Cellskapsbladet - Fängelsemuseet i Gävle

Årgång 1, nr 2 dec 2002
I väntans tider...
Restaureringen av cellfängelset, som
skulle vara klar vid årsskiftet, är något
försenad. Förhoppningsvis kan vi påbörja
uppbyggnaden av utställningarna
i februari. Rastlösa är vi!
Under två år har restaureringen av fängelsebyggnaden
pågått. Vi har gått från drömmar
och visioner till handfast planering av ett
Fängelsemuseum som vi hoppas ska bli en
kulturinstitution av riksintresse.
Det finns idag andra utställningar om
brott och straff på olika platser i landet (bl a
på Långholmen), men ingen av dem kan
kallas museum i egentlig mening. Vårt Fängelsemuseum
kommer att bli det enda museet
i Sverige på temat kriminalvårdshistoria
som inte bara visar, utan också har insamling
av föremål och nedtecknade minnen, vårdar
dessa och aktivt arbetar med dokumentation
och forskning. Detta sammantaget gör
Fängelsemuseet till ett riktigt museum!
”Det händer i Gävle” är en publikation
som Kultur & Fritid ger ut varje månad
i Gävle. En lätt travestering på denna
rubriksättning kan bli ”Det händer i
Fängelsemuseet i Gävle”.
Under vårt första hela verksamhetsår har
mycket hänt. Många kontakter har tagits
med alla tänkbara myndigheter, massmedia
har hållits informerade och Länshäktets
samlingar har delvis omorganiserats. Vår
sekreterare Katarina Kallings Nilsson har
utarbetat en utställningssynopsis, ”Hotell
Hamilton 1847-1986”, för det nyrenoverade
cellfängelset. Där beskrivs hur museet ska
byggas upp. Hur expansiva vi kan vara beror
på i vilken takt vi, förhoppningsvis, beviljas
sökta anslag.
Föreningen har under året sökt bidrag
på flera håll. Vissa ansökningar har beviljats,
vissa har föreningen fått avslag på.
Cellskapsbladet
Cellskapsbladet nr 2 dec 2002
Föreningen Fängelsemuseet i Gävle
Det händer i Föreningen
Fängelsemuseet i Gävle...
Tillsammans med Lättings, som vi skriver
om på sidan 4, ska vi arbeta för att cellfängelset
blir ett känt och omtyckt kulturhus
inte bara för Gävleborna, utan också för
hela länet och landet. Kanske kommer vi att
kunna locka turister hit också från utlandet.
Är det någon som minns historien om
Delsboligan, dess beryktade ”ligaledare”
Åkerberg och den förslagna lönnkrögerskan
Pila Brita? Den berättelsen ska vi ha med i
våra utställningar. En av våra medlemmar,
Louise Sjöbäck från Göteborg, har skrivit
en artikel speciellt för Cellskapsbladet om
dessa omtalade personer. Läs den!
Nu när året går mot sitt slut kan vi konstatera
att vi sedan i februari haft drygt 3000
besökare på våra visningar i slottshäktet
– där vi tar in maximalt 15 personer i taget!
Ni medlemmar är nu 142 till antalet. Ordföranden
har därför goda skäl att här stolt
inleda med en resumé över året som gått.
Katarina Kallings Nilsson
Våra strävanden ger resultat
Nyligen beviljade Gästriklandsfonden vår
ansökan om 400.000 kronor. Detta har
redovisats i dagspressen och TV. Det känns
bra att våra strävanden börjar ge resultat.
Ytterligare bidragsansökningar till Länsstyrelsen,
Landstinget och Kultur & Fritid
är under behandling. Möjligheterna att få
sökta bidrag ökar när en instans ”har brutit
isen” och beviljat anslag.
Visningar under sommaren
Under sommaren var museet öppet för
guidade visningar lördagar och söndagar.
Katarina Kallings Nilsson och Rolf Nilsson
har på ett förtjänstfullt sätt svarat för denna
guidning. Från säkra källor har jag hört
många uppskattande ord om visningarna.
Det ger föreningen god PR. Tack Katarina
och Rolf!
Fortsättning på sidan 4!
Föreningen Fängelsemuseet i Gävle
Adress: Slottshäktet,
Hamiltongatan 3
802 66 GÄVLE
Telefon: 026-65 44 30
Fax: 026-65 44 30
Mobil: 070-628 01 92
E-post: fangelsemuseet@gavle.to
Internet: www.gavle.to/~fangelsemuseet/
Att bli medlem i föreningen kostar 100 kr
per år för enskild, 150 kr för familj och
300 kr för förening. Betalas in på postgiro
27 79 94-0.
Föreningsstyrelse
Ordf: Birgitta Bohlund
Sekr: Katarina Kallings Nilsson
Kassör: Lars Bohlund
Ord. Led: Anders Hammar, Rolf Nilsson,
Birger Lindroos, Ingemar Svensson och
Lars Sjösvärd.
Suppl: Björn Ericsson, Anders Jansson och
Peder Mellander
Medlemstidningen Cellskapsbladet
Utkommer med två nummer per år.
Redaktör: Katarina Kallings Nilsson
Layout: Cilla Bohlund

Cellskapsbladet nr 2 dec 2002
Mördar-Åkerberg och rättvisan
Åkerberg, Spännar Lars och Pila Brita
var en beryktad trio som för 100 år
sedan satt häktade på Länsfängelset i
Gävle. De tre har för evigt kommit att
förknippas med ett klassiskt fall i den
svenska kriminalhistorien, morden i
Delsbo och Arbrå 1901.
Det första dubbelmordet skedde den 9
oktober 1901 då två utblottade äldre makar,
den 67 årige Johan Olsson och hans
jämngamla hustru Ingrid Olsdotter,
hittades mördade i sitt hem i Isbo, Delsbo
sn. Mannen hade dött av två slag mot
huvudet med ett trubbigt föremål medan
hustrun fått 27 knivhugg i huvudet och på
kroppen. Genast misstänktes grannarna och
ägarna till gården i Isbo, tre bröder Svensson.
De tre bodde tillsammans med sin mor, en
syster samt en sjuk och sängliggande bror,
vägg i vägg med makarna Olsson.
Svenssons hade gjort ett flertal misslyckade
försök att bli kvitt makarna Olsson och
upphäva deras undantagskontrakt. Makarna
Olsson hade inte heller betalat hyran på ett
tag. Följaktligen anhölls tre av bröderna
Svensson men också kolaren Per Persson
Ek. Denne saknade helt motiv till mordet
men hade varit hos makarna Olsson för att
leta efter en bekant till den mördade Johan
Olsson. Att han inte sett att makarna Olsson
var mördade ansågs vara ytterst misstänkt.
Ännu ett dubbelmord
Det andra dubbelmordet skedde sju dagar
senare. Den 16 oktober hittades det 65-åriga
bankombudet Lars Persson och hans jämngamla
hustru Ingrid Jonsdotter mördade i
sitt hem i Lill-Kurland, Arbrå sn. Mannen
hade fått 16 slag av en yxhammare medan
hustrun fått sju. I det här fallet stod det
tämligen klart redan från början att det
handlade om ett rånmord eftersom Lars
Persson ofta hade kontanter hemma.
Tidningarna spekulerade friskt över
misstänkta förövare från trakten och närmast
tillhands var Pila Britas lönnkrog i Offerberg
några mil norrut där flera suspekta personer
vistats under sommaren. En efterlysning
gick ut på den 40-årige Charles Pettersson,
känd bondfångare och kortspelare från
Härnösand, bondsonen Spännare Lars 22
år, bondsonen Håckers Lars 19 år och den
nyss frigivne f.d straffången Nils Fredrik
Åkerberg 53 år. Tidningarna kallade
Åkerberg för ligaledare och hade därmed
missat den verkliga historien eftersom
Åkerberg var rädd för Charles Pettersson. I
Pila Britas lada hade
Åkerberg blivit
misshandlad av
Charles Pettersson
och av rädsla för att
få mer stryk hade
han lämnat Pilagården
för gott den
15 september 1901.
Istället hade han
begett sig till Dalarna
såsom gårdsfarihandlare.
Charles
Pettersson å sin sida
hade ett fullgott
alibi, eftersom han
hade blivit varnad
för lösdriveri i
Härnösand bara ett
par dagar efter
Nils Fredrik Åkerberg. Fotograferad vid
häktningen 1901.
mordet i Arbrå. Pila Brita själv anhölls för
koppleri och olaga brännvinsförsäljning och
förpassades till häktet i Gävle. Där fick hon
sitta en månad i väntan på rannsakning.
Belöning på 3000 daler
Så såg läget ut när nytillträdde landshövdingen
greve Hugo Hamilton ryckte in. Dels
utlyste han en belöning på 3000 riksdaler till
den som kunde ge information så att
mördarna greps, dels anlitade han den kände
brottsbekämparen Carl Fredrik Köhler 41
år, landsfiskal från Stockholms län. Denne
hade tidigare gjort sig känd som en både
originell och omtvistad polis och åklagare i
flera kända mål där han blivit anklagad för
att genom hot och skrämsel pressa fram
bekännelser. Köhler hade fått i uppdrag att
vara både spaningsledare och åklagare till de
båda dubbelmorden. Tillsammans med sin
hjälpreda Herman Sundius tog han Ljusdals
tingshus i besittning och proppade det fullt
med misstänkta personer. Där höll de
timslånga förhör och många konfrontationer.
Allt enligt pressen som till en början
var vördnadsfull och tillmötesgående mot
den världsvane Köhler. Inledningsvis
trissade Köhler upp spänningen genom att
meddela reportrarna om sina framgångar
med att få fram en bekännelse ur Åkerberg.
Men när tiden gick och ingen bekännelse
kom beskrev han Åkerberg såsom en för-
härdad och styvnackad person som aldrig
erkände ett brott. Därmed var Åkerbergs
öde beseglat.
Åkerberg och
Spännar Lars häktas
När de inledande förhören
var över häktades Åkerberg
och Spännar Lars för
morden i Arbrå och fördes
till länshäktet i Gävle. Då
hade redan Pila Brita lämnat
Gävle för tingshushäktet i
Ljusdal dit hon förts av
Köhler. I Gävle placerades
Åkerberg och Spännare Lars
i varsin cell antingen på
andra eller tredje våningen.
Samtidigt var Köhler i full
gång med rättegången mot
Kolar Ek och bröderna
Svensson. Här lade Köhler
mer krut på att tåta ihop
Ek med Åkerberg och
mindre kraft på att rannsaka bröderna. Att
Ek inte ensam skulle ha kunnat utfört
morden stod tämligen klart redan från
början eftersom han var en spenslig man i
50-årsåldern. Kanske berodde det också på
att ett sådant scenario underlättade Köhlers
eget arbete. Kanske fanns det andra skäl.
Men faktum var att Köhler riktade hela sin
energi på att få ihop Ek med Åkerberg. Men
bröderna Svensson rannsakades förstås
också och när de till slut fick ett ombud
som förde deras talan, var saken klar och de
frikändes. Kanske hade utgången för de
övriga åtalade också sett annorlunda ut om
de haft var sitt ombud istället för att tvingas
föra sin egen talan.
De andra häktade vittnar mot
Åkerberg
Köhler uppfinningsrikedom saknade gränser
och plötsligt blev Pila Brita och hennes
make Anders Jonsson huvudvittnen i
målen mot Ek och Åkerberg. De skuldtyngda
makarna saknade helt inkomst efter
att ha suttit häktade båda två en tid. Hemma
på gården satt tre barn och väntade. Men
Pilamakarna hade gott sällskap av Charles
Pettersson, Hockers Lars och till slut
Spännar Lars som alla ställde upp för
Köhler. Anledningen var enligt Åkerberg
att de av Köhler blivit lovade strafflindring
Fortsättning på nästa sida.

Forts.
om de hjälpte till att sätta fast Åkerberg.
Något som i slutändan verkligen visade sig
stämma. För utan andra bekymmer än sina
egna kunde Pilamakarna både
dyrt och heligt vittna om att
Ek besökt Åkerberg i Pilagården
före den 15 september.
Då skulle Ek ha berättat om
en Johan Olsson i Delsbo som
hade gott om pengar. Likadant
sa Hockers Lars medan Charles
Pettersson påstod att han
druckit porter med Kolar Ek
på gästgiveriet i Järvsö. Men
både Ek och Åkerberg nekade
till att ha träffats förut. Dessutom
förklarade Ek att makarna
Olsson varit utblottade och
enbart haft gott om skulder.
Köhler byter taktik
Nu när det visade sig att den lille sege
kolargubben kunde tala för sig bytte Köhler
taktik. Han anhöll Eks hustru och släppte
henne inte förrän hon skriftligen intygade
att Ek inte varit hemma på mordnatten.
Därmed skulle Ek tidsmässigt kunnat
utföra mordet i Isbo, vilket inte varit möjligt
ifall han hade sovit hemma på natten.
Åkerbergs döms trots bristfälliga
bevis
Mitt under den mest intensiva perioden
lämnade Köhler in sin avskedsansökan. Han
efterträddes av länsman Knut Kjellbom
som fortsatte i det redan upptrampade
spåret att Åkerberg ensam var skyldig till
morden i Arbrå och Isbo. Men bevisen mot
honom var bristfälliga. Pengarna som
Åkerberg innehaft på 1225 kr ansågs ha
Nils Fredrik Åkerberg hade ett och
annat på sitt samvete, men man kan
alltså misstänka att han blev oskyldigt
anklagad av skjutjärnsåklagaren Köhler.
Rättegångarna var hårdbevakade av
media och det skrevs spaltkilometer om
dessa rysliga dåd. För att något stilla allmänhetens
nyfikenhet låter Norrlandsposten
i januari 1902 meddela följande:
Spännar Lars. Fotograferad
vid frigivningen
från Långholmen 1904.
tillhört Lars Persson trots att ingen av
sedlarna kunde bindas till den mördade.
Dessutom råkade Köhler, när han stack
söderut, få med sig pengarna vilket resulterade
i att både landshövdingen och Kjellbom
fick skriva upprepade brev
innan de återsändes. Därutöver
var det några föremål i Åkerbergs
ränsel som åklagarna påstod
tillhört Lars Persson. Därutöver
antogs att blodet på den
grå rocken som Åkerberg hade
haft på sig när Charles Pettersson
klippte till honom kom från
mordoffren. Därefter erkände
Spännar Lars att han blivit
tvingad av Köhler att ljuga om
Åkerbergs skuld. Styrkt av den
nya vändningen begärde Åkerberg
att rätten åter skulle höra Pilamakarna
för att ge dem en chans att ta tillbaka sina
tidigare lämnade uppgifter. Men det ville inte
rätten utan dömde Åkerberg mot hans
nekande till döden. Spännare Lars dömdes
till tre års fängelse för att ha begått mened
när han vittnade i brännvinsmålet mot Pila
Brita. Han hade först intygat att han aldrig
köpt brännvin av Pila Brita och därefter
erkänt att han ljugit. Orsaken skulle ha varit
en stor rädsla för att Pila Brita annars skulle
säga att han varit med i Kurland.
Domen överklagas
Medan Spännar Lars satt kvar i Gävle i
väntan på hovrättens dom transporterades
Åkerberg till Hudiksvall för vidare rannsakning
tillsammans med Ek. Några dagar
senare möttes herrarna i rättegångssalen. Alla
var spända på ögonblicket och letade efter
igenkänningstecken när de två möttes. Men
alla blev besvikna. Både Åkerberg och Ek
Mångmördaren i fängelset
Åkerberg i fängelset. Under den tid som
mångmördaren Åkerberg vistats i härvarande
fängelse har han lagt i dagen ett oklanderligt
uppförande. Han är lugn och mycket
tystlåten samt fogar sig villigt under reglementet.
I cellen är han fri från bojor, men
vid sina promenader på fängelsegården, en
half timme hvarje dag, är han liksom
Spännar-Lars belagd med handbojor. Åkerberg
sysselsätter sig mycket med läsning af
de böcker som finnas tillgängliga, nämligen
bibeln, psalmboken, katekesen, en bönbok
och en nykterhetsskrift. Besök har gjorts hos
Cellskapsbladet nr 2 dec 2002
vidhöll att de aldrig träffats tidigare medan
Pilamakarna träget fortsatte att påstå motsatsen.
Häradsrätten trodde dock mer på
lönnkrögarna från Offerberg och dömde Ek
för mord till 12 års fängelse. När det gällde
Åkerberg hade åklagaren inte riktigt kunnat
bevisa hans skuld och kunde varken döma
eller frikänna honom för mordet i Isbo. Efter
att överklagan lämnats in till hovrätten besökte
prästen Kjellander
Eks hustru.
Hon bekräftade att
hon blivit tvingad
av Köhler att skriva
under intyget och
därmed hade Ek
alibi och han frikändes.
Spännar Lars
fick sitt straff sänkt
till två år på Långholmen
medan
Pila Brita
Åkerbergs dödsdom fastställdes. Domen
överklagades till Högsta domstolen som i
sin tur omvandlade straffet till livstids
fängelse. År 1914, när han ska friges från
Långholmen transporteras han till fängelseavdelningen
på Västerviks Hospital
såsom sinnesjuk. Där blir Åkerberg bättre
och fängelsechefen fattar tycke för honom.
Åkerberg får bli hans barnpiga och ta hand
om sonen Erik född 1919. Han drar runt
på Erik i hans barnvagn och sjunger visor
för honom och berättar om sina barn som
han aldrig mer återsåg. När Åkerberg dog
1934 sörjdes han i alla fall av Västerviks
hospital. I Hälsingland skrev tidningarna att
nu när Åkerberg var död kunde befolkningen
äntligen andas ut.
Louise Sjöbäck, medlem nr 69
honom endast af prästen. Åkerberg har inför
pastor Åkerblom undergått förhör i kristendom,
hvari han, tack vare sin goda uppbyggnad
från barndomen, redde sig godt.
Bref har anländt till Åkerberg från anhöriga,
som bedt honom bekänna, hvilket han
dock ännu ej gjort. Spännar-Lars är mjuk
och undergiven. Första dagen i fängelset grät
han mycket. Rannsakning äger i morgon kl
10 rum i Järfsö med Åkerberg, Spännar-
Lars, Hocke-Lars, Per Olof Blixt m fl. (NP
9/1 1902)
Fortsättning på sidan 4

Cellskapsbladet nr 2 dec 2002
Slottshäktet
Hamiltongatan 3
802 66 GÄVLE
Lättings – en samhällsresurs
i fängelset!
Fängelsemuseet kommer endast ta i anspråk
en liten del av cellfängelsets utrymmen.
Huvudhyresgäster i byggnaden
blir Lättings. Många känner till dem
till namnet, men är inte bekanta med
deras verksamhet.
Kulturföreningen Lättings som startades
för 13 år sedan driver arbetsmarknadsprojekt,
i huvudsak finansierade via statliga
och kommunala bidrag. Arbetslöshetsprojekten
riktar sig till alla mellan 16 och 65
år, som kan behöva arbetsträning eller
praktisk erfarenhet i någon av de verksamhetsgrenar
som Lättings kommer att bedriva
i cellfängelset. Syftet med verksamheten är,
att motivera arbetslösa att söka sig vidare ut
på den öppna arbetsmarknaden eller till
fördjupad utbildning. Detta har föreningen
Lättings lyckats mycket bra med och har
därför ett starkt stöd från sina bidragsgivare.
Många aktiviteter
Det kommer att sjuda av aktiviteter i byggnaden.
Totalt kommer ett hundratal människor
vara sysselsatta i de olika verksamheterna.
På det övre våningsplanet ska en
konst- och hantverksavdelning inrymmas
med bl a stensliperi, krukmakeri, skrädderi
och en verkstad med teatermask- och docktillverkning.
På andra våningen, vid sidan
Fortsättning från sidan 3
Den beryktade Pila Brita dömdes till ett
kortare fängelsestraff för olaga brännvinsförsäljning.
Hon tog dock lätt på saken, och
drog sedan ut på ”kändisturné” och uppträdde
mot betalning med sina berättelser
om Delsboligan. Norrlandsposten skriver
den 13/1 1903 att ”det är att hoppas att den
turnén snart tar ett slut. Pila-Britas rykt-
om Fängelsemuseet, ska Mediaavdelningen
hålla till. Den innefattar teaterverksamhet
för barn, en film- och fotostudio, ett screentryckeri
och ett bokbinderi. På bottenvåningen,
i cellfängelsets östra tillbyggnad
som vetter mot slottshäktet, ska ett möbelsnickeri
byggas upp.
Vissa delar tillgängliga för alla
Allmänheten kommer dock inte att få tillträde
till hela byggnaden, då det skulle störa
verksamheten allt för mycket. Men det blir
allmänna utrymmen så det räcker till ändå.
Förutom Fängelsemuseet, kommer man att
kunna gästa det stora kaféet på bottenvåningen
som även kommer att ha en
uteservering öppen sommartid. Innanför
huvudentrén blir det dels en välkomnande
reception, dels en butik där de produkter
som tillverkas i byggnaden ska kunna
köpas. I butiken kommer också Fängelsemuseet
att beredas utrymme för sin försäljning
av bl a souvenirer och publikationer.
VIP-visning
Vi planerar att bjuda in er medlemmar till
en första ”VIP-visning” av fängelset i vår.
Så håll utkik i brevlådan – när Lättings fått
undan alla sina flyttkartonger, kommer det
en inbjudan.
Katarina Kallings Nilsson
barhet är av det slag, att den ej lämpar sig för
offentlig visning och det hade varit bättre
om hon i stillhet begravt sitt rykte och sina
hemska minnen”.
Vi tackar Louise, som är barnbarnsbarn
till Åkerbergs bror, att hon här delgivit oss
resultaten från sin forskning i fallet.
Katarina Kallings Nilsson
B
Fortsättning från sidan 1
Plats för
frimärke
Vatten och bröd under Ådragetveckan
Under den så kallade ”Ådraget-veckan” som
anordnades i samband med Högskolans 25årsjubileum
deltog vår förening i aktiviteterna
utefter Gavleån. Företag och institutioner
gavs tillfälle att under en kall vecka i
oktober visa upp sig. Föreningens ekonomi
tillåter inga excesser, så för oss återstod att i
samband med våra visningar bjuda på
”vatten och bröd” serverat av styrelsemedlemmar
utstyrda i 1800-talskläder sponsrade
av Folkteatern. Allt för att göra oss synliga
och tillgängliga under veckan. Vattnet, som
spetsats med buljong, värmde i kylan och
snövädret och det hembakade brödet med
smör tycktes smaka bra. Utklädningen livade
dessutom upp tillställningen! Cirka 350
personer besökte museet under veckan.
Medlemsmöte i november
Den 7 november hade föreningen ett medlemsmöte
på Slottet i Gävle. Ett trettiotal
besökare kom. Ordförande och sekreterare
informerade om vad som hänt under verksamhetsåret
och om våra framtidsplaner
beträffande cellfängelsets och Länshäktets
vidare utveckling. Mötet avslutades med öl
och smörgås och informella samtal runt
borden – allt i pampig slottsmiljö.
Styrelsen ser föreningens medlemmar
som en viktig resurs i arbetet. Ert intresse,
ekonomiska stöd och ”reklamarbete” för
museet är viktiga delar i dess vidare uppbyggnad
och fortlevnad.
Jag hoppas på ert fortsatta medlemsstöd
även kommande år och önskar er en god jul
och ett gott nytt år!
Birgitta Bohlund, ordförande
När är museet öppet?
På vår hemsida finner du de
aktuella öppettiderna.
Adressen är
www.gavle.to/~fangelsemuseet/