Juni 2013 - Svea Ekonomi

#2 2013
Svea tror
på delad
ekonomi
Dick Malmlund
varnar:
Bluff-
makarna
blir fler och
smartare
Olika åsikter
om tvingande
30-dagarsregel
Så länge får du vänta:
85 dagar i Grekland!
Almegas chefekonom
Lena Hagman:
”Uppgången dröjer”
Utan revisor:
Sämre kreditvärdighet
s.11
s.8
s.10
KOLLA IN höstens
KURSER & SEMINARIER
på www.sveaekonomi.se!

Välkommen till
Svea Ekonomi!
Sommar och semester betyder
högsäsong för bedragare som skickar
bluffakturor. Men nu har samhället
tröttnat och flera myndigheter och
organisationer går samman i en
nationell samling mot bluffmakarna.
Läs vilka som ingår i samarbetet
och hur de arbetar – och hur Svea
Ekonomi också bidrar till att stoppa
dem i tid.
Nya lösningar
Delbetalningar har blivit en del av
konsumenternas nya köpbeteende.
Allt fler branscher – även tjänster –
erbjuder delbetalningar, och för dem
är det viktigt att hitta trygga samarbetspartners.
Niklas Winterstein arbetar på
Svea Ekonomis tjänst för konsumentfinansiering
och kan berätta mycket
om alla nya lösningar som växer
fram. Bland annat att Svea Ekonomi
nu har paketerat om erbjudandet så
att det passar både för fysisk butik
och webbutik.
Svagt genomslag
Den nya 30-dagarsregeln för betalningar
genomfördes i mitten av mars,
men genomslaget har blivit svagt.
Därför vill nu Justitiedepartementet
göra lagen tvingande – något som
flera vänder sig emot. Läs deras argument
i Update.
Vi har även träffat Almegas chefekonom
Lena Hagman för att höra
vad hon tror om konjunkturen den
närmaste tiden. Hon är ganska pessimistisk,
främst för att antalet varsel i
tjänstesektorn ökade förra året. Trots
att det råder brist på arbetskraft
inom sektorn. I Update förklarar hon
hur det hänger ihop.
Till sist önskar jag alla läsare
av Update en skön sommar
och trevlig läsning!
Lennart Ågren
Svea Ekonomis VD
2 SVEA UPDATE NR 2 2013
Innehåll #2 2013
3 Olika åsikter om tvingande 30-dagarsregel
Sedan i mars i år finns en lag om 30 dagars betalningsfrist som norm
för företag. Men det finns möjlighet för kund och leverantör att avtala
om längre kredittid. Nu har Justitiedepartementet lagt fram ett förslag
om att 30-dagarsregeln ska bli tvingande.
4 Bluffmakarna blir fler – och smartare
För några år sedan var de irriterande. Nu är de ett allvarligt samhällsproblem.
Det handlar om bedragare som skickar bluffakturor och på andra
sätt lurar företagare och konsumenter. En nationell samling är på gång.
6 Delbetalningar kräver trygga lösningar
Allt fler slutkunder vill delbetala sina inköp. Det gäller för handeln
att hänga med och komma med rätt typ av erbjudanden.
7 ”Svea har alla bitar. Det är det bästa”
Det spelar ingen roll hur kunden väljer att handla i vår möbelbutik.
Systemet klarar allt.
7 Svea tror på delad ekonomi
Svea Ekonomi vill bygga långsiktiga relationer med sina kunder där
båda parter tjänar på samarbetet och där problem löses tillsammans.
Hur det går till framgår av annonskampanjen ”Vi tror på delad ekonomi”.
8 Almegas chefekonom Lena Hagman:
”Uppgången dröjer”
Lågkonjunkturen är långvarig som en följd av 2008 års finanskris.
Och det har inte vänt än – nu kommer neddragningarna i tjänstesektorn,
förutser Almegas chefekonom Lena Hagman.
10 Sämre kreditvärdighet för bolag utan revisor
Bolag utan revisor har högre kreditrisk och sämre kreditvärdighet.
Det visar UC:s första analys av hur det har gått för bolagen som valt
bort revisor.
11 Så länge får företag vänta på betalning
Det tar i genomsnitt 40 dagar innan svenska företag får betalt för sina
fakturor. Men det är långtifrån värst i klassen. Det är Grekland, där det
tar 85 dagar innan företagen får betalt – i genomsnitt!
12 Notiser
13 Konkurser
14 Nyckeltal
15 Viktiga datum

”Gäller alla
förseningar
efter den
16 mars”.
Betalningar:
Olika åsikter om
tvingande 30-dagarsregel
Sedan i mars i år finns en lag om 30 dagars betalningsfrist
som norm för företag. Men det finns fortfarande möjlighet
för kund och leverantör att avtala om längre kredittid. Nu
har Justitiedepartementet lagt fram ett förslag om att
30-dagarsregeln ska bli tvingande.
Anledningen är att den första 30-dagarsregeln
inte har fått något genomslag.
Tanken var att små och medelstora
företag skulle slippa vänta i
flera månader på sina betalningar.
Men så har inte skett. Betalningstiderna
är fortfarande lika långa.
Meningarna om hur bra det är
med en tvingande regel går isär. En
av dem som har påverkat Riksdag
och Regering att skapa 30-dagarsreglen
är entreprenören Dan
Olofsson. Han är mycket upprörd
över att småföretagare måste vänta
på sina betalningar, och därmed i
praktiken får agera bank åt storföretag.
Till Dagens Industri säger han
att 30-dagarsregeln inte har effekt,
och han menar att det delvis beror
på avtalsmöjligheten. Frivilligheten
innebär att de stora får övertag över
de svaga, menar han.
Förödande konsekvenser
På Svensk Handel har man en annan
syn på saken. Här ser man till de små
företagens möjlighet att själva dröja
med att betala för leveranser.
Dag Klackenberg,
Svensk Handel
ILLUSTrATIOn: AnnA wInDBOrnE
”En liten bokhandel, leksaks- eller
modebutik kan inte betala leverantörsfakturorna
innan varorna
är sålda. För dem skulle en tvingande
30-dagarsregel få förödande
konsekvenser för deras förmåga att
betala”, skriver Dag Klackenberg på
Svensk Handels webbplats.
Därför skulle förslaget att
införa obligatorisk betalningstid på
30 dagar i näringslivet få förödande
konsekvenser för många mindre
butiker, menar Dag Klackenberg.
Svensk Handel vill i stället ha fri
avtalsskrivning.
Dag Klackenberg tror att många
småföretag gynnas av att betaltiderna
förkortas. Men inte alla. För
många handlare är det en överlevnadsfråga
att kunna komma överens
om längre betalningsvillkor,
menar han.
Delade åsikter
Inom Almega är åsikterna delade.
Enligt Dagens Industri skär frågan
tvärs igenom de sex olika medlemsbranscherna.
Mest intresserade av
en tvingande lagstiftning är de rena
tjänsteföretagen.
Dag Klackenberg tror att
många småföretag gynnas
av att betaltiderna
förkortas. Men inte alla.
För många handlare är
det en överlevnadsfråga
att kunna komma överens
om längre betalningsvillkor,
menar han.
SVEA UPDATE NR 2 2013
3

Ett sätt för bluffmakarna
att agera
är att skicka ut
tiotusentals fakturor,
och vet att
mellan 2 och 4
procent betalar
– av slapphet,
rädsla och okunskap.
På www.
bestrid.nu kan du
läsa allt om hur
man bestrider.
” Många är drabbade
av fakturabedrägerier.
Mest
attraktiva för
bedragarna är
småföretagare
eftersom de inte
omfattas av
konsumenttjänstlagen”,
säger
Anders Olofsson.
Anders Olofsson,
Polisens bedrägerirotel
4 SVEA UPDATE NR 2 2013
Bluffmakarna och
bedragarna blir fler
– och smartare
För några år sedan var de irriterande. Nu är de ett allvarligt samhällsproblem.
Det handlar om bedragare som skickar bluffakturor
och på andra sätt lurar företagare och konsumenter. En nationell
samling är på gång.
Flera myndigheter och organisationer
håller på att gå samman i en nationell
samling mot bluffmakare och bedragare.
Det handlar bland andra om Kronofogdemyndigheten,
Företagarna, UC, Bankföreningen,
Åklagarmyndigheten och Skatteverket.
Och Polisen – där Anders Olofsson är
en av eldsjälarna.
Dessutom har Polismyndigheten i
Stockholm fått uppdraget att bilda ett
Nationellt Bedrägericenter (NBC).
– Än så länge drivs projektet av polisen
i Stockholms län, men till hösten ska vi
ha åtminstone delar av detta center mot
bedrägerier på plats, säger han till Update.
Kampen fortsätter
Det dröjer alltså ett tag innan det finns ett
telefonnummer att ringa för den som känner
sig bedragen. Men under tiden fortsätter
kampen. Exempelvis har Stockholmspolisen
satt upp en facebooksida (gå in på
FB och sök på Polisen Bedrägeri). Där finns
en hel del information om hur bedragarna
arbetar, och man kan även ställa frågor till
Anders Olofsson och hans kolleger.
– Många är drabbade av fakturabedrägerier.
Mest attraktiva för bedragarna
är småföretagare eftersom de inte omfattas
av konsumenttjänstlagen, säger Anders
Olofsson.
Liten risk för betalningsanmärkning
Det stora problemet med bluffakturor är
att mottagarna betalar dem av rädsla för
att annars få en betalningsanmärkning.
Den risken är väldigt liten, säger Anders
Olofsson.
– Jag vill avdramatisera det där. Om
du tycker en faktura – vilken som helst – är
ok, betala den. Om det är något fel med
den, bestrid den. Om du bestrider är risken
mycket liten att du får en betalningsanmärkning.
Branschen har en spärr mot de
företag som finns med på Svensk Handels
varningslista, i dessa fall är alltså anmärkning
utesluten, säger han.
Ett sätt för bluffmakarna att agera är
att skicka ut tiotusentals fakturor, och vet
att mellan 2 och 4 procent betalar – av
slapphet, rädsla och okunskap. På www.
bestrid.nu kan du läsa allt om hur man
bestrider.
Samverkan mellan parter
En annan anledning till att man inte behöver
oroa sig för betalningsanmärkning om
man har bestridit en bluffaktura är att det
finns en samverkan mellan många parter.
Seriösa inkassoföretag – bland andra Svea
Inkasso – arbetar aktivt för att identifiera
blufföretag, så att deras ”fordringar” inte
drivs in.
Det finns flera olika webbplatser som
listar oseriösa företag. Bland de viktigaste
är Svensk Handels varningslista och Varningsinfo,
som drivs av säkerhetsexperten
Dick Malmlund. Även Finansinspektionen
har en varningslista.
– Finns företaget på någon av dessa listor
ska du inte betala utan bestrida, säger
Anders Olofsson.

– Vi har bra lagar. Det gäller bara
att använda dessa. De flesta brott av
det här slaget går under rubriceringarna
grovt bokföringsbrott, grovt
skattebrott och grovt bedrägeri. Det
som behövs är en aktiv samordning
mot dem som begår brotten, säger
Dick Malmlund.
En anledning till att bedrägerier med fakturor
och kort ökar kan vara att det blir allt
svårare att begå traditionella brott som rån
och inbrott. Då flyttar brottsligheten ut på
nätet eller hem i brevlådan. Det säger Dick
Malmlund på Varningsinfo. Han anser dock
inte att det är fler eller strängare lagar som
behövs.
Aktiv samordning behövs
– Vi har bra lagar. Det gäller bara att
använda dessa. De flesta brott av det här
slaget går under rubriceringarna grovt bokföringsbrott,
grovt skattebrott och grovt
bedrägeri. Det som behövs är en aktiv
samordning mot dem som begår brotten,
säger han.
Som exempel efterlyser han snabbare
beslut om näringsförbud. Ett stort problem
har blivit oseriösa teleoperatörer som
ibland flyttar (porterar) telefonabonnemang
utan kundernas vetskap.
Glömmer kolla fullmakt
– Post- och Telestyrelsen, PTS, kräver att
telefonoperatörerna ska flytta kunder på
tre dagar. För att det ska kunna uppfyllas
räcker muntliga avtal. En konsument ska
alltså muntligt uppge att hon vill byta
bolag, säger han.
Den muntliga fullmakten ska dock
finnas på band – men de bolag som kunden
uppges vilja flytta ifrån hinner sällan stämma
av eventuell fullmakt eller att kunden
verkligen vill flytta abonnemanget. Och så
flyttas bland annat gamla människor från
sitt invanda bolag på tre dagar.
– Trygghetslarm slutar fungera och
larmtelefoner blir avstängda, säger Dick
Malmlund.
Varningsinfo
Sedan en tid tillbaka finns en app att ladda
ner från Varningsinfo, som visar upp en
skylt med ”Varningsinfo” på telefonens display
om den som ringer finns på listan med
de cirka 2 500 kända telefonnummer som
används av tveksamma telefonsäljare. Den
är gratis och finns på www.varningsinfo.se.
Svea Ekonomi/Svea Inkasso arbetar
sedan många år nära Dick Malmlund och
har nu slutit ett formellt samarbetsavtal.
– Det går ut på att vi utbyter information
med varandra. Varningsinfo samlar
information om oseriösa företag, och
det gör vi också. Exempelvis kan
Varningsinfo skicka misstänka
plus- och bankgironummer till
oss, som vi kollar i våra system.
Blir jag fundersam över en
kund ringer jag Dick Malmlund,
säger Lotta Reiman på Svea
Ekonomi.
Alla parter jobbar intensivt
med frågan. Syftet är att motarbeta
bluffmakarna och vara ett stöd för
företagare som omöjligt kan ha resurser
att föra kamp mot brottsligheten.
Men, som Anders Olofsson på polisen
säger:
– Det är en medborgerlig skyldighet att
inte betala en bluffaktura.
Varningsinfos app
Läs mer på:
www.varningsinfo.se
www.svenskhandel.se/
varningslistan
www.facebook.com/
bedrageriroteln-
Stockholm
www.bestrid.nu
SVEA UPDATE NR 2 2013
5

Delbetalningar
kräver trygga lösningar
Allt fler slutkunder vill delbetala sina inköp. Det gäller för han-
deln att hänga med och komma med rätt typ av erbjudanden.
Det fanns en tid när det ansågs lite
skämmigt att köpa på kredit. Det är
ändrat nu. Lite mer sofistikerat kan
man säga att konsumenternas köpbeteende
har ändrats. Sådant som för
äldre generationer var tabu, att köpa
på kredit eller avbetalning, är helt
normalt för de yngre.
– Vi ser en tydlig trend av att
konsumenterna vill ha delbetalning.
Och inte bara på möbler och
tv-apparater. Nu vill man delbetala
energibesparande åtgärder på
huset, självgående gräsklippare,
snöslunga och andra trädgårdsmaskiner.
Det säger Niklas Winterstein på Sveas
tjänst för konsumentfinansiering.
I framtiden tror han också att det
blir vanligare med delbetalning av
tjänster – men dit har utvecklingen
inte hunnit än.
6 SVEA UPDATE nr 2 2013
Det kan bli problem
– Vi som jobbar med konsumentfinansiering
skiljer på produkt och tjänst.
Om en tv går sönder innan delbetalningen
är avklarad, finns det
tydliga regler och konsumentlagar
som reglerar vad som ska hända. Men
om en kund skulle vilja delbetala en
tjänst, till exempel ett villalarm som
innefattar ett framtida serviceavtal,
då kan det bli problem. Varan eller
tjänsten i sin helhet måste alltid vara
levererad eller slutförd.
– Men på sikt bedömer jag att
efterfrågan på delbetalda tjänster
kommer att stiga, och då har vi lösningar
som är trygga för konsumenten,
säger niklas winterstein.
Alltid trygg
när ett företag erbjuder sina kunder
delbetalning, vänder det sig till
ett finansbolag som i sin tur gör en
bedömning av företaget innan man
sluter avtal. Hos Svea fattas det slutliga
beslutet av en kreditkommitté.
Ledstjärnan är att slutkonsumenten
alltid ska vara trygg.
– För att vi ska sluta avtal ska
bolaget vara välrenommerat och
funnits ett tag. Ledningen ska vara
omvittnat skicklig och personalen
bra, säger niklas winterstein.
Det innebär i praktiken att butiker
som kan erbjuda sina kunder delbetalning
är välmående. Det är i sig ett
gott betyg.
Hög efterfrågan
Svea har erbjudit delbetalningstjänsten
en tid, tidigare har fokus enbart
legat på webbetalningstjänsten
SveaWebPay. Efterfrågan på den
tjänsten exploderade när e-handeln
efter några trevande år har kommit
igång på allvar. Den typiska kunden
kombinerar numera besök på webb
och i butik innan köpbeslutet fattas.
– nu höjer vi ribban ett snäpp
och paketerar erbjudandet så att det
passar både fysisk butik och webbutik.
Det spelar ingen roll vilken kanal
kunden väljer att handla i, säger
Niklas Winterstein.
Han menar att det avsevärt ökar
möjligheterna till försäljning. Om
kunden möter olika banker eller
finansbolag beroende på om hon
handlar på webben eller fysiskt,
uppfattas det som krångligt. Köpet
kanske inte blir av.
Enligt Niklas Winterstein är det
väl belagt att kunder som erbjuds
månadskostnad köper för högre summor
än om de enbart har möjlighet
att betala allt på en gång.
Jobba med månadskostnad
– Som säljare bör man jobba med
månadskostnaden. För de flesta konsumenter
spelar det ingen större roll om
månadskostnaden blir 500 eller 800
kronor. när de inser det, väljer de den
dyrare soffan som de egentligen vill ha.
Svea hjälper sina uppdragsgivare
genom att ta fram bra information
till butikerna, samt hålla utbildningar
för säljare. Med rätt verktyg kan de
hjälpa sina kunder att hitta en delbetalningsmodell
som passar just dem:
rätt återbetalningstid, med eller utan
ränta, skjut upp betalningen helt och
hållet och betala senare – allt finns
för att optimera försäljningen.

”Svea har alla
bitar. Det är
det bästa”
Det spelar ingen roll hur kunden väljer att
handla i vår möbelbutik. Systemet klarar allt.
Det säger Gordon Liljegren, en ung företagare som tillsammans
med sina två syskon driver möbelhandeln Klubbkompis
Outlet i Broby nära Älmhult.
Försäljningen sker både i butik och på nätet. webbshoppingen
har vuxit snabbt på senare år och är nu lika stor som
den fysiska shoppingen.
Ett annat fenomen som växer är kundernas önskemål om
att skjuta upp betalningen.
Säljer betydligt mer
– Genom att vi kan erbjuda delbetalning i den takt som kunderna
själva väljer, säljer vi betydligt mer än vi annars hade
gjort, säger Gordon Liljegren.
Delbetalningen gör det möjligt för konsumenterna att välja
de möbler de vill ha utan att titta alltför djupt i plånboken.
Utöver delbetalning erbjuder Klubbkompis också fakturabetalning
med 30 dagars kredit.
Svea klarar det
– Beroende på om kunden står i butiken eller handlar på nätet
är systemen lite olika. Vill man delbetala i butik, skriver säljaren
ut ett dokument som kunden undertecknar. När det gäller
webbshop sköter kunden allt själv. Men oavsett vilket – Sveas
säljfinansieringstjänst klarar det.
Riskfritt
Gordon Liljegren betraktar säljfinansieringen som riskfri för
hans företag. Oavsett vad kunden väljer för betalningsmodell,
får han betalt inom ett par dagar.
Klubbkompis Outlet är även factoringkund hos Svea och
även här är han nöjd. Systemet gör det enkelt att pricka av och
följa upp att betalningar kommer in.
– Svea har alla bitar.
Det är det bästa, säger
Gordon Liljegren,
delägare i
Klubbkompis Outlet.
Foto: Johanna Wallin
Svea tror på
delad ekonomi
Svea Ekonomi vill bygga långsiktiga
relationer med sina kunder där båda parter
tjänar på samarbetet och där problem löses
tillsammans. Hur det går till framgår av
annonskampanjen ”Vi tror på delad ekonomi”.
Svea Ekonomi har utvecklat
en rad tjänster genom åren.
Allt för att möta marknadens
behov, då finansiella
tjänster har blivit allt mer
komplexa och där kommunikation
och flexibilitet
är viktiga faktorer för en
framgångsrik verksamhet.
Fakturering, inkasso,
factoring och säljfinansiering
är traditionella administrativa
och finansiella
tjänster. Men numera finns
även tjänster som ska hjälpa
företag med e-handel
genom flexibla it-system.
Samarbete
Vårens annonskampanj ”Vi
tror på delad ekonomi” går
ut på att visa hur ett samarbete
med Svea Ekonomi
kan se ut. En kund hos Svea
Ekonomi får alltid personlig
service, korta handläggningstider
och erbjuds
effektiva och marknadsanpassade
lösningar inom
alla tjänster.
Svea Ekonomi är ett
företag som befinner sig i
en utvecklingsprocess. Nya
tjänster, fler kunder och
förvärv av nya bolag gör
att Svea Ekonomi ständigt
utvecklar sitt erbjudande
för att underlätta för
kunderna.
Kampanjen ”Vi tror på
delad ekonomi” återkommer
i höst, både på webben
och i tryckt form.
Du ser vårens filmer på
www.sveaekonomi.se.
SVEA UPDATE NR 2 2013
7

Almegas chefekonom Lena Hagman:
”Uppgången
8
SVEA UPDATE nr 2 2013
Lågkonjunkturen är långvarig som en
följd av 2008 års finanskris. Och det
har inte vänt än – nu kommer
neddragningarna i tjänstesektorn,
förutser Almegas chefekonom
Lena Hagman.
Det är normalt att finanskriser följs av långa
lågkonjunkturer, enligt Lena Hagman. Sverige
och övriga västvärlden är inne på sjätte året
med låg produktionsnivå i förhållande till före
finanskrisen, och nu börjar även Kina visa lägre
tillväxtsiffror än väntat.
Långsam återhämtning
– Det brukar se ut så här. Först finanskris, sen
lågkonjunktur och därefter mycket långsam
återhämtning, säger hon.
Skälet till att uppgången låter vänta på sig
är att många länder måste sanera sina ekonomier
efter krisen. Lehmankraschen drabbade
banker i många länder. Dessa måste nu strama
åt, vilket också håller både investeringar och
konsumtion nere.
– Sverige har visserligen klarat sig bättre,
men vår exportindustri drabbas eftersom
efterfrågan från euroområdet minskar.
Och faktum är att det nu ser ännu
svagare ut än det gjorde för ett halvår
sedan, säger Lena Hagman.
Pessimist
I sina konjunkturprognoser tillhör hon
pessimisterna. För 2013 tror hon på
en svensk BnP-tillväxt på 0,9 procent,
medan många andra bedömare tror
på en uppgång på lite över 1 procent.
Men under kommande halvår ser Lena
Hagman tecken på att det kan vända.
Hennes prognos för 2014 ligger på +1,9
procent – fortfarande väl under vad andra
bedömare tror.

dröjer”
Det som skiljer Lena Hagman från
andra prognosmakare är att hon jobbar
på Almega, arbetsgivarorganisationen för
tjänstesektorn. Tjänstesektorn har visat en
allt starkare koppling till exportmarknaden,
och har också drabbats av den svaga
efterfrågan från omvärlden.
Lätt att missa
– Det är lätt att missa den här sektorn.
Det handlar om it- och teknikkonsulter,
bemanningsföretag och andra som utför
tjänster åt företagen.
Många har den felaktiga uppfattningen
att tjänsteföretag främst jobbar på hemmamarknaden
och därför klarar sig bättre
i lågkonjunktur. Men Lena Hagman menar
att tjänsteinnehållet (tekniska lösningar,
mjukvara, design med mera) i en exportprodukt
numera ligger på 55 procent av
produktens värde. Så högt har det aldrig
varit tidigare.
Under 2012 var antalet varsel högre i
tjänstesektorn än i industrin. Trots det var
tjänsteföretagen optimistiska om framtiden
tidigare i år, enligt Almegas tjänsteindikator.
Men utfallen har hittills blivit
sämre än väntat och Almega räknar med
fler neddragningar.
Sticker ut
– Vi på Almega sticker ut bland andra
prognosmakare genom att vi bedömer att
sysselsättningen i den privata tjänstesektorn
minskar i år, säger Lena Hagman.
Almega har också visat på andra
problem. Vissa branscher, till exempel
teknikkonsulterna, har gått mycket bra.
Men nu har tillväxten hämmats även där
och skälet är främst brist på arbetskraft,
även om efterfrågan mattats av även för
den branschen.
Vägledning
– Ungdomar tycks behöva mer vägledning
när det gäller att välja utbildning. Det är
en tydlig trend att de jobb man kan ta om
man bara har kort gymnasieutbildning hål-
ler på att försvinna, säger Lena Hagman.
Här anser hon att Almegas medlemsföretag
borde få större möjligheter att
informera myndigheter och allmänhet om
vilka utbildnings- och kompetenskrav de
ställer.
– Sveriges framtida konkurrenskraft
och utveckling hänger på att ungdomar
har rätt utbildning, säger hon.
Ekonomernas syn på framtiden
* årsgenomsnitt (HIKP för EU-kommissionen)
** mdr kr eller procent av BNP
+ kalenderkorrigerad
”Sveriges
framtida konkurrenskraft
och utveckling
hänger på att
ungdomar har rätt
utbildning”
MÅN BNP KPI* BYTESB** ARBETSL
13 14 13 14 13 14 13 14
SEB maj 1,3 2,5 -0,1 0,8 6,3 6,4 8,2 8,1
SHB apr 1,8 3,1 0,3 1,3 6,6 6,1 8,3 8,5
Almega apr 0,9 1,9 0,1 1,0 - - 8,5 8,4
SKL apr 1,5 2,5 0,3 1,3 5,6 4,7 8,1 8,0
LO apr 1,2 2,1 0,2 1,1 6,1 6,1 8,3 8,4
Riksbanken apr 1,4 2,7 0,1 1,4 6,9 6,6 8,2 7, 8
Regeringen apr 1,2 2,2 0,5 1,2 6,2 6,1 8,3 8,4
Swedbank apr 1,6 2,6 0,3 1,8 6,5 6,1 8,3 8,2
KI mar 1,3 2,3 0,2 1,1 6,2 6,0 8,2 8,2
Unionen mar 1,2 2,7 0,6 1,3 - - 8,4 8,2
Danske Bank mar 1,7 2,0 1,1 2,2 6,9 6,1 8,0 7,8
SN mar 1,0 2,2 0,5 2,0 6,8 6,5 8,2 8,1
Nordea mar 1,3 2,6 0,2 1,5 6,4 6,7 8,3 8,2
Nykredit mar 1,8 3,0 0,4 2,2 7,1 7,4 8,1 7,8
EU-kommission feb 1,3 2,7 1,1 1,6 7,3 7,6 8,0 7, 8
RB feb 1,2 2,7 0,4 1,8 7,5 7,3 8,1 7,8
SEB feb 1,2 2,5 0,1 1,3 6,3 6,4 8,2 8,2
Erik Penser jan 1,6 2,4 0,5 1,4 6,4 6,1 8,1 8,1
Swedbank jan 1,1 2,5 0,3 1,9 6,5 6,3 8,3 8,2
Regeringen dec 1,1 3,0 0,6 1,3 - - 8,2 8,3
Danske Bank dec 1,2 2,0 0,4 2,5 7,5 7,1 8,5 8,0
KI dec 0,8 2,2 0,4 1,2 6,4 6,0 8,3 8,4
Riksbanken dec 1,2 2,7 0,3 2,3 7,3 7,3 8,1 7,6
SN dec 0,3 2,1 0,3 1,9 6,5 6,2 8,2 8,2
SHB dec 1,3 3,3 0,3 1,5 5,9 5,8 8,4 8,5
Nordea dec 0,8 2,4 0,3 1,8 6,7 6,9 8,4 8 , 4
OECD nov 1,9 3,0 0,9 1,7 6,0 5,9 7,9 7,6
SEB nov 1,3 2,5 0,1 1,4 6,3 6,4 8,2 8 , 2
LO nov 1,4 - 0,6 1,5 6,5 6,1 8,5 8 , 6
Almega okt 1,2 1,9 0,7 1,2 - - 8,1 7,8
Danske Bank okt 1,3 1,7 0,8 2,5 6,8 6,9 8,0 7,3
Swedbank okt 1,7 2,4 1,3 2,1 6,5 6,4 7,9 -
SVEA UPDATE NR 2 2013
9

Upplysningscentralen:
Sämre kreditvärdighet
för bolag utan revisor
Bristerna i bolagens
årsredovisningar
Varje år skickar Bolagsverket tillbaka
årsredovisningen till ett stort
antal företag på grund av att det
saknas uppgifter. Här är listan över
vilka brister som är vanligast.
Anmärkning och antal
• Upplysning om att bolaget
kan få förseningsavgift: 11 903
• Revisionsberättelse saknas: 4 115
• Bolagsstämmans datum saknas
på fastställelseintyget: 4 114
• Revisorns underskrift saknas: 3 986
• Underskrift saknas av
samtliga i styrelsen och vd: 2 869
• Namnteckningen ska vara i
original på fastställelseintyget: 2 860
• Fastställelseintyg saknas: 2 776
• Datum för bolagsstämman är
tidigare än när revisions-
berättelsen har lämnats: 2 724
• Datum för underskrift saknas: 2 594
• Hänvisad koncernredovisning saknas
i de inskickade handlingarna: 2 587
• Aktiebolagets registreringsdatum
saknas: 1 939
• Revisionsberättelsen omfattar
inte samma period som
årsredovisningen: 882
Summa anmärkningar: 43 349
Totalt antal inskickade
årsredovisningar: 371 380
10 SVEA UPDATE NR 2 2013
Bolag utan revisor har högre kreditrisk och sämre kreditvärdighet.
Det visar UC:s första analys av hur det har gått för
bolagen som valt bort revisor.
Kravet på revisorer för mindre aktiebolag
slopades den 1 november 2010.
nu visar statistiken att vart tredje äldre
aktiebolag och tre av fyra nybildade
har valt bort revisor. Trenden är också
att allt fler kommer att avstå från
revisor – trots riskerna.
Efter två och ett halvt år med
de nya reglerna har UC nu tillräckligt
med material för att
kunna göra en första analys
av hur det gått för bolagen
utan revisor.
Sämre
kreditvärde och
kvalité
– Analysen visar att
nystartade aktiebolag
utan revisor eller
auktoriserad redovisningskonsult
har en högre
kreditrisk och sämre kreditvärdighet
än bolag som har valt att behålla dessa,
säger roland Sigbladh, marknadschef
på UC.
Det skiljer sig även åt mellan
branscherna. Byggindustri,
information och kommunikation
är branscher där
hälften eller nästan hälften av bolagen
har valt bort revisor. Enligt UC kan
förklaringen vara att det finns många
små aktiebolag i just dessa branscher.
Kostnaden för en revisor blir helt enkelt
för hög i förhållande till omsättningen.
Men det är inte bara kreditvärdigheten
som har påverkats. UC ser även
att kvaliteten på boksluten påverkas av
om det finns en revisor eller auktoriserad
redovisningskonsult.
Vi rekommenderar revisor
– Vi ser en väsentlig skillnad jämfört
med innan regeländringen, säger
Roland Sigbladh.
UC:s uppdrag är att hjälpa företag
och kreditgivare att fatta beslut på
säkra grunder.
– Men det förutsätter att informationen
i boksluten är korrekt.
Därför rekommenderar vi
starkt att företag använder
revisor eller auktoriserad
redovisningskonsult för
att utfärda bokslutsrapporten.
Högre
kreditvärdighet
med revisor
Trots att det har gått
två och ett halvt år
sedan regeländringen
är det för tidigt att se vilka långsiktiga
konsekvenser den kommer att betyda
för bolagen.
– Men siffrorna indikerar tydligt en
högre kreditvärdighet för bolag med
revisor. Det är dock viktigt att poängtera
att statistiken förmodligen kommer
att förändras framöver, säger roland
Sigbladh.
Roland Sigbladh,
marknadschef på UC

Betalningar:
Så länge får företag vänta
på betalning
Det tar i genomsnitt 40 dagar innan svenska företag får betalt
för sina fakturor. Men det är långtifrån värst i klassen. Det är
Grekland, där det tar 85 dagar innan företagen får betalt – i
genomsnitt!
ILLUSTrATIOn: AnnA wInDBOrnE
Den genomsnittliga betalningstiden
mellan företag inom Sverige ligger på
40 dagar. Det visar en kartläggning
från revisions- och konsultföretaget
Grant Thornton, som även har undersökt
hur det ser ut i 43 andra länder.
Georgien bäst
Snabbast får företagen betalt i Georgien,
där genomsnittet ligger på 18
dagar. Därefter kommer Estland och
Armenien, båda med 25 dagar. I USA
behöver företagen bara vänta i 34 dagar,
i Tyskland 32 dagar och ryssland
39 dagar. Medan den som gör affärer
med Kina får vänta i genomsnitt 28
dagar på betalning.
Grekland sämst
Längst får företagen – inte oväntat
I våras införde Sverige – på
uppmaning av EU – en lag
som tvingar stat, kommun
och landsting att betala sina
leverantörer senast inom 30
dagar.
Oppositionen vill att samma
regel ska gälla även för det
privata näringslivet, men
mot det protesterar Svenskt
Näringsliv. Riksdagen har
uppmanat regeringen att
tillsätta en utredning om 30
dagars betalningstid även för
den privata sektorn.
Läs mer på sidan 3
– vänta på betalningar i de krisdrabbade
länderna runt Medelhavet.
Grekland ligger i botten med 85
dagars genomsnittlig betalningstid.
Därefter följer Spanien med 75 dagar
och Italien med 69 dagar.
Men betalningstiderna kan också
skilja sig åt mellan branscherna.
Längsta betalningstiderna återfinns
hos tillverkningsindustrin, 52 dagar.
SVEA UPDATE NR 2 2013
11

Rikast har högst lån
Höginkomsttagare har högst bolån, även i förhållande
till inkomsten. Det framgår av statistik som
tagits fram av Svenska Dagbladet i samarbete
med UC.
Statistiken visar ett genomsnitt för bolån och
villa- eller bostadsrättsvärde samt medianvärde
för inkomst postnummer för postnummer.
Högst belånade är bostadsrättsinnehavarna
på Strandvägen i Stockholm, där det genomsnittliga
lånet ligger på 2,2 miljoner kr per person.
Medianinkomsten ligger på 443 000 kr per år. Det
innebär att bostadsrättsägarna här har lånat fem
gånger så mycket som de tjänar.
Lägst belånade är villaägarna på Bergkullevägen
i Trollhättan. Snittlånet ligger på 64 000 kr
och medianinkomsten på 252 000 kr. Belåningen
är alltså 25 procent av inkomsten.
Högt belånade är även Höllvikenborna utanför
Malmö. Där ligger snittlånet på 1,6 miljoner
och medianinkomsten på 360 000 kr. Lånet är
alltså 4,4 gånger så stort som inkomsten.
De som tjänar mest bor i Alvik utanför Stockholm.
Där är medianinkomsten 573 000 (högst
i landet) och snittlånet 1,7 miljoner. Lånet är
nästan tre gånger så stort som årsinkomsten.
Småföretagare arbetar
14 månader om året
Två av tre svenska småföretagare arbetar
regelbundet över. I genomsnitt arbetar
man 49 timmar i veckan, vilket betyder att
årsarbetstiden blir 14 månader. Det visar
en undersökning från Handelshögskolan
vid Umeå universitet.
– Företagarnas brist på tid är ett allvarligt
hinder för tillväxt och utveckling, säger
Anders Isaksson, forskare i entreprenörskap
till Svenska Dagbladet.
Sex av tio företagare tar dessutom själva
hand om administrationen, vilket ger ännu
mindre tid över till kärnverksamheten och
att hinna utveckla det egna företaget.
Sammantaget skapar detta en hög
stressnivå hos företagarna, enligt studien
som bygger på 417 Sifo-intervjuer på 400
tillverkningsföretag.
12 SVEA UPDATE NR 2 2013
Andel med betalningsanmärkning
ligger fast
Sedan 2010 har andelen företag med
färsk betalningsanmärkning pendlat
mellan drygt 3,5 procent till lite drygt
4,5 procent. Det visar UC:s nya Anmärkningsbarometer.
För privatpersoner
ligger andelen något lägre, mellan
2,5 och 3,5 procent.
Anmärkningsbarometern visar
hur stor andel företag respektive
privatpersoner som har
fått en eller flera betalningsanmärkningar
registrerade på
sig den senaste tremånaders-
perioden. För bolagen ingår
även färska ansökningar om
betalningsföreläggande, som
är en tidig form av betalningsanmärkning
i ett enskilt mål.
Tidig signal
Syftet är att kreditgivare och
andra ska få en tidig signal om
betalningsanmärkningarna
ökar, för att kunna gardera sig
mot exempelvis ett ökat antal
konkurser eller ökade risker
vid konsumentkreditgivning.
– Men utvecklingen har
varit relativt stabil ända sedan
2008. Förvisso har numerärt
fler företag och personer anmärkning
i dag, men det beror
till stor del på att såväl bolagssom
befolkningsmängden
ökat, säger Fredrik Polland,
Dyrt att slarva med
kreditprövning
utbildningsansvarig
på UC och
som har varit med
och tagit fram
Anmärkningsbarometern.
Regeringen föreslår i ett PM att Konsumentverket
ska ha större sanktionsmöjligheter
gentemot kreditgivare som inte gör ordentliga
kreditprövningar. Straffavgifterna ska få ligga
mellan 5 000 och 5 miljoner kronor, men
högst 10 procent av omsättningen hos det
kreditgivande företaget.
De nya straffavgifterna planeras träda i
kraft den 1 januari 2014.
Marginell
ökning
– Trots finanskris
och lågkonjunktur
har andelen
företag och personer
med betalningsanmärkning
endast ökat marginellt.
Barometern indikerar att den
relativt stora konkursökning vi
har sett bland företagen 2012,
och som fortsatt första tertialet
i år, kommer att mattas
av, snarare än att vi står inför
fortsatt stigande konkursnivåer,
säger Fredrik Polland.
Anmärkningsbarometern
redovisas löpande i månadsbreven
som ingår i kunskapstjänsten
UC Kreditguide, vilken
kan beställas hos UC.
Hög
Normal
Låg

Mörk konkursstatistik i maj –
men det finns ljusglimtar
I maj steg antalet företagskonkurser med 7 procent. Många konkurser inom
främst byggindustrin och handeln bidrog till ökningen. Samtidigt har
konkursökningstakten minskat något jämfört med tidigare i år, skriver UC.
Utvecklingen i olika regioner ser
dock väldigt olika ut. I Stockholm
minskade konkurserna under maj,
medan Västra Götaland hade en
ökning på hela 47 procent, mycket
på grund av många konkurser inom
byggindustrin.
688 konkurser
Totalt gick 688 företag i konkurs under
maj 2013, att jämföra med 641 stycken
samma månad föregående år.
– Näringslivet kännetecknas av
blandade signaler just nu, och det
gäller även konkursutvecklingen.
Svensk ekonomi står sig väl ur ett
internationellt perspektiv och tillväxten
ökade något under det första
kvartalet.
Samtidigt avvaktar näringslivet
med större investeringar och
exportföretagen har det tufft på den
svaga internationella marknaden,
något som i sin tur påverkar många
underleverantörer. Den privata konsumtionen
är även fortsatt motorn i
ekonomin men en återhämtning på
framför allt den europeiska marknaden
är nödvändig för att svensk ekonomi
ska ta fart igen, säger roland
Sigbladh, marknadschef på affärs-
och kreditupplysningsföretaget UC.
De största konkursökningarna under
året återfinns inom privata tjänsteföretag,
information och kommunikation,
handeln samt byggindustrin. I
maj månad minskade dock ökningstakten
inom de flesta branscher.
– Försäljningen inom detaljhandeln
är en indikator på hushållens
benägenhet att konsumera, och den
senaste konkursstatistiken antyder
en möjlig ljusning på marknaden.
Men framför allt är det hotell- och
restaurangnäringen som utgör ett
positivt undantag och som under en
längre tid har redovisat ett sjunkande
konkursantal, säger roland Sigbladh.
Stockholm under snittet
I Stockholms län ligger antalet
konkurser under rikssnittet. Företag
inom byggindustrin klarar sig relativt
bra i huvudstadsregionen, medan
parti- och detaljhandeln har drabbats
värre av konkurser. Tvärtom ser
det ut i Västra Götaland och Skåne,
där det framför allt är tufft för många
byggföretag som kämpar med en
otillräcklig efterfrågan.
Utvecklingen för den globala ekonomin
är svårbedömd men få experter
tror på en snabb ljusning. Dock ger
utvecklingen i USA och Asien grund
för en viss optimism, medan situationen
i eurozonen är fortsatt osäker.
Svårt att sia
– Den exportberoende svenska
ekonomin är självfallet avhängig att
konjunkturen i omvärlden repar sig
och just nu är det svårt att sia om
när det sker. Under tiden får vi vara
tacksamma över många svenska
konsumenters välfyllda plånböcker.
Även om läget är osäkert är UC:s uppfattning
att konjunkturen är på väg
att stärkas, och vi ska komma ihåg att
de allra flesta svenska företag har en
god betalnings- och överlevnadsförmåga
samt
en hög kreditvärdighet,
säger Roland
Sigbladh.
Roland Sigbladh,
marknadschef på UC
Höstens seminarier och utbildningar
Utbildningar
och seminarier
På Svea Ekonomis hemsida
finns alla utbildningar och
frukostseminarier. Där kan
du även anmäla dig. Gå in
på www.sveaekonomi.se/
utbildning och läs mer.
SVEA UPDATE NR 2 2013
13

Nyckeltal 2013
Räntor, Svea (f n)
Sparkonto: 2,35 %
Kapitalkonto: 2,65 %
Utlåning från: 6,9 %
Prisbasbelopp
Prisbasbelopp 2013: 44 500 kr
Prisbasbelopp 2012: 44 000 kr
Prisbasbelopp 2011: 42 800 kr
Prisbasbelopp 2010: 42 400 kr
Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad)
Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2013 (KFMFS
2012:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 10 december 2012). Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap.
4 § utsökningsförordningen (1981:981) följande:
1 § Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp.
2 § normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara 4 683 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda
7 736 kr i månaden och för varje barn 2 485 kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år och 2 860 kr i
månaden för tid därefter.
3 § Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla.
Månad Två veckor Vecka Dag
Ensamstående 4 683 kr 2 185 kr 1 093 kr 156 kr
Makar och jämställda 7 736 kr 3 610 kr 1 805 kr 258 kr
Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år 2 485 kr 1 160 kr 580 kr 83 kr
Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år 2 860 kr 1 335 kr 667 kr 95 kr
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till den 31 december 2013.
Referensränta
riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 januari – 30 juni 2013 till 1,0 procent. Enligt 9 § räntelagen (1975:635; senast
ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av riksbanken. referensräntan skall enligt
denna paragraf motsvara den reporänta som riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs,
till närmast högre halva procentenhet. referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002.
1 jan-30 juni 2013 1,0%
1 juli-31 dec 2012 1,5%
1 jan-30 juni 2012 2,0%
1 juli-31 dec 2011 2,0%
1 jan-30 juni 2011 1,5%
1 juli-31 dec 2010 0,5%
1 jan-30 juni 2010 0,5%
1 juli-31 dec 2009 0,5%
1 jan-30 juni 2009 2,0%
Inkassoavgifter
Lagstadgade avgifter
Arvode Inkasso 180 kr
Arvode betalningsföreläggande 340 kr
Påminnelseavgift 60 kr
Upprättande av amorteringsplan 170 kr
Arvode vid handräckning 375 kr
Myndighetsavgifter
Ansökningsavgift 300 kr
Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr
Stämning 450 kr
Konkursansökan 500 kr
Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr
14 SVEA UPDATE NR 2 2013

Klipp
ut och
spara
Juni
Viktiga datum juni – augusti 2013
12 Debiterad F- eller SA-skatt för maj 2013 ska vara bokförd på
Skatteverkets konto.
En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på
Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig
skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kostnadsränta och har
ett företag med något av följande beskattningsår:
• 1 februari 2012—31 januari 2013
• 1 mars 2012—28 februari 2013
• 1 april 2012—31 mars 2013
• 1 maj 2012—30 april 2013
räntan börjar räknas fr o m den 13 juni.
Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska:
• momsen för april 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto
(om ditt företag redovisar moms varje månad)
• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för maj 2013 vara
bokförda på Skatteverkets konto
• en momsdeklaration för april 2013 ha kommit in till
Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)
• en arbetsgivardeklaration för maj 2013 ha kommit in till
Skatteverket
Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:
• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för maj 2013 vara
bokförda på Skatteverkets konto
20 En periodisk sammanställning för maj 2013 ska ha kommit in till
Skatteverket om du använder pappersblanketten.
25 En periodisk sammanställning för maj 2013 ska ha kommit in till
Skatteverket om du använder e-tjänsten.
26
Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och
redovisar momsen en gång per år ska:
• momsen för räkenskapsår som slutar den 30 april 2013 vara
bokförd på Skatteverkets konto
• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 april
2013 ha kommit in till Skatteverket
Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:
• momsen för maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto
• moms- och arbetsgivardeklarationer för maj 2013 ha kommit in
till Skatteverket
30 Senast nu ska du som fastighetsägare ha fått följande beslut om
fastighetstaxering av Skatteverket:
• allmän fastighetstaxering 2013 av hyreshus, ägarlägenheter,
industrier, täkter, elproduktionsenheter och specialenheter
• särskild fastighetstaxering 2013 av småhus och lantbruk
Juli
12 Debiterad F- eller SA-skatt för juni 2013 ska vara bokförd på
Skatteverkets konto.
Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska:
• momsen för maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om
ditt företag redovisar moms varje månad)
• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juni 2013 vara
bokförda på Skatteverkets konto
• en momsdeklaration för maj 2013 ha kommit in till
Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)
• en arbetsgivardeklaration för juni 2013 ha kommit in till
Skatteverket
Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:
• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juni 2013 vara
bokförda på Skatteverkets konto
22 En periodisk sammanställning för juni och andra kvartalet
2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder
pappersblanketten.
25 En periodisk sammanställning för juni och andra kvartalet 2013
ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten.
26 Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och
redovisar momsen en gång per år ska:
• momsen för räkenskapsår som slutar den 31 maj 2013 vara
bokförd på Skatteverkets konto
• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 31 maj
2013 ha kommit in till Skatteverket
Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:
• momsen för juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto
• moms- och arbetsgivardeklarationer för juni 2013 ha kommit in
till Skatteverket
Augusti
12 En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på
Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig
skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kostnadsränta och har
ett företag med något av följande beskattningsår:
• 1 juni 2012—31 maj 2013
• 1 juli 2012—30 juni 2013
räntan börjar räknas fr o m den 13 augusti.
Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:
• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juli 2013 vara
bokförda på Skatteverkets konto
• debiterad F- eller SA-skatt för juli 2013 vara bokförd på
Skatteverkets konto
19
Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska:
• debiterad F-eller SA-skatt för juli 2013 vara bokförd på
Skatteverkets konto
• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juli 2013 vara
bokförda på Skatteverkets konto
• momsen för april - juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets
konto (om ditt företag har tremånadersmoms)
• momsen för juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om
ditt företag redovisar moms varje månad)
• en momsdeklaration för april - juni 2013 ha kommit in till
Skatteverket (om ditt företag har tremånadersmoms)
• en momsdeklaration för juni 2013 ha kommit in till
Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)
• en arbetsgivardeklaration för juli 2013 ha kommit in till
Skatteverket
20 En periodisk sammanställning för juli 2013 ska ha kommit in till
Skatteverket om du använder pappersblanketten.
26 En periodisk sammanställning för juli 2013 ska ha kommit in till
Skatteverket om ditt företag använder e-tjänsten.
Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och
redovisar momsen en gång per år ska:
• momsen för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2013 vara
bokförd på Skatteverkets konto
• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 juni
2013 ha kommit in till Skatteverket
Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:
• momsen för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto
• moms- och arbetsgivardeklarationer för juli 2013 ha kommit in
till Skatteverket
SVEA UPDATE NR 2 2013
15

Här hittar du Svea Ekonomi
Solna
SE-169 81 Solna
Sverige
Evenemangsgatan 31
Tel: + 46 8 735 90 00
Fax: +46 8 735 42 09
Amsterdam
Reeuwijk
Göteborg
Box 2149
SE-403 13 Göteborg
Sverige
Otterhällegatan 12 B
Tel: + 46 31 17 25 45
Fax: + 46 31 711 18 16
Hamar
Göteborg
Köpenhamn
Zürich
Oslo
Karlsruhe
Trondheim
Wiener Neudorf
Helsingborg
Kanongatan 157
SE-254 67 Helsingborg
Sverige
Kanongatan 157
Tel: + 46 8 735 90 00
Fax: + 46 8 735 42 09
Umeå
Åseda
Helsingborg
Budapest
Sastamala
Helsingfors
Solna
Umeå
Umestans Företagspark
SE-903 47 Umeå
Sverige
Umestans Företagspark
Tel: + 46 8 735 90 00
Fax: + 46 8 735 42 09
Belgrad
Tallinn
Riga
Åseda
Box 116
SE-364 21 Åseda
Sverige
Skolgatan 8
Tel: + 46 8 735 90 00
Fax: + 46 474 716 68
www.sveaekonomi.se
info@sveaekonomi.se
Org. nr: 556489-2924
Säte: Stockholm