05.01.2014 Views

18 Mai, jour du drapeau et de l'université ! - Haiti Liberte

18 Mai, jour du drapeau et de l'université ! - Haiti Liberte

18 Mai, jour du drapeau et de l'université ! - Haiti Liberte

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kwonik Kreyòl<br />

Bilan òganizasyon popilè yo sou yon lane<br />

Martelly sou pouvwa a!<br />

Nan bilan yon lane Michel Joseph<br />

Martelly sou pouvwa a se yon<br />

katastwòf pou dirijan òganizasyon<br />

popilè yo. Nan konferans pou laprès,<br />

responsab òganizasyon yo fè konnen<br />

pouvwa tèt kale, kale tèt la pa ateri<br />

nan katye popilè yo, se plis diskou,<br />

pawòl anlè y ap pale chak jou, se eskandal<br />

sou eskandal y ap tan<strong>de</strong> chak<br />

jou, k ap eklate ant pouvwa L<strong>et</strong>a yo,<br />

eskandal kòripsyon ki menm <strong>de</strong>pase<br />

fwontyè a, yo tan<strong>de</strong>. Pa genyen anyen<br />

ki fèt pou amelyore kondisyon lavi mas<br />

pèp la. Okenn nan priyorite prezidan<br />

Martelly a, ki se 4 E li yo : Edikasyon,<br />

Eta<strong>de</strong>dwa, Amplwa ak Anviwonnman<br />

pa rive touche mas pèp la, nan katye<br />

popilè yo.Tout bagay sa yo se blòf. Se<br />

grangou, lamizè, chomaj, ensekirite,<br />

enpinite, vyolasyon dwa moun k ap<br />

taye banda nan katye popilè yo, kote<br />

Minustah pa janm sispann touye moun<br />

ak Kolera. Oganizasyon popilè yo pa<br />

kache <strong>de</strong>sepsyon yo fas ak rejim tèt<br />

kale, kale tèt la, ki t ap pale sou chanjman<br />

nan kanpay li, yon lane aprè yo<br />

konstate peyi a ap plonje pi plis nan<br />

twou san fon.<br />

Nou menm nan mouvman pou<br />

libète, Egalite ak Fratènite tout Ayisyen<br />

(MOLEGHAF) rele laprès la se pou fè<br />

bilan pouvwa tèt kale, kale tèt la, ki<br />

genyen mesye Michel Joseph Martelly<br />

nan tèt li. Pouvwa sa a te di li chita sou<br />

4 gran priyote li te rele 4 E: Edikasyon,<br />

Eta<strong>de</strong>dwa, Anviwonnman ak anplwa.<br />

Pou nou menm nan katye popile ak rès<br />

mas pèp la, nou konstate pa gen anyen<br />

ki fèt pou w<strong>et</strong>e mas pèp la nan mizè,<br />

povr<strong>et</strong>e ak grangou. Se menm bagay la<br />

k ap kontinye, kèk ti pwojè kachfòwèk,<br />

blòf, mansonj, koripsyon, dil dwòg, vòl<br />

sou do mas yo.<br />

Pa gen youn nan prioyorite yo ki<br />

ateri nan mas yo, y ap pale sou lekòl<br />

gratis, nou wè se menm pwojè sibvansyon<br />

kèk lekòl k ap kontinye e yo pa<br />

menm ka peye pwofesè yo, se chif y ap<br />

bay ak pwogram <strong>de</strong>magoji k ap fèt tout<br />

lasentjounen, pa gen anyen ki chanje.<br />

Pou kesyon Eta<strong>de</strong>dwa a, pa gen<br />

sa pyès, nou konstate se yon L<strong>et</strong>a<br />

vwayou, yon L<strong>et</strong>a diktatoryal ki la a, k<br />

ap kraze enstitisyon yo, tolere enpinite<br />

a, fè arestasyon gwo ponyèt sou <strong>de</strong>pite<br />

an fonksyon, konwonpi <strong>de</strong>pite ak senatè,<br />

gagòt nan administrasyon piblik<br />

yo. Lajistis ap vann kou pate cho nan<br />

tout tribinal, mas pèp la pa ka jwenn<br />

jistis, se abi, enjistis ak enpinite k ap<br />

fèt sou li chak jou. Se fòs <strong>et</strong>ranje yo ki<br />

nan MINISTA k ap vyole dwa pèp la epi<br />

touye l ak Kolera, vyole jèn gason ak<br />

jèn fi.<br />

Anviwonnman peyi a ap fin <strong>de</strong>gra<strong>de</strong><br />

chak jou, pa gen okenn dispozisyon<br />

ki pran pou anpeche peyizan yo<br />

koupe pye bwa epi ankouraje rebwazman<br />

fèt, pa gen okenn dispozisyon ki<br />

pran pou anpeche kay konstwi nenpòt<br />

ki kote, kanalize dlo, pwoteje anviwonnman,<br />

pwoteje forè, tèt mòn yo. Se sak<br />

fè <strong>de</strong>pi yon ti lapli tonbe tout moun se<br />

rèl kay makorèl e se toujou mas pèp la<br />

ki viktim epi ONG ak responsab L<strong>et</strong>a yo<br />

ap fè lajan sou do viktim yo.<br />

Zafè anplwa, kreye travay la,<br />

nou paka pale sou sa menm, se menm<br />

Oganizasyon popilè yo pa kache<br />

<strong>de</strong>sepsyon yo fas ak rejim tèt<br />

kale, kale tèt la, ki t ap pale sou<br />

chanjman nan kanpay li. Yon lane<br />

aprè yo konstate peyi a ap plonje<br />

pi plis nan twou san fon<br />

politik neyoliberal-privatizasyon,<br />

kreyasyon zòn franch, eksplwatasyon<br />

fewòs pouvwa tèt kale, kale tèt la ap<br />

aplike. Se revokasyon sou revokasyon<br />

k ap fèt nan antrepriz piblik yo ak enstitisyon<br />

L<strong>et</strong>a yo. Pouvwa Martelly a pa<br />

janm fè anyen pou plis 10 mil manman<br />

ak papa pitit yo te revoke nan TELEKO,<br />

APN, ONA, SMCRS elatriye, ki lage nan<br />

lari a <strong>de</strong> bra pandye, se manti sèlman l<br />

ap ba yo, pou fè yo dòmi. Pouvwa Martelly<br />

a pa fè anyen pou fè patwon yo respekte<br />

salè minimom 250 goud ak bon<br />

jan kondisyon travay nan faktori yo ak<br />

zòn franch yo, okontrè se revokasyon<br />

ouvriye yo ap sibi chak jou, se dwa yo<br />

patwon yo ap vyole, kote yo anpeche<br />

yo fè sendika pou <strong>de</strong>fann enterè e fè<br />

respekte dwa yo. Agrikilti peyi a ki se pi<br />

gwo sous kreyasyon anplwa pou kreye<br />

richès, konbat grangou, mizè, povr<strong>et</strong>e<br />

pa t nan lis priyorite yo, peyizan yo<br />

bandone pou kont yo, yo oblije abandone<br />

tè yo pou y ap pran imilisyon lòt<br />

bò fwontyè a.<br />

Devan sitiyasyon malouk sa<br />

a mas pèp la ap fè fas chak jou, kote<br />

grangou, mizè, chomaj, povr<strong>et</strong>e ap fè<br />

moun nan katye popilè yo monte lesyèlpado<br />

chak segonn, pandan pouvwa<br />

tèt kale, kale tèt ap plonje peyi a nan<br />

twou san fon. Se sak fè nou menm nan<br />

katye popilè nou di men rezilta yon<br />

lane ekip tèt kale, kale tèt la nan tèt<br />

peyi a.<br />

Rasambleman Militan Sensè<br />

« RAMIS » bo kote pa l fè konnen : «<br />

14 me 2011-14 me 2012, sa fè yon<br />

lane <strong>de</strong>pi prezidan Martelly ap banbile<br />

nan tèt peyi a, li te fè yon pakèt<br />

bann pwomès, kòmkwa l ap fè lekòl<br />

gratis, l ap konstwi 20.000 kay chak<br />

ane, yo te fè l kado 30.000 kay, lè sa<br />

L<strong>et</strong>a, ki te la a, pa t ba li tè pou l m<strong>et</strong>e<br />

yo, li te di lavichè a pral bese. Angwo,<br />

li te di gouvènman pa l la se<br />

pou koupe fache ak sistèm ki la a.<br />

Yon lane aprè, kontinite a la pi red,<br />

paske pa gen lekòl gratis vre, sinon<br />

se pwogram k ap fèt, pa gen okenn<br />

kay ki konstwi, mizè a <strong>de</strong>bò<strong>de</strong> nèt<br />

nan pwogram viv grangou a, viv<br />

chomaj la. Pouvwa ki anplas la toujou<br />

ap pale sou 4 gran E, epi gen yon<br />

senkyèm E ki pa janm <strong>de</strong>vwale, se<br />

E sa a ekip la renmen, epi se sa k ap<br />

tiye pèp la.<br />

Anviwonnman 0 sou 10<br />

Eta<strong>de</strong>dwa 0 sou 10<br />

Jistis 0 sou 10<br />

Edikasyon 2 sou 10<br />

Anplwa 0 sou 10<br />

Sante 0 sou 10<br />

Ensekirite 100%<br />

dilè dwòg 100%<br />

Koripsyon 100%<br />

mansonj 100%<br />

vyolasyon dwa moun 100%<br />

Yo fò anpil nan achte gwo mak<br />

machin, pou fè bèl kòtèj, nan achte palmantè<br />

pou ratifye Premye minis. Sa fè n<br />

konprann byen, ou ka sòti nan nenpòt<br />

ki peyi, epi ou vin okipe nenpòt gwo<br />

fonksyon an Ayiti, <strong>de</strong>pi w gen lajan.<br />

Paske palmantè yo gen yon kwi ak yon<br />

valiz ki rele : pa janm plen. Chak lè kwi<br />

sa plen, yo vi<strong>de</strong> l nan valiz la. Depi se<br />

pou yo ratifye yon premye minis, nan<br />

kèlkeswa kondisyon an, yo la non sèlman<br />

pou yo bay kowòm, epi pou yo<br />

vote tou san <strong>de</strong>ba, tèt bese. Aprè y ap di<br />

se vòt politik, epi verite a se gwo enterè<br />

pèsonèl, se pa enterè peyi a, palmantè<br />

sa yo pa konn zafè peyi menm.<br />

Gouvènman tonbe, gouvènman<br />

monte, se menm penpenp la, Sa k pi<br />

rèd la, yo jwenn nan minis yo ki gen<br />

doub nasyonalite, yo vote gouvènman<br />

ak menm minis lan. Se la a tout moun<br />

wè pa gen afè peyi k ap regle.<br />

Yon nouvo<br />

batiman pou<br />

ONA<br />

Martelly limen flanm <strong>et</strong>ènèl ou<br />

flanm avi Divalye a<br />

Vandredi 11 Me 2012 ki sot pase a,<br />

Michel Martelly inogire yon nouvo<br />

batiman tounèf pou Ofis Nasyonal<br />

Asirans Vyeyès (ONA) nan kwen ri<br />

Rigaud ak ri Lama nan P<strong>et</strong>yonvil. Prezidan<br />

Martelly te gen ak li direktè jeneral<br />

ONA a Bernard Degraff.<br />

ONA se kote anpil lajan ap jere<br />

sitou lajan travayè ak ouvriye men<br />

malerezman se pa janm yomenm ki jwi<br />

lajan sa yo. Se toujou ant grannèg, gwo<br />

zotobre yo, lajan ONA separe. Nou pa<br />

Immaculeé Bakery<br />

& Restaurant<br />

2 Locations en Brooklyn<br />

Nouvo batiman Ofis Nasyonal Asirans Vyeyès (ONA) nan kwen ri<br />

Rigaud ak ri Lama nan P<strong>et</strong>yonvil<br />

Venus<br />

RESTAURANT<br />

Specializing in<br />

Caribbean &<br />

American Cuisine<br />

kapab konte konbyen senatè, <strong>de</strong>pite,<br />

direktè jeneral ki pr<strong>et</strong>e yon pakèt lajan<br />

nan ONA pou 30, 40, 50 lane. Se ak<br />

lajan sa yo yo achte kay, monte biznis<br />

al<strong>et</strong>ranje. Nou pap site non yo jodia<br />

men se pou yo Martelly ak Degraff inogire<br />

nouvo batiman sa a, se pa pou vye<br />

malere nan faktori yo.<br />

Lendi 14 Me, Martelly telman ozanj li pote yon bouke flè nan pye nèg mawon<br />

epi li tou pwofite limen flanm <strong>et</strong>ènèl ou flanm avi Divalye a. Manman pitit se<br />

mare ren. Mare ren nou sere fanm kou gason pou n fout <strong>de</strong>chouke tout pitit<br />

ak pitit pitit makout divalyeris yo.<br />

Maggie Flambeau<br />

Restaurant<br />

KATOU<br />

RESTAURANT<br />

5012 Ave M<br />

(Entre E. 51 <strong>et</strong> Utica)<br />

10h am – 10h pm<br />

Spécialités<br />

• Pâtés • Pain • AK-100 • Gâteaux<br />

• Jus citron • Bonbon amidon<br />

• Bouchées • Corn<strong>et</strong>s<br />

• Pain patate (sur comman<strong>de</strong>)<br />

• Bouillon (chaque samedi)<br />

• Soupe (chaque dimanche)<br />

1227 Nostrand Avenue<br />

(entre Hawthorne & Winthrop)<br />

Tél: 7<strong>18</strong>.778.7<strong>18</strong>8<br />

1411 Nostrand Avenue<br />

(entre Lin<strong>de</strong>n & Martense)<br />

Tél: 7<strong>18</strong>.941.2644<br />

We do Catering<br />

Available for all<br />

Occasions<br />

Fritaille <strong>et</strong>c..<br />

670 Rogers Avenue<br />

(Corner of Clarkson Ave)<br />

Brooklyn, NY 11226<br />

“Venus, l’entroit idéal”<br />

7<strong>18</strong>-287-4949<br />

1436 Flatbush Avenue<br />

(b<strong>et</strong>ween Farragut & Glenwood)<br />

Brooklyn, NY 11210<br />

Loubing, General Manager<br />

Breakfast - Lunch - Dinner<br />

7 days a week, 9 am - 10 pm<br />

Samedi Bouyon<br />

Dimanche<br />

Soup Giromon, Pintad, diri djondjon<br />

Free Delivery<br />

Catering for all occasions<br />

347-462-9029<br />

Une innovation dans la cuisine<br />

haïtienne à Brooklyn<br />

Tous les plats haïtiens réalisés par une<br />

équipe <strong>de</strong> cordons bleus recrutés sous<br />

la supervision <strong>de</strong> Katou<br />

Griots – Poissons – Poissons Gros Sel<br />

– Din<strong>de</strong> – Poul<strong>et</strong> – Cabri<br />

– Boeuf – Légumes<br />

Bouillon le samedi – Soupe le<br />

dimanche – Bouillie <strong>de</strong> banane le soir<br />

Appelez le 7<strong>18</strong>-6<strong>18</strong>-0920<br />

Livraison à domicile<br />

Si vous avez <strong>du</strong> goût, vous ne<br />

lâcherez pas Katou Restaurant<br />

6<br />

<strong>Haiti</strong> Liberté/<strong>Haiti</strong>an Times<br />

Vol. 5, No. 44 • Du 16 au 22 <strong>Mai</strong> 2012

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!