28.12.2012 Views

Hur fick giraffen sin långa hals? Trodde kyrkan att jorden ... - GENESIS

Hur fick giraffen sin långa hals? Trodde kyrkan att jorden ... - GENESIS

Hur fick giraffen sin långa hals? Trodde kyrkan att jorden ... - GENESIS

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Biätare på rad. (Foto: DigitalVision.)<br />

Man vet i dag, <strong>att</strong> det finns mycket variation i naturen. Vi har t ex olika underarter av fåglar,<br />

som uppstår på kort tid. Det här kallas också mikroevolution och är ett väl etablerat<br />

faktum. Om mikroevolution har någonting <strong>att</strong> göra med en storskalig utveckling, makroevolution,<br />

är däremot helt utan bevis. Vi har inte sådana helt odiskutabla exempel i<br />

naturen som visar <strong>att</strong> det kan uppstå alldeles nya anatomiska och fysiologiska strukturer<br />

som kan arbeta med de organ som redan existerar. Alla exempel i evolutionslitteratur<br />

sysslar enbart med mikroevolution, variation inom en grupp.<br />

et är mycket spännande <strong>att</strong> vi i<br />

dag kan testa utvecklingsläran<br />

för <strong>att</strong> se om den kan åstadkomma<br />

vad den lovar. Med<br />

hjälp av slumpmässiga tryckfel (mutationer)<br />

i generna skulle det nämligen<br />

uppstå ett råmaterial ur vilket det naturliga<br />

urvalet sedan skulle kunna plocka<br />

fram nya anatomisk-fysiologiska system<br />

eller helheter som t ex skapar nya<br />

sätt för ämnesomsättningen <strong>att</strong> fungera.<br />

Man kan i dag visa, <strong>att</strong> det är helt<br />

omöjligt för dessa mekanismer <strong>att</strong> producera<br />

sådana resultat.<br />

I naturen uppkommer det hela tiden<br />

massor av tryckfel. Hos människan t ex<br />

uppstår det 5000 mutationer dagligen i<br />

alla de 10.000 miljarder celler som bygger<br />

upp en människa. Med hjälp av en<br />

mycket komplicerad provläsnings- och<br />

reparationsmekanism korrigerar människocellerna<br />

hela tiden automatiskt<br />

nästan alla dessa tryckfel. I bakterierna<br />

är reparationsmekanismerna inte så<br />

goda, och vi kan studera bakterier for<br />

<strong>att</strong> se huruvida det över huvud taget<br />

sker någon evolution. Bakterierna är<br />

intressanta också därfor, <strong>att</strong> de delar sig<br />

i två nya mycket snabbt. Vi kan få en<br />

helt ny generation inom 20 minuter.<br />

Om vi antar, <strong>att</strong> det skulle finnas en<br />

enkel bakterie i en ursoppa, är det lätt<br />

<strong>att</strong> förstå, <strong>att</strong> näringen mycket snabbt<br />

skulle ta slut på grund av bakteriemassans<br />

snabba ökning. Inom några<br />

dagar skulle nämligen bakterierna ha<br />

fyllt hela uroceanen och de skulle ha<br />

behövt ett nytt system <strong>att</strong> producera<br />

energi för <strong>att</strong> kunna överleva. Vi behöver<br />

alltså något nytt, ett nytt system för<br />

ämnesomsättning. Om vi tar som exempel<br />

enklast tänkbara nya system,<br />

Genesis 4-97 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!