Mästerskapsåkaren

Nr 1 2010
Alpint
Anja Pärson
Mästerskapsåkaren
SKIDSKYTTE:
Helena och
Anna Carin:
Dubbelt
så bra!
Skicross
En ny
TV-favorit
SOK
Stöd för
miljoner

XXI OLYMPIAD
VANCOUVER 2010
2

22
14
Innehåll
5 HELENA JONSSON och
ANNA CARIN OLOFSSON
– tillsammans blir det dubbelt så bra!
20
14
11 TOMAS GUSTAFSON
– väljer att fokusera på glädjen i
prestationen.
14 MÄSTERSKAPENS ANJA PÄRSON
16 av 28 mästerskapsåk har slutat
med medalj!
18 DANIEL SEDIN VILL STANNA
– fem år till i Vancouver kändes
helt rätt.
20 SOK:s träningsrådgivare
– vardagen är bland de aktiva
21 DANIJELA RUNDQVIST
– 25 år och tre OS!
21
22 KOLL PÅ SKICROSS
– nyhet med mycket action kan bli
TV-favorit!
24 SOK-stödet
– så mycket får våra olympier.
3

Nr. 1 2010
Ledare
Ansvarig utgivare Björn Folin
Tel 08-402 68 05
E-post bjorn.folin@sok.se
Adress Sveriges Olympiska Kommitté
Olympiastadion, Sofiatornet
114 33 Stockholm
Tel 08-402 68 00 Fax 08-402 60 18
www.sok.se
Omslagsfoto Tommy Andersson, SOK.
Grafisk Form/Layout Marie Trollius,
Elanders i Mölnlycke
Tryckt hos Elanders, 2010
Huvudsponsorer
Teamsponsorer
jej
t s e t
s p o t
Green advisor
Äntligen
– OS i Vancouver!
Officiella leverantörer
Supportrar
Globala partners
Mitt bästa OS-minne
Hans Olsson,
alpint
När jag nästan blev
uttagen till OS i Turin
2006.
Efter år av förberedelser är det äntligen
dags. Träning – otroligt mycket träning –
tävlingar, framgångar, besvikelser, genombrott,
oro, glädje – har varit våra olympiers liv i
många år – med drömmen om OS som inspiration
och energikälla.
Nu får de äntligen möjligheten att släppa loss
all energi, allt kunnande, all lust till sin egen
idrott – när det är som hetast – och som vackrast.
För OS ger en fantastisk inramning och
en enastående uppmärksamhet. Det är ”bara”
att gå in i tävlingen och ta vara på stunden –
”njuta” av stunden – även om det kommer att
kräva maximal fokusering och mental styrka
och uthållighet – kommer att göra ont i kroppen
och …
Äntligen är det dags också för alla tränare, ledare,
tekniker och andra i stödapparaten bakom
de aktiva. Precis som de aktiva har de förberett
sig minutiöst. Precis som de aktiva kommer
de att ställas inför tuffa utmaningar – och hård
press – under OS. Och precis som för de aktiva
gäller det för dem att hålla sig ”kalla”, göra det
de vet att de kan, lita på sin erfarenhet och sitt
kunnande och på sina reflexer.
Även vårt eget team från SOK har längtat efter
OS. År av tekniska, praktiska och administrativa
förberedelser ska äntligen få sättas i sjön
för att ge de aktiva och deras närmaste stödpersoner
bästa tänkbara möjligheter att göra ”sitt
jobb”. OS har vuxit på alla plan – också när det
gäller det här – och det handlar inte bara om
OS i sig – det handlar också om rekognosering,
förövningar och tester på plats på OS-orten,
upphandling och förberedelser för precamps
för acklimatisering och slutträning. Konkurrensen
och kvalitetskraven driver utvecklingen och
vi måste hänga med – för att ge våra olympier
chansen att hänga med. Ansvar under åren av
förberedelser fullföljs på plats under OS.
Strävan efter utveckling och perfektion driver
våra olympier – och oss runt omkring som försöker
skapa möjligheterna. Samtidigt – ett OS
är ett komplext maskineri – hur mycket alla än
jobbar och sliter blir det inte alltid precis som
man tänkt sig – då gäller ”bästa möjliga är gott
nog” – gilla läget – låt inte det som ”skaver”
kosta energi – fastna inte i det.
Det viktigaste är alltid i slutändan att energin
riktas rätt – att trivseln och tryggheten i laget – i
vårt hem i OS-byarna – ger lugnet som gör att
våra aktiva kan samla sin energi och släppa lös
den när den behövs som bäst – för att de ska
våga utmana sig själva och världen.
Det är stort att våga försöket!
Äntligen OS!
Stefan Lindeberg
Ordförande, Sveriges Olympiska Kommitté
4

Helena Jonsson
Anna Carin
&Olofsson-Zidek
Foto: Richard Lam, AP
I Turin var Anna Carin Olofsson ensam tjej i skidskyttelandslaget.
I Callaghan Valley, där skidskyttet
avgörs, är dom två som delar på medaljbördan.
2010 finns Helena Jonsson med i laget. Precis som
Anna Carin har hon en olympisk medalj som mål.
Två tjejer – dubbelt så bra!
DUBBELT
så bra!
5

Slutmål:
För fyra år sedan satt Helena Jonsson uppkrupen
i TV-soffan i den lilla ettan i Östersund och följde
OS i Turin.
Två skidskyttar tittade Helena extra noga på:
Sambon David (Ekholm) och så den enda tjejen i
skidskyttelandslaget i Turin – Anna Carin Olofsson.
David var där för att i första hand
åka stafett men blev sjuk.
– David tyckte det var långtråkigt
med OS. Men laget bodde på
ett eget litet hotell och det fanns
inte mycket att göra där, säger Helena.
Desto roligare var det för Helena att följa
Anna Carins framfart som slutade med guld och
silver.
I Vancouver är det Helena som har hela skidskyttevärlden
och svenska folkets ögon på sig.
Världens bästa skidskytt bland damerna förra
säsongen ska då uppnå sitt sista mål som skidskytt
– en OS-medalj!
Visst kan det låta märkligt att Helena bara
har ett mål kvar som skidskytt.
Hon har haft tre stora mål som skidskytt:
• VM-medalj – uppfylldes förra säsongen
• Vinna den totala världscupen – uppfylldes
förra säsongen
• OS-medalj – kan uppfyllas i
Vancouver.
– Mitt mål och dröm är att
komma hem med en OS-medalj
och om det är ett guld, ja,
ingen blir gladare än jag, säger
Helena.
Ja, möjligtvis då ”demontränaren” Wolfgang
Pichler.
Och visst finns det stora möjligheter för Helena
att hennes OS-dröm går i uppfyllelse.
– Banorna i Whistler passar mig bra. Det finns
ingen sådan där förskräcklig utförslöpa som på
VM förra året, konstaterar Helena.
Branta utförslöpor är inget som Helena gillar.
– Nej, jag gillar inte att stå där på kanten och
se branten nedanför mig. Det är kanske därför
jag är så usel på att åka alpint. Jag är helt enkelt
höjdrädd.
Till Vancouver åker Helena med en stor portion
nyfikenhet.
– Ja, det är ju den största tävlingen och den
här gången får vi ju bo i OS-byn i Whistler och
det ska bli både roligt och spännande. Men jag
har inte koll på tävlingsprogrammet. Ännu i varje
fall, säger Helena.
Helenas signum som skidskytt är det stabila
skyttet. Det är sällan hon darrar på skjutvallen.
– Om det pirrar någon gång under en tävling
så kan det vara på vallen. Men annars är jag
nog en ganska lugn person, konstaterar Helena.
Personer kring Helena förklarar hennes storhet
som skidskytt med att hon kan koppla av
från skidskyttet helt och hållet. Full koncentration
på träning och tävling byts kvickt mot fullkomlig
avkoppling från just skidskyttet.
– Jag är bra på att koppla av
idrotten. Jag gillar att tänka
på och göra andra saker när
jag inte tränar eller tävlar.
Samtidigt med sitt elitidrottande
pluggar Helena på Mittuniversitetet
i östersund.
Strax efter nyår lämnade Helena in sin C-
uppsats i rättsvetenskap.
– Jag hoppas att den blir godkänd, säger
Helena.
Förra säsongens alla framgångar gav Helena
inte bara medaljer och pokaler. Det blev också
ett rejält tillskott på bankboken.
– Vi kunde köpa en ny lägenhet. Det var
skönt att flytta från 38 kvadratmeter till 70. Det
var som ett hav. Det värsta med att bo två på
den lilla ytan var alla skor som mer eller mindre
täckte varenda liten ledig golvyta som fanns.
Flytten till den större lägenheten innebar
också att Helena fick utlopp för ett av sina
stora intressen – inredning.
Och talar man om inredning med Helena
kommer man snabbt in på kuddar. Ja, just det,
kuddar.
– Jag älskar kuddar. Jag blir bara lite irriterad
på att man nästan aldrig kan köpa bara kuddfodralet,
säger Helena.
n
Mitt bästa OS-minne
Kim Martin,
ishockey:
OS-brons 2002 och
silvret 2006.
6

OS-GULD
HELENA
JONSSON
Skidskytte
Född 6 september, 1984,
Sollefteå
Bostadsort: Östersund,
uppvuxen i Helgum 2,5 mil
utanför Sollefteå.
Familj Sambo med David
Ekholm (med i skidskyttelandslaget),
mamma Eva, pappa
Hans och småsyskonen Jenny,
Malin och Mattias.
Längd 172 cm
Vikt 58 kg
Klubb I21 IF Sollefteå
Studerar: ekonomi och juridik.
Har just lämnat in en C-uppsats
i rättsvetenskap.
Intressen Inredning, älskar
kuddar.
Läser Ja, helst deckare.
Ser på TV Inredningsprogram,
lite serier och Morden i Midsummer
på sommaren.
Så är jag som person Envis,
disciplinerad, målmedveten
och lugn.
Foto: Tommy Andersson, SOK.
7

ACO hoppas på
I Turin var Anna Carin Olofsson-Zidek
ensam – mycket ensam.
Enda tjejen i skidskyttelaget, ibland
helt ensam på svenskhotellet när
herrarna var och tränade.
Ensam medaljör bland skidskyttarna
(guld och silver).
Den här gången i Vancouver är läget
helt annorlunda.
– Nu är vi ett helt tjejlag, vi bor
i OS-byn och går allt som jag hoppas
på blir det inte bara jag som
blir medaljör, säger Anna Carin.
Mycket har förändrats på de fyra åren sedan
OS-guldet och OS-bronset i Turin och ändå inte!
– Livet fungerade som vanligt efter OS-guldet
men det är klart att jag blivit lite mer igenkänd
men det har bara varit positivt. Så har ju också
Liam kommit in i mitt och Toms liv. Men det
är ändå inte någon större skillnad på mig som
skidskytt 2006 och 2010. Jo, förresten, jag har
tränat fyra år till, säger Anna Carin.
Liam föddes den 28:e juni 2008 och bara en
månad efter Liams födelse var Anna Carin tillbaka
i full träning.
– Jag var nyfiken på att se om jag skulle kunna
komma tillbaka. Det var en verklig drivkraft,
minns Anna Carin.
Efter det att Liam kom till världen märkte
Anna Carin att hon inte behövde sova lika mycket
som förr.
– Jag behövde inte vila de där två timmarna
på eftermiddagen som jag gjorde förut. Men jag
måste erkänna att jag nu på sista tiden kommit
tillbaka till det. Om jag behöver det? Det vet jag
inte. Men det är skönt, säger Anna Carin.
Målsättningen nu inför OS i Vancouver är klar.
– Jag siktar på en medalj och är den av guld
så blir det en bonus, säger Anna Carin.
Precis som för Helena Jonsson säger Anna
Carin att banorna i Whistler passar henne.
– Ja, det är bra skidåkning hela tiden. Inga
branta backar vare sig uppåt eller nedåt, säger
Anna Carin som åkt skidskyttebanan i Whistler
förra året.
Om Helena Jonsson är höjdrädd så är det mer
farten som skrämmer Anna Carin i de branta utförslöporna
som de ibland stöter på.
– Värst var det nog i Korea på VM förra året.
Brant och sladdrigt gjorde att man fick respekt
för farten, säger Anna Carin.
Sonen Liam och maken Tom kommer få följa
Anna Carin på TV hemma hos Toms föräldrar i
Kanada. Den sista OS-veckan kommer familjen
åka till Whistler.
– Då hoppas jag kunna träffa dem. Vi har ju
vår avslutande stafett redan den 23:e februari.
Förhoppningsvis kan då lille Liam få fingra på
minst en olympisk medalj som mamma Anna Carin
kämpat sig till!
n
Mitt bästa OS-minne
Mattias Nilsson,
skidskytte:
Jan-Ove Waldners
OS-medaljer och
hans fjärdeplats i
Aten.
8

onusutdelning
ANNA CARIN
OLOFSSON-ZIDEK
Skidskytte
Född 1 april, 1973, Sveg
Bor: Lillhärdal
Familj Make Tom och sonen
Liam 1,5 år
Längd 159 cm
Vikt 55 kg
Klubb Lillhärdals IF
Yrke: Skidskytt och utbildad
sjukgymnast
Intressen Inredning och skicka
pulskurvor till Wolfgang
(Pichler)!
Läser Inredningstidningar
Foto: Claudio Bresciani, Scanpix
9

Nordea Pankki Suomi Oyj
Nordea Bank AB (publ) Marketing
Spara olympiskt
För dig och för svenska idrottsframgångar
Att spara i Olympiafonden är inte bara ett långsiktigt sparande med möjlighet till
bra avkastning, det är även en satsning på våra svenska olympier. Som kund avstår
du årligen en procent av fondförmögenheten till Sveriges Olympiska Kommittés
verksamhet, och bidrar därmed till svenska framgångar.
Gör en olympisk insats idag – besök nordea.se/olympiafonden, ett av våra kontor
eller ring 0771-22 44 88.
Starta ett olympiskt sparande
så är mössan din!*
Gör det möjligt
Helena Jonsson, skidskytt
OS-hopp och vinnare av Bragdguldet 2009
10
* Erbjudandet gäller när du startar ett månadssparande med minst 300 kr i månaden och så långt lagret räcker. Mössans värde är 300 kr. Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning.
Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyr samt hel- och halvårsrapport finns på
Nordeas bankkontor samt på nordea.se.

”Nu vet jag att jag har vunnit. 13.48,20 lyser det på
den stora ljustavlan och det är fullständigt underbart
att sträcka armarna i luften och bara låta glädjen
upplevas så som den är – gränslös.” Året är 1988 och
Tomas Gustafson har nyss slagit världsrekord på
10 000 meter skridsko och vunnit sitt tredje OS-guld.
Vägen till
prispallen
avgörande
Foto: Torbjörn Jakobsson.
Tomas Gustafson är med sina fyra OSmedaljer
och två EM-guld en av våra
största idrottare genom tiderna. I dag
jobbar han som föreläsare, är vice ordförande
i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)
och har fullt upp med barnens idrottande.
När vi träffas några dagar innan jul är han
på väg till slalomklubbens fartläger i Funäsdalen
med William som är tio år och naturligtvis har
egen skidåkning i sikte. Jag letar mig upp längs
de smala trapporna i Sofiatornet på Stockholms
Stadion där SOK har sitt högkvarter. På väggarna
hänger bilder från förr. Ingemar Johansson,
Tomas Wassberg, Gunde Svan och Tomas
Gustafson förstås.
Jag ber honom berätta hur det hela började
och förvånas över hur mycket han minns. ”Den
tiden har gjort ett så tydligt avtryck i mitt liv”,
förklarar han.
– Det var naturligt och spontant. Redan från
början tränade vi fyra gånger i veckan, inte för
att vi var tvungna utan för att vi tyckte så mycket
om det. Jag minns att jag hade en slöjdlärarinna
som hette Ingegerd Höglin. Hon var syster
till Johnny Höglin som var en stor förebild inom
sporten. Han hade tagit OS-guld och kanske
föddes tanken på att vinna OS redan då, säger
Tomas Gustafson.
För att nå hela vägen till OS krävdes disciplin
och hård träning. Klubben (Eskilstuna IK) var en
viktig del i satsningen.
– Det var en enorm gemenskap i klubben men
vi fick kämpa för att få det att gå ihop. En sådan
idrottslig satsning som jag gjorde kostar en hel
del och det ekonomiska stödet var avgörande
för att jag skulle kunna träna och tävla på heltid.
Han berättar att det är ännu tuffare idag. Konkurrensen
är hård och för de som satsar mot
OS väntar många resor och träningsläger. I sitt
arbete för SOK känner Tomas Gustafson att han
har möjlighet att hjälpa unga idrottare och har
en chans att ge tillbaka något av det som han
själv fick när han var aktiv.
– Sponsorer är en viktig del av vårt arbete och
genom Nordea som är en av SOK:s huvudsponsorer
har vi stöttat många OS-satsningar. Och att
de som sparar i Olympiafonden avstår en del till
olympiska satsningar känns extra kul, säger han.
Tomas barn sparar självklart i Olympiafonden.
Det är farmor som ser till att hennes barnbarn
får ett långsiktigt sparande och att blivande
olympier får chansen att satsa mot världstoppen.
Vem vet, det kanske finns någon blivande
olympier i familjen Gustafson?
Trots att skridskokarriären är över finns det
fortfarande gott om utmaningar i Tomas Gustafsons
liv. Förra året gav han sig själv en ”klassiker”
i 50-årspresent. Och även om ”vinnarskallen”
finns där än väljer han att fokusera på
glädjen i prestationen och njuter av att idrotta
med andra motionärer. Att försöka och att alltid
göra sitt bästa är ledorden.
– Man kan inte påverka resultatet men man
kan påverka prestationen. Det är inte på prispallen
som du blir en mästare, det är på vägen dit,
säger han.
Text: Lina Johansson
TOMAS
GUSTAFSON
Skridsko
JOBBAR SOM föredragshållare och är vice
ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté.
HAR VUNNIT tre OS-guld, ett OS-silver,
två EM-guld och har två gånger om slagit
världsrekord på 10 000 meter.
Bor i Uppsala.
FAMILJEN består av hustrun Elisabeth som
är barnkirurg och före detta curlingspelare
(har vunnit fyra VM-guld) samt barnen
William och Emilie.
PÅ FRITIDEN åker han gärna långfärdsskridskor
och umgås med familjen.
Olympiafonden i korthet:
Genom Olympiafonden är Nordea en av
SOK:s huvudsponsorer.
Olympiafonden är en aktiefond som placerar
framförallt på den svenska aktiemarknaden
men även utomlands. Det som skiljer
Olympiafonden från andra aktiefonder är
att andelsägarna varje år avstår en procent
av fondförmögenheten till SOK.
När du sparar i fonden hjälper du våra
idrottare i deras OS-satsning.
www.nordea.se/olympiafonden
11

Nytt tungt uppdrag
för Gunilla
Tio medaljer – ett
mycket bra utfall
Vid vinter-OS i Turin tog Sverige 14 medaljer
varav sju guld.
SOK:s prognos för Vancouver är tio medaljer.
– Når truppen det blir det ett fantastiskt bra
OS igen, men det förutsätter ett bra utfall på
plats i Vancouver, säger SOK:s ordförande Stefan
Lindeberg och fortsätter:
– Rent statistiskt är truppen inte lika stark
som inför OS i Turin och då gick dessutom det
mesta Sveriges väg. Samtidigt har vi den senaste
tiden sett hur många, också nya namn, visat
att de tänker vara med i kampen om medaljerna
på allvar i Vancouver.
Skulle den svenska truppen nå tio medaljer
innebär det att Sverige etablerat sig på en helt
ny medaljnivå.
För faktum är att Sverige bara tre gånger under
vinter-OS historien tagit tio eller fler medaljer.
1948 i St Moritz och 1956 i Cortina blev det
tio medaljer och så då i Turin med 14.
I snitt har Sverige tagit drygt fem medaljer
genom tiderna på vintersidan.
– För oss var OS i Salt Lake City 2002 ett rejält
trendbrott med sju medaljer mot tre vid de båda
föregående spelen, säger Stefan Lindeberg.
Inför Turin-OS var målet elva medaljer – ”all
time high”. Det blev 14 och det var en utdelning
som var helt exceptionell.
88-1 Rogge,
81-8 rugby, 63-27 golf!
Vid Internationella Olympiska Kommitténs session
i höstas omvaldes Jacqes Rogge som IOKpresident
med röstsiffrorna 88-1.
Sverige fick också sin fjärde OK-ledamot då
Internationella Seglingsförbundets ordförande
Göran Petersson valdes in som representant
för de internationella förbunden.
De internationella förbunden har 15
platser i IOK.
Samtidigt valdes rugby seven och
golf in på OS-programmet.
Rugby fick ett mycket starkt stöd
bland IOK-ledamöterna och röstades
in med siffrorna 81-8. Golfen fick inte ett
lika stort stöd, 63-27, men båda sporterna
kommer nu att finans på programmet i Rio de
Janeiro 2016 och även vid spelen 2020.
SOK:s generalsekreterare och IOK-ledamot,
Gunilla Lindberg, har fått ytterligare ett tungt
uppdrag för den Internationella Olympiska
Kommittén.
Gunilla är utsedd att vara med i IOK:s koordinations
kommission för sommarspelen i
Rio de Janeiro 2016.
Gunilla satt i motsvarande kommission
för spelen i Vancouver och är också med i
IOK-kommissionerna för spelen i London
Rio de Janeiro
2016!
Rio de Janeiro knockade först Chicago sedan
Tokyo och i finalronden Madrid vid IOKsessionen
i Köpenhamn i höstas då IOKledamöterna
tog det historiska beslutet att
för första gången ge de olympiska sommarspelen
till Sydamerika.
Chicago var favorittippat som arrangör
och det var knappast någon som kunnat
tro att Chicago redan skulle åka ut i första
omgången.
I den andra omgången föll Tokyo ifrån
och då stod det nog klart för de allra flesta
att i slutomgången skulle Rio slå Madrid.
Och därför var det ingen större sensation
när IOK-presidenten Rogge öppnade
kuvertet och tillkännagav att Rio fick spelen
2016.
Så här utföll omröstningen omgång för
omgång:
Första omgången:
Rio – 26
Madrid – 28
Tokyo – 22
Chicago – 18
Andra omgången:
Rio – 46
Madrid – 29
Tokyo – 20
Tredje omgången:
Rio – 66
Madrid – 32
2012 och Sochi 2014.
– Det är klart att
det är både spännande,
roligt och
hedrande att få vara
med och kunna påverka
förberedelserna
för alla dessa spel. Men framför allt är det bra
för svensk idrott att vi finns representerade i sådana
här sammanhang, säger Gunilla Lindberg.
SOK och ATG
travar på
SOK och ATG förlänger huvudsponsoravtalet
fram till 2014.
– ATG och Olympiatravet har ända sedan 1979
varit en hörnsten i våra OS-satsningar och avgörande
för många olympiers förberedelser inför
OS. Olympiatravet på Åby är en stor travhändelse
och en fantastisk samlingspunkt för våra
olympier. Vi är stolta och glada över att samarbetet
med ATG nu förlängs, säger Stefan Lindeberg,
SOK:s ordförande.
– Olympiatravet har blivit travsportens egen
olympiad. Det sätter vi oerhört stort värde på.
Därför känns det bra att
nu ha säkerställt den
olympiska glansen för
ytterligare ett antal år,
samtidigt som vi också
är med och satsar
på de svenska
olympierna,
säger Remy
Nilson, VD på
ATG
Gidde Palema – trefaldig
Olympiatravssegrare.
Foto: Henrik Montgomery, Scanpix.
Mitt bästa OS-minne
Charlotte
Kalla, skidor:
Teamsprintern under
OS i Turin.
Foto: SOK
12

Konsten
att toppa
formen till OS
Ett OS är det optimala testet för en idrottares
fysiska och mentala uppbyggnad som har pågått
de senaste två-fyra åren.
Våra OS-hopp tränar mellan 600-1000 timmar
per år för att förbättra sin fysiska och
mentala kapacitet. Det här ställer stora krav
på tränarens kunskaper inom träningsplanering
för att kunna avgöra hur mycket träning
som är optimalt, hur hård träning ska vara
och hur mycket återhämtning som krävs för
att idrottaren ska utvecklas.
Dessutom måste tränaren ha kunskap i
idrottsfysiologi för att kunna avgöra vilken
typ av träning som har mest effekt på det
man vill förbättra exempelvis uthålligheten,
styrkan eller snabbheten samt hur mycket
återhämtning som då krävs.
En viktig träningsprincip för att utveckla en
idrottare och för att formtoppa inför tävling är
principen om superkompensation.
Tränaren måste därför hitta en träningsplan
som periodiskt utsätter idrottaren för stress
med planerade återhämtningsperioder. Då
ökar hela tiden prestationsförmågan. Dessutom
måste tränaren kunna planera träningen
så att den största kompensationen händer
vid ett mästerskap. Det är vad vi kallar för
en formtopp.
Att som tränare hitta en framgångsrik
träningsplan är inte enkelt. Enligt Wolfgang
OS-mascotarna
Sumi, Quatshi och Miga är Vancouver-OS
tre mascotar.
Alla tre mascotarna har sina rötter
i ursprungsbefolkningen som i
hundratals år bott i British Columbia
där OS avgörs.
Sumi bor i normala fall i bergen i
British Columbia och är en blandning
av flera djur. Bland annat så har han
vingar som en albatross, snabba fötter
som en svartbjörn. Sumi tar sin uppgift
att skydda land och vatten och andra djur i
sitt område väldigt seriöst.
Quatshi är en blyg varelse som älskar att
utforska nya platser och möta nya vänner.
Han är stor och kan ibland verka lite klumpig.
Quatshi härstammar från ursprungsbefolkningen
sasquatch.
Wolfgang Pichler har visat fingertoppskänsla
när det gäller att kunna toppa formen hos hans
aktiva. Ett bevis bär han på sina axlar – Anna
Carin Olofsson. Foto: SOK.
Pichler, Sveriges skidskyttetränare med över
30 års tränarerfarenhet, så är träningslära en
livslång process.
– En effektiv träningsplan framkommer när
sunda träningsprinciper är kombinerade med
en fingertoppskänsla baserad på personliga
erfarenheter, menar Wolfgang Pichler.
Dessutom måste tränaren hela tiden själv
vara villig att ständigt utveckla sin kunskap
inom träningslära. Problemuppstår när en
tränare tror att det vet allt eller som Wolfgang
uttrycker det ”If you think you´re great
you´re second”.
Miga är en ung sjöbjörn som bor i vattnet
runt Vancouver Island. Hon, för det är
en hon, har sitt ursprung också från befolkningen
som bodde i området och kan ändra
skepnad från ett vattendjur till en björn när
hon kommer upp på land.
Sverigelotteriet
stärker
föreningarnas
ekonomi
Folkspel, föreningslivets eget spelbolag, har lanserat
en ny produkt – Sverigelotteriet – ett nytt
prenumerationslotteri. Målet är att bidra till att
stärka föreningarnas ekonomi med en modern
och konkurrenskraftig produkt.
Allt överskott från lotteriet går till föreningarna.
För varje lott får föreningen 40 kr/månad,
eftersom det är ett prenumerationslotteri. Man
kan också teckna sig för lotter på nätet och där
tala om vilken förening
man vill stödja.
En enkel lösning –
och intäkt – för föreningarna.
SOK är ingen förmånstagare
till lotteriet.
Folkspel är heller
ingen sponsor till
SOK. Men SOK har
upplåtit sin symbol till lotteriet, som signal till:
• att idrotten ska ge möjligheter på alla nivåer
• att det är en kedja som måste vara stark hela
vägen, från föreningarna till den olympiska
prispallen
• att framgångar inspirerar och ger förebilder
för de unga
• att allt börjar i föreningarna
• att det är där grunden läggs också för de
unga som drömmer om internationella framgångar
• att alla tjänar på starka föreningar
För detta får SOK också en royalty på varje lott
som säljs.
Mitt bästa OS-minne
Henrik Lundqvist,
ishockey:
OS-guldet i Turin.
13

Anja Pä
– mäst
Foto: Torbjörn Jakobsson.
14

son
erskapsåkaren
Anja Pärson gjorde VM-debut 1999 som 17-åring och OSdebut
2002.
Totalt har Anja åkt 28 mästerskapsåk. 16 av dessa har
slutat med medalj!
Ett alldeles enastående facit. Medalj i mer än hälften av
åken och då ska man veta att VM-debuten slutade med
två urkörningar och det senaste världsmästerskapet i
Val D’Isere 2009 inte blev någon hit med fem starter och
en nionde plats som bäst.
I Vancouver gör Anja sitt tredje och sista OS.
Målsättningen är klar:
– Jag hoppas kunna komma hem med många medaljer!
15

NJAom mä
Anja om VM-debuten i Vail, USA, 1999
”VM i Vail var en enorm upplevelse. Som 17-åring och en hel skidvärlds
ögon på mig var det inte lätt att prestera. Flera film-team bevakade varje
steg jag tog. Det var en stor grej i media att som 17-åring platsa i ett VM-lag
plus att jag kom från samma lilla ort som Ingemar Stenmark.
Under säsongen fram till VM hade jag haft svårt att satsa i första åken
men under VM bestämde jag mig för att gå för guld i både slalom och
storslalom – de två grenarna jag ställde upp i. Det gick nästan hem. Jag
var snabbast fram till mellantiderna i båda tävlingarna men sedan körde
jag också ut i båda.
Jag fick ett kvitto på att jag kunde vara snabb också under stor press men
också hur mycket jag gillade ett stort mästerskap och allt runt ett sådant.
Det var en rejäl kick att stå på start med så mycket folk runt omkring. Stolt
över min prestation i VM flög jag vidare.”
I St Anton 2001 blev det två medaljer
(guld i slalom och brons i storslalom).
Så här minns Anja sina två första
mästerskaps-medaljer. Det skulle bli 14 till
– hittills!
”Det var många som tvivlade på min mentala styrka inför VM i St
Anton. Tvivlarna blev inte färre eftersom det gått trögt fram till VM.
Jag tror att jag som bäst varit sexa i slalom i världscupen. Men på träningslägret
inför VM hittade jag formen och när jag kom till St Anton
visste jag att jag kunde ta medalj. Men media tvivlade på mig och
det blev en riktig tändvätska för mig. Det var en enorm njutning att
gå i den mixade zonen där media håller till och ha kunnat bevisa för
alla tvivlarna vem jag var och vad jag kunde göra på ett mästerskap.”
I Turin 2006 var det OS-guld
som gällde och nu var media
eniga om att Anja hade fem
medaljchanser.
”Nu blev det en jakt på ett OS-guld som jag
inte hade. Fem starter och fem möjligheter. Min
form var på topp i alla grenarna och viljan var
enorm. Jag var med och stred om guldet i alla
grenarna och under första veckan lyckades jag
ta två brons men guldet ville vänta på sig. Under
OS fick jag en knäskada som påverkade mig
och var svår att hantera. Så här efteråt är jag
otroligt lycklig att skadan inte var värre än att
jag kunde tävla varje dag. Sedan hände det som
jag tror avgjorde att jag fick mitt guld. Under
uppvärmningen inför slalomen halkade jag till i
en sväng och vred knät ytterligare. Smärtan var
olidlig. Men min beslutsamhet att inte vika ned
mig gjorde att jag glömde all press på mig och
fokus låg på att klara av dagen och inte låta
mig besegras av ett knä. Jag vågade chansa och
kunde slappna av och jag grundade OS-guldet
i det första åket. När jag fick medaljen var det
med blandade känslor av lycka och lättnad av
att jag äntligen klarat av att ta ett OS-guld.”
OS-debuten i Salt Lake City 2002 gav två medaljer
(silver i storslalom och brons i slalom). Den här gången
krävde svenska folket mer eller mindre medalj.
”OS i Salt Lake City var allt annat än lätt. Pressen var enorm. Det hade gått tungt för det
svenska laget under den första veckan. Inte en enda svensk medalj och medaljchanserna
blev färre och färre. Men vi i det alpina landslaget hade haft ett bra läger i Jackson Hole
och det var kanonstämning inom laget. Det var nog tur eftersom boendet och maten i
Park City där vi bodde var rena katastrofen. En natt fick vi sova tre i samma säng när
elementet slutade fungera och det blev minusgrader i rummet.
Min vilja var stor att inget skulle kunna krossa oss så med det i ryggen tog jag mig an
min karriärs kanske största utmaning i slalom. Jag hade startnummer ett i ett hang som
passade mig bra men på natten började det snöa och det blev också mildväder vilket
gjorde underlaget halvt omöjligt att åka på. Det var som att åka i ett bollhav. Men med
nio hundradelars marginal lyckades jag ta min första OS-medalj. Lyckan var total!
Under storslalomen blev jag lite passiv i första åket och där missade jag nog guldet.
Men i andra var jag snabbast och körde upp mig till silver. Fast det gjorde inget. Jag var
ändå en vinnare och fick uppleva en massa saker. Kungafamiljen kom ner till målet och
var med när jag firade silvret som kändes som ett guld för mig. Stort!”
Efter Salt Lake City bestämde
Anja sig för att
köra alla grenar i Turin-
OS. I VM i Bormio 2005
testade hon det för första
gången.
”Det var en hög målsättning och en tuff
resa att lära sig störtlopp och super-G på
mindre än fyra år. I Bormio var tanken att
se om jag klarade av ett så tufft schema
och hårt tryck på kroppen inför Turin säsongen
efter. Ingen hade mig som medaljkandidat
i någon av fartgrenarna men
succén var total. Jag chockade världen
med att vinna super-G och ledde störtloppet
fram till sista mellantiden och slogs
om guldet i kombinationen. Men jag orkade
inte hela vägen fram. Jag blev förkyld
och sängliggande innan slalomen men jag
klev upp och kämpade och slogs faktiskt
med Janica Kostelic om guldet ända fram
tills jag körde ut”.
16

sterskapen
2007 VM på hemmaplan
i Åre. Det blev ett magiskt
VM för Anja.
”Det var en säsong med stora problem
fram till VM. Men när vi hittade lösningen
– vi slipade in pjäxorna på ett sätt som
ingen annan vågat tidigare löste sig allt.
Efter den justeringen fungerade åkningen
och jag började tro på VM-medaljer. Men
självförtroendet var ju inte på topp. Så jag
gjorde något radikalt.
Jag struntade i all skidåkning och åkte
hem till min syster i Umeå och umgicks
med mina vänner där. Jag gjorde allt annat
än att tänka på VM. Jag njöt av att vara en
normal tjej och med det få en självkänsla
och förtroende av mina vänner och min
syster som behövdes för att lyckas på VM.
Jag lyckades med allt på VM och klarade
av att hålla min inställning i två veckor och
jag fick uppleva något magiskt som jag
kommer ha med mig hela livet.”
VM förra året blev en flopp för
Anja. Hur påverkar det mästerskapsåkerskan
inför OS?
”På VM förra året hamnade jag snett från början.
Inget jag tog mig för gick åt rätt håll. Alpin skidåkning
handlar mycket om en känsla, en tajming. Jag
hamnade tyvärr en halvmeter åt fel håll och misslyckandet
var totalt. Sedan var min målsättning
inte VM förra säsongen utan den låg på att vinna
världscupen totalt. OS i Vancouver är något som
jag börjar tänka på efter sista världscuptävlingen.
Jag är glad att det gått så bra för skidskyttarna
och längdlaget. Det inspirerar väldigt mycket. Jag
har åkt till mästerskap som favorit eller totalt utdömd
men det är inget som spelar mig någon roll.
Jag har min plan och jag vet om vi gjort vår hemläxa
kommer vi att lyckas i Vancouver”.
Alla OS-åken
2006, Turin
Slalom – 1
Super-G – 12
Kombination – 3
Störtlopp – 3
Storslalom – 6
2002, Salt Lake City
Storslalom – 2
Slalom – 3
Alla
VM-åken
2009, VM Val d’Isere
Slalom – 9
Storslalom – 15
Störtlopp – 12
Superkomb –dnf
Super-G – dnf
2007, Åre
Lagtävling – 2
Slalom – 3
Storslalom – dnf
Störtlopp – 1
Kombination – 1
Super-G – 1
2005, Santa Caterina
Storslalom – 1
Störtlopp – 7
Kombination – 2
Super-G – 1
2003, St Moritz
Slalom – 4
Storslalom – 1
2001, St Anton
Storslalom- 3
Slalom – 1
1999, Vail
Slalom – dnf
Storslalom – dnf
Foto Janerik Henriksson, Scanpix.
Mitt bästa OS-minne
Johan Röjler,
skridsko:
När Johann Olav Koss
vann 10 000 meter
på hemmaplan i Lillehammer.
17

Mitt bästa OS-minne
Anette Norberg,
curling:
Vårt OS-guld i Turin.
DANIEL
SEDIN
Ishockey
Foto: Laura Leyshon.
18
Ålder: 29.
Födelseort: Örnsköldsvik.
Bor: Vancouver.
Klubb: Vancouver Canucks.
Moderklubb: Modo.
NHL-debut: 5 oktober 2000.
NHL-säsonger: 8.
NHL-matcher: 695.
NHL-mål: 188.
NHL-assists: 302.
NHL-draftad: Som nummer två
1999.
Meriter: OS-guld 2006, VMbrons
1999 och 2001.

Daniel Sedin
om sitt
Vancouver
Som 20-åring, år 2000, kom Daniel
Sedin tillsammans med sin bror
Henrik till Vancouver. Tvillingarna
Sedin är nu inne på sitt tionde år i OSstaden
Vancouver.
En hockeysäsong har det blivit hemma i Örnsköldsvik
med Modo under dessa år och det var
under NHL-strejken säsongen 2004–2005.
– Mitt första intryck när jag kom till Vancouver
för tio år sedan var hur vackert det är här, säger
Daniel och minns bilresan in till centrum:
– När man åker från flygplatsen och närmar
sig downtown ser man bergen och vattnet, otroligt
vackert.
De första intrycken av staden för tio år sedan
har bara förstärkts. Så när Vancouver Canucks
erbjöd Daniel och Henrik ett nytt femårskontrakt
tvekade de inte länge.
Fem år till i Vancouver kändes helt rätt för
dem.
Staden Vancouver har förändrats en hel del
under de tio år som Daniel och Henrik bott där.
– Downtown Vancouver har förändrats helt
och hållet. När vi kom hit fanns det mycket
gamla fabrikslokaler. Allt är nu omgjort till restauranger
och bostäder. Centrum är nu mycket
mer levande, konstaterar Daniel.
Det vimlar av restauranger med mat från
jordens alla hörn i denna mångkulturella stad.
Daniel har två favoriter som han gärna tipsar
om:
– Stans bästa sushi tycker jag man hittar på
Tojo och vill man ha kött rekommenderar jag
Gotham Steakhouse.
Vill man testa dessa båda restauranger bör
man boka bord och gör det i så fall i god tid!
Bland det första som slog Daniel och Henrik
när de kom till Vancouver var de vänliga människorna.
– Det intrycket står sig än. Det är en av de
bästa sakerna med att bo och leva i den här
stan, säger Daniel.
Finns det något negativt att säga om staden?
– Det enda jag kan komma på är regnet. För
det regnar en hel del här, säger Daniel.
Daniel och Henrik ser fram mot OS-turneringen
i deras hemstad. Det kommer bli ett helt
annat tryck än i Turin.
– Ja, det kan jag lova. Hockeyintresset här
är enormt och det är också en mycket kunnig
publik så skillnaden mot OS i Turin kommer bli
stor. Där var det väl lite si och så med både
intresse och kunnande, konstaterar Daniel.
Daniel har sedan länge sett hur staden har
förändrats sedan det 2003 blev klart att Vancouver
skulle arrangera spelen 2010.
– De största förändringarna är byggandet av
OS-byn mitt emot The Dome och vår hemmaarena.
Och så naturligtvis det nya tåget in till stan
från flygplatsen plus att man gör en massa andra
saker för att göra stan OS-fin.
När Daniel får besök i Vancouver tar han sina
gäster på en promenad efter strandpromenaden.
– Då får man en härlig känsla av Vancouver.
Sedan försöker jag också visa dem Whistler.
Frågan är nu hur publiken i Vancouver kommer
att ta emot Daniel och Henrik när de för första
gången uppträder i andra tröjor än Canucks.
– Möter vi Kanada lär vi inte få så mycket
sympati, säger Daniel.
n
Daniels bästa restaurangtips
i Vancouver:
TOJO
Mat: Sushi I första hand.
Adress: 1133 West Broadway.
Telefon: 604 872 8050.
Boka bord: Ja – I god tid.
Prisnivå: Inte är det billigt...
Gotham Steakhouse
Mat: Kött i första hand.
Adress: 615 Seymour Street.
Telefon: 604 605 8282.
Boka bord: Ja – definitivt.
Prisnivå: Kötträtt med tillbehör från 350 kronor och upp till cirka 450
kronor. Vald bland annat till stadens bästa restaurang – när någon
annan betalar…
Specialitet: Testa deras Porterhouse steak. Man blir garanterad mätt!
Specialitet: Omakase. I princip en avsmakningsmeny bestående
av sushi och tillagade rätter. Omakase kostar från 400 kronor och
uppåt. Att få en Omakase för 1000 kronor är inte svårt. Man väljer
själv nivån.
19

Vardagen
för SOK:s
träningsrådgivare
Med omkring 150 resdagar per år är
dagarna på SOK:s kontor få för Leif
Larsson. Som träningsrådgivare är
hans arbetsplats ute bland de aktiva.
Vi har följt honom under några
dagar i Östersund när han genomför
tester med längdlandslaget.
Foto: SOK.
Leifs arbete går ut på att ge de aktiva
i SOK:s talangprogram så bra fysiska
förutsättningar som möjligt för att
kunna prestera i sina idrotter. Det är
ett kontinuerligt arbete som sakta
men säkert bygger upp deras grundläggande
fysik efter en långsiktig plan.
Till en början gäller det att samla in så
mycket information som möjligt för att veta
hur och mot vad man ska styra fysträningen.
Det handlar om olika fysiska tester, rörlighetstester
och information från förbundskaptenen
om sådant som sker under själva tävlingssituationen.
– Utifrån den kunskapen gör vi individuella
träningsprogram till varje aktiv. Alla har olika
styrkor och svagheter och det gäller att träna
på det som kan förbättra just dina prestationer.
Efter träningsperioden gör vi nya tester för att se
om vi är på rätt väg och sen börjar hela snurran
om igen inför nästa träningsperiod, berättar Leif.
Den här veckan ska längdåkarna göra fyra
olika tester som mäter kroppsammansättning,
styrka, hastighet och syreupptagningsförmåga.
I början av juni gjordes samma tester för att ha
ett ingångsvärde att jämföra med. Därefter har
de fått specialanpassade styrketräningsprogram
i samarbete med Leif.
– De tester vi gör nu är en avstämning som
visar hur träningen har utfallit. Det ger oss en
vägledning om hur vi ska styra tiden fram till
OS, berättar Leif Larsson.
Styrka
Det är dags att mäta styrka. Styrketräning har
inget egenvärde, utan fungerar enbart som ett
stöd för att man ska kunna åka skidor så bra
som möjligt. Som längdåkare behövs muskelstyrka
för att kunna åka ekonomiskt. Ju starkare
du är, desto längre kan du åka på varje stavtag.
– Det handlar om att du ska bli billig i drift
för att kunna ha kraft och fokus kvar i de lägen
när det gäller som mest. Styrkan är ett stöd
för att du ska kunna hålla en högre kvalitet på
din längdträning, men också för att du ska orka
hålla längre i en tävlingssituation, berättar Leif.
Att få åkarna att ta testerna på allvar är inte
så svårt. Som de tävlingsmänniskor de är gör de
allt för att få så bra resultat som möjligt.
– Det är klart att man anstränger sig, man vill
ju överträffa sig själv! Här tävlar man mot sig
själv och sina egna förutsättningar. Och det är ju
tur det, skulle jag tävla mot Robin i chins så skulle
jag inte ha en chans, skrattar Emil Jönsson.
Syreupptagningsförmåga
Det viktigaste testet för längdskidåkarna är det
som kallas VO2-max. Här mäts hur många liter
syre som kroppen kan omsätta per minut. Under
den första delen av testet tar man även flera blodprover
för att kroppens produktion av mjölksyra.
– Det totala syreupptagningsvärdet är det viktigaste
testet för längdåkare eftersom en hög syreupptagning
gör att du orkar längre. Kurvan för
mjölksyreproduktion ger också en bra indikation
på hur ekonomiskt man kommer kunna åka i spåret,
berättar Leif.
Träningsrådgivare Leif Larsson är nöjd med
testernas utgång. Trots att samtliga åkare nyligen
kommer från en tung träningsperiod och är en bra
bit ifrån ett formtoppat läge så ser resultatet lovande
ut.
– Vi är på rätt väg. Efter OS kommer vi göra en
slutgiltig utvärdering. Det riktiga testet är tävlingsresultaten
under OS, där ser vi om vi har lyckats,
säger Leif Larsson. Text: Linda Sandgren
20

DANIJELA
RUNDQVIST
Ishockey
Forward, #28
Född September 26, 1984,
Stockholm.
Bor Stockholm.
Längd 178 cm.
Vikt 75 kg.
Klubb AIK.
OS: 2006: 2nd. 2002: 3rd.
WM: 2009: 4 th . 2008: 5 th . 2007:
3 rd . 2005: 3 rd . 2004: 4 th .
175 landskamper.
Mitt bästa OS-minne
Tommy
Eliasson,
skicross:
Hockeyguldet i Turin.
Danijela
– 25 år och tre OS!
Foto: Jack Mikrut, SOK.
Danijela Rundqvist är bara 25 år
men i Vancouver gör hon redan
sitt tredje OS.
I Vancouver är det meningen
att ”Dannis” och Damkronornas
trestegsraket ska fyra av det tredje steget i en
långsiktig satsning.
• Första steget i Salt Lake City 2002 gav ett brons.
• Andra steget i Turin 2006 gav ett sensationellt
silver.
• Tredje steget i Vancouver, ja, målsättningen är
klar i varje fall.
– Vi slog USA i semifinalen i Turin och vi har
slagit Kanada i år. Det kan hända igen, säger
”Danni”.
Vid OS-debuten 2002 i Salt Lake City tog
”Danni” inte någon större plats i truppen.
– Jag kom med som sista spelare och spelade
bara några byten. Men det var grymt att vara där
och jag var nog mest tyst som en mus, minns
”Danni”.
Men ”Danni” har gått från en tyst liten mus i
Damkronornas trupp till att bli en naturlig ledargestalt
i laget inför Vancouver.
– Jag tar för mig på ett helt annat sätt nu än
förr om åren. Både på och utanför planen, säger
”Danni”.
Det har hänt mycket med Damkronorna och
”Danni” sedan OS i Salt Lake City.
Efter spelen 2002 stod det klart för alla och
inte minst förbundskaptenen Peter Elander att
om Sverige skulle har en chans mot jättarna USA
och Kanada och deras professionella satsningar
måste tjejerna träna mer – betydligt mer.
– De läger vi hade och har fortfarande på
sommaren är rena rama ”rysslägrena”. Tre till
fyra pass om dagen. Man tror inte att man ska
överleva. Men det har vi gjort och Peter har ökat
på dosen år för år, säger ”Danni”.
Lägrerna har också krävt sina offer.
– Ja, många tjejer har försvunnit på vägen
för att dom inte orkat göra jobbet, konstaterar
”Danni”.
Själv har ”Danni” orkat göra det där tunga
och många gånger tråkiga men ack så nödvändiga
jobbet som krävs för att kunna hota de
nordamerikanska jättarna.
– Peter (Elander) har betytt mycket. Han har
trott på mig och gett mig ansvar. Det är han som
ställt kraven och det är han som under åren stått
för både positiv och negativ kritik, säger ”Danni”.
Eget ansvar är något som också präglar Damkronorna.
– Ja, vi får ta ansvar direkt. Det är inte alls
på samma sätt inom killishockeyn. Jag tror det
beror på att vi är mognare i tidigare ålder, säger
”Danni”.
”Danni” har denna säsong kunna gör en helt
professionell satsning på ishockeyn.
– Jag har ett sponsorkontrakt med Adecco
som gäller den här säsongen. Med det och
SOK:s stöd i ryggen har jag kunnat ägna mig
helt och hållet åt ishockeyn. Hoppas det blir
guld värt, säger ”Danni”.
För drygt fyra år sedan kom ”Danni” för första
gången i kontakt med Adecco.
– Jag fick hjälp av en karriärcoach som hjälpte
mig till ett jobb som jag trivdes med. Det
fungerade mycket bra.
Några av spelarna i Damkronorna har under
åren prövat på att spela collegehockey i USA.
Men det har inte lockat ”Danni”.
– Jag hade möjlighet att åka efter OS i Salt
Lake City 2002 men jag ville inte åka. Jag tyckte
att jag kunde få samma träning hemma och jag
har inte haft anledning att ångra det beslutet,
säger ”Danni”.
n
21

Koll på skicr
En nyhet på det olympiska programmet i år är
skicross. En freestylegren med mycket aktion
som säkert kommer bli en TV-favorit i många
hem. Men vad är egentligen skicross? Korsade
skidor? Vi har bett ett av våra stora OS-hopp i grenen,
Lars Lewén att förklara vad det handlar om.
Lars Lewén
Ålder: 34.
Bor: Bromma.
Klubb: IF Borlänge.
SKIDOR: Salomon.
MERITER: 9 medaljer i Världscupen
varav 5 segrar, 5 medaljer
i X-games varav 2 guld.
MÅLSÄTTNING: OS-guld.
Skicross är en relativt ny gren i skidvärlden.
De första tävlingarna i hölls i
Nordamerika i slutet på 90-talet. Grenen
kom med på X-Games som är freestyleåkarnas
olympiska spel 1998. Den
första formen av väldscup började 2002. I början
var tävlingarna mest en rolig grej för många åkare.
Lars Lewén har själv varit med sen det började.
– Det var gamla skidlärare och alpinåkare
som var med och tog det som en kul grej. På
den tiden kom man långt om man bara kunde
åka skidor. Nu har sporten utvecklats framförallt
skidåkningsmässigt, menar Lars.
Prispengarna
Det har aldrig varit mycket prispengar i skicross.
I världscupen får vinnaren omkring 40 000 kr.
– Det finns kanske som mest ett tiotal heltidsproffs
i världen. Tack vare stödet från SOK är
jag en av få i världscupen som kunnat satsa på
heltid, berättar Lars Lewén.
Banan
En skicross-bana är ska vara medelbrant och bestå
av ett antal svängar, portar och hopp. Banorna
är mellan 900 och 1200 meter långa och bredden
måste vara minst 30 meter. Lutningen varierar
med terrängen längs med hela sträckningen och
motsvarar alltifrån blå till svarta pister.
– Banorna kan skilja sig helt från den ena till
den andra. I Europa har det blivit vanligt med
rätt så ”alpina” banor som har mindre hopp och
hårda backar. Själv gillar jag den gamla typen av
bana med stora hopp bättre. Banan i Vancouver
hade 14 hopp förra året och är skithäftig. Det är
en riktig old-school skicross-bana med mycket
hopp och du måste jobba hela vägen. Den passar
mig bra, konstaterar Lars.
Utrustningen
– Alla skicrossåkare kör på storslalomskidor.
Dom fungerar att svänga kort på och
tål hög fart. Pjäxor är också detsamma
som vid storslalom men stavarna har man
förändrat lite uppe i handtaget så att man
klarar av att hålla i grindhandtaget och göra ett
ordentligt frånskjut utan att tappa stavarna, berättar
Lars
Kläderna finns det lite regler kring. Det snabbaste
skulle naturligtvis vara att köra i en fartdräkt
som alpinåkarna har men det är inte tillåtet.
– Kläderna får inte vara gjorda av sådant fartdräktstyg
och måste ha ett visst ”fladder” runt
både armar och ben. Det är väl mest en imagegrej,
att man inte vill att skicross ska bli för likt
de alpina grenarna helt enkelt, säger Lars.
När det gäller skydd så är det obligatoriskt
med ryggskydd och hjälm. Lars Lewén berättar
att han dessutom kör med ett halsskydd.
Konkurrensen
En bra skicrossåkare är en som behärskar hoppen
ordentligt, som är smidig och snabb och
som behärskar man mot man situationen.
– Det finns många alpina åkare som är överlägsna
på kvalet men som inte klarar av man mot
man situationen och bara blir stressade av att ha
tre andra åkare runt omkring sig, berättar Lars.
De som Lars tycker vi ska titta extra på i
Vancouver är:
Tomas Krauss, CZE – Tomas vann världscupen
förra säsongen. Han är alltid grymt snabb
i starten.
Christopher Delbosco, CAN – Han är en riktig
vildhjärna. Totalt galen och känner inga gränser.
Han räds inte att köra rakt över någon.
Stanley Hayer, CAN – Han är väldigt ojämn i
Michael Forslund
Ålder: 24.
Bor: Mora.
Klubb: IFK Mora
Alpina
SKIDOR: Atomic.
Tommy Eliasson
Ålder: 29.
Bor: Östersund.
Klubb: Storklintens
Alpina.
SKIDOR: Rossignol.
starten men kör taktiskt bra. Han är duktig på
att köra om.
Andreas Matt, AUT – Han är jäkligt duktig och
nästan alltid med. Han är bror till slalomstjärnan
Mario Matt.
Tommy Eliasson, SWE – Tommy är giftig. Han
har kört bra på träning hela försäsongen. Risken
är att han vill för mycket och blir lite för het.
Tävlingen
En skicross-tävling är uppbyggd i två delar. Ett
tidskval där åkarna åker igenom banan en och en
på tid. De 32 bästa tiderna kvalificerar sig till final.
– De första åren i världscupen var det kanske
fem åkare per tävling som åkte riktigt bra. Jag
kunde alltid köra avslappnat under tidskvalet
och vara säker på att komma till final. Idag är
det ett femtiotal riktigt vassa där 10–15 stycken
är potentiella vinnare. Nu är det fullt ös som gäller
och det är max en och en halv sekund som
22

oss
Magdalena Iljans
Ålder: 41.
Bor: Nora.
Klubb: Sportsclub
Skicross.
SKIDOR: Rossignol.
Eric Iljans
Ålder: 41.
Bor: Nora.
Klubb: Sportsclub
Skicross.
SKIDOR: Rossignol.
skiljer vinnaren i tidskvalet från sista kvalplats,
konstaterar Lars.
Det är finalens upplägg som gör skicross till
en så spektakulär tävling för åskådaren. Åkarna
delas in i heat om fyra åkare som startar i var sin
startgrind. Starten går genom att grindarna fälls
ner och resten är enkelt. Först i mål vinner heatet.
Ettan och tvåan i varje heat går vidare i tävlingen
och tillslut återstår endast den riktiga finalen.
Det är viktigt att försöka placera sig så bra i
tidskvalet som möjligt. Resultatet från tidskvalet
hänger nämligen med genom alla finalheat
genom att åkaren med bästa kvaltid får välja
startgrind först.
– Starten är jätteviktig för hela racet. Lutningen
kan vara lite olika beroende på vilken grind du
startar ifrån och ifall det är en tidig kurva i banan
så vill man ha den yttersta grinden på samma
sida för att få närmast väg, säger Lars Lewén.
Text: Linda Sandgren
Tiderna herrarnas Skicross
Söndag den 21 februari
Kl. 18.15 Tidskval
Kl. 21.15 Åttondelsfinal
Kl. 21.45 Kvartsfinal
Kl. 22.05 Semifinal
Kl. 22.20 Final
Anna Holmlund
Ålder: 23.
Bor: Sundsvall.
Klubb: Sundsvalls
SLK.
SKIDOR: Head.
Tiderna damernas Skicross
Söndag den 21 februari
Kl. 19.30 Tidskval
Kl. 22.00 Åttondelsfinal
Kl. 22.30 Kvartsfinal
Kl. 22.50 Semifinal
Kl. 23.05 Final
Skicross på hemmaplan
Direkt efter OS har du chansen att se Lars Lewén
och våra andra svenska stjärnor på hemmaplan
när Världscupen i skicross kommer till Branäs
den 4–6 mars. Läs mer på www.branas.se
Häng med i
skicrosstermerna
Banks = velodromsvängar.
Rollers = stora vågor som man
måste pumpa sig igenom för att
få fart. Ofta 4–5 st efter varandra
precis efter starten.
Offset Rollers = när man hoppar
över fler rollers i ett hopp.
Step-up jump = du landar ovanför
utgångshoppet
Spines = antingen ett snett
uthopp eller så hoppar du och
landar snett.
Pro-style jumps = step down,
hoppkanten är kapad och man
landar nedanför uthoppet. Dessa
hopp är också vanliga i parallellslalom.
Table-top jumps = vanliga hopp,
stora hopp på en platå och en
lutande landning.
Wu-Tang = ett väldigt svårt
hinder att tajma, bestående
av en mer eller mindre vertikal
ramp, en platt topp och en
nästintill vertikal landning. Banan
på för-OS 2009 hade två sådana
wu-tangs i starten..
Foto: Branäs.
23

Så här har SOK stöttat våra
Curling
Förbundskaptenen och två tränare har stöttats med
deltidstjänster. Lagen har fått hjälp med att kunna tävla
internationellt (förutom mästerskap).
Hjälp med träningsläger.
Sammanlagt har curlarna sedan Turin fått 5 235 000:-.
Konståkning
SOK har stöttat konståkningen med egen istid och förlängning
av säsongen. D v s sett till att en ishall varit igång
längre än vanligt. Åkarnas personliga tränare har fått stöd
liksom stöd för koreografi. SOK har också bekostat fyra
internationella tävlingar och internationella träningsläger
för de OS-aktuella åkarna. Totalt har stödet uppgått till
3 946 000:-.
Ishockey
Damkronorna har stöttats med ett åtta veckor långt läger i
Kanada samt ett fysläger. Förbundskaptenen stöttas med
50%, den assisterande med 50%, materialförvaltaren med
50%, målvaktstränaren med 25% av lönekostnaderna.
Totalt har ishockey under de fyra säsongerna från Turin
stöttats med 13 098 000:-.
SOK stöttar Tre Kronor med en videocoach under OS samt
har stått för en samling med NHL-spelarna under sommaren
och en scoutingresa för förbundskaptenen under hösten.
Skidskytte
SOK har bland annat säkrat tränaren
Wolfgang Pichler fram till OS i Sochi
2014, stöttat med OS-guldmedaljören
Jonas Edman i skytteträningen, resurspersoner,
medicinsk support (bland
annat en fysioterapeut), en vallatekniker,
slipprojekt, träningsläger i Finland
och Kanada samt tester och träning vid
VintersportCentrum i Östersund. Totalt
har skidskyttet under perioden från OS i
Turin stöttats med 8 422 000:-.
24

olympier i Vancouver:
Alpint
SOK har stöttat med ett försäsongsläger för hela laget på Nya
Zeeland, fyra tränare på heltid, fystränare sommartid, tester
på VintersportCentrum i Östersund samt ett GPS-projekt samt
med fysioterapeut, tränare och service (fart) till Anja Pärson.
Totalt har alpint fått 17 285 00:- sedan OS i Turin.
Puckelpist
En assisterande förbundskapten på heltid, tio
procent till en hopptränare och 40 procent till
en fysioterapeut. Träning och tävling internationellt.
Totalt har puckelpist under perioden fått
8 059 000:-.
Skidor
SOK stöttar en sprinttränare med 100% av lönen samt en assisterande
tränare till 50%. Tre vallatekniker har stöttats med 50% och åkarna har
fått medicinsk support, bland annat tillgång till en fysioterapeut till 50%.
SOK har stöttat ett slipprojekt, träningsläger i Kanada och höghöjdsläger
samt tester, träning och diverse projekt vid VintersportCentrum i Östersund.
Totalt har stödet uppgått till 9 499 000:-
Skicross
Stöd till förbundskapten (33%) och assisterande
förbundskapten samt en fysioterapeut
på 15%. Stöd till internationella tävlingar och
träning samt specialprojekt. Total har skicross
fått 3 730 000:- sedan säsongen 2007/08.
Skicross är en ny gren på OS-programmet.
Snowboard (alpint)
SOK har stöttat förbundskaptenen med
60% samt en fysio med 20%. Stödet
har också gått tillinternationella tävlingar
samt träning tillsammans med det
schweiziska landslaget. Totalt har stödet
uppgått till 2 969 000:-.
Skridsko
SOK-stödet har bland annat stöttat
förbundskapten och tränare, resurspersoner,
träningsläger i Berlin och USA
samt tester och kompetensstöd vid
VintersportCentrum i Östersund. Totalt
har stödet uppgått till 3 164 000:-.
Mitt bästa OS-minne
Björn Ferry,
skidskytt:
När Sverige vann längdstafetten
i Calgary 1988. Jag
var nio år och såg det
säkert 15 gånger på video.
Foto: Tommy Andersson, SOK.
25

Foto Richard Lam, AP.
Svenske
kocken
ger rätt
bränsle
Delar av den svenska OStruppen
kommer acklimatisera
sig och ladda upp på Vancouver
Island innan de åker in till Vancouver
och Whistler för tävling.
På plats under uppladdningsperioden
på Vancouver Island kommer aktiva och
ledare inte lida brist på god mathållning.
Det kommer kocken Per Lindius tillsammans
med två kollegor se till.
– Vi har gjort upp menyer som ska
täcka hela perioden då vi har aktiva där,
säger Per och visar en tjock pärm med allt
som aktiva och ledare kommer att bjudas
på.
– Det gäller att ge de aktiva rätt bränsle
vid rätt tillfälle, förklarar Per.
Det innebär att det till lunch serveras
med snabbare kolhydrater och till middag
kan det bli lite långsammare kolhydrater.
Per Lindius ska se till att de aktiva får rätt
mat på pre-campen i Mount Washington,
Foto: SOK.
Foto: Niklas Larsson, SOK.
ÅF blir Green Advisor
Sveriges Olympiska Kommitté
och teknikkonsultföretaget
ÅF inleder ett fyrårigt
samarbete där ÅF blir
Green Advisor till SOK.
– Konkret innebär samarbetet
med ÅF att vi kan ge 20
talanger till chansen att göra
en hundraprocentig satsning
mot kommande OS, säger
SOK:s ordförande Stefan Lindeberg
och fortsätter:
– Samtidigt innebär samarbetet
med ÅF att vi som
organisation, våra aktiva och
ledare blir bättre rustade
att ta vårt ansvar i gröna
frågor.
Samarbetet med ÅF är banbrytande också
på ett annat plan. SOK har byggt upp ett
unikt internationellt samarbete så att ÅF
samtidigt med avtalet med SOK också blir
partner till de olympiska kommittéerna i
Norge, Finland och Schweiz.
– Det här avtalet kan öppna för liknande
lösningar med andra svenska företag med
stor internationell verksamhet, säger Stefan
Lindeberg.
För aktiva och ledare i SOK:s satsningar
kommer samarbetet med ÅF att innebära att
de får information och utbildning i gröna
frågor. ÅF kommer också att hjälpa till med
hållbarhetsutredningar för att frågorna
ska få större genomslag i det dagliga
arbetet.
Jill tänder OSsvenskarna
The Heat Is On” heter låten som inte bara
kommer att tända den svenska OS-truppen
utan också alla svenska fans på hemmaplan.
Det är Jill Johnson som sjunger den svenska OSlåten
denna gång.
”The Heat Is On” är skriven av Kristian Lagerström,
Henrik Wikström och Bobby Ljunggren.
– Det är en stor ära att få ge OS-deltagarna
och supportrarna en sådan här hit att ladda till.
Jag diggar verkligen låten och blev innerligt glad
när jag fick frågan att göra den. Dessutom är
det ju kul att få vara en del av OS trots att jag
varken kan åka skidor eller skridskor, säger Jill.
Från den fjärde januari har det gått att ladda
ned låten.
HUVUDSPONSORER
TEAMSPONSORER
GREEN ADVISORS
Viktor Svensson, vice VD ÅF, Jonas Wiström, VD ÅF,
Stefan Lindberg, ordförande SOK, Björn Lind, dubbel
olympisk guldmedaljör, Gunilla Lindberg, SOK:s
generalsekreterare och IOK-ledamot, Susanna Kallur,
EM-guldmedaljör, och Alice Bah Kunkhe, ÅF,
presenterade det nya samarbetet på ÅF:s huvudkontor.
Foto: ÅF.
SUPPORTERS
För ÅF:s del hoppas man att samarbetet
kommer att stärka varumärket inte bara i
Sverige utan även i Norge, Finland och Schweiz.
– Jag är övertygad om att detta prestigefulla
samarbete kommer att generera fler klimat- och
miljöinriktade affärer för ÅF, säger Jonas Wiström,
VD och koncernchef för ÅF.
OFFICIELLA LEVERANTÖ
26

Tio miljoner till SOK:s
Talangprogram
Tommy Eliasson och Anja Pärson agerar i en
fartfylld uppvisning av de svenska OS-kläderna.
Foto: Niklas Larsson, SOK.
Li-Ning klär
OS-truppen
1990 startade Li-Ning ett sportföretag med
samma namn. Företaget producerar sportkläder
och skor och även annan utrustning för
idrotten. Företaget har över 5 000 butiker i
Kina.
Li-Ning är en av Kinas mest kända idrottsmän.
Vid sommarspelen i Los Angeles 1984
tog han tre guld, två silver och ett brons i
gymnastik. Han är Kinas förste olympiske
guldmedaljör genom tiderna.
Li-Ning fick ett bevis på sin storhet och
populäritet i Kina när han fick tända den
olympiska elden vid invigningen av spelen i
Peking 2008.
Sedan spelen i Peking är också Li-Ning en
mycket viktig samarbetspartner till SOK och
Li-Ning står för den svenska truppens samtliga
kläder under OS i Vancouver exklusive
tävlingsdräkten.
Olof Stenhammar skänker tio miljoner kronor,
en miljon kronor per år i tio år, till SOK:s
talangprogram.
– Ungdomen behöver förebilder. Svenska
framgångar i stora internationella sammanhang
är en källa till glädje och inspiration för
oss alla, säger Olof Stenhammar och fortsätter:
– Jag vill på det här sättet stödja SOK då
man visat förmåga att prestera resultat.
– Detta är ett bevis på en storartad generositet,
som kommer att betyda mycket.
Att Olof Stenhammar har ett stort olympiskt
hjärta vet vi sedan tidigare och han gjorde
avgörande insatser för att vi skulle få igång
talangprogrammet 1998, säger SOK:s ordförande
Stefan Lindeberg.
Olof Stenhammar har haft en lång relation
med SOK. När SOK, staten och näringslivet
startade SOK:s talangprogram 1998 var det
Stenhammar som sydde ihop näringslivets
del av satsningen i det som kom att kallas
Olympialaget.
Olof Stenhammar har två huvudskäl till att
ge SOK tio miljoner kronor:
– För det första behöver vi förebilder som
vågar sätta upp höga mål som vågar ta steget
ut i det okända, vågar vinna men också
Högtflygande OS-lyckönskningar
Mitt bästa OS-minne
Frida Nevalainen,
ishockey:
Silvret i Turin och
semifinalen mot USA.
På Stockholm Arlanda Airport kommer det
vara ”OS-känsla” under hela OS. Vänthallar,
gångar och Sky City är utsmyckade med
lycka-till budskap för våra olympier.
Under OS-perioden förvandlas hela Sky
City till Olympic Airport där allmänheten får
möjlighet att uppleva de olympiska spelen på
hemmaplan.
Mellan den 13-28 februari finns Sveriges
Olympiska Kommitté och samarbetspartners
Stockholm Arlanda Airport, Metro och Nordea
på plats i Sky City tillsammans med de
olympiska vintersportförbunden. Här kan man
pröva på de olika idrotterna, titta på OS-sändningar
på storbildsskärm och tävla om biljetter
till OS i London 2012. Det är också här
som Sveriges hemvändande olympier kommer
att välkomnas av allmänheten.
Olympic Airport är inte enbart till för flygresenärer.
Vem som helst som har vägarna förbi
är välkomna in och känna på OS-känslan på
hemmaplan.
därmed vågar förlora.
Det kan ge andra ungdomar
styrkan att inte bara
drömma utan att verkligen
våga satsa på att nå sina
drömmar. För mig känns
det viktigt att kunna bidra
till det. Och för det andra
tror jag på betydelsen av
internationella framgångar för landet.
Vid OS i Turin tog Sverige 14 medaljer. Av 109
aktiva kom 65 hem med en olympisk medalj.
– Jag har saknat en analys av orsaken till
framgångarna. Min egen slutsats är enkel. SOK:s
Topp- och talangprogram är den viktigaste orsaken
till framgångarna. Många enskilda goda
insatser gjordes men det enda riktigt nya som
hänt före Turin var just SOK:s Topp- och talangprogram,
säger Olof Stenhammar.
Redan som elvaåring hade Olof en olympisk
dröm.
– Jag läste om OS i Helsingfors och började
då planera för ett eget OS hemma i Finspång.
Mamma och Pappa hade en gård och dom skulle
få avsätta mark till mina arenor, minns Olof.
Nu ger Olof Stenhammar svenska talanger att
nå sin OS-dröm!
Nya namn
i Topp- och
talangprogrammet
SOK har tagit in sju nya aktiva i Topp- och
talangprogrammet från årsskiftet.
De nya är: Hanna Falk, skidor, Kajsa
Kling, alpint, Anders Persson, gevärsskytt,
Alexander Zetterman, ridsport, Emila Fahlin,
cykel, Anna Laurell, boxning, och Mattias
Karlsson, bordtennis.
Mitt bästa OS-minne
Joel Eriksson,
skridsko:
Gustav Larssons
grymma tempolopp
på cykel i Peking
2008.
Olof Stenhammar
27

Vi har förberett oss,
väntat, längtat och
laddat i 1 446 dagar.
Så fort den olympiska elden slocknat i Turin startade vi våra för beredelser
för att vara heta guldkandidater när elden tänds i Vancouver.
Vi har tränat hårdare än någonsin, följt de bästa kostråden, utvecklat
nya sätt att preparera skidor, kartlagt OS-banorna för att kunna
testköra dem på hemmaplan, analyserat hur scratchning påverkar
curlingstenarna och forskat kring startmomentet i skicross.
Allt detta har blivit verklighet tack vare det stöd vi får. Det är de små
detaljerna som avgör om Sverige blir vinnare när det verkligen gäller.
Det vet vi och det vet våra samarbetspartners.
Tack för att ni satsar på oss och våra drömmar.
Huvudsponsorer
Teamsponsorer Green advisor
jej
t s e t
s p o t
Officiella leverantörer
Supportrar
Globala partners