Views
5 days ago

MAHB-20180203

22 • 2018 • VECKA 5

22 • 2018 • VECKA 5 NYHETER/nykvarn Nykvarn med och delar på 500 miljoner Så kallade Extratjänster är till för att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden och subventioneras av staten. För att sätta fart på kommuners och landstings inrättande av extratjänster har regeringen gett dem beting på hur många tjänster som ska skapas. Nykvarns kommun klarade betinget och får därmed ta del av de 500 miljoner kronor som betalas ut. NÄRMARE 10.000 EXTRATJÄNSTER för nyanlända och långtidsarbetslösa har inrättats i landets kommuner. Tjänsterna finns inom offentligt finansierade områden som inte bedriver affärsverksamhet. Till dem tillhör till exempel skola, barnomsorg eller äldrevård. – Kommunerna har behov av och svårt att hitta personal inom många olika områden, inte minst vård och omsorg. Det kan säkert vara många extratjänster som hamnat inom äldreomsorgen, säger Vivi Jacobson-Libietis, utredare på Sveriges kommuner och landsting FÖR ATT SÄTTA fart på kommuners och landstings inrättande av extratjänster har regeringen gett dem beting på hur många tjänster som ska skapas. De kommuner och landsting som i slutet av december 2017 hade klarat sitt beting, får dela på 500 miljoner kronor. Av landets 290 kommuner var det 239 som klarade målet. Nykvarns kommun är en av dem. Målet var sex extratjänster, och kommunen har anställt åtta, vilket ger ett tillskott på knappt en halv miljon kronor. – På en del håll har extratjänsterna använts lite fel och man har plockat in välutbildade personer i extratjänster. Då blockeras ju den här insatsen för dem som verkligen behöver den, svaga grupper som står långt från arbetsmarknaden. Det tycker jag är ett problem, säger Vivi Jacobson-Libietis. TOTALT HADE CIRKA 11 000 en extratjänst vid slutet av 2017. Regeringens mål är att det ska finnas 20 000 extratjänster år 2020. Tjänsterna varar i tolv månader och kan sedan förlängas med ytterligare tolv månader. JÄRFÄLLA ÄR DEN kommun som inrättat flest extratjänster utöver sitt beting. Målet var 45 extratjänster, men Järfälla har anställt 193 personer. Längst ner på listan hittas Stockholm som anställt 196 personer av sitt beting på 562. PETER HAGSTRÖM

2018 • VECKA 5 • 23 NYHETER/nykvarn Få kvinnor inom brandkåren På brandstationerna runt om i landet är i snitt var tjugonde brandpersonal i utryckningstjänst kvinna. I Nykvarn och Södertörns brandförsvarsförbund är andelen något högre då cirka var trettonde är kvinna. Utvecklingen går framåt, men alldeles för långsamt, säger man på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND – där Nykvarn ingår – är en av tretton (7,6%) brandpersonal i utryckningstjänst kvinnor. I Vilhelmina i Västerbottens län är mer än var femte (21,4%) brandpersonal kvinna, vilket är högst andel i landet. I 23 kommuner finns inga kvinnor alls anställda. – Det är en väldigt ojämn könsfördelning. Det går framåt och vi ser en positiv trend, men det går alldeles för långsamt, säger Erik Flink, handläggare inom jämställdhet och mångfald på MSB. ANLEDNINGEN TILL DE låga siffrorna är flera. Men en av de främsta orsakerna tros vara arbetsmiljön. – Det handlar både om den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara jargong, trakasserier eller så enkla saker som att det inte finns omklädningsrum för kvinnor. Kvinnor känner sig inte så välkomna som de ska kunna förvänta sig vara när de kommer till kommunal räddningstjänst, säger han. I MÅNGA FALL görs insatserna och de förberedande insatserna alldeles för sent. Det finns en tydlig trend i att flera av stationerna inte arbetar förebyggande för att anställa kvinnor. – Räddningstjänsten måste säkerställa att arbetsvillkoren är likvärdiga och goda för alla. Många börjar jobba med det här när de anställer sin första kvinna, men arbetet ska påbörjas även på ställen som inte har anställt någon och det ska pågå hela året, inte bara enstaka dagar. Där kan räddningstjänsten bli mycket bättre, säger Erik Flink. MÅNGA HAR DÖTT I ISOLYCKOR JANUARI 2018 HAR varit en ovanligt mörk månad när det kommer till isolyckor. Preliminärt har åtta personer omkommit jämfört med hela fjolåret då totalt elva personer avled. Snabba väderomslag med mildväder och blåst, liksom höga flöden i många vattendrag, har gjort isarna osäkra hittills i år. – Vi kan inte se någon tydlig trend över tid. Precis som med drunkningsolyckor generellt är det i hög grad kopplat till väder och vind, säger Mikael Olausson på SLS . AV DE ÅTTA dödsfallen i januari har två skett i Stockholms län. Perioden januari–mars är historiskt sett den värsta tiden då skridskoturer, vinterfiske och skoteråkning ligger bakom de flesta dödsfallen. ÄLDRE MÄN ÄR kraftigt överrepresenterade när det gäller isolyckor. Samtliga 20 personer som avled under 2016 var män, hälften av dem över 70 år. KUNSKAP, UTRUSTNING OCH SÄLLSKAP är tre ledord som Livräddningssällskapet använder för att få ned antalt olyckor på isarna. – Är man osäker på någon av dem bör man kraftigt överväga om man ska ge sig ut på isen överhuvudtaget, säger Mikael. DEN ENSKILT ALLVARLIGASTE isolyckan sedan januari 2014 inträffade på Hjärtasjön utanför Vetlanda den 28 februari 2017, då tre män omkom. ISDUBBAR, ISPIK, RÄDDNINGSLINA, flytväst samt mobiltelefon är bra att ha med sig på isen, enligt Issäkerhetsrådet.