flyttlasset gick så
tänkte Matti att han skulle spela med ett av de två
lagen som spelade i serien under Allfinskan som
hade hemvist i Uleåborg.
– Jag var och gjorde lite träningar och började
fundera på vilket lag jag skulle gå till. Men så kände jag
“du Matti, du behöver ju inte spela”. Så då testade jag att
inte spela. Det var en sån skön känsla och en av de bästa
perioderna i mitt liv, berättar Matti.
»Hade som
spelare alltid
mycket åsikter
och tankar«
MATTI KILPELÄ UTVECKLINGSCHEF I SKELLEFTEÅ FF
– Jag har en hat- och kärleksrelation till fotboll. Jag
har alltid haft det och kommer alltid ha det, säger han.
Han skulle dock hitta tillbaka till fotbollen igen.
Under tiden Matti studerade i Uleåborg så påbörjade
hans moderklubb RoPS en satsning på ungdomssidan
i föreningen och de ville ha med Matti som tränare.
Under 2011 tog föreningen kontakt och började att föra
en dialog som ledde till att när Matti 2012 var klar med
sin utbildning, flyttade hem till Rovaniemi och började
jobba för RoPS.
Tränarskapet var inget främmande för honom. Under
spelarkarriären hade han hållit en del sommarläger
i bland annat Skellefteå. Dessutom hade han
redan hunnit med att gå två tränarutbildningar. En
grundkurs under första tiden i Skellefteå. Sen UEFA B
för elitspelare under den andra sejouren i Skellefteå.
Intresset fanns där.
– Jag hade som spelare alltid mycket åsikter och
tankar om hur man tränar och spelar. Jag har tänkt
mycket fotboll. Frågat “varför gör vi såhär?”. Också tänkt
att “om jag blir tränare så kommer jag inte göra såhär”.
Men det är klart att det också finns goda exempel, där
det har funnits en röd tråd i hur vi tränar, säger han.
Assisterande i herrlaget i Allfinskan
I RoPS kom han till en förening som precis åkt ut
högsta serien efter en spelskandal där hela nio
spelare 2011 blivit dömda för spelfusk när de spelat
stora summor pengar på lagets matcher. I den nya
satsningen så anställde RoPS två tränare på heltid
på ungdomssidan. Snabbt ökade ansvarsområdet för
Matti i RoPS och redan året efter, 2013, så var Matti
Kilpelä sportsligt ansvar på pojksidan i föreningen.
2015 var han akademichef och 2016-2017 var han
assisterande i herrlaget i Allfinskan.
– Vi gick under den här tiden från ca 400 aktiva
till 800. Vi gick från att inte ha en enda spelare i
ungdomslandslagen till att ha spelare i varenda årskull
upp till U21-landslaget, berättar Matti.
Detta i en kommun som har färre invånare än
Skellefteå. Efter säsongen 2017 tog den sagan slut för
Matti då han blev sjukskriven med utmattningssyndrom.
Han hade jobbat för mycket under en för lång tid. På ett
sätt var det dålig tajming för Matti.
– På ett sätt var det lite intressant, för jag har
aldrig varit så het karriärmässigt. Jag hade över
10 erbjudanden exempelvis som huvudtränare i
Allfinskan, Division I i Finland, bra akademitränarjobb.
Som jag var tvungen att tacka nej till för att jag var slut,
berättar Matti.
Men det finns dubbla känslor kring tiden i RoPS.
– Jag förstår bättre vilken otroligt bra verksamhet vi
byggde, men också att det inte var hållbart, säger han.
Vad var det som var så bra?
– Vi hade en väldigt tydlig röd tråd i verksamheten,
som följdes upp. Vi kunde hålla oss till det vi hade
bestämt. Vi var flera som var passionerade och som
arbetade åt samma håll. Vi la väldigt många timmar.
Utan kompromisser, säger Matti.
Tillbaks till Staaan
Efter 4 månaders återhämtningsperiod, helt utan
fotboll, kom Matti i februari 2018 tillbaka till Skellefteå
FF för att ha delat ledarskap i herrlaget tillsammans
med Dan Burlin under säsongen i Division I. Sen blev
Matti kvar som huvudtränare i SFF över säsongerna
2019, 2020 och 2021 innan han tog ett sabbatsår från
fotbollen 2022.
Varför är du tillbaka i Skellefteå nu?
– Det här är en roll jag vill prova. Spelarutveckling
fyller ett syfte för mig. Det finns så mycket ouppnådd
potential på herr- och pojksidan, jag tycker Skellefteå
underpresterar som stad på pojk- och herrsidan, på
flicksidan har det varit bättre. Och för att tydliggöra, jag
tänker inte att jag ska fixa det själv eller att jag är någon
allsmäktig. Men jag vill vara delaktig och försöka bidra
till förbättring så gott jag kan. Genom min resa med
RoPS har jag fått se hur det går att börja från scratch till
att regelbundet fostra spelare till elitnivå, berättar Matti.
Mattis syn på elitverksamhet
När det kommer till spelarutveckling så vill Matti
Kilpelä att fotbollsföreningarna i Skellefteå ska bli
bättre på att hylla det hårda jobbet för att på lång sikt
få fram bättre fotbollsspelare och samhällsmedborgare.
– Jag tycker att det här med elitförberedande är lite
missförstått. Det kan uppfattas som att elitförberedande
verksamhet bara är till för några enskilda individer
som ska lyckas och bli så bra som möjligt på fotboll.
Det man får på köpet är att även de som inte lyckas bli
fotbollsproffs får med sig verktyg för livet. Det är inget
farligt för dem, säger Matti.
– Du blir inte bra på något om du gör det sju
minuter per dag. Det finns ingen fast track. De
grundvärderingarna som genomsyrar elitverksamhet
gynnar alla. Det är något jag kan prata om i timmar.
Att du lär dig att arbeta hårt för det du vill uppnå. Att
genom idrotten lära barn och ungdomar att ta ansvar för
sin utveckling är ju bra ur ett samhällsperspektiv.
Han vill även att föreningen, föräldrar, tränare och
utövare ska få en större förståelse för hur många timmar
som krävs redan från ung ålder för att fostra elitspelare.
– Det finns olika vägar att nå framgång. Men vissa
saker kan du inte kringgå, ett exempel är timmarna
med kvalité du måste göra på ett eller annat sätt. Om
du inte får ihop vissa timmar, spelar det ingen roll hur
“talangfull” du är.
Återigen hänvisar Matti till det bredare perspektivet
och samhällsnyttan.
»Genom idrotten
lära barn och
ungdomar att
ta ansvar för
sin utveckling
är ju bra ur
ett samhällsperspektiv«
MATTI KILPELÄ UTVECKLINGSCHEF I SKELLEFTEÅ FF
FORTSÄTTNING NÄSTA UPPSLAG »