Rautatieliikenne 2030 -suunnitelman lähtökohdat ... - Liikennevirasto

4Järnvägstrafiken 2030. Studier av planens utgångspunkter och verkningar. Banförvaltningscentralen,Trafiksystemavdelningen. Helsinki 2006. Banförvaltningscentralens publikationer A 7/2006.116 sidor. 952-445-152-2 (vol.), ISBN 952-445-153-0 (pdf). ISSN 1455-2604.SAMMANDRAGLångtidsplanen Järnvägstrafiken 2030 skapar grunden för en noggrannare planering och programmeringunder de kommande åren. Denna mellanrapport innehåller studier av utgångspunkter och verkningar,inklusive slutsatser, avsedda som utgångsläge för uppgörande av planen.Finlands konkurrenskraft ställer klara krav på trafiksystemets effektivitet under de kommande årtiondena.Järnvägens roll som bastransportör av starka strömmar kommer att förstärkas av olika orsaker.Dessa orsaker är befolkningskoncentrationen, basindustrins jämna tillväxt och en ökning av växelverkani Rysslands riktning. Ur trafikens ekonomiska och ekologiska synvinkel sett, bör en ökning avjärnvägstrafikens marknadsandel eftersträvas.För att järnvägstrafiken skall spela en större roll, krävs av aktörerna effektivitet och höjning av servicenivån.Järnvägstrafikens konkurrenskraft förutsätter, att de befintliga konstruktionerna hålls i gottskick och att bannätet utvecklas kontinuerligt, så att det svarar mot marknadens föränderliga krav.Detta innebär för fjärrtrafikens del att restiderna förkortas, för Helsingforsregionens närtrafik att stadstågstrafikenbyggs ut och att kapaciteten säkras samt för godstrafikens del att axeltrycket höjs, attkapaciteten säkras och att bangårdarna moderniseras.En lägre finansieringsnivå för banhållningen än den nuvarande är ur många synvinklar sett ohållbaroch omöjlig i praktiken. Den nytta utvecklingen för med sig går till spillo på grund av de problem somuppstår till följd av ett försvagat bannät. Bannätets skick försvagas även om nuvarande finansieringsnivåfortsätter, eftersom finansieringen av ersättande investeringar inte motsvarar behovet. Till upprustningenoch i samma veva uppgraderingen av stomnätet och övriga på riksnivå viktiga banor, börfortsättningsvis användas cirka 170 M€ om året. Härutöver måste man ta ställning till frågan om omfattningenoch finansieringen av det bannät som skall upprätthållas. Beslutet om bannätets omfattningoch underhåll bör kopplas till varandra.Med tanke på hela trafiksystemets säkerhet och miljöhållbarhet är det bra att järnvägens marknadsandelökar eller i varje fall inte sjunker. Samtidigt bör man emellertid kontinuerligt minska på och sänkasäkerhets- och miljöriskerna från järnvägstrafiken och banhållningen. Utmaningarna består i att minskaplankorsningsolyckorna, förebygga buller- och vibrationsstörningar samt skydda jordmån ochgrundvatten.Banhållningens effektivitet skall fortgående upprätthållas och ökas. Finansieringen av basbanhållningenoch utvecklandet skall vara tillräcklig och tillkännages långt i förväg, så att arbetena kan planerasoch konkurrensutsättas effektivt. Speciellt en utdragning av stora projekt orsakar märkbara olägenhetersåväl på grund av att fördelarna försenas som av störningar i trafiken under byggarbetets gång.Internationella trafikkorridorers trafikpotential, områdenas utvecklingsmål och stora transportörerslogistiska lösningar kräver ändringar i bannätet, för att kunna förverkligas. Behoven kan tillfredsställasmed tämligen kort varsel, varför banförvaltaren bör höja sin handlingsberedskap.