mindfulness

Begreppsliggöranden av
mindfulness
i svensk forskning
10 oktober 2013, kl. 9-18
9.00 Ankomst, registrering, morgonkaffe
9.25 Välkomnande
9.30 Key note: The changing face of mindfulness conceptualization and operationalization.
Kirk Warren Brown
10.30 Paus
10.40 Panel 1 Mindfulness: från öst till väst
11.40 Panel 2 Mindfulness i forskning I
12.45 Lunch
13.30 Panel 3 Mindfulness i forskning II
14.30 Panel 4 Mindfulness: från behandling till välbefinnande
16.00 Eftermiddagskaffe
16.30 Summerande diskussion
17.30 Avslutning
18.30 Middag
Ågrenska villan, Högåsplatsen 2, Göteborg

Begreppsliggöranden av mindfulness i svensk forskning
9.00 Ankomst, morgonkaffe
9.25 Välkomnande
10 oktober, Ågrenska villan, Högåsplatsen 2, Göteborg.
Detaljerat program
9.30 Key note: The changing face of mindfulness conceptualization and operationalization. Kirk Warren
Brown, Virginia Commonwealth University.
10.30 Paus
Kirk Warren Brown, Ph.D., completed undergraduate and graduate training in Psychology at the
University of Toronto and McGill University, respectively, and post-doctoral training at the University of
Rochester. He is currently an Associate Professor of Psychology at Virginia Commonwealth University.
His research centers on the role of attention to and awareness of internal states and behavior in selfregulation
and well-being. He has a particular interest in the nature of mindfulness, and the role of
mindfulness and mindfulness-based interventions in emotion regulation, behavior regulation, and mental
health in healthy and clinical populations. He has authored numerous journal articles and chapters on
these topics and is senior editor (with JD Creswell and RM Ryan) of the forthcoming Handbook of
Mindfulness: Theory and Research (Guilford Press). His research is funded, in part, by federal agencies
including the National Institutes of Health, and by numerous foundations and non-profit organizations.
10.40 Panel 1 Mindfulness: från öst till väst
10.40-11.00 Om det som sällan omnämns - Mindfulness, religion och helande, Katarina Plank
11.00-11.20 Jakten på en definition: Mindfulness som gränslandsfenomen, Jenny Eklöf
11.20-11.40 Gemensam diskussion
11.40 Panel 2 Mindfulness i forskning I
11.40-12.00 Mindfulness och bröstcancer – vilka faktorer påverkar resultatet?
Katarina Laundy & Elisabeth Kenne Sarenmalm (förhinder)
12.00-12.20 MBSR och hjärntrötthet – Lindring, buddhistisk dharma och mindfulness,
Helena Bjuhr & Birgitta Johansson
12.20-12.40 Gemensam diskussion
12.45 Lunch, Ågrenska Villan
13.30 Panel 3 Mindfulness i forskning II
13.30-13.50 Mindfulness och uppmärksamhet – stress, resiliens och indviduell återhämtning,
Hanna A. Thörn
13.50-14.10 Kontemplativ vetenskap, Joakim Gavazzeni
14.10-14.30 Gemensam diskussion
14.30 Panel 4 Mindfulness: från behandling till välbefinnande
14.30-14.50 Variationer av mindfulness i klinisk behandling, Petra Wetterholm
14.50-15.10 Mindfulness, acceptans och psykologisk behandling, Mats Hilte
15.10-15.30 ”Anmäl dig till mindfulnesskursen” – Mindfulness som säljande vara,
Anne-Christine Hornborg.
15.30-16.00 Gemensam diskussion
16.00 Eftermiddagsfika
16.30 Summerande diskussion
17.30 Avslutning
18.30 Middag, Masala Kitchen

Abstracts
Panel 1 Mindfulness: från öst till väst
Om det som sällan omnämns - Mindfulness, religion och helande
Katarina Plank, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Religion har i alla tider varit nära sammanlänkat med helande och buddhismen utgör inget undantag. I
buddhistiska traditioner har kunskap om läkemedel och helande traderats av buddhistiska munkar, som inte
bara upprättat farmakopéer utan även tillhandahållit en mängd olika praktiker, varav meditation bara är ett sätt,
för att lindra lidande. När buddhismen naturaliseras in i ett västerländskt sammanhang, det vill säga när den
medvetet placeras in i sammanhang där den tidigare inte existerat, tenderar emellertid meditation och
mindfulness att renodlas till fristående praktiker, där fokus förskjuts från att komma tillrätta med karma till att
istället uppmärksamma inre mentala och känslomässiga processer. Mindfulness har på så sätt kommit att bli en
homonym, en term som används på olika fenomen i mycket skilda historiska och kulturella sammanhang. Papret
argumenterar för att det inte bara är konceptualiseringen av mindfulness som förändras, utan även den helande
praktiken.
Jakten på en definition: Mindfulness som gränslandsfenomen,
Jenny Eklöf, Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå universitet
I den (företrädesvis) internationella mindfulnessforskningen pågår en diskussion om hur ett trovärdigt och
acceptabelt förhållande mellan buddhistisk tradition och modern västerländsk medicin och psykologi ska se ut.
Frågor om vetenskaplighet och legitimitet står på spel, och en viktig del i detta handlar om att ge begreppet
mindfulness en meningsfull och ”forskningsbar” definition. De senaste 15 årens vetenskapliga litteratur erbjuder
många olika sådana definitionsförsök, men ännu råder ingen direkt konsensus om hur mindfulness ska
avgränsas och definieras. Nu har frånvaron av strikta och entydiga definitioner inte hindrat att mindfulness vuxit
i popularitet i icke-buddhistiska och icke-vetenskapliga kretsar, och delförklaringar till detta kulturella genomslag
kan troligtvis sökas i bredare idéströmningar under de senaste 30 åren. Här finner vi bland annat uppsvinget för
hjärnforskningen, framväxten av coaching- och rådgivningsindustrin, etablerandet av stress som ett
samhällsproblem, den kognitiva beteendeterapins framträdande plats, framväxten av så kallad positiv psykologi,
m.m. I detta paper kommer jag att ge en överblick av några olika sätt att vetenskapligt definiera mindfulness - så
som de kommit till uttryck i vetenskapliga tidskrifter - samt diskutera hur vetenskapliggörandet av mindfulness
också hänger ihop med bredare kulturella faktorer.
Panel 2 Mindfulness i forskning I
Mindfulness och bröstcancer – vilka faktorer påverkar resultatet?
Katarina Laundy & Elisabeth Kenne Sarenmalm, FoU Centrum, Skaraborgs sjukhus.
En pågående studie vid Göteborgs universitet syftar är att undersöka effekten av mindfulnessinterventionen Här
& Nu-programmet, på sinnesstämning, coping, symtomlindring, hälsorelaterad livskvalitet och fysiologiska
markörer för sjukdomsutveckling hos kvinnor med bröstcancer.
Tidigare forskning har visat vilken stor psykosocial och fysisk påverkan bröstcancersjukdom och dess
behandling har för de drabbade kvinnorna och deras närstående. Kvinnor med bröstcancer upplever en mängd
olika symtom relaterat till sjukdomen och dess behandling.
Studier visar att kvinnor med bröstcancer upplever problem med sinnesstämning, trötthet och kognitiv
funktionsnedsättning, oavsett sjukdomsskede eller specifik behandling. Symtomlindring och hälsofrämjande
åtgärder är centralt i vården av patienter med bröstcancer. Studier visar att psykosocial stress kan kopplas till
högre cancerincidens, sämre överlevnad och högre cancermortalitet. Forskning visar att immunförsvaret är
känsligt för stress hos kvinnor med bröstcancer.
Papret diskuterar hur mindfulness begreppsliggörs inom studien, hur detta undersöks samt vilka andra faktorer
utöver mindfulness som också kan påverka utfallet, så som socioekonomiska faktorer och kliniska data över tid.

MBSR och hjärntrötthet: Lindring, buddhistisk dharma och mindfulness
Helena Bjuhr, primärvården Uddevalla, Birgitta Johansson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi,
Sahlgrenska akademin
MBSR utformades med syfte att passa in i det västerländska samhället. Det har också med sin tydliga struktur
möjliggjort jämförelser mellan olika studier. Mycket forskning kring mindfulness program (MBSR) har varit
kvantitativ där olika variabler mätts. Det har troligen varit en stor fördel för att få MBSR accepterat som en
verkningsfull metod. Men mindfulness är så mycket mer. Mindfulness är en process – en relation till varandet. Av
central betydelse för att ett sådant förhållningssätt skall etableras är även att deltagaren får en djup kunskap om
betydelsen av vänlighet, medkänsla och disciplin och hur dessa tre attityder hålls levande och hjälper till att
fördjupa all mindfulnessträning. Det är därför viktigt att den som lär ut MBSR programmet inte bara har
kunskap om programmets form och innehåll ytligt – utan även har kunskap om buddhistisk dharma för att kunna
förstå MBSR programmets komplexa struktur. Mindfulness lärs ut i det som J.K Zinn uttrycker som ”paying
attention in a particular way”. Betoningen innebär att uppmärksamheten och varandet i ögonblicket så mycket
som möjligt präglas av en attityd av vänlighet, tålamod, icke strävan, nyfikenhet, icke dömande, klart seende
(acceptans/att vidkännas) och modet att pröva tillit. Genom att lägga stor betoning på integrering av
ovannämnda faktorer tror vi att deltagare ges större möjligheter att uppleva någon form av läkning/förbättring
som inte en fokusering av mer koncentrativa aspekter av meditation skulle kunna bidra till. Vad gäller vår
forskning har betoningen på ”paying attention in a particular way” haft en välgörande effekt. Det stora inslaget
av vänlighet och att ha en till sig själv och omvärlden varsam attityd har för många inneburit ett stort steg i rätt
riktning mot ett bättre mående, framför allt psykologiskt. Detta behöver vi också studera i vår forskning.
Panel 3 Mindfulness i forskning II
Mindfulness och uppmärksamhet – stress, resiliens och indviduell återhämtning
Hanna A. Thörn, Department of Clinical Psychology and Psychotherapy, University of Zurich
There is extensive evidence for an association between training induced increase in mindfulness and reduced
vulnerability and maintenance of stress-related psychopathology. Similarly, attention biases to negative stimuli is
related to higher vulnerability and maintenance of stress-related disorder, and higher attention to positive stimuli
is related to lowered risk of such disorder. Although there is evidence for a relationship between mindfulness and
attention biases with stress, few studies include measures of both mindfulness and attention biases as
predictors of resilience. In the current studies we used the Mindful Attention Awareness Scale to investigate if
individual differences in mindfulness are related to self-reported stress resilience. We used a modified Dot Probe
task to measure attention biases to happy and angry compared with neutral) stimuli. In a nonclinical sample
(N=43), and a highly resilient non-clinical sample (N= 48) we indexed individual differences in mindfulness as
higher scores on the self-rated mindfulness scale. Individual differences in reaction time for stimuli preceded by
either happy or angry (compared to neutral) face stimuli were used to index attention biases. Relaying on earlier
research and the current results, this presentation will outline evidence pertaining to mindfulness as a predictor
of stress resilience, as well as the distinction between mindfulness and attention biases as predictors.
Both mindfulness and attention biases may offer targets for prevention and treatment interventions addressing
stress-related psychopathology.
Definitioner av mindfulness som en kontemplativ vetenskap
Joachim Gavazzani, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
Mindfulness är ett mångfacetterat begrepp som kontextualiseras i relation till tradition och praktik. Det kan
exemplifieras med så skilda översättningar som minne, klar medvetenhet och acceptans. Mindfulness kan heller
inte begränsas enbart till en metod eller teknik, vilket gäller i moderna sammanhang såväl som inom
buddhistiska traditioner. Detta innebär svårigheter med att finna en heltäckande operationell definition annat än
i generella termer. Gemensamt för de flesta definitioner är också att de förklarar mindfulness som egenskaper,
tillstånd och/eller förhållningssätt. Dessa beskriver abstrakta processer som ingår i mindfulness och fungerar
som beskrivningar av ämnesområdet. Problemet med detta är att det ur ett vetenskapligt, psykologiskt och
kliniskt perspektiv inte räcker med generella processbeskrivningar.
Definitioner av mindfulness som en kontemplativ vetenskap måste växa fram ur empirisk forskning som
fokuserar på de praktiska aspekterna av mindfulnessbaserade tekniker. Olika metoder och tekniker behöver
jämföras sinsemellan och med andra mindfulnessbaserade metoder, t ex ACT och DBT. För en praktisk
definition av modern mindfulness föreslås tre huvudkomponenter; i) traditionstillhörighet som redogör för metod
och teknik, ii) vetenskaplighet baserat på empirisk forskning och iii) ett hälsoperspektiv som kan utgöra en
värdegrund för modern mindfulness.

Panel 4 Mindfulness: från behandling till välbefinnande
Variationer av mindfulness i klinisk behandling
Petra Wetterholm, leg psykolog, BUP, Stockholms Läns Landsting
Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och
tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Papret presenterar resultatet från en magisteruppsats,
vars syfte var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva
mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters
arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet
genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal
variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness. Beskrivningarna
varierar på en bred skala, från teknik till andlighet, stresshantering till upplysning. Variationer som framkom i
terapeutisk tillämpning kan delas in i tre delar; mindfulness för terapeuten, mindfulness i relation till klienten
och mindfulness som intervention för klienten. Av skiftande betydelse för dessa var psykoterapeutisk inriktning,
klientens problematik och egen erfarenhet av mindfulness, varav den mest inflytelserika var egen erfarenhet, i
vilken utsträckning terapeuten själv utövat mindfulness och i vilken kontext.
Mindfulness, acceptans och psykologisk behandling
Mats Hilte, Socialhögskolan, Lunds universitet
Inom västerländska psykologi har man sedan länge undersökt och understrukit acceptansens betydelse för
skapandet av ett hälsosamt liv. Nyare forskning antyder att den läkande kraften i psykoterapi handlar om att
utveckla ett accepterande förhållningssätt till egna tankar och känslor. Många pekar på de fördelar som finns
med utvecklingen av acceptans. Man talar bl a om minskning av oroande negativa känslor, ökad medkänsla och
minskat skuldbeläggande av andra, positiva terapeutiska resultat samt en ökad potential för positiva handlingar
(Williams och Lynn 2010).
Acceptans ingår som en aspekt i begreppet mindfulness. Shapiro m fl (2006) menar att mindfulness innehåller
aspekter såsom uppmärksamhet, förhållningssätt och intention. Kabat-Zinn (1990) talar om vikten att
praktiserandet av att mindfulness förankras i olika attityder eller förhållningssätt. Han nämner betydelsen av att
odla förhållningssätt som präglas av icke-dömande, tålamod, nybörjarsinne, tillit, icke-strävande, acceptans och
icke-fasthållande.
Mindfulness är en inspirationskälla för många olika psykologiska behandlingsmodeller, särskilt inom kognitiv
terapi. I flera av dessa modeller har man uppmärksammat betydelsen av individens förhållningssätt till sina egna
tankar och känslor. Kultiverandet av acceptans har betonats i sådana terapeutiska behandlingsmodeller såsom
ACT, DBT, MBCT och MBRP.
Men vilka psykiska fenomen och sinnestillstånd syftar egentligen acceptansen på i de mindfulnessbaserade
behandlingsmodellerna? Williams och Lynn (2010) talar en särskild typ av acceptans som de kallar
erfarenhetsmässig acceptans. Denna skiljer sig från andra typer av acceptans genom att föremålet för
acceptansen är den egna erfarenheten. Vilka definitioner av acceptans lyfts fram inom olika
mindfulnessbaserade behandlingsmodeller, vilka konsekvenser antas acceptansen få på personens psykiska liv
och hur praktiseras den?
”Anmäl dig till mindfulnesskursen” – Mindfulness som säljande vara
Anne-Christine Hornborg, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet
Detta paper vill diskutera den ökande kommersialiseringen och marknadsföringen av mindfulness i det svenska
samhället. I fokus står inte den religiösa eller skolmedicinska kontexten utan marknadens ”må-bra-kontext”.
Som ett svar på nyliberalistiska samhällsförändringar profilerade sig under 1990-talet nya privata entreprenörer
som coacher eller terapeuter och ett managementtänkande fördes även in i offentliga verksamheter som skola
och sjukvård. De nya entreprenörerna var egencertifierade lekmän och inte utbildade i skolmedicin men hämtade
sin inspiration från denna. Två marknader öppnade sig nu för dem att erbjuda sina tjänster till: en för att
bearbeta ökad ohälsa i arbetslivet och en som i kurspaket skulle utveckla det mänskliga kapitalet till gagn för
arbetet. Entreprenörernas marknadsföring följde tydligt aktuell forskning: förordades den kognitiva metoden
inom klinisk vård såldes t.ex. coachingkurser med kognitiv metod. Även skolmedicinens mindfulness har
omvandlats till ett lönsamt koncept och nyckelord i entreprenörernas marknadsföring. ”Tekniken” erbjuds för att
möta dels stress och ohälsa, dels öka koncentrationen med ”medveten närvaro” och därmed förbättra
arbetskapaciteten. Egencertifieringen och den ogranskade verksamheten ger dock utövarna fria händer att
själva identifiera sin vara. På vad sätt definieras och används mindfulness i de nya entreprenörernas
verksamheter?

Deltagarlista
Helena Bjuhr, leg psykolog, primärvården Uddevalla, helena@mindfulnessakademin.se
Kirk Warren Brown, Virginia Commonwealth University, kwbrown@vcu.edu
Jenny Eklöf, FD, Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå universitet, jenny.eklof@umu.se
Joachim Gavazzani, postdok, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet,
Joachim.Gavazzeni@ki.se
Mats Hilte, docent, Socialhögskolan, Lunds universitet, mats.hilte@soch.lu.se
Anne-Christine Hornborg, professor, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet, annechristine.hornborg@teol.lu.se
Birgitta Johansson, FD, specialist neuropsykologi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska
akademin, birgitta.johansson2@vgregion.se
Katarina Laundy Friesenstam, leg psykolog, FoU Centrum, Skaraborgs sjukhus, katarina.frisenstam@vgregion.se
Elisabeth Kenne Sarenmalm, FD, FoU Centrum, Skaraborgs sjukhus, elisabeth.kenne.sarenmalm@vgregion.se
Katarina Plank, postdok, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet,
katarina.plank@lir.gu.se
Hanna A. Thörn, fil lic, Department of Clinical Psychology and Psychotherapy, University of Zurich,
h.thoern@psychologie.uzh.ch
Petra Wetterholm, leg psykolog, BUP, Stockholms Läns Landsting, petrawetterholm@hotmail.com
Åhörare
Hanna Andersson, masterstudent, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet,
hannadrenalin@hotmail.com
Albin Hagberg Medin, student, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet,
albin.hagberg.medin@gmail.com
Ida Hallgren, doktorand praktisk filosofi, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs
universitet, ida@filosofi.gu.se
Torbjörn Josefsson, FD, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, torbjorn.josefsson@hh.se
Wilhelm Kardemark, FD, Centrum för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet,
wilhelm.kardemark@lir.gu.se
Kim Löfqvist, masterstudent Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet,
kim.lofqvist@gmail.com
Malin Nicander, filmare, Restorative Film www.restorativefilm.com
Håkan Nilsson, adjunkt, doktorand, Teknik och samhälle, Högskolan i Skövde, hakan.c.nilsson@his.se
Helena Ringnér, PTP-psykolog, Psykologpartners, Göteborg, helena.ringner@psykologpartners.se
Annica Sjölander, MD, forskningskoordinator, Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet,
annica.sjolander@gu.se
Åke Sander, professor, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet,
aake.sander@lir.gu.se
Marianne Strand, filmare, Restorative Film www.restorativefilm.com, mariannestrand@tele2.se
Celia Young, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Psykologpartners, Göteborg, celia.young@psykologpartners.se