18 Mai, jour du drapeau et de l'université ! - Haiti Liberte
18 Mai, jour du drapeau et de l'université ! - Haiti Liberte
18 Mai, jour du drapeau et de l'université ! - Haiti Liberte
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kwonik Kreyòl<br />
Bilan òganizasyon popilè yo sou yon lane<br />
Martelly sou pouvwa a!<br />
Nan bilan yon lane Michel Joseph<br />
Martelly sou pouvwa a se yon<br />
katastwòf pou dirijan òganizasyon<br />
popilè yo. Nan konferans pou laprès,<br />
responsab òganizasyon yo fè konnen<br />
pouvwa tèt kale, kale tèt la pa ateri<br />
nan katye popilè yo, se plis diskou,<br />
pawòl anlè y ap pale chak jou, se eskandal<br />
sou eskandal y ap tan<strong>de</strong> chak<br />
jou, k ap eklate ant pouvwa L<strong>et</strong>a yo,<br />
eskandal kòripsyon ki menm <strong>de</strong>pase<br />
fwontyè a, yo tan<strong>de</strong>. Pa genyen anyen<br />
ki fèt pou amelyore kondisyon lavi mas<br />
pèp la. Okenn nan priyorite prezidan<br />
Martelly a, ki se 4 E li yo : Edikasyon,<br />
Eta<strong>de</strong>dwa, Amplwa ak Anviwonnman<br />
pa rive touche mas pèp la, nan katye<br />
popilè yo.Tout bagay sa yo se blòf. Se<br />
grangou, lamizè, chomaj, ensekirite,<br />
enpinite, vyolasyon dwa moun k ap<br />
taye banda nan katye popilè yo, kote<br />
Minustah pa janm sispann touye moun<br />
ak Kolera. Oganizasyon popilè yo pa<br />
kache <strong>de</strong>sepsyon yo fas ak rejim tèt<br />
kale, kale tèt la, ki t ap pale sou chanjman<br />
nan kanpay li, yon lane aprè yo<br />
konstate peyi a ap plonje pi plis nan<br />
twou san fon.<br />
Nou menm nan mouvman pou<br />
libète, Egalite ak Fratènite tout Ayisyen<br />
(MOLEGHAF) rele laprès la se pou fè<br />
bilan pouvwa tèt kale, kale tèt la, ki<br />
genyen mesye Michel Joseph Martelly<br />
nan tèt li. Pouvwa sa a te di li chita sou<br />
4 gran priyote li te rele 4 E: Edikasyon,<br />
Eta<strong>de</strong>dwa, Anviwonnman ak anplwa.<br />
Pou nou menm nan katye popile ak rès<br />
mas pèp la, nou konstate pa gen anyen<br />
ki fèt pou w<strong>et</strong>e mas pèp la nan mizè,<br />
povr<strong>et</strong>e ak grangou. Se menm bagay la<br />
k ap kontinye, kèk ti pwojè kachfòwèk,<br />
blòf, mansonj, koripsyon, dil dwòg, vòl<br />
sou do mas yo.<br />
Pa gen youn nan prioyorite yo ki<br />
ateri nan mas yo, y ap pale sou lekòl<br />
gratis, nou wè se menm pwojè sibvansyon<br />
kèk lekòl k ap kontinye e yo pa<br />
menm ka peye pwofesè yo, se chif y ap<br />
bay ak pwogram <strong>de</strong>magoji k ap fèt tout<br />
lasentjounen, pa gen anyen ki chanje.<br />
Pou kesyon Eta<strong>de</strong>dwa a, pa gen<br />
sa pyès, nou konstate se yon L<strong>et</strong>a<br />
vwayou, yon L<strong>et</strong>a diktatoryal ki la a, k<br />
ap kraze enstitisyon yo, tolere enpinite<br />
a, fè arestasyon gwo ponyèt sou <strong>de</strong>pite<br />
an fonksyon, konwonpi <strong>de</strong>pite ak senatè,<br />
gagòt nan administrasyon piblik<br />
yo. Lajistis ap vann kou pate cho nan<br />
tout tribinal, mas pèp la pa ka jwenn<br />
jistis, se abi, enjistis ak enpinite k ap<br />
fèt sou li chak jou. Se fòs <strong>et</strong>ranje yo ki<br />
nan MINISTA k ap vyole dwa pèp la epi<br />
touye l ak Kolera, vyole jèn gason ak<br />
jèn fi.<br />
Anviwonnman peyi a ap fin <strong>de</strong>gra<strong>de</strong><br />
chak jou, pa gen okenn dispozisyon<br />
ki pran pou anpeche peyizan yo<br />
koupe pye bwa epi ankouraje rebwazman<br />
fèt, pa gen okenn dispozisyon ki<br />
pran pou anpeche kay konstwi nenpòt<br />
ki kote, kanalize dlo, pwoteje anviwonnman,<br />
pwoteje forè, tèt mòn yo. Se sak<br />
fè <strong>de</strong>pi yon ti lapli tonbe tout moun se<br />
rèl kay makorèl e se toujou mas pèp la<br />
ki viktim epi ONG ak responsab L<strong>et</strong>a yo<br />
ap fè lajan sou do viktim yo.<br />
Zafè anplwa, kreye travay la,<br />
nou paka pale sou sa menm, se menm<br />
Oganizasyon popilè yo pa kache<br />
<strong>de</strong>sepsyon yo fas ak rejim tèt<br />
kale, kale tèt la, ki t ap pale sou<br />
chanjman nan kanpay li. Yon lane<br />
aprè yo konstate peyi a ap plonje<br />
pi plis nan twou san fon<br />
politik neyoliberal-privatizasyon,<br />
kreyasyon zòn franch, eksplwatasyon<br />
fewòs pouvwa tèt kale, kale tèt la ap<br />
aplike. Se revokasyon sou revokasyon<br />
k ap fèt nan antrepriz piblik yo ak enstitisyon<br />
L<strong>et</strong>a yo. Pouvwa Martelly a pa<br />
janm fè anyen pou plis 10 mil manman<br />
ak papa pitit yo te revoke nan TELEKO,<br />
APN, ONA, SMCRS elatriye, ki lage nan<br />
lari a <strong>de</strong> bra pandye, se manti sèlman l<br />
ap ba yo, pou fè yo dòmi. Pouvwa Martelly<br />
a pa fè anyen pou fè patwon yo respekte<br />
salè minimom 250 goud ak bon<br />
jan kondisyon travay nan faktori yo ak<br />
zòn franch yo, okontrè se revokasyon<br />
ouvriye yo ap sibi chak jou, se dwa yo<br />
patwon yo ap vyole, kote yo anpeche<br />
yo fè sendika pou <strong>de</strong>fann enterè e fè<br />
respekte dwa yo. Agrikilti peyi a ki se pi<br />
gwo sous kreyasyon anplwa pou kreye<br />
richès, konbat grangou, mizè, povr<strong>et</strong>e<br />
pa t nan lis priyorite yo, peyizan yo<br />
bandone pou kont yo, yo oblije abandone<br />
tè yo pou y ap pran imilisyon lòt<br />
bò fwontyè a.<br />
Devan sitiyasyon malouk sa<br />
a mas pèp la ap fè fas chak jou, kote<br />
grangou, mizè, chomaj, povr<strong>et</strong>e ap fè<br />
moun nan katye popilè yo monte lesyèlpado<br />
chak segonn, pandan pouvwa<br />
tèt kale, kale tèt ap plonje peyi a nan<br />
twou san fon. Se sak fè nou menm nan<br />
katye popilè nou di men rezilta yon<br />
lane ekip tèt kale, kale tèt la nan tèt<br />
peyi a.<br />
Rasambleman Militan Sensè<br />
« RAMIS » bo kote pa l fè konnen : «<br />
14 me 2011-14 me 2012, sa fè yon<br />
lane <strong>de</strong>pi prezidan Martelly ap banbile<br />
nan tèt peyi a, li te fè yon pakèt<br />
bann pwomès, kòmkwa l ap fè lekòl<br />
gratis, l ap konstwi 20.000 kay chak<br />
ane, yo te fè l kado 30.000 kay, lè sa<br />
L<strong>et</strong>a, ki te la a, pa t ba li tè pou l m<strong>et</strong>e<br />
yo, li te di lavichè a pral bese. Angwo,<br />
li te di gouvènman pa l la se<br />
pou koupe fache ak sistèm ki la a.<br />
Yon lane aprè, kontinite a la pi red,<br />
paske pa gen lekòl gratis vre, sinon<br />
se pwogram k ap fèt, pa gen okenn<br />
kay ki konstwi, mizè a <strong>de</strong>bò<strong>de</strong> nèt<br />
nan pwogram viv grangou a, viv<br />
chomaj la. Pouvwa ki anplas la toujou<br />
ap pale sou 4 gran E, epi gen yon<br />
senkyèm E ki pa janm <strong>de</strong>vwale, se<br />
E sa a ekip la renmen, epi se sa k ap<br />
tiye pèp la.<br />
Anviwonnman 0 sou 10<br />
Eta<strong>de</strong>dwa 0 sou 10<br />
Jistis 0 sou 10<br />
Edikasyon 2 sou 10<br />
Anplwa 0 sou 10<br />
Sante 0 sou 10<br />
Ensekirite 100%<br />
dilè dwòg 100%<br />
Koripsyon 100%<br />
mansonj 100%<br />
vyolasyon dwa moun 100%<br />
Yo fò anpil nan achte gwo mak<br />
machin, pou fè bèl kòtèj, nan achte palmantè<br />
pou ratifye Premye minis. Sa fè n<br />
konprann byen, ou ka sòti nan nenpòt<br />
ki peyi, epi ou vin okipe nenpòt gwo<br />
fonksyon an Ayiti, <strong>de</strong>pi w gen lajan.<br />
Paske palmantè yo gen yon kwi ak yon<br />
valiz ki rele : pa janm plen. Chak lè kwi<br />
sa plen, yo vi<strong>de</strong> l nan valiz la. Depi se<br />
pou yo ratifye yon premye minis, nan<br />
kèlkeswa kondisyon an, yo la non sèlman<br />
pou yo bay kowòm, epi pou yo<br />
vote tou san <strong>de</strong>ba, tèt bese. Aprè y ap di<br />
se vòt politik, epi verite a se gwo enterè<br />
pèsonèl, se pa enterè peyi a, palmantè<br />
sa yo pa konn zafè peyi menm.<br />
Gouvènman tonbe, gouvènman<br />
monte, se menm penpenp la, Sa k pi<br />
rèd la, yo jwenn nan minis yo ki gen<br />
doub nasyonalite, yo vote gouvènman<br />
ak menm minis lan. Se la a tout moun<br />
wè pa gen afè peyi k ap regle.<br />
Yon nouvo<br />
batiman pou<br />
ONA<br />
Martelly limen flanm <strong>et</strong>ènèl ou<br />
flanm avi Divalye a<br />
Vandredi 11 Me 2012 ki sot pase a,<br />
Michel Martelly inogire yon nouvo<br />
batiman tounèf pou Ofis Nasyonal<br />
Asirans Vyeyès (ONA) nan kwen ri<br />
Rigaud ak ri Lama nan P<strong>et</strong>yonvil. Prezidan<br />
Martelly te gen ak li direktè jeneral<br />
ONA a Bernard Degraff.<br />
ONA se kote anpil lajan ap jere<br />
sitou lajan travayè ak ouvriye men<br />
malerezman se pa janm yomenm ki jwi<br />
lajan sa yo. Se toujou ant grannèg, gwo<br />
zotobre yo, lajan ONA separe. Nou pa<br />
Immaculeé Bakery<br />
& Restaurant<br />
2 Locations en Brooklyn<br />
Nouvo batiman Ofis Nasyonal Asirans Vyeyès (ONA) nan kwen ri<br />
Rigaud ak ri Lama nan P<strong>et</strong>yonvil<br />
Venus<br />
RESTAURANT<br />
Specializing in<br />
Caribbean &<br />
American Cuisine<br />
kapab konte konbyen senatè, <strong>de</strong>pite,<br />
direktè jeneral ki pr<strong>et</strong>e yon pakèt lajan<br />
nan ONA pou 30, 40, 50 lane. Se ak<br />
lajan sa yo yo achte kay, monte biznis<br />
al<strong>et</strong>ranje. Nou pap site non yo jodia<br />
men se pou yo Martelly ak Degraff inogire<br />
nouvo batiman sa a, se pa pou vye<br />
malere nan faktori yo.<br />
Lendi 14 Me, Martelly telman ozanj li pote yon bouke flè nan pye nèg mawon<br />
epi li tou pwofite limen flanm <strong>et</strong>ènèl ou flanm avi Divalye a. Manman pitit se<br />
mare ren. Mare ren nou sere fanm kou gason pou n fout <strong>de</strong>chouke tout pitit<br />
ak pitit pitit makout divalyeris yo.<br />
Maggie Flambeau<br />
Restaurant<br />
KATOU<br />
RESTAURANT<br />
5012 Ave M<br />
(Entre E. 51 <strong>et</strong> Utica)<br />
10h am – 10h pm<br />
Spécialités<br />
• Pâtés • Pain • AK-100 • Gâteaux<br />
• Jus citron • Bonbon amidon<br />
• Bouchées • Corn<strong>et</strong>s<br />
• Pain patate (sur comman<strong>de</strong>)<br />
• Bouillon (chaque samedi)<br />
• Soupe (chaque dimanche)<br />
1227 Nostrand Avenue<br />
(entre Hawthorne & Winthrop)<br />
Tél: 7<strong>18</strong>.778.7<strong>18</strong>8<br />
1411 Nostrand Avenue<br />
(entre Lin<strong>de</strong>n & Martense)<br />
Tél: 7<strong>18</strong>.941.2644<br />
We do Catering<br />
Available for all<br />
Occasions<br />
Fritaille <strong>et</strong>c..<br />
670 Rogers Avenue<br />
(Corner of Clarkson Ave)<br />
Brooklyn, NY 11226<br />
“Venus, l’entroit idéal”<br />
7<strong>18</strong>-287-4949<br />
1436 Flatbush Avenue<br />
(b<strong>et</strong>ween Farragut & Glenwood)<br />
Brooklyn, NY 11210<br />
Loubing, General Manager<br />
Breakfast - Lunch - Dinner<br />
7 days a week, 9 am - 10 pm<br />
Samedi Bouyon<br />
Dimanche<br />
Soup Giromon, Pintad, diri djondjon<br />
Free Delivery<br />
Catering for all occasions<br />
347-462-9029<br />
Une innovation dans la cuisine<br />
haïtienne à Brooklyn<br />
Tous les plats haïtiens réalisés par une<br />
équipe <strong>de</strong> cordons bleus recrutés sous<br />
la supervision <strong>de</strong> Katou<br />
Griots – Poissons – Poissons Gros Sel<br />
– Din<strong>de</strong> – Poul<strong>et</strong> – Cabri<br />
– Boeuf – Légumes<br />
Bouillon le samedi – Soupe le<br />
dimanche – Bouillie <strong>de</strong> banane le soir<br />
Appelez le 7<strong>18</strong>-6<strong>18</strong>-0920<br />
Livraison à domicile<br />
Si vous avez <strong>du</strong> goût, vous ne<br />
lâcherez pas Katou Restaurant<br />
6<br />
<strong>Haiti</strong> Liberté/<strong>Haiti</strong>an Times<br />
Vol. 5, No. 44 • Du 16 au 22 <strong>Mai</strong> 2012