Lokalt vård- och omsorgsprogram

Vård- och omsorgsförvaltningen 

Lokalt 

vård- och omsorgsprogram 

vid demensproblematik 

REAGERA 

UTVÄRDERA 

RAPPORTERA 

GENOMFÖRA 

BEDÖMA 

PLANERA 

Helsingborg 27 juni 2008 

Revideras 30 september 2008

Bakgrund 

Detta lokala program är ett led i strävan att förbättra vården och omsorgen för personer 

med demensproblematik. Programmet riktar sig till de olika yrkesgrupper inom 

Helsingborgs stad som kommer i kontakt med nämnda vårdtagargrupp och deras 

närstående. Det är tänkt att kunna användas som en guide i olika arbetsmoment och i 

handledning. 

I det lokala programmet beskrivs bland annat arbetsprocess, ansvar och riktlinjer för 

arbetet vid demensproblematik . Det regionala vårdprogrammet som kom 2005 samt 

befintliga rutiner har legat till grund för arbetet. 

Syfte 

Syftet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är: 

…att öka förutsättningarna för personalen, att genom tidig reaktion och agerande, ligga 

”steget före” i bedömning och insatsplanering för personer med demensproblematik. 

Syftet är även att förbättra stödet till deras närstående. 

Mål 

Målet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är: 

… att med ett hälsobefrämjande perspektiv på demensproblematiken kunna 

förebygga, men även förutse och lindra problem som oundvikligen uppstår vid 

demenssjukdom. 

Vårdfilosofi 

När vi vet att det är demenssjukdom vårdtagaren lider av ska vi använda oss av 

palliativ vårdfilosofi i vård- och omsorgsplanering och arbete. Se vidare i planeringsavsnittet. 

Projektgrupp 

Caroline Dahlgren, projektledare 

Kerstin Aggestam, projektassistent 

Leif Nilsson, demenskonsultteamet 

Karin Nilsson, demenskonsultteamet 

Kajsa Hiller, sjuksköterska 

Ingrid Christensson, enhetschef myndigheten 

2

Begreppet demens 

Med demens menas en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande 

försämring av hjärnfunktioner. Den diagnostik som används i svensk sjukvård är 

hämtad från WHO: s diagnostiska system ICD-10. 

Enligt ICD-10 skall följande kriterier vara uppfyllda: 

• Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande. 

• Störning av flera högre kortikala funktioner som minne – tankeförmåga, 

orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. 

• Medvetandet ska inte vara grumlat. 

• Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd 

av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna. 

• Svårighetsgraden ska vara sådan att demenssymptomen påverkar personens 

arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare 

prestationsnivå. 

• Symtomduration ska vara minst 6 månader. 

Källa: 

Kommunförbundet Skåne, Region Skåne: ”Demenssjukdomar, Hälso- och sjukvårdsprogram”, 2005. 

3

Arbetsgång vid demensproblematik 

REAGERA 

Vi ska reagera tidigt på förändrat beteende 

för att kunna arbeta förebyggande vid 

demensutveckling. Vänta inte tills det har 

blivit stora problem. 

Sid. 5 

RAPPORTERA 

Det är viktigt att rapportera de symtom och 

tecken vi uppmärksammar till rätt person. 

Läs mer om var ni vänder er här. 

Sid. 8 

BEDÖMA 

Helhetsbedömning av vårdtagaren av det 

kommunala teamet som komplement till 

familjeläkarens bedömningar är viktigt för 

att kunna planera rätt insatser. 

Sid. 9 

PLANERA 

Efter bedömningsarbetet kan vi planera 

och fördela vård- och omsorgsinsatserna 

tillsammans med den enskilde, anhöriga 

och andra vårdgivare. 

Sid. 36 

GENOMFÖRA 

I arbetet med demenssjuka personer är det 

viktigt att ha kunskap om lämpligt 

förhållningssätt och bemötande. Tips om 

strategier finns här. 

Sid. 48 

UTVÄRDERA 

Följ upp och utvärdera resultatet av 

insatserna. 

Når vi målen vi satte upp? 

Sid. 61 

4

REAGERA 

RAPPORTERA 

BEDÖMA 

PLANERA 

GENOMFÖRA 

UTVÄRDERA 

Varför? 

• Ett förändrat beteende kan vara 

symtom på demenssjukdom. Det är 

viktigt att utredning görs för att vi ska 

kunna arbeta med att förebygga 

problem som vi vet brukar uppstå vid 

demenssjukdom. 

• Även hos vårdtagare med känd 

demensdiagnos är det viktigt att 

reagera på nya symtom. Det kan 

betyda att vi behöver förändra 

insatserna för den personen. 

OBS 

Demensliknande symtom kan även 

bero på 

• Vätske och /eller näringsbrist 

• Urinvägsproblem – fylld blåsa, 

infektion 

• Förstoppning 

• Depression 

• Annan psykisk sjukdom som psykos 

• Konfusion 

• Läkemedel - överdosering, 

biverkningar eller interaktion 

• Missbruk - alkohol, droger och 

läkemedel 

• Begåvningshandikapp 

• Långvarig sömnstörning 

• Understimulering 

• Hörsel och synnedsättning 

• Hjärntumör 

…..m.m. 

Tecken att 

reagera på 

5

Exempel på tecken att reagera på vid misstanke om 

glömska/förvirring 

Minnesstörning (amnesi) 

• Glömska kring aktuella händelser och 

överenskommelser 

• Svårt att komma ihåg tider eller vilken 

dag det är 

• Ökat behov av minneslappar 

• Dygnsrubbningar, sömnstörningar, 

man ger sig ut på kvällar/nätter 

Nedsatt orienteringsförmåga 

(visuospatial oförmåga) 

• Svårt att hitta i obekanta miljöer, t ex vid 

resor 

• Svårt att hitta i välbekanta 

omgivningar, t ex i bostaden eller 

närområdet 

• Försämrad avståndsbedömning, t ex 

svårigheter att sätta sig på en stol 

Oförmåga att känna igen föremål 

(visuell agnosi) 

• Svårt att känna igen vardagliga 

bruksföremål, bilder och symboler 

• Svårt att känna igen ansikten eller 

personer i omgivningen 

Nedsatt praktisk förmåga 

(apraxi) 

• Svårt att utföra vardagliga sysslor trots 

att rörligheten är god, använder t ex 

felaktiga handgrepp 

• Svårt att använda vardagliga föremål 

t. ex. kaffebryggare, telefon eller 

fjärrkontroll 

• Svårt med hygien/påklädning 

• Svårt att göra inköp betala/packa ihop 

det man köpt 

• Svårt att sortera tvätt och starta 

tvättmaskin 

Kroppsliga förändringar 

(motoriska störningar) 

• Rör sig långsammare, får plötsliga 

låsningar i kroppen 

• Stelare rörelser, kramper, darrhänthet 

• Förändrat sätt att gå, korta, trippande 

steg, mera klumpiga 

• Försämrad balans, faller lättare omkull 

• Annorlunda ansiktsuttryck, stelare 

mimik, reagerar långsammare 

• Otydligt tal, sluddrar, rösten är svagare 

Kommunikationsstörningar 

(afasi – språklig oförmåga) 

• Tappar ord, har uttryckssvårigheter 

• Försöker fylla i och skyla över 

minnesluckor 

• Upprepar och stakar sig, kastar om ord 

och uttryck 

• Avtagande förmåga att läsa och förstå, 

lyssna på TV och radio. 

• Avtagande förmåga att samtala 

• Svårt att skriva brev och fylla i blanketter 

6

Försämrat tänkande 

(kognitiv störning) 

• Tänker trögare, behöver längre tid för 

att svara, reagerar långsammare 

• Problem att räkna, förstå sin ekonomi 

och pengars värde 

• Tappar tanketråden/skiftar 

samtalsämne, tystnar för att man inte vet 

vad man ska säga. 

• Svårt att hålla fast vid saker som man 

kommit överens om 

Försämrad förmåga att planera 

(nedsatt exekutiv förmåga) 

• Svårt att organisera och genomföra 

överenskommelser 

• Nedsatt ordningssinne 

• Svårt att genomföra och avsluta olika 

moment när man t ex lagar mat, handlar 

eller städar 

• Svårt att följa instruktioner 

• Svårt att välja lämplig klädsel 

Förändrad personlighet 

• Minskat engagemang, oföretagsamhet och likgiltighet när det t ex gäller hygien, klädsel och 

matvanor 

• Fåordig, använder samma ord och uttryck gång på gång 

• Svårare att visa medkänsla, svårare att förstå medmänniskors reaktioner 

• Ökad aktivitet, nya, svårhanterliga ovanor 

• Snabba humörsvängningar, skiftar mellan glädje, irritation och gråtmildhet. Förändrat sinne 

för humor, svårt att förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar på ett sätt som man inte 

gjort tidigare 

• Mer onyanserade åsikter, delar upp dem i vitt el svart/ont el gott, svårare att ta till sig 

argument, kan resonera ologiskt 

• Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick 

Psykiska symtom 

• Nedstämd, dyster och grubblande, ledsen, apatisk 

• Ökad entusiasm, glättig och upprymd, kan bli manisk i vissa stunder 

• Stresskänslig, orolig, ängslig, rädd i många situationer som man tidigare behärskat 

• Mycket stark oro som ofta övergår i ångestattacker och tvångshandlingar 

• Förändrade sovvanor, sover t ex sämre, mer el. vid andra tidpunkter än tidigare 

• Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska, kan bli hotfull och våldsam 

• Rastlös, har svårare att komma till ro, ökad aktivitet, ökat vandrande 

• Ökad misstänksamhet, kommer med anklagelser, visar obefogad svartsjuka, känner 

tvångstankar t ex att vara förföljd 

• Syn- eller hörselhallucinationer, vanföreställningar 

7

REAGERA 

Vem rapporterar jag till? 

RAPPORTERA 

BEDÖMA 

Angående personer utan larm, hemvård 

eller vårdboendeplats 

Om problemen upptäcks av tex. 

förebyggandehandläggare, äldreombud, 

kundcentrum, hemservicepersonal eller 

anhörigcentrum med flera. 

Vänd er då till Demenskonsultteamet för råd 

och konsultation i ärendet. De kan även 

hjälpa er med att slussa vidare till rätt person. 

Demenskonsultteamet, tel : 10 74 19 

PLANERA 

GENOMFÖRA 

UTVÄRDERA 

Personer som har larm, hemvård, 

hemsjukvård eller vårdboendeplats 

Den som reagerar på tecken som beskrevs i 

föregående kapitel ska rapportera dessa till: 

• omvårdnadsansvarig sjuksköterska 

(OAS) på området. 

OAS kontaktar i sin tur: 

• vårdtagarens familjeläkare för 

utredning och informationsutbyte om 

pågående vård och aktuella 

läkemedel. 

• specialistvården då dessa är 

inkopplade. 

OAS kontaktar även andra kommunala 

företrädare för hjälp med bedömningar: 

• Biståndshandläggare 

• Arbetsterapeut 

• Sjukgymnast 

• Demenskonsultteam eller 

motsvarande funktion 

OAS ansvarar också för att 

• den enskilde och om denne så 

medger vid behov även dennes 

närstående blir informerade och 

deltagande i utredningen. 

8

Varför ska vi göra bedömningar…? 

REAGERA 

RAPPORTERA 

BEDÖMA 

…för att underlätta utredningsarbetet 

Här kan vi göra mycket i våra kommunala 

team för att underlätta en utredning. I många 

ärenden är det bland olika vårdgivare vi som 

har störst kännedom om vårdtagaren. 

Men…tänk på anhöriga och närstående i 

bedömningsarbetet. Det är de som känner 

vårdtagaren allra bäst. Deras medverkan är 

ovärderlig. 

…för att veta vilka insatser som ska 

planeras vid ett omsorgsbeslut och hur de 

ska utföras. 

Den viktigaste anledningen att göra 

bedömningar är för att se vem vårdtagaren är 

och vilka funktioner som finns kvar eller har 

gått förlorade. Detta måste vi veta för att 

kunna planera rätt insatser för vårdtagaren, vid 

rätt tillfälle. 

PLANERA 

GENOMFÖRA 

UTVÄRDERA 

…för att bedöma om det finns behov av 

hemsjukvård. 

Det är också viktigt att vi gör bedömningar 

innan vi bestämmer oss för om vårdtagaren 

behöver hemsjukvård hos oss eller ska vända 

sig till primärvården. 

OBS!! kom ihåg att förmågan att planera och 

genomföra kan vara kraftigt nedsatt hos en 

person med demenssjukdom. Denna 

oförmåga kan leda till att personen inte går till 

vårdcentralen trots att de är till synes pigga 

och kapabla att ta sig iväg på andra ärenden. 

…för rätt placering på vårdboende. 

Om vårdtagaren har demensproblematik är det 

av största vikt att biståndshandläggaren innan 

placering har samverkat med 

hemvårdsteamen och DKT för 

helhetsbedömning av vårdtagaren. 

…vid akut förvirring. 

Innan kontakt med doktor, se separat 

checklista. 

Checklista 

bedömning 

Placeringsrutiner 

demensavd 

(ej klara) 

Placeringsrutiner 

Särskilt 

vårdkrävande 

Checklista 

Akut förvirring 

9

Checklista bedömning 

Resultaten av bedömningarna dokumenteras enligt gällande rutiner 

Basbedömning på kommunal nivå (kan göras utan läkarordination). 

Anamnes och status 

□ Hälsohistoria 

- Samtal med vårdtagaren teamet 

- Kontakt med annan vårdgivare om pågående vård ssk 

- Anhörig / närståendeintervju / symtomenkät teamet 

Bilaga 

□ Nutritionsstatus/BMI 

□ Mage, tarm, urin 

- Förstoppning? 

- Kvarstående urin i blåsan? 

- Urinvägsinfektion?.. ta urinsticka 

□ Blodtryck 

□ Tandstatus/tandvårdskort 

- Behöver vårdtagaren hjälp att ordna munhälsobedömning? 

- Är vårdtagaren berättigad till tandvårdskort? 

Läkemedelshantering 

- Vem ansvarar? 

- Biverkningar? 

- Läkemedel som kan orsaka förvirring 

ssk 

ssk 

ssk 

ssk 

ssk 

Bilaga 

Bilaga 

Bilaga 

Social bedömning / utredning / beslut 

biståndshandl. 

Funktionsbedömningar 

□ GBS funktionsskattning 

□ Aktivitets/ sömnprofil 

□ Checklista fallrisk 

□ ADL och hjälpmedelsbedömning 

□ Syn och hörselbedömning 

teamet 

ssk/usk 

at/sjg 

at/usk 

at 

Bilaga 

Bilaga 

Bilaga 

Bilaga 

Bedömningar som görs av familjeläkare vid demensutredning 

Somatiskt, psykiatriskt och neurologiskt status 

EKG 

Blodprover S-Calcium, S-Albumin, S-Homosystein, TSH 

Blodtryck och ortostatiskt prov 

MMT 

Genomgång av aktuella mediciner 

Ställningstagande om körkort/vapen 

Ställningstagande om intyg för god man/förvaltare 

Bilaga

SYMTOMENKÄT 1 (6) 

Psykogeriatrik / Neuropsykiatri 

NAMN: 

Ragnar Åstrand, Överläkare 

Geriatriksektionen, medicinkliniken 

Centralsjukhuset 

……………………………………………….. 

651 85 Karlstad 

Version III, nov –98 i samarbete 

med minnesmottagningen, 

Geriatrik-LAH kliniken, 

Universitetssjukhuset 

581 85 Linköping 

PERSONNUMMER: 

………………………………………………. 

När en person får minnessvårigheter eller andra svårtolkade symtom, kan man behöva undersöka om detta beror 

på någon sjukdom som stör hjärnans funktioner. 

För att på säkraste sätt ställa rätt diagnos och kunna erbjuda lämplig behandling, måste den utredande läkaren 

göra en noggrann analys av varje patients speciella symtombild. 

Personen kan av olika skäl ha svårt att utförligt beskriva sitt tillstånd. Det är därför av stort värde, om en eller 

flera närstående omsorgsfullt går igenom detta formulär och ger sin beskrivning av situationen. Den / de som 

lämnar uppgifterna bör ha känt personen länge och väl känna till hur han / hon har det i sitt dagliga liv. 

Ange om och i vilken utsträckning beskrivna symtom observerats, genom att med kryss i lämpliga rutor 

( ) markera de alternativa påståenden eller svar som stämmer bäst på Din / Er uppfattning. Vissa frågor 

besvaras på korta testrader. Behövs mera utrymme, går det bra att bifoga ett löst blad eller ett brev. 

Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. 

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P 

Enkäten besvarad av: 

Förhållande till den person som enkäten 

gäller: 

……………………………………. Maka/make Barn 

Syskon 

Datum:…………………………….. 

Annan närstående person: 

……………………………………… 

Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:…………………………………. 

Tel: …………………………………. 

Genom mottagningssköterskan eller vid mottagningsbesökges möjlighet att enskilt kommentera eller diskutera 

enkäten. 

11

2 (6) 

P har fått svårare att: Nej Ja, något/ Ja, uttalat/ Vet inte 

Ibland Ofta Kan inte 

Bedöma 

-hitta på välbekanta platser, 

t ex hemma hos nära vänner eller vid 

promenad / bilkörning i hemortens 

centrum 

-lära sig hitta i nya miljöer, t ex vid 

resor eller besök i varuhus 

-bedöma avstånd och inta rätt kroppsläge, 

t ex att sätta sig på en stol eller lägga 

sig i en säng med kroppen rätt placerad 

-känna igen vardagliga föremål, bilder, 

symboler eller ansikten på välkända 

personer 

-utföra vanliga praktiska sysslor, trots 

att rörligheten är god, t ex påklädning, 

hushållsarbete, handarbete, bilkörning, 

eller användning av olika apparater 

såsom kaffebryggare, telefon, rakapparat, 

tvättmaskin eller fjärrkontroll till TV 

-följa instruktioner och bruksanvisningar 

-förstå vad han/hon hör eller läser, 

t ex innehållet i brev, tidningar eller 

program på radio/TV 

-hitta rätt ord. Försöker ofta finna ett 

annat sätt att förklara vad han/hon menar 

eller talar osammanhängande 

-skriva, t ex skriva brev, meddelanden 

eller fylla i blanketter 

-räkna och förstå sin ekonomi, t ex 

växla pengar, betala räkningar, använda 

checkar och betalkort, kontrollera sina 

kontoutdrag och förstå pengars värde 

………………………………….. 

……………………………………………………….. 

(P 1-10) 0 1 2 X 

12

3 (6) 

Nej Ja, något/ Ja, uttalat/ Vet inte 


Bedöma 

P har…… 

-förändrad initiativförmåga. Har t ex 

svårare att ta sig för sysslor som tidigare 

varit rutiner eller har blivit överaktiv på ett sätt 

som skapar problem eller oordning 

(stryk under det som stämmer) 

-svårare att planera, t ex vad gäller att 

sköta hemmet, göra inköp, välja lämpliga 

kläder 

-försämrat omdöme. Gör sådant som är 

riskabelt eller måste redas ut. Kan vara 

mindre noggrann med hur hemmet eller 

den personliga hygienen blir skött 

-försämrad insikt, T ex om de problem 

som symtomen leder till i hans/hennes 

egen situation eller för andra personer 

-svårare att engagera sig och visa 

medkänsla i det som tidigare varit viktigt, 

både vad gäller familjen och samhället i stort. 

Känsloreaktionerna är svagare eller 

otydligare 

-förändrat sinne för humor 

Har svårt at förstå skämt, misstolkar, 

tar åt sig eller skämtar själv på ett sätt 

som är olikt honom/henne. Kan verka 

road och upprymd utan att det tycks 

finnas orsak 

-mera onyanserade åsikter, värderingar 

och synpunkter. Har svårare att ta till sig 

argument och resonerar ologiskt 

-blivit mera fåordig och använder 

samma ord eller uttryck gång på 

-förändrat sitt beteende. Detta kan 

leda till genanta eller problematiska 

situationer i sällskapslivet eller samlivet 

-förändrat sina matvanor, t ex hunger, 

mättnadskänsla eller val av födoämnen är 

annorlunda än tidigare. 

Bordsskicket kan ha blivit mera glupskt 

Och ensidigt begär efter viss föda, t ex 

Sötsaker kan ha uppkommit 

……………………………………….. ………………………………………………………………. 

(F 1-10) 0 1 2 X 

13

4 (6) 



bedöma 

P…… 

-tänker trögare och behöver fundera 

längre innan han / hon svarar 

-reagerar långsammare. Hinner inte 

med att öka tempot och göra det som 

behövs då något plötsligt händer 

-rör sig långsammare 

-rör sig stelare och mera osmidigt 

-har förändrat sitt sätt att gå och stegen 

korta, trippande eller mera klumpiga 

-har försämrad balans och faller lättare 

omkull 

-är fumligare eller har blivit mera darrhänt 


-har annorlunda ansiktsuttryck, d v s 

minspelet är mindre spontant och varierat, 

vilket gör att det blivit svårare att avläsa 

känsloläge och reaktioner 

-talar otydligare p g a att uttalet blivit 

sluddrigt eller p g a att rösten blivit 

svagare (stryk under det som stämmer) 

-har svårare att känna när han /hon 

behöver gå på toaletten, vilket kan 

leda till att han / hon kissar på sig 

…………………………………….. 

…………………………………………………………………. 

(SK 1-10) 0 1 2 X 

14

5 (6) 



bedöma 

P…… 

-är mera stresskänslig och kan dra sig 

undan sällskap eller intensiva aktiviteter. 

Kan ha ett ökat behov av att göra en sak 

i taget 

-är mera nedstämd och kan vara dyster, 

grubblande, ledsen med nedsatt ”gnista” 

eller livslust 

-är mera orolig, rastlös eller har blivit 

rädd för vissa situationer 

har förändrat sina sovvanor, t ex sover 

sämre, sover mera eller sover vid andra 

tider på dygnet än tidigare (stryk under 

det som stämmer) 

-är mera lättrörd (gråtmild / ”blödig”) 

eller växlar humör hastigt utan tydlig 

orsak (stryk under det som stämmer) 

-har svårare att hejda sig då han/hon 

blir arg och kan bli hotfull eller våldsam 

-har fått idéer som inte stämmer med 

verkligheten. Kan t ex vara misstänksam 

och komma med grundlösa anklagelser, visa 

obefogad svartsjuka eller känna sig 

förföljd 

-har hallucinationer, d v s ser, hör eller 

känner sådant som inte existerar i verkligheten, 

men som han/hon upplever tydligt 

-har stundtals eller periodvis blivit 

förvirrad, d v s hastigt blivit mera oklar 

i tankarna, fått svårare att orientera sig 

i tid och rum, visat ett förändrat beteende 

och fått svårt att komma till ro 

-har korta stunder av frånvaro, där 

han/hon inte reagerar på tilltal eller ”fastnat” 

i en rörelse eller aktivitet på ett sätt 

som är svårt att bryta 

………………………………………….. …………………………………………………………… 

(AS 1-10) 0 1 2 X 

15

6 (6) 

P har svårare att….. 



bedöma 

-komma ihåg vad han/hon alldeles 

nyligen gjort 

-komma ihåg vad som alldeles nyligen 

sagts 

-komma ihåg vad som ska göras eller 

kommer att inträffa, t ex beställa tid för 

något eller uppmärksamma en högtidsdag 

-komma ihåg utan att bli påmind eller 

använda minneslappar, almanacka o s v 

-komma ihåg det som ligger längre 

tillbaka i tiden och kan ha svårt att minnas i 

vilken ordning olika händelser inträffat 

-veta vilken dag det är 

-veta vilken tid på dygnet det är 

…………………………………………….. …………………………………………………………….. 

(M 1-7) 0 1 2 X 

För hur länge sedan noterades att P började få minnessvårigheter eller andra angivna symtom? 

mindre än 6 månader ½-1 år 1-2 år 2-3 år 3-5 år mera än 5 år 

Känner Du / Ni till någon speciell händelse som kan sättas i samband med symtomen eller närmare ange 

Tidpunkt då symtomen började visa sig ? 

Nej 

Ja : ……………………………………………………………………………………………………. 

På vilket sätt har symtomen utvecklats? 

Gradvis – tilltagande på ett smygande sätt 

Plötslig förändring – därefter oförändrat, förbättrat, stegvis försämrat eller smygande försämring 


Periodvis återkommande symtom, däremellan fungerarande som tidigare 

Varierar symtomen från dag till dag ? Nej Ibland Ofta 

Berättar P att han / hon upplever något symtom som särskilt svårt ? 

Nej Ja : 

……………………………………………………………………………… 

Har några av de markerade symtomen lett till påfrestningar för anhöriga ? 

Nej 

Ja: 

……………………………………………………………………………… 

Håller P med om de symtom Du / Ni angivit i enkäten stämmer ? 

Ja Delvis Nej Svårt att diskutera med P 

16

Vård och omsorgsförvaltningen 2005-07-25 

Medicinskt ansvarig sjuksköterska 

Nutritionsstatus 

Namn: _________________________ 

Datum: ______________ 

Personnummer:______________________ 

Uppgiftslämnare:__________________ 

1. Nuvarande vikt: _________ kg 

Längd:______ cm 

BMI: ______ ( vikt (kg) / längd 2 (m) ) 

Vikt för 6 månader sedan: _______ kg 

Den senaste månaden har vikten 

□ minskat □ varit oförändrad □ ökat 

2. Intag av mat 

□ som vanligt 

□ mer än vanligt 

□ mindre än vanligt 

□ mycket mindre än vanligt 

□ finfördelad/passerad kost 

□ endast flytande kost 

□ endast näringsdrycker 

3. Näringsintag minskats pga. 

□ ingen aptit 

□ illamående 

□ kräkningar 

□ diarré 

□ förstoppning 

□ sväljningssvårigheter 

□ tuggsvårigheter 

□ smärtor i munnen (ex. blåsor, 

svamp, sår) 

□ annan smärta: ________________ 

□ muntorrhet 

□ läkemedel 

□ förändrad smakupplevelse 

□ besvärats av lukter 

□ annat: ________________________ 

4. Fysisk aktivitet 

□ normal aktivitet, inga begränsningar 

□ kan vara uppe och är någorlunda aktiv 

□ är uppe mer än halva dagen 

□ tillbringar större delen av dagen i sängen 

□ är sängbunden 

5. Beräknat energibehov:__________kcal 

6. Beräknat vätskebehov:__________ml 

Energibehovet beräknas enligt formeln: 30 kcal/kg kroppsvikt/dygn 

(ex: vikt 70 kg. 70x30 kcal = 2100 kcal/dygn) 

Vätskebehovet beräknas enligt formeln: 30 ml/kg kroppsvikt/dygn 

(ex: vikt 70 kg. 70x30 ml = 2100 ml/dygn) 

BMI (Body Mass Index) beräknas enligt formeln: 

vikt i kg 

längden i kvadrat (m2) 

Normal intervall BMI 24-29 över 65 år 

Normal intervall BMI 20-25 vuxna under 65 år 

Utarbetad av Lisbeth Alkmyr leg sjuksköterska 

Bedömningsunderlag, resultatet dokumenteras i HSL-journalen under sökordet nutrition 

17

18

Mediciner som särskilt ofta orsakar biverkningar i 

form av delirium (ordnade efter avtagande risk). 

Medicin 

Antikolinergika 

parkinsonmediciner 

Steroider 

Dopaminerga 

parkinsonmediciner 

Tricykliska antidepressiva 

Blåsrelaxerande medel 

Högdosantipsykotika 

Betablockerare 

Morfinpreparat 

Medel mot reumatism 

(NSAID) 

H 2 -antagonister 

Cox-2-hämmare 

Bensodiazepiner 

Digitalis 

Diuretika och 

antihypertensiva 

Exempel 

Disipal 

Prednison 

Madopark 

Saroten 

Cetiprin, Detrusitol 

Nozinan 

Timolol ögondroppar 

Kodein, Petidin 

Brufén 

Cimetidin, Ranitidin 

Celebra 

Stesolid 

Digoxin 

(via hypotension eller 

hyponatriemi 

Källa: 

Gulmann, N-C. Geroutopsykiatri. Studentlitteratur, 2003. 

19


Funktionsskattning 

Modifierad modell efter funktionsskattning av Gottfries, Bråhne, Steen; 1982 

Datum 

Personnummer: 

Namn: 

Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under den senaste tiden. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på 

varje fråga. Kryssa för det alternativ Du tycker överensstämmer med tillståndet. Om tillståndet ej motsvarar vad som definieras utan ligger 

någonstans emellan, kryssas alternativ 1, 3 eller 5. 

Intellektuella funktioner 

Rumsorientering 

0 1 2 3 4 5 6 

Har brister i 

Desorienterad dvs. har 

rumsorienteringen men är brister i rumsorienteringen 

orienterad på avd eller i sitt på egna avd eller i sitt rum. 

rum. 

Helt orienterad i rummet. 

Kan uppge geografisk ort, 

adress, vårdboende, 

avdelning, rum. 

Helt desorienterad i 

rummet. 

Tidsorientering 

Helt orienterad i tiden dvs. 

kan klockan och vet vilken 

veckodag, datum, månad 

och år det är. 

Delvis orienterad i tiden. 

Klarar två av variablerna 

veckodag, datum, månad, 

år. 

Dåligt orienterad i tiden. 

Vet vilken årstid det är men 

inte veckodag, datum, 

månad eller år. 

Helt desorienterad i tiden. 

Personorientering 

Helt orienterad till egen 

person. Känner väl sitt 

namn och kan ange yrke, 

ålder och födelsedata. 

Känner till sitt namn och 

minst en av variablerna 

yrke, ålder och 

födelsedatum. 

Känner hjälpligt till sitt 

namn, men inte yrke, ålder 

eller födelsedatum. 

Helt desorienterad till egen 

person. 

Närminne 

Ingen närminnesstörning. 

Känner till vad som hänt de 

senaste dygnen. 

Nedsatt närminne vilket 

dock endast märks vid 

ingående samtal. 

Så nedsatt närminne att 

det även märks vid ytliga 

samtal. 

Närminnet helt utplånat. 

Kommer inte ihåg något 

från ena stunden till den 

andra. 

Fjärrminne 

Ingen fjärrminnesstörning. 

Minns vid ingående samtal 

namnen på viktiga 

personer samt viktiga 

politiska och andra 

händelser från tidigare 

perioder i livet. 

Har svårt att minnas viktiga 

personer eller viktiga 

politiska och andra 

händelser från tidigare 

perioder i livet. 

Redan vid samtal och 

oväntade frågor märks att 

fjärrminnet är nedsatt. Har 

ex. svårt att minnas 

familjemedlemmarnas 

namn, antal, bostadsort 

mm. 

Fjärrminnet helt utplånat. 

Vakenhet 

Helt vaken. 

Förefaller av och till lätt 

dåsig. 

Visar tecken på dåsighet 

men endast lätta 

uppmaningar krävs för att 

hålla sig vaken. 

Somnolent, dvs. dåsig. Går 

att väcka men sjunker 

snart tillbaka i dåsigheten 

igen. 

Koncentration 

Inga 

koncentrationssvårigheter. 

Har inte några svårigheter 

att samla tankarna. Kan 

följa med i samtal, TVprogram 

eller läsa skriven 

text. 

Verkar av och till 

okoncentrerad dvs. avviker 

från samtalsämnet och har 

vissa svårigheter att följa 

TV-program eller läsa 

skriven text. 

Påtagligt 

koncentrationsstörd. Har 

svårt att hålla en rak linje i 

samtalet eller finna 

sammanhang i TVprogram, 

tidningsartiklar 

eller liknande. 

Så grava brister i 

koncentrationsförmågan att 

något ordnat samtal ej kan 

genomföras. 

Tempo 

Klarar att skynda sig då 

detta krävs. 

Klarar av en uppgift men 

prestationsförmågan 

försämras påtagligt om 

man skyndar på. 

Prestationsförmågan 

försämras påtagligt då man 

skyndar på. Blir retlig, 

orolig och/eller förvirrad. 

Blir helt blockerad och 

klarar inte den enklaste 

uppgift när man skyndar 

på. 

Reviderad 02-12-09 

20

Datum 

Personnummer: 

Namn: 

Intellektuella funktioner forts. 

Förströddhet 

(tankspridd) 

0 1 2 3 4 5 6 

Normalt samlad. Verkar av och till förströdd. 

Tappar lätt tråden. 

Måttligt men konstant 

förströdd. Svår att nå med 

samtal. 

Konstant mycket förströdd. 

Oförmögen till målinriktad 

sysselsättning eller samtal. 

Omständlighet 

Uttrycker sig inte 

omständligt. 

Av och till mångordig och 

detaljrik i sin framställning, 

dock inga som helst 

problem att hålla sig till 

ämnet. 

Konstant mångordig och 

detaljrik. Har svårt att 

"komma till sak" samt gör 

många utvikningar från 

ämnet. 

Ingen förmåga att uttrycka 

sina önskemål. Förlorar sig 

helt i ordrika detaljer. 

Distraherbarhet 

Uppmärksamheten störs ej 

av normala 

bakgrundsaktiviteter. 

Uppmärksamheten störs 

då och då av normala 


Uppmärksamheten störs 

påfallande ofta av normala 


Uppmärksamheten är så 

allvarligt störd att 

meningsfull aktivitet ej kan 

genomföras (tex. enklare 

sysslor eller ordnat 

samtal). 

Språkfunktion 

Inga språkstörningar. Talar 

felfritt och flytande samt 

förstår allt som sägs. 

Språkstörningar 

förekommer ibland tex. i 

form av begränsat 

ordförråd, långsamt, 

hackigt men fullt förståligt 

tal eller i form av ljud- / 

ordförvrängningar eller 

minskad förmåga att förstå 

andras tal. 

Språkstörningar 

förekommer ofta i enkla 

samtal t.ex. i form av 

mycket begränsat 

ordförråd, mycket långsamt 

men förståligt tal eller i 

form av ljud- / ordväxlingar, 

flytande nonsenstal eller 

kraftigt nedsatt förmåga att 

förstå andras tal. 

Kan inte göra sig förstådd 

verbalt. Har ständigt 

mycket stora svårigheter 

att förstå andras tal. 

Emotionella funktioner 

Emotionell funktion 

0 1 2 3 4 5 6 

Känsloyttringar som sorg, Visar ibland tecken på 

glädje, hat, rädsla, ilska sorg, glädje, hat, rädsla, 

mm tar sig ibland uttryck ilska mm men gör det på 

utan "fina" nyanser. ett grovt, onyanserat sätt. 

Ingen funktionsnedsättning. 

Har förmåga att reagera 

med sorg, glädje, hat, 

rädsla och ilska mm, i olika 

situationer. 

Helt utslocknade 

känslomässiga funktioner. 

Har ej förmåga att uppvisa 

tecken på sorg, glädje, hat, 

rädsla, ilska mm. 

Emotionell labilitet 

Normal förmåga att 

kontrollera känslomässiga 

reaktioner. 

Reagerar på ett överdrivet 

eller ohämmat sätt vid 

kraftig känslomässig 

stimulering. 

Reagerar även vid måttlig 

känslomässig stimulering 

på ett överdrivet eller 

ohämmat sätt. 

Förmågan att kontrollera 

känslomässiga reaktioner 

är helt förlorad. 

Motivation 

Motiverad för aktivitet och 

sysselsättning och kan 

själv ta initiativ till detta. 

Påbörjar sällan 

sysselsättning spontant. 

Behöver uppmuntras och 

visar stundtals endast ett 

förstrött intresse för denna. 

Brister tydligt i sin 

motivation och måste 

ständigt uppmanas för att 

påbörja eller manas på för 

att fullfölja en uppgift. 

Över huvud taget inte 

motiverad till 

sysselsättning. Påbörjar 

aldrig och kan inte ens 

med mycket kraftig 

stimulering förmås delta i 

en aktivitet. 

21

Datum 

Personnummer: 

Namn: 

ADL-funktioner 

Följande variabler avser motorisk förmåga - inte motivation 

0 1 2 3 4 5 6 

Av- och påklädning Klär sig helt själv. Behöver hjälp med Måste ha hjälp vid av- och Måste kläs helt. 

knappar, dragkedja och påklädning men deltar 

dylikt. 

aktivt. 

Måltider 

Klarar själv matsituationen. 

Kan tex. använda 

besticken och bre sina 

smörgåsar. 

Behöver stöd i 

matsituationen, ex hjälp 

med servering och bre 

smörgåsar, men äter själv. 

Måste alltid ha hjälp i 

matsituationen, men deltar 

själv aktivt. 

Måste matas helt. 

Fysisk aktivitet 

(självständighet) 

Kan förflytta sig 

självständigt, ev. med 

käpp. 

Förflyttar sig själv men 

behöver påminnelse för att 

använda gånghjälpmedel 

eller hjälp att förflytta sig till 

och från rullstol. 

Behöver levande stöd för 

att kunna gå eller viss hjälp 

vid förflyttning i rullstol. 

Kan ej förflytta sig 

självständigt. Är stol eller 

sängbunden. 

Spontanaktivitet 

Normal motorik och 

spontanaktivitet. 

Sitter ofta mer stilla än vad 

som anses vara normalt, 

men agerar eller rör sig 

spontant vid lätt 

stimulering. 

Rör sig spontant endast vid 

kraftig stimulering. 

Visar ingen 

spontanaktivitet. Rör sig 

endast vid direkt 

uppmaning och ledsagning. 

Personlig hygien. 

Klarar själv att sköta sin 

personliga hygien. 

Måste ha viss hjälp vid 

dusch och bad men klarar 

själv att tvätta och kamma 

sig och borsta tänderna. 

Måste ha hjälp med all 

personlig hygien men 

deltar själv aktivt. 

Måste hjälpas helt med den 

personliga hygienen. 

Hjälper inte till. 

Kontroll av blåsa och 

tarm. 

Kan kontrollera blåsa och 

tarm. 

Misslyckas någon gång 

med vattenkastning men 

klarar sig för övrigt med 

påminnelse eller vid snabb 

hjälp till toaletten eller med 

bäcken. 

Misslyckas med 

vattenkastningen flera 

gånger i veckan och/eller 

är avföringsinkontinent 

ibland. 

Ständigt urin och/eller 

avföringsinkontinent. 

22

Datum 

Personnummer: 

Namn: 

Förvirring 

Symtom vanliga vid demenssyndromet 

0 1 2 3 4 5 6 

Förefaller villrådig och 

sökande. 

Har förmåga att tänka klart 

och har riktiga kontakter 

med omgivningen. 

Uppenbart förvirrad. 

Samtal är svårt och 

tidsödande att genomföra. 

Svaren ofta inadekvata 

men korta stunder av 

klarhet kan finnas. 

Helt förvirrad vilket gör 

meningsfull kommunikation 

omöjlig. 

Irritabilitet / 

aggressivitet 

Visar inga tecken på 

irritabilitet / aggressivitet. 

Visar av och till tecken på 

irritabilitet / aggressivitet, i 

synnerhet vid närgångna 

frågor/situationer. 

Kontakt som ej borde vara 

provocerande utlöser ofta 

irritabilitet / aggressivitet 

som ej alltid kan 

bemästras. 

All kontakt utlöser kraftig 

irritabilitet /aggressivitet 

som ej kan bemästras. 

Ängslighet. 

Visar ingen överdriven 

ängslighet. 

Av och till bekymrad. Oroar 

sig i onödan för saker och 

ting men kan behärska sig. 

Ständigt överdrivet ängslig 

och oroar sig för småsaker 

men kan avledas. 

Så påtagligt ängslig att 

ändamålsenliga handlingar 

ej kan utföras. Oroar sig för 

bagateller och kan ej 

avledas. 

Ångestkänslor 

Har varken psykiska eller 

fysiska tecken på ångest. 

Visar av och till tecken på 

vag psykisk olust men 

tillståndet kan behärskas. 

Visar konstant tecken på 

diffus psykisk olust som 

kan stegras till panik. 

Tillståndet avspeglar sig i 

kroppshållning och 

vegetativa symtom som 

svettning och 

hjärtklappning kan 

förekomma. Kan ej 

avledas. 

Visar tecken på kraftig 

diffus psykisk olust med 

långdragna panikattacker. 

Känslor av skräck och/eller 

dödsångest förekommer 

och kan ej bemästras. 

Sänkt stämningsläge Neutralt stämningsläge. Förefaller av och till 

nedstämd och 

självförebrående men 

stunder av ljusare 

stämningsläge dominerar. 

Påfallande nedstämd vilket 

inte bara märks verbalt 

utan även i ansiktsuttryck 

och kroppshållning. 

(Känner sig försummad av 

familj och vänner, klagar 

över värk, trötthet, tidigt 

uppvaknande, 

sömnproblem mm). 

Extremt deprimerad vilket 

leder till oförmåga att 

fungera i de allra flesta 

situationer. 

Rastlöshet Ingen rastlöshet. Vissa tecken på rastlöshet. 

Ändrar ställning flera 

gånger under samtalet, har 

svårt att hålla händer och 

fötter stilla, plockar gärna 

med föremål. 

Förefaller påtagligt rastlös. 

Kan tex. ej sitta stilla, gör 

ständiga ansatser att resa 

sig under samtalet, vrider 

händerna eller plockar 

intensivt med närliggande 

föremål. 

Vandrar ständigt av och an 

alt. kör omkring i rullstolen 

och kan ej ens för korta 

stunder förmås att sitta 

stilla och/eller har ett 

utpräglat 

användarbeteende, samlar 

på sig olika föremål. 

Rop- / skrikbeteende 

Inget rop- eller 

skrikbeteende 

Ropar eller skriker ofta 

men tystnar då man blir 

uppmärksammad. 

Ropar eller skriker ofta. 

Förnekar skriken och 

fortsätter strax igen. 

Ständiga, rop eller skrik. 

Kan ej avledas. 

23

Datum: 

Personnr.: 

Namn: 

Intellektuella funktioner 

Rumsorientering 

Tidsorientering 

Personorientering 

Närminne 

Fjärrminne 

Vakenhet 

Koncentration 

Tempo 

Förströddhet 

Omständlighet 

Distraherbarhet 

Språkstörning 

0 1 2 3 4 5 6 

Poäng 

Emotionella funktioner 

Emotionell funktionsförmåga 

Emotionell labilitet 

Motivation 

ADL-funktioner 

Av- och påklädning 

Måltider 

Fysisk aktivitet 

Spontanaktivitet 

Personlig hygien 

Kontroll av blåsa och tarm 

Symtom vanliga vid demenssyndromet 

Förvirring 

Irritabilitet 

Ängslighet 

Ångestkänslor 

Sänkt stämningsläge 

Rastlöshet 

Skrikbeteende 

0 1 2 3 4 5 6 

Poäng 

0 1 2 3 4 5 6 

Poäng 

0 1 2 3 4 5 6 

Funktionsstörningar enligt GBS-skalan 

Ingen Lindrig Medelsvår Svår 

Intellektuell störning 0-1 2-24 25-49 50-72 

Emotionell störning 0-1 2-6 7-12 13-18 

ADL-störningar 0-1 2-12 13-24 25-36 

Symtom 

Poängbedöms ej 

24

Namn: 

Aktivitetsprofil 

Arbetsdokument 

Då beteendestörningar i form av oro, aggressivitet eller avvikelsebenägenhet uppstår är det viktigt att försöka kartlägga vad de orsakas av för att kunna lindra eller undanröja dem. 

Aktivitetsprofilen är en hjälp för att kartlägga ev. samband mellan händelse och tidpunkt för att försöka anpassa omvårdnadsåtgärder innan man tar till eller byter läkemedel. 

Aktivitetsprofilen underlättar för läkaren både att välja rätt läkemedel, dosering och tidpunkt samt för personalen att utvärdera effekten. 

Datum 

6 7 8 9 

10 11 

12 13 

14 

15 16 17 

18 19 20 

21 22 

XXXX Vila / sömn 

1 

Vaken / lugn 

~~~~ 

AAAA 

Orolig 

Aggressivitet 

→ Avvikit - Åter ← 

1 Åtgärd 

Leif Nilsson, Demens Konsult Teamet, Helsingborg, -99 


Helsingborgs stad 

25

Namn: 

Sömnprofil 


Det är av största vikt att veta vid vilken tid sömnstörningen uppstår för att kunna åtgärda den. Försök därför utröna om det finns något samband med speciella händelser och 

sömnstörningen för att kunna eliminera sådana orsaker innan man tar till eller byter läkemedel. Kartläggningen underlättar för läkaren både att välja rätt läkemedel och utvärdera effekten. 

Datum 

18 19 20 21 

22 23 

24 1 

2 

3 4 5 

6 7 8 

9 10 

XXXX Vila / sömn 

1 

Vaken / lugn 

~~~~ 

AAAA 

1 

Orolig 

Aggressivitet 

Åtgärd 

Leif Nilsson, Demens Konsult Teamet, Helsingborg, -99 

26

Namn: 

Svea 


Aktivitetsprofil 

Då beteendestörningar i form av oro, aggressivitet eller avvikelsebenägenhet uppstår är det viktigt att försöka kartlägga vad de orsakas av för att kunna lindra eller 

undanröja dem. Aktivitets-/sömnprofilen är en hjälp för att kartlägga ev. samband mellan händelse och tidpunkt för att försöka anpassa omvårdnadsåtgärder innan man 

tar till eller byter läkemedel. Aktivitets-/sömnprofilen underlättar för läkaren både att välja rätt läkemedel, dosering och tidpunkt samt för personalen att utvärdera effekten. 

Datum 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 

2/3 XXXXX ~~~~~~~~~ XXX XXXXXXXX 

3/3 XXXX ~~~~~~~~~ XXXX XXXXXXX 

4/3 XXXXX ~~~~~~~~~~ XX XXXXXXXX 

5/3 XXXXXX ~~~~~~~~~~ XX XXXXXXXXX 

6/3 XXXXX 1 XXX XXXXXXX 

7/3 XXXX 1 XXX XXXXXXX 

8/3 XXXXXX 1 XX XXXXXXX 

9/3 XXXXX 1 XXXX XXXXXXXX 

10/3 XXXXXX 1 XXXX XXXXXXX 



X X X X Vila / sömn 

Vaken / lugn 

1 Ta med Svea som hjälp att torka disk 

2 

~~~~ 

A A A A 

Orolig 

Aggressivitet 

→ Avvikit - Åter ← 

1 

2 

Åtgärd 

27

Exempel på användning 

Det har visat sig att Svea under en längre tid haft återkommande orosperioder. Vi gör en 

aktivitetsprofil för att undersöka om det finns något mönster i hennes oro. Aktivitetsprofilen 

startar den 2/3. Efter några dagar kan vi se att oron alltid uppkommer vid 9.30 tiden och den 

håller i sig fram till strax före lunch. Vad är det som händer vid 9.30 tiden då? Jo frukosten är 

färdig och när vi dukat av har alla övriga vårdtagare lämnat matrummet och vi fortsätter med 

vårt förmiddagsarbete; bädda städa diska etc. Svea reser sig. Alla andra har försvunnit, "gått 

hem", och då måste hon också "gå hem". Det är bara det att hon hittar inte. Hon börjar 

sökande gå omkring. Öppnar medboendes dörrar i sökandet efter var hon ska bli av. Allmänn 

irritation uppstår. Svea blir alltmer orolig - och arg. 

Svea blir lugn igen strax före lunch. Vad kan det bero på? Personalen är färdig med sina 

rutinsysslor och börjar samlas i kök/matrum. Medboende som har bättre tidsuppfattning än 

Svea börjar dra sig mot matsalen. Svea får sällskap igen och kan känna sig lugn. Hon har 

kommit rätt. 

Efter lunch få Svea hjälp att gå till sitt rum och vila middag. När hon ligger på sin säng kan hon 

känna sig lugn och vila en stund. På eftermiddagen är tempot lugnare på avdelningen och det 

finns folk i hennes närhet ända fram till läggdags. 

Vi bestämmer oss för att försöka "sätta Svea i arbete" när frukosten är färdig. Vi tar henne med 

oss. Hon får hjälpa till att torka disk. Vi fortsätter att föra aktivitetsprofilen och vi kan nu se att 

det fungerade. Förmiddagsoron försvann. Om hon vägrat; "jag har inte kommit hit för att 

arbeta", hade vi fått prova något annat. 

Hade det inte fungerat hade vi kanske fått be hennes läkare att ordinera någon lugnande 

behovsmedicin. Då hade vi ex. skrivit "T. Sobril 5 mg mot oro" som åtgärd istället. Vi hade 

fortsatt att föra aktivitetsprofilen och kunde ganska tydligt se vad medicinen hade för effekt. 

Principen är alltså att i första hand försöka kartlägga oron, aggressiviteten, sömnstörningen 

etc. för att kunna finna samband som kan åtgärdas. I andra hand se om det ordinerade 

läkemedlet har avsedd effekt. 

28

Checklista fallrisk 

Riskfaktorer: 

• Lösa mattor som man kan halka på 

• För mycket möbler 

• Lösa telefonsladdar, elsladdar som man kan snava över 

• Svag belysning 

• Inneskor eller tofflor utan bakkappa 

• Förflyttning på ”strumplästen” 

• Trasig el obefintlig ledstång i trappor 

• Ojämn beläggning och stensättning på gångvägar 

• Hinder i entrén som t ex barnvagnar och cyklar 

• Vissa läkemedel kan också ge yrsel och påverka balansen negativt 

• Nedsatt styrka i benen 

Åtgärder som kan minska olycksrisken: 

• Extra telefon 

• Handtag på väggen intill badkaret 

• Halkmatta i badkaret och på badrumsgolvet 

• En bra trappstege 

• Bra belysning i hela bostaden (som är tänd) 

• Halkskydd under lösa mattor 

• Bra halkfria inneskor 

• Gärna stadiga skor med hälrem 

• Halkskydd på trapporna, helst hela stegen – inte bara kanten 

• Köksredskap nära till hands 

• Göm sladdar under mattor och lister eller tejpa fast dem 

• Be ev hyresvärd att trappor i fastigheten eller utanför entrén är halkfria 

• Be ev hyresvärd att markera sista trappsteget med tex. gul /vit färg 

Tips och råd 

• Rikligt med vätska förbättrar balansen, för lite vätska gör oss glömska, yra, ostadiga och 

trötta. 

• Ett litet mellanmål senare på kvällen gör att nattfastan inte blir så lång och fallrisken 

minskar. 

• Ställ ett glas vatten vid sängkanten på kvällen. 

• Att sitta kvar en stund på sängkanten innan man reser sig upp från sängen minskar 

risken för yrsel. Det blir dessutom stadigare om man sitter ner när man klär på sig. 

• Träna benstyrkan med knäböjningar! 

29


Namn: _________________________________ 

Personnummer: __________________________ 

Syn ADL 

Hur säker känner du dig på att: 

Säker 1 

Någorlunda säker 2 

Osäker 3 

Mycket osäker 4 

Utför ej 5 

Mat och dryck 

1 Hälla upp kaffe/te till dig själv 

2 Hitta maten som finns på tallriken 

3 Hitta saker som står på bordet vid måltid 

4 Hitta redskap och ingredienser i skåp/lådor 

5 Mäta upp ingredienser för kaffekokning 

6 Avgöra om grönsaker är rena 

7 Klara reglagen på din spis 

8 Skära bröd 

9 Avgöra om disken är ren 

Klädvård och personlig vård 

10 Klippa/fila fingernaglarna 

11 Dina kläder är fläckfria 

12 Trä nål och sy i en knapp 

Kommunikation 

13 Läsa en artikel i din dagstidning 

14 Göra en anteckning och tyda den 

15 Kunna följa texterna i TV 

16 Kunna följa nyheterna i TV 

17 Slå ett telefonnummer på din telefon 

Städning 

18 Dammtorka din bostad 

19 Dammsuga din bostad 

Förflyttning 

20 Gå till din närbutik 

21 Gå över gatan vid bevakat övergångsställe 

22 Urskilja ojämnh. i underlag t.ex. trottoarkant 

Matinköp 

23 Hitta i din närbutik 

24 Ha tagit rätt vara/förpackning 

25 Veta priset på varan/förpackningen 

26 Hantera pengar/betala 

Post- och bankärende 

27 Veta när det är din tur i kassan 

28 Fylla i en uttagsblankett 

29 Läsa ett kontoutdrag 

Kommentar 

Första bedömning ( ) datum: ________________ 

Uppföljning ( ) datum: _____________________ 

Säker 1 

Någorlunda säker 2 

Osäker 3 

Mycket osäker 4 

Utför ej 5 

Bedömningsunderlag. Mätningar dokumenteras i HSL-journal i modulen Förmåga. 

30


Mini Mental Test 

Datum: ____________ 

Testet utfört av: _________________________ 

Personnummer ______________________ 

Namn: _____________________________ 

1-2. Orientering Poäng (max p.) 

Vad är det för: år____ månad____ veckodag____ datum____ årstid____ =____ (5) 

Var är vi: land____ landskap____ stad____ vårdboende____ avdelning____ =____ (5) 

vårdcentral 

3. Registrering 

Namnge 3 olika föremål för patienten (nyckel, tandborste, lampa). Be patienten 

Repetera orden. Repetera vid behov max 5 gånger. Be patienten komma ihåg orden. 

Nyckel____ tandborste____ lampa____ (antal försök:____) =____ (3) 

4 Räkneförmåga 

Be patienten räkna 100 minus 7 och sedan fortsätta dra ifrån 7 tills du säger stopp. 

Räkna antalet rätta svar. Be honom/henne bokstavera ordet ”KONST” baklänges. 

Det bästa resultatet av de två räknas. 

93____ 86____ 79____ 82____ 65____ =____ (5) 

(”KONST” baklänges): T____ S____ N____ O____ K____ 

5 Minne 

Be patienten säga de tre orden han/hon lärde sig i uppgift 3. 

Ge ett poäng för varje rätt svar. =____ (3) 

6 Språk 

Peka på ett armbandsur be patienten benämna det. Gör likadant med en penna. 

Ge ett poäng för varje rätt svar. =____ (2) 

7 Upprepning 

Be patienten upprepa efter dig: ”Inga om, men eller varför” =____ (1) 

8 Tredelad instruktion 

Ge patienten ett blankt papper och ge instruktionen nedan en gång. 

Ett poäng för varje rätt moment. ”Tag det här pappret i din högra hand, 

vik det på mitten en gång och lägg sedan pappret i knät”. =____ (3) 

9 Läsande 

Tag fram blad 2. Visa texten ”Blunda”. Be sedan patienten läsa och utföra texten. 

Ge ett poäng om patienten sluter ögonen. =____ (1) 

10 Skrivning 

Tag fram blad 2. Be patienten skriva en mening till dig. Meningen måste innehålla 

Ett subjekt och ett verb och vara förståelig. Ignorera stavfel. =____ (1) 

11 Kopiering 

Tag fram blad 2. Be patienten rita figuren (pentagonerna) precis som den ser ut. 

Ge ett poäng om rätt antal sidor och överlappning avbildas. =____ (1) 

Signum_______________ Total_____ (30) 

Efter Folstein et al. J Psychiat Res 1975;12;189-196 31


BLUNDA 

32

Vård- och omsorgsnämnden 2007-10-25 

Åsa Jensen 

042-10 65 44 

Rutiner för verkställighet av beslut om placering på Lundhagens 

särskilda demensvårdsavdelningar 

Allmänt 

Lundhagen har två avdelningar för ändamålet; avd 1 och avd 2. 

De särskilda demensvårdsavdelningarna är att betrakta som tillfälligt boende 

under den tid personen uppvisar beteende enligt nedan redovisade 

kriterier/symtom. 

Vård på de särskilda demensavdelningarna kan erbjudas då man efter utredning 

uttömt alla möjligheter att ge adekvat omvårdnad i befintligt boende. 

När symtomen klingat av och personen inte längre har behov av avdelningarnas 

särskilda resurser planeras flytt tillbaka till det vårdboende han/hon tidigare 

bodde på eller till annat önskat vårdboende. 

Målgrupp 

De särskilda demensvårdsavdelningarna är till för personer som har 

• Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen i form av 

vårdboende 

• Samt något/några av följande kriterier/symtom 

- Aggressivitet med utåtagerande som resulterar i allvarliga fysiska 

och/eller psykiska, störningar för omgivningen och därmed indirekt även 

drabbar vårdtagaren själv. 

- Oro som resulterar i allvarliga fysiska och/eller psykiska, störningar för 

omgivningen och därmed indirekt även drabbar vårdtagaren själv. 

- Obscenitet som medför att medboende utsätts för handlingar som 

upplevs kränkande för dem. 

- Avvikelsebenägenhet som resulterar i påtaglig risk för vårdtagarens 

trygghet och säkerhet. 

• Omvårdnadsbehov som är så särskilda att behovet endast kan tillgodoses 

på särskilt vårdboende med anpassade lokaler och personal med en 

speciell kompetens i demensvård 

Verkställighet av beslut om placering vid särskild 

demensvårdsavdelning 

För personer som redan finns i något vårdboende samt de som är aktuella för 

inflyttning till ett vårdboende. 

1. Ansvarig personal och i förekommande fall biståndshandläggare 

kontaktar demenskonsultteamet 

33

2. Demenskonsultteamet 

• ansvarar för att utreda om behov föreligger 

• beslutar i förekommande fall om erbjudande av verkställighet 

• informerar de anhöriga tillsammans med vårdpersonal från aktuellt 

vårdboende eller biståndshandläggare 

• tar kontakt med Boresurs för att anmäla behov av plats 

3. Boresurs 

• lägger in anmälan om plats 

• aviserar till demenskonsultteamet när ledig plats finns 

4. Demenskonsultteamet 

• kontaktar de anhöriga för att ge dem besked 

• kontaktar det aktuella vårdboendet eller i förekommande fall 

biståndshandläggaren för att avisera flytten 

• kontaktar ansvarig på de särskilda demensvårdsavdelningarna för att 

informera om vem som kommer att flytta in 

• deltar vid planering av vården vid inflyttningen 

Obs! I avvaktan på att plats kan beredas på demensvårdsavdelningarna 

kvarstår ansvaret för den enskildes vård hos den personal där den enskilde 

befinner sig. 

Uppföljning 

Demenskonsultteamet gör uppföljning var 3:e mån för bedömning av om behov 

kvarstår. 

Utskrivningsplanering 

Demenskonsultteamet ansvarar för att kalla till utskrivningsplanering med 

• anhöriga 

• berörd personal 

Demenskonsultteamet informerar boresurs om att annan placering är aktuell. 

Överflyttning till annat boende 

Demenskonsultteamet ansvarar för att ge handledning, råd och stöd till personal 

vid det vårdboende dit den enskilde flyttar. 

Hantering av byte 

Då symtomen klingat av och personen inte längre har behov av 

demensavdelningarnas särskilda resurser planeras flytt tillbaka till det 

vårdboende han/hon tidigare bodde på eller till annat önskat vårdboende. 

Det innebär att ärendet kommer att behandlas som ett internbyte inom staden. 

34

35

REAGERA 

Dags att tillsammans planera vård- och 

omsorg 

RAPPORTERA 

BEDÖMA 

PLANERA 

GENOMFÖRA 

UTVÄRDERA 

När resultatet av bedömningarna är klara 

är det dags att planera vården och 

omsorgen för vårdtagaren 

OAS ansvarar för att vård och 

omsorgsplanering i samverkan (VOPS) 

med andra vårdgivare kommer till stånd. 

Varje yrkesgrupps specifika plan kring 

vårdtagaren är viktig, men de ska 

tillsammans sträva mot vårdtagarens 

övergripande mål. 

….palliativ vårdfilosofi. 

När vi vet att det är demenssjukdom 

vårdtagaren lider av ska vi använda oss 

av palliativ vårdfilosofi i vård- och 

omsorgsplanering och arbete. 

Hörnstenarna i palliativ vårdfilosofi är: 

• Symtomkontroll/behovsanalys 

Med vilka insatser kan man 

förebygga och lindra? 

• Teamarbete 

• Anhörigstöd 

• Kommunikation/Relation 

OBS: Skriv instruktioner om hur 

insatserna ska utföras! 

Checklista 

Planering 

36

Checklista Planering 

Dokumentera! Var och en i teamet dokumenterar enligt gängse rutiner. 

Symtomkontroll / behovsanalys 

Vilka symtom finns? Hur lindrar vi och med 

vilka insatser? 

Vilka symtom kan förväntas? Hur 

förebygger vi och med vilka insatser? 

□ SOL-insatser, vad/hur/när/vem? 

Dagverksamhet ….. se bilaga 

Sociala aktiviteter, t ex 

träffpunkter……. se länk 

□ Service-insatser, vad/hur/när/vem? 

□ HSL-insatser, vad/hur/när/vem? 

Omvårdnadsplan 

Hjälpmedel 

Rehabplan 

□ Måltidsleverans 

□ Larm, vilken typ? 

□ Färdtjänst 

□ Godman 

Teamarbete: 

Hur ska samarbete/handledning fungera, 

vem ansvarar för vad? Dokumentera detta. 

□ Vem är OAS? 

□ Vem är kontaktperson SOL? 

□ Vem är närmast 

anhörig/närstående? 

□ Vem är biståndshandläggare? 

□ Vem är familjeläkare? 

När sker nästa uppföljning? 

□ Är specialistvård inkopplad? 

När sker nästa uppföljning? 

□ Är Demenskonsultteamet inkopplat 

Anhörig / närståendestöd: 

□ Anhörig/närståendesamtal, 

När/vem/om vad/hur ofta? 

Kom överens och dokumentera! 

□ Vad vill anhöriga/närstående 

ansvara för/vilken roll vill de ha? 

□ Information om Anhörigcentrum/ 

Villa Louise…………… se länk 

□ Avlastning 

□ Utbildning 

Kommunikation / Relation: 

□ Vad är vårdtagarens mål? 

□ Vad är livskvalitet för vårdtagaren? 

□ Hur vill vårdtagaren bli bemött. 

Vilket förhållningssätt ska vi 

använda oss av? 

□ Fakta om personens 

levnadshistoria, tecknas av 

anhöriga/vårdtagare, tillsammans 

med kontaktperson. …….se bilaga 

Uppgifterna från levnadshistorien 

kan användas i 

”Bakgrund/planering” i Procapita 

och i den dagliga kommunikationen 

med vårdtagaren. 

37

Rev080104CR 

Dagverksamheter: 

Direktnr: 

Kontaktperson: 

Amalia 10 66 36 Ulla Krantz 

Brigadgatan 4 

254 56 Helsingborg 

Adolfsbergs Dagverksamhet 10 62 04 A. Larsson, Laila Gunnarsson 

S.Hunnetorpsv. 56 


Kungskällans DV 14 36 31 Gertrud Karlsson, Elsa Bengtsson 

Kungshultsv.151 


Nyponrosen 10 74 16 K.Henriksson, Carina Nordgvist 

Ludvikagatan 49 B 


Ringblomman 10 67 18 Ulla-Britt Persson 

Rosenbergsgatan 10 


Skogsstjärnan 10 43 94 Eva Karlsson, Viveca Gustavsson 

Romares v. 20 


Trivselhörnan 10 72 49 A-B Lundgren, Rose-Marie Kvist 

Tegnergatan 2 


Dagverksamhet Gustav 10 68 38 Anita Sighagen, Eva Andersson 

Hebsackersg.6 


38

Lev livet med omsorg 

Min levnadshistoria 

Detta är ditt dokument där du med stöd av dina 

anhöriga/närstående kan fylla i din levnadshistoria. 

39

Familjen 

Jag föddes i ....................................................................................................................................... 

födelseort 

Mamma hette ................................................................................................................................ 

Hon arbetade som .......................................................................................................................... 

Mamma dog .......... på grund av .................................................................................................... 

år 

dödsorsak 

Känsloupplevelse ............................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ . 

Pappa hette .................................................................................................................................... 

Han arbetade som .......................................................................................................................... 

Pappa dog ............ på grund av ...................................................................................................... 

år 

dödsorsak 

Känsloupplevelse ............................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Mina syskon ................................................................................................................................... 

namn, gärna i åldersordning 

.............................................................................................................................................................. 

Jag är nummer ............ i syskonskaran. 

Speciella minnen förknippade med mina syskon ...................................................................... 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

40

Barndomsåren 

Som barn var jag ............................................................................................................................. 

snäll, busig, livlig, stillsam, blyg etc. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Speciella händelser förknippade med min barndom ............................................................... 

lekar, bus, kalas, etc. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Som barn var jag särskilt intresserad av .................................................................................... 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Djur hade, gillade var rädd för eller tyckte illa om ................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Mina barndomsvänner ................................................................................................................... 

.............................................................................................................................................................. 

Skolor jag gått i ................................................................................................................................ 

skolnamn, ort, folkskola, realskola, etc. 

Lärare jag särskilt minns ................................................................................................................ 

namn, orsak 

.............................................................................................................................................................. 

Favoritämnet var ............................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

41

Ungdomsåren 

Ungdomskamrater jag särskilt minns ........................................................................................ 

namn, orsak 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Jag konfi rmerades .......................................................................................................................... 

inte, kyrka, ort, präst 

............................................................................................................................................................. 

Fritidsintressen, hobbys ................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................. 

Jag började arbeta när jag var ......... år på ................................................................................. 

arbetsplats 

där arbetade jag med .................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Militärtjänsten gjorde jag på ........................................................................................................ 

regemente, ort 

Jag var ......................... Under beredskapstiden var jag placerad på/i ................................... 

tjänstegrad 

............................................................................................................................................................. 

Speciella lumpar- beredskapsminnen ......................................................................................... 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Speciella ungdomsminnen ............................................................................................................ 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

42

Vuxenlivet 

Yrken jag haft .................................................................................................................................. 

arbetsplats, ev. utlandsarbete, arbetsuppgifter (chef, arbetsledare, fackligt repr.) 

............................................................................................................................................................. 

Arbetskamrater jag särskilt minns ............................................................................................. 

Jag gifte mig med .......................................................................................................................... 

Vi gifte oss i ..................................................................................................................................... 

kyrka, ort 

Vi fi ck ......... barn ............................................................................................................................ 

antal namn i åldersordning 

.............................................................................................................................................................................. 

Barnen bor i .................................................................................................................................... 

barnens namn, bostadsort 

............................................................................................................................................................. 

Jag har .......... barnbarn .................................................................................................................. 

antal 

namn i åldersordning 

Särskilda minnen eller händelser förknippade med mina barn ............................................ 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Särskilda minnen eller händelser förknippade med mina barnbarn ................................... 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Händelser inom familjen som haft särskild betydelse ........................................................... 

glada, sorgliga mm. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

43

Personlighet ..................................................................................................................................... 

glad/tungsint, pratsam/tystlåten, öppen/blyg, generös/ekonomisk, ordningsam/slarvig 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Klädesvanor .................................................................................................................................... 

plagg, favoritfärg, kvalitet 

............................................................................................................................................................. 

Andra vanor eller egenheter ....................................................................................................... 

använder smink, smycken etc. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Mat & dryck .................................................................................................................................... 

favoriträtter, äter inte, dryckesvanor 

............................................................................................................................................................. 

Musiksmak ....................................................................................................................................... 

Favoritartist ..................................................................................................................................... 

Läsvanor ........................................................................................................................................... 

dagstidning, veckotidning, böcker 

............................................................................................................................................................. 

Radio & TV ...................................................................................................................................... 

lyssnar/tittar jag gärna/aldrig på 

............................................................................................................................................................. 

Religion ............................................................................................................................................. 

utövar aktivt/passivt 

Jag har alltid varit praktiskt/opraktiskt lagd ............................................................................. 

Intressen .......................................................................................................................................... 

sång, musik, dans, kortspel, schack, bingo, jakt, fi ske, natur, promenader, resor 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

44

Semestrarna brukade vi tillbringa ................................................................................................ 

semestermål 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Detta var jag särskilt duktig på .................................................................................................... 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Detta var jag särskilt dålig på ....................................................................................................... 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Detta har jag varit intresserad av ................................................................................................ 

språk, politik, konst, kungligheter etc. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

Annat av vikt eller intresse ........................................................................................................... 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

.............................................................................................................................................................. 

45

Pensionärsåren 

Jag pensionerades ................. Mina förväntningar på pensionärslivet var .......................... 

år 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Hur blev det .................................................................................................................................... 

förväntningar, hälsa, etc. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Intressen som pensionär .............................................................................................................. 


............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Personlighet ..................................................................................................................................... 

glad/tungsint, pratsam/tystlåten, morgon-/kvällsmänniska, öppen/blyg, ensamvarg/sällskapsmänniska 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Händelser inom familjen och närmaste vänkretsen som påverkat mitt liv 

............................................................................................................................................................. 

glädjehändelser, sorg, etc. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Bostadsförhållande ........................................................................................................................ 

eget hus, hyreslägenhet 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

46

Livsföring som pensionär .............................................................................................................. 

morgonpigg/trött, kvällspigg/trött, matvanor, dryckesvanor 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Personlighet ..................................................................................................................................... 

glad/tungsint, pratsam/tystlåten, morgon-/kvällsmänniska, öppen/blyg 

............................................................................................................................................................. 

Intressen som pensionär .............................................................................................................. 


............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Min inställning till åldrande, religion, döden ............................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

Annat som är viktigt för mig ....................................................................................................... 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................. 

8

REAGERA 

RAPPORTERA 

BEDÖMA 

PLANERA 

GENOMFÖRA 

UTVÄRDERA 

Hur ska vi bemöta och förhålla oss till 

demenssjuka personer? 

Kommunikationsförmågan och förståelsen 

försämras hos demenssjuka personer i 

takt med att sjukdomen framskrider. 

- Rätt förhållningssätt är viktigt för att den 

demenssjuke ska kunna behålla 

kontakten med omvärlden samt bevara 

sin självkänsla och integritet. 

Vid genomförandet av olika vårdinsatser 

är det viktigt att man använder sig av 

medvetna omvårdnadsstrategier som är 

anpassade efter den funktionsförmåga 

som den sjuke uppvisar. 

Även miljöns utformning är viktig att tänka 

på för att den demenssjuke ska känna 

trygghet. 

I styckena till höger finns tips som kan 

underlätta mötet med vårdtagaren samt 

genomförandet av de olika stödinsatser 

man planerat för. 

…kom ihåg att dokumentera och 

signera. 

Eftersom demenssjuka personer inte alltid 

kan förklara hur de vill ha det, är det extra 

viktigt med noggrann dokumentation och 

kommunikation om hur insatserna ska 

utföras och hur personen ska bemötas. 

Allmänna råd om 

bemötande 

Jagstödjande 

förhållningssätt 

Validation 

Realitetsorientering 

Metoder att 

använda i 

omvårdnadsarbetet 

Inre och yttre 

miljöaspekter 

Exempel på 

praktiska 

situationer 

i omvårdnaden 

48

Allmänna råd om bemötande 

Tala inte förbi den demensdrabbade. Glöm aldrig att det är en vuxen människa du talar 

med. Påpeka inte hennes brister inför andra. Samtala som vanligt i lugnt i dämpat röstläge. 

Om personen ”lever” i gamla tider, prata som om dessa fortfarande är nutid. 

Lyssna uppmärksamt! Den demenssjuke menar alltid vad hon säger, men kan inte alltid 

säga vad hon menar! Tänk på att personen har ett helt livs erfarenhet bakom sig även om 

brister i omdöme och språk gör att det blir "fel". Förringa inte personen. 

Undvik att rätta till i onödan! Låt henne försöka själv. Erbjud ett alternativ; ”vill du ha 

hjälp?” eller ”går det bra?”. Om hon ber om hjälp så ge hjälpen utan att kommentera 

misslyckandet. 

Övervaka inte i tid och otid! Den demenssjuke kan uppleva det kränkande att vara förföljd 

och påpassad. Ingrip bara om den denne hamnar i en situation som är uppenbart farlig eller 

kan upplevas förnedrande. 

Om det blir tvärstopp i en situation - börja inte argumentera! Gå därifrån ett tag eller låt 

någon annan ta över. Det är inget misslyckande! Om du däremot till varje pris ska klara 

situationen, bara för att andra brukar lyckas. Då har du misslyckats! 

Möt individen som hon är! Inte som du vill att hon ska vara! Använd din 

"fingertoppskänsla" i samtalet. Hur kan den sjuke tänkas reagera och känna inför det du 

säger? Är det dina eller den demenssjukes behov som är drivkraften? 

Förlångsammad reaktionstid! Hälsa inte slentrianmässigt. Har du inte tid att vänta på 

reaktionen, låt då hellre bli. 

Aktivera naturligt! Att delta aktivt i sitt liv gör livet värt att leva. Låt Anna diska om hon vill. 

Kanske blir det inte så rent men aktiviteten är viktigare än resultatet. (Om det behövs kan 

man ju diska om senare - när hon inte ser det). 

Rätten till integritet! Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella 

förmågorna. Om de råkat bete sig olämpligt så poängtera inte detta, ingen vill göra bort sig 

inför andra! Förmodligen kommer personen inte ihåg händelsen och ett påpekande skapar 

bara olustkänslor utan förståelse om varför. Ge den personen en chans att uttrycka sin egen 

mening. Var följsam men försök att styra individen i rätt riktning. 

Artighet är inte alltid en dygd. Händer det att det sprider sig en oro på avdelningen när det 

är personalbyte? Kommentarer som t ex "Hej då nu ska jag gå hem! " kan göra att det ger 

en signal till den demenssjuke att det även är dags för henne att gå hem. 

Trygghet! Ta reda på vad som får den demenssjuke att känna sig trygg. Uttrycket att ”gå 

hem" står ofta mer för en känsla av trygghet än en verklig plats. 

49

Jagstödjande förhållningssätt 

Denna strategi utgår ifrån att man fokuserar på hur olika funktionsförmågor påverkas vid 

demenssjukdom! I inledningsskedet används den som ”hjälp till självhjälp” för den sjuke. 

Genom att uppmuntra till det som fungerar samt vägleda, påminna och motivera kring det 

som börjar svikta underhålls kvarvarande funktioner så länge som möjligt. Efterhand som 

sjukdomen fortskrider och hjälpbehovet ökar innebär förhållningssättet att man mer 

handgripligt ”tar över” de bitar av ”jaget” som faller bort. 

Bristfällig tids - och rumsorientering 

• Oroa inte den demenssjuke med att fråga vilken dag det är. Hjälp honom att orientera 

sig med hjälp av en tydlig almanacka, daglig tidning och så vidare. 

• För att minska personens vilsenhet är det viktigt att ofta repetera t ex tid på dagen, 

datum och om vad som skall ske under dagen. 

• Fasta återkommande dagliga göromål ger struktur och rytm åt dagen och stöd åt den 

sviktande tidsuppfattningen. 

• Tänk på att den demenssjuke behöver en tydlig och trygg miljö. Förvara saker och 

ting på bestämda platser. 

Försämrad tanke- och kommunikationsförmåga 

• Var koncentrerad och uppmärksam i umgänget med den demenssjuke. Håll ett lågt 

och tydligt röstläge. Tala långsamt och använd korta meningar. Ställ en fråga åt 

gången. Vänta, ge den demenssjuke tid att uppfatta och svara. 

• Skifta inte för snabbt mellan olika samtalsämnen. Avsluta det ni först samtalat om. 

• Fokusera mer på känsla än på fakta, lär känna den demenssjukes ”minnesöar”. 

• Undvik att ställa personen inför många och komplicerade val. 

När sinnesintrycken sorteras sämre: 

• Undvik höga ljudnivåer och stressande miljöer. 

• Musik kan vara en källa till glädje men kan också upplevas som hetsande och 

oroande. Använd inte radion och TV:n för att fylla ut tystnaden 

• Var uppmärksam på att demenssjuka inte automatiskt kan värja sig mot ljus som 

bländar eller störande ljudnivåer. 

• Lägg märke till om den demenssjuke har en förändrad känslighet för temperatur och 

smärta. Undersök alltid den demenssjuke om han fallit. Har han svullnader, 

blåmärken och ont när han rör sig? 

• Försök att skapa en lugn och rofylld stämning vid sänggåendet. 

När omdömesförmågan sviktar: 

• Anpassa miljön för att minimera säkerhetsriskerna. Öka förståelsen hos omgivningen 

genom att förklara orsaker till det bristande omdömet. 

• Förhindra olämpligt beteende genom att sätta gränser. Ge inte så många förklaringar. 

Undvik långa resonemang. Tala bara om vad som gäller. 

• Ha realistiska förväntningar på den sjukes omdömesförmåga. Försök ligga ”steget 

före” och avled innan ”det gått på tok” 

• Undvik moraliserande! Gör inte så stor sak av bagateller. 

50

När känslomässiga störningar uppträder 

• Tänk igenom vad som kan ha utlöst beteendet. Ofta finns det en sann känsla bakom 

beteendet. Ilska kan t ex vara ett uttryck för rädsla. 

• Avled och distrahera istället för att argumentera. Förebygg en konfliktsituation genom 

att ”läsa av” den demenssjukes signaler t ex mimik, kroppsspråk och uttryck i ögonen. 

Rörelse och promenader kan vara spänningsreducerande. 

• Försök behåll lugnet, tänk på de signaler du själv sänder ut. Använd ett tydligt 

kroppsspråk och försök att få ögonkontakt. 

• Förbered och tala om när du måste lämna den demenssjuke, alternativt ”för över” 

personen till en ny och trygg situation innan du ”försvinner”. 

• Överbeskydda inte den demenssjuke! Var tydlig, ärlig och uppriktig! 

Vid vanföreställningar och hallucinationer 

• Argumentera inte om den demenssjukes vanföreställningar! Försök istället att bygga 

upp en förtroendefull relation. Var ärlig och tydlig. Håll överenskommelser. 

• Bekräfta de känslor som väcks av hallucinationerna och vanföreställningarna men 

inte sakinnehållet. 

Vid identitetsförvirring 

• Förstärk identiteten genom att ofta använda den demenssjukes namn i samtalet. 

• Anknyt så mycket som möjligt till personens levnadshistoria och försök leva dig in i 

hur den demenssjuke upplever sig själv. 

• Hjälp till att bevara personligheten i t ex klädval och frisyr samt försök förstärk 

könstillhörigheten. (Det kan ibland vara en utmaning att hitta anpassade aktiviteter 

som stärker den manliga identiteten.) 

För att stödja den sjukes behov av integritet och oberoende 

• Tänk på att den demenssjuke ständigt kan hamna i situationer som han/hon inte 

behärskar och därmed alltid befinner sig i underläge. 

• Försök att hitta en balans mellan vad individen klarar och vad han/hon behöver hjälp 

med. (För mycket omvårdnad passiviserar - för lite orsakar stress!) 

• Ta tillvara den demenssjukes egna initiativ, uppmuntra och underlätta genomförandet 

genom att använda rutiner och tillvägagångssätt som han/hon känner igen (vilket kan 

innebära att du som hjälpare får göra på ett sätt som känns främmande och 

opraktiskt). Tänk efter för vems skull ni gör det ni gör… 

51

Validation 

Validationsteorin använder inlevelse och empati för att fånga upp viktiga ledtrådar som 

personen försöker uttrycka. Målet är att individen ska känna sig bekräftad och tagen på allvar 

vilket medför att oron minskar och självkänslan återupprättas. 

Bemötandet handlar om att bygga upp förtroende hos den sjuke. Genom att aktivt lyssna, ta in 

och återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen 

han/hon bär på. Man delar snarare den demenssjukes upplevelse än korrigerar och tillrättavisar 

saker som inte stämmer överens med verkligheten. 

Vid misstänksamhet och beskyllningar hos den sjuke undviker man att döma eller komma med 

motargument utan försöker att se beteendet som ett försvar för bristande förmågor. Genom att 

använda erfarenhet, fantasi, inlevelse försöker man leva sig in i känslan av den andres identitet. 

Vid sammanblandningar med det förflutna möter man individens känsla istället för de 

påståenden som uttrycks. Vid vanligt påstående; ”Jag måste gå hem till Mor” argumenterar man 

inte om ifall mor lever eller inte utan försöker istället att utröna varför personen pratar om sin 

mor. ”Saknar du Mor? Är du orolig för henne? Har det hänt henne något?” 

Realitetsorientering/Verklighetsorientering 

Realitetsorienteringen går i korthet ut på att man med verkligheten som underlag stimulerar och 

aktiverar de funktioner som alltjämt fungerar hos den demenssjuke. Metoden lämpar sig 

vanligen bäst till personer i tidiga stadier av demenssjukdom. Genom att konsekvent 

kommentera, namnge och berätta om föremål i omgivningen, handlingar som är aktuella och 

tidpunkter som bör uppmärksammas hjälper men den sjuke att orientera sig bättre i nuet. Det är 

viktigt att så många som möjligt i den sjukes omgivning använder sig av metoden för att den ska 

ha effekt. 

I bemötandet förtydligar man de förhållanden som råder i nuet och försöker stimulera den 

demenssjuke till aktiviteter som sker här och nu, exempelvis genom att placera tidningar på 

bordet, frukt i skålen, kam vid spegeln, tvätt på strykbrädan. Det är dock viktigt att man undviker 

allt för mycket frågande utan istället berättar om det som sker. 

Fråga inte: 

Berätta hellre: 

Vet du vad det är för dag idag?--------------------------- Idag är det torsdagen den 14 februari, 

och idag är det ”Alla Hjärtans Dag” 

Kommer du ihåg vad vi åt till middag?------------------ Idag åt vi ju ärtsoppa till middag, 

tycker du om ärtsoppa? 

Ser du vem det är som kommer här 

och besöker dig?--------------------------------------------- Nu är det eftermiddag, och här kommer 

din äldsta dotter Stina på besök. 

52

Minnesträning 

Metoden vänder sig i första hand till demenssjuka i ett tidigt skede av sjukdomen och är ett 

inslag ”Realitetsorientering”. Målet är att med hjälp av associationsteknik lära ut olika sätt som 

kan underlätta för individen att minnas. Personnamn kan t ex kopplas ihop med utseende. Ljud 

och bilder kan användas för att träna sifferkombinationer. Ett viktigt moment är träning i att 

använda almanacka. Man antecknar konsekvent allt som är viktigt och försöker lägga in rutiner 

att titta i almanackan vid bestämda tidpunkter under hela dagen. 

Reminicsens 

Metoden går ut på att man lyfter fram och levandegör det förflutna. Man åskådliggör situationer 

och använder specifika ”minnesväckare” (triggers) som hjälper den enskilde att hitta sina 

specifika minnen. I återberättandet ges den demenssjuke möjlighet att ”se sig själv i spegeln”. 

Personen kan t ex bära på ett svagt minne, en ofullständig minnesbild. Genom att man 

samtalar, ställer frågor, tittar på bilder och föremål el lyssnar till musik som anknyter till 

händelsen fördjupas minnesbilden vilket stärker individens identitet, självkänsla och trygghet. 

Reminicsens kan antingen ske med en ensam vårdtagare eller med flera deltagare i en grupp. 

Den kan ske planerat eller spontant, dvs antingen välorganiserat och genomtänkt eller att man 

”fångar tillfället i stunden”. Närstående till den sjuke kan med fördel delta i reminicsensarbetet. 

Musikterapi 

Musik och sång kan nå dit ord inte längre hittar. Att använda sig metodiskt av sång och musik i 

arbetet har hittills varit mer självklart i barnomsorgen än inom äldreomsorgen. Metoden aktiverar 

andra kanaler i hjärnan än vid talad kommunikation. Demenssjuka personer som till stora delar 

har tappat sitt språk kan ibland ändå sjunga sånger ordagrant från början till slut. Sång kan 

också användas för att underlätta kroppshållning och rörelsemönster och vara en utmärkt 

”igångsättare” vid motoriska störningar. 

Lugnande musik på låg volym, antingen genom en freestyle (vilken effektivt stänger ute andra 

ovidkommande ljud) eller genom en vanlig CD-spelare, kan ibland dämpa beteenden som t ex 

aggressivitet eller upprepat skrikbeteende. Understrykas bör dock att det här handlar om 

medvetna musikval, utifrån den enskildes tycke och smak, inte om att rutinmässigt sätta på 

radions slentrianmässiga skval. 

53

Snoezelen 

Metoden utvecklades i Holland på 1970-talet. Grundtanken är att man via njutbara 

sinnesupplevelser kan ge individen positiv stimulans genom att skapa en miljö som kan locka till 

både aktivitet och avkoppling. Stimulansen kan t ex bestå av värme, ljus, beröring och ljud. 

Föremålen som användas kan t ex vara vattensäng, luftkudde, hänggunga, bubbelrör med 

porlande vatten eller spotlights och projektorer som visar mönster, färger och bildspel på 

väggarna. Snoezelen kan även innehålla massagerum m doftkrus, oljor och täcken eller badrum 

med bubbelbad, musik och såpbubbelmaskin. Miljön måste kännas rogivande och trygg för att 

rätt effekt ska uppnås. 

Taktil massage 

Denna form av massage ger en mjuk och omslutande beröring av huden som framkallar 

avslappning, lugn och ro. Metoden är utarbetad av sjuksköterskan Siv Ardeby. Man arbetar med 

att ge individen strykningar, lätta tryck samt omslutande rörelser av olika kroppsdelar. 

Rörelserna är mjuka, hudberöringen kontinuerlig och sker i en lugn rytm. Hela tiden under 

massagen är man uppmärksam på patientens ickeverbala signaler, som mimik, andning, 

muskelspänning. Taktil massage frisätter ett hormon som heter oxytocin vilket stimulerar det 

parasympatiska nervsystemet. Detta kan bidra till att muskelspänning och smärtpåverkan 

minskar. 

54

Inre miljöaspekter 

Färg kan ge kontrast och skapa tydlighet! Färgernas inverkan kan användas för att förstärka 

eller dölja, allt efter behov. Exempelvis kan en dörr i avvikande färg underlätta för den sjuke att 

hitta, medan en dörr som målas i samma färg som omgivande väggar inte väcker samma 

uppmärksamhet. Dörrhandtag, strömbrytare, ledstänger och toalettring i kontrast mot 

bakgrunden kan stödja ett oberoende dagligt liv. Färgmarkering kan ske med så enkla medel 

som tejp och plastfilm. Grundfärger såsom rött och gult väcker uppmärksamhet medan blåa och 

gröna färger kan ha en lugnande inverkan. 

Namnskylt på den dementes lägenhet i vårdboendet bör vara placerad i höjd med 

dörrhandtaget. För att förstärka orienteringen kan symboliska identitetssaker användas (ex vis 

en krok att hänga kepsen på). 

Blanka golv, stänkmönster eller mörka partier i golvet försvårar för den sjuke att tolka sin 

omgivning. Har man nedsatt syn kan mörka mattor uppfattas som hål i golvet. Det kan vara 

förklaringen till varför man vägrar stiga in på toaletten eller till varför man försöker hoppa över 

mattan med ett stort kliv. Tag bort mattan i sådana fall! 

Stora glasade ytor kan störa rumsuppfattningen eftersom den demente har svårigheter att 

uppfatta glas som avgränsning. Möbler, plastfilm eller draperier kan användas för att dölja. 

Likaså kan speglar väcka förvirring eftersom den demenssjuke kan uppfatta den egna 

spegelbilden som en annan person. 

Möblera funktionellt! Gärna med möbler som har former och färger som väcker igenkännande 

bidrar man till en harmonisk boendemiljö. Det är viktigt att även se att möbler kan användas 

som stöd vid förflyttningar av den demenssjuke eftersom personen kan ha svårare att använda 

hjälpmedel som ex vis rollator. Tavlor, fotografier och prydnadsföremål bör väljas som väcker 

igenkänning hos den sjuke. Var försiktig med att möblera om och flytta föremål. Förändringar 

kan leda till oro. 

I badrummet! En fast tvål istället för flytande tvål kan underlätta för den demenssjuke att klara 

sin hygien. Det är även viktigt att saker som hör ihop står tillsammans, t ex raktvål och rakhyvel, 

tandborste och tandkräm. 

Ljud kan ha positiv och negativ inverkan. Rinnande vatten kan ibland väcka procedurminnet 

och få den sjuke att tvätta sig på egen hand, en annan gång framkalla förvirring och oro 

eftersom ljudet inte lokaliseras. Då är det bättre att tappa upp vatten i tvättstället istället för att 

låta kranen rinna. 

Yttre miljöaspekter 

Vid utevistelse! För att underlätta orienteringen är det bra om man kan ”pränta in” vissa 

promenadstråk i den omgivande miljön. Att kommentera de saker man passerar gör att den 

sjuke lättare minns var man ska gå och kan orientera sig. 

Finns möjlighet kan det vara bra att tänka på vilka saker som kan stimulera den sjuke till 

aktivitet, t ex vattenkannor, krattor och räfsor väl synliga samt planterings- och balkonglådor i 

lämplig arbetshöjd. Fågelbord och fågelholkar är andra exempel. 

55

Exempel på praktiska vardagssituationer: 

Hygiensituationen 

För att kunna hjälpa en person som inte har insikt om sitt hjälpbehov krävs att man varsamt kan 

tränga igenom de skyddsmurar personen byggt upp. Prata inte för mycket om vad som ska ske 

utan försök att se till att ni plötsligt bara ”råkar” befinna er i situationen. Ha en lugn framtoning. 

Humor, på ett respektfullt sätt, kan också vara befriande när det som känns genant. 

Vilka rutiner har den sjuke haft tidigare? Har han/hon svårt att uttrycka sina behov kan man 

höra med anhöriga om tidigare vanor och tillvägagångssätt. 

Dokumentera en instruktion vid insatsen: 

- Var ska av- och påklädningen ske? 

- Vilka saker ska användas? 

- Hur ska förflyttningar ske? 

- I vilken ordningsföljd ska de olika momenten skötas? 

Situationen skall vara så välbekant för den sjuke som möjligt, oberoende av vem som för 

tillfället ger hjälpen. 

• Personen kan vara frusen. Gör det varmt och trivsamt, duscha t ex kakelväggarna med 

varmvatten, innan avklädningen börjar. Svep om med varma handdukar efterhand som 

kläderna tas av. Gör dig så ”osynlig” som möjligt, men finns ändå till hands och stötta upp 

om det behövs. 

• Onödiga saker bör rensas undan så att den sjuke lättare kan urskilja vad som ska 

användas. 

• Ibland fastnar den sjuke i en handling t ex intvålning och kommer inte vidare. Visa med 

dina egna händer hur man går vidare genom att skölja dem under kranen. 

• Ibland kan katastrofreaktioner starta. Om den sjuke t ex får schampo eller tvål i ögonen 

kan smärtan i kombination med nedsatt förståelse göra att han får panik, börjar skrika 

och slå omkring sig eller försöka fly därifrån. Personen kan i stundens hetta inte ta till sig 

förklaringar eller information. Bevara ditt eget lugn, trösta och uttryck förståelse för vad 

den sjuke upplever. Beröm och uppmuntran är viktigare än att urskulda och förklara. Det 

är inte säkert att den sjuke kopplar ihop det obehagliga han upplever med dig som 

hjälpare. 

56


Svårigheter att klä sig 

Demenssjuka personer kan få problem med av- och påklädning samt att avgöra vad som är 

lämplig klädsel. Ovidkommande ljud och samtal under påklädningen kan göra att man tappar 

koncentrationen vilket resulterar i att man förblir oklädd. 

Problem vid av- och påklädning består i att den sjuke: 

− inte förstår när och hur olika klädesplagg används, var de finns eller hur man får dem på sig 

− inte kan utföra de rörelser som behövs för att kläderna ska hamna rätt på kroppen 

Rörelseförmåga och finmotorik försämras! Man får svårt med knappar, dragkedjor eller 

skoband. Det gäller att ha tålamod och ingripa med stor försiktighet så att den sjuke inte tappar 

koncentrationen eller blir sårad. 

• Undvik tillrättavisningar av smärre misstag, invänta hellre korrigeringen till ett senare 

tillfälle när den sjuke mentalt kommit ur handlingen. Då såras inte självkänslan på 

samma sätt. 

• Ordningsföljden kan förtydligas genom att kläderna placeras i rad framför den sjuke. 

Kanske klarar man endast att ett plagg i sänder läggs fram. Som hjälpare bör du hålla dig 

i bakgrunden och låta den sjuke göra varje moment i sin egen takt. 

• Det kan ibland vara bättre att låta den sjuke gå till sängs fullt påklädd, för att göra 

sänggåendet tryggt, än att prompt försöka få på en pyjamas. I dagsljus, när allt känns 

mindre hotfullt, går det säkert lättare att byta kläder. Kläderna ger den demenssjuke 

bekräftelse på identitet och upplevs som ett skydd, en andra hud, i en svårbegriplig 

omvärld. Ibland är detta anledningen till varför man vägrar klä av sig inför natten. 

• Det är viktigt att den sjuke får påverka sitt klädval så mycket som möjligt. Sortera gärna 

undan det som sällan används i garderoben för att göra det enklare för den sjuke att 

välja. Om det ändå blir problematiskt kan man istället lägga fram ett plagg i taget. 

Sjukdomen medför fördröjning av tankeförmågan och svårigheter att hitta ord varför det 

är viktigt att den sjuke ges god tid för att hinna välja och svara på frågor. 

• Tänk varje dag igenom hur den sjuke skall få möjlighet att själv bestämma och göra så 

mycket som möjligt på egen hand. Kan man knäppa alla knappar själv eller kanske bara 

en eller två? Hjälp individen igång, uppmuntra personen att själv fortsätta med nästa. Gör 

en liten högtidsstund av varje avklarat moment. Fira alla små segrar till exempel ”Nu är 

koftan på!”. Att kunna ta tillvara enkla glädjestunder i vardagen är mycket väsentligt. För 

den sjuke glöms ofta själva orsaken till glädjen bort, men känslan av att ”Vi var glada 

tillsammans” kan stanna länge i kroppen. 

57


Toalettbestyr 

Demenssjuka personer får svårt att hinna till toaletten i rätt tid. Det kan bero på att man: 

- inte hittar dit 

- inte förstår kroppens signaler 

- inte vet hur man gör när man väl är där, t ex hur man öppnar dörrar, tänder lampor, fäller 

upp toalettlock eller ordnar med olika klädesplagg 

• För att underlätta orienteringsförmågan kan symboler fästas utanför. (T ex ett rött hjärta, 

en skylt med WC eller TOALETT) Man kan även låta toalettdörren stå uppställd och 

belysningen vara påslagen. 

• Hjälp den sjuke att hålla reda på tider för toalettbesök. Försök att ligga ”steget före” och i 

tid upptäcka subtila tecken på den sjukes behov. Det kan till exempel vara speciella 

rörelsemönster eller samtalsämnen som återkommer vid dessa tillfällen. Andra saker 

som man bör tänka på är vilka ord som accepteras bäst av den sjuke. Någon kanske 

säger ”kasta vatten” medan någon annan blir fullständigt förvirrad av en sådan 

uppmaning. Har den sjuke alltid använt ordet ”pissa” så är det detta ord som får igång 

processen! 

• Behöver den sjuke hjälp att resa sig en stund innan det är dags? Klarar han att hitta 

ljusknappen, dra ner och ordna sina kläder? När i själva proceduren skall man ingripa – i 

början, mitt i eller närmare slutet? Kan den sjuke torka sig själv? Behöver han hjälp med 

hygienen efteråt? Dokumentera i en instruktion hur toalettbesöket ska ske. 

• Förstoppning och urinvägsinfektion kan orsaka förvirringstillstånd med 

beteendestörningar som t ex rastlöshet, oro eller osammanhängande tal till följd. Det är 

viktigt att man uppmärksammar plötsliga förändringar i beteendet och rapporterar till 

områdesansvarig sjuksköterska. Det är annars lätt att man missar upptäckten och tror att 

det är en naturlig del av demensutvecklingen. I senare stadier drabbas många 

demenssjuka av inkontinens. Den sjuke blir helt beroende av hjälp både med när och hur 

toalettbesök ska ske. 

58


Måltidssituationen 

Måltiden ger stimulans åt våra sinnen. Ett vackert dukat bord, gemenskap, dofter och 

smakupplevelser skänker tillfredsställelse och är viktiga avbrott under dagen. Som hjälpare får 

man många gånger fungera som ett levande exempel för den sjuke. Tänk på hur du serverar 

maten! 

• Placera de vanligast förekommande husgeråden extra överskådligt och lättåtkomligt för 

att ge bättre överblick. Enfärgade, färgstarka bordsunderlägg kan underlätta utplacering 

av koppar och fat. Färgen i ketchup och rödbetor kan fånga intresset för maten och 

sötman i lingonsylt kan öka aptiten. 

• Reducera tillbehören, ställ fram en maträtt i taget och duka med bestick som den sjuke 

klarar av att använda. Personen kan verka nollställd inför maten, äta glupskt och likgiltigt, 

utan att kommentera vad som bjuds. Orsaken är att koncentration och praktiska förmågor 

försämras och att själva födointaget kräver all uppmärksamhet hos den sjuke. 

Hjärnskadan kan också förändra förmågan till smakupplevelse och mättnadskänsla. Det 

kan vara svårt att hindra personen från att hejdlöst sockra eller salta på maten eller att 

sluta äta förrän alla fat är tomma. 

• Rastlöshet kan göra att individen gång på gång avbryter ätandet och går iväg vilket 

medför att man får erbjuda personen flera mindre måltider under dagens lopp. 

• En annan vanlig orsak till matvägran kan vara att man inte tror sig ha råd. Ta oron på 

allvar, tala om att maten är betald. 

• Det är viktigt att skapa en atmosfär som den sjuke känner igen sig i, en bestämd sittplats 

med personliga attribut. För någon kan det vara ett vinglas, för någon annan en personlig 

kopp eller ett underlägg som känns igen. 

• Låt måltiden få ta den tid som behövs och låt inga andra aktiviteter pågå samtidigt. Miljön 

bör vara avgränsad så att ingen passerar matrummet under måltidens gång eftersom 

detta kan få den demenssjuke att reflexmässigt resa sig och följa efter. Störande ljud bör 

undvikas, till exempel bör diskning anstå tills alla ätit färdigt. 

• Om den demenssjuke börjar äta med fingrarna - tillrättavisa inte och börja inte mata 

direkt. Servera istället mat som kan ätas med fingrarna. Vid matning är det viktigt att ha 

ögonkontakt, att man tar det lugnt och försöker avväga hur mycket mat man bör ta på 

skeden. Det är bra om man använder långsamma rörelser och tar många, korta pauser 

Nedsatt synförmåga kan också vara en orsak till att den sjuke äter dåligt. 

• Man bör även vara uppmärksam på om den sjuke dricker ordentligt. Ge rikligt med dryck 

till maten och även mellan måltiderna. Uttorkning kan vara en orsak till att 

förvirringstillstånd uppträder. Servera gärna vatten eller saft som komplement till kaffe, 

som är vätskedrivande. 

• Ett problem kan vara att sväljreflexen försvagas. Det medför att den sjuke lättare sätter i 

halsen och får svårt att dricka. Mat bör då finfördelas och drycken blandas med 

förtjockningsmedel för att få fastare konsistens. 

59


Användande av läkemedel 

Det kan vara svårt att få en demenssjuk person att ta sin medicin av olika anledningar. Dels 

kanske individen inte längre förstår vad den är till för och dels kan misstänksamhet göra att man 

tror att medicinen ska förgifta en. Det gäller att på olika sätt ömsom förklara, ömsom lirka samt 

ibland även ta till små ”vita lögner” för att underlätta intaget. 

• Sväljproblem kan försvåra medicinintaget. Av slentrian säger man ofta ”ta nu en stor 

klunk” när man vill att den sjuke ska svälja sin medicin, men faktum är att det blir svårare 

att svälja ju mer man har i munnen. 

• Muntorrhet kan också försvåra intaget av läkemedel. En katastrofreaktion kan 

framkallas om medicinen löses upp och smakar illa innan den sväljs vilket gör att man 

spottar ut allt i förtvivlan. Vissa mediciner kan delas och krossas, samt blandas med t ex 

sylt eller mosad banan för att underlätta intagandet. Förvissa dig först om att medicinen 

verkligen tål att krossas. Undersök gärna om preparatet finns i annan beredningsform. 

60

REAGERA 

Uppföljning och utvärdering. 

RAPPORTERA 

BEDÖMA 

PLANERA 

Vi vet att demenssjukdom är obotlig och 

att det sker en successiv försämring trots 

att vi gör så gott vi kan. 

Därför är det viktigt att ha kontinuerliga 

teamuppföljningar av aktuella vårdtagares 

situation och utvärdera de planer vi gjort. 

Om vårdtagaren endast har SOL-insatser 

och ingen HSL-journal öppen, är det 

viktigt att OAS och annan berörd HSLpersonal 

lägger bevakningar till sig själva 

eller kollega om uppföljning av ärendet. 

När vi ser nya symtom får vi rapportera, 

bedöma och planera på nytt. 

GENOMFÖRA 

UTVÄRDERA 

UTVÄRDERA 

REAGERA 

RAPPORTERA 

GENOMFÖRA 

BEDÖMA 

PLANERA 

61

Lokalt vård- och omsorgsprogram

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?