FAJANS OCH PORSLIN - Sveriges Konst-och Antikhandlareförening
FAJANS OCH PORSLIN - Sveriges Konst-och Antikhandlareförening
FAJANS OCH PORSLIN - Sveriges Konst-och Antikhandlareförening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>FAJANS</strong> <strong>OCH</strong> <strong>PORSLIN</strong><br />
Porslinet härstammar från Kina som redan på 600-talet var framstående inom<br />
porslinstillverkning. Mycket tack vare de ostindiska kompaniernas omfattande<br />
import till Europa som inleddes på 1500-talet, fick svenskarna upp ögonen<br />
för det nya materialet. Den europeiska 1700-talsfajansen var ett försök att<br />
efterlikna det blåvita porslinet från Kina, som man inte klarade av att tillverka<br />
förrän runt mitten av seklet. De tre mest betydelsefulla fajans- <strong>och</strong> porslinsfabrikerna<br />
i Sverige genom tiderna är Rörstrand, Marieberg <strong>och</strong> Gustavsberg. Även<br />
om fajanstillverkningen representerar en kort period i det svenska konsthantverkets<br />
historia, har den lämnat stora avtryck. Åtskilliga är de såssnipor,<br />
terriner, prakturnor, brickbord <strong>och</strong> kakelugnar från Rörstrand <strong>och</strong> Marieberg<br />
som idag är samlarföremål.<br />
RÖRSTRANDS KERAMIKFABRIK<br />
Äldst är Rörstrands keramikfabrik som grundades i Stockholm 1726. Med hjälp<br />
av den tyske keramikern Johan Wolff tillverkade fabriken initialt fajans som är<br />
ett poröst, tennglaserat lergods. Framför allt tillverkades fajans med blå dekor<br />
för att efterlikna den som producerades i stora mängder i nederländska Delft.<br />
Under 1740-talet började man utveckla ett eget uttryck med svenska dekorer, såsom<br />
Nordstjärnemönstret av Christian Precht <strong>och</strong> Rehnska mönstret av Jean Eric<br />
Rehn. Exporten till närliggande länder såsom Tyskland, Danmark <strong>och</strong> Ryssland<br />
ökade <strong>och</strong> på 1760-talet upplevde Rörstrand en mycket gynnsam ekonomisk<br />
utveckling tack vare den stora efterfrågan på de rikt dekorerade fajanserna i<br />
klara färger. På 1820-talet inledde Rörstrand en omfattande tillverkning av<br />
flintgods efter engelsk förlaga, vilket resulterade i ytterligare en framgångsrik<br />
period i företagets historia. Två hundra år efter grundandet flyttades verksamheten<br />
till Göteborg. Därifrån flyttade man på 1930-talet vidare till Lidköping,<br />
där man fortsatte att producera många klassiska serviser fram till 2005, då<br />
produktionen lades ner.<br />
MARIEBERGS <strong>PORSLIN</strong>SFABRIK<br />
Marieberg grundades av tandläkaren Johann Ehrenreich 1758. Hans målsättning<br />
var att producera porslin, men planerna havererade när fabriken brann ett<br />
år efter öppnandet. Istället började man efter återuppbyggnaden att tillverka<br />
fajanser med färgstark <strong>och</strong> fantasifull dekor. År 1782 köptes Mariebergs porslinsfabrik<br />
av konkurrenten Rörstrand, som dock lade ner verksamheten sex år<br />
senare.<br />
GUSTAVSBERGS <strong>PORSLIN</strong>SFABRIK<br />
År 1825 beviljade Kommerskollegiet tillstånd att uppföra en fabrik vid Gustavsberg<br />
på Värmdö utanför Stockholm, för tillverkning av ”alla sorts Porcella-<br />
1<br />
SKAFS KONST <strong>OCH</strong> ANTIKSKOLA<br />
Rörstrands kronstämpel, användes från 1884.<br />
Mariebergs signatur användes 1769–88.<br />
Gustavsbergs tryckta ankarstämpel, använd från 1920-<br />
till 1940-talet.
iner”. Produktionen utgjordes till största del av bruksföremål i flintgods. Till<br />
flintgodset användes lerblandningar från Tyskland av dålig kvalitet, varför<br />
föremålen ofta krackelerade eller gick sönder. När man på 1840-talet började<br />
använda sig av engelska råvaror ökade kvaliteten på flintgodsetavsevärt. Tjugo<br />
år senare lyckades man producera benporslin som en av de första tillverkarna<br />
i Europa. Under 1900-talet kännetecknas produktionen på Gustavsberg av en<br />
innovativ formgivning, inte minst genom fabrikens konstnärliga ledare Wilhelm<br />
Kåge <strong>och</strong> Stig Lindberg, som även initierade tillverkning av plastföremål.<br />
Gustavsbergs Porslinsfabrik ägs <strong>och</strong> drivs sedan 1996 av en grupp tidigare<br />
anställda.<br />
2<br />
SKAFS KONST <strong>OCH</strong> ANTIKSKOLA – <strong>FAJANS</strong> <strong>OCH</strong> <strong>PORSLIN</strong>