Gure basoek hornitu zut<strong>en</strong> erregaiz burdinar<strong>en</strong>euskal industria jaioberria, eta gako bi<strong>la</strong>katu z<strong>en</strong>Erdi Aroan gure artean emandako industriar<strong>en</strong>garap<strong>en</strong>ar<strong>en</strong> sorburuan. Garap<strong>en</strong> ekonomikoariesker, gainera, burdinol<strong>en</strong> kokaleku zir<strong>en</strong> euskalhiribilduek Europako beste lurralde batzuekin lehiatzekoabantai<strong>la</strong>k eskuratu zituzt<strong>en</strong>.Gure basoetako hariztietako egurrak elikatu zitu<strong>en</strong>,ha<strong>la</strong>ber, euskal kostaldean nonahi aurkizitezke<strong>en</strong> ontzio<strong>la</strong>k, merkataritzara eta arrantzarabideratutako ontzidi oparoa sortu zut<strong>en</strong>ak, besteakbeste Indietara nahiz Ternura joateko.Gerora, XIX. m<strong>en</strong>dean jazotako gorabeherahistorikoek aldaketa handiak eragin zituzt<strong>en</strong> lurraldehonetan, eta, XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> hasieran,garap<strong>en</strong> industria<strong>la</strong> mamitu z<strong>en</strong> bertan, <strong>la</strong>begaraietako altzairua, ontzio<strong>la</strong>k, papergintza edozerrategietako jarduna lekuko. Basoa betidanikizan z<strong>en</strong>ez err<strong>en</strong>tagarritasun-iturri, zurgintzakespezie konifero berriak ustiatzera jo zu<strong>en</strong>, eta<strong>la</strong>nda-eremuko familia askok izan zut<strong>en</strong> m<strong>en</strong>diahai<strong>en</strong> ekonomiar<strong>en</strong> sustatzaile. Ordudanik, basogintzaksortutako aberastasuna funtsezkoa izanda nekazaritzako egiturak zein <strong>la</strong>nda-eremuetakoazpiegiturak hobetzeko.Bizi dugun XXI. m<strong>en</strong>de honetan ere, zurar<strong>en</strong> industriaketorkizun oparoa du gure artean, Euskadikobasoetan ditugun espezie<strong>en</strong> egurrakgero eta aplikazio gehiago baititu eraikuntzan.Erronka ederra da hori basogintzar<strong>en</strong>tzat, zurezkoproduktuek baldintzarik zorrotz<strong>en</strong>ak betetz<strong>en</strong>baitituzte: ekologikoak dira, iraunkorrak etaerosoak.Bestalde, natura horr<strong>en</strong> zabalduta dago<strong>en</strong> lurraldeaizanik gurea, baliabide naturalek behar etafuntzio berriei erantzun behar diete; bereziki,ondare natura<strong>la</strong>r<strong>en</strong> kontserbazioarekin eta gozam<strong>en</strong>arekinlotutakoei.Ingurune natura<strong>la</strong>k babesteko hartz<strong>en</strong> ditugunneurriek gure lurraldeko bizi-kalitatea bermatzeadute helburu, zuz<strong>en</strong>ean eragit<strong>en</strong> baitute klima-aldaketar<strong>en</strong>preb<strong>en</strong>tzioan, urar<strong>en</strong> erregu<strong>la</strong>zioan, airear<strong>en</strong>garbitasunean edota karbonoar<strong>en</strong> finkap<strong>en</strong>ean.Ildo horretan, Euskal Autonomia Erkidegoar<strong>en</strong> %20 (150.000 hektarea) Natura 2000 sare europarreanaurreikusitako babes motar<strong>en</strong> bat<strong>en</strong> xededa. Azalera horretatik, 94.000 hektarea zuhaiztu-El bosque proporcionó el combustible para <strong>la</strong> naci<strong>en</strong>teindustria vasca <strong>del</strong> hierro, si<strong>en</strong>do una de <strong>la</strong>sc<strong>la</strong>ves de su despegue industrial <strong>en</strong> época medieval,así como de su inicial desarrollo económico,lo que otorgó v<strong>en</strong>tajas competitivas a <strong>la</strong>s vil<strong>la</strong>sferronas fr<strong>en</strong>te a otros territorios europeos.También <strong>la</strong> madera de sus robledales se destinabaa los astilleros de los que estuvo bi<strong>en</strong> surtida<strong>la</strong> costa vasca, lo que fom<strong>en</strong>tó el comerciomarítimo gracias a una nutrida flota mercante ypesquera que bi<strong>en</strong> hacía <strong>la</strong> Carrera de Indias o se<strong>en</strong>caminaba hacia <strong>la</strong>s pesquerías de Terranova.Las vicisitudes históricas <strong>del</strong> siglo XIX trajeronmuchos cambios a un territorio que se transformóa comi<strong>en</strong>zos <strong>del</strong> siglo XX para acoger al desarrolloindustrial que se fraguó con el acero <strong>del</strong>os Altos Hornos, los astilleros, <strong>la</strong> actividad papelerao el aserrío. Estas últimas industrias buscaron<strong>en</strong> nuevas especies de coníferas <strong>la</strong> r<strong>en</strong>tabilidadque siempre había dado el monte, sust<strong>en</strong>tode muchas familias <strong>en</strong> el medio rural y refuerzode <strong>la</strong> economía de muchos caseríos. La riquezag<strong>en</strong>erada por el <strong>forestal</strong>ismo contribuye desde<strong>en</strong>tonces a mejorar <strong>la</strong>s estructuras agrarias y <strong>la</strong>sinfraestructuras rurales.En el siglo XXI <strong>la</strong> industria de <strong>la</strong> madera ti<strong>en</strong>e uninteresante futuro, <strong>la</strong>s creci<strong>en</strong>tes aplicacionesconstructivas que se pued<strong>en</strong> dar a <strong>la</strong> madera deespecies <strong>forestal</strong>es pres<strong>en</strong>tes <strong>en</strong> Euskadi abr<strong>en</strong>un desafío a nuestro sector <strong>forestal</strong>, que puedeofrecer de forma creci<strong>en</strong>te a <strong>la</strong> sociedad productose<strong>la</strong>borados con madera, material que reúnetodos <strong>la</strong>s mayores requisitos: ecológico, sost<strong>en</strong>ibley confortable.Por otro <strong>la</strong>do, <strong>en</strong> un territorio donde <strong>la</strong> naturalezaestá tan pres<strong>en</strong>te como <strong>en</strong> <strong>la</strong> nuestra, los recursosnaturales que compon<strong>en</strong> nuestro <strong>paisaje</strong>deb<strong>en</strong> at<strong>en</strong>der a nuevas necesidades y nuevasfunciones, especialm<strong>en</strong>te <strong>la</strong>s re<strong>la</strong>tivas a <strong>la</strong> conservación<strong>del</strong> patrimonio natural, y al disfrute <strong>del</strong>mismo.Las medidas medioambi<strong>en</strong>tales de protección <strong>del</strong>os <strong>en</strong>tornos naturales supon<strong>en</strong> una garantía decalidad de vida <strong>en</strong> este territorio ya que afectana <strong>la</strong> prev<strong>en</strong>ción <strong>del</strong> cambio climático, a <strong>la</strong> regu<strong>la</strong>ciónhídrica a <strong>la</strong> limpieza <strong>del</strong> aire, o a <strong>la</strong> fijación<strong>del</strong> carbono.En este s<strong>en</strong>tido, hoy <strong>en</strong> día un 20% de <strong>la</strong> C.A.de Euskadi, es decir 150.000 ha, se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tranprotegidas por alguna de <strong>la</strong>s figuras de protecciónde <strong>la</strong> naturaleza d<strong>en</strong>tro de <strong>la</strong> red europeaMARIO MICHEL • LUIS GIL LA TRANSFORMACIÓN HISTÓRICA DEL PAISAJE FORESTAL EN LA COMUNIDAD AUTÓNOMA DE EUSKADI9
tako baso-lurrak dira. Babestutako guneak kostaldetikparke natural<strong>en</strong> sareko gailur harritsuetarabitartean hedatz<strong>en</strong> dira, tartean gure m<strong>en</strong>di<strong>en</strong>blematiko<strong>en</strong>etako batzuk dire<strong>la</strong>: Aizkorri, Anboto,Gorbeia eta Txindoki. Babestuta daudeUrdaibaiko Biosferar<strong>en</strong> Erreserbako arroak ere,kalitate natural paregabekoak.Hori de<strong>la</strong>-eta, Eusko Jaur<strong>la</strong>ritzak, basogintzabultzatzeko, ingurum<strong>en</strong>a hobetzeko eta paisaiar<strong>en</strong>kalitatea indartzeko politika estrategikoak<strong>la</strong>ntzeko orduan, kontuan izat<strong>en</strong> du m<strong>en</strong>diek gizarteariegit<strong>en</strong> diot<strong>en</strong> ekarp<strong>en</strong>a, berez daukat<strong>en</strong>erabilera ekonomikotik harago, eta eur<strong>en</strong> funtzioekologikoa, sozia<strong>la</strong> eta paisaiakoa due<strong>la</strong> ardatz.Gure lurraldean ditugun hainbat basok due<strong>la</strong>mi<strong>la</strong>ka urte zeukat<strong>en</strong> fisionomiar<strong>en</strong> oso antzekoadaukate gaur egun; beste batzuk, izugarri aldatudira azk<strong>en</strong> hamarkadetan. Hori guztia Euskadikopaisaia hai<strong>en</strong> beharr<strong>en</strong>, nahi<strong>en</strong> eta ilusio<strong>en</strong>arabera moldatu dut<strong>en</strong> pertson<strong>en</strong> motibazio<strong>en</strong>ondorio da. Lurralde honetako baso<strong>en</strong> historiaezagutzean, <strong>la</strong>nda-mundura gerturatz<strong>en</strong> gara,eta esker ona adierazt<strong>en</strong> diegu lurraldea m<strong>en</strong>dezm<strong>en</strong>de naturar<strong>en</strong> aldetik kalitate handiz etabasogintza bultzatuz kudeatu dut<strong>en</strong> <strong>la</strong>ndatarrei.Iraganar<strong>en</strong> ondare ez ezik, etorkizunar<strong>en</strong> ilusioere badira gure m<strong>en</strong>diak; hem<strong>en</strong> bizi gar<strong>en</strong>onzein kanpotik bisitan etortz<strong>en</strong> dir<strong>en</strong><strong>en</strong> gozam<strong>en</strong>erakogune.NATURA 2000. De esta superficie, 94.000 hacorresponde a territorio <strong>forestal</strong> arbo<strong>la</strong>do. suext<strong>en</strong>sión abarca desde <strong>la</strong>s costas hasta <strong>la</strong>s cumbresrocosas <strong>en</strong>globadas d<strong>en</strong>tro de <strong>la</strong> Red deParques Naturales, e incluye a muchos de nuestrosmontes más emblemáticos como Aizgorri,Anboto, Gorbeia, Txindoki. También abarca acu<strong>en</strong>cas de extraordinaria calidad natural como<strong>la</strong> Reserva de <strong>la</strong> Biosfera de Urdaibai.Es por ello que <strong>la</strong>s externalidades que produceel monte a <strong>la</strong> sociedad, al marg<strong>en</strong> de su utilidadeconómica y <strong>en</strong> cumplimi<strong>en</strong>to de su funciónecológica, social y paisajística, son t<strong>en</strong>idas <strong>en</strong>consideración a <strong>la</strong> hora de trazar <strong>la</strong>s políticasestratégicas <strong>del</strong> Gobierno Vasco <strong>en</strong> cuanto a<strong>la</strong>poyo <strong>del</strong> sector <strong>forestal</strong>, a <strong>la</strong> mejora <strong>del</strong> medioambi<strong>en</strong>te, así como de <strong>la</strong> calidad <strong>del</strong> <strong>paisaje</strong>.Algunos de los actuales sistemas <strong>forestal</strong>es manti<strong>en</strong><strong>en</strong>una fisonomía simi<strong>la</strong>r desde hace miles deaños. Otros han cambiado sustancialm<strong>en</strong>te <strong>en</strong><strong>la</strong>s últimas décadas. Todo ello es consecu<strong>en</strong>ciade <strong>la</strong>s motivaciones de personas que han mode<strong>la</strong>doel <strong>paisaje</strong> de Euskadi con sus necesidades,aspiraciones, ilusiones. Conocer <strong>la</strong> historia <strong>forestal</strong>de este territorio nos permite acercar estemundo rural a <strong>la</strong> sociedad y realizar un reconocimi<strong>en</strong>toa sus habitantes, que han gestionado elterritorio durante siglos, con elem<strong>en</strong>tos de altacalidad naturalística, y con un sector <strong>forestal</strong> desarrol<strong>la</strong>do.Nuestros montes son <strong>la</strong> her<strong>en</strong>cia deun pasado, pero también <strong>la</strong> ilusión de nuestrofuturo, donde se manifiesta <strong>la</strong> sociedad para eldisfrute de los que aquí vivimos, y de los que vi<strong>en</strong>ea visitarnos.Arantza Tapia OtaegiEkonomiar<strong>en</strong> Garap<strong>en</strong> eta Lehiakortasun SailburuaConsejera de Desarrollo Económico y Competitividad10 LA TRANSFORMACIÓN HISTÓRICA DEL PAISAJE FORESTAL EN LA COMUNIDAD AUTÓNOMA DE EUSKADI MARIO MICHEL • LUIS GIL