Anammox - Svenskt Vatten
Anammox - Svenskt Vatten
Anammox - Svenskt Vatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Anammox</strong> - kväverening utan kolkälla.<br />
Var ligger forskningsfronten?<br />
E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik Stockholm 24 november 2010
<strong>Anammox</strong> och Deammonifikation<br />
<strong>Anammox</strong> = Anaerob ammoniumoxidation (med nitrit)<br />
+<br />
NH + 4 + NO - 2 N 2 + 2H 2 O<br />
På grund av cellsyntes bildas även ca 5% nitrat<br />
t<br />
Deammonifikation = Kombinationen partiell nitritation<br />
(ca 50% oxidation av ammonium)<br />
och <strong>Anammox</strong><br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Kvävets omvandling<br />
Sparar energi!<br />
Ingen extern kolkälla!<br />
O 2<br />
NO 3 -N<br />
C source<br />
NO 2 -N NH 2 OH N 2 H 4<br />
N 2<br />
Traditionell teknik<br />
Deammonifikation<br />
(<strong>Anammox</strong>)<br />
O 2<br />
Energi<br />
Kemikalier<br />
(metanol)<br />
NH 3<br />
CO 2<br />
emission<br />
1,3 kWh/kg N 2,3 kg/kg N 3,5 ton/ton N<br />
0,5 kWh/kg N 0 kg/kg N 0,4 ton/ton N<br />
Nitritation<br />
Nitrifikation<br />
Nitratation<br />
Denitrifikation<br />
<strong>Anammox</strong>
<strong>Anammox</strong> - antal publikationer<br />
Antal publik kationer<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Källa: Scopus 2010<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
<strong>Anammox</strong> – Aktuell Forskning<br />
• Mikrobiologi –<br />
Identifiering av mikroorganismer;<br />
fysiologi hos anammoxbakterier<br />
• Avloppsreningsteknik baserat på anammoxprocessen<br />
Uppstartsstrategier<br />
Olika sorts reaktorapplikationer:<br />
Aktiv slam (Kontinuerlig, SBR),<br />
granulerat slam,<br />
biofilm (MBBR, RBC),<br />
Olika avloppsvatten :<br />
Rejektvatten tt från rötkammare,<br />
avlopp från svinuppfödning,<br />
lakvatten från deponi<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
<strong>Anammox</strong> – Aktuell Forskning<br />
• Faktorer som påverkar processdrift och effektivitet<br />
(pH, DO, temperatur)<br />
• Optimering av processdrift<br />
• Inhibitionsstudier<br />
• Inverkan på global uppvärmning:<br />
växthusgasemmissioner<br />
• Modellingsstudier av anammoxprocessen<br />
• Fullskalegenomförande<br />
Indentifierat 43 forskargrupper (anammox workshop, Barcelona, 2007)<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Identifiering av <strong>Anammox</strong>bakterier (FISH)<br />
Experiment 1, reaktor 2:<br />
<strong>Anammox</strong> röd<br />
endast prov AMX820 (röd) binder<br />
BS820 (blå) - specific för Scalindua binder ej<br />
=> Brocadia eller Kuenenia<br />
Experiment 2, reaktor 2:<br />
<strong>Anammox</strong> turkos<br />
Prov EUBmix (blå) och AMX 820 (grön) binder<br />
Kst1273 (specific för Kuenenia) binder ej<br />
=> anammoxorganismer identifierade som<br />
Brocadia sp.<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Exempel på aktivitetsmätning<br />
Samband<br />
mellan<br />
avlägsnad<br />
ammonium<br />
och nitritkvävehalt.<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Från två hinkar i<br />
laboratorieskala (2 x 8 liter)<br />
sedan 1999 vid KTH<br />
Himmerfjärdsverkets<br />
pilotanläggning (2 x 2,1 m 3 )<br />
åren 2001–20072007<br />
till fullskala 2007<br />
Första fullskaleanläggningen i<br />
Sverige med deammonifikation<br />
är i drift<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Biofilm på Kaldnesringar<br />
Februari 2006 – Februari 2007 –<br />
027mm 0,27 075mm 0,75 Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Pilotanläggning g vid Himmerfjärdsverket -<br />
enstegsprocess<br />
Konduktivitet<br />
Konduktivitet<br />
lagringstank<br />
syre<br />
pH, T<br />
Utlopp<br />
Inkommande<br />
rejektvatten<br />
luft<br />
Sedimenteringstank<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Enstegsprocess med bärarmaterial<br />
• Två skikt med aktiva mikroorganismer<br />
• Ett yttre skikt med oxidation av ammonium<br />
till nitrit (kräver syre men i låga halter)<br />
• Ett inre skikt med <strong>Anammox</strong><br />
(sker vid syrefria betingelser)<br />
• Dessa betingelser leder till att nitritationen blir<br />
begränsande för deammonifikationen<br />
• Bildning av nitrat är inte önskvärd (och kräver<br />
t. ex. låg syrehalt)<br />
• Ett optimum för syrehalten förefaller att uppgå till t. ex. 2-<br />
3 mg O 2 /l i vätskan utanför biofilmen<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Exempel på försöksresultat från<br />
pilotanläggning vid SYVAB<br />
4,0<br />
3,5<br />
3,0<br />
2,5<br />
HRT 1 day<br />
in<br />
removal rate<br />
HRT 1 day<br />
g/m 2 d<br />
2,0<br />
1,5<br />
1,0<br />
0,5<br />
HRT 16 h<br />
0,0<br />
17-jul 10-sep 4-nov 29-dec 22-feb 18-apr 12-jun 6-aug 30-sep 24-nov 18-jan<br />
date<br />
Kvävebelastning och avlägsnat kväve<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Aktivitetsmätningar enstegsprocess<br />
max 5.2 g N m -2 d -1<br />
Partiell nitritation –<br />
bottleneck!!!<br />
N reducti ion [%]<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
100<br />
48<br />
85<br />
N O 3 prod uction [ %]<br />
20<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
5.3<br />
10.4<br />
7<br />
10<br />
2<br />
a<br />
0<br />
no DO DO DO+NO2<br />
b<br />
0<br />
no DO DO DO+NO2<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Inverkan av syrehalt på reaktionsförlopp<br />
3<br />
25 2,5<br />
y = 0,4705x + 0,7443<br />
2<br />
R 2 = 0,9189<br />
2<br />
N rem moval [g N m -2 d<br />
-1 ]<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
y = 0,1487x - 0,0714<br />
R 2 = 0,8541<br />
y = -0,0873x 2 + 0,6698x + 0,5218<br />
R 2 = 0,7808<br />
0<br />
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5<br />
-0,5<br />
3<br />
DO concentration [g O 2 m -3 ]<br />
N rem NH4-N rem NO3 prod<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Teknik för att styra och optimera<br />
anammoxprocessen<br />
Reaktorparametrar<br />
arbetsvolym: 200L<br />
Kaldnesbärare: 80 L<br />
HRT: 1.5 dagar<br />
R1<br />
R2<br />
Elektrokemiska mätningar (syre, pH<br />
konduktivitet, redox.)<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Syftet med studierna<br />
R1: Tester för att studera effekten av kontinuerlig<br />
och intermittent luftning, med syfte att hitta<br />
optimala luftningsstrategier för processen<br />
(DO och R - tid av ej luftad fas / luftad fas ).<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
R 1: Processefektivitet och Kväveoms<br />
veomsättning<br />
N belastning<br />
N avl. hast.<br />
(g N /<br />
(g N / m 2<br />
m 2 d) d)<br />
N avl. eff<br />
(%)<br />
NH 4<br />
+-N<br />
NH 4<br />
-N<br />
avl. eff.<br />
utg.<br />
(%) (mg/l)<br />
NO 2<br />
-N<br />
utg.<br />
(mg/l)<br />
NO 3<br />
-N<br />
utg.<br />
(mg/l)<br />
Luftflöde<br />
(m 3 / h))<br />
Period II<br />
(DO 3mg/l,<br />
R= 0)<br />
Period III<br />
(DO 3.5mg/l,<br />
R= 1/3)<br />
Period IV<br />
(DO 3 mg/l,<br />
R= 1/3)<br />
av. 3.84 3.22 84 94 66.78 9.31 95.13<br />
St.dev. 0.10 0.21 0.06 0.07 13.24 1.35 19.80<br />
av. 3.57 3.11 88 93 68.12 5.25 52.66<br />
St.dev. 0.22 0.26 0.04 0.04 31.67 2.05 19.05<br />
av. 367 3.67 302 3.02 82 91 91.50 643 6.43 72.77<br />
77<br />
St.dev. 0.10 0.09 0.03 0.03 30.17 2.10 18.73<br />
1. 5<br />
1. 39<br />
1. 19<br />
‣ Högsta kvävereningseffektiviteten uppnåddes med DO 3,5 mg / l<br />
och intermittent luftning R = 1 / 3 (Period III).<br />
‣ Kontinuerlig luftning (period II) och intermittent luftning (period IV), med<br />
DO 3 mg / l och R = 1/3, ger samma kvävereningseffektivitet, vilket visar att<br />
intermittent luftning kan minska energiförbrukningen utan att förlora<br />
processeffektivitet.<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
R 1: Processefektivitet och kväveoms<br />
veomsättning<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Intermittent<br />
luftning<br />
Redox (mV)<br />
uctivity(mS/cm)<br />
Cond<br />
110<br />
90<br />
70<br />
50<br />
30<br />
10<br />
-10<br />
-30<br />
-50<br />
2.50<br />
245 2.45<br />
2.40<br />
2.35<br />
2.30<br />
2.25<br />
2.20<br />
215 2.15<br />
2.10<br />
2.05<br />
0:00 0:28 0:57 1:26 1:55 2:24 2:52 3:21 3:50<br />
Period II Period IV Period III
<strong>Anammox</strong> – fullskaletillämpning<br />
Process<br />
Plats<br />
Reaktor-<br />
Volym<br />
Max<br />
typ (m 3 ) hastighet<br />
(kg N / m3· d)<br />
Typ av<br />
avloppsvatten<br />
Referens<br />
<strong>Anammox</strong><br />
Rotterdam (NL)<br />
Granuler 70 10 Rejektvatten<br />
Van der Star<br />
et al.,2007<br />
<strong>Anammox</strong><br />
Lichtenvoorde,<br />
(NL)<br />
Granuler 100 1 Industriavloppsvatten<br />
(Garveri)<br />
Abma et al.,<br />
2007<br />
Enstegs-<br />
reaktor med<br />
nitritation-<br />
anammox<br />
Olburgen (NL)<br />
Bubble<br />
column<br />
600 1.2 Potatisindustri<br />
Abma et al.,<br />
2007<br />
<strong>Anammox</strong><br />
Mie Prefecture<br />
(JP)<br />
Granuler 58 3 Industriavloppsvatten<br />
(Halvledare)<br />
Abma et al.,<br />
2007<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
<strong>Anammox</strong> – fullskaletillämpning<br />
Process<br />
Plats<br />
Reaktortyp<br />
Volym<br />
Max hastighet<br />
Typ ov<br />
(m 3 ) (kg N / m3· d)<br />
avlopps-<br />
vatten<br />
Referens<br />
Partiell nitritation<br />
och <strong>Anammox</strong><br />
Glarnerland<br />
(CH)<br />
SBR 400 0.36 Rejekt<br />
Nyhuis et<br />
al., 2006<br />
Deammonifikation<br />
Strass, (AT)<br />
SBR 500 0.6 Rejekt Wett, 2006<br />
Deammonifikation<br />
Hattingen, (DE)<br />
MBBR 102 1 Rejekt<br />
Thöle et<br />
al., 2005<br />
Deammonifikation<br />
Himmerfjärdern,<br />
(SE)<br />
MBBR 1400 4 Rejekt Ling, 2009<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Uppstartsstrategier<br />
Rotterdam<br />
1. Labb- to fullskaleuppstart<br />
10L till 70 m 3 på 3,5 år (<strong>Anammox</strong>)<br />
<strong>Anammox</strong>biomassa från:<br />
- Aktivslaminympning<br />
- Biomassa från anrikningsreaktor<br />
som går på syntetiskt material<br />
- Biomass utvecklad i fullskalereaktor<br />
Källa: van der Star et al. Water research<br />
41 (2007) 4149 – 41<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
Uppstartsstrategier Strass<br />
2. Stegvis upskalning av reaktorstorlek (nitritation/<strong>Anammox</strong>)<br />
- SBR med granulerad biomassa<br />
- DO kontrollerad på låg nivå (0.3 mg/L)<br />
- Upgradering av systemet vid tillväx av biomassa<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik<br />
Källa: Wett et al. Water Science &<br />
Technology 53 (2006) 121–128
Uppstartsstrategier Himmerfjärdsverket<br />
3. Utveckling av <strong>Anammox</strong>kulturer på tidigare bildad<br />
nitritationsbiofilm (nitritaion/<strong>Anammox</strong>)<br />
– exempel: Hattingen<br />
och Himmerfjärdsverket<br />
- Utveckling av nitritationsbiofilm<br />
-Skapa miljö som är fördelaktig för<br />
<strong>Anammox</strong><br />
- <strong>Anammox</strong>kulturtillväxt<br />
Källa:<br />
Thöle et al. Chemical Engineering g Technology 28<br />
(2005) 49-52<br />
Plaza et al. submitted to Nutrient Recovery and<br />
Management 2011 Conference<br />
Mark och <strong>Vatten</strong>teknik
TACK!