S 2011-04-07 p 9 Intern uppföljning - Medarbetarportalen ...

Ekonomiavdelningen 

Personalavdelningen 

Universitetsledningens kansli 

Rektor 

Vasaparken, Box 100, 405 30 Göteborg 

031-786 0000, 031-786 1064 (fax) 

www.gu.se 

PM 1 / 24 

2011-03-23 Dnr V 2011/103 

Universitetsstyrelsen 

Intern uppföljning för budgetåret 2010 

Denna årliga rapport är tänkt att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, 

uppdelat i ekonomi, personal, forskning samt utbildning. I bilaga redovisas omfattande fakta 

per nämnd/motsvarande inom dessa områden och är tänkt att fungera som ett uppslagsverk. 

Den interna uppföljningen innehåller bland annat följande: 

Som tidigare redovisats uppgår det ekonomiska överskottet till 232 mnkr. Styrelsen 

redovisar ett underskott på 47 mnkr vilket är helt i linje med tagna initiativ till 

strategiska satsningar. Samtliga fakultetsnämnder redovisar däremot överskott för året 

och i flertalet fall överskott som är större än beräknat i utfallsprognoser under året. 

Under året har antalet anställda ökat med knappt 190 årsarbetare, vilket är den 

kraftigaste ökningen på flera år och även under 2011 förväntas antalet anställda öka. 

Våra oförbrukade bidrag ökar men i mindre utsträckning än övriga större lärosäten. En 

särskild redovisning görs av våra medel från Vetenskapsrådet, vår relativa andel ligger 

på ca 9 procent sedan 2006. Universitetet har ökat sin relativa andel i den 

bibliometriska mätningen som ligger till grund för statens fördelning av rörliga 

fakultetsmedel. De utvärderingar som har gjorts av tidigare forskningssatsningar 

redovisas. 

Utbildningen präglas av stora studentkullar och överproduktion i förhållande av 

takbelopp. Dessutom redovisas resultat från studentundersökningen som gjordes under 

året och som visar positiva resultat för studenternas etablering på arbetsmarknaden 

och deras erfarenheter av sin utbildning. 

Förslag till beslut 

Rektor föreslår att universitetsstyrelsen beslutar 

att godkänna den interna uppföljningsrapporten för bå 2010 

P-O Rehnquist 

Styrelsesammanträde 

2011-04-07 

punkt 9

Innehåll 

2 / 24 

Ekonomisk redovisning .............................................................................................................. 3 

Ekonomiskt resultat .................................................................................................... 3 

Ekonomisk utveckling under året ............................................................................... 4 

Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde ............................................................. 6 

Upphandling och inköpsstyrning ............................................................................... 6 

Personalekonomisk redovisning ................................................................................................. 8 

Förändringar i förhållande till föregående år ............................................................. 8 

Antal anställda ............................................................................................................ 8 

Personalkostnader ....................................................................................................... 9 

Fördelning på personalkategori och anställningsform ............................................... 9 

Pensionsavgångar ..................................................................................................... 10 

Personalstrategiska frågor ........................................................................................ 10 

Forskning .................................................................................................................................. 13 

Externa bidrag och oförbrukade medel .................................................................... 13 

Medel från Vetenskapsrådet (VR) ............................................................................ 14 

Bibliometri ............................................................................................................... 17 

Universitetets forskningssatsningar.......................................................................... 18 

Utbildning ................................................................................................................................. 21 

Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat.............................................................. 21 

Utbildningsprofil ...................................................................................................... 22 

Våra studenter .......................................................................................................... 22 

Samverkan i utbildning ............................................................................................ 23 

Utbildning på forskarnivå ......................................................................................... 24 

Bilagor ...................................................................................................................................... 24 

2 (24)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2010 

Ekonomisk redovisning 

Ekonomiskt resultat 

Universitetet redovisar som årsresultat ett samlat överskott på 232 mnkr. Mellan de olika verksamhetsgrenarna 

fördelar sig årsresultatet med ett överskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 57 mnkr och med 

ett överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 174 mnkr. 

I den senaste prognosen för 2010 (den interna uppföljningen per 31/8) beräknades ett överskott på 95 mnkr. I de 

beräknade prognoserna antogs att kostnaderna och därmed det ekonomiska resultatet skulle försämras med 85 

mnkr under årets sista månader, istället förbättrades det ekonomiska resultatet med 52 mnkr. Skillnaden mellan 

gjorda prognosbedömningar och det faktiska utfallet innebär att insatser måste göras för att kvalitetssäkra 

prognosarbetet. 

Intäkterna har fortsatt att öka med 168 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaderna har samtidigt ökat med 148 

mnkr. Strategiska satsningar inför budgetåret 2010 har beslutats. Dessa satsningar innebar stimulans till 

nyanställningar och ökade kostnader för infrastruktur. Det tar dock tid att bygga upp ny verksamhet och olika 

satsningar på nya forskningsmiljöer kommer med viss fördröjning. 

Resultatutveckling under 2010, jämfört med budget och med utfallet för åren 2007-2009, framgår av 

nedanstående sammanställning. 

Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Bokslut 

2007 2008 2009 2010 08/2010 2010 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 3 080 3 187 3 276 3 523 3 525 3 518 

Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar 438 433 470 

Intäkter av bidrag 914 958 1 222 1 070 1 100 1 159 

Finansiella intäkter 58 74 21 12 13 21 

Summa intäkter 4 490 4 652 4 997 5 075 5 088 5 165 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal -2 524 -2 724 -2 817 -2 920 -2 970 -2 923 

Kostnader för lokaler -600 -603 -616 -590 -600 -605 

Övriga driftkostnader -1 046 -1 089 -1 162 -1 285 -1 250 -1 252 

Finansiella kostnader -21 -24 -9 -10 -10 -4 

Avskrivningar -209 -203 -181 -195 -163 -150 

Summa kostnader -4 400 -4 643 -4 785 -5 000 -4 993 -4 933 

Verksamhetsutfall 90 9 212 75 95 231 

Resultat från andelar i dotterföretag -0,2 -1,5 0,2 0 0 0,4 

Transfereringar 

Finansiering av bidrag 79 85 118 108 117 119 

Lämnade bidrag -79 -85 -118 -108 -117 -119 

Saldo 0 0 0 0 

Årets kapitalförändring 90 8 212 75 95 

467 

232 

3 (24)


Ekonomisk utveckling under året 

Intäkter av anslag uppgår till 3 518 mnkr och ökar med 172 mnkr eller drygt 5 procent jämfört med föregående 

års utfall. Anslagsökningen beror på den generella löne- och prisomräkningen och på både permanent och 

tillfällig utökning av antalet utbildningsplatser samt en förstärkning av anslaget till forskning och utbildning på 

forskarnivå. 

I jämförelser mellan 2009 och 2010 har, vad det gäller intäkter av anslag och intäkter av bidrag, beaktats för 

bättre jämförbarhet att satsningen på utökade forskningsanslag om 70 mnkr under 2009 ”bokföringsmässigt” 

redovisas som bidragsintäkt. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive 

tertial under 2009 och 2010. 

Anslag, mnkr 

2009 T1 1 112 2010 T1 1 175 

2009 T2 1 118 2010 T2 1 174 

2009 T3 1 116 2010 T3 1 169 

3 346 3 518 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 467 mnkr och minskar med 10 mnkr eller 2 procent 

jämfört med föregående år. Intäkter av uppdragsforskning minskar med 41 mnkr medan intäkter från 

uppdragsutbildning ökar med 12 mnkr. Även övriga försäljningsintäkter ökar med 11 mnkr och intäkter från 

resurssamordning ökar med 7 mnkr. Av avgiftsintäkterna utgör uppdragsforskning 126 mnkr, uppdragsutbildning 

87 mnkr, resurssamordning 83 mnkr och försäljningsintäkter mm 171 mnkr. I nedanstående tabell redovisas 

intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 2009 och 2010. 

Avgifter och andra ersättningar, mnkr 

2009 T1 144 2010 T1 118 

2009 T2 133 2010 T2 140 

2009 T3 200 2010 T3 209 

477 467 

Intäkter av bidrag uppgår till 1 159 mnkr och ökar med 7 mnkr eller 0,6 procent jämfört med föregående år. De 

löpande bidragsinkomsterna har ökat med 38 mnkr eller 3 procent. Bland bidragsinkomsterna minskar bidragen 

något från statliga forskningsråd och övriga statliga givare medan bidragsinkomsterna från övriga svenska givare 

(ändamålsstiftelser m fl) ökar. Bidrag från Europeiska unionen ökar också. 

Utvecklingen under 2010 påverkas i viss mån av förändrade redovisningsprinciper för periodisering av 

bidragsverksamheter. I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial 

under 2009 och 2010. 

Bidrag, mnkr 

2009 T1 415 2010 T1 381 

2009 T2 349 2010 T2 342 

2009 T3 388 2010 T3 436 

1 152 1 159 

De finansiella intäkterna uppgår till 21 mnkr och är oförändrade jämfört med föregående år. Av de finansiella 

intäkterna utgörs merparten (12 mnkr) av ränteintäkter på tillgodohavanden hos Riksgälden. 

Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till 5 165 mnkr och ökar med 168 mnkr eller drygt 3 procent, 

jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas de samlade intäkterna och dess utveckling för 

respektive tertial under 2009 och 2010. Noterbart är att intäkterna ökar relativt kraftigt under perioden 

september-december 2010, jämfört med motsvarande period föregående år. 

4 (24)


Summa intäkter, mnkr 

2009 T1 1 677 2010 T1 1 679 

2009 T2 1 601 2010 T2 1 661 

2009 T3 1 719 2010 T3 1 825 

4 997 5 165 

Personalkostnaderna uppgår till 2 923 mnkr och ökar med 106 mnkr eller 3,8 procent, jämfört med föregående 

år. Av de ökade personalkostnaderna utgör huvuddelen av beloppet effekter av ett ökat antal anställda. Jämfört 

med 2009 ökar antalet årsarbetskrafter med nästan 190. I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och 

dess utveckling för respektive tertial under 2009 och 2010. 

Personalkostnader, mnkr 

2009 T1 -965 2010 T1 -1 008 

2009 T2 -841 2010 T2 -877 

2009 T3 -1 011 2010 T3 -1 038 

-2 817 -2 923 

Lokalkostnaderna uppgår till 605 mnkr och har minskat med 11 mnkr jämfört med föregående år. Lokalytan har 

minskat med 11 100 m2. Volymförändringen består av minskade lokalytor på 14 500 m2 och tillkommande 

lokalytor på 3 400 m2. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial 

under 2009 och 2010. 

Lokalkostnader, mnkr 

2009 T1 -205 2010 T1 -200 

2009 T2 -201 2010 T2 -199 

2009 T3 -210 2010 T3 -206 

-616 -605 

Övriga driftkostnader uppgår till 1 252 mnkr och ökar med 90 mnkr eller 7,5 procent, jämfört med föregående år. 

Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för köpta tjänster (bla datatjänster) med 60 mnkr och för 

resekostnader med 8 mnkr. Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen 

utgör 473 mnkr, en ökning med 18 mnkr. I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess 

utveckling för respektive tertial under 2009 och 2010. 

Övriga driftkostnader, mnkr 

2009 T1 -360 2010 T1 -388 

2009 T2 -360 2010 T2 -391 

2009 T3 -442 2010 T3 -473 

-1 162 -1 252 

Finansiella kostnader uppgår till 4 mnkr och minskar med 5 mnkr jämfört med föregående år. Förändringen 

beror på ett lägre ränteläge under året. Avskrivningarna uppgår till 150 mnkr och minskar med 31 mnkr jämfört 

med föregående år. Den lägre avskrivningsnivån jämfört med 2009 beror främst på en lägre investeringsvolym. I 

nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 2009 och 2010. 

Avskrivningar, mnkr 

2009 T1 -58 2010 T1 -49 

2009 T2 -58 2010 T2 -48 

2009 T3 -65 2010 T3 -53 

-181 -150 

5 (24)


Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till 4 933 mnkr och ökar med 148 mnkr eller 3 procent, 

jämfört med föregående år. Ökningen beror till största delen på ökade personalkostnader och ökade 

driftkostnader. I nedanstående tabell redovisas de samlade kostnaderna och dess utveckling för respektive 

tertial under 2009 och 2010. 

Summa kostnader, mnkr 

2009 T1 -1 589 2010 T1 -1 646 

2009 T2 -1 456 2010 T2 -1 516 

2009 T3 -1 740 2010 T3 -1 771 

-4 785 -4 933 

Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde 

Det ekonomiska resultatet per fakultetsnämnd/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. 

Fakultet/motsv. Balans. Ek.res- Utfalls- Utfall Balans. 

Belopp i mnkr Utfall kapital mål prognos kapital 

2009 100101 2010 100831 2010 101231 

HFN 45 13 28 31 50 63 

SFN -4 56 -10 -4 22 78 

HhFN 44 48 0 3 18 66 

UFN 31 30 11 15 24 54 

SA 82 149 -5 46 91 240 

NFN 9 17 0 10 11 27 

KFN 8 39 -10 -1 14 53 

ITN 10 2 2 11 19 21 

LUN 1 37 1 -8 3 40 

UB 2 9 0 2 2 11 

Styrelsen 10 153 -20 -64 -47 106 

Gem verksamheter 8 6 1 3 9 15 

Övrigt gemensamt -34 -60 76 50 14 -46 

Donationskapital 0 23 1 2 1 24 

Verksamhetsutfall 212 522 75 95 231 752 

Resultatandel GUH 0 0 0 0 0,4 

Summa kapitalförändring 212 522 75 95 232 752 

Av det totala balanserade kapitalet vid utgången av 2010 ligger nästan 90 procent (653 mnkr) ute i verksamheten 

på fakultetsnämnder samt institutioner och övriga enheter. På styrelse- och universitetsgemensam nivå ligger 75 

mnkr och nästan hälften av detta belopp är redan uppbundet i tidigare fattade beslut. 

Fakultetsnämndernas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation på dels 

verksamhetsgrenarna – utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå 

– dels på institutionsnivå. I bilagan redovisas dessutom per fakultetsnämnd och institution oförbrukade bidrag 

och upplupna bidragsintäkter vid årsskiftet 2010-12-31. 

Upphandling och inköpsstyrning 

Universitetets totala inköp för 2010 uppgick till 1 340 mnkr. I detta belopp ingår även universitetets 

hyresbetalningar. Av det totala inköpsbeloppet var 73 procent inköpt via upphandlade avtal, 16 procent ”ickeupphandlingsbart” 

(t ex transaktioner med Chalmers och Västra Götalandsregionen) samt 11 procent av inköpen 

var gjorda utan föregående upphandling och avtal. Det sistnämnda området motsvarar 145 mnkr, vilket är i stort 

sett oförändrat jämfört med föregående år. Målet är att andelen inköp utanför upphandlande och avtalade 

områden ska minska för varje år. Detta då det dels ger kostnadsbesparingar och dels för att undgå överprövningar 

och skadestånd som en följd av att verksamheten inte följer lagen om offentlig upphandling. Vikten av förbättrad 

intern styrning och kontroll inom upphandlingsområdet påpekades i skrivelse till alla prefekter och chefer under 

hösten 2009. Skrivelsen har följts upp under 2010. 

6 (24)


Under året har de så kallade direktköpsavtalen fasats ut. Riksdagen har beslutat om en fast beloppsgräns för 

direktupphandlingar på 287 000 kronor. 

Regeringen har beslutat att samtliga statliga myndigheter med fler än 50 anställda ska införa system för 

elektronisk handel. Detta innebär ett helt elektroniskt flöde, från beställning till fakturering. Förenklad hantering 

och tidsbesparingar är några av fördelarna för användarna. En processkartläggning av inköpen vid universitetet 

har genomförts och en ny inköpspolicy är beslutad. Universitetet planerar att införa ett system för elektronisk 

handel under 2012. 

7 (24)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2010 

Personalekonomisk redovisning 

Förändringar i förhållande till föregående år 

Antalet anställda har ökat med 4,2 procent och antal årsarbetare med 3,9 procent, vilket är en markant 

ökning sedan föregående år. Semesterskulden per årsarbetare är på samma nivå som föregående år. GU 

har arbetat aktivt med att få ner semesterlöneskulden både med hjälp av tydlig ledning och nya regler för 

hur många semesterdagar medarbetare får spara. Kommentarer till detta återfinns i kommentarerna till 

utfallet för resp. fakultet/motsv i tabellbilagan. 

Antal anställda 

Antalet anställda har ökat från 5470 personer år 2009 till 5700 personer i oktober 2010. Antalet 

årsarbetare har ökat med 3,9 procent vilket innebär en ökning med 186 årsarbetare från föregående år. 

Under 2010 har alla personalkategorier ökat utom teknisk personal. Den personalkategori som har ökat 

mest till antalet är administrativ personal, bland annat gemensamma förvaltningen med totalt 54 personer 

från föregående år. Det beror på att nya uppgifter har lagts på förvaltningen t ex de nya servicecenter som 

har tillkommit som stöd för hela universitetet. Även andra avdelningar har ökat med ett fåtal personer 

som beror på utökat uppdrag och arbetsuppgifter. Ett exempel är rekryteringen av forskningsrådgivare i 

syfte att stötta verksamheten i att söka externa forskningsmedel. 

Även universitetsgemensamma verksamheter (dvs ej gemensamma förvaltningen) har ökat då det har 

skett en inflyttning av verksamheter såsom Havsmiljöinstitutet och Nationella sekretariatet för 

genusforskning. Dock kan man inte se motsvarade minskning av administrativ personal vid deras tidigare 

hemvister. För övriga fakulteter/motsv har förändringen av antalet administrativ personal varit någon 

enstaka person med undantag från Sahlgrenska akademin som ökade med 18 årsarbetare. Kategorin 

bibliotekspersonal har varit relativt konstant över åren. 

Personalekonomisk uppföljning 2010 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 

2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

Antal anställda * 5295 5415 5458 5470 5700 

Förändring från föregående år (%) -0,8 2,3 0,8 0,2 4,2 

Antal årsarbetare ** 4621 4713 4750 4765 4951 


Antal årsarbetare per personalkategori* 

Undervisande personal 1619 1611 1623 1650 1686 

Annan undervisande o. forskande personal 1302 1371 1369 1359 1422 

Teknisk personal 633 619 607 587 586 

Administrativ personal 943 984 1030 1055 1138 

Bibliotekspersonal 161 160 153 147 149 

Sjukfrånvaro (%) 3,4 2,9 2,2 2,1 2,1 

EKONOMI 

Personalkostnadernas andel av totala kostn. (%) 58 57 59 59 59 

Förändring från föregående år (%) 0,2 -0,5 2,3 0,4 0,6 

Personalkostnad per årsarbetare (tkr) 538 536 573 591 590 

Förändring från föregående år (%) 3,5 -0,5 7,1 3,1 -0,2 

Semesterlöneskuld per årsarbetare (tkr) 33 35 38 43 43 

Förändring från föregående år (%) 7,0 5,5 8,9 11,4 0,9 

NOTER OCH FÖRKLARINGAR 

* inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU) 

** exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). 

8 (24)


Sjukfrånvaron för hela Göteborgs universitet ligger på exakt samma nivå som tidigare år. Sjukfrånvaron 

har hållits på samma låga nivå (2,1 %) i tre år i rad, vilket får betraktas som väldigt lågt. Även 

lokalvårdens sjukskrivningstal är låga vilket är ett resultat av aktivt ledarskap i form av ett aktivt 

förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomiutbildningar och en översyn av hjälpmedel och städmetoder, 

parallellt med rehabilitering av långtidssjukskrivna. 

Personalkostnader 

Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ligger på exakt samma nivå som föregående år, 

ökningen är 0,6 procent från föregående år. Det har inte skett någon lönerevision sedan 1 april 2009. Nya 

löner kommer att förhandlas under våren 2011, gällande perioden 1 oktober 2010 till 30 september 2012, 

vilket är förklaringen till att ökningen av personalkostnader hänför sig till ökat antal anställda. 

Semesterlöneskulden per årsarbetare är samma som föregående år. Organisationen har blivit bättre på att 

ta ut semester och löneenheten har satt upp tydliga regler där medarbetare som har mer än 40 dagars 

sparad semester vid mars månads utgång får dagarna utbetalt i pengar. Detta gör att GU inte har alltför 

stora och växande semesterskulder. 

Fördelning på personalkategori och anställningsform 

Universitetet har en relativt stor andel visstidsanställda vilket är naturligt med hänsyn till verksamheten 

som bedrivs. Liknande siffror återfinns vid andra lärosäten. Högsta andelen visstidsanställd personal 

återfinns inom kategorin ”annan undervisande och forskande personal” (doktorander, forskare och 

postdoktor) där mer än 80 procent är visstidsanställda. Det ligger i sakens natur att denna 

personalkategori är visstidsanställd då dessa ofta finansieras av externa medel och att gästlärare och 

postdoktorer är tidsbegränsat anställda. Här ingår också andra forskare och biträdande forskare vilka är 

knutna till tillfälliga projekt men framför allt återfinns här den stora gruppen doktorander vilka per 

definition är tidsbegränsade till sin karaktär. Vid djupare analys av antalet visstidsanställda inom 

kategorin annan undervisande och forskande personal, visar att antalet har minskat med 60 personer. En 

förklaring till minskningen är att de nya LAS (Lagen om anställningsskydd) reglerna sätter begränsningar 

som gjort att större andel av denna personal har blivit tillsvidareanställda. 

I kategorin ”undervisande personal” har andelen visstidsanställda har ökat med cirka 10 procent från 

föregående år men siffran är inte ovanligt hög i jämförelse med andra lärosäten. Andelen administrativ 

personal har inte ändrat sig nämnvärt i omfattning när det gäller antalet tidsbegränsad personal. 

Allmänt bör dock sägas att det från universitetets sida finns en tydlig ambition att skapa fler 

tillsvidareanställningar och andelen visstidsanställda har påtagligt minskat under senare år. Något som 

sannolikt ytterligare kommer att verka i denna riktning är de genomgripande förändringarna i 

högskoleförordningen som skett fr o m 2011. Den omfattande specialreglering som funnits vad avser 

anställningsformer för universitetslärare har nästan helt tagits bort ur förordningen. Det fortsatta arbetet 

med universitetets anställningsordning för lärare kommer därför på sikt att kräva ett betydande mått av 

nytänkande ifråga om olika anställningsformer samtidigt som de hittills avspeglade verksamhetsbehoven 

vad gäller flexibilitet och personalrörlighet till stor del kommer att kvarstå. 

I kategorin undervisande personal har 24 procent av alla medarbetare en visstidsanställning. Särskilt i 

åldrarna 30-49 år där 43 procent av medarbetarna är visstidsanställda. Undervisande personal i åldrarna 

över 50 år har lägre andel visstidsanställd personal. 

Inom de övriga personalkategorierna teknisk, administrativ och bibliotekspersonal är det stora flertalet 

anställda tillsvidareanställd personal. I personalkategorin administrativ personal är det högre andel 

visstidsanställd personal i åldrarna upp till 29 år, dvs 60 procent inom denna ålderskategori är 

visstidsanställd personal. Detta förklaras av att många unga nyexaminerade personer börjar sin 

anställning med ett vikariat eller tidsbegränsad anställning. I åldrarna 30-49 år är det endast 16 procent av 

de anställda som har tidsbegränsad anställning. 

9 (24)


Antal årsarbetare per personalkategori uppdelat i ålder samt anställningsform, 

tillsvidareanställning (tv) eller visstidsanställning (vt).* 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 

Personalkategori tv vt tv vt tv vt tv vt 

Undervisande personal 1 8 368 274 918 117 1287 399 

Annan undervisande o. forskande personal 6 62 157 383 103 37 266 482 

Forskarstuderande 0 219 0 411 0 44 0 674 

Teknisk personal 23 26 224 42 260 11 507 79 

Administrativ personal 29 44 463 91 487 24 979 159 

Bibliotekspersonal 0 0 51 4 93 1 144 5 

Pensionsavgångar 

Under de kommande fem åren, 2011-2015, kommer drygt 740 personer att fylla 65 år. Antalet per år når 

en topp 2012. Det råder en osäkerhet om hur många som önskar gå i ålderspension vid fyllda 65 år och 

hur många som önskar kvarstå i tjänst till 67 år. I likhet med andra statligt anställda har de anställda 

möjlighet till delpension enligt delpensionsavtalet från 61 års ålder. 

Personalstrategiska frågor 

Kompetensförsörjning 

En viktig utgångspunkt är att betrakta kompetensförsörjningsfrågorna utifrån en integrerad syn på 

verksamhetens uppdrag, personal och ekonomiska resurser. 

Universitetets övergripande mål för den strategiska kompetensförsörjningen kopplat till myndighetens 

övergripande mål för verksamheten framgår av måldokumentet Göteborgs universitet 2010 och den 

strategiska planen för 2007-2010. 

I den strategiska planen formuleras följande mål inom personalområdet: 

”Vi ska stärka attraktionskraften hos Göteborgs universitet som arbetsplats och förbättra den 

långsiktiga kompetensförsörjningen. Kommunikationen inom organisationen ska förbättras och insikten 

om värdet i att universitetet är en helhet ska öka.” 

För att öka universitetets attraktionskraft som arbetsplats ska universitetet 

Skapa ökad delaktighet för anställda av alla kategorier. 

Arbeta aktivt med kravet på likabehandling. 

Samordna och förbättra karriärvägar samt förstärka kompetensutvecklingen i 

universitetsgemensam regi. 

Förbättra kunskapen om vårt universitet och insikten i dess olika delar. 

10 (24)


I syfte att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen ska universitetet 

Verka för ett förenklat förfarande vid rekrytering av lärare och forskare. 

Använda gästlärare i syfte att få in erfarenhet från andra kunskapsorganisationer 

och verka för internationell rekrytering. 

Uppmuntra rörligheten för all personal, både intern och extern. 

I verksamhetsuppdragen för 2010 uppdrogs åt fakultetsnämnderna att i kompetensförsörjningsplanerna 

för perioden 2009-2011 ange hur kommande pensionsavgångar ska utnyttjas för att omstrukturera och 

stärka verksamheten samt vilka personalstrategiska överväganden som legat till grund för detta arbete. 

Vidtagna åtgärder i kompetensförsörjningssyfte 

Vid universitetet pågår ett arbete med att stärka och utveckla kärnverksamheten i syfte att möta en ökad 

konkurrens om resurser. Under 2010 har lagts förslag om en ny organisation. Med en ny organisation ska 

universitetets bredd och samlade kompetens komma bättre till sin rätt. 

Vidare har arbetet med att utvärdera universitetets forskning (RED 10) och en översyn av 

personalprocesserna genomförts. I december fattade styrelsen beslut om ny anställningsordning för 

Göteborgs universitet. 

Inom universitetets fakulteter har man gjort kartläggningar och analyser av befattnings- och 

anställningsstrukturen i syfte att få en samlad bild av befintlig kompetens och kunna relatera denna till 

fakultetens kompetensbehov utifrån aktuell och framtida verksamhet. 

Behovet av nyrekrytering av olika typer av kompetens har således analyserats dels mot bakgrund av 

förestående pensionsavgångar, dels mot bakgrund av kommande verksamhets- och dimensioneringsförändringar. 

Tilldelade omställningsmedel har bidragit till att man kunnat genomföra generations- och 

kompetensväxlingsåtgärder. Satsningar på rekryteringsanställningar, såsom post-docanställningar har 

gjorts. Då universitetet i hög grad står för sin egen kompetensförsörjning har i något fall också en 

översyn gjorts av forskarutbildningens dimensionering i förhållande till efterfrågan på forskarutbildad 

personal. 

I syfte att effektivisera och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen påbörjades under 2010 ett arbete med att 

införa ett universitetsgemensamt e-rekryteringsverktyg. På vissa fakulteter har handläggningen i 

samband med läraranställningar setts över och rekryteringsprocessen har effektiviserats. 

För att säkerställa kompetensförsörjningen inför en generationsväxling erbjuder universitetet fortsatt 

goda ekonomiska möjligheter vid delpensionering. 

Kompetensutveckling 

En viktig del av kompetensförsörjningen är kompetensutveckling av den befintliga personalen. 

Verksamhetens natur medför att en stor del av de anställda (främst lärare, forskare och annan 

undervisande och forskande personal) i någon mening kontinuerligt arbetar med sin egen 

kompetensutveckling inom resp. discipliner/specialiteter. Därutöver svarar fakulteter (motsv.) för 

kompetensutvecklingsåtgärder riktade till såväl individer som grupper. 

På universitetsgemensam nivå finns ett stort utbud av kurser riktade till olika kategorier av medarbetare. 

I likhet med tidigare år har ett stort antal (ca 3 000) anställda deltagit i sådana universitetsgemensamt 

anordnade kompetensutbildningar. 

Ett ledarutvecklingsprogram för chefer vid Göteborgs universitet har på rektors uppdrag genomförts 

universitetsgemensamt sedan år 1995/96. Denna chefsutbildning är sedan 2008 obligatorisk för 

tillträdande/nytillträdda chefer. Som en motsvarighet till ledarutbildningen planeras ett program för 

medarbetarutbildning. Under 2009 fattade rektor också beslut om en obligatorisk introduktionsutbildning 

för nyanställd personal vilket nu har hållits flera gånger under 2010 även på engelska. 

11 (24)


Arbete med att uppgradera det bokningssystem för Ledar- och kompetensutveckling som idag används för 

att administrera olika typer av kompetenshöjande åtgärder för personal inom universitetet har fortsatt 

under 2010. De av rektor fattade besluten om obligatoriska chefsutbildningar och en obligatorisk 

introduktionsutbildning ställer ökade krav på bokningssystemets funktion och driftssäkerhet. Uppgraderingen 

ska bland annat leda till säkerställd kvalitet i dokumentation och lagring av data om medarbetares 

deltagande i utbildningar samt ge bättre underlag för myndighetens årliga redovisning av personalens 

kompetensutveckling. Arbetet med uppgraderingarna kommer att implementeras under första kvartalet 

2011. 

Arbetsmiljö 

Ett fortsatt arbete har skett i organisationen efter den arbetsmiljöbarometern, som 

genomfördes 2008. Resultatet är en viktig utgångspunkt för arbetsmiljöarbetet inom 

gemensamma förvaltningen. Varje avdelning arbetar aktivt med sitt resultat från 

arbetsmiljöbarometern. 

12 (24)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2010 

Forskning 

Externa bidrag och oförbrukade medel 

Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag till forskning är en indikator på lärosätets 

konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till lärosätets kostnader för personal och 

infrastruktur. 

Riksrevisionen har i en granskningsrapport (RiR 2011:3 Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och 

högskolor) tagit upp och analyserat utvecklingen i ett nationellt perspektiv. I granskningsrapporten lyfter 

revisionen fram rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer och till lärosätena. 

Mot denna bakgrund redovisas i det följande uppgifter om externa bidrag och oförbrukade medel, dels 

inom universitetets olika fakultetsområden och dels i relation till andra större lärosäten. 

I detta avsnitt används två begrepp dels oförbrukade bidrag, dels utbetalda bidrag från Vetenskapsrådet. 

Med oförbrukade bidrag menas medel som är inbetalda till universitetet men som ännu inte har 

förbrukats. De är oftast kontrakterade för ett visst ändamål och är en skuld till finansiären för verksamhet 

som ännu ej är utförd. Det andra begreppet är utbetalda bidrag från Vetenskapsrådet och avser medel som 

är beslutade vid ett visst tillfälle och avsedda för ett lärosäte. Dessa medel avser ofta ett flerårigt stöd och 

blir därför ofta en del av de oförbrukade medlen. 

Göteborgs universitet i förhållande till några andra lärosäten 

Utvecklingen av oförbrukade bidrag vid några av de största lärosätena i landet redovisas i nedanstående 

tabell. För 2010 redovisas även andelen oförbrukade bidrag av lärosätets totala intäkter 

Belopp i mnkr 

Lärosäte 2006 2007 2008 2009 2010 Andel 1 

Göteborg 1 055 1 110 1 277 1 381 1 491 28,9% 

Uppsala 808 885 1 103 1 286 1 459 28,8% 

Lund 1 373 1 638 1 752 2 061 2 487 38,8% 

Stockholm 500 591 707 836 901 21,9% 

Umeå 417 490 579 706 798 21,9% 

Linköping 311 392 511 578 630 19,7% 

Karolinska 1 453 1 502 1 652 2 363 2 586 49,2% 

För Göteborgs universitet har oförbrukade bidrag ökat med 436 mnkr (41 procent), för Uppsala 

universitet är motsvarande ökning 651 mnkr (80 procent), för Lunds universitet är ökningen 1 114 mnkr 

(81 procent). För Stockholms universitet är ökningen 401 mnkr (80 procent), för Umeå universitet är 

ökningen 381 mnkr (91 procent), för Linköpings universitet är ökningen 319 mnkr (102 procent) och för 

Karolinska institutet är ökningen 1 133 mnkr (78 procent). 

Av tabellen nedan framgår de oförbrukade bidragen per fakultetsnämnd. Samtliga nämnder, förutom UFN 

redovisar ökade bidragsinkomster under perioden. Främst ökar bidragsmedel från Vetenskapsrådet, till 

viss del från andra svenska givare (ändamålsstiftelser m fl) samt för medel från EU. Huvuddelen av de 

oförbrukade bidrag som gäller "Donationer mm" är donationskapital för olika fastigheter tex 

Handelshögskolan, Lundberglaboratoriet. 

1 Oförbrukade bidrag i relation till totala intäkter 2010 

13 (24)


Belopp i mnkr 

Nämnd Oförbrukade bidrag per nämnd, mnkr 

2006 2007 2008 2009 2010 

HFN 42 37 45 46 44 

SFN 81 97 94 108 135 

HHFN 71 79 101 73 115 

UFN 30 33,3 49 44 50 

SA 379 425 542 619 627 

NFN 192 181 192 253 284 

KFN 8 8,4 11 14 7 

ITN 3 3 4 7 23 

LUN 9 4,2 4 4 3 

UB 6 4 3 0 0 

Donationer mm 232 238 232 212 203 

Summa 1055 1100 1 276 1 381 1 491 

Medel från Vetenskapsrådet (VR) 

Den största enskilda forskningsfinansiären för universitetet är Vetenskapsrådet (VR) med 336 mnkr i 

inkomster under 2010 vilket utgör ca 25 procent av universitetets inkomster till forskning. Även om 

inkomsterna ökat från alla forskningsfinansiärer de senaste fem åren så är det framförallt inkomsterna 

från VR och EU som har ökat mest, sett som andel av de totala bidragsinkomsterna till forskningen. 

Universitetets näst största finansiär är Formas med 92 mnkr och därefter FAS med 62 mnkr (mer om 

dessa längre fram). 

Belopp i mnkr 

Göteborgs universitet (mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Vetenskapsrådet 213 231 296 329 336 

Övriga statliga 2 252 247 284 343 340 

Övr svenska 3 349 379 393 426 464 

EU 62 80 98 83 98 

Utländska givare 26 20 29 29 38 

Summa bidragsinkomster 902 957 1 100 1 210 1 276 

Eftersom Vetenskapsrådet dominerar svensk forskningsfinansiering och står för 25 procent av 

universitetets externa bidrag redovisas denna finansiär särskilt. Sedan 2006 har Vetenskapsrådet ökat sin 

andel av sektorns finansiering och det har skett genom riktade satsningar från de forskningspolitiska 

propositionerna 2005 och 2008. Medlen har främst ökat inom projektstöd för medicin och hälsa samt 

naturvetenskap och teknik samt för satsningar på forskningsinfrastruktur. Av medel till infrastruktur går 

ca hälften till internationell infrastruktur såsom medlemskapet i CERN (partikelfysiklaboratorium). Att 

medel till nationell infrastruktur har ökat beror främst på satsningen på MAX IV i Lund. 

14 (24)


VR beviljade medel per lärosäte 2006-2010 (mnkr) 

Källa: VRs årsrapport 

Göteborgs universitets andel av projektstöd från VR är ca 9 procent och innebär ingen förändring jämfört 

med tidigare år. Lunds universitet och KI har ökat sin andel bl a på grund av Linnébidragen samt på att 

området medicin och hälsa får allt mer medel att fördela och inom detta område dominerar KI med drygt 

40 procent av erhållna medel. Lunds universitet ökar också sin totala tilldelning på grund av satsningen på 

anläggningen MAX IV. 

De olika ämnesområdena inom Vetenskapsrådet förfogar över egna fördelningspotter. Diagrammet visar 

fördelningen och antalet mnkr för varje område som beviljades för 2010. 

VRs fördelning över olika ämnesområden 2010 (mnkr) 

Källa: VRs årsredovisning 2010 

Ansökningar och beviljandegrad 

Tabellen nedan visar för några av de största lärosätena avseende antal ansökningar och hur stor andel som 

beviljades från Vetenskapsrådet. Dessa totalsiffror är beroende på vilka ämnesområdena som respektive 

lärosäte har, både naturvetenskap och medicin har en högre beviljandegrad jämfört med humaniora, 

samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Med beviljandegrad menas andel beviljade ansökningar i 

förhållande till totalt antal ansökningar. Lunds universitet har både medicin, natur och teknik och KI 

dominerar området medicin och hälsa. 

15 (24)


Antal ansökningar till VR samt andel beviljade 

Lärosäte 2007 2008 2009 2010 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

ansökningar beviljade ansökningar beviljade ansökningar beviljade ansökningar beviljade 

LU 495 36% 445 33% 427 32% 477 30% 

UU 485 27% 453 27% 508 30% 488 24% 

KI 389 34% 394 34% 435 32% 416 26% 

GU 406 23% 385 21% 404 25% 379 18% 

SU 363 24% 352 20% 365 23% 318 25% 

Övriga 1564 20% 1413 20% 1427 19% 1384 16% 

Källa: VRs årsredovisning 2010 

Inom området medicin och hälsa har GU en beviljandegrad som varierar mellan 19 procent 2010 och 35 

procent året dessförinnan. Eftersom beviljandegraden varierar över åren är det för tidigt att bedöma om 

minskningen för 2010 är tillfällig. Motsvarande dipp fanns för 2007 och kan bero på att genomsnittlig 

projekttid oftast är tre år. Både LU och KI har en betydligt högre beviljandegrad, de skickar även in fler 

ansökningar. 

Inom naturvetenskap har GU minskat antalet ansökningar från drygt 80 till nu drygt 70 ansökningar. 

Andelen beviljade ansökningar är däremot ungefär densamma på 25 procent. Den är lägre än för SU och 

LU men ungefär i paritet med Chalmers men med skillnaden att övriga lärosäten lämnar in betydligt fler 

ansökningar. Basresurserna till naturvetenskaplig forskning är dock betydligt högre för t ex Stockholms 

universitet vilket ger en större forskningsvolym än för GU. 

VRs ämnesområde humaniora och samhällsvetenskap (HS) beviljade projektstöd för 216 mnkr under 

2010 och det motsvarar ca en fjärdedel av området medicin och hälsa. Inom HS beviljas färre ansökningar 

och GU ligger på genomsnitt avseende antal ansökningar men för 2010 beviljades bara 9 procent. Om det 

är tillfälligt går inte att avgöra ännu. Inom området HS dominerar de stora universiteten men de mindre 

högskolorna har ökat sin andel de senaste åren. Sedan 2009 fick det konstnärliga området ett eget ämne 

och där lyckades GU få tre av sex ansökningar beviljade 2010. 

Området utbildningsvetenskap är minst med ca 145 mnkr i projektstöd under 2010. Det är också området 

med lägst beviljandegrad. Eftersom det handlar om en mindre volym varierar andelarna mer inom detta 

område. Stockholms universitet har efter införlivandet av Lärarhögskolan den största andelen inom detta 

område, därefter Göteborgs universitet men även högskolorna har en större andel inom detta 

ämnesområde än för övriga områden. 

Vetenskapsrådet beslutade under 2010 att inför utlysningen för 2011 ska en tredjedel av de som erhåller 

medel ha en doktorsexamen som är yngre än åtta år. Det innebär större fokus på yngre forskare jämfört 

med tidigare. Göteborgs universitet har utökat sin forskningsservice och har särskilda seminarier för att 

stödja forskarna inför utlysningarna, t ex för att göra korrekta ekonomiska kalkyler. Denna form av stöd 

och service är än viktigare för de yngre forskarna. 

Under hösten har Vetenskapsrådet skärpt sina krav på ekonomisk slutredovisning av projekt, även sådana 

som beviljats bidrag långt tillbaka. En genomgång påbörjades i december som visade totalt för alla 

lärosäten att det var en mycket liten andel (4%) av projekten som hade outnyttjade medel kvar. 

Skärpningen av slutredovisning innebär också att forskare som inte har slutredovisat sina tidigare projekt 

inte får sina ansökningar om nya projektstöd behandlade. 

Övriga forskningsråd 

Göteborgs universitet erhöll 94 mnkr från FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och 

samhällsbyggande) under 2010 vilket motsvarar ca 13 procent av utbetalda medel till svenska lärosäten 2 . 

2 FORMAS årsrapport 2010 

16 (24)


Detta är en ökning jämfört med tidigare år, under 2008 var motsvarade siffror 63 mnkr och 10 procent. 

Sveriges lantbruksuniversitet har över en fjärdedel av alla utbetalda bidragsmedel från FORMAS. 

Universitetets andel är därför högre än ur Vetenskapsrådet och hänger samman med att 

forskningsprofilen, särskilt miljöforskning. De bidrag som FORMAS har lämnat motsvarar 20 procent av 

VRs lämnade bidrag. 

FAS (forskningsrådet för arbetsvetenskap och socialvetenskap) beviljade GU 42 mnkr i anslag under 

2010 vilket motsvarar 17 procent av tilldelade medel till svenska universitet och högskolor 3 . Under 

2008 var motsvarande siffror 50 mnkr och 20 procent. En viss minskning av andelen medel jämfört 

med övriga lärosäten har skett de senaste åren. FAS årliga beviljade anslag till forskningsstöd till 

svenska lärosäten ligger runt 255 mnkr förutom år 2009 då endast 155 mnkr beviljades. Under 2010 

var GU, SU och KI de som tilldelades mest medel av FAS forskningsstöd. 

Bibliometri 

I nedanstående tabell redovisas en poängssumma av publikationstyperna refereegranskad artikel, 

forskningsöversikt, kapitel och bok. Publikationerna är fraktionerade vilket innebär att om författare har 

sampublicerat har poängen delats med det sammanlagda antalet författare. Om författare angivit flera 

institutioner till samma publikation har poängen delats mellan institutionerna. Att antalet publikationer 

har sjunkit 2010 jämfört med 2009 beror på att alla publikationer för 2010 inte ännu är inrapporterade. 

Fakultet 2009 2010 Totalt 

HFN 313 238 551 

SFN 343 403 746 

HhFN 231 218 448 

UFN 134 98 232 

SA 1082 966 2048 

NFN 362 266 629 

KFN 26 13 39 

ITN 20 21 42 

Övriga enheter GU 31 20 51 

Totalsumma 2 542 2243 4785 

Källa: GU publikationsdatabas 

Från och med budgetåret 2009 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån 

prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometrisk. GU har därefter valt att fördela en viss del av 

forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit 

fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive 

fakultets relativa förändring. Under våren 2011 har fakulteterna i uppdrag att ta fram sin egen modell för 

att beräkna utgångsläge och detta kommer påverka fördelningen inför bå 2012. Under 2010 har den 

konstnärliga fakulteten arbetat med ett projekt för konst och bibliometri tillsammans med den 

konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet. 

3 FAS årsrapport 2010 

17 (24)


Källa: Vetenskapsrådets mätning av bibliometri (ett regeringsuppdrag) 

I ovanstående diagram visas att GU har ökat sin andel av de ingående lärosätenas publikationspoäng från 

8,92 procent 2008 till 9,53 procent i mätningen som gjordes 2010 till Vetenskapsrådets underlag av 

direkta medel som sedan används av utbildningsdepartementet för fördelning av fakultetsmedel. GU har 

dock fortfarande en lägre andel än de övriga lärosätena som visas i diagrammet med undantag för 

Linköpings och Umeå universitet. Publikationerna i fördelningsunderlaget har hämtats ur databasen Web 

of Science. Fördelningsunderlaget utgörs av en volymdel och en citeringsdel som båda är normerade efter 

ämne. 

Universitetets forskningssatsningar 

Under de senaste åren har universitetet gjort ett flertal satsningar för att stärka forskningen. I början av 

2007 avsattes ca 18 mnkr på 19 olika fakultetsöverskridande projekt samt resurser motsvarande 40 

tvååriga postdoc-anställningar. Vidare har medel tilldelats sex av de styrkeområden som presenterades i 

universitetets forsknings- och utbildningsstrategier 2009 – 2012. Samtliga dessa satsningar har 

utvärderats under 2010 och rapporterna ingår som en del i ett bredare underlag inför 

universitetsledningens arbete med att utforma ett visions- och strategidokument för perioden 2013-2020. 

Utvärderingarna av satsningen på tvärande projekt och postdoc -satsningen visar på likartade slutsatser. 

Båda satsningarna har mottagits positivt inom universitetet och uppfattats som en tydlig viljemarkering att 

sätta forskningens betydelse i fokus. Ett generellt intryck från genomförda intervjuer är att initiativ av det 

här slaget bör återkomma men med en större grad av långsiktighet och kontinuitet. 

De som tilldelades medel för tvärande projekt bedömer att satsningen har spelat en mycket viktig roll för 

att möjliggöra eller vidareutveckla samverkan över fakultetsgränserna. I vissa fall har samarbetena 

utvidgats till att omfatta nya aktörer. Delar av projekt har införlivats i universitetets reguljära verksamhet 

och därmed fått finansiering av fakultetsmedel. Andra effekter är att projekten i många fall beviljats 

externa forskningsmedel vilket lett till fortsatt forskning. Ett exempel är forskningssatsningen på 

patientcentrerad vård vars arbete tilldelats ytterligare medel på 90 mnkr. Andra projektsamarbeten har 

resulterat i uppdragsforskning. Satsningen på fakultetsöverskridande projekt har på så sätt utgjort grunden 

för ytterligare forskning vid Göteborgs universitet. 

Även postdoc-satsningen kan beskrivas som framgångsrik med avseende på postdoktorernas 

utvecklingsmöjligheter. För det stora flertalet har det gett möjlighet att utvecklas som självständiga 

18 (24)


forskare och en majoritet har också under perioden sökt forskningsmedel som i många fall har varit 

framgångsrika. I andra avseenden är satsningens resultat mer svårtolkade. Även om utlysningen av 

postdoc-anställningar fick stort genomslag internationellt så anställdes i stor utsträckning personer som 

sedan tidigare hade nära kopplingar till universitetet. Om ambitionen var att i första hand få in ny 

kompetens och nya tankesätt utifrån så kan det ifrågasättas om detta syfte verkligen uppnåtts i någon 

högre grad. 

Till de viktigaste erfarenheterna hör att beslut på central nivå av strategisk karaktär måste kopplas till 

tydligt uppsatta och väl kommunicerade mål. Vid universitetsövergripande satsningar måste också 

bedömnings- och urvalsprocesser göras öppnare och mer samordnat och viktigt är att processen planeras 

bättre och görs tydligare. Den kritik som framkommit i utvärderingarna handlar inte om satsningarna i sig 

eller dess innehåll utan om att de genomdrevs för snabbt. Det ledde till ett ofullständigt beredningsarbete 

och att ansöknings- och urvalsförfarande kom att präglas av tidsbrist och otydligheter. I framtiden kan 

detta undvikas genom bättre framförhållning. Vid utlysningar av det här slaget styr universitetet självt 

över tidplanen och kan säkerställa att intresserade forskare ges rimliga tidsramar. 

Styrkeområden 

Uppföljningen av styrkeområdessatsningen, som löper fram till och med 2012, har avgränsats till om 

verksamheten vid utgången av 2010 har kommit igång som planerat. De områden som omfattats av 

uppföljningen är Globalisering, Kulturarv, Lärande, Opinion och demokrati, Patientnära forskning och 

Språkteknologi. Av uppföljningen framgår att samtliga styrkeområden i varierande grad redovisar 

förskjutningar i tidsplan och medelsanvändning. Med undantag av styrkeområdet patientnära forskning 

följer de dock i allt väsentligt den lednings- och organisationsstruktur som beskrivits i respektive områdes 

utvecklingsplan. 

Styrkeområdena anger likartade förklaringar till att medlen inte förbrukats i den takt som planerats. Flera 

områden har genomfört internationella rekryteringar av forskare och utdragna rekryterings- och 

anställningsprocesser utgör en huvudförklaring till att användningen av tilldelade medel skjutits upp. I 

sammanhanget påtalas också att det krävs flera års förberedelsetid om man vill kunna locka hit 

internationellt ryktbara gästforskare för längre tidsperioder. I ett par fall har man därför fått nöja sig med 

korta gästsejourer istället. En annan förklaring är att tilldelningsbesluten kom sent vilket innebar 

fördröjningar bland annat på grund av att de ingående forskarna då redan hunnit binda upp sig i andra 

åtaganden, t ex genom erhållandet av externa forskningsbidrag. Flera forskare betonar att osäkerheten 

kring mer långsiktig finansiering utgör en begränsande faktor men det är inte unikt för 

styrkeområdessatsningen utan är av mer generell karaktär. 

Styrkeområdet Patientnära forskning avviker stort från den framtagna utvecklingsplanen och tillförs 

därför inte ytterligare medel för 2011. De övriga styrkeområdena har uppmanats att ta fram reviderade 

verksamhetsplaner och budgetar för 2011 och 2012 som beskriver hur man avser komma tillrätta med 

eftersläpningarna. En mer djupgående utvärdering som tar fasta på styrkeområdenas måluppfyllelse 

kommer att inledas under hösten 2011 och avrapporteras 2012. I det arbetet kommer rektors Advisory 

Board att engageras. 

19 (24)


Strategiska forskningsområden 

En satsning som ligger utanför de utvärderingar som har gjorts av analys- och utvärderingsavdelningen är 

de strategiska forskningsområdena, där universitetet erhöll medel för området vårdforskning fullt ut och 

deltar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet i sex områden. Dessa områden utlystes av 

regeringen som sedan lärosätena har ansökt att få ta del av. För 2010 har en första översiktlig ekonomisk 

uppföljning gjorts, även här sker fördröjningar i medelsförbrukningen (se tabell nedan). VR (tillsammans 

med de övriga råden och Vinnova) har ett regeringsuppdrag att i slutet av mars redovisa 

forskningsområdenas utveckling avseende bl.a. ekonomi, publikationer samt samarbeten utanför 

universiteten, detta inför en utvärdering av områdena under 2014-2015. Generellt visar rapporterna som 

lämnats in till forskningsråden och Vinnova att det sker en önskad integrering mellan forskning, 

utbildning och innovation. 

Utfall av de strategiska forskningsområdenas ekonomi 2010 

Statens GUs 

(belopp i mnkr) satsning satsning Totalt 

Anslag till GU 18,4 

Medfinansiering 9,2 

Övriga intäkter 

Summa intäkter 18,4 9,2 27,6 

Personalkostnader 6,9 3,0 

Avskrivningar m m 

Övrig drift 4,0 1,9 

Summa kostnader 10,9 4,9 15,8 

Utfall bå 2010 7,5 4,3 11,8 

För 2011 är statens anslag 33,6 mnkr och 16,8 mnkr tillförs som egen satsning från GU. För 2012 är 

motsvarande 42,7 mnkr i anslag och 21,3 mnkr i egen satsning. 

20 (24)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 2010 

Utbildning 

Verksamheten har under året präglats av den stora studentvolymen, stor överproduktion i förhållande 

till takbelopp men även av ekonomiska överskott inom utbildningen. Ur ett administrativt hänseende 

har införandet av studieavgifter varit i fokus, denna del av arbetet har präglats av kort framförhållning 

och mycket osäkerhet. Fokus har varit att hitta hanterbara sätt att lösa en mängd frågor men första året 

ses som en försöksomgång för att framöver definiera vilken strategi som ska prägla universitetets 

utbud och profilering. 

Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat 

I årsredovisningen för 2007 förklarades det årets överskott med att vi hade färre studenter och därmed 

lägre kostnader. Men både 2009 och 2010 har vi ökat utbildningsvolymerna utan att det har påverkat 

det ekonomiska resultatet negativt. En delförklaring är att GU inför 2010 fick tillfälliga platser om 22 

mnkr. Universitetet har ökat antalet helårsstudenter men inte kostnaderna i lika hög grad. Det är också 

rimligt med tanke på att dessa platser var tvååriga och på så kort tid är det inte lämpligt att utöka de 

fasta kostnaderna. En annan förklaring är att universitetet har ett ungefär samma utbud av kurser och 

program och dessa har nu gått att tänja lite extra på i storlek och med tanke på mängden kurser ger 

detta en stor ökning av utbildningsvolymen utan att kostnaderna påverkas lika mycket. Ett nytt 

löneavtal gäller from 1 oktober 2010 och kommer att påverka kostnadsbilden under 2011 samtidigt 

som den statliga uppräkningen av anslagen är mycket låg (0,23 %). I diskussionen om det balanserade 

kapitalet anförs ofta från nämnder och institutioner att i det ingår en övertidsskuld till personalen. En 

övertidsskuld ska för att vara korrekt bokföras som en kostnad aktuellt år och sen tas upp som en 

skuld. I redovisningen för 2010 har den bokförda övertidsskulden minskat med 4 mnkr. 

Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå – belopp i mnkr 

2007 2008 2009 2010 

Bokfört ek. resultat hela GU 51 28 44 59 

Över/underproduktion (+/-) mot staten -63 -44 12 59 

Takbelopp från staten 1 612 1 628 1 675 1 761 

Avräknat antal helårsstudenter 23 489 24 091 25 605 26 714 

För övriga universitet är bilden i stort sett densamma, de flesta (utom Stockholm och Uppsala) har en 

överproduktion och ett ekonomiskt överskott inom verksamhetsgrenen utbildning. Tabellen nedan går 

inte att summera direkt till ovanstående tabell då den senare inbegriper även universitetsgemensamma 

verksamheter samt utfallet inom anslagsfördelningen. 

Verksamhetsgrenen utbildning utfall och ekonomiskt resultat per nämnd 

Nämnd 

Takbelopp 

mnkr 

Utfall 

mnkr 

Bokfört ekonomiskt 

resultat – utbildn 

mnkr 

Balanserat kapital – 

utbildning 

mkr 

HFN 126 140 14 1 

SFN 232 249 8 35 

HhFN 140 158 8 14 

UFN* 45 52 12 32 

SA 372 375 12 -76 

NFN 159 170 -17 85 

KFN 190 197 8 31 

ITN 51 55 12 40 

LUN 316 317 1 3 

*I ekonomiskt resultat ingår även lärarutbildningsuppdraget 

21 (24)


Det är svårt att argumentera för högre ersättning per student samtidigt som ekonomin visar upp 

överskott för utbildning. Däremot kan ovanstående bild stärka argumentet mot departementet om att 

det behövs längre framförhållning/planeringsperioder så att lärosätena vågar rekrytera, idag viker 

intäkterna direkt samtidigt som kostnaderna är trögrörliga. Nämndernas starka ekonomi på 

utbildningssidan bedöms underlätta diskussionerna om en ny resursfördelningsmodell. Undantaget är 

naturvetenskapliga fakulteten men där planeras för en fördjupad granskning av de senaste årens 

ekonomiska underskott. I bilaga redovisas både fakultetsnämnders och institutioners balanserade 

kapital samt oförbrukade bidrag. 

Utbildningsprofil 

Utbildningsstrategin fastslår bland annat att universitetet ska vara stort men inte större, att andelen på 

avancerad nivå ska öka, att tydligare utbildningsvägar på grundnivå ska skapas samt att 

utbildningskvalitet ska stärkas. Den totala utbildningsvolymen har vuxit, tillfälligt, som en följd av 

krisen på arbetsmarknaden. Det är omständighet som universitet inte har kunnat påverka. Utbildningen 

på avancerad nivå ökar något och då särskilt i programform. Totalt omfattar avancerad nivå ca 20 

procent av den totala volymen och det är ungefär samma för Stockholm och Umeå men Lund och 

Uppsala har en högre andel på avancerad nivå. Införandet av studieavgifter har inte initialt påverkat 

vårt utbud, andra lärosäten som tex KTH och CTH har med anledning av reformen rensat kraftigt i sitt 

utbud. Göteborgs universitet är inte särskilt beroende av tredjelandsstudenter och 

profileringsdiskussionen har därför skjutits fram för att ta del av erfarenheterna från första 

antagningsomgången. 

2008 2009 2010 

Fristående kurs grundnivå 35% 35% 34% 

Fristående kurs avancerad nivå 6% 6% 6% 

Program grundnivå 44% 44% 45% 

Program avancerad nivå 12% 13% 14% 

Källa: Ladok mätt som andel av hst 

En annan illustration är att universitetets fem största utbildningsprogram gemensamt svarar för 23 

procent av hela utbildningsvolymen. De fem programmen är lärare, socionom, läkare, ekonom samt 

sjuksköterska. 

Nämndernas utbildningsutbud går inte att tillsammans lägga ihop till en gemensam utbildningsprofil 

för hela universitetet. Som helhet kan sägas att Göteborgs universitet värnar fortfarande om 

bildningsidealet och valfrihet för studenter men präglas mycket av de stora yrkesutbildningarna som 

syftar till en ganska specifik yrkesroll i närområdet men samtidigt strävar GU efter en mer 

internationell profil och internationell rekrytering. Hittills har universitetsledningar försökt påverka 

genom införandet av vissa incitament men profileringen av utbudet avgörs av fakulteterna och baseras 

på deras respektive traditioner. Så som remissen om förnyelse av universitetet är utformad är 

bedömningen att denna fakultetsvisa profilering är önskvärd även i framtiden. 

Våra studenter 

Uppföljning av studenternas erfarenheter och åsikter har varit prioriterade strategiska områden. Den 

interna målsättningen sammanfaller numera också med Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av 

utbildning med alumnundersökningar. Studentbarometern är genomförd för tredje gången och 

Göteborgsakademiker (alumner) för andra gången under 2010. Båda undersökningarna förmedlar en 

positiv bild av universitetet. Svarsfrekvensen för barometern är låg (37 %) men resultaten 

överensstämmer med den förra undersökningen vilket gör att resultaten ändå bedöms som stabila. 

Uppföljningen av tidigare studenter gav många positiva svar och undersökningen fick stort 

mediegenomslag och därmed god reklam för universitetet. Rampopulationen var 14000 personer, 

urvalet var nästan 8000 och svarsfrekvensen 65 procent (i enkätsammanhang en god siffra). De tre 

områden som fokuserades i undersökningen var synen på studierna, vägen in på arbetsmarknaden och 

22 (24)


nuvarande arbetsförhållanden. Av de svarande var 79 procent nöjda eller mycket nöjda med sin 

utbildning och ännu fler (86 %) skulle rekommendera utbildningen. Kopplingen mellan studierna och 

det nuvarande arbetet var mycket hög för 61 procent och ganska hög för 18 procent, vilket är en 

ökning jämfört med den förra undersökningen (2006). Detta trots att undersökningen är gjord under 

pågående arbetsmarknadskris. De inslag i utbildningen som man hade önskat mer av var studiebesök, 

exkursioner samt problembaserat lärande. Minst önskat var fler självständiga arbeten och 

gruppövningar. 

Resultaten kring vägen in på arbetsmarknaden visade att 86 procent har jobb inom ett halvår samt att 

faktorer som underlättat inträdet var förvärvsarbete (under studietiden och på ferier), praktik och 

utlandsstudier. Drygt hälften av de svarande arbetade under studietiden. Resultaten kring den 

nuvarande arbetssituation ger vid handen att över 80 procent av alumnerna är nöjda med sitt nuvarande 

arbete, två tredjedelar arbetar inom offentliga sektorn och att andelen som stannar kvar i 

Göteborgsregionen efter studierna är stor. Det framkom en del skillnader mellan fakulteterna såsom att 

konstnärliga alumner i mycket högre grad startade egna företag (14 % jämfört med snittet på 2 %). 

Alumner från IT, Handelshögskolan och naturvetenskap arbetade främst inom privata sektorn. 

Resultaten från både barometern och alumnundersökningen bryts ner på enskilda utbildningar 

och/eller examina där så är möjligt och kan användas som underlag för den interna programöversynen 

som ska göras under 2011 samt till HSVs kvalitetsutvärderingar. Nedanstående tabell ger några 

indikatorer på studenterna. Här är källan SCBs nationella statistik och då omfattar inte 

etableringsgraden de som har flyttat utomlands. 

Andel nybörjare vid GU från VGR 57% 

Andel studenter upp till 24 år 65% 

Andel förvärvsarb efter examen 88% varav i offentlig sektor 64% 

Andel förvärvsarb efter forsk.examen 81% varav i offentlig sektor 79% 

Andel boende i VGR efter examen 73% 

Källa: SCBs regionala tabeller 2010 

Arbetsmarknadens behov är svårt att prognostisera, HSV gör med treårsintervall planeringsunderlag 

för vissa yrkesutbildningar. Jämför man de två senaste visar den tex en svängning för bedömning av 

lärare, från överskott till bedömd brist. Läkare är ett yrke vars dimensionering staten styr och som 

upplevs som bristyrke. Resultaten av universitetets egna undersökningar visar att vi har en god 

arbetsmarknad för våra studenter. Genom standardiserade uppföljningar skapas jämförbarhet och 

underlag för interna bedömningar av utbildningarna. Huruvida vi lyckas visa studenterna att resultaten 

faktiskt används är avgörande för deras intresse att medverka i framtida undersökningar. 

Samverkan i utbildning 

Uppdragsutbildning har oftast använts som ett mått på samverkan inom utbildning på grundoch 

avancerad nivå. Den uppdragsutbildning som kan avläsas är endast utbildning som registreras i Ladok 

och det är ett lätt mått att läsa av om än inte särskilt träffsäkert. Nivån på registrerad 

uppdragsutbildning vid GU ligger ganska still under 2000-talet (en marginell minskning 2010) men 

fördelningen såväl mellan olika ämnesområden/fakulteter som mellan olika uppdragsgivare växlar. 

Det kan tolkas som att såväl offentlig sektor som näringsliv inte satsar på akademisk 

kompetensutveckling. Inom skolan görs dock stora gemensamma satsningar genom olika "lärarlyft" 

som universitetet är med och bedriver. Några andra lärosäten uppvisar samtidigt tydliga ökningar av 

sin uppdragsutbildning. En utredning pågår om vilka behov av samordnat stöd som eventuellt behövs 

för att förbättra våra möjligheter att bedriva uppdragsutbildning. Utredningen blir klar under våren och 

redovisas då för samverkans- respektive grundutbildningsberedningen. 

Inför arbetet med årsredovisningen sammanställer fakultetskanslierna ett antal åtgärder och uppgifter 

som ryms inom området samverkan. Av dessa framgår att utbytet mellan utbildning och arbetsliv sker 

i mycket stor grad och att detta påverkar utvecklingen av utbildningen. Utbildningar med 

23 (24)


verksamhetsförlagd utbildning (vård, utbildning, social omsorg, medicin och odontologi) är 

uppbyggda med detta som ett centralt moment men det ingår även praktik i en rad andra utbildningar 

och kurser. Avnämarrepresentanter ingår i olika referensgrupper och programkommittéer och påverkar 

därmed hur utbildningar utvecklas. I konstnärliga utbildningar ingår utåtriktade aktiviteter och där 

finns många adjungerade lärare som är yrkesverksamma. Samhällsvetenskap har sedan tidigare en 

särskild praktiktermin och efterfrågan på praktik inom humanistiska utbildningar har lett fram till en 

särskild praktikkurs även där. Det går inte att kvantitativt sammanställa dessa uppgifter men de är 

likväl viktiga. Utfallet av alumnuppföljningar är en måttstock för att värdera huruvida utbildningarna 

är en bra bas för arbetslivet. Generellt sett, mätt ur Göteborgsakademiker 2010, har kopplingen varit 

ganska eller mycket hög för 79 procent men samtidigt efterfrågas mer studiebesök och exkursioner. 

Av de svarande hade 29 procent inte erfarenhet av någon praktik. Området ingår även som ett tema i 

universitetets utbildningsöversyn. 

Utbildning på forskarnivå 

Vid förra årets uppföljning avvek Göteborgs universitet med en lägre andel anställda doktorander 

jämfört med de övriga, större universiteten. Detta består, andelen som enligt HSVs statistik var 

anställda som doktorand budgetåret 2009 var 49 procent vid GU medan övriga ligger mellan 54 och 64 

procent. Forskarutbildningsberedningen har som konsekvens av tidigare utvärderingar och i syfte att 

öka antalet forskarstuderande med anställning, initierat en utredning av förutsättningarna för övergång 

till full studiefinansiering genom doktorandanställning från första utbildningsdag. 

GU kompenserar delvis den lägre andelen med doktorandanställning genom att doktorander vid GU i 

högre utsträckning än exempelvis Lund, Uppsala och Lund är anställda som läkare. För andelen med 

utbildningsbidrag ligger GU något lägre än för övriga lärosäten. 

Utbildning på forskarnivå – olika lärosäten 

GU LU SU UU UmU 

Nybörjare 2009 254 527 286 330 203 

Aktiva HT09 1665 2403 1546 1847 1046 

Anställning doktorand HT09 684 1156 857 1003 604 

Andel anställning doktorand 49% 57% 54% 55% 64% 

Doktorsexamina 2009 

Källa: HSVs NU-databas 

308 378 226 317 177 

Jämfört med förra årets uppföljning har GU minskat antalet aktiva doktorander medan dessa har ökat 

vid de andra universiteten. Om det är en tillfällig förändring är för tidigt att säga. Antalet 

doktorsexamina var dessutom extra högt 2009 och har nu för 2010 återgått till den tidigare nivån strax 

under 300 examina per år. 

Bilagor 

I bilaga redovisas detaljerad information om utbildning, forskning, ekonomi samt personalekonomi 

per fakultet/motsvarande. Därefter ges i en särskild sammanställning fakulteternas och institutionernas 

balanserade kapital samt oförbrukade bidrag. 

24 (24)

Bilagor till intern uppföljning 2010 

• Redovisning och tabeller per fakultetsnämnd/motsv. 

• Per nämnd; verksamhetsutfall i tabellform 

kommentarer till verksamhetsutfall 

ekonomiskt utfall i tabellform 

kommentarer till ekonomiskt utfall 

personalekonomiskt utfall i tabellform 

kommentarer till personalekonomiskt utfall 

• Balanserat kapital och oförbrukade bidrag per fakultet och institution 

www.gu.se

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN 

Verksamhetsuppföljning 2010 GU-andel GU-andel 

2009 2010 2010 2009 2010 2010 

UTBILDNING GRUND- & AVANCERAD NIVÅ FORSKNING 

Utfall avräkning utbildning tkr 125 518 140 061 8% Anslag mnkr 201 196 

Takbelopp tkr 115 640 125 533 8% Bidragsinkomster mnkr 58 55 

Resultat tkr (över+/underproduktion -) 9 878 14 528 18% Totalt ekonomiskt resultat mnkr 42 36 

Totalt ekonomiskt resultat tkr 6 854 14 442 Antal publikationer* 313 238 

Avräknat antal helårsstudenter 3 913 3 953 15% UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 

Prestationsgrad 69% 70% Aktiva studerande på forskarnivå 219 198 10% 

Andel fristående kurser 94% 92% - varav kvinnor 134 122 11% 

Andel utbildning på grundnivå 93% 93% Nyantagna studerande på forskarnivå 16 6 2% 

Yrkesexamina 12 6 0% - varav kvinnor 9 4 2% 

Magisterexamina 104 71 9% Doktorsexamina 40 31 11% 

Masterexamina 7 24 5% Licentiatexamina 5 2 5% 

Andel hst dagtid på helfart 54% 57% Doktorandanställningar 85 87 13% 

Andel disputerade lärare (krav på drex/motsv) 

-lektorer 91% 97% 

-professorer 93% 99% 

-forskarassistenter 52% 100% 

resultat i mkr 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

Grundutbildningens resultat för HFN åren 2003-2010 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

takbelopp 

NOTER OCH FÖRKLARINGAR NOTER OCH FÖRKLARINGAR 

Utbildningsbidrag 4 1 1% 

Diagrammet ovan tar inte hänsyn till uppdragsförändringar *refereegranskad artikel, forskningsöversikt, kapitel, bok 

resultat 

Andel kvinnor 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

utb grund&avanc 

utb forskarnivå 

Andel kvinnor i den"akademiska karriären" 

doktorandanst 

avlagda doktorsex 

forskarass 

lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Humanistiska fakultetsnämnden – verksamhet 

Utbildning 

Nämndens positiva trend för utbildningen på grund och avancerad nivå 

fortsätter och år 2010 överstiger nämnden styrelsens uppdrag med 14,5 

mnkr. Uppdraget är oförändrat jämfört med 2009. 

Prestationsgraden fortsätter öka från 69 procent 2009 till 70 procent år 2010. 

En orsak till ökningen kan vara att Humanistiska fakultetsnämnden har 

minskat sin andel fristående kurser. Fristående kurser har normalt en lägre 

andel tenterande studenter än vad program har. Nämnden har dock fortfarande 

den högsta andelen fristående kurser på universitetet med 92 procent 

år 2010. Det kan också bero på arbetsmarknad, att ungdomsarbetslösheten 

leder till att studenterna är mer benägna att tentera. 

Nämnden har också den näst lägsta andelen helårsstudenter som studerar 

dagtid på helfart. 

Andelen disputerade lärare uppgick till 100 procent för forskarassistenter, 

99 procent för professorer och 97 procent för lektorer enligt registreringar i 

lönesystemet. 

Forskning och utbildning på forskarnivå 

Bidragsinkomsterna har minskat med 3 mnkr 2010 jämfört med 2009 

medan den anslagsfinansierade forskningen har minskat med 5 mnkr. 

2010 registrerades 237,7 publikationer i universitetets publikationsdatabas. 

Utbildningen på forskarnivå har fortsatt minska i omfattning, både vad 

gäller aktiva och nyantagna studerande på forskarnivå. Nämndens andel av 

universitetets aktiva studerande på forskarnivå uppgår till 10,1 procent, 

medan andelen nyantagna utgör 1,9 procent. Även antalet doktors- och 

licentiatexamina har minskat. Antagningen har minskat av ekonomiska 

skäl. 

Andelen kvinnor i grundutbildningen är drygt 60 procent, andelen kvinnor 

med doktorandanställning uppgår till knappt 70 procent år 2010. Andelen 

kvinnliga professorer har sjunkit till 30 procent år 2010.

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN 2) 

Ekonomisk uppföljning 2010 (Mkr) Utfall Utfall Prognos Budget 

INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 367 368 365 360 

Uppdragsinkomster 11 10 9 9 

Försäljningsinkomster 1) 

10 12 8 5 

Inkomst indirekta kostnader o interna bidrag 1) 

51 30 34 281 

Bidragsinkomster 62 57 65 58 

Finansiella intäkter 1 0 0 0 

Periodisering bidrag/uppdrag 5 -4 -8 -3 

Summa intäkter 508 473 472 710 

KOSTNADER 

Personalkostnader -226 -219 -223 -226 

Doktorander och utbildningsbidrag -28 -28 -30 -28 

Övriga driftskostnader 1) 

-44 -42 -36 -37 

Indirekta kostnader o interna bidrag 1) 

-111 -92 -103 -345 

Lokalkostnader -47 -40 -40 -42 

Finansiella kostnader 0 0 0 0 

Avskrivningar -3 -3 -3 -4 

Summa kostnader -459 -424 -436 -683 

TRANSFERERINGAR 

Erhållna medel 12 11 5 0 

Lämnade bidrag -12 -10 -9 0 

Summa transfereringar 0 1 -5 0 

Årets kapitalförändring 49 50 31 28 

ANSLAG (Mkr) 

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 

2006 2007 2008 2009 2010 

BALANSERAT KAPITAL 

inkl. årets kapitalförändring 

Utgående balans -30 -43 -32 17 63 

varav sekretariatet för genusforskning 0 0 -1 4 

BIDRAG OCH UPPDRAG 

Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter 3 2 1 1 2 

Oförmedlade bidrag 2 0 0 5 2 

Oförbrukade bidrag/uppdrag 49 43 53 48 48 


1) Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning from 2009 INVESTERINGAR INKL. BYGGNADER 

2) Tom 2009 inkl nationella sekretariatet för genusforskning Årets anskaffning 3 3 3 4 8 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

BIDRAG (Mkr) 

40 

30 

20 

10 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 

Utgående balans inventarier 13 10 9 9 12 

Övrigt 

Grundutbildningsanslag 

Anslag forskning/forskarutbildning 

Forskningsråd 

Övriga statliga givare 

Övriga svenska givare 

EU 

Utländska givare

Kommentarer till Humanistiska fakultetsnämnden – ekonomi 


Nämnden redovisar för året ett resultat på 50 mnkr vilket medför att 

nämndens egna kapital uppgår till 63 mnkr vid årsskiftet. Årets överskott är 

nästan dubbelt så högt som budgeterat utfall. 

Den anslagsfinansierade utbildningen på grundnivå och avancerad nivå har 

ett positivt resultat på ca 17 mnkr. Utfall av såväl helårsstudenter som 

helårsprestationer ligger över styrelsens uppdrag till fakulteten. Detta 

resultat är 13 mnkr bättre än budget. Det positiva resultatet jämfört med 

budget och även prognostiserat resultat på drygt 8 mnkr ligger främst på 

institutionsnivå. Tydligt är att institutionernas ambition att så snart som 

möjligt uppnå balans i ekonomin inom denna verksamhetsgren gått 

snabbare än som kunde förväntas när budgeten utarbetades. Sammantaget 

redovisar utbildning på grundnivå och avancerad nivå en positiv utgående 

balans på nästan 1 mnkr. Tre institutioner redovisar dock en negativ 

utgående balans. Den anslagsfinansierade forskningen och utbildningen på 

forskarnivå har ett positivt resultat på drygt 40 mnkr, jämfört med budget 

och prognos på 24 mnkr. Avvikelsen mellan utfall och budget beror för 

fakulteten på lägre kostnader för medfinansiering samt oförbrukade medel 

för gästforskarprogram. På institutionsnivån har ökningen av verksamheten 

som planeras inom flera ämnen (post-dok, doktorander m.m.) ännu inte 

kommit igång. Sammantaget redovisar forskning och utbildning på forskarnivå 

en positiv utgående balans på 62 mnkr. Till detta kommer oförbrukade 

forskningsbidrag på sammantaget 44 mnkr. 

Det kan konstateras att differensen mellan budget och utfall kan förklaras 

av olika faktorer men vid prognosen i augusti bör villkoren för slutet av året 

vara relativt väl kända. Ytterligare insatser behöver göras under kommande 

år för att kvalitetssäkra prognosarbetet. 

Investeringsramen för 2010 är 4 mnkr. Utfallet uppgår till 7,6 mnkr. 

Avvikelsen beror på att de investeringar som gjorts inom ramen för rektors 

satsning på stärkt infrastruktur inte låg med i budgeten. 

Inköp 

Humanistiska fakultetens inköpsvolym fortsätter att sjunka. Inköpsvolymen 

har minskat med 6 mnkr sedan 2009. Andelen upphandlade inköp är 

marginellt lägre och uppgår år 2010 till 69 procent. Fakulteten har genom 

sin omorganisation lyckats dra ner på sina totala kostnader. 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

- 

T OT A LA IN KÖP 

2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10 

Icke upphandlade inköp 

Icke upphandlingsbara inköp 

Upphandlade inköp

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 

Antal anställda * 584 569 506 484 483 Personalkategori tv vt tv vt tv vt tv vt 

Förändring från föregående år (%) 0,3 -2,6 -11,1 -4,3 -0,2 Undervisande personal 1 2 44 44 116 11 161 57 


Antal årsarbetare ** 519 505 446 424 425 Teknisk personal 0 0 13 2 6 1 19 3 

Förändring från föregående år (%) 3,0 -2,7 -11,7 -4,9 0,2 Administrativ personal 1 0 25 6 28 0 54 6 

Antal årsarbetare per personalkategori * 



Teknisk personal 34 31 20 19 22 



Sjukfrånvaro (%) 3,3 3,1 2,7 2,8 2,1 

EKONOMI 


Förändring från föregående år (%) -2,9 -3,4 0,3 -5,0 -5,6 


Förändring från föregående år (%) -4,5 -0,2 12,2 1,7 -2,9 


Förändring från föregående år (%) -3,1 16,4 3,7 16,9 -5,2 




Antal årsarbetare per personalkategori uppdelat i ålder samt anställningsform, tillsvidareanställning (tv) 

eller visstidsanställning (vt). * 

Bibliotekspersonal 0 0 

Antal årsarbetare (utfall) 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år (prognos) 

20 

16 

12 

8 

4 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 

Bibliotekspersonal 

Administrativ personal 

Teknisk personal 

Annan undervisande o. 

forskande personal 

Undervisande personal 

Teknisk/administrativ personal 



Universitetslektor 

Universitetsadjunkt 

Professor

Kommentarer till Humanistiska fakulteten – personalekonomi 

Personalstruktur 

Antalet årsarbetare har minskat under flera år, men visar sig 2010 vara lika 

stort som 2009. En viss omfördelning har skett genom att andelen tekniskadministrativ 

personal minskat med ca 5%, medan den undervisande och 

forskande personalen ökat något. Inom hela Göteborgs universitet har 

personalen – räknat i personer eller årsarbetare – ökat med ca 4% 2010, 

medan humanistiska fakulteten som nämnts ligger kvar på samma nivå som 

2009. 

Antalet professorer fortsätter att minska. Under det senaste decenniet har 

fakulteten rekryterat endast ett fåtal professorer, eftersom man bedömt att 

man genom befordringsreformen i de flesta ämnen haft ett tillräckligt antal 

professorer. Under 2010 befordrades tre universitetslektorer till professorer, 

medan elva professorer gick i pension. 


Personalkostnaderna har minskat, trots att antalet anställda är det samma. 

Detta förklaras av att högavlönade personer, som gått i pension, ersatts med 

billigare personal. 

Likabehandling 

Totalt sett är könsfördelningen jämn inom fakulteten, men med en viss större 

andel kvinnor, 57%. Bland lektorer är det 54% kvinnor och bland forskarassistenter 

och adjunkter utgör andelen kvinnor 55%. Andelen kvinnor bland 

professorerna har minskat till 30%, efter att för några år sedan utgjort 38%. 

Bland doktorander med anställning utgör dock kvinnorna 68%, vilket i och 

för sig är en minskning. 

Den största obalansen finns bland administratörerna, där 80% av de 

anställda är kvinnor. Detta är i och för sig en minskning med några 

procentenheter. Av teknisk personal är 45% kvinnor. 

Likabehandlingsaspekter behandlas vid varje rekryteringsärende, inte minst 

genom att likbehandlingsombudet är en aktivt medverkande ledamot av 

lärarrekryteringsnämnden 

Rekrytering och rörlighet 

Humanistiska fakulteten har under ett antal år med underskott haft 

begränsade medel för att kunna rekrytera till meriteringsanställningar som 

forskarassistent, bitr. universitetslektor och postdoktor. Dock har institutionerna 

i viss utsträckning använt sparade medel för rekrytering av bitr. 

universitetslektor, postdoktorer och i ett fall anställning av en doktorand. 

I fråga om rörlighet kan konstateras att fakulteten i flera fall försökt 

rekrytera personal från annat håll. Det har dock varit få slutförda 

lärarrekryteringar under 2010. Bäst har extern rekrytering vid antagningen 

till utbildning på forskarnivå och anställning som doktorand lyckats. 

Kompetensutveckling 

Fortlöpande deltar lärare i handledarutbildning och i kurser för 

högskolepedagogisk kompetens. Administrativ personal deltar i såväl 

fakultetsgemensamma som universitetsgemensamma arbetsgrupper och 

professionella nätverk. 

Hälsa 

Sjukfrånvaron har haft en sjunkande trend under de senaste åren (med en 

mindre ökning 2009) och är nu 2,1%, vilket är samma nivå som genomsnittet 

för hela universitetet.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 




Totalt ekonomiskt resultat tkr -12 732 7 972 Antal publikationer* 343 403 






Magisterexamina 175 122 15% Doktorsexamina 31 35 12% 

Masterexamina 53 104 23% Licentiatexamina 8 15 37% 






Resultat i mkr 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

Grundutbildningens resultat för SFN åren 2003-2010 


takbelopp 




resultat 

Andel kvinnor 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 


Andel kvinnor i den "akademiska karriären" 


doktorandanst 


forskarass 

lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden – verksamhet 

Utbildning 

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden överskrider sitt takbelopp med 

16,7 mnkr, trots att uppdraget höjdes 2010 med 208 helårsstudenter. Det 

beror på att antalet helårsstudenter ökade 2010 jämfört med 2009 med 467 

hst. Även prestationsgraden har ökat från 82 procent till 84 procent 2010. 

Noterbart är att andelen fristående kurser, mätt som procent av 

helårsstudenter, har minskat från 44 procent 2009 till 39 procent 2010. 

Nämnden har under de senaste två åren utvecklat ett antal mastersprogram 

och därmed minskar utrymmet för fristående kurser då övriga program har 

fortsatt högt söktryck. 

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har flest helårsstudenter på 

grundoch avancerad nivå av alla nämnder på universitetet. År 2010 

studerande 21 procent av alla studenter inom den samhällsvetenskapliga 

fakultetsnämndens område. 

Andelen disputerade lärare uppgick till 100 procent för forskarassistenter, 

98 procent för professorer och 90 procent för lektorer. 


Bidragsinkomsterna har ökat från 128 mnkr år 2009 till 133 mnkr år 2010. 

Den anslagsfinansierade forskningen har ökat med 24 mnkr till 139 mnkr 

2010. 

Antalet registrerade publikationer uppgick 2010 till 402,8 vilket är en 

ökning jämfört med 2009. Det är i princip endast den samhällsvetenskapliga 

fakultetsnämnden som har ökat antalet publikationer 2010 jämfört med 

2009 vilket beror på att alla publikationer för 2010 ännu inte är inregistrerade. 

Andelen kvinnliga studenter inom den samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens 

område på grundnivå och på avancerad nivå är 71 procent. Av 

professorerna är dock endast 23 procent kvinnor. Andelen kvinnor som 

avlagt doktorsexamina var 57 procent, vilket är en minskning jämfört med 

2009 då andelen uppgick till 68 procent. Då det är små tal både vad gäller 

antalet doktorsexamina och antalet nyantagna ger det stora procentuella 

skillnader.



INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 359 400 390 385 



17 14 12 14 


156 61 59 63 



Periodisering bidrag/uppdrag -15 -23 -4 8 


KOSTNADER 




-76 -60 -57 -58 


-213 -126 -136 -153 




Summa kostnader -689 -591 -604 -611 



Lämnade bidrag -8 -6 -4 -1 

Summa transfereringar -1 -2 -1 0 

Årets kapitalförändring -4 22 -4 -10 

ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 



Utgående balans 32 59 60 56 78 





NOTER OCH FÖRKLARINGAR INVESTERINGAR INKL. BYGGNADER 

1) Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning from 2009 Årets anskaffning 2 4 6 10 9 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

BIDRAG (Mkr) 

80 

60 

40 

20 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden – ekonomi 


Nämnden redovisar för året en positiv kapitalförändring om drygt 22 mnkr 

vilket ger ett eget kapital på 78 mnkr vid årsskiftet. Resultatet är bättre än 

det ekonomiska resultatmålet vilket var ett beräknat underskott på 10 mnkr, 

liksom det prognostiserade resultatet – ett underskott på 4 mnkr per augusti. 

Det är institutionerna vid fakulteten som gör ett bättre resultat jämfört med 

budget och prognos. Institutionerna har använt eget kapital för 

medfinansiering till externa projekt. Medel för gästforskarprogram har 

erhållits men inte kunnat användas under 2010 utan tas i anspråk först 

under 2011. 

Sammantaget redovisar utbildning på grundnivå och avancerad nivå en 

positiv utgående balans på nästan 35 mnkr. Två institutioner redovisar dock 

negativa utgående balanser. Inom forskning och utbildning på forskarnivå 

redovisas sammantaget en positiv utgående balans på 43 mnkr. Samtliga 

institutioner redovisar positiva utgående balanser. Till detta kommer 

oförbrukade forskningsbidrag på sammanlagt 135 mnkr. 

Resultatförbättringen jämfört med budget och prognos förklaras till stor del 

av att takbeloppet uppnåddes med 105 % samt att det har tillkommit 

anslagsmedel för styrkeområde MOD. Anslagssparandet, skulden till 

styrelsen för fakulteten har vänts till ett positivt anslagssparande på 4 mnkr. 

Bidragsintäkterna har också ökat jämfört med budget, främst beroende på 

försiktighetsbudgetar. Det är främst övriga statliga samt övriga svenska 

givare som står för ökningen. 

Budgetramen för fakultetens investeringar uppgick till 8 mnkr och denna 

ram har nyttjats under 2010. 

Inköp 

Samhällsvetenskapliga fakultetens inköpsvolym har ökat med 4,2 mnkr 

sedan 2009. Andelen upphandlade inköp är 63 procent för 2010, vilket är 

en ungefär samma som föregående år. Den icke upphandlade delen står 

kvar på sina 27 procent. Inom upphandlingsområdet resor kan vi se en 

ökning i kostnader med 2 mnkr. 

50 000 

45 000 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

- 




Upphandlade inköp 

2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10



2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 

Antal anställda * 604 618 615 604 635 Personalkategori tv vt tv vt tv vt tv vt 

Förändring från föregående år (%) -2,8 2,3 -0,5 -1,8 5,1 Undervisande personal 0 0 75 37 142 15 217 52 



Förändring från föregående år (%) -3,6 2,0 -1,3 -0,9 5,0 Administrativ personal 2 5 39 8 44 0 85 13 







Sjukfrånvaro (%) 2,7 3,5 1,9 2,6 2,3 

EKONOMI 


Förändring från föregående år (%) -3,2 -5,3 4,0 -12,3 18,1 

Personalkostnad per årsarbetare (tkr) 529 540 579 604 582 

Förändring från föregående år (%) 1,3 2,0 7,2 4,4 -3,6 








Bibliotekspersonal 1 1 0 


600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 












Professor

Kommentarer till Samhällsvetenskapliga fakulteten – personalekonomi 

Antal anställda - Antal årsarbetare. 

Antalet anställda vid samhällsvetenskapliga fakulteten per oktober 2010 

var 635 personer vilket motsvarade 563 årsarbetare. Jämfört med samma 

tidpunkt föregående år innebär detta en ökning med 27 årsarbetare. 

Ökningen är, liksom för myndigheten i övrigt, särskilt tydlig inom 

kategorierna undervisande och forskande personal. Antalet anställda 

doktorander ökade med 12 jämfört med föregående år. 

Sjukfrånvaro. 

Sjukfrånvaron inom samhällsvetenskapliga fakulteten 2010 var 2,3 

procent vilket är en minskning jämfört med 2009. Frånvaron var då 2,6 

procent vilket var en ökning från 2008 års siffra som var 1,9 procent. Den 

procentuella förändringen på fakultetsnivå för samtliga personalkategorier 

kan inte sägas visa på någon trend. Sjukfrånvaron inom 

samhällsvetenskapliga fakulteten ligger 0,2 procent över myndigheten i 

övrigt. 

Personalkostnader per årsarbetare. 

Personalkostnaden per årsarbetare uppgår inom fakulteten till 582 tkr. 

Jämfört med 2009 är det en minskning med 22 tkr eller 3,6 procent. 

Minskningen föranleds delvis av den ökade andelen doktorander som är 

en relativt lågavlönad tjänst. 

Semesterskuld per person. 

Fakultetens semesterlöneskuld uppgår 2010 till 38 tkr per årsarbetare, 

vilket är 2 tkr mindre än föregående år. Påminnelser har under senare år 

regelbundet förmedlats till fakultetens institutioner/enheter efter att 

sommarsemestrarna avslutats. 

Fördelning på personalkategori och anställningsform i respektive 

åldersgrupp. 

Vad gäller andelen tillsvidareanställningar är den relativt hög inom 

kategorierna undervisande personal och teknisk/administrativ personal. 

Det är tydligt att visstidsanställningar som lärare mest förekommer i 

åldersgruppen 30 – 49 år, d.v.s. efter avlagd doktorsexamen och innan 

man meriterat sig för en tillsvidareanställning. I samma åldersgrupp förekommer 

också en stor andel tidsbegränsade anställningar inom kategorin 

annan undervisande och forskande personal. Hit hör anställningar som 

doktorand, forskare och bitr. forskare, d.v.s. personer som ännu inte 

meriterat sig för fasta läraranställningar. 

Det är för övrigt påfallande få personer under 30 år anställda, vilket i och 

för sig får anses naturligt i vår typ av organisation med generellt höga 

utbildningskrav, numera också bland administrativ personal. Majoriteten 

(82 procent) av denna åldersgrupp utgörs av doktorander. 

Antal personer som fyller 65 år 2010-2014 

Inom kategorin undervisande personal rör det sig om 6-18 personer per 

år som fyller 65 år, och som eventuellt väljer att gå i pension. Det 

förekommer relativt ofta att man väljer att kvarstå i anställningen 

ytterligare en tid. Antalet är förhållandevis ojämnt fördelat över åren men 

planering och framförhållning gällande åtgärder har varit och kommer att 

vara ett nyckelord när det gäller att hantera frågan om 

kompetensväxling/försörjning. Inom TA-området är det totalt 19 

personer under hela femårsperioden som uppnår 65-årsdagen.

HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 

Utfall avräkning utbildning tkr 139 359 157 684 9% Anslag mnkr 79 104 

















20 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

Grundutbildningens resultat för HHFN åren 2003-2010 


takbelopp 




resultat 

Andel kvinnor 

1 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 




doktorandanst 


forskarass 

lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Handelshögskolans fakultetsnämnd – verksamhet 

Utbildning 

Grundutbildningens resultat har förbättrats avsevärt de tre senaste åren 

jämfört med perioden 2003-2007. Styrelsens uppdrag överskreds 2010 med 

knappt 18 mnkr (motsvarande 173 helårsstudent), trots att uppdraget höjdes 

med 110 helårsstudent jämfört med 2009. Det utökade utbildningsuppdraget 

avsåg främst en utökning av juristutbildningen. Andelen helårsstudenter 

på fristående kurser är oförändrad jämfört med 2009 (45 procent). 

Antalet masterexamina har ökat, medan antalet magisterexamina har 

minskat. 

Andelen kurser och program som erbjuds dagtid på helfart uppgår till 81 

procent, vilket är en marginell ökning jämfört med 2009. 

Andelen lärare som är registrerade som disputerade i lönesystemet uppgick 

2010 till 100 procent för forskarassistenter, 99 procent för professorer och 

97 procent för lektorer. 


Bidragsinkomsterna har ökat från 117 mnkr år 2009 till 156 mnkr år 2010. 

Även anslaget till forskning har ökat från 79 mnkr år 2009 till 104 mnkr 

år 2010. 

2010 har 217,7 fraktionerade publikationer registrerats i universitetets 

publikationsdatabas. Fraktionering innebär att om det finns flera författare 

till samma publikation är den fördelad på respektive författare. Antalet 

publikationer för 2010 kommer att öka eftersom alla publikationer inte 

har hunnit registreras i publikationsdatabasen än. 

Antalet studerande på forskarnivå, både aktiva och nyantagna har ökat 

jämfört med 2009. Andelen kvinnor av de nyantagna uppgår till 52 

procent. 

Andelen kvinnor i grundutbildningen och på avancerad nivå är cirka 50 

procent. Av utfärdade doktorsexamina har 39 procent utfärdats till 

kvinnor, vilket är en ökning jämfört med 2009 då andelen uppgick till 33 

procent. Av lektorerna på Handelshögskolan är 34 procent kvinnor. 

Andelen kvinnliga professorer uppgår till 18 procent år 2010, vilket är en 

minskning jämfört med 2009 då andelen uppgick till 20 procent.



INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 219 256 250 248 



23 23 16 15 


128 123 103 103 



Periodisering bidrag/uppdrag 31 -52 -6 4 


KOSTNADER 




-57 -55 -59 -52 


-173 -177 -165 -171 








Summa transfereringar 0 0 0 0 


ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 



Utgående balans -1 8 5 48 66 







300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

BIDRAG (Mkr) 

80 

60 

40 

20 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till Handelshögskolans fakultetsnämnd – ekonomi 


Nämnden redovisar för året ett överskott på 18 mnkr vilket medför att 

nämndens egna kapital uppgår till drygt 66 mnkr vid årsskiftet. Resultatet 

är väsentligt bättre än det ekonomiska resultatmålet som var ett beräknat 

nollresultat och det prognostiserade utfallet per augusti beräknat till 3 mnkr. 

Årsresultatet fördelar sig med ett överskott inom utbildning på grundoch 

avancerad nivå på 8 mnkr och med ett överskott inom forskningen på 11 

mnkr. 

Förklaringen till avvikelsen är främst utfallet inom utbildningen på grundoch 

avancerad nivå som blev 8 mnkr bättre än takbeloppet och att vissa 

strategiska satsningar på olika verksamheter inte kommit igång som 

planerat. Effekten av förskjutningen innebär en positiv resultatpåverkan 

under 2010 genom lägre personal- och driftkostnader än beräknat. 


positiv utgående balans på nästan 14 mnkr. Fyra institutioner redovisar 

dock en negativ utgående balans. Inom forskning och utbildning på 

forskarnivå redovisas sammantaget en positiv utgående balans på 52 mnkr. 

Två institutioner redovisar dock negativa utgående balanser. Till detta 

kommer oförbrukade forskningsmedel på nästan 115 mnkr. 

De oförbrukade bidragen ökar med 42 mnkr jämfört med 2009. 

Förklaringar till ökningen är sent inkomna bidrag under året och 

svårigheten att bemanna olika forskningsprojekt. 

Lånefinansierade investeringar uppgår för året till 3,5 mnkr, vilket är i 

samma nivå som föregående år. Den totala lånefinansierade budgeten var 

7,5 mnkr. 

Inköp 

Handelshögskolans inköpsvolym har minskat rejält under året med 7,7 

mnkr sedan 2009. Andelen upphandlade inköp har förbättrats till hela 65 

procent för 2010, vilket är en förbättring för andra året i rad. Andelen icke 

upphandlat har fortsatt att sjunka och är nu nere på 22 procent. Inom 

upphandlingsområdet tryck, reklam och annonser är andelen icke 

upphandlade inköp emellertid alltför hög och en tydligare inköpsstyrning 

behövs. 

45 000 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

- 


2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10 



Upphandlade inköp



2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 

Antal anställda * 407 414 418 431 436 Personalkategori tv vt tv vt tv vt tv vt 

Förändring från föregående år (%) -8,2 1,7 1,0 3,1 1,2 Undervisande personal 0 1 68 20 71 11 139 32 



Förändring från föregående år (%) -8,8 3,0 -0,3 1,6 -1,1 Administrativ personal 4 4 47 12 34 0 85 16 







Sjukfrånvaro (%) 3,1 2,2 1,3 2,3 1,8 

EKONOMI 


Förändring från föregående år (%) -2,4 1,8 -0,7 -13,1 1,3 












400 

300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


20 

15 

10 

5 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 












Professor

Kommentarer till Handelshögskolan – personalekonomi 

Antal anställda och årsarbetare 

Antalet anställda totalt sett har ökat något varje år sedan 2006 och uppgår 2010 till 

436 individer. Den relativt stora ökningen ligger inom området undervisande personal 

där antalet lärare har ökat från 418 individer 2008 till 436 under 2010. Den stora 

ökningen förklaras av att Handelshögskolan under 2009 sjösatte sitt internationella 

gästprofessorsprogram (se strategiska satsningar). 

Trots att antalet individer har ökat 2010 ser det ut som att antalet årsarbetare minskat 

vilket kan tyckas egendomligt. Pga begräsningar i personalsystemet (avseende hur 

lön rapporteras och kan utbetalas) redovisas inte gästprofessorerna över huvud taget 

under antal årsarbetare vilket medför att siffran är lägre än den borde vara. Kategorin 

annan undervisande och forskande personal har minskat något. Förklaringen ligger i 

att flertalet tidsbegränsade anställningar, t.ex. doktorander och forskare, ligger inom 

denna kategori vilket per definition medför en större variation i siffrorna. Under 2010 

har Handelshögskolan fått 5 nya professorer varav tre befordrade, samt antagit 5 nya 

docenter. 

Fördelning personalkategori/visstid/tillsvidare/ålder 

Fördelningen av personal på tv-anställningar resp. vt- anställningar per ålderskategorier 

följer sannolikt den vanliga strukturen inom universitet, antalet tillsvidareanställda 

under 29 år är få medan antalet tv-anställningar ökar med stigande ålder. Konkurrensen 

om ledigkungjorda tv-anställningar som lärare gör att det ofta är svårt för yngre 

att komma ifråga då de inte hunnit meritera sig i samma utsträckning som äldre. 

Förändringarna i lagen om anställningsskydd medför dock att allt fler, både lärare 

och forskare, kommer att bli och blir tv-anställda även på externfinansierade anställningar 

eftersom finansiering ofta ges för längre tid än lagen tillåter vt-anställning. 

Sjukfrånvaro 

Handelshögskolans sjukfrånvaro ligger på en fortsatt mycket låg nivå, 1.8 %, och ca 

80 % av alla anställningarna har inga sjuktillfällen rapporterade . 11 anställningar (av 

totalt 484 i underlaget från datalagret) har sjukrapportering mer än 60 dagar och 

fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. Flest långa sjukfall, dvs över 60 

dagar, finns inom kategorin administrativ personal. En förklaring är att administrativ 

personal, till skillnad från lärare/forskare, inte har förtroendearbetstid och 

därmed inte kan välja att arbeta hemifrån alternativt omfördela sin tid, utan 

måste rapportera sin frånvaro. 


Personalkostnaderna motsvarar 46 procent av den totala resursanvändningen 

och uppgår till 244 mkr för 2010. Av dessa utgör 239 mkr av direkta lönekostnader 

och 5 mkr övriga personalkostnader. Jämfört med föregående år 

ökade de totala personalkostnaderna med 10 mkr eller 4 procent. Hela 

ökningen består av ökade lönekostnader. Förklaring till ökningen är att de 

personer som slutat har ersatts av fler högavlönade personer samt att 

Handelshögskolan internationella gästprofessorsprogram har fortsatt att 

utvecklas under 2010 och har lyckats engagera fler internationella gäster. 

Ökade lönekostnader och några färre årsarbetskrafter förklarar även ökningen 

av nyckeltalet, personalkostnader per årsarbetare. Semesterlöneskulden har 

ökat med 1 mkr och uppgår till 14,7 mkr. Det positiva är att ökningstakten 

minskat något jämfört med tidigare år. 

Strategiska satsningar 

Handelshögskolan lanserade under 2009 ett internationellt gästprofessorsprogram, 

Visiting Professors Programme (VPP), för perioden 2009-2013. 

Programmet, som finansieras genom medel från näringslivet, syftar till att 

stärka Handelshögskolans internationalisering och att fylla kompetensluckor 

inom strategiskt viktiga och prioriterade områden. Den uppföljning som 

gjorts under 2010 visar att flera av programmets delar redan uppnåtts. 

Andelen internationella professorer har ökat och viktiga strategiska 

forskningsfält har fått förstärkning. Samtidigt kan man konstatera att den 

övergripande ambitionen med programmet – internationalisering – är mer 

långsiktig och djupgående. Under 2010 öppnade Handelshögskolan 

programmet för ytterligare nomineringar vilket resulterade i avtal med sju 

nya professorer. Fullt utbyggt förväntas programmet bli under 2011.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 


2009 2010 2010 2009 2010 2010 




Resultat tkr (över+/underproduktion -) -476 6 393 8% Totalt ekonomiskt resultat mnkr 1 11 

Totalt ekonomiskt resultat tkr 30 180 12 303 Antal publikationer * 134 98 

Avräknat antal helårsstudenter 726 830 3% UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 













8 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

-6 

Grundutbildningens resultat för UFN åren 2003-2010 




NOTER OCH FÖRKLARINGAR *refereegranskad artikel, forskningsöversikt, kapitel, bok 

Diagrammet ovan tar inte hänsyn till uppdragsförändringar 

takbelopp 

resultat 

Andel kvinnor 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 




doktorandanst 


forskarass 

lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden – verksamhet 

Utbildning 

Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens uppdrag består till största 

delen (78 %) av uppdrag från Lärarutbildningsnämnden (LUN). Nämndens 

uppdrag från styrelsen uppgår till 45 mnkr år 2010, vilket utgör 22 procent 

av UFN:s totala uppdrag. 

Nämndens resultat överstiger styrelsens takbelopp 2010 med 6,4 mnkr. 

Styrelsens uppdrag uttryckt i helårsstudenter är oförändrat jämfört med 

2009. Det totala ekonomiska resultatet för utbildning på grundoch 

avancerad nivå uppgår till 12,3 mnkr, vilket utgör 4 procent av de totala 

intäkterna. 

Av uppdraget från styrelsen är 70 procent fristående kurser, medan LUNs 

uppdrag framför allt är programutbildningar. Utöver dessa två uppdrag har 

utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden en hög andel uppdragsutbildningar. 

Prestationsgraden vad gäller styrelsedelen har ökat från 79 procent 2009 till 

82 procent 2010. 

Nämnden har få egna mastersprogram och i enlighet med styrelsens beslut 

om lärarutbildningen utreds möjligheten att överföra ansvaret för masterprogram 

från LUN till UFN. 

Andelen disputerade lärare uppgår till 100 procent för forskarassistenter 

och professorer. 


Bidragsinkomsterna minskat från 53 mnkr år 2009 till 47 mnkr år 2010. En 

stor del av UFN:s bidrag kommer från Vetenskapsrådet. De tilldelade inte 

lika mycket bidragsmedel till forskning 2010 som de gjorde 2009 vilket 

även drabbade UFN. Den anslagsfinansierade forskningen har däremot ökat 

med 17 mnkr till 61 mnkr. 

Antalet publikationer uppgår 2010 till 97,6. 

Antalet aktiva studerande på forskarnivå har minskat från 154 personer 

2009 till 141 personer 2010. Även antalet nyantagna har minskat, från 19 

studerande år 2009 till 12 personer år 2010. Andelen kvinnor bland de 

aktiva studerande på forskarnivå är relativt hög, 73 procent. 

Antalet doktorsexamina har minskat från 20 examina 2009 till 9 examina år 

2010. Minskningen innebär att nämnden är tillbaka på tidigare års nivåer. 

Andelen kvinnor inom den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens 

område är relativt hög, på grundoch avancerad nivå utgör kvinnor drygt 

75 procent (här ingår inte lärarutbildningen). Andelen kvinnliga professorer 

är 45 procent, och har ökat jämfört med 2009 då den uppgick till 33 

procent. Nämnden har den högsta andelen kvinnliga professorer inom 

universitetet, men totalt är antalet litet, 9 heltidsekvivalenter. Då kvinnorna 

är i majoritet bland lektorerna kan denna andel förväntas öka.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 2) 


INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 242 279 284 278 



18 26 11 10 


149 61 352 357 



Periodisering bidrag/uppdrag 5 -9 7 21 


KOSTNADER 




-42 -48 -39 -44 


-183 -94 -393 -404 






Erhållna medel 10 8 -2 0 

Lämnade bidrag -10 -8 0 0 

Summa transfereringar 0 0 -2 0 


ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 



Utgående balans 38 38 -1 30 54 




NOTER OCH FÖRKLARINGAR Oförbrukade bidrag/uppdrag 42 41 57 56 69 

1) Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning from 2009 

2) From 2008 ingår SND utbildningsvetenskapliga faktultetsnämnen (tidigare SSD inom INVESTERINGAR INKL. BYGGNADER 

samhällsvet.fakulteten. Årets anskaffning 20 3 8 3 5 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

BIDRAG (Mkr) 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden - ekonomi 


Utbildningsvetenskapliga fakulteten har under året genomgått en omorganisation, 

tre institutioner upphörde vid halvåret och ersattes av fyra nya. De 

fyra nya institutionerna har varit igång ett halvår. Omorganisationen under 

löpande år gör det svårare att följa upp resultatet per institution. 


nämndens egna kapital uppgår till 54 mnkr vid årsskiftet. Resultatet är 

bättre än det ekonomiska resultatmålet som var ett beräknat överskott på 

11 mnkr liksom det prognostiserade utfallet på 15 mnkr per augusti. Överskottet 

återfinns i huvudsak inom anslagsverksamheterna, ungefär hälften 

inom utbildning på grundoch avancerad nivå och hälften inom forskning. 

Sammantaget redovisar utbildning på grundnivå och avancerad nivå positiv 

utgående balans på 32 mnkr. En av de nya institutionerna redovisar dock en 

negativ utgående balans. Inom forskning och utbildning på forskarnivå 

redovisas sammantaget en positiv utgående balans på 21 mnkr. Samtliga 

institutioner redovisar positiva utgående balanser. Till detta kommer 

oförbrukade forskningsbidrag på sammantaget nästan 50 mnkr. 

Den ursprungliga låneramen var 4 mnkr. Vid omorganisationen visade det 

sig att ombyggnation behövdes. Investeringsramen utökades med 3 mnkr. 

Av låneramen på 7 mnkr har 5 mnkr använts. 

Inköp 

Utbildningsvetenskapliga fakultetens inköpsvolym har minskat med 5,7 

mnkr sedan 2009. Det är andra gången på en femårsperiod som inköpsvolymen 

har minskat. Den stora minskningen ligger inom området 

konsulttjänster och resor. Andelen upphandlade inköp är 65 procent för 

2010, vilket är en väsentlig förbättring mot föregående år. 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

- 



2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10 


Upphandlade inköp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 


Förändring från föregående år (%) 0,5 4,4 -1,1 -1,1 1,1 Undervisande personal 0 2 42 22 154 15 196 39 


Antal årsarbetare ** 390 407 399 395 392 Teknisk personal 1 0 6 0 11 0 18 0 

Förändring från föregående år (%) 0,8 4,4 -2,0 -1,0 -0,8 Administrativ personal 1 0 20 3 45 2 66 5 

Antal årsarbetare per personalkategori* 






Sjukfrånvaro (%) 4,0 3,0 2,6 2,3 2,1 

EKONOMI 












Bibliotekspersonal 1 1 0 


500 

400 

300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


30 

20 

10 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 












Professor

Kommentarer till Utbildningsvetenskapliga fakulteten – personalekonomi 


Nämnden har under året haft 445 anställda. Detta är en ökning med 5 

personer jämfört med föregående år. Tillsammans utgör dessa 392 

heltidsekvivalenter fördelat på 297 tillsvidareanställda och 95 tidsbegränsat 

anställda. Även denna siffra är ungefär densamma som föregående år. 

Andelen universitetsadjunkter minskar medan andelen universitetslektorer 

ökar. Detta på grund av att många anställda adjunkter har disputerat under 

innevarande år samt att de nyrekryteringar som gjorts under året är lektorer 

och professorer. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och ligger nu på 2,1 procent och ligger 

nu på samma nivå som universitetet i sin helhet. 


Genomsnittlig personalkostnad per årsarbetare är 600 tkr och är en ökning 

med 32 tkr. Denna ökning kan bl a förklaras med att ett antal personer har 

befordrats till lektor och professor samtidigt som några personer antagits till 

docent. Konsekvenserna av RALS 2007-2010 med en löneökning av 6,5% 

tillsammans med en ökning av LOP p g a centraliserad löneadministration är 

en annan förklaring. 

Personalkostnaderna relaterat till de totala kostnaderna har ökat och förklaras 

med samma argument som ovan. 

Semesterlöneskulden har minskat marginellt och ligger något lägre än 

universitetet i sin helhet. Vi fortsätter att aktivt arbeta med att få ner 

semesterlöneskulden framförallt genom att lägga ut semester för samtliga 

lärare under sommarveckorna. 

Antalet pensioneringar är under de närmsta åren omfattande. För första 

gången på många år har fakulteten rekryterat docenter och professorer 

2010. Sammantaget har tre professorer och tre docenter rekryterats jämte 

fyra lektorer. Samtidigt meriterar sig den befintliga personalen. Två 

kvinnliga lektorer befordrades till professor och fem antogs till docent. 


En strategisk rekryteringsgrupp har under ht 2010 tillsatts på uppdrag av 

dekanus. Syftet är att de nya institutionerna med hjälp av en gedigen 

omvärldsanalys skall bli klara över den långsiktiga kompetens- och 

personalförsörjningen som kommer att efterfrågas framöver. Detta arbete 

kommer att pågå under hela 2011. 

Utbildningsvetenskapliga fakulteten genomförde 2010 en omorganisation. 

Den kännetecknades bl a av delaktighet bland all personal genom olika 

workshops. 

Dessutom anlitades ett konsultföretag för att processkartlägga de 

administrativa processerna vid fakulteten. All administrativ personal fick 

genom olika seminarier och intervjuer beskriva sina arbetsuppgifter för att 

sedan kunna göra en processbeskrivning. Konsultföretaget gjorde också en 

riskanalys av den genomförda omorganisationen. Slutrapporten visade att 

organisationsförändringen genomfördes på ett föredömligt sätt.

SAHLGRENSKA AKADEMIN 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 



Resultat tkr (över+/underproduktion -) -2 041 2 613 3% Totalt ekonomiskt resultat mnkr 54 79 






Yrkesexamina 854 904 40% - varav kvinnor 105 88 49% 









20 

10 

0 

-10 

-20 

Grundutbildningens resultat för SA åren 2003-2010 


takbelopp 




resultat 

Andel kvinnor 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 




doktorandanst 


forskarass 

lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Sahlgrenska akademin – verksamhet 

Utbildning 

Sahlgrenska akademin översteg sitt takbelopp på med 2,6 mnkr år 2010 

vilket motsvarar knappt en procent av takbeloppet. Anledningen är att 

antalet helårsstudenter har ökat med 137 hst, medan uppdraget ökade med 

107 helårsstudenter. Genom statens utökning av läkar- och tandläkarutbildningen 

kommer akademin även framöver erhålla ett större utbildningsuppdrag 

för just dessa program. Prestationsgraden har inte påverkats negativt 

av ökningen i utbildningsvolym utan ökat till 96 procent. 

Sahlgrenska akademin har en låg andel fristående kurser, 7 procent. 

Andelen helårsstudenter som studerar dagtid på helfart uppgår till 73 

procent vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2009. 

Antalet yrkesexamina har ökat till 904 examina 2010. Av universitetets 

totala antal yrkesexamina har Sahlgrenska akademin den högsta andelen, 

39,5 procent. 

Alla forskarassistenter har inte registrerats som disputerade i lönesystemet 

trots att doktorsexamen är ett krav för att få anställning. 


Bidragsinkomsterna har minskat från 561 mnkr 2009 och till 551 mnkr 

2010. Den anslagsfinansierade forskningen har ökat från 687 mnkr till 748 

mnkr år 2010. 

2010 registrerades 966,2 publikationer i universitetets publikationsdatabas. 

Både antalet aktiva och antalet nyantagna studerande på forskarnivå har 

sjunkit 2010 jämfört med 2009. Antalet aktiva studerande på forskarnivå 

uppgår till 855 personer 2010, vilket uppgör 44 procent av alla aktiva på 

universitetet. Antalet nyantagna till utbildning på forskarnivå är 148 

personer. Av Sahlgrenska akademins aktiva studerande på forskarnivå var 

knappt 64 procent kvinnor. 

Andelen kvinnliga studenter på grundnivå och avancerad nivå år 2010 var 

77 procent. Andelen kvinnor som avlagt doktorsexamina uppgick 2009 till 

68 procent, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2010. 

2010 var 25 procent av professorerna kvinnor. Andelen kvinnliga lektorer 

är högst inom universitetet, 73 procent (74 av 101 heltidsekvivalenter). Den 

dominerande lärarkategorin inom akademin är professorer med 190 heltidsekvivalenter; 

av dessa är endast 25 procent kvinnor. Könsfördelningen i de 

båda lärargrupperson är ungefär lika skev med åt olika håll. Ingen annan 

nämnd uppvisar så stora skillnader. Skillnaderna förklaras delvis av kombinationen 

av medicin och vårdvetenskap med olika tradition.



INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 694 762 763 762 

ALF/TUA-medel 456 473 473 473 



145 148 122 112 


264 70 52 48 





KOSTNADER 



ALF/TUA-medel -456 -473 -473 -473 


-266 -283 -265 -257 


-381 -192 -179 -211 




Summa kostnader -2077 -1963 -1930 -1944 




Summa transfereringar -12 -14 -9 -2 

Årets kapitalförändring 82 91 46 -5 

ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 



Utgående balans -16 41 67 149 240 







1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

BIDRAG (Mkr) 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 

ALF/TUA-anslag 







EU 

Utländska givare

Kommentarer till Sahlgrenska akademin – ekonomi 


Sahlgrenska akademin redovisar för året ett överskott på 91 mnkr vilket 

medför att nämnden redovisar ett eget kapital på 240 mnkr vid årsskiftet. 

Cirka 65 mnkr av detta kapital hör till externfinansierade verksamheter. 

Utfallet är väsentligt bättre än det ekonomiska resultatmålet som beräknades 

till ett underskott på 5 mnkr och det prognostiserade resultatet på 46 

mnkr per augusti. Budgetavvikelsen beror främst på att intäkterna varit 

högre än budgeterat. Tillämpningen av nya redovisningsprinciper för 

projektavslutning har påverkat resultatutfallet i betydande omfattning. 

Samtliga institutioner redovisar positiva verksamhetsutfall. Sahlgrenska 

akademins gemensamma ansvarsställen redovisar ett positivt verksamhetsutfall 

på ca 30 mnkr. Utfallet är främst hänförligt till satsningar på styrkeområdet 

”Patientnära forskning” där tjänster ännu ej är tillsatta, överskott 

inom lokalbudgeten, återföring av anslagsmedel vid avräkning av kurser på 

avancerad nivå samt positiva utfall inom vissa gemensamma kärn- och 

stödverksamheter. 


positiv utgående balans på 85 mnkr. Samtliga institutioner redovisar 

positiva utgående balanser. Inom forskning och utbildning på forskarnivå 

redovisas sammantaget en positiv utgående balans på drygt 154 mnkr. 

Enbart Core facilities redovisar en negativ utgående balans. Till detta 

kommer oförbrukade forskningsbidrag på sammantaget nästan 627 mnkr. 

Akademin har fullgjort sitt utbildningsuppdrag och uppnått takbeloppet. 

Akademins verksamhetsvolym (kostnader och prestationer) inom 

forskning/forskarutbildning fortsätter att öka. 

Akademins investeringar har ökat märkbart i omfattning under de senaste 

åren, utfall för 2010 är drygt 51 mnkr. Låneramen för investeringar uppgår 

för året till 60 mnkr inkl investeringar för att stärka konkurrenskraften. 

Inköp 

Sahlgrenska akademins inköpsvolym har ökat med 12,3 mnkr sedan 2009. 

Det är den största enskilda fakulteten sett till inköpsvolym. Andelen 

upphandlade inköp har fortsatt att öka från 58 procent för 2009 upp till 64 

procent för 2010. Inom området anläggningar kan vi se en stor ökning i 

inköpsvolym från föregående år med 16,4 mnkr och man har också i större 

utsträckning handlat av upphandlade leverantörer. Inom områden som 

konsulttjänster har en förbättring skett men andelen icke upphandlade inköp 

är fortfarande för hög och en tydligare inköpsstyrning behövs. 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

- 





2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10



2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 





Förändring från föregående år (%) -7,3 3,1 3,4 3,8 2,9 Administrativ personal 5 21 74 19 107 3 186 43 







Sjukfrånvaro (%) 3,1 2,2 1,6 1,3 1,5 

EKONOMI 














1500 

1250 

1000 

750 

500 

250 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


60 

40 

20 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 












Professor

Kommentarer till Sahlgrenska akademin – personalekonomi 


Antalet anställda och andelen årsarbetare har ökat med cirka 2,5 procent. 

Ökningen finns i grupperna annan undervisande och forskande personal samt 

administrativ personal. 

Sjukfrånvaron 

Sjukfrånvaron är fortsatt låg. Under 2010 var den 1,51 % vilket är en ökning 

med 0,21 % jämfört med 2009. Av akademins totala antal anställda har 

knappt 23 % rapporterat sjukfrånvaro under året. 1,7 % av de anställda har 

varit sjukskrivna 60 dagar eller mer. 


Den genomsnittliga personalkostnaden per årsarbetare har ökat med 

cirka 2,4 procent från 616 000 kronor (2009) till 631 000 kronor 2010. 

Ökningen beror främst på ökade lönekostnader. Semesterlöneskulden 

per årsarbetare år 2010 är i stort sett oförändrad, jämfört med 2009 

(54 000 kronor). 


Av andelen anställda (exklusive adjungeringar) har 62 procent en 

tillsvidareanställning. En tredjedel av fakultetens anställda är lärare. Hälften 

av lärarna är mellan 45 och 59 år. 31 procent är 60 år eller äldre. Knappt tre 

fjärdedelar i gruppen annan undervisande och forskande personal är 44 år 

eller yngre. Det är också här som den största andelen tidsbegränsade 

anställningar finns. 


Akademiledningen har under 2010 liksom tidigare år fört diskussioner om 

behovet av personal- och kompetensförsörjning framöver. I februari 2011 

genomfördes en konferens kring strategisk personalförsörjning. Vid 

konferensen gjordes en uppföljning av pågående strategiska satsningar och 

behovet av personalförsörjning under de kommande tre till fem åren 

redovisades. Deltagare var dekanus prodekanus, prefekter, biträdande 

prefekter, vicedekaner, kanslichef, personalchef, personalhandläggare och 

ekonomichef. 

Resultatet av konferensen kommer bland annat att ligga till grund för 

Sahlgrenska akademins kompetensförsörjningsplan 2012 – 2014.

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 




Totalt ekonomiskt resultat tkr -20 872 -17 080 Antal publikationer* 362 266 














20 

0 

-20 

-40 

-60 

Grundutbildningens resultat för NFN åren 2003-2010 


takbelopp 




resultat 

Andel kvinnor 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 




doktorandanst 


forskarass 

lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden– verksamhet 

Utbildning 

Naturvetenskapliga fakultetsnämndens överskrider sitt takbelopp med 11,2 

mnkr vilket utgör 7 procent av takbeloppet. Orsaken till överskridandet är 

att antalet helårsstudenter har ökat med 169 hst medan uppdraget har ökat 

med 4 hst jämfört med 2009. Det bokförda resultatet för utbildning på 

grundoch avancerad nivå uppgår till -17,1 mnkr vilket är ett något mindre 

underskott jämfört med 2009 då resultat var -20,9 mnkr. År 2010 uppgår 

det negativa ekonomiska resultatet till 7 procent av de totala intäkterna för 

utbildning på grundoch avancerad nivå. Fakulteten har en stor obalans i 

den ekonomiska redovisningen mellan utbildning och forskning. 

Andelen fristående kurser har minskat från 50 procent 2009 till 43 procent 

2010, medan andelen helårsstudenter som studerar dagtid på helfart uppgår 

till 70 procent. Prestationsgraden har minskat marginellt till 74 procent. 

Andelen disputerade lärare uppgick till 100 procent för forskarassistenter. 

Utfallet för lektorer har minskat och en förklaring kan vara att nya lärarkategorier 

har anställts och beror inte på att registreringen har försämrats. 


Bidragsinkomsterna har minskat från 277 mnkr år 2009 till 256 mnkr år 

2010. Anslaget till forskning har dock ökat med 4 mnkr år 2010 jämfört 

med år 2009. 

Det ekonomiska resultatet för forskning visar ett överskott på knappt 28 

mnkr. Nämndens ekonomiska stabilitet varierar starkt mellan 

verksamhetsgrenarna. 

Antalet publikationer som registrerats i publikationsdatabasen uppgick till 

266,3. 

2010 uppgick andelen studerande kvinnor på grundnivå och avancerad nivå 

till 54 procent vilket är en marginell minskning jämfört med förra året. 

Andelen kvinnor som avlagt doktorsexamen har ökat till 53 procent, vilket 

är en ökning jämfört med 2009 då andelen kvinnor var 43 procent. 2010 var 

andelen kvinnliga studerande på forskarnivå var 48 procent, medan andelen 

kvinnliga professorer var lägre, 20 procent år 2010.

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 2) 


INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 483 490 488 484 



39 37 31 26 


82 59 48 52 



Periodisering bidrag/uppdrag -61 -23 -17 -36 


KOSTNADER 




-143 -152 -146 -122 


-148 -124 -115 -125 








Summa transfereringar -1 0 0 0 


ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 










2) Tom 2009 inkl havsmiljöinstitutet Årets anskaffning 20 17 26 25 29 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

BIDRAG (Mkr) 

160 

120 

80 

40 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden – ekonomi 



nämndens egna kapital uppgår till 27 mnkr vid årsskiftet. 

Utfallet är bättre än det budgeterade nollresultatet men överensstämmer i 

stort med den prognos som lämnades tertialbokslutet i augusti. För utbildning 

på grundoch avancerad nivå redovisas ett underskott på ca 14 mnkr 

medan forskningsverksamheten redovisar ett överskott på ca 29 mnkr. Det 

tar tid att anpassa grundutbildningens totala kostnader till det lägre utbildningsuppdrag 

som fakulteten nu har. Ett arbete pågår som beräknas vara 

klart under 2011 med att omstrukturera fakultetens utbildningar. Under 

tiden får planerade forskningssatsningar skjutas på framtiden för att 

fakulteten ska ha en ekonomi som är i balans. Utfallet för utbildning på 

grundoch avancerad nivå är något bättre än takbeloppet för 2010 vilket 

innebär att fakulteten inte längre har någon upparbetad skuld till styrelsen. 


negativ utgående balans på 76 mnkr. Flera institutioner redovisar stora 

balanserade underskott. Inom forskning och utbildning på forskarnivå 

redovisas sammantaget en positiv utgående balans på 103 mnkr. Fyra 

institutioner redovisar dock negativa utgående balanser. Till detta kommer 


Lånefinansierade investeringar uppgår för året till 23 mnkr vilket är lägre 

än låneramen på 30 mnkr. 

Inköp 

Naturvetenskapliga fakultetens inköpsvolym har fortsatt att minska med 7,4 

mnkr sedan 2009. Andelen upphandlade inköp har ökat med 11 procent och 

är nu uppe i 49 procent för 2010. Naturvetenskapliga fakultetens icke 

upphandlingsbara inköp är 27 procent, vilket är relativt högt, och förklaras 

av det omfattande samarbetet med Chalmers. Inom området anläggningar 

har en betydande volymökning gjorts med 7,5 mnkr medan området 

konsulttjänster har minskat med motsvarande siffra. 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

- 


2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10 



Upphandlade inköp

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 


Förändring från föregående år (%) -0,1 0,3 2,1 -3,2 1,9 Undervisande personal 0 0 50 38 117 5 167 43 



Förändring från föregående år (%) 0,3 1,9 1,9 -0,7 2,3 Administrativ personal 1 0 38 9 43 3 82 12 







Sjukfrånvaro (%) 2,0 1,8 1,7 1,4 1,8 

EKONOMI 














800 

600 

400 

200 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


15 

10 

5 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 












Professor

Kommentarer till Naturvetenskapliga fakulteten – personalekonomi 


Totala antalet anställda har ökat med ca 15 personer rån 2009 – 2010. En 

ökning med knappt 2 %, att jämföras med universitetet som helhet som ökat 

sin personalstyrka med drygt 4 %. Ökningen vid fakulteten svarar i stort sett 

”annan undervisande och forskande personal” för. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron vid fakulteten är fortsatt låg 1,8 % men har ökat något sedan 

2009 (1,4 %). Liksom tidigare ligger den lite lägre än universitetet som 

helhet (2,1 %). 


Personalkostnaderna satt i relation till övriga kostnader har ökat något sedan 

föregående år (från 47 % till 49 %). Fortfarande ligger dessa kostnader dock 

betydligt lägre än vid universitetet som helhet där nivån för 

personalkostnaderna ligger på 59 % satt i relation till totalkostnaderna. 

Semesterlöneskulden ligger i stort sett konstant sedan föregående år med en 

marginell höjning på totalt 0,6 %. 


I kategorin tillsvidareanställda ”undervisande personal” återfinns de flesta i 

åldrarna 50 år och äldre (ca 70 % av tillsvidareanställda lärare). Resterande 

lärare befinner sig i ålderskategorin 30-49 år. Totalt antal visstidsanställda 

lärare är 25 % av totala antalet lärare. 

I kategorin ”annan undervisande och forskande personal” är de flesta 

visstidsanställda (ca 88 %), Ca 2/3 återfinns i åldrarna 30 – 49 år och 1/3 i 

åldrarna upp till 29 år. I denna kategori ingår doktorander, post docanställda, 

forskare . 

Avseende TA-personal så återfinns ca hälften av personalen i åldern 50 år 

och äldre. 


Diskussioner angående kompetensförsörjning förs ständigt. I fakultetens 

plan finns med att ta fram verktyg för att arbeta med detta på ett 

strukturerat sätt med framförhållning som också medger flexibilitet. 

Statistik avseende visstidsanställda forskare som närmar sig en 

tillsvidareanställning tas fram kontinuerligt och diskuteras i 

fakultetsledningen. Detta för att kunna vara ett stöd för såväl individ som 

verksamhet i den fortsatta planeringen inför framtiden.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETSNÄMNDEN 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 


Takbelopp tkr 179 353 190 404 12% Bidragsinkomster mnkr 22 18 

Resultat tkr (över+/underproduktion -) 5 800 6 494 8% Totalt ekonomiskt resultat mnkr -1 6 














20 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

Grundutbildningens resultat för KFN åren 2003-2010 


takbelopp 


Utbildningsbidrag 0 2 


resultat 

Andel kvinnor 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 




doktorandanst 


lektor 

professorer 

2009 

2010

Kommentarer till Konstnärliga fakultetsnämnden– verksamhet 

Utbildning 

Konstnärliga fakultetsnämndens utfall av takbeloppet 2010 var 196,9 mnkr, 

vilket innebär ett överskridande med 6,5 mnkr. Antalet helårsstudenter 

2010 uppgick till 1119 helårsstudenter, vilket är en ökning med 29 hst 

jämfört med 2009. Uppdraget är oförändrat. 

De stora svängningarna i grundutbildningens resultat enligt diagrammet 

beror på att nämnden vissa år registrerat många prestationer (hpr) i 

december, medan andra år har de registrerats i januari. Ambitionen är att 

dessa svängningar ska minska, vilket också skett de senaste tre åren. 

Prestationsgraden har minskat med 4 procentenheter jämfört med 2009 och 

uppgår 2010 till 87 procent. Andelen utbildning på avancerad nivå har ökat 

med 4 procentenheter jämfört med 2009. 

Under 2010 satsade fakulteten på sommarkurser för yrkesverksamma som 

ett svar på den efterfrågan som funnits på konstnärlig vidareutbildning. 

Andelen disputerade lärare uppgick 2010 till 33 procent för professorer. 

Lärarna på den konstnärliga fakultetsnämnden har en stor konstnärlig 

verksamhet som ofta är förlagd till det fria konstfältet, vilket är det som gör 

dem attraktiva som lärare. Lärarnas konstnärliga meriter registreras inte i 

lönesystemet till skillnad från doktorsexamina vilket gör detta till ett 

olämpligt mått för konstnärlig verksamhet. 


Den anslagsfinansierade forskningen uppgick 2010 till 39 mnkr. Fakultetsnämnden 

erhöll bidragsinkomster motsvarande 18 mnkr år 2010. 


13,1. Konstnärliga fakultetsnämnden är därmed den nämnd som har 

registrerat minst publikationer på universitetet. Det beror på att värdet av 

den konstnärliga forskningen är svår att beskriva i bibliometriska mått. 

Utvecklingsarbetet på detta område fortsätter. 

Andelen kvinnliga studenter i utbildningen på grundoch avancerad nivå år 

2010 var 62 procent. Andelen kvinnor som avlagt doktorsexamen uppgick 

2010 till 33 procent, vilket är en minskning jämfört med 2009 med 24 procentenheter. 

Det förklaras av att antalet doktorsexamina är få , vilket innebär 

att små svängningar i absoluta tal blir stora procentuellt sett. Andelen 

kvinnliga professorer uppgick 2010 till 32 procent.



INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 281 292 291 291 



4 4 2 1 


103 34 16 12 



Periodisering bidrag/uppdrag -1 8 -2 0 


KOSTNADER 




-33 -42 -41 -44 


-131 -61 -43 -39 







Lämnade bidrag -9 -7 0 0 

Summa transfereringar -9 -2 0 0 

Årets kapitalförändring 8 14 -1 -10 

ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 










300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

BIDRAG (Mkr) 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till Konstnärliga fakultetsnämnden - ekonomi 



nämndens egna kapital uppgår till 53 mnkr vid årsskiftet. Det är främst 

anslags- respektive externfinansierad forskning/forskarutbildning som 

redovisar mer positiva resultat än budgeterat. 

Resultatförbättringen inom anslagsfinansierad forskning/forskarutbildning 

förklaras främst genom att personalkostnaderna är lägre än budgeterat 

vilket beror på att konstnärliga utvecklingsprojekt from 2010 även innefattar 

ersättning till institutionerna för anställdas lönekostnader inom 

projekten. Den bidragsfinansierade forskningens utfall är drygt 15 mnkr 

bättre jämfört med budget. Orsaken är dels fakultetens medfinansiering av 

äldre externfinansierade projekt, dels projekt som avräknats med stora 

överskott. 


positiv utgående balans på 31 mnkr. Samtliga institutioner redovisar 

positiva utgående balanser. Inom forskning och utbildning på forskarnivå 

redovisas sammantaget en positiv utgående balans på nästan 22 mnkr. En 

institution redovisar dock negativ utgående balans. Till detta kommer 


Det egna kapitalet har ökat med 14 mnkr varav 9 mnkr är semesterlöneskuld. 

I april redogjorde institutionerna för planerad användning av 

balanserat kapital. Aktiviteterna kvarstår då de inte har genomförts i den 

snabba takt som då var tänkt. Förbrukningen kommer i större utsträckning 

att ske under 2011. 

Utav låneramen på 7,2 mnkr har 9,7 mnkr förbrukats. Överskridandet beror 

på inköp av investeringar för att stärka konkurrenskraften. 

Inköp 

Konstnärliga fakultetens inköpsvolym har ökat marginellt med 0,7 mnkr 

sedan 2009. Andelen upphandlade inköp har fortsatt att öka och är nu uppe 

i 58 procent för 2010, vilket är en förbättring mot föregående år. Inom 

området konsulttjänster är andelen icke upphandlade inköp fortfarande 

alltför hög och en tydligare inköpsstyrning behövs, andelen upphandlade 

inköp har trots allt fördubblats inom samma område från föregående år. 

45 000 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

- 





2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10



2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 


Förändring från föregående år (%) 6,5 5,0 -1,1 -5,4 9,5 Undervisande personal 0 1 25 38 49 17 74 56 


Antal årsarbetare * * 246 254 255 243 267 Teknisk personal 0 1 10 4 14 0 24 5 

Förändring från föregående år (%) 7,9 3,3 0,4 -4,7 9,9 Administrativ personal 3 1 31 8 20 1 54 10 







Sjukfrånvaro (%) 5,6 3,8 2,7 3,1 2,9 

EKONOMI 


Förändring från föregående år (%) 0,1 1,8 4,5 -24,5 23,9 









eller visstidsanställning (vt).* 

Bibliotekspersonal 0 0 1 0 3 1 4 1 


300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


10 

8 

6 

4 

2 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 












Professor

Kommentarer till Konstnärliga fakulteten – personalekonomi 


Inom Konstnärliga fakulteten arbetar 368 personer, eller 267 årsarbetare. 

Det är en ökning med 32 anställda eller 24 årsarbetare jämfört med 

föregående år. Ökningen av antalet anställda och årsarbetare har ökat i 

högre utsträckning än för universitet i övrigt. Ökningen är särskilt tydlig 

inom kategorin undervisande och forskande personal. 

Sjukfrånvaro 

Sjuktalen har sjunkit från föregående år till 2,9 procent. Liksom tidigare år 

är sjukfrånvaron vid fakulteten högre än myndigheten i övrigt (2,1 procent). 


Personalkostnaderna minskade med 2,1 procent mot året innan trots att 

antalet årsarbetare ökade med 24. Tillsvidareanställningar som löpte ut 

under året ersattes med ett stort antal adjunkter. De senare till en betydligt 

lägre kostnad. Orsaken till detta tillvägagångssätt är att institutionerna vill 

ha en flexibilitet inom personalplaneringen inför den stundande 

organisationsförändringen. 

Av de totala kostnaderna utgör personalkostnaderna 48 procent. Det är 

samma nivå som året innan efter hänsyn tagen till minskning av vissa 

interna kostnader som blåste upp resultatet 2009. 

Semesterlöneskulden per årsarbetare ökade med 1 tkr till 33 tkr. Den 

dominerande ökningen ligger på en enskild institution som nu utreder vad 

den stora ökningen beror på. 


Andelen tillsvidareanställningar vid konstnärliga fakulteten är 58 procent 

och de tidsbegränsade anställningarna 42 procent. Det är under snittet vid 

Göteborgs universitet och har sin förklaring i fakultetens möjlighet att 

anställa lärare på konstnärlig grund i max 10 år. 

Av fakultetens anställda är störst andel mellan 30-49 år. I åldersgruppen är 

majoriteten tidsbegränsat anställda. Inom åldersgruppen 50 år och äldre, då 

medarbetarna har hunnit meritera sig, är däremot majoriteten tillsvidareanställda. 

Endast tre procent av de anställda är under 30 år, vilket får anses naturligt 

för universitetets generellt höga utbildningskrav, numera också bland 

administrativ personal. 


Inom konstnärliga fakulteten har arbetet inom bemannings- och 

rekryteringsområdet varit intensivt under året med kvalitetssäkring av 

dokumentation gällande ämnesbeskrivningar, nya anvisningar till sökande 

vid rekrytering eller befordran samt framtagning av regler för antagning av 

oavlönad docent vid konstnärliga fakulteten. En ansökan om docentur har 

inkommit och under 2011 kan fakulteten förväntas få sin första oavlönade 

docent. 

Konstnärliga fakulteten har under 2010 samarbetat med Lund för att ta 

fram ett bibliometriskt system för fakultetsområdet. Arbetet kommer att 

påverka såväl kommande resurstilldelning som utveckling av begrepp och 

definitioner av kvalitet inom det konstnärliga området, meritvärdering m.m. 

Ett delprojekt är synliggörandet av konstnärlig produktion, bland annat 

genom implementering av meritportföljer. Arbetet pågår till maj 2011. 

Fakulteten har satsat på att öka andelen lärare med högskolepedagogisk 

utbildning inom fakulteten. Enligt statistik från PIL-enheten per december 

2010 har 5,8 procent av lärarna vid KFN godkänt betyg i Ladok. Under 

2010 och fram till examination i januari 2011 har 37 personer anmält sig 

till någon av de tre högskolepedagogiska kurserna. Ökningen av andelen 

lärare med högskolepedagogisk utbildning får genomslag i statistiken 2011.

IT- FAKULTETSNÄMNDEN 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 



Resultat tkr (över+/underproduktion -) -1 271 3 889 5% Totalt ekonomiskt resultat mnkr 4 7 


Avräknat antal helårsstudenter 727 829 3% UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 











-forskarassistenter 


10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

Grundutbildningens resultat för ITN åren 2003-2010 


takbelopp 




resultat 

Andel kvinnor 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 




doktorandanst 


lektor 

professor 

2009 

2010

Kommentarer till IT-fakultetsnämnden– verksamhet 

Utbildning 

IT-fakultetsnämnden överstiger takbeloppet med 3,9 mnkr år 2010, vilket 

motsvarar knappt 8 procent av takbeloppet. Antalet helårsstudenter 2010 

uppgick till 829, vilket är en ökning med 102 hst eller 14 procent. Uppdraget 

är oförändrat jämfört med 2009. Det höga antalet helårsstudenter har 

bidragit till verksamhetsgrenens ekonomiska resultat på 12,2 mnkr år 2010, 

vilket utgör 20 procent av de totala intäkterna för nämndens utbildning på 

grundoch avancerad nivå. 

Nämnden har den lägsta andelen helårsstudenter som studerar dagtid på 

helfart, 37 procent. Nästan 60 procent av utbildningsvolymen (mätt i hst) 

ges på halvfart, detta särskiljer IT-fakulteten från övriga fakulteter. Den 

höga andelen på halvfart signalerar att utbildningen lockar yrkesverksamma 

vilket kan ge lägre genomströmning och därmed lägre ekonomiskt 

ersättning till fakultetsnämnden. Andelen fristående kurser är relativt låg 

och uppgick 2010 till 28 procent. 

Andelen disputerade lärare uppgick till 100 procent både för professorer 

och lektorer, vilket är värt att särskilt notera. 


Den anslagsfinansierade forskningen uppgick 2010 till 20 mnkr, vilket 

utgjorde knappt 50 procent av de totala intäkterna för nämndens forskning. 

2010 erhöll nämnden bidragsinkomster motsvarande 22 mnkr. 


21,4. 

2010 var andelen kvinnliga studenter i utbildningen på grundoch 

avancerad nivå 32 procent, vilket är en ökning jämfört med 2008 då 

andelen uppgick till 28 procent. Andelen professorer uppgår 2010 till 14 

procent, vilket i absoluta tal är en kvinnlig professor av totalt 7. Bland de 

nyantagna studerande på forskarnivå var 2010 andelen kvinnor 36 procent 

och andelen kvinnliga aktiva studerande på forskarnivå 41 procent.

IT-FAKULTETEN 


INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 69 82 80 73 



12 13 13 12 


9 9 7 2 





KOSTNADER 




-19 -20 -24 -25 


-13 -11 -9 -9 




Summa kostnader -90 -96 -104 -100 



Lämnade bidrag -1 -1 -1 0 



ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 



Utgående balans -20 -17 -13 2 21 







80 

60 

40 

20 

0 

BIDRAG (Mkr) 

15 

10 

5 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till IT-fakultetsnämnden – ekonomi 


Nämnden redovisar för året ett överskott på 19 mnkr och ett eget kapital 

som uppgår till 21 mnkr vid årsskiftet. Resultatet är bättre än det budgeterade 

resultatet på drygt 2 mnkr och även bättre än prognosen per augusti 

som var på 11 mnkr. 

Sedan budgeten gjordes har verksamhet överförts från humanistiska 

fakulteten till IT-fakulteten, vilket medfört avvikelse från budget. Den 

interna omorganisationen av fakultetens institutioner har försenat 

nyrekrytering av lärare och forskare jämfört med planerna för 2010. Även 

osäkerheten om hur studieavgifterna för utländska studenter kommer att 

påverka grundutbildningsvolymen har försenat rekryteringen av lärare och 

forskare. Anslagen har ökat jämfört med budgeten men kostnaderna har 

inte ökat i samma utsträckning. 

IT-fakulteten har ett överskott inom utbildning på grund och avancerad 

nivå på 12 mnkr jämfört med budgeterat resultat på 3 mnkr. Differensen 

beror bland annat på en volymökning av utbildningsuppdraget och att 

kostnaderna inte ökat i samma utsträckning. 


positiv utgående balans på 3 mnkr. Inom forskning och utbildning på 

forskarnivå redovisas en positiv utgående balans på 18 mnkr. Till detta 

kommer oförbrukade forskningsbidrag på sammantaget nästan 23 mnkr. 

Periodiseringen av pågående projekt har ökat då förbrukningen av medel 

inte skett i samma utsträckning som inbetalningarna. Medfinansiering har 

också ökat de oförbrukade bidragen vilket även överflyttningen av 

pågående projekt från humanistiska fakulteten gjort. 

Investeringarna 2010 uppgår till 904 tkr varav 524 avser investeringar med 

infrastrukturstöd. Investeringsramen uppgick till 850 tkr. 

Inköp 

IT-fakultetens inköpsvolym har fortsatt att minska med hela 1,7 mnkr sedan 

2009. Den stora minskningen är inom områdena konsulttjänster. Andelen 

upphandlande inköp har fördubblats ligger nu på 56 procent för 2010, en 

stor förbättring. 

20 000 

18 000 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

- 





2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10

IT-FAKULTETEN 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 


Förändring från föregående år (%) 39,7 -8,6 4,1 -11,7 35,3 Undervisande personal 0 1 13 15 14 2 27 18 


Antal årsarbetare * * 68 64 68 64 84 Teknisk personal 1 1 0 

Förändring från föregående år (%) 41,7 -5,9 6,3 -5,9 31,3 Administrativ personal 0 1 7 4 4 0 11 5 







Sjukfrånvaro (%) 1,6 2,6 2,0 1,4 0,6 

EKONOMI 














80 

60 

40 

20 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


5 

4 

3 

2 

1 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 











Universitetsadjunkt

Kommentarer till IT-fakulteten – personalekonomi 


IT-fakulteten har få deltidsanställda, liten sjukfrånvaro och relativt 

många visstidsanställda. Antalet anställda har ökat från 68 personer 

oktober 2009 till 92 personer i oktober 2010. Det beror främst på att en 

forskargrupp har flyttats från humanistisk fakultet till IT-fakulteten, 

men även på nya externa anslag och en ökad utbildningsvolym. 

Att antalet anställda har ökat under året från 67 heltidsekvivalenter i 

januari till 84 heltidsekvivalenter i december gör att den genomsnittliga 

personalkostnaden har ökat från 631 tkr 2009 till 639 tkr i snitt under 

2010. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och än nu den lägsta under 

jämförelseperioden 2004-2010. 


Andelen personalkostnader av den totala omsättningen har ökat. 

Fakulteten ligger fortfarande under genomsnittet för GU. Fakulteten 

har en stor andel grundutbildning där stora kostnader avser lokaler och 

infrastruktur. Personalkostnaderna för Chalmersanställda hamnar under 

driftskostnader i universitetets redovisning. Det gör också drifts- och 

lokalkostnader för Chalmersverksamhet som bokförs i universitetets 

redovisning och som sedan faktureras Chalmers. Båda dessa faktorer 

minskar personalkostnadernas andel av totala kostnader. 

Semesterlöneskulden minskar för första gången under jämförelseperioden. 

Det hänger samman med utbetalningar av semesterdagar 

överstigande 40 dagar som gjorts under året. 

Det är fortfarande svårt att få alla anställda att använda 

egenrapporteringssystemet. 


Fakulteten har en förhållandevis ung personal; sex personer fyller 65 

år under perioden 2011- 2015. Under det kommande året kommer 

ett flertal tjänster att utannonseras, företrädesvis lektorat och post 

doc.

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN (LUN) 



2009 2010 2010 2009 2010 2010 

Utfall avräkning utbildning tkr 300 082 316 845 18% Anslag mnkr -1 5 


Resultat tkr (över+/underproduktion -) -30 485 927 1% Totalt ekonomiskt resultat mnkr -3 2 

Totalt ekonomiskt resultat tkr 3 536 1 041 

Utfall takbelopp hst 3 814 3 972 15% 

Prestationsgrad 90% 89% 

Andel fristående kurser 3% 3% 

Andel utbildning på grundnivå 86% 86% 

Yrkesexamina 866 816 36% 

-varav kvinnor 677 653 

Magisterexamina 0 0 

Masterexamina 1 0 

Andel hst dagtid på helfart 87% 85% 


20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 


Grundutbildningens resultat för UFL/LUN åren 2003-2010 


Diagrammet ovan tar inte hänsyn till uppdragsförändringar 

takbelopp 

resultat 

Avräknat utbildningsuppdrag inom lärarutbildningen 2010 

(mätt i tkr) 

NCM 

0% 

UFN 

50% 

VFU 

11% 

HHFN 

0% 

HFN 

12% ITN 

1% 

KFN 

13% 

NFN 

6% 

SA 

0% 

SFN 

7%

Kommentarer till Lärarutbildningsnämnden (LUN) – verksamhet 

Utbildning 

Nämnden har vänt den negativa trenden och för första gången på fem år 

överstiger nämndens resultat takbeloppet (0,9 mnkr). Orsaken till 

överskottet är att antalet helårsstudenter har ökat med 158 jämfört med 

föregående år samtidigt som uppdraget minskat med 308 helårsstudenter. 

Nämndens ekonomiska resultat för utbildning på grundoch avancerad nivå 

är även detta år positivt och uppgår 2010 till 1041 tkr. LUN har en samlad 

underproduktion mot styrelsen om ca 16 mnkr vid ingången av 2010. 

Denna planerar LUN att använda genom att överproducera under 2011 och 

2012. För detta ändamål används nämndens balanserade kapital. 

Nämnden har en låg andel fristående kurser, 3 procent, såväl 2009 som 

2010. 

Antalet yrkesexamina uppgår till 816 examina 2010. 

LUN fick alla ansökningar om examenstillstånd godkända (förutom dans) 

vilket var bäst i landet. Inom GU pågår två utredningar som kommer att 

påverka LUN dels om VFU-organisationen, dels om ansvar för masterutbildningar 

och forskarskola. 

Lärarutbildningsnämnden har fördelat utbildningsuppdrag till 33 institutioner 

som är spridda på samtliga nämnder. Den största nämnden är 

utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden med 50 procent. Näst störst är 

den konstnärliga fakultetsnämnden med 13 procent följt av den humanistiska 

fakultetsnämnden med 12 procent mätt utifrån fördelade medel. På 

fjärde plats är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som 

administreras av LUN.

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN 


INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 33 46 44 33 



0 0 0 0 


29 31 30 30 

Bidragsinkomster 2 -1 0 0 


Periodisering bidrag/uppdrag -2 4 1 1 


KOSTNADER 


Doktorander och utbildningsbidrag 0 0 0 0 


-37 -38 -40 -40 


-7 -18 -22 -20 



Avskrivningar 0 0 0 0 




Lämnade bidrag 0 0 0 0 


Årets kapitalförändring 1 3 -8 -17 

ANSLAG (Mkr) 

Utgående balans 2) 




2006 2007 2008 2009 2010 

33 44 36 37 40 







2) Varav anslagssparande (skuld till styrelsen) på 15,6 mkr Årets anskaffning 0 0 0 0 0 

och redovisas där. Utgående balans inventarier 0 0 0 0 1 

80 

60 

40 

20 

0 

BIDRAG (Mkr) 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 

Övrigt 






EU 

Utländska givare

Kommentarer till Lärarutbildningsnämnden – ekonomi 



nämndens egna kapital uppgår till 40 mnkr vid årsskiftet (varav 

anslagssparandet är 15,6 mnkr). 

Det budgeterade underskottet på 17 mnkr beror på att LUN:s uppdrag till 

institutionerna är högre än styrelseuppdraget till LUN samt anslag för 

senare fördelning som innefattar studentsupport, stöd till resurssvaga kurser 

och utlysningsmedel inom IKT (informations- och kommunikationsteknik). 

Det positiva resultatet är 20 mnkr bättre än budget och förklaras främst 

genom avräkningen av grundutbildningsuppdragen (differens 14 mnkr), 

överskott inom VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och överskott inom 

stödverksamheten. 

Lånefinansierade investeringar uppgår för året till 150 att jämföra med 

prognos och låneram som var 300 tkr. 

Inköp 

Lärarutbildningsnämnden (LUN) inköpsvolym har ökat marginellt med 0,7 

mnkr mot föregående år. Den stora inköpsvolym inom området 

utbildningskostnad beror på att man svarar för den centrala hanteringen av 

verksamhetsförlagd utbildning (praktik), vilken sker inom kommunerna i 

närområdet. Detta ses som icke upphandlingsbart och står för 91 procent av 

inköpsvolymen. Inom området resor har andelen upphandlat ökat med 14 

procent och uppgår nu till 86 procent av totala inköpen inom reseområdet. 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

- 





2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 


Förändring från föregående år (%) 8,3 7,7 3,6 13,8 0,0 Undervisande personal 0 0 

Annan undervisande o. forskande personal 1 1 0 

Antal årsarbetare ** 24 26 27 30 30 Teknisk personal 0 0 

Förändring från föregående år (%) 26,3 8,3 3,8 11,1 0,0 Administrativ personal 1 0 10 4 10 5 21 9 







Sjukfrånvaro (%) 1,9 2,1 1,7 1,1 1,4 

EKONOMI 


Förändring från föregående år (%) 17,5 2,4 13,5 -2,3 -13,3 


Förändring från föregående år (%) -5,0 0,9 6,6 -6,5 3,3 

Semesterlöneskuld per årsarbetare (tkr) 50 42 42 38,2 38,0 

Förändring från föregående år (%) 1,1 -17,3 1,2 -8,9 -0,5 








40 

30 

20 

10 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


5 

4 

3 

2 

1 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 









Universitetsadjunkt

Kommentarer till Lärarutbildningsnämnden – personalekonomi 

Personal 

Såväl antal anställda (33) som antal årsarbetare (30) är oförändrat sedan 

2009. Eftersom såväl tjänst- som föräldralediga samt deras vikarier redovisas 

i månadsstatistiken leder det till att båda siffrorna är lite för höga. Antal 

årsarbetare ligger oförändrat på ca 27 sedan 2008. 

Sjukfrånvaron ligger fortsatt under GUs, även om en lite ökning från 1,1 

procent till 1,4 procent kan noteras. 

Ekonomi 

Att personalkostnadens andel av totala kostnaden har minskat från 32 till 27 

procentenheter, en minskning med 13,3 procent, beror inte på lägre 

personalkostnader utan framför allt på att kostnaderna stigit på grund av 

arbetet med den nya lärarutbildningen och på beviljade utvecklingsprojekt. 

Semesterskulden fortsätter att minska om än ytterst marginellt i år. 

Personalkategorier 

Att LUN har en person i kategorin ”Annan undervisande och/eller forskande 

personal” beror på denna persons tjänstebenämning. Tjänstebenämningen är 

projektledare men han arbetar inte med undervisning/forskning. LUN har 

alltså i verkligheten ingen personal i denna kategori. 

Personalstartegiska frågor 

LUN har genomfört de pensionsavgångar avseende några nyckelpersoner 

som skett 2010 med framgång. Pensionsavgångar under 2001-2014 bedöms 

inte som svåra att hantera.

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET 


INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 3 2 2 2 

Uppdragsinkomster 0 0 0 


6 6 6 6 


175 180 178 178 



Periodisering bidrag/uppdrag 3 0 0 0 


KOSTNADER 


Doktorander och utbildningsbidrag 0 0 0 0 


-46 -50 -51 -48 


-5 -1 -1 -1 







Lämnade bidrag 0 0 0 0 



ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 










200 

160 

120 

80 

40 

0 

BIDRAG (Mkr) 

6 

4 

2 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 

Internt anslag från nämnderna 







EU 

Utländska givare

Kommentarer till Universitetsbiblioteket - ekonomi 


Universitetsbiblioteket redovisar för året ett överskott 2 mnkr vilket medför 

att det egna kapitalet uppgår till 11 mnkr vid årsskiftet. Utfallet är bättre än 

det ekonomiska resultatmålet som var ett underskott på ca 0,5 mnkr. Prognosen 

per augusti stämmer överens med det slutliga utfallet för 2010. 

Resultatförbättringen jämfört med budget förklaras av intäktsökningar 

bestående av projektmedel från GU, intäktsökningar från UB:s undervisning 

samt en ökning av övriga intäkter t ex avgifter för försenade och 

förkomna böcker och utdelning till UB:s fonder. Personalkostnaderna överstiger 

budget pga. större utbildningssatsningar som genomförts under året. 

Det som utmärker sig i balansräkningen en stor ökning av övriga förutbetalda 

kostnader. Detta utgörs av kostnader för back files och medier. 

Lånefinansierade investeringar uppgår för året till 9,5 mnkr av den 

beviljade låneramen på 15 mnkr som vid prognosen per augusti var 

reviderad till 11,4 mnkr. 

Inköp 

Universitetsbibliotekets inköpsvolym har ökat med 9 mnkr sedan 2009. 

Andelen upphandlade inköp har minskat till 31 procent medans andelen 

icke upphandlinsbara inköp har ökat till 64 procent för 2010. Andelen icke 

upphandlat har minskat från 9 till 5 procent, vilket är riktigt lågt. 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

- 





2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10

Universitetsbiblioteket 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 


Förändring från föregående år (%) -0,5 1,5 8,0 -17,2 1,0 Undervisande personal 0 0 0 0 0 0 0 0 



Förändring från föregående år (%) -1,0 0,5 0,0 -9,3 1,0 Administrativ personal 0 1 9 0 10 0 19 1 



Annan undervisande o. forskande personal 0,0 0,0 0,0 0,0 0 




Sjukfrånvaro (%) 4,2 4,2 3,5 3,1 3,4 

EKONOMI 


Förändring från föregående år (%) 0,3 -0,3 0,8 -4,6 1,1 








Antal årsarbetare per personalkategori uppdelat i ålder samt anställningsform, 

tillsvidareanställning (tv) eller visstidsanställning (vt). * 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 

Bibliotekspersonal 0 0 50 4 87 0 137 4

Kommentarer till Universitetsbiblioteket – personalekonomi 


Antalet tillsvidareanställda personer vid UB har ökat från 174 till 178 

(176,05 heltidsekvivalenter). Sett till antalet årsarbetare är ökningen 5,50 

heltidsekvivalenter. 


Personalkostnaderna per årsarbetare har minskat marginellt från 522 tkr 

till 519 tkr. Minskningen förklaras främst med pensionsavgångar på 

chefsnivå som inte ersatts. 

Personalkostnadernas andel av UB:s totala kostnader har ökat med 0,7 

procent. UB:s personalkostnader uppgår till 49,1 procent av UB:s totala 

kostnader. Ökningen består i huvudsak av större satsningar på 

personalutbildning under 2010. Denna satsning har fördelat sig på 

utbildning i teamarbete, som en del i omorganisationen till team inom UB, 

och en satsning på bemötande och arbetsglädje, som en del i UB:s 

strategiska plan. 

Semesterlöneskuld per årsarbetare 

Semesterlöneskulden har minskat från 32 tkr till 31 tkr per årsarbetare 

vilket är betydligt lägre än för universitetet som helhet (43 tkr). 

UB:s semesterskuld beror troligen på att allt fler uppnår en ålder som 

medför 35 dagars semester per år. Dessutom har UB ett arbetstidsavtal 

som ger 1,75 i kompensation för varje arbetad timma på schemalagd tid 

utanför normalarbetstid för bibliotekspersonalen (ALFA-GU bil. 5ub). 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron vid UB har långsamt sjunkit de senaste åren. UB ligger 

fortfarande procentuellt sett (3,4 %) över genomsnittet för GU (2,1 %). 

Förklaringen är troligen mångfasetterad. En orsak skulle kunna vara att 

majoriteten av personalen inom UB arbetar i offentlig miljö i ständig 

kontakt med användare vilket i sin tur innebär en större infektionsrisk. En 

annan orsak till den högre sjukfrånvaron kan vara att majoriteten av 

personalen inom UB har reglerad arbetstid. 

Fördelning per personalkategori. Andel tillsvidareanställda 

Den övervägande delen av personalen utgörs av bibliotekspersonal 

(biblioteksassistenter, bibliotekarier, dokumentalister, förste bibliotekarier 

och biblioteksråd). Denna kategori har minskat under senaste åren 

beroende på pensionsavgångar som ej ersatts men årets nivå är konstant i 

jämförelse med föregående år. Jämfört med 2009 ökar totala antalet 

tillsvidareanställa med 1 procent. 

67 procent av all tillsvidareanställd personal vid UB är kvinnor, således är 

33 procent män. Kvinnorna fortsätter därmed att öka i antal (ökning 2 

procent) jämfört med 2009 vilket speglar biblioteksyrket i stort där 

kvinnor är det dominerande könet. 

Antal personer som fyller 65 år under perioden 2011-2015 

Under perioden 2011-2015 uppnår 45 anställda (25 %) 65 års ålder. Stor 

osäkerhet råder om dessa personer önskar gå i ålderspension vid fyllda 65 

eller om de kommer att kvarstå till 67 år. Svårigheter att nyrekrytera 

bibliotekarier föreligger inte.

STYRELSEN, UNIVERSITETSGEMENSAMT, GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, ÖVRIGT 3) 


INTÄKTER 

2009 2010 2010 2010 

Anslag 71 68 45 39 

Bidrag/Uppdrag 40 18 27 24 


243 368 344 344 


558 606 585 579 

Finansiella intäkter -25 9 4 10 


KOSTNADER 



-188 -321 -297 -290 


-332 -377 -365 -334 


Finansiella kostnader -8 -4 -2 -4 


Summa kostnader -929 -1109 -1070 -1047 


Erhållna medel 46 38 


Summa transfereringar 23 19 -6 -5 

Verksamhetsutfall -19 -22 -71 -56 

Resultatandel i dotterföretag 2) 

Årets kapitalförändring -19 -22 -71 -56 

0 

ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 









2) Avser Holdingbolaget vid Göteborgs universitet. Årets anskaffning 82 73 44 31 47 

3) From 2010 inkl Sekr för Genusforskning och Havsmiljöinstitutet Utgående balans inventarier 210 228 198 169 177 

300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

Internt anslag från nämnderna

Kommentarer till Universitetsförvaltningen – ekonomi 


Gemensamma verksamheter redovisar ett överskott om 9 mnkr att jämföra 

med en prognos om 3 mnkr. I huvudsak beror resultatförbättringen på 

förseningar i tillsättningen av tjänster samt vakanser. 

Styrelsens anslagsfördelning redovisar ett underskott om 47 mnkr att 

jämföra med det prognostiserade underskottet om 64 mnkr. Anledningen 

till att det mer positiva resultatet beror i huvudsak på ej genomförda 

infrastruktursatsningar och lägre medfinansiering avseende EU-bidrag. 

Övrigt gemensamt redovisar ett överskott om 14 mnkr att jämföra med en 

prognos om ett underskott om 10 mnkr. Skillnaden beror på ej ianspråktagna 

pensionsavsättningar som dock kommer att användas kommande år. 

Donationskapitalet redovisar en verksamhet i balans. 

Inköp 

Gemensamma förvaltningens totala inköp har ökat från 753 mnkr 2009 till 

795 mnkr 2010. Den stora ökningen ligger inom området IT-tjänster. Men 

även områden som resor och el, vatten och värme har ökat. Andelen upphandlade 

inköp har sjunkit till 85 procent, men ligger ändå fortfarande 

relativt högt, 2007 var denna siffra 53 procent. Den icke regelrätt upphandlade 

inköpsvolymen ligger på samma nivå, både procentuellt men också i 

absoluta tal. 

900 000 

800 000 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

- 





2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 10 

Kommentar: 

Den stora ökningen av den totala inköpsvolymen beror på att även konto 5011, hyra lokaler, inkluderats 

i siffrorna för 2008-2009.

STYRELSEN, UNIVERSITETSGEMENSAMT, GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, ÖVRIGT 


2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 





Förändring från föregående år (%) -0,7 2,8 11,7 4,0 13,3 Administrativ personal 11 11 165 19 143 7 319 37 







Sjukfrånvaro (%) (exkl. lokalvård) 3,8 3,2 3,0 2,8 2,9 

Sjukfrånvaro (%) (lokalvård) 11,6 10,1 8,0 6,4 7,0 

EKONOMI 














600 

400 

200 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 


30 

20 

10 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 











Universitetsadjunkt

Kommentarer om Styrelsen, Universitetsgemensamt, 

Gemensamma förvaltningen och övrigt – 

personalekonomi 


Antalet anställda och årsarbetare har ökat under 2010 med hela 15,4 

procent från 545 anställda 2009 till 629 anställda 2010. Antalet årsarbetare 

har ökat från 517 till 586, vilket är en ökning med 69 årsarbetare från 

föregående år. Från och med 1 januari 2010 tillfördes Havsmiljöinstitutet 

och Nationella sekretariatet för genusforsning till gemensamma 

förvaltningen. Gemensamma förvaltningen har under 2010 genomfört ett 

stort antal rekryteringar, både ersättning och utökning inom olika områden. 

Sjukfrånvaro 

Sjuktalen har ökat marginellt från 2,8 procent 2009 till 2,9 procent 2010. 

Liksom tidigare är detta något högre än myndigheten i övrigt. 


De svängningar som skett under åren 2009 och 2010 avseende personalkostnadernas 

relativa andel av de totala kostnaderna samt kostnad per 

årsarbetare kan i huvudsak förklaras dels av redovisningstekniska 

förändringar som gjorts vad gäller finansieringen av den under hösten 2009 

nyinrättade löneenheten, dels av att de under 2010 nytillkomna enheterna 

till sin karaktär väsentligt skiljer sig från den övriga förvaltningen. 

Sammantaget kan dock sägas att personalkostnaderna förändrats mycket 

lite mellan 2009 och 2010 vilket framför allt hänger samman med att det 

inte skett någon revidering av lönerna under perioden 1 april 2009 till 1 

oktober 2010. Nya löner kommer att vara förhandlade under våren 2011 

gällande from 1 oktober 2010. 

Semesterlöneskulden har minskat med 7,6 procent. Detta beror på att 

organisationen har blivit bättre på att ta ut semester och att löneenheten 

betalade ut alla sparade semesterdagar överskjutande 40 dagar under våren 

2010 för universitetets alla anställda. 


Det är tydligt att visstidsanställningar förekommer i begränsad omfattning 

vid gemensamma förvaltningen som främst har teknisk och administrativ 

personal. 

Högst andel visstidsanställd personal finns i åldersgruppen upp till 30 år, 

vilket i och för sig får anses naturligt i vår typ av organisation med 

generellt höga utbildningskrav. 

Högst andel visstidsanställd personal återfinns i gruppen teknisk personal 

där 16 procent är visstidsanställda. Ett arbete att se över anställningar och 

konsulter pågår inom IT-området. 


Gemensamma förvaltningens ledning har under året fört diskussioner om 

organisationens framtida kompetensförsörjning. 

Ett stort generationsskifte ger GF möjlighet att utveckla både organisation, 

arbetssätt och kompetensstruktur i syfte att nå verksamhetens mål. 

Ett omfattande arbete med att införa en e-rekryteringsmodul har inletts 

under 2010. E-rekryteringsmodulen ska implementeras under våren 2011 

där all annonsering och handläggning av rekryteringsärenden kommer att 

ske digitalt. Detta kommer att effektivisera och underlätta arbetet med 

rekryteringar inom universitetet.

GÖTEBORGS UNIVERSITET 


2009 2010 2010 2010 

INTÄKTER 

Intäkter av anslag 3276 3518 3 525 3 523 

Intäkter av avgifter och försäljning 477 467 450 470 

Intäkter av bidrag 1223 1159 1 100 1 070 


Summa intäkter 4997 5165 5088 5075 

KOSTNADER 

Personalkostnader -2817 -2923 -2 970 -2 920 


Övriga driftskostnader -1162 -1252 -1 250 -1 285 

Finansiella kostnader -9 -4 -10 -10 



Verksamhetsutfall 212 231 95 75 

Resultatandel i dotterföretag 1) 

0 0 0 0 






ANSLAG (Mkr) 


2006 2007 2008 2009 2010 




varav donationsverksamhet 21 22 23 23 24 






1) Avser Holdingbolaget vid Göteborgs universitet. Årets anskaffning 193 149 143 138 195 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

BIDRAG (Mkr) 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2006 2007 2008 2009 2010 


Utgående balans lån 537 481 436 375 420 

Övrigt 

ALF/TUA-anslag 






EU 

Utländska givare



2006 2007 2008 2009 2010 

PERSONAL 

- 29 år 30-49 år 50 år Summa 




Antal årsarbetare ** 4621 4713 4750 4765 4951 Forskarstuderande 0 219 0 411 0 44 0 674 

Förändring från föregående år (%) -0,6 2,0 0,8 0,3 3,9 Teknisk personal 23 26 224 42 260 11 507 79 

Administrativ personal 29 44 463 91 487 24 979 159 

Antal årsarbetare per personalkategori * Bibliotekspersonal 0 0 51 4 93 1 144 5 



Forskarstuderande 657 668 656 668 674 Antal årsarbetare (utfall) 



633 

943 

619 

984 

607 

1030 

587 

1055 

586 

1138 

6000 


Bibliotekspersonal 161 160 153 147 149 5000 


Sjukfrånvaro (%) 3,4 2,9 2,2 2,1 2,1 

EKONOMI 











eller visstidsanställning (vt).* 

4000 

3000 

2000 

1000 


200 

150 

100 

50 

0 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

2011 2012 2013 2014 2015 






Professor 


Forskarstuderande 



Undervisande personal


Ekonomiavdelningen/LN 2011-02-24 1 

Uppgifter per institution och nämnd av balanserat kapital 2010-12-31 samt oförbrukade/upplupna bidragsmedel. 

Belopp i tkr. 

IB = ingående balans 

UB= utgående balans 

Of bidrag = Oförbrukade bidrag 2010-12-31 

Upplupna= Upplupna bidragsintäkter 2010-12-31 

Nämnd och institution Utbildning på grundnivå och Forskning och utbildning på forskarnivå Summa 

avancerad nivå 

IB 2010 Förändring UB 2010 IB 2010 Förändring UB 2010 Of bidrag Upplupna IB 2010 Förändring UB 

2010 2010 2010 2010 2010 2010 

HFN 

Historiska studier -244 1942 1698 4384 4023 8407 10987 -233 4140 5965 10105 

Kulturvetenskaper -2623 3021 398 2886 5549 8435 3483 -242 263 8570 8833 

Filosofi, Lingvistik, vetenskapsteori -2220 547 -1673 5120 4415 9535 10606 -614 2900 4962 7862 

Litteratur, idéhistoria, religion -2393 2322 -71 1357 3354 4711 5870 -392 -1036 5676 4640 

Språk o litteratur -4344 2443 -1901 6044 5129 11173 5532 -7 1700 7572 9272 

Svenska språket -1159 1770 611 13029 8046 21075 8088 -585 11870 9816 21686 

Isak -328 -328 7522 -7224 298 3 7194 -7224 -30 

Övrigt -11 -11 -21 -57 10 -47 -497 -5 -68 -1 -68 

Nämnden -289 2400 2110 -13258 11997 -1261 -13547 14397 849 

SUMMA -13611 14434 823 27027 35299 62326 44072 -2078 13416 49733 63149 

SFN 

CEFOS 3100 1270 4370 5251 -339 3100 1270 4370 

Nordicom 9 -14 -5 3155 483 3638 1839 0 3164 469 3633 

CERGU 143 0 143 3258 -533 2725 1685 -903 3401 -533 2868 

Bibliotek o informationsvetenskap -57 0 -57 1311 554 1865 48 0 1254 554 1808 

SGS 2469 1800 4269 5611 1260 6871 19461 -516 8080 3060 11140 

Förvaltningshögskolan 1032 1577 2609 -493 909 416 2157 -2628 539 2486 3025 

Journalistik o masskommunikation -3696 1169 -2527 3838 3221 7059 4389 -2328 142 4390 4532 

Psykologi 4187 83 4270 6480 113 6593 38781 -244 10667 196 10863 

Socialt arbete 1707 2978 4685 2170 -464 1706 13822 -1231 3877 2514 6391 

Sociologi 5376 1816 7192 7798 -41 7757 24031 -194 13174 1775 14949 

Statsvetenskap -3106 5644 2538 4915 1972 6887 23937 -3044 1809 7616 9425 

Övrigt -30 2 -28 -2 3 1 2 -1 -32 5 -27 

Nämnden 18752 -7052 11700 -12099 5590 -6509 6653 -1462 5191 

SUMMA 26786 8003 34789 29042 14337 43379 135403 -11428 55828 22340 78168


Belopp i tkr. 








2010 2010 2010 2010 2010 2010 

HHFN 

Ekonomisk historia 1239 801 2040 -2075 181 -1894 4431 -100 -836 982 146 

Företagsekonomi -10047 -5063 -15110 16000 1772 17772 28868 -6191 5953 -3291 2662 

Centrum för finans -549 1364 815 -467 693 226 3730 -3105 -1016 2057 1041 

Kulturgeografi o ekonomisk geografi -4547 -586 -5133 5697 2436 8133 6110 -2101 1150 1850 3000 

Nationalekonomi 124 -1363 -1239 8588 647 9235 42165 -2225 8712 -716 7996 

Juridik 2023 -723 1300 3007 -1186 1821 8389 -2498 5030 -1909 3121 

Innovation o entreprenörskap 2453 439 2892 7112 4875 11987 6211 -277 9565 5314 14879 

GRI -108 141 33 2321 -6098 -3777 9555 -5375 2213 -5957 -3744 

Partnerskap, uppdrag -3521 1186 -2335 -68 68 0 315 -3589 1254 -2335 

Övrigt -158 1426 1268 29 568 597 579 -1409 -129 1994 1865 

Nämnden 20719 8682 29401 441 7900 8341 4370 -5807 21160 16582 37742 

SUMMA 7628 6304 13932 40585 11856 52441 114723 -29088 48213 18160 66373 

UFN 

Hushållsvetenskap -7981 8630 649 1526 -1058 468 1079 -6455 7572 1117 

Arbetsvetenskap 1259 -1725 -466 348 564 912 1625 -1356 1607 -1161 446 

Pedagogik o specialpedagogik 0 -4873 -4873 0 4888 4888 4359 -928 0 15 15 

Pedagogik, kommunikation o lärande 0 957 957 0 5810 5810 2055 -2156 0 6767 6767 

Didaktik o pedag profession 0 2742 2742 0 7592 7592 2471 -772 0 10334 10334 

Kost o idrottsvetenskap 0 328 328 0 2534 2534 1210 -764 0 2862 2862 

Rektorsutbildningen 40 1154 1194 476 -476 0 0 516 678 1194 

SND 13 0 13 11 0 11 1372 -13 24 0 24 

IPD gemensamt 10198 -12151 -1953 3337 629 3966 35458 -328 13535 -11522 2013 

Övrigt 6068 2289 8359 54 80 134 0 6122 2369 8493 

Nämnden 11007 14285 25292 3535 -8520 -4985 2 14542 5765 20307 

SUMMA 20604 11636 32242 9287 12043 21330 49631 -6317 29891 23679 53572 

2


Belopp i tkr. 








2010 2010 2010 2010 2010 2010 

NFN 

Matematik 800 1198 1998 -500 397 -103 1958 -1912 300 1595 1895 

Kulturvård 7176 1390 8566 -3205 -1779 -4984 2435 -1713 3971 -389 3582 

Geovetenskaper -23220 -5580 -28800 21693 6589 28282 30101 -1349 -1527 1009 -518 

Kemi -19498 -1724 -21222 43878 5748 49626 58591 -5034 24380 4024 28404 

Fysik -14430 -4753 -19183 21750 4358 26108 34796 -6617 7320 -395 6925 

Växt o miljövetenskap -29029 -960 -29989 26167 3706 29873 29672 -5468 -2862 2746 -116 

Cell o molekylärbiologi -853 -1503 -2356 3247 2589 5836 22979 -5948 2394 1086 3480 

Zoologi -3294 -2710 -6004 -4379 2791 -1588 22216 -293 -7673 81 -7592 

Marin ekologi -3029 -1354 -4383 7803 6279 14082 45533 -5986 4774 4925 9699 

NMR -138 0 -138 -8306 -596 -8902 16308 2165 -8444 -596 -9040 

Forskarskola 11 -11 0 2087 -2087 0 2098 -2098 0 

Sven Lovén -5798 1814 -3984 3492 -2246 1246 14254 -4827 -2306 -432 -2738 

Lokaler, gemensamt -36757 -2406 -39163 -35614 -2209 -37823 -72371 -4615 -76986 

Övrigt -4801 30 -4771 -5047 0 -5047 -9848 30 -9818 

Nämnden 67793 5404 73197 8422 -1749 6673 5075 76215 3655 79870 

SUMMA -65067 -11165 -76232 81488 21791 103279 283918 -36982 16421 10626 27047 

SA 

Odontologi -1287 1552 265 10089 2875 12964 19708 -32 8802 4427 13229 

Vårdvetenskap o hälsa 29105 -13432 15673 1785 14849 16634 3546 -1414 30890 1417 32307 

Biomedicin 14758 -10268 4490 -4830 24130 19300 118060 -13026 9928 13862 23790 

Neurovetenskap o fysiologi 7939 1503 9442 17082 8286 25368 153452 -7902 25021 9789 34810 

Medicin 9506 167 9673 36646 16975 53621 218292 -7382 46152 17142 63294 

Kliniska vetenskaper 19743 -2610 17133 5790 17695 23485 106178 -6140 25533 15085 40618 

Core facilities 0 0 0 -18738 -204 -18942 1725 -18738 -204 -18942 

Nämnden 22365 6076 28441 -1444 23533 22089 5695 -445 20921 29609 50530 

SUMMA 102129 -17012 85117 46380 108139 154519 626656 -36341 148509 91127 239636 

3


Belopp i tkr. 








2010 2010 2010 2010 2010 2010 

KFN 

HDK 5711 4110 9821 1749 1466 3215 2103 -1042 7460 5576 13036 

Fotografi o film 1456 -235 1221 2562 417 2979 91 -23 4018 182 4200 

Valand 3195 -2010 1185 -474 -819 -1293 188 2721 -2829 -108 

Litterär gestaltning 1376 454 1830 340 113 453 0 1716 567 2283 

HSM 11226 6261 17487 4655 6343 10998 438 -948 15881 12604 28485 

GOART 0 -11 -11 -3627 7451 3824 4009 -3627 7440 3813 

Övrigt 924 -478 446 -861 -124 -985 63 -602 -539 

Nämnden -370 -265 -635 11029 -8372 2657 13 10659 -8637 2022 

SUMMA 23518 7826 31344 15373 6475 21848 6842 -2013 38891 14301 53192 

ITN 

Tillämpad IT -5192 8896 3704 4509 5342 9851 10081 -762 -683 14238 13555 

D o IT 307 1422 1729 4208 1426 5634 12494 4515 2848 7363 

Nämnden -4239 1875 -2364 2381 201 2582 162 -1858 2076 218 

SUMMA -9124 12193 3069 11098 6969 18067 22737 -762 1974 19162 21136 

LUN 

Nämnden 39270 1041 40311 -2481 1894 -587 3009 -665 36789 2935 39724 

SUMMA 39270 1041 40311 -2481 1894 -587 3009 -665 36789 2935 39724 

4

S 2011-04-07 p 9 Intern uppföljning - Medarbetarportalen ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?