Prognos Statens budget och de offentliga finanserna

Prognos 

Statens budget och 

de offentliga finanserna 

September 2015 

ESV 2015:55

Om ESV:s prognoser 

Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser 

och analyser av statens budget och den offentliga sektorns 

finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram 

till 2019. 

ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och 

diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför 

från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall 

aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och 

aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på 

de offentliga finanserna går att beräkna. 

Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den 

makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering 

från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt 

för beräkningarna. 

Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens 

budget till och med juli 2015. Beräkningarna slutfördes 

den 20 augusti 2015. 

Ladda ner prognosen 

Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna 

kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade 

tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att 

tillgå via webbplatsen i olika format. 

Datum: 2015-09-02 

Dnr: 5.3-512/2015 

Tabeller 

Från och med septemberprognosen 2015 kommer vi att 

publicera de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den 

kommer finnas på samma webbsida som publikationen 

och heter i septemberprognosen: Prognostabeller 

september 2015.

SEPTEMBERPROGNOSEN 

Septemberprognosen 

Den makroekonomiska utvecklingen 

Konjunkturen stärks framöver, BNP och sysselsättningen 

ökar relativt snabbt och arbetslösheten 

sjunker. Samtidigt är inflationen och reporäntan 

låga en längre tid. 

Aktiviteten i ekonomin stiger 

BNP ökar starkt de närmaste åren. Liksom förra 

året drivs tillväxten i år i hög grad av konsumtion 

och bostadsinvesteringar. Vissa tillfälliga effekter 

bidrar dock till att den inhemska efterfrågan ökar 

mindre i år än förra året. Exporten är fortfarande 

dämpad men nettoexporten vänder, från att ha 

sänkt BNP-tillväxten kraftigt förra året till att ge 

ett relativt stort positivt bidrag i år då importen 

växer långsammare. Nästa år ger exporten och övriga 

investeringar ett större bidrag till tillväxten. 

Den internationella återhämningen ökar efterfrågan 

på svensk export framöver, efter en svag 

inledning på året. Under 2016 och 2017 tar den 

globala efterfrågan och investeringarna i euroområdet 

mer fart och då ökar exporten snabbare 

än i år. Det finns dock vissa orosmoment kring 

den internationella återhämtningen. I tillväxtekonomierna 

har BNP-tillväxten dämpats under 2015 

och det är osäkert hur utvecklingen blir framöver 

och hur den i sin tur påverkar världsekonomin och 

handeln. 

Förutsättningarna för en god konsumtionsutveckling 

är gynnsamma. Inkomsterna stiger 

snabbt, sparkvoten är hög och inflationen och räntorna 

är låga. Hushållen har dock varit relativt 

pessimistiska om framtiden, framför allt vad 

gäller svensk ekonomi. Det har sannolikt bidragit 

till att hålla tillbaka hushållens konsumtion. Framöver 

tror vi att hushållen blir mer optimistiska och 

konsumtionen ökar snabbare. Sparkvoten, som 

fortsätter stiga i år, börjar därmed sjunka nästa år. 

Även 2017 ökar konsumtionen snabbt för att 

därefter falla tillbaka mot en trendmässig ökning 

på drygt 2 procent. 

Den offentliga konsumtionen ökar med nästan 

2,5 procent i år. Ökande inkomster möjliggör en 

fortsatt återhämtning från de senaste årens svaga 

utveckling. Satsningar som presenterats i vårens 

propositioner bidrar också till att höja offentlig 

konsumtion både i år och nästa år. 

Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka kraftigt 

i år men inte lika mycket som förra året. Även 

investeringarna i kommunal sektor dämpas. Därtill 

blir investeringarna i forskning och utveckling, 

som var tillfälligt höga förra året, betydligt lägre i 

år. Däremot vänder investeringarna i näringslivet, 

exklusive bostäder samt forskning och utveckling, 

upp då aktiviteten i ekonomin stiger och kapacitetsutnyttjandet 

ökar. 

Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi 

Procentuell förändring om inget annat anges 

Kalenderkorrigerade värden 

Utfall 


2014 2015 2016 2017 2018 2019 

BNP, fp 2,4 2,7 2,5 2,3 2,2 2,0 

Inhemsk efterfrågan 3,6 2,6 2,8 2,2 2,1 1,9 

Nettoexport 1 -1,1 0,5 0,1 0,0 0,1 0,2 

Arbetade timmar 1,8 1,1 1,1 1,0 0,8 0,5 

Sysselsatta 1,4 1,3 1,2 1,0 0,9 0,5 

Arbetslöshet, ILO 2 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 

Timlön, KL 3 2,8 2,5 2,9 3,2 3,4 3,5 

Timlön, NR 3 1,7 3,1 2,8 3,2 3,4 3,5 

Lönesumma 3,7 4,3 3,9 4,2 4,3 4,1 

KPIF 4 0,5 0,9 1,4 1,7 1,9 2,0 

Reporänta, värde vid 

årets slut 0,00 -0,35 0,00 0,75 2,00 3,25 

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 

1 Förändring i procent av BNP föregående år. 

2 Procent av arbetskraften. 

3 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s 

Nationalräkenskaper. 

4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten 

sjunker 

Sysselsättningen ökade mycket förra året och 

väntas fortsätta göra det även i år. Ökningen under 

sommaren har dock varit svagare än väntat. Men 

statistiken för sommarmånaderna är mer osäker än 

för resten av året och vi bedömer att den svaga utvecklingen 

är tillfällig. Indikatorerna tyder på att 

efterfrågan på arbetskraft är hög. Arbetskraften 

EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015 1


ökar dock inte lika snabbt som sysselsättningen. 

Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 

8 procent de tre senaste åren, börjar sjunka. Kommande 

år dämpas sysselsättningsökningen successivt 

då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. 

Både sysselsättning och arbetskraft påverkas 

framöver av de reformer som presenterats i 

vårens propositioner. Effekterna går åt olika håll 

och för sysselsättningen beräknas de i stort sett ta 

ut varandra under prognosperioden. Ökningen av 

arbetskraften dämpas dock och därmed bidrar reformerna 

till att sänka arbetslösheten. 

Förra året ökade antalet arbetade timmar mer 

än sysselsättningen, det vill säga medelarbetstiden 

steg. I år och nästa år sjunker medelarbetstiden till 

följd av en ökad sjukfrånvaro. Det innebär att 

ökningen i antalet arbetade timmar dämpas. Då 

BNP-tillväxten samtidigt stärks ökar produktivitetstillväxten. 

Låga löneökningar 

Lönerna ökar långsamt 1 vilket avspeglar en låg 

inflation och dämpade inflationsförväntningar. 

Under hösten startar en ny avtalsrörelse. De låga 

inflationsförväntningarna talar för att de avtalade 

löneökningarna blir relativt låga även för kommande 

avtalsperiod. Samtidigt har den stora 

sysselsättningsökningen, som leder till att arbetslösheten 

sjunker och att bristtalen stiger, en viss 

press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed 

lönerna öka något snabbare 2016 än i år. 

Därefter tilltar ökningstakten när ekonomin går 

mot fullt resursutnyttjande. 

Inflationen förblir låg under lång tid 

KPI-inflationen har pendlat runt noll de senaste 

månaderna. Den underliggande inflationen, där 

effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, 

ligger dock närmare 1 procent. Om även 

energipriserna exkluderas har inflationen legat på, 

eller något över, 1 procent. Inflationen väntas 

stiga något under året men prisökningarna hålls 

1 Hittills under 2015 har löneökningen uträknat från lönesumman en 

högre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. 

Under 2013 och 2014 var det motsatt utveckling. Dessa 

mått har en viss skillnad i definitionen och baseras på olika källor, 

vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Statistiska 

effekter kan förklara en del av skillnaden 2014 och 2015. För 

kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de 

två måtten. 

tillbaka av en låg inflation i omvärlden, prisfall på 

många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. 

Nästa år stiger inflationstakten ytterligare 

trots att prisökningarna på importerade 

varor dämpas av att kronan stärks mot både dollar 

och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. 

Därmed tror vi att Riksbanken väntar 

med att höja reporäntan till mitten av 2016. KPI 

ökar mindre än KPIF både i år och nästa år. Därefter 

är förhållandet det omvända då bolåneräntorna 

höjs. 

Offentliga sektorns skatteintäkter och 

inkomsterna på statens budget 

I år ökar skatteintäkterna med 5 procent samtidigt 

som skattekvoten ligger kvar på 42,8 procent av 

BNP. Skattehöjningar i kombination med en något 

starkare lönesumma leder till att intäkterna från 

skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra 

året. Hushållens kapitalskatter är på en historiskt 

hög nivå, vilket förklaras av stora kapitalvinster 

och utdelningar. Samtidigt medför sänkta utlåningsräntor 

att hushållens ränteavdrag är låga trots 

att skulderna fortsätter att växa. Även bolagsskatterna 

når en högre nivå i år när företagens resultat 

påverkas positivt av kronförsvagningen och 

en stigande internationell efterfrågan. 

Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot 

Miljarder kronor 

Procent 

2 100 

50 

2 000 

49 

1 900 

48 

1 800 

47 

1 700 

46 

1 600 

45 

1 500 

44 

1 400 

43 

1 300 

42 

1 200 

41 

1 100 

40 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 

Källa: SKV, SCB och ESV 

Totala skatteintäkter, mdkr (vänster axel) 

Skattekvot, procent av BNP 

Skatteintäkterna ökar snabbare i år än de två 

senaste åren i alla sektorer. Det är kommunsektorns 

skatteintäkter som ökar starkast i år. 

2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015


Den stegvis slopade nedsättningen av socialavgifter 

för unga höjer skatteintäkterna från och med 

i år. Det medför även att skattekvoten ökar något 

under prognosperioden. Borträknat regeländringar 

ökar skatteintäkterna i år med 4 procent, vilket är i 

ungefär samma takt som de två senaste åren. 

Nästa år ökar skatteintäkterna med 4,5 procent. 

Det är fortsatt skatt på arbete som ökar starkt, 

främst till följd av den slopade nedsättningen för 

unga. Intäkterna från skatt på kapital minskar däremot, 

när den låga räntenivån leder till att avkastningsskatten 

sjunker till rekordlåga nivåer. Kapitalskatterna 

hålls i stället uppe av företagens ökade 

vinster. 

Tabell 2. Kommunala uppräkningsfaktorer 

Procent 

Utfall 


2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Aktuell prognos 3,4 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 

Föregående 

prognos 3,4 3,2 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 

Fastställda 3,9 2,7 4,6 

Underliggande 

utveckling 3,6 3,7 5,0 4,5 4,4 4,5 4,2 

Källa: SKV och ESV 

Intäkter från direkta skatter ökar starkare i år 

De direkta skatterna på arbete ökar betydligt 

snabbare än förra året. Det förklaras främst av att 

pensionerna ökar mer än 2014 men även av regeländringar 

som höjd kommunalskatt och begränsad 

avdragsrätt för privat pensionssparande. 

Även den statliga inkomstskatten ökar starkt. 

Det beror framför allt på den låga inflationen som 

medför att både grundavdrag och skiktgränser 

ökar långsammare än lönerna. 

Ändring i ROT-avdraget ökar utnyttjandet i år 

Skattereduktionerna som består av jobbskatteavdrag, 

allmän pensionsavgift och HUS-avdrag, 

uppgår i år till 236 miljarder kronor. Den aviserade 

minskningen av subventionsgraden vid köp 

av ROT-tjänster nästa år beräknas öka utnyttjandet 

av tjänsterna i år, vilket medför att reduktionen 

beräknas till drygt 20 miljarder kronor. 

Slopad nedsättning av socialavgifter för unga 

Första steget att slopa nedsättning av socialavgifter 

för unga trädde i kraft i augusti. Detta ökar 

skatteintäkterna med 7 miljarder kronor i år. Nästa 

år slopas nedsättningen helt från halvårsskiftet 

vilket innebär ytterligare 13 miljarder kronor i 

högre intäkter. Från 2017, då regeländringen får 

full effekt, ökar intäkterna med 23 miljarder kronor. 

Höga kapitalvinster och låga ränteavdrag 

Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av 

ränte- och utdelningsinkomster, schablonintäkter 

samt avdrag för ränteutgifter. Utdelningarna är 

stora i år. Nästa år sjunker de till följd av att 

sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas, 

fortsätter öka i snabb takt. Den låga 

räntenivån, som framför allt påverkar hushållens 

ränteutgifter, medför att hushållens ränteavdrag 

blir låga de närmaste åren. Successivt stigande 

skulder och räntenivåer gör dock att dessa avdrag 

stiger snabbare än ränteinkomster och utdelningar, 

vilket får till följd att de löpande kapitalinkomsterna 

blir lägre mot slutet av perioden. 

Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 

och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd 

av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. 

För perioden 2016–2019 antas kapitalvinsterna 

uppgå till 3 procent av BNP. Detta är 

något lägre än det historiska genomsnittet vilket 

beror på införandet av investeringssparkontot. 

Tabell 3. Hushållens kapitalinkomster 


Utfall 


2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Ränteinkomster, 

utdelningar m.m. 95 102 96 95 101 115 138 

Utgiftsränta m.m. -99 -94 -81 -87 -92 -113 -146 

Netto löpande 

kapitalinkomster -4 8 15 8 9 2 -9 

Kapitalvinster, netto 112 144 143 125 131 137 144 

Netto 

kapitalinkomster 108 152 157 133 140 139 136 

Skatt på kapital 32 46 48 41 43 43 42 




Företagens vinster ökar i år 

I år stiger aktiviteten i ekonomin jämfört med 

förra året, vilket bidrar till att företagens resultat 

och vinster ökar. Bolagsrapporterna för årets 

första halvår visar en fortsatt vinstökning för både 

banksektorn och verkstadsindustrin. 

Exportföretagens resultat påverkas positivt av 

den senaste tidens försvagning av kronan, samtidigt 

som efterfrågan på svensk export ökar 

något. Därmed stiger företagens inkomstskatter i 

år med hela 9 procent. Från 2016 medför den förbättrade 

konjunkturen i Sverige och omvärlden att 

skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 5 procent 

per år. 

Låga räntor ger låg avkastningsskatt 

Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar 

och påverkas främst av statslåneräntan 

och livbolagens tillgångar. Den mycket låga 

nivån på statslåneräntan i år medför att avkastningsskatten 

nästa år minskar till historiskt låga 

4 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå 

medför därefter att skatten stiger snabbt. 

Tabell 4. Utdelningar från statliga bolag 


Utfall 


2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Akademiska Hus AB 1,4 1,4 1,4 1,6 1,7 1,7 1,8 

LKAB 5,5 3,5 0,1 0,2 0,6 1,0 1,4 

TeliaSonera AB 4,6 4,8 4,8 5,0 5,2 5,4 5,6 

Vattenfall AB 6,8 0,0 0,0 0,0 2,0 2,4 2,8 

Sveaskog AB 0,4 0,5 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 

Övriga bolag 2,0 2,3 4,0 3,1 3,3 3,4 3,6 

Totalt 20,7 12,4 11,2 10,7 13,6 14,9 16,2 

Källa: ESV 

Energi- och koldioxidskatterna dämpas 

Intäkterna från energi- och koldioxidskatter minskar 

med 0,2 procent av BNP under prognosperioden 

trots en relativt stor skattehöjning i år. Det 

beror främst på minskad bensinförsäljning. Sedan 

år 2000 har intäkterna från bensinförsäljning minskat 

med 5 miljarder kronor. Intäkterna från dieselförsäljning 

har däremot ökat med 14 miljarder 

kronor under samma period. Detta beror på att 

försäljningsvolymerna och skattesatserna har utvecklats 

olika på bensin och diesel. Försäljningen 

av diesel fortsätter att öka under prognosperioden. 

Låga utdelningar till staten 

I år uppgår statens aktieutdelningar till 11 miljarder 

kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än 

2014. Den låga nivån beror främst på Vattenfalls 

och LKAB:s försämrade resultat, vilket även 

påverkar nästa års utdelningar. Därtill sjunker 

Riksbankens utdelning kraftigt nästa år för att 

därefter upphöra helt från 2017. 

Utgifterna på statens budget 

De totala utgifterna ökar måttligt under prognosperioden 

men vissa utgifter ökar mycket de närmaste 

åren. Satsningar i vårens propositioner bidrar 

till att höja utgifterna. 

Diagram 2. Totala utgifter 


1 000 

900 

800 

700 

600 

500 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 

UO exkl räntor 

Totala utgifter % av BNP 

Källa: SCB och ESV 

Procent av BNP 

Räntor, nettoutlåning 

UO exkl räntor % av BNP 

Utgiftskvoten fortsätter sjunka 

De totala utgifterna uppgår i år och nästa år till 

890 respektive 899 miljarder kronor. Som andel 

av BNP minskar de från 22 procent 2014 till 

20 procent 2019. 

Utgifterna inom utgiftsområdena, exklusive 

räntor, uppgår i år och nästa år till 845 respektive 

873 miljarder kronor. 

De takbegränsade 2 utgifterna ryms under utgiftstaket 

alla prognosår. Marginalerna är numera 

stora efter den höjning av utgiftstaken för 2015– 

2017 som riksdagen beslutade om våren 2015. 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2 Samtliga utgiftsområden utom statsskuldräntorna men inklusive 

ålderspensionssystemets utgifter. 



Utgifterna för Migration samt Integration och 

jämställdhet ökar… 

I år och nästa år ökar utgifterna inom migrationsområdet 

för att därefter sjunka. Ökningarna beror 

på det stora antalet asylsökande från främst Syrien 

och dess närområde. Förra året ökade antalet personer 

som sökte asyl med 50 procent till 81 000. I 

år och nästa år räknar vi med 76 000 respektive 

73 000 asylsökande. Den höga nivån antas vara 

övergående och beräknas därefter minska till 

drygt 40 000 personer 2019. Antalet ensamkommande 

barn förväntas öka till 12 000 i år för 

att därefter successivt minska. De ensamkommande 

barnen står för en allt större del av 

utgifterna i mottagningssystemet. Förra året var 

deras andel 30 procent medan de står för omkring 

hälften av utgifterna kommande år. 

Utgifterna för migration finansieras delvis med 

medel från biståndsanslaget. Innevarande år uppgår 

avräkningen för flyktingkostnader till 9 miljarder 

kronor men minskar därefter. 

Inom integrationsområdet ökar utgifterna kraftigt 

de närmaste åren. Ökningen beror på att antalet 

asylsökanden som får uppehållstillstånd blir 

fler. Kommunersättningar vid flyktingmottagande 

mer än fördubblas fram till 2019, främst beroende 

på fler ensamkommande barn. Även en hög anhöriginvandring 

innebär ökade utgifter. Fler kommunplacerade 

flyktingar medför också att utgifterna 

för etableringsersättning samt ersättning till 

etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända 

invandrare fördubblas till 2017. Därefter börjar utgifterna 

minska. 

…liksom utgifterna för Ekonomisk trygghet 

vid sjukdom och funktionsnedsättning 

Utgifterna för sjukpenning ökar mer än vad utgifterna 

för aktivitets- och sjukersättning minskar. 

Ökningen av sjukpenningen förklaras av fler sjukskrivna 

och längre sjukskrivningsperioder. Minskningen 

av aktivitets- och sjukersättningen beror på 

att många som i dag får sjukersättning blir ålderspensionärer. 

Däremot ökar antalet personer som 

får aktivitetsersättning. 

Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv 

ökar måttligt 

Förslagen om nya program samt höjt tak i a- 

kassan höjer utgifterna med cirka 4 miljarder kronor 

från och med nästa år. Detta motverkas dock i 

stor utsträckning av att arbetslösheten sjunker vilket 

sänker utgifterna. 

Även utgifterna inom flera andra 

utgiftsområden förändras 

Några övriga utgiftsområden som ökar mycket 

under prognosperioden är Ekonomisk trygghet för 

familjer och barn samt Kommunikationer. Det beror 

främst på fler barn och ökad medelersättning 

samt satsningar på vägar och järnvägar. Även utgifterna 

för Internationellt bistånd ökar. Normalt 

ökar dessa utgifter i takt med BNI men de hålls 

tillbaka under prognosperioden då utgifterna för 

migration till viss del avräknas från biståndsanslaget. 

Denna avräkning minskar mot slutet av 

prognosperioden. 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

minskar vilket beror på att nya pensionärer i 

allt högre grad får sin pension från ålderspensionssystemet 

vilket minskar utgifterna för garantipensioner. 

Även EU-avgiften minskar jämfört 

med 2014 då avgiften var extraordinärt hög på 

grund av engångseffekter. 

Diagram 3. Utveckling sedan 2006 för vissa 

utgiftsområden 


130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 

Sjukdom och funktionsned. 

Kommunikationer 

Bistånd 


Familjer och barn 

Migration och integration 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Källa: ESV 



Statsskuldsräntorna ökar kraftigt 

Ränteutgifterna ökar till 27 miljarder kronor i år 

för att nästa år falla tillbaka till 10 miljarder kronor. 

Fram till 2019 beräknas de stiga till 34 miljarder 

kronor. Den stora variationen mellan åren 

beror på kurseffekter och periodiseringar. Underliggande 

finns en ökning under prognosperioden 

som främst beror på stigande marknadsräntor, från 

dagens låga nivåer, men även på att statsskulden 

ökar. 

Riksgäldens nettoutlåning minskar 

Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar 

av lån och kontobehållningar i Statens internbank. 

Nettoutlåningen minskar långsamt under 

prognosperioden och hålls framför allt uppe 

av att lånet till Riksbanken stiger som en följd av 

den svagare kronan. 

Tabell 5. Förändring mellan åren för vissa utgiftsområden 

samt Riksgäldens nettoutlåning 


Utgiftsområden 

Utfall Förändring mellan åren 

2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Internationellt bistånd 31,0 -2,0 2,2 4,8 3,5 2,5 

Migration 12,6 4,9 2,4 -1,9 -3,3 -1,8 

Ekonomisk trygghet vid 

sjukdom och funktionsnedsättning 

99,0 4,0 4,7 2,2 1,6 2,0 

Ekonomisk trygghet vid 

ålderdom 39,3 -1,2 -2,0 -1,7 -1,1 -0,7 

Ekonomisk trygghet för 

familjer och barn 80,8 2,2 3,7 3,1 3,0 3,0 

Integration och jämställdhet 

12,2 3,6 3,1 4,7 3,1 -1,2 

Arbetsmarknad och 

arbetsliv 66,9 -1,0 2,5 0,7 0,5 0,0 

Kommunikationer 46,0 1,6 3,8 3,0 0,7 -0,1 

Statsskuldsräntor m.m. 3,3 23,3 -16,5 9,0 7,4 7,9 

Avgiften till Europeiska 

unionen 41,6 -6,1 -3,9 3,7 0,9 0,6 

Summa utgiftsområden 

840,9 30,3 12,1 30,3 23,4 18,6 

Summa utgiftsområden 

exkl. räntor 837,5 7,0 28,6 21,3 16,0 10,7 

Riksgäldens nettoutlåning 

22,0 -3,6 -2,4 -4,0 -2,8 -4,8 

Totala utgifter 862,4 27,2 9,7 26,4 20,6 13,8 

Källa: ESV 

Två tredjedelar av utgifterna är 

transfereringar 

Utgifterna kan även delas in med utgångspunkt i 

vad de används till, en så kallad realekonomisk 

fördelning. Utgifterna avser till stor del transfereringar 

varav drygt hälften går till hushållen, 

bland annat pensioner samt sjuk- och föräldraförsäkring. 

Resterande utgifter avser huvudsakligen 

konsumtion som bland annat inkluderar förvaltningsanslagen. 

Tabell 6. Realekonomisk fördelning av 

utgiftsområdena på statens budget 


Utfall 


2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Real resursförbrukning 248 255 264 270 274 277 

Konsumtion 219 226 232 237 240 242 

Investeringar 29 29 31 34 34 35 

Transfereringar 577 577 597 611 623 630 

Hushåll 301 310 318 322 326 331 

Ålderspensionssystemet 21 22 23 23 24 24 

Kommuner 149 152 160 165 168 167 

Företag 37 33 38 36 36 36 

Utlandet 69 60 57 65 68 71 

Räntor 6 28 12 21 28 36 

Finansiella transaktioner 10 11 11 11 12 12 

Summa utgiftsområden 841 871 883 914 937 956 

Källa: ESV 

Saldot på statens budget 

Underskottet på statens budget uppgår i år till 

53 miljarder kronor, en förstärkning med 19 miljarder 

kronor jämfört med 2014. Förstärkningen 

beror främst på att skatteperiodiseringar i år bidrar 

positivt jämfört med negativt förra året. Inkomsterna 

ökar 2015 med 47 miljarder kronor. Utgifterna 

stiger i år med 27 miljarder kronor, vilket 

främst beror på att de volatila ränteutgifterna ökar 

kraftigt, från en temporärt synnerligen låg nivå 

2014. 

Nästa år minskar underskottet till 27 miljarder 

kronor. Det är främst en följd av att utgifterna 

ökar måttligt, med drygt 1 procent, samtidigt som 

inkomsterna ökar med drygt 4 procent. Utgifternas 

måttliga ökning beror på en kraftig nedgång 

av ränteutgifterna 2016. 



De följande åren fortsätter saldot att förbättras då 

inkomsterna ökar något mer än BNP samtidigt 

som utgifterna stiger långsammare. Statsskuldsräntorna 

ökar dock kraftigt 2017–2019. Från 2018 

beräknas budgeten visa överskott. 

Tabell 7. Statens budget i sammandrag 


Utfall 


2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Totala inkomster 790 837 872 911 956 999 

Skatteintäkter 835 874 914 958 998 1 039 

Periodiseringar -20 2 4 1 8 10 

Övriga inkomster -25 -39 -46 -48 -50 -50 

varav försäljning 

av egendom 0 0 0 0 0 0 

Totala utgifter 862 890 899 926 946 960 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 838 845 873 894 910 921 

Statsskuldsräntor 

m.m. 3 27 10 19 27 34 

Kassamässig 

korrigering 0 0 0 0 0 0 

Riksgäldskontorets 

nettoutlåning 22 18 16 12 9 4 

Budgetsaldo -72 -53 -27 -15 9 39 

Engångseffekter -14 -11 -7 -9 -5 0 

Underliggande saldo -58 -42 -20 -5 15 38 

Källa: ESV 

Engångseffekter försämrar saldot 

Om man rensar det faktiska budgetsaldot för engångseffekter 

får man ett underliggande saldo 

som är mer användbart för analys. Under prognosperioden 

försämrar engångseffekterna budgetsaldot 

samtliga år utom 2019. 

Den största negativa effekten gäller Riksbankens 

lån i Riksgälden. Vid refinansiering av enskilda 

lån till höjda valutakurser ökar Riksgäldens 

nettoutlåning. Denna valutaeffekt uppgår totalt till 

40 miljarder kronor under prognosperioden. 

En negativ engångspost som höjer Riksgäldens 

nettoutlåning 2015 avser Pensionsmyndighetens 

tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel. Inlåningen 

på myndighetens konto i Riksgälden 

väntas i år minska med 5 miljarder kronor och 

placeringarna i obligationer öka. 

De offentliga finanserna 

Det blir underskott i de offentliga finanserna hela 

prognosperioden. I år uppgår underskottet till 

52 miljarder kronor vilket motsvarar 1,3 procent 

av BNP. Även nästa år blir det ett betydande 

underskott, 50 miljarder kronor eller 1,2 procent 

av BNP. 

Underskott i de offentliga finanserna hela 

prognosperioden 

Det finansiella sparandet stärks successivt men 

det är underskott under hela prognosperioden. År 

2019 nås i det närmaste balans i de offentliga 

finanserna. Underskotten minskar främst till följd 

av att utgifterna ökar långsammare än ekonomin 

som helhet vilket sker vid normal tillväxt utan 

konjunkturella störningar eller diskretionär finanspolitik. 

Utgiftskvoten föll tidigare under en lång 

följd av år, men har ökat med 1,6 procentenheter 

mellan 2011 och 2014. Under prognosperioden 

sjunker utgiftskvoten åter om än långsamt 

inledningsvis. Att utgiftskvoten inte minskar 

snabbare beror till stor del på att den offentliga 

konsumtionen stiger förhållandevis mycket i 

närtid. 

Statens finansiella sparande positivt 

först 2018 

Statens finansiella sparande blir positivt först 

2018. De statliga skatteintäkterna ökar som regel i 

takt med BNP. Under prognosperioden stiger 

skattekvoten något, bland annat till följd av den 

slopade nedsättningen av socialavgifter för unga. 

Statens utgifter har under lång tid minskat som 

andel av BNP och kan förväntas göra så givet det 

regelverk som styr uppräkningen av de statliga 

anslagen. Mellan 2012 och 2014 var utgiftskvoten 

däremot tämligen oförändrad. Den förhållandevis 

svaga BNP-utvecklingen var en bidragande orsak 

till detta. Dessutom steg utgifterna på flera 

områden. Från 2015 minskar utgiftskvoten åter 

igen och det finansiella sparandet förstärks. 



Tabell 8. Inkomster och utgifter i den 

offentliga sektorn 

Miljarder kronor om inget annat anges 

Utfall 


2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Inkomster 1 896 1 990 2 073 2 166 2 259 2 355 

Procent av BNP 48,4 48,4 48,4 48,6 48,6 48,7 

Skatter och avgifter 1 664 1 751 1 831 1 914 1 995 2 077 

Procent av BNP 42,5 42,6 42,7 42,9 42,9 43,0 

Kapitalinkomster 63 59 61 65 72 81 

Övriga inkomster 169 179 181 186 191 197 

Utgifter 1 971 2 042 2 123 2 204 2 282 2 357 

Procent av BNP 50,4 49,7 49,5 49,4 49,1 48,7 

Transfereringar och 

subventioner 730 750 774 799 826 848 

Hushåll 584 603 629 648 669 687 

Företag 79 84 79 82 84 84 

Utlandet 68 63 66 69 74 76 

Konsumtion 1 029 1 078 1 122 1 161 1 200 1 238 

Investeringar 177 182 191 202 208 212 

Ränteutgifter 28 27 30 34 39 51 

Övriga utgifter 7 6 6 8 8 8 

Finansiellt 

sparande offentlig 

sektor -75 -52 -50 -38 -22 -2 

Procent av BNP -1,9 -1,3 -1,2 -0,9 -0,5 0,0 

Staten -58 -42 -26 -9 10 33 

Kommunsektorn -20 -13 -17 -20 -19 -22 

Ålderspensionssystemet 

4 2 -7 -9 -13 -12 


Återbetalning från AFA stärker kommunernas 

finanser 

Kommunsektorns finansiella sparande är negativt 

och uppgår till 13 miljarder kronor i år. Det är en 

förbättring jämfört med förra året vilket förklaras 

av att kommunsektorn fått en återbetalning från 

AFA Försäkring på 5,1 miljarder kronor. Dessutom 

ökar skatteintäkterna betydligt starkare i år. 

Ökningstakten för de kommunala skatteintäkterna 

kommer att dämpas något under senare delen av 

prognosperioden vilket leder till att det finansiella 

sparandet försämras. 

Underskott i ålderspensionssystemet när 

pensionerna ökar 

Ålderspensionssystemet visar i år ett litet överskott. 

Överskottet beror främst på att de genom- 

snittliga pensionerna ökar svagt. Från och med 

nästa år blir det emellertid underskott i ålderspensionssystemet 

när pensionerna ökar betydligt 

snabbare. Pensionerna följer utvecklingen av 

inkomstindex, eller balansindex ifall bromsen i 

pensionssystemet är aktiv. Från 2017 är indexen 

beräknade enligt de nya reglerna i prop. 

2014/15:125 ”En jämnare och mer aktuell utveckling 

av inkomstpensionerna”. Det nya regelverket 

innebär att inkomstindex utvecklas långsammare 

2017–2019 än vad det skulle gjort enligt 

nuvarande regler. 

Skuldkvoten sjunker 

I år ökar statsskulden i paritet med underskottet i 

budgeten, till nära 1 400 miljarder kronor. Skulden 

ligger kvar omkring den nivån till 2019 då 

den faller något som ett resultat av att budgeten 

visar ett överskott. I relation till BNP minskar 

dock skulden något i år, till 34 procent och 

nedgången fortsätter under resten av prognosperioden. 

Även Maastrichtskulden minskar som andel av 

BNP i år. Vid årets slut uppgår denna till 44 procent 

av BNP. Framöver väntas Maastrichtskulden, 

som andel av BNP, sjunka med cirka 

1 procentenhet per år, och uppgår i slutet av 2019 

till 38 procent. 

De budgetpolitiska målen 

Det finanspolitiska ramverket består av tre budgetpolitiska 

mål: överskottsmål för offentliga sektorns 

finansiella sparande, utgiftstak för statens 

och ålderspensionssystemets utgifter samt balanskrav 

för kommunerna. 

Överskottsmålet nås inte under prognosperioden 

Över en konjunkturcykel ska det finansiella sparandet 

uppgå till 1 procent av BNP. Målet utvärderas 

mot flera indikatorer. Samtliga indikatorer 

visar att de offentliga finanserna befinner sig långt 

från målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel. 

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk 

kommitté för att se över nivån för överskottsmålet. 



Tabell 9. De budgetpolitiska målen – indikatorer 

och uppföljning 

Procent av BNP resp trend-BNP om inget annat anges 

Överskottsmålet 

2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Finansiellt sparande -1,9 -1,3 -1,2 -0,9 -0,5 0,0 

Bakåtblickande tioårssnitt 0,4 0,1 -0,2 -0,6 -0,9 -0,8 

konjunkturjusterad 0,1 -0,1 -0,3 -0,5 -0,6 -0,7 

Sjuårsindikatorn -1,1 -1,1 -1,0 

konjunkturjusterad -0,9 -0,9 -0,9 

Konjunkturjusterat 

sparande -1,7 -1,2 -1,1 -0,8 -0,5 0,0 

Utgiftstak (mdkr) 

Marginal till utgiftstaket 11 46 45 69 96 132 

Kommunernas 

balanskrav (mdkr) 

Resultat 14 21 19 18 17 15 

Källa: ESV 

Anm.: Utgiftstaken för 2015–2017 är beslutade av riksdagen. Utgiftstaken 

för 2018 och 2019 är regeringens bedömning enligt 

vårpropositionen 2015. 

Marginalerna till utgiftstaken är stora 

Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för 

storleken på statens utgifter för att uppnå kontroll 

på utgiftsutvecklingen i staten. Efter den höjning 

av taken som beslutades tidigare i år är marginalerna 

till utgiftstaken mycket stora. Detta gäller 

även om man beaktar behovet av nödvändiga 

säkerhetsmarginaler. De stora marginalerna till 

utgiftstaken ihop med underskotten i de offentliga 

finanserna innebär att utgiftstakets understödjande 

roll till överskottsmålet har minskat. 

Kommunerna uppfyller balanskravet 

Kravet på balans innebär att kommunerna inte får 

budgetera med underskott. Trots att det finansiella 

sparandet är negativt väntas kommunsektorn uppfylla 

balanskravet under hela prognosperioden. 

Det kommunala resultatet, som baseras på de 

kommunala räkenskaperna, är betydligt starkare 

än det finansiella sparandet som beräknas enligt 

regelverket i nationalräkenskaperna. ESV utgår 

från att balanskravet är bindande för kommunsektorn. 

Det innebär att den kommunala konsumtionen 

inte kan öka mer än vad inkomsterna 

medger. 

Revideringar sedan juniprognosen 

Det har generellt sett varit små revideringar sedan 

juniprognosen. 

Konjunkturbilden är oförändrad 

Konjunkturbilden är i stort sett densamma som 

tidigare, men den inhemska efterfrågan och exporten 

har sänkts i år samtidigt som nettoexporten ger 

ett mer positivt bidrag till BNP. 

Utfallen visar på en starkare ökning av lönesumman 

än väntat och den har därför reviderats 

upp, trots att både antalet arbetade timmar och 

timlönen enligt konjunkturlönestatistiken har 

sänkts. 

Efter Riksbankens räntesänkning i juli och 

sänkningen av räntebanan är prognosen nedreviderad 

för både korta och långa räntor de kommande 

åren. Kronan har försvagats mot både 

dollarn och euron. 

Intäkterna på statens budget blir högre 

Skatteintäkterna har reviderats upp med 10 miljarder 

kronor både i år och nästa år. Utdelningar 

och andra inkomster har däremot reviderats ner 

med 1 miljard kronor respektive 4 miljarder kronor 

dessa år. 

Både statlig och kommunal inkomstskatt har 

reviderats upp främst till följd av att tjänstepensioner 

justerats upp från och med i år. Även lönesumman 

är nu något högre jämfört med tidigare. 

Nedsättningarna av socialavgifter har reviderats 

ner. 

Särskild löneskatt har reviderats ner till följd av 

det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 

2014, vilket påverkar prognosen för åren framöver. 

Skatt på företagsvinster har reviderats upp. Det 

beror delvis på ett starkare preliminärt taxeringsutfall 

för 2014. Dessutom indikerar de stora 

bolagens halvårsrapporter starkare resultat än 

väntat i år framför allt i verkstadsindustrin och 

banksektorn. Även ett något större driftsöverskott 

nästa år medför ökade skatteintäkter från 

företagen. 



Eftersom statslåneräntan är sänkt har avkastningsskatten 

reviderats ner. 

Statens aktieutdelningar har reviderats ner 

samtliga år på grund av Vattenfalls och LKAB:s 

halvårsrapporter med svaga resultat och försämrade 

framtidsutsikter. 

Liten förändring av utgifterna på statens 

budget 

Utgifterna inom utgiftsområdena har reviderats 

ner med 4 miljarder kronor i år och 1 miljard 

kronor årligen 2016 och 2017. 

En nedrevidering av antalet asylsökande leder 

till lägre utgifter för migration, etableringsersättning 

och etableringslotsar. Fler ensamkommande 

barn leder dock till att de totala utgifterna för migration 

har reviderats upp i närtid samt till att ersättningen 

för kommunmottagning är högre i 

slutet av perioden. 

Utgifterna för arbetsmarknad har sänkts. Det 

beror främst på att andelen av de arbetslösa som 

är berättigade till ersättning har reviderats ner och 

att kostnaden för aktivitetsstöd samt lönebidrag är 

lägre än tidigare. 

Avgiften till Europeiska unionen har reviderats 

ner i och med en ny ändringsbudget från EU-kommissionen. 

Nästa år är avgiften dock något uppreviderad 

då EU-kommissionens förslag för nästa 

års budget är lite högre än väntat. 

Den sänkta ränteprognosen medför en nedrevidering 

av statsskuldsräntorna samtliga år. Riksgäldens 

nettoutlåning har däremot reviderats upp 

relativt kraftigt. I år är förklaringen att Pensionsmyndigheten 

väntas minska sin inlåning i Riksgälden 

för den tillfälliga förvaltningen av premiepensionsmedel. 

Kommande år har Riksbankens 

lån höjts som en följd av att lånet successivt refinansieras 

till en högre valutakurs. 

Det finansiella sparandet förbättras 

Offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats 

upp. Alla sektorer bidrar i olika grad till 

upprevideringen. 

Sparandet i staten väntas bli starkare främst 

med anledning av högre skatteintäkter. 

I ålderspensionssystemet är det lägre pensioner 

från och med 2017 som förklarar det starkare sparandet. 

De nedreviderade pensionerna är i sin tur 

en följd av nya regler för hur inkomstindex och 

balanstal ska beräknas. 



Tabell 10. Sammanfattande nyckeltal 

Utfall 


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7 -0,3 1,3 2,3 3,0 2,7 2,1 2,1 2,0 

BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,4 2,7 2,5 2,3 2,2 2,0 

Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,2 2,6 2,2 2,1 2,0 

Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,4 1,6 0,4 0,4 0,4 

Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7 -0,2 -0,4 7,4 3,6 4,3 4,1 4,1 3,2 

Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5 -1,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0 -0,2 3,3 3,7 5,2 4,4 3,5 3,4 

Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5 -0,7 6,6 2,7 5,5 4,8 3,7 3,3 

Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,6 2,3 2,2 1,6 2,0 1,7 

Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,1 8,2 7,9 7,3 7,3 7,0 

Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 4,3 3,9 4,2 4,3 4,1 

Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,1 1,1 1,0 0,8 0,5 

Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 

Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -1 -3 -34 -52 -75 -52 -50 -38 -22 -2 

Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -1,9 -1,3 -1,2 -0,9 -0,5 0,0 

Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 

(Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,6 36,9 37,2 39,3 44,3 43,9 42,7 41,5 40,0 37,8 

Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1 -0,2 -0,6 -0,9 -0,8 

Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1 -0,1 -0,3 -0,5 -0,6 -0,7 

Sjuårsindikatorn 0,2 -0,5 -0,9 -1,0 -1,1 -1,1 -1,0 

Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2 -0,2 -0,6 -0,8 -0,9 -0,9 -0,9 

Konjunkturjusterat sparande -0,2 -0,3 -0,1 -0,9 -1,7 -1,2 -1,1 -0,8 -0,5 0,0 

Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,4 34,1 32,9 31,8 30,3 28,2 

Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,8 42,8 42,8 42,9 43,1 43,1 43,1 

Totala utgifter på statens budget, mdkr 781 805 813 921 862 890 899 926 946 960 

Takbegränsade utgifter, mdkr 986 989 1 022 1 067 1 096 1 112 1 159 1 193 1 223 1 246 

varav Ålderspensionssystemet, mdkr 223 222 238 257 258 267 286 298 313 325 

Marginal till utgiftstaket, mdkr 38 74 62 28 11 46 45 69 96 132 

Budgetsaldo, mdkr -1 68 -25 -131 -72 -53 -27 -15 9 39 

Engångseffekter på statens budget, mdkr 23 36 8 -74 -14 -11 -7 -9 -5 0 

Underliggande budgetsaldo, mdkr -24 32 -33 -57 -58 -42 -20 -5 15 38 




Tabell 11. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2010–2019 


Utfall 


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Skatt på arbete 879,7 913,0 945,1 972,4 995,4 1 053,2 1 119,0 1 172,6 1 225,2 1 275,1 

Direkta skatter 474,7 487,3 505,1 523,0 531,7 563,7 597,4 625,4 654,6 681,2 

Kommunal skatt 522,9 538,2 560,8 581,9 603,2 638,4 668,4 697,5 728,7 759,0 

Statlig skatt 42,5 44,6 44,2 44,8 47,7 52,3 56,2 59,0 61,4 62,5 

Jobbskatteavdrag -76,8 -80,4 -83,6 -85,8 -99,8 -103,0 -105,1 -108,1 -111,5 -115,3 

Husavdrag -13,7 -15,0 -15,9 -17,5 -19,0 -23,5 -21,8 -22,8 -23,7 -24,7 

Övrigt -0,1 -0,2 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 

Indirekta skatter 405,0 425,7 440,0 449,4 463,8 489,5 521,6 547,2 570,6 593,9 

Arbetsgivaravgifter 403,9 426,6 442,4 454,3 470,9 490,1 509,5 531,2 554,0 576,5 

Egenavgifter 12,3 12,4 11,7 11,5 12,3 12,9 13,6 14,2 14,9 15,5 

Särskild löneskatt 33,1 36,2 37,4 36,8 36,8 38,4 39,8 41,4 43,2 44,9 

Nedsättningar -18,9 -21,6 -22,4 -22,9 -25,1 -18,8 -6,4 -3,3 -3,4 -3,4 

Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 

Avgifter till premiepensionssystemet -26,4 -28,9 -30,0 -31,0 -31,9 -33,8 -35,5 -36,9 -38,7 -40,2 

Skatt på kapital 191,5 183,5 167,8 172,7 194,2 202,7 197,8 209,2 218,5 233,3 

Skatt på kapital, hushåll 34,5 28,8 27,7 32,3 46,1 48,1 40,9 43,0 43,0 42,4 

Skatt på bolagsvinster 106,6 102,8 89,5 89,0 92,4 100,7 106,2 110,6 115,5 120,6 

Avkastningsskatt 11,9 11,9 10,1 6,9 10,5 8,5 3,8 7,7 11,0 18,2 

Fastighetsskatt 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,4 34,2 36,8 

Stämpelskatt 9,0 8,0 8,0 8,9 9,3 9,1 9,3 9,5 9,8 10,0 

Kupongskatt m.m. 3,1 4,6 3,8 4,1 4,2 4,2 4,7 4,9 5,1 5,4 

Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,3 455,0 452,5 461,1 475,0 496,4 515,1 533,6 552,1 570,6 

Mervärdesskatt 324,3 332,5 330,6 339,5 354,6 369,5 386,2 402,6 419,5 435,4 

Skatt på tobak 10,6 11,3 11,8 11,1 11,4 11,8 11,6 11,7 11,7 12,0 

Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,3 4,0 4,1 4,1 4,1 4,2 4,2 4,2 

Skatt på vin m.m. 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,6 5,7 5,8 5,9 6,0 

Skatt på öl 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,7 3,8 3,8 3,9 4,0 

Energiskatt 41,2 40,6 40,1 40,9 39,0 40,5 40,1 40,3 40,7 41,5 

Koldioxidskatt 27,3 25,4 25,2 24,0 23,3 24,9 24,9 25,1 25,4 25,9 

Övriga skatter på energi och miljö 4,7 4,5 4,5 4,4 4,4 4,7 5,6 6,1 6,1 6,1 

Skatt på vägtrafik 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,7 19,8 20,4 20,7 21,1 

Skatt på import 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,1 7,6 

Övriga skatter 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,8 6,8 6,8 6,9 6,9 

Restförda och övriga skatter 1,0 2,7 2,9 11,3 9,4 5,3 5,6 6,0 6,4 5,8 

Restförda skatter -5,7 -6,3 -6,3 -6,6 -5,9 -5,6 -5,3 -5,0 -4,8 -4,5 

Övriga skatter 6,6 9,1 9,1 17,9 15,2 10,9 10,9 11,0 11,2 10,3 

Totala skatteintäkter 1 521,4 1 554,3 1 568,2 1 617,5 1 673,9 1 757,6 1 837,6 1 921,3 2 002,3 2 084,8 

EU-skatter 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,1 7,6 

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 515,8 1 548,7 1 563,0 1 612,2 1 668,1 1 751,5 1 831,0 1 914,5 1 995,2 2 077,2 

Kommunalskatt 537,0 552,7 576,2 597,3 618,8 654,4 684,7 714,4 746,5 777,3 

Avgifter till ålderspensionssystemet 183,5 195,2 201,6 207,5 214,1 223,5 232,1 241,6 250,9 261,0 

Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 835,2 873,5 914,2 958,5 997,7 1 038,8 



Tabell 11. Fortsättning 


Utfall 


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 835,2 873,5 914,2 958,5 997,7 1 038,8 

Periodiseringar -8,8 48,6 17,0 -20,8 -19,9 1,8 4,4 0,6 7,9 10,3 

Uppbördsförskjutningar -9,2 33,7 33,1 13,8 -4,8 1,2 13,9 13,3 16,0 18,4 

Betalningsförskjutningar -1,1 11,5 -16,1 -34,7 -15,1 0,7 -9,6 -12,7 -8,1 -8,1 

varav kommunsektorn 13,2 28,0 -0,4 -15,0 -7,4 9,5 0,2 -4,0 0,7 1,2 

varav ålderspensionssystemet 2,9 0,7 0,9 -0,2 0,0 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 

varav privat sektor -16,3 -16,9 -17,2 -20,2 -7,9 -10,0 -12,1 -10,9 -10,8 -11,1 

varav kyrkan -1,0 -0,2 0,7 0,6 0,1 0,3 1,5 1,3 1,1 0,9 

varav EU 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Anstånd 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

1000 Statens skatteinkomster 786,6 849,4 802,2 786,6 815,2 875,4 918,6 959,1 1 005,6 1 049,1 

Övriga inkomster -7,0 23,0 -14,6 4,0 -25,0 -38,6 -46,1 -48,4 -50,0 -50,3 

2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8 55,3 48,8 48,1 41,7 33,0 27,1 27,6 29,2 30,9 

3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

4000 Återbetalning av lån 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6 

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,8 10,7 11,4 12,2 12,8 

6000 Bidrag från EU m.m. 13,0 12,3 9,8 10,3 11,9 10,4 12,0 11,8 11,6 11,8 

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till 

skattesystemet -67,0 -72,3 -76,6 -78,7 -81,6 -84,8 -88,4 -91,4 -95,0 -97,5 

8000 Utgifter som ges som krediteringar på 

skattekonto -5,6 -8,0 -8,0 -7,6 -8,0 -7,8 -8,3 -8,5 -8,7 -8,9 

Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 836,8 872,4 910,7 955,7 998,8 

Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 889,6 899,2 925,6 946,2 960,0 

Budgetsaldo -1,1 67,8 -24,9 -130,9 -72,2 -52,8 -26,8 -14,9 9,5 38,8 




Tabell 12. Utgifter på statens budget 2010–2019 


Utgiftsområde 

Utfall 


2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

1 Rikets styrelse 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,5 12,6 12,7 13,3 13,4 

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,1 12,9 13,5 16,1 14,1 14,5 14,7 14,9 15,3 15,9 

3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,7 10,8 10,9 11,2 11,4 

4 Rättsväsendet 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 40,8 41,9 42,8 43,8 44,9 

5 Internationell samverkan 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 2,0 1,9 1,9 1,9 1,9 

6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,2 47,4 48,5 49,8 50,7 

7 Internationellt bistånd 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 29,0 31,2 36,0 39,5 42,0 

8 Migration 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 17,4 19,8 17,9 14,6 12,8 

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 63,4 64,8 65,8 67,2 68,3 

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 

funktionsnedsättning 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 103,0 107,7 109,9 111,5 113,5 

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 36,1 34,4 33,3 32,6 

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 83,0 86,7 89,8 92,8 95,8 

13 Integration och jämställdhet 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 15,9 18,9 23,6 26,7 25,5 

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 65,9 68,5 69,1 69,6 69,6 

15 Studiestöd 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 19,6 19,6 19,8 20,2 21,1 

16 Utbildning och universitetsforskning 53,3 53,7 53,8 56,5 59,4 61,5 65,0 65,6 66,7 67,7 

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11,3 12,0 12,3 12,7 12,8 13,1 13,1 13,2 13,5 13,6 

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 

och byggande samt konsumentpolitik 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 

19 Regional tillväxt 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,4 3,1 3,1 3,2 3,2 

20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,7 6,4 6,2 6,3 6,3 

21 Energi 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,4 2,4 2,2 2,1 2,1 

22 Kommunikationer 39,8 38,7 42,9 43,7 46,0 47,5 51,3 54,4 55,1 55,0 

23 Areella näringar, landsbygd och 

livsmedel 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 13,6 18,5 16,5 16,9 17,0 

24 Näringsliv 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,4 5,6 5,5 5,5 5,6 

25 Allmänna bidrag till kommuner 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 92,2 92,3 93,0 93,0 93,0 

26 Statsskuldsräntor m.m. 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 26,6 10,1 19,1 26,5 34,4 

27 Avgiften till Europeiska unionen 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 35,5 31,6 35,3 36,2 36,9 

Summa utgiftsområden 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 871,2 883,2 913,6 937,0 955,6 

Summa utgiftsområden exklusive räntor 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 844,5 873,1 894,4 910,5 921,1 

Riksgäldskontorets nettoutlåning -9,2 1,6 1,0 96,2 22,0 18,4 16,0 12,0 9,2 4,4 

Kassamässig korrigering 3,4 1,5 0,4 -2,2 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 889,6 899,2 925,6 946,2 960,0 

Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 836,8 872,4 910,7 955,7 998,8 

Budgetsaldo -1,1 67,8 -24,9 -130,9 -72,2 -52,8 -26,8 -14,9 9,5 38,8 

Källa: ESV 



Innehåll i excelfilen Prognostabeller september 2015 på ESV:s webbplats 

Prognostabeller september 2015 

Arbetsmarknad 

Nyckeltal för arbetsmarknaden 

Budgetsaldo och engångseffekter 

Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot 

Försörjningsbalans 

Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling 

Förändring av anslagsbehållningar 

Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar 

Hushållens disponibla inkomster 

Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot 

Inkomster av statens aktier 

Specificering av statligt ägda bolag samt deras årliga utdelningar 

Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 

Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning 

Konsoliderade offentliga sektorn 

Finansiellt sparande i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet samt konsoliderat i offentlig sektor 

Löner, lönesumma och priser 

Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal 

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 

Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar 

Räntor och valutor 

Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor 

Skattebaser 

Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget 

Statens budgetsaldo och finansiellt sparande 

Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt 

Statsskuld och Maastrichtskuld 

Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 

Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet 

Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 

Utgiftstak och förändringar av dessa 

Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar 

Volymer 

Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 



Kontaktpersoner 

Prognosen Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. 

I redaktionen för denna prognos ingår Lalaina Hirvonen, 08-690 44 04 och Anna Daniels, 08-690 44 16. 

Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. 

Utgifter 

1. Rikets styrelse Anna Daniels 08-690 44 16 

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman 08-690 43 15 

3. Skatt, tull och exekution Karin Edlund 08-690 45 67 

4. Rättsväsende Karin Edlund 08-690 45 67 

5. Internationell samverkan Anna Daniels 08-690 44 16 

6. Försvar och samhällets krisberedskap Anna Daniels 08-690 44 16 

7. Internationellt bistånd Anna Daniels 08-690 44 16 

8. Migration Karin Edlund 08-690 45 67 

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 08-690 45 43 

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 

funktionsnedsättning Anna Daniels 08-690 44 16 

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Håkan Jönsson 08-690 45 71 

12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund 08-690 45 67 

13. Integration och jämställdhet Karin Edlund 08-690 45 67 

14. Arbetsmarknad och arbetsliv Pernilla Lindblad 08-690 44 93 

15. Studiestöd Pernilla Lindblad 08-690 44 93 

16. Utbildning och universitetsforskning Pernilla Lindblad 08-690 44 93 

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 08-690 45 43 

18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Mikaela Bolin 08-690 44 07 

19. Regional tillväxt Mikaela Bolin 08-690 44 07 

20. Allmän miljö- och naturvård Pernilla Lindblad 08-690 44 93 

21. Energi Anna Daniels 08-690 44 16 

22. Kommunikationer Svante Hellman 08-690 43 15 

23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Mikaela Bolin 08-690 44 07 

24. Näringsliv Stefan Gehlin 08-690 45 43 

25. Allmänna bidrag till kommuner Mikaela Bolin 08-690 44 07 

26. Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman 08-690 43 15 

27. Avgiften till Europeiska unionen Mikaela Bolin 08-690 44 07 

Kassamässig korrigering Svante Hellman 08-690 43 15 

RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15 

Inkomster 

Direkta skatter på arbete, periodiseringar Lalaina Hirvonen 08-690 44 04 

Indirekta skatter på arbete Lalaina Hirvonen 08-690 44 04 

Kapitalskatter hushåll Björn Andersson 08-690 44 01 

Företagsskatter och punktskatter Patrik Andreasson 08-690 44 56 

Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter Björn Andersson 08-690 44 01 

Fordon-, tobak- och alkoholskatt, finansieringsavgift Andrew Netzell 08-690 44 63 

Mervärdesskatt Luis Gemzell 08-690 45 08 

Utdelningar statliga bolag, försäljningar Patrik Andreasson 08-690 44 56 

Kommunala utjämningsavgifter Mikaela Bolin 08-690 44 07 

Skattenedsättningar Pernilla Lindblad 08-690 44 93 

Bidrag från EU Mikaela Bolin 08-690 44 07 

Kalkylmässiga inkomster, återbetalning av lån Patrik Andreasson 08-690 44 56 

Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88 

Makroekonomisk utveckling Patrik Jonasson 08-690 43 76 

Kommunsektorns finanser Mikaela Bolin 08-690 44 07 

Ålderspensionssystemets finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 

Offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 

Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se 




ESV gör Sverige rikare 

– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen 

och granskar Sveriges EU-medel. 

– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. 

Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 

Box 45316 

104 30 Stockholm 

Tfn 08-690 43 00 

Fax 08-690 43 50 

www.esv.se ISSN 1401-7865

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?