rfb-index

index

REKLAMFILMBOKEN –Index A 

Nöje 

Faktadelen av Reklamfilmboken är uppdelad i två helt separata delar, Index A och 

Index B. Index A är fakta, men mycket personligt utvalda fakta som har tillkommit 

mest för att ge minst lika mycket nöje och inspiration som ren kunskap. Ett par 

bonussidor för den som liksom jag hyser en passion för reklamfilm. 

Index B är rena fakta med olika register, lagar och avtal.

The Six Phases of Film Production 

1 

Wild Enthusiasm 

2 

Disillusionment 

3 

Panic 

4 

Search for the Guilty 

5 

Punish the Innocent 

6 

Reward the Non–involved 

Känd engelsk beskrivning av hur det går till att göra film, med hög sanningshalt!

VÄRLDENS FRÄMSTA REKLAMFILMSREGISSÖRER 

Engelska videomagasinet Shots, som bevakar och följer med inom reklamfilmen, gjorde 1995 

en enkät bland kreativa chefer i 40 olika länder i ett försök att ranka världens främsta 

reklamfilmsregissörer. 

En sådan här lista tenderar att bli ganska trendbetonad, men ger ändå en del 

rolig och intressant information för den som vill lära mer. 

Mycket kan dock hända snabbt och reklamfilmsregissörer har ibland en kort och 

mycket intensiv karriär innan de går vidare till spelfilm eller musikvideo eller vad deras 

håg ligger åt. Många stjärnskott har försvunnit lika fort som de kommit. Vilket givetvis 

helt och hållet beror på vilket material, läs idéer, de får att jobba med i framtiden. 

Reklambyråkedjan Saatchi & Saatchi ger varje år i Cannes också ett seminarium, 

new talent showcase, där några av de nya reklamfilmsregissörerna över hela världen 

presenteras, många är dock inte representerade mer än något år i själva tävlingen av 

olika skäl. 1995 nämndes tippades Spike Jonze som ett kommande namn. Han har dock 

valt att gå andra vägar än med reklamfilm. Kanske för att han inte fått de idéer han velat 

jobba med. Det är problemet för varje reklamfilmsregissör, ingen regissör kan bli större 

än de idéer han eller hon kan attrahera. 

Det är vanligare idag att regissörer går mellan de olika genrerna av reklamfilm, 

musikvideo, spelfilm och TV än förut då det ofta var vattentäta skott mellan det här. 

Idag jobbar påfallande många av de stora spelfilmsregissörerna även med reklamfilm 

utan att bli föraktade för det. Framgångsrika regissörer som Ridley Scott (Alien, Blade 

Runner m fl), Tony Scott (Top Gun m fl), Adrian Lyne (9 1/2 vecka m fl), Hugh 

Hudson (Greystoke, Triumfens ögonblick), Joe Pytka (Space Jam), Howard Zieff 

(Private Benjamin m fl), David Fincher (Seven) och andra började alla som 

reklamfilmare. Andra har gått den andra vägen, från spelfilm till reklam, som David 

Lynch (Twin Peaks m fl), Federico Fellini (8 1/2 m fl), Spike Lee (Just do the right 

thing m fl, Lee har t o m ett eget produktionsbolag inom en av de största byråkedjorna) 

. 

Shots lista 

Så här rankades reklamfilmsregissörerna enligt Shots 1995: 

1 Joe Pytka USA 

2 Tony Kaye England 

3 Tarsem England 

4 Ridley Scott England 

5 Frank Budgen England 

5 Michel Gondry Frankrike/England 

7 Roger Woodburn England 

8 Gerard de Thame Holland 

9 Thed Lenssen Holland 

10 Jean Baptiste Mondino Frankrike 

Kommentarer:

Listan domineras helt av de engelska regissörerna, och av dem som inte är engelsmän av 

naturen har exempelvis Michel Gondry helt byggt sin karriär i England. Det är där de 

bästa idéerna oftast finns, tillsammans med de kanske främsta filmteknikerna. 

De flesta av de här regissörerna jobbar i flera olika länder, Pytka jobbar ofta i 

Frankrike då hans fru är fransyska, de engelska regissörerna jobbar gärna i USA där de 

får större budgetar och resurser. Faktum är att sedan listan publicerades har fyra av de 

fem främsta regissörerna sin utgångspunkt i USA, även om Ridley Scott är på väg hem 

till England efter köpet av Shepperton Studios (som ha köpt tillsammans med sin bror 

Tony Scott). 

Bryter vi ned listan i de tolv underavdelningar som Shots publicerade finner vi en 

hel del nationalistisk röstning. Flera regissörer förekommer bara i de regioner de arbetar 

i, vilket visar hur viktigt det är att arbetet blir ordentligt spritt för att en sådan här lista 

ska vara rättvis. Det visar också hur en viss stil beundras i vissa länder. Pytka vann 

omröstningen överlägset men finns ändå bara med bland de fem främsta i nio av de tolv 

områdena. 

Listan domineras totalt av regissörer som mestadels gjort sig kända för sitt starka 

visuella och bildmässiga uttryck. Det är få berättande regissörer som slagit sig in, trots 

att de berättande filmerna lika totalt dominerar prislistorna i reklamtävlingar. Det är 

förmodligen ett utslag av att den berättande filmen anses vara något vars slutresultat 

hänger på idén reklambyrån kommit upp. En inte helt rättvis beskrivning eller korrekt 

uppfattning om vad och hur en regissör påverkar en reklamfilm. 

I England vars regissörer dominerar totalt var t ex Pytka inte alls med. Deras 

lista var helt och hållet engelsk med Tony Kaye i topp följd av Frank Budgen, Roger 

Woodburn, Paul Weiland och Vaughan and Anthea. Amerikanerna var lika 

nationalistiskt chauvinistiska med Pytka i topp följd av Peter Smillie, David Fincher, 

Leslie Dektor och Mark Coppos. I Holland fanns tre holländare med, bara Pytka och 

Ridley Scott slog sig in på den listan som toppades av Thed Lenssen. I Australien 

toppar inhemske David Deneen före två landsmän, sedan kommer Pytka och Tony 

Kaye. I Skandinavien toppade Tarsem före Pytka, dansken Christian Levring, Tony 

Kaye och Michel Gondry. Det var alltså en ganska visuellt dominerad röstning i 

Skandinavien, då alla utom Pytka (som inte hör till någon grupp) räknas till de visuella 

regissörerna. I Asien dominerade också visuella regissörer med Macao-födde Louis Ng i 

topp. 

Anmärkningsvärt är att ingenstans nämns en sådan betydelsefull 

reklamfilmsregissör som Jean-Paul Goude. Trots det enorma inflytande han haft genom 

sina Kodak-filmer, sitt Grand Prix för Perrier och framförallt L'Egoistefilmen. 

Presentationer 

För dem som inte kunnat följa med de internationella trenderna presenterar jag här helt 

kort de främsta regissörerna i omröstningen. 

Joe Pytka 

är utan tvekan tidernas främste reklamfilmsregissör. Ingen reklamfilmsregissör har 

någonsin haft lika stora framgångar i tävlingar eller på annat plan. Faktum är att ingen 

annan heller är i närheten av honom. 

Den storvuxne, nationalistiske, ofta arrogante och mycket självmedvetne Joe 

Pytka har vunnit fler Palme d'Or än något annat produktionsbolag, trots att han 

egentligen är den ende regissören i det (hans bror John tävlar under hans firmanamn 

men har inte nått några större framgångar). Han har vunnit två Grand Prix efter 

varandra, 1984 och 1985. Och varit mycket nära massor av fler gånger, inte minst 1995

med Nikes The wall (kom 2:a), med fotbollsstjärnor på stortavlor som sparkar en boll 

jorden runt. 

Hans karismatiska personlighet och frispråkighet har hjälpt till att bygga 

legenden. Det finns ett otal färgstarka historier om hur Pytka behandlat personal, 

kunder och skådespelare. Ändå finns det ingen som tvekar att jobba med honom igen 

om de får chansen, vilket säger en hel del om hans storhet. De vet helt enkelt att 

slutresultatet är värt det. 

Joe Pytka är sin egen fotograf, för det var så han en gång i tiden startade. Som 

dokumentärfotograf och regissör. Han gjorde hundratals dokumentärer innan han i 

fyrtioårsåldern växlade över till reklamfilm och fick sin första stora framgång med en 

film för Blitz Weinhardt öl. Filmen gjorde han tillsammans med copywritern Hal 

Riney, som också är speaker. 

Pytkas storhet bygger på det faktum att han kan göra alla sorters reklamfilm. 

Det är han nästan ensam om. Han gör humorfilmer lika skickligt som visuella 

storfilmer. Han behandlar datorgenererade trickfilmer lika skickligt som han handskas 

med två skådespelare på en veranda. Han är lika skicklig rent visuellt som han kan 

berätta en historia. Inom flera av de här områdena har han varit en föregångsman. Hans 

visuella filmer för Michelob öppnade upp en hel genre och sensuella suggestiva filmer 

där varumärket för en gångs skull inte skulle synas framför allt annat. Hans 

humorfilmer för Henry Weinhardt öl, Pepsi Cola och Bartles & Jaymes, i än högre 

grad, skalade av de storvulna produktionerna. Hans berättarfilm för Coca-Cola är den 

enda som fått mig att verkligen känna törst. 

Hans Nikefilmer med Michael Jordan visade en helt ny form för koncentration 

av sportpresentationer som har imiterats av många. 

Därtill har han gjort ett antal musikvideos med många av de största stjärnorna 

och en långfilm. Filmen Let it ride med Richard Dreyfuss och Robbie Coltrane blev en 

måttlig framgång. Något som mer berodde på filmbolagets lansering av den än på dåliga 

recensioner. (Pytka och filmbolaget kom inte särdeles väl överens). Hans andra film, 

Space Jam, blev en enorm succé i USA 1996. 

Tony Kaye 

är en personlighet som knappt går att beskriva. En diva och ändå en människa som 

alltid försöker tänka på dem han jobbar med, fast han alltid driver dem för långt. Bara 

de allra starkaste kreatörerna och personligheterna klarar av att kontrollera honom. 

Annars tar han projektet dit ingen anat att det kunde gå, vilket inte alltid är till dess 

fördel. Hamnar också därigenom i en del konflikter, han hade en stämning mot Saatchi 

& Saatchi på grund av detta. 

Tony Kaye började som art director och lyckades göra en annons innan han 

lämnade det yrket. Under sju svåra år försökte den personligen ganska udda Kaye sedan 

få sitt första regijobb. Till slut slog han igenom med en reklamfilm för British Gas där 

en hund, en katt och en mus lägger sig framför gasbrasan. 

Tony Kaye växte upp under svåra förhållanden i London. Han var svårt dyslexisk 

och hade talsvårigheter som gjorde att han tvingades gå i specialskola. Han lärde sig inte 

prata ordentligt före 25-årsåldern. Idag måste han vara en av de värsta telefonpratare 

världen känner. Han kan inte vistas någonstans utan en eller flera telefoner till sitt 

förfogande. 

Tony Kaye klarar liksom alla stora regissörer alla stilar, men hans styrka är de 

storslaget visuella. Han är en extrem filmare och ingen använder någonsin lika mycket 

film som han. I en av hans senaste storfilmer, Babies för Vauxhall Astra använde han 

2.000 spädbarn och 30 timmar film till en 60 sekunder reklamfilm. Han ansåg själv att 

det var en mycket ekonomisk inspelning.

Ingen är så engagerad i det han gör som Tony Kaye. Han lever för sina filmer 

och betraktar dem alla som konstverk. Den exceptionella filmen för Dunlop däck, 

Unexpected, krävde han skulle visas på museum. Till hans senaste "verk" hör att ställa 

ut en hemlös man på Tate Gallery. I sina egna ögon är han en konstnär som gör 

reklamfilm. Hans utgångspunkt är att göra konst, därmed är han en konstnär. 

Tony Kaye bor numera i Los Angeles, men har kvar sitt produktionsbolag i 

London. 

Tarsem 

den Indienfödde regissören som många håller som den store utmanaren flyttade också 

nyligen från London till Los Angeles. 

Tarsem är en visuell och mycket stilsäker regissör. Han anses ha medfört ett nytt 

sätt att se och behandla reklamfilm. 

Hans genombrott blev Levifilmen The swimmer med killen som simmar genom 

olika pooler. Han följde upp den med en mycket spännande visuell film för Vauxhall 

med flera av de allra största supermodellerna. Han skapade även stilen för 

Smirnoffilmerna där scenerna förändras när de skildras genom flaskan. Den tama 

kattungen blir en vild puma. Ingenting är som det synes vara, utan genom Smirnoff 

lockas det vilda oväntade fram. 

Tarsem var mycket nära att ta hem Grand Prix i Cannes 1996 med filmen, 

Good v Evil, för Nike med de goda och de onda som spelar fotboll i en gammal 

romersk arena i Tunisien. 

Ridley Scott 

en av två bröder Scott som regisserar. Tony har blivit den mer kommersiellt 

framgångsrike med filmer som Top Gun, men det är Ridley Scott som brutit ny mark. 

Till hans filmer kan nämnas Alien och Blade Runner. Inte minst därför han i dem 

skapade en stil som kommit att dominera framtidsepos. Det är en skitig, kall och 

påträngande värld. Inspiration från de tyska stumfilmerna som Metropolis är tydlig. 

Men han slog redan innan dess igenom med vackra motljusfilmer för bland 

annat Hovis bröd. Den mest kända reklamfilmen han gjort är dock utan tvekan 1984 

för Apple Macintosh. 

Alla de stora reklamfilmsregissörer har hämtat inspiration och kunskap hos 

Ridley Scott. Han själv går obehindrat mellan spelfilm och reklamfilm och alla får hans 

kännemärken, professionalism och perfektionismen. Nästan alla bättre 

reklamfilmsregissörer är perfektionister, (fast för en del blir det en budgetfråga). Ridley 

Scotts filmer är extremt genomarbetade inte minst gäller det ljud och musik. På det 

området är han kanske den starkaste. 

Frank Budgen 

anses inte ha någon särskild stil. Han kan på det sättet liknas vid Joe Pytka. Hans mer 

kända reklamfilmer har dock stark visuell utstrålning. Han rankas mycket högt i 

England men är märkvärdigt okänd utanför hemlandet, även om han senaste året börjat 

göra en hel del jobb i USA. 

Som en av Englands allra främsta reklamskribenter var han känd för sina 

humoristiska berättande reklamfilmer. Liksom Tarsem har han valt att jobba utifrån 

någon annans produktionsbolag, nämligen Paul Weiland Film. 

Frank Budgen är personligen en blyg och försynt person, mindre flamboyant än 

de andra på Shots topplista. Han kan också reklamyrket utan och innan från sin tid som 

copywriter på BMP DDB Needham tillsammans med John Webster. Han har rykte om

sig att alltid förvalta idéerna på ett utmärkt sätt, vilket förmodligen är anledningen till 

att engelska reklambyråer älskar honom och hans arbete så högt. 

Till hans med kända filmer hör Audi "Yuppie" som blev Audis mest 

lyckosamma introduktion av en ny modell någonsin i Storbritannien. 

Michel Gondry 

är den yngste av toppregissörerna. Hans karriär har varit raketartad. Innan Levifilmen 

"Drugstore" var han nästan okänd som reklamfilmare, men välkänd som 

musikvideoregissör. Han vann 1996 också MTV:s omröstning om bästa musikvideo för 

Massive Attack. 

Sin karriär startade Gondry som animatör. Hans stil och styrka anses vara 

berättandet med hjälp av bilderna. Han har jobbat ganska lite med dialogfilmer och det 

är något han vill pröva på. Liksom de andra toppregissörerna har han ständiga anbud 

om att regissera även långfilm. 

Själv säger han att hans stil är geometrisk. Han älskar geometri och har överfört 

den stilen till sina filmer. De följer en slags geometrisk linje. Han koreograferar bilderna 

mer än han regisserar dem. Istället för att t ex förändra en bild, förändrar han 

perspektivet. 

Av de sex toppregissörerna är han kanske den som är mest öppen för ny teknik 

och gärna prövar sig fram med ny datorteknik för att finna nya uttryckssätt, vilket också 

framgår ganska tydligt av hans filmer. 

©Lindy Lindh, Reklamfilmboken, 1997

DE BÄSTA REKLAMFILMERNA, personligt urval 

Det här är ett försök att ta ut ett tiotal av mina egna favoritreklamfilmer. Det är filmer som 

jag alltid kommer ihåg, det är filmer som jag tyckt vara bra reklam, visuellt intressanta, har 

en bra berättelse, starka idéer och ett fantastiskt utförande. 

En del har kostat enormt mycket, andra har varit väldigt billiga att göra. Med varje film 

följer en kort kommentar och beskrivning. De är inte ordnade i någon som helst 

ranking utan det är filmer som stått ut bland de många reklamfilmer jag har sett genom 

åren. 

De kunde varit dubbelt eller tre gånger så många, svårigheten är att hålla antalet 

nere. De varierar ibland, men de flesta tenderar att vara med på varje sådan här lista som 

jag ställer samman. En intressant observation jag gjort är dock att jag har skiftat lite från 

den starka enkla idén som alltid dominerade för mig förut till mer visuella filmer (med 

bra idéer, och idén kan vara utförandet). Är det musikvideo-påverkan, ett tidsfenomen 

eller ett resultat av min egen utveckling som regissör och kreatör? 

Varje gång jag tröttnar på de reklamfilmer jag oftast får se, försöker jag tänka på 

de här filmerna och den oförklarliga passionen och revanschlusten kommer ofelbart 

tillbaka. De är inspirerande, uppfriskande, entusiasmerande, lustfyllda. 

Intressant att notera är två saker, de flesta filmer ingår i en serie och nästan alla är 45 

eller 60 sekunder långa. Det visar att de bästa filmerna fortfarande behöver lite mer tid 

än vad som är standardtiden i TV och kanske är det så att när det görs en serie utmärkta 

reklamfilmer så får vi en viss tillvänjning, en familjäritet som ökar vår kärlek till dem. 

Jag vet inte, gör er egen favoritlista och se om den här teorin kan ha någon substans. 

Points of view, 

The Guardian 

Film: Ett skinnhuvud rusar mot en välklädd man. Vi ser scenen ur tre olika subjektiva 

vinklar, varje vinkel berättar en annan historia, points of view. Svartvit film. 

Kommentar: Det här är en film från 1986, ett resultat av en gyllene trio reklammakare; 

John Webster och Frank Budgen från reklambyrån BMP och regissören Paul Weiland. 

Det är en av de starkaste filmer jag sett. En film jag kanske mer än någon annan 

önskar jag hade haft del i. Ingen film har någonsin lika tydligt kommunicerat sitt 

budskap. Den absolut enda svaghet som finns i den är kanske att flera tidningar skulle 

kunna hävda att de har samma grundfilosofi, budskapet är alltså inte unikt för The 

Guardian. Å andra sidan tillhör ett budskap den som mutar in det. 

Photobooth, 

Hamlet Cigars 

Film: En tunnhårig man sitter i en fotoautomat. Han kammar omsorgsfullt sina få 

hårstrån, men blixten går inte av när han förväntar sig det. Till slut ger han upp och 

tänder en Hamlet istället. Happiness is a cigar called Hamlet. 

Kommentar: Det har gjorts över hundra filmer för Hamlet Cigars. Det här är 

kanske den allra bästa. Samma personer och nästan samma tema användes året, med ett 

familjeporträtt istället. Filmen har humor, underbar rollsättning och en timing som bara

kan anses vara perfekt. Röstades vid Cannesfestivalen 1996 fram som århundradets 

reklamfilm, något Grand Prix vann den dock aldrig när den tävlade under andra hälften 

av 80-talet. Reklambyrån heter CDP i London och regissören var Graham Rose från 

produktionsbolaget Rose Hackney. 

Night Moves, 

Michelob 

Film: Mjuka softade sensuella bilder med handkamera. Ett flygplan flyger förbi. 

Bilderna är röriga, korniga, insvepta i rök, vi ser människor, delar av människor men 

nästan ingen produkt. Någon form av drama utspelar sig mellan en man och en kvinna. 

Musiken är välkänd. 

Kommentar: Det är en av Joe Pytkas filmer från 1986-87. Den finns på min lista 

för att jag aldrig tröttnar på den. För att tekniken och bildfantasin hela tiden retar och 

stimulerar mina sinnen, och för att jag fick vara med på inspelningarna till uppföljaren. 

(Det gjordes tre mycket bra filmer i den här serien, The night belongs to Michelob") 

Filmen är också en av de som gjordes under mitten av 80-talet, i mitt tycke förmodligen 

den bästa period reklamfilmen någonsin har sett. Det finns idag många filmer som 

hämtat sin inspiration från den här serien av Michelob-filmer (och ölet är ett av de 

bättre stora amerikanska märkena, vilket inte säger någonting om smaken). Den 

vidgade mitt bildsinne och väckte insikter om att reglerna för reklamfilm som tidigare 

var så rigida, var på väg ut. Den visade också tydligt att idéen också kan vara utförandet. 

1984, 

Macintosh 

Film: I ett auditorium sitter en stor grupp apatiska människor i samma kläder och 

frisyrer och lyssnar till en enorm bildskärm. In rusar en ung kvinna med en slägga, 

förföljd av en polisstyrka. Hon kastar släggan mot bildskärmen som krossas. Texten 

säger: On January 24th 1984 wont be like 1984 

Kommentar: Ingen film har haft samma "impact". Genomslagskraften hos den 

här filmen på mig själv och miljoner andra är nog omöjlig att överträffa. Historien 

bakom kan ni läsa i kapitel 5. Ansvariga var Lee Klow på Chiat/Day i Los Angeles och 

Ridley Scott. Och Chiat/Day tog steget in bland de stora reklambyråerna från att varit 

en liten provinsiell byrå. Magnituden på bilderna, omfånget på idén, allt var grandiost. 

Och den visades bara en enda gång, vem som vann Superbowl 84 kommer ingen ihåg 

men alla kommer ihåg reklamfilmen. Filmen vann Grand Prix i Cannes 1984. 

Dog, 

John Smith Bitter 

Film: egentligen vill jag ha med hela den här serien med Arkwright, hans polare, hans 

bitska fru och hans lilla Jack Russelterrier. Men den här för symbolisera dem alla. Dog 

handlar om hur Arkwrights polare försöker få hunden att göra trick på puben. Hunden 

är helt likgiltig tills Arkwright häller upp lite öl på ett fat, då är det ingen måtta på 

tricksen han kan göra. Det handlar om rätt motivation. 

Kommentar: Hela serien förtjänar pris och kanske skulle den gått ännu om inte 

mannen som spelade Arkwright dog 1987. Då dog också serien eftersom reklambyrån 

BMP klokt nog valde att lägga ned och inte försöka ersätta honom. Bakom serien ligger

John Webster och flera copywriters, bland annat Frank Budgen. Det är empati, ett av 

reklamfilmens viktigaste ingredienser i mitt tycke och humor. Värme och igenkänning. 

Russian Fashion Show, 

Wendy's 

Film: Vid en rysk modevisning visar det sig att samma, något kraftiga modell, visar alla 

kläder, vare sig det är för galakvällar, vardagar eller stranden. Enda skillnaden i kläder är 

accessoarerna, t ex ficklampa för kvällsbjudningen och badboll för stranden. Sådana är 

inte valmöjligheterna på Wendy's hamburgare. 

Kommentar: Det är i mitt tycke Joe Sedelmaier i sitt esse. Han har själv gjort så 

många humoristiska filmer att jag skulle kunna göra en lista på 25 filmer och bara välja 

ur hans repertoar. Den här får delvis symbolisera dem alla. Det är renodlad, avskalad 

humor som inbjudit ögonblickets inspiration under inspelningarna 1986. Budskapet är 

kristallklart och man skrattar med inte åt. Dancer Fitzgerald var reklambyrån. 

Kippers, 

Lego 

Film: En särpräglad röst berättar om hur han förändras som legoleksak för att skydda 

sig mot något fiende som förändras till ett hot hela tiden. På grund av dialekten 

missförstås hans ord Kippers (ung. böckling) till slippers (tofflor) men huvudpersonen 

tar hem spelet genom att förvandlas till mus och skrämma slag på legoelefanten. 

Kommentar: Det är en underbart charmig historia som med mycket enkla 

visuella medel berättar något som underhåller, roar och blir minnesvärt. Sådana 

legobitar fanns inte när jag var liten. Mike Cozens skrev filmen som också vann ett 

Grand Prix i Cannes 1981. 

Den gamla damen, 

Trygg Hansa 

Film: En gammal dam går igenom gamla stan. Runt omkring henne händer hela tiden 

en massa olyckor, men hon är osårbar. I en gränd hamnar en fotboll framför henne och 

hon kan inte låta bli att sparka till den. En ruta går i krasch. 

Kommentar: Bättre än så här kan man inte säga att det ibland behövs en 

försäkring. Filmen är förmodligen den bästa svenska reklamfilmen genom tiderna, det 

är åtminstone den enda som någonsin blivit invald i reklamens Hall of Fame i USA. 

Den gjordes 1970 av Young & Rubicam med en importerad engelsk regissör och en 

engelsk dam. Det är den äldsta filmen på listan och visst syns tidens tand inte minst i 

tempo och klippning, men dess charm är större. Filmen har en scen som alltid får mitt 

hjärta att hoppa till lite extra eftersom den så tydligt var nära att sluta mycket illa. 

Scenen är när en blomkruka ramlar ned från en balkong, då hamnar den alldeles för 

nära den gamla damen som rycker till lite extra, men blixtsnabbt återfår sin behärskning 

och går vidare som inget har hänt. Det kan inte varit många centimeter från en 

katastrof, men damen visar att hon är ett skådespelarproffs. Incidenten gör att filmen 

fortfarande känns otroligt nära och levande.

Unexpected, 

Dunlop däck 

Film: Den här filmen är en samling bilder på vackra, bisarra, egendomliga händelser 

och figurer. En bil åker genom landskapet. Närmast obeskrivbar i ord. Bilderna är 

färglagda efteråt, för hand, vilket ger dem en sällsynt och otrolig lyster. 

Reklambudskapet är mycket subtilt, närmast bara påhängt på slutet. 

Kommentar: Det här är filmen Tony Kaye demonstrerade utanför Tate Gallery 

och krävde att den skulle införlivas i deras samling av modern konst. Det är en odyssé i 

bildkonst där varje ruta hade kunnat vara en stillbild i sig själv. 

L'egoiste, 

Chanel 

Film: En hotellfasad full med jalusidörrar. I takt med operamusiken slås dörrarna upp 

och en vacker kvinna i varje dörr skriker ut sin besvikelse över de egoistiska 7männen. 

Utom i en dörr där en hand bara ställer ut parfymflaskan. 

Kommentar: Har man en gång sett filmen förstår man hur viktig rytm och 

tempo är för en reklamfilm. Det är en storslagen idé genomförd av en besatt regissör 

som Jean-Paul Goude, som också stod för idén. Svindyr inspelning i Afrika där hela 

hotellet byggdes upp. 

Archaeology, 

Pepsi Cola 

Film: I en ruinstad någongång i framtiden förevisar en professor sina elever. Han 

berättar om olika föremål som är uppenbara för oss, men som inte finns i framtiden. En 

flicka hittar något de inte känner igen och professorn rengör objektet. Det är helt 

uppenbarligen en coca-cola-flaska, men inte ens den allvetande professorn vet vad det är 

för något. Under tiden dricker ungdomarna ur sina Pepsiburkar. 

Kommentar: Den här filmen från 1985 är egentligen bara en av en lång rad 

makalösa filmer där Pepsi Cola tar heder och ära av konkurrenten. Det är en sorts 

filmer vi inte kan göra i Sverige på grund av lagstiftningen, men som utgör rolig och 

effektiv reklam. Archaelogy är den mest kända av de här filmerna, inte minst för att den 

vann Grand Prix i Cannes. Den får sin plats på listan för regin, idéns fräckhet och den 

storslagna produktionen som ändå inte förtar något av kommunikationen. Reklambyrå 

DDBO i New York och Joe Pytka regisserade. 

Good v Evil, 

Nike 

Film: I en romersk arenaruin möter de goda de onda krafterna i en fotbollsmatch. De 

onda spelar inte helt efter reglerna, men domaren är blind så det gör inget. Till slut blir 

de goda, de fotbollsstjärnor som använder Nike, trötta och startar ett makalöst anfall 

som avslutas med att Eric Cantona fäller upp sin krage och skjuter de ondas lagkapten 

ur målet. 

Kommentar: En makalös produktion av Tarsem. Med gester och scener som i 

sin perfektion och storslagenhet biter sig fast. Roligast är den version som blev 

förbjuden i Sverige, där en av de onda skallar ned den protesterande spelaren mitt 

framför domaren. Det finns massor med Nike-filmer som borde vara med på listan, inte 

minst The Wall från året innan, men den här produktionen från 1996 har allt. Wieden 

& Kennedys kontor i Amsterdam gjorde den.

Launderette, 

Levi's 

Film: 

En ung man kommer in i en tvättomat. I tvättmaskinen slänger han en bunt stenar och 

tar sedan av sig kläderna och lägger dem i maskinen och sätter sig lugnt ned och väntar 

iklädd bara kalsongerna. 

Kommentar: Det var inte den första stora Levifilmen. Inte heller den sista, man 

kan också nämna filmer som Taxi och Drugstore som kom samtidigt häromåret. 

Launderette var ändå den film som satte Levifilmerna på kartan, så att säga. Den har 

blivit en symbol för utsökt produktion och goda idéer. Den startade också en enorm 

trend som visade hur viktigt musiken är för filmen. I heard it through the grapevine 

gick efter reklamfilmen åter upp på alla topplistor och sålde mer än när det första 

gången släpptes. Filmen visar också att även en stulen idé kan bli unik i sin egen rätt 

genom att göras rätt. Hamlet Cigars gjorde en likadan film fast mycket enklare 

produktion redan i mitten av 60-talet. Exakt samma idé, ändå är det Levifilmen vi 

kommer ihåg bäst. Bartle Bogle Hegarty stod och står fortfarande för idéerna för Levi's 

i Europa. 


REKLAMFILMBOKEN Index B 

Fakta 

I Reklamfilmbokens Index B hittar du faktauppgifter du kan ha nytta av. 

Här finns ett omfattande Adressregister, du kan också klicka dig fram till ett 

Namnregister med korta förklaringar och kommentarer till alla som nämns i 

Reklamfilmboken. Det finns en behändig Ordlista med ord som ofta förekommer när 

det handlar om reklamfilm, samt exempel på de Kontraktsmallar som branschföretagen 

använder samt den gällande Marknadsföringslagen. 

Författaren reserverar sig för ändringar i dessa register när det gäller adresser, anställda 

och teknik. Endast fast anställda producenter, regissörer och redigerare uppges, men de 

flesta produktionsbolag jobbar även med frilansare. Detta är vad som gällde okt 1997 

när registren sattes samman. 

Adressregister 

I Reklamfilmbokens Adressregister finns adressuppgifter och en del kompletterande 

fakta (som kommer från företagen själva) till; 

Reklamfilmsbolag–Produktionsbolag, 

Teknikhus, 

Branschorganisationer, 

TV–bolag, Biodistributörer, 

Undersökningsföretag, 

Medieförmedlare– konsulter, 

Reklam– marknadsföringsskolor, 

Filmtjänster–flera, 

Filmtekniska tjänster–flera, 

Reklamtävlingar, juridik + övrigt 

Produktionsbolag 

Det finns en mångfald produktionsbolag i Sverige. De flesta är enmansföretag, 

registrerade som produktionsbolag för ägarens yrkesverksamhet. Det innebär inte att de 

är produktionbolag som klarar av att göra en reklamfilm. De flesta produktionsbolag går 

dessutom mellan olika rörliga media, som exempelvis reklamfilm, TV, beställningsfilm, 

musikvideos med mera 

Medlemmar i SRP är bolag som mestadels är specialiserade på reklamfilm. De 

flesta produktionsbolag i det här registret är SRP–medlemmar. För att bli medlem i 

SRP måste ett bolag visa en viss nivå av yrkeskunnande då medlemskapet bygger på 

inval. Det ger en viss auktorisation. Medlemskap i SRP anges med *, de har också i 

regel bidragit med fler uppgifter om sin verksamhet. 

Det innebär inte att det inte finns skickliga produktionsbolag som valt att stå 

utanför SRP, och många av dem är med i listan nedan.

LINDY film 

Vulcanusgatan 1 

113 21 Stockholm 

Tel: 08–30 73 80, 0707 167009 

Fax: 08–30 73 80 

E–post: lindy@flashback.net, maxx06@hem1.passagen.se 

Lindy film producerar bara undantagsvis reklamfilm, utan hyr enbart ut Lindy Lindhs 

tjänster inom området. 

Anima Film Sweden AB* 

Tyska Brinken 30 


Tel: 08–791 40 10 

Fax: 08–7914002 

Apollon Bild & Film 

Box 1608 

221 01 Lund 

Tel: 046–14 25 50 

Fax: 046–142551 

Canel Productions 

Box 103 

183 22 Täby 

Tel: 08–768 21 08 

Fax: 08–7682132 

E–post: anuuz@mn.medstroms.se 

Capricorn Film & TV Productions AB* 

Box 10204, Tysta Gatan 9 


Tel: 08–662 36 20 

Fax: 08–6631282 

E–post: capricorn@swipnet.se 

Kontaktperson: Micke Sandell 

Producent: Micke Sandell 

Ägare: Micke Sandell 

Citron Film AB* 

Luntmakargatan 36 


E–post: nanne@citronfilm.se 

Tel: 08–21 23 60 

Fax: 08–212363 

Kontaktperson: Magnus Nanne 

Producent: Magnus Nanne 

Regissör: Magnus Nanne 

Bolaget bildades 1987. 

Ägare: Magnus Nanne

Colibri Television 

Box 16109 

200 25 Malmö 

Tel: 040–22 11 31 

Fax: 040–221198 

Commando Royale 

Sturegatan 58 


Tel: 08–661 61 70 

Fax: 08–66616180 

E–post: viktor@commando.se 

Coola Film 

Yngligavägen 7 

182 62 Djursholm 

Tel: 08–755 51 60 

Fax: 08–7559731 

E–post: ola.lindahl@mailbox.swipnet.se 

Cosmolux 

Rörstrandsgatan 38 


Tel: 08–31 87 67 

Fax. 08–329428 

Digital Film 

Floragatan 5 


Tel: 08–14 26 80 

Fax: 08–7905686 

E–post: info@digitalfilm.se 

Dockhouse Film & TV Produktion AB* 

Sjöportsgatan 4 

417 64 Göteborg 

Tel: 031–23 10 01 

Fax: 031–514700 

E–post: bill@dockhouse.se 

Kontaktperson: Hans Ekelund 

Producenter: Hans Ekelund, Rune Kullander, Jan Forsberg 

Regissörer: Anders Envall, Benny Frick 


Ägare: de anställda 

Drakfilm* 

Box 4713, Skånegatan 61 


Tel: 08–644 90 35 

Fax: 08–6446185 

E–post: office@drakfilm.se 

Kontaktperson: Leif Löf

Producent: Leif Löf, Ralf Karlsson och Petter Davidson 

Regissör: Ralf Karlsson, Petter Davidson 

Startår: 1975 

Ägare: Ralf Karlsson och Petter Davidson 

Dynamitfilm* 

Box 20506, Tappvägen 24 

161 02 Bromma 

Tel: 08–98 68 00 

Fax: 08–986890 

E–post: dynamit.film@mailbox.swipnet.se 

Efti Mainstream 

Norrlandsgtan 18 


Tel: 08–678 12 10 

Fax: 08–6781211 

E–post: efti@efti.se 

Filmbyrån Erstam* 

Box 27156, Filmhuset Borgv 5 


Tel: 665 11 65 

Fax: 08–6620444 

Film & TV Media AB* 

Box 9094, Russgatan 6 

200 39 Malmö 

Tel: 040–59 80 10 

Fax: 040–598011 

E–post: peppe@filmtv.se 

Kontaktperson: Pehr Andersson 

Producenter: Pehr Andersson, Per Schwerin, Anna Nordström, Helena Danielsson 

Regissörer: Morten Nustad, Stellan Sundahl, Pernilla Hultén, Tobias Ahlstedt 


Ägare: Video Art AB 

Filmlance International 

Box 27156 


Tel: 08–665 11 00 

Fax: 08–6620444 

E–post: borje.hansson@filmlance.se 

Förberg Film AB* 

Strandvägen 63B 


Tel: 08–661 22 77 

Fax: 08–6639150 

E–post: directors@forbergfilm.se 

Kontaktperson: Robert Agius 

Producent: Lise–Lott Axing 

Regissörer: Thomas Ryberger


Ägare: Ove Förberg 

Hinden/Lännaateljéerna* 

Humlegårdsgatan 13 


Tel: 08–663 12 10 

Fax: 08–6675599 

Jarowskij* 

Box 4706, Alsnövägen 3 


Tel: 08–442 77 00 

Fax: 08–4427770 

E–post: info@jarowskij.se 

Kontaktperson: Dan Rennéus, Katharina Berggren 

Producenter: Dan Rennéus (exec), Kerstin Andersson, Katharina Berggren, Susann 

Billberg–Rydholm, Karl Wesstblad 

Regissörer: Magnus Wikman, Rolf Sohlman, Gustav Boman 


Ägare: Rolf Sohlman, Jan Zachrisson, Dan Rennéus, Micke Kinning, Peter Nyrén, 

kerstin Andersson 

Krüger & Ekwall Filmproduktion AB* 

Hus 103, Skeppsholmen 


Tel: 08–611 40 52 

Fax: 08–6114252 

E–post: krygerochekwall@mailbox.calypso.net 

Kontaktperson: Mats Krüger 

Producent: Mats Krüger 

Regissör: Peter Ekwall 


Ägare: Mats Krüger, Peter Ekwall 

Lars Larsson Film AB* 

Åsögatan 140 


Tel: 08–702 20 02 

Fax: 08–7029060 

Kontaktperson: Lars Larsson 

Producent: Lars Larsson 

Regissör: Lars Larsson 


Ägare: Lars Larsson 

Martin & Co* 

Kungsholmsgatan 8 


Tel: 08–441 16 50 

Fax: 08–441 16 51 

E–post: martin@martin–co.se

Kontaktperson: Fabian Mannheimer 

Producent: Fabian Mannheimer 

Regissör: Fredrik Martin, Björn Stein 


Ägare: Fredrik Martin. 

Mekano Film & Television* 

Box 27837, Fjärde Bassängvägen 11 


Tel: 08–459 73 00 

Fax: 08–459 73 99 

E–post: mekanofilm@mekanofilm.se 

Kontaktperson: Åsa Böcker, Charlotte Ryding 

Producenter: Johan E Andersson, Ola Rutz, Anders Landström, Elisabeth Somp 

Regissörer: Jesper Ericstam, Ragnar Jansson, Robert Jitzmark, Axel Laubscher 


Ägare: Metronome Film och Television 

Meter Film & Television 

Box 27858, Hamburgsvägen 1 


Tel: 08–459 78 00 

Fax: 08–4597899 

E–post: meterfilm@meterfilm.se 

mod:film ab* 

Grevgatan 53 


Tel: 08–663 34 56 

Fax: 08–6620784 

E–post: mod@modfilm.se 

Kontaktperson: Maria Tamander 

Producenter: Maria Tamander, Anders Gernandt, Anna Jonason, Mikael Flodell 

Regissörer: Jhoan Camitz, Jonas Frick, Anders Skog, Jonas Zachrison, Ingalill Snitt, 

Johan Schalin, Fredrik Bond 


Ägare: Maria Tamander, Anna Jonason, Mikael Flodell, Jonas Frick, Jhoan Camitz 

Alf Mork Produktion* 

Högbergsgatan 33 


Tel: 08–643 42 97 

Fax: 08–6415220 

Nån Produktion* 

Tyskbagargatan 4 


Tel: 08–665 80 77 

Fax: 08–6658076 

E–post: nan@null.net 

Kontaktperson: Björn Ericstam 

Producent: Björn Ericstam


Ägare: Ord för ord AB 

Oh–la–la* 

Hudiksvallsgatan 6 


Tel: 08–30 27 40 

Fax: 08–328822 

E–post: "förnamn" @oh–la–la.se 

Orv Filmproduktion* 

Storgatan 46 


Tel: 08–662 91 80 

Fax: 08–6622762 

E–post: bengt@orvfilm.se 

Kontaktperson: Bengt Renander, Berit Tilly 

Producent: Bengt Renander 

Regissör: Bengt Renander 


Ägare: Bengt Renander. 

Pettersson Åkerlund 

Styckjunkargatan 7 


Tel: 08–678 28 80 

Fax: 08–6782885 

E–post: info@petteraker.se 

Pinguinfilm* 

Östgötagatan 14 


Tel: 08–640 03 50 

Fax: 08–6400359 

E–post: info@pinguin.se 

Kontaktperson: Anders Stjernström 

Producent: Anders Stjernström, Ann–Sofi Osvald, Helena Larsson 

Regissör: Anders Stjernström, Håkan Sjölin (knutna även: Walter Söderlund, Johan 

Kindblom, Lucas Moodyson) 


Ägare: Anders Stjernström 

Production Film & Video 

Box 2514. Lilla torget 6 


Tel: 031–13 34 44 

Fax: 031–133033 

E–post: info@production.se 

Rally TV* 

Lumavägen 6, 1H, plan 10 


Tel: 08–702 10 11

Fax: 08–6409400 

Savile Row 

Danavägen 2B 

181 313 Lidingö 

Tel: 0708–40 04 77 

Fax: 08–7317933 

E–post: johan.brisinger@mailbox.swipnet.se 

Scandvision 

Hjulhamnsgatan 3 

211 34 Malmö 

Tel: 040–611 81 68 

Fax: 040–6117731 

E–post: office@scandvision.se 

Stark Film 

Gamlestadsvägen 24 


Tel: 031–84 00 90 

Fax: 031–840095 

E–post: film@stark.se 

Storstadsfilm* 

Box 5064, Mjölnarvägen 18 

131 05 Nacka 

Tel: 08–640 68 68 

Fax: 08–6406320 

Studio 24* 

Sibyllegatan 24 


Tel: 08–662 57 00 

Fax: 08–6629240 

Kontaktperson: Johan Carlsson, Roy Andersson 

Regissör: Roy Andersson 

Traktor Film 

Storgatan 15 


Tel: 08–661 76 00 

Fax: 08–6614030 

Thorne Film 

Brännkyrkagatan 16 


Tel: 08–643 03 95 

Fax: 08–6432105 

E–post: the.boys@mailbox200.swipnet.se

Teknikhus 

Nedan följer ett index med många av de teknikhus som jobbar med efterbearbetning av 

reklamfilm. Uppgifterna är deras egna. 

AV–Video Teknik AB 

Ringugnsgatan 7 

216 16 Malmö 

Tel: 040– 15 32 00 

Fax: 08–153800 

Kontaktperson: P–O Carlsson 

Redigerare: Magnus Sundin, P–O Carlsson 

Teknik: Beta SP, D2 

Bio Gärdet 

Hangövägen 25 


Tel: 08– 562 090 80 

Fax: 08–56209081 

E–post: digital.images@biogardet.se 

Kontaktperson: Christina Holm 

Redigerare: 10 st redigerare och en datanimatör 

Teknik: Avid förredigering, digital online–redigering, analog online–redigering, 

3D–animation Silicon Graphics 

Bravo film 

Stenbocksgatan 3 


E–post: info@bravo.se 

Tel: 08– 678 33 00 

Fax: 08–6783302 

E–post: info@bravo.se 

Kontaktperson: Magnus Åqvist, Stefan Nipsted 

Redigerare: Stefan Ström 

Teknik: icke linjär slutredigering 


Ägare: Magnus Åqvist 

Film & Video AB 

Svartmangatan 16 


Tel: 08– 14 39 40 

Fax: 08–247561 

Kontaktperson: Tomas Amedé, Fredrik Forssblad 

Redigerare: Fredrik Forssblad 

Teknik: Avid MC400, Avid MC1000, 2 st Betaredigeringar 

Startpår: 1976 

Ägare: Tomas Amedé 

FilmTeknik AB

Box 1328 

171 26 Solna 

E–post: filmteknik@algonet.se 

Tel: 08– 470 95 00 

Fax: 08–4709595 

Kontaktperson: Bo Svensson 

Redigerare: Sven Larsson, Peter Törnestam, Lars Arvidsson 

Teknik: Ursa Gold Scanner film till video/video till film, konvertering mellan 

videoformat, redigering, kopiering, filmlaboratorium, film– och videotextning: Format: 

DigiBeta, DCT, D2, 1"C, 1"B, 2" m.fl. 

Key Editing AB 

Box 10271, Tysta gatan 18 


Tel: 08 – 663 00 25 

Fax: 08–6608088 

E–post: bengt.kruse@keyediting.se 

Kontaktperson: Inger Nyberg 

Redigerare: Bengt Kruse 

Teknik: digital icke linjör redigering, digital Betaredigering, Avid förredigering, 

inspelningsstudio 


Ägare: Bengt Kruse 

Marsmotel 

Grev Turegatan 72A 


Tel: 08–442 87 00 

Fax: 08–4428709 

E–post: staff@marsmotel.se 

Kontaktperson: Björn Ahlbom 

Redigerare: 4 st 

Teknik: Henry, Flame, Ljudstudio, Avid 


Ägare: Videobolaget, Kristoffer Fagerström 

Mekaniken 

Box 27837, Fjärde Bassängv 4 


Tel: 08–459 73 50 

Fax: 08–4597359 

E–post: mekaniken@mekaniken.se 

NordArt AB 

Box 1336, Vasagatan 4A 


Tel: 08–764 66 90 

Fax: 08–6275210 

Kontaktperson: Anita Karlsson

Redigerare: Erik Meeuvisse, Roger Brolén, Leif Eiranson, Dan Heimdahl 

Teknik: Beta Sp, DigiBeta, VideoMachine, 1"C 

The Chimney Pot AB 

Sturegatan 58 

Tel:08–459 19 00 

Fax: 08–4591901 

E–post: info@chimney.se 

Kontaktperson: Henric Larsson 

Redigerare: Mads Lindén, Chris Noellert, Björn Benckert, Torbjörn Olson, 

Richard Lyons 

Teknik: 2 st Flames, Fire, Avid m.m. 


Ägare: Henric Larsson, Mads Lindén, Patrik Tigerschiöld, Dag Tigerschiöld 

TELETV 

Box 9017 

200 39 Malmö 

Tel: 040– 49 10 20 

Fax: 040–490430 

Kontaktperson: Jan–E. Ljungberg 

Redigerare: Johan Hansson 

Teknik: 2 st 3–maskinsblock med 2 st D2–or och 1 st Beta SP eller DigiBeta, DVE 

eller ADO, redigeringseditor 9000 eller 9100. Textgenerator, ljudmixer, subtitlingdator. 

1 st nyhetsblock med 1 st D2 och 1 Beta SP, bildmixer editor 910, ljudmixer. Har även 

en 1"–maskin 

sto.pp, Stockholm Postproduction (fd GSP) 

Odengatan 104 


Tel: 08–736 03 00 

Fax: 08–327722 

Kontaktperson: Vladimir Medina 

Redigerare:Magnus Strömfelt, Linus Eriksson, Pasi Johansson, Karry Ortmark, Jussi 

Nurmi 

Teknik: Flame, Fire, Axial, Avid 900–8000 


Videobolaget 

Råsundavägen 102 

171 37 Solna 

Tel: 08–734 95 50 

Fax: 08–7356966 

E–post: staff@videobolaget.se 

Kontaktperson: Björn Ahlbom 

Redigerare: 6 stycken 

Teknik: 2 st digitala redigeringar, 1 analog redigering, 2 digitala ljudredigeringar, 

kopiering 


Ägare: Björn Ahlbom, Mats Forsberg, Philip von Krusenstierna, Lärkan Hagström

Intresse / Branschorganisationer 

Sveriges Reklamförbund 

Box 5656, Norrlandsgtan 24 


Tel: 08–679 08 00, Fax: 08–6790801 

Sveriges Reklamfilmproducenters Förening (SRP) 

c/o Mekano 

Box 27837 


Tel: 08–663 10 55, Fax: 08–6672654 

Sveriges Byråproducenters Förening 

c/o Mary Lee Copeland, Rönnberg McCann 

Box 5379 


Tel: 08–6783510 

Annonsörföreningen 

Box 1327, Drottninggatan 71C 


Tel: 08– 23 51 00 

Fax: 08–235510 

Sveriges Film – och Videoproducenters Förening (SVIP) 

Box 16371 


Tel: 08– 7627830, Fax: 08–7627760 

Stiftelsen för Reklameffekt & Mediestudier 

ordf Gunnar Bergvall 

Tel: 08–670 65 00 

Stiftelsen TV–Institutet 

c/o Patrick Svensk 

Kanal 5 

Box 26205 


Tel: 08–674 15 00, Fax: 08–6125730 

Föreningen O 

Sturegallerian 9 


Tel: 08–679 78 74, Fax: 08–6797872 

TV–bolag, reklamfilmsdistributörer 

Airtime 

säljer tid i TV3, TV6, ZTV

Box 21127, Karlbergsvägen 77–81 


Tel: 08– 610 34 00, Fax: 08–6103410 

TV3 

Box 21052, Karlbergsvägen 77 


Tel: 08–562 02 300 Fax: 08–562 02 330 

E–post: info@tv3.se 

TV4 


Besöksadr: Tegeluddsvägen 3–5 

Tel: 08–459 44 00, Fax: 08–4594444 

E–post: "namnet" @tv4.se 

Kanal 5 

Box 26205, Brunbärsvägen 7 


Tel: 08–674 15 00, Fax: 08–6125730 

E–post: information@kanalfem.se 

TV6 

Box 21159, Karlbergsvägen 77–81 


Tel: 08–562 02 500, Fax: 08–562 02 530 

TV8 (start okt 97) 

Box 153 

182 12 Danderyd 

Tel: 08–622 65 50, Fax: 08–6226558 

TV21 

Box 16109 

200 25 Malmö 

Tel: 040–22 11 31, Fax: 040–221198 

TV1000 

Box 17104, Södra Mälarstrand 4 


Tel: 08–562 41 000, Fax: 08–56241010 

Canal+ (fd FilmNet) 

Tegeluddsvägen 7 


Tel: 08–459 28 00, Fax: 08–4592801 

Eurosport 

Box 55621, Humlegårdsgatan 6 


Tel: 08–670 88 70, Fax: 08–6627115 

Sveriges Television


Tel: 08–784 00 00, Fax: 08–7841500 

Sveriges Utbildningsradio 

Tulegatan 27 


Tel: 08–784 40 00, Fax: 08–7844100 

TVG 

Positionen 143 

Hangövägen 19 


Tel: 08–562 09 030, Fax: 08–56209040 

ZTV 

Box 6276, Västmannag 44A 


Tel: 08–457 78 00, Fax: 08–316250 

Regional–TV 

TV4 regionalbolag: 

TV4 Bergslagen 

Box 1160, Svalgången 1 

721 29 Västerås 

Tel: 021–30 33 03, Fax: 021–303316 

TV4 Botnia 

Box 4170 

904 05 Umeå 

Tel: 090 – 77 71 10, Fax: 090–133310 

TV4 Fyrstad 

Box 444, Stureholmsvägen 4 

451 19 Uddevalla 

Tel: 0522 – 144 44, Fax: 0522–14441 

TV4 Göteborg 

433 88 Jonsered 

besöksadr: William Gibsons väg 1 

Tel: 031– 795 68 44, Fax:031–7957344 

TV4 Halland 

Pilefeldtsgatan 73 

302 50 Halmstad 

Tel: 035 – 13 00 00, Fax: 035–158560 

TV4 Jämtland 

Box 474, Storsjöstråket 15 

831 34 Östersund 

Tel: 063 – 13 44 44, Fax: 063–129444

TV4 Jönköping Borås 

TVF Lokal–TV 

Box 414, Åsenvägen 9 

551 16 Jönköping 

Tel 036 – 34 14 00, Fax: 036–100433 

TV4 Norrbotten 

Box 125, Kronan 57 

971 04 Luleå 

Tel: 0920 – 24 42 40, Fax: 0920–222230 

TV4 Skaraborg 

Box 159, Bangårdsgatan 8 

541 24 Skövde 

Yel: 0500– 41 11 41, Fax: 0500–471141 

TV4 Skåne 

Box 1044, Scheelegatan 32 

212 10 Malmö 

Tel: 040–22 04 50, Fax: 040–940199 

TV4 Stockholm 

Box 6326, Odengatan 104 


Tel: 08–34 90 40, Fax: 08–322440 

TV4 Sundsvall 

Utvecklingscentrum 

851 71 Sundsvall 

Tel: 060–16 97 00, Fax: 060–169748 

TV4 Sydost 

Västa Esplanaden 16 

352 31 Växjö 

Tel: 0470 – 260 00, Fax: 0470–39430 

TV4 Uppland 

Box 946, Bolandsgatan 15C 

751 09 Uppsala 

Tel: 018 – 56 44 44, Fax: 018–564400 

TV4 Värmland 

Edsgatans Gård 

655 92 Karlstad 

Tel: 054 – 80 89 80, Fax: 054–835320 

TV4 Öst 

Box 1800 

581 17 Linköping 

Tel: 013–24 40 40, Fax: 08–244041 

Biodistributörer:

Sandrew Media 

Box 5612, Karlavägen 41 


Tel: 08– 791 84 40 

Fax: 08–7918415 

SF Media 


besöksadr: Dialoggatan 6,Skärholmen 

Tel: 08–680 35 00, Fax: 08–6803709 

Undersöknings–/ Mätföretag: 

Åke Wissing & Co 

Holländargatan 20 


Tel: 08–440 89 80, Fax: 08–4408981 

HBR, Hermelin Broadcast Research 

Promabhuset 

601 86 Norrköping 

Tel: 011–26 41 00, Fax: 08–264104 

IMU–Testologen 

Sollentunavägen 84 

191 93 Sollentuna 

Tel: 08–623 47 00, Fax: 08–968873 

IRM Reklamstatistik 

Tel: 031–711 56 62, Fax: 08–7111181 

MMS, Mediemätning i Skandinavien 

Drottninggatan 108 


Tel: 08–736 10 00, Fax: 08–310107 

SponsorStatistik 

Box 12857, KungsholmsStrand 135 


Tel: 08–653 19 92, Fax: 08–6510188 

TV–Check 

Box 3 

721 03 Västerås 

Tel: 021–19 91 00, Fax: 021–187120 

Universum (Ungdomsbarometern) 

Box 7053 


Tel: 08–463 30 30, Fax: 08–6110032 

Mediekonsulter/Medieförmedlare TV:

Carat Sverige 

Box 7054, Mäster Samuelsgatan 6 


Tel: 08–698 68 00, Fax: 08–7918464 

CBC 

Birger Jarlsgatan 27 


Tel: 08–791 77 15, Fax: 08–7917717 

EH Film & TV–Konsult 

Valhallavägen 192 


Tel: 08–662 79 74, Fax: 08–6637635 

Gester & Co 

Box 1782 


Tel: 08–679 33 00, Fax: 08–6793390 

Initiative Universal Media 

11497 Stockholm 

Tel: 08–678 54 00, Fax: 08–6785490 

Inserator 

Box 34106 


Tel: 08–657 46 00, Fax: 08–6189990 

MediaBroker 

Box 70448, Kungsgatan 9 


Tel: 08–453 43 00, Fax: 08–4534302 

MediaCom 

Box 7121 


Tel: 08–661 14 00, Fax: 08–6611409 

Mediakontakt 

Box 2036 


Tel: 08–20 19 75, Fax: 08–201978 

MediaMarketingGruppen 

Box 5514 


Tel: 08–463 15 00, Fax: 08–6114858 

Media Support 

Box 8514 

114 85 Stockholm

Tel. 08–463 15 90, Fax: 08–6115575 

Media Taktik 

Adolf Fredrik Kyrkogata 15 


Tel: 08–562 666 00, Fax: 0856266629 

Mediekompetens 

Södra Hamngatan 53 


Tel: 031–801 801, Fax: 031–806806 

Message Plus 

Box 20, Biblioteksg 26 


Tel: 08–407 33 00, Fax: 08–4073301 

Sandberg Mediastrategi 

Box 3261 


Tel: 08–562 666 60, Fax: 08–56266689 

Skandinavisk Mediekonsult/Mediafabriken 

Box 7555 


Tel: 08–787 21 00, Fax: 08–240120 

Zenith Media 

Box 5575 


Tel: 08–411 75 75, Fax: 08–4117576 

Y&R Nordic Media 

Box 5477 


Tel: 08–665 72 00, Fax: 08–6676395 

Reklam/Marknadsföringsskolor: 

Beckmans Skola 

Nybrogatan 8 


Tel: 08–660 20 20, Fax: 08–6650087 

Forsbergs Skola 

Garvargatan 9C 


Tel: 08–652 39 40, Fax: 08–6547510 

IHM Business School 

Box 30163, Warfvinges väg 21 

104 25 Stockholm

Tel: 08–13 07 85, Fax: 08–6569044 

IHR 

Box 27094, Valhallavägen 191 


Tel: 08–660 02 24, Fax: 08–6605605 

RMI–Berghs 

Box 17524 


Tel: 08–658 16 10, Fax: 08–6687961 

Filmtjänster: 

Arkivbilder 

Archive Films 

Birger Jarlsgatan 55 


Tel: 08–20 89 20, Fax: 08–208933 

Arkivet för ljud och bild 

Box 27890, Karlavägen 100 


Tel: 08–783 37 00, Fax: 08–6631811 

The Image Bank 

Box 3376, Olofsgatan 10 


Tel: 08– 10 17 70, Fax: 08–4110425 

Bildmedia 

Fleminggatan 4 


Tel: 08– 785 66 30, Fax: 08–7856494 

Provision 

Grev Magnigatan 9 


Tel: 08– 667 05 00, Fax: 08–6670504 

Scandinature 

Box 558 

651 12 Karlstad 

Tel: 054– 80 89 00, Fax: 08–835100 

Sky–cam 

Malmvägen 15 


Tel: 08– 663 35 39, Fax: 08–6637635 

Sveriges Television 

Film & Videoförsäljningen

Taptogatan 6 


Tel: 08– 784 74 40, Fax: 08–7843300 

Rollsättningsföretag 

Castingbyrån 

Östgötagatan 14 


Tel: 08–640 13 80, Fax: 08–6401965 

Molander Agency 

Gamla Filmstaden 

Råsundavägen 150 

171 30 Solna 

Tel: 08– 470 48 60–62, Fax: 08–4705960 

RM. Frank Rollbesättning 

Artemisgatan 21 


Tel: 08–664 36 76, Fax: 08–664347 

Westholms Rollsätteri 



Tel/Fax: 08–644 09 01 

Röstagenter: 

Berghs Kommunikation 

Box 10189, Wittstocksg 8 


E–post:lars.bergh@berghs.se 

Tel: 08–667 85 00, Fax: 08–6608088 

Röster 

Box 7372, Regeringsgatan 52 


Tel: 08–10 70 13, Fax: 08–106216 

MTV Studios 

William Gibsons väg 1 

433 87 Partille 

Tel: 031– 795 73 50, Fax: 08–7957349 

Visuellt Ljud 

Box 170 28 



Tel. 08 - 644 48 50, Fax. 08 - 644 08 50

Produktionsledare: 

Poppis 

Rene Zuber, Niclas Peyron, Carl Westblad 

Drottninghusgränd 1 


Tel: 08–791 00 77, Fax: 08–7910006 

Produktplacerare: 

CC Product Placement 

Box 6290, Upplandsgatan 41 


Tel: 08–32 60 00 

Div filmtekniska tjänster 

rök, pyroteknik, ljus etc 

AVAB 

Heliosvägen 1A 


Tel: 08– 702 24 45 Fax: 08–6410015 

El och Scenteknik 

Box 39038 


Tel: 08– 626 97 81 

Special Effects 

Fabriksgatan 13A 

903 31 Umeå 

Tel: 090– 13 14 70, Fax: 090–140251 

Svenska Stuntgruppen 

Starrängsvägen 25 A1:15 


Tel: 08 664 09 15, Fax: 08–6640660 

Teaterteknik 

Box 4202, Åsögatan 124 


Tel: 08– 640 92 90, Fax: 08–6409394 

Djuragenturer: 

Artistdesign Fantasia 

Eriksbergsgatan 4 


Tel: 08– 611 87 41,. 611 70 17, Fax: 08–6111785

Djuragenturen Limelight Animals 

Vreten 

741 95 Knivsta 

Tel: 018 – 39 83 80, Fax: 08–388390 

Filmdjur & Rekvisita 

Allemora Gård 

760 10 Bergshamra 

Tel: 0176–650 00, Fax: 0176–65234 

Skansen/Jonas Wahsltröm 

Box 27807 


Tel: 08–660 10 82, 442 80 00 

Inspicienter: 

Rekvisita Ann–Charlotte Holmberg–Thuresson 

Box 5040 


Tel: 08– 664 05 55, Fax: 08–7836615 

Råddarna Inspicientbyrå 

Kammakargatan 412 


Tel: 08– 20 44 39, Fax: 08–200666 

Inspicient Yvonne i Stallet 

Hantverkargatan 44 


Tel: 08– 654 41 50, Fax: 08–6519475 

Props Rekvisita 

Aschebergsgatan 31 


Tel: 031– 16 91 11, Fax: 08–163183 

Qualitäts Film 

Box 11193, Bjurholmsgatan 20 


Tel: 08–643 00 69, Fax: 08–6430698 

Kostymuthyrare: 

Filmhusateljéerna 

Kostymförrådet 

Box 27066, Magasin 3, Sthlm Frihamn 


Tel: 08– 665 12 98, 665 12 00, Fax: 08–6651295

Stunts: 

Stunts Limited, Kimmo Rajala 

Bergholmsvägen 15 

141 44 Huddinge 

Tel: 08– 774 00 04, Fax: 08–7740002 

Svenska Stuntgruppen 

Starrängsvägen 25 A1:15 


Tel: 08 – 664 09 15, Fax: 08–6640660 

Movie Stunt och Special Stunt 

Klippgatan 16B 

171 47 Solna 

Tel: 08– 730 48 02 

Location/Platsletning: 

Location Finders 

Borgmästaregatan 9/12 


Tel/Fax: 08– 642 58 84 

Commercial Film & Video 

Box 5009 

200 71 Malmö 

Tel: 040– 91 37 22, Fax: 040–6116162 

Rotonda Film 

Valleberga 20:31 

276 46 Löderup 

Tel: 0411– 272 65, Fax: 0411–27267 

Studior: 

Europa Studios 

Tappvägen 24 

161 02 Bromma 

Tel: 08–799 69 00, Fax: 08–7996990 

FilmhusAteljéerna 

Box 27055, Borgv 1–2 


Tel: 08–665 12 00, Fax: 08–6611053 

GE Television 

Gamlestadsvägen 4 


Tel: 031–38 80 00, fax: 031–388281 

GF Studios

Gamla Filmstaden 

Råsundavgäen 150 

171 30 Solna 

Tel: 08–470 48 00, FaX: 08–4705960 

Hollyhammar 

Box 179, Industrig 1 

734 24 Hallstahammar 

Tel: 0220–225 00, Fax: 0220–17711 

MTV Studios 

433 87 Partille 

Tel: 031–795 73 50, Fax: 031–7957349 

SF Studio 

Dialoggatan 6, Kungens Kurva 

127 83 Skärholmen 

Tel: 08–680 35 00, Fax: 08–7109837 

Reklamtävlingar: 

Cannes 

International Advertising Festival 

Woolverstone House 

61/62 Berners Street 

London W1P 3AE 

Tel: 00944 171 636 6122, Fax: 00944 1716366086 

Clio 

276 Fifth Avenue, suite 401 

New York City, 

NY 10001, USA 

Tel: 0091 212 683 4300, 

Fax: 0091 212 683 4796 

Eurobest 

Euro Awards 

Woolverstone House 

51/62 Berners St 

London W1A 3AE 

Tel: 00944 1716366130 Fax: 00944 1716366086 

New York Festival 

780 King Street 

Chappaqua 

NY 10514, USA 

Tel: 0091 914 238 4481, 

Fax: 0091 9142385040 

Guldägget 

Sveriges Reklamförbund 

Box 5656, Norrlandsgtan 24 


Tel: 08–679 08 00, Fax: 08–6790801

Upphovsrätt 

jurister: 

BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige 

Dalagatan 7 


Tel: 08– 10 70 90, Fax. 08–106488 

EMI Music Publishing 

gratis rådgivning musik 

Box 20509, Karlsbodavägen 20 

161 02 Bromma 

Tel: 08– 635 65 00, Fax: 08–986028 

RDK, Ulf Peyron 

Blåklocksvägen 20 

181 57 Lidingö 

Tel: 08–765 63 75, Fax: 08–7656376 

Organisationer: 

Stim,Ncb 

Box 27327, Sandhamnsg 79 


Tel: 08–783 88 00, Fax: 08–6626275 

Marknadsrättsliga jurister: 

Konsultbyrån för marknadsrätt 

Kungsgatan 48 


Tel: 08–23 07 35, Fax: 08–7967533 

Diverse: 

Konsumentverket 


Tel: 08–429 05 00, Fax: 08–4298900 

Konkurrensverket 

Malmskillnadsgatan 32 


Tel: 08–700 16 00, Fax:08–245543 

Kulturdepartementet 

Jakobsgatan 26 


Tel: 08–405 10 00

Marknadsdomstolen 

Box 2217, Munkbron 17 


Tel: 08–24 41 55, Fax: 08–212335 

Radio– och TV–Verket 

Box 123, Storebrorsgränd 20 pl 8 

136 22 Haninge 

Tel: 08–606 90 80, Fax: 08–7230750 

Svenska Filminstitutet 

Box 27126, Borgvägen 1–5 


Tel: 08–665 11 00, Fax: 08–6611820 


NAMNREGISTER 

Korta referenser till personer nämnda i Reklamfilmboken och i den ordning de första 

gången nämns. 

Förord 

Joe Pytka 

Världens genom tidernas mest framgångsrike reklamfilmsregissör. Har vunnit flera 

Grand Prix i Cannes och massor av Palme d`Or som delas ut till mest framgångsrika 

produktionsbolag. Övriga reklampriser han vunnit är oräkneliga. Jobbar utifrån Venice i 

Los Angeles. Började som dokumentärfilmare, har även regisserat musikvideos med de 

största artisterna och två långfilmer, Let it ride och Space Jam. Se även Världens 

främsta reklamfilmregissörer, Index A. 

Joe Sedelmaier 

Är den humoristiska reklamfilmens centralgestalt. Kultfigur för de insatta. Har skapat 

en egen skola av humor och en utarbetad filosofi om hur man jobbar med humor. 

Jobbar utifrån Chicago. Sedelmaier hade sin storhetstid under 80–talet och är kanske en 

av de allra mest imiterade regissörerna. 

Paul Weiland 

En av Englands genom tidernas mest framgångsrika reklamfilmsregissörer. Började som 

copywriter. Jobbar även med TV tillsammans med komiker som Rowan Atkinson. Har 

Englands kanske mest framgångsrika produktionsbolag Paul Weiland Film. 

John Hegarty 

Engelsk reklams kanske mest framgångsrike kreatör under 80–90–talen. Började som 

art director och är idag kreativ chef och ägare till mycket framgångsrika reklambyrån 

Bartle Bogle Hegarty. En byrå mest känd för sitt arbete för Levi`s. 

Tony Kaye 

En särling som ser sina reklamfilmer som konst. Jobbar väldigt visuellt. Han är känd för 

att använda extremt mycket råfilm och sina konflikter. Har stämt sina uppdragsgivare 

när han inte fått de resurser han anser sig blivit lovad. Har övervunnit svåra dyslexiska 

och talproblem och är en av reklamfilmens allra mest färgstarka personlighet. Hade 

mycket svårt att slå igenom, ända till andra hälften av 80–talet. Nu Englands mest 

belönade reklamfilmsregissör. Numera bosatt i Los Angeles. Se även Världens främsta 

reklamfilmregissörer. 

Mike Cozens 

Copywriter som även jobbat som reklamfilsmregissör. I skrivande stund kreativ chef för 

Young & Rubicam. Cozens var med och startade Bartle Bogle Hegarty. Den ende 

copywriter som vunnit två D&AD–guld. Hans allra mest kända reklamfilm är Grand 

Prix–vinnaren i Cannes, "Kippers" för Lego. 

Frank Budgen 

Började som copywriter och gjorde bl a en film som många anser vara tidernas främsta 

reklamfilm, "Points of view" för The Guardian. Han sedan blivit reklamfilmsregissör 

och rankas högst i England. Jobbar utifrån Paul Weilands bolag. Se även Världens 

främsta reklamfilmregissörer.

Kapitel 1 

William Caxton 

Publicist och den förste engelske boktryckaren, levde under 1400–talet. Gjorde världens 

första kända tryckta annonser år 1473. 

Bröderna Lumière 

Auguste och Louis, anses ha skapat den moderna spelfilmen år 1895. 

T.S. Eliot 

Engelsk författare. Vann Nobelpriset 1948. Mest kända verk The Waste Land 1922. 

John Philip Jones 

Reklamman som efter 27 år i branschen blev akademiker inom området. Professor vid 

The Newhouse School of Public Communication och har gett ut flera böcker inom 

reklamforskning. 

Kapitel 2 

Rita Mårtenson, Carl Anders Svensson 

Rita M är docent och forskare inom marknadskommunikation vid Handelshögskolan i 

Göteborg. Carl Anders S är jurist, chef för Konsultbyrån för Marknadsrätt och 

författare inom området marknadsrätt. 

Kapitel 3 

Fridolf Rhudin 

Svensk skådespelare under första halvan av seklet som gjorde en stor mängd komiska 

roller. Allra mest känd för Kardemummas scenmonolog; Jag är hund här i huset. 

Sigurd Wallén 

Svensk skådespelare som medverkade i en stor mängd filmer och lustspel under de 

första årtiondena under 1900–talet. 

Arvid Olsson 

Tecknare, animatör, sångskrivare, kompositör och på många sätt tidig svensk 

reklamfilms anfader. Har gjort hundratals animerade reklamfilmer. 

Bertil Andersen 

Reklamchef för Stomatol på 20–talet och den som tillsammans med Arvid Olsson fick 

igång regelbundna reklamfilmvisningar på biograferna. 

Victor Bergdahl 

Samtida med Arvid Olsson och dennes främste konkurrent. Tecknare och animatör 

som dock var allra mest känd för sin filmseriefigur Kapten Grogg. 

Al Jolson 

Amerikansk kabaréartist och sin tids mest populäre sångare. Blev världskänd när han 

med svärtat ansikte (minstrelkostymering)spelade in filmen Jazzsångaren för Warner 

Brothers 1927, den första egentliga ljudfilmen som för alltid kom att ändra 

filmhistorien. 

Charlie Chaplin

Världens genom tiderna mest kände komiker. En multitalang som skrev, komponerade, 

spelade och regisserade sina egna filmer. 

Zarah Leander 

Svensk sångerska och artist. Blev en av Tysklands största skådespelerskor före och under 

andra världskriget. Gjorde comeback i Sverige på 60–talet efter att fått lida för sin 

associering till naziregimen. Var känd för sin mörka röst. 

Gösta Ekman d ä 

En av de största svenska skådespelarna genom tiderna. Upphovet till en dynasti av 

Ekmans som delvis dominerat svensk scen och film. 

Thor Modéen 

Kanske Sveriges störste film– och scenkomiker genom tiderna. Känd för sitt frustande 

skratt och goda humör. Mest kända film är Pensionat Paradiset. Gjorde reklamfilm så 

fort kassan tröt. 

Odert von Schoultz 

En av de största reklamfilmsregissörer Sverige har haft. Förändrade och utvecklade 

svensk reklamfilm under 50–talet och början av 60–talet. Var en reklamfilmskreatör 

som också var ansvarig för många av idéerna bakom filmerna. 

Robert Brand 

Det andra stora regissörsnamnet av reklamfilm under 50–talet. Gjorde de flesta av 

Marabous filmer. 

Ulf Carlén 

Musikartist som gick ett trist öde till mötes på grund av alkoholbesvär. Inom 

reklamfilmen framförallt känd för att varit Mr Pep Man i ett tjugotal av Pepsodents 

makalösa minimusikaler under 50–talet. När Carlén gick bort försökte Pepsodent byta 

ut honom, men filmerna floppade. 

Ingmar Bergman 

Sveriges genom tiderna främste scen– och filmregissör. Enormt stor utomlands. Har 

inspirerat en stor del av världens regissörer och räknas som en av de främsta 

filmregissörerna genom tiderna. Är förmodligen ännu större som teaterregissör och 

manusförfattare. Gjorde 1952–54 nio reklamfilmer som var föregångare filmiskt och 

kommersiellt, men som han idag absout inte vill kommentera. 

Alvar Eriksson 

Animatör och dockmakare som skapade de väldigt populära dockorna Patrik och Putrik 

för Samarin. Dockorna gick sedan vidare och hade sina egna program i den nystartade 

svenska televisionen. 

Greta Gustafsson, Garbo 

Sveriges mest kända filmskådespelerska. Lika känd genom myten som genom sina 

filmer. Slog igenom i ett par reklamfilmer för PUB och kaffe. Flyttade några år senare 

till Hollywood som en av de första stora europeiska filmstjärnorna. 

Lill Lindfors 

Sång och musikartist som prövat på det mesta. Gjorde filmdebut som 16–åring i en 

reklamfilm för Loha strumpor. Var ett tag gift med reklamfilmaren Peter Wester.

Povel Ramel 

En av de största scenpersonligheterna och kompositörerna. Gjorde medan han 

fortfarande hade hår en stor mängd Stomatolfilmer som var mycket populära ungefär 

samtidigt som han slog igenom som revyförfattare och kompositör i 

KnäppUpp–revyerna. 

Martin Ljung 

Lång skådespelare och komiker som ofta jobbat med Povel Ramel. Har gjort många av 

svensk scens mest kända komiska monologer för en mängd stora författare. Mest kända 

är Ester och den sjuke mannen som slår volter. 

Leon Nordin 

Ingenjör som blev reklamguru på 60–talet. Anses ha initierat den kreativa revolutionen 

som ledde till att reklamens stora kvalitetsförbättring. En legend som copywriter, 

personlighet och reklammakare – inte minst för annonsen om Skrytbilen. 

Alf Mork 

Norskfödd AD som tillsammans med Leon Nordin och andra skapade den mest kända 

reklambyrån genom tiderna, Arbmans. Gick vidare till att bli reklamfilmsregissör 

bakom en stor mängd framgångsrika reklamfilmer, som Expressen, SE–Banken och 

Florafilmerna. En av mycket få som vunnit två Grand Prix i Cannes. 

Susan Hampshire 

Engelsk skådespelerska som blev känd och populär genom den första riktigt stora 

dramatiska TV–serien, Forsythsagan. 

Ernst–Hugo Järegård 

Skånsk skådespelare med expressivt spelsätt. Mer känd för sina scenframträdande, men 

har de senaste åren gjort stor succé även i film, inte minst i danska TV–serien Riket. 

Gösta Ekman d y 

Sonson till GE d ä. En av de stora svenska komikerna, men även en oerhört skicklig 

allmänskådespelare. 

Peter Wester 

Filmfotograf som blev regissör. Skapade Pinguinfilm som var det dominerande svenska 

produktionsbolaget under 70–80–talen. 

Roy Andersson 

En av svensk reklamfilms största regissörer, kanske allra störst. Skapade under sent 

70–tal framtill 80–talet de flesta av de klassiska svenska reklamfilmskampanjerna, som 

Trygg Hansa, Fazer, Lotto. Jobbar konsekvent med enbildstagningar och har förenklat 

och koncentrerat reklamfilmen på ett markant sätt. Gjorde debut med långfilmen En 

kärlekshistoria. 

Felix Mendelssohn–Bartholdy 

Tysk tonsättare i början av 1800–talet. 

George Meliés 

Fransk filmregissör som gjorde över 400 filmer fram till sin död 1939. Var en pionjär 

när det gällde att använda helbilder av sceneri och skådespelare, arebtade mycket med 

"filmmagi".

Arne Gustafsson 

En av de dominerande reklamfilmsregissörerna på 70–talet. Idag rektor på Beckmans 

reklamskola. 

Lars Amble 

Svensk skådespelare och regissör. Idag mest regissör på privatteatrarna. Inom 

reklamfilmen mest känd för sitt samarbete med Björn Gustafsson i Fazerfilmerna och 

med Brasse Brännström för Expressen. 

Björn Gustafsson 

Skådespelare som blev oerhört populär genom Fazerfilmerna och senare i TV och 

spelfilm. 

Thore Sandell 

Började som en slags byråproducent på Ervaco på 50–talet och inledde ett mycket 

framgångsrikt samarbete med Odert von Schoultz. Byggde sedan upp den svenska 

beställningsfilmens världsrykte, för vilket han har blivit belönad med ett livsverkspris vid 

beställningsfilmens motsvarighet till Cannes, Chicagofestivalen. 

Mårten Strassburg, Fredrik Blomqvist, Niklas Orup 

Forskare i Lund som forskat kring digital–TV:s kommersiella utvecklingsvägar. 

Kapitel 4 

Åke Wissing 

Ägare och drivkraft bakom undersökningsföretaget Åke Wissing & Co. Delar med 

östgötsk glädje med sig av sina kunskaper kring tester och mätningar. 

Herbert Krugman, dr 

Tysk massmedieforskare, verksam framförallt på 60–talet. Har haft mycket stor 

påverkan inom medierådgivning. 

Karin Elfver, Eva Wissing 

Projektledare hos Åke Wissing & Co. 

Perikles 

Atensk statsman, men i exemplet i boken handlar om den danske luffaren Perikles som 

var under många år var symbolen för Tuborg øl. Figuren skapades av den danske 

skämttecknaren Storm P. 

Kapitel 5 

Donald Gunn 

Skotte som är kreativ chef för Leo Burnett i Chicago. Ansvarig för undersökningen om 

att belönad reklam lönar sig. 

Lee Klow 

Tidigare bohem och kreativ chef under Chiat/Days uppväxt i Los Angeles. Skapade en 

av de mest berömda reklamfilmerna, 1984 för Macintosh. Idag koncernchef för 

Nordamerika inom Chiat/Day. 

George Orwell

Engelsk författare som skrev framtidsvisioner som 1984 och Grisfarmen. Hette 

egentligen Eric Blair. 

Ridley Scott 

Regissör med filmer som Alien, Blade Runner och många andra bakom sig. Innan dess 

en av de största engelska reklamfilmsregissörerna. Jobbar fortfarande både med 

reklamfilm och spelfilm. Började som art director på 60–talet. Bror till Tony, också 

mycket framgångsrik regissör. Se även Index A 

Phil Knight 

Grundare och fortfarande ledare av sportvarumärket Nike (uttalas Najki). 

Bill Bowerman 

En av grundarna till Nike och uppfinnaren av våffelsulan. Var Knights och Prefontaines 

friidrottscocah vid University of Oregon. 

Steve Prefontaine 

Amerikansk långdistanslöpare med stor mustasch som skapade Nike tillsammans med 

Knight och Bowerman. Dog i en bilolycka strax efter att Nike blivit en succé. 

André Agassi 

Amerikansk tennisspelare med iransk ursprung. Har vunnit de flesta av de största 

tennisturneringarna, inkl Wimbledon och OS i Atlanta. 

Charles Barkley 

Amerikansk basketspelare känd för sin attityd av elak kille. Var med i Dream Team, 

både originalet och senare upplagor. 

Michael Jordan 

Tidernas främste basketspelare. Kallas Air på grund av sin enorma förmåga att hoppa. 

Har spelat för Chicago Bulls hela sin professionella karriär. Har även prövat på 

professionell baseboll med mindre framgång. Nikes mest framgångsrike talesman. 

Tiger Woods 

Amerikansk golfare som revolutionerat spelet sedan sin proffsdebut 1996. Har asiatiskt, 

afrikanskt, europeiskt ursprung och ser mycket allvarligt på sin roll som förebild för 

minoriteter inom sporten. 

Desmond Morris 

Engelsk biolog som övergått till att studera människan från en zoologisk utgångspunkt. 

Hans mest kända verk är Den nakna apan och Intimate Behaviour. 

Olivieri Toscani 

Fotograf som är ansvarig för Benettons provokativa reklamkampanjer. 

Bo Rönnberg 

Svensk reklamguru som dominerade sent 80–tal och tidigt 90–tal. Var den förste 

skandinaviske ordföranden någonsin i Cannesjuryn år 1997. Började som copywriter 

och är fortfarande kreativ ledare för Rönnberg McCann. 

Kapitel 6 

Anna Nicole

Amerikansk fotomodell känd för sin yppiga figur och trassliga privatliv. En av H&M:s 

mest kända och populära modeller genom tiderna. 

Adolf Hitler 

Massmördare som bär yttersta ansvaret för mer än 27 miljoner människors onödiga död 

i andra världskriget. Ansågs vara en mycket effektiv talare, vars oratoriska förmåga ledde 

till förförelsen av massor av människor som en gång stödde honom. 

Cato d ä 

Romersk vältalare och statsman som förde en mångårig hatkampanj mot Kartago, som 

sedan kom att förstöras år 146 f Kr, tre år efter hans död. 

Bertolt Brecht 

Östtysk 1900–talsdramatiker med uttalat marxistisk utgångspunkt. Till hans mest 

kända verk hör Tolvskillingsoperan och Mor Courage och hennes barn. Var även 

teaterteoretiker och teaterledare. Dog 1956. 

Rudi Penka 

Östtysk dramaturg som jobbade vidare med Brechts teaterteoretiska studier. 

Aristoteles 

Grekisk antik filosof, författare och den första teaterteoretikern. Lärjunge till Platon. 

Levde på 300–talet f Kr. 

George Polti 

Fransk teaterteoretiker som framförallt sysselsatte sig med att formulera konflikterna 

kring vilket dramat är uppbyggt. Levde på 1800–talet. 

Gustav Freytag 

Tysk teaterteoretiker och författare under 1800–talet som studerade dramats 

uppbyggnad. 

Per–Ola Olsson 

TV–producent och programledare som jobbade med dramaturgiska studier tillsammans 

med… 

Pelle Berglund 

Regissör och programledare. Har gjort flera actionfilmer bl a för äventyrshjälten Carl 

Hamilton. Engagerande föreläsare i dramaturgi. 

Sergei Eisenstein 

Rysk filmregissör. Skapade i filmen Pansarkryssaren Potemkin 1926 den berömda 

montagetekniken. 

Johann Sebastian Bach 

Tysk kompositör under barocken. En av de allra största kompositörerna. 

Tarsem 

Engelsk reklamfilmsregissör med indiskt ursprung. En av de största under 90–talet. 

Jobbar numera utifrån Los Angeles i USA. Bland hans mest kända filmer hör Good vs 

Evil för Nike och Supermodellerna för Astra. Känd för sin visuella stil. Se även 

Världens främsta reklamfilmregissörer.Se även Index A. 

Jean–Paul Goude

Fransk designer och reklamfilmsregissör. Känd för att ha "skapat" Grace Jones och en 

mängd stora reklamfilmer. Jobbar numera utifrån New York. Vann Grand Prix i 

Cannes för Perrier, en slags kompensation för att han inte fick det året innan för den 

bättre filmen L`Egoiste (Chanel). Har betytt mycket för den moderna visuella 

reklamfilmen. 

Kapitel 7 

H Ted Busch, Terry Landeck 

Amerikanska copyriters som skrivit om reklamfilm i The Making of a TV Commercial. 

Håkan Sjölin 

Svensk reklamfilmregissör hos Pinguin Film. Sjölin började som art director. Allra mest 

känd för sina mjölkfilmer med Lasse Åberg. 

Hal Riney 

Copywriter med egna reklambyrån Hal Riney & Partners i San Francisco. En av de 

mest framgångsrika och skickliga amerikanska reklammakarna. En i reklamgruppen 

bakom Reagans val till president. Är ofta speaker till sina egna reklamfilmer och har 

som speaker skapat skola med sin släpiga "västernröst". Samarbetar mycket med Joe 

Pytka. 

John Cleese 

Engelsk komiker som var en av männen bakom Monthy Python`s Flying Circus. Ännu 

mer känd som den koleriske hotellmannen Basil Fawlty. Har jobbat mycket som kreatör 

av beställningsfilm och utbildningsmaterial i rörliga bilder. Mycket rolig talesman i 

många reklamfilmer och mindre rolig i en del andra. 

Eric Cantona 

Fransk fotbollsstjärna, tidigare mest känd för sitt hetsiga temperament. Valdes till 

Englands bästa spelare 1996. 

Michael Jackson 

Popstjärnan som sålt flest skivor i historien. Skriver all sin egen musik och koreograferar 

all sin egen dans. En av de största tonårsidolerna. 

OJ Simpson 

Amerikansk fotbollstjärna, wide receiver, som blev mycket anlitad reklamtalesman och 

mindre begåvad skådespelare. Karriären tog slut i och med att han anklagades för att ha 

mördat sin hustru. O står för Orenthal. 

Max Headroom 

Animerad figur i engelska MTV i mitten av 80–talet, känd för sin stora svada. Blev 

sedan ett kort tag en populär reklamfigur. 

Andy Warhol 

popkonstens förgrundsfigur. Lika känd för sin person som sin konst. Hävdade att alla 

människor hade 15 minuter av berömmelse. 

Elbert Budin 

Amerikansk fotograf och reklamfilmsregissör som specialiserat sig på table top och 

matreklam. Har en fantastisk förmåga att levandegöra mat bestående av modeller.

Bröderna Zucker 

Tillsammans med Jim Abrahams skapade bröderna David och Jerry Zucker 

Airplane–filmerna som till mycket stor del byggde på parodi av andra filmer och 

reklam. 

Mel Brooks 

Amerikansk komiker och filmare. Hans bästa film som regissör är Det våras för Hitler 

(The Producers) som har följts av en stor mängd Det våras filmer. Är även seriös 

filmproducent med bl a filmer som Elefantmannen bakom sig. 

Kapitel 8 

Stuart Pledger 

Medierådgivare och strateg hos Message Plus. Var tidigare delägare i Gester & Co och 

hade egna bolaget TV–Strategerna. En vänlig och upptagen själ. 

Andrew Ehrenberg 

Amerikansk massmedieforskare. 

Erwin Ephron 

Amerikansk medieplanerare och forskare. Mannen bakom The Recency Model. Se 

även ordlista. 

Nils Törnblom 

Svensk reklamman med stort inflytande framförallt på 60–talet då han var en av 

föregångarna till den sk kreativa revolutionen. Skapade den klassika kampanjen "När 

gav du din fru en blomma sist". 

Erik Haglöf 

Journalist och skribent inom marknadsföring. Har skrivit boken Om reklam och TV 

(MediaMarketingGruppen 1994). 

Peter Collett 

Engelsk massmedieforskare vid universitetet i Oxford. Mest känd för sina studier kring 

hur vi verkligen tittar på TV. 

Kapitel 9 

Johan Gulbranson 

Svenskfödd norsk art director som numera jobbar som reklamfilmsregissör och kreatör i 

bolaget Adieu Tristesse. En av nordens främsta reklamfilmskreatörer. Vill helst skapa 

reklamfilm utan dialog. 

Stein Leikanger 

Gulbransons partner i bolaget Adieu Tristesse. Tillsammans gjorde de Leo Film till ett 

av europas mest framgångsrika produktionsbolag, och det enda som verkligen har 

fungerat som ett in–housebolag. 

Tony Oppé

Engelsman som tidigare jobbade som byråproducent hos Lowe Brindfors, idag 

reklamfilmsregissör. 

Lasse Hallström 

Regissör och manusförfattare som slog igenom med "Oj är det redan fredag" 

tillsammans med Brasse Brännström och Magnus Härenstam. Hans största succé "Mitt 

liv som hund" har lett till en karriär i Hollwyood. 

Alfred Hitchcock 

En av tidernas främsta regissörer. Framförallt känd för att kunna skapa spänning och 

skräck som ingen annan. Hade ett komplicerat förhållande till sina kvinnliga stjärnor. 

Ursprungligen engelsman, men gjorde de flesta av sina stora filmer i Hollywood. 

Kapitel 10 

Claes Johansson, Agneta Rova 

Gjorde vid Handelshögskolan i Göteborg en examensuppsats 1995 om svensk 

reklamfilmsindustri. 

Åsa Jarhamn, Josefin Axelsson 

Skrev tillsammans en uppsats från Högskolan i Växjö om medierådgivning som 

belönades med pris av Stiftelsen för medieforskning 1995. 

Robert Gustafsson 

Komiker som haft makalösa framgångar de senaste åren. Till hans mest kända 

TV–program hör "Glenn Killing i manegen" och "NileCity". 

Margareta Krook 

Skådespelerska som blev mycket folkkär genom sina bitska tolkningar och sina 

reklamfilmer med Ernst–Hugo Järegård för Flora. 

John Webster 

Kanske Englands främste kreatör genom tiderna, möjligen tillsammans med John 

Hegarty. Låg bakom BMP (Boase Massimi Pollitts) stora framgångar kreativt under 

80–talet. Höll en mycket låg profil utåt och ägnar sig numera bland annat åt att skriva 

barnböcker. Skapade "Points of view" tillsammans med Frank Budgen och den härliga 

karaktären Arkwright för John Smith Bitter. 

Kapitel 11 

Peter Kandimaa 

Bosse Rönnbergs parhäst. Också copywriter och en av Sveriges mest framgångsrika 

reklamfilmskreatörer. 

Göran Arvinius 

Medierådgivare och tidigare chef för medieföretaget Carat TV. Numera eget företag 

Ad–IT. Krönikör i fackpressen vid tillfälle. 


ORDLISTA 

Reklamfilmboken innehåller en del ord som kan vara bra att komma ihåg inför fortsatt 

reklamfilmarbete. I denna ordlista har bifogas en del andra ord som kan vara till hjälp i 

det arbetet. 

Film– och videospråket har hämtat större delen av sina uttryck från engelskan, ibland 

har de försvenskats. Olika yrkesnamn och funktioner förklaras mer ingående i 

Reklamfilmboken. 

A 

A–kopia 

Filmkopia med redigerad bild och ljud. Motsvarar videons mastertape. 

Affinitet 

Andelen av en publikations, ett programs publik som tillhör den definierade 

målgruppen. 

Alienation 

Dramaturgiskt begrepp som använts i modern teater. En distansering av skeendet 

genom att man skapar en illusion av istället för att försöka leva sig in i dramat. Kallas 

ibland Verfremdung–Effekt. 

Animatics 

Ett slags rörligt storyboard med ljud, som på ett enkelt och billigt sätt visar en idé. 

Animatics använder tecknade bilder i olika former. Motsvaras av skissfilm när man 

använder personer. 

Animering 

Tecknad film, eller inslag i film. 

Anslag 

Dramaturgiskt begrepp för Inledningen av ett drama. Anslaget anger ton och innehåll. 

Antites 

Dramaturgiskt begrepp som framförallt utvecklades av Bertolt Brecht. Motsatsen till ett 

påstående. 

Arbetskopia 

En filmkopia som används för redigeringsändamål i klippbord. 

Arriflex 

Varumärket för en tysktillverkad filmkamera. Anses vara särskilt användbar pga sitt 

relativt lilla format. Används mycket när videotapp är nödvändig, liksom för handhållen 

kamera. 

Atmosfärljud

Även kallade stödljud. Atmosfärljud ä exempelvis steg, gatubuller, telefoner etc. Sådant 

som finns i omgivningen.Jmf effektljud. 

Avidredigering 

Digital videoredigering, förredigering, med hjälp av programvaror från Avid och 

datorkaft från Macintosh. Avid kommer att anpassas även för PC under 97–98. 

B 

Backprojection 

Projektion av bakgrund vid studioinspelning. Vid trickfilmning då en person eller 

objekt ska synas mot en annan bakgrund. Motsats Frontprojection, då förgrunden 

projiceras. 

Bartering 

Bytesaffär. Exempelvis när ett företag producerar ett program mot rätten till 

reklamintäkten från det. (Speciellt vanligt med amerikanska såpoperor där de stora 

annonsörerna också äger produktionsbolaget.) 

Begärd placering 

När man vill ha sitt reklaminslag placerat i ett särskilt program eller i anslutning till det 

eller på särskilt sätt. Speciellt viktigt om man har en snäv målgrupp som tittar på 

särskilda program. 

Beställ–TV 

När man ser enskilda program mot en avgift. En dekoder används för att beställa 

programmet. 

Betal–TV 

När man får tillgång till en TV–kanal, TV–program mot en viss avgift. 

Biblioteksmusik 

Det finns stora bibliotek med sk friköpt musik, färdigskriven musik som får användas 

till en lägre kostnad. Det finns även musikbibliotek för all musik, nästan, som får 

användas i kommersiella sammanhang. Jmf begreppet ljudbibliotek. 

Bild 

Även ett ord som används för scener i reklamfilm. 

Block 

När reklamen ligger mellan programmen kallas det block, alt reklamblock. Ofta 

används ordet också för den samling av reklamfilmer som ligger inne i ett break. 

Blue Screen 

Speciell bakgrundsduk/målning som används vid inspelning där man senare ska infoga 

andra bilder. Den blå färgen neutraliseras i efterbearbetningen för att ersättas med andra 

bilder. Görs även med grön bakgrund, sk Green Screen. 

Breaks 

Reklamavbrott inne i progammen kallas breaks.

Broadcast 

Engelsk term för TV–utsändning. 

Broadcast kvalitet 

Benämning för den minimum kvalitet som TV–bolagen kräver på det inspelade 

materialet. Idag oftast Betacam SP, i framtiden digitala format. Se även Videoformat. 

Brus 

Den reklamfilm som inte märks. Se Clutter. 

Budskap 

Används ofta som motsats till medium. Till budskapet hör inte bara vad som sägs utan 

sättet på hur det sägs dvs färger, illustrationer, rörelse, ordval, ljud m.m. 

Bulkköp 

När medieplacerare köper ospecificerad tid i mängd för att senare planera in 

reklamfilmerna. 

C 

C–Box 

En videokamera som registrerar hur vi tittar på TV, utvecklad vid Univeristet i Oxford 

bl a prof Peter Collett. 

CPM. 

Cost per thousand, kostnad per tusen mediekontakter. Baseras på den räckvidd ett 

program har, förväntas få. 

CPP 

Cost per point. Kostnad per ratingpoäng, dvs kostnaden för kampanjen gentemot 

programmets verkliga publik. 

Casting 

Rollsättning, konsten att välja rätt skådespelare. Mycket viktigt för reklamfilmens 

framgång. 

Chroma–Key 

En videoteknik som innebär dubbelkopiering av scener. En speciell blå bakgrund 

används för att frilägga detaljer för ihopkopiering med en annan scen. Liknande teknik 

för filminspelning kallas Blue Screen. 

Clutter 

Medieterminologi för ovidkommande inslag i reklamblocken, framförallt trailers för 

kommande program. Kallas ibland även brus. 

Commercial 

Amerikanskt namn på reklamfilm. I England kallas det Advertising Film. 

Commercial wear–out

Krångligt namn för att ange reklamtrötthet, dvs när tittaren har tröttnat på ett visst 

reklaminslag. Kommer fortare ju sämre film och högre frekvens den har. 

Crew 

Benämning på de tekniska medarbetarna i ett filmteam. 

D 

DAT 

Digital ljudläggningsmetod på en speciell DAT–kassett. Standard i ljudbranschen. 

Day–after–recall 

Mätmetod för mätning av erinran av reklam. Som namnet säger ska det ske dagen efter 

reklamens exponering. 

Dekoder 

Apparat som tolkar krypterade signaler från ex satellit eller kabelutsändning. Vanligast 

för betalkanaler, där abonnenten får hyra en dekoder. 

Dolly 

Se åkvagn. 

Dramaturgi 

Läran om hur man bygger upp ett drama eller filmmanus. 

Dubb 

1– se dubbning 

2– en kopia av masterbandet 

Dubbning 

När man lägger på nya röster, nytt språk till redan inspelad dialog. 

DV–teknik 

Digital videoteknik. Inspelning sker med digital överföring till skillnad från den 

magnetöverföringsmetod som vanligtvis används vid videoteknik. Finns på olika 

bandbredder. DVC är ex 8 mm–bandkassett i ett system utvecklat av Sony. Finns även 

DV–Pro. Varje tillverkare har en tendens att ha ett eget namn på ungefärligen samma 

sak. 

E 

Effektljud 

Ljud som behandlas som effekter och läggs på i efterhand för att förstärka något. 

Eftersynk 

Korrigering i efterhand av tidigare inspelat ljud. 

Exponering

Att ha sett, hört, läst ett reklambudskap. I filmsammanhang att råfilmen har utsatts för 

ljus. 

Exponeringsmöjlighet 

Att ha haft möjlighet att bli utsatt för en exponering, ex sett det TV–program i vilket 

reklamfilmen visats i. 

F 

Fad 

First Assistant Director, regiassistent. 

Filmformat 

Film finns i olika format som räknas på bildens bredd i mm. 8mm var förr vanlig för 

amatörer, har nu försvunnit till förmån för video. 16 mm vanligt för 

dokumentärinspelning. 35 mm är det dominerande filmformatet, inte minst för 

reklamfilmsinspelning. 70 mm används ibland för speciella biofilmer. 

Flame 

Mycket avancerat redigeringsprogram, används speciellt för effektredigering. 

Frekvens 

1. Det antal införande en reklamfilm har och hur ofta. 

2. Det antal svängningar per sekund en radiovåg har. Radio och TV sänder på olika 

frekvenser som sedan tas emot via antenner och mottagare. 

Fringe time 

Den sändningstid som ligger närmast prime time. Ex precis efter kl 22.00. 

Full frame 

När kamerans mask tas bort så att negativet får maximalt ljusinsläpp, dvs hela negativet 

exponeras. Viktigt vid fotografering för TV. Vid långfilm används ofta olika masker 

beroende på önskat bildformat. 

Förredigering 

Redigering med hjälp av tidskod innan slutlig redigering. Görs på video, oftast med 

VHS–teknik. Ger möjligheter att pröva olika lösningar i bild och ljud till en låg 

kostnad. Se även offlineredigering. 

G 

GRP 

Gross rating point. Bruttoräckvidd för ett program. Summan av alla ratings för en serie 

reklaminslag. 

Green Screen 

Speciell teknik för att filma och sedan ersätta bakgrunden. Se Blue Screen. 

H

Henry 

Mycket avancerat datasystem från Quantel, används främst för bildredigering. 

Småsyskonen heter Harry och Harriette. 

HUT 

Homes using TV. TV–publiken räknad i hushåll. 

I 

Inkopiering 

När bild eller text ska läggas in i ett befintligt bildmaterial. Görs i optisk printer när det 

gäller film. För video görs det i scanner. 

J 

Jibb 

En kran på vilken kameran monteras för fotografering i framförallt höjdled, men idag 

finns även jibbkranar som kan röras sidledes. Ofta med plats för fotograf och regissör, 

ibland fjärrstyrda genom monitorer. 

K 

Kontaktkostnad 

Den kostnad en kampanj har för att nå varje person. Utrycks oftast som kostnad per 

tusen personer. Jmf CPM, CPP. 

Klappa 

Skylt med inspelningsuppgifter som används före varje scen för att identifiera den vid 

klippning/redigering. Vid synkron ljudupptagning smäller man med klappan för att få 

band– och filmstart samtidigt. 

Klippning 

Sammanställning av materialet. Motsvarar videoteknikens redigering. Begreppen 

används för både film och video idag. 

Kontrastomfång 

Ett mått på bildkvalitet. En TV har ett kontrastomfång på 1:5, film vid biovisning 1:25. 

L 

Ljudläggning 

Sammanläggning av ljud och bild. När det gäller dialog, så att det är läppsynkront, dvs 

ljudet hörs samtidigt som man ser munrörelserna. Görs i klippbord eller vid 

videoredigering. Kallas även synkläggning. 

Ljussättning

Dels belysning av artificiellt ljus för att skapa viss stämning eller effekt. Dels färg– och 

ljuskorrigering av filmkopia resp videoband. 

Location 

Vanligt använt ord för inspelning på plats, dvs ej i studio. 

Logotyp 

Den standardiserade utformningen av varumärket eller företagsnamnet. 

M 

Magnetljud 

Ljud som tagits upp på magnetband. Magnetband är en plastremsa med en yta av 

metallspån som reagerar på magnetiska impulser, ex kassettband, videoband. 

Master 

Originaltape som används för masskopiering av videokassetter. Motsvarar filmens 

A–kopia. 

Mixning 

När man lägger samman flera olika ljudband, ex dialog och atmosfärljud, till en 

ljudkanal/band. Kallas ibland slutmix. 

Montageteknik 

Ett sätt att filma parallella händelser och klippa ihop det så att det ser ut att ske 

samtidigt. Uppfanns av Sergei Eisenstein. 

N 

Nielsen–undersökning 

Det amerikanska undersökningsföretaget AC Nielsen ligger bakom en mängd olika 

mätmetoder på marknadsföringsområdet. Nielsen–mätningarna i USA är direkt 

avgörande för ett TV–programs framtid. Nielsen har också utvecklat metoden med 

People meters. Här innebär termen de undersökningar de gör i dagligvaruhandeln kring 

hur varumärken säljs. 

O 

OTS 

Opportunity to see. Det antal tillfällen som tittaren har möjlighet att se ett 

reklaminslag. 

Obs–mätning 

Mätning av observationen av reklamen. 

Offlineredigering 

Förredigering med ex VHS–teknik, Avid mfl. Jmf Online.

Onlineredigering 

Sutredigering, som sker i professionell videostudio, vanligtvis på bandformat som 

Betacam, DigiBeta eller 1". 

Optiskt ljud 

Ljudet lägges i form av ett särskilt spår på filmremsan. Detta avläses med ljus i 

projektorn. 

Optisk printer 

En projektionskamera för manipulation av filmbilder, texter och visuella tricks. Även 

för kopiering av flera sammanlagda negativ till ett nytt. Motsvarar videons 

effektmaskiner. 

P 

PPM–möte 

Det avgörande mötet innan en inspelning sätter igång. Står för 

Pre–Production–Meeting. 

Packshot 

Den bild som tas av produkten och som oftast läggs i slutet av reklamfilmen. 

Panaflex 

Varumärket för en USA–tillverkad filmkamera som inte kan köpas, endast hyras. Anses 

av många vara bästa kameran. Systemet är dock mycket stort och ganska otympligt. 

Tillverkas av Panavision i Los Angeles. 

Parallellklippning 

En klippteknik för att få ett skeende att se ut som om det inträffar parallellt. 

Payoff 

Den slutskylt i en reklamfilm som meddelar filmens löfte eller slogan. 

People meter 

En mätare som direkt mäter TV–tittandet genom att tittaren måste öppna mätaren med 

sin personliga kod innan han kan se på TV. Försök görs just nu i Sverige med people 

meters. 

Petar 

Pan European Television Audience Research, ett pan–europeiskt samarbete inom 

publikforskning mellan TV–bolag, annonsörer och reklambyråer. 

Playback 

Inspelat ljud som används under inspelning att tala, mima, dansa till. 

Point of sales–kampanj 

En reklamkampanj som tar plats där köpet sker, dvs i butik. Oftast genom skyltar i olika 

former som anger reklambudskapet. 

Prime time

Bästa tittartid, vanligen 19.00–22.00, ibland varierar det någon halvtimme framåt. 

Producentstyrt 

Ett produktionsbolag som styrs av en eller flera producenter som väljer olika regissörer 

från en frilanspool för varje inspelning. 

R 

Rating 

Andel av en målgrupp som ser en kanal eller ett program. Anges i procent. 

Recall 

Begrepp för erinran vid mätningen av reklam. 

Recency planning 

En modell utvecklad av Erwin Ephron som rekommenderar annonsering med låg 

intensitet under en längre period. 

Recognition 

Begrepp för igenkänning vid mätning av reklam. 

Regissörstyrt 

Produktionsbolag med fasta regissörer, oftast en eller ett fåtal. 

Rollsättning 

Urvalsprocessen när man ska välja skådespelare till en film. Kallas även rollbesättning. 

Se även casting. 

Run by station 

En term vid medieköp som innebär att man köper ett antal kontakter, men TV-kanalen 

bestämmer hur reklamfilmen placeras för att nå den summan. 

Råfilm 

Oframkallad film. 

Rörliga annonser 

En speciell kategori av reklamfilm som är uppbyggda som annonser, men som ändå rör 

på sig. Se kap 7. 

S 

Scanner 

Projektor för överföring av film till videoband. Även för överföring av text, bild till 

videoband. 

Scenograf 

Ansvarig för filmens dekor och byggnationer. Även kallad arkitekt. 

Sekundär publicitet 

Ex när en reklamfilm får uppmärksamhet i massmedia utanför fackområdet. 

Typiskt exempel från reklamområdet är H&M:s underklädeskampanjer på förvintern.

Share 

En kanals andel av TV–publiken. 

Showreel 

Samling av någons bästa jobb. Se skrytrulle. 

Skissfilm 

En film som skissar handlingen i en reklamfilm., oftast gjord med videoteknik. Har 

även ljudeffekter av olika slag, ex musik. Ett enkelt och billigt sätt att pröva och redovisa 

en idé. I en skissfilm agerar riktiga människor. Jmf animatics som är samma sak men 

med tecknade bilder. 

Skrytrulle 

Kallas även showreel. Den sammanställning, på video, som personer och bolag inom 

filmbranschen har för att visa sina arbetsprover. 

Slice of life 

Kategori inom reklamfilm som visar människor i förmodat utdrag ur vanliga situationer. 

Se kap 7. 

Sound Design 

Nytt begrepp för ljudläggning av film. 

Speaker 

Engelsk term som vi använder för det engelsmännen och amerikanerna kallar 

voice–over, dvs en röst som talar till bilderna, men som inte syns. 

Spot 

Reklaminslag, oavsett längden. 

Spotmarknad 

Den handel som sker med ledig reklamtid i TV–bolagen, oftast med mycket kort varsel 

och till starkt rabatterat pris. 

STIM 

Organisation som bevakar kompositörernas rätt till ersättning när deras verk spelas 

offentligt. Även NCB, Nordisk Copyright Bureau bevakar detta. 

Storyboard 

Ett bildmanus av reklamfilmen idé och text. För att på ett överskådligt sätt presentera 

filmen. 

Subkultur 

Underkulturer som utvecklas och/eller försvinner i det moderna samhället. 

Sublimering 

Psykologiskt begrepp som mytmässigt hänförs till reklamfilm. Det handlar o att påverka 

det undermedvetna. Se kap 6. 

Sweep 

Videoeffekt när en scen tonas till en annan genom olika typer av mönster: diagonaler, 

kvadrater, rotationer, stjärnor, romber m m.

Synktagning 

När man spelar in bild och ljud samtidigt, synkront. Motsatsen är stumtagning. 

Sändningspaket 

Det material som TV–bolagen vill ha med reklamfilmen. Vanligtvis två stycken 

Betacamband och ett VHS–band. 

T 

Table Top 

Benämning på filmer som utspelas nära kameran, oftast ovanpå en bordsskiva. Speciellt 

vanligt för matfilm. 

Telefilmning 

När man överför ett videoband till film. 

Teaser 

En kortare version av en reklamfilm. Ex, huvudfilmen är 45–60 sekunder lång, för att få 

bättre mediautnyttjande görs en 10–15 sekunder lång teaser. Den ska dels göra 

identifikationen snabbare, dels locka till att se hela reklambudskapet i den längre 

versionen. 

Textgenerator 

För elektronisk sättning av text på videoband. 

Tidskod 

Löpande tidssnumrering av videoband för redigering. Motsvarar filmens bildrutor. Ger 

besked om vilken "ruta" som syns ned till 1/25 sekund, 1/30–del vid vis videoredigering. 

Nyckeln till redigeringen. 

Tonnegativ 

Det negativ som har den optiska tonsignalen från slutmixen. Används vid kopiering till 

A–kopia. 

Trailer 

En kort sekvens som visar en films eller ett programs höjdpunkter för att locka till 

tittande. Kallas ibland även teaser. 

U 

Universum 

Undersökningspopulation, t ex alla kabelhushåll. 

V 

VHS–redigering 

Tidigare det dominerande sättet att enkelt och billigt förredigera en film. Kräver relativt 

lite utrustning, vilken kan fås till ett överkomligt pris.

Versionifiering 

Den variant av reklamfilmen som antingen spelas in på annat språk eller senare dubbas 

till ett annat språk än det originalfilmen har. T ex när en reklamfilm spelas in i Sverige 

som också ska användas i Finland. 

Videoformat 

Videoband, –maskiner och –utrustning finns i en mängd olika format och namn. 8mm 

är en standard som är vanlig för videokameror. VHS kallas ett 1/2" format som 

dominerar på hemvideomarknaden, finns liksom alla videoformat i olika kvaliteter. 

U–matic eller 3/4" är vanligt utomlands, förut vanligt professionellt format i Sverige. 1", 

ofta med bokstaven D (D1), alt de äldre varianterna B eller C, används vanligtvis för 

broadcast–kvalitet, dvs utsändning i TV. Har nästan helt ersatts av Betacam SP som i 

sin tur hålelr på att ersättas av digital Betacam, DigiBeta, DCT och andra format 

Kommer gör också digitala tekniker på olika bandbredder. 

Videotapp 

Ett namn för en koppling med videohuvud/optik som kan ta upp filmkamerans bild för 

överföring till TV–monitor och/eller videobandspelare. Ett mycket bekvämt hjälpmedel 

för regissören och andra att följa agerandet och kunna visa fel och förtjänster direkt. 

Ibland kallad videosökare. 

Voice–over 

Engelsk term för det som på svenska heter speaker. 

Z 

Zapping 

När man med fjärrkontrollen byter kanal. 

Zipping 

När man med fjärrkontrollen snabbspolar förbi reklam på inspelade band. 

Å 

Åkvagn 

Ofta används det amerikanska namnet dolly. En tung kameravagn för kamerarörelser på 

golv eller räls. Har vissa hydrauliska funktioner för kamerarörelser. 

Ö 

Övertoning 

När bilder eller scener tonas i varandra, i mjuka övergångar. Jmf raka klipp där bilden 

hoppar in i en ny bild. Görs i optisk printer för film, med videoteknik för band. 


BRANSCHAVTALEN 

23 juni 1997 utarbetade Sveriges Reklamförbund och Sveriges Reklamfilmsproducenter 

(SRP) ett nytt ramavtal som avser förhållandena mellan reklambyråerna som beställare 

och producenterna av reklamfilm. Avtalet ersätter det gamla avtalet. Du finner en mall 

för avtalet här nedan. 

Bifogat finner du också det avtal som reglerar förhållandena mellan reklambyrå 

och annonsör, ett avtal framarbetat 1996 av Sveriges Reklamförbund och 

Annonsörföreningen. 

Bestämmelser för samarbete mellan reklamköpare och reklamproducent. 

MALL FÖR REKLAMFILMPRODUKTIONSAVTAL 

Mall för normalavtal utarbetat i samverkan mellan Sveriges Reklamförbund och 

Sveriges Reklamfilms Producenter. Avtalet är utbytbart (dispositivt), d v s villkoren däri 

gäller om inte beställaren och leverantören kommit överens om annat. 

Mellan……………………………………(Produktionsbolaget) och 

…………………………..(Reklambyrån) har träffats följande avtal. 

§1 Uppdrag m m 

Produktionsbolaget skall producera reklamfilm enligt synopsis/storyboard daterat den 

………………………som framgår av bilaga 1. 

Slutkunden är……………………………………………………………………….. 

§ 2 Beskrivning av reklamfilmen m m 

Produktionsbolaget skall producera………………………………..st reklamfilm/–er. 

Om inte annat skriftligen överenskommes mellan parterna, skall A–kopia/master vara 

klar för godkännande senast 

den…………………………………………………………… 

Kopior skall levereras senast den………………………………………………….. 

Inspelning skall äga rum under………….inspelningsdagar på följande datum och 

platser:…………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………… 

……………………. 

Reklamfilmens 

titel:………………………………………………………………………. 

Reklamfilmens längd:……………………………………………………………………. 

Klippversioner:…………………………………………………………………………… 

…….. 

Språkversioner:…………………………………………………………………………… 

……. 

Medier:…………………………………………………………………………………… 

…….. 

Framförande av reklamfilmen skall ske inom följande geografiska områden: 

0 Sverige 

0 Norden 

0 Europa 

0 Världen 

Inspelningsformat:……………………………………………………… 

Regissör:…………………………………….. 

Producent:……………………………………… 

Övriga nyckelpersoner:……………………………………………………….. 

…………………………………………………………………….. 

Reklambyråns kontaktperson:……………………………………………………….. 

Produktionsbolagets 

kontaktperson:……………………………………………………….. 

Reklambyråns representanter, om andra än som angivits ovan, som svarar för slutligt 

godkännande: 

…………………………………………………………………… 

§ 3 Upphovsrätt m m 

Produktionsbolaget har upphovsrätten till reklamfilmen, innefattande rätten att 

framställa kopior. Reklambyrån har dock rätt att erhålla master för att framställa ett 

mindre antal kopior för internt bruk hos Reklambyrån och slutkunden. 

Reklambyrån har rätt att framföra reklamfilmen inom geografiska områden enligt § 2 

ovan under två (2) år från leverans av kopior av reklamfilmen, om ej annat särskilt 

avtalats p g a andra rättighetsinnehavare än Produktionsbolaget ej upplåtit sina 

rättigheter i minst två år. 

Under förutsättning att produktionsbolaget erhållit erforderlig rätt därtill från berörda 

rättighetsinnehavare innehar Reklabyrån en option om ytterligare två (2) år. 

Produktionsbolaget har skyldighet att upplysa om rättighetsinnehavare som upplåtit 

sina rättigheter under en kortare tid än fyra (4) år, t ex speciella skådespelare, modeller 

och speakers. Produktionsbolaget skall verka för att en option om ytterligare ett (1) år, 

dvs totalt fem (5) år, skall kunna erhållas om Reklambyrån så önskar.

Påkallas någon av ovan nämnda optioner eller önskar Reklambyrån utöka det 

geografiska området, vilket i samtliga fall förutsätter att berörda rättighetsinnehavare 

upplåtit sina rättigheter enligt avtal med Produktionsbolaget även avseende en utökad 

framföranderätt, skall särskilt avtal avseende ersättning till berörda rättightetsinnehavare 

och Produktionsbolaget och andra villkor träffas separat. 

Reklambyrån har rätt att vidareöverlåta framföranderätten enligt avtal till slutkunden 

varvid dock Reklambyråns skyldigheter skall kvarstå. 

Produktionsbolaget och Reklambyrån har rätt att visa reklamfilmen i tävlings– och 

festivalsammanhang samt i slutna sällskap som reklam för sin verksamhet. 

Produktionsbolaget och Reklambyrån har rätt att visa enskilda reklamfilmrutor som 

reklam för sin verksamhet. Rätten att använda sådana reklamfilmrutor i andra 

sammanhang skall avtalas separat. 

§ 4 Alternativ reklamfilmversion 

För det fall Reklambyrån önskar en alternativ version av den färdigställda reklamfilmen, 

vilket förutsätter att berörda rättighetsinnehavare upplåtit sina rättigheter enligt avtal 

med Produktionsbolaget, skall detta avtalas separat avseende ersättning och andra 

villkor. 

§ 5 Äganderätt och arkivering 

Negativ/master och inspelningsmaterial är Produktionsbolagets ansvar och egendom. 

Reklambyrån har äganderätten och förvaringsansvaret för det antal kopior som framgår 

av detta avtal. 

Produktionsbolaget är skyldig att spara allt inspelningsmaterial i tre (3) månader. 

Negativ/master skall sparas i fem (5) år. 

§ 6 Ansvar m m 

Produktionsbolaget ansvarar för att under en period om två (2) år räknat från leverans 

av reklamfilm erforderliga avtal slutits med upphovsrättsinnehavare, organisationer, 

enskild medverkande (eller dennes agent) och andra rättighetsinnehavare på sådant sätt 

att framföranderätten inte inskränks. Detta ansvar gäller även för det fall avtal om 

utökad förfoganderätt träffas enligt § 3. 

I den mån Reklambyrån tillhandahållit delar av produktionen ansvarar Reklambyrån för 

dessa delar på motsvarande sätt. 

Reklambyrån ansvarar i övrigt för att det kreativa innehållet i den färdigställda 

reklamfilmen efterlever samtliga regler som gäller sändning av reklamfilmen på alla 

enskilda marknader. 

§ 7 PPM 

Om endera parten så påkallar skall ett PPM (Pre Production Meeting) hållas där 

parterna skall närvara. Reklambyrån skall föra protokoll vid nämnda möte, vilket snarast

skall översändas till Produktionsbolaget. På PPM är ansvarig part skyldig att informera 

om vilka avtal som slutits med berörda rättighetsinnehavare samt andra slutna avtal 

vilka skall godkännas av den andra parten. 

§ 8 Reklamation och slutligt godkännande 

Det åligger Reklambyrån att slutligt godkänna reklamfilmen. Reklambyrån skall till 

Produktionsbolaget reklamera felaktigheter såsom att slutresultatet inte överenstämmer 

med Synopsis/storyboard samt överenskommelserna från PPM och därtill underhand av 

parterna överenskomna ändringar. För det fall den slutliga versionen av reklamfilmen 

inte godkänts i samband med leverans skall denna anses vara godkänd om reklamfilmen 

visats i någon av de medier som angivits under § 2, eller reklamation inte skett inom två 

(2) veckor från leverans. 

Har reklamation skett inom föreskriven tid skall Produktionsbolaget åtgärda sådana 

felaktigheter som Produktionsbolaget ansvarar för om Reklambyrån så begär. Åtgärder 

skall ske av Produktionsbolaget utan dröjsmål och utan extra kostnader. 

§ 9 Rekvisita m m 

Vid vidareanvändning av rekvisita speciellt framtagen för reklamfilmen, skall särskilt 

avtal upprättas mellan parterna. Detta gäller även beträffande vidareanvändning av 

pack–shots och specialeffekter. Reklambyrån har dock rätten till sådan rekvisita som 

Reklambyrån själv anskaffat eller inköpt. 

§ 10 Arvode 

Produktionsbolaget skall erhålla ett totalt produktionsarvode om………….kronor, exkl. 

moms, baserat på godkänt budget. 

Arvodet skall utbetalas enligt följande: 1/3 vid avtalets undertecknande, 1/3 vid 

inspelningsstart samt 1/3 vid leverans av godkänd A–kopia/master 

Arvodet är baserat på de förutsättningar som angivits i synopsis/storyboard enligt bilaga 

1. Produktionsbolaget förbehåller sig rätten att justera arvodet vid ändringar i dessa 

förutsättningar. Detta skall göras i samråd med Reklambyrån. 

Detta avtals giltighet förutsätter att full betalning erlagts. 

§ 11 Avbrott och förseningar 

Vid avbrott eller förseningar under reklamfilmproduktionen skall följande gälla. 

Om Reklambyrån avbryter produktionen av skäl som inte orsakats av fel eller 

försummelse från Produktionsbolagets sida, skall Reklambyrån betala 

Produktionsbolagets egna och externa kostnader hänförliga tiden före avbrottet + 30%. 

Den ersättning som Reklambyrån kan förpliktas utge är begränsad till högst avtalat 

produktionsarvode. 

Om Produktionsbolaget avbryter produktionen av skäl som inte orsakats av fel eller 

försummelse från Reklambyråns sida, skall Produktionsbolaget betala motsvarande

ersättning, varvid dock ersättningen skall begränsas till ett ersättningsbelopp 

motsvarande vad Produktionsbolaget uppburit i ersättning från Reklambyrån. 

Vid försening är den part som är orsak till förseningen skyldig att ersätta den andra 

partens skador som uppkommit på grund av förseningen. Reklambyråns ansvar är 

begränsat till avtalat produktionsarvode. Produktionsbolagets ansvar är begränsat till ett 

ersättningsbelopp motsvarande vad Produktionsbolaget uppburit i ersättning från 

Reklambyrån. 

§ 12 Försäkringar 

Produktionsbolaget är skyldig att teckna negativförsäkring och stå kostnaderna för 

denna under hela produktionstiden. 

Eventuell väderförsäkring skall tecknas av Reklambyrån. Reklambyrån är ekonomiskt 

ansvarig i förhållande till Produktionsbolaget för Produktionsbolagets egna och externa 

kostnader hänförliga för tiden före det att inspelningen måste uppskjutas eller inställas 

på grund av för inspelningen olämpligt väder. Beslut om uppskjutande/inställande 

enligt ovan skall tas i samråd mellan parterna. 

§ 13 Force majeure 

Följande omständigheter skall anses utgöra befrielsegrunder, om de inträffar sedan 

avtalet slutits och hindrar dess fullgörande: krig, politiska beslut/omvälvningar, 

arbetsmarknadskonflikter, även sådana konflikter i vilka Reklambyrån respektive 

Produktionsbolaget är inblandade samt råvarubrist. 

Det åligger part, som vill åberopa omständighet enligt ovan, att utan uppskov 

underrätta den andra parten om uppkomsten därav, liksom om dess upphörande. 

Om avtalets fullgörande försenas mer än tre (3) månader av befrielsegrund som anges 

ovan, har vardera parten rätt att häva avtalet genom att skriftligt meddela andra parten. 

Var och en av parterna skall i en sådan situation svara för sina egna kostnader. 

§ 14 Sekretess 

Parterna förbinder sig att behandla alla erhållna upplysningar om andra partens eller 

slutkundens affärsverksamhet strängt konfidentiellt såväl under detta avtals giltighetstid 

som därefter. 

§ 15 Tvister 

Tvist på grund av detta avtal, dess tolkning eller tillämpning, skall avgöras av allmän 

domstol. Stockholms tingsrätt är exklusivt behörig domstol i första instans. 

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. 

………………………………………………………..den………. 

………………………….. ………………………………….. 

Producent Byrå

BESTÄMMELSER FÖR SAMARBETE MELLAN REKLAMKÖPARE OCH 

REKLAMPRODUCENT 

Allmänna villkor 

1. Samarbetsformer kund byrå 

Det åligger kunden: 

a. att precisera uppdraget till byrån i form av brief med målsättningar etc, 

b. att fortlöpande och i god tid förse byrån med sådana uppgifter och material, att 

uppdraget kan utföras enligt kundens önskemål såväl kvalitativt som inom given tid– 

och kostnadsram, 

c. att alltid ha en för kontakten med byrån ansvarig kontaktperson, som har befogenhet 

att lämna för kunden bindande besked i de frågor som avser uppdragets utförande samt 

d. att hålla tidsplan vad gäller kundens åtaganden. 

Det åligger byrån: 

a. att upprätta och till kunden skicka kontaktrapporter med bekräftelser på 

överenskommelser med kunden. Kontaktrapporter skall anses gälla som 

orderbekräftelser om inte invändningar görs till byrån utan dröjsmål, 

b. att precisera behovet av tid, underlag och annat material för att kunna fullgöra 

uppdraget, 

c. att ansvara för att allt material är av sådan kvalitet och sådant utförande att bästa 

möjliga slut– resultat erhålles, 

d. att ställa av kunden godkänd kontaktperson till dennes förfogande för uppdragets 

utförande, 

e. att vid behov ställa kompetent expertis för mediaval till kundens förfogande samt 

f. att hålla tidsplan vad gäller byråns åtaganden. 

2. Exklusivitet 

Kunden förbinder sig att inte anlita annan byrå för samma uppdrag. 

Byrån förbinder sig att inte arbeta med konkurrerande produkter/tjänster under 

samarbetet utan kundens medgivande. 

3. Sekretess

Byrån skall behandla alla erhållna upplysningar om kundens verksamhet strängt 

konfidentiellt såväl under som efter samarbetets upphörande. 

4. Ansvar 

Byrån ansvarar för att föreslagna reklam– och marknadsföringsåtgärder inte strider mot 

gällande lagregler, etiska regler eller branschpraxis. Motsvarande gäller om kunden 

tillhandahåller material för sådana åtgärder. 

Parterna är medvetna om sitt gemensamma ansvar i fråga om eventuell 

marknadsstörningsavgift vid överträdelser av Marknadsföringslagens regler. 

Det är byråns skyldighet att se till att personer, som med namn eller bild förekommer i 

det reklammaterial som kunden beställt och betalat, givit tillstånd enligt lagen 

(1978:800) om namn och bild i reklam. Om kunden tillhandahåller material svarar 

denne för att motsvarande tillstånd erhållits. 

Byrån ansvarar för att samtliga underleverantörer efterger förfoganderätten till det 

material de i enlighet med uppdraget producerar. 

Byrån skall ha minst en ansvarig reklamutgivare (ARU) anställd för att kunna bedöma 

marknadsföringsåtgärdernas laglighet. Byrån har dock rätt att rådfråga juridisk konsult i 

dessa ärenden, en kostnad som skall ersättas av kunden. Kunden skall dock godkänna 

sådan kostnad i förväg eller själv svara för att behövligt besked erhålles. 

5. Korrektur 


– att godkänna korrektur, original, provtryck etc. Kunden ansvarar för felaktigheter i 

stavning, faktiskt innehåll och övriga fel som kunden bort upptäcka. 


– att granska korrektur, original, provtryck etc för att undvika felaktigheter samt att icke 

beordra slutlig tryckning, eller motsvarande produktionsstadium för användning i media 

av typ TV, film, video, förrän kunden lämnat tryckorder eller motsvarande order till 

byrån. 

6. Inköp för kunden 

Byrån väljer underleverantörer och skall eftersträva att göra inköp till fördelaktigaste 

villkor för kundens räkning. Kunden har dock rätt att ta ställning till om en 

underleverantör skall anlitas eller inte. 

Det åligger byrån att vid beställning av: 

– trycksaker tillämpa Allmänna leveransvillkor för grafiska prestationer 1995 (ALG 95). 

– fotografier, layouter, skisser och original tillämpa Ramavtal med Normalformulär 

undertecknat 1 december 1990. 

– reklamfilm tillämpa Avtal för reklamfilmproduktion mellan reklambyrå och 

produktionsbolag undertecknat 1 mars 1991. 

7. Upphovsrätt tillbeställt material

Upphovsrätten består av en ideell rätt och en förfoganderätt. Den ideella rätten kan i 

regel inte överlåtas medan förfoganderätten kan upplåtas/överlåtas med eller utan 

ekonomiska villkor. 

Layouts, skisser, ateljéarbeten, original, texter etc 

Kunden förvärvar förfoganderätten till layouts, skisser, ateljéarbeten, original, texter etc 

när full likvid för uppdraget erlagts i två år från första publiceringsdatum inom Norden 

om inte annat överenskommits. 

Kundens förfoganderätt gäller endast reklamenheter i obrutet skick, ej för enskilda 

enheter i dessa, om inte annat överenskommits. 

Skall det beställda materialet användas för annat ändamål eller i större omfattning än 

vad som framgår av det ursprungliga uppdraget, utgår tilläggsersättning till såväl byrå 

som under– leverantör. Det är byråns ansvar att se till att underleverantörerna ej kan 

motsätta sig en sådan utvidgad upplåtelse av förfoganderätten mot rimlig ersättning. 

Kunden äger inte rätt att utan tillstånd upplåta/överlåta förfoganderätten vidare till 

annat fristående företag. 

Byrån äger rätt att sätta sitt namn på ett diskret sätt i de reklamenheter de producerar. 

Förpackningar och logotyper 

Kunden förvärvar en obegränsad förfoganderätt till reklammaterial i form av 

förpackningar och logotyper med tillhörande designprogram om inte annat 

överenskommits. 

Kunden äger rätt att upplåta/överlåta förfoganderätten vidare till annat fristående 

företag om inte annat överenskommits. 

Reklamfilm 

För reklamfilm gäller de villkor som följer av separat avtal (se punkt 6). 

8. Äganderätt 

Äganderätten, till t ex fysiska original som används för reproduktion, är skild från 

upphovsrätten. 

Beställt material blir sedan uppdraget slutförts och full likvid erlagts, kundens egendom 

med undantag för inskränkningar gällande äganderätt i inköpsavtal med kund enligt 

punkt 6. 

Tillhandahåller kunden material ansvarar denne för att önskad äganderätt erhålles. 

Används desktop publishing eller liknande teknik, skall en diskett eller motsvarande 

som innehåller den slutliga utformningen av det beställda materialet anses som och 

markeras som original. 

9. Arkivering 

Det åligger byrån att ansvara för att kundens original och reproduktionsmaterial 

förvaras på ett betryggande sätt under en tid av tolv månader efter avtalad förfogandetid. 

10. Ekonomi och debitering

Kostnadsberäkning 

Byrån kan lämna kostnadsberäkningar på sina tjänster. Dessa är ej bindande utan utgör 

en kvalificerad bedömning av vad kostnaderna för byråns tjänster kan komma att uppgå 

till. 

Parterna skall gemensamt ansvara för att avgiven kostnadsberäkning hålles. Parterna 

skall hålla varandra informerade om eventuella avvikelser. 

Offert 

Det åligger byrån att på begäran offerera sin tjänster. Offerterna skall vara bindande 

med de reservationer som görs i dessa. Offerten skall innehålla beräknade påslag, skatter 

och avgifter. 

Byrån ansvarar för att kostnads– och tidsplan hålls. Byrån är skyldig att meddela 

kunden så snart avvikelser uppstår eller kan väntas uppstå. 

Om inte offert har lämnats, utförs arbetet enligt löpande räkning. 

Orderbekräftelse 

Arbetet påbörjas efter det att kunden genom orderbekräftelse godkänt offert eller på 

annat sätt godkänt att arbetet påbörjas. 

Om inte annat överenskommits skall arvode utgå för det förslag byrån presenterar för 

kunden. Detta gäller oavsett om kunden önskar fortsätta samarbetet eller inte. 

Fakturor från underleverantörer 

Utbetalningar som byrån gör till underleverantörer skall kunna styrkas med 

fakturakopior (gäller ej vid projekt där ett totalbelopp offereras som inkluderar såväl 

inköp som byråns arbetstid). 

Tidsanteckningar 

Byråns debiteringar efter tidsåtgång skall baseras på noggranna tidsanteckningar 

uppgjorda av byrån för varje uppdrag. 

Dessa noteringar skall efter avisering göras tillgängliga för kunden eller dennes revisor. 

Tvistig fordran 

Tvistig fakturapost har kunden rätt att innehålla till dess att tvisten är löst. Otvistiga 

delar av fakturan skall betalas i rätt tid. 

11. Reklamationer 


– att till byrån reklamera felaktigt eller bristfälligt utförda tjänster inom skälig tid. 


– att gentemot underleverantörer reklamera felaktigt eller bristfälligt utförda tjänster. 

Byrån skall ersätta kunden för direkta förluster som kunden kan ha åsamkats genom att 

det beställda materialet innehåller fel, brist eller är försenat till följd av dröjsmål från 

byråns sida.

Byrån är inte skyldig att ersätta kunden för indirekta förluster, t ex produktionsbortfall 

eller utebliven vinst som uppkommer p g a försening, fel eller brist i det beställda 

materialet. Detta gäller endast under förutsättning att byrån inte förfarit grovt oaktsamt. 

Kunden är ansvarig i motsvarande mån enligt vad som angivits ovan. 

Byråns eller kundens ansvar på grund av upphovsrättsligt eller annat immaterialrättsligt 

intrång samt ersättning för överträdelse av lagen (1978:800) om namn och bild i reklam 

är begränsat till den ersättning som byrån eller kunden i rättegång kan tvingas utge till 

reklammaterialets rättsinnehavare eller utnyttjad person. 

12. Uppsägning 

Uppsägning skall göras skriftligt. 

Uppsägningstid 

Uppsägningstiden är tre månader för vardera part vid samarbete. 

Omedelbar uppsägning 

Samarbetet kan alltid avbrytas med omedelbar verkan: 

– när det finns starka skäl att antaga att andra parten är på sådant obestånd att 

ersättning ej kommer att utgå, respektive att byrån ej kommer att fullfölja uppdraget 

eller 

– om andra parten av grov oaktsamhet bryter mot avtalet. 

Efter uppsägning 

Byrån skall till kunden: 

– överlämna allt material som kunden har äganderätt till och 

– överlåta alla bokningar, avtal och andra uppgörelser med media och andra 

leverantörer. 

Byrån har rätt att fakturera kunden för samtliga tidigare icke fakturerade belopp, vilka 

byrån enligt avtalet är berättigad till, upp till tre månader efter avtalets upphörande. 

Ersättning för upplåtelse av förfoganderätt, i de fall material har använts utöver vad som 

avtalats, kan dock faktureras efter sex månader efter avtalets upphörande. 

Stockholm den 12 januari 1996 

Annonsörföreningen Sveriges Reklamförbund 

Bo Östen Johansson Jan Åke Bergdahl 

Verkställande direktör Verkställande direktör 

BILAGA TILL BESTÄMMELSER FÖR SAMARBETE 

MELLAN REKLAMKÖPARE OCH REKLAMPRODUCENT

INDIVIDUELLA VILLKOR 

1. PARTER 

Kund: 

______________________________________________________________________ 

____ 

Ansvarig/a hos kund: 

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____ 

Byrå: 

______________________________________________________________________ 

_____ 

Ansvarig/a hos byrå: 

______________________________________________________________________ 

____ 

Arbetsgrupp/er: 

______________________________________________________________________ 

____ 

______________________________________________________________________ 

____ 

______________________________________________________________________ 

____ 

2. MEDIAFÖRMEDLARE 

______________________________________________________________________ 

_____ 

3. UPPDRAGET/SAMARBETET 

Uppdraget/samerbetet ser i korthet ut enligt följande: 

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____

4. UPPHOVSRÄTT TILL BESTÄLLT MATERIAL 

Förfoganderätten till beställt material övergår till kunden: 

Û i två år från första publiceringsdatum inom Norden eller 

Û enligt följande: 

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____ 

Kunden har rätt att göra följande ändringar i beställt material – dock ej i strid med 

upphovsmannens ideella rätt: 

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____ 

För förpackningar och logotyper samt för film gäller andra villkor (se vidare punkt 7 

under Allmänna villkor). 

5. ARKIVERING 

Byrån ansvarar för att kundens original och reproduktionsmaterial förvaras på ett 

betryggande sätt under en tid av: 

Û tolv månader efter avtalad förfogandetid eller 


______________________________________________________________________ 

____ 

6. UPPSÄGNINGSTID 

Uppsägningstiden för vardera part är: 

Û tre månader eller 


_________________________månader. 

7. ÖVRIGA VILLKOR

______________________________________________________________________ 

_____ 

______________________________________________________________________ 

_____ 

Undertecknande

MARKNADSFÖRINGSLAGEN (1995:450) 

Lagens syfte 

1 § Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och 

näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och 

att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och 

näringsidkare. 

Lagens tillämpningsområde 

2 § Lagen tillämpas då näringsidkare marknadsför eller själva 

efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet. 

Lagen tillämpas också på sådana TV–sändningar över 

satellit som omfattas av radio– och TV–lagen (1996:844). 

Lag (1996:861). 

Definitioner 

3 § I denna lag avses med 

produkter:varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra 

nyttigheter, 

marknadsföring:reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är 

ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, 

god marknadsföringssed:god affärssed eller andra vedertagna normer 

som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid 

marknadsföring av produkter. 

Krav på marknadsföringen 

Allmänna krav 

4 § Marknadsföringen skall stämma överens med god marknadsföringssed 

och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. 

Vid marknadsföringen skall näringsidkaren lämna sådan information 

som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. 

Reklamidentifiering 

5 § All marknadsföring skall utformas och presenteras så att det 

tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. 

Det skall också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen.

Vilseledande reklam 

6 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda 

påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om 

näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares 

näringsverksamhet. 

Detta gäller särskilt framställningar som avser 

1. produktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper, 

2. produktens ursprung, användning och inverkan på hälsa eller 

miljö, 

3. produktens pris, grunderna för prissättningen och 

betalningsvillkoren, 

4. näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, 

ställning på marknaden, kännetecken och andra rättigheter, 

5. belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren. 

Vilseledande förpackningsstorlekar 


förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt 

är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form. 

Vilseledande efterbildningar 


efterbildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas 

med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Detta 

gäller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen 

tjänar till att göra produkten funktionell. 

Konkursutförsäljningar 

9 § En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket 

"konkurs", ensamt eller i förening med något annat uttryck, bara om 

produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning. 

Utförsäljningar 

10 § En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda 

uttrycken "slutförsäljning", "utförsäljning" eller "upphör" eller

något annat uttryck med motsvarande innebörd, bara om 

1. det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela 

varulager eller en klart avgränsad del av det, 

2. försäljningen sker under en begränsad tid, och 

3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser 

för motsvarande produkter. 

Realisationer 

11 § En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda 

uttrycket ËrealisationË eller något annat uttryck med motsvarande 

innebörd, bara om 

1. försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens 

ordinarie sortiment, 

2. försäljningen sker under en begränsad tid, och 

3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser 

för motsvarande produkter. 

Obeställda produkter m. m. 

12 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte leverera 

produkter till någon som inte uttryckligen har beställt dem och 

därvid vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet. 

En näringsidkare får vid marknadsföringen inte heller i annat fall 

tillställa någon fakturor, inbetalningsavier eller liknande 

meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har beställts 

och därvid vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet. 

Lag (1995:1472). 

Förmånserbjudanden 

13 § En näringsidkare, som vid marknadsföringen erbjuder köparen att 

förvärva ytterligare produkter utan ersättning eller till ett 

särskilt lågt pris eller erbjuder köparen andra särskilda förmåner, 

skall lämna tydlig information om 

1. villkoren för att utnyttja erbjudandet, 

2. erbjudandets beskaffenhet och värde, samt 

3. de tidsgränser och andra begränsningar som gäller för 

erbjudandet. 

Förbud och ålägganden

Förbud mot fortsatt marknadsföring av ett visst slag 

14 § En näringsidkare vars marknadsföring strider mot god 

marknadsföringssed eller på något annat sätt är otillbörlig mot 

konsumenter eller näringsidkare får förbjudas att fortsätta med den 

marknadsföringen eller att vidta någon annan liknande åtgärd. 

Ett förbud enligt första stycket får meddelas också 

1. en anställd hos näringsidkaren, 

2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar, och 

3. var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till 

marknadsföringen. 

Åläggande att lämna information 

15 § En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna 

sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt 

får åläggas att lämna sådan information. 

Ett sådant åläggande får meddelas också 

1. en anställd hos näringsidkaren, och 

2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar. 

16 § Ett åläggande enligt 15 § får innehålla en skyldighet att lämna 

informationen 

1. i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren 

använder vid marknadsföringen, 

2. genom märkning på varan eller i annan form på säljstället, eller 

3. i viss form till konsumenter som begär det. 

Otjänliga produkter 

17 § En näringsidkare som marknadsför sådana produkter som är 

avsedda att användas av konsumenter för privat bruk och som är 

uppenbart otjänliga för sitt huvudsakliga ändamål, får förbjudas att 

fortsätta med det. 

Om det behövs för att motverka en marknadsföring som avses i första 

stycket, får också en näringsidkare som tillverkar, importerar eller 

annars marknadsför produkten till andra näringsidkare förbjudas att 

fortsätta med det. 

Ett förbud enligt första och andra styckena får meddelas också

1. en anställd hos näringsidkaren, och 

2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar. 

18 § Förbud enligt 17 § får inte meddelas, om det i författning 

eller i beslut av en myndighet har meddelats särskilda föreskrifter 

om produkten med samma syfte som förbudet skulle fylla. 

Vite 

19 § Ett förbud enligt 14 eller 17 § och ett åläggande enligt 15 § 

skall förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 

Interimistiska beslut 

20 § Rätten får meddela förbud enligt 14 eller 17 § eller åläggande 

enligt 15 § att gälla tills vidare, om 

1. käranden visar sannolika skäl för sin talan, och 

2. det skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller låta 

bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett förbud eller 

åläggande. 

I fråga om beslut enligt första stycket tillämpas 15 kap. 5 § andra 

–– fjärde styckena samt 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beslutet får 

verkställas genast. 

Förbuds– och informationsförelägganden 

21 § I fall som inte är av större vikt får Konsumentombudsmannen 

meddela föreläggande om 

1. förbud som avses i 14 eller 17 § (förbudsföreläggande), eller 

2. åläggande som avses i 15 § (informationsföreläggande). 

Föreläggandet skall förenas med vite. 

För att bli gällande skall näringsidkaren godkänna föreläggandet 

omedelbart eller inom en viss tid. Om föreläggandet har godkänts, 

gäller det som en lagakraftvunnen dom. 

Ett godkännande som sker efter den utsatta tiden gäller inte. 

Marknadsstörningsavgift 

Förutsättningar för avgift 

22 § En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift 

(marknadsstörningsavgift), om näringsidkaren eller någon som handlar

på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit 

mot någon bestämmelse i 5–13 §§. 

Detsamma gäller om en näringsidkare eller någon som 

handlar på dennes vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 

någon av bestämmelserna i 2 § andra stycket lagen (1978:763) med 

vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker, 26 § andra 

stycket lokalradiolagen (1993:120), 12 § första stycket andra och 

tredje meningen tobakslagen (1993:581) eller 7 kap. 3, 4 eller 10 §§ 

radio– och TV–lagen (1996:844). 

Vad som sägs i första och andra stycket gäller också en 

näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har 

bidragit till överträdelsen. 

Avgiften tillfaller staten. Lag (1996:861). 

23 § Marknadsstörningsavgift får inte åläggas någon för en 

överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett 

åläggande som har meddelats vid vite enligt denna lag. 

Avgiftens storlek 

24 § Marknadsstörningsavgiften skall fastställas till lägst fem 

tusen kronor och högst fem miljoner kronor. 

Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens 

årsomsättning. Årsomsättningen skall avse omsättningen närmast 

föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under 

näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om 

årsomsättning annars saknas eller är bristfälliga, får 

årsomsättningen uppskattas. 

Riktas talan mot flera näringsidkare, skall avgiften fastställas 

särskilt för var och en av dem. 

25 § När marknadsstörningsavgift fastställs skall särskild hänsyn 

tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. 

I ringa fall skall någon avgift inte dömas ut. Avgiften får 

efterges, om det finns synnerliga skäl för det. 

Preskription 

26 § Marknadsstörningsavgift får dömas ut bara om stämningsansökan 

har delgetts den som anspråket riktar sig mot inom fem år från det 

att överträdelsen upphörde. 

27 § En marknadsstörningsavgift faller bort, om domen inte har 

kunnat verkställas inom fem år från det att den vann laga kraft. 

Kvarstad

28 § För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får 

rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller föreskrifterna i 15 kap. 

rättegångsbalken om kvarstad för fordran. 

Skadestånd 

29 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud 

eller ett åläggande som har meddelats med stöd av 14 eller 15 § eller 

mot en föreskrift i 5––13 §§, skall ersätta den skada som därigenom 

uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare. 

Vid bestämmande av ersättningen till näringsidkare får hänsyn tas 

även till omständigheter av annan än ekonomisk art. 

30 § Rätten till skadestånd faller bort, om talan inte väcks inom 

fem år från det att skadan uppkom. 

Utplånande m. m. av vilseledande framställningar 

31 § Vid överträdelse av ett vitesförbud enligt 14 § eller av en 

föreskrift i 5––13 §§ får rätten efter vad som är skäligt besluta att 

vilseledande framställning som finns på vara, förpackning, trycksak, 

affärshandling eller liknande skall utplånas eller ändras så att den 

inte längre är vilseledande. Om detta syfte inte kan uppnås på något 

annat sätt, får rätten besluta att egendomen skall förstöras. 

Säkerhetsåtgärder 

32 § Om käranden visar sannolika skäl för bifall till ett yrkande 

enligt 31 § och det skäligen kan befaras att svaranden genom att 

vidta eller att låta bli att vidta en viss handling minskar 

betydelsen av ett beslut om utplånande, får rätten besluta om lämplig 

åtgärd att gälla tills vidare. I fråga om en sådan åtgärd gäller 15 

kap. 3 § andra stycket, 5 § andra –– fjärde styckena samt 6 och 8 §§ 

rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast. 

Framställs ett yrkande enligt 31 § i ett mål om utdömande av vite 

som har förelagts med stöd av denna lag gäller i stället för 

bestämmelserna i första stycket att egendomen får tas i beslag. 

Därvid tillämpas föreskrifterna i 27 kap. rättegångsbalken om beslag 

i brottmål. Beslutet får verkställas genast. 

33 § Beslut att utplåna vilseledande framställningar enligt 31 § och 

beslut om säkerhetsåtgärd enligt 32 § meddelas på yrkande av part av 

den domstol där en rättegång om förbud enligt 14 §, 

marknadsstörningsavgift enligt 22 § eller skadestånd enligt 29 § 

pågår. 

Beslut att utplåna framställningar på grund av överträdelse av ett 

vitesförbud enligt 14 och 19 §§ får meddelas på yrkande av part av 

den domstol där en rättegång om utdömande av vitet pågår. 

Upplysningsskyldighet m. m.

34 § En näringsidkare är skyldig att på uppmaning av 

Konsumentombudsmannen 

1. yttra sig och lämna de upplysningar som behövs i ett ärende om 

tillämpningen av denna lag, 

2. tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha 

betydelse för utredningen i ett ärende där beslut om förbud eller 

åläggande enligt 14, 15 eller 17 § kan antas komma i fråga. 

35 § Den som har meddelats ett förbud eller åläggande enligt 14, 15 

eller 17 § är skyldig att på uppmaning av Konsumentombudsmannen 

tillhandahålla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande 

som behövs för tillsynen över att förbudet eller åläggandet följs. 

36 § Om en uppmaning enligt 34 eller 35 § inte följs, får 

Konsumentombudsmannen förelägga den som berörs att fullgöra sin 

skyldighet vid vite. 

37 § Konsumentombudsmannen får lämna ersättning för sådana 

varuprover och liknande som avses i 34 och 35 §§, om det finns 

särskilda skäl för det. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 

föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att ersätta 

Konsumentombudsmannens kostnader för provtagning och undersökning av 

prov i fall som avses i 35 §. 

Var och av vem talan får väckas 

Förbud och ålägganden 

38 § Talan om förbud eller åläggande enligt 14, 15 eller 17 § väcks 

vid Stockholms tingsrätt. 

En sådan talan får väckas av 

1. Konsumentombudsmannen, 

2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och 

3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. 

Ett interimistiskt beslut enligt 20 § meddelas av den domstol där en 

rättegång enligt första stycket pågår. 

Marknadsstörningsavgift 

39 § Talan om marknadsstörningsavgift enligt 22 § väcks vid 

Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen.

Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra 

talan om marknadsstörningsavgift får en enskild näringsidkare som 

berörs av marknadsföringen och en sammanslutning av näringsidkare 

väcka en sådan talan. 

Beslut om kvarstad enligt 28 § meddelas av den domstol där en 

rättegång om marknadsstörningsavgift pågår. Om talan ännu inte har 

väckts gäller i fråga om behörig domstol vad som föreskrivs i första 

stycket. 

Utdömande av vite 

40 § Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna 

lag väcks vid en tingsrätt som är behörig enligt 10 kap. 

rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid Stockholms 

tingsrätt. 

Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet och av 

Konsumentombudsmannen. 

Skadestånd 

41 § Talan om skadestånd enligt 29 § väcks vid Stockholms tingsrätt. 

En sådan talan får även väckas vid en tingsrätt som är behörig enligt 

10 kap. rättegångsbalken. 

Överklagande 

42 § Konsumentombudsmannens beslut enligt 34 § 1 och om 

vitesföreläggande efter en sådan uppmaning får inte överklagas. 

Konsumentombudsmannens beslut enligt 34 § 2 och 35 § samt om 

vitesföreläggande efter en sådan uppmaning överklagas hos Stockholms 

tingsrätt. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 37 § eller 

enligt föreskrif ter som meddelats med stöd av nämnda paragraf. 

43 § Tingsrätts domar och beslut i mål och ärenden enligt denna lag 

överklagas hos Marknadsdomstolen. Domar och beslut i mål om utdömande 

av vite som har förelagts med stöd av denna lag överklagas dock hos 

hovrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1985:206) om viten. 

Beslut under rättegången i frågor som avses i 20 § och 32 § första 

stycket får överklagas särskilt. Besluten skall vid handläggningen i 

Marknadsdomstolen anses röra åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken. 

Rättskraft 

44 § En dom i vilken frågan om förbud enligt 14 eller 17 § eller 

åläggande enligt 15 § har prövats, hindrar att en ny talan enligt 14, 

15 eller 17 § väcks med anledning av marknadsföringen. En sådan dom 

hindrar dock inte att samma fråga prövas på nytt när ändrade 

förhållanden föranleder det.

Rättens sammansättning m. m. 

45 § Vid huvudförhandling i mål enligt denna lag skall Stockholms 

tingsrätt bestå av fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna 

domare och två ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna skall 

vara rättens ordförande. 

Om det sedan huvudförhandlingen har påbörjats inträffar förfall för 

en av ledamöterna, är rätten ändå domför. 

Vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och 

tredje styckena rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan 

huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid 

huvudförhandling skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare, om 

inte annat följer av 46 §. I sådana fall får dock även en ekonomisk 

expert delta i tingsrätten. 

46 § Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av 

frågor som hör till rättegången får Stockholms tingsrätt ha den 

sammansättning som anges i 45 § första stycket, om det finns 

särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans 

beskaffenhet. 

47 § I mål som bara rör skadestånd enligt 29 § får Stockholms 

tingsrätt ha den sammansättning som följer av 1 kap. 3 a, 3 c 

och 3 d §§ rättegångsbalken. 

48 § Vid handläggning av ärenden som avses i 42 § andra stycket 

skall Stockholms tingsrätt bestå av en lagfaren domare eller av en 

lagfaren domare och en ekonomisk expert. Om det finns särskilda skäl 

med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock ha den 

sammansättning som anges i 45 § första stycket. Lag (1996:270). 

49 § Regeringen förordnar för viss tid dem som skall tjänstgöra som 

ekonomiska experter enligt 45 §. Inträffar medan en ekonomisk expert 

deltar i behandlingen av ett mål eller ärende en omständighet som 

medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet 

oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående 

målet eller ärendet. 

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk 

medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller 

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. 

Rättegångsbestämmelser 

Handläggningen vid Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen 

50 § Om något annat inte följer av denna lag, skall föreskrifterna i 

rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är 

tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 14, 15 

eller 17 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 22 §.

I mål om skadestånd enligt 29 § gäller vad som är föreskrivet i 

rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten. 

I ärenden som avses i 42 § andra stycket gäller lagen (1996:242) om 

domstolsärenden, om något annat inte följer av denna lag. 

Lag (1996:270). 

51 § Vad som sägs i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken och i 39 § 

första stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden om hovrätten skall 

i mål och ärenden enligt denna lag i stället gälla Marknadsdomstolen. 

Lag (1996:270). 

52 § Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än 

Konsumentombudsmannen, skall tingsrätten underrätta ombudsmannen om 

rättegången. 

Kumulation 

53 § Mål om skadestånd enligt 29 § får i tingsrätt endast förenas 

med annat mål enligt denna lag. 

Intervention 

54 § I mål om förbud eller åläggande enligt 14, 15 eller 17 § har 

den som har talerätt enligt 38 § andra stycket rätt att delta i 

rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken. 

Rättegångskostnader 

55 § I mål enligt denna lag gäller i fråga om rättegångskostnader 18 

kap. rättegångsbalken. Bestämmelsen i 18 kap. 16 § rättegångsbalken 

skall dock inte tillämpas i mål om förbud eller åläggande enligt 14, 

15 eller 17 §. I sådana mål får rätten bestämma att var och en av 

parterna skall svara för sina rättegångskostnader. 

Utevaro 

56 § För Konsumentombudsmannen som part i mål och ärenden enligt 

denna lag gäller, i fråga om föreläggande för part och parts utevaro, 

vad som i rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare. 

Övriga bestämmelser 

57 § Regeringen kan med avseende på främmande stat bestämma att 

följande skall gälla. 

Beträffande en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande 

ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges 

vara frambragd eller tillverkad i den främmande staten eller i en 

region eller ort i den främmande staten, får åtgärd enligt 31 § 

beslutas även i andra fall än som avses där. Detta gäller dock inte 

om beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar att märka ut varans

art eller om den åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan 

inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på 

den angivna orten. 

Talan om åtgärd enligt andra stycket väcks vid Stockholms tingsrätt 

av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka 

talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den 

vara som talan avser. 

Övergångsbestämmelser 

1995:450 

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då 

marknadsföringslagen (1975:1418) skall upphöra att gälla. 

2. Bestämmelserna i 4––13 §§ tillämpas också på marknadsföring som 

har vidtagits före ikraftträdandet, om inte åtgärden var tillåten 

enligt äldre föreskrifter. För sådan marknadsföring gäller dock att 

marknadsstörningsavgift enligt 22 § inte får dömas ut och att frågan 

om skadestånd skall bedömas enligt äldre föreskrifter. 

3. Förbud och ålägganden samt förbuds– och informationsförelägganden 

som har meddelats enligt äldre föreskrifter gäller fortfarande. 

4. Mål om skadestånd, förbud eller ålägganden där talan har väckts 

före ikraftträdandet handläggs enligt äldre föreskrifter. 

1996:861 

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. 

2. Bestämmelsen i 22 § i sin nya lydelse tillämpas endast på 

överträdelser som ägt rum efter ikraftträdandet.

rfb-index

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?