Trovärdigt

ETT MAGASIN OM TRO, HOPP OCH KÄRLEK FRÅN SVENSKA KYRKAN MALMÖ 

GÄSTKRÖNIKAN 

Om vägen till målet 

Fredrik Ekelund om relationen 

mellan bön och fotboll 

MILJÖ 

Diakoni i bästa skrud 

Klädkaféet i Slottstaden gör succé 

TEMA BÖN 

Frågor och 

svar om ditt 

hjärtas röst 

NYA BISKOPEN I LUND: 

ATT VARA KYRKA 

ÄR ATT VARA 

NÄRVARANDE 

Sjung och må bättre! 

Presentation av alla våra 79(!) körer 

– stora som små – och du är välkommen 

NR 1 2015

8 

12 

SID 8 DITT HJÄRTAS SAMTAL 

Bönen har inga gränser. Man kan be var som 

helst, när som helst och på vilket språk som 

helst. 

16 

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE 

BARA ATT ANDAS ÄR EN BÖN 

Bild: J Pressing 

SID 12 ETT LIV I BÖN 

Utanför Södra Sandby finns Rögle kloster. Hur 

är det att leva ett liv i bön och stillhet 

SID 16 GÅR PÅ DJUPET 

Kyrkan ska bli bättre på att fånga upp andliga 

sökare. Peter Englund berättar hur. 

18 

Vi lever våra liv andetag för andetag. Oftast 

obemärkt andas vi in nytt liv och andas ut. 

Dag efter dag. Stund efter stund. Trofast 

fyller andetagen oss med liv och kraft. 

Andetag för andetag. 

Tänk om att födas till detta liv är att 

komma ur Guds stora andning. Ur Guds Ande. 

Och i detta liv, då förutsättningen för livet 

ges andetag för andetag, så är vi genom 

varje andetag i en oupphörlig relation till 

vårt ursprung – till Gud. Som en ständigt 

pågående bön ger varje andetag liv, gör oss 

till ett med allt levande och är vår djupaste 

relation. Den till Gud. 

Ibland upplever jag att bön blir så fyllt av 

prestation, av de många orden och ibland 

någon form av magi. När bön kanske djupast 

sett, bara handlar om att andas. På djupet. 

I det djupa vara som är våra liv. Där vi 

förenas med allt levande. Och med Gud. 

I detta ordlösa kan orden för en stund få 

hålla om, ge riktning och ge någon form av 

början och slut. Så är våra enkla andetag del 

av hela tillvarons hyllning till Gud. 

Vi andas och ber med Gregorios av 

Nazianz Hymn till Gud från 300-talet. 

Alla varelser tillber dig, 

de som har röst, 

de som är stumma. 

Alla varelser ger dig sin hyllning, 

de som har tankeförmåga, 

de som inte har det. 

Världens innersta dröm söker sig till dig. 

Allt som är ber till dig och från varje 

varelse som kan läsa tillvarons tecken 

stiger en hymn av tystnad till dig. 

Allt som består, 

förblir i dig och ingen annan. 

Universums krafter bryts 

och kommer till ro i dig. 

Du alla varelsers hem och mål, 

du är den ende. 

SID 18 RYTMISKA BÖNER 

Kan bön ta sig uttryck i rörelse och dans 

Visst, säger Pia Lamberth som leder kurser i 

helig dans i kyrkan. 

SID 24 TROVÄRDIGT PÅ STAN 

Vi frågade sex personer vad kyrkan betyder 

för dem. 

SID 30 MÅ BÄTTRE – SJUNG I KÖR 

All forskning visar på samma resultat. Vi mår 

bra av att sjunga tillsammans! Här presenterar 

vi alla Svenska kyrkan i Malmös körer. Du är 

välkommen att vara med! 

24 

30 

2 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 3

Trovärdigt 

nummer 1, 2015 

Trovärdigt är en tidning om tro, hopp 

och kärlek från Svenska kyrkan i 

Malmö och kommer ut som samhällsinformation. 

Nästa nummer kommer i 

mars 2015. 

Chefredaktör: Karin Rosvall 

karin.rosvall@svenskakyrkan.se 

Ansvarig utgivare: Anders Ekhem 

anders.ekhem@svenskakyrkan.se 

Redaktör: Göran Engström 

goran@goranengstrom.se 

Grafisk form/redigering: 

Mårten Lindahl 

marten@lindahlmedia.se 

Referensgrupp: 

Ann Aldén, Jonas Persson, Ida 

Wreland, Karin Bergendorff, Anders 

Friberg, Lars Micael Adrian, Ingrid 

Petersson. 

Nummer 1, januari 2015 

Upplaga: 152 000 ex 

Omslagsbild Gunnar Menander: 

Barnkör Kirsebergskyrkan. 

Repro: Jesper Arvidsson 

Distribution: Tidningsbärarna 

Utgiven av 

Svenska kyrkan Malmö 

Box 346 

201 23 MALMÖ 

tel: 040-279000 

Vad tycker du om 


Skriv och berätta. 

kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se 

Svenska kyrkan Malmö 


Box 346 

201 23 Malmö 

kort och gott 

Ny forskningschef 

Svenska kyrkan i Uppsala har utsett 

en ny forskningschef. Hon heter Cecilia 

Nahnfeldt och kommer från Karlstads 

universitet, där hon är föreståndare 

för Centrum för genusforskning. Hon 

är också präst sedan 1991 och har 

disputerat i religionsvetenskap. 

BEHÖVER DU EKONOMISK HJÄLP 

En del församlingar kan ge tillfällig 

ekonomisk hjälp till privatpersoner. 

Pengarna kommer bland annat från 

fonder och stiftelser. Mer information 

om stiftelser i Malmö finns på 

hemsidan. 

Svenskakyrkan.se/malmo 

Cecilia Nahnefeldt har arbetat både 

teologiskt och tvärvetenskapligt. Hennes 

kommande bok Luthersk kallelse 

- handlingskraft och barmhärtighet, är 

en del av ett större forskningsprojekt 

om Luthersk teologi och etik. 

Källa: Svenskakyrkan.se 

Ökat stöd till 

flyktingarbete 

Vid Kyrkomötet i november togs bland 

annat beslut om en kyrklig barnportal 

på nätet samt utökat stöd till församlingarnas 

arbete med flyktingar. 

Läs om besluten på webben och se 

sändningar i efterhand i webb-tv. 

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta 

beslutande organ. 

om ny blogg, arbetsmiljöer och ekonomisk hjälp 

NY BLOGG FRÅN MALMÖ: 

Att se och berätta. Detta är en viktig del i kyrkans diakonala 

uppdrag och det är också utgångspunkten för bloggen: 

”Samtidigt – röster från diakonin i Malmö” 

Genom bloggen vill vi synliggöra vad diakoniarbetare i 

Malmö Pastorat möter och dela med oss av våra reflektioner 

kring detta. svenskakyrkan.se/malmo 

Gudstjänst – 

när du har tid! 

TV 

Varje söndag, året runt, 

sänder Sveriges Television 

(SVT) en gudstjänst 

från någon av landets 

många kyrkor. SVT:s 

ambition är att visa den 

geografiska och ekumeniska 

bredd som finns i 

landets kyrkoliv. Vill du 

se en gudstjänst i efterhand 

kan du göra det på: 

www.svt.se/gudstjanst 

Radio P1 

Gudstjänsten är ett av 

Sveriges Radios äldsta 

program. Det sändes 

första gången den 1 

januari 1925 från Klara 

kyrka i Stockholm. Sändningarna 

ska så långt 

det är möjligt avspegla 

variationen i svenskt 

gudstjänstliv. 

Programmet sänder 

också gudstjänster som 

innehåller möten mellan 

religioner. Så arbetar 

många kyrkor runt om i 

Sverige och i Europa för 

att främja religionsdialog. 

Du hör gudstjänster från 

olika platser i Sverige 

varje söndag klockan 11 

i P1. 

Källa: sverigesradio.se, svt.se 

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT 

Dagens Nyheters granskning av 

arbetsmiljön i Svenska kyrkan fick stor 

uppmärksamhet i slutet av förra året. 

Bakom rubriker om missförhållanden 

och avgångsvederlag i miljonklassen 

finns människoöden som måste tas på 

allvar, konstaterar ärkebiskopen Antje 

Jackelén. 

– Svenska kyrkan ska vara en bra 

arbetsplats. Visar det sig att det trots de senaste årens 

satsningar på arbetsmiljöfrågor finns grava missförhållanden 

måste vi jobba ännu hårdare med frågan, säger hon. 

Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000 

anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare. 

Forskning visar att organisationer som arbetar med människor 

följer samma mönster vad gäller stressrelaterade 

sjukdomar. 

– Det är fantastiskt att få arbeta med människor och 

mänskliga relationer, men det är också påfrestande. Den 

som arbetar i kyrkan använder sig själv och sin tro som 

arbetsredskap och det kan vara både på gott och ont. Den 

som brinner kan också bränna och brännas, avslutar ärkebiskopen. 

 

Källa: svenskakyrkan.se 

AV KARIN ROSVALL 

Arbetsmiljön 

i kyrkan 

kan bli bättre 


VI GILLAR 

inspiration från vår samtid 


mötesplats 

Malmö Live 

Mitt i Malmö, på en tomt som inte för så länge 

sedan stod helt öde, håller en ny mötesplats på 

att växa fram. Malmö Live är ett helt nytt kvarter 

där kulturen kommer att stå i fokus. Kärnan i huset 

blir konsert- och kongressverksamheten. Men 

det ska också finnas rum och ytor för publikföreställningar, 

utställningar, föreläsningar, caféer, 

restauranger och spontana möten. Dessutom 

byggs kontor och bostäder. Bygget är på 56 000 

kvadratmeter. Invigning den 4 juni i år. 

Malmö Live är ett grönt och hållbart projekt. 

Målsättningen är att utveckla området med så 

lite miljöpåverkan som möjligt. Bland annat 

genom att minska energianvändningen och utnyttja 

lokal energi som bergvärme, solenergi och 

vindkraft. 

Närheten till Citytunneln och Centralstationen 

gör det enkelt att resa kollektivt. Gröna tak 

tar upp och fördröjer dagvatten och bidrar till 

biologisk mångfald. Solceller täcker delar av fastigheternas 

behov. Matavfallet tas om hand för att 

bli biogas och på taken finns holkar för pilgrimsfalkar 

som hjälper den sällsynta fågelarten att 

häcka. 

Malmö Live kommer att certifieras enligt det 

internationella miljösystemet LEED (Leadership in 

Energy and Environmental Design) och de siktar på 

den högsta nivån Platina. Faktorer som materialval, 

inomhusmiljö, design och vattenförbrukning 

vägs in i bedömningen. Huset byggs också i 

enlighet med Miljöbyggprogram Syd Klass A. 

Bild: Shutterstock 

ledarskapsprogram 

Anna Lindh-akademin 

Malmö Högskola startar i år ett nytt ledarskapsprogram 

för framtida ledare inom näringslivet, den idéburna sektorn* 

samt den offentliga sektorn. Den nyinstiftade Anna 

Lindh-akademin skall i samverkan med internationella 

världsledande experter och inspiratörer utveckla ledarskapet 

för mänskliga rättigheter och demokrati i en global 

kontext. 

* exempelvis ideella föreningar, trossamfund eller stiftelser. 

Källa: Region Skåne 

mah.se annalindhsminnesfond.se 

Bild: Pressbild 

sociala medier 

Solidaritet med EU-migranter 

Solidaritet med EU-migranter är ett Malmöbaserat politiskt 

nätverk som arbetar med både akuthjälp och långsiktiga 

lösningar för Malmös hemlösa EU-migranter. Nätverket 

samlar bland annat in kläder, mat och tält. Målet är att 

EU-migranterna ska få en bättre tillvaro och ett humant 

bemötande. Nätverket består av människor som delar övertygelsen 

om att rättvisa och solidaritet även måste gälla 

dem som hamnar mellan EU-byråkratins stolar. 

På fb-sidan publiceras artiklar om orsaker till fattigdomen 

i Östeuropa och den utveckling som vi nu ser i 

bland annat Sverige. 

Nätverkets avsikt är att agera praktiskt och politiskt för 

att visa att alla har rätt till tak över huvudet, skydd undan 

förföljelse och ett drägligt liv och att ingen ska förnekas 

detta utifrån idéer om etnicitet eller härkomst. 

JESUS SA: 

"Sannerligen, vad ni har 

gjort för någon av dessa 

minsta som är mina bröder, 

det har ni gjort för mig." 

(Matt 25:31-40) 

 

facebook.com 



TROVÄRDIGT TEMA BÖN 

Ditt hjärtas samtal 

Bönen är hjärtats samtal med Gud. Bönen kan vara ett rop i 

förtvivlan eller ett uttryck för tacksamhet. Bönen kan vara ett sätt 

att gråta eller att förundras. Ofta är bönen ett sätt att stärka och 

bevara hoppet. Bönen har inga gränser. Vi kan be var som helst, när 

som helst och på vilket språk som helst. 

Text: Ida Wreland, Karin Rosvall, Göran Engström samt text från Svenskakyrkan.se 

Ida Wreland, gymnasiepräst i Svenska kyrkan i Malmö 

Frågor och svar om bönen 

HUR FÖRKLARAR DU VAD BÖN ÄR 

Man kan säga att bön är ditt hjärtas samtal med 

Gud, som kan se ut på en massa olika sätt. En 

bön kan innehålla många ord och vackra formuleringar, 

men den kan också vara helt ordlös. Det 

finns inga regler för hur en bön ska eller bör se ut 

eller vad du kan be om eller för. Ibland kan en bön 

vara ett förtvivlat rop på Gud och ibland en stilla 

viskning eller en tanke och ibland ett ljus som du 

tänder i en kyrka eller någon annanstans. När jag 

själv känner att mina ord inte räcker till eller när 

det är svårt att be brukar jag tänka på en låttext 

som går: ”Jag har svårt för att be, men mitt liv är 

en bön” och det brukar ge mig tröst. Bara att andas 

är en bön. 

VARFÖR BER MAN 

Det beror på vem du frågar och i vilken situation 

det är. Man kan be för att man behöver stöd och 

hjälp i en svår tid i livet. Men man kan också be 

för att man känner tacksamhet över livet och allt 

man får uppleva. Du har säkert hört hur människor 

som befunnit sig i en akut krissituation och 

som efteråt har sagt att de inte är troende eller så, 

men i den situationen så kunde de inte göra något 

annat än att be till Gud. Många känner att bönen 

bär i svåra stunder. 

KAN MAN FÅ BÖNESVAR 

Jag tror att Gud hör våra böner. Men jag tror inte 

att Gud är som ett trollspö eller trollformel som 

man kan använda för att få allt man ber om. Det 

finns många människor som kan berätta att de 

"JAG HAR SVÅRT FÖR 

ATT BE, MEN 

MITT LIV ÄR EN BÖN” 

fått bönesvar, samtidigt finns det nog lika många 

som kan berätta om hur de bett och bett, men inte 

upplevt att de fått något bönesvar. Fast det har de 

kanske fått ändå, fast på ett annat sätt än vad de 

själva hade tänkt. För mig är det ett bönesvar när 

du känner att bönen bär dig. 

”BÖN BÄR” – VAD MENAS MED DET 

Att när du ber så upplever du på något sätt Guds 

närvaro i ditt liv eller i just den stunden. Att bönen 

i sig ger en känsla av trygghet, lugn, värme eller 

någon annan bra känsla du får när du ber. Ungefär 

som när du berättar något jobbigt för en annan 

människa, så känns det lite lättare efteråt eftersom 

du fått dela dina bördor med någon annan. 

GÅR DET TRENDER I ATT BE 

Det gör det säkert. En trend som vi ser idag är 

att man ber för varandra på sociala medier. Man 

kan också skicka eller tar emot exempelvis en 

godnattbön via en app i mobilen. Jag har också 

märkt att flera av mina vänner eller församlingar 

lägger ut böner på t ex Facebook eller Twitter. 

Detta är särskilt vanligt om det hänt något särskilt 

i Sverige eller världen, vid t ex en katastrof eller 

som vid regeringskrisen som blossade upp i början 

av december. 

TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 9


Fakta om bönen 

SKRIV DIN 

EGEN BÖN! 

På svenskakyrkan.se 

kan du skriva din 

egen bön anonymt 

och välja vilken kyrka 

du vill skicka den till. 

På hemsidan kan du 

också chatta med en 

präst och där fråga om 

prästen kan be för dig. 

Testa! Ofta känns det 

bra och fint efteråt. 

BÖNESTUND 

06 

BÖN I GUDSTJÄNSTEN 

Hjärtats samtal med Gud kan också ta sig uttryck 

i den gemensamma bönen i Gudstjänsten. Där bär 

I VARDAGEN 

vi fram vår bön av tacksamhet över allt gott Gud ger, vår 

bön om förlåtelse för det som gått fel i livet, och vår bön för världen och 

03 

varandra. Där ber vi också den bön som Jesus lärde sina lärjungar att be. 

Det är bönen Vår Fader. 

Samtal med Gud sker mitt i vardagen, kanske mellan hem, jobb eller 

skolan. Tidigt om morgonen, i stillheten på kvällen eller på natten. För många 

VårFader 

människor är riten kring bönen viktig, att till exempel få tända ett ljus eller 

knäppa sina händer och bli stilla en stund. Det kan man göra i en kyrka eller 

15 

hemma. Andra ber sina böner i vardagens brus, i bilen, på jobbet eller under 

en rask promenad. Naturen är för många ett ställe att också bli stilla och 

känna att det finns något större än oss själva och den värld vi lever i. Den 

dagliga rytmen ser olika ut för alla människor och bönen är en gåva som är 

oberoende av tid och plats. 

VÄRLDSBÖNDAG 

6 MARS 2015 

JESUS: 

Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, 

bulta och dörren skall öppnas för er. 

Matteus 7:7-11 

För barn 

Gud, som haver barnen kär, 

se till mig som liten är. 

Vart jag mig i världen vänder, 

står min lycka i Guds händer. 

Lyckan kommer, lyckan går. 

Du förbliver Fader vår. Amen. 

SINNESRO 

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod 

att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden” 

BÖNEN 

Vår Fader, du som är i himlen. 

Låt ditt namn bli helgat. 

Låt ditt rike komma. 

Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. 

Ge oss idag det bröd vi behöver. 

Och förlåt oss våra skulder, 

liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. 

Och utsätt oss inte för prövning, 

utan rädda oss från det onda. 

Ditt är riket, 

din är makten och äran, 

i evighet. 

Amen. 

Många gånger 

kan det vara svårt 

att veta hur man ska 

formulera sig i bönen. Man 

vet att man vill be men inte 

riktigt hur. Då kan man 

ta hjälp av de tre orden 

TACK, HJÄLP OCH 

FÖRLÅT. 

I Vår Fader visar Jesus att Guds relation till oss är sådan att vi kan tala 

med Gud som till en förälder som lyssnar på sitt barn och vill ge det 

allt gott. Vår Fader kan sägas vara en sammanfattning av all bön. 

OM BÖNEN INTE RÄCKER 

Ibland är livet jobbigt. Då kan bön vara ett sätt att få hjälp och kraft 

från Gud. Men ibland räcker inte det. Du känner att du behöver 

någon att prata med, en närvarande människa. I alla Svenska kyrkans 

församlingar finns utbildade människor att prata med. Om du vill 

komma i kontakt med en församling, kan du ringa eller mejla dit. 

Kristna har en världsböndag som 

alltid infaller första fredagen i 

mars. Över 170 länder medverkar 

och deltagarna ber på 

över 1 000 olika språk. Tanken 

bakom Världsböndagen är att 

visa tacksamhet över hur den 

kristna tron förenar 

människor världen 

över, oavsett 

nationstillhörighet. 

Sverige har 

varit delaktiga 

i världsböndagen 

sedan 

1933. Var 

med och 

fira i din 

kyrka den 

6 mars! 



Ett liv i bön 

Hur är det att leva sitt liv i avskildhet och bön 

Trovärdigt begav sig till Sankt Dominikus kloster 

– Rögle kloster – utanför Södra Sandby för en 

pratstund med syster Céline. För 25 år sedan 

lämnade hon det hektiska storstadslivet och jobbet 

som danslärare i Paris för att bli nunna. 

På utsidan ser byggnaden inte alls 

ut som man tänker sig ett kloster. 

En vitkalkad skånelänga från förra 

sekelskiftet, byggd i vinkel och 

med en modern tillbyggnad i glas 

som fungerar som entré. 

Syster Céline bär en ljus fotsid 

ordensdräkt och den traditionella 

slöjan för nunnor. Längs sidan av 

dräkten hänger ett långt pärlband, 

rosenkransen. 

Syster Céline kommer från 

Alsace i Frankrike. Hon växte upp 

i en, som hon själv beskriver det, 

”from familj”. 

– Mina föräldrar var djupt troende 

och försökte verkligen leva efter 

evangelierna. Som barn älskade jag 

Jesus, berättar syster Céline. 

Efter tonåren hände något. Syster 

Céline flyttade till Paris för att studera. 

Hon lämnade tron bakom sig. 

Studierna, vännerna och dansen tog 

en allt större plats i hennes liv. 

– Jag levde så i fem år, sedan 

hände något. Alla mina vänner i 

Paris flyttade och jag kände mig 

väldigt ensam. Paris kan vara en 

mycket svår stad att leva i. 

– Vid ett tillfälle, när mina 

föräldrar var på besök, följde jag 

med dem till en kyrka. Jag bara grät 

och grät. Inte för att jag var ledsen, 

utan för att Gud rörde vid mig. Jag 

kände så starkt att detta inre liv som 

jag tidigare fått uppleva inte går att 

ersätta med något annat, berättar 

syster Céline. 

 

12 TROVÄRDIGT NR 1 2015 13


Rosenkransen är en meditation 

över evangeliet, betraktad genom 

jungfru Marias blick. 

Rögle kloster 

tisdag 

till fredag: 

Besöket i kyrkan födde en längtan 

att hitta tillbaka till den kristna tron. 

Men det skulle ta tre hela år att nå 

ända fram. 

– Jag deltog i en reträtt (bön eller 

mässfirande där deltagarna i lugn 

och ro fokuserar på Gud genom bön; 

reds anm), där vi mediterade över 

en speciell text. Plötsligt kände jag 

att Guds ord var levande och att det 

talade direkt till mig. Efter det följde 

en tre månader lång tortyr, det var en 

enorm kamp. Jag ville ju gifta mig och 

skaffa många barn. Att gå i kloster 

ingick inte i mina planer, berättar syster 

Céline. 

En tidig morgon, efter en lång natt 

av tillbedjan då hon försökt urskilja 

vad Gud verkligen ville med hennes 

liv, förstod hon. 

– Jag sa ja till Gud. På en gång 

försvann all min oro. 

Det är drygt 25 år sedan nu. Syster 

Céline sökte sig till ett kloster utanför 

Montpellier i Frankrike. Där bodde 

hon i 14 år innan hon flyttade till 

klostret i Rögle. 

BER OM FRED OCH FÖRSONING 

Med så mycket tid i bön – vad finns 

det egentligen kvar att be om 

Syster Céline berättar att det finns 

en del grundläggande saker som de 

alltid återkommer till, exempelvis 

den helige ande. 

– Jesus sa att herren alltid kommer 

att ge den helige ande till dem som ber 

honom om den. Men vi ber också om 

mer konkreta saker, det kan vara något 

man önskar för egen del eller för andra. 

Vi ber om fred och försoning och allt 

gott som herren vill ge oss. 

FRÅN RÖGLE KLOSTERS HEMSIDA: 

"Livet i ett kloster får inte uppfattas som en tråkigt inrutad rutin som 

man tvingas att underkasta sig, utan snarare som ett hemligt och spännande 

”rum” där Gud äntligen får plats att tala och verka. Just därför 

att allt går ut på att ge plats för Gud i livet är tystnaden så viktig, och 

det behövs en daglig ordning för att man överhuvudtaget skall kunna 

be tillsammans. Men ordning är inte något tråkigt och tungt, utan något 

vackert som gör att människor kan leva tillsammans och skapa ett gemensamt 

liv! Ordet kosmos betyder ”vacker ordning”; hela skapelsen och 

hela universum är vackert ordnat av Gud." roglekloster.se 

– För egen del brukar jag be att 

Gud ska ge mig vishet och ödmjukhet. 

Jag är priorinna i klostret och det 

innebär ett visst ansvar. Jag ber att jag 

ska få det jag behöver för detta uppdrag, 

så att jag inte blir ett hinder för 

Herrens handling trots mina synder 

och tillkortakommanden. Jag avslutar 

alltid mina böner med orden ”Herre, 

så som du vill”, för jag vet att om det 

sker som han vill så är det alltid det 

bästa, säger syster Céline. 

Åren i kloster har fördjupat syster 

Célines relation med Gud. Vissa 

dagar upplever hon Guds närvaro 

mer än andra. Bönen är visserligen 

en väldigt central del av klosterlivet, 

men det är inte där hon vanligtvis 

upplever Guds närhet mest. 

– Den blir ofta starkast i de små 

detaljerna, i vardagliga händelser och 

i möten med andra människor. Det 

Syster Céline lämnade 

storstadslivet i Paris för att bli 

nunna för 25 år sedan. 

kan vara små ingivelser och bekräftelser 

som skapar en återknytning i mig, 

något som en människa säger eller ett 

bibelord som kommer till mig. 

NATUREN GER KRAFT 

Rögle kloster ligger ute på landet, 

omgivet av vacker natur. Syster Céline 

berättar att hon tycker mycket om att 

vara ute. 

– Naturen ger mig kraft. Det kommer 

spontant till mig att jag ber när 

jag är ute. Det är ett kapell där ute, 

hela skapelsen. 

Rögle kloster tar även emot gäster 

utifrån. Människor med olika bakgrund 

– gamla och unga, fattiga och 

rika – som är i behov av en eller ett 

par dagars timeout från det vanliga 

livet. 

– Det har blivit mer och mer populärt 

med dessa reträtter. Alla som 

kommer hit är inte troende. En del är 

sökande. Många kommer för att de är 

utmattade och har förlorat kontakten 

med sig själva. De söker efter meningen 

med livet, även om de inte alltid 

uttrycker det så. 

– Vi får ofta höra att det är så 

fantastiskt här, att de får ut så mycket 

av att komma hit trots att vi inte gjort 

något speciellt. Vi kanske knappt har 

pratat med dem. Jag tror att det finns 

en vila och harmoni i själva bilden, att 

få se en kommunitet som ber tillsammans. 

Det är det enkla och det äkta. 

DANSAR FÖR GLÄDJEN 

Har hon då aldrig saknat det gamla 

livet, dansen, människorna och storstadspulsen 

i Paris, allt det som var en 

så viktig del av henne förut 

– Nej. Jag tyckte jättemycket om det 

då, men känner mig färdig med det. 

Fast de senaste åren har jag faktiskt 

börjat igen, numera händer det att jag 

dansar lite för mig själv på kvällarna. 

För min egen skull och för glädjen, 

säger syster Céline. 

06.40 Tillbedjan 

i kapellet, cirka en 

timme. 

07.45 Laudes - en 

halvtimmeslång 

gudstjänst där 

systrarna lovsjunger 

skapelsen och 

den nya dagen 

som hänvisar till 

påskmorgonen. 

11.50 Rosenkransen 

- en 

meditation över 

evangeliet betraktad 

genom jungfru 

Marias blick. 

12.10 Middagsbön. 

Kort bön som 

påminner oss om att 

vår dag verkligen är 

given till Gud. Det 

är också den tid på 

dagen då solen står 

som högst, och vi 

påminns om att hela 

vårt liv står under 

hans blick och ljus. 

16.50 Oratio. 

Tyst bön i cirka en 

halvtimme. 

17.30 Vespermässa. 

Det är dagens 

största gudstjänst 

och innehåller 

både predikan och 

nattvard. Alla andra 

gudstjänster under 

dagen är ett slags 

eko av den. Att 

mässan ligger sist 

på kvällen är för att 

även utomstående 

ska kunna delta. 

19.30 Lectio 

divina - stillsam 

kontemplativ bön 

med utgångspunkt i 

de heliga skrifterna. 

20.40 

Kompletorium - 

överlåtelse av dagen 

och livet i Guds 

händer. 



Även som präst är det lätt att fastna i 

praktiska vardagsgöromål på jobbet. 

I fördjupningsgruppen ges möjlighet 

till både reflektion över andlighet 

men framförallt eftertanke hur vuxna 

människor som söker andlighet och 

Gud i kyrkan kan bemötas på ett bättre 

sätt än vad som görs idag i Malmö, 

menar Peter Englund. 

Det kan tyckas 

självklart. Att 

det inom kyrkan 

– för kyrkans 

eget folk, präster 

och diakoner – 

ska finnas utrymme att reflektera 

över andliga frågor och vad det 

egentligen innebär att vara kristen. 

Men Peter Englunds erfarenhet 

är en annan. Han menar att han 

och hans kollegor alldeles för ofta 

fastnar i det praktiska arbetet, och 

att den andliga fördjupningen sätts 

på undantag när de hela tiden 

förväntas producera åt andra. 

– Tyvärr är det väldigt lätt att 

drunkna i det praktiska församlingsarbetet. 

Sedan i höstas är Peter Englund 

samordnare för en nystartad grupp 

med inriktning på andlig fördjupning. 

I gruppen finns representanter 

för alla Malmös församlingar. 

Totalt rör det sig om sju personer, 

både präster och diakoner. 

– Vi träffas en gång i månaden 

för att i lugn och ro fundera över 

frågor som har med andlig fördjupning 

och vuxenvägar till tron 

att göra. Det är ett jättespännande 

uppdrag vars syfte är att finna 

former för hur Malmös kyrkor 

utifrån sina lokala förutsättningar 

ska arbeta med andlig fördjupning, 

förklarar Peter Englund. 

ANDLIGA UPPLEVELSER 

Vad är då andlighet Peter Englund 

håller med om att det är ett väldigt 

vitt begrepp som kan betyda 

Kyrkan ska bli bättre 

på att fånga 

upp andliga sökare 

Vad innebär det att leva som kristen Det är en fråga som allt fler 

Malmöbor ställer sig enligt Peter Englund, präst i S:t Johannes 

församling och ledare för en nystartad samordningsgrupp för 

andlig fördjupning. På sikt vill Peter Englund skapa ett kyrkligt 

centrum dit människor som vill dyka djupare in i den kristna tron 

ska kunna vända sig. 

många olika saker. För en del är 

andliga upplevelser förknippade 

med litteratur, teater och konst. 

För andra kan det vara stämningen 

på en rockkonsert eller 

en fotbollsmatch. 

– Man behöver inte alls vara 

kristen eller medlem i kyrkan för 

att vara andlig. Men från kyrkans 

sida har vi ett särskilt ansvar att 

definiera andlighet utifrån vår 

tro. 

Peter Englund tycker sig märka 

ett ökat intresse för andliga 

frågor bland Malmös invånare. 

Oavsett om man har det bra eller 

dåligt ställt ekonomiskt, så finns 

det en längtan efter något mer än 

det materiella. Människor söker 

andra svar, något som märks inte 

minst i kyrkorna där vuxendopen 

och inträdet av vuxna ökat 

de senaste åren. 

Peter Englund liknar det 

andliga sökandet vid en resa, där 

människor kryssar fram mellan 

olika andliga traditioner för att 

till slut landa i en nyfikenhet på 

den kristna tron. 

– Man vill veta vad tron på 

Gud egentligen handlar om, och 

så finner man en väg in i kyrkan 

och den kristna gemenskapen. 

För att fullt ut kunna förstå vad 

den kristna tron innebär krävs 

enligt Peter Englund en viss 

grundkunskap. Det är kyrkans 

uppgift att tillhandahålla den 

kunskapen. 

VUXNA SÖKARE ÖKAR 

Ett av målen med den andliga 

fördjupningsgruppen är att 

skapa en bättre beredskap, så att 

GUDS NÄVARO 

FINNS PÅ SÅVÄL EN 

FOTBOLLSMATCH 

SOM I NATUREN 

man kan fånga upp de andliga 

sökare som knackar på kyrkans 

dörr. Det är lite si och så med 

den beredskapen idag, menar 

Peter Englund. 

– Vi har varit bra på att berätta 

om den kristna tron för barn och 

ungdomar, men sämre när det 

gäller de vuxna, säger han. 

I första skedet handlar det 

enligt Peter Englund om att hitta 

former för hur man arbetar med 

de vuxna sökare som redan finns 

i kyrkan och som vill fördjupa sig 

i sin tro. Sedan är det naturligtvis 

önskvärt att arbetet får ringar på 

vattnet, och att man även ”når 

utanför kyrkorna”. 

En tanke Peter Englund har är 

att skapa ett kyrkligt centrum för 

andlig fördjupning i Malmö. Där 

ska man kunna erbjuda allt från 

retreater och stilla dagar 

till kurser i kristen 

tro som vänder sig både 

till kyrkans anställda, 

personal och förtroendevalda, 

och allmänheten. 

– Det skulle kännas 

fantastiskt om vi kunde 

erbjuda något sådant. Med den 

nya organisationen av Svenska 

kyrkan i Malmö på plats tror jag 

att förutsättningarna finns. 

Peter Englund påpekar att 

mötet med det heliga inte behöver 

ske i kyrkan. För egen del 

kan han uppleva Guds närvaro 

på många olika platser. 

– Det kan vara i kyrkan i 

samband med nattvarden, men 

det kan också vara i naturen eller 

i mötet med andra människor. 



Dansen blir till bön 

Måndag kväll i Kirsebergskyrkan. Klockan är lite över sex och Pia 

Lamberth tömmer främre delen av kyrkan. Altaret och den stora bruna 

flygeln knuffas åt sidan. Om en liten stund kommer ett tiotal personer 

att röra sig rytmiskt till toner från Mellanöstern och Balkan. 

Pia Lamberth har 

lett Heliga danser 

i över 20 år. 

Intresset har vuxit 

mycket de senaste 

åren, berättar hon. 

– Det här är ett perfekt golv för dans, 

konstaterar Pia Lamberth och drar 

med skosulan över brädgolvet. 

Pia Lamberth är sedan 20 år tillbaka 

ledare och ledarutbildare i ”Heliga 

danser”, en dansform med urgamla 

traditioner och stark förankring i 

flera kulturer och religioner. 

Numera har dansen även en 

stark ställning i Svenska kyrkan. I 

samband med stora högtider som 

påsk och Allhelgonahelgen är den 

ett vanligt inslag i gudstjänster och 

mässor. Dessutom lockar studiecirklar 

i Heliga danser – som den 

här i Kirseberg – varje vecka många 

deltagare. 

Så har det dock inte alltid varit, 

berättar Pia Lamberth. Under lång 

tid trängdes dansen undan för att ge 

plats åt det intellektuella samtalet. 

– Man la allt fokus på huvudet. 

I kyrkan skulle man sitta stilla och 

förstå snarare än uppleva något. 

I början av 1990-talet bjöds det 

på nytt upp till dans i kyrkan. Det 

var tack vare prästen Maria Rönn, 

som började arrangera kurser i 

heliga danser. Tydligen fanns det ett 

uppdämt behov, för dansen spred 

sig snabbt över landet. Inte minst i 

Skåne var kyrkorna snabba med att 

upplåta sina lokaler. 

Strax innan halvsju börjar deltagarna 

droppa in i kyrkan. Det är 

kvinnor från 30 år och uppåt. Efter 

att ha hängt av sig ytterkläderna, 

bytt vinterstövlar och tunga kängor 

mot mer dansvänliga skor, samlas de 

i en cirkel. När musiken startar fattar 

de varandras händer. Cirkeln börjar 

röra på sig åt sidan, in mot mitten 

och ut igen. 

Med jämna mellanrum stoppar 

Pia Lamberth musiken och kommer 

med nya instruktioner. Stämningen 

är glad och förväntansfull. 

Deltagarna träffas i kyrkan varannan 

vecka, oftast är de mellan tio och 

tjugo personer. Långt ifrån alla är 

troende, men det finns en andlighet i 

dansen som man inte kommer ifrån, 

konstaterar Pia Lamberth. 

– Dansen är så mycket större 

än vad kyrkan är. Det har dansats 

i alla tider och i alla kulturer, långt 

innan kristendomen såg dagens ljus. 

Ibland får vi höra att dansen skulle 

vara ett nytt och kul inslag i svenska 

kyrkan. Men så är det ju inte, det är 

bara det att den glömdes bort under 

några hundra år, säger hon. 

Heliga danser har en hel del gemensamt 

med traditionella folkdanser, 

men skiljer sig från den moderna 

dansen i ett väsentligt avseende. 

– Det här är ingen utlevande 

dans, som rituell eller frigörande 

dans. Här kommer dansen till kroppen, 

istället för tvärtom. 

TILLIT ÖVAS 

Namnet till trots, så särskilt heliga 

är inte danserna. Åtminstone inte 

om man med helig menar kyrklig 

eller helgonlik. Istället pratar Pia 

Lamberth om helig i bemärkelsen 

hel och helande. 

– Svenska kyrkan har inte patent 

på helighet, konstaterar hon. 

På samma sätt som det inte finns 

åhörare till psalmsången eller den 

gemensamma bönen i en gudstjänst, 

finns det heller inga åskådare till 

Heliga danser. Rent praktiskt består 

dansen av enkla upprepade rörelser 

och stegkombinationer som i de flesta 

fall utförs hand i hand, antingen i 

cirkel eller som en långdans. 

Cirkeln är central eftersom den 

gör alla deltagarna till viktiga länkar, 

förklarar Pia Lamberth. 

Tillsammans ger cirkeln en 

bärighet som står över de 

enskilda delarna. 

Deltagarna står i mitten, 

mellan två personer, samtidigt 

som de utgör ett stöd åt 

dem som står bredvid. 

– I grunden handlar Heliga 

danser om att öva tillit, 

att inte släppa taget även om 

man märker att de andra gör 

något helt annat med fötterna. 

KAN DANS VARA BÖN 

Ja visst, svarar Pia Lamberth. 

– En vanlig föreställning är att 

bön måste vara något långsamt och 

stillsamt, men så är det ju inte alls. 

Bön handlar mycket om rytm och 

mantran, till exempel en sångrad 

eller några danssteg som upprepas. 

Influenserna till Heliga danser 

CIRKELN ÄR CENTRAL 

EFTERSOM DEN GÖR 

ALLA DELTAGARNA TILL 

VIKTIGA LÄNKAR 

kommer från hela världen. Gamla 

danstraditioner blandas med ny 

koreografi. De allra äldsta danserna 

kommer enligt Pia Lamberth från 

folk som inte har något hemland. 

– För människor som inte har 

någonstans att bo blir traditionerna 

extra viktiga. Det är ett sätt att bära 

med sig sin identitet. Se på de 

armeniska, judiska och inte minst 

Visst kan dans vara bön. Men så 

speciellt heliga i bemärkelsen kyrklig 

eller helgonlik är inte de heliga 

danserna, säger Pia Lamberth. 

romska kulturerna, där har dansen 

en väldigt central roll. Samma sak 

gäller i Malmö, det finns nog inte en 

invandrarförening som inte har dans 

på sitt program. 

Pia Lamberth har själv alltid tyckt 

om att dansa. Intresset för Heliga 

danser väcktes när hon anmälde sig 

till en kurs i – som hon trodde 

– meditation för kvinnor. 

– Jag hade väl läst beskrivningen 

slarvigt. Jag kopplade inte att kursen 

hade med dans att göra, men väl där 

var det väldigt mycket av den varan. 

Jag blev helt såld, berättar hon. 

Numera finns det ett stort stöd 

för dans i olika former inom kyrkan. 

Lunds stift är ett av de mest aktiva. 

I Malmö arrangeras kurser i 

Kirseberg samt Fosie- och Kulladals 

församling. Även i Lund, Höllviken 

och Skurup dansas det mycket. 

INTRESSERAD AV ATT VARA MED 

Den nya dansterminen startar 26/1 2015. Läs mer på studieförbundet Sensus [sensus.se] eller 

Svenska kyrkan i Malmö. [svenskakyrkan.se/malmo] Kontakt: pia.lamberth@sensus.se 

18 TROVÄRDIGT NR 1 2015 19

TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR 


SEPTUAGESIMA 

Parkettplats i himlen 

Föreställ dig att du gett upp allt du äger och har för att vandra med 

Jesus i tre år. Du hoppas säkert på en stor belöning eller en parkettplats 

i himlen. Han har hjälpt folk till höger och vänster utan att by 

sig om vem eller vad det var för människor. Borde han inte gilla sina 

lärjungar lite mer än kreti och pleti Då kommer förklaringen om Jesus 

affärsmodell. Han säger: det spelar ingen roll om du slitit halvt ihjäl 

dig hela dagen eller enbart jobbat en timme eller två, lönen kommer 

att bli densamma… 

Du hade kanske blivit lika galen som arbetarna i bibeltexten. Men 

detta är Guds natur och handlar egentligen inte om något annat än 

en galen vild nåd. Det spelar ingen roll vad eller vem du är. Du är 

innesluten i denna nåd. 

1 

FEB 

Dagens rubrik 

Nåd och tjänst 

Gammaltestamentlig 

läsning 

Jeremia 9:23-24 

Episteltext 

Första Korinthierbrevet 1:1-3 

Evangelium 

Matteusevangeliet 20:1-16 

MIDFASTOSÖNDAGEN 

Jag – ett under! 

15 

MAR 

DELA GUDS GÅVOR 

TEXT: KENTH CARLSSON, PRÄST I HYLLIE KYRKA 

På ett gratulationskort kunde man läsa."Älskling, du är svaret på 

mina böner." När man sedan tittade på insidan, stod det skrivet 

"Du är inte exakt vad jag bad om, men tydligen är du svaret”. 

Bön är ett annat ord för samtal med Gud. De flesta berättelser i 

bibeln förutsätter detta samtal mellan människa och Gud. Det 

förutsätter att vi även stannar upp och lyssnar. 

Den som kräver ett under för att kunna tro kommer ändå aldrig att 

kunna hantera det tvetydiga i undret. Tron däremot ser hela livet 

som ett äventyrligt solbelyst under. Är det inte fantastiskt att du lever 

Att du kan se, höra och tala 

Vad har då Gud gjort för mig Gett mig livet och det dagliga 

brödet och människorna att leva tillsammans med och älska. Det är 

ett under att leva, det är ett under att vara människa. Det är ett under 

att höra evangeliet - forntida ord som kastar ljus över mitt liv, idag 

och intill min sista stund. Därför ställer berättelsen idag en mycket 

närgången fråga. Den handlar inte om hur vi vill förklara bespisningsundret, 

snarare hur vi vill förklara varför bespisningsundret 

inte sker bland oss idag I evangeliet är brödet en gåva och en uppgift. 

Det ska tas emot, men det ska också delas. 

Dagens rubrik 

Livets bröd 


läsning 

Andra Kungaboken 4:42-44 

Episteltext 

Andra Korinthierbrevet 9:8-10 

Evangelium 

Johannesevangeliet 6:1-15 

TREDJE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDAGEN 

Stamp på stortån 

Det spelar nog ingen större roll, vilket samfund eller religion man än 

tillhör så är man stolt över den. Det känns kanske naturligt att min 

tro och tradition är den enda rätta. I dagens bibeltext berättar Matteus 

att en romersk officer, med andra ord – en hedning, kommer till 

Jesus och ber om hjälp. Lärjungarna blev säkert förvånade över att 

han överhuvud taget ville hjälpa honom – men berättelsen slutar inte 

där – för nu kommer det hårda stampet på stortån. Jesus konstaterar: 

Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. Skulle en hedning 

ha starkare tro än lärjungarnas och gudsfolkets Författaren vill under alla 

omständigheter visa på att lärjungarna måste lämna sina etniska och 

kulturella fördomar för att kunna uppfylla sitt uppdrag. En tro som är 

inkluderande är nödvändig även om den kanske kräver mer. 

25 

JAN 

Dagens rubrik 

Jesus skapar tro 


läsning 

Första Kungaboken 8:41-43 

Episteltext 

Romarbrevet 1:16-17 

Evangelium 

Matteusevangeliet 8:5-13 

JUNGFRU MARIA BEBÅDELSEDAG 

Gud är oss nära 

När hade du en änglauppenbarelse eller hörde Gud tala till dig senast Förmodligen 

har det inte hänt så väldigt ofta. När Maria fick sin uppenbarelse, 

står det att änglauppenbarelser var ovanliga och att Guds röst 

inte hade hörts på långa tider. På den tiden hade man en bild av Gud, 

som en Gud som i bästa fall inte brydde sig om folket och i sämsta 

fall var en grym Gud som hela tiden ville straffa människorna i deras 

orättfärdighet. Det är väl ungefär som det är idag När läget i Israel var 

som mörkast, fick Maria klart för sig vad Gud ville göra, vilket resulterade 

i den väldiga bekännelsen i dagens bibeltext. Vad var då Guds svar 

på människans rop Det barn hon själv gick och bar på. För mig talar 

detta om en Gud som inte är långt borta och ouppnåelig, snarare att 

Gud är oss nära och möter oss just i vår litenhet och hjälplöshet. 

22 

MAR 

Dagens rubrik 

Guds mäktiga verk 


läsning 

Jesaja 7:10-14 

Episteltext 

Romarbrevet 8:1-4 

Evangelium 

Lukasevangeliet 1:26-38 


TROVÄRDIGT MILJÖ 

JOHAN TYRBERG: 

ATT "VARA 

KYRKA" 

Namn: Johan Tyrberg 

Familj: Hustrun Katharina och barnen Anna, 23, Sofia, 21, Jacob 18. 

Karriär: Prästvigdes 1990 för Lunds stift. Kyrkoherde och kontraktsprost. 

Sedan 2007 verksam i Karlshamn. Kyrkoherde i Frankfurt am Main, Svenska 

kyrkan i utlandet 2002-2007.Engagerad i båtklubben och scouterna. 

Orienterade i lumpen och i skolan. Medlem i Rotary och i en vinförening. 

Ett begrepp och en uppmaning 

som hörs allt oftare är att 

Svenska kyrkan ska ”vara kyrka”. 

Men vad innebär det egentligen 

Vi frågade nya biskopen i Lund, 

Johan Tyrberg. 

– Att ”vara kyrka” för mig betyder att vi 

ska fortsätta det samtal och arbete som 

lärjungarna påbörjade, vi ska förmedla hopp 

om evigt liv och berätta om vad Gud har 

gjort för oss genom Jesus. Jag tycker nog att 

Svenska kyrkan gör det genom det samtal 

som vi för i samhället, fast ibland skulle vi 

nog kunna höras lite starkare. Kanske är vi 

för blyga eller lite rädda för hur det ska tas 

emot. 

Hur tycker du då att Svenska kyrkan ska 

vara kyrka 

– Först och främst genom att fira gudstjänst. 

Vid altaret möts vi i samtal mellan 

varandra och med Gud. I gudstjänsten får vi 

kraft och kunskap för att sen sändas ut, föra 

samtalet vidare och för att sprida hopp. Sen 

är det viktigt att vi lyssnar i samtalet. Förr 

tenderade speciellt präster att först predika, 

och sedan gå. Så är det inte i dag. 

Hur har Svenska kyrkans sätt att vara kyrka 

förändrats de senaste 100 åren 

– Svenska kyrkan har haft en total majoritetsställning 

i samhället när det gäller att 

prata om Gud. Så är det inte längre. Från att 

alla har vetat precis vad Svenska kyrkans 

budskap är och vad hon står för är det i dag 

inte ovanligt att man får höra beskrivningar 

som grundar sig på gamla erfarenheter och 

gamla ”sanningar” som inte alls stämmer 

längre. 

Hur kan Svenska kyrkan öka människors 

kunskaper om den kristna tron och om 

organisationen 

– Vi ska inte sitta och vänta på att människor 

ska komma till oss. Svenska kyrkan är en del 

av samhället och vi ska engagera oss i de 

sammanhang där människor redan samlas 

– det är en av mina hjärtefrågor! Naturligtvis 

ska vi bedriva sådan verksamhet som ingen 

annan kan bedriva, till exempel diakonimottagningar, 

men mycket av det vi gör kan vi 

göra tillsammans med andra och därmed bli 

en naturlig del av människors liv. Prata med 

folk – ta samtalet eller debatten och lyssna. 

Det är en bra början på en livslång relation. 

Bild: Martin Lindebortg 

I en oansenlig källarlokal, mitt i Slottsstadens exklusiva villakvarter, driver Svenska kyrkan 

sedan drygt tio år tillbaka ett populärt klädkafé - Klädskåpet. Här möts människor med 

skiftande bakgrund. Begagnade kläder och skor byter ägare. Och de som bara längtar 

efter en stunds gemenskap kan slå sig ner, ta en kopp kaffe och en kaka. 

TEXT OCH BILD: GÖRAN ENGSTRÖM 

Diakoni när den är som bäst 

– Det här är diakoni när den 

är som allra bäst, utbrister Lars 

Malmgren, diakon i Slottsstadens 

församling i Malmö. 

Klädskåpet startades 2003 

som en kombinerad värmestuga 

och klädinsamling. Bakom initiativet 

stod S:t Andreaskyrkans 

diakoner. Även i en välbärgad 

stadsdel som Slottsstaden finns 

det nämligen många människor 

som är ensamma eller har det 

tufft ekonomiskt. Idag är klädskåpet 

en av de mest välbesökta 

aktiviteterna i kyrkan, berättar 

Lars Malmgren. 

– Besökarna kan lite grovt delas 

in i tre olika kategorier; unga 

och äldre som gillar idén med 

secondhand, ensamma människor 

som söker gemenskap och 

hemlösa som behöver värma 

sig eller kanske är i behov av en 

varm jacka inför vintern. 

– Speciellt tisdagskvällar är 

här jättemycket folk, berättar 

Ingrid Björk, som arbetat i Klädskåpet 

i drygt fem år. 

IDELL PERSONAL 

Runt om i lokalen hänger rader 

av kavajer, rockar, kappor, blusar, 

kjolar och byxor. Barnkläderna 

har fått en speciell avdelning, 

liksom skor och böcker. 

Kläderna kommer från givare 

eller dödsbon, berättar Ingrid 

Björk. De kostar inget men de 

som känner för det kan ge en 

gåva till församlingens diakonala 

verksamhet. 

Precis som resten av personalen 

ställer Ingrid Björk upp 

ideellt. Hon och hennes kollegor 

Klädskåpet lockar många besökare varje vecka till S:t Andreasgården i 

Slottstaden. Här kan den som behöver få värmande kläder eller lite sällskap. 

Personalen arbetar ideellt och den som vill kan lämna en gåva till diakonin. 

sorterar och hänger upp kläder 

och ser till att det alltid finns 

kaffe och kaffebröd framdukat. 

– Den sociala nöden finns 

här också, även om den inte är 

lika synlig som i många andra 

stadsdelar. Det är allt från äldre 

med låga pensioner till ensamstående 

föräldrar som inte får 

ekonomin att gå ihop. 

– Det är alltid känsligt när 

man inte reder ut sitt privata liv, 

men i ett område som detta blir 

det extra känsligt. Tacksamheten 

är stor när vi kan hjälpa till 

med mat och kläder till de mest 

utsatta, säger Lars Malmgren. 

ÅTERANVÄNDNING 

En av de gäster som brukar 

komma på besök är Ingrid Sahlin. 

Hon tycker om tanken på att 

kläder som en person tröttnat 

på eller vuxit ur kommer till 

användning igen. 

– Jag kommer hit 2–3 gånger 

i månaden och hittar ofta ett par 

plagg som jag tycker om. Idag 

har jag bestämt mig för en kjol 

och ett par jeans. 

Allt som skänks till Klädskåpet 

hittar inte nya ägare. Därför 

har Klädskåpet etablerat ett 

samarbete med Barnmissionen. 

Kläder som hängt länge i butiken 

packas i lådor och skickas 

till Ukraina. 

Klädskåpet håller öppet för allmänheten 

två dagar i veckan, tisdagar 15–18 samt 

onsdagar 10–12.

LEA MEYER 

STUDENT FRÅN TYSKLAND 

Als ich klein war, sind wir öfters in die Kirche 

gegangen, aber dann wurde es immer weniger 

während der Kindheit. Die Familie meines 

Vaters ist religiös, aber ich besuche den Gottesdienst 

in der Kirche nicht. Ich mag es, Kirchen 

manchmal zu besuchen und eine Kerze 

anzuzünden; es fühlt sich in einer besonderen 

Weise gut an. Es ist schwierig zu sagen, wie 

sehr man an einen Gott glaubt und wie religiös 

man ist, aber ich denke, dass es etwas gibt, 

das größer ist als ich und mein Leben auf 

der Erde. Ich gehe ein paar Mal im Jahr in 

die Kirche. 

VOJISLAV, TURIST FRÅN BOSNIEN 

For me, the church is mostly the bearer of culture and history, 

especially if you think of all the church buildings around the world. 

Personally I am not a believer but I respect all religions and find it 

interesting with church buildings. I like to visit churches when I am 

travelling. Church buildings look almost the same - in one way - all 

over the world and yet they are all unique. It's interesting. 

I don’t attend services, but I visit churches a few times a year 

when I am travelling just to see the buildings, the history and 

the architecture. 

VAD BETYDER 

KYRKAN FÖR DIG 

Trovärdigt begav sig till S:t Johannes kyrka för att få svar. 

JAN LUNDIUS 

RELIGIONSVETARE 

För mig är kyrkan väldigt betydelsefull. Jag 

är uppväxt med att gå i kyrkan och har fortsatt 

med det. Kyrkan är viktig för samhället 

och ger en annan dimension på den verklighet 

som vi lever i. Jag har bott länge utomlands 

och är gift med en katolik så jag går 

även en hel del i den katolska kyrkan. När jag 

är utomlands kan jag gå i kyrkan två gånger 

i veckan men i Sverige blir det kanske 

någon gång i månaden. 

Bild: Karin Rosvall 

PER INGVAR REUTER (& SONEN HARALD) 

MUSIKER OCH MUSIKLÄRARE 

Kyrkan för mig är en plats för livets djupare frågor. Här finns rum för 

tankar kring det som är mest viktigt och centralt i livet, och en miljö 

som bejakar människans andliga natur. Musiken är också en väldigt 

viktig del för mig. Svenska kyrkan är en stor aktör inom Musiksverige, 

och det finns väldigt mycket musik av varierande karaktär för alla att 

ta del av. Jag går kanske till kyrkan två gånger i månaden. 

CAMILLA 

TURIST FRÅN DANMARK 

For mig betyder ikke kirken så meget 

personligt, men det er stadig et sted at besøge 

for dåb, bryllupper og begravelser. Fester 

i kirken er fint, og det er ok at gå her, men jeg 

føler ikke, at det giver mig noget dybere i mit 

liv. Jeg går kun i kirke ved familie arrangementer 

såsom bryllupper eller dåb. 

MARTA DELL’ANNA 

INREDNINGSARKITEKT 

För mig är kyrkan betydelsefull 

på flera sätt. Kanske 

tänker jag främst på högtider. 

Både jul och påsk men även familjehögtider 

så som dop eller vigsel. För 

mig är kyrkan också en plats för eftertanke 

och harmoni. Jag tycker om att kyrkan hjälper många 

människor som har det svårt. Min morfar fick själv 

hjälp av kyrkan och mötte Gud vilket förändrade hans 

liv.Jag går i kyrkan några gånger per år i samband 

med högtider och för att jag sjunger i kyrkokören. 


TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT 

HALLÅ DÄR... 

lättsmält 


om choklad, cement och våren 

Bild: Pierre Mens 

…KENT WISTI, PRÄST 

I SVENSKA KYRKAN I 

MALMÖ, SOM HAR FÅTT 

2014 ÅRS MÅNGFALDS- 

HJÄLTEPRIS 

En liten bit av Malmö 

i Kristusstatyn 

Helen Keller: 

”Det finns inget bättre sätt att tacka 

Gud för sin syn än att ge en hjälpande 

hand till någon i mörkret...” 

4–8 

Grattis! Hur känns det 

– Tack! Jag är glad, stolt 

och lite överraskad. Det är 

jätteroligt när någon ser ett 

värde i det man gör som man 

kanske inte alltid ser själv. 

Juryns motivering löd: 

”Genom att förespråka dialog 

mellan religioner, genom att 

tydligt stå emot extremismen 

och rasismen i alla former 

och genom sina inlägg i 

sociala medier, skapar han 

frågeställningar som gör att 

vi andra tar en fundering om 

våra roller i samhället.” 

Tycker du att de har träffat 

rätt om man tänker på 

hur du jobbar 

– Absolut. Det är roligt att 

områden som social media 

nämns positivt i samband 

med opinionsbildning med 

tanke på allt tal om det 

hätska tonläget där. Jag tror 

att kyrkan har en viktig plats 

att ta i social media, och jag 

önskar att man skulle våga 

pröva sig fram lite mer. 

Priset till mångfaldshjältar 

delades ut i sju olika 

kategorier i samband med 

eventet Kreativa Skåne. Syftet 

är att lyfta fram personer som 

agerar i bakgrunden och sällan 

syns, de som ser respekt, 

acceptans av varandras 

olikheter, tolerans och dialog 

som huvudingredienser i ett 

fungerande samhälle. Bakom 

priset står diversityindex.se 

Kent Wisti fick utmärkelsen i 

kategorin ”trosuppfattning”. 

Väldens största Kristusstaty 

står på berget Corcovado i Rio 

de Janeiro. Den är 38 meter hög 

och väger 1145 ton. Monumentet 

har en del Malmömolekyler i sig 

eftersom betongen till fundamentet 

delvis kommer från dåvarande Skånska 

Cement och Limhamn i Malmö. 

BIBELN I SIFFROR 

Ordet Bibel kommer från grekiskans biblia och 

betyder böcker. Bibeln består av 35 690 verser 

och 1 346 kapitel. Om man läser fyra kapitel 

varje dag tar det 336 dagar att läsa igenom dem. 

2012 fanns hela bibeln översatt till 469 språk. 

bibeln.se 

Bibeln i mobilen eller 

paddan 

Det finns många olika 

bibel-appar att ladda 

ner från nätet. Svenska 

folkbibeln har nyligen 

utkommit med en ny app 

där hela eller delar av 

Bibeln kan läsas. 

Från flera appar kan 

man också få dagens 

bibelvers/citat till 

frukost. 

Världens minsta tryckta bibel 

Den minsta kända bibel som har tryckts är lika lång som 

en tändsticka, alltså 4 cm lång, 3 cm bred och 2 cm tjock. 

Den trycktes i England och har 878 sidor. Den går alldeles 

utmärkt att läsa om man har en lupp. Bibeln väger 20 gram. 

@OveSolsidan twittrar; 

”Anette testade mina mattekunskaper idag. Hon: 

Om du har 10 chokladbitar och någon frågar efter 

2. Hur många har du då kvar ... Jag: 10..” 

Mellan år 4 och 8 (före 

Kristus) tror de flesta 

historiker att Kristi 

födelse egentligen ägde 

rum. Munken som utvecklade 

tideräkningen 

räknade helt enkelt fel. 

Snart är våren här! 

Eller 

DEFINITION ENLIGT SMHI: 

”Våren är den tid då vårt halvklot 

alltmer vänds mot solen, som stiger 

allt högre upp på himlen och smälter 

snön och isen. Den meteorologiska 

definitionen av vår i Sverige är att 

dygnsmedeltemperaturen ska vara 

stigande och ligga mellan 0 och 10 

plusgrader. Några exempel på när 

våren normalt brukar anlända är; 

Kiruna 1 maj, Stockholm 16 mars 

och till Malmö 22 februari”. 

smhi.se 


TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN 

Bild Shutterstock. 

Fredrik Ekelund 

är malmöbaserad 

författare, 

krönikör, 

översättare 

och har gjort 

dokumentärfilmer. 

Bild privat pressbild 

FREDRIK EKELUND: 

freddan53@gmail.com 

är vi 

framme nu 

Som barn bad Fredrik aftonbön. Vägen från tron och till tron på att 

gemenskap är samhällets kärna och att det är gemenskap som vi 

borde prioritera, har bland annat gått via fotbollen. När är ett samhälle 

färdigutvecklat Är det när vi uppnått både materiellt välstånd och 

andlig, själslig lycka Är det med en Gud eller med gemenskapen mellan 

människor Kommer vi någonsin dit Är vi där nu 

Bild Shutterstock 

När jag var 

barn bad jag 

aftonbön. 

Farmor var 

troende och 

jag älskade 

min farmor, 

hennes berättelser och, på något vis, 

också hennes kristna tro. Men mitt 

sätt att be var inte relaterat till tro i 

kristen bemärkelse och utvecklades 

till ett milt tvång innan jag somnade. 

Om jag inte bad, kunde världen gå 

under, resonerade jag. När jag under 

min gymnasietid drabbades av ett 

existentiellt skov med återkommande 

ångestattacker, som ett resultat av 

att jag inte kunde besvara frågan om 

varför vi finns, då slutade jag be. Om 

”han” nu inte ville lyssna på mig, varför 

skulle jag då så enträget fortsätta 

be, be om att bli bönhörd 

Jag slutade be och istället fick litteraturen 

en roll för mig som kunde 

påminna om religionens, något att 

tro på. Ordkonsten gav en tröst och 

vägledning som Kristendomen inte 

förmådde ge mig och författare som 

Hermann Hesse, André Gide, Thomas 

Mann och Hjalmar Söderberg 

gav lindring när världens tomhet slog 

upp som stora, kalla råkar i isen. Så 

har det fortsatt sedan dess och är det 

något jag tror på och som ger mig 

en självklar meningskänsla, är det 

litteraturen och musiken, och varje 

gång jag erfar att något är riktigt bra 

och rycks med och sugs in i litteraturen 

eller musiken får jag en känsla 

av samhörighet med något större, en 

ordning som kastar sitt ljus över världen 

och som det också går att hämta 

tröst ur. 

I somras var jag i Brasilien, under 

Fotbolls-VM. Dagligen skrev jag 

brev till den norske författaren Karl 

Ove Knausgård, brev som nu finns 

i boken Hemma-Borta. I mina brev 

återkom jag hela tiden till frågan: Är 

vi framme nu En fråga som jag ställde 

utifrån det jag så ofta tycker mig 

känna här, i vår del av världen, att vi 

tillryggalagt den långa resan från fattigdom 

till välstånd men 

att något förlorats längs 

vägen: en känsla av gemenskap 

som fortfarande 

tycks finnas i länder 

som Brasilien, i Syd. Men 

i och med att länder som Brasilien nu 

också lyfter mot nya, materiella höjder 

finns mycket som talar för att de 

också kommer att förlora något av det 

viktigaste människan har: känslan 

av gemenskap. Om de inte lär sig av 

våra misstag, vill säga. 

Ensamheten i det moderna samhället 

är ett gissel och går att se som 

ENSAMHETEN I DET MODERNA 

SAMHÄLLET ÄR ETT GISSEL 

modernitetens skuggsida. Folk som 

ligger döda i sina lägenheter i två 

månader utan att någon märker det. 

Och folk som ska göra allting på egen 

hand eftersom Individen, med stort I, 

alltid sitter i förarsätet. Kanske är det 

ett av skälen till att min kärlek till fotbollen 

bara blir starkare ty även om 

Beethoven och Thomas Mann fortfarande 

kan få mig att känna samhörighet 

med något större, har jag ju också 

behov av konkret, mänsklig gemenskap 

bortom min familj. Och när VM 

tonade bort som vit rök vid horisonten 

ersatte Malmö FF denna ”enkla” 

glädje i höstas genom att bjuda på ett 

antal ”maranatamöten” på Swedbank 

Arena, mot Prag, Salzburg, Atlético 

Madrid och Olympiakos. Vi som var 

där kommer aldrig att glömma den 

starka känslan av gemenskap, sångens 

sammansvetsande förmåga, extasen 

vid målen och hur vi bars fram 

av magin i den 

ljusblåa tröjan. 

Religion Inte alls. 

Men som kollektiv 

glädjekälla kan 

fotbollen och den 

enkla lek den representerar ändå, 

om än tillfälligt, läka och ge tröst. 

Och skulle jag då drista mig att be 

om något inför det kommande året, 

får det bli om något liknande i år. För 

stadens – och gemenskapens – skull 

ty inget framstår som sannare än 

orden ur Havamal: människan är 

människans glädje. 


Vill du uppleva sångglädje och gemenskap 

Vill du följa årets rytm med lättsamma 

sommarpsalmer, stämningsfulla adventssånger 

eller passionerade påskdraman Då kanske 

körlivet är något för dig! 


MÅ BÄTTRE 

–SJUNG 

I KÖR! 

 


BARN- OCH 

UNGDOMSKÖRER 

4-25 ÅR 

BARN- OCH 

UNGDOMSKÖRER 

4-25 ÅR 

Bunkeflo Strandkyrka: 

HIMLAVÄSEN 

tid Torsdagar 14.30-15.30 

ålder 6-8 år 

körledare Maria Grundberg 

anmälan Exp. 040-27 94 10 

Husie kyrka: 

MINIORKÖR 

tid Onsdagar 16.30–17.15 


anmälan 

martin.runborg@svenskakyrkan.se 

040-27 93 52 


CECILIAKÖREN 



körledare Maria Grundberg 

anmälan Exp. 040-27 94 10 

Fosie kyrka: 

ANGELKIDS 

tid Måndagar 17.00-17.45 


anmälan 

karin.werger@svenskakyrkan.se 

040-27 92 83 

Heliga Trefaldighetskyrkan: 

SUPERSTJÄRNORNA 



anmälan 

emilia.wadhstorp@svenskakyrkan.se 

040-27 92 06 


UNGDOMSKÖR 



anmälan 

kristina.furbacken@svenskakyrkan.se 

040-27 92 34 

Glädje och 

gemenskap står 

i centrum när vi 

sjunger! 

KÖRER 

FÖR BARN 

Nästan alla barn och ungdomar älskar att 

sjunga tillsammans med andra. I kyrkan ges 

massor av tillfällen till detta. 

De flesta barn- och ungdomskörer deltar 

på familjegudstjänster, har konserter och går 

luciatåg eller har konserter vid jul. En del 

körer sätter upp minimusikaler och åker på 

körläger. Andra uppför stora klassiska verk, 

spelar in skivor och medverkar i TV. 

Vill du ha mer information om de olika 

körerna och vad de gör är du välkommen att 

besöka vår hemsida eller kontakta oss. 

Bild: Gunnar Menander 


 

Husie kyrka: 

BARNKÖR 

tid Onsdagar 17.30–18.15 


anmälan 

martin.runborg@svenskakyrkan.se 

040-27 93 52 

En del körer har 

ett begränsat antal 

platser. När det är 

fullt tillämpas ett 

kösystem. 

Husie kyrka: 

UNGDOMSKÖR 



anmälan 

maja.malmstrom@svenskakyrkan.se 

040-27 91 37 

Hyllie kyrka: 

HYLLIE BARNKÖR 

tid Tisdagar 17.00-17.45 


Vi sjunger, leker och använder hela 

kroppen i våra sånger 

anmälan 

charlotta.holmgren@svenskakyrkan.se 

040-27 93 07 

Hyllie kyrka: 

HYLLIE JUNIORKÖR 



Vi blandar sång och dramatik 

anmälan 


040-27 93 07 


BARN- OCH 

UNGDOMSKÖRER 

4-25 ÅR 

Hyllie kyrka: 

HYLLIE UNGDOMSKÖR 

AVAN- 

CERAT 


BARN- OCH 

UNGDOMSKÖRER 

4-25 ÅR 

Kirsebergskyrkan: 

UNGDOMSKÖR 



Repertoar från musikalmusik till a 

cappella 

anmälan 


040-27 91 37 


ålder 13-20 år. 

Ungdomskör med högt tempo och 

sångnivå, upp till 7-stämmigt. Sånger 

även på latin, tyska etc. 

anmälan 


040-27 93 07 


BACKAHOPPET 

- SCENISK BARNKÖR 



Vi arbetar med sång och musikdramatik 

utifrån improvisation och rytmik. 

I anslutning till körrepetitionerna 

finns prästen Sara i ett öppet café 

med pyssel för föräldrar och syskon. 

anmälan 

sofia.thelin.edgren@svenskakyrkan.se 

0735-001 003 


STJÄRNFALLET 

- SCENISK BARNKÖR 



Sång och musikdramatik, som musikteater. 

I anslutning till körrepetitionerna 

finns prästen Sara i ett öppet 

café med pyssel för föräldrar och 

syskon. 

anmälan 

sofia.thelin.edgren@svenskakyrkan.se 

0735-001 003 

Kirsebergkyrkan: 

PROJEKTBARNKÖR 

NY 

KÖR 

tid Övning såväl vardagseftermiddagar, 

kvällar och helger. Datum ej satt. 


Ny kör för barn och unga som vill 

sjunga klassisk musik och lära sig 

notläsning. Vi framför ett verk per 

termin med orkester. Våren 2015 

kommer vi framföra ”Pergolesis 

Stabat Mater”. 

anmälan 


040-27 91 37 

På frågan om varför de sjunger i kör 

säger Stella Ågren 8 år ”Jag blir så 

glad av att sjunga, det känns i hela 

kroppen”, Livia Martos 9 år, fyller 

på; ”Jag blir pigg när jag sjunger och 

sjunger även hemma i duschen”. 

Amelie Ottosson 8 år ”Jag spelar 

fotboll också och jag blir nästan lika 

trött i kroppen när man varit på 

kören. Det är så härligt att sjunga ut 

och det är så kul. Varje gång.” 

Emmanuel 7 år: ”Att sjunga i 

kör är superkul och så träffar 

man nya kompisar”. Henry 7 år: 

”Jag tycker det är bra att jag lär mig 

sjunga, det är kul. Jag vill gärna vara 

med i Idol när jag blir större” Ella 8 år 

”Jag gillar att sjunga i kyrkan, för där 

lyssnar alla”. 

BARNKÖRLEDAREN SOFIA THELIN EDGREN: 

–BARN ÄR 

GENUINT POSITIVA 

Vad är det bästa med att vara 

barnkörledare 

– Att barn är så frimodiga och 

har en så oslagbart ren klang i 

rösten. De har också lätt att lära 

sig och är genuint positiva. 

Ni har en speciell pedagogik 

här i Kirsebergskyrkan - scenisk 

barnkör, berätta! 

– Scenisk kör innebär att man 

arbetar med både sång och 

drama. Vi sjunger utantill och 

dramatiserar från olika platser i 

rummet. För att lära sig utantill 

är det härmning och gehör som 

gäller. Jag sjunger och agerar 

före och barnen härmar. Pedagogiken 

bygger på att alla lär 

sig ta egna initiativ och vågar ta 

ansvar, känna sig viktig! Man 

kan inte luta sig mot någon 

annan som sjunger ens stämma 

om man till exempel står 

utspridda i rummet. De flesta 

barn vågar agera, och frimodigheten 

brukar smitta av sig även 

på dem som är lite blyga. 

Har du någon speciell föreställning 

som du drömmer om att 

få sätta upp med barnkören 

– Ja, faktiskt. Jag håller just nu 

på att skriva en visopera som 

baseras på Astrid Lindgrens 

bok Allrakäraste syster. Sedan 

har jag en dröm om att turnera 

med musikteatern ”Den själviske 

jätten” som jag skrivit och 

som vi uppförde med barnkören 

och en orkester förra året. 

Den är baserad på en bok av 

Oscar Wilde. Att få jobba med 

en regissör och turnera med 

den hade varit häftigt. 

Sofia Thelin 

Edgren har varit 

barnkörledare i 

Kirsebergskyrkan 

i 8 år och jobbat 

lika länge i Svenska 

Kyrkan. Förutom 

det frilansar Sofia 

som sångare och 

låtskrivare. 

 

Limhamns kyrka: 

BARNKÖR 


ålder 6–9 år 

Pyssel och sång. 

SMAJL 

tid Torsdagar 16.00–16.40 


anmälan 

agnes.termen@svenskakyrkan.se 

040- 27 94 82 

Oxie kyrka: 

LILLKÖREN 

tid Tisdagar 15.45–16.15 


anmälan 

karin.henningsen@svenskakyrkan.se 

040-279383 

Oxie kyrka: 

BARNKÖR 



anmälan 


040-279383 

Oxie kyrka: 

UNGDOMSKÖR 



Blandad repertoar, inga förkunskaper 

krävs 

anmälan 


040-279383 

S:t Andreas kyrka: 

LILLKÖREN 



anmälan 

ariane.ekman@svenskakyrkan.se 

040-27 90 84 

FÖR DE 

MINSTA 


BARN- OCH 

UNGDOMSKÖRER 

4-25 ÅR 


STORKÖREN 



anmälan 


040 – 27 90 84 


UNGDOMSKÖR 


ålder från 12 år 

anmälan 


040 – 27 90 84 

S:t Matteus kyrka: 

SMÅSÅNGARNA 

tid Onsdagar 16.00-16.30 


anmälan 

sofia.hernqvist@svenskakyrkan.se 

040-279185 


BARNKÖR 



Vi sjunger halva tiden och gör något 

kreativt pyssel halva tiden. 

anmälan 


040-27 91 85 


MATTEUS VOCALER 



Avancerad kör med fokus på sångteknik 

och stämmor. 

anmälan 


040-27 91 85 

S:t Mikaels kyrka: 

SÅNGFÅGLARNA 


ålder ca 6-9 år 

anmälan 

lisa.johansson@svenskakyrkan.se 

040-27 93 40 

AVAN- 

CERAT 

S:t Pauli kyrka: 

MUSIKLEKGRUPP 



anmälan 

annsofie.ingesson@svenskakyrkan.se 

040-27 91 09 

FORSKNINGEN VISAR ATT KÖRSÅNG ÄR FRISKVÅRD: 

MÄTBARA 

HÄLSOEFFEKTER 

AV KÖRSÅNG 

immunförsvaret påverkas 

positivt, enligt den tyske forskaren 

Günther Kreutz, som mätt 

immunoglobulinhalten hos 

körsångare. 

fibrinogenhalten i blodet 

minskar, visar ett svenskt 

forskningsprojekt. Detta leder 

bland annat till minskad risk för 

blodpropp. 

Att sjunga i en kör är rena rama hälsokuren. Kroppen syresätts, 

spänningarna släpper och stresshormonerna minskar. Nyttig 

djupandning och avslappning är centrala inslag i all 

körsång. Många upplever dessutom att de 

får energi och blir glada. Christina Grape, 

sjuksköterska och folkhälsovetare på Ersta 

sjukhus, har studerat vilken påverkan 

körsång har på hälsan och genom att 

sammanställa befintlig forskning kommit 

fram till att bland annat: 

hormonutsöndringen av 

oxytocin ökar, enligt en annan 

svensk studie. Detta hormon 

förknippas med känslor av lugn och 

välbefinnande. 

testosteronhalten ökar, visar 

svensk forskning hos personer 

med nervös mage (Irritabel Bowel 

Syndrome) som fått sjunga i 

kör i ett år och jämförts med en 

kontrollgrupp. Testosteronökningen 

kan bland annat påverka cellernas 

återuppbyggnad och skelettet 

positivt. 

 

BARN- OCH 

UNGDOMSKÖRER 

4-25 ÅR 


MUSIKALGRUPPEN 

tid Måndagar 16.30–18.00 

ålder 7 år + 

anmälan 

annsofie.ingesson@svenskakyrkan.se 

040-27 91 09 

S:t Petri kyrka: 

S P U K 



Fyrstämmig blandad kör med ca 30 

sångare. Repertoaren är främst klassisk 

musik med inslag av musikal, jazz 

och afro. Killar och tjejer. 

anmälan 

alexander.einarsson@svenskakyrkan.se 

040-279128 

Tygelsjö kyrka: 

LILLKÖREN 

tid Torsdagar 12.45–13.30 samt 

13.45–14.30 

ålder 6 år 

anmälan 

bo.hammarstrom@svenskakyrkan.se 

040-27 94 46 


MINIKÖREN 


ålder 7 år 

anmälan 


040-27 94 46 


BARNKÖREN 



anmälan 


040-27 94 46 


STÄMMORNA 



anmälan 


040-27 94 46 


UNGDOMSKÖREN 



anmälan 


040-27 94 46 


VUXENKÖRER 


BUNKEFLO KYRKOKÖR 


anmälan 

per.grundberg@svenskakyrkan.se 

040-279415 


BUNKEFLO VOKALENSEMBLE 

– PROJEKTKÖR 

tid Dag eller datum för övningar ej 

bestämt. 

anmälan 

per.grundberg@svenskakyrkan.se 

040-279415 


ERIKS FÄLTSÅNGARE 

tid Tisdagar 18.30 - 20.15 

För alla sångglada vuxna utan krav på 

förkunskaper eller erfarenhet 

anmälan 

per.myrstener@svenskakyrkan.se 

040-279210 


SENIORKÖR 

tid Måndagar 16.00 - 17.30 

Det är aldrig försent att börja sjunga! 

anmälan 

Ann-Christine Hyleborg 

070-549 66 44 

SPELAR 


DU 

LOVSPELSORKESTERN 

För dig som spelar något instrument. 

Träffas i projektform cirka 5 ggr/år. 

kontakt 

per.myrstener@svenskakyrkan.se 

040-279210 

Husie kyrka: 

HUSIE KYRKOKÖR 


Allt från vanlig fyrstämmig kyrkomusik 

via de klassiska större verken till 

nyskrivet och modernt. 

hemsida www.husiekyrkokor.se 

anmälan 

jens.m.eriksson@svenskakyrkan.se 

040-279110. 

Husie kyrka: 

MÅ-BRA-KÖREN 


Mogen sångglädje för dig med barnasinnet 

kvar! Inga krav på förkunskaper. 

Allt från gamla schlagers till nya 

låtar och psalmer. 

anmälan 


040-279110 

KÖRER 

FÖR VUXNA 

De flesta av kyrkans vuxenkörer har en repertoar 

som innehåller allt från mässor och psalmer till 

schlagers, folkvisor och pop. 

Körerna medverkar i gudstjänster och 

konserter. Någon gång per termin försöker en del 

av körerna arrangera ett större framträdande 

ihop med en eller flera instrumentalister, ibland 

en hel orkester. Några körer åker på körläger 

eller har konserter utomlands. De flesta körerna 

är öppna för alla, men för vissa krävs att man 

provsjunger. 

Ta chansen att må bra – sjung i kör. Våra 

körer fokuserar på sångglädje, musikalitet och 

gemenskap. 



 

Hyllie kyrka: 

KYRKOKÖR 

tid Onsdagar: 18.15-19.30 

anmälan 

torbjorn.karlsson@svenskakyrkan.se 

040-27 93 02 

Hyllie kyrka: 

HYLLIE GOSPEL 


Sjung härlig gospel! Kören drivs som 

en förening. 

hemsida www.hylliegospel.se 

anmälan 


040-27 93 07 


GOSPEL GLOW 


Goda förkunskaper krävs. Kören 

sjunger afro-amerikansk kyrkomusik. 

Medverkar i gudstjänster och har 

egna konserter. 

anmälan 

john.perry@svenskakyrkan.se 

0733-56 85 00 


MORELLERNA 


Morellerna är kören för dig som vill 

sjunga i kör på nybörjarnivå. Inga 

förkunskaper krävs. Repertoaren är 

blandad och vi sjunger allt ifrån visor 

till spirituals och psalmer. 

anmälan 


040-279137 


PROJEKTKÖR 

tid Vardagar, kvällstid. Datum ej 

bestämt. 

Kören har flera projekt varje termin 

och övar 2-3 ggr inför varje tillfälle. 

Repertoaren är allt från klassiska 

körverk till jazz, visa och nya kompositioner. 

Kören är för vana körsångare 

med god kunskap i notläsning och 

möjlighet att öva själva. 

anmälan 


040-27 91 37 


SINIKELLOT 

Vår sverigefinska kör som sjunger 

repertoar på finska. 

anmälan 

heidi.uddeskog@gmail.com 

0709-267078 


KIRSEBERGS SÅNGENSEMBLE 

tid Torsdagar 18.45 – 21.00 

Riktar sig till vana körsångare som 

kan läsa noter. Allt ifrån klassiska verk 

till nykomponerat. 

anmälan 


040-27 91 37 


GOSPELKÖREN 

- PEARLS OF JOY 


Gospelkör med målet att uppleva och 

sprida glädjen i genren. 

anmälan Tove Mattisson 

0734-473796 


KYRKOKÖR 


Vi sjunger kyrkomusik från 900-talet 

till nutid och ger konserter tillsammans 

med musiker. 

anmälan 

margareta.haksten@svenskakyrkan.se 

040-27 94 72 


NOVA KÖREN 

REN 

GLÄDJE! 


Inga krav på förkunskaper - bara 

sångglädje! 

anmälan 


040-27 94 72 


OPTIMISTKÖREN 


Mogen sångarglädje för dig med barnasinnet 

kvar! Inga förkunskaper. 

anmälan 


040-27 94 72 

Oxie kyrka: 

DAGTID 

TRIVSELKÖREN 

tid Tisdagar kl 10.15-11.30 

Välkommen till sång och gemenskap 

samt fika. Inga förkunskaper krävs. 

anmälan 

maria.wallin@svenskakyrkan.se 

040-27 93 87 

Oxie kyrka: 

KYRKOKÖR 

tid Torsdagar kl 19.00-21.00 

Blandad kör med bred repertoar, viss 

körvana önskvärd. 

anmälan 

maria.wallin@svenskakyrkan.se 

040-27 93 87 

S:a Maria kyrka: 

MARIA VOKALENSEMBLE 


Från klassiskt till visa och pop. 

anmälan 

frida.reuter@svenskakyrkan.se 

040-279424 

S:a Sallerupkyrka : 

SÖDRA SALLERUPS 

KYRKOKÖR 


Bred repertoar. OBS! Övar i 

Husie församlingshem. 

anmälan 


040-279110. 


ALLEMANSKÖREN 


Vi sjunger förutom på gudstjänster 

även på äldreboenden, Öppet hus. 

anmälan 


040 – 27 90 84 


FADDERKÖREN 


Fyrstämmig blandad kör med överkomlig 

nivå för nybörjare. Samlar in 

pengar till ett behövande projekt 

varje termin. 

anmälan 

alexander.lundberg@svenskakyrkan.se 

040-27 90 82 


KYRKOKÖREN 


För dig som är relativ van körsångare 

och notläsare. Sjunger tre oratorier 

per år samt vid högmässor. 

anmälan 

anders.johnsson@svenskakyrkan.se 

040-27 90 83 


SJUNG MED GUNG-KÖREN 

tid Tisdagar 19.00-20.30, varannan 

vecka 

anmälan 


040 – 27 90 84 

S:t Johannes kyrkan: 

GOSPEL ROSE CHOIR 


Blandad gospelkör med ca 70 medlemmar. 

hemsida: gospelrosechoir.wordpress.com 

anmälan 

annakajsa.svard@svenskakyrkan.se 

040-27 91 56 

DAM- 

KÖR! 

DAM- 

KÖR! 


VUXENKÖRER 

VUXENKÖRER 


JOHANNESKÖREN 


Körvana och/eller notläsning är ett 

krav då vi ger större oratorier/projekt 

varje år. 

hemsida www.johanneskoren.com 

anmälan 

christian.schultze@svenskakyrkan.se 

040-27 91 81 


S:T JOHANNES KAMMARKÖR 


Kören har 28 medlemmar. Repertoaren 

är avancerad musik från såväl 

barocken som vår samtid. Det krävs 

både god körvana och mycket god 

notläsningsförmåga för att komma 

med. 

hemsida johanneskammarkor.com 

anmälan 


040-27 91 81 


SENIORKÖR 


Ålder + 63 år 

Ingen provsjungning men sångvana är 

ett stort plus. 

anmälan 

annakajsa.svard@svenskakyrkan.se 

040-27 91 56 


VEGAKÖREN 

tid Söndagar, varannan vecka. 

Vegakören består av cirka 45 tjejer 

i åldern 20 till 30 år. Repertoaren är 

pop- och rockklassiker i nya körarrangemang. 

Kören har släppt flera CDs och 

finns på Spotify ”Vega Choir”. 

hemsida www.vegachoir.com 

anmälan 


040-27 91 81 


S:T MATTEUS GOSPEL 

tid Onsdagar kl 19.00-21.30 

anmälan 

frida.reuter@svenskakyrkan.se 

040-279424 


KYRKOKÖR 

tid Måndagar kl. 18.00-20.00 

anmälan 

lisa.johansson@svenskakyrkan.se 

040-27 93 40 

63+ 

MARIA ROSENSKÖLD: 

– Jag har sjungit sen jag föddes. Att 

sjunga ger så mycket glädje. Att 

dessutom sjunga med andra i en kör 

gör att man får positiv energi. Jag har 

sjungit i kör i 12 år. Det känns som 

lycka att komma hit varje vecka och 

sjunga och träffa kompisarna. 

LOUISE MALMGREN : 

– Man blir så glad av att sjunga och att 

träffa kompisarna. Jag har sjungit i kör 

i fyra år nu och tycker det är härligt. 

Dessutom tycket jag det är bra att 

man tränar sin röst. 

BONITA SANDECKI : 

– Det är så roligt. Jag trodde inte jag 

kunde sjunga, men efter att ha sjungit 

i kör i ett halvår kan jag säga att alla 

kan sjunga, och det är väl underbart. 

Efter en timme här är känner jag ren 

glädje i kroppen. Jag fylls av kärlek 

och upprymdhet men också lugn. Jag 

kan gå hit trött som ett ruttet äpple 

och komma hem som en solig apelsin. 

SOFIA KLINGMANN: 

– Alla är jättetrevliga och det är så 

mysig stämning här. Jag har sjungit i 

kör i sju år och jag mår bra efter att ha 

varit här. Varje gång. 

DÄRFÖR 

SJUNGER VI 

I KÖR! 

INGEMAR OSCARSSON : 

– Jag har sjungit i kör i fyra år 

och det är tydligt att man mår 

bra av det. För mig är det ett 

välbefinnande och det är lite 

friskvård över det hela. Man mår 

väldigt bra av att sjunga i kör, 

framför allt blir man glad. 

JÖRGEN GÖL : 

– Jag har sjungit här i över ett 

halvår. Det är så härligt att komma 

hit och träffa andra människor. Det 

blir ett break i vardagen. Körsång är 

gemenskap och det är gott att få vila 

i att känna samhörighet. Körsång för 

mig är både befriande och vilsamt. 

 


SENIORKÖR 

tid Torsdagar kl. 13.00-14.00. 

anmälan 

torbjörn.karlsson@svenskakyrkan.se 

040-27 93 02 


GOSPELKÖR 

tid Torsdagar 18.30 – 20.00 

anmälan 

karolina.e.larsson@svenskakyrkan.se 

070-161 96 69 


PAULIKÖREN 


anmälan 

thomas.gustavsson@svenskakyrkan.se 

040- 27 91 08 


TONMIXKÖREN 

tid Tisdagar 16.45 – 18.15 

anmälan 

elisabet.landrup@svenskakyrkan.se 

040 – 27 91 72 


PETRI SÅNGARE 

Körens huvudinriktning är konsertant 

musik för kör a cappella. Tyngdpunkt 

på 1900-tal och nykomponerad 

musik och inkluderar även storskaliga 

verk för kör och orkester. Kören 

konserterar flitigt i Malmö och södra 

Sverige men även utomlands. God 

körvana och notläsning krävs. 

anmälan 


040-279128 


PETRI VOKALENSEMBLE 

Blandad kör i olika konstellationer 

som främst sjunger vid kyrkans högmässor. 

Mycket god notläsning och 

körerfarenhet krävs. 

anmälan 


040-279128 


S:T PETRI KYRKOKÖR 

Förutom uppsjungning på högmässor 

framförs oratorieproduktioner med 

orkester. Repertoaren är bred med 

fokus på musik från barocken och 

wienklassicismen. God körvana krävs. 

anmälan 


040-279128 


TROVÄRDIGT KULTURELLT 

VUXENKÖRER 

S:t Tomasgården: 

FOSIE KYRKOKÖR 

tid Torsdagar kl 19.00-21.00 

Blandad kör med bred repertoar. 

anmälan 

bertil.palsson@svenskakyrkan.se 

040-27 92 91 

S:t Tomasgården: 

TOMASKÖREN FOSIE KYRKA 

tid Tisdagar 18.00-19.30 jämna 

veckor. 

Repertoaren är enkla och medryckande 

sånger som vi sjunger på 

Tomasmässorna i Fosie kyrka. 

anmälan 

karin.werger@svenskakyrkan.se 

040-27 92 83 


KOMISÅNGKÖREN 


anmälan 


040-27 94 46 


KYRKOKÖREN 


anmälan 


040-27 94 46 

Västra Skrävlinge kyrka: 

KYRKOKÖR 

tid Torsdagar kl. 19.00- 20.45 

Förutom deltagande på gudstjänster, 

uppför vi under våren 2015 den 

Salvadoranska mässan, övningarna 

börjar den 29 jan. 

anmälan 

lennart.persson@svenskakyrkan.se 

040-27 92 25 

BÖN I SÅNG 

Att sjunga kan vara ett sätt att be, ensam eller 

tillsammans med andra. Det finns många psalmer 

och sånger som har formen av en bön. Det kan kännas 

som ett innerligt och starkt samtal med Gud, att med 

sångens hjälp få uttrycka det man vill tacka för eller 

tycker är svårt. 

PSALM NR 249 

Blott en dag 

Blott en dag, ett ögonblick i sänder, 

vilken tröst vad än som kommer på! 

Allt ju vilar i min Faders händer, 

skulle jag, som barn, väl ängslas då 

Han som bär för mig en Faders hjärta, 

giver ju åt varje nyfödd dag 

dess beskärda del av fröjd och smärta, 

möda, vila och behag. 

PSALM NR 114 

Stilla natt 

Stilla natt, heliga natt! 

Allt är frid. Stjärnan blid 

Skiner på barnet i stallets strå 

Och de vakande fromma två. 

Kristus till jorden är kommen. 

Oss är en frälsare född. 

PSALM NR 200 

I denna ljuva 

sommartid 

I denna ljuva sommartid 

gå ut min själ och gläd dig vid 

den store Gudens gåvor. 

Se härligt smyckad jorden står, 

se hur för dig och mig hon får 

så underbara håvor! 

PSALM NR 190 

Bred dina 

vida vingar 

Bred dina vida vingar, 

o Jesus, över mig 

och låt mig stilla vila 

i ve och väl hos dig. 

Bliv du min ro, min starkhet, 

min visdom och mitt råd 

och låt mig alla dagar 

få leva av din nåd. 

kulturellt AV 

Gudsmän på vita duken … 

BOK/SERIE 

Bibeln blir mer folklig 

Titel: Manga-Messiah 

Författare: Kelly Shinozawa, Hidenori Kumai 

Förlag: Tyndale House 

KARIN ROSVALL 

Vi må leva i ett sekulariserat land men Bibeln gör 

fortfarande djupa avtryck i samhället. 

Bibeln blir mer och mer folklig. Den 

finns numera i en mängd varianter 

som riktar sig till olika grupper; bibeln för bikers (BikerBibel), 

för poliser (Polis Bibeln) eller för de som inte kan ta ögonen från 

serietidningar finns Jesus liv som en mangaberättelse. ’Manga 

Messias’ är en riktig japansk manga, tecknad i färg och full med 

action. Det är inte tolkningar som ges av evangelierna utan de 

ursprungliga berättelserna om Jesus liv som kommer till liv i 

serieform. 

Världens mest 

lästa och citerade 

Film 

bok är Bibeln. 

Den har också 

gett inspiration 

till en hel uppsjö filmer. I julas 

hade Exodus: Gods and Kings 

svensk filmpremiär. Filmen är 

regisserad av Ridley Scott (som 

också regisserade Gladiatorerna) 

och handlar om Moses uttåg ur 

Egypten. 

En annan kontroversiell film 

är Noah. Berättelsen är hämtad 

ur gamla testamentet och 

skildrar Noahs bygge av arken. 

Noah hade premiär i mars 2014, 

och bland skådespelarna märks 

bland andra Russell Crowe och 

Anthony Hopkins. 

Teater 

… och i teatersalongen 

Den 4 december hade pjäsen 

Bibeln premiär på Stadsteatern i 

Stockholm. Det är författaren och 

dramatikern Niklas Rådström 

som har ägnat flera år åt läsning 

av Bibeln – hans roman Boken 

och teaterpjäsen blev resultatet. 


MÅ BÄTTRE 

–SJUNG I KÖR! 

KÖRSTART I JANUARI, ANMÄL DIG NU! 

www.svenskakyrkan.se/malmo 

OMG – OH MY GOD 

HÄR KAN DU FÅ SVAR PÅ FRÅGOR OM LIVET, 

KRISTEN TRO OCH SVENSKA KYRKAN UR ETT 

SVENSKKYRKLIGT PERSPEKTIV. 

OMG.SVENSKAKYRKAN.SE 

Är du nyfiken 

på kristen tro 

Vill du samtala och lära dig mer om den kristna 

tron, kyrkan och livet I så fall är du välkommen 

till våra olika grupper och kurser i vår! Vi har 

grundkurser, fördjupningskurser, samtalsgrupper 

samt retreat. 

Grupperna är öppna för alla och är för dig som 

är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och 

frågor med andra. 

Ring eller maila oss så tipsar vi om en grupp som 

passar dig. Välkommen! 

svenskakyrkan.malmo@svenskakyrkan.se 

vxl. 040-27 90 00 

Mentormammor stödjer 13 000 kvinnor och barn. 

Genom att unga utsatta mammor får hembesök av 

erfarna mammor kan barnadödlighet minska och 

hopp om förändring bli verklighet. 

Sms:a LJUS till 72905 så stödjer du det livsviktiga 

arbetet med 50 kronor. #låtflerfåfyllafem 

www.svenskakyrkan.se/malmo

Trovärdigt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?