You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2018 • VECKA 5 • 23<br />
NYHETER/nykvarn<br />
Få kvinnor inom brandkåren<br />
På brandstationerna runt om<br />
i landet är i snitt var tjugonde<br />
brandpersonal i utryckningstjänst<br />
kvinna. I Nykvarn och Södertörns<br />
brandförsvarsförbund<br />
är andelen något högre då cirka<br />
var trettonde är kvinna. Utvecklingen<br />
går framåt, men alldeles<br />
för långsamt, säger man på Myndigheten<br />
för samhällsskydd och<br />
beredskap (MSB).<br />
I SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND –<br />
där Nykvarn ingår – är en av tretton (7,6%)<br />
brandpersonal i utryckningstjänst kvinnor. I<br />
Vilhelmina i Västerbottens län är mer än var<br />
femte (21,4%) brandpersonal kvinna, vilket<br />
är högst andel i landet. I 23 kommuner finns<br />
inga kvinnor alls anställda.<br />
– Det är en väldigt ojämn könsfördelning. Det<br />
går framåt och vi ser en positiv trend, men<br />
det går alldeles för långsamt, säger Erik Flink,<br />
handläggare inom jämställdhet och mångfald<br />
på MSB.<br />
ANLEDNINGEN TILL DE låga siffrorna är flera.<br />
Men en av de främsta orsakerna tros vara arbetsmiljön.<br />
– Det handlar både om den fysiska och den<br />
psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara jargong,<br />
trakasserier eller så enkla saker som att<br />
det inte finns omklädningsrum för kvinnor.<br />
Kvinnor känner sig inte så välkomna som de<br />
ska kunna förvänta sig vara när de kommer<br />
till kommunal räddningstjänst, säger han.<br />
I MÅNGA FALL görs insatserna och de förberedande<br />
insatserna alldeles för sent. Det finns<br />
en tydlig trend i att flera av stationerna inte<br />
arbetar förebyggande för att anställa kvinnor.<br />
– Räddningstjänsten måste säkerställa att<br />
arbetsvillkoren är likvärdiga och goda för<br />
alla. Många börjar jobba med det här när de<br />
anställer sin första kvinna, men arbetet ska<br />
påbörjas även på ställen som inte har anställt<br />
någon och det ska pågå hela året, inte bara<br />
enstaka dagar. Där kan räddningstjänsten bli<br />
mycket bättre, säger Erik Flink.<br />
MÅNGA HAR DÖTT I ISOLYCKOR<br />
JANUARI 2018 HAR varit en ovanligt mörk<br />
månad när det kommer till isolyckor. Preliminärt<br />
har åtta personer omkommit jämfört<br />
med hela fjolåret då totalt elva personer<br />
avled. Snabba väderomslag med mildväder<br />
och blåst, liksom höga flöden i många vattendrag,<br />
har gjort isarna osäkra hittills i år.<br />
– Vi kan inte se någon tydlig trend över tid.<br />
Precis som med drunkningsolyckor generellt<br />
är det i hög grad kopplat till väder och<br />
vind, säger Mikael Olausson på SLS .<br />
AV DE ÅTTA dödsfallen i januari har två skett<br />
i Stockholms län. Perioden januari–mars är<br />
historiskt sett den värsta tiden då skridskoturer,<br />
vinterfiske och skoteråkning ligger<br />
bakom de flesta dödsfallen.<br />
ÄLDRE MÄN ÄR kraftigt överrepresenterade<br />
när det gäller isolyckor. Samtliga 20 personer<br />
som avled under 2016 var män, hälften<br />
av dem över 70 år.<br />
KUNSKAP, UTRUSTNING OCH SÄLLSKAP är tre<br />
ledord som Livräddningssällskapet använder<br />
för att få ned antalt olyckor på isarna.<br />
– Är man osäker på någon av dem bör man<br />
kraftigt överväga om man ska ge sig ut på<br />
isen överhuvudtaget, säger Mikael.<br />
DEN ENSKILT ALLVARLIGASTE isolyckan sedan<br />
januari 2014 inträffade på Hjärtasjön utanför<br />
Vetlanda den 28 februari 2017, då tre män<br />
omkom.<br />
ISDUBBAR, ISPIK, RÄDDNINGSLINA, flytväst<br />
samt mobiltelefon är bra att ha med sig på<br />
isen, enligt Issäkerhetsrådet.
Change language