videnomlaesning_13

Recommendations

Info

I bild 3 visas en saga, skriven av två elever. Den har blivit till inom ramen för ett skolgemensamt arbete kring sagor, som pågick under sex veckor och innefattade en hel del högläsning, där barnen fick stifta bekantskap med klassiska sagor (Hans och Greta, Askungen, Rödluvan etc.). Bild 3. En saga från årskurs 3. I själva skrivundervisningen blir elementen i en saga presenterade innehållsligt i termer av gott/ont, övernaturligt, lyckligt slut, häxor, prinsar och prinsessor, och läraren påpekar att det ska finnas en handling. Ett särskilt fokus ligger på den yttre formen för genren. Det framgår av bild 3. Sagan börjar med Det var en gång och slutar med Sen så levde lyckliga i alla sina dagar, precis enligt lärarens anvisningar. Den yttre formen även med ett slut skrivet med större typstorlek, följt av elevernas namn, låt oss kalla dem Ahmed & Sandra. Detta pekar ut medieringens yttersta gräns. Det hela kan översättas till en ramstruktur (jfr Berge 1990, Young 1982) på detta vis: • RAM 1: Grundsituation, som markeras av slut och namnen Ahmed & Sandra, som ger den yttersta gränsen för kommunikationsakten. • RAM 2: Berättarsituation, som markeras av Det var en gång och Sen så levde lyckliga i alla sina dagar, som ger den yttre formen för sagan. • RAM 3: Berättelse med inre struktur, som betingas av genren och är det textförlopp som utspelar sig inom de övriga ramarna. 12 Nummer 13 | marts 2013 I grundsituationen är deltagarna eleverna Ahmed & Sandra, som kodar sig som elever. I berättelsesituationen är deltagarna några andra: prinsen Lukas, prinsessan Jasmine och en häxa och hennes drake. Kulturella texter bygger på den här typen av elaborerad intentionalitet, där kommunikationsakter kan avgränsas från och fällas in i varandra. Sagans inre struktur följer den genrestruktur som Labov & Waletsky (1967) en gång föreslog för muntliga berättelser och som blivit en standardmodell (jfr Martin & Rose 2008:67ff. om narrative). Idén är att en jämvikt bryts av komplikation men får en upplösning som gör att balansen återställs. Överfört på vår exempeltext blir den inre, linjära strukturen: Orientering: Det var en gång en prinsessa och en prins. Prinsessan hette Jasmine och prinsen hete Lukas […] Komplikation: En dag kom en drake och tog prinsessan Jasmine […] Händelseförlopp: Prinsen Lukas gick för att leta efter prinsessan […] Upplösning: Då sprang prinsen till henne och då drag han los henne och dödade häxan och draken. Koda: Sen så sprang de hem till sitt slott […] Sen så levde lyckliga i alla sina dagar. Sagoprojektet var genreorienterat, vilket analysen av texten också visar. Bild 4 visar en, eller egentligen två, texter från det annat skrivprojekt i samma klass som tog vid där sagoprojektet slutade. Här är inte genre en huvudsak. Undervisningen utgår från en svensk barn- och ungdomstidning, Kamratposten eller förkortat KP, som i avdelningarna Prat och Svar publicerar tankar och åsikter respektive reaktioner på dessa. Läraren framhåller framför allt skrivandets funktion, som är att ge uttryck för en åsikt, så att man som barn kan komma till tals och klaga på något, säga vad man tycker och gå i dialog i med andra. Den yttre formen betonas; det blir återigen den som kodar texten som text, mer exakt som ett svar på en ett annat inlägg. VIDEN OM LÆ NING S
VIDEN OM LÆ NING S Nummer 13 9 | marts | februar 2013 2011 13 3
Page 1 and 2: VIDEN OM LÆ NING Nr. 13 - 2013 Tem
Page 3 and 4: formålet er at kategorisere, hvor
Page 5 and 6: VIDEN OM LÆ NING S En tekst kom i
Page 7 and 8: The transition to civilized habits
Page 9 and 10: VIDEN OM LÆ NING S Nummer 13 9 | |
Page 11: Genren är uppenbart rapporten, som
Page 15 and 16: paratexten en debattram, eller, ur
Page 17 and 18: VIDEN OM LÆ NING S Nummer 13 9 | m
Page 19 and 20: VIDEN OM LÆ NING S Et beskedent or
Page 21 and 22: Forklare begivenheder videnskabelig
Page 25 and 26: GENREFAMILIER Beretterfamilien Fakt
Page 27 and 28: Figur 8. Mulvad 2012a: 30 Tekstakti
Page 29 and 30: VIDEN OM LÆ NING S Guten tag! Jeg
Page 31 and 32: Personlig respons Beskrivende frems
Page 33 and 34: detaljerne i narrativen. Tekst 2 ne
Page 37 and 38: Disse systemer er især egnede til
Page 39 and 40: Det er sandt: Jeg har intet mord! M
Page 41 and 42: Reportage Midtjyllands Avis. Nnnn N
Page 45 and 46: i forhold til os selv. Tænk fx på
Page 47 and 48: ”Elever vil simpelthen lære noge
Page 49 and 50: En gang, og midt i livet, for en te
Page 51 and 52: På www.sprogoggenre.dk findes en s
Page 53 and 54: Efterfølgende skulle eleverne vurd
Page 55 and 56: Taksonomi på Smartboard Efterfølg
Page 57 and 58: agefter satte læreren fokus på sp
Page 59 and 60: VIDEN OM LÆ NING S Jeg er et digt!
Page 61 and 62: landt andre Nikolajeva interesserer
Page 63 and 64:
Hun er oprørsk og antiautoritær,
Page 65 and 66:
åen det hele og inviterer ordet me
Page 67 and 68:
VIDEN OM LÆ NING S Nå, du kalder
Page 69 and 70:
Genre i gymnasieskolen Genrebegrebe
Page 71 and 72:
VIDEN OM LÆ NING S Nummer 13 9 | m
Page 73 and 74:
curriculumgenrer. Det er curriculum
Page 75 and 76:
Litterær artikel ligger tættest p
Page 77 and 78:
når genretypiske handlinger sætte
Page 79 and 80:
Anke Piekuts ph.d.-afhandlingen (Pi
Page 81 and 82:
VIDEN OM LÆ NING S En morgen da je
Page 83 and 84:
Genre i dansk For år tilbage var i
Page 85 and 86:
Danskfaget på gymnasieniveau er fo
Page 87 and 88:
kan f.eks. kigge nærmere på ordkl
Page 89 and 90:
• udviklede deres skrivekompetenc
Page 91 and 92:
VIDEN OM LÆ NING S Nummer 13 9 | m
Page 93 and 94:
tæt samarbejde med de enkelte lær
Page 95 and 96:
for at relatere egen kulturel baggr
Page 97 and 98:
i skolen med forskellige forudsætn
Page 99 and 100:
• sproget er den fundamentale, me
Page 101 and 102:
VIDEN OM LÆ NING S Nummer Nummer 1
Page 103 and 104:
fag, at eleverne møder nye sprog,
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Viden om • Viden om skriftlige ma
Page 109 and 110:
vigtigt, at børn arbejder med denn
Page 111 and 112:
show all

videnomlaesning_13

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?