A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...
A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...
A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
A <strong>voi</strong> 36nk Pyithu hluattaw<br />
meet<strong>in</strong>g<br />
Pyithu hluattaw meet<strong>in</strong>g cu August 30<br />
ahkh<strong>an</strong> <strong>an</strong> tuah.<br />
Pyithu hluattaw lutlai<br />
Thura Shwe M<strong>an</strong>n le<br />
hmunkip <strong>in</strong> hluattaw<br />
aiawhtu MP 409 <strong>an</strong><br />
itel kho i biahalnak 6<br />
lehnak le upadi<br />
pakhat <strong>an</strong> fehter tiah<br />
<strong>The</strong> New Light of<br />
My<strong>an</strong>mar th<strong>an</strong>hca<br />
nih a ṭial.<br />
(1) Pathe<strong>in</strong>gyi <strong>in</strong><br />
hluattaw aiawhtu U<br />
Aung Th<strong>an</strong>t nih<br />
z<strong>in</strong><strong>an</strong> le mei v<strong>an</strong>nak<br />
(bio fuel) hm<strong>an</strong>nak kong ah hmailei<br />
timhtuahnak kong a halmi kha Deputy M<strong>in</strong>ister<br />
for Energy vunci U Ht<strong>in</strong> Aung nih “Hi kong<br />
hi k<strong>an</strong>mah M<strong>in</strong>istry of Energy, M<strong>in</strong>istry of<br />
Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation, M<strong>in</strong>istry of Science<br />
<strong>an</strong>d Technology, M<strong>in</strong>istry of Environmental<br />
Conservation <strong>an</strong>d Forestry <strong>an</strong>d M<strong>in</strong>istry of<br />
Industry he ibawm <strong>in</strong> gasohol <strong>an</strong>d biodiesel<br />
chuahnak, chiahnak le zuarnak ti b<strong>an</strong>tuk cu<br />
ramd<strong>an</strong>g b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> tuah khawh ve d<strong>in</strong>g ah vunci<br />
zung <strong>in</strong> ruahnak petu hna le cozah a si lomi bu<br />
<strong>in</strong> mifim mithiam thluak-um (th<strong>in</strong>k t<strong>an</strong>k) hna he<br />
bu pakhat k<strong>an</strong> ser. Cu nih National Energy<br />
M<strong>an</strong>agement Committee dirh d<strong>in</strong>g ah<br />
timhtuahnak a ngei i mei lei (energy <strong>an</strong>d<br />
electricity) ṭh<strong>an</strong>choternak ri<strong>an</strong> kha a ṭu<strong>an</strong> te lai.<br />
K<strong>an</strong>mah Energy M<strong>in</strong>istry nih a herhn<strong>in</strong>g <strong>in</strong> k<strong>an</strong><br />
bawmhch<strong>an</strong>h ve te lai” tiah a leh.<br />
(2) Wundw<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Th<strong>an</strong><br />
My<strong>in</strong>t nih ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> hna pension kong a<br />
halmi cu Union M<strong>in</strong>ister at the President Office<br />
<strong>in</strong> U Soe Maung nih “Ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>mi hna<br />
s<strong>in</strong> <strong>in</strong> pension a sawkmi 166 ah 57 cu <strong>an</strong> hmuh<br />
d<strong>in</strong>gmi pension hlawh kaiter <strong>an</strong> si c<strong>an</strong>g i <strong>an</strong><br />
sawkmi cohl<strong>an</strong>piak d<strong>in</strong>g ah a ta<strong>an</strong>gmi 109<br />
chung ah 74 lawng hi President zung ah a ph<strong>an</strong>,<br />
35 ta cu a ph<strong>an</strong>h rih lo caah <strong>an</strong>mah le <strong>an</strong> myone<br />
cio ah hlathla<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah cio a herh tiah a leh.<br />
(3) Htigya<strong>in</strong>g <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Soe Soe<br />
nih ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu le <strong>an</strong>hnah c<strong>in</strong>nak kong le<br />
(4) South Okkalapa <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U<br />
Aung <strong>The</strong><strong>in</strong> L<strong>in</strong> nih lothlo le leituah pawl caah<br />
hmun lawngmi kha sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g le a<br />
d<strong>an</strong>gd<strong>an</strong>g ah hm<strong>an</strong> duh tik ah form 39 le 105<br />
sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g timi pawl <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />
M<strong>in</strong>ister for Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation vunci U<br />
Kh<strong>in</strong> Zaw nih a leh hna. A pakhatnak biahalnak<br />
ah; ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu te pawl caah <strong>an</strong>mah he aa<br />
pehtlaimi sehzung pawl nih <strong>an</strong> timhtuahpiak<br />
cuahmah lio a si i k<strong>an</strong>nih cu Kawlram pumpi<br />
caah fac<strong>an</strong>g c<strong>in</strong>thlaknak a karh ch<strong>in</strong>ch<strong>in</strong><br />
nakhnga phaisa chuahpiak d<strong>in</strong>g hi k<strong>an</strong> timhmi a<br />
si rih caah hihi cu k<strong>an</strong> ruat rih lo tiah a leh. A<br />
pahnihnak; hihi cu <strong>an</strong>mah le pengtl<strong>an</strong>g cio <strong>in</strong><br />
nawlngeitu (respective region/state<br />
governments) hna lawng nih mah le hmunhma<br />
zohchun <strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah khawh d<strong>in</strong>gmi a si tiah a leh.<br />
(5) Padaung hluattaw aiawhtu U Kh<strong>in</strong> W<strong>in</strong> nih<br />
zarhkhat ah <strong>voi</strong>khat lawng Y<strong>an</strong>gon le Pyi a<br />
kalmi tilawng caah <strong>voi</strong> tam deuh kal d<strong>in</strong>g<br />
timhtuahnak a um le um lo kong le<br />
(6) Ky<strong>an</strong>g<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu Dr T<strong>in</strong> Maung<br />
Kya<strong>in</strong>g nih Pyay le D<strong>an</strong>ubyu kar ah Ayeyawady<br />
tiva pawng ah lung <strong>an</strong> laak ru<strong>an</strong>g ah tilam a<br />
khamnak kong ah nawlngeitu lei nih d<strong>an</strong>tatnak<br />
n<strong>an</strong> ngeih le ngeih lo kong, <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />
M<strong>in</strong>ister for Tr<strong>an</strong>sport vunci U H<strong>an</strong> Se<strong>in</strong> nih a<br />
leh hna. A pakhatnak; zeihm<strong>an</strong>h timhtuahnak<br />
k<strong>an</strong> ngei rih lo. A pahnih nak; cu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong><br />
phungn<strong>in</strong>glo <strong>in</strong> lung a lami<br />
hna cu ti lei tawlrelnak le<br />
zohkhennak lei upadi (water<br />
resources <strong>an</strong>d water system<br />
conservation law) n<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
d<strong>an</strong>tatnak k<strong>an</strong> tuah cuahmah<br />
lio a si tiah a leh hna.<br />
Upadi fehter kong he<br />
pehtlai <strong>in</strong> a <strong>voi</strong> 32nk<br />
hluattaw meet<strong>in</strong>g ah<br />
Economy <strong>an</strong>d Commerce<br />
Development Committee<br />
nih <strong>an</strong> chuahpimi Kawlram<br />
mi nih phaisa thap <strong>in</strong><br />
tuahkhawh venak upadi<br />
(My<strong>an</strong>mar Citizens<br />
Investment Bill) cu pakhat hnu pakhat <strong>in</strong><br />
ceihṭ<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah hnu ah fehternak cu <strong>an</strong> tuah.<br />
Obama nih <strong>The</strong>i Se<strong>in</strong> visa a onh<br />
ṭh<strong>an</strong> Kawlram president <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu a<br />
ralaimi thla chung ah tuah d<strong>in</strong>gmi UN General<br />
Assembly va kai khawhnak d<strong>in</strong>g ah US<br />
President Barack Obama nih a lu<strong>an</strong>cia nithum<br />
ni ahkh<strong>an</strong> visa onpiak ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g nawl a chuah.<br />
As<strong>in</strong>a<strong>in</strong> <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu <strong>an</strong>mah nih ri <strong>an</strong><br />
khiahpiaknak New York <strong>in</strong> UN headquarters<br />
hrawnghr<strong>an</strong>g lawng ah chawhvahnak nawl pek<br />
a si te lai.<br />
Obama nih hit<strong>in</strong> biachahnak a tuah cu<br />
<strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cozah nih thlennak a tuah<br />
cuahmahmi ru<strong>an</strong>g ah le amah he naihniam <strong>in</strong><br />
ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi k<strong>an</strong> duhnak<br />
l<strong>an</strong>ghternak caah a si.<br />
A bik <strong>in</strong> ramkhel<br />
kong le chawleh<br />
chawhrolnak kong ah<br />
fawi deuh <strong>in</strong> thlennak<br />
a tuah nakhnga d<strong>in</strong>g<br />
caah k<strong>an</strong><br />
ipehtlaihn<strong>in</strong>g k<strong>an</strong><br />
ṭhawnter deuhnak hi<br />
a herh ngaimi a si tiah White House national<br />
security <strong>in</strong> biachimnak nawlngeitu Tommy<br />
Vietor nih a ti. Cun hi lio ah US democracy<br />
hrua<strong>in</strong><strong>in</strong>g kha ṭhate <strong>in</strong> a theihfi<strong>an</strong> khawhnak<br />
d<strong>in</strong>g ah hruaitu cheukhat he phungn<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
tonnak nawl onh a si te lai ti zong a chim chap.<br />
Aung S<strong>an</strong> Suu Kyi zong ca<strong>an</strong>kar a<br />
khualtlawnnak <strong>in</strong> Congressional Gold Medal va<br />
hlam d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> tu thla chung ah US kal ve colh<br />
d<strong>in</strong>g a si caah <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> zong Suu Kyi kal lio<br />
ah hnawh ngai <strong>in</strong> khualtlawn aa thawh ve lai<br />
tiah ruah a si. Kawlram uktu bawi le ralkap cu<br />
m<strong>in</strong>ung covo <strong>an</strong> buar caah US nih 2008 upadi<br />
n<strong>in</strong>g <strong>in</strong> visa a phih piak hna. (Ref: DVB)<br />
India nih Rakh<strong>in</strong>e ram caah<br />
bawmhnak a pek<br />
India cozah nih nitlak Rakh<strong>in</strong>e ram<br />
ummi harsa pawl caah a pekmi phaisa US$<br />
220,000 cu Indi<strong>an</strong> Ambassador Dr. V.S.<br />
Seshadri nih Kawlram M<strong>in</strong>ister of Border<br />
Affairs <strong>an</strong>d Industrial Development Lieuten<strong>an</strong>t-<br />
General <strong>The</strong><strong>in</strong> Htay kut ah a pek c<strong>an</strong>g tiah<br />
Indi<strong>an</strong> media nih th<strong>an</strong>hnak a tuah. Rakh<strong>in</strong>e ram<br />
buaiba<strong>in</strong>ak ru<strong>an</strong>g ah m<strong>in</strong>ung 89 <strong>an</strong> thi i 116<br />
hma <strong>an</strong> pu. 65,000 cu <strong>in</strong>n ngei lo<strong>in</strong> dornak<br />
hmun a kawl cuahmahmi <strong>an</strong> si. Inn 4,822,<br />
Mus<strong>lim</strong> biak<strong>in</strong>n 17, phungki si<strong>an</strong>g 15 le<br />
si<strong>an</strong>g<strong>in</strong>n 3 cu mei <strong>in</strong> kh<strong>an</strong>gh a si c<strong>an</strong>g. (Ref:<br />
Mizzima)<br />
5<br />
Mitt Romney: America biakam<br />
ka tl<strong>in</strong>ter lai<br />
Florida ah tuahmi party itonnak ah Mitt<br />
Romney nih Republic<strong>an</strong> Party <strong>in</strong> America<br />
President icuh d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> thimnak cu a cohl<strong>an</strong><br />
hnu ah America ram caah biakam cu ka tl<strong>in</strong>ter<br />
ṭh<strong>an</strong> lai tiah bia aa kam.<br />
“President Obama nih a ri<strong>an</strong> ah te<strong>in</strong>ak<br />
hmu seh tihi ka saduhthah a si, ziah tiah cun,<br />
America hi te<strong>in</strong>ak hmu seh ti ka duh.<br />
Sihm<strong>an</strong>hsehlaw n<strong>an</strong> theih b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> a ṭhabikmi<br />
ilungmuihnak he a caah me n<strong>an</strong> thlak i<br />
President a hun si tik ah a ṭu<strong>an</strong>mi a ri<strong>an</strong> he<br />
pehtlai <strong>in</strong> palhnak a um” tiah Mitt Romney nih<br />
mipi s<strong>in</strong> ah a chim.<br />
“President Obama nih rili ti a kai<br />
nuarhter d<strong>in</strong>g le k<strong>an</strong> vawleipi damter hramthok<br />
d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> bia <strong>an</strong> kamh hna. Kei ka biakam cu hihi<br />
a si. N<strong>an</strong>gmah le na chungkhar kha k<strong>an</strong> bawmh<br />
hna lai” tiah a ti.<br />
Ri<strong>an</strong> ngei lomi 8.3% he nuam lo ngai <strong>in</strong><br />
a k<strong>an</strong> umtertu k<strong>an</strong> sipuazi (economy) hi ka thlen<br />
lai i kum li chung ah Americ<strong>an</strong> pawl ri<strong>an</strong> nuai<br />
12 (million) ka serpiak hna lai tiah bia aa kam.<br />
Kum 2020 ahcun America nih energy (gas,<br />
z<strong>in</strong><strong>an</strong>, datsi tbk) he pehtlai <strong>in</strong> ramd<strong>an</strong>g<br />
ihngatnak <strong>in</strong> ka luatter lai. Rampi hm<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g<br />
phaisa rikhiahmi (deficit) zong k<strong>an</strong> t<strong>an</strong> lai i<br />
chawlehthalnak lungtl<strong>in</strong>ṭ<strong>in</strong>ak a thar tuah d<strong>in</strong>g<br />
zong ceihkh<strong>an</strong>nak ka ngei lai tiah a ti.<br />
“President Obama nih President a s<strong>in</strong>ak cu<br />
ngaihthiam hal <strong>in</strong> a thawk i kei cu President ka<br />
s<strong>in</strong>ak cu ri<strong>an</strong> he ka thawk lai” tiah a ti.<br />
K<strong>an</strong> hawi a simi Israel kha harnak t<strong>an</strong>g<br />
ah a hlonh i Ir<strong>an</strong> kha za<strong>an</strong>gfahnak a pek tiah<br />
Romney nih President Obama kha a mawhchiat.<br />
“Keimah hrua<strong>in</strong>ak t<strong>an</strong>g ahcun k<strong>an</strong> hawi a simi<br />
ram hna nih Americ<strong>an</strong> zumhtlak a s<strong>in</strong>ak kha<br />
tam deuh <strong>an</strong> hmuh lai i Russi<strong>an</strong> President Put<strong>in</strong><br />
zong nih America a dirhmun a feh deuhzia kha<br />
a hmuh lai” tiah a chim.<br />
Party itonnak ah a ummi republic<strong>an</strong><br />
pawl nih cun k<strong>an</strong>mah nih te<strong>in</strong>ak k<strong>an</strong> hmuh ko<br />
lai tiah <strong>an</strong> izumhnak kha <strong>an</strong> chim i President<br />
Obama milunglaaknak ah m<strong>an</strong>ager a ṭu<strong>an</strong>mi<br />
Jim Mess<strong>in</strong>a tu nih cun Mitt Romney a chimmi<br />
hi thil tlawmte lawng aa tel i Oboma sual a<br />
phawtnak tu a tam deuh tiah a chim ve. (Ref:<br />
BBC)<br />
Jap<strong>an</strong> ah Samsung nih Apple a<br />
tei<br />
Tokyo biaceih zungpi nih Samsung nih<br />
Apple nawl a cawng lo tiah biakhiahnak <strong>an</strong><br />
tuah. Mah hi US ah Samsung nih Apple nawl a<br />
cawn (a fir) ti ru<strong>an</strong>g ah $1 billion leng liamh<br />
d<strong>in</strong>g bia <strong>an</strong> khiah tlawmpal ah a hung chuak<br />
vemi a si.<br />
Hi kong he pehtlai <strong>in</strong> Samsung lei nih<br />
Samsung nih Apple nawl a cawn hrimhrim lo<br />
timi ca<strong>an</strong> sau bua<strong>in</strong>ak kong ah hit<strong>in</strong> biakhiahnak<br />
dik <strong>an</strong> tuahmi cung ah k<strong>an</strong> ilawm tuk tiah <strong>an</strong><br />
chim. Agust 24 ah US biaceih zung nih<br />
Samsung cu Apple thilchuah pawl iPad le<br />
iPhone telh <strong>in</strong> phone lei thilri pawl aa cawn (a<br />
fir) ti<strong>in</strong> bia <strong>an</strong> rak khiah. Na<strong>in</strong> Samsung nih US<br />
biakhiahnak cung ah nawlnak tuah ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
timhtuahnak a ngei. (Ref: BBC, Aug 31)