Julkaisu - Valtioneuvoston kanslia

Opetushallituksesta. Alkukarsinnan tekivät Kotimaisten kielten
tutkimuskeskuksen asiantuntijat.
Nuorten kääntäjien haasteina olivat suomennoksen
hyvä suomen kieli, lähtötekstin sävyn ja sisällön välittyminen,
huumorin ja riimittelyn suomentaminen sekä dialogin
luontevuus.
Kilpailun suunnitteluun ja toteuttamiseen osallistuivat
Suomen kääntäjien ja tulkkien liitto SKTL, Kotimaisten kielten
tutkimuskeskus Kotus, pedagogiset järjestöt Suomen
kieltenopettajien liitto SUKOL ja Äidinkielen opettajain liitto
ÄOL sekä Helsingin yliopiston englannin kielen laitos ja
Tampereen yliopiston kieli- ja käännöstieteiden laitos.
Palkinnot jaettiin opetusministeriössä joulukuussa.
Monikielisyys Suomessa, Ruotsissa
ja Sveitsissä -seminaari
Sveitsin suurlähetystön aloitteesta järjestettiin Suomi 90
-juhlavuoden kunniaksi monikielisyysseminaari Hanasaaren
ruotsalais-suomalaisessa kulttuurikeskuksessa joulukuun
alussa.
Suomi, Ruotsi ja Sveitsi ovat monikielisiä maita, mutta
monikielisyydellä on erilaiset lähtökohdat. Suomessa on
kansallinen ruotsinkielinen vähemmistö ja kaksi virallista
kieltä. Kielellisellä tasa-arvolla on vahva suoja perustuslaissa.
Ruotsin eduskunta antoi vähemmistöaseman saamelaisille,
Tornionjokilaakson suomalaisille, ruotsinsuomalaisille,
romaneille ja juutalaisille vuonna 1999. Samalla saamen
kieli, meänkieli, suomen kieli, jiddisch ja romani chib saivat
virallisen aseman kansallisina vähemmistökielinä, joilla on
oikeus tiettyyn yhteiskunnalliseen tukeen. Suomi ja saamen
kieli on otettu käyttöön hallintokielinä muutamassa Ruotsin
Norrbottenin kunnissa. Ruotsissa tehdään parhaillaan selvitystä
kielelliset hallintoalueet mahdollisesti korvaavasta
järjestelmästä.
Sveitsissä on kolme virallista kieltä: saksa, ranska ja
italia. Neljännellä kielellä, retoromaanilla, on kansalliskielen
asema, mikä tarkoittaa, että retoromaaneilla on oikeus
42 Suomi 90 Finland
Med anledning av jubileumsåret präglades även jubileumsmynt
med valören 100 euro och 5 euro.
Språk och kultur
Språket och kulturen är knutna till varandra. I dagens kulturlandskap
har det visuella språket vid sidan av det verbala
språket en central betydelse. Under jubileumsåret lyftes det
historiska perspektivet på nländskhet fram inte bara via
det nska och det svenska språket utan även via bildkonsten.
Jubileumsårets tävling för unga översättare: språkligt
begåvade unga hade en chans att visa sina kunskaper
År 2007 hade det för utit 450 år sedan Mikael Agricolas
död. Agricola-jubileumsårets tema var ”Oma kieli, oma mieli”
(Eget språk, egen tanke). Genom detta ville man framhålla
hur betydelsefullt det är att ha ett språk, en kultur och
en nationell identitet som är våra egna i dagens Finland,
Europa och ute i världen. Som en del av Mikael Agricola-jubileumsåret
ordnade utbildningsstyrelsen tillsammans med
Finland 90-projektet en översättningstävling kallad jubileumsårets
unga översättare.
Till tävlingen sändes det in totalt 83 bidrag; 57 till
grundskoleserien och 26 till gymnasieserien. I grundskolserien
fanns det mest översättningar från engelska. I gymnasiet
fördelades urvalet av ursprungstext ganska lika mellan
de olika språken. Flickorna deltog aktivare i tävlingen än
pojkarna. Ordförande i juryn var undervisningsrådet Pirjo
Sinko från Utbildningsstyrelsen. En första gallring av texterna
utfördes av språkexperter från Forskningscentralen
för de inhemska språken.
De unga översättarnas utmaningar var att översätta till
god nska, att tonen och innehållet i översättningen förmedlade
ursprungstexten, att kunna översätta humor och
rim till nska och att översätta en dialog naturligt.
Till planeringen och genomförandet av tävlingen
bidrog Finlands översättar- och tolkförbund FÖTF,
Forskningscentralen för de inhemska språken Focis, de pe-