Kokkolan ympäristön tila

KARLEBYS
SIGNATURARTER
Siika, Coregonus lavaretus, Sik
Siika on nykyisin Kokkolassa taloudellisesti
tärkein saaliskala. Perhonjokeen nousee suurikokoista
vaellussiikaa ja merialueella tavataan
runsaampana matalikkojen pohjaeläimiä
syövää karisiikaa.
Siken är nuförtiden ekonomisk sett den mest
betydande fångstarten i Finland. I Perho å
stiger den storväxta vandringssiken. I havsområdet
förekommer siken i större omfattning,
var den äter bottendjur vid grymnar.
Liito-orava, Pteromys volans,
Flygekorre
Öisin ja hämärissä liikkuvaa liito-oravaa
harva on nähnyt, vaikka liito-orava on nähnyt
yöllisen kulkijan. Laji esiintyy EU:n alueella
vain Suomessa ja on siksi erityisen arvokas
laji. Kokkolassa on kartoitettu liitooravan
esiintymistä 1990-luvun ajan.
Reviirejä on löydetty toista sataa erityisesti
Öjan ja Trullevin ranta- sekä Sokojan pellonreunametsistä.
Få har sett flygekorren, som rör sig i
skymningar och under natten, trots att flygekorren
nog har sett den nattliga vandraren.
Arten förekommer inom EU –området endast
i Finland och är därför en mycket värdefull
art. I Karleby har man kartlagt flygekorrens
förekomst under 1990 –talet. Man har funnit
t.o.m. 100 revir, de flesta finns i strandskogarna
i Öja och på Trullön samt i skogsåkrarna
i Såka.
Flora och fauna
Miljöns tillstånd i Karleby 2000
Växtgeografiskt sett ligger Karleby mellan syd- och mellanboreala området.
Karaktäristiskt för växtligheten i Karlebyområdet är landhöjningsstränderna
med sina vegetationszoner och olika typer av strandlundar. Inverkan av
landhöjningen, som här är kraftigast i hela Fennoskandien, syns tydligt på
de flacka stränderna dels genom att strandlinjen i snabb takt förskjuts och
dels genom att vegetationen bildar zoner. Ställvis har det bildats vidsträckta
strandängar (bl a Bredviken, Perho ås mynning samt Rummelö), där även
de senare successionsstadierna, buskvegetation och olika typer av
strandlundar, är välrepresenterade. Havsvattensståndsvariationer och den
nötning, som isen förorsakar, är nödvändigt för uppkomsten av strandängar.
Betydande områden med tanke på skogsnaturen är strand- och översvämningslundar
vid åstränder, t ex utmed Perho å vid Isosaari. Lundarna
utgör de bördigaste och artrikaste delarna av naturen i Karleby och de är
betydande med tanke på naturens mångfald. Karga vegetationstyper
representeras i Karleby av de karga tallskogarna på åsen som sträcker sig
från Saarikangas till Harrbåda och på sanddynerna vid Bredviken. Faunan
och floran i gamla skogar är de mest hotade i naturen i Karleby. Det finns få
myrar i naturtillstånd i Karleby och de är små till ytan. Naturliga slåtter- och
betesmarker med värdefull artbestånd, finns ställvis i Karleby i Sandhagen,
Tullpera, Hakalax, Rödsö, Varvet, Kaustar och Öja samt vid havstranden
och i skärgården.
Naturtypernas mångsidighet har skapat förutsättningar för ett mångsidigt
djurliv. Djurlivet i Karleby har liksom vegetationen drag av både den nordliga
och sydliga faunan. Av områdets djurliv känner man väl till fågellivet, och
fiskbeståndet i Perho å och havsområdet. I Karleby yttre skärgård finns
även nationellt sett viktiga fågelkolonier. Viktiga häckningsområden är särskilt
Bredviken samt Rummelö-Harrbådaområdet, som är känd för sitt vadarbestånd.
Rummelö-Harrbåda, Gamla hamnsviken, Bredviken och stora
grunda områden i skärgården är viktiga rastplatser för flyttfåglarna.
Till fiskbeståndet i havsområdet tillhör ett flertal ekonomiskt sett viktiga
fiskarter, bl a sik, strömming och havsöring. Sandbanken utanför Karleby
är en viktig lekplats, speciellt för siken. Ädelfisk vandrar fortfarande upp i
Perho å, delvis tack vare planteringar. I ån förekommer även nejonögon.
Angående däggdjuren har man noggrannare kartlagt igelkottens och
flygekorrens förekomst. Antalet flygekorrar minskar. En ödesfråga för arten
är om man kan bevara de gamla granskogarna vid stränderna och intill
åkermarker.
6