December 2009 - Svea Ekonomi

Ta greppet
om kassaflödet!
Ibland kan det kännas som
om någon har hällt bromsvätska
i företagets betalningsströmmar.
Det går trögt att få in
pengar, lagret växer och leverantörerna
kräver att få betalt.
Stämmer detta på ditt företag är det
hög tid att granska hur företagets
kassaflöden ser ut.
Läs mer på sidan 3
Så tjänar du pengar på e-handel
E-handelns omsättning ökar för varje år. Inte konstigt att
många företag därför överväger att börja sälja på nätet.
Men det är mycket att tänka på innan du kan slå upp
portalen till din egen webbshop. Inte minst hur du ska
säkra betalningen.
Läs mer på sidan 4 och 5
December 2009
Här finns de sämsta betalarna
I genomsnitt betalar svenska företag sina
leverantörer tre dagar efter förfallodatum.
Men det finns en sektor som utmärker sig
som dålig betalare – nämligen offentlig verksamhet.
Det visar Soliditets Betalningsindex.
Notiser
Snart blir det billigare att starta aktiebolag
Finansministern hotar reglera betalningar
Ungas vanligaste skulder: Böter och
skadestånd
Så slipper du köpa ny kassaapparat
Färre barn berörs av vräkningar
Läs mer på sidan 8
Övrigt
• Konkurser - sidan 5
• Vårens kurser och frukostseminarier - sidan 9
• Nyckeltal - sidan 10
• Viktiga datum - sidan 11
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se
•
•
•
•
•
Läs mer på sidan 6
Åtta av tio svenskar
sparar på bankkonto
– men få vet vilken avkastning de
skulle kunna få
Svenska folket fortsatte att spara, trots
finanskrisen. Och den vanligaste sparformen
är fortfarande bankkonto. Det visar en undersökning
om svenska folkets sparbeteende
som gjordes av Nordea tidigare i höstas.
Men sparandet sker lite på måfå. En
tredjedel vet inte vilken avkastning de
kan kräva.
Läs mer på sidan 7

Svea Update - December 2009
Det händer på Svea Ekonomi
Svea Ekonomis VD Lennart Ågren:
I det här numret av
Update…
Det må råda bistra tider på
många håll, men handeln
märker knappast av någon
lågkonjunktur. Ökar mest
gör näthandeln, och allt fler
handlare sätter upp egna
webbshoppar.
Här kan du kontakta oss
Huvudkontor Sverige:
Svea Ekonomi AB
Solnavägen 102 A
Box 100, 169 81 Solna
Tel. 08-735 90 00
Fax. 08-735 48 17
info@sveaekonomi.se
Svea Inkasso AB
Solnavägen 102 A
Box 101, 169 81 Solna
Tel. 08-735 90 00
Fax. 08-83 95 69
inkasso@sveaekonomi.se
Regionkontor Sverige:
Göteborg:
Otterhällegatan 12 B
Box 2149
403 13 Göteborg
Tel. 031-17 25 45
Fax. 031-711 18 16
Åseda:
Skolgatan 8
Box 116
360 70 Åseda
Tel. 0474-488 50
Fax. 0474-716 68
Helsingborg:
Kullagatan 8
252 20 Helsingborg
Tel. 042-38 74 09
Fax. 042-38 74 02
Det märker vi här på Svea
Ekonomi – många ringer och
frågar hur man ska göra med
betalningarna. Läs vår pedagogiska
steg-för-steg-artikel
och lär dig mer.
Vet ni förresten vilka som är
sämst i Sverige på att betala
sina räkningar i tid?
Jo, offentlig verksamhet!
För ett och ett halvt år sedan
hade offentlig verksamhet lägst
andel sena betalare. I dag är
det den sektor som har högst
andel dåliga betalare. Jonas
Åkerman, vice vd på Soliditet
berättar mer om betalningsmoralen.
Övriga kontor:
Danmark:
Incassoservice Danmark A/S
Tel. +45 70 27 25 00
Fax. +45 70 27 25 01
www.incassoservice.dk
Svea Finans A/S
Torvestrædet 3
DK-3450 Allerød
Tel. + 45 7020 3300
Finland:
Parkerhouse Finans Finland
Metsänneidonkuja 6
SF-02120 Espoo
Tel. +358 9 7255 5360
Svea Perintä
Tel. +358 9 4242 300
Fax. +358 9 4242 3097
Svea Perintä
Tel. +358 3 5124 400
Fax. +358 3 512 4411
Svea Rahoitus
Tel. +358 9 4242 3030
Fax. +358 9 4242 3031
www.svea.fi
Norge:
Svea Finans/Svea Inkasso
Tel. +47 21 54 24 00
Fax. +47 21 54 24 01
www.sveafinans.no
Svea Finans NUF
Tel. +47 73 93 06 00
Fax. +47 73 93 06 01
www.sveafinans.no
Sena betalningar påverkar
likviditeten negativt för många
företag, särskilt de små. Visst
finns det många åtgärder man
kan ta till för att få sina kunder
att betala snabbare – anlita
Svea Ekonomi, till exempel.
Men minst lika viktigt är det att
trimma företagets balansräkning.
Per Arvidsson vid Lunds
Universitet berättar hur man
gör.
Det och mycket mer finns att
läsa i det här numret av
Update, som blir årets sista.
God jul och Gott nytt år!
Estland:
Svea Finantseerimine Oü
Tel. +372 6 7994 22
Fax. + 372 6 7994 24
info@svea.ee
Schweiz:
Parkerhouse Finans AG
Balz Zimmermann-Str.7
Postfach
8058 Zürich-Flughafen
Schweiz
info@parkerhouse.ch
Tel. +41 (0)43 321 25 02
Fax. +41 (0)43 321 24 85
Holland:
Parkerhouse Finans
Netherlands
Reeuwijkse Poort 107b
Postbus 16
NL-2810 AA Reeuwijk
Tel. + 31 182 624 400
Tyskland:
Parkerhouse Finans GmbH
Insterburger Str. 7
D-60487 Frankfurt am Main
Tel. +49 (0) 69 7103 306 0
Fax. +49 (0) 69 7103 306 12
info@parkerhouse.de
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 2

Svea Update - December 2009
Ta greppet
Ibland kan det kännas som om någon
har hällt bromsvätska i företagets
betalningsströmmar. Det går trögt att få
in pengar, lagret växer och leverantörerna
kräver att få betalt. Stämmer detta in
på ditt företag är det hög tid att granska
hur företagets kassaflöden ser ut.
Per Arvidson, lärare och forskare vid Lunds universitet.
Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska
institutionen vid Lunds universitet. Men han föreläser inte
bara för studenter, utan inbjuds ofta av näringslivet för att
berätta om sina teorier kring hur företag bör arbeta med
sina kassaflöden.
– Tricket är att känna till hur balansräkningen är uppbyggd.
Det är där man hittar de poster som påverkar ditt kassaflöde,
säger Per Arvidson.
För att företaget ska tjäna pengar måste man givetvis
arbeta med resultaträkningen, men minst lika viktigt är att
trimma företagets balansräkning. Med det menas att antalet
poster i balansräkningen ska bli färre – det är nämligen
de som kostar företaget pengar.
Tre konton är centrala, två på intäktssidan och ett på
skuldsidan:
• Lager.
Ett stort lager binder upp pengar, därför bör
företag alltid sträva efter så små lager som möjligt och
korta ner tiden varorna ligger där.
• Kundfordringar.
Detsamma gäller för kundfordringarna.
Om dina kunder förlänger betalningstiderna
betyder det att du i praktiken lånar ut pengar till dem.
Om det inte går att snabba upp betalningarna, bör du
i alla fall ta betalt för den långa krediten, menar Per
Arvidson.
• Leverantörsskulder.
Du ska betala dina leverantörer
på betalningsdagen, inte tidigare.
om kassaflödet
– Det handlar om att omsätta så många gånger som
möjligt. Ju fler omsättningar, desto kortare lagertider och
desto bättre kassaflöde, säger Per Arvidson.
Exempel: Om en kund brukar betala på 50 dagar, men
du lyckas få ner det till 40 dagar har du ökat omsättningshastigheten
på kundfordringarna, vilket stärker din
likviditet.
– Kontentan blir alltså att det är viktigt att ha grepp om
företagets kassaflöden. Du måste förstå kassaflödena och
kunna räkna ut hur de kan förbättras för att öka
lönsamheten.
För att få en uppfattning om åt vilket håll kassaflödena är
på väg måste man mäta dem kontinuerligt. Det handlar
om att upptäcka och identifiera trender – är det en normal
säsongsförändring, eller ligger något annat bakom?
Några allmänna nyckeltal för ett bra kassaflöde finns inte.
Normerna ser olika ut i olika branscher och i olika länder.
I Sverige är betalningstider på 30-40 dagar normalt, i andra
länder kan det ligga kring 90 dagar. På något sätt måste
man då se till att få betalt för den långa krediten.
– Så fort man upptäcker en trend som är på väg åt fel håll
måste man vidta åtgärder, säger Per Arvidson.
En del företag väljer att sälja sina fakturor eller köpa
factoringtjänster, andra föredrar att agera på egen hand.
Oavsett vilken väg man går är förutsättningen att man
förstår hur viktig hanteringen av kassaflödena är och
agerar därefter, menar Per Arvidson.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 3

Svea Update - December 2009
Så tjänar du pengar på e-handel
E-handelns omsättning ökar för varje år. Inte
konstigt att många företag därför överväger att
börja sälja på nätet. Men det är mycket att tänka
på innan du kan slå upp portalen till din egen
webbshop. Inte minst hur du ska säkra betalningen.
Googla på ordet ”webbshop” och du kan nästan höra hur det
smäller till i datorn. Över 20 000 träffar – och många av dem
handlar om företag som säljer färdiga e-handelslösningar
eller på andra sätt kan hjälpa företag komma igång med sin
e-handel.
Det första man ska ta ställning till är om man ska köpa en
färdig e-handelslösning eller bygga något eget.
Om du väljer en färdig lösning betalar du en summa per
månad, i ”hyra”, så att säga. Då köper du ett skal, innehållet
står du själv för. Fördelen är att det går relativt snabbt och
att du alltid har tillgång till support om något krånglar.
Väljer ditt företag i stället att bygga en egen lösning är
säkerheten A och O – så att du som säljer säkert får betalt
och för att dina kunder inte riskerar att deras uppgifter
kapas.
Text: Annika Rosell, journalist på Editor i Stockholm AB
Nästa steg är att teckna avtal med Posten, DHL eller annat
distributionsföretag. Jämför priser och andra villkor noga, de
kan skilja sig åt beroende på om du säljer till privatpersoner
eller till andra företag. Det går att komma ner i fraktkostnad
om du som företagare är med i föreningar som exempelvis
Lessmore eller Puff. Då tillkommer en årsavgift, men skickar
du många paket så lönar det sig.
Så till det roligaste – att få betalt
Ju fler betalningsmöjligheter du kan erbjuda, desto större är
chansen att kunden som är inne i din webbshop kommer att
köpa något. Det handlar om att undanröja så många trösklar
som möjligt för kunden.
De flesta som handlar på nätet föredrar att betala antingen
med kort eller mot faktura. Postförskott upplevs som dyrt,
men det hindrar inte att du ändå ska erbjuda möjligheten.
Om du ska få något sålt beror också på om kunderna
upplever dig och din webbshop som ett seriöst företag.
Det handlar om att skapa förtroende och då är öppenhet och
ärlighet grundpelarna. Här är några tumregler:
Var tydlig med företagets kontaktuppgifter. De ska alltid
• finnas på första sidan och vara lätta att hitta. Företagets
namn, organisationsnummer och telefonnummer – inte
bara ett mobilnummer, utan även fast telefon. Det måste
vara lätt att få kontakt med företaget bakom webbshopen.
Dina kontaktuppgifter ska vara lätta att hitta – oavsett på
• vilken sida i webbshopen kunden befinner sig.
Mailadresser och telefonnummer överallt, alltså.
Frakt- och köpvillkor ska vara tydliga och lättbegripliga.
• Inga finstilta, långa, oläsliga texter som löper över hela
skärmbredden. Använd gärna Fråga-Svar-modellen.
• E-handel lyder under lagen om distanshandel.
Du hittar den enklast på Konsumentverkets hemsida,
www.konsumentverket.se. Berätta på din hemsida att
kunderna skyddas av denna lag. Din trovärdighet
höjs ytterligare ett snäpp om du dessutom länkar till
informationen om distanshandel på Konsumentverkets
hemsida.
Fakta om e-handel
Den genomsnittlige e-handelskunden är en man under
44 år. Han e-shoppar kvällstid mellan kl 18.00 och 22.00
i början av veckan och han köper för det mesta cd- och
dvd-skivor, kläder och/eller hemelektronik. Han handlar
för upp till ca 1 000 kr och betalar med kreditkort eller
faktura.
Källa: UC
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 4

Svea Update - December 2009
Starta e-handel – så
här får du betalt
Allt fler upptäcker fördelarna med e-handel,
antingen som komplement till sin vanliga
försäljning, eller som ensam försäljningskanal.
För kunderna är det ett bekvämt sätt att handla.
För dig som e-handlare gäller det att säkra
betalningarna.
– Vi erbjuder olika sätt att implementera betalningslösningen,
antingen genom en webservice-lösning där
man bygger in den i e-butikens kassa, eller genom
”hostad” lösning där ett fönster öppnas hos oss, säger
Mats Wickström, ansvarig för produkt- och affärsutveckling
på SveaWebPay.
”Hostad” (uttalad på engelska), betyder inte att datorn
har fått hosta, utan att ett nytt fönster öppnas på
kundens skärm, där kunden hamnar hos SveaWebPay
medan betalningen utförs.
Mats Wickström menar att det är viktigt för en
e-handlare att kunna erbjuda kunderna flera
betalningssätt. Kort och faktura är de vanligaste,
medan direktbetalning (konto till konto) via internetbank
kan bli ganska dyrt för e-handlaren själv.
– Då krävs nämligen att man tecknar ett speciellt
inlösenavtal med de fyra storbankerna, säger
Mats Wickström. Det hjälper inte att man redan har
ett inlösenavtal för sin ”fysiska” butik, för e-handeln
krävs särskilda inlösenavtal, och de kostar pengar.
– Vid kortbetalning kommer kunden att länkas till vår
PCI-certifierade leverantör, alltså ett företag som är
godkänt av kortföretagen och får hantera kortnummer.
E-handlaren är aldrig inblandad i den här delen.
Fakturalösningen kan också göras smidig för dig som
e-handlare.
– Väljer kunden en fakturalösning kan man antingen
överlåta fakturan till Svea Ekonomi (fakturaköp) och få
pengarna direkt, eller använda sig av Sveas factoring-
eller fakturaadministration.
– De flesta väljer att sälja sina fakturor till oss för att
säkra betalningen. Praxis är att man då lägger på en
fakturaavgift som täcker hela kostnaden, säger Mats
Wickström.
Konkurserna fortsätter sjunka
Företagskonkurserna sjönk för andra månaden i rad,
rapporterar UC.
Under november sjönk antalet företagskonkurser med 5 procent. Det
är andra månaden i rad som konkurserna sjunker. Det är framför allt
Stockholms län som leder nedgången.
Men sett till hela 2009 är konkursökningen fortfarande stor jämfört
med 2008 - plus 28 procent. Sverige följer därmed i stort den globala
konkursutvecklingen.
För nästa år spår UC i sin prognos att företagskonkurserna i landet
ökar med 5 procent.
I absoluta tal uppgick antalet företagskonkurser i november till
607 stycken. Stockholms län noterade en månadsminskning på
hela 14 procent och stod därmed numerärt för merparten av
konkursnedgången.
Den kraftiga konkursuppgången från förra hösten har mattats av och
läget stabiliserats i de flesta branscher.
– Stockholms län med sin stora representation av detaljhandels- och
privata tjänsteföretag gynnas särskilt av den nu sakta tilltagande
efterfrågan, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC.
Ackumulerat fram till november är konkursökningen fortfarande
betydande, plus 28 procent jämfört med 2008.
– Vi kommer att stanna vid cirka 7 000 företagskonkurser i år, vilket
är ungefär 1 500 fler än förra året och i nivå med 2003, som är toppnotering
för konkurser på 2000-talet. Med tanke på finanskrisen och
det snabba konjunkturfallet från förra hösten var denna utveckling
väntad. Konkursnivån är inte på något sätt dramatisk ur ett längre
historiskt perspektiv, säger Roland Sigbladh.
Stor konkursökning även globalt
Den globala konkursutvecklingen i år påminner om den svenska.
Antalet företagskonkurser i världen beräknas under 2009 stiga
med 33 procent enligt kreditförsäkringsbolaget Euler Hermes, som
UC talat med. Konkurserna ökar kraftigt på några av de viktigaste
svenska exportmarknaderna, som USA, Storbritannien och i de
nordiska länderna. Under 2010 förväntas antalet konkurser ligga
kvar på samma höga nivå som under 2009. I Västeuropa förväntas
konkurserna öka något.
– För att hejda en pågående ökning av konkurser krävs i allmänhet
en ekonomisk tillväxt på mellan 2 och 3 procent, säger Alexis
Spanos, Sverigechef på Euler Hermes.
Mindre konkursökning att vänta nästa år
För Sveriges del bedömer UC att företagskonkurserna kommer att
fortsätta att öka 2010.
– Allt fler positiva konjunktursignaler kommer nu, bland annat
ökad orderingång och produktion inom tillverkningsindustrin,
ökad försäljning för detaljhandeln samt en stigande efterfrågan på
tjänster. Å andra sidan är det ekonomiska läget fortfarande svagare
än normalt och för bland annat byggsektorn ser vändningen ut att
dröja. Sysselsättningen förväntas minska ytterligare vilket håller
tillbaka konsumtion och investeringar, säger Roland Sigbladh.
Han fortsätter:
– Dessutom har vi osäkerhetsfaktorn med de cirka 4 500 företag som
fått uppskov med sin skatteinbetalning. Många av dessa har en svag
likviditet och kan få akuta problem när återbetalning ska ske under
nästa år. Sammantaget blir vår konkursprognos för 2010 en ökning
med 5 procent.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 5

Svea Update - December 2009
Här finns de sämsta betalarna
Soliditets Betalningsindex visar en dramatisk förändring hos
den offentliga sektorn. För ett och ett halvt år sedan hade
offentlig verksamhet lägst andel sena betalare. I dag är det
den sektor som har högst andel dåliga betalare.
Jonas Åkerman, vice vd på Soliditet
I genomsnitt betalar svenska företag sina
leverantörer tre dagar efter förfallodatum.
Men det finns en sektor som utmärker sig
som dålig betalare – nämligen offentlig
verksamhet. Det visar Soliditets
Betalningsindex.
Varje vecka sammanställer kredit- och affärsinformationsföretaget
Soliditet fakturainformation från Sveriges
leverantörer. Uppgifterna sammanförs till ett Betalningsindex,
som visar hur enskilda företag och branscher sköter sina
betalningar.
%
– Det är mer än en tillfällighet, säger Jonas Åkerman, vice vd
på Soliditet. Betalningsdisciplinen har försämrats avsevärt
och jämfört med andra branscher är förändringen anmärkningsvärd.
Problemet med långa betalningstider betydde att många
företag har haft problem med likviditeten under finanskrisen.
I våras gick därför EU-kommissionen ut och krävde lagstiftning
som skulle tvinga alla offentliga myndigheter och
företag att betala inom 30 dagar. Och för några veckor sedan
var det finansminister Anders Borg som i en intervju hotade
med en sådan lagstiftning i Sverige. (Se notis på sidan 8.)
– Jag tror inte att lagstiftning är den bästa vägen, säger
Jonas Åkerman. Det bästa för en väl fungerande kreditgivning
är om man kan få fram en självreglering, det skulle
alla vinna på.
Han menar att den lagstiftning som finns i dag med
möjlighet att ta ut dröjsmålsränta och lämna skulden till
inkasso borde vara tillräcklig.
– Problemet är snarare att det kan finnas en ängslan för att
stöta sig med en kund genom att visa sig tuffare när det
gäller att kräva in pengar, säger han. Visserligen ser vi att
många företag har skärpt sina rutiner de senaste åren, men
fortfarande är det många som inte utnyttjar de möjligheter
lagen ger dem.
– Generellt kan företagen bli mycket bättre än i dag på att se
över sitt cash flow, säger Jonas Åkerman.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 6

Svea Update - December 2009
Åtta av tio svenskar sparar
på bankkonto
– men få vet vilken avkastning
de skulle kunna få
Svenska folket fortsatte att spara, trots finanskrisen.
Och den vanligaste sparformen är fortfarande bankkonto.
Det visar en undersökning om svenskens sparbeteende
som gjordes av Nordea tidigare i höstas.
Men sparandet sker lite på måfå. En tredjedel
vet inte vilken avkastning de kan kräva.
Män och kvinnor sparar på olika sätt. Män jagar hög
avkastning, kvinnor trygghet. Kanske är det därför män
lyckas bättre i uppgång, medan kvinnors placeringar brukar
klara sig bättre i det långa loppet.
Nordeas undersökning ”Så sparar vi i upp- och nedgång”,
som publicerades i höstas, visar att bankkontot fortfarande
är den vanligaste sparformen.
Hela 81 procent av de tillfrågade uppgav att de har en del av
sitt sparande på bankkonto. På andra plats kom fonder (65
procent) och på tredje pensionssparande. Fler kvinnor än
män pensionssparar.
Kännedomen om vilken avkastning man får på sitt sparande
var ganska låg. Hela 33 procent svarade att de inte kunde
uppge vilken avkastning som skulle göra dem nöjda.
Medan finanskrisen rasade som värst förra hösten var det
många som förskräckt sålde sina aktiefonder och flyttade
pengarna till trygga räntefonder eller bankkonton.
Helene Bodlander, ansvarig för Svea Direkt
En gång i månaden redovisar Fondbolagens Förening
statistik över hur vi svenskar har tagit ut och satt in pengar i
olika fonder. I oktober förra året konstaterade Fondbolagens
Förening att privatsparare gjorde stora uttag ur aktiefonder,
medan räntefonderna visade nettoinflöden.
Men räntesparande är inte bara något att ta sin tillflykt till i
orostider. Eftersom det aldrig går att förutse när nästa kris
kommer ser kloka sparare till att alltid ha en andel av sitt
sparande på trygga räntebärande konton.
De allra flesta sparare är ganska trogna mot de sparformer
de har valt. När man väl har hittat en sparform, håller man
fast vid den – oavsett hur det går på börsen eller om räntan
svänger.
– Det stämmer väl med bilden av våra genomsnittliga
sparare, säger Helene Bodlander, ansvarig för Svea Direkt.
De flesta sätter in en summa och låter den stå kvar.
Det är få av våra sparare som gör många transaktioner.
I så fall handlar det snarare om nya insättningar, inte uttag.
Nordeas undersökning visar samma sak. Majoriteten av de
tillfrågade uppgav att de höll fast vid sin sparplan, trots
finanskrisen. Även om det fanns grupper som hade passat på
att byta till riskfria ränteplaceringar. Åldersgruppen
55+ hörde dit, liksom personer boende i södra Sverige.
– Också det verkar stämma på våra sparare, säger Helene
Bodlander. Majoriteten är över 55 år och det är en liten
övervikt för kvinnor.
Det enda som skulle kunna få oss att byta sparform i hög
utsträckning är förändringar i vår livssituation, enligt
undersökningen.
Hur ska man då fördela sparandet mellan aktiefonder (eller
aktier) och räntesparande? Jo, det finns en tumregel som
säger att du ska ha lika stor andel räntesparande som din
ålder. Den som är 35 år kan nöja sig med 35 procents
räntesparande. Medan den som är 45 bör flytta över 45
procent av sitt sparande till bank eller i räntefonder.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 7

Svea Update - December 2009
Notiser
Snart blir det billigare att starta aktiebolag
Från och med april 2010 ska det bli billigare att starta aktiebolag.
Då sänks nämligen kapitalkravet på nya aktiebolag från
dagens 100 000 kr till 50 000 kr.
Regeringen lämnade i november in en lagrådsremiss med
förslag till ändrade kapitalkrav på den som vill starta aktiebolag.
Enligt förslaget ska summan som krävs för att starta aktiebolag
halveras från dagens 100 000 kr till 50 000 kr.
Avsikten är givetvis att locka fler att starta eget, och då i aktiebolagsform.
Däremot är det tveksamt om ändringen betyder fler
arbetstillfällen.
Alla är inte övertygade om det fina med en sänkning. Av remissinstanserna
var exempelvis Ekobrottsmyndigheten tveksam
och menade att kapitalkravet är en slags spärr, eftersom det kan
försvåra för den som startar aktiebolag i oseriösa syften.
Till de negativa hörde även Bolagsverket, som menade att
antalet nystartade aktiebolag redan är högt och att dagens
kapitalkrav därför knappast är något hinder för den som
verkligen vill driva eget.
Finansministern hotar reglera betalningar
Myndigheter och storföretag har dragit ut på betalningarna
under finanskrisen. Det skapar likviditetsproblem hos små och
medelstora företag. Nu har finansminister Anders Borg tröttnat
och hotar med lagstiftning om inte de stora företagen bättrar
sig.
– De stora företagen måste ta ansvar för likviditeten i de små
och medelstora företagen, sa Anders Borg i en intervju i Dagens
Industri.
Han är heller inte främmande för att reglera betalningstiderna:
– Jag tycker det kan finnas skäl att fundera över frågan och se
vilka regler som finns i andra länder. Frankrike och Tyskland har
begränsningar för hur länge man får dra ut på betalningarna.
Ungas vanligaste skulder: Böter och
skadestånd
Nej, det är inte sms-lånen som är den vanligaste orsaken till att
ungdomar hamnar hos Kronofogden. Utan, för att den unge har
obetalda böter eller skadestånd hängande efter sig.
– Skulder för brott är ofta ungdomars första skuld och kan vara
början på en livslång skuldsättning som är svår att ta sig ur,
säger Ann-Christine Svahn, kommunikatör på Kronofogden.
För unga födda mellan 1992-1994 står brottsrelaterade skulder
för upp till 86 procent av samtliga ungdomars skulder hos
Kronofogden.
Kronofogden vill öka ungdomars kunskaper om privatekonomi
och vad överskuldsättning kan leda till. Man vill också få
ungdomar som dömts till skadestånd att inse vikten av att
betala snabbt. Brottsoffret får pengarna snabbare och den
skadeståndsskyldige undviker att hamna hos Kronofogden.
– Men i dag är det krångligt att betala sitt skadestånd. Man
måste exempelvis själv kontakta brottsoffret för att göra upp
hur betalningen ska ske. Det upplevs som krångligt och svårt
och gör att många ungdomar skjuter upp betalningen och då
kanske får en betalningsanmärkning i onödan.
Så slipper du köpa ny kassaapparat
Lagen om kassaregister träder i kraft vid årsskiftet. Då måste alla
företag som tar betalt med kontanter eller kort ha en kassaapparat
med en certifierad kontrollenhet, eller åtminstone kunna
visa Skatteverket att man har beställt en sådan.
Men det finns ett sätt att slippa skaffa en ny, dyr kassaapparat
utan att bryta mot lagen. Lagen om kassaregister gäller nämligen
inte för fakturerad försäljning.
Så här gör du:
När du får betalt för en behandling eller vara skriver du ut en
kontantfaktura till kunden, inte ett kvitto. Kontantfakturan ska
innehålla samma uppgifter som en vanlig faktura: företagets namn
och adress, kundens namn och adress, vad betalningen avser, pris,
moms, och betalningstid.
För kunderna är enda skillnaden att det står kontantfaktura i stället
för kvitto på kvittensen. Du får betalt direkt. Det finns inget tak för
hur mycket försäljning som får göras mot kontantfaktura.
Färre barn berörs av vräkningar
Det är allt färre barn som berörs av att familjen mister sin bostad.
Det visar ny statistik från Kronofogden.
Under januari-september i år berördes 483 barn av vräkning, vilket
är en minskning med 12 procent. Däremot har antalet vräkningar
ökat.
– Minskningen av barn som berörs kan förklaras av det förebyggande
arbete som görs av landets kommuner, säger Alena Koren,
verksamhetscontroller på Kronofogden.
Antalet personer som har vräkts har däremot ökat under 2009.
Under de tre första kvartalen har 2 262 vräkningar genomförts,
vilket är 1 procent fler än under samma period förra året. Antalet
ansökningar om vräkningar var uppe i över 7 000.
– Det är de dåliga tiderna som nu syns i statistiken,
säger Alena Koren.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 8

Svea Update - December 2009
I vår kommer Svea Kreditskolas populära utbildningar
tillbaka. Tack vare den stora efterfrågan som varit under
hösten så har kursutbudet ökat med flera tillfällen. Här
hittar du användbara kurser i aktuella ämnen som hjälper
er göra bättre affärer. Här är listan över vårens kurser och
kursdatum:
Kreditbedömning 1
En bred kurs som ger klara riktlinjer för det praktiska
kreditarbetet och hur man gör en kreditbedömning.
Avgift: 4 850 kr (exkl moms).
Datum och ort:
24 februari Göteborg
3 mars Malmö
9 mars Stockholm
18 mars Jönköping
15 april Stockholm
6 maj Malmö
3 juni Göteborg
Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30.
Kreditbedöming 2
En kurs som ger dig fördjupade kunskaper inom kreditbedömning
samt en koppling till verksamheten som helhet.
Avgift 4 850 kr (exkl moms).
Datum och ort:
11 mars Göteborg
23 mars Malmö
8 april Stockholm
18 maj Stockholm
25 maj Malmö
10 juni Göteborg
Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30.
Lönsammare och säkrare affärer
I dag ställs höga krav på en säljare för att ta hem en affär.
Målet med den här kursen är att deltagarna ska öka sin
avslutsfrekvens och förbättra sin förhandlingssituation.
Avgift: 4 850 kr (exkl moms).
Datum och ort:
2 mars Malmö
20 maj Stockholm
9 juni Göteborg
Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30.
Kreditbedömning av utländska företag
Hur man bedömer och riskvärderar utländska företag. Skillnader
och likheter mellan olika länder genom praktikfall.
Översättning och förklaring av utländska begrepp i resultatoch
balansräkningen. Avgift: 4 850 kr (exkl moms).
Datum och ort:
21 april Stockholm
Kursen hålls klockan 09.00 – 16.30.
Vårens kurser och
frukostseminarier
Krav och inkasso 1
En grundläggande utbildning i hur man inkasserar
utestående fordringar, vad lagen säger, allt om inkassoförfarandet
samt kronofogdens och inkassobyråns arbete.
Avgift 4 850 kr (exkl moms).
Datum och ort:
10 februari Stockholm
18 februari Stockholm
4 mars Göteborg
16 mars Malmö
7 april Stockholm
13 april Jönköping
20 april Göteborg
4 maj Malmö
27 maj Stockholm
8 juni Stockholm
Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30.
Krav och inkasso 2
Introduktion i de viktigaste rättsreglerna inom avtals- och
köprätt. Vi lär dig undvika fallgropar i affärsförbindelser
och domstolsprocesser.
Avgift: 4 850 kr (exkl moms).
Datum och ort:
17 mars Stockholm
30 mars Malmö
22 april Göteborg
2 juni Stockholm
Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30.
Skräddarsydda kurser för företag
Svea Kreditskola branschanpassar och skräddarsyr
utbildningar för företag. Tillsammans resonerar vi oss fram till
målsättning, innehåll och upplägg. Kontakta oss för offert.
Frukostseminarier:
Bättre affärer – bättre lönsamhet
Svea Ekonomis välbesökta frukostseminarier återkommer även i
vår med träffar i hela landet. Vi talar om fördelarna med en modern
och effektiv outsourcing av reskontran. Dessutom får du veta
mer om hur du rationaliserar administrationen, optimerar reskontran,
effektiviserar betalningsflödena och kontrollerar likviditeten.
Här är datum för vårens frukostseminarier – anmäl dig så fort
som möjligt!
Datum och ort:
9 mars Eskilstuna
10 mars Stockholm
24 mars Gävle
25 mars Borlänge
14 april Haninge
15 april Göteborg
5 maj Stockholm
6 maj Kista
2 juni Södertälje
3 juni Göteborg
Ovan seminarium är kostnadsfria. Frukost ingår.
Seminarierna hålls klockan 08.30 – 10.30.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 9

Svea Update - December 2009
Nyckeltal 2010
Räntor, Svea
Inlåning:
(fr o m 14 juli 2009)
Utlåning från:
(blancolån, fr o m 14 juli 2009)
2,25%
Prisbasbelopp
Prisbasbelopp 2010: 42 400 kr
Prisbasbelopp 2009: 42 800 kr
Prisbasbelopp 2008: 41 000 kr
Prisbasbelopp 2007: 40 300 kr
Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad)
Ensamstående 4 204 kr
Makar och jämställda 6 945 kr
Barn t o m det kalenderår
då barnet fyller 6 år 2 230 kr
Barn fr o m det kalenderår
då barnet fyller 7 år 2 567 kr
Referensräntan
Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli – 31 december 2009 till 0,5 procent. Enligt
9 § räntelagen (1975:635; senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom
särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt denna paragraf motsvara den reporänta som
Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, till närmast högre
halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002.
1 juli-31 dec 2009 0,5%
1 jan-30 juni 2009 2,0%
1 juli-31 dec 2008 4,5%
1 jan-30 juni 2008 4,0%
1 juli-31 dec 2007 3,5%
1 jan-30 juni 2007 3,0%
1 juli-31 dec 2006 2,5%
1 jan-30 juni 2006 1,5%
Inkassoavgifter
Lagstadgade avgifter
Arvode Inkasso 160 kr
Arvode Betalningsföreläggande 340 kr
Påminnelseavgift 50 kr
Upprättande av amorteringsplan 150 kr
Arvode vid handräckning 375 kr
Myndighetsavgifter
Ansökningsavgift 300 kr
Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr
Stämning 450 kr
Konkursansökan 500 kr
Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 10
8,7%

Svea Update - December 2009
Viktiga datum januari - mars 2010
Januari
18
• Inbetalning av debiterad F-skatt eller SA-skatt för december 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.
För företag med omsättning under 40 miljoner ska:
• Inbetalning av moms för november 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
(gäller dig som redovisar moms varje månad).
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto.
• Skattedeklaration som avser moms för november 2009 ha kommit in till Skatteverket.
• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 ha kommit in till Skatteverket.
För företag med omsättning över 40 miljoner ska:
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto.
26
• Inbetalning av moms för december 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.
• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december
2009 ska ha kommit in till Skatteverket.
Februari
1
•
5
•
Kontrolluppgifter för inkomståret 2009 ska ha lämnats till Skatteverket.
Kvartalsredovisning av momsfria varuleveranser vid EG-handel för oktober - december år 2009.
12
• Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för januari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.
• Lagstadgad tidpunkt för extra skatteinbetalning, som ska vara bokförd på Skatteverkets konto för att undvika
kostnadsränta. Det gäller om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 20 000 kronor.
Fr o m den 13 februari räknas ränta.
För företag med omsättning under 40 miljoner ska:
• Inbetalning av moms för oktober-december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
(gäller dig som har tremånadersmoms).
• Inbetalning av moms för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
(gäller dig som redovisar moms varje månad).
• Inbetalning av moms för kalenderåret 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
(gäller endast handelsbolag och andra som tilldelats helårsredovisning och som ska lämna skattedeklaration).
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto.
• Skattedeklaration som avser moms för oktober-december 2009 ha kommit in till Skatteverket
(gäller dig som har tremånadersmoms).
• Skattedeklaration som avser moms för december 2009 ha kommit in till Skatteverket.
• Skattedeklaration som avser moms för kalenderåret 2009 ha kommit in till Skatteverket
(gäller endast handelsbolag och andra som tilldelats helårsredovisning).
• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 ha kommit in till Skatteverket.
För företag med omsättning över 40 miljoner ska:
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto.
26
• Inbetalning av moms för januari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.
• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 ska
ha kommit in till Skatteverket.
Mars
12
• Sista dag att betala underskott av slutlig skatt för de som fick sitt slutskattebesked i december 2009.
Inbetalningen ska vara bokförd på Skatteverkets konto senast denna dag.
• Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för februari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.
För företag med omsättning under 40 miljoner ska:
• Inbetalning av moms för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto
(gäller dig som redovisar moms varje månad).
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto.
•
Skattedeklaration som avser moms för januari 2010 ha kommit in till Skatteverket
(gäller dig som redovisar moms varje månad).
• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 ha kommit in till Skatteverket.
För företag med omsättning över 40 miljoner ska:
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto.
26
• Inbetalning av moms för februari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.
• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 ska ha
kommit in till Skatteverket.
Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 11