28.02.2013 Views

A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...

A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...

A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

A <strong>voi</strong> 36nk Pyithu hluattaw<br />

meet<strong>in</strong>g<br />

Pyithu hluattaw meet<strong>in</strong>g cu August 30<br />

ahkh<strong>an</strong> <strong>an</strong> tuah.<br />

Pyithu hluattaw lutlai<br />

Thura Shwe M<strong>an</strong>n le<br />

hmunkip <strong>in</strong> hluattaw<br />

aiawhtu MP 409 <strong>an</strong><br />

itel kho i biahalnak 6<br />

lehnak le upadi<br />

pakhat <strong>an</strong> fehter tiah<br />

<strong>The</strong> New Light of<br />

My<strong>an</strong>mar th<strong>an</strong>hca<br />

nih a ṭial.<br />

(1) Pathe<strong>in</strong>gyi <strong>in</strong><br />

hluattaw aiawhtu U<br />

Aung Th<strong>an</strong>t nih<br />

z<strong>in</strong><strong>an</strong> le mei v<strong>an</strong>nak<br />

(bio fuel) hm<strong>an</strong>nak kong ah hmailei<br />

timhtuahnak kong a halmi kha Deputy M<strong>in</strong>ister<br />

for Energy vunci U Ht<strong>in</strong> Aung nih “Hi kong<br />

hi k<strong>an</strong>mah M<strong>in</strong>istry of Energy, M<strong>in</strong>istry of<br />

Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation, M<strong>in</strong>istry of Science<br />

<strong>an</strong>d Technology, M<strong>in</strong>istry of Environmental<br />

Conservation <strong>an</strong>d Forestry <strong>an</strong>d M<strong>in</strong>istry of<br />

Industry he ibawm <strong>in</strong> gasohol <strong>an</strong>d biodiesel<br />

chuahnak, chiahnak le zuarnak ti b<strong>an</strong>tuk cu<br />

ramd<strong>an</strong>g b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> tuah khawh ve d<strong>in</strong>g ah vunci<br />

zung <strong>in</strong> ruahnak petu hna le cozah a si lomi bu<br />

<strong>in</strong> mifim mithiam thluak-um (th<strong>in</strong>k t<strong>an</strong>k) hna he<br />

bu pakhat k<strong>an</strong> ser. Cu nih National Energy<br />

M<strong>an</strong>agement Committee dirh d<strong>in</strong>g ah<br />

timhtuahnak a ngei i mei lei (energy <strong>an</strong>d<br />

electricity) ṭh<strong>an</strong>choternak ri<strong>an</strong> kha a ṭu<strong>an</strong> te lai.<br />

K<strong>an</strong>mah Energy M<strong>in</strong>istry nih a herhn<strong>in</strong>g <strong>in</strong> k<strong>an</strong><br />

bawmhch<strong>an</strong>h ve te lai” tiah a leh.<br />

(2) Wundw<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Th<strong>an</strong><br />

My<strong>in</strong>t nih ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> hna pension kong a<br />

halmi cu Union M<strong>in</strong>ister at the President Office<br />

<strong>in</strong> U Soe Maung nih “Ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>mi hna<br />

s<strong>in</strong> <strong>in</strong> pension a sawkmi 166 ah 57 cu <strong>an</strong> hmuh<br />

d<strong>in</strong>gmi pension hlawh kaiter <strong>an</strong> si c<strong>an</strong>g i <strong>an</strong><br />

sawkmi cohl<strong>an</strong>piak d<strong>in</strong>g ah a ta<strong>an</strong>gmi 109<br />

chung ah 74 lawng hi President zung ah a ph<strong>an</strong>,<br />

35 ta cu a ph<strong>an</strong>h rih lo caah <strong>an</strong>mah le <strong>an</strong> myone<br />

cio ah hlathla<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah cio a herh tiah a leh.<br />

(3) Htigya<strong>in</strong>g <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Soe Soe<br />

nih ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu le <strong>an</strong>hnah c<strong>in</strong>nak kong le<br />

(4) South Okkalapa <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U<br />

Aung <strong>The</strong><strong>in</strong> L<strong>in</strong> nih lothlo le leituah pawl caah<br />

hmun lawngmi kha sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g le a<br />

d<strong>an</strong>gd<strong>an</strong>g ah hm<strong>an</strong> duh tik ah form 39 le 105<br />

sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g timi pawl <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />

M<strong>in</strong>ister for Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation vunci U<br />

Kh<strong>in</strong> Zaw nih a leh hna. A pakhatnak biahalnak<br />

ah; ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu te pawl caah <strong>an</strong>mah he aa<br />

pehtlaimi sehzung pawl nih <strong>an</strong> timhtuahpiak<br />

cuahmah lio a si i k<strong>an</strong>nih cu Kawlram pumpi<br />

caah fac<strong>an</strong>g c<strong>in</strong>thlaknak a karh ch<strong>in</strong>ch<strong>in</strong><br />

nakhnga phaisa chuahpiak d<strong>in</strong>g hi k<strong>an</strong> timhmi a<br />

si rih caah hihi cu k<strong>an</strong> ruat rih lo tiah a leh. A<br />

pahnihnak; hihi cu <strong>an</strong>mah le pengtl<strong>an</strong>g cio <strong>in</strong><br />

nawlngeitu (respective region/state<br />

governments) hna lawng nih mah le hmunhma<br />

zohchun <strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah khawh d<strong>in</strong>gmi a si tiah a leh.<br />

(5) Padaung hluattaw aiawhtu U Kh<strong>in</strong> W<strong>in</strong> nih<br />

zarhkhat ah <strong>voi</strong>khat lawng Y<strong>an</strong>gon le Pyi a<br />

kalmi tilawng caah <strong>voi</strong> tam deuh kal d<strong>in</strong>g<br />

timhtuahnak a um le um lo kong le<br />

(6) Ky<strong>an</strong>g<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu Dr T<strong>in</strong> Maung<br />

Kya<strong>in</strong>g nih Pyay le D<strong>an</strong>ubyu kar ah Ayeyawady<br />

tiva pawng ah lung <strong>an</strong> laak ru<strong>an</strong>g ah tilam a<br />

khamnak kong ah nawlngeitu lei nih d<strong>an</strong>tatnak<br />

n<strong>an</strong> ngeih le ngeih lo kong, <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />

M<strong>in</strong>ister for Tr<strong>an</strong>sport vunci U H<strong>an</strong> Se<strong>in</strong> nih a<br />

leh hna. A pakhatnak; zeihm<strong>an</strong>h timhtuahnak<br />

k<strong>an</strong> ngei rih lo. A pahnih nak; cu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong><br />

phungn<strong>in</strong>glo <strong>in</strong> lung a lami<br />

hna cu ti lei tawlrelnak le<br />

zohkhennak lei upadi (water<br />

resources <strong>an</strong>d water system<br />

conservation law) n<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

d<strong>an</strong>tatnak k<strong>an</strong> tuah cuahmah<br />

lio a si tiah a leh hna.<br />

Upadi fehter kong he<br />

pehtlai <strong>in</strong> a <strong>voi</strong> 32nk<br />

hluattaw meet<strong>in</strong>g ah<br />

Economy <strong>an</strong>d Commerce<br />

Development Committee<br />

nih <strong>an</strong> chuahpimi Kawlram<br />

mi nih phaisa thap <strong>in</strong><br />

tuahkhawh venak upadi<br />

(My<strong>an</strong>mar Citizens<br />

Investment Bill) cu pakhat hnu pakhat <strong>in</strong><br />

ceihṭ<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah hnu ah fehternak cu <strong>an</strong> tuah.<br />

Obama nih <strong>The</strong>i Se<strong>in</strong> visa a onh<br />

ṭh<strong>an</strong> Kawlram president <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu a<br />

ralaimi thla chung ah tuah d<strong>in</strong>gmi UN General<br />

Assembly va kai khawhnak d<strong>in</strong>g ah US<br />

President Barack Obama nih a lu<strong>an</strong>cia nithum<br />

ni ahkh<strong>an</strong> visa onpiak ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g nawl a chuah.<br />

As<strong>in</strong>a<strong>in</strong> <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu <strong>an</strong>mah nih ri <strong>an</strong><br />

khiahpiaknak New York <strong>in</strong> UN headquarters<br />

hrawnghr<strong>an</strong>g lawng ah chawhvahnak nawl pek<br />

a si te lai.<br />

Obama nih hit<strong>in</strong> biachahnak a tuah cu<br />

<strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cozah nih thlennak a tuah<br />

cuahmahmi ru<strong>an</strong>g ah le amah he naihniam <strong>in</strong><br />

ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi k<strong>an</strong> duhnak<br />

l<strong>an</strong>ghternak caah a si.<br />

A bik <strong>in</strong> ramkhel<br />

kong le chawleh<br />

chawhrolnak kong ah<br />

fawi deuh <strong>in</strong> thlennak<br />

a tuah nakhnga d<strong>in</strong>g<br />

caah k<strong>an</strong><br />

ipehtlaihn<strong>in</strong>g k<strong>an</strong><br />

ṭhawnter deuhnak hi<br />

a herh ngaimi a si tiah White House national<br />

security <strong>in</strong> biachimnak nawlngeitu Tommy<br />

Vietor nih a ti. Cun hi lio ah US democracy<br />

hrua<strong>in</strong><strong>in</strong>g kha ṭhate <strong>in</strong> a theihfi<strong>an</strong> khawhnak<br />

d<strong>in</strong>g ah hruaitu cheukhat he phungn<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

tonnak nawl onh a si te lai ti zong a chim chap.<br />

Aung S<strong>an</strong> Suu Kyi zong ca<strong>an</strong>kar a<br />

khualtlawnnak <strong>in</strong> Congressional Gold Medal va<br />

hlam d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> tu thla chung ah US kal ve colh<br />

d<strong>in</strong>g a si caah <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> zong Suu Kyi kal lio<br />

ah hnawh ngai <strong>in</strong> khualtlawn aa thawh ve lai<br />

tiah ruah a si. Kawlram uktu bawi le ralkap cu<br />

m<strong>in</strong>ung covo <strong>an</strong> buar caah US nih 2008 upadi<br />

n<strong>in</strong>g <strong>in</strong> visa a phih piak hna. (Ref: DVB)<br />

India nih Rakh<strong>in</strong>e ram caah<br />

bawmhnak a pek<br />

India cozah nih nitlak Rakh<strong>in</strong>e ram<br />

ummi harsa pawl caah a pekmi phaisa US$<br />

220,000 cu Indi<strong>an</strong> Ambassador Dr. V.S.<br />

Seshadri nih Kawlram M<strong>in</strong>ister of Border<br />

Affairs <strong>an</strong>d Industrial Development Lieuten<strong>an</strong>t-<br />

General <strong>The</strong><strong>in</strong> Htay kut ah a pek c<strong>an</strong>g tiah<br />

Indi<strong>an</strong> media nih th<strong>an</strong>hnak a tuah. Rakh<strong>in</strong>e ram<br />

buaiba<strong>in</strong>ak ru<strong>an</strong>g ah m<strong>in</strong>ung 89 <strong>an</strong> thi i 116<br />

hma <strong>an</strong> pu. 65,000 cu <strong>in</strong>n ngei lo<strong>in</strong> dornak<br />

hmun a kawl cuahmahmi <strong>an</strong> si. Inn 4,822,<br />

Mus<strong>lim</strong> biak<strong>in</strong>n 17, phungki si<strong>an</strong>g 15 le<br />

si<strong>an</strong>g<strong>in</strong>n 3 cu mei <strong>in</strong> kh<strong>an</strong>gh a si c<strong>an</strong>g. (Ref:<br />

Mizzima)<br />

5<br />

Mitt Romney: America biakam<br />

ka tl<strong>in</strong>ter lai<br />

Florida ah tuahmi party itonnak ah Mitt<br />

Romney nih Republic<strong>an</strong> Party <strong>in</strong> America<br />

President icuh d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> thimnak cu a cohl<strong>an</strong><br />

hnu ah America ram caah biakam cu ka tl<strong>in</strong>ter<br />

ṭh<strong>an</strong> lai tiah bia aa kam.<br />

“President Obama nih a ri<strong>an</strong> ah te<strong>in</strong>ak<br />

hmu seh tihi ka saduhthah a si, ziah tiah cun,<br />

America hi te<strong>in</strong>ak hmu seh ti ka duh.<br />

Sihm<strong>an</strong>hsehlaw n<strong>an</strong> theih b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> a ṭhabikmi<br />

ilungmuihnak he a caah me n<strong>an</strong> thlak i<br />

President a hun si tik ah a ṭu<strong>an</strong>mi a ri<strong>an</strong> he<br />

pehtlai <strong>in</strong> palhnak a um” tiah Mitt Romney nih<br />

mipi s<strong>in</strong> ah a chim.<br />

“President Obama nih rili ti a kai<br />

nuarhter d<strong>in</strong>g le k<strong>an</strong> vawleipi damter hramthok<br />

d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> bia <strong>an</strong> kamh hna. Kei ka biakam cu hihi<br />

a si. N<strong>an</strong>gmah le na chungkhar kha k<strong>an</strong> bawmh<br />

hna lai” tiah a ti.<br />

Ri<strong>an</strong> ngei lomi 8.3% he nuam lo ngai <strong>in</strong><br />

a k<strong>an</strong> umtertu k<strong>an</strong> sipuazi (economy) hi ka thlen<br />

lai i kum li chung ah Americ<strong>an</strong> pawl ri<strong>an</strong> nuai<br />

12 (million) ka serpiak hna lai tiah bia aa kam.<br />

Kum 2020 ahcun America nih energy (gas,<br />

z<strong>in</strong><strong>an</strong>, datsi tbk) he pehtlai <strong>in</strong> ramd<strong>an</strong>g<br />

ihngatnak <strong>in</strong> ka luatter lai. Rampi hm<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g<br />

phaisa rikhiahmi (deficit) zong k<strong>an</strong> t<strong>an</strong> lai i<br />

chawlehthalnak lungtl<strong>in</strong>ṭ<strong>in</strong>ak a thar tuah d<strong>in</strong>g<br />

zong ceihkh<strong>an</strong>nak ka ngei lai tiah a ti.<br />

“President Obama nih President a s<strong>in</strong>ak cu<br />

ngaihthiam hal <strong>in</strong> a thawk i kei cu President ka<br />

s<strong>in</strong>ak cu ri<strong>an</strong> he ka thawk lai” tiah a ti.<br />

K<strong>an</strong> hawi a simi Israel kha harnak t<strong>an</strong>g<br />

ah a hlonh i Ir<strong>an</strong> kha za<strong>an</strong>gfahnak a pek tiah<br />

Romney nih President Obama kha a mawhchiat.<br />

“Keimah hrua<strong>in</strong>ak t<strong>an</strong>g ahcun k<strong>an</strong> hawi a simi<br />

ram hna nih Americ<strong>an</strong> zumhtlak a s<strong>in</strong>ak kha<br />

tam deuh <strong>an</strong> hmuh lai i Russi<strong>an</strong> President Put<strong>in</strong><br />

zong nih America a dirhmun a feh deuhzia kha<br />

a hmuh lai” tiah a chim.<br />

Party itonnak ah a ummi republic<strong>an</strong><br />

pawl nih cun k<strong>an</strong>mah nih te<strong>in</strong>ak k<strong>an</strong> hmuh ko<br />

lai tiah <strong>an</strong> izumhnak kha <strong>an</strong> chim i President<br />

Obama milunglaaknak ah m<strong>an</strong>ager a ṭu<strong>an</strong>mi<br />

Jim Mess<strong>in</strong>a tu nih cun Mitt Romney a chimmi<br />

hi thil tlawmte lawng aa tel i Oboma sual a<br />

phawtnak tu a tam deuh tiah a chim ve. (Ref:<br />

BBC)<br />

Jap<strong>an</strong> ah Samsung nih Apple a<br />

tei<br />

Tokyo biaceih zungpi nih Samsung nih<br />

Apple nawl a cawng lo tiah biakhiahnak <strong>an</strong><br />

tuah. Mah hi US ah Samsung nih Apple nawl a<br />

cawn (a fir) ti ru<strong>an</strong>g ah $1 billion leng liamh<br />

d<strong>in</strong>g bia <strong>an</strong> khiah tlawmpal ah a hung chuak<br />

vemi a si.<br />

Hi kong he pehtlai <strong>in</strong> Samsung lei nih<br />

Samsung nih Apple nawl a cawn hrimhrim lo<br />

timi ca<strong>an</strong> sau bua<strong>in</strong>ak kong ah hit<strong>in</strong> biakhiahnak<br />

dik <strong>an</strong> tuahmi cung ah k<strong>an</strong> ilawm tuk tiah <strong>an</strong><br />

chim. Agust 24 ah US biaceih zung nih<br />

Samsung cu Apple thilchuah pawl iPad le<br />

iPhone telh <strong>in</strong> phone lei thilri pawl aa cawn (a<br />

fir) ti<strong>in</strong> bia <strong>an</strong> rak khiah. Na<strong>in</strong> Samsung nih US<br />

biakhiahnak cung ah nawlnak tuah ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

timhtuahnak a ngei. (Ref: BBC, Aug 31)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!