Kognitiva hjälpmedel

Kognitiva hjälpmedel
Det finns en mängd hjälpmedel som kan underlätta livet för den som har en demenssjukdom och
de anhöriga. Hjälpmedel som rollator eller rullstol är tämligen självskrivna för den som så behöver.
Än är det inte lika givet att den som har svårt med att minnas eller hitta får kognitiva hjälpmedel.
Alla som i sin profession kommer i kontakt med människor med demensproblematik och även de
anhöriga behöver känna till vilka vanliga kognitiva hjälpmedel som finns. Oftast provar en
arbetsterapeut ut och förskriver hjälpmedlen.
Hjälpmedel kan underlätta för den demenssjuke att behålla förmågor och självständighet längre.
De ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet och det behövs uppföljning av hur de fungerar.
Hjälpmedel som man inte längre begriper sig på kan istället skapa onödig stress.
Hjälpmedel är ett komplement till och kan aldrig ersätt mänsklig omvårdnad. De får inte heller
användas så att integriteten kränks.
Det varierar mellan landsting och kommuner när det gäller vilka hjälpmedel som förskrivs eller som
man kan få som bostadsanpassning. Dag- och nattkalender, medicinpåminnare och spisvakt
beviljas på de flesta håll.
Här följer exempel på vanliga kognitiva hjälpmedel.
Tid och minne
Dag- och nattkalender(som ofta kallas ”förgätmigej”)är en elektronisk almanacka som visar både
datum och tid. Den visar om det är morgon, middag eller kväll. En personlig bild kan sättas in.
Elektronisk, talande, klocka som utan några knapptryckningar säger ”nu är klockan nio”. Den kan
också spela upp olika meddelanden. Det kan vara ett bra hjälpmedel för den som blivit passiv och
tappat initiativförmågan.
Påminnare är en dosa med högtalare som kan monteras vid ytterdörren. Meddelanden spelas upp
som påminner om vad man behöver komma ihåg innan man går ut.
Låspåminnare är en bricka som kan fästas i den vanliga nyckelknippan och som visar om
ytterdörren låstes när man gick ut. (En sensor har då monterats in i dörrlåset).
Elektronisk checklista vid dörren kan visa om man glömt stänga fönster, spis med mera.
Block eller whiteboard där det viktigaste som ska hända under dagen skrivits upp.
Trådlös sakfinnare med ljudsignal finns av olika slag i den vanliga handeln, sådana får man som
regel skaffa själv. Välj en med stora och tydliga knappar. Det brukar finnas flera sensorer med
ringfästen och de kan programmeras med ”nycklar” eller vad man nu brukar förlägga.
Handdatorer och smarta telefoner kan vara till stor hjälp för att strukturera vardagen. I
datorn/telefonens kalender kan varje dags aktiviteter skrivas in på rätt klockslag.
Fickbandspelare som är lätt att ta med när man går ut eller att ha bredvid telefonen kan stötta
minnet.
Svenskt Demenscentrum • mars 2013

Mediciner
Dosetter finns på apoteken och underlättar att hålla ordning på tabletterna.
Elektroniska medicindosetter, medicinkaruseller, har blivit allt vanligare . Karusellen laddas av
hemsjukvård, hemtjänst eller anhöriga. Den signalerar och blinkar samt matar fram rätt dos i
öppningen när det är dags att ta medicinen. Dosetten vänds då upp och ner.
Det finns olika modeller av sådana dosetter. En av dem kan skicka ett sms-meddelande till anhörig
eller omsorgspersonal om personen inte tagit sin medicin.
Trygghet inne och ute
Spisvakt, som inte ska förväxlas med en vanlig timer till spisen. Den startar automatiskt när spisen
sätts på. Den ”vaktar” och stänger av när det blir för hett eller vid rökutveckling. Om det är problem
med att få spisvakt (som bostadsanpassning av kommunen) finns en dom att hänvisa till, en
regeringsrättsdom från 6 maj 2010.
Kaffebryggare med inbyggd timer finns i den vanliga handeln och likaså finns strykjärn som
stänger av sig självt.
Larm av olika slag finns hos olika hjälpmedelsföretag. Att gå upp på nätterna och att inte hitta i
omgivningen är symtom som ofta kommer ganska tidigt i demenssjukdomen.
Rörelsedetektor kan varna exempelvis när den som har en demenssjukdom går upp på natten.
Speciellt för anhörigvårdare är detta ett bra hjälpmedel, när den sjuke går upp börjar den anhöriges
kudde att vibrera.
Det finns mobila sådana larm som kan tas med på semestern. På dagtid kan det sitta på ett
armbandsur och varna t ex när den sjuke går ut. Detta beviljas i de flesta kommuner som
komplement till vanliga trygghetslarm, av biståndshandläggaren. GPS som visar anhöriga var en
person befinner sig finns i olika typer av klockor, mobiltelefoner och handdatorer.
Nödsändare är ett larm som bärs som en armbandsklocka. Den har tagits fram för bland annat
personer med demenssjukdom. Den anhörige anmäler när en person försvunnit hos polisen.
Nödsändarens ljudlösa signaler används sedan av polisen för att pejla var personen finns.
Biståndshandläggaren beslutar om hyra eller inköp och nödsändaren aktiveras av polisen efter
behov.
Handdatorer kan också användas för att hitta utomhus, där kan det finnas inspelade
röstmeddelanden om vägen till affären, till vänner m m.
Kommunicera
Mobiltelefoner som alltid ska vara på och alltid vara med. Det finns enkla sådana med få och stora
knappar. Det är lättare att svara i telefonen än att ringa själv.
På vissa finns en grön knapp på baksidan, en nödknapp. Här kan man programmera in ett antal
förvalda nummer och ett färdigt sms-meddelande. Telefonen skickar detta textmeddelande och
ringer även till mobiltelefonnumret. Om ingen svarar rings nästa person på listan upp.
Fjärrkontroll till teven där det ska vara tydliga knappar där ett är kanal ett osv. Det ska inte vara för
mycket information.
Svenskt Demenscentrum • mars 2013