LOBÖLEMÅL

LOBÖLEMÅL
- mitt första språk
Nästan 1200 ord och uttryck från Loböle, Stöde, Medelpad.
Samlade och nedtecknade av Doris Molin, född Johansson 1931 på Friskänget
Sammanställt och redigerat av Pelle Molin

FÖRORD
Som en ensam ängsgentiana som sätter sina sista frön på ett igenväxande
gårdstun någonstans vid ett bortglömt torp, lika tynande är tillvaron för det
språk som fötts ur samma steniga jord. Det är inte möjligt att bevara en
utrotningshotad växt- eller djurart genom att stänga in de sista exemplaren i en
bur. Precis lika omöjligt är det att bevara en dialekt genom att "stänga in"
fragment av den i ett litet häfte som detta. Liksom ett djur eller en växt kräver ett
språk eller en dialekt sin miljö för att överleva.
Denna lista, med nästan tolv hundra ord och uttryck från abôrr till öxna, visar
att språket speglar den miljö det kommer ifrån. Den värld som växer fram med
orden är en bild av ett jordnära självhushåll i en svunnen tid. Många av orden i
listan är hämtade ur ladugården, ur åkerjorden, ur skogsdunklet och ur hushållets
vedermödor. Flera redskap, göromål och företeelser kommer de flesta av oss i
dag inte i kontakt med om vi ens vet vad de är.
Ett språk eller en dialekt är så mycket mer än de ord det byggs upp av. En minst
lika stor del av språkets själ finns i melodin, i den grammatiska uppbyggnaden
och de små detaljer som bara lever när språket används dagligen. Därför är stora
delar av denna dialekt, liksom de flesta andra, dömd att försvinna ur språket.
Sorgligt? Ja, kanske. Men samtidigt ofrånkomligt då vi valt att leva våra liv på
helt andra sätt. Trots allt hittar man fortfarande fragment av dialekt i ord, uttryck
och givetvis som klangbild i större regionala dialekter.
Syftet med denna sammanställning är alltså inte att försöka bevara och föra
vidare en hel dialekt, utan att göra en personlig dokumentation av ett språk som
talades för bara fyrtio-femtio år sedan, men som i dag bara minns av ett litet
fåtal. Min mor, som är en av dessa minnesbärare, har under många år nedtecknat
ord och uttryck hon kunnat dra sig till minnes ur sitt första språk - Lobölemålet.
Sammanställningen har också ett klart värde som kuriosum. Här kan man finna
flera ord och uttryck att ta till sig, eller vag sägs om bärmficke, jolbanne,
ratskaft, pisskälker, kvälläppa och omagadöme ! ?
Pelle Molin
i mars 2001
1

För länje säen...
Bärfot på förste barfläckan
Vårhacka å motve
Börje skola, sette still å vära tyst
Äta masäck i avklädningsrômme
Söndasskola, julfest å pastor Nahlbom på kapelle
Höre på Barnens brevlåda när tant Augusta
Läre se mjölke
Kraka på skogen
Ljummen tå koskälla
Lukten tå sörpa
Försöke läre se kale å spinne
Flöse vispris å lete vier
Brätte skina över spisstånga
Ligge i kökssoffa på halmmadrassen
- nystoppe heller nerlega
"Gud som haver..."
Ibland känns`e som nysst nu...
Doris
2

Några
uttalsregler mm:
á : öppet men långt A
l : tjockt L
ô : öppen vokal mellan U, Å och Ö
: betonad stavelse
henne - a, na t.ex. lär´a - lär henne, ge´na - ge henne
honom - n, en t.ex. lär´n - lär honom, släpp´en - släpp honom
A
abôrr, abôrrer, abôrn, abôrran -
abborre, abborrar, abborren, abborrarna
zool. Perca fluviatilis
áen väg - andra gången, om igen
aftval - afton- / kvällsvard
(i) aftes(t) - i går afton, kväll
ágas - ha besvär, göra sig bekymmer för
något, oroas
ágasamt - ansvarsfullt
ágig - avig
a huvvan – framstupa
a nyest – på nytt
al - årder, kupplog
ála ôpp - föda upp
álbrôdd - åbrodd bot. Artemicia abrotanum
ale (pärlanne) - kupa (potatislandet)
álesvorna - man sparar t.ex. frö, lök,
alj, aljoxe - älg, älgtjur zool. Alces alces
álmicke el. álmitschje - mjölkört
bot. Epilobium angustifolium
ampen - ivrig
ampes - ha besvär
anne - annat, andra (saker)
annelundare - annorlunda
annevar - var annan
ansikte - panna
ansôles - bakvänd äv. motsols
antimen - den bråda tiden under slåttern
se äv. slôttanstin
antômt - bråttom
arder (-rd som i ord) - al bot. Alnus spp.
árn tôcke - så pass
artan - arton
3
ártanbäling - avlägsen släkting
asben - kvinna som det inte är någon
ordning på
assent - ingenting
axelbol - 'besparing' t.ex. axelok på tröja
axôl - tvärslå på kälke och skaklar
bagle - prata 'tok'
báka, bákaför - bakom
baklia – norrsluttningen
ballágas - prata överdrivet bekymrat el.
ängsligt
balje ti se / me - dricka fort och
mycket gäller allt flytande
balke åv - avdela ett utrymme
batskiva – första (el sista) skivan på
potatis, en kalv så en sort inte ska dö ut
limpa
potatis, en kalv så en sort inte ska dö ut
bann - 1. kärve 2. en kärve binds ihop
med ett halmbann el. vidjebann
bar - granris, barr
barnåler - barr
bar-ros - granris framför bron
bedonelig - man ser bedonelig ut om
man är konstigt och/el. slarvigt klädd
B
begorde ( j-ljud)
- begärde
beka hop - klibba ihop
belen - tålamod bestå - bjuda
bettne - kall potatis som smakar illa har
bettne
bie - om man äter stadigt bie man länge
binne - nålbinda
bitte - tidigt
björna - infordra, kräva betalning av

skuldsatt person
blaggarn - hemvävt tyg m. ylleinslag
och bomullsvarp (?) t.ex. blaggarnsblus
blanke – putsa
blekfis – blek, ljushyllt person
blinne igen ‐ t.ex. röre ha blinne igen -
det har blivit stopp i röret
blistre ( verb) - vissla
blônn - blund
blônne - blunda
blåknut
- hårdknut
blåmjôlk - skummjölk
blåning - blåmärke
blåräfs - efterräfsning
blåskor - stormhatt bot. Aconitum
lycotonum
blåsse (subst.) - blåsa
bläckte - vifta
bläka - märka ett träd med yxhugg i
barken
bläma - blixtra
boan - fäbodarna
boföre - flytta till fäbodarna
bol - bord
bolbänk - skåpsäng som använs som
bord (fållbänk?)
bolsättning - en omgång mat- el.
kaffegäster
bô, tröjbô, skjortbô - tröja el. skjorta
förutom ärmarna
bô - bud
bôa - bjuda
bôl - brunst hos sugga jfr. bresma
bôle - börda, famn t.ex. vebôle, höbôle
bônk - stor träbalja för klädtvätt
bônnen vanter - nålbundna vantar
bôra - borra
bôrde - böld
bôrge - 1. gå i borgen 2. handla på kredit
bôrning - varigt sår
bôrstnellik - borstnejlika
bot. Dianthus barbatus
bôsa - strö halm e.dyl. under husdjuren
bôse - 1.
hönsrede 2. slarvigt bäddad
säng
bôtten - övervåning på tvåvåningshus
4
bra nog - tillräckligt
bravére - skryta vitt och brett
bree - hö utbrett till torkning
breddmä (öppet ä) - bredvid
bresa - hålla benen brett isär se äv.
gresa, gräsa
bresma - brunst hos get t.ex. geta ä
bresma jfr. bôl
brokskit - röllika bot. Achillea millefolium
brôka - bryta, bända
brômstin - den tid på sommaren då det
är som mest stickande insekter, se äv. åt
brônabröst - halsbränna
brônnbär - hallon bot. Rubus idaeus
brôssle - köra fram timmer till väg
bruse - bagge
bryckstuga - bryggstuga, bagarstuga
äv. sommarstuga på gården
bräste - sprätta upp sömmar
brätte se´ - att sträcka sig överdrivet,
blåsa upp sig
brömal - ovälkommen insekt i
brödskåpet, trol. pälsänger
zool. Attagenus pellio
bröstkannhämtar - mindre
mjölkkruka med avsmalnad hals (kanna =
äldre volymenhet)
bröten - man blir bröten av hårt, ovant
arbete
bulko - gallko (steril ko)
bussaron - bussarong (mansblus)
byggning - mangårdsbyggnad
bårn - barn
bårne - föda barn
bårnet el. bårnig - gravid
båsla - vägg, avbalkning, mellan bås i
ladugård
båssmansvärme - åkarbrasa
båtlänning - båtplats vid sjön
bäle å grine - storgråta
bänn, bänt - krånglig, krångligt el.
omöjlig se äv. vrång
bära (öppet ä) - bara, endast
bäran - ”nystan” som används vid
trolldom

ärkuse - bärfis zool. fam. Pentatomidae
brämficke – innerficka
bärmos – osötad lingonsylt
bärmskinn - förkläde av skinn
bärseskôst - (barnsängs-) mat till
nybliven moder t.ex. fruktsoppa
bäsan - kobindsle av järn
bäse - 'binda fast' korna
bätta ôpp – dela i bitar
bättjen - bäcken
bögel - buckla
böglig - bucklig
böle - råma el. gråta starkt och ljudligt
böxluke - gylf
C
cidere - förlora pengar genom växlar
el. dåliga affärer
D
dálapôjker - femöring
bot. Achimenes spp.
dammesjan - plåtdunk
dan i änne - hela dage n
darde (subst.) - liten dal, sänka
den / di, dett, denne - din, ditt, dina
dittan - dit, ditåt
divle - tvista, käbbla
djyp - djup
donge - 1. strö och avföring från djur
2. skräp i och utanför vedbod
dôbbe - flöte för nät o.dyl.
dôg - duger
dôgg - dagg
dôggfälle - tidpunkt när daggen faller
dôglig - könsmogen ungtjur är dôglig
dôka - slå hårt
dômling - dymling (rund pinne av trä som
håller timret på plats mellan knutarna i
timmervägg)
dômpen - är man om man känner sig
lite krasslig se äv. dôrsk och dôven
dôppkôpp - kaffe med mycket bröd
dôrme åv - svimma
dôrre - vibrera
5
dôrsk - inte riktigt kry se äv. dôven och
dômpen
dôven - är man om man känner sig lite
krasslig se äv. dômpen och dôrsk
dra tell, dree - resa sin väg, reste sin
väg
drangne - söm med för liten sömsmån
kan drangne (spricka upp)
dreen - dragen
dremne - smälta
drôckne - drunkna
drol - stenigt område
drôsa - korn och agnar tillsammans
drôsa omkull - ramla
drôvling - stor spik
dryp (verb) - droppar
drög - hästkälke för stentransport
dysia - skräphögen
däen - därifrån
däg - 1. deg 2. dig
dänge - el dänje – slå t.ex. ge honom
stryk
dännan - där
därre - darra
däven – fuktig
döppning - kaffebröd
dörgåtte - dörrkarm
E
e hänne - det här
en hänn - den här
e hännan - dom här
e dänne - det där
en dänn - den där
e dännan - dom där
elack - 1. arg 2. illasmakande
ele - elda
eltänne - det man startar elden med
t.ex. näver, stickor
enare - t.ex. na store enare, na tjurige
enare
enkôm - snäll
enkômt - särskilt
ensettar - hästsläde för en person

erhindre – erinrade
exmere – nedlåta
etterpôsa – person med ”kort stubin”
eve - nyfiket frågande
exere – exercera, göra värnplikt
exter – till sig
F
faler - fotspår
fáles - färdas
falig - färdig
falit - oförmögen, ofärdig
falit - färdigt
(hä) falls för me - (det) kom för mig
falls på me - gav sig på mig
(bokstavligt/verbalt)
fatt - steg
fella - för någonting t.ex. Va halô gjort
fella ?
femtan - femton
ferre på - gå från det ena till det andra
utan att uträtta så mycket
fes åft - upphörde lite snöpligt, rann ut i
sanden
fettisda(g)slapper - utklädda
ungdomar och barn som gick omkring
och 'tiggde' på fettisdagskvällen
fjaling - fjärding
fjortan - fjorton
fjär - fjäder
flasa - brinner häftigt
flathanna - handflatan
flatpupper - misslyckade hastbullar
flen - kal
fli ner se - smutsa ner sig äv. nerflidd,
flitt
flister - mjäll
flohaga - gärdsgård/stängsel som går ut
i vattnet vid strand
floker - strätta och björnloka
bot. Angelica sylvestris och Haracleum
sphondilium
flurig - 1. rufsig 2. vädret är flurit när det
är blåst, snö i luften och kyligt
fly - man är fly om man arbetar snabbt
6
fläsksval - fläsksvål
flätte (subst. och verb) - fläta
flöse - skala björkris t.ex. till vispar
flöte tå - skumma av gräddfällen från
mjölken
flöter - grädde
fnôka, fnôka på - böka i jorden om djur
t.ex. grävling
fnôrr - irriterad
fnöse - frysa
for - 1. kreatursfoder, 2. fodertyg
fothus - plats för fötterna under täcket i
sängens fotända
fotlänn (öppet ä) - område där man
vänder vid plöjning
fôla - föl, föla
fôlje – följa
fôlje ti vägs – följa med en bit på
vägen
fôlktrå (adj.) - är djur som gärna tyr sig
till människor
fôllen - kon är fôllen när senorna vid
dess svansfäste 'sjunker' i samband med
tiden för kalvning
fôrke - förmana
fôrrklä - förkläde
framlag - något som ligger framme
ligger i framlag
frodig - om mogen, mullig kvinna
frô - träd med god växtkraft t.ex.
frôgran, frôtall
frö se - förfrysa
fräss - hankatt
fräte - husdjur som är till besvär
äv. om människor
frö se - förfrysa sig
frödde me - förfrös mig
frön - sur, snäsig, irriterad
frönt - skört
fuckter - åthävor
fåhäv - dum, handfallen, ej tilltagsen
fårgråt - vit-gul 'klump' i ögonvrån
fårknän - grov hud på armbågar el. knän
fäger - vacker
fäle (öppet ä) - väldigt
fäll - faller t.ex. Akta så´nt du fäll (de)!

Fälls för me – ôm hä fälls för me, om
jag får lust
fäjen - glad
fälle (verb) - fålla
fämme - göra ett höfång med räfsa
fässler - axelremmar på ryggsäck el.
kont
fäx - ladugård
fäxbotten - ladugårdsvind
fäxsvala - ladugårdssvale
före - farit
förfot - strumpfot förutom hälen
förgångs - (i) förväg
förhagar - förhinder
förige - förra, den tidigare
före, förit - ostädat t.ex. Va´ förit ! el.
Töcke före!
förlåt(an) - förhänge i hyttsäng
förslager - idéer (används mest när man
saknar idéer) t.ex. Du hal då ine förslager
förtene (verb) - förtenna
förtenar - person som förtennar saker
förvecka - förra veckan
föskig - murken
G
gagnsoxe - avelstjur
gammeljäntknut - felknuten rosett
garna - gälarna hos fisk
gedde (j-ljud) - gav
gegle (j-ljud) - tuvtåtel
bot. Deschampsia cespitosa
ge höckt - förödmjuka sig
gel (j-ljud) - fiskrens
gele (j-ljud) - rensa strömming se äv. jele
gereg (j-ljud) - arbetsvillig och lite girig
gesvint (j-ljud) - lättvindigt
getingdille - getingbo
gett (j-ljud) - måste (futurum)
gatt (g-ljud) - måste (imperfekt)
getta (j-ljud) - vara tvungen
gôtta - varit tvungen
glissegomias - enfaldigt flinande
person
7
föderå - födorådsförmåner som de som
avhändat sig jordbruket hade t.ex.
föderåsstuga
fögan - nästan
följe ti vägs (kort ä) - följa en bit på
vägen
fördan - förrgår
fördömdad - arg
glistre - gnistrar, det glistre när järnmed
går på sten
glôpa - ha uppstötningar
glôtter, glôttermjölk - klumpad
mjölk, skuren el. sur
glä – glad
gläfsträ - träsked
glöhyppe - halvtunn mjukkaka som
bakas efter tunnbrödsbak
gnuggbräde - tvättbräda
goaktig - givmild
govär - töväder
gôfte (verb) - fläkta
gôr - mycket t.ex. gôr-rolit
gôrglomme - segt upphostat slem
gôrkoe - grankåda olämplig att tugga
jfr. gullknöp
grassere - leka våldsamt
gres - gles
gresa, gräsa - hålla benen brett isär
se äv. bresa
gresst - gles, otät t.ex. Bônken ha vôrte
gresst!
grestkalsonger - byxlinning med två
ben och öppen gren
grine tell se - göra grimaser
gro - läka om sår
grom - kaffesump
grômse - fundera
grônn - 1. grund 2. lite 'dum' om person
gräddfäll - grädde som flutit upp och
lagt sig ovanpå mjölken
gräddsnäcke - gräddkanna
gräkam - redkam, redskap som används i
stället för att man förskedar en väv
gränt om (öppet ä) - vara rädd om, tycka

om
gröhull - läkkött
gröne - milt kraftuttryck t.ex. Fy gröne!
Grönes onge! el. Nu gröne mäg!
gröttôre - grötvisp av talltopp
gubbe - hässjestolpe med fem pinnar
gubbskägg - (krusbladig) munkrenfana
bot. Chrysantemum (Tanacetum) vulgare
'crispum'
guck - klick
gucker på plåten - hastbullar
gullhöne - nyckelpiga
gullknöp - grankåda som är fin att
tugga jfr. gôrkoe
8
gå gålmilla - gå från en gård till en
annan
gå gålänne - gå till varje hus
gålsop - person som går mellan gårdar
med skvaller
gått a gåle - gett sig iväg äv. långt a
gåle - långt härifrån
gå utpå - gå på friarstråt
gäckes (j-ljud) - låtsas vara något man
inte är, härma någons lyte
gängler (j-ljud) - styltor
gära (j-ljud, verb el. subst.) - 1. arbete,
sysselsättning 2. göra
gära mä (j-ljud) - göra av med
guschlan - gudslån (något gott och bra)
gära åv mä se (j-ljud) - ta livet av sig hire - ila invärtes t.ex. vid höjdkänsla
gäste (j-ljud) - bli bjuden på mat och/el. dryck hittan - hit, hitåt
gök (g-ljud) - gök
hjalp - hjälp
hjalprå - utväg
hôcke som hôgas - vilket som önskas,
H
vilket som helst
hôcken - vilken
hacke pärer - ta upp potatis med
hôga på - tycker om, om mat
pärgräv
hackho - trälåda, trätråg att göra salat i
hôgas - våga t.ex. gå ut i mörkret el. vara
ensam
hackkniv - kniv, hacka för beredning
hôgfälls, hôgfälldes - tycker, tyckte
av salat
om
hackslôtt - naturlig ängsmark som slås med lie
hôgster - hygge
hôje - ropa
hackspik - hackspett, zool. fam. Picidae
hagre - havre
hale - 1. att inte frysa 2. att inte bli hungrig t.ex. Ät så du hale! jfr. uthärda
halet ôtt´de - lagom åt dig
halvsôla - sätta nya halvsulor på skor
halvsôler - halvsulor
halvväxting - tonårspojke
hamle - famla
hampe, hampe se’- lämpa, råkade bli
t.ex. Hä hampe se’ så...
hannärj - klåfingrig
hardda - helgdag
harddaskläar - helgdagskläder
hart - strax innan
hárt - halt
hatre tell se - snygga upp sig
hôlje - hölja djupare parti el. grop i bäck
hôlle fram - att lyfta litet barn när
han/hon skall tömma avföringen t.ex.
Pôjken ä dassnödig, du gett hôlle
fram'en
hômmelstör - 1. humlestång 2. lång
gänglig karl
hôrre därom va - hur det nu än är
hôrvel - örfil
hoven (ôm) droven - huller om buller
hu - hon
hucklan - huk t.ex. Sette på hucklan
huga - förstärkningsord t.ex. Nämen
huga...!
husberjere - t.ex. Nu kan ja´nt
hessas - tro sig kunna trots att man inte riktigt husbejere kan nan fler - Nu finns det inte
plats för fler
hetnät - brännässla bot. Urtica spp.
huskes - rysa

husnávar - stor borr
huve se’ - t.ex. en bräda har huve se’
om den har slagit sig och blivit vind
huvvetokig - är man när väderstrecken
inte stämmer (i huvudet alltså)
hynne - hynda
hyttsäng - inbyggd våningssäng
ev. m. förlåt
hålbett - när lien inte 'biter' på gräset
hålbrö - hårt bröd
hållive - hård i magen
hånke - träämbar (hink)
hårkorg - fläta i spiral uppsatt i nacken
hä (öppet ä) - det
hä, hädde/hog, hätt - lägga, sätta,
ställa, tömma, hänga t.ex. Va’ ska ja’
häv - bra
hömô - skräp från hö (höboss), anvnds till
sôrpa
höskruck - stor spånkorg för hö som
bäres på ryggen
hässehunnan (öppet ä) - mildare
kraftuttryck
I
i - ni, er t.ex. Nu ska i äta i mätt !
i áen väg - för andra gången
illemånes - illamående
illgadd - odygdspåse, busfrö
illgeten (j-ljud)- odygdig
9
hä’ne?
häbber - härbre
(gå) häen (öppet ä) - (gå) härifrån
häggde - snåla, vara sparsam
hännan, hänn - här
hära - stagg (gräs) bot. Nardus stricta
härms - ledsen, ångerfull
härna - håret
härve (subst.) - räfsa
härvkam - höräfsa utom skaftet
härvpinnämnar - ämnen till
höräfspinnar
häse (verb) - 1. andas tungt 2. hässja
häsi, häsia (subst.) - hässja, hässjan
illhôga (verb el. adj.) - göra någon avundsjuk el. bli avundsjuk
illsvien, bli illsvien - att få dåligt
samvete, oroa sig
illtegan - småvärk i t.ex. benen
illvar - orolig, man anar oråd
illvolen - retsam (?)
Imber - Ingeborg
impeters - löna sig
införsel - myr-/torvjord som läggs i den
tömda gödselstaden
Ingre, Engre - Ingrid
inmä (öppet ä) - intill
J
jale - inägomark
jalme - jama
jamse - tugga på något segt
jaschel - virke till skihaga (gärdesgård)
jel - rens från fisk
jele - rensa strömming
jene - enris
jepe - göra grimaser åt någon
jera - potatis jera när den har besk
eftersmak
jolbanne - markytan
jolbär - smultron
joldreen - jorddragen (klena barn jorddrogs
förr för att stärkas/bli friskare)
jollägge - ge ett lieblad rätt vinkel mot
marken genom att böja tången
jônscht, i jônscht - för en längre el.
kortare stund sedan
jullre - ung. balansera
jullrit - svårbalansetat, det är t.ex jullrit
att gå på en stenig stig
jummen - svagt ljud t.ex. kan man höra
jummen av koskällor på långt avstånd
jur – juver
Jussom - liksom
jäckes - se gäckes
jänne - stängd
(hä) jänn - stäng!
jänte - idissla
jära mä - göra av med

jära nog - nätt och jämnt
jäte - valla t.ex. jäte korna
K
kak(e)pick - brödnagg
kakelhamse (subst.) - misslyckad
mjukkaka
kále - karda ull
káler - kardor
kallestege - snårvinda bot. Calystegia
sepium
kallsten - när kallsten fallit vid
speciella datum under hösten sägs
vattnet bli kallare och olämpligt att bada
i
kalvdrecke - 1. diskvatten, matavfall
och mjölk att mata kalvar med
2. kaffe med mycket grädde el. mjölk
kissle - kittla
kitte - kätte (avdelning i ladugård el. källare)
kjochler - kjolar
klatre - krångla
kleme - breda smör på bröd
kleme spisen - laga vedspis med lera
klingerlett - rund, trind ansiktsform
klita - krita i pulverform
klite - 'måla' med krita och vatten
klôckne ur - tappa andan, svimma
10
kantor - utrymme under trappa e.dyl.
karyscha - gummi
kasa - gödselstaden
kása - schasa t.ex. Kasa bort katta tå
bole!
kejsarkroner - brandlilja, brandgul lilja
bot. Lilium bulbiferum
Kerste - Kristina
kesen (tj-ljud) - löpmagen hos kalv
kesfil (tj-ljud) - maträtt av mjölk och löpe
keslöge (tj-ljud) - ostlöpe
kimne ti (tj-ljud) - ett fönster har kimne
ti om det har svällt så det är svårt att
öppna
kinnben - kind
kippe (tj-ljud) - för stora skor kippe
kippskodd (tj-ljud) - iförd skor men inte
strumpor
knärle’se - tvinna ihop sig t.ex.
klômsen (adj.) - blir man när man fryser/frusit om händerna
klôta - kladda
kluter - tygblöjor
klyft - linberedningsredskap
klype - klädnypa
klå, klådde - klia, kliade
klåen - 1. eksem 2. mildare kraftuttryck
kläar, kläan - kläder, kläderna
kläm - kram t.ex. gokläm
klöverdupp - klöverblomma
bot. Trifolium spp.
kno - träknopp som handtag och att
stänga med
knoster - stor slägga
knôpa på - hålla på med 'småskaligt'
arbete i maklig takt
knôppe - litet garnnystan
knôppnåler - knappnålar
knôpptjalke - dragkälke med stolpar
och handtag baktill
knul - knöl
trån/snöret knärle se’
klonke - gör det i delvis fylld flaska knärodd (adj.)- svårrodd om eka (man slår
som skakas
årorna i knäna ideligen)
klônn - klump
knös - kulle
klônne - välja något genom att slå på kokning - barnsängskost
'rätt' hand dvs. den med en sten, avbruten kolig tändsticka - annorlunda, e.dyl. i speciell om person
kongero - spindel, se äv. pôsakongero
kôddvar - örngott
kôlhärke - kolmileredskap, kratta med
långa pinnar
kôllrig - tokig
kônt - kont av spån el. näver som bäres
på ryggen
kôntor - utrymme under trappa e.dyl.
kôppe - åderlåta
kôrre - spinner (om katt)

kôschen - småfrusen
kôta - snickra med kniv, tälja
krag - båge med säckväv på lieorv,
används när säd skärs
krak, kraka - kreatur, kreaturen
krasa se – harkla sig
kreste – krysta
krômlig - ha svårt med motoriken,
fumlig
krälle (pres.), krall/krällde (imp.) -
insekters och spindlars sätt att gå
kryggårn - köksträdgårdslandet
se äv. kåljala
kryper - mandelpotatis
krölig - långsam, fumlig
kuckle - utföra övernaturliga handlingar
i läkekonst, se försvunna saker m.m.
kuckelgubbe - den som bedriver
kuckel
kuckerälla - sädesärla
kullre - rulla
kuvig, kuvryggig - kutryggig
kvaler - ärmlinningar, manschetter
kärig (k-ljud, öppet ä) - högfärdig, mallig
käring- A-formad ställning för fem europaeus hässjestänger
käringfis - röksvamp
käringskvaller - toppklocka
bot. Campanula glomerata
kärnflöter - sur grädde att kärna till
smör
käse (tj-ljud) - löpmage
köke (k-ljud) - locka på korna
köttkäckling (tj-ljud) - talgoxe
zool. Parus major
L
lá - ta in höet
lagränn - kräsen
lalla - pungen
lamä (öppet ä) - tillsammans med
lannlöst - när smältvatten gjort att sjöis
flyter fritt utan fäste till land är det
lanlöst
latskiva – första el. sista skivan på
limpa
láva - rabatt, trädgårdssäng
11
kvamne - kvävas
kvese - liten blemma/finne
kvä - något att laga hål med som man
får genom att tända på näver, blåsa ut
och tugga det brända (tillsammans med aska
?) en stund
kväfft - ånga
kväfftventil - ångventil
kvälläppe - fladdermus
zool. fam. Vespertilionidae se äv. nattbläkta
kväv i bröste - är man vid förkylning
och astma
kåle - skära blasten av rotfrukter
kåljala - köksträdgårdslandet
se äv. kryggårn
kångler - klasar t.ex. lingonkångler
kåtkant – sista eller första skivan på
limpa
kårer - avfall när man täljer m. kniv el.
yxa
kägler - kottar
kära (k-ljud, öppet ä) - röra om, peta
laxdupper - smörbollar bot. Trollius
le - öppning i gärdesgård som stängs
med stänger
libröten - ofärdig efter
lieslåtterpremiären
ligge på aga – det får man göra om
man ska stiga upp tidigt och saknar
väckarklocka
likt vära (öppet ä) - ex. kom då i tycke
likt vära - kom när det passar
linärle - sädesärla zool. Motacilla alba
li-tôgan - metallhållare för lien på
orvet, liering
lillko - kokalv
lillrese - missfall
lillskuss - herdestund
lillsyte - spädbarn
lingebär - lingon bot. Vaccinium vitis-idaea
lipp – läpp
listôbb – stubb på åker och ”läggde”
lir - lider t.ex. stall-lir, velir
livpärer – sättpotatis

lisamme bårn – barn som tidigt börjat
krypa, gå, prata och bli torra
lo, lon - loge, logen
lok - pöl
lotjyran – uppe på åsarna i loge
lôen - luden
lôgg - lugg på tyg
lônne - köra fram timmer till basväg
lônte på - tända på
lôrke - mössa
lôrvig - luden
lôsa - lossna
lôske - söka löss och gnetter i håret på
någon
lôta - tappa hår
luka - lucka
lure in - linda in, slå in paket
lus - häftstift
ly - lyssna aktivt efter t.ex. koskällans ljud
lyfte, löfte - lyfta, lyfte
lyttje, lycke - ögla
låge - låga (kullfallet, ruttnande träd)
långrep - 'tåg' av hopsatta
sparkstöttingar
långremman - de två 'stagen' som bär
upp sitsen som går från stanna till
medarna längst fram.
låppli, lappli - låt bli!
lårsläppa - åkomma (men vilken?)
lägdlapp – liten slåttewall
läggde - lägda, odlad vall
lägge på - föda upp t.ex. Bli´re e lillko
ska vi lägge på na
lämpan - ordning t.ex. Inge’ lämpan
på’n!
lännan – låren
länn löst – är det när isen smält invid
stranden
lärinne - 1. lärarinna 2. träd med två
toppar
lätt (öppet ä) - låt t.ex. lätt’e vära
lättstå’se (öppet ä) - tillstå
lög - ljög
lönndynje - fisa tyst (men ändå märkbart...)
löse - släppa ut korna för första gången
på försommaren
12
löse böxan - gå på avträdet (dass), om
män
löslive - lös i magen
löta - ligger i skogen strax utanför
hagen
M
magahov - saknas om man äter alldeles
för mycket. se äv. rômpdrag 1.
magne (verb) - magra
malkuse - fläskänger
zool. Dermestes lardarius
malle, mallgräs - svinmålla mfl. mållor
bot. Chenopodium spp.
massäck - matsäck
massäckskläe - fyrkantigt tygstycke i
vilket man knyter in matsäcken
matle – utan aptit
matfrå - matfrisk
meja - midja, midjan
men/mi, mett, menne - min, mitt,
mina
menför(d) - handikappad
merige – resten
meer (plur.) – medar
messbytt - besviken
Metsjel - Mikael, Mickel
mitt i spit - säga el. utföra något 'på
jäkelskap', beräknande, ironiserande
mjälte - mjölke hos fisk
mjöla - mjäla; finkornig minerogen
jordart
mjöldômt - liten mjölmängd (en näve ?)
momma - mormor
motto - maträtt med mycket kornmjöl
och lite vatten + salt, kokt till en grynig
massa
motve - trasiga nagelband
motvär - motvind
mô - boss (skräp av halm och hö)
môka - köra ut gödsel
môkansläa - dyngsläde
môkrôm - ränna i ladugårdsgolvet
môle - enbart äta t.ex. potatis el. bröd

(i) môra - (i) morgon
môrabitte - i morgonbittida
môran - morgonen
(i) môrest - (i) morse
môrn ti - behövligt
môrrval - morgonvard, frukost
môrt - 1. mörkt 2. mört zool. Rutilus rutilus
môrtne - mörkna, skymma
môsa - mossa
mullval - sorkar i åkern, åkersork och
trol. främst vattensork zool. Microtus agrestis
och Arvicola terrestris
munvika - mungipan
mur-la - skydds- el. stödmur vid sidan
om spis el. kakelugn
murpanne - stor inmurad gryta i
ladugården
muskara - näbbmus zool. Sorex spp.
mynne - ro 'baklänges', med aktern i
färdriktningen
myttje - mycket
mä (öppet ä) - med
mäbränt - vidbränt
mäckerhara - pärluggla
zool. Aegolius funereus (lätet; 'mäckre': po-po-opo-po-pa-pa)
mäett (öppet ä) - ständigt, för jämnan
mäg - mej
mägde - pack
mähä - oföretagsam person
mälljer (öppet ä) - maljor, krokar på
snörkängor etc.
mälte - gro
mälutten (öppet ä) - medlut, utförslut,
utför
mängte - knåda
människans olikheter - 'randgräs'
(form av rörflen) bot. Phalaris arudinacea var.
nattbläkt - fladdermus zool. fam.
Vespertilionidae se äv. kvälläppa
nattådag - styvmorsviol bot. Viola tricolor
navar - borr
nera, neaför - nedanför
nittan - nitton
nittankôfsing - släkting på långt håll
nola - norr om
13
picta
mär - märr
mä-vär (öppet ä) - medvind
möes - ha det slitsamt
mödd - ha ett handikapp som minskar
arbetsförmågan
mör - myror
möre - när det sticker i t.ex. benen vid
avdomning
mörtuve - myrstack
möse - vassla
möxe - när man måste försöka flera
gånger när man t.ex. ska resa sig från låg
stol
N
na (öppet a) - 1. något 2. henne
nafs, e litte nafs - ett ögonblick
nága rå - någon råd
nágedere - några stycken
nagelbiten - smärta i fingrarna efter
nedkylning
nagelto - en som vill känna och
klämma på allt
nagelfära - att klämma och känna på
saker och ting
nagerst, narst – någonstans
nage sa när – något så när, ganska bra
nágre - några
nan - någon
nansin - någonsin
nanting - någonting
naschan - någonting
nátelig - små, liten
nolavär - nordanvind
nôa - att kröka udden på en islagen spik
nôbb - nubb, liten spik
nôbben i nöa - något för litet el. klent (redskap
nôppe - plocka
nôrsia - norrsidan
nuvig - ko utan horn är nuvig
nybôren - är en ko som nyligen kalvat

nyst nu - nyss
nyten - hemlighetsfull (tystlåten)
nytillvôrten - nyfödd
nyvälle - återväxt på slagen vall
nåk - klen, svag
når - när
nårig, nårit - när kläder är nötta så det
nästan är hål är de nårig
nåt - springa mellan bräder i t.ex. golv
näms, nämmas - nänns
när – hos
närigare - närmare
nästôm - härnäst
näv - näbb
nöáling - något litet och ynkligt
nögd - nöjd
nör på - på norra delen, på norra sidan
nöra - norr om
növle - fingra, peta
n´dänn - den där
n´hän - den här
O
obelensam - när tålamodet tryter är
man obelensam
odrôcke - ej druckit
oete - ej ätit
ofálig - ofärdig, halt el. på annat sätt
justerad
oförhappanes, ohappenes - oväntat
oförväranes - oavsiktligt
ohamselit - stort, ohanterligt
ohôgasam - mörkrädd
ohovlit, ohôglit - förstärkningsord till
stort, mycket
ohyring - odygdspåse, busfrö etc.
ohyring – en odygdig pojke/ ngt
kriminell yngling
P
pennfäktar - person som är väl
bevandrad i skrivkonsten
pes - penis hos t.ex. tjur
(på) pickalôrven - onykter
14
ole ôm – förde på tal
olåt - kritik el. att få bannor
olämpan (subst.) - ngt. stort och
otympligt
omagadömme (öppet a) – senil
ombära - avvara
onaskelit - snuskigt
ormärle - ödla zool. fam. Lacertidae
orne - bli unken (om säd)
ottebär - odon bot. Vaccinium uliginosum
ovislig - inte vid sina sinnens fulla bruk
oväganes – gå utan väg el. stig el. på
oplogad väg.
ovôlen - 1. ovôlen är korna sommartid
när de inte går hem från skogen på
kvällen 2. man är ovôlen om man är
slarvig med t.ex. kläderna
ovöre - när man inte har varit ännu
ovörslit - ovarsamt
oxpôsa
- (större) tjurkalv
oäven
- t.ex. inte oäven, ganska bra
Ô
ôll - matt t.ex. ôll å dômpen
ôllskuss - trött och slut en stund
ômfärs - mötas el. fara förbi varandra
utan att ses
ômmafallt - besvärligt
ôppdreen - uppdragen om klocka
ôpplega - snö på träden
ôppne(r) - upp och ner
ôppstop - vatten på (sjö-) isen
ôppveken - uppviken, uppvikt
ôrm - orm zool. Ophidia
ôtt - åt t.ex. Dra ôtt skogen!
Se även under U
pikig - spetsig t.ex. piket hälla
pinka åt´se el. pinka åt´de - pinka på
sig, pinka på dej äv. skete åt´se el. skete åt´de
pissruske - flicka som kissar på sig
pisstjalker - skor lätta att ta på (när det är
bråttom) t.ex. avskurna gummistövlar

pisstofs - könsbehåring
pissträng - kissnödig
pjåle - jämra sig
pjållås – en som klagar för minsta lilla
plofsig - sladdrigt fet (i ansiktet)
pluske - portmonnä
poa på - hålla på med småskaligt arbete
i maklig takt
pôsa - påse
pôsakongero - tjock spindel
pôsche - pölsa se äv. pylse
pule - stoppa in ngt. i trångt utrymme
puppkart - större men ej vuxen flicka
pylse - pölsa se äv. pôsche
päka - peka
pärer - potatis
pärgräv - potatishacka
pärke på - streta på så länge det går
pärskrike - nötskrika
zool. Garrulus glandarius
pärstampe - potatismos
pärstöt - verktyg att mosa potatis till
pärstampa
päråme - knäpparlarv zool. fam. Elateridae
pöfsig - pedantisk
R
racke - löper (om tikar) t.ex. Hynnan
racke!
racksto - samling av hanhundar hos
löpande tik
ragasa - leka och rasa
rákbôrste - borsttistel, brudborste
bot. Cirsium heleneoides
rakle - skriva slarvigt och dåligt
ralle, rall - skvallra, skvaller
rarätt - t.ex. Hä ha gått rarätt - Det har
gått bra
raske hop - snabbt göra iordning en
måltid av lite
rômpdrag - 1. fantasiredskap som barn
15
raskes tell - 1. när mat räcker till 2. när
man lyckas fylla på något t.ex. pengar så
det precis räcker
rat - skräp
Ratsjel - Rakel
ratskaft - ett bedrövligt kvinnfolk
ra väg - gå genaste, rakaste vägen
re - att tala förstånd med ngn. t.ex. Hä
gå´nt å re mä´n!
ree - del av kobindsle
regndryppa - spillkråka
zool. Dryocopus martius
rejära, regjorde - leka och rasa, lekte
och rasade
ressmes - när tyg fransar sig
restning - åker första året efter plöjning
revhäler - varpställning till vävstol
ricklig - ostadig om stolar o.dyl.
rimpe - remsa
rise - Engelska sjukan
risse - klänga på ngt.
ris-smörning - salva som kan hjälpa
mot rise
roe - hässjestång
rolängn, en rolängn - hömängd från
fem roer ur en hässja
rôa - rodna, Hä rôa västat - himlen i
väster är röd i solnedgången
rôbbe - bromsa med fötterna vid spark-
och kälkåkning
rôga - 1. sårskorpa 2. övermått
rôgarep - rep som binds över hö- el.
sädeslass
rôka - skriva slarvigt, äv. spela dåligt på
t.ex. drag- el. munspel
rôm - rum
rômpe mä (öppet ä) - hänga efter
rul - 1. valk 2. slarvig 'rulle' av kläder
el. mindre vetande får i uppdrag att
rômrikt - rymlig
ruke - besynnerlig damhatt el.
dammössa
hämta ruse (vid - spillningshög t.ex. slakt) 2. benämning t.ex. kattruse på el.
ruve - skrymmande saker ruve
t.ex. rullrån i kakburk
ngn. som följer koruse ef

yggflög - ryggskott
råk - 1. bena i håret 2. slaktavfall
råle - jama el. gråta hejdlöst
rålös - handfallen, villrådig
råm (långt å) - har man lindriga hals- och
luftrörsbesvär är man råm i bröste
rånan - luftfuktighet som kommer i
skymningen om sommaren. t.ex. Få in
kläan te kvälls sa´nt rånan ta dom!
räbbe - insinuant kvinna
räcknagel - redskap för skinnberedning
räka - 1. det som är rangligt räka
2. motionera t.ex. räka hästen
räme – skrika, gråta, sjunga högljutt
ränne tå - metod att skilja grädde från
mjölk
räpa - rapa
rävskinn – pärlspånt
räme- skrika, gråta,sjunga högljutt
röj - tjäderhöna zool. Tetrao urogallus
rölett - rödkindad, rödblommig i
ansiktet
rösan - ljumskarna
röst - rost
röstig - rostig
röte - råma
S
sa dänne - så där
sa hänne - så här
sakre - leka med saker
salat - maträtt av hackad potatis,
rödbetor, morötter och lök och ev. sill
samsätt
samsätt(e)se – komma överens
seckel-lapp - haklapp
seckle - drägla
Segre - Sigrid
senn/si, sett, senne - sin, sitt, sina
seprator - separator (gräddavskiljare)
sextan - sexton
si, sitt - se, sett
sia mä (öppet ä) - vid sidan av
sidere - förlora se äv. cidere
16
sile på - t.ex. sile på ny'a tjockmjölk -
blanda i lite gammal tjôckmjölk (långfil) i
färsk mjölk
sinnig, sint - arg
sjeka - skiljer, avviker t.ex. Hä sjeka på
na millimeter
sjonge, sang, sjönge - sjunga, sjöng,
sjungit
sjôttan - sjutton
sjäckeltänt - är man om ens tänder är
ojämna.
själ - stel, död
själes - göra grimaser åt mat
självsjärnt - självdött (om djur)
sjärne - dö
sjölan - skörd
sjölanstin - skördetiden
sjösprång - höststorm m. regn, busväder
sjöve tå - ta bort översta lagret t.ex. om
grädde
skaft - solv detalj för vävning
skafte ôm - skafte ôm gör man när man
tappar fotfästet och faller baklänges
skaftstôck - redskap att knyta skaft på
skamlig, vart skamlig - skamsen,
blev skamsen
skarpkuse el. skärpkuse - skalbagge,
ca 2 cm lång, blåsvart, ganska ofta inomhus
zool. ordn. Coleoptera
skettfall (sj-ljud) - kan vara högt el. lågt
beroende på benlängd
ski, skia (sj-ljud) - sked, skeden
skibla (sj-ljud) - skedblad
skiblamat (sj-ljud) - mat man äter med
sked
skihaga (sj-ljud) - gärdesgård
skiklôva (sj-ljud) - den del i vävstolen
som skeden sätts in i
skina - skidorna
skininger - träram att höja dyngsläde
med
skjute isen – tina i vatten
sko - fålla upp med förstärkande
tygremsa
Skogan - skogstrakterna mot Hälsingegränsen
skomre - hantverksmässigt tillverka

och laga skor
skova - det som fastnat i botten av gryta
skove - skrapa ur en gryta
skôbbe (verb) - skrubbar, kliar t.ex. när en
ko skrubbar sig mot en sten, ett träd e.dyl.
skôcka - sköte
skôfte - arbeta övertid
skôss (verb) - t.ex. Hôcken skôss hu på? Vskärpbene em i släkten (k-ljud) är hon - lik? benet se äv. på släktes
skráta - skrämma
skrattfejen - person som har lätt till
skratt
Skreen: En som är gammal och tärd är
skreen
skréfé - luskung, äv. benämning på en
som är långsam av sig
skrä - rensa
skrôbbe se - slagit mindre hål på
t.ex. knäna, skrubbat sej
skrôbbsår - skrubbsår
skruck - ryggsäck av spån
skrymt - spöken m.fl.
skryp - odryg, kortlivad
skråbôck - ansiktsmask som används
av fettisdagslapper
skrä - köksavfall
skrähink - hink för köksavfall
skrövlig - skrynklig
skuffe - knuffa
skure - putsa (koppar el. mäsing)
skuss - stund
skuve se - gör man när man skrubbar
sig på smalbenet så skinnet fläks utan
blodvite jfr. skrôbbe se
skvettre - när det regnar lätt
skväkatrast - björktrast zool. Turdus
pilaris
skvälle - det kan skvälle i armarna t.ex.
när man hugger hård ved el. när man
försöker slå av en gren e.dyl. mot en sten.
skväle å grine - gråta högljutt
skvätte, skvatt mä, vära skvätten -
hoppa till av skrämsel
skymle för ögan - svartna för ögonen
skäfte ätter – släppa efter
skälig (k-ljud, öppet ä) - fint, ömtålig t.ex.
Nyböxan ä för skälig å ha ti vardas!
skäm (sj-ljud) - slö om eggverktyg, liar,
17
knivar etc.
skäppa bort (sj-ljud) -
'fosterhemsplacera' husdjur
skära (k-ljud, öppet ä) - skare
skära (sj-ljud) - slå säd med lie
skärp (k-ljud) - mager
skärpbena (k-ljud) - smalbenen
smalbenets framsida
skärpkake (k-ljud) - hårdbröd, spisbröd
skärpkuse - se skarpkuse
skärtne på (k-ljud) - när det fryser på
efter tö
skärva (k-ljud) - hålet på dass
slahök - duvhök zool. Accipiter gentilis
ofta äv. övriga rovfåglar
slapertacke, slapertaske -
skvallerkäring (det senare något grövre)
slapra - truten, munnen
slee - slagit
sléen - slagen
slekig, släkig - rangligt t.ex. stolen
sleka el. stolen släka
sleka tissen - suga på bröstet
slepa - underläppen
slinke - halta
slir, knivslir - slida, knivslida
slôck - slaktho
slôttan, slôttans-ti´n - slåttern,
slåttertiden
släktes (verb) - Hôcken släktes hu på?
Vem i släkten är hon lik? se äv. skôss
slängkäpp - passopp
slärver - trasor
slärvgräs - våtarv bot. Stellaria media
stöpa - deg
stöpe - göra deg
smôla - dundra, braka
smôler - smulor
smolkake - matbröd med messmör i
småhö - hö från hackslôtt
småmännelig - småmännelig är den
som har litet gulligt ansikte
smältan - 1. pannkakssmet 2. avredning
snarstôcken – lättstött
snerese – missfall

snobober – snow boatsbottiner
snô – (klippt) snaggad
snôtter, snôtterbär - hjortron
bot. Rubus chamaemorus
snå – det blåser lätt men kyligt
snärp - 1. borst på kornax 2. småvresig
snöge - snöa
snöpe - kastrera
snör (subst.) - snor (ur näsan)
snörfane - näsduk
snå – det blåser lätt men kyligt
snörig - snorig
snörkilling - ohyfsad tonåring
sôa - koka ngt. sakta och länge
sôavärmt - gassigt
sôckerser - sockerskål
sôka, sôka tell - slå hårt, slå till hårt
sômta - en del, somligt
sônt - sönder
sôra - prata smörja
sôraguck - pratmakare
sôrpa - hömô ('höboss') + kokande
vatten
sôta, sôtig - smeta, kladda, smetig,
kladdig
spite ti se - äta fast man är mätt
spite - 1. gör det i svullnad el. gör trång
blus etc. 2. ironisera
spjuckles - krångla
spjölke sticker - tälja stickor att tända
eld med, göra eltänne
spolag - tips
sprônn - sprund t.ex. på kjol
sprôtte ut - slagit ut, om blommor
se äv. utsprôtten
sprättkuse - knäppare, knäpparlarv
zool. fam. Elateridae, se äv. päråme
sputt - spott
spänne - sparka
spännko - ko som sparkas vid
mjölkning
spära (öppet ä) - spara
spärk - sparkstötting.
Sparkens olika delar:
stanna - den del man lutar ryggen mot
som passagerare och håller händerna på
18
som 'förare'.
spöne - brädfodra hus
spöning - brädfodring på hus
stalpe, starde, start - stjälpa, själpte,
själpt
stalpkärr - hästkärra m. tippanordning
stavänt, stavänne, stavännes - nött
underlakan kan stavännes, d.v.s. man
klipper itu lakanet på längden och syr
ihop stadkanterna
stig ôtt de - Flytta på dej!
stille - utfodra kor och hästar
stillpige - piga som sköter korna
stjalker - stjälkar t.ex. pärstjalker
stáhänt - stadig på handen
stordelen - de flesta, majoriteten
Storfiker – Katrinplommon
Storhopen – de flesta
storhuvepadder - grodyngel
storhäsi - stor och 'flerårig' hässja för
säd, kornhässja
stortåôrken - 'trampdynan' under
stortåleden
stô (subst.) - stötta
stôa (verb) - stötta
stôcken - snarstucken, stött
stômlig - 'stöpplig'
stônnan - t.ex. Hade inte stônnan å
stänne lång a stônn - Hade inte tid att
stanna lång stund.
stônne - att lita på någon
stônnfjäv – fel på den = impotens!
stôta - stamma
stôttne - stelna (om soppor o.dyl.)
stregel - kort lätt regnskur
strômper - strumpor
strångne - när man får något i fel strupe
strångne man
ströje - att jaga el. förfölja någon, äv. djur
ströje se - att få något i fel strupe
stula bock - slå kullerbytta
stuv - nedersta avskurna delen på kärve
styggvärk – varbildning vid
nagel/nagelband
style - fågelstjärt (fjädrarna alltså)

stype - snava, falla
styschan - stycken
stänkvälling - klimpvälling med små
klumpar, det tarvas tunnare smet som
stänks ner i mjölken.
stärve åv - dö
stöfting - främre timmerkälke
stöpa - degen
stöpe - göra deg
stöpplig - se stômlig
surblommer - harsyra bot. Oxalis
acetostella
surhöne - ruvvillig höna
sursöta - ängs- och bergssyra
bot. Rumex acetosa och R. acetostella
svartsugga - när det pyr och kolar i
vedspisen
svig ti - vattnet ökar i t.ex. en brunn
svige - mjölk som ystar sig sviger
svängrem - svångrem, livrem
svära (öppet ä) - svara, svarade, svarat
syll - juversvullnad hos nykalvad ko
sypper - kokt, blöt, lös potatis
syte - ha ett barn i knä
syten - gravid, ä på syten
sytpige - barnjungfru
säen (öppet ä) - sedan
sägen tå - man kan undra
säka - tjata
säkresnåler - säkerhetsnålar
särve - prata tjatigt
sätte för - förmana
sätte se för – förutsätta sig
sö på - på södra delen
sölje - läderring på skärp o.dyl.
sönna - söder om
sönnavär - sydlig vind
söthåre - 'småhåret' bakom öronen
(Effektivt att lugga i, gör ont! OBS! barnaga
förbjudet numera...)
T
tanes - sättande, att komma sättande
tanngål - hel tanduppsättning (ej
löständer)
19
tannvatten - snålvatten
ta ôpp - samla ihop och binda säd till
kärvar
tásit - tunt sladdrigt tyg är tásit
ten - tennbit att använda vid lagning av
bleckplåtskärl
te stäs, ti stäs - till hands, till hands,
finnas på plats, om folk
teress - beredd, klar att börja med ngt.
tete - talltita zool. Parus montanus
ti (verb) - låta betäcka ett husdjur
tidd - betäckt
timmerklôva - klave, timmerklave
att mäta timmer med
timmerkuse - timmerman (skalbagge)
zool. Acanthocinus aedilis
tiss - bröst, även spene
tisse - suga på tissen
tjaschler - körtlar i kött och fläsk
tjek - ironisk, spydig
tjicke - liten hudslimsa
tjickler - mjölklumpar i gröten
tjifse (subst.) - någonting struligt t.ex.
garn
(på) tjôcken - gravid
tjôckmjölk - tätmjölk, långfil
tjyr - tjuder
tjöjs, tjöjes - få kväljningar
to-flage - knippe av lin, lin-tov
tomme - det hästen gör när den rullar
sig på marken
tomsvalje - gör man när det vattnar sig
i munnen
tôcken - sådan
tôgare - skidbindningar över tån
tôllbôck - tokskalle
tôllig - tokig
tômling - tumme
tômmtrå - tråd som stickas in i vante
där tummen skall stickas
tônne - tunna (äldre volymsmått)
tôrte - tårta
tôsa - vända på hö som ska torka på
marken
tralj - kobindsle av björkvidjor el. läder
trespänt - trespänt är en ko som

mjölkar med tre spenar
trôa el. trôka, stå å trôa/trôka - stå
och trampa på samma ställe
trôlbäling - figur att skrämma barn med
trôsk - stor och speciellt ljus groda
trôssgull - tröskel
trule - arbeta utan att uppnå resultat i
önskvärd takt
trå - 1. tam 2. längta
trättan - tretton
trö - 1. (verb) trampa 2. berbeta deg e.dyl.
3. trivas
tröa (subst.) - trampan
tull - toppdelen av ett nedhugget träd
tyte - pip på tillbringare etc.
tyttje - tycker
tå - 1. av, utav t.ex. Hä ä gjort tå trä.
20
tulle - vagga med medarna på längden
tuppskinn - 'gåshud' när man fryser
tusensköna - vitpytta, bot. Achillea
ptarmica
tuschere – handgripligt ta i upptuktelse
tuten, håll tuten - käften, munnen, håll
käften
tuthorne ändan på folk, 'röven'
tvesovle - lägga på två sorters pålägg
tviken (adj.) - ngt. man kan vara
- men hur är man ?
tyckmycken - lättstött
2. mark mellan två gärdesgårdar som går parallellt, tämligen nära varandra, fägata
tånge - del av liebladet (bromme) som fästs
på orvet
täfft - tilltäppt
tägas - föranas
tälinger - tjocka sockor av ull och
nöthår
tänsche
- tänka
tärpetickel
- pendel på väggur
tätte
- ämne till tjôckmjölk, tätmjölk
täv - hus- el. människolukt
tö - torde
töjda, ge töjda - uttänjas
törel - omrörare
i träsmörkärna
törnro ser - rosor
t
tövlig (adj.), tövle (verb) - se äv. tövel
övel (subst.) - långsam opraktisk person
U
ume å grine - gråta
undrom - förvånad
utanskreft - 1. adress på kuvert
2. en människas yttre
utemilla - dessemellan
utfreste, gjort utfreste - när man gjort
allt man kunnat utan att nå resultat
utfören - utfören är man om man är
mycket trött efter hårt arbete
uti hôlle – nära på
utleva - gammal, ålderssvag kan vara
dödsorsak
utmä (öppet ä) - längs efter
utsines (adj.) - konstigt klädd person är
utsines
utsprôtten - utslagen, om blommor
Se även under Ô (mellan O och P)
V
vagne se - vagne se har hönsen gjort,
när de på kvällen satt sig på sin pinne
valighet - litegrann, allt för litet
valkant - bräda delvis med barken kvar
på sidor el. undersida, spillvirke
vallje - välja
vandere - vardera
vardda - vardag
varddaspuppe - stor självspricka
vardde - valde
varmora - varklump i böld
varmomma – varhärden i böld
varte - vårta
vaske se - vaske se gör hönsfåglar när
de 'badar' i sand
vattblan - blad av tussilago bot. Tussilago
farfara
vattfore – två hinkar vtn
vattgröt - kornmjölsgröt

vattlok – vattenpöl
veböle – ved börda
vefamn - ved buren på armen
vekast - vedtrave
verk-krok - virknål
veskôcke - vedbörda buren i förklädet
vi - vidja
vifaren - vifaren är den som gått el. åkt
vida omkring
vetag – skogsområde, där man ”la ihop”
ved
vina - diagonalränderna på fyrskaftstyg
vinneslös - förlamad
vinnfönster - öppningsbart fönster
(tappe) vinsten - blivit förlamad
vinnöge - hål / glugg i ladugårdsväggen
för utgödsling
vitkull - prästkrage
bot. Leucanthemum vulgare
vårhacka - sprickor på händer och
fötter orsakade av isvatten
väcke - vittja fiskeredskap
väga - ploga, göra väg
välest däg, - i, - han - på gränsen till
avundsjukt uttryck t.ex. Välest däg som
ha fäxe skure.
välgoe - ungefär som fördel el. gentjänst
välmakta, i välmakta - i sin krafts
dagar
vär - väder
vära (öppet ä) - vara t.ex. lät e vära
väralag (öppet ä) - samvaro
värstinn - uppblåst i magen
västa - väster om
västat - i väster jfr. ystat
västavär - västanvind
västöver - mot väster
vöre - varit
Y
yggle - ögla
ynschelig - ynklig
yst på - på östra sidan av
ystaför - öster om
21
voran, vorat - vår, vårt
vorn - ordning, fason om människor
vôle - lyda
vôlles - använda 'våld' i arbete
vôrte - blivit
vôrte i skillna - det räckte inte ihop
vreen - vriden, vind
vrång, vrångt - krånglig, krångligt el.
omöjligt se äv. bänn
vågen - våghalsig
vågmat - sten el. plankstump att lägga
under hävstång vid upptagning av sten
el. stubbar
vånkert - riskabelt
våran, våranna - vårbrukstid
våre - hålla på med vårbruket
ystat - i öster jfr. västat
yster - öster
Å
åfál - olycka
åg - äger
åkerdrômmel - stor 'fet' vit-grå-svart
larv med vilken man kan spå väder (om
man har gåvan)
åkok - att slå vatten och använd
kaffesump (alt. surrogat el. rostad säd) och
koka upp, åkoke används sedan som
kaffevatten
åläta (öppet ä) - avvara
åme - insektslarv i allmänhet
åmärgen - åns utlopp i sjö
där
det kan vara svag is
åskápa se - göra sig till
åslapp - det som blivit över
åtabak - baklänges
åtför, vära åtför - vara i vägen
(vära) åtför se - ångerfull när man inte
gör något man senare tycker man borde ha gjort
åtre - ångra

åv - av, itu
åvält - ngt. som är slarvigt el. inte
undanstoppat ligger i åvält, t.ex. ute i
regn och rusk
Ä
äcka - skidspåret
äckler - kindtänder
äen – änden
äfsing - kvickrot
ägge - värpa
äggkake - sockerkaka
äjel - 'sädesbrodd', skott av säd
änglapink - svagt kaffe
änje - änge, inäga vid sidan av
ännen – änden
ännvänne- ändvända, vända en sak åt
motsatt håll
ärl - flytande gödsel och urinblandning
ätter - efter
även, bli även - ivrig, bli till sig
ävles - kämpa på trots motgångar
Ö
ögnbläckt - ögonlock
öktiss - 'extra' spene på ko el. get
ömfrödd - lätt förfrysning
örkoe - öronvax
örsnipe - trollslända zool. fam. Odonata
ösche - hålla på med struntsaker
öschig - rastlös
öschlås - rastlös person
öva, övaför - ovanför
öxna - brunstig om kor t.ex. koa ä öxna
22