b. apostoloski, m. ]aeva-pejkovska, s. nikolova, rana detekcija na ...
b. apostoloski, m. ]aeva-pejkovska, s. nikolova, rana detekcija na ...
b. apostoloski, m. ]aeva-pejkovska, s. nikolova, rana detekcija na ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
DEFEKTOLO[KA TEORIJA I PRAKTIKA 47<br />
psihi~ki i fizi~ki razvoj daleku zaostanuva zad normalnite deca, a<br />
po<strong>na</strong>tamo{noto rastewe i sozrevawe se odvivaat <strong>na</strong> ponizok stepen.<br />
fenotipskite karakteristiki kaj <strong>na</strong>{ite ispitanici se karakteriziraat<br />
<strong>na</strong>j~esto so mala i okrugla glava, so koso postaveni o~i, so nisko<br />
postaveni i specifi~no modelirani u{i, golem, zadebelen i so izrazeni<br />
dlaboki brazdi jazik, so anomalii vo zabite i <strong>na</strong> ekstremitetite (<strong>na</strong>j~esto<br />
kusi prsti i svitkan mal prst). Evidentni se i zaboluvawata <strong>na</strong> v<strong>na</strong>tre{-<br />
nite organi. Karakteristi~no za Daunoviot sindrom se i brazdite <strong>na</strong><br />
prstite, kitkite i <strong>na</strong> stopalata, {to go so~inuvaat dermatoglifskiot<br />
model, koj kaj ovoj sindrom se razlikuva od normal<strong>na</strong>ta populacija, posebno<br />
so prisustvoto <strong>na</strong> taka<strong>na</strong>re~e<strong>na</strong>ta "majmunska brazda". Za odbele`uvawe e<br />
deka pove}eto od <strong>na</strong>{ite ispitanici se so blag karakter, dru`equbivi, so<br />
razvieno ~uvstvo za muzika i se mo{ne ~uvstvitelni.<br />
Psiholo{koto, pedijatriskoto i psihijatriskoto ispituvawe poka-<br />
`uvaat deka stepenot <strong>na</strong> intelegencija kaj <strong>na</strong>{ite ispitanici e nizok,<br />
dodeka socijalnoto prilagoduvawe e daleku podobro. (Tab. 1).<br />
Tab. 1<br />
IQ-<strong>na</strong> mongoloidni deca testirani so Binet-Simonova<br />
skala i drugi testovi <strong>na</strong> inteligencija.<br />
dlaboka te{ka umere<strong>na</strong> les<strong>na</strong> vkupno<br />
0-20 21-35 36-50 51-73 0-73<br />
4 26 80 42 152<br />
Pregledot <strong>na</strong> <strong>na</strong>{ite ispitanici se sostoe{e vo zemawe <strong>na</strong> a<strong>na</strong>mneza<br />
od roditelite, <strong>na</strong>j~esto majkata. Kaj site ispitanici po metodata <strong>na</strong><br />
Moorhead (1960) i so diferencijal<strong>na</strong> tehnika po metodata <strong>na</strong> Seabright<br />
(1972) <strong>na</strong>praveni se kariolo{ki ispituvawa. Kaj 10 ispitanici otkrivame<br />
translokativen tip <strong>na</strong> Daunov sindrom, kaj koj eden od roditelite poseduva<br />
mir<strong>na</strong> ili izbalansi<strong>ra<strong>na</strong></strong> translokacija, kade {to 21 hromozom e slepen so<br />
nekoj drug hromozom, <strong>na</strong>j~esto so 14. Na vakov slu~aj rizikot da se rodi<br />
drugo dete so Daunov sindrom e pogolem i toa se odnesuva za site deca od<br />
potomstvoto. Vo praktikata e doka`ano deka vo 94% od slu~aite <strong>na</strong> Daunov<br />
sindrom se raboti za obi~<strong>na</strong> trizomija, a samo 6% od niv se rezultat <strong>na</strong><br />
translokacija, {to e skoro identi~no so <strong>na</strong>{ite rezultati, koga istata e<br />
prisut<strong>na</strong> kako izbalansi<strong>ra<strong>na</strong></strong> kaj roditelite.