OMKRIM

Recommendations

Info

INTERNATIONELLA INSATSER I tio år har svensk kriminalvård utbildat personal som ska ut på fredsfrämjande insatser. FN gillar kursen och vill att alla kriminalvårdare som ska ut i FN-missioner ska gå den. FN vill ha mer av svensk utbildning ELISABET JÖNSSON / TEXT ISAK ENSTRÖM / FOTO SVÅRT NAMN Den tungvrickande tvåveckorskursen heter UNPriPOC, vilket står för United Nations Prison and Probation Officers Course. Med pompa och ståt firades tioårsjubileet, samtidigt som höstens utbildning avslutades på Livgardet i Kungsängen, nära Enköping. – Jubileet föregicks av en av de absolut bästa kurserna, med den bästa blandningen på deltagare. Av 19 deltagare var nio svenskar, och tio personer från andra länder. Två deltagare kom ända från Fiji. – De första dagarna märks det att vi är från olika länder med olika synsätt. Alla refererar till sitt eget land och hur saker går till där. Men när vi bor tillsammans och lever med frågorna natt och dag under utbildningen får deltagarna nya perspektiv och börjar istället referera till internationella regler. Det berättar Isak Enström som är utbildningsansvarig på Kriminalvårdens internationella enhet. Han kom själv hem från FN-missionen i Sydsudan för drygt ett år sedan, och är alltså veteran. – Det är jättetydligt att kursen blir bättre om mixen bland deltagarna är stor. Hela utbildningen bygger på dialog: alla måste öppna sinnena för nya sätt att lösa saker och ting. Den svenska Kriminalvården började hålla och utveckla kursen för tio år sedan. Utbildningen väckte intresse i FN som också certifierade manualen. Utbildningen hålls 2–4 gånger per år, med 15–25 deltagare per omgång. Ungefär hälften av utbildningarna genomförs i Sverige och resten på andra platser, hittills främst i olika afrikanska länder. Isak Enström. FN vill nu att Sverige ska ta ett ännu större utbildningsansvar så att alla kriminalvårdare som ska ut på fredsbevarande uppdrag – alltså från alla länder – ska genomgå utbildningen. Just nu finns det ungefär 300 kriminalvårdare ute i olika FN-missioner. – FN har sett positiv skillnad på personalens kunskapsnivå och förhållningssätt om de gått utbildningen. Vi vet att vi har en gedigen produkt och vill gärna tillmötesgå FN:s önskemål. Nästa år hoppas vi kunna hålla fyra kurser för att närma oss målet. Nästa år är det också dags att uppdatera kursmanualen. – Att revidera manualen är en ganska stor uppgift. Det måste till många konsultationer med andra medlemsländer, och med FN centralt. – Men en av styrkorna i kursen är att den har utvecklats efterhand. Vi gör ständigt mindre justeringar för att få den bästa och mest aktuella utbildningen. Uppdaterade fängelseregler, ett grundläggande regelverk för säkerhetsarbete och nya erfarenheter från fältet kommer in i utbildningen. Mandaten har också förändrats i vissa FN-missioner, till att bli mer exekutiva. Grunden i utbildningen handlar om rådgivning och inte om verkställande arbete, så där gäller det att hänga med. En annan sak som Isak Enström hoppas ska hända under nästa år, är att utbildningen ska hållas på franska. Hittills har all utbildning varit på engelska, vilket känns närmare till hands för de flesta svenskar. – Antalet franskspråkiga FN-missioner i världen växer, medan de engelska krymper. Det är dags att bryta barriären och börja hålla utbildningen på franska. Kanada är en viktig samarbetspartner med språkliga förutsättningar eftersom landet är tvåspråkigt. Förhoppningarna är att hålla de franska utbildningarna i samarbete med dem. Vi har också kompetens i våra hemkomna svenska veteraner från fransktalande FN-missioner. O 30 <strong>OMKRIM</strong> 6/2015
FN:s nya regler heter Nelson Mandela Rules Agneta Johnson, Håkan Friman och Elisabeth Lager på konferensen i Kapstaden. Under utbildningen snappar alla upp idéer från varandra. Några omdömen om kursen: »Well organized. A good mix of lectures and practical scenarios.« »Excellent course; motivating and inspiring. It has given me a lot of new ideas and skills to take to missions.« »The fact that the training is given by veterans who already have experience from peacekeeping missions is invaluable.« KATARINA LUKSEPP / TEXT FN:s rekommendationer för hur intagna ska behandlas har funnits i drygt 50 år. För att se över reglerna satte FN 2010 ihop en expertgrupp som därefter har träffats i Wien, Buenos Aires och Kapstaden. Elisabeth Lager och Agneta Johnson från Kriminalvården och Håkan Friman från Justitiedepartementet fanns på plats i Sydafrika i mars i år för att representera Sverige. Tillsammans med 90 delegater från 41 medlemsstater deltog de i en intensiv konferens med nattmanglingar för att enas om reglernas skrivningar. I oktober antog FN de nya minimireglerna som har fått namnet Nelson Mandela Rules. − Det var lite speciellt att även NGO:s, alltså ideella organisationer som Röda Korset och Amnesty, fick delta – och de gavs stort utrymme, säger Elisabeth Lager. En utgångspunkt var att revideringen inte skulle sänka standarden. − Argentina och Brasilien ville gå längst, medan Egypten och Pakistan stretade emot. Elisabeth Lager tycker det är positivt hur tydligt reglerna formulerar syftet med straffet. − Syftet med fängelsestraff är primärt att skydda samhället mot brott och minska återfall. Det kan bara uppnås om tiden i fängelse används för att återanpassa de dömda till samhället, så att de efter frigivningen kan leva laglydigt och försörja sig. Det dubbla syftet gör att man i fängelse måste erbjuda utbildning, arbetsträning och programverksamhet utifrån den intagnes behov. Nyheter i den nya skrivelsen är bland annat att reglerna är könsneutrala, att sjukvården får en tydlig koppling till den offentliga vården och att personalen ska ha utbildning i relevant lagstiftning och i internationella regler.O Firande av tioårsjubileet. Sakiusa Veiwila från Fiji i högtidsdräkt, precis som Kristian Edqvist, Sverige och Cathrine Halvorsen, Norge. FN:S STANDARD MIMINUM RULES Det finns flera internationella överenskommelser om hur intagna bör behandlas. Europarådet har till exempel tagit fram de europeiska fängelsereglerna. Men mest spridd är FN:s ”Standard Minimum Rules for the Treatment of Prisoners.” FN:s regler omfattar alla länder och används som referens vid internationellt arbete med att reformera kriminalvården. I länder med en svag lagstiftning hänvisas till FN:s minimiregler. <strong>OMKRIM</strong> 6/2015 31
Page 1 and 2: KRIMINALVÅRDENS PERSONALTIDNING. D
Page 3 and 4: Känsla av tillhörighet får oss a
Page 5 and 6: OMKRIM 6/2015 5
Page 7 and 8: NYHETER ANNORLUNDA ÄN FRANKRIKE Ma
Page 9 and 10: NYHETER FLER GÅR MED I KAMRATFÖRE
Page 11 and 12: NYHETER SE HIT ALLA YOGAINSPIRATÖR
Page 13 and 14: Kurdistan Kenya 2 Somaliland 2 Soma
Page 15 and 16: INTERNATIONELLA INSATSER Anna Terin
Page 17 and 18: Ståhej under frigivningsceremonin
Page 19 and 20: INTERNATIONELLA INSATSER/ I HUVUDET
Page 21 and 22: INTERNATIONELLA INSATSER På FN-upp
Page 23 and 24: INTERNATIONELLA INSATSER Stefan Eri
Page 25 and 26: Malindi Prison är byggt för 300 i
Page 27 and 28: INTERNATIONELLA INSATSER Kriminalv
Page 29: mitt i kakafonin, blev bara roligar
Page 33 and 34: SNABBIS. Ett frågespel med 700 ord
Page 35 and 36: YRKET: TRANSPORTFÖRARE Transporter
Page 37 and 38: OMKRIM 6/2015 37
Page 39 and 40: ”Jag försöker vara verbal och k
Page 41 and 42: ”Folk kan skratta åt mig. ”Jac
Page 43 and 44: Så tycker de intagna O - Jag har s
Page 45 and 46: RUNTiKRIM MIKAEL MÄSTARE I SÄKERH
Page 47 and 48: KRÖNIKA Susanne Rodmar är pastor
Page 49 and 50: PETER JOHANSSON har byggt ett högt
Page 51 and 52: JAG ORKAR INTE MER. NÄR JOBBET SKA
Page 53 and 54: INSÄNDARE Skriv gärna insändare
Page 55 and 56: JULKRYSS Dags för advents- och hel
Page 57 and 58: SPORT & FRITID Den svenska truppen
Page 59 and 60: HEDERVÄRT Till minne av Helén Wah

OMKRIM

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?