Migrationsnytt 2015-2
Migrationsnytt
Migrationsnytt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Migrationsnytt</strong><br />
Nr 2 <strong>2015</strong><br />
Utställning om judiska flyktingar i Sverige<br />
Izabela A. Dahl, postdoktor i<br />
historia, har i samarbete med<br />
Emigranternas Hus visat en<br />
vandringsutställning om tyska<br />
judiska vetenskapskvinnor och<br />
–män och deras exil i Sverige<br />
1933–1945. Utställningen presenterades<br />
under en månad vid<br />
Institutionen för historiska studier<br />
vid Göteborgs universitet.<br />
<strong>Migrationsnytt</strong><br />
Hur klarade de omställningen<br />
att leva i exil?<br />
Exil betydde för alla en dramatisk<br />
förändring i deras professionella<br />
och privata liv. De blev<br />
berövade sin existens: tjänster,<br />
intellektuella miljöer, vänner,<br />
familjer men överlevde. De<br />
klarade den existentiella krisen<br />
på olika sätt. Det finns exempel<br />
på personer som ekonomen Rudolf<br />
Meidner eller germanisten<br />
Walter Berendsohn, som kunde<br />
utveckla sin intellektuella potential<br />
och sociala liv trots den<br />
nya och ofta otrygga situationen.<br />
Men många av dem hade<br />
stora svårigheter att fortsätta<br />
Svenska Migrationscentrets<br />
första halländska lokalkontor<br />
invigdes den 26 november.<br />
Verksamheten inriktar sig inte<br />
bara på den historiska emigrationen<br />
utan även den nutida<br />
migrationen dokumenteras.<br />
– Det måste finnas något i arkiven<br />
om 70 år när dagens<br />
invandrare vill veta säger<br />
Mathias Nilsson, verksamhetschef<br />
vid Svenska Migrationscentret.<br />
– Vi är intresserade<br />
med sin forskning i en ny okänd<br />
och ofta avstängd forskningsmiljö.<br />
Hur skiljde sig vetenskapskvinnornas<br />
och – männens exil från<br />
andra tyska judars exil i Sverige?<br />
Viktigaste skillnaden är väl att<br />
vetenskapskvinnor och -män<br />
befann sig på väg i sina professionella<br />
karriärer. Deras<br />
utbildning och specialisering<br />
var snarare ett hinder i exilens<br />
”väntrum”. För de väletablerade<br />
vetenskapskvinnorna såsom<br />
Lise Meitner blev exilen ofta<br />
slutet på karriären.<br />
Migrationscentrets nya kontor i Halmstad<br />
av att få berättelser om migrationer<br />
och upplevelser. Innan<br />
var huvudsyftet att samla ihop<br />
brevmaterial och foton, nu är<br />
det mer intervjuobjekt och sociala<br />
medier. Lokalkontorets<br />
14 anställda kommer också att<br />
jobba med olika digitaliseringsuppdrag<br />
från till exempel kommunen<br />
och föreningar. Verksamheten<br />
är ett samarbete med<br />
kommunen, Arbetsförmedlingen<br />
och Riksarkivet.<br />
På vilket sätt anknyter utställningen<br />
till din forskning?<br />
Innan jag tillträdde min postdoktjänst<br />
vid GU i september<br />
2014, har jag i samarbete med<br />
min norska kollega Jorunn Sem<br />
Fure redan avslutat ett större<br />
projekt ”Scandinavia as refuge<br />
for Jewish academics in exile<br />
from NS persecution, 1933-<br />
1945” vid Humboldt-Universität<br />
zu Berlin.<br />
Vad hoppas du att besökaren tar<br />
med sig?<br />
Reflektion och inspiration att<br />
fördjupa sig i ämnet.
Moves – för en bättre framtid<br />
Den 27 mars öppnade utställningen<br />
Moves – för en bättre<br />
framtid på Svenska Migrationscentret.<br />
Det är en utställning om<br />
migration där utgångspunkten<br />
är att människor i alla tider har<br />
flyttat för att få det bättre. Drivkraften<br />
är den samma för alla<br />
människor oavsett tid och rum,<br />
men innebörden av ”bättre” är<br />
individuell. Du kan flytta för att<br />
få ett bättre jobb, för att du träffat<br />
den stora kärleken, för att du<br />
vill lämna storstan och leva ett<br />
ekologiskt liv på landet eller du<br />
är tvungen att fly från krig.<br />
I utställningen presenterades<br />
olika människors berättelser<br />
kring temat flytt. Avsikten var<br />
också att besökarna reflekterade<br />
över sin egen situation.<br />
Vill du flytta, och om inte vad<br />
skulle kunna få dig att flytta<br />
ändå? Vilken möjlighet har du<br />
att påverka din situation? I utställningen<br />
presenterades även<br />
historik och statistik kring migration,<br />
frågor kring identitet<br />
och konkreta fakta samt hur det<br />
går till när du flyttar till ett nytt<br />
land. Utställningen är ett resultat<br />
av Interregprojektet Ny i<br />
Inre Skandinavien och är producerad<br />
av Dalarnas Museum<br />
och Framtidsmuseet.<br />
Migrationsverksamhet i Karlshamn<br />
Svenska Migrationscentrets<br />
nya lokalkontor i Svängsta,<br />
Karlshamns kommun invigdes<br />
den 25 november av kommunstyrelsens<br />
ordförande Per Ola<br />
Mattsson.<br />
– Det är väl investerade pengar<br />
på många plan. Vi hjälper till<br />
så att de som står långt från<br />
arbetsmarknaden, grupperna<br />
som långtidsarbetslösa ungdomar,<br />
funktionsnedsatta och<br />
nyanlända, hjälp att komma ut<br />
i arbetslivet, vi minskar försörjningsstödet<br />
och fyller tomma<br />
lokaler i Svängsta, säger<br />
Per-Ola Mattsson, (S) kommunalråd<br />
i Karlshamns kommun.<br />
Det nya lokalkontoret i<br />
Svängsta är även tänkt utvecklas<br />
till ett turistmål. Tanken är<br />
att där visa olika vandringsutställningar<br />
och mer permanenta<br />
sådana vilka ska locka besökare<br />
till orten. Vid invigningen<br />
visades en utställning om ”Den<br />
glömda utvandringen” från<br />
Sverige till Danmark och Tyskland<br />
1850-1914, ett ämne som<br />
är av stor betydelse i Blekinge<br />
varifrån många begav sig till<br />
grannländerna och vilket det<br />
behövs mer forskning kring.<br />
Dessutom visades en utställning<br />
om modern migration med<br />
namnet ”Krigets kvinnor” i vilken<br />
syriska flyktingkvinnors<br />
berättar om sina upplevelser av<br />
inbördeskrig och flyktingskap.
Studiebesök från rumänskt projekt om socialt företagande<br />
<strong>Migrationsnytt</strong><br />
Det rumänska projektet ”Startup<br />
Social Economy,” där Immigrant-institutet<br />
deltar genom<br />
samarbete med Bukarest, stöds<br />
av medel från EU:s socialfond<br />
under <strong>2015</strong>. Projektet handlar<br />
om att starta åtta sociala företag<br />
i Rumänien. Företagen<br />
sysslar med så olika saker som<br />
bilservice, restaurang, bageri,<br />
tillverkning av hudvårdsmedel<br />
och ett med TV-sändingar i ett<br />
romskt område. Ett av dem är<br />
ett utbildningsföretag. Syftet är<br />
att anställa personer från utsatta<br />
målgrupper i de sociala företagen<br />
för att hjälpa dem in på arbetsmarknaden<br />
i Rumänien.<br />
Projektledarna för fem av företagen<br />
gjorde den 23-26 oktober<br />
ett studiebesök i Sverige, för att<br />
få inspiration av social företagsamhet<br />
i Sverige.<br />
Under de första dagarna besökte<br />
de ideella verksamheter<br />
i Jönköpingstrakten, t ex Röda<br />
Korsets secondhandbutik i<br />
Huskvarna och Pingstvännernas<br />
secondhand butik i Mullsjö.<br />
I båda butikerna bestod större<br />
delen av personalen av ideellt<br />
arbetande pensionärer som<br />
motiverades av sin önskan att<br />
hjälpa andra. De besökte även<br />
ideellt organiserad idrottsverksamhet<br />
för ungdomar i Mullsjö.<br />
På söndagen besökte de RIA<br />
i Jönköping med verksamhet<br />
för hemlösa och missbrukare.<br />
Under besöken guidades de av<br />
Jens och Carl-Alexander Allwood<br />
och i slutet av besöket<br />
besökte de Immigrant-institutet<br />
i Göteborg och fick en guidning<br />
på Emigranternas hus av Roger<br />
Bodin. Efter det gjorde de studiebesök<br />
på de arbetsintegrerade<br />
sociala företagen Mamas<br />
Retro och Klippan-kooperativen<br />
tillsammans med Randi<br />
Myhre. Varje dag hölls också<br />
workshops med diskussioner<br />
om svenskt och rumänskt socialt<br />
företagande, där olika idéer<br />
och möjligheter diskuterades<br />
Emigranternas hus i BBC World Service<br />
Emigranternas hus chef Roger<br />
Bodin medverkade i BBC<br />
World Service på temat Young<br />
Migrants in Sweden. I programmet<br />
gjordes historiska<br />
jämförelser mellan den historiska<br />
svenska emigrationen och<br />
dagens flyktingar i Sverige. Inslaget<br />
kan avlyssnas på:<br />
http://www.bbc.co.uk/<br />
programmes/p0390bjs<br />
utifrån förutsättningarna i Rumänien.<br />
Även Loredana Pogar<br />
och Elisabeth Ahlsén medverkade<br />
från Immigrant-institutet.<br />
Stora kulturskillnader och skillnader<br />
i villkor finns mellan<br />
Sverige och Rumänien och särskilt<br />
var man intresserad av hur<br />
man kan utbilda och påverka<br />
befolkningen för att få ett större<br />
volontär-engagemang i olika<br />
sociala verksamheter i Rumänien<br />
och av projekt med secondhand-butiker.<br />
Programmet var<br />
fullmatat och förhoppningsvis<br />
kan det leda till att utveckla rumänska<br />
initiativ.
Immigrant-institutets hemsida<br />
– en unik källa för att hitta litteratur!<br />
Det har gått flera år sedan den<br />
senaste boken om invandrarlitteraturen<br />
i Sverige kommit ut.<br />
Men vare sig böcker eller andra<br />
resurser kan, mig veterligen,<br />
mäta sig med Immigrant-institutets<br />
hemsida när det gäller att<br />
hitta litteratur, skriven av författare<br />
med utländsk bakgrund.<br />
Hur många är de egentligen –<br />
de med utländsk bakgrund som<br />
skapar litteratur i Sverige? Det<br />
handlar om långt över 1500<br />
författare. Över en tredjedel av<br />
dem skriver på svenska eller har<br />
i alla fall getts ut på svenska.<br />
Dessa är de mest framgångsrika<br />
när det gäller att bli publicerade<br />
och få uppmärksamhet i<br />
Sverige.<br />
Man kan förstås fråga sig vad<br />
en författare som Susanna Alakoski<br />
har att göra på listan med<br />
invandrarförfattare. Men faktum<br />
är att hon i den svenska officiella<br />
statistiken hör till ”personer<br />
med utländsk bakgrund”.<br />
Det räcker nämligen att en av<br />
föräldrarna är född utomlands.<br />
Svenska Migrationscentret<br />
Box 331<br />
351 08 Karlstad<br />
Tel. 0546-715100<br />
Residenstorget 1<br />
info@migrationcenter.se<br />
www.migrationscenter.se<br />
Immigrant-institutet<br />
c/o Emigranternas Hus<br />
Packhusplatsen 7<br />
411 13 Göteborg<br />
migrant@immi.se<br />
www.immi.se<br />
De författare som skriver på<br />
andra språk än svenska märks<br />
knappt i den svenska offentligheten,<br />
även om en del av dem är<br />
mycket kända inom sina egna<br />
språk.<br />
Förutom skönlitterära författare<br />
listas även fackförfattare med<br />
utländsk bakgrund på hemsidan.<br />
Här borde egentligen även<br />
alla professorer och docenter<br />
med utländsk bakgrund ingå,<br />
men det är mycket svårt att<br />
fånga dessa rent vetenskapliga<br />
författare.<br />
Immigrant-institutet har även<br />
gett ut ett antal tryckta bibliografier.<br />
Den första av dessa<br />
böcker innehåller författare<br />
från hela världen. De efterföljande<br />
listar författare med en<br />
speciell bakgrund: latinamerikanska,<br />
finska, estniska och<br />
polska författare.<br />
De bägge största grupperna från<br />
ett enskilt land är finska och<br />
iranska författare. Men man får<br />
inte glömma att det finns många<br />
författare från olika spansktalande<br />
och arabiska länder. För<br />
dessa författare finns en mycket<br />
stor marknad, bestående av ett<br />
stort antal länder. Även författare<br />
på polska, estniska och<br />
turkiska är välrepresenterade i<br />
statistiken.<br />
Förutom Immigrant-institutet<br />
arbetar också Internationella<br />
Biblioteket i Stockholm med<br />
invandrarlitteratur. Särskilt intressant<br />
är de intervjuer som de<br />
har gjort med ett antal invandrarförfattare.<br />
Dessa intervjuer<br />
finns att läsa under http://www.<br />
interbib.se/sv/intervjuarkiv.<br />
Invandrarförfattarna är en viktig<br />
del av den svenska kulturen<br />
som dessvärre inte får den uppmärksamhet<br />
som de förtjänar.<br />
Du som läser dessa rader kan<br />
själv bilda dig en uppfattning<br />
genom att botanisera här:<br />
http://www.immi.se/kultur/authors/<br />
Reza Rezvani<br />
Emigranternas Hus<br />
Packhusplatsen 7<br />
411 13 Göteborg<br />
Tel. 031-130051<br />
info@emigranternashus.se<br />
www.emigranternashus.se<br />
<strong>Migrationsnytt</strong><br />
Kontakta <strong>Migrationsnytt</strong>: lars.ab.hansson@gmail.com tel: 070-6015251
Change language