ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS

ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS
KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012
Tre tidevarv i kraftverkets 50-åriga historia 6
Livet på sommarstugan är härligt även utan nätström 12
ENERGISK BETJÄNING • www.kokkolanenergia.fi

ELEKTRICITETSVERK
OCH BADHUS
KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012
Publicerare: Karleby Energi
Postadress:
PB 165, 67101 Karleby
Ledaren
Gatuadress: Förrådsvägen 3
Tel. (06) 828 9111
Fax (06) 828 9205
Huvudredaktör: Petri Kokko
Redaktör: T:mi CommJob,
Jorma Uusitalo
Bilder: Esa Melametsä
Femtio år
har gått
Layout: Reklambyrå Fristyle
Tryck: Lönnberg Painot Oy
Innehåll
3 Ledaren
4 Mycket har skett inom faktureringen
6 Oy Kokkola Power Ab:s kraftverk 50 år
8 Gamla fotografier berättar om historien
10 Långa karriärer i kraftverket
11 Energispartips för sommarmånaderna
12 Stuglivet flyter på även utan nätström
14 Energitävling
Pärmbild:
I kontrollrummet i Oy Kokkola Power Ab:s kraftverk står ny och gammal teknik
konkret sida vid sida. På bild operatören Lasse Vikman.
Upplaga: 23 500 st.
Distribution: Kokkolan Jakelu Oy
VIKTIGA KONTAKTUPPGIFTER
INOM KARLEBY ENERGI:
Förrådsvägen 3 (PB 165),
67100 Karleby
www.kokkolanenergia.fi
fornamn.efternamn@
kokkolanenergia.fi
Kundbetjäning
må -fre kl 8-16
Tel. (06) 828 9295
asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi
Byggtjänst
Tel. (06) 828 9294
rakentajapalvelu@kokkolanenergia.fi
Elförsäljning
Tel. (06) 828 9746
myynti.kok@kokkolanenergia.fi
Betalningskontroll
Tel. (06) 828 9595
asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi
El, felanmälan och jour, 24 h
Tel. (06) 822 0800
Fjärrvärme, felanmälan
och jour, 24 h
Tel. (06) 822 0600
Oy Kokkola Power Ab
Tel. (06) 822 7940
– vad händer nu?
Å
r 1962 startades en enligt finländska
mått betydande metallurgisk
industriell fabrikshelhet
i Karleby. Fabrikernas produkter och råvaror
har varierat och produktionslinjer
har startats upp och lagts ner enligt industrins
utvecklingsskeden. I alla olika
skeden har industrins byggande, drift
och underhåll erbjudit sysselsättning
och ökat ortens välstånd.
Energiproduktionen har varit och
kommer alltjämt att vara en viktig del av
den industriella infrastrukturen. Detta är
en anledning till att det genast från starten
av Outokumpu fabrikerna har funnits
ett kraftverk på industriområdet.
Kraftverkets utvecklingsskeden kommer
att belysas närmare inne i tidningen.
Kraftverket har precis som industrianläggningarna
genomgått ett flertal
ägarbyten. Kraftverket, som ursprungligen
ägdes av Outokumpu, övergick i
början av 1990-talet i statens kraftbolag
Imatran Voimas ägo. Detta blev senare
börsbolaget Fortum. Till skillnad från
de övriga delarna i den ursprungliga fabrikshelheten
fann kraftverket en inhemsk
ägare, då Karleby stad beslöt sig
för att köpa kraftverket och göra dess affärsverksamhet
till en del av stadens energiverksamhet
sommaren 2009.
I och med bytet av ägare uppgick
kraftverket som en sammanhängande
del i Karleby Energis energisystem i vilket
samhällets energiförsörjning och industrins
energiekonomi fungerar som en
helhet. Nuförtiden levererar Outokumpus
gamla kraftverk en betydande del av sin
produktion utanför det traditionella OK-
LA-området och till OKLA-området levereras
energi från Karleby Energis övriga
produktionsanläggningar. Denna synergieffekt,
då det gäller verksamheten, kunde
uppnås tack vare ägararrangemanget.
Karleby Energi har för avsikt att trygga
såväl samhällets som näringsverksamhetens
behov av energiförsörjning
även framöver genom att upprätthålla
och bygga produktionsanläggningar
och överföringsnät. Ett bevis på detta är
byggandet av en ångledning och överföringsledningar
som säkerställer överföringen
av fjärrvärme och förenar industriområdets
energiproducerande enheter,
ett annat är kraftcentralsprojekten. Alla
dessa kännetecknas av att de tjänar såväl
den industriella verksamheten som
samhällets energiförsörjning.
Det borde inte vara oklart för någon
att tillgången på säker energi och
ett rimligt pris utgör förutsättningar för
att det materiella välståndet ska kunna
fortgå. Trots detta verkar det som
om många ser energiförsörjningen som
ett favoritobjekt för ständiga bördor av
skattenatur och allehanda begränsningar.
Flera dylika projekt som kommer att
försvaga både den industriella produktionens
och energiproduktionens lönsamhet
i Finland är aktuella just nu samtidigt
som hela Europas materiella välfärd
ligger i vågskålen.
Trots att industrins ägarförhållanden
har förändrats, verkar det som om investeringarna
i anslutning till förädling av
metaller och kemi kommer att fortsätta
i Karleby även med nya ägare. I sinom tid
blir även investeringar inom energiproduktionen
aktuella. En förutsättning för
att den positiva utvecklingen ska fortsätta
är att beslutsfattarna ser till förutsättningarna
för industriell verksamhet
förutom på ett lokalt plan framför allt på
nationell och europeisk nivå.
Petri Kokko
Energiverksdirektör
2
KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012
www.kokkolanenergia.fi | KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012
3

Elfaktureringen har
förnyats flera gånger
under alla de år
Helena Santapakka
har skött om Karleby
Energis fakturering
till konsumenterna.
temet togs i bruk. Enligt Santapakka är
detta system fortfarande mycket användbart
eftersom systemet hela tiden har utvecklats
och byggts ut enligt behov.
I det nuvarande systemet börjar man
med att starta faktureringen och sedan
görs kontroller. Därefter skickas faktureringsuppgifterna
i elektronisk form
till en utskriftscentral som även sköter
postningen.
År 1999 var enligt Santapakka ett
betydelsefullt år även därför att anslutningsavtalen
då blev adb-baserade. Allt
sedan dess har hanteringen av kundrelationer
skett helt via dator – ingen behöver
längre gå till arkivet och leta efter
kunduppgifter i pappersform.
– Nu är trenden att pappersfakturornas
andel minskar eftersom allt fler privatpersoner
tar e-fakturan i bruk och företagen
övergår till nätfakturering. För
mig är detta naturligt och förståeligt i
och med att systemen utvecklas.
– Det nyaste nu är fjärravlästa mätare
och till följd av dem fakturering som
är baserad på den verkliga elförbrukningen.
Jag tycker att kunderna förstår
den nuvarande fakturan bättre än den
tidigare och vi slipper få feedback på
att uppskattningen skulle vara för stor.
De som använder eluppvärmning måste
helt enkelt bara räkna med att elräkningen
är större på vintern och mindre
på sommaren, säger Santapakka.
Priset på
el och fjärrvärme
brukar vi inte
få negativ
respons på
”Jag har alltid klarat mig
genom att prata”
– I dag sänder Karleby Energi cirka
150 000 el- och fjärrvärmefakturor per
år och faktureringen sköts av fem anställda.
Arbetet kräver noggrannhet och
dessutom flexibilitet för kundkontakterna
är många och vi måste klara av att
anpassa oss efter olika situationer. Utbildning
är en viktig del av jobbet i och
med att det hela tiden sker förändringar
i branschen som ofta påverkar faktureringen.
Arbetsgivaren har alltid haft
en positiv inställning till utbildning och
det är naturligtvis i sista hand till kundens
fördel.
Uppskattningsfakturorna som redan
nu blivit historia har av tradition väckt
diskussion hos elbolagets kunder. En utmaning
i Santapakkas arbete har varit att
hon även har haft hand om indrivningen.
– Jag har varit med om alla möjliga situationer,
men jag har alltid klarat mig genom
att prata, berättar hon och skrattar.
– Priset på el och fjärrvärme brukar vi
inte få negativ respons på eftersom prisnivån
är så pass förmånlig hos oss. Det mest
givande är nöjda kunder och det känns så
klart bra då man får bra feedback direkt av
kunderna, säger Santapakka.
Fakturering kräver
noggrannhet och flexibilitet
De fjärravlästa elmätarna har gjort det möjligt för Karleby Energi att upprätta
fakturor som är baserade på den verkliga elförbrukningen samtidigt som man sluppit
uppskattningsfaktureringen. Den aktuella förnyelsen är bara en av flera förändringar i
faktureringen som Helena Santapakka, faktureringsansvarig, har varit med om under sin
nästan fyrtio år långa yrkeskarriär i Karleby Energis tjänst.
S
antapakka började som moderskapsvikarie
inom kundtjänsten
1973. Följande år omvandlades
anställningen till en ordinarie tjänst och
sedan dess har hon haft hand om faktureringsuppgifter.
– Då jag började jobba här gjordes alla
anmälningar, inklusive avläsningsuppgifter,
på papper. Därefter skickades pappren
till ett databolag i Kilo, där uppgifterna
överfördes till magnetband och fakturor
skrevs ut. Sedan skickades utskrifterna till
oss i stora pappkartonger och vi rev loss
varje faktura från traven av papper, häftade
ihop dem och frankerade dem.
– Innan vi postade breven, kontrollerade
vi naturligtvis att fakturorna var
korrekta. På den tiden fakturerade vi fyra
gånger om året och var gång skickade
vi närmare 10 000 fakturor. Faktureringen
var ett drygt arbete, drar sig Santapakka
till minnes.
E-fakturor och nätfakturor
blir allt vanligare
Det manuella arbetet har gradvis helt försvunnit
och en stor förändring ägde rum
i mitten av 80-talet, då Karleby Energis
fakturerare började sköta faktureringen
med hjälp av ett datorsystem.
– Vi gjorde och postade fakturorna
själva, men däremellan skrevs fakturorna
ut i Vasa. Följande betydande etapp inföll
1999, då det nuvarande faktureringssys-
Så här såg Karleby Energis elräkning ut 1972.
4 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 | www.kokkolanenergia.fi www.kokkolanenergia.fi | KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 5

Tre
tidevarv
i kraftverket
I
början av 60-talet byggdes en svavelfabrik
och ett kraftverk för att anrika svavelkisen
i Outokumpu Oy:s gruva Pyhäsalmi.
Kraftverket raffinerade processångan
som kom från kalcineringen av
pyrit till elenergi som behövdes så väl.
Dessa av Heikki Tanner, disponent för
Outokumpu Oy:s fabriker i Karleby, yttrade
ord i tidskriften Teknillinen aikakauslehti i
maj 1963 sammanfattar orsaken till varför
kraftverket som nu firar sitt 50-årsjubileum
och numera ägs av Oy Kokkola Power Ab
en gång i tiden byggdes i Karleby.
Ångkraftverket hade till en början en
elektrisk effekt på 60 megawatt. Senare
har ångkraftverkets pann- och turbinanläggningar
byggts ut och förnyats ett
flertal gånger. Kraftverkets fem årtionden
kan delas in i tre tidevarv utifrån dess ägare.
Efter Outokumpu Oy:s tidevarv följde
fr.o.m. 1991 en period i Imatran Voimas
och senare Fortums ägo ända tills kraftverket
överfördes till det av Karleby stad
ägda Oy Kokkola Power Ab 2009.
Enligt Oy Kokkola Power
Ab:s utvecklingschef Esa
Malkamäki är Bolidens
fabrik i Karleby och
OMG Kokkola Chemicals
kraftverkets största
användare av ånga och
värme.
I dag är kraftverket en del av helheten
Karleby stads energiverksamhet tillsammans
med Affärsverket Karleby Energi
och nätbolaget Kenet Ab. För industrin
är kraftverket viktigt som tillverkare
av processenergi.
Från kondenseringsturbiner
till mottrycksturbin
Kraftverkets första 60 megawatts kondenseringsturbin
levererades av Siemens.
Därutöver bestod helheten av en
AT-överhettningspanna (värmeeffekt 21
MW) och två 44 megawatts oljepannor.
På den tiden var det frågan om ett
processkraftverk som hörde samman
med svavelfabrikens process. Om den
140 meter höga skorstenen sade man
att den var Finlands och troligen till och
med Nordens högsta skorsten.
Kraftverket byggdes ut första gången
1968, dvs. samtidigt som Outokumpus
zinkfabrik höll på att starta upp sin
verksamhet. I samband med utbyggnaden
fick kraftverket en oljeeldad ångpanna
med en effekt på 142 megawatt.
Pannan producerade 220 ton 500-gradig
ånga i timmen. Därutöver ingick en
60 megawatts AEG-kondenseringsturbin
i utbyggnaden.
En av de mest betydande milstolparna
i kraftverkets historia är år 1978.
Då togs en 52 megawatts mottrycksturbin,
som levererades av ungerska Lang,
i bruk och kraftverket blev därmed ett
kraftvärmeverk.
– Mottrycksturbinen möjliggjorde
produktionen av fjärrvärme. De tidigare
turbinerna var kondenseringsturbiner
med vilka vi producerade el och en aning
processånga, berättar Oy Kokkola Power
Ab:s utvecklingschef Esa Malkamäki.
Värmen från mottrycksturbinens sista
lågtrycksånga tas tillvara i en fjärrvärmeväxlare.
Då slipper man kondensera
ångan med havsvatten så att värmen
försvinner i havet, precis som man gjorde
med kondenseringsturbinen.
Det starka byggandet av fjärrvärme
på 70- och 80-talet byggde uttryckligen
på kraftverkets produktion med mottrycksturbinen.
År 1994 byggdes en cirkulerande fluidiserad
bäddpanna på 97 megawatt som
använder torv och biobränsle som bränsle.
Den nya investeringen som ersatte kalcineringsanläggningens
gamla kolpannor
hade betydande positiva effekter för
miljön. Till exempel minskade svaveldioxidutsläppen
med nästan 80 procent och
partikelutsläppen med 99 procent.
Pannan fungerar numera som kraftverkets
huvudproduktionsenhet tillsammans
med mottrycksturbinen.
En stor 180 megawatts oljepanna
tjänar fortfarande som reservpanna och
därutöver har kraftverket två 12,5 megawatts
processångpannor i bruk.
– I den cirkulerande fluidiserade
bäddpannan kan vi förutom producera
egen ånga även överhetta mättad ånga
från Bolidens zinkfabrik. Efter överhettningen
är ångans
temperatur tillräckligt
hög för att vidarebefordras
till turbinen
och användas i elproduktionen,
berättar
Malkamäki.
Ångrören var
en välkommen
lösning
– De största användarna
av ånga och
värme bland kraftverkets
kunder är Boliden
Kokkola Oy och
OMG Kokkola Chemicals
Oy. Med Neste
Oil har vi samarbetat
länge och även KIP
Service vattenverk är en av våra kunder.
Dessutom har vi hand om vattenverkets
manövrering, berättar Malkamäki
som ansvarar för industrikunderna och
utvecklingen av processer.
Eftersom både Kokkola Powers och
Kokkolan Voimas kraftverk är i bruk, kan
körningen av enheterna optimeras enligt
vilket kraftverk det är vettigast att
köra i olika lägen.
– Att bygga ångrör mellan kraftverken
var en bra lösning. Nu kan vi till exempel
producera ånga med fast bränsle
i stället för med olja i Kokkolan Voimas
kraftverk och överföra ångan till kunderna
via rören.
– Under årens lopp har vi utvecklat
en förtroendefull relation till kunderna,
vilket gör att samarbetet fungerar väl,
säger Malkamäki.
En gammal bild på övervakaren Paavo Niemi framför
kraftverkets manöverpulpet för fjärrvärme.
Start 1962 (AT, C1, C2, T1)
Utbyggnad 1968 (C3, T2)
Mottrycksturbin 1978 (T3)
Oljepanna 1988 (C4)
KRAFTVERKETS
Torvpanna 1994 (C5)
OLIKA SKEDEN
Oljepannor 5 bar 2008 (C6, C7)
Fortum blir ägare 1999 Oy Kokkola Power Ab blir ägare 2009
Outokumpu Oy
Imatran Voima Oy
Fortum Oyj
Oy Kokkola Power Ab
Zinkfabrik 1968 IVO blir ägare 1991
Koboltfabrik 1966
Outokumpu Oy:s kraftverk till Karleby 1960
AT (överhettningspanna, värmeeffekt 21 MW), C1 och C2 (oljepannor, bådas värmeeffekt 44 MW), T1 (kondenseringsturbin,
elektrisk effekt 60 MW), C3 (oljepanna, värmeeffekt 142 MW), T2 (kondenseringsturbin, elektrisk effekt 60 MW), T3 (mottrycksturbin,
nominell elektrisk effekt 52 MW, nominell fjärrvärmeeffekt vid användning i mottryck 75 MW) C4 (oljepanna, värmeeffekt 180 MW),
C5 (cirkulerande fluidiserad bäddpanna, värmeeffekt 97 MW), C6 och C7 (oljepannor, bådas värmeeffekt 12,5 MW).
6 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 | www.kokkolanenergia.fi www.kokkolanenergia.fi | KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 7

President Urho
Kekkonen skriver sitt
namn i gästboken.
23.9.1962
Vardag och fest
under kraftverkets första tid
Montering av den första Siemens-turbinen. 5.3.1962
Grundläggningen av kylvattenpumpstationen
pågår. 18.4.1961
Taklagsfest för utbyggnaden
av kraftverket. 27.6.1968
Kraftverkets kontrollrum. 1964
Byggandet av kraftverket. Till höger
smälteriet. 21.11.1961
Borrning av hål för rörsystemet,
som används för att sänka
vattennivån, till kraftverkets
passavant-del. 26.1.1961
Kraftverket startas 4.7.1962
Generatorns stator till en Siemens-turbin
på en tågvagn. 8.1.1962
Montering av AEG-turbinen.
20.6.1968
Kraftverkets turbinhall.
Kraftverkets kontrollrum. 1964
Kraftverket, flygbild. 1962

Långa karriärer
i kraftverket
Ari Frilund och Mauri Lahti har
tjänstgjort länge i kraftverket Oy
Kokkola Power Ab:s tjänst.
F
rilund som arbetar som driftsmästare
och arbetarskyddschef fick fast
anställning vid Outokumpu 1976
och 1987 flyttade han över till kraftverket
som skiftesmästare. Mauri Lahti började
arbeta vid Outokumpu kalcineringsanläggning
vintern 1969 och vid kraftverket
fick han jobb 1985 inom eljouren.
”Säkerheten är nummer ett”
Mauri Lahti framhåller
vikten av att det finns
ett förtroende mellan
arbetstagare och
anställda.
Som driftsmästare har Frilund bland annat
hand om planeringen av personalresurser
och utbildning samt hjälper
produktionsmästarna med deras dagliga
uppgifter. En intressant detalj är att
han under sin 25-åriga kraftverkskarriär
har hunnit vara chef för driften av alla tre
turbiner och åtta pannor.
Uppgifter inom arbetarskydd och arbetsmiljö
ligger Frilund varmt om hjärtat.
– Säkerheten är nummer ett, därefter
kommer allt annat. Det bär inte långt,
om man inte är mån om människornas
säkerhet. Först när arbetarskyddsfrågorna
är i ordning kan vi koncentrera oss på
det väsentliga, dvs. produktionen, framhåller
Frilund.
Arbetet på ett storindustiområde
förutsätter att alla som rör sig på området
förbinder sig till ansvarfullhet i säkerhetsfrågor.
– I takt med att vi får ny information
sprider vi den till våra anställda, men
även till exempelvis entreprenörer. Enbart
bränsletransportörer har vi utbildat
över 300 under de senaste två åren.
Bland personalen framhålls säkerhetsfrågor
bland annat i
samband med servicearbeten.
Till exempel processavskiljningar
måste göras noggrant.
Enligt Frilund är det mest utmanande
i hans jobb att alltid se till att den allra
senaste informationen inom arbetarskydd
tillämpas. Under tidigare år som
en del av en större koncern tog huvudkontoret
hand om uppdateringen av informationen,
men nu är det jag som bär
ansvar för att informationen är aktuell.
– Kraftverket har varit en bra arbetsplats.
Jag är mycket nöjd med vårt yrkesstolta
gäng som vill göra sitt jobb så bra
som möjligt, berömmer Frilund.
En erfaren intressebevakare
Mauri Lahti som gick i pension i fjol var
känd som en bestämd intressebevakare
i rollen som förtroendeman.
– Årtiondena i kraftverket var intressanta
eftersom det hann finnas ett flertal
ägare. Under IVO:s och Fortums tid
kändes det som om vi levde i den stora
världen.
Särskilt väl kommer Lahti ihåg ett
möte som delegationen för samarbetsförhandlingar
höll i den allra heligaste,
översta representationsvåningen i Fortums
huvudkontor. Vid samma tidpunkt
förhandlade bolaget och Karleby stad i
all hemlighet om en kommande kraftverksaffär.
– Överraskningen var stor, då en dörr
öppnades ute i korridoren och en av stadens
ledande tjänstemän kom gående
– När arbetarskyddsfrågorna är
i sin ordning, kan vi koncentrera
oss på det väsentliga, dvs. på
produktionen, säger Ari Frilund.
mot mig. Jag förstod genast vad saken
gällde, men då man bad mig hålla det
jag fått reda på för mig själv ett tag, gjorde
jag naturligtvis det, berättar Lahti
och framhåller därmed vikten av att det
finns ett förtroende mellan arbetstagare
och anställda.
Enligt honom måste även alla unga
komma till insikt om att intressebevakning
är viktigt. Om de inte själva bevakar
sina intressen, kommer ingen annan att
göra det heller.
– Affären som gjordes med Fortum
tycker jag var bra, även om det inte nödvändigtvis
kändes så just då. Affären lönade
sig eftersom priset var så förmånligt.
Det enda retfulla är att Fortums planer
på en förbränningsanläggning för
avfall inte blev av. Anläggningen hade
passat bra till helheten.
– Kraftverket har varit en bra arbetsplats.
Där har jag tjänat ihop familjens
uppehälle och min pension.
– Jag kommer även ihåg perioden
då en torvpanna togs i bruk. Kraftverket
blev helt förändrat och pannan gjorde
att alla anställda som representerade olika
tidsåldrar plötsligt stod på samma linje
eftersom alla måste ge sig i kast med
att lära sig någonting som var helt nytt
för alla, drar sig Lahti till minnes.
Energiförbrukningen
under kontroll även på sommaren
Även om solen gassar och det är varmt finns det en hel del som småhusägare som är måna
om sin energiförbrukning kan göra för att spara energi även under sommarmånaderna.
– I ett enfamiljshus som uppvärms med
el kan uppvärmningssystemet stängas
av helt. Då kopplas inte systemet på automatiskt
i och med att det inte föreligger
något uppvärmningsbehov på sommaren,
säger Karleby Energis mätningsmästare
Stefan Finnilä.
Uppvärmningen kan stängas av via
säkringstavlan eller separat för varje värmeelement
genom att trycka på strömställaren
på elementen.
I våtutrymmen lönar det sig däremot
att låta golvvärmen vara i gång året runt.
Golvvärmen förhindrar effektivt fuktskador
från att uppstå, därmed inte sagt att
det finns anledning att ha alltför varm
golvvärme.
Det är bra att rengöra eller byta filter
i ventilationsmaskinen på sommaren
för att luften ska cirkulera som den ska.
– I nya värmeåtervinningsaggregat
finns ett automatiskt sommarspjäll, men
äldre apparater är det skäl att ställa in så
att värmeåtervinningen kopplas förbi.
Tack vare detta minskar behovet av kylning
eftersom luften inte värms upp i onödan,
säger Finnilä.
I Finland är sommarnätterna kyliga
och det lönar sig därför att dra nytta av
kylan vid avkylningen.
Om man
I Finland är
sommarnätterna
kyliga och det
lönar sig därför att
dra nytta av kylan
vid avkylningen.
använder en
luftvärmepump
vid avkylningen,
gäller det att
kontrollera att
värmeelementen
i rummet är
avstängda. Som
grundläggande
utgångspunkt
kan man ha att
uppvärmning och avkylning inte bör ske
samtidigt. Energi förbrukas helt i onödan
Om man använder en luftvärmepump vid avkylningen, gäller det att
kontrollera att värmeelementen i rummet är avstängda.
om man använder el för att höja värmen
utan orsak och därefter kyler ner luften
med eldrivna kylanordningar såsom luftvärmepumpar.
– Om man är borta hemifrån länge
under sommaren, ska man inte värma
upp tappvattnet, utan koppla
från säkringen från varmvattenberedaren,
påminner
Finnilä.
Om tappvarmvattnet
och värmenätet har en gemensam
varmvattenberedare,
ska den kopplas i sommarläge.
På sommaren är
det fullt tillräckligt att bara
de övre motstånden är påkopplade
för uppvärmningen
av tappvattnet.
Utöver det som nämnts ovan är det
viktigt att ta olika värmekablar i beaktande.
Det går att spara pengar, om man
tar bort elen från uppvärmningen med
vilken bland annat rännor och uppfartsramper
hålls isfria.
Hur gör du för att
spara energi?
Det går att spara energi på många olika sätt.
Om någon har kommit på ett fyndigt och
fungerande sätt, lönar det sig att berätta för
andra om det. Energisparande för med sig
något gott till oss alla.
Berätta för oss vad du eller din familj brukar
göra för att spara energi, oavsett om du
bara har ett eller flera tips att dela med dig
av. De bästa tipsen belönas och publiceras i
kommande nummer av kundtidningen.
Sänd in ditt svar senast 10 augusti per e-
post på adressen asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi.
Skriv Energisparande på e-postmeddelandets
ämnesrad.
10 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 | www.kokkolanenergia.fi
www.kokkolanenergia.fi | KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012
11

Helmer och Päivi Sundblad vet
av erfarenhet att solenergi är en
utmärkt lösning för att få el till
sommarstugan.
Hur mycket räcker elen som producerats
med solenergi till? Enligt Sundblad
räcker den till allt nödvändigt.
– I stugan finns bland annat ett kompressorkylskåp,
en mikrovågsugn, en kaffebryggare,
en TV, belysning i varje rum
och dessutom två läslampor i sovrummet
och två lysrör i köket. Även bastu och
duschrum är försedda med belysning.
Batterierna och reglagen ligger nära
varandra.
– Via en 1 500 watts inverter tar jag
220 volt från systemet på 12 volt. Startknappen
till invertern placerade jag i
köket. Där finns dessutom ett 220 volts
eluttag, och ett annat uttag av samma
storlek finns i vardagsrummet för TV:n.
Hela helheten är förmånlig att underhålla
och till på köpet lättskött, enligt
Sundblad.
– Batterierna bytte jag ut för första
gången efter tio år. En gång om året kontrollerar
jag batterivätskorna och rengör
klämmorna. Batterierna håller hela året
om, bara de förvaras i en låda. Om deras
densitet är över 1,24 på hösten, håller
de utan att frysa i upp till 60 graders kyla,
men för säkerhets skull har jag isolerat lådan
med uretan. På hösten lyfter jag panelerna
i upprätt ställning för att det inte ska
stanna kvar vatten i konstruktionerna som
kan skada aggregatet när vattnet fryser.
Det lönar sig att jämföra priser
Sundblads budskap är att det går bra
att klara sig på sommarstugan utan nätström,
men ett råd vill han ge till alla stugägare
som planerar börja med egen energiproduktion.
– Följ prisutvecklingen och jämför
priser. Till exempel när det kommer
till panelerna kan prisskillnaderna vara
verkligt stora. Själv lärde jag mig den
hårda vägen att en vindturbin måste ha
en mekanism som hindrar turbinen från
att gå på högvarv vid hård vind.
Vindturbinen som damp ner under en
höststorm tänker Sundblad resa igen. Därutöver
har han planer på att bygga ett litet
kraftverk med tanke på hösten och vintern
samt att bygga ut batterikapaciteten.
– Det har varit både lönsamt och enkelt
att använda solenergi. En annan
av fördelarna med solenergi är att man
snabbt kan åtgärda eventuella fel själv
med vanligt sunt bondförnuft och slipper
då vara beroende av andra, räknar
Sundblad upp.
– Lagringskapaciteten från fyra 225
amperetimmars ackumulatorer är för
närvarande tillräcklig, säger Helmer
Sundblad.
Här laddar vi batterierna
Livligt elnätsbyggande under sommaren Ändringar i
Sundblads får sin el till stugan från solenergi
P
å Helmer och Päivi Sundblads
sommarstuga på Möurholmen i
Öja håller solen redan på att inta
kvällsposition, då herrn i huset sätter
sig på bryggan vid stranden och nöjt ser
ut över resultaten av familjens strävsamma
arbete. Familjen Sundblad köpte en
stugtomt 1999 och därefter har de helt
själva bland annat byggt en hemtrevlig
huvudbyggnad och en strandbastu.
– En sommarstuga får aldrig bli helt
färdig. Det måste alltid finnas någonting
att göra, men det måste vara något som
du inte är tvungen att göra, skrattar Helmer
Sundblad.
Familjens sommarstuga är en lugnets
boning, en plats där man laddar
batterierna på många sätt, inte endast
genom att ta det lugnt. Sundblads sommarstuga
är ett typexempel på ett sommarställe,
där belysning och olika hushållsapparater,
allt från mikro och kompressorkylskåp
till TV, fungerar utan
nätström med solenergi.
– Detta system har fungerat alldeles
utmärkt, och ekologisk elproduktion har
under årens lopp blivit en sak som betyder
mycket för mig. Det gällde bara att
våga ta det där första steget och ta sig
över tröskeln, säger Helmer Sundblad.
Solenergi räcker till mycket
Ovanför stugterrassen har Sundblad
monterat upp två 75 watts solpaneler. I
sommar kompletteras helheten med en
tredje 125 watts panel som kommer att
stå på en pelare vid stranden. De mindre
solpanelerna är fasta, men den nya
panelen går bättre att rikta framför allt
mot kvällssolen.
I hörnet av terrassen finns en låda
med fyra 225 amperetimmars batterier.
– Lagringskapaciteten är för närvarande
tillräcklig. Elen räcker i en dryg
vecka, om jag lever sparsamt och till exempel
använder endast kylskåpet.
– Om det regnar några dagar eller om
luftens relativa fuktighet är mycket hög,
står laddningen på noll. Men även vid
mulet väder stiger laddningsströmmen
till 0,5–0,7 ampere, förklarar Sundblad.
Karleby Energi bygger än en gång en avsevärd mängd nya elnät under
sommaren 2012. Elnät byggs på flera ställen inom verksamhetsområdet.
De största enskilda projekten har att göra med järnvägens
dubbelspår. Vi måste först ta bort luftkabelnätet och sedan ersätta det med
ett jordkabelnät. För fjärrvärmens del är de största och mest synliga projekten
förbindelserna Björkhagen-Mesil och Karlsporten-Rytibacksvägen.
Björkhagen-Mesil-ledningen ersätter den gamla ledningen, som har en
nominell storlek på DN250 och en otillräcklig kapacitet, med en ny DN400-
ledning. Mellan Karlsporten och Rytibacksvägen byggs en ny ledning av
storleken DN300. Den nya ledningen följer Norraleden och med den tryggas
värmeförsörjningen till de nya detaljplaneområdena i distributionsområdets
nordöstra delar och leveranssäkerheten till redan existerande områden förbättras.
En del av arbetet görs i samband med Karleby Vattens överföringsavloppsprojekt.
Fjärrvärmeprojekten inleds i juli och pågår ända till september. En del av
byggandet sker på trafikleder, varmed störningar för dem som rör sig på lederna
tyvärr inte helt kan undvikas.
telefonnumren
Karleby Energis kundtjänst
har tagit i bruk ett nytt system
för samtalsstyrning. Förändringen
är en del av moderniseringen av
hela stadskoncernens telekommunikation.
Tack vare det nya systemet förbättras
personalens tillgänglighet och
det blir möjligt att erbjuda kunderna
olika meddelandetjänster.
Personalens fasta telefonnummer är
inte längre i bruk, i stället har alla direkta
mobilnummer. Numren som börjar med
06 till Karleby Energis kundtjänst, byggtjänst,
försäljning och betalningsövervakning
förblir oförändrade.
12 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 | www.kokkolanenergia.fi www.kokkolanenergia.fi | KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 13

Energisparande intresserar läsarna
Frågor om energisparande intresserar läsarna av Karleby Energis kundtidning.
Enligt gallupen i förra numret av kundtidningen var artikeln om den nyöppnade
nättjänsten Eldoktorn den överlägset populäraste artikeln i tidningen. Med hjälp av
Eldoktorn kan hushållen sätta sig in i hur deras elförbrukning uppstår. Andra artiklar som
läsarna tyckte mycket om var sådana som behandlade energisparande på något sätt.
Därutöver önskade sig läsarna fler artiklar om till exempel fjärrvärme, Karleby Energis
anställda och deras jobb, jämförelser av priset på el samt sommarstugboende.
Kundtidningen läses noggrant, över hälften av alla som svarade sade att de öppnar och
läser tidningen två eller flera gånger. Nästan 90 procent av alla som svarade gav tidningens
föregående nummer det allmänna betyget åtta.
Karleby Energi tackar läsarna för alla svar. Svaren används till att
utveckla tidningen.
Vinnare i utlottningen: I Karleby Energis första tidning 2012 frågade vi efter
läsarnas åsikter om kundtidningen. Fru Fortuna log mot följande personer som
deltog i utlottningen:
Moccamaster-kaffebryggare
Vainio Mauno, Karleby
Varupriser
Hautanen Eeva, Karleby • Högnabba Per-Erik, Karleby • Kauppinen Olli, Karleby
Korin Peter, Karleby • Leimu Ilona, Karleby • Linnanmäki Raija, Karleby
Saari Juha, Karleby • Silvander Carl-Eric, Uleåborg • Sundstedt Monica, Karleby
Vi fick in totalt 194 svar. Vinnarna har fått sina priser.
Energitävling
Deltagarens namn och kontaktuppgifter:
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
Karleby
Energi
betalar
portot
1) Vilket år togs en mottrycksturbin i
bruk, som möjliggjorde produktionen
av fjärrvärme, i Oy Kokkolan Power
Ab:s kraftverk.
a) 1968
b) 1978
c) 1988
3) Vad heter apparaten som omvandlar
likspänningen som solpanelerna på
Sundblads sommarstuga producerar till
normal nätspänning?
a) inverter
b) terverter
c) serverter
2) Hur många el- och fjärrvärmefakturor
skickar Karleby Energi ut per år?
a) ca 14 500
b) ca 90 000
c) ca 150 000
Du kan delta i tävlingen genom att skicka
oss denna kupong som svarsförsändelse.
Svar på frågorna hittar du på någon av
sidorna i denna tidning. Bland alla som svarat
rätt lottar vi ut 20 st. varupriser. Sänd in
svaren senast 10.8.2012.
KARLEBY ENERGI
Kod 5010255
00003
SVARSFÖRSÄNDELSE
14 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 | www.kokkolanenergia.fi